Företagsklimat 2006

Projektarbete 100 poäng

Författad av
Victor Ramström
Åva Gymnasium

Handledare:
Birgitta Larsson (Åva Gymnasium)
Carl-Erik Kanne (Rotary)
”Företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och
kunskaper som finns i företagarens närmiljö.”1

– Svenskt Näringslivs definition av lokalt företagsklimat

1
http://www.kfakta.se/ (2007-01-13)

2
Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING..................................................................................... 3

SAMMANFATTNING ................................................................................................. 4

INLEDNING................................................................................................................ 5
Syfte........................................................................................................................ 5
Avgränsning ............................................................................................................ 5
Metod ...................................................................................................................... 5

2. RESULTAT ............................................................................................................ 6
Undersökningen...................................................................................................... 6
Resultat Täby.......................................................................................................... 7
Resultat Vallentuna............................................................................................... 10
Resultat Danderyd ................................................................................................ 12
Resultat Intervjuer................................................................................................. 14

3. DISKUSSION OCH ANALYS............................................................................... 17

Lager och industri ................................................................................................. 18
Kontor ................................................................................................................... 18
Butik ...................................................................................................................... 19
Restaurang och Café ............................................................................................ 19
Arealkrävande verksamhet ................................................................................... 19

4. SLUTSATS........................................................................................................... 20

5. MER HJÄLP......................................................................................................... 21

6. KÄLLFÖRTECKNING.......................................................................................... 22
World Wide Web ................................................................................................... 22
Intervjuer ............................................................................................................... 22

BILAGOR ................................................................................................................. 23
Bilaga 1: Undersökning ......................................................................................... 23
Bilaga 2: Svenskt Näringslivs rankning av kommunerna 2006 ............................. 26

3
Sammanfattning
Detta arbete är en sammanställning av företagsklimatet i Täby, Danderyd och
Vallentuna baserat på en enkätundersökning, intervjuer och statistik från bl.a.
kommunfakta som fortsättningsvis benämns k-fakta.

Företagsklimatet i dessa kommuner håller en hög nivå. I alla kommuner finns dock
ett flertal områden som bör förbättras som:
• Service för dem som söker t.ex. bygglov i Danderyd.
• Kommunalpolitikernas inställning till företagande i Vallentuna.

Det är viktigt för de lokala politikerna och tjänstemännen att de verkligen förstår de
lokala företagens behov. Snabba handläggningstider och en bra dialog är två av
många fundamentala delar för ett bra företagsklimat.

I min rankning hamnade Danderyds kommun på första plats bland de tre

kommunerna som med ett offensivt arbete även ligger på plats 2 av 290 i Svenskt
Näringslivs rankning.

På andra plats hamnade Täby kommun som genomgående fick bra betyg av de
lokala företagen i min undersökning och ligger på 18:e plats i Svenskt Näringslivs
rankning.

Tredje plats i min undersökning tilldelade jag Vallentuna kommun som trots ett bra
arbete inte kom upp till Täbys och Danderyds nivå. Vallentuna ligger på 33:e plats av
totalt 290 kommuner.

Till den som planerar att etablera företag i Täby, Danderyd eller Vallentuna finns det
en rad faktorer som man bör ta med i beräkningen. Generellt kan jag dock säga att
jag, med detta arbete som grund rekommenderar kontorsverksamhet och viss
butiksverksamhet att etablera sig i Danderyd. I Täby rekommenderar jag företag med
verksamhet inom lagerhantering, industri och butiksverksamhet att etablera sig och i
Vallentuna rekommenderar jag främst arealkrävande verksamhet. Detta eftersom
Vallentuna har stora ytor att erbjuda men det lägst rankade företagsklimatet av de tre
och därför rekommenderar jag just denna typ av verksamhet där. Dessa
rekommendationer exkluderar dagligvaruhandel som självklart behöver finnas i alla
kommuner.

Resultatet i denna undersökning kan inte ses som representativt för företagen i
respektive kommun då jag endast tagit hänsyn till vad de företag som svarat på min
och Svenskt Näringslivs undersökning svarat. Rapporten är en produkt av den
utbildning och den insikt jag förvärvat hitintills.

4
Inledning
Det var under mitt andra år på gymnasiet som jag för första gången startade ett
företag. Erfarenheterna från detta år fick upp intresset för eget företagande hos mig
och det är därför jag nu valt att genomföra detta projektarbete.

Det lokala företagsklimatet kan spela, från ingen roll alls för vissa företag till en så
pass stor roll att man låter det vara av avgörande betydelse när man väljer var man
ska etablera sitt företag. Hur situationen än ser ut kan det här arbetet ge en bild över
hur företagsklimatet ser ut i kommunerna Täby, Danderyd och Vallentuna, så att
företagarna kan ha möjlighet att fatta bra beslut.
Det här arbetet erbjuder också information om hur dessa kommuner arbetar i vissa
frågor, vilka skatter som gäller och vad några av företagarna i kommunerna tycker i
vissa frågor.

Trevlig läsning!

Victor Ramström, Åva Gymnasium

Syfte
Syftet med projektarbetet har varit att undersöka företagsklimatet i Täby och dess
grannkommuner Vallentuna och Danderyd. Var är det bäst att driva företag och var
är det sämst? Genom detta har jag tagit fram ett material som värderar
kommunernas förmåga att stötta företag utifrån vissa kriterier som kan användas av
företag som planerar att etablera sig i någon av dessa kommuner.

