Vanvrd i social barnavrd

Slutrapport

Slutbetnkande av Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden Stockholm 2011

SOU 2011:61

SOU och Ds kan kpas frn Fritzes kundtjnst. Fr remissutsndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer p uppdrag av Regeringskansliets frvaltningsavdelning. Bestllningsadress: Fritzes kundtjnst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara p remiss. Hur och varfr. Statsrdsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlttar arbetet fr den som ska svara p remiss. Broschyren r gratis och kan laddas ner eller bestllas p http://www.regeringen.se/remiss Textbearbetning och layout har utfrts av Regeringskansliet, FA/kommittservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2011 ISBN 978-91-38-23622-2 ISSN 0375-250X

Till statsrdet Maria Larsson

Regeringen beslutade den 21 juni 2006 att tillkalla en srskild utredare med uppgift att granska allvarliga vergrepp och vanvrd vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavrden. Som srskild utredare frordnades utredaren Gran Johansson fr.o.m. den 15 september 2006. Fr.o.m. den 1 januari 2007 frordnades 1:e arkivarie Lars Asklund, professor Marie Sallns, professor Bo Vinnerljung, medicine doktor Bjrn Wrangsj och filosofie doktor Carolina verlien som experter i utredningen. Fr.o.m. den 1 januari 2009 frordnades docent Ingrid Sderlind som expert i utredningen. Utredningen antog namnet Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden (S 2006:05). Utredningen har under arbetet sammantrffat med en referensgrupp som frn brjan besttt av ordfrandena i freningarna Samhllets styvbarn, Stulen barndom, Resandefolket Romanoa riksfrbund och Kvinnofreningen Fr Romni. Drutver har utredningen haft mten ven med andra freningar p omrdet. Utredaren och sekreterarna har ocks medverkat i mten och frelsningar som anordnats av yrkesfreningar, andra utredningar, statliga myndigheter, lnsfrbund, kommuner och ideella freningar. Utredningen hade ett utvecklat samarbete med Upprttelseutredningen nr den pgick. I utredningens sekretariat har fljande personer arbetat: Utredningssekreteraren Anders Nyman fr.o.m. 1 oktober 2006. Utredningssekreteraren Petra Rinman fr.o.m. 1 oktober 2006 t.o.m. 15 augusti 2010. Utredningssekreteraren Susann Teiling fr.o.m. 16 augusti 2010 t.o.m. 15 april 2011. Utredningssekreteraren Johanna Skld fr.o.m. 1 mars 2007, assistenten Christina Christoffersen fr.o.m. 1 juni 2007, utredningssekreterarna Lii Drobus och Per-Erik strm fr.o.m. 1 september 2007, assistenten

och senare utredningssekreteraren Johanna Hedstrm fr.o.m. 1 mars 2008 samt utredningssekreteraren Emma Foberg fr.o.m. 1 april 2009. Utredningen lmnade den 17 augusti 2007 en frsta delrapport till regeringen. Den andra delrapporten, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet (SOU 2009:99) lmnades till regeringen den 16 januari 2010. Detta betnkande har tillkommit i samarbete med sekretariatet och experterna. Drfr anvnds ibland orden jag, vi och vra vid referens till utredningen. Det innebr dock inte att alla deltagit i utformningen eller delar alla synpunkter som frs fram. Jag r ensam ansvarig fr de analyser, bedmningar och frslag som finns i rapporten. I direktiven till utredningen uttryckte regeringen en frhoppning att utredningsrapporten skulle kunna ge upprttelse t de drabbade. Denna rapport, liksom den tidigare delrapporten, har snts till alla personer som intervjuats. Det har varit mitt stt att tacka dem som genom sina berttelser bidragit till utredningen. De gjorde det mjligt att frmedla bilden av vergrepp och frsummelse. Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden verlmnar hrmed sitt slutbetnkande Vanvrd i social barnavrd slutrapport (SOU 2011:61). Uppdraget r i och med detta slutfrt. Stockholm i september 2011 /Gran Johansson /Christina Christoffersen Lii Drobus Emma Foberg Johanna Hedstrm Anders Nyman Johanna Skld Per-Erik strm

Innehll

Sammanfattning ................................................................ 13 Summary .......................................................................... 35 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar....... 61 Bakgrund .................................................................................. 61 Uppdraget................................................................................. 61 En unik utredning .................................................................... 62 Slutrapporten kommer efter delrapport och upprttelseutredning................................................................ 63 Upprttelseutredningen........................................................... 65 Mlgruppens storlek och avgrnsningar................................. 67 Om privata placeringar ............................................................ 72 Finska krigsbarn....................................................................... 79 Psykologiskt std fr intervjupersoner.................................. 81

1.10 Utredningens organisation och arbetsbelastning .................. 82 1.11 Handledning fr sekretariatet ................................................. 83 1.12 Expertgrupp.............................................................................. 83 1.13 Referensgrupp .......................................................................... 83 2 2.1 Utredningens definition av vanvrd .............................. 85 Strategiska stllningstaganden................................................. 85

Innehll

SOU 2011:61

2.1.1 Synen p barn och barnuppfostran har frndrats ver tid...........................................................................85 2.1.2 En barnrttsorienterad definition ................................86 2.2 2.3 2.4 Vanvrd delas in i vergrepp och frsummelse ......................87 Vanvrdskategorier i en databas ..............................................87 vergrepp.................................................................................88 2.4.1 Definition fysiskt vld med tillhygge ..........................88 2.4.2 Definition vrigt fysiskt vld .......................................88 2.4.3 Definition hot/hotfulla situationer..............................89 2.4.4 Definition skadligt utnyttjad i arbete ..........................89 2.4.5 Definition integritetskrnkning, srbehandling och orttvisor ................................................................89 2.4.6 Definition sexuella vergrepp ......................................90 2.4.7 Definition fysiskt och/eller psykiskt skadligt tvng, regler och straff ..................................................90 Frsummelse ............................................................................90 2.5.1 Otillrcklig omvrdnad.................................................91 2.5.2 Otillrcklig tillsyn .........................................................91 2.5.3 Otillrcklig skolgng.....................................................91 Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia ..................................................93 Muntliga kllor kompletteras med arkivhandlingar ...............93 Vad br barnavrdsakter och socialakter innehlla? ..............94 Lag 1924 om Samhllets barnavrd (SFS 1924:361)...............95 1960 rs barnavrdslag..............................................................96 3.4.1 Kungrelse om fosterbarnsvrd ...................................97 3.4.2 Stadga fr barnavrdsanstalter......................................98 3.4.3 Rd och anvisningar frn Socialstyrelsen.....................98 1980 rs socialtjnstreform ......................................................99 Sammanfattning av vilken dokumentation som borde finnas enligt lagstiftning och freskrifter .............................102 3.6.1 Omhndertagna under perioden 19241960 .............102 3.6.2 Omhndertagna under perioden 19601982 .............103

2.5

3 3.1 3.2 3.3 3.4

3.5 3.6

SOU 2011:61

Innehll

3.6.3 Omhndertagna frn 1982 ......................................... 103 3.7 Forskning p arkivhandlingar................................................ 104 3.7.1 Vanvrdsutredningens arkivhandlingar spnner ver lng tid och mnga kommuner .......................... 105 3.7.2 Det r sllsynt med studier som har material frn hela Sverige.................................................................. 105 3.7.3 Bristfllig kvalitet och dlig ordning i dokumentationen, ett problem fr forskningen....... 106 3.7.4 Sammanfattning .......................................................... 110 Gallring och bortfall .............................................................. 110 3.8.1 Frsvunna akter .......................................................... 111 3.8.2 De frsta bestmmelserna om gallring i SoL 1980 ... 112 3.8.3 Bestmmelserna om gallring utreds av Socialdatautredningen ................................................ 113 3.8.4 Reglerna ndras och gallringen skjuts upp................ 114 3.8.5 Sammanfattning av gallringsbestmmelserna............ 115 Utredningens erfarenheter av arkivfrfrgningar ................ 115 3.9.1 Hur mnga akter gr att terfinna?............................ 116 3.9.2 Bestllning av arkivhandlingar ................................... 117 3.9.3 Svrigheter med arkivsk ........................................... 117 3.9.4 Brister och problem p arkivinstitutioner................. 119 3.9.5 Arkivhandlingar som upprttelse och krnkning ..... 121

3.8

3.9

3.10 Utredarens kommentar ......................................................... 125 3.11 tgrder fr att frbttra och underltta arkivskning och arkivhantering ................................................................. 127 4 4.1 4.2 vergrepp och frsummelse siffror och berttelser .... 129 Definitioner............................................................................ 130 Redovisningen av vanvrd bygger p 866 intervjuer............ 130 4.2.1 Kn .............................................................................. 131 4.2.2 Etnicitet....................................................................... 131 4.2.3 Funktionshinder ......................................................... 132 4.2.4 Intervjupersonernas lder........................................... 132 2/3 av alla kommuner har placerat intervjupersoner ........... 132 Antal placeringar och omflyttningar .................................... 133

4.3 4.4

Innehll

SOU 2011:61

4.5

Resultatversikt......................................................................134 4.5.1 Placeringsform ............................................................134 4.5.2 Typ av vergrepp och frsummelse...........................135 Fyra livshistorier.....................................................................139 en pojkvasker utan social frankring.............................141 4.7.1 Placerades p Barnbyn Sk .........................................143 4.7.2 Ur askan i elden...........................................................148 4.7.3 En bra placering...........................................................148 4.7.4 Efter den sociala barnavrden.....................................149 4.7.5 Kommentar..................................................................150 Schack p Skrsbo ..................................................................153 4.8.1 Efter den sociala barnavrden.....................................158 4.8.2 Kommentar..................................................................159 Salimes hemlighet ...................................................................160 4.9.1 Kommentar..................................................................166

4.6 4.7

4.8

4.9

4.10 En vanlig familj ocks.............................................................167 4.10.1 Kommentar..................................................................174 4.11 Levnadsberttelser intervjupersonernas egna ord .............175 4.11.1 Berttelsernas struktur................................................176 4.11.2 Gsta............................................................................177 4.11.3 Jessica...........................................................................180 4.11.4 Hans.............................................................................187 4.12 Kommentar.............................................................................196 5 5.1 5.2 5.3 Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats ........199 Inledning .................................................................................199 Mnga har berttat om vanvrd p samma plats...................200 5.2.1 En tydligare bild ..........................................................202 Redogrelser frn fosterhem .................................................203 5.3.1 Familjen Backlund ......................................................204 5.3.2 Familjen Hansson .......................................................205 5.3.3 Familjen Olsson ..........................................................207 5.3.4 Familjen Jansson .........................................................208 Redogrelser frn institution ................................................209

5.4

SOU 2011:61

Innehll

5.4.1 Vidkrrs barnhem, Gteborg..................................... 209 5.5 5.6 5.7 6 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 Nybodahemmet, Stockholm ................................................. 213 Skrsbo pojkhem, Alingss ................................................... 216 Kommentar ............................................................................ 219 Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser ......................................................... 221 Urval och bortfall................................................................... 222 Tid och plats uppgifter som borde stmma....................... 224 Gr det att styrka vanvrd genom arkivhandlingarna? ........ 226 Styrker anteckningarna i arkivmaterialet den vanvrd som intervjuade personer berttat om? ................................ 227 Vilka missfrhllanden beskrivs i akten?.............................. 228 Vilka frvare beskrivs? ........................................................ 231 terhllsamma anteckningar och ovilja att ta till sig signaler om missfrhllanden................................................ 231 6.7.1 Kommunernas agerande till fljd av missfrhllanden......................................................... 234 6.7.2 Mellan upptckt och tgrd........................................ 234 6.7.3 Stora brister i uppfljning och tillsyn........................ 235 6.7.4 Tv kommuners dokumentation av samma fosterhem .................................................................... 237 6.7.5 Utredarens kommentar .............................................. 239 Det finns begrnsade beskrivningar av vanvrd i arkivmaterialet........................................................................ 240 Olikheter i beskrivningarna................................................... 240 6.9.1 Exempel 1: Barbro, kvinna fdd 1958 ....................... 240 6.9.2 Exempel 2: Maria, kvinna fdd 1964 ......................... 242

6.8 6.9

6.10 Sammanfattning ..................................................................... 245 6.11 Utredarens bedmning.......................................................... 246

Innehll

SOU 2011:61

7 7.1

Hur har det gtt senare i livet? ...................................249 Barndomens betydelse fr intervjupersonernas vuxna liv ...249 7.1.1 Om arbete och utbildning ..........................................250 7.1.2 Vad intervjupersonerna anser om vanvrdens betydelse fr vuxenlivet..............................................253 Olika frhllningsstt till vanvrdens betydelse fr det vuxna livet ...............................................................................260 7.2.1 Skillnader i frhllningsstt ........................................261 Resultat frn utredningar i omvrlden ..................................263 Utredarens kommentar..........................................................267 Intervjuns betydelse fr den intervjuade ......................269 Enkten till intervjupersonerna .............................................270 8.1.1 Upplevelsen av att ha blivit intervjuad.......................270 8.1.2 Vilken betydelse har intervjun haft? ..........................271 8.1.3 Har du anvnt dig av stdsamtal? ..............................273 8.1.4 Intervjupersonernas synpunkter och kommentarer ...............................................................275 Betydelsen av intervjun varierar ............................................276 Intervjuer i andra lnder.........................................................279 Sammanfattning och frslag ..................................................280 8.4.1 Intervjun har i huvudsak varit positiv........................280 8.4.2 Stdsamtal med varierande resultat ...........................281 8.4.3 Kvalificerad kompetens ..............................................281 8.4.4 Upprttelseutredningen om anskningsprocess och samtal ....................................................................281 8.4.5 Upprttelseaspekten i Vanvrdsutredningens intervjuer .....................................................................282 Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden ........................................................285 Riskabel riskanalys .................................................................285 9.1.1 Person, relation, situation...........................................286 9.1.2 Miljer frndras.........................................................287

7.2

7.3 7.4 8 8.1

8.2 8.3 8.4

9 9.1

10

SOU 2011:61

Innehll

9.2 9.3 9.4

Hur kunde det ske?................................................................ 287 9.2.1 Dr det r mjligt ....................................................... 288 Ansvar fr vergrepp och frsummelse ............................... 297 Frbttringstgrder .............................................................. 298 9.4.1 Freslagna och genomfrda frndringar................. 298 9.4.2 Den kommunala ledningens ansvar ........................... 299 9.4.3 Prioritera skola och hlsa ........................................... 303 9.4.4 Hur kan vanvrd upptckas och frhindras? ............ 304

Efterord .......................................................................... 309 Litteraturlista .................................................................. 313 Bilagor Bilaga 13 Kommittedirektiv.......................................................... 319

11

Sammanfattning

Den svenska Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden (i fortsttningen kallad Vanvrdsutredningen) initierades, i likhet med flera andra lnder, frst efter att mnniskor berttat i media om sina erfarenheter av vergrepp och misshandel frn sin tid i barnhem eller fosterhem. I november 2005 sndes TV-dokumentren Stulen Barndom dr sex medellders mn berttade om systematiska krnkningar, vld och sexuella vergrepp under sin tid p Skrsbo pojkhem i Alingss. Dokumentren blev upptakten till att Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden tillsattes 2006. Delrapport och Upprttelseutredning I januari 2010 presenterade utredningen sin delrapport, 1 Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet. En direkt fljd blev att regeringen tillsatte Upprttelseutredningen som fick i uppdrag att fresl hur upprttelse fr dessa mnniskor skulle kunna utformas. Upprttelseutredningen verlmnade sitt betnkande till regeringen i februari 2011. 2 Frslagen handlade om en process i tre delar; ett erknnande av det som hnt och en urskt, kompensation till dem som utsatts samt tgrder fr att frhindra upprepning. Upprttelseutredningens frslag bereds fr nrvarande (september 2011) i Regeringskansliet.

1 SOU 2009:99, Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009. 2 SOU 2011:9, Upprttelseutredningen, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden: betnkande, Offentliga frlaget, Stockholm, 2011.

13

Sammanfattning

SOU 2011:61

Slutrapportens syfte Syftet med slutrapporten r att presentera en frdjupad resultatredovisning dr enskilda mnniskor och deras berttelser, fr en mer framskjuten placering n i delrapporten. Dessutom har ambitionen varit att diskutera hur det var mjligt att intervjupersonerna kunde rka s illa ut som barn och hur liknande missfrhllanden fr samhllsvrdade barn ska kunna undvikas i framtiden. Slutrapportens struktur Utredningens material omfattar redogrelser i olika former; intervjureferat, inspelade intervjuer, nedtecknade levnadsberttelser, arkivhandlingar, domar och tidningsartiklar. Detta varierande material ger inblick i sammanhang i vilken vanvrden skedde och kunskap om den utsatthet som barn och ungdomar inom den sociala barnavrden befann sig i. De tv frsta kapitlen avser att ge lsaren en frstelse fr inom vilken ram utredningen har arbetat. En utfrligare beskrivning av utredningens uppdrag, avgrnsningar och val av metod finns i utredningens delrapport. I kapitel 3 diskuteras arkivhandlingarnas innehll och betydelse. Kapitel 4 inleds med en statistisk redovisning av den vanvrd som utredningen har registrerat. Drefter fljer sju berttelser som p olika stt skildrar upplevelserna av vanvrden och olika omstndigheter kring placeringen. Utredningen har uppmrksammat flera intervjupersoners redogrelser frn samma fosterhem eller institution. I kapitel 5 analyseras vilka strukturer respektive likheter och olikheter som gr att upptcka i berttelserna. I kapitel 6 diskuteras hur arkivmaterialet visserligen kan styrka, men aldrig falsifiera en intervjupersons berttelse. Genom intervjupersonernas berttelser har utredningen ocks ftt inblickar i hur det vuxna livet blev efter placeringen. Detta diskuteras i kapitel 7. I kapitel 8 behandlas intervjuns betydelse fr de intervjuade. Svaren p en enkt till samtliga intervjuade redovisas i samma kapitel. Med hjlp av utredningens samlade material och erfarenheter, gnas kapitel 9 till att reflektera ver hur vanvrden kunde ske, vad

14

SOU 2011:61

Sammanfattning

som mjligen var bidragande faktorer och en diskussion om hur skerheten fr samhllsvrdade barn och ungdomar kan strkas. Utredningens ramar Utredningen har huvudsakligen genomfrt intervjuer fr att samla in uppgifter om vanvrd. Deltagandet vid intervjuerna har varit frivilligt frn den intervjuades sida och ingen uppskande verksamhet av berrda personer har skett. Merparten av intervjuerna har genomfrts i utredningens lokaler i Stockholm. Ungefr en tredjedel av intervjuerna har skett i Gteborg eller i Malm. I de fall intervjupersonerna har varit funktionshindrade eller av andra skl inte kunnat lmna hemmet har intervjuerna genomfrts i deras bostder. Telefonintervjuer har undvikits men har skett vid ett enstaka tillflle. Samtliga intervjuar har spelats in. I anslutning till varje intervju har ett skriftligt referat upprttats som den intervjuade har godknt, i flera fall efter egna tillgg. Frst drefter har den beskrivna vanvrden kategoriserats och frts in i utredningens databas. Utredningen har ocks erbjudit intervjupersonerna att efterska sina arkivhandlingar i den mn de inte sjlva redan gjort det vid tiden fr intervjun. I samband med intervjun har intervjupersonerna ocks erbjudits tta stdsamtal hos legitimerade psykoterapeuter via Frbundet S:t Lukas som finns ver hela landet. Syftet med stdsamtalen har varit att erbjuda en mjlighet fr den intervjuade att bearbeta tankar och knslor som aktualiserats till fljd av intervjun. 866 intervjuer Sammanlagt har utredningen haft kontakt med cirka 2 000 personer, som ansett sig ha blivit utsatta fr vanvrd i den sociala barnavrden, alternativt nskat f information om utredningens arbete fr sin egen del eller fr vnners eller anhrigas rkning. Den 1 mars 2009 var sista datum fr att kunna anmla sig till intervju. 1 045 personer hade d anmlt sig och 902 intervjuer genomfrdes. Det r dock 866 intervjuer som ligger till grund fr redovisningen av vergrepp och frsummelse i utredningen. Orsaken till det reducerade antalet intervjuer i frhllande till antalet anmlda r flera, bland annat att en del intervjuer stlldes in, ngra rapporterade ingen vanvrd eller tillhrde inte mlgruppen av andra skl. En utfrligare

15

Sammanfattning

SOU 2011:61

beskrivning av anledningarna till detta finns i kapitel 1. Upprttelseutredningen hade i sina direktiv tidsgrnsen 19201980. Vanvrdsutredningen har inte haft ngon tidsangivelse fr granskningen av den sociala barnavrden. Framt i tiden har uppdraget avgrnsats av preskriptionstider fr tal. Det har inneburit att utredningen har intervjuat personer som redogjort fr vanvrd som pgtt under placeringar i den sociala barnavrden ngon gng under ren 1922 2003. Vanvrdsutredningens bedmning r att alla som blivit utsatta fr vergrepp och allvarlig frsummelse och vars renden r preskriberade ocks br omfattas av Upprttelseutredningens olika frslag till upprttelse. Reviderad uppfattning om privatplacerade och finska krigsbarn I slutrapporten har utredningen reviderat den tidigare bedmningen av de privatplacerade barnen och de finska krigsbarnen. Bedmningen r att, frutsatt att myndigheterna hade knnedom om ett barns vistelse i ett privat arrangerat fosterhem, ven de barn och de finska krigsbarn som vanvrdades, ocks ska omfattas av Upprttelseutredningens olika frslag. Privatplacerade barn Utredningen har utifrn sitt direktiv 3 tolkat det som att mlgruppen har varit personer som myndigheterna aktivt placerade. Drfr uteslts personer som vid de frsta kontakterna med utredningen frklarade att de hade varit placerade p privata initiativ. Upprttelseutredningen utgr frn en liknande definition i sitt frslag om ekonomisk ersttning till de drabbade. 4 Det innebr att privatplacerade barn har uteslutits bde frn mjligheterna till intervju och i frslagen till ekonomisk ersttning. Under utredningsarbetet har det blivit tydligt att grnsen mellan privatplacerade och myndighetsplacerade barn kunde vara oklar. En sdan anledning var att intervjupersonerna sjlva inte har vetat om myndigheterna eller att ngon annan har placerat dem. Utredningen har inte haft mjlighet fre intervjun att kontrollera med arkivhandlingar om personerna varit placerade p myndigheternas initiativ
3 4

Dir. 2006:75. SOU 2011:9, s. 149-151.

16

SOU 2011:61

Sammanfattning

eller ej. Det innebr att utredningen ibland har intervjuat personer som i sin barndom var placerade genom privata initiativ. Utredningens slutsats r att det under hela 1900-talet inte har gjorts ngon skillnad p privata och formella fosterhemsplaceringar i de lagtexter som rrt fosterbarnsvrd. Den vsentliga grnsdragningen gick i stllet fram till 1945 mellan placeringar fr vilka ersttning utgick och de placeringar som enligt uppgift inte inbegrep ngra ekonomiska transaktioner. Samhllet har haft skyldigheter att utva tillsyn av fosterhem som p ett eller annat stt tagit betalt fr att vrda fosterbarn, oavsett om pengarna utgtt frn myndigheter (fattigvrdsnmnd eller barnavrdsnmnd) eller frn enskilda personer. Privata placeringar av barn i fosterhem har under hela 1900-talet varit vanligt frekommande i Sverige. De har ibland skett mot ersttning, ibland inte. Barn som placerades gratis stod fram till 1945 utanfr samhllets skydd och barnavrdsnmnderna hade inget ansvar att utva tillsyn i dessa hem. Men efter 1945 har barnavrdsnmnderna haft tillsynsansvar fr alla barn som vistats i fosterhem inom kommunen, oavsett vem som placerat dem. Under den tid 1902 rs lag var i kraft sg samhllets ansvar olika ut beroende p om barnet var placerat hos nra anhrig (far- eller morfrldrar) eller hos helt frmmande personer. ven myndigheterna placerade ibland barn hos far- och morfrldrar. Formella placeringar kunde allts gras utan att barnen var understllda fosterbarnsbegreppet enligt lagstiftningen. Att det funnits barn som har varit placerade i fosterhem utan att ha varit omhndertagna med std i ngon av de lagtexter som reglerat fosterbarnsvrden under 1900-talet innebr drfr inte att myndigheterna har saknat skyldigheter gentemot dessa barn. Tillsynsansvaret fr barnen har vilat lika tungt p barnavrdsnmnder och socialtjnst som fr de barn som myndigheterna aktivt har placerat. En frutsttning fr att kunna avkrva myndigheterna ansvar har dock varit att myndigheterna har haft knnedom om var barnen vistats. Vr sammanstllning visar att myndigheterna ofta knde till och ocks inspekterade privatplacerade barn samt att mrkertalet frmodligen sjnk med tiden.

17

Sammanfattning

SOU 2011:61

Finska krigsbarn I utredningens delrapport5 frdes ett resonemang om de finska krigsbarn som i stort antal togs emot i svenska familjer under andra vrldskriget. Frn brjan fanns inga uttryckliga regler om att de sociala myndigheterna skulle godknna hemmen. Det mynnade ut i slutsatsen att om placeringen av ett krigsbarn skedde efter 1944 skulle barnavrdsnmnden godknna det mottagande hemmet. Sledes omfattades erfarenheter av vanvrd ven i dessa fosterhem av utredningens uppdrag. Det finns dock anledning att revidera den bild av myndigheternas engagemang i frga om de finska krigsbarnen som gavs i utredningens delrapport. Efter 1944 krvdes det att barnavrdsnmnderna i kommunerna godknde placeringarna av finska krigsbarn i fosterhem. S lngt stmmer beskrivningen i delrapporten. Men redan dessfrinnan hade ven staten ett omfattande engagemang i frgan om mottagande och placering av barn. Det skedde frst genom statsbidrag och bildande av en statlig kommitt, senare genom att flera myndigheter; Statens Utrymningskommission, Civilfrsvarsstyrelsen, Medicinalstyrelsen och Socialstyrelsen, hade ett operativt ansvar fr verksamheten. Den svenska staten var sledes p ett mycket aktivt stt engagerad i placeringen av finska krigsbarn. Utredningar i andra lnder Flera andra lnder n Sverige har gjort utredningar om vanvrd i social barnavrd; Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien (Wales), Australien och Kanada. Nr delrapporten skrevs hade Danmarks underskning precis pbrjats och hade av frklariga skl inte redovisat ngra resultat. I utredningens slutrapport refereras ocks till andra lnder betrffande hur det gtt senare i livet fr de intervjuade och den betydelse intervjun har haft fr intervjupersonerna. Det finns mnga likheter med de uppgifter utredningen tagit del av, bde nr det gller upplevelsen av intervjun och hur placeringen har pverkat intervjupersonernas vuxna liv. Fr mer information om utredningar i omvrlden hnvisas till delrapporten, kapitel 3.

SOU 2009:99.

18

SOU 2011:61

Sammanfattning

Utredningens definition av vanvrd Utredningens arbete spnner ver en lng tidsperiod, frn 1920-talet fram till i brjan av 2000-talet. Vissa bestraffningar var sanktionerade i lagar och regler under en olika tidsperioder. I delrapporten gick vi igenom den lagstiftning och de freskrifter som reglerade bestraffningar, misshandel och sexuella vergrepp av omhndertagna barn under 1900-talet. Anledningen var att visa hur lnge de olika bestraffningarna och vergreppen som intervjupersonerna har berttat om varit frbjudna och brottsliga handlingar. Slutsatsen blev att den vanvrd intervjupersonerna berttat om, oftast varit frbjuden i lagar eller regler. FN:s konvention om barnets rttigheter Den definition av vanvrd som utredningen gr utgr frn FN:s konvention om barnets rttigheter. Det bemtande av ett enskilt barn som i ngot avseende avviker frn de rttigheter som stadgas i konventionen har definierats som vanvrd av utredningen. Barnets rttigheter har operationaliserats och kategoriserats fr varje intervjuperson. Den struktur som utredningen anvnder sorterar vanvrd i tv grupper, vergrepp och frsummelse. vergrepp delas in i; fysiskt/emotionella vergrepp och sexuella vergrepp. Utredningen har inte funnit det meningsfullt att fullt ut skilja p fysiska vergrepp och emotionella vergrepp trots att flera frsk har gjorts i den riktningen. Anledningen r att alla vergrepp innehller komponenter av emotionella krnkningar. De fysiska/emotionella vergreppen r indelade i; fysiskt vld med tillhygge, vrigt fysiskt vld, skadligt tvng, regler och straff, hot och hotfulla situationer, integritetskrnkning, srbehandling och orttvisor. De sexuella vergreppen r indelade i hands-on vergrepp som innebr berring/ penetrering av offret och hands-off vergrepp, dr offret inte varit utsatt fr direkt fysisk berring. Frsummelse delas in i; otillrcklig omvrdnad i fosterhem/institution, otillrcklig tillsyn av fosterfrldrar eller institutionspersonal samt bristfllig skolgng.

19

Sammanfattning

SOU 2011:61

Arkivhandlingar I kapitel 3, Arkivmaterial som klla till den sociala barnavrdens historia, diskuteras styrkor och svagheter i arkivhandlingarna och de erfarenheter utredningen har gjort av arkivhanteringen i Sverige. Betydelsen av arkivhandlingar fr den enskildes historia och upprttelse diskuteras. Arkivhandlingarnas versioner och intervjupersonernas berttelser kan bde komplettera och skilja sig frn varandra. Detta belyses genom fallstudier. Eftersom utredningen intervjuat personer frn alla delar av landet kommer arkivhandlingarna frn mnga olika kommuner. Det har gett utredningen inblickar i hur olika arkivhantering och handlggning har sett ut i olika delar av landet. Kapitlet r uppdelat i fyra delar dr det redogrs fr: 1. vilka generella riktlinjer som har funnits ver tid med avseende p vad barnavrdsakter och socialakter br innehlla, 2. vilka brister med arkivhandlingar som har ptalats i forskning, 3. vilka riktlinjer som funnits fr vad som br bevaras och gallras, 4. ngra allmnna reflektioner kring utredningens erfarenheter av att rekvirera arkivhandlingar och vilka mjligheter till upprttelse som ryms i arkivhandlingarna. Brister i arkivmaterialet Det som framkommit r att lagstiftningen generellt varit restriktiv med att freskriva vilka uppgifter som ska ing i en utredning. Men frn 1960-talet och framt har det funnits tydliga instruktioner frn Socialstyrelsen om vad som br noteras. Villkoren fr dokumentationen preciserades i Socialstyrelsens Rd och anvisningar (1961). Anteckningarna skulle vara omfattande och redogra fr barnets frhllanden i fosterhemmen. Var och hur dessa detaljerade anteckningar om barnets situation i fosterhemmet skulle bevaras gr inte att utlsa av dessa Rd och anvisningar. Det frefaller rimligt att anteckningarna lades i barnens akter, men det r inte sjlvklart. Bde forskningen och utredningen visar att mnga barnavrdsakter inte levt upp till dessa anvisningar. Uppgifterna terfanns inte alltid i barnens akter utan kunde i stllet lggas som bilagor till barnavrdsnmndens protokoll.

20

SOU 2011:61

Sammanfattning

Vidare har forskning visat att arkivmaterialet varit bristflligt p flera punkter; akternas innehll saknar ofta en vergripande struktur, enhetliga begrepp och definitioner. Akternas innehll kan sledes variera mycket med hnsyn till omfng och kvalitet. Utredningens erfarenheter Det kan ta lng tid att rekvirera akter frn olika arkiv. Dessutom kan konstateras att hanteringen av sociala akter skiljer sig t mellan kommunerna. Det medfr att personer som sker sin historia i sociala akter kan f tillgng till mycket varierande underlag. Frutom att sekretessprvningen av vad personen fr ta del av ocks kan variera kan akter saknas eller dokumentationen vara knapphndig. Till fljd av att gallringsfreskrifterna frn 1980 var otydliga, har utredningen erfarit att akter under denna tidsperiod har gallrats felaktigt. Ytterligare ett problem r att akterna kan innehlla krnkande omdmen eller beskrivningar som inte stmmer verens med intervjupersonernas egna erfarenheter. Det kan ibland krvas psykologiskt std i samband med att man tar del av sina arkivhandlingar. Vanvrden presenterad i siffror Mlgruppens sammansttning I slutrapporten ingr totalt 866 personers berttelser om vanvrd och vergrepp. 509 (59 procent) personer r kvinnor och 357 (41 procent) personer r mn. 155 personer, 90 kvinnor och 65 mn, har uppgivit att de tillhr en svensk minoritet eller har utlndsk bakgrund. 13 personer, tta kvinnor och fem mn, har uppgivit funktionshinder under barndomen. Utredningen har intervjuat personer i mycket spridda ldrar. De ldsta var fdda p 1920-talet och de yngsta p 1980-talet. Den strsta gruppen fddes under 1950-talet, drefter fljt av personer fdda under 1940-talet.

21

Sammanfattning

SOU 2011:61

Tv tredjedelar av kommunerna placerade barn som blivit vanvrdade De 866 personerna som har rapporterat vanvrd har varit placerade av sammanlagt 196 olika kommuner. Det innebr att tv tredjedelar av kommunerna placerade en eller flera personer som under utredningens intervjuer har vittnat om att de utsattes fr vergrepp och frsummelse under sin tid i den sociala barnavrden. Placeringsform Av de 866 intervjupersonerna har 798 varit placerade i fosterhem, 665 i institution och 213 i andra placeringar. 598 av de 866 intervjupersonerna har varit placerade bde i fosterhem och institution och 169 personer har varit placerade i de tre formerna. Av de intervjupersoner (798) som varit placerade i fosterhem r det 96 procent (763 personer) som rapporterat vanvrd. Nstan alla som har erfarenhet av fosterhemsplacering har sledes berttat fr utredningen om vanvrd i minst ett av de hem de varit placerade i. S r det inte fr dem med erfarenhet av institutionsplaceringar, men ven hr r siffrorna hga. Av dem som varit placerade i institution (665) r det 69 procent (462 personer) som rapporterat vanvrd. Sm resultatskillnader i jmfrelse med delrapporten Nr nu resultatet frn alla intervjuer sammanfattas kan utredningen konstatera att det r frhllandevis sm procentuella skillnader mellan delrapporten, som omfattade 404 personers intervjuer och slutrapporten med 866 personers intervjuer. Fysiskt vld med tillhygge har minskat med fem procentenheter, frn 49 till 44 procent. Detta har sannolikt sin frklaring i att en strre andel yngre personer intervjuats efter delrapporten. Dessa har uppgivit frre inslag av fysiskt vld under sina placeringar. Ocks skadligt utnyttjad i arbete har minskat, frn 54 procent i delrapporten till 52 procent i slutrapporten. Sexuella vergrepp visar en liten kning, fr kvinnor frn 61 procent till 63 procent och fr mn frn 42 till 43 procent. Sexuella vergrepp frekommer i intervjuerna jmnt frdelat frn samtliga decennier. Frsummelse har redovisats i samma omfattning som i delrapporten. 87 procent av intervjupersonerna har berttat om att de utsatts fr
22

SOU 2011:61

Sammanfattning

frsummelse. Redovisat p underkategorier r det 78 procent (76 i delrapporten) som uppger otillrcklig omvrdnad. 28 procent (26 i delrapporten) uppger otillrcklig tillsyn av fosterfrldrar eller institutionspersonal och 42 procent (45 i delrapporten) uppger otillrcklig skolgng. De vriga kategorierna som inte kommenteras hr har ocks mycket sm avvikelser frn resultaten i delrapporten. Fysiskt vld och sexuella vergrepp har varit vanligt frekommande Det r endast 12 procent (102 personer) av de intervjuade som inte varit utsatta fr fysiskt vld eller sexuella vergrepp. Bland de 102 personer som uppgett att de inte utnyttjats sexuellt eller blivit utsatta fr fysiskt vld finns det mnga som varit med om andra allvarliga vergrepp eller frsummelser. Exempelvis berttar 57 personer att de varit skadligt utnyttjade i arbete, 53 personer har upplevt olika former av bestraffningar i samband med mltider, 50 har ftt st ut med integritetskrnkande tilltal eller ftt hra krnkande omdmen om sina nrstende. 49 personer har hotats med vld, bevittnat vld eller skrmts av sina vrdare. Nr det gller skola och hlsa uppgav 29 personer att skolgngen var otillrcklig, att de vgrats g i skola eller att de inte fick ndvndig hjlp med sina lxor etc. 22 personer uppgav ocks att de varit sjuka utan att f ndvndig vrd. Fallbeskrivningar och jmfrande analyser I slutrapporten lyfts intervjupersonernas berttelser fram ur det samlade materialet. Detta grs genom fallbeskrivningar som bygger p intervjuer, domar och journaler samt levnadsbeskrivningar som r skrivna av intervjupersonerna sjlva och som terges i sin helhet. Dessutom analyseras vad olika personer har berttat om samma placering p institution eller i fosterhem. Intervjupersoners berttelser har jmfrts med vad arkivmaterialet berttar.

23

Sammanfattning

SOU 2011:61

Fallbeskrivningar Utredningen presenterar fyra fallbeskrivningar som i frsta hand bygger p intervjuer med de mnniskor som beskrivs. I andra hand bygger fallbeskrivningarna p autentiska fllande domar i tingsrtt eller hovrtt. Dessutom frekommer hnvisningar till utdrag ur journaler och annat arkivmaterial som utredningen haft tillgng till. Berttelserna syftar till att ge olika exempel p omstndigheter, situationer och upplevelser med utgngspunkt i intervjupersonens redogrelse. Utifrn dessa sammansatta redogrelser belyses olika aspekter p hur en vistelse i fosterhem eller institution har upplevts, orsakerna bakom en placering och konsekvenserna fr det utsatta barnet. Berttelserna konkretiserar den utsatthet barnet befann sig i och pekar p vikten av att vuxna tar ansvar fr barnets situation. Dessutom beskrivs i berttelserna den bristflliga skerhet som omgav barnet nr tillsynen inte fungerade. Levnadsberttelser ger djupare inblick i upplevelserna Utredningen har tagit emot mnga nedtecknade barndomsberttelser. I rapporten finns tre av dessa levnadsbeskrivningar tergivna i sin helhet. Berttelserna terger minnen och erfarenheter beskrivna med intervjupersonernas egna ord. De r individuella och unika, men skildrar freteelser och omstndigheter som knns igen frn andra personers berttelser trots att intervjupersonerna terger minnen frn ett avlgset frflutet. Somliga har berttat att de regelbundet blev slagna och kan drfr inte bertta om alla gnger det skedde. De vljer ut vissa episoder och terger dem. Andra blev slagna ngon enstaka gng. Men det fick nd omfattande konsekvenser. De berttar om den stndiga rdslan fr att det skulle hnda igen, eller om det vld de gjorde p sig sjlva fr att anpassa sig till de vuxnas nskeml. Flera berttelser frn samma placering I utredningens delrapport6 redogjordes versiktligt fr hur olika personer beskrivit sin tid p en och samma institution. I slutrapporten frdjupas dessa beskrivningar. Dessutom har presentationen utkats
6

SOU 2009:99.

24

SOU 2011:61

Sammanfattning

till att ocks omfatta fosterfamiljer. Syftet med kapitlet r att lyfta fram och jmfra erfarenheter som flera intervjupersoner har vittnat om frn samma vistelse i fosterhem eller institution. Sammanlagt har utredningen mottagit berttelser om vanvrd p 119 institutioner frn minst tv personer. Vanvrd i 35 fosterhem har beskrivits av minst tv personer. Det betyder att minst tv personer, var fr sig, har berttat om vanvrd som frekommit p en placering dr de bda vistades. Det br betonas att utredningen har ftt dessa resultat utan att ska upp personer som har bott i samma hem ssom gjorts i en del andra utredningar utomlands. Fosterhem I utredningens material terfinns 35 fosterfamiljer dr minst tv intervjuade personer har varit placerade, antingen samtidigt eller vid olika tidpunkter. I 27 av dessa familjer har det handlat om syskon som samtliga blivit intervjuade av utredningen. I de vriga tta familjerna kommer berttelserna frn intervjupersoner som inte r syskon men som har erfarenheter frn samma placering. Den vervgande delen av redogrelserna r frn placeringar frn sent 1960tal till 1970-tal. Det r i stora drag liknande miljer som gng efter annan beskrivs av personer som upplevt vanvrd i fosterhem: De flesta fosterfamiljer har varit bosatta p landsbygden, flera har bedrivit jordbruk och haft djur. Fosterfamiljerna har ofta varit ett gift par dr modern varit hemma och inte sllan har de haft egna biologiska barn. Ett annat gemensamt drag fr dessa hem r att de har haft mnga fosterbarn. Ngra av familjerna har beskrivits som frikyrkliga eller aktiva i Svenska kyrkan. Detta r dock en ganska vanlig milj fr fosterhemsplacering och utt sett har nog de 35 familjerna uppfattats som trygga krnfamiljer som har haft en idyllisk milj p landet att erbjuda sina fosterbarn. De fre detta fosterbarnens berttelser ger dock en helt annan bild vilket ocks lyfter fram betydelsen av att ifrgastta ven en till synes idealisk fosterhemsmilj. Vidare kan konstateras att intervjupersoner som varit i samma fosterhem oftast gett en liknande beskrivning av vanvrden p en vergripande niv, men att detaljer nr det gller frsummelse eller vld kan skilja sig t.

25

Sammanfattning

SOU 2011:61

Institutioner Utredningen har valt att beskriva tre barnhem frn vilka utredningen har dokumenterar flest berttelser om vanvrd. Dessa r Vidkrrs barnhem i Gteborg, Nybodahemmet i Stockholm och Skrsbo pojkhem i Alingss. Totalt 86 personer, som har bott p Vidkrr har intervjuats. 65 av dem har berttat om vanvrd. 63 intervjuade personer har varit placerade p Nyboda. 31 av dem har berttat om vanvrd. Det br tillggas att mnga kom till Nyboda vid tidig lder och drfr saknade minnen drifrn. Skrsbo pojkhem var en liten institution med endast ett tiotal platser. nd har s mnga som 15 personer berttat om vanvrd dr. P institutioner rapporterar intervjupersonerna ofta om en och samma typ av vanvrd, ven p en mer detaljerad niv, vilket bidrar till en vergripande bild av vad som utmrkte just den institutionen vid en given tidsperiod. Arkivhandlingarnas redogrelser och intervjupersonernas berttelser I Upprttelseutredningens frslag om ersttning till de utsatta konstateras att de enskildas utsagor ska tillmtas stor betydelse vid bedmning om ersttning, men man fr ocks resonemang om stdbevisning. Med hjlp av akter frn den sociala barnavrden, redogr Vanvrdsutredningen fr vad arkivhandlingar berttar om de intervjuades tid som placerade. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns stora brister i bde bevarandet och i handlggningen av de utsattas akter. Vanvrdsutredningen vill srskilt understryka att de samhllsvrdade barnen inte kan lastas fr bristfllig stdbevisning i akterna, men ven om myndigheternas dokumentation r bristfllig i mnga avseenden saknas det inte underlag om vanvrd. Vanvrdsutredningens samlade intervjumaterial utgr en dokumentation ver vanvrd i den sociala barnavrden. Anteckningar om missfrhllanden saknas ofta. I denna underskning ingr 128 personers arkivhandlingar varav 41 personer har ngon form av anteckning om missfrhllanden i sina arkivhandlingar. Det innebr att nrmare 70 procent inte har
26

SOU 2011:61

Sammanfattning

ngra anteckningar om missfrhllanden. Det kan finnas flera anledningar till detta. Dels kan det bero p att barnavrdsakten i sin helhet inte har inkommit till utredningen, dels att den saknas i kommunarkivet och att utredningen drmed ftt frlita sig till andra arkivhandlingar som inte sger ngot om de missfrhllanden som barnavrdsnmnden eventuellt kan ha knt till. Det r anmrkningsvrt att sju av tio i urvalsgruppen inte kan styrka sin vanvrd med arkivhandlingar. Det belyser i sig svrigheten med att belgga vanvrd med hjlp av arkivhandlingar. andra sidan visar underskningen att, om den verstts till hela gruppen vanvrdade skulle tre av tio kunna finna stdbevisning till sin berttelse om vanvrd i arkivmaterialet. Begrnsad mjlighet att anvnda akter fr att styrka eller falsifiera vanvrd Vid genomgngen kan utredningen konstatera att flera av vanvrdskategorierna nd p ett eller annat stt finns beskrivna i akterna; frsummelse, krnkningar, tvng och bestraffningar, sexuella vergrepp och skadligt utnyttjad i arbete. Majoriteten av de 41 personernas arkivmaterial styrker intervjupersonernas uppgifter om missfrhllanden. Dock skiljer sig omfattningen av vanvrden stort mellan intervjupersonernas berttelser och journalanteckningarna eftersom det oftast bara finns anteckningar om viss vanvrd vid enstaka placeringar. En intervjuperson kan ha berttat om vanvrd p flera olika stllen men om det finns anteckningar om frsummelse eller vergrepp hrrr de mestadels endast frn en placering. Det r heller inte ovanligt att anteckningarna antingen redogr fr annan typ av vanvrd n vad intervjupersonen uppgett eller att de uttrycker frsiktiga tankar om att frhllandena i fosterhemmet var tveksamma. Utredningens studie visar att det r problematiskt att kontrollera intervjupersonernas berttelser mot deras arkivhandlingar. Det gr i de flesta fall att av akterna styrka att personerna har varit placerade. Det freligger i allmnhet god verensstmmelse mellan vad intervjupersonerna uppger nr det gller antal placeringar, var de var placerade och under hur lng tid. Ibland visar akterna dock att en person har varit placerad p flera stllen n vad intervjupersonen sjlv har uppgett. Underrapportering frn intervjupersonernas sida i jmfrelse med arkivmaterialen r vanligare n verrapportering.

27

Sammanfattning

SOU 2011:61

Men mjligheterna att med hjlp av akterna styrka eller falsifiera den vanvrd som intervjupersonerna berttat om har varit ytterst begrnsade. Att kontrollera intervjupersoners berttelser mot arkivhandlingar r ocks problematiskt, om man betnker att 70 procent av de handlingar som ingr i utredningens underskning saknade anteckningar om ngon form av missfrhllanden. Det r i sig anmrkningsvrt och en pminnelse om att man inte enbart kan frlita sig p att arkivhandlingar i sig kan styrka en berttelse om vanvrd. Hur har det gtt senare i livet fr intervjupersonerna? Slutrapporten fortstter den pbrjade redovisningen frn delrapporten om hur det gtt fr intervjupersonerna senare i det vuxna livet. Utredningen inkluderar ven en redogrelse fr erfarenheterna frn andra lnders underskningar och konstaterar att dessa ocks terspeglas i den svenska utredningen. Begrnsade mjligheter Under intervjuerna har utredningen stllt ppna frgor om hur det vuxna livet blev fr intervjupersonerna. Svaren har handlat om arbete, utbildning och familjeliv, men ocks om sjukdom, missbruk, kriminalitet, tilltron till myndigheter och inte minst den egna sjlvuppfattningen. Utredningens uppfattning r att den vanvrd intervjupersonerna utsattes fr, d samhllet bar ansvaret fr dem, i hg grad begrnsade mjligheterna till en framtida livskvalitet. Det finns i materialet drfr anledning att reflektera ver att s mnga, trots den vanvrd och de svek man utsattes fr, nd har klarat av ett vuxenliv med olika mtt av framgng. Endast ngon enstaka av intervjupersonerna har under intervjuerna sagt att den vanvrd han/hon utsattes fr helt har saknat betydelse fr vuxenlivet. Stor variation i hur vanvrden upplevdes pverka vuxenlivet Berttelserna och de egna tankarna kring vad barndomen och specifikt placeringen i den sociala barnavrden, har kommit att betyda fr det vuxna livet uppvisar stor variation. En anledning kan vara

28

SOU 2011:61

Sammanfattning

att sjlvbilden, det stt man vljer att bertta p, varierar mellan intervjupersonerna. Fr ngra har placeringarna gett upphov till en stark livsvilja, verlevnadsfrmga och en inre kraft. Samtidigt har andra berttat att det lett till ett livslngt lidande, missbruk, en bristande sjlvknsla och ett socialt utanfrskap. Att fysiska och sexuella vergrepp ger ett barn djupa sr r uppenbart och vl knt. Mindre knt r kanske att emotionella och psykiska vergrepp kan vara lika frintande. Utredningen gr inga bedmningar av i vilken utstrckning den specifika vanvrd som den enskilde utsattes fr ocks utgr den direkta orsaken till att livet blev som det blev. Vad utredningen gr r att dokumentera och terge den enskildes erfarenheter och kunskap om sitt eget liv, vilken betydelse intervjupersonerna sjlva ger sina erfarenheter av vanvrd i barndomen. Fr ngra av de intervjuade har intervjutillfllet ocks varit frsta gngen man berttat om sina djupare livsknslor fr ngon utomstende. Utbildning och arbete har stor betydelse fr vuxenlivet P frgan om intervjupersonens arbetsliv uppgav vid intervjutillfllet drygt 400 personer att de arbetat fullstndigt genom livet. Detta betyder att man antingen arbetat och/eller studerat motsvarande heltid. 396 personer uppgav att de bara delvis har arbetat och/eller studerat under vuxenlivet. 12 personer sa sig aldrig ha arbetet verhuvudtaget. Fr resterande intervjupersoner saknas uppgifter. Bland intervjupersonerna har utbildningsniv haft en avgrande betydelse vad gller fr hur man haft det i yrkeslivet. Mnga har varit besvikna ver de frlorade eller frsmrade utbildningsmjligheter de fick under tiden som fosterbarn eller p barnhem. 159 personer fick, av olika skl, inte fullflja den obligatoriska folkeller grundskolan under den tid d de normalt skulle ha gtt i skolan. Det r i utredningen 143 personer som bedrivit ngon form av universitets- och hgskolestudier. Livslngt lidande Mnga har beskrivit sina vuxna liv som prglade av en dlig sjlvknsla och att man knt sig socialt och psykologiskt handikappade. Ekonomiska problem och fysisk ohlsa r ngot som flera tycker

29

Sammanfattning

SOU 2011:61

har dominerat det vuxna livet. Flera hnfr stndig och ihllande ryggvrk till att man skadligt utnyttjades i hrt kroppsarbete som barn. Kriminalitet, alkoholmissbruk eller att man under lnga tider medicinerat med psykofarmaka har fr flera ocks prglat vuxenlivet. Flera har berttat att de som vuxna aldrig vgat eller velat skaffa barn och att det berott p att man under sin egen barndom for illa. En frlorad eller frsmrad kontakt med sin biologiska familj har fr mnga varit en stor frlust under vuxenlivet. Om socialt utanfrskap, prostitution och ven hemlshet har berttats av ytterligare andra, precis som att fr mnga har stndiga panikknslor eller fobier hmmat vardagen. I det vida begreppet psykisk ohlsa har andra intervjupersoner berttat om depressioner, ngest och perioder d man legat inlagd fr psykiatrisk behandling. Av dem utredningen intervjuat uppger 30 procent att de har haft perioder av sjlvmordstankar. 19 procent har ocks gjort ett eller flera sjlvmordsfrsk, antingen under den tid de var placerade, under uppvxten eller senare i livet. Flera har ocks berttat om hur de har gtt in i vggen eller blivit utbrnda. Intervjuns betydelse Vilken betydelse intervjun har haft fr den enskilde avhandlas i kapitel 8. Dr redovisas resultaten av en enkt som utredningen gjort och grs jmfrelser med tillmpliga resultat frn utredningar utomlands. Majoriteten positiv till intervjun Utredningen skickade en utvrderingsenkt till 874 av de 902 intervjuade personerna. 652 personer besvarade enkten. I den framkom det att 93 procent, hade en positiv upplevelse av att ha blivit intervjuade av utredningen. Intervjupersonerna frmedlar att det varit viktigt att f bertta och att ha blivit lyssnad till och att det ibland betytt att de ocks kunnat gra ett avslut och upplevt det som en mjlighet att kunna g vidare i livet. Mnga har ven beskrivit hur svrt det var att bli intervjuad och att bertta om sina svra minnen. Flera har uttryckt betydelsen av att f bidra till att frhindra att det hnder igen och betonat vikten

30

SOU 2011:61

Sammanfattning

av att sanningen om hur samhllsvrdade barn har haft det, kommer fram. En del har framfrt nskan om upprttelse i form av att samhllet tar sitt ansvar. Enkten handlade ven om hur intervjupersonerna upplevt nyttan av stdsamtalen. 36 procent hade anvnt sig av stdsamtalen. Av dessa ansg 77 procent att de i ngon mening haft nytta av dem. Bland de som inte anvnt sig av stdsamtalen uppgavs exempelvis att de inte upplevde ngot frtroende fr terapeuten och mnga menade ocks att de inte orkade ppna sig igen fr en ny person. Upplevelsen av upprttelse Flera intervjupersoner vittnar om den betydelse bemtandet under intervjun hade fr dem. De som intervjuade verkade kompetenta och vl frberedda fr uppgiften. De knde sig trodda. Mnga framhll ocks hur viktigt det varit fr dem att regeringen ftt knnedom om vad de varit utsatta fr. Flera menar att detta uppvger den smrta och det lidande det inneburit fr dem att, kanske fr frsta gngen, bertta vad de varit med om som barn och unga. kad skerhet i den sociala barnavrden I kapitel 9 sammanfattas ett antal teman (omstndigheter) som skulle kunna tnkas ha betydelse fr att barnen rkade illa ut. Exempel p sdana omstndigheter handlar t.ex. om bristen p utredning, uppfljning och tillsyn, om de ensamma och vergivna barnen som aldrig fick besk, barn med handikapp och lyten. Det har kunnat handla om slutna och isolerade miljer, om placeringar hos inflytelserika personer eller placeringar hos fosterfrldrar dr det frekom psykisk sjukdom eller missbruk. Utredningen pekar ocks p vikten av att uppmrksamma vsentliga frndringar i barnens liv, som flyttningar, skilsmssor och ddsfall. Avslutningsvis diskuteras p vilket stt skerheten fr samhllsplacerade barn och unga skulle kunna frbttras utifrn de erfarenheter intervjuerna gett. Nr det talas om skerhet avses samhllets insatser och d i frsta hand kommunernas uppfljning och statens tillsyn fr att frhindra att barn och ungdomar utstts fr olika former av fysiska, psykiska och emotionella vergrepp. Detta betyder att samhllet tar ansvar fr att placerade barn och unga fr leva och bo i miljer som strker

31

Sammanfattning

SOU 2011:61

deras utvecklingsmjligheter och att de fr den vrd och omsorg som alla barn och unga har rtt till, vilket inkluderar hlsovrd och en fungerande skolgng. Verksam tillsyn och uppfljning avgrande Vanvrdsutredningens samlade erfarenheter pekar p att det som framfrallt kommer att avgra om barn och unga i dagens och morgondagens barnavrd ska kunna skyddas mot vanvrd och en ogynnsam framtida utveckling r en fungerande tillsyn och uppfljning. Det mest uppenbara, att vid tillsynsbesken tala med barnet, har i utredningens intervjuer visat sig ske alltfr sllan. Tillsynspersonalen mste ocks ha kompetens i att samtala med barn och unga. Barnet mste knna frtroende om det ska vga bertta hur det har det. Tillsynspersonalen mste ha en oberoende stllning gentemot familjehemmet eller institutionspersonalen. I flera av utredningens intervjuer har det framkommit att inspektren varit bekant med vrdaren och det blev drfr nnu svrare fr barnet att anfrtro sig. Det br ocks finnas en beredskap fr att omedelbart omplacera ett barn. P frgan om intervjupersonerna skulle berttat om vad de var utsatta fr om de visste att de omedelbart skulle tas drifrn har svaret ofta blivit jakande. Dags att omstta kunskaperna i praktik Utredningen kan konstatera att samhllets barn- och ungdomsvrd i dag har god knnedom om hur vrden ska vara utformad. Det finns kunskap, mnga utredningar, revisions- och tillsynsrapporter, som pekat p risker fr placerade barn och unga och det finns kunskap om vad som fungerar strkande. Utmaningen som barnavrden str infr i dag r snarare hur dessa kunskaper ska omsttas i lokal praktisk handling. Det som gr det mjligt att barn och unga utstts fr vanvrd r en kombination av frnvaron av ett individuellt personligt ansvar hos alla dem som r involverade i barnavrden, frn politiker till tjnstemn p alla niver. Det r ocks bristfllig frstelse fr att ett placerat barn lper risk fr att bli utsatt fr vanvrd i olika former.

32

SOU 2011:61

Sammanfattning

Ansvar fr en skrare samhllsvrd Utredningen anser att socialnmnden tillsammans med den kommunala ledningen har ett ansvar att kontinuerligt tillfra verksamheten ndvndiga resurser, bevaka att det finns god kompetens och att flja upp skerheten fr barn i samhllsvrd. Nmnden har en skyldighet att hlla sig informerad om tjnstemnnens arbete och om situationen fr barn och unga i kommunen. Genom att, frutom chefer och verksamhetsansvariga, ven tala med dem som direkt arbetar ute i verksamheten och som trffar barn och unga kan nmnden frskra sig om att regelbundet f aktuell information nr den ska fatta beslut som rr barn- och ungdomsvrden. FRSLAG Slutrapporten innehller f frslag. Utredningen anser att det inte finns anledning att upprepa alla goda och redan knda frslag som tidigare utredningar lmnat. Om regeringen vill frbttra skerheten fr samhllsvrdade barn finns det redan en mngd freslagna tgrder som inte behver upprepas hr. 7 Utredarens bedmning: Upprttelseutredningen var av sina direktiv frhindrad att lmna frslag om urskt och ersttning fr dem som vanvrdats efter 1980. Det fanns inte ngra motiveringar till detta i utredningens direktiv. De som vanvrdades efter 1980 skulle med Upprttelseutredningens frslag uteslutas ur gruppen som omfattas av urskt och ersttning. Utredarens frslag: Alla som blivit utsatta fr vergrepp och allvarlig frsummelse vars renden r preskriberade br omfattas av Upprttelseutredningens olika frslag till upprttelse.
7

P senare r har flera utredningar, frutom vr, presenterat frslag fr att hja skerheten fr samhllsvrdade barn, exempelvis Tillsynsutredningen, SOU 2007:82, Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjnsten, Barnskyddsutredningen, SOU 2009:68, Lag om std och skydd fr barn och unga, Upprttelseutredningen, SOU 2011:9, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden.

33

Sammanfattning

SOU 2011:61

Utredarens bedmning: Det vore nskvrt med; frstelse hos varje arkivhandlggare fr aktens betydelse fr den enskildes rtt till sitt ursprung, bttre kunskap om vilka akter som ska bevaras hos socialfrvaltningarna och enhetlig bedmning/jmnare kvalit p sekretessprvningen. Det br kunna ske genom att; en nationell helpdesk inrttas av Riksarkivet i samarbete med lmpligt stadsarkiv, att det ingr avsnitt om sociala akter p arkivkurser och p kurser fr socialarbetare, att det inrttas en hemsida med samlad information och hjlp till bde handlggare och tidigare placerade, liknande den som finns i Australien. Utredarens frslag: Regeringen br ge Riksarkivet i uppdrag att inrtta en nationell helpdesk till std fr kommunernas arkivhandlggare och personer som varit placerade av den sociala barnavrden. Utredarens bedmning: Vid ett omhndertagande av ett barn gr samhllet in som frlder. Kommunerna br drfr att etiskt/moraliska skl prioritera uppfljningen av hur barnets vistelse i familjehem eller institution. Samtal med barn br alltid fras, men det r barnet som sjlv avgr vad det vill svara p fr frgor. Lex Sarahs utvidgning till att glla ven den sociala barnavrden innebr att Socialstyrelsen kan flja utvecklingen och sammanstlla periodvisa rapporter om allvarliga missfrhllanden. Utredarens frslag: Socialstyrelsen br i sin tillsyn av kommunerna srskilt granska om de har kvalitetssystem fr uppfljningen av barn och ungas placering i familjehem och HVB samt hur uppfljningen utfrs i kommunerna. Socialstyrelsen br ocks presentera rliga rapporter till regeringen som visar hur Lex Sarah har tillmpats vad avser barn och unga i samhllsvrd.

34

Summary

The Swedish Inquiry on Child Abuse and Neglect in Institutions and Foster Homes (called the Abuse and Neglect Inquiry below) was only initiated, as in several other countries, after people told their stories to the media about their experiences of exploitation and abuse during their stay in childrens homes or foster homes. The TV documentary Stulen Barndom (Stolen Childhood), where six middle-aged men told their stories about systematic violations, violence and sexual abuse during their stay at Skrsbo boys institution in Alingss, was broadcast in November 2005. This documentary gave rise to the appointment of the Abuse and Neglect Inquiry in 2006. Interim report and the Inquiry on Redress for Past Abuse The Inquiry presented its interim report 1 Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet (Child abuse and neglect in institutions and foster homes during the 20th century) in January 2010. As a direct result of this, the Government appointed the Inquiry on Redress for Past Abuse, which was tasked with proposing how redress for these people could be designed. The Redress Inquiry presented its report to the Government in February 2011. 2 Its proposals consisted of a three-part process; recognition of what had happened and an apology, compensation to those who had suffered, and measures to prevent it from happening again. The Redress
1 Swedish Government Official Reports (SOU) 2009:99, the Inquiry on Child Abuse and Neglect in Institutions and Foster Homes, Abuse and neglect in institutions and foster homes during the 20th century : Interim report, Fritzes, Stockholm, 2009. 2 Swedish Government Official Reports (SOU), the Inquiry on Redress for Past Abuse, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden (The children that society betrayed measures to rectify abuse and serious neglect in societys care of childen) : Report, Fritzes , Stockholm, 2011.

35

Summary

SOU 2011:61

Inquirys proposals are currently under preparation at the Government Offices (September 2011). The purpose of the final report The purpose of the final report is to present a more detailed account of the results, where individual people and their stories are given more prominence than in the interim report. The ambition has also been to discuss how it was possible for the interviewees to be abused as children, and how similar unsatisfactory conditions for children in institutions and foster homes can be avoided in the future. The structure of the final report The Inquirys material includes various types of descriptions, accounts of interviews, recorded interviews, written descriptions of the childrens lives, archive documents, judgments and newspaper articles. This variety of material provides an insight into the context in which the child abuse and neglect took place, and knowledge about the vulnerable situation in which children and young people in institutions and foster homes found themselves. The first two chapters are intended to give the reader an understanding of the framework within which the Inquiry has worked. A more detailed description of the Inquirys remit, constraints and choice of methods is to be found in the Inquirys interim report. The contents and significance of the archive documents are discussed in Chapter 3. Chapter 4 begins with a statistical report of the abuse and neglect that were registered. This is followed by seven accounts that describe, in different ways, experiences of abuse and neglect and various circumstances related to the childrens placement. The Inquiry has drawn attention to the accounts of several of the interviewees from the same foster home or institution. The structures, similarities and differences that can be found in their stories are analysed in Chapter 5. Chapter 6 discusses how archive material can naturally verify, but never prove false what an interviewed person has described.

36

SOU 2011:61

Summary

Through the stories told by those interviewed, we also gained insights into how their adult lives turned out after their placement. There is a discussion on this in Chapter 7. Chapter 8 deals with the significance of the interview for those interviewed. The responses to a questionnaire submitted by all those interviewed are also reported. Using all the material and experiences gained by the Inquiry, Chapter 9 is devoted to reflections on how this abuse and neglect could occur, factors that may have contributed to it and a discussion on ways in which security for children and young people in institutions and foster homes can be strengthened. The frameworks of the Inquiry The Inquiry primarily conducted interviews in order to collect information on abuse and neglect. Participation in the interviews was voluntary on the part of the interviewee, and no activities to reach out to the persons concerned took place. The majority of the interviews were conducted in the Inquirys premises in Stockholm. Around one-third of the interviews took place in Gothenburg or Malm. Where the interviewees were disabled or, for other reasons, unable to leave their homes, the interviews were conducted in their homes. Telephone interviews were avoided, but took place on one occasion. All the interviews were recorded. In connection with each interview, a written summary was drawn up, which the interviewees approved and in several cases, supplemented themselves. Only then was the abuse and neglect described classified and entered into the Inquirys database. The Inquiry also offered to search the archive documents of those interviewed where they themselves had not already done so at the time of the interview. In connection with the interviews, those interviewed were also offered eight counselling support sessions with authorised psychotherapists via the St Lukas Organisation, which operates throughout the country. The purpose of these counselling support sessions was to provide an opportunity for the interviewee to deal with the thoughts and feelings that emerged as a result of the interview.

37

Summary

SOU 2011:61

866 interviews All in all, the Inquiry was in touch with some 2 000 people, who considered that they had been the victims of abuse and neglect in institutions and foster homes, or who wished to obtain information themselves or on behalf of friends or relatives. The final date for being able to apply for an interview was 1 March 2009. One thousand and forty-five people applied and 902 interviews were conducted. However, the accounts of abuse and neglect in the Inquirys report are based on 866 interviews. There are several reasons for the smaller number of interviews compared with the number of applicants, including the fact that several interviews were cancelled or that some gave no report of abuse or neglect or did not belong to the target group for other reasons. A more detailed description of the reasons for this is given in Chapter 1. Revised opinion on privately placed and Finnish war children. In the final report, the Inquiry has revised its assessment of children who were privately placed and the Finnish war children. Its assessment is that, provided that the authorities were aware of a childs stay in a privately arranged foster home, those children and Finnish war children who were subjected to abuse and neglect should also be included in the various proposals of the Inquiry on Redress for Past Abuse. Privately placed children Based on its terms of reference 3 , the Inquiry interpreted the target group as people who were actively placed in institutions by the authorities. This is why people who, on their first contact with the Inquiry, explained that they had been placed on private initiatives, had been excluded. The Inquiry on Redress for Past Abuse is based on a similar definition in its proposal for financial compensation to those affected. 4 This means that privately placed children were excluded, both from the opportunity to be interviewed and in the proposals for financial compensation.
3 4

ToR 2006:75. Swedish Government Official Reports (SOU) 2011:9, pp. 149-151.

38

SOU 2011:61

Summary

During the course of the Inquiry, it became evident that the distinction between privately placed and authority-placed children may be unclear. One reason for this is that the interviewees themselves did not know whether an authority had placed them in an institution or foster home, or someone else. The Inquiry was unable, before the interview, to check in archive documents whether people had been placed on the initiative of the authorities or not. This means that the Inquiry sometimes interviewed people who, during their childhood, were placed via private initiatives. The Inquirys conclusion is that throughout the 20th century, no distinction was made between private and formal foster home placements in the legal texts concerning the care of foster children. Up until 1945, the essential difference was instead between placements for which remuneration was paid and placements that, according to available information, did not include any financial transactions. Society had obligations to exercise supervision of foster homes that, in various ways, received payments for caring for foster children, irrespective of whether this money was paid by the authorities (Public Assistance Board or Child Welfare Committee) or by private persons. Throughout the 20th century, the private placement of children in foster homes was a common occurrence in Sweden. This sometimes involved remuneration, sometimes not. Until 1945, children who were placed for free were excluded from societys protection, and the Child Welfare Committees held no responsibility for exercising supervision of these homes. After 1945, however, the Child Welfare Committees held supervisory responsibility for all children placed in foster homes within the municipality, irrespective of who had placed them there. During the period in which the 1902 legislation was in force, societys responsibility differed, depending on whether the child was placed with a close relative (paternal or maternal grandparents) or with people who were entirely unknown. It should be noted that the authorities also sometimes placed children with their paternal or maternal grandparents. Thus formal placements could be made without the child being included in the concept of foster child under the legislation. The fact that there were children who were placed in foster homes without having been taken into care under any of the legal texts regulating the care of foster children during the 20th century does not therefore mean that the authorities had no obligations vis39

Summary

SOU 2011:61

-vis these children. Responsibility for monitoring these children weighed equally heavily on Child Welfare Committees and the social services as for those children whom the authorities actively placed in care. One prerequisite for being able to make demands on the responsibilities of the authorities was, however, that the authorities were aware of where a child had been placed. Our compilation of information shows that the authorities were often aware of, and also inspected privately placed children and that the number of undetected cases presumably declined with time. Finnish war children The Inquirys interim report 5 discussed the Finnish war children whom, in large numbers, were received by Swedish families during World War II. From the beginning, there were no explicit rules on the need for social authorities to approve these homes. This culminated in the conclusion that, if the placement of a war child took place after 1944, the Child Welfare Committee must approve the receiving home. Experience of abuse and neglect in these foster homes as well was thus included in the Inquirys remit. There is, however, reason to revise the image of the authorities involvement with regard to the Finnish war children that was presented in the Inquirys interim report. After 1944, the Child Welfare Committees in the municipalities were required to approve the placement of Finnish war children in foster homes. The description in the interim report is thus correct in this respect. But even before that, the state was also considerably involved in the issue of the reception and placement of children. This first took the form of state grants and the formation of a state committee, and later by assigning the National Evacuation Committee, the Civil Defence Board, the National Board of Health and the National Board of Health and Welfare with operational responsibility for these activities. Thus the Swedish state was involved in the placement of Finnish war children in a very active manner.

Swedish Government Official Reports (SOU) 2009:99.

40

SOU 2011:61

Summary

Inquiries in other countries Several countries other than Sweden have held inquiries on abuse and neglect in institutions and foster homes: Norway, Iceland, Denmark, Ireland, the UK (Wales), Australia and Canada. When the interim report was written, Denmarks investigation had only just begun, and for obvious reasons, had not reported any results. In the Inquirys final report, reference is also made to other countries with regard to how things turned out later in life for those interviewed and the significance that the interview had had for the interviewees. There are many similarities in the information that the Inquiry learned, both with regard to peoples experiences of the interview and to how placements affected the adulthood of those interviewed. For more information on the reports of other countries, see Interim report, Chapter 3. The Inquirys definition of abuse and neglect The Inquirys work spans a long period of time, from the 1920s until the 2000s. Certain types of punishment were sanctioned in laws and regulations over different periods of time. The interim report discussed the legislation and instructions regulating punishments, physical violence against, and sexual abuse of children taken into care during the 20th century. The reason was to show how long the various punishments and abuse described by those interviewed had been forbidden and classified as criminal offences. The conclusion was that the abuse and neglect described by the interviewees were often forbidden in laws and regulations. The UN Convention on the Rights of the Child The definition of abuse and neglect used by the Inquiry is based on the UN Convention on the Rights of the Child. The treatment of an individual child that in any respect differs from the rights prescribed in the Convention has been defined as abuse and neglect by the Inquiry. The rights of the child have been operationalised and classified for each person interviewed. The structure used by the Inquiry distinguishes between two forms of lack of care: abuse and neglect. Abuse is divided into physical/emotional abuse and sexual abuse.
41

Summary

SOU 2011:61

The Inquiry was not able to justify a complete distinction between physical abuse and emotional abuse, despite making several attempts in this direction. The reason for this is that all abuse contains elements of emotional violation. Physical and emotional abuse are divided into physical violence with a weapon; other physical violence; the harmful use of force; rules and punishments; threats and threatening situations; violations of integrity; victimisation, and injustices. Sexual abuse is divided into hands-on abuse, which means touching/penetration of the victim, and hands-off abuse, where the victim was not subjected to direct physical contact. Neglect is divided into insufficient care in the foster home/institution; insufficient supervision by the foster parents or institution staff, and deficient schooling. Archive documents Chapter 3 Archive material as a source of the history of institutions and foster homes discusses the strengths and weaknesses of the archive documents and the Inquirys experiences of archive management in Sweden. The importance of archive documents for the individuals history and redress is discussed. Versions in archive documents and those of the stories of the persons interviewed may both supplement and differ from each other. This is illustrated by case studies. Since the Inquiry interviewed people from all parts of the country, archive documents came from many different municipalities. This provided the Inquiry with insights into how different archive management and processing may have been in various parts of the country. The chapter is divided into four sections, which give an account of: 1. the general guidelines existing over time with regard to requirements for the contents of child welfare files and social services files, 2. the shortfalls in archive documents to which attention has been drawn in research, 3. the guidelines that have existed for what should be preserved and discarded,

42

SOU 2011:61

Summary

4. some general reflections on the Inquirys experiences of requesting access to archive documents and the possibilities for redress that are accommodated in archive documents. Shortfalls in the archive material What emerged was that the legislation was generally restrictive in prescribing the information that should be included in a report. However, from the 1960s onwards there were clear instructions from the National Board of Health and Welfare on what should be noted. The conditions for documentation were stipulated in the National Board of Health and Welfares Rd och anvisningar, (1961) (Advice and instructions, 1961). Notes should be extensive and describe the childs conditions in the foster home. Where, and in what manner, these detailed notes on the childs situation in the foster home should be preserved cannot be found in this Advice and instructions. It would appear to be reasonable for these notes to be placed in the childs files, but this is not automatic. Both the research community and the Inquiry have shown that many child welfare files did not comply with these instructions and that information was not always found in the childs files, but instead could be attached as enclosures in the minutes of the Child Welfare Committee. Research has also shown that the archive material is deficient in many aspects; the contents of the files often lack an overall structure, uniform concepts and definitions. Thus the contents of the files can vary considerably with regard to their extent and quality. The Inquirys experiences Gaining access to files from different archives can take considerable time. In addition, it can be noted that the management of social services files differs from municipality to municipality. This leads to people seeking their histories in social services files being able to access very varying material. Apart from the fact that, under the Secrecy Act, the classification of documents that the person can access may also vary, files may be missing, or the documentation minimal. As a result of the lack of clarity in the regulations from 1980 regarding the sorting and disposal of archives, the

43

Summary

SOU 2011:61

Inquiry experienced that files had been incorrectly disposed of during this period. A further problem is that the files may contain insulting assessments or descriptions that are not consistent with the experiences of those interviewed. Sometimes psychological support may be needed in connection with people reading their archive documents. Abuse and neglect presented in figures The composition of the target group The final report comprises a total of 866 persons stories of neglect and abuse. Five hundred and nine (59 per cent) of these were women and 357 (41 per cent) men. One hundred and fifty-five people, 90 women and 65 men, stated that they belonged to a Swedish minority group or were of foreign origin. Thirteen persons, eight women and five men, stated that they were disabled during their childhoods. The Inquiry interviewed people of a wide range of ages. The oldest were born in the 1920s and the youngest, in the 1980s. The largest group was born during the 1950s, followed by people born during the 1940s. Two-thirds of the municipalities placed children who were abused and neglected The 866 people reporting abuse and neglect were placed by a total of 196 different municipalities. This means that two-thirds of the municipalities placed one or more people, who during the Inquirys interviews bore witness to the fact that they were exposed to abuse and neglect during the period that they were in institutions and foster homes. Types of placement Of the 866 interviewees, 798 were placed in foster homes, 665 in institutions and 213 in other placements. Five hundred and ninetyeight of the 866 interviewees were placed both in foster homes and institutions and 169 persons were placed in all three types of placement. Of the persons interviewed (798) who were placed in

44

SOU 2011:61

Summary

foster homes, 96 per cent (763 people) reported abuse and neglect. Almost all of those with experience of foster home placements thus told the Inquiry about abuse and neglect in at least one of the homes in which they were placed. This is not the case for those with experience of placement in an institution, but even here, the figures are high. Of those who were placed in an institution (665), 69 per cent (462 people) reported abuse and neglect. Small differences in the results compared with the interim report Now that the results of all the interviews have been summarised, the Inquiry is able to state that there are comparatively small differences in terms of percentage between the interim report, which comprised 404 peoples interviews, and the final report with 866 persons interviewed. Physical violence with a weapon has declined by five percentage points, from 49 to 44 per cent. This can probably be explained by the fact that a larger proportion of younger people were interviewed after the interim report. These reported fewer elements of physical violence in their placements. Harmful exploitation in work has also declined, from 54 per cent in the interim report to 52 per cent in the final report. Sexual abuse shows a slight increase, for women from 61 per cent to 63 per cent and for men from 42 per cent to 43 per cent. Sexual abuse described in the interviews is evenly distributed for all decades. Neglect was reported to the same extent as in the interim report. Eighty-seven per cent of those interviewed described how they were exposed to neglect. Reported by their sub-categories, 78 per cent (76 in the interim report) stated that they were given insufficient care. Twenty-eight per cent (26 in the interim report) referred to insufficient supervision by their foster parents or institution staff, and 42 per cent (45 in the interim report) referred to insufficient schooling. The other categories, which are not commented upon here, also deviate very slightly from the results of the interim report.

45

Summary

SOU 2011:61

Physical violence and sexual abuse were common Only 12 per cent (102 persons) of those interviewed were not exposed to physical violence or sexual abuse. Among these 102 persons who stated that they were not exploited sexually or had been the victims of physical violence were many who experienced other serious abuse or neglect. For example, 57 people stated that they were harmfully exploited in work, 53 people stated that they had experienced various forms of punishment in connection with meals, 50 had to endure people addressing them in a manner that violated their integrity or having to listen to insulting opinions of their close relatives. Forty-nine people were threatened with violence, had witnessed violence or had been frightened by those caring for them. With reference to schooling and health, 29 persons stated that their schooling was insufficient and that they were prevented from going to school or that they did not receive the necessary help with their homework, etc. Twenty-two persons also stated that they had been ill without receiving the necessary care. Case descriptions and comparative analyses In the final report, the stories of the interviewed people were given particular prominence in the material as a whole. This was done through case descriptions, based on interviews, judgments and records, as well as descriptions of their lives written by the interviewees themselves that are cited in their entirety. What different people stated about the same placement at an institution or foster home is also analysed. The stories of those interviewed were compared with what was stated in the archive material. Case descriptions The Inquiry report presents four case descriptions which are primarily based on interviews with the people described. Otherwise, the case descriptions are based on authentic court convictions at district courts or courts of appeal. In addition, there are references to excerpts from records and other archive materials to which the Inquiry had access. These stories aim at giving different examples of circumstances, situations and experiences, based on the account of the interviewee. On the basis of the sum of these accounts, light
46

SOU 2011:61

Summary

is thrown on various aspects of the way in which a stay in a foster home or institution was experienced, the reasons behind a placement and the consequences for the affected child. These stories give a concrete form to the vulnerability experienced by the child and point to the importance of adults taking responsibility for the childs situation. The stories also describe the lack of security surrounding the child when supervision was ineffective. Life stories provide a deeper insight into experiences The Inquiry received many written childhood stories. Three of these life stories are included in their entirety in the report. The stories recount memories and experiences, described in the interviewees own words. They are individual and unique, but describe events and circumstances that are familiar from other peoples stories, despite the fact that those interviewed were relating memories from many years before. All of them stated that they were regularly beaten and could therefore not tell how many times this had happened. They selected certain episodes and described them. Others were beaten on single occasions. But the consequences of this were still extensive. They described their continual fear of it happening again, or of the violence they inflicted on themselves in order to adapt themselves to the wishes of adults. Several personal stories from the same placement A general description of how different people described their stays at one and the same institution was given in the Inquirys interim report. 6 These descriptions are recounted in more detail in the final report. In addition, the presentation was extended to include foster families as well. The aim of the chapter was to focus on, and compare experiences witnessed by several of the people interviewed from the same stay in a foster home or institution. In total, the Inquiry received stories of abuse and neglect at 119 institutions from at least two people. Abuse and neglect in 35 foster homes were described by at least two people. This means that at least two people separately described abuse and neglect
6

Swedish Government Official Reports (SOU) 2009:99.

