Vårdnad Boende Och Umgänge Socialstyrelsen

Vrdnad, boende och umgnge
Handbok std fr rttstillmpning och

handlggning inom socialtjnstens familjertt
2
Du fr grna citera Socialstvrelsens texter om du uppger kllan, exempelvis i
utbildnings-material till sflvkostnadspris, men du fr inte anvnda texterna i
kommersiella sammanhang. Socialstvrelsen har ensamrtt att bestmma hur
detta verk fr anvndas, enligt lagen (1960.729) om upphovsrtt till litterra
och konstnrliga verk (upphovsrttslagen). ven bilder, fotograher och
illustrationer r skvddade av upphovsrtten, och du mste ha upphovsmannens
tillstnd fr att anvnda dem.
ISBN 978-91-87169-27-4
Artikelnr 2012-4-8
Omslag Fhebe Hjlm
Sttning Edita Vstra Aros AB
Tryck Edita Vstra Aros AB, Vsters, juni 2012
3
Frord
Socialtjnstens Iamiljerttshandlggare mter oIta Irldrar i kris som
behver hjlp att kommunicera och se barnets perspektiv och behov. Ar-
betet med Iamiljerttsliga Irgor, som samarbetssamtal, avtal och utred-
ningar om vrdnad, boende och umgnge, har stor betydelse Ir att bidra
till separerade Irldrars mjligheter att samarbeta Ir barnens bsta. Ar-
betet r ocks viktigt Ir att hjlpa Irldrar att sjlva komma verens, i
stllet Ir att viktiga Irgor om deras barn ska behva avgras av domstol.
Barnen ska vara i Iokus och barnens bsta ska vara utgngspunkten. Det
innebr att det inte alltid gr att hitta samIrstndslsningar som r till
barnets bsta. Mnga gnger handlar det om svra avvgningar och be-
dmningar som slutligen mste avgras av domstol.
SyItet med handboken om Vrdnad, boende och umgnge r att under-
ltta tillmpningen av det regelverk som gller p omrdet. Den tar upp
lagstiItning, Irarbeten, rttsIall, JO-uttalanden samt kunskap som base-
ras p vetenskap och erIarenheter Irn det Iamiljerttsliga omrdet inom
socialtjnsten. Socialstvrelsens allmnna rd om socialnmndens ansvar
fr vissa frgor om vrdnad, boende och umgnge (SOSFS 2012:4) ingr i
texten. De allmnna rden har varit Ireml Ir sedvanlig remissomgng.
Handboken utgr ett komplement till Socialstyrelsens vriga IreskriIter,
allmnna rd och handbcker ssom; Om barnet behver nv vrdnadsha-
vare, Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvin-
nor och barn som bevittnat vld, Handlggning och dokumentation inom
socialtfnsten, Barn och unga i socialtfnsten och Anmlningsskvldighet
om missfrhllanden som rr barn.
Fr arbetet med revideringen av handboken har Socialstyrelsen haIt
en reIerensgrupp med erIarna Iamiljerttshandlggare och handlggare
med erIarenhet av tillsyn inom socialtjnstens omrde. Ytterligare ngra
erIarna Iamiljerttshandlggare har lmnat synpunkter p texten.
Projektledare Ir arbetet har varit Gunilla Cederstrm. Kristina
Widgren har tagit Iram de allmnna rden. Cecilia Molinder Berglund,
Merike Hansson och Asa Malmros har deltagit i arbetet med handboken.
Anders Printz
Barbro Rohdin
4
5
Innehll
Frord .................................................................................................................3
Frkortningar ............................................................................................ 18
1. Barnets bsta ........................................................................................ 19
Barnkonventionen .............................................................................. 19
Barnets bsta i barnkonventionen ............................................. 19
Barnets bsta i frldrabalken ......................................................... 20
Barnets bsta i socialtjnstlagen ...................................................... 21
Barnets bsta Barnombudsmannen ............................................ 21
Bedmning av barnets bsta ........................................................ 22
Barnperspektiv ................................................................................... 22
Barnets rttigheter och behov ........................................................ 23
Bedmning av barnets bsta

i renden som gller vrdnad,
boende och umgnge ....................................................................... 26
Barn och separationer ..................................................................... 28
Barn behver sina frldrar ............................................................. 29
Barn riskerar att bli redskap i konikten ...................................... 30
Barnets reaktioner p separation ................................................... 31
Att se barnet ....................................................................................... 32
Socialtjnstens uppdrag .................................................................. 32
Std till barn i samband med separation ............................... 33
Barn som levt med vld .................................................................... 33
Stdgrupper fr barn ........................................................................ 34
Erfarenheter av verksamheten ........................................................ 35
2. Barnets rtt att komma till tals ............................................... 37
Barnets rtt att komma till tals i barnkonventionen ........ 37
Barnets sikt har betydelse vid bedmningen av barnets bsta 37
6
Innehll
Barnets vilja ........................................................................................ 39
Barnets lder och mognad ............................................................... 40
Barnets rtt att komma till tals inom socialtjnsten........ 40
Barnets rtt till information ............................................................ 41
Syftet med samtalet ........................................................................... 42
Tala med barn inom ramen fr frgor om vrdnad, boende och
umgnge ............................................................................................... 43
Samtal med barn ................................................................................. 46
Att hra barn infr domstol ............................................................ 46
Att samtala med barnet .................................................................... 48
Barn pverkas av frldrarnas konikter ............................... 51
En dialog p barnets villkor ........................................................... 52
Barn som bevittnat vld .................................................................. 54
Dokumentation av barnsamtal .................................................... 55
Vilken sorts uppgifter ska dokumenteras? ................................... 55
Dokumentation av renden som rr vrdnad, boende och
umgnge ............................................................................................... 56
Dokumentation av samtal med barn i socialtjnsten ................. 57
Svra avvgningar om vad som ska dokumenteras ..................... 58
Sekretess i frhllande till vrdnadshavare ........................... 59
Uppfljning ........................................................................................... 60
Evidensbaserad praktik ................................................................... 61
Barn och ungdomar som brukare .................................................. 61
Delaktig men inte ansvarig ............................................................... 63
Vgar till inytande ............................................................................ 64
3. Vrdnad ..................................................................................................... 67
Vrdnaden ............................................................................................ 67
Faktisk vrd .......................................................................................... 67
Vid barns fdelse ................................................................................ 68
Gemensam vrdnad enligt frldrarnas verenskommelse .... 68
Domstols beslut om vrdnad ........................................................ 69
7
Innehll
Efter ktenskapsskillnad .................................................................... 72
Om sambofrhllandet upphr ...................................................... 72
Vrdnadsansvaret ............................................................................. 72
Bestmmandertt vid gemensam vrdnad .................................... 74
Frldrars tillsynsansvar ................................................................... 78
Skyldighet att tillgodose barnets behov av umgnge ................. 80
Vrdnadshavares rtt att ta del av uppgifter om barnet som
omfattas av sekretess ....................................................................... 81
Frmynderskap ................................................................................... 82
4. Behov av ny vrdnadshavare ....................................................... 83
veryttning av vrdnaden p grund av ................................. 84
brister i omsorgen ............................................................................. 84
veryttning av vrdnaden till familjehems-
frldrar .................................................................................................. 85
veryttning av vrdnaden p grund av varaktigt
frhinder att utva vrdnaden .................................................... 86
Vrdnad vid frlders ddsfall ..................................................... 87
Vem kan utses till srskilt frordnad vrdnads-
havare? ..................................................................................................... 89
veryttning av vrdnaden frn srskilt frordnad
vrdnadshavare ................................................................................... 90
veryttning till barnets frldrar ................................................. 90
Upphrande av gemensam vrdnad ............................................... 91
Entledigande p egen begran ....................................................... 91
Vid ddsfall .......................................................................................... 91
Entledigande p grund av olmplighet ......................................... 91
5. Boende ....................................................................................................... 93
Barnets boende ................................................................................... 93
Domstols beslut om boende .......................................................... 93
Barnets bsta domstolens bedmning ....................................... 94
Vxelvis boende .................................................................................. 95
Allter barn bor vxelvis hos sina frldrar ................................ 96
8
Innehll
Vardagskontakt med bda frldrarna........................................... 96
Folkbokfring ....................................................................................... 99
6. Umgnge ................................................................................................ 101
Barns rtt till umgnge ................................................................. 101
Barn kan ha umgnge med en frlder genom exempelvis brev
eller telefon ....................................................................................... 101
Umgnge med kontaktperson eller umgngesstd .................. 102
Frldrarnas gemensamma ansvar ............................................... 102
Domstols beslut om umgnge ................................................... 103
Bedmning av lmpligheten .......................................................... 104
Villkor fr umgnget ...................................................................... 105
Risk fr vergrepp eller frsummelse ......................................... 106
Risk fr bortfrande eller kvarhllande ...................................... 108
Umgngessabotage ........................................................................... 109
Socialnmnden fr vcka talan om umgnge ..................... 111
Umgnge med en frlder ............................................................. 111
Umgnge med andra nrstende personer ................................ 113
Skyldighet att lmna upplysningar som kan frmja umgnget 116
7. Ekonomiska frgor ......................................................................... 119
Underhllsbidrag .............................................................................. 119
Vxelvis boende ................................................................................ 120
Srskilt frordnad vrdnadshavare ............................................... 121
Underhllsstd .................................................................................. 121
Vxelvis boende ................................................................................ 121
Srskilt frordnad vrdnadshavare ............................................... 121
Resekostnader vid umgnge ....................................................... 122
Sklighetsbedmning ...................................................................... 122
Domstols beslut .............................................................................. 123
Avtal om kostnader fr resor ..................................................... 123
Jmkning ............................................................................................. 124
9
Innehll
Rttegngskostnader ...................................................................... 124
Rttshjlp ............................................................................................. 124
8. Frldrar och separationer ....................................................... 127
Frldrar i kris och konikt ........................................................ 127
Socialtjnstens bemtande ............................................................. 127
Vad handlar konikten om? ............................................................ 130
Anklagelser ........................................................................................ 131
Konsekvenser fr barnet ................................................................ 132
Olika kulturella referensramar .................................................. 133
Kunskap om det generella och det specika ............................. 134
ppenhet och nykenhet .............................................................. 134
Situationen tr ofta p relationerna ............................................. 135
Konsekvenser fr barnet ................................................................ 136
Att arbeta med tolk ......................................................................... 137
Att uppmrksamma om barn far illa ..................................... 138
9. Srskilda problem hos frldrarna ....................................... 139
Vld och andra krnkningar ........................................................ 139
Barn som bevittnar vld och sjlva utstts fr vld ........ 140
Att uppmrksamma vld ................................................................. 140
Att frga om vldet .......................................................................... 142
Vad innebr vld i familjen fr barnet? ........................................ 143
Om barnet behver std och hjlp ............................................. 143
Missbruk och beroende ................................................................. 144
Missbruk och beroende fr konsekvenser fr barnet ............ 144
Riskfaktorer ....................................................................................... 145
Skyddsfaktorer .................................................................................. 147
Att frga strukturerat om missbruk och beroende ................. 147
Att utreda konsekvenserna av missbruket ................................. 149
Att uppmrksamma nr barn kan fara illa .......................... 151
Anmlningsskyldighet .................................................................... 151
10
Innehll
10. Samarbetssamtal ............................................................................. 155
Kommunens skyldighet ................................................................. 155
Ansvarig kommun ............................................................................ 156
Avgift ................................................................................................... 157
Vntetid .............................................................................................. 157
Samtalsledaren .................................................................................. 158
Kompetens ......................................................................................... 158
Fortbildning och vidareutbildning ................................................. 160
En eller tv samtalsledare ............................................................... 160
Syftet med samarbetssamtal ..................................................... 161
Vad skiljer samarbetssamtal frn familjerdgivningssamtal? 161
Samarbetssamtal vid familjerdgivningen .................................... 161
Sekretess ............................................................................................ 162
Metod ..................................................................................................... 163
Motivation ........................................................................................ 163
Inytande frn olika teorier och erfarenheter ......................... 163
Ramen fr samarbetssamtalen ...................................................... 163
Avbrytande av samarbetssamtal ................................................... 165
Strukturen i samarbetssamtalet .................................................... 165
Samarbetssamtal initierade av domstol ............................... 168
Samarbetssamtal nr det frekommit vld eller andra
problem................................................................................................. 169
Nr samarbetssamtal kan ifrgasttas ......................................... 169
Enskilda samtal .................................................................................. 169
Srskilda tgrder fr samtalen ................................................... 171
Srskilda krav p samtalen.............................................................. 171
Att uppmrksamma om barn far illa ............................................ 173
Kontakten med barnet .................................................................. 173
verenskommelser ......................................................................... 174
Uppfljningssamtal .......................................................................... 174
Dokumentation ................................................................................. 175
11
Innehll
Samfrstndslsningar vid domstol ........................................ 176
Medling .................................................................................................. 176
11. Avtal ....................................................................................................... 179
Kommunens skyldighet ................................................................. 179
Avgift ................................................................................................... 180
Utredarens kompetens ................................................................... 181
Behrig kommun .............................................................................. 181
Socialnmndens prvning ............................................................ 183
Utredningens innehll ...................................................................... 184
Vad r ett interimistiskt avtal? ....................................................... 188
ndring av tidigare dom eller avtal .............................................. 188
Avtalets form ..................................................................................... 188
Avtalets giltighet ............................................................................... 189
Tidsbegrnsade avtal........................................................................ 189
Avtal om vrdnad ............................................................................ 190
Avtal om boende .............................................................................. 190
Avtal om umgnge ........................................................................... 191
Socialnmndens uppgiftsskyldighet ........................................ 193
Dokumentation och frvaring ................................................... 193
Uppfljning .......................................................................................... 194
12. Upplysningar ...................................................................................... 195
Domstolens uppdrag ...................................................................... 195
Tillflle att lmna upplysningar ................................................. 195
Upplysningar infr interimistiskt beslut ............................... 195
Socialnmndens ansvar ................................................................... 197
Att lmna upplysningar till rtten ................................................. 200
Kommunicering ................................................................................. 201
Sekretessregler ................................................................................. 202
12
Innehll
13. Utredningsfrfarandet ................................................................ 203
Socialnmndens ansvar ................................................................. 204
Utredaren ska vara anstlld eller uppdragstagare ..................... 204
Utredningsskyldig kommun ........................................................ 205
Nr frldrarna bor i olika kommuner ....................................... 206
Om en frlder har skyddade personuppgifter ........................ 207
Frlder i utlandet ........................................................................... 207
Utredningstiden ................................................................................ 208
Utredaren ............................................................................................ 208
Utredarens kompetens och kompetensutveckling ................... 208
En eller tv utredare ........................................................................ 211
Utredare av bda knen ................................................................. 211
Utredare som hllit i samarbetssamtal ...................................... 212
Innehllet i utredningen ................................................................ 212
Barnets bsta ..................................................................................... 213
Kontakten med frldrarna ........................................................... 215
Samtal med en ny partner .............................................................. 226
Kontakten med barnet .................................................................... 226
Referenter .......................................................................................... 232
Barnpsykiatrisk/barnpsykologisk bedmning ............................. 234
Registeruppgifter .............................................................................. 235
Avslutande samtal med barnet ...................................................... 236
Avslutande samtal med frldrarna ............................................. 236
14. Utredningsrapporten .................................................................. 239
Att inte strka konikterna ........................................................... 239
Om frldrarna enas under utredningstiden ............................. 239
Sammanfattning i utredningsrapporten ............................... 240
Sakuppgifter ....................................................................................... 240
Handlggningen ................................................................................ 241
Om barnet ........................................................................................... 243
Om rapporten rr era barn ........................................................ 243
13
Innehll
Sammanfattande bild........................................................................ 243
Ingen kontakt med barnet .............................................................. 244
Nuvarande situation och viktiga tidigare hndelser ................. 244
Barnets instllning ............................................................................ 244
Om frldrarna ................................................................................. 245
Frldrarnas beskrivning av barnet och frldraskapet .......... 245
Frldrarnas syn p frgan om vrdnad,
boende och umgnge ...................................................................... 246
Problem hos frldrarna ................................................................ 246
Referenspersoner ............................................................................. 246
Registeruppgifter ............................................................................. 246
Utredarens analys och bedmning .......................................... 247
Riskbedmning.................................................................................. 248
Barnets behov av en nra och god kontakt med frldrarna 250
Barnets vilja ....................................................................................... 250
I utredarens bedmning br ocks ing .................................... 251
Att skapa och prva hypoteser ..................................................... 251
Frslag till beslut .............................................................................. 251
Dokumentation ................................................................................. 252
Kommunicering ................................................................................ 253
Tolkning och versttning ............................................................ 254
Att bli kallad som vittne i rtten .............................................. 254
Uppfljning .......................................................................................... 255
15. Umgngesstd och kontaktperson .................................... 257
Umgngesstd ................................................................................... 257
Barnets behov r avgrande fr rttens beslut ....................... 257
Frordnandet gller fr viss tid .................................................... 258
Inhmta yttrande .............................................................................. 259
Socialnmnden utser viss person ................................................. 260
Uppfljning ......................................................................................... 263
Dokumentation ................................................................................ 264
14
Innehll
Kontaktperson vid umgnge ....................................................... 264
Socialnmndens ansvar ................................................................... 264
Handledning ....................................................................................... 266
Uppfljning ......................................................................................... 266
Dokumentation ................................................................................ 266
16. Sekretess .............................................................................................. 267
Huvudregeln inom socialtjnsten ............................................. 267
Sekretess mellan myndigheter .................................................. 268
Sekretess mellan sjlvstndiga verksamhetsgrenar ................... 268
Vad som bryter sekretessen ....................................................... 268
Uppgiftsskyldighet ............................................................................ 268
Mjlighet att lmna ut uppgifter.................................................... 269
Samtycke ............................................................................................ 270
Generalklausulen .............................................................................. 271
Parts rtt till insyn i ett rende ................................................. 272
P parts eget initiativ ....................................................................... 272
Kommunikationsprincipen ............................................................. 272
Utlmnande av akter ...................................................................... 274
17. Handlggning och dokumentation .................................... 275
Socialtjnstens dokumentationsskyldighet ......................... 275
Syftet med dokumentationen .................................................... 275
Vad ska dokumenteras? ................................................................ 276
Respekt fr den enskildes integritet ............................................ 277
Den enskildes rtt till insyn i dokumentationen ....................... 277
Rttelse av skrivfel och andra frbiseendefel ..................... 278
Gallring .................................................................................................. 279
D ngon av parterna har skyddade personuppgifter .... 279
Sekretessmarkering ......................................................................... 280
Kvarskrivning ..................................................................................... 281
Fingerade personuppgifter ............................................................. 282
15
Innehll
Att leva med skyddade personuppgifter ..................................... 283
Kontaktfrbud................................................................................... 285
Skyldighet att underrtta socialnmnden om kontaktfrbud . 286
Jv ...................................................................................... 286
18. Samverkan ......................................................................................... 289
Att uppmrksamma nr barn kan fara illa .................... 289
Samverkan med rttsvsendet ....................................... 290
Effektivisering av rttsprocessen ................................................... 290
19. Verkstllighet och verklagande ........................................... 293
Allmnt om verkstllighet .............................................. 293
Behrig domstol ............................................................................... 293
Verkstllighet av domstolsavgrande eller av socialnmnden
godknt avtal ..................................................................................... 293
Verkstllighet av veryttning av barn till vrdnadshavare utan
domstolsavgrande eller av socialnmnden godknt
avtal .................................................................................................... 294
Verkstllighet av umgnge med annan n frlder .................... 294
Medling .............................................................................. 295
Allmnt om domstolens prvning i ett verkstllig- ...... 297
hetsrende ........................................................................ 297
Domstolen kan vgra verkstllighet ............................. 297
Om verkstlligheten r ofrenlig med barnets bsta ska
domstolen vgra verkstllighet...................................................... 298
Vgran av verkstllighet vid veryttning nr det behvs en
prvning av vrdnadsfrgan mm ................................................... 300
Domstolen kan vid verkstllighet jmka villkor vid utvande av
umgnge ............................................................................................. 301
Tvngsmedel vid verkstllighet ...................................... 301
Vite .................................................................................... 302
Frelggande om vite ...................................................................... 302
Utdmande av vite ........................................................................... 302
Polishmtning .................................................................. 302
16
Innehll
Polishmtning vid verkstllighet av vrdnad och boende eller
verlmnande av barn ..................................................................... 304
Polishmtning vid verkstllighet av umgnge .............................. 304
Verkstllighet genom polismyndighetens frsorg vid
tillflliga och omedelbara omhndertaganden i
samband med verkstllighet ........................................................... 304
Omhndertaganden i samband med verkstllighet ........ 305
Tillflligt omhndertagande i samband med verkstllighet ..... 305
Omedelbart omhndertagande i samband med
verkstllighet ..................................................................................... 306
Domstolens handlggning av verkstllighetsrenden .... 306
Domstolens sammansttning vid avgrande av
verkstllighetsrenden och samordning av handlggning
av ml och rende ............................................................................ 306
Hrande av barn infr rtten ........................................................ 307
verklagande, omprvning, inhibition ......................................... 307
Omprvning av beslut om verkstllighet .................................... 308
Inhibition ............................................................................................ 308
Barn som olovligen frs bort eller hlls kvar i Sverige
eller i utlandet ................................................................................... 309
veryttning av barn enligt Haagkonventionen ........................ 309
Barnet har olovligen frts till eller hlls kvar i Sverige ............ 310
Barnet har olovligen frts bort eller hlls kvar i utlandet ...... 310
Hinder fr veryttning enligt Haagkonventionen ................... 311
Medling i veryttningsrenden .................................................... 311
1996 rs Haagkonvention ............................................................... 312
Bryssel II-frordningen ................................................................... 313
Europardskonventionen ................................................................ 315
De nordiska lnderna ...................................................................... 315
20. Uppfljning och utvrdering ................................................... 317
Kvalitetssystem ................................................................................. 317
Processer och rutiner ..................................................................... 318
Samverkan .......................................................................................... 318
17
Innehll
Uppfljning fr de enskildas och fr verksamhets-
utvecklingens skull ........................................................................... 319
Vilket resultat fr det vi gr fr barnen och fr
frldrarna? ...................................................................................... 319
Gr vi vrt arbete p bsta stt? ................................................. 319
Gr vi rtt saker? ............................................................................ 320
Referenser .................................................................................................. 323
Socialstyrelsens handbcker och publikationer ................ 327
Statens offentliga utredningar ........................................................ 328
Departementsserien ........................................................................ 328
Utskottsbetnkande ......................................................................... 328
Propositioner .................................................................................... 328
Bilaga 1 Rttsfall ..................................................................................... 331
Bilaga 2 Justitieombudsmannen .................................................... 335
Publicerade beslut ........................................................................... 335
Opublicerade beslut ........................................................................ 342
Sakregister ................................................................................................. 359
Frkortningar
ASI Addiction Severity Index
AUDIT Alcohol use disorders identifcation test
BBIC Barns behov i centrum
BrB Brottsbalken (1962:700)
Br BrottsIrebyggande rdet
BUP Barn- och ungdomspsykiatri
BVC Barnavrdscentral
DOK Docusate
Ds Departementsserien
DUDIT Drug use disorders identifcation test
EBP Evidensbaserad praktik
EU Europeiska unionen
FB Frldrabalken (1949:381)
FL Frvaltningslagen (1986:223)
FN Frenta nationerna
FV Frordningen (2006:467) om verkstllighet av vrdnadsavgranden
HD Hgsta domstolen
HSL Hlso- och sjukvrdslagen (1982:763)
JO Justitieombudsmannen
Kap. Kapitel
KL Kommunallagen (1991:900)
LSS Lagen (1993:387) om std och service till vissa Iunktionshindrade
LU Lagutskottet
LVU Lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd av unga
NJA Nytt juridiskt arkiv
OSL OIIentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Prop. Regeringens proposition
RB Rttegngsbalken (1942:740)
RH RttsIall Irn hovrtterna
RA Regeringsrttens rsbok
SFB SocialIrskringsbalken (2010:110)
SFS Svensk IrIattningssamling
SKL Sveriges Kommuner och Landsting
SoF SocialtjnstIrordningen (2001:937)
SoL Socialtjnstlagen (2001:453)
SOSFS Socialstyrelsens IrIattningssamling
SOU Statens oIIentliga utredningar
UD Utrikesdepartementet
19
1. Barnets bsta
Barnkonventionen
Vid alla tgrder som rr barn, vare sig de vidtas av oIIentliga eller pri-
vata sociala vlIrdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter
eller lagstiItande organ, ska barnets bsta komma i Irmsta rummet (arti-
kel 3 i FN.s konvention om barnets rttigheter).
FN:s konvention om barnets rttigheter, den s kallade barnkon-
ventionen, kan beskrivas som ett etiskt grunddokument som uttrycker
vrldssamIundets syn p barn och ungdomar i vr tid. Barnkonven-
tionen kan sgas utgra vr tids samhlleliga barnperspektiv. Kon-
ventionens grundsyn som innebr varje barns rtt att utan diskrimine-
ring I sina rttigheter respekterade, principen om barnets bsta, vik-
ten av att lyssna till barnet och alla barns rtt till liv och utveckling,
Iormar en hllning till barn p det internationella planet. Det krav
barnkonventionen stller p vrldens stater r att detta Irhllnings-
stt, detta barnperspektiv, ska genomsyra alla beslut som rr barn.
1
EIter beslut i riksdagen i juni 1990 ratifcerade Sverige, som ett av de
Irsta lnderna i vrlden, konventionen. DreIter har praktiskt taget alla
lnder i vrlden anslutit sig.
Enligt barnkonventionen har alla barn medborgerliga, politiska, eko-
nomiska, sociala och kulturella rttigheter.
Barnkonventionen ingr i ett system av andra konventioner och de-
klarationer om mnskliga rttigheter som antagits av FN. Konventionen
i sin helhet r emellertid inte svensk lag, eItersom konventionen inte r
inkorporerad i svensk lagstiItning. I stllet Ir inkorporering har i Sverige
metoden att transIormera bestmmelserna i konventionen valts. Detta
innebr att de delar av konventionen som behver inIrlivas med svensk
rtt omarbetas till svensk IrIattningstext. Barnkonventionen r allts inte
direkt tillmplig rtt i Sverige och domstolarna r inte bundna av konven-
tionens regler som av svensk lag.
Barnets bsta i barnkonventionen
FN:s barnrttskommitte har lyIt Iram artikel 3, om att barnets bsta ska
1
Barnets bsta i Irmsta rummet FN:s konvention om barnets rttigheter Irverkligas i
Sverige. Huvudbetnkande av Barnkommitten, (SOU 1997:116) s. 137138
20
1. Barnets bsta
komma i Irmsta rummet vid alla tgrder som rr barn, som en av kon-
ventionens grundlggande principer tillsammans med artikel 2 att alla
barn har samma rttigheter och lika vrde, artikel 6 att alla barn har rtt
till liv och utveckling och artikel 12 att alla barn har rtt att sga sin
mening och I den respekterad. Tolkningar av begreppet, barnets bsta,
kan inte g Ire eller sidostta ngon av de andra enskilda rttigheterna
som garanteras i konventionens vriga artiklar. Begreppet Ir srskild be-
tydelse i situationer dr andra mer specifka bestmmelser i konventionen
inte kan tillmpas. I artikel 3 betonas att svl regeringar som oIIentliga
och privata organ nr de vidtar tgrder mste skerstlla att konsekven-
serna Ir barnen r sdana att barnens bsta kommer i Irmsta rummet.
Av Iormuleringen i artikel 3 Iramgr tydligt att barnets bsta alltid ska
sttas i Irmsta rummet. Den engelska texten innehller Irasen the best
interests of the child shall be a primarv consideration. Uttrycket a pri-
marv consideration har versatts till komma i Irmsta rummet. Med
ordet consideration betonas att barnets bsta i alla situationer som berr
barn alltid ska vervgas. Barnets situation, behov och intressen ska allts
alltid beaktas i beslutsIattandet. I de Iall d man lter andra intressen vga
tyngre, krvs att beslutande myndigheter kan visa att en sammanvgning
har gjorts av relevanta intressen i det enskilda Iallet. Barnkonventionen
krver ocks att beslutande myndigheter s lngt det r mjligt har Ir-
skrat sig om att barnets bsta har kommit med och redovisats i besluts-
processen.
2
Betnkandet Barnets bsta i frmsta rummet FN.s konvention om
barnets rttigheter frverkligas i Sverige redovisar en metod som presen-
terats av den brittiske Iamiljerttsexperten John Eekelaar. Metoden inne-
br att det i huvudsak fnns tv stt att avgra vad som r barnets bsta:
Objektivt perspektiv: en beslutsIattare gr bedmningar av vad som
grundas p Iorskning och beprvad erIarenhet.
Subjektivt perspektiv: det berrda barnet Ir ge uttryck Ir vad som r
hans eller hennes bsta.
Det bsta underlaget Ir att avgra vad som r barnets bsta Ir man, en-
ligt metodens Iresprkare, genom att kombinera dessa bda perspektiv.
3
Barnets bsta i frldrabalken
Av 6 kapitlet Irldrabalken, FB, Iramgr bland annat att barnets bsta
ska vara avgrande Ir alla beslut om vrdnad, boende och umgnge. Nr
en bedmning av vad som r det bsta Ir barnet grs ska srskilt avse-
2
SOU 1997:116 s. 129
3
SOU 1997:116 s. 133134
21
1. Barnets bsta
ende Istas vid risken Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts
Ir vergrepp, att barnet olovligen Irs bort, hlls kvar eller annars Iar illa
och vid barnets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna
(6 kap. 2 a FB).
I bestmmelsen markeras att barnets bsta ska vara avgrande Ir alla
beslut om vrdnad, boende och umgnge. Det innebr att det inte fnns
ngra andra intressen som kan g Ire barnets bsta, till exempel rttvisa
mellan Irldrarna eller en Irlders behov av kontakt med barnet. ven
om annan hnsyn kan fnnas med i vervgandena, r det barnets bsta
som slutligen ska vara bestmmande Ir beslutet. Det gller svl Ir
domstolens avgrande som Ir socialnmndens beslut att godknna eller
inte godknna ett avtal som Irldrarna trIIar om vrdnad, boende eller
umgnge.
4
Barnets bsta i socialtjnstlagen
Nr tgrder rr barn ska det srskilt beaktas vad hnsynen till bar-
nets bsta krver. Med barn avses varje mnniska under 18 r (1 kap.
2 socialtjnstlagen (2001:453), SoL). Bestmmelsen gller Ir t-
grder som rr barn inom socialtjnstens omrde. SyItet med den-
na bestmmelse r att strka barnets stllning. Av Irarbetena Iram-
gr ocks att barnets bsta inte alltid r avgrande Ir vilket be-
slut som Iattas, men det ska alltid beaktas, utredas och redovisas.
5
Det innebr att vid en intressekonfikt mste barnets intresse ha Iretrde
och att barnets situation br uppmrksammas ven i andra sammanhang
n vid stllningstaganden direkt Ir ett barn, till exempel nr Irldrar
vnder sig till socialtjnsten med en anskan om ekonomiskt bistnd till
Iamiljen.
6
Barnets bsta Barnombudsmannen
Barnombudsmannen lyIter Iram att barnets bsta r ett dynamiskt be-
grepp som ska utg Irn varje enskilt barn. Det enskilda barnet mste
gras synligt och sttas i Iokus Ir att barnets bsta ska kunna tillvaratas.
Bedmningen av vad som r barnets bsta i det enskilda Iallet ska bygga
p kunskap och beprvad erIarenhet i kombination med en bedmning av
det enskilda barnets livssituation. Barnombudsmannens uppIattning r att
barnets bsta bara kan uppns i en process dr barnet sjlvt ges mjlighet
4
Regeringens proposition 1997/98:7 Jrdnad, boende och umgnge s. 104, Regeringens proposition
2005/06:99 Nva vrdnadsregler s. 85
5
Regeringens proposition 1996/97:124 ndring i socialtfnstlagen s. 98100
6
Prop. 1996/97:124 s. 100, (se ven prop. 1997/98:7, prop. 2005/06:99)
22
1. Barnets bsta
att ge sin syn p det beslut som ska Iattas. Barnets bsta tolkas oIta p
ett stt som stter Irldrarnas, inte barnets, intressen i Irmsta rummet.
Det r barnets bsta som ska styra tillmpningen av Irldrabalken, inte
Irldrarnas nskeml och behov, och drIr r det viktigt att socialtjns-
temn och domare Ir Iortlpande utbildning om barn och barns behov.
ven de juridiska ombud som arbetar med Iamiljertt mste ha goda kun-
skaper om barns utveckling och srskilda behov, exempelvis Ir att kunna
hjlpa Irldrar att utIorma verenskommelser som r till barnets bsta.
7
Barns perspektiv, barns behov och barns bsta r begrepp som r svra att
defniera. Begreppen r inte entydiga och innebrden av dem varierar be-
roende p person, situation och sammanhang. Tidsaspekten, vrderingar i
samhllet och ny kunskap om barn r ocks Iaktorer som pverkar synen
p vad som r barns bsta.
Detta ger bde utrymme Ir tolkningsmjligheter i varje enskilt beslut
och risk Ir att begreppet barnets bsta kan bli till intet Irpliktigande.
A andra sidan ger fexibiliteten strre utrymme Ir att ta hnsyn till det
enskilda barnet och barnets egen sikt. En vgledning Ir att kunna tolka
vad som r barnets bsta ges vid en sammanvgning av barnkonventio-
nens, samhllets, Iorskningens, barnets egen, ntverkets och beslutsIat-
tarens defnition av innebrden i begreppet.
8
Barnkommitten anser att i en bedmning av vad som r barnets bsta
br kunskap Irn vetenskap och beprvad erIarenhet kombineras med att
barn sjlva kommer till tals, s att deras synpunkter kan vgas in i beslutet.
9
Som underlag Ir en bedmning av vad som r barnets bsta behvs sle-
des bde ett generellt och ett individuellt perspektiv.
Barnperspektiv
Kommitten mot barnmisshandel beskrev tre olika Iormer av barnperspek-
tiv: det vuxna barnperspektivet, samhllets barnperspektiv och barnets
eget perspektiv. Vuxna kan aldrig riktigt se verkligheten utiIrn ett barns
perspektiv, utan kan bara ha ett vuxet barnperspektiv prglat av egna
barndomserIarenheter, kunskaper samt det kulturella sammanhanget.
I varje samhlle fnns ett kollektivt barnperspektiv, grundat p samlade
7
Barnets bsta Barnombudsmannens svnpunkter p frgor om vrdnad, boende och umgnge (BR
2005:06)
8
Barnmisshandel Att frebvgga och tgrda. Slutbetnkande av Kommitten mot barn misshandel
(SOU 2001:72) s. 96 I.
9
SOU 1997:116 s. 135
23
1. Barnets bsta
kunskaper och vrderingar, kultur och synstt om barns och ungas rt-
tigheter och behov. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv p sig sjlvt
och sin situation, beroende p vad det ser, upplever och knner i den so-
ciala milj dr det befnner sig.
10
Ett grundlggande element i samtliga dessa barnperspektiv mste vara
respekten Ir barnets Iulla mnniskovrde och integritet.
11
Barnkommitten menade att barnperspektiv kan betyda att se olika be-
slutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill sga att se med barns gon.
12
Det handlar om att Irska ta reda p hur barn uppIattar och upplever sin
situation och eventuella Irndringar. Det rcker allts inte med att gra
ngonting som man som vuxen anser vara till barnets bsta. Ett barn-
perspektiv innebr att man stter sig in i och Irsker Irst barns eller
ungdomars situation. Just Irstelsen r central och en Irutsttning Ir
att kunna vidta tgrder Ir barnets bsta. Drmed inte sagt att Irstelsen
alltid behver betyda ett accepterande. Att byta perspektiv, att se vrlden
med andras gon, Irutstter dock Irmga att stta grnser Ir sin inle-
velse, s att man inte helt anammar barnets eller tonringens vrld. Det
r ytterst den vuxna som mste Iatta beslut och ta ansvar Ir detta utiIrn
sina kunskaper och erIarenheter.
13
Att ha ett barnperspektiv innebr att man ser barnet som expert p
sin egen situation. Ingen vet bttre hur det r att vara Iem r n en Iemr-
ing. Detta betyder att det inte bara fnns ett barnperspektiv. En Iemrings
vrld r inte densamma som en sextonrings. Ett barnperspektiv skiljer
sig allts Irn ett ungdomsperspektiv.
Att ha ett barnperspektiv i beslutsIattandet innebr ocks att man noga
analyserar vilka Iljder ett beslut kan I Ir ett enskilt barn.
14
Barnper-
spektivet kan ibland st i motsatsIrhllande till ett vuxenperspektiv.
Barn kan dock inte ses som isolerade Irn sina Irldrar och omvnt. Vid
en intressekonfikt mellan barnet och de vuxna mste barnets intresse ha
Iretrde.
15
Barnets rttigheter och behov
Barn har rtt till omvrdnad, trygghet och god Iostran. Barn ska behand-
las med aktning Ir sin person och egenart och Ir inte utsttas Ir kropps-
lig bestraIIning eller annan krnkande behandling (6 kap. 1 FB). Av 6
10
SOU 2001:72 s. 93 I.
11
SOU 2001:72 s. 93 I.
12
SOU 1997:116 s. 138
13
SOU 1997:116 s. 137 I.
14
SOU 1997:116 s. 137 I.
15
Prop. 1996/97:124 s. 100
24
1. Barnets bsta
kap. 2 andra stycket FB Iljer att den som har vrdnaden om barnet
ocks har ett ansvar Ir barnets personliga Irhllande och ska se till att
behoven enligt 1 tillgodoses. Barnet ska enligt bestmmelsen ocks I
tillsyn i Irhllande till lder och mognad samt mjlighet till utbildning
och Irsrjning.
Av det Iljer att barnet har rtt till svl Iysisk som psykisk omsorg.
Den Iysiska omsorgen gller barnets materiella behov, tillgng till bostad
och uppehlle samt utbildning eIter egna nskeml, behov och Irutstt-
ningar. Minst lika viktigt r det att se till barnets psykiska och sociala be-
hov. I barnets rtt till trygghet ligger bland annat att I leva under stabila
Irhllanden och att ha ngon att lita p. I den psykiska omsorgen ingr
ven att barnet Ir en god Iostran, Ir lra sig att stta grnser Ir sitt
handlande och att ta ansvar. Rtten till en god vrd och Iostran innebr
ocks att barnet Ir knna att det behvs och att det Ir prva sin Irmga
och utveckla sina inneboende resurser, Ir att eIter hand Irigra sig Irn
sitt beroende av vrdnadshavarna.
16
Barnet behver lra sig att ta ansvar och Iatta beslut.
17
Barnet behver
I mjlighet att knslomssigt och socialt trna sig i samspel med andra
barn och med vuxna. Barnets milj ska tillgodose dess olika behov av
stimulans.
Barnets rtt att behandlas med aktning Ir sin person och egenart inne-
br att det ska visas hnsyn och respekt Ir individuella egenskaper och
srdrag. Barnet har med stigande lder rtt till ett allt starkare integritets-
skydd. Barnets rtt till ett privatliv och skydd mot insyn kan dock av na-
turliga skl inte vara absolut. Inskrnkningar mste tlas och accepteras
Ir att vrdnadshavarna ska kunna Iullgra sin tillsynsskyldighet. Vrd-
nadshavarna kan till exempel behva genomska barnets privata tillh-
righeter eller till och med ppna brev som har adresserats till barnet, om
det behvs Ir att skingra eller I bekrItat misstankar om att barnet deltar
i ngot som kan vara skadligt Ir barnet eller p annat stt r olmpligt.
18
Att ett barn inte Ir utsttas Ir kroppslig bestraIIning eller annan krn-
kande behandling innebr att alla Iormer av kroppslig bestraIIning (aga)
r Irbjudna, 6 kap. 1 FB, se ven 3 kap. 5 brottsbalken, BrB. Det
innebr att inga Iormer av vld Ir vara ett medel i barnets Iostran. Barnet
Ir inte tillIogas kroppsskada eller smrta ven om strningen r helt lind-
rig eller hastigt vergende. Det innebr att ven ltta slag och luggningar
r otilltna. Det r endast anvndandet av vld i bestraIIningssyIte som
16
Regeringens proposition 1981/82:168 Jrdnad och umgnge m.m., s. 59 I.
17
Prop. 1981/82:168 s. 59
18
Prop. 1981/82:168 s. 60
25
1. Barnets bsta
avses, det vill sga tgrder som riktas mot barnet Ir ngot som barnet
har gjort eller underltit att gra. Frldrarna mste dock kunna Iullgra
sina skyldigheter att ha uppsikt ver barnet, srskilt nr det r litet. Det
kan medIra att en Irlder behver lyIta eller rycka undan barnet Ir att
hindra det Irn att gra sig illa eller skada andra personer. Bestmmelsen
i Irldrabalken Irbjuder ocks psykisk bestraIIning (krnkande behand-
ling). Atgrder som kan skapa ngest hos barnet kan vara att beteckna
som otillten krnkning.
19
Att hota barnet kan vara ett sdant exempel.
Frbudet riktar sig mot sdan behandling som innebr Iara Ir barnets
personlighetsutveckling som att Irljliga eller Irysa ut det.
20

Barns behov i centrum (BBIC) r ett handlggnings och dokumenta-
tionssystem Ir utredning, planering och uppIljning inom den sociala
barnavrden. SyItet r att strka barnets stllning, ka samarbetet runt
barnet mellan Irldrar, ntverk, vrdgivare och socialtjnst, bidra till
kad rttsskerhet Ir barn och Irldrar samt skapa en systematik i soci-
altjnstens arbete s att handlggning och insatser lttare kan Iljas upp.
21
BBIC-modellen bygger p att ett barns situation pverkas av svl bar-
nets personliga Irutsttningar som Irldrarnas Irmga och det samhl-
le och den kulturella milj dr barnet vxer upp. Faktorer som pverkar
barnets utveckling r bland annat samspelet mellan barnet, Irldrarna
och Irutsttningar i Iorm av Iamiljens ntverk, boende, arbetssituation,
ekonomi, Iamiljens sociala integrering samt resurser i den nrmaste om-
givningen.
22
Barns utvecklingsmssiga behov kan enligt BBIC beskrivas utiIrn sju
behovsomrden: hlsa, utbildning, knslo- och beteendemssig utveck-
ling, identitet, Iamilj och sociala relationer, socialt upptrdande samt ut-
veckling i att klara sig sjlv, det vill sga egen omvrdnad. De olika
behovsomrdena kan samverka med och pverka varandra. Barn behver
utveckla stabila, krleksIulla och sunda relationer. De behver trygga och
stabila relationer till Irldrar eller andra vrdare i Irldrars stlle som
kan Irst och ge villkorsls krlek. Barnets situation i Iamiljen och bar-
nets relationer pverkar mjligheten att utveckla en positiv sjlvbild och
en god sjlvknsla, en knsla av tillhrighet och acceptans samt en em-
patisk Irmga. Med tiden blir oberoende och autonomi allt viktigare Ir
barnet, och drmed ven till exempel relationer till kamrater.
23
19
Regeringens proposition 1978/79:67 Om frbud mot aga s. 78
20
Prop. 1978/79:67 s. 8
21
Grundbok barns behov i centrum BBIC, Socialstyrelsen (2006)
22
23
26
1. Barnets bsta
24
i renden som gller vrdnad,
boende och umgnge
Det fnns en vergripande bestmmelse om att barnets bsta ska vara av-
grande i alla beslut som rr vrdnad, boende och umgnge (6 kap. 2 a
Irsta stycket FB). Det gller svl Ir domar och beslut av domstol som
Ir beslut av socialnmnden att godknna eller inte godknna avtal som
Irldrarna trIIat.
25
Fr att barns bsta ska kunna tas till vara, behver
varje barn gras synligt och sttas i Iokus.
I Irarbetena konstateras att det numera rder allmn enighet om att
barnets bsta ska st i centrum vid all lagstiItning som nra berr barn.
26

Principen om barnets bsta i artikel 3 i barnkonventionen ska tillmpas
p alla omrden. Som Iramgr ovan ska barnets bsta g Ire alla andra
intressen nr det gller Irgor om vrdnad, boende och umgnge. BetrI-
Iande dessa Irgor fnns det sledes inte ngra andra intressen som kan
ta ver.
Preciseringen i Irarbetena av barnets rttigheter kan i Irsta hand ses
som en vgledning till Irldrarna om vad som r viktigt i deras Iostran
av barnen, men ocks som en vgledning Ir domstolen i tvister om vrd-
nad, boende och umgnge. Domstolen br vlja den lsning som bst kan
antas Irmja att barnets rttigheter blir tillgodosedda.
27
Nr domstolen och socialnmnden bedmer vad som r bst Ir barnet
vad gller vrdnad, boende och umgnge ska de Ista avseende srskilt
vid risken Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp
eller att barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar eller annars Iar illa och
barnets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna (6 kap.
2 a andra stycket FB). Sdana omstndigheter Ir aldrig glmmas bort
vid bedmningen. Dremot behver de inte ndvndigtvis betyda mer n
andra viktiga Irhllanden i ett enskilt Iall.
28
Vid bedmningen av vad som r barnets bsta ska ven hnsyn tas till
barnets vilja. Barnens vilja tillmttes dock inte betydelse i ett rende dr
det Irelg en s svr och djup konfikt mellan Irldrarna att det inte var
mjligt Ir dem att samarbeta om barnen som var sju och nio r. Modern
tilldmdes ensam vrdnad d det ansgs vara det bsta Ir barnen.
29
Ett
annat rende rrde ett trettonrigt barn. Hovrtten utgick i sin motivering
Irn det individuella Iallet och Iramhll att barnet i utredningen uttryckt
24
Se ven Ryrstedt E. SvJT 2009 s. 10131037
25
Prop. 2005/06:99 s. 85
26
Prop. 1997/98:7 s. 34 och 104
27
Prop. 1981/82:168 s. 22
28
Prop. 1997/98:7 s. 105
29
NJA 2000 s. 345
27
1. Barnets bsta
att det var krngligt och invecklat att Iundera runt vrdnaden. Barnet an-
sg att det var bst om Irldrarna var verens och knde sig lite osker
med en vrdnadshavare. Barnet hade en nskan att byta skola. En av Ir-
ldrarna motsatte sig detta. Rtten ansg att det bsta Ir barnet var Iort-
satt gemensam vrdnad.
30
Vid bedmningen av om vrdnaden ska vara gemensam eller anIrtros
t en av Irldrarna ska rtten Ista avseende srskilt vid Irldrarnas
Irmga att samarbeta i Irgor som rr barnet (6 kap. 5 andra stycket
FB). Hgsta domstolen (HD) ansg i ett rende om ett trerigt barn, att
gemensam vrdnad kan vara oIrenligt med barnets bsta nr det fnns
brist p Irtroende Ir den andra Irldern. Bristande vilja eller Irmga
att vara fexibel och jmka samman sin uppIattning med den andra Ir-
ldern r andra tecken p att gemensam vrdnad r olmplig. HD kon-
staterade i den individuella bedmningen att parterna haIt konfikter av
olika slag och omIattning sedan barnet Iddes, som de inte kunde lsa
p egen hand. Bland annat utIormningen av deras yrkanden illustrerade
deras samarbetsproblem. Den utredning som genomIrts tog sikte p Ir-
ldrarnas relation, Irldrarnas beskrivning av barnet och att utredaren
iakttagit barnet tillsammans med respektive Irlder (barnet var d 1,5
r) Modern tilldmdes ensam vrdnad och Iadern umgnge.
31
I ett annat
rende ansgs gemensam vrdnad inte vara Irenligt med barns bsta.
Modern hade dmts Ir Irsk till drp p Iadern. Fadern hade Irklarat
att han inte kunde tnka sig att ha ngon som helst direkt kontakt med
modern. Fadern tilldmdes vrdnaden om barnen, tv och sex r gamla.
32
Ocks den upprkning av barnets grundlggande rttigheter, som tidi-
gare nmnts och som grs i 6 kap. 1 FB kan vara till hjlp vid bedm-
ningen.
33
Ett barn har enligt lagrummet rtt till omvrdnad, trygghet och
en god Iostran och ska behandlas med aktning Ir sin person och egenart.
Kroppslig bestraIIning eller annan krnkande behandling Ir inte Ire-
komma. Frutom dessa Iaktorer har ett antal presumtioner utarbetats i
praxis av vad som generellt har ansetts vara bra Ir barn. Det presumeras
exempelvis att det r viktigt att ge barn kontinuitet och s lngt mjligt
oIrndrade levnadsIrhllanden. Det anses i allmnhet inte vara till bar-
nets bsta att splittra en syskonskara, utan syskon ska ges mjlighet att
vxa upp tillsammans.
34
Vad som r bst Ir barnet mste avgras i varje enskilt Iall utiIrn en
30
RH 2007:42
31
NJA 2007 s. 382
32
NJA 2006 s. 26
33
Prop. 2005/06:99 s. 40
34
Dahlstrand L. (2004)
28
1. Barnets bsta
bedmning av de individuella Irhllandena. Bedmningen ska bygga p
kunskap och beprvad erIarenhet i kombination med att barnet sjlvt Ir
komma till tals.
35
Ett avgrande om vrdnad, boende och umgnge bygger
p en prognos Ir Iramtiden. En sdan prognos ska sledes inneIatta bde
en bedmning av de aktuella Irhllandena samt dessutom sannolikheten
Ir att dessa Irhllanden inte kommer att Irndras inom en verskdlig
Iramtid. Prvningen av vad som r barnets bsta ska dessutom gras med
utgngspunkt i omstndigheterna i det enskilda Iallet och utiIrn just det
barn som processen handlar om.
36
Se ven kapitlet Utredningsrapporten.)
De aspekter av barnets bsta som lyIts Iram i lagtexten ger inte n-
gon heltckande beskrivning, utan hnsyn Ir tas till allt som rr barnets
Iysiska och psykiska vlbefnnande och utveckling. Lagen anger endast
ramarna Ir vad som kan anses vara det bsta, Ir att inte den fexi-
bilitet som krvs vid bedmningen av varje enskilt barns situation ska
g Irlorad.
37
De grundlggande rttigheterna vgleder och Iungerar som
utgngspunkt ocks Ir socialtjnsten, till exempel i kontakten med Ir-
ldrar och barn, vid samarbetssamtal, vid godknnande av avtal och i
utredningar.
Barn och separationer
Frldrarnas betydelse Ir barn understryks i de festa utvecklingspsyko-
logiska teorier och har starkt std i Iorskningen. Frldrarnas pverkan p
barnet och barnets behov av sina Irldrar r grundlggande och avgran-
de Ir barnets utveckling. Frldrarnas separation innebr alltid en dra-
matisk Irndring Ir ett barn hela levnadssituationen ndras. Srskilt
svrt blir det Ir barnet om Irldrarna r i svr konfikt med varandra.
Hur Irgorna om vrdnad, boende och umgnge n lses r risken stor
att det blir en Irlust Ir barnet, med mindre tillgng till den ena eller bda
Irldrarna jmIrt med om Iamiljen hade Iortsatt att leva tillsammans.
Till detta kommer den lojalitetskonfikt som separationen nstan alltid
innebr, eItersom barnet p ett eller annat stt hamnar i en situation dr
det mste ta stllning till och Irska vara rttvis mot bda Irldrarna.
Barnet upplever oIta bde att Irldrar sviker och att barnet sjlvt sviker
ngon av Irldrarna. Hur barnet n gr s kan det bli Iel.
Inte sllan tar barnet p sig skuld Ir att Irldrarna brkar och inte
kan komma verens. Om Irldrarna r oense Ir barnet oIta tnka p att
varken uttala sig Ir positivt eller negativt om samvaron med den andra
35
Prop. 2005/06:99 s. 40
36
Dahlstrand L. (2004), se ven RH 1999:74
37
Prop. 1997/98 s. 104
29
1. Barnets bsta
Irldern. De riskerar ocks att anvndas som budbrare mellan Irldrar
som inte kan tala med varandra. Frldrarna vill veta saker om varandras
nya tillvaro vilket sedan ibland kan anvndas i tvisten mellan Irldrarna
och drmed sl tillbaka mot barnet som berttat. Frldrar i konfikt Irs-
ker ibland vnda barnet mot den andra Irldern, genom Irtal och annan
pverkan.
A andra sidan kan Irldrarnas separation mnga gnger ge barnet
en lugnare situation n i ett Irhllande med brk och konfikter. Mnga
Irldrar kan ocks hantera sin separation p ett stt som tar hnsyn till
barnens behov. Barn behver hjlp att Irst varIr skilsmssan intrIIar.
De behver tid att srja och acceptera det Iaktum att Iamiljen kommer att
Irndras. De behver ocks vara delaktiga och I komma med Irslag
om Iramtiden.
En vanlig separation r sledes visserligen smrtsam Ir barnet men
tillhr de livets kriser som barnet normalt r rustat att klara av. De festa
barn terhmtar sig tmligen snabbt, Irutsatt att separationen inte Iljs
av Iortsatta Irldrakonfikter och ett bristIlligt umgnge med den ena
Irldern.
38
En Iorskningsgenomgng visar att det inte r separationen i sig som r
ogynnsam Ir barnen, utan just uppslitande konfikter mellan Irldrarna i
samband med denna.
39
Tmligen Iast Irankrad kunskap visar att osmja,
konfikter och dlig kommunikation mellan Irldrarna r en stark risk-
Iaktor Ir en ogynnsam social och knslomssig utveckling hos ett barn.
40
Barn som saknar eller har ett mycket konfiktIyllt umgnge med den
ena Irldern riskerar att pverkas negativt. Utdragna och htska separa-
tioner innebr ett starkt lidande medan de pgr och riskerar att ge barnet
psykiska problem.
41
Frldrar och samhlle har ett gemensamt ansvar Ir att barnens in-
tressen tas till vara i samband med Irldrarnas separation, s att deras
vlbefnnande och utveckling tryggas. Utdragna strider om vrdnad och
boende, som ger upphov till stark oskerhet hos barnet och placerar det i
centrum Ir de vuxnas konfikter, br s lngt mjligt undvikas.
Barn behver sina frldrar
Barn behver generellt sett ett varaktigt och stabilt Irhllande till bda sina
Irldrar och nra relationer till dem, ven nr Irldrarna lever tskilda.
42
38
SOU 1995:79 s. 324-325
39
Hyden M, Hyden L-C. (2002)
40
Jxelvis boende, Socialstyrelsen (2004)
41
SOU 1995:79 s. 324-325
42
SOU 1995:79 s. 321
30
1. Barnets bsta
Ett barns behov av Irldrarna minskar inte i samband med en separation,
utan det kar snarare.
43
Barn r beroende av att I veta att bda Irldrarna IortIarande lskar
det, och barn mr bst av att I ha kontakt med och trIIa den de inte bor
hos, s mycket de vill. Barn behver I vara stolta ver sina Irldrar
och Ir inte tyngas med nedvrderingar av den ena eller andra Irldern,
skildringar eller antydningar om hennes eller hans allmnna brister, svek
etc.
44
Med stigande lder Ir barnet ett allt strre behov av att Irigra sig
och bli mer sjlvstndigt. Barnet behver Irldrarnas respekt, std och
uppmuntran i detta. D kan Irldrarnas separation bli en komplikation.
45
Barn behver ocks I veta vad som hnder omkring dem, till exempel
att Irldrarna ska fytta isr och hur barnet d ska trIIa sina Irldrar.
Barn behver sin historia, kontakt med Iar- och morIrldrar, mjlighet
att hra berttelser om och sjlva tala om hur de var nr de var mindre och
om hur Iamiljen sg ut d. De mste ocks kunna Irestlla sig sin Iramtid
all planering Ir inte pltsligt upphra p grund av en separation.
Barn riskerar att bli redskap i konikten
Om barnet ska I tillgng till bda sina Irldrar p ett positivt stt krvs
att Irldrarna samarbetar. Om Irldrarna i stllet r fender och strider
om vrdnaden, boendet eller umgnget Ir barnet en svr situation. Barn
har jmIrt med vuxna vanligtvis svrare att upprtthlla goda relationer
till personer som r fentliga mot varandra och kan hamna i allvarliga och
pIrestande lojalitetskonfikter. Att tycka om en Irlder kan Ir barnet
knnas som ett svek mot den andra Irldern.
46
Barn har ett starkt behov att tillIredsstlla Irldrarnas Irvntningar
Ir att I behlla deras krlek. Det betyder bland annat att barn kan kom-
ma att anvndas i Irldrarnas konfikt p olika stt, till exempel som
vapen, slagIlt eller segertroIe.
47
En variant r att barnets handlingar hela
tiden tolkas som stllningstaganden Ir eller emot respektive Irlder och
Irldrarnas konfikt. Drmed kan inte barnet uttrycka sina egna uppIatt-
ningar.
48
Detta kan bli slitsamt nr det gller solidariteten till Irldrarna
och ge mjlighet till utspel. Barnet kan till exempel tvinga Iram olika
Irdelar genom utpressning.
43
Ds 1989:52 Bilaga s. 7-14
44
Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 121-138
45
Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 121-138
46
Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 121-138
47
Ds 1999:57 Bilaga 1 s. 124
48
SOU 1995:79 s. 322
31
1. Barnets bsta
I en koalition hamnar barnet i en Iast knytning till en Irlder och ut-
trycker och agerar ut den Irlderns aggressivitet mot den andra. Genom
att barnet har bda Irldrarna inom sig r det sjlvdestruktivt och kan
bidra till skuldknslor och att barnet utvecklar en negativ identitet.
49
Barn
kan ven tilldelas en sndebudsroll som innebr en skyldighet att Ir-
medla budskap dock inte alltid i verbal Iorm mellan Irldrar som inte
pratar med varandra. OIta handlar det om negativa budskap och kritiska
uttalanden. Barnet kan bli upphjt och betydelseIullt i sin roll, men sam-
tidigt bli straIIat Ir budskapet.
50
I en sdan situation blir barnet utnyttjat
och Ir ta ett ansvar som det inte r moget Ir och som inte ligger i dess
eget intresse.
Att ha ett regelbundet umgnge med den Irlder man inte bor tillsam-
mans med r positivt Ir de festa barn, men det negativa kan komma att
vervga om konfiktnivn eIter skilsmssan r Iortsatt hg. Nr de vux-
nas behov str i konfikt med varandra och med barnens, r det risk Ir
att barnens behov i praktiken blir av underordnad betydelse eller att man
Irsker undanrja denna konfikt genom att modifera bedmningen av
vad barn behver.
51
Barnets reaktioner p separation
UtiIrn klinisk barnpsykiatrisk erIarenhet kan vanliga reaktioner hos barn
till Irldrar som separerar beskrivas p Iljande stt:
De festa barn kommer ver sina Irldrars separation utan strre pro-
blem. Det fnns inget specifkt stt som barn reagerar p i dessa samman-
hang. Det generella reaktionsmnstret vid kriser r regression, det vill
sga barnet gr utvecklingsmssigt tillbaka och reagerar p ett barnsli-
gare stt. Saknad, sorg och ngest r grundteman. Hos sm barn kan de-
pressivitet vara ett stt att reagera. Nr striderna blir lnga och destruktiva
Iar barnen illa och Ir oIta psykiska (och psykosomatiska) symtom.
52
Som en reaktion p Irldrarnas separationsprocess blir barn oIta leds-
na, oroliga, Ir ont i magen och sover dligt. Frldrarna har i regel i sin
egen kris varken tid eller ork med barnen, och barn kan drIr knna sig
vergivna i denna situation.
53
49
SOU 1995:79 s. 322
50
SOU 1995:79 s. 322
51
Ngon mste stta ned foten, Allmnna Barnhuset (2002) s. 18
52
SOU 1995:79 s. 323
53
SOU 1995:79 s. 323
32
1. Barnets bsta
Det r inte ovanligt med sjlvbegrnsande Irsiktighet barnet kon-
trollerar sig, r stndigt medvetet om hur det beter sig och vaktar p sina
uttryck Ir knslor och uppIattningar.
54
Barn knner en stor saknad nr en Irlder Irsvinner och det gr lng
tid mellan tillIllena d de kan trIIas. Sm barns tidsuppIattning r an-
norlunda n vuxnas.
55
Genomgende r att barn lider av att behva ta stllning Ir eller emot
Irldrarna. De r angelgna om rttvisa och kan ibland ta p sig ansvar
Ir avgranden nr det gller vrdnad, boende och umgnge.
56
Att se barnet
Barnets behov skiItar genom ren. Det lilla barnets behov av trygghet,
nrhet, omhndertagande m.m. ndras successivt till tonringens behov
av IrtroendeIull grnssttning, utmaningar, krav etc.
ven barns behov i en separationssituation kan se olika ut beroende p
lder. Det riktigt lilla barnet behver till exempel enligt utvecklingspsy-
kologisk teori och erIarenhet IramIr allt kontinuitet, nrhet, Irutsgbar-
het och rutiner samt att den psykologiska och Iysiska situationen r sig
ngorlunda lik Irn dag till dag.
Barnets umgnge och vrd behver allts Irndras med ldern. Fr
det krvs fexibilitet, bde hos Irldrarna och i de Iormella systemen.
57
I samband med en separation mste Irldrarna (och andra) ven res-
pektera barnets egna relationer till mor- och IarIrldrar, andra slktingar,
kamrater och vriga viktiga personer s att de Ir mjlighet att upprtt-
hlla dessa. Barnet behver och har rtt till ett eget ntverk, delvis skilt
Irn Irldrarnas.
Frldrarna mste ha Irmga att prioritera barnets behov IramIr sina
egna. En Irlder ska kunna stta sin egen bekvmlighet samt sina egna
nskeml och knslor t sidan, utan att bitterhet och besvikelse ska drab-
ba barnet.
58
Socialtjnstens uppdrag
Resonemangen ovan om barn och separationer bygger i huvudsak p be-
prvad erIarenhet och slutsatser utiIrn denna. Entydiga Iorskningsresul-
tat saknas dock till stor del p omrdet, mycket drIr att sambanden r
54
SOU 1995:79 s. 325
55
SOU 1995:79 s. 323
56
SOU 1995:79 s. 324
57
Ds 1999:57 s. 129 I.
58
Ds 1999:57 s. 129 I.
33
1. Barnets bsta
komplexa och det r svrt att dra slutsatser Irn generella Irhllanden till
det enskilda barnet. De Iaktiska och tnkbara konsekvenserna av olika
hndelser och lsningar mste bedmas individuellt utiIrn det enskilda
barnets personlighet, srbarhet, tidigare erIarenheter, Irldraanknytning,
ntverksstd etc. samt Irldrarnas Irmgor, brister och dynamiken mel-
lan dem.
En hel del av den internationella Iorskningen r dessutom svr att till-
lmpa p svenska Irhllanden, eItersom det r s mycket i villkoren Ir
barn och Irldrar som r annorlunda hr jmIrt med i mnga andra
lnder, bland annat vad gller vrderingar, Irldraansvar, Iamiljeliv och
IamiljelagstiItning.
Det kan vara svrt att hlla Iast vid ett barnperspektiv i samarbetssam-
tal och i samband med avtal och i utredningar om vrdnad, boende och
umgnge. Nr Irldrar har svrt att enas p grund av starka konfikter
fnns det alltid en risk Ir att detta skymmer sikten Ir barnens situation
vuxenperspektivet och de komplexa relationerna mellan Irldrarna kan
ltt ta ver.
Det akuta IreIaller d oIta vara att I klarhet i vad som pgr mellan
Irldrarna, vari svrigheterna ligger och att ver huvud taget I dem att
samtala med varandra Ir att lsa situationen Ir sina barn, vilket kan ta
tid.
Samtidigt kan barnens situation vara svr, och ibland ohllbar, hr och
nu. Socialtjnstens Iamiljertt mste uppmrksamma och bedma nr
situationen r sdan att barn riskerar att Iara illa och se till att ansvarig en-
het inom socialtjnsten meddelas s att den kan bedma om det ska gras
en utredning enligt 11 kap. 1 SoL. (Se avsnittet Anmlningsskyldighet)
Std till barn i samband med separation
Barn utstts Ir stora pIrestningar i samband med separationer dr det
fnns svra konfikter och lsningar mellan Irldrarna. Mnga barn kan
dessutom ha levt i Iamiljer dr vld, missbruk, psykisk ohlsa eller andra
problem Irekommit. Samhllet kan behva ge ett direkt std till barnet
i dessa situationer. Av 5 kap. 1 SoL Iramgr att socialnmnden i sin
omsorg om barn och unga ska tillgodose det srskilda behov av std och
hjlp som kan fnnas sedan ett ml eller rende om vrdnad, boende och
umgnge har avgjorts.
Barn som levt med vld
Behovet av insatser kan grovt delas in i olika niver. Alla barn som bevitt-
nat vld eller p annat stt Iarit illa behver I sina upplevelser bekrItade
34
1. Barnets bsta
och giltiggjorda av vuxna. En del barn behver srskilda stdinsatser, till
exempel i Iorm av krisbearbetning, knslomssig bearbetning och jag-
stdjande insatser. Vissa barn som utvecklat en egen problematik utiIrn
vldsupplevelsen, till exempel posttraumatiskt stressyndrom eller bete-
endeproblem, behver dessutom specialiserat std med inriktning p sin
specifka problematik. Vilken sorts hjlp barnet kan behva p kort och
lng sikt beror bland annat p om vldet utvas av personer som barnet
oIta har kontakt med eller om det bevittnat ett tillIlligt vergrepp.
Det r viktigt att ta reda p hur vrdnadshavarna planerar Iramtiden Ir
sig och barnet samt vilket std och vilken hjlp de sjlva har tagit emot.
Frldrarnas instllning r ocks viktig av andra skl. Ett barn som deltar
i en std- eller hjlpverksamhet mot en Irlders vilja kan Irsttas i en
svr lojalitetskonfikt. Om barnet bor i en milj dr det kan fnnas risk Ir
att det p nytt utstts Ir att bevittna vld mste socialtjnsten, oavsett
hur Irldrarna planerar Iramtiden, ta stllning till vilka insatser som ur
ett kortare och lngre perspektiv kan vara aktuella utiIrn det enskilda
barnets behov. Det r inte acceptabelt att ett barn lever i en milj dr det
Irekommer vld eller andra problem som kan utstta barnets hlsa och
utveckling Ir Iara.
Det r barnets behov av insatser som r styrande. Barnet ska alltid I
individuellt anpassade insatser utiIrn sina specifka behov. Att det fnns
ett visst basutbud eller en viss verksamhet i en kommun innebr inte att
den passar alla barn, utan en insats kan behva Iormas speciellt Ir ett
visst barn. Barn som r aktuella inom socialtjnsten har mnga gnger be-
hov av insatser Irn fera myndigheter och verksamheter. DrIr behver
socialtjnsten ha en god samverkan med bland annat Irskola, skola och
hlso- och sjukvrd.
Insatser kan behvas bde Irn socialtjnstens sida och Irn hlso- och
sjukvrden, till exempel barnpsykiatriska insatser och traumabearbet-
ning. Om barnet r i behov av barnpsykiatriska insatser kan socialtjnsten
hjlpa till med att Irmedla en sdan kontakt. Om barnet inte tidigare gtt
i Irskola, till exempel om Irldrarna har varit arbetslsa, r det angel-
get att barnets eget behov av en Irskoleplats bedms.
59
Stdgrupper fr barn
Barn hller oIta tankar och knslor kring Irldrarnas separation och vad
den innebr Ir sig sjlva. De kan nd ha ett stort behov av att tala om
detta, inte bara med vuxna, utan ocks med andra barn. I en del kommu-
59
Se vidare Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som be-
vittnat Jld. Socialstyrelsen. (2011)
35
1. Barnets bsta
ner fnns drIr stdgruppsverksamhet Ir barn till separerande Irldrar
inom ramen Ir socialtjnstens Iamiljerttsenheter.
SyItet med dessa barngrupper r bland annat att
erbjuda barnen ett sammanhang dr de kan knna sig trygga att ut-
trycka sina tankar och knslor omkring sina Irldrars separation under
konfdentiella Iormer
ge mjlighet att dela sina erIarenheter med andra barn och drigenom
bli bekrItade samt Irst att deras knslor, tankar och reaktioner r
normala
stdja barnens naturliga Irmga till utveckling och till att hantera Ir-
ndringar.
Samtalen och gruppverksamheten ger dessutom mjlighet Ir barnen att
bearbeta sdant som de br p, vilket kan hjlpa dem i nuet och med att
bli hoppIulla inIr Iramtiden. De Ir hjlp att hantera Irndringarna i
sina Iamiljer och att utvecklas i detta. Barnen kan ocks I Irklarat Ir
sig vad som hnder vid samarbetssamtal, vrdnadsutredning, domstols-
process etc. hur det gr till och varIr.
Erfarenheter av verksamheten
60
Barnen
ErIarenheter Irn gruppverksamheten visar att mnga barn lever i oviss-
het om orsakerna till Irldrarnas separation, med mnga egna Iantasier
och skuldknslor, Ir att Irldrarna inte har talat med barnen om detta.
Barnen knner stor motvilja mot Irldrarnas brk och upplever oIta att
grlen handlar om dem sjlva. De tar stor hnsyn till bda Irldrarna och
undviker oIta att tala om den ena Irldern Ir att inte oroa den andra.
Samtidigt kan barnen knna stor oro och skuld i Irhllande till den Ir-
lder som de inte bor tillsammans med.
Ett vanligt tema i samtalsgrupperna r den ngslan och ilska som or-
sakats av Irldrarnas eventuella nya partner. Ibland upplever sig barnen
som icke nskvrda nr en ny partner kommer in i bilden och de r srade
ver att den egna Irldern Ir en delad lojalitet mellan den gamla och
nya Iamiljen. Barnen nskar oIta mer egen tid med sin Irlder.
60
Avsnittet bygger p Nva mfligheter i skilda vrldar. Redovisning av projekt gruppsamtal Ir skils-
mssobarn, Familjerttsenheten i Sundsvall (1998). Skilda Jrldar, FoU Vsternorrland (2009),
Barngrupp fr barn med skilda frldrar i Ostersund (2003), Bubblan. hur gick det sedan? st-
ersund (2006), Mina frldrar r skilda Om gruppverksamhet Ir barn till skilda Irldrar, BRIS,
Stockholm (2006), Att hlla ballongen vgande en kompetenshjning Ir Iamiljertten? Ume
(2007), Ballongen barngrupp fr barn med skilda frldrar UFFE, Ume (2009).
36
1. Barnets bsta
Barnens samspel med varandra och grupprocessen r ett kraItIullt
verktyg Ir att hjlpa och stdja barnen, och de har stor nytta av att dela
sina erIarenheter, tankar och knslor med andra barn i en trygg och struk-
turerad verksamhet.
Frldrarna
Verksamheten har ocks betydelse Ir barnens Irldrar. Barnen Ir hjlp
att uttrycka sig och kan ocks hvda sina rttigheter inIr Irldrarna.
ven Irldrarna r njda med att barnen har Itt delta i gruppverksam-
heten. De beskriver ocks att en del barn har blivit starkare och mer sjlv-
stndiga samt Itt lttare att prata om vad de knner, utan att vara rdda
Ir att sra sina Irldrar.
Samtalsledarna
Samtalsledarna Ir en inblick i hur barnen har det i samband med Ir-
ldrars separation. Det ger ocks en Irdjupad kunskap och insikt som
handlggarna har med sig i kontakten med Irldrar. P s stt blir barnen
mer nrvarande ven i samtalen med de vuxna. Det hjlper till att lyIta
Iram, strka och behlla barnperspektivet och Iokus p barnens bsta.
Genom samtalsledarens direktkontakt med barnen och deras upplevelser
blir samtalsledarna ocks mer trovrdiga nr de inIr Irldrar betonar
barnets behov och barnets verklighet.
Att verksamheten balanserar lek och skapande med dialog och refek-
tion visar ocks p att personalen Irstr det viktiga i bde ickeverbala
och verbala uttrycksstt Ir att utvecklas som mnniska. Flera av delta-
garna som nu r unga vuxna nmner att de tycker att de har hanterat sina
Irldrars skilsmssa p ett bra stt, och att orsaken kan vara att de haIt
mjlighet att bearbeta den genom stdgruppen.
37
2. Barnets rtt att komma till tals
Barnets rtt att komma till tals i barnkonventionen
I artikel 12 i FN:s konvention om barns rttigheter str Iljande:
1. Konventionsstaterna ska tillIrskra det barn som r i stnd att bilda
egna sikter rtten att Iritt uttrycka dessa i alla Irgor som rr barnet, var-
vid barnets sikter ska tillmtas betydelse i Irhllande till barnets lder
och mognad.
2. Fr detta ndaml ska barnet srskilt beredas mjlighet att hras,
antingen direkt eller genom Iretrdare eller ett lmpligt organ och p ett
stt som r Irenligt med den nationella lagstiItningens procedurregler, i
alla domstols- och administrativa IrIaranden som rr barnet.
Artikeln innehller tv delar dels en allmn rtt Ir barn att komma
till tals i alla Irgor som rr dem sjlva, dels en srskild rtt att hras i alla
domstolsIrIaranden och administrativa IrIaranden som rr dem. Barn
ska i dessa Iall srskilt beredas mjlighet att bli hrda.
61
Svensk lagstiItning har anpassats och utvecklats Ir att uppIylla barn-
konventionens krav.
Barnets sikt har betydelse vid bedmningen av barnets
bsta
Fr att domstolar och andra myndigheter ska kunna I en uppIattning om
vad som r barnets bsta r det viktigt att barnets egen uppIattning och
egna nskeml kommer Iram och blir beaktade. Rtten Ir barn att Iritt
uttrycka sina sikter och bli hrda r en av barnkonventionens grund-
lggande principer. Genom att barnet Ir bertta om sin vardag, om de
barn och vuxna som r viktiga Ir barnet, Ir utredaren en bild av barnets
syn p tillvaron.
P Iamiljerttens omrde fnns en vergripande bestmmelse i 6 kap.
2 a FB enligt vilken barnets bsta ska vara avgrande Ir alla beslut
om vrdnad, boende och umgnge. Det fnns sledes inga andra intressen
som kan g Ire barnets bsta, till exempel rttvisa mellan Irldrarna
eller en Irlders behov av kontakt med barnet.
62
Vid bedmningen av vad som r bst Ir barnet ska det enligt ovan
61
SOU 1997:116 s. 23 och 186 I.
62
Prop. 2005/06:99 s. 85
38
nmnda bestmmelse Istas vikt srskilt vid risken Ir att barnet eller
ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp, att barnet olovligen Irs
bort, hlls kvar eller annars Iar illa och barnets behov av en nra och god
kontakt med bda Irldrarna.
I Irldrabalken anges allts vissa omstndigheter som domstolen och
socialnmnden ska Ista srskilt avseende vid i bedmningen av vad som
r bst Ir barnet. Om en risk kan Irutses, ska den vga tungt i bedm-
ningen av vad som r bst Ir barnet. Ett tillgg har ocks gjorts om ris-
ken Ir att ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp. SyItet r att mar-
kera att inte bara vergrepp direkt riktade mot barnet utan ven vergrepp
mot till exempel den andra Irldern eller syskon i Iamiljen kan leda till
att barnet Iar illa.
63
Enligt tredje stycket i samma paragraI ska hnsyn tas till barnets vilja,
med beaktande av barnets lder och mognad. Vid bedmningen av vad
som r bst Ir barnet kan ocks den upprkning av barnets grundlg-
gande rttigheter som grs i 6 kap. 1 FB vara till hjlp. Ett barn har rtt
till omvrdnad, trygghet och en god Iostran och ska behandlas med akt-
ning Ir sin person och egenart. Kroppslig bestraIIning eller annan krn-
kande behandling Ir inte Irekomma. Barnkonventionen utgr Irn ett
aktrperspektiv och lyIter Iram barn och ungdomar som aktiva subjekt.
Barn, precis som vuxna, mr bst nr de sjlva kan bertta hur de har det
och vad de vill samt d de r delaktiga i beslut som rr dem.
64
Vad som r
barnets bsta mste avgras i varje enskilt Iall utiIrn en bedmning av
de individuella Irhllandena. Bedmningen ska bygga p kunskap och
beprvad erIarenhet i kombination med att barnet sjlvt Ir komma till
tals. Hnsyn ska tas till allt som rr barnets Iysiska och psykiska vlbefn-
nande och utveckling. S lngt det r mjligt br svl lngsiktiga som
kortsiktiga eIIekter Ir barnet beaktas.
65
(Se kapitlet Barnets bsta)
Fr att kunna avgra vad som r barnets bsta mste det enskilda bar-
net som rendet gller sttas i centrum samt dess berttelse och instll-
ning synliggras. Det rcker sledes inte att bedma barnets bsta utiIrn
Iorskning och beprvad erIarenhet, utan det berrda barnet mste I ut-
trycka vad som r hans eller hennes bsta.
66
Det innebr att den som gr en utredning i ml om vrdnad, boende
och umgnge i de festa Iall ska Irska klarlgga barnets instllning och
redovisa den Ir rtten.
67
Barnets egen uppIattning ska tillmtas betydelse
63
Prop. 2005/06:99 s. 86
64
Arn S, m.f. (2006)
65
Prop. 2005/06:99 s. 40
66
Arn S, m.f. (2006)
67
Prop. 2005/06:99 s. 45
39
men i den slutliga bedmningen r det barnets bsta som r avgrande Ir
beslutet. Av regeringens proposition Iramgr att barnets vilja inte bara br
beaktas vid bedmningen av barnets bsta, utan i vissa Iall br den be-
aktas Iristende Irn den bedmningen. Frgor om vrdnad, boende och
umgnge ska alltid avgras eIter vad som r bst Ir barnet. Men man kan
tnka sig situationer nr det r mycket svrt att avgra vad som r barnets
bsta, och d kan barnets vilja som Iristende omstndighet bli avgrande
Ir domstolens stllningstagande.
68
Barnets vilja
Barnets rtt att bli hrt och bli taget p allvar r en av de Iyra grund-
principerna i barnkonventionen. Svensk lagstiItning r ocks tydlig med
principen om barnets bsta. Innebr detta att det r barnets vilja som ska
avgra vilka beslut som Iattas och vilka tgrder som vidtas?
Inte sllan anvnds begreppen barnets bsta och barnets vilfa parallellt
och utan att det ena begreppet har Iretrde IramIr det andra. Det hnder
ocks att begreppen stlls mot varandra. Bda dessa stndpunkter r i
grunden Ielaktiga eItersom barnets bsta r resultatet av en hel samman-
vgning av barnets behov och uppIattning, Irldrarnas Irmga och upp-
Iattning, Iaktorer i Iamilj och milj samt utltanden Irn sakkunniga och
reIerenspersoner snarare att likstlla med ett tillvgagngsstt. Barnets
vilfa utgr en del av beslutsunderlaget Ir att bedma vad som r barnets
bsta.
69
Inom socialtjnsten r begreppet behov centralt, inte minst kommer
detta till uttryck i lagstiItningen. Alla barn har en rad olika och samman-
satta behov som behver tillgodoses Ir att utvecklingen ska bli gynnsam.
Det kan uppst intressekonfikter mellan barnets vilfa och barnets behov.
Ett stt att lsa denna konfikt kan vara att synliggra hur barnets vilfa
har inverkat p beslutet, genom att tydligt beakta barnets vilfa i barnets
bsta. Barnets behov kan vara utgngspunkten vid prvningar av barnets
bsta, men barnets vilfa ska synliggras och uppmrksammas i beslutet.
70

Barn har rtt att I uttrycka sin vilja och de har samtidigt rtt att slippa ta
ansvar Ir svra beslut.
71
LagstiItningen bygger p en stor respekt Ir barnets egen vilja, i det hr
sammanhanget Ir att strka barnets stllning och rttigheter i en situation
nr det Iattas viktiga beslut om barnets Iramtid. Fr att lagstiItningen ska
68
Prop. 1997/98:7 s. 105
69
Mattsson T. (2006)
70
Mattsson T. (2006)
71
Samtal med barn, Socialstyrelsen (2004)
40
Iungera Ir barnets bsta mste Irgan om barnets vilja hanteras proIes-
sionellt och varsamt.
Genom att indirekt eller direkt uttala sin nskan i en separationssitua-
tion kan barnet komma att utsttas Ir obehag av olika slag. Genom att
barnets vilja tillmts Iormell betydelse, Ir barnet en maktposition som
kan bli ett redskap Ir att Ira Iram Irldrarnas vilja.
Barnets lder och mognad
Nr har ett barn tillrcklig lder och mognad Ir att delta i och ta stllning
till socialtjnstens utredning och Irslag till beslut? Detta r en central
Irga nr det gller barns rtt att komma till tals. Bedmningsgrunder-
na lder och mognad r likvrdiga och ska drmed tillerknnas lika stor
betydelse.
72
Alder r som regel oproblematisk att bedma, men barnets
mognadsgrad kan vara avsevrt svrare att bedma.
73
Ett stt Ir handlggaren att bringa klarhet i mognadsgraden kan vara
att Irga vuxna personer i barnets nrhet om hur de uppIattar barnets
mognad, kombinerat med att handlggaren sjlv trIIar barnet och sam-
talar om hans eller hennes egenskaper, intressen, identitet och relationer.
P s stt kan handlggaren p samma gng I en uppIattning om barnets
koncentrationsIrmga, grad av medvetenhet, sprk och sinnesstmning.
Detta hjlper handlggaren att bedma barnets mognad samt hur det en-
skilda barnet ska ges bsta mjliga villkor Ir att kunna yttra sig och vara
med och bestmma i Irgor som rr honom eller henne.
Under utredningens gng, d handlggaren som regel genomIr fera
samtal med barnet eller den unge, kan ven barnets grad av trygghet,
Irmga att hantera stress och Irndringar bedmas. Vidare kan dess
grad av utsatthet synliggras. Detta kan hjlpa handlggaren att bedma
mjligheten till delaktighet och medinfytande.
Barnets rtt att komma till tals inom socialtjnsten
Bestmmelser om barnets rtt att komma till tals fnns i 3 kap. 5 SoL.
I andra stycket anges att nr en tgrd rr ett barn ska barnet I relevant
inIormation och hans eller hennes instllning s lngt det r mjligt klar-
lggas. Hnsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess lder och
mognad. Barnets rtt att uttrycka sin sikt i saker som berr det personlig-
en betyder att dess instllning ska klargras utan att barnet Ir den skull
72
Mattsson T. (2002)
73
Mattsson T. (2006)
41
stts i svra valsituationer. UppgiIten Ir socialtjnsten blir att skaIIa sig
en bild av barnet och dess behov. Barnet Ir inte pressas p synpunkter.
74
Enligt 11 kap. 10 Irsta stycket SoL har barn som Iyllt 15 r rtt
att sjlva Ira sin talan i ml och renden enligt denna lag. Enligt andra
stycket samma lagrum br barn som r yngre hras, om det kan vara till
nytta Ir utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det. Bestm-
melsen krver omdme vid tillmpningen. Lmpligheten av att hra bar-
net Ir avgras med ledning av dess lder och mognad, vilken betydelse
rendet kan antas ha Ir barnet men ocks vilken instllning barnets stll-
Iretrdare har till Irgan om barnet ska hras.
75
Fr Iamiljertten fnns speciella regler om samtal med barn i 6 kap.
FB. Bestmmelser om vrdnad, boende och umgnge fnns i 6 kap. 19
Ijrde stycket FB, dr det Iramgr att den som verkstller en sdan utred-
ning, om det inte r olmpligt, ska Irska klarlgga barnets instllning
och redovisa den Ir domstolen. I 6 kap. 20 andra stycket FB fnns en
bestmmelse som innebr att den som lmnar upplysningar till rtten ska
hra barnet om det r lmpligt.
Barnets rtt till information
En viktig aspekt p rtten att komma till tals Ir den enskilde r mj-
ligheten att I inIormation i Irgor som rr honom eller henne. I 3 kap.
5 SoL fnns en bestmmelse som ger barn och ungdomar rtt att I
relevant inIormation, till exempel om vad som pgr, planeras och som
har med barnets situation att gra. InIormationen br ges s tidigt som
mjligt, dels Ir att inIormation kan lugna barnet i en obekant och kanske
skrmmande situation, dels Ir att barnet ska kunna ge uttryck Ir sin
instllning tidigt i processen. Barnets instllning ska kunna utgra en del
av bedmningsunderlaget i rendet eller mlet. Vid samtal r det viktigt
att ta reda p om barnet kunnat ta emot och Irst den inIormation som
lmnats. InIormationen behver ges kontinuerligt under hela tiden som
ett rende pgr. Med hnsyn till vad som r bst Ir barnet Ir den inIor-
mation som lmnas anpassas till situationen, barnets lder, mognad och
tidigare kunskaper.
76
Det kan Irekomma situationer d det r lmpligt
att ge ett barn inIormation men olmpligt att eIterIrga hans eller hennes
instllning eller tvrtom. Bedmningen Ir gras Irn Iall till Iall. Man
mste visa Irstelse Ir och respektera att ett barn inte vill yttra sig.
77
74
Prop. 1996/97:124 s. 98
75
Regeringens proposition 1979/80:1 Om socialtfnsten del A s. 567
76
Regeringens proposition 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvrden m.m.
s. 38 och s.112
77
Prop. 2006/07:129 s. 39
42
Syftet med samtalet
Svensk rtt r tydlig i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt,
med gradvis stigande mjlighet att kunna agera i samband med Irgor
som rr henne eller honom personligen.
78
Barnet ska betraktas som sub-
jekt med Iullt mnniskovrde och med egna kunskaper och erIarenhe-
ter. Barnet ska betraktas som en individ med handlingsIrmga och med
gradvis stigande rtt att I pverka sitt liv. Denna syn p barnet ska rda
i relationer mellan barn och oIIentliga organ (socialnmnd, domstol),
halvoIIentliga organ (Iamiljehem) och i det privata Irhllandet mellan
barn och vrdnadshavare. LagstiItarens krav p att man ska se barn som
subjekt och aktr, innebr att man ska beakta barns specifka behov och
intressen vid beslut som rr barnet. Det r inte tillrckligt att anlgga all-
mnna Irestllningar om vad som skulle vara bra Ir barn i en viss lder
eller av ett visst kn. Det skulle vara att betrakta barnet som ett objekt Ir
vuxnas handlande.
79
Ytterligare motiv som ven delvis utgr grund Ir gllande bestm-
melser till att lyssna p barns och ungdomars erIarenheter r Iljande:
Pragmatiska skl: Om barn blir lyssnade p och Ir sina synpunkter
genuint betraktade blir socialtjnstens planer bttre och mer hllbara
Terapeutiska skl: Om barn involveras i att pverka sitt eget de un-
derlttar det deras terhmtning Irn svrigheter, kar sjlvknslan och
den egna kompetensen
Etiska skl: Delaktighet reducerar maktobalansen mellan barn och
vuxna och negativa Iljder av det
Filosofska skl: Om man vrdestter barns vlIrd och intressen mste
man ocks vrdestta barns synpunkter och rst.
80
InIr och under samtal med barn behver Iamiljerttshandlggaren tyd-
liggra bde Ir egen del och Ir barnet vad samtalet syItar till och vill-
koren Ir det. I praktiken r det inte alltid s ltt att renodla olika typer av
samtal. Olika syIten kan g in i varandra. Inom det Iamiljerttsliga omrdet
Iyller samtal med barn oIta ett tredubbelt syIte: att inIormera barnet, att
tillgodose barnets rtt att komma till tals och att vara utredande. Samtalen
ingr som ett led i att Irst barnets situation, problem och resurser samt att
ta del av dess egna tankar och uppIattningar om det som varit, om nuet och
om Iramtiden.
Samtal med barn inom ramen Ir utredningar syItar bde till att ge
barnet inIormation och att barnet ska I bertta om sig sjlvt och hur det
78
Mattsson T. (2002)
79
Mattsson T. (2006)
80
Gilligan R. (2002)
43
har det. Dessutom ska handlggaren I en bild av barnets hela situation
och I del av barnets perspektiv p Iamiljen, boendet, Irskola eller skola,
kamrater, ntverk, Iramtid, etc.
Samtal som ingr i en utredning syItar oItast till att I Iram underlag
Ir bedmningar, Irslag och beslut, Ir att kunna tillvarata barnets in-
tressen och vrna om dess eget sociala liv utanIr Iamiljen. Att ett barn i
samtal ges tillIlle att bertta hur det har det, vad det tycker och tnker,
och att ngon lyssnar uppmrksamt och bekrItar, r i sig stdjande och
bearbetande Ir barnet ven om det inte r det huvudsakliga syItet med
samtalen.
Det primra r att se till att samtalet med barnet inte skapar allvarliga
problem Ir det. Det innebr att man alltid behver ha ett omsorgstagande
perspektiv i mtet med barnet.
81
Tala med barn inom ramen fr frgor om vrdnad, boende
och umgnge
Samtal under utredningar
Vid en utredning om vrdnad, boende och umgnge rekommenderar So-
cialstyrelsen att utredaren alltid br trIIa barnet bde enskilt och tillsam-
mans med respektive Irlder. Kontakten br inledas med att utredaren
trIIar barnet i vardera Irlderns hemmilj.
82
SyItet med att trIIa barnet br vara att ta reda p hur barnet mr, bar-
nets utveckling och mognad samt samspelet och anknytningen till Irld-
rar, syskon och Irldrarnas nya partner.
Utredaren br vid mtet ge barnet tillIlle att bertta eller p annat stt
skdliggra sin situation. Om vld eller andra vergrepp, hot missbruk
eller psykisk ohlsa har Irekommit i Iamiljen, br utredaren ta reda p
vilka konsekvenser detta har Itt Ir barnet.
83
Av 6 kap. 19 Ijrde stycket FB Iramgr att den som genomIr en
utredning ska, om det inte r olmpligt, Irska klarlgga barnets instll-
ning och redovisa den Ir rtten. Om utredningen avser fera barn, br
utredaren ge vart och ett av barnen mjlighet att komma till tals i enskilda
samtal, s att de kan uttrycka sina tankar och sin instllning oberoende av
varandra. Utredaren br vidare anpassa samtalens innehll och lngd till
barnets lder och mognad.
84
81
Ovreeide H. (2011)
82
Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS 2012.4) om socialnmndens ansvar fr vissa frgor om
vrdnad, boende och umgnge.
83
SOSFS 2012:4
84
SOSFS 2012:4
44
Nr det gller utredningar konstateras att barn har olika Irutsttningar
och mognadsgrad och det mste drIr i varje enskilt Iall gras en be-
dmning av om det r olmpligt att tala med barnet och vilken betydelse
barnets instllning ska tillmtas.
85
Det gr inte att ange ngon bestmd
lder Ir nr ett barn br tillIrgas. Utredaren Ir med beaktande av lder
och mognad, i varje enskilt Iall avgra om barnet ska hras. Att barnets
lder och mognad ska beaktas i bedmningen betyder i de festa Iall att
mer avseende ska Istas vid ett ldre barns instllning n vid ett yngre
barns.
86
Det r en vanlig missuppIattning att barn Ir bestmma sjlva s
snart de har Iyllt tolv r det fnns ingen sdan absolut ldersgrns. Barn
anses Irn Iyra r lder kunna bertta om sina upplevelser Irutsatts att de
mts respektIullt av utredaren som har Irmga att ppet lyssna p dem.
87
Att uppgiIterna har uppIattats rtt br alltid kontrolleras med barnet.
Om det inte r olmpligt, br ven barnet erbjudas ett avslutande samtal
och inIormeras om vad utredaren har kommit Iram till i utredningen.
88
Samtal under upplysningar
Av 6 kap. 20 andra stycket FB Iramgr att den som lmnar upplvsningar
till rtten ska hra barnet om det r lmpligt. Om handlggaren har be-
dmt att det r lmpligt att tala med barnet, br han eller hon Irst tala om
varIr samtalet Irs. DreIter br handlggaren lta barnet bertta eller p
annat stt skdliggra hur han eller hon ser p sin situation samt ge ho-
nom eller henne mjlighet att Irmedla sin instllning. Om handlggaren
gr bedmningen att det inte r lmpligt att tala med barnet, br orsaken
till detta redovisas Ir domstolen. I sdana Iall kan det ibland vara lmp-
ligt att lta barnet komma till tals genom personer i barnets omgivning
som knner barnet vl.
89
Handlggaren br under samtalet med Irldrarna bilda sig en uppIatt-
ning om det r lmpligt att ven tala med barnet. I den bedmningen br
ocks ing att ta reda p om det fnns utrymme Ir att samtala med barnet
under godtagbara Iormer och med den Irsiktighet som krvs.
90
Anled-
ningen till att inte hra barnet kan vara att barnet r srskilt knsligt, att
barnets instllning redan r knd genom annan utredning eller att ett be-
slut mste Iattas s snabbt att det inte fnns utrymme Ir att samtala med
barnet p det stt som krvs Ir att barnet ska knna sig tryggt.
85
Prop. 2005/06:99 s. 46
86
Prop. 2005/06:99 s. 93 och Regeringens proposition 1994/95:224 Barns rtt att komma till tals
s. 35 och 56
87
Gustavsson M. (2011)
88
SOSFS 2012:4
89
SOSFS 2012:4
90
SOSFS 2012:4
45
Samtal under samarbetssamtal och avtal
I mindre komplicerade renden som rr samarbetssamtal och avtal, dr
det inte r ngra djupare konfikter mellan Irldrarna, kan ibland en indi-
rekt bild av barnet och dess situation via Irldrarnas beskrivningar vara
tillrcklig. OItast behver dock socialtjnstens Iamiljerttshandlggare
ha en direktkontakt med barnet Ir att det ska kunna komma till tals och
bli synligt i de beslut som rr barnets vardag. Frldrar som befnner sig
i kris eller i svra vuxenkonfikter r kanske alltIr upptagna av sin egen
situation. Frmgan att se barnets reaktioner och behov blir d begrnsad.
En Irlder som har det svrt kan ha ett motstnd mot att ta till sig att
ocks barnet mr dligt. Samtalsledaren br drIr, om det inte r olmp-
ligt, ta med barnet i ngot skede av samtalen dels Ir att med utgngs-
punkt i barnets egna behov och rttigheter ge inIormation och lta barnet
bertta om sin situation, dels Ir att ge barnet mjlighet att Irmedla sin
instllning.
91
Att ge ett barn mjlighet att samtala om sina tankar och upplevelser
i samband med Irldrarnas separation kan vara betydelseIullt Ir dess
hlsa och utveckling. Detta r ocks ett stt att tydliggra bde Ir bar-
net sjlvt och Ir Irldrarna att barnet har rtt till respekt Ir sitt eget
livsrum, sin vardag och sitt ntverk. Hur barnets egen vilja och uppIatt-
ning sedan ska lyItas Iram i konfikter mellan Irldrarna krver nog-
granna avvgningar.
Barn med funktionsnedsttning
Alla barn mste mtas som de individer de r, utan IrutIattade meningar
eller stereotypa Irestllningar. Att samtala med barn med srskilda sv-
righeter eller Iunktionsnedsttningar kan stlla speciella krav p hand-
lggaren vad gller kunskap, erIarenhet och inlevelseIrmga.
92
Enligt
artikel 7 punkt 3 i FN.s konvention om rttigheter fr personer med
funktionsnedsttning, ska konventionsstaterna skerstlla att barn med
Iunktionsnedsttning har rtt att Iritt uttrycka sina sikter i alla Irgor
som rr dem, varvid deras sikter ska tillmtas betydelse i Irhllande till
individens lder och mognad p samma villkor som Ir andra barn samt
erbjudas std anpassat till Iunktionsnedsttningen och lder Ir att utva
denna rttighet. Det kan vara klokt att planera in gott om samtalstid Ir
kontaktskapande och kommunikation. Om man knner sig osker p om
man har tillrcklig kunskap och kompetens i arbete med barn med Iunk-
tionsnedsttning r det bra att konsultera ngon som r vl insatt i vilka
91
SOSFS 2012:4
92
Samtal med barn, Socialstyrelsen (2004)
46
konsekvenser barnets Iunktionsnedsttning kan I Ir samtalet. Speciella
kommunikationshjlpmedel kan behvas.
93
HandikappIrbunden gav r
2011 ut boken Lvssna p oss' som r tnkt att bidra med kunskap, sikter
och Irslag p lsningar till vuxna som arbetar med barn och ungdomar
med Iunktionsnedsttningar. Boken kan ven tjna som inspiration Ir so-
cialsekreterare och Iamiljerttssekreterare i deras arbete med att mjlig-
gra att barn med Iunktionsnedsttning Ir utva sin rtt att Iritt uttrycka
sina sikter i alla Irgor som rr dem inom ramen Ir en barnavrdsutred-
ning eller en utredning om vrdnad, boende eller umgnge.
Samtal med barn
Utredande intervju
Socialtjnsten i Norrkping har tagit Iram en intervjumodell som utreda-
ren hller sig till Ir att barnets rtt bli lyssnad till ska bli tillgodosedd.
Modellen anvnds ven av utredare vid Iamiljertten. Metoden skiljer
mellan intervju och samtal. SyItet med en intervju r att utredaren med s
I ord som mjligt och utan strre pverkan ska inbjuda barnet att sjlvt
bertta. De olika stegen i modellen handlar bland annat om noggrann
Irberedelse, ljudupptagning och reIerat av intervjun, vad intervjuaren
ska tnka p inIr intervjun och vad intervjuaren ska undvika att gra,
intervjuteknik, Irgeomrden och hur intervjun kan dokumenteras.
94

Familjertten trIIar barnet utan Irldrar vid tre tillIllen i ett sam-
talsrum p Iamiljertten. Om det r praktiskt mjligt s r det nskvrt
att Irldrarna Iljer barnet var sin gng till Iamiljertten. SyItet r att
hlla s stor jmvikt som mjligt i utredningen mellan Irldrarna. Vid
det tredje tillIllet gr utredaren och barnet igenom den text som skrivits
utiIrn de tidigare samtalen. Barnet Ir mjlighet att kommentera, lgga
till eller ta bort Irn sin berttelse. Barnet inIormeras om vilka som kom-
mer I ta del av texten och vem som kommer att Iatta beslut.
95
Att hra barn infr domstol
Fr att ta reda p ett barns vilja fnns en mjlighet att hra barnet inIr
domstolen, om srskilda skl talar Ir det och det r uppenbart att bar-
net inte tar skada av det (6 kap.19 sista stycket FB). Det r dock inte
meningen att barn mera regelmssigt ska medverka i rttegngen, utan
det normala br vara att barnet hrs endast i vrdnads-, boende- eller
93
Jones D. (2003)
94
95
47
umgngesutredningen.
96
Lagrdet har yttrat att domstolen br tillmpa
regeln med stor terhllsamhet; vrdet av barnets personliga nrvaro lr
sllan vara s stort att det motiverar att barnet Irstts i en konfiktsitua-
tion under de Irhllandevis dramatiska Iormer som en domstolsIrhand-
ling kan innebra.
97
Det r domstolen som i det enskilda Iallet ska ta stllning till om det r
lmpligt att barnet hrs. Fr att kunna bedma detta r naturligtvis bar-
nets instllning av stor betydelse. Det kan inte komma i Irga att barnet
medverkar i rttegngen mot sin vilja. Andra omstndigheter som mste
beaktas r barnets lder och mognad. Ngon bestmd nedre ldersgrns
anges inte i lagtexten, utan det ankommer p domstolen att i det enskilda
Iallet ta stllning till om det r uppenbart att barnet inte kan ta skada av
att hras. Barn som r yngre n tolv r torde enligt Irarbetena sllan vara
s mogna att de br medverka i rttegngen.
Fr att bilda sig en uppIattning br domstolen i Irsta hand hra vad
Irldrarna och utredaren anser i Irgan. Om barnet sjlvt begr att I h-
ras br domstolen Irvissa sig om att detta verkligen r barnets vilja och
att det inte utsatts Ir ptryckningar.
98
Nr barn undantagsvis hrs inIr domstolen r det av strsta vikt att
Irhandlingen gr till p sdant stt att barnet inte utstts Ir ngon press.
Barnet ska inte under ngra omstndigheter behva ta direkt stllning i en
vrdnadskonfikt eller i vrigt i ett vrdnadsml. Ngot Irhr i egentlig
mening kan det inte bli Irga om. Domstolen br verka Ir att barnet hrs
i en s avspnd atmosIr som mjligt.
99
Vissa tingsrtter har exempelvis
ett rum srskilt anpassat Ir barn.
JO kritiserade en domare Ir att denne vid muntlig Irberedelse ringde
upp parternas barn. Kontakten togs eIter samtycke Irn Irldrarna och i
anslutning till att olika samIrstndslsningar diskuterades. Barnet som
nyss Iyllt nio r uppgav att han helst ville trIIa sin mamma och pappa
tillsammans och att han bestmt inte ville lmna sin pappa. JO konstate-
rar att barnets sikt r en viktig Iaktor som ska vgas in i helhetsbedm-
ningen. Det saknas dock lagstd Ir att hlla Irhr med ett barn under
muntlig Irberedelse inIr ett interimistiskt beslut. Istllet br barnets
instllning, om det r lmpligt, inhmtas genom socialnmndens Irsorg.
Vidare anser JO att det Ir anses synnerligen olmpligt att rtten hller
Irhr med ett barn p stt som skedde i mlet. Barn ska inte under ngra
96
Prop. 1981/82:168 s. 57
97
Prop. 1981/82:168 s. 89
98
Prop. 1981/82:168 s. 56 I., 78
99
Prop. 1981/82:168 s. 78
48
omstndigheter behva ta direkt stllning i en vrdnadskonfikt mellan
Irldrarna.
100
Att samtala med barnet
Det kan vara svrt att avgra nr samtal med barn ska ske, vad samtalen
ska syIta till och hur den inIormation som samtalen ger ska anvndas.
Samtal med barn kan till exempel Iras Ir att i en utredning skapa en hel-
hetsbild av barnets situation och Ir att ta reda p vad barnet sjlvt tycker.
SyItet kan ocks vara att lyssna till hur barnet ser p situationen, ge det
inIormation, klargra vad som pgr och avlasta svl skuld som ansvar
som barnet kan ha tagit p sig. Samtal med barn kan ocks vara ett stt att
lyIta Iram barnets perspektiv, upplevelser och nskeml till Irldrarna
Ir att ka deras Irmga att se barnet och Irska hitta lsningar som
utgr Irn barnets bsta.
Vrdnadshavarens samtycke krvs
Barnet har rtt att uttrycka sin sikt i saker som rr det personligen bde
i vardagliga situationer och i samband med traumatiska hndelser som be-
rr barnet.
101
I vissa situationer som Iramgr av 11 kap. 10 tredje stycket
SoL, kan socialnmnden i utredningar som rr barns behov av skydd el-
ler std (11 kap. 2 SoL), hra barnet utan vrdnadshavarens samtycke
och utan att vrdnadshavaren r nrvarande. Detta gller allts inte ut-
redningar, upplysningar, samarbetssamtal och avtal om vrdnad, boende
och umgnge. Som Iramgr av Regeringens proposition (2009/10:192)
Umgngesstd och socialtfnstens frutsttningar att tala med barn har
behovet av en mjlighet till samtal med barnet utan vrdnadshavarens
samtycke inte Iramsttt som tillrckligt stort i utredningar enligt 6 kap.
19 FB. Vidare konstateras det att endast i ett Ital Iall Irekommer det
att vrdnadshavaren vgrar att samtal med barnet genomIrs och att det
sllan ligger i Irldrarnas intresse att motstta sig att den som verkstller
utredningen talar med barnet.
102
Barnets verkliga vilja
Som tidigare sagts ska barnet, oavsett lder, ges mjlighet att uttrycka
sin vilja, men det r en rttighet och inte ett tvng. Barnets instllning
ska klargras utan att barnet Ir den skull Irstts i svra valsituationer.
UppgiIten Ir socialtjnsten blir att skaIIa sig en bild av barnet och dess
100
JO 2010/11 s. 52, se ven JO 2005/06 s. 27
101
Prop. 1996/97:124 s. 176
102
Prop. 2009/10:192 s. 18
49
behov. Barnet Ir dremot inte pressas p synpunkter.
103
Det som barnet
uttrycker ska bedmas med sakkunskap och med hnsyn till omstndig-
heterna i det enskilda Iallet. Mnga gnger kan uppgiIten att Irska ta
reda p vad barnet verkligen vill Irsvras av att barnet uttrycker en upp-
Iattning som inte svarar mot dess verkliga, kanske ambivalenta, nskan.
Vad barnet gett uttryck Ir mste drIr vgas in i den helhetsbedmning
av samtliga omstndigheter som ska gras.
104
Bedmningen av barnets bsta Ir till stor del grundas p partsutsagor i
en konfiktsituation d parterna oIta har motstridiga tolkningar. Handlg-
garen har en svr uppgiIt i att bedma dessa motstridiga uppgiIter. Det r
drIr ndvndigt att inhmta barnets perspektiv, men det gr inte upp-
giIten lttare, utan ibland med ndvndighet svrare.
105
Det r mnga gnger svrt att utiIrn ngra samtal med barnet i en lad-
dad situation, som dessutom r begrnsad i tid och rum, avgra vad som
r barnets vilja. Hur ska barnets vilja tolkas utiIrn vad det sger eller
uttrycker p annat stt? I vilken atmosIr lever barnet och hur pverkar
den barnets vilja och viljeyttring? Hur har barnet kommit Iram till vad det
vill? Vad tyckte barnet i Irra veckan, och vad vill det nsta dag eller om
en mnad? Sger barnet olika saker beroende p vilken Irlder som det
Ir tillIllet r nrmast?
Det r svrt, men viktigt, att avgra eIIekten Ir barnet av att dess
kanske tillIlliga vilja kan I avgrande betydelse Ir s viktiga beslut
som det r Irgan om. Hur kommer det som barnet ger uttryck Ir att an-
vndas och vad betyder det i barnets relation till Irldrarna? Det kan bli
ett stort ansvar att bra, det kan resultera i Irebrelser eller anklagelser
Irn en IrIrdelad Irlder och barnet kan sjlvt komma att ngra vad
det har sagt.
Sdana tnkbara eIIekter kan barnet i vissa Iall sjlvt vara medvetet
om och ta hnsyn till genom att avvga vad det ger uttryck Ir. Troligare
r dock att barnet saknar mjlighet att bedma konsekvenserna av sin
viljeyttring, eItersom barn inte har den livserIarenhet och verblick som
krvs Ir detta.
Barnets egen uppfattning om vad som ska fras vidare
UtiIrn ovanstende resonemang har utredaren att i ett vidare perspektiv
bedma i vad mn det Ir varje individuellt barn r till barnets bsta att
terge vad barnet har sagt eller gett uttryck Ir, hur detta i s Iall ska
beskrivas och vilken betydelse det ska tillmtas. Det handlar bde om
103
Prop. 1994/95:224 s. 55
104
Prop. 1981/82:168 s. 66
105
Andersson G, m.f. (2001)
50
vad som ska terges muntligt till Irldrarna om vad barnet har sagt eller
uttryckt p annat stt och vad som ska terges skriItligt i en utredning.
Barnets rtt att komma till tals br rimligen ocks innebra att barnet
ska ha rtt att ha en uppIattning om dess tankar och instllning ska I-
ras vidare. I ett Iorskningsprojekt om barns delaktighet i Iamiljerttsut-
redningar lyIte barnen sjlva Iram kritik mot utredarna eItersom de inte
Itt ta del av det som skrivits om dem och inte heller haIt mjlighet att
pverka vilken inIormation som skulle lmnas vidare.
106
(Se ven lngre
Iram i detta kapitel.)
Domstolens bedmning av barnets vilja
Hgsta domstolen har vid val av vrdnadshavare Ir en trettonrig ficka
tagit hnsyn till fickans bestmda vilja. Av mlet Iramgr att det Ianns
en blockbildning mellan mor och son respektive Iar och dotter. Dottern
hade klart och otvetydigt Irklarat att hon inte ville leva med sin mamma
utan ville att pappan skulle ha vrdnaden om henne. HD menade att ven
om pappans lmplighet som vrdnadshavare av olika skl kunde iIrga-
sttas var Irhllandena inte sdana att en lsning i enlighet med fickans
bestmda vilja kunde antas medIra bestende Iara Ir hennes hlsa eller
utveckling p stt som sgs i 6 kap. 7 FB.
107
Hgsta domstolen konstaterade i ett annat rende att en trettonrig poj-
kens utveckling motsvarade hans lder. Pojkens egna synpunkter borde
under sdana Irhllanden tillmtas stor vikt i vrdnadsIrgan. HD me-
nade emellertid att pojkens yttranden var motstridiga och att det var svrt
att av dem I en klar bild av hans instllning. HD ansg inte att pojken
kunde anses ha uttryckt en s bestmd uppIattning att den kunde I avg-
rande betydelse i mlet.
108
Vidare gav Hgsta domstolen en pappa umgngesrtt med sin tolvriga
dotter, trots att fickan motsatt sig umgnge med honom. Flickan hade
inte trIIat pappan p mer n elva r. Mamman bestred umgnge och
beropade Irmst att ett sdant skulle innebra risk Ir fickans psykiska
hlsa och strida mot fickans vilja. Flickan motsatte sig allt umgnge med
pappan. HD ansg att fickans instllning i vsentlig mn verkade ha sin
grund i pverkan Irn mammans sida och att det var mjligt att hon, om
hon trIIade pappan, skulle ndra instllning i umgngesIrgan. Med hn-
syn till att det i regel antas vara till ett barns bsta att barnet umgs med
bda Irldrarna, borde drIr fickans nuvarande instllning inte vara
106
Eriksson M, Nsman E. (2011)
107
NJA 1995 s. 398
108
NJA 1988 s. 448
51
ett avgrande hinder Ir umgngesrtt i den begrnsade omIattning som
pappan yrkat.
109
I ytterligare ett rende gav Hgsta domstolen en pappa umgnges-
rtt under tre timmar varannan vecka i nrvaro av kontaktperson med
en trerig dotter. Frldrarna hade inte varit sammanboende. Mamman
motsatte sig umgnge p grund av pappans snabba personlighetsIrnd-
ringar och vxlingar i sitt humr samt att han upptrdde aggressivt och
inte hade Irmga se dotterns behov. Umgnget med en tidigare, som
pappan uppIattade det, kritisk kontaktperson hade inte heller Iungerat.
UppgiIterna bekrItas av socialtjnstens utredare. HD ansg att det Ir
nrvarande Ianns en viss risk Ir att barnet skulle kunna Iara illa men att
den risken motverkas genom att umgnget sker i begrnsad omIattning
under medverkan av en kontaktperson. Med hnsyn till dotterns intresse
av kontakt med pappan Ir det drIr anses vara till dotterns bsta att hon
Ir umgs med Iadern.
110
Barn pverkas av frldrarnas konikter
Barn knner oIta lojalitet med och Irsker stdja bda Irldrarna i de-
ras inbrdes konfikt. De hamnar drmed i en lojalitetskonfikt som de
behver hjlp med. Fr Iamiljerttshandlggaren r det viktigt att Irst
och bekrIta att barnet kan ha Itt motstridig och splittrad inIormation.
111

