2010 3 11

Social rapport 2010
Citera grna Socialstyrelsens rapporter, men glm inte att

uppge kllan. Bilder, fotografer och illustrationer r skyddade
av upphovsrtten. Det innebr att du mste ha upphovs-
mannens tillstnd fr att anvnda dem.
ISBN: 978-91-86585-00-6
Artikelnr: 2010-3-11
Omslag: Socialstyrelsen/Fhebe Hjlm
Omslagsfoto: Stora bilden Christofer Dracke/Folio
vriga bilder (med brjan uppifrn): Elfriede Fleck, Leif Johansson och Anna Holmquist/Bildarkivet.se
Bilden lngst ner frn Matton bildbyr
Sttning: Studio Indigo/Helena hman
Tryck: Edita Vstra Aros, Vsters, mars 2010
Korrigerad: Text p s. 4, 5, 7 och 9. Figur 1:1 p s. 28. Referenser p s. 37-46 och 51. Figur 2:2 p s. 58. Figur 2:6, 2:7
och 2:8 p s. 6668. Figur 3:6 p s. 104. Figur 4:5 p s. 145. Figur 5:6 och 5:7 p s. 165166. Figur 6:8 p s. 197.
Figur 7:8 och 7:9 p s. 240.

3
Frord
Social rapport 2010 r den femte i raden av na-
tionella rapporter om sociala frhllanden som
Social styrelsen verlmnar till regeringen.
Den frsta rapporten, Social rapport 1994,
kom till sedan Socialstyrelsens uppdrag att ut-
arbeta en tredje nationell folkhlsorapport hade
utvidgats. Frutom hlsan i befolkningen skulle
ven utvecklingen av social vlfrd och riskfak-
torer fr sociala problem belysas. Drefter publi-
cerades Social rapport ren 1997, 2001 och 2006.
Syftet r att ge en aktuell versikt ver hur
sociala problem och deras riskfaktorer frnd-
ras i befolkningen och i olika grupper samt ana-
lysera tnkbara orsaker till dessa frndringar.
Rapporten ska belysa vilka grupper i samhllet
som r srskilt missgynnade och som lper risk
att f sociala och/eller ekonomiska problem samt
uppskatta omfattningen av de aktuella proble-
men. Tonvikten ligger p en redovisning av den
aktuella situationen i Sverige sedd i ett lngre
tidsperspektiv, med fokus p 2000-talet.
Social rapport 2010 har utarbetats av Social-
styrelsen med Danuta Biterman som projekt-
ledare. En redaktionskommitt med fljande
medlemmar har medverkat: Johan Fritzell vid
Centre for Health Equity Studies (CHESS),
Bjrn Hallerd vid Sociologiska institutionen,
Gteborgs universitet och Anna Meeuwisse vid
Socialhgskolan, Lunds universitet. I kommittn
har fljande personer frn Socialstyrelsen med-
verkat: Marie Berlin, Bengt Haglund, Marian-
ne Hanning, Tove Hellerstrm, Karin Mossler,
Petra Otterblad Olausson, Magnus Stenbeck och
Karin Tengvald.
Frfattare och vriga medverkande i rappor-
ten presenteras p nsta uppslag.
Social rapport vnder sig i frsta hand till po-
litiker p nationell, kommunal och regional niv
som genom sina beslut p olika stt kan pverka
befolkningens sociala situation i Sverige. Den
riktar sig ven till organisationer och myndig-
heter som arbetar fr att frbttra mnniskors
sociala villkor samt tjnstemn som utformar
underlag till politiska beslut. Rapporten kan
dessutom komma till anvndning inom olika ut-
bildningar exempelvis inom omrden som sam-
hllsvetenskap och socialt arbete.
Vi hoppas att rapporten ger underlag fr sam-
hllsdebatt om den framtida vlfrdspolitiken i
Sverige och att den ven bidrar till en diskussion
p det socialpolitiska omrdet om fattigdom och
social utestngning.
Lars-Erik Holm
Generaldirektr
4
Frfattare
Kapitelrubrik Frfattare
Sammanfattning och Social rapport 2010 en versikt Danuta Biterman, Marie Berlin
Inledning Danuta Biterman
1. Transnationell migration Charlotta Hedberg
a
, Bo Malmberg
a
2. Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Olof Bckman
b
,
3. Fattigdomens frndring, utbredning och dynamik Jan O. Jonsson
c
, Carina Mood
c
, Erik Bihagen
c
4. Multipla vlfrdsproblem Tommy Ferrarini
c
,

Kenneth Nelson
c
, Ola Sjberg
c
5. Sociala konsekvenser av sjukdom Ebba Hedlund, Ingemar Kreholt
d
,
Sven Trygged
e
6. Boendesegregation
Segregationsutveckling i storstadsregioner Danuta Biterman
Flyttningar, boendestabilitet och segregation Bjrn Gustafsson
f
, Torun sterberg
f
Boendesegregationens konsekvenser fr
ungdomars framtida levnadsfrhllanden
Lars Brnnstrm, Eva Sellstrm
g
, Gran Arnoldsson
h
7. Skolbetyg, utbildning och risker fr ogynnsam
utveckling hos barn
Bo Vinnerljung, Marie Berlin, Anders Hjern
8. Papperslsa Elis Envall, Sanna Vestin
i
, Carin Bjrngren Caudra
j
,
Annika Staaf
j
, Henry Ascher
k
, Shahram Khosravi
l
Fljande medarbetare vid Socialstyrelsen har bidragit med analyser, statistiskt underlag, databearbetning, framstllande
av diagram, vrdefulla synpunkter och redaktionellt arbete: Helena Babazadeh, Milla Bennis, Lars Berg, Maria Danielsson,
Fereshte Ebrahim, Mikael Fabel, Bengt Haglund, Ebba Hedlund, Ingrid Kalicka, Max Kster, Kajsa Mulder, Gunilla Ringbck,
Ingrid Schmidt, Claes-Gran Stefansson.
Dessutom riktar vi srskilt tack till:
Petter Lundberg vid Statistiska Centralbyrn fr hjlp, vrdefulla rd samt fr utarbetande av dataunderlaget till kapitel 3.
Mats Talbck vid Socialstyrelsen fr framstllning av dataunderlag till kapitel 2 Anknytning till arbetsmarknaden och ungas
etablering samt fr framstllning av datasetet till kapitel 7 Skolbetyg, utbildning och risker fr ogynnsam utveckling hos barn.
a) Kulturgeografska institutionen, Stockholms universitet
b) Institutet fr framtidsstudier
c) Institutet fr Social forskning (SOFI), Stockholms universitet
d) Aging Research Center (ARC)
e) Institutionen fr socialt arbete, Stockholms universitet,
f ) Institution fr socialt arbete, Gteborgs universitet
g) Institutionen fr hlsovetenskap, stersund, Mittuniversitetet
h) Statistiska institutionen, Ume universitet
i) Utanpapper.nu
j) Malm hgskola
k) Nordiska hgskolan fr folkhlsovetenskap, Gteborg
l) Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet
5
Innehll
Frord ........................................................................................ 3
Frfattare ................................................................................ 4
Sammanfattning.................................................................... 7
Social rapport 2010 en versikt ............................ 8
Inledning .................................................................................. 16
Uppdraget .......................................................................... 16
Syfte .................................................................................... 16
Centrala begrepp ............................................................ 17
Sociala frhllanden och hlsa ...................................... 19
Olika perspektiv ...............................................................20
Register och surveyunderskningar
som viktigaste datakllor ............................................... 21
Rapportens disposition ..................................................22
Referenser .........................................................................23
1. Transnationell migration ......................................26
Sammanfattning ................................................................26
Inledning .............................................................................27
Internationell migration
och demograf ...................................................................29
Globala, svenska och framtida migrationsfden .... 31
Migrationens konsekvenser
det transnationella perspektivet ..................................38
Migrationens konsekvenser kohort-
perspektivet ......................................................................42
Diskussion och slutsatser ..............................................47
Referenser .........................................................................48
2. Anknytning till arbetsmarknaden
och ungas etablering ...............................................54
Sammanfattning ................................................................54
Inledning .............................................................................55
Den svenska arbetsmarknaden ....................................56
Arbetsmarknaden ur ett frsrjningsperspektiv ....62
Flden och stabilitet .......................................................69
Etablering p arbetsmarknaden ...................................72
Diskussion och slutsatser ..............................................84
Referenser .........................................................................86
3. Fattigdomens frndring, utbredning
och dynamik .................................................................90
Sammanfattning ................................................................90
Inledning .............................................................................90
Vad r fattigdom och vilka r fattiga? ......................... 91
Frndring och frdelning
av inkomster och fattigdom ..........................................95
Fattigdomens dynamik
rrlighet in i och ut ur fattigdom ................................105
verfring av inkomst och fattigdom
mellan frldrar och barn ............................................. 117
Referenser ........................................................................124
4. Multipla vlfrdsproblem:
Sverige i ett jmfrande perspektiv .............128
Sammanfattning ...............................................................128
Inledning ............................................................................128
Svensk forskning kring multipla vlfrdsproblem ...129
EU och social utestngning .......................................... 131
Data och metodvervganden ....................................132
Multipla vlfrdsproblem:
svenska frhllanden ......................................................132
Multipla vlfrdsproblem: internationell
jmfrelse ........................................................................140
Diskussion och slutsatser .............................................144
Referenser ........................................................................146
5. Sociala konsekvenser av sjukdom..................150
Sammanfattning ...............................................................150
Inledning ............................................................................ 151
6
Beskrivning av sjukdomar .............................................152
Vilka ingr i underskningen? ......................................157
Konsekvenser av sjukdom ............................................162
Referenser ........................................................................172
6. Boendesegregation ................................................. 176
Sammanfattning ............................................................... 176
Inledning ............................................................................177
Segregationsutveckling i svenska
storstadsregioner ...........................................................177
Flyttningar, befolkningsstabilitet
och segregation ..............................................................195
Boendesegregationens konsekvenser
fr ungdomars framtida levnadsfrhllanden ..........204
Referenser ........................................................................222
7. Skolbetyg, utbildning och risker
fr ogynnsam utveckling hos barn ................228
Sammanfattning ...............................................................228
Inledning ............................................................................229
Bakgrunds- och utfallsvariabler...................................233
Vilka fr lga grundskolebetyg? ...................................234
Utbildningskarriren avgrs redan
i grundskolan ....................................................................236
Skolbetygens samband med framtida
psykosociala utfall ...........................................................237
Skolbetygens betydelse fr grupper av utsatta
och/eller srbara barn ..................................................242
Hur mnga klarar sig? ....................................................255
Referenser ........................................................................261
8. Papperslsa ................................................................268
Sammanfattning ...............................................................268
Bakgrund ..........................................................................268
Defnitioner ......................................................................269
Kunskapslget ..................................................................270
Lagstiftning ......................................................................271
Mnskliga rttigheter .....................................................273
Arbetsmarknad ...............................................................275
Bostadsmarknad ..............................................................275
Hlsa ...................................................................................276
Socialtjnst........................................................................277
Papperslsa barn .............................................................279
Papperslsa nyfdda i Sverige .....................................284
Referenser ........................................................................287
Bilaga 1. Indelningar .........................................................294
Bilaga 2. Diagnoser ..........................................................301
Bilaga 3. Metodbeskrivningar ....................................303
Bilaga 4. Datakllor .........................................................306
Frteckning ver tabeller och fgurer .................310
Tabeller ..............................................................................310
Figurer ................................................................................ 311
Socialstyrelsen Social rapport 2010 7
Sammanfattning
Den utveckling mot kad polarisering som visade
sig p mnga samhllsomrden under 1990-talet
har under 2000-talet mattats av och stabiliserats.
Fler kan frsrja sig p sitt arbete men den andel
som under lngre tid str bde utanfr arbetsmark-
naden och utanfr de sociala frskringssystemen
r ofrndrad (34 procent). Den lngvariga fat-
tigdomen (som varar fem r eller lngre) fortsatte
att minska fr alla grupper. ven om inkomsterna
kade fr alla var dock inkomstkningarna strre
bland hginkomsttagarna n bland dem med lga
inkomster. Drfr har inkomstskillnaderna kat.
Den etniska boendesegregationen i de tre storstads-
regionerna har stabiliserats efter att ha kat under
hela 1990-talet, medan den ekonomiska segrega-
tionen uppvisar en lngsamt kande trend ver tid.
Sedan fera r tillbaka mrks en tydlig koppling mel-
lan etnisk och ekonomisk segregation i storstads-
regionerna.
Konjunktursvngningarna har stor betydelse
fr utsatta grupper. I hgkonjunktur kar andelen
personer som kan frsrja sig p sitt arbete i alla
befolkningsgrupper. Det gr att mjligheterna att
ta sig ur fattigdom och ekonomiskt bistndstagan-
de kar. De som r speciellt konjunkturknsliga
nr det gller nyetablering p arbetsmarknaden r
ungdomar som varken arbetar eller studerar under
vergngsfasen mellan skola och arbete samt nyan-
lnda invandrare.
Ungdomar, ensamstende mdrar samt invandra-
re, frmst de nyanlnda och de frn utom europeiska
lnder, har hg risk fr fattigdom och andra vl-
frdsproblem. Vlfrdsproblem kan upptrda till-
sammans och en vanlig kombination r ohlsa och
ekonomisk utsatthet. Allvarliga sjukdomar leder
ofta till frsmrade ekonomiska villkor och kad
risk fr upplsning av parfrhllanden.
Barn till papperslsa frldrar har en otrygg till-
varo och de som fds i Sverige folkbokfrs inte och
kan inte identiferas genom person- eller samord-
ningsnummer. Detta begrnsar bland annat mjlig-
heterna till att f kunskap om dessa barns situation
och hlsa.
I Social rapport 2010 presenteras ny kunskap
inom olika omrden. Fr de allra festa r fattig-
dom inte bestende hlften lmnar den redan
inom ett r. Den som en gng varit fattig lper
dremot stor risk att terigen hamna i fattigdom.
Risken att rva sina frldrars fattigdom r bara
ngot frhjd i Sverige, dremot r det betydligt
vanligare att barn till hginkomsttagare blir vl-
brgade som vuxna.
Utbildningen r en av de viktigaste faktorerna
fr ungdomars framtida mjligheter. Ju tidigare
utbildningskedjan bryts desto smre r framtids-
utsikterna. De grupper som har lga eller ofull-
stndiga betyg frn grundskolan har kraftigt fr-
hjda risker fr framtida psykosociala problem.
Betygen r srskilt viktiga fr utsatta barns fram-
tidsutsikter. Barn som vxer upp i samhllets vrd
eller i familjer med terkommande ekonomiskt
bistnd lmnar grundskolan med mycket lgre
betyg n andra barn och har ocks mycket hga
verrisker fr framtida psykosociala problem.
Social rapport 2010 en versikt
Polariseringen p arbetsmarknaden kvarstr
Svag anknytning till arbetsmarknaden pverkar i
hg grad mnniskors levnadsfrhllanden, bland
annat kar risken fr ohlsa. De som str utanfr
arbetsmarknaden speciellt de som aldrig gjort
intrde saknar dessutom en stor del av det skydd
som socialfrskringarna ger.
Allt fer personer i frvrvsaktiv lder (2064
r) tillhr den s kallade krnarbetskraften, det
vill sga har frvrvsinkomster som rcker till att
frsrja dem sjlva. Deras andel kade frn 57 till
59 procent mellan ren 2000 och 2006. Andelen
personer utanfr arbetskraften (i alternativ frsrj-
ning och ekonomiskt inaktiva sammantaget) steg
kontinuerligt under 1990-talet men sjnk sedan
under ngra r kring millenniumskiftet. En bit in
p 2000-talet brjade andelen som stod utanfr ar-
betskraften ter igen att ka. r 2006 stod 8 pro-
cent utanfr arbetskraften. Den polarisering som
skedde p arbetsmarknaden under 1990-talet kvar-
stod drmed under 2000-talet.
Minskade knsskillnader p arbetsmarknaden
Skillnaden mellan kvinnors och mns etable-
ringsgrad p arbetsmarknaden har fortsatt att
minska under 2000-talet, om n inte lika kraftigt
som under senare hlften av 1990-talet. Under pe-
rioden 20002006 kade andelen kvinnor i krn-
arbetskraften frn 51 till 55 procent medan ande-
len mn bara kade frn 63 till 64 procent. Under
samma period har andelen ekonomiskt inaktiva
kvinnor minskat och 1990-talets knsskillnader
har i detta avseende i princip utraderats.
Andelen i befolkningen med lng sjukfrnvaro
har sjunkit ptagligt sedan r 2002, i synnerhet
bland kvinnor. Likas har antalet frtidspensio-
nrer minskat men i lngsammare takt.
Unga vuxnas arbetslshet tre gnger hgre
n bland medellders
Ungdomsarbetslsheten i Sverige har i ett inter-
nationellt perspektiv varit relativt hg under fera
decennier. r 2006 var runt 10 procent av de unga
vuxna (2024-ringar) arbetslsa. Arbetslsheten
i denna ldersgrupp har nda sedan 1970-talet
varit i genomsnitt cirka tre gnger hgre n bland
medellders (3564 r), i svl lg- som hgkon-
junktur. I lgkonjunktur nr arbetslsheten r
hgre i alla ldersgrupper s innebr denna tre-
dubbling att arbetslsheten bland ungdomar blir
srskilt hg.
Ungdomsarbetslshetens variationer ver tid
tycks vara opverkade av de frndringar gym-
nasieskolan genomgtt sedan slutet av 1970-talet.
Drfr fnns orsakerna till ungdomars jmfrel-
sevis hga arbetslshet sannolikt p arbetsmark-
naden.
Unga vuxna ofta fattiga
Mnga unga vuxna (2024 r) str utanfr arbets-
marknaden och har drmed frhjd risk fr fat-
tigdom. Fattigdomen bland studerande r utbredd
men vergende d de allra festa av dem eta-
blerar sig p arbetsmarknaden efter sina studier.
Srskilt utsatt r dremot gruppen som varken
arbetar eller studerar under vergngsfasen frn
ungdom till vuxenliv. Dessa har ven p lng
sikt visat sig ha svrt att etablera sig p arbets-
marknaden. r 2006 hade drygt 11 procent av
alla unga vuxna varken arbete eller studieplats,
vilket innebr en kning med en (1) procenten-
het sedan r 2000.
Unga vuxna som nyligen invandrat till Sveri-
ge r ocks en mycket konjunkturknslig grupp
vars etablering p arbetsmarknaden kan frse-
nas med fera r om de kommer till Sverige i br-
jan av en lgkonjunktur.
Fattigdomen r starkt konjunkturberoende
Mellan ren 2000 och 2007 kade realinkom-
sterna i Sverige i alla inkomstsikt och andelen
med disponibla inkomster under den absoluta
fattigdomsgrnsen sjnk frn 8 till 5 procent
av befolkningen. Dessutom minskade andelen
personer som lever i hushll med ekonomiskt
bistnd. Nr konjunkturerna r goda kar mj-
ligheterna att ta sig ur fattigdom och bistnds-
tagande.
Inkomstkningarna har varit kraftigare bland
hginkomsttagare n bland lginkomsttagare,
med fljden att inkomstskillnaderna och dr-
med ojmlikheten i samhllet har kat under
2000-talet. Utvecklingen har medfrt en mins-
kad fattigdom i absolut bemrkelse samtidigt
som fattigdomen kat i relativa termer, det vill
sga mtt som andelen personer med disponibla
inkomster under 60 procent av medianinkom-
sten. Sverige har fortfarande en relativt jmn in-
komstfrdelning i jmfrelse med andra lnder,
ven om vi i likhet med mnga andra lnder gr
mot kade inkomstskillnader.
Hlften lmnar fattigdom inom ett r
Bland arbetslsa och bland dem som str utanfr
arbetsmarknaden r andelen fattiga som hgst
medan de som r etablerade p arbetsmarknaden
lper liten risk att bli fattiga. I Sverige rcker som
regel en lg heltidsln fr att undvika fattigdom,
s lnge man inte har barn att frsrja.
De allra festa lmnar fattigdomen (i absoluta
termer) snabbt, hlften redan inom ett r. Grup-
pen knnetecknas drfr av dem som varit fattiga
under lng tid och fr dem som en gng varit fat-
tiga r risken stor att terigen hamna i fattigdom.
Efter sju r hade mellan 50 procent (av dem som
lmnade fattigdomen r 1992) och 30 procent (av
dem som lmnade fattigdomen r 1998) ter igen
blivit fattiga. Risken fr lngvarig fattigdom (fem
r eller lngre) r nd relativt liten, bara mellan
3 och 4 procent av befolkningen r lngvarigt fat-
tiga under ett givet r.
Fattigdom allt mer koncentrerad
till invandrargrupperna
Lngvarig fattigdom, som varar fem r eller lng-
re, har minskat kontinuerligt under de senaste tio
ren. Av de fattiga utgr utrikesfdda och ensam-
boende en allt strre del. Detsamma gller lng-
varigt ekonomiskt bistnd. Av dem som haft eko-
nomiskt bistnd i fem r eller mer var 60 procent
utrikesfdda r 2007. Det r frmst nyanlnda
invandrare som i detta avseende skiljer sig frn
personer fdda i Sverige.