Avgränsning
Jag valde att avgränsa mig till Täby kommun och dess grannkommuner Vallentuna
och Danderyd när jag undersökte företagsklimatet. Arbetet riskerade annars att få för
stor omfattning. Eftersom mitt projektarbete skulle göras på en 100-poängskurs har
jag inte möjlighet att göra en mer omfattande undersökning. Resultatet från denna
ska därför inte ses som representativt för respektive kommun. Jag har inte heller styrt
fördelningen mellan typer av företag eller deras storlek vilket också kan minska
resultatets tillförlitlighet. Jag har även använt statistik från webbsidan k-fakta, som
drivs av Svenskt Näringsliv för att göra min analys.

Det är också värt att notera att de slutsatser jag dragit är en produkt av den
utbildning och insikt jag förvärvat hitintills. Därför kan de innehålla brister då jag dels
inte är utbildad i ekonomi och dels ännu inte avslutat min skolgång.

Metod
Det första jag gjorde var att utforma en undersökning och sen dela ut den till ett antal
företag. Detta för att ta reda på mer om vad företag i de olika kommunerna värderar
högt i sin kommun, och vad de var missnöjda med. Undersökningen avsåg jag att
använda som underlag till analysen och diskussionen tillsammans med informationen
från k-fakta. Med hjälp av resultatet och intervjuer har jag tagit fram en enkel
överblick över respektive kommuns företagsklimat utifrån ett antal givna
utgångspunkter.

5
2. Resultat
Undersökningen
I enlighet med planeringen var det första jag gjorde en enkät (se bilaga 1, sida 23)
som jag skickade ut till totalt 44 företag varav 12 svarade på första utskicket och 3 på
den första påminnelsen. Det blygsamma antalet deltagande beror framförallt på att
jag prioriterat andra delar än att jaga företag till undersökningen. Svarsfrekvensen
var alltså 33 % och kan därför endast ses som vägledande till ytterligare
undersökningar.

När jag utformade undersökningen tog jag bl.a. faktorer som Svensk näringsliv
använde i en liknande undersökning och bearbetade dem så att de passade till just
detta arbete. Undersökningen inleddes med några allmänna frågor om antal
anställda, typ av företag (dvs. varu- eller tjänsteföretag), vilken kommun de driver sitt
företag i och hur hög utbildning de har. Därefter fick de betygsätta kommunens
arbete på ett antal punkter. De blev även tillfrågande om vad de skulle vilja förbättra
med kommunens arbete.
När jag utformade undersökningen var målet att jag skulle ställa frågor som var
objektiva och relevanta. Jag intervjuade även kommunalanställda
näringslivskonsulter i de tre kommunerna för att ta fram information om hur
kommunen arbetar mot företagen. Här är resultatet av den skriftliga undersökningen.

6
Resultat Täby
Täby var den kommun där flest företag svarade på min undersökning. Här svarade
hela 6 företag från både varu- och tjänsteföretag men med betoning på det
sistnämnda.
Tabellen nedan visar resultatet på fråga 6-13, dvs. de frågor där företaget skulle
betygsätta Täby kommun. (Skala där 1 är dåligt och 5 mycket bra)

Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande

är? 3 3 3 5 4 2 3,33
Hur är kommunalpolitikernas inställning till eget företagande? 3 3 - 4 4 3 3,4
Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen? 3 3 - 3 3 3 3
Är det onödigt byråkratiskt att driva eget? (1=Ja, 5=Nej) 5 1 - 5 2 5 3,6
Hur är tillgången på kompetent arbetskraft? 2 3 - 4 4 2 3
Driver kommunen företag som utsätter dig för negativ
konkurrens? 5 1 - 5 5 5 4,2
Hur är tillgången på kollektiv trafik där ditt företag ligger? 4 4 3 5 2 3 3,5
Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun? 4 4 3 3 3 3 3,33

Avrundat medelvärde 3,4

Medelvärdet har jag lagt in för att kunna se om frågorna jag ställde tillsammans gav
en bra bild över företagsklimatet. Detta tal ska jämföras med det betyg som
företagarna gav sin kommun när det gäller företagsklimatet på ett övergripande plan,
dvs. fråga 13. I Täbys fall skiljer det bara 0,1 enheter mellan det totala medelvärdet
och medelvärdet på fråga 13, vilket jag är mycket nöjd med.

Jag ställde också frågan vad de skulle vilja förbättra och där dök följande punkter
upp:

- Man bör ordna vägar och trafikflöden. Till exempel är vägar och korsningar
runt Täby Centrum, Kemistvägen, Täbyvägen överbelastade.

- En egen kommunal eller privat arbetsförmedling med fokus på de

kompetenser som finns i kommunen och kommunens företag bör inrättas.

- Mycket bättre lokaltrafik ”på tvärs” inom kommunen.

- Snabbare handläggning av tillståndsärenden, bygglov mm.

- Marknadsföra lokala företags tjänster mer samt informera om olika sätt att
finansiera verksamheter.

- Ett företagsforum för nystartade företag.

7
När det kom till vad som skulle få dem att anställa fler i sitt företag svarade de på
följande sätt:

Vad skulle få dig att anställa fler?

11%
33%
22%

0%
34%
enklare regler och mindre byråkrati.
Flexibla regler vid anställning och uppsägning.
Minde kostnader om personen skulle sjukskrivas.
Lägre skatter på vinst och förmögenhet
Lägre skatter på arbete

Varuföretaget efterfrågade framförallt lägre skatter på arbete och tjänsteföretagen

lägre kostnader om personen skulle sjukskrivas.
Av dem som svarade på undersökningen, vilka alla Kommunfakta Täby
var ägare till sitt företag, var 2/3 män. Yta: 66 km2
Genomsnittstiden de drivit eget, var 8 år och antal Invånare: 60 594 (2005)
anställda utöver dem själva var i snitt 4 anställda Kommunalskatt:18:03 (2005)
per företag. Då bör man ha i åtanke att ett av Inv. per km2: 918
företagen hade 20 anställda vilket drev upp snittet
rejält. Medianen, som kan vara mer rättvisande var en anställd per företag.
Utbildningsnivån var hög med 2/3 högskole- eller universitetsutbildning och 1/3 som
studerat upp till gymnasienivå.