Man ska undvika Irgor som kan hota barnets lojalitetsknsla gentemot
Iamiljen.
112
Ju djupare konfikt barnet lever i, desto svrare kan det vara
att mta barnet i ett samtal. Ett barn i lojalitetskonfikt kan vlja mellan
olika verlevnadsstrategier till exempel att liera sig med en av parterna,
att bli balanskonstnr (sga en sak till den ena och ngot annat till den
andra) eller att agera ut.
113
Barn som samtalar med ngon utanIr Iamiljen om sdant som rr Ir-
ldrarnas inbrdes relation och barnets relation till Irldrarna knner sig
inte alltid Iria att sga vad de vill eller tycker. Det kan fnnas Iamiljehem-
ligheter som de inte Ir rja och de kan vilja vga sina ord noga utiIrn
lojaliteter. De kan ocks aktivt eller omedvetet ha pverkats av ngon av
Irldrarna att bli budbrare eller ta hennes eller hans parti.
Nr det fnns en stark konfikt mellan Irldrarna kan barnet knna skuld.
109
NJA 1981 s. 753
110
NJA 2003 s. 372
111
Ovreeide H. (2011)
112
Wilson J. (2001)
113
Nyberg (i Hindberg 1998)
52
DrIr kan det vara angelget att ta upp skuldIrgan p ett stt som avlas-
tar barnet och tydliggr att det varken direkt eller indirekt har ngon skuld
nr det gller Irldrarnas konfikt.
114
En dialog p barnets villkor
Samtal med barn krver srskild utbildning och kompetens. Utredaren
behver teoretiska kunskaper och praktiska Irdigheter av samtal med
barn och unga med deras behov i Iokus.
115
Av Irarbetena till lagstiIt-
ningen Iramgr att Ir att barns bsta ska tillgodoses r det ndvndigt att
handlggaren Ir utbildning nr det gller att samtal med barn p barns
villkor och att tolka barns uttrycksstt. Olika utredningsmetoder kan be-
hva utvecklas.
116
Det fnns olika metoder och tillvgagngsstt, med el-
ler utan hjlpmedel, Ir att underltta samtal med barn (se reIerenslistan).
Hr tas bara upp ngra allmnna principer Ir barnsamtal.
Det r bra att ta reda p lite om konkreta Irhllanden i barnets liv,
intressen och situation inIr samtalet. SyItet r att kunna g in i samtalet
p barnets premisser, genom att veta ngot om det som man kan anknyta
till.
117
Ett tryggt klimat i rummet betyder mycket Ir att barnet ska kunna
prata. Handlggaren ska inte tvinga barnet att prata, utan hellre Irska
hitta andra stt att kommunicera. Den vuxnas stt att lyssna och svara kan
vara avgrande Ir om barnet vill samtala eller inte. Genom att ge barnet
hela uppmrksamheten kan barnets Irtroende Ir sin Irmga att sam-
tala med vuxna vxa.
118
Barnets tidigare erIarenheter av att samtala med
vuxna spelar naturligtvis in om barnet r vant vid att vuxna lyssnar och
visar respekt Ir barnet eller inte.
Genom att smprata kan handlggaren hitta barnets sprkliga niv och
anpassa sitt sprk till barnet. Om det r svrt att Irst vad barnet menar,
kan man sga det och be henne eller honom att bertta en gng till. Det
r ocks bra att Irga barnet om det Irstr vad man sger. Handlggaren
kan ocks sammanIatta vad barnet berttat och Irga om det stmmer
med vad barnet menade.
119
Innan ett barn kan ta emot ny inIormation om sin verklighet behver
barnets egna upplevelser och verklighetsuppIattning bekrItas. Det kan
114
Ovreeide H. (2011)
115
Socialstvrelsens allmnna rd (2006.14) om personalens kompetens vid handlggning och upp-
flfning av renden som rr barn och unga
116
Prop. 2005/06:99 s. 46
117
Ovreeide H. (2011)
118
Arnell A, Ekbom I. (1999)
119
53
till exempel ske genom att den vuxna har en intresserad och lyssnande
hllning till det som barnet berttar. Den Irsta delen av samtalet kan vara
en nyfken kartlggning av neutrala saker i barnets situation, vilket senare
kan anvndas Ir att I mer djup i samtalen.
120
Bde barnet och samtalsledaren br ha mjlighet att kontrollera ryt-
men i samtalet. Den vuxna kan ge tecken, inviter och tid till initiativ Irn
barnet och till dess reaktioner. Barnet ska kunna vlja att g in i och ut ur
olika teman p sina egna villkor, srskilt nr samtalet rr knslomssigt
svra omrden.
121
Ett vanligt Iel r att man inte lter barnet tnka Irdigt.
Om handlggaren vntar det vill sga gr en lngre paus kan det innebra
att barnet kommer igng att bertta. Handlggaren br ocks undvika att
gripa in och Iylla i barnets svar, utan man ska ge barnet tid att komma
med sitt.
122
Det r bttre att stdja barnets eget berttande n att stlla direkta Ir-
gor.
123
En inbjudan till barnet att bertta och beskriva r bttre n att be
det om Irklaringar. Ledande Irgor ska inte anvndas. Viktigt Ir sam-
talet r hur handlggaren Iljer upp barnets svar. Man br vara en aktiv
samtalspartner, visa intresse, uppmuntra barnet och uppmana det att Iort-
stta och att bertta mer.
124
Mnga vlmenta samtalsIrsk med barn blir snabbt lsta om den vux-
na Irsker tankelsa och reagerar p barnet utiIrn sina egna knslo-
mssiga reaktioner p temat och inte utiIrn hur barnet sjlvt presenterar
sig och reagerar. Fr att etablera en bra kontakt med barnet och utveckla
samtalet r det drIr viktigt att knna till sina egna knslomssiga reak-
tioner.
125
Det kan vara bra att brja med vida och vergripande Irgor, dr man
uppmanar barnet att bertta om sdant som rr barnets vardagsverklig-
het, Ir att sedan alltmer nrma sig det specifka omrde man vill samtala
kring. Ju mer man vet om barnets milj, desto lttare r det att hitta en
utgngspunkt Ir samtalet. Det r ocks lttare Ir barnet att refektera
utiIrn en konkret situation eller hndelse.
126
Allmnna Irgor om vad
barnet tycker om personer eller boendealternativ ger inte rttvisande upp-
lysningar, utan pverkas i regel av det sammanhang som barnet befnner
sig i nr Irgan stlls.
127
120
Ovreeide H. (2011)
121
Ovreeide H. (2011)
122
Doverborg-sterberg E, Pramling I. (1985)
123
124
125
Ovreeide (2011)
126
127
Andersson G. (1998)
54
Den vuxna mste vara vaksam p att hon eller han inte Ir ett barn att
tala mer ppet eller bertta mer n det skulle ha nskat, genom skick-
ligt stllda Irgor. Man ska inte utIorska omrden som barnet eItert kan
komma att ngra att det har berttat om.
128
Barn utvecklar oIta en Iljsamhet och anstrnger sig att lista ut vad
den vuxna vill att barnet ska sga. Det innebr att det behvs extra stor
lyhrdhet nr man samtalar med barn.
129
Barn som bevittnat vld
130
Nr ett barn har bevittnat vld behver socialnmnden ta reda p barnets
egen uppIattning om det. Barnet behver I mjlighet att bertta vad det
har bevittnat och hur det upplevt vldet. SyItet med Irgor om vldet och
om hur barnet uppIattat det, var det har beIunnit sig, hur det eventuellt
handlat och reagerat, om det har talat med ngon om det, om det knner
rdsla Ir att det ska hnda igen etc., r att I veta hur barnet pverkats
och vad det innebr Ir relationen till Irldrarna. Det r viktigt att lta
barnet bertta i sin egen takt och att Irmedla att det aldrig r barnets Iel
att vldet intrIIat. Det r vidare viktigt att ha i tanke att upplevelser av
det som intrIIat skiljer sig Irn barn till barn. Om det fnns fera barn i en
Iamilj dr det Irekommit vld eller andra vergrepp behver varje barn
I lmna sin egen beskrivning av hur det upplevt vldet.
En del barn Irstr inte att vldet r brottsligt och kan I svrt att be-
gripa sammanhanget om en Irlder exempelvis dms till Ingelse. Det r
drIr angelget att varsamt hjlpa barnet att Iormulera vad det varit med
om och hur det pverkat det dagliga livet och Irhllandet till Irldrarna.
Det r bara barnet som vet hur det har upplevt situationen.
Det kan fnnas mnga hinder Ir barn att bertta om sina upplevelser
av vld mot eller av nrstende. Barnet kan ha svrt att komma ihg vad
som hnt, ha minnesluckor, det kan knna hopplshet och ngest och vara
rdd Ir konsekvenserna om det berttar vad de varit med om. I vissa Iall
kan det ha avkrvts tystnadslIte eller hotats. Om barnet befnner sig i en
pressad situation i Irhllande till sina Irldrar mste man acceptera att
det inte alltid vill eller kan bertta om sina Irhllanden. Utredaren beh-
ver ocks p olika stt underltta Ir barnet, exempelvis genom att visa
att hon eller han Irstr. Utredaren kan hnvisa till sina erIarenheter av
att ha trIIat andra barn i liknande situationer eller bertta vad man redan
128
Wilson J.(2001)
129
130
Se Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat
vld, Socialstyrelsen (2011)
55
knner till om Iamiljens situation. Barnet behver I veta att vld inte kan
accepteras, samtidigt som Irldrarna som personer inte Ir Irdmas.
Det r de vldsamma och hotIulla handlingarna som r Ielaktiga.
Barnet kan behva std eIter att i samtal ha berttat om och aktualiserat
skrmmande upplevelser. Ibland kan samtal med utredaren I negativa
konsekvenser Ir barnet. Det kan till exempel vara direkt, genom att n-
gon i Iamiljen ser p barnet med misstnksamhet eller straIIar det, eller
indirekt, genom att samtalen kar spnningen i relationen till en eller fer
nrstende. EIter samtalen kan barnet I skuldknslor och i en del Iall bli
hotat eller p annat stt stllas till svars Ir vad det berttat. Naturligtvis
br samtal med barn alltid genomIras varsamt och med hnsyn till bar-
nets situation och individuella Irutsttningar. Det r av srskild vikt att
respektera den lojalitetskonfikt som barnet kan befnna sig i.
Barn som levt i andra utsatta situationer kan behva samma std och
hjlp Ir att bertta om sin situation som de barn som bevittnat vld. (Se
kapitlet Srskilda problem hos Irldrarna.)
Dokumentation av barnsamtal
Regler Ir handlggning och dokumentation syItar till att garantera den
enskildes rttsskerhet. Avsikten med reglerna r att den enskilde ska I
sin sak prvad och avgjord p ett sakligt och opartiskt stt.
131
Till de generella regler som ska tillgodose barns rttsskydd hr regler
om kommunikation, partsinsyn, beslutsmotivering, underrttelse av be-
slut och verklagandertt. EItersom barn inte har Iull handlingsIrmga
behver socialtjnsten barnanpassa sin handlggning Ir att uppIylla ett
Iullgott rttsskydd ocks Ir barn.
132
Vilken sorts uppgifter ska dokumenteras?
Dokumentationen ska utIormas med respekt Ir den enskildes integritet.
Den enskilde br hllas underrttad om de journalanteckningar och andra
anteckningar som Irs om honom eller henne. Om den enskilde anser att
ngon uppgiIt i dokumentationen r oriktig ska detta antecknas (11 kap.
6 SoL).
En viktig princip Ir att skyldigheten att dokumentera ska kunna Iylla
sin huvuduppgiIt r att dokumentationen innehller tillrcklig, vsentlig
och korrekt inIormation. Det r viktigt att dokumentationen blir bde ob-
jektiv och saklig, och att det klart Iramgr nr den enskilde har en annan
131
Handlggning och dokumentation, Socialstyrelsen (2010)
132
Mattsson T. (2006)
56
uppIattning om det som sagts eller noteras. OmIattningen av dokumenta-
tionen Ir olika delar i rendeprocessen och Ir genomIrande av insatser
varierar beroende p verksamhets- och rendetyp. Endast de uppgiIter
som har betydelse med hnsyn till verksamhetens art och det enskilda
Iallet ska dokumenteras.
133
UppgiIt om vilken handlggare som har gjort
en viss anteckning och nr anteckningen gjordes ska Iramg.
134
Hand-
lggning av renden som rr enskilda samt genomIrande av beslut om
stdinsatser, vrd och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen
ska utvisa beslut och tgrder som vidtas i rendet samt Iaktiska omstn-
digheter och hndelser av betydelse (11 kap. 5 Irsta stycket SoL).
Anteckningar som grs ska bygga p respekt Ir den enskildes integri-
tet. Hrmed Irsts bland annat att den enskilde ska behandlas med akt-
ning. Utgngspunkten r sledes att uppgiIterna i dokumentationen ska
vila p ett korrekt underlag och inte vara av nedsttande eller krnkande
karaktr. Aterhllsamhet br iakttas nr det gller uppgiIter om den en-
skildes privatliv, om inte uppgiIterna r ndvndiga Ir bedmningen i
rendet. Vidare uttalas att vad som r integritetskrnkande kan uppIattas
p olika stt av den enskilde. Man kan inte krva att uppgiIter som skulle
kunna uppIattas som krnkande aldrig ska I Irekomma i dokumentatio-
nen. UppgiIterna kan ju vara beIogade i det enskilda Iallet. I utredningar
som avser skydd Ir underriga utan vrdnadshavarens samtycke kan i
detta sammanhang Ireligga en konfikt mellan barnets intresse och den
vuxnes intresse, och den vuxnes integritet kan d I st tillbaka. Ngot
som alltid mste krvas r att uppgiIterna grundas p ett riktigt underlag
och r av verklig betydelse Ir stllningstaganden inom socialtjnsten.
Ovidkommande vrdeomdmen av allmnt nedsttande eller krnkande
karaktr Ir inte Irekomma.
135

Dokumentation av renden som rr vrdnad, boende och
umgnge
Utredaren br i utredningsrapporten bland annat redovisa antalet samtal
med barnet. Om uppdraget Irn rtten avser fera barn, br varje barn
redovisas Ir sig. Utredaren br kortIattat beskriva de yttre Irhllanden
under vilka barnet lever. ven barnets Iysiska och psykiska hlsa samt
omsorgsbehov br beskrivas,
136
till exempel hur barnet har reagerat p
133
Prop. 1996/97:124 s. 153
134
4 kap. 2 3. Socialstvrelsens freskrifter och allmnna rd (SOSFS 2006.5) om dokumenta-
tion vid handlggning av renden och genomfrande av insatser enligt SoL, LJU, LJM och
LSS.
135
Prop. 1996/97:124 s. 182
136
SOSFS 2012:4
57
den ndrade Iamiljesituationen i samband med separationen och hur vl
barnet har Iunnit sig till rtta. Utredaren br sammanIattat redovisa upp-
giIterna om barnet Irn Irldrarna respektive reIerenspersoner, register
och Irn barnet sjlvt. Utredaren br dessutom beskriva sin egen bild av
barnet
137
och ange vad den grundar sig p. Om utredaren inte har haIt n-
gon kontakt eller ngot samtal med barnet, br orsaken till det redovisas.
Om det r olmpligt att klarlgga barnets instllning, br detta liksom
sklen anges.
138
Enligt 6 kap. 19 Ijrde stycket FB ska den som verkstller utredning-
en lmna Irslag till beslut, om det inte r olmpligt. Ett Irslag till beslut
som lmnas till domstolen br vara vl motiverat och beskriva vilka kon-
sekvenser det Ir Ir barnet. Om det r olmpligt att lmna ett Irslag till
beslut, br utredaren ange sklen Ir detta. Ett resonemang om vad olika
alternativ kan innebra Ir barnet p kort och lng sikt br alltid redovi-
sas. Om utredningen omIattar fera barn, br utredaren redovisa Irslag
till beslut Ir varje barn Ir sig.
139
Dokumentation av samtal med barn i socialtjnsten
Vid utredningssamtal r det oIta ndvndigt att gra minnesanteckningar
under samtalet. EIter samtalet ska samtalsledaren sammanIatta sakinne-
hllet och Ira in det i akten.
140
Alla uppgiIter som kan vara av betydelse Ir handlggningen av ett
rende eller genomIrandet av en insats, br utan oskligt drjsml doku-
menteras och Iras till personakten.
141
Enligt vad JO vid fera tillIllen har uttalat rcker det inte med att de
uppgiIter som inhmtats under en utredning sammanstlls nr utredning-
en r slutIrd. Det ligger utredaren att kontinuerligt tillIra akten alla de
uppgiIter som kan vara av betydelse. Anteckningar ska Iras lpande och
lmpligen i Iorm av journalanteckningar. Detta utgr inte hinder mot att
utredaren vid olika kontakter i rendet gr anteckningar p lsa lappar till
std Ir minnet. UppgiIterna ska dock utan drjsml tillIras akten. Do-
kumentationen ska Iras s att det r mjligt att vid varje tidpunkt utlsa
vad som har kommit Iram.
142
Barnet ska i Irhllande till lder och mognad inIormeras om det som
dokumenteras. Om det r ngon uppgiIt i dokumentationen som barnet
137
SOSFS 2012:4
138
SOSFS 2012:4
139
SOSFS 2012:4
140
Samtal med barn i socialtfnsten, Socialstyrelsen (2004)
141
4 kap. 6 SOSFS 2006:5 AR
142
JO dnr 2139-1992
58
inte vill ha med, mste handlggaren Irska hjlpa barnet att Irst var-
Ir den ska tas med om det r en uppgiIt som mste tas med i utredning-
en. Man kan Irklara Ir barnet att vissa saker mste komma Iram Ir att
man ska kunna hjlpa barnet och Iamiljen. EItersom samtalen med barnet
och slutsatserna driIrn kan I konsekvenser Ir barnet, r det viktigt att
dess bidrag uppIattas och terges korrekt.
I dokumentationen mste det tydligt anges vad som r barnets spontana
berttelse, vad som r svar p Irgor och vad som r tolkningar av vad
barnet har Irmedlat. Situationen och Irutsttningarna Ir samtalen ms-
te klargras i dokumentationen. I dokumentation, utredning och beslut
mste det tydligt Iramg vad utredarens tolkningar och slutsatser grundar
sig p. Det r viktigt ocks eItersom barnet lngre Iram kan vilja ta del av
det som skrivits. Det r ocks viktigt att i beslutsunderlaget tydligt skilja
p vad som kommer Irn barnet och vad som r utredarens tolkningar.
143
Svra avvgningar om vad som ska dokumenteras
I renden om barn och ungdomar, vilkas Irldrar i egenskap av vrd-
nadshavare r parter, och drmed berttigade att ta del av allt som do-
kumenteras och som barnen str i beroendeIrhllande till, kan det vara
svrt att avgra om uppgiIterna som barnet lmnar ska antecknas ord Ir
ord eller kan Irkortas. Det kan ocks vara svrt att avgra om uppgiIten
r av betydelse och ska dokumenteras, eller inte.
Till att brja med r det viktigt att vara klar ver vilken inIormation
man behver inhmta Irn barnet eller ungdomen, det vill sga att planera
utredningen. Att samla in uppgiIter om och I insikt i en Iamiljs livssitua-
tion utgr nyckelmoment i utredningen, oavsett om det r en utredning
till skydd eller std Ir barn eller en utredning om vrdnad, boende el-
ler umgnge. Noggrann planering underlttar insamlandet av inIormation
och bidrar till att Iokusera p det som r relevant.
144
Utredningen ska inte
bli mer omIattande n ndvndigt.
Under utredningens gng r det anvndbart att pminna sig om de ge-
nerella reglerna om dokumentation, det vill sga att dokumentera tillrck-
lig, vsentlig och korrekt inIormation. Det r ocks viktigt att i besluts-
underlaget tydligt skilja p vad som kommer Irn barnet och vad som r
utredarens tolkningar. UppgiIterna som dokumenteras ska vara objektiva
och sakliga.
145
Om handlggaren r osker p om en uppgiIt ska dokumenteras eller
143
144
Grundbok Barns behov i centrum BBIC, Socialstyrelsen (2006)
145
59
inte, kan handlggaren samtala mer med barnet och Irga vad hon eller
han menar. Genom att gra s kan handlggaren ta reda p dels vad barnet
i sjlva verket menar, dels om uppgiIten var Irhastad Irn barnets sida.
Det kan ocks ge klarhet i om uppgiIten r av betydelse eller inte. Det
kan ven komma Iram om barnet r pressat av ngon eller ngot i sin
omgivning eller tror sig vara tvingad att uttala sig Iastn hon eller han
egentligen inte vill. Handlggaren kan ocks prva att lta barnet eller
ungdomen I ha synpunkter p vad av dess uppIattning som ska doku-
menteras och hur det ska gras. Om barnet inte anses tillrckligt moget
Ir detta, kan det vara vgledande Ir handlggaren att sjlv tnka p hur
barnet eller ungdomen skulle vilja att dess uppIattning dokumenterats,
om hon eller han lser sin akt om ett antal r. Det r ocks vrdeIullt att
erinra sig om att man som handlggare ska iaktta terhllsamhet nr det
gller att dokumentera uppgiIter om en persons privatliv, om inte uppgiI-
terna r ndvndiga Ir bedmningen i rendet.
146
Sekretess i frhllande till vrdnadshavare
Enligt 12 kap. 3 Irsta stycket Irsta meningen oIIentlighets- och sekre-
tesslagen (2009:400), OSL gller sekretess till skydd Ir en enskild, om
den enskilde r underrig, ven i Irhllande till dennes vrdnadshavare.
Enligt andra meningen samma lagrum gller sekretessen dock inte i Ir-
hllande till vrdnadshavaren i den utstrckning denne enligt 6 kap. 11
FB har rtt och skyldighet att bestmma i Irgor som rr den underriges
personliga angelgenheter, svida inte
det kan antas att den underrige lider betydande men om uppgiIten rjs
Ir vrdnadshavaren, eller
det annars anges i denna lag.
Enligt 6 kap. 11 FB har vrdnadshavare rtt och skyldighet att be-
stmma i Irgor som rr barnets personliga angelgenheter. Vrdnads-
havaren ska i det sammanhanget i takt med barnets stigande lder och ut-
veckling ta allt strre hnsyn till barnets egna synpunkter och nskeml.
Om sekretess inte gller i Irhllande till vrdnadshavaren IrIogar denne
enligt 12 kap. 2 OSL ensam eller, beroende p den underriges lder
och mognad, tillsammans med den underrige ver sekretessen till skydd
Ir den underrige (12 kap. 3 andra stycket OSL).
ven om vrdnadshavaren enligt 6 kap. 11 FB har rtt och skyldighet
att bestmma i Irgor som rr den underriges personliga angelgenheter,
gller allts sekretess gentemot denne bland annat om det kan antas att
146
Prop. 1996/97:124 s. 182
60
den underrige lider betvdande men om uppgiIten rjs Ir vrdnadshava-
ren. Det r inte tillrckligt att den unge tycker att det r obehagligt eller
tror att vrdnadshavaren kommer att vidta tgrder som hon eller han
motstter sig, men som inte kan anses medIra betydande men Ir henne
eller honom. Fr att ytterligare begrnsa de situationer dr uppgiIter ska
kunna hemlighllas br det dessutom krvas att det men som kan beIaras
vid utlmnande ska vara betydande, till exempel genom att den unge kan
skadas allvarligt psykiskt, Iysiskt eller p annat stt om uppgiIten lm-
nas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda Iallet ska fnnas
speciella skl som tyder p att en uppgiIt om den underrige kan komma
att missbrukas av vrdnadshavaren i ngot avsevrt hnseende.
147
(Se ka-
pitlet Vrdnad, avsnittet Vrdnadshavarens rtt att ta del av uppgiIter om
barnet som omIattas av sekretess)
Sekretessregeln tar sikte p de mest angelgna Iallen dr behov kan
fnnas att skydda barnet mot vrdnadshavaren, Irmst antingen drIr att
det r Irga om srskilt integritetsknsliga uppgiIter eller drIr att ven
andra uppgiIter kan missbrukas av vrdnadshavaren p ett stt som all-
varligt skadar barnet.
148
(Se kapitlet Sekretess)
Uppfljning
Svl samtalet i sig, sdant som vcks hos barnet och sdant som bar-
net sger i samtal med handlggaren inom socialtjnstens Iamiljertt, kan
vara bekrItande och avlastande. Men det kan ocks skapa svrigheter Ir
barnet p olika stt. Nr en vuxen lyssnar p ett barn som berttar om sina
svrigheter och nskningar vcks ocks Irhoppningar hos barnet om att
det ska I hjlp. Socialtjnsten har drIr ett ansvar Ir att Ilja upp vad
som hnder med barnet eIter samtalet. Om barnet r i behov av Iortsatt
std eller annan hjlp har socialtjnsten skyldighet att hjlpa barnet att I
lmplig insats.
Utredaren tar eIter samtal och samrd med barnet stllning till vad som
ska terges till Irldrarna. Ansvaret Ir hur samtalet terges till Irld-
rarna r utredarens. Det krvs en Irsiktig hantering av barnets berttelse
eItersom den ibland kan vcka starka knslor hos Irldrarna. En risk och
skyddsbedmning kan behva gras i samband med terkopplingen till
Irldrarna om vad barnet har berttat.
147
Regeringens proposition 1988/89:67 Om sekretessfrgor inom undervisningsvsendet m.m. s.
38
148
Prop. 1988/89:67 s. 38
61
Evidensbaserad praktik
149
Idag fnns en strvan inom socialtjnsten att arbeta enligt en praktik som
utgr Irn evidensbaserade metoder. Ordet evidens kommer Irn lati-
nets evidentia, tydlighet. Evidens kan ocks versttas till bevis, visshet
eller bestmdhet, som i detta sammanhang kan Irsts utiIrn att man vill
betona hur viktigt det r att alltid anvnda bsta tnkbara metoder och
erbjuda bsta tnkbara insatser.
Evidensbaserade metoder r program eller insatser som r vetenskap-
ligt utprovade och utvrderade i svensk eller internationell litteratur. De
festa insatser som erbjuds inom socialtjnsten bygger inte p evidensba-
serade metoder, eItersom det saknas Iorskning p omrdet. Oberoende
av detta r det en lagstadgad skyldighet Ir socialtjnsten att vid behov
tillhandahlla std eller skydd i Iorm av olika insatser. Mer Iorskning om
olika insatsers eIIektivitet r ett angelget utvecklingsomrde Ir att skra
eIIektiva insatser av god kvalitet inom socialtjnsten. P Socialstyrelsens
webbplats fnns inIormation om olika metoder som anvnds, eller kan
komma att anvndas, i socialt arbete. Socialstyrelsen och externa experter
och Iorskare granskar olika metoder lpande, se www.socialstyrelsen.se/
evidensbaseradpraktik/metodguide
Evidensbaserad praktik (EBP) defnieras som en noggrann, ppet re-
dovisad och omdmesgill anvndning av den Ir tillIllet bsta evidensen
Ir insatser Ir enskilda individer. EBP integrerar tre kunskapskllor:
den Ir tillIllet bsta vetenskapliga kunskapen
brukarens erIarenhet och nskeml
den proIessionelles erIarenhet och Irmgor.
Hur inIormationen Irn dessa kllor vgs samman beror p det nationella
och lokala sammanhanget, till exempel den lagstiItning, de riktlinjer och
de resurser som fnns tillgngliga. Ingen av de tre kunskapskllorna r
mer vrd n ngon annan. Om det saknas vetenskapligt underlag eller
om det som fnns r klent, br brukarnas erIarenheter och nskeml vga
tungt i det enskilda Iallet.
150
Barn och ungdomar som brukare
Brukarinfytande betonas mer p senare r, likas har patienters och
klienters legala stllning strkts. Detta gller ven barn och ungdomar.
Det kan uttryckas som att socialtjnsten vntas g Irn att arbeta Ir bar-
net till att arbeta med barnet Ir att kunna uppn det bsta Ir just det bar-
149
Avsnittet bygger p Dokumentation av barnets bsta Redovisning av regeringsuppdrag, Social-
styrelsen. (2012)
150
Jergeby U, Sundell K. (2008)
62
net. Synen p barn som aktiva subjekt och experter p sin egen situation
innebr att barn ska ses som aktrer med egna rttigheter, ven om det
r viktigt att komma ihg att de r och mste I vara en del av en Iamilj.
Ett dilemma som Iljer av att betrakta barn som kompetenta och plitliga
subjekt r att barn samtidigt kan vara utsatta och srbara. Nr det gller
barn mste det fnnas en balans, s att barn kan erbjudas delaktighet utan
att de tilldelas alltIr stort ansvar Ir sin livssituation.
151
Bodil Rasmusson vid Socialhgskolan, Lunds universitet, presentera-
de 2009 en modell Ir sammanvgning av olika perspektiv Ir att bedma
barnets bsta i det enskilda Iallet inom ramen Ir evidensbaserad praktik
i arbetet med barn och deras Iamiljer (Figur 1).
Figur 1. Modell fr sammanvgning av perspektiv.
Rasmusson belyser med sin modell att brukarens erIarenhet och nske-
ml i EBP nr det gller barn- och ungdomsrenden i sjlva verket bestr
av tv delar. Det gller Ir handlggaren att hantera bde barnets vilja och
Irldrarnas vilja, vilka ibland kan vara motstridiga. BBIC har ett uttalat
barnIokus, men betonar samtidigt Iamiljens och andra sociala relationers
betydelse Ir barnets utveckling. Kunskapsgrunden i BBIC understryker
att vad som r bra Ir barnet oItast sammanIaller med Irldrarnas intres-
sen. Barnet r dock i beroendestllning till sina Irldrar, och i de Iall
Irldrarnas intressen strider mot vad som r bst Ir barnet, mste bar-
nets behov och intressen ha Iretrde.
152
Det r handlggarens uppgiIt att
balansera detta och prioritera barnets intressen utan att Irlora samarbetet
med Iamiljen. Till och med nr detta inte r genomIrbart och kriterierna
Ir vrd med std av LVU Ireligger, r det handlggarens ansvar att verka
Ir samarbete och meningsIullhet i kontakten mellan socialtjnsten och
151
Andersson G, Rasmusson B. (2006)
152
Grundbok Barns behov i centrum BBIC, Socialstyrelsen (2006)
Barnets
bsta
Forskning
och
vetenskap
Beprvad
erfarenhet
Barnets
nskeml
och erfarenhet
Frldrarnas
nskeml
och erfarenhet

63
Irldrarna och den unge sjlv, om han eller hon Iyllt 15 r och motstter
sig vrd. Frhllningssttet mste hela tiden prglas av ett etiskt och pro-
Iessionellt bemtande.
Delaktig men inte ansvarig
Hur berrda Iamiljemedlemmars delaktighet kan kas och olika perspek-
tiv balanseras r en stndigt pgende process Ir socialtjnsten att re-
fektera ver och Irbttra. Socialtjnsten har p senare r utvecklat sitt
arbete vad gller att tala med och lyssna till barn. Ett omrde som behver
strkas ytterligare r hur socialtjnsten kan gra barn mer delaktiga i be-
slutsprocesserna inom socialtjnsten. I socialtjnstens utredningar Iram-
stlls som regel numera barnen som personer med egna behov, och deras
uppIattningar r dokumenterade i beslutsunderlaget. Hur barns intressen
och uppIattningar har beaktats i socialtjnstens analyser och bedmningar
Iramgr dock inte i tillrcklig grad. Barns och ungdomars delaktighet och
infytande i utredningarna strcker sig inte alltid hela vgen till beslutsIat-
tandet utan detta styrs i mngt och mycket av de vuxna.
153
Modell fr barns deltagande
Roger Hart presenterade 1997 en anvndbar modell Ir hur man kan
vrdera graden av barns och ungdomars deltagande i Irgor som berr
dem (fgur 2).
Figur 2. Modell fr barns deltagande.
153
Enell S. (2009)
64
De tre Irsta stegen innebr inget deltagande:
Manipulation, barn deltar i ett sammanhang utan att veta vad det gr
ut p.
Dekoration, politikern som lyIter upp ett barn under ett valmte.
Svmbolvrde, barnet bjuds in i ett sammanhang Ir att det ger ett bra
intryck utt sett. Under skenet av att barnet ska I bli delaktigt tas det
inte p allvar och Ir inget infytande.
De tv nsta stegen innebr viss delaktighet:
Anvisad men informerad, barnet blir inIormerat om vad saken gller
men det omIattar inget aktrskap i beslutsprocessen.
Konsulterad och informerad, barnet Ir utrymme att yttra sig. Delak-
tighet en begrnsas av att de vuxna har initierat situationen och tar
besluten.
De tre versta stegen innebr delaktighet i ngon Iorm:
Beslutsfattande initierat av vuxna, delat med barn, initiativet r de
vuxnas men barnet Ir delta i beslutet.
Initierat och stvrt av barn, barnet har utrymme att ta initiativ och Iatta
beslut.
Beslutsfattande initierat av barn, delat med vuxna, barn kan ta initiativ
och besluten Iattas, som Ir medborgare i allmnhet, tillsammans med
andra.
Vgar till inytande
En annan modell Ir barns och ungdomars delaktighet har utvecklats
2001 av Harry Shier och kallas Pathways to participation: Openings,
opportunities and obligations (fgur 3)
65
Figur 3. Modell fr vgar till invtande.
ven Shier`s modell r anvndbar Ir att vrdera vilken niv av delaktig-
het man har uppntt inom sin verksamhet och hur man kan utveckla sitt
arbete med att gra barn och ungdomar delaktiga i Irgor som berr dem.
Att barn och ungdomar tillts och ges mjlighet att delta i socialtjns-
tens beslutsprocesser inkluderar emellertid alltid vuxnas ansvarstagande.
Barn ska inte lmnas ensamma med besluten, utan besluten ska Iattas i
samrd med vuxna. Barn ska heller inte ges ansvar Ir att ta stllning i
Irgor som de inte har mjlighet att verblicka konsekvenserna av. I an-
dra sammanhang kan det handla om att ge barnet ansvar, visa Irtroende
och tillit till barnets egen Irmga att handskas med sitt liv och fnna egna
strategier. verlmnande av ansvar mste givetvis ske successivt i Ir-
hllande till barnets lder och mognad. Rtten Ir barn att uttrycka sina
sikter r ingen skyldighet barn Ir aldrig pressas till att uttala sig eller
delta i beslutsprocesser om de inte sjlva vill.
154
Det handlar om att det behver fnnas knda och anvndbara rutiner
som mjliggr att barn kan delta i beslutsprocesser och att de vuxna r
redo att dela med sig av makt och ansvar Ir olika beslut i Irgor som rr
barnets eller Iamiljens situation.
154
Mattsson T. (2006)

1. Vuxna lyssnar
till barn
Arbetar ni p ett
stt som gr det
mjligt fr er att
lyssna till barn?
r ni redo att
lyssna till barn?
Har ni ider och
aktiviteter som hjlper
barn att uttrycka sina
sikter?
r ni redo att stdja
barn s att de kan
uttrycka sina
sikter?
r ni redo att ta
hnsyn till barnens
sikter?
r ni redo att lta
barn delta i era
beslutsprocesser?
r ni redo att
dela ngot av er
vuxna makt med
barn?
Gr er beslutsprocess
det mjligt att ta
hnsyn till barnens
sikter?
Finns det rutiner som
mjliggr att barn deltar
i beslutsprocesser?
Finns det rutiner som
mjliggr att barn och
vuxna delar makt och
ansvar fr beslut?
Brja hr
r det ett principiellt
krav att ni mste
lyssna till barn?
krav att barn ska f
std i att uttrycka sina
sikter?
krav att barns sikter
mste beaktas innan
beslut fattas?
krav att barn mste
delta i besluts-
processer?
krav att barn och vuxna
delar makt och ansvar
fr beslut?
2. Barnen fr std
i att uttrycka sina
sikter
Denna punkt r det minimum ni mste uppn om er
avsikt r att flja FN:s konvention om barnets rttigheter
Delaktighetsniver
ppningar
Mjligheter Skyldigheter
3. Hnsyn tas till
barnens sikter
4. Barnen r
delaktiga i
beslutsprocesser
5. Barnen delar
makt och ansvar
vid besluts-
fattande
67
3. Vrdnad
Vrdnaden
Den som har vrdnaden om ett barn r vrdnadshavare och har rtt och
skyldighet att bestmma om barnets personliga Irhllanden och ska se
till att barnets behov av omvrdnad, trygghet och en god Iostran blir till-
godosedda (6 kap. 2 andra stycket FB). Det innebr att vrdnadshava-
ren har det rttsliga ansvaret Ir barnets person samt Ir att barnet Ir sina
grundlggande behov.
155
Ett barn str under vrdnad av bda sina Irldrar (gemensam vrdnad)
eller en av Irldrarna (ensam vrdnad), alternativt en eller tv andra per-
soner som utsetts av domstol till srskilt Irordnade vrdnadshavare (6
kap. 2 Irsta stycket FB, se ven 6 kap. 79 FB). Frldrar som r
vrdnadshavare r ocks barnets Irmyndare (10 kap. 2 FB). (Se avsnit-
tet Frmynderskap). Ansvaret Ir barnets grundlggande behov innebr
inte att vrdnadshavaren behver tillgodose dem personligen, utan den
Iaktiska vrden kan utvas ven av ngon annan, till exempel en umgng-
esIrlder som inte r vrdnadshavare eller en IamiljehemsIrlder.
156

Faktisk vrd
Begreppet vrdnad sammanblandas ibland med ordet vrd, och orden an-
vnds oIta i dagligt tal som synonymer. Nr det i lagen talas om vrdnad
menas en vrdnadshavares rttsliga ansvar Ir sitt barn. OItast motsvarar
dock den rttsliga vrdnaden ocks den Iaktiska vrden och omsorgen,
det vill sga vrdnadshavaren skter sjlv om barnet och bor tillsammans
med det.
Den Iaktiska vrden kan allts lmnas ver till ngon annan utan att
detta pverkar vrdnadsansvaret, som ligger kvar hos vrdnadshavaren/
vrdnadshavarna. Ett verlmnande av den Iaktiska vrden kan antingen
ske eIter en Irivillig verenskommelse eller eIter ett beslut om s kallad
tvngsvrd enligt lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd
av unga, LVU. Barnet placeras i bda Iallen utanIr det egna hemmet.
Svl vid Irivillig placering som vid en LVU-placering innebr det att
Irldrarna (eller en av dem) vanligtvis str kvar som vrdnadshavare,
155
Prop. 1981/82:168 s. 60 II.
156
Prop. 1981/82:168 s. 61
68
3. Vrdnad
men vid tvngsplaceringen har de inte lngre samma rttigheter och skyl-
digheter gentemot barnet (se till exempel 11 och 14 LVU).
Om barnets Irldrar har separerat men har gemensam vrdnad lig-
ger vanligtvis ansvaret Ir den dagliga omsorgen och vrden p den av
Irldrarna som barnet bor med, utom nr barnet har umgnge med den
andra Irldern. Nr barnet bor vxelvis hos bda Irldrarna ansvarar
den Irlder barnet Ir tillIllet bor hos Ir den dagliga omsorgen.
Vid barns fdelse
Ett barn str Irn Idelsen under vrdnad av bda Irldrarna om de r
giIta med varandra, i annat Iall av mamman ensam. Om Irldrarna se-
nare ingr ktenskap med varandra str barnet dreIter under vrdnad av
bda Irldrarna (6 kap. 3 Irsta stycket FB).
Om ett barn har adopterats blir adoptanten/adoptanterna automatiskt
barnets vrdnadshavare nr adoptionen r genomIrd (jIr 4 kap. 8 FB).
Om vrdnadshavarens maka/make adopterar barnet Ir vrdnadshavaren
och adoptanten gemensam vrdnad om barnet.
Gemensam vrdnad enligt frldrarnas verenskommelse
Frldrarna kan I gemensam vrdnad eIter anmlan Irn dem bda till
socialnmnden i samband med att nmnden ska godknna en Iaderskaps-
bekrItelse eller en bekrItelse av Irldraskap (6 kap. 4 FB). Detta
gller alla Irldrar, oavsett medborgarskap om barnet r IolkbokIrt i
Sverige. Anmlan kan ocks gras till Skatteverket, under Irutsttning
att beslut om vrdnaden inte har meddelats tidigare och Irldrarna och
barnet r svenska medborgare
157
och barnet r IolkbokIrt i Sverige (6
kap. 4 och 16 FB). Om Irldrarna vill ha gemensam vrdnad eIter
det att Iaderskaps- eller IrldrabekrItelsen snts till behrig myndighet
kan det ske genom en anskan till domstolen eller genom en anmlan
till Skatteverket under ovan nmnda Irutsttningar.
158
Frldrarna kan
ocks I gemensam vrdnad genom att skriva ett avtal som godknns av
socialnmnden. ven detta Irutstter att barnet r IolkbokIrt i Sverige.
(Se kapitel Avtal).
157
Frn den 1 juli 2012 krvs det inte lngre att barnet och barnets Irldrar r svenska medborgare
utan det rcker med att barnet r IolkbokIrt hr i landet Ir att en anmlan om gemensam vrdnad
ska kunna gras direkt till Skatteverket.
158
Se ven Regeringens proposition 1990/91:8 Om vrdnad och umgnge s. 58
69
3. Vrdnad
Domstols beslut om vrdnad
Om en Irlder ensam har vrdnaden om ett barn, men Irldrarna vill
utva vrdnaden gemensamt kan de anska gemensamt om detta till dom-
stolen. Domstolen ska, om det inte r uppenbart oIrenligt med barnets
bsta, besluta enligt deras begran (6 kap. 4 Irsta stycket FB).
Om Irldrarna inte r verens i vrdnadsIrgan Ir den Irlder som
vill ha en ndring i vrdnaden vcka talan vid domstolen (6 kap. 5 FB).
Om barnets Irldrar har gemensam vrdnad eller en av Irldrarna r
ensam vrdnadshavare och ngon av dem vill I en ndring i vrdnaden,
ska domstolen p talan av en av Irldrarna eller bda, eIter vad som r
bst Ir barnet besluta om gemensam vrdnad eller anIrtro vrdnaden t
en av Irldrarna (6 kap. 5 Irsta och tredje styckena FB).
Om bda Irldrarna motstter sig Iortsatt gemensam vrdnad har lag-
stiItaren ansett att det saknas Irutsttningar Ir denna vrdnadsIorm.
Domstolen r i en sdan situation skyldig att upplsa den gemensamma
vrdnaden och anIrtro vrdnaden t en av Irldrarna (6 kap. 5 andra
stycket FB).
Barnets bsta
Barnets bsta ska vara avgrande Ir alla beslut om vrdnad, boende och
umgnge (6 kap. 2 a Irsta stycket FB). Det innebr att det inte fnns
om andra hnsyn naturligtvis kan fnnas med i vervgandena, r det bar-
nets bsta som till slut ska vara bestmmande Ir beslutet.
159

Begreppet barnets bsta gr inte att en gng Ir alla precisera innebr-
den av. Vad som r barnets bsta mste drIr avgras i varje enskilt Iall.
Vid bedmningen mste hnsyn tas till allt som rr barnets Iysiska och
psykiska vlbefnnande och utveckling, s lngt mjligt p svl kort som
lng sikt. I 6 kap. 2 a andra stycket FB anges ngra srskilda omstn-
digheter som domstolen ska beakta vid bedmningen av vad som r till
barnets bsta, ven om det inte r en uttmmande upprkning
160
. Dr str
angivet att srskilt avseende ska Istas vid risken Ir att barnet eller ngon
annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp eller att barnet olovligen Irs bort
eller hlls kvar eller annars Iar illa, och barnets behov av en nra och god
kontakt med bda Irldrarna. Risken Ir att barnet Iar illa har lyIts Iram
som ett Irhllande av srskilt viktigt slag.
159
Prop. 2005/06:99 s. 85
160
Prop. 1997/98:7 s. 104 I.
70
3. Vrdnad
Vid alla beslut om vrdnad ska vid bedmningen av barnets bsta
hnsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets lder och mognad
(6 kap. 2 a tredje stycket FB). (Se kapitlet Barnets bsta.)
Frmga att samarbeta
Vid domstolens bedmning av om vrdnaden ska vara gemensam eller
anIrtros t en av Irldrarna ska srskilt avseende Istas vid Irldrarnas
Irmga att samarbeta i Irgor som rr barnet (6 kap. 5 andra stycket
FB). Gemensam vrdnad Irutstter normalt att Irldrarna har ett n-
gorlunda konfiktIritt samarbete i Irgor som rr barnet. Det innebr inte
att Irldrarna alltid mste ha samma uppIattning, men de mste kunna
hantera sina delade meningar p ett stt som inte drabbar barnet. Mjlig-
heten att dma till gemensam vrdnad mot en Irlders vilja mste ver
huvud taget anvndas med stor Irsiktighet och lyhrdhet. Gemensam
vrdnad kan vara oIrenlig med barnets bsta ven om en konfikt mellan
Irldrarna inte kan sgas vara s svr och djup att det r omjligt Ir dem
att samarbeta, och ngon presumtion Ir eller emot gemensam vrdnad
gller inte. Avsikten med denna bestmmelse var att stadkomma en upp-
stramning av den rttspraxis som har kommit till uttryck i rttsIallen NJA
1999 s. 451 och NJA 2000 s. 345.
161
Den nya lagregleringen har prvats i Hgsta domstolen (HD). Frgan
var om Irldrarnas samarbetsproblem var av sdan omIattning att ge-
mensam vrdnad inte kunde anses vara det bsta Ir barnet. HD uttalade
bland annat att gemensam vrdnad krver att Irldrarna kan ta ett ge-
mensamt ansvar. Uttryck Ir brist p Irtroende Ir den andra Irldern
liksom Ir bristande vilja eller Irmga att vara fexibel och jmka sam-
man sin uppIattning med den andra Irlderns, r tecken som tyder p
att gemensam vrdnad kan vara oIrenlig med barnets bsta. En konfikt
mellan Irldrarna br dock inte utesluta gemensam vrdnad, om mot-
sttningarna kan antas vara av vergende natur och drIr inte bedms
hindra ett Iungerande samarbete p lngre sikt i Irgor som rr barnet. I
det aktuella Iallet ansg HD parternas samarbetssvrigheter vara av sdan
omIattning att gemensam vrdnad inte kunde anses vara bst Ir barnet.
162
Gemensam vrdnad mot frlders vilja
Om bda Irldrarna motstter sig gemensam vrdnad har lagstiItaren
ansett att det saknas Irutsttningar Ir denna vrdnadsIorm. Har Irld-
rarna gemensam vrdnad r domstolen i en sdan situation skyldig att
upplsa den gemensamma vrdnaden och anIrtro vrdnaden t en av
161
Prop. 2005/06:99 s. 87
162
NJA 2007 s. 382
71
3. Vrdnad
Irldrarna (6 kap. 5 andra stycket FB). I Irarbetena sgs emellertid
att det drmed inte r sagt att gemensam vrdnad alltid r utesluten Ir att
ingen av Irldrarna Irn brjan r intresserad av en sdan ordning. Ge-
nom samarbetssamtal kan Irldrarna oIta nrma sig varandra och Irst
att gemensam vrdnad kan vara vrd att prva i barnets intresse.
163

Det r i och Ir sig mjligt Ir domstolen att Irordna en Irlder som
vrdnadshavare mot hennes eller hans vilja, men om en Irlder uttryck-
ligen Irklarar att hon eller han inte vill ha del i vrdnaden, Ir det som
regel antas att en sdan lsning inte r Irenlig med barnets bsta.
164
I Ir-
arbetena till 6 kap. 5 FB betonas att mjligheten att dma till gemensam
vrdnad mot en Irlders vilja mste anvndas med stor Irsiktighet och
lyhrdhet. Gemensam vrdnad Ir inte beslutas schablonmssigt och en
Irlders motstnd mot gemensam vrdnad Ir inte negligeras.
165

Den ena Irlderns motstnd mot gemensam vrdnad kan bygga p
en vl motiverad nskan att skydda barnet, och om det fnns risk Ir att
barnet Iar illa vid gemensam vrdnad, ska domstolen givetvis beakta det.
Att den ena Irldern utsatt barnet eller den andra Irldern Ir vergrepp
kan till exempel gra gemensam vrdnad olmplig, eItersom barnets
mjligheter till en trygg uppvxtmilj pverkas av Irhllandet mellan
Irldrarna.
166
Detsamma kan glla en Irlder som missbrukar alkohol
eller droger, lider av psykisk ohlsa eller har andra problem som pverkar
Irldrarnas mjligheter att samarbeta.
En Irlder som har misshandlats eller utsatts Ir andra vergrepp av
den andra Irldern och som lever i ett tillstnd av oro eller till och med
skrck Ir den andra Irldern, kan vid gemensam vrdnad vara dligt
rustad att tillgodose sitt barns behov av trygghet och omsorg.
167
Under
riksdagsbehandlingen av propositionen Vrdnad, boende och umgnge
uttalade lagutskottet att i de Iall den ena Irldern utstter en Iamilje-
medlem Ir vld, trakasserier eller annan krnkande behandling, br
gemensam vrdnad mot en Irlders vilja vara utesluten.
168
(Se kapitlet
Srskilda problem hos Irldrarna.)
Samtidigt som domstolen fck rtt att besluta om gemensam vrdnad
mot en Irlders vilja fck den ocks mjlighet att besluta dels om vem
barnet ska bo tillsammans med, dels om umgnge, ven nr Irldrarna
har gemensam vrdnad, se 6 kap. 14 a och 15 a FB.
163
Prop. 1997/98:7 s. 50 I.
164
Prop. 1997/98:7 s. 106
165
Prop. 1997/98:7 s. 50 I.
166
Prop. 1997/98:7 s. 107
167
Prop. 1997/98:7 s. 107
168
Lagutskottets betnkande Jrdnad, boende och umgnge (1997/98:LU12) s. 30 I.
72
3. Vrdnad
Efter ktenskapsskillnad
Om inte den gemensamma vrdnaden Ir ett barn upplses i samband
med en skilsmssa Iortstter den automatiskt ven eIter ktenskapsskill-
naden. Domstolen mste emellertid i domen erinra om att vrdnaden allt-
jmt r gemensam, se 6 kap. 3 andra stycket FB. Motstter sig dremot
bda Irldrarna att den gemensamma vrdnaden Iortstter eIter skils-
mssan r domstolen skyldig att upplsa den och anIrtro vrdnaden t
en av Irldrarna, 6 kap. 5 andra stycket FB.
I ml om ktenskapsskillnad Ir domstolen utan yrkande anIrtro vrd-
naden om barnet till en av Irldrarna, om gemensam vrdnad r uppen-
bart oIrenlig med barnets bsta (6 kap. 5 tredje stycket FB). Fr att
domstolen ska I underlag Ir sin bedmning av om den gemensamma
vrdnaden br Iortstta, kan rtten underrtta socialnmnden om att en
ktenskapsskillnad r aktuell och att ingen av Irldrarna har begrt att
I vrdnaden ensam. Om nmnden har upplysningar om Irldrarna som
visar att Iortsatt gemensam vrdnad kan antas vara uppenbart olmplig
Ir barnet ska nmnden som skydd Ir barnet inIormera domstolen. So-
cialnmnden kan ocks Ira talan vid domstol om en av Irldrarna eller
bda brister i omsorgen om barnet (6 kap. 7 FB).
169
Om sambofrhllandet upphr
Om samboIrhllandet upphr Ir Irldrar som har gemensam vrdnad
om ett barn Iortstter vrdnaden automatiskt att vara gemensam. Vill en
av dem eller bda Irldrarna att den gemensamma vrdnaden ska upp-
lsas kan en av dem eller bda vcka talan i domstol om detta (6 kap. 5
FB). De kan ocks upprtta ett skriItligt avtal om att en av dem ska ha
vrdnaden. Avtalet gller under Irutsttning att socialnmnden kan god-
knna det (6 kap. 6 FB).
Socialnmndens talertt r, nr ett samboIrhllande upphrt liksom
eIter en ktenskapsskillnad, inskrnkt till sdana situationer som omIattas
av 6 kap. 7 FB nr en av Irldrarna eller bda vid utvandet av vrd-
naden brister i omsorgen om barnet p ett stt som medIr bestende Iara
Ir barnets hlsa eller utveckling.
Vrdnadsansvaret
Vrdnadshavaren har ansvar Ir barnets personliga Irhllanden och ska
se till att barnets behov av omvrdnad, trygghet och en god Iostran enligt
6 kap. 1 FB blir tillgodosedda (6 kap. 2 andra stycket FB). I rtten till
169
Prop. 1981/82:168 s. 62 I.
73
3. Vrdnad
omvrdnad ingr inte endast rtten Ir barnet att I sina materiella behov
tillIredsstllda. Minst lika viktig r den del som kan hnIras till barnets
psykiska behov. I barnets rtt till trygghet ligger bland annat att I leva
i ett stabilt Irhllande och att ha ngon att lita p. Till en god vrd och
Iostran hr att barnet Ir knna att det behvs och att barnet Ir prva sin
Irmga och utveckla sina inneboende resurser Ir att eIter hand Irigra
sig Irn sitt beroende av vrdnadshavarna. I en god Iostran ligger ocks
att barnet Ir lra sig att stta grnser Ir sitt handlande och ta ansvar.
170
Enligt den inledande bestmmelsen i vrdnadskapitlet ska barn be-
handlas med aktning Ir sin person och egenart och Ir inte utsttas Ir
kroppslig bestraIIning eller annan krnkande behandling (6 kap. 1 FB).
Vrdnadshavarna ska allts ta hnsyn till och visa respekt Ir de indivi-
duella egenskaper och de srdrag som ett barn har. Barn har med stigande
lder rtt till ett allt starkare integritetsskydd. Barnets rtt till ett privatliv
och skydd mot insyn kan dock av naturliga skl inte vara absolut
171
.
Barnets vrdnadshavare svarar Ir att barnet Ir den tillsyn som be-
hvs med hnsyn till dess lder och utveckling och vriga omstndigheter
samt bevakar att barnet Ir tillIredsstllande Irsrjning och utbildning.
Vrdnadshavaren ska vidare bland annat svara Ir att barnet str under
uppsikt, i syIte att hindra att barnet orsakar skada Ir ngon annan (6 kap.
2 andra stycket FB).
Vrdnadshavare har rtt och skyldighet att bestmma i Irgor som rr
barnets personliga angelgenheter. Vrdnadshavaren ska drvid i takt
med barnets stigande lder och utveckling ta allt strre hnsyn till barnets
synpunkter och nskeml (6 kap. 11 FB). Det innebr att vrdnads-
havarens beslutandertt inte r oinskrnkt, utan barnet har rtt att sjlvt
bestmma i fera personliga Irgor. I vissa Iall fnns uttryckliga bestm-
melser, till exempel om arbetsavtal (6 kap. 12 FB). I andra Iall anses
barnet kunna bestmma i personliga angelgenheter om det har tillrck-
ligt omdme. I princip gller emellertid att barnet ska Ilja vad vrdnads-
havaren beslutar, men denna ska, i takt med barnets stigande lder och
utveckling, ta allt strre hnsyn till barnets synpunkter och nskeml (6
kap. 11 FB). Bestmmandertten fyttas sledes successivt ver p den
unga, men detta Ir inte leda till att vrdnadshavaren vervltrar sitt an-
svar som beslutsIattare p barnet genom att lta det sjlvt bestmma i en
omIattning som barnet inte r moget Ir.
En vrdnadshavares ansvar och bestmmandertt kvarstr tills barnet
Iyller 18 r eller dessIrinnan ingr ktenskap.
170
Prop. 1981/82:168 s. 59
171
Prop. 1981/82:168 s. 60
74
3. Vrdnad
En Irlder med vrdnadsansvar har liksom en Irlder som inte har
del i vrdnaden ett ansvar Ir underhll t barnet eIter vad som r sk-
ligt med hnsyn till barnets behov och Irldrarnas samlade ekonomiska
Irmga. Frldrarna ska sinsemellan ta del i kostnaderna Ir barnets
underhll, var och en eIter sin Irmga. Underhllsskyldigheten upphr
nr barnet Iyller 18 r eller barnets gymnasieutbildning r avslutad, dock
lngst tills barnet Iyller 21 r, se 7 kap. 1 FB.
Bestmmandertt vid gemensam vrdnad
Om Irldrarna har gemensam vrdnad om barnet gller bestmmande-
rtten dem bda tillsammans. Om en av vrdnadshavarna p grund av
Irnvaro, sjukdom eller ngon annan orsak r Irhindrad att ta del i s-
dana beslut rrande vrdnaden som inte utan olgenhet kan uppskjutas,
bestmmer den andra ensam. Denna Ir dock inte ensam Iatta beslut av
ingripande betydelse Ir barnets Iramtid, om inte barnets bsta uppenbar-
ligen krver det (6 kap. 13 FB).
Nr situationen r brdskande kan, om en eller bda vrdnadshavarna
motstter sig en tgrd inom Irmst hlso- och sjukvrden, allmnna
principer om nd inskrnka vrdnadshavarnas rtt att bestmma ver
barnet.
172
Daglig omsorg
Bestmmelsen i 6 kap. 13 Irsta stycket FB ska inte tolkas s att bda
vrdnadshavarna ska delta i alla beslut som mste Iattas nr det gller
vrdnaden om barnen. Det ligger i sakens natur att bestmmandertten
utvas n av den ena och n av den andra Irldern, beroende p vilken av
dem som Ir tillIllet r till hands eller p hur Irldrarna har organiserat
vrden. Om Irldrarna inte sammanbor mste det med ndvndighet bli
s att den som har barnet hos sig till stor del kommer att Iatta de vardag-
liga besluten i Irga om vrdnaden.
173
Om Irldrarna r verens str det dem dessutom Iritt att sjlva besluta
hur de ska Irdela ansvaret och i vilka Irgor de ska samverka, utom nr
lagstiItningen stller krav p ett gemensamt handlande (till exempel an-
skan om pass, ndring av IolkbokIring).
Det kan mnga gnger vara svrt Ir Irldrar att veta vad som ska
ing i den dagliga omsorgen och hur ansvaret ska Irdelas dem emellan.
Dessa Irgor kan oIta ge upphov till oenighet och konfikter. I Irarbetena
172
Regeringens proposition 2009/10:192 Umgngesstd och socialtfnstens frutsttningar att tala
med barn s. 21
173
Regeringens proposition 1975/76:170 Faderskap och vrdnad s. 178
75
3. Vrdnad
till 6 kap. 13 FB uttalas dock att Irgor om bland annat barnets mat och
klder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin Iritid hr till den dagliga
omsorgen. Dremot undantas beslut av mer ingripande betydelse Ir bar-
nets Iramtid, till exempel Irgor som rr barnets skolgng och var barnet
ska bo.
174

Fr den Irlder som barnet bor hos r Irgan om hur barnomsorgen
ska ordnas och var barnet ska g i Irskola viktig Ir att vardagen ska
Iungera. Huruvida detta r en Irga som ingr i den dagliga omsorgen r
emellertid inte helt klart. Det fnns std Ir att val av barnomsorg som
regel r att hnIra till den dagliga omsorgen, liksom Ir den motsatta
uppIattningen.
JO har i ngra beslut utvecklat sin syn p Irgan om huruvida valet av
barnomsorg ingr i den dagliga omsorgen eller inte. I ett beslut har JO
bland annat uttalat att det r mycket som talar Ir att Irgan om vilken
Irskola som ska vljas Ir ett barn i normalIallet br kunna hnIras till
den dagliga omsorgen.
175
Den vrdnadshavare som barnet bor hos skulle
drmed ha beslutandertten i den Irgan. Samtidigt uttalar JO att rtts-
lget i Irgan verkar vara ngot oklart och att det fnns ett behov av ett
klargrande av vad som ska anses hra till den dagliga omsorgen. I ett
annat beslut har JO tagit stllning till ytterligare ett Iall som gller barn-
omsorg.
176
ven hr anser JO att det r mycket som talar Ir att Irgan om
vilken Irskola som ska vljas Ir ett barn i normalIallet br kunna hnI-
ras till den dagliga omsorgen, men menar att avstndet mellan Irskolan
och bosttningskommunen kan vara en sdan omstndighet som gr att
det inte lngre r Irga om ett sdant normalIall som Ir anses inneIattas
i begreppet daglig omsorg. Det skulle drmed enligt huvudregeln i 6 kap.
13 FB krvas att beslutet Iattas av vrdnadshavarna gemensamt.
I departementspromemorian Gemensam vrdnad fr ogifta frldrar
uttalas att barnomsorgen normalt sett r en sdan Irga som br anses
ing i den dagliga omsorgen. Nr det gller val av barnomsorg med n-
gon srskild inriktning, till exempel religis eller pedagogisk, r det mer
tveksamt.
177

2002 rs vrdnadskommitte har argumenterat Ir att beslut om var bar-
net ska g i Irskola mste Iattas av Irldrarna gemensamt, om de har
gemensam vrdnad. Sklet till att Irgan om val av Irskola inte ska an-
ses ing i den dagliga omsorgen r enligt kommitten att det pedagogiska
perspektivet Irtydligats och att valet av inriktning kan I betydelse Ir
174
Prop. 1975/76:170 s. 178
175
JO 1999/2000 s. 283
176
JO beslut 2002-01-24 dnr 3285-2000
177
Ds 1999:57 s. 79
76
3. Vrdnad
barnets Iortsatta skolgng. Kommitten betonade ocks att Irskolan hade
blivit en egen skolIorm.
178

Mer genomgripande beslut
Nr det gller beslut av mer genomgripande betydelse Ir barnets Iram-
tid, till exempel Irgor som rr barnets skolgng och bosttning, mste
bda Irldrarna delta, om inte barnets bsta uppenbarligen krver att ett
beslut Iattas trots att den ena av Irldrarna r Irhindrad att medverka.
179

Ju mer genomgripande ett beslut r Ir barnet, desto viktigare r det att
bda vrdnadshavarna medverkar i det.
Som ovan har redovisats ansg 2002 rs vrdnadskommitte att beslut
om var barnet ska g i Irskola mste Iattas av Irldrarna gemensamt
om de har gemensam vrdnad.
180
Ocks val av skola vid placering i Ir-
skoleklass liksom beslut om huruvida barnet ska g i Irskoleklass eller
ej har av Skolverket ansetts vara av s ingripande betydelse Ir barnet att
ett gemensamt beslut av vrdnadshavarna krvs.
181
JO har instmt i denna
bedmning.
182
Att beslut om bostadsort Ir barnet krver bda Irldrarnas medver-
kan har givetvis sin grund i att en fyttning kan pverka barnets umgnge
med den Irlder som det inte bor hos. Mot detta kan dock invndas att
det inte fnns ngot som hindrar att umgngesIrldern fyttar och p s
stt Irsvrar umgnget.
183

Vrdnadstvistutredningen vervgde att inIra en bestmmelse som
begrnsade en ensam vrdnadshavares mjligheter att fytta inom Sveri-
ge.
184
Tanken avvisades emellertid av det sklet att det skulle kunna ses
som en Iorm av kommunarrest. Samma invndning skulle kunna an-
Iras vid gemensam vrdnad, srskilt om den gemensamma vrdnaden
meddelats mot boIrlderns vilja.
185

Av 30 Irsta stycket IolkbokIringslagen (1991:481) Iramgr att en
anmlan om fyttning Ir ett barn som inte har Iyllt 16 r ska gras av
barnets vrdnadshavare. Om barnet har tv vrdnadshavare ska de gra
fyttningsanmlan gemensamt (6 kap. 13 FB). Nr Irldrar har gemen-
sam vrdnad om ett barn har den ena av Irldrarna inte utan den andras
178
Jrdnad Boende Umgnge. Barnets bsta, frldrars ansvar. Betnkande av 2002 rs vrd-
nadskommitte (SOU 2005:43) Del A s. 129
179
Prop. 1975/76:170 s. 178
180
SOU 2005:43 s. 129
181
Skolverkets beslut 2003-12-14, (dnr 51-2002:3774)
182
JO 2004/05 s. 342, JO 2005/06 s. 371
183
Ds 1999:57 s. 80
184
SOU 1995:79 s. 102
185
Ds 1999:57 s. 80
77
3. Vrdnad
samtycke ansetts ha rtt att verklaga Skatteverkets beslut om barnets
IolkbokIring.
186
Andra Irgor som krver bda Irldrarnas medverkan r till exempel
anskan om pass och namnval. ven tillstnd till adoption mste lmnas
av bda Irldrarna om de har gemensam vrdnad.
Om Irhllandena inte r sdana att ett beslut mste Iattas snabbt, torde
den Irlder som inte har deltagit i beslutet i vissa Iall kunna hvda att
det inte ska glla. Om vrdnadshavarna inte kan enas i sdana Irgor som
krver enighet har Irldrarna, som en yttersta utvg, mjlighet att begra
att den gemensamma vrdnaden upplses.
187

En utomstende person mste i allmnhet kunna utg iIrn att den Ir-
lder som hon eller han har att gra med handlar i samIrstnd med den
andra Irldern, om det inte fnns ngon srskild anledning att anta att det
fnns meningsskiljaktigheter mellan Irldrarna.
188

Socialnmndens beslutandertt om barns mjligheter att f vrd och
sociala insatser
Den 1 maj 2012 trdde en ny bestmmelse, 6 kap. 13 a FB, i kraIt som
innebr att om Irldrar har gemensam vrdnad och den ena vrdnadsha-
varen inte samtycker till en tgrd till std Ir barnet, Ir socialnmnden
besluta att tgrden nd Ir vidtas om det krvs med hnsyn till barnets
bsta. Mjligheten gller Ir psykiatrisk och psykologisk utredning och
behandling enligt hlso- och sjukvrdslagen (1982:763), HSL, liksom Ir
behandling i ppna Iormer eIter bistndsbeslut inom socialtjnsten samt
utseende av kontaktperson eller kontaktIamilj enligt socialtjnstlagen.
Vidare omIattas insatser enligt 9 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om std
och service till vissa Iunktionshindrade, LSS, det vill sga bitrde av kon-
taktperson, avlsarservice i hemmet och korttidsvistelse utanIr det egna
hemmet.
Socialnmndens beslut gller omedelbart. Beslutet kan verklagas till
allmn Irvaltningsdomstol (6 kap. 13 a FB).
Om ingen av vrdnadshavarna samtycker, kan bestmmelsen inte till-
lmpas.
189
ParagraIen tillmpas inte heller nr vrdnadshavarnas sam-
tycke inte behvs Ir att barnet r tillrckligt gammalt att sjlvt bestm-
ma.
190
186
RA 1995 reI. 74
187
Prop. 1975/76:170 s. 178
188
Prop. 1975/76:170 s. 178; Walin G. (2011) 6:56; Rother-Schirren, m.f. (2001) s. 244
189
Prop. 2011/12:53 s. 26
190
Prop. 2011/12:53 s. 9
78
3. Vrdnad
Att hnsyn till barnets bsta krvs Ir att socialnmnden ska kunna Iat-
ta beslut innebr att en bedmning behver gras om vilket behov barnet
har av insatsen och hur ndvndigt det r att socialnmnden ingriper.
191
Enligt 11 kap. 1 SoL r nmnden skyldig att utan drjsml inleda en
utredning av vad som genom anskan eller p annat stt kommit till dess
knnedom och som kan Iranleda ngon tgrd av nmnden. Det r vik-
tigt att barnets uppIattning inhmtas. Av socialtjnstlagen Iljer att barnet
har rtt att I inIormation och komma till tals och att nmnden kan tala
med barnet ven om vrdnadshavarna inte samtycker till det, se 3 kap.
5 SoL och 11 kap. 10 SoL. Det r ocks mjligt Ir socialnmnden
att konsultera sakkunniga Ir bedmningen av behovet av insatser, till
exempel barnpsykologisk eller medicinsk expertis. Nmnden kan ven i
vrigt ta de kontakter som behvs, till exempel med skolpersonal, se 11
kap. 2 SoL.
192
Socialnmnden Ir delegera uppdraget att Iatta beslut till en srskild
avdelning som bestr av ledamter eller ersttare i nmnden (10 kap. 5
SoL). Uppdraget kan dock inte delegeras till en tjnsteman.
ven om socialnmndens beslut innebr en inskrnkning i en vrd-
nadshavares bestmmandertt nr det gller den aktuella tgrden, har
vrdnadshavaren kvar sitt vrdnadsansvar. Den vrdnadshavare som inte
samtyckt till tgrden har samma rttigheter som den vrdnadshavare
som samtyckt, till exempel nr det gller inIormation om behandlingen.
En annan sak r att sekretess i vissa Iall kan hindra att uppgiIter om barnet
lmnas till en vrdnadshavare.
193
De delar av hlso- och sjukvrden som inte utgr psykiatri och psyko-
logi samt icke ppna insatser enligt SoL, till exempel placering i Iamilje-
hem eller hem Ir vrd eller boende, omIattas inte av bestmmelsen. Inte
heller omIattas sdana Irebyggande insatser utan bistndsbeslut som r
avsedda Ir srskilda grupper, till exempel barn till missbrukare
194
eller
barn till separerade Irldrar.
Frldrars tillsynsansvar
Vrdnadshavaren svarar Ir att barnet Ir den tillsyn som behvs med
hnsyn till dess lder och utveckling och vriga omstndigheter (6 kap.
2 andra stycket FB). I detta tillsynsansvar ligger naturligtvis att skydda
191
Prop. 2011/12:53 s. 26
192
Prop. 2011/12:53 s. 19
193
Prop. 2011/12:53 s. 30
194
Prop. 2011/12:53 s. 27 I
79
3. Vrdnad
barnet s att det inte skadar sig sjlvt eller skadas av ngon annan eller
ngot annat.
Den rtt till ett privatliv och skydd mot insyn som barnet har som en
Iljd av 6 kap. 1 FB kan dock inskrnkas Ir att vrdnadshavarna ska
kunna Iullgra sin tillsynsskyldighet. Vrdnadshavarna kan till exempel
behva genomska barnets privata tillhrigheter eller till och med ppna
brev som har adresserats till barnet, om det behvs Ir att skingra eller I
bekrItat misstankar om att barnet deltar i ngot som kan vara skadligt Ir
barnet eller p annat stt r olmpligt.
195
Tillsynsansvaret i 6 kap. 2 andra stycket FB gr emellertid lngre
och inkluderar ocks den tillsyn ver barnet som behvs Ir att hindra
att barnet orsakar skada Ir ngon annan. Frsummelse i avseenden som
orsakar skada medIr skadestndsskyldighet Ir vrdnadshavaren.
Vid gemensam vrdnad har bda Irldrarna tillsynsansvar Ir barnet.
I praktiken r det dock den Irlder som barnet Ir tillIllet vistas hos som
kan utva ett tillsynsansvar och ocks blir skadestndsansvarig om ngot
intrIIar som beror p att Irldern Irsummat tillsynen. En Irlder som
p verenskommet stt har verlmnat barnet till den andra vrdnadsha-
varen Ir drigenom normalt anses ha tagit ansvar Ir att barnet Ir den
tillsyn som krvs. Vrdnadshavare r dock skyldig att vidta tgrder, ven
om barnet vistas hos den andra vrdnadshavaren, om hon eller han Ir
veta eller har anledning att misstnka att barnet tar sig Ir ngot som kan
orsaka skada.
196

Ett skrpt skadestndsansvar Ir vrdnadshavare inIrdes i skade-
stndslagen (1972:207) under r 2010. Det nya skadestndsansvaret en-
ligt 3 kap. 5 skadestndslagen kompletterar det ansvar som vrdnads-
havare har till Iljd av bristande tillsyn, se 6 kap. 2 andra stycket FB.
Det skrpta ansvaret Irutstter inte att vrdnadshavaren varit vrdsls.
Ansvaret gller Ir person- och sakskada och skada genom krnkning
som barnet vllar genom brott.
197

Om barnet orsakar skada nr det vistas hos en umgngesfrlder (som
inte r vrdnadshavare), kan det normalt sett knappast komma i Irga att
vrdnadshavaren skulle kunna bli ansvarig p grund av bristande tillsyn.
Genom att barnet verlmnas till umgngesIrldern Ir vrdnadshava-
ren normalt sett anses ha uppIyllt sitt ansvar. Huruvida umgngesIrl-
dern kan bli ansvarig Ir skadan regleras inte av 6 kap. 2 FB, utan Ir
avgras enligt allmnna skadestndsrttsliga regler. UmgngesIrldern
195
Prop. 1981/82:168 s. 60
196
Regeringens proposition 1993/94:57 Om vrdnadshavares skadestndsansvar s. 26
197
Se Regeringens proposition 2009/10:142 Ett skrpt skadestndsansvar fr vrdnadshavare
80
3. Vrdnad
har inte ngon lagstadgad tillsynsplikt. Dremot Ir det mjligen anses
att umgngesIrldern genom att ta emot barnet Ir umgnge har tagit
sig att i vrdnadshavarens stlle ha en i varje Iall begrnsad tillsyn ver
barnet.
198
Tillsynsplikten har ocks i vissa hnseenden Itt srskild straIIsank-
tion. I till exempel 23 kap. 6 BrB, stadgas det om straII Ir Irldrar el-
ler andra uppIostrare eller Irmyndare som underlter att hindra den som
str under deras vrd eller lydnad Irn brott, nr det kan ske utan Iara Ir
dem sjlva eller deras nrmaste och utan anmlan till myndighet.
Skyldighet att tillgodose barnets behov av umgnge
Barnets Irldrar har ett gemensamt ansvar Ir att barnets behov av um-
gnge med en Irlder som barnet inte bor tillsammans med s lngt mj-
ligt tillgodoses (6 kap. 15 andra stycket FB). ven den Irlder som
barnet inte bor tillsammans med har allts ett uttryckligt ansvar Ir att
barnets behov av umgnge med honom eller henne blir tillgodosett. Fr-
ldrarnas ansvar enligt denna bestmmelse r inte sanktionerat. Om en
Irlder utan godtagbar anledning fyttar lngt bort, kan det emellertid
beaktas vid Irdelningen av resekostnaderna mellan Irldrarna, se 6 kap.
15 b Irsta stycket FB). I speciella Iall kan ven Irgor om vem som br
ha vrdnaden om barnet eller vem som barnet ska bo hos pverkas. Det
Iramgr av att man vid bedmningen av barnets bsta ska Ista avseende
srskilt vid barnets behov av en nra och god kontakt med bda Irld-
rarna, se 6 kap. 2 a andra stycket FB.
199
Umgnget kan ske genom att barnet och Irldern trIIar varandra eller
genom att de har annan kontakt (6 kap. 15 Irsta stycket FB).
Barnets vrdnadshavare har ett ansvar Ir att barnets behov av um-
gnge med ngon annan som str det srskilt nra s lngt mjligt tillgo-
doses (6 kap. 15 tredje stycket FB). Detta ansvar vilar allts bara p den
eller de Irldrar som r vrdnadshavare Ir sitt barn.
Skyldighet att lmna upplysningar som frmjar umgnget
Om Irldrarna har gemensam vrdnad och barnet ska umgs med en Ir-
lder som det inte bor tillsammans med, ska den Irlder som barnet bor
hos lmna sdana upplysningar om barnet som kan Irmja umgnget. Det-
ta gller dock inte om srskilda skl talar mot det. Samma ansvar gller
Ir en Irlder som r ensam vrdnadshavare om barnet ska umgs med
den Irlder som inte r vrdnadshavare (6 kap. 15 Ijrde stycket FB).
198
Prop. 1993/94:57 s. 26 I.
199
Prop. 1997/98:7 s. 115
81
3. Vrdnad
Om umgnget gller ngon annan som str barnet srskilt nra har
vrdnadshavaren samma skyldighet att lmna upplysningar om barnet
som kan Irmja umgnget, om inte srskilda skl talar mot det (6 kap.
15 Ijrde stycket FB). Har Irldrarna gemensam vrdnad tillkommer
denna skyldighet dem gemensamt.
Vem som r mottagare av inIormationen anges inte i bestmmelsen.
Den tar Irmst sikte p de personer som barnet br I umgs med, det
vill sga den andra Irldern eller ngon annan som str barnet srskilt
nra. Bestmmelsen r emellertid inte inskrnkt till dessa. Ocks andra
personer kan behva upplysningar rrande barnet Ir att umgnget ska
Iungera vl, till exempel socialtjnstemn som bitrder med praktiska ar-
rangemang Ir att umgnget ska kunna utvas. Enligt bestmmelsen ska
vrdnadshavaren lmna sdana upplysningar som kan Irmja umgnget
och kan till exempel avse sdant som uppehllsort, skolgng, hlso- och
sjukdomstillstnd, Ieriearbete och Iritidsintressen. Det r ytterst vrd-
nadshavaren som bestmmer vilka upplysningar som ska lmnas.
200
Vrdnadshavares rtt att ta del av uppgifter om barnet som
omfattas av sekretess
I OSL stadgas att sekretess till skydd Ir en enskild gller, om den en-
skilda r underrig, ven i Irhllande till dennas vrdnadshavare. Fr att
vrdnadshavare ska kunna Iullgra sitt vrdnadsansvar mste de emel-
lertid kunna I del av viss inIormation om barnet Irn till exempel skola,
hlsovrd och socialtjnst. Sekretessen gller drIr inte i den utstrck-
ning vrdnadshavaren enligt 6 kap. 11 FB har rtt och skyldighet att
bestmma i Irgor som rr den underrigas personliga angelgenheter
(12 kap. 3 Irsta stycket OSL). Till den sistnmnda bestmmelsen fnns
emellertid tv undantag. Sekretess gller mot en vrdnadshavare ven om
det gller vrdnadsansvaret om det kan antas att den underriga lider be-
tvdande men om uppgiIten rjs Ir vrdnadshavaren (Irsta stycket 1).
Sekretess gller ocks om det annars anges i OSL (Irsta stycket 2).
Det r sledes vrdnadshavaren som, i sin egenskap av den ungas stll-
Iretrdare i personliga angelgenheter, normalt utvar den ungas beIo-
genheter nr det gller rtten att ta del av och IrIoga ver uppgiIter som
omIattas av sekretess till skydd Ir barnet. Denna rtt tunnas emellertid
ut i takt med att barnet blir ldre och bestmmandertten fyttas ver p
den unga sjlv. Nr barnet har ntt en viss mognad och utveckling i vrigt
anses vrdnadshavaren inte lngre kunna ta del av personliga Irhllan-
200
Prop. 1990/91:8 s. 4042 och s. 6264
82
3. Vrdnad
den rrande barnet, till exempel vad det har berttat Ir en kurator, lkare
eller socialsekreterare.
201
Ngon ldersgrns fnns inte angiven, eItersom
hnsyn mste tas till barnets mognad och utveckling.
ven om en vrdnadshavare har rtt och skyldighet att bestmma i
Irgor som rr den underrigas personliga angelgenheter har som ovan
nmnts en undantagsregel tagits in i 12 kap. 3 Irsta stycket Irsta punk-
ten OSL. Enligt den bestmmelsen gller sekretess mot en vrdnadsha-
vare, om det kan antas att den underriga lider betydande men om uppgiI-
ten rjs Ir vrdnadshavaren. Bestmmelser avser sledes situationer dr
vrdnadshavaren i princip har dispositionsrtt ver den ungas sekretess
(JO 1998/99 s. 464). Den avser allts inte situationer dr den unga sjlv-
stndigt IrIogar ver sekretessen. Det krvs att det men som kan beIaras
vid utlmnande ska vara betydande, till exempel genom att den unga kan
skadas allvarligt psykiskt, Iysiskt eller p annat stt om uppgiIten lmnas.
Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda Iallet ska fnnas speci-
ella skl som tyder p att en uppgiIt om den underriga kan komma att
missbrukas av vrdnadshavaren i ngot avsevrt avseende.
202
Om en Irlder upphr att vara vrdnadshavare Ir sitt barn upphr
ocks dennas mjlighet att ta del av och IrIoga ver uppgiIter som om-
Iattas av sekretess till skydd Ir barnet.
Frmynderskap
Frldrabalken skiljer mellan tv stllIretrdarIunktioner Ir barn: vrd-
nad och Irmynderskap. Av 12 kap. 1 Irsta stycket FB Iramgr att Ir-
myndaren ska Irvalta barnets tillgngar och Iretrda det i angelgenhe-
ter som rr tillgngarna, till dess att barnet Iyller 18 r. I vrigt Iretrder
Irmyndaren barnet nr detta enligt lag inte ska gras av ngon annan (12
kap. 1 tredje stycket FB).
Vanligtvis r Irldrarna eller den som r barnets vrdnadshavare ock-
s dess Irmyndare. En Irlders stllning som Irmyndare Iljer utan
srskilt beslut av att Irldern r vrdnadshavare Ir barnet (10 kap. 2
FB). Av lagstiItningen Iramgr att en omyndig vrdnadshavare dock inte
kan vara Irmyndare Ir sitt barn (10 kap. 1 FB).
Om barnet giIter sig innan det har Iyllt 18 r kvarstr Irmynderskapet,
vilket Iramgr av 10 kap. 4 FB.
201
Regeringens proposition 2008/09:150 Offentlighets- och sekretesslag s. 370 och regeringens pro-
position 1979/80:2 Med frslag till sekretesslag m.m. Del A s. 330
202
Regeringens proposition 1988/89:67 Om sekretessfrgor inom undervisningsvsendet m.m. s. 38
och prop. 2008/09:150 s. 370 I.
83
4. Behov av ny vrdnadshavare
Om socialnmnden Ir veta att ngon tgrd behver vidtas i Irga om
vrdnad eller Irmynderskap Ir en underrig, ska nmnden gra Iram-
stllan eller anskan om det hos behrig domstol (5 kap. 2 socialtjnst-
Irordningen (2001:937), SoF).
Socialnmnden kan behva ta initiativ i Irgor om vrdnad i Iljande
situationer:
om en Irlder allvarligt brister i omsorgen om barnet (6 kap. 7 FB)
vid verfyttning av vrdnaden till IamiljehemsIrldrar (6 kap. 8
FB)
om en Irlder r varaktigt Irhindrad att utva vrdnaden (6 kap. 8 a
FB)
om barnet str utan vrdnadshavare (6 kap. 9 och 10 c FB)
vid en Irlders tertagande av vrdnaden (6 kap. 10 FB)
om en srskilt Irordnad vrdnadshavare r olmplig (6 kap. 10 c
FB).
Socialstyrelsen har givit ut allmnna rd om socialnmndens ansvar
vid behov av nv vrdnadshavare (SOSFS 2006:20). Till dessa allmn-
na rd fnns ocks en kompletterande handbok Om barnet behver nv
vrdnadshavare. SyItet med de allmnna rden och handboken r att ge
vgledning vid socialtjnstens utredningar nr barn str utan vrdnadsha-
vare eller av andra skl behver en ny vrdnadshavare. I handboken fnns
bland annat de aktuella lagreglerna redovisade samt Irarbetsuttalanden
till de olika grunderna Ir vrdnadsverfyttning.
Det r numera mjligt Ir utredaren att tala med barnet utan vrdnads-
havarens samtycke och utan att vrdnadshavaren r nrvarande. Det kan
ske i utredningar om verfyttning av vrdnaden p grund av att vrd-
nadshavaren brister i omsorgen om barnet, eller d ett barn stadigvarande
vrdats och Iostrats i ett annat enskilt hem n Irldrahemmet (11 kap.
10 tredje stycket SoL). Socialtjnsten har allts mjlighet att genom-
Ira samtalet med barnet utan att vrdnadshavaren r nrvarande. Detta
innebr dock inte att samtalet mste genomIras p det sttet. Utredaren
Ir Irn Iall till Iall avgra om det fnns anledning att anvnda den mjlig-
heten nr samtalet ska hllas. Utredaren br vara lyhrd Ir vrdnadsha-
varens och barnets synpunkter. I vissa Iall torde ett bttre resultat uppns
om vrdnadshavaren tillts nrvara. Naturligtvis br samtal med barn
alltid genomIras varsamt och med hnsyn till barnets situation och indi-
viduella Irutsttningar. I de nu aktuella Iallen r det av srskild vikt att
84
respektera den lojalitetskonfikt som barnet kan befnna sig i. Barnet Ir
under inga Irhllanden pressas p stllningstaganden och synpunkter.
203
veryttning av vrdnaden p grund av
brister i omsorgen
Om en Irlder vid utvandet av vrdnaden om ett barn gr sig skyldig
till missbruk, Irsummelse eller i vrigt brister i omsorgen om barnet p
ett stt som medIr bestende Iara Ir barnets hlsa eller utveckling, kan
domstolen besluta om ndring i vrdnaden. Barnet ska sledes befnna
sig i en sdan risksituation att ett ingripande med std av 2 LVU kan
komma i Irga och det kan antas att situationen blir bestende. Det r inte
ndvndigt att vrd enligt LVU har meddelats, men det hr till undanta-
gen att fytta ver vrdnaden enligt denna paragraI utan en Iregende
placering enligt LVU.
204

Bestmmelser om verfyttning av vrdnaden nr en Irlder brister
i omsorgen om barnet fnns i 6 kap. 7 FB. Hr Iramgr bland annat
Iljande: Om Irldrarna har gemensam vrdnad om barnet och en av
dem brister i omsorgen om barnet, ska domstolen anIrtro vrdnaden om
barnet t den andra Irldern ensam. Om ven den Irldern brister i om-
sorgen om barnet, ska domstolen fytta ver vrdnaden till srskilt Irord-
nade vrdnadshavare. Om barnet str under endast en Irlders vrdnad,
ska domstolen fytta ver vrdnaden till den andra Irldern, eller, om det
r lmpligare (till exempel om den andra Irldern inte har visat ngot
intresse Ir sitt barn eller om hon eller han r olmplig som vrdnads-
havare), till en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare. Detsamma
gller om barnet och den andra Irldern bara har haIt sporadisk kontakt
och barnet har Iunnit trygghet och gemenskap hos ngon annan som r
beredd att ta p sig ansvaret som vrdnadshavare.
205

En verfyttning av vrdnaden br bara ske om det fnns ngon annan
lmplig person som r villig att utva vrdnaden och som barnet har ett
s gott Irhllande till att barnet kan (eller rimligen br kunna) accep-
tera henne eller honom som vrdnadshavare. Ett beslut om att omedelbart
skilja en Irlder Irn vrdnaden, det vill sga redan nr myndigheterna
Ir knnedom om omsorgsbristen, kan drIr i allmnhet bara ske om den
andra Irldern r lmplig att ta ver vrdnaden. I vriga Iall torde det
203
Prop. 2009/10:192 s. 33 I.
204
Prop. 1981/82:168 s. 67 I.
205
Prop. 1981/82:168 s. 69
85
mnga gnger vara ndvndigt att barnet har bott en tid i ett Iamiljehem
Ir att man ska kunna avgra hur denna placering har utIallit.
206
Om barnet genom socialnmndens Irsorg placeras i ett annat hem n
det egna ska nmnden i princip arbeta Ir en terIrening med Irld-
rarna. Om en terIrening inte kan ske, trots anstrngningar Irn social-
nmnden, kan det bli ndvndigt att begra en verfyttning av vrdna-
den.
207
Nr ett barn har varit placerat i samma Iamiljehem under tre r Irn
det att placeringen verkstlldes, ska socialnmnden srskilt vervga om
det fnns skl att anska om verfyttning av vrdnaden enligt 6 kap. 8
FB, det vill sga till den eller dem som tagit emot barnet (6 kap. 8 andra
stycket SoL och 13 Ijrde stycket LVU).
Av Socialstyrelsen allmnna rd (SOSFS 2006:20) Iramgr att om soci-
alnmnden vid ett Irsta vervgande enligt denna trersregel kommer
Iram till att det inte fnns skl att pbrja en utredning om verfyttning av
vrdnaden till IamiljehemsIrldrarna, br Irnyade vervganden gras
varje gng en prvning grs om vrden med std av 3 LVU ska upphra
och varje gng ett vervgande grs om vrden enligt SoL eller med std
av 2 LVU IortIarande behvs.
Socialnmnden kan enligt 6 kap. 7 Ijrde stycket FB Ira talan i
domstolen om att vrdnaden ska Irntas en vrdnadshavare som gr sig
skyldig till missbruk eller Irsummelse eller i vrigt brister i omsorgen
om barnet p ett stt som medIr bestende Iara Ir barnets hlsa el-
ler utveckling. (Se ven Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr
vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld)
veryttning av vrdnaden till familjehems-
frldrar
En Irlder kan i vissa undantagsIall bli Irntagen vrdnaden om sitt barn,
ven om han eller hon inte brister i omsorgen om barnet p ett stt som
medIr en bestende Iara Ir barnet. Om ett barn stadigvarande har vr-
dats och Iostrats i ett annat enskilt hem n Irldrahemmet (ett Iamilje-
hem) och det r uppenbart bst Ir barnet att det Irhllandet Ir best
samt att vrdnaden fyttas ver till IamiljehemsIrldern/Iamiljehems-
Irldrarna, ska domstolen utse den eller dessa till srskilt Irordnade
vrdnadshavare (6 kap. 8 Irsta stycket FB).
Fr domstolen blir det ndvndigt att utreda vilken anknytning barnet
har till Iamiljehemmet och hur kontakterna med Irldrarna har varit. Om
206
Prop. 1981/82:168 s. 67 I.
207
Prop. 1981/82:168 s. 67 I.
86
Irldrarna inte har visat barnet ngot intresse under den tid det har vistats
i Iamiljehemmet, eller om kontakterna varit sporadiska eller skett under
uppslitande Iormer, kan en verfyttning av vrdnaden bli aktuell. Det
krvs dock en s stark bindning till Iamiljehemmet att barnet uppIattar
det som sitt eget hem. Beslut om verfyttning av vrdnaden ska Iattas
med utgngspunkt i vad som r bst Ir barnet, och vid stllningstagandet
mste stor hnsyn tas till barnets egen instllning.
208

Det r bara socialnmnden som kan Ira talan om en verfyttning av
vrdnaden till IamiljehemsIrldrar (6 kap. 8 andra stycket FB). Soci-
alnmndens beIogenhet att besluta i denna Irga kan inte delegeras till
enskilda Irtroendemn eller enskilda tjnstemn (10 kap. 5 SoL).
Om vrdnaden fyttas ver till IamiljehemsIrldrarna och Iamilje-
hemsuppdraget upphr, Ialler socialnmndens uppIljningsansvar enligt
6 kap. 8 SoL och 5 kap. 1 b socialtjnstIrordningen (2001:937), SoF
bort. Dock kvarstr nmndens allmnna skyldighet enligt 5 kap. 1 SoL
att verka Ir att barn och ungdomar Ir vxa upp under trygga och goda
Irhllanden och skyldigheten att tillgodose det srskilda behov av std
och hjlp som kan fnnas sedan ett ml eller rende om vrdnad har av-
gjorts. Om vrdnaden av ett barn fyttas ver till IamiljehemsIrldrarna
(eller till IamiljehemsIrldern om det bara fnns en), Ir kommunen Iort-
stta att betala sklig ersttning till dem (6 kap. 11 SoL). Kommunen
kan allts Iortstta att ge hemmet ekonomisk ersttning i den mn barnets
egna medel, i Iorm av bidrag, pension och andra medel som vrdnadsha-
varna kan ta emot Ir barnets rkning, inte rcker till.
ven om vrdnaden har verfyttats till andra personer r bda Ir-
ldrarna IortIarande underhllskyldiga (7 kap. 2 FB). Den som har Ir-
ordnats srskilt till vrdnadshavare och allts inte r barnets Irlder har
dremot ingen underhllsskyldighet mot barnet. Av 6 kap. 2 FB Iljer
att vrdnadshavaren har ansvar Ir att bevaka att barnet Ir tillIredsstl-
lande Irsrjning. Det innebr att denna behver se till att barnet Ir de
bidrag till sin Irsrjning som det har rtt till.
veryttning av vrdnaden p grund av varaktigt
frhinder att utva vrdnaden
Att barnets Irldrar, eller en av dem, r varaktigt Irhindrade att utva
vrdnaden r en sjlvstndig grund Ir ndring i vrdnaden, se 6 kap. 8
a FB.
208
Prop. 1981/82:168 s. 70
87
Med att en Irlder r varaktigt Irhindrad att utva vrdnaden menas
att han eller hon under verskdlig tid inte kommer att kunna Iatta beslut
i Irgor som rr barnet. Hindret kan best i att Irldern p grund av att
han eller hon r skild Irn barnet inte kan se till att barnet tas om hand
eller ens ta stllning till vilka tgrder som kan vara behvliga Ir att
tillgodose barnets behov. Hindret kan ocks vara kopplat till att Irld-
ern Irsvunnit, till exempel i samband med en naturkatastroI eller annan
olyckshndelse av ngot slag. Vidare kan hindret vara av medicinsk art
och best i att Irldern p grund av till exempel lngvarig medvetsls-
het eller allvarlig psykisk sjukdom r Irhindrad att srja Ir sitt barn.
Den omstndigheten att ett barn har placerats i Iamiljehem p grund av
ngon omstndighet som har att gra med Irldern, r inte tillrckligt
Ir att Irldern ska anses Irhindrad att utva vrdnaden. Fr att s ska
vara Iallet krvs att hindret r allvarligt och att ngon Irbttring inte
kan prknas inom verskdlig tid. Det r allts bara mer kvalifcerade
Iall av praktisk oIrmgenhet att srja Ir barnets behov som avses med
begreppet varaktigt hinder.
209
Bestmmelsen kan ocks bli tillmplig nr
ensamkommande barn beviljats uppehllstillstnd hr i landet.
210
Av 6 kap. 8 a FB Iramgr att om Irldrarna har gemensam vrd-
nad om barnet och bda Irldrarna r varaktigt Irhindrade att utva
vrdnaden, ska vrdnaden fyttas ver till en eller tv srskilt Irordnade
vrdnadshavare. Gller hindret en av Irldrarna ska rtten anIrtro vrd-
naden t den andra Irldern ensam.
Str barnet under endast en Irlders vrdnad och denna r varaktigt
Irhindrad att utva vrdnaden, ska rtten fytta ver vrdnaden till den
andra Irldern eller, om det r lmpligare, till en eller tv srskilt Irord-
nade vrdnadshavare (6 kap. 8 a andra stycket FB).
Socialnmnden har talertt i Irgor om ndring i vrdnaden nr en el-
ler bda Irldrarna r varaktigt Irhindrade att utva vrdnaden (6 kap.
8 a tredje stycket FB). Av 10 kap. 5 SoL Iljer att nmnden inte kan
delegera sin beslutandertt nr det gller att vcka talan i dessa Iall.
Vrdnad vid frlders ddsfall
Om barnet str under vrdnad av bda Irldrarna och en av dem dr, blir
den andra Irldern automatiskt ensam vrdnadshavare. Om barnet sttt
under vrdnad av endast den Irlder som dtt ska domstolen anIrtro
vrdnaden t den andra Irldern, om det inte r lmpligare att vrdnaden
anIrtros t en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare (6 kap. 9
209
Regeringens proposition 2004/05:136 Strkt skvdd fr ensamkommande barn s. 54
210
Prop. 2004/05:136 s. 42
88
FB). Detta innebr allts att domstolen i Irsta hand ska prva om den
eIterlevande Irldern kan anIrtros vrdnaden. Vidare Iramgr av lag-
rummet att om bda Irldrarna dr ska domstolen anIrtro vrdnaden t
en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare.
Domstolen ska vga in olika aspekter i sin bedmning vid prvningen
av vem som ska utses till vrdnadshavare Ir ett barn eIter en Irlders
dd. Sdana aspekter kan vara under vilka Irhllanden barnet har levt
medan Irldern var i livet och vilka relationer barnet haIt och har till den
eIterlevande Irldern eller ngon annan vuxen person, till exempel en
slkting eller styvIrlder. Det r av stor betydelse Ir barnets trygghet
att det s snart som mjligt eIter Irlderns dd Ir en anknytning till n-
gon som det kan knna Irtroende Ir och som kan erbjuda barnet stabila
Irhllanden.
211

Av 6 kap. 10 a Ijrde stycket FB Iramgr att domstolen ska beakta
nskeml som har Irts Iram av den avlidna Irldern. Frlderns val av
vrdnadshavare ska Iljas, om det inte r olmpligt att Irordna den utpe-
kade personen. I en del Iall kan dock Irhllandena ha ndrats sedan Ir-
ldern uttryckt sitt nskeml, s att det r olmpligt att Ilja nskemlet.
212

Bedmningen mste givetvis alltid ske utiIrn barnets bsta, se 6 kap. 2 a
FB.
Fr att en Irlders nskeml om vrdnadshavare ska tillmtas bety-
delse torde det i allmnhet krvas att Irldern var vrdnadshavare vid
IrnIllet. Det r emellertid inte uteslutet att ven ta hnsyn till nskeml
Irn en avliden Irlder som inte hade del i vrdnaden, till exempel om
inget annat nskeml Irts Iram. ven i andra Iall kan Irldern ha haIt
en s nra kontakt med sitt barn att den ddas nskan br ges srskild
vikt. Omstndigheterna i det enskilda Iallet ska avgra. Om barnet ntt
tillrcklig mognad och motstter sig den utpekade personen som vrd-
nadshavare, kan det dremot inte anses lmpligt att Irordna honom eller
henne.
213

Nr en Irlder som r ensam vrdnadshavare dr str barnet under en
period utan vrdnadshavare. Det ligger drIr i sakens natur att social-
nmnden mste agera skyndsamt. En vanlig ordning r att socialnmnden
anmler behovet av att utse vrdnadshavare och domstolen begr en ut-
redning av nmnden.
214

Av 3 kap. 1 SoL Iljer att socialtjnsten har ett ansvar Ir att ge
den eIterlevande Irldern std och hjlp att agera i vrdnadsIrgan, till
211
Prop. 1981/82:168 s. 70 I.
212
Regeringens proposition 1993/94:251 Frmvnderskapslagstiftningen s. 186
213
Prop. 1993/94:251 s. 186
214
JIr JO 2007/08 s. 289
89
exempel genom att inIormera om hur han eller hon ska g till vga, och
ven vid behov hjlpa Irldern att Iormulera en anskan om vrdnad till
domstolen.
Rtten ska ta upp Irgan om vrdnad p anskan av den andra Ir-
ldern, p anmlan Irn socialnmnden eller nr Irhllandet annars blir
knt, till exempel genom att en anhrig anmler att barnet behver en
vrdnadshavare, se 6 kap. 9 FB. Det r domstolen i den ort dr barnet
har sitt hemvist som ska ta upp Irgan, se 6 kap. 17 FB.
Liksom i andra beslut om vrdnad ska domstolen grunda sitt beslut p
vad som r bst Ir barnet och ven se till att barnet Ir mjlighet att kom-
ma till tals, se 6 kap. 2 a FB. Av 10 kap. 5 SoL Iljer att socialnmnden
inte Ir delegera sin uppgiIt att besluta om anmlan till domstolen i detta
Iall (10 kap. 5 SoL). I sin anmlan kan nmnden ven Iresl vem som
br bli vrdnadshavare.
215
Vem kan utses till srskilt frordnad vrdnads-
havare?
I Irldrabalken regleras de allmnna krav som ska vara uppIyllda av den
som srskilt ska Irordnas till vrdnadshavare, se 6 kap. 10 a FB. Hr
sgs att det ska vara ngon som r lmpad att ge barnet omvrdnad, trygg-
het och en god Iostran. Formuleringen knyter an till vad som stadgas i 6
kap. 1 FB om vad barnet har rtt till.
I det enskilda Iallet mste hnsyn tas till bland annat barnets lder och
utveckling samt den personliga anknytningen till den tilltnkta vrdnads-
havaren. Ngot Irsteg Ir exempelvis slktingar till barnet fnns inte,
men mnga gnger kan det vara naturligt att utse ngon till vrdnadsha-
vare som utver en personlig kontakt ven har en slktrelation till barnet.
ven ngot ldre personer, till exempel mor- och IarIrldrar, kan komma
i Irga. Om ett barn i stor utstrckning har vistats i ett annat enskilt hem
n Irldrahemmet, kan detta ocks ha stor betydelse vid bedmningen
(jIr 6 kap. 8 FB).
216
Det kan Irekomma Iall nr fer n en person vill Irordnas som sr-
skild vrdnadshavare. Frgan Ir d avgras utiIrn samma principer som
nr Irldrar tvistar om vrdnaden.
217
Tv personer kan utses att gemensamt utva vrdnaden om de r giIta
med varandra, har registrerat partnerskap eller r sambor, se 6 kap. 10 a
215
Socialstvrelsens allmnna rd om socialnmndens ansvar vid behov av nv vrdnadshavare
(SOSFS 2006:20)
216
Prop. 1993/94:251 s. 185
217
Prop. 1993/94:251 s. 185
90
andra stycket FB. Den som r underrig (det vill sga inte Iyllt 18 r) Ir
dremot inte Irordnas till vrdnadshavare, se 6 kap. 10 a Irsta stycket
FB. Samma vrdnadshavare ska utses Ir syskon, om inte srskilda skl
talar emot det (6 kap. 10 a tredje stycket FB).
Det rttsliga ansvar som lggs vrdnadshavaren i 6 kap. 2 FB inne-
br inte att vrdnadshavaren alltid personligen mste ombesrja den Iak-
tiska vrden om barnet.
218
veryttning av vrdnaden frn srskilt frordnad
vrdnadshavare
veryttning till barnets frldrar
Har en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare vrdnaden om ett
barn och vill ngon av barnets Irldrar eller bda I vrdnaden verfyt-
tad till sig, Ir rtten besluta om detta, se 6 kap. 10 Irsta stycket FB.
Domstolen kan fytta ver vrdnaden till Irldrarna gemensamt ven om
en Irlder motstter sig gemensam vrdnad, under Irutsttning att det
r bst Ir barnet. Dremot Ir domstolen inte fytta ver vrdnaden till
Irldrarna gemensamt om bda motstter sig det. Domstolens mjlighet
att besluta om gemensam vrdnad mot en Irlders vilja nr barnet har
haIt en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare torde i sjlva verket
vara mycket begrnsad.
219

Domstolen ska prva Irgan mot bakgrund av de skl som en gng lg
till grund Ir att utse en srskilt Irordnad vrdnadshavare. Domstolen
ska, som i andra vrdnadsml, prva hur barnets behov av omvrdnad,
trygghet och en god Iostran bst kan tillgodoses. Barnets behov av att
vxa upp under stabila Irhllanden och att skyddas mot omotiverade
uppbrott br srskilt beaktas.
220
Av 6 kap. 2 a tredje stycket Iljer att
barnet ska I mjlighet att uttrycka sin sikt.
Domstolen kan prva Irgan p talan av bda Irldrarna eller en av
dem. Talan Ir ocks Iras av socialnmnden (6 kap. 10 andra stycket
FB). Talan vcks vid domstolen i den ort dr barnet har sitt hemvist, se 6
kap. 17 FB.
Upphrande av gemensam vrdnad
Om ktenskapet eller partnerskapet upplses eller samboIrhllandet
upphr mellan tv srskilt Irordnade vrdnadshavare medIr detta,
218
RH 2001:50
219
Prop. 1997/98:7 s. 111
220
Prop. 1981/82:168 s. 71
91
precis som Ir Irldrar eIter en skilsmssa, inte att den gemensamma
vrdnaden mste upphra. Om dremot ngon av dem vill att vrdnaden
inte lngre ska vara gemensam, ska rtten anIrtro vrdnaden t en av
dem. Talan kan vckas av en av dem eller bda gemensamt (6 kap. 10 b
andra stycket FB). Den mjlighet som fnns Ir en domstol att lta den
gemensamma vrdnaden best trots att en Irlder helst vill ha ensam
vrdnad gller endast barnets Irldrar.
Av 6 kap. 10 b andra stycket FB Iramgr vidare att i ml om kten-
skapsskillnad kan ocks domstolen utan att ngon part begrt det Ir-
ordna att vrdnaden inte lngre ska vara gemensam, om det r uppenbart
att gemensam vrdnad r oIrenlig med barnets bsta.
Entledigande p egen begran
En srskilt Irordnad vrdnadshavare har rtt att p begran bli entledi-
gad Irn sitt uppdrag (6 kap. 10 b Irsta stycket FB).
Om ett barn har tv srskilt Irordnade vrdnadshavare och en av dem
entledigas blir den andra ensam vrdnadshavare. Om bda vrdnadsha-
varna entledigas ska rtten utse en eller tv andra personer att vara srskilt
Irordnade vrdnadshavare (6 kap. 10 c andra stycket FB).
Vid ddsfall
Om barnet har tv srskilt Irordnade vrdnadshavare och den ena dr,
blir den andra ensam vrdnadshavare. Om bda vrdnadshavarna dr, ska
domstolen utse en eller tv andra personer till srskilt Irordnade vrd-
nadshavare (6 kap. 10 c andra stycket FB).
Frgor om ndring i vrdnaden Ir ett barn p grund av att de srskilt
Irordnade vrdnadshavarna dr prvas eIter anskan av socialnmnden
(6 kap. 10 c tredje stycket FB). Behrig domstol r rtten i den ort dr
barnet har sitt hemvist, se 6 kap. 17 FB.
Entledigande p grund av olmplighet
En srskilt Irordnad vrdnadshavare ska entledigas om han eller hon gr
sig skyldig till missbruk eller Irsummelse vid utvandet av vrdnaden
eller av ngon annan orsak inte lngre r lmplig som vrdnadshavare (6
kap. 10 c Irsta stycket FB). JmIr ven 6 kap. 7 Irsta stycket FB,
dr det talas om brister som medIr bestende Iara Ir barnets hlsa eller
utveckling. Det krvs allts mindre Ir att en srskilt Irordnad vrdnads-
92
havare ska entledigas n nr det r Irga om en Irlder som r vrdnads-
havare.
221
Vid prvning av Irgan om entledigande ska domstolen beakta samt-
liga omstndigheter inklusive ekonomiskt obestnd. ven om det vid
Irsummelse Irn en srskilt Irordnad vrdnadshavare kan fnnas strre
anledning att entlediga denna n nr en Irlder r vrdnadshavare, kan
det i speciella Iall vara en tnkbar lsning att lta den srskilt Irordnade
vrdnadshavaren vara kvar, men entlediga henne eller honom Irn Ir-
mynderskapet, se 10 kap. 10 FB. S kan vara Iallet om Irsumligheten
bestr i ekonomiskt obestnd, om det personliga Irhllandet mellan den
srskilt Irordnade vrdnadshavaren och barnet r mycket gott och barnet
inte i ondan br utsttas Ir att fytta.
222

Frgor om entledigande av en srskilt Irordnad vrdnadshavare och
Irordnande av en ny prvas eIter anskan av socialnmnden av domsto-
len i den ort dr barnet har sitt hemvist, se 6 kap. 10 c tredje stycket och
6 kap. 17 FB. Av 10 kap. 5 SoL Iljer att beIogenheten att p social-
nmndens vgnar besluta om anskan inte Ir delegeras.
221
Prop. 1993/94:251 s. 187
222
Sjsten M. (2009)
93
5. Boende
Barnets boende
Med begreppet boende avses i detta sammanhang barnets Iaktiska bostt-
ning, det vill sga dr det normalt bor. Att barnet r tillIlligt borta med
anledning av till exempel Ierier saknar betydelse.
223

Om Irldrarna har gemensam vrdnad kan de sjlva besluta vem av
Irldrarna barnet ska bo tillsammans med, utan inblandning av vare sig
domstol eller socialnmnd. Om Irldrarna inte kan enas, eller nr de vill
I sin verenskommelse om barnets boende Iaststlld av domstolen, kan
domstolen besluta i Irgan p talan av en av Irldrarna eller bda under
Irutsttning att Irldrarna har gemensam vrdnad om barnet (6 kap.
14 a Irsta stycket FB). Frldrar som har gemensam vrdnad och r
verens kan trIIa avtal om barnets boende (6 kap. 14 a andra stycket
FB). Avtalet ska vara skriItligt och godknt av socialnmnden Ir att vara
giltigt och verkstllbart. (Se kapitlet Avtal.)
Domstols beslut om boende
Nr barnet str under vrdnad av bda Irldrarna r det mjligt Ir dom-
stolen att besluta vem av Irldrarna barnet ska bo tillsammans med eller
att barnet ska bo vxelvis hos Irldrarna (6 kap. 14 a Irsta stycket
FB). Avgrandet Ir dock inte lmna ppet hur det vxelvisa boendet ska
utIormas, utan IreskriIterna ska vara s noggranna att domen kan verk-
stllas.
224

I vissa Iall kan det fnnas anledning Ir domstolen att ta upp Irgan om
barnets boende, ven om ngot yrkande inte har Iramstllts, till exempel
nr domstolen mot en Irlders vilja fnner att barnet ska st under Irld-
rarnas gemensamma vrdnad.
225

Det krvs inte att Irldrarna bor isr Ir att domstolen ska kunna be-
sluta om barnets boende. ven om Irldrarna bor tillsammans nr beslu-
tet tas, men avser att fytta isr, kan domstolen Irordna om boendet. Om
en separation inte r aktuell r det dock knappast Irenligt med barnets
bsta att Irordna om boende.
226
223
Prop. 1997/98:7 s. 57
224
Prop. 1997/98:7 s. 112 I.
225
Prop. 1997/98:7 s. 112
226
Prop. 1997/98:7 s. 112
94
5. Boende
Barnets bsta domstolens bedmning
LagstiItningen r tydlig med att det r barnets bsta som i alla lgen ska
vara avgrande Ir samtliga beslut om vrdnad, boende och umgnge.
Vid bedmningen av vad som r bst Ir barnet ska det enligt 6 kap. 2 a
FB Istas avseende srskilt vid
risken Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp
eller att barnet olovligen Irs bort, hlls kvar eller p ngot annat stt
Iar illa, och
barnets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna.
Hnsyn ska, enligt samma paragraI, tas till barnets vilja, med beaktande
av dess lder och mognad. Det innebr att barnets egen uppIattning ska
tillmtas betydelse vid bedmningen, men att barnets bsta r avgrande
Ir beslutet.
Domstolens beslut nr det gller barnets boende bygger p en helhets-
bedmning av vad som r bst Ir barnet. Vid den bedmningen mste
hnsyn tas till allt som rr barnets Iysiska och psykiska vlbefnnande och
utveckling.
227