Hg inkomst gr i arv
Fattigdom under uppvxten kar risken fr att
sjlv bli fattig som vuxen och ju lgre inkomster
frldrarna hade nr man vxte upp, desto hgre
r sannolikheten att man hamnar i de lgre in-
komstskikten. Sambandet mellan frldrars och
barns inkomster som vuxna r dock srskilt starkt
fr barn till hginkomsttagare, vilka mrkbart of-
tare n andra blir vlbrgade som vuxna.
Vanligare med lngvarigt bistnd bland
ensamstende mdrar
Fattigdomen r ojmnt frdelad mellan olika be-
folkningsgrupper ven om skillnaderna mins-
kat ngot under 2000-talet. Fattigdom r vanligt
bland unga vuxna och invandrare srskilt nyan-
lnda, ensamboende och ensamstende kvinnor
med minderriga barn.
Till de mest utsatta hr ensamstende mdrar
med minderriga barn. De har en tydligt frhjd
risk fr svl lngvarig (minst 5 r) som uppre-
pad fattigdom och andelen som haft ekonomiskt
bistnd under lng tid r ungefr dubbelt s hg
som i befolkningen som helhet. Ensamstende
frldrar har ocks kade risker fr att drabbas av
samtidigt frekommande vlfrdsproblem, bland
annat ekonomisk utsatthet, arbetslshet, ohlsa,
trngboddhet, otrygghet, bristande medborgarre-
surser och begrnsade sociala relationer.
Var fjrde svensk har fera samtidigt
frekommande vlfrdsproblem
Vlfrdsproblem kan ofta upptrda tillsammans
och i Sverige r de vanligaste kombinationerna
ekonomiska problem tillsammans med ohlsa, ar-
betslshet eller trngboddhet. Ungefr var fjrde
vuxen uppger att de har tv eller fer samtidigt
frekommande vlfrdsproblem. Detta r en lg
niv i jmfrelse med vriga Europa, dr fre-
komsten av fera samtidiga vlfrdsproblem r
dubbelt s vanligt. I vissa EU-lnder, srskilt de
i st- och Sydeuropa, r frekomsten av multipla
vlfrdsproblem nnu hgre.
Ohlsa medfr ofta frsmrade ekonomiska villkor
En vanlig kombination av vlfrdsproblem r
ohlsa och ekonomisk utsatthet. Stroke, hjrt-
infarkt, brstcancer, prostatacancer, multipel
skleros (MS), psykossjukdomar och skador or-
sakade av en annan person medfr alla frsm-
rade ekonomiska villkor p bde kort och lng
sikt.
De ekonomiska konsekvenserna av allvarlig
sjukdom r som regel strre ju tidigare i livet
insjuknandet sker, bland annat fr att man haft
kortare tid fr att etablera sig ekonomiskt. Per-
soner med psykossjukdomar och MS har drfr
en hgre risk fr frsmrade ekonomiska villkor
n personer med hjrtinfarkt, stroke och cancer.
Graden av ekonomisk frsmring r minst fr
brst- och prostatacancerpatienter, speciellt p
lng sikt.
Det fnns en tydlig knsskillnad nr det gl-
ler risken att bli lginkomsttagare efter stroke,
hjrtinfarkt och MS. Eftersom kvinnor som regel
har lgre lner n mn s lper de hgre risk att
hamna under lginkomstgrnsen nr de blir all-
varligt sjuka. Mns risker fr lg inkomst skiljer
sig inte nmnvrt t oavsett om de haft ngon av
dessa sjukdomar eller inte.
Hgre risk fr separation kan ocks vara
en fljd av sjukdom
Hos alla patientgrupper utom de cancersjuka
medfr sjukdom en hgre risk fr upplsning av
parfrhllande med barn, jmfrt med ej sjuk-
husvrdade. Fljderna av en separation visar sig
inte enbart p det knslomssiga planet eller som
mindre std i vardagslivet; en upplsning av ett
parfrhllande leder ocks ofta till att den eko-
nomiska situationen frsmras ytterligare fr
den sjuke.
Utbildning en viktig faktor
Utbildning r en av de viktigaste faktorerna fr
ungdomars framtida mjligheter. Ju tidigare ut-
bildningskedjan bryts desto smre tenderar fram-
tidsutsikterna att bli. Frldrar med hg utbild-
ning verkar vara mer framgngsrika i att ge sina
barn frutsttningar fr och std till bra skolpres-
tationer och drmed ocks till hg utbildning
senare i livet n frldrar med lg utbildning.
Lga eller ofullstndiga betyg frn grundskolan
r 56 gnger vanligare bland barn till ej fack-
lrda arbetare n bland barn till hgre tjnstemn.
Betygen i grundskolans rskurs 9 har avgrande
betydelse fr bengenheten att studera vidare, oav-
sett barnens socioekonomiska uppvxtbakgrund.
Nr barnen vl har grupperats genom grundsko-
lebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk
bakgrund fr bengenheten att studera vidare.
De grupper som har lga eller ofullstndiga
betyg frn grundskolan har kraftigt frhjda ris-
ker fr framtida psykosociala problem, exempel-
vis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, miss-
bruk eller sjlvmordsbeteende. De grupper som
inte gr vidare till gymnasiet eller hoppar av en
gymnasieutbildning tidigt har svrare n andra
att etablera sig p arbetsmarknaden.
Fr dem med fullfljd gymnasieutbildning har
konjunktursvackor inte samma negativa inverkan
p mjligheten att frsrja sig genom frvrvs-
arbete, som fr dem utan fullgjord gymnasieut-
bildning. Kvinnor fullfljer gymnasiet i hgre
utstrckning n mn, och inrikesfdda i hgre ut-
strckning n utrikesfdda. Dessa skillnader har
varit ofrndrade under senare tid.
Hgskolestudenter har en mycket god prognos
fr etablering p arbetsmarknaden. Dessutom
pverkas gruppen i ringa omfattning av konjunk-
turfrndringar. Personer med eftergymnasial ut-
bildning har ofta hgre inkomster n andra vilket
ocks gr att de ekonomiska konsekvenserna av
ohlsa blir mindre. Vid allvarlig sjukdom, spe-
ciellt bland stroke-, hjrtinfarkt- samt brst- och
prostatacancerpatienter, r risken att ha mycket
lg (egen) disponibel inkomst bland dem med
eftergymnasial utbildning inte nmnvrt frhjd
efter insjuknandet jmfrt med dem som inte in-
sjuknat. Bland dem med kortare utbildning r d-
remot risken hgre bland de sjuka n bland dem
som inte r sjuka.
Grundskolebetyg viktiga fr utsatta barns
framtidsutsikter
Barn som vxer upp i samhllets vrd eller i famil-
jer med terkommande ekonomiskt bistnd lm-
nar grundskolan med mycket lgre betyg n andra
barn. I vuxen lder har de lgre utbildningsniv
n jmnriga med samma kognitiva frmga men
ven jmfrt med andra barn med samma betyg
frn grundskolan.
Dessa barn har ocks mycket hga verrisker
fr ogynnsam utveckling ver tid. Det gller bland
annat sjlvmordsbeteende, missbruk, kriminalitet,
bidragsberoende och tonrsfrldraskap. En nyck-
elfaktor fr att frklara och frst detta r deras
hga frekomst av lga eller ofullstndiga betyg
frn rskurs 9. Omvnt var frnvaron av skolmiss-
lyckande den starkaste skyddande faktorn.
Lngvarig familjehemsvrd i dess nuvarande
former har svag kompensatorisk pverkan p utsat-
ta barns framtidsutsikter, inte minst p skolpresta-
tioner och utbildning. Detta trots att lagstiftningen
i fera decennier markerat att kommunerna har ett
srskilt ansvar fr placerade barns utbildning. Om
samhllet vill frbttra framtidsutsikterna fr ut-
satta barn r det sannolikt ndvndigt att ge dem
ett kraftfullt std under skolgngen. Skolprestatio-
ner r rimligtvis ngot som kan pverkas, i motsats
till exempelvis kn eller erfarenheter frn tidig
barndom.
Resultaten i rapporten utgr starka argument
fr att man br satsa p forskning och praktik fr
att utveckla effektiva metoder som kan frbttra
utsatta barns skolprestationer samt att socialtjns-
ten gr placerade barns skolgng och utbildning
till ett hgprioriterat omrde.
Var sjunde invnare i Sverige r fdd utomlands
r 2008 levde nra 1,3 miljon utrikesfdda perso-
ner i Sverige, vilket motsvarar 14 procent av be-
folkningen. De kom frn nra 200 lnder men tta
stora invandrargrupper utgjorde drygt hlften av
hela den utrikesfdda befolkningen. Dessa grup-
per r fdda i Finland, forna Jugoslavien, Irak,
Polen, Iran, Tyskland, Danmark och Norge.
I Sverige, liksom i mnga andra europeiska
lnder, r invandring numera ett viktigt komple-
ment fr att balansera den ldrande befolkningen.
De grupper som kade starkast i Sverige under
2000-talet var personer fdda i Afghanistan,
Thailand, Irak, Kina och Ryssland.
Anknytningsgrad till arbetsmarknaden beror
p vistelsetid
Bland utomeuropeiska invandrare, framfr allt de
nyanlnda, r det frhllandevis mnga som str
utanfr arbetsmarknaden och har frhjd risk fr
fattigdom. Nyanlnda invandrare r en av de grup-
per som har svrast att etablera sig p arbetsmark-
naden och deras mjligheter r i hg grad beroende
av det ekonomiska konjunkturlget vid ankomsten.
Utrikesfdda har ocks kade risker att drabbas av
fera samtidigt frekommande vlfrdsproblem.
Ju lngre en invandrargrupp har funnits i Sve-
rige, desto hgre r graden av egenfrsrjning.
De skillnader som fnns mellan olika invandrar-
grupper har oftast att gra med hur stor andel som
r nyanlnda och inte med kulturella skillnader.
Invandrare frn vriga Norden och Vsteu-
ropa lper betydligt lgre risk att hamna utanfr
arbetsmarknaden n vriga utrikesfdda. Smst
chanser p arbetsmarknaden har personer fdda
i Mellanstern och Nordafrika. Mellan ren 2000
och 2006 kade andelen som var i krnarbetskraf-
ten i dessa grupper frn 16 till 24 procent. Samti-
digt kade motsvarande andel bland sverigefdda
frn 61 till 64 procent.
Graden av etnisk segregation har inte frndrats
under 2000-talet
Den etniska boendesegregationen i de tre svenska
storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Gte-
borg och Stor-Malm tycks ha stabiliserats under
2000-talet efter att ha kat under fera r dessfr-
innan. Slutsatsen stds av att befolkningsstabili-
teten var strre under perioden 20002007 n pe-
rioden 19901997. Detta i svl etniskt integrera-
de grannskap som i grannskap dr befolkningen i
olika grad prglas av synliga invandrargrupper.
Begreppet synliga invandrargrupper anvnds
inom segregationsforskningen fr att beteckna in-
vandrargrupper vars utseende, beteende, kldsel,
vanor, seder och bruk, religisa sedvnjor eller
stt att tala uppfattas som frmmande av majo-
ritetsbefolkningen. Synliga minoriteter r ocks
srbara minoriteter. Det r grupper som generellt
sett utgr den huvudsakliga mltavlan fr rasism
och diskriminering. I Sverige kan invandrargrup-
per som har ursprung i sydstra Europa, Asien,
Afrika, eller Latinamerika rknas som synliga.
Grannskap med stora eller mycket stora kon-
centrationer av synliga invandrargrupper gick
frn lg till medelhg befolkningsstabilitet. Sta-
bilare grannskap kan ena sidan innebra fr-
bttrade frutsttningar fr invnarna att skapa
och upprtthlla sociala ntverk, vilket i sin tur
kan underltta deras vardag. andra sidan, om
invnarna bor kvar fr att de inte har ngot annat
val, kan det ka deras knsla av utanfrskap.
Etnisk och ekonomisk segregation
r sammankopplad
Den ekonomiska segregationen har varierat mer
ver tid n den etniska segregationen. I ett lngre
tidsperspektiv mrks dock en tydlig trend mot
kad ekonomisk segregation. Sedan fera r till-
baka fnns en tydlig koppling mellan etnisk och
ekonomisk segregation i storstadsregionerna. I de
mycket resurssvaga omrdena bor numera huvud-
sakligen fattiga synliga invandrargrupper.
I de grannskap dr koncentrationen av synli-
ga invandrargrupper var som strst hade knappt
30 procent av dem som var i frvrvsarbetande
ldrar sin frsrjning frn eget frvrvsarbete r
2006. Det innebr att de resterande 70 procenten
studerade, var arbetslsa, frtidspensionerade,
sjukskrivna eller levde p ekonomiskt bistnd.
Personer med inkomster under det relativa fattig-
domsstrecket (60 procent av medianinkomsten)
var kraftigt verrepresenterade i dessa grannskap.
I frlngningen kan den hr utvecklingen leda till
att majoritetsbefolkningen betraktar synliga in-
vandrare som synonymt med fattiga, arbetslsa
eller bistndstagare. Drmed riskerar de att upp-
fattas som frmmande i dubbel bemrkelse, bde
i etniskt och i ekonomiskt avseende.
Att bo i samma grannskap som svenskar
ett tecken p integration
Invandrarhushll som bor i grannskap med hu-
vudsakligen sverigefdd befolkning r bttre in-
tegrerade i det svenska samhllet n invandrar-
hushll i grannskap med stora koncentrationer av
synliga invandrargrupper. De har ekonomiskt
bistnd i liten utstrckning, de har ofta lng ut-
bildning (till och med oftare n de sverigefdda
i omrdet), de har goda inkomster, lever ofta i
parfrhllanden och r mnga gnger gifta med
inrikesfdda personer.
Grannskapstyp under uppvxt har det ngon
betydelse?
Boendesegregationen tar sig uttryck i att olika
grannskap har olika representation av resursstar-
ka och resurssvaga, av synliga invandrargrup-
per och av sverigefdda. Grannskapets pverkan
under uppvxtren minskar kraftigt om man tar
hnsyn olika bakomliggande faktorer som exem-
pelvis uppvxtfamiljens sociala situation eller vil-
ken skola ungdomarna gick till.
ven efter att man tagit hnsyn till olika bak-
grundsfaktorer kvarstr en viss effekt av typen av
grannskap under uppvxten, p ungdomars fram-
tida levnadsfrhllande. Ungdomar frn grann-
skap med en strre koncentration av resurssvaga
grupper och synliga invandrare har en viss ver-
risk fr att ha blivit lagfrda fr brott, ha varit
arbetslsa, ha ftt ekonomiskt bistnd samt ha en
lgre utbildningsniv (dremot ingen frhjd risk
fr framtida psykisk ohlsa) jmfrt med ungdo-
mar frn resursstarka grannskap som domineras
av sverigefdd befolkning.
Tusentals papperslsa i Sverige miljoner i EU
Med papperslsa menas mnniskor som uppehl-
ler sig i Sverige utan tillstnd. Det fnns ingen till-
frlitlig statistik ver dessa personer. Uppskatt-
ningar talar om mellan 10 000 och 50 000 perso-
ner i Sverige och knappt tre miljoner inom EU.
Papperslsa r en heterogen grupp med f rt-
tigheter. Deras hlsotillstnd r mnga gnger d-
ligt och de har begrnsade mjligheter till vrd.
Socialtjnstens kontakter med gruppen r ocks
begrnsade. Papperslsa r hnvisade till frsrj-
ning p den informella arbetsmarknaden. Mnga
saknar arbete helt eller har bara sporadiskt arbete.
De bor ofta trngt och under oskra frhllanden.
Att det fnns olika ml fr skilda politikomr-
den kan leda till svra dilemman fr personalen
inom socialtjnsten, hlso- och sjukvrden, sko-
lan och Migrationsverket.
Otrygg tillvaro fr papperslsa barn

Enligt oskra skattningar fnns omkring 2 000
3 000 barn i gruppen papperslsa. Dessa barns
vardag knnetecknas ofta av utsatthet, osker-
het och oro. Dock tycks mnga av dem inte upp-
leva tillvaron i Sverige i sig som dlig. Det fnns
emellertid tecken p att frhllandevis mnga
av de papperslsa barnen som lever gmda har
psykiska problem. Mjlighet till skolgng ger
barnen en fast punkt och minskar deras otrygg-
het.
Barn till papperslsa frldrar som fds i
Sverige folkbokfrs inte och kan inte identiferas
genom person- eller samordningsnummer. Detta
begrnsar bland annat mjligheterna till att f
kunskap om dessa barns situation och hlsa.
Inledning
Inledning
Inledning
Uppdraget
Social rapport 2010 r den femte i raden av natio-
nella rapporter om sociala frhllanden som Soci-
alstyrelsen verlmnar till regeringen.
Enligt det senaste regleringsbrevet ska Social
rapport redovisa utvecklingen av sociala frhllan-
den. Srskilt ska de grupper uppmrksammas som
r mest eftersatta i ekonomisk och social bemr-
kelse. Detta ska ge en aktuell versikt ver vilka
de sociala problemen r, varfr de uppstr och hur
de frndras ver tid. Fokus ligger p att identifera
riskfaktorer fr uppkomsten av sociala problem i
olika befolkningsgrupper och att analysera tnk-
bara orsaker till frndringar av dessa. Rapporten
ska belysa och analysera den lngsiktiga utveck-
lingen av sociala problem. Detta ska relateras till
samhllsutvecklingen i stort och inte bara till de
problem som socialtjnsten identiferar.
Social rapport vnder sig i frsta hand till poli-
tiker och beslutsfattare p nationell, kommunal och
regional niv som genom sina beslut p olika stt
pverkar befolkningens sociala situation i Sverige.
Den riktar sig ven till organisationer och myn-
digheter som arbetar fr att frbttra mnniskors
sociala villkor samt till tjnstemn som utformar
underlag till politiska beslut. En annan viktig ml-
grupp r en intresserad allmnhet. Rapporten kan
dessutom komma till anvndning inom olika ut-
bildningar, exempelvis inom omrden som sam-
hllsvetenskap och socialt arbete.
Syfte
Social rapport 2010 beskriver och analyserar f-
rekomsten och utbredningen av olika former av
vlfrdsproblem i Sverige. Rapporten ska upp-
mrksamma vilka grupper i samhllet som r
srskilt missgynnade och lper strst risk att f
sociala och/eller ekonomiska problem. Rapporten
ska ocks uppskatta omfattningen av de aktuella
problemen.
Ambitionen i rapporten r att redovisa den
aktuella situationen i Sverige sedd i ett lngre
tidsperspektiv. I skrivande stund har Sverige just
varit ordfrandeland fr EU, samtidigt som man
strvar efter att upprusta ekonomin efter frra
rets globala fnansiella kris. Det var lnge sedan
Sverige kunde betraktas som en nationell enhet
isolerad frn frndringar i omvrlden. Detta p-
kallar ett kat behov av internationella utblickar
och jmfrelser, vilket ocks ftt kat utrymme
i rapporten.
Rapporteringen strcker sig s lngt som of-
fciell statistik och registerdata medger, vilket
i praktiken ofta innebr upp till fyra rs efter-
slpning.
1
Detta innebr att rapporten i mycket
begrnsad utstrckning innehller data om den
ekonomiska krisen som slog till hsten 2008.
1 De aktuella uppgifterna om t.ex. arbetsmarknadssituationen
publiceras lpande av SCB och grundas p arbetskraftsunder-
skningarna (AKU), vilka r konstruerade fr att ge detaljerad
information om sysselsttningsfrhllanden och arbetsmark-
nadssituationen, dremot inte om andra levnadsfrhllanden.
Drfr r AKU mindre lmpliga fr att belysa samband mellan
olika sociala freteelser.
Inledning
Centrala begrepp
Social rapport ska allts beskriva och analysera
sociala frhllanden i Sverige. ver ren har olika
regleringsbrev defnierat uppdraget p varierande
om n nrliggande stt, dr begrepp som social
vlfrd och sociala problem har varit mest cen-
trala. Det frefaller drfr vsentligt att diskutera
dessa och ett par nrliggande begrepp i syfte att
faststlla utgngspunkterna fr rapporten.
Sociala problem
Begreppet sociala problem terkommer ofta i
media och allmn debatt; dess betydelse r dock
inte s sjlvklar som man kan frutstta. Enligt
Nationalencyklopedins ntversion r sociala pro-
blem brister i en befolknings levnadsfrhllan-
den som gller s mnga mnniskor att staten
eller enskilda organisationer anses br ingripa.
Det kan glla minimikrav p hlsa, fda, bostad
och arbetsfrhllanden men ocks en rimlig grad
av rekreation, skerhet till liv och egendom samt
mnskliga friheter. [1]
Begreppet anvnds emellertid i mnga olika
sammanhang och har kommit att beteckna ett brett
spektrum av samhlleliga freteelser, bland annat
alkohol- och narkotikamissbruk, prostitution, kri-
minalitet, hemlshet, fattigdom, arbetslshet, ut-
satthet fr vld, vld inom familjen eller rasism.
Det har ven frekommit att man identiferar olika
befolkningsgrupper som ett socialt problem, exem-
pelvis ensamstende mdrar eller invandrarbarn
som inte kan svenska [2, 3].