I Täby finns ett flertal företagsbyar. Dessa är de största:

Företagsby Antal företag Typ av verksamhet
Viggbyholms Industriområde 100 Inriktning mot tillverkning och
hantverk
Bergtorps industriområde 40 Handel, lätt industri
Näsby Parks företagsby 70 Kontorsverksamhet
Enhagen 90 Bilförsäljning, butiker,
detaljhandel under uppförande
Åkerby Industriområde 70 Lager, upplag och kontor.
Midgård 30 Blandning av småföretag
Hägernäs Strand 30 Under uppbyggnad
Sågtorp 120 IT, läkemedel
Arninge 300 detalj- och partihandel, lätt
högteknologisk industri samt
tjänsteproduktion.
Täby Centrum 200 Handel (köpcentrum)
Totalt: 1050

8
Här följer statistiskfakta om Täby.
Täby hade 2004:
– 38 % av kommunens verksamhet ute på entreprenad i privat drift.
– En marknadsförsörjningskvot på 65 %.
– En ”högre utbildnings nivå” på 34 %.
– Ett företagande på 115 arbetstillfällen per 1000 invånare.
– Ett nyföretagande på strax över 9 företag per 1000 inv. och nästan
12 företag per 1000 inv. 2005.

Källa: SCB.

Marknadsförsörjningen är den genomsnittliga andel av hushållens inkomster som

kommer från "frivilliga marknadsaktiviteter" - i huvudsak löneinkomster.

9
Resultat Vallentuna
Bland de företag som svarade på min undersökning
i Vallentuna var tre av fyra tjänsteföretag. Kommunfakta Vallentuna
Tillsammans hade de ett snitt på 10 anställda per Yta: 134 km2
företag och ägarna hade i genomsnitt drivit eget Invånare: 27 397 (2005)
företag i 14 år var. Utbildningsnivån låg i snitt på Kommunalskatt:19:18 (2005)
gymnasienivå med en företagsledare som var Inv. per km2: 205
högskoleutbildad, två som uppnått gymnasienivå i
sin utbildning och en som uppnått grundskolenivå i sin utbildning. Tre tjänste- och ett
varuföretag svarade på undersökningen.

Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande är? 5 2 5 3 3,8
Hur är kommunalpolitikernas inställning till eget företagande? 2 2 3 2 2,3
Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen? 1 2 2 1 1,5
Är det onödigt byråkratiskt att driva eget?(1=Ja, 5=Nej) 5 1 1 5 3,0
Hur är tillgången på kompetent arbetskraft? 2 2 1 1 1,5
Driver kommunen företag som utsätter dig för negativ konkurrens? 5 5 5 5 5,0
Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun? 1 3 5 3 3,0

Avrundat medelvärde 2,9

Företagen i Vallentuna frågade framförallt efter fler och bättre möjligheter till
företagarträffar för att knyta nya kontakter. En ökad dialog efterfrågas för att öka
synergieffekten genom att ta del av varandras kunnande och kontakter. Man
efterlyser också att kommunen inte bara ska bjuda in de största företagen till
upphandlingar, som det sker idag utan även de minde som finns i kommunen.

Vad skulle få dig att anställa fler?

25%

50%

25%

Lägre skatter på arbete

Lägre kostnader om personen skulle sjukskivas
Bättre arbetsmoral och kompetens

Hälften av de företag som svarade på min undersökning efterlyste lägre skatter på

arbete och 1/4 önskade lägre kostnader om en anställd skulle sjukskrivas. 1/4
efterlyste bättre arbetsmoral och kompetens hos arbetskraften.

Samtliga som svarade på min undersökning i Vallentuna är män.

10
De företagsbyar som finns i Vallentuna är:
Företagsby Antal företag Typ av verksamhet
Rosendal arbetsområde 50 Handel, tillverkning och hantverk
Karby arbetsområde 5 Tillverkningsindustri
Fågelsångens företagspark 3 Tillverkning, lager
Okvista 45 Tillverkning
Tellus Uppgift Saknas Handel
Totalt: 103

Statistisk fakta om Vallentuna:

Vallentuna hade 2004:

– 25 % av kommunens verksamhet ute på entreprenad i privat drift.
– En marknadsförsörjningskvot på 60 %.
– En ”högre utbildnings nivå” på 21 %.
– Ett företagande på 108 arbetstillfällen per 1000 invånare.
– Ett nyföretagande på strax över 8,5 företag per 1000 inv.
Källa: SCB.

Marknadsförsörjningen är den genomsnittliga andel av hushållens inkomster som

kommer från "frivilliga marknadsaktiviteter" - i huvudsak löneinkomster.

11
Resultat Danderyd
Samtliga företag som svarade på undersökningen i Kommunfakta Danderyd
Danderyd var tjänsteföretag. Företagarna hade i Yta: 28 km2
snitt drivit eget i 19 år och hade i snitt 43 anställda Invånare: 30 226 (2005)
per företag. 4 av 5 företagsledare som svarade på Kommunalskatt:17:46 (2005)
undersökningen var kvinnor. Inv. per km2: 1080

Utbildningsnivån låg i snitt på gymnasienivå.

Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande är? 3 2 5 5 3 3,6
Hur är kommunalpolitikernas inställning till företagande? 4 2 5 4 5 4
Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen? 4 4 4
Är det onödigt byråkratiskt att driva eget? (1=Ja, 5=Nej) 1 2 3 1 5 2,4
Hur är tillgången på kompetent arbetskraft? 3 1 2 2 2
Driver kommunen företag som utsätter dig för negativ konkurrens? (1=JA, 5=Nej) 5 5 5 5 5 5
Hur är tillgången på kollektiv trafik där ditt företag ligger? 3 4 5 4 3 3,8
Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun? 4 3 4 3 5 3,8

Avrundat medelvärde 4

Det som företagen i Danderyd saknade var fler bostäder för att locka bra personer att
anställa. Återkommande intressanta och informativa möten med företagen i
Danderyd med efterföljande diskussion och skapandet av branschuppdelade
företagsbyar i Danderyd efterlyses också.

Vad skulle få dig att anställa fler?

20%
40%

40%

Lägre skatter på arbete

Lägre kostnader om personen skulle sjukskivas
Större tillgång på kvalificerad personal

På frågan om vad som skulle få dem att anställa fler fördelades svaren på detta sätt
som man ser i grafen ovan. Det som framförallt efterfrågas är alltså lägre skatter på
arbete och lägre kostnader för företaget om en anställd skulle sjukskrivas.

12
Danderyd saknar företagsbyar i kommunens regi.

Danderyd hade 2004:

– 31 % av kommunens verksamhet ute på entreprenad i privat drift.
– En marknadsförsörjningskvot på 68 %.
– En ”högre utbildnings nivå” på 39 %.
– Ett företagande på 145 arbetstillfällen per 1000 invånare.
– Ett nyföretagande på strax över 12 företag per 1000 inv.

13
Resultat Intervjuer
Här följer de frågor jag ställde till näringslivskonsulterna i Vallentuna, Täby och
Danderyd samt deras svar.

1. Hur bedriver kommunen verksamhet för att öka ungdomars intresse för eget
företagande?
I Täby stöttar man framförallt Ung företagsamhet finansiellt. Organisationen
Nyföretagarcentrum är även ute och föreläser på gymnasieskolorna. Man har också
en fortgående samarbetsgrupp, Skola – Näringslivs forum där rektorer för de båda
kommunala gymnasieskolorna, kommun samt flera lokala företagarorganisationer
finns representerade.

Vallentuna kommun stöttar även de framförallt organisationen Ung företagsamhet,

både centralt och genom att ge deras kurs extra bidrag för sin verksamhet samt
genom att hjälpa ungdomarna knyta kontakter med näringslivet. Man har även en
samarbetsgrupp tillsammans med de lokala organisationerna, Skola – Näringsliv, likt
Täby.

Danderyd stöder likaså Ung företagsamhet finansiellt och Ungt entreprenörskap.

Tidigare har fokus legat på gymnasienivå men nu arbetar man för att integrera
näringslivet i skolan även på grundskolenivå.

2. Hur samarbetar kommunen med de lokala företagsorganisationerna?

Täby samarbetar framförallt med Företagarnas riksförbund och den lokala
Handelskammaren. Täby anordnar årligen också en stor företagarmässa på Täby
Park hotell.

Vallentuna kommun samarbetar med den ideella, lokala organisationen

Företagarcentrum med vilka man ordnar möten. Man samarbetar även med
näringslivsrådet, företagarna och handelskammaren för att knyta kontakter mellan
företag och företag samt kommun och företag.

Danderyd samarbetar också med Företagarna, Handelskammaren och med Täby-

Danderyd uppfinnarförening, samtliga lokala organisationer. Med de två förstnämnda
organisationerna håller man tillexempel en årlig företagarmässa, dock inte lika stor
om Täbys för att hjälpa företag att knyta kontakter med varandra. Man arrangerar
företagsluncher för att knyta kontakter med företagen i kommunen och diskuterar
olika ämnen, dit man ibland även bjuder in gäster.

3. Hur gör ni för att locka företag till kommunen?

Inom norrort konkurrerar inte kommunerna med varandra utan har ett utbyte av
arbetskraft mellan kommunerna.

Täby lägger nästan inga pengar på marknadsföringsåtgärder. Istället för man ut

information om kommunen via företagsnätverken samt är med i SBA, Stockholm
Business Allians. Detta ska hjälpa till att förbättra företagsklimatet.

14
Vallentuna kan erbjuda relativt låga markpriser samt försöka underlätta kontakten
med politiker och tjänstemän. Vallentuna är även de med i SBA där man
marknadsför stockholmsregionen internationellt.

Danderyd har inte haft något större behov av att rekrytera nya företag till kommunen
då den ligger så pass nära Stockholm att många företag etablerar sig där naturligt.
Istället försöker man ta väl hand om de företag som redan finns i kommunen genom
att erbjuda dem bra kommunikationer, bra barnomsorg, en väl fungerande
samhällsstruktur som företag efterfrågar.

4. Svenskt Näringslivs rankning

Svenskt Näringsliv rankade företagsklimatet och då placerade sig Vallentuna, Täby
och Danderyd på följande platser av totalt 290 kommuner:

2: ra plats: Danderyds kommun

18: e plats: Täby kommun
33: e plats: Vallentuna kommun

Jag frågade näringslivskonsulterna hur deras kommun tänkte arbete för att förbättra
sitt företagsklimat. Danderyd skulle framförallt jobba på att förbättra servicen mot
företagen som söker olika tillstånd samt se över vad mer som kan förbättras.

5. Hur definieras ett bra företagsklimat?

Jag lät näringslivskonsulterna själva delfinerna begreppet ”ett bra företagsklimat”.

Danderyd Täby Vallentuna

– nära till – det ska finnas en ”vi” – positiv syn på
beslutsfattarna, både anda bland företagen. nyetableringar och
tjänstemän och – trygghet för företaget företagsamhet.
politiker mot brottslighet. – vårda de man har
– att det finns en – politiker och genom att hålla en nära
förståelse för tjänstemän är relation till dem.
företagande bland tillgängliga.
politikerna. – En stor del av
– bred utbildning verksamheten ska ligga
– mycket av den ute på entreprenad.
kommunala
verksamheten ligger
ute på privata
företagare.
– elektroniskt system
för upphandling så att
det blir lätt att lägga
anbud.
– att kommunen är ute
och syns och
engagerar sig och
informerar.
– Bra områden med
bra kommunikationer.