Fr att kunna bedma vad som r till barnets bsta kan domstolen in-
hmta en utredning Irn nmnden (6 kap. 19 FB). Om Irldrarna r
oense i boendeIrgan behver utredningen i regel vara mer omIattande
n om de r verens. Nr Irldrarna r verens om hur boendeIrgan
ska lsas kan i allmnhet den lsning som de har valt antas vara bst Ir
barnet.
228

Det fnns ibland anledning att ta reda p barnets instllning trots att Ir-
ldrarna r verens (6 kap. 2 a FB). Grundprincipen gller att rtten ska
ta hnsyn till barnets vilja. Skulle det komma Iram att barnet bestmt mot-
stter sig den lsning som Irldrarna kommit verens om, r det i sig ett
skl att nrmare underska om verenskommelsen verkligen r till barnets
bsta.
229

Hovrtten har i ett vrdnadsml gjort en riskbedmning dr pstenden
om vld Irekommit. Frgan var om tillrckliga skl Irelegat att Irng
parts medgivande betrIIande ett umgnge som motsvarande vxelvis bo-
ende, d medgivandet inte ansetts vara till barnens bsta. Rtten ansg det
inte lmpligt att Iadern fck ensam vrdnad eItersom han hade uppvisat
brister i sitt Irldraskap, bde genom misshandel, hot och trakasserier
samt genom underltenhet att Irmja kontakter med modern och hennes
slkt. Det bedmdes fnnas en risk Ir att barnen skulle skadas om de var
227
Prop. 1997/98:7 s. 104
228
Prop. 1997/98:7 s. 113
229
Regeringens proposition 1994/95:224 Barns rtt att komma till tals s. 35
95
5. Boende
i Iaderns vrd. Med hnsyn till parternas oIrmga att kommunicera med
varandra ansgs det uteslutet att Irldrarna skulle kunna ha gemensam
vrdnad om barnen. Det ansgs bst Ir barnen att modern fck ensam
vrdnad. Modern hade medgett vxelvis boende med hmtning och lm-
ning i skolan eItersom parterna inte klarade av att trIIas. Rtten r i dis-
positiva ml bunden av parternas yrkanden och medgivanden och denna
princip upprtthlls som huvudregel ven i indispositiva Irgor. Hovrt-
ten konstaterade i mlet att av srskilda regler kan dock Ilja att rtten
ska prva en Irga ven utan yrkande av part. En sdan srskild regel r 6
kap. 15 a FB, enligt vilken rtten ska besluta om umgnge eIter vad som
r bst Ir barnet. Rtten ansg inte att det r bst Ir barnen med vxelvis
boende och tilldmde Iadern i stllet umgngesrtt torsdag eItermiddag
till mndag morgon varannan vecka.
230
Vxelvis boende
Domstolen har mjlighet att besluta att barnet ska bo vxelvis hos Ir-
ldrarna om det bedms vara det bsta Ir barnet. En Irutsttning Ir
denna boendeIorm r att Irldrarna har gemensam vrdnad. Med vx-
elvis boende menas vanligtvis att barnet vistas ungeIr lika mycket, och
har ett varaktigt boende, hos bda Irldrarna. Har Irldrarna gemensam
vrdnad kan de avtala om att barnet ska bo vxelvis hos dem.
Barnet kan dock bara vara IolkbokIrt hos en Irlder.
231
En grundlg-
gande Irutsttning Ir denna boendeIorm r att Irldrarnas samarbets-
Irmga r srskilt god. Frldrarna mste ocks bo Irhllandevis nra
varandra. Barnet ska till exempel inte behva byta mellan olika Irsko-
lor.
232
Det krvs ocks att Irldrarna bor tillrckligt nra varandra Ir att
det ska kunna Iungera med barnens skola, Iritidsaktiviteter och kamrater.
Vid vxelvis boende kan inte umgnget regleras genom ett domstols-
avgrande eller i ett avtal som godknts av socialnmnden, eItersom en
reglering av umgnget Irutstter att barnet inte bor tillsammans med den
Irldern (6 kap. 15 Irsta stycket FB).
HD har uttalat att det normalt r Irga om umgnge, och inte varaktigt
boende, nr barnet vistas hos den ena Irldern endast en tredjedel av
tiden. ven om skillnaden mellan vistelsetiderna hos de bda Irldrarna
r mindre, br bedmningen oIta bli densamma, om det inte fnns Iakto-
rer som klart pekar i en annan riktning. Detta gller i srskilt hg grad
nr barnet den vervgande delen av tiden vistas hos en Irlder som r
230
RH 2005:38
231
232
Prop. 2005/06:99 s. 53
96
5. Boende
ensam vrdnadshavare och drmed har hela ansvaret Ir barnets person-
liga Irhllanden. Faktorer utver vistelsetiden som kan I betydelse vid
bedmningen r var barnet r IolkbokIrt, hur barnets boende r ordnat,
var barnet Irvarar sina tillhrigheter och hur barnets Irsrjning har Ir-
delats mellan Irldrarna.
233

Allter barn bor vxelvis hos sina frldrar
Det vxelvisa boendet kar inom alla ldersgrupper ven om antalet barn
som bor vxelvis skiljer sig t mellan olika ldersgrupper. Det r minst
vanligt i ldern 1617 r och mest vanligt i ldersgruppen 69 r.
234
I och
med att allt fer barn bor vxelvis
235
hos sina Irldrar har svl Irldrar
som proIessionella och samhllsdebattrer stllt Irgan om det verkligen
r bra Ir barn att fytta mellan Irldrarna. Farhgor som Irts Iram mot
vxelvis boende r till exempel att det blir rttviseaspekter eller ekono-
miska hnsyn snarare n barnens behov som styr. Andra Iaktorer som
lyIts Iram r att barn kan bli Irvirrade och splittrade utan kontinuitet
och en Iast punkt och att de inte lr sig att hantera konfikter utan fyr un-
dan. BoendeIormen kan ocks innebra praktiska svrigheter Ir barnet
som hindrar det Irn att ha naturliga och lttillgngliga kamratrelationer
m.m.
236

Det kan ocks fnnas en risk att ett vxelvis boende skapar ondiga
konfikter mellan Irldrarna genom den samverkan som denna lsning
krver.
Vardagskontakt med bda frldrarna
Frdelar med vxelvis boende som har Iramhllits r att barn Ir en natur-
lig vardagskontakt med bda Irldrarna p ett stt som inte r mjligt om
ett barn bor hos en Irlder och har umgnge med den andra Irldern.
237

Barnet behver inte lngta eIter en Irlder. Barnet knner sig lskat och
eIterIrgat av bda Irldrarna och riskerar inte att Irlora kontakten med
en av dem. Fr vxelvis boende talar ocks att Irldrarnas separation
inte behver upplevas som en Irdande Irlust och barnet Ir knna att
det r rttvist det vill sga att ingen av Irldrarna Iavoriseras.
ven om barnet behver kontakt med bda sina Irldrar Ir det inte
handla om ngon matematisk rttvisa, Ir d fnns risken Ir att barnet
233
NJA 1998 s. 267
234
Se SOU 2011:51
235
32 40 enligt SOU 2011:51
236
Jxelvis boende, Socialstyrelsen (2004), Ngon mste stta ner foten, Allmnna Barnhuset (2001)
237
Prop. 2005/06:99 s. 53
97
5. Boende
hamnar i en skuldproblematik dr det stndigt Irsker hjlpa Irldrarna
att skapa rttvisa.
238
Det r naturligt att barn under sin uppvxt har behov
av att boendet ndras Irn tid till annan, till exempel beroende p Iritids-
aktiviteter och kamratkontakter
239
men ocks Ir att barnet periodvis kan
ha mer behov av den ena Irldern. Frldrarna mste ha Irstelse Ir
detta och kunna upprtthlla en sdan fexibilitet utan att krva millime-
terrttvisa. Barnets behov mste alltid I komma i Irsta rummet. Barnets
egen instllning har givetvis stor betydelse. Om barnet motstter sig vx-
elvis boende torde Irutsttningarna Ir ett Iungerande samarbete vara
sm. ven om Irldrarna r ense om vxelvis boende r det inte skert
att det r den bsta lsningen Ir barnet.
240
I Socialstyrelsens kunskapsversikt Vxelvis boende konstateras att
sammanstllningar av Iorskning visar att det inte gr att dra ngra enty-
diga slutsatser om vilken boendeIorm som r bst Ir barn till separerade
Irldrar. Det gr inte heller att sga om och i s Iall nr det r lmp-
ligt att barn bor vxelvis hos bda Irldrarna. Det mesta av Iorskningen
r inte relevant Ir svenska Irhllanden eller bygger p ett speciellt urval
av barn och Irldrar.
241

Nr det gller anknytning mellan barn och Irldrar fnns det inte sr-
skilt mycket Iorskning som r tillmplig p Irgan om vxelvis boende.
Det mesta pekar dock p att mycket sm barn (under det Irsta levnads-
ret) i regel mr bst av att ha en ngorlunda kontinuerlig kontakt, utan
lngre avbrott, med tminstone en vrdande vuxen. Det fnns ocks goda
skl att tro att anknytningen till den andra Irldern inte behver ta skada
av att hans eller hennes samvarotid med barnet inte r lika stor Irn br-
jan, utan kar successivt.
242

Nr det gller sm barn r det ocks rimligt att anta att korta och tta
byten r bttre n att barnet vxlar mellan Irldrarna under lngre perio-
der. Frhoppningsvis kar mjligheten att Irldrarna kan komma Iram
till en god lsning Ir barnet om de kan knna sig trygga med att chansen
till en djup och nra relation med barnet p sikt inte r beroende av att de
delar allting lika Irn Irsta brjan.
243

Vxelvis boende kan Iungera bra Ir vissa barn och Irldrar men inte
Ir andra. Det kan Iungera bra under en period men inte under en an-
nan. Utgngspunkten mste alltid vara barnets behov och inte de vuxnas.
238
Kihlberg M. (1998)
239
Prop. 2005/06:99 s. 53
240
Prop. 2005/06:99 s. 53
241
242
243
98
5. Boende
Om Irldrarna har stora konfikter r det en Iaktor som talar mot vx-
elvis boende. Om misshandel har Irekommit mot Irlder eller barn,
Irn den ena Irlderns sida, r det ocks tveksamt med vxelvis boende.
Frldrarnas Irmga till gott samarbete r en viktig Irutsttning, liksom
att det fnns utrymme Ir fexibilitet utiIrn barnets behov.
244
Ur barnets
perspektiv br boendet inte bestmmas en gng Ir alla, utan det mste
kunna Irndras i enlighet med barnets olika behov i olika skeden av dess
uppvxt.
245
Vidare r det en Irutsttning att Irldrarna bor tillrckligt nra var-
andra s att barnet kan behlla sina kamrater och sin sociala nrmilj i
vrigt. Frskola och skola r viktiga inslag i barns liv. Barn har svrare
n vuxna att upprtthlla mnga relationer samtidigt. Att nrvara i olika
grupper varannan vecka gr att man inte riktigt r med i det som hnder
p ngotdera stllet.
246
En Irutsttning Ir ett barns utveckling r ocks
att det ges mjlighet att knyta nra kontakter med ett mindre antal vuxna
i personalen och en ngorlunda stabil kamratkrets.
247

Det r viktigt med kontinuitet Ir att ett barn ska kunna I en utbildning
av god kvalitet. Fr barn som bor vxelvis hos sina Irldrar i olika kom-
muner fnns det inte ngon rtt att g vxelvis i de olika kommunernas
Irskolor
248
, och de har normalt inte srskilda skl Ir att g i grundskolan
i en kommun dr de inte r IolkbokIrda.
249
Ytterligare Irutsttningar Ir vxelvis boende r att Irldrarna sjlva
kommit Iram till denna lsning inte att den har valts eIter andras ingri-
panden eller ptryckningar samt att de ekonomiska Irgorna som Iljer
med denna boendeIorm inte skapar konfikter.
250

De Irldrar som har goda erIarenheter av vxelvis boende och anser
att det Iungerar bra Ir barnen karaktriseras av att de har anstrngt sig Ir
att ha barnets bsta i Iokus och stta sina egna behov och konfikter t si-
dan. De ser sig alltid som Irldrar, oavsett om barnen r nrvarande eller
inte, ser att den andra Irldern r viktig Ir barnet och uppmuntrar kon-
takten dem emellan. Det fnns utrymme Ir fexibilitet Irldrarna kan
hjlpas t att hitta lsningar utiIrn barnens behov och behver inte strikt
hlla sig till principen om att barnen ska vara hos dem varannan vecka.
251

244
245
Ds 1999:57 s. 136
246
247
Skollag fr kvalitet och likvrdighet, Betnkandet av 1999 rs skollagskommitte SOU 2002:121
s. 416
248
Fortsatt frldrar om ansvar, ekonomi och samarbete fr barnens skull., SOU 2002:121 s. 416
249
Regeringens proposition 1985/86:10 Om nv skollag m.m. s. 100
250
251
99
5. Boende
Folkbokfring
Var barnet r IolkbokIrt kan ha betydelse bland annat Ir Irgan om vem
av Irldrarna som vid gemensam vrdnad ska I uppbra olika Iormer av
bidrag och i vissa kommuner ven Ir var barnet kan I Irskoleplats.
252

Fr att ka Irutsebarheten kan det vara bra om socialnmnden inIorme-
rar Irldrarna om IolkbokIringen exempelvis vid ett samarbetssamtal
eller nr ett avtal ska godknnas.
253
Enligt 6 IolkbokIringslagen ska en person IolkbokIras p den Iast-
ighet och i den Irsamling dr han eller hon anses vara bosatt. Bostt-
ningen ska bedmas p grundval av Iaktiska omstndigheter. Ett barn
IolkbokIrs hos den Irlder som det Iaktiskt bor tillsammans med, ven
om den andra Irldern r ensam vrdnadshavare. Det fnns inget Iormellt
samband mellan ett domstolsIrordnade eller ett av socialnmnden god-
knt avtal om barnets boende och barnets rtta IolkbokIringsort, men det
r en omstndighet som vgs in i bedmningen.
254

Ett barn stod eIter Irldrarnas skilsmssa under deras gemensamma
vrdnad och vistades varannan vecka hos pappan och varannan vecka
hos mamman (dubbel bosttning). Barnet var IolkbokIrt hos mamman.
Vrdnadshavarna ville att barnet skulle IolkbokIras p pappans adress,
trots att ngon ndring i Irhllandena i vrigt inte var aktuell. Regerings-
rtten uttalade att IolkbokIringen ska grundas p en oIfcialprvning
255
,
dr den enskildas uppIattning om var han eller hon ska anses bosatt vis-
serligen kan beaktas som en omstndighet bland fera, men dr hans eller
hennes egna nskeml inte har ngon sjlvstndig eller avgrande bety-
delse. EItersom vrdnadshavarnas anmlan om fyttning inte hade Iran-
letts av ngon intrIIad eller nra Irestende ndring av Irhllandena,
ansg Regeringsrtten inte heller att ngon ndring av barnets IolkbokI-
ring skulle ske oavsett vrdnadshavarnas nskeml.
256

Det r barnets vrdnadshavare som ska anmla fyttning till Skattever-
ket. Barn som har Iyllt 16 r har dock rtt att sjlva gra en sdan anmlan
(30 IolkbokIringslagen). Om Irldrarna har gemensam vrdnad ska
de i princip gra fyttningsanmlan gemensamt (6 kap. 13 FB).
Ett beslut om barnets IolkbokIring kan verklagas av barnets vrd-
nadshavare. Detta innebr att ett beslut kan verklagas endast av Irld-
252
Prop. 1997/98:7 s. 58 och prop. 2005/06:99 s. 53
253
Prop. 2005/06:99 s. 53
254
Prop. 1997/98:7 s. 57 I.
255
Med oIfcialprvning menas att den beslutande myndigheten aktivt utreder saken medan parten
sjlv endast har ett begrnsat infytande.
256
RA 1997 reI. 8
100
5. Boende
rarna gemensamt om Irldrarna har gemensam vrdnad.
257
Skatteverket
kan ocks sjlvmant ta upp IolkbokIringsIrgan nr det fnns skl till det
(34 IolkbokIringslagen). Om vrdnadshavarna inte kan komma ver-
ens Ir vardera Irldern ge Skatteverket den inIormation som kan vara
relevant Ir att prva Irgan.
257
RA 1995 reI. 74
101
6. Umgnge
Barns rtt till umgnge
Av 6 kap. 15 Irsta stycket FB Iramgr att barn har rtt till umgnge
med den Irlder som det inte bor tillsammans med. Umgnget r i Irsta
hand till Ir barnet och det r barnets intressen och behov som ska vara
avgrande. Barnets rtt till umgnge innebr dock inte att Irldern kan
tvingas att umgs med sitt barn. Det fnns inte heller ngon absolut rtt Ir
en Irlder att I umgs med barnet.
Av lagstiItningen Iramgr att det r barns bsta som ska vara avgran-
de Ir alla beslut om vrdnad, boende och umgnge. Vid bedmningen av
vad som r bst Ir barnet ska det enligt 6 kap. 2 a FB Istas avseende
srskilt vid
eller att barnet olovligen Irs bort, hlls kvar eller p ngot annat stt
Iar illa, och
Hnsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess lder och mog-
nad. Det innebr att barnets egen uppIattning ska tillmtas betydelse i den
slutliga bedmningen av vad som r barnets bsta.
Principiellt sett fnns det ingen plikt Ir ett barn att umgs med Irld-
ern. I praktiken kan ett barn dock inte motstta sig umgnge om sdant
bedms vara till barnets bsta. En dom om umgnge kan verkstllas mot
ett yngre barns vilja och, med vissa inskrnkningar, ven mot ldre barns
vilja om det bedms vara till barnets bsta att trIIa den andra Irldern.
Ett umgnge kan Iaststllas genom ett avtal mellan Irldrarna eller i
en dom. Kommunen har skyldighet att erbjuda Irldrar samarbetssamtal
och att hjlpa till att upprtta avtal om vrdnad, boende och umgnge (5
kap. 3 SoL). (Se kapitlet Avtal.)
Barn kan ha umgnge med en frlder genom exempelvis
brev eller telefon
Umgnge mellan barnet och en Irlder kan ske inte bara genom att bar-
net och Irldern trIIar varandra utan ocks genom annan kontakt mel-
lan dem (6 kap. 15 Irsta stycket FB). Umgnge kan till exempel ske
genom brev eller teleIon. Det som sgs i lagen om umgnge gller ven
Ir en sdan annan kontakt.
102
6. Umgnge
Mjligheten till umgnge genom till exempel teleIon kan bli ytterli-
gare en mjlighet till kontakt i situationer dr ett vanligt umgnge i n-
gon egentlig utstrckning inte kan komma till stnd, till exempel nr den
ena Irldern bor lngt iIrn barnet eller nr Irlderns rrelseIrihet r
inskrnkt till Iljd av lngvarig sjukhusvistelse. Det kan ocks vara ett
stt att teruppta en personlig kontakt som sedan en lngre tid har va-
rit bruten eller bristIllig.
258
Det ska understrykas att avsikten inte r att
begrnsa barnets rtt att trIIa den andra Irldern. Mjligheten br an-
vndas endast i undantagsIall i situationer dr vanligt umgnge inte kan
komma till stnd i ngon egentlig utstrckning.
259
Domstolen Ir allts besluta att barnet och Irldern ska ha umgnge
exempelvis genom brev eller teleIon. Socialnmnden Ir ocks godknna
ett avtal mellan Irldrarna om sdant umgnge. Denna typ av umgnge
kan dremot inte regleras nr det gller barnets umgnge med andra nr-
stende.
Umgnge med kontaktperson eller umgngesstd
En kontaktperson r en Irivillig insats som nmnden kan bevilja Irldrar
eller barn som har behov av det. Insatsen kan ges antingen om barnet har
behov av det eller om en Irlder behver std och hjlp, se 3 kap. 6
SoL.
Ett umgngesstd r en person som medverkar vid umgnget nr bar-
net har behov av det, se 6 kap. 15 c FB. Av denna paragraI Iramgr
vidare att det r rtten som beslutar om umgngesstd.
Fr att bedma om insatserna Iungerar och hur lnge de ska best be-
hver de Iljas upp regelbundet. (Fr mer inIormation se kapitel om Um-
gngesstd och kontaktperson.)
Frldrarnas gemensamma ansvar
En vrdnadshavare har enligt 6 kap. 12 FB ett ansvar Ir barnets
personliga Irhllanden och Ir att barnet Ir sina grundlggande behov
tillIredsstllda. Reglerna om umgnge utgr Irn samma synstt, det vill
sga att vrdnadshavaren ska se till att barnet Ir sitt behov av umgnge
med olika personer tillgodosett.
Av 6 kap. 15 andra stycket FB Iljer att det r Irldrarnas gemen-
samma ansvar att barnets behov av umgnge med den Irlder som det
inte bor tillsammans med tillgodoses, oberoende av om Irldrarna har
gemensam vrdnad eller inte. Den Irlder som barnet bor tillsammans
258
Prop. 2005/06:99 s. 55
259
Prop. 2005/06:99 s. 89
103
6. Umgnge
med har ett ansvar Ir att underltta Ir barnet och uppmuntra barnet att
beska den andra Irldern. Frldern Ir inte motverka att umgnge
kommer till stnd genom att underblsa en mer eller mindre tillIllig vilje-
yttring Irn barnets sida att inte trIIa den andra Irldern.
260
ven den
Irlder som barnet inte bor tillsammans med har ett ansvar Ir att barnets
behov av umgnge med henne eller honom blir tillgodosett.
261

Barnets rtt till umgnge med en Irlder gller ven om vrdnaden om
barnet har anIrtrotts t en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare.
I detta Iall har svl Irldrarna som de srskilt Irordnade vrdnadsha-
varna ansvar Ir att barnets behov av umgnge med Irldrarna s lngt
mjligt tillgodoses vilket Iljer av 6 kap. 15 andra stycket FB.
Domstols beslut om umgnge
P talan av en Irlder som vill umgs med sitt barn Ir rtten besluta om
umgnge mellan barnet och den Irldern. En sdan talan Ir ocks Iras
av socialnmnden (6 kap. 15 a Irsta stycket FB). Detta innebr dock
inte att varje Irlder som vill umgs med sitt barn ska kunna I umgng-
esIrgan reglerad av domstol, utan det gller bara Irldrar som inte bor
tillsammans med sitt barn. Umgnget kan inte regleras om barnet bor
tillsammans med bda Irldrarna. P talan av socialnmnden Ir rtten
ven besluta om umgnge mellan barnet och ngon annan n en Irlder,
se 6 kap. 15 a andra stycket FB.
Umgnge kan Iaststllas ven om barnets Irldrar har gemensam
vrdnad. Vanligtvis kommer Irldrar med gemensam vrdnad verens
om umgnget, men det kan fnnas behov av att ocks reglera umgnget
nr domstolen beslutar om gemensam vrdnad mot den ena Irlderns
vilja.
262
Domstolen Ir ocks besluta om villkor Ir umgnget. Detta gl-
ler ven om vrdnaden har anIrtrotts t en eller tv srskilt Irordnade
vrdnadshavare.
Ett beslut om umgnge ska grunda sig p vad som r bst Ir barnet.
Denna prvning ska gras med beaktande av samtliga omstndigheter i
det enskilda Iallet. Hnsyn mste tas till bland annat barnets lder och
mognad, barnets anknytning till umgngesIrldern och Irldrarnas
Irhllande till varandra. Om umgnget blir en konfiktskapande Iaktor
mellan Irldrarna fnns det stor risk Ir att barnet tar skada. Domstolen
Ir i sdana Iall gra en avvgning mellan ena sidan barnets behov och
260
Prop. 1981/82:168 s. 75 och prop. 1990/91:8 s. 61
261
Prop. 1997/98:7 s. 61
262
Prop. 1997/98:7 s. 116
104
6. Umgnge
intresse av att I umgs med Irldern och andra sidan barnets behov av
trygga uppvxtIrhllanden.
263
Det umgnge som Iaststlls av domstolen r inte ngon absolut grns
Ir det umgnge som br eller Ir Irekomma. Det str Irldrarna Iritt att
komma verens om att utvidga eller inskrnka umgnget, eIter vad som
r lmpligt Ir barnet. Barnets egen nskan ska ocks tillmtas betydelse
i takt med dess lder och mognad. Ett beslut av domstol eller ett av so-
cialnmnden godknt avtal mellan Irldrarna om barnets umgnge kan
ndras vid behov.
Bedmning av lmpligheten
ven om utgngspunkten Ir umgnge r att det r viktigt Ir ett barn att
ha nra och goda relationer till bda Irldrarna r det inte alltid bst Ir
barnet att umgs med den Irlder som det inte bor tillsammans med. Det
r barnets bsta och inte Irlderns behov som ska vara avgrande, och
det mste gras en individuell prvning med utgngspunkt Irn vad som
r bst Ir barnet.
264
Ibland r det bst att det inte sker ngot umgnge alls
eller att det Ir vnta tills barnet blir ldre. En mamma nekades exempel-
vis rtt till umgnge med sin tiorige son, eItersom det Iramgick av soci-
alnmndens utredning att ett sdant umgnge skulle kunna allvarligt ska-
da sonens psykiska hlsa.
265
I vissa Iall kan det bli aktuellt Ir domstolen
att Irordna om umgnge i nrvaro av umgngesstd
266
, se 6 kap. 15 c
FB. (Se kapitlet Umgngesstd och kontaktperson)
Umgngets omfattning
Det fnns inga bestmmelser om hur oIta och hur omIattande umgnge
som br Irekomma. Det r viktigt att umgnget anpassas eIter vad som
r bst Ir barnet. I Irarbetena betonas att umgngesIrgan mste be-
dmas utiIrn omstndigheterna i det enskilda Iallet samt att umgnget
behver vara individuellt anpassat och fexibelt. Hgsta domstolen har
tagit avstnd Irn schablonmssigt bestmda umgngestider och Iram-
hllit betydelsen av att prvningen grs utiIrn omstndigheterna i varje
enskilt Iall.
267
En tvist gllde omIattningen av en pappas umgnge med en sjurig
dotter utver helger och skollov. HD menade att umgngets omIattning
ska utg iIrn vad som r bst Ir barnet och med hnsyn till omstndig-
263
Prop. 1981/82:168 s. 75
264
Prop. 1990/91:8 s. 38, prop. 1997/98:7 s. 48 och 114 I.
265
NJA 1981 s. 1225
266
ett umgngesstd r en srskilt utsedd person som nrvarar vid barnets umgnge med en Irlder
267
Prop. 1997/98:7 s. 63, NJA 1988 s. 559
105
6. Umgnge
heterna i det enskilda Iallet. HD menade vidare att det inte kan komma
i Irga att utg Irn schablonmssigt bestmda umgngestider. Enligt
HD mste det vara av vrde att umgnge inte bara sker under semestrar
och helger utan ocks under vardagar. Vardagsumgnge r oIta svrt att
I till stnd p grund av till exempel Irldrarnas bostadsIrhllanden,
Irvrvsarbete och barnets skolgng. I det aktuella Iallet var dock Irut-
sttningarna Ir ett vardagsumgnge mycket goda, eItersom Irldrarna
bodde endast ngra minuters promenadvg Irn varandra. Det saknades
drIr skl att inte tillerknna pappan sdant umgnge.
268
Om det r mjligt r det vrdeIullt om barnet Ir svl vardags- som
helgkontakt med den Irlder som det ska umgs med. Fr sm barn r
det till exempel viktigt med ett ttt umgnge Ir att bilden av Irldern
inte ska vara svr att hlla kvar. ven Ir ldre barn r det oItast viktigt
med en regelbunden kontakt, Ir att kunna utveckla relationen till bda
Irldrarna.
Villkor fr umgnget
Domstolen kan besluta om villkor Ir umgnget om det behvs Ir att det
ska Iungera vl utiIrn barnets behov. Sdana IreskriIter kan ha en nega-
tiv eIIekt p umgnget, men de kan nd vara ndvndiga Ir att ett um-
gnge ska kunna komma till stnd. FreskriIterna kan till exempel handla
om att ett umgngesstd (se kapitlet Umgngesstd och kontaktperson)
Irordnas i samband med umgnge. Det kan handla om vilken tid och p
vilken plats umgnge ska pbrjas och avslutas, att umgnge bara Ir ske
p en viss plats eller att umgnge bara Ir utvas i Sverige.
Hgsta domstolen konstaterade i ett ml att ordalydelsen av 6 kap. 15
FB inte r ngot hinder mot att domstolen anger p vilken plats umgnget
ska pbrjas och avslutas eller vem av parterna som ska st Ir resekost-
nader
269
och andra utgiIter i samband med utvandet av umgnget. HD
menade emellertid att det fnns fera skl som talar Ir att IreskriIter av
detta slag endast br meddelas i undantagsIall. AlltIr detaljerade Ire-
skriIter om utvande av umgnge kan minska samarbetsviljan hos parter-
na. FreskriIter kan ocks ltt bli inaktuella p grund av ndrade Iaktiska
Irhllanden. ven om domstolarna endast i undantagsIall br meddela
beslut om var ett umgnge ska pbrjas och avslutas och hur umgnges-
kostnaderna ska Irdelas, kan IreskriIter av detta slag vara pkallade om
en utebliven reglering skulle innebra att det nskvrda umgnget inte
268
NJA 1988 s. 559
269
Mjligheten att Irdela reskostnaderna i samband med umgnge regleras numera i 6 kap. 15 b
FB.
106
6. Umgnge
kommer till stnd eller minskas i en utstrckning som gr ut ver barnets
intressen.
270

Ett annat ml gllde huruvida det Ianns tillrckliga skl att Irena um-
gngesrtten med villkor om att den endast fck utvas i Sverige om inte
mamman gett sitt tillstnd till att den fck utvas utomlands. Pappan var
jugoslavisk medborgare. Han giIte sig med en svensk kvinna och fck till-
sammans med henne en dotter. Ngra r senare dmde tingsrtten till k-
tenskapsskillnad mellan makarna, och mamman fck vrdnaden om dot-
tern. Pappan giIte sedan om sig med en jugoslavisk kvinna. Dessa bda
fck tv barn tillsammans och hade planer att inom Iem r fytta tillbaka
till Jugoslavien. Mamman gjorde gllande att pappan IramIrt hotelser
att ta med deras ttariga ficka till Jugoslavien och inte lta henne ter-
vnda. HD uttalade att det Ianns fera skl som talade Ir att man i all-
mnhet br undvika att Irena umgngesrtt med srskilda inskrnkande
villkor som rr annat n tiden Ir umgnget. Sdana villkor kan vlla
praktiska problem nr det gller att utva umgngesrtten, vilket i sin
tur kan inverka negativt p Irhllandet mellan den umgngesberttigade
och barnet. Vidare kan villkoren, som i detta Iall, Irsvra eller omjlig-
gra Ir barnet att lra knna den umgngesberttigade Irlderns slkt
och uppvxtmilj. En sdan knnedom strker oIta gemenskapen mellan
Irldrar och barn och ger barnet strre trygghet i tillvaron. Detta kan an-
tas ha srskilt stor betydelse nr det gller barn till invandrare. Dessa barn
Ir hr vxa upp i en milj och under Irhllanden i vrigt som i mnga
Iall vsentligt skiljer sig Irn Irldrarnas uppvxtmilj och utan nrmare
kontakt med Irldrarnas bakgrund och anhriga. HD menade drIr att
man inte utan tungt vgande skl br Irbjuda den umgngesberttigade
Irldern att utva umgngesrtten i sitt hemland. Vad som kan tala Ir
ett sdant Irbud r om det fnns en ptaglig risk Ir att den umgngesbe-
rttigade Irldern eIter att ha Irt barnet utomlands vgrar att terlmna
barnet till vrdnadshavaren. I det aktuella Iallet ansg dock inte HD att
det Ianns tillrckliga skl Ir att Irena umgngesrtten med ett sdant
villkor som mamman hade begrt.
271
Risk fr vergrepp eller frsummelse
Nr domstolen avgr umgngesIrgan ska den, som Iramgr i tidigare av-
snitt, beakta risken Ir att barnet utstts Ir vergrepp, olovligen Irs bort
eller hlls kvar eller annars Iar illa. Ett barn mste ha en absolut rtt att inte
270
NJA 1990 s. 219
271
NJA 1981 s. 916
107
6. Umgnge
bli utsatt Ir vld, andra vergrepp eller annan krnkande behandling.
272
Nr uppgiIter om vld och andra vergrepp Irs Iram i ett umgnges-
rende kan prvningen mynna ut i att ngot umgnge inte alls br ga rum.
I andra Iall kan bedmningen gras att umgnge visserligen r bst Ir
barnet men att det br ske i srskilda Iormer till exempel i nrvaro av en
kontaktperson.
273
Med risk Ir vergrepp menas dels Iysiska vergrepp,
till exempel misshandel eller sexuella vergrepp, dels krnkningar och
vergrepp av psykisk natur.
274
Om Irldern har gjort sig skyldig till vergrepp mot barnet eller den
andra Irldern kan ett umgnge vara direkt skadligt Ir barnet. Det be-
hver inte vara stllt utom allt tvivel att barnet kan komma att Iara illa Ir
att det ska I inverkan p beslutet. Det rcker med att det fnns konkreta
omstndigheter som talar Ir en sdan risk. Drmed inte sagt att umgnge
alltid ska uteslutas d det Irekommit vergrepp. En individuell prv-
ning med utgngspunkt Irn vad som r bst Ir barnet ska alltid gras.
275

Omstndigheter som kan spela in vid bedmningen av risken kan vara
umgngesIrlderns allmnna attityd till vld, eventuella tidigare ver-
grepp, hot m.m.
276

Hovrtten har i ett rende tilldmt modern ensam vrdnad d Iadern
ansetts olmplig som vrdnadshavare eItersom han hotat och misshandlat
svl barnens mor som barnen. I mlet hade Iadern yrkat ett umgnge
som i praktiken innebar att barnen vistades hos honom lika mycket som
hos modern. Modern hade medgett detta. Hovrtten gick emot vad parter-
na hade yrkat och medgivit eItersom de ansg att risken r stor att Iadern
Iortstter med sitt negativa beteende. Fadern har inte visat att han Iullt ut
klarar av att tillgodose barnens emotionella behov och han har inte heller
Iretett ngra tecken p insikt om att han har handlat Iel. Detta skapar
otrygghet hos barnen och det r drIr inte bra Ir dem att trIIa Iadern i
lngre perioder eItersom det fnns en risk att de Iar illa.
277
Domstolen ska ocks ta hnsyn till risken Ir att barnet p ngot annat
stt kan komma att Iara illa i samband med umgnge om den Irlder
som barnet ska umgs med har bristande omsorgsIrmga.
278
Det kan
till exempel handla om att det fnns en risk Ir att ett barn p grund av en
272
Prop. 2005/06:99 s. 42
273
Prop. 2005/06:99 s. 42
274
Regeringens proposition 1992/93:139 Om olovligt bortfrande och andra vergrepp mot barn s. 37
275
Prop. 1990/91:8 s. 38, prop. 1997/98:7 s. 48 och 115
276
Prop. 1992/93:139 s. 37 och prop.2005/06:99 s. 42 I.
277
RH 2005:38
278
Prop. 1992/93:139 s. 38
108
6. Umgnge
Irlderns psykisk ohlsa eller missbruk Irsummas, lmnas vind Ir vg
eller vistas i olmpliga miljer under umgngestillIllena.
Risk fr bortfrande eller kvarhllande
Att obehrigen skilja ett barn under 15 r Irn dess vrdnadshavare r ett
brott som kallas egenmktighet med barn och straIIet r bter eller Ing-
else, se 7 kap. 4 BrB. Risk Ir att barnet olovligen Irs bort eller hlls
kvar ska beaktas vid domstolens bedmning av hur ett umgngesbeslut
ska utIormas. Det kan handla om att den Irlder som inte r vrdnadsha-
vare utan lov Ir bort barnet till oknd ort, utomlands eller inom Sverige,
eller inte lmnar tillbaka det inom Ireskriven tid.
Egenmktighet med barn innebr inte bara att barnet Irs bort utan
ocks att ngon undanhller barnet. StraII Ir ett sdant undanhllande
kan dmas ven den som tidigare dmts Ir bortIrande av barnet. Sr-
skilt gller detta nr barnet Irts bort Irn Sverige eller r p oknd ort. I
Irsta hand handlar det om Iall dr aktiva tgrder har vidtagits eIter den
tidigare domen Ir att hlla barnet borta Irn vrdnadshavaren. Om ngon
som obehrigen Irt bort ett barn bara underlter att terIra barnet till
vrdnadshavaren behver det dremot inte utan vidare innebra att han
eller hon undanhller barnet. Bland annat kan tnkas att han eller hon sak-
nar praktisk mjlighet att gra ngot t situationen. Personen kan ocks
g Iri Irn straII om denna gjort sitt bsta Ir att barnet ska bli terIrt,
men att tgrderna inte visar sig vara tillrckliga.
279

Risken att ett barn olovligt Irs utomlands eller hlls kvar dr r strst
om Irldern har sitt ursprung i ett annat land och anknytning till det lan-
det genom anhriga eller p annat stt. En omstndighet som kan pverka
bedmningen kan vara i vilken mn umgngesIrldern har Iunnit sig i
att den andra Irldern tillerknts vrdnaden om barnet.
280

Undantagsvis kan det Irekomma att domstolen helt vgrar umgnge
med hnsyn till risken att barnet Irs ur landet.
En pappa vgrades umgnge med hnsyn till risken Ir att barnet kun-
de bli olovligen bortIrt. Mlet gllde dels vrdnaden om en trettonrig
pojke som egenmktigt Irts ur landet av pappan vid tre rs lder och
sedan hllits kvar dr, dels umgnge mellan denna pojkes yngre bror och
pappan. HD ansg att mammans oro Ir att pappan skulle komma att Ira
bort ven den yngre sonen inte var ogrundad och att det, under de Irhl-
landen som rdde vid tiden Ir HD:s dom, inte var Irenligt med pojkens
bsta att Iaststlla en rtt till umgnge med pappan mot mammans bestri-
279
NJA 1992 s. 566
280
Prop. 1992/93:139 s. 38
109
6. Umgnge
dande. I det aktuella rttsIallet slog HD Iast att umgnge ska vgras med
hnsyn till risken Ir att barnet blir olovligen bortIrt.
281
I ett annat Iall var omstndigheterna sdana att pappan som var sy-
risk medborgare enligt mamman hade uttalat hot om att Ira barnet ut ur
landet. HD menade att det inte r tillrckligt att den vars umgnge med
barnet r i Irga har sitt ursprung i ett annat land och har anknytning till
det landet, genom anhriga eller p liknande stt, Ir att risken Ir ett
bortIrande ska I inverka p bedmningen av umgnget. Faran Ir ett
bortIrande mste vara mer konkret, till exempel att Irldern vidtagit en
Iaktisk tgrd Ir att Irbereda ett bortIrande eller gjort uttalanden som
tyder p ett sdant syIte.
282
Av 7 kap. 4 BrB Iljer att egenmktighet med barn gller ven vid
gemensam vrdnad, om en av Irldrarna utan beaktansvrda skl Ir
bort barnet. Detsamma gller om den som ska ha vrdnaden om barnet
obehrigen bemktigar sig barnet och sjlv tar sig rtt.
En sexrig ficka som stod under bda Irldrarnas vrdnad Irdes bort
av pappan Irn det gemensamma hemmet. I mlet om huruvida pappan
skulle dmas Ir egenmktighet med barn uppkom Irgan hur uttrycket
utan beaktansvrt skl i 7 kap. 4 BrB ska tolkas. HD menade att det
kan fnnas beaktansvrda skl Ir en vrdnadshavare att egenmktigt Ira
bort barnet till en annan milj, om barnet vistas i en milj dr det riskerar
att utsttas Ir vergrepp eller ohlsa eller av andra skl utvecklas ogynn-
samt och dr det inte Ir det skydd eller std som det behver. Dock br
man d krva att de risker barnet lper antingen Irsvinner eller motver-
kas genom miljbytet.
283

Umgngessabotage
Lagen ser strngt p s kallat umgngessabotage, det vill sga om en
Irlder utan godtagbara skl motarbetar den andra Irlderns mjlighe-
ter att utva umgnge med barnet. Utgngspunkten i lagstiItningen r att
den Irlder som barnet inte bor hos medverkar till att umgnget kommer
till stnd.
284
Umgngessabotage kan vara en omstndighet som gr att
vrdnaden eller boendet br omprvas, vilket Iljer av 6 kap. 2 a FB.
Det avgrande r dock inte omIattningen av umgngessabotaget, utan
domstolen ska ta sikte Irmst p risken Ir att det upprepas i Iramtiden.
281
NJA 1992 s. 93
282
NJA 1995 s. 727
283
NJA 1983 s. 750
284
Prop. 1997/98:7 s. 61
110
6. Umgnge
Man mste dock beakta vilka motiv en Irlder har Ir att motstta sig
umgnge.
Vrdnaden om en sjurig ficka gavs till pappan ensam, eItersom mam-
man hindrat pappan Irn att utva vrdnad och umgnge, i strid med
verenskommelser och domstolens avgrande. Flickan hade sedan tre rs
lder bott med mamman och en halvsyster. Enligt HD Ianns det anledning
att rkna med att fickan, som var omvittnat trygg och stabil samt hade
en mycket god relation till pappan, skulle klara den omstllning som ett
uppbrott Irn mammans hem skulle innebra. Det kunde vidare antas att
pappan, om han fck vrdnaden, skulle verka Ir att fickan fck ett om-
Iattande umgnge med mamman och drmed ocks goda mjligheter till
kontakt med halvsystern.
285

I ett annat rende fck mamman ensam vrdnad om en niorig ficka
trots att hon hindrat pappan Irn att utva den umgngesrtt som hade
Iaststllts av domstol. HD konstaterade att det inte Iramkommit ngot
som visade att pappan var olmplig som vrdnadshavare. HD ansg inte
att fickans uttalanden om att hon inte ville trIIa sin Iar skulle tillmtas
ngon avgrande betydelse, eItersom det inte var uteslutet att uttalandena
tillkommit under pverkan av mamman. HD menade att mammans age-
rande talade Ir att vrdnaden skulle anIrtros pappan. Emellertid hade
fickan bott tillsammans med mamman hela sitt liv och endast trIIat pap-
pan vid ett tjugotal tillIllen. En verfyttning av vrdnaden till pappan
skulle drmed innebra en stor omvlvning med ovissa Iljder Ir fickan.
HD ansg drIr, trots att mamman brustit i sitt ansvar som vrdnadsha-
vare, att det inte under nuvarande omstndigheter kunde anses Irenligt
med fickans bsta att pappan fck vrdnaden.
286
I ett ytterligare ett rende gavs vrdnaden om ett barn till mamman en-
sam, trots att hon vgrat barnet umgnge med pappan, utiIrn sin principi-
ella vertygelse att barn endast br I umgs med den Irlder som barnet
bor hos. HD, som ndrade hovrttens dom, ansg att det trots mammans
umgngessabotage Ir nrvarande inte var Irenligt med pojkens bsta
att vrdnaden fyttades ver till pappan. Pojken var vid tiden Ir HD:s
dom tre och ett halvt r gammal och hade inte trIIat pappan p tre r. Tv
justitierd anIrde skiljaktig mening och ansg att pappan ensam skulle
I vrdnaden.
287

Umgngesvgran, det vill sga nr en Irlder inte vill umgs med sitt
barn i en omIattning som svarar mot barnets behov av en nra och god
285
NJA 1989 s. 335
286
NJA 1992 s. 666
287
NJA 1998 s. 675
111
6. Umgnge
kontakt med den Irldern, kan ocks ses som en Iorm av umgngessabo-
tage. Hur man ska Irm en Irlder till mer umgnge r en oIta Irekom-
mande Irga Irn Irldrar till socialtjnstens Iamiljerttshandlggare.
Ingen Irlder kan tvingas till umgnge med sitt barn. Om det bedms
som meningsIullt kan socialtjnsten ta kontakt med Irldern i Irga och
Iresl samarbetssamtal, som ett Irsk att bidra till att barnets rtt till
umgnge med bda Irldrarna respekteras.
Socialnmnden fr vcka talan om umgnge
JO riktade allvarlig kritik mot socialtjnstens tjnstemn i ett rende dr
de aktivt verkat Ir att en Irlder inte skulle I utva det umgnge som
domstol hade tillerknt Irldern. JO konstaterar att det ankommer p
domstol att avgra en tvist om umgnge med barn. Socialnmnden har
att utg Irn att vad domstol har Irordnat str i verensstmmelse med
vad som r det bsta Ir barnet och socialnmnden ska medverka till att
en Irlder, som av domstol har tillerknts rtt till umgnge, Ir mjlighet
att utva denna rtt. Det kan endast i rena undantagssituationer godtas att
socialnmnden sidostter ett beslut om umgngesrtt som Iattas av dom-
stol. SocialIrvaltningens bedmning grundade sig p sdant som redan
var knt Ir domstolen nr den Iattade sina beslut kort tid dessIrinnan.
Ngon sdan undantagssituation dr nmnden kunde stta sig ver dom-
stolens beslut kan inte anses ha Irelegat.
288
I rendet hade socialtjns-
temnnen tillskrivit modern och talat om att de inte kunde acceptera ett
umgnge mellan henne och barnet eItersom barnet beIann sig i en mycket
knslig Ias av teranknytning till Iadern och hans Iamilj. SocialIrvalt-
ningen ansg att barnet behvde nrma sig Iadern i lugn och ro och upp-
manade Iadern att inte lmna ut fickan. Umgnget skulle s smningom
terupptas och d sannolikt i nrvaro av en kontaktperson.
Socialnmnden har dock mjlighet att i vissa situationer vcka talan
om umgnge.
Umgnge med en frlder
P talan av en Irlder som vill umgs med sitt barn Ir rtten besluta om
umgnge mellan barnet och Irlder. En sdan talan Ir ocks Iras av
nmnden (6 kap. 15 a FB).
Socialnmnden Ir vcka talan om umgnget och har drigenom nu yt-
terligare ett verktyg Ir att p bsta stt kunna ta hand om barnets behov
och intressen. ven om talertten i huvudsak r motiverad av Iall dr det
288
JO 2004/05 s. 214
112
6. Umgnge
kan fnnas anledning att I till stnd ett mindre omIattande umgnge, r
den inte begrnsad till detta utan gller generellt.
289
Det innebr att nmn-
den ven Ir vcka talan i renden dr ett barn bedms ha behov av ett
mer omIattande umgnge n barnet har med en Irlder. I detta avseende
skiljer sig socialnmndens rtt att vcka talan om umgnge allts Irn vad
som gller nmndens talertt om vrdnad (jIr 6 kap. 7 FB).
Om socialnmnden i en utredning enligt 11 kap. 1 SoL kommer Iram
till att barnet mr dligt eller riskerar att Iara illa om umgnget Iortstter i
den ordning och omIattning som gller kan det fnnas anledning att vcka
talan. Det gller sledes bde om barnet behver mer umgnge med den
andra Irldern eller ett mindre omIattande umgnge.
Uppfljning
Nr ett ml eller rende om bland annat vrdnad, boende och umgnge
har avgjorts r socialnmnden skyldig att i sin omsorg om barn och ung-
dom tillgodose det srskilda behov av std och hjlp som d kan fnnas (5
kap. 1 SoL). Det r allts viktigt att nmnden inte tar sin hand Irn ett
rende bara drIr att Irgan har avgjorts.
Det kan Irekomma situationer dr det eIter ett tag visar sig att barnet
mr dligt av det Iaststllda umgnget eller p annat stt riskerar att Iara
illa om umgnget Iortstter i den beslutade ordningen och omIattningen.
Det kan ha intrIIat ngot eIter rttegngen, och det kan inte heller uteslu-
tas att en del omstndigheter inte har kommit Iram dr.
290

Det kan bli ndvndigt att utesluta en Irlder som gr sig skyldig till
vergrepp mot ngon i Iamiljen Irn umgnge med barnet eller att i vart
Iall begrnsa umgnget med honom eller henne. Detsamma kan natur-
ligtvis glla om Irldern missbrukar alkohol eller narkotika, r psykiskt
sjuk eller om det av ngon annan anledning inte lngre r lmpligt att um-
gnge sker i den omIattning som domstolen har bestmt. Nmnden kan d
komma Iram till att umgnget br begrnsas eller upphra.
291
Barnet kan komma i ett utomordentligt utsatt lge om ingen av Ir-
ldrarna Irsker stadkomma en ndvndig Irndring. Socialnmnden
ska verka Ir att Irldrarna tar initiativ till en Irndring, och mnga
gnger kan man skert ocks rkna med att problemet d Ir sin lsning.
Det innebr sledes att innan socialnmnden vcker talan br den verka
Ir att Irldrarna kommer verens om en Irndring av umgnget eller
289
Prop. 2005/06:99 s. 56
290
Prop. 2005/06:99 s. 5556
291
Prop. 2005/06:99 s. 56
113
6. Umgnge
att ngon av Irldrarna vcker talan i domstol.
292
Frst om ingen av
Irldrarna agerar, r det nmndens ansvar att vervga att vcka talan i
umgngesIrgan. Avgrande r alltid vad som r barnets bsta.
Om socialnmnden Ir veta att ngon tgrd behver vidtas i Irga om
umgnge Ir ett barn, ska nmnden gra en Iramstllning eller anskan
om det hos den domstol till vilken rendet hr (5 kap. 2 SoF). Denna
skyldighet omIattar situationer dr barnet mr dligt av umgnget eller p
annat stt riskerar att Iara illa om umgnget Iortstter. Detta gller oavsett
om Irgan om umgnge reglerats i avtal eller varit Ireml Ir domstols-
prvning eller ver huvud taget inte r reglerad.
Umgnge med andra nrstende personer
Barn har behov av umgnge inte bara med sina Irldrar utan ven med
andra personer som str det srskilt nra. Det kan glla till exempel mor-
och IarIrldrar, andra slktingar, IamiljehemsIrldrar eller en tidigare
styvIrlder. Det kan ocks glla halvsyskon eller barn som vxer upp i
samknade Iamiljebildningar, dr en Irlder inte r juridisk Irlder
till barnet. Fr de festa Irldrar r det ocks sjlvklart att barnet ven
eIter Irldrarnas separation Ir mjlighet att eIter barnets egna nskeml
och behov upprtthlla en god kontakt bde med egna slktingar och vn-
ner och med den andra Irlderns slktingar och vnner.
293

Vrdnadshavaren har ansvar Ir att s lngt som mjligt tillgodose bar-
nets behov av umgnge med andra personer som str det srskilt nra och
ska ocks lmna upplysningar som kan Irmja ett sdant umgnge (6 kap.
15 tredje och Ijrde styckena FB). Om vrdnadshavaren inte uppIyller
sitt ansvar kan umgngesIrgan bli Ireml Ir domstolsprvning. Soci-
altjnsten har hr en viktig uppgiIt att Irska I vrdnadshavaren att se
till barnets behov.
294
Om umgnge begrs av ngon annan n en Irlder Ir talan vid dom-
stolen endast Iras av socialnmnden. Av 6 kap. 15 a andra stycket FB
Iramgr ocks att nmnden vid bedmningen av om en sdan talan ska
Iras srskilt ska beakta barnets behov av umgnge med sina mor- och
IarIrldrar och andra som str barnet srskilt nra. Nmnden Ir inte
delegera sin uppgiIt att besluta om talan angende umgnge, vilket Iljer
av 10 kap. 5 SoL. Nr bestmmelsen om umgnge mellan barnet och
andra personer n barnets Irlder inIrdes, anIrtroddes socialnmnden
292
Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS 2012.4) om socialnmndens ansvar fr vissa frgor om
vrdnad, boende och umgnge.
293
Prop. 2005/06:99 s. 5657
294
Prop. 2005/06:99 s. 56
114
6. Umgnge
rtten att Ira talan vid domstol, eItersom nmnden ansgs kunna bedma
i vilka Iall det var motiverat utiIrn barnets bsta att inleda en umgng-
esprocess. Det ansgs dremot mindre lmpligt att var och en som anser
sig st barnet srskilt nra skulle kunna Ira talan vid domstol om um-
gnge.
295
Det r av strsta vikt att barnet inte utstts Ir fer processer,
kanske med tIljande utredningar, n som r absolut ndvndiga. Av
naturliga skl r en sdan avvgning inte ltt att gra Ir en utomstende
person, som vill ha ett umgnge med barnet men inte Ir detta till Iljd av
motstnd Irn barnets vrdnadshavare. Socialnmnden Ir Irutsttas ha
ett mera objektivt stt att vervga om de nackdelar som en process Ir
med sig Irn barnets synpunkter vgs upp av de Irdelar som ett umgnge
kan leda till.
296
Det r mjligt att socialnmnderna har varit alltIr restriktiva med att
vcka talan om umgnge med nrstende. Nmnden har ett tydligt ansvar
Ir att barnet inte ondigtvis Irlorar kontakten med sina nrstende vid
en separation mellan Irldrarna nr ett sdant umgnge r bst Ir barnet.
EItersom nrstende inte har egen talertt r det viktigt att socialnmnden
verkligen uppmrksammar de situationer dr barnet kan ha behov av um-
gnge med andra n sina Irldrar. En kontinuerlig kontakt med den ldre
generationen r av stor betydelse och den kan ge en vrdeIull trygghet
nr Irldrar separerar eller dr.
297
Exempelvis kan det fnnas anledning
Ir nmnden att vcka talan om en Irlder motstter sig att barnet trIIar
den andra Irlderns Irldrar och barnet tidigare har haIt en nra och god
kontakt med dem, och det skulle g ut ver barnet om kontakten brts.
298
I socialnmndens bedmning av barnets behov av umgnge med andra
n Irldrarna behver det dock vgas in att det kan bli en press Ir barnet
om umgnge sker mot vrdnadshavarens vilja. Om socialnmnden bed-
mer att ett umgnge med ngon annan n en Irlder r till barnets bsta,
br nmnden Irska n en verenskommelse om umgnge p Irivillig
vg innan den vcker talan vid domstol
299
.
Socialnmnden kan till exempel erbjuda att en socialsekreterare eller
en kontaktperson r nrvarande vid ett eller ett par umgngestillIllen Ir
att kunna bedma hur ett umgnge skulle kunna utIormas.
Nr socialnmnden Ir inIormation om att ett barn kan vara i behov av
umgnge med en nrstende, ska nmnden ta stllning till om utredning
enligt 11 kap. 1 SoL ska inledas. Som underlag Ir den bedmningen
295
Prop. 1997/98:7 s. 61
296
Prop. 2005/06:99 s. 57 I.
297
Prop. 2005/06:99 s. 57
298
Prop. 2005/06:99 s. 90
299
SOSFS 2012:4
115
6. Umgnge
kan nmnden hmta in det som tidigare r knt om barnet eller Iamiljen
inom den egna socialtjnsten, till exempel sdant som fnns i personak-
ten. Socialnmnden kan ocks ta kontakt med vrdnadshavaren Ir att ge
honom eller henne mjlighet att bemta uppgiIterna. Om uppgiIter Irn
en utomstende inhmtas har en utredning inletts.
300
Frgan om social-
nmnden var skyldig att inleda utredning med anledning av att en mor-
eller IarIrlder gjorde en Iramstllning om umgnge med sina barnbarn,
diskuterades i ett rende dr nmnden sedan tidigare hade knnedom om
barnet och Iamiljen genom att fera utredningar hade genomIrts vid Ir-
valtningen. JO konstaterade i sitt yttrande att det inte fnns ngon absolut
skyldighet Ir nmnden att inleda utredning. Nr det gller Irgan om
nmnden borde ha inlett utredning ppekar JO att det Iaktum att barnen
inte gett uttryck Ir en nskan om umgnget med IarIrldern inte ensamt
har utgjort tillrckligt skl Ir att inte inleda en utredning.
301

JO konstaterar i ett annat rende om nrstendes rtt att ta del av en
utredning om umgnge att i ett rende hos en socialnmnd som avser
myndighetsutvning mot ngon enskild ska bland annat bestmmelsen
om kommunikation i 17 Irvaltningslagen (1986:223) FL tillmpas.
Den som ska ges tillIlle att yttra sig har ocks enligt 11 kap. 9 SoL rtt
att I Iretrde inIr nmnden om inte srskilda skl Iranleder annat.
302

Socialnmndens utredning dokumenteras och arkiveras, vare sig det
blir ett positivt eller negativt beslut. Anser nmnden att det r till barnets
bsta med ett umgnge mellan barnet och den skande, vcker social-
nmnden talan vid domstolen i den ort dr barnet har sitt hemvist. Mlet
handlggs som ett indispositivt tvisteml
303
(6 kap. 17 FB). Socialnmn-
dens beslut att inte vcka talan kan inte verklagas.
304
Domstolen ska bedma huruvida anknytningen mellan barnet och den
andra personen r s pass nra att barnet kan anses ha behov av detta
umgnge, och i s Iall i vilken utstrckning. Domstolen ska besluta om
umgnge eIter vad som r bst Ir barnet och med hnsyn till barnets vilja
med beaktande av barnets lder och mognad (6 kap. 2 a och 15 a FB).
300
JO 1995/96 s. 312 och JO 1999/00 s. 238
301
JO 2011/12 s. 459
302
JO 2011/12 s. 463
303
Indispositivt tvisteml: Ett tvisteml som parterna inte disponerar ver, det vill sga som inte kan
lsas genom Irlikning.
304
Prop. 2005/06:99 s. 57
116
6. Umgnge
Skyldighet att lmna upplysningar som kan frmja umgnget
Oavsett om Irldrarna har gemensam vrdnad eller inte ska den Irlder
som barnet bor tillsammans med lmna upplysningar som kan Irmja um-
gnget till den andra Irldern, om inte srskilda skl talar mot det, vilket
Iramgr av 6 kap. 15 Ijrde stycket FB. Skl Ir att inte lmna upplys-
ningar kan vara att ett ldre barn i Irtroende lmnat uppgiIter som det
inte vill ska komma Iram, eller att vrdnadshavaren har fyttat med barnet
Ir att komma undan den andra Irlderns trakasserier och drIr inte
vill uppge barnets, och drmed sin egen, adress.
305
Sklet till att ett barns
bostadsadress inte kan lmnas ut kan ocks vara att Irldern har skyddad
adress i Iorm av sekretessmarkering eller s.k. kvarskrivning. (Se kapitlet
Handlggning och dokumentation.)
ven om barnet ska umgs med ngon annan person som str barnet
nra, ska vrdnadshavaren lmna upplysningar om barnet som kan Irmja
detta umgnge (6 kap. 15 Ijrde stycket FB). Skyldigheten gller ocks
att upplysa till exempel socialtjnsten, om den bitrder med praktiska ar-
rangemang Ir umgnget med Irlder eller annan.
306
Skyldigheten gller Irgor av mera ingripande eller betydelseIull ka-
raktr och inte varje hndelse som intrIIar i barnets liv. I Irarbetena
uttrycks att bestmmelsen om att lmna upplysningar syItar till att ge
ett pedagogiskt std Ir att Irmja ett Iungerande umgnge; den r inte
en reglering av en exakt inIormationsskyldighet.
307
En umgngesIrlder
kan allts inte med std av bestmmelsen krva inIormation om alla hn-
delser som intrIIar i barnets liv.
Upplysningsskyldigheten gller Irgor med ptaglig eIIekt Ir um-
gnget, till exempel lngre tids vistelse utomlands eller fyttning till an-
nan ort. Om inIormation lmnas p ett tidigt stadium till den Irlder som
inte r vrdnadshavare kan det underltta nr det gller att utIorma och
praktiskt genomIra umgnge mellan barnet och Irldern. Likas r det
viktigt att lmna inIormation om barnets hlso- och sjukdomstillstnd Ir
att undvika svrigheter och obehag under umgngesperioderna, vilka i sin
tur kan leda till att umgnget Irsvras.
308

Fr att umgngesIrldern p ett naturligt stt ska bli delaktig i barnets
vardag och ta en mer aktiv del kan det ven vara viktigt att upplysa om
Irgor av mer vardaglig karaktr. Det kan glla sdant som till exempel
305
Prop. 1990/91:8 s. 42
306
Prop. 1990/91:8 s. 63
307
Prop. 1990/91:8 s. 41
308
Prop. 1990/91:8 s. 63
117
6. Umgnge
barnets aktiviteter, skolgng, kamratrelationer, mobbningsproblem eller
Iritidsintressen.
309

Den Irlder som ska lmna upplysningarna Ir ytterst bestmma vil-
ken inIormation den andra Irldern ska I. Ovilja att lmna upplysningar
som kan Irmja umgnget kan i vissa Iall likstllas med ovilja att Irmja
kontakten mellan barnet och den andra Irldern, vilket i sin tur kan vara
ett tecken p att vrdnadssituationen br omprvas.
310

309
Prop. 1990/91:8 s. 63
310
Prop. 1990/91:8 s. 64
119
7. Ekonomiska frgor
ven om barnets bsta alltid ska vara utgngspunkten Ir hur man ordnar
vrdnad, boende och umgnge r det oIrnkomligt att ocks de ekono-
miska Irgorna och vervgandena kan komma att ha en stor betydelse
Ir Irldrarna. Vissa lsningar kan av ekonomiska skl omjliggras el-
ler bli Ir oIrdelaktiga Ir ngon av parterna. De ekonomiska Irgorna
kan ocks hamna i Irgrunden i konfikter mellan Irldrarna och vara
ett stndigt tvistemne s lnge Irsrjningsansvaret Ir barnet kvarstr.
Srskilt lsningen med vxelvis boende har oIta visat sig I ekono-
miska konsekvenser som Irldrarna inte alltid har rknat med och som
de behver hjlp med att Irutse och ta hnsyn till innan de Iattar beslut.
Ekonomiska vervganden kan ibland ligga bakom en Irlders ns-
kan om vxelvis boende (eller vgran att g med p det). Fr en umgng-
esIrlder kan reglerna om avdrag p underhllsbidraget I betydelse Ir
nr, och i vilken omIattning, hon eller han vljer att umgs med barnet.
Fr boIrldern kan sdana aspekter vgas in i uppIattningen om hur
mycket barnet ska umgs med den andra Irldern.
Konfikter Irldrar emellan om ekonomiska Irgor och om barnets
IolkbokIring, boende och umgnge, grundat p ekonomiska hnsynsta-
ganden, r inte ovanliga.
311
Mnga gnger behver Irldrarna hjlp att
diskutera ekonomiska Irgor Ir att kunna ta stllning till vilken lsning
som kan vara bst Ir barnet. Utredningen om ekonomi och Irldrasam-
arbete vid srlevnad konstaterar i sitt betnkande att mnga srlevande
Irldrar saknar svl inIormation och kunskap som std och hjlp i Ir-
gor som rr ekonomi och barns Irsrjning. Bristen p denna kunskap kan
Irsvra Irldrarnas samarbete och bidra till att barnet inte Ir tillrckligt
underhll Ir sin Irsrjning. Utredningen Ireslr att samarbetssamtalen
ven ska behandla ekonomiska Irgor som rr barnen.
312
Underhllsbidrag
Frldrarna ska svara Ir underhll t barnet eIter vad som r skligt med
hnsyn till barnets behov och Irldrarnas samlade ekonomiska Irmga.
Underhllsskyldigheten upphr nr barnet Iyller arton r. Gr barnet i
skolan eIter denna tidpunkt, r Irldrarna underhllsskyldiga under den
311
Jxelvis boende. Socialstyrelsen (2004) och Ngon mste stta ned foten. Allmnna Barnhuset
(2001)
312
SOU 2011:51 s. 537-546
120
7. Ekonomiska frgor
tid som skolgngen pgr, dock lngst intill dess den unga Iyller tjugoett
r. Till skolgng rknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och
annan jmIrlig grundutbildning. I kostnaderna Ir barnets underhll ska
Irldrarna sinsemellan ta del var och en eIter sin Irmga (7 kap. 1
FB). Frldrarna har sledes ett gemensamt ansvar Ir barnets Irsrj-
ning.
Vrdnadshavaren ska se till att barnet Ir de bidrag som det har rtt till
(exempelvis underhllsstd, underhllsbidrag och barnbidrag). Srskilt
Irordnade vrdnadshavare r inte underhllsskyldiga mot barnet. Det r
med andra ord i Irsta hand Irldrarna som har det ekonomiska ansvaret
Ir sina barn.
En Irlder kan uppIylla sin Irsrjningsskyldighet genom att ha bar-
net boende hos sig eller genom att betala underhllsbidrag. Den Irlder
som barnet inte varaktigt bor hos ska betala underhllsbidrag. Detta gller
svl nr Irldrarna har gemensam vrdnad som vid ensam vrdnad (7
kap. 2 FB). Storleken p underhllsbidraget rknas ut enligt srskilda
berkningsgrunder som tar hnsyn till Irldrarnas inkomster och vissa
Iasta utgiIter. Hur berkningen ska gras Iramgr av 7 kap. 1, 3 4 FB.
Underhllsbidraget kan Iaststllas i ett avtal mellan Irldrarna eller i en
dom (7 kap. 2 FB). Ett Iaststllt underhllsbidrag till barn anpassas en
gng om ret till ndringar i penningvrdet. Frskringskassan Iaststller
det procenttal med vilket underhllsbidragen ska ndras (1 Irordning
(1979:321) om ndring av vissa underhllsbidrag). ndringen sker den 1
Iebruari varje r.
Vxelvis boende
ven vid ett vxelvis boende ska var och en av Irldrarna ta del i barnets
Irsrjning utiIrn sin ekonomiska Irmga. Ngot underhllsbidrag kan
dock inte Iaststllas. Situationen liknar delvis den d Irldrarna lever
tillsammans och gemensamt ansvarar Ir kostnaderna Ir barnet. Ingen
av Irldrarna r d normalt skyldig att betala underhllsbidrag Ir barnet
till den andra Irldern. Bda Irldrarna tar i stllet del i den dagliga om-
sorgen och Iullgr sin underhllsskyldighet genom att svara Ir de kost-
nader som uppkommer. Detta kan leda till diskussioner om hur mycket
barnet verkligen vistas hos respektive Irlder och hindra den fexibilitet
som r s viktig ur barnets synvinkel. Frgan om hur Irldrarna ska Ir-
dela extraordinra kostnader utver den dagliga omsorgen behver ocks
diskuteras.
121
7. Ekonomiska frgor
Srskilt frordnad vrdnadshavare
En srskilt Irordnad vrdnadshavare r inte underhllsskyldig Ir barnet.
Frldrarna ansvar Ir underhll oavsett om de r vrdnadshavare eller ej
(7 kap. 1 FB).
Underhllsstd
Underhllsstd fnns i tre olika Iormer: Iullt underhllsstd, utIyllnadsbi-
drag och underhllsstd vid vxelvis boende.
Underhllsstd Ir barn betalas under vissa Irutsttningar ut av Fr-
skringskassan till den Irlder som barnet bor hos och erstts av den
underhllsskyldiga Irldern eIter Irmga till Frskringskassan (18
kap. 2 5 socialIrskringsbalken, SFB). Nr den Irlder som inte
bor med barnet betalar ett underhllsbidrag som understiger underhlls-
stdsbeloppet kan barnet har rtt till utIyllnadsbidrag, se 18 kap. 21
SFB. Om barnet har Iyllt 18 r kan Irlngt underhllsstd i vissa Iall
utg om barnet studerar. Frlngt underhllstd betalas ut direkt till den
studerande, lngst till och med juni det r barnet Iyller 20 r (18 kap. 14
och 18 SFB). En Irlder som r betalningsskyldig Ir underhllsstd
enligt 19 kap. SFB, anses ha Iullgjort sin underhllsskyldighet intill det
belopp som lmnas i underhllsstd till barnet (7 kap. 2 a FB). Eventu-
ell mellanskillnad, om det avtalade eller i dom Iaststllda underhllsbi-
draget verstiger underhllsstdet, betalas direkt till boIrldern av den
betalningsskyldiga Irldern.
Vxelvis boende
Om barnet bor vxelvis hos Irldrarna och r IolkbokIrd hos en av
dem, kan barnet I underhllsstd till dess barnet Iyller 18 r. Det kallas
underhllsstd vid vxelvis boende och kan skas av bda Irldrarna.
Underhllsstd vid vxelvis boende kan utg till vardera Irldern med
hgst hlIten av 1 273 kr per mnad. Beloppets storlek beror p Irldrar-
nas respektive inkomster (18 kap. 25 SFB).
Srskilt frordnad vrdnadshavare
Underhllsstd kan lmnas till ett barn som bor och r IolkbokIrt hos
en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare som bor hr i landet. Fr-
lngt underhllsstd kan lmnas om barnet bodde och var IolkbokIrt hos
en eller tv srskilt Irordnad vrdnadshavare nr barnet Iyllde 18 r (18
kap. 7 SFB). I dessa Iall utgr underhllsstdet med dubbla belopp (18
kap. 26 SFB).
122
7. Ekonomiska frgor
Resekostnader vid umgnge
Kostnaderna Ir umgngesresor kan leda till konfikter mellan Irld-
rarna och drmed till en pressad situation Ir barnet. I vrsta Iall kan ett
umgnge mellan barnet och den Irlder barnet inte bor tillsammans med
omjliggras.
Det primra ansvaret Ir resorna i samband med umgnge lggs i Irsta
hand p den Irlder som inte bor tillsammans med barnet. Den Irlder
som barnet bor med ska dock ta del i kostnaderna eIter vad som r skligt
med hnsyn till Irldrarnas ekonomiska Irmga och vriga omstndig-
heter (6 kap. 15 b Irsta stycket FB). I normalIallet ska samma princi-
per tillmpas som nr underhllsbidrag till barn bestms (7 kap. FB). En
Irlder som saknar Irmga att bidra till resekostnaderna r inte heller
skyldig att gra det.
313
Fr att det ska fnnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna ska
barnet bo tillsammans med bara den ena av Irldrarna. Om barnet bor i
stort sett lika mycket hos var och en av Irldrarna, det vill sga vxelvis,
r Irgan inte aktuell.
314
Frgan om resekostnader uppkommer endast i
samband med en Irlders umgnge med barnet.
En Irlder med otillrcklig inkomst har mjlighet att ska ekonomiskt
bistnd hos socialtjnsten Ir kostnader Ir umgngesresor.
Sklighetsbedmning
Berkningsnormerna r inte preciserade i Irldrabalken, utan detaljIr-
gorna har verlmnats t parterna och rttstillmpningen. Frldrarna kan
allts Iritt komma verens om hur kostnaderna ska Irdelas. I Irarbetena
Irordas dock att Irlderns bidragsskyldighet berknas med en kvotdel-
ningsmetod enligt samma principer som nr underhllsbidrag till barn
berknas (Se 7 kap. 3 FB).
315
Omstndigheterna i de enskilda Iallen r
emellertid s varierande att ett ganska stort utrymme mste lmnas t mer
sknsmssiga vervganden vid bedmningen av betalningsIrmgan.
ven andra omstndigheter n de ekonomiska kan beaktas vid sk-
lighetsbedmningen. Anledningen till varIr barnet och den srlevande
Irldern bor p olika orter br enligt Irarbetena normalt inte vgas in
i bedmningen. Om en Irlder fyttar lngt bort utan ngon godtagbar
anledning kan det emellertid fnnas skl att ta hnsyn till det vid bedm-
ningen.
316
ven i andra Iall kan omstndigheterna vara sdana att det
313
Prop. 1997/98:7 s. 72
314
Prop. 1997/98:7 s. 118
315
Prop. 1997/98:7 s. 71 I.
316
Prop. 1997/98:7 s. 72 I. och 118
123
7. Ekonomiska frgor
Iramstr som skligt att Irdela kostnaderna p ett annat stt n enligt
huvudprincipen.
Fr att kostnaderna ska Irdelas br de vara av ngon betydelse. Av-
stndet br vara relativt stort; ett riktmrke kan vara att avstndet versti-
ger tio mil. Hnsyn mste ocks tas till antalet umgngesresor. ven om
kostnaden Ir varje enskild resa r lg kan antalet resor gra att kostna-
derna totalt sett blir betydande. I sklighetsbedmningen ingr ocks att
endast ndvndiga kostnader ska beaktas, till exempel val av billigaste
Irdstt med allmnna kommunikationer. Av betydelse Ir valet av kom-
munikationsmedel r ocks restiden och den tid som barnet har p sig att
umgs med Irldern. Det fnns exempelvis situationer d bil kan anses
vara det bsta alternativet. Kostnader Ir hotellvistelse torde kunna beak-
tas om inga andra boendealternativ str till buds. Bestmmelsen omIattar
resor bde inom och utom landet.
317
Domstols beslut
Domstolen kan utiIrn barnets bsta besluta om kostnadsIrdelningen
mellan Irldrarna Ir resorna i samband med barnets umgnge. Fr-
gan om Irdelning av resekostnader prvas normalt i samband med att
domstolen behandlar Irgan om umgnge och omIattningen av detta. Det
fnns dock inget som hindrar att resekostnaderna prvas av domstol ven
om umgnget i vrigt inte r Ireml Ir domstolens prvning. Detta kan
bli aktuellt om Irldrarna r ense om umgngets omIattning och nskar
ett domstolsavgrande endast om resekostnaderna.
318

Domstolen har ingen skyldighet att utan yrkande Irn Irldrarna ut-
reda Irdelningen av resekostnader, trots att denna Irga anses utgra en
del av umgngesIrgan. Det str parterna Iritt att komma verens om Ir-
delning av resekostnaderna.
319
Domstolen kan sledes normalt meddela
villkor Ir umgnget oberoende av yrkande, medan resekostnaderna torde
Irutstta ett yrkande av part (17 kap. 3 rttegngsbalken, RB).
Avtal om kostnader fr resor
Frldrarna kan sjlva trIIa avtal om Irdelningen av resekostnader.
Sdana avtal om resekostnader behver inte godknnas av socialnmn-
den Ir att glla. Nmndens godknnande medIr inte heller att en sdan
verenskommelse kan verkstllas enligt reglerna i utskningsbalken.
320

317
Prop. 1997/98:7 s. 118
318
Prop. 1997/98:7 s. 74 och 119
319
Prop. 1997/98:7 s. 117, 119 I.
320
Prop. 1997/98:7 s. 117
124
7. Ekonomiska frgor
Kommunens skyldighet att srja Ir att Irldrar Ir hjlp att trIIa
avtal om umgnge omIattar ven Irdelningen av de resekostnader som
kan uppkomma i samband med umgnget.
321
Om Irldrarna vnder sig
till kommunen Ir att I hjlp med ett avtal ska de kunna I upplysningar
om de principer lagregler, domstolspraxis m.m. som gller Ir berk-
ningen.
322
Liksom i andra situationer i Irgor som rr gemensamma barn
fnns det Irdelar om Irldrarna sjlva kommer verens om Irdelningen
av resekostnader. Socialnmnden har ett lngtgende ansvar att sttta Ir-
ldrarna i att n samIrstndslsningar, ven vad gller de ekonomiska
Irgorna.
Jmkning
En dom eller ett avtal om kostnaderna Ir resor kan jmkas av rtten Ir
tiden eIter att talan har vckts, men inte retroaktivt, om ndring i Irhl-
landena Iranleder det (6 kap. 15 b andra stycket FB).
323

Rttegngskostnader
I ml eller rende om vrdnad, boende eller umgnge r huvudprincipen
att vardera parten br sin egen rttegngskostnad. En part som orsakar
en ondig rttegng eller gr sig skyldig till vrdsls eller Irsumlig pro-
cessIring under rttegngen kan dock lggas att helt eller delvis betala
motpartens rttegngskostnader (18 kap. 3 och 6 RB). En part kan ock-
s i andra Iall helt eller delvis tvingas att betala motpartens rttegngs-
kostnader, till exempel om en Irlder (som inte har vrdnaden) gng p
gng utan Iramgng vcker talan om att I vrdnaden verfyttad till sig
(6 kap. 22 andra stycket FB).
324
Rttshjlp
I ml om vrdnad, boende och umgnge uppstr kostnader Ir parts om-
bud, bevisning i mlet etc. Om en part har beviljats rttshjlp enligt rtts-
hjlpslagen (1996:1619) betalar staten en del av kostnaderna Ir partens
rttshjlpsbitrde och bevisning samt vissa andra kostnader. Rttshjlp
Ir dock inte beviljas om den skande har en rttsskyddsIrskring eller
annat rttsskydd som omIattar tvisten.
321
Prop. 1997/98:7 s. 71, 84 och 132
322
Wickstrm (1998)
323
Se ven prop. 1997/98:7 s. 74
324
Prop. 1975/76:170 s. 183
125
7. Ekonomiska frgor
InIormation om rttshjlp och under vilka Irutsttningar den kan be-
viljas kan Is av Rttshjlpsmyndigheten. Frgor om rttsskydd besvaras
av det Irskringsbolag dr respektive part har tecknat sin hemIrskring.
127
8. Frldrar och separationer
Frldrar i kris och konikt
Att separera r en knslomssigt svr process svl inom individerna
som i relationerna mellan dem. Frutom knslorna i den aktuella situa-
tionen kan separationen vcka knslor Irn tidigare hndelser i livet. De
festa r beredda p att separationen inledningsvis kan vara pIrestande,
men mnga blir verraskade ver de kriser som kan intrIIa lngre Iram.
Exempel p sdana situationer r nr det kommer nya partner eller nya
barn i Iamiljerna. Krisen kan pverka Irmgan att hitta bra lsningar Ir
barnet.
Fr mnniskor i kris kan den Irsta kontakten med socialtjnsten vara
avgrande Ir om de ska I Irtroende Ir handlggaren. Mnga som
kontaktar socialtjnstens Iamiljertt befnner sig i en uppslitande situa-
tion, dr den grundlggande tryggheten i vardagen r rubbad. Kanske r
det Irsta gngen som Irldrarna stter ord p sina svrigheter och p
sin situation inIr en utomstende. Det kan fnnas en Irhoppning om
snabb hjlp eller att I upprttelse och bekrItelse, en nskan om ngon
som stller sig p Irlderns sida. Behovet av att ngon lyssnar och inger
hopp kan knnas akut. I en sdan situation ligger det nra till hands att en
Irlder kan knna sig krnkt om handlggaren inte r tillrckligt lyhrd.
Den som har kontakt med Irldern behver drIr ha goda kunskaper
om separationer, kriser och konfikter samt kunna bemta Irldern med
lyhrdhet och respekt.
Socialtjnstens bemtande
Frldrarnas kontakt med socialtjnstens initieras p olika stt. Det kan
vara en eller bda Irldrarna som sjlva tar kontakt, ett rende som ini-
tieras av domstolen eller p annat stt kommit till nmndens knnedom.
Oavsett hur rendet aktualiseras r det viktigt att handlggaren r medve-
ten om den svra situation som Irldrarna kan befnna sig i, nr Irgan
om de gemensamma barnen ska lsas. Dr kan fnnas bde rdsla, sorg,
ilska och Irustration. Handlggaren behver inIormera Irldrarna om sin
roll, att Iokus i kontakten med socialtjnsten kommer att ligga p barnen
och deras bsta, men ocks om vilka vriga stdinsatser som kan erbjudas
Irldrar och barn med anledning av separationen och de svrigheter som
kan uppkomma i samband med den.
128
Kontakt med socialtjnstens Iamiljerttshandlggare uppkommer i
olika skeden av Irldrarnas separationsprocess. De behver I ett bem-
tande med utgngspunkt i deras aktuella behov. Frldrar i en akut kris
och Irldrar som levt med lnga och utdragna konfikter har olika behov
av bemtande. Andra Irldrar har kanske bara behov av konkreta svar,
rdgivning eller std i sina refektioner eller verenskommelser.
Det gller att bygga upp en tillitsIull relation. Vid den Irsta teleIon-
kontakten och i det Irsta samtalet behver respektive Irlder I tillIlle
att ge sin berttelse, uttrycka sina Iarhgor och nskeml samt stlla nd-
vndiga Irgor. Handlggaren kan d bilda sig en uppIattning om vad just
denna Irlder Ir tillIllet r bst hjlpt av, Iormulera det och ska I det
bekrItat eller korrigerat av Irldern. Detta behver ocks upprepas fera
gnger under den Iortsatta kontakten, eItersom behoven och nskemlen
kan ndras. Insatserna och omIattningen av dem kan behva anpassas till
den enskildas behov och till varje Irldrapars Irutsttningar, Ir bsta
mjliga lngsiktiga resultat Ir det barn det handlar om.
Konikthantering
Att inte leva tillsammans, och inte lngre vara Irenade i ett gemensamt
Iamiljeskap, innebr att Irldrarna har mindre mjligheter n tidigare
att kontrollera varandra och driva igenom egna uppIostringsideer. Om
barnuppIostran har varit en problematik i Irhllandet tnker sig Irld-
rarna oIta att en av vinsterna med separationen ska bli att de Ir bestmma
sjlva. Att ocks den andra parten tnker s r inte alltid ngot de rknar
med. Fr de festa Irldrapar minskar den msesidiga tilliten ytterligare
i och med uppslitande grl i samband med separationen.
325

En del Irldrar vill ha hjlp med umgngets omIattning, till exempel
att umgngesIrldern nskar trIIa barnen mer eller att den Irlder som
barnet bor tillsammans med nskar att den andra Irldern ska trIIa bar-
nen mer. En del Irldrar r oroliga Ir hur barnet har det hos den andra
Irldern. Men alla har inte ngon djupare konfikt nr de kommer till
Iamiljertten ngra knner sig helt enkelt villrdiga och vill ha rdgiv-
ning och hjlp att lsa konkreta Irgor kring barnen.
326

Fr andra Irldrar har tilltron till och orken att ver huvud taget kom-
municera med den andra Irldern ntts bort i en ndls rad av missIr-
stnd, elakheter och srad sjlvknsla. Det fnns ocks en del Irldrar Ir
vilka svra personliga problem, missbruksproblem och allvarliga problem
325
Hyden & Hyden (2002)
326
129
i den tidigare relationen, till exempel vld och allvarliga krnkningar, blir
ett hinder Ir ett konstruktivt samarbete.
327
Det rder generellt sett enighet om att rttsprocesser om vrdnad, bo-
ende och umgnge s lngt mjligt br undvikas. Frivilliga verenskom-
melser anses Irmja samarbetet kring Irldraskapet. Det perspektivet
kan dock ltt Irloras av Irldrar i konfikt. Frldrarna behver gras
medvetna om att det till slut nd r de sjlva som mste bestmma ver
sina barns tillvaro och att de sjlva och barnen ska leva med konsekven-
serna av besluten. En central uppgiIt r drIr att hjlpa Irldrarna att
samtala, samarbeta och hantera sina konfikter kring barnen p ett kon-
struktivt stt.
Det gller att hitta rimligt goda lsningar, s att bda Irldrarna tycker
att IramIr allt barnen, men ven de sjlva, har vunnit p att Irhandla.
I bsta Iall kan sttet att Irhandla bli en modell Ir att hantera Iramtida
problem, eItersom goda erIarenheter kan leda till att man har tilltro till att
ska hjlp ven vid nya svrigheter.
328

Handlggaren mste dock vara uppmrksam p om konfikten och om-
stndigheterna r sdana att det r bttre Ir barnet att saken prvas i
domstol. Srskilt behver det uppmrksammas om det fnns tecken p att
det Irekommit vergrepp inom Iamiljen, om ngon av Irldrarna inte
lever upp till de krav som barnet har rtt att stlla p en Irlder eller om
en Irlder knner sig tvingad att g med p en verenskommelse.
329
I mtet med Irldrar kan handlggare Ir att underltta Irstelsen
och ett adekvat bemtande av Irldrar ha nytta av teorier om olika orsa-
ker till att vissa Irldrar hamnar i svra konfikter i samband med separa-
tioner. Deutsch (2009)
330
och Eddy (2011) anser att mnga av de Iamiljer
som socialtjnstens Iamiljertt mter i samband med vrdnadskonfikter
r hgkonfiktIamiljer som visar beteenden som gr att de har svrt att
leva i harmoniska relationer och svrt att hantera separationer och ver-
givenhetsknslor. Bde Robin Deutsch och Bill Eddy kategoriserar Ir-
ldrarnas problematik Ir att kunna bemta dem utiIrn deras specifka
svrigheter. Robin Deutsch delar in hgkonfiktIrldrarna i Iljande tre
grupper
331
:
327
328
329
SOU 2005:43 Del A s. 230
330
Robin Deutsch psykolog vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School. Fre-
lsning i Stockholm 2009, Bill Eddy jurist och medlare samt ordIrande i High Confict Institute,
USA. Frelsning i Stockholm 2011, FSR. Familjerttssocionomernas RiksIrening.
331
Kategorierna kan ses som exempel. Sdana kategorier innebr alltid Irenklingar i praktiken kan
det fnnas fer varianter och ven verlappningar.
130
1) Frldrar som har svrt att skilja p sina egna och barnens behov
samt att vxla perspektiv. Dr fnns en rigiditet och knslighet Ir
kritik. OIta medIr detta ven kognitiva strningar- och/eller percep-
tionsstrningar vilket gr att de tolkar verkligheten p ett annat stt
n de festa mnniskor gr.
2) Frldrar som har svrt med separationer vilket kan bero p den egna
anknytningshistorien. Frlust av gemenskap och kontroll kan hindra
lsningar rrande barnen.
3) Frldrar som har brister som medIr att verkligheten tolkas i svart/
vitt vilket ger ett emotionellt pslag. VerklighetsuppIattningen blir
rigid eller Irenklad.
I samarbetssamtal och utredningar kan handlggaren bli utsatt Ir starka
kraIter som kan vara svra att bde upptcka och vrja sig mot. Utgngs-
lget r oIta att handlggaren inom Iamiljertten kommer in i ett laddat
kraItIlt, dr Irldrarna medvetet eller omedvetet Irsker I utredaren
p sin sida. Fr att Iamiljerttssekreteraren inte ska bli indragen i Irld-
rarnas konfikter krvs proIessionell kunskap om konfikthantering. Det
behvs handledning Ir att samtalsledarna ska kunna I perspektiv p de
knslor som kan vckas, kanske Irn egna tidigare konfikter, samt Ir att
undvika att de blir ett redskap i Irldrarnas inbrdes kamp.
Den personal som arbetar med handlggning och uppIljning av ren-
den som avser barn och unga br I kontinuerligt std och kontinuerlig
handledning och utbildning i syIte att upprtthlla och utveckla den kom-
petensniv som krvs Ir att kunna utIra arbetsuppgiIterna. Personalen
br ocks ges mjlighet att Ilja kunskapsutvecklingen inom omrdet.
332
Vad handlar konikten om?
Frldrarnas konfikt kan beskrivas utiIrn olika kategoriseringar. Aubert
anvnder termerna vrde- och intressekonfikt.
333
En intressekonfikt ka-
raktriseras av att den handlar om oIrenliga krav om en knapp resurs.
I de Iall d en vrdnads-, boende- eller umgngeskonfikt defnieras
som en intressekonfikt Irutstts konfikten ha uppsttt mellan tv lmp-
liga Irldrar som har en konfikt om ett odelbart barn. Intressekonfikter
exempelvis Irldrars tid med barnet, barnets boende, Irldrarnas bo-
ende, semesterplanering, hmtning och lmning av barn, ekonomi och
tillgng till inIormation om barnet, anses ha goda Irutsttningar att lsas
332
Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS 2006.14) om personalens kompetens vid handlggning och
uppflfning av renden som rr barn och unga.
333
Avsnittet bygger p StiItelsen Allmnna Barnhuset, Sammanstllning av aktuell Iorskning och
kunskap, Kapitel 1 Vrdnadskonfikter Handlggningsordning, Rejmer A. 2011. Se ven Aubert
1989, Development and Continuity. (2003)
131
genom en kompromisslsning, eItersom inte ngon av parterna antas vara
villig att riskera att Irlora. En vrdekonfikt karaktriseras dremot av
att den rr Iakta eller vrderingar. Det kan handla om barnets skolgng,
barnets hlsa, religisa skillnader, kulturella skillnader, skillnader i synen
p uppIostran, Irldrars missbruk eller hlsa, vld eller hot och barnets
skyddsbehov. D det Ireligger en vrdnadskonfikt rr vrdekonfikten
exempelvis Irldrarnas lmplighet att utva den juridiska vrdnaden om
barnet eller Irldrarnas Irmga att samarbeta om barnet inom ramen
Ir en gemensam vrdnad eller Irldrarnas lmplighet Ir umgnge och
boende med barn.
De festa konfikter r emellertid inte renodlade utan har inslag av bde
vrde- och intressekonfikter.
334
Konfikter kring nya partners och Iamil-
jebildningar kan exempelvis utgras av bde intresse- och vrdekonfikt.
En studie visar att advokater, domare och socialsekreterare, det vill sga
proIessionella aktrer, Iretrdesvis defnierar vrdnadskonfikter som in-
tressekonfikter. Frldrarna menade dremot att deras konfikter Irmst
r att hnIra till vrdekonfikter. Det Ireligger sledes en diskrepans
mellan Irldrarnas syn p konfikten och de proIessionella aktrernas
syn p konfikten. Fr att lsa intresse- och vrdekonfikter krvs olika
tillvgagngsstt.
335
Generellt sett har vrdnadskonfikter som huvudsak-
ligen kan karaktriseras som intressekonfikter goda Irutsttningar att
lsas genom samarbetssamtal och resultera i en verenskommelse eIter-
som inte ngon av parterna vill riskera att Irlora bestmmandertten
ver barnet eller tid med barnet. Vrdnadskonfikter som Iretrdesvis
kan karaktriseras som vrdekonfikter br utredas i syIte att klargra Ir-
ldra- och samarbetsIrmgan. Resultaten Irn utredningen ger en vg-
ledning om det behvs sttas in specifka insatser anpassade eIter barnets
och Irldrarnas behov.
Anklagelser
I mnga Iall kompliceras samarbetssamtal, utredningar och tvister om
vrdnad, boende eller umgnge av att ngon av Irldrarna, eller bda,
riktar allvarliga anklagelser mot den andra. Det kan rra sig om anklagel-
ser om vld och vergrepp (mot barnet eller den andra Irldern), bristan-
de omsorgsIrmga, missbruk, allvarliga psykiska problem, kriminalitet
m.m. Det r dock inte Iamiljerttens eller domstolens sak att i ett rende
eller ml om vrdnad, boende eller umgnge Illa ett avgrande om de
(eventuellt kriminella) handlingar som Irldern psts ha begtt. Inte
334
Aubert J V. s. 95I.
335
Rejmer A. (2003)
132
desto mindre krvs en bedmning i samband med att man avgr vad som
r till barnets bsta och de mjligheter, problem och eventuella risker som
fnns Ir barnet med olika lsningar.
OIta str ord mot ord. Den ena parten kommer med pstenden som
den andra Irnekar. Hur ska man avgra om anklagelserna r beIogade,
verdrivna eller grundlsa? Samtidigt som det enligt samstmmiga be-
dmningar i svl svensk som internationell Iorskning fnns ett mrkertal
av till exempel kvinnoIridsbrott och sexuella vergrepp, vilka ibland kan
uppdagas i samband med en separation, s Irekommer sannolikt ocks
grundlsa anklagelser om vergrepp, psykisk sjukdom, Irsummelser
och liknande. Fr dem som ska hjlpa och stdja Irldrarna att sjlva
besluta, eller Ir dem som i domstol ska besluta om hur barnens situation
ska lsas, r det svrt att avgra p vilket stt sdana anklagelser ska in-
verka p beslutet. Detta r ett dilemma.
Det r lika tveksamt ur rttsskerhetssynpunkt nr handlggaren vid
Iamiljertten kommer Iram till att det som psts sannolikt har hnt, och
lter det pverka bedmningarna, som att handlggaren utgr iIrn att det
inte har hnt, s lnge det inte fnns ngon dom som bekrItar anklagel-
serna. Det gller dock att komma ihg att det inte fnns ngra beviskrav
som grund Ir bedmningar av vad som r barnets bsta. Det rcker med
att det fnns en risk Ir att barnet ska Iara illa, inte att det r stllt utom
rimligt tvivel att den utpekade r skyldig. ( Se avsnittet Att uppmrk-
samma om barn Iar illa)
Konsekvenser fr barnet
Frldrar som anvnder sina barn som ett redskap i en konfikt med var-
andra med syIte att vinna ver barnet p sin sida, utstter barnet Ir p-
Irestningar. Barn Ir svrt att upprtthlla goda relationer till sina Irld-
rar om de r fentligt instllda till varandra. Fr att bli lskat har barnet
ett starkt behov av att vara lojal mot bda Irldrarna. Tvingas barnet
ta stllning mot en Irlder kan barnet uppleva starka lojalitetskonfik-
ter. Fljden kan bli att barnet Irnekar en del av sig sjlvt vilket kan p-
verka barnets identitet. Barns handlingar kan tolkas av Irldrarna som
att barnet tar stllning Ir eller mot den andra Irldern. Fr att undvika
detta kan barnet vlja en sjlvbegrnsande Irsiktighet, barnet tvingas
att kontrollera sig genom att stndigt tnka p vad det sger eller hur det
beter sig och vilka knslor och uppIattningar barnet tillts ge uttryck Ir.
En Irlder kan ocks vlja att g i koalition med barnet som d riskerar
att bra och Irmedla den ena Irlderns aggressioner mot den andra, vil-
ket kan innebra att barnets identitetsutveckling pverkas negativt. Barn
133
kan komma att hamna i en sndebudsroll dr barnet Irvntas Irmedla
budskap mellan Irldrarna. Denna roll medIr att barnet agerar p en
niv som barnet inte r moget Ir och riskerar att I st till svars Ir Ir-
ldrarnas negativa budskap. Budbrarrollen blir alltIr ansvarskrvande
Ir barnet nr Irldrarna utnyttjar dess lojalitet.
336

Kari Killen
337
menar att Irldrar som skiljer sig utan att kunna samar-
beta utstter barnet Ir psykiska vergrepp. Det kan handla om att barnet
pressas till att vlja sida i konfikten. Genom att befnna sig i en per-
manent lojalitetskonfikt riskerar barnet att tvingas Irneka delar av sig
sjlvt, vilket kan leda till Irvirring och ngest. Barnet Ir inte heller std
i att srja den eventuellt Irnvarande Irldern. Detta sammantaget kan
komma att pverka barnets utveckling och Irmga till nra relationer.
Hon anser att det fnns Iyra Irhllanden i samband med skilsmssokriser
som kan identiferas som psykiska vergrepp p barnet:
Nr kronisk separationsngest och skuldknslor lggs p barnet Ir att
barnet ska ta stllning Ir den ena eller den andra Irldern.
Nr ett barn medvetet eller omedvetet utnyttjas Ir att Iylla en Iunk-
tion Ir en Irlder, exempelvis som budbrare, spion och liknande. I
sdana situationer utvecklar barnet oIta beteendestrningar och psyko-
somatiska problem.
Nr ett barn Irs bort eller olagligt hlls borta Irn Irldrarna.
Nr Irldrarna utstter varandra Ir Iysiska vergrepp i barnets syn.
Nr det kommer Iram uppgiIter som talar Ir att barn kan Iara illa har
handlggaren en skyldighet att inIormera den enhet som handlgger ren-
den om barn som riskerar att Iara illa, s att personalen dr kan bedma
om det ska gras en barnavrdsutredning enligt 11 kap. 1 SoL.
338

Olika kulturella referensramar
I kommuner med mnga personer med utlndsk bakgrund eller minori-
tetsbakgrund rr en stor del av samarbetssamtalen och utredningarna per-
soner med annan kulturell bakgrund och delvis andra kulturella reIerens-
ramar. En enkt till socialtjnstens Iamiljertt i slutet av 1990-talet visade
att par med utlndsk bakgrund var verrepresenterade i verksamheten,
och man trodde att behovet av sdana insatser Ir den gruppen i sjlva
336
Frldraskap i konikt en studie av koniktens flfder fr separerade frldrar och deras barn.
Gteborgs universitet, SOU 1995:79 s. 321-324.
337
Killen K. (1999).
338
Se ven Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS 2003.16) om anmlan om missfrhllanden enligt
14 kap.1 socialtfnstlagen (2001.453) samt Anmlningsskvldighet om missfrhllanden som
rr barn. (2006)
134
verket var nnu strre n enkten visade.
339
Det fnns inget som tyder p
att denna verrepresentation har minskat. Socialtjnstens Iamiljertt kan
behva ta reda p hur tillgngligheten r anpassad till olika delar av be-
Iolkningen och deras behov.
Kunskap om det generella och det specika
En central Irga r vilken betydelse som ska tillmtas Iamiljens etniska
tillhrighet (och kulturella IrIrstelse), i Irhllande till andra aspekter
av mtet med Irldrarna samt till deras individuella Irutsttningar.
340
I
arbetet med Irldrar med utlndsk bakgrund eller minoritetsbakgrund
behver socialtjnstens Iamiljertt kunskap och insikter om svl gene-
rella som specifka aspekter som kan ha betydelse Ir Irstelsen av den
enskilda, unika Irldern och Iamiljen.
Den kunskap och insikt som behvs om eventuella generella aspekter
har att gra med det kulturella mtet, Irldrars och barns migrationser-
Iarenhet och traumatisering, rttigheter och villkor Ir nationella minori-
teter, villkor Ir uppvxt och Irldraskap inom fera kulturer, strukturell
diskriminering m.m. Det kan vidare fnnas behov av srskild inIormation
om bland annat IamiljerttslagstiItningen, socialtjnstens Iunktion, an-
svar och arbetsstt, brukares rttigheter och skyldigheter.
De specifka aspekter som handlggaren inom Iamiljertten kan behva
bilda sig en uppIattning om kan vara sdant som sklen till migrationen.
Hur den gick till, vad Iamiljen var tvungen att lmna (Iamilj, andra anh-
riga, vnner, vad man vet om deras nuvarande situation, ansvar, kontakt,
status, materiella tillgngar m.m.), vad Iamiljen har varit med om och vad
Iamiljemedlemmarna br med sig. Andra viktiga Irutsttningar Ir hur
Iamiljens liv pverkats r hur tiden i Sverige har varit, vilka Iramtidspla-
ner som Iunnits och fnns och graden av integration. Familjesituationen,
Iamiljestrukturen och positionen i den har stor betydelse, liksom vrigt
ntverk. Alla dessa aspekter kan dessutom stllas p sin spets och bli sr-
skilt betydelseIulla i en separationssituation.
ppenhet och nykenhet
I samarbetssamtal och utredningar inom socialtjnstens Iamiljertt beh-
ver handlggare vara medvetna om och ta hnsyn till hur sdana Iaktorer
kan pverka Irldrarna.
339
Att skilfas i frmmande land. Invandrares mte med familfertt och familferdgivning,
Socialstyrelsen. (1997)
340
Interkulturellt socialt arbete. Socialstyrelsen. (2009)
135
Skillnader i traditioner, vrderingar och den Iamiljerttsliga lagstiIt-
ningen i olika lnder kan behva tydliggras som Irutsttning Ir en
msesidig Irstelse. Det kan handla om att man har olika syn p barn
och barns behov, mannens och kvinnans roll i Iamiljen och samhllet,
slktens rtt att ingripa och ta del i tvisten etc. I vissa Iall kan till ex-
empel mannen och kvinnan enligt hemlandets seder inte trIIas eIter en
skilsmssa, utan bara kommunicera genom ombud. Det krver srskilda
arrangemang i samband med umgnge med barnen. Alla olikheter beror
dock inte p kulturella reIerensramar.
Interkulturella situationer krver vidare en medvetenhet om etnocen-
trism, det vill sga. hur handlggarens egna kulturella reIerensramar p-
verkar sttet att tnka och tolka. Det handlar Ir handlggaren om att
vara medveten om att de egna synstten r lika kulturellt prglade som
brukarens, samtidigt som man r nyfken, intresserad och inbjuder till be-
rttande och beskrivning av svl situationen, Irldraskapet, konfikter
etc. som tankar och Irestllningar kring detta. Det r viktigt att ha ett
ppet och ickevrderande Irhllningsstt till de olikheter i synstt och
levnadsmnster som man mter.
Frutom de Irgor man vanligtvis stller kan det vara bra att be Irld-
rarna att bertta om sin bakgrund. Exempelvis p vilka grunder de ingick
ktenskap, hur och varIr de kom till Sverige samt hur barnen har haIt
det, till exempel i samband med eventuell fykt och vntetid p uppehlls-
tillstnd hr i landet. En viktig Irga kan vara hur Irldrarnas ntverk ser
ut och hur ntverket ser p parets separation. r det parterna sjlva som
bestmmer, eller mste de rtta sig eIter andras uppIattningar eller beslut?
Vidare kan det vara bra om Irldrarna redogr Ir hur en skilsmssa
skulle ha gtt till i hemlandet och vilka beslut som dr skulle ha Iattats
om barnen. Finns det ngon skuldbrda att Irdela Ir separationen enligt
hemlandets uppIattning? Hur mycket har respektive part tagit till sig av
synstt i det svenska samhllet? Behver de mer inIormation om svensk
lagstiItning om barn och separationer? Vad Irvntar sig parterna att soci-
altjnstens Iamiljertt ska gra?
Situationen tr ofta p relationerna
Statistik visar att skilsmssor r vanligare i vissa invandrargrupper och i
ktenskap mellan personer Irn olika kulturer n bland svenska par, men
skillnaderna mellan olika grupper r stora. Par som har invandrat till Sve-
rige kan ha haIt samlevnadsproblem innan de kom hit, som Irstrks hr.
Men det kan ocks uppst slitningar p grund av svl pIrestningar i
samband med migrationen som i den nya situationen. Nr man kommer
136
till Sverige lever man annorlunda, ibland mer isolerat utt och kanske
ttare med varandra n tidigare. D kar trycket p Iamiljen, och konfik-
terna kan bli mer ptagliga.
341

Migration beskrivs oIta som en process med olika Iaser i den psykiska
och sociala omstllningen. I processen ingr att hantera de olika Irluster
som en migration innebr, i synnerhet om den r ptvingad, samt att kun-
na orientera sig i det nya livet och samhllet. Migrationen innebr ocks
positiva motivationsIaktorer med de nya mjligheter som den innebr.
Processen kan ta olika lng tid, till exempel Ir olika Iamiljemedlem-
mar, och Irloppet r individuellt. Det pverkas i hg grad av personliga
Irutsttningar och strategier, de aktuella villkoren samt till exempel kn
och generation.
342

Fr de Iamiljer som fytt Irn sitt hemland har det nstan alltid innebu-
rit en stark psykisk press Ire, under och eIter fykten. Mnga har ocks
varit med om traumatiska upplevelser och en del lider av posttraumatiskt
stressyndrom.
Det r inte ovanligt att mannen, kvinnan och barnen hamnar i otakt i
sina integrationsprocesser, s att de glider iIrn varandra, eller att rollIr-
ndringarna utstter Irhllandet Ir stora pIrestningar. Tidigare sjlv-
klara mnster Iungerar kanske inte i det nya sammanhanget. Familjelivet
kan bli den arena dr detta blir srskilt tydligt, nr det nya bryts mot det
gamla.
343

Konsekvenser fr barnet
Det r inte ovanligt att barnen snabbare kommer in i det svenska samhl-
let n Irldrarna.
Motsttningar mellan generationer kan Irstrkas av skillnader i kultu-
rell uppvxtmilj mellan barn och unga och deras Irldrar. Kulturskill-
naderna mellan generationerna i en etnisk grupp kan ibland vara strre
n mellan de yngre i gruppen och majoritetskulturen. Den yngre genera-
tionen kan inte i kulturellt avseende likstllas med sina invandrade Ir-
ldrar. Dessa barns och ungas uppvxtmilj krver att de lr sig och tar
hnsyn till fera kulturella tanke- och vrderingssystem. Ett barn eller ung
person Irn en nationell minoritet eller med annan kulturell tillhrighet
kan ibland ha andra nskeml n Irldrarna nr det gller att behlla sin
tradition och kultur.
344

341
Att skilfas i frmmande land. Invandrares mte med familfertt och familferdgivning.
Socialstyrelsen (1997)
342
343
344
137
Samtidigt upplever Irldrar oIta att deras Irldraauktoritet under-
grvs i kontakten med omgivningen och socialtjnsten. Det kan gra dem
oskra p hur de ska Iullgra sin IrldrauppgiIt. Trycket Irn majoritets-
samhllet kan ka polariseringen inom Iamiljerna och Irstta Irldrar i
en trngd situation.
345

Att ha tvingats lmna sitt land och brja ett nytt liv i en annan kultur
och dessutom hamna i en skilsmssosituation kan psykiskt och knslo-
mssigt bli srskilt svrt. D kan man behva std.
Att arbeta med tolk
Nr Irldrarna inte talar fytande svenska eller Irstr sprket helt kan
det vara svrt med en djupare Irstelse Ir ordens nyanser, vilket bd-
dar Ir missIrstnd och Ieltolkningar. Kommunikationen r oIta extra
anstrngd och srbar i akuta och knsliga situationer, och risken Ir bde
sprkliga och kulturella missIrstnd r strre n annars.
346

En myndighet som har att gra med ngon som inte behrskar svenska
br anlita tolk om det behvs (8 FL). Det gller bde muntlig tolkning
och skriItlig versttning. Det handlar om att handlggaren behver Ir-
skra sig om att Irldrarna bde Irstr och kan gra sig Irstdda, det
vill sga att ven handlggaren kan knna sig trygg med att beslutsunder-
laget inte bygger p missIrstnd eller Ieltolkningar av vad Irldrarna
och barnet vill ha sagt. Det r en Irdel om man kan anlita en tolk som
r van vid den typ av renden som det r Irga om inom socialtjnstens
Iamiljerttsliga verksamhet.
Att samtala genom tolk i knsliga Irgor r komplicerat, eItersom det
ibland kan vara svrt att hitta en tolk som inte knner parterna eller vik-
tiga personer i deras nrhet. Det gller ocks att vara uppmrksam p
om bda parter kan lita p tolken och kan vara Iria att tala om det som r
vsentligt Ir att fnna hllbara lsningar. Det r ocks en stor Irdel Ir
parterna om de Ir behlla samma tolk under hela samtalsserien.
Det r viktigt att ha klargjort tolkens roll och Iunktion och att ta ansvar
Ir att dels Irvissa sig om att tolken r inIrstdd med detta, dels inIor-
mera Irldrarna.
Samtal genom tolk krver en srskild medvetenhet och strategier Ir
att hantera svrigheter. Samtalen kompliceras av att man behver anvn-
da tolkhjlp nr man diskuterar s knsliga Irgor som separationen och
de gemensamma barnen. Det kan bli svrare att skapa en bra relation
till paret och nyanserna och dynamiken i samtalet kan g Irlorade vid
345
346
138
tolkningen. Samtalen tenderar att bli lngre och det krvs oIta fer samtal.
Handlggare som r vana att arbeta genom tolk brukar emellertid lra sig
att hantera svrigheterna.
Att uppmrksamma om barn far illa
Det gller att vara medveten om att barn som har Irldrar med svra
konfikter, dr barnen kanske anvnds som redskap i kampen, riskerar
att Iara illa och kan behva olika slags insatser Irn socialtjnstens sida.
Att gra en utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL om varje barn som
r aktuellt i en tvist om vrdnad, boende och umgnge r inte rimligt,
ven om en sdan tvist alltid innebr pIrestningar Ir barnen. A andra si-
dan r det inte rimligt att barn ska m dligt, ta ett alldeles Ir stort ansvar
och komma i klm mellan Irldrar som inte Irmr att se till barnens
bsta. Barnens situation behver srskilt uppmrksammas s att de Ir
det std de behver.
Socialtjnstens Iamiljerttshandlggare har ett ansvar Ir att bedma
nr barnets situation r sdan att det kan vara aktuellt att inIormera an-
svarig enhet eller tjnsteman inom nmnden om att det kan behva gras
en barnavrdsutredning.
139
9. Srskilda problem hos frldrarna
Svl samarbetssamtalsledare som utredare br ta reda p om det Ire-
kommit hot, vld, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem i Iamil-
jen.
347
Avsnitten nedan kan vara till std Ir socialtjnstens arbete nr det
fnns srskilda problem som vld och missbruk hos Irldrar men be-
hver kompletteras med mer specifk kunskap inom omrdet och vriga
omrden som kan vara aktuella i det enskilda rendet. Exempel p sdana
omrden r barn som har Irldrar med psykisk ohlsa, Iunktionshinder,
utvecklingsstrning och sociala problem.
Vld och andra krnkningar
Socialnmnden har enligt 5 kap. 11 SoL ansvar Ir std och hjlp till
personer som utsatts Ir brott och deras nrstende. I 5 kap. 11 andra
och tredje styckena SoL betonas socialnmndens ansvar Ir att srskilt
beakta behoven hos kvinnor som utsatts Ir vld av nrstende och barn
som bevittnat vld. I Irarbetena markeras hur viktigt det r att brottsoI-
Ier, och d IramIr allt kvinnor som utstts eller har utsatts Ir vld eller
andra vergrepp av nrstende samt barn som bevittnar vld, Ir det std
och den hjlp de behver.
348

Vldet kan ha utvats av en man eller en kvinna. I regeringens propo-
sition Socialtfnstens std till vldsutsatta kvinnor, betonas ven social-
tjnstens ansvar Ir std och hjlp till dem som utvar vld samt vidare
ansvaret Ir att vidta tgrder Ir att Irebygga mns vld mot kvinnor.
349
ven mn kan utsttas Ir vld av svl mn som kvinnor. ven om
propositionen liksom hittillsvarande Iorskning, i huvudsak r inriktade p
mns vld mot kvinnor, kan samma resonemang ligga till grund Ir arbe-
tet att Irebygga vld i nra relationer, oberoende av berrda individers
kn.
350
Socialtjnstens Iamiljerttshandlggare mter Irldrapar dr det Ire-
kommit vld, hot, krnkningar och kontroll mellan parterna. Men vlds-
problematiken r inte alltid uttalad eller knd, och den har inte alltid lyIts
347
Se SOSFS 2012:4
348
Regeringens proposition 2006/07:38 Socialtfnstens std till vldsutsatta kvinnor s. 11 och 30
349
Prop. 2006/07:38 s. 23 I.
350
Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld,
140
Iram och tillmtts den betydelse som den br ha nr det gller bedm-
ningar och lsningar i Irgor om vrdnad, boende och umgnge.
351
Barn som bevittnar vld och sjlva utstts fr vld
Tio procent av alla barn bedms enligt internationella studier ha upplevt
vld i hemmet, Iem procent oIta.
352
I en representativ svensk studie bland
tonringar uppgav knappt elva procent av ungdomarna att det hade I-
rekommit vld mellan vuxna i Iamiljen. Av dessa ungdomar uppgav 58
procent att de sjlva hade blivit slagna en eller fera gnger, nstan lika
oIta av kvinnor som av mn.
353
Svl internationella som nationella underskningar visar att det r
strre risk Ir att barn som lever i Iamiljer dr misshandel Irekommer
sjlva blir utsatta Ir Iysisk misshandel.
354
Enligt olika Iorskningsver-
sikter Irekommer det i 3075 procent av Iallen. Det kan vara Irga om
vld Irn svl den Irlder som r vldsam mot den andra som Irn den
Irlder som sjlv r utsatt Ir vld. I en tredjedel av de nrmare 600
polisrenden rrande partnervld mot kvinnor som BrottsIrebyggande
rdet (Br) granskat hade ett eller fera barn beIunnit sig i bostaden vid
brottstillIllet.
355