Sociala problem beskriver ena sidan det so-
ciala systemets missfrhllanden eller misslyckan-
den. andra sidan stts dessa problem ofta i sam-
band med avvikande beteende hos den enskilde
2
.
Sociala problem karakteriseras av att de kan utgra
problem svl fr enskilda personer som fr sam-
hllet. Det anses ofta att problemet mste berra ett
stort antal mnniskor fr att det ska rknas som ett
socialt problem ven om problem som berr frre
mnniskor ocks uppmrksammas, i synnerhet nr
omfattningen kar ver tid eller nr de betraktas
som mycket allvarliga. Inte sllan associeras so-
ciala problem till freteelser som samhllet har
ansvar fr och lsningar p dessa frbinds i regel
med olika socialpolitiska tgrder. [4, 5]
Sociala problem kan sledes involvera hela
samhllet frn makroniv det vill sga svl
fenomen som arbetslshet, fattigdom eller dis-
kriminering som de vlfrdssystem som avser att
lsa dessa problem till mikroniv dr enskilda
mnniskors eller gruppers beteende syftas, ex-
empelvis ungdomsbrottslighet, drogberoende
eller sjlvmord. Uppfattningar om vad som r so-
ciala problem r emellertid bundna till tid och typ
av samhlle. Exempelvis har begrepp som ls-
driveri och osedlighet frsvunnit ur tidningarnas
artiklar och ur mnniskors medvetande. De def-
nieras inte lngre som sociala problem och sjlva
orden knns frldrade. Mot den bakgrunden kan
man frga sig vilka freteelser och beteenden
som kommer att betraktas som sociala problem
i framtiden.
Vlfrd och vlfrdsproblem (ofrd)
Grundlagen fastslr i Regeringsformen (1 kap.
2 )
3
att Den enskildes personliga, ekonomiska
och kulturella vlfrd skall vara grundlggande
2 Beteenden som bryter mot eller kommer i konfikt med kul-
turella vrderingar och normer som defnierar vad som r bra,
normalt, viktigt, acceptabelt och nskvrt.
3 SFS 1974:152
Inledning
ml fr den offentliga verksamheten. Det skall
srskilt ligga det allmnna att trygga rtten till
hlsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka
fr social omsorg och trygghet. [6]
Begreppet vlfrd kan ses som en samlande
benmning p mnniskors levnadsfrhllanden,
och d inte enbart p de ekonomiska frhllan-
dena och endast p de omrden som kan pverkas
genom politiska beslut.
Det r dock viktigt att ppeka att det r omj-
ligt att faststlla vad vlfrd r, eller som termen
antyder vad det goda livet r, eftersom det fnns
alltfr mnga frestllningar om vad som r det
ideala samhllet eller tillstndet. Drfr br vl-
frdsstatens ambition snarare vara att tillfrskra
individerna resurser s att de sjlva kan forma det
goda livet efter sina nskeml. Dremot r det
lttare att enas kring vad de onda frhllandena
r, de som frhindrar vlfrden. Utifrn detta kan
man defniera vlfrdsproblem ssom missfrhl-
landen eller brister i mnniskors levnadsvillkor
eller som ojmlikt frdelad vlfrd och som vl-
frdsstaten har ansvar fr att frebygga och lsa
genom sina institutioner, lagar och frordningar.
Ibland anvnder man termen ofrd nr man talar
om vlfrdsproblem. [7]
Svensk social rapportering bygger p denna
frestllning. I dessa sammanhang urskiljs oftast
nio vlfrdsomrden: hlsa, sysselsttning, ut-
bildning, ekonomi, sociala relationer, boendefr-
hllanden, trygghet, fritid och politiska resurser.
4

Vlfrdsproblem kan allts defnieras som miss-
frhllanden inom dessa vlfrdsomrden och i
rapporten anvnds begreppet i denna mening.
4 Det r ocks omrden som sedan 1970-talet systematiskt bely-
ses i Statistiska centralbyrns rapporter frn Underskningen
av levnadsfrhllanden, se till exempel Rapport nr. 106 Per-
spektiv p vlfrden 2004. [8].
Social utestngning och fattigdom
Ett begrepp som har anvnts speciellt inom EU r
social utestngning (social exclusion). Social ute-
stngning innebr utsttning av mnniskor eller
grupper frn samhllets olika delar. Detta sker ofta
genom en process dr mnniskor gradvis utesluts
genom att ett socialt problem leder till fera p var-
andra efterfljande problem. Social utestngning
kan allts ses som en konsekvens av en ansamling
av sociala problem inom olika omrden.
Begreppet social utestngning har sitt ursprung
i debatten om fattigdom men omfattar mer n s.
Fattigdom defnieras oftast i termer av bristande
ekonomiska och materiella resurser. Social ute-
stngning avser ett bredare spektrum av sociala
problem och syftar p icke-deltagande inom cen-
trala samhlleliga arenor som arbetsmarknad, poli-
tik, kultur, fritidsaktiviteter, sociala relationer och
boende. Fokus ligger allts p icke-delaktighet i
samhllet dr olika faktorer vid sidan om inkomst
och materiella resurser kan ha betydelse, till ex-
empel lderdom, dliga hlsofrhllanden, funk-
tionsnedsttningar, sjukdomar, diskriminering,
avvikande kulturella mnster (i frhllande till
majoritetens) och beteenden, (lngvarig) arbetsls-
het, tidsbrist, kompetensbrist, med mera. [9]
ven om begreppen social utestngning
och fattigdom r nrliggande och till och med
verlappar varandra, tcker de dock delvis olika
sociala freteelser. Det fnns inte heller ngon enkel
relation mellan dem. I somliga fall kan fattigdom
leda till social utestngning men det kan ocks
vara tvrtom att fattigdom blir en effekt av social
utestngning. Fr vidare diskussion av fattigdom
se kapitel 3 Fattigdomens frndring, utbredning
och dynamik.
De ovan diskuterade begreppen betecknar
ogynnsamma sociala fenomen som det tmins-
tone inom EU rder konsensus om pverkar sam-
hllet p ett destruktivt stt [10]. Under senare tid
Inledning
har man ocks brjat anvnda termer som istllet
uppmrksammar gynnsamma samhlleliga pro-
cesser som leder till social delaktighet (social in-
clusion) [11]. Social delaktighet kan betraktas som
ett samlingsbegrepp som omfattar bde indikato-
rer p delaktighet inom de olika samhllsarenor
och politiska handlingsplaner och tgrder som ska
bekmpa icke-delaktighet, allts arbetslshet, bi-
dragsberoende, social isolering och fattigdom [12].
Ett begrepp som ofta anvnds i den allmnna
debatten och i politiska dokument under 2000-ta-
lets frsta decennium r utanfrskap. ena sidan
defnierades begreppet brett, ssom en situation i
vilken individer eller grupper av individer str ut-
anfr en rad centrala samhllsarenor: arbetsmark-
nad, freningsliv, politiska organisationer, kultur-
liv, iddebatt osv. [13]. andra sidan defnieras
ofta utanfrskap som brist p eller frnvaro av
arbete, hur den n yttrar sig [14]. Detta stt att
anvnda begreppet utanfrskap har kritiserats frn
olika hll, bland annat i en rapport frn Riksrevi-
sionen 2008, p grund av oklarheten samt brist p
entydiga indikatorer [15, 16], vilket minskar be-
greppets anvndbarhet utanfr den allmnna de-
batten.
Ett annat problem r att, som det ppekades
ovan, begreppet tillskrivs mycket vidare betydelse,
vilket pminner om begreppet social utestngning.
Det fnns till exempel en tydlig koppling mellan
bristande integration och utanfrskap. I den po-
litiska retoriken och allmnna debatten r denna
koppling oftast outtalat men underfrstdd. [17]
Sociala frhllanden och hlsa
Det rder bred konsensus om att folkhlsan i fr-
sta hand pverkas av mnniskors levnadsfrhl-
landen. Vrldshlsoorganisationens oberoende
kommission fr hlsans sociala bestmningsfak-
torer skrev i sin slutrapport att orsaken till att det
fnns tgrdbar ojmlikhet i hlsa, r skillnader
i mnniskors levnadsfrhllanden, vilka i sin tur
formas av politiska, sociala och ekonomiska kraf-
ter. Fr att minska ojmlikheten mste man p-
verka hlsans sociala bestmningsfaktorer genom
politiska tgrder. [18]
I samma anda formulerades det vergipande
mlet fr folkhlsopolitiken i Sverige: att skapa
samhlleliga frutsttningar fr en god hlsa p
lika villkor fr hela befolkningen [19]. Den under-
liggande tanken r att det r mnniskors levnads-
frhllanden som pverkar deras hlsa och att det
r skillnader i livsvillkor som skapar skillnader
i hlsa. Detta visar de mnga underskningar
som kommissionen fr hlsans sociala bestm-
ningsfaktorer byggde sina slutsatser p. Detta har
ocks varit utgngspunkten fr Socialstyrelsens
hittills sju publicerade Folkhlsorapporter.
Det br dock understrykas att frbttrade lev-
nadsfrhllanden eller minskade skillnader mel-
lan olika befolkningsgrupper inte enbart r ett
medel fr att tillfrskra befolkningen god hlsa,
utan att det ocks r ett ml i sig sjlv. Hlsa r ett
av fera vlfrdsomrden som tillsammans med
vriga omrden ingr i vlfrden, och drmed
skapar frutsttningar fr mnniskor att forma
det goda livet. Hlsa r allts en bestndsdel av
vlfrden men r inte ett ml fr den.
Relationen mellan hlsa och sociala frhllan-
den r emellertid varken enkel eller enkelriktad.
I de festa fall betonar man att orsaker till ohlsa
ligger i sociala missfrhllanden samt att hl-
soskillnader hrrr frn sociala skillnader. Mera
sllan undersker man motsatt frhllande, hur
skillnader i hlsa pverkar skillnader i levnadsfr-
hllanden. Emellertid har hlsa, vid sidan av svl
formell som informell utbildning, arbetslivserfar-
enhet med mera, stor betydelse fr hur eftertrak-
tade individerna r p arbetsmarknaden eller hur
Inledning
hg ln de kommer f. Med andra ord, dlig hlsa
skapar smre frutsttningar fr att konkurera p
arbetsmarknaden och drmed att uppn en frdel-
aktig social position; verhuvudtaget begrnsar
den mnniskors rrelsefrmga bde bokstavligen
och i verfrd betydelse. [20, 21].
Denna Social rapport r den tredje i raden dr
man utforskar denna relation, hur hlsa pverkar
sociala frhllanden, i kapitel 5 Sociala konse-
kvenser av sjukdom.
Olika perspektiv
Social rapport 2010 belyser sociala frhllanden
ur fera perspektiv. Det ena r ett befolknings-
perspektiv dr utgngspunkten r beskrivningen
av grupper med srskilda problem i jmfrelse
med levnadsfrhllandena i hela befolkningen.
Utan ett lngsiktigt tidsperspektiv kan man inte
se de senaste frndringarna p olika omrden i
sitt sammanhang, och inte heller frst processen
bakom. Dessutom beaktas klass- och knsper-
spektivet i analyserna, vilket innebr att skillna-
der mellan olika samhllsskikt och mellan mn
och kvinnor lyfts fram.
Demografska frndringar i befolkningen
medfr att man ocks br beakta ldersmssiga
och etniska aspekter i analyserna. Under det se-
naste seklet har Sveriges befolkning kat frn
cirka 5,5 miljoner till drygt 9 miljoner. Svl
lders sammansttningen som den etniska sam-
mansttningen har frndrats. Andelen barn och
ungdomar (019 r) har minskat frn drygt 40 pro-
cent till knappt 24 procent. Samtidigt har andelen
ldre mer n frdubblats frn drygt 8 procent till
nstan 18 procent. Fr 50 r sedan var andelen ut-
rikesfdda i Sverige mindre n 3 procent. De allra
festa av de utrikesfdda kom d frn Norden eller
vriga Vsteuropa. I dag r nstan 14 procent av
Sveriges invnare fdda utomlands, varav ver 45
procent kommer frn utomeuropeiska lnder.
I Social rapport 2010 gnas srskild uppmrk-
samhet t att beskriva skillnader i levnadsvillkor
mellan olika ldersgrupper samt mellan personer
fdda i Sverige och olika grupper av utrikesfdda
5
.
Socialstyrelsen bevakar utvecklingen av be-
folkningens levnadsvillkor utifrn ett mng-
faldsperspektiv. Detta innebr bland annat att
belysa levnadsfrhllanden fr personer med
olika etnisk bakgrund och med olika funktions-
nedsttningar samt fr homosexuella, bisexuella
och transpersoner (hbt-personer). Redovisningen
i rapporten grundas huvudsakligen p uppgifter
frn nationella register och frgeunderskningar
(se vidare beskrivningen av datakllor i bilaga 4
Datakllor). Eftersom tillgngen av registerdata
och intervjudata skiljer sig mycket t mellan de
ovan nmnda grupperna belyser rapporten i fr-
sta hand de etniska aspekterna, medan funktions-
nedsattas situation endast beskrivs i begrnsad
utstrckning.
Hbt-personers levnadsfrhllanden berrs inte
alls i rapporten. Uppgifter om sexuell lggning r
inte tilltet att registrera och drfr kan gruppen
inte identiferas varken i register eller i intervju-
data frn nationella frgeunderskningar. Fr att
studera hbt-personers levnadsfrhllanden mste
man anvnda sig av skrddarsydda undersk-
ningar, och aktuella sdana var tyvrr inte till-
gngliga nr rapporten producerades.
5 Av sprkliga skl anvnds ocks termen invandrare i rap-
porten. Med detta menas enbart utrikesfdda, allts personer
som bokstavligen har vandrat in i Sverige.
Inledning
Register och surveyunderskningar
som viktigaste datakllor
Dataunderlaget kommer huvudsakligen frn
olika nationella register som ingr i Sveriges of-
fciella statistik och omfattar hela befolkningen.
Dr ingr uppgifter som r registrerade i enlig-
het med gllande lagar och frordningar och gller
personer som respektive r r folkbokfrda i Sve-
rige. Uppgifterna lagras hos olika myndigheter. De
uppgifter som anvnds i denna rapport kommer i
frsta hand frn Statistiska centralbyrn och Soci-
alstyrelsen. Dr lagras frmst uppgifter om bostt-
ningsort, inkomster och inkomstkllor, inlggning
p sjukhus och diagnos m.m.
Styrkan med registerdata r de mjligheter som
ges fr att flja individer ver tid och mellan gene-
rationer. Att skatta hushllsinkomster i registerdata
kan dock mta tv problem: Bristande information
om individers faktiska inkomster och svrigheter
att defniera hushll. Nr det gller inkomster fnns
det givetvis inga uppgifter om inkomster som inte
syns i register, allts odeklarerade inkomster. In-
komst av kapital registreras men inte frmgenhet.
Ett annat potentiellt problem r att frndringar i
skatte- eller bidragssystem, eller i registerfringen
av olika inkomstslag, kan pverka de registrerade
inkomsterna utan att levnadsnivn frndras.
Andra viktiga datakllor bestr av stora natio-
nella intervju- och enktunderskningar, t.ex. Un-
derskningen om levnadsfrhllanden (ULF) och
Hushllens ekonomi (HEK). Genom sdana un-
derskningar kan man hmta information som det
fr nrvarande inte r mjligt att samla i nationella
register, till exempel hushllets sammansttning
eller bostadens uppltelseform, rstningsbeteen-
den eller rkvanor.
Det r en frdel att anvnda uppgifter frn
bda dessa typer av datakllor. Registeruppgif-
terna avser den totala befolkningen, vilket kar
precisionen i berkningarna. De saknar dock den
nyansering som man bara kan f frn frgeun-
derskningar. Genom att anvnda olika typer av
datakllor kan man f en frdjupad kunskap om
olika levnadsfrhllanden.
En nackdel med stora representativa frgeun-
derskningar r att antalsmssigt sm grupper i
befolkningen, till exempel de festa invandrar-
grupper, inte kan tckas in. Det beror p att det,
ofta av kostnadsskl, inte r mjligt att ha ett till-
rckligt stort befolkningsurval.
Ett annat problem r bortfall, speciellt nr an-
delen personer som r oantrffbara av olika or-
saker kar [22]. En av anledningarna till denna
utveckling r kande andel personer, frmst ung-
domar, som bara har mobiltelefoner vilkas num-
mer inte alltid r ltta att f tag p. Personer som
lever i samhllets utkanter tillhr i regel bortfallet
i dessa underskningar. En anledning kan vara att
de r oantrffbara i hgre grad n andra eftersom
de ofta saknar en stadigvarande adress eller fast
telefon (det gller t.ex. hemlsa). Dessutom kan
en del av frgorna i denna typ av underskningar
inte uppfattas som relevanta fr personer som ofta
lever under helt andra villkor invnare i gemen.
Fr att kunna belysa levnadsfrhllandena fr
srskilt utsatta grupper krvs skrddarsydda un-
derskningar.
Gemensamt fr populationer som beskrivs uti-
frn uppgifter i olika register och med dessa un-
derskningar r att de med f undantag defnierar
Sveriges befolkning ssom alla som r folkbok-
frda i Sverige. De invnare som inte r folkbok-
frda och drmed inte gr att studera med hr
angivna datakllor utgr en brokig skara frn
asylskande, gmda fyktingar och deras barn
samt illegala arbetskraftsinvandrare och offer fr
traffcking, dr de festa medvetet frsker undvi-
ka alla kontakter med myndigheter. Asylskande
r den grupp som relativt sett r lttast att skaffa
Inledning
uppgifter om nr det gller antal och i viss mn
levnadsfrhllanden, eftersom sdana uppgifter
fnns registrerade hos Migrationsverket.
Trots dessa svrigheter gnas ett kapitel i So-
cial rapport 2010 t att belysa situationen fr s
kallade papperslsa, det vill sga personer som
vistas i Sverige, utan att ha uppehllstillstnd och
som inte r asylskande. Det har frmodligen all-
tid funnits papperslsa mnniskor i Sverige, de
har dock inte uppmrksammats som grupp frrn
p 1990-talet. Man vet inte riktigt hur stor grup-
pen r i Sverige, men det handlar inte om enstaka
personer utan frmodligen om mellan 10 000 och
50 000. Att en sdan grupp fnns har ptalats som
ett problem bde i Sverige och i EU. Anledningen
r att det r mnniskor vuxna och barn som
lever helt och hllet vid sidan om vlfrdsstaten,
utanfr s gott som alla dess institutioner och
skyddsnt. Drfr knns det angelget att frska
sammanstlla befntlig kunskap fr att i ngon
mn belysa de papperslsas situation, och relatio-
nen mellan dem och vlfrdsstaten Sverige.
Rapportens disposition
Kapitel 1 Transnationell migration redogr fr
svensk och internationell migration ur ett demo-
grafskt, ekonomiskt samt transnationellt per-
spektiv. Dessutom studeras invandrargruppers
ekonomiska och sociala etablering i Sverige med
hnsyn till invandringsperiod, ursprungsland och
livssituation vid invandringen. Utgngspunk-
ten r att den globala migrationen r tilltagande
och prglas av mngfald. Kapitlet ger viktig bak-
grundsinformation till vriga kapitel i rapporten.
Kapitel 2 Anknytning till arbetsmarknaden och
ungas etablering beskriver svensk arbetsmark-
nad och hur den har utvecklats under de senaste
decennierna. I kapitlet anvnds mter man olika
gruppers arbetsmarknadsanknytning utifrn ett
frsrjningsperspektiv. Bland annat analyseras
vilka grupper som haft en problematisk situation
p arbetsmarknaden, och hur dessa mnster har
frndrats under perioden. Kapitlet avslutas med
en analys av vergngen frn skola till arbetsliv.
Kapitel 3 Fattigdomens frndring, utbred-
ning och dynamik analyserar fattigdomens ut-
veckling och utbredning, dess frdelning och
dess dynamik. Kapitlet inleds med en diskussion
om begreppet fattigdom och hur man mter detta.
Drefter redovisas fattigdomens utveckling frn
brjan av 1990-talet och fram till r 2007. Var-
aktigheten i fattigdom studeras och hur den har
frndrats under perioden. Avslutningsvis analy-
seras sambandet mellan frldrars och barns fat-
tigdom som vuxna.
I kapitel 4 Multipla vlfrdsproblem: Sverige
i ett jmfrande perspektiv studeras frekomsten
av fera samtidigt frekommande vlfrdspro-
blem i Sverige frn 1990-talets brjan till 2006.
Speciellt fokus riktas mot grupper med frhjd
risk fr att f fera vlfrdsproblem, det vill
sga lngtidsarbetslsa, ensamstende frldrar,
ungdomar och utlandsfdda. De problem som
beskrivs r ekonomiska problem, ohlsa, trng-
boddhet, arbetslshet, begrnsade sociala relatio-
ner, bristande medborgarresurser och otrygghet.
Med utgngspunkt frn den strategi som EU ut-
arbetat fr att motverka fattigdom och social ute-
stngning grs ven en internationell utblick och
en jmfrelse av olika problemkonstellationer i
Sverige och andra europeiska lnder.