15
 6. Hur går de kommunala upphandlingarna till?

Täby annonserar ut sina pågående och avslutade upphandlingar på sin hemsida.

Företag kan också gå in och läsa vilka som har avtalet för en viss tjänst eller produkt
i en ramavtalskatalog.

Vallentuna och Danderyd lägger ut sina aktuella upphandlingar på sina hemsidor.

Vallentuna lägger dessutom upp sina upphandlingar i anbudsjournalen.

16
3. Diskussion och Analys
En viktig ingrediens för att en kommun ska få ett bra företagsklimat är samarbete,
inte bara mellan olika företag utan också mellan företag och kommun samt mellan de
styrande parterna i kommunen. Företagen kan lämpligast samarbeta genom olika,
ofta ideella, företagarföreningar och företagsnätverk Detta skapar en naturlig
kontaktpunkt mellan kommun och företag, då kommunen lätt kan involveras i
föreningarnas verksamhet för att möjliggöra en god kommunikation. För att
samarbetet inom kommunledningen ska fungera bra krävs, förutom god
samarbetsvilja, ofta att medlemmarna själva har erfarenhet av företagande och inser
näringslivets betydelse för kommunen. När detta är uppfyllt kan även kommunen
effektivt arbeta för ett bättre lokalt företagsklimat.

Ofta ligger stora delar av det som styr företagsklimatet inte på kommunens bord utan
på ett nationellt plan men det som har undersökts och som detta arbete handlar om
är skillnader mellan dessa tre kommuner.

Täby tar på de flesta punkter plats mellan Danderyd och Vallentuna och får ett
genomgående bra betyg. Täbys starka sidor ligger i det stora antalet företagsbyar
och ett långsiktigt bra arbete. Min uppfattning är ändå att Täby inte har den offensiva
anda som i längden kan ge ett mycket bra företagsklimat, något som jag tycker mig
finna i Danderyds arbete. Något som Danderyd saknar är företagsbyar i kommunal
regi men det finns andra former av ansamlingar av olika typer av företag som skulle
kunna liknas vid en företagsby. Ett exempel på detta är Mörby kontor vid Mörby
centrum.

Vallentuna är den kommun med störst yta bland de jag undersökte vilket också är
en av Vallentunas fördelar. Med så mycket mark att erbjuda kan arealkrävande
företag hitta ett lämpligt område att etablera sig på. Vallentuna den högsta
kommunalskatten, även om skillnaden är marginell mellan kommunerna. Det sker
även stor inflyttning till Vallentuna nu vilket kan komma att ge god tillgång på
arbetskraft.

Danderyd har en stor fördel av att vara närmast Stockholm stad vilket gör området
mer attraktivt för företag då man även har mycket goda kommunikationer med de
mer centrala delarna. I både Svenskt Näringslivs och i min undersökning ligger
Danderyd bäst till bland de berörda kommunerna. Danderyd ligger bäst till på flera
sätt genom bl.a. högre utbildningsnivå, lägst kommunalskatt, lägst arbetslöshet och
högt företagande vilket också ger ett bra företagsklimat.

Hur företagen själva uppfattar respektive kommunens arbete med företagsklimatet

spelar en stor roll för hur bra detta blir, därför är det resultat jag kom fram till
angående kommunalpolitikernas inställning till företagande oroande för Vallentuna.
De företag jag frågade i Danderyd gav kommunalpolitikernas inställning till eget
företagande betyget 4 av 5 vilket motsvarar en mycket bra inställning. Inte långt efter
kommer Täby på ett sammansatt betyg på 3,6 av 5, alltså mellan bra och mycket bra
inställning De företag i Vallentuna jag frågade gav kommunen ett betyg på 2,3 av 5
vilket motsvarar något bättre än ”mindre bra”. Detta är något som är viktigt för
kommunalpolitikerna att uppmärksamma och förbättra då även Svenskt Näringslivs

17
undersökning bekräftar mitt resultat då 33 % av dem som besvarat den
undersökningen inte var nöjd med kommunalpolitikernas inställning.

Det är viktigt att kommunen, liksom regering ger företag den uppmärksamhet och
den grogrund de kräver för att utvecklas och bli konkurrenskraftiga, både inom och
utanför Sveriges gränser.

Att Vallentuna hamnar lägst bland de berörda kommunerna i både min och Svenskt
Näringslivs undersökning tror jag har mycket att göra med kommunens relativa läge
och dess karaktär. Från Danderyd genom Täby till Vallentuna ser man successivt
mer och mer öppna ytor och mindre bebyggelse. Att Vallentuna är den kommun som
ligger längst bort från Stockholm tror jag påverkar hur attraktiv kommunen är för
företag. Vallentuna har en mycket stor areal, dubbla Täbys och sexdubbla
Danderyds och samtidigt lägst antal invånare. Detta är dock något som skulle kunna
vändas till en ännu större fördel för Vallentuna, då man kan marknadsföra dessa
öppna ytor. Detta skulle dock kräva engagerade eldsjälar inom både kommun, lokala
organisationer och företag.

När det kommer till de framtida företagare som kommunen utbildar via skolan,
engagerar sig kommunerna på ungefär samma sätt. Alla tre stödjer Ung
företagsamhet. Vallentuna bidrar också med ett extra stipendium till de unga
företagare i Vallentuna som drivit det bästa företaget och Danderyd stöttar även
Unga entreprenörer.