47

Summary

SOU 2011:61

occurring at a placement where they had each stayed. It should be emphasised that the Inquiry obtained these results without seeking out persons who had lived in the same home, as was the case in some of the other investigations abroad. Foster homes The Inquirys material contains 35 foster families in which at least two interviewed persons were placed, either at the same time or at different points in time. Twenty-seven of these families involved siblings, all of whom were interviewed by the Inquiry. In the other eight families, the stories came from interviewees who were not siblings, but who had experience from the same placement. The majority of these accounts were from placements from the late 1960s until the 1970s. Largely similar environments were described time after time by people who had experienced abuse and neglect in foster homes: Most of the foster parents had been living in rural areas, several ran farms and kept animals. The foster families had often been a married couple where the mother was at home, and they often had biological children of their own. Another common feature of these homes is that the families had had many foster children, which of course increased the chance for the Inquiry to interview several people who grew up in the same home. Some of the families were described as free-church or active in the Church of Sweden. This was, however, quite a common environment for foster home placements and outwardly the 35 families were probably regarded as secure core families that had an idyllic environment in the country to offer their foster children. The former foster childrens stories, however, give a completely different picture, which also focuses on the importance of questioning an apparently ideal foster home environment. It can also be noted that the interviewees who had been in the same foster home often gave a similar description of abuse and neglect on a general level, but that the details with regard to neglect or violence may differ.

48

SOU 2011:61

Summary

Institutions We chose to describe three childrens homes from which the Inquiry documented the greatest number of stories about abuse and neglect. These are Vidkrrs childrens home in Gothenburg, Nybodahemmet in Stockholm och Skrsbo boys home in Alingss. A total of 86 people who lived at Vidkrr were interviewed. Sixty-five of them described abuse and neglect. Sixty-three of the interviewees had been placed at Nyboda. Thirty-one of them described abuse and neglect. It should be added that many came to Nyboda at an early age, and therefore lacked memories of it. Skrsbo boys home was a small institution with only around ten places. Nevertheless, as many as 15 people described abuse and neglect there. Those interviewed often reported the same type of abuse and neglect at institutions, even at a more detailed level, which contributed to a comprehensive picture of what marked out a particular institution at a given period of time. Similarities and differences between the accounts of those interviewed and the archive documents Using files from institutions and foster homes, the Inquiry report describes what these documents stated about the stays of individual children in societys care. In this connection, it should be emphasised that the archive documents were created by the same municipalities that were responsible for protecting children from the abuse and neglect that those interviewed described. The Inquiry report also describes how the interviewed persons talked about their periods of placement. Based on this material, similarities and differences in the stories are discussed. Notes on irregularities are often missing The archive documents of 128 people were included in this investigation, 41 of whom had some form of note on irregularities in their archive documents. This means that almost 70 per cent lacked any notes on irregularities. There may be several reasons for this. It may be because the entire child welfare file was not sent to the Inquiry, or that it was missing in the municipal archive and the
49

Summary

SOU 2011:61

Inquiry was thus forced to rely on other archive documents that said nothing about the irregularities that the Child Welfare Committee may possibly have known about. However, it is remarkable that seven out of ten of the sample group were not able to verify their abuse and neglect using archive documents. This, in itself, illustrates the difficulty of proving abuse and neglect by using archive documents. On the other hand, applied on the whole group of interviewees, the Inquiry shows that in three cases out of ten it is possible to find some supporting evidence for the stories of abuse and neglect in the archive documents. Limited possibility of using files to verify or prove false allegations of abuse and neglect When going through the documents, the Inquiry is able to state that several of the categories of abuse and neglect were nevertheless described in some way in the files: neglect, violations, force and punishments, sexual abuse and harmful exploitation in work. The majority of the 41 interviewees archive material confirmed the information they had given on irregularities. However, the extent of the abuse and neglect differed considerably between the stories of those interviewed and the notes in records, since in most cases, there were often only notes on specific abuse or neglect at single placements. An interviewee may have described abuse and neglect at several different places, but if there were notes on neglect or abuse, they were usually only from one placement. Nor was it unusual for the notes to either report a type of abuse or neglect other than that stated by the person interviewed, or to express cautious comments on conditions in the foster home as being doubtful. The Inquirys study showed that it was problematic to check the stories of those interviewed against their archive documents. In most cases, it was possible to verify from the files that the persons had been placed in care. In general, the files were entirely consistent with what the interviewees stated with regard to the number of placements, where they had been placed and for how long. However, sometimes the files showed that a person had been placed at more places than the number stated by the interviewee him/herself. Under-reporting on the part of those interviewed compared with the archive material was more usual than over-

50

SOU 2011:61

Summary

reporting. But the possibility of using the files to verify or prove false claims of abuse or neglect by those interviewed was extremely limited. Checking the stories of those interviewed against the archive documents was also problematic in view of the fact that 70 per cent of the documents included in the Inquirys investigation lacked notes on any type of irregularity. This in itself is remarkable and a reminder that it is not possible only to rely on archive documents in themselves being able to verify a claim of abuse and neglect. How did the lives of those interviewed turn out? The final report continues the account begun in the interim report on what had happened to those interviewed later in their adult lives. The Inquiry report also includes an account of the experiences of other countries investigations and states that these are also reflected in the Swedish inquiry. Limited possibilities During the interviews, the Inquiry asked open questions on how adult life had turned out for the interviewed persons. The answers involved work, education and family life, but also illnesses, substance abuse, criminality, trust in authorities and, not least, their own self-image. In the opinion of the Inquiry, the abuse and neglect to which those interviewed were subjected when society bore responsibility for them seriously limited their opportunities for a future quality of life. In the material, there is therefore reason to reflect over the fact that so many, despite the abuse, neglect and betrayal to which they were subjected, nevertheless managed their adult lives with varying degrees of success. Only one or two of those interviewed stated during the interview that the abuse and neglect to which they were subjected had been totally irrelevant for their adult lives.

51

Summary

SOU 2011:61

Great variation in how the abuse and neglect was seen to affect their adult lives Their stories and own thoughts about what their childhoods and specifically, their placements in institutions and foster homes meant for their adult lives, showed great variation. One reason may be that their self-image the way in which they chose to express themselves, varied considerably among those interviewed. For some, placement had given rise to a strong will to live, an ability to survive and inner strength. At the same time, others stated that it led to life-long suffering, substance abuse, lack of self-esteem and social exclusion. That physical and sexual abuse inflict deep wounds on a child is obvious and well-known. Less known perhaps is that emotional and mental abuse may be equally destructive. The Inquiry makes no assessment of the extent to which the specific abuse and neglect to which any one individual was subjected was the direct cause of his/her life turning out as it did. What the Inquiry does is to document and describe the individuals experiences and knowledge about his or her own life and the significance that those interviewed attached to their experiences of abuse and neglect in their childhood. For some of those interviewed, the interview itself was also the first time they had described their deeper feelings about life for an outsider. Education and work very significant for adult life To the question on the working lives of those interviewed, just over 400 people stated at the interview that they had worked fulltime throughout their lives. This means that they had either worked and/or studied the equivalent of full time. Three hundred and ninety-six people stated that they had only partially worked and/or studied during adulthood. Twelve people said that they had never worked at all. For the remainder of those interviewed, no information was available. Among those interviewed, their educational level was of crucial importance with regard to how their working lives had been. Many were disappointed at the lost or poorer opportunities for education that they received during their time as foster children or inmates of childrens homes. One hundred and fifty-nine people, for different reasons, were not able to complete elementary or compulsory school during the years when

52

SOU 2011:61

Summary

they would normally have gone to school. In the Inquiry report, 143 people undertook some kind of university or other higher education. Lifelong suffering Many described their adult lives as being characterised by poor self esteem and the feeling that they had been socially and psychologically handicapped. Financial problems and physical ill-health were something that many of them believed had dominated their adult lives; several attributed, for example, their continuous and prolonged back-ache to the fact that they were exploited to hard, harmful physical work as children. Criminality, alcohol abuse or, for long periods, the intake of psychopharmacological drugs had also, for many people, characterised their adult lives. Several stated that, as adults, they had never dared or wanted to start a family, and that this was due to their having been harmed during their childhood. Lost, or poorer contacts with their biological families were, for many, a great loss during their adult lives. Social exclusion, prostitution and even homelessness were described by others, as was the feeling of many that their daily lives were hindered by continuous panic feelings or phobias. Within the wider concept of mental ill-health, other interviewees described depressions, anxiety and periods during which they had been hospitalised for psychiatric treatment. Of those we interviewed, 30 per cent stated that they had periods during which they had contemplated suicide. Nineteen per cent had also attempted suicide one or more times, either during the period of placement, when they were growing up, or later in life. Several also described how they had been emotionally exhausted or become burned out. The significance of the interview The significance of the interview for the person interviewed is discussed in Chapter 8. In it, the results of a questionnaire drawn up by the Inquiry are described and comparisons are made with applicable results from investigations abroad.

53

Summary

SOU 2011:61

The majority positive to the interview The Inquiry sent an evaluation questionnaire to 874 of the 902 people interviewed. Six hundred and fifty-two people answered the questionnaire. It showed that 93 per cent had a positive experience of being interviewed by the Inquiry. Those interviewed stated that it had been important to be able to tell their stories and be listened to, and that it had sometimes meant that they had been able to conclude this episode in their lives, and had experienced it as an opportunity to go forward in life. Many also described how difficult it was to be interviewed and talk about their painful memories. Several expressed the importance of being able to help prevent it happening again, and emphasised the necessity of exposing the truth about the situation of children in institutions and foster homes. Some of them expressed the wish for redress in terms of society accepting responsibility. The questionnaire also dealt with the way in which those interviewed had experienced the value of the counselling support they had been offered. Thirty-six per cent had made use of this counselling. Of these, 77 per cent considered that they had been helped in some way. Among those who did not use the counselling, it was stated, for example, that they did not feel confidence in the therapist and many also felt that they did not have the energy to talk about their feelings again to a new person. Sense of redress Several of those interviewed bore witness to the importance to them of the way in which they had been treated during the interview. The interviewers seemed to be competent and well-prepared for their task. People felt that they were believed. Many also maintained how important it was to them that the Government was aware of what they had been exposed to. They felt that this outweighed the pain and suffering it had meant for them, perhaps for the first time, to describe what they had experienced as children and young people.

54

SOU 2011:61

Summary

Greater security in institutions and foster homes In Chapter 9, a number of themes (circumstances) are summarised that may have been significant in causing the children harm. Examples of such circumstances involve, for example, the lack of investigation, follow-up and supervision, lonely and abandoned children who were never visited by anyone and children with disabilities and deformities. They may have involved closed, isolated environments, placements with influential people or placements with foster parents where there were mental disease or substance abuse. The Inquiry also points to the importance of paying particular attention to radical changes in childrens lives, such as moving house, divorce and death. Finally, there is a discussion of ways in which security for children and young people placed in institutions and foster homes could be improved, based on the experiences acquired though the interviews. The concept of security refers to the efforts of society, primarily municipal follow-up and state supervision, to prevent children and young people from being exposed to various forms of physical, mental and emotional abuse. This means that society takes responsibility for ensuring that children and young people placed in care are able to live and grow up in environments that strengthen their opportunities to develop and that they are given the care and security to which all children and young people are entitled, which includes health care and well-functioning schooling. Active supervision and follow-up vital The Abuse and Neglect Inquirys experiences all indicate that what primarily determines whether children and young people in today's institutions and foster homes can be protected against abuse and neglect and disadvantaged future development are effective supervision and follow-up. The most obvious means of doing this, to speak to the child him/herself on visits to supervise placements, has proved to be the case far too seldom in the Inquirys interviews. Supervisory staff must also have the skills to be able to talk to children and young people. The child must feel trust, if he or she is to dare to talk about his or her situation. Supervisory staff must have an independent status vis--vis the foster home or the staff of an institution. In several of the Inquirys interviews, it emerged

55

Summary

SOU 2011:61

that the inspector was a friend of the carer, and it was therefore even more difficult for the child to confide in him or her. A preparedness for the immediate removal of a child to a new placement should also be available. To the question of whether the interviewee would have talked about what they had been exposed to had they known that they would immediately be removed from the placement, the answer was often in the affirmative. It is time to put what we know into practice The Inquiry is able to note that today, societys institutions and foster homes for children and young people are well aware of how care should be designed. Knowledge, many investigations, auditing and supervisory reports are available that have pointed at the risks for children and young people placed in care, as well as knowledge about effective methods of strengthening childrens development. The challenges facing institutions and foster homes today are rather about how this knowledge can be translated into practical action locally. What makes it possible for children and young people to be exposed to abuse and neglect is a combination of an absence of an individual, personal responsibility in all those who are involved in children taken into care, from politicians to officials at all levels. But also a lack of a genuine insight into the fact that a child or young person taken into care runs a real risk of being exposed to different forms of abuse and neglect. Responsibility for a more secure system for children and young people in care The Inquiry considers that the social services committee together with the management of municipalities bears responsibility for continually providing the necessary resources for these activities, for monitoring that there is a high level of skills, and for followingup security for children in institutions and foster homes. The committee is under the obligation to keep itself informed of the work of officials and of the situation of children and young people in the municipality. Apart from talking to management and those responsible for these services in the municipality, the committee

56

SOU 2011:61

Summary

must talk to those who work directly with these activities and who meet the children and young people concerned. By doing so, the social services committee can ensure that it regularly obtains up-todate information when it is to take decisions regarding children and young people in care. PROPOSALS The final report contains few proposals. The Inquiry considers that there is no reason to repeat all the good, already known proposals that previous inquiries have presented. If the Government wishes to improve security for children in institutions and foster homes, there are already many proposals for measures, which do not need to be repeated here. 7 The Inquirys assessment: The Inquiry on Redress for Past Abuse was forbidden in its terms of reference to present proposals on apologies and compensation for those who had been abused and neglected after 1980. No motive was given for this in the Inquirys terms of reference. According to the Inquirys proposals, those who were abused or neglected after 1980 were to be excluded from the group encompassed by an apology and compensation. Proposals of the Inquiry: Everyone who has been exposed to abuse and serious neglect, whose cases are statute barred should be included in the various proposals for redress presented by the Inquiry on Redress for Past Abuse.
7 In recent years, several inquiries, apart from ours, have presented proposals to increase security for children in institutions and foster homes, such as Tillsynsutredningen (Supervision Inquiry), SOU 2007:82, Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjnsten (Coordinated and clear supervision of the social services); Barnskyddsutredningen (Child Protection Inquiry), SOU 2009:68, Lag om std och skydd fr barn och unga (Act on support for and the protection of children and young people); Upprttelseutredningen (Inquiry on Redress for Past Abuse), SOU 2011:9, Barnen som samhllet svek - tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden (The children that society betrayed measures to rectify abuse and serious neglect in societys care of children).

57

Summary

SOU 2011:61

The Inquirys assessment: It would be desirable with: an understanding of a files importance to the individuals right to his or her origins on the part of archive administrators, better knowledge of the files that must be preserved at social services administrations, and a uniform assessment/more even quality when assessing whether a document is secret or not. This should be possible by: establishing a national helpdesk by the National Archives, in cooperation with suitable city archives, including modules on social services files in archive courses and at courses for social workers, establishing a website containing comprehensive information and assistance, both to administrators and previously placed persons, similar to that existing in Australia. The Inquirys proposal: The Government should assign the National Archives with the task of establishing a national helpdesk to support archive administrators in municipalities and people who have been placed in care by those responsible for institutions and foster homes. The Inquirys assessment: When taking a child into care, society enters the arena as a parent. For ethical and moral reasons, the municipalities should give priority to following up how the childs stay in a foster home or institution is developing. Talks should always be held with children, but it is the child who determines him/herself which questions he or she wishes to answer. Lex Sarahs extension to apply to institutions and foster homes means that the National Board of Health and Welfare can monitor developments and compile periodic reports on serious irregularities.

58

SOU 2011:61

Summary

The Inquirys proposal: In its supervision of the municipalities, the National Board of Health and Welfare should particularly examine whether they have a quality system for following up childrens and young peoples placement in foster-homes and homes for care or residence and the way in which follow-up is conducted in the municipalities. The National Board of Health and Welfare should also present annual reports to the Government showing how Lex Sarah has been applied with regard to children and young people in institutions and foster homes.

59

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

I detta kapitel beskrivs utredningens bakgrund, uppdrag och organisation tillsammans med skillnaderna i disposition och resultatredovisning mellan den tidigare delrapporten 1 och freliggande slutrapport. I kapitlet behandlas ocks tv omrden i frhllande till utredningens avgrnsning, nmligen privatplacerade barn och finska krigsbarn. Ngra av upprttelseutredningens frslag redovisas och kommenteras.

1.1

Bakgrund

Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden startade hsten 2006. Ett r tidigare hade TV dokumentren Stulen Barndom snts, dr sex medellders mn berttade om missfrhllanden under sin vistelse p ett av Sveriges barnhem. Den mediala uppmrksamheten ledde, via uppdrag och rapport frn Socialstyrelsen, till att regeringen beslutade att Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden skulle tillsttas.

1.2

Uppdraget

Utredningsuppdraget blev att kartlgga allvarliga vergrepp och frsummelse vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavrden. Det skulle ske genom att bjuda in till intervjuer som kunde kompletteras med studier av arkivmaterial. Utredningen
1 SOU 2009:99, Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009.

61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

skulle ocks erbjuda psykologiskt std fr att bearbeta det som kom upp under intervjuerna. Utredaren skulle dokumentera vad som framkommit vid varje intervju och redovisa tillgngligt arkivmaterial. Utredaren skulle i en rapport sammanstlla och dokumentera de erfarenheter som framkommer p ett sdant stt att de kan bidra till att liknande frhllanden inom den sociala barnavrden kan undvikas i framtiden. Rapporten skulle ocks beskriva om vanvrden och vergreppen skiljt sig t fr flickor och pojkar beroende p bland annat lder, etniskt ursprung eller funktionshinder. 2 En rapport som ger rst t de drabbade Redan i de frsta direktiven uttrycktes det upprttelseperspektiv som prglat utredningens frhllningsstt. Syftet med uppdraget r en rapport som dels skall ge upprttelse t de drabbade, dels ge lrdom fr framtiden. 3 I detta slutbetnkande har vi lmnat utrymme t intervjupersonernas egna berttelser. Vi menar att det r viktigt att deras rster kommer fram och att de har ngot att lra oss fr framtiden.

1.3

En unik utredning

Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden (i fortsttningen kallad fr Vanvrdsutredningen) r p flera stt unik i det svenska utredningsvsendet. En unik uppgift har varit att ge rst t dem som drabbats. Utredningen har anvnt metoder hmtade frn sanningskommissioner, med undantaget att eventuella frvare inte har ftt konfronteras med uppgifterna. Vanvrdsutredningen r ocks den frsta utredningen i Sverige och Norden som samlat ger rst t s mnga berttelser om vergrepp och frsummelse i social barnavrd. 4 Den beskriver hur illa det kan g fr barn och unga nr det finns skerhetsbrister i verksamheten.
Dir. 2006:75. Dir. 2006:75. 4 Det har gjorts utredningar i Norge, Island och senast i Danmark, men de har endast intervjuat ett hundratal personer vardera.
3 2

62

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

Merparten av utredningstiden har gtt t till att frbereda, genomfra och dokumentera intervjuer som kompletterats med granskning av insamlade arkivhandlingar. Sammantaget rr det sig om mer n 50 000 sidor arkivhandlingar, mer n 2 000 timmar inspelade intervjuer och minst 5 000 sidor sammanfattande intervjureferat.

1.4

Slutrapporten kommer efter delrapport och upprttelseutredning

Vanvrdsutredningens delrapport 5 presenterades i januari 2010 och ledde till att regeringen tillsatte Upprttelseutredningen som lmnade sitt betnkande i februari 2011. 6 I april 2011 avslutades intervjuandet i Vanvrdsutredningen. Tiden drefter har gnats t granskning och analys av det insamlade materialet och att skriva en slutrapport. I en mening har den svenska utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden arbetat i ett politiskt vakuum. Till skillnad frn en del andra lnder har den svenska processen inletts utan att det varit tydligt vart den ska leda. 7 Under utredningens fem r har vi ftt frgor frn tusentals mnniskor som undrat vad resultatet ska bli. Mnga har upplevt vntan p besked frn regering och riksdag som plgsam. Enbart efter det att Upprttelseutredningen presenterade sina frslag i januari har vi samtalat med minst sjuhundra personer, som tidigare inte intervjuats. Slutrapportens utformning I delrapporten gnade vi oss t att sammanstlla uppgifter om vanvrd. Det gjordes genom detaljerad statistik som kunde visa exempelvis hur mnga intervjupersoner som berttat att de blivit slagna mot blen med mattpiska. Kartlggningen i delrapporten var ndvndig fr att kunna sga ngot om omfattningen och karaktren av vanvrden. I slutrapSOU 2009:99. SOU 2011:9, Upprttelseutredningen, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden: betnkande, Fritzes, Stockholm, 2011. 7 SOU 2011:9, s 50.
6 5

63

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

porten har vi valt att lyfta fram enskilda berttelser och fallbeskrivningar. En sdan redovisning syftar till att ge lsaren en tydligare bild och bttre frstelse fr situationer, relationer och personer som bidrog till att barn utsattes fr vanvrd. Vanvrdsutredningen hade i uppdrag att intervjua alla som hade anmlt sig fre den 1 mars 2009 fr att bertta om vanvrd i fosterhem och institutioner. Den hade inte, som mnga utredningar utomlands, uppdraget att granska i frvg utvalda institutioner. Det innebar bland annat att det var en slump om vi fick lyssna till berttelser frn samma institution eller fosterhem. Vi terger dock berttelser av personer som oberoende av varandra beskrivit samma institution, fosterhem eller frvare. Mnga intervjupersoner har ansett att intervjuerna r en viktig del i en process som kan leda till upprttelse fr dem. Intervjuns betydelse behandlas i ett srskilt kapitel. Tv kapitel analyserar och diskuterar den sociala barnavrdens arkivhandlingar i relation till intervjupersonernas berttelser. Det grs bland annat mot bakgrund av att Upprttelseutredningen i sitt betnkande diskuterade frgan om stdbevisning i frhllande till intervjupersonernas berttelse. 8 Vanvrdsutredningens resultat visar hur illa det kan g nr det finns brister i skerheten fr samhllsvrdade barn. I avslutningskapitlet diskuteras hur det kunde hnda att samhllsvrdade barn vanvrdades och vad som behver gras fr att hja skerheten och minimera riskerna. Intervjupersonernas uppgifter om hur det gtt senare i livet fr dem avhandlas i ett eget kapitel. Den hr slutrapporten innehller en del frbttringsfrslag som har sitt ursprung i intervjupersonernas erfarenheter och vr analys. Samtidigt vill vi betona att det inte finns anledning att upprepa alla goda och redan knda frslag som tidigare utredningar lmnat. P senare r har flera utredningar, frutom vr, presenterat frslag fr att hja skerheten fr samhllsvrdade barn, exempelvis Tillsynsutredningen, SOU 2007:82, Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjnsten, Barnskyddsutredningen, SOU 2009:68, Lag om std och skydd fr barn och unga, Upprttelseutredningen, SOU 2011:9, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden. Om regeringen vill
8

SOU 2011:9.

64

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

frbttra skerheten fr samhllsvrdade barn finns det drfr redan mnga frslag som inte behver upprepas hr. I slutrapporten terges bedmningar och frslag i flera kapitel till skillnad frn delrapporten dr vi hade samlat bedmningar och frslag till ett srskilt kapitel. Det brjar redan i detta kapitel.

1.5

Upprttelseutredningen

Av Upprttelseutredningens direktiv framgr att de som varit utsatta fr vergrepp har framfrt krav till bde Vanvrdsutredningen och regeringen om upprttelse som omfattar en offentlig urskt och ekonomisk kompensation. Regeringen anser ocks att Vanvrdsutredningens delrapport ger tillrcklig information fr att kunna konstatera att det frekommit vanvrd och vergrepp i den sociala barnavrden i vrt land. 9 Erknnande, urskt och kompensation Upprttelseutredningen lmnade sin rapport i februari i r. 10 Den freslog en process som bestr av tre delar: ett erknnande av det som hnt och en urskt, kompensation till dem som utsatts samt tgrder fr att frhindra upprepning. Upprttelseutredningen anser att ett frbehllslst erknnande av att barn utsatts fr lidande i samhllets vrd mste vara den moraliska utgngspunkten fr upprttelseprocessen. Mnga av dem som utsatts fr vanvrd nskar f erknnande och urskt frn hgsta politiska niv vid en ceremoni som regeringen inbjuder till. Frberedelser fr en sdan ceremoni pgr i Regeringskansliet. Upprttelseutredningen freslr att det ska infras en srskild mjlighet till ekonomisk ersttning t dem som under perioden 19201980 utsatts fr vanvrd i samhllsvrden. Det frmsta sklet fr en sdan ersttning r att samhllet har tagit sig ett alldeles srskilt ansvar fr de barn som av myndigheterna har omhndertagits fr samhllsvrd. Utredningen freslr att ersttning ska lmnas med ett enhetligt belopp om 250 000 kr fr vergrepp eller frsummelse av allvarlig art. Vid presskonferensen betonade utredaren att den ekonomiska ersttningen ska betraktas som ett
9 10

Dir. 2010:15. SOU 2011:9.

65

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

erknnande av samhllets svek mot dem som utsatts fr vanvrd och som en bekrftelse av deras lidande. 11 Kartlggning av vanvrd i nutid Flera av Upprttelseutredningens frslag kom till med utgngspunkt i erfarenheterna frn Vanvrdsutredningens intervjuer med vanvrdade personer. Upprttelseutredningen gjorde ocks en egen underskning med ett anmrkningsvrt resultat som terges hr nedan. Upprttelseutredningen gjorde en kartlggning av socialtjnstens knnedom om missfrhllanden i samhllsvrden och av dess rutiner fr hanteringen av missfrhllanden. Kartlggningen visade att socialtjnsten knde till sammanlagt 246 barn som under 20082009 misstnktes ha varit utsatta fr vergrepp eller allvarlig frsummelse. Det r cirka 1 procent av alla placerade under ett r. I flertalet fall var det frga om mycket allvarliga vergrepp och missfrhllanden. Upprttelseutredningens underskning visar att missfrhllanden i samhllsvrden r ngot som fortfarande pgr. Det hr inte till historien. Drfr kan ocks de erfarenheter som Vanvrdsutredningen samlat in frn fre detta vanvrdade ge lrdomar fr dagens och framtidens sociala barnavrd. Lngsiktigt program fr kad skerhet inom samhllsvrden av barn och unga Upprttelseutredningen konstaterade sledes att vergrepp och allvarliga frsummelser frekommer i en oacceptabel omfattning ven i dagens samhllsvrd och att omedvetenheten om frgan r anmrkningsvrt stor. Engagemang och kunskap behver ka bde lokalt och nationellt. Utredningen freslog drfr bland annat att regeringen i samarbete med kommunerna initierar ett lngsiktigt program fr kad skerhet inom samhllsvrden av barn och unga, uppdrar t Socialstyrelsen att kontinuerligt flja omfattningen av vergrepp och allvarliga frsummelser samt att analysera och sprida de erfarenheter som grs. Den professionella ledningen har ansvar

11

Upprttelseutredningens pressmeddelande 2011-02-10.

66

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

fr att arbetsstt och metoder vilar p en etiskt och rttsligt frsvarbar grund. Socialstyrelsen fick i februari 2011 ett uppdrag att ta fram ett program fr trygg och sker vrd i familjehem och hem fr vrd eller boende. 12

1.6

Mlgruppens storlek och avgrnsningar

Vanvrdsutredningens uppdrag avgrnsas i direktiven till att omfatta kvinnor och mn som varit placerade i familjehem eller vid institutioner med std av barnavrdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjnstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga. 13 Tidigt gjorde vi en uppskattning av hur mnga personer som ngon gng varit placerade inom den sociala barnavrden. Den byggde p en berkning som forskarna Marie Sallns och Bo Vinnerljung gjorde 2006. 14 Minst 250 000 barn har varit placerade i fosterhem eller institution ngon gng under tiden 19201995. I gruppen med 250 000 placerade barn finns det dock stora skillnader. En del har varit placerade ngra dagar, andra har vuxit upp i fosterhem eller p institution. Avgrnsning i tiden i Upprttelseutredningens direktiv Vanvrdsutredningen har inte haft ngon tidsangivelse fr granskningen av den sociala barnavrden. Framt i tiden har uppdraget avgrnsats av preskriptionstider fr tal.
vergrepp och vanvrd som intrffat s nyligen att de faller inom ramen fr tal skall inte omfattas av uppdraget. Utredaren skall i sdana fall verka fr att de blir behandlade inom rttsvsendet och tillsynsmyndigheterna. 15

Upprttelseutredningen hade dremot i sina direktiv, av skl som inte motiverades, tidsgrnsen 19201980. Det kom att pverka utredningens frslag.
S2011/1809/FST. Dir. 2006:75. 14 Frekom vergrepp och krnkningar vid institutioner inom den sociala barnavrden 1950 1980? Socialstyrelsen 2006. 15 Dir. 2006:75.
13 12

67

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

Det finns sammanlagt 94 personer som r fdda 1970 och senare som intervjuats av Vanvrdsutredningen. Dessa skulle med Upprttelseutredningens frslag uteslutas ur gruppen som omfattas av urskt och ersttning om vergreppen skedde efter 1980. Min bedmning Upprttelseutredningen var av sina direktiv frhindrad att lmna frslag om urskt och ersttning fr dem som vanvrdats efter 1980. Det fanns inte ngra motiveringar till detta i utredningens direktiv. De som vanvrdades efter 1980 skulle med Upprttelseutredningens frslag uteslutas ur gruppen som omfattas av urskt och ersttning. Mitt frslag Alla som blivit utsatta fr vergrepp och allvarlig frsummelse, vars renden inte r s nya att de faller inom ramen fr tal, br omfattas av Upprttelseutredningens olika frslag till upprttelse.

Anmlan fram till 1 mars 2009 Den 1 mars 2009 stngde utredningen mjligheten att anmla sig till intervju. D hade 1 030 personer hrt av sig. En senare genomgng och komplettering med bland annat personer som hade vnt sig till Socialdepartementet innan utredningen hade tillsatts och personer som varit anstllda i sociala barnavrden ledde till att utredningen sammanlagt fick 1 045 personer p intervjulistan. Nr anmlningstiden gick ut var vntetiden fr intervju som lngst drygt tv r. Mnga personer har hrt av sig efter anmlningstidens slut Efter anmlningstidens slut och fram till dess att Upprttelseutredningen lmnade sin rapport noterade vi namn och adress p alla som hrde av sig. Syftet var att ha beredskap om senare stllningstaganden av regeringen skulle ge fr sent anmlda mjlighet till intervju. Det blev 178 personer som hrde av sig fram till att Upprttelseutredningen lmnade sitt betnkande i februari 2011. Drefter och fram till och med maj 2011 har ytterligare drygt 700
68

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

personer tagit kontakt med Vanvrdsutredningen. Deras uppgifter har inte registrerats. De har ftt information om de bda utredningarna, utredningsuppdragen och att de ska hlla sig informerade om regeringens fortsatta agerande i frgan om upprttelse och ersttning genom media och regeringens hemsida. Utredningen har sammanfattningsvis haft kontakt med cirka 2 000 personer som anser sig ha utsatts fr vanvrd i den sociala barnavrden, alternativt nskat information fr sin, vnners eller anhrigas rkning. Vanvrdad i social barnavrd Utredningens granskning gller personer som vrdats inom den sociala barnavrden. De ska ocks ha varit utsatta fr vergrepp eller frsummelse. Med std i utredningens direktiv formulerades inbjudan till intervju s hr:
Du som varit placerad av den sociala barnavrden i fosterhem, barnhem eller andra institutioner och anser att du blivit vanvrdad och utsatt fr vergrepp och/eller frsummelse, fysiskt och/eller psykiskt under den tiden du varit placerad och r minst 18 r och vars vrd r avslutad och eventuella brott preskriberade och vill bertta din historia, r vlkommen att anmla dig till intervju. Du som har arbetat p institution eller varit fosterfrlder och vill bertta om dina erfarenheter av vanvrd, r ocks vlkommen att anmla dig till intervju. 16

Redan vid anmlan gjorde vi en preliminr bedmning om personen tillhrde mlgruppen. Det rckte med att kort bertta att det hade frekommit vergrepp eller frsummelse fr att bli accepterad som intervjuperson. ver niohundra intervjuer genomfrdes, men redovisningen av vanvrd bygger p 866 intervjuer. 1 045 personer anmlde sig till utredningen. 902 intervjuer genomfrdes. 866 intervjuer ligger till grund fr redovisningen av vergrepp och frsummelse. Det finns olika orsaker till att det blev 866 personers intervjuer som utgr resultatredovisningen. De redovisas nedan.
16

Webbsida, www.sou.gov.se/vanvard

69

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

Tabell 1.1

Uppgifter om personerna i utredningen 1 045 64 60 13 6 902 6 7 6 12 5 866

Antal personer anmlda senast 2009-03-01 - antal intervjupersoner som avbokat intervju och som ej senare genomfrts - antal intervjupersoner vars intervju stllts in och ej senare genomfrts - antal intervjupersoner ej aktuell fr intervju - antal adopterade som utredningen ej intervjuat Totalt antal intervjuade personer - antal anstllda som intervjuats och ej sjlva varit placerade - antal personer som intervjuats men som ej tillhr mlgruppen - antal intervjuade adopterade som ej redovisat vanvrd - antal vriga intervjuade som ej redovisat vanvrd - vriga intervjuade som ej ingr (olika individuella orsaker, sjukdom, avbrutna intervjuer, ngrat sig, etc.) Totalt antal intervjuer med minst en notering om vanvrd

Tabellen fordrar frklaringar. Det var 1 045 personer som hrde av sig innan anmlningstiden till intervju upphrde. Vi genomfrde sammanlagt 902 intervjuer. Sledes var det 143 personer som inte intervjuades. 64 av dessa finns i gruppen avbokad. Det r personer som ngrat sig, blivit sjuka, inte ansett sig orka med en intervju eller som sjlva upptckt att de inte ingr i mlgruppen, placerade inom den sociala barnavrden. I gruppen avbokad finns ocks sex personer som avlidit innan intervjun kunde hllas. Vi har haft kontakt med sammanlagt 23 personer som vi vet har avlidit under utredningens gng. Den andra stora gruppen som anmlt sig men inte intervjuats har redovisats som instlld. Det handlar om 60 personer som inte kommit till den utsatta intervjutiden. Eftersom vi sllan lyckats n dessa fr en frklaring avstr vi frn att diskutera orsaker till att de inte kom till intervjun. 33 personer, vars frsta intervju stlldes in, har sedan intervjuats. I de fallen har det handlat om att de glmt av tiden fr intervju, varit sjuka och inte kunnat kontakta utredningen fr att boka om tiden etc. Gruppen ej aktuell fr intervju omfattar 13 personer. De flesta har inte varit placerade i sociala barnavrden och omfattas inte av utredningsuppdraget.

70

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

Utredningsuppdraget omfattar ocks anstllda inom den sociala barnavrden. Intervjuerna bygger helt p frivillighet och det r sex personer som varit anstllda eller fosterfrlder som intervjuats. Gruppen, personer som intervjuats men som ej tillhr mlgruppen, har liknande sammansttning som ej aktuell fr intervju med den skillnaden att vi frst vid intervjutillfllet upptckte att de inte tillhrde mlgruppen. Det var oftast personer som inte varit placerade inom den sociala barnavrden. Utredningen har haft kontakt med mnga adopterade personer. 30 adopterade personer har anmlt sig till intervju. 24 av dessa har intervjuats och 19 har redovisat minnen av vanvrd under fosterhemstiden fre adoptionen eller efter att de som adopterade blivit omhndertagna av den sociala barnavrden. 12 personer har intervjuats men har inte redovisat ngon vanvrd enligt de kriterier som utredningen arbetat med. De har inte ingtt i resultatredovisningen. Den ovanstende redovisningen leder fram till att det ursprungliga antalet, 1 045 personer, reduceras till det antal intervjuer som utgr resultatredovisningen. 866 intervjuer dr det finns minst en noterad vanvrdskategori har analyserats och kategoriserats. Siffran 866 utgr basen fr alla fortsatta beskrivningar och analyser om vergrepp och frsummelse i utredningen. Vanvrdad utanfr den sociala barnavrden Det har frekommit att personer kontaktat utredningen fr att bertta om vanvrd p sjukhus, sanatorier fr lungsjuka, barn- eller vuxenpsykiatriska kliniker, vanvrd i hemmet av adoptivfrldrar eller av andra frldrar. Att dokumentera sdan vanvrd har legat utanfr utredningens uppdrag. Att utreda erfarenheter av vad som upplevts som orttvisa domslut, stigmatiserande lkarutltanden i sjukvrden och orttfrdiga omhndertagandebeslut i socialtjnsten, har ocks legat vid sidan av uppdraget. Utredningen ska inte granska sklen fr omhndertagandet, eller om sjlva omhndertagandet var motiverat. Samma sak gller de beslut om hemtagning av barn frn fosterhem eller institution som fattats av den sociala barnavrden.

71

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

Kontakt fr annans rkning Det har hnt att personer kontaktat utredningen fr ngon annans rkning. Det kan handla om egna omhndertagna barn, syskon eller partner. D har vi gett beskedet att bara den som sjlv r drabbad kan anmla sig till utredningen och f en intervjutid. Vi har velat vara skra p att personen ifrga frivilligt anmlt sig till intervju och tnkt igenom vad det kan innebra.

1.7

Om privata placeringar

Utredningens uppdrag har varit att kartlgga vanvrd av flickor och pojkar som varit placerade i familjehem eller institutioner med std av barnavrdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjnstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga. 17 Utredningen har tolkat det som att mlgruppen har varit personer som myndigheterna aktivt placerade och uteslt drfr nio personer som vid de frsta kontakterna med utredningen frklarade att de hade varit placerade p privata initiativ. Upprttelseutredningen utgr frn en liknande definition i sitt frslag om ekonomisk ersttning till de drabbade. 18 Det innebr att privatplacerade barn har uteslutits bde frn mjligheterna till intervju och i frslagen till ekonomisk ersttning. Under utredningsarbetet har det blivit tydligt att grnsen mellan privatplacerade och myndighetsplacerade barn kan vara oklar. En anledning r att intervjupersonerna sjlva inte har vetat om myndigheterna eller ngon annan har placerat dem. Vi har inte heller haft mjlighet fre intervjun att kontrollera med arkivhandlingar om personerna varit placerade p myndigheternas initiativ eller ej. Det innebr att vi ibland har intervjuat privatplacerade. Ett annat skl till att en knivskarp grns r svr att dra r att myndigheterna ocks har haft ansvar fr de privatplacerade. I det fljande avsnittet redogr vi fr vad lagstiftningen har haft att sga om samhllets skyldigheter fr privat- respektive myndighetsplacerade barn samt hur omfattande privatplaceringarna har varit i Sverige.

17 18

Dir. 2006:75. SOU 2011:9, s. 149151.

72

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

Privata placeringar i lagstiftning I Sverige har det under lng tid funnits en tradition att barn placeras p privata initiativ vid sidan om de mer formella placeringar som skett genom kommunala myndigheter som fattigvrd, barnavrdsnmnd och socialtjnst. Frekomsten av privata placeringar och synen p dessa har pverkat hur lagstiftningen har utformats och vilka grupper av barn som har inkluderats i lagstiftningens fosterbarnsbegrepp. Vid ingngen till 1900-talet uppfattades de privata placeringarna som oerhrt problematiska. Via annonser i dagspressen annonserade bde fosterfrldrar och mdrar efter fosterhem och fosterbarn. Somliga debattrer ansg att det frekom en fosterbarnsindustri i landet eftersom man menade att mnga fosterfrldrar bara tog barnen fr att tjna pengar p dem. 19 Under ett halvsekel frekom det diskussioner om var grnsen fr samhllets ansvar fr fosterbarnen skulle dras. Denna grns frflyttades successivt och kom att inkludera allt fler barn. Lag om fosterbarns vrd 1902 Diskussionen om fosterbarnsindustrin franledde den frsta fosterbarnslagens tillkomst 1902. Den innebar att barn under sju r som vrdades hos andra n sina frldrar, far- och morfrldrar, styvfrldrar och laga frmyndare mot en ekonomisk ersttning skulle anses som fosterbarn och deras fosterfrldrar var skyldiga att anmla till kommunen att de hade fosterbarn i sin vrd. 20 I den frsta fosterbarnslagen gjorde man allts ingen skillnad p om barnen var placerade av fattigvrden eller p privata initiativ. Dremot fanns det barn som uteslts ur fosterbarnsbegreppet. Det var de som fostrades hos mor- eller farfrldrar samt de som enligt uppgift vrdades utan ersttning. Ersttningskriteriet kom att vlla kritik. Ett problem var att myndigheterna inte kunde lita p uppgifter om att mnniskor utfrde vrd utan krav p ersttning. I sjlva verket pstods det att en hel del pengar var i omlopp ven fr de barn som sades vrdas utan ersttning.
19 Skld, Johanna, Fosterbarnsindustri eller mnniskokrlek: barn, familjer och utackorderingsbyrn i Stockholm 18901925, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2006, Stockholm, 2006. kapitel 3, om annonser se ven s. 145. 20 Skld 2006, kap 3.

73

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

Lag om samhllets barnavrd 1924 I och med att 1924 rs Lag om samhllets barnavrd trdde i kraft 1926 vidgades samhllets ansvar fr de barn som vistades inom en kommun. Barnavrdsnmnderna fick visserligen kade befogenheter att omhnderta barn, men fosterbarnsbegreppet inkluderade liksom tidigare barn som hade placerats av andra n myndigheterna. Barnavrdsnmnden skulle utva tillsyn ver de barn som rknades till fosterbarn oavsett vem som hade placerat dem. 21 Det skedde vissa frndringar av vilka barn som inkluderades i fosterbarnsbegreppet: ldersgrnsen hade hjts. Alla barn under 16 r som vrdades mot ersttning hos andra n frldrarna och laga frmyndare rknades som fosterbarn. Ersttningskriteriet kvarstod, men dremot uteslts inte lngre barn som vrdades hos far- eller morfrldrar. 22 ndringen till 16-rsgrnsen fr fosterbarn genomfrdes dock successivt. ldersgrnsen hjdes med ett r t gngen, frn 716 r och kom drmed inte att vara fullt genomfrd frrn en bit in p 1930-talet. I och med 1945 rs ndringar av 1924 rs lag togs ven ersttningskriteriet bort. Nu skulle alla barn under 16 r som fostrades av andra n frldrar och laga frmyndare oavsett om ersttning utgick eller ej, betraktas som fosterbarn. 23 Drigenom var ytterst f barn som uppfostrades hos andra n sina frldrar exkluderade frn barnavrdsnmndens tillsyn enligt lagstiftningen. Fr att barnavrdsnmnderna skulle f reda p vilka barn som var fosterhemsplacerade inom kommunen innehll lagtexterna frn 1902 och 1924 paragrafer om anmlningsplikt. Den som vrdade barn som inkluderades i fosterbarnsbegreppet var skyldig att anmla detta till kommunen. 24

2 Lag (1924:361) om samhllets barnavrd. 7 kap, Lag (1924:361) om samhllets barnavrd. 23 1 mom 49 Lag (1945:503) angende ndring av lagen den 6 juni 1924 (361) om samhllets barnavrd och ungdomsskydd (barnavrdslag). 24 5 Lag (1902:63) om fosterbarns vrd; 51 Lag (1924:361) om samhllets barnavrd.
22

21

74

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

Lag om samhllets vrd av barn och ungdom (barnavrdslag) 1960 Med 1960 rs barnavrdslag strks anmlningsplikten fr fosterfrldrarna. I stllet blev den som ville vrda fosterbarn tvungen att inhmta tillstnd frn barnavrdsnmnden innan han eller hon tog emot ett barn. Om placeringen skedde p myndigheternas initiativ var det inte fosterfrldrarna sjlva som skulle begra tillstnd, utan barnavrdsnmnden som skulle utreda att barnet skulle komma att erhlla god vrd och fostran i hemmet. 25 I vrigt omfattade fosterbarnsbegreppet i stort samma kriterier som gllt sedan 1945 (se ovan). Socialtjnstlagen 1980 Enligt socialtjnstlagen krvs socialnmndens medgivande fr att f ta emot ett underrigt barn fr vrd i enskilt hem. Ett medgivande fr inte lmnas om inte frutsttningarna fr vrd i hemmet r utredda. Det gller bde fr familjehem enskilda hem som p uppdrag av socialnmnden tar emot barn fr stadigvarande vrd och fostran och s kallade barn i annat enskilt hem som allts inte behver ha anlitats av socialnmnden. 26 Barnavrdsnmndens knnedom om privata placeringar En frutsttning fr att utva tillsyn var givetvis att barnavrdsnmnden fick knnedom om att barnen var placerade i fosterhemmen. Sedan 1960 har personer som velat ta emot fosterbarn varit tvungna att anska om tillstnd eller medgivande innan de tog emot ngra barn. Dessfrinnan var fosterfrldrar skyldiga att inom en viss tid anmla att de hade fosterbarn i sin vrd. De var ocks skyldiga att anmla om de flyttade. Uppfyllde inte fosterfrldrarna anmlningsplikten kunde de dmas till bter. Det fanns dock ett missnje med hur anmlningsplikten upprtthlls. I Samhllet och barnen, en handbok fr barnavrdsnmnderna, skriver Karl J Hjer 1940:

25 26

47 Lag (1960:97) om samhllets vrd av barn och ungdom (barnavrdslag). 25 Socialtjnstlagen (1980:620).

75

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

I praktiken fullgres anmlningsskyldigheten p ett mycket bristflligt stt. Btesbestmmelserna, vilka fr vrigt icke erhllit ngon mera omfattande tillmpning, ha visat sig vara en mycket dlig garanti fr anmlningsskyldighetens fullgranden och de vriga tgrderna kunna tillgripas endast i undantagsfall. [] Hr kommer allt an p huruvida barnavrdsnmnden har en god kontakt med kommunens olika delar och olika befolkningsgrupper. [] Men mycket kan ocks vinnas p upplysningens vg. Anmlningsskyldigheten frsummas ofta helt enkelt drfr att barnafostraren icke har reda p denna sin skyldighet. Genom anslag p kommunens anslagstavlor och genom meddelande p annat lmpligt stt br barnavrdsnmnden gra saken knd i kommunen och ska f allmnheten intresserad av att inga fosterbarn skola f finnas inom kommunen, utan att barnavrdsnmnden har reda p dem. 27

Citatet kan tolkas p flera stt. ena sidan beskriver Hjer en situation dr mnga fosterhemsplaceringar inte har kommit till barnavrdsnmndens knnedom och att ansvaret fr detta vilar p de enskilda fosterhemmen. andra sidan uttrycker han att barnavrdsnmnderna har ett ansvar att upplysa kommunbefolkningen om anmlningsplikten samt att bygga en sdan verksamhet s att barnavrdsnmnden har god kontakt med kommunens olika delar och befolkning. Den frsummade anmlningsplikten kan med en sdan tolkning frsts som brister i svl fosterfrldrarnas som barnavrdsnmndens taganden. ven om anmlningsplikten drogs med vissa problem i praktiken str det klart att barnavrdsnmnderna skulle utva tillsyn ver alla barn som var placerade i fosterhem inom kommunen oavsett om barnen placerats av myndigheter eller av enskilda p privat vg. Man kan hvda att om barnavrdsnmnden knde till att barnet vistades hos fosterfrldrar var det ocks nmndens ansvar att utva tillsyn och se till att barnet fick god vrd. Privata placeringar i statistiken De privata placeringarna har utgjort en betydande andel av de placeringar som barnavrdsnmnderna haft till uppgift att utva tillsyn ver.

27 Karl J Hjer, Samhllet och barnen, Svensk lagstiftning till skydd och std fr barn, Stockholm: P.A. Norstedt & Sners Frlag 1940, s. 215 f.

76

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

1949 var mer n hlften av de fosterbarn som barnavrdsnmnderna hade tillsynsansvar fr placerade p privata initiativ. 1970 var nra 25 % av fosterbarnen privat placerade. Det har gjorts srskilda inventeringar fr att myndigheterna skulle f knnedom om de privata placeringarna. 1933 genomfrdes en sdan p nationell niv. Den ledde till att 1 800 fosterhemsplacerade barn tillkom i statistiken ver hur mnga fosterbarn myndigheterna hade knnedom om. Inventeringarna visar vilken betydelse kartlggning av privata fosterhem har haft. I samband med att barnbidragen infrdes 1948 tillkom ytterligare ett antal fosterbarn till myndigheternas knnedom. Barnbidraget fr fosterbarn utbetalades nmligen till den som i lagstiftningen kallades fr barnafostraren, det vill sga den person hos vilken barnet bodde. Det gjorde det angelget fr privata fosterhem att anmla till myndigheterna att de var barnafostrare. 28 Att de privata fosterhemmen ingick i barnavrdsnmndernas verksamhet blir tydligt om man studerar rsberttelser frn lokala barnavrdsnmnder. Dr redovisas hur mnga tillsynsbesk av privatplacerade barn som gjordes vart r. Det hnde att fosterbarnsinspektrerna beskte fler privatplacerade n myndighetsplacerade barn. 29 ven i offentlig nationell statisk har de privatplacerade fosterbarnen ingtt i statistik ver barnavrdsnmndernas verksamhet. 1966 mrks ett skifte i hur SCB rknat fosterbarnen. Tidigare hade bara fosterbarn som inte omhndertagits av barnavrdsnmnden rknats i kolumnen fosterbarn. 1962 fanns det 15 150 sdana privat placerade fosterbarn som barnavrdsnmnderna hade knnedom om. Nr statistiken ndrades 1966 kom ven alla fosterbarn som omhndertagits av barnavrdsnmnden att inkluderas i statistiken ver fosterbarn. D fanns det enligt SCB 29 797 fosterbarn i riket. 30 Frn och med 1966 r det inte lngre mjligt att skilja placeringar som skedde p barnavrdsnmndens initiativ frn placeringar som skedde utanfr barnavrdsnmnden i SCB:s Statistisk rsbok fr Sverige. Berkningar av hur mnga fosterbarn det funnits i riket inkluderar allts ven de privatplacerade barnen. Det talar fr att en
28 Skld & Sderlind, pgende forskningsprojekt Fosterbarn i lokalsamhllet regional och lokal variation i svensk fosterbarnsvrd ca 19002000. 29 Skld & Sderlind, pgende projekt. 30 Tabell 271, Barnavrd: nmndernas verksamhet 19621967, i Statistik rsbok fr Sverige 1969, Stockholm: Statistiska centralbyrn 1969, s. 255.

77

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

uppdelning mellan barnavrdsnmndens placeringar och de som skedde p privata initiativ r problematisk.
Tabell 1.2 1962 15 150 Antalet fosterbarn i Sverige enligt tabell 271 i Statistik rsbok 1969 1963 13 685 1964 12 185 1965 11 045 1966 29 797 1967 25 408

Anmrkning: Siffrorna fr ren 19621965 avser enbart av barnavrdsnmnd inte omhndertagna fosterbarn. Fr.o.m. r 1966 har ven omhndertagna fosterbarn medrknats. Citat frn Statistik rsbok fr Sverige 1969, Stockholm: Statistiska centralbyrn 1969, s. 255.

Siffrorna som angetts visar att de privata placeringarna, eller placeringar som inte skett genom omhndertagande av barnavrdsnmnd, var mycket vanliga. De utgjorde troligen omkring knappt hlften av alla fosterhemsplaceringar som barnavrdsnmnderna hade knnedom om under strre delen av 1900-talet. Slutsats Vr slutsats r att det under hela 1900-talet inte har gjorts ngon skillnad p privata och formella fosterhemsplaceringar i de lagtexter som rr fosterbarns vrd. Den vsentliga grnsdragningen gick i stllet fram till 1945 mellan placeringar fr vilka ersttning utgick och placeringar som enligt uppgift inte inbegrep ngra ekonomiska transaktioner. Samhllet har haft skyldigheter att utva tillsyn ver fosterhem som p ett eller annat stt tagit betalt fr att vrda fosterbarn, oavsett om pengarna utgick frn myndigheter (fattigvrdsnmnd eller barnavrdsnmnd) eller frn enskilda personer. Privata placeringar av barn i fosterhem har under hela 1900-talet varit vanligt frekommande i Sverige. De har ibland skett mot ersttning, ibland utan att pengar varit inblandade. Barn som placerades gratis stod fram till 1945 utanfr samhllets skydd och barnavrdsnmnderna hade inget ansvar fr tillsyn av dessa hem. Men efter 1945 har barnavrdsnmnderna haft tillsynsansvar fr alla barn som vistats i fosterhem inom kommunen, oavsett vem som placerat dem. Under den tid 1902 rs lag var i kraft sg samhllets ansvar olika ut om barnet var placerad hos nra anhrig (far- eller morfrldrar) eller hos helt frmmande personer. Hr r det viktigt att observera

78

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

att ven myndigheter placerade barn hos far- och morfrldrar. Formella placeringar kunde allts gras utan att barnen var understllda fosterbarnsbegreppet enligt lagstiftningen. Att det funnits barn som har varit placerade i fosterhem utan att ha varit omhndertagna med std i ngon av de lagtexter som reglerat fosterbarnsvrden under 1900-talet innebr inte att myndigheterna har saknat skyldigheter rrande dessa barn. Tillsynsansvaret fr dessa barn har vilat lika tungt p barnavrdsnmnder och socialtjnst som fr de barn som myndigheterna aktivt har placerat. En frutsttning fr att kunna avkrva myndigheterna ansvar har dock varit att myndigheterna har haft knnedom om var barnen vistas. Vr sammanstllning visar att myndigheterna knde till och inspekterade mnga av de privatplacerade barnen samt att mrkertalet frmodligen sjnk med tiden. Min bedmning Den ovanstende redovisningen av lagar och praxis visar att kommunerna under hela 1900-talet hade ett stort ansvar ven fr s.k. privatplacerade barn. Jag anser att, om myndigheterna har haft knnedom om ett barns vistelse i ett privat arrangerat fosterhem och drmed hade tillsynsansvar fr detta barn, br ocks personer som har vanvrdats i sdana miljer omfattas av Upprttelseutredningens olika frslag.

1.8

Finska krigsbarn

I utredningens delrapport 31 frde vi ett resonemang om gruppen finska krigsbarn som i stort antal togs emot i svenska familjer under andra vrldskriget. Vi konstaterade att det frn brjan inte fanns uttryckliga regler om att de sociala myndigheterna skulle godknna hemmen. Vrt resonemang mynnade ut i slutsatsen att om placeringen av ett krigsbarn skedde efter 1944 skulle barnavrdsnmnden godknna de mottagande hemmen. Sledes omfattades erfarenheter av vanvrd i dessa hem av utredningens uppdrag.

31

SOU 2009:99.

79

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

Upprttelseutredningen Upprttelseutredningen har grundat sina stllningstaganden om privata placeringar i frhllande till finska krigsbarn p vr delrapport. Privata placeringar ska inte omfattas av ersttningen, enligt Upprttelseutredningens frslag. Den drog ocks slutsatsen att den absoluta merparten av de barn som kom till Sverige under andra vrldskriget, s kallade finska krigsbarn, inte omfattas av mjligheten till ersttning. 32 Staten var aktiv vid placeringen av finska krigsbarn I det fortsatta utredningsarbetet har vi ftt ta del av material som nyanserar bilden av hur stat och kommun var engagerade i placeringarna av de finska krigsbarnen. Det r ocks en frga som Riksfrbundet Finska Krigsbarn tar upp i sitt remissvar p Upprttelseutredningen. 33 Centrala Finlandshjlpen, som sktte krigsbarnsverksamheten under vinterkriget 193940, bildades den 5 december 1939 som en privat organisation. Den fick samma mnad ett bidrag om en halv miljon kr frn den svenska regeringen fr att frbereda transporterna av finska barn till Sverige. Redan i slutet av december samma r blev Centrala Finlandshjlpen en statlig kommitt. 34 Kommittn fr Finska Sommarbarn hade redan fre fortsttningskriget brt ut i slutet av juni 1941 tagit ver fyra btlaster barn. Senare under 1941 ombildades kommittn till Hjlpkommittn fr Finlands barn och barntransporterna tog fart igen. Hjlpkommittn var en privat organisation, men den agerade i nra samarbete med svenska myndigheter. Den hade ocks ett omfattande statsstd. Nr de mnga barnhemmen fr finska krigsbarn brjade inrttas krvdes tillstnd frn lnsstyrelsen och provinsiallkaren skulle hras liksom barnavrdsnmnden. 35 S var fallet fr alla som grundade privata barnhem under den hr tiden. Av Tapani Rossis efterforskningar framgr att Statens Utrymningskommission hade uppdraget att inrtta karantnsanlggningar fr de finska krigsbarnen men att ansvaret snart vergick till
SOU 2011:9, s 150151. Yttrande 2011-04-27 frn Riksfrbundet Finska Krigsbarn. Dnr S2011/1550/FST 34 Carlquist, Erik, Solidaritet p prov: finlandshjlp under vinterkriget, Allmnna frl., Diss. Stockholm: Univ.,Stockholm, 1971. s. 71 f. 35 Rossi, Tapani, Rddade till livet: om en stor svensk hjlpinsats fr Finlands barn 19391949, Tapani Rossi, Hr, 2008.
33 32

80

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

Civilfrsvarsstyrelsen. Medicinalstyrelsen tillsatte lkare vid anlggningarna som hade rapporteringsskyldighet till myndigheten. Sammanfattningsvis: Det finns anledning att revidera bilden av myndigheternas engagemang i frgan om finska krigsbarn som gavs i vr delrapport. Efter 1944 krvdes det att barnavrdsnmnderna i kommunerna godknde placeringarna av finska barn i fosterhem. S lngt stmmer vr beskrivning i delrapporten. Men redan dessfrinnan hade staten ett omfattande engagemang i frgan om mottagande och placering av barn. Det skedde frst genom statsbidrag och bildande av en statlig kommitt, senare genom att flera myndigheter Statens Utrymningskommission, Civilfrsvarsstyrelsen, Medicinalstyrelsen och Socialstyrelsen hade ett operativt ansvar fr verksamheten. Min bedmning De finska krigsbarnen var privatplacerade i formell mening, men den svenska staten var p ett mycket aktivt stt engagerad i placeringen av finska krigsbarn. Av samma anledning som andra privatplacerade barn, anser jag att de finska krigsbarn som utsatts fr vergrepp och allvarlig frsummelse i sina placeringar br omfattas av Upprttelseutredningens olika frslag.

1.9

Psykologiskt std fr intervjupersoner

Erfarenheterna frn bland annat de norska granskningarna visade att intervjuerna kan vcka till liv knslor som r frknippade med de svra upplevelser som intervjun berr. Frgan om att erbjuda psykologiskt std till de intervjupersoner som s nskar togs drfr upp redan i direktiven till utredningen. Efter en upphandling som utredningen genomfrde kom stdet till intervjupersonerna att utfras av Frbundet S:t Lukas, med tillgng till psykoterapeuter i hela landet. I kapitel 7, Intervjuns betydelse fr den intervjuade, redogr vi kort fr en enkt som till viss del handlar om det psykologiska stdet till intervjupersonerna. Det finns anledning att ocks nmna de risker fr enskilda personer som r frknippade med att minnen frn barndomens vergrepp och frsummelser aktiveras. Regeringen betonade i direktiven till utredningen behovet av psykologiskt

81

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

SOU 2011:61

std i nra anslutning till intervjuerna. Vra erfarenheter bekrftar behovet av att ha tillgng till psykologiskt std fr att bearbeta vad som kommer upp efter intervjun och ven vid lsningen av arkivhandlingarna. Upprttelseutredningen har freslagit att det inrttas en myndighet med uppgift att handlgga utbetalningarna av ersttning till enskilda som drabbats av vergrepp och allvarlig frsummelse. Processen ska vara skriftlig, med mjlighet att personligen instlla sig infr nmnden och redogra fr sin sak. I det sammanhanget kan man frutse att myndigheten kommer att hamna i samma riskabla situation som Vanvrdsutredningen. Obehagliga minnen aktiveras och enskilda behver psykologiskt std fr att hantera dem. Min bedmning Den myndighet som enligt Upprttelseutredningens frslag ska behandla anskningar om ersttning br erbjuda den enskilde psykologiskt std i nra anslutning till att anskningar handlggs.

1.10

Utredningens organisation och arbetsbelastning

I sekretariatet har personal med olika erfarenheter arbetat; journalistik, tidigare utredningsarbete, socialt arbete, psykoterapi och behandling, samt en arkivarie, en assistent och en forskare inom omrdet barndomshistoria. Intervjuteamen sattes samman s att en man och en kvinna till strsta del skulle intervjua tillsammans. Utredningsarbetet har medfrt omfattande arbetsuppgifter omkring anmlan, genomfrande av intervjuer, dokumentation, information, rd och std per telefon, reseadministration m.m. Under utredningens sista r, efter det att Upprttelseutredningens frslag presenterades, har det varit en omfattande informationsverksamhet p telefon. P ngra mnader, fram till mitten av maj 2011, tog utredarna emot och besvarade mer n 700 telefonsamtal och brev frn personer som inte tidigare hrt av sig eller intervjuats. Till detta kom ocks ett orkneligt antal samtal frn personer som tidigare intervjuats av utredningen och som ville informeras om vad som hnder nu.

82

SOU 2011:61

Bakgrund, uppdrag, organisation och avgrnsningar

1.11

Handledning fr sekretariatet

Arbetet i utredningen har inneburit stora knslomssiga pfrestningar fr de anstllda. Det har funnits tillgng till professionell hjlp fr att frst och bearbeta informationen frn intervjupersonerna och sina egna reaktioner. Det r ur arbetsmiljsynpunkt fullstndigt sjlvklart att ett sdant hr arbete krver goda psykosociala frutsttningar. Min bedmning Ocks handlggarna i den av Upprttelseutredningen freslagna nmnden/myndigheten br f tillgng till psykosocialt std i arbetet.

1.12

Expertgrupp

Expertgruppens uppgift har frmst varit att ge utredningen rd och std om metodfrgor, avgrnsningar och etik i utredningsarbetet. Expertgruppen har besttt av sex personer, varav fem r forskare frn barn- och ungdomspsykiatri, barns behov och rttigheter, socialt arbete samt historia. En r arkivarie. Mten med expertgruppen har skett tre till fyra gnger per r.

1.13

Referensgrupp

Referensgruppen har under arbetet med slutrapporten besttt av representanter fr freningarna Stulen Barndom och Samhllets styvbarn. Mten med referensgruppen har skett tre till fyra gnger per r.

83

Utredningens definition av vanvrd

I utredningens delrapport diskuterade vi vanvrd ur ett historiskt perspektiv och skte svaret p frgan; vad r vanvrd. 1 I direktiven till utredningen talar man om handlingar som ven vid tiden fr hndelsen skulle ha bedmts som allvarliga vergrepp och vanvrd. 2 I utredningens arbete har vanvrd delats in i vergrepp och frsummelse.

2.1

Strategiska stllningstaganden

Utredningen gnade inledningsvis arbete t att frska stadkomma en definition av vanvrd. Dessa frsk fick strre utrymme i delrapporten och den intresserade lsaren hnvisas dit. Vi r medvetna om att behandling av barn har varierat ver tid men har nd valt en tidsobunden vanvrdsdefinition. 2.1.1 Synen p barn och barnuppfostran har frndrats ver tid

Inledningsvis underskte vi vad som har varit oacceptabla handlingar mot barn i olika tider. Ett stt att ringa in detta r att underska vad som i olika tider har varit brottsliga handlingar mot barn. D det stod klart att brottsliga handlingar har varit ett snvare begrepp n acceptabla handlingar, dvs. att det funnits handlingar som ansetts oacceptabla utan att ngon kunnat fllas fr dem.
1 Fr en utfrligare beskrivning hnvisas till SOU 2009:99, Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009. Kapitel 45, sid. 97-134. 2 Dir 2006:75.

85

Utredningens definition av vanvrd

SOU 2011:61

Drfr utgr lagtexterna ingen lmplig utgngspunkt fr en definition. Kartlggningen av vanvrden i delrapporten visade att det var ytterst sllsynt att personer kom till utredningen och berttade att de utsatts fr handlingar som var accepterade uppfostringsmetoder i sin tid. Om exempelvis ett fosterbarn dagligen ensamt fick arbeta hrt i fosterfamiljens jordbruk ansg vi att barnet blev skadligt utnyttjat i arbete. Men om alla i familjen, inklusive de biologiska barnen, fick arbeta i jordbruket kanske det inte uppfattades som att fosterbarnet utnyttjades. Det var vardag fr alla och fosterbarnet srbehandlades inte. Om arbetet inverkade menligt p utbildning och hlsa var det vanvrd, ven om det delades av flera. 2.1.2 En barnrttsorienterad definition

Arbetet med att definiera vanvrd ledde fram till ngra strategiska stllningstaganden: Fr det frsta kan det inte ha betydelse fr utredningens val av vanvrdskategorier om det finns en samsyn eller forskningsmssigt std fr att vergreppen eller frsummelsen skulle vara skadliga p kort eller lng sikt fr barnet. Sdana samband r nmligen ofta svra att belgga och mste i detta sammanhang lmnas drhn. Vi avstr sledes ifrn att vid registreringen av vanvrd bedma om exempelvis inlsning r skadligare n kroppsaga eller om ett sexuellt vergrepp r skadligare n att ha blivit utnyttjad i hrt kroppsarbete under hela barndomen. Vi tar inte heller stllning till om det alls r skadligt fr ett barn att aldrig f julklappar eller att bli kallad horunge av sina fosterfrldrar. Fr det andra skedde den vanvrd som intervjupersonerna berttat om under olika tider. Lagar och allmnt rttsmedvetande, ider om barnuppfostran, religion och samhlle skilde sig frn dagens vrderingar. Fr sjlva registreringen av vanvrden har vi dock inte tagit hnsyn till detta. Vi terger det som intervjupersonerna berttat om. Fr det tredje ledde arbetet med att definiera vanvrd fram till att vi antog ett barnrttsbaserat perspektiv i stllet fr lagar, forskningsresultat och analys av vid olika tidpunkter frhrskande ider och vrderingssystem. FN:s konvention om barnets rttigheter (Barnkonventionen) blev vgledande. En uttalad vetenskaplig/juridisk ansats fick sledes ge vika fr en barnrttsbaserad

86

SOU 2011:61

Utredningens definition av vanvrd

och normativ hllning i frga om utredningens vanvrdsdefinitioner. Det r drfr hndelser utan hnsyn till eventuell skadlighet, inte upplevelser, som intervjupersonerna berttat om, som har registrerats.

2.2

Vanvrd delas in i vergrepp och frsummelse

Utredningens definition av vanvrd utgr sledes frn Barnkonventionen. Det bemtande av ett enskilt barn som i ngot avseende avviker frn de rttigheter som stadgas i konventionen definieras som vanvrd av utredningen. Barnets rttigheter har operationaliserats och kategoriserats fr varje intervjuperson. Den struktur som utredningen anvnder sorterar vanvrd i tv grupper, vergrepp och frsummelse. vergrepp delas in i; fysiskt/emotionella vergrepp och sexuella vergrepp. Utredningen har inte funnit det meningsfullt att skilja p fysiska vergrepp och emotionella vergrepp trots att flera frsk har gjorts i den riktningen. Tanken r att alla vergrepp innehller komponenter av emotionella krnkningar. De fysiska/emotionella vergreppen r indelade i; fysiskt vld med tillhygge, vrigt fysiskt vld, skadligt tvng, regler och straff, hot och hotfulla situationer, integritetskrnkning, srbehandling och orttvisor. De sexuella vergreppen r indelade i hands on vergrepp som innebr berring/ penetrering av offret och hands off vergrepp, dr offret inte r utsatt fr fysisk berring. Frsummelse delas in i; otillrcklig omvrdnad i fosterhem/ institution, otillrcklig tillsyn av fosterfrldrar eller institutionspersonal samt bristfllig skolgng.

2.3

Vanvrdskategorier i en databas

Fr att det skulle bli mjligt att analysera den vanvrd som intervjupersonerna hade berttat om konstruerade vi en databas fr att notera vanvrden frn varje intervju. D blev det mjligt att ta fram resultat fr varje kategori av vergrepp och frsummelse. Kategorierna fr vanvrd i databasen r ordnade i en struktur dr det verordnade begreppet vanvrd r uppdelat i tv underkategorier: vergrepp och frsummelse. vergreppen r i sin tur uppdelade p fysiska/emotionella vergrepp och sexuella vergrepp.

87

Utredningens definition av vanvrd

SOU 2011:61

Efter figur 1 fljer definitioner av varje kategori som terfinns i diagrammets olika boxar.
Figur 1

Vanvrd vergrepp
Fysiska/emotionella Sexuella

Frsummelse

fys vld med tillhygge

hands on

omsorgssvikt

vrigt fysiskt vld

hands off

tillsynsynssvikt ff/inst

tvng/regler/straff

tillsynssvikt samh

hot

eftersatt utbildning

utnyttjad i arbete

integritetskrnkning

2.4
2.4.1

vergrepp
Definition fysiskt vld med tillhygge

Intervjupersonernas beskrivning av avsiktligt vld riktat mot barnets kropp dr frvaren antingen hll i det tillhygge som anvndes fr att utva vldet, kastade freml mot barnet, band barnet eller beskt barnet. 2.4.2 Definition vrigt fysiskt vld

Intervjupersonernas beskrivning av avsiktligt vld riktat mot barnets kropp utan tillhygge som kunde innebra: slagen med ppen eller knuten hand, sparkad/trampad/knad, knuffad/kastad, skakad/fasthllen, nedtryckt, lyft/dragen, skallad, nypt, bespottad,

88

SOU 2011:61

Utredningens definition av vanvrd

kvvd, brnd, drnkt, skllad, kyld, biten, urinerad p, riven, skrubbad blodig. Barn jagad med bil, hund som hetsades mot barn, barn som tvingades skada sig sjlv med exempelvis rakblad, r grnsfall men betraktas inte i detta sammanhang som vld med tillhygge och faller sledes under denna kategori, vrigt fysiskt vld. 2.4.3 Definition hot/hotfulla situationer

Situationer under placeringsperioden, hndelser, stmningar och hotelser, uttalade eller outtalade, dr intervjupersonerna beskriver hur de som barn upplevt stark rdsla, oro eller frvirring. 2.4.4 Definition skadligt utnyttjad i arbete

Intervjupersonernas beskrivning av hur de som barn dagligen utnyttjades i hrt/tungt arbete i exempelvis jordbruk, skogsbruk, hushllsarbete eller annan verksamhet, p ett sdant stt att det hade menlig inverkan p barnets hlsa, utveckling och skolarbete. 2.4.5 Definition integritetskrnkning, srbehandling och orttvisor

Intervjupersonernas beskrivningar av att ha varit utsatt fr ngot av fljande. 1. Negativ srbehandling, 2. Bervad/begrnsad kontakt med nrstende, 3. Krnkande tilltal, 4. Bervad kulturell/politisk/religis identitet, 5. Kroppsligt integritetskrnkt, 6. Frnedrad och orttvis behandlad, 7. Socialt isolerad/begrnsad rrelsefrihet, 8. Kontroll av kommunikation/dagbok/telefon/post, 9. Bervad godel eller djur, 10. Felaktigt diagnostiserad, 11. Tvngsabort/tvngssteriliserad

89

Utredningens definition av vanvrd

SOU 2011:61

2.4.6

Definition sexuella vergrepp

Intervjupersonernas beskrivningar av handlingar eller situationer med sexuell innebrd dr en vuxen eller ung person utnyttjade dem som barn fr att tillfredsstlla egna sexuella behov. Sexuella vergrepp kan delas in i tv olika typer: Hands-off, vergrepp utan fysisk kontakt kan innebra; blottning, voyeurism, 3 sexprat samt exponering fr pornografiskt material. Hands-on, vergrepp med fysisk kontakt kan vara; ofrivillig kroppslig nrhet, berring, kyssar, smekningar och omfamningar, berring av brsten, genitalia och/eller anus, onani, oralsex, att fra in finger, freml eller penis i anus eller vagina. Det kan ocks vara att barnet uppmuntras/tvingas att mot sin vilja berra frvaren och/eller utva sexuella handlingar p frvaren. 2.4.7 Definition fysiskt och/eller psykiskt skadligt tvng, regler och straff

Uttalad eller outtalad ordning fr barnets beteende/uppfrande och dagliga livsfring som av intervjupersonen beskrivits som fysiskt och/eller psykiskt skadlig, eventuellt tfljda av bestraffningar som av intervjupersonen beskrivits som psykiskt och/eller fysiskt skadliga.

2.5

Frsummelse

Intervjupersonernas beskrivningar av eftersatt skolgng samt den som vrdar barnets, underltenhet/ofrmga/ovilja att tillgodose barnets grundlggande behov, att garantera och befrmja barnets trygghet, skerhet och utveckling i psykologiskt, medicinskt, socialt och fysiskt avseende.

Fackuttryck fr smygtittning/fnstertittning.

90

SOU 2011:61

Utredningens definition av vanvrd

2.5.1

Otillrcklig omvrdnad

Med otillrcklig omvrdnad avses sdant som fosterfrldrarna eller institutionspersonalen frmst ansvarar fr; att exempelvis inte ha ftt medicin eller lkarvrd vid sjukdom, inte ha ftt g till tandlkaren, inte haft tillgng till tvl och tandborste, inte kunnat ta sig mtt, ftt g i omoderna, trasiga, fr kalla klder, inte haft egen sng, etc. 2.5.2 Otillrcklig tillsyn

Med otillrcklig tillsyn avses att de som r satta att vrda barnet inte har haft uppsikt; barnet har ftt visats i farliga miljer, haft tillgng till alkohol och narkotika i placeringen, varit utsatt fr mobbning och pennalism av andra barn, kunnat avvika i perioder utan att ngon brytt sig, etc. 2.5.3 Otillrcklig skolgng

Otillrcklig skolgng innebr till exempel att barnet inte kunnat fullgra obligatorisk skola, nekats fortsatta studier efter folkskola/grundskola, inte ftt std och hjlp med att skta skolarbetet. Mjlighet att registrera otillrcklig skolgng p grund av skador/blmrken till fljd av misshandel finns ocks. Undermlig kvalitet p den undervisning som ibland bedrevs i skolor knutna till olika institutioner finns ven som vanvrdskategori under denna rubrik.

91

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Ett av syftena med att tillstta Vanvrdsutredningen var att de i dag vuxna personer som i barndomen drabbats av vergrepp och frsummelse skulle f upprttelse. Det frvntades en rapport som dels ska ge upprttelse t de drabbade, dels ge lrdom fr framtiden. 1 I uppdraget har legat att redovisa bde intervjuer och tillgngliga arkivhandlingar. I detta kapitel och i kapitel 6 redovisas utredningens erfarenheter frn arbetet med arkivhandlingar och vilken betydelse de kan ha haft fr intervjupersonerna och deras berttelser om vanvrd.

3.1

Muntliga kllor kompletteras med arkivhandlingar

Utredningens resultat baseras frmst p muntliga kllor. Det r vad mnniskor uppger att de minns som utredningen registrerat. Ett annat perspektiv, ibland kompletterande ibland motsgelsefullt, ges genom att studera barnavrdsnmndens eller socialtjnstens berttelse om det enskilda barnet. Fr att gra detta fr vi ska oss till en annan typ av material arkivhandlingar, i vilka anteckningar, beslut och journaler frn barnavrdsnmnd/socialtjnst, barnhem, barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser finns bevarade. De personer som utredningen intervjuat har tillfrgats om de vill att utredningen ska bestlla material frn arkiv och om utredningen fr ta del av det inhmtade materialet. Somliga har nskat att arkivhandlingarna skulle skickas direkt hem till dem, men de flesta har gett utredningen sin tilltelse att granska akterna. Drfr
1

Dir. 2006:75.

93

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

har vanvrdsutredningen ett stort och unikt material som bestr av bde intervjuer och arkivhandlingar. Liksom muntliga kllor rymmer ocks arkivhandlingar brister. De kllkritiska problemen med den sociala barnavrdens akter handlar om vem som kommer till tals och vem som inte gr det. Vem har mandat att uttala sig om andra? Vem blir inte tillfrgad? Fr vem skrivs journalanteckningar och andra anteckningar i akten? Hur utformas blanketter och formulr och vad ger det tjnstemnnen utrymme att skriva om? Ytterligare problem uppstr d akter frsvunnit eller gallrats p felaktigt stt. I det hr kapitlet diskuteras styrkor och svagheter i arkivhandlingarna och de erfarenheter utredningen har gjort av arkivhanteringen i Sverige. Vilken betydelse kan arkivhandlingarna ha fr den enskildes historia och upprttelse? I kapitel 6 belyses genom fallstudier hur arkivhandlingarnas version och intervjupersonernas berttelser kan komplettera och skilja sig frn varandra. Eftersom utredningen har intervjuat personer frn alla delar av landet kommer arkivhandlingarna frn flera olika kommuner. Det har gett oss inblickar i hur olika arkivhantering och handlggning kan se ut. I forskningen r sdana erfarenheter begrnsade. Vetenskapliga studier r oftast avgrnsade till ett eller ngra geografiska omrden inom ett land. De studier som finns bekrftar vra iakttagelser nmligen att akternas kvalitet varierar avsevrt Kapitlet r uppdelat i fyra delar dr vi redogr fr: 1. vilka generella riktlinjer som har funnits ver tid med avseende p vad barnavrdsakter och socialakter br innehlla, 2. vilka brister med arkivhandlingar som har ptalats i forskning, 3. vilka riktlinjer som funnits fr vad som br bevaras och gallras, 4. ngra allmnna reflektioner kring utredningens erfarenheter av att rekvirera arkivhandlingar och vilka mjligheter till upprttelse som eventuellt kan rymmas i arkivhandlingarna.

3.2

Vad br barnavrdsakter och socialakter innehlla?

Arkivhandlingar som vi hmtat in kan vara upprttade p 1920-talet eller s sent som p 2000-talet. Under denna lnga tid har bde myndigheternas praxis och innehllet i akterna frndrats.