Kapitel 5 Sociala konsekvenser av sjukdom be-
skriver de sociala konsekvenserna av ngra allvar-
liga sjukdomar. De omrden som studeras r sys-
selsttning, inkomst och familjefrhllanden. Tv
stora folksjukdomar ingr i urvalet stroke och
hjrtinfarkt samt tv cancersjukdomar brst-
cancer hos kvinnor och prostatacancer hos mn.
Inledning
Drutver ingr Multipel skleros (MS), psykos-
sjukdomar samt skador orsakade av annan person.
Kapitel 6 Boendesegregation syftar till att ge
en bild av segregationen under de tv senaste
decennierna. Kapitlet ger en beskrivning av ut-
vecklingen i storstadsregionerna Stor-Stockholm,
Stor-Malm och Stor-Gteborg, frmst med avse-
ende p ekonomisk och etnisk segregation. Vidare
analyseras befolkningsomsttningen i olika typer
av grannskap samt invnarnas situation i grann-
skap dr de har en minoritetsstllning. I kapitlet
undersks ocks mnniskors livschanser utifrn
den typ av grannskap som de r uppvxta i.
Kapitel 7 Skolbetyg, utbildning och risker
fr ogynnsam utveckling hos barn analyserar
longitudinella samband mellan skolprestationer
i grundskolan och framtida utbildning och psy-
kosociala problem. Frdjupade analyser grs fr
ngra grupper av srbara barn, nmligen barn
som var lngvarigt familjehemsplacerade, barn i
familjer med terkommande ekonomiskt bistnd
och utlandsfdda adopterade barn.
Kapitel 8 Papperslsa handlar om mnniskor
som uppehller sig i Sverige utan tillstnd och so-
cialtjnstens, skolans, sjukvrdens m.f. uppdrag
och ansvar fr denna grupp. Kapitlet fokuserar p
de papperslsas situation i det svenska samhllet.
Avsaknaden av registerdata gr att kapitlet grun-
das p mindre underskningar, fallbeskrivningar
och intervjuer.
Referenser
1. Nationalencyklopedin. Sociala problem > Lng.
[citerad 2010-01-22]; Tillgnglig frn: http://
www.ne.se/sociala-problem.
2. Alwall H. En mngkulturell skola? mellan reto-
rik och vardag. Gteborg: Institutionen fr idhis-
toria och vetenskapsteori, Gteborgs universitet,
Utbildnings- och forskningsnmnden fr lrarut-
bildning, 2006. Rapportnummer: HT06105002.
Examensarbete inom lrarprogrammet.
3. Karlsson K-J. Brket om skolan. Expressen. 29
juni 2009.
4. Goldberg T, red. Samhllsproblem. Lund: Stu-
dentlitteratur; 2000.
5. Meeuwise A, Swrd H. Perspektiv p social
problem. Stockholm: Natur och kultur; 2002.
6. Sveriges riksdag. /Dokument/Lagar/Grundl-
agarna/Regeringsformen/1 kap. Statsskickets
grunder, 2 . 1974; Tillgnglig frn: http://
www.riksdagen.se/templates/R_PageExtend-
ed____6055.aspx.
7. Fritzell J, Lundberg O. Vlfrd, ofrd och ojm-
likhet. Stockholm: Fritzes; Socialdepartementet,
2000. Antologi frn Kommittn Vlfrdsbok-
slut, SOU 2000:41.
8. Statistiska centralbyrn. Perspektiv p vlfrden
2004. Stockholm: 2004. Levnadsfrhllanden.
Rapport nr. 106.
9. Hallerd B. The Fight against Poverty and So-
cial Exclusion. Sweden: 2004. The non-gover-
mental expert report no.1- 2004.
10. European Union. Decision No 1098/2008/EC of the
European Parliament and of the Council of 22 Octo-
ber 2008 on the European Year for Combating Pov-
erty and Social Exclusion (2010). Offcial Journal of
the European Union L 298/20. 2008-11-08.
11. Regeringskansliet; Socialdepartementet. Sverig-
es strategirapport fr social trygghet och social
delaktighet 20082010. Stockholm: 2008.
12. Larsen J E. Social Inclusion and Exclusion - con-
ceptual issues and measurement of inclusion and
1
Transnationell migration
exclusion in Denmark 1976 to 2000. Presenter-
ad vid konferens Paper for RC 19 annual confer-
ence: Welfare state restructuring: processes and
social outcome; 2004 24 September; Paris.
13. Leijonborg L, Rojas M. Utanfrskapets karta. En
kartlggning ver utanfrskapet i Sverige. Stock-
holm: 2004-12-05. Rapport frn Folkpartiet.
14. Regeringskansliet; Socialdepartementet. Insatser
fr att minska utanfrskapet. I: Sveriges strate-
girapport fr social trygghet och social delak-
tighet 20082010. Stockholm: 2008. s. 156.
15. Holmlund B. Hur mter man utanfrskapet?
Upsala Nya Tidning. 2008-07-11.
16. Riksrevisionen. Utanfrskap och sysselsttning-
spolitik regeringens redovisning. Stockholm:
2008. RiR 2008:26.
17. Sjgren A, Zenou Y. Integration eller utan-
frskap? En teoriversikt. Ekonomisk debatt.
2007;35(3):720.
18. Commission on Social Determinants of Health.
Closing the gap in a generation: health equity
through action on the social determinants of
health. Geneva: World Health Organization,
2008. Final Report of the Commission on So-
cial Determinants of Health.
19. Socialdepartementet. En frnyad folkhlso-
politik. Stockholm: 17 mars 2008. Regeringens
proposition Prop. 2007/08:110.
20. Becker G. Human Capital. New York: National
Bureau of Economic Research; 1975.
21. Lundberg O, berg Yngwe M, Klegrd
Stjrne M, Bjrk L, Fritzell J. The Nordic
experience: welfare states and public health
(NEWS). Stockholm: Stockholm universitet/
Karolinska Institutet, Centre for Health Equity
Studies (CHESS), 2008. Health Equity Studies
No 12.
22. Statistiska centralbyrn. Hitta statistik > Statis-
tik efter mne > Levnadsfrhllanden > Un-
derskningarna av levnadsfrhllanden (ULF)
> Bortfallsutvecklingen i ULF 19752005
[uppdaterad 2006-09-13; citerad 2009]; Tillgn-
glig frn: http://www.scb.se/Pages/TableAnd-
Chart____134544.aspx.
1
Sammanfattning
r 2008 levde nra 1,3 miljon utrikesfdda per-
soner i Sverige, 14 procent av befolkningen. De
kom frn nra 200 lnder. De strsta invand-
rargrupperna kom frn Finland, lnder i forna
Jugoslavien, Irak, Polen, Iran, Tyskland, Dan-
mark och Norge, och utgjorde sammanlagt 54
procent av hela den utrikesfdda befolkningen.
Migrationens effekt p den demografska
strukturen ser olika ut p kort och p lng sikt.
P kort sikt medfr migrationen att befolk-
ningen blir yngre eftersom en stor del av in-
fyttarna r unga och fder mnga barn. Om
invandringen inte r kontinuerlig blir effekten
p lng sikt emellertid frsvagad allt eftersom
invandringsgruppen ldras och barnafdandet
nrmar sig mottagarlandets. I mnga europe-
iska lnder inklusive Sverige r invandring nu-
mera ett viktigt komplement fr att balansera
den ldrande befolkningen.
Under 1990- och 2000-talen har migrationen till
och frn Sverige kat i volym. Dagens invand-
ring prglas av en mngfald av migrationsmotiv,
ven om fykting- och anhriginvandringen fort-
stter att utgra en betydande del av migrationen
dock inte s dominerande som tidigare. Cirka
hlften av migranterna i Sverige fyttade r 2007
inom EU/EES fria arbetsmarknad eller invand-
rade frn utom europeiska lnder fr att arbeta
eller studera.
Fr att ge en korrekt beskrivning av ett lands
migration br bde in- och utfyttningen beak-
tas. De strsta migrationsstrmmarna till Sverige
perioden 20002007 (i frhllande till gruppens
storlek r 2000) kom frn Afghanistan, Thailand,
Irak, Kina och Ryssland. Det var ocks dessa
grupper som kade starkt under perioden trots att
mnga ocks terutvandrade.
Den internationella migrationen ingr i ett
sammanhang av kontakter och ntverk mellan
lnder. Handelskontakter, global mediesprid-
ning, turism och tidigare migration samman-
binder lnder i en globaliserad vrld och med-
verkar till att migration uppstr och fortgr.
Migration bidrar i sin tur till ytterligare kon-
takter mellan lnder, vilka bestr av allt frn
pengar som skickas till familjen i hemlandet
(s kallade remitteringar) till kunskap som
verfrs mellan lnderna och dr migranterna
sjlva str i fokus ssom kontaktfrmedlande
aktrer.
Migrationen mellan lnder sker ofta i vgor,
med en svag brjan, en tydlig topp och ett min-
dre efterfljande fde av migranter. De mig-
ranter som redan fnns i landet genererar nya
migrationsstrmmar, till exempel i form av
anhriginvandring. De festa migrationsstrm-
mar som nr Sverige r tydigt koncentrerade i
tid och till vissa ldersgrupper.
Migrationstidpunkten fr olika invandrings-
kohorter fr stora konsekvenser fr deras eta-
blering p arbetsmarknaden. De grupper som
anlnde under 1950- till 1970-talen var efter-
frgade p den svenska arbetsmarknaden och
bidrog till att strka ekonomin, medan de grup-
per som kom under den ekonomiska krisen i
brjan av 1990-talet har haft svrt att etablera
sig p arbetsmarknaden.
De skillnader som fnns mellan olika grupper
har oftast att gra med balansen mellan nyan-
lnda och etablerade migranter och inte med
kulturella skillnader beroende p ursprung.
Exempelvis kan en hg andel utrikesfdda per-
soner som fr ekonomiskt bistnd i srskilda
bostadsomrden frklaras med att dr fnns en
hg andel nyanlnda migranter. Man br allts
alltid ta hnsyn till invandringsr fr att f ett
rttvisande mtt p exempelvis etableringsgra-
den hos olika invandrargrupper.
Inledning
Den globala migrationen har blivit alltmer be-
tydande. Migrationsstrmmar sammanbinder
lnder i mnster av utfyttning, infyttning och
terfyttning. Bde mottagarlnderna och utfytt-
ningslnderna prglas p ett genomgripande stt,
exempelvis pverkas utbudet av arbetskraft, de
fnansiella fdena och handeln, samt kunskaps-
spridningen mellan lnder. Befolkningens nd-
rade sammansttning kan dessutom frndra den
nationella sjlvbilden. ven i Sverige r interna-
tionell migration en viktig frga, och varje r r
det tiotusentals personer som bde lmnar och
anlnder till vrt land. r 2008 var 14 procent av
Sveriges befolkning fdda utomlands, vilket r
samma andel utlandsfdda som i USA samt fera
lnder i vstra delen av Europa [1].
Mnniskan har fyttat i alla tider, men i takt
med globaliseringen har den internationella
migrationen kat i omfattning och blivit alltmer
mngfacetterad och global [4, 5]. Tilltagande in-
formationsfden och alltmer utbredda ekonomis-
ka ntverk mellan lnder gr att vrlden samman-
lnkas, vilket i sin tur pverkar migrationen. En
del fyttar fr att arbeta och studera, andra fljer
efter slkt och vnner eller fyttar fr att gifta sig.
Uppblossande konfikter gr att fyktingstrmmar
tilltar. I hginkomstlnder frsker man begrnsa
fdet och reglera migrationen, men det fr ocks
till fljd att antalet papperslsa migranter stiger.
Enligt traditionella frklaringar uppstr migra-
tion som en fljd av ekonomiska och demografs-
ka skillnader mellan lnder [4, 5], och migration
Globalisering
Globalisering har blivit ett samlingsbegrepp fr ngra ut-
vecklingstendenser i vr tid. Exempelvis har handeln mellan
lnder kat kraftigt r efter r under de senaste rtiondena.
Det elektroniska informationsutbytet, kapitalstrmmarna,
resandet och migrationen kar ocks.
Historiskt set har vrldsekonomin haft perioder av snabb
internationalisering. Dagens globaliseringsvg knnetecknas
av kad kapitalrrlighet, framvxten av stora multinationella
fretag och genomslaget av den nya informations-/kommu-
nikationstekniken. Dessa frndringar och den takt de ge-
nomfrs i vertrfar alla tidigare omdaningar.
Globalisering syftar i vid mening p handel, grnsver-
skridande investeringar och kapitalfden samt utbyte av
information och teknologi mellan lnder. ven kultur, milj,
attityder och livsskdning kan omfattas av begreppet glo-
balisering. Globaliseringen har framfr allt mjliggjorts av
teknologiska framsteg och politiska beslut som har minskat
kostnaderna fr kommunikation och transaktioner. Det r
ingen ny freteelse, men den kraftiga minskningen av dessa
kostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk
kning av globala transaktioner samt att allt fer lnder del-
tar i den globala ekonomin. Globaliseringen har sledes in-
tensiferats och vanligtvis r det denna intensiferingsfas som
begreppet syftar p [2, 3].
som en vg att uppn drmmen om ett bttre liv i
kombination med ett hgt befolkningstryck skul-
le drmed orsaka migration. Men den mngfald
som prglar dagens migration visar att det behvs
kompletterande frklaringar. Globaliseringen gr
att vrlden hnger samman ekonomiskt, socialt
och kommunikativt, och kontakter mellan mn-
niskor, institutioner och fretag bidrar till att
sprida information samt skapa band mellan ln-
der. Det transnationella perspektivet p migration
tar fasta p hur sdana ntverk pverkar migratio-
nen [6]. Sist men inte minst r det individer och
hushll som fattar beslutet att fytta till ett annat
land, och mnniskors vilja och mjlighet att fytta
pverkas av lder, familjestatus och frankring p
arbetsmarknaden.
Insikten att den globala migrationen r tillta-
gande och prglas av mngfald r utgngspunk-
ten fr detta kapitel. Hr analyseras migrationens
tendenser och konsekvenser ur ett globalt och ett
svenskt perspektiv. Kapitlet belyser migrationen
frn tre olika synvinklar:
Det traditionellt demografsk-ekonomiska per-
spektivet.
Det transnationella perspektivet.
Migrantkohorters ekonomiska och sociala eta-
blering i Sverige under olika faser i den indivi-
duella livsbanan.
Figur 1:1. Invandring, utvandring och befolkningsutveckling i Sverige 18502008
Klla: Statistiska centralbyrn.
Migration
Antal personer/r Folkmngd
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
Invandring Utvandring
2008
2003
1994
1989
1970
1923
1903
1887
1869
00 2008 90 80 70 60 50 40 30 20 10 1900 90 80 70 60 1850
1 000 000
0
2 000 000
3 000 000
4 000 000
5 000 000
6 000 000
7 000 000
8 000 000
9 000 000
Folkmngd
Internationell migration
och demograf
Frn sndarland till mottagarland
Internationell migration hnger nra samman med
ett lands ldersstruktur och ekonomiska utveck-
ling. Andelen unga, vuxna och ldre personer p-
verkar trycket p utfyttningen och efterfrgan p
infyttare. Fr ett land som Sverige, med en rela-
tivt liten andel unga som ska frsrja en ldrande
befolkning, har invandring lnge fungerat som ett
stt att jmna ut befolkningstillvxten. Fr 100
150 r sedan var andelen unga hg och mjlighe-
terna till frsrjning begrnsade, och d fungerade
migration frn Sverige till Amerika som en utvg.
Mellan ren 1875 och 1930 lmnade 1,2 miljoner
personer Sverige men bara 350 000 personer fyt-
tade in (fgur 1:1). Utvandringen var sledes hgre
n invandringen och Sverige var ett sndarland.
Efter r 1930 har Sverige frvandlats till ett
mottagarland och sedan dess har 2,4 miljoner
mnniskor fyttat in medan 1,4 miljoner har fyttat
ut. Ett liknande mnster gller fr mnga lnder i
Europa, exempelvis Tyskland efter andra vrlds-
kriget och Irland, Spanien och Italien p 2000-
talet [1, 7]. Japan, Chile och Turkiet r andra ex-
empel p lnder som har vergtt frn att vara ett
sndarland till att bli ett mottagarland [8].
vergngen frn att vara ett sndarland med
hg utvandring till att vara ett mottagarland med
hg invandring hnger nra samman med landets
demografska transition, som beskrevs nrmare i
Social rapport 2006 [10]. Frenklat innebr den
att ett land frst genomgr en fas av stark befolk-
ningstillvxt nr barnaddligheten minskar, sam-
tidigt som fdelsetalen r fortsatt hga (fgur 1:2,
barnfasen). Detta innebr att det fds mnga barn
som verlever till vuxen lder. Efter hand sjunker
fdelsetalen och landet fr fljaktligen en kad
andel unga vuxna, vilket ofta gynnar den ekono-
miska tillvxten.
Det r under denna period, med hg andel unga
och kad ekonomisk tillvxt, som lnder har hgst
utvandring (fgur 1:2, ungdomsfasen) [11]. Detta
hnger samman med att unga vuxna r en starkt
fyttningsbengen grupp. Ett land med en vxande
grupp unga vuxna brukar uppvisa kad migration,
framfrallt frn landsbygd till stder men ofta
ocks i form av kad utvandring. Dessutom krver
migration resurser eftersom det kostar pengar att
fytta. I ett land med mnga unga vuxna, som ge-
nomgr en period av kad ekonomisk tillvxt, kar
drmed bde den interna och den internationella
migrationen. Utvandringen sker sledes ofta paral-
lellt med en snabb urbanisering.
I Europa gde den stora utvandringen rum p
1800-talet, vilket sammanfll med industrialise-
ringen. Ett liknande mnster ser man i dag i ex-
empelvis Indien, Pakistan, Filippinerna och Viet-
Internationell migration: Defnitioner
Nettomigration: Skillnaden mellan invandring och ut-
vandring under ett r.
Nettoinvandring: verskott av invandrare i frhllande
till utvandrare i ett land under ett r.
Nettoutvandring: verskott av utvandrare i frhllande
till invandrare i ett land under ett r.
Bruttofden: Antalet migranter som fyttar in och ut
ur ett land per r.
Sndarland: Ett land med hgre utvandring n in-
vandring.
Mottagarland: Ett land med hgre invandring n ut-
vandring.
FN defnierar en person som migrant om den har fr avsikt att
stanna i landet tminstone ett r. I stllet fr att berkna fden
mellan lnder utgr man frn stockar, dvs. andelen personer
som r fdda i ett visst land. Dessa kan sedan jmfras ver tid.
Den internationella statistiken ver migration innehller
stora brister. Data kan saknas eller vara tidsfrdrjd och
dessutom hanteras folkrkningar olika i lnderna [9]. Dess-
utom saknas tillfrlitlig information om informell migration,
exempelvis om s.k. papperslsa.

nam, dr nettoutvandringen kar samtidigt som
den ekonomiska tillvxten r god. I Latinamerika
r Peru och Mexiko exempel p lnder dr net-
toutvandringen har accelererat efter en kning av
den genomsnittliga inkomsten. Utvandring bru-
kar inte vara ngot alternativ fr mnniskor i de
allra fattigaste lnderna som nnu befnner sig i
en fas med stor andel barn.
Efter ngra decennier med lga fdelsetal
bromsas befolkningstillvxten av att antalet unga
vuxna i barnafdande ldrar minskar, och d avtar
migrationen. Frre unga vuxna kan ocks leda till
arbetskraftsbrist, vilket kan medfra att nettout-
vandringen skiftar ver i en nettoinvandring (fgur
1:2, medelldersfasen) [12]. Studier av nettomigra-
tionen fr olika lnder under efterkrigstiden har
visat att landets ldersstruktur har stor betydelse
fr migrationen, i kombination med andra utlsan-
de faktorer som politiska konfikter och individu-
ella motiv. Det typiska mnstret av frst stigande
och sedan minskande nettoutvandring som fljs av
nettoinvandring kan allts ses som ett resultat av
de lngsiktiga demografska frndringarna.
Demografska efekter
p mottagarlnder
Nsta steg i lderstransitionen, eller de frndring-
ar som r frbundna med den demografska transi-
tionen, r den ldrandefas som kommer efter med-
elldersfasen (fgur 1:2) [10]. Den karakteriseras av
att befolkningstillvxten koncentreras till lders-
grupperna ver 65 r. Denna process kan urskiljas
i svl hginkomstlnder som lg- och medelin-
komstlnder, ven om den har hunnit olika lngt i
olika delar av vrlden. Den ldsta befolkningen har
lnder som Japan, USA och Kanada samt vst- och
nordeuropeiska lnder. Nr de ldre befolknings-
grupperna vxer i lnder som redan har relativt
hg medellder mste en allt mindre andel av de
arbetsfra invnarna frsrja resten. Brist p ar-
betskraft r drfr ett kande problem som p sikt
kommer att uppst i allt fer lnder. En strategi fr
att balansera denna utveckling r att tillta kad
invandring, vilket diskuteras bland forskare och
politiker [13, 14].