UppgiIter om vld mot en Irlder eller ett barn Irekommer relativt
oIta i renden som rr vrdnad, boende och umgnge.
356
Av 249 gran-
skade tingsrttsdomar r 2002 innehll 31 procent utsagor om att den
ena Irldern gjort sig skyldig till vld, hot eller liknande mot den andra
Irldern. I 16 procent Ianns utsagor om vld eller hot mot barn. En-
ligt Iamiljerttsbyrns statistik r 2001 i Malm stad Ianns uppgiIter om
misshandel och hot i 43 procent av utredningarna kring vrdnad, boende
och umgnge, och i 33 procent av samarbetssamtalen.
357

Att uppmrksamma vld
Socialtjnstens Iamiljerttshandlggare kan mta Irldrapar dr det I-
rekommit vld och andra krnkningar. En kad medvetenhet om dessa
problem r ndvndig Ir att skydda barn och hjlpa dem som r utsatta.
351
Att enas kring barnen med samhllets hflp. Samarbetssamtal nr det frekommit vld i relatio-
nen, Socialstyrelsen (2002)
352
Folkhlsorapport 2009, kapitel 12 Vld. s. 339372 (2010)
353
Annerbck E-M. Ett av sfu barn misshandlas i hemmet. Linkpings universitet (2010)
354
Nr mamma blir slagen Att hflpa barn som levt med vld i familfen. Socialstyrelsen (2005),
Folkhlsorapport 2009, kapitel 12 Vld, s.339-372, Socialstyrelsen (2010).
355
Polisens utredningar av vld mot kvinnor i nra relationer. Br; 2008. Rapport 2008:55.
356
SOU 2005:43 s. 117
357
Handlingsprogram fr insatser vid vld mot kvinnor och barn. Malm stad (2007)
141
Vetskapen om att det Irekommit vld m.m. ger en bredare bild av Ia-
miljen och hur den Iungerar, vilket r ndvndigt Ir bedmningen av
barnens bsta nr det gller vrdnad, boende och umgnge. Det r bra Ir
alla parter att lyIta Iram vldet i ljuset, s att man kan hnvisa till andra
instanser Ir std och hjlp. Det kan leda till lsningar som blir bttre Ir
barnen.
Mtet med vldsutsatta och vldsutvande Irldrar, samt insikten om
barnens villkor i dessa Iamiljer, r knslomssigt pIrestande. Drmed
fnns oIta ett inbyggt motstnd, svl individuellt som i arbetsgruppen
inom socialtjnsten, som behver tydliggras och vervinnas. Detta Ir-
utstter ett ppet klimat och mjlighet att ta upp vrderingsIrgor till dis-
kussion.
Andra viktiga Irutsttningar Ir arbetet r std i organisationen, ut-
bildning, terkommande handledning och tillIlle till refektion i arbets-
gruppen. Det r ndvndigt att avstta tid Ir diskussioner om vrde-
ringar, metoder och konkreta renden, liksom utkad tid Ir det konkreta
arbetet med dessa Irldrar. Det behvs kunskap om vldsutsatta respek-
tive vldsbengna personer, om relationen dem emellan och om barnens
villkor i sdana Iamiljer.
En grundlggande Irutsttning r ett gott samarbete med ett ntverk
av andra instanser dr kvinnor, barn och mn kan I annan Iorm av hjlp
och std n det som socialtjnstens Iamiljertt kan ge. Exempel p sdana
instanser r socialtjnstens individ- och Iamiljeomsorg, kvinnojourer el-
ler kriscentrum Ir kvinnor respektive mn samt verksamheter med std
Ir barn i dessa situationer.
Nr socialtjnstens Iamiljerttshandlggare mter par dr det Irekom-
mit vld, kan det ibland vara Irga om ett Irhllande dr vldshand-
lingar, hot, kontroll etc. Irekommit under lng tid och varit ett tungt
vgande skl till att paret slutligen brutit upp. I andra Iall kan det vara just
separationen i sig som utlst hot eller vld, som en krisreaktion eller som
ett desperat Irsk att hantera en upplevd vanmakt som en engngs-
hndelse eller upprepade gnger, men dr det inte har Irekommit vld
tidigare. I bda Iallen kan det vara Irga om mer eller mindre grovt vld.
ven till synes mindre allvarliga eller tillIlliga hotelser eller handlingar
kan ge upphov till stark rdsla hos den som utstts. Tidigare vld eller hot
kan pverka den som utsatts ven lngt tid eIter hndelsen. Hot behver
inte alltid upprepas Ir att nd upplevas som allvarliga och reella Ir den
berrda. Fr barn kan alla situationer som pminner om tidigare vlds-
handlingar skapa skrck och obehag Ir att ngot Iarligt ska hnda.
142
Att frga om vldet
Det centrala r med andra ord hur vldet eller hoten upplevs och pverkar
barn och Irldrar i dag, oavsett om det rr sig om tidigare eller aktuella
hndelser. Att I reda p mer om sammanhanget, hur vld och krnkning-
ar kommer in och uppIattas r viktigt Ir att kunna bedma vilka insatser
som kan behvas och hur man ska g vidare. Vld, krnkningar och hot i
en relation skapar i regel en komplicerad dynamik, med makt respektive
rdsla och en stark knsla av underlge, som kan vara svr att uppIatta
Ir en utomstende. Den som blir utsatt Ir vld och hot kan till exempel
utveckla ett posttraumatiskt stressyndrom.
358
Genom att Irgor stlls om eventuellt vld ges berrda en mjlighet
att bertta om en utsatthet som annars riskerar att Irbli oknd Ir soci-
altjnsten. Frgor om vld kan avdramatiseras genom att handlggaren
Iramhller att vld r ett vanligt problem och att man brukar stlla Irgor
om vld. Genom att Irga signalerar myndigheten ocks tydligt att vld i
nra relationer inte r acceptabelt. Bemtande, lyhrdhet och inlevelse-
Irmga r av grundlggande betydelse. En Irutsttning Ir samtal om
s knsliga Irgor r att man kan skapa en knsla av Irtroende i sam-
talet. Kunskap om symtom p och Iljder av vld r avgrande Ir att
den handlggare som kommer i kontakt med vldsutsatta ska kunna vara
uppmrksam och p ett aktivt och empatiskt stt kunna stlla Irgor om
vld av nrstende.
359
Att Irga om vld Iordrar varsamhet, men det r viktigt att ven svra
Irgor tas upp med en vldsutsatt person. Det r exempelvis inte skert
att en kvinna uppIattar det som hon utsatts Ir som vld och drmed inte
betraktar sig som en misshandlad kvinna.
Hot eller misshandel kan utlsas eller ka i samband med en separa-
tion eller svrigheter i samarbetet kring barnet. Det r drIr viktigt att
socialtjnsten tnker p vilka skerhetstgrder som kan behvas till ex-
empel i kontakten med Irldrarna. I samband med att Irldrar delges
en Iamiljerttsutredning eller en dom om vrdnad, boende eller umgnge
kan det fnnas risk Ir att vldet trappas upp. Ett samarbete med individ-
och Iamiljeomsorgen r ndvndigt Ir att den vldsutsatta Irldern ska
kunna I hjlp och std.
358
Barn i skuggan av vldet. Socialstyrelsen (2002).
359
Se ven Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som be-
vittnat vld.(2011)
143
Vad innebr vld i familjen fr barnet?
Ett barn som vxer upp i en Iamilj dr det Irekommit vld mellan Ir-
ldrar eller nrstende personer Iar illa och kan bli traumatiserat. Barnet
kan I olika symtom, utveckla starka knslor av oro, rdsla och ven post-
traumatiskt stressyndrom. Barn som lever i Iamiljer dr vld Irekommer
har oIta samma symtom som barn som Iar illa av andra orsaker medan en
del barn inte visar ngra symtom. Aldern kan spela roll Ir om symtom
verhuvudtaget blir synliga och p vilka stt de i s Iall kommer till ut-
tryck. Sm barn tenderar att I somatiska symtom, medan ldre barn oIta
utvecklar ett eller fera specifka symtom. Symtombilden r emellertid
komplex och avhngig en mngd olika Iaktorer. Barn kan till exempel
drabbas av svra hlsoproblem men ven av lngvariga psykiska pro-
blem, koncentrationssvrigheter samt skolsvrigheter och genomsnittligt
smre skolresultat.
360
En del barn uppIattar att brken handlar om dem
och tar p sig skulden Ir vldet. Om Irldrarna Irnekar det som hnt
tystnar kanske barnen och vgar inte tro p sina upplevelser. I en vlds-
situation kan Irldrarna ha svrt att se barnets behov. Att utstta en nr-
stende till barnet Ir vld r att brista i omsorgen om barnet.
361
Om barnet behver std och hjlp
Vldsproblematiken r inte alltid uttalad eller knd. Den har inte heller
alltid lyIts Iram och tillmtts den betydelse som r ndvndig nr det
gller bedmningar och lsningar i Irgor om vrdnad, boende och um-
gnge. Mnga gnger Irnekar den som uppges vara vldsutvare att han
eller hon varit vldsam.
Om det i Iamiljerttens arbete kommer Iram uppgiIter som talar Ir
att ett barn bevittnat eller varit utsatt Ir vld ska handlggaren inIor-
mera den enhet som handlgger barnavrdsrenden om detta. Enheten
br skyndsamt gra en bedmning av om en barnavrdsutredning enligt
11 kap. 1 SoL ska inledas.
362
Det r mycket svrt att utan utredning av
barnets Irhllanden bedma om barnet behver std eller hjlp, och hur
behoven ser ut. Forskningen visar att barn utvecklar olika strategier Ir
att hantera de vldsamheter de lever under. En del barn drar sig undan
och mrks nstan inte, medan andra drar uppmrksamheten till sig genom
att vara veraktiva, oroliga eller stkiga. En del blir ansvarstagande och
360
Prop.2006/07:38 s. 23
361
Se ven Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som be-
vittnat vld. (2011) sid 102-132.
362
Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS 2009.22) om socialnmndens arbete med vldsutsatta
kvinnor samt barn som bevittnat vld.
144
hjlpsamma, tar ansvar Ir sina Irldrar och syskon. Dessa barn upp-
mrksammas sllan d de uppIattas som vlIungerande.
363
Det r viktigt att Iamiljertten samarbetar med den enhet som hand-
lgger barnavrdsrendet i bedmningen av barnets bsta nr barnet r
aktuellt Ir utredning p bda enheterna. Likas behver Iamiljertten
samarbeta med den som handlgger den vldsutsatta Irlderns behov av
insatser med anledning av hennes eller hans vldsutsatthet. Om Iamilje-
rtten och enheten Ir barnavrdsrenden ligger inom samma nmnd kan
inIormation mellan enheterna verIras utan hinder av sekretess.
Om det i samband med en Iamiljerttsutredning Iramkommer att bar-
net utsatts Ir vld av ngon av sina Irldrar r det viktigt att Irga om
ven ngon av Irldrarna utsatts Ir vld av den andra Ir att svl vlds-
utvaren som den vldsutsatta ska kunna erbjudas std och hjlp.
Missbruk och beroende
Barns uppvxtvillkor i en Iamilj dr ngon av Irldrarna, eller bda,
missbrukar kan variera Irn allvarliga till mindre allvarliga situationer.
Problemen kan variera Irn allvarligt missbruk med omIattande negativa
konsekvenser Ir bde Irldern och Iamiljen till sdana som (nnu) inte
har Itt s genomgripande konsekvenser. Barns och ungas vardag pver-
kas av den kontinuerliga stress som en Irlders drickande innebr, be-
roende p missbrukets svrighetsgrad, missbruksperioder, terIall etc.
364

Det fnns vertygande belgg Ir att barn med Irlder som missbrukar
r i riskzon.
365
Det handlar inte bara om eventuella Iramtida problem p
grund av missbruk i Iamiljen, utan om situationen Ir barnet hr och nu.
Missbruk och beroende fr konsekvenser fr barnet
En Irlders missbruk eller problematiska alkoholvanor pverkar barnen,
hela Iamiljen och samvaron. Vardagen kan pverkas, det knslomssiga
klimatet, konfiktnivn, Irutsgbarheten och Irldraansvaret. Om det
inte gr att tala om svrigheterna kan det leda till att de Irstrks ytterli-
gare. Det kan bli tyst om problemen Ir att det r tabu, skamIyllt eller Ir
smrtsamt Ir Irldrarna att tala om dem. Tystnaden kan ocks lgga sig
ver andra samtal i Iamiljen till exempel om hur barnen har det. Tyst-
naden kan ocks Ira med sig att barn lmnas att p egen hand Irska
Irst, hantera och bra problemen. Det leder oIta till att de tar p sig
363
Att ta ansvar fr sina insatser Socialnmndens std till vldsutsatta kvinnor. (SOU 2006:65)
s. 100 I.
364
Barn och unga i familfer med missbruk. Socialstyrelsen (2009)
365
Andershed H, Andershed A-K. (2005)
145
skuld Ir att situationen r som den r. Det visar svl Iorskningen
366
som
barns och Irldrars, socialarbetares, behandlares och stdgruppledares
erIarenheter.
Vilka lngsiktiga konsekvenser detta Ir Ir barnet kan man inte sga
med skerhet. Det beror p kombinationen av olika risk- och skydds-
Iaktorer i varje enskilt Iall.
367
Fr ungeIr hlIten av barnen blir det inga
ptagliga negativa konsekvenser p sikt.
368
Det sger dock inget om hur
pIrestande situationen r Ir stunden. Men det visar tydligt hur stor be-
tydelse skyddsIaktorer har och att det gr att gra mycket Ir att stdja
barnet och Irebygga svrigheter, p svl kort som lng sikt. DrIr r
det angelget att alla som Ir knnedom om att det Irekommer missbruk
i en Iamilj med barn tar ansvar Ir att barnets situation uppmrksammas.
Riskfaktorer
Missbruk samvarierar med andra problem. Internationell Iorskning vi-
sar att ca 3050 procent av dem som sker Ir missbruk eller beroende
har psykisk sjukdom, och omvnt har ca 2030 procent av dem som s-
ker vrd Ir psykisk ohlsa ven missbruk.
369
Det r inte ovanligt att det
ocks Irekommer vld i de Iamiljer dr ngon har ett missbruk. Det kan
bde handla om att barn och unga utstts Ir att uppleva vld mellan Ir-
ldrarna och att de sjlva blir utsatta Ir vld.
370

Barn till Irldrar med alkoholproblem lper strre risk n andra barn
att utsttas Ir vanvrd
371
samt att utsttas Ir Iysiska vergrepp i hem-
met.
372
Det fnns ocks ett starkt samband mellan alkoholbruk och kropps-
lig bestraIIning.
373
Alkoholmissbruk hos Irldrar har i Iorskningen bland
annat satts i samband med barnolycksIall, eget senare missbruk, psykisk
ohlsa samt kognitiva och psykosociala strningar.
374

Ngra vanliga konsekvenser som missbruk kan leda till Ir Irldrar,
som i sin tur Ir konsekvenser Ir Irldraskapet, r utagerande beteende,
dlig impulskontroll, brist p nrvaro, nedstmdhet och tillbakadragen-
het. Familjelivet kan karaktriseras av brist p struktur, kontinuitet och
planering, det vill sga kaos (periodvis eller konstant). Barn kan svara p
366
Lindgaard H. (2006)
367
368
Lindgaard H. (2006)
369
jehagen A. Arbetsmaterial, underlag till Missbruksutredningen, dir. 2008:48 (2009)
370
Nr mamma blir slagen. Socialstyrelsen (2005)
371
KumpIer KL & Bayes J. (2002)
372
Strategi fr samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen,
Skolverket, Rikspolisstyrelsen (2007)
373
Janson S, Lngberg B & Svensson B. (2007)
374
Lagerberg D & Sundelin C. (2008)
146
detta med tillbakadragenhet, passivitet, kravlshet och/eller aggressivitet,
ett modererande Irhllningsstt eller ett utagerande eller intvnt bete-
ende. Konsekvensen kan bli bristIllig jagutveckling, oskerhet, ngslan,
eIterslpningar i utvecklingen och kontaktsvrigheter.
375

En Irlder med missbruksproblem kan brista i tillsyn och omsorg och
orkar kanske inte engagera sig i barnets behov och aktiviteter. Det kan
vara svrt Ir Irldern att organisera tillvaron p ett Ir barnet betryg-
gande och konsekvent stt. En Irlder som r berusad kan ha svrt att
kontrollera sina knslor och kan bli skrmmande, nyckIull, hotIull, av-
skrmad etc. Barn och unga som vxer upp med Irldrar som missbrukar
riskerar att utveckla en smre sjlvbild.
376

Forskning visar att Iamiljer dr det fnns missbruk r dysIunktionella i
hgre grad n Iamiljer i allmnhet, och dessutom mer dysIunktionella n
andra dysIunktionella Iamiljer.
377
Samtidigt tycks det innebra fer psyko-
sociala svrigheter Ir barn att vxa upp i en dysIunktionell Iamilj med
just alkoholproblem n i andra typer av dysIunktionella Iamiljer.
Det tycks dessutom vara s att barn som vxer upp med missbruk i Ia-
miljen inte i samma utstrckning som andra barn lr sig konstruktiva stra-
tegier Ir att bemstra problem, s.k. copingstrategier. Det kan till exempel
bero p att Irldrarna inte r goda Irebilder i det avseendet. Barnen har
generellt sett Irre strategier och anvnder i hgre grad undvikande som
strategi. Detta har i sin tur betydelse Ir hur dessa barn och unga hanterar
svrigheter, bde hr och nu och senare i livet.
Konsekvenserna av Irlderns missbruk Ir barnet beror bland annat
p om det r omIattande och/eller av en sdan karaktr att barnet blir in-
volverat, till exempel genom att ta ansvar Ir de vuxnas problem genom
att p olika stt Irska hindra missbruket, kompensera genom att vara
snll eller medla mellan Irldrarna, skydda syskon och/eller vara den
som Irldern anIrtror sig t. Nr barn och unga i praktiken har vertagit
ett vuxenansvar i Iamiljen, under kortare eller lngre perioder, kallas det
i Iorskningen Ir destruktiv parentifering.
378

Vilken belastningen blir Ir barnet eller den unga i en Iamilj med miss-
bruksproblem kan bland annat ha att gra med samspelet i Iamiljen, till
exempel hur involverad den Irlder som (eventuellt) inte missbrukar r
i ett missbruksrelaterat samspel, och i vilken grad missbruksproblemen
blir styrande Ir samvaron svl mellan Irldrarna som mellan Ir-
375
Frldraskap och missbruk. Socialstyrelsen (2012)
376
Barn och unga i socialtfnsten. Utreda, planera och flfa upp beslutade insatser. Socialstyrelsen
(2006)
377
Lindgaard H. (2006)
378
Mohaupt H & Duckert F. (2009)
147
ldrar och barn. En annan Iaktor r hur medvetet och aktivt den missbru-
kande Irldern arbetar med sina problem, liksom Irldrarnas Irmga
att se missbruket och situationen ur barnets eller den ungas perspektiv.
379

I sammanhanget r det viktigt att komma ihg att barn har olika srbarhet.
Barnets lder har stor betydelse. Ett problematiskt drickande, ven om
det r mindre omIattande, kan till exempel I allvarliga konsekvenser Ir
sm barn och barn som har behov av srskilt std eller av andra skl har
en srskild srbarhet.
Skyddsfaktorer
Forskning
380
pekar p ngra Iaktorer som generellt sett kan skydda mot att
barn med missbruk i Iamiljen utvecklar problem:
den icke missbrukande Irldern Irmr kompensera Ir de konse-
kvenser som missbruksproblemet kan I Ir samvaron i Iamiljen
den generella konfiktnivn i Iamiljen r lg
Iamiljen klarar att hlla Iast vid den dagliga strukturen med rutiner och
vardagsrytm
barnen exponeras inte Ir episoder med drickande
barnen Ir adekvat inIormation om det som pgr i Iamiljen.
Detta kan dock vara individuellt. Sdant som barnets lder, utvecklings-
niv och egen srbarhet har betydelse.
Att frga strukturerat om missbruk och beroende
Det r viktigt att i utredningen om vrdnad, boende och umgnge ta reda
p om det fnns risk Ir missbruk eller missbruk hos ngon Irlder. Det
handlar ocks om att utreda och bedma konsekvenserna Ir barnet och
Irldraskapet tidigare, nu och Iramver.
SyItet r att dels ta reda p om barnet behver std och om det kan
behvas en barnavrdsutredning, dels bedma hur missbruket och kon-
sekvenserna pverkar bedmningen av barnets bsta i utredningen. Barn
som inte lever eller umgs med en missbrukande Irlder kan nd be-
hva hjlp, till exempel med att bearbeta tidigare erIarenheter, I veta mer
om hur missbruk pverkar den som missbrukar och hela Iamiljen samt I
Irklaringar p sdant som varit svrt att Irst. ven en icke missbru-
kande Irlder kan behva hjlp och std p grund av missbruket och
dess konsekvenser Ir Iamiljen och Ir Irldraskapet.
379
Metoder i familieorienteret alkoholbehandling om at inddrage partner og born, Sundhedssty-
relsen (2009)
380
Mohaupt H & Duckert F. ( 2009)
148
I Socialstyrelsens Nationella riktlinfer fr missbruk- och beroende-
vrd
381
lyIts Iyra situationer Iram som socialtjnsten kan vara extra upp-
mrksam p som tecken p att vuxna kan ha missbruksproblem:
parrelaterade problem och vld inom Iamiljen
Irsummelse av barnen
kriminalitet, till exempel rattIylleri och stld
upprepade eller lngvariga ekonomiska problem.
Nr socialtjnsten kommer i kontakt med en person som har ett eller fera
av dessa problem kan det vara relevant att stlla Irgor om alkohol och
narkotika.
382

Det fnns olika strukturerade instrument som anvnds inom till exem-
pel missbruks- och beroendevrden, till exempel ASI, DOK och AUDIT/
DUDIT, Ir att kartlgga missbruket och livssituationen. I en enkt till
socialtjnstens Iamiljertt r 2008, uppgav fera kommuner att de kunde
erbjuda kartlggningar av missbruksproblematik och motiverande sam-
tal.
383
Majoriteten av Iamiljerttshandlggarna hade ngon Iorm av miss-
bruksrelaterad utbildning. En del var certiferade Ir att anvnda miss-
bruksrelaterade bedmningsinstrument.
Svl riskbruk som allvarligt missbruk och beroende kan vara dolt och
svrt att upptcka. Hela Iamiljens liv kan ha varit organiserat kring miss-
bruket och det kan fnnas ett motstnd mot att avslja missbruksproble-
men.
384
En Irutsttning Ir att Irldern med missbruk ska kunna tala om
problemen r oIta att hon eller han sjlv blir bekrItad som person, med de
svrigheter hon eller han kmpar med, Irsk till lsningar och egna goda
intentioner. Det r ocks viktigt att Irst den knsla av skuld och skam,
och drmed brist p sjlvrespekt, som missbruksproblemen oIta kan Ira
med sig Ir Irldern, samt att det drIr kan vara smrtsamt att tala om
dem och konsekvenserna Ir barnet eller den unga.
385
Motviljan mot att er-
knna och tala om missbruksproblem kan naturligtvis vara srskilt ptaglig
i en utredning som Iranleds av att Irldrarna tvistar om vrdnad, boende
och umgnge.
Barn och unga kan av fera olika skl vara motvilliga till att bertta om
missbruket Ir utomstende. OIta nskar barnet skydda den missbrukan-
381
Nationella riktlinfer fr missbruks- och beroendevrden. Socialstyrelsen (2007)
382
Nationella riktlinfer fr missbruks- och beroendevrden. Socialstyrelsen (2007)
383
Lgesrapport 2008. Socialstyrelsen (2009)
384
385
Metoder i familieorienteret alkoholbehandling om at inddrage partner og born. Sundhedssty-
relsen (2009)
149
de Irldern
386
, i synnerhet som det fnns en oenighet mellan Irldrarna
som Irstter barnet i en lojalitetskonfikt.
Att utreda konsekvenserna av missbruket
I en utredning inom socialtjnstens Iamiljertt dr det fnns missbruk el-
ler misstanke om missbruk behver missbrukets konsekvenser Ir barnet,
Irldraskapet och Iamiljeklimatet vara i Iokus.
ven om det bara r den ena Irldern som har missbruks- och bero-
endeproblem, kan det ha pverkat ven den icke missbrukande Irldern
s att barnets behov inte har kunnat tillgodoses.
387
Det r inte skert att en
separation gr ngon omedelbar skillnad. Barnet kanske bor vxelvis el-
ler umgs med den missbrukande Irldern. ven den icke missbrukande
Irldern kan IortIarande vara knslomssigt och praktiskt upptagen av
de problem som missbruket har Irorsakat.
Nr det fnns misstnkt eller konstaterat missbruk r en viktig del i
utredningen att ta reda p hur belastande situationen r och har varit Ir
barnet eller den unga, liksom Irldrarnas insikt om detta samt olika risk-
och skyddsIaktorer.
388
I vilken utstrckning har samvaron och samspelet
i Iamiljen pverkats av missbruket och hurdan r konfiktnivn? I vil-
ken utstrckning har barnet tagit p sig ansvar Ir Irldern i stllet Ir
tvrtom (sdant som att ta hand om, trsta, ta ansvar Ir sysslor, syskon,
Irska Irhindra missbruk etc.)?
389
Nedan Iljer ngra Irgor
390
som Iokuserar specifkt p olika aspekter
av missbruk och dess konsekvenser, som kan vara viktiga i utredningen:
Vem av Irldrarna har missbruksproblem? Vilken typ av missbruk?
Ges ngon Iorm av behandling?
Om det r den ena Irldern som har missbruksproblem, hur har det
pverkat Iamiljeklimatet och den andra Irldern?
Finns det andra vuxna som r viktiga Ir barnet och ger barnet std i
vardagen?
Finns det ngra misstankar om eller tecken p att barnet eller den unga
kan ha blivit utsatt Ir pverkan av alkohol eller droger under Ioster-
stadiet?
386
387
Metoder i familieorienteret alkoholbehandling om at inddrage partner og born.Sundhedssty-
relsen, (2009)
388
389
Frldraskap och missbruk. Socialstyrelsen (2012)
390
Barn och unga i familfer med missbruk. Socialstyrelsen, (2009)
150
Hur lnge har barnet levt med Irlderns missbruk? Har det pverkat
anknytningen? Hur har missbruksproblemen pverkat barnet i olika
ldrar och utvecklingsIaser?
Talas det ppet om missbruket i Iamiljen? Vilka Irklaringar ger Ir-
ldrarna till barnet eller den unga? r missbruket en Iamiljehemlighet
som man inte Ir tala med andra om? Vilka knner till det?
Missbrukets omIattning och varaktighet (missbruket har i regel pver-
kat barn och unga under lng tid innan det kommer till omgivningens
knnedom).
Hur ser Iamiljehistorien (tidigare generationer) ut vad gller alkohol
och droger?
Frldrarnas psykiska hlsa. Finns det Irutom missbruksproblemen
hos ngon av Irldrarna psykiska problem eller Iunktionsnedsttning,
till exempel ngest, depression eller personlighetsstrning? Hur ser Ia-
miljehistorien ut vad gller psykiska problem?
Frekommer det eller har det Irekommit vld? Vilka har konsekven-
serna blivit Ir barnet eller den unga? Vilken r Irldrarnas insikt om
detta?
I vilken grad upplever barnet eller den unga att hon eller han har ett
ansvar Ir Iamiljemedlemmarnas hlsa och skerhet? Frsker barnet
eller den unga hindra Irldern Irn att missbruka? Medlar barnet eller
den unga mellan Irldrarna? Trstar och stttar barnet eller den unga
sina Irldrar? Tar barnet eller den unga stort ansvar Ir syskon? Vad
innebr allt detta Ir barnet eller den unga?
I vilken grad har Irldrarna insikt om och Irstelse Ir vilka konse-
kvenser missbruket har och har haIt Ir barnet eller den unga?
Om socialtjnstens Iamiljertt i samarbetssamtal eller utredning misstn-
ker eller konstaterar att det fnns missbruk hos ngon av Irldrarna r
det viktigt att uppmrksamma barns och ungas behov av std och skydd.
Det r inte ovanligt att det vid samarbetssamtal eller utredning om vrd-
nad, boende och umgnge kommer Iram att ngon eller bda Irldrarna
har ett riskbruk av alkohol eller missbruk/beroende av alkohol eller dro-
ger. nd r det sllan som detta leder till en utredning av barnets behov.
Det visade Socialstyrelsens enkt till Iamiljertten r 2008.
391
Mindre n
en Iemtedel av de renden dr det Ianns misstanke om missbruk ledde till
att inIormation Irdes vidare till den enhet som utreder barn och unga.
391
Lgesrapport 2008, Socialstyrelsen (2009), Enkt till Iamiljertten i ett representativt urval av
landets kommuner och stadsdelar (drygt 80 procents svarsIrekvens).
151
Att uppmrksamma nr barn kan fara illa
Det behvs tydliga rutiner och ett upparbetat samarbete mellan social-
tjnstens Iamiljertt och barn- och ungdomsvrden, s att barn som har
Irldrar med missbruksproblem uppmrksammas och Ir det std de be-
hver.
Missbruk r inte ett statiskt tillstnd, utan kan snabbt Irndras till det
smre. Det r drIr angelget att alla som kommer i kontakt med Irld-
rar med missbruksproblem uppmrksammar i vilken mn barnet eller den
unga Ir det std och skydd som hon eller han behver. Det gller oavsett
om misstanken om missbruk kommer upp i samarbetssamtal eller i en
utredning inom Iamiljertten. ven den missbrukande och icke missbru-
kande Irldern kan ha behov av egna insatser.
Anmlningsskyldighet
I 5 kap. 1 SoL fnns srskilda bestmmelser om socialnmndens ansvar
Ir barn och unga. Nmnden ska bland annat i nra samarbete med hem-
men srja Ir att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt
Ir det skydd och std de behver. Fr att kunna ta detta ansvar behver
socialnmnden inIormation Irn svl privatpersoner som myndigheter
och yrkesverksamma som har knnedom om ngot som kan innebra att
socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd. ven uppgiIter som
r obestyrkta eller svrbedmbara ska anmlas, om de tyder p att ett barn
kan vara i behov av skydd eller std Irn socialtjnsten. Det behver sle-
des inte vara klarlagt att ett barn behver skydd eller std utan det rcker
med att det fnns en misstanke om att det kan fnnas ett sdant behov (14
kap. 1 SoL). Anmlningsskyldigheten upphr nr barnet Iyller 18 r.
Det r sledes nmnden som har det yttersta ansvaret Ir barns vlIrd
nr vrdnadshavaren av ngot skl sviktar i sina uppgiIter. ven om en
hndelse intrIIat en tid tillbaka kan socialtjnsten ha anledning att in-
gripa till barnets skydd. Upplevelserna kan mycket vl vara av den arten
att barnet behver std och hjlp Ir att kunna bearbeta dem.
Det r viktigt att anmlningsskyldigheten Iullgrs nr det fnns Irhl-
landen som kan innebra att socialnmnden behver ingripa till ett barns
skydd, till exempel ven nr en Iamilj fyttar Irn en kommun till en an-
nan.
Det kan behvas att socialnmnden i samverkan med andra myndighe-
ter uppmrksammar och tydliggr deras anmlningsskyldighet. Det kan
152
ven fnnas behov av att utveckla Iormer och rutiner Ir hur detta ska g
till, som ett stt att se till att anmlningsskyldigheten eIterlevs.
392
Var och en kan anmla
Alla har ansvar Ir att barn inte ska behva Iara illa eller riskera att ut-
vecklas ogynnsamt. Det fnns en lagstadgad rekommendation till var och
en att anmla sdana Irhllanden om barn som kan innebra att social-
nmnden behver ingripa till ett barns skydd (14 kap. 1 Irsta stycket
SoL).
Med var och en avses privata personer som till exempel grannar eller
slktingar. Anmlningsrekommendationen avser ocks sdana myndig-
heter dr anstllda och yrkesverksamma inte omIattas av anmlnings-
skyldigheten i 14 kap. 1 andra stycket SoL. Dessa br anmla till so-
cialnmnden, om de i sin verksamhet Ir knnedom om att ett barn kan
behva skydd av nmnden. Det Irutstter att det r mjligt med hnsyn
till bestmmelser om sekretess eller tystnadsplikt.
393
Exempel p sdana
myndigheter r ArbetsIrmedlingen, KronoIogdemyndigheten och milj-
och hlsoskyddsmyndigheter.
Anmlningsskyldiga myndigheter och vissa yrkesverksamma
Vissa myndigheter och yrkesutvare har skyldighet att anmla till so-
cialnmnden om de i sin verksamhet Ir knnedom om ngot som kan
innebra att socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd (14 kap.
1 andra stycket SoL). Anmlningsskyldigheten enligt andra stycket och
uppgiItsskyldigheten enligt Ijrde stycket samma paragraI bryter sekre-
tessen mellan myndigheter (10 kap. 28 OSL). Det integritetsskydd som
sekretessen syItar till Ir ge vika Ir barnets behov av skydd.
Anmlningsskyldigheten gller myndigheter vilkas verksamhet berr
barn och ungdom samt anstllda i myndigheten. ven verksamma inom
yrkesmssigt bedriven enskild verksamhet p bland annat socialtjnstens
och hlso- och sjukvrdens omrde har anmlningsskyldighet.
Anmlningsskyldigheten gller Ir varje myndighet eller verksamhet
Ir sig. Det gr allts inte att hnvisa till en annan myndighets ansvar eller
till att en annan myndighet redan har gjort en anmlan.
394
Skyldigheten att
anmla r absolut i den meningen att den inte Ir bli Ireml Ir verv-
gande av den anmlningsskyldige sjlv.
395
En anmlningsskyldig person
392
SOSFS 2003:16
393
SOSFS 2003:16
394
JO 2004/05 s. 299
395
JO 1995/96 s. 247
153
kan exempelvis inte hnvisa till att en annan handlggare eller tjnsteman
lovat att gra en anmlan.
Familjerdgivningen
Anmlningsskyldigheten Ir dem som r verksamma inom Iamiljerd-
givningen r mer begrnsad n Ir andra som r verksamma inom soci-
altjnsten. Familjerdgivningen ska anmla om de i sin verksamhet Ir
knnedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utstts Ir psykisk eller
Iysisk misshandel i hemmet (14 kap. 1 tredje stycket SoL). Att barnet
bevittnat vld kan innebra att barnet Iar psykiskt illa.
396
Familjerdgiv-
ningen omIattas inte av uppgiItsskyldigheten enligt Ijrde stycket samma
paragraI.
Uppgiftsskyldighet
De myndigheter, beIattningshavare och yrkesverksamma som enligt 14
kap. 1 andra stycket SoL omIattas av anmlningsskyldigheten har ocks
en skyldighet att till socialnmnden lmna alla uppgiIter som kan vara av
betydelse Ir en utredning av ett barns behov av skydd (14 kap. 1 Ijrde
stycket SoL). Det innebr att den enhet som utreder ett barn med std av
11 kap. 2 SoL kan vnda sig till exempelvis den enhet som handlgger
ekonomiskt bistnd Ir att I inIormation om en Irlder r aktuell dr.
Det r ven anmlarens skyldighet att Iortlpande hlla nmnden inIor-
merad om sdana Irhllanden som kan pverka bedmningen i ren-
det.
397
Att vidarebefordra information om barn som riskerar att fara illa
Anmlningsskyldigheten i 14 kap. 1 andra stycket SoL riktar sig inte
Iormellt till anstllda inom den egna nmnden. Personalen vid den egna
myndigheten har likvl skyldighet att inIormera den enhet eller handlg-
gare som handlgger barnavrdsrenden nr de Itt inIormation om att ett
barn kan behva nmndens insatser.
398

Ett sdant exempel r nr socialtjnstens Iamiljertt i samband med
samarbetssamtal eller utredningsarbete kommer i kontakt med Iamiljer
dr barnet har, eller misstnks ha, bevittnat vld. Dessa uppgiIter ska lm-
nas vidare till den enhet som handlgger barnavrdsutredningar och som
skyndsamt br gra en Irhandsbedmning av om en utredning enligt
11 kap. 1 SoL ska inledas.
399
Att en vrdnadstvist pgr vid domstol
396
Prop. 2002/03:53 s. 48
397
JO 1992/93 s. 341
398
JO 1993/94 s. 264
399
SOSFS 2009:22
154
och att en vrdnads-, boende- eller umgngesutredning aktualiserats vid
socialtjnstens Iamiljertt Irntar inte socialnmnden ansvaret att gra
en barnavrdsutredning Ir samma barn,
400
eItersom utredningarna har
olika syIten. Det r viktigt att det sker ett samarbete mellan Iamiljertten
och den enhet som utreder barnet. Det r av grundlggande betydelse att
det fnns en Iungerande intern samverkan och organisation s att vidare-
beIordran av inIormation om barn som Iar illa eller riskerar att Iara illa
hanteras korrekt.
400
JO 2004/05 s. 205
155
10. Samarbetssamtal
Samarbetssamtal r strukturerade samtal under sakkunnig ledning med
Irldrar som r oeniga om hur de ska lsa Irgor kring vrdnad, boende
eller umgnge. Samtalen kan ske i samband med eller eIter en separation
men ocks med Irldrar som inte alls levt tillsammans men r oeniga
om hur de ska lsa Irgor kring barnet. SyItet med samtalen r att hjlpa
Irldrarna att gra verenskommelser kring barnet, utiIrn barnets be-
hov och eventuella nskeml. Frgan om Irldrars mjlighet att genom
samarbetssamtal I hjlp att n enighet i Irgor om vrdnad, boende och
umgnge regleras i 5 kap. 3 SoL och 6 kap. 18 FB.
Nr separerade Irldrar behver hjlp att hantera svrigheter, problem
och konfikter i sitt Irldraskap r samarbetssamtal en vg att gemen-
samt komma Iram till vad som r till barnens bsta. Samtalen ska under-
ltta samIrstndslsningar s att Irldrarna kan lsa sina tvister utanIr
domstol. Mlet r att Irldrarna dels ska kunna enas i Irgor kring bar-
nen, dels Irbttra sin Irmga att samarbeta som Irldrar.
Kommunens skyldighet
Genom samarbetssamtal Ir Irldrarna sledes mjlighet att n enighet
i Irgor om vrdnad, boende och umgnge (6 kap. 18 FB). Kommunen
r skyldig att erbjuda Irldrar sdana samtal under sakkunnig ledning
(5 kap. 3 SoL). Samarbetssamtal kan begras av Irldrarna, men ven
domstolen kan uppdra t socialnmnden eller ngot annat organ att ordna
sdana samtal i barnets intresse (6 kap. 18 FB).
Det stlls inget krav p att kommunen ska hlla en verksamhet med
samarbetssamtal inom sin egen organisation, utan kommunens skyldighet
innebr att se till att Irldrar som behver ska kunna erbjudas samarbets-
samtal. Varje kommun avgr hur skyldigheten att erbjuda samarbetssam-
tal ska Iullgras. Det kan ske inom kommunens egen verksamhet, genom
samarbete mellan kommuner eller genom att kommunen p annat stt
srjer Ir att Irldrar som vill ha samarbetssamtal kan erbjudas sdana.
401

Hur samarbetssamtalen r organiserade inom kommunen r oIta be-
roende av kommunens storlek. I de strre kommunerna kan samarbets-
samtalen vara inordnade under en Iamiljerttsenhet medan de i de mindre
kommunerna handlggs av en socialsekreterare som ocks arbetar med
401
Prop. 1990/91:8 s 28
156
10. Samarbetssamtal
andra sociala renden. Ngra kommuner bedriver samarbetssamtal i sam-
arbete med Iamiljerdgivningen.
402
Ibland r de samarbetssamtal Irld-
rarna sjlva initierat organiserade under individ- och Iamiljeomsorgens
ppenvrdsverksamhet.
Ansvarig kommun
Om Irldrarna sjlva begr att samarbetssamtal ska ga rum r kom-
munen skyldig att se till att sdana samtal kommer till stnd. Om en av
Irldrarna till ett barn vnder sig till socialnmnden med begran om
samarbetssamtal, br nmnden verka Ir att den andra Irldern samtyck-
er till att samtal kan komma till stnd, om sdana samtal bedms vara till
barnets bsta.
403
Om Irldern inte sjlv kan kontakta den andre Irld-
ern kan socialnmnden ta kontakt med honom eller henne och inIormera
om samarbetssamtal och syItet med dem. Mnga gnger kan en Irlder
vara hjlpt av att I inIormation direkt Irn en samarbetssamtalsledare.
Frldern Ir mjlighet att stlla konkreta Irgor som kan underltta be-
dmningen av om samarbetssamtal skulle kunna bidra till en lsning Ir
barnet.
Det fnns ingen bestmmelse som srskilt reglerar vilken kommun som
ska ta sig ett samarbetssamtal nr Irldrarna bor i olika kommuner.
Av 2 a kap. 3 SoL Iramgr att bosttningskommunen ansvarar Ir de
std och hjlpinsatser som den enskilda behver oavsett om han eller
hon vistas i bosttningskommunen eller tillIlligt i en annan kommun.
Med bosttningskommun avses normalt sett den kommun dr den en-
skilda r stadigvarande bosatt. Om den enskilda r stadigvarande bosatt
i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun,
kan bosttningskommunen ocks vara den sistnmnda kommunen, eller
om den enskilda saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken
han eller hon har sin starkaste anknytning. Det innebr enligt Socialsty-
relsens bedmning att den kommun som mottar en begran om Irivilliga
samarbetssamtal ansvarar Ir rendet under Irutsttning att det r den
initiativtagande Irlderns bosttningskommun. I annat Iall r det viktigt
att socialnmnden hjlper den enskilda Irldern till rtt kommun.
Nr domstolen uppdrar t socialnmnden att anordna samarbetssamtal
i syIte att n enighet mellan Irldrarna Iramgr det av beslutet vilken
kommun som r ansvarig. Det r drmed den kommunen som har ansvar
Ir att Irldrarna erbjuds samarbetssamtal. Domstolens mjlighet att I
till stnd samarbetssamtal Irutstter inte samtycke Irn Irldrarnas si-
402
SOU 1995:79 s. 63 I. och 275
403
SOSFS 2012:4
157
10. Samarbetssamtal
da.
404
Det fnns dock inge skyldighet Ir en Irlder att delta i samarbets-
samtal och det fnns inte heller ngon sanktionsmjlighet Ir att Irm en
Irlder att delta i samtal.
Det r dock viktigt att komma ihg att om samarbetssamtalet utmynnar
i ett avtal s ska den kommun dr barnet r IolkbokIrt prva om avtalet
kan godknnas. (Se vidare kapitlet Avtal).
Avgift
Kommunen Ir ta ut avgiIt Ir tjnster eller nyttigheter som den r skyldig
att tillhandahlla bara om det r srskilt Ireskrivet (8 kap. 3 b kommu-
nallagen (1991:900), KL). Samarbetssamtal nmns inte srskilt i social-
tjnstlagen som en tjnst dr kommunen Ir ta ut avgiIt (8 kap. 1 2
SoL). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att det saknas std
i lagen Ir att ta ut avgiIt av Irldrarna Ir samarbetssamtal.
405

Vntetid
Det r viktigt att samarbetssamtalen inleds s snart det r mjligt eIter det
att de har aktualiserats.
406
Det har visat sig att ju tidigare samarbetssamta-
len kommer till stnd desto strre r i regel mjligheterna att Irldrarna
nr Iram till en verenskommelse.
407
Den person som ska vara samtalsle-
dare br erbjuda barnets Irldrar ett Irsta samtal s snart det r mjligt
och alltid inom tv veckor Irn det att Irldrarna har kontaktat social-
nmnden eller nmnden har Itt ett uppdrag Irn domstolen att anordna
samarbetssamtal.
408
Genom att snabbt kunna erbjuda Irldrar i kris och
oenighet en tid Ir refexion och diskussion om vad som kan vara bst Ir
barnet kan en lst position och en domstolsprocess i vissa Iall undvikas.
En domstolsprocess begrnsar mnga gnger konfikten till vad som r
juridiskt relevant och parterna Irlorar i viss mn mjligheten att pverka
lsningen till vad de sjlva tycker r vsentligt.
409

JO har uttalat att vrdet av att Irldrarna nr en samIrstndslsning
r s stort att man Ir godta att vrdnadsIrgan drmed kan ta lngre tid
att lsa.
410
Samtidigt betonar JO vikten av att samarbetssamtalen r pla-
nerade, mlinriktade och koncentrerade. Samarbetssamtal som strcker
404
Prop. 1990/91:8 s. 30 och 64
405
Svenska KommunIrbundets (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) cirkulr
1998:174 s. 14
406
Prop. 1997/98:7 s. 42
407
Prop. 1997/98:7 s. 44
408
SOSFS 2012:4
409
Nordhelle, G. (2006), Norman J. (1999) och berg & berg (2006)
410
JO 1982/83 s. 189
158
10. Samarbetssamtal
sig ver fera mnader utan ptagliga Iramsteg kan i allmnhet inte sgas
uppIylla dessa krav. Vrdnadstvistutredningen Iramhll att det r viktigt
att samarbetssamtal inte Iortstter om hoppet att Irldrarna ska n Iram
till en verenskommelse r litet.
411

Om samtalsledaren bedmer att Iortsatta samtal inte kan hjlpa Irld-
rarna att lsa Irgorna om vrdnad, boende eller umgnge, br de inIor-
meras om detta och samtalen avslutas.
412
Om samtal har inletts eIter en
remiss Irn domstolen, ska socialnmnden underrtta domstolen om att
samtalen har avslutats.
Om samtalen avslutas, br Irldrarna inIormeras om mjligheten till
std och hjlp i annan Iorm, bde Ir sig sjlva och Ir barnet. Ett sdant
std kan vara Iamiljerdgivning, Irldragrupper, Iamiljestdsverksam-
heter eller barngrupper.
413
Samtalsledaren
Kompetens
Insatser inom socialtjnsten ska vara av god kvalitet. Av 3 kap. 3 SoL
Iramgr att det ska fnnas personal med lmplig utbildning och erIaren-
het Ir utIrandet av socialnmndens uppgiIter. Samarbetssamtalen ska
erbjudas under sakkunnig ledning (5 kap. 3 SoL).
Det kan konstateras att de rekommendationer som ges i Socialstv-
relsens allmnna rd (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid
handlggning och uppflfning av renden som rr barn och unga gller
Ir handlggning och uppIljning. Dessa rekommendationer om perso-
nalens kompetens br ocks glla Ir personal som leder samarbetssam-
tal.
414
Personal som arbetar med handlggning och uppIljning av ren-
den som avser barn och unga br ha socionomexamen och minst ett rs
yrkeserIarenhet inom socialt arbete.
415
Fr att sjlvstndigt arbeta med att leda samarbetssamtal br persona-
len ha minst ett rs yrkeserIarenhet inom omrdena vrdnad, boende och
umgnge.
416
411
SOU 1995:79 s. 63
412
SOSFS 2012:4
413
SOSFS 2012:4
414
SOSFS 2012:4
415
SOSFS 2006:14
416
SOSFS 2012:4
159
10. Samarbetssamtal
En samarbetssamtalsledare br ocks ha kunskaper om
lagstiItning och praxis inom det Iamiljerttsliga omrdet,
kriser och konfikter som kan Irekomma i samband med separationer
och
problemen med vld, hot och missbruk samt psykiska ohlsa i Iamil-
jen.
417
Det r av stor vikt att samarbetssamtalen bedrivs av kompetent personal
med adekvat utbildning.
418
Samarbetssamtalen krver en srskild kompe-
tens hos socialtjnstens personal. Kommunerna ansvarar Ir att all perso-
nal har adekvat kompetens och lmplighet Ir arbetsuppgiIterna samt att
personalen Ir Iortlpande kompetensutveckling vilket Iramgr av 3 kap.
3 SoL. Fr att upprtthlla och utveckla kompetensen behvs utbild-
ning och mjlighet att praktisera samarbetssamtal med en viss regelbun-
denhet. Det kan vara svrt Ir sm kommuner som enbart har ngra I
samarbetssamtal under ett r att hlla tillrcklig kompetens. Ett stt att se
till att kompetensen upprtthlls r att mindre kommuner med I renden
samarbetar.
419

Fr att kunna leda samarbetssamtal behver samtalsledarna ha goda
kunskaper om barn och barns behov och utveckling, samtal med barn,
relationer mnniskor emellan samt konfikthantering. Viktigt r ocks
att ha kunskaper om konfikt-, kommunikations- och medlingsteori Ir
att kunna bedriva samarbetssamtal p ett konstruktivt stt. Personal som
leder samarbetssamtal br ha kunskaper om olika modeller Ir konfikt-
lsning.
420
Utredningen om barnens rtt rekommenderade att samtalsledarna skul-
le ha socionom- eller psykologutbildning, erIarenhet av relationsbehand-
ling av vuxna i konfiktsituation, eller annan jmIrbar utbildning.
421
Ett
minimikrav ansgs vara att tminstone en av samtalsledarna har genom-
gtt vidareutbildning i socialt behandlingsarbete, eller har annan jmIr-
bar utbildning. Vidare menade utredningen att samtliga samtalsledare
dessutom br ha genomgtt ngon kurs om barn och barns behov.
Det fnns ocks kortare introduktionsutbildningar Ir samarbetssam-
talsledare. De festa samtalsledare r socionomer, oIta med vidareutbild-
ning i socialt behandlingsarbete eller Iamiljeterapi. I Sverige fnns en
417
SOSFS 2012:4
418
Barnets rtt 2. Om Irldraansvar m.m. Delbetnkande av utredningen om barnens rtt (SOU
1979:63) s. 96 I.
419
Prop. 1997/98:7 s. 42
420
SOSFS 2012:4
421
SOU 1979:63 s. 97
160
10. Samarbetssamtal
hgskoleutbildning som r specifkt inriktad p samarbetssamtal.
422
(Se
ven kapitlet Avtal och kapitlet UtredningsIrIarandet, avsnittet Utreda-
rens kompetens.)
Fortbildning och vidareutbildning
Fr att behlla och utveckla kompetensen hos samtalsledarna r handled-
ning, refekterande samtal med kolleger och Iortbildning viktiga Irut-
sttningar. Den personal som arbetar med handlggning och uppIljning
av renden som avser barn och unga br I kontinuerligt std och konti-
nuerlig handledning och utbildning i syIte att upprtthlla och utveckla
den kompetensniv som krvs Ir att kunna utIra arbetsuppgiIterna.
Personalen br ocks ges mjlighet att Ilja kunskapsutvecklingen inom
omrdet.
423

Personalen br genom vidareutbildning p magisterniv p ett succes-
sivt och planerat stt Irdjupa sina kunskaper inom omrdet, till exempel
samtal med barn, barns och ungas utveckling och systematiska analys-
och bedmningsinstrument.
424
En eller tv samtalsledare
I fera sammanhang har man diskuterat om samtalen ska bedrivas med
en eller tv samtalsledare och i det senare Iallet med personer av olika
kn.
425
I regeringens proposition Jrdnad, boende och umgnge uttalades
att det kan fnnas anledning att underska om det i strre utstrckning
gr att arbeta med en samtalsledare, till exempel nr Irldrarna sjlva r
motiverade och tar kontakt med kommunen.
426

I komplicerade renden kan det mnga gnger knnas som en trygghet
att vara tv samtalsledare. Frgan om antalet samtalsledare mste emel-
lertid avvgas i varje enskilt Iall. Det fnns Irdelar med att vara tv per-
soner som kan se, agera och diskutera sinsemellan. Det ger till exempel
mer perspektiv p samtalen och Irldrarna, och det minskar samtidigt
risken Ir att samtalsledarna dras in i dynamiken mellan Irldrarna.
422
JIr i till exempel Storbritannien dr det fnns en srskild behrighetsutbildning Ir samarbetssam-
tal med teoristudier, utbildningshandledning samt godknnande.
423
SOSFS 2006:14
424
SOSFS 2006:14
425
Se bl.a. SOU 1995:79 s. 64
426
Prop. 1997/98:7 s. 42
161
10. Samarbetssamtal
Syftet med samarbetssamtal
Barnet ska vara i Iokus under samarbetssamtalet. SyItet med samtalen r
att Irldrarna ska kunna samarbeta bttre om barnet samt om mjligt n
en verenskommelse om barnets Iramtid.
I samband med en separation mste Irldrarna defniera om sin rela-
tion. Trots att parrelationen och ett gemensamt Iamiljeskap upphr, s
bestr det gemensamma Irldraskapet, men det mste rekonstrueras.
427

Ett Irldraskap utan gemensam Iamilj och ktenskap bygger p helt nya
premisser och p mindre tydliga roller n den traditionella krnIamiljen.
Det kan vara svrt att omdefniera och omIrhandla relationen utiIrn de
nya Irutsttningarna.
428

Anledningen till att Irldrar deltar i samarbetssamtal r inte det Iak-
tum i sig att de har konfikter och svrigheter, utan det handlar i stllet
om att de inte klarar av att hantera dessa p egen hand. En Irutsttning
Ir att kunna omIrhandla det gemensamma Irldraprojektet r att bda
parter blir ngorlunda klara ver hur de ser p sig sjlva som Irldrar och
hur de tnker ta sitt Irldraansvar. ErIarenheten visar att det gr betydligt
lttare att omIrhandla sitt Irldraskap om bda parterna har accepterat
separationen.
429

Klart r att mnga Irldrar behver std Ir att Irbttra sin Irmga
att kommunicera, Irhandla, lyssna till och ngorlunda respektera varan-
dra.
430

Vad skiljer samarbetssamtal frn familjerdgivningssamtal?
I Iamiljerdgivningssamtal ligger Iokus p relationen mellan parterna och
problem och konfikter inom relationen. I samarbetssamtalen ligger dre-
mot Iokus p parterna som Irldrar och p barnens situation. Inom bda
typerna av samtal tar man i regel upp Irgor som har med Irldrarnas
relation att gra. Samtalen har dock olika syIten i samarbetssamtalen
diskuteras positiva och negativa aspekter av Irldrarnas relation, men
inte Ir att bearbeta relationen i sig, utan Ir att underska och Irbttra
Irutsttningarna Ir ett Iungerande samarbete kring barnen eIter en se-
paration.
Samarbetssamtal vid familjerdgivningen
Familjerdgivningens kompetens att arbeta med parrelationen kan vara
427
428
429
430
162
10. Samarbetssamtal
en tillgng, nr Irldrarna har stora konfikter och samarbetsproblem.
Att Ira samarbetssamtalen inom ramen Ir Iamiljerdgivningen kan ock-
s innebra att det upprtthlls en tydlig tskillnad och sekretess mellan
samarbetssamtal och eventuella utredningar som kan bli aktuella inom
socialtjnsten (se kapitlet Sekretess).
En nackdel med en sdan lsning kan dock vara att samarbetssamta-
len mer kan komma att Iokusera p Irldrarnas relation n p barnets
Iramtida situation, eItersom Iamiljerdgivarnas kompetens Irmst r in-
riktad p parrelationen. Samarbetssamtalsledare inom Iamiljertten har
mer vana av och kunskap om, rttsliga och ekonomiska aspekter av Irgor
kring vrdnad, boende och umgnge. En handlggare inom Iamiljertten
r dessutom behrig att godknna de avtal som Irldrarna kan upprtta
om vrdnad, boende eller umgnge.
Sekretess
Sekretessen inom socialtjnstens omrde fnns reglerad i 26 kap. OSL.
Sekretess inom socialtjnsten gller Ir uppgiIter om enskildas person-
liga Irhllanden, om det inte str klart att uppgiIterna kan rjas utan att
den enskilda eller ngon nrstende lider men (socialtjnstsekretess 26
kap. 1 OSL). Med socialtjnst avses bland annat verksamhet som enligt
lag handhas av socialnmnden. Socialtjnstsekretess gller vid exempel-
vis vrdnads-, boende- och umgngesutredningar. Inom den kommunala
Iamiljerdgivningen gller sekretess Ir uppgiIter som en enskild har
lmnat i Irtroende eller som har inhmtats i samband med rdgivningen
(Iamiljerdgivningssekretess 26 kap. 3 OSL). Sekretessen r i dessa Iall
absolut, vilket innebr att uppgiIterna r hemliga, oavsett om det skulle
vara till men eller inte Ir den enskilda att de kom ut.
431
Det innebr allts
att sekretesskyddet inom Iamiljerdgivningen r starkare n inom soci-
altjnsten. Ett undantag Irn Iamiljerdgivningssekretessen r emellertid
anmlningsskyldigheten i 14 kap. 1 tredje stycket SoL, som innebr
att den som r verksam inom Iamiljerdgivningen r skyldig att genast
anmla till socialnmnden om den Ir knnedom om att ett barn utnyttjas
sexuellt eller utstts Ir Iysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
Vilken sekretess som gller vid ett samarbetssamtal beror p samtalets
karaktr. Om samtalet har karaktr av Iamiljerdgivning br den strngare
Iamiljerdgivningssekretessen glla, medan det i andra Iall r tillrckligt
med s.k. socialtjnstsekretess.
432
Samtalsledaren br klargra syItet med
samarbetssamtalen och inIormera om samtalens inriktning och karaktr.
431
Prop. 1997/98:7 s. 93 I.
432
Prop. 1997/98:7 s. 97
163
10. Samarbetssamtal
Vidare br samtalsledaren inIormera om vilken sekretess som kommer att
glla Ir uppgiIterna Irn samtalen.
433
Det ska gras tydligt Ir Irldrar-
na om samtalsledaren i ett senare skede kan komma att gra en utredning
om vrdnad, boende eller umgnge.
434
Mnga kommuner lmnar skriItlig
inIormation om vilken sekretess som gller i samarbetssamtalen. Ibland
Ir Irldrarna skriva under att de tagit del av inIormationen.
Om samtalen sker under Iamiljerdgivningssekretess innebr det i
praktiken att samtalsledaren inte kan delta i vrdnads- eller umgngesut-
redning i samma rende, svida inte den enskilda eIterger sekretessen (12
kap. 2 OSL). Motsvarande hinder fnns inte Ir en samtalsledare som
Irt samarbetssamtal under socialtjnstsekretess.
Metod
Motivation
ErIarenheten visar att de samarbetssamtal som sker innan ett domstols-
IrIarande inletts har strst utsikter att lyckas, men ven samtal som kom-
mer till stnd eIter en remiss Irn domstol kan leda till Irivilliga verens-
kommelser mellan Irldrarna. OIta r den ena Irldern mer motiverad
n den andra. En viktig uppgiIt i inledningen av samarbetssamtalen r att
motivera Irldrarna till Iortsatta samtal och inge dem hopp om att sam-
talen kan leda till en bra lsning.
Inytande frn olika teorier och erfarenheter
Socialtjnstens Iamiljerttsenheter i landet anvnder och utvecklar olika
metoder och synstt nr det gller samarbetssamtal, utiIrn olika Irut-
sttningar vad gller till exempel resurser, kompetens och erIarenheter.
Metoderna har oIta sina Irebilder i olika Iamiljeterapeutiska metoder,
medling enligt norsk modell m.m. Utvecklingen tycks g mot Irhand-
lingsorienterade och problemlsningsorienterade samtal.
435
Pverkan
fnns ocks Irn bland annat brittisk och nordamerikansk medling.
Ramen fr samarbetssamtalen
Ngon enhetlig metod Ir samarbetssamtal fnns inte. Det r nskvrt att
samtalen kan vara fexibla och anpassas till de specifka nskeml och
svrigheter som ett enskilt Irldrapar har. Samarbetssamtalen br ha en
tydlig struktur och inriktas p
433
SOSFS 2012:4
434
1997/98:LU 12 s. 23
435
164
10. Samarbetssamtal
hur barnets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna
bst tillgodoses,
barnets behov i vrigt,
Iramtiden,
Irldrarnas samarbetsIrmga och
att en lsning ns.
Samtalsledaren br vara srskilt uppmrksam p om destruktiva ankla-
gelser Irekommer mellan Irldrarna och i s Iall stta stopp Ir dem.
436
Samtalsledaren br ocks ta reda p i vilken utstrckning barnet har
bevittnat vld, andra vergrepp eller krnkande behandling och hur bar-
net har reagerat. Vidare br samtalsledaren ta reda p om barnet sjlvt
har blivit utsatt och om barnet kan behva std.
437
Samtalsledaren kan d
inIormera Irldrarna om vilka mjliga stdtgrder som fnns.
Under samtalet kan samtalsledaren Irska hjlpa Irldrarna att stta
ord p separationskrisen eller den kris de befnner sig i. Frldrarna kan
behva hjlp att hantera knslor av vanmakt, hjlp att tala till varandra,
inte om varandra, och hjlp att se nya valmjligheter och lsningar. Det
r viktigt att samtalsledaren ger bda parter bekrItelse och lyIter Iram
parternas ansvar och kompetens som Irldrar. Samtalsledaren kan ocks
hjlpa Irldrarna att identifera och synliggra deras gemensamma in-
tentioner som Irldrar och se till ntverkets betydelse Ir barnet. De kan
ocks behva hjlp att Irhandla, att ge och ta samt att se barnets och den
andra Irlderns perspektiv. Samtalsledaren har ocks en stdjande roll
och mjlighet att hjlpa Irldrarna med konkreta lsningsIrslag.
Grunden Ir samarbetssamtalen r att samtalsledaren r neutral i sin
proIessionella roll och inte tar stllning Ir eller emot ngon av Irld-
rarna eller de lsningar eller verenskommelser som parterna Ireslr.
438

Det r emellertid ibland en svr balansgng, eItersom samtalsledaren har
ett tydligt ansvar att bevaka barnets bsta. Om Irldrarna nrmar sig en
samIrstndslsning som inte r Irenlig med barnets bsta, br sam-
talsledaren redovisa Iljderna av Irslaget och verka Ir en lsning som
bttre tillgodoser barnets behov.
439

En underskning av innehllet i samarbetssamtalen visar att samtalen i
regel r Iramtblickande och inriktade mot det som r och ska bli, i stllet
Ir till det som varit. Frldrarna uppmanas att lta historien vara histo-
ria och i stllet se till nutid och Iramtid samt vad som r barnets bsta.
Regressivt beteende, till exempel utIall mot den andra Irldern genom
436
SOSFS 2012:4
437
SOSFS 2012:4
438
439
SOSFS 2012:4
165
10. Samarbetssamtal
anklagelser om gamla oIrrtter, uppmuntras inte. ven lngdraget ag-
gressiva attacker mot den andra Irldern avbryts, medan det r accep-
terat att vara ledsen och uttrycka starka knslor av ilska och besvikelse.
Konstruktivt resonerande premieras IramIr knslomssiga utspel.
440
Avbrytande av samarbetssamtal
Om samtalsledaren anser att Iortsatta samarbetssamtal inte kan hjlpa
Irldrarna att lsa Irgorna om vrdnad, boende och umgnge, br de
inIormeras om detta och samtalen avslutas. Om samtalsledaren bedmer
att samtalen endast r ett stt att Irska kontrollera den andra Irldern
eller I tillIlle att trIIa denna, br samtalen ocks avslutas.
441
Strukturen i samarbetssamtalet
Det fnns mnga olika modeller av samarbetssamtal. En viss fexibilitet
r ndvndig med hnsyn till Irldrarna och deras behov. Lika viktiga
Iaktorer r hur samtalsledarna, om de r tv, samarbetar och kompletterar
varandra samt hur de anpassar samtalet till konkreta ml i det enskilda
Iallet och situationen Ir stunden i samtalsrummet. Fljsamhet, fexibili-
tet, uppfnningsrikedom och improvisation r nyckelord.
Ngon modell Ir samarbetssamtal som skulle kunna Iungera Ir de
festa Irldrarna existerar strngt taget inte. Samtalsledarnas uppgiIt r
att Irska I igng en konstruktiv dialog och en process som gr att par-
terna sjlva kan fnna lsningar p sina konfikter och problem. Det kan
underlttas av om samtalsledaren bidrar med generella erIarenheter och
kunskaper om barns utveckling och reaktioner p separationer. Denna
pedagogiska uppgiIt r ngot som oIta eIterIrgas av Irldrar som tar
kontakt med socialtjnsten.
Det kan vara klargrande att Irska Inga ngot av en vergripande
struktur i ett samarbetssamtal. Ett stt att beskriva samtalen r att se det i
olika Iaser, bde som en utveckling av kommunikationen och relationerna
och ett stt att skapa ordning och struktur under samtalets gng. Fljande
delar kan ing i en sdan struktur
442
:
ppning av samtalet
presentation av samtalets ramar
probleminventering
beskrivning av de aktuella barnen och deras behov
440
441
SOSFS 2012:4
442
Bygger p Hyden M, Hyden L-C (2002).
166
10. Samarbetssamtal
Irhandling om vilka problem som r gemensamma
Irhandling om de presenterade problemen
Irsk att Ira Irldrarna i riktning mot en verenskommelse (kanske
kring praktiska Irgor inIr nsta samtal)
avslutning.
I presentationen av ramarna Ir samtalet kan samtalsledaren bde direkt
och indirekt presentera en Iorm Ir samspel, dr hon eller han kan Iungera
som en Irmedlande lnk mellan Irldrarna.
Att Irldrarna vill ha proIessionell hjlp med att lsa sina svrigheter
och problem handlar i mngt och mycket om att de inte kan kommunicera
med varandra. DrIr r en central uppgiIt i samarbetssamtalet att hjlpa
Irldrarna att utveckla sin Irmga att kommunicera. Hr kan samtals-
ledaren hjlpa Irldrarna att Irnya och Irndra de kommunikativa Ior-
mer som de tidigare anvnt och misslyckats med.
443
Ett problem r att Irldrarna oIta brjar grla, dr argumenten hela
tiden blir htskare.
444
Ett talande begrepp r att duellerande verkligheter
kmpar om seger.
445
Den ena Irldern pstr ngot som den andra tar
avstnd iIrn och den senare Iormulerar d ett motargument. Nr ingen
av Irldrarna drar sig ur detta argumentativa samspel sker en upptrapp-
ning av konfikten. Frldrarna mste uppmrksammas p detta mnster
och I tillgng till redskap som hjlper dem att samspela med varandra
p ett stt som inte leder till en sdan upptrappning och som kan bli mer
konstruktivt.
446

Frldrarna mste Irst ndvndigheten av att se bde barnets och
varandras perspektiv, Ir att vga in dessa i sitt resonemang. Som tredje
part kan samtalsledaren aktivt introducera barnets perspektiv, direkt och
indirekt. En annan uppgiIt r att hjlpa Irldrarna att Iaktiskt lyssna, Ir-
ska Irst och ta till sig att den andras synpunkter har betydelse Ir deras
samarbete kring barnen. Detta kan ske till exempel genom uppmaningar,
retoriska och cirkulra Irgor samt genom att aktivt Irdela ordet, s att
bda Irldrarna Ir presentera sin syn p problemen och kommentera
vad den andra har sagt.
447

En grundlggande uppgiIt Ir samtalsledaren r att undvika att bli in-
dragen i konfikterna mellan Irldrarna. Det kan man till exempel gra
genom att inte omedelbart och spontant svara p Irgor, vdjanden, hot
eller provokationer. I stllet kan man avst Irn att svara eller ge en annan
443
444
445
Anderson, H (1999)
446
447
167
10. Samarbetssamtal
typ av svar n det som Irvntas. Detta krver att samtalsledaren lgger
sina egna knslor och preIerenser t sidan.
448

Svl valet av samtalsmnen som sttet att behandla dem r i huvudsak
inriktat p att n Iram till det som eIterstrvas. Tv vanliga strategier Ir
samtalsledaren att Ira samtalet dithn r omIormulering och perspekti-
visering.
449

En omIormulering kan ha olika Iunktioner. Genom att lyIta ut det som
r centralt kan samtalsledaren bekrIta den som talat, och genom att om-
Iormulera det kan det bli mjligt att samtala om det. OmIormuleringar
kan ocks anvndas Ir att undvika argumentativ upptrappning och som
en refexiv uppsummering av samtalet Ir att ge det en Iortsatt riktning
Iramt.
450

Samtalsledarens uppgiIt r ocks att skapa och vidmakthlla ett ge-
mensamt Iokus Ir samtalen. Frldrarna mste tala om sitt gemensam-
ma Irldraskap p ett ordnat stt, utiIrn att man vill lsa sina problem.
Samtalsledarna Irsker underltta och understdja att samtalen utveck-
las i riktning mot att en verenskommelse ns, till exempel genom att ta
Iasta p sdant i samtalet som r mjligt att utveckla.
451

Samtalsledaren kan klargra det enskilda samtalets och samtalsseriens
olika Iaser genom refexiva kommentarer om var man befnner sig, vad
man uppntt och vart man r p vg. Det r ett stt att skapa en gemensam
uppIattning och tolkning av det pgende samtalet, s att bde Irldrarna
och samtalsledaren uppIattar vad de tillsammans hller p med.
452
ven om det vergripande mlet r att I Irldrar att n samIrstnds-
lsningar, kan vgarna dit se olika ut. Det r mer regel n undantag att
samtalen Iar i vg t ett ovntat hll. Detta mste samtalsledaren Irska
tackla i stunden, utan alltIr Irdiga ideer om vad som r bst.
De Irmsta kunskapskllorna r egna och kollegornas erIarenheter, till-
sammans med vidareutbildning. Fr att utveckla metoderna r det viktigt
att samtalsledare har tid och mjlighet att gemensamt refektera ver och
diskutera samarbetssamtal. Mnga gnger behver samtalsledaren hand-
ledning som std i och utveckling av samtalen.
448
449
450
451
452
168
10. Samarbetssamtal
Samarbetssamtal initierade av domstol
En Irutsttning Ir att domstolen ska kunna initiera samarbetssamtal
r att Irldrarna inte motstter sig sdana samtal. Frldrarna behver
allts inte samtycka det rcker att de inte r emot. Frldrarna r dock
inte skyldiga att delta.
En negativ instllning till samarbetssamtal kan vara en Iaktor som,
tillsammans med andra, kan tala emot en Irlders lmplighet i rttspro-
cessen. Det kan dock fnnas godtagbara skl till att en Irlder inte vill
delta i samarbetssamtal. Frldern kan till exempel ha tidigare negativa
erIarenheter Irn Iamiljerdgivning eller Iamiljertt, eller att det Irekom-
mit vld, hot eller annat oacceptabelt beteende Irn den tidigare partnerns
sida.
453

En Irlder som har godtagbara skl att avst Irn samtalen ska inte
knna sig tvingad att genomIra dem, av rdsla Ir att hon eller han anses
stta sina egna intressen Ire barnets.
454

Domstolen ska besluta om samarbetssamtal om det r motiverat i det
enskilda Iallet. Ett beslut om samarbetssamtal kan enbart innehlla ett
Irordnande om samarbetssamtal. Det kan inte innehlla ngot direktiv
om inriktningen av samtalet. Det saknas en uttrycklig regel som ger dom-
stolen mjlighet att ge riktlinjer Ir samtalen.
455
JO har mot bakgrund
av det uttalat att det ligger nrmast till hands att dra den slutsatsen att
lagstiItaren inte avsett att domstolen ska kunna styra inriktningen p sam-
talen.
456
Det fnns ven goda sakskl mot att domstolen lmnar sdana
direktiv. Sannolikheten Ir att samtalen leder till det nskade resultatet r
strre om samtalen r Irutsttningslsa.
Ett skl Ir domstolen att inte besluta om samarbetssamtal r att det r
uppenbart att en av Irldrarna eller bda inte kommer att infnna sig till
samtalen. Ett annat skl r att samarbetssamtal redan har Irts utan posi-
tiva resultat och att nya samtal drIr mste antas vara Iruktlsa. Att Ir-
ordna om samarbetssamtal skulle drmed medIra en ondig tidsspillan.
Enbart det Irhllandet att en Irlder r kallsinnig till samarbetssamtal
behver dremot inte utesluta ett sdant beslut.
457

Nr domstolen Irordnar om samarbetssamtal, eller nr samtal redan
inletts mellan parterna, kan beslutet Irenas med att mlet ska vila under
viss tid (6 kap. 18 tredje stycket FB). Fr att samtalen inte ska bli Ir
453
Prop. 1990/91:8 s. 30
454
Prop. 1990/91:8 s. 30 I.
455
Sjsten M. (2009)
456
JO 1995/96 s. 74
457
Prop. 1990/91:8 s. 29 I. och 64 I.
169
10. Samarbetssamtal
utdragna i tiden, och drmed Irdrja mlets Iortsatta handlggning, ska
domstolen vid vilandeIrklaringen bestmma en tid nr mlet ska tas upp
p nytt. I regel br inte ett ml Irklaras vilande lngre n tre till Iyra m-
nader. Om samtalen inte r slutIrda nr tiden gtt ut, och Iortsatta samtal
kan antas vara till nytta, kan domstolen dock Irlnga tidsIristen.
458
Samarbetssamtal nr det frekommit vld eller
andra problem
Nr samarbetssamtal kan ifrgasttas
Innan samarbetssamtal inleds br samtalsledaren genom Irldrarna, i
regel genom enskilda samtal, ta reda p om det har Irekommit vld el-
ler andra vergrepp, hot, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem
i Iamiljen. Om s r Iallet, br samtalsledaren noga vervga om det r
lmpligt att pbrja samtal.
459

Handlggaren kan till exempel redan i det Irsta teleIonsamtalet Irga
om det r ngot som kvinnan eller mannen inte vill eller vgar prata om
vid gemensamma samtal med den andra Irldern. Det r ocks mjligt
att Irga hur parterna brukar hantera konfikter, Ir att sedan g in p
Irgan om det har Irekommit vld eller andra problem i Iamiljen som
kan pverka Irutsttningarna Ir samarbetssamtal. Med utgngspunkt i
svaret kan mer preciserade Irgor stllas Ir att underska om det Ire-
kommit vld eller andra problem i Iamiljen och om det fnns rdslor hos
ngon av Irldrarna. I den mn det fnns Iramtagna bedmningsinstru-
ment eller checklistor kan det vara ett lmpligt hjlpmedel vid bedm-
ningen.
460
Mnga gnger kan det vara ndvndigt att ha enskilda samtal
med Irldrarna Ir att kunna bedma om, och i s Iall hur, samtalen ska
planeras Ir att ska n en verenskommelse om barnet.
Enskilda samtal
SyItet med enskilda samtal r att kunna bedma om Irldrarna kan I
ett tillrckligt gott std Ir att hitta en lsning Ir barnet. I enskilda sam-
tal kan respektive Irlder ocks I en bekrItelse p de svrigheter som
fnns i den aktuella situationen. I gemensamma samtal r det inte ovanligt
att Irldrarna knner sig Irustrerade ver just avsaknaden av en sdan
bekrItelse. I enskilda samtal kan Irldrarna ocks I hjlp att Iormulera
458
Prop. 1990/91:8 s. 65
459
SOSFS 2012:4
460
Se Jld Handbok fr socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat
vld samt www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedmningsinstrument
170
10. Samarbetssamtal
sig och vervga vad som ska tas upp i eventuella gemensamma samtal,
alternativt IramIras till den andra parten via samtalsledaren.
461

Det enskilda samtalet kan bland annat gnas t att kartlgga vld, andra
problem som fnns i relationen, maktIrhllandena samt hur det pverkar
barnens situation. I samtalet kan till exempel Iljande omrden ing:
Om vld Irekommit, dess karaktr, omIattning, skador m.m., utiIrn
kvinnans respektive mannens beskrivning.
Uppbrottsprocess, reaktioner p vldet, skerhetstgrder m.m.
Kvinnans/mannens rdsla Irn ingen alls till att knna sig konstant
hotad till livet.
Kvinnans/mannens reaktioner p vldet, ansvarstagande och eventuell
lagIring samt vldsbeteende i vrigt.
Den tidigare relationen, konfiktniver, konfiktkllor och separatio-
nen.
I vilken omIattning det som respektive part berttat kan tas upp med
den andra Irldern.
462

Samtalsledaren br ta reda p i vilken utstrckning barnet har bevittnat
vld, andra vergrepp eller krnkande behandling och hur barnet har rea-
gerat. Vidare br samtalsledaren ta reda p om barnet sjlvt har blivit
utsatt och om barnet kan behva std.
463

Det krvs fexibilitet och mjlighet att bedriva samtal i alternativa
Iormer (s kallade modiferade samarbetssamtal),
464
eventuellt i Iortsatta
enskilda samtal eller till exempel i enskilda samtal med bda parter samti-
digt, dr samtalsledarna blir budbrare mellan Irldrarna s kallad skyt-
telmedling etc. Vid bedmningen vger man samman vilka Irldrarna r
och deras nskeml, hur stora mjligheterna anses vara att lsa aktuella
problem, graden av rdsla och hot etc.
Nr samtalsledaren kommer Iram till att det inte r lmpligt med sam-
arbetssamtal behver Irldrarna inIormeras om samtalsledarens be-
dmning. Om samarbetssamtalen ska genomIras eIter en remiss Irn
domstol, underrttar socialnmnden domstolen om att Irutsttningar Ir
sdana saknas. Om samarbetssamtal pbrjas, br Irldrarna underrt-
tas om under vilka Iormer dessa samtal kommer att genomIras och om
srskilda tgrder behver vidtas i anslutning till samtalen.
465
461
Se Hyden M, Hyden L-C. (2002)
462
Se Hyden M, Hyden L-C. (2002)
463
SOSFS 2012:4
464
Att enas kring barnen med samhllets hflp. Samarbetssamtal nr det frekommit vld i relatio-
nen., Socialstyrelsen (2002)
465
SOSFS 2012:4
171
10. Samarbetssamtal
Srskilda tgrder fr samtalen
Om en Irlder uppger att det har Irekommit vld eller andra problem
behver samtalsledaren gra en bedmning av vilka skerhetstgrder
som behvs vid samtalen om samtalen ska pbrjas. Bedmningen grs
utiIrn dels den utsattas upplevelse och beskrivning, det vill sga hur hon
eller han bedmer risker och skyddar sig, dels en riskbedmning av den
vldsbengne, utiIrn knda riskIaktorer. Det r viktigt att gra en realis-
tisk bedmning, svl av mjligheterna att det ska kunna bli konstruktiva
samtal, som av skerhetsaspekterna.
Samtal mste bygga p en seris vilja hos bda Irldrarna att komma
verens i Irgor kring barnen. Samtalsledaren behver vara vaksam p
om det fnns andra motiv till att delta i samtalen. Om samtalsledaren be-
dmer att samtalen endast r ett stt att Irska kontrollera den andra
Irldern eller I tillIlle att trIIa denna, br samtalen avslutas.
466
Detta
kan nmligen utgra en sdan risksituation att det saknas grund Ir kon-
struktiva samtal.
En skerhetsplan grs upp i dialog med den utsatta Irldern. I en s-
dan kan ing att Irldrarna till exempel inte ska komma och g samtidigt
eller att tider Ir enskilda samtal inte bokas i anslutning till varandra. Vid
eventuella gemensamma samtal kan den utsatta parten komma en stund
tidigare och g Ire den andra Irldern. Det mste ocks fnnas mjlighet
att vnta i olika rum. Den utsatta Irldern kan ocks ha ngon som Iljer
med och mter eller ha mjlighet att g ut en annan vg.
Srskilda krav p samtalen
SyItet med samarbetssamtalen oavsett Iorm r att Irldrarna ska
kunna n en rimlig och hllbar verenskommelse om barnen som bda
kan respektera. En grundIrutsttning Ir att arbeta med dessa Irldra-
par r att samtalsledaren tror att en Irndring r mjlig. En andra viktig
Irutsttning Ir samarbetssamtal r att bda Irldrarna inser att barnen
pverkas negativt av vld, krnkningar, hot etc. i Iamiljen samt av Irld-
rarnas konfikter.
Det behver inte vara ngon strvan att Irldrarna ska mtas i ge-
mensamma samtal, svida inte bda parter sjlva vill det och det bedms
vara lmpligt och meningsIullt. Nr den ena Irldern r rdd Ir att bli
utsatt Ir vld eller andra vergrepp eller om det tidigare har Irekommit
sdant, kan Irldrarna som sagt erbjudas enskilda samtal som alternativ
eller komplement till eventuella gemensamma samtal (s.k. kombinations-
466
SOSFS 2012:4
172
10. Samarbetssamtal
samtal
467
). Dessa samtal kan ligga som grund Ir Irhandlingar i Irgor
om barnen.
Vanligtvis r det dialogen mellan Irldrarna och betoningen av deras
eget ansvar som eIterstrvas i samarbetssamtalen. I de enskilda samtalen
Ir samtalsledaren mer en roll som budbrare/Irhandlare/medlare, vilket
krver delvis andra kunskaper och ett annat stt att tnka kring uppgiIten,
samt en strategi Ir hur man ska undvika att ta ver ansvaret Irn Irld-
rarna.
Frldrarnas versioner av huruvida det Irekommit vld eller inte, samt
om konfikternas och samarbetssvrigheternas orsaker, stmmer oIta inte
verens. Detta gller oavsett om uppgiIterna om vld endast bygger p
den ena Irlderns berttelse eller om vldet r dokumenterat i en dom,
det vill sga om en Irlder r dmd Ir till exempel misshandel. Det
krvs ett proIessionellt Irhllningsstt som bekrItar bda Irldrarna
och som i mjligaste mn skapar och bibehller ett Irtroende samt lg-
ger grunden Ir att Irldrarna ska kunna se och ta ansvar Ir sina barns
behov.
Att mta och Irhlla sig till den misshandlande parten kan vara sr-
skilt svrt. Det r vanligt att mn som misshandlat helt nekar till att de
anvnt vld, p olika stt Irklarar bort det eller Irsker komma undan
ansvaret Ir det som har skett. Det r en grannlaga uppgiIt Ir handlg-
garna att nd skapa ett Irtroende och lotsa mannen Irn den uttalade
strvan att klara ut Irgor kring barnen till att ocks (om kvinnan vill det)
ta upp Irgan om vld. Oavsett vad han anser om sanningshalten i kvin-
nans uppgiIter behver han inse att dessa i sig utgr ett problem i det Iort-
satta samarbetet kring barnen, och att de behver hanteras p ngot stt.
Om det har Irekommit vld fnns en risk att tyngdpunkten i samtalen
hamnar p de vuxnas relation och att barnen kommer i skymundan. Vik-
ten av att behlla barnen i Iokus deras situation, svrigheter, reaktioner
och symtom mste betonas. Vldet br inte behandlas som ett problem
Ir sig, utan strvan i samtalen ska vara att lyIta Iram kopplingen mellan
vldet och svrigheterna att samarbeta som Irldrar.
I gemensamma samtal med Irldrapar dr det har Irekommit vld r
erIarenheten att handlggaren mste arbeta nnu mer aktivt Ir att styra
samtalet, vara medveten om vilket utrymme vardera parten Ir, avlsa
kroppssprk och stmningar, etc. Ir att vara uppmrksam p graden av
ppenhet, rdsla, hot m.m.
Enskilda och gemensamma samtal kan genomIras, om det bedms
vara lmpligt, ven om den ena parten har kontaktIrbud. Vid tveksamhet
467
173
10. Samarbetssamtal
Irn ngondera parten kan han eller hon kontakta den klagare som beslu-
tat om kontaktIrbudet Ir att hra dennes instllning i Irgan.
Att uppmrksamma om barn far illa
Det gller att vara medveten om att barn som har Irldrar med svra
konfikter eller barn som lever i Iamiljer dr vld Irekommit, riskerar
att Iara illa och kan behva olika slags insatser Irn socialtjnstens sida.
nr barnets situation r sdan att det kan vara aktuellt att inIormera an-
svarig enhet eller tjnsteman inom nmnden om att det kan behva gras
en barnavrdsutredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL.
Kontakten med barnet
Barnet ska vara i Iokus i Irldrarnas samarbetssamtal. Om barnet ska
vara med i, eller i anslutning till, samtalen r ett stllningstagande som be-
hver gras med hnsyn till det aktuella barnet och dess situation. Att lta
barnens synpunkter komma Iram genom Irldrarna i samarbetssamtalen
kan vara problematiskt eItersom de inte alltid har samma uppIattning om
barnet.
468
I Irarbetena till lagstiItningen om samarbetssamtal har regeringens
uppIattning om barnets roll i samarbetssamtal Irndrats under ren. Av
Irarbetena till 1991 rs lagndringar Iramgr att samarbetssamtalen i hu-
vudsak r till Ir Irldrarna, och att barnets behov av att tala med ngon
utomstende om sin situation i Irsta hand Ir tillgodoses p annat stt.
469

I Irarbetena till 1998 rs lagndringar ansg man dremot att barnet, om
det inte r olmpligt, p ngot stadium mste komma med i samtalen.
470

Bedmningen av om det r lmpligt att tala med barnet i samband med
Irldrarnas samarbetssamtal br gras utiIrn, Irutom barnets lder och
mognad, barnets eget behov av att I inIormation och att I bertta om
sin situation. Samtalsledaren br, om det inte r olmpligt, ta med barnet
i ngot skede av samtalen dels Ir att med utgngspunkt i barnets egna
behov och rttigheter ge inIormation och lta barnet bertta om sin situa-
tion, dels Ir att ge barnet mjlighet att Irmedla sin instllning.
471
Det kan vara bra Ir samtalsledaren att trIIa barnet i anslutning till
samarbetssamtalen Ir att bertta vad som pgr, vad som r syItet med
samtalen och ocks hra hur barnet har det. I vissa Iall kan det kanske vara
468
Se SvJT 2009 s. 821-841 Ryrstedt E.
469
Prop. 1990/91:8 s. 27 I.
470
Prop. 1997/98:7 s. 43
471
SOSFS 2012:4
174
10. Samarbetssamtal
bra att barnet Ir tillIlle att bertta om sin situation i Irldrarnas nrvaro
vad det oroar sig Ir etc. Det r ett stt att Ira in barnets perspektiv och
dess rtt till respekt Ir sitt eget livsrum i Irldrarnas samtal. I andra Iall
kan det vara ondigt eller mindre lmpligt att involvera barnet i samband
med Irldrarnas samarbetssamtal. Det kan exempelvis vara aktuellt om
Irldrarna befnner sig i en s djup konfikt att barnen bedms ha behov
av att hllas utanIr. Det kanske inte fnns utrymme Ir att Iokusera p
barnets bsta utan handlar mer om Irsk att minska konfiktnivn.
ErIarenheter Irn barnsamtal inom Iamiljerdgivningen kan vara till-
lmpliga ven nr det gller samarbetssamtal.
472
Barn kan behva benm-
na sina upplevelser, dela dem med ngon utomstende och I bekrItelse
p att deras knslor och reaktioner r naturliga. De behver ocks I veta
att de inte ska ta p sig sdant som de vuxna ska ta ansvar Ir. Vidare
behver barnen I hjlp att inventera vilka andra personer som barnen
knner tillit till och som kan vara ett std Ir dem.
Att I Iundera kring Iramtiden kan vara ett stt att I tilltro till sig sjlv
och sina egna mjligheter i livet, och till att det kan bli bra trots allt. (Se
ven kapitlet Barns bsta.)
En del av stllningstagandet till eventuella barnsamtal r att bedma
risken Ir att samtalen Ir onskade konsekvenser Ir barnet. Barnet lever
i ett kraItIlt av olika lojaliteter gentemot Irldrarna. Dessa pIrestning-
ar kan i smsta Iall accentueras om barnet medverkar i samtalen.
verenskommelser
Samarbetssamtal kan, men behver inte, leda till ett avtal mellan Irld-
rarna enligt 6 kap. 6 , 14 a och 15 a tredje stycket FB. (Se kapitlet
Avtal.) Samtalen kan i stllet resultera i en muntlig verenskommelse. En
sdan ska inte godknnas av socialnmnden och kan inte heller verkstl-
las, med hjlp av Irvaltningsdomstol.
Uppfljningssamtal
Av 5 kap. 1 sjtte strecksatsen SoL Iramgr att socialnmnden i sin om-
sorg om barn och ungdom ska tillgodose det srskilda behov av std och
hjlp som kan fnnas sedan ett ml eller rende om vrdnad, boende eller
umgnge avgjorts. Det innebr att socialnmnden har ett srskilt ansvar
att vid behov erbjuda rd, std och annat bistnd till Iamiljer som behver
det. Det gller ven i de renden Irldrar kommit verens och det gller
472
Barnsamtal p Iamiljerdgivningen. Hur stdja barnen nr Irldrarna r i relationskris?
Stockholms stad, (2001)
175
10. Samarbetssamtal
svl Irldrar som barn. Om Irldrarna nr enighet, br de erbjudas
ytterligare ett samtalstillIlle Ir uppIljning av att verenskommelsen
om vrdnad, boende och umgnge Iungerar och r till barnets bsta eller
om ngon Irndring behvs.
473
Om det inte r olmpligt kan ven barnet
behva en tid Ir att bertta hur det ser p den verenskommelse Irld-
rarna gjort. En tid Ir uppIljningssamtal kan ocks Iungera som ett std
Ir att hlla verenskommelsen. Dessutom r det ett stt Ir socialtjnsten
att Ilja upp resultaten av samarbetssamtalen. Om Irldrarna, nr tiden
nrmar sig, tycker att samtalet r ondigt kan de alltid avboka tiden.
Dokumentation
Handlggning av renden som rr enskilda ska dokumenteras (11 kap. 5
SoL). Med handlggning av ett rende menas alla tgrder Irn det att
ett rende anhngiggrs tills det avslutas med beslut. Av detta Iljer att
det inte fnns ngon skyldighet att dokumentera rdgivning. ven sam-
arbetssamtal hr drmed till de verksamheter som socialnmnden inte
har ngon skyldighet att dokumentera. Det fnns dock ingen bestmmelse
som hindrar socialtjnsten Irn att dokumentera ett rende om samarbets-
samtal. Mnga gnger skulle det antagligen underltta uppIljning och
utvrdering av samtalen.
De samarbetssamtal som Irldrar sjlva begr registreras i allmn-
het inte. Vissa arbetsanteckningar kan dock vara ndvndiga, till exem-
pel nr samtalen pbrjades och avslutades, hur mnga samtal man haIt,
vilka som deltagit och om samtalen lett Iram till det som avsgs. Dessa
anteckningar, som inte Irs in i ngot register kan underltta utvrdering
av samtalen.
De samtal som remitterats av domstol registreras, precis som andra
renden som kommer in till socialtjnsten. I dessa renden Irs journalan-
teckningar i Iorm av datum Ir mten, vilka som deltagit samt resultatet
av men inte innehllet i samtalen. En redovisning skickas till rtten
om resultatet, oavsett om det r positivt och man gjort verenskommelser
eller om samtalen inte lngre tjnar ngot syIte. Ngon redogrelse av
samtalens innehll grs dremot inte till rtten. Handlingarna i rendet
arkiveras p sedvanligt stt.
JO har uttalat att inIormation om parternas stndpunkter under samta-
len inte br lmnas till domstolen.
474
473
SOSFS 2012:4
474
JO 1994/95 s. 506
176
10. Samarbetssamtal
Samfrstndslsningar vid domstol
Av 42 kap. 17 Irsta stycket RB Iramgr att rtten ska, om det inte r
olmpligt med hnsyn till mlets beskaIIenhet och vriga omstndighe-
ter, verka Ir att parterna Irlikas eller p annat stt uppnr en samIr-
stndslsning.
Det innebr att om Irldrarna inte lyckats komma verens inom ra-
men Ir samarbetssamtalen har domstolen ett ansvar Ir att klarlgga om
det fnns Irutsttningar Ir Irlikning eller annan samIrstndslsning.
Nstan alltid r det bst om Irldrarna kan n en samIrstndslsning
eItersom det normalt inte Irmjar barnet att det fnns en konfikt mellan
Irldrarna. Om en samIrstndslsning ns r Irutsttningarna Ir att
den ska hlla p sikt betydligt strre n om Irldrarna verlter besluts-
Irgan till ngon annan. Domstolen har drIr Itt ett ansvar Ir att verka
Ir att parterna nr en samIrstndslsning nr det kan antas vara bst Ir
barnet.
475

Av 42 kap. 17 andra stycket RB Iramgr att rtten kan besluta om
medling om parterna samtycker till det. I sdana Iall ska rtten Irelgga
parterna att instlla sig till ett sammantrde inIr medlare som Irordnas
av rtten och ange inom vilken tid medlingen senast ska vara slutIrd.
Rtten kan Irlnga tidsIristen om det fnns srskilda skl Ir det. Om det
inte r olmpligt att verka Ir Irlikning s Ir rtten sledes besluta att
det ska ske genom medling. BetrIIande medling i indispositiva ml som
rr vrdnad, boende och umgnge med barn gller 6 kap. 18 a FB.
476

Medling
Av 6 kap. 18 a FB Iramgr att rtten Ir uppdra t en medlare att Irska
I Irldrarna att n en samIrstndslsning som r Irenlig med barnets
bsta. Rtten kan lmna medlaren nrmare anvisningar om vad han eller
hon ska iaktta nr uppdraget Iullgrs. Vidare Iramgr att medlaren inom
den tid som rtten bestmmer ska lmna en redogrelse Ir de tgrder
som har vidtagits. Tiden Ir inte sttas lngre n Iyra veckor. Rtten Ir
dock Irlnga tiden, om det fnns Irutsttningar att n en samIrstnds-
lsning.
Enligt samma bestmmelse har medlaren rtt till sklig ersttning Ir
arbete, tidsspillan och utlgg som uppdraget krvt. Rtten beslutar om
ersttningen. Ersttningen betalas av allmnna medel.
475
Prop. 2005/06:99 s. 62-63
476
Regeringens proposition 2010/11:128 Medling och frlikning - kade mfligheter att komma ver-
ens s. 89 I.
177
10. Samarbetssamtal
Medling r ett annat stt att n en hllbar samIrstndslsning som
r till barnets bsta. I de Iall det r lmpligt kan domstolen uppdra t en
medlare att Irska I Irldrarna att n en samIrstndslsning.
477
Om samarbetssamtal och samIrstndslsning i domstolen inte lyck-
ats kan medling vara ett alternativ. Nr domstolen gr bedmningen att
det nd kan fnnas utrymme Ir en lsning, kan domstolen besluta om
medling. En medlare kan mnga gnger g lngre i sina Irsk att n
en samIrstndslsning n vad domstolen och en samarbetssamtalsledare
kan. Domstolens mjlighet att ge ett uppdrag till en medlare r allts yt-
terligare ett stt Ir parterna att I en utomstende persons hjlp med att
Irska fnna en lsning p de tvistiga Irgorna. En medlare br utses
IramIr allt i situationer dr samarbetssamtal har Irekommit antingen
Ire rttegngen eller eIter beslut av domstolen men Irldrarna trots
detta inte lyckats n en verenskommelse. En Irutsttning r att det be-
dms fnnas mjlighet att n en samIrstndslsning.
478
Ett beslut om medling Irutstter i och Ir sig inte samtycke Irn Irld-
rarnas sida, men det kan vara svrt Ir en medlare att utIra sitt uppdrag
om en Irlder direkt motstter sig att en medlare utses. Domstolen be-
stmmer vem som ska utses till medlare. Medlaren mste ha Irmga att
stta barnets bsta i Irmsta rummet. Medlaren ska ocks ha Irmga att
hantera en knslig situation och kunna vinna Irtroende hos svl Irld-
rar som barn. Det r naturligt att domstolen lmnar medlaren anvisningar
om hur uppdraget ska Iullgras och att medlaren bedriver medlingen p
ett aktivt stt och alltid lter barnets bsta vara i Iokus. I samband med att
medlarens uppdrag sedan avslutas br han eller hon lmna en redogrelse
till domstolen Ir de tgrder som har vidtagits.
479

Mjligheten att besluta om medling i mlet erstter inte det medlings-
IrIarande som kan bli aktuell i ett senare skede i en verkstllighetspro-
cess. (Se kapitlet Verkstllighet och verklagande)
477
Prop. 2005/06:99 s. 90
478
Prop. 2005/06:99 s. 91
479
Prop. 2005/06:99 s. 91
179
11. Avtal
Frldrar som r verens kan reglera Irgor om vrdnad, boende och
umgnge genom avtal. Det gller oavsett om Irldrarna varit giIta med
varandra eller inte. Fr att avtalet ska glla krvs att det godknns av
socialnmnden i den kommun dr barnet r IolkbokIrt. Nmnden kan
godknna avtalet om det r skriItligt, undertecknat av bda Irldrarna
och Irenligt med barnets bsta. Ett godknt avtal och kan verkstllas p
samma stt som ett domstolsavgrande som har vunnit laga kraIt. Frgor
om avtal regleras i 6 kap. 6 (vrdnad), 14 a andra stycket (boende), 15
a tredje stycket (umgnge), 17 a och 17 b FB samt 5 kap. 3 SoL.
SyItet med bestmmelserna om avtal r att i strsta mjliga utstrck-
ning handlgga Irgor om vrdnad, boende och umgnge i mindre kon-
fiktskapande Iormer utanIr domstolarna. Ett skl till det r att utvr-
dering av samarbetssamtalen har visat att Irldrarna har strst utsikter
att n enighet om samtalen kommer till stnd innan ett domstolsIrIa-
rande har inletts.
480
Genom samarbetssamtal och samIrstndslsningar
kan Irldrar I hjlp att upprtta avtal. Avtalsmjligheten innebr dock
inte att mjligheten att I ett domstolsutslag betrIIande vrdnad, boende
och umgnge inskrnks. Frldrar som r verens men Iredrar att vcka
talan i domstol i stllet Ir att vnda sig till socialnmnden Ir att I ett
avtal godknt, har sledes mjlighet att gra det. Det kan till exempel inte
uteslutas att domstols dom i vissa internationella sammanhang kan vga
tyngre n ett av socialnmnden godknt avtal.
481

Kommunens skyldighet
Det Iramgr av 6 kap. 17 a FB att Irldrar kan I hjlp att trIIa avtal
om vrdnad, boende och umgnge enligt 6 kap. 6 och 14 a andra
stycket eller 15 a tredje stycket FB. Skyldigheten att hjlpa Irldrar
att trIIa avtal om umgnge omIattar ven Irdelningen av resekostnader
som kan uppkomma i samband med umgnget.
482
(Se vidare kapitlet Eko-
nomiska Irgor). Det r enligt 5 kap. 3 SoL kommunen, i praktiken soci-
alnmnden, som har skyldighet bde att erbjuda samarbetssamtal och att
hjlpa Irldrar att upprtta skriItliga avtal. I likhet med vad som gller
Ir samarbetssamtal Ir varje kommun sjlv avgra hur skyldigheten att
480
Prop. 1997/98:7 s. 80
481
Prop. 1997/98:7 s. 88
482
Prop. 1997/98:7 s. 71 och 119 I.
180
11. Avtal
hjlpa till med avtal ska Iullgras. Det kan ske inom den egna verksam-
heten, genom att fera kommuner samarbetar i Irgan eller p annat stt.
483

Det r socialnmndens sak att ta stllning till avtalet, men uppgiIten kan
delegeras till ett utskott, en ledamot (eller ersttare) eller en anstlld hos
kommunen som Ir besluta p nmndens vgnar (10 kap. 5 SoL).
Mnga gnger har Irldrarnas avtal Iregtts av samarbetssamtal. Det
fnns inga hinder i lagen mot att den som leder samarbetssamtal ocks kan
hjlpa Irldrarna att skriva ett avtal och godknna det. Enligt Irarbetena
kan det inte uteslutas att det i vissa Iall tvrtom kan vara lmpligt att sam-
talsledaren ocks hanterar Irgan om godknnande.
484

En srskild Irga blir d vad som gller prvningen av ett avtal som
har upprttats vid samtal inom ramen Ir den kommunala Iamiljerdgiv-
ningsverksamheten. Vikten av att hlla isr Iamiljerdgivarens roller s
att uppgiIterna inte blandas samman har betonats i fera sammanhang.
485

SKL har uttalat att beslut att godknna eller vgra godknna avtal inte kan
Iattas inom Iamiljerdgivningen. Sklet till det r att det inom Iamiljerd-
givningsverksamheten inte bedrivs ngon myndighetsutvning.
486

Om kommunens socialtjnst r organiserad i stadsdels- eller kommun-
delsnmnder kan kommunen delegera t en eller fera av nmnderna att
besluta om sdana avtal. Det r dremot inte mjligt att delegera upp-
giIten till en annan kommun, en tjnsteman i en annan kommun eller att
lmna uppdraget t ett enskilt rttssubjekt.
487
Flera kommuner kan dremot vara organiserade Ir att samverka un-
der en gemensam nmnd eller genom att en kommun slutit avtal med en
annan kommun som ska utIra uppgiIter som rr vrdnad, boende och
umgnge, se 2 kap 4 5 SoL, 10 kap. 5 SoL och 3 kap. 3 b KL.
Avgift
Kommunen Ir bara ta betalt Ir tjnster eller nyttigheter som kommunen
r skyldig att tillhandahlla om det r srskilt Ireskrivet (8 kap. 3 b
KL). Skyldigheten att hjlpa till med avtal nmns inte srskilt i social-
tjnstlagen som en tjnst dr kommunen Ir ta ut avgiIt (8 kap. 12
SoL). SKL har ocks uttalat att det saknas lagstd Ir att ta ut avgiIt av
Irldrarna.
488
483
Prop. 1997/98:7 s. 81
484
Prop. 1997/98:7 s. 82
485
Regeringens proposition 1993/94:4 Om familferdgivningen s. 7, se ven JO 1999/2000 s. 272
486
Svenska KommunIrbundets cirkulr (nuvarande SKL) 1998:174 s. 12
487
488
181
11. Avtal
Utredarens kompetens
Enligt 3 kap. 3 SoL ska det Ir utIrande av socialnmndens uppgiIter
fnnas personal med lmplig utbildning och erIarenhet.
Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS 2006.14) om personalens kom-
petens vid handlggning och uppflfning av renden som rr barn och
unga gller ven Ir dem som arbetar med vrdnad, boende och umgng-
esrenden. Det innebr att dessa allmnna rd ocks r tillmpliga Ir
personal som ska prva om ett avtal ska godknnas.
Personal som arbetar med handlggning och uppIljning av renden
som avser barn och unga br ha socionomexamen och minst ett rs yrkes-
erIarenhet inom socialt arbete.
489
Fr att sjlvstndigt prva om ett avtal avseende vrdnad, boende och
umgnge kan godknnas br personalen ha minst ett rs yrkeserIarenhet
inom omrdena vrdnad, boende och umgnge.
490
Personalen br ocks ha kunskaper om
lagstiItning och praxis inom det Iamiljerttsliga omrdet
och
problemen med vld, hot och missbruk samt psykiska ohlsa i Iamil-
jen.
491

(Se ven kapitlet Samarbetssamtal avsnittet Kompetens och kapitlet
UtredningsIrIarandet avsnittet Utredarens kompetens.)
Behrig kommun
Det r socialnmnden i den kommun dr barnet r IolkbokIrt som pr-
var om ett avtal mellan Irldrarna ska godknnas (6 kap. 17 a andra
stycket FB). Det r allts ndvndigt att barnet r IolkbokIrt i en svensk
kommun Ir att nmnden ska ha behrighet att godknna avtalet. Fr
att nmnden p ett tillIredstllande stt ska kunna prva om avtalet kan
godknnas krvs att en utredning om barnets Irhllanden och om Irld-
rarnas lmplighet kan inhmtas.
492
Ibland r Irgor om vrdnad, boende och umgnge av internationell
karaktr p s stt att det uppvisar anknytningar till ett eller fera andra
lnder. Det kan exempelvis vara s att en Irlder eller barnet r utlndsk
medborgare eller att ngon av Irldrarna eller barnet har hemvist utom-
lands. Om Irldrarna eller barnet har anknytning till ett annat land r
489
SOSFS 2006:14
490
SOSFS 2012:4
491
SOSFS 2012:4
492
Prop. 1997/98:7 s. 82
182
11. Avtal
det inte tillrckligt att barnet r IolkbokIrt i Sverige Ir att barnets Iolk-
bokIringskommun ska kunna godknna avtalet. Socialnmnden mste
ocks prva vilken anknytning, utver IolkbokIringen, som krvs Ir att
nmnden ska vara behrig att prva ett avtal. Frgan om sdan behrig-
het bedms enligt allmnna internationella processrttsliga principer p
Iamiljerttens omrde.
Om barnet r IolkbokIrt och har sitt hemvist i Sverige r emellertid
socialnmnden alltid behrig att prva avtalet.
493
Innebrden av begrep-
pet hemvist r drIr av avgrande betydelse.
Hemvist
Enligt propositionen Om internationella faderskapsfrgor m.m. br det
hemvistbegrepp som anges i 7 kap. 2 lagen (1904:26 s.1) om vissa
internationella rttsIrhllanden rrande ktenskap och Irmynderskap
vara utgngspunkten Ir hur man tillmpar bestmmelserna i Irldra-
balken.
494

Detta hemvistbegrepp innebr bland annat Iljande:
Ett barn som r bosatt i Sverige, br anses ha hemvist hr om bostt-
ningen anses stadigvarande, utiIrn vistelsens varaktighet och omstndig-
heterna i vrigt. Om ett barn har fyttat Irn ett land till ett annat, br bar-
net dels ha ndrat sin vistelseort s att det normalt vistas i det nya landet,
dels ha Ir avsikt att stanna i det nya landet Ir att hemvisten ska ndras.
Avsikten behver dock inte vara att stanna kvar i landet Ir all Iramtid
normalt r det tillrckligt att barnet ska stanna tills vidare. Det kan ven
fnnas Iall dr barnet ska lmna landet vid en viss tidpunkt i Iramtiden,
men nd kan anses ha hemvist hr. S kan vara Iallet till exempel om
vistelsen gller en lngre tid.
495

Hnsyn mste alltid tas till samtliga omstndigheter i samband med
vistelsen. Hur stark anknytning barnet har till ett annat land, exempelvis
hemlandet eller tidigare vistelseland, har ocks viss betydelse. Normalt
ska dock barnets hemvist anses sammanIalla med vrdnadshavarens, om
barnet bor hos den eller dem som har vrdnaden om barnet. Det fnns
dock vissa omstndigheter som innebr att man kan anse att barnet och
vrdnadshavaren har olika hemvist.
496

De aktuella och Irvntade uppvxtIrhllandena r avgrande. Folk-
bokIring r en av fera omstndigheter som man ska ta hnsyn till vid
bedmningen av hemvist. Enbart IolkbokIringen i sig r dock varken en
493
Prop. 1997/98:7 s. 121, Wickstrm (1998) s. 46
494
Regeringens proposition 1984/85:124 Om internationella faderskapsfrgor m.m. s. 40 I.
495
Prop. 1984/85:124 s. 40 I.
496
Prop. 1984/85:124 s. 42
183
11. Avtal
tillrcklig eller en ndvndig Irutsttning Ir att avgra hemvist. Uppe-
hllstillstnd r inte heller i sig avgrande Ir att barnet eller Irldern ska
anses ha sitt hemvist hr i Sverige, men det r oIta en Irutsttning Ir en
varaktig vistelse hr. Vissa omstndigheter kan dock innebra att hemvist
kan anses Ireligga, trots avsaknad av uppehllstillstnd, till exempel om
vistelsen varat lng tid.
497
Frlder med anknytning till annat land
Av Irarbetena Iramgr att socialnmndens behrighet att godknna ett
avtal om vrdnad, boende eller umgnge endast gller de Iall nr barnet
r IolkbokIrt i en svensk kommun, se ven 6 kap. 17 a FB. Det inne-
br dock inte att Irldrar till barn som inte r IolkbokIrda hr saknar
mjlighet att I verenskommelsen prvad i Sverige om de r ense.
498
De
svenska domstolarnas domsrtt pverkas inte av vilken behrighet soci-
alnmnden har. Om barnet inte r IolkbokIrt i en svensk kommun kan
Irldrarna lmna in en gemensam anskan till domstolen.
Om socialnmnden har behrighet att godknna ett avtal och avtalet
gller en Irlder som har anknytning till ett annat land, till exempel ge-
nom medborgarskap eller hemvist, br Irldern inIormeras om att det
inte r skert att ett avtal om vrdnad, boende eller umgnge gller i hem-
landet och att han eller hon kan vnda sig till det landets ambassad eller
konsulat Ir ytterligare inIormation.
499
Om barnet yttar
Om samarbetssamtal har inletts i en kommun, men barnet fyttar och Iolk-
bokIrs i en annan kommun, r det socialnmnden i den nya kommunen
som ska godknna det avtal som Irldrarna enats om. Nmnden i den
nya kommunen har emellertid mjlighet att inhmta upplysningar om Ia-
miljen Irn den gamla hemkommunen (6 kap. 17 a tredje stycket FB).
(Se vidare nedan om socialnmndens prvning.)
Socialnmndens prvning
Frgan om nmnden kan godknna ett avtal kan aktualiseras p olika stt.
Frldrarna kan genom samarbetssamtal, Iamiljerdgivning, advokat el-
ler p egen hand ha enats om hur de vill ordna Irgor som rr barnets vrd-
nad, boende eller umgnge. Har Irldrarnas verenskommelse utmynnat
i ett skriItligt avtal kan avtalet verlmnas till nmnden Ir godknnande.
497
Wickstrm A. (1998) s. 48 (jIr ven Prop. 1984/85:124 s. 20, 42)
498
Prop. 1997/98:7 s. 82 (jIr. ven NJA 1995 s. 770)
499
SOSFS 2012:4
184
11. Avtal
Det gller oavsett om nmnden eller ngon annan varit behjlplig med
utIormningen av avtalet.
Socialnmnden i den kommun dr barnet r IolkbokIrt prvar om
ett avtal mellan Irldrar som rr vrdnad, boende eller umgnge ska
godknnas. Vid denna prvning ska nmnden se till att Irgor om vrd-
nad, boende och umgnge blir tillbrligt utredda (6 kap. 17 a andra och
tredje styckena FB). Ett avtal om gemensam vrdnad ska godknnas av
nmnden om det inte r uppenbart att det r oIrenligt med barnets bsta.
Avtal om boende och umgnge ska godknnas om det r till barnets bsta.
(Se vidare avsnittet Att godknna avtalet.)
Nr socialnmnden tar stllning till Irldrarnas avtal ska den gra
samma prvning som en domstol gr nr Irldrarna r verens. Den
socialnmnd som ska prva avtalet kan inhmta upplysningar Irn soci-
alnmnden i en annan kommun (6 kap. 17 a tredje stycket FB). Detta
kan bli aktuellt om barnet nyligen har fyttat till kommunen eller om en
av Irldrarna r eller har varit bosatt i en annan kommun. Socialnmn-
den i den andra kommunen r skyldig att lmna upplysningar p begran
av den nmnd som prvar avtalet. Socialtjnstsekretess (sekretess enligt
26 kap. 1 OSL) hindrar inte att uppgiIter av betydelse lmnas till den
socialnmnd som ska prva avtalet eItersom den uppgiItsskyldighet som
regleras i Irldrabalken bryter sekretessen (10 kap. 28 OSL och 6 kap.
17 a tredje stycket FB). Dremot omIattas inte uppgiIter som lmnats
under Iamiljerdgivningssekretess (26 kap. 3 OSL) av denna uppgiIts-
skyldighet.
500