94

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Vi har tagit reda p om det funnits generella riktlinjer fr vilka uppgifter som ska finnas med i utredningar till grund fr beslut att omhnderta och placera barn. Hur har dessa riktlinjer i s fall frndrats? Det r vsentligt att underska detta fr att frst vad som eventuellt saknas i de akter som hmtats in och det urval vi har specialstuderat. Lagstiftning och gallringsregler fr den hr typen av material har studerats. Lagtexterna r knapphndiga nr det gller detaljerade uppgifter om vad som ska ing i en utredning. Dremot har det genom ren funnits stadgor, kungrelser, rd och anvisningar samt allmnna rd med tydligare uppgifter om vad som br dokumenteras. Vi kan ocks konstatera att gallringsfreskrifterna som kom till i samband med socialtjnstreformen var otydliga. Det r troligt att akter drfr gallrats felaktigt.

3.3

Lag 1924 om Samhllets barnavrd (SFS 1924:361)

Avsnittet baseras p vad som str i lagens kapitel 1 (Om barnavrdsnmnd. Verksamhetsomrde och uppgifter), kapitel 2 (Om uppsikt ver samhllets barnavrd) samt kapitel 3 (Om barns omhndertagande och barnavrdsnmndens drmed sammanhngande verksamhet). I 1718 behandlas anmlan till och underskning av barnavrdsnmnden. Efter att en anmlan inkommit till nmnden, dess ordfrande eller ledamot skulle ordfranden eller dr det finns kretsombud ofrtvat (utan drjsml) inhmta knnedom om barnets levnadsfrhllanden och andra inverkande omstndigheter. Om barnet gr eller har gtt i skola br lrare eller lrarinna kallas till verlggning om barnet. De framgr inte i lagstiftningen om det innebr att ett skriftligt yttrande frn lraren br finnas med i utredningen. Om det finns anledning att tro att sjukdom, andlig eller kroppslig svaghet r orsaken till att ett barn br omhndertas ska yttrande frn lkare inhmtas. Om barnet tillhr en frmmande trosbeknnelse och frsamlingens ledare r bosatt inom kommunen ska han f tillflle att yttra sig. Under 2425 anges hur sjlva omhndertagandet ska g till.

95

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Bde frldrar och barn ver 15 r ska ges tillflle att yttra sig muntligt eller skriftligt om barnavrdsnmnden planerar att besluta om skyddsuppfostran (tvngsomhndertagande). Delgivningsbeslut, dvs. beslut om barns omhndertagande, ska ges till frldrarna och detta delgivningsbeslut ska frvaras i nmndens handlingar. I samband med att frldrarna fr delgivningsbeslutet ska de ocks avkrvas en skriftlig frklaring (medgivande eller inte medgivande) huruvida de samtycker till nmndens beslut. Denna frklaring ska bevaras bland nmndens handlingar. Frldrar och barn ver 15 r ska alltid ges mjligheten att yttra sig ver nmndens planerade beslut om omhndertagande men det finns inget i lagtexten som anger att ett sdant yttrande br sparas. Nr 1924 rs lag arbetades om under 1940-talet tillkom stadgor som preciserade kraven p barnavrdsnmnder, barnhem och fosterhem. En ndring innebar att barn som vrdades hos andra utan att ersttning utgick kom att rknas som fosterbarn och drfr skulle st under barnavrdsnmndens tillsyn. 2 Fosterbarnsinspektren 3 , skulle fra noggranna anteckningar vid sina besk i fosterhemmen. Minst en gng om ret skulle barnavrdsnmnden delges vad som framkommit vid tillsynsbesken. 4 Kungl. Maj:ts stadga om barnavrdsanstalter frn samma r freskrev att det skulle fras en frteckning ver de barn som togs in p en barnavrdsanstalt. 5

3.4

1960 rs barnavrdslag

Avsnittet baseras p vad som str i kapitel 1 (Inledande bestmmelser), kapitel 2 (Barnavrdsnmnd), kapitel 3 (Frfarandet i renden hos barnavrdsnmnden) samt kapitel 4 (Barnavrdsnmndens ingripanden). 1960 rs barnavrdslag (SFS 1960:97) innehller frre detaljer om vad som ska tas upp i en utredning infr en eventuell placering
2 49 Lag angende ndring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhllets barnavrd och ungdomsskydd (barnavrdslag), (1945:503). Se ven Hjer, Karl, Samhllet och barnen: svensk lagstiftning till skydd och std fr barn, Norstedt, Stockholm 1946, s. 231, 233. 3 Tjnsteman hos barnavrdsnmnden med uppgift att rekrytera, utreda och utva tillsyn ver fosterbarnsvrden i kommunen. 4 11 Kungl. Maj:ts stadga om fosterbarnsvrd och fosterbarnskontroll (1945:509). 5 15 Kungl. Maj:ts stadga om barnavrdsanstalter (1945:507).

96

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

n tidigare lag; vad som framkommit vid utredningen av betydelse i rendet ska upptecknas i protokoll eller tillvaratagas p annat betryggande stt. (3 kap, 14 ). Om rendet gller ingripande enligt 25 (omhndertagande) eller 50 (frbud fr biologiska frldrar att ta barnet frn fosterhemmet) ska lkarintyg anskaffas. Alla barn som skulle omhndertas skulle allts underskas av lkare. Om utredningen gller barnavrdsnmndens ingripande eller fosterbarnsvrd br den omfatta hembesk (18 ), men det str dock inget om hur hembesket ska dokumenteras. Innan barnavrdsnmnden avgr ett rende ska barn och frldrar till barn ver femton r och frldrar till barn under femton r underrttas om vad som har framkommit och ges tillflle att yttra sig. Detta kunde frngs om rendet behvde avgras snabbt. Begr den som r berttigad att yttra sig att bli muntligen hrd infr nmnden, ska frhr med honom anordnas, om ej srskilda skl franleder annat. (19 ). Beslut frn barnavrdsnmnden ska (i den mn det inte anses obehvligt) innehlla de skl som beslutet grundar sig p (21 ). Beslutet ska meddelas den det berr skriftligt. Den som ftt beslutet ska skriftligen frklara (medge) om han samtycker till att beslutet verkstlls. Till skillnad frn 1924 rs lag finns det en skrivning om att allt som har betydelse fr rendet ska nedtecknas i protokoll eller bevaras p annat stt. 1960 rs barnavrdslag nmner inget om att lrare eller ledare/frestndare fr annan trosbeknnelse ska lmna uppgifter fr utredningen. 3.4.1 Kungrelse om fosterbarnsvrd

Kungrelsen om fosterbarnsvrd 6 preciserade hur ett rende skulle dokumenteras under den tid ett barn var omhndertaget. Skrivningarna pminde till viss del om det som funnits i stadgorna frn 1945, men de hade blivit mer detaljerade. Fosterbarnsinspektren skulle fra anteckningar om tillsynen p ett av Socialstyrelsen faststllt formulr. Minst en gng om ret skulle barnavrdsnmnden delges vad som framkommit under till6

Kungl. Maj:ts kungrelse om fosterbarnsvrd (1960:594).

97

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

synen. Om fosterbarnsinspektren avgick frn sitt uppdrag skulle handlingarna ofrdrjligen verlmnas till barnavrdsnmnden. 7 3.4.2 Stadga fr barnavrdsanstalter

Av stadgan fr barnavrdsanstalter framgick att barnhemmen hade en rapporteringsskyldighet till lnsstyrelsen. 8 Varje kvartal skulle barnhemmen meddela vilka barn som vrdats sammanhngande under ett halvr. Namn, fdelsedatum, tidpunkt och anledning till intagning, samt uppgift om varfr barnet fortfarande vrdades skulle meddelas. Journaler skulle fras ver alla barn. Det ppekades srskilt att journalen skulle innehlla beslut om isolering och orsakerna till att isolering hade tillmpats. 3.4.3 Rd och anvisningar frn Socialstyrelsen

Villkoren fr dokumentationen preciserades ytterligare i Socialstyrelsens Rd och anvisningar. Anteckningarna skulle vara omfattande och redogra fr barnens frhllanden i fosterhemmen. Ett srskilt avsnitt om fosterbarnsinspektrens uppdrag illustrerar vad som skulle dokumenteras och terges drfr i sin helhet:
I kungrelsen 15 1 st. sgs, att fosterbarnsinspektr skall fra anteckningar rrande tillsynen enligt formulr, som faststlles av socialstyrelsen. ven om en fosterbarnsinspektr tycker sig knna fosterbarnen s bra, att hon inte har ngot behov av att fra anteckningar, r hon allts skyldig att fra sdana. Anteckningarna r icke avsedda som std fr fosterbarnsinspektrens minne. Enligt kungrelsen 15 2 st. skall anteckningarna i utdrag eller p annat lmpligt stt delgivas barnavrdsnmnden s snart anledning drtill finnes och minst en gng om ret. Genom fosterbarnsinspektrens anteckningar skall barnavrdsnmnden skaffa sig information om de fosterbarn, som str under nmndens tillsyn. ven lnsstyrelsen skall genom fosterbarnsinspektrens anteckningar kunna skaffa sig en bild av fosterbarns frhllanden. Drtill kommer, att en nytilltrdande fosterbarnsinspektr fr att f knnedom om sina renden r beroende av sin fretrdares anteckningar.
7 8

15 Kungl. Maj:ts kungrelse om fosterbarnsvrd (1960:594). 20, 21 Kungl. Maj:ts stadga fr barnavrdsanstalter (1960:595).

98

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Av de sagda framgr, att fosterbarnsinspektrens anteckningar inte br vara fr knapphndiga. En anteckning som ingen anmrkning eller allt vl r icke tillrckligt upplysande. Anteckningarna skall ge upplysning om barnets utveckling och, betrffande strre barn, om barnets anlag och intressen. Genomgngna sjukdomar br antecknas. Anteckningarna skall ge en god bild av barnets situation i fosterhemmet och i skolan. Vidare br anteckning gras angende fosterbarnets kontakt med sina anhriga. Srskilt om frga skulle uppkomma angende eventuellt frbud mot flyttning av fosterbarnet, r det av vrde att kunna klargra arten och omfattningen av barnets kontakt med vrdnadshavaren. D fosterbarnsinspektren lmnar sitt uppdrag skall hon ofrdrjligen verlmna samtliga handlingar rrande uppdraget till barnavrdsnmnden (kungrelsen 15 3 st.) 9

Var och hur dessa detaljerade anteckningar om barnets situation i fosterhemmet skulle bevaras gr inte att utlsa av dessa Rd och anvisningar. Det frefaller rimligt att anteckningarna lades i barnens akter, men det r inte sjlvklart. Socionomen och historikern Ann-Sofie Bergman har i sin studie av flera barnavrdsrenden i Vxj med omnejd under 19301970-talen funnit att fosterbarnsinspektrerna ibland redovisade alla besk de gjort p srskilda blanketter som inte bevarats i barnens akter utan som bilagor i barnavrdsnmndens protokoll. 10

3.5

1980 rs socialtjnstreform

Tidigare hade regler om socialtjnstens dokumentation och register ocks funnits i 1936 rs lag om socialregister. Den upphrde att glla i samband med socialtjnstreformen. Drmed upphrde den allmnna skyldigheten fr kommunerna att fra register ver socialtjnstverksamheten. Socialnmnden beslutade nu sjlv vilka register som skulle fras. 11 Nr det gller barn som omhndertagits finns det dock en bestmmelse om att socialnmnden ska fra en frteckning ver de barn som vistas i familjehem eller ngot annat enskilt hem. Frteckningen ska gras p ett formulr som Socialstyrelsen fast-

Socialstyrelsen, Rd och anvisningar i socialvrdsfrgor, nr 137, 1961, s. 49 f. Bergman, Ann-Sofie, Lmpliga eller olmpliga hem: Fosterbarnsvrd och fosterhemskontroll under 1900-talet, Linnuniversitetet, Vxj, kommande 2011. 11 Prop. 1989/90:72, Bilaga 2, s. 88.
10

99

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

stllt. 12 Dessutom ska alla hem fr vrd och boende fra journaler ver varje klient fr att dokumentera insatserna. 13 I de personregister som socialnmnden upprttar fr inte uppgifter som rr mtliga personliga frhllanden tas in. 14 Samtidigt medger denna paragraf att registret innehller uppgifter om beslut och den bestmmelse p vilken ett beslut om tgrd grundas. I socialtjnstlagen r uppgifterna om vad som ska ing i en utredning n mer sparsmakade n tidigare. Hr, liksom i 1960 rs BvL, str att Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse fr ett rendes avgrande ska tillvaratas p ett betryggande stt. 15 En nyhet r att den enskilde ska hllas underrttad om de journalanteckningar och andra anteckningar som frs om honom/ henne. 16 I vrigt gller att barn som fyllt 15 r har rtt att fra sin talan sjlva och att yngre barn br hras om det r till nytta fr utredningen och inte frenat med skada fr barnet. 17 I propositionen 18 ptalades att dokumentationen i socialtjnsten var viktig fr att klienten sjlv ska kunna ta del av rendet som rr honom eller henne, fr att kommunernas revisorer eller statliga tillsynsorgan ska kunna granska verksamheten och fr att socialarbetaren ska kunna fullgra sitt uppdrag eller lmna rendet vidare till en annan socialarbetare. Propositionen framhll ocks att dokumentationens omfattning behvde regleras s att inte ondiga uppgifter om personliga frhllanden registrerades, samt att de uppgifter socialtjnsten nd samlade in inte sparades lngre n ndvndigt. Ngra generella freskrifter om dokumentation inom socialtjnsten ansgs inte behvas i lagtexten. 19 Lagstiftningen innehll mer freskrifter om vad som skulle gallras och rensas bort n vad som skulle dokumenteras. Socialstyrelsen gav ut riktlinjer kring vad barnavrdsutredningar och utredningar av familjehem borde innehlla i sin skriftserie Allmnna rd. Nya begrepp som introducerades var vrdplan och be12 13

40 Socialtjnstfrordningen (1981:750). 14 Socialtjnstfrordningen (1981:750). 14 59 SoL (1980:620). 15 51 SoL (1980:620). 16 52 SoL (1980:620). 17 56 SoL (1980:620). 18 Proposition 1979/80:1. 19 Proposition 1979/80:1, Om socialtjnsten, s. 434 f.

100

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

handlingsplan, dvs. planer fr vad vrden ska syfta till, vilka insatser som planeras, placeringens tnkta varaktighet, vilket std av hlsooch sjukvrd, barnomsorg och skola som barnet behver m.m. 20 I allmnna rd om Handlggning och dokumentation str att uppgifter om barn och familjehem skulle frvaras i olika akter. Innan ett barn omhndertogs skulle socialsekreteraren gra en utredning om barnets frhllanden som skulle bevaras i barnets akt. Socialstyrelsen listade femton omrden med olika punkter som en utredning om omhndertagande skulle kunna innehlla. Man var noga med att ppeka att allt inte mste finnas med utan att listan syftade till att ge utredande socialsekreterare ider om vad som ibland kan vara lmpligt att nrmare utreda. 21 Oavsett placeringsform skulle barnets akt innehlla en behandlingsplan/vrdplan. Om familjehem blev aktuellt skulle socialsekreteraren fra anteckningar i barnets akt om hur introduktionen i familjehemmet hade gtt och vilka resor familjehemmet fretagit m.m. Dessutom skulle socialarbetaren fra anteckningar frn sina besk i familjehemmet som borde ta upp aspekter som huruvida barnets utveckling fortskred enligt behandlingsplanen, betydelsefulla hndelser som intrffat samt vilka intryck socialarbetaren fick av hur fosterhemmet fungerade. 22 En familjehemsakt skulle i sin tur innehlla ett skriftligt samtycke frn familjehemmet till kontroll i olika register samt en s kallad familjehemsutredning. Socialstyrelsen rekommenderade att familjehemsutredningen grundades p en intervju, fr vilken det fanns ngra olika modeller. Allt frn intervjun skulle inte bevaras: Detaljerat intervjumaterial som innehller personliga uppgifter br i verenskommelse med familjehemmet antingen frstras eller verlmnas till familjehemmet. 23 En sammanfattning av intervjun samt en beskrivning av familjehemmets resurser skulle dremot finnas i akten. Socialstyrelsen sammanstllde en checklista fr vad som var intressant att utreda i familjehemsrenden:
1. Bostadens art och omgivning, kommunikationer och husdjur. 2. Familjehemmets situation i frga om arbete, ekonomi, intressen, fritid, umgngesliv och hlsotillstnd.
20 Allmnna rd frn Socialstyrelsen 1983:5, Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, s.113 f. 21 Allmnna rd frn Socialstyrelsen 1983:5, s. 92 ff. 22 Allmnna rd frn Socialstyrelsen 1983:5, s. 115. 23 Allmnna rd frn Socialstyrelsen 1983:5, s. 111.

101

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

3. Familjehemsfrldrarnas uppvxt, slktrelationer, utbildning, anstllningar, sprkkunskaper, livsskdning, etnisk tillhrighet och religion. 4. Relationer mellan familjemedlemmarna, styrkefrhllanden, starka respektive svaga sidor, konfliktlsningsmodeller, genomgngna kriser och livsmodeller. 5. Familjehemsfrldrarnas motiv till att ta emot placerade barn, resurser, farhgor, instllning i uppfostringsfrgor och tidigare erfarenhet med anknytning till rollen som familjehemsfrlder. 6. Familjens barn, deras instllning till barn placerade i hemmet 7. Skolfrhllanden p orten, frskolor och reseavstnd. 8. Utredarens uppfattning om hemmets resurser, brister och frutsttningar att fungera som familjehem fr barn med olika behov. Eventuella kontakter med familjehemmets mantalsskrivningskommun. 24

I Allmnna rd om handlggning och dokumentation fanns konkreta anvisningar om vad som borde ing i barnavrds- och fosterhemsutredningar, men dokumentation tycks ha varierat kraftigt i praktiken.

3.6

Sammanfattning av vilken dokumentation som borde finnas enligt lagstiftning och freskrifter

Genomgngen av lagstiftning, stadgor, kungrelser och Socialstyrelsens rd till barnavrdsnmnderna och socialtjnsten visar att freskrifterna runt dokumentationen har frndrats ver tid. Vad kan man d frvnta sig att barnavrds- eller socialtjnstakter frn olika tidsperioder innehller? 3.6.1 Omhndertagna under perioden 19241960

Utifrn 1924 och 1945 rs lagstiftning och stadgor kan man frvnta sig att en barnavrdsakt innehller: Handlingar som legat till grund fr omhndertagandet av ett barn. Om barnet placerades i fosterhem ska en fosterbarnsinspektr ha frt anteckningar om tillsynen. Om barnhem var aktuellt skulle barnet fras in i barnavrdsanstaltens frteckning.

24

Allmnna rd frn Socialstyrelsen 1983:5, s. 116.

102

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Exakt vad som skulle dokumenteras av fosterbarnsinspektren och i barnavrdsanstaltens frteckning angavs dock inte i stadgorna. 3.6.2 Omhndertagna under perioden 19601982

Fr barn som varit omhndertagna under perioden 19601982 br dokumentationen ha fljande innehll, om lagstiftning, stadgor, kungrelser och Socialstyrelsens anvisningar fljdes: Handlingar som har legat till grund fr omhndertagandet. Om barnet var placerat i fosterhem skulle fosterbarnsinspektren lmnat fylliga anteckningar frn tillsynsbesken. De skulle ge upplysningar om barnets utveckling, intressen och anlag, de sjukdomar barnet haft, hur det gick i skolan, barnets situation i fosterhemmet och barnets kontakt med anhriga. Om barnet var placerat p barnhem skulle dokumentation om barnet finnas i en barnhemsjournal. Om barnet hade hllits isolerat skulle orsakerna till ett sdant beslut finnas redovisade. I praktiken blev inte alla anteckningar frn fosterhemmen och barnhemmen bilagda i barnens akter, visar forskning. 25 3.6.3 Omhndertagna frn 1982

Frn och med 1982 nr socialtjnstlagen trdde i kraft r riktlinjerna fr vad som br dokumenteras mer diffusa i lagstiftningen. Det har alltmer blivit upp till tjnstemannen p socialbyrn att avgra vad som ska dokumenteras. I Socialstyrelsens Allmnna rd finns anvisningar om att ett omhndertaget barns akt br innehlla; en barnavrdsutredning infr ett eventuellt omhndertagande, en behandlingsplan/vrdplan, anteckningar om barnets frhllanden i familjehemmet som bland annat br innehlla uppgifter om hur barnet introducerades i familjen och uppgifter frn socialtjnstens tillsynsbesk.

25

Bergman 2011, kommande.

103

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Vid placering i familjehem kan ven en familjehemsakt upprttas som br innehlla fljande; samtycke frn fosterfamiljen att socialtjnsten fr kontrollera familjemedlemmarna i olika register, en familjehemsutredning som utgrs av en sammanfattning av den intervju som socialarbetaren gr med ett blivande familjehem, samt en beskrivning av familjehemmets resurser. I och med att alltfler svenska kommuner sedan 1990-talets slut har brjat tillmpa dokumentationssystemet BBIC har ett enhetligare system med tydliga riktlinjer fr dokumentationen etablerats. Trots att det har funnits vissa riktlinjer fr dokumentationen visar vra granskningar av akter och journaler stora variationer. Socialstyrelsen avrdde till exempel redan 1960 frn kortfattade anteckningar av typen allt vl, men de r vanliga i de akter vi studerat. Innehllet i de akter som finns bevarade speglar inte lagstiftarnas och experternas uppfattning om hur dokumentationen skulle se ut. Det r brister som ocks forskare ptalat. Det terkommer vi till i kapitel 6.

3.7

Forskning p arkivhandlingar

Socialtjnsten ska dokumentera och bevara sitt arbete i akter fr att det ocks ska vara mjligt att forska och utveckla kunskap om effekterna av socialtjnstens insatser. Akter och journaler har anvnts i forskningen fr att svara p en rad olika frgor. Inom socialt arbete, sociologi och historia har forskningen med arkivhandlingarnas hjlp frskt sga ngot om orsakerna till barns omhndertagande och vilka insatser fattigvrden, barnavrdsnmnden eller socialtjnsten har riktat mot barn, samt vilka synstt p klienterna som framtrder ur texterna. 26

26 Lundstrm, Tommy, Tvngsomhndertagande av barn. En studie av lagarna, professionerna och praktiken under 1900-talet, Stockholms universitet, Socialhgskolan, Stockholm 1993; Skld, Johanna, Fosterbarnsindustri eller mnniskokrlek barn, familjer och utackorderingsbyrn i Stockholm 1890-1925, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm 2006; Bergman, Helena, Att fostra till frldraskap barnavrdsmn, genuspolitik och vlfrdsstat 1900-1950, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm 2003; Bergman, Ann-Sofie, Ett gott hem? Normer fr en lmplig fosterhemsplacering barnavrdsnmndens praktik i Vxj 1926-1935, Vxj Universitet, Vxj 2007; Sderlind, Ingrid, Barnhem fr flickor barn, familj och institutionsliv i Stockholm 1870-1920, Stockholmia frlag, Stockholm 1999.

104

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Det finns ocks studier som koncentrats p hur barnavrdsutredningar beskriver mnniskor och som anger vad som r att betrakta som problembeteenden hos barn och unga. Det r d vanligen utifrn moraliska eller etiska utgngspunkter fr hur ett problem konstrueras eller vad som betraktas som ett samhllsproblem. 27 Akter har ven anvnts fr att studera effekter av myndigheternas insatser. 28 3.7.1 Vanvrdsutredningens arkivhandlingar spnner ver lng tid och mnga kommuner

Utredningens insamlade arkivhandlingar spnner ver tid och rum eftersom de intervjuade personerna som akterna gller, utgrs av bde gamla och unga, av mnniskor som vuxit upp i Skne i sder till Lappland i norr. Men forskningen som vi har tagit del av har ofta haft ett lokalt perspektiv. Det r akter frn ett eller ngra sociala distrikt som undersks, inte sllan finns distrikten inom samma geografiska omrde. 3.7.2 Det r sllsynt med studier som har material frn hela Sverige

Det r sllsynt med studier som anvnder arkivhandlingar frn hela Sverige som material fr nationella underskningar. 29 Ett undantag r Vinnerljung, Sallns och Kyhle Westmarks studie Sammanbrott vid tonrsplaceringar. Deras material utgjordes av ver sjuhundra barnavrdsakter frn tv hundra svenska kommuner. De har gjort intressanta iakttagelser av bortfall och akter som varit frsvunna i strid med lagstiftningen. Vi terkommer till detta.

27 Salomonsson, Karin, Fattigdomens besvrjelser visionra ideal och vardagliga realiteter i socialt arbete, Historiska media, Lund 1998; Friis, Eva, Sociala utredningar om barn: en rttssociologisk studie av lagstiftningens krav, utredningarnas argumentationer och konsekvenser fr den enskilde, Lunds universitet, Lund 2003; Hydn, Lars-Christer, Barnavrdsutredningar som identitet, Rapport nr 1991:6, Forsknings- och utvecklingsbyrn Stockholms socialfrvaltning, Stockholm 1991. 28 Se exv. Vinnerljung, Bo, Marie Sallns & Pia Kyhle Westermark, Sammanbrott vid tonrsplaceringar om ungdomar i fosterhem och p institution, Socialstyrelsen, Stockholm 2001. 29 Sundell, Knut, Barnavrdsutredningar en kunskapsversikt, 2., [rev.] uppl., Gothia, Stockholm, 2007. s. 20f.

105

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Studien gller tonringar vars dygnsvrd pbrjades 1991. Den ger en bild av hur aktsituationen fr material upprttat p 1990talet kunde se ut, dock inte fr andra tidpunkter. 30 F studier har underskt hur akternas sammansttning och innehll har varierat ver tid. De studier med lngre tidsperspektiv har ocks begrnsat studierna till ett geografiskt omrde. 31 Avsaknaden av forskning som baseras p akter med bde geografisk och tidsmssig spridning innebr begrnsad kunskap om vilka kll- och metodproblem en underskning med ett nationellt och tillika historiskt perspektiv medfr. En genomgng av ngra forskningsrapporter som har baserat sig p arkivhandlingar kan dock sga ngot om vilka hinder tidigare forskning har mtt. 3.7.3 Bristfllig kvalitet och dlig ordning i dokumentationen, ett problem fr forskningen

I de rapporter vi har tagit del av har forskarna rkat p olika problem beroende p vilka frgor som de har velat stlla till materialet. Leila Billquist och Lisbeth Johnsson ville underska vilka faktorer som var avgrande fr nr ett klientskap avslutas i socialtjnsten p 2000-talet. Berodde det p de insatser som socialtjnsten hade gjort eller p andra omstndigheter? 32 Det visade sig vara omjligt att besvara frgan eftersom de arkivhandlingar frn den barn- och familjeenhet forskarna valde att studera, saknade eller innehll motstridig information om varfr ett klientskap hade avslutats. Det gick heller inte att utlsa hur rendena hade aktualiserats i mer n en tredjedel av fallen. Slutligen framhller Billquist & Johnsson att uppgifter om vad som hnde eller inte hnde under sjlva tiden som klienten var i kontakt med socialtjnsten lyste med sin frnvaro: avsaknaden av processdata var s gott som total. 33 Utan tillfrlitliga uppgifter om varfr klientskapet etablerades, vad socialtjnsten gjorde fr insatser och orsakerna till att klientskapet upphrde, gick det inte att genomfra forskningsprojektet.
30 Vinnerljung, Bo, Marie Sallns & Pia Kyhle Westermark, Sammanbrott vid tonrsplaceringar om ungdomar i fosterhem och p institution, Socialstyrelsen, Stockholm 2001. 31 Lundstrm 1993; Renstrm Trnblom, Maria, Att dokumentera. Hinder eller hjlp i socialt arbete?, Stockholms socialfrvaltning, FoU-rapport nr 88, Stockholm 1988; Bergman, kommande 2011. 32 Billquist, Leila & Johnsson, Lisbeth, Sociala akter som empiri i Socialvetenskaplig tidskrift 2007:1, s. 9. 33 Billquist & Johnsson 2007, s. 11 f.

106

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Detta exempel, som byggde p akter frn renden som avslutades under 2001, belyser hur bristfllig dokumentationen r nda in i vr tid. Nedan redovisas ytterligare problem som uppmrksammats i forskning som bygger p arkivhandlingar. Variation i kvalitet och omfng Flera studier har ptalat att dokumentationen i akter varierar i kvalitet och omfng. 34 ven strikt formaliserade akter, ssom de akter som upprttades vid anskning om sterilisering, uppvisar en sdan variation. 35 Att socialbyrerna har ndrat arbetsstt ver tid r nnu ett problem. Det kan frsvra lsningen av en akt som strcker sig ver tid, men ocks innebra problem om man vill jmfra uppgifter frn olika tidsperioder. 36 Avsaknad av enhetligt dokumentationsfrfarande Avsaknaden av ett enhetligt dokumentationsfrfarande kan frklara varfr akterna skiljer sig frn varandra. Drfr kan dokumentationen se olika ut frn socialkontor till socialkontor. 37 I Billquist & Johnssons studie blev det ocks tydligt att olika socialsekreterare p samma socialkontor gjorde skilda bedmningar av nstan identiska renden. 38 Sundell m.fl. konstaterar i en forskningsversikt att socialsekreterarna i mnga fall r omedvetna om vad som avgr deras beslut. Personliga vrderingar styr bde barnavrdsutredningarna och de beslut som fattas. 39 Som visades tidigare har heller inte dokumentationen varit strikt reglerad i lagstiftningen. Visserligen har det funnits blanketter, frst frn FVO (Freningen fr vlgrenhetens ordnande) och
Bernler, Gunnar & Johnsson , Lisbeth, Den sociala journalen I: En studie i akter: deras struktur och funktion, Gteborgs universitet, Gteborg 1993, s. 61ff; Billquist & Johnsson 2007, s. 8. 35 SOU 2000:20, 1997 rs steriliseringsutredning, Steriliseringsfrgan i Sverige 1935-1975 historisk belysning, kartlggning, intervjuer: slutbetnkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm 2000, s. 63. 36 Billquist & Johnsson 2007, s. 8. 37 Billquist & Johnsson 2007, s. 8. 38 Billquist & Johnsson 2007, s. 10. 39 Sundell m.fl. 2007, s. 153.
34

107

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

senare frn Socialstyrelsen, men de tycks ha anvnts i varierande grad och de har ocks fyllts i p olika stt. Sparsmakad eller obefintlig information om ingripanden, bakgrunden till dessa och vad som hnde sedan Orsaker till beslut och information om klienters bakgrund samt uppgifter om de sociala insatsernas innehll och genomfrande saknas ofta. 40 I Bernler och Johnssons underskning av 90 sociala akter om personer som var aktuella i Bors socialtjnst under tidigt 1990-tal noterade forskarna markanta utelmnanden av uppgifter i 62 akter. Exempelvis saknade 22 akter uppgifter om klientens frflutna. 41 I Vinnerljungs underskning av 94 familjer dr ngot barn vxte upp i fosterhem, medan syskonen stannade hemma, konstateras att det inte att alls gr att utlsa av arkivhandlingarna fr 15 % av familjerna varfr syskonen fick olika uppvxtden. 42 Uppgifter om en person kan finnas i flera akter Ytterligare ett problem r att uppgifter om en och samma person kan finnas i flera akter, t.ex. i andra familjemedlemmars akter. Det kan krvas ett ihrdigt letande fr att finna alla tillgngliga uppgifter om en person. 43 Utredningar lever inte upp till rekommendationerna Sammantaget visar de rapporter som vi har inventerat att utredningar som socialtjnsten gr ofta inte lever upp till rekommendationerna. I en studie av sociala utredningar med fokus p barn under 1990-talet uppstllde Sundell & Humlesj sex formella kriterier p
Bernler & Johnsson 1993; Knut Sundell & Eva Humlesj, Sociala utredningar med fokus p barn, FoU-rapport 1996:7, Stockholm: Stockholms socialtjnst Forsknings- och Utvecklingsbyr 1996, s. 21; Billquist & Johnsson 2007, s. 11. 41 Bernler & Johnsson 1993 s. 92. 42 Vinnerljung, Bo, 235 syskon med olika uppvxtden en retrospektiv aktstudie, Socialhgskolan, Lund 1992, s. 22. 43 Billquist & Johnsson 2007, s. 11; Vinnerljung, Bo & Pia Kyhle-Westermark, Barnavrdsakter i storstder frsvunna i strid med lagen, i Kommunaktuellt nr 3, 28 januari 1999, s. 27.
40

108

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

utredningskvalitet som i sin tur grundade sig p vad Socialstyrelsen hade freskrivit. Dessa kriterier var:
(1) utredningen ska inledas skyndsamt, (2) den ska bedrivas skyndsamt, (3) socialsekreteraren br trffa barn under 15 r och ska trffa de ver 15 r, (4) den ska vara saklig och opartisk, (5) den ska dokumenteras samt (6) att klienten ska ges partsinsyn. 44

Deras resultat, som baserar sig p 60 renden frn tre socialdistrikt i Stockholm, visar bland annat att utredningstiden i merparten av fallen var lngre n den rekommenderade och att socialsekreterarna bara trffade 60 % av barnen. 45 Dessutom saknade 12 av 60 renden helt skriftlig dokumentation som kunde ligga till underlag fr att bedma utredningens saklighet och opartiskhet. 46 Arkivhandlingarna frmedlar myndighetsperspektiv Den forskning som vi har gtt igenom och som baseras p arkivhandlingar framhller att texterna i akterna r en blandning av faktiska uppgifter, socialarbetarnas vrderingar samt att klienterna sllan kommer till tals i dessa. Barn tenderar att vara n mer osynliga. Texterna kan fokusera mycket p frldrarna medan barnen hamnar i bakgrunden. 47 Vad som noteras kan ocks styras av hur formulr har varit utformade, vilka rubriker som listas i dessa och vilket utrymme socialarbetaren ges fr att kommentera olika frhllanden. Ann-Sofie Bergman har i sin underskning av fosterhemsutredningar uppmrksammat att frgor om t.ex. barnets sngplats fanns med p frtryckta formulr in p 1950-talet, men att frgor om huruvida barnet skulle f sova i egen sng, dela rum med andra etc. inte fanns med i senare formulr. Det tycks ha medfrt att frgorna frlorade aktualitet. 48 Akternas innehll speglar vad myndigheter och enskilda tjnstemn ansett varit viktigt att notera vid en viss tidpunkt snarare n en helhetsbild av ett omhndertagande. Akterna ger oss information om hur myndigheterna har tolkat hndelserna. Att detta inte

44 45

Sundell & Humlesj 1996, s. 55. Sundell & Humlesj 1996, s. 81. 46 Sundell & Humlesj 1996, s. 55. 47 Vinnerljung 1992, s. 32. 48 Bergman 2011 kommande, jfr Skld 2006, s. 233.

109

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

behver verensstmma med klienternas upplevelser visar Vinnerljung i sin studie av 107 fosterhemsplacerade barn. I Vinnerljungs studie var 87 % av de placerade barnens mammor positiva till att barnen bodde i fosterhem, enligt journalanteckningarna. Men om mdrarna verkligen var positiva kan vi inte veta eftersom journalanteckningarna egentligen inte belgger mdrarnas instllning utan hur myndighetspersonen uppfattade, trodde eller brukade skriva om hur mdrar reagerade infr att deras barn placerades. En nrmare studie av anledningarna till omhndertagandet visade att endast 13 % hade skett p moderns nskan, enligt vad som gick att urskilja i journalanteckningarna. Att nrmare nio av tio verkligen var positiva till placeringen frefaller drmed orimligt. Drfr menar Vinnerljung att termen foglig eller medgrlig frmodligen r bttre n positiv. 49 3.7.4 Sammanfattning

Forskning som har anvnt barnavrdsakter som klla har sttt p en rad problem. I litteraturen har man bland annat uppmrksammat att dokumentationen varierar i omfng och kvalitet, att det har saknats ett enhetlig dokumentationsfrfarande, att uppgifter om en person kan finnas i flera akter samt att ingripanden och tgrder inte alltid har dokumenterats vilket har ftt till fljd att insatserna blivit svra att utvrdera. Sammantaget pekar studierna p att det kan finns allvarliga problem i dokumentationsfrfarandet som fr konsekvenser fr den som vill anvnda barnavrdsakter fr att studera insatser, uppfljning och tillsyn av placerade barn.

3.8

Gallring och bortfall

Forskningen har visat att barnavrdsakter kan vara ofullstndiga p flera olika stt. Ett nnu strre problem intrffar d akter inte gr att finna verhuvudtaget. Att akter har frsvunnit kan bero p att de (felaktigt) har gallrats ut p arkiven eller att materialet har hanterats ovarsamt innan det verlmnades till arkiv.
49

Vinnerljung 1992, s. 28 f.

110

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Frste arkivarie Lars Asklund (som r expert i utredningen) har berttat att arkivet ibland fr in material frn institutioner som mot gllande bestmmelser sjlva gallrat i handlingarna innan verlmnandet. Han har ocks erfarenheter av att akter inkommit lngt efter upphrd aktualitet, till exempel i samband med att kommunala befattningshavare pensionerats. Vidare har han exempel p att aktmaterial mot alla regler under lng tid frvarats i privata miljer innan de levererats. 3.8.1 Frsvunna akter

En studie som har uppmrksammat problemet med frsvunna akter r Vinnerljungs m.fl. underskning om sammanbrott av tonrsplaceringar som hade pbrjats 1991. Urvalet fr studien utgjordes av drygt tusen personers akter frn 200 svenska kommuner. Bortfallet utgjordes av 97 personers akter som antingen var frsvunna, ofullstndiga eller omjliga att tolka. Merparten av bortfallet kunde hrledas till tre kommuner: Stockholm dr 35 procent av de skta akterna saknades; Malm dr 32 procent av akterna var frsvunna samt en frortskommun utanfr Stockholm dr 25 procent av de skta akterna inte gick att finna. Vinnerljung och hans medarbetare understryker att ven om saknade akter kan utgra ett problem fr forskningen drabbar det frmst de personer som vill kunna ta del av sin barndomshistoria. 50 Vad kan frklara bortfallet? Tjnstemnnen som skte efter akterna angav kommundelsreformen som en frklaring. Reformen slog snder tidigare administrationsordningar. Vinnerljung m.fl. konstaterar att det nog r en rimlig frklaring men ppekar samtidigt att problemen inte fanns i alla kommuner med kommundelsorganisation. 51 En annan mjlig klla till oreda i arkiven r otydliga gallringsfreskrifter. I och med socialtjnstlagens tillkomst infrdes bestmmelser om gallring. Tidigare tycks gallring inte ha reglerats i lagtext. Riksarkivet hade dremot gett ut cirkulr till rikets kommuner och landsting med rd och anvisningar om gallring. Dessa rd gllde
50 Vinnerljung & Kyhle-Westermark 1999; Vinnerljung, Sallns & Kyhle-Westermark 2001, s. 77-83. 51 Vinnerljung & Kyhle-Westermark 1999.

111

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

dock inte gallring av akter i socialregistret. Vi har inte studerat 1936 rs lag om socialregister (SFS 1936:56), dr det eventuellt kan framkomma lagregler om gallring. Riksarkivets cirkulr till rikets kommuner och landsting gllde rd och anvisningar om gallring. En sdan var SFS 1958:530 dr rdet var att kommunerna kunde gallra bland annat anskningar och handlingar om allmnna barnbidrag, inkomna uppgifter till socialregistret men inte akterna i sjlva socialregistret. Det nya i socialtjnstlagen var att sjlva akterna skulle kunna gallras. Vad som ska gallras har frndrats sedan 1980. Tidpunkten d de nya gallringsreglerna skulle trda i kraft har ocks frskjutits. Otydligheten om vad som skulle gallras och nr det fick gras fanns under ett helt decennium (19801991), vilket kan ha frt med sig att akter som gller omhndertagande och placerande av barn kan ha gallrats felaktigt. Frste arkivarie Lars Asklund och kollegor till honom har informerat oss om att nr de brjade arbeta med sociala akter 1997 fanns det kommuner dr man ska ha gallrat akter innan gallringsreglerna slutligen trdde i kraft 1991. 3.8.2 De frsta bestmmelserna om gallring i SoL 1980

I den frsta versionen av socialtjnstlagen str det att anteckningar i personakt som tillhr socialnmndens personregister ska gallras ut fem r efter att den sista anteckningen gjorts i akten. 52 Lagen omfattade inte material frn tiden fre 1982. Allt sdant material var undantaget frn gallringsbestmmelserna. 53 I lagtexten str inget om att akter som rr omhndertagande av barn eller adoption inte fr gallras. De handlingar som i denna text var undantagna frn gallring var; utredning om att faststlla faderskap och underhllsbidrag. 54 Nr det gllde beslut om placering av ett barn utanfr hemmet skulle barnets personakt gallras frst fem r efter att placeringen

60 SoL (1980:620). Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, Allmnna rd frn Socialstyrelsen, 1983:5, s. 56. 54 62 SoL (1980:620).
53

52

112

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

upphrt. 55 Sledes kunde akter som gllde omhndertagna barn gallras ut. Nr socialtjnstlagen trdde i kraft hade man inte reglerat vilka undantag frn gallring som skulle gras. Bestmmelserna om gallring skulle trda i kraft tidigast 1 januari 1987. 56 Socialstyrelsen avrdde socialnmnderna att pbrja gallring tidigare eftersom det inte var helt utrett vad som skulle undantas frn gallring. 57 3.8.3 Bestmmelserna om gallring utreds av Socialdatautredningen

Socialdatautredningen tillsattes 1980 fr att underska behovet av undantag frn de freslagna reglerna om gallring. Eftersom gallringsreglerna i Socialtjnstlagen inte skulle brja tillmpas frrn 1987 hade utredningen god tid p sig. I utredningsbetnkandet 1986 freslog Socialdatautredningen att varje socialnmnd skulle frnhnda sig, samtliga akter och registernoteringar fem r efter att den senaste uppgiften infrdes i registret. Att socialnmnden skulle gra sig av med akter innebar dels att akter skulle utplnas genom gallring, dels att material som undantogs frn gallring skulle sndas till landsarkiv fr fortsatt frvaring. 58 Syftet med gallringen av ldre material n fem r var att klienternas integritet skulle strkas om socialtjnsten inte hade mjlighet att anvnda gamla uppgifter om klienterna vid nya renden. Socialtjnsten skulle heller varken ha skyldighet eller mjlighet att fra vidare gamla uppgifter om en person till en annan myndighet. 59 Fljande dokument skulle enligt utredningens frslag undantas frn gallring: Originalhandlingar i faderskapsrenden. Handlingar avseende internationell adoption eller svenskt hittebarn som rr barnets ursprung.
55 Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, Allmnna rd frn Socialstyrelsen, 1983:5, s. 54. 56 Punkt 3 i vergngsbestmmelserna, SoL (1980:620). 57 Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, Allmnna rd frn Socialstyrelsen, 1983:5, s. 57. 58 Gallra och bevara socialtjnstens personregister, Betnkande av Socialdatautredningen Ds S 1986:5, s. 10. 59 Ds S 1986:5, s. 14.

113

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Akter och registernoteringar gllande personer fdda den 5:e, 15:e eller 25:e varje mnad. Dessa akter skulle bevaras fr att tillgodose forskningens behov. 60 Till skillnad frn bestmmelserna i den ursprungliga socialtjnstlagen skulle inte handlingar rrande underhllsbidrag hllas ifrn gallring. 61 Akter som rrde omhndertagande och placering av barn kunde fortfarande gallras ut. Ocks ldre socialvrdsmaterial borde gallras ut enligt samma principer. Socialdatautredningen frstod att socialnmnden skulle f svrt att genomfra gallringen och freslog drfr en mjlighet att deponera allt ldre material i landsarkiv. 62 3.8.4 Reglerna ndras och gallringen skjuts upp

Socialdatautredningens betnkande gick p remiss. Tidpunkten fr nr gallringsfreskrifterna skulle brja tillmpas skts ytterligare framt, frst till 1 juli 1990 och sedan till 1 juli 1991. 63 1990 gjordes en ndring i socialtjnstlagen och dr faststlldes de undantag frn gallring som gller n i dag. De dokument som ska undantas frn gallring enligt lagen frn 1990 r: Handlingar som kommit in eller upprttats i samband med utredning om faderskap. Handlingar som kommit in eller upprttats i samband med adoption. Handlingar som kommit in eller upprttats i samband med att en underrig har placerats eller tagits emot i ett hem fr vrd eller boende, i ett familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhr ngon av hans frldrar eller ngon annan som har vrdnaden om honom. Vissa handlingar ska ocks bevaras i forskningssyfte. 64 Till skillnad frn Socialdatautredningen hade den proposition som fregick lagen uppmrksammat att ocks inhemska adoptions-

60 61

Ds S 1986:5, s. 10. Ds S 1986:5, s. 10. 62 Ds S 1986:5, s. 11. 63 Prop. 1989/90:72 Bilaga 2, s. 92. 64 Lag (1990:789), 62 SoL (1980:620).

114

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

handlingar borde bevaras liksom handlingar som gller omhndertagande och placering av barn. 65 Reglerna trdde i kraft 1 juli 1991. 3.8.5 Sammanfattning av gallringsbestmmelserna

Sedan 1982 har det varit freskrivet i lag att personakter som upprttats av socialtjnsten ska gallras. Mellan 1982 och 1991 har det diskuterats vad som ska gallras och nr bestmmelserna ska brja glla. Frn brjan var inte personakter som gllde omhndertagande och placering av barn undantagna frn gallringsbestmmelserna. Ett sdant undantag, som inkluderade barn som placerats i familjehem eller i annat enskilt boende, skrevs in i lagstiftningen frst 1990. Under tiden 19821991 har Socialstyrelsen rekommenderat att socialnmnderna skulle avvakta med gallringen eftersom tidpunkten fr nr bestmmelserna om gallring skulle trda i kraft hela tiden skts p framtiden. Akter har dock gallrats felaktigt under denna period. Socialnmndens protokoll med bilagor omfattas inte av gallringsreglerna i socialtjnstlagen. I protokollen ska alla beslut som nmnden fattar finnas, t.ex. rrande omhndertagande av barn. Socialstyrelsen freslog 1983 att en sammanfattning av den utredning som lg till grund fr beslutet lmpligen skulle tas till protokollet. 66 D akter gallrats borde allts nmndens beslut vara mjligt att finna, frutsatt att kommunen fljde kommunallagens regler om att vrda sina handlingar.

3.9

Utredningens erfarenheter av arkivfrfrgningar

I fljande avsnitt redovisas utredningens erfarenheter av att bestlla handlingar frn olika arkivinstitutioner i landet. I samband med intervjun tillfrgades intervjupersonerna om de nskade vr hjlp med att bestlla arkivhandlingar. Det har varit mjligt att anvnda vr service utan att ge oss tillgng till materialet, men de flesta har gett oss tillstnd att lsa de arkivhandlingar vi har bestllt.

Prop. 1989/90:72, Bilaga 2, s. 94 f. Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, Allmnna rd frn Socialstyrelsen, 1983:5, s. 55.
66

65

115

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Under utredningens tre frsta r togs arkivhandlingar emot vid eller efter intervjun frn en del intervjupersoner och om de inte uttryckligen begrde ytterligare arkivskning gjordes ingen sdan. Arkivhandlingarna som intervjupersonen medtagit kopierades och arkiverades hos oss. I samband med arbetet med delrapporten upptckte vi att intervjupersonernas verlmnade arkivhandlingar kunde vara problematiska att analysera d vi med skerhet inte visste om samtliga handlingar som intervjupersonen ftt frn arkivet fanns med bland de kopior som vi tagit del av. Detta fick till fljd att frn och med hsten 2009 brjade vi att efterfrga handlingar frn arkiven, fr dem som gav oss tilltelse, oavsett om intervjupersonen redan hade tagit del av arkivhandlingarna eller inte. 3.9.1 Hur mnga akter gr att terfinna?

604 personer av de 866 som har ingtt i utredningen har begrt att f del av arkivhandlingar om sin tid i den sociala barnavrden. Vi har ftt in arkivhandlingar fr 492 personer. Vad det r som kommit frn arkiven kan variera. Fr somliga kan det rra sig om akter p ver 500 sidor, medan det fr andra endast finns enstaka handlingar bevarade. Det r inte heller skert att dessa enstaka handlingar sger ngot om var de varit placerade eller tidpunkt fr placeringen. Det kan i stllet rra faderskapserknnande och ekonomiska angelgenheter mellan de biologiska frldrarna eller mellan olika barnavrdsnmnder. Fr 112 intervjupersoner saknar vi arkivhandlingar av fljande orsaker: rendet var fortfarande under handlggning, dvs. intervjupersonen hade begrt arkivskning och frfrgan hade skickats till arkiv men svar hade nnu inte inkommit. Arkivhandlingarna har, p intervjupersonens egen begran, skickats direkt frn arkiven hem till vederbrande eller att intervjupersonen vid intervjutillfllet hade egna arkivhandlingar som de velat komplettera med handlingar som vi inte har terfunnit . Arkivhandlingarna saknades p den arkivinstitution som utredningen varit i kontakt med.

116

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Vi har inte frgat efter arkivhandlingar fr att finna stdbevis fr intervjupersonernas berttelse. Huvudsyftet har varit att de ska f ta del av sin egen historia. Men fr utredningen har de ocks varit vrdefulla fr att kunna analysera likheter och olikheter mellan socialtjnstens dokumentation och intervjupersonernas berttelser. 3.9.2 Bestllning av arkivhandlingar

Intervjupersonen har sjlv bestmt vilken typ av arkivhandlingar utredningen skulle bestlla. Oftast har det handlat om barnavrdsakten men ibland om material frn ett specifikt barnhem eller en ungdomsvrdsskola. Det har ocks handlat om efterfrgade journaler frn barnpsykiatrin, sjukhus, eller domar och journaler rrande slktingar och syskon. Vid intervjutillfllet har intervjupersonen fyllt i en fullmakt fr att ge utredningen tillgng till akter som rr personens tid i den sociala barnavrden. Arkivskningen har underlttats om intervjupersonen har kunnat uppge uppgifter om biologiska frldrar och syskon. Sedan har frfrgan och fullmakt frst skickats till den kommun som uppgetts som placerande kommun. I genomsnitt har en frfrgan handlagts av arkiven inom en till tv mnader, men det frekommer att vi inte ftt svar tv r efter att den frsta frfrgan gjordes. Vi terkommer till det senare. Arkivhandlingarna kopieras och arkiveras nr de kommer in till utredningen. Ett exemplar snds till intervjupersonen. Ibland har de inkomna handlingarna varit ofullstndiga och det har funnits uppgifter som visar p att intervjupersonens akt har flyttats ver till en annan kommun. D har vi gjort en ny frfrgan. 3.9.3 Svrigheter med arkivsk

Att efterfrga handlingar frn arkiv kan mnga gnger vara ett tidskrvande detektivarbete. Arkiveringen av barnavrdsakter har inte skett efter ngot enhetligt, nationellt system. Den som definieras som registerledare, dvs. den person vars personnummer akten r arkiverad under, kan vara det placerade barnet, modern eller syskon. 67

67

Vinnerljung & Kyhle-Westermark 1999.

117

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

P ett mindre kommunarkiv, som utredningen varit i kontakt med, var skningen i de sociala arkiven srskilt komplicerad. Dr kunde den socialsekreterare som handlagt rendet vara uppsatt som registerledare. Bristen p enhetlighet frsvrar efterskningen bde fr bestllaren och arkivarien som letar i arkivet. Mnga kommuner saknar register ver sina sociala akter. D kan terskningen ske via barnavrdsnmndens protokoll. I brist p en exakt tidsangivelse fr omhndertagandet blir det ett tidsdande arbete att blddra igenom en protokollserie. Oftast terfinns barnavrdsakten hos den kommun som har placerat barnet, men det r ocks vanligt att akten och ansvaret verflyttats till den kommun dr barnet vistats. Om barnet eller vrdnadshavaren flyttat mnga gnger kan det behvas flera frfrgningar fr att finna dokumentationen om barnets placeringar. Det innebr att risken fr att akten inte terfinns kar. Hr fljer ett exempel: En intervjuad kvinna, fdd 1958, uppgav tv kommuner som ansvariga fr placeringen. Kvinnans mor flyttade mycket och bodde i olika kommuner under kvinnans barndom. Intervjupersonen uppgav tre olika placeringar i fosterhem under sju r. Efter att utredningen varit i kontakt med sex olika kommuner hade vi ftt tag i faderskapsutredningen. I handlingarna fanns endast en kort anteckning om att intervjupersonen vistats hos en av de familjer som hon uppgav vid intervjutillfllet. Ingen barnavrdsakt eller socialregisterakt har terfunnits trots idogt skande. Det finns de som blivit omhndertagna vid tidig lder och kanske aldrig har levt tillsammans med sina biologiska frldrar. De knner till lite eller inget alls om sin biologiska familj. Barnhemsjournaler eller elevakter frn ungdomsvrdsskolor kan vara till hjlp, om intervjupersonen har kunnat ange vilken institution hon har vistats p och nr. Ett sdant exempel r en man fdd 1957 som endast trodde sig veta vad hans biologiska far hette i frnamn. Han var osker p vilken kommun som placerat honom och nr. Tack vare en akt frn en ungdomsvrdskola kunde vi g bakt i tiden och slutligen komma fram till vilken barnavrdsnmnd som placerat honom, vilka de biologiska frldrarna var och f information om hans frsta r tillsammans med dem.

118

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

3.9.4

Brister och problem p arkivinstitutioner

Social- och barnavrdsakter som ska lmnas ut frn arkiv mste innan utlmnande sekretessprvas enligt 26 kap 1 lagen om offentlighet och sekretess. Knsliga uppgifter som rr tredje person ska d strykas ver eller gras olsliga p annat vis. Skillnader i sekretessprvning Vilka uppgifter i en akt som r att betrakta som knsliga kan vara svrt att bedma och underlttas av att handlggaren kan diskutera och resonera med ngon om vilka vervganden som ska gras. Mjligheterna fr en sdan diskussion r bttre p de strre arkivinstitutionerna n p ett kommunarkiv som endast har ngra frfrgningar per r. Vi har frn de mindre kommunarkiven uppmrksammat ett behov av std och hjlp nr en social akt ska sekretessprvas. Skillnaderna i sekretessprvningar kan bli stora vilket i sin tur fr konsekvenser fr den person som vill ta del av sin akt. Hr fljer ett exempel: Vi stllde en frfrgan till ett medelstort kommunarkiv med namn och personnummer p frldrar och syskon samt var och nr intervjupersonen varit placerad. Svar inkom tv mnader senare och akten var sekretessprvad p s vis att samtliga namn p frldrar och syskon strukits ver men dremot hade uppgifter om moderns abort eller faderns alkoholmissbruk lmnats kvar. Lnga handlggningstider Oskerhet kring sekretessprvning av sociala akter kan ocks leda till ondigt lng handlggningstid. Ett exempel r en frfrgan vi gjorde till ett mindre kommunarkiv. ven i det fallet lmnade vi uppgifter om frldrar och syskon fr att underltta skningen. Kommunarkivarien tog kontakt efter att vr frfrgan inkommit och meddelade att akten terfunnits men att hon hade frgor kring sjlva sekretessprvningen. Drefter drjde det sex mnader innan vi hrde av oss fr att pminna om rendet. Veckan drp inkom arkivhandlingarna till utredningen. Akten var sekretessprvad, men liksom i det tidigare exemplet var endast namn p frldrar och syskon verstrukna.
119

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Lnga handlggningstider r ngot som man mste ta med i berkningen nr arkivskning tar sin brjan. En till tv mnader br vara en rimlig tid fr ett rende att handlggas. Men vi har flera exempel dr svar inte kommit frrn ett r efter att frfrgan skickades. Ett sdant fall utgrs av ett strre kommunarkiv i landet. Ett annat exempel gller ett kommunarkiv som efter tv r inte besvarat ngon av vra fyra frfrgningar. Utredningen har haft kontinuerlig kontakt med kommunarkivarien och den uppgivna orsaken r en kombination av hg arbetsbelastning och svrigheter att terska akter. Frlorad barndomsdokumentation Arkivhandlingar r fr mnga intervjupersoner den enda mjligheten att f knnedom om sitt biologiska ursprung och svar p frgor om sin barndom. Det r viktigt att handlingarna finns bevarade. Att en barnavrdsakt saknas helt eller r fragmentarisk upplevs ofta som ytterligare en krnkning. Tyvrr hnder det att dokumentation om en persons barndom p barnhem eller i fosterhem inte gr att hitta trots idogt skande och mnga frfrgningar. Orsakerna kan vara mnga. Kommunsammanslagningar och arkivflyttningar uppges av flera kommunarkiv som orsak till frluster. Felaktig gallring till fljd av oklarheter i lagstiftningen under 1980-talet r en annan orsak. Kunskapsbrister hos handlggare r en tredje orsak. En kommunarkivarie var bekymrad fr de luckor som var vanliga i kommunens arkiv. Hon menade att det inte gllde ngon srskild tidsperiod utan var en brist verlag. Ett annat kommunarkiv uppgav att akter med strsta sannolikhet felaktigt hade gallrats under 1980-och 1990-talet med socialchefens goda minne. Det fanns endast sporadiskt med akter frn den tiden. Vid ett par tillfllen har vi ftt svar frn arkiven att inget har terfunnits. Men efter ytterligare psttningar har akten slutligen hittats. Ett sdant fall gller en kvinna fdd 1977 som under tidigt 2000-tal tog del av sin akt. Hon fick ocks kopior av den som hon verlmnade vid intervjutillfllet. Akten bestod av nrmare 200 sidor om hennes tid i flera fosterhem. Intervjupersonen ville att vi skulle efterfrga akten p nytt. Efter tv mnader svarade kom-

120

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

munarkivet att ingen akt terfunnits. De hnvisade till en nrliggande kommun, men inte heller dr terfanns ngon akt. Den placerande kommunen fick kompletterande uppgifter om modern fr att kunna gra en ny skning. Efter tre mnader hade inget svar kommit och vi tog kontakt med kommunarkivet per telefon som terigen meddelade att inte heller p moderns personnummer kunde ngon akt terfinnas. Nr intervjupersonen sedan meddelades att ingen akt lngre fanns bevarad blev hon mycket upprrd. Hon uttryckte att hon knde sig krnkt. ven om hon tagit del av handlingarna tidigare upplevde hon det som att hon hade raderats i rullorna, att hennes historia inte skulle finnas kvar fr eftervrlden och att det var som om hon inte fanns. Intervjupersonen uppskte drefter sjlv kommunarkivet. Ngra dagar drefter kom handlingar frn arkivet till utredningen. D visade det sig att modern var registerledare. Den hr gngen var akten betydligt tunnare n den som intervjupersonen tagit del av tidigare. Akten berrde endast ett av de femton r som hon varit placerad. Vad har hnt med barnavrdsakten under de fem r som frflutit mellan de tv frfrgningarna? Frmodligen hade intervjupersonen frsta gngen tagit del av akten nr den fanns kvar p socialfrvaltningen. Innan leverans till kommunarkivet har ngon sedan gallrat i akten. Ngon frklaring till varfr akten inte terfanns redan vid vr andra kontakt med kommunarkivet har vi dock inte. 3.9.5 Arkivhandlingar som upprttelse och krnkning

Upprttelseutredningen freslr i ett kapitel som rr vervganden och frslag kring andra tgrder (n ekonomisk kompensation) i upprttelseprocessen att den som vill ska sin historia i arkiven ska f hjlp frn aktuellt kommunarkiv ven om efterforskningar mste gras i andra arkiv, samt att den avgift som en del kommuner tar ut fr kopior slopas. Grunden fr detta beskrivs s hr av Upprttelseutredningen:
Mnga av dem som utredningen har haft kontakt med har framhllit det vrdefulla i att f del av sitt aktmaterial. ven om det ibland har

121

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

lett till smrtsamma insikter, s har det samtidigt bidragit till att man bttre lrt knna sin egen barndomshistoria. 68

Vanvrdsutredningen har liknande erfarenheter av arkivhandlingarnas betydelse fr dem som intervjuats. Men ven om ett erbjudande om hjlp att efterforska arkivhandlingar kan vara ett frsta steg i en upprttelseprocess s r sjlva efterskandet och tolkningen av det material som hittas kantat av problem som mste hanteras. Frst vill vi terknyta till det som sades tidigare om frlorad barndomsdokumentation. Det r inte bara fr den enskilde som en frlust av en socialakt kan f konsekvenser. Barnavrdsakter anvnds av forskare, men ocks av myndigheter i exempelvis personutredningar till domstol och rttspsykiatriska underskningar. Vinnerljung ppekar dock att akterna har strst betydelse fr den enskilde och att det r ett allvarligt etiskt problem nr arkiven inte kan tillgodose behovet av att f ta del av sin egen historia. 69 I forskningen kan bortfall hanteras genom att man resonerar om vilka effekter de frnvarande uppgifterna kan ha p resultaten. Men nr det gller kartlggning av enskilda personers bakgrund medfr bortfall strre problem. Hur ska avsaknaden av uppgifter eller arkivhandlingar om vissa personer frklaras nr uppgifterna finns fr andra? Problemet har inte bara drabbat den svenska vanvrdsutredningen. I den irlndska utredningen saknades kllor som kunde frklara omhndertagandet fr 118 av 498 personer. Alla hvdade att de hade omhndertagits genom domstolsbeslut. 70 Arkivhandlingarna kan vara den enda mjligheten att f vetskap om sitt ursprung fr en person som varit placerad inom den sociala barnavrden. Flera intervjupersoner har upplevt frlusten av arkivhandlingar som ytterligare en krnkning frn myndigheterna. En man fdd 1974 fick i brjan av 1990-talet veta av sin socialsekreterare att det fanns en omfngsrik akt om honom som han i framtiden kunde efterfrga. Den akten terfanns dock varken hos den placerande kommunen eller vistelsekommunen nr utredningen frgade efter den. Dremot terfanns moderns socialakt tack vare principen om att akter eller registernoteringar gllande personer fdda den 5:e, 15:e eller 25:e varje mnad ska undantas
SOU 2011:9, s. 178. Vinnerljung & Kyhle-Westermark 1999. 70 Brennan, Carol, Facing what Cannot be Changed: The Irish Experience of Confronting Institutional Child Abuse i Journal of Social Welfare & Family Law, vol 29:1, 2007, s. 247.
69 68

122

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

gallring. Moderns akt handlade dock till strsta delen om tiden innan intervjuperson var fdd. Vi hittade ocks en barnhemsjournal. Tack vare den fick intervjupersonen information om att han varit placerad redan som spdbarn och nstan aldrig levt tillsammans med sina biologiska frldrar. Nr han fick beskedet att s f handlingar fanns bevarade blev han besviken. Han hade inte ens fotografier av sig sjlv som barn. Krnkande texter i arkivhandlingarna Arkivhandlingar kan vcka starka knslor hos den de berr, bde nr de terfinns och nr de saknas. Mnga har hrt av sig till oss och berttat att de knt sig krnkta av den bild som frmedlas i handlingarna. Ofta r omdmen om barnet och den biologiska familjen nedltande i akterna. Hr fljer ngra exempel:
Utseendemssigt ter han sig som en primr karaktrsstrning. Typisk frisyr. Ltt ovrdad. Typiska manr och gester. Pratmakare. Fladdrig och rastls[...]Ombytlig, tankls, impulsiv. Ofta slapp, hngig, grinig, kinkig, trotsig, tjurig. Ltt uttrttbar, egocentrisk, oppositionell, oresonlig. Ger ltt upp vid motgngar. Oplitlig, lgnaktig, karaktrsls, barnslig, omdmesls, infantil, Person 876, man fdd 1948. Flack, slapp, viss ytlig insikt[...]Hysteroid. Knappt normalbegvad, omogen flicka. Grov. Vulgr i sitt sprk. Hllningsls i hela sin attityd[...]Hon har alkolholproblem och r sexuellt hllningsls. I underkant begvad. r eg. st. [...]Hade en oerhrt ful klnning p sig. Person 886, kvinna fdd 1952 Efterbliven, svrsktt. Sannolikt r pat. betydligt utvecklingshmmad, mjligen imbecill. Bda frldrarna verkar intelligensmssigt st p lg niv. Person 510, kvinna f 1951. []r enormt tystlten/psykopat/. Person 875, kvinna f 1939. []r ordentligt psykiskt strd. Pojken r normalbegvad i underkant men psykiskt gravt strd, trkig, tjatig, pimpinettig, passar nog bttre p ett flickhem, sexuell abnormitet pga ptaglig flickaktighet. Person 880, man fdd 1958. Hereditrt torde belastning fr nervsa rubbningar och psykiska abnormiteter freligga svl p faderns som moderns sida. Det placerade barnet beskrivs som spnd, disharmonisk, starkt neurotiserad, utan uthllighet och ambition [...]grava neurotiska och psykopatiska drag. Person 861, man fdd 1945.

123

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

Handlingarna speglar sin tid Hur barnen och deras biologiska familjer beskrivs br tydliga drag av den tid d anteckningarna gjordes. 1930- och 40-talen var rasbiologins storhetstid i Sverige. Frklaringar till barns problem sktes dels i arv, den s kallade herediteten, dels i barnets sociala milj. Frn den hr tiden och flera decennier framt fstes srskilt fokus vid barnens psykiska problem som i sin tur kunde frklaras utifrn frldrarnas frmgor och barnens hemmilj. 71 Men d liksom nu bedmdes pojkar och flickor utifrn skilda frestllningar. Flickor har omhndertagits fr utespring och det som har frsttts som sexuellt utsvvande beteenden medan pojkar oftare har omhndertagits med hnvisning till kriminalitet. 72 men tolkas av intervjupersonerna i nutid Att texterna r frgade av sin tid r inte sjlvklart fr dem som beskrivningarna handlar om. Flera intervjupersoner har uttryckt att de inte knner igen sig i de beskrivningar som finns i arkivhandlingarna eller att dessa rent av r frljugna. En kvinna fdd 1937 fick genom arkivhandlingarna reda p att hennes fdelsedag egentligen var en helt annan n den hon firat i nrmare 70 r. Uppgiften kom som en chock fr henne och vckte en oro ver att ha blivit raderad ur rullorna. En annan kvinna fdd 1952 tyckte att det kndes bra att ntligen f lsa vad som var anledningen till omhndertagandet men att beskrivningarna i arkivhandlingarna mlade upp en drmvrld nr hon sjlv upplevde att hon fick slita hrt i fosterhemmet.

Jnsson, Ulf, Brkiga, lsaktiga och nagelbitande barn: om barn och barnproblem vid en rdgivningsbyr i Stockholm 1933-1950, Linkpings universitet, Linkping, 1997. 72 Hamreby, Kerstin, Flickor och pojkar I den sociala barnavrden: frestllningar om kn och sociala problem under 1900-talet. Ume universitet, Ume 2004; verlien Carolina, Girls on the verge of exploding? : voices on sexual abuse, agency and sexuality at a youth detention home, Linkpings universitet, Linkping 2004.

71

124

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

Std vid lsning av arkivhandlingar Det kan krvas std i samband med att man tar del av sina arkivhandlingar. Vissa saker br man diskutera med ngon annan och fackuttryck behver frklaras. Ngra arkiv kan erbjuda en sdan service nr arkivhandlingarna lmnas ut men bara om man besker arkivinstitutionen. Mnga intervjupersoner har nr de tagit del av arkivhandlingarna vnt sig till oss med behov av psykologiskt std. I Australien finns liknande erfarenheter av std i samband med arkivskning. Rapporten Forgotten Australians konstaterade att information om barnens ursprung gtt frlorad p grund av felaktig hantering p arkiven och att fre detta samhllsvrdade mnniskors konfrontation med arkivhandlingarna kunde bli mycket smrtsam. 73 Det resulterade i projektet Who Am I? som startades 2009 fr att stdja och hjlpa dem som r och har varit placerade att ska sin historia. 74 P en hemsida finns information om och bilder p olika institutioner, information om var handlingar kan finnas, vem man kan kontakta och vad man kan vnta sig efter att ha tagit del av arkivhandlingarna. Hr finns ven dokument om lagar och frordningar om placerade och adopterade barn. 75 Projektet r ett samarbete mellan forskare, arkivarier och myndigheter.

3.10

Utredarens kommentar

I detta kapitel har vi redogjort fr lagstiftningen om hur den sociala barnavrden skulle dokumentera omhndertagande av barn och vad som ska bevaras fr eftervrlden; forskning som anvnt och problematiserat information frn arkivhandlingar samt utredningens reflektioner kring variationer vid hanteringen av arkivhandlingar i mnga olika arkiv. Generellt har lagstiftningen varit restriktiv med att freskriva vilka uppgifter som ska ing i en utredning. Men frn 1960-talet

73

Senate Community Affairs References Committee, Forgotten Australians: a report on Australians who experienced institutional or out-of-home care as children, Canberra 2004. 74 Who Am I-projektet gr att lsa mer om p hemsidan: http://research.cwav.asn.au/AFRP/OOHC/WAMI/default.aspx 75 http://www.pathwaysvictoria.info/

125

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

SOU 2011:61

och framt har det funnits tydliga instruktioner frn Socialstyrelsen om vad som br noteras. Bde forskningen och utredningen har visat att mnga barnavrdsakter inte lever upp till dessa. Vi har ocks uppmrksammat att gallringsfreskrifterna frn 1980 var otydliga, vilket medfrt att akter om omhndertagna barn har gallrats ut. Vi konstaterade att lagstiftningen efter 1980 innehll mer freskrifter om vad som skulle gallras och rensas bort n vad som skulle dokumenteras. Syftet var att komma till rtta med den stigmatisering som sociala akter antogs kunna innebra fr klienterna och dessutom minimera dokumentationen. Men fr mnga placerade inom den sociala barnavrden kom det tyvrr att innebra att den enda dokumentation om deras barndom frstrdes. Arkivhandlingarna varierar mycket med hnsyn till omfng och kvalitet. Det r bristflligt p flera punkter: Det saknas ofta vergripande struktur fr akternas innehll. Det saknas enhetliga begrepp och definitioner, gemensamma fr alla kommuner. Det r svrt att flja ett rende ver tid. Att rekvirera akter frn olika arkiv kan ta lng tid. Hanteringen av sociala akter skiljer sig t i landet. Det medfr att personer som sker sin historia i sociala akter kan f tillgng till mycket varierande underlag. Frutom att sekretessprvningen av vad personen fr ta del av kan variera kan akter saknas eller dokumentationen vara knapphndig. Ytterligare ett problem r att akterna kan innehlla krnkande omdmen eller beskrivningar som inte stmmer verens med intervjupersonernas erfarenheter. Vanvrdsutredningen har under utredningstiden ofta ftt rollen som rdgivande till arkivhandlggare i kommunerna. Vi har upplevt ett behov av samlad kunskap p nationell niv kring frgan om arkivhandlingar inom socialtjnsten samt hur man bemter och hjlper enskilda personer som sker uppgifter om sin barndom. Vr erfarenhet talar fr att det borde finnas en helpdesk p nationell niv dr oskra handlggare kan ska rd. Det finns ocks motsvarande behov hos enskilda personer att f kunskap om hur man sker arkivhandlingar om sin barndom.

126

SOU 2011:61

Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia

3.11

tgrder fr att frbttra och underltta arkivskning och arkivhantering

Min bedmning: Det vore nskvrt med; frstelse hos varje arkivhandlggare och socialsekreterare fr aktens betydelse fr den enskildes rtt till sitt ursprung, bttre kunskap om vilka akter som ska bevaras hos socialfrvaltningarna och enhetlig bedmning/jmnare kvalitet p sekretessprvningen. Det br kunna ske genom att; en nationell helpdesk inrttas av Riksarkivet i samarbete med lmpligt stadsarkiv, att det ingr avsnitt om sociala akter p arkivkurser och p kurser fr socialarbetare, att det inrttas en hemsida med samlad information och hjlp till bde handlggare och tidigare placerade, liknande den som finns i Australien. Mitt frslag: Regeringen br ge Riksarkivet i uppdrag att inrtta en nationell helpdesk till std fr kommunernas arkivhandlggare och personer som varit placerade av den sociala barnavrden.

127

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Kapitlet har tre delar. Den frsta delen inleds med en beskrivning av intervjupersonernas sammansttning vad avser lder, kn, etnicitet och funktionshinder. Drefter definieras de olika begrepp som anvnts vid analys och kategorisering av vanvrd. I de flesta tabeller och diagram anvnds analysenheten barn, dvs. den vuxnes berttelse om sin barndom utgr grunden fr det resultat som redovisas. Resultatet redovisas uppdelat p vergrepp och frsummelse. I huvudsak anvnds samma indelning som i delrapporten, 1 men med den skillnaden att frre tabeller och diagram terges. I delrapporten fanns det ocks mnga citat ur intervjuerna. Det har vi avsttt frn till frmn fr hela berttelser. Den andra delen i kapitlet utgrs av fyra anonymiserade berttelser som i vissa fall kompletteras med analyser av arkivhandlingar, domar och tidningsurklipp. Avsnittet syftar till att ge lsaren en bild av strukturer, relationer och personer i ngra av de berttelser som vi lyssnat till under nstan fem rs intervjuande. Under rubriken kommentar terfinns efter varje berttelse vra analyser och kommentarer. Dessa grs mot bakgrund av utredningens samlade erfarenhet av mer n niohundra intervjuer och tusentals samtal med utsatta personer frn olika delar av landet. Frhoppningsvis kan det bidra till kad kunskap och frstelse, som i sin tur kan medverka till att riskerna fr barn i dagens samhllsvrd minimeras. Kapitlet avslutas med en tredje del dr vi terger tre skriftliga berttelser som intervjuade personer verlmnat till utredningen. ven dessa berttelser kommenteras mot bakgrund av utredningens samlade erfarenhet.
1 SOU 2009:99. Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009.

129

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

4.1

Definitioner

Med vanvrdskategori avses en viss typ av vanvrd, exempelvis slagen med ris. Sammanlagt har utredningen registrerat 505 vanvrdskategorier som finns sorterade under nio verkategorier. Med intervjuperson avses de personer som intervjuats av utredningen och som utredningens resultat bygger p. Utredningen anvnder sig ocks av begreppen placeringsperiod och frvare. Med placeringsperiod avses den tid som intervjupersonen tillbringade i ett visst fosterhem eller institution. Om exempelvis vistelsen p en institution avbrts fr en fosterhemsplacering och intervjupersonen sedan terkom till samma institution, registreras det som tv placeringsperioder. Med frvare avses av intervjuperson utpekad frvare. Begreppet frvare r vanligtvis associerat med den som begr brottsliga handlingar, som misshandel eller vldtkt. Att kalla ngon frvare som inte lter ett barn sitta med vid middagsbordet, eller som hindrar ett barn frn fortsatt skolgng r frsts inte helt korrekt, enligt gngse sprkbruk. Ansvarig hade varit att fredra i sdana sammanhang. Fr enkelhetens och verblickens skull har vi avsttt frn att laborera med tv olika begrepp. Hur mnga personer som drabbats av en viss vanvrdskategori sger inget om hur ofta eller vid hur mnga placeringar personen exempelvis blev slagen med ris. Eftersom vi enbart redovisar antal personer som drabbats av en vanvrdskategori framgr det inte om det skett vid en eller flera placeringar fr den personen. Det framgr inte heller om det i ett visst fosterhem har skett dagligen eller en enstaka gng.

4.2

Redovisningen av vanvrd bygger p 866 intervjuer

Utredningen stngde mjligheten att anmla sig till intervju den 1 mars 2009. D var ktiden fr intervju drygt tv r. I kapitel 1 har vi beskrivit hur den grupp p 866 personer som utredningsresultatet bygger p utkristalliserats. Enligt direktiven 2 ska resultaten redovisas med hnsyn till kn, etnicitet och funktionshinder.
2

Dir. 2006:75.

130

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

4.2.1

Kn

Det r 866 personers berttelser om vergrepp och frsummelse som ligger till grund fr denna slutrapport. 509 (59 procent) r kvinnor och 357 (41 procent) r mn. Nr vi funnit det adekvat, i meningen att det finns skillnader eller likheter som br terges, redovisas resultaten med hnsyn tagen till kn. 4.2.2 Etnicitet

155 personer har uppgett att de antingen r invandrare eller tillhr en svensk minoritet 3 . Det r 90 kvinnor och 65 mn. Andelen r lika, 18 procent, bde av kvinnor och mn. Med invandrare frsts att minst en av frldrarna har utlndsk bakgrund.
Tabell 4.1 Intervjupersonernas etnicitet frdelat p kvinnor och mn. Antal och andel (%) Kvinnor 418 26 2 5 2 2 36 4 8 6 509 Mn 292 30 3 2 2 0 12 3 9 4 357 Totalt 710 56 5 7 4 2 48 7 17 10 866 % 82 6 1 1 0 0 6 1 2 1 100

Etnicitet/nationalitet Ej invandrare eller minoritet Resandefolket Rom Samisk Judisk Tornedaling Finsk vriga Norden vriga Europa Utom Europa Totalt

I gruppen finsk ingr i den hr redovisningen sverigefinnar, finska krigsbarn och finska invandrare. Resandefolket och finska invandrare r de strsta grupperna med annan etnicitet. De utgr vardera sex procent av intervjupersonerna.

3 De svenska minoriteterna r romer, judar, samer, tornedalingar och sverigefinnar. Resandefolket tillhr den romska minoriteten men srredovisas.

131

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

4.2.3

Funktionshinder

Sammanlagt tretton personer hade ngot funktionshinder i barndomen. Det r tta kvinnor och fem mn som uppgivit detta. 4.2.4 Intervjupersonernas lder

Vi har intervjuat personer i mycket spridda ldrar. De ldsta var fdda p 1920-talet och de yngsta p 1980-talet. Frdelningen framgr av fljande tabell.
Tabell 4.2 Decennium Fre 1930 193039 194049 195059 196069 197079 198089 Totalt Antal kvinnor och mn samt totalt antal och andel (%) intervjuade frdelat p fdelsedecennium Kv antal 10 31 135 172 100 48 13 509 Mn antal 4 41 92 123 64 30 3 357 Totalt 14 72 227 295 164 78 16 866 Totalt % 2 8 26 34 19 9 2 100

Den strsta gruppen r fdd under 1950-talet, fljd av 1940-talet. I delrapporten, som byggde p 404 intervjuer, var det ocks flest intervjupersoner frn dessa tv decennier. Det har dock skett en frskjutning nedt i ldrarna i meningen att det r en strre andel personer fdda under 1970- och 1980-talet i slutrapporten. Under utredningens sista tv r var allts intervjupersonerna ngot yngre n under de frsta ren.

4.3

2/3 av alla kommuner har placerat intervjupersoner

De 866 personerna som har rapporterat vanvrd har varit placerade av sammanlagt 196 olika kommuner. Det frekommer ytterligare fyra kommuner i intervjupersonernas berttelser, men de placeringarna inbegriper ingen vanvrd. Sledes r det tv tredjedelar av landets

132

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

kommuner som placerat en eller flera personer som redovisat att de utsatts fr vergrepp eller frsummelse under sin tid i den sociala barnavrden. I delrapporten beskrevs placerings- respektive vistelsekommunens ansvar fr uppfljning av placeringarna och hur det varierat under 1900-talet. Den intresserade lsaren hnvisas till det avsnittet. 4 I delrapporten utlovade vi en nrmare analys av vilka kommuner som varit ansvariga placerings- respektive vistelsekommuner i enskilda fall. Av resursskl har vi tvingats avst frn att infria det lftet. Dessutom har Upprttelseutredningen i sitt frslag om ersttning avsttt frn att fresl kommunala ersttningar till dem som drabbats av vanvrd. Det r ytterligare ett skl till att inte utreda ansvarsfrgan mellan vistelsekommun och placeringskommun ytterligare.