Migration r starkt knutet till vissa faser i livs-
cykeln (fgur 1:3). En av orsakerna till att invand-
ring kan medverka till att fryngra befolknings-
strukturen r att mnniskor tenderar att fytta i
unga ldrar [15]. Dessutom fyttar relativt mnga
nr de har ntt pensionsldern. Frklaringen r att
unga mnniskor befnner sig i en etableringsfas d
de fyttar hemifrn, bildar familj, studerar och eta-
blerar sig p arbetsmarknaden. Efter hand blir de
festa alltmer frankrade vid en ort p grund av ar-
bete, familj och bostad. Dessa bindningar frsva-
gas dock ofta vid pensionsldern, vilket gr att fer
fyttar under denna period i livet.
Figur 1:2. Den demografska transitionen och
lderstransitionen samt deras koppling till
migration
Schematisk bild.
Antal per 1 000 personer i befolkningen
Faser i lnders lderstransition:
Tid
Ungdomsfas Medelldersfas ldrandefas Barnfas
Ekonomisk tillvxt
Hg utvandring Hg invandring
Fdelsetal
Ddstal
Period 1 Period 2
Eftersom de festa migranter r unga r ven
deras barnafdande hgt. Hg invandring medfr
drfr en befolkningstillvxt, inte bara genom till-
frsel av unga vuxna utan ven genom kat barna-
fdande. Enligt en rapport frn SCB fr i synnerhet
invandrargrupper frn lg- och medelinkomstlnder
fer barn n inrikesfdda personer [16]. Det r frmst
nytillkomna invandrare som har hgre barnaf-
dande [17] och efter cirka fem r i Sverige tenderar
nivn p migranternas barnafdande att nrma sig
den inrikesfdda befolkningens. Frklaringen till de
hgre fdelsetalen hos nytillkomna invandrare kan
vara att den som planerar att fytta helt enkelt skjuter
upp barnafdandet tills fytten r genomfrd. Man
kan drfr inte rkna med generellt hgre fdelsetal
hos migranter med lngre vistelsetider i Sverige.
Trots att majoriteten av invandrarna r unga
kar medelldern hos den invandrade befolk-
ningen i fera europeiska lnder [18]. Andelen 60
r eller ldre av den utlandsfdda befolkningen i
Sverige kade frn 15 till 21 procent mellan 1991
och 2008.
1
Detta beror till stor del p att de per-
soner som anlnde under rtiondena efter andra
vrldskriget har ldrats. Man kan frvnta sig att
kningen fortstter under de kommande decen-
nierna, vilket gr att mottagarlnderna stlls infr
nya utmaningar. Forskning visar nmligen att
vrdbehovet r hgre hos den invandrade befolk-
ningen med utomeuropeisk bakgrund n hos den
sverigefdda befolkningen, inte minst bland ldre
personer. Detta har bde livsstilsrelaterade frkla-
ringar, exempelvis en hgre andel rkare bland
utrikesfdda mn, och frklaringar som hnger
samman med migrationsprocessen och de psy-
kiska pfrestningarna i samband med fykten och
asylprocessen [19, 20].
1 Mnstret blir nnu tydligare om man uppmrksammar andelen
personer i lder 70 r eller ldre bland 60+-ringar den kade
frn 39 till 48 procent under perioden 19912008.
Migrationens effekt p den demografska struk-
turen ser sledes olika ut om man betraktar den p
kort eller lng sikt [21]. P kort sikt medfr invand-
ringen att befolkningen blir yngre eftersom en stor
del av infyttarna r unga och fder mnga barn.
Om invandringen inte r kontinuerlig blir emellertid
effekten frsvagad p lng sikt av att invandrings-
gruppen ldras och barnafdandet nrmar sig mot-
tagarlandets. Invandring som enskild faktor kan inte
lsa problemet med en ldrande och minskande be-
folkning, men den r ett viktigt komplement fr att
balansera den ldrande befolkningen [22].
Globala, svenska och framtida
migrationsfden
Faser i den globala migrationen
Under de senaste 50 ren har den internationella
migrationen kat kraftigt. Mellan 1960 och 2005
mer n frdubblades antalet migranter i vrlden,
Figur 1:3. ldersstrukturen hos migranter
Schematisk bild.
0
0
1
2
3
4
5 10 15 20 25 30 35 40 45 65 70 75 80 50 55 60
5
Procent av migranter
lder
Klla: [15].
s att cirka 3 procent av vrldens befolkning, eller
190 miljoner personer, bodde i ett annat land n
sitt fdelseland [23]. Hlften av dem var kvin-
nor, vilket r en andel som har varit relativt stabil
sedan 1960-talet. Under denna period har den glo-
bala migrationen dock ndrat karaktr, samtidigt
som fer lnder ingr i migrationsmnstret [4, 5].
I perioden efter andra vrldskriget gick fden
av arbetskraftsmigration och migration frn fre
detta kolonier relativt enkelriktat till de industria-
liserade lnderna och de forna kolonialmakterna i
Vsteuropa, Nordamerika och Australien. Sedan
toppren p 1950- och 1960-talen har dock ar-
betskraftsinvandringen varit lg [4]. I samband
med oljekrisen i brjan av 1970-talet inleddes en
period d migrationen minskade i volym, pver-
kad av frndrade globala handelsmnster mellan
lg- och hginkomstlnder. Den kom att prglas
av anhrigmigration, samt av migration till for-
mella och informella arbeten inom den nya ser-
viceekonomin. Mottagarlnderna blev fer genom
att lnder i Mellanstern hade stor efterfrgan p
arbetskraft, samtidigt som de globala fykting-
strmmarna tilltog.
I takt med den kande globaliseringen kan en
tredje fas urskiljas, som innebr att migrationen
har kat kraftigt och s gott som alla lnder del-
tar. Arbetskraftsinvandringen har ter tilltagit och
i OECD-lnderna kade andelen utrikesfdda i
arbetskraften under 2000-talet [24]. I exempelvis
Australien och Schweiz utgr de utlandsfdda 25
procent av arbetskraften och i Sverige 13 procent,
vilket var ngot ver genomsnittet bland EU15-ln-
derna. Konkurrensen om den hgutbildade arbets-
kraften har hrdnat och allt fer lnder har anpas-
sat sina lagsystem fr att frenkla mottagandet av
kvalifcerad arbetskraft. Enligt OECD:s prognoser
kommer arbetskraft att bli en bristvara i takt med
att befolkningen ldras, men det gller frmst inom
yrken som utfrs av lgutbildade personer. Inom
de festa OECD-lnder fr de lgutbildade arbets-
kraftsinvandrarna dock endast temporra uppe-
hllstillstnd [25]. Andra delar av de okvalifcerade
arbetsuppgifterna utfrs av papperslsa migranter.
Eftersom de str utanfr det reguljra systemet har
denna grupp migranter en srskilt utsatt position,
inte minst p arbetsmarknaden dr de inte kan
rkna med att arbetsgivaren erbjuder drgliga ar-
betsvillkor eller respekterar de mnskliga rttighe-
terna. ven i Sverige infrdes r 2008 en lag som
tillter direktrekrytering av arbetskraft frn lnder
utanfr EU [14]. Den svenska lagen gr dock ingen
skillnad mellan lg- och hgutbildad arbetskraft.
Arbetskraftsinvandringen i Sverige r trots detta
fortfarande mycket lg, och r 2006 utmrkte sig
Sverige bland OECD-lnderna genom att ha den
lgsta andelen arbetskraftsmigranter frn lnder
utanfr EU/EES [24]. r 2008 var det bara 796
personer frn lnder utanfr EU/EES som fck up-
pehllstillstnd av arbetsmarknadsskl, att jmfra
med 19 398 personer frn EU/EES-lnder [26].
Globala migrationsstrmmar
Orsakerna till migration r komplexa, men fr-
enklat kan man sga att ett lands demografska
och ekonomiska struktur samspelar med de his-
toriska, ekonomiska och sociala relationer som
sammanbinder lnder [4, 5]. Om man betraktar
de vergripande internationella migrationsfdena
verensstmmer de delvis med lndernas ekono-
miska situation. Enligt FN:s berkningar fr ren
20002005 hade de mest utvecklade lnderna ett
rligt nettoinfde medan de mindre utvecklade
lnderna hade ett nettoutfde (tabell 1:1) [1]. De
festa fyttade sledes frn medel- till hginkomst-
lnder [9]. Lnder med allra lgst inkomst hade
emellertid relativt liten migration och uppvisade
ren 20002005 ett svagt nettoinfde [1]. Upp-
skattningar visar ven att cirka 50 procent av mig-
rationen frn lg- och medelinkomstlnderna r s
kallad syd-syd-migration, det vill sga migration
mellan icke-hginkomstlnder [27]. Hr inklude-
ras inte papperslsa migranter som frmst anses
komma till lg- och medelinkomstlnder snarare
n till hginkomstlnder.
Papperslsa migranter r de personer som sak-
nar uppehllstillstnd i landet, och som inte heller
r asylskande (se ven kapitel 8 Papperslsa). Ef-
tersom det inte fnns ngon statistik att tillg r det
mycket svrt att uppskatta antalet, men International
Labour Organisation (ILO) har berknat att det r
2000 fanns 3,3 miljoner papperslsa personer i Eu-
ropa [30]. I Sverige fanns uppskattningsvis 20 000
papperslsa personer under 20032004 [31]. Mer-
parten r personer som har ftt avslag p sin asylan-
skan. Andra kommer till landet som svart arbets-
kraft, eller utnyttjas i illegal mnniskohandel och s
kallad traffcking.
Miljfaktorer har i fera uppmrksammade rap-
porter utpekats som en ny frklaring till massmigra-
tion [19, 20]. Studierna r emellertid inte gjorda av
migrationsforskare, som i stllet framhver urba-
nisering som den stora frklaringen till utfyttning
frn landsbygden [32]. De festa som rr sig frn
landsbygd till stder gr det inte p grund av milj-
frhllanden utan av ekonomiska och sociala skl.
Miljfaktorer kan medfra en liten kning av mig-
rationen, men de kommer knappast att leda till stora
internationella befolkningsomfyttningar [33].
Historiska, politiska, ekonomiska och sociala
faktorer inverkar p den riktning som migrations-
fdena tar. Nr det gller vrldsdelar har de tra-
ditionella migrationsdestinationerna Nordamerika
och Oceanien hgst nettoinvandring (tabell 1:1),
och migranterna kommer huvudsakligen frn asia-
tiska lnder som Kina och Indien [24]. Migrationen
till USA frn Mexiko utgr dessutom vrldens i
srklass strsta fde [9]. Det inleddes som en tem-
porr arbetskraftsmigration, men har sedan fortsatt
genom sociala ntverk mellan migranter och deras
kvarboende familjer [4]. En stor andel av fdet be-
str ocks av papperslsa migranter.
ven Europa har positiv nettomigration och
lnder som Spanien och Irland har ngra av vrl-
dens hgsta nettoniver av infyttning (tabell 1:1).
Huvuddelen av Europas migration r inomeuro-
peisk, bland annat som en fljd av intern migra-
tion inom EU [24]. De politiska omvlvningarna i
st- och Centraleuropa har ocks prglat den eu-
ropeiska migrationen. Den explosion av migran-
Kategorisering av lnder
Indexet fr mnsklig utveckling (HDI)
HDI (Human Development Index) r ett sammansatt index
som anvnds av Frenta nationernas utvecklingsprogram
UNDP fr att jmfra vlstndet i olika lnder. HDI anges
p en skala frn 0 till 1. Indexet r en sammanvgning av
tre mtt som avser befolkningens frvntade livslngd
vid fdseln, utbildningsnivn (i form av skolgng bland
barn samt ls- och skrivkunnigheten bland vuxna 15 r
och ldre) samt bruttonationalprodukten (BNP) per
person (omrknad efter inhemsk kpkraft). HDI beaktar
allts ven andra vlfrdsmtt n de som r kopplade till
ekonomin [28]. 2009 rs index grundar sig p statistik
frn 2007 (en fljd av att den internationella statistiken
slpar efter tv r) och har berknats fr 182 lnder. Enligt
Human Development Report 2009 kan lnderna indelas i
fljande kategorier:
Utvecklade lnder (HDI 0,800 och hgre).
Utvecklingslnder (HDI 0,5000,799).
Mindre utvecklade lnder (HDI under 0,500).
Ej klassifcerade lnder.
Vrldsbankens klassifcering av lnder
Vrldsbanken klassifcerar lnder enligt BNI (brutto-
nationalinkomst) per person [29]. Indelningen enligt 2008
rs BNI r fljande:
Lginkomstlnder (BNI 975 $ eller lgre).
Lgre-medelinkomstlnder: (BNI 9763855 $).
Hgre-medelinkomstlnder: (BNI 385611905 $).
Hginkomstlnder (BNI 11906 $ eller hgre).
ter frn st till vst som man frutspdde innan
fera forna steuropeiska lnder anslt sig till EU
r 2004 intrffade aldrig, men Berlinmurens fall
innebar nd en ny vg av arbetskraftsmigration
[34]. Dessutom har en vxande strm av migran-
ter ntt Europa frn afrikanska och asiatiska ln-
der, dribland mnga papperslsa.
Den hgsta nettomigrationen har emellertid de
s kallade GULF-staterna i Mellanstern (tabell
1:1) och denna starkt arbetskraftsrelaterade mig-
ration vertrffar vida de vriga delarna av vrl-
den. I Frenade Arabemiraten och Qatar kade
befolkningen ren 20002005 med 45 procent
per r, och totalt var 70 procent av befolkningen
utlandsfdd [1]. Migrationen till dessa lnder r
starkt reglerad och bestr till strsta delen av ar-
betskraft med tillstnd att stanna ett r med mj-
lighet till frlngning [5]. Migranterna kommer
frmst frn Indien, Pakistan, Bangladesh, Filip-
pinerna, Sri Lanka och Indonesien [35].
Det har spekulerats i hur migrationsstrm-
marna pverkas av den fnansiella krisen som
inleddes under slutet av r 2007. P kort sikt kan
man rkna med att arbetskraftsmigranter i str-
re utstrckning kommer att tervnda till sina
hemlnder [36]. Det r ocks troligt att poten-
tiella migranter kommer att avst frn att fytta
utomlands, i synnerhet papperslsa migranter
som r srskilt beroende av utbudet av arbete.
De lngsiktiga konsekvenserna r dock mycket
svra att frutse. Visserligen minskar utbudet
av arbetstillfllen i mottagarlnderna, vilket
skulle tala fr minskad migration, men om kri-
sen drabbar sndarlnderna nnu hrdare r det
samtidigt mjligt att migrationen kar. Andra
faktorer som talar fr att migrationen inte kom-
mer att minska trots krisen r de sociala lnkar
som sammanbinder migranter i sndar- och mot-
tagarlnder, samt den ldrande befolkningen i
mottagarlnderna.
Migrationsfden till Sverige
Migrationen till Sverige har i stora drag fljt den
globala utvecklingen frn arbetskraftsmigration
till globalisering. Under tiden efter andra vrlds-
kriget vrvades arbetskraft frn europeiska lnder
till den expanderande industrin [37]. Srskilt stor
Tabell 1:1. Nettomigrationen i vrlden 20002005
Regioner/lnder Nettomigration
20002005
Nettomigration
i relation till
befolkningen*
Genomsnittligt
antal per r
(1000-tals personer) Promille
Vrldsregioner**
Mer utvecklade regioner 2 622 2,2
Mindre utvecklade
regioner
-2 622 -0,5
Minst utvecklade
regioner
209 0,3
Nordamerika 1 370 4,2
Kanada 210 6,7
USA 1 160 4,0
Oceanien 103 3,0
Australien 100 5,1
Europa 1 083 1,5
Irland 39 9,8
Spanien 405 10,0
Sverige 31 3,5
Asien -1 297 -0,3
Frenade Arabemiraten 192 49,6
Qatar 30 42,3
Tadjikistan -69 -10,9
Oman -32 -12,8
Afrika -455 -0,5
Sierra Leone 88 17,5
Liberia -49 -15,4
Sydamerika -219 -0,6
Ecuador -50 -3,9
Centralamerika -475 -3,4
Mexico -400 -3,9
Guatemala -60 -5,0
* Genomsnittlig total befolkning i infyttningslandet ren 20002005.
** FN:s klassifcering.
Klla: United Nations, Population Division [1].
var migrationen frn Finland, men ven frn andra
nordiska och europeiska lnder fyttade mnga till
Sverige (tabell 1:2). Detta var en fortsttning p de
fden som fanns redan under brjan av 1900-talet.
P 1960-talet inleddes migration frn fera av ln-
derna p Balkan samt det som d var Tjeckoslova-
kien. Efter 1970 kom migranter frn mer avlgsna
lnder, ofta som fyktingar frn vstasiatiska ln-
der som Iran, Turkiet, Libanon och Syrien samt
frn Sydamerika, i synnerhet frn Chile.
Under 1990- och 2000-talen har migrationen
kat i volym, och fykting- och anhriginvand-
ringen fortstter att utgra en betydande del av
migrationen [37]. Flyktingstrmmarna frn krigen
i forna Jugoslavien och Irak har varit srskilt om-
fattande, och ven frn Somalia har mnga fytt
till Sverige (tabell 1:3). Samtidigt r det viktigt att
understryka att dagens migration prglas av en
Tabell 1:2. Frndringar i befolkningssammansttning i Sverige 19002008
De strsta invandrargrupperna efter fdelseregioner/-lnder. Promille.
Fdelseregioner/lnder 1900 1930 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2008
Alla invnare i Sverige 5 136 441 6 142 191 7 041 829 7 495 129 8 076 903 8 317 235 8 590 630 8 882 792 9 256 347
Drav fdda i Sverige () 993,1 990,0 971,9 960,0 933,7 924,8 908,5 888,0 861,5
Alla utrikesfdda 35 551 61 317 197 778 299 819 535 492 625 450 786 433 995 119 1 281 581
Drav fdda i ()
Norden 604,7 542,0 501,0 580,5 599,3 545,6 405,7 281,0 210,4
Finland 186,9 158,9 226,6 337,9 439,7 401,9 276,7 196,4 136,6
Danmark 193,3 142,3 115,3 117,1 73,1 69,6 55,9 38,4 36,0
Norge 224,4 240,2 158,3 124,3 83,4 68,5 67,1 42,7 34,6
Vsteuropa* 343,4 348,2 224,7 232,1 169,4 144,0 122,5 107,6 103,7
Tyskland 143,7 139,7 109,5 125,3 78,0 62,3 47,8 38,3 36,6
Nordstra Europa 43,8 94,4 259,9 167,8 109,5 104,7 102,8 91,9 101,2
Polen - 17,4 39,6 21,2 20,3 31,9 45,3 40,3 49,8
Sydstra Europa** 0,2 1,3 4,3 8,9 89,4 90,5 86,3 159,5 145,3
lnder f.d. Jugoslavien*** - 0,3 0,9 5,1 63,1 60,7 55,1 132,4 117,3
Mellanstern och Nordafrika 0,7 0,8 1,3 1,9 13,2 44,2 136,8 184,1 215,9
Turkiet 0,4 0,4 0,4 0,7 7,0 23,0 32,5 32,1 30,6
Irak - - 0,0 0,1 0,2 1,0 12,5 49,6 85,4
Iran 0,1 0,1 0,6 0,4 0,8 5,4 51,0 51,4 45,0
Libanon - - - 0,1 0,4 3,5 20,3 20,1 18,2
Afrika sder om Sahara 1,7 2,8 1,5 1,4 3,9 8,6 23,8 41,2 57,7
Somalia - - - - 0,0 0,2 1,8 13,1 19,6
Centrala och fjrran Asien 2,3 6,0 3,9 4,2 8,0 32,9 60,4 76,0 109,9
Thailand - - 0,1 0,1 0,2 3,3 6,3 10,4 20,2
Latinamerika 2,4 3,6 2,6 2,6 6,3 29,3 61,5 58,4 55,4
Chile 0,2 0,5 0,2 0,2 0,3 13,2 35,1 27,0 21,9
Redovisningen efter fdelseland fljer dagens lnderindelning. Nr det gller sdana lnder som Jugoslavien, Tjeckoslovakien eller Sovjetunionen,
vilka delades i fera delar som ocks fck andra namn, rknas det land som var aktuellt vid invandringstillflle som ursprungsland. Personer som
fyttade till Sverige fre delningen kan inte frdelas p de nya delarna.
* Inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
** ven kallad Balkanregionen.
*** Inkl. Serbien, Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro och Makedonien.
mngfald av migrationsmotiv [38]. Cirka hlften
av migranterna r 2007 fyttade inom EU/EES fria
arbetsmarknad eller frn utomeuropeiska lnder
fr att arbeta eller studera. Denna migration har
varit srskilt stor frn de nordiska lnderna, frn
EU-lnder samt frn asiatiska lnder (tabell 1:3).