Utredningens innehll
Av utredningen br det Iramg
- vilken uppIattning Irldrarna har,
- hur barnets vilja ser ut,
- om barnet inte har kommit till tals och sklen till det,
- om Irldrarna har vilja och Irmga att samarbeta i Irgor som rr
barnet,
- vilka uppgiIter Irn socialtjnstens register som har betydelse,
- vilka andra uppgiIter som kan vara relevanta i rendet, och
- hur bedmningen av vad som r barnets bsta har gjorts.
501
500
Prop. 1997/98:7 s. 87
501
SOSFS 2012:4
185
11. Avtal
Barnets bsta
Barnets bsta ska vara avgrande Ir alla beslut som rr vrdnad, boende
och umgnge. Vid nmndens bedmning av vad som r bst Ir barnet
gller bestmmelserna i 6 kap. 2 a andra stycket FB. Det innebr bland
annat att nmnden vid sin prvning ska Ista avseende srskilt vid risken
Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp eller att
barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar eller annars Iar illa och bar-
nets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna. Hnsyn ska
ocks tas till barnets vilja med beaktande av barnets lder och mognad (6
kap. 2 a tredje stycket FB). (Se vidare kapitlet Barnets bsta.)
Samtal med frldrarna
Innan socialnmnden godknner ett avtal om vrdnad, boende eller um-
gnge br den som utreder rendet trIIa Irldrarna.
502
Dessa behver
legitimera sig och styrka att de r barnets Irldrar med ett personbevis.
Det personliga mtet r viktigt av fera skl. Frldrarna behver I in-
Iormation om den prvning som socialnmnden gr samt att denna mste
utmynna i att avtalet r till barnets bsta Ir att det ska kunna godknnas
av nmnden. Nmnden behver ocks inIormera Irldrarna om avtalets
innebrd och ta reda p om det r till barnets bsta samt att innehllet i
avtalet verensstmmer med bda Irldrarnas uttryckliga vilja.
Utredaren br i samtalet med Irldrarna ta reda p om barnet eller
ngon annan i Iamiljen har utsatts Ir vld eller andra vergrepp eller om
barnet olovligen har Irts bort, hllits kvar eller p ngot annat stt Iarit
illa. Utredaren br ocks ta reda p om det har Irekommit hot, missbruk,
psykisk ohlsa eller andra problem i Iamiljen och hur barnet i s Iall har
upplevt detta. I samtalet med Irldrarna br ocks tas upp om det Ire-
ligger risk Ir att barnet kan Iara illa. I samtalet br utredaren lta Irld-
rarna redovisa hur barnets behov av en nra och god kontakt med bda
Irldrarna bst kan tillgodoses.
503
Utredaren br inIormera Irldrarna om avtalets rttsliga verkan samt
om de ekonomiska konsekvenser som avtalet kan I.
504

Samtal med barnet
Det fnns ingen absolut skyldighet Ir socialnmnden att ta reda p bar-
nets instllning innan den godknner ett avtal om vrdnad, boende och
umgnge.
505
Men nr en tgrd rr ett barn ska barnet I relevant inIor-
502
SOSFS 2012:4
503
SOSFS 2012:4
504
SOSFS 2012:4
505
Prop. 1997/98:7 s. 86
186
11. Avtal
mation och barnets instllning s lngt mjligt klarlggas. Hnsyn ska
tas till barnets vilja med beaktande av dess lder och mognad (3 kap. 5
andra stycket SoL och 6 kap. 2 a tredje stycket FB). Det innebr att
utredaren br, om det inte r olmpligt, samtala med barnet dels Ir att
med utgngspunkt i barnets egna behov och rttigheter ge inIormation
och lta barnet bertta om sin situation, dels Ir att ge barnet mjlighet att
Irmedla sin instllning.
506

Ett barn som har kontakt med socialtjnsten har allts rtt att utiIrn sin
lder och mognad I relevant inIormation, bli delaktig i det som planeras
och har med hans eller hennes situation att gra. Det innebr att ett barn
som vill, ska I inIormation och mjlighet att uttrycka sin sikt. Barnet
Ir Ir den skull inte pressas p sikter eller sttas i svra valsituationer.
Ytterst r det dock barnets vrdnadshavare som bestmmer och som
drmed avgr om barnet ska I inIormation och mjlighet att uttrycka sin
sikt. Skulle vrdnadshavaren motstta sig socialnmndens kontakt med
barnet r nmnden allts Irhindrad att tala med barnet.
507
Om det inte
r mjligt att tala direkt med barnet br utredaren bilda sig en uppIatt-
ning om barnets instllning genom samtalet med Irldrarna.
508
Skulle det
komma Iram att barnet motstter sig den lsning som Irldrarna kommit
verens om, r det ett skl att nrmare underska om verenskommelsen
verkligen r till barnets bsta.
Att godknna avtalet
Om barnet str under vrdnad av endast en Irlder, och Irldrarna ge-
mensamt vill ha vrdnad om barnet, ska nmnden godknna avtalet, om
det inte r uppenbart att avtalet r oIrenligt med barnets bsta (6 kap. 6
andra stycket FB). Om Irldrarna har gemensam vrdnad och vill att
en av dem ensam ska ha vrdnaden om barnet, ska nmnden godknna
avtalet, om verenskommelsen r till barnets bsta. ven avtal om bo-
ende och umgnge ska godknnas om det som har verenskommits r till
barnets bsta (6 kap. 2 a FB).
UppgiIten att prva Irldrarnas avtal r betydligt mer ansvarsIullt
n att bara registrera Irldrarnas verenskommelse. Det kan exempel-
vis inte uteslutas att det fnns situationer dr Irldrarna ser mindre till
barnets behov n till sina egna intressen. Att en verenskommelse inte i
tillrcklig grad tar hnsyn till barnets bsta kan ha olika orsaker. Bakom
Irldrarnas verenskommelse kan det ligga till exempel ekonomiska
506
SOSFS 2012:4
507
Regeringens proposition 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvrden m.m.
s. 38-40
508
SOSFS 2012:4
187
11. Avtal
vervganden, ett rttvisetnkande eller en Irlders infytande ver
den andra.
509
Utredaren br vid sin bedmning av avtalet vara uppmrksam p s-
dana problem hos Irldrarna som kan pverka Irutsttningarna Ir att
godknna avtalet.
510
Det kan vara till exempel missbruk, vld, personlig-
hetsstrning, psykisk ohlsa eller utvecklingsstrning hos ngon av Ir-
ldrarna. (Se ven kapitlet Srskilda problem hos Irldrar).
Socialnmnden ska antingen godknna avtalet eller vgra att godknna
det. Nmnden Ir inte ndra p innehllet i avtalet, inte ens i Irtydligande
syIte. Tvister mellan Irldrarna Ir i stllet avgras av domstol. ven om
nmnden inte kan ndra avtalets innehll kan den vid behov Iresl Ir-
ldrarna att sjlva gra ndringar i avtalet som svarar mot barnets bsta.
Om avtalet inte r tillrckligt klart Iormulerat kan Irldrarna I hjlp att
utIorma det p ett sdant stt att det kan godknnas av nmnden. Srskilt
vad gller vrdnaden om barnet r det viktigt att avtalet r klart till sin
innebrd. Nmnden kan ocks verka Ir att oklara avtal grs tydliga och
att oIullstndiga avtal grs Iullstndiga. Annars riskerar man att avtalet
inte kan lggas till grund Ir verkstllighet.
511
(Se nedan Avtalets Iorm.)
Det r inte mjligt att verklaga socialnmndens beslut. Om nmnden
vgrar att godknna avtalet, kan Irldrarna vcka talan i domstol. Om
Irldrarna r verens kan detta ske genom en gemensam anskan (6 kap.
4 och 17 FB).
512
Att inte godknna avtalet
Om nmnden inte kan godknna Irldrarnas avtal, ska Irldrarna un-
derrttas om de uppgiIter som tillIrts rendet och som ligger till grund
Ir nmndens beslut (17 FL och 11 kap. 8 SoL). (Se kapitlet Hand-
lggning och dokumentation inom socialtjnsten).
Nr socialnmnden har Iattat sitt beslut ska Irldrarna underrttas om
innehllet i socialnmndens beslut, det vill sga om avtalet har godknts
eller inte godknts, och i Irekommande Iall ocks om sklen Ir detta
(21 FL, 11 kap. 8 SoL). Enligt huvudregeln ska slutliga beslut i ren-
den som gller myndighetsutvning mot enskild innehlla de skl som
bestmt utgngen, det vill sga besluten ska motiveras (20 FL). Det
rcker sllan med att enbart hnvisa till ett lagrum, utan man ska kunna
utlsa vad som varit avgrande Ir utgngen i det enskilda Iallet. Motive-
ringen kan vara kort, men den Ir inte vara innehllsls.
509
Prop. 1997/98:7 s. 85
510
SOSFS 2012:4
511
Prop. 1997/98:7 s. 86
512
Prop. 1997/98:7 s. 121
188
11. Avtal
Inom socialtjnsten r det Irmst tv undantagsbestmmelser Irn mo-
tiveringsskyldigheten som kan bli aktuella sklen Ir utelmnas om be-
slutet inte gr parten emot eller om tgrderna av ngon annan anledning
r uppenbart obehvliga.
Vad r ett interimistiskt avtal?
Det fnns inget hinder mot att avtalet begrnsas i tiden. Inte heller fnns
det ngot hinder mot att Irldrarna kommer verens om att avtalet ska
glla till dess att en slutlig verenskommelse har ntts eller Irgan av-
gjorts av domstol.
Fr avtal som ska glla interimistiskt, det vill sga Ir tiden till dess att
Irgan slutligt avgrs, stlls inte samma krav p socialnmndens utred-
ning. De uppgiIter som socialnmnden kunnat inhmta i samband med
att Irldrarna Itt hjlp med sitt avtal anses d tillrckliga.
513
FrIarandet
kan jmIras med tingsrttens handlggning inIr interimistiska beslut.
r Irldrarna verens kontaktar tingsrtten normalt inte socialnmnden
innan de Iattar ett beslut (6 kap. 20 FB).
514
Har Irldrarna sjlva upp-
rttat avtalet behver nmnden dremot inhmta visst underlag Ir sin
prvning. Interimistiska avtal kan upprttas Ir svl vrdnad som bo-
ende och umgnge. Ett interimistiskt avtal kan ocks erstta ett interimis-
tiskt domstolsbeslut eller ett tidigare upprttat interimistiskt avtal.
ndring av tidigare dom eller avtal
Om Irldrarna r verens och vill ndra en tidigare dom eller ett tidigare
avtal, kan de upprtta ett nytt avtal. Ett godknt avtal Ir samma verkan
som en dom. Det betyder bland annat att det kan verkstllas.
515
Avtalets form
Det fnns inga Iormella krav p hur ett avtal ska Iormuleras Ir att det ska
kunna godknnas. Fr att underltta handlggningen och stadkomma
tydliga och verkstllbara avtal har blanketter Ir avtal om vrdnad, bo-
ende och umgnge tidigare tagits Iram av SKL och Socialstyrelsen.
516
Av dessa avtal Iramgr att de ska undertecknas och dateras av Irld-
rarna och nmnden (eller nmndens delegat). P avtalet anges barnets
och Irldrarnas personnummer och adress, vilken nmnd som godknt
avtalet, samt beslutsdatum.
513
Prop. 1997/98:7 s. 121
514
Prop. 1981/82:168 s. 79I
515
Prop. 1997/98:7 s. 87
516
Svenska kommunIrbundet (nuvarande SKL)
189
11. Avtal
Frldrarna Ir var sin bestyrkt kopia av avtalet. Originalet sparas i
personakten.
Separata avtal br upprttas Ir de olika omrdena vrdnad, boende
och umgnge. Fr varje barn i en syskonskara br separata avtal upprt-
tas.
517
Avtalets giltighet
Socialnmndens beslut att godknna eller inte godknna ett avtal mellan
Irldrarna kan inte verklagas. Avtalet gller Irn den dag det godknns
av nmnden (eller den som uppgiIten delegerats till). Det innebr att Iram
till dess att avtalet godknts kan Irldrarna ndra sig, och nmnden har
inte lngre ngot avtal att godknna.
518
Ett avtal kan inte ges retroaktiv verkan (se NJA 1972 s. 350).
519
Ett godknt avtal kan ndras genom ett nytt avtal som godknts av so-
cialnmnden eller genom ett domstolsavgrande.
520
Det behver inte ha
gtt ngon viss tid Ir att ett nytt avtal ska kunna upprttas och godkn-
nas, men syItet med avtalen r att de ska innehlla lngsiktiga lsningar
Ir barnet. Genom ett godknt avtal upphr en tidigare dom eller ett ti-
digare avtal om samma Irga att glla, svida inte det nya avtalet endast
delvis ska erstta eller komplettera det tidigare avtalet.
Tidsbegrnsade avtal
Det fnns inget hinder mot att avtalet begrnsas i tiden. Avtalet kan vara
tidsbegrnsat, till exempel i avvaktan p ett slutligt avtal eller tills Irgan
avgjorts av domstol. Nr det gller vrdnaden om barnet torde av hn-
syn till barnet tidsbegrnsade avtal i regel inte godknnas.
521
Fr avtal
om umgnge behver tidsbegrnsning dremot inte vara ngon nackdel.
Sdana avtal kan nd behva ndras varteIter barnet blir ldre. Ett tids-
begrnsat avtal kan ocks ge utrymme Ir att prva hur en verenskom-
melse Iungerar eller Ir att beakta barnets vxlande behov av umgnge
och kontakt med bda Irldrarna. I Irarbetena ppekas att umgnge
lmpar sig bttre Ir tidsbegrnsade avtal n avtal om vrdnad och bo-
ende.
522
Om ett tidsbegrnsat avtal vid avtalstidens slut inte erstts av ett
nytt eller av en dom s Iljer av allmnna principer att Irhllandena ter-
gr till det som gllde Ire avtalets tillkomst. Av ett tidsbegrnsat avtal
517
SOSFS 2012:4
518
JO beslut 17 april 2009, dnr 926-2008
519
Prop. 1997/98:7 s. 87
520
Prop. 1997/98:7 s. 87
521
SOSFS 2012:4, och prop. 1997/98:7 s. 109
522
Prop. 1997/98:7 s. 87
190
11. Avtal
br det Iramg vad som gller nr avtalet upphr att glla.
523
Det behver
allts tydliggras i avtalet vad som gller nr det tidsbegrnsade avtalet
upphr s att inga tveksamheter och oklarheter uppkommer.
Avtal om vrdnad
Om barnet str under vrdnad av bda Irldrarna eller en av dem Ir Ir-
ldrarna avtala att vrdnaden ska vara gemensam eller att en av dem ska
ha vrdnaden om barnet (6 kap. 6 Irsta stycket FB). Frldrarna kan
dremot inte trIIa en verenskommelse om vrdnaden om barnet har en
eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare. Inte heller kan Irldrarna
med bindande verkan avtala om att vrdnaden om barnet ska anIrtros t
en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare.
Ibland kan det fnnas skl Ir socialnmnden att i barnets intresse krva
att ven boende- eller umgngesIrgan regleras i avtalet, som villkor Ir
att ett avtal ska godknnas.
524
Det kan till exempel bli aktuellt om det
fnns anledning att beIara att det kan komma att bli konfikter mellan Ir-
ldrarna om boendet eller umgnget.
Det mste med skerhet g att utlsa vem som r barnets vrdnadsha-
vare vid varje givet tillIlle. r det inte mjligt att uppn en sdan klar-
het kan nmnden vgra att godknna avtalet.
525
Tidsbegrnsade avtal om
vrdnad br av hnsyn till barnet i regel inte godknnas.
526

Avtal om boende
Frldrar som r verens kan trIIa avtal om barnets boende om de har
gemensam vrdnad (6 kap. 14 a FB). Frldrarna kan allts inte med
bindande verkan avtala om barnets boende om en av dem har ensam vrd-
nad om barnet.
527
Inte heller kan de trIIa en juridiskt giltig verenskom-
melse om att barnet ska bo hos ngon annan n en av Irldrarna. Fr-
ldrar som har avtalat om vxelvis boende kan inte samtidigt avtala om
umgnge.
Det fnns inget som hindrar att boendet lmnas oreglerat i ett avtal
om vrdnad, men ibland kan det som nmnts vara beIogat att i barnets
intresse, som villkor Ir ett godknnande, krva att ven boendeIrgan
regleras.
528

523
SOSFS 2012:4
524
Prop. 1997/98:7 s. 110
525
Prop. 1997/98:7 s. 110
526
SOSFS 2012:4
527
Prop. 1997/98:7 s. 113
528
Prop. 1997/98:7 s. 113
191
11. Avtal
Det krvs inte att Irldrarna ska bo isr Ir att boendet ska kunna
regleras i ett avtal. Ingenting hindrar allts att ett avtal upprttas och god-
knns i Iall d Irldrarna avser att fytta isr men bor ihop vid tidpunkten
Ir avtalets godknnande. Dremot kan det knappast anses vara Irenligt
med barnets bsta att avtala om boendet om ingen separation r aktuell.
529

Om socialnmnden inte godknner Irldrarnas avtal r boendet oreg-
lerat tills Irldrarna har trIIat ett annat avtal som har godknts eller
tills domstolen har avgjort Irgan. Om det underknda avtalet ndrar det
som tidigare gllt om barnets boende gller den gamla ordningen tills
vidare.
530

I ett avtal om vxelvis boende br det klart Iramg hur barnets bo-
ende ska Irdelas mellan Irldrarna samt vid vilken tidpunkt, p vilken
plats och av vem barnet ska hmtas och lmnas.
531
Det innebr att barnets
vxelvisa boende hos Irldrarna under lov och semestrar ocks tydligt
behver Iramg av avtalet. Riktpunkten ska vara att avtalet ska vara s
noggrant utIormat att avtalet kan verkstllas.
532
Vid utredarens bedmning av om ett avtal om vxelvis boende r till
barnets bsta br hnsyn srskilt tas till barnets behov av kontinuitet i Ir-
skola eller skola, kamratkontakter och Iritidsaktiviteter m.m.
533
Vxelvis
boende stller krav p att Irldrarnas samarbetsIrmga r srskilt god.
Barnets egen instllning har givetvis ocks stor betydelse vid bedm-
ningen av om ett avtal ska kunna godknnas. Om en verenskommelse
Iramstr som tvivelaktig kan det fnnas anledning att krva in ytterligare
underlag Ir att kunna bedma vad som r bst Ir barnet.
534
Det r inte mjligt Ir Irldrarna att i ett avtal bestmma var barnet
ska vara IolkbokIrt.
Avtal om umgnge
Om barnet str under vrdnad av bda Irldrarna eller en av dem kan
de avtala om barnets umgnge med den Irlder som barnet inte bor
tillsammans med (6 kap. 15 a tredje stycket FB). Detta innebr att
Irldrar som har vxelvis boende Ir sitt barn inte kan trIIa avtal om
umgnge, eItersom lagen Ireskriver att Irldrar endast kan trIIa av-
tal om umgnge med den Irlder som barnet inte bor tillsammans med.
529
JIr Prop. 1997/98:7 s. 112
530
Prop. 1997/98:7 s. 55 II. och 112 I.
531
SOSFS 2012:4
532
JIr Prop. 1997/98:7 s. 112 I.
533
SOSFS 2012:4
534
Prop. 2005/06:99 s. 53
192
11. Avtal
Frldrar kan inte heller avtala om umgnget om vrdnaden r anIr-
trodd t en eller tv srskilt Irordnade vrdnadshavare. Frldrarna kan
inte heller trIIa avtal med bindande verkan om barnets umgnge med
andra nrstende.
Fr att nmnden ska godknna ett avtal om umgnge krvs att avtalet
r klart och tydligt utIormat. Risken r annars att avtalet inte kan verkstl-
las.
535
I ett avtal om umgnge br det klart Iramg nr umgnget ska ga
rum. Det br ven Iramg vid vilken tidpunkt, p vilken plats och av vem
barnet ska hmtas och lmnas.
536
Av 6 kap. 15 Irsta stycket FB Iramgr
att barnet och Irldern kan ha annan kontakt med varandra n att trIIas.
I ett avtal om umgnge kan ocks regleras att barnet och Irldern ska ha
kontakt p annat stt n genom att trIIa varandra, till exempel genom
brev eller teleIon.
537
Det kan bli aktuellt i situationer dr ngot vanligt
umgnge inte i ngon egentlig utstrckning kan bli aktuellt. Sdana situa-
tioner kan vara nr Irldern bor lngt iIrn barnet eller nr en Irlders
rrelseIrihet r begrnsad.
538
Andra exempel r nr en Irlder till Iljd av
sjukdom eller Iunktionsnedsttning inte kan trIIa barnet . Det kan ocks
vara ett stt att teruppta en personlig kontakt som under en lngre tid
varit bruten eller bristIllig Avtalet kan sledes reglera hur barnet och Ir-
ldern genom brev, teleIon, e-post, sms ska ha kontakt med varandra. Ett
sdant avtal ska godknnas av nmnden om det bedms vara till barnets
bsta (6 kap. 15 a tredje stycket FB).
Ett umgngesavtal kan innehlla villkor av olika slag, till exempel att
umgnget bara Ir ske i nrvaro av en kontaktperson. ven sdana vill-
kor krver socialnmndens godknnande.
539
Det r dock inte mjligt att
skriva avtal om umgngesstd. (Se kapitlet Umgngesstd och kontakt-
person.)
Krav p nmndens godknnande gller inte Ir eventuella ekonomiska
uppgrelser, till exempel Irdelning av resekostnaderna i samband med
umgnge. Detta r en Irga som Irldrarna sjlva Ir besluta om. Nmn-
den kan dock bist Irldrarna vid berkningen av resekostnader men Ir-
ldrarnas verenskommelse ska inte godknnas av nmnden. (Se kapitlet
Ekonomiska Irgor.)
535
Prop. 1997/98:7 s. 86
536
SOSFS 2012:4, jIr 6 kap. 15 FB
537
SOSFS 2012: 4, prop. 2005/06:99 s. 55
538
Prop. 2005/06:99 s. 55
539
Prop. 1997/98:7 s. 117
193
11. Avtal
Socialnmndens uppgiftsskyldighet
Nr socialnmnden har godknt ett avtal om vrdnad ska enligt 6 kap. 17
b FB ett meddelande om avtalets innehll sndas samma dag till Skat-
teverket, Centrala studiestdsnmnden (om avtalet gller ett barn som har
Iyllt 15 r) och Frskringskassan.
UppgiItsskyldigheten omIattar endast godknda avtal om vrdnad, inte
avtal om boende och umgnge. Skyldigheten omIattar ven interimistiska
avtal om vrdnad.
Dokumentation och frvaring
De utredningar som ligger till grund Ir beslut om att godknna eller inte
godknna ett avtal om vrdnad, boende och umgnge grs med std av 11
kap. 1 SoL. Allmnt gller att en utredning ska inledas utan drjsml.
Varje rende ska handlggas s enkelt och snabbt som mjligt och p ett
sdant stt att handlggningen inte medIr strre kostnader n ndvn-
digt (7 FL). Utredningsmaterialet ska tas om hand p ett betryggande
stt s att inte obehriga Ir tillgng till det, vilket Iljer av 11 kap. 5
andra stycket SoL.
Dokumentationen ska innehlla beslut och tgrder som vidtas i ren-
det samt Iaktiska omstndigheter och hndelser av betydelse (11 kap. 5
SoL).
renden som rr godknnande eller inte godknnande av avtal om
vrdnad, boende och umgnge hr enligt SKL till den typ av renden hos
socialnmnden som ska Irvaras i en personakt. En personakt lggs upp
p varje barn som berrs.
540
Enligt SKL ska akten innehlla det godknda avtalet i original samt
uppgiIter av betydelse Irn den egna socialnmnden och eventuell annan
socialnmnd. Om nmnden vgrar att godknna Irldrarnas avtal ska det
icke godknda avtalet Irvaras i akten, tillsammans med motivering och
datering.
541
Frldrars avtal samt de utredningar och dokument som utgr underlag
Ir en prvning av om ett avtal om vrdnad, boende och umgnge ska
godknnas, omIattas av socialtjnstsekretess (26 kap. 1 OSL).
I akten ska antecknas att godknda avtal expedierats samt att nmnden
meddelat aktuella myndigheter vem som r barnets vrdnadshavare.
542
Avtal
som godknts av nmnden Ir inte gallras Irrn barnet Iyller 18 r (12
kap. 2 andra stycket SoL).
540
Svenska KommunIrbundets (nuvarande SKL) cirkulr 1998:174 s. 13
541
542
194
11. Avtal
Uppfljning
Av 5 kap. 1 sjtte strecksatsen SoL Iramgr att socialnmnden ska till-
godose det srskilda behov av std och hjlp som kan fnnas sedan ett ml
eller rende om vrdnad, boende eller umgnge avgjorts. Det innebr att
socialnmnden har ett srskilt ansvar att vid behov erbjuda rd, std och
annat bistnd till Iamiljer som behver det. Det gller ven i de renden
Irldrar kommit verens. Och det gller svl vuxna som barn. Social-
nmnden br Iresl att en tid Ir samtal skrivs in i avtalet Ir uppIljning
av att Irldrarnas avtal om vrdnad, boende och umgnge Iungerar och
r till barnets bsta eller om ngon Irndring behvs.
543
Utredaren br
ven erbjuda barnet ett uppIljningssamtal, om det inte r olmpligt.
544
543
SOSFS 2012:4
544
SOSFS 2012:4
195
12. Upplysningar
Domstolens uppdrag
Frgor om vrdnad, boende och umgnge tas upp av domstolen i den ort
dr barnet har sitt hemvist. Om det inte fnns ngon behrig domstol tas
mlet upp av Stockholms tingsrtt (6 kap. 17 FB).
Tillflle att lmna upplysningar
Innan domstolen avgr ett ml eller rende om vrdnad, boende eller um-
gnge, ska den ge socialnmnden tillIlle att lmna upplysningar. Be-
stmmelserna gller bde nr Irldrarna r oeniga och nr de r verens.
Mjligheten att lmna upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket
FB r avsedd som ett skydd Ir barnet, och avsikten r att socialnmnden
ska reagera om Irldrarnas verenskommelse inte Iramstr som Irenlig
med barnets bsta. Nmnden ansvarar Ir att uppgiIten tilldelas en hand-
lggare och Ir att upplysningarna lmnas till rtten nr dessa kan p-
verka rttens bedmning. Nr socialnmnden ges tillIlle att lmna upp-
lysningar, br uppgiIter om barnet och Irldrarna alltid hmtas in Irn
socialtjnstens register.
545
Om socialnmnden har upplysningar som kan
vara av betydelse Ir Irgans bedmning r nmnden skyldig att lmna
dessa till domstolen (6 kap. 19 andra stycket FB). Domstolen avgr om
det r tillrckligt att socialnmnden Itt tillIlle att lmna upplysningar
eller om ytterligare utredning r ndvndig. Om s r Iallet Ir domsto-
len uppdra t socialnmnden eller t ngot annat organ att utse ngon att
verkstlla en sdan utredning (6 kap. 19 tredje stycket FB).
Domstolen ska inte slentrianmssigt begra en utredning, utan bara
nr det behvs ytterligare underlag utver de upplysningar som social-
nmnden har tillIlle att lmna.
546
Utredningen ska ge rtten ett bredare
underlag Ir beslut i tvister om vrdnad, boende eller umgnge, genom att
belysa olika alternativ ur barnets perspektiv.
Upplysningar infr interimistiskt beslut
Innan rtten beslutar om vrdnad, boende eller umgnge Ir tiden intill
dess att Irgan slutligen har avgjorts genom dom eller beslut som vunnit
laga kraIt eller genom att Irldrarna har trIIat ett avtal om Irgan och
545
SOSFS 2012:4
546
Prop. 1997/98:7 s. 91, 123
196
12. Upplysningar
avtalet har godknts av nmnden, kan rtten inhmta upplysningar (s
kallade snabbupplysningar) Irn nmnden (6 kap 20 Irsta och andra
styckena FB).
Domstolen kan inhmta upplysningar Irn socialnmnden innan ett in-
terimistiskt Irordnande meddelas men r inte skyldig att gra det. En
begran om sdana upplysningar sker vanligen nr Irgorna om vrdnad
m.m. r tvistiga, Ir att skerstlla att domstolen Ir tillgng till den in-
Iormation som kan vara av betydelse Ir beslutet. Ngot ytterligare be-
slutsunderlag har domstolen oItast inte tillgng till.
547
Innan domstolen
meddelar ett interimistiskt beslut ska dock motparten I tillIlle att yttra
sig (6 kap. 29 FB).
Domstolen Ir sledes Iatta interimistiska beslut i ml om vrdnad,
boende eller umgnge om det behvs. EItersom det interimistiska beslu-
tet gller en relativt begrnsad tidsperiod, och nr som helst kan ndras,
torde det mnga gnger vara motiverat att inte lsa upp den gemensamma
vrdnaden interimistiskt, utan att i stllet begrnsa det interimistiska be-
slutet till vem av Irldrarna barnet ska bo tillsammans med.
548

Domstolen r inte tvungen att omedelbart meddela ett interimistiskt
beslut s snart det har begrts. Det kan mnga gnger vara Irdelaktigt att
domstolen vntar med detta beslut till dess att ett tillIredsstllande under-
lag fnns Ir beslutet.
549
Domstolen Ir Iatta ett interimistiskt beslut ven
om ngot yrkande om detta inte har Iramstllts.
550
Ett interimistiskt yrkande ska handlggas skyndsamt av domstolen. I
vissa situationer kan det dock vara ndvndigt att domstolen beslutar in-
terimistiskt i ett rende Ir att barnet inte ska Iara illa. Det kan exempel-
vis vara aktuellt om det Iramkommit uppgiIter om vld, andra vergrepp
eller, att det fnns risk Ir att barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar.
Det kan ocks vara aktuellt nr Irldrarna bor lngt iIrn varandra och
Irgor om exempelvis barnets skolgng behver lsas.
551

Det r domstolen som avgr (eIter vad som r bst Ir barnet) om det
interimistiska beslutet ska glla vrdnaden eller endast vem barnet ska
bo tillsammans med.
552
Det interimistiska beslutet kan ven glla barnets
umgnge med en Irlder. Interimistiska beslut ska, liksom vriga beslut,
Iattas utiIrn vad som r bst Ir barnet och domstolen ska ta hnsyn till
547
Prop. 2005/06:99 s. 65
548
Prop. 1997/98:7 s 124 I., se ven Walin (2011) 6:94
549
Prop. 1981/82:168 s. 34
550
Rother-Schirren m.f. (2001)
551
Prop. 2005/06:99 s. 65-66, se ven JO 1986/87 s. 65
552
Prop. 1990/91:8 s. 46 I och 67 I. och prop. 1997/98:7 s. 124
197
12. Upplysningar
barnets vilja med beaktande av barnets lder och mognad (6 kap. 2 a
FB).
Ett interimistiskt beslut Ir nr som helst ndras av rtten eller genom
ett avtal mellan Irldrarna som godknts av socialnmnden. ven avtal
kan gras interimistiska, och utIormas s att de gller till dess att Irgan
avgrs slutligt. Detta anges inte uttryckligen i lagen, men det Iramgr av
att avtalsmjligheten inte r begrnsad till avtal som ska glla slutligt, se
6 kap. 6 14 a andra stycket och 15 a tredje stycket FB.
553
(Se ven
kapitlet Avtal.)
Fr att det ska vara mjligt Ir domstolen att meddela ett interimistiskt
beslut krvs att det fnns ett huvudyrkande i mlet. Mlet mste allts
innehlla ett yrkande om vrdnad Ir att domstolen ska kunna Irord-
na interimistiskt om vrdnaden.
554
Tingsrttens interimistiska beslut Ir
verklagas till hovrtten vars beslut i Irgan inte Ir verklagas (20 kap.
11 FB). Fr att mlet ska tas upp till prvning krvs att hovrtten med-
delar prvningstillstnd.
555
Socialnmndens ansvar
Den socialnmnd som erhllit rttens begran om upplysningar ansvarar
Ir uppgiIten. Nmnden ansvarar Ir att uppgiIten tilldelas en handlg-
gare, Ir att upplysningarna genomIrs och lmnas till rtten i enlighet
med domstolens begran samt Ir att det fnns resurser Ir att genomIra
uppgiIten.
Bor barnet och bda Irldrarna i samma kommun r det i allmnhet
socialnmnden i den kommunen som Ir i uppdrag att lmna upplysning-
ar. Om Irldrarna bor i olika kommuner kan domstolen ge uppdraget till
den kommun dr barnet r IolkbokIrt eller till bda kommunerna. Om
det inte Iramgr av rttens beslut vilka upplysningar rtten nskar Irn
respektive kommun kan Irgan behva klarlggas med rtten. Kommu-
nerna kan ocks behva samrda med varandra kring handlggningen av
rendet. (Se ven avsnittet om sekretess.)
Det kan ibland g lng tid Irn domstolens interimistiska beslut om
vrdnad, boende och umgnge till dess att Irgan slutligt avgrs av dom-
stolen. OIta verensstmmer domstolens slutliga stllningstagande med
det interimistiska beslutet. Det r drIr angelget att ven domstolens
interimistiska bedmning grundas p ett s Iylligt underlag som mjligt.
Det interimistiska beslutet kan I en styrande inverkan p det slutliga
553
Prop. 1997/98:7 s. 125
554
RH 1991:71
555
Sjsten, M. (2010) s. 178
198
12. Upplysningar
avgrandet eItersom domstolen mnga gnger r Irsiktig med att fytta
barnet Irn den invanda miljn eller Irndra en ordning som Iungerar.
Nr socialnmnden ska lmna upplysningar r det dock inte meningen
att nmndens utredning ska vara omIattande. Tanken r exempelvis inte
att lika mnga personer ska hras som vid en sedvanlig vrdnadsutred-
ning.
556
OItast r det tillrckligt om utredaren, eIter kontroll av myndig-
hetens register, hr Irldrarna och barnet, om det bedms vara lmpligt
(6 kap. 20 andra stycket FB).
557

Om rtten vill ha upplysningar inIr ett interimistiskt beslut, br den
som handlgger rendet alltid inhmta uppgiIter Irn socialtjnstens re-
gister om barnet, Irldrarna och Irldrarnas nya partner. Vidare br
handlggaren vervga om det fnns skl att hmta in uppgiIter Irn Riks-
polisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
558

Samtal med frldrarna
Handlggaren br i regel ha ett samtal med var och en av Irldrarna.
Samtalet br handla om:
barnets situation,
barnets relation till vardera Irldern, syskon och respektive Irlders
partner,
Irldrarnas mjligheter att samarbeta, och
vilka mjliga lsningar Irldrarna ser med utgngspunkt i barnets be-
hov.
559

Handlggaren br i samtalen med Irldrarna ta reda p om barnet eller
ngon annan i Iamiljen har utsatts Ir vld eller andra vergrepp eller
om barnet olovligen har Irts bort, hllits kvar eller p ngot annat stt
Iarit illa. Handlggaren br ocks ta reda p om det har Irekommit hot,
missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem i Iamiljen och hur barnet
i s Iall har upplevt detta. I samtalet med Irldrarna br ocks tas upp
om det Ireligger risk Ir att barnet kan Iara illa.
560
Mnga gnger r det
antagligen mest lmpligt att Ira samtalet genom ett mte med var och en
av Irldrarna eller med Irldrarna tillsammans. Om det inte r mjligt
r ett alternativ att Ira samtalet per teleIon. I upplysningarna till rtten
beskrivs hur samtalen gt rum.
Om det kommer Iram ngot som ger utredaren anledning att anta att
ngon av Irldrarna brister i omsorgen om barnet, behver utredningen
556
Prop. 1981/82:168 s. 55 I.
557
Prop. 1981/82:168 s. 55 och 80, se ven prop. 2005/06:99 s. 65
558
SOSFS 2012:4
559
SOSFS 2012:4
560
SOSFS 2012:4
199
12. Upplysningar
ibland utvidgas, till exempel genom ytterligare samtal med Irldrarna
eller reIerenspersoner.
I samtalet med Irldrarna br handlggaren ta reda p barnets nuva-
rande situation. Det kan till exempel handla om barnets boende och um-
gnge med den andra Irldern. Hur har Irldrarnas oenighet pverkat
barnet? Vilken relation har barnet till Irldrar, syskon, vrig slkt och
andra personer i barnets omgivning? Var ngonstans har barnet sin Ir-
skola eller skola och Irhllandena dr? Vilka r Irldrarnas mjligheter
att samarbeta med varandra och samarbetet med andra Ir barnet viktiga
personer? Hur har de tidigare Irskt att lsa samarbetsproblemen? Har
de prvat samarbetssamtal och vilka erIarenheter har de i s Iall av detta?
Hur ser de p mjligheten att n en samIrstndslsning? Vilka mjliga
lsningar kan Irldrarna se med utgngspunkt i barnets behov?
I samtalet med Irldrarna br utredaren bilda sig en uppIattning om det
r lmpligt att ven tala med barnet. I bedmningen av om det r lmpligt
att tala med barnet br ocks ing att ta reda p om det fnns utrymme Ir
att samtala med barnet under godtagbara Iormer och med den Irsiktighet
som krvs.
561

Om handlggaren har bedmt att det r lmpligt att tala med barnet,
br han eller hon Irst tala om varIr samtalet Irs. DreIter br handlg-
garen lta barnet bertta eller p annat stt skdliggra hur han eller hon
ser p sin situation samt ge honom eller henne mjlighet att Irmedla sin
instllning.
562
Mnga gnger blir det Irgan om ett enda samtal som Ir en
mer inIormerande och avlastande karaktr Ir barnet n ett Iormellt ut-
redande samtal. En del kommuner har olika Iormer av hjlpmedel under
samtalet med barnet.
Om handlggaren gr bedmningen att det inte r lmpligt att tala med
barnet, br orsaken till detta redovisas Ir domstolen. I sdana Iall kan
det ibland vara lmpligt att lta barnet komma till tals genom personer i
barnets omgivning som knner barnet vl.
563
EItersom barnets vilja av praktiska skl inte kan utredas och redovisas
lika utIrligt vid snabbupplysningar som i en Iullstndig vrdnads- eller
umgngesutredning, fnns det ingen garanti Ir att barnet kommer till tals
Iullt ut inIr ett interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut mste med
ndvndighet Iattas utan att en Iullstndig utredning kan gras. Social-
nmnden br dock, s lngt det r praktiskt mjligt, vara lyhrd Ir att
561
SOSFS 2012:4
562
SOSFS 2012:4
563
SOSFS 2012:4
200
12. Upplysningar
barnet kan vilja komma till tals samt i ett yttrande redovisa vad som kom-
mit Iram om barnets instllning.
564
Att lmna upplysningar till rtten
Socialnmnden behver inte i snabbupplysningarna till domstolen ha n-
gon uppIattning i tvisteIrgan, utan det handlar om att bredda underlaget
Ir domstolens bedmning genom att upplysa om sakIrhllanden.
Om handlggaren gr bedmningen att det inte r lmpligt att ha ett
samtal med Irldrarna, br orsaken till detta redovisas Ir domstolen.
565

Om det blir Irgan om ett stllningstagande r det nmnden som ska
yttra sig inte den enskilda tjnstemannen. Det Iramgr av 10 kap. 5
SoL att nr det gller nmndens uppdrag att besluta enligt Irldrabalken
r detta inte en Irga som nmnden kan delegera till en tjnsteman. Om
handlggaren vid inhmtandet av upplysningar gr den bedmningen att
det utiIrn barnets bsta r viktigt att Irmedla ett Irslag till beslut, r
det sledes nmnden som beslutar om och vilket Irslag till beslut som
ska lmnas till rtten. I vissa Iall kan det vara lmpligt att redovisa en
viss uppIattning i rendet. Det gller till exempel om en lsning kan vara
direkt olmplig Ir barnet. Nmnden r i dessa situationer inte endast
oIrhindrad att ge uttryck Ir sin egen uppIattning till domstolen utan har
ven en skyldighet att gra det (6 kap. 19 FB).
Mnga gnger uppkommer Irgan om nmnden som svar p domsto-
lens begran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket FB kan ge
in en tidigare barnavrdsutredning, det vill sga en utredning enligt 11
kap. 1 och 2 SoL.
JO har i uttalande angett Iljande: En barnavrdsutredning ligger till
grund Ir bedmningen om det r pkallat med en tgrd Irn social-
nmndens sida. Det r inte ovanligt att en utredning innehller knsliga
uppgiIter om andra personer n Irldrarna. Sdana uppgiIter kan vara
relevanta nr det gller att bedma ett barns behov av std Irn social-
tjnsten men har inte alltid samma betydelse nr det gller att ta stllning
till vem av Irldrarna som ska ha vrdnaden om barnet. Det r drIr p-
kallat med en viss Irsiktighet om nmnden, som svar p ett yttrande eller
upplysningar, ger in en barnavrdsutredning till domstolen. JO gr dock
inte s lngt att IrIarandet behver anses som helt uteslutet. I vissa Iall
kan det vara ndamlsenligt att nmnden ssom upplysningar ger in en
utredning som nmnden tidigare utIrt betrIIande barnet. Om nmnden
vljer att besvara en begran Irn domstolen p det sttet r det angelget
564
Prop. 1994/95:224 s. 36 I.
565
SOSFS 2012:4
201
12. Upplysningar
att nmnden kontrollerar att utredningen inte innehller i sammanhanget
ovidkommande uppgiIter, inte minst om de r knsliga Ir ngon utom-
stende.
566
I samband med att rtten begr upplysningar inIr det interimistiska
beslutet br socialtjnsten i regel erbjuda Irldrarna samarbetssamtal.
567

I syIte att betona vikten av samIrstndslsningar och underltta Ir Ir-
ldrarna att komma verens ska domstolen aktivt verka Ir att Irldrarna
nr en samIrstndslsning som r till barnets bsta. Domstolen kan upp-
dra till en medlare att Irska I Irldrarna att komma verens (6 kap.
18 a FB). I en del kommuner har Iamiljertten som rutin att nrvara vid
den s.k. muntliga Irberedelsen vid domstolen Ir att erbjuda Irldrarna
samarbetssamtal. Det Irekommer ocks att domstolen vid sittande munt-
lig Irhandling kontaktar socialtjnstens Iamiljertt s att Irldrarna kan
boka tid Ir samarbetssamtal. Ngra kommuner har i samverkan med
tingsrtter och i samband med snabbupplysningar arbetat med en med-
lingsmetod med Irankring i norsk lagstiItning, Konfikt och Irsoning.
SyItet r att Irldrarna med std ska n Iram till en samIrstndslsning
som blir varaktig och drmed undvika en Iortsatt domstolsprocess.
568
Ett interimistiskt beslut Ir meddelas utan att ngon Irhandling ger
rum. Innan ett interimistiskt beslut Iattas ska parterna I tillIlle att yttra
sig i Irgan. Har den ena parten Iramstllt ett interimistiskt yrkande ska
motparten I tillIlle att skriItligen eller muntligen vid en Irhandling
kommentera yrkandet.
Kommunicering
JO har i ett uttalande angett att om det i upplysningarna redovisas ett
Irslag till lsning av tvisten, br parterna som regel I inIormation om
upplysningarna innan de ges in till tingsrtten. Upplysningarna r dock i
allmnhet mindre ingende n vrdnads-, boende- eller umgngesutred-
ningar och brukar inte heller ha karaktren av klara stllningstaganden.
Om upplysningarna inte innehller ngot stllningstagande Ir det enligt
JO avgras Irn Iall till Iall om kommunikation br ske med parterna.
ven tidsaspekten br enligt JO beaktas.
569
Som exempel p Iall dr nmnden srskilt br vervga om upplys-
ningarna ska kommuniceras r enligt JO nr dessa innehller grannars,
daghemspersonals eller andra utomstendes redogrelser Ir hndelser
566
JO 2007/08 s. 285
567
SOSFS 2012:4
568
Gabrielsson M. (2011)
569
JO 1995/96 s. 309
202
12. Upplysningar
eller iakttagelser med personliga omdmen. Dremot behver man inte
kommunicera yttrandet om det exempelvis endast terger uppgiIter som
redan r knda Ir parterna, och som har hmtats Irn myndigheters regis-
ter eller andra handlingar.
570
(Se ven kapitlet Sekretess.)
Upplysningarna br sledes kommuniceras med parterna om de inne-
hller ett stllningstagande i sakIrgan eller personliga omdmen Irn
andra n parterna.
Sekretessregler
Av 8 kap. 1 OSL Iljer att en uppgiIt Ir vilken sekretess gller enligt
OSL inte Ir rjas Ir enskilda eller Ir andra myndigheter om inte annat
anges i OSL eller lag eller Irordning som denna lag hnvisar till. Som
exempel p regler som innebr att uppgiIt hos en myndighet Ir lmnas
till en annan myndighet, kan nmnas en socialnmnds skyldighet att p
begran lmna ut vissa uppgiIter till en annan socialnmnd i samband
med att en utredning om vrdnad, boende eller umgnge genomIrs (6
kap. 17 a och 19 FB). Sekretess hindrar inte att en uppgiIt lmnas till
en annan myndighet, om uppgiItsskyldigheten Iljer av lag eller Irord-
ning (10 kap. 28 Irsta stycket OSL). Sekretessen hindrar sledes inte
att nmnden lmnar upplysningar till rtten.
570
JO 1996/97 s. 297
203
13. Utredningsfrfarandet
Frgor om vrdnad, boende och umgnge tas upp av domstolen i den
ort dr barnet har sitt hemvist. Om det inte fnns ngon behrig domstol
tas mlet upp av Stockholms tingsrtt (6 kap. 17 FB). I ett ktenskaps-
ml tas Irgor om vrdnad, boende och umgnge upp av domstolen i den
ort dr makarna har sitt hemvist. Domstolen ska i ett vrdnadsml inte
sjlvmant prva sin behrighet utan Ir en prvning krvs att en part gr
invndning om att domstolen r Iel Iorum.
571
Domstolen ska se till att Irgor om vrdnad, boende och umgnge blir
tillrckligt utredda (6 kap. 19 Irsta stycket FB). Bestmmelserna gller
bde nr Irldrarna r oeniga och nr de r verens. Det innebr att innan
domstolen avgr ett ml eller rende om vrdnad, boende eller umgnge,
ska socialnmnden ges tillIlle att lmna upplysningar. Har socialnmn-
den upplysningar som kan vara av betydelse Ir Irgans bedmning r
nmnden skyldig att lmna dessa till domstolen (6 kap. 19 andra stycket
FB). Sekretess hindrar sledes inte att uppgiIterna lmnas till domstol (10
kap. 28 OSL). Mjligheten att lmna upplysningar r avsedd som ett
skydd Ir barnet och avsikten r att socialnmnden ska reagera om den
har uppgiIter som innebr att Irldrarnas verenskommelser inte Iram-
str som Irenliga med barnets bsta.
Domstolen avgr om det r tillrckligt att socialnmnden Ir tillIlle
att lmna upplysningar eller om ytterligare utredning r ndvndig. Om
s r Iallet Ir domstolen uppdra t socialnmnden eller t ngot annat
organ att utse ngon att verkstlla en utredning (6 kap. 19 tredje stycket
FB). Vrdnads-, boende- och umgngesutredningar ska inte inhmtas
slentrianmssigt. Sdana utredningar br gras endast nr det Iordras yt-
terligare uppgiIter och endast nr det r ndvndigt Ir att tvisten ska
kunna avgras.
572

Nr domstolen beslutar om en utredning Ir den ven Iaststlla riktlin-
jer Ir hur denna ska bedrivas (6 kap. 19 tredje stycket FB). Huruvida
det fnns anledning att Irn domstolens sida lgga Iast vissa ramar Ir
utredningen Ir bedmas Irn Iall till Iall. Det kan till exempel redan Irn
brjan st klart att utredningen kan gras mer begrnsad n vanligt och
571
SOU 2005:43 s. 281
572
Prop. 1997/98:7 s. 91och 123
204
inriktas p vissa Irhllanden eller, omvnt, att det r ndvndigt att ut-
vidga utredningen genom att hmta in upplysningar Irn viss expertis.
573

Domstolen avgr sjlvstndigt vilket vrde utredningen ska tillmtas
och den kan ocks begra att den ska kompletteras.
574
Om ngon av par-
terna anser att det fnns Iel eller brister i utredningen har de mjlighet att
ppeka detta Ir domstolen.
Socialnmnden r huvudman Ir utredningen. Nmnden ansvarar Ir att
uppgiIten tilldelas en tjnsteman, Ir att utredningen genomIrs i enlighet
med domstolens begran samt Ir att det fnns resurser Ir att genomIra
den. JO har uttalat att nmndens val av utredare ska komma till uttryck i
ett beslut, dr det tydligt ska Iramg vem som utses till utredare, nr be-
slutet har Iattats och vem som har Iattat beslutet.
575
Den handlggare som
socialnmnden utser som utredare ska sjlv svara Ir utredningen och
snda den direkt till domstolen.
Utredaren ska vara anstlld eller uppdragstagare
UppgiIten att gra en utredning om vrdnad, boende eller umgnge Ir
enligt ett beslut av JO inte lggas ut p entreprenad. Enligt JO mste i
princip beredningen och beslutet i rendet anses vara oskiljaktiga delar
av en och samma IrvaltningsuppgiIt.
576

ven om en utredning inom socialtjnsten som gller ett yttrande till
ngon annan myndighet (till exempel en domstol) inte r myndighetsutv-
ning, anser JO att det fnns hinder mot att verlmna sdana utredningar
till ett privatrttsligt subjekt. Detta beror p att det ven fnns andra be-
grnsningar n det ovan angivna grundlagsstadgandet Ir vilka uppgiIter
som en myndighet inom det s.k. specialreglerade kommunala omrdet kan
verlmna till utomstende. Om socialnmnden enligt lag eller annan Ir-
Iattning r skyldig att yttra sig, eIter en begran Irn domstol eller annan
myndighet, r detta uppenbarligen en uppgiIt som nmnden sjlv ska svara
Ir. Nr det gller att skilja mellan sjlva yttrandet och den utredning som
ligger till grund Ir det gr sig nmligen samma hnsyn gllande som vid
renden som inneIattar myndighetsutvning. JO anser drIr att det inte
573
Prop. 1990/91:8 s. 66
574
JO 2000/01 s. 285
575
JO 2000/01 s. 332
576
JO 2001/02 s. 250
205
fnns ngra Irutsttningar att lmna ver utredningen till ett privatrttsligt
subjekt.
577

Nr det gller utredningar om vrdnad, boende och umgnge ska soci-
alnmnden utse ngon att verkstlla utredningen (6 kap. 19 tredje styck-
et FB). Att det i bestmmelsen sgs att socialnmnden ska utse ngon att
utIra den, skulle i och Ir sig kunna tas till intkt Ir att nmnden kan
vlja en lmplig person, det vill sga ven en privat utredare. JO menar
dock att detta inte har varit lagstiItarens avsikt. Av Irarbetena Iramgr
att lagstiItaren Irutstter att utredningen ska utIras av en tjnsteman vid
nmndens Irvaltning. JO anser drIr att det inte fnns ngon anledning
att betrakta de utredningar som utIrs p uppdrag av domstol enligt 6 kap.
19 FB p annat stt n andra utredningar. Enligt JO:s mening strider det
sledes mot lagen att lgga ut en utredning om vrdnad, boende och um-
gnge p entreprenad. Det fnns dremot inget som hindrar att nmnden
anlitar en uppdragstagare som har en sdan anknytning till myndigheten
att hon eller han kan sgas delta i dennas verksamhet. Sdana uppdrags-
tagare kan dock endast vara Iysiska personer.
578
Utredningsskyldig kommun
Nr barnet och bda Irldrarna bor i samma kommun r det socialnmn-
den i den kommunen som Ir i uppdrag att utse ngon att verkstlla utred-
ningen. Om Irldrarna bor i olika kommuner ger domstolen vanligtvis
uppdraget att utse en utredare t socialnmnden i den kommun dr barnet
r IolkbokIrt. I vissa Iall kan domstolen dock ge uppdraget t tv soci-
alnmnder.
Av Irarbetena Iramgr att domstolen normalt br vnda sig till soci-
alnmnden i den kommun dr barnet r IolkbokIrt (kyrkobokIrt). Om
ngon av Irldrarna r bosatt i en annan kommun, kan det vara lmpligt
att domstolen kontaktar ven socialnmnden i den kommunen. En annan
mjlighet r att socialnmnden i barnets hemkommun inom ramen Ir
sin utredning tar kontakt med den andra socialnmnden. Denna samord-
ningsIrga br domstolen lsa Irn Iall till Iall p det stt som bst kan
antas tillgodose intresset av att utredningsIrgan blir allsidigt belyst. Det
br exempelvis undvikas att tv skilda socialnmnder utan Iregende
samrd avger yttrande om var sin Irlders lmplighet.
579
577
JO 2001/02 s. 250
578
JO 2001/02 s. 250
579
Prop. 1981/82:168 s. 78
206
Nr frldrarna bor i olika kommuner
Uppdrag till en socialnmnd
Domstolen kan uppdra t en socialnmnd att utse en utredare, i samrd
med eller eIter hrande av den andra socialnmnden. Det r den soci-
alnmnd som domstolen lmnat uppdraget till som har ansvar Ir att
utredningen verkstlls och att en utredare utses. Den utredare som Ir
uppdraget ansvarar Ir utredningens genomIrande. Utredaren ska Ir-
ska klarlgga barnets instllning och redovisa den Ir rtten samt lmna
Irslag till beslut om det inte r olmpligt, 6 kap. 19 Ijrde stycket FB.
Uppdrag till tv socialnmnder
Om domstolen uppdrar t tv socialnmnder att utse utredare, r respek-
tive socialnmnd huvudman Ir utredningens verkstllande, med ansvar
Ir att uppgiIten tilldelas en handlggare och genomIrs i enlighet med
domstolens begran. Det fnns inget som hindrar att kommunerna Ir-
ordnar samma person att verkstlla bda utredningarna. Om tv utredare
utses krvs det att de samrder och samarbetar i utredningsarbetet Ir att
domstolen ska I en allsidig belysning och en redovisning som ger en
helhetssyn p barnets livssituation.
Om rtten ger tv socialnmnder i uppdrag att var Ir sig utse en ut-
redare som verkstller var sin utredning, behver utredarna gemensamt
diskutera hur arbetet ska bedrivas Ir att Irskra sig om att utredning-
arnas kvalitet blir lika goda. Det r bra om utredarna Iortlpande och
i Irekommande Iall inom ramen Ir rttens riktlinjer samrder nr det
gller till exempel Iljande:
antal trIIar med Irldrar och barn, nr de ska ga rum och vem som
ska ansvara Ir kontakten
vem eller vilka som ska ansvara Ir samtal med barnet
vilka reIerenspersoner som ska kontaktas och vem som ska ansvara Ir
kontakten.
Om det r mjligt kan bda kommunernas utredare gemensamt vid ngot
eller ngra tillIllen trIIa Irldrarna och eventuellt ven barnet.
Domstolen kan ocks avst Irn att ange hur samordningsIrgan ska
lsas. Socialnmnden kan d vlja mellan att begra hjlp hos den andra
kommunens socialnmnd eller att sjlv lta genomIra utredningen. Ib-
land r det bttre att en socialnmnd tar ansvar Ir att genomIra utred-
ningen, till exempel om en Irlder nyligen fyttat till annan kommun eller
om det annars kan vara svrt att I en helhetssyn p barnets livssituation.
Om utredningsarbetet ska ske i samrd med eller eIter hrande av en
annan kommun, kan ansvarig socialnmnd begra hjlp med utredningen
207
driIrn. Det r dock den socialnmnd som domstolen lmnat uppdraget
till som har ansvar Ir att utredningen genomIrs.
Om en frlder har skyddade personuppgifter
I de Iall en Irlder har skyddade personuppgiIter kan rtten vnda sig
till socialnmnden i den kommun dr den Irlder som inte har skyddade
personuppgiIter bor. Andra mjligheter r att socialnmnden i en kom-
mun dr barnet r kvarskrivet Ir uppdraget. Ytterligare en mjlighet r
att en socialnmnd i en kommun dr Iamiljen tidigare bott och som har
knnedom om den gr utredningen. SyItet med att rendet inte handlggs
i barnets hemvistkommun r naturligtvis att orten dr den med skyddade
personuppgiIter bor inte ska avsljas. En socialnmnd kan alltid samrda
med domstolen om lmplig socialnmnd.
Vilken socialnmnd som verkstllt utredningen kan aldrig hemlighl-
las, d detta enligt JK inte r Irenligt med grundlggande rttsskerhets-
krav.
580
ven om en Irlder har skyddade personuppgiIter innebr det inte att
det alltid r gentemot den andra Irldern, utan av andra skl, vilket mste
vgas in i bedmningen om var rendet ska handlggas.
Frlder i utlandet
Det Irekommer att domstolen uppdrar t en socialnmnd i Sverige att
utse en utredare i Iall dr en Irlder eller bda bor utomlands. Utredaren
kan d begra hjlp med den del av utredningen som avser den Irlder
som r bosatt utomlands Irn den svenska utlandsmyndigheten (konsulat
eller ambassad).
Nr det gller personer som r bosatta i ngot annat nordiskt land kan
socialnmnden prva att vnda sig direkt till den sociala myndigheten
dr. Det fnns inget som hindrar en begran om hjlp av en socialnmnd i
ett annat nordiskt land, men den tillIrgade nmnden har ingen skyldighet
att medverka.
Utredaren kan ocks sammantrIIa med Irldern eller Irldrarna och
barnet om de kommer till Sverige under den tid som rendet handlggs
och d samla in de uppgiIter som behvs Ir utredningen. Ett alternativ
kan vara att handlggaren sjlv reser till utlandet Ir att trIIa den aktuella
Irldern och inhmtar uppgiIter Irn de sociala myndigheterna dr.
580
JK:s beslut 2003-03-31, dnr 2967-01-21
208
Utredningstiden
Socialnmnden br s snart som mjligt eIter att den har Itt en begran
Irn rtten utse vem som ska genomIra utredningen. Utredaren br dr-
eIter omgende pbrja den.
581

Det r givetvis angelget att utredningarna hanteras med den skynd-
samhet som krvs Ir att barnets bsta ska tillgodoses. Frldrar och barn
Ir inte utsttas Ir ondig press och ovisshet inIr Iramtiden. Rtten ska
se till att utredningen bedrivs skyndsamt och kan bestmma en viss tid
inom vilken utredningen ska vara Irdig (6 kap. 19 tredje stycket FB).
Ngon Iast tidsgrns har inte angetts i lagen, eItersom mjligheterna att
stadkomma en tillIredstllande utredning varierar i olika Iall och det ib-
land kan vara till Irdel Ir barnet att utredningen r mer djupgende och
drmed tar lngre tid.
582
En handlggningstid p tre till Iyra mnader r
enligt Irarbetena ett riktmrke Ir vad som kan anses rimligt.
583
Utredningstiden kan Irlngas av rtten (6 kap. 19 tredje stycket FB).
Det beror d p omstndigheter i det enskilda Iallet, till exempel att sam-
arbetssamtal pgr eller pbrjats, att ett visst umgnge utprovas eller
att pstenden om vergrepp behver utredas.
584
Det kan ocks glla om
utredningen behver kompletteras med ett barnpsykiatriskt utltande.
JO har uttalat att domstolen normalt ska anvnda sin rtt att bestmma
en viss tid inom vilken utredningen ska vara slutIrd. Om en bestmd
tidsIrist inte har satts ut r det extra viktigt att domstolen har en bevak-
ningsrutin och hr eIter om varIr en utredning eventuellt drar ut p ti-
den.
585
Oavsett om domstolen bestmt en tid inom vilken utredningen ska
vara klar eller ej, har nmnden ett ansvar Ir att utredningen pbrjas utan
drjsml (11 kap. 1 SoL) och att utredningstiden begrnsas till vad som
enligt Irarbetena ansetts rimligt, det vill sga tre till Iyra mnader.
Utredaren
Utredarens kompetens och kompetensutveckling
I olika Irarbeten har utredarnas kompetens betonats. I socialtjnstlagen
anges att socialtjnstens uppgiIter ska utIras av personal med lmplig
utbildning och erIarenhet (3 kap. 3 SoL). Utredningar av god kvalitet
stller krav p erIarenhet av socialt arbete samt kunskap och kompetens
581
SOSFS 2012.4
582
Prop. 2005/06:99 s. 59
583
Prop. 1997/98:7 s. 91, och Jrdnad Boende Umgnge. Barnets bsta, frldrars ansvar.
Betnkande av 2002 rs vrdnadskommitte (SOU 2005:43) Del B s. 581 I.
584
Prop. 2005/06:99 s. 59
585
JO 1995/96 s. 79
209
vad gller barn, vuxna och relationer. Kunskap och erIarenhet av samtal
med barn, Irhandling, konfikthantering och kunskap om makt och vld
i nra relationer r ocks av stor betydelse.
Den personal som saknar erIarenhet av arbete med handlggning och
uppIljning av renden som avser barn och unga br under en period av
minst ett r
I planerad introduktion,
I planerat std, samt
successivt I ta ansvar Ir renden.
586
De rekommendationer som ges i Socialstvrelsens allmnna rd (SOSFS
2006.14) om personalens kompetens vid handlggning och uppflfning
av renden som rr barn och unga gller ocks Ir
den personal som i ml eller renden om vrdnad, boende eller um-
gnge enligt 6 kap. 19 och 20 FB lmnar upplysningar till rtten
eller utreder och lmnar Irslag till beslut till rtten.
587
Utver socionomexamen br personalen ha minst ett rs yrkeserIarenhet
inom omrdena vrdnad, boende och umgnge Ir att sjlvstndigt arbeta
med att till rtten lmna upplysningar eller utreda och lmna Irslag till
beslut.
588

Personal som arbetar som utredare br ocks utver de kunskaper som
anges i SOSFS 2006:14 om till exempel barn och ungas utveckling och
behov, utredning och dokumentation, samtalsmetodik och relationer,
samverkan, regler och rttsutveckling samt olika insatsers innehll och
uppIljning av dem, ha kunskaper om
och
problemen med vld, hot och missbruk samt psykisk ohlsa i Iamil-
jen.
589

Frutom grundutbildning ssom socionomexamen och erIarenhet av
socialt arbete behver handlggarna Iortbildning och vidareutbildning.
Personalen br I kontinuerligt std och kontinuerlig handledning och
utbildning i syIte att upprtthlla och utveckla den kompetensniv som
krvs Ir att kunna utIra arbetsuppgiIterna.
590
Personalen br ocks ges
mjlighet att Ilja kunskapsutvecklingen inom omrdet.
591

586
SOSFS 2006:14
587
SOSFS 2012:4
588
SOSFS 2012:4
589
SOSFS 2012:4
590
SOSFS 2006:14
591
SOSFS 2006:14
210
Personalen br genom vidareutbildning p magisterniv successivt och
planerat Irdjupa sina kunskaper inom omrdet, till exempel samtal med
barn, barns och ungas utveckling och systematiska analys- och bedm-
ningsinstrument.
592
All personal som arbetar med handlggning och uppIljning av renden
enligt socialtjnstlagen br ha teoretiska kunskaper inom omrdet vld
eller andra vergrepp av eller mot nrstende samt Irmgan att praktiskt
tillmpa dessa kunskaper.
593
All personal som genomIr insatser enligt
socialtjnstlagen br regelbundet I kompetensutveckling inom omrdet
vld eller andra vergrepp eller mot nrstende.
594
Exempel p kunskaper
som personalen behver r;
vad som utmrker vld i nra relationer, olika Iormer av vld samt
konsekvenserna av att vara utsatt Ir vld,
vilka konsekvenser upplevelser av vld och andra vergrepp av eller
mot nrstende vuxna kan I Ir barn,
att identifera, bemta, stdja och hjlpa personer som utsatts Ir vld
i nra relationer och barn som bevittnat vld,
att bedma risk Ir ytterligare vld,
om uppbrottsprocessen Irn en vldsutvande partner och andra nr-
stende,
om konfikthantering,
om hantering av skyddade personuppgiIter samt Iljderna av att leva
med skyddade personuppgiIter,
om kommunens organisation, insatser och resurser Ir personer utsatta
Ir vld i nra relationer, Ir barn som bevittnat vld och Ir personer
som utvar vld.
595
Den som bedriver socialtjnst ska ansvara Ir att det fnns ett lednings-
system Ir verksamheten. Familjerttens verksamhet r socialtjnst. Led-
ningssystemet ska anvndas Ir att systematiskt och Iortlpande utveckla
och skra verksamhetens kvalitet (3 kap. 1 Socialstvrelsens freskrifter
och allmnna rd (SOSFS 2011.9) om ledningssvstem fr svstematiskt
kvalitetsarbete. Med kvalitet avses att en verksamhet uppIyller de krav
och ml som gller Ir verksamheten enligt lagar och andra IreskriIter
om hlso- och sjukvrd, socialtjnst och std och service till vissa Iunk-
tionshindrade och beslut som har meddelats med std av sdana IreskriI-
592
SOSFS 2006:14
593
SOSFS 2009:22
594
SOSFS 2009:22
595
Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld.
211
ter.
596
Om verksamheten inte nr upp till krav och ml i IrIattningar Ire-
ligger en avvikelse som verksamheten mste hantera. Den som bedriver
verksamhet ska till exempel enligt 5 kap. 3 SOSFS 2011:9 ta emot och
utreda klagoml och synpunkter p verksamhetens kvalitet Irn en viss
krets.
597
(Se kapitlet UppIljning och utvrdering.)
En eller tv utredare
Det fnns Ir- och nackdelar med att vara ensam utredare respektive att
tv handlggare gr en utredning tillsammans. Vid enskilda samtal med
Irldrar och barn kan det ibland skapa bttre balans att vara ensam hand-
lggare i utredningsarbetet. Tv utredare Irutstter ett gott samarbete.
Till Irdelarna med tv utredare hr att risken Ir subjektiva vrdering-
ar minskar. Drmed kar rttsskerheten och kanske ocks sannolikhe-
ten Ir att Irldrarna ska stlla sig positiva till utredningen. Frldrarnas
instllning till utredarna och utredningen kan sedan i sin tur ha betydelse
Ir det Iramtida samarbetet om barnen och Irldrarnas kontakter med
socialtjnsten. Med tv utredare kar ocks mjligheten att skapa en Ir-
troendeIull kontakt mellan respektive Irlder och tminstone ngon av
utredarna.
Att vara tv som iakttar, gr refektioner och tolkar ger ven mjlighet
till diskussion, perspektiv och nyansering p ett annat stt n nr man
r ensam om kontakterna och bedmningarna. Risken att dras in i kon-
fikterna mellan Irldrarna kan minska med tv handlggare som kan
spegla varandras agerande i samtalen. Att vara tv utredare kan ibland
ocks vara en skerhetsIrga. Med tv utredare fnns det ocks mjlig-
het att Irdela ansvaret Ir olika delar i utredningsarbetet. Till exempel
att en utredare r huvudansvarig och en samtalspartner, att utredarna tar
vissa svrare samtal tillsammans, att en utredare leder samtalet och en
antecknar etc. Det r dock alltid den utredare som av nmnden utsetts till
utredare i rendet som har huvudansvaret Ir utredningsarbetet och som
ska lmna Irslag till beslut.
Utredare av bda knen
OIta Iramhlls Irdelarna med att vara en kvinna och en man som utreder
tillsammans, Ir att undvika att ngon av Irldrarna redan p Irhand
ska knna sig i underlge och missIrstdd. Fr vissa pappor kan det
596
2 kap. 1 SOSFS 2011:9
597
Se ven Meddelandeblad Nr 11/2011, Information om Socialstvrelsens nva freskrifter och all-
mnna rd om ledningssvstem fr svstematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). (En handbok r
under produktion.)
212
vara en Irdel med en man som utredare, och omvnt med en kvinna Ir
vissa mammor. A andra sidan fnns det en verdriven tro p mjligheter
till identifkation och Irstelse mellan mnniskor bara Ir att de r av
samma kn, trots skillnader i personlighet, social bakgrund och tillhrig-
het, erIarenheter, lder m.m. Skillnaderna inom respektive kn kan ju i
mnga avseenden vara strre n mellan dem. Det kan mnga gnger vara
ett mycket strre hinder Ir Irstelsen att utredaren har en annan social
eller kulturell bakgrund n ngon av Irldrarna.
I det enskilda Iallet kan det nd vara viktigt att om mjligt tillmtesg
Irldrarnas nskeml vad gller utredarna.
Utredare som hllit i samarbetssamtal
Samarbetssamtal kan hllas med svl socialtjnstsekretess som Iamil-
jerdgivningssekretess.
598
(Se kapitlet Samarbetssamtal.) Om samarbets-
samtal hllits med Iamiljerdgivningssekretess kan sdant som Iram-
kommit i samarbetssamtalen inte tas med i en utredning utan Irldrar-
nas godknnande. I regel innebr det att en handlggare som har hllit i
samarbetssamtal med Irldrarna inte kan gra utredningen, svida inte
Irldrarna samtycker till det.
JO har uttalat att samtalsledarna inte br gra en eIterIljande utred-
ning i samma rende, oavsett om samtalet hllits med Iamiljerdgivnings-
sekretess eller med socialtjnstsekretess. JO anser att det br rda vatten-
tta skott mellan samarbetssamtal och utredning. Frldrar som riskerar
att uppgiIter som de lmnat under samarbetssamtal anvnds i en eventuell
kommande utredning kan komma att inta en avvaktande hllning gente-
mot samtalsledaren. Det fnns ocks en risk att man anpassar sin hllning
i saken till vad man uppIattar som bst, med hnsyn till att samtalsledaren
ven r vrdnadsutredare.
599

I mindre kommuner med I handlggare kan detta vara svrt att hlla
p i praktiken. Mnga gnger r det ocks s att Irldrar Iredrar att
Iortstta kontakten i utredningen med samma Iamiljerttssekreterare som
hllit i samarbetssamtalen.
Innehllet i utredningen
LagstiItningen innehller inga tydliga bestmmelser om vad en utredning
om vrdnad, boende eller umgnge ska innehlla. Det fnns inte heller
598
Prop. 1997/98:7 s. 94 I.
599
JO 1985/86 s. 273
213
ngon entydig kunskap Irn Iorskning, uppIljningar etc. om vad en ut-
redning ska omIatta och hur olika omstndigheter ska bedmas.
Metoder och synstt utvecklas och Irndras ver tid, och med det
ocks underlaget och Irutsttningarna Ir domstolarnas beslut i dessa
Irgor. I takt med att barnperspektivet allt mer betonas i lagstiItning och
tillmpning har utredningar om vrdnad, boende och umgnge Itt en
kad Iokusering p barnen och p Irldrarnas Irmga att ta hnsyn till
barnens behov.
I olika sammanhang har det konstaterats att utredningar om vrdnad,
boende och umgnge mste kunna se olika ut Irn Iall till Iall, och drIr
lmpar sig inte sjlva IrIarandet Ir lagstiItning.
600
Innehll och utIorm-
ning kan skilja sig t bde p grund av omstndigheterna i det enskilda
Iallet och vilken Irga som ska utredas: vrdnad, boende eller umgnge.
Hur utredningen nrmare ska bedrivas r allts utredarens ansvar, uti-
Irn vad som kommer Iram i det Iortlpande utredningsarbetet och kon-
takterna med berrda parter, oavsett om domstolen lmnat riktlinjer eller
inte.
601
Utredaren br begrnsa utredningsrapporten till sdant som kan vara
relevant Ir Irgans bedmning.
602
Hur utredningsarbetet i vrigt ska be-
drivas mste bedmas Irn Iall till Iall, utiIrn de specifka omstndighe-
ter som rder och rendets svrighetsgrad.
Barnets bsta
Barnets bsta ska vara avgrande Ir alla beslut om vrdnad, boende och
umgnge.
Vid bedmningen av vad som r bst Ir barnet ska Istas srskilt av-
seende vid
eller att barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar eller annars Iar illa,
och
Hnsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets lder och mog-
nad (6 kap. 2 a FB).
Det innebr att det inte fnns ngra andra intressen som kan g Ire bar-
nets bsta, till exempel rttvisa mellan Irldrarna eller en Irlders behov
av kontakt med barnet. Det gller svl Ir domstolens avgranden som
Ir socialnmndens beslut. ven om annan hnsyn kan fnnas med i ver-
600
Prop. 1997/98:7 s. 91
601
Prop. 1990/91:8 s. 46, 66 I. och prop. 1997/98:7 s. 90 I.
602
SOSFS 2012:4
214
vgandena r det barnets bsta som slutligen ska vara bestmmande Ir
beslutet.
603
Att det r barnets bsta som ska vara avgrande nr det Iattas beslut om
vrdnad, boende och umgnge r sjlvklart och Iramgr av Irldrabal-
ken. Det r barnets tillvaro och Iramtid som regleras. Visserligen r det
som r bra Ir Irldrarna ocks oItast bra Ir barnet. Fr att tillvaron ska
Iungera Ir barnet p bsta stt mste den ocks Iungera ngorlunda Ir
Irldrarna. Frgor om vrdnad, boende och umgnge har inte med rtt-
visa mellan Irldrarna att gra. Det r barnets intressen som mste st i
Iokus. Vad som r barnets bsta mste avgras i varje enskilt Iall utiIrn
en bedmning av de individuella Irhllandena. Bedmningen ska bygga
p kunskap och beprvad erIarenhet i kombination med att barnet sjlvt
Ir komma till tals. Hnsyn ska tas till allt som rr barnets Iysiska och
psykiska vlbefnnande och utveckling. S lngt det r mjligt br svl
lngsiktiga som kortsiktiga eIIekter Ir barnet beaktas.
604
EItersom syItet med en utredning om vrdnad, boende och umgnge
r att ge underlag till domstolens beslut om en lsning till barnets bsta,
blir de omstndigheter som domstolen ska beakta i sitt beslut ocks utre-
darens utgngspunkt Ir innehllet i utredningen.
I 6 kap. FB anges dock inte vad som nrmare bestmt ska anses vara
barnets bsta, eItersom det d fnns risk Ir att ndvndig fexibilitet i det
enskilda Iallet gr Irlorad. Vissa omstndigheter som ska beaktas Iram-
hlls emellertid i 6 kap. 1 och 2 FB.
Vid bedmningen av barnets bsta ska srskild uppmrksamhet riktas
mot risken Ir att barnet utstts Ir vergrepp, olovligen Irs bort, hlls
kvar eller annars Iar illa samt barnets behov av en nra och god kontakt
med bda Irldrarna. Att omstndigheter nmns srskilt r i Irsta hand
ett uttryck Ir att de aldrig Ir glmmas bort vid bedmningen.
605
Hrmed
understryks att bda Irldrarna har betydelse Ir barnets vlbefnnande.
Barnet mste dock inte under alla Irhllanden leva med eller umgs med
en Irlder. Ett barn mste ha absolut rtt att inte sjlv bli utsatt Ir vld,
vergrepp eller andra krnkningar.
606
Fr att domstolen ska I en uppIatt-
ning om vad som r bst Ir barnet r det viktigt att barnets egen uppIatt-
ning och egna nskeml kommer Iram och blir beaktade. Hnsyn ska
drIr tas till barnets vilja, med beaktande av barnets lder och mognad
(6 kap. 2 a FB).
603
Prop. 2005/06:99 s. 85
604
Prop. 2005/06:99 s. 39 I.
605
Prop. 1997/98:7 s. 103 105 och prop. 2005/06:99 s. 39 43, 85 86
606
Prop. 2005/06:99 s. 42
215
Kontakten med frldrarna
Utredningens pedagogiska innehll
En utredning r alltid att betrakta som en tgrd som mste tas till Ir att
positionerna r lsta mellan Irldrarna. ven nr Irldrarna inlett en
process i en tvist om vrdnad, boende och umgnge br drIr Iortsatta
strvanden gras Ir att kunna n en samIrstndslsning. Utredaren br
upplysa Irldrarna om att de nr som helst under utredningen kan p-
brja samarbetssamtal och i avvaktan p att dessa genomIrs, med rttens
godknnande, lta utredningen vila.
607
Det grundlggande budskapet till Irldrarna ven under en utredning
r att det fnns mycket att vinna Ir alla parter, inte minst Ir barnet, om
Irldrarna sjlva kan komma verens i stllet Ir att lmna ver till sam-
hllets representanter att Iatta de viktiga besluten i deras stlle. Frldrar-
na mste kunna I hopp om att det IortIarande kan fnnas en mjlighet att
enas om en lsning som kan betyda en bttre situation Ir barnet/barnen.
Utredningsarbetet kan lggas t sidan s snart det fnns Irutsttningar att
i stllet ha samarbetssamtal.
Det r en pedagogisk och psykologisk uppgiIt Ir utredarna att hjlpa
Irldrarna att Iokusera p barnet och barnets behov, i stllet Ir att sitta
Iast i oIrrtter och ilska gentemot den andra Irldern. Hela utrednings-
arbetet har barnen i Iokus, och det kan drmed bidra till att Irldrarna
Ir std att se barnen deras perspektiv och deras bsta. Frldrarna kan
behva kunskaper om barns krisreaktioner, reaktioner p konfikter och
separationer samt om barns behov, beteenden och deras mjligheter att
Irst vad som sker i olika mognadsIaser. Frldrarna kan ocks behva
veta mer om vad de kan gra Ir att stdja barnen.
En grundlggande uppgiIt ven i utredningssammanhang r att bidra
till att Irldrarna bttre kan lyssna p varandra, respektera varandra och
se den andras perspektiv. Det gller att lgga en s god grund som mjligt
Ir Iramtida samarbete kring barnen, oavsett utgngen av tvisten. Bda
Irldrarna behver I lika mycket utrymme och mjlighet att komma
till tals, och att uttala sina tankar, Iarhgor och nskningar. I eventuella
gemensamma samtal kan det bli Irga om att vara styrande Ir att markera
och mjliggra detta.
Enskilda eller gemensamma samtal
Om utredaren planerar att Irsta samtalet ska Iras med Irldrarna ge-
mensamt, br de i kallelsen uppmanas att kontakta utredaren, om ngon
607
SOSFS 2012:4
216
av dem anser att ngot srskilt talar emot ett gemensamt samtal.
608
Mnga
gnger r konfikten s djup att det tminstone inledningsvis kan vara
bttre Ir Irldrarna att trIIa utredaren enskilt.
Frdelen med gemensamma samtal r att Irldrarna hela tiden Ir
samma inIormation Irn utredarna och tar del av vad den andra Irldern
har att sga. Det kan ka Irutsttningarna Ir att Irldrarna blir posi-
tiva till att Irska lsa sin tvist sjlva och enas om en lsning genom
samarbetssamtal i stllet Ir att slutIra utredningen och avgra tvisten i
domstol. Enskilda samtal kan i vrsta Iall leda till kad misstnksamhet
och misstro mellan Irldrarna och drmed strka konfikten.
A andra sidan fnns det vid gemensamma samtal risk Ir att ngon av
Irldrarna blir dominerande. Av rdsla eller knsla av underlge kanske
den ena Irldern inte kan eller vgar IramIra sin uppIattning, och han
eller hon kan d g med p ngot som inte r bra Ir barnet. I enskilda
samtal kan varje Irlder knna sig sedd och lyssnad p, I tillIlle att
tala Iritt och oemotsagd, utan rdsla och utan att styras av gamla rela-
tionsmnster. Det ger ocks Irldern tillIlle att uttrycka sina knslor
och genom att stta ord p sin och barnens situation I perspektiv p den-
samma. Det i sin tur kan ge nya synvinklar, Ira processen Iramt och ge
Irutsttningar Ir ett bttre samarbete mellan Irldrarna.
Fr vissa Irldrar r det oproblematiskt med gemensamma samtal,
medan andra Iredrar enskilda samtal. En del Irldrar vill ha gemen-
samma samtal Ir att ha kontroll ver situationen och den andra Irldern,
medan andra inte klarar att tnka eller Iormulera sig klart i den andra
Irlderns nrvaro.
I mnga Iall kan en metod med bde gemensamma och enskilda samtal
vara att Iredra. Frldrarna ges d mjlighet att ta upp olika Irgestll-
ningar och vlja vilket tillIlle, enskilt eller gemensamt, som passar bst
Ir att gra detta. Precis som vid samarbetssamtal behver avvgningar
gras utiIrn Irldrarnas individuella behov och relation, inte utiIrn
Iastslagna principer Ir hur utredningar ska g till, lika Ir alla.
Nr man har enskilda samtal kan det ibland uppst rttviseIrgor mel-
lan Irldrarna som det gller att vara medveten om och i mjligaste mn
undvika. Det rr sdant som vem av Irldrarna man trIIar Irst, att inte
den ena ska ges mjlighet till fer enskilda samtal (svida inte den andra
Irldern inte har ngot emot det) etc. Om det r tv utredare kan de
eventuellt ha enskilda samtal med var sin Irlder och drmed lsa en del
av dessa tnkbara problem. Nackdelen r dock att man d mister fera av
Irdelarna med att vara tv utredare.
608
SOSFS 2012:4
217
Inledande samtal med frldrarna
Den eller de som utsetts till att gra en utredning om vrdnad, boende
eller umgnge tar s snart som mjligt kontakt med Irldrarna. I regel
sker detta per brev till respektive Irlder, med inIormation om utred-
ningsarbetet och Irslag till tid Ir samtal. Frldrarna Irutstts bekrIta
denna inIormation genom att ta kontakt. En del handlggare brukar I-
resl att det Irsta samtalet ska vara gemensamt, medan andra vill inleda
med enskilda samtal Ir att lta varje Irlder tala Iritt och bygga upp
ett Irtroende Ir utredaren. Fr- och nackdelar med olika lsningar har
redan diskuterats.
En mjlighet r att be Irldrarna ringa upp Ir att bestmma tid och i
samband med det samtalet ta reda p om de sjlva Iredrar ett enskilt eller
gemensamt samtal. Ett annat stt r att i kallelsen till det Irsta samtalet
uppmana Irldrarna att kontakta utredaren, om ngon av dem anser att
ngot srskilt talar emot ett gemensamt samtal.
Om ngon av Irldrarna inte hrts av kan man skicka en kallelse re-
kommenderad med mottagningsbevis, med upplysning om att utredning-
en kommer att gras utiIrn tillgngliga handlingar och samtal med den
andra Irldern, samt redovisas Ir rtten. Om den aktuella Irldern inte
hr av sig betyder det att hennes eller hans synpunkter inte blir tillvara-
tagna p ett likvrdigt stt. Om Irldern har ett juridiskt ombud kan man
kontakta ombudet Ir att ta reda p hur man eventuellt kan n Irldern.
SyItet med ett inledande samtal r treIaldigt: att I reda p s mycket
som mjligt om den aktuella situationen och vad som ska Iokuseras i
utredningen, att underska Irutsttningarna Ir att Irldrarna ska kunna
n en verenskommelse samt att inIormera om och diskutera upplgg-
ningen av utredningsarbetet och tidplanen med Irldrarna.
Utredaren br inIormera Irldrarna om:
utredningens syIte,
utredarens, ombudets och rttens olika roller,
det skriItliga material som utredaren redan har tillgng till,
planen Ir utredningen,
barnets och Irldrarnas delaktighet i utredningen,
vilka kontakter som med std av 10 kap. 2 oIIentlighets- och sekre-
tesslagen (2009:400) kan komma att tas med reIerenspersoner och
att utdrag kan hmtas in Irn socialtjnstens register samt Irn Rikspo-
lisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
609
Frldrarna r oIta spnda inIr en utredning och det kan vara svrt Ir
dem att ta till sig utredarens beskrivning av syItet med utredningen, ut-
609
SOSFS 2012:4
218
redarens, ombudets och rttens olika roller samt utredningsgngen. En
schematisk bild kan vara till hjlp Irn Irhandlingen i domstol och be-
gran om utredning till utredarens redovisning av utredningsrapporten till
domstolen och huvudIrhandlingen dr (se bilaga). Det r ocks en Irdel
om Irldrarna som std Ir minnet kan I en plan Ir utredningen, det
vill sga en kort skriItlig beskrivning av gngen i utredningen och syItet
med de olika delarna.
Utredaren behver ocks inIormera Irldrarna om varIr han eller hon
kommer att trIIa barnet. Ibland kan det vara en Irdel att ge Irldrarna
rd om hur de kan bertta Ir barnet om utredningen och Irbereda bar-
net p utredarens hembesk och samtal. Frldrarna inIormeras ocks om
att utredaren eIter samtal med barnet tar stllning till vad som ska Iras
vidare Irn dessa samtal till Irldrarna och vad som ska tas upp i utred-
ningsrapporten.
En viktig del av det inledande samtalet r att lta Irldrarna beskri-
va barnet/barnen. Det ger en Irsta bild av barnets utvecklingsniv och
mognad samt inIormation om Irldrarnas bild av barnet. Mnga gnger
r Irldrarna undrande och oroliga ver vad samtalen med barnet ska
innehlla och vad de ska vara bra Ir. Utredarna kan drIr behva av-
dramatisera mtet med barnet och Irmedla att det r en naturlig Iljd av
att barnet ska vara i Iokus och ocks sjlvt I bertta om hur det har det.
Utredaren br inIormera Irldrarna om vilka eventuella kontakter
som, med std av 10 kap. 2 OSL, kan komma att tas med reIerensper-
soner
610
. Det kan vara en Irdel att utredaren redan i detta skede Ir Ir-
ldrarnas samtycke till att de uppgiIter som behvs Ir bedmningen av
barnets bsta lmnas ut av aktuella instanser. Det r viktigt att eIterstrva
s stor ppenhet i utredningen som mjligt Ir att Irldrarna ska kunna
knna Irtroende Ir utredarna och Ir att minska deras eventuella oro
och misstnksamhet.
Det Irsta samtalet, om det sker gemensamt med bda Irldrarna, kan
i bsta Iall bli en naturlig utgngspunkt Ir en dialog mellan dem om
Iamiljens situation, som i sin tur ibland kan ppna vgen Ir upprepade
gemensamma samtal.
Fortsatta samtal med frldrarna
De Iortsatta samtalen br handla om barnet och barnets behov, Irld-
rarollen, Irldrarnas omsorgsIrmga och Irldrarnas mjligheter att i
vrigt tillgodose barnets behov.
611

610
SOSFS 2012:4
611
SOSFS 2012:4
219
Under samtalen br utredaren lta respektive Irlder beskriva barnets
uppvxt, nuvarande situation och vad som planeras Ir barnets Iramtid.
612

Utredaren br ocks ta reda p vardera Irlderns syn p
barnets relation till respektive Irlder, syskon och respektive Irlders
partner,
sin egen situation,
hur samarbetet med den andra Irldern Iungerar,
den andra parten som Irlder och
hur vrdnaden, boendet och umgnget br lsas med utgngspunkt i
barnets behov.
613
Insikter om egna styrkor och svagheter i Irldraskapet r en viktig del av
samtalen samt att se bde positiva och negativa sidor ven hos den andra
Irldern. Att Irga respektive Irlder vad som varit bra i Irhllandet
med den andra Irldern kan, genom att det pminner om det positiva,
strka Irutsttningarna Ir en nyansering, som en bas Ir det Iortsatta
samarbetet.
Det r ocks viktigt att utredaren Ir kunskaper om Irldrarnas Ir-
mga att:
se barnets behov och skilja dem Irn sina egna,
se barnets behov av och rtt till eget livsrum,
se och erknna barnets behov av den andra Irldern,
hlla barnet utanIr sin egen konfikt.
Utredaren behver ocks I inIormation om Irldrarnas instllning till
att lta barnet ha Iortsatt kontakt med andra viktiga personer.
I samtal med Irldrarna om Iramtiden kan utredaren anknyta till den
inIormation som Irldrarna har lmnat om till exempel instllningen till
varandra och ett Irldrasamarbete, synen p varandras Irldraskap och
hur viktig den andra Irldern r Ir barnet, beskrivningen av barnets ytt-
re Irhllanden och dess behov, till exempel kontinuitet i en invand milj,
i ett eget ntverk m.m. Respektive Irlders grundinstllning i dessa Ir-
gor blir avgrande Ir vilka Irutsttningar som fnns Ir olika lsningar.
Utredaren br Irga Irldrarna vilka olika lsningar de kan se och
vilka konsekvenser de anser att dessa kan I Ir barnet.
614
Det kan vara
gemensam eller ensam vrdnad, boende hos mamma, pappa eller vxel-
vis, omIattning och utIormning av umgnget samt Irutsttningarna Ir
att ett umgnge ska Iungera. Om barnet stadigvarande bor hos en Irlder
612
SOSFS 2012:4
613
SOSFS 2012:4
614
SOSFS 2012:4
220
och har umgnge med den andra, kan Irldrarna I redogra Ir hur det
Iungerar Ir barnet och vad som krvs av dem sjlva, till exempel vad
gller samverkan omkring hmtning och lmning.
Frldrarna nskar oIta diskutera en del praktiska Irgor kring um-
gnge, hmtning och lmning, klder, Irldramten etc. Relationen mel-
lan Irldrarna kan vara sdan att de antingen helt har slutat tala med
varandra eller inte kan ta upp de enklaste Irgor utan att det blir brk, och
d kommer barnen i klm.
Fr att underltta Ir svl barn som Irldrar kan det vara bra att Ir-
ldrarna Ir gra vissa verenskommelser eventuellt skriItligen i de
praktiska arrangemang som rr barnen. Vid nsta trII kan man Ilja upp
hur Irldrarna har Iljt verenskommelsen och hur detta Iungerat Ir
barnen.
Utredaren br se till att arbetet med utredningen bedrivs p ett struk-
turerat stt.
615
I en oIta kaotisk situation Ir Irldrarna i samband med
utredningen blir det srskilt viktigt med en tydlig struktur och vl Irbe-
redda samtal. Utredaren kan vid samtalen upprepa vad Irldrarna sagt,
s att de kan bekrIta att det r rtt uppIattat eller korrigera. Det r bra att
utredaren stller klargrande Irgor om Irldrarna uttrycker sig oklart
och att utredaren sjlv r tydlig i sina uttalanden.
Hur mnga samtal och mten som behvs med Irldrar och barn samt
reIerenter beror p vilken inIormation som kommer Iram. Det r utreda-
ren som avgr vad som behver Irdjupas och nr underlaget Ir bedm-
ningen r tillrckligt.
Vld, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem
Utredaren br ta reda p om det har Irekommit hot, missbruk, psykisk
ohlsa eller andra problem i Iamiljen. I samtalen med Irldrarna br
utredaren ocks ta reda p om barnet eller ngon annan i Iamiljen har
utsatts Ir vld eller andra vergrepp eller om barnet olovligen har Irts
bort, hllits kvar eller p ngot annat stt Iarit illa. I s Iall br utredaren
stlla Irgor till Irldrarna om vad barnet har upplevt, om barnet sjlvt
har blivit utsatt och hur barnet har pverkats. Utredaren br vidare ta reda
p hur Irldrarnas omsorgsIrmga har pverkats och vilka mjligheter
de har att tillgodose barnets behov. I samtalet med Irldrarna br ocks
tas upp om det Ireligger risk Ir att barnet kan Iara illa.
616
615
SOSFS 2012:4
616
SOSFS 2012:4
221
Frldrars omsorgsfrmga
En central Irga i en utredning om vrdnad, boende och umgnge r Ir-
ldrarnas omsorgsIrmga. Den struktur som handlggnings- och doku-
mentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC) ger t barnavrdsut-
redningar r inte prvad i vrdnads-, boende- och umgngesutredningar.
Utgngspunkten i BBIC systemet r barnets behov som stts i relation till
Irldrarnas Irmga och Iaktorer i Iamilj och milj, det vill sga barnets
omgivning. Barnets utveckling sker i samspel med och pverkas av bar-
nets Irldrar och omgivning.
Triangeln nedan ger en struktur Ir inIormationsinsamling under utred-
ningen. Barnets situation bedms utiIrn de tre sidorna som alla pver-
kar barnets Irutsttningar Ir utveckling, vilket inkluderar Irldrarnas
Irmga att tillgodose barnets behov. Triangeln kan ocks anvndas som
en modell Ir att tnka och tala kring barns utveckling.
617
InIormationen
behver dock kompletteras med annan inIormation som rr vrdnads-,
boende- och umgngesproblematiken och som r vsentligt Ir att be-
dma vad som r bst Ir barnet i just den situationen.
617
Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) , Socialstyrelsen (2006)
222
Frldrarnas omsorgsIrmga kan defnieras som en rad olika Irmgor i
Irhllande till barnet och Irldrarollen:
618
1. Frmga att uppIatta barnet realistiskt, ldersadekvat och nyanserat,
utiIrn dess behov och Irutsttningar.
2. Frmga till realistiska Irvntningar om de knslomssiga behov
som barnet kan tillIredsstlla hos Irldern.
3. Frmga till realistiska Irvntningar p barnets Irmga. Frvnt-
ningarna ska varken vara Ir hgt eller Ir lgt stllda. De Ir inte
vara Ir omIattande och rigida, och gapet mellan ldersadekvat bete-
ende och Irvntningarna Ir inte vara Ir stort. Viktiga Irgor r hur
Irldrar reagerar nr barnet inte lever upp till Irvntningarna (sker
det till exempel med avvisande, Irljligande, Irakt, nedvrdering
eller Iysiska vergrepp) och p vilket stt detta pverkar barnets
sjlvuppIattning. Fr lga Irvntningar kan innebra att Irldrar
inIantiliserar barnet, undervrderar det och konsekvent hindrar det
Irn att anvnda sin potential.
4. Frmga att engagera sig positivt i samspelet med barnet, acceptera
barnet som det r och gldjas t det, svara p barnets initiativ och
stimulera barnet samt stta grnser utan att barnet knner sig av-
visat (det vill sga inte ett negativt engagemang, som kritiserande,
bestraIIande, invaderande i ord och handling etc.).
5. Frmga till empati med barnet, och Irmga att kunna leva sig in i
barnets behov och upplevelser av olika situationer.
6. Frmga att prioritera barnets mest grundlggande behov IramIr
de egna. Det handlar om sdana behov som mste tillIredsstllas
Ir att barnet ska kunna Iortstta att utvecklas Iysiskt, psykiskt, in-
tellektuellt och socialt, till exempel omvrdnad och uppmrksam-
het, att I utIorska vrlden samt lek och samvaro med andra barn i
trygga Iormer.
7. Frmga att bra egna smrtor och Irustrationer utan att avreagera
sig p barnet.
Bristande omsorg kan vara mer eller mindre allvarlig, av kortare eller
lngre varaktighet, situationsbetingad eller permanent, begrnsad eller
omIatta fera omrden. Det kan vara Irga om vanvrd eller Iysiska, psy-
kiska eller sexuella vergrepp. Det kan rra sig om bristande Irmga att
engagera sig positivt i barnet och att inte kunna prioritera barnets mest
618
Killen K.(1991)
223
grundlggande behov IramIr sina egna. Det kan ocks rra sig om ett
starkt och irrationellt engagemang i barnet.
619

FrldraIunktionerna r inte statiska utan kan Irsvagas eller Irstr-
kas, svl av yttre sociala Irhllanden som av inre psykiska. Krissitua-
tioner kan till exempel tillIlligt Irsvaga Iunktionerna hos en i vrigt
relativt vlIungerande Irlder. Bristande omsorgsIrmga kan sledes
antingen vara situationsbetingad i en vergende krissituation eller ett
uttryck Ir mer grundlggande personlighetsproblem eller omognad hos
en Irlder.
620

Nr man ska bedma Irldrarna i deras Irldraroll, r det viktigt
att utreda hur de Iungerar under normala Irhllanden respektive under
stress. Det r srskilt viktigt att I en uppIattning om Irldrarnas inbr-
des relation och hur den pverkar barnet.
621

Vld och andra problem i familjen
Att utreda Irgor om vrdnad, boende och umgnge utiIrn varje barns
och dess Irldrars specifka Irutsttningar och relationerna dem emel-
lan, r alltid komplext och innehller oIta svra bedmningar och stll-
ningstaganden. I vissa Iall blir det nnu mer komplicerat, till exempel nr
det fnns uppgiIter om vld, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem
i Iamiljen.
Djupare konfikter mellan Irldrarna, eller en i vrigt svrare situa-
tion, kar risken Ir att Irldrarna inte sjlva kan komma verens kring
barnen, utan lter tvisten g till domstol. En underskning av vrdnadsut-
redningar i vrdnadsml vid ett representativt urval av svenska tingsrtter
visade att dessa Irldrar i hgre grad r socialt och ekonomiskt utsatta.
622

Det Ianns en verrepresentation av en rad svrigheter hos dessa Irld-
rar, ssom arbetslshet, kriminell belastning, vld, missbruk och psykiska
problem. Det Ianns ven en verrepresentation av lgutbildade pappor,
liksom Irldrar som var registrerade i socialregistret samt polisens miss-
tanke- och belastningsregister. Underskningen tydde ocks p att det var
den sammantagna eIIekten av fera olika kriser som ledde till vrdnads-
tvisten. Liknande resultat har Iramkommit i andra underskningar.
623
Fokus i utredningsarbetet ska ligga p barnen. Som bakgrund till detta
r det ibland ndvndigt att I veta ngot om hur relationen mellan Ir-
ldrarna har varit. Det r viktigt att vara uppmrksam och Irska ta reda
619
Killen K.(1991)
620
Killen K. (1991)
621
Grundbok Barns behov i centrum (BBIC), Socialstyrelsen (2006)
622
Rejmer A. (2003)
623
Rooth K. (2011)
224
p om det har Iunnits eller fnns maktobalans, rdsla, hot, psykisk press,
krnkningar, vld m.m. med i bilden. Enligt erIarenhet Irekommer det
oItare n vad som tidigare varit knt, eItersom det i regel hemlighlls i det
lngsta av bda parter.
624

Om ngot tyder p problem hos Irldrarna, behver utredaren stlla
Irgor om hur dessa har pverkat barnet, vad det har bevittnat och vad
barnet sjlvt eventuellt har utsatts Ir. Hur svrigheterna pverkat Irld-
rarnas omsorgsIrmga och vilka mjligheter de har att tillgodose barnets
behov r ocks viktiga Irgor.
Inte sllan fnns det misstankar eller anklagelser av olika slag gentemot
den andra Irldern. Det r inte socialtjnstens uppgiIt att utreda eller
klarlgga huruvida det Irekommit till exempel misshandel eller ver-
grepp. Om en polisutredning inte har lett till tal, eller om en Irunder-
skning lagts ned, har brott inte kunnat styrkas. Det kan betyda att miss-
tankarna har varit ogrundade, men det kan ocks bero p ett bristIlligt
underlag eller bristIllig bevisning.
Socialtjnstens ansvar r att vrna om barn som riskerar att Iara illa
utiIrn egna bedmningar om barnets bsta. Det kan vara motiverat att
rekommendera adekvata hjlp- och stdinsatser Ir svl barn som Ir-
ldrar. Det r viktigt att anmlningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 SoL
Iullgrs och att inIormation om att ett barn kan behva skydd, std eller
hjlp Irs vidare till den enhet som handlgger barnavrdsrenden.
Socialnmnden ska srskilt beakta att kvinnor som r eller har varit ut-
satta Ir vld eller andra vergrepp av nrstende kan vara i behov av std
och hjlp Ir att Irndra sin situation (5 kap. 11 andra stycket SoL).
Det r drIr viktigt att handlggningen av en utredning om vrdnad, bo-
ende och umgnge i ett rende dr vld Irekommit i Iamiljen sker med
srskild omsorg och hnsyn till den vldsutsatta och barnen.
625

Om en Irlder lmnar graverande uppgiIter om den andra Irldern,
till exempel om missbruk, vldsbengenhet eller annan svr problematik,
br utredaren s snart det r mjligt lta den andra Irldern bemta upp-
giIterna.
626

Som tidigare nmnts r vld och krnkningar i nra relationer vanli-
gare n man mnga gnger tror, och de Irsiggr oItast i det tysta utan att
det kommer till utomstendes knnedom. Det fnns ingen anledning att
624
Att enas kring barnen med samhllets hflp Samarbetssamtal nr det frekommit vld i relatio-
nen, Socialstyrelsen (2002), Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor
och barn som bevittnat vld, Socialstyrelsen (2011)
625
Nationell handlingsplan mot vld i nra relationer. Delbetnkande av Personskerhetsutredning-
en (SOU 2002:71) s. 51 I.
626
SOSFS 2012:4
225
tro att det skulle vara mindre vanligt med sdana situationer i Iamiljer dr
separation leder till svrlsta tvister. Hot och vld kan utlsas eller ka
i samband med en separation och svrigheter i samarbetet kring barnen.
En medvetenhet om detta r viktig i Iamiljerttens arbete med Irldrar i
utredningar.
627

Upplysningar om att vld och liknande Irekommit r i regel svra att
I Iram Irn Irldrarna vid gemensamma samtal. Att knna till sdana
Irhllanden r dock av grundlggande betydelse Ir det Iortsatta arbetet
med utredningen och Irldrarna eItersom det pverkar stllningstagan-
det till skyddsaspekter, samt mjligheten till gemensamma samtal och
arrangemang i samband med dessa. Det r ocks ndvndigt att veta vad
barnet varit med om, Ir att kunna bedma vad som r till barnets bsta
samt konkreta lsningar och risker nr det gller vrdnad, boende och
umgnge.
Psykiska svrigheter hos frldrarna
Omognad, psykiska problem, psykoser och utvecklingsstrning pverkar
Irldraskapet negativt.
628
Psykiska problem kan vara till exempel ngest
och/eller depressiva tillstnd, okontrollerade och inadekvata aggressio-
ner, sjlvmordsbeteende eller paranoida drag.
629
Omogna Irldrar som
inte upplevt omsorgsIulla och krleksIulla Irldrar i sin egen uppvxt
utvecklar oIta ett Irhllande till barnen dr anknytningen sker utiIrn
Irldrarnas egna behov och p deras premisser.
630
Impulsstyrda Irldrar
kan prglas av rastlshet och oro, hItighet och aggressivitet. ven min-
dre Irustrationer kan utlsa starka aggressioner och de lgger grna skuld
och ansvar p andra. De Irvntar sig oIta att barnet ska tillIredsstlla
det omsorgs- och beroendebehov som de sjlva har.
631
(Se ven kapitlet
Srskilda problem hos Irldrarna.)
Missbruk hos frldrarna
Frldrar med missbruk har i regel problem i sitt stt att Iungera som kan
leda till omvnda roller i Iamiljen, dr barnet Irvntas Iungera som en
vuxen och vara omhndertagande, medan Irldern r den som behver
omsorg.
632
(Se kapitlet Srskilda problem hos Irldrarna.)
627
Se ven Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevitt-
nat vld,.Socialstyrelsen (2011)
628
Killen K. (1991)
629
Killen K. (1991)
630
Killen K. (1991)
631
Killen K. (1991)
632
Killen K. (1991)
226
Utredning utan kontakt med bda frldrarna
Det hr till undantagen att en utredning grs utan mjlighet till person-
lig kontakt och samtal med ngon av Irldrarna. Det kan handla om att
Irldrar inte vill stlla upp Ir utredningssamtal, de kan vara aktuella i
annat socialt utredningssammanhang eller de kan vara i s dligt psykiskt
skick att det r svrt att genomIra samtalen.
Utredaren mste se till att parterna nd Ir tillIlle att ta del av ut-
redningen och yttra sig ver den. Om kommuniceringen r Irenad med
svrigheter kan den ske med hjlp av till exempel ett juridiskt ombud.
Samtal med en ny partner
OIta kommer barnet att ocks bo tillsammans eller umgs med Irldrar-
nas nya partner.
Om en Irlder lever i ett nytt Irhllande, br utredaren ha samtal med
den nya partnern och ta reda p vilken relation denna har till barnet. Utre-
daren br ocks ta reda p den nya partnerns syn p Irldrarnas Irmga
att samarbeta om barnet.
633
JO har uttalat att, med tanke p att en utredning om vrdnad, (boende
och umgnge) grs Ir att utrna vad som r bst Ir barnet, mste mj-
ligheten att hmta uppgiIter ur polisens belastnings- och misstankeregis-
ter ven fnnas betrIIande Irldrarnas sambor.
634
Om det inte r olmpligt ska utredaren Irska klarlgga barnets instll-
ning i Irgan om vrdnad, boende och umgnge och redovisa den Ir
rtten (6 kap. 19 Ijrde stycket FB). Hnsyn ska tas till barnets vilja med
beaktande av barnets lder och mognad. (6 kap. 2 a tredje stycket FB)
Barnet har rtt, men ingen skyldighet, att sjlvt komma till tals.
Utredaren br inte pressa barnet att lmna synpunkter eller ta stllning
i sak.
635
Samtalsledaren kan lta barnet sjlvt bertta om sin situation och
hur det ser p denna. Barn Ir dock aldrig Iorceras att tala eller svara p
Irgor, utan utredaren behver i en dialog med barnet gra det tydligt att
barnet kan vlja att inte bertta. Drmed kan barnet ocks uppleva en Iri-
het att tala. (Se kapitlet Barnets rtt att komma till tals Samtal med barn.)
Hembesk
Utredaren br trIIa barnet bde enskilt och tillsammans med respektive
633
SOSFS 2012:4
634
JO 1989/90 s. 234
635
SOSFS 2012:4
227
Irlder. Kontakten med barnet br inledas med att utredaren trIIar bar-
net i vardera Irlderns hemmilj.
636
Det kan mnga gnger vara tryggast
Ir barnet att Irsta gngen trIIa utredarna i hemmet, hos mamma res-
pektive pappa. SyItet med hembesk hos vardera Irldern med barnet
eller barnen nrvarande r ocks att I en bild av relationen och samspelet
mellan Irldrar och barn. Det gller dock att ta hnsyn till att bde barn
och Irldrar kan knna sig spnda i samband med den ovanliga och lad-
dade situation som ett sdant besk innebr, vilket pverkar samspelet.
Barn kan till exempel regrediera och Iungera p en lgre utvecklingsniv
nr de knner sig pressade.
Ibland drar utredarna alltIr lngtgende slutsatser utiIrn barns en-
staka beteenden och utsagor i samband med hembesk, trots att dessa kan
vara tillIlliga och ha svl med beskets karaktr som med barnets och
Irldrarnas dagsIorm att gra. Om besket ger anledning till undran och
oro ver relationen mellan barn och Irlder kan det vara beIogat att gra
ytterligare hembesk.
Syfte
Utredaren behver inledningsvis inIormera barnet om sklet till mtet
samt om barnets rttigheter s att barnet s lngt mjligt Irstr syItet
med kontakten.
SyItet med att trIIa barnet br vara att ta reda p
hur barnet mr,
barnets utveckling och mognad och
samspelet med och anknytningen till Irldrarna, syskon och nya part-
ner.
637

Utredaren br vid mtet ge barnet tillIlle att bertta om eller p annat stt
skdliggra sin situation. Om vld eller andra vergrepp, hot, missbruk
eller psykisk ohlsa har Irekommit i Iamiljen, br utredaren ta reda p
vilka konsekvenser detta har Itt Ir barnet.
638