När det gäller tillgången till flyg ligger Arlanda närmast till hands och med obetydliga
avståndsskillnader mellan de olika kommunerna. För nationell tågtrafik ligger
Danderyd bäst till då Centralstationen ligger i Stockholm stad dit man lätt kan ta sig
dit med tunnelbana.

Här följer en analys över var det är bäst att etablera sitt företag utifrån typ av
verksamhet.

Lager och industri

Här innefattas företag som behöver stora och öppna lokaler. Här rekommenderar jag
Täby som det bästa alternativet. Framförallt företagsbyar som Åkerby -, Bergtorps -
och Viggbyholms Industriområde samt Arninge erbjuder bra lokaler för denna typ av
verksamhet. Tillgången på lediga lokaler av denna typ var också störst i Täby då
detta arbete författades. Vissa delar av Täbys vägnät är kraftigt belastade men över
det hela fungerar väg- och kollektivtrafik bra.

För den som planerar att bygga ny lokal och som har ett företag där kunden
nödvändigtvis inte behöver träffas fysiskt lämpar sig även Vallentuna bra med billiga
markpriser.

Kontor
För dig med företag med kontorsverksamhet står valen mellan Täby och Danderyd.
Utbudet på lediga kontorslokaler är större i Täby men i Danderyd finns bättre
kommunikationer med övriga Stockholm. Danderyd har fokus på just kontorslokaler
men dessa är så pass eftertraktade att det kan vara svårt att få tag på en bra lokal.
Trots det rekommenderar jag Danderyd för den som ska etablera denna typ av

18
företag. Detta eftersom Danderyd har fått det högsta betyget på sitt företagsklimat,
både i Svenskt Näringslivs undersökning och i den jag gjorde. Täby är dock ett bra
andrahandsalternativ.

Butik
Här beror det helt på vilket typ av butik man vill etablera. Om man riktar sig till
privatpersoner rekommenderar jag etablering i någon av de centrumanläggningar
som finns uppbyggda i kommunerna. Den största av dem, Täby Centrum har en
hyrbar lokalyta på totalt 54 500 kvadratmeter och inhyser idag 171 företag varav 153
är butiker2. Det gör Täby centrum till Sveriges största köpcentrumanläggning. Där
planeras också en kraftig utbyggnad. Allt detta visar sig på priserna för att hyra lokal
vilket gör att det kan vara svårt att etablera sig där utan gott om startkapital. Därför
rekommenderar jag istället Mörby Centrum som med en tunnelbanestation, goda
bussförbindelser och med sina fyra våningsplan erbjuder bra lokaler. Även här krävs
gott om kapital för att ha möjlighet att etablera sig. Arninge centrum erbjuder
butikslokaler billigare än i Täby centrum. Hit är kommunikationerna dock sämre men
är ett bra alternativ för vissa typer av butiker. För den som planerar att starta en
mindre butik och verka i ett trivsamt centrum med möjlighet för den personliga
prägeln med lokala kunder och som inte har möjlighet att lägga ut allt för stora
summor är Vallentuna centrum ett bra alternativ. Här har varje butik enskild ingång
från gågatan. Vallentuna centrum ska också under de fyra kommande åren
renoveras vilket kan komma att göra centrumet mer attraktivt. Detta centrum kan
dock inte mäta sig med det antal besökare som t.ex. Täby centrum får vilket givetvis
kan visa sig i antalet kunder för varje butik.

Slutsatsen är alltså att Täby Centrum3 erbjuder det bästa alternativet om man har
kapital för en etablering. Annars är Mörby centrum4, Arninge centrum5 och sist
Vallentuna centrum6, i den ordningen andra bra alternativ.

Restaurang och Café

Dessa två typer av företag har ungefär samma behov som butiker vilket gör att dessa
tidigare nämnda centrumanläggningar är attraktiva val.

Arealkrävande verksamhet
För den som ska etablera arealkrävande verksamhet i någon av dessa kommuner är
Danderyd inte något alternativ. Täby erbjuder en del ledig mark men detta kan inte
jämföras med Vallentunas möjligheter, både när det gäller tillgång och pris på mark.
Därför rekommenderar jag Vallentuna som det främsta alternativet för arealkrävande
verksamhet.

2
http://www.tabycentrum.se/ - (2007-01-26)
3
http://www.tabycentrum.se – (2007-01-26)
4
http://www.morbycentrum.se – (2007-01-26)
5
http://www.arningecentrum.se/ - (2007-01-26)
6
http://www.vallentunacentrum.se/ - (2007-01-26)

19
4. Slutsats
I detta arbete har jag undersökt, analyserat och sammanställt en rapport över
företagsklimatet i Täby, Danderyd och Vallentuna med syfte att hjälpa företag att
välja rätt kommun för just den typ av verksamhet som ska bedrivas. Jag har även
rangordnat vilken av kommunerna som har det bästa företagsklimatet 2006 av dessa
tre och kom fram till följande:

Vallentuna hamnade sist av dessa tre kommuner i min undersökning, mycket

beroende på undersökningsresultatet från denna och Svenskt Näringslivs
undersökning men även på grund över faktorer som nyföretagande och
utbildningsnivå.

På andra plats hamnade Täby, med ett genomsnittligt betyg på ”bra” i min
undersökning och bättre värden på faktorer som utbildningsnivå. Kommunalskatten
är något lägre men markpriserna högre.

På första plats i min undersökning hamnade Danderyd med ett medelvärde från min
undersökning på nivån ”Mycket bra” och på andra plats av alla landets kommuner i
Svenskt Näringslivs undersökning. Här arbetar man offensivt för att skapa ett så bra
företagsklimat som möjligt vilket klart har gett effekt. Danderyd kan även dra nytta av
närheten till Stockholm stad.