Storleken p de migrantgrupper som fnns i ett
land frklaras av frhllandet mellan in- och ut-
fyttning under en lng period. Det stora infdet
av fnlndare under perioden efter andra vrlds-
kriget frklarar gruppens stora dominans bland
invandrargrupper i Sverige (tabell 1:2). P senare
tid r emellertid in- och utfyttningsstrmmarna
frn Finland relativt likvrdiga och under 2000-
talet var den fnlndska nettomigrationen nra
noll (tabell 1:3). Samtidigt rrde sig i genomsnitt
knappt 3 000 personer i bda riktningarna varje
r, vilket innebr att rrligheten mellan lnderna
fortfarande r stor. Vid sidan av fnlndare utgr
personer frn Irak, forna Jugoslavien och Polen
de strsta migrantgrupperna i Sverige (tabell 1:2)
efter ett starkt infde under 1990- respektive
2000-talen. Samtliga dessa grupper inledde emel-
lertid sin migration redan under 1970- och 1980-
talen, exempelvis frn lnder i forna Jugoslavien
(inklusive Bosnien-Hercegovina).
Tabell 1:3. Infyttning och utfyttning till Sverige 20002008
Ordnat efter infyttningens storlek. Genomsnitt per r.
Sndarland Gruppens
storlek
2000
Infyttning
20002008
Utfyttning
20002008
Nettomigration
20002008
Nettomigration
i relation till
gruppens storlek
2000
Antal Genomsnittligt
antal per r
Genomsnittligt
antal per r
Genomsnittligt
antal per r
Promille
Irak 49 372 8 037 538 7 499 151,9
Polen 40 123 3 473 487 2 985 74,4
Danmark 38 190 3 254 1 635 1 618 42,4
Finland 195 447 2 905 2 759 146 0,7
f.d. Jugoslavien* 80 246 2 829 489 2 341 29,0
Norge 42 464 2 744 1 635 1 108 26,1
Tyskland 38 155 2 446 827 1 619 42,4
Thailand 10 353 2 008 192 1 816 175,4
Somalia 13 082 1 926 517 1 409 107,7
Kina 8 150 1 707 483 1 224 150,2
Iran 51 101 1 644 718 926 18,1
Storbritannien 14 602 1 422 747 675 46,2
Turkiet 31 894 1 309 311 998 31,3
USA 14 413 1 248 879 369 25,6
Ryssland 6 523 1 089 188 900 138,0
Bosnien-Hercegovina 51 526 1 002 222 780 15,1
Afghanistan 4 287 941 48 893 208,4
Indien 11 110 927 407 519 46,7
Rumnien 11 776 882 163 719 61,1
* Lnder i forna Jugoslavien frutom Bosnien-Hercegovina, dvs. Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Slovenien samt Jugoslavien
t.o.m. 1992 och Serbien och Montenegro 20032006.
Under 2000-talet fyttade varje r drygt 8 000
personer frn Irak till Sverige (tabell 1:3). Trots
att landet r fortsatt politiskt instabilt har drygt
500 personer ocks lmnat Sverige varje r, bland
annat kurder som har tervnt till norra Irak. To-
talt har den irakiska befolkningen i Sverige kat
med 15 procent per r. n mer kade emellertid de
grupper av personer som r fdda i Thailand och
Afghanistan. ven grupper frn Kina och Ryss-
land kade starkt under 2000-talet, bland annat
beroende p migration fr studier och anhrigin-
vandring, trots att mnga personer ven fyttade
i motsatt riktning. Ett exempel r den kinesiska
gruppen som kade med 15 procent per r, trots
att knappt 500 personer fyttade tillbaka varje r.
Framtida migrationsstrmmar
Framtidens migrationsstrmmar bestms av de-
mografska trender, hur efterfrgan p arbetskraft
utvecklas i olika lnder och av politiska faktorer.
Det gr att skissa ett mnster fr framtida migra-
tion om man vger samman demografska prog-
noser med de prognoser fr inkomstutveckling
i vrlden som har tagits fram vid Institutet fr
Framtidsstudier [39]. De framtida migrations-
strmmarna kan komma att karaktriseras p fl-
jande stt:
Frre lnder har stora nettoutfden.
Afrika sder om Sahara blir den viktigaste ut-
vandringsregionen.
Ju fer lnder som industrialiseras desto fer
mnniskor fr mjlighet att migrera.
I framtiden kommer de festa av dagens stora
sndarregioner i vrlden att prglas av fallande
fdelsetal, och det befolkningstryck som tidigare
utmrkte sndarlnderna kommer drigenom att
vndas i sin motsats. Det blir d lttare att hitta
ett jobb i de traditionella sndarlnderna, och den
ekonomiska utvecklingen (BNP/person) kar i
takt med att frre personer ska frsrja fer. De
ekonomiska mjligheterna i dagens utfyttnings-
lnder kommer allts att frbttras. Lgre fdel-
setal kan ocks p sikt bidra till att minska risken
fr vldsamma interna konfikter och leda till
att det blir frre fyktingar [40, 41]. Tack vare de
sjunkande fdelsetalen kommer mnga av de ln-
der som i dag har stora nettoutfden av migranter
allts att g mot en kad balans mellan in- och
utfden om 1020 r [39]. Andra lnder kommer
att g frn att vara sndarlnder till att bli motta-
garlnder. Frn Afrika sder om Sahara r migra-
tionen fr nrvarande frhllandevis lg, men hr
berknas fdelsetalen att vara fortsatt hga med
en kad trngsel p arbetsmarknaden. Utfytt-
ningen frn denna region antas drmed ka och
utvecklas till att bli den viktigaste utvandringsre-
gionen under de nrmaste 2030 ren.
I takt med att fdelsetalen sjunker i de festa
delar av vrlden gynnas troligen ocks den eko-
nomiska utvecklingen eftersom en strre del av
befolkningen kan bidra till frsrjningen [42].
Dessutom frvntas utbildningsnivn att ka kraf-
tigt under de nrmaste 2030 ren i alla lnder. En
snabb ekonomisk utveckling som brs upp av olika
tillvxtcentrum i Latinamerika, Mellanstern, Sy-
dasien och stasien kommer att medfra fer mig-
ranter. Mnniskor i kvalifcerade yrken kan se fram
emot en internationell arbetsmarknad som inte in-
skrnker sig till storstder i Europa och USA utan
som ocks omfattar en rad nya tillvxtcentrum i
Asien och Latinamerika. Samtidigt kar utbudet av
hgutbildade frn tidigare lginkomstlnder. Sam-
mantaget innebr detta att vrlden om 20 r kanske
rymmer 100200 dynamiska storstadsregioner,
dr en betydande del av arbetskraften antingen r
fdd ngon annanstans eller har arbets- och utbild-
ningserfarenheter frn ett annat land.
De trender som skissas ovan bygger dels p att
FN:s befolkningsprognoser stmmer, dels p att
de samband mellan befolkningsfrndringar och
social utveckling som har pvisats i historiska
data fortstter att glla i framtiden. FN:s befolk-
ningsprognoser har under de senaste 50 ren varit
anmrkningsvrt prickskra, och drfr br man
kunna stta en relativt stor tilltro till dem ven nr
det gller de kommande decennierna.
Trendframskrivningen bygger ocks p ett antal
statistiska samband, och ven de har visat sig vara
stabila ver tiden. En snabbt vxande andel unga
bidrog exempelvis till kad utvandring bde i
1800-talets Nordeuropa, det tidiga 1900-talets Syd-
och steuropa och 19601980-talets Nordafrika.
Dessa trender r drfr inte tilltagna i verkant
utan snarare konservativa: de kommer att realise-
ras om de tidigare sambanden inte frndras. Det
fnns ingen anledning att frestlla sig ett radikalt,
pessimistiskt scenario med kande ddlighet, mil-
jkatastrofer, krig och ekonomiskt kaos fljt av
massiva fyktingstrmmar. Ett sdant scenario byg-
ger p mindre sannolika antaganden, till exempel att
FN:s befolknings prognoser pekar i fel riktning.
det transnationella perspektivet
Internationell migration ingr i ett sammanhang
av kontakter och ntverk mellan lnder. Handels-
kontakter, global mediespridning, turism och tidi-
gare migration detta r exempel p lnkar som
sammanbinder lnder i en globaliserad vrld och
som gr att migration uppstr och fortgr. Dess-
utom bidrar migration till att mngder av kontak-
ter uppstr mellan lnder, som bestr av allt frn
pengar som skickas till familjen i hemlandet (s.k.
remitteringar) till kunskap som verfrs mellan
lnderna [43]. Ett sdant fde av kontakter pla-
cerar in- och utfyttningslnderna i ett transna-
tionellt sammanhang dr migranterna sjlva str
i centrum [3, 6, 44, 45]. Transnationella migrant-
gruppers aktiviteter, och mnniskornas lnkar
till den egna familjen och till hemlandet, skapar
kontaktytor som skapar mjligheter i bde in- och
utfyttningslnderna. Genom att betona mjlig-
heterna med migration frndras synen p mig-
ranten, vars roll som central kontaktfrmedlande
aktr d lyfts fram.
terfyttning
OECD fastslr i sin rliga rapport
om internationell migration att
terfyttning r en huvudsaklig
komponent i migrationsfdena
[24]. En migrationsstrm r sle-
des inte enkelriktad frn utfytt-
ningslandet till infyttningslandet,
utan den innehller ocks en mot-
strm (fgur 1:4). Mnga migranter
fyttar tillbaka till sitt hemland,
medan andra fyttar vidare till ett
tredje land. ter andra fyttar re-
gelbundet mellan sndarland och
Figur 1:4. Den internationella migrationens strmmar
Schematisk bild.
Utvandring
Ssongsmigration
3:e land Sndarland
terfyttning
Mottagarland
Vidarefyttning Vidarefyttning
mottagarland i s kallad ssongsmigration eller
cirkulr migration. Dessa olika typer av migra-
tion frstrker och upprtthller de transnatio-
nella sociala och ekonomiska kontakterna mellan
olika in- och utfyttningslnder.
De stora variationer som fgur 1:4 belyser gr
emellertid att det r svrt att ge en rttvis bild av
terfyttningen, och den statistik som fnns till-
gnglig r ofta bristfllig. Trots svrigheterna be-
rknar man dock att cirka 2050 procent av mig-
ranterna i OECD-lnder fyttar tillbaka eller till
ett annat land inom fem r [24]. terfyttningen r
i regel dubbelt s hg till hginkomstlnder som
till lginkomstlnder.
Svensk statistik ger dock goda mjligheter fr
att mta terfyttningen. Av de sverigefdda per-
soner som fyttar frn Sverige kan man rkna med
att cirka tv av tre migranter tervandrar [37]. En
jmfrelse mellan tta migrantgrupper i Sverige
19731990 visar att terfyttningen var starkt re-
laterad till den ekonomiska situationen i hemlan-
det [46]. Den starkaste terfyttningen 19741996
noterade migranter frn USA, fljt av migran-
ter frn Tyskland och Grekland. terfyttningen
var dock betydligt lgre nr det gller fyktingar
frn Chile, Jugoslavien, Iran och Polen, samt ar-
betskraftsmigranter frn Turkiet. Till Chile kade
emellertid terfyttningen under 1990-talet nr den
ekonomiska och politiska situationen hade stabili-
serats. ven OECD betonar att graden av terfytt-
ning till hemlandet frmst beror p den politiska
och ekonomiska situationen i hemlandet tillsam-
mans med migrantens lder och familjesituation,
snarare n politiska terfyttningsprogram [24].
Migration och utveckling i sndarlnder
Migration r allts dubbelriktad, vilket r en vik-
tig insikt. Genom att uppmrksamma det ter-
kopplande fdet till hemlandet blir det lttare att
frst den dynamik som skapas genom migration.
Migrationen uppstr inom ett sammanhang av
tta kontakter mellan mnniskor och institutioner
som fr effekter p bde utfyttnings- och infytt-
ningslandet. Migranten frmedlar kunskap och
kapital till sitt hemland, som i frlngningen kan
bidra till ekonomisk och social utveckling [44].
Man rknar med att cirka en tredjedel av mig-
ranterna som anlnde till OECD-lnderna r
2000 var hgutbildade [47]. Majoriteten av dem
kom frn mindre utvecklade regioner, och utfytt-
ningen av hgutbildade frn fattiga lnder har
medfrt en debatt om brain drain, det vill sga att
lnder drneras p sin viktigaste resurs. Ett exem-
pel r den omfattande utfyttningen av lkare frn
utvecklingsregioner [48].
Kunskapen om transnationella kontakter med
sndarlandet och terfyttning gr emellertid att
allt fer forskare betonar att migration ven leder
till brain gain eller brain circulation [43, 49].
Nr hgutbildade personer terfyttar tar de med
sig sina nyvunna kunskaper tillbaka till utfytt-
ningslnder. Dessutom tenderar de migranter som
stannar kvar i det nya landet att behlla kontak-
ten med hemlandet, och mnga har en stark vilja
att terfra kunskap och att terinvestera i hem-
landet, eller att bedriva handel med hemlandet
genom transnationella fretag [39]. kad handel
blir sledes en effekt av migrationen [50, 51].
En av de mest uppmrksammade kontakter
som skapas mellan migranter och deras hemln-
der bestr av de omfattande summor med peng-
ar som migranter skickar till sina familjer varje
r. Dessa s kallade remitteringar frdubblades
under 2000-talet och uppgick under 2007 till 240
miljarder, vilket var dubbelt s mycket som det
internationella bistndet [52]. Den strsta delen
av remitteringarna riktades dock till medel- sna-
rare n lginkomstlnder, eftersom det r drifrn
som huvuddelen av migranterna kommer.
Dessa remitteringar kan ha bde positiva och
negativa effekter p sndarlnderna [43]. De di-
rekta effekterna av remitteringar bestr i att fa-
miljer investerar pengarna i konsumtion och ut-
bildning. Indirekt kan den kade konsumtionen
ocks innebra att remitteringar fr spridningsef-
fekter genom att ekonomin blir positivt stimule-
rad s att utbildningsnivn hjs och konsumtionen
kar ven inom den vriga befolkningen. Samti-
digt fnns det forskning som visar p negativa ef-
fekter av remitteringar. Klyftorna kar mellan de
familjer som fr ta emot pengar och de som inte
har sdana medel att tillg [53]. Det fnns farh-
gor om att remitteringar stter lnder i beroende-
stllning och blir ett motiv fr hginkomstlnder
att minska bistndet. Vrldsbanken har dock be-
rknat att den fnansiella krisen mrkbart skulle
minska remitteringarnas storlek under 2009 [54].
Minskningen berknades totalt bli 58 procent,
och srskilt drabba lnder med stor migration
syd-syd. Minskningen r dock liten i jmfrelse
med de vriga globala fnansiella fdena, vilket
betyder att remitteringar r relativt oknsliga fr
konjunktursvngningar.
2
Efekter p mottagarlnder
Mnga europeiska lnder behver kad invand-
ring fr att balansera den ldrande befolkningen.
Trots detta r f politiska frgor mer laddade n
den om invandring, tminstone i traditionella
mottagarlnder i Europa, exempelvis Sverige.
Frmlingsfentlighet kan vinna insteg hos majo-
ritetsbefolkningen och politiska partier etablera
sig med minskad invandring som huvudfrga
2 Uppgifter om remitteringarna r hmtade frn Vrldsbanken.
Berkningarna bygger bl.a. p data frn enskilda lnders by-
tesbalansstatistik. Uppgifterna inkluderar inte inoffciella ka-
naler som har berknats utgra ytterligare ca av remittering-
arna [4].
[55]. Frmlingsfentliga och populistiska partier
har ocks etablerats i fera europeiska lnder,
som sterrike, Belgien, Danmark och Frankrike.
I brjan av 1990-talet misslyckades det svenska
partiet Ny Demokrati att hlla sig kvar i riksda-
gen ytterligare en mandatperiod [56], men infr
valet 2010 ser Sverigedemokraterna ut att kunna
ta sig in i riksdagen ett parti som nyligen har
uttalat att muslimerna r vrt strsta hot [57].
Inom bde den politiska debatten och forskning-
en diskuteras ofta utlandsfdda personers utan-
frskap och segregation p exempelvis bostads-
och arbetsmarknaden [58-60, 71]. Utrikesfdda
personer tenderar att bo i bostadsomrden med
lgre disponibel inkomst n inrikesfdda perso-
ner, och utrikesfdda personer har dessutom en
betydligt lgre sysselsttningsgrad. r 2005 hade
80 procent av den inrikesfdda befolkningen ett
arbete, jmfrt med endast 64 procent av den ut-
rikesfdda befolkningen. Det fnns dock mnga
mnniskor och grupper som inte befnner sig i ett
socioekonomiskt utanfrskap.
Ur ett transnationellt perspektiv r migration
ven frknippat med mjligheter. Migrationen
har som redan nmnts dubbelriktade effekter som
ocks stimulerar mottagarlandet. Ett exempel r
de handelskontakter som fljer genom migration,
till exempel migranters transnationella fretag
som kan bidra till kad handel och ett dynamiskt
nringsliv. Den nya lag om arbetskraftsmigration
som tillkom i december 2008 visar att Sverige nu
brjar inse vikten av att i global konkurrens locka
internationell arbetskraft till den svenska arbets-
marknaden. De internationella studenter och
forskare som vistas vid svenska universitet bidrar
ocks med viktig kunskap till arbetsmarknaden.
Enskilda migranter har ven en roll som brobyg-
gare mellan hemlandet och det nya landet [44]. Mig-
ranter i mottagarlnder befnner sig i en unik posi-
tion mellan de bda lnderna och kan drigenom
verfra kunskap och frmedla kontakter. P kort
sikt r mjligheten till kontakter och utbyten med
hemlandet givetvis mer begrnsade fr fyktingar
frn ett krigsdrabbat land n fr arbetskraftsmigran-
ter och studenter. Fr att bttre ta vara p globalise-
ringens dynamik och rrlighet br man emellertid
anvnda alla migranters kontakter och erfarenheter
Figur 1:5. Exempel p migrationsvgor till Sverige under ren 19452000
Personer boende i Sverige 2006, efter senaste invandringsr. Procent.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Topp p 80-talet
2000 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 1945
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Topp 1945 och kning
p 1990- och 2000-talet
2000 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 1945
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Jmn kning under hela perioden
2000 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 1945
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Topp mellan 1960 och 1975
2000 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 1945
Chile, Eritrea,
Etiopien, Iran, Libanon,
Rumnien, Syrien
Estland
Algeriet, Australien, Bangladesh, Belgien, Brasilien,
Centralamerika, Egypten, f.d. sovjetiska republiker,
Filippinerna, Frankrike, Gambia, Irland, Island,
Japan, Kanada, Kina, Taiwan, Marocko, Pakistan,
Peru, Storbritannien, Thailand, Tunisien, USA, vr.
Europa, vr. Afrika, vr. Oceanien, vr. vstra
Asien
Grekland, Sydkorea,
Portugal, Tjeckien,
Slovakien, Tjeckoslovakien
Procent Procent
Procent Procent
genom att involvera bde dem som kommer frn
lg- och frn hginkomstlnder. Den stora utma-
ningen fr mottagarlnder tycks vara att ka insik-
ten om migranternas kunskaper och den roll de kan
spela i samhllet genom sin transnationella position
mellan in- och utfyttningslnder i en globaliserad
vrld. Genom att bttre tillvarata migrantens trans-
nationella ntverk br det ven bli lttare att inklu-
dera invandrare i mottagarlnderna, det vill sga det
som ofta kallas integration, bland annat genom att
migranten knner delaktighet i bda lnderna.
kohortperspektivet
Migration sker i vgor
Migrationen mellan lnder sker ofta i vgor, med
en svag brjan, en tydlig topp och ett mindre efter-
fljande fde av migranter. I fgur 1:5 ges exempel
p migrationsstrmmar som har pverkat Sverige
under de senaste femtio ren.
Figuren bygger p uppgifter om senaste invand-
ringsr fr utrikesfdda personer som var bosatta
i Sverige r 2006. Om man studerar dessa dia-
gram kan man tydligt urskilja en topp nr ett stort
antal personer invandrade till Sverige. Fr perso-
ner fdda i Grekland ligger denna topp i slutet av
1960-talet medan den ligger runt 1974 fr personer
som r fdda i Turkiet. De festa personer fdda
i Iran kom under 1980-talet och detsamma gller
mnniskor fdda i Rumnien. ven nr det gller
migranter fdda i Polen fnns det en topp 1970 och
en 1982, och dessutom en topp under de senaste
ren. Fr irakfdda fnns en topp i slutet av 1990-
talet och en nnu strre topp runt r 2006.
En kohort
En kohort r en befolkningsgrupp som har upplevt en viss
hndelse vid samma tidpunkt. En fdelsekohort innefattar
personer som r fdda vid samma tidpunkt och en invand-
ringskohort gller mnniskor som kom till ett land vid samma
tidpunkt. Personer som tillhr samma kohort kommer att
g igenom en viss process samtidigt, exempelvis etablera sig
p arbetsmarknaden i samma konjunkturella situation.
Frklaringarna bakom mnga av dessa top-
par har varit politiska: militrkupper i Grekland
1967 och i Polen 1981, frdrivning av judar i Polen
19681970, revolutionen i Iran 1979 och USA:s in-
vasion av Irak 2003. I samtliga fall kan man dess-
utom se att migrationsvgen tog sin brjan ngra
r innan det stora fdet inleddes. Figuren visar
ocks att migrationen ligger p en hgre niv ren
efter den stora toppen n fre. Att det kommer en
mindre grupp migranter ren fre det stora infdet
Figur 1:6. Den andel av respektive invandrar-
grupper som anlnde under de tio ren med
hgst invandring
Personer boende i Sverige r 2006. Procent.