Nr br mtet ske
Det fnns Irdelar med att trIIa barnet tidigt i utredningen. D r inte
utredaren Irgad av Irldrarnas beskrivning av barnet utan kan lttare
bilda sig en mer Irutsttningsls uppIattning. Det har ocks visat sig
vara lttare att vara mer precis i sina Irgor om barnet och behlla Iokus
p barnet i samtalen med Irldrarna om utredaren redan har en egen bild
636
SOSFS 2012:4
637
SOSFS 2012:4
638
SOSFS 2012:4
228
av barnet. Barnet br inIormeras om sklet till utredningen.
639
Fr barnet
kan det vara bra att tidigt I veta vad som pgr, sklet till det och knna
att det fnns ngon som Irgar hur han eller hon mr och vad barnet tycker
och tnker.
A andra sidan menar en del handlggare att de vill vnta med att trIIa
barnet tills de genom samtal med Irldrarna och eventuella reIerenter vet
lite mer om barnet och dess situation, Ir att kunna prva hypoteser, styra
samtalet och hjlpa barnet att hlla sig till det som r vsentligt.
Det r utredarens uppgiIt att ska klarlgga att det inte r olmpligt
att eIterIorska barnets instllning, med hnsyn till barnets bsta, lder
och mognad. Utredaren mste handla med varsamhet och respekt Ir den
lojalitetskonfikt som barnet befnner sig i.
Barnets lder
Det gr inte att sga ngon bestmd lder Ir nr ett barn br tillIrgas,
utan utredaren Ir bedma detta Irn Iall till Iall. I vissa lgen kan det
vara olmpligt att Iorska i barnets instllning, till exempel om barnet r
srskilt knsligt eller om dess instllning redan r knd genom ngon
annan utredning.
640
Om det pgr till exempel en barnpsykiatrisk utred-
ning i anslutning till samma tvist kan utredaren vervga att avst Irn att
samtala med barnet. A andra sidan r Iokus samt innehllet och Irgorna
i andra utredningar i regel inte desamma som i en utredning om vrd-
nad, boende och umgnge. Mnga gnger kan det nd vara mjligt att
samordna samtalet med barnet. Det kan exempelvis vara aktuellt om det
samtidigt pgr en barnavrdsutredning. Utredaren mste dock vara ob-
servant p att Irutsttningarna Ir att ha samtal med barnet skiljer sig t
mellan barnavrdsutredningar och utredningar som rr vrdnad, boende
och umgnge.
Barnet ska inte behva ta stllning
Barn ska inte behva ta stllning i Irgor om vem som ska ha vrdnaden,
var de ska bo och hur de ska umgs med den andra Irldern, svida de
inte r uppenbart mogna nog att ha en bestmd egen uppIattning. Om
barn vljer, till exempel hos vem av Irldrarna de vill bo, innebr det
samtidigt att de vljer bort den andra Irldern. Det kan innebra ngest,
skuldknslor och en vetskap om att hur de n vljer s sviker de ngon.
A andra sidan r barnet en av de viktigaste inIormationskllorna nr
det gller dess egen situation och vad som r viktigt i livet Ir barnet
sjlvt. Strvan mste ju vara att respektera barnets eget livsrum och att
639
SOSFS 2012:4
640
Prop. 1994/95:224 s. 54 och prop. 2005/06:99 s. 46
229
Irska bevara eller terskapa s mycket som mjligt av det som barnet
uppIattar som betydelseIullt i tillvaron.
Utredaren kan inIormera barnet om att det r viktigt vad det tycker och
tnker, samt att vuxna ska lyssna p det, men att ansvaret Ir beslutet lig-
ger hos domstolen. Genom en kontakt med barnet kan utredaren lttare
Irst barnet, se Irhllandena ur barnets perspektiv och se vilka behov
det enskilda barnet har. Det betyder inte att man ska lgga ver ansva-
ret Ir att Iatta svra beslut p barnet eller stlla barnet inIr svra val.
Barnets egna uppgiIter ska vgas in i en helhetsbedmning av samtliga
omstndigheter nr det gller vad som r Irenligt med barnets bsta.
Barnet berttar olika saker
I kommunikationen med barn kan vuxna ltt I sina egna hypoteser be-
krItade, eItersom barnet kanske Irsker motsvara olika vuxnas Irvnt-
ningar, hellre n att svara utiIrn sina egna erIarenheter och upplevelser.
Barn sker trygghet i sina relationer, srskilt vid den oskerhet som rder
i en utredningssituation. Det innebr att barnet kan bertta olika saker
Ir olika personer barnet sger saker utiIrn vad det tror att den vuxna
Irvntar sig, srskilt om den vuxna pressar barnet. Det r drIr inte
ovanligt i konfikter om till exempel boende och umgnge att barnet ger
motstridiga signaler till olika vuxna om med vem, och hur mycket, det
nskar vara tillsammans.
641

Det gller ocks att komma ihg att den som leder ett samtal genom
sina Irgor, kommentarer och Irhllningsstt alltid r medskapande i den
berttelse som byggs upp i samtalet.
I konfiktsituationer etableras oIta rigida sikter, som grna polariseras
i motsttningar dr parterna sker std hos andra. Drmed blir inblan-
dade personer uppbundna i ett system av siktslojaliteter, vilka i sig Ir
motstndskraIt mot Irndringar. Barnet som konfikten gller blir snabbt
uppbundet i sdana lojaliteter, utan att det behver vara en medveten str-
van Irn de vuxnas sida.
642
OIta r upplevelser av vld i Iamiljen Irknip-
pat med skam och ngot som man inte pratar om. Det kan drIr vara
svrt Ir barnet att stta ord p sina upplevelser. Barnet kanske ocks tar
stllning, Ir att det tycker synd om ngon av Irldrarna. Andra barn kan
identifera sig med den vldsamma Irldern och p s stt minska sin
rdsla.
641
Ovreeide H. (2011)
642
Ovreeide H. (2011)
230
Om utredningen avser era barn
Om utredningen avser fera barn, br utredaren ge vart och ett av barnen
mjlighet att komma till tals i enskilda samtal s att de kan uttrycka sina
tankar och sin instllning oberoende av varandra.
643
I vilket skede, hur
och i vilken omIattning det ska ske samt hur inIormationen ska terIras
till Irldrarna, r Irgor som utredarna behver ta stllning till.
Fortsatta samtal med barnet
Nr barnet har trIIat utredarna i respektive hemmilj r det oIta en Irdel
att vid nsta tillIlle i stllet trIIa barnet p en neutral plats Ir ett enskilt
samtal, till exempel i socialtjnstens lokaler om barnet r moget nog Ir
enskilda samtal. Man kan diskutera med barnet vid hembesket hur man
ska trIIas nsta gng.
Frdelen jmIrt med att trIIas i hemmiljn r att samtalen kan bli
mer strukturerade och koncentrerade, och barnet slipper att distraheras
av annat eller av att det knner starkast lojalitet med den Irlder som det
just d r hos. Att trIIas hos socialtjnsten ger ocks mjlighet att sam-
tala i ett rum som r inrett och utrustat Ir samtal med barn. Den Irlder
som Iljer med barnet vntar utanIr under samtalet, s att barnet vet var
Irldern r.
Utredaren br anpassa samtalens innehll och lngd till barnets lder
och mognad.
644
Det r i regel bttre att ha fera korta samtal med bibehl-
len koncentration n att Irska I Iram s mycket som mjligt i ett lngre
samtal d barnet trttnar. Om man redan Irn brjan Irbereder barn och
Irldrar p att det kan bli Irga om fera samtal behver man inte Iorcera
barnet, och man Ir ocks mjlighet att Irdjupa teman Irn det Irsta
samtalet nsta gng. Ibland kan man vlja att lgga ett samtal i brjan av
utredningen och ett i slutet, Ir att se om det har skett ngra Irndringar
i barnets uppIattning, tankar och perspektiv. Att uppgiIterna har uppIat-
tats rtt br alltid kontrolleras med barnet.
645
Hur detta kontrolleras med
barnet mste avpassas eIter barnets lder och mognad. EIter samtal med
barnet tar utredaren stllning till vad som ska Iras vidare Irn dessa sam-
tal till Irldrarna och vad som ska redovisas i utredningsrapporten.
I samtalen kan eventuellt olika kontaktskapande hjlpmedel anvndas.
Innehllet i samtalet br vara noga Irberett. Ibland kan det vara lttare
Ir ett barn att vara avspnt och prata om man kan leka tillsammans eller
till exempel g en promenad. (Metoder och tips Ir samtal med barn fnns
i srskilda handbcker, se reIerenslistan.)
643
SOSFS 2012:4
644
SOSFS 2012:4
645
SOSFS 2012:4
231
EIter samtalet kan det vara bra att lta Irldrarna komma in s att
man tillsammans med barnet kort kan bertta vad man har talat om i
enlighet med vad man kommit verens om med barnet. Barnet kan kan-
ske annars utsttas Ir Irgor och press Irn Irldrarnas sida. Om det
r Irga om fera samtal kan det ibland vara bttre att vnta med att tala
med Irldrarna om innehllet till eIter sista samtalet, och d om mjligt
med bda Irldrarna tillsammans Ir att undvika oenighet om vad som
Iaktiskt Irmedlats.
Nr det inte r mjligt att tala med barnet
Om frldrar motstter sig samtal med barn
Av 11 kap. 10 SoL Iramgr att vid en sdan utredning som avses i 11
kap. 2 SoL om behov av ingripande till ett barns skydd eller std Ir
barnet hras utan vrdnadshavarens samtycke och utan att vrdnadshava-
ren r nrvarande. Detsamma gller vid en utredning p socialnmndens
initiativ om verfyttning av vrdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 FB. Be-
stmmelsen gller allts inte utredningar enligt 6 kap. 19 FB.
Vrdnadshavare har enligt 6 kap. 11 FB rtt och skyldighet att be-
stmma i Irgor som rr barnets personliga angelgenheter. En situation
dr problem kan uppst kring detta r nr vrdnadshavaren motstter sig
att utredaren samtalar med barnet. Vrdnadshavarens bestmmandertt
r dock inte oinskrnkt, utan barnet har rtt att sjlvt bestmma i tskil-
liga personliga Irgor. AllteItersom barnet blir ldre och mognare kar
dess rtt att bli hrt och att sjlvt kunna pverka och bestmma om sin
situation. Det som r avgrande Ir om samtalet kan genomIras mot
vrdnadshavarens vilja r barnets lder, mognad och utveckling, i kom-
bination med vad Irgan gller samt betydelsen och konsekvenserna Ir
barnet av det beslut som ska Iattas. Fr att barnet inte ska komma i klm
och riskera att utsttas Ir press Irn Irldrarnas sida r det dock av
strsta vikt att utredaren s lngt det r mjligt Irsker I Irldrarnas
samtycke till att samtala med barnet.
646

Det Iramkom i en enktunderskning som 2002 rs vrdnadskommitte
gjorde att det visserligen hnder att Irldrar motstter sig att utredaren
talar med barnet men att det r mycket sllsynt. Om Irldrarna motstter
sig samtal hanteras det i Irsta hand genom att utredaren inIormerar dem
om hur samtalen gr till och varIr det r viktigt att utredaren Ir tala med
barnet. Om Irldern nd motstter sig att samtal genomIrs, redovisas
detta till domstolen.
647
646
Prop. 2009/10:192 s. 16
647
Prop. 2009/10:192 s. 17
232
Om utredaren bedmer att det r olmpligt
Om utredaren bedmer att det r olmpligt att tala direkt med barnet, kan
barnet komma till tals till exempel genom att utredaren samtalar med per-
soner i barnets omgivning som knner honom eller henne vl.
Referenter
Innan utredaren kontaktar en reIerensperson br hon eller han noga ver-
vga syItet med kontakten.
648
I Irarbetena rekommenderas restriktivitet i
Irga om att ta in reIerenser och ven JO intar samma hllning.
649

Utredaren br vara terhllsam med att ta in uppgiIter Irn slktingar
och vnner.
650
I stllet kan utredaren nja sig med att kontakta personer
som str utanIr konfikten och som har srskilda kunskaper om barn.
Utredaren br i Irsta hand ta in uppgiIter Irn personer som genom sin
proIessionella roll knner barnet vl, till exempel personal vid Irskola,
skola och Iritidshem
651
och som drmed kan ge viktiga upplysningar om
barnet. Det kan ocks glla inIormation Irn exempelvis barnavrdscen-
tral (BVC) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
En srskild Irga r om man kan inhmta uppgiIter Irn utomstende
som r partiska. ven om man i mnga Iall p goda grunder kan anta att
dessa personer r mera positivt instllda till den person som har beropat
dem n till motparten, s diskvalifcerar detta i och Ir sig inte dem som
reIerenspersoner. Deras uppgiIter mste dock vrderas utiIrn detta.
652
Kontakten med referenterna
Utredaren br i regel intervjua en reIerensperson vid ett personligt sam-
mantrIIande.
653
Ett personligt samtal Ir ett strre djup och blir mer ny-
anserat n teleIonkontakter. Det tydliggr ocks Ir reIerenten att det som
ska diskuteras r angelget och krver engagemang och eItertanke.
Det kan ibland vara en Irdel att ge reIerenten mjlighet att Irbereda
samtalet genom att utredaren inIormerar om de omrden samtalet kom-
mer att Iras kring. Det kan ocks vara bra att lta Irldrarna I kort
inIormation om intervjuomrden.
648
SOSFS 2012:4
649
Prop. 1981/82:168 s. 51 och JO 1982/83 s. 189
650
SOSFS 2012:4 och JO 1982/83 s. 189
651
SOSFS 2012:4
652
Cleveskld m.f. (2002)
653
SOSFS 2012:4
233
Intervjun med reIerenspersonerna br inriktas p
barnets Iysiska och psykiska hlsa och utveckling och
reIerenspersonernas bild av till exempel relationer och samspel mellan
barnet och vardera Irldern.
654

Frgorna kan rra barnets utveckling och knslomssiga mognad, hur det
mr Iysiskt och psykiskt, kamratrelationer, intressen, srskilda behov, hur
det Iungerar tillsammans med andra barn och vuxna samt eventuella reak-
tioner hos barnet som kan sttas i samband med Irldrarnas separation.
Det r inte reIerenspersonens ansvar att ta stllning i Irgan om vrd-
nad, boende och umgnge. Men reIerenspersonernas bild av relationen
och samspelet mellan barnet och Irldrarna kan ge viss inIormation Ir
utredarens bedmning. Det kan vara vrdeIullt att Irga reIerenten om
vad domstolen srskilt br ta hnsyn till Ir det aktuella barnet i sitt be-
slut.
JO har i fera beslut uttalat att personal vid Irskolor och skolor ska Ir-
hlla sig neutral i tvister rrande vrdnad m.m.
655
JO har, med anledning
av att en Irskola p moderns begran utan att inIormera Iadern utIrdat
en skrivelse om dottern, riktat kritik mot Irskolans agerande. Skrivelsen
har anvnts i ett pgende vrdnadsml. JO anser att eItersom det r svrt
att utIorma ett intyg rrande ett barn p ett sdant stt att inte personalens
neutralitet i en vrdnadskonfikt iIrgastts, br Irskolepersonal vara
terhllsam med att avge intyg p den ena vrdnadshavarens begran. I
Irskoleverksamhet gller sekretess Ir uppgiIt om enskilds personliga
Irhllanden, om det inte str klart att uppgiIterna kan rjas utan att den
som uppgiIten rr eller ngon honom nrstende lider men. Det innebr
att mjligheten att i ett intyg ta in uppgiIter som rr den vrdnadshavare
som inte har begrt intyget i vissa Iall kan begrnsas av den sekretess som
gller Ir uppgiIten hos Irskolan. Personalen p en Irskola kan enligt
JO:s mening, nr syItet klargjorts att ett intyg ska inges till en domstol i
ett vrdnadsml, hnvisa till att uppgiIter om barnet kan komma att in-
hmtas inom ramen Ir den aktuella vrdnadsutredningen.
656
ReIerenspersonerna br inIormeras om att hans eller hennes uttalanden
kommer att ing i utredningen som en del i underlaget Ir rttens beslut.
657

Svl Irldrarna som domstolen kommer att ta del av det sagda. Utreda-
ren br lta reIerenspersonen ta del av och godknna det nedskrivna och
654
SOSFS 2012:4
655
JO 2006/07 s. 384, JO 2007/08 s. 473
656
JO 2006/07 s. 384
657
SOSFS 2012:4
234
sammanIattade uttalandet
658
innan det biIogas utredningen. ReIerenten
kan ocks sjlv lmna skriItlig inIormation till utredaren.
ReIerenspersonen inIormeras om att utredningen i domstolen kan bli
en allmn handling som normalt inte skyddas av sekretess. ReIerenten
kan avst Irn att lmna uppgiIter till utredaren, men rtten kan nd kalla
vederbrande att hras som vittne i rttegngen (svida hon eller han inte
omIattas av vittnesIrbudet i 36 kap. RB).
Utredaren kommer verens med reIerenten om vilken tid hon eller han
behver Ir att g igenom skrivelsen och tersnda den till utredaren.
Barnpsykiatrisk/barnpsykologisk bedmning
Ibland har domstolen redan ett aktuellt utredningsmaterial som bara be-
hver kompletteras med till exempel ett barnpsykiatriskt utltande. I stl-
let Ir att vnda sig till socialnmnden kan domstolen d begra ett sdant
utltande direkt hos en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik.
659
Redan vid
den Irberedande Irhandlingen kan domstolen anse att en barnpsykia-
trisk bedmning r ndvndig och besluta om att begra en sdan. Det
kan ske samtidigt med att domstolen beslutar om att begra ett yttrande
Irn socialnmnden.
Initiativet kan ocks komma Irn utredaren, som eIter kontakt med
Irldrar och barn fnner det ndvndigt eller nskvrt att I hjlp Irn
barnpsykiatrisk expertis Ir att kunna bedma vrdnads-, boende- och
umgngesIrgan. Utredaren kan d eIter samrd med domstolen sjlv
ta kontakt med berrd klinik.
660
Det ligger dock nrmast till hands att
domstolen, utiIrn sitt ansvar Ir att Irgor om vrdnad, boende och um-
gnge ska bli tillbrligt utredda, beslutar om att ett barnpsykiatriskt utl-
tande ska begras in.
Om domstolen har beslutat att remittera rendet till barnpsykiatrisk ex-
pertis snds deras utltande vanligtvis direkt till domstolen, som r upp-
dragsgivare. I de Iall som begran om barnpsykiatrisk utredning kommer
Irn utredaren skickas utltandet i stllet till socialnmnden. InIormatio-
nen i det inkomna utltandet vgs in i utredarens bedmning och utltan-
det kan lggas som en bilaga till vrdnads-, boende- och umgngesutred-
ningen.
658
SOSFS 2012:4
659
Prop. 1990/91:8 s. 66
660
Prop. 1990/91:8 s. 66
235
Registeruppgifter
Socialregister
Utredaren br alltid hmta in uppgiIter om Irldrarna och nya partner
Irn socialtjnstens register.
661
Utan hinder av sekretess (26 kap. 1 Ir-
sta stycket OSL) r en socialnmnd som har tillgng till upplysningar p
begran av en socialnmnd som Itt i uppdrag att verkstlla en utredning
enligt 6 kap. 19 tredje stycket FB skyldig att lmna sdana upplysningar
till utredaren.
Om Iamiljen har haIt en sdan kontakt med sociala myndigheter som
kan anses vara relevant i det pgende rendet, redovisas det i utredning-
en. Det kan exempelvis vara Irga om insatser enligt SoL, placering enligt
SoL, tgrder enligt LVU, stdkontakter p grund av missbruksproblem
eller andra svrigheter, till exempel omIattande ekonomiska svrigheter
som Iranletts av oIrmga eller oaktsamhet. I vissa situationer kan det
ven fnnas anledning Ir utredaren att ta kontakt med handlggande so-
cialsekreterare som reIerent. Det kan glla svl pgende som avslutade
renden.
Belastnings- och misstankeregister
Utredaren br i regel hmta in uppgiIter om Irldrarna och nya partner
Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
662
Social-
nmnden har rtt att i begrnsad omIattning ta del av inIormation i belast-
ningsregistret (11 8 Irordningen (1999:1134) om belastningsregister)
samt misstankeregistret (4 9 Irordningen (1999:1135) om misstanke-
register), ven om en Irlder motstter sig det.
UppgiIter ur registren om brott och om misstanke om brott som lett
till ngon annan pIljd n penningbter, respektive Ir vilka tal har
vckts, ska lmnas ut om det begrs av en socialnmnd i renden om till
exempel vrdnad om barn, barns boende och umgnge med barn (11
8 Irordning om belastningsregister, respektive 4 9 Irordningen om
misstankeregister).
JO har uttalat bland annat Iljande om lmpligheten av att socialnmn-
den inhmtar utdrag ur polisregistret (nuvarande belastnings- och misstan-
keregister) i vrdnads- och umgngesrenden:
663
Ngon anledning att utg
Irn att Irldrarna endast drIr att de inte kan komma verens i vrd-
nads- eller umgngesIrgan skulle vara missktsamma fnns inte. Ett rutin-
mssigt inhmtande av uppgiIter Irn polisregistret betrIIande Irldrarna
661
SOSFS 2012:4
662
SOSFS 2012:4
663
JO 1983/84 s. 186
236
eller ngon av dem i renden av denna art kan drIr inte vara pkallat eller
ens lmpligt. Endast om nmnden p grund av vad som tidigare r bekant
eller vad som Iramkommer vid utredningen i rendet fnner att uppgiIter
som Irekommer i polisregistret kan vara till gagn Ir utredningen, br
sdana upplysningar inhmtas. Sdan inIormation br allts enligt JO inte
begras rutinmssigt.
Nr det gller begran om registerutdrag betrIIande Irldrars sam-
bor har JO bland annat anIrt Iljande:
664
Nr det i en vrdnadsutred-
ning Iramkommer att den ena parten r sammanboende med en annan
person, mste sjlvIallet utredarna ta hnsyn till detta nr man bedmer
iIrgavarande parts lmplighet som vrdnadshavare. Med den restrikti-
vitet som Iljer av ovan nmnda JO-uttalande
665
mste med tanke p att
utredningen grs Ir att utrna vad som r bst Ir barnet mjligheten att
rekvirera uppgiIter Irn polisregistret I utnyttjas ven betrIIande par-
tens sammanboende.
Utredaren inIormerar den berrda parten om vad som kommer att tas
upp i utredningen i Iorm av uppgiIter Irn detta register. Det som redovi-
sas kommer till den andra partens och ven utomstendes knnedom, vil-
ket tas med i bedmningen av vilka uppgiIter som ska ing i utredningen.
Bestllning av registerutdrag ska ske med hjlp av srskild blankett,
vilken kan bestllas via Rikspolisstyrelsen.
Avslutande samtal med barnet
Om det inte r olmpligt, br barnet erbjudas ett avslutande samtal och
inIormeras om vad utredaren har kommit Iram till i utredningen.
666
Bar-
net Ir d mjlighet att stlla Irgor och lmna synpunkter p utredarens
Irslag. ven sm barn som inte helt Irstr sammanhangen kan ha en
behllning av detta.
Avslutande samtal med frldrarna
Utredaren br erbjuda Irldrarna ett avslutande samtal, enskilt eller till-
sammans, Ir att sammanIatta vad som kommit Iram under utredningen
och vilka bedmningar och Irslag till beslut som kommer att lmnas till
rtten.
667
Det kan vara mindre laddat Ir Irldrarna att ta del av utredar-
nas bedmning muntligt innan de lser utredningen. Det ger Irldrarna
mjlighet att stlla Irgor, kommentera arbetet och slutsatserna samt i
664
JO 1989/90 s. 234
665
JO 1983/84 s. 186
666
SOSFS 2012:4
667
SOSFS 2012:4
237
bsta Iall att besluta sig Ir att sjlva enas i stllet Ir att g vidare i en
domstolsprocess. I samband med det avslutande samtalet kan Irldrarna
I med sig utredningen hem Ir att ta del av den.
239
14. Utredningsrapporten
Att inte strka konikterna
I och med att de festa Irldrar i dag kommer Iram till en gemensam
verenskommelse genom samarbetssamtal eller p egen hand s r det i
regel de allra mest konfiktladdade och komplicerade rendena som Irs
upp som tvister i domstol. En domstolsprocess i sig innebr dessutom oIta
en skrpning av konfiktlget, i och med att parterna har var sitt ombud
som har till uppgiIt att Iretrda och driva den egna klientens intressen.
Det gr det n mer angelget att starkt lyIta Iram och betona att det r
barnets bsta som ska vara avgrande Ir besluten.
Frldrar som varit med om en vrdnadsutredning vittnar om en knsla
av maktlshet och oskerhet under utredningstiden och att utredningen i
sig lett till att konfikterna mellan Irldrarna har skrpts.
668
Strvan i hela
utredningsarbetet mste Ir barnens skull vara att inte ytterligare strka
konfikterna mellan Irldrarna och om mjligt i stllet ka respekten och
Irstelsen dem emellan.
Ett bra samtalsklimat bygger p ppenhet och Irtroende. Utredaren
behver Irhlla sig saklig och opartisk i Irhllande till Irldrarna.
Tvisten i sig skapar oIta misstnksamhet och oro hos Irldern. Det r
inte ovanligt att en Irlder sker utredarens sympati och std Ir sin
uppIattning, och drIr r det viktigt att utredaren r tydlig och ppen i
sin handlggning.
Det gller ocks som utredare att vara medveten om sin egen grundlg-
gande instllning till saken, Irldrarna och det aktuella barnet eller bar-
nen. Annars kommer man sjlv utan att vara klar ver det att pverka
den inIormation man Ir och kontakten med de berrda personerna.
669

Om frldrarna enas under utredningstiden
Det r inte helt ovanligt att Irldrar under utredningens gng kommer
verens om hur vrdnad, boende eller umgnge ska lsas. Det r positivt
och behver uppmuntras om lsningen r till barnets bsta.
JO har uttalat att det inte fnns ngon bestmmelse som hindrar att
socialnmnden godknner ett avtal under en pgende domstolsprocess,
men att det Irmodligen hr till undantagen att Irgan om avtal vcks hos
668
Rosvall C. (1996)
669
Ovreeide H. (2011)
240
socialnmnden samtidigt som det pgr en tvist vid domstol. JO menar
ven att det ligger i sakens natur att nmnden mste agera med Irsiktig-
het nr det gller Irslag till avtal i Irgor som samtidigt r Ireml Ir
domstolsbehandling. SjlvIallet kan dock nmnden alltid inIormera om
mjligheten att sluta avtal och arbeta vidare med Irgan om Irldrarna
vill att ett sdant avtal upprttas. Nr det pgr en domstolsprocess om
samma Irga r det emellertid viktigt att parterna tar upp Irgan om avtal
med sina ombud vid domstolen innan avtalet ings. Socialnmnden br
drIr verka Ir att Irldrarna tar kontakt med ombuden. Det fnns dock
inget som hindrar att nmnden godknner ett avtal ven om ngon av
Irldrarna inte har tagit en sdan kontakt.
670
Nr de juridiska ombuden Itt veta att Irldrarna enats brukar de kon-
takta Irldrarna och dreIter meddela domstolen att Irldrarna kommit
verens. Domstolen terkallar d utredningsuppdraget.
Det Irekommer ocks att Irldrar avbryter pgende utredning och
i stllet vnder sig till sina juridiska ombud Ir att gra en verenskom-
melse. Utredarna meddelar domstolen detta och invntar sedan en ter-
kallelse av utredningsuppdraget.
Nr ingen verenskommelse ns mellan parterna ska utredaren sam-
manstlla utredningen och lmna Irslag till beslut. Fljande br d Iram-
g av utredningsrapporten.
Sammanfattning i utredningsrapporten
Det kan ibland vara bra att ha en sammanIattning i utredningsrapporten
Ir att lsaren i koncentrat ska kunna I reda p det vsentliga, vilket
sedan utvecklas i sjlva utredningen. SammanIattningen kan kort ta upp
alla vsentliga punkter, men den Ir inte innehlla ngot utver det som
tagits upp i utredningstexten. Vid Irhandlingen i domstolen kan domaren
ibland lsa upp sammanIattningen, och det Irekommer ocks att delar av
sammanIattningen citeras i rttens dom. Hela utredningsrapporten anses
dock utgra processmaterial och alla inom rtten Irutstts ha lst den.
Sakuppgifter
Utredaren br i utredningsrapporten bland annat redovisa
vilka personer rendet avser,
vad rendet gller,
de juridiska Irhllandena Ir barnet vad gller vrdnad, boende och
umgnge,
670
JO 2001/02 s. 275
241
de Iaktiska Irhllandena vad gller barnets vrdnad, boende och um-
gnge och
om barnet har srskilda insatser.
671
Vissa sakuppgiIter br Iramg tydligt av rapporten s att lsaren Ir en
bild av de Iaktiska Irhllandena. Hur ser barnets situation ut just nu?
Vem har vrdnaden om barnet, var bor barnet och hur ser umgnget med
den andra Irldern ut? r det i verensstmmelse med det avtal eller
den dom som fnns? Har barnet syskon, var bor de osv.? Sdana uppgiIter
underlttar lsningen och ger en ram Ir den situation barnet befnner
sig i vid utredningstillIllet. Som sakuppgiIter rknas ocks mlnummer,
utredningsuppdrag och parternas yrkanden om vrdnad, boende och um-
gnge. En kort beskrivning av tidigare verenskommelser, avtal och do-
mar kan ocks behvas.
Handlggningen
I rapporten redovisas ocks vem eller vilka som har gjort utredningen,
vem som har varit ansvarig utredare samt hur utredningen bedrivits.
Av rapporten br det ocks Iramg uppgiIter om
nr utredningen pbrjades och avslutades,
antalet samtal med Irldrar och barn,
nr och var samtalen gde rum samt i vilka konstellationer och
vilka reIerenspersoner som har kontaktats och deras relation till barnet
eller Irldrarna.
672
Utredaren br redovisa om det fnns brister i utredningen, till exempel att
ngon av Irldrarna eller barnet inte har medverkat.
673
Om det av andra
skl inte Irekommit ngra utredningssamtal eller om handlggaren inte
Itt Irldrarnas samtycke till att hmta in relevanta upplysningar Irn
skolhlsovrden, hlso- och sjukvrden eller liknande, Iramgr det ocks
av rapporten.
I utredningen anges ven datum Ir kommunicering.
Utredaren br begrnsa rapporten till sdant som kan vara relevant Ir
Irgans bedmning.
674

Ett grundlggande perspektiv r Irldrarnas Irmga att prioritera
barnets behov framfr sina egna. Frldern ska ha Irmga att sidostta
671
SOSFS 2012:4
672
SOSFS 2012:4
673
SOSFS 2012:4
674
SOSFS 2012:4
242
sin egen bekvmlighet, sina egna nskeml och knslor nr barnets be-
hov s krver, utan att Irlderns bitterhet och besvikelse ska g ut ver
barnet.
Ett annat perspektiv r att barn behver bda sina frldrar. Barnet be-
hver en levande och realistisk bild ven av den Irlder som det inte bor
hos. Om en Irlder har en grundmurat negativ instllning till den andra
Irldern r det oIrnkomligt att det ytterst drabbar barnet. Barn har rtt
att I tycka om sina inre bilder av den Irlder som det inte trIIar. Bst
tillgodoses detta behov om barnet Ir trIIa Irldrarna oIta, i vardags-
situationer, och om Irldrarna bor nra varandra. Olika omstndigheter
kan dock stlla srskilda krav, till exempel p glesare umgnge, korta
trIIar eller skydd av tredje part.
Omstndigheterna i det enskilda Iallet har betydelse Ir vilka Irgor
utredaren ska ta upp och vilka uppgiIter som r relevanta att redovisa
i utredningsrapporten. Hur noggrant de uppgiIter som berrda personer
lmnar till utredaren ska redovisas, och hur mycket inIormation om bar-
net som ska tas med i redovisningen, mste avgras Irn Iall till Iall.
675

Vad som r relevant innehll i utredningar om vrdnad, boende och
umgnge r inte i lag reglerat. Avsaknaden av entydig kunskap om bar-
nets bsta och utrymmet Ir att anlgga mnga olika perspektiv och gra
olika bedmningar, gr det srskilt viktigt att utredaren r noggrann med
vad som tas med i utredningsrapporten. Utredaren behver ocks vara
medveten om, och i mjligaste mn redovisa, sina utgngspunkter och
tolkningsramar.
Fr att s lngt som mjligt skapa Irutsttningar Ir vlgrundade be-
slut mste underlaget till domstolen uppIylla vissa grundlggande krav:
Utredaren presenterar Iakta p ett sakligt stt, med Iokus p barnets si-
tuation och med anknytning till det lagstiItaren anger i bestmmelserna
om vrdnad, boende och umgnge utiIrn den specialkunskap som
socialtjnstens Iamiljertt besitter.
Utredningarna innehller bara sdant som r relevant, vsentligt och
klart uttalat inget sgs underIrsttt. Vad som r utredarens egna
refektioner och bedmningar redovisas tydligt, med motiveringar.
Kvaliteten p utredningen bygger p utredarens omdme. Utredaren str
bde Ir urvalet av inIormation och Ir Iormuleringarna. Vad som utelm-
nas syns inte och kommer inte att ligga till grund Ir bedmningarna. Det
r drIr viktigt att komma ihg att den skrivna produkten i regel Iramstr
som mer objektiv n den r.
676
675
Prop. 1997/98:7 s. 91
676
Aronsson K. (2001)
243
Det r av strsta vikt att utredaren r mycket omsorgsIull med sitt ord-
val. Orden i en utredning Iljer barnet och Irldrarna Irn instans till
instans, till exempel om ett beslut verklagas. Barn kan ocks senare i
livet sjlva vilja ta del av vad som Iramkommit i utredningen. Sdant som
stts p prnt blir ocks bestndigt och riskerar att permanenta konfikter
och msesidig misstro mellan Irldrarna.
Utredaren behver drIr noga tnka igenom allt som skrivs i utred-
ningen, kunna st Ir det och motivera det. Den som skriver en utred-
ningsrapport mste vara medveten om vilka som kommer att lsa den och
hur den kan komma att anvndas. Frldrarna inIormeras om att utred-
ningen blir en allmn handling, i domstol i allmnhet oIIentlig.
Det r oIta en Irdel Ir svl lsbarhet som tydlighet om en utred-
ningsrapport r kort och sammanIattande snarare n beskrivande. JO har
Iramhllit att en koncentrerad utredning i minst lika hg grad som en
omIattande kan tjna som ett Iungerande underlag Ir domstolens be-
dmning.
677

Om barnet
Om rapporten rr era barn
Om uppdraget Irn rtten avser fera barn, br varje barn redovisas Ir
sig.
678
Det r viktigt att det klart och tydligt gr att utlsa vilka uppgiIter som
gller vilket barn s att inga missIrstnd kan uppkomma vid bedm-
ningen av vad som r barnets bsta.
Sammanfattande bild
Utredaren br sammanIatta uppgiIterna om barnet Irn Irldrar, reIe-
renspersoner, register och Irn barnet sjlvt.
679
Utredaren br ocks be-
skriva sin egen bild av barnet
680
och ange vad den grundar sig p. Utreda-
ren kan ven bertta om sin kontakt med barnet och hur den har Iungerat.
I sin analys eller bedmning kan utredaren till exempel redovisa hur en
sammanvgning av olika uppgiIter har skett, sina egna intryck och slut-
satser samt motivera dem. Fokus ligger p sdant som r av betydelse i
vrdnads-, boende- och umgngesIrgan.
677
JO 1982/83 s. 189
678
SOSFS 2012:4
679
SOSFS 2012:4
680
SOSFS 2012:4
244
Ingen kontakt med barnet
Om utredaren inte har haIt ngon kontakt eller ngot samtal med barnet,
br orsaken till detta redovisas.
681

Nuvarande situation och viktiga tidigare hndelser
Utredaren br kortIattat beskriva de yttre Irhllanden under vilka barnet
lever.
682
En kort belysning ges av krnpunkterna nr det gller barnets
boende och umgnge, Irskole- eller skolsituation och kamratrelationer.
ven barnets Iysiska och psykiska hlsa samt omsorgsbehov br be-
skrivas.
683
Hur har barnet reagerat p den ndrade Iamiljesituationen
och hur vl har barnet Iunnit sig till rtta? Ntverk av Ir barnet viktiga
personer, Iritidsintressen, eventuella insatser Irn samhllets sida m.m.
Iramgr ocks av rapporten. I vilken mn har barnet exempelvis direkt
eller indirekt varit utsatt Ir Irldrarnas konfikter Ire, under och eIter
separationen?
En Iamiljs yttre Irhllanden och barnets levnadsbetingelser Irndras
oIta ptagligt av en separation svl praktiskt som psykiskt och socialt.
Byte av bostad blir i regel aktuellt Ir ngon av parterna och drmed
ocks Ir barnet. Uppbrott Irn Irskola eller skola kan bli en Iljd av att
Irldrarna separerar. Inte sllan har en av Irldrarna eller bda fyttat
samman med en ny partner, vilket ocks inverkar p barnets situation.
Utredningen behver belysa svl de Irhllanden som Iungerar bra som
de svrigheter som fnns.
Barnets instllning
UtiIrn en dialog med barnet och ett Irsk att se situationen ur barnets
synvinkel, r det utredarens uppgiIt att Irmedla till domstolen hur barnet
tnker, upplever sin situation och vilka synpunkter barnet har. De uppgiIter
som barnet lmnar ska dock hanteras varsamt och med hnsyn till barnets
integritet.
Det r ibland svrt att avgra hur mycket som kan lmnas ut av upp-
giIter Irn barnet. Med strre barn kan utredaren och barnet tillsammans
komma verens om vad som ska terges. I vissa situationer kan det vara
direkt olmpligt att Ira vidare vad barnet sagt och eventuellt uttryckt i en
viljeyttring, till exempel om barnet lever i en sdan pressad situation att
det fnns risk Ir att det kommer att utsttas Ir svra Irgor och ptryck-
ningar Irn ngon av Irldrarna.
681
SOSFS 2012:4
682
SOSFS 2012:4
683
SOSFS 2012:4
245
Utredaren mste i Irsta hand ta hnsyn till barnets integritet och
skydd. Ju strre delaktighet barnet Ir i besluten, desto strre utsatthet
kan det ocks medIra.
Det kan vara svrt att veta vad som r barnets vilja, eItersom barn ltt
pverkas att ha en viss viljeinriktning Ir stunden. Barnet r oIta indra-
get i och pverkat av Irldrarnas konfikt och sger kanske sdant som
inte verensstmmer med dess verkliga behov och intressen. Det r ocks
svrt, srskilt Ir yngre barn, att Irst vilka lngsiktiga konsekvenser en
speciell lsning kan I, till exempel vad gller boende. Ett problem r
ocks att barnet oIta r ambivalent till olika lsningar och till Irldrarna
det bde vill och inte vill, bde lngtar eIter och tar avstnd Irn dem,
bde tycker om och r arg p dem.
Om det r olmpligt att klarlgga barnets instllning br detta liksom
sklen anges.
684
Om frldrarna
Frldrarnas beskrivning av barnet och frldraskapet
EIter en kortIattad beskrivning av de yttre Irhllanden under vilka Ir-
ldrarna lever br rapporten Irmst inrikta sig p deras mjligheter att
tillgodose barnets behov och deras samarbetsIrmga.
685

Att i utredningen, kort, nmna ngot om Irldrarnas bakgrund kan
vara vrdeIullt Ir en djupare Irstelse av den situation som Irldrar
och barn befnner sig i, med Iokus p sdant som har betydelse Ir Ir-
ldraansvar, Irldraroll och samarbete kring barnen. Det kan ocks vara
lmpligt att kortIattat beskriva IamiljeIrhllanden, eventuella nya part-
ner och deras barn, bostads- och arbetsIrhllanden eller studier, sociala
ntverk, planerade Irndringar i Iramtiden m.m.
ven Irldrarnas egen beskrivning av sina levnadsIrhllanden och
sin omsorgsIrmga, och hur barnet har pverkats och kan komma att
pverkas, br redovisas.
686
Frldrarnas beskrivning av sitt barn nr det gller behov, intressen,
hlsa, relationer, knslomssig anknytning m.m. terges kortIattat. En
viktig del r Irldrarnas bild av sitt eget och den andras Irldraskap
samt deras uppIattning om vad respektive Irlder ska ge barnet i Iorm av
tid, omtanke, delaktighet i aktiviteter, engagemang och omvrdnad. Kan
Irldrarna prioritera barnets behov Ire sina egna och se situationen med
barnets behov och upplevelse Ir gonen?
684
SOSFS 2012:4
685
SOSFS 2012:4
686
SOSFS 2012:4
246
Frldrarnas syn p frgan om vrdnad,
boende och umgnge
En viktig del av underlaget till domstolen r Irldrarnas instllning till
hur deras konfikter pverkar barnet samt hur de kan hjlpa barnet i denna
situation och vid behov gra annorlunda. Frldrarnas vilja och mjlighe-
ter till ett gott samarbete tas upp, och ven hur samarbetet Iungerar eIter
separationen, med utgngspunkt Irn vad barnet behver.
Om det inte har gtt att trIIa och samtala med bda Irldrarna, br
orsaken redovisas.
687
Problem hos frldrarna
Om ngon av Irldrarna har en sdan livsIring som kan inverka p
omsorgsIrmgan, till exempel missbruk, psykisk ohlsa, vldsbengen-
het eller kriminalitet, br detta redovisas
688
i rapporten. Sdana uppgiIter
redovisas kort och sakligt, utiIrn uppgiIter Irn till exempel myndighets-
register, lkarintyg och/eller Irn parterna och barnet. UppgiIterna vgs in
i utredarens bedmning av vad som r bst Ir barnet.
Referenspersoner
Utredaren br kortIattat redovisa vad varje reIerensperson har sagt
689
om
barnet eller barnen, nr det gller omrden som r vsentliga Ir utred-
ningen. Om en Irlder inte gett sitt samtycke till att utredaren inhmtar
uppgiIter Irn exempelvis Irskola, tar utredaren i rapporten upp sklen
till att uppgiIter Irn en viss reIerent inte gtt att I in och vad det Itt Ir
konsekvenser Ir utredningen.
Om en reIerensperson r slkt eller vn till en Irlder, br utredaren
redovisa slktskapet eller vnskapen och sklen till valet av reIerensper-
son.
690
Registeruppgifter
Utredaren br endast redovisa sdana uppgiIter Irn socialtjnstens re-
gister och Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister som r
relevanta.
691
Det kan till exempel rra sdant som kan pverka Irlderns
omsorgsIrmga, Irldraansvar och samarbetsIrmga, likas sdant
687
SOSFS 2012:4
688
SOSFS 2012:4
689
SOSFS 2012:4
690
SOSFS 2012:4
691
SOSFS 2012:4
247
som rr vldsbengenhet eller brist p respekt Ir andras personliga in-
tegritet. Redovisningen ska inte vara detaljerad, men innehlla uppgiIter
om typ av problem och insatser, respektive eventuell brottsrubricering
samt straIIets omIattning och art.
Utredarens analys och bedmning
Utredningar om vrdnad, boende och umgnge syItar till att bedma vad
som r till barnets bsta. Analysen och bedmningen bygger p en sam-
manvgning av det material som hmtats in, en bedmning av allmnna
risk- och skyddsIaktorer, en konsekvensanalys och en srskild riskbe-
dmning.
Riskbedmning och konsekvensanalys handlar om att Irska Irutse
framtida risker och konsekvenser, p bde kort och lng sikt, Ir barnets
utveckling och vlIrd.
692
Det handlar om att bedma sannolikhet och att
gra prognoser. Det handlar i utredningen bde om en sammanvgning
av allmnna risk- och skyddsIaktorer och om att srskilt bedma risker
Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp, eller att
barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar eller annars Iar illa.
Av 6 kap. 2 a FB Iramgr att barnets bsta ska vara avgrande Ir alla
beslut om vrdnad, boende och umgnge. Vid bedmningen av vad som
r bst Ir barnet ska det Istas avseende srskilt vid
eller att barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar eller annars Iar illa,
och
Hnsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets lder och mog-
nad.
Med vergrepp avses exempelvis Iysisk eller psykisk misshandel och
sexuella vergrepp. Med annars Iara illa avses exempelvis att en Irlder
r kriminell, missbrukar eller inte ger barnet ndvndig omvrdnad och
omsorg.
693
I bestmmelsen markeras att barnets bsta ska vara avgrande Ir alla
beslut om vrdnad, boende och umgnge. Det innebr att det inte fnns
om annan hnsyn kan fnnas med i vervgandena, r det barnets bsta
som slutligen ska vara bestmmande Ir beslutet. Det gller svl Ir
692
Rasmusson, B. Analvs, bedmning och beslut i utredningar enligt BBIC, Socialstyrelsen (2009)
693
Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld,
Socialstyrelsen, (2011)
248
domstolens avgrande som Ir socialnmndens beslut att godknna eller
inte godknna ett avtal om vrdnad, boende eller umgnge.
694
Ocks den upprkning av barnets grundlggande rttigheter som grs
i 6 kap. 1 FB kan vara till hjlp vid bedmningen av barnets bsta. (Se
kapitlet Barnets bsta.) Ett barn har rtt till omvrdnad, trygghet och en
god Iostran och ska behandlas med aktning Ir sin person och egenart.
Kroppslig bestraIIning eller annan krnkande behandling Ir inte Ire-
komma. Vad som r bst Ir barnet mste avgras i varje enskilt Iall uti-
Irn en bedmning av de individuella Irhllandena. Bedmningen ska
bygga p kunskap och beprvad erIarenhet i kombination med att barnet
sjlvt Ir komma till tals. Hnsyn ska tas till allt som rr barnets Iysiska
och psykiska vlbefnnande och utveckling. S lngt det r mjligt ska
svl lngsiktiga som kortsiktiga eIIekter Ir barnet beaktas. Det r vik-
tigt att svl domstolar som socialnmnder redovisar hur man resonerat
i det enskilda Iallet. Det r lmpligt att det i domar Irs ett uttryckligt
resonemang om barnets relation till bda Irldrarna, barnets egen instll-
ning och Irldrarnas lmplighet som vrdnadshavare, boIrldrar och
umgngesIrldrar. Det r ocks naturligt att domstolen redovisar hur den
ser p risken Ir att barnet Iar illa, mjligheterna att bst tillgodose bar-
nets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna, Irldrarnas
vilja och Irmga att samarbeta i Irgor som rr barnet och vriga indi-
viduella Irhllanden ssom barnets eventuella behov av srskilt std.
695

Utredaren br, eIter att ha beaktat eventuella riktlinjer Irn rtten, sr-
skilt lyIta Iram sin bedmning av
om det fnns en risk Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts
Ir vld eller andra vergrepp eller att barnet olovligen Irs bort, hlls
kvar eller p ngot annat stt Iar illa,
hur barnets behov av en nra och god kontakt med Irldrarna bst kan
tillgodoses,
barnets knslomssiga anknytning och relation till respektive Irlder,
barnets mjligheter att I sina behov och rttigheter tillgodosedda,
innebrden och vikten av barnets egen instllning och
Irldrarnas vilja och Irmga att samarbeta i Irgor som rr barnet.
696
Riskbedmning
Risken Ir att barnet Iar illa lyIts i Irldrabalken Iram som ett Irhl-
lande av srskild vikt vid bedmningen av vad som r bst Ir barnet.
694
Prop. 2005/06:99 s. 85
695
Prop. 2005/06:99 s. 40
696
SOSFS 2012:4
249
Svl domstolen som socialnmnden ska vid bedmningen av vad som
r bst Ir barnet Ista avseende srskilt vid risken Ir att barnet utstts
Ir vergrepp, olovligen Irs bort eller hlls kvar eller annars Iar illa.
Bestmmelsen tar sikte p att det r risken som ska beaktas. Det behver
allts inte vara klarlagt att Irhllandena kommer att intrIIa. Nmnden
behver vara uppmrksam p om det fnns en sdan risk. Finns det en
risk, ska den vga tungt i bedmningen av vad som r bst Ir barnet.
697
ven risken Ir att ngon annan i Iamiljen utstts Ir vergrepp ska
vgas in i bedmningen. Inte bara vergrepp som riktats direkt mot barnet
utan ven vergrepp mot till exempel den andra Irldern eller syskon
eller andra personer i Iamiljen kan leda till att barnet Iar illa. Utredaren
behver drIr Ista srskilt avseende ven vid detta.
698
En riskbedmning ska gras och grundas bland annat p vad som r
utrett om tidigare intrIIade hndelser och om andra Iaktiska omstndig-
heter. De omstndigheter som kan ha betydelse Ir bedmningen r till
exempel tidigare vergrepp, hot om vergrepp, allmn attityd till vld,
missbruksproblem och psykisk sjukdom. Om polisanmlan gjorts och
Irunderskningen lagts ned ska riskbedmningen nd gras.
699
r det utrett att en Irlder tidigare gjort sig skyldig till vergrepp br
en nyanserad bedmning gras av det intrIIade. Om vergreppen har
skett systematiskt under en lngre tid, varit allvarliga eller riktats mot
fera personer fnns det oIta skl att utg iIrn att barnet skulle Iara illa
med den Irldern som vrdnadshavare. Detsamma gller om det Iramgr
att vergreppen r ett utslag av Irvarens behov av att utva makt och
kontroll. Ett sdant beteende kan vara svrt att Irndra och innebr all-
mnt sett en strre risk Ir att barnet ska Iara illa.
700

Om en Irlder dremot gjort sig skyldig till en enstaka verilad hand-
ling mot den andra Irldern, kan risken vara mindre Ir att barnet kom-
mer att Iara illa. Av betydelse r ocks nr i tiden vldet eller krnkning-
arna gt rum. Ligger vergreppen lngre tillbaka i tiden och har Irhl-
landet mellan Irldern och barnet Iungerat vl eIter detta, behver det
inte innebra att det alltid fnns en risk Ir att barnet kommer att Iara illa.
r det omvnt s att vergreppen nyligen gt rum och Irhllandet mel-
lan barnet och Irldern r oskert, kan risken vara strre. Har Irldern
genomgtt behandling Ir att undvika en upprepning r ven det en om-
stndighet som mste beaktas i bedmningen.
701
697
Prop. 2005/06:99 s. 86
698
Prop. 2005/06:99 s. 42 och 86
699
Prop. 2005/06:99 s. 42
700
Prop. 2005/06:99 s. 4243
701
Prop. 2005/06:99 s. 4243
250
Om en Irlder utstter ett barn eller ngon annan i Iamiljen Ir vld,
trakasserier eller andra krnkningar, r det i de festa Iall bst Ir barnet
att den Irldern inte Ir del i vrdnaden.
702
Prvningen kan ocks mynna
ut i att ngot umgnge inte br ga rum eller att det br ske under sr-
skilda Iormer.
703
Det kan till exempel innebra att det bsta Ir barnet
bedms vara att umgnge sker med umgngesstd eller genom brev- eller
teleIonkontakt.
Barnets behov av en nra och god kontakt med frldrarna
Svl domstolen som nmnden ska vid sin bedmning srskilt Ista avse-
ende vid barnets behov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna.
Genom bestmmelsen understryks Irldrarnas betydelse Ir barnets vl-
befnnande. I de allra festa Iall r det bra Ir barnet att ha en nra kontakt
med Irldrarna, men det innebr inte att barnet mste leva med eller
umgs med en Irlder under alla Irhllanden. Ett barn ska inte behva
bli utsatt Ir vld, vergrepp eller annan krnkande behandling. Barn som
tvingas bevittna Irldrars vld riskerar att Iara psykiskt illa. Barn kan
knna oro och skuld Ir vldet och har ingen mjlighet att ingripa till
skydd Ir den som r direkt utsatt och kan drmed inte Irhindra vldet.
704
Barnets vilja
Av socialtjnstlagen Iramgr att nr en tgrd rr ett barn ska barnet I
relevant inIormation och hans eller hennes instllning s lngt det r mj-
ligt klarlggas (3 kap. 5 andra stycket SoL). Hnsyn ska tas till barnets
vilja med beaktande av dess lder och mognad 6 kap. 2 a FB. I en utred-
ning om vrdnad, boende eller umgnge r utgngspunkten vad som r
bst Ir barnet. Handlggaren behver drmed skaIIa sig en uppIattning
om barnets egna sikter och nskeml. Utredaren ska, svida det inte r
olmpligt, Irska klarlgga barnets instllning och redovisa den Ir rtt-
en (6 kap. 19 Ijrde stycket FB). Vad som r barnets verkliga vilja kan
vara svrt att utrna. Barns instllning kan Irndras Irn tid till annan.
Det r drIr viktigt att det barnet ger uttryck Ir bedms med sakkun-
skap och med hnsyn tagen till omstndigheter i det enskilda Iallet. Om
barnet har en bestmd uppIattning och har ntt en sdan mognad att dom-
stolen br respektera barnets nskeml, br domstolen i allmnhet ocks
Ilja barnets nskan. Det kan dock inte besvaras generellt nr barnet har
ntt en sdan mognad att domstolen br respektera dess nskeml och det
702
Prop. 2005/06:99 s. 42
703
Prop. 2005/06:99 s. 42
704
Prop. 2005/06:99 s. 42
251
kan vara svrt utreda barnets innersta nskan. Barnets uppgiIter ska vgas
in tillsammans med samtliga omstndigheter i rendet. Det kan dock fn-
nas situationer dr det r svrt avgra vad som r bst Ir barnet och dr
barnets vilja kan beaktas Iristende Irn den bedmningen.
705
I utredarens bedmning br ocks ing
Irldrarnas Irmga att hlla barnet utanIr sina konfikter,
Irldrarnas Irmga att skilja p egna behov och barnets samt att prio-
ritera barnets behov IramIr sina egna,
vriga individuella Irhllanden, till exempel om barnet har behov av
srskilt std och
respektive Irlders lmplighet som vrdnadshavare, boIrlder eller
umgngesIrlder.
706
Att skapa och prva hypoteser
Det sammantagna underlaget i en utredning kan ibland vara delvis mot-
sgelseIullt eller annars svrbedmt. Ett std i analys och bedmning kan
vara att till de aktuella Irgestllningarna eller tnkbara Irslagen utiIrn
barnets bsta skapa hypoteser. EIter att ha stllt upp tnkbara hypoteser
Ir varje Irgestllning/Irslag listar man vad som i utredningsmaterialet
talar Ir hypotesen
talar emot hypotesen.
SyItet med att lista vad som talar Ir och emot en viss hypotes r att gran-
ska och iIrgastta sina egna bedmningar och eventuellt IrutIattade
meningar. D kan det ocks bli tydligt vilken ytterligare inIormation som
kan behvas. UtiIrn den samlade inIormationen bedms sedan vilken
hypotes som har minst risk Ir att vara Iel, som std Ir bedmningarna i
utredningens Irslag.
Om utredningen omIattar fera barn, br utredaren redovisa bedm-
ningen Ir varje barn Ir sig.
707
Frslag till beslut
Utredarens samlade kunskap om barnet och Irldrarna r vrdeIull Ir
domstolen. Det r av stort vrde att de som r vl insatta i rendet och har
trIIat de aktuella barnen resonerar om vad olika alternativ kan innebra
Ir barnet.
705
Prop. 1997/98:7 s. 47
706
SOSFS 2012:4
707
SOSFS 2012:4
252
Det Iaktum att en separation alltid innebr svrigheter kan bli till ett
hinder, nr det gller att hitta den Ir barnet bsta lsningen. EItersom
det fnns nackdelar med de festa alternativ, Ir det oIta bli Irga om att
bedma i vilket Iall som nackdelarna r mindre och Irdelarna vervger,
det vill sga hitta den minst dliga lsningen.
708
Den ansvariga utredaren ska om det inte r olmpligt lmna Irslag till
beslut (6 kap. 19 Ijrde stycket FB). Ett Irslag till beslut som lmnas
till domstolen br vara vl motiverat och beskriva vilka konsekvenser det
Ir Ir barnet.
709
En konsekvensbeskrivning innebr att utredaren Ir ett
resonemang om vad olika alternativ kan innebra Ir barnet p kort och
lng sikt; detta br redovisas i rapporten.
710
Utredarens bedmning och
slutsatser r av stor betydelse eItersom han eller hon r den som r bst
insatt i barnets situation och den som objektivt kan se till vad som r bst
Ir det enskilda barnet.
711
Det normala r allts att utredaren ska lmna ett
Irslag till beslut men det kan fnnas srskilt knsliga situationer d det
kan vara olmpligt.
712
Om det r olmpligt att lmna ett Irslag till beslut
br utredaren ange sklen Ir detta.
713

Att utredaren lmnar ett Irslag till beslut innebr inte att domstolen
kan lta bli att gra en egen analys av de omstndigheter som kommit
Iram i utredningen. Det r domstolen som slutligen ska ta stllning till
vad som r bst Ir barnet.
714
Ett Irslag till beslut som lmnas till domstolen br vara vl motiverat
och beskriva vilka konsekvenser det Ir Ir barnet. Ett resonemang om
vad olika alternativ kan innebra Ir barnet p kort och lng sikt br alltid
redovisas.
715
Om utredningen omIattar fera barn, br utredaren redovisa Irslag till
beslut Ir varje barn Ir sig.
716
Dokumentation
Handlggningen av ett rende som gller en utredning om vrdnad, boen-
de eller umgnge ska dokumenteras (11 kap. 5 SoL). Dokumentationen
bestr bland annat av utredningsrapporten och av journalanteckningar. Av
dessa Iramgr bland annat vem som r aktledare, nr rendet inkom, vad
708
SOU 1995:79 s. 325
709
SOSFS 2012:4
710
SOSFS 2012:4 och prop. 2005/06:99 s. 92
711
SOU 2005:43 del A s. 250251, prop. 2005/06:99 s. 59 och s. 92
712
Prop. 1990/91:8 s. 66, prop. 2005/06:99 s. 59
713
SOSFS 2012:4
714
Prop. 2005/06:99 s. 60
715
SOSFS 2012:4
716
SOSFS 2012:4
253
rendet rr, vem som blivit utsedd till utredare och av vem, vilken tings-
rtt som begrt utredningen och om rtten Iaststllt ngra riktlinjer Ir
utredningen samt om domstolen har bestmt inom vilken tid utredningen
ska vara slutIrd.(Se vidare kapitlet Handlggning och dokumentation.)
Allt som tillIrt rendet sakuppgiIt ska bevaras i akten, till exempel ko-
pia p utredningsrapporten, remissen, lkarintyg, reIerentbrev, nedteck-
nade uppgiIter Irn utomstende och inkomna handlingar och uppgiIter
Irn parterna. Akten bevaras i socialregistret och ska gallras Iem r eIter
sista anteckningen, svida den inte ska undantas Irn gallring, av hn-
syn till Iorskningens behov (12 kap. 1 och 2 SoL). (Se vidare kapitlet
Kommunicering
Ett rende hos socialnmnden Ir inte avgras utan att den som r skan-
de, klagande eller annan part har underrttats om en uppgiIt som tillIrts
rendet genom ngon annan samt Itt tillIlle att yttra sig ver den (11
kap. 8 Irsta stycket SoL och 17 FL). Kommunicering kan i vissa Iall
underltas, men bara om det r uppenbart att det inte r ndvndigt att
kommunicera.
Bestmmelserna gller renden som innebr myndighetsutvning mot
ngon enskild. Detsamma gller nr det r Irga om en anskan eller ett
yttrande till en annan myndighet i ett ml eller rende som rr myndig-
hetsutvning mot enskild hos denna (11 kap. 8 tredje stycket SoL).
En vrdnadsutredning r visserligen inte ett yttrande Irn socialnmn-
den, men JO har likvl uttalat att den som r part vid allmn domstol i
ett ml om vrdnad eller umgnge berrs s nra av en vrdnads- eller
umgngesutredning att hon eller han br ha rtt att I ta del av och yttra
sig ver utredningen innan den lmnas till domstolen. JO menar att en
sdan utredning alltid br kommuniceras med parterna, oberoende av om
den innehller ngot stllningstagande i sakIrgan eller ej.
717
(Se kapitlet
Kommuniceringskravet gller allt material som har tillIrts rendet
oavsett nr under handlggningen som uppgiIten lmnats. Det ankommer
p myndigheten att bestmma om underrttelsen ska lmnas muntligt,
genom vanligt brev, genom delgivning eller p annat stt. Nr det gller
utredningar om vrdnad, boende eller umgnge kan kommunicering till
exempel ske genom att utredningsrapporten skickas till parterna, vilka
sedan Ir skligt med tid Ir att komma in med synpunkter. Respektive
717
JO 1994/95 s. 363 (se ven JO 1989 s. 229)
254
parts synpunkter skickas sedan till den andra parten Ir knnedom.
Om tv kommuner har gjort var sin vrdnads-, boende- och umgnges-
utredning ska enligt reglerna Ir kommunicering (underrttelse) parterna
ges tillIlle att yttra sig ver bda utredningarna.
Tolkning och versttning
Tolk br vid behov anlitas i renden som rr personer som inte behrskar
svenska sprket eller som har allvarliga hrsel- eller talskador (8 FL).
Utredningen kan ven behva versttas till Irldrars/Irlders sprk.
(Se ven kapitlet Frldrar i kris och konfikt, avsnittet Att arbeta med
tolk)
Att bli kallad som vittne i rtten
InIr huvudIrhandlingen i ett ml om vrdnad, boende och umgnge
ombeds parterna att inkomma med en bevisuppgiIt. BevisuppgiIten kan
vara antingen muntlig eller skriItlig. Exempel p muntlig bevisning r
Irhr med parten sjlv och vittnesIrhr. Till den skriItliga bevisning-
en hr till exempel vrdnads-, boende- och umgngesutredningen. Nr
parternas bevisuppgiIt r domstolen tillhanda tar domstolen stllning
till vilken bevisning som ska tilltas och eventuellt avvisas. Det r allts
domstolen som avgr vilket underlag den behver Ir sina beslut nr det
gller ml om vrdnad, boende och umgnge. Domstolen kallar sedan de
personer som ska hras i mlet till huvudIrhandlingen.
Enligt RB r det en medborgerlig skyldighet att vittna nr en domstol
begr det. I dessa Iall viker i regel tystnadsplikten och en tjnsteman som
blir kallad har vittnesplikt och kan inte vgra. Det fnns emellertid vissa
undantag Irn vittnesplikten (36 kap. 5 andra stycket RB). Personer som
tillhr vissa yrkesgrupper Ir till exempel inte hras om ngot som de har
blivit anIrtrodda i sin yrkesutvning eller som de i samband med denna
har Itt reda p (IrgeIrbud), om det inte r medgivet i lag eller den till
vars Irmn tystnadsplikten gller samtycker till det. FrgeIrbud gller
advokater, lkare, tandlkare, barnmorskor, sjukskterskor, psykologer,
psykoterapeuter och Iamiljerdgivare enligt socialtjnstlagen. FrgeIr-
budet gller ocks bitrden till dessa yrkesgrupper.
Samtal som ger rum inom socialtjnsten kan ibland defnieras som
Iamiljerdgivning och allts komma att Iras med Iamiljerdgivningsse-
kretess (Se kapitlet Samarbetssamtal). FrgeIrbudet i 36 kap. 5 andra
255
stycket RB gller Ir samtalsledaren inom socialtjnsten som hllit sam-
arbetssamtal med Iamiljerdgivningssekretess.
718
Det Irekommer att en utredare vid socialtjnstens Iamiljertt kallas
som vittne Ir den ena parten och en annan utredare blir kallad som vittne
Ir motparten, eller att bda parterna kallar samma utredare som vittne i
ett ml om vrdnad, boende och umgnge.
Vanligast r att vittnen kallas till huvudIrhandlingen Ir att lmna
ett vittnesml, men det Irekommer ven vittnesml via en teleIon som
kopplas till rttssalen. Vittnesmlen tas alltid upp p band av rtten. Om
mlet prvas i hgre instans vljer rtten, beroende p omstndigheterna
i det enskilda Iallet, antingen att spela upp de tidigare Irhren med vitt-
nena eller att kalla vittnena ven till den andra rttegngen.
Uppfljning
Socialnmnden ska i sitt omsorgsansvar Ir barn och ungdomar tillgo-
dose det srskilda behov av std och hjlp som kan fnnas sedan ett ml
eller rende om vrdnad, boende eller umgnge har avgjorts av domstol
(5 kap. 1 SoL).
EIter avslutad utredning och nr rttens dom har vunnit laga kraIt br
socialnmnden erbjuda Irldrarna en tid Ir uppIljningssamtal. I sam-
band med detta br utredaren ven erbjuda barnet ett uppIljningssamtal,
om det inte r olmpligt.
719

718
Prop. 1997/98:7 s. 97
719
SOSFS 2012:4
257
15. Umgngesstd och kontaktperson
Medverkan av umgngesstd eller kontaktperson r ibland en ndvn-
dig Irutsttning Ir att ett umgnge som r till barnets bsta ska kunna
komma till stnd. Med umgngesstd avses en person som medverkar
vid umgnget nr barnet har behov av det. Det r rtten som beslutar
att umgnget ska ske med umgngesstd och socialnmnden som utser
den person som ska medverka vid umgnget (6 kap. 15 c FB). Beslutet
utgr en del av umgngesbeslutet vilket innebr att det Ir verkstllighet
krvs att den person som nmnden utsett till umgngesstd medverkar till
umgnget p det stt som rtten beslutat.
720
Det r inte mjligt att trIIa
avtal om umgngesstd.
r Irldrarna verens kan socialnmnden besluta att utse en srskild
person att nrvara vid barnets umgnge med en Irlder. En kontaktper-
son r till skillnad Irn umgngesstd en Irivillig insats och kan aldrig
utses mot den enskildas vilja.
721
ven en vrdnadshavare eller en um-
gngesIrlder kan beviljas kontaktperson om ngon av dem anser att han
eller hon behver std och hjlp vid exempelvis lmning och hmtning
av barn (4 kap. 1 och 3 kap. 6 tredje stycket SoL). Om Irldrarna r
verens kan de enligt 6 kap. 17 a FB trIIa avtal om att en person ska
nrvara vid umgnget.
Umgngesstd
Barnets behov r avgrande fr rttens beslut
Nr rtten beslutar om umgnge med en Irlder som barnet inte bor till-
sammans med, Ir rtten, om barnet har behov av det, besluta att en person
som socialnmnden utser ska medverka vid umgnget (umgngesstd)
(6 kap. 15 c Irsta stycket FB). Vid bedmningen av om det enskilda
barnet har behov av umgngesstd ska rtten prva bde ndamlet med
stdet och Iormen Ir medverkan av en person. Rtten kan allts besluta
om umgngesstd om barnet behver trygghet eller std under umgnget.
Det r inte en umgngesIrlders behov av std eller den andra Irlderns
tveksamheter till umgnget som ska ligga till grund Ir bedmningen av
om umgngesstd behvs eller ej. Dessa Iaktorer kan nd ha betydelse
720
Prop. 2009/10:192 s. 29
721
Prop. 2009/10:192 s. 10
258
vid bedmningen av barnets behov av std och hjlp vid umgnget med
en Irlder.
722

Hovrtten ansg i ett rende dr Irldrarnas Irhllande var konfikt-
Iyllt och samarbetsproblemen omIattande att gemensam vrdnad inte var
bst Ir barnet. I vrdnadsIrgan vgdes ven fickans psykiska hlsa in.
Fadern tilldmdes vrdnaden. Barnet hade vid upprepade tillIllen ut-
tryckt rdsla Ir moderns sambo. Flickan gick i terapi och ansgs drmed
ha extra stort behov av trygghet och kontinuitet. Hovrtten ansg att um-
gnget skulle ske med umgngesstd under ett r.
723

SyItet med umgngesstdet r att det ska bidra till trygghet nr barnet
saknar en nra relation till Irldern, nr ngot umgnge inte gt rum
under lng tid eller nr barnet av ngot annat skl knner oro eller inte
har tillit till Irldern. Oron kan ocks bottna i att den Irlder barnet
bor hos knner oro ver att ett umgnge ska ske och, oavsett om oron r
beIogad eller ej, verIr sin oro till barnet. Det kan ocks fnnas behov
av umgngesstd nr umgngesIrlderns omsorgsIrmga i ngot av-
seende brister. Ytterligare skl kan vara att en person behver medverka
vid hmtning och lmning Ir att barnet ska slippa uppleva konfiktIyllda
konIrontationer.
724
Det r sledes barnets behov som r avgrande Ir om umgnget ska
ske med umgngesstd eller ej. Det gr inte att Irutstta att umgnges-
stdet r en garant mot skadliga tgrder Irn en Irlders sida. Umgng-
esstdet r inte heller en person med srskilda mandat att Iysiskt Irhindra
att barnet bortIrs eller krnks. Om barnet inte kan anses vara tryggt utan
sdant skydd r umgngesstd inte ngot alternativ.
725
Allt detta mste
vgas in nr domstolen beslutar om umgngesstd r en lmplig lsning
Ir barnet.
Frordnandet gller fr viss tid
Rttens beslut om umgngesstd r en tillIllig tgrd Ir att I umgnget
att Iungera och ska glla under en begrnsad tid. I allmnhet br umgng-
et kunna normaliseras inom det nrmaste ret. En rimlig utgngspunkt
har drIr ansetts vara att rtten bestmmer tiden Ir umgngesstdet till
hgst ett r. En viss fexibilitet har dock ansetts ndvndig eItersom det
inte kan uteslutas att det kan fnnas enskilda Iall med srskilda omstn-
digheter som gr att umgngesstdet br pg ngot lngre n ett r.
726

722
Prop. 2009/10:192 s. 10 I. och 29
723
Svea Hovrtt T 5486-11
724
Prop. 2009/10:192 s. 10 I. och s. 29
725
Prop. 2009/10:192 s. 10 I. och 29
726
Prop. 2009/10:192 s. 29 I.
259
Avsikten med umgngesstdet r dock inte att personen ska fnnas med
under stora delar av barnets uppvxt.
Nr umgnge med en Irlder r uteslutet, p grund av att stdet inte
bedms kunna begrnsas i tid eller nr Irutsttningarna i vrigt inte r
uppIyllda, kan Iljden bli att ett umgnge dr barnet och Irldern trIIas
inte kan ga rum. Sdana exempel kan vara nr det fnns risk Ir ver-
grepp eller bortIrande av ett barn, Det kan d bli aktuellt med umgnge
genom till exempel brev- eller teleIonkontakt. I vissa Iall kan det bsta Ir
barnet vara att ingen kontakt alls ger rum.
727
Inhmta yttrande
Rtten ska innan beslut om umgngesstd inhmta yttrande Irn social-
nmnden (6 kap. 15 c andra stycket FB). Socialnmnden redovisar i sitt
yttrande vilka Irutsttningar nmnden har att genomIra ett beslut om
umgnge med umgngesstd. Nmnden ska inte uttala sig om ett um-
gnge med umgngesstd r lmpligt eller inte. (Frgan om umgngets
lmplighet och omIattning behandlar nmnden i samband med att upp-
lysningar eller yttrande enligt 6 kap. 19 och 20 FB lmnas till rtten.)
Utgngspunkten Ir socialnmnden br vara att det i ngon utstrckning
alltid r mjligt Ir nmnden att genomIra rttens beslut om umgnges-
std
728
nr rtten har bedmt att barnet har behov av det. Om umgnget
blir kraItigt inskrnkt p grund av att nmnden Irklarat sig inte kunna
stlla upp med umgngesstd i nskvrd utstrckning, fnns en risk Ir att
umgnget inte kan beslutas utiIrn vad som r bst Ir barnet.
Vid kontakten med socialnmnden r det naturligt att rtten tar upp
Irgor om omIattningen av umgngesstdet, men ocks de speciella krav
som kan glla vid umgnget, till exempel sprkkunskaper. UppgiIten att
avge ett yttrande torde i allmnhet kunna utIras av en tjnsteman hos
nmnden.
729
I normalIallet r det lmpligt att socialnmndens instllning
anges i ett skriItligt yttrande som ges in till domstolen. Om ett muntligt
yttrande lmnas till rtten r det viktigt att dokumentera den inIormation
som lmnats. Socialnmnden br i sitt yttrande till domstolen redovisa
vilka praktiska Irutsttningar som fnns Ir att ett umgnge ska kunna
genomIras med umgngesstd, till exempel tid, plats och personalre-
surser.
730
Domstolen r inte bunden av nmndens besked om vilka Irutsttning-
727
Prop. 2005/06:99 s. 88 I. och prop. 2009/10:192 s. 12 I.
728
Prop. 2009/10:192 s 12-13
729
Prop. 2009/10:192 s. 13 och s. 30
730
SOSFS 2012:4
260
ar som fnns att tillgodose behovet av umgngesstd. Nmndens stll-
ningstagande Ir nd stort infytande p domstolens bedmning. Vid sitt
beslut mste domstolen beakta omstndigheter som tyder p att ngon
person med de kvalifkationer som krvs i ett specifkt Iall inte fnns att
tillg eller endast kan anlitas under en kortare period n vad som i ut-
gngslget Iramsttt som nskvrt.
Socialnmnden utser viss person
Socialnmnden ska eIter rttens beslut om umgngesstd utse en viss
person att medverka vid umgnget. Nmnden r allts skyldig att verk-
stlla rttens beslut om umgngesstd.
731
UppgiIten att utse en person att
medverka vid umgnget Ir delegeras till tjnsteman (10 kap. 5 SoL).
Det ska allts fnnas en srskilt utsedd person som r med vid umgnget
i enlighet med rttens beslut. Vid valet av umgngesstd r det viktigt att
Irska bedma lmpligheten utiIrn barnets synvinkel. Barnet behver
knna Irtroende Ir och trygghet med umgngesstdet. Kontinuiteten
kan ocks vara en viktig Irutsttning Ir barnets vlbefnnande vilket
innebr att uppdraget helst br genomIras av en person. Normalt r
det drIr lmpligt att socialnmnden utser en person Ir hela den tid
som beslutet om umgngesstd gller, men inget hindrar att en person,
av praktiska eller andra skl, utses Ir ett visst tillIlle. Socialnmnden
kan i undantagsIall utse mer n en person som umgngesstd, om det
r ndvndigt Ir att umgnget ska kunna genomIras p det stt som
barnet har behov av.
732
Det torde i vissa speciella situationer kunna aktua-
liseras att utse tv personer som ska medverka vxelvist vid umgnges-
tillIllena. Det gller om det inte gr att fnna ett lmpligt umgngesstd
som kan nrvara vid samtliga tillIllen och det bedms vara till barnets
bsta att umgnget nd kommer till stnd. Nmnden kan ven, om det
behvs, erstta en person som utsetts att vara umgngesstd med en an-
nan person
733
, utan att domstolens beslut behver omprvas. Det gller
exempelvis om umgngesstd inte kan IullIlja uppdraget p det stt som
ursprungligen var tnkt.
Inom fera kommuner i landet fnns olika Iormer av umgngesstds-
verksamheter som tar emot barn och Irldrar Ir umgnge nr rtten
beslutat om umgngesstd. ven om umgnget ger rum inom ramen Ir
en sdan verksamhet ska en bestmd person utses att nrvara nr barn och
Irlder trIIas.
731
Se ven JO 1992/93 s. 309
732
SOSFS 2012:4
733
SOSFS 2012:4
261
Lmplighet
Den person som utses till umgngesstd ska ha lmplig utbildning och
erIarenhet, (3 kap. 3 SoL). Det innebr att den person som utses till
umgngesstd behver ha ndvndiga kvalifkationer, kunskaper och er-
Iarenheter Ir att kunna vara ett tryggt std Ir barnet. Umgngesstdet
kan ocks behva ha srskilda kvalifkationer Ir att utses till umgnges-
std i det enskilda rendet. En viss lyhrdhet Ir Irldrarnas och barnets
instllning till att en viss person utses behver fnnas, men nmnden r
inte bunden av deras eventuella uppIattning i Irgan.
734
Mnga gnger kan
det antagligen vara svrt att fnna en lmplig person som alla involverade
kan acceptera. Det r d nmnden som avgr vilken person som bst br
kunna tillgodose barnets behov av std. JO har tidigare uttalat att en vrd-
nadsutredare inte br utses till umgngesstd (kontaktperson) i samband
med umgngestillIllena utan bda parters samtycke.
735
Socialnmnden
br, med samtycke Irn den person som planeras att bli utsedd som um-
gngesstd, begra uppgiIter om honom eller henne Irn socialtjnstens
register, Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt
Irn eventuella reIerenspersoner.
736
Om det tilltnkta umgngesstdet inte
lmnar samtycke till att uppgiIterna inhmtas kan det fnnas skl att vga
in detta i bedmningen av personens lmplighet.
Beslut
Socialnmndens utseende av person som ska medverka vid umgnget
mste komma till uttryck i ett beslut, som dock kan ges en ganska enkel
utIormning.
737
Av beslutet ska Iramg vem eller vilka personer besluter
avser, vad som har beslutats, nr beslutet har Iattats samt vilken nmnd
som Iattat beslutet. Av dokumentationen ska ocks Iramg vilket lagrum
som ligger till grund Ir beslutet. Om beslutet har Iattats p delegation av
nmnden ska dokumentationen dessutom innehlla uppgiIter om namn
och beIattning eller titel p den som har Iattat beslutet.
738

Uppdraget att vara umgngesstd br Iormuleras tydligt och detaljerat
i ett skriItligt dokument. Av dokumentet br det bland annat Iramg
vad syItet med umgngesstdet r,
vilka dagar och vid vilka tidpunkter den person som r utsedd att vara
umgngesstd ska medverka,
734
Prop. 2009/10:192 s. 31
735
JO 1994/95 s. 283 och JO 2002/03 s. 252
736
SOSFS 2012:4
737
Prop. 2009/10:192 s. 31
738
5 kap. 4 SOSFS 2006:5
262
att den person som r utsedd att var umgngesstd ska vara neutral och
stta barnets bsta Irmst,
vilka srskilda instruktioner som ska glla Ir uppdraget,
hur terrapporteringen till socialnmnden ska gras och
hur uppIljningen ska gras av hur uppdraget som umgngesstd har
Iungerat
739
Ir barnet.
UppgiIten att vara umgngesstd kan mnga gnger vara komplicerad.
Det fnns en risk att personen involveras i konfikter mellan Irldrar, ut-
vald till ngon av Irldrarnas Irtrogna och drmed anvnd som stdper-
son eller rdgivare och ombedd att hjlpa till med sdant som ligger utan-
Ir sjlva uppdraget. Umgngesstdet kan dessutom hamna i situationer
dr han eller hon behver Iatta snabba beslut som rr barnet. Det kan rra
sig om hur en Irlder handhar eller tilltalar barnet, bedmning av om
Irldern r drogpverkad eller i stark psykisk obalans och andra Irgor
som rr svra grnsdragningar. Om inte uppdraget r tydligt fnns en risk
att umgngesstdet brjar agera som medlare mellan Irldrarna eller p
annat stt gr utanIr uppdraget. Fr att umgngesstdet ska kunna vara
tydlig gentemot Irldrar och barn med vad grnserna Ir uppdraget gr,
och ocks sjlv kunna hlla dessa, behvs det tydliga instruktioner samt
mjlighet till handledning och Iortbildning. Det r ocks viktigt att nmn-
den klargr Ir umgngesstdet att denne inte har i uppdrag att avrap-
portera uppdraget till Irldrar eller deras ombud utan att det sker direkt
till nmnden men ocks att umgngestdet i ett senare skede kan komma
att kallas in som vittne i domstolen och vad uppgiIten att vittna i domstol
innebr.
Socialnmnden br klargra uppdragets innehll Ir Irldrarna och
inIormera om de instruktioner som nmnden har givit till den person som
ska vara umgngesstd.
740
Nmnden br ocks med hnsyn tagen till bar-
nets lder och mognad inIormera barnet om vilken roll denna person ska
ha under umgnget.
741
Det innebr att barnet behver inIormeras och ges
mjlighet att stlla Irgor s att han eller hon kan Irst innebrden av
beslutet. Barnet behver ocks I veta att beslutet om umgngesstd ska
Iljas upp, med hnsyn till lder och mognad, och att han eller hon d Ir
mjlighet att bertta hur det har Iungerat.
Handledning
Socialnmnden br se till att den person som r utsedd att vara umgnges
739
SOSFS 2012:4 och SOU 2005:43 s. 176
740
SOSFS 2012:4 , JO 1994/95 s. 285
741
SOSFS 2012:4
263
std har tillgng till std Irn den ansvarige handlggaren och, i kompli-
cerade Iall, ocks i Iorm av kvalifcerad handledning.
742
Uppfljning
Socialnmnden ska Ilja upp hur umgnget Iungerar och verka Ir att
stdet inte bestr lngre n ndvndigt (6 kap. 15 c Ijrde stycket FB).
Vid socialnmndens uppIljning av hur umgnget Iungerar och om um-
gngesstdet IortIarande behvs, br nmnden tala med svl Irldrar
som barn samt den person som utsetts att vara umgngesstd.
743
UppIljningen av hur umgnget har Iungerat br gras eIter det Irsta
umgngestillIllet och dreIter regelbundet.
744
Hur omIattande behovet
av uppIljning r i ett visst Iall Ir avgras utiIrn rendets karaktr. Sr-
skilda hndelser i anslutning till umgngestillIllena kan pverka behovet
av uppIljning. Socialnmnden mste under alla Irhllanden hlla sig
underrttad om umgnget.
745

Om rtten beslutat att umgngesstd ska Irordnas interimistiskt i av-
vaktan p slutligt beslut, fnns skl Ir nmnden att nrmare redogra
Ir hur umgnget Iungerat Ir barnet i den utredning som nmnden har i
uppdrag att genomIra.
Vid uppIljningen rrande behovet av Iortsatt umgngesstd str Iakto-
rer som talar Ir att umgnget ska kunna ske utan umgngesstd i Iokus.
Om umgnget enligt nmndens bedmning kan Iortstta utan umgnges-
std kan nmnden verka Ir att Irldrarna trIIar ett avtal om umgnget.
Ett sdant avtal gller om nmnden godknt det, och erstter domstolens
tidigare beslut.
746
(Se kapitlet Avtal.) Kan Irldrarna inte komma verens
kan nmnden Iresl Irldrarna att sjlva ta initiativ till en ndring i um-
gnget. Det kan ske genom att ngon av dem vcker talan om umgnget.
ven nmnden har mjlighet att vcka talan i en Irga som rr ett barns
umgnge med sin Irlder (6 kap. 15 a FB). ( Se ven avsnitt om Um-
gnge).
Socialnmnden har anledning att vervga om det tillkommit omstn-
digheter som talar Ir att umgnget inte har Irutsttningar att Iortstta
utan umgngesstd nr den tid som bestmts Ir stdet lpt ut. Det kan
till exempel visa sig att barnets behov av umgngesstd r strre n vad
domstolen Irutsatte nr den Iattade sitt beslut. Nmnden har ven en
skyldighet att agera om umgnget enligt nmndens bedmning br av-
742
SOSFS 2012:4
743
SOSFS 2012:4
744
SOSFS 2012:4
745
Prop. 2009/10:192 s. 31
746
Prop. 2009/10:192 s. 31
264
brytas, till exempel Ir att barnet mr dligt eller riskerar att Iara illa om
umgnget Iortstter. Frutom mjligheterna att Iresl Ir Irldrarna att
ta initiativ till att vcka talan om ndringar i umgnget eller att nmnden
sjlv vcker talan kan det bli Irga om att inleda utredning enligt social-
tjnstlagen av om socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd eller
std.
747
(Se vidare avsnitt om Umgnge).
Dokumentation
Av 11 kap. 5 SoL Iljer att handlggning av renden som rr enskilda
samt genomIrande av beslut om stdinsatser ska dokumenteras. (Se vi-
dare avsnitt Dokumentation och handlggning).
Kontaktperson vid umgnge
En kontaktperson som utses enligt 3 kap. 6 SoL p begran eller eIter
samtycke Irn en enskild person kan bist honom eller henne ven i sam-
band med umgnge. En sdan kontaktperson r till skillnad Irn umgng-
esstd en Irivillig insats.
I socialnmndens vergripande ansvar (2 kap. 1 och 5 kap. 1 SoL)
Ir barns och ungdomars behov av std och hjlp ligger en skyldighet att
medverka till ett barns umgnge med den Irlder som barnet inte stadig-
varande bor tillsammans med. Beslut om att tillstta kontaktperson Iattas
med std av 4 kap. 1 SoL. Denna kontaktperson kan vara ett std Ir
Irldrar och barn och underltta kontakten dem emellan, till exempel vid
hmtning och lmning i samband med umgngestillIllena. Ibland kan
kontaktpersonen behvas Ir att barnet ska slippa bevittna Irldrarnas
grl om dessa r i konfikt med varandra.
Frivillig insats
Kontaktperson Ir barn r en Irivillig insats som Irutstter att vrdnads-
havaren/vrdnadshavarna begr den eller samtycker till den. Kontakt-
person kan ven utses Ir en umgngesberttigad Irlder som anser sig
behva std och hjlp vid umgngestillIllena. Vrdnadshavarens medgi-
vande krvs inte i ett sdant Iall. Har barnet Iyllt 15 r Ir kontaktperson
utses endast om barnet sjlvt begr eller samtycker till det (3 kap. 6
tredje stycket SoL).
Om bda Irldrarna r vrdnadshavare kan kontaktperson Ir barnet
747
Prop. 2009/10:192 s. 31
265
sledes beviljas endast under Irutsttning att bda samtycker till det. Om
en av Irldrarna, vid gemensam vrdnad, ansker om kontaktperson som
bistnd till barnet (till exempel vid problem vid hmtning och lmning
av barnet) men den andra motstter sig medverkan av kontaktperson, s
fnns det Ir nrvarande ingen annan lsning n att Irldern gr till dom-
stol med en begran om umgngesstd.
748
Det gller under Irutsttning
att det inte r mjligt att lsa situationen genom att bevilja bistnd i Iorm
av en kontaktperson som stdinsats till Irldern.
En vrdnadshavare eller en umgngesIrlder kan beviljas kontaktper-
son, med std av 4 kap. 1 SoL, om ngon av dem anser att han eller
hon behver std och hjlp vid till exempel lmning och hmtning av
barnet. ven om ett samtycke inte krvs Irn den andra Irldern i dessa
Iall underlttar ett sdant naturligtvis syItet med umgnget, och det blir
sannolikt bttre Ir barnet nr Irldrarna r verens om det.
Lmplighet
Det fnns inga Iormella krav p kvalifkationer Ir en kontaktperson. Men
socialtjnstens insatser ska genomIras av personer med lmplig erIaren-
het och utbildning (3 kap. 3 SoL). Det ligger dock i sakens natur att
den som utses mste vara lmplig Ir uppgiIten. Det blir den enskildas
hjlpbehov som blir avgrande Ir vilka kvalifkationer kontaktpersonen
behver. En kontaktperson vid umgnge kan drIr behva srskilda
kunskaper om de svrigheter och konfikter som kan uppkomma i sam-
band med Irldrars separation. Socialnmnden br, med den tilltnkte
kontaktpersonens samtycke, begra uppgiIter om honom eller henne Irn
socialtjnstens register, Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstanke-
register samt Irn eventuella reIerenspersoner.
749
Om den tilltnkta kon-
taktpersonen inte lmnar samtycke till att uppgiIterna inhmtas kan det
fnnas skl att vga in detta i bedmningen av personens lmplighet.
Beslut
Socialnmndens beslut om kontaktperson som ska medverka vid um-
gnget ska komma till uttryck i ett beslut. Av beslutet ska Iramg vem
eller vilka personer beslutet avser, vad som har beslutats, nr beslutet Iat-
tades samt vilken nmnd som Iattat beslutet. Av beslutet ska ocks Iramg
vilket lagrum som ligger till grund Ir beslutet. Uppdraget till kontaktper-
sonen br vara skriItligt. Vidare br uppdraget vara detaljerat och tydligt.
Det br bland annat Iramg vad syItet med insatsen r, under vilka dagar
och vid vilka tidpunkter kontaktpersonen ska medverka, att kontaktper-
748
Ny lagstiItning trder i kraIt 1 maj 2012,(se kapitlet om Vrdnad)
749
SOSFS 2012:4
266
sonen ska vara neutral och stta barnets bsta Irmst och hur uppIljning
av insatsen ska gras.
750
Socialnmnden br klargra kontaktpersonens roll Ir Irldrarna.
Nmnden br ocks med hnsyn tagen till barnets lder och mognad in-
Iormera barnet om vilken roll kontaktpersonen ska ha i samband um-
gnget.
751
ven om det r en Irivillig insats s r det viktigt att nmnden
tydliggr Ir Irldrar och barn vilken uppgiIt kontaktpersonen har i sam-
band med umgnget s att oklarheter s lngt mjligt undviks.
Flera kommuner i landet har olika Iormer av verksamheter som kan
Iungera som std vid ett barns umgnge med sin Irlder. Verksamhe-
terna kan anvndas som rd och std till exempel vid samarbetssamtal Ir
att I igng ett umgnge. De anvnds ocks nr en umgngesIrlder som
bor lngt bort behver ett lmpligt stlle att umgs med barnet p.
Handledning
Socialnmnden br se till att kontaktpersonen har tillgng till std Irn
den ansvariga handlggaren och, i komplicerade Iall, ocks i Iorm av kva-
lifcerad handledning.
752
Uppfljning
En insats i Iorm av kontaktperson behver Iljas upp regelbundet Ir att
nmnden ska kunna se hur den Iungerar och Ir att kunna gra Irnd-
ringar och bedma hur lnge den ska pg. Fr svl Irldrar som barn
och kontaktperson kan det ocks vara viktigt att insatsen avslutas p ett
strukturerat stt till exempel med ett gemensamt samtal med handlg-
garen.
Dokumentation
Av 11 kap. 5 SoL Iljer att handlggning av renden som rr enskilda
samt genomIrande av beslut om stdinsatser ska dokumenteras. (Se ka-
pitlet Dokumentation och handlggning).
En kontaktperson br inte vara skyldig att avge rapporter till nmn-
den

.
753
Det gller att bygga upp IrtroendeIulla relationer mellan Irlder
och kontaktperson. Redovisning och genomgng av rendet br kunna
genomIras till exempel i Iorm av samtal mellan Irldern, kontaktper-
sonen och handlggaren. Handlggaren kan sedan skriva en sammanIatt-
ning som tillIrs akten.
750
SOSFS 2012:4 , SOU 2005:43 s. 176
751
SOSFS 2012:4
752
SOSFS 2012:4
753
Prop. 1979/80:1 Om socialtfnsten. Del A s. 229
267
16. Sekretess
Huvudregeln inom socialtjnsten
Socialtjnstens verksamhet ska bygga p respekt Ir mnniskornas sjlv-
bestmmandertt och integritet (1 kap. 1 tredje stycket SoL). Detta kr-
ver bland annat att det fnns sekretessregler som skyddar den som vnder
sig till socialtjnsten Irn obehrig insyn i dennas privatliv. Sekretessreg-
lerna r samtidigt grundlggande Ir socialtjnstens mjligheter att I till
stnd ett IrtroendeIullt Irhllande till den enskilda.
754

Huvudregeln nr det gller sekretess inom socialtjnsten r att sekre-
tess gller Ir uppgiIt om en enskilds personliga Irhllanden, om det inte
str klart att uppgiIten kan rjas utan att den enskilda eller ngon honom
eller henne nrstende lider men (s.k. omvnt skaderekvisit) (26 kap. 1
Irsta stycket OSL). Med socialtjnst avses bland annat all verksamhet
som enligt lag handhas av socialnmnd, till exempel handlggning av
renden som rr vrdnad, boende och umgnge.
Presumtionen r att sekretess gller, och uppgiIten Ir inte rjas om
man inte r sker p att det inte kan leda till men. Begreppet men har
givits en mycket vid innebrd. I Irsta hand syItas att ngon blir utsatt
Ir andras missaktning om hans eller hennes personliga Irhllanden blir
knda. Redan den omstndigheten att vissa personer knner till en Ir
ngon enskild mtlig uppgiIt kan i mnga Iall anses tillrckligt Ir att
medIra men. Utgngspunkten Ir en bedmning av om men Ireligger
r den berrda personens egen upplevelse.
755

Vad som menas med personliga Irhllanden ska bestmmas med led-
ning av vanligt sprkbruk. Uttrycket avser s vitt skilda Irhllanden som
till exempel en persons adress eller yttringar av ett psykiskt sjukdomstill-
stnd. ven uppgiIter om en persons ekonomi kan Ialla under begreppet
personliga Irhllanden.
756
Ocks uppgiIter om en enskilds namn anses
omIattas av begreppet.
757
Om sekretess gller Ir uppgiIter hos en myndighet Ir uppgiIterna inte
rjas Ir en enskild eller andra myndigheter i andra Iall n som anges i oI-
Ientlighets- och sekretesslagen eller i ngon av de lagar eller Irordningar
som nmnda lag hnvisar till (8 kap. 1 OSL).
754
JIr JO:s beslut den 4 juni 1999, dnr 1097 1998
755
Regeringens proposition 1979/80:2 med frslag till sekretesslag m.m. Del A s. 83
756
Prop. 1979/80:2 Del A s. 84
757
Regeringens proposition 2003/04:93 Ngra frgor om sekretess, m.m. s. 45 och RA 1994 not 516
268
16. Sekretess
Sekretess mellan myndigheter
Sekretessen gller svl gentemot enskilda som myndigheter emellan.
Inom en kommun fnns fera olika myndigheter, och kommunallagen ger
kommunerna en stor Irihet att organisera nmndarbetet som de sjlva
nskar. Det r bland annat mjligt att dela upp socialtjnstens uppgiIter
p fera nmnder genom en geografsk uppdelning p sociala distrikts-
nmnder alternativt kommundelsnmnder eller att gra en uppdelning
eIter sakkompetens. Varje nmnd i en sdan organisation r, tillsammans
med underlydande Irvaltning, att anse som en egen myndighet i oIIent-
lighets- och sekretesslagens mening.
Sekretess gller sledes som huvudregel svl mellan de olika nmn-
derna inom samma kommun som gentemot andra myndigheter.
Sekretess mellan sjlvstndiga verksamhetsgrenar
Bestmmelserna i oIIentlighets- och sekretesslagen gller ven mellan
olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet under Irutsttning att
dessa r att betrakta som sjlvstndiga i Irhllande till varandra (8 kap.
2 OSL).
Vad som bryter sekretessen
Uppgiftsskyldighet
Sekretessen hindrar inte att en uppgiIt lmnas till en annan myndighet
om det fnns en uppgiItsskyldighet enligt lag eller Irordning (10 kap. 28
Irsta stycket OSL). P IamiljelagstiItningens omrde fnns ett fertal
sdana bestmmelser, bland annat nr uppgiIter begrs av allmn domstol
(till exempel enligt 6 kap. 19 andra stycket FB).
En socialnmnd som har tillgng till upplysningar som kan vara av
betydelse Ir en annan socialnmnds utredning om vrdnad, boende eller
umgnge enligt 6 kap. 19 tredje stycket FB, r skyldig att lmna sdana
upplysningar p begran av den utredningsansvariga socialnmnden (6
kap. 19 Iemte stycket FB). Denna uppgiItsskyldighet bryter allts so-
cialtjnstsekretessen enligt 26 kap. 1 OSL och gller ocks om uppgiI-
terna begrs av den som socialnmnden utsett att verkstlla utredningen.
En sdan skyldighet att lmna uppgiIter till en annan nmnd eller utredare
fnns emellertid inte nr det r Irga om att nmnden ska lmna upplys-
ningar till domstolen enligt 6 kap. 19 andra stycket och 20 andra
stycket FB.
En annan bestmmelse om sdan uppgiItsskyldighet fnns i 14 kap. 1
andra stycket SoL. Dr Ireskrivs att myndigheter, vars verksamhet berr
269
16. Sekretess
barn och ungdom samt andra myndigheter inom hlso- och sjukvrden
och socialtjnsten, r skyldiga att genast anmla till socialnmnden om
de i sin verksamhet Ir knnedom om ngot som kan innebra att social-
nmnden behver ingripa till ett barns skydd. Detta gller ven dem som
r anstllda hos sdana myndigheter. Sdan anmlningsskyldighet gller
ocks dem som r verksamma inom yrkesmssigt bedriven enskild verk-
samhet som berr barn och ungdom eller annan yrkesmssigt bedriven
enskild verksamhet inom hlso- och sjukvrden eller p socialtjnstens
omrde. Dessa personer r ven skyldiga att lmna uppgiIter av betydelse
Ir socialnmndens utredning av en sdan anmlan (14 kap. 1 Ijrde
stycket SoL).
Mjlighet att lmna ut uppgifter
I 10 kapitlet OSL fnns bestmmelser om myndigheternas mjlighet att
lmna ut uppgiIter till vissa andra myndigheter. Exempelvis kan soci-
alnmnden utan hinder av sekretess lmna uppgiIter till polis och kla-
gare om misstankar om vissa grvre brott liksom Irsk till sdana brott
samt misstankar om vissa begngna brott mot unga (10 kap. 21 och 23
OSL).
Fr att socialtjnsten ska kunna Iullgra sina arbetsuppgiIter r det i
vissa Iall ndvndigt att man lmnar ut uppgiIter ven utanIr den egna
myndigheten. Sekretess utgr inget hinder mot att sdana uppgiIter lm-
nas ut, om det r ndvndigt Ir att den utlmnande myndigheten ska
kunna Iullgra sin verksamhet (10 kap. 2 OSL). Det gller till exempel
yttranden till domstolar och andra myndigheter i ml och renden om
vrdnad, boende och umgnge. Utredaren kan ocks med std av den-
na bestmmelse kontakta de reIerenter som behvs Ir en utredning om
vrdnad, boende eller umgnge och d ocks lmna ut ndvndiga upp-
giIter, oberoende av den enskildas eget samtycke. Den utlmnande myn-
digheten avgr emellertid utiIrn sin sekretess huruvida de eIterIrgade
uppgiIterna kan lmnas till utredaren. UppgiIter Ir dock inte lmnas ut
med std av denna bestmmelse Ir att den mottagande myndigheten ska
kunna Iullgra sin uppgiIt.
Klara uttalanden fnns dock i Irarbetena att denna bestmmelse ska
tillmpas restriktivt. Sekretessen Ir eIterges endast nr det r en nd-
vndig Irutsttning att en sekretesskyddad uppgiIt lmnas ut, Ir att en
myndighet ska kunna Iullgra ett visst liggande. Endast bedmningen
att eIIektiviteten i myndighetens handlande minskar genom sekretessen
Ir allts inte leda till att sekretessen sidostts.
758
Mjligheten Ir soci-
758
Prop. 1979/80:2 Del A s. 465
270
16. Sekretess
altjnsten att lmna ut inIormation om det r ndvndigt Ir att kunna
hmta in vissa uppgiIter sger dock ingenting om mjligheten att f inIor-
mation, eItersom denna styrs av den tillIrgade myndighetens sekretess-
bestmmelser och eventuella uppgiItsskyldighet.
Samtycke
Sekretess till skydd Ir en enskild gller inte i Irhllande till den en-
skilda sjlv och kan helt eller delvis eIterges av honom eller henne (12
kap. 1 och 2 OSL). Det gller dock inte om ngot annat Iljer av en
bestmmelse i oIIentlighets- och sekretesslagen. Detta innebr att det i
regel r mjligt att lmna ut uppgiIter eIter samtycke Irn den som skyd-
das av sekretessbestmmelsen.
Den enskildas egen instllning till vilka uppgiIter som ska hmtas in
Irn annat hll har i dessa utredningar i princip begrnsad betydelse.
759

Trots detta ska naturligtvis utredningen s lngt mjligt bedrivas i sam-
Irstnd med den som berrs. En utredning ska aldrig utstta ngon Ir
skada eller olgenhet i ondan. Nr det gller en utredning om vrdnad,
boende eller umgnge r det naturligt att vrdnadshavaren ges ett strre
infytande ver hur utredningen ska bedrivas, n nr det till exempel r
Irga om en utredning som gller Irgan om socialnmnden behver in-
gripa till ett barns skydd eller std.
760
Som redovisats ovan kan allts utredaren kontakta de reIerenter som
behvs Ir utredningen och d ocks lmna ut uppgiIter som r ndvn-
diga Ir att I svar tillbaka. Den utlmnande myndigheten avgr emellertid
utiIrn sin sekretess huruvida de eIterIrgade uppgiIterna kan lmnas till
utredaren.
Det kan vara en Irdel att utredaren redan vid det inledande samtalet
med Irldrarna begr deras samtycke till att uppgiIter lmnas ut till ut-
redaren. Ett samtycke innebr dock ett eItergivande av sekretessen bara
i Irhllande till dem som Irldern gr med p att uppgiIter hmtas in
iIrn. Samtycket br vara inIormerat, det vill sga. Irldern ska veta
vilka myndigheter eller enskilda som handlggaren avser att vnda sig
till.
761
OIIentlighets- och sekretesslagen stller inga krav p att samtycket
ska vara skriItligt. JO menar dock att man inom socialtjnsten, i de Iall
samtycke behvs, br inIrskaIIa ett uttryckligt och skriItligt samtycke,
eItersom det oIta r Irga om uppgiIter av mer knslig natur. Samtycket
759
Cleveskld L. m.f. (2003)
760
761
Prop. 1979/80:1 Del A s. 400
271
16. Sekretess
kan Iormuleras av en tjnsteman p socialIrvaltningen, men det br un-
dertecknas av den enskilda sjlv. Vid utIormningen br man iaktta nog-
grannhet, s att inte samtycket till exempel blir mer omIattande n vad
den enskilda avsett.
762

JO har vidare pekat p det olmpliga i att anvnda Irtryckta blanketter
om samtycke Ir utredningskontakter.
763
Samtycket kan d bli mer omIat-
tande n ndvndigt, utan att den enskilda vgar iIrgastta Irvaltning-
ens behov av att kontakta en viss reIerensperson.
Ett samtycke kan ven vara partiellt dels s att det avser endast vissa
uppgiIter, dels s att samtycket endast gller utlmnande till en viss per-
son. Den som har lmnat sitt samtycke till att en annan person Ir del av
sekretessbelagda uppgiIter om honom eller henne kan krva att myndig-
heten vid utlmnandet stller upp Irbehll som begrnsar mottagarens
rtt att lmna uppgiIten vidare eller nyttja den (12 kap. 2 andra stycket
OSL). Det r emellertid inte mjligt att stlla upp ngot sdant Irbehll
nr en uppgiIt lmnas till en myndighet.
Frbehll Ir till exempel stllas upp Ir uppgiIter i en handling eller
annat material som lmnas till part, stllIretrdare, ombud eller bitrde
som vill ta del av det som tillIrts rendet. Frbehllet Ir inte innebra
Irbud mot att utnyttja uppgiIten i mlet eller rendet eller mot att lmna
muntlig upplysning till part, stllIretrdare, ombud eller bitrde (10 kap.
4 OSL Irsta stycket). Om den som Irbehllet riktar sig mot inte Iljer
villkoren i Irbehllet kan ansvar Ir brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3
BrB) komma i Irga.
Det r mjligt att lmna samtycke i Irvg med tanke p en kommande
situation, men samtycket kan i s Iall nr som helst terkallas. Ett sam-
tycke Ir inte heller ges ett s generellt innehll att den enskilda allmnt
Irklarar sig avst Irn sekretessen hos en viss myndighet eller hos en viss
tjnsteman.
Generalklausulen
10 kap. 27 OSL innehller den s.k. generalklausulen. Av den Iljer att
en uppgiIt Ir lmnas till en myndighet om det r uppenbart att intres-
set av att uppgiIten lmnas vger tyngre n det intresse som sekretessen
ska skydda. Bestmmelsen gller emellertid inte Ir socialtjnsten och
hlso- och sjukvrden. Den kan emellertid I betydelse Ir socialtjnsten
nr man behver inhmta uppgiIter Irn andra myndigheter, till exem-
pel Irn Frskringskassan eller Skatteverket, vars verksamhet omIattas
762
JO 1990/91 s. 366
763
JO 1997/98 s. 328
272
16. Sekretess
av regeln. UppgiIter som r sekretesskyddade hos Skatteverket Ir allts
lmnas till socialtjnsten eIter en sdan intresseavvgning som uttrycks i
generalklausulen.
Parts rtt till insyn i ett rende
P parts eget initiativ
En skande, klagande eller annan part har rtt att ta del av det som har
tillIrts rendet, om det gller myndighetsutvning mot ngon enskild.
Rtten att ta del av uppgiIter gller med de begrnsningar som Iljer av
10 kap. 3 oIIentlighets- och sekretesslagen (16 FL). Huvudregeln
innebr allts att sekretessen inte hindrar en part Irn att ta del av en
handling eller annat material i sitt eget rende. Undantag Irn huvudre-
geln kan bara gras under de Irutsttningar som fnns i 10 kap. 3 OSL
nr det av hnsyn till allmnt eller enskilt intresse r av synnerlig vikt att
sekretessbelagd uppgiIt i materialet inte rjs.
Tillmpningen av undantagsbestmmelsen Irutstter att det fnns en
bestmmelse som sekretessbelgger uppgiIten. Myndigheten kan allts
inte p allmnna grunder undanhlla uppgiIter Ir den som r part i ett
rende, Ir att myndigheten anser att det r av synnerlig vikt att parten
inte Ir ta del av dessa. Om myndigheten utiIrn undantagsbestmmelsen
inte anser sig kunna lmna ut en sekretessbelagd uppgiIt till den som r
part i rendet, ska myndigheten p annat stt lmna upplysning om vad
materialet innehller, i den mn det behvs Ir att parten ska kunna ta
tillvara sin rtt.
En utredning om vrdnad, boende och umgnge r inte ett yttrande
Irn socialnmnden men JO har likvl uttalat att den som berrs av en
vrdnadsutredning br ha rtt till insyn i det material som ligger till grund
Ir utredningen.
764
Kommunikationsprincipen
Bestmmelserna om en parts rtt till insyn Irutstter ett initiativ Irn
den enskilda. Det fnns ocks en skyldighet Ir myndigheterna att p eget
initiativ se till att en part Ir del av uppgiIter, den s.k. kommunikations-
principen. Den innebr att ett rende inte Ir avgras utan att den som r
part har underrttats om en uppgiIt som har tillIrts rendet genom ngon
annan n honom eller henne sjlv, och att han eller hon har Itt tillIlle
att yttra sig ver den, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon
enskild (11 kap. 8 SoL och 17 FL). En part Ir p s stt knnedom om
764
JO 2000/01 s. 317
273
16. Sekretess
alla de omstndigheter som myndigheten grundar sitt avgrande p, och
ocks ett tillIlle att kontrollera och komplettera utredningen.
En utredning om vrdnad, boende och umgnge r inte ett yttrande Irn
socialnmnden men JO har likvl uttalat att den som r part vid allmn
domstol i ett ml om vrdnad, (boende) eller umgnge med barn berrs
s nra av en vrdnads-, (boende-) eller umgngesutredning att hon eller
han br I ta del av och yttra sig ver den innan den ges in till domstolen.
JO menar att en sdan utredning alltid br kommuniceras med parterna,
oberoende av om den innehller ett stllningstagande i sakIrgan.
765

Motsvarande resonemang gller ocks s kallade snabbupplysningar,
inIr ett interimistiskt beslut i domstolen. JO har uttalat att upplysning-
arna br kommuniceras med parterna innan de ges in till tingsrtten, om
det i dessa redovisas ett Irslag till lsning av tvisten. Snabbupplysningar
r dock i allmnhet mindre ingende n vrdnads-, boende- eller umgng-
esutredningar och brukar inte ha karaktren av klara stllningstaganden.
Om upplysningarna inte innehller ngot stllningstagande Ir det enligt
JO avgras Irn Iall till Iall om kommunikation br ske, och hr br ven
tidsaspekten beaktas.
766
Som exempel p Iall dr nmnden srskilt br
vervga om kommunikation av snabbyttrande ska ske r enligt JO nr
snabbupplysningarna innehller grannars, daghemspersonals eller annan
utomstendes redogrelser Ir hndelser eller iakttagelser med personliga
omdmen. Dremot br man kunna avst Irn kommunikation om yttran-
det exempelvis endast terger uppgiIter som har hmtats Irn myndig-
heters register eller andra handlingar, och redan r knda av parterna.
767

P vilket stt kommunikationsplikten ska Iullgras Ir myndigheten
sjlv avgra och ocks hur detta ska ske, utiIrn omstndigheterna i det
enskilda Iallet. Det kan ske muntligt om utredningen och underlaget Ir
beslutet r kortIattade, eller nr det bara r ngon enstaka uppgiIt som
behver kommuniceras. I andra Iall kan det vara lmpligt att kommuni-
kationen sker skriItligt.
Kommunikationsprincipen preciserar vilket material som mste kom-
municeras. I mnga Iall kan det dock vara lmpligt att kommunicera hela
beslutsunderlaget inte enbart de delar som tillIrts av ngon annan.
765
JO 1994/95 s. 363
766
JO 1995/96 s. 309
767
JO 1996/97 s. 297
274
16. Sekretess
I vissa Iall r kommunikation inte ndvndig. Det gller bland annat i
Iljande Iall:
UppgiIten saknar betvdelse, till exempel om en annan person har lm-
nat en uppgiIt som man redan knner till eller som inte behvs Ir
beslutsIattandet.
Det r av ngon anledning uppenbart obehvligt att kommunicera.
En bedmning Ir gras i varje enskilt rende om huruvida huvudregeln
om kommunikationsskyldighet r tillmplig eller om myndigheten kan
anvnda sig av ngon av undantagsbestmmelserna. I tveksamma Iall r
det bttre att kommunicera beslutsunderlaget n att lta bli. JO har ppe-
kat att kommunikation bara Ir underltas nr det r uppenbart obehv-
ligt.
768
SammanIattningsvis kan konstateras att en part vanligtvis har rtt att
p eget initiativ ta del av materialet i ett rende. Dessutom har myndighe-
ten genom kommunikationsprincipen skyldighet att se till att en part Ir
del av uppgiIter och tillIlle att yttra sig ver dessa.
Utlmnande av akter
En allmn handling som Ir lmnas ut ska p begran genast eller s
snart det r mjligt tillhandahllas den som nskar ta del av den (2 kap.
12 tryckIrihetsIrordningen (1949:105), TF. Att det r tidsdande och
besvrligt att I Iram handlingar r inget skl Ir att avsl en begran.
Skanden ska inIormeras om vilken tid det kan tnkas ta och att social-
nmnden terkommer nr handlingarna tagits Iram. Om den som begr
handlingar bor p annan ort s skickas dessa som rekommenderat brev.
Om handlingar p grund av sekretess inte kan lmnas ut ska skanden
inIormeras om sin rtt till ett beslut av myndigheten. Skanden har rtt att
verklaga ett avslag antingen det r helt eller delvis. Vid ett avslagsbeslut
ska inIormation om hur ett verklagande gr till biIogas.
768
JO 1993/94 s. 307
275
17. Handlggning och dokumentation
Socialtjnstens dokumentationsskyldighet
I Irvaltningslagen (1986:223) FL fnns grundlggande regler om hur
Irvaltningsmyndigheter i stat och kommun ska handlgga sina renden.
Med handlggning av ett rende avses alla tgrder som vidtas Irn det
att ett rende anhngiggrs till dess att det avslutats genom ett beslut.
FL innehller bland annat bestmmelser om allmnna krav p handlgg-
ningen av renden (7 ), anteckning av uppgiIter (15 ) och parters rtt
att I del av uppgiIter (16 och 17 ). Nr det gller socialtjnstens doku-
mentationsskyldighet fnns mer detaljerade bestmmelser i 11 kap. 5 och
6 SoL. Dessa bestmmelser kompletteras dessutom med Socialstvrel-
sens freskrifter och allmnna rd (SOSFS 2006.5) om dokumentation
vid handlggning av renden och genomfrande av insatser enligt SoL,
LJU, LJM och LSS.
I det Iljande redovisas i korthet vad som gller enligt FL, SoL och
Socialstyrelsens IreskriIter i SOSFS 2006:5. Fr ytterligare inIormation
hnvisas till Socialstyrelsens handbok om handlggning och dokumenta-
tion som kompletterar bestmmelserna i SOSFS 2006:5.
769
Syftet med dokumentationen
Dokumentationen och den enskildes rtt till insyn i renden som rr myn-
dighetsutvning strker den enskildes skydd mot Ielaktig eller bristande
myndighetsutvning.
770
Att handlggningen av ett rende dokumenteras
p ett tillIredsstllande stt har drIr stor betydelse Ir den enskildes
rttsskerhet. Dokumentationen r dessutom ndvndig Ir intern kon-
troll och statlig tillsyn liksom vid verprvning av beslut i Irvaltnings-
domstolarna.
Dokumentationen r ocks viktig Ir personalens egen skull. Det indi-
viduella tjnstemannaansvaret medIr att det r den enskilde tjnsteman-
nen som r ansvarig Ir innehllet i de anteckningar som han eller hon
gr om varje enskild person. Det r drIr viktigt ven Ir personalens
rttsliga stllning och ansvar att dokumentera uppgiIter som rr det en-
skilda rendet och rendets handlggning.
771