4.4

Antal placeringar och omflyttningar

De flesta intervjuade har varit freml fr flera placeringar under sin barndom. Sammanlagt har de 866 intervjupersonerna uppgett 3 741 placeringar. I det fljande diagrammet visas antal placeringar per person.
Diagram 4.1 Antal placeringar per intervjuperson
180 160 140 Antal personer 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Antal placeringar

SOU 2009:99. s. 64-70.

133

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Diagrammet redovisar antalet placeringar som intervjupersonerna uppgivit. Medianpersonen har varit med om tre placeringar. 16 procent av kvinnorna och 11 procent av mnnen uppgav att de endast haft en placering. Flera uppbrott r det vanligaste fr intervjupersonerna. Knappt 40 procent av mnnen och knappt 34 procent av kvinnorna uppgav att de hade haft 5 eller flera placeringar. Knappt 7 procent av intervjupersonerna hade haft 10 eller flera placeringar. Alla intervjupersoner har inte uppgett att de blivit utsatta fr vanvrd under alla placeringar, men mnga blev utsatta under flera placeringar.

4.5

Resultatversikt

I detta avsnitt redovisas intervjupersonernas beskrivningar av vanvrd uppdelad p de verkategorier som vi arbetat med vid analysen och kategoriseringen av intervjuerna. Fr varje kategori redovisas frdelningen p placeringar, dvs. om vergreppet eller frsummelsen skett i fosterhem, institution eller annan placering. 4.5.1 Placeringsform

Begreppet familjehem gller i lag frn 1982. Under lng tid dessfrinnan hette det fosterhem. Det senare begreppet r allmnt knt och anvnds i dagligt tal av allmnhet och i internationell litteratur. Fosterhemsbegreppet har ocks anvnts frekvent i intervjupersonernas berttelser. Drfr anvnds hr begreppen fosterhem och fosterfrlder i stllet fr familjehem och familjehemsfrlder. Till fosterhem har ocks rknats sommarhemsplaceringar som barnavrdsnmnden, annan kommunal nmnd, statlig myndighet, organisation eller en frening arrangerat. Med institutioner avses institutioner inom den sociala barnavrden. De har genom decennierna haft mnga olika benmningar; barnhem, flick- eller pojkhem, ungdomsvrdskolor, skolhem, yrkesskolor, HVB m.m. Andra placeringar kan ha skett inom barnpsykiatrin, vuxenpsykiatrin, sjukhus, lanthushllsskolor, etc. Av de 866 intervjupersonerna har 798 varit placerade i fosterhem, 665 i institution och 213 i andra placeringar. 598 av de 866

134

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

intervjupersonerna har varit placerade bde i fosterhem och institution och 169 personer har varit placerade i alla tre formerna. De 866 intervjupersonerna har uppgett att de bott i sammanlagt 1 228 namngivna fosterhem. Dessutom finns det ytterligare 362 placeringar i fosterhem som intervjupersonerna inte kunnat uppge namnet p. Det frekom inte vanvrd i alla fosterhem. 763 personer har rapporterat om vanvrd i 1 141 fosterhem. Intervjupersonerna har bott i sammanlagt 575 namngivna institutioner. Dessutom finns det ytterligare 163 placeringar i institutioner som intervjupersonerna inte har kunnat uppge namnet p. Det frekom inte vanvrd i alla institutioner. 462 personer har berttat om vanvrd i 395 institutioner. I 119 namngivna institutioner har tv eller flera intervjupersoner varit placerade och har berttat fr utredningen om den vanvrd som frekom. Detta utvecklas mer i kapitel 5, Mnga har berttat om vanvrd p samma plats. Det mest anmrkningsvrda r att av de intervjupersoner (798) som varit placerade i fosterhem r det 96 procent (763 personer) som rapporterat vanvrd. Nstan alla som har erfarenhet av fosterhemsplacering har sledes berttat fr utredningen om vanvrd i minst ett av de hem de varit placerade i. S r det inte fr dem med erfarenhet av institutionsplaceringar, men ven hr r siffrorna hga. Av de som varit placerade i institution (665) r det 69 procent (462 personer) som rapporterat vanvrd. Av de intervjupersoner som haft andra placeringar (213) r det 37 procent (79 personer) som rapporterat om vanvrd. 4.5.2 Typ av vergrepp och frsummelse

I kapitel 2 redovisas hur vanvrdskategorierna arbetats fram och frhller sig till varandra. De har i denna redovisning delats in i fljande huvudrubriker: Fysiskt vld med tillhygge vrigt fysiskt vld Hot och hotfulla situationer Skadligt utnyttjad i arbete Integritetskrnkning, srbehandling och orttvisor Sexuella vergrepp

135

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Fysiskt och/eller psykiskt tvng/regler/straff Frsummelse Intervjupersonerna har sammanlagt rapporterat om 505 olika slags vanvrd. Hur frsummelse och vergrepp frdelar sig ver de olika huvudrubrikerna fr utredningens vanvrdskategorisering redovisas i fljande tabell.
Tabell 4.5
Kategori Fysiskt vld med tillhygge vrigt fysiskt vld Tvng, regler, straff Hot, hotfull situation Utnyttjad i arbete Integritetskrnkning Sexuella vergrepp - hands on - hands off Frsummelse - otillrcklig omvrdnad - otillrcklig tillsyn av fosterfrldrar eller institutionspersonal - otillrcklig skolgng Totalt

vergrepp och frsummelse, antal personer, mn och kvinnor som rapporterat viss vanvrd
Antal kvinnor Andel kvinnor Antal mn Andel mn Totalt Totalt % 209 354 366 244 256 441 320 302 118 446 410 41 % 70 % 72 % 48 % 50 % 87 % 63 % 59 % 23 % 88 % 81 % 171 269 352 150 192 299 154 137 47 307 264 47 % 75 % 99 % 42 % 54 % 84 % 43 % 38 % 13 % 86 % 74 % 380 623 618 394 448 740 474 439 165 753 674 44 % 72 % 71 % 45 % 52 % 85 % 55 % 51 % 19 % 87 % 78 %

144 192 509

28 % 38 %

97 171 357

27 % 48 %

241 363 866

28 % 42 %

Kommentar Tabellens kolumner lngst till hger redovisar totalt antal och total andel av de intervjuade som uppgivit en kategori. En intervjuperson kan uppge att de utsatts fr flera olika kategorier av vergrepp och frsummelse. Tabellen kan jmfras med delrapporten dr resultaten frn 404 personers intervjuer redovisas. I den framgick att:

136

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

de verkategorier som flest personer rapporterat om r frsummelse (353 personer, 87 procent) och integritetskrnkning (346 personer, 86 procent). Alla verkategorier utom fysiskt vld med tillhygge (49 procent) och hot och hotfulla situationer (41 procent) har rapporterats av mer n hlften av intervjupersonerna. Det r 54 procent av intervjupersonerna som uppgett att de skadligt utnyttjats i arbete och 53 procent att de utsatts fr sexuella vergrepp. Det enda omrde som visar stora skillnader mellan kvinnor och mn r rapporteringen om sexuella vergrepp. 61 procent av kvinnorna i jmfrelse med 42 procent av mnnen har berttat att de varit utsatta fr sexuella vergrepp. 5

Nr nu resultatet frn alla intervjuer sammanfattas kan vi konstatera att det r frhllandevis sm procentuella skillnader mellan delrapporten som omfattade 404 personers intervjuer och slutrapporten med 866 personers intervjuer. Ngot annat var inte heller att vnta utifrn att redan 404 personer r ett stort statistiskt underlag. Regeringens slutsats frn delrapporten att den ger tillrcklig information fr att kunna konstatera att det frekommit vanvrd och vergrepp i den sociala barnavrden i vrt land 6 str sig. Fysiskt vld med tillhygge har minskat med fem procentenheter, frn 49 till 44 procent. De har sannolikt sin frklaring i att en strre andel yngre personer intervjuats som uppgivit frre inslag av fysiskt vld i sina placeringar. Ocks skadligt utnyttjad i arbete har minskat, frn 54 procent i delrapporten till 52 procent i slutrapporten. Sexuella vergrepp har en liten kning, fr kvinnor frn 61 procent till 63 procent och fr mn frn 42 till 43 procent. Sexuella vergrepp frekommer ocks i intervjuerna frn samtliga decennier. Frsummelse har samma omfattning som i delrapporten. 87 procent av intervjupersonerna har berttat om att de utsatts fr frsummelse. Redovisat p underkategorier r det 78 procent (76 i delrapporten) som uppger otillrcklig omvrdnad. 28 procent (26 i delrapporten) uppger otillrcklig tillsyn av fosterfrldrar eller institutionspersonal och 42 procent (45 i delrapporten) uppger otillrcklig skolgng. De vriga kategorierna som inte kommenteras hr har mycket sm avvikelser frn resultaten i delrapporten.

5 6

SOU 2009:99, s. 160. Dir. 2010:15.

137

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

En stor andel har utsatts fr vld och sexuella vergrepp Det r vanligt att intervjupersonerna berttar om vergrepp och frsummelser med mnga olika variationer. Vi har tagit reda p hur stor andel av dem som angett att de blivit utsatta fr vld och/eller sexuella vergrepp. Sammanlagt har 764 personer (88 procent) berttat att de utsatts fr fysiskt vld med eller utan tillhygge och/eller sexuella vergrepp. Det r endast 12 procent (102 personer) av de intervjuade som inte varit utsatta fr fysiskt vld eller sexuella vergrepp. Vad dessa berttat om redogr vi fr i nsta avsnitt. Annat n vld och sexuella vergrep Bland de 102 personer som uppgett att de inte utnyttjats sexuellt eller blivit utsatta fr fysiskt vld finns det mnga som varit med om andra allvarliga vergrepp eller frsummelser. Exempelvis berttar 57 personer att de skadligt utnyttjats i arbete, 53 personer har upplevt olika former av bestraffningar i samband med mltiden, 50 har ftt st ut med integritetskrnkande tilltal eller ftt hra sdana omdmen om sina nrstende. 49 personer har hotats med vld, bevittnat vld eller skrmts av sina vrdare. Nr det gller skola och hlsa uppger 29 personer att skolgngen var otillrcklig, att de vgrats g i skola eller att de inte fick ndvndig hjlp med sina lxor etc. 22 personer uppgav att de var sjuka utan att f ndvndig vrd. I den fljande tabellen redovisas hur mnga vanvrdskategorier som intervjupersoner som ej utnyttjats sexuellt eller blivit utsatta fr fysiskt vld har uppgett.
Tabell 4.6 Antal vanvrdskategorier rapporterade av personer som varken har uppgett vld eller sexuella vergrepp Antal intervjupersoner 8 48 28 12 6 102

1 kategori 25 kategorier 610 kategorier 1115 kategorier 16 och fler Summa

138

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

4.6

Fyra livshistorier

Nedan beskrivs fyra olika livshistorier. De bygger i frsta hand p intervjuer med de mnniskor som beskrivs, i andra hand p autentiska fllande domar i tingsrtt eller hovrtt dr frvaren i tv fall har nekat till anklagelserna och i tv fall tillsttt vad som lagts honom till last. Dessutom frekommer hnvisningar till utdrag ur journaler och annat arkivmaterial som utredningen haft tillgng till. I ett fall har vi ven redovisat samtida tidningsartiklar som varit relaterade till de fall vi beskriver. De intervjuade personerna r anonymiserade. Hndelsefrlopp, miljer, mnniskor och omstndigheter med anknytning till de beskrivna fallen r ocks kamouflerade fr att omjliggra identifiering av den drabbade. Ambitionen att redovisa mnniskors erfarenheter av vanvrd och vergrepp dr frvare sprats upp och lagfrts, har begrnsats av utredningens tillgng p domar och domstolsprotokoll. Det hr till undantagen att frvarna av den vanvrd och de vergrepp som skett har ftt st till svars infr domstol. Av den anledningen har vi infr denna redovisning varit hnvisade till det ftal intervjupersoner som har bisttt utredningen med den typ av material. Bryta tystnaden Motiven fr att s pass detaljerat som hr beskriva den vanvrd och de vergrepp som intervjupersonerna berttat att de varit utsatta fr r flera. Vi vill ge rttvisa t vad det faktiskt var som intervjupersonerna berttar att de som barn fick st ut med och som s mnga barn valt och vljer att frtiga. Om vi skulle utelmna, frtiga, frminska eller trivialisera dessa berttelser skulle vi medverka till att upprtthlla tystnaden kring vad barn ftt utst och fortfarande utstr. Det vill vi inte.

139

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Att gra det verkliga verkligt Den verklighet som intervjupersonerna hade att frhlla sig till som barn beskrivs av mnga som outhrdlig, smrtsam och obegriplig. Ett stt att verleva som, mnga sedan som vuxna har beskrivit i intervjuerna, lg nrmast till hands var att tiga. Att inte stta ord p vad som hnder blir i barnets vrld ett frsk att gra en outhrdlig verklighet lite mer uthrdlig. Sprket och orden utgr fr barnet p samma gng ett hot och en mjlighet. Att bertta vad man r med om kan i bsta fall innebra att man blir trodd och fr hjlp, i smsta fall att barnet blir n mer utlmnad t en bister verklighet som dessutom verkar gra mer ont nr den r definierad. Som om att prata om verkligheten kan bli detsamma som att skapa den. Att prata om det kan i barnets vrld i vrsta fall upplevas som ett hot mot sjlva verlevnaden och som ngon uttryckte det: Jag var beredd att frsvara tystnaden med mitt liv. I dessa sammanhang r det viktigt att inte vja fr orden. Vi hoppas att ett sdant hr frsk att gra det verkliga verkligt ska inspirera och strka barn och professionella att utmana och urholka tystnaden i dessa avseenden. Validera andras berttelser Ett annat motiv fr att redovisa vergrepp dr frvaren har dmts har att gra med innehllet i de berttelser som vi tagit del av. De innehller, inte sllan, mer eller mindre uppseendevckande uppgifter och detaljer om allvarliga vergrepp och som inte bekrftas av vare sig journalanteckningar, domar eller andra vittnesml. Vi hoppas att en s hr omfattande genomgng av autentiska fall med dokumenterad vanvrd kan bidra till att validera och styrka berttelser om allvarliga vergrepp som inte stds av annat n intervjupersonernas egna minnesbilder. Det ingr inte i utredningens uppdrag att granska motiven fr omhndertagande eller om besluten var motiverade. I de fljande berttelserna finns det emellertid beskrivningar av tiden fre och efter placeringen i den sociala barnavrden. Det motiveras av att vi vill ge lsaren en mer fullstndig bild av personen, miljn och tidsandan. Hur det gick senare i livet fr intervjupersonerna redovisas hr men ocks mer utfrligt fr hela intervjugruppen i kapitel 8.

140

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Expressen Lrdagen den 26 november 1960

4.7

en pojkvasker utan social frankring.

Ngon gng mitt p dagen, mndagen den nionde augusti 1954 gick Lars Peter Andersson ut p grden fr att leka. Han hade fyllt sju r i februari och skulle om ngra veckor brja i frsta klass i Maria folkskola. Han fick fr sig att han skulle ka sprvagn gratis, vilket han hade gjort mnga gnger frut och tyckte mycket om. Han lmnade hemmet vid Sdra station, gick hela vgen till Sveavgen och Odengatan, dr han visste att det gick mnga sprvagnar. Alldeles vid korsningen fick han syn p en affr som slde vykort. Eftersom han var mycket intresserad av att titta p sdana gick han in i affren. Stal tolv vykort Inne i affren var det ingen som brydde sig om honom. P en lg disk mitt i affren fick han syn p en bunt vykort med omslag. Lars Peter kom d att tnka p att han kunde slja vykort p sprvag-

141

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

narna, varfr han tog en bunt och lmnade affren utan att ngon sg det. Sedan kte han runt hela Stockholm med olika bussar och sprvagnar tills radiopolisen tog hand om honom ngon gng p eftermiddagen. Han hade dock aldrig frskt slja ngra kort utan endast kastat bort omslaget. Den nionde augusti sent p eftermiddagen, strax innan stngning terfick Pappershandelsaktiebolaget Frans Svanstrm & Co, Sveavgen 73, mot kvitto 12 st. vykort till ett sammanlagt vrde av 2:25. Enligt polisens frunderskningsprotokoll hade firman igenknt korten som sina egna, men ville inte gra en skriftlig anmlan. Gratiskande och vagabonderande Lars Peter hade redan i tre, fyrarsldern brjat ge sig av hemifrn p egen hand och med tiden blev utflykterna allt lngre. Av bevarade journalanteckningar framgr att han under sina eskapader frdats p jrnvg nda till Nykvarn och Sdertlje frn Stockholms innerstad, ibland i sllskap med mindre barn, som det sades att han lurat med sig. Han blev ofta omhndertagen och hemskickad av polisen d han illa kldd strvat omkring i Stockholm innerstad, ibland sent p kvllar och ntter. Det framgr ocks av handlingarna att Lars Peter blivit omnmnd i tidningarna p grund av sitt omfattande gratiskande och vagabonderande. Drunkningstillbud I mitten av februari 1955 befann sig Lars Peter och tv mindre pojkar p rstavikens is. Alldeles utanfr Tantolundens koloniomrde fll de ner i en vak. En av pojkarna drunknade, sedan Lars Peter frgves hade frskt rdda honom med en btshake. Stmningen i grannskapet blev mycket htsk d Lars Peter ansgs skyldig till kamratens dd. Vid denna hndelse hade Lars Peter nyss fyllt tta r. Tillbudet uppmrksammades av de barnavrdande myndigheterna som sedan tidigare vl knde till Lars Peter och hans familj. Han uppfattades som efterbliven, orolig och ovrdad med bristflliga hem-

142

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

frhllanden. Och av den anledningen placerades han fr utredning p Nybodahemmet. 4.7.1 Placerades p Barnbyn Sk

Ngra mnader senare hamnade han p Barnbyn Sk. Dr beskrevs han i ett utltande som
en pojkvasker utan social frankring och utan frmga till anpassning i ngot sammanhangsom en psykotiskt frvirrad pojke, helt behrskad av driftsartade impulser i olika riktningar. (driva omkring, rymma, snatta, etc.)

Vggterapi Nr Lars Peter intervjuades i Vanvrdsutredningen om sin tid p Sk framhll han att han r dubbel i sitt frhllande till Sk. Han menar att det p mnga stt var en bra tid. Han erbjds skola och fasta rutiner, hade vuxna som han knt an till och som brydde sig om honom. Han fick flera kamrater som han hllit kontakten med ven senare i livet. Han r dock kritisk till att den lt-g mentalitet som rdde p Sk. Man kunde brnna ner ett helt hus utan att det gjorde nt och om barnen ville s fick dom rka fastn dom bara var tio r. Han minns att det frekom en omrstning om just rkningen som barnen vann. Han r ocks kritisk till den s kallade vggterapi som tillmpades, speciellt vid tillfllen nr pojkarna hade ertappats med att sniffa thinner. Lars Peter beskriver hur han och andra pojkar fick stlla sig mot en vgg och motta knytnvsslag mot ansikte och kropp tills de fll ihop. Drefter fick de resa sig och proceduren upprepades. Detta hnde flera gnger berttade Lars Peter. Ett annat namn p denna behandling gick under benmningen elementvalsen, berttade Lars Peter. I sin avhandling En gng skpojke 7 analyserar Britt Jonsson 20 intervjuer med fre detta skpojkar. Dr omnmns ocks denna behandling som vggschottis. Nr ngon hade ertappats med ha gjort ofog beskrivs att P Sk var ritualen den att Gustav skulle
7

Jonsson, Britt, En gng Sk-pojke-: en studie av 20 f d Sk-pojkars erfarenheter av Barnbyn Sk, Univ., Diss. Stockholm: Univ. Stockholm, 1990.

143

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

tala med alla inblandade. Det hela avslutades ofta med en vggschottis. Gustav vart helvild, d kte man mellan elementen, berttar en av hennes intervjupersoner. Nr personalen p Sk i flera tidningsreportage frn den hr tiden (Expressen, Dagens Nyheter nov-1960) stlls till svars fr den hr behandlingen som rapporterats av flera barn, frnekades all anvndning av vld och fysisk bestraffning. Personalen gr med p att barn ibland hlls fast med vld, brs ut eller brs in nr de verreagerar, fr raseriutbrott eller blir hysteriska. I en intervju med personalen hnvisas till en praktikant som vid ngot tillflle i barnens nrvaro anvnt begreppet vegetoterapi 8 . Detta tror man mjligtvis att barnen felaktigt uppfattat som vggterapi. Sexuella vergrepp Lars Peter berttade under intervjun att det ven frekom sexuella vergrepp p barnbyn. Han berttade att ldre pojkar utnyttjade yngre, tvingade dem till sexuella aktiviteter i kojor och p undanskymda platser. Detta var ngot som inte uppmrksammades av personalen, eller s ville man inte ltsas om det, trodde Lars Peter. Det frekom ven att vuxna i personalen drog in barn i sexualiserade sammanhang, berttade Lars Peter. P femtiotalet fanns det flera anstllda som var pedofiler, som arbetade p Sk. Han mindes ngon som bodde i Lngan, en lrare som brukade visa film med nakna gubbar fr pojkarna och att det fanns en sopkare som med en fllkniv vid ett tillflle hade tilltvingat sig sexuella tjnster av honom. Han berttade ocks om en anstlld som en gng hade lurat in honom i en koja som barnen hade byggt p barnbyns omrde och dr frmtt Lars Peter att dra (onanera) t honom.

8 Vegetoterapin gr ut p att med hjlp av tryck eller massage mjuka upp muskelpansaret s att de vegetativa funktionerna, ssom matsmltning, andning och orgasm, kan f fritt utlopp. ven andningsvningar ingr i terapin, d en ytlig andning r ett stt att reducera energiproduktionen i kroppen och drmed ven hlla ngesten i schack. Allt eftersom spnningarna lses upp kan minnen frn barndomen vckas och levas ut. Alternativa terapier en kartlggning SOU 1989:62.

144

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Mordet p Hammarby idrottsplats Lars Peters uppgifter om anstllda med pedofila bjelser bekrftas av tv domar frn december 1960, efter en rttegng vid Sollentuna och Frentuna domsagas hradsrtt. Tv lrare p Barnbyn dmdes fr otukt och tjnstefel vid ett stort antal tillfllen med minderriga elever p Sk. Den hr s kallade homosexskandalen p Sk vckte p sin tid stort uppseende i pressen sedan en 19-rig diversearbetare och f.d. skpojke erknt hur han omtcknad av thinner och alkohol frgripit sig p och ddat en 10-rig pojke p Hammarby idrottsplats p kvllen den 10 oktober 1960. Frvaren berttade att han som tioring varit placerad p Sk och dr ftt lra sig homosex. Homosexskandal I rttegngen mot de tv lrarna erknde de vad som lades dem till last. Den ene lraren dmdes till 18 mnaders straffarbete ovillkorligt fr att vid cirka 140 tillfllen ha frmtt 2 minderriga pojkar, elever p Sk, till otukt. Vid ngra tillfllen hade han varit ifrd kvinnounderklder som han ltit gossen avklda honom. Vid ett annat tillflle hade han sttt gmd i en garderob i sin lrarbostad p Sk och ltit tv gossar onanera t varandra, den ene ovetandes. Den andre lraren dmdes till 4 mnaders straffarbete ovillkorligt fr otukt vid tta tillfllen med minderrig elev vid Sk. Bda lrarna hade slutat sina anstllningar p Sk nr de greps och frhrdes. De beskrev vergreppen som ungdomssynder och sa att de ngrade sig. Jag brjade med homosex av nyfikenhet, sger den ene i en intervju. Den andre sger att han inte vill kalla sin samvaro med Hammarbypojken fr ett krleksfrhllande.
Vi var helt enkelt tv mycket goda kompisar som talade mycket med varandra och ofta var det Hammarbypojken som tog initiativ till otukt, sger han.

Den ene lraren hnvisar dessutom till att homosexuella frbindelser frekom ymnigt bland skolans elever. Enligt en talesman p Sk hade det frekommit homosexrykten under ngra r p femtiotalet, skvaller om homosex, riktat bland

145

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

annat mot en lrare. Men efter samtal med lraren konstaterades att han var mycket omtyckt och varmt religis. Han svor vid Gud att han var oskyldig och misstankarna emot honom avskrevs. Fantasier eller verklighet P frgan frn Expressens journalist om skpojkarna ljuger nr de bekrftar hammarbypojkens uppgifter om promiskuitet och sexuella vergrepp p barnbyn svarar frestndaren p Sk att De ljuger inte. Men detta r inget erknnande frn min sida att eventuella pstenden verensstmmer med verkligheten. Frestndaren fortstter: De svrt skadade barn vi har hos oss upplever fantasier som verklighet. Han fr ett resonemang som gr ut p att barn projicerar (verfr) sin egen rdsla, hat och skrck fr egna knslor och bjelser p andra, som en skerhetsventil fr att inte sjlv duka under. Fr att illustrera detta anfrs ett exempel dr ett barn under en promenad med sin mamma snubblar p en sten och sger: dumma sten, som ett frsvar fr sin egen ofrsiktighet eller fr att inte ha fljt moderns frmaningar om att g frsiktigt. Frestndaren menar att personalen p Sk dagligen mter denna typ av frsvarsmekanismer fr det barnen inte orkar med sjlva.
Den strykrdde pojken gr ls som en furie p terapeuten men beskyller terapeuten fr att istllet sl honom. Det finns den ihjltjatade pojken eller flickan som oavbrutet tjatar p en moltigande terapeut, men terapeuten beskylls fr tjat. Samma sak gller fr sexuella problem, fortstter frestndaren. En homosexuell med djupt liggande skrck fr sin bjelse frsker befria sig genom att beskylla ngon fr vergrepp. Det r allts fria fantasier men den sjuke upplever det som verklighet. Han ljuger inte ven om det inte r sanning. Ur vr synvinkel r det en del av skadan hos den sjuke och dessutom en del av behandlingen. Vi p Sk blir dagligen beskyllda fr allt mjligt ven homosexualitet. 9

Expressen 27 november 1960.

146

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Sexualfixerad Av journalanteckningarna frn barnbyn framgr att Lars Peter under sina terapitimmar med psykologen uppvisar symtom p vad hon uppfattar som sexualtrauma eller sexualneuros. Han beskrivs som sexualfixerad, upptagen av sex, frgar ofta om sex, anvnder sig av ett sexualiserat sprk, ritar bilder av frstorade manliga knsorgan. Det framgr inte av anteckningarna att detta skulle kunna sttas i samband med eventuella sexuella vergrepp p barnbyn, i stllet talas det vagt om en gubbe i en port. Knyta an till en vuxen Det bedmdes efter en tid att Lars Peter var fr svrt skadad fr att kunna bo kvar p Sk. Han kunde inte tillgodogra sig lekterapin, testresultaten och personalens observationer gav vid handen att han var obegvad, p grnsen till debil, fladdrig, ljg, snattade och rymde s fort han kom t. Man bedmde att han behvde vara tillsammans med en vuxen som han kunde knyta an till och som enbart gnade sig t honom. Drfr blev det bestmt att Lars Peter skulle f flja med en av barnbyns praktikanter, Inga, till Frankrikes sydkust och bo dr med henne under en tid. Formellt lstes detta genom att Lars Peter fosterhemsplacerades hos praktikanten innan resan. Lars Peter berttade under intervjun att de ganska snart blev bestulna p reskassan och drfr fick lifta genom Europa fr att komma fram. Av Lars Peters berttelse och bevarade anteckningar framgr att vistelsen i Frankrike varade i ver ett r. Det var meningen att Lars Peter skulle f skoluppgifter snda till sig frn Sk, vilket enligt honom aldrig skedde. Han berttade under intervjun att Inga i stllet gnade sig t att umgs med olika franska mn som hon stiftade bekantskap med p orten. Lars Peter lmnades ofta vind fr vg. Han mindes att han ofta vistades i hamnen och blev bekant med de fiskare som hll till dr och lrde sig prata lite franska som han fortfarande kommer ihg lite av. En dag, berttade han, blev han varse hur Inga hll p att flyta till havs, sedan hon somnat p en gummimadrass. Med hjlp av Lars Peter och hans fiskarevnner kunde hon dock s smningom rddas.

147

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

4.7.2

Ur askan i elden

Efter hemkomsten frn Frankrike ordnades det med ett fosterhem p ett relativt stort jordbruk i sdra Sverige t Lars Peter. Detta var att hamna ur askan i elden, berttade han. Han blev som tolvring systematiskt utnyttjad som obetald arbetskraft. Tillsammans med grdens drngar skulle han utfra tungt jordbruksarbete och om han inte orkade eller inte ville, blev han slagen, bde av bde drngarna och bonden, som enligt Lars Peter hade hnder stora som dasslock. P ntterna sov han tillsammans med drngarna p ett loft dr ocks pigorna bodde. Ngon skolgng var det inte tal om. Sexuellt utnyttjad av prsten Lars Peter berttade under intervjun att han, eventuellt i samband med konfirmationsundervisningen, vid ett flertal tillfllen, blev sexuellt utnyttjad av prsten i byn. Prsten menade att det var Lars Peter som var syndig, att det var hans fel att prsten fick syndiga tankar och att de bda riskerade att drabbas av Guds straff, i synnerhet om Lars Peter berttade om vad som hnt fr ngon enda. Lars Peter har inte nmnt ngot om dessa vergrepp innan intervjutillfllet och blev mycket berrd av minnena. 4.7.3 En bra placering

Efter hndelserna med prsten avvek Lars Peter frn fosterhemmet. Han frskte ta sig till Stockholm och sina biologiska frldrar genom att stjla en bil, men blev upptckt och greps av polisen. S smningom placerades Lars Peter i ett nytt fosterhem i Vstsverige, hos ett ldre par med vuxna barn. Fosterfadern arbetade p SJ och fostermodern drev en mindre konditorirrelse. Om detta fosterhem har Lars Peter inget ont att sga, snlla mnniskor som hade tlamod och gldje. Han blev kvar hos dem tills han blev myndig, hjlpte till med konditoriet och arbetade ven p ett keri som massck (medhjlpare). Lars Peter hll kontakt med fosterhemmet nda upp i medelldern och uppfattade fosterfrldrarnas egna barn som sina syskon.

148

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

4.7.4

Efter den sociala barnavrden

Hamnade i kriminalitet Nr Lars Peter blev myndig tervnde han till Stockholm, tog upp kontakten med sina biologiska frldrar, frskte bo tillsammans med dem, men hamnade tmligen omgende i drogmissbruk och kriminalitet. Nr han var 23 gjorde han sin frsta volta p Hrnsandsfngelset, efter att frst ha suttit ngra r p ungdomsvrdskolan Fagared. Sedan fortsatte det med droger, stlder, bedrgeri, misshandel, mordbrand, avbrutet av perioder med kortare och lngre fngelsevistelser, kortare och lngre frsk med familjeliv och hederligt arbete. Lars Peter har varit gift en gng, har tre vuxna dttrar som han inte har ngon kontakt med. Han tror att han har tv barnbarn som han tnker mycket p. Periodvis har Lars Peter haft tankar p att gra slut p sig och frsvinna fr gott. Han har d tittat efter lmpligt stt att gra det p dock utan att serist frska. Sjukpensionerad I dag r Lars Peter sjukpensionr sedan 17 r tillbaka och har en srbo. Sedan barndomen har Lars Peter varit mycket fst vid hundar som han alltid lyckats f en alldeles speciell kontakt med. I dag har han tv bordercolliehundar t vilka han i princip gnar all sin tid. Skitig, skrubbad och chansls Nr Lars Peter ser tillbaka p sitt liv menar han att han aldrig egentligen fick en rimlig chans till ett normalt liv. Han hade en utvecklingsstrd storebror som tog all frldrarnas tid och omsorg. Lars Peter tror sjlv att han hade alla bokstavsdiagnoser som finns, kunde inte sitta still och koncentrera sig, ftterna och hnderna drog jmt ivg med mig.

149

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Den enda hjlp han fick var piller som drogade ner mig och som han sjlv tror bidrog till att han disponerades fr att sniffa thinner och injicera narkotiska preparat. Han fick ingen utbildning. Han lmnades tidigt vind fr vg utan mjlighet att ta hand om sig sjlv, skitig, skrubbad och skrapad, taskigt med kk. Frldrarna var fr fattiga, lgenheten fr trng och elndig, morsan fr nervs och farsan, en misslyckad konstnr, lttretad och vldsam, samt begiven p sprit. Grannarna dr han bodde hade det likadant. Han hade ingen att se upp till och ty sig till och blev drfr ett ltt byte fr sdana med skumma avsikter, som han sjlv sger. Han menar att familjen skulle ha ftt samhllets std i hemmet, med brodern, med boendet, med ekonomin. Men p den tiden var det inte s viktigt med oss fattiglappar, vi stod ju i alla fall p bena. Lars Peter menar att hans pappa var ngot slags svarta fret i en familj dr det fanns flera dugliga, kompetenta och utbildade mnniskor med resurser. Varfr fanns det ingen hjlp att f drifrn, undrar han. Det allra vrsta P frgan vad som var det allra vrsta Lars Peter rkade ut fr nr han var placerad i den sociala barn- och ungdomsvrden, drog han sig till minnes en episod frn sktiden dr ngra pojkar hade bundit fast honom vid ett trd. Dr fick han fick st i timmar med en nedkissad strumpa nedtryckt i munnen. Han ndrade sig dock snabbt och berttade om nr han hade ftt en egen vit kattunge, ocks under sktiden, som han en morgon upptckte var frsvunnen. Nr han begav sig ut fr att leta efter kattungen hittade han den drnkt i en sck nere vid badplatsen p Sk. 4.7.5 Kommentar

Berttelsen om Lars Peter handlar frsts om mer n hans specifika upplevelser och erfarenheter. Den handlar ocks om hans samtid fr ganska precis femtio r sedan, om synen p friskt och sjukt,

150

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

synen p barn och barns inre. Det handlar om barns berttelser, symtom och behandling. Lars Peters historia visar oss ocks p vilken betydelse det hade fr honom att ha turen att hamna bland hyggliga mnniskor som ville honom vl. Under ngra r hade han det riktigt bra, vilket kom att ha livslng betydelse fr honom. I denna kommentar uppehller vi oss i huvudsak vid hans tid p Barnbyn Sk. Dr fanns ledande representanter fr den tidens spetskunskap. De var i entusiastisk pionjranda besjlade av en bred tilllmpning av frmst psykoanalysens teoribildningar. De ville frst och tolka barns symtom och berttelser som uttryck fr fantasier och strt driftliv. Det nya i detta tnkestt var att barns symtom skulle tolkas och synliggras snarare n att uppfostras bort, bestraffas och korrigeras, vilket tidigare varit vgledande fr den tidens sociala barn- och ungdomsvrd. versltande attityder Vid granskning av de reportage som fljde i spren av den s kallade homosexskandalen p Sk sls vi av den versltande, ursktande, frnekande och frminskande attityd som skpersonalen gav uttryck fr. I detta resonemang reserverar vi oss frsts emot eventuella frvanskningar och felcitat som kan ha frekommit i medias reportage och intervjuer. I en intervju med ngon av de talade lrarna framhlls att det var barnen sjlva som tog initiativ till homosex, att det rdde en sexuellt laddad atmosfr p Sk som kan vara svr att st emot i den nrhet som krvs fr den behandling som bedrivs p barnbyn. Det talas om ungdomssynder och nyfikenhet, frn frvarnas sida, att homosex r ett problem i all barnavrd. I beskrivningen av det intrffade noterar vi att man vid den hr tidpunkten nnu inte brjat kl vuxnas vergrepp mot barn i termer av just vergrepp och vldtkt. Homosex fr bli ett diffust och svrtolkat samlingsbegrepp som rymmer den tidens grumliga frestllningar nr det gller barns ansvar och egen skuld nr de utnyttjats av vuxna fr sexuella ndaml. I sin avhandling 10 om synen barn och barns sexualitet ger sa Bergenheim ett flertal exempel frn just Barnbyn Sk som beskriver
10 Bergenheim, sa, Barnet, libido och samhllet: om den svenska diskursen kring barns sexualitet 19301960, Hglund, Diss. Ume: Univ. Grngesberg, s. 142, 1994.

151

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

hur man p den tiden frskte hjlpa barn att bli av med sina sexuella hmningar vilket man ansg var viktigt fr deras rehabilitering. Detta tog sig bland annat uttryck i att barn och ungdomar uppmuntrades till vad som i dag skulle beskrivas som grnslst sexuellt beteende. P liv och dd Vi menar med utgngspunkt i Lars Peters historia att skerheten i dessa avseenden fr barn med samhllet som frlder i bokstavlig mening kan vara en frga p liv och dd. Vi pstr frsts inte att det var skpersonalens ofrmga eller ovilja att ta homosexryktena p allvar som var orsaken till mordet p den 10-rige pojken. Vi menar dock att de vergrepp som den nittonrige fre detta skpojken, som mrdade tioringen varit utsatt fr, inte saknat betydelse fr vad som sedan hnde. vergrepp som pojkar och flickor blev utsatta fr och fortfarande blir utsatta fr, kan ha avgrande betydelse fr hur destruktivt, grnslst eller vldsamt de behandlar andra och sig sjlva senare i livet. Vi menar att ett synstt p fantasi och verklighet p barn och barns berttelser, som intervjun med skpersonalen i Expressen ger uttryck fr, har fungerat som en mjliggrare av de vergrepp som skpojkarna utsattes fr. De tankar och de teorier som utvecklades vid Barnbyn Sk under de hr ren och senare har ocks haft stor betydelse fr innehll och metodutveckling i den sociala barnavrden lngt fram i tiden. Arbetet p barnbyn och arvet drifrn har bidragit till vrdefull kunskapsutveckling inom omrdet och kommit mnga barn och ungdomar tillgodo. Resterna av de numera frlegade synstt som delvis avspeglas i berttelsen om Lars Peter och hans tid p Sk kan dock fortfarande dyka upp i diskussionen om barns trovrdighet, nr det till exempel gller barns berttelser om sexuella vergrepp.

152

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Myntets tv sidor Frhoppningsvis har senare tiders barnrttsfokus, forskning och kliniska erfarenheter bidragit till att vi nu gradvis verger ett sdant utprglat vuxenperspektiv till frmn fr mer barnorienterade synstt. Vi har brjat frhlla oss till det dilemma det innebr att detta mynt har tv sidor, som dessutom mste betraktas samtidigt. Ibland verensstmmer barns berttelser med verkligheten och ibland inte

4.8

Schack p Skrsbo

Per hade just frlorat i skitgubbe, nr Farsan dk upp. Han var fritidsledare p pojkhemmet och kallades s fr att han ansg att han var som en far fr pojkarna p Skrsbo, vilket han ocks grna ppekade. Farsan undrade om det var ngon av pojkarna som ville flja med honom till hans rum och spela schack. Det r din tur, sa han och pekade p Per. Enligt vad som framgr av senare polisfrhr spelade de schack med varandra i ungefr 2025 minuter, sent en sndagskvll i brjan av maj 1951. Inledningsvis fanns ocks en annan pojke med i rummet som fljde schackspelet. Nr denne pojke hade avlgsnat sig freslog Farsan att de skulle ta p sig pyjamas, lgga sig p sngen och lsa en novell. Lsa Elddonet Per drog sig till minnes under Vanvrdsutredningens intervju med honom att det handlade om HC Andersens berttelse Elddonet. Nr de hade lst frdigt slckte Farsan lampan och brjade knppa upp pyjamasjackan p Per och stryka honom ver brstet. Sedan blev Farsan hftig berttade Per i polisfrhren och tog av Pers och sina egna pyjamasbyxor, lade Per ovanp sig sjlv, fr att sedan sjlv lgga sig p Per. Han kysste och hade sig, berttade Per. Av domen framgr att NN gned sin manslem mot Pers mage, tills NN fick utlsning och gned jmvl Pers manslem till Per fick sdesavng. Eftert torkade Per av sig p magen med sin pyjamasjacka.

153

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Ringade in flckarna Ungefr vid midnatt gick Per, rdd fr att snubbla i den mrka branta trappan, till sitt rum med pyjamasjackan i handen och med Farsans ord det hr stannar mellan oss, inte ett ord till ngon, som enda sllskap. Vl inne p sitt rum tog han fram en kulspetspenna, ringade in flckarna p pyjamasjackan och gmde den under kudden. Nsta morgon gick han till frestndarinnan, visade de inringade flckarna p pyjamasjackan och berttade om vad som hade hnt. Frestndarinnan tog honom p stort allvar och gjorde redan samma dag en polisanmlan. Otukt med sex minderriga pojkar Av domen den 17 oktober 1951 framgr att fritidsledaren erknner att han vid ett stort antal tillfllen bedrivit otukt med sex minderriga pojkar, samtliga intagna fr vrd p Skrsbo. Fr detta dmdes han ovillkorligt till tv rs straffarbete. I samband med att sanningen om fritidsledarens vergrepp p skrsbopojkarna uppdagades, gjorde fritidsledaren ett allvarligt men misslyckat sjlvmordsfrsk genom att med rakblad skra sig i handleden. Enligt vad Per berttade under intervjun suiciderade fritidsledaren efter sitt straff, ngra r senare. n i dag r detta ngot som Per anklagar sig sjlv fr, att det var hans fel att Farsan tog livet av sig. I tid och otid Under Vanvrdsutredningens intervju med Per berttade han om hur pojkarna p Skrsbo brukade frsvinna in p Farsans rum i tid och otid, hur de byggde tlt av sngklderna och dr satt och onanerade t varandra i Farsans syn. Han mindes ocks hur han i en koja i ett trd blev bunden av de andra pojkarna och utsatt fr tvngsonani. En av lrarna p Skrsbo hade en tik, en Lassiehund, collie, som pojkarna vid flera tillfllen hetsades att stta p, berttade Per. Vid dessa tillfllen var bde Farsan och lraren nrvarande. P frgan hur detta gick till svarade Per, att man fick ppna gylfen, ta fram vad man hade och sen stod man dr och bufflade, rdd fr att hunden skulle
154

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

vnda sig om och bita en i snoppen, men den var snll och stod still. Lynchstmning Nr det stod klart fr pojkarna p Skrsbo att det var Per som hade skvallrat och satt dit fritidsledaren, blev hans situation p Skrsbo ohllbar. Han blev slagen och hotades med mer stryk av de andra barnen, som var i upprorsstmning. Det var rena lynchstmningen, berttade Per under intervjun. Det finns ett brev bevarat i de handlingar Per har ftt ut frn arkiven frn en av pojkarna som Farsan utnyttjat sexuellt. I brevet beskriver pojken hur mycket han och de andra pojkarna lngtar efter Farsan, hur ledsen han r fr att polisen har tagit honom. Han beskriver hur uppochnedvnt allt blivit, att de varit p taken och slagit snder tegelpannor, krossat ett vxthus och en jrnspis p tie minuter och att allt r ett hlvete. Han berttar om att Per mste bort och hur han frnekat fr polisen att Farsan skulle ha tallat p honom. Han slutar brevet med mnga pussar och kramar. Den rddande ngeln Det bestmdes att Per skulle flyttas. Som en rddande ngel, dk farbror Olle upp. Han hade sjlv varit fosterbarn, studerade till folkskollrare och brukade arbeta extra p Skrsbo. Olle och Per kom mycket bra verens och Olle hade visat Per mycket uppmrksamhet och uppskattning, bland annat presentat honom en riktig filmprojektor som han kunde titta p 16 mm film i. Per erbjds att tillflligt f bo hemma hos Olles fosterfrldrar som han beskriver som bra mnniskor, mycket snlla. Per berttade under intervjun att Olle vid tv tillfllen, nr han hlsade p hos fosterfrldrarna kommit in till Per fr att sga god natt, velat att han skulle bertta om vad det var Farsan hade gjort med honom och de andra pojkarna. Drefter hade han lagt sig ovanp Per i hans sng och juckat, utan att sga ett ord. Per berttade hur frtvivlad detta gjorde honom. Han knde sig ensam

155

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

och vergiven och tyckte inte att han hade ngon han kunde ty sig till och lita p. Minkfarm Efter den tillflliga placeringen hos farbror Olles fosterfrldrar placerades Per i ett fosterhem i Skene. Fosterfamiljen drev en minkfarm och hade tv dttrar som gick i skolan. Dr frvntades han, en regnig vinter utfodra minkar, avliva minkar, fl minkar, jaga minkar som hade rymt, laga burar, rengra burar, frn tidig morgon till sen kvll, trots att han egentligen skulle g i skolan. Per minns att familjen hade en stor radiogrammofon i vardagsrummet och Per var den ende som kunde skta den, stlla in den, stnga av och p den. Han beskrev under intervjun hur han under arbetet med minkfarmen stndigt blev avbruten av huset dttrar fr att det var ngot med radiogrammofonen som skulle gras. Per var tvungen att ta av sig alla blta klder innan han fick g in i vardagsrummet och sen stta p sig dem igen. Per stod inte ut mer n ngra mnader och beslutade sig fr att rymma. Med hjlp av en stulen traktor och de pengar han hade tjnat p minkfarmen kpte han en bussbiljett till Stockholm. Dr skte Per upp farbror Olle som han hade ftt reda p arbetade som lrare p Barnbyn Sk efter en kortare sejour p Rby ungdomsvrdsskola. Farbror Olle arbetade p Barnbyn Sk I Pers tankevrd var farbror Olle trots allt ngon som hade visat att han brydde sig om Per och som Per ville och hoppades skulle vara ngon som han kunde lita p och f hjlp av. Han beskrev under intervjun hur brydd farbror Olle blev av att hitta Per sittande p farstubron till hans tjnstebostad i Lngan p Sk. Farbror Olle tog honom genast tillbaka till Stockholm, gick upp p Vasagatan 2325, dr Barnavrdsnmnden lg och tog ut en enkel tgbiljett till Bors, en biljett som han korsade med en blckpenna s att jag inte skulle kunna slja den.

156

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Vid genomgng av intervjumaterial, domar och journalanteckningar visar det sig att farbror Olle var identisk med den lrare p Sk som flera r senare dmdes till 18 mnaders straffarbete fr att under flera r i mitten av femtiotalet ha frgripit sig p tv skpojkar vid ett stort antal tillfllen. Konflikter med styvmodern var upprinnelsen Per frbannar sin styvmor som han menar sg till att han hamnade p Skrsbo hsten 1949. Han beskriver sin styvmor som en riktig Raskenstam, som var ute efter faderns pengar och trodde att hon sg ut som Vera Lynn. I sjlva verket sg hon ut Bette Davies i Baby Jane, menade Per. Fadern kom frn en hgborgerlig milj och hade en del rvda pengar. Ideliga konflikter uppstod mellan Per och styvmodern, oftast om bagateller, om bordsskick, eller s anklagade hon honom fr att olovandes ha genomskt hennes fickor, handvska eller byrldor, kastat bort eller gmt mat hon lagat. Hon kom ofta med den typen av beskyllningar som ibland stmde men oftast inte. Detta bidrog till att Per drog sig fr att komma hem, frsvann ut s ofta han kunde eller stngde in sig p sitt rum, blev tystlten och inbunden, svarade korthugget och snsigt vilket ytterligare frargade styvmodern. Dessutom var hon inte snll emot min pappa. Per blev med tiden allt oftare vittne till hur styvmodern var sarkastisk och psykande och till och med hotfull. Per tror att styvmodern tyckte att Per var i vgen, frsvarade fadern och strde hennes planer och drfr skulle han rjas ur vgen. Styvmodern hade ocks egna barn som inte var sena att sp p konflikterna mellan henne och Per, som lt honom f veta vilket elndigt kryp han var. Till sist blev situationen ohllbar och delvis fr att rdda sin son gick fadern med p att Per skickades till Skrsbo, som han hade ftt fr sig var en internatskola. P sensommaren 1949 hade Per tillsammans med ngra kamrater brutit sig in i en sommartom skola, vernattat, hittat cigaretter som de rkt, lnsat vaktmstarens kakfrrd och gjort sig skyldiga till vandalisering. Detta var den utlsande orsaken och den officiella anledningen till att Per placerades p Skrsbo.

157

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

4.8.1

Efter den sociala barnavrden

Msskalle p Svenska amerikalinjen Per skrevs ut frn Skrsbo 1952 nr han var 15 r fr att bo hos sin biologiska mamma. Han hade under hela placeringstiden haft viss kontakt med henne och hon hade gift om sig. Trots att han endast hade oavslutad folkskola att falla tillbaka p kunde Per brja arbeta som garderobir och smrgsnisse p ett finare hotell i staden. 17 r gammal gick han till sjss som msskalle p Svenska Amerikalinjens fartyg M/S Kungsholm. Sedan han mnstrat av ngra r senare har han i huvudsak frsrjt sig inom restaurangnringen och ven drivit egna restauranger. Per r i dag lderspensionr, gift sedan ver trettio r. Han har inga egna barn. Skuldknslor och depressioner I vuxen lder har Per plgats av terkommande depressioner och har i perioder varit inlagd p psykiatrisk klinik fr el- och insulinbehandling. Han har genom livet plgats av skuldknslor fr Farsans sjlvmord. Fortfarande drmmer han mardrmmar om vergreppen p Skrsbo, svettas, vaknar och skriker. Han beskriver sitt sexualliv som uruselt. Han str inte ut med nrhet, berttade han under intervjun, blir ledsen och fr ngest, den riktiga gldjen infinner sig aldrig. Per terkom vid flera tillfllen under intervjun till hur besviken han har varit p att han inte fick ngon riktig utbildning. Han tror att en riktig utbildning skulle ha kompenserat fr det han fick utst av vergrepp och terror, gett honom sjlvfrtroende. Per menar att han alltid haft ltt fr att lra och borde ha kunna prestera bra ven i mer kvalificerade utbildningssammanhang. Skolan p Skrsbo menar han var ett skmt och hnvisar till att det var lraren som skulle ha dem att stta p hunden i stllet fr att bedriva undervisning. Han r ocks bitter p sin pappa som inte genomskdade styvmodern och stllde sig p Pers sida gentemot henne. Och fr att han glmdes bort av sin pappa under de r han var placerad. Fadern avled nr Per var till sjss och Per menade under intervjun att han fortfarande br p denna besvikelse. Per menar att hans rddning har varit att han alltid studerat hur andra som han beundrar gr och blivit bra p att imitera dem.
158

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

P s stt har han kunnat passera som utbildad och bildad, med fint stt, trots att det bara r ett utanpverk. Inuti knner han sig fortfarande som en nolla, rdd och osker och utlmnad 4.8.2 Kommentar

Det finns flera skl fr oss att bertta om Per. Det som frst slr oss handlar om de starka band som ofta terfinns mellan offer och frvare, dr vergreppen sker inom ramen fr en relation som frvaren har byggt upp med sina offer ofta under lng tid. Den obrottsliga och skamfyllda lojalitet som barnen inte sllan visar frvaren och som illustreras av det bevarade brevet r en av de mest avgrande faktorerna nr det gller barnens tystnad och deras ovilja att bertta om vad som hnt. Barnen slr i sin frtvivlan och sitt raseri snder en jrnspis och ett helt vxthus p tie minuter och r p vg att lyncha Per fr det han berttat. De knner sig i hgsta grad delaktiga, vilket de ju i ngon mn ocks r, ven om de inte r ansvariga. Exemplet illustrerar hur viktigt det r att skilja p delaktighet och ansvar nr det gller den hr typen av sexualiserade relationer mellan vuxna och barn. Exemplet visar oss ocks p allvaret och de desdigra konsekvenserna fr de inblandade, svl offer som frvare, Farsans sjlvmord och Pers skuldknslor fr detta lngt upp i vuxen lder. Per beskriver att han var ett begvat barn. Han skulle ha beretts mjligheter till ordnad skolgng och skulle med all skerhet enligt vad han sjlv sger kunnat fullflja hgre studier. Vi tnker att detta skulle kunnat ha kompenserat fr den brckliga sjlvknslan som konflikterna med styvmodern bidrog till. Vi har inte i Pers arkivmaterial kunnat se att ngra ansatser gjordes nr det gllde att tillfrskra Per en god skolunderbyggnad. Han erbjds inte ens mjligheten att fullgra vad som p den tiden kallades skolplikt. Dessutom illustreras hur en man med uppenbar pedofil lggning sker sig till det ena pojkhemmet efter det andra, knyter de hr mnga gnger vergivna barnen till sig, begr vergrepp som frkls i termer av lek, nyfikenhet, vnskap, frtroende, nrhet och msesidighet.

159

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

ven i detta exempel konstaterar vi att barnens skerhet i dessa avseenden i bokstavlig mening r en frga p liv och dd, med i allra hgsta grad livsavgrande konsekvenser fr de inblandade.

4.9

Salimes hemlighet

Brje och Angelica hade en bild p en hund med lnga ron p sin ytterdrr. Salime brukade sjlv ta hissen ner till dem. Det hade hon gjort sedan hon var tre r, flera gnger i veckan, speciellt efter att de skaffat frg-TV. Hon fick mellanml, kunde leka med deras hund och titta p sina favoritprogram, Professor Balthazar och Fablernas vrld. Ibland fick hon ocks flja med dem till deras lantstlle i Norrtlje nr de kte dit ver helgen. Angelica och Brje bodde i samma hus som Salime och hennes frldrar. De hade brjat trffas i trapphuset och Salime hade ftt flja med dem in eftersom hon var s frtjust i deras lilla hund, en vit dvrgpudel som hette Minnie. Dagmamma Nr Salime var fyra kunde hon prata bttre svenska n bda sina frldrar, mycket tack vare Angelica och Brje. I lgenheten, tv trappor upp, hade hennes mamma fullt sj med en nstan nyfdd lillasyster. Nr mamman s smningom skulle brja lra sig svenska behvde familjen en dagmamma fr systrarna. Salimes pappa var borta hela dagarna. Han hade ganska omgende sen familjen kom till Sverige frn Turkiet brjat slja frukt och grnt tillsammans med en landsman. Eftersom Salime redan var bekant med Angelica och Brje tillfrgades Angelica om hon kunde tnka sig att vara dagmamma till Salime och hennes lillasyster. Angelica hade fst sig vid Salime och var dessutom utan arbete sedan ngot halvr, d hon hade ftt sluta som kontorist p den speditionsfirma dr Brje arbetade som chauffr. Drfr tackade hon ja till erbjudandet att bli dagmamma. vergreppen brjar Salime tillbringade alltmer tid med Angelica och Brje. Hon brjade betrakta dem som sina extrafrldrar och de uppfattade henne alltmer nstan som sin egen dotter. Nr de i slutet av 1970-talet kpte

160

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

husvagn fick Salime flja med dem p semester till Lysviks camping vid Frykensjarna i Vrmland. Drifrn har Salime de frsta minnena av de vergrepp som Brje utsatte henne fr under strre delen av hennes uppvxt. Hon var d knappt 10 r gammal. I polisfrhren berttade Salime att Brje och Angelica festade med en annan familj p campingen och att hon d blev trtt och gick till husvagnen fr att sova. Hon vaknade av att Brje kom in i husvagnen, stngde drren och gick fram till den plats dr Salime lg och sov. Brje brjade smeka henne ver ryggen och stjrten, stack in handen innanfr hennes underbyxor och vidrrde hennes kn. Salime ltsades sova och vgade inte sga ngonting. Brjes tafsande varade i hgst tio minuter, trodde Salime och avbrts av att Angelica kom in i husvagnen. Vid nsta tillflle ngra dagar senare, ocks i samband med att de vuxna festade, kom Brje in i husvagnen nr Salime hade gtt och lagt sig. D tog han av sig sina egna klder, lade sig bakom Salime och brjade smeka henne ver brstet, magen och stack ven in handen innanfr hennes underbyxor och vidrrde hennes kn. ven denna gng kom Angelica efter en stund in i husvagnen och Brje drog sig tillbaka till sin sng. Salime vgade inte bertta fr ngon om vad som hnt. Eftersom hon hade ltsats sova s visste ju inte heller Brje att hon visste vad han hade gjort. P s stt gick det lttare att tnka att det som faktiskt hade hnt, egentligen inte hade hnt. Blod p lakanet Salime fortsatte att hlsa p hos Brje och Angelica, g ut med Minnie, titta p TV och flja med p husvagnsutflykter. Nr Salime gick i femman hade Angelica brjat arbeta natt p sjukhuset, vilket ledde till att Salime ofta blev ensam med Brje p kvllarna och ntterna, om det var s att hon sov ver. Vid ett sdant tillflle genomfrde Brje det frsta samlaget med Salime, efter att frst ha smekt och kladdat p hennes kropp. Hon hade d nnu inte ftt sin frsta menstruation. Han kom in fr att sga god natt, men bar in henne i sovrummet. Han anvnde inget skyddsmedel och det kom blod p lakanet, berttade Salime i polisfrhret. Angelica sg blodet nr hon kom hem och undrade vad

161

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

det var. Salime svarade att hon ftt sin menstruation och Angelica njde sig med det. ver hundra vergrepp Drefter genomfrde Brje, enligt domen, ver hundra samlag med Salime tills kontakten avbrts, ungefr 1982, d hon var tolv r gammal. Vldtkterna gjorde ont och Salime var rdd, i brjan fr att det gjorde ont och senare nr hon frstod vad det var han gjorde, fr att bli gravid. Av domen frn 1988 framgr att hon ocks fick onanera t Brje och att han berrde hennes kn med sin hand och tunga. Salime berttar att hon frskte skylla p allt mjligt fr att slippa; magont, huvudvrk, illamende, trtthet, menstruation, men ingenting hjlpte. Hon frskte till och med knuffa undan honom, sger hon. Salime trodde att vldtkterna var ngot hon var tvungen att g med p fr att f hlsa p hos Angelica och Brje, som hon tyckte om och trivdes med och hade knt sen hon var liten. Hon trodde att kontakten mellan hennes frldrar och hennes extrafrldrar skulle brytas om hon berttade om vldtkterna. Salime skrev dock om vldtkterna i sin dagbok som det visade sig att Angelica hade lst. Angelica blev d upprrd av vad Salime hade skrivit och anklagade henne fr nsketnkande och fantasier. Mobbad i skolan Det gick inget vidare fr Salime i skolan. Hon fick inga kamrater och var mobbad av ett pojkgng, retad fr svartskalle och fr att hon var tidigt utvecklad. Detta medfrde att Salime allt oftare hll sig borta frn skolan, hngde p biblioteket, i centrum, kte T-bana utan ml, drev omkring, beskte ofta skolans sjuksyster fr olika krmpor eller satt hos kuratorn. Det bedmdes sammantaget att Salime var i behov av vrd utanfr hemmet och det fattades ett beslut om placering i fosterhem. Hon placerades tillflligt som fosterbarn hos skolans kurator som var ensamstende med en dotter som var ngra r yngre n Salime.

162

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Omgivningen fattar misstankar Det var en bra placering, lugnt och sknt och hon lyssnade p mig, men jag berttade ingenting om vergreppen. Salime fick trffa sina frldrar s ofta hon ville, men beskriver att det inte fanns s mycket plats fr henne i hemmet dr det med ngra rs mellanrum ftts tv barn till. Angelica och Brje hade flyttat till Norrtlje, s dom slapp jag, sger Salime nr hon intervjuas av Vanvrdsutredningen. Salime tror att det fanns misstankar bde hos kuratorn Inger och en lrare om att hon p ngot stt hade varit sexuellt utnyttjad. Hon drar den slutsatsen p grund av de frgor de stllde till henne, om det var ngon som gjort henne illa, om det var ngon hon var arg p? Problemen frvrras Nr hon bott hos Inger ngot r, bestmdes det i Salimes familj att hennes lilla syster Jale som var tio r skulle flytta till Turkiet och bo med slktingar och kusiner. Detta var ett hrt slag fr Salime som absolut inte ville skiljas frn sin syster. Hon ville d flytta hem till sin familj igen. Eftersom placeringen hos Inger var frivillig fick Salime ganska omgende flytta tillbaka till sin biologiska familj. Hennes frldrar hade d skiljt sig. Redan p hsten nr Salime just brjat p hgstadiet frvrrades hennes problem. Hon lngtade efter Jale, missbrukade vrktabletter och levde ett sjlvdestruktivt liv, lt sig utnyttjas sexuellt, slogs, stal i affrer och ljg. Situationen i hemmet prglades av konflikter med frldrarna och slagsml med smsyskonen. Den utlsande faktorn var att hon i samband med ett av de hr brken blev s vldsam att hon slog snder ytterdrren och demolerade ett rum fullstndigt. Vlja fosterhem Under den hr tiden hade Salime uppmrksammats av ett ungdomscenter dr hon brukade vistas. Hon fick kontakt med en psykolog som kom att f stor betydelse fr henne, Annalena. De hade regelbunden samtalskontakt med varandra under ngot r. Efter det stora brket i hemmet, bedmdes att Salime inte lngre kunde bo
163

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

hemma och hon fick ett erbjudande frn socialtjnsten: Antingen utser vi ett fosterhem t dig, placerar dig ngonstans, dr vi vljer, eller s vljer du var du vill bo. Infr detta val kom Salime att tnka p Brje och Angelica som ju hade varit hennes extrafrldrar under s mnga r, som var de enda hon knde. Hon valde allts att bo med Angelica och Brje, vilket socialtjnsten gick med p. Hon kommenterar sitt val med att hennes sjlvfrtroende var nere i skorna och att hon inte sg ngon annan utvg nr hon blev pressad att vlja. vergreppen fortstter Nstan omedelbart sedan Salime hade flyttat in hos Angelica och Brje i Norrtlje fortsatte Brje att frgripa sig p Salime. Han genomfrde svl orala som genitala penetrationer samt ville ven att Salime skulle onanera t honom. Hon beskriver under intervjun med Vanvrdsutredningen hur hon ibland frskte knyta in mig i tcket, gjorde mig till kldolme fr att slippa, men d drog han och slet i lakanen. Ibland kunde jag f slippa, sger hon, om jag hade mens eller migrn. Det hr r ingenting vi pratar om, brukade han sga, minns Salime. Det frekom ofta spritfester i hemmet och Salime blev ofta bjuden p sprit. Brje frgrep sig p Salime regelbundet, bde nr han var berusad och nr han var nykter. Brje arbetade som montr t vitvarufretag. Salime fick ofta flja med honom i bilen p dagarna. Hon tillts inte att ha kontakt med sina frldrar och Brje bevakade hennes kontakter med eventuella pojkvnner. Kom han p henne med att trffa en pojke, blev han svartsjuk och hon fick utegngsfrbud. Hon fick inte heller trffa och ta hem kamrater. Ungdomscentret och Annalena tillts hon inte heller ha kontakt med. Angelica kunde visa henne vrme och mhet, berttar Salime, men hon var kuvad av Brje och tog aldrig ngra egna initiativ. Dessutom sov hon p dagarna eftersom hon arbetade inom vrden p ntterna. Salime berttar att hon frskte ta livet av sig flera gnger under den hr tiden med olika kombinationer av alkohol och tabletter. Efter ett sdant sjlvmordsfrsk minns Salime att Angelica sa till henne: Hur kan du gra s hr mot oss? Salime tycker inte att det var den sortens kommentarer som hon var mest hjlpt av i det lget.

164

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

vergreppen avsljas Nr Salime som 18-ring hade flyttat ifrn fosterhemmet till eget boende blev hon kontaktad av en slkting till Angelica, en ung flicka i ungefr samma lder som Salime. Hon berttade fr Salime att hon och en kamrat till henne hade blivit sexuellt utnyttjade av Brje och fick frgan om hon ocks hade blivit det. Salime drabbades av panik, ville inte hra talas om detta och slngde p luren. Hon vnde sig i sin frtvivlan till psykologen Annalena, trots att det var flera r sedan de hade pratat med varandra. Annalena stllde in sina besk och Salime fick sitta hos henne p hennes mottagning i timmar och bertta om vad hon hade varit utsatt fr. Detta resulterade i polisanmlan och rttegngar i bde tingsrtt och hovrtt, dr Brje flldes fr vergrepp p Salime och tv andra minderriga flickor. Han nekade till vergreppen p Salime men medgav vergrepp p de tv andra flickorna. Salime tillerkndes ett mycket hgt skadestnd. Brje Johansson skt sig en midsommarafton under en permission frn fngelset. Vuxenlivet Salime har fullgjord grundskola och genom ren haft flera olika arbeten. Hon har bde arbetat i verkstad och med barn, sttt i affr och drivit en egen stdfirma. Sedan ngra r tillbaka fr hon sjukersttning. I sitt vuxna liv har Salime ofta plgats av depressioner. Periodvis isolerar hon sig, kryper under stenen. I 25-rslden gick hon igenom ett tolvstegsprogram mot missbruk. Efter det har hon inte gjort ngra sjlvmordsfrsk. Salime beskriver att hon har svrt fr att lita p mnniskor och har svrt att slppa ngon in p livet av rdsla fr att bli srad. Hon har frskt g igenom olika psykoterapiformer fr att komma tillrtta med sina depressioner, bland annat hypnosterapi. Salime r frnskild och har tv flickor i tonren som hon tror att hon kanske verbeskyddar.

165

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

4.9.1

Kommentar

Det som frst slr oss i Salimes fall handlar om att hon snde s tydliga signaler om att hon inte mdde bra att omgivningen fattade misstankar; ungdomscentret, skolsyster, kuratorn, socialtjnsten och hennes terapeut. Det stannade dock vid misstankar, eftersom hon avvisade de frsk till att stlla frgor som faktiskt gjordes. Frmodligen hade man behvt g grundligare tillvga, nr det gllde att frst vad det var som pgick och tagit reda p vad det var fr slags relation hon hade till Brje och Angelica. Exemplet Salime visar oss hur lngt ett barn kan g nr det gller att hemlighlla sina skamfyllda erfarenheter. Men ocks hur viktigt det r att erbjuda barnet mjligheter till en frtroendefull samtalskontakt som barnet sjlv kan anvnda nr tiden r mogen. Salime valde sjlv Salime valde sjlv att flytta tillbaka till Brje och Angelica, trots alla vergreppen. Flera intervjupersoner vittnar om liknade val; vad som helst, bara inte flytta, eller behva trffa nya mnniskor. Hr ligger det frsts ocks nra till hands att tnka att Salime inte tyckte att hon vrd ngot bttre. Hon kommenterar sjlv sitt val med att hennes sjlvfrtroende var nere i skorna, eller s hoppades hon att ngot hade frndrats nr hon kom tillbaka vilket det inte hade. Nr barn inte mr bra ventyras deras frmga att gra bra val. Att vrna om barns deltagande och inflytande ver sin egen livssituation fr inte innebra att de p detta stt lmnas ensamma i avgrande valsituationer. De behver vuxnas nrvaro och std nr det gller att vervga de olika alternativen. Avsevrt psykiskt vld Slutligen visar oss exemplet Salime ocks ngot om vilket inflytande och vilken kontroll frvaren utvar ver det utsatta barnet. Att det fysiska vld som Brje utsatte Salime fr i lika hg utstrckning ocks var psykiskt blir i hennes fall mycket tydligt. Brjes sjlvmord riskerar drfr att bli en tung brda fr Salime. Hon har sjlv gjort flera allvarliga sjlvmordsfrsk. Vi pminns n

166

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

en gng om att barns skerhet i dessa avseenden i bokstavlig mening r en frga om liv och dd.

4.10

En vanlig familj ocks

Vi var samtidigt en vanlig familj ocks. Det var stdat och fint hemma. Vi hade blanka kaffekoppar p rad i vitrinskpen och mamma broderade korsstygnstavlor med hsthuvuden och vderkvarnar p. S det tog tid innan socialen kopplades in, fastn det var mycket brk och mamma frskte ta livet av sig ofta.

S beskrev Marja hemmet dr hon tillbringade sina tidiga barnar i brjan av 1980-talet i Malms utkanter, nr hon intervjuades av Vanvrdsutredningen tillsammans med sin tio r ldre syster Sirkka. Missbruk av alkohol och lkemedel Det r Sirkka som har berttat det mesta fr henne om hur det var i hemmet under hennes frsta r. Sirkka var fdd i Finland och hennes pappa bodde kvar dr. Marjas frldrar hade trffats p den stdfirma dr de bda arbetade sedan de flyttat till Sverige ungefr samtidigt, frn var sitt hll i Finland. Bda frldrarna missbrukade alkohol och lkemedel. Detta har mamma aldrig frnekat, sger Marja, men menar att modern alltid frskt frskna bilden av hur det var i hemmet nr Marja och hennes syskon vxte upp. Nr Marja var fem r suiciderade fadern, svrt nedgngen i sitt missbruk. Marja har endast svaga minnen av sin far. Ett minne handlar om att hon sitter i en brsele p hans mage och ett annat om att han kncker ett gg i huvudet p henne. Placerades hos dagmamman En tid efter faderns dd, i alla fall innan hon hade brjat skolan, kommer Marja ihg att det kom en kvinna som tog ut henne i skogen och ville prata med henne om hur hon hade det. Marja minns att hon trodde att det hade med Tjernobylolyckan att gra, fr den hade just hnt och hon minns hur upprrda alla var.

167

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Marja frstod inte frrn i vuxen lder att kvinnan kom frn socialtjnsten och att hon ville prata med henne om hur hon hade det hemma. Det blev i alla fall beslutat att Marja och hennes lillebror skulle f bo hos den dagmamma de hade. Det blev en mycket kort placering hos dagmamman som Marja beskriver som rar fr att mamma brkade s mycket med henne att hon inte kunde ha oss kvar. Tillbaks till mamma S fick barnen flytta hem till sin mamma igen. Hon var deprimerad efter faderns bortgng, missbrukade sjlv, gjorde flera allvarliga sjlmordsfrsk och lmnade barnen vind fr vg. Grannar sg att Marja och hennes lillebror for illa, att de sprang ute i pyjamas, tiggde mat och pengar av grannarna i huset. Fosterhem hos Hariette Modern hade en vninna som hette Harriette. Hon missbrukade inte och ansgs vara en fin dam. Det hnde ofta att Marja och hennes lillebror fick vara hos Harriette nr modern inte orkade med dem. Ngon vecka d och d brukade de bo hos Hariette. Hariette var ensamstende med fyra barn mellan ett halvt r och 18. I det akuta lge som rdde var alternativet frn kommunens sida att lgga in barnen p sjukhus. D tyckte Harriette synd om Marja och Jussi och erbjd dem att bo hos henne tills det var ordnat med ett fosterhem t barnen. Det visade sig dock svrt att hitta ett fosterhem som kunde ta emot tv barn. Harriette erbjd sig d att lta barnen bo hos henne permanent, fr att de inte skulle behva splittras upp p flera familjer. Den ldsta systern Sirkka var vid denna tidpunkt 19 r, arbetade i vrden och bodde tillsammans med sin pojkvn i en liten lgenhet i samma hus som Hariette.

168

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

En arbetsplan gjordes upp Kommunen ordnade med att en grannlgenhet slogs ihop med Hariettes lgenhet s att barnen skulle kunna f egna rum. Eftersom det uppstod slitningar ocks mellan Hariette och barnens mor, relaterat till hennes perioder av missbruk gjordes en arbetsplan upp mellan socialtjnsten Hariette och barnens mor. Av arbetsplanen som r tergiven i hovrttsdomen framgr att Leenas umgnge med barnens bryts om hon
faller in i mnster av att frtala, frska stta under press eller stressa familjehemmeteller frsker manipulera barnen till avstndstagande eller underblsa konflikter.

Srbehandlad Marja har mycket att bertta frn tiden hos Hariette. Det var barn verallt och Hariette hade relationer med flera olika mn. Marja knde sig srbehandlad hos Hariette. Hon och lillebror skulle helst hlla sig p sina rum. De fick inte vistas fritt i lgenheten, som Hariettes egna barn. Hariette och hennes barn skulle alltid ta frst och de fick varm mat. Sedan fick Marja och Jussi ta. D var maten kall och s var det nstan alltid. Det blev mycket cornflakes under ren hos Hariette, minns Marja. Hon och Jussi fick ofta sitta ensamma i kket nr det var deras tur att ta. Slag och daskar Hariette uppfostrade barnen, ven sina egna, med slag och daskar. Marja fick rfilar, blev daskad i bakhuvudet, blev puttad och dragen i hret, praktiskt taget dagligen. Under tre rs tid var Marja, Jussi och de andra barnen i Hariettes hem utsatta fr detta. Marja och Jussi fick trffa sin mamma och storasyster p helgerna. De berttade fr henne att Hariette slog dem, vilket modern frde vidare till socialtjnsten. Dr fick hon, enligt vad Marja berttar, svaret att hon inte skulle f trffa barnen om hon hittade p sdana saker, med hnvisning till det samarbetsavtal som upprttats. Storasyster Sirkka visste inte hur barnen behandlades. Men hon uppmrksammade att de gick omkring i fr sm och utslitna klder.
169

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Det fick henne att vid ett tillflle kpa dem varsitt par trskor. D blev Sirkka uppringd av Hariette, berttar hon under intervjun. Harriette frklarade att om hon kpte ngot till sina syskon, mste hon ven ge Hariettes barn presenter. Det hade Sirkka inte rd med. Drfr slutade hon att kpa klder till sina smsyskon. Hrtuss i handen Av polisfrhr med Sirkka framgr att hon inte visste om att Hariette anvnde vld mot smsyskonen frrn Marja en sommardag kom till henne och grt samtidigt som hon visade en hrtofs som hon hade i handen. Grtande berttade Marja fr sin storasyster att Hariette hade dragit henne och Jussi hret fr att de inte plockat upp sina leksaker efter sig. Nr Marja hade tagit sig t huvudet fr att dmpa smrtan fick hon en stor hrtofs i handen. Denna frvarade hon i ett fack i skrivbordet. Leena berttar i polisfrhret att nr hon hmtade barnen den 3 augusti 1988 gav Marja henne ngra papper som var hopvikta. Marja ville absolut inte att de skulle ppna papperen s lnge de var kvar hos Hariette. Hon ville vnta tills de kom runt kvarteret. Nr Leena fick se hrtussen blev hon upprrd och ledsen. Marja berttade att det var Hariette som hade gjort det eftersom hon och Jussi hade varit olydiga. Nr hon tittade i barnens hrbottnar sg hon de kala flckarna. ven Jussi sa att han hade blivit luggad men glmt att ta med sin hrtofs. Av den lkarunderskning som senare gjordes framgick att bda barnen hade kala flckar i hrbotten motsvarande en yta p 3x5 cm. Efter lkarunderskning gjordes en polisanmlan. Bda barnen polisfrhrdes och det gjordes ven en vittnespsykologisk trovrdighetsutredning som visade att det barnen berttade kunde antas vara sjlvupplevt. Flldes i hovrtten Hariette nekade till de anklagelser som riktades mot henne. Hon friades i tingsrtten men flldes i hovrtten fr misshandel enligt 3 kap 5 brottsbalken till femtio dagsbter tio kr.

170

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Flyttade hem till mamma Sedan domen avkunnats fick Marja och Jussi flytta hem till sin mamma. Modern var fortfarande mn om hemmet, att allt skulle se fint ut p ytan men i sjlva verket saknade hon frmgan att ta hand om sina barn, ge dem mat, klder, rutiner och se till att de kom ivg till skola och fritids. Det blev mycket brk, konflikter kring det mesta och modern anklagade barnen fr att hon inte orkade. Av och till hotade hon med att hon skulle ta livet av sig. Fosterhem hos storasyster Marjas storasyster Sirkka erbjd att barnen skulle f bo hos henne och hennes man Lasse. Hon ville hjlpa sina smsyskon som ju var i en svr situation. Men det gick ju inte alls, sger Sirkka. Hon sknker en tacksamhetens tanke till Lasse som kom frn en frisk familj och hll ihop allting. Han sktte vardagsbestyren. Sjlv satt hon bara i morgonrocken hela dagarna, frskte f tag p socialtjnsten eller pratade med dem i telefon. Marja minns den hr tiden som rrig. Hon och brodern flyttade fram och tillbaka mellan mamma och systern, som bodde nra varandra. Mamma gapade och skrek, jag och Lasse gapade och skrek, berttar Sirkka. Hon tycker inte att hon hade redskapen och orken att ta hand om dels sina tv smsyskon och sina egna tv sm barn. Modern Leena ringde ofta och hotade med att ta livet av sig. Jag var medberoende, sger Sirkka. S snart Leena ringde och berttade att hon mdde dligt gick Marja ver till henne. Hon tycker i dag att hon tog ett alldeles fr stort ansvar fr sin mamma som hon skulle behvt ha hjlp med att bryta. Frst fr ngra r sedan frstod Marja att Sirkka faktiskt bara var 21 r nr hon tog emot dem i sitt hem. Hon kan inte frst att Sirkka var s ung. Hon har ju alltid varit den som har tagit hand om oss. Och det var aldrig ngon hos Sirkka och Lasse som kunde hjlpa till heller, eller som sg till dem.