0 20 40 60 80 100
Procent
Norge
Danmark
Italien
Tyskland
Storbritannien
Nederlnderna
USA
Finland
Polen
Grekland
Turkiet
Indien
Filippinerna
Thailand
Kina och Taiwan
Jugoslavien
Estland
Chile
Etiopien
Rumnien
Libanon
Iran
Irak
Somalia
Afghanistan
Ryssland
Bosnien-Hercegovina
visar att migranter som redan har etablerat sig, s
kallade pionjrer, kan spela en stor roll nr det gl-
ler att sprida information till hemlandet om mot-
tagarlandet som en mjlig destination. Efter toppen
hamnar migrationsfdet p en hgre niv n tidi-
gare, vilket r ett exempel p kedjemigration. Det
innebr att de migranter som redan fnns i landet
genererar nya migrationsstrmmar, exempelvis i
form av anhriginvandring. I en sdan migrations-
strm etableras ofta starka transnationella ntverk.
De festa migrationsstrmmar som nr Sverige
r tydigt koncentrerade i tiden. Fr att f ett mtt
p infdets koncentration i tiden kan man rang-
ordna invandringsren fr ett visst ursprungsland
efter hur mnga som har anlnt och sedan ange
hur stor andel av invandrarna frn detta land som
anlnde under dessa tio r. Ju strre andel av som
har kommit under dessa tio r, desto mer koncen-
trerad i tiden kan fdet sgas vara. Fr de festa
lnder kom hlften av alla migranter under de tio
ren med de strsta fdena (fgur 1:6), och frn
vissa lnder, till exempel Somalia och Bosnien-
Hercegovina, var invandringen nnu mer koncen-
trerad i tiden.
Figur 1:7. Invandringsmnster fr valda invandrargrupper i Sverige ren 19462006
Utrikesfdda 16 r och ldre, efter invandringsr och fdelseland. Antal.
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Grekland Antal
Antal Antal
Antal Antal Antal
2006 95 85 75 65 55 1945
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Rumnien
2006 95 85 75 65 55 1945
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
Iran
2006 95 85 75 65 55 1945
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
Irak
2006 95 85 75 65 55 1945
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
Turkiet
2006 95 85 75 65 55 1945
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
7 000
8 000
9 000
10 000 10 000 10 000
Polen
2006 95 85 75 65 55 1945
Migrationen frn olika ursprungslnder intrf-
far sledes under olika tidsperioder, och p det in-
dividuella planet intrffar den frmst i vissa faser
av mnniskornas liv (fgurerna 1:3 och 1:7). Ef-
tersom migrationsfdena r koncentrerade bde
i tiden och till vissa ldersgrupper r det viktigt
att ta hnsyn till vilken kohort migranten tillhr
fr att frst hur invandringsprocessen utvecklas
ver tid i mottagarlandet.
Att migrationsfden intrffar under olika tid-
punkter fr stora konsekvenser fr olika invand-
ringskohorters etablering p arbetsmarknaden.
Ekonomiska konjunkturer och efterfrgan av ar-
betskraft p arbetsmarknaden har ocks gjort att
situationen fr migranter varierar ptagligt. De
grupper som anlnde under 1950- till 1970-talen
var efterfrgade p den svenska arbetsmarkna-
den och bidrog till att strka ekonomin, men de
grupper som kom under den ekonomiska krisen i
brjan av 1990-talet har haft svrt att etablera sig
p arbetsmarknaden [61, 62]. Bland de migranter
som kom till Sverige 1990 och 1991 hade endast
40 procent etablerat sig p arbetsmarknaden elva
r senare [63]. En liknande niv nddes efter sju
r fr den kohort som ankom 19931994, till stor
del bestende av personer frn forna Jugoslavien.
Oavsett om man anlnde till Sverige i brjan, mit-
ten eller slutet av 1990-talet var det endast en lg
andel som hade etablerat sig p arbetsmarknaden
r 2002. Fler analyser av utrikesfdda personers
etablering p arbetsmarknaden beskrivs i kapitel 2.
Invandringskohorters ekonomiska
och sociala etablering
Nedan kommer tv invandringskohorter (fgur
1:8) att fljas ver tid. Den frsta r den grupp av
chilenare och iranier som invandrade till Sverige
under ren 1985 till 1989, som allts kom under en
gynnsam ekonomisk period. Den andra r de bos-
nier och irakier som kom till Sverige mitt under
en fnanskris i brjan av 1990-talet. Uppgifterna
r baserade p den s kallade PLACE-databasen
(se bilaga 4 Datakllor). Nr det gller den frsta
gruppen har det gjorts nedslag ren 1990, 1995,
2000, och 2005 och fr den andra r mtpunk-
terna 1996, 2001 och 2006.
Den bosniska och chilenska gruppen innehller
ungefr lika mnga mn som kvinnor, men bde
gruppen frn Iran och gruppen frn Irak har en
vervikt av mn. Mnnen i den irakiska gruppen
r ldre n kvinnorna medan mnnen i den iranska
gruppen r yngre n kvinnorna i samma grupp. I
den bosniska och den chilenska gruppen r medel-
ldern i princip densamma fr mn och kvinnor.
De migrantgrupper som har studerats kom till
Sverige huvudsakligen som fyktingar eller som
anhriga till fyktingar. Vid ankomsten saknade
de oftast medel fr egen frsrjning, vilket visar
sig i att en mycket hg andel behvde ekonomiskt
bistnd. Bland personerna frn Bosnien-Hercego-
vina och Irak, som tillhr den senare migrations-
kohorten, fck omkring 90 procent ekonomiskt
bistnd r 1996 (tabell 1:4). ven bland chilenare
och iranier var det omkring 60 procent som fck
ekonomiskt bistnd vid det frsta mttillfllet r
Figur 1:8. Migrationskohorter som ingr i studien
Migrationskohort 19851989
- Chile
- Iran
Migrationskohort 19901995
- Bosnien-Hercegovina
- Irak
1985 1990 1995 2000 2005
1990, trots att gruppen d hade bott i Sverige i
fem r. Fr alla grupper minskar dock behovet av
ekonomiskt bistnd kraftigt ver tid. I den ira-
kiska gruppen halverades andelen personer som
fck ekonomiskt bistnd mellan 1996 och 2001,
och halverades ytterligare en gng mellan 2001
och 2006. Bland bosnierna r minskningen nnu
mer mrkbar. Andelen med ekonomiskt bistnd
krympte frn 90 procent till 10 procent mellan
1996 och 2006. Samma lga niver gllde ven
fr den iranska kohorten 2005 medan chilenarna
lg ngot hgre.
Andelen som fck ekonomiskt bistnd avspeglar
enligt denna analys frmst hur lnge gruppen hade
funnits i Sverige. Bland nyanlnda r andelen hg
[61], men efter tio r var andelen individer som fck
ekonomiskt bistnd lg, oavsett ursprungsland och
ekonomisk konjunktur vid ankomsten till Sverige
(tabell 1:4). Drfr blir det ltt miss-
visande att endast analysera ande-
len som fck ekonomiskt bistnd
efter personernas fdelseland. De
skillnader som frmst har att gra
med balansen mellan nyanlnda
och etablerade migranter kommer
d att framst som frknippade
med t.ex. kulturella skillnader be-
roende p ursprung. P samma
stt kan en hg andel utrikesfdda
personer som fr ekonomiskt bi-
stnd i srskilda bostadsomrden
frklaras med att dr fnns en hg
andel nyanlnda migranter. Nr det
gller utrikesfdda personer mste
siffror om ekonomiskt bistnd dr-
fr justeras med hnsyn till deras
invandringsr fr att f ett rttvi-
sande mtt.
Huvudorsaken till det minskan-
de beroendet av ekonomiskt bistnd
r att andelen sysselsatta i de olika
migrationskohorterna kar ver tiden [60, 63, 64].
Strst var andelen sysselsatta inom gruppen bos-
niska mn, dr omkring 80 procent arbetade i no-
vember 2006 (tabell 1:4). Jmfrt med endast 20
procent r 1996. Bland kvinnor frn samma land
kade sysselsttningen frn 10 procent r 1996 till
75 procent r 2006. Sysselsttningen bland migran-
ter frn Chile och Iran kan fljas frn 1995, nr de
redan hade varit i Sverige i 510 r. Vid denna tid-
punkt var cirka en tredjedel av iranierna och hlf-
ten av chilenarna sysselsatta. Tio r senare hade
andelen sysselsatta iranier och chilenare s gott
som frdubblats. Sysselsttningen bland kvinnor
var dock ngot lgre i den chilenska gruppen. An-
delen sysselsatta i den irakiska gruppen var ocks
ngot lgre 2006; av mnnen arbetade 57 procent
och av kvinnorna 48 procent.
Tabell 1:4. Frndring i livssituation efter invandring
frdelat p fdelseland
Personer fdda i Chile och Iran som invandrade 19851989 respektive fdda
i Bosnien-Hercegovina och Irak som invandrade 19901995. Procent.
Fdelseland r Har ekonomiskt
bistnd
Sysselsatta Har barn
Kvinnor Mn Kvinnor Mn
% % % % %
Chile 1990 57,7 - - 82,4 61,4
1995 35,5 43,7 54,1 81,1 49,4
2000 20,8 62,8 72,8 76,9 46,8
2005 13,0 68,3 75,5 65,6 44,9
Iran 1990 60,1 - - 67,7 32,0
1995 36,1 33,1 35,0 73,7 37,5
2000 18,1 56,5 58,7 70,0 43,2
2005 11,0 64,3 64,4 55,0 44,6
Bosnien- 1996 89,5 9,7 19,3 75,2 60,9
Hercegovina 2001 20,8 69,3 76,7 68,7 59,3
2006 9,9 74,4 79,4 56,6 56,7
Irak 1996 87,9 5,2 11,2 73,0 40,8
2001 47,6 36,4 50,8 84,3 57,6
2006 25,6 48,3 57,4 81,9 63,7
Klla: PLACE-databasen.
Generellt sett visar den kade sysselsttningen att
bilden av en misslyckad integrationspolitik inte
r riktigt rttvisande. Alla de grupper som har
studerats etablerar sig successivt p arbetsmark-
naden, och i mnga grupper nr man i slutndan
sysselsttningsniver som nrmar sig dem fr
inrikesfdda. Dremot kan man hvda att denna
etablering tar ondigt lng tid.
I jmfrelse med de vriga har den irakfdda
gruppen haft strre svrigheter att etablera sig p
den svenska arbetsmarknaden (tabell 1:4). Detta
gller bde i jmfrelse med de tidigare invand-
ringskohorterna och i jmfrelse med gruppen
frn Bosnien-Hercegovina som kom till Sve-
rige samtidigt. Skillnaderna indikerar att mnga
grupper av migranter fortfarande mter hinder
p arbetsmarknaden ven efter fera r i Sverige,
exempelvis i form av diskriminering [65-67].
I en studie frn 1990-talet angav representanter
fr olika migrantgrupper skillnader i graden av
diskriminering de utsattes fr [68]. Betydligt fer
migranter frn afrikanska och arabiska lnder
upplevde att de hade blivit nekade arbete p grund
av sitt ursprung jmfrt med migranter frn forna
Jugoslavien. En annan studie visar att ven mig-
ranter frn Chile och Iran upplevde sig mer ne-
gativt behandlade n inrikesfdda personer nr
de skte arbete [69]. Vid sidan av diskriminering
har ven migrantgruppernas sociala ntverk visat
sig pverka mjligheten att f ett arbete [70]. Fre
2000-talet var den irakfdda gruppen i Sverige
mindre n vriga grupper i kohortstudien, vilket
kan ha gjort det svrare fr dem att inkluderas
p arbetsmarknaden eftersom deras tnkbara nt-
verk innehll frre personer n vriga gruppers.
Nr man bedmer sysselsttningsutvecklingen
i olika migrantgrupper r det ocks viktigt att be-
trakta deras familjesituation efter ankomsten till
Sverige. Detta r ett perspektiv som ofta glms
bort. Som det tidigare beskrevs r mnga mig-
ranter unga, och drmed i en barnafdande lder,
och dessutom frsker mnga skjuta upp barna-
fdandet tills fytten r genomfrd. De studerade
migrationskohorterna innehller allts en hg
andel frldrar med minderriga barn under 18 r
hg, srskilt bland kvinnor (tabell 1:4). I mnga
fall var andelen mdrar med minderriga barn
s hg som 7080 procent i brjan av 1990-talet.
Bland mnnen r andelen fder med minderriga
barn lgre, vilket bland annat beror p en hgre
andel ensamkommande mn. Bland kvinnorna
minskade andelen mdrar med tiden, som en na-
turlig fljd av att kvinnorna ldrades och barnen
vxte upp. Bland mnnen minskade andelen fder
bland bosniska och chilenska mn, medan den
kade bland iranska och irakiska mn, troligtvis
som en fljd av anhriginvandring.
Nr invandrarkohorterna innehller en hg
andel frldrar till minderriga barn pverkas
ocks sysselsttningen och dess frndring ver
tiden, inte minst bland kvinnorna. Av de irakiska
kvinnorna var endast 48 procent sysselsatta, men
om man adderar den grupp som inte frvrvsar-
betade men som hade minderriga barn var 82
procent antingen sysselsatta eller hemarbetande.
I de olika migrantgrupperna sker ocks vik-
tiga frndringar nr det gller familjetypen. De
festa kvinnor (mer n 50 procent) r gifta och har
minderriga barn nr de frst kommer Sverige,
men den andelen minskar med tiden (tabell 1:4).
Bland chilenska kvinnor kar andelen samman-
boende med barn och andelen ensamstende med
eller utan barn, och ett liknande mnster kan man
se bland iranska kvinnor. Bland irakiska kvinnor
kar andelen ensamstende medan en hg andel
av de bosniska kvinnorna fortstter att vara gifta.
Bland mnnen r kanske det mest slende att en
s stor andel r ensamstende utan barn. r 1990
var till exempel 60 procent av de iranska mnnen
ensamstende, men med undantag fr de chilen-
ska mnnen minskar andelen ensamstende ver
tiden. Exempelvis minskade andelen ensamsten-
de irakiska mn med hlften frn 1996 till 2006.
Trots att andelen kar r det inte alla i de un-
derskta migrantgrupperna som lyckas etablera
sig p den svenska arbetsmarknaden. Detta visar
sig i att en inte obetydlig grupp fr sjuk- och ak-
tivitetsersttning efter att ha bott en lngre tid i
Sverige. Med undantag fr den irakiska gruppen
r det genomgende vanligare att kvinnorna fr
sjuk- och aktivitetsersttning n mnnen i respek-
tive invandrargrupp. Allra vanligast r det bland
iranska kvinnor dr 21 procent hade sjuk- och ak-
tivitetsersttning r 2005, men andelen var ven
hg bland chilenskorna (18 procent). Fr iranska
och chilenska mn var motsvarande siffror 12
procent respektive 7 procent. Bland bosniska och
irakiska kvinnor r andelen som fck sjuk- och ak-
tivitetsersttning n s lnge lgre n bland chi-
lenska och iranska kvinnor. Dremot ligger bos-
niska (9 procent) och irakiska (13 procent) mn p
ungefr samma niver nr det gller sjuk- och ak-
tivitetsersttning som chilenska och iranska mn.
De faktorer som framfr allt tycks ka risken
fr att f sjuk- och aktivitetsersttning r tidigare
sjukskrivningar och att ha mottagit ekonomiskt
bistnd. Tidigare arbetslshet tycks lite verras-
kande minska risken fr att senare f sjuk- och
aktivitetsersttning, liksom barnlshet under de
frsta ren i Sverige (senare barnlshet tycks d-
remot ka risken). Dessa siffror kan bero p att
mnga frknippar migrationen en ackumulation
av negativa livshndelser som i slutnden leder
till en allvarlig nedsttning av arbetsfrmgan.
Diskussion och slutsatser
Det hr kapitlet har beskrivit internationell och
svensk migration ur ett demografskt och trans-
nationellt perspektiv samt ur ett kohortperspek-
tiv. De tre perspektiven ger kompletterande bilder
av den internationella migrationen. Kapitlet ger
en bred bakgrund till den internationella mig-
rationens betydelse fr utfallet p exempelvis
arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Det
demografska perspektivet visar att nettofdena
frn de festa lnder kommer att minska och att si-
tuationen p arbetsmarknaden och bostadsmark-
naden troligen inte kommer att vara bestende.
Invandringskohorterna kommer att frndras.
Det transnationella perspektivet bidrar med kun-
skap om att migranter kan spela en aktiv roll p
arbetsmarknaden i framtiden, och kohortperspek-
tivet visar att de festa etablerar sig i Sverige med
tiden. Samtidigt fnns det en stor grupp som ald-
rig inkluderas p arbetsmarknaden och som ham-
nar i negativa spiraler av ekonomiskt bistnd och
sjuk- och aktivitetsstd. Med tanke p det stora
antal migranter som i dag lever i Sverige behvs
mer kunskaper om sambandet mellan migration
och hlsa och om hur negativa hlsospiraler bland
migranter kan brytas. Migrationsstrmmarna i
framtiden kan komma att se annorlunda ut och
att migranterna kan inkluderas p arbetsmarkna-
den p ett annat stt, s att deras transnationella
kontakter tillvaratas. De mnniskor som hamnar
utanfr arbetsmarknaden r dock en viktig grupp
att uppmrksamma i analyser av arbetsmarknad,
bostadsmarknad och andra samhllsarenor.
Referenser
1. Population Division. World Population Pros-
pects: The 2006 Revision. New York: United
Nations, 2007.
2. Regeringskansliet. /Detta arbetar departement-
en med /Utbildning och forskning /Globaliser-
ingsrdet /Vad r globalisering? Ls Globaliser-
ingsrdets defnition av begreppet. [2007-12-20];
Tillgnglig frn: http://www.regeringen.se/
sb/d/8616/a/94988.
3. Utbildnings- och kulturdepartementet. Inrt-
tande av globaliseringsrd. 2006-12-21. Reger-
ingsbeslut I:52.
4. Castles S, Miller MJ. The age of migration: in-
ternational population movements in the modern
world. New York: Guilford Press; 2003.
5. Massey DS. Worlds in motion: understanding
international migration at the end of the millen-
nium. Oxford: Clarendon Press, 1998. Interna-
tional studies in demography.
6. Faist T. Transnationalization in international mi-
gration: implications for the study of citizenship
and culture. Ethnic and Racial Studies. 2000
Mar;23(2):189222.
7. Hatton TJ. Explaining trends in UK immigra-
tion. Journal of Population Economics. 2005
Nov;18(4):71940.
8. Statistics Bureau and the Director-General for
Policy Planning (Statistical Standards) of Japan.
Historical Statistics of Japan. 2008.
9. Ratha D, Xu Z. Migration and Remittances
Factbook 2008. World Bank Publications; 2008.
10. Socialstyrelsen. Kapitel 1: Demograf och social
utveckling. I: Social rapport 2006. Stockholm:
2006.
11. Hatton TJ, Williamson JG. The age of mass
migration. Causes and economic impact. New
York: Oxford University Press; 1998.
12. Tamas K, Palme J, red. Globalizing migration
regimes: new challenges to transnational coop-
eration. Aldershot: Ashgate Publishing Com-
pany; 2006. Research in migration and ethnic
relations series.
13. Statistiska centralbyrn. Arbetskraft och ldrande
i Norden demografns utmaningar ur ett statis-
tiskt perspektiv. Stockholm: 2008. En frstudie.
14. Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetskraftsin-
vandring till Sverige befolkningsutveckling,
arbetsmarknad i frndring, internationell ut-
blick. Stockholm: Fritzes; 2005. Delbetnkande
av Kommittn fr arbetskraftsinvandring. Stat-
ens offentliga utredningar 2005:50.
15. Warnes T. Migration and the life course. I: Cham-
pion T, Fielding T, red. Migration Processes and
Patterns. Research Progress and Prospects. Lon-
don, New York: Belhaven Press; 1992. Vol. 1(2).
16. Statistiska centralbyrn. Barnafdande bland
inrikes och utrikesfdda. Stockholm: 2008. De-
mografska Rapporter. 2008:2.
17. Andersson G. Childbearing after migration:
Fertility patterns of foreign-born women in
Sweden. International Migration Review. 2004
Sum;38(2):74774.
18. White P. Migrant populations approaching old
age: Prospects in Europe. Journal of Ethnic and
Migration Studies. 2006 Nov;32(8):1283300.
19. Socialstyrelsen. Kapitel 13: Migration och
folkhlsa. I: Folkhlsorapport 2009. Stockholm:
2009.
20. Sole-Auro A, Crimmins EM. Health of Im-
migrants in European Countries. International
Migration Review. 2008 Win;42(4):86176.
21. Espenshade TJ. Can Immigration Slow U.S.
Population Aging. Journal of Policy Analysis
and Management. 1994 Fal;13(4):75968.
22. Bijak J, Kupiszewska D, Kupiszewski M. Re-
placement migration revisited: Simulations of
the effects of selected population and labor mar-
ket strategies for the aging Europe, 20022052.