769
Handlggning och dokumentation inom socialtfnsten, Socialstyrelsen (2010)
770
Regeringens proposition 2004/05:39 Kvalitet, dokumentation och anmlningsplikt i lagen
(1993.387) om std och service till vissa funktionshindrade (LSS), m.m. s. 19
771
Prop. 2004/05:39 s. 19
276
Socialtjnstens insatser ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 SoL). Kva-
liteten ska systematiskt och Iortlpande utvecklas och skras. Att doku-
mentationen skett p ett Iullstndigt och korrekt stt r ndvndigt Ir att
socialnmnden ska kunna Iullgra skyldigheten att kvalitetsskra verk-
samheten. Dokumentationen r ocks viktig Ir att man senare ska kunna
ta Iram statistik och bedriva Iorskning inom socialtjnstomrdet.
772
Vad ska dokumenteras?
Enligt 15 FL ska uppgiIter som en myndighet Ir p annat stt n ge-
nom en handling och som kan ha betydelse Ir utgngen i ett rende an-
tecknas av myndigheten om rendet avser myndighetsutvning mot en
enskild person. Det innebr att en myndighet r skyldig att dokumentera
en uppgiIt som den Ir muntligt eller genom egna iakttagelser Irutsatt att
uppgiIten kan ha betydelse Ir utgngen i rendet. Denna Irutsttning
har i Irarbeten till FL motiverats med att det inte alltid r mjligt eller
lmpligt att myndigheten antecknar allt som Irekommer i ett rende. I
Irarbetena sgs vidare att uppgiIter som redan Iramgr av handlingarna
inte behver antecknas p nytt och att anteckningsskyldigheten inte inne-
br ngot krav p ordagrant tergivande.
773

Enligt bestmmelserna i 11 kap. 5 SoL r socialtjnstens dokumenta-
tionsskyldighet begrnsad till att glla handlggning av renden som rr
enskilda samt genomIrande av beslut om stdinsatser, vrd och behand-
ling. Av detta Iljer att det inte Ireligger ngon skyldighet att dokumen-
tera rdgivning, till exempel Iamiljerdgivning. Yttranden till en annan
myndighet r i detta sammanhang att jmstlla med beslutsIattande.
774

Av 11 kap. 5 SoL Iramgr dessutom att dokumentationen ska utvisa
beslut och tgrder som vidtas i rendet samt Iaktiska omstndigheter
och hndelser av betydelse. Ytterligare bestmmelser om dokumenta-
tions innehll och utIormning fnns i SOSFS 2006:5. I denna IrIattning
anges bland annat att handlingar som upprttas inom socialtjnsten och
som rr enskilda ska innehlla tillrckliga, vsentliga och ndamlsenliga
uppgiIter samt att de ska vara vl strukturerade och tydligt utIormade (4
kap. 1 ). Det ska ocks Iramg variIrn uppgiIterna kommer, vad som
r Iaktiska omstndigheter och vad som r bedmningar, vem som har
upprttat handlingen, vilken beIattning personen har och nr det gjor-
des (4 kap. 2 ). Vidare Ireskrivs att handlggningen av ett rende ska
dokumenteras Iortlpande (5 kap. 1 ). Handlggaren Ir inte drja med
772
Prop. 1996/97:124 s. 181
773
Regeringens proposition 1985/86:80 om nv frvaltningslag s. 66
774
Prop. 1996/97:124 s. 181
277
dokumentationen, utan den ska ske Iortlpande Ir att det ska vara mj-
ligt att Ilja rendet och vid varje tidpunkt kunna se vad som Iramkommit
i utredningen, vilka tgrder som vidtagits och vad som har planerats.
Dokumentationen mste ocks vara s omIattande att en ny handlggare
vid behov kan slutIra rendet p ett tillIredsstllande stt.
775
UppgiIter som kan vara av betydelse Ir rendets avgrande ska konti-
nuerligt Iras in i akten. Det r viktigt att komma ihg att ett beslut endast
ska baseras p det som fnns dokumenterat. Vad som har kommit Iram
vid utredning och som har betydelse Ir ett rendes avgrande ska drIr
tillvaratas p ett betryggande stt (11 kap. 1 andra stycket SoL). Mnga
gnger Irs anteckningar p lsa minneslappar vid samtal med dem som
rendet rr eller med andra personer som kan lmna uppgiIter i rendet.
Om anteckningarna innehller nya sakuppgiIter ska de utan drjsml till-
Iras personakten.
776
Handlingar som rr enskildas personliga Irhllan-
den ska dessutom Irvaras s att obehriga inte Ir tillgng till dem. Det
Iramgr av bestmmelserna i 11 kap. 5 andra stycket SoL.
Respekt fr den enskildes integritet
Dokumentationen ska utIormas med respekt Ir den enskildes integri-
tet. Det Iramgr av 11 kap. 6 SoL. I lagens Irarbeten betonas vikten
av att dokumentation r bde objektiv och saklig. Utgngspunkten r att
uppgiIterna ska vila p ett korrekt underlag och inte Ir vara av nedst-
tande karaktr. Samtidigt sgs att det ibland kan vara ndvndigt att do-
kumentera vrderingar om den enskilde eItersom uppgiIterna kan vara av
betydelse ven om de kanske inte uppIattas s av den enskilde. Ett krav
Ir att vrderade omdmen ska I Irekomma br vara att de grundas p
ett korrekt underlag och att de r av verklig betydelse Ir saken.
777
Hand-
lingar som upprttas inom socialtjnsten och som rr enskilda Ir inte
innehlla ovidkommande vrdeomdmen av allmnt nedsttande eller
krnkande karaktr. Det Iramgr av 4 kap. 4 Socialstvrelsens freskrif-
ter och allmnna rd (SOSFS 2006.5) om dokumentation vid handlgg-
ning av renden och genomfrande av insatser enligt SoL, LJU och LSS.
Den enskildes rtt till insyn i dokumentationen
Den enskilde har, med vissa undantag, i allmnhet rtt att ta del av det
som dokumenteras i ett rende om henne eller honom (11 kap. 8 SoL
och 16 17 FL). Fr att skapa en strre ppenhet mellan socialtjnsten
775
JO beslut den 4 mars 1993, dnr 2139-1992
776
JO beslut den 4 mars 1993, dnr 2139-1992
777
Prop. 1996/97:124 s. 153, prop. 2004/05:39 s. 54
278
och den enskilde ska socialnmnden emellertid inte bara lmna ut doku-
mentationen p den enskildes begran, utan ven p eget initiativ hlla
parten underrttad om de journalanteckningar och andra anteckningar
som Irs om honom eller henne (11 kap. 6 SoL). Vad som sgs i 11 kap.
8 Irsta stycket SoL gller ocks nr det r Irga om en anskan eller ett
yttrande till en annan myndighet i ett ml eller rende som rr myndig-
hetsutvning mot enskild hos denna.
Om den enskilde anser att ngon uppgiIt i dokumentationen r oriktig
ska detta antecknas i akten. Det Iramgr av bestmmelserna i 11 kap. 6
SoL. Om det visar sig att en uppgiIt inte stmmer, ska nmnden sjlvIal-
let se till att den rttas. En sdan rttelse Ir dock inte utIormas s att den
Ielaktiga uppgiIten som rttats utplnas. Vad som en gng har antecknats
i en allmn handling Ir inte tas bort. Det r ocks viktigt med hnsyn
till handlggarnas ansvar att eventuellt Ielaktiga uppgiIter kan terfnnas,
men med en anteckning om att de r Ielaktiga. Anteckningen Irses med
uppgiIt om vem som gjorde rttelsen och nr den skedde.
778

Rttelse av skrivfel och andra frbiseendefel
Ett beslut som innehller en uppenbar oriktighet till Iljd av myndighe-
tens eller ngon annans skrivIel, rkneIel eller liknande Irbiseende Ir
rttas av den myndighet som meddelat beslutet (26 FL). Dessa Iel kallas
frbiseendefel, och de ska skiljas Irn s.k. bedmningsfel, vilka beror p
att myndigheten har haIt ett oIullstndigt beslutsunderlag eller bedmt
underlaget p ett Ielaktigt stt. Sdana Iel kan dremot inte rttas med
std av bestmmelsen i 26 FL.
Om bedmningsIel kan rttas till beror p om det r mjligt att om-
prva beslutet med std av 27 FL, eller om de kan rttas Irst av hgre
instans eIter verklagande.
Mjligheten att med std av 26 FL rtta skrivIel etc. beror allts p
om det r Irga om en uppenbar oriktighet. Beslutet i sig ska allts inte
vara Ielaktigt, utan bara de siIIror eller de ord som str i beslutet. Det
kan vara Irga om Irvxlingar av namn, dr det r uppenbart Ir alla att
myndigheten har blandat ihop personerna. Det kan ven vara rena Iel-
skrivningar av siIIeruppgiIter, till exempel att socialnmnden beslutar att
biIalla en Iramstllning om socialbidrag dr den enskilde begrt en viss
summa men nmnden i beslutet anger Iel belopp.
779
Innan myndigheten rttar IrbiseendeIel enligt 26 FL ska parten ges
tillIlle att yttra sig om rendet gller myndighetsutvning mot ngon
778
JO 1984/85 s. 198, JO 2005/06 s. 230
779
Prop. 1985/86:80 s. 75, prop. 1989/90:71 s. 5051 och 92
279
enskild och det inte r obehvligt. Om den enskilde sjlv har Ist myn-
dighetens uppmrksamhet p Ielet behver ingen kommunicering ske.
Rttelsen ska antecknas p beslutshandlingen. Anteckning ska gras om
vilken dag rttelsen skedde, och rttelsen ska undertecknas av den som
har utIrt den.
780

Gallring
Anteckningar och andra uppgiIter i en personakt hos socialnmnden
som tillhr en sdan sammanstllning av uppgiIter som avses i lagen
(2001:454) om behandling av personuppgiIter inom socialtjnsten ska
gallras Iem r eIter det att sista anteckningen gjordes i akten (12 kap. 1
SoL). Av rttsskerhetsskl har vissa handlingar undantagits Irn gall-
ringsplikten (12 kap. 2 SoL). Det gller handlingar som kommit in eller
upprttats i Iljande sammanhang:
utredning om Iaderskap eller Irldraskap
utredning om adoption
ett barn har placerats eller tagits emot i ett hem Ir vrd eller boende,
i ett Iamiljehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhr ngon av
Irldrarna eller ngon annan som har vrdnaden om barnet.
Avtal enligt 6 kap. 6 , 14 a tredje stycket eller 15 a andra stycket FB
som godknts av socialnmnden Ir inte gallras Irrn barnet Iyllt arton
r (12 kap. 2 andra stycket SoL) .
Av 12 kap. 2 tredje stycket SoL Iramgr att handlingar ven ska un-
dantas Irn gallring av hnsyn till Iorskningens behov i ett representativt
urval av kommuner och i vriga kommuner betrIIande ett representativt
urval av personer. Nrmare bestmmelser om detta fnns i 12 kap. 2
tredje tycket SoF.
D ngon av parterna har skyddade personuppgifter
Ibland uppger ngon av parterna att hon eller han har hemlig adress el-
ler hemliga personuppgiIter. Det rder dock en viss begreppsIrvirring
kring denna terminologi, som det fnns anledning att reda ut.
Det fnns tre olika grader av tgrder som kan vidtas inom IolkbokI-
ringen Ir att skydda IrIljda personer, nmligen s.k. sekretessmarke-
ring (en markering i IolkbokIringsregistret Ir srskild sekretessprv-
ning), kvarskrivning och hngerade personuppgifter. Alla tre niverna kan
kombineras med exempelvis namnbyte.
780
280
Att notera r att beslut om skyddade personuppgiIter Iattas utan att
barnets situation och behov utreds och utan att barnets instllning beak-
tas. Mnga anskningar om skyddade personuppgiIter avser barn som Iar
illa eller riskerar att Iara illa. Den enhet som handlgger ett rende om
skyddade personuppgiIter r skyldig att underrtta den enhet inom soci-
alnmnden som handlgger barnrenden. Detta Iljer av 14 kap. 1 SoL.
Nedanstende avsnitt bygger p Socialstyrelsens handbcker Vld
Handbok om socialnmndens ansvar Ir vldsutsatta kvinnor och barn
som bevittnat vld (2011), Handlggning och dokumentation inom so-
cialtjnsten (2010), Socialstyrelsens meddelandeblad, Skyddade person-
uppgiIter (2005) och www.skatteverket.se.
Sekretessmarkering
FrIarandet med sekretessmarkering r den Irsta skyddstgrd som br
tillgripas om man kan beIara att en IolkbokIringsuppgiIt kan komma att
anvndas Ir personIrIljelse. Sekretessmarkeringen r inte reglerad i
lag men den visar att man br iaktta srskild Irsiktighet nr man bed-
mer huruvida uppgiIter om en person br lmnas ut eller inte.
781
Ett beslut
om sekretessmarkering r oItast tidsbegrnsat och gller oItast inte lngre
tid n tv r. Beslutet kan dock Irlngas.
Vad krvs fr ett beslut om sekretessmarkering?
Den som vill ha sekretessmarkering begr detta hos Skatteverket. Ans-
kan ska vara skriItlig. Det saknas Iormella krav kring denna begran och
kring Skatteverkets beslut. Begran br dock tIljas av ett intyg eller
liknande dokument, exempelvis Irn Polisen eller sociala myndigheter.
Kopior av domar och beslut om kontaktIrbud eller andra dokument som
styrker att det fnns en hotbild kan ocks biIogas anskan. Fr att en se-
kretessmarkering ska I inIras i IolkbokIringsregistret br det fnnas ett
konkret hot. Det rcker allts inte med att en person knner Iruktan och
anser sig vara IrIljd, utan det mste ocks objektivt sett fnnas en risk
Ir IrIljelse. I Irsta hand br det vara den som begr en sekretessmar-
kering som ska visa behovet av sdan. Med hnsyn till Irgans betydelse
Ir den som begr skyddet br emellertid Skatteverket hjlpa denne med
att ta Iram den utredning som kan behvas.
782

781
Regeringens proposition 1997/98:9 Skvdd fr frflfda personer, samordningsnummer, m.m. s. 35
782
Prop. 1997/98:9 s. 35
281
Vad innebr ett beslut om sekretessmarkering?
Nr en person beviljats sekretessmarkering r det endast cheIen p det
aktuella skattekontoret som har behrighet att ta del av uppgiIter om per-
sonen. Det r allts till denne cheI som personalen hnvisar nr ngon
vill ta del av uppgiIter om en person som Itt sekretessmarkering. Fr
att en sekretessmarkering ska vara eIIektiv mste sdan normalt begras
Ir samtliga personer i den IrIljdes hushll.
783
Den kan fnnas Irut-
sttningar att inIra en sekretessmarkering i syIte att skerstlla att en
Irlder inte Ir tillgng till personuppgiIter om ett barn som han eller hon
har vrdnaden om. Det fnns inget Iormellt krav p att en vrdnadshavare
ska underrttas Ire en sdan tgrd.
784
Sekretessmarkering r sledes en varningssignal som stts in p en el-
ler fera uppgiIter i IolkbokIringsdatabasen. Den signalerar att det ska
gras en noggrann prvning innan uppgiIten lmnas ut. Den som Ir-
vgras att I ta del av en sdan uppgiIt br upplysas om sin rtt att I
saken prvad av myndigheten och vid avslag, sin rtt att verklaga.
785

Prvningen av om uppgiIten ska lmnas ut grs enligt oIIentlighets- och
sekretesslagen. Det r vanligt att det r namn, personnummer eller adress
som man vill skydda med en sekretessmarkering, och i dagligt tal kallas
IrIarandet ibland ven skyddad adress eller skyddad identitet. Nr
Skatteverket lmnar ut uppgiIter ur IolkbokIringsdatabasen till andra
myndigheter Iljer uppgiIt om sekretessmarkeringen med. Skatteverket
kan vidarebeIordra post till personer med sekretessmarkering.
Kvarskrivning
Kvarskrivning innebr att en persons verkliga bostadsort hlls hemlig.
Frgan om kvarskrivning regleras i 16 IolkbokIringslagen och innebr
att en person som av srskilda skl kan antas bli utsatt Ir brott, IrIljelser
eller allvarliga trakasserier, vid fyttning Ir Iortstta att vara IolkbokIrd
p den gamla IolkbokIringsorten. Personens verkliga adress registreras
inte inom IolkbokIringen och sprids inte heller till andra myndigheter.
Den kvarskrivna personen r i IolkbokIringen endast registrerad med
adress hos Skatteverket som har beslutat om kvarskrivningen. Det r
ocks denna adress som automatiskt verIrs Irn IolkbokIringen till
myndigheter och Iretag m.m. Den post som snds till den kvarskrivna
med ledning av adressen som IolkbokIringen tillhandahller hamnar
allts hos Skatteverket som knner till personens verkliga adress och
783
Prop. 1997/98:9 s. 35
784
JO 2010/11 s. 296
785
JO 2010/11 s 296
282
vidaresnder posten till denna. Skatteverket Irvarar uppgiIten om den
kvarskrivna personens adress p ett betryggande stt. UppgiIten om den
verkliga adressen kan endast lmnas ut i sllsynta undantagsIall.
786
Vad krvs fr ett beslut om kvarskrivning?
Det r Skatteverket som beslutar om kvarskrivning enligt 16 IolkbokI-
ringslagen . Kvarskrivning kan endast ske eIter anskan Irn den enskilde
och Ir endast medges om den enskildes behov av skydd inte kan tillgo-
doses genom kontaktIrbud eller p annat stt. Kvarskrivning kan ven
glla den utsattas medfyttande Iamilj (16 IolkbokIringslagen).
Kvarskrivning kan medges om det av srskilda skl kan antas att per-
son kan bli utsatt Ir brott, hot, IrIljelse eller allvarliga trakasserier Irn
ngon knd person, till exempel en tidigare Iamiljemedlem. Detta innebr
i regel en konkret och allvarlig risk Ir IrIljelse, till exempel eIter att
ngon har dmts Ir ett brott mot den person som kvarskrivningen avser.
Samma kriterier gller d som Ir kontaktIrbud. Hotet Ir den som har
behov av kvarskrivning kan dock vara s allvarligt att kontaktIrbud inte
rcker Ir att skydda personen. Kvarskrivning kombineras oIta med se-
kretessmarkering. Kvarskrivning beviljas Ir hgst tre r i taget tills den
inte lngre behvs (17 Irsta stycket IolkbokIringslagen).
Fr att utreda Irgor om kvarskrivning Ir Skatteverket begra hjlp
av polismyndighet, 17 tredje stycket IolkbokIringslagen. En Irutstt-
ning Ir att bli kvarskriven r att man byter bostad, annars r tgrden
verkningsls.
Fr en person med kvarskrivning kan det innebra problem att I sam-
hllelig hjlp och service som r knuten till var man r IolkbokIrd. Den
Irdrjning som uppstr genom eItersndningen av posten ger oIta upp-
hov till praktiska problem och kostnader.
Fingerade personuppgifter
Fingerade personuppgiIter innebr att en person Ir byta identitet genom
att anvnda andra personuppgiIter n de verkliga. Detta kan enligt 1 lagen
(1991:483) om fngerade personuppgiIter bli aktuellt Ir den som riskerar
att bli utsatt Ir allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hlsa el-
ler Irihet. Ett sdant medgivande kan begrnsas till viss tid och det Ir inte
lmnas om personen kan beredas tillrckligt skydd genom kvarskrivning
eller p annat stt. Ett medgivande att anvnda fngerade personuppgiIter Ir
ven ges t en Iamiljemedlem som personen varaktigt bor tillsammans med.
786
Prop. 1997/98:9 s. 41
283
Vad krvs fr ett beslut om ngerade personuppgifter?
Frgan om medgivande att anvnda fngerade personuppgiIter prvas av
Rikspolisstyrelsen. Enligt 2 lagen om fngerade personuppgiIter grs
anskan av den som vill ha fngerade personuppgiIter. Rikspolisstyrel-
sens beslut att inte lmna medgivande till fngerade personuppgiIter Ir
verklagas till Stockholms tingsrtt (10 lagen om fngerade personupp-
giIter). Fr att I Iram ett beslutsunderlag mste det gras en omIattande
utredning om den som ansker. En person som ansker om eller har Itt
medgivande att anvnda fngerade personuppgiIter Ir egen del, Ir an-
ska om medgivande ven Ir ett barn. Det gller om personen r vrd-
nadshavare Ir och varaktigt bor tillsammans med barnet samt syItet r
att ge skydd mot den andre vrdnadshavaren (4 lagen om fngerade
personuppgiIter).
Personer som Ir fngerade personuppgiIter mste helt bryta med hela
sitt tidigare liv, inklusive slkt och vnner. Till stor del r det Polisen som
ansvarar Ir att tillgodose dessa personers behov av std och hjlp. Om
de har behov av bistnd Irn socialtjnsten, kan det vara Polisen som Irst
kontaktar socialtjnsten Ir deras rkning.
Ytterst I personer Ir medgivande att anvnda fngera personuppgiI-
ter. Nr en Irlder medges fngerade personuppgiIter r det i praktiken
omjligt med gemensam vrdnad eller vxelvis boende. Det kan ocks
vara mycket svrt eller omjligt Ir barnet att ha umgnge med den Ir-
lder som det inte bor tillsammans med.
Att leva med skyddade personuppgifter
Vldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld samt andra som lever med
skyddade personuppgiIter befnner sig i en srskilt utsatt situation, som det
r viktigt att socialtjnsten tar hnsyn till i sin handlggning. Samverkan
med andra enheter kan vara viktigt. Att leva med skyddade personuppgiI-
ter medIr en rad olika konsekvenser, praktiska, sociala, ekonomiska och
psykologiska. Knslan av utsatthet kan Iortstta att vara lika stark som tidi-
gare. Fr vissa kvinnor kan all energi g t till att vidta tgrder Ir att inte
identiteten ska bli avsljad. Fljderna kan bland annat bli rdsla, isolering,
ohlsa och dlig ekonomi. Personer som lever med skyddade personupp-
giIter kan dessutom behva std, hjlp och insatser. Mnga vldsutsatta
kvinnor behver till exempel hjlp med boende akut, p kort eller lng sikt,
Irmedling av och hjlp med kontakter med andra myndigheter, stdsamtal
samt ekonomiskt bistnd. Att leva med skyddade personuppgiIter innebr
oIta kade kostnader Ir mnga vardagliga behov. Vissa skerhetstgrder
kan vara ndvndiga, som till exempel titthl i drr, byte av ls eller extra
284
mobilteleIoner. Levnadsomkostnader som boende, livsmedel och klder
kan bli strre.
EItersom allt som kan knytas till ett personnummer hos ngon i hus-
hllet innebr en risk, kan man behva hitta lsningar som tar lngre tid
och som medIr kade kostnader. Att det tar lng tid innan man Ir sin
post kan till exempel medIra extra kostnader. Det gr inte att kpa n-
got p avbetalning eItersom man d mste lmna ut namn, adress och
personnummer. Det innebr ocks en risk Ir avsljande att skaIIa bib-
liotekskort, terminskort Ir skolresor, hgkostnadsskydd m.m., vilket gr
att dessa mste vljas bort. Skyddade personuppgiIter kan t.o.m. medIra
svrigheter att Irsrja sig, eItersom det innebr en risk att lmna sina
personuppgiIter till exempel en arbetsgivare.
Att som barn leva med skyddade personuppgiIter innebr stora be-
grnsningar i aktiviteter och handlingsIrihet. Barnen Ir avst Irn sdant
som Ir mnga andra barn r sjlvklarheter, till exempel att vara med i
idrottsIreningar, prenumerera p tidningar eller lna bcker och flmer
p bibliotek. Det pverkar ocks deras relationer till klasskamrater och
andra barn. ven Ir barnen kan livet prglas av rdsla, svl Ir egen
del som Ir mammans eller syskonens del. Skolverket har tagit Iram ett
stdprogram, Unga med skyddade personuppgiIter.
Nr en vrdnadshavare har sekretessmarkering eller kvarskrivning och
det ska gras en vrdnads-, boende- eller umgngesutredning r det vik-
tigt att handlggaren iakttar Irsiktighet med adressuppgiIterna.
JK har uttalat att en vrdnadshavare har rtt att ta del av uppgiIten
om vilken socialnmnd som utIr en vrdnads- och umgngesutredning.
Tv socialnmnder hade av domstolen Itt i uppdrag att utIra komplet-
terande vrdnads- och umgngesutredningar. I IolkbokIringsregistret
Ianns en sekretessmarkering Ir mammans uppgiIter, tillsammans med
ett beslut om kvarskrivning. Sedan en begran om anstnd kommit in Irn
den kommun dr mamman och barnen numera bodde skickades denna
handling med ptecknat beslut om anstnd till ombuden Ir knnedom
utan att uppgiIten om vilken socialnmnd som handlade rendet tcktes
ver. Mamman anmlde tingsrtten och kommunen Ir deras hantering
av sekretessen kring hennes och barnens adresser. JK menade att det inte
r Irenligt med grundlggande rttsskerhetskrav att hlla uppgiIten om
vilken socialnmnd som utIr en utredning om vrdnad, boende eller um-
gnge hemlig Ir ena parten.
787
787
JK:s beslut 2003-03-31, dnr 2967-01-21, 1151-02-21
285
Kontaktfrbud
Enligt 1 lagen (1988:688) om kontaktIrbud kan en person Irbjudas
att beska eller p annat stt ta kontakt med en annan person eller att Ilja
eIter denna person. KontaktIrbud Ir meddelas om det p grund av sr-
skilda omstndigheter fnns risk att den person Irbudet ska glla kommer
att beg brott mot, IrIlja eller p annat stt allvarligt trakassera den som
Irbudet ska skydda. Nr man bedmer huruvida det fnns en sdan risk
ska srskilt beaktas om den person Irbudet ska glla har begtt brott mot
den andra personens liv, hlsa, Irihet eller Irid.
Om syItet med ett kontaktIrbud kan tillgodoses genom en mindre
ingripande tgrd Ir Irbud inte meddelas. Ett kontaktIrbud omIattar
inte kontakter som med hnsyn till srskilda omstndigheter r uppenbart
beIogade.
Kontaktfrbud avseende gemensam bostad
KontaktIrbud kan ocks avse Irbud att uppehlla sig i en bostad som
brukas gemensamt med annan (kontaktIrbud avseende gemensam bo-
stad), om det p grund av srskilda omstndigheter fnns en ptaglig risk
Ir att den Irbudet ska glla Ir kommer att beg brott mot en samman-
boendes liv, hlsa, Irihet eller Irid (1 a lagen om kontaktIrbud).
Utvidgat kontaktfrbud
Frbudet kan ocks utvidgas (utvidgat kontaktIrbud) till att glla Irbud
att uppehlla sig i nrheten av en annan persons bostad eller arbetsplats
eller annat stlle dr den personen brukar vistas (2 lagen om kontakt-
Irbud). Den som har vertrtt ett utvidgat kontaktIrbud Ir meddelas
Irbud att uppehlla sig inom ett strre omrde (srskilt utvidgat kon-
taktIrbud). Frbudet Ir omIatta ett eller fera omrden i anslutning till
sdana platser dr den andra personen har sin bostad eller arbetsplats eller
annars brukar vistas. Ett beslut om srskilt utvidgat kontaktIrbud ska
Irenas med villkor om elektronisk vervakning, om det inte fnns sr-
skilda skl mot det. Beslutet Ir dock inte avse ett strre omrde n vad
som r ndvndigt.
KontaktIrbud ska meddelas Ir viss tid, hgst ett r. KontaktIrbud
avseende gemensam bostad Ir dock meddelas Ir hgst tv mnader.
Srskilt utvidgat kontaktIrbud med villkor om elektronisk vervakning
Ir meddelas Ir hgst sex mnader. Ett kontaktIrbud Ir Irlngas med
hgst ett r i taget. Ett kontaktIrbud som gller gemensam bostad Ir
endast Irlngas om det fnns srskilda skl och d med hgst tv veckor
i taget (4 lagen om kontaktIrbud).
286
Skyldighet att underrtta socialnmnden om kontaktfrbud
Enligt 4 a Irordning (1988:691) om kontaktIrbud ska socialnmnden
genast underrttas om en domstol eller klagare meddelar beslut om kon-
taktIrbud, om den person beslutet ska glla och den som Irbudet ska
skydda har gemensamma barn under 18 r. En sdan underrttelse ska ske
till socialnmnden p den ort dr Irbudet helt eller huvudsakligen ska
glla.
Jv
Fr att garantera objektiviteten och opartiskheten i myndigheternas hand-
lggning av renden fnns det bestmmelser om jv i svl Irvaltningsla-
gen (1112 FL) som kommunallagen (6 kap. 2427 KL).
Frvaltningslagens jvsregler gller Irvaltningsmyndigheternas hand-
lggning av renden och domstolarnas handlggning av Irvaltningsren-
den. Myndigheter i bland annat kommuner och landsting ska tillmpa
jvsreglerna i 6 kap. 2427 KL. Bestmmelserna i KL om jv ska
tillmpas hos socialnmnden (10 kap. 1 SoL).
Regleringen i 6 kap. KL r uttmmande och gller all handlggning
hos nmnderna oavsett om det gller renden som innebr myndighets-
utvning mot enskild eller inte. Bestmmelserna gller bde Irtroende-
valda och anstllda tjnstemn. ven de tjnstemn som utreder och r
Iredragande i ett rende inIr nmnd eller annan beslutsIattare omIattas
av jvsbestmmelserna.
En Irtroendevald eller en anstlld hos kommunen eller landstinget r
jvig enligt 6 kap. 25 KL i Iljande Iall:
Om saken angr honom sjlv eller hans make, sambo, Irlder, barn
eller syskon eller ngon annan nrstende eller om rendets utgng kan
vntas medIra synnerlig nytta eller skada Ir honom sjlv eller ngon
nrstende
Om han eller ngon nrstende r stllIretrdare Ir den som saken
angr eller Ir ngon som kan vnta synnerlig nytta eller skada av ren-
dets utgng
Om rendet rr tillsyn ver sdan kommunal verksamhet som han sjlv
r knuten till
Om han har Irt talan som ombud eller mot ersttning bitrtt ngon i
saken
Om det i vrigt fnns ngon srskild omstndighet som r gnad att
rubba Irtroendet till hans opartiskhet i rendet (s.k. delikatessjv).
JO har behandlat Irgan om delikatessjv och Irgan om en socialnmnds
skyldighet att snabbt prva en Irga om jvsinvndning. JO menar bland
287
annat att det Ir den enskilde r av strsta vikt att jvsinvndningar hante-
ras korrekt och s snabbt som mjligt. Delikatessjv kan utgras av att en
handlggare r vn eller ovn med den som r part i rendet. Vidare kan
det vara Irga om delikatessjv vid ett markant beroendeIrhllande mel-
lan handlggaren och parten. ven den som srskilt engagerar sig i saken
p ett stt som ger anledning att anta att det brister i Irutsttningarna
Ir en objektiv bedmning av rendet skulle kunna anses jvig p denna
grund (jIr prop. 1971:30 s. 343).
788
En anstlld tjnsteman hos socialnmnden Ir inte delta i handlgg-
ningen av ett rende om hon eller han r jvig (6 kap. 24 KL). Den an-
stllde tjnstemannen Ir inte heller nrvara vid sammantrde eller annat
mte dr rendet behandlas inte ens som observatr.
Den som vet om eller antar att hon eller han r jvig i ett rende ska
sjlvmant ge det till knna. Normalt ska ett konstaterat jv leda till att
den jvige inte lngre beIattar sig med rendet. I de festa Iall behver
inte heller nmnden Iatta ett Iormellt beslut i jvsIrgan, utan den jvige
avstr sjlvmant och erstts med en annan person. Ngon gng kan det
dock hnda att den som utpekats som jvig sjlv inte anser sig jvig. I
sdana Iall mste nmnden avgra jvsIrgan snarast genom ett Iormellt
beslut (6 kap. 24 tredje stycket KL). Den som jvet gller Ir bara delta
i prvningen av jvsIrgan om nmnden inte r beslutIr utan henne eller
honom och ngon annan inte heller kan instlla sig till sammantrdet utan
olgligt uppskov (6 kap. 24 Ijrde stycket KL).
Socialnmndens beslut i jvsIrgan Ir bara verklagas i samband med
ett verklagande av det beslut genom vilket socialnmnden avgr rendet
(6 kap. 24 Ijrde stycket KL).
Det r mjligt att bortse Irn jv nr Irgan om opartiskhet uppenbarli-
gen saknar betydelse (6 kap. 26 KL), vilket i princip kan glla renden
dr tjnstemannen inte har ngot eget infytande ver utgngen. ven
lmnande av rd och upplysningar till allmnheten torde utgra sdana
tgrder dr Irgan om jv oIta r betydelsels.
789

Av 6 kap. 27 andra stycket KL Iramgr att en person inte r jvig i
ett rende enbart p grund av att den som handlgger ett rende hos en
nmnd tidigare har deltagit i handlggningen av rendet hos en annan
nmnd.
788
JO 2001/02 s. 296
789
289
18. Samverkan
I socialtjnstens arbete med Iamiljerttsliga Irgor kan det oIta vara ak-
tuellt att samverka med andra instanser. Generella bestmmelser om so-
cialnmndens samverkan med andra samhllsorgan m.m. fnns i 3 kap.
4 och 5 SoL. En speciell bestmmelse om samverkan kring barn som
riskerar att Iara illa fnns i 5 kap. 1 a SoL. Ett nra samarbete med so-
cialtjnstens individ- och Iamiljeomsorg behvs Ir barn och Irldrar
som behver stdinsatser, Ir barn som riskerar att Iara illa och Ir upp-
lysningar i samband med utredningar om vrdnad, boende och umgnge.
Tingsrtterna r viktiga uppdragsgivare och samtidigt samarbetspartner.
Kontakter med Irldrarnas juridiska ombud Irekommer oIta. Samver-
kan med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behvs Ir att kunna hn-
visa Irldrar och barn dit Ir rdgivning och std samt i vissa Iall i sam-
band med utredningar om vrdnad, boende och umgnge. Nr det gller
Irldrar som har varit utsatta Ir vld eller av andra skl behver krisstd
r det bra med en nra samverkan med Iamiljerdgivning, kriscentrum Ir
kvinnor och mn samt kvinno- och mansjourer eller andra aktuella Irivil-
ligorganisationer Ir att kunna hnvisa Irldrar dit.
De instanser som p olika stt kommer i kontakt med Irldrar som se-
parerar och tvistar om barnen har alla olika uppgiIter och kompletterande
perspektiv p Irgorna. Gemensamma diskussioner och Iortbildningsda-
gar kan drIr vara vrdeIulla Ir att utbyta kunskap och erIarenheter
samt Ir att Irbttra samverkan Ir barns bsta.
Att uppmrksamma nr barn kan fara illa
UtiIrn insikten om att en separationsprocess alltid r pIrestande Ir
barn fnns en risk Ir att socialtjnsten som har en stndig kontakt med
Iamiljer i kris, gradvis hjer toleransnivn Ir vad barn ska behva st ut
med. Det gller att vara vaksam p den risken och medveten om att barn
som har Irldrar med svra konfikter, dr barnen kanske anvnds som
redskap i kampen, riskerar att Iara illa och kan behva olika slags insatser
Irn socialtjnstens sida.
Att gra en barnavrdsutredning enligt 11 kap. 1 SoL om varje barn
som r aktuellt i en tvist om vrdnad, boende och umgnge r givetvis
inte rimligt, ven om en sdan tvist alltid innebr pIrestningar Ir bar-
nen. A andra sidan r det inte rimligt att barn ska m dligt, ta ett alldeles
Ir stort ansvar och komma i klm mellan Irldrar som inte Irmr att se
290
18. Samverkan
till barnens bsta i en kamp Ir egna intressen, utan att barnens situation
srskilt uppmrksammas och att de Ir det std de behver.
nr barnets situation r sdan att det kan vara aktuellt att inIormera ansva-
rig enhet eller tjnsteman inom nmnden om att det kan behva gras en
utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SoL. (Se kapitlet Srskilda problem
hos Irldrarna avsnittet om anmlningsskyldighet.)
Samverkan med rttsvsendet
Socialtjnsten har i regel tta kontakter med tingsrtterna i ml som rr
vrdnad, boende och umgnge. Kontakterna rr underlag Ir interimistis-
ka beslut, utredningar p begran av tingsrtten och i vissa Iall vittnesml
i rtten. Ibland deltar en representant Ir socialtjnstens Iamiljertt i den
Irberedande Irhandlingen Ir att kunna erbjuda Irldrarna samarbets-
samtal.
Mnga av socialtjnstens Iamiljerttsenheter har regelbundna trIIar
med tingsrtterna Ir msesidigt utbyte av inIormation och ibland Ir ge-
mensam Iortbildning om sdant som kan vara relevant Ir bda instan-
serna.
Personknnedom och upparbetade kontakter kan vara betydelseIulla i
arbetet med Irgor som r gemensamma Ir tingsrtt och socialtjnstens
Iamiljertt. Socialtjnsten kan I en terkoppling p vad domstolen Ister
vikt vid i utredningarna och ocks ka Irstelsen hos domare Ir sina
bedmningar och grunderna Ir dem. Tingsrtten kan sin sida ka Ir-
stelsen Ir nr det kan vara meningsIullt att genomIra samarbetssamtal
och nr det inte r det. I samband med ett beslut om umgnge i nrvaro av
umgngesstd r det angelget med kontakter mellan tingsrtten och so-
cialtjnsten Ir att bedma mjligheterna att verkstlla umgngesstdet.
Effektivisering av rttsprocessen
PIrestningarna Ir barnen i samband med Irldrarnas separation kan bli
avsevrda om Irldrarna inte kan enas sjlva utan Irgorna om vrdnad,
boende eller umgnge mste avgras av domstol i synnerhet om proces-
sen blir utdragen.
Ett utvecklingsarbete som syItade till att utveckla samarbetet i ml om
vrdnad, boende eller umgnge och minska handlggningstiden (till ex-
empel en total handlggningstid Irn anskan om stmning till dom p
sex mnader) genomIrdes Ir ngra r sedan. Ett led i ett sdant projekt
kan vara gemensam utbildning Ir personal hos socialtjnsten och dom-
stolen Ir att utveckla samarbetet och skapa ett likartat Irhllningsstt.
291
18. Samverkan
Fljande r ett exempel p en sdan modell.
Tingsrtten gr Iljande:
utIrdar stmning
Irordnar om samarbetssamtal
Irelgger svarande Irlder att inge svaroml vid muntlig Irberedelse
kallar till muntlig Irberedelse inom ca sex veckor
anger i kallelsen att eventuella interimistiska yrkanden prvas vid detta
tillIlle
skickar ett inIormationsblad om projektet till Irldrarna.
Mlet tas inte upp av domstolen innan samarbetssamtal har genomIrts,
men om samarbetssamtalen inte leder Iram till ngon verenskommelse
hller tingsrtten muntlig Irberedelse. D kan ett eventuellt interimis-
tiskt beslut Iattas, och man upprttar en tidplan Ir den Iortsatta handlgg-
ningen. En representant Ir Iamiljertten deltar.
Om domstolen beslutar om utredning ska denna
genomIras inom sex veckor
innehlla ett ntverksmte/Iamiljerdslag.
Drutver ingr Iljande i modellen:
Parternas ombud ska erbjudas att delta vid mten med socialtjnsten
under utredningstiden.
En uppIljningsplan ska fnnas.
EIter avslutad rttsprocess ska barnet eller barnen erbjudas att delta i
samtalsgrupper Ir barn med separerade Irldrar.
293
19. Verkstllighet och verklagande
Allmnt om verkstllighet
Regler om verkstllighet av domstols dom eller beslut eller av social-
nmnden godknt avtal om vrdnad, boende eller umgnge samt ver-
fyttning av barn i vissa andra Iall fnns i 21 kap. FB och i Irordningen
(2006:467) om verkstllighet av vrdnadsavgranden (FV).
Verkstllighet innebr att vad domstolen bestmt och vad Irldrarna
kommit verens om i ett avtal rrande vrdnad" boende eller umgnge
genomIrs.
Behrig domstol
Utgngspunkten r att prvningen av verkstllighetsIrgan sker vid den
domstol som fnns nrmast barnet. I de festa Iall kommer verkstllighe-
ten att handlggas av samma domstol som avgjorde vrdnads-, boende-
eller umgngesIrgan.
Verkstllighet av ett domstolsavgrande eller ett av socialnmnden
godknt avtal sks hos tingsrtten i den ort dr barnet har sitt hemvist (21
kap. 1 andra och tredje stycket FB). Om det pgr ett ml mellan samma
parter om vrdnaden, boendet eller umgnget, Ir verkstllighet ocks
skas hos den tingsrtten (21 kap 1 Ijrde stycket FB).
Om det inte fnns ngon annan behrig domstol, tas Irgan om verk-
stllighet upp av Stockholms tingsrtt (21 kap. 1 Iemte stycket FB).
Verkstllighet av domstolsavgrande eller av socialnmnden
godknt avtal
Om en Irlder som har hand om barnet inte Iullgr vad som ankom-
mer p honom eller henne enligt en domstols dom eller beslut eller av
socialnmnden godknt avtal om vrdnad, boende eller umgnge, kan
den andra Irldern anska om verkstllighet vid allmn domstol Ir att
kunna I utva vrdnaden respektive boende eller umgnge (21 kap. FB).
En Irutsttning Ir verkstllighet r att avgrandet har vunnit laga
kraIt, om inte domstolen srskilt har medgivit att verkstllighet nd Ir
ske (21 kap. 1 andra stycket FB).
Frldrars avtal om vrdnad, boende och umgnge verkstlls p sam-
ma stt som ett lagakraItvunnet avgrande av domstol. Ett sdant avtal
mste vara skriItligt och godknt av socialnmnden (6 kap. 6 , 14 a
294
andra stycket och 15 a tredje stycket, 17 a samt 21 kap. 1 tredje
stycket FB).
Ett intermistiskt beslut Ir verkstllas p samma stt som en dom som
har vunnit laga kraIt Beslutet Ir dock nr som helst ndras av rtten (6
kap. 20 tredje stycket FB).
Mjligheten att verkstlla domar som inte vunnit laga kraIt och in-
terimistiska beslut hnger samman med att det r angelget att barnets
Iaktiska Irhllanden s snart som mjligt ndras enligt domstolens dom
eller beslut eller ett avtal som socialnmnden godknt.
JO har uttalat kritik mot en IrvaltningscheI Ir skola och socialtjnst
som beslutat att personal Irn skola och socialtjnst skulle medverka vid
en vrdnadsverfyttning Irn modern till Iadern sedan Iadern Itt ensam
vrdnad om barnen enligt en dom. JO uttalade att om Irldrarna inte
kunde komma verens om verlmningen hade det ytterst varit domsto-
lens sak att avgra om och i s Iall p vilket stt som tingsrttens Irord-
nade om vrdnaden skulle verkstllas.
790
JO har i ett annat rende uttalat viss kritik mot en socialIrvaltning,
som utan samrd med den ena vrdnadshavaren och i strid mot vad en
domstol hade Irordnat om ett barns boende, medverkade till att barnet
fyttades till den andra vrdnadshavaren.
791

Verkstllighet av veryttning av barn till vrdnadshavare
utan domstolsavgrande eller av socialnmnden godknt
avtal
ven utan en dom, ett beslut eller ett avtal kan barnets vrdnadshavare
vnda sig till tingsrtten och begra att barnet ska lmnas ver till honom
eller henne nr barnet vistas hos ngon annan (21 kap. 7 FB).
Detsamma gller nr Irldrar, adoptivIrldrar eller srskilt Irordna-
de vrdnadshavare gemensamt har vrdnaden och en av dem utan ngot
beaktansvrt skl egenmktigt Irt bort eller hller kvar barnet (21 kap.
8 FB).
Verkstllighet av umgnge med annan n frlder
Frutom umgnge med en Irlder som inte r vrdnadshavare, kan bar-
net ven ha umgnge med en mor- eller IarIrlder eller ngon annan som
str honom eller henne srskilt nra (6 kap. 15 a andra stycket FB).
Nr det gller barns umgnge med ngon annan person n en Irlder
790
JO 2011/12 s. 419
791
JO 2006/07 s. 251
295
enligt 6 kap. 15 a andra stycket FB r det bara socialnmnden, som part
i umgngesmlet, som Ir begra verkstllighet. Har barnet fyttat sedan
domstolens avgrande meddelades och drIr hr till en annan social-
nmnds ansvarsomrde, blir den nya nmnden behrig att begra verk-
stllighet.
792
Verkstllighetsbeslutet kan, till skillnad mot nr det gller umgnge
med en Irlder, bara Irenas med ett vitesIrelggande (21 kap. 3 Ir-
sta stycket FB).
Medling
En dom eller ett beslut eller ett av socialnmnden godknt avtal om vrd-
nad, boende eller umgnge br i Irsta hand Iullgras p Irivillig vg.
Domstolen har drIr, innan den beslutar om verkstllighet, mjlighet att
utse en medlare som har till uppgiIt att Irska I Irldrarna att n en
samIrstndslsning innan rendet avgrs (21 kap. 2 FB).
Nrmare bestmmelser om medlarens uppdrag fnns i 47 FV. Den
samIrstndslsning som ska eIterstrvas r Irivillig Iullgrelse av det
som tidigare bestmts (21 kap. 2 Irsta stycket FB). Rtten kan lmna
anvisningar om inriktningen p ett medlingsuppdraget.
793

Ett uppdrag att medla Ir lmnas utan att den som har hand om barnet
har Itt del av anskan (4 andra stycket FV).
Domstolen br inte lmna ett medlingsuppdrag om det r osannolikt
att det kommer att leda till att barnet verlmnas eller om det kan antas
ondigt Irdrja rendets behandling (4 Irsta stycket FV).
Uppdraget som medlare Ir ges till en ledamot eller suppleant i social-
nmnden eller en tjnsteman inom socialtjnsten (21 kap. 2 FB). I den
praktiska tillmpningen av bestmmelsen hnder det numera aldrig att en
ledamot eller suppleant i nmnden utses som medlare. Mnga gnger Ir-
ordnas en Iamiljerttssekreterare, Iamiljerdgivare och socialkonsulenter
vid lnsstyrelsen. Det r alltid Irga om personer med gedigen kunskap
om barn och Iamiljerelationer. Det Irekommer att socialtjnsten anser att
en Irn socialtjnsten Iristende medlare br utses. I mnga Iall kan detta
skert ocks vara ndvndigt eItersom den part som Irlorat ett Iamiljeml
kan knna bristande Irtroende Ir socialtjnsten. Vid valet av medlare
beaktar rtten ibland om det Irekommit medling enligt 6 kap. 18 a FB
792
Prop. 1982/83:165 s. 26
793
Prop. 2005/06:99 s. 74
296
och om det i s Iall r lmpligt att samme medlare utses ven i verkstl-
lighetsrendet.
794
Medlingsuppdraget kan meddelas antingen innan eller i samband med
att rtten beslutar om verkstllighet (21 kap. 2 Irsta stycket och 4 Ir-
sta stycket FB). Medlarens uppdrag kan sledes vara antingen att verka
Ir att det avgrande eller det avtal som verkstllighetsanskan grundar
sig p ska verkstllas i samIrstnd eller underltta en verkstllighet.
Nr ett medlingsuppdrag lmnats innan rtten beslutar om verkstllig-
het och ngot Irivilligt verlmnande inte kommer till stnd Ir rtten ge-
nom medlarens redogrelse enligt 6 FV ett underlag Ir sin bedmning
av Iortsatta tgrder i verkstllighetsmlet.
Om rtten i samband med verkstllighet samtidigt har beslutat om po-
lishmtning enligt 21 kap. 4 FB blir medlaruppdraget nrmast uteslu-
tande att se som ett sista Irsk till Iullgrelse p Irivillig vg innan poli-
sen hmtar barnet alternativt att underltta en verkstllighet.
Domstolen Ir inte stta lngre tid Ir medlingsuppdraget n tv veck-
or. Om det fnns Irutsttningar Ir att n en Irivillig Iullgrelse Ir dom-
stolen Irlnga tiden (21 kap. 2 andra stycket FB). Det mste ocks i
varje enskilt Iall beaktas om saken r srskilt brdskande, till exempel nr
det handlar om att barnet ska I mjlighet att tillbringa ett jullov hos en
av Irldrarna. Tv veckor kan d vara Ir lng tid. Ett utdraget Irlopp
ska med utgngspunkt Ir barnets bsta s lngt som mjligt undvikas.
795
Nr en medlare har utsetts r det viktigt att undvika ett utdraget IrIa-
rande med skriItvxlingar, omstndiga Irhandlingar mm. Den som har
Itt uppdraget som medlare br utan drjsml ta kontakt med den som
har hand om barnet och underska mjligheterna till uppgrelse i godo.
796
Medlaren br Irska klarlgga barnets instllning, om det r mjligt
och lmpligt (4 FV). Samtal med barnet kan behvas, srskilt om Ir-
ldern anger barnets instllning som skl Ir sin vgran.
Om medlaren fnner att barnet kommer att verlmnas Irivilligt, br
han eller hon genast underrtta skanden om detta och medverka till att
tid och plats bestms Ir verlmnandet. Nr verlmnandet har skett,
ska rtten underrttas om detta (5 FV).
EIter att medlingen utIrts ska medlaren, inom den tid rtten Ireskri-
vit, lmna en redogrelse ver sitt uppdrag till rtten (21 kap. 2 andra
stycket FB och 6 FV).
Om ngot Irivilligt verlmnande inte kommer till stnd ska medlaren
794
Sjsten M. (2009)
795
NJA II 1967 s. 486
796
NJA II 1967 s. 489
297
i redogrelsen ange vad den som har hand om barnet har anIrt som skl
Ir sin vgran att verlmna barnet (21 kap. 2 andra stycket FB och 6
FV). Av samma redogrelse br medlaren ven ange om han eller hon
anser att det fnns ngot som hindrar verkstllighet (21 kap. 2 andra
stycket FB och 6 FV). Hinder Ir verkstllighet kan vara barnets vilja
(21 kap. 5 FB), att verkstlligheten r oIrenlig med barnets bsta (21
kap. 6 FB) eller att det behvs en prvning av Irgan om vrdnaden (21
kap. 7 andra stycket FB).
Om rtten beslutar att barnet ska hmtas genom polismyndighetens
Irsorg r ett medlingsuppdrag i princip obligatoriskt (21 kap. 4 Irsta
stycket FB). Utgngspunkten r att alla anstrngningar ska ha gjorts Ir
att n en Irivillig lsning innan det blir aktuellt att tillgripa tvngsmedel.
Frsken att n samIrstndslsningar br pg ven eIter att tvngsme-
del har aktualiserats. I de ytterst I Iall polishmtning kan vara aktuell
br Irsken pg nda Iram till den punkt d tgrden r oundviklig.
797
Allmnt om domstolens prvning i ett verkstllig-
hetsrende
Utgngspunkten vid domstolens verkstllighetsprvning r att barnets
bsta har varit bestmmande Ir det avgrande eller det avtal som ska
verkstllas, och att i barnets intresse se till att genomIra det som be-
stmts.
Domstolen ska inte gra ngon omprvning i sak. Prvningen ska en-
dast avse den verkstllighet som begrs och Irhllandena vid tidpunkten
Ir verkstlligheten. EItersom ngon omprvning av avgrandet i sak inte
ska gras r det i princip endast nyligen intrIIade hndelser eller helt
ny och avgrande utredning som kan gra att verkstllighet inte Ir ske.
Domstolen kan dock inte bortse Irn en viss Irgestllning av betydelse
Ir verkstlligheten, till exempel risken Ir att barnet utstts Ir ver-
grepp, bara Ir att den Irgan har varit uppe i vrdnadsmlet.
798
Domstolen kan vgra verkstllighet
Huvudregeln r att verkstllighet ska ske. Det fnns dock situationer nr
domstolen ska vgra verkstllighet.
Om en medlare fnner att det fnns ngot hinder Ir verkstllighet ska
detta Iramg av medlarens redogrelse (21 kap. 2 andra stycket FB och
6 FV).
797
Prop. 2005/06:99 s. 74
798
Prop. 2005/06:99 s. 98 I
298
Hinder Ir verkstllighet kan vara barnets vilja (21 kap. 5 andra
stycket FB), att verkstlligheten r oIrenlig med barnets bsta (21 kap. 6
FB) eller att det behvs en prvning av Irgan om vrdnaden (21 kap.
Om verkstlligheten r ofrenlig med barnets bsta ska
domstolen vgra verkstllighet
I 21 kap. 1 Irsta stycket FB fnns en vergripande bestmmelse som
slr Iast att barnets bsta ska komma i Irmsta rummet vid verkstllighet.
Bestmmelsen innebr att det inte fnns ngra andra intressen som kan g
Ire barnets bsta.
799

Om det r uppenbart att verkstlligheten r oIrenlig med barnets bsta
ska rtten vgra verkstllighet (21 kap. 6 FB). Uppenbarhetsrekvisitet
syItar p rttens bedmning av de omstndigheter som kommer Iram i
verkstllighetsrendet. Om utredningen r sdan att det r uppenbart att
verkstlligheten inte kan Irenas med barnets bsta, ska anskan avsls.
Domstolen har ett ansvar Ir att de omstndigheter som r av betydelse
Ir denna prvning blir klarlagda. Om domstolen kommer Iram till att
det r uppenbart att verkstllighet r oIrenlig med barnets bsta, kan den
inte bevilja tgrden.
800

Domstolen ska granska att verkstlligheten ligger inom ramen Ir det
som r Irenligt med barnets bsta. Kontrollen sker Ir att skerstlla
skyddet av barnet, inte Ir att skerstlla att varje verkstllighet motsva-
rar den lsning domstolen vid den tidpunkten hade valt vid en sakprv-
ning av Irgan om vrdnad, boende eller umgnge.
801
Domstolen ska gra en bedmning av eventuella risker fr att barnet
far illa
Precis som vid ett avgrande i sak ska domstolen vid verkstllighetsprv-
ningen gra en bedmning av eventuella risker Ir att barnet Iar illa. Det
kan vara en risk Ir att barnet utstts Ir vergrepp eller en risk Ir att
barnet olovligen Irs bort eller hlls kvar. Bestmmelsen kan vara till-
lmplig om det fnns uppgiIter som visar att en umgngesIrlder begr
vergrepp mot barnet. Det kan vara Irga om att Irldern begr andra
kriminella handlingar eller r inne i ett pgende missbruk. Det kan ocks
vara s att umgngesIrldern misskter sig p ett sdant stt att barnets
skerhet r i Iara. Ett annat exempel r att barnet p grund av intrIIade
799
Prop. 2005/06:99 s. 94 I
800
Prop. 2005/06:99 s. 98
801
Prop. 2005/06 s. 98
299
hndelser eller sjukdom r srskilt knslig vid tiden d verkstllighet blir
aktuell och skulle ta skada av vissa tgrder. Barnets viljeinriktning och
barnets psykiska egenskaper i allmnhet har betydelse ocks vid prv-
ningen av risken Ir eventuella skadeverkningar. Bedmningen av den
risk Ir barnet som kan fnnas mste gras Iristende Irn de bedmningar
av risker som gjorts tidigare. UppgiIter som innebr att barnet riskerar att
lida skada mste tas p strsta allvar och kan inte avIrdas p den grunden
att liknande omstndigheter anIrts fera gnger tidigare.
802
Andra frhllanden som har betydelse fr bedmningen av om
verkstllighet ska vgras med hnsyn till barnets bsta
ven andra Irhllanden som r av betydelse Ir att tillgodose barnets
bsta ska beaktas. Omstndigheter som r av grundlggande betydelse
Ir att tillgodose barnets bsta kan hastigt ha ndrats. I ett rende om
verkstllighet av en dom om barnets boende kan det till exempel visa sig
att den Irlder som barnet ska fyttas ver till saknar bostad. Situationen
kan d vara sdan att det visserligen inte r Iara Ir att barnet Iar illa men
nd r uppenbart att en verfyttning vid den tidpunkten inte r Irenligt
med barnets bsta.
803
Barnets vilja kan, men behver inte, vara en grund fr att vgra
verkstllighet
Ml om verkstllighet har oIta Iregtts av en vrdnads-, boende- eller
umgngesprocess i domstol. Domstolen kan i det mlet ha begrt in upp-
lysningar. Domstolen kan ocks inhmta en utredning Irn socialnmn-
den i vilken barnets instllning, om det inte r olmpligt, ska redovisas (6
kap. 19 FB).
ven om barnets instllning har klarlagts inIr avgrandet i vrdnads-,
boende- eller umgngesmlet mste hnsyn kunna tas till barnets vilja
ven under verkstllighetsIrIarandet. Barnet kan ocks ha synpunkter p
tgrderna Ir verkstllighet, till exempel medling, hmtning och omhn-
dertagande. Av 21 kap. 5 FB Iramgr att verkstllighet inte Ir ske mot
barnets vilja nr barnet ntt en sdan lder och mognad att dess vilja br
beaktas utom d rtten fnner det ndvndigt av hnsyn till barnets bsta.
P samma stt som i Irga om vrdnad, boende eller umgnge r det l-
dern och mognaden som avgr vilken vikt som ska Istas vid barnets syn-
punkter. Ngon srskild ldersgrns Ir nr barnets vilja ska beaktas fnns
inte. Drmed fnns stora mjligheter att ta hnsyn till yngre barns vilja.
804

802
Prop. 2005/2006:99 s. 98 I
803
Prop. 2005/06:99 s 99
804
Prop. 2005/06:99 s. 97
300
Till skillnad mot nr sakIrgan avgrs fnns det inte ngon srskild Ire-
skriIt om utredning av barnets vilja i verkstllighetsIrIarandet.
805
I med-
larens uppdrag ingr dock att Irska klarlgga barnets instllning, om
det r mjligt och lmpligt (4 tredje stycket FV) och barnet kan ven i
vissa Iall hras inIr rtten (21 kap. 12 andra stycket FB).
Beroende p hur lng tid som gtt mellan domen i sak och verkstl-
lighetsanskan kan Irhllandena ha ndrats i strre eller mindre grad.
Det kan vidare vara s att barnet ndrat instllning. Barnet kan under
mellantiden ha ntt en sdan lder eller mognad att strre vikt n tidi-
gare mste Istas vid barnets vilja. Om ett avgrande bygger p att det
beslutade r Irenligt med barnets vilja, kan det vara s att barnet inIr
genomIrandet av vad som beslutats ndrar sin instllning. Str det d
klart att barnet motstter sig verkstllighet utgr det Irmodligen hinder
Ir verkstllighet.
806

Vgran av verkstllighet vid veryttning nr det behvs en
prvning av vrdnadsfrgan mm
Av 21 kap. 7 FB Iljer att en vrdnadshavare, nr barnet vistas hos
ngon annan, kan begra att rtten beslutar om tgrd Ir att barnet ska
verfyttas till vrdnadshavaren ven om det inte fnns ngot domstols-
avgrande eller avtal. Rtten kan d vgra att vidta den begrda tgrden
om det med hnsyn till barnets bsta behvs en prvning av Irgan om
vrdnaden. Sdan tgrd Ir inte heller beslutas om det fnns ett fytt-
ningsIrbud enligt lagen (1990:52) med srskilda bestmmelser om vrd
av unga (LVU), i Irga om barnet.
Bestmmelsen kan tillmpas om den som r vrdnadshavare enligt lag
vill att barnet ska fyttas ver Irn ngon som inte r vrdnadshavare,
till exempel en styvIrlder som vrdnadshavaren har separerat Irn men
barnet kommit att bo kvar hos. Den kan ven tillmpas om det fnns ett
avgrande eller avtal, men anskan riktas mot ngon annan n en part i
det avgjorda mlet eller i avtalet.
807

Bestmmelsen i 21 kap. 7 gller ocks nr Irldrar, adoptivIrldrar
eller srskilt Irordnade vrdnadshavare gemensamt har vrdnaden och
en av dem utan ngon beaktansvrt skl egenmktigt Ir bort eller hller
kvar barnet samt den andra begr rttelse (21. kap. 8 FB). Utrymmet
Ir att tillmpa 21 kap. 8 FB r synnerligen begrnsat. I de situationer
805
Prop. 1997/98:7 s. 99 I
806
Prop. 2005:06:99 s. 97
807
Prop. 2005/06:99 s. 99
301
som hr r Irga om torde en prvning av vrdnadsIrgan i regel vara
behvlig.
808
Domstolen kan vid verkstllighet jmka villkor vid utvande
av umgnge
Beslutar rtten om verkstllighet av en dom eller beslut om umgnge
som har vunnit laga kraIt eller av ett av socialnmnden godknt avtal,
kan rtten komplettera eller ndra vad som bestmts om de praktiska ar-
rangemangen Ir utvandet av umgnget, om det r ndvndigt Ir att
umgnget ska kunna bli av (21 kap. 4 tredje stycket FB).
Bestmmelsen om komplettering eller ndring syItar till att ge en mj-
lighet att lsa praktiska Irgor som uppstr runt det beslutade rendet
som verkstlligheten avser och r begrnsad till de Iall dr en jmkning
r ndvndig Ir att verkstllighet ska kunna ske. Det kan till exempel
handla om vilken tidpunkt eller plats som ska glla Ir umgnget, hur
lmning eller hmtning ska g till, hur en resa till platsen Ir umgnget
ska ske eller vilka som ska nrvara vid umgnget.
809
I RA 2000 reI. 30 Iann Regeringsrtten att domstolen vid verkstllighet
kunde komplettera avgrandet nr det i domen endast stod att umgnge
skulle ske under vartannat veckoslut utan att precisera om umgnget
skulle utvas under jmna eller udda kalenderveckor.
Jmkningsbestmmelsen ska inte tillmpas p ett sdant stt att de v-
sentliga inslagen i det avgrande som ska verkstllas sidostts. Det Ir
till exempel inte komma i Irga att, utan att liknande villkor tidigare fnns,
till skydd Ir barnet besluta att umgnge mste ske i nrvaro av en tredje
person umgngesstd ett sdant villkor utgr en vsentlig inskrnk-
ning i umgnget. r situationen sdan att det krvs nrvaro av tredje per-
son Ir att garantera skyddet av barnet, r det uppenbart att verkstllighet
d inte kan ske.
810
Tvngsmedel vid verkstllighet
Om en Irivillig lsning stadkoms kan domstolen avsluta verkstllighets-
rendet.
Om domstolen beslutar om verkstllighet kan domstolen, ven utan
yrkande Irn part, Irordna om tvngsmedel. De tvngsmedel som fnns
808
NJA II 1967 s. 509
809
Prop. 2005/06:99 s. 96 I
810
Prop. 2005/06:99 s. 97
302
r Irelggande av vite och polishmtning (21 kap. 3 FB) samt omhn-
dertagande (21 kap. 10 FB).
Vite
Frelggande om vite
I Irarbetena IramIrs att det huvudsakliga tvngsmedlet br vara vite.
Vitet ska Iaststllas till ett belopp som, med hnsyn till vad som r knt
om partens ekonomiska Irhllanden och vriga omstndigheter, kan an-
tas I parten att Ilja Irelggandet.
811
Ett vitesIrelggande angende umgnge kan avse antingen ett visst
umgngestillIlle eller Ir en tid Iramt, s kallat lpande vite.
812

Frelggande vid vite att verlmna barn till vrdnadshavare har an-
setts kunna meddelas trots att den mot vilken Irelggandet riktades bod-
de utomlands.
"#$
Domstolen kan ven i samband med avgrandet om vrdnad, boende
eller umgnge besluta om vite enligt 6 kap. 21 FB.
Utdmande av vite
Om vitesIrelggandet inte Iljs kan rtten dma ut vitet p anskan av
den part som i verkstllighetsrendet begrt verkstllighet (21 kap. 3
Ijrde stycket FB).
Polishmtning
Polishmtning innebr att tingsrttens beslut om verkstllighet av ett av-
grande om vrdnad, boende eller verlmnande av barn sker genom att
barnet hmtas med hjlp av polismyndigheten. Polishmtning br bara
ske i undantagsIall Ir att undvika att barnet lider allvarlig skada. Dom-
stolen Ir bara besluta om hmtning om verkstllighet annars inte kan ske
eller om hmtning r ndvndig.
814
Beslutar rtten om polishmtning ska en medlare Irordnas om inte
srskilda skl talar emot det (21 kap. 4 Irsta stycket FB).
Polisen bestmmer nr hmtningen ska ske och kallar dem som ska
nrvara. Den som har hand om barnet ska underrttas om tidpunkten Ir
hmtningen, om inte synnerliga skl Iranleder annat. En underrttelse
ska ocks lmnas till socialnmnden och i Irekommande Iall till medla-
811
Prop. 2005/06:99 s. 74
812
Prop. 2005/06:99 s. 74
813
RA 1997 reI. 58
814
Prop. 2005/06:99 s. 74 I
303
ren. Skanden ska underrttas av polisen om var och nr han eller hon ska
ta emot barnet (12 FV).
Hmtning ska utIras p ett s skonsamt stt som mjligt Ir barnet (21
kap. 9 Irsta stycket FB). Vid hmtning ska ngon som kan vara till std
Ir barnet vara nrvarande (21 kap. 11 Irsta stycket FB). Det kan vara
en tjnsteman inom socialtjnsten, en slkting eller ngon annan lmplig
person.
815
Finns det en kontaktperson Ir barnet som avses i socialtjnst-
lagen br denne anlitas (21 kap. 11 Irsta stycket FB). Om mjligt ska
ocks en barnlkare, barnpsykiater eller barnpsykolog medverka (21 kap.
I brdskande Iall Ir en tgrd som krvs Ir skydd av barnet vidtas
utan att det fnns en person till std Ir barnet nrvarande (21 kap. 11
Irsta stycket FB).
JO riktade kritik mot polisen Ir verkstlligheten av ett beslut om hmt-
ning av barn bland annat p grund av att polisen vid det Irsta hmtnings-
Irsket varken underrttat den som hade hand om barnet eller medlaren
om hmtningen och att en barnlkare, barnpsykiater eller barnpsykolog
inte medverkat vid hmtningsIrsket. Polisen fck ven allvarlig kritik
Ir sin handlggning av den pIljande hmtningen d hmtningen p-
brjades utan att vare sig ngon Iretrdare Ir socialtjnsten eller lkare
var nrvarande.
816
Om barnet p grund av sjukdom inte br fyttas eller om det fnns ngot
annat srskilt hinder, ska verkstlligheten skjutas upp (21 kap. 9 andra
stycket FB). Om hindret inte endast r tillIlligt ska polismyndigheten
anmla det till domstolen (15 FV).
Hmtning ska genomIras p ett sdant stt att tgrden inte vcker
ondig uppmrksamhet eller orsakar dem som berrs av den strre ol-
genhet n vad som r oundvikligt. En polisman som deltar i tgrden ska
om mjligt vara civilkldd och anvnda ett Iordon som inte r srskilt
utmrkt som polisIordon (16 FV).
Om ett beslut om hmtning eller omhndertagande som omedelbart
Ir verkstllas genom polismyndighetens Irsorg verklagas, ska rtten
underrtta polismyndigheten om det. Rtten ska ocks underrtta polis-
myndigheten om beslut i Irgor om inhibition (11 FV). Om inhibition
har begrts Ir polismyndigheten inte genomIra tgrden innan Irgan
om inhibition har prvats (Se 13 FV).
815
Prop. 2005/06:99 s. 75 och 101
816
JO 2009/10 s. 102
304
Polishmtning vid verkstllighet av vrdnad och boende eller
verlmnande av barn
Frutsttningarna Ir att anvnda polishmtning r olika vid vrdnad och
boende eller verlmnande av barn respektive vid umgnge.
r det Irga om vrdnad, boende eller verlmnande av barn Ir dom-
stolen besluta om hmtning om verkstllighet annars inte kan ske eller
om hmtning r ndvndig Ir att undvika att barnet lider allvarlig skada
(21 kap. 3 andra stycket FB). Polishmtning mste i dessa Iall kunna
anvndas om barnet riskerar att lida allvarlig skada av att vara kvar i den
milj dr det vistas och det drIr r ndvnligt att barnet tas driIrn. I
andra Iall av verkstllighet Ir polishmtning bara anvndas som ett yt-
tersta medel nr alla andra mjligheter r uttmda.
817
Polishmtning vid verkstllighet av umgnge
r det Irga om umgnge mellan barnet och en Irlder som barnet inte
bor tillsammans med, Ir rtten besluta om hmtning av barnet, om verk-
stllighet annars inte kan ske och barnet har ett srskilt starkt behov av
umgnge med Irldern (21 kap. 3 tredje stycket FB).
Hmtning Ir umgnge Ir allts bara Irekomma i rena undantags-
Iall. En polishmtning kan hmma Irutsttningarna Ir ett harmoniskt
umgnge mellan barnet och Irldern och kan drmed medIra att syIte
med ungnget IrIelas. Det r mycket sllsynt att behovet av umgnge r
sdant att det kan vervga den risk Ir negativ inverkan som hmtningen
r Irenad med. Enbart det Irhllandet att en Irlder systematiskt Irs-
ker sabotera barnets umgnge med den andra Irldern r inte ett tillrck-
ligt skl Ir att besluta om hmtning.
818
Verkstllighet genom polismyndighetens frsorg vid
tillflliga och omedelbara omhndertaganden i
samband med verkstllighet
Om det fnns srskilda skl kan rtten, Ir att underltta ett verfyttande,
besluta att barnet tillIlligt ska tas om hand av socialnmnden eller p
annat lmpligt stt (21 kap. 4 andra stycket FB). (Se avsnittet Omhn-
dertaganden i samband med verkstllighet.)
Vid Iara Ir att barnet ska Iras utomlands eller om det annars r brt-
tom Ir rtten besluta att barnet omedelbart ska omhndertas. Rtten kan
817
Prop. 2005/06:99 s. 74 I.
818
Prop. 2005/06:99 s. 75
305
d besluta att omhndertagandet ska verkstllas genom polisens Irsorg
(21 kap. 10 Irsta stycket FB). Om rttens beslut om ett omedelbart
omhndertagande inte kan avvaktas Ir polisen, oavsett om det pgr
ett verkstllighetsrende, vidta sdana omedelbara tgrder som kan ske
utan skada Ir barnet. Polismyndigheten ska genast anmla det omedel-
bara omhndertagandet till rtten som utan drjsml prvar om omhn-
dertagandet ska best (21 kap. 10 andra stycket FB).(Se avsnittet Om-
hndertaganden i samband med verkstllighet)
Omhndertaganden i samband med verkstllighet
I vissa Iall kan det vara ndvndigt att omhnderta barnet i samband med
verkstllighetsIrIarandet Ir att tillvarata barnets bsta och Irhindra att
hon eller han Iar illa.
Precis som vid polishmtning ska ett omhndertagande utIras p ett s
skonsamt stt som mjligt Ir barnet (21 kap. 9 Irsta stycket FB). ven
hr ska ngon som kan vara till std Ir barnet nrvara (21 kap. 11 Irsta
stycket FB). Det kan vara en tjnsteman inom socialtjnsten, en slkting
eller ngon annan lmplig person.
819
Finns det en kontaktperson Ir barnet
som avses i socialtjnstlagen br denne, liksom vid polishmtning, anlitas
(21 kap. 11 Irsta stycket FB). Om mjligt ska ocks en barnlkare,
barnpsykiater eller barnpsykolog medverka (21 kap. 11 andra stycket
FB).
Tillflligt omhndertagande i samband med verkstllighet
Om domstolen beslutar om verkstllighet kan rtten, om det fnns sr-
skilda skl, samtidigt besluta att barnet tillIlligt tas om hand av social-
nmnden eller p annat lmpligt stt. Rtten kan besluta att det tillIlliga
omhndertagande ska verkstllas av polisen (21 kap. 4 andra stycket
FB).
Endast mycket kortvariga omhndertaganden i allmnhet hgst ng-
ra dagar Ir komma i Irga.
820
Domstolen br i Irsta hand verlmna till socialnmnden att ta hand
om barnet i de undantagsIall dr ett kortvarigt omhndertagande kan bli
aktuellt. Omstndigheterna kan ocks vara sdana att domstolen kan ord-
na omhndertagandet utan medverkan av socialnmnden, till exempel om
barnet redan fnns hos en person som domstolen kan bedma r lmpad
att tillIlligt ta hand om barnet.
821

819
Prop. 2005/06:99 s. 75 och 101
820
NJA II 1967 s. 497
821
Prop. 2005/06:99 s. 76, och 96
306
Omedelbart omhndertagande i samband med verkstllighet
Om det r Iara Ir att barnet Irs ut landet eller om det av annan anledning
r brdskande, kan rtten omedelbart besluta att barnet ska tas hand om
av socialnmnden eller p annat lmpligt stt. (21 kap. 10 Irsta stycket
FB).
Domstolen ska omprva beslutet om omhndertagandet nr verkstl-
lighetsrendet avgrs (21 kap. 10 tredje stycket FB).
Normalt verlmnar domstolen till socialnmnden att nrmare bestm-
ma om hur placeringen gr till. Domstolen kan dock ordna en lmplig
placering utan bistnd av socialnmnden.
822
Rtten Ir besluta att omhndertagandet verkstlls genom polismyn-
dighetens Irsorg (21 kap. 10 Irsta stycket FB). Om omhndertagan-
det inte kan avvaktas kan polisen ven utan ngot domstolsbeslut vidta
sdana omedelbara tgrder som kan ske utan skada Ir barnet. Atgrden
ska genast anmlas till rtten, som utan drjsml beslutar om den ska
best (21 kap. 10 andra stycket FB).
Domstolens handlggning av verkstllighetsrenden
VerkstllighetsIrgorna handlggs av allmn domstol dock inte inom ra-
men Ir ett pgende ml om vrdnad, boende, umgnge eller verlm-
nade av barn, utan hlls skild Irn prvningen av sakIrgan.
823

Domstolens sammansttning vid avgrande av verkstl-
lighetsrenden och samordning av handlggning av ml och
rende
Frgor om verkstllighet handlggs enligt lagen (1996:242) om domstols-
renden (21 kap. 16 FB). Det innebr bland annat att bestmmelserna
om sammantrde r tillmpliga. renden om verkstllighet r normalt av
en sdan karaktr att rtten behver hlla ett sammantrde Ir att avgra
Irgan om verkstllighet.
824
Vid sammantrdet i verkstllighetsmlet ska tingsrtten best av en
lagIaren domare och tre nmndemn om inte rtten anser att det r till-
rckligt med en domare och parterna samtycker till det eller rendet r
av enkel beskaIIenhet (21 kap. 12 Irsta stycket FB). Vid den muntliga
822
Prop. 2005/06:99 s. 75
823
Prop. 2005/06:99 s. 72
824
Prop. 2005/06:99 s. 76
307
Irberedelsen i sak, till exempel om umgnge, avgrs Irgan av en en-
samdomare (1 kap. 3 RB).
Samma domare som handlgger mlet i sak kan normalt handlgga
ven Irgan om verkstllighet, under Irutsttning att situationen inte r
sdan att domaren r jvig. Det r mjligt att hlla de olika sammantrde-
na i anslutning till varandra, till exempel nr en anskan Irn den ene Ir-
ldern om verkstllighet av ett avgrande om umgnge leder till att den
andre Irldern vcker talan om ndring av umgnget. Det kan d vara en
Irdel Ir parter och domstol att sammantrdet i rendet om verkstllig-
het hlls direkt eIter den muntliga Irberedelsen i mlet om umgnge.
825

Hrande av barn infr rtten
Barn Ir hras inIr rtten vid sammantrdet om verkstllighet, om sr-
skilda skl talar Ir det och det r uppenbart att barnet inte kan ta skada
av att hras (21 kap. 12 andra stycket FB). Bestmmelsen br tillmpas
med terhllsamhet.
826
Normalt Irmedlas barnets instllning i verkstllighetsIrgan genom
ngon av parterna i mlet, men ocks genom den redogrelse som medla-
ren lmnar eller genom utredningen i vrigt i rendet.
827
Det r viktigt att barn inte tvingas att ta stllning i Irldrarnas konfikt.
A andra sidan ska barnet inte heller hindras Irn att sga sin mening. Mj-
ligheten att hra barnet ska tillmpas med terhllsamhet. Det r viktigt
att rtten vid sin prvning srskilt beaktar om nskemlet om att barnet
ska hras r grundat p att en Irlder vill anvnda barnet som sprkrr
Ir sina egna synpunkter.
828
Om ett barn under 15 r kallas till sammantrde, br kallelse med I-
relggande att se till att barnet kommer till sammantrdet sndas till den
som har hand om barnet (8 FV).
verklagande, omprvning, inhibition
verklagande
Den som vill verklaga ett verkstllighetsbeslut mste gra det skriItligen
inom tre veckor. verklagandet ska ges in till den domstol som Iattat be-
slutet men prvas av hovrtten (38 lagen om domstolsrenden).
De nya reglerna om prvningstillstnd i hovrtt omIattar Irutom ml
om vrdnad, boende och umgnge ven beslut i renden om verkstllig-
825
Prop. 2005/06:99 s. 72 I.
826
Prop. 1982/83:165 s. 35
827
Prop. 1982/83:165 s. 35
828
Prop. 1982/83:165 s. 35
308
het av sdana avgranden.
829
Det innebr att hovrtten bara tar upp ren-
det om verkstllighet Ir prvning i sak nr prvningstillstnd beviljats.
Prvningstillstnd meddelas om det fnns anledning att betvivla rik-
tigheten av det slut som tingsrtten kommit Iram till (s kallad ndrings-
dispens), om det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma
riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till (s kallad gransk-
ningsdispens), om det r av vikt Ir ledning av rttstillmpningen att
verklagandet prvas av hgre rtt (s kallad prejudikatdispens), eller det
annars fnns synnerliga skl att prva verklagandet (s kallad extraordi-
nr dispens) (39 lagen om domstolsrenden).
Omprvning av beslut om verkstllighet
Beslut om verkstllighet kan omprvas om Irhllandena ndras eller
ngot annat srskilt skl Iranleder det (21 kap. 15 FB). Det kan till
exempel vara s att tgrden inte gr att genomIra utan allvarlig skada
Ir barnet eller att upplysningar som Iranlett domstolen att vgra verk-
stllighet kan visa sig vara Ielaktiga.
830
Omprvning kan ske p initiativ av en av parterna, eIter anmlan av
polismyndighet som ska verkstlla beslutet eller av socialnmnden.
831
Inhibition
Beslut enligt 21 kap. FB gller med vissa srskilt angivna undantag
omedelbart utan ngot srskilt beslut Irn domstolens sida. Om domsto-
len inte anser att besluten ska glla omedelbart mste domstolen besluta
att det inte ska glla direkt. De beslut som inte r omedelbart verkstll-
bara r beslut om utdmande av vite, ersttning Ir parts kostnader eller
parts skyldighet att erstta kostnader till staten. Dessa beslut gller Irst
nr besluten vunnit laga kraIt, det vill sga nr beslutet inte lngre gr att
verklaga (21 kap. 14 FB).
Den som vill hindra att besluten gller omedelbart Ir begra inhibi-
tion, det vill sga att beslutet om verkstllighet skjuts upp, i den domstol
som ska prva verklagandet (hovrtten). Inhibition innebr inte att be-
slutet upphvs, bara att inga tgrder Ir vidtas Ir att verkstlla beslutet
(21 kap. 14 FB och 26 lagen om domstolsrenden).
829
Prop. 2007/08:139 s 22
830
NJA II 1967 s 521
831
NJA II 1967 s 521
309
Barn som olovligen frs bort eller hlls kvar i Sverige
eller i utlandet
veryttning av barn enligt Haagkonventionen
Regler om hur man ska hantera bortIrda barn fnns IramIrallt i den i
Haag dagtecknade konventionen av den 25 oktober 1980 om de civila
aspekterna p internationella bortIranden av barn (1980 rs Haagkon-
vention). SyItet med 1980 rs Haagkonvention r att barnet s snabbt som
mjligt ska Iras tillbaka till det land dr det har sitt hemvist.
832
De lnder
som tilltrtt konventionen Irbinder sig att se till att barn som olovligen
Irs bort eller hlls kvar terIrs till det land dr de har sin hemvist. P
utrikesdepartementets (UD) hemsida fnns en lista p de lnder som till-
trtt konventionen.
Haagkonventionen har inIrlivats med svensk rtt genom lagen
(1989:14) om erknnande och verkstllighet av utlndska vrdnadsavg-
randen m.m. och om verfyttning av barn (1989 rs lag). Lagen r inte
tillmplig p barn som Iyllt 16 r (2 1989 rs lag). Bestmmelserna i
1989 rs lag verensstmmer till stor del med bestmmelserna om verk-
stllighet i 21 kap FB men r srskilt anpassade till 1980 rs Haagkonven-
tions tillmpningsomrde.
833
renden enligt Haagkonventionen ska handlggas skyndsamt. Dom-
stolen ska normalt Iatta beslut om ett barn ska verfyttas inom sex veckor
Irn det att anskan gjordes (15 andra stycket 1989 rs lag). Domsto-
lens huvuduppgiIt blir att avgra var barnet hade sitt hemvist omedelbart
Ire bortIrandet eller kvarhllandet och om det fnns ngot skl att vgra
verfyttning (11 och 12 1989 rs lag).
UD r svensk centralmyndighet enligt Haagkonventionen (4 1989 rs
lag och 1 Irordningen (1989:177) om erknnande och verkstllighet av
utlndska vrdnadsavgranden m.m. och om verfyttning av barn). UD
tar i egenskap av centralmyndighet emot och Irmedlar Iramstllningar
enligt konventionen och samarbetar med centralmyndigheterna i de andra
konventionslnderna (4 1989 rs lag och 2 Irordningen om erkn-
nande och verkstllighet av utlndska vrdnadsavgranden m.m. och om
verfyttning av barn)# UD kan ven Irmedla inIormation till Irldrarna
samt Irmedla kontakt med advokater som har erIarenhet av Haagkon-
ventionsrenden. UD tar inte stllning till om barnet ska Iras tillbaka
eller inte det avgr domstolen.
834
832
Ingressen till Haagkonventionen
833
Prop. 2005/06:99 s. 78
834
Olovligt bortfrande och kvarhllande av barn, UD. (2009)
310
Ett bortIrande eller kvarhllande r olovligt, om bortIrandet eller
kvarhllandet strider mot den rtt att ta vrd om barnet som vrdnads-
havaren - eller ngon annan - har i den stat dr barnet hade sitt hemvist
omedelbart Ire bortIrandet eller kvarhllandet och denna rtt verkligen
utvades nr barnet Irdes bort eller hlls kvar, eller skulle ha gjort det
om det hade varit mjligt (11 1989 rs lag).
Barnet har olovligen frts till eller hlls kvar i Sverige
Ett barn som olovligen Irts till Sverige eller som olovligen hlls kvar
hr ska p anskan verfyttas till den Irn vilket barnet undanhlls, om
barnet omedelbart Ire bortIrandet eller kvarhllandet hade hemvist i
en stat som tilltrtt Haagkonventionen (11 1989 rs lag). Anskan grs
vid Stockholms tingsrtt som tar stllning till om verfyttning av barnet
ska ske (13 1989 rs lag). UD kan hjlpa till med att leta eIter barn som
olovligen har Irts till Sverige eller som olovligen hlls kvar hr samt
Irska I till stnd Irivilliga lsningar.
835

Om det pgr ett ml om vrdnad eller ett ml enligt LVU och en ans-
kan har gjorts om att verfytta barnet, Ir rtten inte besluta i Irgor om
vrdnaden eller vrden Irrn anskan om verfyttning enligt Haagkon-
ventionen har prvats (22 Irsta stycket 1989 rs lag). Om rtten under-
rttas av UD om att ett barn olovligen Irts hit eller hlls kvar hr utan att
ngon anskan om verfyttning har gjorts, Ir rtten inte besluta i Irgan
om vrdnaden eller vrden Irrn det har Irfutit en rimlig tid Ir att gra
en sdan anskan (22 andra stycket 1989 rs lag).
Barnet har olovligen frts bort eller hlls kvar i utlandet
En Irlder vars barn antingen Irts bort eller hlls kvar i utlandet ans-
ker om terIrande enligt Haagkonventionen. Anskande om terIrande
av barn grs p ett srskilt Iormulr som fnns hos UD (2 och 3 Ir-
ordningen om erknnande och verkstllighet av utlndska vrdnadsav-
granden m.m. och om verfyttning av barn). Formulret fnns p UD:s
hemsida. UD skickar sedan anskan vidare till centralmyndigheten i det
land barnet befnner sig (4 1989 rs lag). Nr centralmyndigheten i det
andra landet mottagit anskningshandlingarna Irsker den som regel I
kontakt med den bortIrande Irldern Ir att inIormera om konventio-
nen och underska om han eller hon r villig att p Irivillig vg terIra
barnet. Om en Irivillig lsning inte ns gr rendet vidare till domstol i
det landet som tar
835
311
stllning till om bortIrandet eller kvarhllandet r olovligt och om barnet
ska terIras till Sverige.
836
Om ngon egenmktigt har Ir bort ett barn, som har sitt hemvist i
Sverige, utomlands eller egenmktigt hller det kvar i ett annat land, kan
tingsrtten p talan av barnets vrdnadshavare Irklara att det egenmk-
tiga beteendet r olagligt (23 Irsta och tredje stycket 1989 rs lag).
Detsamma gller om en av barnets vrdnadshavare en Irlder, en adop-
tivIrlder eller en srskilt Irordnad vrdnadshavare - vid gemensam
vrdnad utan beaktansvrda skl egenmktigt Irt bort eller hller kvar
barnet utomlands (23 andra stycket 1989 rs lag).
Hinder fr veryttning enligt Haagkonventionen
Domstolen Ir vgra en anskan om verfyttning
Om anskan om verfyttning gjorts senare n ett r Irn det olovliga
bortIrandet eller kvarhllandet och barnet har Iunnit sig tillrtta i sin
nya milj (12 1 1989 rs lag),
Om det fnns en allvarlig risk Ir att verfyttningen skadar barnets
Iysiska eller psykiska hlsa eller i vrigt Irstter barnet i en situation
som inte r godtagbar (12 2 1989 rs lag),
Om barnet motstter sig verfyttningen och har uppntt en sdan lder
och mognad att man br ta hnsyn till barnets vilja (12 3 1989 rs
lag), eller
Om det inte r Irenligt med grundlggande principer i Sverige om
skyddet Ir mnskliga Iri- och rttigheter att besluta om verfyttning
(12 4 1989 rs lag).
Medling i veryttningsrenden
Precis som vid verkstllighet av svenska avgranden kan rtten, innan
den beslutar om verfyttning enligt Haagkonventionen besluta om med-
ling.
Medlingsuppdraget ska ges till en ledamot eller suppleant i socialnmn-
den eller en tjnsteman inom socialtjnsten eller ngon annan lmplig per-
son. Ett medlingsuppdrag Ir bara lmnas om det kan antas att detta kom-
mer att leda till att barnet verlmnas utan att rendets behandling on-
digt Irdrjs. Tiden Ir normalt inte sttas lngre n tv veckor (16 1989
rs lag). Rtten kan lmna ett medlingsuppdrag utan att den som har hand
om barnet har Itt del av anskan (7 Irsta stycket Irordningen om er-
knnande och verkstllighet av utlndska vrdnadsavgranden m.m. och
836
312
om verfyttning av barn). Av 10 samma Irordning Iramgr att domsto-
len kan ge nrmare anvisningar om hur medlingsuppdraget ska Iullgras.
Vilka anvisningar som avses Iramgr inte av Irordningen.
Medlaren br Irska klarlgga barnets instllning, om det r mjligt
och lmpligt (7 andra stycket Irordningen om erknnande och verk-
stllighet av utlndska vrdnadsavgranden m.m. och om verfyttning
av barn). Om medlaren fnner att barnet kommer att verlmnas Irivilligt
br han eller hon genast underrtta skanden om detta och medverka till
att tid och plats bestms Ir verlmnandet. Nr verlmnandet har skett
ska rtten underrttas om detta (8 Irordningen om erknnande och
verkstllighet av utlndska vrdnadsavgranden m.m. och om verfytt-
ning av barn).
Om ngot Irivilligt verlmnande inte kommer till stnd ska medlaren
i sin redogrelse ange vad den som har hand om barnet har anIrt som
skl Ir sin vgran att verlmna barnet. Medlaren br ven ange om det
fnns ngot hinder Ir verlmnande enligt 1989 rs lag (9 Irordning-
en om erknnande och verkstllighet av utlndska vrdnadsavgranden
m.m. och om verfyttning av barn).
Rtten kan ven besluta om vite eller polishmtning, omedelbart om-
hndertagande tillika tillIlligt omhndertagande. I brdskade Iall kan
polisen sjlv omhnderta barnet (18-20 1989 rs lag).
1996 rs Haagkonvention
Det fnns en konvention som Sverige nnu inte har tilltrtt det vill sga
som vi nnu inte r bundna av men som br nmnas eItersom vi blir bund-
na av den i Iramtiden. Det r den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade
konventionen om behrighet, tillmplig lag, erknnande, verkstllighet
och samarbete i Irgor om Irldraansvar och tgrder till skydd Ir barn
(1996 rs Haagkonvention). SyItet med konventionen r att strka skyd-
det Ir barn i internationella situationer.
Konventionen reglerar Irmst vilket lands myndigheter som r beh-
riga nr det gller att vidta tgrder Ir att skydda ett barn. Nr det gller
bortIrda och kvarhllna barn slr konventionen Iast att myndigheterna i
det land dr barnet bodde innan det blev olovligen bortIrt eller kvarhl-
let, IortIarande ska vara behriga att Iatta beslut som rr barnet, till dess
att barnet Itt hemvist i det nya landet och vissa andra Irutsttningar r
uppIyllda. 1996 rs Haagkonvention kan sgas komplettera ovan nmnda
1980 rs konvention.
837

837
313
Regeringen har Ireslagit att Sverige ska tilltrda 1996 rs Haagkon-
vention och att artiklarna 1-53 i konventionen ska glla som svensk lag.
838

Bryssel II-frordningen
Rdets Irordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om dom-
stols behrighet och om erknnande och verkstllighet av domar i kten-
skapsml och ml om Irldraansvar samt om upphvande av Irordning
(EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-Irordningen) gller mellan EU-lnderna
Irutom Danmark (ingresspunkt 31 till Bryssel II-Irordningen).
Bryssel II-Irordningen r avsedd att tillmpas p alla Irgor om Ir-
ldraansvar, inklusive olovliga bortIranden och kvarhllanden av barn,
i internationella situationer inom EU. Av Irordningen Iramgr vilken
medlemsstats myndigheter som Ir besluta i Irgorna och den reglerar
ven hur ett beslut i en medlemsstat kan erknnas och verkstllas i en
annan medlemsstat.
Bryssel II-Irordningen r direkt tillmplig i Sverige och kompletteras
genom lagen (2008:450) med kompletterande bestmmelser till Bryssel
II-Irordningen.
Bryssel II-Irordningen innebr bland annat att ett beslut som Iattats i
ett EU-land rrande Irldraansvar bland annat vrdnad och umgnge
(artikel 2.7 Bryssel II-Irordningen) ska glla (erknnas) ven i andra
EU-lnder (artikel 21.1 Bryssel II-Irordningen). Det innebr att om en
Irlder till exempel har ensam vrdnad enligt ett domstolsbeslut i Sve-
rige gller vrdnadsbeslutet ven i andra EU-lnder.
Fr att verkstlla en utlndsk dom i ml om Irldraansvar, krvs en
s kallad verkstllbarhetsIrklaring, dvs en Irklaring att domen r verk-
stllbar i det land som utIrdat domen (artikel 28.1 Bryssel II-Irordning-
en). I Sverige r det Svea Hovrtt som eIter en srskild prvning, s kallat
exekvatur, utIrdar en verkstllighetsIrklaring (2 och 4 lagen med
kompletterande bestmmelser till Bryssel II-Irordningen). Domstolarna
i den verkstllande medlemsstaten Ir besluta om de praktiska arrang-
emangen Ir utvande av umgnget, om de ndvndiga arrangemangen
inte eller endast otillrckligt regleras i den dom som ska verkstllas under
Irutsttning att de vsentliga inslagen i domen iakttas (artikel 48.1 Brys-
sel II-Irordningen).
En umgngesdom kan dock verkstllas i andra medlemsstater utan en
verkstllbarhetsIrklaring under Irutsttning att den domstol som med-
838
Prop. 2011/12:85 s. 31
314
delat domen Irser domen med ett intyg som garanterar att vissa grund-
lggande rttsskerhetskrav har iakttagits under IrIarandet (artikel 40
Bryssel II-konventionen).
VerkstllighetsIrIarandet regleras av lagen i den verkstllande med-
lemsstaten (artikel 47.1 Bryssel II-Irordningen). Fr Sveriges del Iram-
gr det av 4 1 lagen med kompletterande bestmmelser till Bryssel
II-Irordningen att verkstllighetsbestmmelserna i 21 kap FB ska till-
lmpas.
Alla avgranden om Irldraansvar omIattas av Bryssel II-Irordning-
en. Frldraansvar defnieras i Irordningen som alla rttigheter och skyl-
digheter som en Iysisk eller juridisk person har tillerknts enligt en dom,
p grund av lag eller genom en verenskommelse med rttslig verkan,
med avseende p ett barn eller dess egendom. Frldraansvar omIattar
bland annat vrdnad och umgnge (artikel 2.7 Bryssel II-Irordningen).
ven Irgor om Irmynderskap och placering av barn i Iamiljehem om-
Iattas av begreppet Irldraansvar.
839
Med dom avses varje avgrande i Irgor som rr Irldraansvar som
har meddelats av en domstol (samtliga myndigheter i medlemsstaterna
som r behriga i Irgor som omIattas av Irordningens tillmpnings-
omrde) i en medlemsstat, oavsett avgrandets benmning, ssom dom,
Irordnande eller beslut (artikel 2.1 och 2.4 Bryssel II-Irordningen).
En domstol r behrig i ml om Irldraansvar Ir ett barn som har
hemvist i den medlemsstaten vid den tidpunkt d talan vcks (artikel 8.1
Bryssel II-Irordningen). Vid Iall av olovligt bortIrande eller kvarhl-
lande av ett barn Iramgr det av artikel 10 Bryssel II-Irordningen under
vilka Irutsttningar som domstolen i den medlemsstat dr barnet hade
hemvist omedelbart Ire det olovliga bortIrandet eller kvarhllandet be-
hller sin behrighet.
En skillnad mellan Haagkonventionen och Bryssel II-Irordningen r
att ett EU-land inte Ir vgra att lmna ver ett barn till en annan med-
lemsstat med hnvisning till att det fnns allvarlig risk Ir Iysisk eller
psykisk skada eller p annat stt Irstta barnet i en situation som inte r
godtagbar, om det styrks att lmpliga tgrder vidtagits Ir att garantera
barnets skydd eIter terlmnandet (artikel 11.4 Bryssel II-Irordningen).
UD r centralmyndighet ven avseende Bryssel II-Irordningen (2
Irordningen (2005:97) med kompletterande bestmmelser till Bryssel
II-Irordningen). Nr det gller Irhllandet mellan Sverige och Finland
gller konventionen av den 6 Iebruari 1931 mellan Danmark, Finland,
839
Kompletterande bestmmelser till den nva Brvssel II-frordningen. Delbetnkande av Utredning-
en om Irld raansvar och skydd av barn i internationella situationer (SOU 2004:80) s 10
315
Island, Norge och Sverige innehllande internationellt privatrttsliga
bestmmelser om ktenskap, adoption och Irmynderskap, tillsammans
med slutprotokollet till konventionen (artikel 59.2 a-d och bilaga VI till
Irordningen). Konventionen har inIrlivats i svensk rtt genom Irord-
ningen (1931:429) om vissa internationella rttsIrhllanden rrande k-
tenskap, adoption och Irmynderskap.
Europardskonventionen
En annan internationell konvention r den i Luxemburg den 20 maj 1980
dagtecknade konventionen om erknnande och verkstllighet av avg-
randen rrande vrdnad om barn samt om terstllande av vrd av barn
(Europardskonventionen). Europardskonventionen har inIrlivats med
svensk rtt genom 1989 rs lag.
Har ett avgrande om vrdnaden om barn, om umgnge med barn eller
rtten att ta vrd av barn meddelats i en konventionsstat gller avgrandet
i Sverige. Ett sdant avgrande Ir ocks p anskan verkstllas hr om
avgrandet kan verkstllas i den stat dr det har meddelats (5 1989 rs
lag).
Nr det gller renden mellan EU-medlemsstater har Europardskon-
ventionen ersatts av Bryssel II-Irordningen. Det Iramgr av artikel 59
och 60 d Bryssel II-Irordningen samt 1 1989 rs lag.
De festa lnder som ratifcerat Europardskonventionen har ven an-
tagit Haagkonventionen.
De nordiska lnderna
Inom Norden fnns det bestmmelser som bland annat innebr att domar
och beslut rrande vrdnad om barn och umgnge gller och kan verk-
stllas i vriga nordiska lnder.
840
Egenmktighet med barn
Att olovligen Ira bort ett barn utgr brott enligt svensk lag. Den som,
utan att sjlv ha del i vrdnaden, obehrigen skiljer ett barn under Iemton
r Irn dess vrdnadshavare kan dmas Ir egenmktighet med barn om
grningen inte utgr brott mot Irihet (7 kap. 4 Irsta stycket Irsta me-
ningen BrB). Med uttrycket obehrigen skilfer omIattas svl ett bortIr-
ande som ett kvarhllande.
841
840
Lag (1977:595) om erknnande och verkstllighet av nordiska domar p privatrttens omrde,
Irordning (1977:1005) om nordisk verkstllighet p privatrttens omrde, Irordning (1931:429)
om vissa internationella rttsIrhllanden rrande ktenskap, adoption och Irmynderskap, lag
(1932:540) om erknnande och verkstllighet av dom, som meddelats i Island.
841
Berggren N-O. mf. Brottsbalken, En kommentar, internetversionen. Se ven NJA 1992 s. 566
316
ven den som gemensamt med ngon annan har vrdnaden om ett barn
under Iemton r kan dmas Ir egenmktighet med barn om han eller
hon utan beaktansvrt skl egenmktigt bortfr barnet (7 kap. 4 Irsta
stycket andra meningen BrB). Om sjlva bortIrandet inte skett olovli-
gen r det inte straIIbart som egenmktighet med barn att en av barnets
vrdnadshavare olovligen hller kvar barnet hos sig. ven vid gemensam
vrdnad r egenmktighet med barn subsidirt i Irhllande till brott mot
Irihet.
Att mot den andra vrdnadshavarens vilja hlla kvar ett barn p en
plats dit barnet rest med bda vrdnadshavarnas samtycke har inte ansetts
utgra ett egenmktigt bortIrande.
842
I NJA 2007 s. 326 hade den ena vrdnadshavaren utan den andra vrd-
nadshavarens samtycke eller vetskap Irt barnet utomlands under en um-
gngesperiod och sedan kvarhllit barnet dr ven eIter umgngesperio-
dens slut. Av vad som Iramkom i mlet var avsikten vid bortIrandet att
terlmna barnet till den andre vrdnadshavaren nr umgngesperioden
var slut. HD hnvisade till NJA 2006 s. 708 och anIrde att vrdnadsha-
varens tgrd inte var att hnIra till ett sdant egenmktigt bortIrande
som omIattas av bestmmelsen i 7 kap. 4 Irsta stycket BrB.
Fr nrvarande utreds om straIIansvaret Ir egenmktighet med barn
r lmpligt utIormat vid gemensam vrdnad. Fridskrnkningsutredning-
en har i sitt betnkande, Fridskrnkningsbrotten och egenmktighet med
barn (SOU 2011:85), Ireslagit att straIIansvaret utvidgas genom att
straIIbestmmelsen ndras s att den vid gemensam vrdnad ven omIat-
tar situationer nr barn utan beaktansvrt skl egenmktigt hlls kvar av
en av vrdnadshavarna.
Till ansvar Ir egenmktighet med barn dms ocks den som obeh-
rigen skiljer ett barn under Iemton r Irn ngon som vrdar barnet med
std av LVU om grningen inte utgr brott mot Irihet eller Irmjande av
fykt (7 kap. 4 andra stycket BrB).
842
RH 1999:68 samt NJA 2006 s. 708
317
20. Uppfljning och utvrdering
Kvalitetssystem
843
Av socialtjnstlagen Iramgr att kvaliteten i socialtjnstens verksamhet
kontinuerligt ska utvecklas och skras (3 kap. 3 SoL). Den som bedriver
socialtjnst ska ansvara Ir att det fnns ledningssystem Ir verksamhe-
ten. Ledningssystemet ska anvndas Ir att systematiskt och Iortlpande
utveckla och skra verksamhetens kvalitet.
844
I 2 kap. 1 SOSFS 2011:9 defnieras kvalitet p Iljande stt:
att en verksamhet uppIyller de krav och ml som gller Ir verksamhe-
ten enligt lagar och andra IreskriIter om hlso- och sjukvrd, socialtjnst
och std och service till vissa Iunktionshindrade och beslut som har med-
delats med std av sdana IreskriIter.
Alla som bedriver socialtjnst ska ha ett ledningssystem Ir sin verk-
samhet.
845
Det gller bde vid myndighetsutvning till exempel rende-
handlggning och vid genomIrandet av vrd eller insatser.
846
Ovanstende defnition av kvalitet r grunden Ir hur ledningssystemet
ska vara uppbyggt och hur det ska anvndas. DrIr mste den som bedri-
ver verksamheten ha kunskap om de Ir verksamheten relevanta kraven
och mlen i lagar och andra IreskriIter som gller Ir verksamheten. Den
som bedriver verksamheten mste ven ha kunskap om de beslut som har
meddelats med std av sdana IreskriIter som gller Ir verksamheten.
Ledningssystemet ska dreIter byggas upp s att det kan anvndas Ir
att systematiskt och Iortlpande utveckla och skra kvaliteten. Den som
bedriver verksamhet kan vlja att stlla ytterligare krav p verksamheten
genom att stta egna ml eller Ilja krav i olika standarder. Det r mjligt
Irutsatt att sdana krav eller ml inte str i strid med IrIattningar. Detta
och alla vriga krav och ml i lagar och IreskriIter som gller Ir verk-
samheten ska ing i ledningssystemet.
843
Se ven Meddelandeblad Nr 11/2011 Information om Socialstvrelsens nva freskrifter och all-
mnna rd om ledningssvstem fr svstematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011.9). En handbok r
under produktion.
844
3 kap. 1 Socialstvrelsens freskrifter och allmnna rd (SOSFS 2011.9) Ledningssvstem fr
svstematiskt kvalitetsarbete.
845
3 kap. 1 SOSFS 2011:9
846
Meddelandeblad Nr 11/2011
318
Processer och rutiner
Den som bedriver socialtjnst kan I ytterligare std Ir vilka processer
och rutiner som behver tas Iram Irn riskanalyser och egenkontroller
samt Irn det som Iramkommer genom klagoml, synpunkter och lagreg-
lerade rapporteringsskyldigheter. Ytterst r det en bedmningsIrga om
ledningssystemet uppIyller kraven i IreskriIterna och allmnna rden.
Bedmningen avgrs av om den som bedriver verksamheten kan visa att
denne genom att anvnda ledningssystemet systematiskt och Iortlpande
utvecklar och skrar kvaliteten.
I 4 kap. 2 och 3 SOSFS 2011:9 anges att den som bedriver social-
tjnst ska identifera, beskriva och Iaststlla de processer i verksamheten
som behvs Ir att skerstlla kvaliteten i verksamheten samt att Ir varje
process ska den som bedriver verksamheten identifera de aktiviteter som
ingr i processen och bestmma deras inbrdes ordning.
Med processer avses alla slags processer. FreskriIterna och allmnna
rden gr drmed ingen skillnad p huvudprocesser, delprocesser, admi-
nistrativa processer, krnprocesser, ledningsprocesser m.m. Den som be-
driver verksamheten avgr hur processerna srskiljs och benmns. Det
viktiga r att det r tydligt att ledningssystemets processer och rutiner kan
anvndas och anvnds Ir att utveckla och skra verksamhetens kvalitet.
Samverkan
Av processerna och rutinerna ska ocks Iramg hur samverkan bedrivs
inom den egna verksamheten, till exempel mellan olika enheter eller an-
dra organisatoriska delar, och mellan olika personalgrupper vilket anges i
4 kap. 5 SOSFS 2011:9. Det ska genom processerna och rutinerna ven
skerstllas att samverkan bland annat mjliggrs mellan olika verksam-
heter inom socialtjnsten, enligt LSS, med vrdgivare och myndigheter.
Mnga gnger kan det vara lttare att samverka om olika vrd- och om-
sorgsgivare har en likartad syn p processer.
Det r viktigt att kontinuerligt Ilja upp och utvrdera bde Ir att
kontrollera kvaliteten och utveckla verksamheten. Det systematiska Ir-
bttringsarbetet behver innehlla riskanalys, egen kontroll och utred-
ning av avvikelser. Ett betydelseIullt underlag i arbetet med att utveckla
och skra verksamhetens kvalitet r hur verksamheten bedms av den en-
skilda, personalen och andra berrda. Enligt IreskriIten om ledningssys-
tem ska den som bedriver socialtjnst drIr ta emot och utreda klagoml
och synpunkter p verksamhetens kvalitet. Klagoml och synpunkter Irn
319
brukare och andra r en viktig inIormationsklla Ir att kunna tgrda
brister och identifera omrden som kan behva Irbttras.
847

Enligt 14 kap. 3 SoL r den som Iullgr uppgiIter inom socialtjnsten
skyldig att rapportera om han eller hon uppmrksammar eller Ir knne-
dom om ett missIrhllande eller en ptaglig risk Ir missIrhllande som
rr den som Ir eller kan komma iIrga Ir insatser inom verksamheten.
Den som bedriver socialtjnst har en skyldighet att utreda dessa rapporter
vilket Iramgr av 14 kap. 6 SoL.
Verksamheten har ocks en skyldighet att sammanstlla inkomna kla-
goml och synpunkter Ir att kunna se om det fnns mnster eller tren-
der som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Framkommer sdana
mnster eller trender kan tgrder eller justeringar av processer och ruti-
ner behvas.
Uppfljning fr de enskildas och fr verksamhets-
utvecklingens skull
Socialtjnstens Iamiljertt r en verksamhet i stndig utveckling, till Iljd
av lagndringar, metodutveckling, Irndringar av kulturella normer, vr-
deringar och praxis i Irldraskap och samlevnad m.m. Det betyder att
man stndigt behver stlla sig vissa Irgor:
Vilket resultat fr det vi gr fr barnen och fr frld-
rarna?
Vad hnder eIter samarbetssamtalen hur mr barnen, kan Irldrarna
kommunicera och samarbeta, minskar konfikterna, hller verenskom-
melser etc.? Hur anvnder domstolar och advokater utredningar om vrd-
nad, boende och umgnge? r utredningarna ndamlsenliga och begrip-
liga?
Gr vi vrt arbete p bsta stt?
Hur upplever barn och Irldrar att de blir bemtta? Ser vi barnen och
kan vi I in dem i arbetet p ett bra stt? Hur lyhrda r vi Ir barnens
och Irldrarnas nskeml och behov i samarbetssamtal och utredningar?
Hur ser barn och Irldrar p att bli utredda? Hur reagerar Irldrarna p
utredningsrapporterna? Hur ser vra rutiner och arbetsstt ut ur brukarnas
perspektiv?
847
se vidare 5 kap. SOSFS 2011:9
320
Gr vi rtt saker?
Finns det behov hos barn och Irldrar som vi inte ser? Finns det behov
som vi inte tillgodoser?
Regelbunden refektion och diskussion i arbetsgruppen r viktiga red-
skap i ett kvalitetsarbete. Som ett underlag behvs resultatuppIljningar
av olika slag, som kan best av till exempel Iljande:
svar p (eventuellt strukturerade) Irgor i avslutande och uppIljande
samtal med Irldrar (och barn)
skriItliga utvrderingar och synpunkter Irn Irldrarna i samband
med att samtal eller utredningar avslutas
enkter till Irldrarna
egen statistik (exempelvis ver vilka det r som tar kontakt, antal sam-
tal i rendena, andel barnsamtal, andel avbrott i samarbetssamtal och
orsaker, andel verenskommelser, Irekomst av vld, hot etc. Irn n-
gon av parterna, andel Irldrar med utlndsk bakgrund, andel domar i
verensstmmelse med eventuella Irslag i utredningar)
terkoppling Irn olika samarbetsparter, till exempel vid terkom-
mande mten med tingsrtt, advokater, vrig socialtjnst, barn- och
ungdomspsykiatri, kriscentrum eller kvinnojourer.
321
Schematisk bild av rttsprocessen

Kontakt med
socialtjnstens
familjertt
Frivilliga
samarbets-
samtal
Frldrarna
kommer
verens
-Frivillig
verenskommelse
-Skriftligt avtal
som godknns
av socialnmnden
Frldrarna kommer
inte verens
Kontakt med
advokat
Stmning
Domstolen begr
snabbupplysningar
frn socialtjnstens
familljertt
Socialtjnsten tar in
upplysningar frn
t.ex. socialtjnstregister,
polisregister, genom
samtal med frldrar
och barn om det r
lmpligt. Utredaren
lmnar inget frslag.
Domstolen fattar
interimistiskt beslut.
Remiss till
socialnmnden om
-samarbetssamtal eller
-uppdrag att gra
en utredning.
Frldrarna
kommer
verens
Frldrarna kommer
inte verens
Samarbetssamtal
vid socialtjnstens
familjertt
-Frivillig verenskommelse.
-Skriftligt avtal som godknns av
socialnmnden
Domstolen meddelas
rendet avslutas
Domstolen meddelas
Remiss p utredning inkommer
Handlggare utses, kontakt tas
med frldrar och ett frsta mte
bokas in. Frldrarna tillfrgas
om det fnns hinder mot att de
kommer gemensamt.
Frsta mtet med
frldrar fr
information och
planering av
utredningsarbetet.
Hembesk med
samtal hos vardera
frldern samt mten
med barnen.
Ytterligare samtal med
frldrar och barn
Referenser samlas in.
I frekommande fall
polisregisterutdrag och
utdrag ur socialregistret.
Frldrarna fr ta del
av utredningsrapport
med fakta och beskrivning
av konsekvenser fr
barnet av olika lsningar
och ges tillflle att yttra
sig (kommunicering).
Utredningen
expedieras till
domstol och
frldrarna.
Domstolsfrhandling med frhr med parter och ev. vittnen
samt utredningen som underlag. Domstolen beslutar.
Frldrar och barn erbjuds uppfljningssamtal
vid socialtjnstens familjertt.