171

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Fosterhem hos Marie och Sven Via en bekant till Sirkka och Lasse som knde ngon som kunde tnka sig att ta emot Marja och Jussi, hamnade de hos Sven och Marie. Hr gjorde barnavrden en noggrann utredning. Det tog tre mnader innan barnen kunde flytta dit. Marja trivdes hos Sven och Marie. De bodde nra hennes tidigare kamrater och hon kunde ha kontakt bde med sin mamma och sin syster nr hon bodde dr. Men modern Leena fortsatta att stlla till besvr. Hon ringde ofta och brkade med fosterhemmet, stllde krav och kom med orttvisa beskyllningar. Efter tv r orkade inte Sven och Marie lngre med konflikterna med Leena och det bestmdes att barnen skulle flytta tillbaks till henne. Flyttade hem till mamma igen Efter en kort tid hos modern var det dags att flytta hem till Sirkka igen eftersom modern fortfarande saknade den riktiga frmgan att finnas tillhands fr sina barn. Det var endast Marja som flyttade till Sirkka. Jussi fick bo med modern. Man ansg att hon kanske skulle kunna orka ett barn, tror Marja. Tillbaks till Sirkka Den hr vndan hos Sirkka brjade Marja gra uppror mot sin syster. Det var vldigt jobbigt den hr perioden, berttar Marja, mycket beroende p att hon saknade Jussi som bodde kvar hos Leena. Det fanns ingen att dela smrtan med. Dessutom var hon orolig fr sin mamma. Marja berttar att hon tog t sig nr modern ringde och sa att hon skulle ta livet av sig. Som barn till missbrukare har man ett sjtte sinne, bara hon ringde, drabbades alla. Anpassade sig P frgan om hur hon verlevde de hr ren svarar Marja att hon anpassade sig och att det trots allt fanns mnga vuxna runt omkring henne som var suverna, lrare och dagisfrknar. Och hon nmner srskilt hur viktiga henne syskon har varit fr henne. Hon jmfr sig och Jussi med hundar. Man kan sl dem hur mycket

172

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

som helst, men de tyr sig nd till sin matte, aprop den misshandel de fick st ut med hos Hariette. Problem i vuxenlivet Marja menar att det r kombinationen av faderns sjlvmord, krnkande vanvrd, stndiga omflyttningar och moderns oberknelighet som orsakat de problem som hon brottats med under sitt vuxna liv. Hon har behvt arbeta mycket med sig sjlv. Marja beskriver hur svrt hon har nr det gller att hantera konflikter, d drar hon sig undan. I relationer med mn har hon dragit, nr det uppsttt problem, sger hon. Hon har haft svrt att rota sig, flyttat mycket, ven som vuxen. Det har tagit mig lng tid att knna mig hemma p en plats. Det var fel det som skedde Marja och Sirkka reflekterar ver vad som skulle kunna ha gjorts annorlunda nr de vxte upp. De menar att den sociala barnavrden borde ha erbjudit modern hjlp att sjlv ta hand om sina barn, speciellt efter faderns dd, alternativt hittat ett kvalificerat fosterhem som hade kunnat hantera Leena nr hon blev fr besvrlig. De menar att det var fel det som skedde att s fort hon var nykter en period skulle barnen flytta hem till henne igen. Jag tycker faktiskt att socialen har varit lite lata, sger Marja. Produkt av samma hem Sirkka funderar ver sin roll som ung fostermamma t sina smsyskon. I dag frstr hon inte hur myndigheterna kunde g med p att placera Marja och Jussi hos henne.
Jag var ju sjlv en produkt av samma hem. Jag hade inte kraften att stta emot nr hon ringde och kunde inte heller ge mina smsyskon det std de behvde, dels hade jag mina egna barn som var sm, dels blev jag lika orolig och frtvivlad som de fr att hon skulle gra allvar av sina hotelser att ta livet av sig. Jag tycker faktiskt att det var en form av vanvrd att placera barnen hos mig, men det frstod jag ju inte d.

173

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

4.10.1

Kommentar

Hariette dmdes till ett nrmast symboliskt btesbelopp. Misshandeln hon dmdes fr bedmdes inte som srskilt grov eller allvarlig. I domen kommenteras att det frmodligen var stress som utlste vad som antagligen var en engngsfreteelse, relaterat till bland annat de stndiga ptryckningarna frn modern Leenas sida. Vi har valt att redovisa exemplet Marja, drfr att det ytligt sett och i jmfrelse med annat kanske inte har handlat om srskilt grov eller igonfallande vanvrd, men vid nrmare betraktande nog s allvarlig. Det r en typ av vardagsvanvrd, inte ptagligt vldsam, blodig eller dramatisk, som knns igen frn mnga av de intervjuer vi har genomfrt. Det som skiljer exemplet Marja frn de flesta vriga r dock att vanvrden rkade bli lagfrd och dokumenterad nr den skedde. Modern tid Marjas historia utspelar sig i modern tid och det ligger nra till hands att tnka att andra barn och ungdomar i dag utstts fr liknande vanvrd som Marja fick st ut med. Det vi fster oss vid r i frsta hand de slarviga bedmningar av barnens behov och de vuxnas resurser som gjordes och hur illa de matchade varandra. Det r fr oss obegripligt hur Marja kunde placeras och omplaceras hos storasyster Sirkka med tanke p Leenas utagerande och upprepade hot om sjlvmord. Det samarbetsavtal som upprttades betraktar vi som en vllovlig ansats. Hri fanns ambitionen att stlla rimliga krav p Leena och att garantera barnens skerhet och tillfrskra fosterhemmet arbetsro. Uppenbarligen var man vl medveten om den press och den stress Leena utsatte fosterhemmen fr. Vad hon dessutom skulle ha behvt var frsts std nr det gllde att hlla sig till avtalet. Att villkora umgnget med barnen rckte uppenbarligen inte. Nr sedan barnen placerades hos hennes ldsta dotter tnker vi att mjligheterna att hlla distansen till henne raserades fullstndigt. Var detta ett kalkylerat risktagande frn professionens sida undrar vi, slarv eller kompetensbrist?

174

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Uppbrottsutsatt Enligt utredningens definitioner av vanvrd betraktar vi Marja som uppbrottsutsatt. Hon placerades och omplacerades tta gnger under 11 r. Hon fick byta skola fyra gnger under ett och ett halvt r. Marja beskriver sjlv att hon som vuxen fortfarande plgas av den rotlshet som dessa stndiga byten av miljer, vrdnadshavare och skolor frde med sig, vilket frsts r ltt att leva sig in i. Inga minnen av tillsyn Marja har inga minnen av att det skedde ngon tillsyn, vare sig hos Hariette eller hos Sirkka. Uppenbarligen var barnen bengna att bertta om hur illa de behandlades och hade frmodligen kunnat gra det om de haft kontakt med ngon frn kommunen som de knde och hade frtroende fr. I stllet var det modern Leena som under hot om att inte f trffa sina barn p grund av avtalsbrott, fick fra vidare barnens berttelser. Viktiga syskon Slutligen pminns vi nnu en gng om hur viktiga syskonrelationerna kan vara, hur angelget det r att noga vervga eventuella syskonseparationer.

4.11

Levnadsberttelser intervjupersonernas egna ord

Vanvrdsutredningens uppdrag har varit att kartlgga vanvrd genom intervjuer. Men vra mjligheter att skildra vergreppen, frsummelserna och den totala utsattheten r begrnsade. Mjligen lser vi detta bst genom att tillmpa olika grepp och perspektiv i vr framstllning. Ett stt r att lta intervjupersoner, med egna ord, bertta om sin tid i den sociala barnavrden. Frutom intervjuer och arkivmaterial har utredningen tagit emot mnga personers nedtecknade beskrivningar av sin barndom. En del har skickat in sin levnadsberttelse fre intervjun. Andra har
175

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

skrivit ned sin historia infr intervjun och verlmnat den i samband med denna. Flera har kompletterat intervjureferatet med en berttelse dr de sjlva har formulerat sina minnen. Dessa olika levnadsberttelser utgr underlaget fr detta avsnitt. Personer som har kunnat verbalisera sina erfarenheter av vanvrd kan skildra hndelserna med inlevelse och intensitet som r svr fr utomstende att gra rttvisa. Intervjupersonernas berttelser har inte frgats av vr frfrstelse, vra frgor eller vra stt att uttrycka oss. Drfr har de en plats i slutbetnkandet. Vi har valt ut berttelser som terger minnen och erfarenheter beskrivna med egna ord. Berttelserna r individuella och unika, men de som vi har valt skildrar freteelser och omstndigheter som vi knner igen frn mnga andra intervjupersoners berttelser. 4.11.1 Berttelsernas struktur

Alla intervjupersoner vars brev eller levnadsbeskrivningar terges har samtyckt till att deras texter publiceras. Texterna r avidentifierade, men den som har skrivit kommer att kunna knna igen sina egna formuleringar. Frst redovisar vi hur och nr berttelsen kom till utredningen och bakgrundsinformation som r ndvndig fr frstelsen. Vi har avsttt frn att kommentera varje enskild berttelse ytterligare eftersom de talar vl fr sig sjlva. Dremot reflekterar vi avslutningsvis ver vad berttelser som dessa har lrt oss. Fr att underltta lsbarheten har vi gjort styckeindelningar, korrigerat uppenbara stavfel och interpunktioner. Berttelserna har ocks beskurits och koncentrerats. Det kan av skribenterna uppfattas som att vi har utelmnat vsentliga delar. Fr detta tar vi det fulla ansvaret. Vr frhoppning r nd att dessa berttelser, skrivna av mnniskor som har erfarenheter och insikter om vergrepp och frsummelser, ska kunna frmedla bde bilder och kunskap om hur det har varit att vxa upp med vanvrd ttt in p livet.

176

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

4.11.2

Gsta

Dagen efter att Gsta varit p intervju skickade han sin berttelse till utredningen. Gsta r fdd p 1940-talet. Gstas brev Jag heter Gsta Karlsson och jag kastades tta mnader efter fdseln i armarna p den tidens social vilket resulterade i min frsta vistelse p Nyboda barnhem i Stockholm. Drifrn [skickades jag] till A-byn i B-ln, [sedan] igen till Nyboda. Det enda jag minns r; ett straff d jag fick sitta i nn skrubb i flera timmar, fr vad vet jag inte och att min bror var och hmtade mig en helg vid grindarna in till Nyboda. Och terigen [kom jag] till A-byn. Fostermamman dr var en snll kvinna som hade en fyllhund till man som hade en dubbel fyllhund till far. Minnet jag fick frn den vistelsen var att den snlla kvinnan efter ett grl kom och frde ut mig ur huset. Men jag hann se att i rummet vid sidan av hallen stod farfadern p kn svrt knivskuren i ansiktet och armen med en gammaldags rakkniv. Den snlla kvinnans man var ansvarig fr detta dd. Jag var nu mellan fyra och fem r. Lugnet fre stormen ven i den hrdaste tillvaro kan ibland givas en liten paus och det faktum att jag nu blev skickad till Svensson i Malung var en sdan. [D]et var en bondgrd med snlla mnniskor s det finns inte s mycket annat att skriva. Om jag hade haft det lugnt ett tag s var det slut med det. Jag skickades nu till nya fosterfrldrar [ngra] mil norr om Cstad. Jag hmtades av min nya fostermoder som var mitt sllskap p den s kallade hemresan med buss. Nu var jag omkring sju r. Mina gon fastnade p en glad ldre dam som tydligen alla knde, hon hade varit hos frisrskan fick jag reda p sedan. Hur som helst s fllde jag en kommentar om hennes hr. Typ: VILKET JTTEHR eller nt liknande. Detta gav mig mitt frsta stryk i det nya hemmet med vidjekvistar p bart arsle. Det var en timme efter mitt anlndande dit.
177

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Dagen efter fick jag nsta stryk d jag hade kissat i sngen, svrt att frst eller hur? Stryken blev med ren mnga och lnga. Fostermodern som var 55 r och hennes dotter hjlptes t. Ett annat tillflle som jag vl minns var i samband med sngvtning omkring fyra r eftert. D vckarklockan som var stlld p kl. 5 p morgonen inte ringde hade det som fljd att jag gjorde i sngen och i vanlig ordning skulle straffas. Allts mste jag sjlv g ut i hagen och hmta bra vidjeris fr min bak. Drefter vidtog stryk i omgngar i omkring fyra timmar varvat av iskallt vatten hllt ver rumpan s att det skulle vrka maximalt. Dom visste vad dom gjorde fr efter ett tag med vidjeriset utan vatten blev det bara varmt och faktiskt inte s ont. Det sved mest. Men genom att hlla p vatten kom smrtan ordentligt fram. Detta vansinne avslutades med att dottern som var starkast hll ihop mina hnder handflata mot handflata och med vckarklockans baksida slog snder mina fingertoppar och nagelband. Varfr med klockan? Jo, fr att dom trodde att jag p natten steg upp och stllde om den. Faktum var att klockan, som var gul och av mrket Junghans, [] hade som dom flesta ur en timvisare och en minutvisare. Men i verkanten av urtavlan [satt] en sekundvisaretavla och i nederkanten en timinstllningstavla. Nr timvisaren kom ner mot fem p morgonen tog den med sig timinstllningsvisaren fram till klockan sju, dr den slppte. Sjlvklart hade jag d kissat i sngen, men oavsett hur mnga gnger detta hnde s begrep dom inte detta. Det var s att klockan ngon gng varit i golvet och glaset hade blivit lite intryckt, det tryckte i sin tur p visarna vilket jag ptalade fr dem men de brydde sig inte. P detta stt fick jag, fr bara en saks skull, [mycket] stryk. Efter det som jag nyss skrivit om gick jag ut och hmtade en stor yxa som jag klv klockan med. Tillfredstllelsen var stor fast jag fick stryk fr det med. Jag minns n i dag min hudlsa kropp frn ftterna, underbenen, verbenen, lren, bakdelen, genitalierna upp till naveln. Jag har ej heller glmt mina blodiga fingertoppar eller snderslagna naglar. Mer mass-stryk fick jag nr dom hade kpt en ny hydrofor. Den krnglade hela tiden. Den pumpade i timmar men det blev nd lite vatten. Jag fick skulden och minst 30 till 40 stryk under fler[a] mnader. Felet var dock inte mitt utan att dom inte var klyftiga nog att frst att om man stllde upp det nedre trycket till t.ex. 2 kilo s mste man stlla det vre trycket en bit hgre. Sent omsider s tog

178

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

dom hjlp av en fackman och som ett mirakel upphrde stryken, men urskt fick jag inte. Dom hade med andra ord aldrig fel. Ett annat tillflle var vid min 10 fdelsedag nr jag av min mamma i Stockholm [fick] ett ttaradigt dragspel. Fosterfrldrarna tog det av mig och gav bort. Jag var ju fr dum fr att lra mig spela enligt dom. I samband med den fdelsedagen ringde min riktiga mor och ville tala med mig. Det fick hon nu inte men samtalet utvecklade sig till en ensidig utskllning dr hon fick veta vilken skitmamma hon var och vilken satans unge hon hade. Efter samtalet fick jag sedan hra att tattarkrringen hade ringt. Min mor var inte tattare, bara en ensamstende mor. Jag hade svrt att knna gldje vid den fdelsedagen som vid dom flesta andra. Ni kanske undrar, men det var faktiskt s att ibland s kom det en barnavrdsrepresentant och ett lokalt ombud fr att informera sig om aktuell situation. Vid ett sdant tillflle satt jag p farstubron och vntade. Jag var frbjuden att visa mig inne. Nr dom kom s hlsade dom kort och gick in. Och efter en timme kom dom ut och sa att jag fr en femma s jag r snll till nsta gng. S sg allts en fosterhemsinspektion ut. Jag var ofta ute p kern och arbetade tillsammans med dom andra p grden. Vid ett sdant tillflle s kom jag att sticka mig p ett avbrutet halmstr. [Ett sr] som efter en tid gav varbildning. Detta under fotens tjocka hud och jag ppekade detta fr fosterfrldrarna. Dock fick jag g med varbildningen i flera veckor tills jag blev febrig och verkligt dlig. Nr dom sedan upptckte att jag hade rda strimmor uppmed benet s blev det fart p dom. Dock inte samma dag [utan] dagen efter frdes jag till sjukhus av fosterfadern. (Han hade vl ett visst arbetsintresse i mig. Kul att vara vrd nt ibland.) Innan vi gick in p sjukhuset s sa han till mig att halta s det syntes att jag var sjuk. Som om det behvdes med en 4 cm i diameter och en cm tjock varbld under foten. Drtill feber och mycket svag. Till skolan kom 2 ggr per termin lkare fr att underska barnen. Vid ett av dessa tillfllen framkom att min huvudtestikel inte gtt ner varfr han befordrade mig till sjukhus fr underskning. Lkaren, en ldre herre, tydligen influerad av fostermoderns skitsnack tyckte inte att operation borde gras och fllde yttrandet att en sn idiot som jag inte ska ha barn. Detta var fre min pubertet och testikeln mste senare opereras bort d cancer uppsttt. BARN FICK JAG ALDRIG.

179

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

En kvll nr jag var sexton r och vi var finkldda, fr min del innebar det vit skjorta och byxor, satt vi till bords och t. Det serverades rgmjlsgrt p flattallrik och mjlk p djuptallrik. Man tog allts med skeden frst lite grt fr att sedan frn den andra tallriken ta mjlk. Jag ville ta p s stt att jag la i all grten i mjlktallriken och hade s att sga blandat. Jag fick tillsgelse att inte ta p detta stt och d jag framhrdade att s smakade det mig, fick jag en smll i bakhuvudet s att jag flg framt och spillde ut grt och mjlk. Nu blev det full kalabalik och gubben rusade till vedldan fr att ta en vedklabbe att sl mig med. Jag begrep vad han mnade s jag sprang efter honom och knuffade halvt ner honom i vedldan. Nu provade alla att slss med mig och dottern sprang upp i vervningen och hmtade sin fstman en kraftig skogshuggare. Nr han kom s sa jag till honom att jag frstod att han ltt kunde spa mig men eftersom jag aldrig gjort honom nt s ansg jag att han kunde lta mig vara ifred. Och s blev det. D fosterfrldrarna allts frstod att hjlp frn det hllet skulle dom inte f, s ringde de till sina tv sner fr att mobilisera dessa att spa mig. Jag begrep mycket vl min situation och stack ifrn fosterhemmet. Detta var vid niotiden p kvllen och jag hade bara vitskjorta och byxor som enda klder, i en fjortongradig kyla. Till lokala barnavrdsombudsmannen var det femtiofem kilometer som jag tillryggalade dels till fots och dels med en timmerbil. Fram kom jag nsta morgon klockan fyra men d var det fr tidigt att vcka folk s jag satte mig att vnta till sex och trettio nr barnavrdsmannen kom ut och fann mig p farstutrappen. Det var d 19 grader kallt och jag frdes till lasarett dr det visade sig att jag hade hg feber och dubbelsidig lunginflammation. 4.11.3 Jessica

Jessica r fdd p 1970-talet och har skildrat hur hennes uppvxt i fosterhem sg ut under 1980- och 1990-tal. Jessica skickade in sin levnadsberttelse efter intervjun. I den beskriver hon hur det var att komma p intervju och ger sedan med egna ord en beskrivning av de minnen som hon berttade om fr utredarna i enlighet med den tidslinje som utredarna ritar upp under intervjuerna.

180

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Jessicas berttelse D min mamma skulle f mig hade hon varit fri frn sitt missbruk i tvtre r och hon hade heller inte tnt p under graviditeten. Att f mig och ta hand om mig var vldigt viktigt fr henne. Jag har haft hennes frtroende och lst hennes journal och hon verkligen ber att ingen ska ta mig frn henne fr d har hon inget att leva fr. 1980 Det r d hela min vrld faller samman och jag har mnga gnger funderat p vad som hnde. Jag minns att tre personer (det kan ha varit fler) kommer in i lgenheten. En kvinna tar hand om mig och jag fr ta med mitt nattlinne och gossedjur fr att flja med henne, n i dag vet jag inte varfr man inte berttar det fr en snart sjuring. Mamma blir vldigt upprrd och sparkar snder vrt rumsbord som r gjort av glas. Allt hnder mycket snabbt. Mina tidigare erfarenheter av att vara borta frn mamma en helg eller natt r den att jag kom hem igen, men inte denna gng. Allt var s frvirrande och lskigt. Varfr skulle jag inte f komma hem? Jag sov den natten hos en inspektr och jag frgade henne om jag inte kunde f bo hos henne men det gick ju inte. Hon hade ju egna barn. Jag var helt ensam och vergiven eller bortrvad. Mamma kom och hmta mig, tnkte jag hela tiden. Mamma kom inte. Men en tant som jag skulle flja med! Jag var ju tvungen att flja med. Men hur skulle mamma veta var jag var? Jag lngtade efter henne och grinade inom mig och utom mig. Den frsta natten nr jag fick flja med den dr tanten som var vl mlad och annorlunda, tyckte jag, fick jag sova i en bl bddsoffa sjlv i ett rum. Tanten som vi kan kalla Tyra, hon var gift och hade ett barn, som var yngre n mig. Mannen, som vi kan kalla Torbjrn var lng och hade grov rst. Det fanns en vuxen kvinna dr som satt hos mig den kvllen och strk min panna tills jag somnade. Jag vet att mamma s smningom kom och hlsade p mig i det nya hemmet. Jag var lika glad som en hundvalp, kunde ha kissat p mig av gldje. Det vrsta var att jag inte fick flja henne hem! Mamma ta med mig hem, jag ville bara hnga mig fast som en liten apunge runt hennes hals. Men jag fick inte flja henne hem.

181

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Jag brjade ettan. Det var ingen lek. Hade en fantastisk frken som jag fick sitta i knt p och visade att hon brydde sig om mig. [] det vrsta med skolan var att dagen hade ett slut. D var jag ju tvungen att g hem! Vart var hemma? Jag hade inga saker som var mina och mamma fanns heller inte dr. Familjen jag bodde hos, dom gillade inte mig. Tjatade och frskte ndra p mig, varfr kunde jag inte f vara jag. Jag och min mamma vad hade vi gjort fr fel? I skolan tillhrde jag eliten bakifrn rent kunskapsmssigt. Allt var svrt, men sjunga kunde jag och jag lrde mig sngtexter bde p engelska och svenska. Men det rknades inte. Jag vet inte hur mnga gnger fosterfrldrarna har brkat p mig fr att jag inte klarade multiplikationstabellen eller lrde mig att stava. Jag var en bedrvelse. Ganska tidigt upptcktes min frmga att stda och kratta lv! Det var ju bra Om dom hade frmmande s var det jag som fick hjlpa till. Plocka fram p bordet, plocka av bordet, diska och torka bnken. Alla sa: Men, vad hon r duktig! D tog Tyra leende p sig ran och tyckte att det r tur att vi har henne. Nr vi vl var ensamma var jag inte alls bra. Jag lrde mig aldrig varfr jag var bra och snll nr det var folk hemma men aldrig nr vi var ensamma. Den hr familjen hade ett sommarstlle, dr fanns en vningssng. Jag skulle ligga verst fr jag var ju ldst. Jag hade inte bott s lnge hos familjen nr detta hnde. Deras dotter som var yngre n mig retades och skulle upp till mig. Jag tnkte, jag tar upp stegen s kommer hon inte upp. Jag hller i stegen ovanifrn och hon hll nerifrn. Jag ska dra upp stegen och hon tappar taget. D rmnade jorden. Ut springer hon grtandes fr att hon tappade taget och stegen slog till hennes mun. Det r klart att det gjorde ont men det var absolut inte meningen. In kommer Torbjrn som ett rykande lokomotiv. Drar av mig tcket och slr p min bara stjrt tills jag kissar p mig och det gjorde s fruktansvrt ont. Jag har aldrig ftt stryk och frstod inte heller varfr jag fick det. Jag grt och lngtade efter mamma och vgade inte g ur sngen. Efter den episoden vgade jag inte g hem nr deras dotter gjort sig illa eller skrapat sig ngonstans fr jag trodde jag skulle f stryk d igen. Det rckte att Torbjrn hjde rsten fr att jag skulle f kalla krar och ont i magen. Nr man r liten och man inte ens fr bo med sin mamma s r man tvungen att anpassa sig. Jag gjorde p mitt stt, jag kallar det fr att slja mig sjlv. Vet att det lter hrt men fr mig och mitt
182

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

psyke var det hrt. Eftersom att jag inte var en av dom utan bara nr det var frmmande hemma var jag ju tvungen att skaffa mig den uppskattning och krlek som jag behvde fr att vxa p ett konstgjort stt. Mycket smicker och underkastelse infr mina fosterfrldrar. Snabbt lrde jag mig att tnka som dom fast att jag inom mig visste att det inte var jag. Varje fredag var det stdning som gllde, allts jag skulle stda. Kanske inte s mycket i brjan men det blev bara vrre. Mamma trffar jag ngon helg d och d. Nr jag r dr kan jag andas och vara mig sjlv, blir sedd fast jag inte gr mig till. Fr kramar och pussar av mamma, sitter i hennes kn och sover i hennes sng. Jag r en romantiker och kan se det som en blomma som inte fr vatten alltfr ofta. Men hos mamma fick jag nring fr att orka vxa och bygga upp mig fr den kommande veckan i familjehemmet. Ofta nr jag var hos min mamma fick jag saker av henne. Det kunde vara sm parfymflaskor eller lite smink. Det tyckte jag var kul. Nr jag kom hem till fosterfrldrarna s fick jag lov att dela med mig till deras dotter fr att stiga i graden igen. S smningom trffar jag en tjej i skolan. Vi kan kalla henne Hopp. Hon var vad man kallar mulatt. Den finaste tjejen p jorden. Vi blev kompisar. Vi lekte och frstod varandra. Men det var som att jag inte fick ha en god vn ens. Torbjrn brjade dra s kallade skmt om negern. Det r klart att jag frstod vad han menade och jag hatade honom fr det. Jag menar verkligen hatade honom. Fr att skydde henne s blev vr relation mindre. Jag ville inte sra eller skada henne. Pltsligt har jag ingen vn eftersom fosterfrldrarna inte accepterar dom jag vill umgs med. Det pratas mycket ven om min mamma. Att kliva ver den grnsen och smutskasta min mamma var ett enormt misstag. Pappa fick sin beskrda del ocks. Hur kunde dom st och gra ner min lskade frldrar s. Jag frstod inte ngot! Vardagarna trallade p, jag ville skriva brev till mamma och pappa. D sa Tyra att hon kunde rtta mina stavfel! I dag s frstr jag hennes vilja att lsa vad jag skrivit i breven. En livs levande censor. Nr jag blev omhndertagen, eller om man vill bortrvad frn min mamma, s hade jag tjockt fint lngt hr med sjlvfall. [Det r] klart att jag var hrm och det gjorde s ont nr Tyra skulle borsta det. Tyra trttnade p att gra det eftersom jag grt jmnt. Hon bestmde att jag skulle klippa mig! Sagt och gjort. Hret kte av.
183

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Det var nog frsta gngen som jag var till en frisr. Allt hr var borta. Jag sg ut som en kille. Jag kan tnka mig att det gjorde ont i hjrtat p min mamma. Nu fanns inte lilla jag lngre som mamma mindes mig i alla fall. ret var 1984 De bermda familjehemsinspektrerna kom p sina besk och jag har aldrig varit ensam och p neutral mark fr att prata med dom. Klart som fan att jag hll go min och sa jo det r s bra s. Fast lilla Jessica i mig skrek: HJLP ta mig hrifrn, rdda mig. Jag ville till mamma och pappa. Det hade gtt s lngt att nr jag ville ringa till min mamma s fick jag till svar att din mamma ringer dig om hon vill prata med dig. Jag fick inte ens ringa. Ca 1988 Jag brjade f brst i sexan sjuan. Alla tjejer vet hur knsligt det r. Torbjrn brjade frga mig ganska ofta: hur r det med myggbetten? Det strde mig och det var obehagligt. Efter en tid knde jag att nu mste jag f hjlp s jag pratade med Tyra. Jag frklarade att jag tyckte att det var olustigt och otrevligt att han frgade hur det var med mina brst. Det hade inte han ngot med att gra. Hon blir galen. Flyger upp frn soffan och skriker: Torbjrn, Jessica sger att du frgar henne hur det r med hennes brst. Vad menar du Jessica? Att han utstter dig fr incest? I skolan blir man itutad att bertta fr en vuxen om det r ngon som utstter en fr obehagligheter. Det gjorde jag, vilket slutade med gliringar som nej d, jag ska lta lilla prinsessan vara, ska aldrig mer skoja med henne. D var det tydligen mitt fel igen. Allting var mitt fel. Nr vi fick besk var allt s bra s bra. Jo jvlar. Dom hade fest en gng och det var illa. Jag var panikslagen och visste inte vart jag skulle vnda mig. P festen fanns en kvinna som gav mig intrycket att hon brydde sig om mig. Naivt av mig att tro det. P kvllen lttade jag mitt hjrta fr henne och berttade att jag var rdd fr Torbjrn och Tyra. Vilket misstag! Som ett brev p posten fr hon till Tyra och berttad vad jag har sagt. Nr alla kt och vi blir ensamma och drren stngd, kommer hon till mig och sger att jag skulle inte snacka skit om familjen. Och ljuga ska jag sluta med, fr

184

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

jag hade inget att sga till om. Jag skulle veta min plats. S dr hll det p. Jag trodde jag skulle bli tokig. 198990 ren som endast var tv i gymnasiet led mot sitt slut. Jag skulle ta studenten enligt alla. Men inte enligt mina fosterfrldrar fr det rknas inte som student om man bara gtt i gymnasiet i tv r. Det var ju bara dm som inte kom in p ngot annat som gick p min linje dessutom. Till min studentmssa samla jag pengar sjlv. S ngon student skulle jag inte f ta. Och inte var det frga om att fira min dag heller. Min kompis, vi kan kalla henne Linda, sa att jag grna fick vara med henne. Hennes frldrar sa att det gick bra. P dagen nr jag stod p trappen och sjng studentsngen var ingen dr fr min skull, ingen brydde sig. Jag hade trots det en fantastisk student tack vare Linda och hennes frldrar. 199091 Nu var det ett faktum att jag hade dragit ifrn Torbjrn och Tyra. Tog det jag behvde och stack. Dom visste inget Men jag bodde hos Linda. Jag pratade med Lindas mamma mycket. Hon visste hur jag hade det till viss del. Efter en vecka, tror jag det var, ringer Torbjrn asgalen i telefon och skriker till Lindas mamma att nu skulle jag hem. Lindas mamma tog det lugnt och sa vnligt men bestmt att Jessica fr stanna hr hos oss ett tag, det gr bra. D hrdes det att Torbjrn blev hotfull. Samtalet avslutas. Jag knner mig jagad och tnker att jag inte kan dra in den hr familjen i mitt helvete. Bestmmer mig fr att ka till mamma som visste [att] jag var p rymmen. Men inte varfr. Hos mamma var jag i ungefr tv veckor har jag fr mig. Familjehemsinspektren ringer och vill ha mig tillbaka till familjehemmet. Lovar att jag fr ka tillbaka till mamma eftert. Med den tron fljer jag med i alla fall. Det dummaste jag kunde gra. Vi flyger. P planet s fr jag knslan av att jag kanske kan lita p tanten, som jag i dag grna skulle vilja frga ett och annat. Berttar om hur jag har det och att jag inte orkar leva i familjen lngre och att jag hade sjlvmordstankar. Detta r ngot jag har berttat i fr-

185

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

troende och jag hade inga planer p att delge fosterfrldrarna det alls. Vl framme i helveteshuset s kommer vi in. Naturligtvis r det rent och snyggt, doften av nybakade kanelbullar och kaffe. Ett lyckligt hem? Nr vi satt oss s r det frsta hon familjehemsinspektren, berttar r att jag mr s dligt att jag vill ta livet av mig och [att] jag inte vill bo kvar i familjen. D reser sig min fostermor och skriker ngot i stil [med], inte ordagrant men till 95 % i alla fall: Hon r psykiskt sjuk. Ser du inte att hon behver sluten vrd p barn- och ungdomspsyk! Jag lovar att jag just d nskade att jag bara fick d. Ett slag i magen hade knts mindre. Min fosterfar blir hysterisk. Det r en hotfull stmning och jag liksom frsvinner. Hr lngt bort att jag fr begra ett rs uppskov fr hgskolestudier. Nr jag jobbade och tjnade pengar skulle jag betala 1 000 kr i mnaden och dom skulle in p ett konto till mig att lyfta nr jag studerade. Pltsligt var allt s gulligt och fint och det hr skulle nog g bra Jag fanns inte och jag hrdes inte. Fast jag var myndig s fanns jag inte. Det beslutades ocks att familjen skulle f fortsatt betalt fr mig. Jag har frskt att f veta hur mycket det gller men har inte lyckats hittills. Min fosterfar ppnade under den hr tiden ven mina lnebesked och krvde att jag skulle redovisa allt jag hade kpt. Vartenda kvitto. Jag brjade studera. Efter examen fick jag ett paket frn fosterfamiljen. Mitt hjrta stannade. Det var mina tv frsta dockor som min fostermor skickade. Hon skrev en frljugen lapp om att hon var stolt och jag kanske ville ha dockorna till mina egna barn den dagen jag fick ngra. Vilket hyckleri! Jag var s jvla arg. Det var s likt henne att infr andra vara s perfekt och snll och hon gjorde vl aldrig fel. Jag hatade henne innerligt. ren gick och jag fick veta p omvgar att hon dtt. Jag rullade frbi det hus som hllit mig inlst i 12 r. Gick dit och knackade p. Den man som varit min fosterfar under dom ren brjade prata engelska med mig. Hur r det mjligt att man efter alla r med ett barn glmmer hur det barnet ser ut? Hyckleri och han var nog skitrdd. Lagom t honom. Jag gick in fr att f klart fr mig att en del ndrar sig aldrig, han frgade inte ens hur jag mdde eller ngonting. Nr jag skulle g s sa han: Om vi har gjort dig illa s hoppas jag att du kan frlta oss.
186

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Jag kunde inte f ur mig ngot svar. All luft frsvann och jag gick. Rak i ryggen och med personlig integritet som ingen ngonsin kan ta ifrn mig. Helvetet hade kommit till sin nde. 4.11.4 Hans

Hans verlmnade den hr berttelsen i samband med intervjun. Han vistades p ett barnhem och i tv olika fosterhem. Hans r fdd p 1950-talet.

Minnen frn min barndom Jag och min syster hamnade p ett barnhem i Stockholm Reimersholm dr vi var i olika perioder frn d jag var ngot r tills jag blev 9 r gammal. Jag minns en kvinna som jobbade dr. Hon hade en knut bak i nacken och hon var mycket elak. Mager och tanig var hon och cirka 5060 r. Jag tror hon var frestndarinna. Hon slog mig med en kldgalge av tr ver min rygg och stjrt, runt om oss stod det personal samt barn och sg hela misshandeln. Personalen gjorde ingenting, bara stod och sg hur hon frdmjukade mig. Jag minns att galgen gick snder s hrt slog hon, men jag var hrdad s jag tog det med jmnmod, fast ont gjorde det. Jag var sngvtare tills jag blev 12 r gammal. Det var vldigt jobbigt, inte minst fr min mor och alla de jag bodde hos. Till slut orkade de inte tvtta varje dag s jag fick ligga i urindoftande sngklder i dagar eller veckor hos vissa. Ibland fick jag stryk och mycket skll fr att jag var sngvtare s ni frstr att en galge var en hndelse i tiden, jag var van. Jag minns en gng p barnhemmet nr vi skulle lgga oss d skulle jag ha bljor p mig, jag var ca. 67 r gammal. Det var bara s att mellan rummen som innehll 46 sngar var det glas. Dr stod de andra barnen och hade jtteroligt t min frdmjukelse nr personalen satte p mig bljorna varje kvll. Emellan barnhemsvistelserna kte vi till olika sommarhem. Jag minns en sommar d nr jag och min syster blev skickade till land, jag skulle bli fem r. Det var en liten grd dr en mor och hennes dotter sktte korna. De gick lsa ute i markerna inga inhgnader, det var en underbar tid. Men dottern som var cirka 30 r gammal och ogift hade sina egna ider. Hon ville att jag skulle

187

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

springa naken men blyg som jag var s bad jag min syster g och hmta min shorts. Jag minns nr vi satt och t frukost, d pratade jag och min syster om att hon aldrig skulle bli ldre n jag, pang sa det jag fick en smll av dottern rtt i huvudet och hon sa att jag inte fick sga s, jag blev helt paff och som straff fick jag hnga upp mina urindoftande lakan fr torkning p kldstrecket. Hsten kom, vi lngtade efter mamma och vntade p att f ka hem till Stockholm men det skulle drja 25 r fr mig att terse min gata. Malin som kvinnan hette visste inte vad hon skulle sga till oss, men det krp fram till slut att vi inte skulle tillbaka till Stockholm, vi skulle helt enkelt flytta till en annan familj. Ingen frklarade varfr. Det visade sig att det nya hemmet var det stlle jag hade varit sommarbarn p de tv tidigare somrarna. Medan min syster var p andra sommarhem. Det visades sig att det blev helvetet p jorden de tre kommande ren. Helvetet p jorden hos familjen Pettersson Hos Inez och Sven Pettersson var det bara att lyda och jobba. Det frsta de sa till mig var att klippa grset och d var det med en handklippare och grsmattan var enormt stor, det tog skert flera timmar fr mig att bli klar. Inte nog med det s sa Inez att det inte fick vara ngra krringrnder (allts oklippta rnder) snyggt ska det vara annars fr du gra om det, sa hon med hot i rsten. Jag skulle bli nio r det ret och min syster var sju r. Ja, jag frstod snabbt att det inte var som de andra somrarna vi hade varit dr. Jag tvingades att hugga ved ocks och det var ved som aldrig tog slut. Det var en jttehg, tnk er att det skulle rcka att vrma ett tvvningshus en hel vinter, dr stod jag 9 r gammal med en yxa stor som en slgga. Men jag gjorde det, jag hgg upp hela hgen annars skulle jag och min syster f mer stryk n vad vi redan ftt av Inez. Det var stndigt slag och nyp mot huvudet och kropp samt luggningar och ronryck. Som tur var, var jag tvungen att snagga mig fast jag inte ville det, alla andra barn i skolan hade lngre hr p huvudet utom jag. Det var ju Beatles och Rolling Stones som var populra d. Jag var ocks tvungen att vara med Sven ute i skogen och dra ihop stockar/slanor till fltade hgar s att han kunde hmta det

188

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

med hsten senare. Jag lovar att det var tungt. Djup sn och kallt var det. Hon var en djvul, varje gng vi satt vid matbordet p kvllen nr Sven kom hem frn sitt arbete s brjade hon att beklaga sig ver oss. I brjan protesterade vi hgljutt men det resulterade bara i att vi fick slag och nyp samt g dr ifrn utan att ta oss mtta. Jag vet inte hur mnga gnger vi fick lgga oss med tomma magar. Trstig var jag [ocks], konstant uttorkad p.g.a att Inez frbjd mig att dricka vatten frn eftermiddagen s att jag inte skulle kissa p mig i sngen. Fast det gjorde jag i alla fall. Jag lg i kissblta lakan varje kvll, det var vldigt kallt speciellt under vinterhalvret. Inte lngt efter vi kom dit s bytte de bil, till en helt ny Saab. Sen vid slutet av vr vistelse skulle de flytta frn grden, men de fick kpa en avstyckad markbit inte lngt drifrn. Dr fick jag och min syster arbeta med att flytta sten och stubbar medan de satt inne och fikade med sina slktingar. Min syster gick dit och frgade efter vatten: hr fr du och frsvinn, sa Inez. Min syster kom tillbaka utan vatten till mig fast jag var trstig och hon berttade vad de gjorde. Hon gick dit arg som hon var och brjade sga sanningen rtt i ansiktet p alla som satt dr: hr sitter ni och dricker saft och ter bulle medan jag och Hans sliter med era stenar. Vi fr aldrig ngot av er. Inez flg upp och var som ett skmoln och brjade springa efter Greta, men Greta r snabb i benen s hon kom aldrig nra henne. Inez gapade och svor: kom hit ungjvel, skrek hon. Aldrig, skrek Greta tillbaka, jag och Hans ska rymma hrifrn. D brjade Inez mjukna och bnade och bad att Greta skulle komma tillbaka till henne. Greta grt hejdlst. Det visade sig att de skulle ha en sommarstuga p markbiten. Sven kpte en stuga p tvtre rum och kk som de forslade dit. Jag har tnkt mycket eftert p detta, frst kpte de en ny bil sen kpte de loss en bit mark och drefter kpte de en stuga p tre rum och kk, som transporterades dit och detta p bara tre r. Jag pongterar att endast Sven jobbade (vid ...) och Inez var hemma och terroriserade oss hela dagarna s nog utnyttjade de oss fr att f gratisarbetare och tjna pengar. En dag sa Sven till mig att ta med dikesspaden och flja med honom. Vi gick ut mot vgen till deras nya markbit dr sade han att jag skulle grva ett dike utefter vgen och kern. Det ska vara spadens djup och 4050 cm brett. Det var bara att strckan jag skulle grva var cirka 100150 meter lng. Jag satte spaden i marken och brjade grva fr jag visste vad som skulle hnda om jag vgrade.
189

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Sven sa att diket skulle vara frdigt p en vecka. Jag kanske kom 2030 meter p hela sommaren, jag var 11 r gammal d. Sven var sur som ttika fr han fick grva resten sjlv. Inez hackade hela tiden p oss, hon kallade oss ungdjvlar, era missfoster och tattardjvlar. Ni r vrdelsa, kan inget och kommer inte att klara er i livet. Vr stockholmsdialekt hatade hon ver allt p denna jord. Detta pgick i tre r, stndigt varje dag. Hon lskade att djvlas med oss. Jag kommer ihg nr hon fick reda p att man skulle borsta tnderna minst 5 minuter. Det sa hon att vi ocks skulle gra. Det var bara det att de tandborstar som fanns d var stora och stenhrda. Hon stod bakom ryggen p oss och sg till att vi borstade noga med salt, ingen tandkrm hr inte. Blodet rann ur munnen p oss och hon bara stod och flinade. De f gnger mor ringde oss var lttrknade. Jag minns en gng d bde min syster och jag stod intill Inez vid telefonen nr hon pratade med vr mor. Mor ville prata med oss och vi med henne men d sa krringen att de fick hon inte fr barnen blir bara besvrliga eftert. Vi vgade inte sga emot, men vad ledsna vi blev! Inez la p luren och flinade t oss och sa: r er mamma finska eller? med en hnfull rst. Sen gick hon ut ur rummet och skrattade t oss. Jag minns en gng nr vr mor och farmor var och hlsade p. Vi gick ner till sjn och badade, vi fick vara fr oss sjlva. Jag och Greta sa till dem att vi ville hem, men dom kunde inte gra ngot t det. Vi fick frukt och godis samt lite leksaker av dem. Vi var s glada ver det. Men kvllen, nr de kt, tog Inez allt ifrn oss, all godis, frukt och leksaker. Det hr ska inte ni ha, skrek hon. Vi protesterade till ingen nytta. Inez stal allt vad vi hade och t upp all godis/frukt sjlv. Vi fick rensa hennes jordgubbsland varje sommar och det var inte litet, det var bde tistlar och kvickrot och mngder av ogrs. Torrt var det och solen gassade p vra ryggar men ngot vatten fick vi sllan. Hon njt av att plga oss. Tv av somrarna vi var dr s flyttade hon in min sng till en yttervind/garderob som var p ytterkanten av rummet, det var en lngsmal garderob med ett litet enkelglasat fnster p gaveln. Dr satte hon in min sng s att den precis fick plats. Hon njt av att placera mig dr fr dr var det flugor och spindlar som surrade och krp. Hon trodde att jag skulle bli rdd.

190

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Jag glmmer aldrig nr hon frskte ta p min penis. Jag lg i sngen och hon stod ver mig och brjade tafsa p mig, hon skte efter min penis och nr jag frstod vad hon hll p med s slingrade jag mig ur hennes grepp och rusade ut ur rummet och skrek. En annan gng nr jag skulle g in i kket s stod hon dr helt naken och blottade sig fr mig. Det var det ckligaste jag har sett, jag tvrstannade i drrppningen och fick se denna tjocka kvinna med ckligt hngande stora brst som ndde nda ner till naveln, flsket hngde runt henne och dr stod hon och log mot mig med sin ckligt stora svarta buske mellan sina flskiga lr. Jag slngde igen drren med en smll. Detta hnde mitt p dagen nr Sven var p jobbet och Greta var ute ngonstans. En annan gng s fick hon tag p mig i kket och hll mig i ett jrngrepp, hon tvingade in mitt ansikte in i hennes illaluktande svettiga armhla, det stank gammal sur armsvett. Jag sparkade och slog allt vad jag kunde och kippade efter luft men hon hll mig i ett grepp som jag inte kunde komma loss. Frst d nr jag svimmade slppte hon taget s jag fll ner p golvet, jag hll p att spy rtt ut. En fruktansvrd lukt var det som var kvar i min nsa och mun. Hon bara stod dr och skattade t mig, hon njt av det hon gjorde. Hon gjorde allt fr att vi inte skulle synas fr folk. Nr det kom folk var vi nyfikna och hungriga p socialkontakt med mnniskor utifrn s vi kom fram ngra gnger. Ibland kunde hon inte sga t oss att frsvinna, d fick vi hra senare p kvllen att vi var besvrliga och uppkftiga/olydiga och mycket mer. Vi var bara glada att f trffa folk, fr det kunde g veckovis innan vi sg ngra andra mnniskor. Platsen vi var placerade p lg lngt in i skogen. Jag sjlv hade 6 kilometer till nrmaste kille som jag lekte med ngra gnger. Fr vrigt s var jag tvungen att vara p plats s att hon hade gonen p en. Jag kommer ihg en gng nr Inez var tvungen att kpa ett par skridskor till mig samt en ishockeyklubba. Vi var inne i T-byn och tittade p ett par skridskor och expediten tog fram ett par fina skridskor till mig som passade perfekt. Men det protesterade Inez mot fr hon ville att jag skulle ha ett par strre skridskor s att jag kunde vxa i dem. Men expediten protesterade och sa att det inte var bra fr mina leder och risken var stor att jag skulle stuka och vricka mig hela tiden. Inez gav sig inte utan frste till honom och sa att vi tar de som r tre nummer strre, d behver jag inte kpa ngra fler till honom, han kan stoppa in strumpor i skorna. Jag var tyst.
191

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Ja, det blev som expediten sa, jag vinglade dr p isen och stukade mina leder och mina skolkamrater hade vldigt roligt t det. Nr jag kom hem och sa att lrarna sagt att jag mste ha hjlm s frste hon och sa hur mycket kostar den d. Jag visste inte det men jag sa att det var ett mrke p hjlmen som var tre kronor p. D gav hon mig tre kronor och sa att g och kp hjlmen d, med ett flin p sina lppar. Jag fick ka utan hjlm p isen. En dag var det cykeldag i skolan. Vi hade ftt varsin cykel av vr mor som vi hade stor gldje av. Jag skulle g igenom cykeln dagen innan vi skulle cykla till skolan som lg 23 mil frn dr vi bodde. Sven kom och sa att han skulle gra i ordning cyklarna t oss men jag ville det sjlv, men han sa bestmt att det skulle han gra, s jag lt honom gra det och gick drifrn. Nr vi kom till skolan var det en polis dr och inspekterade alla cyklar som skulle rulla runt en bana i M-byn. Nr jag kom fram till honom s sa han att denna cykel fr du inte cykla p! Han visade mig att bda muttrarna var lsa p framhjulet, om det ramlar av s kommer du att skada dig allvarligt sa han. Jag tnkte direkt p Sven, varfr han var s entrgen att f gra i ordning cykeln t mig. Han ville helt enkelt att jag skulle ramla med fart och skada mig eller rent ut sagt omkomma i en trafikolycka. Mina aningar om Svens phitt besannades nr vi kom hem, han sg verkligen verraskad ut nr vi kom cyklande in p grden. Jag sa till honom att han inte hade dragit t muttrarna och att jag kunnat skada mig. Hans svar var ett muttrande med rda kinder och s vnde han p klacken och gick. Jag frstod d att jag mste se upp med honom i framtiden. En gng var vi p en julmarknad i bygdegrden det skulle vara en auktion p lite julsaker som folk hade tillverkat. Jag fastnade fr en liten halmbock, det var den vackraste bock jag ngonsin hade sett. Den hade ett rtt sidenband runt halsen. Jag ville ge den till min mamma i julklapp. Inez lovade oss en gng att vi skulle f veckopeng av henne, men det hade vi aldrig ftt s jag tnkte att jag hade lite pengar till godo. Det var fler som ville ha julbocken. Det var en herre intill mig som ropade p den ocks. 3,50 tror jag att han sa, s jag ropade ut 4 kronor p den med resultat att Inez gick i taket och brjade gorma och sklla p mig: vad i helvete gr du ungjvel, skrek hon. Jag bara sjnk ihop av sorg. Mannen intill mig reagerade direkt och sa vad r det med dig kvinna? Lt pojken f bocken han vill ju ha den. Mannen betalde bocken den kostade 5 kronor och gav mig den och sa till Inez att
192

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

hon skulle lugna sig. Bygdegrden var full av folk. Den kvllen var inte rolig, direkt upp i sng utan kvllsml och vatten. Nr julen nrmade sig s skulle vi faktiskt f resa hem till mamma i Stockholm, helt underbart tyckte bde jag och min syster, vi trodde det inte var sant frrn vi satt p tget. Jag packade en vska med klder och s la jag halmbocken verst i vskan fr den skulle mamma f i julklapp, jag var s glad. D kom Inez in i rummet och fick se halmbocken i vskan och fick ett utbrott och skrek den r inte din fr den har jag betalat fr. Jag skrek och protesterade hejdlst och sa att jag hade ftt den av den snlla farbrodern och att han betalat fr den. Sorgen var kompakt, min halmbock som jag skulle ge till mamma till julklapp rycktes frn mig av den mnniska som jag hatar mest av alla p denna jord, hon tog den och skrattade nr hon gick ut ur rummet. Nr vi kom till tgstationen s rkade Greta och jag prata med varandra s att stinsen hrde oss. Ja, det hrs var ifrn dessa barn kommer, sa han. Ja, frste Inez. Det ska gudarna veta den hemska dialekten fr jag st ut med hela dagarna. Stinsen ryggade tillbaka nr han hrde hennes utbrott. Jag glmmer aldrig frukosten. Hon serverade klimpig havregrynsgrt t oss, ibland kall, men till sig sjlv och Sven var det en slt och fin grt. Maten var rena rama katastrofen ibland. Medan de sjlva fick ny och fin mat s fick vi rester. Det r mycket jag har frtrngt men jag minns att jag stndigt letade efter ngot att ta. Jag t vxter, frukter och br och svampar. Nr en myndighetsperson skulle komma p inspektion d kldde hon upp oss och sa att vi inte fick sga ngot. De sa: vad fint ni har det hr, hur trivs ni?, medan Inez satt intill. Ja, vad sger man, vi var skrmda till tystnad. Jag vgade inte svara utan ryckte bara p axlarna. Som jag minns s beskte de oss en gng p tre r. S fort de kte ivg fick vi ta av oss klderna och ta p oss lumpen som vi stndigt gick i. P vintern satte hon p oss pjxor sdana gamla som inte hade ngot foder i, bara strumpa och raggsocka hade vi. Ftterna var bla av iskyla, jag kunde knappt st p ftterna p kvllen det vrkte och stack i dem nr de tinade. Men Inez bara hnade mig fr det och kallade mig vekling. Varje kvll nr vi skulle g och lgga oss tnkte jag p min mor och far och lngtade efter dem. Varfr r vi hr, varfr fr vi inte ka hem, varfr fr vi inte reda p ngonting, varfr r det ingen som sger ngot till oss, varfr r vi hos dessa onda mnniskor?
193

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

Dessa mnniskor som inte tycker om oss, som jmt skller och ljuger om oss. Helt pltsligt en dag kom det en familj med tv dttrar p besk. Vi hade aldrig sett dem frut. Innan de kom sa Inez att vi skulle uppfra oss och s fick vi stta p oss de fina klderna. Vi fick en bra kontakt med flickorna s vi passade p att g ner och bada, nr vi kom upp igen s satte vi oss p farstubron och pratade om allt och inget. Helt pltsligt s frgade den yngre av tjejerna om vi ville flytta hem till dem. Va? sa vi! Vi trodde inte vra ron, vad sa hon? Ja, vill ni flytta hem till oss och s skrattade bda tv. JA skrek bde jag och Greta det vill vi. Men tyvrr s fick vi inte resa den dagen, inte frrn efter en vecka. Jag glmmer aldrig den tiden. Det var den lngsta veckan jag har varit med om. Fr det frsta s kissade jag inte p mig i sngen efter det mtet med den nya familjen. Inez var vldigt fundersam men hon sa inget. Det var som hela vrlden ppnades fr oss, vi var s glada men vi var tvungna att hlla igen fr Inez var p stridshumr. Dagen kom d vi skulle drifrn fr alltid. Sven frsvann ut med bten, han sa inte ens adj. Inez var tvungen att vara dr d familjen Bjrk kom fr att hmta oss. Jag var tolv r och Greta var tio r gammal. Familjen Bjrk Det visades sig att vi skulle bo dr i tre r, ingen sa varfr vi inte kunde flytta hem till mor. Mannen i huset var tyst och inbunden. En dag sa han till mig att ta traktorn och plja sdra fltet. Ja visst det gr jag grna svarade jag. Men d mste du visa mig hur jag ska gra med traktorn och pljningen. Va fan sa du pojke? Vet du inte hur man gr?, skrek han. Jag fick hjrtat i halsgropen fr han var en stor och tung man p 110 kilo. Jag svarade att jag inte visste och helt pltsligt s brjade han rusa mot mig och svor och gormade. Jag fick fart s att han inte fick tag i mig. Efter den hndelsen vgrade han att prata med mig, jag frskte att f kontakt men gav upp. Under de r jag bodde hos dem talade han inte med mig. En annan gng fick jag g frn bordet, minns inte varfr. Helt pltsligt rusade gubben uppefter mig och ut p grsmattan och fick tag i mig, han brt ner mig ver en moped som stod dr och han brjade puckla p mig men jag lyckades att slingra mig ur hans grepp och sprang till grannen och berttade vad som hade hnt.

194

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Boel kom som vanligt p kvllen fr att hmta mjlk. Hon skmdes ver det som hade hnt det sg jag p henne. Trots allt var det litet lttare att bo p det nya stllet. Det fanns kompisar att leka med bara 300 meter frn huset. Jag brjade spela fotboll och hockey. Men det var hela tiden det att vi var utblingar med en dialekt som inte var som deras. Familjen Pettersson kpte en ny bil strax efter att vi hade anlnt, likadant var det som familjen Bjrk. En dag hrde min syster att Karl och Boel pratade om oss. De sa att det snart var slut p min vistelse dr. D sa Karl: vi begr 500 kronor av myndigheten fr pojken nr han flyttar hrifrn och samma d nr tsen flyttar. Greta mtte upp mig nr jag kom hem och berttade det som hon hade hrt. Jag blev s arg s jag gick dagen efter till barnavrdsmannen som vi nyligen rkat f veta namnet p. Jag berttade allt jag visste och hon hpnade. Kort drefter s sg jag ett par skamsna ansikten. Under tiden vi bodde dr fick jag inga rena lakan p cirka 6 mnader. Samma var det med julaftnar, stora tjocka slkten kom dit och dr satt jag och Greta i ett hrn och vntade p julklappar som nstan aldrig kom, alla andra fick leksaker och vi fick bara en till tv trkiga mjuka klappar som fr det mesta innehll strumpor eller vantar. S var det varje jul samt fdelsedagar d vi heller inget fick medan deras flickor fick allt det dom pekade p. Jag vxte ju och en gng kpte Boel ett par svarta jeans t mig. P kvllen var jag hos grannen och tittade p TV och fastnade i et taggtrdsstngsel nr jag skulle hem. Dr hngde jag p magen i trdarna och som tur var s hade jag min nya skinnjacka p mig som jag har ftt av min mor s jag skar inte upp magen, jackan rddade helt enkelt mig. Men dremot s skar jag upp mitt hgra lr ett par centimeter lngt och en centimeter djupt. Blodet forsade ut efter hela benet. Jag linkade hem och berttade vad som hade hnt. Jaha vad ska jag gra t det, sa Boel. Ska inte doktorn titta p det?, undrade jag. Nej det har vi inte tid till, g och lgg dig. Jag fick sno en handduk runt lret s det vrsta blodet stillade. Men mina nya jeans var frstrda och ngra nya byxor fick jag inte, s jag fick g i de utvxta som jag hade innan. Egentligen borde jag f ersttning fr det arbete jag utfrde som barn. Jag fick slita som en slav hos familjen Pettersson, men hos familjen Bjrk var jag strre och starkare, s dr rdde gubben inte

195

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

p mig s mycket. Fast jag fick jobba dr med. Mka hos grisarna varje morgon s att man luktade svinskit i skolan. Som barn tvingades jag till att anpassa mig till de olika hemmen och de vuxnas nycker. Jag var s utsatt och utlmnad och visste inget annat. Min egen utveckling hindrades och jag tappade tilliten. Jag har haft svrt att hlla fast i relationer och har varit en dlig frebild fr mitt barn. Det har varit en lng kamp fr mig att f ett tryggt och stabilt liv. Fortfarande kmpar jag med min inre oro som jag anser att min barndom r orsaken till.

4.12

Kommentar

En invndning som har frts fram mot den hr typen av utredningar r att de aldrig riktigt kan fnga barnets perspektiv p vanvrden. Intervjupersonerna berttar om ett avlgset frflutet och minnen som har omskapats under deras vuxna liv. Det mnniskor berttar i dag om sin barndom pverkas av vad de som vuxna anser r vrt att bertta och vad intervjuarna anser intressant att frga om. Detta r frsts viktigt. Samtidigt ska vi inte underskatta mnniskors frmga att minnas sin barndom och beskriva den som om de var barn. Det framgr av flera berttelser som har skickats in till oss. Det som av utomstende och av vuxenvrlden kan uppfattas som oviktiga detaljer har fastnat i minnet och blir betydelsebrande fr vad intervjupersonerna terger. I de berttelser som presenterats hr har vi ftt beskrivningar av vckarklockan som inte ringde och den fina halmbocken minnen av saker som gr och ta och knna p och fungerar som ingngar till barndomen som fanns fr lnge sen. En person har beskrivit hur hon n i dag kan frnimma smaken av tr frn sngkarmen som hon brukade tugga p i ren desperation d vergivenheten kndes henne fr stor. Trots att det inte finns en sjlvklar verensstmmelse mellan berttelse och det som faktiskt hnde kan sdana hr berttelser ge kunskap att tolka vad andra har sagt till utredningen. Ett exempel r det vta bjrkriset som anvndes till att sl barnen med. Vi har hrt talas om det i mnga intervjuer. Av Gstas berttelse fick vi lra att det just var vattnet som kunde ka smrtan. Att bjrkriset var vtt eller att frvarna hllde kallt vatten p barnen mellan slagen vittnar om en utstuderad och plgsam behandling.

196

SOU 2011:61

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

Utan kunskap om att vatten framhvde smrtan r det ltt att vattnets centrala betydelse i misshandeln negligeras. Liknande hndelser kan ocks beskrivas mycket olika. I vrt delbetnkande grupperades olika incidenter fr att vi skulle kunna gra statistiska berkningar. Det ger en typ av kunskap. En annan form av kunskap ger det sammanhang vergreppen skedde i. Detta kan inte fngas i statistik utan enbart genom berttelser. Somliga sger att de regelbundet fick stryk och kan drfr inte bertta om alla gnger det skedde. De vljer ut vissa episoder och terger dem. Andra fick stryk ngon enstaka gng. Men det fick omfattande konsekvenser fr dem. Genom deras berttelser kan vi frst den stndiga rdslan fr att det skulle hnda igen, eller det vld barnen gjorde p sig sjlva fr att anpassa sig till de vuxnas nskeml. Det har ftt konsekvenser senare i livet. En person som har skrivit till oss ser sjlva berttelsen om barndomen som ett stt att gra upp med samhllet som svek henne:
Nu blev jag en dmjuk, mycket kuvad o krnkt tjnarinna, aldrig fick jag blomma upp. I alla fall har jag kommit in ett slags frsenad trotslder, s en vldigt frsynt o frsiktig men dock, civil olydnad, r vad jag vill hnge mig t. En sorts hmnd mot samhllet. Den hr dokumentationen r ett frsk i den riktningen. (Person 985, brev till utredningen)

I mnga berttelser och intervjuer framstr fosterfrldrar och personal p barnhem som bestar och sadister. Ngon har till och med dragit sig fr att kalla fosterfrldrarna fr mnniskor och i stllet anvnt citattecken runt ordet fr att markera att hon inte kan betrakta dem som mnskliga. De demoniserande beskrivningarna r begripliga utifrn de erfarenheter som intervjupersonerna skildrar, men det medfr att vi fr en endimensionell bild av frvarna. Vi r medvetna om att det finns andra rster som inte har kommit fram i den hr utredningen. Vi har inte haft uppdraget att konfrontera de utpekade frvarna med uppgifterna. Ett stt att belysa de utpekade frvarna frn ett annat hll r att granska hur myndigheterna betraktade hemmen. Det gr vi delvis i kapitel 6 dr myndigheternas arkivhandlingar relateras till intervjupersonernas berttelser. Det finns ocks annat material som p stt och vis styrker intervjupersonernas skildringar. Socialstyrelsen uppmrksammade redan

197

vergrepp och frsummelse siffror och berttelser

SOU 2011:61

under frsta delen av 1960-talet att familjer efterfrgade fosterbarn fr att dva en vuxens, ofta kvinnans ngest. I rdgivningsboken Samhllet och barnen frn 1965 framgr att man knde till att fosterbarn kunde ordineras av lkare:
Det hnder att mnniskor som varit psykiskt sjuka av lkare tillrdes att ta fosterbarn; detta anses allts pverka deras sjlstillstnd p ett lyckligt stt. Mot en sdan instllning mste man bestmt reagera. Barn r ingen medicin och fosterhemmet skall vljas helt efter vad som kan vara lmpligt fr barnets del. 11

Rdgivningsskriftens frfattare avrdde myndigheterna frn att placera barn i hem dr fosterbarnet skulle fungera som psykofarmaka t fosterfrldern eller ngon i hans familj. 12 Kanske var detta vanligare n vad som har varit knt. I breven till utredningen och i mnga intervjuer beskrivs en uppvxt i fosterhem dr tminstone den ena frldern troligen var psykiskt sjuk. Utt sett var mnga fosterfamiljer vl sedda. Det beskrivs i flera av berttelserna och i mnga intervjuer. Att anseende och god stllning inte fr styra socialtjnstens bedmning r en erfarenhet frn bde berttelser och intervjuer. Nr mnniskor i maktstllning eller med gott anseende i bygden ska utredas som fosterhem fordrar det, liksom i andra sammanhang, en saklig utredning frn myndigheterna. Tyvrr visar intervjuer och arkivhandlingar ofta p motsatsen. Dessa familjer verkar ha haft lttare att f ta emot fosterbarn.

11 Hjer, Karl J., Samhllet och barnen: svensk lagstiftning till skydd och std fr barn och familj, 7., [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1965. s. 240. 12 Skld 2011.

198

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

5.1

Inledning

I Vanvrdsutredningens delrapport 1 redogjorde vi versiktligt fr hur olika personer beskrivit sin tid p en och samma institution. De institutioner som belystes var Vidkrrs barnhem i Gteborg, pojkhemmet Skrsbo i Alingss och Nybodahemmet i Stockholm. I utredningsdirektiven anges ocks att rapporten br
utformas s att den ger information och underlag fr dem som inte deltar i granskningens intervjuer men som varit placerade p en viss institution. Drmed blir rapporten betydelsefull fr andra som inte har intervjuats. 2

I detta kapitel frdjupar vi oss i beskrivningarna av de nmnda institutionerna. Dessutom har vi utkat underskningen till att ocks omfatta fosterfamiljer. Vi kommer att beskriva flera personers berttelser om vanvrden p en och samma institution eller i samma fosterfamilj. Hur beskrivs miljn, fosterfamiljen, institutionen och vanvrden? Vad minns intervjupersonerna och vilka upplevelser av vistelsen redogr de fr? Gr det att sknja ngra rutiner eller strukturer? Utredningen har utgtt ifrn individens resa genom den sociala barnavrden, ofta via flera placeringar. Vanvrdsutredningen skiljer sig frn utredningar utomlands som har fokuserat p i frvg angivna institutioner och granskat tillvaron och frekomsten av vanvrd p dessa. Flera utredningar utomlands har ocks aktivt skt personer som har varit placerade vid vissa institutioner och bett dem bertta om frhllanden dr.
1 SOU 2009:99, Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009. 2 Dir 2006:75. s. 5.

199

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Den svenska utredningen har haft ett individperspektiv som inneburit att det r intervjupersonens egen redogrelse som sttt i fokus. Efter att ha genomfrt mer n niohundra intervjuer har vi kunnat se att mnga har berttat om att de tillbringat sin barndom p samma stllen och har liknande minnen drifrn. Det kan rra sig om institutioner dr flera intervjupersoner varit placerade men ocks redogrelser frn fosterhem. Utredningen har fokuserat p vanvrd, men eftersom vi har kartlagt samtliga placeringar som intervjupersonerna haft, har vi ocks ftt information om placeringar dr intervjupersonerna inte ansg sig vanvrdade.

5.2

Mnga har berttat om vanvrd p samma plats

Sammanlagt har utredningen mottagit berttelser om vanvrd p 119 institutioner frn minst tv personer. Vanvrd i 35 fosterhem har beskrivits av minst tv personer. Utredningen har ftt dessa resultat utan att ska upp personer som har bott i samma hem. Personer som vistats i samma miljer har mnga gnger tagit kontakt med utredningen oberoende av varandra. Vi vill understryka att det i utredningens material frmodligen dljer sig nnu fler samplaceringar. Fr att hitta de personer som varit p samma institution eller i samma fosterhem har vi utgtt ifrn vr databas dr alla placeringar som uppgetts vid intervjuerna blivit registrerade. De som uppgett samma namn p en placering r p s vis ltta att identifiera, men registreringen har brister och r inte fullstndig. En anledning r att intervjupersonerna inte alltid minns eller knner till institutionens eller fosterfamiljens rtta namn. Detta r srskilt ett problem nr det gller fosterhem. Ibland har vi genom att jmfra andra uppgifter i referaten kunnat konstatera att flera personer har berttat om samma familj. Ngon systematisk genomgng av alla referat har inte gjorts i detta avseende. Drfr r det troligt att det i materialet finns fler n 35 familjer som tv eller fler personer har berttat om. En annan orsak r de olika namn en institution har kunnat ha under sin livslngd. Exempelvis har ett och samma barnhem i Alingss kallats bde fr Alingss barnhem och Villa Plantaget i intervjuerna. Av arbetsekonomiska skl har vi inte kunnat efterforska varje institutionsnamn som finns i vr databas. Drfr r det

200

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

mycket troligt att vi har intervjuat personer frn fler n 119 institutioner som har vistats p samma stlle. De institutioner som vi har hrt mest om redovisas i tabellen nedan. Hr har vi valt att ta med de 21 institutioner som minst fem personer har berttat om vanvrd ifrn.
Tabell 5.1 Institutioner med vanvrd som berttats av fem eller fler personer Antal personer 65 31 15 8 7 7 6 6 6 6 6 6 6 5 5 5 5 5 5 5 5

Institution Vidkrrs barnhem, Gteborg Nybodahemmet, Stockholm Skrsbo pojkhem, Alingss Lvsta skolhem, Vagnhrad Mellansj skolhem, Tby Sundsgrden, Stockholm Eolshlls pojkhem, Stockholm Geneta barnhem, Sdertlje Hagens ungdomshem, Kullavik Kllbck, Gvle Sjbo barnhem, Bors Vilhelmina barnhem stra Spng, rkelljunga Kristinedal barnhem, ml Boxtorp barnhem, Gnesta Ekns ungdomsvrdsskola, Enkping Rby yrkesskola, Lund Stenkullens barnhem, Lerum Storgrdens korttidshem, Stockholm Umebygdens barnhem, Ume Vemyra skolhem, Sollefte

I toppen mrks Vidkrrs barnhem i Gteborg, Nybodahemmet i Stockholm och pojkhemmet Skrsbo i Alingss. Dessa tre barnhem kommer vi att beskriva mer ingende i detta kapitel. Vidkrr och Nyboda var Sveriges strsta barnhem under efterkrigstiden. Totalt har vi intervjuat 86 personer som har bott p Vidkrr och 65 av dem har berttat om vanvrd. 63 intervjuade personer har bott p Nyboda. 31 av dem har berttat om vanvrd.

201

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Mnga kom till Nyboda vid tidig lder och saknar drfr minnen drifrn. Skrsbo pojkhem var en liten institution med endast ett tiotal platser. nd har s mnga som 15 personer berttat om vanvrd dr. Skrsbo pojkhem var den institution som TV-dokumentren Stulen barndom handlade om som ledde till att Vanvrdsutredningen tillsattes. I dokumentren berttade sex mn om systematiska krnkningar, vld och sexuella vergrepp. Uppmrksamheten kring Skrsbo har kanske gjort att vi har ntt fler personer som var placerade dr n p andra stllen. 5.2.1 En tydligare bild

Vad kan vi d f reda p genom att sammanstlla flera personers information om ett och samma barnhem eller fosterhem? Vi kan ge en tydligare bild av de miljer barnen har vistats i, vilka rutiner som har strukturerat vardagen, vilka frvarna har varit, hur de gtt tillvga och vilka barn som har drabbats. Bilderna som framtrder r inte entydiga utan komplexa eftersom materialet baseras p individers erfarenheter och vad de har kommit ihg och valt att bertta. Somliga har berttat om likartade erfarenheter av vanvrd och frvare, andra har haft goda erfarenheter av samma plats. Barn r olika. De bemts olika av vuxna och tolkar sina upplevelser p skilda stt. Vi kan jmfra med hur individerna i en skolklass kan minnas sin skoltid. Trots att de vistats i samma milj, haft samma lrare och kamrater, kan erfarenheterna frn skoltiden variera kraftigt. Ngon blev mobbad, en annan minns lraren som en frebild medan en tredje har upplevt sig orttvist behandlad av samme lrare. Liknande iakttagelser gr Britt Jonsson i sin avhandling En gng Sk-pojke-: en studie av 20 f d Sk-pojkars erfarenheter av Barnbyn Sk. Beskrivningarna av barnbyn r mngfaldiga och i vissa fall mycket vsensskilda 3 De yttre omstndigheterna kan delas av mnga men hur de inverkade p enskilda individers liv kan nd variera. Hr r vi frmst intresserade av att lyfta fram de erfarenheter som flera intervjupersoner har vittnat om. De kan ge oss en fylligare bild av
3 Jonsson, Britt, En gng Sk-pojke-: en studie av 20 f d Sk-pojkars erfarenheter av Barnbyn Sk, Univ., Diss. Stockholm: Univ.,Stockholm, 1990.

202

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

hur vanvrd kunnat fortg i utt sett vlfungerande fosterhem och institutioner.

5.3

Redogrelser frn fosterhem

I utredningens material har vi funnit 35 fosterfamiljer som minst tv intervjuade personer har varit placerade hos, antingen samtidigt eller vid olika tidpunkter. 27 av dessa familjer har tagit hand om intervjuade syskon. I de vriga tta familjerna kommer berttelserna frn intervjupersoner som inte r syskon men som har erfarenheter frn samma placering. Majoriteten av redogrelserna r frn placeringar frn sent 1960tal till 1970-tal. I stora drag liknar de varandra. De flesta fosterfamiljerna har varit bosatta p landsbygden. Flera har bedrivit jordbruk och haft djur. Familjerna har ofta varit gifta par dr modern varit hemma. Inte sllan har de haft egna barn. Ett annat gemensamt drag r att de har haft mnga fosterbarn, vilket har kat chanserna fr utredningen att intervjua flera personer som vuxit upp i samma hem. Ngra familjer har beskrivits som frikyrkliga andra som aktiva i Svenska kyrkan. Utt sett har nog de 35 familjerna uppfattats som trygga krnfamiljer som levt i en idyllisk milj p landet. De tidigare fosterbarnens berttelser ger dock en annan bild. Sjlvklart r denna miljbeskrivning inte generell fr dliga fosterhem. Det var vanligt att placera barn p landet, inte sllan p en grd med djur. Det vi vill lyfta fram r att under denna idealbild kan det dlja sig en helt annan milj. I det hr avsnittet har vi valt att beskriva fyra hem. De r inte valda efter ngon annan urvalsprincip n att illustrera hur berttelser frn samma fosterhem kan beskriva likheter och olikheter. Intervjupersonernas upplevelser av hemmet pvisar likheter och skillnader som kan finnas i redogrelser frn samma fosterhem och frn samma tidsperiod. Exemplen belyser hur samma situationer kan upplevas, tolkas och beskrivas av flera. Alla intervjupersonerna i fallbeskrivningarna var placerade minst ett r tillsammans. I tv fall har tre personer redogjort frn sin tid i en och samma familj; i den ena fosterfamiljen befann sig ett syskonpar och en utomstende. I den andra fosterfamiljen var det en pojke och tv flickor, utan slktband, som var placerade. Pojken och en av flickorna var aldrig placerade samtidigt i fosterfamiljen.

203

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Om intervjupersonerna haft kontakt eller inte efter placeringen knner vi inte till och det har fr vr beskrivning mindre betydelse. Om berttelserna verensstmmer, bekrftar eller pvisar olikheter, beror dessutom p hur gamla intervjupersonerna var nr de placerades, vilka erfarenheter de bar med sig innan placeringen, hur mycket de ville bertta vid intervjun och vad de minns frn sin placering etc. 5.3.1 Familjen Backlund

Fosterfamiljen Backlund tog under 1970-talet emot tv personer som vi har intervjuat. Vi har kallat kvinnorna fr Helena 4 och Carina 5 . De var inte syskon. Familjen bodde p en grd med mnga olika djur och hade dessutom ytterligare en grd i nrheten. Uppgifterna om fosterfrldrarnas arbeten verensstmmer i bda berttelserna. Fostermodern var hemmafru och fosterfadern var rrmokare. Han hade utver detta ett frtroendeuppdrag i kommunen. Bda uppger att det fanns flera fosterbarn i familjen under tiden de var placerade och ven andra barn med slktband till familjen. Helena sger att det var fem fosterbarn och tta sommarbarn. Carina kallar familjen ett storfosterhem till vilket tre sommarbarn kom varje r. De bda kvinnorna var placerade tillsammans under drygt fyra r. Carina bodde sedan kvar ytterligare ngot r i familjen. Bde Helena och Carina uppger att de blev utsatta fr sexuella vergrepp av fosterfadern i form av ptvingade samlag. De anger samma plats fr vergreppen, nmligen p familjens andra grd. Helena minns att nr hon berttade fr fostermodern och den sociala barnavrden om de sexuella vergreppen blev hon inte trodd. I stllet blev hon tvngsplacerad hos sin biologiska mamma som inte var frmgen att ta hand om henne. Istllet fr att bli trodd om vldtkterna blev jag anklagad fr frtal av socialen. Bda berttar att de utsattes fr integritetskrnkningar. Dessa skedde dock i olika former och omfattning. Helena sger att hon blev negativt srbehandlad i frhllande till de andra barnen, bde biologiska och andra fosterbarn och att flera i fosterfamiljen lste hennes dagbok. Hon blev dessutom flera
4 5

ID 472, kvinna fdd p 1960-talet. ID 766, kvinna fdd p 1960-talet.

204

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

gnger anklagad fr saker som andra fosterbarn hade gjort. Carina uppger inte ngot av detta. I hennes fall har det handlat om enstaka tillfllen d hon blivit utsklld av fostermodern fr att ha kissat p sig. Bda kvinnorna redogr fr att kontakten med sina biologiska familjer frsmrades under den hr tiden. Helena berttar att hembesken ibland kunde stoppas av bde fosterfrldrarna och den sociala barnavrden. Carina sger att hon bara fick ringa hem en gng i veckan och inte heller hlsa p sin bror, som bodde i nrheten. Ingen av kvinnorna minns ngra tillsynsbesk. 5.3.2 Familjen Hansson

Fosterfamiljen Hansson bodde p en grd p landet med mnga djur. Fosterfrldrarna arbetade bda som lantbrukare. Fosterfadern hade dessutom ett arbete som pltslagare. Han var ofta hemifrn p dagarna. I familjen fanns en biologisk dotter och ytterligare ett fosterbarn. Bda var ldre n de fosterbarn vi intervjuat. Familjen var frikyrklig. I denna fosterfamilj bodde sammanlagt tre personer som har intervjuats av utredningen, ett syskonpar som var dr samtidigt och en person som vi kallar Nils. 6 Syskonparet kallar vi Tord 7 och Ulla. 8 Nils placerades i fosterfamiljen ett r efter det att syskonen hade flyttat frn familjen. Syskonen uppger bda att de placerades tillsammans i fosterfamiljen. Det var i mitten av 1960-talet under en tidsperiod p 34 r. De flyttades frn fosterfamiljen samtidigt. Tord och Ulla har ocks liknande minnen frn vistelsen. De utsattes fr tvng, regler, straff, frsummelse och krnkningar. I de flesta fall var det fostermodern som var frvare. Tord beskriver att han knde sig utelmnad t fostermodern nr de var hemma sjlva p dagarna och nr de andra barnen var i skolan, ingen sg vad som hnde drhemma. Fosterfadern kunde ocks ibland lsa in honom, minns Tord.

6 7 8

ID 321, man fdd p 1950-talet. ID 1152, man fdd p 1960-talet. ID 1134, kvinna fdd p 1950-talet.

205

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Ulla sger att hon under hela vistelsen knde sig kontrollerad av och rdd fr fostermodern. Syskonen beskriver en vardag fylld av slag med eller utan tillhygge, att de tvingades att ta upp maten och ofta bevittnade misshandel av sin syster/bror. Tord berttar att han var sngvtare och blev i stort sett dagligen slagen av fostermodern fr det. Detta r ngot som Ulla ocks berttar om. I Tords referat kan man lsa: Nr det var bltt i sngen, vilket det ofta var, fick han stryk av fostermodern. Det kunde bli stryk varje dag. I Ullas redogrelse str det fljande om samma straff: Han [Tord] var sngvtare vilket fostermodern bestraffade honom fr. Hon slet upp honom frn sngen och slog honom. Syskonen uppger tv specifika frsummelser; bda upplevde att de inte fick ngon vrme eller omsorg av fosterfrldrarna och att de alltid fick gamla, omsydda klder. Bda berttar ocks att fosterfrldrarna talade illa om deras biologiska frldrar. Fostermodern kunde sga saker som din mamma r ingen mamma att skicka ivg sina barn s hr. Kontakten med frldrarna begrnsades av fosterfrldrarna, enligt bde Tord och Ulla. Fostermodern skulle alltid lyssna p telefonsamtalen och kontrollerade Ullas brev till sin mamma. Nils placerades i fosterfamiljen i slutet av 1960-talet och stannade i fem r. Han beskriver ocks fostermodern som den ihrdigaste och drivande frvaren i familjen. Fosterfadern slog honom vid ngot enstaka tillflle. Till skillnad frn syskonens berttelse, misshandlades Nils ocks av det andra fosterbarnet. Nils kommer ihg att fostermodern kunde titta p medan Nils blev misshandlad av fosterbrodern och sa inte ifrn att han skulle sluta frrn det brjade knaka i benen. Fostermodern kunde tvinga honom att arbeta p grden och vissa gnger ven p ntterna i iskyla. Nils sger att han var s utarbetad att han ofta sov i skolan p lektionerna. Vid flera tillfllen fick inte Nils lkarvrd nr han skadat sig. En gng hgg han sig i fingret s det blev ett fult sr. Det blev aldrig omsktt, s det hll p att ruttna. Han fick inte ha kontakt med sin biologiska familj. Paket och brev som hans biologiska familj snde till honom ppnades av fosterfamiljen. Vid en jmfrelse med syskonens erfarenheter av vistelsen verensstmmer upplevelserna av vanvrden p flera stt. Den mest framtrdande likheten i berttelserna r att fostermodern var den mest aktiva frvaren. Alla tre utsattes, mer eller mindre, fr ngon
206

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

form av vld. Alla tre frhindrades att ha kontakt med sin biologiska slkt. En skillnad i de tre personernas berttelser r hur de upplevde arbetet p grden. Tord framstllde arbetet p grden som att de fick hjlpa till mycket men ansg inte att det var ngon vanvrd. Ulla terger arbetet p grden som en ssongssyssla under sommarhalvret. Nils i sin tur ansg att han utnyttjades i arbetet p grden och i ngra fall under livsfarliga frhllanden. Ingen av de tre har kunnat bertta om ngot tillsynsbesk, det tycks som om kommunen lmnade barnen t sitt de. 5.3.3 Familjen Olsson

Hr placerades systrarna Tove 9 och Pernilla 10 under drygt tio r frn 1960-talet och framt. Fosterfrldrarna drev ett jordbruk p grden dr de bodde. De hade flera kor. Det fanns inga andra barn i familjen frutom ett tidigare sommarbarn som bodde till och frn hos familjen. Bda kvinnorna minns att fosterfamiljen var frikyrklig. Tove och Pernilla terger olika former av frsummelse, integritetskrnkningar, tvng, regler, straff och vld. Vid en nrmare analys av vilken form av vanvrd systrarna utsattes fr framtrder deras olika uppfattningar av situationen. Tove tyckte att hon aldrig fick ta sig mtt och att de fick ensidig kost. Pernilla sade att det alltid fanns mat ven om fosterfrldrarna var snla. Tove sger i intervjun att hon inte knde ngon trygghet i fosterhemmet och att hon aldrig fick en kram. Pernilla sin sida ansg sig bli negativt srbehandlad i frhllande till Tove. I motsats till Tove fick Pernilla aldrig ngra kramar, pussar eller vrme av fostermodern. Pernilla uppger att hon blev sexuellt utnyttjad av det tidigare sommarbarnet. Det var en mer n tio r ldre pojke, som bodde i fosterfamiljen under olika perioder. Pernilla blev ocks utsatt fr tafsande av fostermorfadern. Tove redogr inte fr ngra sexuella vergrepp under sin vistelse. Dremot blev hon vid ett tillflle slagen av fostermorfadern. Kvinnorna har gemensamma intryck av frsummelsen. Bda berttar att det var kallt i huset d det var oisolerat. De hade svrt
9 10

ID 1125, kvinna fdd p 1960-talet. ID 1122, kvinna fdd p 1950-talet.