Jag vill ändå poängtera att samtliga tre kommuner har ett bra företagsklimat och att
Vallentuna, som hamnade sist i min undersökning hamnade på plats 33 av totalt 290
kommuner vilket i sig är bra. Man ska också notera att detta bara anger hur bra
kommunerna är i förhållande till varandra. Att en kommun sjunker på Svenskt
Näringslivs lista behöver inte innebära något annat än att kommunens företagsklimat
sjunkit relativt de andra kommunernas företagsklimat., dvs. företagsklimatet kan ha
förbättrats men inte i samma takt som övriga kommuner.

20
5. Mer hjälp
Det finns ett flertal webbsidor som kan hjälpa dig som vill etablera ditt företag i
Stockholm.
Här hittar du som ska starta företag hjälp:

http://www.nutek.se/sb/d/515
http://www.stockholmbusinessregion.se
http://www.foretagande.se/forum/about.php - Forum för entreprenörer.

Pröva gärna några av dessa för att hitta lediga lokaler:

http://www.ledigalokaler.com
http://www.exponent.se/
http://www.objektvision.se/
http://www.komfast.se
http://www.lokalborsen.se/

Sök finansiering här:

http://www.nutek.se/sb/d/613
http://www.almi.se/finansiering.html

Samtliga sidor fungerade den 26 januari 2007.

21
6. Källförteckning
Källor från:

World Wide Web

http://www.kfakta.se/
http://www.svensktnaringsliv.se
http://www.taby.se
http://www.vallentuna.se
http://www.danderyd.se
http://www.scb.se/
http://www.ledigalokaler.com
http://www.tabycentrum.se/main.asp?areaID=21

Intervjuer
Gerhard Makowski, Näringslivskonsult, Täby Kommun (30/10 2006)
Lars Lundqvist, Näringslivs- och arbetsmarknadschef, Vallentuna Kommun (31/10 2006)
Ann-Kristin Berg, Planerings- och utredningschef, Danderyd Kommun (2/11 2006)

22
Bilagor
Bilaga 1: Undersökning
Under läsåret 2006-2007 kommer jag att jobba med mitt projektarbete om
företagsklimat. Som grund till detta arbete ska jag genomföra en undersökning för att
se hur företagsklimatet ser ut på lokal nivå genom en egen undersökning. Därför
skulle jag verkligen uppskatta om du hade möjlighet att svara på följande frågor. Fyll i
formuläret genom att klicka en gång i rutan och sen genom att skiva ditt svar. När du
är klar är det bara att klicka på nästa ruta. När du svarat på hela undersökningen
sparar du den någonstans på din hårddisk och skickar den sen till mig på
foretagsklimat@gmail.com. Om du har några frågor är du välkommen att höra av dig
på samma adress.

Tack på förhand!

Victor Ramström

1. Driver du ett varu- eller ett tjänsteföretag?

2. Har du några anställda, och i så fall hur många?

3. I vilken kommun driver du ditt företag?

4. Hur länge har du varit egen företagare?

5. Vilken är den högsta utbildning du har? (Sätt ett x i En ruta.)

– grundskola

– gymnasieskola

– högskola/universitet

23
Till varje följande fråga finns det nu sex olika svarsalternativ:

1. Dåligt
2. Mindre bra
3. Bra
4. Mycket bra
5. Utmärkt
6. Vet ej/ vill inte svara

Skriv den siffra i rutan efter frågan som du tycker passar bäst in.

6. Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande är?

7. Hur är kommunalpolitikernas inställning till eget företagande?

8. Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen?

9. Är det onödigt byråkratiskt att driva eget i din kommun? (1=Ja, 5=Nej)

10. Hur är tillgången på kompetent arbetskraft?

11. Driver kommunen företag som utsätter dig för

negativ konkurrens? (1=JA, 5=Nej)

12. Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun?

13. Hur är tillgången på kollektiv trafik där ditt företag ligger?

14. Hur skulle företagsklimatet kunna förbättras enligt dig?

Vad skulle kommunen kunna göra bättre?

24
15. Vilken av följande alternativ skulle vara den viktigaste
För att få dig att anställa någon/fler? Svara genom att sätta
ett x i En av rutorna eller skri fritt i annat.

- enklare regler och mindre byråkrati.

- Flexibla regler vid anställning och uppsägning.

- Minde kostnader om personen skulle sjukskrivas.

- Lägre skatter på vinst och förmögenhet

- Lägre skatter på arbete.

- Annat:

16. Är du man eller kvinna? Svara genom att sätta

ett x i En av rutorna.

Man

Kvinna

17. Jag kan tänka mig att svara på ev. kompletterande frågor

Ja

Nej

Tack så mycket!
Kom ihåg att spara dina svar och sen maila filen till foretagsklimat@gmail.com