323
Referenser
Almqvist K, Broberg, A. Barn som bevittnat vld mot mamma en studie om
kvinnor och barn som vistas p kvinnofourer i Gteborg. Gteborgs stads-
kansli; 2004.
Andershed H, Andershed A-K. Normbrvtande beteende i barndomen. Stock-
holm; 2005.
Anderson H. Samtal, sprk och mfligheter. Mareld. Stockholm; 1999.
Andersson G. Barnintervfun som forskningsmetod. Nordisk Psykologi 50 (1)
s. 18-41; 1998.
Andersson G, Aronsson K. (red). Haverier i social barnavrd? Fem Iallstudier.
Gothia. Stockholm; 2001.
Andersson G och Rasmusson B. Fosterbarns perspektiv p socialtjnstens
Iretrdare; 2006.
Andersson G, Bangura Arvidsson M. Barnet mellan tv frldrar insatsen kon-
taktperson i umgngestvister. SkriItserie 2006:2. StiItelsen Allmnna Barn-
huset, Stockholm; 2006.
Annerbck EM. Ett av sfu barn misshandlas i hemmet. Linkpings Universitet;
2010.
Arnell A, Ekbom I. .och han sparkade mamma. Mte med barn som bevittnat
vld i sina familfer. Rdda Barnen; 1999.
Arn S, Bjrs I, Hildebrandt J. Skilfas. Barnen berttar. Rdda barnen, Stock-
holm; 2006.
Barnets bsta Barnombudsmannens svnpunkter p frgor om vrdnad, boende
och umgnge (BR 2005:06). Stockholm; 2005.
Barnsamtal p familferdgivningen. Hur stdfa barnen nr frldrarna r i re-
lationskris? Stockholms stad, Stockholm; 2001.
Bravo M, Lnnback E-B. Invandringskrisen eller Det frlorade paradiset. I: Na-
der A.(red): Ungdom, kulturmten, identitet. Liber, Stockholm; 1998.
Cederborg A-C. Att intervfua barn vgledning fr socialsekreterare. SkriItserie
2005:1. StiItelsen Allmnna Barnhuset, Stockholm; 2010.
Cleveskld L, Lundgren L, Thunved A. Handlggning inom socialtfnsten. Nor-
stedts juridik, Stockholm; 2009.
Dahlstrand L. Barns deltagande i familferttsliga processer. Doktorsavhandling.
Juridiska Iakulteten, Uppsala universitet. Uppsala; 2004.
Doverborg-sterberg E, Pramling I. Att frst barns tankar. Liber Utbildnings-
Irlaget, Stockholm; 1985.
324
Referenser
Ekeland T J. Konikt och konikfrstelse fr vrden och den sociala sektorn.
Liber, Malm; 2006.
Enell S. Barnet i utredningen en uppflfningsstudie om barns stllning i barna-
vrdsutredningar. FOU-rapport 2009:6. Stockholm; 2009.
Eriksson M. I skuggan av pappa. Familfertten och hanteringen av fders vld.
Doktorsavhandling, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Stehag;
2003.
Eriksson M. (red). Barn som upplever vld. Nordisk Iorskning och praktik. Go-
thia Irlag. Uppsala; 2007.
Eriksson M, Kllstrm Cater A, Dahlkild-hman G, Nsman E (red). Barns rs-
ter om vld. Att tolka och frst. Gleerups, Malm; 2008.
Eriksson M, Nsman E. Nr barn som upplevt vld mter socialtfnsten. Gothia
Irlag, Uppsala; 2011.
Folkhlsorapport 2009. Kapitel 12, Vld s. 339-372 (2010)
Fisher L, Brandon M. Mediating with families making the difference. Australien;
2002.
Gabrielsson M. Barn i svra vrdnadsstrider Slutrapport Lilfeholmen, Hger-
sten, 2011.
Gilligan R. The importance of listening to the child in foster care. Jessica Kings-
ley, London; 2002.
Gustavsson M. Barnets rst. Norrkpingsmodellen fr socialtfnstens utre-
dande intervfuer med barn och unga. Norrkping; 2011.
Hindberg B. Lgger vi ver ett alltfr stort ansvar p barnen? Socionomen
5/1998
Hindberg B, Eliasson M, Weinehall K, Landberg A. Barn och ungdomar som
lever med skvddade personuppgifter. SkriItserie 2009:1. StiItelsen Allmnna
Barnhuset, Stockholm; 2009.
Hyden M. Mns ansvar och kvinnors motstnd. Fem teser om mns vld mot
kvinnor i nra relationer. Socionomen 6/99; 1999.
Hyden M, Hyden, L-C. Samtal om den nva familfen och det eviga frldraska-
pet. Natur och Kultur. Stockholm; 2002.
Hjer I, Rbck K. Barn i klm hur uppmrsammas barn i ml om verkstllig-
het av umgnge. SkriItserie 2007:1, StiItelsen Allmnna Barnhuset, Stock-
holm; 2007.
Janson S, Lngberg B, Svensson B. Jld mot barn 2006/07, StiItelsen Allmnna
Barnhuset och Karlstads universitet; 2007.
Jergeby U, Sundell K. Evidensbaserat socialt arbete. In U J, editor Evidensbase-
rad praktik i socialt arbete. Gothia Irslag. Stockholm; 2008.
Jones D. Communicating with vulnerable children A guide for practioners.
London; 2003.
325
Referenser
Lagerberg D, Sundelin C. Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forsk-
ningsmetoder och resultat. Centrum Ir utvrdering av socialt arbete, Gothia
Irlag, Stockholm; 2008.
Kaldal A. Parallella processer En rttsvetenskaplig studie av riskbedmning-
ar i vrdnads- och LJU-ml. Doktorsavhandling, Juridiska institutionen,
Stockholms universitet, Jure, Stockholm; 2010.
Kihlberg M. Barnets rtt till bda frldrarna, Rdda Barnen, Stockholm; 1998.
Killen K. Svikna barn. Om bristande omsorg och vrt ansvar Ir de utsatta bar-
nen. W& W, Stockholm; 1998.
KumpIer KL, Bayes J. Child Abuse and Alcohol and Other Drugs Abuse. The En-
cvclopedia of Drugs and Alcohol I: JaIIe JH (red), 1995, Leonard K. Alcohol
and substance abuse in marital violence and child maltreatment I:Wekerle A
& Wall C (red). The violence and addiction equation: Theoretical and clini-
cal issues in substance abuse and relationship violence; 2002.
Lindgaard H. Familieorienteret alkoholbehandling et litteraturstudium af fa-
miliebehandlingens effekter. Sundhedsstvrelsen, Danmark; 2006.
Metoder i familieorienteret alkoholbehandling om at inddrage partner og
born. Sundhedsstyrelsen, Danmark; 2009.
Mattsson T. Barnet och rttsprocessen Rttsskerhet, integritetsskvdd och au-
tonomi i samband med beslut om tvngsvrd. JuristIrslaget, Lund; 2002.
Mattsson T. Barnet som subfekt och aktr en rttslig studie om barn i familfe-
hem. Iustus Irslag AB Uppsala; 2006.
Mohaupt H, Duckert F. Barn av rusmiddelsmisbrukere. En kunnskapsoppsum-
mering. KoRFor-Rapport; 2009.
Nordhelle G. Mekling - Koniktforstelse og konikthandtering, Gyldendal,
Norge; 2006.
Norman J. Medling och andra tvper av ADR alternativ koniklsning Intro-
duktion och handbok, Iustus Irlag, Uppsala; 1999.
Norstrm C, Sverne T. Sekretess i socialtfnsten. Gothia, Stockholm; 1997.
Nva mfligheter i skilda vrldar. Redovisning av projekt gruppsamtal Ir skils-
mssobarn. Familjerttsenheten i Sundsvall; 1998.
Ngon mste stta ned foten. StiItelsen Allmnna Barnhuset, Stockholm; 2002.
Olovligt bortfrande och kvarhllande av barn UD 09.015. Regeringskansliet,
Stockholm; 2009.
Polisens utredningar av vld mot kvinnor i nra relationer Br 2008 Rapport
2008:55
Rejmer A. Jrdnadstvister. En rttssociologisk studie av tingsrtters funktion
vid handlggning av vrdnadskonikter med utgngspunkt frn barnens
bsta. Doktorsavhandling, Sociologiska institutionen Lunds universitet,
Lund; 2003.
326
Referenser
Regner G. mf. Kommentar till sekretesslagen, Norstedts Juridik, Stockholm;
2000.
Rooth K. Slutrapport BIFF Sdertlje; 2011.
Rosvall C. Frldrars upplevelser av vrdnadsutredningar. Magisteruppsats i
socialt behandlingsarbete. Socialhgskolan i Lund; 1996.
Rother-Schirren T. m.f. Familfertt I. Norstedts Juridik; 2001.
Ryrstedt E. SvJT 2009 s. 1013-1037 s. 821-841
Rbck K. Barns rster i vrdnadstvister om verkstllighet och professionellas
riskbedmningar. Doktorsavhandling, Institutet Ir socialt arbete, Gteborgs
universitet, Gteborg; 2012.
Schiratzki J. Jrdnad och vrdnadstvister. Norstedts Juridik, Stockholm; 1997.
Schiratzki J. Mamma och pappa infr rtta. Iustus Irlag, Uppsala; 2008.
Singer A. Frldraskap i rttslig belvsning. Doktorsavhandling, Juridiska insti-
tutionen, Uppsala universitet. Uppsala; 2000.
Sjsten M. Jrdnad, boende och umgnge samt verkstlligheten av sdana
avgranden och verenskommelser. Tredje upplagan. Norstedts Juridik,
Stockholm; 2009.
Svenska KommunIrbundets cirkulr 1998:174: Handlggning av renden r-
rande avtal om vrdnad, boende och umgnge enligt frldrabalken och
socialtfnstlagen en vgledning.
Svenska KommunIrbundets lagserie; 1999
Tansj A, Geijer U, Lenberg E. Offentlighets- och sekretesslagen. Norstedts
Juridik, Stockholm; 2009.
Walin G. Frldrabalken. Del I II, Lagkommentar Norstedts juridik, Stock-
holm; 2011.
Weinehall K, Jonsson M-L, Eliasson M, Olausson M. G(l)mda en studie om
kvinnor och barn med skvddade personuppgifter. Juridiska institutionen
skriItserie 17/2007, Ume universitet. Ume; 2007.
Wickstrm A. 1998 rs vrdnadsreform och socialtfnsten. Norstedts Juridik,
Stockholm; 1998.
Wilson, J. Barnets rst i utredning och behandling. Mareld. Stockholm; 2001.
jehagen A. Arbetsmaterial, underlag till Missbruksutredningen, dir 2008:48;
2009.
berg G, berg B. Samarbetssamtal en vg till fortsatt frldraskap. Mareld.
Stockholm; 2006.
Ovreeide H. Samtal med barn. Metodiska samtal med barn i svra livssituatio-
ner. 3:e upplagan, studentlitteratur, Lund; 2011.
327
Referenser
Socialstyrelsens handbcker och publikationer
Analvs, bedmning och beslut i utredningar enligt BBIC. Socialstvrelsen, 2009.
Att enas kring barnen med samhllets hflp. Samarbetssamtal nr det frekom-
mit vld i relationen. Socialstyrelsen; 2002.
Att skilfas i frmmande land. Invandrares mte med familfertt och familferd-
givning. Socialstyrelsen; 1997.
Barn i skuggan av vldet. Socialstyrelsen; 2002.
Barn och unga i familfer med missbruk. Socialstyrelsen; 2009.
Barn och unga i socialtfnsten. Utreda, planera och flfa upp beslutade insatser.
Socialstyrelsen; 2006.
Glimtar av barn frn vrdnads-, boende- och umgngesdomar 1999 respektive
2002. Socialstyrelsen; 2004.
Grundbok barns behov i centrum (BBIC). Socialstyrelsen; 2006.
Familfertt r 2010. Sveriges oIfciella statistik. Socialstyrelsen; 2011.
Familfertten och barnet i vrdnadstvister. Uppflfning av hur 2006 rs vrd-
nadsreform slagit igenom i socialtfnstens arbete. Socialstyrelsen; 2011.
Frldraskap och missbruk. Socialstyrelsen; 2012.
Handlggning och dokumentation inom socialtfnsten. Socialstyrelsen; 2010.
Hur gr socialtfnstens familfertt riskbedmningar i utredningar om vrdnad,
boende och umgnge? En enktunderskning. Socialstyrelsen; 2007.
Individ och familfeomsorg. Lgesrapport 2008. Socialstyrelsen; 2009.
`Innerst inne var man rdd.` Barn och frldrars rster om att ha umgnge
tillsammans med kontaktperson. Rdda Barnen och Socialstyrelsen. Stock-
holm; 2007.
Interkulturellt socialt arbete. Socialstyrelsen; 2010.
Interventioner fr att frebvgga och hantera frldrars konikter och tvister
kring vrdnad, boende och umgnge. Socialstyrelsen; 2011.
Nationella riktlinfer fr missbruks- och beroendevrden. Socialstyrelsen; 2007.
Nr mamma blir slagen Att hflpa barn som levt med vld i familfen. Social-
styrelsen; 2005.
Olovligt bortfrd. Om bort- och hitfrda barn i vrdnads- och umgngeskonik-
ter. Socialstyrelsen; 1994.
Om barnet behver nv vrdnadshavare. Handbok. Socialstyrelsen; 2006.
Riskbedmningar i samband med utredningar om vrdnad, boende och um-
gnge. Institutet fr utveckling av metoder i Socialt arbete (IMS). Social-
styrelsen; 2007.
Samarbetssamtal socialt arbete med frldrar. Socialstyrelsen; 2000.
Samtal med barn i socialtfnsten. Socialstyrelsen; 2004.
Skvddade personuppgifter. Meddelandeblad. Socialstyrelsen; 2005.
328
Referenser
Strategi fr samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara
illa. Socialstyrelsen, Skolverket och Rikspolisstyrelsen; 2007.
Jxelvis boende. Socialstyrelsen; 2004.
Jld Handbok om socialnmndens ansvar fr vldsutsatta kvinnor och barn
som bevittnat vld. 2011.
Jldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial fr socialtfnstens personal. Soci-
alstyrelsen; 2009.
Jldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat vld Alla kommuners ansvar, Slut-
rapport frn en nationell tillsvn. Socialstyrelsen och lnsstyrelserna; 2009.
Statens offentliga utredningar
Barnets rtt 2. Om frldraansvar m.m. (SOU 1979:63)
Kvinnofrid (SOU 1995:60)
Jrdnad, boende, umgnge (SOU 1995:79)
Barns bsta i frmsta rummet FN.s konvention om barnets rttigheter frverk-
ligas i Sverige (SOU 1997:116)
Barnmisshandel Att frebvgga och tgrda (SOU 2001:72)
Nationell handlingsplan mot vld i nra relationer (SOU 2002:71)
Skollag fr kvalitet och likvrdighet (SOU 2002:121)
Jrdnad-Boende-Umgnge. Barnets bsta, frldrars ansvar. Del A och B (SOU
2005:43)
Att ta ansvar fr sina insatser Socialnmndens std till vldsutsatta kvinnor.
Utredningen om socialtfnstens std till vldsutsatta kvinnor. (SOU 2006:65)
Fortsatt frldrar om ansvar ekonomi och samarbete fr barnens skull.
(SOU2011:51)
Departementsserien
Jrdnad och umgnge (Ds 1989:52)
Gemensam vrdnad fr ogifta frldrar (Ds 1999:57)
Utvandet av barns rttigheter i familferttsprocesser (Ds 2002:13)
Utskottsbetnkande
Jrdnad, boende och umgnge (1997/98:LU 12)
Propositioner
Om faderskap och vrdnad (Prop. 1975/76:170)
Om frbud mot aga (Prop. 1978/79:67)
329
Referenser
Om socialtfnstlagen. Del A. (Prop. 1979/80:1)
Med frslag till sekretesslag m.m. (Prop. 1979/80:2)
Jrdnad och umgnge m.m. (Prop. 1981/82:168)
Om verkstllighet vid avgranden om vrdnad eller umgnge m.m.
(Prop. 1982/83:165)
Med frslag till lag om viten m.m. (Prop. 1984/85:96)
Om internationella faderskapsfrgor m.m. (Prop. 1984/85:124)
Om nv skollag (Prop. 1985/86:10)
Om nv frvaltningslag (Prop. 1985/86:80)
Om sekretessfrgor inom undervisningsvsendet m.m. (Prop. 1988/89:67)
Jrdnad och umgnge (Prop. 1990/91:8)
Om olovligt bortfrande och andra vergrepp mot barn (Prop. 1992/93:139)
Om familferdgivningen (Prop. 1993/94:4)
Om Jrdnadshavares skadestndsansvar (Prop. 1993/94:57)
Frmvnderskapslagstiftningen (Prop. 1993/94:251)
Barns rtt att komma till tals (Prop. 1994/95:224)
ndring i socialtfnstlagen (Prop. 1996/97:124)
Jrdnad, boende och umgnge (Prop. 1997/98:7)
Skvdd fr frflfda personer, samordningsnummer m.m. (Prop. 1997/98:9)
Nv socialtfnstlag m.m. (Prop. 2000/01:80)
Strkt skvdd fr barn i utsatta situationer. (Prop. 2002/03:53)
Ngra frgor om sekretess, m.m. (Prop. 2003/04:93)
Kvalitet, dokumentation och anmlningsplikt i lagen (1993.387) om std och
service till vissa funktionshindrade (LSS) m.m. (Prop. 2004/05:39)
Strkt skvdd fr ensamkommande barn (Prop. 2004/05:136)
Nva vrdnadsregler (Prop. 2005/06:99)
Sekretessfrgor Skvddade adresser m.m. (Prop. 2005/06:161).
Barn som bevittnat vld. (Prop. 2005/06:166)
Socialtfnstens std till vldsutsatta kvinnor (Prop. 2006/07:38)
En modernare rttegng ngra vtterligare frgor (Prop. 2007/08:139)
Utveckling av den sociala barn och ungdomsvrden m.m. (Prop. 2006/07:129)
Offentlighets- och sekretesslag (Prop. 2008/09:150)
Ett skrpt skadestndsansvar fr vrdnadshavare (Prop. 2009/10:142)
Umgngesstd och socialtfnstens frutsttningar att tala med barn
(Prop. 2009/10:192)
330
Referenser
Medling och frlikning kade mfligheter att komma verens
(Prop. 2010/11:128)
Barns mflighet att f vrd (Prop. 2011/12:53)
331
Bilaga 1 Rttsfall
Nedan terges publicerade rttsIall Irn Hgsta domstolen som rr vrdnad, boende och
umgnge och som reIereras till i handboken. De rttsIall som endast har nummer och
rubrik fnns reIererade tidigare i texten.
NJA 1981 s. 753 Tolvrings uppfattning ansgs pverkad av mamman
NJA 1981 s. 916 Umgnge i frlderns hemland
NJA 1981 s. 1225 Nekat umgnge
NJA 1983 s. 750 Tolkning av begreppet utan beaktansvrda skl
NJA 1986 s. 338 Mamman hck ensam vrdnad trots att hon olovligt vttat till Ungern
med barnet
Vrdnaden om en 8-rig ficka anIrtroddes mamman trots att hon, nr pappan interimis-
tiskt hade vrdnaden om fickan, rest till sitt hemland Ungern Ir att stanna dr tillsam-
mans med dottern. Nr HD drygt tv r senare avgjorde mlet konstaterade HD att fickan
Iunnit sig vl tillrtta i Ungern och att en fytt tillbaka till pappan i Sverige skert skulle
innebra betydande anpassningssvrigheter Ir fickan. HD Iann drIr att det var mest
Irenligt med fickans bsta att mamman anIrtroddes vrdnaden om dottern.
RA 1986 not 622 Begran om registeruppgifter till en vrdnadsutredning
NJA 1987 s. 15 Kontaktperson vid umgnge
NJA 1988 s. 448 Betvdelsen av motstridiga vttranden frn en trettonring
NJA 1988 s. 559 Individuell bedmning av umgngets omfattning
NJA 1989 s. 335 Ensam vrdnad pga. umgngessabotage
NJA 1990 s. 219 Restriktivitet med freskrifter fr umgnge
NJA 1992 s. 93 En pappa vgrades umgnge med hnsvn till risken att barnet kunde bli
olovligen bortfrt
NJA 1992 s. 566 Egenmktighet med barn kan dmas ven den som tidigare dmts fr
detta brott och fortstter att undanhlla barnet
NJA 1992 s. 666 Ensam vrdnad trots umgngessabotage
NJA 1993 s.128 Frga om huruvida mamman kunde beropa nd vid egenmktighet med
barn
En mamma hade vgrat att rtta sig eIter domstolens avgrande om att vrdnaden skulle
332
Bilaga 1 Rttsfall
fyttas ver till pappan. Som skl Ir sin vgran menade hon att pappan tidigare hade Ir-
gripit sig mot barnet sexuellt och att det Ianns en risk att detta skulle upprepas. I mlet mot
mamman om ansvar Ir egenmktighet med barn gjorde mamman gllande att hon skulle
g Iri Irn straII till Iljd av nd. Frgan i mlet gllde betydelsen av att invndningen
om incest prvats i vrdnadsmlet och beIunnits ogrundad. HD menade att utrymmet Ir
tillmpningen av ndbestmmelsen p grund av den handlandes egen riskbedmning i en
sdan situation Ir anses vara mycket ringa. HD konstaterade att ngon ndsituation inte
Irelegat och att mammans uppIattning om Iaran Ir vergrepp inte kunde beIria henne
Irn ansvar Irn brott.
NJA 1993 s.277 Egenmktighet med barn
EIter att ett barn bortIrts av pappan och denne p grund av detta dmts Ir egenmktighet
med barn, dmdes han ter Ir ett sdant brott eItersom han vgrat uppge vem som hade
hand om barnet. Frgan gllde huruvida pappan p nytt skulle anses ha gjort sig skyldig
till egenmktighet med barn genom underltenhet att lmna uppgiIter, eItersom barnet
alltjmt inte kommit till rtta. Tillika gllde Irgan bevisningen Ir att pappan skulle ha
kunnat lmna uppgiIter av betydelse.
NJA 1993 s. 666 Overvttning av vrdnaden av ffortonring till familfehemsfrldrarna
NJA 1994 s. 498 Risk fr bortfrande av barn
HD ansg att risken Ir bortIrande av ett barn var s stor, att det Irelg en rtt att an-
vnda fngerade personuppgiIter enligt lagen (1991:483) om fngerade personuppgiIter.
NJA 1995 s. 398 Hnsvn har tagits till en trettonrings bestmda vilfa
NJA 1995 s. 727 Frgan om umgnge skulle vgras eller Irenas med villkor om kontakt-
person med hnsyn till risk Ir att barnet skulle bli olovligen bortIrt.
RA 1997 ref. 8 Ingen ndring av folkbokfringen trots frldrars nskan
NJA 1998 s. 267 Grnsdragning mellan vxelvis boende och umgnge
NJA 1998 s. 675 Ensam vrdnad trots umgngessabotage
NJA 1999 s. 451 Gemensam vrdnad till barnets bsta nr inte srskilda skl talar mot
detta (samarbetssvrigheter)
RA 2000 ref. 30 Frgan om komplettering av en dom om umgnge. Regeringsrtten Iann
att domstolen vid verkstllighet kunde komplettera avgrandet nr det i domen endast
stod att umgnge skulle ske under vartannat veckoslut utan att precisera om umgnget
skulle utvas under jmna eller udda kalenderveckor.
NJA 2000 s. 345 Ensam vrdnad p grund av en s svr och dfup konikt att det var
omfligt fr frldrarna att samarbeta
NJA 2003 s. 372 Jiss risk fr att barnet skulle fara illa. Umgnge med kontaktperson
333
Bilaga 1 Rttsfall
RH 2005.38 Barnets bsta ansgs inte vara vxelvis boende trots att frldrarna sam-
tvckte till det.
NJA 2006 s. 26 Ensam vrdnad omfligt fr frldern att samarbeta sedan han utsatts
fr drpfrsk
RH 2007.42 Fortsatt gemensam vrdnad p grund av barnets sikt
NJA 2007 s. 326 Den ena vrdnadshavaren hade utan den andra vrdnadshavarens sam-
tvcke eller vetskap frt barnet utomlands under en umgngesperiod och sedan kvarhllit
barnet dr ven efter umgngesperiodens slut.
NJA 2007 s.382 Ensam vrdnad pga samarbetsproblem
335
Bilaga 2 Justitieombudsmannen
Publicerade beslut
JO 1982/83 s. 189 ReIerenter
Utredaren br vara terhllsam nr det gller att ta in uppgiIter Irn slkt och vnner till
Irldrarna i en vrdnadsutredning. I stllet br utredaren utver samtal med Irldrarna
och eventuellt barnen i strsta mjliga utstrckning nja sig med att kontakta personer
som str utanIr konfikten och som har srskilda kunskaper om barn, till exempel perso-
nal vid barnavrdscentraler, Irskolor, skolor och Iritidshem.
JO 1983/84 s. 186 UppgiIter Irn polisregistret (misstanke- och belastningsregistret)
Det r inte pkallat, eller ens lmpligt, att rutinmssigt hmta in uppgiIter Irn polisre-
gistret om Irldrarna i vrdnads- och umgngesrttsrenden. Sdana upplysningar br
inhmtas endast om uppgiIter Irn polisregistret kan vara till gagn Ir utredningen, enligt
vad som tidigare r knt Ir nmnden eller vad som kommer Iram vid utredningen.
JO 1985/86 s. 273 Vattentta skott mellan samarbetssamtal och utredning
Det br rda vattentta skott mellan samarbetssamtal och utredning. Frldrar som ris-
kerar att uppgiIter Irn samarbetssamtal anvnds i en kommande utredning kan inta en
avvaktande hllning gentemot samtalsledarna. Det fnns ocks en risk att man anpassar sin
hllning i saken till vad man uppIattar som bst, med hnsyn till att samtalsledarna ven r
vrdnadsutredare. Om samtalsledarna vergr till att gra utredning vilket JO inte anser
ndamlsenligt Ir detta i s Iall endast ske eIter en verenskommelse med Irldrarna,
innan samarbetssamtalen inleds. Det torde ocks krvas att Irldrarna har samtyckt till
att uppgiIter som lmnats under samarbetssamtalen anvnds i utredningen.
JO 1989/90 s. 234 Registerutdrag p sambo
Nr det i en vrdnadsutredning kommer Iram att den ena parten r sammanboende med en
annan person mste sjlvIallet utredarna ta hnsyn till detta nr de bedmer denna parts
lmplighet som vrdnadshavare. Med tanke p att utredningen grs Ir att utrna vad som
r bst Ir barnet mste mjligheten att hmta in uppgiIter Irn polisregistret I utnyttjas
ven betrIIande partens sammanboende.
JO 1990/91 s. 366 Krav p samtycke
Socialtjnsten br inIrskaIIa uttryckligt och skriItligt samtycke, i de Iall samtycke till ut-
lmnande av uppgiIter behvs, eItersom det d oIta blir Irga om utlmnande av uppgiIter
av mer knslig natur.
JO 1992/93 s. 309 Socialnmndens medverkan vad gller umgnge
I ett rende om umgngesrtt med barn har JO Iramhllit vikten av att en socialnmnd
anstrnger sig Ir att uppIylla domstolens Irordnande. Om det eIter domen intrIIar nya
omstndigheter, som motiverar en omprvning av ett umgngesIrordnande mste detta
ske enligt den Ireskrivna ordningen, det vill sga i Irsta hand eIter talan vid domstol av
vrdnadshavaren.
336
JO 1993/94 s. 307 Kommunicering
Undantag Irn kommuniceringsplikten i 17 Irvaltningslagen kan ske bland annat nr
det r uppenbart att det inte r ndvndigt att kommunicera.
JO 1994/95 s. 283 Utredare som kontaktperson
En vrdnadsutredare br inte utses till s.k. kontaktperson i samband med umgngestillIl-
lena utan bda parternas samtycke.
JO 1994/95 s. 285 InIormation om kontaktpersonens uppgiIt
Socialtjnsten br upplysa Irldrarna om en kontaktpersons uppgiIter och beIogenheter.
JO 1994/95 s. 363 Kommunicering av utredning
Den som r part i ett vrdnads- eller umgngesrttsrende vid allmn domstol berrs s
nra av en utredning att denne br ha rtt att I del av och yttra sig ver utredningen, innan
den lmnas till domstolen. JO anser att en vrdnads- eller umgngesutredning alltid br
kommuniceras med parterna innan den lmnas till domstol, oavsett om den innehller ett
stllningstagande i sakIrgan eller inte.

JO 1994/95 s. 506 UppgiIter Irn samarbetssamtal
InIormation om parternas stndpunkter under samarbetssamtal eller liknande uppgiIter
br inte lmnas till den domstol som initierat samarbetssamtalen.
JO 1995/96 s. 79 TidsIrist Ir utredning
Domstolen ska normalt anvnda sin rtt att bestmma en viss tid inom vilken utredningen
ska vara slutIrd. Om en tidsIrist inte har satts ut r det extra viktigt att domstolen har en
bevakningsrutin och hr eIter varIr en utredning eventuellt drar ut p tiden.
JO 1995/96 s. 309 Kommunicering av snabbyttrande
Om det i snabbupplysningar redovisas ett Irslag till lsning av tvisten, br upplysningar-
na som regel kommuniceras med parterna innan de ges in till tingsrtten. Snabbyttranden
r dock i allmnhet mindre ingende n vrdnads- eller umgngesutredningar och brukar
inte heller ha karaktren av klara stllningstaganden. Om upplysningarna inte innehller
ngot stllningstagande Ir det enligt JO avgras Irn Iall till Iall om kommunikation br
ske. ven tidsaspekten br beaktas.
JO 1996/97 s. 297 Kommunicering av snabbyttrande
Exempel p Iall dr nmnden srskilt br vervga att kommunicera snabbyttranden r
nr yttrandet innehller grannars, daghemspersonals eller utomstendes redogrelser Ir
hndelser eller iakttagelser, med personliga omdmen. Dremot br man kunna lta bli
att kommunicera om yttrandet exempelvis endast terger uppgiIter som redan r knda Ir
parterna och som hmtats Irn myndigheters register eller andra handlingar.
JO 1997/98 s. 328 Inga Irtryckta blanketter Ir samtycke
JO har pekat p det olmpliga i att anvnda Irtryckta blanketter Ir samtycke, eItersom
samtycket d ltt kan bli mer omIattande n ndvndigt utan att den enskilde kanske
vgar protestera.
JO 1999/2000 s. 272 Avgrnsning mellan yrkesomrden
JO har iIrgasatt lmpligheten, srskilt Irn sekretessynpunkt, av att socialIrvaltningens
337
Iamiljerttssocionomer arbetar svl inom Iamiljerdgivningen som inom den individin-
riktade socialtjnsten i vrigt.
JO 1999/2000 s. 280 Anstnd med utredning
Om en vrdnadsutredning blir Irdrjd mste utredaren sjlvmant underrtta tingsrtten
om detta och vid behov begra anstnd med att lmna in utredningen.
JO 1999/2000 s. 283 Frskola del av daglig omsorg
Det r mycket som talar Ir att Irgan om vilken Irskola som ska vljas Ir ett barn i
normalIallet br kunna hnIras till den dagliga omsorgen.
JO 2000/01 s. 285 Domstolens vrdering av uppgiIter Irn socialnmnden
Domstolen ska sjlvstndigt prva vilket vrde som kan tillmtas de uppgiIter som hm-
tats in Irn socialnmnden och kan ven ta initiativ till ytterligare utredning.
JO 2000/01 s. 317 Frldrars rtt till insyn i utredning
Svitt Iramgr av Irarbetena till ndringen r 1991 i Irldrabalken syItade de nya be-
stmmelserna om vrdnadsutredning m.m. inte till att begrnsa partsinsynen. Enligt JO:s
mening br drIr den som berrs av en vrdnadsutredning ha rtt till insyn i det material
som ligger till grund Ir utredningen.
JO 2000/01 s. 325 Nr socialnmnden har inIormation av betydelse Ir verkstllighet
I ett rende som gllde lnsrtts verkstllighet av en dom om umgngesrtt har JO ut-
talat Iljande: I ml angende verkstllighet av domar eller beslut angende vrdnad och
umgnge har en socialnmnd normalt inte mjlighet att p eget initiativ delge en all-
mn Irvaltningsdomstol omstndigheter som nmnden anser kan vara av betydelse Ir
domstolens prvning. Socialnmnden har mjlighet att uppmrksamma domstolen p att
nmnden har inIormation som den bedmer vara av intresse Ir domstolens verkstllig-
hetsprvning, om nmnden anser att det r pkallat. Det r dreIter domstolen som ska ta
stllning till om yttrande eller annan utredning ska inhmtas.
JO 2000/01 s. 329 Kritik mot tv samtalsledare som skickat en skrivelse till den ena Ir-
lderns ombud
JO har i ett rende som gllde en tingsrtts handlggning i ett ml angende umgnge med
barn riktat kritik mot tv tjnstemn vid en socialIrvaltning, som svarat Ir samarbets-
samtal mellan Irldrarna. De hade i en skrivelse till den ena Irlderns ombud i mlet
uttalat sin uppIattning i umgngesIrgan. Ett korrekt IrIaringsstt hade varit att nmnden
hade inIormerat uppdragsgivaren, det vill sga domstolen, om att samarbetssamtalen inte
lngre bedmdes vara konstruktiva.
JO 2000/01 s. 332 Socialnmndens beslut om utredare
Socialnmndens val av utredare enligt 6 kap. 19 Irldrabalken ska komma till uttryck
i ett beslut. Beslutet kan ges en ganska enkel utIormning. Det mste dock Iramg tydligt
vem som utses till utredare, nr beslutet har Iattats och vem som har Iattat beslutet. Det
Ir sjlvklart inte rda ngon tvekan om vilken nmnd som ytterst svarar Ir ett beslut
om att utse en vrdnadsutredare. Oklarheter p denna punkt kan leda till problem i olika
situationer, till exempel om det blir aktuellt Ir nmnden att Iatta beslut om att entlediga
utredaren p grund av jv.
338
JO 2001/02 s. 250 Utredning Ir inte lggas ut p entreprenad
UppgiIten att gra en utredning om vrdnad, boende eller umgnge Ir inte lggas ut p
entreprenad. Enligt grundlagen krvs lagstd Ir att en IrvaltningsuppgiIt som omIattar
myndighetsutvning ska I verlmnas till ett s.k. privat rttssubjekt (11 kap. 6 tredje
stycket RF). ven om en utredning inom socialtjnsten som gller ett yttrande till ngon
annan myndighet (till exempel en domstol) inte r myndighetsutvning, anser JO att det
fnns hinder mot att verlmna sdana utredningar till ett privat rttssubjekt. Detta beror
p att det ven fnns andra begrnsningar n det ovan angivna grundlagsstadgandet Ir
vilka uppgiIter som en myndighet inom det s.k. specialreglerade kommunala omrdet
kan verlmna till utomstende. Om socialnmnden enligt lag eller annan IrIattning r
skyldig att yttra sig, eIter en begran Irn domstol eller annan myndighet, r detta up-
penbarligen en uppgiIt som nmnden sjlv ska svara Ir. Nr det gller att skilja mellan
sjlva yttrandet och den utredning som ligger till grund Ir det gller samma hnsyn som
vid renden som inneIattar myndighetsutvning. JO anser drIr att det inte fnns ngra
Irutsttningar att lmna ver utredningen till ett privatrttsligt subjekt. Nr det gller ut-
redningar om vrdnad, boende och umgnge ska socialnmnden inte yttra sig, utan endast
utse ngon att verkstlla utredningen. Att det i bestmmelsen sgs att socialnmnden ska
utse ngon att utIra den, skulle i och Ir sig kunna tas till intkt Ir att nmnden kan vlja
en lmplig person, det vill sga ven en privat utredare. JO menar dock att detta inte har
varit lagstiItarens avsikt. Av Irarbetena Iramgr att lagstiItaren Irutstter att utredningen
ska utIras av en tjnsteman vid nmndens Irvaltning. JO anser drIr att det inte fnns
ngon anledning att betrakta de utredningar som utIrs p uppdrag av domstol enligt 6
kap. 19 FB p annat stt n andra utredningar. Enligt JO:s mening strider det sledes
mot lagen att lgga ut en utredning om vrdnad, boende och umgnge p entreprenad. Det
fnns dremot inget som hindrar att nmnden anlitar en uppdragstagare som har en sdan
anknytning till myndigheten att hon eller han kan sgas delta i dennas verksamhet. Sdana
uppdragstagare kan dock endast vara Iysiska personer.
JO 2001/02 s. 275 Avtal under pgende domstolsprocess
Det fnns ingen bestmmelse som hindrar att socialnmnden godknner ett avtal under en
pgende domstolsprocess, men det torde hra till undantagen att Irgan om avtal vcks
hos socialnmnden samtidigt som det pgr en tvist vid domstol. Det ligger i sakens natur
att nmnden mste agera med Irsiktighet nr det gller Irslag till avtal i Irgor som
samtidigt r Ireml Ir domstolsbehandling. SjlvIallet kan nmnden alltid inIormera om
mjligheten att sluta avtal och arbeta vidare med Irgan om Irldrarna vill att ett sdant
avtal upprttas. Nr det pgr en domstolsprocess om samma sak r det emellertid av vikt
att parterna tar upp Irgan om avtal med sina ombud vid domstolen innan de ingr ett
avtal. Socialnmnden br drIr verka Ir att Irldrarna tar kontakt med ombuden. Det
fnns dock inget som hindrar att nmnden godknner ett avtal ven om ngon av Irld-
rarna inte har tagit en sdan kontakt.
JO 2001/02 s. 278 Frlder bosatt i annan kommun
Om en Irlder r bosatt i en annan kommun eller en annan kommundel br den nmnd
som ska godknna avtalet som regel ta kontakt med den andra nmnden. Om Iamiljen ny-
ligen har fyttat till kommunen br som regel kontakt tas med nmnden i Iamiljens tidigare
hemvistkommun. De tgrder som nmnden har vidtagit Ir att utreda Irutsttningarna
Ir att godknna avtalet br dokumenteras.
JO 2001/02 s. 282 Sekretess vid samarbetssamtal
Det r av grundlggande betydelse att Irldrarna inIormeras om under vilken sekretess
339
som samarbetssamtalen Irs. Om det r Irga om renodlade samarbetssamtal och inte om
Iamiljerdgivning br den vanliga socialtjnstsekretessen glla.
JO 2001/02 s. 296 Delikatessjv
Det kan vara Irga om delikatessjv nr en handlggare r vn eller ovn med den som r
part i rendet eller om det r ett markant beroendeIrhllande mellan handlggaren och
parten. ven den som srskilt engagerar sig i saken p ett stt som ger anledning att anta
att det brister i Irutsttningarna Ir en objektiv bedmning av rendet skulle kunna anses
jvig p denna grund.
JO 2002/03 s. 252 Handlggning av renden om umgnge i nrvaro av kontaktperson
JO har i ett rende som bland annat gllde hur kommunerna handlgger renden nr dom-
stol har beslutat att umgnge ska ske i nrvaro av kontaktperson konstaterat att det oIta
meddelas ett beslut om bistnd enligt socialtjnstlagen. JO menar dock att en sdan ls-
ning inte r helt invndningsIri. Det ligger nmligen i sakens natur att socialnmnden
mste kunna Irordna en kontaktperson ven mot ngon av de berrdas vilja, det vill sga
i strid med de grundlggande principerna Ir socialtjnstlagens tillmpning. FramIr allt
tv olika handlingsmnster kan urskiljas nr det gller socialnmndernas handlggning.
Vissa socialnmnder tar upp Irgan om kontaktperson p eget initiativ, det vill sga utan
anskan, medan andra utreder Irgan Irst eIter att ngon eller bda Irldrarna kommit
in med en anskan. Om ingen anskan inkommer, hnder det ven att socialnmnden tar
kontakt med Irldrarna och uppmanar dem att lmna in en sdan. JO anser att oavsett vil-
ket alternativ socialnmnden vljer, s Ir handlggningen av Irgan anses vara ett rende
som inneIattar myndighetsutvning mot enskild. Denna slutsats lser enligt JO emeller-
tid inte andra Irgor kring handlggningen, till exempel nr det gller partsstllningen
i rendet. Om socialnmnden handlgger rendet som ett bistndsrende utan anskan,
ligger det nra till hands att betrakta barnet som bistndstagare och part i rendet. Drmed
skulle vrdnadshavaren vara den som Iretrder barnet. Med hnsyn till att socialtjnstla-
gen bygger p Irivillighet torde d vrdnadshavaren ha mjlighet att avbja insatsen och
verklaga ett bistndsbeslut om beslutet gr barnet emot. Om socialnmnden dremot
handlgger rendet som ett bistndsrende utan anskan, med vrdnadshavaren eller den
umgngesberttigade Irldern angiven som bistndstagare, har sannolikt den angivna
bistndstagaren mjlighet att verklaga nmndens beslut om beslutet gr henne eller ho-
nom emot. Om socialnmnden sjlv begr att en anskan lmnas in uppkommer Irgan
om vad som sker om en anskan inte inkommer. I sdana Iall verkar det inte vara mjligt
att Irordna en kontaktperson. I vrigt uppkommer huvudsakligen samma Irgor som nr
socialnmnden inte krver en anskan. Nr det gller partsIrgan r det hr naturligt att
se skanden som part, i varje Iall om anskan hanteras inom ramen Ir ett bistndsrende.
EItersom Irgan om umgnge och/eller Iormen Ir dess utvande har prvats av allmn
domstol har det som regel Iunnits en tvist mellan Irldrarna angende umgnget. I sda-
na Iall mste socialnmnden kunna Irordna en kontaktperson mot ngon av de berrdas
vilja. Om rendet handlggs som ett bistndsrende enligt socialtjnstlagen, kan det leda
till att ena parten i rendet disponerar ver Irgan om kontaktperson. Enligt FB ska emel-
lertid Irgan om umgnge bestmmas av allmn domstol om Irldrarna inte kan komma
verens. Om ngon av Irldrarna i praktiken skulle ha mjlighet att avbja kontaktper-
son nr rendet behandlas av socialnmnden, skulle det allts innebra en inskrnkning
av domstolarnas och socialnmndernas mjligheter att tillgodose barnets behov av en nra
och god kontakt med bda sina Irldrar. JO konstaterar att det fnns oklarheter nr det
gller Iormerna Ir socialnmndernas handlggning av dessa renden och att detta kan I
340
olyckliga konsekvenser Ir domstolarnas och socialnmndernas mjligheter att tillgodose
barnets behov av en nra och god kontakt med bda sina Irldrar.
JO 2002/03 s. 283 Avtal om umgnge
Frga om tv avtal angende umgnge med barn var utIormade s att socialnmnden
borde ha godknt dem.
JO 2004/05 s. 205 Barnavrdsutredning - vrdnadsutredning
Att en vrdnadstvist pgr vid domstol och att en vrdnads-, boende- eller umgngesut-
redning aktualiserats vid socialtjnstens Iamiljertt Irntar inte socialnmnden ansvaret
att gra en barnavrdsutredning Ir samma barn.
JO 2004/05 s. 214 Socialnmnden kan inte sidostta domstols beslut
JO riktade allvarlig kritik mot socialtjnstens tjnstemn i ett rende dr de aktivt verkat
Ir att en Irlder inte skulle I utva det umgnge som domstol hade tillerknt Irldern.
JO konstaterar att det ankommer p domstol att avgra en tvist om umgnge med barn.
Socialnmnden har att utg Irn att vad domstol har Irordnat str i verensstmmelse
med vad som r det bsta Ir barnet och socialnmnden ska medverka till att en Irlder,
som av domstol har tillerknts rtt till umgnge, Ir mjlighet att utva denna rtt. Det
kan endast i rena undantagssituationer godtas att socialnmnden sidostter ett beslut om
umgngesrtt som Iattas av domstol. SocialIrvaltningens bedmning grundade sig p
sdant som redan var knt Ir domstolen nr den Iattade sina beslut kort tid dessIrinnan.
Ngon sdan undantagssituation dr nmnden kunde stta sig ver domstolens beslut kan
inte anses ha Irelegat.
JO 2004/05:299 Anmlningsskyldighet
Anmlningsskyldigheten gller Ir varje myndighet eller verksamhet Ir sig. Det gr allt-
s inte att hnvisa till en annan myndighets ansvar eller till att en annan myndighet redan
har gjort en anmlan
JO 2004/05 s. 342 Vrdnadshavarnas gemensamma beslut krvs
Gemensamt beslut av vrdnadshavare krvs vid val av skola vid placering i Irskoleklass
JO 2005/06 s. 371 Vrdnadshavarnas gemensamma beslut krvs
Gemensamt beslut av vrdnadshavare krvs vid val av skola vid placering i Irskoleklass
JO 2006/07 s. 251SocialIrvaltnings agerande nr domstol beslutat om barnets boende
JO har uttalat kritik i Irga om bl.a. en socialIrvaltning, utan samrd med den ena vrd-
nadshavaren och i strid med vad en domstol hade Irordnat om ett barns boende, kunde
medverka till att barnet fyttade till den andre vrdnadshavaren.
JO 2006/07 s. 384 Personal vid Irskolor och skolor br Irhlla sig neutrala
JO har i fera beslut uttalat att personal vid Irskolor och skolor ska Irhlla sig neutral i
tvister rrande vrdnad m.m.
JO 2007/08: s. 285 Frsiktighet krvs om nmnden ger in en barnavrdsutredning som
yttrande till rtten
En barnavrdsutredning ligger till grund Ir bedmningen om det r pkallat med en
tgrd Irn socialnmndens sida. Det r inte ovanligt att en utredning innehller knsliga
uppgiIter om andra personer n Irldrarna. Sdana uppgiIter kan vara relevanta nr det
gller att bedma ett barns behov av std Irn socialtjnsten men har inte alltid samma
341
betydelse nr det gller att ta stllning till vem av Irldrarna som ska ha vrdnaden om
barnet. Det r drIr pkallat med en viss Irsiktighet om nmnden, som svar p ett ytt-
rande eller upplysningar, ger in en barnavrdsutredning till domstolen. JO gr dock inte s
lngt att IrIarandet behver anses som helt uteslutet. I vissa Iall kan det vara ndamls-
enligt att nmnden ssom upplysningar ger in en utredning som nmnden tidigare utIrt
betrIIande barnet. Om nmnden vljer att besvara en begran Irn domstolen p det sttet
r det angelget att nmnden kontrollerar att utredningen inte innehller i sammanhanget
ovidkommande uppgiIter, inte minst om de r knsliga Ir ngon utomstende.
JO 2009/10 s. 102 Verkstllighet
Kritik riktades mot polisen Ir verkstlligheten av ett beslut om hmtning av barn bland
annat p grund av att polisen vid det Irsta hmtningsIrsket varken underrttat den som
hade hand om barnet eller medlaren om hmtningen och att en barnlkare, barnpsykiater
eller barnpsykolog inte medverkat vid hmtningsIrsket. Polisen fck ven skarp kritik
Ir sin handlggning av den pIljande hmtningen d hmtningen pbrjades utan att
vare sig ngon Iretrdare Ir socialtjnsten eller lkare var nrvarande
JO 2010/11 s 52 Domares samtal med barn
JO kritiserade en domare Ir att denne vid muntlig Irberedelse ringde upp parternas barn.
Kontakten togs eIter samtycke Irn Irldrarna och i anslutning till att olika samIrstnds-
lsningar diskuterades. Barnet som nyss Iyllt nio r uppgav att han helst ville trIIa sin
mamma och pappa tillsammans och att han bestmt inte ville lmna sin pappa. JO kon-
staterar att barnets sikt r en viktig Iaktor som ska vgas in i helhetsbedmningen. Det
saknas dock lagstd Ir att hlla Irhr med ett barn under muntlig Irberedelse inIr ett
interimistiskt beslut. Istllet br barnets instllning, om det r lmpligt, inhmtas genom
socialnmndens Irsorg. Vidare anser JO att det Ir anses synnerligen olmpligt att rtten
hller Irhr med ett barn p stt som skedde i mlet. Barn ska inte under ngra omstn-
digheter behva ta direkt stllning i en vrdnadskonfikt mellan Irldrarna
JO 2010/11 s. 459 Ska utredning alltid inledas nr Irgan gller umgnge med nrstende?
Frgan om socialnmnden var skyldig att inleda utredning med anledning av att en mor-
eller IarIrlder gjorde en Iramstllning om umgnge med sina barnbarn, diskuterades i
ett rende dr nmnden sedan tidigare hade knnedom om barnet och Iamiljen genom att
fera utredningar hade genomIrts vid Irvaltningen. JO konstaterade i sitt yttrande att det
inte fnns ngon absolut skyldighet Ir nmnden att inleda utredning. Nr det gller Irgan
om nmnden borde ha inlett utredning ppekar JO att det Iaktum att barnen inte gett ut-
tryck Ir en nskan om umgnget med IarIrldern inte ensamt har utgjort tillrckligt skl
Ir att inte inleda en utredning
JO 2010/11 s. 463 Ta del av utredning - nrstende
JO konstaterar i ett annat rende om nrstendes rtt att ta del av en utredning om umgnge
att i ett rende hos en socialnmnd som avser myndighetsutvning mot ngon enskild ska
bland annat bestmmelsen om kommunikation i 17 Irvaltningslagen tillmpas. Den
som ska ges tillIlle att yttra sig har ocks enligt 11 kap. 9 SoL rtt att I Iretrde inIr
nmnden om inte srskilda skl Iranleder annat.
JO 2011/12 s. 419 JO har uttalat kritik mot en IrvaltningscheI Ir skola och socialtjnst
som beslutat att personal Irn skola och socialtjnst skulle medverka vid en vrdnads-
verfyttning Irn modern till Iadern sedan Iadern Itt ensam vrdnad om barnen enligt en
dom. JO uttalade att om Irldrarna inte kunde komma verens om verlmningen hade
342
det ytterst varit domstolens sak att avgra om och i s Iall p vilket stt som tingsrttens
Irordnade om vrdnaden skulle verkstllas
Opublicerade beslut
JO beslut den 30 augusti 1994 dnr 43-1994 Socialnmndens handlggning vid domstols
Irordnande av kontaktperson vid umgnge
Om en domstol har Irordnat att umgnge mellan Irldrar och barn ska utvas i nrvaro
av en person som utses av socialnmnd, har nmnden vid behandlingen av Irgan om att
utse en sdan person att utg Irn att umgnge ska ga rum i den utstrckning och p det
stt som domstolen har beslutat samt att detta r i verensstmmelse med barnets bsta.
Det r allts inte socialnmndens sak att gra en egen bedmning av om det beslutade
umgnget r lmpligt eller inte och lta en sdan bedmning inverka p Irgan om att utse
en kontaktperson. JO konstaterar vidare att allmn domstol inte kan lgga socialnmn-
den att utse kontaktperson. JO menar att socialnmnden br se domstolens Irordnande
som en begran om nmndens medverkan. Om ett umgnge inte kan ske i enlighet med
domstolens Irordnande Ir att nmnden inte kan utse ngon kontaktperson, mste um-
gngesIrgan omprvas av domstolen. Fr att undvika att en sdan situation uppkommer
konstaterar JO att det r viktigt att domstolen tar kontakt med socialnmnden innan den
beslutar om ett sdant Irordnande.
JO beslut den 24 januari 2002 dnr 3285-2000 Avstndet mellan Irskolan och bosttnings-
kommunen kan medIra att Irgan inte lngre inneIattas i den dagliga omsorgen
JO har uttalat att det r mycket som talar Ir att Irgan om vilken Irskola som ska vljas
Ir ett barn normalt br kunna hnIras till den dagliga omsorgen, men menar att avstn-
det mellan Irskolan och bosttningskommunen kan vara en sdan omstndighet som gr
att det inte lngre r Irga om ett sdant normalIall som Ir anses inneIattas i begreppet
daglig omsorg. Det skulle drmed enligt huvudregeln i 6 kap. 13 FB krvas ett beslut av
vrdnadshavarna gemensamt.
343
SOSFS
2012:4 (S)
Utkom Irn trycket
den 16 april 2012
Socialstyrelsens IrIattningssamling
Ansvarig utgivare: CheIsjurist Eleonore Kllstrand Nord
5
Socialstyrelsens allmnna rad
om socialnmndens ansvar fr vissa fragor om
vardnad, boende och umgnge;
beslutade den 28 Iebruari 2012.
I dessa allmnna rd ges rekommendationer till std Ir socialnmn-
dens handlggning av vissa Irgor om vrdnad, boende och umgnge
enligt Irldrabalken och socialtjnstlagen (2001:453).
Barnets bsta
Av 6 kap. 2 a Irsta stycket Irldrabalken Iramgr det att barnets
bsta ska vara avgrande Ir alla beslut om vrdnad, boende och um-
gnge.
Vid bedmningen av vad som r bst Ir barnet ska det enligt andra
stycket i samma bestmmelse Istas avseende srskilt vid
risken Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen utstts Ir ver-
grepp eller att barnet olovligen Irs bort, hlls kvar eller p ngot
annat stt Iar illa och
Av tredje stycket i bestmmelsen Iramgr det att hnsyn ska tas till
barnets vilja med beaktande av barnets lder och mognad.
Samarbetssamtal
Av 6 kap. 18 Irldrabalken Iramgr det att enligt 5 kap. 3 social-
tjnstlagen (2001:453) kan Irldrar genom samarbetssamtal I hjlp
att n enighet i Irgor om vrdnad, boende och umgnge.
!" $%&'()*&+ ,*-'&."
Om en av Irldrarna till ett barn vnder sig till socialnmnden med
begran om samarbetssamtal, br nmnden verka Ir att den andra
Irldern samtycker till att samtal kan komma till stnd, om sdana
samtal bedms vara till barnets bsta.
SOSFS_2012-4 (S).indd 5 4/4/2012 2:15:54 PM
344
6
!"!#!
%&'%()
!"#$%$&'
Den person som ska vara samtalsledare br erbjuda barnets Irldrar
ett Irsta samtal s snart det r mjligt och alltid inom tv veckor Irn
det att Irldrarna har kontaktat socialnmnden eller nmnden har Itt
ett uppdrag Irn domstolen att anordna samarbetssamtal.
(") +,-,).%$++,-$,/ 0,# &1)23,+"$$,+
Innan samarbetssamtal inleds br samtalsledaren genom Irldrarna,
i regel genom enskilda samtal, ta reda p om det har Irekommit vld
eller andra vergrepp, hot, missbruk, psykisk ohlsa eller andra pro-
blem i Iamiljen. Om s r Iallet, br samtalsledaren noga vervga om
det r lmpligt att pbrja samtal.
Om samarbetssamtal pbrjas, br Irldrarna underrttas om un-
der vilka Iormer dessa samtal kommer att genomIras och om srskil-
da tgrder behver vidtas i anslutning till samtalen.
4,-%# 15) +,-,).%$++,-$,/%#
Samtalsledaren br klargra syItet med samarbetssamtalen och inIor-
mera om samtalens inriktning och karaktr. Vidare br samtalsleda-
ren inIormera om vilken sekretess som kommer att glla Ir uppgiI-
terna Irn samtalen.
Samtalen br ha en tydlig struktur och inriktas p
bst tillgodoses,
Iramtiden,
att en lsning ns.
Samtalsledaren br vara srskilt uppmrksam p om destruktiva an-
klagelser Irekommer mellan Irldrarna och i s Iall stta stopp Ir
dem.
Samtalsledaren br ta reda p i vilken utstrckning barnet har be-
vittnat vld, andra vergrepp eller krnkande behandling och hur bar-
67#$,0$%# -%' .,)#%$
Samtalsledaren br, om det inte r olmpligt, ta med barnet i ngot
skede av samtalen dels Ir att med utgngspunkt i barnets egna behov
och rttigheter ge inIormation och lta barnet bertta om sin situation,
dels Ir att ge barnet mjlighet att Irmedla sin instllning.
SOSFS_2012-4 (S).indd 6 4/4/2012 2:15:54 PM
7
!"!#!
%&'%()
!"#$%&' )*'&"
Om Irldrarna nrmar sig en samIrstndslsning som inte r Iren-
lig med barnets bsta, br samtalsledaren redovisa Iljderna av Irsla-
get och verka Ir en lsning som bttre tillgodoser barnets behov.
+,)#-&"$.% ", '"/"#)%&''"/&"0
Irldrarna att lsa Irgorna om vrdnad, boende och umgnge, br
de inIormeras om detta och samtalen avslutas.
Om samtalsledaren bedmer att samtalen endast r ett stt att Ir-
ska kontrollera den andra Irldern eller I tillIlle att trIIa denne,
br de ocks avslutas.
Om samtalen avslutas, br Irldrarna inIormeras om mjligheten
till std och hjlp i ngon annan Iorm, bde Ir sig sjlva och Ir bar-
net. Ett sdant std kan vara Iamiljerdgivning, Irldragrupper, Ia-
miljestdsverksamheter eller barngrupper.
1223405$6$7
Om Irldrarna nr enighet, br de erbjudas ytterligare ett samtalstill-
Ille Ir uppIljning av att verenskommelsen om vrdnad, boende
och umgnge Iungerar och r till barnets bsta eller om ngon Irnd-
ring behvs.
!"#$%
Av 6 kap. 17 a Irldrabalken Iramgr det att enligt 5 kap. 3 soci-
altjnstlagen (2001:453) kan Irldrar I hjlp att trIIa avtal om vrd-
nad, boende och umgnge. Vidare Iramgr det att socialnmnden i den
kommun dr barnet r IolkbokIrt prvar om ett avtal mellan Irld-
rarna enligt 6 kap. 6 , 14 a andra stycket och 15 a tredje stycket
Irldrabalken ska godknnas.
8%#'9$067& '"//"$&#*33"$.%
Innan socialnmnden godknner ett avtal om vrdnad, boende och
um gnge br den som utreder rendet trIIa Irldrarna.
Iarit illa. Utredaren br ocks ta reda p om det har Irekommit hot,
I samtalet br utredaren lta Irldrarna redovisa hur barnets be-
hov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna bst tillgodoses.
Utredaren br inIormera Irldrarna om avtalets rttsliga verkan
samt om de ekonomiska konsekvenser som avtalet kan I.
SOSFS_2012-4 (S).indd 7 4/4/2012 2:15:54 PM
345
6
!"!#!
%&'%()
!"#$%$&'
Den person som ska vara samtalsledare br erbjuda barnets Irldrar
ett Irsta samtal s snart det r mjligt och alltid inom tv veckor Irn
det att Irldrarna har kontaktat socialnmnden eller nmnden har Itt
ett uppdrag Irn domstolen att anordna samarbetssamtal.
(") +,-,).%$++,-$,/ 0,# &1)23,+"$$,+
Innan samarbetssamtal inleds br samtalsledaren genom Irldrarna,
i regel genom enskilda samtal, ta reda p om det har Irekommit vld
eller andra vergrepp, hot, missbruk, psykisk ohlsa eller andra pro-
blem i Iamiljen. Om s r Iallet, br samtalsledaren noga vervga om
det r lmpligt att pbrja samtal.
Om samarbetssamtal pbrjas, br Irldrarna underrttas om un-
der vilka Iormer dessa samtal kommer att genomIras och om srskil-
da tgrder behver vidtas i anslutning till samtalen.
4,-%# 15) +,-,).%$++,-$,/%#
Samtalsledaren br klargra syItet med samarbetssamtalen och inIor-
mera om samtalens inriktning och karaktr. Vidare br samtalsleda-
ren inIormera om vilken sekretess som kommer att glla Ir uppgiI-
terna Irn samtalen.
Samtalen br ha en tydlig struktur och inriktas p
bst tillgodoses,
Iramtiden,
att en lsning ns.
Samtalsledaren br vara srskilt uppmrksam p om destruktiva an-
klagelser Irekommer mellan Irldrarna och i s Iall stta stopp Ir
dem.
Samtalsledaren br ta reda p i vilken utstrckning barnet har be-
vittnat vld, andra vergrepp eller krnkande behandling och hur bar-
67#$,0$%# -%' .,)#%$
Samtalsledaren br, om det inte r olmpligt, ta med barnet i ngot
skede av samtalen dels Ir att med utgngspunkt i barnets egna behov
och rttigheter ge inIormation och lta barnet bertta om sin situation,
dels Ir att ge barnet mjlighet att Irmedla sin instllning.
SOSFS_2012-4 (S).indd 6 4/4/2012 2:15:54 PM
7
!"!#!
%&'%()
!"#$%&' )*'&"
Om Irldrarna nrmar sig en samIrstndslsning som inte r Iren-
lig med barnets bsta, br samtalsledaren redovisa Iljderna av Irsla-
get och verka Ir en lsning som bttre tillgodoser barnets behov.
+,)#-&"$.% ", '"/"#)%&''"/&"0
Irldrarna att lsa Irgorna om vrdnad, boende och umgnge, br
de inIormeras om detta och samtalen avslutas.
Om samtalsledaren bedmer att samtalen endast r ett stt att Ir-
ska kontrollera den andra Irldern eller I tillIlle att trIIa denne,
br de ocks avslutas.
Om samtalen avslutas, br Irldrarna inIormeras om mjligheten
till std och hjlp i ngon annan Iorm, bde Ir sig sjlva och Ir bar-
net. Ett sdant std kan vara Iamiljerdgivning, Irldragrupper, Ia-
miljestdsverksamheter eller barngrupper.
1223405$6$7
Om Irldrarna nr enighet, br de erbjudas ytterligare ett samtalstill-
Ille Ir uppIljning av att verenskommelsen om vrdnad, boende
och umgnge Iungerar och r till barnets bsta eller om ngon Irnd-
ring behvs.
!"#$%
Av 6 kap. 17 a Irldrabalken Iramgr det att enligt 5 kap. 3 soci-
altjnstlagen (2001:453) kan Irldrar I hjlp att trIIa avtal om vrd-
nad, boende och umgnge. Vidare Iramgr det att socialnmnden i den
kommun dr barnet r IolkbokIrt prvar om ett avtal mellan Irld-
rarna enligt 6 kap. 6 , 14 a andra stycket och 15 a tredje stycket
Irldrabalken ska godknnas.
8%#'9$067& '"//"$&#*33"$.%
Innan socialnmnden godknner ett avtal om vrdnad, boende och
um gnge br den som utreder rendet trIIa Irldrarna.
Iarit illa. Utredaren br ocks ta reda p om det har Irekommit hot,
I samtalet br utredaren lta Irldrarna redovisa hur barnets be-
hov av en nra och god kontakt med bda Irldrarna bst tillgodoses.
Utredaren br inIormera Irldrarna om avtalets rttsliga verkan
samt om de ekonomiska konsekvenser som avtalet kan I.
SOSFS_2012-4 (S).indd 7 4/4/2012 2:15:54 PM
346
8
!"!#!
%&'%()
!"#$%&#'# )*+ ,'# -#*.%/+
dana problem hos Irldrarna som kan pverka Irutsttningarna Ir
att godknna avtalet.
0*12'32/1 +/& .'#1/2
Utredaren br, om det inte r olmpligt, samtala med barnet dels Ir
att med utgngspunkt i barnets egna behov och rttigheter ge inIorma-
tion och lta barnet bertta om sin situation, dels Ir att ge barnet mj-
lighet att Irmedla sin instllning.
Om det inte r mjligt att tala direkt med barnet, br utredaren bil-
da sig en uppIattning om barnets instllning genom samtalet med Ir-
ldrarna.
452'% *+ 56#&1'&
Tidsbegrnsade avtal om vrdnad br av hnsyn till barnet i regel inte
godknnas.
452'% *+ .*/1&/
I ett avtal om vxelvist boende br det klart Iramg hur barnets bo-
ende ska Irdelas mellan Irldrarna samt vid vilken tidpunkt, p vil-
ken plats och av vem barnet ska hmtas och lmnas.
Vid utredarens bedmning av om ett avtal om vxelvist boende
r till barnets bsta br hnsyn srskilt tas till barnets behov av kon-
tinuitet i Irskola eller skola, kamratkontakter och Iritidsaktiviteter
m.m.
452'% *+ 7+8$18/
rum. Det br ven Iramg vid vilken tidpunkt, p vilken plats och av
vem barnet ska hmtas och lmnas.
I ett avtal om umgnge kan ocks regleras att barnet och Irldern
ska ha kontakt p annat stt n genom att trIIa varandra, t.ex. genom
brev eller teleIon.
452'%/2) 9*#+
och umgnge.
Fr varje barn i en syskonskara br separata avtal upprttas.
:;&)./8#$1)'&/ '52'%
Av ett tidsbegrnsat avtal br det Iramg vad som gller nr avtalet
upphr att glla.
SOSFS_2012-4 (S).indd 8 4/4/2012 2:15:54 PM
347
8
!"!#!
%&'%()
!"#$%&#'# )*+ ,'# -#*.%/+
dana problem hos Irldrarna som kan pverka Irutsttningarna Ir
att godknna avtalet.
0*12'32/1 +/& .'#1/2
Utredaren br, om det inte r olmpligt, samtala med barnet dels Ir
att med utgngspunkt i barnets egna behov och rttigheter ge inIorma-
tion och lta barnet bertta om sin situation, dels Ir att ge barnet mj-
lighet att Irmedla sin instllning.
Om det inte r mjligt att tala direkt med barnet, br utredaren bil-
da sig en uppIattning om barnets instllning genom samtalet med Ir-
ldrarna.
452'% *+ 56#&1'&
Tidsbegrnsade avtal om vrdnad br av hnsyn till barnet i regel inte
godknnas.
452'% *+ .*/1&/
I ett avtal om vxelvist boende br det klart Iramg hur barnets bo-
ende ska Irdelas mellan Irldrarna samt vid vilken tidpunkt, p vil-
ken plats och av vem barnet ska hmtas och lmnas.
Vid utredarens bedmning av om ett avtal om vxelvist boende
r till barnets bsta br hnsyn srskilt tas till barnets behov av kon-
tinuitet i Irskola eller skola, kamratkontakter och Iritidsaktiviteter
m.m.
452'% *+ 7+8$18/
rum. Det br ven Iramg vid vilken tidpunkt, p vilken plats och av
vem barnet ska hmtas och lmnas.
I ett avtal om umgnge kan ocks regleras att barnet och Irldern
ska ha kontakt p annat stt n genom att trIIa varandra, t.ex. genom
brev eller teleIon.
452'%/2) 9*#+
och umgnge.
Fr varje barn i en syskonskara br separata avtal upprttas.
:;&)./8#$1)'&/ '52'%
Av ett tidsbegrnsat avtal br det Iramg vad som gller nr avtalet
upphr att glla.
SOSFS_2012-4 (S).indd 8 4/4/2012 2:15:54 PM
9
!"!#!
%&'%()
!"#$%&'&($&) '&&$+,--
Av utredningen br det Iramg
vilken uppIattning Irldrarna har,
hur barnets vilja ser ut,
om barnet inte har kommit till tals och sklen till det,
om Irldrarna har vilja och Irmga att samarbeta i Irgor som rr
barnet,
vilka uppgiIter Irn socialtjnstens register som har betydelse,
vilka andra uppgiIter som kan vara relevanta i rendet och
hur bedmningen av vad som r barnets bsta har gjorts.
./#0-%$# 1$% 2&3&4"&'&( "'-- 2&&2" -2&%
En Irlder som har anknytning till ett annat land, t.ex. genom med-
borgarskap eller hemvist, br inIormeras om att det inte r skert att
ett avtal om vrdnad, boende eller umgnge gller i hemlandet och att
han eller hon kan vnda sig till det landets ambassad eller konsulat Ir
ytterligare inIormation.
!556/-7&'&(
Socialnmnden br Iresl att en tidpunkt Ir samtal skrivs in i avtalet
Ir uppIljning av att Irldrarnas avtal om vrdnad, boende och um-
gnge Iungerar och r till barnets bsta eller om ngon Irndring be-
hvs.
Utredaren br ven erbjuda barnet ett uppIljningssamtal, om det
inte r olmpligt.
!"##$%##& ()) #%*+( ,--#./+"+0(1
Enligt 6 kap. 19 andra stycket Irldrabalken ska socialnmnden ges
tillIlle att lmna upplysningar innan rtten avgr ett ml eller rende
om vrdnad, boende eller umgnge. Vidare Iramgr det att om nmn-
den har tillgng till upplysningar som kan vara av betydelse Ir Ir-
gans bedmning, r den skyldig att lmna rtten dessa upplysningar.
Om socialnmnden ges tillIlle att lmna upplysningar, br uppgiI-
ter om barnet och Irldrarna alltid hmtas in Irn socialtjnstens re-
gister.
2--#./+"+0(1 "+$31 &)) "+)&1"*"/)"/4) 5&/#,)
Enligt 6 kap. 20 andra stycket Irldrabalken kan rtten inIr ett in-
terimistiskt beslut om vrdnad, boende och umgnge hmta in upplys-
ningar Irn socialnmnden. Enligt samma bestmmelse ska social-
nmnden innan den lmnar upplysningar till rtten, om det r lmpligt,
hra Irldrarna och barnet.
SOSFS_2012-4 (S).indd 9 4/4/2012 2:15:54 PM
348
10
!"!#!
%&'%()
!"#$%&"'())#$*&"'
som handlgger rendet alltid hmta in uppgiIter Irn socialtjnstens
register om barnet, Irldrarna och nya partner. Vidare br handlg-
garen vervga om det fnns skl att hmta in uppgiIter Irn Rikspo-
+,-&,. -"0 *1'2.0','3,
Samtalet br handla om
barnets situation,
barnets relation till vardera Irldern, syskon och respektive Irld-
ers partner,
Irldrarnas mjligheter att samarbeta och
vilka mjliga lsningar som Irldrarna ser med utgngspunkt i
bar nets behov.
Handlggaren br i samtalen med Irldrarna ta reda p om barnet
eller ngon annan i Iamiljen har utsatts Ir vld eller andra ver-
grepp eller om barnet olovligen har Irts bort, hllits kvar eller p
ngot annat stt Iarit illa. Handlggaren br ocks ta reda p om det
har Irekommit hot, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem i
Iamiljen och hur barnet i s Iall har upplevt detta. I samtalet med Ir-
ldrarna br ocks tas upp om det Ireligger risk Ir att barnet kan
Iara illa.
Om handlggaren gr bedmningen att det inte r lmpligt att ha
ett samtal med Irldrarna, br orsaken till detta redovisas Ir dom-
stolen.
I samband med att rtten begr upplysningar inIr det interimis-
tiska beslutet br socialtjnsten i regel erbjuda Irldrarna samarbets-
samtal.
I samtalet med Irldrarna br handlggaren bilda sig en uppIatt-
ning om huruvida det r lmpligt att ven tala med barnet. I den be-
dmningen br ocks ing att ta reda p om det fnns utrymme Ir att
samtala med barnet under godtagbara Iormer och med den Irsiktighet
som krvs.
453&,6&"3 -"0 7,'3"&
br han eller hon Irst tala om varIr samtalet Irs. DreIter br hand-
lggaren lta barnet bertta eller p annat stt skdliggra hur han
eller hon ser p sin situation samt ge honom eller henne mjlighet att
Om handlggaren gr bedmningen att det inte r lmpligt att tala
med barnet, br orsaken till detta redovisas Ir domstolen. I sdana
SOSFS_2012-4 (S).indd 10 4/4/2012 2:15:54 PM
11
!"!#!
%&'%()
Iall kan det ibland vara lmpligt att lta barnet komma till tals genom
personer i barnets omgivning som knner barnet vl.
!"#$%&'&()*+#*,#,&%$"
Av 6 kap. 19 tredje stycket Irldrabalken Iramgr det att rtten Ir
uppdra t socialnmnden att utse ngon att genomIra en utredning
om vrdnad, boende eller umgnge. Rtten Ir Iaststlla riktlinjer Ir
utredningen och bestmma inom vilken tid utredningen ska vara slut-
Ird.
!"#$%&' )*%+,-.-/
Socialnmnden br s snart som mjligt eIter att den har Itt en beg-
ran Irn rtten utse den person som ska genomIra utredningen. Utre-
daren br dreIter omgende pbrja den.
Utredaren br se till att arbetet med utredningen bedrivs p ett
strukturerat stt.
0-1+,'-,+ 2'3*'1 3+, 4$%51,%'%-'
Om utredaren planerar att Irsta samtalet ska Iras med Irldrarna
gemensamt, br de i kallelsen uppmanas att kontakta utredaren, om
ngon av dem anser att ngot srskilt talar emot ett gemensamt samtal.
Utredaren br inIormera Irldrarna om
utredningens syIte,
vilka kontakter som med std av 10 kap. 2 oIIentlighets- och sek-
retesslagen (2009:400) kan komma att tas med reIerenspersoner och
att utdrag kan hmtas in Irn socialtjnstens register samt Irn
Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
Utredaren br upplysa Irldrarna om att de nr som helst under ut-
redningen kan pbrja samarbetssamtal och i avvaktan p att dessa
genomIrs, med rttens godknnande, lta utredningen vila.
67%*2'**' 2'3*'1 3+, 4$%51,%'%-'
De Iortsatta samtalen br handla om
barnet och barnets behov,
Irldrarollen,
Irldrarnas omsorgsIrmga och
Irldrarnas mjligheter att i vrigt tillgodose barnets behov.
SOSFS_2012-4 (S).indd 11 4/4/2012 2:15:54 PM
349
10
!"!#!
%&'%()
!"#$%&"'())#$*&"'
som handlgger rendet alltid hmta in uppgiIter Irn socialtjnstens
register om barnet, Irldrarna och nya partner. Vidare br handlg-
garen vervga om det fnns skl att hmta in uppgiIter Irn Rikspo-
+,-&,. -"0 *1'2.0','3,
Samtalet br handla om
barnets situation,
barnets relation till vardera Irldern, syskon och respektive Irld-
ers partner,
Irldrarnas mjligheter att samarbeta och
vilka mjliga lsningar som Irldrarna ser med utgngspunkt i
bar nets behov.
Handlggaren br i samtalen med Irldrarna ta reda p om barnet
eller ngon annan i Iamiljen har utsatts Ir vld eller andra ver-
grepp eller om barnet olovligen har Irts bort, hllits kvar eller p
ngot annat stt Iarit illa. Handlggaren br ocks ta reda p om det
har Irekommit hot, missbruk, psykisk ohlsa eller andra problem i
Iamiljen och hur barnet i s Iall har upplevt detta. I samtalet med Ir-
ldrarna br ocks tas upp om det Ireligger risk Ir att barnet kan
Iara illa.
Om handlggaren gr bedmningen att det inte r lmpligt att ha
ett samtal med Irldrarna, br orsaken till detta redovisas Ir dom-
stolen.
I samband med att rtten begr upplysningar inIr det interimis-
tiska beslutet br socialtjnsten i regel erbjuda Irldrarna samarbets-
samtal.
I samtalet med Irldrarna br handlggaren bilda sig en uppIatt-
ning om huruvida det r lmpligt att ven tala med barnet. I den be-
dmningen br ocks ing att ta reda p om det fnns utrymme Ir att
samtala med barnet under godtagbara Iormer och med den Irsiktighet
som krvs.
453&,6&"3 -"0 7,'3"&
br han eller hon Irst tala om varIr samtalet Irs. DreIter br hand-
lggaren lta barnet bertta eller p annat stt skdliggra hur han
eller hon ser p sin situation samt ge honom eller henne mjlighet att
Om handlggaren gr bedmningen att det inte r lmpligt att tala
med barnet, br orsaken till detta redovisas Ir domstolen. I sdana
SOSFS_2012-4 (S).indd 10 4/4/2012 2:15:54 PM
11
!"!#!
%&'%()
Iall kan det ibland vara lmpligt att lta barnet komma till tals genom
personer i barnets omgivning som knner barnet vl.
!"#$%&'&()*+#*,#,&%$"
Av 6 kap. 19 tredje stycket Irldrabalken Iramgr det att rtten Ir
uppdra t socialnmnden att utse ngon att genomIra en utredning
om vrdnad, boende eller umgnge. Rtten Ir Iaststlla riktlinjer Ir
utredningen och bestmma inom vilken tid utredningen ska vara slut-
Ird.
!"#$%&' )*%+,-.-/
Socialnmnden br s snart som mjligt eIter att den har Itt en beg-
ran Irn rtten utse den person som ska genomIra utredningen. Utre-
daren br dreIter omgende pbrja den.
Utredaren br se till att arbetet med utredningen bedrivs p ett
strukturerat stt.
0-1+,'-,+ 2'3*'1 3+, 4$%51,%'%-'
Om utredaren planerar att Irsta samtalet ska Iras med Irldrarna
gemensamt, br de i kallelsen uppmanas att kontakta utredaren, om
ngon av dem anser att ngot srskilt talar emot ett gemensamt samtal.
Utredaren br inIormera Irldrarna om
utredningens syIte,
vilka kontakter som med std av 10 kap. 2 oIIentlighets- och sek-
retesslagen (2009:400) kan komma att tas med reIerenspersoner och
att utdrag kan hmtas in Irn socialtjnstens register samt Irn
Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
Utredaren br upplysa Irldrarna om att de nr som helst under ut-
redningen kan pbrja samarbetssamtal och i avvaktan p att dessa
genomIrs, med rttens godknnande, lta utredningen vila.
67%*2'**' 2'3*'1 3+, 4$%51,%'%-'
De Iortsatta samtalen br handla om
barnet och barnets behov,
Irldrarollen,
Irldrarnas omsorgsIrmga och
Irldrarnas mjligheter att i vrigt tillgodose barnets behov.
SOSFS_2012-4 (S).indd 11 4/4/2012 2:15:54 PM
350
12
!"!#!
%&'%()
Under samtalen br utredaren lta respektive Irlder beskriva bar-
nets uppvxt, nuvarande situation och vad som planeras Ir barnets
Iramtid.
barnets relation till respektive Irlder, syskon och respektive Ir-
lders partner,
sin egen situation,
hur vrdnaden, boendet och umgnget br lsas med utgngspunkt
i barnets behov.
Utredaren br ta reda p om det har Irekommit hot, missbruk,
psykisk ohlsa eller andra problem i Iamiljen. I samtalen med Irld-
rarna br utredaren ocks ta reda p om barnet eller ngon annan i Ia-
miljen har utsatts Ir vld eller andra vergrepp eller om barnet olov-
ligen har Irts bort, hllits kvar eller p ngot annat stt Iarit illa. I s
Iall br utredaren stlla Irgor till Irldrarna om vad barnet har upp-
levt, om barnet sjlvt har blivit utsatt och hur barnet har pverkats.
Utredaren br vidare ta reda p hur Irldrarnas omsorgsIrmga har
pverkats och vilka mjligheter de har att tillgodose barnets behov. I
samtalet med Irldrarna br ocks tas upp om det Ireligger risk Ir
att barnet kan Iara illa.
Om en Irlder lmnar graverande uppgiIter om den andra Irld-
ern, t.ex. om missbruk, vldsbengenhet eller annan svr problematik,
br utredaren s snart det r mjligt lta den andra Irldern bemta
uppgiIterna.
!"#$"% #'( ') )* +",$)',
Om en Irlder lever i ett nytt Irhllande, br utredaren ha samtal
med den nya partnern och ta reda p vilken relation denne har till bar-
net. Utredaren br ocks ta reda p den nya partnerns syn p Irld-
rarnas Irmga att samarbeta om barnet.
-.)$"/$') #'( 0",)'$
Utredaren br trIIa barnet bde enskilt och tillsammans med respek-
tive Irlder. Barnet br inIormeras om sklet till utredningen.
Kontakten med barnet br inledas med att utredaren trIIar barnet
i vardera Irlderns hemmilj.
hur barnet mr,
SOSFS_2012-4 (S).indd 12 4/4/2012 2:15:54 PM
13
!"!#!
%&'%()
samspelet med och anknytningen till Irldrarna, syskon och nya
partner.
skdliggra sin situation. Om vld eller andra vergrepp, hot, miss-
bruk eller psykisk ohlsa har Irekommit i Iamiljen, br utredaren ta
reda p vilka konsekvenser detta har Itt Ir barnet.
Av 6 kap. 19 Ijrde stycket Irldrabalken Iramgr det att den
som genomIr en utredning ska, om det inte r olmpligt, Irska
klarlgga barnets instllning och redovisa den Ir rtten.
Utredaren br inte pressa barnet att lmna synpunkter eller ta stll-
ning i sak.
Om utredningen avser fera barn, br utredaren ge vart och ett av
barnen mjlighet att komma till tals i enskilda samtal s att de kan ut-
trycka sina tankar och sin instllning oberoende av varandra.
Utredaren br anpassa samtalets innehll och lngd till barnets l-
der och mognad. Att uppgiIterna har uppIattats rtt br alltid kontrol-
leras med barnet.
Om utredaren bedmer att det r olmpligt att tala direkt med bar-
net, kan barnet komma till tals t.ex. genom att utredaren samtalar med
personer i barnets omgivning som knner honom eller henne vl.
!"#"$"%&'"$&(%"$
Innan utredaren kontaktar en reIerensperson br han eller hon noga
vervga syItet med kontakten.
Utredaren br i Irsta hand ta in uppgiIter Irn personer som ge-
nom sin proIessionella roll knner barnet vl, t.ex. personal vid Ir-
skola, skola och Iritidshem. Utredaren br dremot vara terhllsam
med att ta in uppgiIter Irn slktingar och vnner.
Utredaren br i regel intervjua en reIerensperson vid ett personligt
sammantrIIande.
Intervjun med reIerenspersonen br inriktas p
reIerenspersonens bild av t.ex. relationer och samspel mellan barnet
och vardera Irldern.
Utredaren br betona att det inte r reIerenspersonens ansvar att ta
stllning i Irgan om vrdnad, boende och umgnge. ReIerensperso-
nen br inIormeras om att hans eller hennes uttalanden kommer att
ing i utredningen som en del i underlaget Ir rttens beslut. Utreda-
ren br lta reIerenspersonen ta del av och godknna det nedskrivna
och sammanIattade uttalandet.
!")*&+"$,'')*#+"$
Utredaren br alltid hmta in uppgiIter om Irldrarna och nya part-
ner Irn socialtjnstens register.
SOSFS_2012-4 (S).indd 13 4/4/2012 2:15:54 PM
351
12
!"!#!
%&'%()
Under samtalen br utredaren lta respektive Irlder beskriva bar-
nets uppvxt, nuvarande situation och vad som planeras Ir barnets
Iramtid.
barnets relation till respektive Irlder, syskon och respektive Ir-
lders partner,
sin egen situation,
hur vrdnaden, boendet och umgnget br lsas med utgngspunkt
i barnets behov.
Utredaren br ta reda p om det har Irekommit hot, missbruk,
psykisk ohlsa eller andra problem i Iamiljen. I samtalen med Irld-
rarna br utredaren ocks ta reda p om barnet eller ngon annan i Ia-
miljen har utsatts Ir vld eller andra vergrepp eller om barnet olov-
ligen har Irts bort, hllits kvar eller p ngot annat stt Iarit illa. I s
Iall br utredaren stlla Irgor till Irldrarna om vad barnet har upp-
levt, om barnet sjlvt har blivit utsatt och hur barnet har pverkats.
Utredaren br vidare ta reda p hur Irldrarnas omsorgsIrmga har
pverkats och vilka mjligheter de har att tillgodose barnets behov. I
samtalet med Irldrarna br ocks tas upp om det Ireligger risk Ir
att barnet kan Iara illa.
Om en Irlder lmnar graverande uppgiIter om den andra Irld-
ern, t.ex. om missbruk, vldsbengenhet eller annan svr problematik,
br utredaren s snart det r mjligt lta den andra Irldern bemta
uppgiIterna.
!"#$"% #'( ') )* +",$)',
Om en Irlder lever i ett nytt Irhllande, br utredaren ha samtal
med den nya partnern och ta reda p vilken relation denne har till bar-
net. Utredaren br ocks ta reda p den nya partnerns syn p Irld-
rarnas Irmga att samarbeta om barnet.
-.)$"/$') #'( 0",)'$
Utredaren br trIIa barnet bde enskilt och tillsammans med respek-
tive Irlder. Barnet br inIormeras om sklet till utredningen.
Kontakten med barnet br inledas med att utredaren trIIar barnet
i vardera Irlderns hemmilj.
hur barnet mr,
SOSFS_2012-4 (S).indd 12 4/4/2012 2:15:54 PM
13
!"!#!
%&'%()
samspelet med och anknytningen till Irldrarna, syskon och nya
partner.
skdliggra sin situation. Om vld eller andra vergrepp, hot, miss-
bruk eller psykisk ohlsa har Irekommit i Iamiljen, br utredaren ta
reda p vilka konsekvenser detta har Itt Ir barnet.
Av 6 kap. 19 Ijrde stycket Irldrabalken Iramgr det att den
som genomIr en utredning ska, om det inte r olmpligt, Irska
klarlgga barnets instllning och redovisa den Ir rtten.
Utredaren br inte pressa barnet att lmna synpunkter eller ta stll-
ning i sak.
Om utredningen avser fera barn, br utredaren ge vart och ett av
barnen mjlighet att komma till tals i enskilda samtal s att de kan ut-
trycka sina tankar och sin instllning oberoende av varandra.
Utredaren br anpassa samtalets innehll och lngd till barnets l-
der och mognad. Att uppgiIterna har uppIattats rtt br alltid kontrol-
leras med barnet.
Om utredaren bedmer att det r olmpligt att tala direkt med bar-
net, kan barnet komma till tals t.ex. genom att utredaren samtalar med
personer i barnets omgivning som knner honom eller henne vl.
!"#"$"%&'"$&(%"$
Innan utredaren kontaktar en reIerensperson br han eller hon noga
vervga syItet med kontakten.
Utredaren br i Irsta hand ta in uppgiIter Irn personer som ge-
nom sin proIessionella roll knner barnet vl, t.ex. personal vid Ir-
skola, skola och Iritidshem. Utredaren br dremot vara terhllsam
med att ta in uppgiIter Irn slktingar och vnner.
Utredaren br i regel intervjua en reIerensperson vid ett personligt
sammantrIIande.
Intervjun med reIerenspersonen br inriktas p
reIerenspersonens bild av t.ex. relationer och samspel mellan barnet
och vardera Irldern.
Utredaren br betona att det inte r reIerenspersonens ansvar att ta
stllning i Irgan om vrdnad, boende och umgnge. ReIerensperso-
nen br inIormeras om att hans eller hennes uttalanden kommer att
ing i utredningen som en del i underlaget Ir rttens beslut. Utreda-
ren br lta reIerenspersonen ta del av och godknna det nedskrivna
och sammanIattade uttalandet.
!")*&+"$,'')*#+"$
Utredaren br alltid hmta in uppgiIter om Irldrarna och nya part-
ner Irn socialtjnstens register.
SOSFS_2012-4 (S).indd 13 4/4/2012 2:15:54 PM
352
14
!"!#!
%&'%()
Utredaren br i regel hmta in uppgiIter om Irldrarna och nya
partner Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
!"#$%&'()* #',&'$ ,*) -./0$)/'/('
Utredaren br erbjuda Irldrarna ett avslutande samtal, enskilt eller
tillsammans, Ir att sammanIatta vad som har kommit Iram under ut-
redningen och vilka bedmningar och Irslag till beslut som kommer
att lmnas till rtten.
!"#$%&'()* #',&'$ ,*) 1'/(*&
Om det inte r olmpligt, br ven barnet erbjudas ett avslutande sam-
tal och inIormeras om vad utredaren har kommit Iram till i utredning-
en.
!"#$%&'&()#*++,#"$&
Utredaren br i utredningsrapporten bl.a. redovisa
vad rendet gller,
de juridiska Irhllandena Ir barnet vad gller vrdnad, boende
och umgnge,
de Iaktiska Irhllandena vad gller barnets boende och umgnge
och
vilka reIerenspersoner som har kontaktats och deras relation till
barnet eller Irldrarna.
Utredaren br redovisa om det fnns brister i utredningen, t.ex. att n-
gon av Irldrarna eller barnet inte har medverkat.
Utredaren br begrnsa rapporten till sdant som kan vara relevant
Ir Irgans bedmning.
2, 1'/(*&
sig.
Utredaren br kortIattat beskriva de yttre Irhllanden under vilka
barnet lever. ven barnets Iysiska och psykiska hlsa samt omsorgs-
behov br beskrivas.
SOSFS_2012-4 (S).indd 14 4/4/2012 2:15:54 PM
353
14
!"!#!
%&'%()
Utredaren br i regel hmta in uppgiIter om Irldrarna och nya
partner Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
!"#$%&'()* #',&'$ ,*) -./0$)/'/('
Utredaren br erbjuda Irldrarna ett avslutande samtal, enskilt eller
tillsammans, Ir att sammanIatta vad som har kommit Iram under ut-
redningen och vilka bedmningar och Irslag till beslut som kommer
att lmnas till rtten.
!"#$%&'()* #',&'$ ,*) 1'/(*&
Om det inte r olmpligt, br ven barnet erbjudas ett avslutande sam-
tal och inIormeras om vad utredaren har kommit Iram till i utredning-
en.
!"#$%&'&()#*++,#"$&
Utredaren br i utredningsrapporten bl.a. redovisa
vad rendet gller,
de juridiska Irhllandena Ir barnet vad gller vrdnad, boende
och umgnge,
de Iaktiska Irhllandena vad gller barnets boende och umgnge
och
vilka reIerenspersoner som har kontaktats och deras relation till
barnet eller Irldrarna.
Utredaren br redovisa om det fnns brister i utredningen, t.ex. att n-
gon av Irldrarna eller barnet inte har medverkat.
Utredaren br begrnsa rapporten till sdant som kan vara relevant
Ir Irgans bedmning.
2, 1'/(*&
sig.
Utredaren br kortIattat beskriva de yttre Irhllanden under vilka
barnet lever. ven barnets Iysiska och psykiska hlsa samt omsorgs-
behov br beskrivas.
SOSFS_2012-4 (S).indd 14 4/4/2012 2:15:54 PM
15
!"!#!
%&'%()
Utredaren br sammanIatta uppgiIterna om barnet Irn Irldrar-
na, reIerenspersoner, register och Irn barnet sjlvt.
Utredaren br ocks beskriva sin egen bild av barnet.
Om utredaren inte har haIt ngon kontakt med eller ngot samtal
med barnet, br orsaken till detta redovisas. Om det r olmpligt att
klarlgga barnets instllning, br detta liksom sklen anges.
!" $%&'()&*&+*
EIter en kortIattad beskrivning av de yttre Irhllanden under vilka
Irldrarna lever br rapporten Irmst inrikta sig p deras mjligheter
att tillgodose barnets behov och deras samarbetsIrmga. ven Ir-
ldrarnas egen beskrivning av sina levnadsIrhllanden och sin om-
sorgsIrmga och hur barnet har pverkats och kan komma att pver-
kas br redovisas.
Om ngon av Irldrarna har en sdan livsIring som kan inverka
p omsorgsIrmgan, t.ex. missbruk, psykisk ohlsa, vldsbengen-
het eller kriminalitet, br detta redovisas.
Om det inte har gtt att trIIa och samtala med bda Irldrarna,
br orsaken redovisas.
,-$-&-+./-&.0+-&
Utredaren br kortIattat redovisa vad varje reIerensperson har sagt.
Om en reIerensperson r slkt med eller vn till en Irlder, br ut-
redaren redovisa slktskapet eller vnskapen och sklen till valet av
reIerensperson.
,-12.3-&4//12$3-&
Utredaren br endast redovisa sdana uppgiIter Irn socialtjnstens
register och Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister
som r relevanta.
53&-)*&-+. 6-)%"+2+1
Utredaren br, eIter att ha beaktat eventuella riktlinjer Irn rtten, sr-
skilt lyIta Iram sin bedmning av
om det fnns en risk Ir att barnet eller ngon annan i Iamiljen ut-
stts Ir vld eller andra vergrepp eller att barnet olovligen Irs
bort, hlls kvar eller p ngot annat stt Iar illa,
hur barnets behov av en nra och god kontakt med Irldrarna bst
kan tillgodoses,
barnets knslomssiga anknytning och relation till respektive Ir-
lder,
barnets mjligheter att I sina behov och rttigheter tillgodosedda,
innebrden och vikten av barnets egen instllning och
Irldrarnas vilja och Irmga att samarbeta i Irgor som rr barnet.
SOSFS_2012-4 (S).indd 15 4/4/2012 2:15:54 PM
354
16
!"!#!
%&'%()
Irldrarnas Irmga att skilja p egna behov och barnets samt att
prioritera barnets behov IramIr sina egna,
vriga individuella Irhllanden, t.ex. om barnet har behov av sr-
skilt std och
respektive Irlders lmplighet som vrdnadshavare, boIrlder el-
ler umgngesIrlder.
!"#$%&' )*%% +,$%-)
Enligt 6 kap. 19 Ijrde stycket Irldrabalken ska den som verkstl-
ler utredningen lmna Irslag till beslut, om det inte r olmpligt.
Ett Irslag till beslut som lmnas till domstolen br vara vl moti-
verat och beskriva vilka konsekvenser det Ir Ir barnet. Om det r
olmpligt att lmna ett Irslag till beslut, br utredaren ange sklen Ir
detta.
Ett resonemang om vad olika alternativ kan innebra Ir barnet p
kort och lng sikt br alltid redovisas.
Om utredningen omIattar fera barn, br utredaren redovisa Irslag
.//0"%12*2'
socialnmnden erbjuda Irldrarna en tid Ir ett uppIljningssamtal. I
samband med detta br utredaren ven erbjuda barnet ett uppIlj-
ningssamtal, om det inte r olmpligt.
!"#$%&'()'*+', )./&$01+2 %22 3.4% 2%&%' ") 5)0('0+
Av 6 kap. 15 a Irldrabalken Iramgr det att socialnmnden Ir
vcka talan om umgnge mellan ett barn och en Irlder. Enligt be-
stmmelsen Ir nmnden ocks vcka talan om umgnge mellan bar-
net och ngon annan n en Irlder.
.3'42', 3,5 ,2 0"#4%5,#
Innan socialnmnden vcker talan br den verka Ir att Irldrarna
kommer verens om en Irndring av umgnget eller att ngon av Ir-
ldrarna vcker talan i domstol.
.3'42', 3,5 &22&2 42 ,2 0"#4%5,#
Om socialnmnden bedmer att umgnge med ngon annan n en Ir-
lder r till barnets bsta, br nmnden Irska n en verenskom-
SOSFS_2012-4 (S).indd 16 4/4/2012 2:15:54 PM
17
!"!#!
%&'%()
melse om umgnge p Irivillig vg innan den vcker talan vid dom-
stol.
!"#$%#&''()*
Enligt 6 kap. 15 c andra stycket Irldrabalken ska rtten innan ett
beslut om umgngesstd meddelas hmta in yttrande Irn social-
nmnden. Av tredje stycket i samma bestmmelse Iramgr det att eIter
rttens beslut om umgngesstd ska socialnmnden utse en viss per-
son att medverka vid umgnget (umgngesstd). Socialnmnden ska
vidare enligt Ijrde stycket Ilja upp hur umgnget Iungerar och verka
Ir att stdet inte bestr lngre n ndvndigt.
!""#$%&'"
Socialnmnden br i sitt yttrande till domstolen redovisa vilka prak-
tiska Irutsttningar som fnns Ir att ett umgnge ska kunna genom-
Iras med umgngesstd, t.ex. tid, plats och personalresurser.
()*+,-./'"
Socialnmnden br, med samtycke Irn den person som planeras att
bli utsedd som umgngesstd, begra uppgiIter om honom eller henne
Irn socialtjnstens register, Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och
misstankeregister samt Irn eventuella reIerenspersoner.
0++&#$.'"
i ett skriItligt dokument. Av dokumentet br det bl.a. Iramg
vilka dagar och vid vilka tidpunkter den person som r utsedd att
vara umgngesstd ska medverka,
att den person som r utsedd att vara umgngesstd ska vara neutral
och stta barnets bsta Irmst,
hur uppIljningen ska gras av hur uppdraget som umgngesstd
har Iungerat.
inIormera om de instruktioner som nmnden har givit till den person
som ska vara umgngesstd. Nmnden br ocks med hnsyn tagen
till barnets lder och mognad inIormera barnet om vilken roll denna
person ska ha under umgnget.
Socialnmnden kan i undantagsIall utse mer n en person som um-
gngesstd, om det r ndvndigt Ir att umgnget ska kunna genom-
Iras p det stt som barnet har behov av. Nmnden kan ven, om det
SOSFS_2012-4 (S).indd 17 4/4/2012 2:15:55 PM
355
16
!"!#!
%&'%()
Irldrarnas Irmga att skilja p egna behov och barnets samt att
prioritera barnets behov IramIr sina egna,
vriga individuella Irhllanden, t.ex. om barnet har behov av sr-
skilt std och
respektive Irlders lmplighet som vrdnadshavare, boIrlder el-
ler umgngesIrlder.
!"#$%&' )*%% +,$%-)
Enligt 6 kap. 19 Ijrde stycket Irldrabalken ska den som verkstl-
ler utredningen lmna Irslag till beslut, om det inte r olmpligt.
Ett Irslag till beslut som lmnas till domstolen br vara vl moti-
verat och beskriva vilka konsekvenser det Ir Ir barnet. Om det r
olmpligt att lmna ett Irslag till beslut, br utredaren ange sklen Ir
detta.
Ett resonemang om vad olika alternativ kan innebra Ir barnet p
kort och lng sikt br alltid redovisas.
Om utredningen omIattar fera barn, br utredaren redovisa Irslag
.//0"%12*2'
socialnmnden erbjuda Irldrarna en tid Ir ett uppIljningssamtal. I
samband med detta br utredaren ven erbjuda barnet ett uppIlj-
ningssamtal, om det inte r olmpligt.
!"#$%&'()'*+', )./&$01+2 %22 3.4% 2%&%' ") 5)0('0+
Av 6 kap. 15 a Irldrabalken Iramgr det att socialnmnden Ir
vcka talan om umgnge mellan ett barn och en Irlder. Enligt be-
stmmelsen Ir nmnden ocks vcka talan om umgnge mellan bar-
net och ngon annan n en Irlder.
.3'42', 3,5 ,2 0"#4%5,#
Innan socialnmnden vcker talan br den verka Ir att Irldrarna
kommer verens om en Irndring av umgnget eller att ngon av Ir-
ldrarna vcker talan i domstol.
.3'42', 3,5 &22&2 42 ,2 0"#4%5,#
Om socialnmnden bedmer att umgnge med ngon annan n en Ir-
lder r till barnets bsta, br nmnden Irska n en verenskom-
SOSFS_2012-4 (S).indd 16 4/4/2012 2:15:54 PM
17
!"!#!
%&'%()
melse om umgnge p Irivillig vg innan den vcker talan vid dom-
stol.
!"#$%#&''()*
Enligt 6 kap. 15 c andra stycket Irldrabalken ska rtten innan ett
beslut om umgngesstd meddelas hmta in yttrande Irn social-
nmnden. Av tredje stycket i samma bestmmelse Iramgr det att eIter
rttens beslut om umgngesstd ska socialnmnden utse en viss per-
son att medverka vid umgnget (umgngesstd). Socialnmnden ska
vidare enligt Ijrde stycket Ilja upp hur umgnget Iungerar och verka
Ir att stdet inte bestr lngre n ndvndigt.
!""#$%&'"
Socialnmnden br i sitt yttrande till domstolen redovisa vilka prak-
tiska Irutsttningar som fnns Ir att ett umgnge ska kunna genom-
Iras med umgngesstd, t.ex. tid, plats och personalresurser.
()*+,-./'"
Socialnmnden br, med samtycke Irn den person som planeras att
bli utsedd som umgngesstd, begra uppgiIter om honom eller henne
Irn socialtjnstens register, Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och
misstankeregister samt Irn eventuella reIerenspersoner.
0++&#$.'"
i ett skriItligt dokument. Av dokumentet br det bl.a. Iramg
vilka dagar och vid vilka tidpunkter den person som r utsedd att
vara umgngesstd ska medverka,
att den person som r utsedd att vara umgngesstd ska vara neutral
och stta barnets bsta Irmst,
hur uppIljningen ska gras av hur uppdraget som umgngesstd
har Iungerat.
inIormera om de instruktioner som nmnden har givit till den person
som ska vara umgngesstd. Nmnden br ocks med hnsyn tagen
till barnets lder och mognad inIormera barnet om vilken roll denna
person ska ha under umgnget.
Socialnmnden kan i undantagsIall utse mer n en person som um-
gngesstd, om det r ndvndigt Ir att umgnget ska kunna genom-
Iras p det stt som barnet har behov av. Nmnden kan ven, om det
SOSFS_2012-4 (S).indd 17 4/4/2012 2:15:55 PM
356
18
!"!#!
%&'%()
behvs, erstta en person som har utsetts att vara umgngesstd med
en annan person.
!"#$%&$#'#(
Socialnmnden br se till att den person som r utsedd att vara um-
gngesstd har tillgng till std Irn den ansvariga handlggaren och,
i komplicerade Iall, ocks i Iorm av kvalifcerad handledning.
)**+,%-#'#(
Vid socialnmndens uppIljning av hur umgnget Iungerar och om
umgngesstdet IortIarande behvs, br nmnden tala med svl Ir-
ldrar som barn samt med den person som har utsetts att vara um-
gnges std.
UppIljningen av hur umgnget har Iungerat br gras eIter det
Irsta umgngestillIllet och dreIter regelbundet.
!"#$%&$'()*"# ,-. /012#1(
En kontaktperson som utses enligt 3 kap. 6 socialtjnstlagen (2001:
453) p begran eller eIter samtycke Irn en enskild person kan bist
honom eller henne ven i samband med umgnge.
./0*%'(1&2
Socialnmnden br, med den tilltnkta kontaktpersonens samtycke,
begra uppgiIter om honom eller henne Irn socialtjnstens register,
Irn Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt Irn
eventuella reIerenspersoner.
)**$3"(&2
Uppdraget till kontaktpersonen br vara skriItligt. Vidare br uppdra-
get vara detaljerat och tydligt. Det br bl.a. Iramg
vad syItet med insatsen r,
vilka dagar och vid vilka tidpunkter kontaktpersonen ska medver-
ka,
att kontaktpersonen ska vara neutral och stta barnets bsta Irmst
och
hur uppIljningen av insatsen ska gras.
Socialnmnden br klargra kontaktpersonens roll Ir Irldrarna.
Nmnden br ocks med hnsyn tagen till barnets lder och mognad
inIormera barnet om vilken roll kontaktpersonen ska ha i samband
med umgnget.
SOSFS_2012-4 (S).indd 18 4/4/2012 2:15:55 PM
357
19
!"!#!
%&'%()
!"#$%&$#'#(
Socialnmnden br se till att kontaktpersonen har tillgng till std
Irn den ansvariga handlggaren och, i komplicerade Iall, ocks i Iorm
av kvalifcerad handledning.
!"#$%&'("&$ *%+,"-"&$
Enligt 3 kap. 3 socialtjnstlagen (2001:453) ska det Ir utIrande av
socialnmndens uppgiIter fnnas personal med lmplig utbildning och
erIarenhet.
De rekommendationer som ges i Socialstyrelsens allmnna rd
(SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handlggning och
uppIljning av renden som rr barn och unga br ocks glla Ir per-
sonal som leder samarbetssamtal.
Personalen br ha minst ett rs yrkeserIarenhet inom omrdena
vrdnad, boende och umgnge Ir att sjlvstndigt arbeta med att
leda samarbetssamtal,
enligt 6 kap. 19 och 20 Irldrabalken i ml och renden om
vrdnad, boende och umgnge till rtten lmna upplysningar eller
utreda och lmna Irslag till beslut och
prva om avtal om vrdnad, boende och umgnge kan godknnas.
Personalen br ocks ha kunskaper om
kriser och konfikter som kan Irekomma i samband med separatio-
ner och
problemen med vld, hot och missbruk samt psykisk ohlsa i Iamil-
jen.
Personal som leder samarbetssamtal br dessutom ha kunskaper om
olika modeller Ir konfiktlsning.
Dessa allmnna rd erstter Socialstyrelsens allmnna rd (SOSFS
2003:14) om socialnmndens handlggning av vissa Irgor om vrd-
nad, boende och umgnge.
Socialstyrelsen
LARS-ERIK HOLM
Kristina Widgren
SOSFS_2012-4 (S).indd 19 4/4/2012 2:15:57 PM
359
Sakregister
Sakregister
!
adoption, 68, 77, 279
anklagelser, 49, 131, 164, 224
anknytning, 33, 43, 97, 150, 225, 245, 248
anmlan om gemensam vrdnad, 68
anmlningsskyldighet, 33, 133, 151, 224,
290
anvisning om hur verklagande gr till,
274
arbetsanteckningar, 175
avslagsbeslut, 274
avtal, 68, 93, 104, 123, 179, 197
"
barn som Iar illa, 143, 154, 280
barn som bevittnat vld, 140
barnets bsta, 19, 37, 69, 77, 94, 104, 113,
132, 147, 164, 175, 185, 213, 224
barnets Iaktiska bosttning, 93
barnets grundlggande rttigheter, 27, 38,
248
barnets hemvist, 182, 207
barnets instllning, 38, 41, 48, 57, 94,
185, 200, 206, 226, 244, 299
barnets perspektiv, 43, 48, 98, 166, 174,
195, 229
barnets rtt att komma till tals, 37
barnets vilja, 26, 39, 48, 50, 62, 184, 197,
213, 226, 245, 250, 297, 299
barnets sikt, 37, 47
barnkonventionen, 19, 37
barnomsorg, 75
barnpsykiatriskt utltande, 208, 234
barnsamtal, 52, 55, 174
begran om upplysningar, 197
belastnings- och misstankeregister, 198,
217, 226, 235, 246, 265
bemtande, 63, 127, 142
boende, 93
#
daglig omsorg, 74
dokumentation, 55, 175, 193, 252, 264,
275
$
eItergivande av sekretess, 270
egenmktighet med barn, 108, 315
ensam vrdnad, 26, 67, 94, 107, 110
enskilda samtal, 43, 167, 169, 216, 230
entledigande av srskilt Irordnad
vrdnadshavare, 91
%
Iaderskaps/IrldraskapsbekrItelse, 68
Iamiljerdgivning, 153, 161, 180, 183,
254
Iamiljerdgivningssekretess, 162, 184,
212, 254
fngerade personuppgiIter, 283
fyttningsanmlan, 76, 99
IolkbokIring, 74, 77, 99, 119, 182
Irmyndare, 67, 80, 82
Irmynderskap, 82, 182
Irskola, 75, 76, 98, 191, 199
Irsrjning, 24, 73
Irlder i utlandet, 207
Irlders ddsIall, 87
&
gemensam vrdnad, 67, 68, 70, 74, 84, 87,
90, 95, 116, 184, 265, 283
godknnande av avtal, 28, 193
'
Haagkonventionen, 309
handledning, 130, 141, 160, 209, 262
hembesk, 218, 226, 230
hemlandet, 132, 182
hemvist, 89, 115, 181, 182, 195, 203, 293,
309, 314
(
interimistiskt avtal, 188
interimistiskt beslut, 47, 195, 273
)
journalanteckningar, 55, 57, 175, 252. 278
jv, 286
360
Sakregister
*
kommunicering, 201, 226. 241. 253. 279
kompetens, 45, 52, 130, 158, 181, 208
konfikthantering, 128, 159, 209
konsekvensanalys, 247
konsekvensbeskrivning, 252
kontaktIrbud, 285
kontaktperson, 77, 102, 107, 111, 114, 192,
257, 264, 303
kvarskrivning, 281
+
lojalitetskonfikt, 28, 51. 84, 132, 149, 228
,
medling, 159, 163, 170, 176, 295, 311
men, 267
missbruk och beroende, 144
muntlig Irberedelse, 47, 291
-
namnval, 77
.
omsorgsIrmga, 107, 131, 218, 245, 258
/
polisanmlan, 249
polishmtning, 296, 302, 304, 305
0
reIerenter, 220, 228, 232, 269
risk Ir vergrepp, 106, 259
riskbedmning, 94, 171, 247, 248
rttegngskostnader, 124
rttshjlp, 124
1
samarbetssamtal, 45, 71, 131, 139, 155,
201, 212, 266
samtal med barn, 37, 159, 185, 206, 209,
226, 230, 236, 244, 296
samtycke, 48, 77, 83, 270
sekretess, 59, 78, 81, 162, 184, 202, 212,
267, 280
sekretessmarkering, 280
sexuella vergrepp, 107, 132, 222, 247
skadestndsansvar, 79
skola, 27, 43, 76, 81, 95, 191, 232
skyddade personuppgiIter, 207, 279, 284
snabbupplysningar, 195, 273
skerhetstgrder, 123, 147, 148, 248
srskilt Irordnad vrdnadshavare, 83, 89,
121, 311
2
tillsynsansvar, 24, 73, 78, 146
tolk, 138, 254
tvngsmedel, 297, 301
3
umgnge, 101, 122, 191, 257, 304
umgngesIrlder, 79, 103, 107, 128, 251,
257, 298
umgngesresor, 122
umgngessabotage, 109
umgngesstd, 102, 105, 192, 257
underhllsbidrag, 119
underhllsskyldighet, 74, 86, 119
underhllsstd, 120
uppIljning, 60, 86, 112, 174, 194, 255,
263, 266, 317
uppgiIter Irn andra myndigheter, 271
uppgiItsskyldighet, 153, 184, 193, 202,
268, 270
utredningsIrIarandet, 203
utredningsrapport, 239
utvrdering, 175, 317
4
vardagliga beslut, 74
verkstllighet, 293
villkor Ir umgnge, 103, 105, 123
vistelseort, 182
vite, 295, 302
vittnesml, 255, 290
vld och andra krnkningar, 139
vrdnad, 26, 67, 83, 190
vrdnadshavare, 67, 83
vrdnadshavares ansvar, 73
vrdnadsverfyttning, 83, 294
vcka talan, 69, 87, 111, 113, 114, 263
vxelvis boende, 68, 95, 120, 190

Vårdnad Boende Och Umgänge Socialstyrelsen

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Vårdnad Boende Och Umgänge Socialstyrelsen

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Vrdnad, boende och umgnge

Handbok std fr rttstillmpning och

You might also like