207

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

att skta sin hygien. Tove minns att det var snlt med hygienartiklar och Pernilla sger att de p somrarna var hnvisade till att bada i sjn. Bda rapporterar att de blev slagna p stjrten med byxorna neddragna. Tove uppger fostermodern som frvare i flera fall, medan Pernilla inte pekar ut ngon av fosterfrldrarna framfr den andre. Dremot uppger Pernilla ytterligare en frvare, det tidigare sommarbarnet. 5.3.4 Familjen Jansson

Fosterfrldrarna Jansson bodde i ett stort hus p landet och hade djur, bl. a hstar. De var aktiva i Svenska kyrkan. Fostermodern var hemmafru och fosterfadern arbetade p tv olika stllen. Det fanns mellan fyra och fem fosterbarn i familjen och uppgifter om att fosterfrldrarna ocks hade tv eller fyra biologiska barn. Dessa uppgifter stmmer verens i alla berttelser. Frn detta fosterhem har utredningen intervjuat tre personer som vi kallar Andreas 11 , Lisa 12 och Paula. 13 Andreas bodde i fosterfamiljen under lov och helger. Han var aldrig placerad tillsammans med Lisa. Dremot var han placerad i olika omgngar under samma tid som Paula. Paula och Lisa bodde tillsammans i fosterfamiljen under tv r. Lisa uppger att hon blev slagen av fostermodern. Hon beskriver fostermodern som elak och dominant, hon personifierar allt vad ondska str fr. Andreas, som var placerad i fosterfamiljen under flera perioder, uppger att han inte blev utsatt fr vld men beskriver att han sg andra placerade fosterbarn bli slagna av bda fosterfrldrarna. Bde Andreas och Lisa berttar att deras sngar bestod av hopspikade spnplattor. Paula och Lisa sger att de var tvungna att arbeta i hushllet. Andreas terger i sina iakttagelser att det var alltid mycket hushllsbestyr fr fosterflickorna i familjen. Alla tre minns att de var tvungna att bra avvikande klder som var hemsydda och gammaldags. Lisa sger att hon blev utsatt fr sexuella vergrepp av fosterfadern. Paula uppger inte att hon sjlv utsattes men berttar att andra blev utnyttjade sexuellt av fosterfadern. Alla tre uppger att
11 12 13

ID 922, man fdd p 1960-talet. ID 979, kvinna fdd p 1960-talet. ID 969, kvinna fdd p 1960-talet.

208

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

fosterfadern blev anklagad fr sexuella vergrepp. Andreas minns fosterfadern som en typisk karlakarl och sger att han var militrisk till sttet. Han upplevde att det fanns mnga regler i hemmet och att det rdde en sarkastisk stmning. Bde Lisa och Andreas knde sig begrnsade i sina kontakter med respektive biologiska familj, Andreas var frbjuden att ringa hem till sin pappa. Lisa fick aldrig prata ifred med sin mamma i telefon. Alla tre minns att det frekom tillsynsbesk, men bde Lisa och Paula sger att de alltid var frannonserade och att hemmet d blev stdat samt att barnen fick nya klder. Andreas i sin tur berttar att inspektren var personlig vn med fostermodern, vilket ledde till att Andreas aldrig vgade bertta hur han hade det. Utifrn referaten verkar Andreas och Lisa ha fler gemensamma uppfattningar om vanvrden i fosterfamiljen, trots att de aldrig var placerade samtidigt i fosterhemmet. Vid en jmfrelse av Andreas, Lisa och Paulas referat ger Andreas och Lisa en mer utfrlig beskrivning av att de upplevde vanvrd i fosterhemmet n Paula. Det kan bero p att Paula inte blev utsatt fr vanvrd i lika stor utstrckning som de andra eller att hon blev behandlad p ett annat stt av fosterfrldrarna. Det kan ocks terspegla vad intervjupersonerna minns, vad de vljer att bertta i intervjun eller p vilket stt intervjupersonen beskriver sina erfarenheter.

5.4
5.4.1

Redogrelser frn institution

Vidkrrs barnhem, Gteborg

Vidkrrs barnhem var i drift under ren 19351976. Hur mnga barn som kom att bo hr under de 40 r barnhemmet var i drift r oklart men det rr sig om tusentals barn frn Gteborgsregionen. Nr barnhemmet ppnade hade det plats fr 176 barn i ldern 116 r. Dessutom fanns en s kallad isoleringsavdelning med 24 platser. Vidkrrs barnhem omfattade tio byggnader. Frn brjan kallades de bara hus 1, hus 2, hus 3 osv. Senare fick husen namn efter olika fgelarter. Svanen innehll reception och lkarmottagning. I Anden lg centralkket. I Uven fanns det troligtvis en sljdsal och Ugglan utgjorde en sjukavdelning.

209

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Det fanns sex avdelningar dr barnen bodde. I Tjdern bodde de ldsta pojkarna. Gken, Trasten, rlan och Lrkan var till fr mindre barn och spdbarn. I Tranan bodde de ldre flickorna. De avdelningar som nmnts under intervjuerna r Tjdern, Tranan, Orren, Trasten och Lrkan. Vidkrr hade ocks en egen skola. I intervjuerna beskrivs den ligga i en kllarlokal. Flera intervjupersoner har ptalat bristen p skolstd frn personalen och att de tyckte att Vidkrrs skola hade undermlig undervisning. Andra intervjupersoner har redogjort fr att de gick i en skola utanfr Vidkrrs omrde. Bland de intervjuade uppger 65 personer att de har erfarenheter av vanvrd frn sin vistelse p Vidkrrs barnhem. De flesta berttelserna handlar om placeringar p 1940-, 1950- och 1960-talet. Beskrivningarna frn Vidkrr pminner mycket om interirerna i Bengt Sndhs bok Barnhemsungar. 14 Barnhemmet framstr som en totalt disciplinr milj med tydliga regler fr barnens vistelse. Bestraffningar var vanligt frekommande. Inlst och isolerad En terkommande bestraffning var att bli inlst och isolerad, vilket nstan hlften av de 65 personerna har berttat att de utsattes fr. Det fanns ett srskilt utrymme avsedd fr denna isolering som kallades Slussen. Den beskrivs av flera som ett rum med lsta fnster med en stol, ett bord och en sng. Barnen blev inlsta dr i 17 dygn. En person 15 sger fljande om Slussen: P slussen fanns det inget att gra och man var tvungen att ta tabletter tre gnger om dagen. Endast en person 16 uppger att hon tvingades till ngon form av sysselsttning under tiden hon befann sig p Slussen. Kalldusch En annan bestraffning kunde vara att bli duschad med kallt vatten. 10 personer har redogjort fr sdan bestraffning. Berndt 17 uppger att han var placerad p Vidkrr ett halvr i slutet av 1950-talet och
14 15

Sndh, Bengt, Barnhemsungar: roman, Astreva, Uppsala, 1991. ID 200, man fdd p 1950-talet. 16 ID 358, kvinna fdd 1950-talet. 17 ID 520, man fdd 1940-talet.

210

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

att han tvingades utst flera kallduschar, hade man varit dum duschade dom mig med iskallt vatten. Detta hnde minst en gng i veckan. Simon, 18 som var placerad ret efter Berndt, beskriver ocks kallduscharna. Han upplevde de dock mer som en daglig rutin och anser tvngsduschningarna vara en djvla sadism. Matbestraffningar Bestraffningar i samband med matsituationen har 28 personer redogjort fr. De berttar att de var tvungna att sitta kvar tills de hade tit upp maten, annars blev de tvngsmatade eller tvingade att ta upp sina spyor. Tvngsmatning frekom och Barbro blev flera gnger tvngsmatad och tvingades ven att ta upp sina spyor nr hon krktes upp mat. 19 Bestraffningar fr sngvtning Bestraffningar fr sngvtning utdelades ocks. Sara berttar att nr hon kissade i sngen s fick hon ligga nsta natt i samma lakan, som straff. 20 Vld som bestraffning frekom. Sandra 21 berttar:
Frutom inlsning och utegngsfrbud minns Sandra att det frekom att hon fick rfilar och att personalen tog henne hrt i armen och slngde ivg henne. Detta hnde regelbundet.

Atmosfren p Vidkrr Ett flertal berttar att de blivit kastade, knuffade, luggade, slagna med tillhygge, blivit rfilade eller sparkade p. En gemensam terspegling av atmosfren var att personalen var knslokall och att det inte frekom ngon trygghet eller krlek i tillvaron. Bosse 22 ger en mlande beskrivning vars essens ofta terkommer i intervjuerna, Bosse berttar att det inte fanns ngon ro hr. Ingen krlek och ingen personal som han kunde ty sig till. Han var placerad p Vidkrr under fem r frn det att han var fyra r. Andra uttryck fr detta r total avsaknad av krlek, ingen
18 19

ID 229, man fdd p 1940-talet. ID 473, kvinna fdd p 1950-talet. 20 ID 693, kvinna fdd 1960-talet. 21 ID 380, kvinna fdd p 1940-talet. 22 ID 16, man fdd p 1940-talet.

211

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

vrme eller frstelse och knslor av ensamhet och otrygghet frn den tiden. Ngra enstaka har upplevt vnlighet hos personalen. Beskrivningar om personalen finns som att hon var glad och snll 23 eller hon var underbar och brydde sig om mig. 24 Srskilda barnhemsklder och andra rutiner Mnga berttar att de var tvungna att bra srskilda klder som visade att de kom frn Vidkrr. Flera har berttat om krnkande tilltal, att de blev separerade frn sina syskon och placerade p olika avdelningar eller frntagna gvor. En integritetskrnkning som mnga kommer ihg r att de skulle leka eller st p led infr presumtiva fosterfrldrar. Barbro 25 minns att de fick leka framfr vuxna mnniskor som ibland kom och pekade ut barn,
Varje sndag mellan elva och tolv skulle barnen stlla upp sig. D kom det folk som ville ha fosterbarn och tittade p dem, klmde och knde. 26

Sexuella vergrepp Det finns elva redogrelser frn Vidkrr om sexuella vergrepp. De flesta handlar om att barn blivit tafsade p men det finns ocks redogrelser om vldtkter och att ha tvingats onanera t frvare, som kunde best bde av personal och andra barn. Tafsandet kunde ta sig uttryck som att personalen skulle hjlpa till 27 vid tvttningen: Han skulle duscha mig trots att jag var tio r. Det kunde jag gra sjlv. Han tvlade in snoppen och rumpan. 28

23 24

ID 622, kvinna fdd p 1950-talet. ID 924, kvinna fdd p 1960-talet. 25 ID 1120, kvinna fdd p 1960-talet. 26 ID 204, man fdd p 1940-talet. 27 ID 818, man fdd p 1940-talet. 28 ID 202, man fdd p 1950-talet.

212

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

Frvare De frvare som pekas ut generellt r frmst personal och oftast kvinnor. Det var ocks fretrdesvis kvinnliga anstllda som arbetade p Vidkrr. Nr det gller de sexuella vergreppen har dock flera mn i personalen pekats ut. En person har berttat att vergreppen begicks av kvinnlig personal och tv personer har sagt att det var andra barn. ven i frga om andra vergrepp har barn ibland uppgetts som frvare. Ngra anser att det frekom pennalism 29 . Ett strk av hierarkisk ordning bland de placerade r ett terkommande inslag i redogrelserna. Flera intervjupersoner har uppgivit frvare vid namn och flera personer i personalen har namngivits av flera intervjupersoner. Tv frestndarinnor har omnmnts i mnga berttelser. Den ena anklagas bland annat fr att ha nypt och rfilat barnen, den andra fr krnkande tilltal som exempelvis ingen vill ha dig. En lkare som verkade vid Vidkrr har omnmnts av 12 personer och ska ha tvngsmedicinerat samt utsatt dem fr krnkande, gynekologiska underskningar.

5.5

Nybodahemmet, Stockholm

Nybodahemmet ppnades i mars 1938 och ersatte d ett antal mindre barnhem dr fattigvrdsnmnden och senare barnavrdsnmnden hade placerat barn. 30 Det nya barnhemmet skulle dels ta hand om barn som omhndertagits tillflligt, dels vara ett utredningshem fr barn med behov av psykisk och fysisk observation som underlag fr andra lngre placeringar. Institutionen avvecklades under en vergngsperiod 19611967 och ersattes av flera nya mindre barnhem. 31 Nyboda blev drefter en institution fr vrd och undervisning av frstndshandikappade. Antalet platser p Nybodahemmet kom att variera under ren. Nr barnhemmet ppnade hade man plats fr 235 barn och var
ID 775, man fdd p 1960-talet, ID 475, kvinna fdd p 1950-talet. Dessa var Barnhemmet Fleminggatan 22, Lillsjns barnhem, Sabbatsbergsasylen och asylen vid sgatan. 31 Farsta barnhem, Barnhemmet Mlarblick, Barnhemmet Norrgrden, Centralhemmet, Hagstra skolhem, Hsselby skolhem, Lvstra flickhem, Skndals barnhem och Barnhemmet Tallbacken.
30 29

213

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

sledes Sveriges strsta barnhem. Redan efter ngra r fanns 264 barn inskrivna p barnhemmet samtidigt (1946). Hur mnga platser barnhemmet hade sger dock inget om hur mnga barn som vrdades dr. Direkt efter kriget (19451949) var i genomsnitt 960 barn inskrivna varje r. Knslokyla Av intervjuerna framkommer att Nyboda var en milj som prglades av personalens knslokyla och bristflliga omsorg. Personalen var fullstndigt knslokall. Det var bara frvaring, vi kunde inte prata med ngon. Eller som Diana 32 beskriver; det var inte ngon som kramades eller brydde sig, man var som ett nummer. Kunde inte hantera svra situationer En del intervjupersoner har beskrivit att personalen var ofrmgen att hantera svra situationer och sjlva rdda fr andra placerade barn: Personalen kunde inte skydda mig utan lste in mig i en cell, 33 eller som Mira 34 beskriver att personalen visste att hon umgicks med en annan placerad flicka som var sexuellt avancerad och som Mira tog efter. De visste att vi lg med killar och att vi drack men de gjorde inte ngot. Miras uppfattning var att de hade gett upp. Syskonseparationer Det som ocks utmrker Nyboda r att mnga dr tycks ha upplevt smrtsamma separationer frn sina syskon. 10 av 31 personer som berttat om vanvrd p Nyboda har talat om detta. Det kan jmfras med att bara 9 av de 65 personer som berttat om vanvrd p Vidkrr tog upp syskonseparationer som en del av vanvrden. Ett skl till de ofta frekommande syskonseparationerna r att Nyboda var ett utslussningshem frn vilket barnen ofta vidareplacerades. ldre och yngre syskon skickades till olika stllen. Detta r en skillnad mot Vidkrr dr barnen kunde bo lngt upp i
32 33 34

ID 965, kvinna, fdd p 1940-talet. ID 121, kvinna fdd p 1950-talet. ID 109, kvinna fdd p 1940-talet.

214

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

ldrarna. S hr berttar ngra personer om syskonseparationerna p Nyboda: Jag var ledsen och grt, men jag fick inte trffa dem d. 35 Patrik 36 sger att hans starkaste minne var att han inte fick trffa sina brder s ofta. Matbestraffningar Vanvrd i form av tvng, regler och straff, vld och frsummelse rapporterats. Att bli tvingad att ta upp maten var vanligt frekommande. Man var tvungen att ta upp maten. t man inte upp grten p morgonen tvingades man ta upp den uppvrmd p kvllen. 37 Integritetskrnkningar Olika former av integritetskrnkningar; som krnkande tilltal, leka infr presumtiva fosterfrldrar och ha blivit frntagen presenter, har ocks uppgivits som vanvrd p Nyboda. En person 38 beskriver hur personalen tog tillbaka julklappar p natten med frklaringen att barnen bara ftt lna sakerna, Susanne 39 minns att personalen brukade ta godis som barnen ftt och dela lika mellan alla barn.

35 36

ID 385, kvinna fdd p 1940-talet. ID 587, man fdd p 1950-talet. 37 ID 506, man fdd p 1930-talet. 38 ID 996, man fdd p 1930-talet. 39 ID 369, kvinna fdd p 1950-talet.

215

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Sexuella vergrepp Tre fall av sexuella vergrepp har rapporterats. Barnen var mellan 5 och 13 r nr vergreppen skedde. Ovanligt med tillsyn Det var, enligt intervjupersonerna, mycket ovanligt med tillsyn frn ansvariga myndigheter under deras vistelse p Nybodahemmet. Frvare Intervjuerna ger ingen entydig bild av vilka personer i personalen som var ansvariga fr vanvrden. Flera har namngivits och personalen tycks ha bidragit till den allmnt, kalla atmosfren. En frestndare beskrivs dels som barsk, dels som snll. Omdmena om personalen r alltifrn underbar till skrmmande. Andra barn har angetts som frvare vid flera tillfllen och nstan uteslutande har det handlat om vld. En lkare uppges i tv intervjupersoners redogrelser ha mtt eller vidrrt deras knsorgan.

5.6

Skrsbo pojkhem, Alingss

Skrsbo pojkhem utanfr Alingss pbrjade sin verksamhet 1924. D drevs det av stiftelsen Skrsbo barnhem som inrymde barnhemsverksamheten i det som tidigare hade varit en herrgrd. 1955 tog Gteborgs barnavrdsnmnd ver barnhemmet. Skrsbo hade 18 platser nr det ppnade i barnavrdsnmndens regi. Hemmet anvndes som pojkhem av Gteborgs barnavrdsnmnd till 1977. 40 Detta r den institution frn vilken alla intervjuade uppger att de utsattes fr vanvrd under sin vistelse. Av de 15 mnnen som redogjort fr sin placering p Skrsbo har sju av dem ocks varit placerade p Vidkrrs barnhem. Beskrivningar om Skrsbo har bland andra varit en sluten vrld, ett helvete, knslokallt och som ett fngelse.
40

Gteborgs kommunalkalender, Gteborgs stadskansli, Gteborg 1956, s. 280.

216

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

Rigid struktur med systematiska vergrepp Den bild som utkristalliserar sig r en rigid struktur med systematiska vergrepp, utfrda bde av personal och andra placerade pojkar. Bjrn, 41 som blev misshandlad varje dag och ocks vldtagen under sin vistelse p Skrsbo, beskriver att det vrsta var de psykiska vergreppen. Bjrn sger att han stndigt blev nedvrderad av personalen. De kunde exempelvis sga saker som du r ingenting vrd! och din morsa vill inte ha dig. Bestraffningar, vld och sexuella vergrepp terkommer i flera redogrelser. Flera berttar hur de sg andra barn utsttas fr vld. Beskrivningarna av vldet innefattar anstllda som delar ut rfilar, vrider om pojkarnas brstvrtor, kastar upp pojkar i luften fr att lta dem falla fritt till golvet eller att anstllda har slagit pojkar med tillhyggen. En person som var placerad p 1950-talet 42 beskriver att alla fick stryk, ofta med en kpp eller en kratta, rakt ver ryggen. Personalen slog honom med nycklar, med pekpinnar eller med krattor. Sexuella vergrepp Hlften av de intervjuade uppger att de utsattes fr sexuella vergrepp. Vldtkter, tvingad att onanera frvaren eller smekt mot sin vilja, har ofta terkommit i redogrelserna. En person sger dock att de historier han hrt om att personalen begick sexuella vergrepp inte gllde under tiden han var placerad dr. Straffarbete Straffarbete, som flera vittnar om, bestod i att barnen ofta skulle kratta grusgngarna och plocka pinnar runt huset men ocks i skogen. Vi skulle kratta gngar och det var straff fr allt. 43 Arbetsuppgifterna kunde best i att klippa grs, kratta grusgngen, plocka fimpar och pinnar. 44
41 42

ID 195, man fdd p 1950-talet. ID 63, man fdd p 1940-talet. 43 ID 880, man fdd p 1950-talet. 44 ID 201, man fdd p 1950-talet.

217

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

SOU 2011:61

Ingen tillsyn eller uppfljning Ingen av de intervjuade uppger ngot tillsynsbesk. En person 45 sger att tillsynspersonalen inte fick komma in p Skrsbo. Avbruten kontakt med den biologiska familjen Kontakten med den biologiska familjen verkar i beskrivningarna ha varit ytterst begrnsad. Intrycket r att de barn som var p Skrsbo inte hade regelbunden kontakt med sin biologiska familj, ibland till fljd av begrnsningar frn personalens sida. Klas 46 minns att han fick flja med kksan hem p permission och att han inte fick ha kontakt med sin familj. Bengt 47 uppger att de fick ringa hem en gng i veckan och att han minns att det inte var mnga pojkar som fick besk av sin familj. I vissa fall har intervjupersonen uppgett att han sjlv inte ville ka hem fr att hemfrhllanden var fr jobbiga. Frvare I likhet med Nybodahemmet uppges frhllandevis ofta andra placerade barn vara frvare. En intervjuperson uppger sig ha blivit utsatt fr sexuella vergrepp av en kvinnlig anstlld. I vrigt r det manliga frvare som pekas ut i samband med sexuella vergrepp. Beskrivningarna av personalen omfattar bland annat sadister och pedofiler. En frestndare som arbetade p Skrsbo terkommer i de flesta intervjuerna. Endast en intervjuperson beskriver honom som snll, vriga kallar honom fr envldshrskare och verdjvlig. Tv personer har berttat om en anstlld som har begtt exakt samma vergrepp mot dem, nmligen att han vred om deras brstvrtor. Lkaren som namnges i redogrelserna frn Vidkrr, terfinns ocks vid flera tillfllen i intervjuerna frn Skrsbo. ven Skrsbopojkarna uppger att de blev tvngsmedicinerade.
45 46 47

ID 209, fdd p 1950-talet. ID 880, man fdd p 1950-talet. ID 195, man fdd p 1950-talet.

218

SOU 2011:61

Mnga har berttat om vanvrd frn samma plats

5.7

Kommentar

Berttelserna frn Vidkrrs barnhem, Nybodahemmet och Skrsbo pojkhem har bidragit till att forma en tydligare bild av hur vardagen kunde se ut p dessa institutioner. Nr det gller fosterhemmen har somliga berttat om samma erfarenheter av vanvrd och frvare men det gr inte att urskilja srskilda inre strukturer som r gemensamma fr fosterfamiljer. Dremot kan man ofta finna likartade miljer. Fosterfrldrarna har bott p landet, haft en grd med djur, inte sllan beskrivits som frikyrkliga och ofta har de haft flera fosterbarn. Detta r sledes en ganska vanlig milj fr fosterhemsplaceringar och vi har ftt liknande miljbeskrivningar i flera andra intervjuer. Det har ocks varit vanligt att fosterfrldrarna har begrnsat fosterbarnens kontakter med den biologiska familjen. I berttelserna frn institutionerna har flera beskrivit att de blev skilda frn sina syskon eller att kontakten med frldrarna avtog. Tillsynen har vanligtvis varit mycket bristfllig. Under utredningens gng har vi ftt bekrftat, bde av intervjupersoner och tidigare anstllda, att placeringar i kyrkliga hem eller hos inflytelserika personer har granskats mindre. Vidare kan vi konstatera att intervjupersonerna som varit i samma fosterhem oftast ger en liknande beskrivning av vanvrden, men graden av exempelvis frsummelse eller vld kan skilja sig t. P institutioner dremot uppger intervjupersonerna ofta en och samma typ av vanvrd, ven p en mer detaljerad niv, vilket bidrar till en tydligare bild av vad som utmrkte just den institutionen vid en given period. Frn Vidkrr var det exempelvis mnga som beskrev Slussen dr de blev inlsta, att de blev tvingade att ta mat, annars blev de tvngsmatade och/eller att de tvingades bra srskilda barnhemsklder. Frn Nybodahemmet beskrev mnga sin frtvivlan ver att separeras frn sina syskon. Intrycket utifrn berttelserna frn Skrsbo r att det var en mer sluten vrld n Vidkrr och Nybodahemmet. Dels var det frre placerade barn samtidigt, dels pverkade frestndaren miljn och strukturen p ett stt som fick bde anstllda och placerade att rtta sig efter de givna normerna.

219

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

I det hr kapitlet beskrivs och diskuteras likheter och skillnader mellan intervjupersonernas och arkivhandlingarnas berttelser om individers tid i den sociala barnavrden. I Upprttelseutredningens frslag om ersttning till de utsatta konstateras att det mste lggas stor vikt vid den enskildes egna utsagor 1 vid bedmningen om ersttning ska utbetalas eller ej. Man diskuterar ocks mjligheterna att finna stdbevisning fr de utsattas erfarenheter av vanvrd. I det hr kapitlet granskas ngot av det som skulle kunna utgra stdbevisning, nmligen myndigheternas dokumentation. Vi kommer att belysa variationen i vilka dokument som r bevarade i akterna och vilka noteringar som kommunerna valt att gra i samband med och under en placering. Vi vill understryka att syftet med kapitlet r att ge en bild av placeringarna ur olika perspektiv, inte att ifrgastta sanningshalten i intervjupersonernas berttelser. I kapitlet granskas i vilken utstrckning det r mjligt att bekrfta att personer varit placerade och om det r mjligt att belgga vanvrd med arkivhandlingar. En annan frga gller hur myndigheterna (vanligtvis kommunerna) har agerat efter information om missfrhllanden. Vi kommer att redogra fr vad akterna med sina dokument berttar och hur intervjupersonerna beskrivit sin tid under placeringen. I detta sammanhang vill vi betona att arkivhandlingarna har skapats av samma kommuner som ansvarat fr att skydda barnen frn de vergrepp och den frsummelse som intervjupersonerna berttat om.
1 SOU 2011:9. Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden, s. 167.

221

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

6.1

Urval och bortfall

Utredningen har gjort tv olika arkivstudier infr slutrapporten. Sammanlagt bygger dessa studier p urval om 140 av de 604 intervjuade personerna som har ingtt i utredningen och som skrivit p en fullmakt fr att vi skulle kunna ska deras arkivhandlingar. Framfrallt har vi skt efter personernas barnavrdsakter som r den huvudsakliga och mest vsentliga kllan till information om ett placerat barn. Dr ska handlingar om orsak till omhndertagande, anteckningar om tillsynsbesk och barnets situation fre och efter placeringen finnas med. Men innan vi gr in p resultaten ska ngot sgas om hur urvalen gjordes och hur stora bortfall vra studier har drabbats av. Den frsta arkivstudien Den frsta arkivstudien gjordes infr delrapporten. 2 Av 404 intervjupersoner hade 229 lmnat fullmakt till utredningen att bestlla arkivhandlingar. Vi gjorde ett obundet, slumpmssigt urval om 41 personer som vi hade bestllt material till. 29 personers akter hade hunnit komma in till utredningen innan analysen pbrjades. De vriga 12 utgjorde ett bortfall. Orsakerna var fljande, att: Intervjupersonen hade ftt materialet direkt hem till sig (4 personer): utredningen hade bestllt arkivmaterialet men inte ftt ta del av det d intervjupersonen nskat att f det direkt hemskickat till sig. Arkivmaterial hade ej inkommit (6 personer): utredningen hade bestllt arkivmaterial men att arkiven ej hade skickat materialet innan vi pbrjade analysen. Barnavrds- eller socialakt saknades (2 personer): det har inte sttt att finna ngon barnavrds- eller socialakt p berrt arkiv.

2 SOU 2009:99. Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet : delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009.

222

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Den andra arkivstudien Den andra studien hade en annan utgngspunkt. En annan urvalsmetod valdes eftersom vi nskade f in arkivhandlingarna i god tid fr att hinna bearbeta dem. Kriterierna fr att ing i det hr urvalet var att bestllning av arkivhandlingar gjorts frn och med den 1 april 2010 och till och med den 30 september 2010. 99 personer kom att ing i urvalet. Samtliga hade gett oss tillstnd att granska materialet vi bestllde. I april 2011 hade vi ftt in 82 personers barnavrdsakter. Bortfallet utgjordes av 17 personers barnavrdsakter. Fr tre personer har handlingar frn arkivet nnu inte anlnt trots att vi med denna urvalsmetod frskte frskra oss om att arkiven skulle hinna skicka materialet till oss. Fr de vriga 14 saknas barnavrdsakt hos arkivet. Detta innebr dock inte att dokumentation av dessa 14 personers placering helt saknas. Endast fr tv personer saknades ngon som helst anteckning om att vederbrande varit placerad. Fr de vriga fanns barnhemsjournal, barnavrdsmannaskapsakt, protokollsutdrag, hovrttsdom, registerkort, skrivelser och andra lsryckta papper som innehll ngon notering om att personen varit placerad. Dessa noteringar ger dock inte den fullstndiga bilden av intervjupersonernas tid i fosterhem och p barnhem som en barnavrdsakt kan och br ge. Frklaringar till frluster av barnavrdsakter Frn ngra arkiv har frlusten av barnavrdsakter frklarats med kommunsammanslagningar och arkivflytt eller att fosterfamiljen endast varit kontaktfamilj och drmed har akten gallrats i enlighet med bestmmelserna i socialtjnstlagen. Sammanlagt ingr 140 personer i de bda arkivstudierna Sammanlagt har de bda arkivstudierna omfattat 140 personer. Vi har tillgng till 111 personers barnavrdsakter men ytterligare material gr att vi har arkivuppgifter om 128 personer. Fr fyra personer som ingtt i urvalen har inte ngon som helst anteckning om deras tid i den sociala barnavrden kunnat ptrffas. Siffrorna sammanfattas i tabellen nedan.
223

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

Antal personer som utredningen omfattar Antal personer som skrivit p fullmakt fr arkivsk Antal personer i urvalet fr arkivstudierna Antal personer i urvalet fr vilka ngon form av arkivhandling har inkommit Antal personer i urvalet fr vilka barnavrdsakt inkommit

866 604 140 128 111

6.2

Tid och plats uppgifter som borde stmma

Trots att de akter vi har haft tillgng till kan variera i omfng och kvalitet och trots att tidigare forskning ptalat brister i sociala akter utgick vi ifrn att vissa grundlggande data borde finnas tillgngliga i dokumentationen. Det gllde var och under vilken tid ett barn var placerat. Det visade sig dock att dessa uppgifter inte var fullt tillfrlitliga i de akter vi hade tillgng till. Ibland kunde vi utlsa nr en insats pbrjades men inte nr den avslutades. I andra fall har det varit svrt att flja barnet frn en placering till en annan. Akterna r inte upplagda s att man enkelt kan flja ett rende kronologiskt. Trots de nmnda svrigheterna r verensstmmelsen god mellan aktmaterialet och intervjupersonernas berttelser om uppgifterna fr placeringarnas varaktighet och plats. Men exakta verensstmmelser r ovanliga. Namn p institutioner och fosterfrldrar kan skifta mellan arkivhandlingarna och vad intervjupersonerna har berttat. Det officiella namnet p en institution finns i akten medan intervjupersoner kan anvnda benmningar som barnen sjlva eller andra p orten anvnde. Namn p fosterfrldrar kan ocks variera. Oftast har det dock utifrn andra uppgifter om t.ex. ortsnamn varit mjligt att utrna om intervjupersonen menat samma plats som beskrivs i dokumentationen. I akterna finns dessutom datum angivna, vilket rimligen kan vara svrt att minnas mnga r senare. Endast 18 av 111 hade uppgett exakt samma r fr placeringens brjan och slut som var dokumenterat i deras barnavrdsakter. Av dessa hade sex personer tagit del av sina arkivhandlingar innan intervjun. Deras uppgifter om tid och plats var troligen pverkade av den skriftliga dokumentationen.

224

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Fr de flesta verensstmmer den sammanlagda placeringstiden i intervjupersonernas berttelser med uppgifterna i akten ngorlunda, men det kan skilja ett eller ett par r. D skillnaden r strre n s har vi analyserat detta nrmare. I de fall d det skiljer uppemot tio r r det oftast en fljd av att intervjupersonen blev omhndertagen i tidig lder men terplacerad i hemmet och omhndertagen frst lngt senare. Intervjupersonen har d oftast endast nmnt den senare placeringen, medan dokumentationen innehller placeringar som pbrjats mnga r tidigare. Bristen p verensstmmelse kan ocks bero p att det i arkivhandlingarna saknas notering om nr samhllsvrden upphrt. Det kan vara en annan barnavrdsnmnd n den frn vilken vi efterfrgat handlingar som varit ansvarig. Det kan ha berott p brist i bevarande p arkivinstitutionerna eller att intervjupersonen blivit adopterad. Personer som adopterades av sina fosterfrldrar knner inte alltid till nr adoptionen genomfrdes och den sociala barnavrden upphrde. Mnga intervjuade har berttat att de var placerade p fler n ett stlle. Medianpersonen har uppgett tre placeringar. En tendens som kan urskiljas r att det funnits fler placeringar noterade i aktmaterialet n vad intervjupersonerna uppgett. Dessa frhllanden gller fr 37 av 111 personer. Detta tyder p att intervjupersonerna snarare underrapporterar n verdriver antalet placeringar. Placeringar, som intervjupersoner uppgett under intervjun men som saknas i deras barnavrdsakter, har frekommit i 19 fall. Det kan bero p att intervjupersonerna har uppgett placeringar dr de aldrig har varit. andra sidan kan det finnas andra frklaringar, som att barnen skickades frn sina fosterhem till nya stllen som kommunerna inte knde till eller aldrig registrerade. Ett sdant exempel r Evas berttelse. (Person 1002, kvinna fdd p 1950-talet) Efter att hennes pappa avlidit 1952 blev Eva och hennes bror s smningom placerade hos sin mormor. P somrarna fick barnen bo hos andra slktingar som misshandlade barnen, berttar Eva. Av Evas arkivhandlingar att dma knde barnavrdsnmnden till att barnen flyttades frn fosterhem till fosterhem. Men inte frrn 1966, 14 r senare, beslutade barnavrdsnmnden att omhnderta henne. Drfr innehller akten inga uppgifter om de slktingar som Eva har berttat om.

225

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

Det finns ocks exempel p akter som har gallrats och som drfr inte innehller barnets hela placeringshistorik.

6.3

Gr det att styrka vanvrd genom arkivhandlingarna?

I kapitel 6 Arkivhandlingar som klla till den sociala barnavrdens historia, redogjorde vi bland annat fr lagstiftning och regler om hur den sociala barnavrden skulle dokumentera omhndertagande av barn. Genom vr underskning om hur missfrhllanden dokumenterats i intervjupersonernas arkivhandlingar, kan vi konstatera att anteckningarna oftast inte fljer de freskrivna rden. Vi har haft tillgng till arkivhandlingar (bde barnavrdsakter och andra typer av material) fr 128 personer i vrt urval. Endast i 41 personers arkivhandlingar finns det anteckning om ngon form av missfrhllanden trots att samtliga har berttat att de utsattes fr vergrepp och frsummelser under sin tid som placerade. Arkivhandlingarna ger en annan bild av barnens placeringar. De r ofta fragmentariska. Det r sllsynt med omfattande noteringar som gller tiden i ett fosterhem eller p en institution. Arkivhandlingarna handlar i stllet frmst om tiden fre ett omhndertagande, om den biologiska familjens eller barnets problem. Nr barnet var placerat skulle ansvarig socialsekreterare/fosterbarnsinspektr (i fortsttningen anvnds termen socialsekreterare) gra tillsynsbesk och dokumentera hur barnet hade det i fosterhemmet eller p institutionen. Sedan 1960-talet har det funnits tydliga instruktioner om vad dessa anteckningar borde innehlla om barnet bodde i fosterhem. ven om socialsekreteraren noggrant skrev ner sina iakttagelser frn sin rliga inspektion kan det ha varit omjligt att genom enstaka tillsynsbesk upptcka de missfrhllanden som intervjupersonerna berttat om. Besken var ofta franmlda. Mnga intervjupersoner har berttat hur de blev tvttade och uppkldda infr att socialsekreteraren skulle komma. En del beskriver hur de hotades fr att inte avslja ngot. De noteringar som finns i barnavrdsakterna om barnens frhllanden under placeringarna kan ofta varken bekrfta eller dementera en persons berttelse om vanvrd.
226

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Frgan om det r mjligt att bevisa vanvrd genom arkivhandlingar mste stllas p ett annat stt: P vilket stt kan arkivhandlingar som trots allt medger missfrhllanden styrka den vanvrd som intervjupersonerna har berttat om?

6.4

Styrker anteckningarna i arkivmaterialet den vanvrd som intervjuade personer berttat om?

I genomgngen av de 128 personernas arkivhandlingar som vi har tagit del av fr denna underskning har 41 personer ngon form av anteckning om missfrhllanden i sina arkivhandlingar. Det innebr att nrmare 70 procent inte har ngra anteckningar om missfrhllanden. Det kan finnas flera anledningar till bristen p anteckningar om missfrhllanden. Dels kan det bero p att barnavrdsakten i sin helhet inte har inkommit till utredningen, dels att den saknas i arkivet och att vi drmed ftt frlita oss till andra arkivhandlingar som inte sger ngot om missfrhllanden som barnavrdsnmnden eventuellt knde till. Men det r anmrkningsvrt att tre fjrdedelar av urvalsgruppen inte kan styrka sin vanvrd med arkivhandlingar. Det belyser svrigheten med att belgga vanvrd med hjlp av arkivhandlingar. Vr bedmning av att barnavrdsnmnden/socialtjnsten hade indikationer p missfrhllanden kan inte helt frigras frn vr kunskap om vad intervjupersonerna berttat. Vi har kunskap om att den person akten handlar om ocks har berttat om vilken form av vanvrd som personen varit utsatt fr. Det kan innebra att vi vertolkat de anteckningar som finns, men ocks att vi har kunnat vara mer uppmrksamma p noteringar som vid en summarisk genomlsning inte verkar betyda ngot. Ett exempel p detta ges av arkivhandlingarna fr tv personer, som vid sina respektive intervjuer berttade om att de blivit skadligt utnyttjade i arbete. (Person 887, man fdd p 1950-talet, Person 434, kvinna fdd p 1960-talet.) Socialsekreterarna har visserligen noterat att barnen ftt arbeta vilket styrker uppgifterna om arbete men har tolkat arbetet som positiva upplevelser fr barnen:
Gunnar har tagit ledigt frn skolan fr att hjlpa till med betesupptagning vilket roar honom mer, [Hon] lskar att hjlpa till, skala potatis, mortter, stda etc.

227

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

Utan vetskap om att intervjupersonerna uppgett att de exploaterades som arbetskraft i sina fosterhem hade noteringarna frmodligen inte vckt ngon strre uppmrksamhet. Med vr frkunskap lste vi detta som anteckningar som kunde styrka den vanvrd (skadligt utnyttjad i arbete) som intervjupersonerna hade berttat om. Men anteckningarna i akterna ger en helt annan bild n intervjupersonernas beskrivning av arbetet.

6.5

Vilka missfrhllanden beskrivs i akten?

Mnga anteckningar beskriver missfrhllanden i form av dlig omvrdnad av barnet. Det uttrycks bland annat genom skrivningar som gick pfallande dligt kldd; otvttad och satt i sandldan och grt. I en aktanteckning str det bland annat att systern till en intervjuperson r s gott som undernrd . Orsakerna drtill kommenterades inte. Intervjupersonen har berttat att hon och hennes syskon inte fick mat alla dagar i fosterhemmet och att den mat de fick oftast var undermlig. Om hon spydde upp maten, var hon tvungen att ta upp spyorna ocks. Denna kvinna har berttat att syskonen t fglarnas talgfett eller spannml och grismjl frn ladugrden fr att stilla hungern. (Person 868, kvinna fdd p 1940-talet.) I andra personers akter har det funnits information om alkoholmissbruk i fosterfamiljen eller att intervjupersonen i akten hade rymt frn sin placering. Sdana noteringar borde naturligtvis kunna lsas som att kommunerna nd ftt signaler om att allt inte stod rtt till. Anteckningar i flera personers akter handlar om att barnet blivit krnkt p olika stt. Sofi var placerad p en institution som drevs av en familj under 1980-talet. (Person 937, kvinna fdd p 1980-talet) Hennes mor skrev i ett brev till Lnsstyrelsen, den myndighet som hade tillsynsansvar fr den typ av institution (storfosterhem) som Sofi var placerad p, att barnen p institutionen anklagades fr snatteri om de tog mat frn kylskpet utan lov. Familjens biologiska barn fick dremot ta mat nr de sjlva ville. Ett annat exempel finns i Marias barnavrdsakt. (Person 936, kvinna fdd p 1950-talet) Maria hade, enligt anteckningarna, pratat med skolkuratorn om att hennes fostermor lste alla hennes brev.

228

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

ven i Martins fall var det skolkuratorn som framfrde till barnavrdsnmnden att Martin levde under svra missfrhllanden i ett fosterhem p landet. (Person 444, man fdd p 1950-talet) Kuratorn skriver att Martin var tvungen att arbeta hrt p grden, utst krnkande tilltal och att fosterfrldrarna inte var srskilt frtjusta i Martin verhuvud taget. Dessutom skriver kuratorn att Martin blev negativt srbehandlad i frhllande till en annan placerad pojke i samma familj. Fr vanvrdsutredningen har dock Martin inte berttat om srbehandlingen, utan om annan vanvrd. Andra uppgifter om krnkande behandling som funnits nedtecknade i akterna utgrs av noteringar om ett barn, som mitt i natten tvingades ut fr att hmta sin cykel och en annan som inte fick anvnda toaletten utan var tvungen att sitta p potta vid 16-rs lder. Ett annat exempel hittade vi i Sunes akt. Hans socialsekreterare uppger att han blev frnedrad infr andra d hans fostermor talade vitt och brett om hans sngvtningsproblem infr andra vuxna. (Person 887, man fdd p 1950-talet) I ngra personers arkivhandlingar har vi funnit anteckningar som styrker olika former av misshandel och sexuella vergrepp. I ett exempel har socialsekreteraren skrivit att fostermodern slagit flickan illa. I ett annat fall har socialsekreteraren noterat att fosterfadern drog och ryckte honom i hret om det var ngonting som inte passade. Boris mor anmlde ett fosterhem fr att hon misstnkte att hennes son utsattes fr sexuella vergrepp av fostermodern. (Person 977, man fdd p 1970-talet) Det framgr inte av de dokument som finns i akten vad som egentligen hnde till fljd av anmlan. Boris omplacerades efter en tid men det finns ven anteckningar om att han fortfarande hade kontakt med fostermodern ifrga. Fr utredningen har Boris berttat att fostermodern utsatte honom fr sexuella vergrepp och att hon brukade skryta fr bekanta om att hon hade lrt upp honom sexuellt. I Sigrids fall hade synpunkter p fosterhemmet framfrts av en utomstende person som inte trodde att allt stod rtt till i fosterhemmet och srskilt pekade p relationen mellan den biologiska sonen och Sigrid. (Person 993, kvinna fdd p 1950-talet) Socialsekreteraren noterade: Hon [anmlaren, vr anm.] tror inte, att den egna sonen r snll mot Sigrid, lr kommendera henne hit och dit. I samband med denna information gjorde barnavrdsnmnden ett hembesk. Socialsekreteraren konstaterade att ven om hemmet
229

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

var lite fr ordentligt fr att ha barn s fanns det ingen anledning att tro att det frekom ngon vanvrd: Ngot skl att tro, att missfrhllanden freligger, finns nog inte. Ungefr tio r senare skriver nnu en socialsekreterare i en utredning att Sigrid sger sig ha blivit utsatt fr sexuella vergrepp av sonen i fosterfamiljen och ven ftt stryk av fostermodern. Sigrid blev kvar i fosterhemmet i ytterligare tv r efter att hemmet hade blivit anmlt. Under intervjun med utredningen har Sigrid berttat att en granne anmlde fosterfamiljen till den sociala barnavrden men att ingen tgrd vidtogs. Sigrid berttade ocks under intervjun att hon bland annat utsattes fr sexuella vergrepp av den biologiske sonen i fosterfamiljen som hon tvingades att dela sng med och att hon ocks blev slagen fr sin sngvtning. Berttelser om olika bestraffningar har varit vanligt frekommande i utredningens intervjuer. I somliga akter finns ven texter som bekrftar dessa former av vanvrd. Bestraffningar som har dokumenterats har frmst handlat om isolering eller situationer vid mltider. Det finns anteckningar om barn som har tvngsmatats eller inte ftt ngon mat alls. Vid intervjun berttade Berit, att hon blev inlst som bestraffning fr att hon inte ville ta den blodpudding som serverades i fosterhemmet. (Person 921, kvinna fdd p 1950-talet.) I hennes BUP-journal finns en anteckning om att Berit har berttat om en liknande hndelse ven som barn. Enligt lkarens noteringar hade Berit d sagt att hon inte fick ngon mat under ett helt dygn och att hon sedan tvingades att ta blodpuddingen nd. Det str dremot inget om att hon blev inlst. Detta r ett exempel p att en och samma hndelse kan terberttas p olika stt av samma person vid olika tillfllen under livet. Arkivhandlingarna styrker Berits uppgifter om att hon bestraffades fr att hon inte t upp maten. Berit ger dock olika uppgifter om vad bestraffningarna bestod av. I dag minns hon att hon blev inlst, men nr hon var liten uppgav hon att hon frvgrades annan mat under ett dygn samt att hon blev tvngsmatad.

230

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

6.6

Vilka frvare beskrivs?

I anteckningar om missfrhllanden i arkivhandlingarna r det oftast fosterfrldrar som uppges vara frvare. I ngra fall pekas andra placerade barn eller institutionspersonal ut, men det r mer ovanligt. Vi har funnit exempel p nr intervjupersoner och arkivhandlingar pekar ut olika frvare av samma vergrepp. Det betyder inte att intervjupersonerna minns fel eller att uppgifterna i arkivhandlingarna inte stmmer. Information som har transformerats i flera led kan ha ftt ny innebrd eller ndrats. I Mns BUP-journal str att lsa att Mns ska under vistelsen p [institutionen] ha rkat ut fr en pojke som stoppade sin penis i Mns mun etc.. (Person 880, man fdd p 1950-talet) Under intervjun har Mns uppgett att han under placeringen p det aktuella barnhemmet blivit sexuellt antastad av en anhrig till ett annat placerat barn. Under en senare placering, ocks det p en institution, berttade han hur han blev utsatt fr oralsex av en ur personalen. Mns berttar allts att han under tv placeringar blivit utsatt fr sexuella vergrepp av vuxna. Journalanteckningarna frn BUP berttar om ett sexuellt vergrepp av ett annat barn. Det r mjligt att den som antecknade blandade samman uppgiften om anhrig till ett annat barn med barnet. Mns kan ven ha frvxlat vad som hnde under vilken placering. Journalanteckningarna styrker att Mns har blivit utsatt fr sexuella vergrepp, men de ger inte samma bild av hndelsen och frvaren som Mns beskrev under intervjun.

6.7

terhllsamma anteckningar och ovilja att ta till sig signaler om missfrhllanden

Vrt intryck av de anteckningar om missfrhllanden som vi har tagit del av r att socialsekreterarna har varit terhllsamma med att beskriva misstankar om vanvrd. Skrivningarna blir i stllet otydliga och diffusa: situationen r ej bra, frgan r vl om kontakten mellan [fostermodern] och flickan r tillfredsstllande, bekymrad ver fosterhem, ej trivsamt i hemmet eller kan inte riktigt frst att det r lyckligt fr [flickan] att vara hos dem eller ej.

231

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

I flera fall beskriver eller konstaterar socialsekreterarna pliktskyldigt att frhllandena i ett fosterhem inte r bra, men anmrkningarna resulterade inte i att de underskte eller ndrade p frhllandena. Det saknas ofta dokumentation om vilka tgrder som vervgdes. Det finns flera exempel p socialsekreterare som uttrycker tveksamhet om placeringar och dr intervjupersonerna lngt senare fr utredningen har berttat om vanvrd. I Magdalenas fall skrev socialsekreteraren att Magdalenas frmyndare var bekymrad ver fosterhemmet. (Person 991, kvinna fdd p 1970-talet.) Frmyndaren knde sig inte vlkommen att hlsa p. Tv r senare adopterades Magdalena av fosterfrldrarna. Nr rendet skulle avslutas finns det uttalanden av tv socialsekreterare. Bda r tveksamma till foster/adoptivfamiljen: Vi r bda mycket medvetna om att den hr fosterfamiljen inte r den bsta av de familjer som finns att vlja mellan. Magdalena har berttat fr utredningen att hon blev slagen av modern och sexuellt utnyttjad av fosterfadern i denna familj. Ibland har vi funnit en uttalad ovilja att dokumentera vanvrd. En anmrkningsvrd hndelse, som finns nedtecknad i Ritas arkivhandlingar, r att barnavrdsassistenten, i ett brev till rektorn p en presumtiv skola, uttryckte det olmpliga i att skriva om vad som hade skett p den tidigare placeringen: Emellertid hnde en del trkigheter som jag refererar till frn [institutionspersonal] att muntligen framfra till eder, d jag inte br skriva om dessa saker. Rita har i utredningens intervju uppgett att hon blev utsatt fr sexuella vergrepp under placeringen ifrga. (Person 973, kvinna fdd p 1940-talet) Det finns ocks fall dr kommunerna har visat sig ovilliga att ta till sig information om missfrhllanden och placerat barn i hem dr det frut frekommit misstankar om och bevisad vanvrd. Anders var placerad i fosterhem hos en ensamstende man. Enligt dokumentationen i Anders akt var denne man socialnmndsordfrande i kommunen och ven fosterfar till flera barn. (Person 972, man fdd p 1960-talet) Av akten framgr att fosterfadern blivit anmld fr misshandel och otukt med en tidigare placerad pojke. Frst hade en anonym anmlan inkommit och sedan hade en fosterpojke anmlt honom fr otukt. Det hnde ett r efter att Anders kom till hemmet. Fosterfadern kom dock endast att fllas fr misshandel. Han fick villkorlig dom.
232

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Trots domen fr misshandel mot socialnmndsordfranden fick Anders och de andra pojkarna i ldrarna 1417 r ven i fortsttningen vara placerade hos honom. Fosterfadern blev dessutom Anders kontaktperson nr den sociala barnavrden upphrde. I Anders akt finns en utredning gjord av en lnsstyrelse om fosterfaderns lmplighet till fljd av anmlningarna och den fllande domen. Socialnmnden hade nmligen kommit fram till att barnen skulle stanna i hemmet. Lnsstyrelsen ifrgasatte att fosterfaderns hem hade godknts fr upp till fem fosterbarn d han bde var ensamstende och hade stor arbetsbrda utanfr hemmet. Vidare pekade Lnsstyrelsens utredare p svrigheterna fr handlggarna att utreda sin ordfrande. Det r uppenbart att nmndens handlggare befunnit sig i en svr situation att utreda sin egen nmndsordfrande och hans hem., skriver Lnsstyrelsen i sitt yttrande. Anders har i intervjun uppgett att han och andra placerade barn utsattes fr regelbundna sexuella vergrepp av fosterfadern. Anders har ocks berttat att han brjade missbruka hasch och alkohol under tiden i fosterhemmet. Enligt Anders hlls ett mte hos socialnmnden till fljd av fosterfaderns vergrepp. Anders var dr tillsammans med fosterfadern och han minns att det beslutades att fosterbarnen trots allt inte skulle omplaceras. Anders uppger i sin intervju att han sa att han ville stanna i hemmet, Jag var helt bortkollrad och manipulerad och sa att jag trivdes. Enligt protokoll frn den placerande kommunens socialfrvaltning, det r som fosterfadern dmdes, finns det beslut om att Anders och de andra fosterbarnen ska stanna i fosterhemmet med hnsyn till barnens skolgng med villkor om en resursperson i hemmet och att inga nya placeringar sker i det aktuella fosterhemmet. I ett senare beslut samma r, dr rendet ocks avskrevs, finns uppgifter om att barnen tillfrgats och att de sjlva uppgett att de trivdes i fosterhemmet. Ur en utomstendes perspektiv kan detta ifrgasttas med tanke p Anders egen kommentar, att han blev bortkollrad.

233

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

6.7.1

Kommunernas agerande till fljd av missfrhllanden

Vilken var kommunernas respons p anteckningar de sjlva gjort om missfrhllanden? Av de 41 personer i underskningen som hade anteckning om ngon form av missfrhllande i sina arkivhandlingar flyttades fem direkt frn placeringen. Fr 14 personer drjde det en tid innan barnen flyttades. 20 personer flyttades inte alls vilket antingen berodde p att kommunerna inte gjorde ngot t situationen eller att det frdes diskussioner som mynnade ut i att man avvaktade eller beslutade att nackdelarna med en flytt skulle vervga frdelarna fr barnet. I ngra fall satte kommunerna in andra insatser, exempelvis utkade tillsynsbesk. I ytterligare tv fall har vi endast haft tillgng till annat material n barnavrdsakten vilket innebr att vi inte kan veta om de noterade missfrhllandena franledde ngon tgrd hos kommunen. 6.7.2 Mellan upptckt och tgrd

Sedan kommunerna ftt vetskap om missfrhllanden kunde det drja lnge innan ngot hnde. I Brittas fall drjde det enligt arkivhandlingarna ett halvr efter att kommunerna ftt vetskap om att ngot var fel i fosterhemmet innan ett tillsynsbesk gjordes. (Person 38, kvinna fdd p 1940talet) Socialsekreteraren konstaterade d att fostermodern var efterbliven, att bostaden var ohygienisk och hade ett isolerat lge. Kommunen beslutade dock att avvakta en lsning. Frst tv r senare placerades Britta p barnhem. Rutiner fr tillsynsbesken kan ha hindrat socialsekreterarna frn att f tillrcklig information om hur barnen hade det. Att socialsekreteraren ska tala enskilt med barnet lyfts i dag fram som en vsentlig del i tillsynen. Det har dock under lng tid inte varit sjlvklart att barnen skulle f egen tid med socialsekreteraren. I delrapporten 3 underskte vi arkivmaterialets uppgifter om tillsyn. I den genomgngen kunde vi konstatera att det i flertalet fall saknades uppgifter om tillsynsbesk.

SOU 2009:99.

234

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Maja bodde under 196070-talen 14 r i ett fosterhem dr hon enligt henne sjlv bland annat fick utst vld, krnkningar samt blev skadligt utnyttjad i arbete. (Person 439, kvinna fdd p 1960-talet) Kommunen gjorde flera tillsynsbesk, men de var alla franmlda enligt Maja. Det var frst nr Maja varit i fosterhemmet i tio r som hon fick tala enskilt med en socialsekreterare, vilket bekrftas av dokumentationen i Majas barnavrdsakt. Anteckningarna tyder p att socialsekreteraren var angelgen om Majas situation och hll kontakten med bde fosterhemmet, Maja och den kommun som placerat henne. Ansvariga i svl den placerande kommunen som vistelsekommunen ifrgasatte fostermodern. Det blev ocks uppenbart att fostermodern ljugit fr kommunerna vid ett tillflle. Maja blev erbjuden att flytta till ett annat fosterhem men valde nd att stanna kvar. Detta visar problematiken kring barns lojalitet med en frlder/fosterfrlder. I anteckningarna kan man sknja Majas hopp om att fostermodern ska bry sig om henne och att hon frsker lita p fostermodern nr denna bedyrar att hon vill att Maja ska bo kvar. Socialsekreteraren skrev Maja r nu glad fr att hon tervnde till fosterhemmet. Hon tyckte att fostermodern verkligen visade att hon betyder ngot fr henne och det kndes rtt fint nu. Att Maja sjlv valde att stanna hos sin fostermor betyder inte att Majas berttelse om vanvrd saknar grund. 6.7.3 Stora brister i uppfljning och tillsyn

Saras fall visar anmrkningsvrda brister i tillsynsfrfarandet. (Person 868, kvinna fdd p 1940-talet) Saras mor hade framfrt klagoml p fosterhemmet dr Sara och hennes syskon var placerade. P grund av dessa klagoml uppmanade den placerande kommunen vistelsekommunen att underska frhllandena i fosterhemmet. Enligt brevet frn den placerande kommunen hade man haft flera saker att anmrka p nr Saras syster Lisa vid ett besk hos modern visade upp sina klder och berttade hur hon hade det i fosterhemmet. Socialsekreteraren frn den placerande kommunen skrev:
Och d kunde jag konstatera att de klder, som Lisa haft med frn fosterhemmet, dels var urvuxna och dels i ett s gammalmodigt skick att flickan ej kunde visa sig ute bland kamraterna. Skorna var tv r

235

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

gamla och alldeles fr sm med pfljd att Lisa knappast kunde g vid hemkomsten till fljd av skavsr. []Flickan klagar ocks ver att hon och syskonen mste g till skolan s illa kldda att kamraterna gr narr av dem. Det uppges vidare att barnen aldrig fr nya klder utan stndigt fr omsydda och avlagda sdana. Vi vore tacksamma om kontakt kunde tagas med barnens lrare fr att kontrollera om det hrifrn finns ngot anmrkningsvrt att notera. Efter skolans slut, Lisa kommer oftast ej hem frn skolan frrn vid 17.00 tiden, fr Lisa omedelbart hjlpa till i fosterfrldrarnas ladugrd. Att hon fr hjlpa till r i och fr sig ingenting att sga om, men efter de uppgifter som framkommit verkar det som om Lisa helt och hllet fr taga ansvar fr sktseln av ladugrden utan ngon som helst ekonomisk uppmuntran dessutom. [] Vi vore tacksamma om barnens berttelser i mjligaste mn undanhlles fosterfrldrarna. Lisa ville hgst ogrna tala om dessa saker, d hon r rdd fr repressalier frn fostermodern, om denna fr veta att hon beklagat sig infr modern eller ngon annan.

Socialsekreteraren i vistelsekommunen gjorde ett besk i fosterhemmet och talade ven med barnens lrare. Enligt honom fanns det inget att anmrka p: Bde enligt mina egna iakttagelser och enligt samtal med klasslraren skiljer sig dessa barn p intet stt frn andra i frga om kldsel. Drfr vidtogs inga tgrder. Sara sin sida berttar att de sporadiska tillsynsbesken alltid var franmlda och att ingen talade med eller trodde p henne. Besken utfrdes av vistelsekommunen och Sara berttar att hon kontaktade socialsekreteraren i vistelsekommunen och berttade hur hon hade det. Sara berttar att hon till och med beskte socialsekreteraren fr att visa upp sina blmrken. I stllet fr att tro p henne, kontaktade socialsekreteraren fostermodern. Enligt dokumentationen hade ju den placerande kommunen srskilt bett vistelsekommunen att inte fra vidare barnens berttelser till fosterfrldrarna, men enligt Sara var det just det som skedde. Fostermodern sa att Sara ljg och socialsekreteraren vidtog inga tgrder. Det finns ingen anteckning i akten om denna hndelse. Sara berttar att hon bland mycket annat, levde under undermliga bostadsfrhllanden, fick knappt med mat, blev misshandlad och vldtagen under de tio r hon var placerad i fosterhemmet.

236

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

6.7.4

Tv kommuners dokumentation av samma fosterhem

Ett annat stt att belysa hur olika kommunerna har svarat p uppgifter om missfrhllanden r att jmfra arkivhandlingar som har dokumenterat samma placering. Kristoffer och Bengt r tv mn som under fyra r bodde i samma fosterhem. (Person 152, man fdd 1960-tal och person 229 man fdd 1960-tal) De var placerade i fosterhemmet av olika kommuner och drfr har dokumentationen om detta fosterhem gjorts i tv skilda kommuner. Kristoffer och Bengt intervjuades oberoende av varandra med cirka ett rs mellanrum. Det r frsts mjligt att de har talat med varandra om sina intervjuer, men till utredningen uppgav de inte att de har haft kontakt. Bda har berttat att de fick utst bde fysisk och psykisk vanvrd. Enligt Kristoffers barnavrdsakt bodde han 14 r i hemmet. Han har beskrivit tillvaron i fosterfamiljen som ett fngelse med regler fr allt. Fostermodern hade regler fr minsta detalj i vardagslivet; alltifrn hur en lek skulle utfras, vardagssysslor, mat och dryck till kroppsfunktioner och kroppsstllningar. Kristoffer har sagt att han endast fick bada tv gnger per r och han har uppgett att han blev utnyttjad i hrt kroppsarbete. Han har ocks berttat att han dagligen blev sparkad och slagen av fostermodern. Enligt Kristoffer fick detta konsekvenser som att han upphrde att grta vid tidig lder och att han ibland till och med kunde lngta efter att bli slagen eftersom det var den enda kroppskontakt han fick. Bengt bodde enligt sin barnavrdsakt 8 r i samma familj. Han har berttat om liknande situationer och former av frsummelse och vanvrd som Kristoffer har beskrivit. Men han har inte lmnat lika utfrliga redogrelser om vanvrd och har heller inte berttat om samma regelbundna fysiska vld. De bda mnnens berttelser innehller sldes bde likheter och skillnader. n mer komplex blir bilden nr vi jmfrde deras barnavrdsakter. I Kristoffers barnavrdsakt fanns mycket begrnsad information om hans lnga tid i detta fosterhem. Det enda dokument som finns r de uppgifter som lg till grund fr att fosterhemmet godkndes. Det finns inga anteckningar frn tillsynsbesk eller annan kontakt med fosterhemmet.

237

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

I Bengts barnavrdsakt finns fler dokument som rr detta fosterhem. Dr finns ett godknnande av fosterhemmets lmplighet, anteckningar frn olika kontakter som den placerande kommunen och vistelsekommunen hade med varandra angende Bengt samt inspektrens anteckningar frn tillsynsbesk och kontakter med hemmet och skolan. En intressant upptckt som vi gjorde var att Kristoffers berttelse inte kunde styrkas av hans egna arkivhandlingar, som var sparsamma, men vl av Bengts. Kristoffer berttade att tv kvinnor frn barnavrdsnmnden skte upp honom i skolan, frmodligen efter att ngon anmlt fosterfrldrarna. Han tog d mod till sig och berttade allt. Han minns srskilt att han bad om att bli frflyttad omedelbart eftersom han fasade fr fostermoderns reaktion samt att barnavrdsnmnden skulle hjlpa den andra fosterpojken som bodde i hemmet, det vill sga Bengt. Kristoffer understrk under intervjun att han upplevde det som ett oerhrt svek frn den sociala barnavrden att han nd fick stanna en mnad i fosterhemmet och att socialarbetarna sade sig vara frhindrade att gra ngot fr Bengt eftersom han var placerad av en annan kommun. Inget av denna berttelse gr att belgga med handlingar ur Kristoffers barnavrdsakt. I Bengts barnavrdsakt kan vi dock lsa oss till att Kristoffers kommun hade upptckt vanvrd i fosterhemmet och drfr omplacerade Kristoffer. Denna information ndde ven den kommun som hade placerat Bengt. Bengt hade d bott i fosterhemmet i ungefr fyra r. Frn det att Bengts kommun fick knnedom om att en annan kommun omplacerat ett barn frn samma fosterhem, drjde det tv mnader innan ett hembesk fretogs, enligt anteckningarna i Bengts akt. Efter besket bedmde svl den placerande kommunen som vistelsekommunen samt barnpsyk att det inte fanns ngot att anmrka p i fosterhemmet. Det fanns drfr inte ngon anledning till att rycka upp Bengt frn detta hem. Tv r senare skriver socialassistenten i vistelsekommunen att
Man [kommunen som omplacerat Kristoffer frn fosterhemmet] anser att barnen utnyttjas och inte fr tillrcklig vrd. Fr Bengts del tror jag att fr honom r hans hem dock hos Mobergs mycket beroende p att han inte vet av ngot annat.

238

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Det skulle komma ytterligare signaler p att allt inte stod rtt till i fosterhemmet utan att kommunen agerade. Bengts lrare uppmrksammade barnavrdsnmnden p att hon ansg att hemmet var under all kritik. Hon upplevde att Bengt avvek mycket i frhllande till klasskamrater i frga om kldsel och hygien och han verkade ocks medveten om sin situation d han sagt att han inte nskade ngon en lika djvlig barndom. Bengt stannade i fosterhemmet till dess att han blev myndig. Fallet med Kristoffer och Bengts placering i fosterhemmet visar hur problematiskt det r att kontrollera en persons berttelse mot arkivhandlingar. Anteckningar om missfrhllanden terfinns endast i Bengts akt trots att det var Kristoffers kommun som vidtog tgrder p grund av missfrhllanden. Samma placering kan beskrivas olika av olika personer, dokumenteras p olika stt av olika kommuner och knnedom om vanvrd under placeringen kan f olika konsekvenser fr olika barn. 6.7.5 Utredarens kommentar

Detta kapitel syftar frmst till att jmfra arkivhandlingar med intervjupersonernas berttelser. Men arbetet har ocks lett till att vi ftt unik kunskap, frn kommunernas egna anteckningar om hur den agerat, eller avsttt frn agera vid upptckt av missfrhllanden. Anteckningarna i arkivhandlingarna reser ocks frgan om vad kommunen anser det vara att agera. r det att skriva konstaterande anteckningar om frhllanden eller besluta om att ingen omplacering ska ske, trots misstankar och ibland bekrftade uppgifter om vanvrd, med hnvisning till att barnet exempelvis ska slutfra sin skolgng? Jag anser att det inte r sjlvklart att det r barnperspektivet som rder. Mitt intryck frn flera renden som passerat Vanvrdsutredningen r att bde tjnstemn och frtroendevalda ofta haft ett perspektiv dr de mer skyddat sig sjlva och kommunen n de placerade barnen. Det tidigare presenterade rendet med socialnmndsordfranden r ett tydligt exempel p detta. I den underskning utredningen gjorde som omfattade 128 personers arkivhandlingar fanns det anteckningar om missfrhllanden i 41 fall. Om det verstts till hela gruppen vanvrdade skulle tre av tio kunna finna stdbevisning till sin berttelse om vanvrd i arkivmaterialet.

239

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

6.8

Det finns begrnsade beskrivningar av vanvrd i arkivmaterialet

Av genomgngen kan vi konstatera att flera av utredningens vanvrdskategorier p ett eller annat stt finns beskrivna i akterna; frsummelse, krnkningar, tvng och bestraffningar, sexuella vergrepp och skadligt utnyttjad i arbete. Majoriteten av de 41 personernas arkivmaterial styrker intervjupersonernas uppgifter om missfrhllanden. Dock skiljer sig omfattningen av vanvrden stort mellan intervjupersonernas berttelser och journalanteckningarna eftersom det oftast endast finns anteckningar om viss vanvrd vid enstaka placeringar. En intervjuperson kan ha berttat om vanvrd p flera olika stllen men om det finns anteckningar om frsummelse eller vergrepp hrrr de mestadels endast frn en placering. Det r heller inte ovanligt att anteckningarna antingen redogr fr annan vanvrd n vad intervjupersonen uppgett eller att de uttrycker frsiktiga tankar om att frhllandena i fosterhemmet r tveksamma.

6.9

Olikheter i beskrivningarna

Fr att p ett mer djupgende stt analysera arkivmaterialet och intervjupersonernas berttelser i frhllande till varandra, har vi specialstuderat tv personers intervjuer och akter. Det kan belysa hur intervjupersonerna och de olika dokumenten beskriver ett barns hela placering i den sociala barnavrden. 6.9.1 Exempel 1: Barbro, kvinna fdd 1958

Enligt dokumentationen var Barbro placerad i den sociala barnavrden i tolv r. Hon uppger sjlv en tidsperiod p nio r men sger vid intervjun att hon inte har ngon klar bild ver sin placeringshistorik eftersom hon omplacerades ver 30 gnger, inkluderat terflyttningar till det biologiska hemmet. Akterna talar om sju tillsynsbesk under dessa r. Barbro minns inte att det skedde ngon tillsyn verhuvudtaget. Aktens noteringar av mnga omflyttningar bekrftar till stor del Barbros upplevelse av flera olika placeringar.

240

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Barbros berttelse Barbro berttar att hon som liten bodde med sin mor. Hon sger att hon utsattes fr ett sexuellt vergrepp i sjursldern vilket i sin tur ledde fram till att hennes mor inte ansg sig klara av henne och ville att hon skulle omhndertas. Barbro blev omhndertagen och vistades bde i fosterhem och barnhem. Hon kunde under intervjun nmna tta placeringar men uppger att hon omplacerades cirka 30 gnger. Mellan placeringarna bodde hon hemma hos sin mor. Barbro upplevde att vanvrden i hennes fall frmst bestod av alla de ofrklarade omflyttningar hon utsattes fr. Fosterbarnsakten Enligt dokumentationen var Barbro placerad p 13 olika stllen under de tolv r hon var omhndertagen av den sociala barnavrden. Mellan de olika placeringarna flyttades Barbro hem och hon flyttades ocks fram och ter mellan placeringar flera gnger. I Barbros fall fanns det en gedigen dokumentation i form av BUPjournal, socialregisterakt, fosterbarnsakt och akter frn specifika barnhem. Det allmnna intrycket efter genomlsningen var att de ansvariga socialsekreterarna hade kontinuerlig kontakt med den biologiska familjen och eventuella fosterhem eller institutioner. Lkarintyg och utltande fanns med i bedmningarna. I utredningarna hade samtal med den biologiska modern, skolan och ibland ven Barbro fretagits. Det finns dokument som visar att fosterhemmen hade kontrollerats och diskuterats. I akten fanns ven uppgifter om ekonomisk ersttning och flyttningsintyg. Enligt akten handlade det om ett frivilligt omhndertagande. I akten framgr det ocks att Barbro varit utsatt fr ett sexuellt vergrepp av en oknd man och att modern inte tyckte att hon kunde hantera sin dotters reaktion. Relationen mellan Barbro och hennes mor beskrivs som komplicerad och som en bidragande orsak till omhndertagandet. Det r ocks ett terkommande argument i de utredningar som fljde infr Barbros fortsatta placeringar. I ett utltande frn den sociala barnavrden str det:

241

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

Relationen mellan Barbro och hennes biologiska mor r mycket strda och detta har gjort att flera placeringar har spolierats nr flickan var yngre. De primra problemen ligger allts ej hos Barbro.

I detta fall bekrftar aktmaterialet och Barbros uppgifter i stor utstrckning varandra. Aktmaterialet tenderar dessutom att mer detaljerat beskriva Barbros situation frn en utomstendes perspektiv. Omhndertagandet var frivilligt enligt bde Barbro och anteckningarna. Det sexuella vergreppet som Barbro berttade om vid intervjun beskrivs i aktmaterialet, liksom relationen till modern. Aktmaterialet bekrftar Barbros uppgifter om stndiga omplaceringar och terflyttningar till det biologiska hemmet. 6.9.2 Exempel 2: Maria, kvinna fdd 1964

Marias berttelse Maria uppger att hon placerades i fosterfamiljen nr hon var drygt tv r. Hon vet inte varfr hon blev omhndertagen och har knappt haft ngon kontakt med sina biologiska frldrar eller andra anhriga. Fosterfamiljen hade tre biologiska barn nra Marias egen lder. Maria berttar om en vardag fylld av slag, krnkande ord, hrt arbete, otillrckliga mjligheter att skta sin hygien och stndig hunger. Maria uppger att hon nda fram till tonren dagligen blev slagen av sin fostermor med olika tillhyggen. Under en period blev hon ven slagen av en av fosterbrderna. Maria berttar fljande under intervjun:
Hon satte bljor p mig och det rckte att bljan var blt fr att jag skulle f stryk. Det var olika frn gng till gng. Man kunde inte frutse vad hon skulle gra. Jag skulle alltid g in i stdskrubben som stod framfr kksbordet, dr slog hon mig. Hela familjen kunde se nr hon slog mig.

Maria uppskattar att hon var placerad i fosterhemmet i 16 r, frutom under en kortare period d hon bodde p behandlingshem fr missbrukare. Hon var dr fr behandling p grund av sin sngvtning. Hon var d tta r, enligt Maria. Maria minns att den sociala barnavrden gjorde tillsynsbesk en gng om ret, men att de blev mer sllsynta ju ldre hon blev.

242

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Hon blev hotad av fosterfrldrarna infr tillsynsbesken. Drfr vgade hon inte sga ngot nr den sociala barnavrden var p besk. Maria berttar att hennes fostermor frskte styra besken till att ske nr hon var i skolan. Fosterbarnsakten I Marias akt finns det noggranna anteckningar om henne. Det finns ven dokument som styrker att fosterhemmet godknts, ekonomiska uppgrelser och faderskapsintyg. Enligt dokumentationen var Maria placerad i 17 r vilket r i nra verensstmmelse med den tidsperiod som Maria uppgav vid intervjun. Dokumentationen bekrftar att Maria bodde p ett behandlingshem nr hon var tio r. Ett dokument i Marias akt berttar att anledningen till omhndertagandet var att hennes mor hade ekonomiska svrigheter och inte hade en ordentlig bostad. Maria och hennes mor bodde vid omhndertagandet hos Marias mormor. Maria blev sedan placerad i fosterhemmet hos vilka hon tidigare varit sommarbarn. Nr Maria flyttade till fosterfamiljen hade de en biologisk son som var ngot r ldre n henne. Under hennes placeringstid fick familjen ytterligare tv barn. Enligt dokumentationen skedde frfrgningar mellan den placerande kommunen och vistelsekommunen kontinuerligt cirka en gng per r. Tillsynsbesken skedde till en brjan med samma intervall. Bde franmlda och icke franmlda hembesk har dokumenterats. Under de 17 r som Maria var placerad dokumenterades 11 tillsynsbesk. Enligt noteringarna var Maria hemma vid de tillsynsbesk som genomfrdes i tidig lder. Frn det att Maria brjade skolan blev det otydligt i anteckningarna om kontakterna med fosterfamiljen var hembesk eller om dessa skedde p andra stt. Socialsekreteraren beskriver Maria vid ngra tillfllen som mager och avvaktande men detta passerar utan strre uppmrksamhet hos den sociala barnavrden. Det finns anteckningar om att Marias mormor samtyckte till att Maria skulle bli adopterad, men i s fall av en annan familj. I akten finns ven uppgifter om att Marias mormor hade beskt barnavrdsnmnden och uttryckt sin oro fr Marias frhllanden i

243

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

fosterfamiljen. D hade Maria tillbringat mindre n ett r i fosterhemmet. Den sociala barnavrden hade ocks ftt en informell anmlan mot fosterhemmet av en person, som i sin redogrelse, hade uppmrksammat en tydlig frndring hos Maria sedan fosterfamiljen ftt ytterligare en biologisk son. I anslutning till denna anmlan fanns anteckningar om att socialsekreteraren skulle ta reda p om denna person ville gra en mer formell anmlan. Frst ngra mnader senare fretogs ett par tillsynsbesk i fosterhemmet. D uppfattades Maria enligt anteckningarna som blek och stilla men efter ett nytt besk, ytterligare ngra mnader senare, beskrivs hon som glad och frimodig som ett barn skall vara. D hade ven distriktsskterskan konsulterats och denna trodde inte p ngra missfrhllanden i fosterhemmet. Anteckningarna frn de tv efterfljande hembesken, efter fyra rs vistelse i fosterfamiljen, uttrycker viss tveksamhet angende Maria och fostermoderns relation: Vid beskte i hemmet verkade inte kontakten mellan fostermodern och henne srskilt spontan. Maria frhll sig lite avvaktande. Dock vidtogs inga tgrder eller srskilda samtal med Maria enligt anteckningarna utan de kommande tillsynsbesken skedde utan anmrkningar. Maria var dessutom sllan hemma nr dessa fretogs. Vid ett franmlt besk, med endast fosterfrldrarna nrvarande och nr Maria hade vistats i fosterfamiljen i knappt tio r, str det att Hon [Maria] fredrar ven i vrigt mest att vara hemma och runtomkring fostermodern. lskar att hjlpa till, skala potatis, mortter, stda etc.. Anledningen till att Maria inte var med vid besket var, enligt anteckningarna, att hon redan gtt till skolan. Vr genomgng visar att vissa uppgifter ur Marias intervju och barnavrdsakt bekrftar varandra medan andra uppgifter kan komplettera den andra kllans berttelse. Maria har kunnat bertta om hndelser som socialsekreterarna frmodligen inte knde till och omvnt har aktmaterialet innehllit uppgifter som Maria inte sade sig veta ngot om (t.ex. anledning till omhndertagandet). Fallet innehller ocks exempel p hur samma situation kan beskrivas p olika stt. Marias aktmaterial bekrftar i stort sett hennes upplevelse av att tillsynsbesken var mer frekventa i yngre lder och avtog ju ldre hon blev.
244

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

Vad hon kanske inte knde till var att hennes placerande kommun hade regelbunden kontakt (en gng per r) med den kommun hon vistades i och frhrde sig om hur hon hade det. I Marias vrld spelade det troligen inte ngon roll eftersom det inte var kontakter som hon fick reda p, varken enligt anteckningarna eller hennes egen beskrivning. Dessutom vidtogs inga mer konkreta tgrder n ngra extra tillsynsbesk i samband med misstankar om eventuell vanvrd i fosterhemmet. I ljuset av Marias berttelse kan man tolka de ifrgasttande beskrivningarna som varningssignaler som den ansvarige socialsekreteraren borde ha fljt upp. Dessutom pkallade ju Marias mormor den sociala barnavrdens uppmrksamhet kring fosterfamiljen i ett tidigt skede av placeringen utan att det ledde till ngon tgrd. Misstankar om att allt inte stod rtt till fanns och dokumenterades men samtidigt r det i ljuset av Marias berttelse som vi eftert kan kritisera omstndigheterna i hennes fall. Ett tydligt exempel p hur samma situation kan beskrivas p olika stt r anteckningarna frn det tillsynsbesk som talar om hur intresserad Maria r av hushllsarbete. Maria berttar att hon utnyttjades av familjen i hushllsarbete. Varje dag tvingades hon att stda, tvtta och laga mat. I akten beskrivs det som att Maria r road av att hjlpa till.