25
Bilaga 2: Svenskt Näringslivs rankning av kommunerna 2006
1 Vellinge 61 Åstorp 120 Skara
2 Danderyd 62 Vännäs 121 Strängnäs
3 Sollentuna 63 Göteborg 122 Österåker
4 Solna 64 Vimmerby 123 Luleå
5 Habo 65 Tyresö 124 Torsby
6 Ängelholm 66 Tranemo 125 Falköping
7 Nacka 67 Ockelbo 126 Halmstad
8 Lidingö 68 Salem 127 Vindeln
9 Sundbyberg 69 Dals-Ed 128 Bromölla
10 Bollebygd 70 Ljungby 129 Falun
11 Mölndal 71 Aneby 130 Örkelljunga
12 Vårgårda 72 Borås 131 Trollhättan
13 Alingsås 73 Karlstad 132 Stockholm
14 Höganäs 74 Söderköping 133 Herrljunga
15 Sigtuna 75 Huddinge 134 Kungsör
16 Lerum 76 Lund 135 Tomelilla
17 Härryda 77 Essunga 136 Uppvidinge
18 Täby 78 Mullsjö 137 Nybro
19 Värnamo 79 Örnsköldsvik 138 Boden
20 Jönköping 80 Enköping 139 Sölvesborg
21 Håbo 81 Ystad 140 Kinda
22 Sunne 82 Haninge 141 Älmhult
23 Kungsbacka 83 Orsa 142 Eslöv
24 Upplands-Väsby 84 Hässleholm 143 Skellefteå
25 Staffanstorp 85 Tidaholm 144 Västervik
26 Laholm 86 Haparanda 145 Trosa
27 Järfälla 87 Höör 146 Hallsberg
28 Leksand 88 Lidköping 147 Forshaga
29 Kävlinge 89 Ulricehamn 148 Knivsta
30 Tranås 90 Svedala 149 Norrköping
31 Markaryd 91 Borgholm 150 Smedjebacken
32 Mönsterås 92 Arvika 151 Eskilstuna
33 Vallentuna 93 Vetlanda 152 Åmål
34 Partille 94 Mora 153 Hörby
35 Sjöbo 95 Östersund 154 Boxholm
36 Bjurholm 96 Malmö 155 Vaxholm
37 Falkenberg 97 Karlskoga 156 Rättvik
38 Helsingborg 98 Tibro 157 Arvidsjaur
39 Sävsjö 99 Töreboda 158 Bjuv
40 Kristinehamn 100 Dorotea 159 Bräcke
41 Årjäng 101 Köping 160 Nynäshamn
42 Burlöv 102 Götene 161 Lekeberg
43 Skurup 103 Umeå 162 Mariestad
44 Vara 104 Nyköping 163 Överkalix
45 Borlänge 105 Ale 164 Eksjö
46 Västerås 106 Gislaved 165 Södertälje
47 Gnosjö 107 Båstad 166 Laxå
48 Nässjö 108 Svenljunga 167 Tierp
49 Vaggeryd 109 Ydre 168 Örebro
50 Kumla 110 Kungälv 169 Kristianstad
51 Hammarö 111 Säffle 170 Kalmar
52 Linköping 112 Perstorp 171 Gnesta
53 Varberg 113 Ovanåker 172 Botkyrka
54 Vingåker 114 Nykvarn 173 Sundsvall
55 Skövde 115 Klippan 174 Åtvidaberg
56 Lomma 116 Alvesta 175 Mark
57 Mjölby 117 Åre 176 Timrå
58 Växjö 118 Arjeplog 177 Norsjö
59 Avesta 119 Gagnef 178 Ödeshög
59 Stenungsund 179 Söderhamn
26
180 Osby 241 Lycksele
181 Torsås 242 Tjörn
182 Mörbylånga 243 Flen
183 Tingsryd 244 Hallstahammar
184 Ljusnarsberg 245 Kalix
185 Öckerö 246 Strömstad
186 Finspång 247 Strömsund
187 Säter 248 Vänersborg
188 Grums 249 Simrishamn
189 Älvsbyn 250 Malå
190 Uddevalla 251 Berg
191 Hedemora 252 Arboga
192 Gällivare 253 Ludvika
193 Degerfors 254 Heby
194 Värmdö 255 Ljusdal
195 Uppsala 256 Vadstena
196 Norrtälje 257 Lessebo
197 Kil 258 Gullspång
198 Munkedal 259 Gävle
199 Ånge 260 Kiruna
200 Svalöv 261 Sandviken
201 Ekerö 262 Vilhelmina
202 Tanum 263 Åsele
203 Upplands-Bro 264 Storuman
204 Emmaboda 265 Övertorneå
205 Lindesberg 266 Oxelösund
206 Nordanstig 267 Karlshamn
207 Nora 268 Östhammar
208 Mellerud 269 Sorsele
209 Valdemarsvik 270 Älvdalen
210 Askersund 271 Hultsfred
211 Piteå 272 Sollefteå
212 Bollnäs 273 Sala
213 Munkfors 274 Hofors
214 Robertsfors 275 Bengtsfors
215 Orust 276 Filipstad
216 Hjo 277 Surahammar
217 Grästorp 278 Lysekil
218 Härjedalen 279 Vansbro
219 Trelleborg 280 Östra Göinge
220 Fagersta 281 Eda
221 Olofström 282 Ragunda
222 Nordmaling 283 Hagfors
223 Krokom 284 Katrineholm
224 Landskrona 285 Motala
225 Malung 286 Ronneby
226 Färgelanda 287 Hällefors
226 Kramfors 288 Härnösand
228 Högsby 289 Norberg
229 Lilla Edet 290 Oskarshamn
230 Älvkarleby
231 Hylte
232 Gotland
233 Karlsborg
234 Storfors Källa:
235 Skinnskatteberg http://www.svensktnaringsliv.se/ (2007-01-04)
236 Karlskrona
237 Hudiksvall
238 Sotenäs
239 Jokkmokk
240 Pajala

27
Tack
Under tiden som jag skrivit detta
arbete har jag hunnit lära mig massor
om allt från hur man utformar en
undersökning och gör intervjuer till att
skriva planeringar, och sen se till att
följa upp dem. Därför vill jag passa på
att tacka dem som ställt upp under det
gånga året. Tack!

Birgitta Larsson, Åva Gymnasium

Carl- Erik Kanne, Rotary

Gerhard Makowski, Täby kommun

Lars Lundqvist, Vallentuna kommun
Ann-Kristin Berg, Danderyds kommun

Monica Erlandsson

Britt Söderström, Företagarna

K-fakta och Svenskt Näringsliv

Och självklart alla företagare som utan

ersättning svarat på enkäten!

28