6.10

Sammanfattning

Vr studie av 140 personers arkivmaterial visar att det r problematiskt att kontrollera intervjupersonernas berttelser mot deras arkivhandlingar. Vi har funnit exempel p gallrat och fr eftervrlden frlorat aktmaterial, men ocks akter med utfrliga anteckningar och akter med f kommentarer och iakttagelser. Det gr i de flesta fall att av akterna styrka att personerna har varit placerade. Men mjligheterna att med hjlp av akterna styrka eller falsifiera vanvrd som intervjupersonerna berttat om r ytterst begrnsade. Den vanvrd som finns beskriven i det ftal arkivhandlingar dr ngon form av missfrhllanden har noterats styrker till viss del det intervjupersonerna har berttat. Men beskrivningarna av omfattningen av vanvrden r uteslutande mer begrnsad i arkivhandlingarna n i intervjupersonernas berttelser.

245

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

SOU 2011:61

En intervjuperson kan ha berttat om vanvrd p flera olika stllen men om det finns anteckningar om vergrepp eller frsummelse gller de oftast bara en placering. Det r ocks vanligt att anteckningarna i arkivhandlingarna redogr fr annan vanvrd n vad intervjupersonen uppgett. De akter vi har studerat visar att kommunerna har tenderat att endast gra frsiktiga beskrivningar av misstankar om missfrhllanden. Ngon gng har det funnits en uttalad motvilja mot att dokumentera vanvrd. De olika rster som kommer till tals i intervjuerna respektive socialnmndernas dokumentation representerar olika perspektiv p samma historia. Intervjupersonernas berttelser innehller information som r omjlig att terge fr en socialsekreterare, som i bsta fall besker hemmet ngra gnger per r.

6.11

Utredarens bedmning

Upprttelseutredningen har freslagit att tidigare vanvrdade personer ska kunna ska ekonomisk ersttning, som ett erknnande frn samhllet av att de har utsatts fr ofrsvarligt lidande. Upprttelseutredningen har samarbetat nra med oss och drfr knt till mjligheter och begrnsningar att styrka en berttelse med arkivmaterial. Utredningen freslog drfr att relativt lga beviskrav ska glla fr dem som ansker om ersttning. Den stdbevisning som ska presenteras ska vara tillrcklig fr att det kan antas att personen ifrga varit utsatt fr vergrepp eller frsummelse av allvarlig art. 4 Underskningen visar ocks att mnga socialsekreterare inte frt anteckningar eller genomfrt tillsyn enligt krav i lagar och freskrifter. Vi vill srskilt understryka att de samhllsvrdade barnen inte kan lastas fr bristfllig stdbevisning i akterna. ven om myndigheternas dokumentation r bristfllig i mnga avseenden saknas det inte underlag om vanvrd. Vanvrdsutredningens samlade intervjumaterial utgr i sig en dokumentation ver vanvrd i den sociala barnavrden. Att kontrollera intervjupersoners berttelser mot arkivhandlingar r problematiskt, srskilt om man betnker att 70 procent av de handlingar som ingr i underskningen saknade anteckningar om ngon form av missfrhllanden. Det r i sig
4

SOU 2011:9, s. 167.

246

SOU 2011:61

Perspektiv p den sociala barnavrden genom akter och berttelser

anmrkningsvrt och en pminnelse om att man inte kan frlita sig p att arkivhandlingar kan bevisa en berttelse om vanvrd i ersttningssammanhang. Arkivhandlingar kan i enstaka fall styrka att vanvrd frekommit, men den avsaknad av noteringar om missfrhllanden som vi uppmrksammat kan inte tas som intkt fr att vanvrd inte har skett. Frgan om huruvida det r mjligt att styrka berttelser med arkivhandlingar r inte endast intressant ur ersttningshnseende. Det handlar om hur samhllet och myndigheterna vljer att frhlla sig till och bemta traumatiserade mnniskors berttelser. Man kan ocks vnda p frgan och stlla sig undrande infr vad arkivhandlingarna egentligen sger. Mnga personer som tagit del av arkivmaterialet om sig sjlva beskriver det som en chockartad upplevelse. Att se beskrivningar om sig sjlv eller de frhllanden man levde under som inte alls stmmer verens med de egna erfarenheterna kan vara pfrestande. Hr kan man frvnta sig stora utmaningar fr kommunernas olika arkivhandlggare; att beskriva, frklara och frst varfr kommunernas dokumentation avviker s kraftigt frn den drabbades minnen av vergrepp och frsummelse.

247

Hur har det gtt senare i livet?

Medelldern fr intervjupersonerna vid tiden fr intervjuerna har varit relativt hg och fr mnga har en avsevrd tid frflutit sedan de var placerade i den sociala barnavrden. Det vore drfr ltt att tnka att detta grumlat minnet och att platser, namn och omstndigheter under tiden som omhndertagen skulle ha bleknat av tidens gng och att andra avgrande hndelser senare under vuxenlivet skulle ha haft strre betydelse fr hur livet gestaltade sig. nd har mnga intervjupersoner berttat om dofter, klder, frger, hndelser och detaljer frn sin barndom med en s frbluffande detaljrikedom, att minnena frn tiden som placerad gjorts s nrvarande att det nstan gtt att rra vid dem.

7.1

Barndomens betydelse fr intervjupersonernas vuxna liv

I detta kapitel redovisar vi svaren p den vergripande och ppna frga vi stllt till intervjupersonerna, hur tnker du att tiden i den sociala barnavrden har pverkat ditt vuxna liv? och reflekterar ver resultaten av den statistiska bearbetning vi gjort av svaren. Vi har ocks angett referenser till andra forskningsresultat som p olika stt berr utredningens resultat och resonemang. I kapitlet finns vidare redovisat erfarenheter frn liknande underskningar i omvrlden. Svaren p frgan om barndomens betydelse fr vuxenlivet har handlat om arbete, utbildning, familjeliv och eget frldraskap, men ocks om sjukdom, missbruk, kriminalitet, tilltron till myndigheter och inte minst den egna sjlvuppfattningen. Fr att i ngon mn frst oss p hur vra liv gestaltar sig, de val vi gr, vr framgng och vra tillkortakommanden frsker vi mnniskor, inom oss, att skapa meningsfulla samband mellan

249

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

hndelser, erfarenheter vi gr och vilken betydelse dessa fr fr oss. Detta meningsskapande pussel r vi mer eller mindre sysselsatta med under strre delen av vrt liv. Inom oss funderar vi p hur framfr allt upplevelser i barndomen pverkar sdant som vrt val av partner, arbetsinriktning, vrt humr, vr lust och vr rdsla. P dessa frgor finns inget facit, inte ens inom forskningen. Vi kan aldrig med skerhet uttala oss om den exakta betydelsen fr den enskilde av ett trauma, tidigt eller sent i livet, om frluster, misshandel och vergrepp. Vi kan kanske fr strre grupper, nr vi jmfr, ana samband och mnster, men fr den enskilde kan vi aldrig med skerhet veta. Vi kan inte uttala oss om i vilken utstrckning det r den specifika vanvrd som den enskilde blivit utsatt fr som utgr den direkta orsaken till att livet blev som det blev. Men vi har dokumenterat och terger, med all respekt fr den enskildes erfarenheter och kunskap om sitt eget liv, vilken betydelse och vilken mening intervjupersonerna sjlva velat ge sina erfarenheter av vanvrd i barndomen. Fr mnga i utredningen har denna del av intervjun varit det tillflle d man i lugn och ro kunnat sammanfatta och formulera betydelsen av barndomen och tiden i den sociala barnavrden fr det egna vuxna livet. Fr flera har det ocks varit frsta gngen man berttat om sina djupare livsknslor fr ngon utomstende. 7.1.1 Om arbete och utbildning

P frgan om intervjupersonens arbetsliv uppgav vid intervjutillfllet 414 personer att de arbetat fullstndigt genom livet. Detta betyder att man antingen arbetat och/eller studerat motsvarande heltid. 396 personer uppgav att de bara delvis har arbetat och/eller studerat under vuxenlivet. 12 personer sa sig aldrig ha arbetat verhuvudtaget. Fr resterande intervjupersoner saknas uppgifter. Vid sjlva intervjutillfllet var 124 personer lderspensionrer. 403 personer var antingen sjukskrivna eller frtidspensionerade och 30 personer uppgav sig som arbetslsa. Av de intervjupersoner, undantaget lderspensionrerna, som utredningen trffat var 67 procent antingen sjukskrivna, frtidspensionerade eller arbetslsa vid tiden fr intervjun. Vid en jm-

250

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

frelse med tillgnglig statistik 1 under de senaste fem ren, utan hnsyn taget till regionala variationer, kan konstateras att andelen intervjupersoner som uppbr sjuk-/aktivitetsersttning starkt verstiger normalbefolkningen. Det ger en dyster bild av hur intervjupersonernas vuxenliv kom att bli. Bilden br dock nyanseras eftersom spnnvidden r stor. Det finns intervjupersoner som aldrig ens fick mjlighet att avsluta den obligatoriska folkskolan och det finns en icke obetydlig grupp som studerat vid universitet och hgskolor. De finns ocks en grupp som har, eller har haft, ett framgngsrikt yrkesliv. Flera personer har under livet, trots att de inte fick mjlighet att g klart folk- eller grundskola, kompletterat sin utbildning och lst vidare p hgskoleniv. Fr att frst denna spnnvidd har vi registrerat intervjupersonernas samlade utbildningsniver, inte bara under barndomen och uppvxten, utan ven senare i livet. Av intervjupersonerna r det 143 personer som bedrivit ngon form av universitets- och hgskolestudier. 159 personer fick, av olika skl, inte fullflja den obligatoriska folk- eller grundskolan under den tid d de normalt skulle ha gtt i skolan. Men bland dessa 159 personer terfinns ven en handfull personer som trots det terupptagit sina studier senare i livet och studerat vid hgskola. Mnga intervjupersoner har srskilt uppgett sin utbildning som en personlig framgngsfaktor bde i yrkesliv och privatliv. Bristen p utbildning har fr mnga andra inneburit frsmrade inkomstmjligheter. Utbildning har ocks handlat om sjlvknsla. Skillnaderna i hur mycket man varit sysselsatt r markant vid en jmfrelse mellan dem som inte gick klart den obligatoriska folk- eller grundskolan och den grupp som studerat vid hgskola eller universitet. Det fljande diagrammet illustrerar detta.

1 Klla: Frskringskassans statistik fr sjuk- och aktivitetsersttning avseende ren 2005 2010.

251

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Diagram 8.1 Intervjupersonernas yrkeslivserfarenheter i frhllande till utbildningsbakgrund i procent

Abetat fullstndigt

Fullgjord obligatorisk skola Arbetat delvis Studerat vid universitet/hgskola Ej fullgjord obligatorisk skola

Aldrig arbetat

10

20

30

40

50

De intervjupersoner som uppgett att de gick klart i den obligatoriska skolan, har i betydligt hgre utstrckning arbetat helt eller delvis, jmfrt med de personer som inte gick klart den obligatoriska skolan. De intervjupersoner som studerat vid hgskola eller universitet har ocks i mer n dubbelt s stor omfattning arbetat heltid under det vuxna livet jmfrt med den grupp som inte gick klart den obligatoriska skolan. De intervjupersoner som studerat vid universitet och hgskola har i hlften s hg utstrckning arbetat delvis, jmfrt med den grupp som inte gick klart folk- eller grundskolan. Med reservation fr de personer som senare under livet kompletterade sin utbildning r mnstret tydligt. Bland intervjupersonerna har skolgng och utbildningsniv haft avgrande betydelse fr hur yrkeslivet kom att bli. I det fljande diagrammet redovisar vi intervjupersonernas sysselsttningssituation vid sjlva intervjutillfllet i frhllande till utbildningsniv. lderspensionrerna har undantagits.

252

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

Diagram 8.2 Sysselsttningsstatus i frhllande till utbildningsniv vid intervjutillfllet. lderspensionrer undantagna
Ej fullgjord obligatoris k s kola Hgskola/Univers itet

Frtids pens ionr

Sjuks kriven

Arbetsls

Arbetar

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Skillnaderna r markanta. Det r frre frtidspensionrer, arbetslsa och sjukskrivna bland dem med utbildning frn hgskola eller universitet. Andelen som arbetar r ocks hgre i gruppen med hgskole- eller universitetsutbildning. 7.1.2 Vad intervjupersonerna anser om vanvrdens betydelse fr vuxenlivet

Endast ngra f intervjupersoner har sagt att vanvrden i barndomen har varit betydelsels fr vuxenlivet. Det r vanligare att de hvdar att vanvrden haft ensidigt negativa effekter fr vuxenlivet. Fr att illustrera svaren har utredningen registrerat de livsomstndligheter som uppgetts som en effekt av vanvrden och som mnga menar negativt har pverkat det vuxna livet. I fljande diagram finns ngra av de mest beskrivna livserfarenheterna tergivna i procent.

253

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Diagram 8.3 Intervjupersonernas uppfattning om vanvrdens betydelse fr vuxenlivet, frdelat p kvinnor och mn, angett i procent av samtliga intervjuade

Alkoholmissbruk Narkotikamissbruk Eget barn omhndertaget Ekonomiska problem Kriminalitet/fngelse Fysisk ohlsa Psykisk ohlsa/psykiatriska kontakter Suicidfrsk Sjlvmordstankar 0 10 20 30 40 50 60 Kvinnor Mn

Mnnen har i mer n dubbelt s stor omfattning som kvinnorna berttat att det vuxna livet inneburit kortare eller lngre perioder av alkohol- eller narkotikamissbruk. Mnnen har ocks oftare uppgett kriminalitet. Kvinnorna uppger i betydligt strre omfattning n mnnen att de ftt egna barn omhndertagna vid ett eller flera tillfllen. Av de 167 kvinnor som ftt den direkta frgan vid intervjuerna efter den 15 mars 2010, har 21 personer svarat att de ftt ett eller flera av sina barn omhndertagna. Det r 13 procent av de intervjuade kvinnorna under den tiden. Perioder av hemlshet har drabbat mnnen i hgre utstrckning. Andelen kvinnor som prostituerat sig r strre n mnnen. De omrden dr de rapporterade knsskillnaderna r minst har varit psykisk ohlsa, psykiatriska kontakter, allvarliga sjlvmordstankar och sjlvmordsfrsk. Sammantaget hvdar mnga intervjupersoner att deras vuxna liv har prglats av det som hnde under tiden som placerad. Det frenar dem mer n ngot annat under vuxenlivet.

254

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

Om emotionella krnkningar En stor andel av de intervjuade har under intervjuerna tagit upp att den emotionella vanvrden har gett dem strst bestende skador. Det kan ha inneburit svrigheter med nra relationer. 36 procent av de intervjuade uppger svrigheter med partner eller familj. Ngra har medvetet valt att inte skaffa barn. Flera berttar att de har svrt fr att lita p andra mnniskor. Ngra uppger att det srskilt gller myndighetspersoner.
Jag har en vldig skrck fr socialen. Har ftt den erfarenheten att de faktiskt stjlper mer n hjlper. Har man en annan sikt eller inte vill det de vill, s kan de stlla till ett helvete fr en. De har fr stor makt.

Om missbruk Drygt 19 procent av de intervjuade uppger att de har missbrukat alkohol, knappt 13 procent har missbrukat narkotika och drygt 5 procent har berttat om andra former av missbruk som sexmissbruk, spel, anabola steroider eller mat. Det finns ocks de som sger att om de inte hade tagit till alkoholen hade de inte orkat leva vidare. Flera har flytt in i arbete. De har haft ett behov av att alltid hlla sig sysselsatta fr att slippa tnka och knna. Andra uppger att de har verlevt genom att leva fr andra, alltid hjlpa andra, ibland p bekostnad av sina nrstende. Om fysiska skador och ohlsa 19 procent uppger att de har eller har haft fysisk ohlsa. De har blivit utnyttjade i hrt arbete och ftt olika frslitningsskador. Andra skador har varit allergier, dlig tandstatus och nedsatt immunfrsvar. En del skador uppges vara konsekvenser av fysiska vergrepp i barndomen, exempelvis nedsatt hrsel p grund av slag mot ronen, skelettskador till fljd av att benbrott har lkt fel genom utebliven vrd eller att ha tvingats g med obehandlade astmabesvr. Fem personer har blivit tvngssteriliserade.

255

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Socialstyrelsen gav i mars 2010 ut rapporten Barn som utstts fr fysiska vergrepp. 2 I den beskrivs bland annat konsekvenser i vuxenlivet fr mnniskor som under sin barndom har blivit utsatta fr fysiska vergrepp.
Numera vet man att den unga hjrnan kan pverkas kraftigt i sin utveckling till fljd av den stress som vergrepp eller allvarliga hot om vergrepp utgr. De riktigt sm barnen har inte utvecklat egna mjligheter att reglera och tillfredsstlla sina behov utan r beroende av vl anpassade reaktioner frn andra fr att utvecklas positivt. I avsaknad av sdana vl avvgda stimulanser, dr frldrarna har frmgan att vnta in barnets reaktioner kan spdbarnshjrnan inte utveckla en god reglering av knslolivet. Barn som utstts fr upprepat vld eller utdragen frsummelse r srskilt knsliga fr detta. Barn lr sig tidigt att acceptera frldrarnas vld. 3

I rapporten finns en sammanstllning av prospektiva studier av olika samband mellan vergrepp och konsekvenser. Exempelvis finns ett starkt samband mellan vergrepp och fljderna posttraumatiskt stressyndrom, kriminalitet och fetma. Sambanden mellan vergrepp och depressioner, sjlvmordsfrsk, lg utbildning och okvalificerade arbeten r dremot mttliga. Nr det gller sjlvskadebeteende och alkohol- och drogproblem r sambanden med vergrepp svaga. 4 Om skuld och skam Flera har berttat om knslor av skuld och skam som fljt dem genom livet. Skammen handlar framfr allt om en knsla av att vara annorlunda och smre n andra, att skmmas fr sin ursprungsfamilj, fr att man tvingats vxa upp i fosterhem eller institution. Flera beskriver hur skamknslorna frstrkts av den behandling som de ftt utst i form av mobbning, thutningar, invektiv och okvdningsord. Skuldknslorna kan handla om att man anklagar sig sjlv fr att man blev placerad och det man blev utsatt fr, att man inte var vrd ngot bttre, hade sig sjlv att skylla, att man inte sa ifrn, slog tillbaka eller sprang bort. Intervjupersonerna kan ocks anklaga sig
2

Barn som utstts fr fysiska vergrepp, Socialstyrelsen, Stockholm, 2010. Staffan Janson barnlkare och professor vid Karlstads universitet och rebro universitet. 3 Socialstyrelsen, 2010. s. 21. 4 Socialstyrelsen, 2010. s. 23.

256

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

sjlva fr att de inte frmdde skydda smsyskon eller kamrater frn att bli illa behandlade. Inte sllan har man skuldknslor fr att man frorsakat sina frldrar lidande. Om trauma En del av de intervjuade talar om upplevelser av traumatisk karaktr och berttar att de i dag r sjukskrivna fr PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Mc Nally (2000) talar om en traumadefinition med tre variabler som ska vara nrvarande: 1) en bestmd och objektiv hndelse, 2) personens egna subjektiva upplevelse av hndelsen och 3) personens knslomssiga reaktion p hndelsen. Styrkan p dessa variabler avgr om en person kommer att uppleva en hndelse som ett trauma. Nyckelvariabeln r den knslomssiga reaktionen. 5 I DSM-IV 6 definieras traumatiska stressfaktorer som hndelser dr reella eller knslomssiga hot om dd finns med. Vidare att det ingr allvarlig skada eller hot mot den fysiska integriteten fr en sjlv eller andra, som leder till stark rdsla, hjlplshet eller skrck. 7 Barn och unga som utstts fr olika traumatiska hndelser kan som vuxna utveckla PTSD. Forskning visar att alla mnniskor som har blivit utsatta fr traumatiska upplevelser inte utvecklar PTSD, men att exempelvis sexuella vergrepp eller misshandel kar risken fr PTSD. 8 Om psykisk ohlsa Den psykiska ohlsan i gruppen av intervjupersoner r ptaglig. 30 procent har gtt i ngon form av samtalsterapi under livet. 24 procent uppger att de under kortare eller lngre perioder anvnt psykofarmaka. 51 procent har upplevt psykisk ohlsa och mnga har angett att de har varit deprimerade och nedstmda. Andra har berttat om vardagliga panikknslor, rdsla att bli vergiven och olika fobier. En del av de intervjuade har som vuxna ftt diagnosen ADHD.
5 McNally, Richard J., Remembering trauma, Belknap Press of Harvard University Press, Cambridge, MA, 2003. s. 78. 6 DSM-IV r en manual som anvnds inom psykiatrin fr att diagnostisera olika psykiatriska sjukdomstillstnd. 7 Mc Nally, 2003. s. 79. 8 Mc Nally, 2003. s. 88.

257

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Om det egna frldraskapet Intervjupersonerna har p ett brutalt stt, ftt uppleva hur myndigheterna har svikit dem. I flera fall uppger de att det lett till att de som vuxna har haft svrt fr att lita p olika myndighetspersoner. Det har inte minst gllt barnavrden och socialtjnsten nr det har handlat om att ska std fr sina egna barn. Av de 167 kvinnor vi intervjuat efter den 15 mars 2010 har 21 av dem uppgett att de ftt ett eller flera egna barn omhndertagna vid ett eller flera tillfllen. Det motsvarar 13 procent av dem som har ftt frgan. Flera intervjuade har berttat hur deras barndomserfarenheter har pverkat dem i sitt eget frldraskap.
Jag har alltid strvat efter ngot som jag inte vet vad det har varit? Prioritet nummer ett var att skaffa en egen familj s att jag inte var ensam. Jag skaffade barn tidigt. Jag har uppfostrat dem till medvetenhet om att efter mig finns inget s de mste ta hand om varandra. Det finns en stor syskonkrlek mellan mina barn.

Flera berttar att de har saknat en rollmodell fr ett gott frldraskap. Ngra har varit rdda fr att skada sina barn och att de knslomssigt inte har rckt till fr dem. Andra har talat om hur de tidigt bestmde sig fr att deras egna barn aldrig skulle behva vara med om det som de sjlva fick uppleva som barn. De har berttat om hur mycket kraft de har lagt p att vara goda frldrar, trots att de inte haft ngon egen erfarenhet av hur en god frlder br vara. Om ilska och rdsla Flera intervjupersoner har berttat att de burit p en aggressivitet, som fr en del har inneburit att de ocks har slagit sina egna barn. Andra har beskrivit svrigheter att stta grnser, av rdsla fr att de egna barnen inte ska lska dem, eller fr att de vill ge barnen det de sjlva aldrig fick. Ngra har berttat att rdslan fr att bli ensam, fr avsked som har gjort det svrt nr barnen flyttat hemifrn. Kaufman & Ziegler (1989) anser att forskningen i frga om risken fr att en person som har blivit utsatt fr vanvrd i barndomen i strre utstrckning skulle utstta sitt eget barn fr liknande behandling visserligen r ganska brcklig, men att de p basis av
258

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

mer vlupplagda studier kan sga att frekvensen av verfrning mellan generationer uppgr till omkring 30 procent. 9 Om frlorat slktskap Flera r sorgsna fr att de inte har kunnat eller vgat bertta om sin barndom fr sina barn. De saknar en slkt att presentera. 174 intervjupersoner (20 procent) frlorade helt eller delvis kontakten med sin biologiska familj. Flera berttar att det ocks var ovanligt att de kunde upprtthlla kontakten med fosterfrldrarna nr samhllsvrden upphrde. Tillsammans har detta frt med sig att de inte har ngot, eller bara ett mycket glest ntverk. Exempelvis kunde det hnda att man frst i samband med en kallelse till en bouppteckning efter en biologisk frlder fick reda p att man hade syskon och andra slktingar. Mnga har berttat om sorgen ver att inte ha ngra fysiska godelar kvar frn sin barndom, inga fotografier, inga leksaker, inget som de kan visa fr sina barn. Det finns inte heller ngon som kan bertta om hur de hade det som barn. Att bli frlder har p olika stt reaktiverat tidigare svra minnen. De har d insett hur srbara de var som barn.
Det som hnt mig har konsekvenser fr livskvaliteten. Det pverkar ocks mina barn. Jag har frskt att inte visa s mycket fr dem, men det slr igenom nd. Sedan har man detta med ekonomin. Jag har frsakat mycket, men jag kallar det fr prioriteringar. Jag lider inte av att inte f shoppa, men jag lider mer av att mina barn inte ftt det andra barn har ftt.

Om sjlvmordstankar och sjlvmordsfrsk 30 procent uppger att de har haft perioder med sjlvmordstankar. 19 procent har gjort ett eller flera sjlvmordsfrsk, antingen under placeringstiden i den sociala barnavrden, under uppvxten eller senare i livet. Flera har berttat hur de har gtt in i vggen eller blivit utbrnda.
9 Lundberg, Ingvar, Utsatta flickor och pojkar: en versikt av aktuell svensk forskning, Forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Stockholm, 2005. s. 34.

259

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Enligt tillgngliga ddlighetsdata har trenden i Sverige gtt mot sjunkande sjlvmordstal under de senaste trettio ren. I brjan av 1980-talet var antalet sjlvmord per 100 000 personer 31 st. r 2008 hade sjlvmordstalet sjunkit till 19. 10 Sjlvmord har varit dubbelt s vanligt bland mn som kvinnor under samma tidsperiod. Siffrorna omfattar bde skra sjlvmord dr det inte rder ngon oklarhet betrffande uppstet bakom ddsfallet och de fall d lkaren inte med skerhet har kunnat avgra om det handlat om sjlvmord eller olycksfall. Hur mnga personer som frsker att ta sitt liv r oskert. Men ven om man utgr ifrn att frsken skulle vara tio eller hundra gnger fler n de genomfrda sjlvmorden stmmer intervjupersonernas uppgifter till eftertanke. Av de kvinnor vi intervjuat har drygt 20 procent uppgett att de gjort ett eller flera sjlvmordsfrsk. I den manliga gruppen r det 15 procent som sagt att de frskt ta livet av sig. Sammantaget r siffrorna fr sjlvmordsfrsk bland intervjupersonerna mycket alarmerande. Det finns fog fr att pst att de mnniskor vi intervjuat i den meningen utgr en verklig riskgrupp i samhllet.

7.2

Olika frhllningsstt till vanvrdens betydelse fr det vuxna livet

Utifrn svaren r det ltt att frledas tro att alla intervjupersoner berttat om liv som prglats av dlig sjlvknsla, utanfrskap och lidande. Vi har noterat negativa konsekvenser fr intervjupersonernas vuxna liv. Men det finns skillnader mellan hur olika personer frhller sig till det man varit med om. Ngon beskriver den vanvrd man upplevde som barn som ett sedan lnge passerat kapitel i livet. Fr andra betydde det mycket under en avgrnsad period i vuxenlivet, fr en tredje r det fortfarande en del av vardagen. En del frfljs av en upprepad och frlamande knsla av att vara trasig och mindre vrd n andra och ngon menar att vanvrden lett till ett livslngt socialt och ekonomiskt utanfrskap.

10 Karolinska Institutets folkhlsoakademi 2010:30, Sjlvmord i Stockholms ln och Sverige 19802008, s. 12.

260

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

7.2.1

Skillnader i frhllningsstt

Ett stt att illustrera skillnaderna i frhllningsstt till vanvrdens betydelse fr vuxenlivet kan bttre frsts med de fljande citaten och frklaringarna. Man r starkare n man tror, s blir man glad den dag det r lugnt. Fr en del har erfarenheterna gjort att de har ftt en enorm livsvilja, verlevnadsfrmga och en inre kraft. Andra sger att de har lrt sig att inte lgga tid p ovsentligheter och ftt insikten att allt lser sig. Ngon berttar att det har gjort mig starkjag r inte rdd fr att prva olika saker. En annan berttar att han tidigt bestmde sig fr att se vrlden frn utsidan, inte frn insidan av mentalsjukhus, anstalter och fngelser. Jag har barn, haft pengar och jobb. Det r svrt att veta hur det pverkat Flera anser att deras erfarenheter av vanvrd i barndomen trots allt inte har pverkat dem som vuxna. De har nd kunnat forma sina liv som de har nskat. Ngon har aldrig mtt dligt och tror att anledningen kanske r att han har ett starkt psyke, bra gener eller medvetet har skt sig till positiva saker och bra mnniskor. Ngon har hnvisat till slumpartade hndelser, mtet med en livskamrat eller att ha upptckt en frmga som ledde livet i en ny och bttre riktning. Jag hller mig vid liv, men jag lever inte Det stora flertalet vittnar dock om lidanden och svrigheter som genomgende har pverkat deras vuxna liv. Det handlar om knslor av att vara onskade, icke-lskade och vrdelsa. Mnga beskriver knslor av skam och skuld, hur deras liv kom att prglas av sorg ver en frlorad barndom och frlorade mjligheter.

261

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Stndig ovisshet och en hotfull knsla av ensamhet Flera knner det som att det syns utanp att de har blivit utsatta fr vanvrd. Att de som barn behandlades som vrdelsa, som en annan sorts mnniskor, som en okting och som ngon som det var tilltet att behandla hur som helst. De knner en frintande skam. Som vuxen har det inneburit stndig oro och ngslan som till exempel gr det svrt att stta grnser mot andra mnniskor. Jag har aldrig vgat bertta En del har aldrig berttat om sina erfarenheter fr ngon. Andra endast fr nra vnner eller fr sin partner. F har berttat utfrligt om vad de har varit utsatta fr som barn. En del av de personer utredningen har trffat har antagit att ingen skulle kunna eller vilja tro dem, ifall de skulle vlja att bertta om vad de har varit utsatta fr. Ngra har gjort frsk att bertta, men d mtts av ofrstelse och misstro. Utan placering hade jag haft ett annat arbete och en riktig utbildning Flera lider av underlgsenhetsknslor p grund av att de inte har ngon utbildning. Ngra har berttat att de inte har vgat satsa fullt ut p sina fretag, att de exempelvis inte har vgat gra gynnsamma investeringar. Flera intervjuade har pekat p sambandet mellan ingen eller lg utbildning och tungt fysiskt arbete. Det har lett till en utsliten kropp och frtidspensionering som fljd. Ngon konstaterade att han hade frlorat tid eftersom han som vuxen var tvungen att lsa in de mnen som han inte hade ftt under grundskoletiden. I Social rapport 2010 beskriver Bo Vinnerljung, Marie Berlin och Anders Hjern hur barn som under sin uppvxt r placerade av socialtjnsten eller vars familjer till stora delar lever p ekonomiskt bistnd, i genomsnitt lmnar grundskolan med mycket lgre betyg

262

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

n andra. 11 De har i vuxen lder en lgre utbildningsniv jmfrt med andra barn som hade samma betyg i grundskolan. Dessa grupper har ocks mycket hga verrisker fr ogynnsam utveckling ver tid.
En hg frekomst av skolmisslyckande r en nyckelfaktor fr att frklara och frst detta. I kapitlets analyser var lga eller ofullstndiga betyg frn rskurs 9 den starkaste riskfaktorn fr framtida psykosociala problem bland barn i dessa grupper. Omvnt var frnvaron av skolmisslyckande den starkaste skyddande faktorn. 12

Forskarna konstaterar att sambanden mellan lg utbildning och kade risker fr somatisk och psykisk ohlsa, fr tidig dd, samt olika sociala problem r knda sedan decennier. I dag studerar forskningen alltmer sambandet mellan skolprestationer och barns utveckling ver tid. 13

7.3

Resultat frn utredningar i omvrlden

I delrapporten 14 skrev vi att vanvrden tycks vara bde internationell och tidls. Det finns stora likheter mellan vanvrden i olika lnder och de effekter informanterna uppger att det haft p vuxenlivet. Hg grad av psykisk ohlsa, brister i utbildning, frsmrade mjligheter till arbete terkommer i svaren. Utver detta nmns omrden som missbruk, sjlvmordstankar och sjlvmord. Resultaten r tmligen entydiga, oavsett land, tid och placeringsform. Norge I Norge har det gjorts sju regionala och en nationell utredning om vanvrd inom barnavrden. 15 Bland annat utredningen i Kristiansand har studerat livet efter tiden inom barnavrden. Den konstaterade att de intervjuades egenrapportering angav en hgre frekomst av psykiska problem, missbruk av alkohol, samt tankar om och handlingar i frhllande till sjlvmord n en annan jmfrbar
Social rapport 2010, Socialstyrelsen, Stockholm, 2010. Social rapport 2010. s. 228. 13 Social rapport 2010. s. 229. 14 SOU 2009:99. Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009. 15 Norge. NOU 2004:23 Barnehjem og specialskoler under lupen.
12 11

263

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

population. Utredningen konstaterade ocks att s gott som alla intervjuade hade angett att de hade blivit pverkade av vistelsen inom barnavrden, men i vilken mn och vilka verlevnadsstrategier de har anvnt sig av hade varierat. Utredarna ger i sin rapport en personlig kommentar till barnens emotionella utsatthet. Avsaknaden av krlek, nrhet och vrme, ett barns utsatthet, var det som berrde dem mest:
P mnga mter var kanskje denne uttalte utryggheten og engstelsen mange opplevde, helt alene som sm barn i et stort system, noe av det som berrde utvalget mest. 16

Fr mnga hade livet inneburit en svr kamp mot bitterhet och skam och att man tycker sig ha levt i ett konfliktfyllt frhllande till familjen och samhllet. Mnga hade aldrig berttat fr ngon om sina upplevelser i barndomen. Flera redogjorde fr svrigheter med intimitet och nrhet som vuxna. Irland Den irlndska kommissionen lmnade sin rapport vren 2009. 17 Den studerade fljande omrden i frga om konsekvenser fr vuxenlivet; relationer, frldraskap, kontakt med sin familj, arbete, boende, hlsa och bestende effekter p det personliga livet och familjelivet. Det presenterade resultatet byggde p intervjuer med 791 personer som hade varit placerade p Industrial och Reformatory Schools. Fysiska och emotionella vergrepp i barndomen hade frsvrat mjligheterna till stadiga och nra relationer. 23 procent uppgav svrigheter att visa knslor fr sin partner. Andra problem var vld mot nrstende, svrigheter att stanna i en relation, kontrollbehov och ensamhetsknslor. 27 procent uppgav att de hade varit verbeskyddande, 26 procent att de hade varit ofrmgna att visa knslor och 19 procent menar att de hade varit hrda eller krva som frldrar. 18 33 procent hade arbetat den strsta delen av sin arbetsfra lder jmfrt med intervjupersonerna i vr utredning dr 48 procent
16 17 18

Rapport fra granskingsutvalget av barnehjem i Kristiansand, 2007, (s 205). Irland. CICA Report Vol III. Confidential Committee, 2009. CICA Report Vol III. s 207, s 211.

264

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

uppger detta. 22 procent var pensionerade jmfrt med 14 procent i utredningen. 19 procent var arbetsofrmgna och 13 procent av de intervjuade var arbetslsa. Flera av de intervjuade i den irlndska utredningen uppgav sig vara arbetsnarkomaner delvis som ett stt att undkomma sina minnen frn barndomen. Egenfretagande angavs som ett stt att slippa vara anstlld, vara understlld en chef och att sjlv f bestmma ver sitt arbetsliv. 19 Utbildning 73 procent av de intervjuade hade genomgtt den frsta delen av den grundlggande skolan. 17 procent hade gtt fortsttningsdelen av den grundlggande skolan. I Vanvrdsutredningen r det 82 procent som har fullgjord folkeller grundskola. 10 procent hade studerat p hgre niv 20 Motsvarande siffra i utredningen r 17 procent. Hlsa Likheterna mellan de svenska och de irlndska resultaten gller ven den psykiska ohlsan. 30 procent av de irlndska informanterna sade sig ha en dlig psykisk hlsa. 60 procent uppgav att de led av bristande tillit, 37 procent att de led av depressioner, 52 procent att de hade behvt psykiatrisk vrd, 46 procent att de hade sjlvmordstankar eller hade gjort sjlvmordsfrsk. 58 procent av informanterna hade uppgivit problem med alkoholmissbruk. 21 De svenska resultaten inom dessa omrden stmmer vl verens med de irlndska.

19 20 21

CICA Report Vol III, s. 207, s. 214. CICA Report Vol III, s. 207, s 215. CICA Report Vol III, s 207, s 225.

265

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

Australien om konsekvenser i vuxenlivet Likheterna nr det gller konsekvenser av vanvrd gller ocks resultaten frn Australien. Under 1980-talet gjordes en studie av skillnader i vuxenlivet mellan barn som hade blivit tagna frn sina familjer som barn och dem som hade bott kvar hos sina familjer. De som hade flyttats hade lgre skolutbildning, svrare att sl sig till ro p ett stlle, svrare fr att ha en stabil och frtrolig relation med en partner, hade oftare blivit tagna av polisen, var i hgre utstrckning alienerad frn den aboriginska kulturen och samhllet, hade i hgre grad anvnt droger och uppgav smre hlsa n de som hade bott kvar hos sina familjer. Dremot sg man inga skillnader mellan de tv grupperna nr det gllde arbete och inkomst. 22 Kanada om konsekvenser i vuxenlivet I en artikel utgiven 2007 refererar frfattarna Cathy Richardson och Bill Nelson 23 till en rapport frn 1991 24 i vilken det framgick att 2/3 av de ungdomar som lmnade det kanadensiska Child Welfare System inte hade gtt vidare till high school (den avslutande delen av den obligatoriska skolgngen). 61 procent hade inte ngon arbetslivserfarenhet. 38 procent hade blivit diagnostiserade som emotionellt strda. 17 procent hade drogproblem och 17 procent av de unga kvinnorna var gravida. I en uppfljande studie underskte man hur situationen sg ut fr personer som 2 4 r tidigare hade lmnat ett fosterhem. Endast 50 procent av dem hade fullgjord skolgng. Mindre n hlften av dem hade arbete. 60 procent av kvinnorna hade ftt barn och mindre n 20 procent av dem var sjlvfrsrjande. Det finns sledes samstmmighet ocks mellan svenska och kanadensiska resultat.

22 Australien. Human Rights and Equal Opportunity Commission & Wilkie, Meredith, Bringing Them Home: Report of the National Inquiry into the Separation of Aboriginal and Torres Strait Islander Children from their Families, Human Rights and Equal Opportunity Commission, Sydney, 1997. 23 First Peoples Child & Family Review, Volume 3, Number 2, 2007 Special Issue, pp 75-83. 24 Cook 1991.

266

SOU 2011:61

Hur har det gtt senare i livet?

7.4

Utredarens kommentar

Berttelserna och tankarna om barndomens betydelse fr det vuxna livet varierar kraftigt i utredningen. Ngon hvdar att tre mnaders placering i fyrarsldern p ett barnhem, under den tid d frldrarna skiljde sig, kom att f avgrande negativ betydelse fr de framtida kontakterna med de biologiska syskonen. En annan berttar om att tta olika fosterhemsplaceringar med stndiga uppbrott och en ofullstndig skolgng spelade mindre roll, eftersom den sista fosterhemplaceringen blev bra och livsavgrande i positiv mening. Ngra berttar att placeringarna gett dem en stark livsvilja, verlevnadsfrmga och en inre kraft, samtidigt som andra berttat att placeringarna inneburit ett livslngt lidande, missbruk, bristande sjlvknsla och socialt utanfrskap. I utredningar utomlands talas om loss of opportunity, i meningen frlorade mjligheter. Det r ngot som ocks de intervjuade i Vanvrdsutredningen redogjort fr, frlorade mjligheter till utbildning, arbete och inkomst. Det vuxna livet har fr mnga handlat om stngda drrar till de flesta av livets arenor. Mnga uppger att de visserligen rent fysiskt har verlevt vanvrden i barndomen, men att de inte verlevt srskilt vl i psykisk mening. Oavsett hur vanvrden och vergreppen sg ut pekar mnga p att den skam och frdmjukelse som fljde i spren orsakade det strsta lidandet. Det vrsta I slutet av varje intervju frgade vi vad som var det vrsta. Svaret blev ofta; att aldrig upplevt sig ha blivit lskad och uppskattad, eller att inte ha ftt ngon knslomssig nrhet. I stllet har man anklagat sig sjlv fr att ha orsakat vanvrden. Man har frlamats av att man inte frtjnade ngot annat. Den skam och den sorg som detta har inneburit har fr mnga varit det vrsta. En relativt sett kortvarig placering som inte har dominerats av fysiska eller sexuella vergrepp, kan drfr ha inneburit ett livslngt lidande med frdande konsekvenser fr vuxenlivet.

267

Hur har det gtt senare i livet?

SOU 2011:61

verlevnadsstrategier skiljer sig t Mnniskors olika verlevnadsstrategier skiljer sig t och varje livsde r komplext. Hur paradoxalt det n kan lta gr det inte att hvda att en person som blev vanvrdad under sin placering i den sociala barnavrden ocks skulle vara dmd till ett smre liv i psykosocial eller ekonomisk mening. Risken r strre, men den r inte lagbunden. Drfr finns det anledning att reflektera ver att s mnga, trots den vanvrd, det svek och det lidande de utsattes fr som barn, nd har klarat ett vuxenliv med olika mtt av framgng. Mnga gnger under intervjuarbetet har vi haft anledning att imponeras och gripas av enskilda mnniskors verlevnadsfrmga, sjlvinsikt och hllning.

268

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

Att en gng fr alla definiera intervjuns betydelse lter sig frsts inte gras, varken p individniv fr den enskilda intervjupersonen eller p gruppniv fr hela gruppen intervjuade i vanvrdsutredningen. Intervjuernas betydelse fr intervjupersonerna kan inte diskuteras isolerade frn det sammanhang i vilket de genomfrts, drfr att erfarenheterna av att bli intervjuad i Vanvrdsutredningen r del i en process. Den initierades nr intervjupersonen tog kontakt med utredningen, fr somliga lngt innan dess och fr vissa fortstter processen lngt efter att intervjun r avslutad. Intervjutillfllet r att betrakta som en station p den resa som intervjupersonerna pbrjat nr de valde att delta i Vanvrdsutredningen. Upplevelserna av intervjun i sig och intervjusituationen r sammansatta och komplexa svl inom varje enskild intervjuperson som mellan olika intervjupersoner och frndras dessutom ver tid. En knsla av att ntligen f stta punkt, att f vnda blad och g vidare kan vara intensiv och hgst ptaglig en tid i direkt anslutning till intervjun fr att sedan klinga av och verg i ungefr samma som frut. Detta kapitel innehller en sammanfattning av svaren p en enkt som genomfrts i utredningens regi. Samtliga intervjupersoner har tillfrgats om vilken betydelse intervjun haft fr dem p ett personligt plan. Drefter diskuteras ett antal aspekter som kan ha haft betydelse fr p vilket stt upplevelsen av att ha blivit intervjuad kan variera frn individ till individ. Resonemanget baseras huvudsakligen p utredningssekretariatets erfarenheter frn ver niohundra genomfrda intervjuer och den dokumentation som upprttats.
269

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

Kapitlet innehller ocks en kort beskrivning av lrdomarna frn intervjuer i liknande utredningar i andra lnder och avslutas med en sammanfattning och frslag.

8.1

Enkten till intervjupersonerna

Fr att f information om hur de intervjuade sjlva upplevde intervjun och hur de har sett p den i efterhand snde vi en enkt till alla som intervjuats fram till januari 2011. Ett ovntat stort antal, 658 personer, svarade p enkten. Det r 75 procent, vilket r anmrkningsvrt hgt fr den hr typen av underskningar. Enktens frgor Enkten innehll fljande frgor: 1. Hur skulle du sammanfatta din upplevelse av att ha blivit intervjuad i utredningen om vanvrd ? 2. Vad har det betytt fr dig att ha blivit intervjuad i vanvrdsutredningen? 3. Har du anvnt dig av stdsamtal hos frbundet S:t Lukas? 4. Hade du ngon nytta av stdsamtalen? 5. Dina egna synpunkter och kommentarer 8.1.1 Upplevelsen av att ha blivit intervjuad

P frsta frgan: Hur skulle du sammanfatta din upplevelse av att ha blivit intervjuad av utredningen om vanvrd?, fanns fyra svarsalternativ: dligt, mindre bra, bra och mycket bra. 93 procent (611 personer) ansg att det varit bra eller mycket bra att delta. 13 personer (2 procent) ansg att det hade varit dligt och 29 personer (4,4 procent) ansg att det hade varit mindre viktigt fr dem att delta i utredningen. 4 personer valde att inte besvara frgan.

270

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

Kommentar Mnniskor har hanterat sina svra upplevelser p olika stt. Att delta i intervjun har fr flera inneburit att konflikter, som varit begravda sedan lng tid tillbaka, har framtrtt i nytt ljus. Minnen av mnniskor som har svikit och vergivit och som kanske fortfarande r i livet men som har hllits p distans, har pltsligt kommit nrmre. Tankar och knslor som man inte umgtts med p lnge har gjort sig pminda p nytt. Mnga har pratat med anhriga och vnner om vad man varit med om eller deltagit i olika psykoterapiformer. Andra har skrivit, allt frn dagbcker till tidningsartiklar, dikter, noveller, pjser, medverkat i antologier, skrivit egna romaner. Ngra har medverkat i radio och TV-program, blivit intervjuade i tidningar, deltagit i debatter, rest runt och hllit fredrag om sina upplevelser, varit freningsaktiva, deltagit i sjlvhjlpsgrupper eller sjlva erbjudit std fr andra drabbade. Sdant gr frsts ocks avtryck i intervjusituationen. Minnen av svra upplevelser, tankar och knslor finns frdigformulerade och beskrivs sakligt och oaffekterat av en del, andra hamnar ohjlpligt i tillstnd av vanmakt och frtvivlan oavsett hur vlformulerad och bearbetad man frefaller vara. 8.1.2 Vilken betydelse har intervjun haft?

Andra frgan: Vad har det betytt fr dig att ha blivit intervjuad i vanvrdsutredningen?, var en ppen frga utan ngra givna svarsalternativ och besvarades av 98,3 procent (641 personer). Svaren varierar. Mnga (66 procent) beskriver hur viktigt det har varit att bli sedd och lyssnad p, trodd och respekterad. Exempel:
Mycket! Att jag fick knna mnniskovrde, ltta den tunga brdan frn mitt hjrta, fysiskt och psykiskt. Att ngon ville lyssna och ta mig p allvar. Fr jag knde att allt kom nrmre ju ldre jag blev. Knnedom om att vi r mnga, att jag inte r ensam har hjlpt. Att f tala om, att det inte var oss det var fel p.

69 personer (11 procent) kommenterar sin nskan att delta fr att kunna bidra till att den vanvrd de sjlva varit utsatta fr inte ska upprepas. Exempelvis:

271

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

Bra. nskar att det kan leda till att barn ej rkar s illa ut som jag och att det blir mer insyn nr barn flyttas p. (lyssna p barnen mer).

Knslan av att ha ftt upprttelse kommenteras av 90 personer (14 procent) Exempelvis:

Det knns som en otroligt viktig milstolpe i mitt liv, kanske den viktigaste faktiskt. Sjlva intervjun och mjligheten att f bertta innebar en upprttelse i sig sjlv. Intervjun har betytt att jag p ngot vis ftt upprttelse, samt att jag hade modet at ta min historia nda upp till regeringskansliet.

Att efter intervjun ha mjlighet att g vidare, gra ett avslut, bli av med skam- och skuldknslor, kunna lkas har kommenterats av 121 personer (19 procent). Exempelvis:
En oerhrt ndvndig process som sattes igng och bland annat befriat mig frn ett lngvarigt missbruk. Livet har blivit lttare att leva. Hmndtankar och aggressioner har minskat betydligt sen jag var hos er, ser ljusare p framtiden. Har varit bra fr mina fobier, har kunnat ka hiss idag, Hurra! Hurra!

114 personer (17 procent) har kommenterat hur svrt och smrtsamt det har varit att bli intervjuad. Svra minnen och knslor har vckts upp. Exempelvis:
Det har betytt enormt mycket att ngra har orkat lyssna p min ckliga berttelsemen det har ocks rivit upp ver 30 r gamla djupa sr, som jag kmpat med att frtrnga. Man har blivit tvungen att uppleva allt en gng till, samma knsla av maktlshet kommer ver en igen.

Ett mindre antal, sammanlagt 24 personer (4 procent) anser att det har varit direkt dligt fr dem att medverka. Exempelvis:
Ingenting alls faktiskt. Mitt liv r som det alltid har sett ut frutom mera ngest och mrkare tankar. Ej ngonting, r idag mycket besviken, intervjun gav ingenting. Jag fick istllet mina sr upprivna.

272

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

Jag ngrar att jag brjade rota i mitt frflutna fr jag mr fruktansvrt dligt efter det. Jag tycker det r svrare att leva nu, med vetskapen att om att myndigheterna knde till hur jag levde som barn.

Kommentar Mnga har behvt leta efter orden och minnena under intervjun, en del har invaderats av starka knslor som man antingen var helt ofrberedd infr eller visste skulle komma. Det har handlat om knslor av ilska, sorg vergivenhet, frtvivlan, smrta och illamende. Det har drfr ocks hnt att intervjupersoner har behvt krkas under intervjun. Frvnansvrt mnga konstaterar dock efter intervjun att Det gick ju bra det hr, det var ju inte s farligt, jag som hade oroat mig s. Man knner sig lttad. Sjlva intervjun ger i princip inga mjligheter till vare sig konfliktlsning eller traumabearbetning. Men den har nd visat sig kunna vara ett incitament fr att g vidare. Just drfr har erbjudandet om stdsamtal i S:t Lukas regi efter intervjun fr mnga inneburit en anvndbar mjlighet att ta sig vidare. 8.1.3 Har du anvnt dig av stdsamtal?

Svaren p den tredje frgan: Har du anvnt dig av stdsamtal hos frbundet S:t Lukas?, visade att 237 personer av 652 (36,3 procent) hade anvnt sig av erbjudandet om stdsamtal. Erbjudandet gllde 8 stdsamtal. Det framgr inte av enktsvaren hur mnga samtal man anvnt sig av. Ngra (10 personer) uppger att de ngrar att de inte anvnt sig av denna mjlighet. Hade du ngon nytta av stdsamtalen? Fjrde frgan: Hade du ngon nytta av stdsamtalen?, innehll fyra svarsalternativ: Nej, Liten nytta, Ganska stor nytta, Stor nytta. Drygt hlften (56 procent) av de som utnyttjat erbjudande om stdsamtal uppgav att de hade haft ganska stor eller stor nytta av samtalen.

273

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

Exempelvis:
hjlp med att hantera upprivna knslor, men ocks att se negativa mnster som vuxen som r en fljd av barndomen. Vilket har inneburit frndringar i min vardag. att ntligen frst varfr och samtidigt p ldre dar f ett lugn ver allt. Att ven ftt upprttelse har betytt mycket. Det var bra att f stdsamtalen det hjlpte mig att bearbeta arkivmaterialet som jag fick ta del av.

51 personer (21,5 procent) ansg att samtalen hade varit till liten nytta. Exempelvis:
Jag fick bekrftat det jag redan visste sjlv, att jag skulle behva, g i samtal resten av mitt liv.

44 personer av de 237 som anvnt sig av stdsamtalen (18,6 procent), uppgav att samtalen inte hade varit till ngon nytta. Exempelvis:
Orkade inte just d att ngon rev i min barndom/ och s var det en man som jag ej knde frtroende fr/fanns ingen kemi oss emellan. Jag var dr en gng men hon satt bara och glodde ut mig och det har jag upplevt s mnga gnger i min barndom innan jag fick mig en dagsedel. Det var det smsta jag varit p, dom kunde inte sitt jobb.

Kommentar att stta ord p sina minnen Har intervjupersonen genomgtt psykoterapeutisk behandling och beretts mjlighet att i en frtroendefull atmosfr beskriva minnen av smrtsamma upplevelser, ftt hjlp med att frst innebrden av vad man varit med om och hur det gr att handskas med detta, blir berttandet under intervjun frsts ngot annat n fr den som aldrig med uttalade ord beskrivit sina svra upplevelser. Det har visat sig att just det talade ordet kan f en alldeles speciell betydelse i dessa sammanhang. Det r som om sjlva det ljudliga benmnandet bidrar till att gra det upplevda verkligt. Barn har en tendens att utifrn sin frestllningsvrld tnka att det som inte syns eller hrs, finns inte, om jag ingenting sger, s finns det inte, s har det aldrig hnt. Ett sdant frhllningsstt

274

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

kan leva vidare genom livet och utveckla sig till ett stt att verleva. Konkret har detta i intervjusituationen inneburit att intervjupersoner vid ngra tillfllen endast i skrift har kunnat frmedla vad de har varit utsatta fr. Det har hnt att intervjupersoner sett till att ha papper och penna inom rckhll och nr ngot inte kunde benmnas har man hllit upp en lapp framfr utredarna dr det till exempel kunde st sexuella vergrepp. Tnker vi att sjlva benmnandet av vergrepp, misshandel och annan vanvrd bidrar till att gra dessa upplevelser verkligare n vad de tidigare varit blir konsekvensen att de personer som intervjuats av vanvrdsutredningen delvis lever med en annan verklighet efter intervjun n innan. Det kan vara en verklighet som man behver hjlp med att tolka och gra begriplig och som nu kanske rymmer nnu fler frgor n tidigare och som kanske kan komma att utgra ett incitament fr frndringar. Kanske inte fr att stta punkt som flera uttrycker det, utan fr att komma vidare. 8.1.4 Intervjupersonernas synpunkter och kommentarer

I svaren p sista frgan: Dina egna synpunkter och kommentarer, terkommer bland annat frhoppningar om att man medverkat till att frebygga framtida vergrepp och misshandel. Flera svar knyter an till vad man svarat p de tidigare frgorna och utgr fortsatta resonemang och kommentarer till dessa. Hr terfinns ocks frn 77 personer (11,8 procent) frhoppningar om upprttelse i form av en framtida urskt och ekonomisk kompensation. Exempelvis:
Jag har gtt i terapi i tio r p grund av min svra och traumatiska barndom och r idag sjukpensionr. Att bli verlmnad till samhllsvrd fr att bli skyddad men istllet vanvrdad och utsatt fr vanvrd r ett stort svek av samhllet. Jag ser grna att ersttningen kommer att g igenom. Jag hoppas verkligen att det leder till en offentlig urskt och ersttning. Jag r glad och tacksam fr denna utredning. Jag knner verkligen att jag blev tagen p allvar. Tack fr det fina arbete ni utfrde genom denna utredning. Det kan inte ha varit ltt att lyssna p allt elnde.

275

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

8.2

Betydelsen av intervjun varierar

Tiden som passerat frn det gonblick d intervjupersonen tog kontakt med utredningen och anmlde sig fr intervju och det datum d intervjun genomfrdes har varierat hgst vsentligt fr den enskilde. I vissa fall, framfr allt under ett inledande skede av utredningen, kunde man tmligen omgende f en intervjutid. Fr merparten av de intervjuade har vntetiden varit betydligt lngre, nda upp till tv r. Den som har vntat lnge har haft tid att frbereda sig, kanske hunnit ta del av arkivmaterial, haft kontakt med anhriga och nrstende, beskt platser, letat rtt p bilder, skrivit och funderat, lst om utredningen, tagit del av delrapporter, gtt med i stdfreningar fr vanvrdsutsatta, osv. Fr en del har vntetiden inneburit att det som kndes aktuellt och angelget nr man tog kontakt med utredningen kanske har bleknat och hamnat p distans. Motivationen att delta kan ha sjunkit ju lngre tid som gtt frn det man anmlde sig, vilket ocks till en del bekrftas av det bortfall och de terbud som terfinns i gruppen som fick vnta lnge p sin tur att bli intervjuade. Mnniskor berttar olika Mnniskor har under intervjuerna kontaktat sina minnen hgst individuellt. Ngra ger intrycket av att under intervjun vara helt i sin egen vrld, som om de sg en film spelas upp framfr dem som de refererar, beskriver rum, hur ljuset faller, frger, former, planlsningar struktur p tyger och snickerier. Andra tar intensiv gonkontakt med antingen den ene eller den andre av utredarna i intervjurummet och berttar om sina upplevelser utan att fr en sekund slppa denne med blicken. Fr en del trnger sig minnena p s till den milda grad att intervjun utvecklar sig till ett skdespel, ett drama, dr intervjupersonen, gr in i berttelsens olika karaktrer, ndrar tonfall och rstlge allteftersom, terger dialoger i direkt anfring, kliver upp p golvet och agerar med gester och mimik berttelsens olika episoder. Andra blir tonlsa, energifattiga och kontaktlsa, pratar i antydningar och halva meningar. Intervjupersonen frsvinner ngonstans

276

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

dr konturerna av mnniskor, platser, hndelser, relationer och samband lses upp och blir suddiga. Ngra har frberett sig och gjort anteckningar och lst innantill fr att namn p institutioner, fosterfamiljer, platser ska bli de riktiga, att exakta datum anges fr hndelser och placeringar, fr att allt berttas exakt i den ordning det hnde. Fr andra r huvudsaken att det allra viktigaste kommer med, ven huller om buller. Kontakt med platser, anhriga och nrstende. Flera intervjupersoner berttar om att de infr intervjuerna har varit i kontakt med framfr allt slktingar och i vissa fall ven med fre detta fosterfrldrar och fostersyskon, klasskamrater, lekkamrater och grannar. En del har ocks beskt platsen dr barnhemmet eller fosterhemmet lg, ftt g in och titta runt, knt p drrhandtag och gamla trapprcken, tersett platser fr kojor, badklippor, klkbackar, pannrum och jordkllare. De har ocks hnt att kontakter frekommit med myndighetspersoner, terapeuter, lkare, lrare och socialtjnstpersonal. Man har velat bertta om att man ska bli intervjuad och det kan ha handlat om att man infr intervjun behvt f hjlp med detaljer och uppgifter som man knt sig oklar ver, i vissa fall ven konfrontera och stlla till svars. Kontakter har skett inte bara p intervjupersonernas initiativ. Mnniskor frn frr har hrt av sig, gamla ntverk har aktiverats, bde p gott och p ont. Att p detta stt ta hjlp av andra fr att minnas och kunna bertta om svra minnen kan vara ett vanskligt projekt. Mnga beskriver att de ftt den hjlp de behver. Det har handlat om gemensamma minnen och delade upplevelser. Minnesbilder har sammanfallit och blivit tydligare. Andra har blivit konfunderade och frvirrade ver att man kan minnas s olika. Minnen av platser, mnniskor, tidpunkter, hndelsefrlopp har skiljt sig t, med en tfljande oskerhet kring hur det egentligen var.

277

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

Fokus har varierat Fr den som menar att den vanvrd man varit utsatt fr har handlat om orttfrdiga myndighetsbeslut och som velat bertta om slarvigt gjorda utredningar, att de biologiska frldrarna blev misstrodda och illa behandlade, eller att den biologiska familjens behov av std och hjlp negligerades, kom intervjun att bli en besvikelse. Att granska omstndigheterna kring omhndertagande och placering, motiven fr samhllets ingripande har inte varit utredningens uppdrag att kartlgga. Detsamma gller fr den som kommit fr att bertta om besvikelser, misslyckanden och dligt bemtande frn myndigheter senare i livet. Tillkortakommanden p arbetsplatser, arvstvister, vrdnadstvister, konflikter med familj och slkt, kronofogde, frskringskassa, rttsvsende, arbetsfrmedling, sjukvrd, sociala myndigheter kan vara mer eller mindre direkta konsekvenser av den vanvrd som man ftt utst som barn, men har legat utanfr utredningens uppdrag att utreda. Den som kom till Vanvrdsutredningen med hopp om att f bertta om sdant riskerade drmed att n en gng knna sig avvisad och missfrstdd. Under intervjuerna har vi dock stllt frgor om hur vuxenlivet blev. I kapitel 8 Hur har det gtt senare i livet? redovisas vad som framkommit. Ungefr tio procent av intervjupersonerna har valt att inte underteckna och returnera det referat av intervjun som de ftt sig tillskickat efter intervjun, trots pminnelser. Mjligtvis kan det ge en fingervisning om att man i dessa fall inte tyckt att intervjun och intervjureferatet gett rttvisa t det man kom fr att bertta eller att man inte knt sig bemtt och frstdd p det stt man hade vntat sig. Avbrutna intervjuer I ngra fall har intervjuerna ftt avbrytas och sjuktransport pkallas drfr att intervjupersonerna drabbats av akuta frvirringstillstnd, andnd, hjrtsvikt eller s svr ngest att intervjun inte gtt att genomfra, eller s har intervjupersonen p eget initiativ avbrutit, drfr man inte orkat med att fortstta. Det ligger nra till hands att anta att vid dessa sllsynta tillfllen har intervjupersonerna verrumplats av psykiska och fysiska till-

278

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

stnd som initierats av intervjuarnas fokus p obearbetade, knsliga och smrtsamma minnen. I ngra fall har vi ocks genomfrt intervjuer med samma personer uppdelade p flera tillfllen. Freningsaktiva Mnga intervjupersoner har varit hjlpta och inspirerade av att ha varit med i ngon av de freningar som organiserar de vanvrdsutsatta. Genom sina freningar har intervjupersonerna ftt kontakt med andra vanvrdsutsatta, kunnat jmfra upplevelser och erfarenheter, och drifrn blivit inspirerade och uppmuntrade att anmla sig till intervjuer i Vanvrdsutredningen. P s stt har i varierad utstrckning de olika freningarnas krav, perspektiv och frhllningsstt ocks kommit att representeras vid intervjutillfllena. Vrt huvudsakliga intryck r dock att ven freningsaktiva intervjupersoner vid intervjutillfllet i hgre utstrckning representerat sig sjlva n de freningar de varit aktiva i.

8.3

Intervjuer i andra lnder

Det finns korta beskrivningar av erfarenheter frn intervjuer gjorda i liknande utredningar i andra lnder. I Australien betonar utredaren att en lkande- och frsoningsprocess krver att alla som vill fr lmna sitt vittnesml helt frivilligt. Intervjun br hllas av vl kompetent person. 1 Den kanadensiska sannings- och frsoningskommissionen beskriver bde en lkande process och dess motsats. Intervjun kan aktualisera oro, stress och depression hos en del personer. Samtidigt innebr erbjudandet om intervju att intervjupersonerna kan bli delaktiga i en kollektiv erfarenhet, men det gr inte att enbart genom intervjuer lka gamla sr. Erfarenheten r ocks, liksom i andra utredningar, att berttelserna vcker minnen till liv som kan reaktivera gamla trauman.
1 Australien. Human Rights and Equal Opportunity Commission & Wilkie, Meredith, Bringing them home: report of the national inquiry into the separation of Aboriginal and Torres Strait Islander Children from their Families, Human Rights and Equal Opportunity Commission, Sydney, 1997.

279

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

Den frsta norska underskningen gjordes i Bergen i brjan av 2000-talet. 2 Erfarenheterna drifrn har betytt mest fr hur den svenska Vanvrdsutredningen kom att byggas upp. ppen inbjudan, frivillighet, tillgnglighet p telefon, intervjumetod och kompetens hos intervjuarna, dokumentation, eftersk av arkivhandlingar samt tillgng till stdsamtal, var frgor dr den svenska utredningen direkt tog lrdom av utvrderingen av Bergensunderskningen. 3 Senter fr krispsykologi vid Bergens universitet utvrderade Bergensunderskningen, frmst med anledning av att ngra personer tog sitt liv i nra anslutning till underskningen. Erfarenheterna frn Bergen pminner om erfarenheterna i de andra lnderna inklusive Vanvrdsutredningens erfarenheter som tergivits tidigare i det hr kapitlet och i delrapporten. Men utvrderingen lyfter ocks fram den mediebevakning som skedde runt de kommunala utredningarna i Norge. Mediebevakningen innebar, p samma stt som deltagandet i sjlva underskningen, knslomssiga pfrestningar fr intervjupersonerna.

8.4
8.4.1

Sammanfattning och frslag

Intervjun har i huvudsak varit positiv

Fr de flesta intervjupersonerna har beslutet att delta i vanvrdsutredningens intervjuer varit en positiv upplevelse. Man har i de flesta fall tyckt att man bidragit med ngot viktigt som eventuellt kan ha betydelse fr andra. I allmnhet har man knt sig respekterad och knt sig vl bemtt, blivit lyssnad p och ftt tala till punkt. Fr mnga har det inneburit mjligheter att utforska sitt frflutna, kanske frst sig sjlv och andra i nytt ljus och kunnat lgga ny kunskap till vad man redan visste eller till och med revidera sdant man trodde sig veta. Fr mnga har detta varit pfrestande och smrtsamt, gamla trauman och konflikter har aktualiserats. Man har p nytt behvt frhlla sig till de vergrepp, misshandel och den frsummelse man var utsatt fr som barn.

Norge. Rapport fra Granskingsutvalget for barnevernsinstitusjoner i Bergen. 2003. Norge. Dyregrov, Atle & Heltne, Unni. Barnehjemsgranskning og mediefokusering deltagernes opplevelser og vurderinger. Rapport fra Senter for Krisepsykologi. Bergen. 2004.
3

280

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

Fr ngra f har deltagandet varit negativt. Man har blivit besviken, ngrat sig. Deltagandet har inte svarat emot det man vntade sig. 8.4.2 Stdsamtal med varierande resultat

Fr drygt hlften av dem som valt att acceptera erbjudandet om stdsamtal har samtalen varit viktiga, erbjudit mjligheter till std, insikt och bearbetning. Fr ett mindre antal har stdsamtalen inte haft samma betydelse. Enligt terapeuternas enktsvar handlar det om cirka 25 procent dr stdsamtalen haft ingen eller ringa nytta. Fr cirka 10 procent av deltagarna beskriver man att stdsamtalen utgjort en direkt negativ upplevelse fr den som deltagit. 8.4.3 Kvalificerad kompetens

Att dma av intervjupersonernas terkoppling till utredningen och intervjuteamen framstr tydligt hur viktigt det individuella bemtande har varit fr upplevelsen av upprttelse. Intervjupersonerna har pongterat betydelsen av att kontakten med dem sktts med hg professionell kompetens frn utredningens sida. Alldeles srskilt viktigt verkar det ha varit att intervjuerna varit vlstrukturerade med definierade ramar och tydlig rollfrdelning i intervjuteamen samt att intervjuarna har kunnat erbjuda ett inlevelsefullt och stdjande bemtande utan att frlora grnser eller fokus. 8.4.4 Upprttelseutredningen om anskningsprocess och samtal

Upprttelseutredningen freslog bland annat att en statlig nmnd skulle prva anskan om ersttning till de drabbade. Den betonade att organisationen skulle ha vilja och frmga att mta de skandes krav p utvecklad service och respektfullt bemtande. Den myndighet som enligt utredningens frslag ska handlgga anskningarna

281

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

SOU 2011:61

br ha en lngtgende service- och underskningsskyldighet i syfte att hjlpa enskilda skande. 4 Vidare freslr Upprttelseutredningen att anskan om ersttning ska gras skriftligen med hjlp av ett srskilt anskningsformulr. Den freslagna kansliorganisationen mste ocks vara behjlplig med att efterforska och begra in befintliga handlingar frn myndigheter och arkiv. Utver dessa arbetsuppgifter vill vi betona att det ocks br finnas beredskap fr intervjuer av ett slag som pminner om Vanvrdsutredningens. Det r troligt att flera personer kommer att vilja bertta sin historia fr det freslagna kansliet. Att d neka detta eller inte ha beredskap kan f negativa effekter fr den enskilde och det kan frsvra arbetet fr kansliets medarbetare. Ett annat frslag frn Upprttelseutredningen handlar om att:
kommunerna br underltta fr mnniskor, som tillbringat viktiga delar av sin barndom i samhllsvrd, att hitta sitt aktmaterial samt erbjuda mjlighet att bertta och samtala om sina erfarenheter. 5

I detta sammanhang vill vi betona behovet av kompetens fr att genomfra sdana samtal, men ven att ha beredskap fr att ta emot de knslor som kan invadera mnniskor nr mjligheten att bertta ppnas. Min bedmning: Om det inrttas en myndighet fr handlggning av ersttningar till de drabbade enligt Upprttelseutredningens frslag br den ha beredskap och kompetens att ocks intervjua dem som begr det. Motsvarande gller nr kommunerna tar emot mnniskor som vill samtala om sina erfarenheter av samhllsvrden, eller ta del av sitt aktmaterial.

8.4.5

Upprttelseaspekten i Vanvrdsutredningens intervjuer

Endast den som r drabbad ger mjligheten att avgra om en upprttelse har gt rum eller inte. Upprttelse r drfr att betrakta mer som en process eller knsla hos den enskilde eller den grupp
4 SOU 2011:9. Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden. s. 168 f. 5 SOU 2011:9. s. 178.

282

SOU 2011:61

Intervjuns betydelse fr den intervjuade

som erbjuds upprttelse, n ett tillstnd, ett tgrdspaket eller ett handlingsprogram som definieras av utomstende. Vad som kan upplevas som upprttelse fr den ene behver inte ndvndigtvis upplevas som upprttelse av den andre. Oavsett rligt uppst kan ven serisa frsk att erbjuda upprttelse skjuta bredvid mlet och tvrtom. En knsla av att ha ftt upprttelse och vara frsonad kan uppst ven som ett resultat av eget inre arbete, alldeles p egen hand eller med std av ngon. Det har antagits att sjlva berttandet; att fr en statlig utredning under ordnade former f tala till punkt kring vad man varit utsatt fr, skulle kunna innebra en upprttelse fr den vanvrdade. Dessutom skulle en rapport om detta kunna ge upprttelse fr de drabbade och kunskap fr framtiden.
Rapportens syfte r inte primrt att ge en uttmmande bild nr det gller omfattningen av vanvrd och vergrepp. Syftet med uppdraget r en rapport som dels ska ge upprttelse t de drabbade, dels ge lrdom fr framtiden. 6

Vi har inte stllt frgor, vare sig i enkt eller under intervjuer, i vilken mn man upplevt sig ha ftt upprttelse. Upprttelseaspekterna har i stllet uppmrksammats av intervjupersonerna sjlva. I vissa fall har knslan av upprttelse spontant kommenterats som ett resultat av att utredningen ver huvudtaget initierades, ver hur man har blivit bemtt, att man ftt bertta sin historia fr en statlig utredning, att man blivit trodd, att de egna erfarenheterna givits ett egenvrde och att de mjligtvis kommer att ha betydelse fr andra. Fr mnga har det varit angelget att ppeka att en upprttelse ver huvud taget inte r mjlig innan en offentlig urskt gt rum och ett erbjudande om ekonomisk kompensation har realiserats. Ett direkt resultat av ett sdant perspektiv p upprttelse r Upprttelseutredningens frslag om offentlig urskt och erbjudande om ekonomisk kompensation. Vi har uppfattat att fr mnga intervjupersoner r knslan av eventuell upprttelse direkt kopplad till hur dessa frgor nu bereds.

Dir 2006:75, s. 5.

283

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Under strre delen av utredningstiden har jag ftt frgor om hur det kunde hnda; att barn som placerats fr att skyddas utsattes fr vergrepp i samhllsvrden. Dessutom har Upprttelseutredningen i sin rapport visat att det ocks hnder i dag. 1 Den hr utredningens frmsta bidrag till kunskapsutvecklingen r intervjuerna med ver niohundra personer och vrt frsk att systematisera erfarenheterna. I takt med att alltfler intervjuats har det vuxit fram olika tnkbara frklaringar till rubrikens frga. En del av dessa har diskuterats under utredningens otaliga mten med drabbade personer och professionella p omrdet. I det hr kapitlet frsker jag sammanfatta och kommentera ett antal teman som jag (och flera intervjupersoner) uppfattar har haft betydelse fr risken att utsttas fr vanvrd. Mina bedmningar vilar inte p vetenskaplig grund. Jag kan frsts inte uttala mig om statistiskt skerstlld frhjd risk fr ett visst utfall, t.ex. att vanvrd ska intrffa. Fr sdana bedmningar krvs en typ av jmfrande studier som vi inte har haft mjlighet att genomfra. Avslutningsvis diskuteras tgrder som jag menar vsentligt skulle kunna ka skerheten fr placerade barn i dessa avseenden.

9.1

Riskabel riskanalys

Det skulle kunna ligga nra till hands att frska identifiera srskilda egenskaper, variabler, faktorer, mer eller mindre statiska, hos mnniskor och i miljer som skulle kunna anses hja risken fr att barn som hamnar i dessa miljer drabbas av vanvrd. I denna tanke
1 SOU 2011:9. Upprttelseutredningen, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden: betnkande, Offentliga frlaget, Stockholm, 2011, s. 221 ff.

285

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

ryms mjligheten att om sdana faktorer lt sig identifieras p ett tidigt stadium skulle vanvrd kunna frebyggas och undvikas. Verkligheten r dock i dessa avseenden s komplicerad och sammansatt att detta inte utan vidare lter sig gras. Vi har intervjuat drygt niohundra mnniskor som varit fdda under en tidsrymd av cirka ttio r. Lagstiftning och rdande vrderingar nr det gller barn och barns vrd och uppfostran hjlper oss endast till en del att frst och frklara alla dessa berttelser om vergrepp och misshandel. En del vergrepp var vanligare frr. Exempelvis var det fler barn som blev utnyttjade i hrt arbete fre 1970 n drefter. Men sexuella vergrepp mot barn har rapporterats under alla decennier. 9.1.1 Person, relation, situation

I det fljande har vi tillmpat ett person/relation/situation-resonemang som ett tankeredskap fr att kunna hantera frgestllningarna kring vad som mjliggjort vanvrd. Personer Vi kan teoretiskt tnka oss att det finns personer som oavsett vem de befinner sig tillsammans med, var de befinner sig och i vilka omstndigheter de befinner sig, lper en frhjd risk att skada andra mnniskor. I extremfallet handlar detta om terfallsfrbrytare, kroniska mentalpatienter, barn med srskilt svra beteendestrningar, etc. P samma stt kan det ocks finnas personer som av olika skl r extremt sjlvdestruktiva, provocerande och risktagande. Relationer Vi kan ocks teoretiskt tnka oss att det finns relationer, kombinationer av mnniskor med srprglade karaktrsdrag, som r srskilt olyckliga och destruktiva. Fr vra sammanhang skulle detta kunna exemplifieras med den omstndigheten att inte alla fosterbarn rkar illa ut i en och samma familj och att frvarrollen kan vxla inom en och samma familj.

286

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Situationer Relationer som under en viss tid och i en viss given situation visat sig kunna fungera normalt, riskerar i andra sammanhang att kollapsa och utvecklas destruktivt. En frndring, vare sig det gller fosterfamiljen eller den biologiska familjen, kan handla om barnets eget vxande, exempelvis trotslder, pubertet, fosterfrldrarnas eget eller anhrigas ldrande, skilsmssor, flyttningar till annan ort, tillkning i familjen, ddsfall, sjukdom, arbetslshet, etc. Byte av personal eller frestndare p institutioner, byte av socialsekreterare har ocks visat sig kunna ha betydelse fr vad intervjupersonerna rkat ut fr som barn. 9.1.2 Miljer frndras

Pongen med det tidigare resonemanget r tanken att riskmiljer r frnderliga, att de uppstr, utvecklas, frstrks, frsvagas, frsvinner, beroende p de personer, relationer och situationer som definierar dem. En riskmilj lter sig inte heller entydigt definieras av den ena eller andra av dessa faktorer. Det handlar om komplicerade mnster och samspel mellan de olika dimensionerna, dr ngon mhnda framstr som mer framtrdande. terigen, detta r ett stt att tnka kring vad som skulle kunna mjliggra vanvrd av barn och utgr allts ingen vetenskapligt belagd provkarta p vad som traditionellt avses med riskfaktorer. Dremot har vi ur intervjuerna kunnat identifiera ett antal teman som terkommer i berttelserna om vanvrd. Dessa teman r bidragande orsaker till att vanvrd mjliggjorts.

9.2

Hur kunde det ske?

I detta avsnitt frs inledningsvis ett mer allmnt resonemang om frgan hur kunde det ske? Drefter diskuteras utifrn utredningens erfarenheter, ur ett person/relation/situation-perspektiv, ngra omstndigheter som kan tnkas ha/ha haft betydelse fr att som barn rka illa ut i den sociala barn- och ungdomsvrden.

287

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

9.2.1

Dr det r mjligt

Ett generellt perspektiv handlar om vad som kan hnda oss mnniskor, vilka knslor som kan vckas till liv, nr vi i vr omedelbara nrhet exponeras fr ngon annans maktlshet, beroende och hjlplshet, t ex ett vergivet barn, nr vi sjlva befinner oss i en situation dr vi r strre, starkare och mktigare. Fr de flesta av oss vcks antagligen, i normalfallet, knslan av att vilja ta hand om, skydda och vgleda. Dock lngt ifrn alltid och inte hos alla. Det visar oss erfarenheten. Maktlshet, beroende och vergivenhet kan ocks vcka till liv sidor inom oss som inte riktigt tl dagens ljus, som vi inte vill knnas vid, som vi frsker dlja, gra om och frneka. Historien r full av skrmmande exempel p vad annars hyggliga medknnande samhllsmedborgare och familjemedlemmar har kunnat utfra mot andra mnniskor, under hot, i krig, genom grupptryck, eller fr att de befunnits sig i sammanhang dr detta varit mjligt, i fngelser, koncentrationslger, internatskolor, pojkhem, fosterhem, inte av ngot annat skl egentligen n att det var mjligt, att det inte var ngon som sg vad som hnde och sa stopp. Vi har otaliga exempel frn utredningens intervjuer, exempelvis:
Sista gngen han slog mig var dagen innan jag fyllde 14, d slog jag tillbaka och hotade med att sl ihjl honom om han rrde mig igen. Sen hnde det aldrig mer.

Misshandeln upphrde drfr att den hade omjliggjorts av fosterpojkens styrka och hans uttalade hot om vad som skulle hnda om den fortsatte. Detta verensstmmer med vad Svedin 2 summerar i sin genomgng, att yngre barn lper strre risk att bli illa behandlade n ldre. Ett mycket frenklat svar p frgan; hur kunde det ske, r allts att det skedde bland annat drfr att det var mjligt. Det upphrde ocks drfr att det blev omjligt. Ngon sg, ngon hrde, ngon rapporterade och ngon ingrep. I vissa sammanhang, i vissa konstellationer, konflikt eller bristsituationer kan hot, frtryck och frnedring bli vrt stt att mta frsvarslshet, beroende och maktlshet.

2 Svedin, Carl Gran. vergrepp och frsummelse i samhllsvrden av barn och unga, en kunskapsversikt till Upprttelseutredningens betnkande. SOU 2011:9, 2010, s. 21.

288

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Att vara placerad Att verhuvudtaget placera ett barn eller ungdom i ett fosterhem eller p en institution inom den sociala barn och ungdomsvrden innebr att barnet i jmfrelse med andra barn lper en frhjd risk att bli utsatt fr sexuella vergrepp. I den kunskapsversikt som Svedin gjorde fr Upprttelseutredningen 2010 avseende vergrepp och frsummelser i samhllsvrden av unga sammanfattar han att anmlningar om missfrhllanden i familjehem eller institutioner r tv till sju gnger vanligare n fr barn som bor hemma. 3 Att vara flicka respektive pojke I vrt material berttar fler kvinnor n mn om att de varit utsatta fr sexuella vergrepp som barn. Detta gller vergrepp svl innan som efter avslutad pubertetsutveckling. Svedin konstaterar i sin genomgng att framfrallt yngre barn och flickor tycks vara mer utsatta jmfrt med andra barn. Flickorna dominerar nr det gller sexuella vergrepp och pojkarna nr det gller misshandel. I en tidigare kartlggning av anmlningar om sexuella vergrepp i familjehem som Socialstyrelsen gjorde gllde 90 procent av vergreppen flickor, mer n hlften var i ldern 1015 r nr vergreppen uppgavs ha skett eller brjat. 4 Att vara placerad dr det finns tonrspojkar Flera intervjupersoner berttar att de som barn blev sexuellt utnyttjade av andra unga pojkar mellan tretton och arton r. Det har rrt sig om pojkar som antingen ocks varit placerade, biologiska barn som funnits i fosterhemmet, slktingar eller vnner till fosterfamiljen eller pojkar i grannskapet. Svedin finner i sin genomgng 5 av flera studier p omrdet att nr det gller sexuella vergrepp kan det t.o.m. vara vanligare att det r ett annat barn eller ungdom som r frvare, snarare n personal och familjehemsfrldrar.

3 4 5

Svedin. 2010. s. 21. Socialstyrelsen 1997. tergiven i Upprttelseutredningen. SOU 2011:9. S 217. Svedin. 2010. s. 19.

289

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

Bristflliga lkarunderskningar Att som barn inte bli regelbundet lkarunderskt kan f desdigra konsekvenser. Inte minst gller detta barn som har samhllet som frlder. Att bli lmnad ensam med krmpor och ven svra handikapp, som synnedsttning och hrselnedsttning har fr flera av intervjupersonerna varit frdande. Att inte f hjlp med glasgon fr att korrigera ett synfel, innebr risk fr att inte kunna flja med i skolan, inte kunna lra sig rkna och lsa. Vi har flera exempel p hur barn med nedsatt hrsel har blivit betraktade som dumma, lata, utvecklingsstrda och till och med placerade i srskola p grund av felaktiga diagnoser. Sneda ryggar, allergier, stndig huvudvrk, polyper, undernring, karies, bettfel, till och med graviditeter hr till sdant som inte uppmrksammats i tid. Dessutom finns alla de frslitningsskador som uppsttt till fljd av alltfr tungt arbete i barndomen. Denna brist p regelbundna lkar- och tandlkarbesk har frutom smrta och lidande i barndomen fr mnga lett till invaliditet, frtida pensionering och sjukskrivning i vuxen lder. Bristfllig utredning, uppfljning och tillsyn Hade man frn myndigheternas sida knt till att de barn man var ansvariga fr vanvrdades p det stt som nu framkommit, att de mnniskor som skulle ta hand om barnen inte var lmpade eller rustade fr detta hade man sannolikt ingripit i strre utstrckning n vad som varit fallet. D terstr frsts frgan hur de hade kunnat skaffa sig knnedom om detta, hur de hade kunnat frebygga och minimera riskerna. Svaret r bde sjlvklart och enkelt, genom att vara medveten om riskerna, vara nrvarande samt upprtta och vidmakthlla en kontinuerlig och frtroendefull kontakt med det enskilda barnet. Att samhllet under strre delen av 1900-talet och fortfarande har nonchalerat tillsyn och uppfljning av samhllsvrdade barn r vl dokumenterat. Det har ocks sedan 1930-talet funnits kritiska rster om frhllandena. P 1930- och 1940-talet skrev journalisten Else Kleen flera artiklar i Stockholmstidningen. Det ledde till att en statlig utredning p 1930-talet tog upp problemen, frmst p institutionerna. P

290

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

1980-talet granskade JO familjehemmen och var mycket kritisk till den dliga uppfljningen. P 1990- och 2000-talet pekade Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer p brister i tillsyn och uppfljning av pgende placeringar. 2005 tog den Sociala barnoch ungdomsvrdskommittn upp frgorna och freslog en nationell handlingsplan. 20062007 arbetade lnsstyrelserna och Socialstyrelsen med det s.k. barnuppdraget som avsljade stora brister i uppfljning och tillsyn av familjehem och institutioner. 2009 pekade Barnskyddsutredningen p brister i uppfljning och tillsyn. 2010 presenterade vr utredning sin delrapport. I brjan av 2011 presenterade Upprttelseutredningen bland annat en enkt till kommunerna dr det uppskattades att 1 procent av de samhllsvrdade barnen utsattes fr vergrepp och allvarlig frsummelse. Utver detta finns olika tillsynsrapporter och forskningsrapporter som alla behandlat bristerna i uppfljning och tillsyn av familjehem och institutioner. Kort sagt det r inte bristen p kritik och granskningar som frhindrat frbttringar av barnens skerhet i samhllsvrden. Jag avstr frn att upprepa kritiken och konstaterar att det finns och har funnits kunskap under mnga r om bde missfrhllanden och hur man ska gra fr att tgrda dem. Jag ska inte heller i vrigt frdjupa mig i metoderna fr hur detta kunde ha gjorts eller orsakerna till att det inte gjordes. Jag njer mig med att konstatera att hr har man brustit, bde nr det gller nrvaron och tillsynen i barnens vrd och i kontakten med det enskilda barnet. Det framgr, frutom i de upprknade rapporterna, med all tydlighet i intervjupersonernas berttelser och av den genomgng av bevarade arkivhandlingar som utredningen gjort. Bristen p uppfljning och tillsyn innebr att samhllet, i meningen kommun och stat, har bidragit till att mjliggra den vanvrd, den misshandel och de vergrepp dessa mnniskor utsattes fr som barn. Ensamma, vergivna barn Flera intervjupersoner har pekat p hur viktigt det r att srskilt uppmrksamma de placerade barn som saknar anhriga. Dels har de sjlva upplevt, dels har de bevittnat att barn som aldrig fr besk, som aldrig fr brev, som aldrig fr telefonsamtal eller har ngon-

291

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

stans att resa, som inte har ngon att hlsa p, hr till de som kan rka riktigt illa ut. Detta har frsts att gra med att misshandel och vergrepp r svrare att upptcka nr det inte finns ngon att anfrtro sig t. Mhnda r detta ett exempel p hur ett exponerat beroende och maktlshet i sig kan bidra till en kad utsatthet i enlighet med det resonemang som frdes tidigare. ven Svedin konstaterar i sin genomgng att avstndet till ursprungsfamiljen har betydelse fr risken att bli illa behandlad. Barn som skiljer ut sig Inte sllan har barn placerats, bokstavligt och bildligt talat, lngt ifrn den milj dr de har sitt ursprung. I kulturellt, religist, socialt, sprkligt, dialektalt, livsstilsmssigt, attitydmssigt avseende har de mnga gnger haft svrt att knna igen sig. Att till exempel komma frn en storstadsmilj till en utprglad landsbygd har fr mnga inneburit att man inte haft knnedom om de koder, traditioner och normer, uttalade eller outtalade, som gllde i det lokalsamhlle de hamnade i och delvis drfr rkade illa ut. Speciellt kvinnliga intervjupersoner har vittnat om hur de som unga flickor frn storstaden p grund av sitt utseende, hur de pratade, kldde sig, frde sig, den attityd de hade, fick felaktiga frvntningar p sig frn lokalsamhllets manliga befolkning. De sgs som lsaktiga, villiga och har beskrivit hur de mer eller mindre blev allmn egendom. Det var fritt fram fr pojkar i skolan, klasskamraters pappor, lrare, fosterfrldrar, manliga slktingar till dessa, att kladda och tafsa och gra sexuella anspelningar. Intervjupersoner med vad som uppfattades som lyte eller handikapp, exempelvis stammade, kissade i sngen, sg p fingrarna, hade gomspalt, var synskadade eller hrselskadade, skelgda, halta eller bara var finniga, smvxta, verviktiga, tunna, stornsta, osv. har beskrivit vilken plga detta har varit fr dem och hur de blivit lmnade ensamma att st ut med knamn och krnkande behandling, ven frn de vuxna som skulle vara i frldrars stlle. ven hr ger Svedins genomgng std fr vra iakttagelser 6 . Han summerar att barn med problem eller olika typer av funktionsnedsttningar enligt flera forskare har visat sig lpa en frhjd risk att bli utsatta fr vanvrd och vergrepp.
6

Svedin. 2010. s. 22.

292

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Slutna isolerade miljer Inte sllan ackompanjeras berttelser om svr vanvrd med beskrivningar av isolerade miljer. De har handlat om bde geografiskt avlgset belgna platser, lngt frn grannar, skolor, kamrater och kommunikationer eller tillstngdhet eller instngdhet i den bemrkelsen att ingen kom p besk, inga kamrater fick komma in eller att fosterfrldrarna hade glest med vnner och slkt. Barn som placeras i slutna isolerade miljer, dr mjligheter till insyn och normalt umgnge med grannar, lekkamrater, slktingar saknas har frsts begrnsade mjligheter att meddela sig med omvrlden fr att ptala eventuella fel och brister. Dessutom ligger tanken nra till hands att den som inte vill ta emot utomstende i sitt hem ocks kan ha ngot att dlja. Sektliknande miljer Flera intervjupersoner har vittnat om hur de rkat illa ut i miljer som i det nrmaste kan beskrivas som sektliknande. Det har handlat om placeringar i kollektiv, familjer eller storfamiljer som varit frankrade i idburna traditioner och organisationer, med uttalat vrdideologiskt, politiskt eller religist innehll, inte sllan med en central auktoritr ledargestalt i frgrunden. Religisa miljer Den vanvrd som rapporteras om frn frikyrkliga sammanhang kan ha handlat om skrckfyllda religisa seanser med tungomlstalande och djvulsutdrivning eller skrmmande predikningar om arvsynd, Guds straff fr syndiga tankar och om att hamna i helvetet. Att synda, till exempel dansa, lyssna p musik, g p bio, spela kort, etc. kunde vara frenat med bestraffningar. Flum och auktoritra miljer Framfr allt frn placeringar p 1970-talet har intervjupersoner berttat om hur de som barn och tonringar introducerats i kommunistiska lror, indoktrinerats i Mao Tse Tungs tnkande, tvingats att bra Maoklder och ftt gra sjlvkritik p stor-

293

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

mten under frdmjukande former, samt uppmuntrats till sexuell frigjordhet med svl vuxna som andra placerade barn. Inte heller verkar det som om man har tagit s allvarligt p varken personalens eller barnens bruk av marijuana och hasch. Rapporter om att personal och ungdomar rkt hasch tillsammans har frekommit i flera av utredningens intervjuer. ven frn behandlingskollektiv med betydligt stramare och mer uttalad pedagogisk inriktning, s.k. Hasselapedagogik i mer eller mindre ortodox tillmpning har intervjupersoner rapporterat om krnkande behandling med uttalat auktoritra och frtryckande inslag. Vanvrdsinterirer frn annan slags idburen verksamhet har ocks frmedlats till utredningen. Det har handlat om New Age-inspirerade miljer med inslag av andlighet, naturmystik, healing, yoga, meditation, traditionellt antroposofiska miljer eller mer eller mindre Waldorf-inspirerad pedagogik. I dessa fall menar somliga av intervjupersonerna att starka inslag av tro av det ena eller det andra slaget, har inneburit att personalen inte har uppmrksammat barnens behov, vare sig p grupp eller individniv. Man har varit underordnat ngot hgre vilket ibland medfrt att man negligerat och frnekat, omedvetet uppmuntrat till grnslshet, nr det gller exempelvis aggressivitet, vld och sex, dels mellan de placerade barnen och ibland ocks mellan barn och vuxna. Ngon uttryckte det som om personalen var s frblindad av sin egen godhet och frtrfflighet att de inte sg eller ville se vad som pgick. Eller som vi konstaterade efter en intervju; medan personalen gick i solnedgngen och plockade rter till morgonteet hade ungdomarna gruppsex med varandra och penetrerade en stackars trettonrig flicka med en galge i underlivet. Vnskapskorrumperade miljer Vi har identifierat flera vanvrdsmiljer som vnskapskorrumperade. Detta kunde t.ex. innebra att en barnavrdsinspektr eller socialnmndsordfrande gde ett eller flera hus eller lgenheter som hyrts ut till vnner och bekanta som dr tillts ta emot fosterbarn. Liknande frhllanden rdde ocks dr vnner och slktingar

294

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

till ansvariga myndighetspersoner tillts driva HVB, institutioner eller tog emot fosterbarn. Vi pstr inte att sdana arrangemang i sig innebar en frhjd risk fr vanvrd, men naturligtvis kan det ha uppsttt lojaliteter som varit till hinder fr effektiv tillsyn och uppfljning. Placeringar hos inflytelserika personer Viss vanvrd har rapporterats frn placeringar hos fosterfamiljer dr ngon, oftast maken haft ett gott anseende och en icke ifrgasatt maktposition i lokalsamhllet, exempelvis kyrkoherde, polis, pastor i frikyrklig frsamling, fretagsledare, tjnsteman med hg chefsposition, politiker med frtroendeuppdrag i nmnder och styrelser, idrottsledare, provinsiallkare, etc. Hr fanns risken att ett lokalt anseende p oklara grunder meriterade fr uppgiften som fosterfrlder och kunde ligga i vgen fr en noggrant genomfrd utredning. Barns uppgifter om vergrepp och misshandel riskerade att ifrgasttas och det fanns risk fr att alltfr stor hnsyn togs till den utpekades annars goda rykte. Psykisk sjukdom eller missbruk tskilliga berttelser om vanvrd har inte kunnat frsts p annat stt n att barn och ungdomar varit placerade i en fosterfamilj dr ngon, inte sllan fostermodern, lidit av kronisk eller tillfllig psykisk sjukdom. Intervjupersonerna har berttat om regelbunden medicinering av psykofarmaka, om periodvisa intagningar p psykiatrisk klinik och om hot om sjlvmord och sjlvmordsfrsk frn fosterfrlderns sida. Detta har i flera fall varit frenat med missbruk av mediciner, alkohol och andra droger, dr ven ibland fosterbarnen och deras vnner blivit bjudna p till exempel alkohol. Den bisarra vanvrd som flera fosterbarn ftt st ut med och som utfrligt beskrivits i delrapporten 7 har i flera fall varit hgst konkreta uttryck fr den psykiska ohlsa som frekommit i fosterfamiljen.

7 SOU 2009:99. Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009.

295

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

I extremfallet har vi ven kunnat ta del av journaler som utvisar att kvinnor med nervsa besvr har ordinerats fosterbarn av lkare fr att skingra sina tankar och f ngon att bry sig om och ta hand om. Frhllningssttet var s utbrett i lkarkren att Socialstyrelsen uppmrksammade problemet under 1960-talet. 8 Se mer om detta i kapitel 4. Avgrande frndringar I de flesta familjer intrffar ofrutsedda eller planerade frndringar, mer eller mindre dramatiska och livsavgrande. S ven i fosterfamiljer. De frhllanden som var rdande i familjen nr de godkndes som fosterfrldrar t ett visst barn kommer sannolikt att frndras. Ngon nrstende i familjen eller dess omedelbara nrhet avlider, nya barn kommer till vrlden, ngon blir arbetsls, drabbas av sjukdom, familjen flyttar, ngon byter arbete, nya fosterbarn tillkommer, andra frsvinner, fosterfrldrar skiljer sig, trffar nya partners. Otaliga berttelser om vanvrd har handlat om just detta, hur allting frndrades, efter flytten, efter olyckan, eller efter skilsmssan, osv. och att ven avgrande frndringar i fosterfamiljen sllan eller aldrig fljdes upp av ansvariga myndigheter. Vid genomgripande frndringar menar vi att ett krisperspektiv mste anlggas fr det placerade barnets rkning. Nr till exempel en avhllen fosterfar avlider, eller frsvinner efter en skilsmssa och avlses av ngon oknd, frutstter detta att det placerade barnet hlls under uppsikt och erbjuds kontinuerligt std och att situationen i hemmet fortlpande utvrderas. Med genomgripande frndringar avser vi inte enbart frndringar hos fosterfamiljen. Frndringar i den biologiska familjen behver ocks uppmrksammas p liknande stt. Biologiska slktingars pltsliga uppdykande eller frsvinnande, sjukdom och dd, missbruk som upphr eller initieras frutstter ett krismedvetande och krver srskild uppmrksamhet. ven mer vardagliga frndringar som byte av skola, personal och frestndare p en institution, byte av kontaktperson, ver-

Hjer, Karl J., Samhllet och barnen: svensk lagstiftning till skydd och std fr barn och familj, sjunde, [omarb.] uppl., Norstedt, Stockholm, 1965, s. 240.

296

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

frmyndare, terapeut, socialsekreterare kan innebra frluster och separationer som barnet behver de vuxnas hjlp att hantera. ven frndringar p ett inre plan och fysiska frndringar i samband med pubertetsutveckling har fr mnga visat sig ha betydelse fr risken att rka illa ut. Flera intervjupersoner har berttat hur de blivit lmnade ensamma, hnade, hotade, frnedrade och till och med bestraffade fr vad som hnder med kroppen, den frsta menstruationen, kroppsbehring, storlek p penis, brst som myggbett, osv. Familjefretag Dr intervjupersoner berttar att de som barn blivit utnyttjade, som arbetskraft och tvingats arbeta s hrt att det gtt ut ver vlbefinnande och skolgng, har fosterfamiljen i regel drivit ett mindre fretag i egen regi, ett familjefretag, oftast ett jordbruk. Det har ven kunnat handla om minkfarm, keri, hnseri, kennel, hstuppfdning eller liknande. Det har frekommit att fosterbarn i arbetsintensiva perioder i samband med till exempel skrd eller vrsdd lnats eller hyrts ut till vnner, slktingar och grannar fr nnu mer arbete. Denna form av exploatering ska fr att ha rubricerats som vanvrd, ha haft menlig inverkan p barnets hlsa och vlbefinnande, p skolgng, kamratumgnge, rtt till vila och fritidsaktiviteter. Den som ansvarar fr en placering dr det frutstts arbetsinsatser frn ett tilltnkt fosterbarn har frsts all anledning att frskra sig om vilket slags arbete det rr sig om och hur omfattande och tungt det r, om det utgr ersttning, om arbetet inskrnker p exempelvis skolgng, kamratumgnge, vila och fritidsaktiviteter.

9.3

Ansvar fr vergrepp och frsummelse

I delrapporten 9 konstaterade jag att den sociala barnavrden inte hade fljt lagar och rekommendationer under lng tid. Under tidigt 1900-tal verkade dock barnavrden ha en strre medvetenhet om riskerna i samhllsvrden, men medvetenheten tycks genom decennierna ha bytts mot en godtrogen instllning till kontroll och
9

SOU 2009:99, s 345 ff.

297

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

uppfljning av placeringarna. Den hllningen har visat sig kvarst fram till vra dagar. De ansvariga myndigheterna, kommunernas barnavrdsnmnder eller motsvarande, tog hand om barnen fr att de skulle skyddas. Grymheterna mot barn som beskrevs i delrapporten hade ofta utfrts av mnniskor som varit betrodda av samhllet, av fosterfrldrar eller anstllda vid institutioner. Med frhllandevis f lagfrda undantag hade de som utpekats som frvare gtt fria. Sammanfattningsvis konstaterade jag att de hr barnen fick utst vergrepp och frsummelse i samhllets regi och att detta r den stora etiskt/moraliska skillnaden jmfrt med brott som begtts mot barn av enskilda personer. Det motiverade en upprttelseprocess som regeringen senare tog initiativ till genom att tillstta Upprttelseutredningen.

9.4
9.4.1

Frbttringstgrder
Freslagna och genomfrda frndringar

Det finns flera utredningar som under senare r lmnat frslag i syfte att minimera riskerna i samhllsvrden av barn och unga. Ngra frslag har lett till riksdagsbeslut, medan andra, som Barnskyddsutredningens omfattande frslag, fortfarande bereds av regeringen nr detta skrivs. Jag vill lyfta fram ngra frndringar som kan bidra till kad skerhet fr samhllsvrdade barn och ungdomar. Den statliga tillsynen har koncentrerats till Socialstyrelsen, bland annat i syfte att uppn enhetligare och bttre metodik och en koncentration av resurserna. Lex Sarah har tillkommit som ger personal en anmlningsskyldighet nr det gller missfrhllanden eller ptagliga risker. Socialstyrelsen samarbetar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fr att skapa nationella versiktsrapporter och ppna jmfrelser inom socialtjnstens individ- och familjeomsorg. Socialstyrelsen har tagit fram informationsmaterial till placerade barn och unga och deras vrdnadshavare dr barnens rttigheter vid placeringen framgr.

298

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Socialstyrelsen fick i februari 2011 ett regeringsuppdrag att ta fram ett program fr att trygga och skra vrden i familjehem och Hem fr vrd och boende. 10 Socialstyrelsen ska ocks tillsammans med SKL ta fram ett material fr kommunernas arbete med utbildning av familjehemmen. 11 Resultatet frn dessa redan inledda frbttringstgrder fr framtida utvrderingar visa. 9.4.2 Den kommunala ledningens ansvar

Vanvrdsutredningens rapporter har fr mnga inneburit ett chockartat uppvaknande och ett konstaterande att samhllet i dessa fall brustit som frlder. Barnen togs omhand fr att skyddas, men intervjupersonerna berttar om en vardag i fosterhem och institutioner som visar motsatsen. Skyddslsa barn har utsatts fr vergrepp som inte ens en mnniska med mrk fantasi har kunnat frestlla sig. Under arbetets gng har utredningen, frutom alla intervjupersoner, ocks trffat ansvariga politiker och tjnstemn frn mnga kommuner. Inledningsvis mtte vi skepsis och ifrgasttande. Var det ndvndigt med en sdan omfattande granskning som Sverige hade inlett? Vanligen kom ifrgasttandet frn ledande tjnstemn, medan de frtroendevalda hade en mer avvaktande hllning. Uttalad kritik och skepsis minskade efter den frsta delrapporten 12 som kom i augusti 2007 och upphrde helt efter den andra 2010. Regeringen reagerade snabbt p Vanvrdsutredningens rapport genom att tillstta Upprttelseutredningen. I direktiven konstaterades att Vanvrdsutredningens rapport ger tillrcklig information fr att kunna konstatera att det frekommit vanvrd och vergrepp i den sociala barnavrden i vrt land. I vrigt har det varit mycket sparsamt med uttalanden om Vanvrdsutredningens inriktning och resultat frn politiken under de snart fem r som utredningen arbetat.

Regeringsbeslut 11:3, S2011/1809FST. S2011/986/FST. 12 Delrapport 1, Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, www.sou.gov.se/vanvard, 2007.
11

10

299

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

Det r mot bakgrund av decenniers frsummelser av tillsyn och uppfljning som dagens och framtidens insatser fr att kvalitetsskra vrden av omhndertagna barn ska utvecklas. Prioritera verksamheten Nr samhllet gr in som frlder sker en mycket genomgripande frndring fr barnet och dess frldrar. Ibland sker det med tvng, men ofta verlmnar frldrarna mer eller mindre frivilligt vrden av barnet i samhllets regi. Det finns mycket starka etiska och moraliska krav p att samhllet d ska fungera som en bra frlder, att barnet ska f en trygg vistelse i institution eller familjehem. Skerheten fr barn i samhllsvrden borde drfr st hgst p varje kommuns prioriteringslista. Ledningens ansvar fr barnens skerhet i samhllsvrden Om man ska uppfylla kraven p skerhet i samhllsvrden av barn mste man ta reda p hur det ser ut i dag, i den egna kommunens placeringar. Sjlvklart, ja, men hur mnga frtroendevalda eller ledande tjnstemn kan i dag garantera att ens elementra krav p skerhet tillgodoses? Fr alla placerade barn besk? Hur mnga gnger om ret? Har man talat med barnet? Hur har det dokumenterats? Har man beredskap att snabbt omplacera ett barn som berttar om allvarliga missfrhllanden. Hur kan ett placerat barn n ansvarig handlggare? P helgen? Vilka kontaktvgar? Listan p viktiga och rimliga frgor i ett system fr kvalitetsskring kan gras lngre. Det s.k. Barnuppdraget, en av dessa utvrderingar som under decennier visat att det inte fungerat, intresserade sig ocks fr strukturella brister. Tillsynen visade p systematiska brister som inte kunde frklaras av kunskapsbrister eller kompetens hos den enskilda handlggaren. Fr den som ville fanns ocks de tidigare nmnda granskningarna att ta till sig.
Kvalitetsbristerna beror istllet ofta p avsaknad av struktur i planering och uppfljning av verksamheten. Ansvaret mste lyftas till ledningen

300

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

som ska se till att kvaliteten utvecklas och skras svl p den vergripande planeringsnivn som i det praktiska arbetet. 13

Den kommunala ledningen har annars ofta lmnats utanfr granskningar av frsummelser inom den sociala barnavrden. I stllet har kritiken skjutit in sig p den enskilde handlggarens tillkortakommanden. Sjlvklart har hon eller han ett primrt ansvar fr att gra ett bra arbete och att signalera nr man inte rcker till. Under utredningsarbetet har vi trffat enskilda handlggare som hvdat att de inte vgat rapportera missfrhllanden eller bristflliga resurser till ledningen av rdsla fr repressalier eller att betraktas som omjlig. De skulle kunna hindras i den fortsatta yrkesutvecklingen. Vi har ocks trffat handlggare som slagit larm och mtts av ledningens kalla argument att ver alltihopa rder den kommunala budgeten. Om handlggarna inte rapporterar hur ska d ansvariga frtroendevalda f information och kunna vidta ndvndiga omprioriteringar? Bristen p rapporter har sledes frhindrat socialnmnden att vidta tgrder fr att skra samhllsvrden eftersom den inte knt till frhllandena. Jag hoppas att frndringen av Lex Sarah 14 till att glla hela socialtjnsten kommer att innebra att vi fr handlggare som tar sitt ansvar, en ledning som rapporterar till nmnden och en socialnmnd och kommunpolitiker som prioriterar utsatta barn. Socialstyrelsen har givit ut Freskrifter och allmnna rd 15 , liksom ett meddelandeblad om den nya lydelsen av Lex Sarah. Under hsten 2011 kommer ocks en handbok. Ledningen ska enligt freskrifterna informera de anstllda om deras skyldighet att rapportera missfrhllanden. 16 Allvarliga missfrhllanden ska anmlas till Socialstyrelsen. 17 Uppfljning av Lex Sarah Jag anser att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att flja upp hur Lex Sarah fungerar fr den sociala barnavrden. Dessutom br man flja upp skerheten fr placerade barn. Om det skulle
13 14

Socialstyrelsen. Barnuppdraget, s. 8. Trdde i kraft 1 juli 2011. 15 Socialstyrelsen. SOFS 2011:5 (S). Lex Sarah. 2011. 16 SOFS 2011:5 (S), 2 kap. 2 . 17 SOFS 2011:5 (S), 6 kap. 1 .

301

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

visa sig att bristerna inte frsvinner anser jag att regeringen br vervga att infra ett frstrkt tjnstemannaansvar enligt den diskussion om sanktioner som jag frde i delrapporten. 18 Socialnmndens ansvar Jag vill ocks lyfta fram socialnmndens ansvar att tillsammans med ledningen tillfra verksamheten ndvndiga resurser, bevaka att det finns god kompetens och att flja upp skerheten fr barn i samhllsvrd. Barnombudsmannen tog upp frgan om politikernas ansvar i sina frgor till kommunerna 2011. P en frga sger en tredjedel av socialnmnderna att de har fattat beslut om hur de placerade barnens rtt till utbildning, hlsa och sjukvrd ska tillgodoses och hur det arbetet ska fljas upp. Drygt 20 procent av kommunerna har en handlingsplan fr hur de ska agera om det framkommer missfrhllanden i ett familjehem eller HVB som ett barn r placerat i. 19 Nu visar inte planer mer n att kommunen tminstone har diskuterat och tagit stllning till mlfrgorna och att det kanske skett en hjning av medvetenheten om problemet. Planer gr sedan att bryta p samma stt som mnga kommuner och anstllda genom decennierna nonchalerat frordningar, freskrifter och allmnna rd om skerheten fr barn. Att se till att det faktiskt sker i praktiken, den stndiga uppfljningen och kvalitetsarbetet, r den viktigaste insatsen fr ledningen och nmnden om man vill skydda de samhllsvrdade barnen. Hur gr man d nr man vill ta tag i utvecklingsbehoven? Ngonstans gr grnsen fr vilken mark en statlig utredare br betrda. Att ge rd till kommunala ledningar innebr att jag ntt grnsen. Det finns andra, exempelvis Socialstyrelsen och SKL som kan utveckla strukturer fr msesidigt kunskapsutbyte i frga om skerhet fr samhllsvrdade barn. Det finns redan goda exempel i en del kommuner som br f spridning.
18 19

SOU 2009:99. s. 356 ff. Bakom fasaden Barn och ungdomar i den sociala barnavrden berttar. Barnombudsmannens rsrapport, 2011.

302

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Men jag vill, trots att varningsklockorna ljuder, peka p en mjlighet som finns verallt, men som f kommuner tillmpat. Frga dem som har erfarenhet av samhllsvrd! Det brjade i Karlstad dr socialtjnsten kontinuerligt intervjuar tidigare placerade personer. Erfarenheten visar att det finns mycket kunskap att hmta om man vgar stlla frgorna. ven placerade ungdomar kan intervjuas om sina erfarenheter. Fr ledningen i en kommun anser jag att det mest handlar om att stlla de viktiga frgorna, underska och utveckla sin egen verksamhet och ha ett ppet sinne fr att ta till sig kunskap frn de som gtt fre. Vi har visat att misstagen inom samhllsvrden genom decennierna har upprepats. Fr ledningen gller det nu frmst att trnga igenom eventuella filter i sin egen organisation fr att sjlv bilda sig en uppfattning om hur det fungerar i praktiken. Sedan kan man ska gemensamma lsningar, grna tillsammans med andra kommuner i de ntverk som br bildas fr erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete. 9.4.3 Prioritera skola och hlsa

Mnga intervjuade i utredningen har betonat det vi ocks vet frn senare rs forskning, skola och hlsa mste prioriteras nr barn placeras av den sociala barnavrden. Tiden i skolan blev rddningen fr flera intervjupersoner. Fr mnga var skolmaten den enda lagade mat de fick. Tiden i skolan var den enda d de inte kunde utsttas fr vergrepp. Fr mnga blev sjlva lrandet en rddning. Sjlvfrtroendet kade, de blev sedda och uppskattade av vuxna, tminstone inte hnade eller frnedrade. Skolan blev viktig fr deras fortsatta frmga att skapa sina egna liv i framtiden. Socialtjnsten br sledes ha srskilt upparbetat samarbete med skolan kring dessa barn. Mnga barn fick inte den hlsovrd som de hade rtt till under sin placering i den sociala barnavrden. Vi har tidigare beskrivit vad dessa missfrhllanden frt med sig i form av livslnga problem fr en del av de placerade. Att se till att de placerade barnen fr en god hlso- och sjukvrd br vara sjlvklart nr samhllet trder in som frlder.

303

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

9.4.4

Hur kan vanvrd upptckas och frhindras?

Informanterna har alltid funnits Nr det gller vergrepp och frsummelse inom samhllsvrden av barn behver det ppekas att informanterna alltid har funnits. Tyvrr r det frst p senare r som deras rster har ftt betydelse och det r frst i Vanvrdsutredningen som de ldre ftt bertta vad de utsattes fr under sin tid i samhllsvrden. Placerade barn och unga r de som kan bertta. Tyvrr har de inte tillfrgats, lyssnats till eller blivit trodda. Av mnga olika orsaker har myndigheterna, kommunerna och staten genom decennier valt att inte frga och ibland inte lyssna. Om de sjlvklara informanterna, barn och unga, fr utrymme blir det mjligt att upptcka vanvrd. Genom en verksam uppfljning och tillsyn kommer myndigheterna i allt hgre grad att veta hur placerade barn och unga har det. Tala med dem! Det r den sjlvklara vgen till kunskap om missfrhllanden. Ett respektfullt bemtande Vanvrdsutredningens erfarenhet r att tillsyn och uppfljning av placeringarna skett fr sllan och endast undantagsvis har inspektren talat med barnen. Om tillsynen ska vara verksam vill jag betona att det ska ske tta besk, s tta att det kan byggas upp en relation med barnet. Samtidigt har relationen mer med frhllningssttet frn inspektren att gra n med omfattningen av kontakten med barnet. Mnga berttar om ett bemtande som ledde till att de inte vgade bertta om hur de blev behandlade. Det r mer sannolikt att barn berttar, ven om missfrhllanden, om de knner sig sedda och respekterade av den vuxne. Samtal med barnet Den som ansvarar fr tillsynen ska enligt den nuvarande lagstiftningen tala med barn och unga som r placerade i samhllsvrd, men samtalen ska vara frivilliga fr barnet.

304

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

Det r en god tanke att lta barnet eller den unge sjlv bestmma om denne vill tala med inspektren. Men frivilligheten kan frsvra mjligheten fr barnet eller den unge att bertta om dliga frhllanden. Barn har en stor lojalitet med frldrar eller andra viktiga vuxna. Om man tnker sig att ett barn som r utsatt fr vergrepp mste ta stllning och vlja att tala med inspektren lggs ansvaret ver p barnet som fr en lojalitetskonflikt. Om det dremot skulle vara obligatoriskt att tala med inspektren frntas barnet ansvar, vilket det kan skylla p nr det avsljar missfrhllanden. Det r sedan inspektrens ansvar att hantera situationen i de fall barn eller unga motvilligt trffar denne. Det eventuella obligatoriet skulle glla att barnet mste trffa inspektren. Dremot r det sjlvklart barnets rttighet att vgra svara p en del frgor. Vi har flera exempel p intervjupersoner som berttat att de ftt tala med en inspektr, men inte vgat avslja de dliga frhllandena i fosterhemmet. Vid placering i barnets eget ntverk/slkt, stts barnet i en nnu mer pressad situation, genom att tala med den som utfr tillsyn eller uppfljning. Det finns anledning att fortsatt vervga frgan om hur barnsamtalen ska ske i frhllande till Barnkonventionen och i frga om hur barnet ska skyddas frn repressalier om det berttar om missfrhllanden. Fr den sociala barnavrden r det en frga om metodutveckling i barnsamtalen. BRIS beskriver i en rapport frn r 2006 20 de svrigheter barn har uppgivit nr det gller att bertta fr professionella om hur de har det och hur de mr. Faktorer som hindrar barn frn att bertta r rdsla fr de konsekvenser som ett avsljande skulle kunna innebra, hot om repressalier eller att de inte knner sig lyssnade p, inte trodda eller omtyckta av den som de ska bertta fr.

20 Vad berttar barn om sina kontakter med BUP? S.7. Kvalitativ analys av barnkontakter frn 2006. BRIS 2007.

305

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

Srskilt utsedd socialsekreterare med ansvar fr ett placerat barn Barnskyddsutredningen freslog i sitt betnkande att det fr barn som placerats i HVB och familjehem ska finnas en av socialnmnden srskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar fr kontakterna med den unge. 21 Syftet med bestmmelsen r att garantera att det under hela den tid vrden pgr finns en srskilt namngiven socialsekreterare som har att ansvara fr kontakterna med barnet. Jag anser att frslaget kan bidra till att frtydliga socialtjnstens ansvar fr placerade barn och att inget barn ska behva hamna mellan stolarna vid omsttning av personal. Skyldighet att dokumentera Barn och unga r de viktigaste informanterna om frhllanden i institutioner och familjehem. Drfr br det vara ytterst ovanligt att inte tala med dem. Vanvrdsutredningens erfarenheter visar dock att det hr till ovanligheterna. Sjlvklart ska alla vsentliga uppgifter som gller vrden ocks dokumenteras. Omgivningens ansvar Det finns sedan lnge i lagstiftningen en allmn uppmaning att anmla missfrhllanden som rr barn till socialnmnden. Uppmaningen avser ocks sdana myndigheter och yrkesverksamma som inte omfattas av anmlningsskyldigheten. Dessutom finns en anmlnings- och uppgiftsskyldighet fr vissa myndigheter, enskilda verksamheter och yrkesverksamma att anmla missfrhllanden som gller barn under 18 r. Tillsammans med utvidgningen av Lex Sarah och personligt ansvar fr socialsekreterare enligt Barnskyddsutredningens frslag, borde detta kunna medverka till att ocks skerheten fr barn i samhllsvrd kar. Om sjukvrdspersonal, lrare, frskollrare, barnsktare, grannar, anhriga, ungdomsledare m.fl. personer rapporterade missfrhllanden skulle det frbttra skerheten. I utredningens intervjuer har detta tema terkommit. Intervjupersonerna har menat att det i omgivningen borde ha
21 Sverige. Barnskyddsutredningen, Lag om std och skydd fr barn och unga (LBU): betnkande, Fritze, Stockholm, 2009.

306

SOU 2011:61

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

funnits bde enskilda och yrkesverksamma som knde till frhllandena i fosterhemmet eller institutionen. Beredskap att omplacera vid missfrhllanden De intervjuade har tillfrgats om de tror att de som barn hade vgat bertta fr inspektren om sin situation om denne hade inlett samtalet med att sl fast: Om det r s att du kommer att bertta ngot som visar att du far illa hr kan jag ta med dig hrifrn nr jag gr. Samtliga tillfrgade har svarat ett bestmt ja p frgan. Erfarenheterna frn intervjuerna r dock att det drjt fr lnge frn det att barn undantagsvis berttat om missfrhllanden till att det omplacerats. I barnavrdslagen frn 1960 och i socialtjnstlagen frn 1980 framgr nmndens skyldighet att ingripa om ett barn far illa. Det kan g relativt snabbt nr ett barn befinner sig i det egna hemmet, men enligt utredningens intervjuer mycket lngsamt nr det r placerat i ett fosterhem. En kommun br ha organisatorisk beredskap att snabbt omplacera ett barn om det vid tillsyns- eller uppfljningsbesk framgr att det far illa i familjehem eller HVB. Inspektren mste ocks ha mandat att pverka barnets situation. Om missfrhllanden upptckts mste en eventuell omplacering ske snabbt.

307

Hur kunde det hnda? -barns skerhet i samhllsvrden

SOU 2011:61

Min bedmning: Vid ett omhndertagande av ett barn gr samhllet in som frlder. Kommunerna br drfr av etiskt/moraliska skl prioritera uppfljningen av barnets vistelse i familjehem eller institution. Samtal med barn br alltid fras, men det r barnet som sjlv avgr vad det vill svara p fr frgor. Lex Sarahs utvidgning till att glla ven den sociala barnavrden innebr att Socialstyrelsen kan flja utvecklingen och sammanstlla periodvisa rapporter om allvarliga missfrhllanden. Mitt frslag: Socialstyrelsen br i sin tillsyn av kommunerna srskilt granska om de har kvalitetssystem fr uppfljningen av barn och ungas placering i familjehem och HVB samt hur uppfljningen utfrs i kommunerna. Socialstyrelsen br ocks presentera rliga rapporter till regeringen som visar hur Lex Sarah har tillmpats vad avser barn och unga i samhllsvrd.

308

Efterord

Jag har nu arbetat med frgan om de vanvrdade barnen i mer n fem r, frst med en rapport frn Socialstyrelsen och sedan som srskild utredare. Den frmsta uppgiften har varit att intervjua och sedan i rapporter ge rst t mnniskor som aldrig ftt komma till tals i beskrivningen av den svenska vlfrdspolitiken och mer precist; den sociala barnavrden. Det har aldrig varit utredningens uppgift att vrdera eller bedma trovrdigheten i de berttelser som kommit till vr knnedom, hur osannolika de n har varit. nd, konstaterar jag nu, hur trovrdighetsaspekten lpt som en rd trd genom utredningsarbetet. Jag noterar att vi som utredare kommit att frhlla oss till berttelserna, minnena och verkligheten, p olika stt, inte minst i vra texter. Men det gr inte ngonstans att finna en rubrik som anknyter till trovrdighetstemat. Jag terkommer till detta. Intervjupersonerna har p olika stt uppmrksammat oss p hur upptagna de har varit av att hantera sina minnen ur ett trovrdighetsperspektiv. Flera har pongterat hur svrt det r att minnas, att man r osker p om hndelser utspelade sig p det stt som de berttas, om minnesbilderna verkligen kan stmma. Eller s har man varit noga med att framhlla att det man berttar verkligen har hnt exakt p det stt som det berttas. Intervjupersonerna har velat frskra sig om att de r trodda, att ingen ska tro att de ljuger eller hittar p. En del har velat styrka sina berttelser med stdbevisning, bilder, brev, vittnesml frn andra. Vi har drfr otaliga gnger ftt frskra intervjupersonerna om att det inte r vr uppgift att avgra vad som r sant eller inte. Att vi inte har uppgiften att ifrgastta eller vrdera sanningshalten i vad de berttar. Trots detta har vi frsts infr fasansfulla, obegripliga osannolika berttelser och ondskefulla sammanhang stllt oss

309

Efterord

SOU 2011:61

frgan: Kan detta verkligen vara sant, r detta mjligt, hur kan ngon behandla ett barn p detta viset? Infr det mest fasansfulla och ondskefulla, nr frestllningar om det godas seger ver det onda utmanas, blir dessa frgor ett stt att verleva som utredare, ett stt att behlla sans och balans. Hur har vi, som utredare d gjort fr att inte frlora balansen? Har vi lyckats med vrt uppdrag att dokumentera, men inte vrdera och bedma sanningshalten i, de historier som berttats fr oss? Nr jag nu lser igenom utredningstexten och ser hur vi sovrat och valt, redigerat och disponerat, anar jag konturerna av det vi gjort och hur vi gjort. Om detta handlar om en balansakt, pstr jag att vi inte har tippat ver, vare sig t det ena eller det andra hllet. Men det lutar, dock inte alls betnkligt. Vi har ppekat hur mnniskors berttelser, genom att de pminner om varandra, innehller detaljer som ibland r identiska, mnster som sammanfaller och strker varandra. Det hjer trovrdigheten, sannolikheten fr att hndelserna verkligen har intrffat. S mnga mnniskor kan inte hitta p och beskriva, var fr sig, oberoende av varandra, p fri hand, hndelser och omstndigheter som p detta stt sammanfaller till form och innehll. Berttelser frn s mnga mnniskor som liknar varandra, validerar varandra. Vi har jmfrt intervjupersoners berttelser med vad som framkommit i arkiverat material. Vi konstaterar att arkiven inte kan falsifiera en berttelse om vanvrd, dremot styrka den. Att det frmodligen freligger underrapportering frn intervjupersonerna framgr vid en nrmare jmfrelse med arkivmaterialen. Vi kan sledes inte luta oss mot arkiverat material fr att avfrda dessa berttelser. Vi har identifierat samplaceringar, dvs. analyserat berttelser frn samma fosterhem eller institution. Vi har noterat verensstmmelser och skillnader. Sammanfattningsvis har vi dragit slutsatsen att berttelserna styrker varandra, att sannolikheten kar fr att det som berttats verkligen hnde. Vi har tergivit berttelser med std av autentiska fllande domar med motiveringen att dessa ocks validerar alla de berttelser om vanvrd, misshandel och vergrepp som inte har std i fllande domar. Har tingsrtten i ett fall konstaterat att vergrepp verkligen har gt rum, har det med strsta sannolikhet ocks kunnat hnda i andra liknande sammanhang. Resultat och erfarenheter har jmfrts med liknande utredningar i andra lnder. Vi har lst rapporter frn Australien,
310

SOU 2011:61

Efterord

Storbritannien, Kanada, Norge och Danmark. Vi har talat med och trffat utredare frn Bergen, Oslo, Stavanger, Reykjavik, Svendborg och Dublin. ven i ett internationellt perspektiv pminner dessa mnniskors berttelser om varandra. Berttelser om misshandel och vergrepp frn olika delar av vrlden sammanfaller och bekrftar varandra p ett sdant stt att de inte utan vidare lter sig avfrdas. Det vore naivt att tro att allt som berttats fr oss till sista bokstav, varit med verkligheten verensstmmande. Vi kan frsts inte veta skert, av den enkla anledningen att vi inte var dr nr det hnde. Mina stllningstaganden har d mer att gra med aktiva val; varifrn jag vljer att betrakta verkligheten och hur jag vljer att tolka den. Med utredningsarbetet i backspegeln och vid genomlsning av denna rapport menar jag att det hr gjorts synligt, men kanske mer eller mindre mellan raderna hur vi handskats med den rda trden av trovrdighetstematik som vi konfronterats med. Med den hr ansatsen avser vi att dela med oss till lsaren ngot som tminstone pminner om vad som varit betydelsefullt fr oss nr det gllt vad vi ska tro och tnka om de berttelser som kommit oss till del. Vi vill s lngt mjligt underltta fr lsaren att gra motsvarande val. Upprttelseutredningen har freslagit att viss stdbevisning, ska presenteras vid eventuella framtida ersttningsansprk, s att det kan antas att allvarlig vanvrd gt rum. Detta menar jag redan gller fr de allra flesta intervjupersoner. I den balansgng som antrddes fr fem r sedan, kan jag drfr konstatera att jag numera ganska tryggt lutar t att det med stor sannolikhet kan antas att allvarlig vanvrd har gt rum, ungefr p det stt som det har berttats fr oss.

311

Litteraturlista

Till stor del utgrs kllorna fr denna slutrapport av intervjuer och arkivhandlingar. Intervjuerna genomfrdes under ren 20062011. Offentligt tryck Svensk frfattningssamling. Lag (1924:361) om samhllets barnavrd. Lag (1902:63) om fosterbarns vrd. Lag (1960:97) om samhllets vrd av barn och ungdom (barnavrdslag). Socialtjnstlagen (1980:620). Lag (1990:789), 62 SoL (1980:620). Kungl. Maj:ts stadga om fosterbarnsvrd och fosterbarnskontroll (1945:509). Kungl. Maj:ts stadga om barnavrdsanstalter (1945:507). Kungl. Maj:ts kungrelse om fosterbarnsvrd (1960:594). Kungl. Maj:ts stadga fr barnavrdsanstalter (1960:595). Socialtjnstfrordningen (1981:750). SoL (1980:620). Lag (1945:503) angende ndring av lagen den 6 juni 1924 (361) om samhllets barnavrd och ungdomsskydd (barnavrdslag). Lag angende ndring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhllets barnavrd och ungdomsskydd (barnavrdslag), (1945:503).

313

Litteraturlista

SOU 2011:61

vrigt offentligt tryck Gallra och bevara socialtjnstens personregister, Betnkande av Socialdatautredningen Ds S 1986:5. Statens offentliga utredningar Delrapport 1 Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, HYPERLINK www.sou.gov.se/vanvard SOU 1989:62, Alternativa terapier en kartlggning. SOU 2000:20, 1997 rs steriliseringsutredning, Steriliseringsfrgan i Sverige 19351975 historisk belysning, kartlggning, intervjuer: slutbetnkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2000. SOU 2009:99, Utredningen om vanvrd i den sociala barnavrden, Vanvrd i social barnavrd under 1900-talet: delbetnkande, Fritzes, Stockholm, 2009. SOU 2011:9, Upprttelseutredningen, Barnen som samhllet svek tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden, Fritzes, Stockholm, 2011. Upprttelseutredningens pressmeddelande 2011-02-10. Propositioner Prop. 1989/90:72, Bilaga 2, s. 88. Proposition 1979/80:1, Om socialtjnsten. Prop. 1989/90:72 Bilaga 2. Direktiv Dir. 2006:75. Dir. 2010:15. Publikationer frn Socialstyrelsen Allmnna rd frn socialstyrelsen 1983:5, Handlggning och dokumentation inom socialtjnsten, s.113 f.

314

SOU 2011:61

Litteraturlista

Barn som utstts fr fysiska vergrepp, Socialstyrelsen, Stockholm, 2010. Frekom vergrepp och krnkningar vid institutioner inom den sociala barnavrden 19501980?, Socialstyrelsen, 2006. Social rapport 2010, Socialstyrelsen, 2010. Socialstyrelsen 1997. tergiven i upprttelseutredningen SOU 2011:9. s. 217. Socialstyrelsen, Rd och anvisningar i socialvrdsfrgor, nr 137, 1961. Socialstyrelsen. Barnuppdraget. Socialstyrelsen. SOFS 2011:5 (S). Lex Sarah. 2011. Vinnerljung, Bo, Sallns, Marie & Kyhle Westermark, Pia, Sammanbrott vid tonrsplaceringar: om ungdomar i fosterhem och p institution : en rapport frn CUS, Centrum fr utvrdering av socialt arbete (CUS), Socialstyr., Stockholm, 2001. Utredningar i omvrlden och internationella frhllanden Australien. Human Rights and Equal Opportunity Commission & Wilkie, Meredith, Bringing Them Home: Report of the National Inquiry into the Separation of Aboriginal and Torres Strait Islander Children from their Families, Human Rights and Equal Opportunity Commission, Sydney, 1997. Australien. Human Rights and Equal Opportunity Commission & Wilkie, Meredith, Bringing them Home: Report of the National Inquiry into the Separation of Aboriginal and Torres Strait Islander Children from their Families, Sydney Australien, 1997. Australien. Senate Community Affairs References Committee, Forgotten Australians: a report on Australians who experienced institutional or out-of-home care as children, Canberra 2004. First Peoples Child & Family Review, Volume 3, Number 2, 2007 Special Issue. Irland. Brennan, Carol, Facing what Cannot be Changed: The Irish Experience of Confronting Institutional Child Abuse i Journal of Social Welfare & Family Law, vol 29:1, 2007. Irland. CICA Report Vol III, Confidential Committee, Irland, 2009. Norge. Dyregrov, Atle & Heltnes, Unni. Barnehjemsgranskning og mediefokusering deltagernes upplevelser og vurderinger. Rapport fra Senter for Krisepsykologi. Bergen. 2004.

315

Litteraturlista

SOU 2011:61

Norge. NOU 2004:23, Barnehjem og specialskoler under lupen, Norge, 2004. Norge. Rapport fra granskingsutvalget av barnehjem i Kristiansand, 2007. Rapport fra granskingsutvalget for barnevernsinstitusjoner i Bergen. 2003. Otryckta och muntliga kllor Webbsida, www.sou.gov.se/vanvard Svedin, Carl Gran, vergrepp och frsummelse i samhllsvrden av barn och unga, en kunskapsversikt, underlag till upprttelseutredningens betnkande februari 2011 www.lio.se Who Am I-projektet, fr info hnvisas till hemsidan: http://research.cwav.asn.au/AFRP/OOHC/WAMI/default.asp x http://www.pathwaysvictoria.info/ Yttrande 2011-04-27 frn Riksfrbundet Finska Krigsbarn. Dnr S2011/1550/FST. Litteratur Artikel i Expressen 27 november 1960. Bakom fasaden Barn och ungdomar i den sociala barnavrden berttar. Barnombudsmannens rsrapport. 2011. Barnavrd: nmndernas verksamhet 19621967, Tabell 271, i Statistik rsbok fr Sverige 1969, Stockholm: Statistiska centralbyrn 1969. Bergenheim, sa, Barnet libido och samhllet: om den svenska diskursen kring barns sexualitet 19301960, Hglund, Diss. Ume: Univ. Grngesberg, 1994. Bergman, Ann-Sofie, Ett gott hem? Normer fr en lmplig fosterhemsplacering barnavrdsnmndens praktik i Vxj 19261935, Vxj Universitet, Vxj 2007. Bergman, Ann-Sofie, Lmpliga eller olmpliga hem: Fosterbarnsvrd och fosterhemskontroll under 1900-talet, Linnuniversitetet, Vxj, kommande 2011. Bergman, Helena, Att fostra till frldraskap barnavrdsmn, genuspolitik och vlfrdsstat 19001950, Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm 2003.

316

SOU 2011:61

Litteraturlista

Bernler, Gunnar & Johnsson, Lisbeth, Den sociala journalen I: En studie i akter: deras struktur och funktion, Gteborgs universitet, Gteborg 1993. Billquist, Leila & Johnsson, Lisbeth Sociala akter som empiri i Socialvetenskaplig tidskrift 2007. Carlquist Erik. Solidaritet p prov: finlandshjlp under vinterkriget, Diss. Stockholm: Univ., Stockholm 1971. Forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap. April 2005. Friis, Eva, Sociala utredningar om barn: en rttssociologisk studie av lagstiftningens krav, utredningarnas argumentationer och konsekvenser fr den enskilde, Lunds universitet, Lund, 2003. Gteborgs kommunalkalender, Gteborgs stadskansli, Gteborg 1956. Hamreby, Kerstin, Flickor och pojkar i den sociala barnavrden: frestllningar om kn och sociala problem under 1900-talet. Ume universitet, Ume, 2004. Hydn, Lars-Christer, Barnavrdsutredningar som identitet, Rapport nr 1991:6, Forsknings- och utvecklingsbyrn Stockholms socialfrvaltning, Stockholm 1991. Hjer, Karl J., Samhllet och barnen: Svensk lagstiftning till skydd och std fr barn, 7., (omarb) uppl., Norstedt, 1965. Jonsson, Britt, En gng Sk-pojke: en studie av 20 fd Sk-pojkars erfarenheter av barnbyn Sk, Univ., Diss. Stockholm: Univ. Stockholm,1990. Jnsson, Ulf, Brkiga, lsaktiga och nagelbitande barn: om barn och barnproblem vid en rdgivningsbyr i Stockholm 19331950, Linkpings universitet, Linkping, 1997. Lundberg, Ingvar, Utsatta flickor och pojkar en versikt av aktuell svensk forskning, Lundstrm, Tommy, Tvngsomhndertagande av barn. En studie av lagarna, professionerna och praktiken under 1900-talet, Stockholms universitet, Socialhgskolan, Stockholm 1993. McNally, Richard J., Remembering trauma, Belknap Press of Harvard University Press, Cambridge, MA, 2003. Renstrm Trnblom, Maria, Att dokumentera. Hinder eller hjlp i socialt arbete?, Rapport nr 88, Forskning- och utvecklingsbyrn Stockholms socialfrvaltning, 1988. Rossi, Tapani, Rddade till livet: om en stor svensk hjlpinsats fr Finlands barn 19391949, Hr, 2008. Salomonsson, Karin, Fattigdomens besvrjelser visionra ideal och vardagliga realiteter i socialt arbete, Historiska media, Lund 1998.
317

Litteraturlista

SOU 2011:61

Sjlvmord i Stockholms ln och Sverige 19802008, Karolinska Institutets folkhlsoakademi 2010:30, 2010. Skld & Sderlind, pgende forskningsprojekt Fosterbarn i lokalsamhllet regional och lokal variation i svensk fosterbarnsvrd ca 19002000. Skld, Johanna, Fosterbarnsindustri eller mnniskokrlek barn, familjer och utackorderingsbyrn i Stockholm 18901925, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2006, Stockholm, 2006. Skld, Johanna, Fosterbarnsindustri eller mnniskokrlek: barn, familjer och utackorderingsbyrn i Stockholm 18901925, Acta Universitatis Stockholmiensis, Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm, 2006. Sundell, Knut & Humlesj, Eva, Sociala utredningar med fokus p barn, Rapport nr 1996:7, Forsknings- och Utvecklingsbyrn Stockholms socialfrvaltning, Stockholm, 1996. Sundell, Knut, Barnavrdsutredningar en kunskapsversikt, 2., (rev) uppl., Gothia, Stockholm, 2007. Sderlind, Ingrid, Barnhem fr flickor barn, familj och institutionsliv i Stockholm 18701920, Stockholmia frlag, Stockholm, 1999. Vad berttar barn om sina kontakter med BUP? Kvalitativ analys av barnkontakter frn 2006. BRIS 2007. Vinnerljung, Bo & Kyhle-Westermark, Pia Barnavrdsakter i storstder frsvunna i strid med lagen, i Kommunaktuellt nr 3, 28 januari 1999. Vinnerljung, Bo, 235 syskon med olika uppvxtden en retrospektiv aktstudie, Socialhgskolan, Lund, 1992.

318

Bilaga 1

Kommittdirektiv

Utredning om dokumentation och std till Dir. enskilda som utsatts fr vergrepp och vanvrd 2006:75 inom den sociala barnavrden
Beslut vid regeringssammantrde den 21 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En srskild utredare skall granska allvarliga vergrepp och vanvrd vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavrden. Uppdraget syftar till att kartlgga allvarliga vergrepp och vanvrd av flickor och pojkar som varit placerade i familjehem/fosterhem eller vid institutioner inom den sociala barnavrden. Uppdraget omfattar kvinnor och mn som varit placerade i familjehem eller vid institutioner med std av barnavrdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjnstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga. Utredaren skall bjuda in till intervjuer och i anslutning till dessa erbjuda psykologiskt std. Intervjuerna kan kompletteras med studier av arkivmaterial. Utredaren skall ha beredskap fr att ta emot samtal frn drabbade per telefon. Utredaren skall dokumentera vad som framkommer vid intervjuerna och frn eventuellt arkivmaterial. Utredaren skall i en rapport sammanstlla och dokumentera de erfarenheter som framkommer p ett sdant stt att de kan bidra till att liknande frhllanden inom den sociala barnavrden kan undvikas i framtiden. Utredaren skall i en delrapport senast den 1 oktober 2007 redovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2008.

319

Bilaga 1

SOU 2011:61

Bakgrund Uppdraget till Socialstyrelsen I december 2005 kom det till regeringens knnedom att det under ren 19501980 frekommit att barn som var placerade vid vissa institutioner inom den sociala barnavrden for illa p.g.a. regelbundna eller systematiska krnkningar, vergrepp och vanvrd. Mnga av de personer som under barndomen utsattes fr sdana krnkningar har i dag behov av hjlp och std. Samtidigt framstod det som angelget att dessa frhllanden uppmrksammades s att de inte upprepas. Regeringen hade tagit del av de erfarenheter som Norge har av liknande frhllanden och kunnat konstatera att det handlar om grannlaga uppgifter dr bl.a. noggranna forskningsmetodologiska och etiska vervganden mste gras. Regeringen gav i december 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att utifrn befintlig forskning och annan relevant dokumentation och erfarenheterna frn Norge bedma omfattningen av regelbundna eller systematiska krnkningar, vergrepp och vanvrd vid institutioner inom den sociala barnavrden under ren 19501980. Socialstyrelsen skulle vidare underska vilken dokumentation i form av t.ex. tillsynsrapporter och journaler som finns tillgnglig frn samma tidsperiod och fresl tgrder i syfte att stdja de utsatta samt fresl hur deras erfarenheter kan dokumenteras. I uppdraget ingick inte att vervga eventuella ansvarsfrgor eller ekonomisk kompensation till drabbade. Uppdraget redovisades till regeringen den 29 mars 2006. I telefonsamtal och brev till Socialstyrelsen uppger mnga personer att de har blivit utsatta fr brister i omsorgen, fysiska bestraffningar och sexuella vergrepp i den sociala barnavrden. ven intresseorganisationer, forskare, journalister och frfattare som utredningen haft kontakt med konstaterar att det inte rder ngon tvekan om att vergrepp och krnkningar har frekommit vid institutioner under den period som utredningen avser. Motsvarande erfarenheter finns i Norge och det har inte framkommit ngra omstndigheter som tyder p att de svenska frhllandena skilt sig frn de norska i ngot avgrande avseende. De vergrepp och krnkningar som framkommit kan enligt Socialstyrelsen inte sgas ha varit accepterade uppfostringsmetoder under perioden 19501980. Sexuella vergrepp har aldrig varit accepterat och bestraffningar av barn boende p institution r tydligt reglerade

320

SOU 2011:61

Bilaga 1

frn 1937. Socialstyrelsen skrev 1948 i Rd och anvisningar Nr 49 att: Bestraffningar kan verka allvarligt skadligt p barnet. Den mest aggressiva formen, kroppsagan, d.v.s. den avsiktliga handgripligheten fr att framkalla smrta genom rfilar, stryk etc. r strngeligen frbjuden. Socialstyrelsen menar att 1950-talet utgjorde en brytningstid i synen p aga som barnuppfostran. r 1960 kom den nya stadgan fr barnavrdsanstalter dr det tydligt formulerades att barnen inte fick utsttas fr kroppslig bestraffning eller krnkande behandling. De frhllanden som nu kommit till regeringens knnedom var allts inte en accepterad eller sanktionerad del av den sociala barnoch ungdomsvrden. Socialstyrelsen konstaterar att det inte med nuvarande kunskap gr att bedma omfattningen av regelbundna eller systematiska krnkningar, vergrepp och vanvrd vid institutioner inom den svenska sociala barnavrden under de aktuella ren. Socialstyrelsen har studerat erfarenheterna frn Norge. Inte heller dr gr det att bedma omfattningen av missfrhllandena med std i tillgnglig dokumentation och forskning. Dremot visar de norska erfarenheterna att det genom att intervjua tidigare barnhemsbarn gr att sammanstlla och systematisera missfrhllandena och koppla dem till namngivna institutioner. Det r enligt Socialstyrelsen ytterst sllsynt med anteckningar om missfrhllanden vid institutionerna. Dremot fyller arkivmaterialet en viktig funktion fr att identifiera, beskriva och frst de olika institutionernas verksamhet och villkor. Det r ocks viktigt fr tidigare barnhemsbarn att f tillgng till dokumentationen bde om institutionen och om sig sjlva. Uppdraget Omfattning Uppdraget syftar till att kartlgga allvarliga vergrepp och vanvrd av flickor och pojkar som varit placerade i familjehem/fosterhem eller vid institutioner inom den sociala barnavrden. Det br sledes vara handlingar som ven vid tiden fr hndelsen skulle ha bedmts som allvarliga vergrepp och vanvrd. Uppdraget omfattar kvinnor och mn som varit placerade i familjehem eller vid institutioner med std av barnavrdslagen

321

Bilaga 1

SOU 2011:61

(1924:361, 1960:97), socialtjnstlagen (1980:620, 2001:453) eller lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga. Personer som har arbetat vid dessa institutioner kan ocks ha viktig information och br drfr ocks omfattas av uppdraget. vergrepp och vanvrd som intrffat s nyligen att de faller inom ramen fr tal skall inte omfattas av uppdraget. Utredaren skall i sdana fall verka fr att de blir behandlade inom rttsvsendet och tillsynsmyndigheterna. I uppdraget ingr inte att vervga eventuella ansvarsfrgor i det enskilda fallet eller ekonomisk kompensation till drabbade. Uppdragets genomfrande Att granska den sociala barnavrden fr att upptcka missfrhllanden i familjehem och vid institutioner tillbaka i tiden r en omfattande, grannlaga och tidskrvande uppgift. Traumatiska upplevelser kan reaktiveras nr uppmrksamheten fokuseras p barnhemsvistelsen. Det r drfr, enligt Socialstyrelsen, ndvndigt att organisera bl.a ett psykologiskt std fr dem som intervjuats direkt efter intervjuerna. De norska erfarenheterna pekar mot att granskningen i sig, tillsammans med den massmediala uppmrksamheten, reaktiverar upplevelser frn tiden i barnhem. De norska erfarenheterna visar att mnga har glmt upplevelser som nu kommer ter i medvetandet. I samtal till Socialstyrelsen har tidigare barnhemsbarn ppekat att de mtt mycket dligt sedan de via mediernas rapportering blivit pminda om sin barndom. Vid en granskning, dr de som varit i barnhem eller familjehem inbjuds att bertta sin historia, r det ndvndigt att erbjuda psykologiskt std i anslutning till intervjuerna fr att ta hand om de svra upplevelser som kan reaktiveras. Utredaren fr i uppdrag att bjuda in till intervjuer och i anslutning till dessa erbjuda psykologiskt std. Intervjuerna kan kompletteras med studier av arkivmaterial. Deltagandet vid intervjun mste vara helt frivilligt frn den intervjuades sida och ingen uppskande verksamhet av berrda personer fr ske inom ramen fr utredningens verksamhet. Utredaren skall ha en organisation som mjliggr att drabbade fr tillgng till rd och std per telefon. Utredaren br samrda med och ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns hos organisationer, forskare och myndigheter.

322

SOU 2011:61

Bilaga 1

Redovisning av uppdraget Utredaren skall dokumentera vad som framkommer vid varje intervju och redovisa tillgngligt arkivmaterial. Denna individuella dokumentation skall upprttas i tv likalydande exemplar varav det ena verlmnas till den intervjuade. Utredaren skall i en rapport sammanstlla och dokumentera de erfarenheter som framkommer p ett sdant stt att de kan bidra till att liknande frhllanden inom den sociala barnavrden kan undvikas i framtiden. Dessutom br rapporten utformas s att den ger information och underlag fr dem som inte deltar i granskningens intervjuer men som varit placerade p en viss institution. Drmed blir rapporten betydelsefull fr andra som inte har intervjuats. Rapportens syfte r inte primrt att ge en uttmmande bild nr det gller omfattningen av vanvrd och vergrepp. Syftet med uppdraget r en rapport som dels skall ge upprttelse t de drabbade, dels ge lrdom fr framtiden. Rapporten skall beskriva om vanvrden och vergreppen skiljt sig t fr flickor och pojkar beroende p bl.a. lder, etniskt ursprung eller funktionshinder. Utredaren skall i en delrapport till regeringen senast den 1 oktober 2007 redovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 2008. (Socialdepartementet)

323

Bilaga 2

Kommittdirektiv

Tillggsdirektiv till Utredningen om dokumentation och std till enskilda som utsatts fr vergrepp inom den sociala barnavrden (S 2006:05)
Beslut vid regeringssammantrde den 6 december 2007 Frlngd tid fr uppdraget

Dir. 2007:167

Den tidigare regeringen beslutade den 21 juni 2006 att tillkalla en srskild utredare fr att granska allvarliga vergrepp och vanvrd vid institutioner och fosterhem/familjehem inom den sociala barnavrden. Uppdraget omfattar dem som varit placerade med std av barnavrdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjnstlagen (1980:620) eller lagen (1980:621, 1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga. Utredaren ska intervjua alla som frivilligt kontaktar utredningen och dokumentera intervjuerna. Intervjuerna ska kompletteras med uppgifter ur arkivmaterial. De intervjuade ska erbjudas psykologiskt std i anslutning till intervjuerna. Utredaren ska sammanstlla och dokumentera de erfarenheter som framkommer p ett sdant stt att de kan bidra till att liknande frhllanden inom den sociala barnavrden kan undvikas i framtiden. Utredaren ska enligt direktiven lmna en delrapport senast den 1 oktober 2007 och slutredovisa uppdraget senast den 1 juni 2008. I delrapporten som lmnades den 17 augusti 2007 redovisar utredaren erfarenheterna av det dryga sextiotal intervjuer som genomfrts fram till halvrsskiftet 2007. Utredningens mlsttning r att alla som vill komma till tals genom en intervju ska f tillflle till det. Det framgr av rapporten att det inte r mjligt att uppn det mlet inom den tidigare givna tidsramen. En slutlig analys av vad som kommit fram i intervjuerna kan inte gras frrn samtliga intervjuer genomfrts. Utredaren begr drfr frlngning av utredningstiden.

325

Bilaga 2

SOU 2011:61

Redovisning av uppdraget Utredningstiden frlngs och utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 december 2009. (Socialdepartementet)

326

Bilaga 3

Kommittdirektiv

Tillggsdirektiv till Utredningen om dokumentation och std till enskilda som utsatts fr vergrepp inom den sociala barnavrden (S 2006:05)
Beslut vid regeringssammantrde den 14 januari 2010. Frlngd tid fr uppdraget Bakgrund

Dir. 2010:4

I juni 2006 tillkallades en srskild utredare fr att granska allvarliga vergrepp och vanvrd vid institutioner och i fosterhem eller familjehem inom den sociala barnavrden. Uppdraget omfattar dem som varit placerade med std av barnavrdslagen (1924:361, 1960:97), socialtjnstlagen (1980:620) eller lagen (1980:621, 1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga. I utredarens uppdrag ingr att intervjua alla som frivilligt kontaktar utredningen och dokumentera intervjuerna. Intervjuerna kan kompletteras med uppgifter ur arkivmaterial. De intervjuade ska erbjudas psykologiskt std i anslutning till intervjuerna. Utredaren ska sammanstlla och dokumentera de erfarenheter som framkommer p ett sdant stt att de kan bidra till att liknande frhllanden inom den sociala barnavrden kan undvikas i framtiden. Utgngspunkten har varit att alla som anmler sig till intervju ska bli intervjuade. Intervjuerna r omfattande och tar mycket tid. Ett s stort antal personer har anmlt sig till intervju att utredningen inte hinner med att intervjua dem alla inom den tidsram som regeringen har beslutat. Drygt 1 000 personer har anmlt sig till utredningen. Intervjuer r inbokade fram till och med mars mnad 2011. Drefter behvs tid fr sammanstllning av det som framkommit vid intervjuer och frn arkivmaterial samt analyser. Enligt direktiven ska utredaren lmna en redovisning ver de erfarenheter som hittills framkommit i intervjuerna senast den

327

Bilaga 3

SOU 2011:61

30 december 2009. Han har drutver begrt frlngd tid fr uppdraget. Frlngd tid Utredningstiden frlngs. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2011. (Socialdepartementet)

328

Statens offentliga utredningar 2011

Kronologisk frteckning

1. Svart p vitt om jmstlldhet i akademin. U. 2. Vlfrdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfrdelning med incitament till arbete. Fi. 3. Sanktionsavgifter p trygghetsomrdet. S. 4. Genomfrande av EU:s regelverk om inre vattenvgar i svensk rtt. N. 5. Bemanningsdirektivets genomfrande i Sverige. A. 6. Missbruket, Kunskapen, Vrden. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S. 7. Transporter av frihetsbervade. Ju. 8. Den framtida gymnasiesrskolan en likvrdig utbildning fr ungdomar med utvecklingsstrning. U. 9. Barnen som samhllet svek. tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden. S. 10. Antidopning Sverige. En ny vg fr arbetet mot dopning. Ku. 11. Lngtidsutredningen 2011. Huvudbetnkande. Fi. 12. Medfinansiering av transportinfrastruktur utvrdering av frhandlingsarbetet jmte vervganden om brukaravgifter och lnevillkor. N. 13. Uppfljning av signalspaningslagen. F. 14. Kunskapslget p krnavfallsomrdet 2011 geologin, barrirerna, alternativen. M. 15. Rehabiliteringsrdets slutbetnkande. S. 16. Allmn skyldighet att hjlpa ndstllda? Ju. 17. Frvar. Ju. 18. Strlskerhet gllande rtt i ny form. M. 19. Tid fr snabb flexibel inlrning. U.

20. Dataskydd vid europeiskt polisirt och straffrttsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanstlldas befattning med hemliga uppgifter. Ju. 21. Utrikesfrvaltning i vrldsklass. UD. 22. Spirit of Innovation. UD. 23. Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter. L. 24. Snkt restaurang- och cateringmoms. Fi. 25. Utkat polissamarbete i Norden och EU. Ju. 26. Studiemedel fr grnsls kunskap. U. 27. S enkelt som mjligt fr s mnga som mjligt. En bit p vg. N. 28. Cirkulr migration och utveckling frslag och framtblick. Ju. 29. Samlat, genomtnkt och uthlligt? En utvrdering av regeringens nationella handlingsplan fr mnskliga rttigheter 20062009. + Lttlst + Daisy + Punktskrift. A. 30. Med rtt att vlja flexibel utbildning fr elever som tillhr specialskolans mlgrupp. U. 31. Staten som fastighetsgare och hyresgst. S. 32. En ny upphovsrttslag. Ju. 33. Rapportera, anmla och avhjlpa missfrhllanden fr barns och elevers bsta. U. 34. Etappml i miljmlssystemet. M. 35. Bttre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret. S. 36. Forskning och utveckling samt frsvarslogistik i det reformerade frsvaret. F. 37. Rovdjurens bevarandestatus. M. 38. Ett myndighetsgemensamt servicecenter. S. 39. Likvrdiga frutsttningar versyn av den kommunala utjmningen + Bilagor. Fi.

40. Mnadsuppgifter snabbt och enkelt. S. 41. Alkoholservering p srskilda boenden. S. 42. En reformerad domstolslagstiftning. Ju. 43. Offentlig upphandling frn eget fretag?! och vissa andra frgor. Fi. 44. Fjrrvrme i konkurrens. N. 45. Frunderskning objektivitet, beslag, dokumentation m.m. Ju. 46. FRANS Framtida regelverk och ansvarsfrhllanden p naturgasmarknaden i Sverige. N. 47. En samlad ekobrottsbekmpning. Ju. 48. Vrd efter behov och p lika villkor en mnsklig rttighet. S. 49. Medfinansiering av transportinfrastruktur Ett nytt system fr den lngsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer fr medfinansiering. N. 50. Krnavfallsrdets yttrande ver SKB:s Fud-program 2010. M. 51. Fortsatt frldrar - om ansvar, ekonomi, och samarbete fr barnets skull. S. 52. Uppdragstagare i arbetslshetsfrskringen. A. 53. Ny instansordning fr va-mlen. S. 54. Strre ekonomisk trygghet fr frtroendevalda. Rtt till ersttning vid arbetslshet. A. 55. Kommunaliserad hemsjukvrd. S. 56. Kunskap p djupet kunskapsunderlag fr havsplanering. M. 57. En bttre arbetsmilj genom effektivare sanktioner. A. 58. Skolans dokument insyn och sekretess. U. 59. Spara i goda tider fr en stabil kommunal verksamhet + Bilagedel. Fi. 60. Ett nationellt kunskapscentrum fr arbetsmilj behov och frutsttningar. A. 61. Vanvrd i social barnavrd. Slutrapport. S.

Statens offentliga utredningar 2011

Systematisk frteckning

Justitiedepartementet

Transporter av frihetsbervade. [7] Allmn skyldighet att hjlpa ndstllda? [16] Frvar. [17] Dataskydd vid europeiskt polisirt och straffrttsligt samarbete. Dataskyddsrambeslutet, Europolanstlldas befattning med hemliga uppgifter. [20] Utkat polissamarbete i Norden och EU. [25] Cirkulr migration och utveckling frslag och framtblick. [28] En ny upphovsrttslag. [32] En reformerad domstolslagstiftning. [42] Frunderskning objektivitet, beslag, dokumentation m.m. [45] En samlad ekobrottsbekmpning. [47]
Utrikesdepartementet

Mnadsuppgifter snabbt och enkelt. [40] Alkoholservering p srskilda boenden. [41] Vrd efter behov och p lika villkor en mnsklig rttighet. [48] Fortsatt frldrar om ansvar, ekonomi och samarbete fr barnets skull. [51] Ny instansordning fr va-mlen. [53] Kommunaliserad hemsjukvrd. [55] Vanvrd i social barnavrd. Slutrapport. [61]
Finansdepartementet

Utrikesfrvaltning i vrldsklass. [21] Spirit of Innovation. [22]

Frsvarsdepartementet

Vlfrdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfrdelning med incitament till arbete. [2] Lngtidsutredningen 2011. Huvudbetnkande. [11] Snkt restaurang- och cateringmoms. [24] Likvrdiga frutsttningar versyn av den kommunala utjmningen + Bilagor. [39] Offentlig upphandling frn eget fretag?! och vissa andra frgor. [43] Spara i goda tider fr en stabil kommunal verksamhet + Bilagedel. [59]
Utbildningsdepartementet

Uppfljning av signalspaningslagen. [13] Forskning och utveckling samt frsvarslogistik i det reformerade frsvaret. [36]
Socialdepartementet

Sanktionsavgifter p trygghetsomrdet. [3] Missbruket, Kunskapen, Vrden. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6] Barnen som samhllet svek. tgrder med anledning av vergrepp och allvarliga frsummelser i samhllsvrden. [9] Rehabiliteringsrdets slutbetnkande. [15] Staten som fastighetsgare och hyresgst. [31] Bttre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret. [35] Ett myndighetsgemensamt servicecenter. [38]

Svart p vitt om jmstlldhet i akademin. [1] Den framtida gymnasiesrskolan en likvrdig utbildning fr ungdomar med utvecklingsstrning. [8] Tid fr snabb flexibel inlrning. [19] Studiemedel fr grnsls kunskap. [26] Med rtt att vlja flexibel utbildning fr elever som tillhr specialskolans mlgrupp. [30] Rapportera, anmla och avhjlpa missfrhllanden fr barns och elevers bsta. [33] Skolans dokument insyn och sekretess. [58]
Landsbygdsdepartementet

Revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter. [23]

Miljdepartementet

Kunskapslget p krnavfallsomrdet 2011 geologin, barrirerna, alternativen. [14] Strlskerhet gllande rtt i ny form. [18] Etappml i miljmlssystemet. [34] Rovdjurens bevarandestatus. [37] Krnavfallsrdets yttrande ver SKB:s Fudprogram 2010. [50]. Kunskap p djupet kunskapsunderlag fr havsplanering. [56]
Nringsdepartementet

Genomfrande av EU:s regelverk om inre vattenvgar i svensk rtt. [4] Medfinansiering av transportinfrastruktur utvrdering av frhandlingsarbetet jmte vervganden om brukaravgifter och lnevillkor. [12] S enkelt som mjligt fr s mnga som mjligt. En bit p vg. [27] Fjrrvrme i konkurrens. [44] FRANS Framtida regelverk och ansvarsfrhllanden p naturgasmarknaden i Sverige. [46] Medfinansiering av transportinfrastruktur Ett nytt system fr den lngsiktiga planeringen av transportinfrastruktur samt riktlinjer och processer fr medfinansiering. [49]
Kulturdepartementet

Antidopning Sverige. En ny vg fr arbetet mot dopning. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet

Bemanningsdirektivets genomfrande i Sverige. [5] Samlat, genomtnkt och uthlligt? En utvrdering av regeringens nationella handlingsplan fr mnskliga rttigheter 20062009. + Lttlst + Daisy + Punktskrift. [29] Uppdragstagare i arbetslshetsfrskringen. [52] Strre ekonomisk trygghet fr frtroendevalda. Rtt till ersttning vid arbetslshet. [54] En bttre arbetsmilj genom effektivare sanktioner. [57] Ett nationellt kunskapscentrum fr arbetsmilj behov och frutsttningar. [60]