Population Research and Policy Review. 2008
Jun;27(3):32142.
23. Department of Economic and Social Affairs;
Population Division. Trends in Total Migrant
Stock: The 2005 Revision. United Nations, 2005.
24. Organisation for economic co-operation and
development (OECD). International Migration
Outlook. 2008. Annual Report.
25. Schierup C-U, Hansen P, Castles S. Migration,
citizenship, and the European welfare state: a
European dilemma. Oxford: Oxford University
Press, 2006. European societies.
26. Migrationsverket. Migrationsverket/statistik/
rsstatistik och versikter/Beviljade uppehll-
stillstnd 19802008, Uppdelat efter sklen fr
tillstnd. 2009; Tillgnglig frn: http://www.
migrationsverket.se/pdffler/statistik/tabs1.pdf.
27. Ratha D, Shaw W. South-South Migration and
Remittances. Washington: World Bank, Devel-
opment Prospects Group, 2007. World Bank
Working Paper.
28. United Nations Development Programme
(UNDP). Overcoming barriers: Human mobility
and development. New York: 2009. Human De-
velopment Report 2009.
29. World Bank. /Data&Statistics/Country Clas-
sifcation. 2009; Tillgnglig frn: http://web.
worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTAT
ISTICS/0,,contentMDK:20420458~menuPK:6413
3156~pagePK:64133150~piPK:64133175~theSite
PK:239419,00.html.
30. International Labour Organization. Towards
a fair deal of migrant workers in the global
economy. Presenterad vid konferens Interna-
tional Labour Conference, 92nd Session; 2004;
Geneva. International Labour Offce.
31. Socialstyrelsen. Kapitel 9: Grupper utanfr. I:
Social rapport 2006. Stockholm: 2006.
32. Development Research Centre On Migration
Globalization Poverty. Migration and Climate
Change: How will Climate Shifts Affect Migra-
tion Trends? Briefng. Sept 2008(12).
33. Barnett J, Webber M. Accommodating Migration
to Promote Adaptation to Climate Change. Mel-
bourne: The Commission on Climate Change
and Development, Department of Management
and Geography, The University of Melbourne,
2009.
34. Malmberg B, Tamas K, Bloom D, Mnz R, Can-
ning D. Global Population Ageing, Migration
and European External Policies. Stockholm: In-
stitutet fr Framtidsstudier, 2006. Various studies
on the policy implications of demographic change
in national and community policies. Final report.
35. Shah NM. Restrictive Labour Immigration
Policies in the Oil-Rich Gulf: Effectiveness and
Implications for Sending Asian Countries. Bei-
rut: United Nations, Population Division, 2006.
United Nations Expert Group Meeting on Inter-
national Migration and Development in the Arab
Region.
36. Castles S. Migration and the Global Financial
Crisis: A Virtual Symposium. Update 1.A: An
overview. 2009 Publicerat 2009. Citerat Tillgn-
glig frn: www.age-of-migration.com.
37. Nilsson . Efterkrigstidens invandring och ut-
vandring. Stockholm: Statistiska centralbyrn,
2004. Demografska rapporter. 2004:5.
38. Migrationsverket. Kort om migration 2007.
Norrkping; 2007.
39. Hedberg C, Malmberg B. Den stora utmanin-
gen: Internationell migration i en globaliserad
vrld. Stockholm: Regeringskansliet, 2008. Un-
derlagsrapport till Globaliseringsrdet. Vol. 18.
40. Muldoon OT, McLaughlin K, Rougier N, Trew
K. Adolescents explanations for paramilitary
involvement. Journal of Peace Research. 2008
Sep;45(5):68195.
41. Urdal H. A clash of generations? Youth bulges
and political violence. International Studies
Quarterly. 2006 Sep;50(3):60729.
42. Lindh T, Malmberg B. Demographically
based global income forecasts up to the year
2050. International Journal of Forecasting.
2007;23(4):55367.
43. Page J, Plaza S. Migration remittances and de-
velopment: A review of global evidence. Journal
of African Economies. 2006 Dec;15:245336.
44. Faist T. Migrants as transnational development
agents: An inquiry into the newest round of the
migration-development nexus. Population Space
and Place. 2008 JanFeb;14(1):2142.
45. Kivisto P. Theorizing transnational immigration:
a critical review of current efforts. Ethnic and
Racial Studies. 2001 Jul;24(4):54977.
46. Klinthll M. Return migration from Sweden
19681996: a longitudinal analysis. Lund:
Almqvist & Wiksell International, 2003. Lund
studies in economic history. 21.
47. Docquier F, Marfoulk A. Measuring the Interna-
tional Mobility of Skilled Workers (19902000):
Release 1.0. Washington: 2004. Policy Research
Working Paper.
48. Docquier F, Bhargava A. Medical Brain Drain A
New Panel Data Set on Physicians Emigration
Rates (19912004). Washington: World Bank,
2006.
49. Skeldon R. Globalization, Skilled Migration and
Poverty Alleviation: Brain Drains in Context.
Development Research Centre on Migration, Glo-
balization and Poverty, 2005. Working Paper 15.
50. Gould DM. Immigrant Links to the Home Coun-
try Empirical Implications for United States
Bilateral Trade-Flows. Review of Economics and
Statistics. 1994(76):30216.
51. Hatzigeorgiou A. Invandringen kar Sveriges
utrikeshandel. Dagens Nyheter. 2009-09-17.
52. Ratha D, Mohapatra S, Vijayalakshmi KM, Xu
Z. Remittance Trends 2007 World Bank, 2007.
Development Prospects Group, Migration and
Remittances Team.
53. Stark O, Taylor J E. Relative Deprivation and
International Migration. Demography. 1989
Feb;26(1):114.
54. Ratha D, Mohapatra S. Revised Outlook for
Remittance Flows 20092011: Remittances ex-
pected to fall by 5 to 8 percent in 2009. Migra-
tion and Development Brief. Migration and Re-
mittances Team, Development Prospects Group,
World Bank. 2009 March 23, 2009(9):16.
55. Rydgren J. Immigration sceptics, xenophobes or
racists? Radical right-wing voting in six West
European countries. European Journal of Politi-
cal Research. [Article]. 2008 Oct;47(6):737-65.
56. Rydgren J. Radical right populism in Sweden:
Still a failure, but for how long? Scandinavian
Political Studies. 2002(25):2756.
57. kesson J. Muslimerna r vrt strsta utlndska
hot. Aftonbladet. 2009 2009-10-19.
58. Andersson E, Magnusson L. Den delade staden:
Segregation och etnicitet i stadsbygden. Ume:
Borea Bokfrlag; 2001.
59. Andersson R, Brm . Selective migration in
Swedish distressed neighbourhoods: can area-
based urban policies counteract segregation pro-
cesses? Housing Studies. 2004(19):51739.
60. Hedberg C. Entrance, Exit and Exclusion: La-
bour Market Flows of Foreign Born Adults
in Swedish Divided Cities. Urban Studies.
2009;46(11):242346.
61. Bergmark A, Bckman O. Stuck with wel-
fare? Long-term social assistance recipiency in
Sweden. European Sociological Review. 2004
Dec;20(5):42543.
62. Ekberg J. Immigration and the public sector:
Income effects for the native population in Swe-
den. Journal of Population Economics. 1999
Aug;12(3):41130.
63. Socialstyrelsen. Kapitel 2: Sysselsttning och
arbetsmarknad. I: Social rapport 2006. Stock-
holm: 2006. s. 4592.
64. Rooth DO, Ekberg J. Occupational mobility for
immigrants in Sweden. International Migration.
2006;44(2):5777.
65. Pred A. Even in Sweden: racisms, racialized
spaces, and the popular geographical imagina-
tion. Berkeley, California: University of Califor-
nia Press; 2000.
66. Rydgren J. Mechanisms of exclusion: Ethnic
discrimination in the Swedish labour market.
Journal of Ethnic and Migration Studies. 2004
Jul;30(4):697716.
67. slund O, Rooth DO. Shifts in attitudes and
labor market discrimination: Swedish experienc-
es after 9/11. Journal of Population Economics.
2005 Nov;18(4):60329.
68. Lange A. Invandrare om diskriminering.
Stockholm: Centrum fr invandringsforskning
(CEIFO), 1996. En enkt- och intervjuunder-
skning om etnisk diskriminering p uppdrag av
Diskrimineringsombudsmannen (2).
69. Socialstyrelsen. Levnadsfrhllanden hos fyra
invandrargrupper fdda i Chile, Iran, Polen och
Turkiet. Stockholm: 1998. Invandrares levnads-
villkor 1. Invandrarprojektet 1998:1.
70. Behtoui A. Unequal opportunities: the impact of
social capital and recruitment methods on immi-
grants and their children in the Swedish labour
market. Linkping: Linkping universitet, Insti-
tutionen fr samhlls- och vlfrdsstudier; 2006.
71. Integrationsverket. Rapport Integration 2005.
Norrkping: 2006.
2
2
Anknytning
till arbetsmarknaden
och ungas etablering
Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering
Sammanfattning
Allt fer kvinnor i frvrvsaktiv (2064 r)
lder tillhr krnarbetskraften, det vill sga
har arbetsinkomster som rcker till sjlvfr-
srjning. Mellan ren 1992 och 2006 kade an-
delen i krnarbetskraften frn 47 till 55 procent
bland kvinnor medan den sjnk frn 66 till 64
procent bland mn.
Det fnns stora skillnader i anknytningsgrad
till arbetsmarknaden mellan personer som r
fdda i Sverige och personer som har invandrat
frn lnder utanfr vstvrlden. Skillnaderna
har dock minskat. r 2006 hrde 64 procent av
de sverigefdda till krnarbetskraften, jmfrt
med 24 procent av dem som var fdda i Mel-
lanstern eller Nordafrika. r 1992 var motsva-
rande frhllande 60 mot 15 procent.
Den svenska ungdomsarbetslsheten r hg i ett
internationellt perspektiv. Efter 1990-talskrisen
sjnk dock ungdomsarbetslsheten till samma
niv som i Norge och Danmark, men drefter har
den ter kat och bland annat passerat Finland.
Andelen unga vuxna (2024 r) som varken
arbetar eller studerar kade under 1990-tals-
krisen. Srskilt markant var kningen bland
kvinnor. Drefter sjnk andelen i denna kate-
gori fram till brjan av 2000-talet, varefter den
ter kade. Denna gng r dock kningen lika
stor bland mn och kvinnor.
Studerande har en mycket god prognos fr
etablering p arbetsmarknaden. Studerande
som grupp verkar dessutom vara i det nr-
maste oknsliga fr konjunktursvngningar.
Unga vuxna som varken arbetar eller stude-
rar liksom unga vuxna nyanlnda invandrare
har dremot stora etableringssvrigheter och
r dessutom knsliga fr konjunktursvng-
ningar.
Frn slutet av 1980-talet till mitten av 1990-
talet kade utbildningsnivn kraftigt bland
1920-ringar med allt fer hgskolebehriga.
Sedan mitten av 1990-talet r nivn dock gan-
ska stabil, vilket ven gller andelen som hop-
par av eller aldrig brjar p gymnasiet. San-
nolikheten att fullflja en gymnasieutbildning
varierar dock beroende p om personen r fdd
i Sverige eller utomlands.
Frndringar i ungdomsarbetslsheten eller i
andelen unga vuxna som varken arbetar eller
studerar kan inte frklaras av reformeringen
av gymnasieskolan, eftersom ungdomarnas
utbildningsniv och den andel som genom-
gr en gymnasieutbildning har hllit sig stabil
sedan 1990-talet. P individniv r dock miss-
lyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig
frklaringsfaktor till etablerings svrigheter p
arbetsmarknaden.
Anknytning till arbetsmarknaden
och ungas etablering
Inledning
Hur arbetsmarknaden organiseras och hur den
fungerar utgr en grund fr resten av samhllet.
Bland annat r den sociala skiktningen i samhl-
let beroende av arbetsmarknaden, s om skillna-
derna kar mellan olika grupper p arbetsmark-
naden, kar ocks klasskillnaderna. Det gller
inte bara skillnader mellan arbetsgivare, tjnste-
mn och arbetare, utan ocks i allra hgsta grad
skillnader mellan dem som har och dem som inte
har ett jobb eller ngon annan form av menings-
full sysselsttning. Fr befolkningen i arbetsfr
lder r dessutom arbetet det kanske viktigaste
sttet att delta i samhllet. Forskningen har visat
att mnniskors knsla av sammanhang frsmras
ju lngre de r arbetslsa, samtidigt som ohlsan
och knslan av utanfrskap kar [14]. Utan att
delta p arbetsmarknaden kvalifcerar man sig
inte heller fr en stor del av det skydd som soci-
alfrskringarna ger. En hg arbetslshet fr dr-
fr lngtgende negativa konsekvenser fr bde
samhllet i stort och den enskilde som drabbas av
arbetslshet. Under hela efterkrigstiden har ocks
full sysselsttning varit mlet fr den ekonomis-
ka politiken, ven om den fck sig en rejl trn
under 1990-talskrisen d arbetslsheten steg och
sysselsttningen minskade kraftigt. Detta frlopp
har beskrivits utfrligt i tidigare sociala rapporter
[5, 6]. Dr framgr ocks att arbetslsheten lnge
lg kvar p betydligt hgre niver n fre kri-
sen, trots en frhllandevis snabb terhmtning i
den ekonomiska konjunkturen under 1990-talets
andra hlft. Inte ens under konjunkturtoppar-
na ren 2001 och 2008 sjnk arbetslsheten till
1980-talets niver.
Arvet frn 1990-talet lever allts kvar i form av
lgre sysselsttning och hgre arbetslshet, och
detta kommer att f betydelse fr konsekvenserna
av dagens ekonomiska kris. Liksom d kommer
det sannolikt att vara de mest resurssvaga som
drabbas hrdast: nyanlnda invandrare, ensam-
stende mdrar, funktionshindrade och inte minst
ungdomar. Den sistnmnda gruppen r srskilt
intressant eftersom ungdomar, till skillnad frn
mnga andra s kallade frlorargrupper p 1990-
talet, inte har ftt ta del av de relativa frbttring-
arna p arbetsmarknaden efter 1990-talskrisen.
Ungdomsarbetslsheten har varit fortsatt hg, ven
under hgkonjunkturen. I ett europeiskt perspektiv
lg Sverige r 2008 p fjrde plats i EU25-lnder-
nas ungdomsarbetslshetsliga (arbetslshet bland
unga 1524 r) [7]. Gruppen ungdomar p 2000-
talet bestr av andra personer n motsvarande grupp
p 1990-talet, och eftersom problemen nd tycks
best kan man dra slutsatsen att ungdomsarbetsls-
heten beror p strukturella frhllanden snarare n
p problem bland individerna.
Det fnns mnga freslagna frklaringar till
varfr den svenska ungdomsarbetslsheten r s
pass hg, och en av dem handlar om den dliga
genomstrmningen p gymnasiet och i viss mn
den dliga anknytningen mellan skola och arbets-
liv. Detta kapitel gnas srskilt t vergngen frn
skola till arbetsliv, men som brukligt r i Social
rapport uppdateras ocks tidigare analyser med
nya data. Detta handlar framfr allt om utveck-
lingen ver tid nr det gller arbetsmarknadsan-
knytning fr olika grupper.
I Social rapport 2006 omfattade de festa
analyserna av arbetsmarknaden perioden 1990
2002, vilket innebar att beskrivningen innefat-
tade bde krisren och uppgngen ren drefter.
Denna gng har perioden frlngts till r 2006,
men det betyder att den kraftiga nedgngen i eko-
nomin som brjade under andra halvan av 2008
inte ingr i analyserna. I vissa beskrivningar kan
man emellertid flja utvecklingen lngre.
Fljande frgestllningar r vgledande fr
kapitlet:
Hur frndrades olika gruppers chanser p ar-
betsmarknaden under 1990-talet och 2000-ta-
lets frsta hlft?
Vilka grupper hade under denna period en pro-
blematisk situation p arbetsmarknaden, och
hur frndrades dessa mnster?
Vad betyder det fr exempelvis ungdomar och
nyanlnda invandrare att komma ut p arbets-
marknaden i en ekonomisk nedgng respektive
en uppgng?
Vilka chanser har lgutbildade ungdomar p
arbetsmarknaden? Har dessa chanser frnd-
rats ver tid?
Vilken roll spelar gymnasieskolan fr den
kade andelen unga som varken arbetar eller
studerar?
I nsta avsnitt ges en versiktlig bild av svensk ar-
betsmarknad och hur vissa aspekter av den har ut-
vecklats under de senaste decennierna. Drefter fl-
jer en beskrivning av den frsrjningsmodell som
anvnds i kapitlets mer analytiska delar fr att mta
mnniskors grad av anknytning till arbetsmarkna-
den. Denna modell anvnds sedan i de drp fljan-
de avsnitten, dels fr att beskriva arbetsmarknads-
utvecklingen fr olika grupper, dels fr att beskriva
fden mellan olika arbetsmarknadspositioner. Efter
det analyseras vergngen frn skola till arbetsliv
med srskilt fokus p gymnasieskolan. Kapitlet av-
slutas med en sammanfattande diskussion.
Den svenska arbetsmarknaden
Svensk arbetsmarknad har under lng tid knne-
tecknats av hg sysselsttning och lg arbetsls-
het samt en aktiv arbetsmarknadspolitik. Andra
srdrag r fackfreningarnas starka stllning,
frhandlingssystemet, en hg grad av centralise-
rad lnesttning och ett starkt anstllningsskydd.
Under efterkrigstiden fram till hsten 1991 ut-
mrktes svensk arbetsmarknad av full sysselstt-
ning med lga eller mycket lga arbetslshetstal.
Drefter har denna bild frndrats ngot. Under
arbetslshetskrisen p 1990-talet uttrycktes far-
hgor fr att Sverige hade kommit i samma lge
Sysselsttning och arbetslshet:
Defnitioner
Sysselsatta r personer som i Statistiska centralbyrns Arbets-
kraftsunderskningar (AKU) har uppgett att de under mt-
veckan utfrde ngot arbete som anstlld eller som egen
fretagare under minst en timme, eller var tillflligt frnva-
rande under mtveckan.
Sysselsttningsintensiteten anger andelen sysselsatta i befolk-
ningen 1664 r (sedan 2005 r ldersintervallet 1574 r, se
nedan).
ppet arbetslsa enligt AKU r: 1) de som under mtveckan
inte var sysselsatta men ville och kunde arbeta och hade skt
arbete eller skulle ha skt arbete men var tillflligt frhindrade
att ska under de senaste fyra veckorna; 2) personer som skul-
le brja ett nytt arbete inom fyra veckor.
I den totala arbetslsheten innefattas frutom de ppet
arbetslsa ven personer som befnner sig i ngon arbetsmark-
nadspolitisk tgrd.
Det relativa arbetslshetstalet berknas som andelen p-
pet arbetslsa av personer i arbetskraften.
Till arbetskraften hr de som enligt AKU under mtveck-
an antingen var sysselsatta eller arbetslsa. Arbetskrafts-
deltagandet kan ocks uttryckas som andel av befolkningen
1664 r (fr.o.m. 2005 1574 r).
Utanfr arbetskraften str t.ex. studerande (se dock
nedan), hemarbetande samt lders- och frtidspensionrer
(personer med sjuk- eller aktivitetsersttning).
ndring av defnitioner: Fr.o.m. 2005 fljer Sveriges defni-
tion av arbetslsa den internationella konventionen. Detta
innebr att arbetsskande studerande rknas som arbets-
lsa, vilket inte var fallet tidigare. Det hr pverkar fram-
fr allt statistiken ver ungdomsarbetslshet. Frndringen
innebr ocks att aktiv lder ndrades frn 1664 r till
1574 r. T.o.m. 2007 redovisades den gamla och den nya
defnitionen parallellt i den ofentliga statistiken, men sedan
2008 redovisas endast den nya defnitionen.
som mnga andra vsteuropeiska lnder sedan
oljekriserna p 1970-talet, med arbetslshets
niver kring 10 procent. Nu blev det inte riktigt s
illa. Arbetslsheten sjnk under 1990-talets andra
hlft och var ren 2001 och 2002 nere strax under
4 procent (enligt dvarande defnition, se fakta-
ruta Sysselsttning och arbetslshet: Defnitio-
ner). Drefter steg den igen fram till r 2005 fr
att terigen sjunka. Under tredje kvartalet 2008
var arbetslsheten nra 6 procent enligt den nya
defnitionen, vilket motsvarar ungefr 4 procent
enligt den gamla. Sedan brjade den ekonomiska
krisen sl igenom p arbetslshetssiffrorna som
ter klttrade uppt, och under det andra kvartalet
2009 lg nivn p 9 procent.
Det relativa arbetslshetstalet i Sverige ligger
under genomsnittet fr EU15 (fgur 2:1) och inte
ens under krisren p 1990-talet utmrkte sig
Sverige vid internationella jmfrelser. Finland
hade extremt hg arbetslshet under 1990-talskri-
sen men den har sjunkit kontinuerligt sedan dess.
I Sverige dremot kade arbetslsheten under fr-
sta halvan av 2000-talet, och Sverige lg p unge-
fr samma niv som Finland r 2008 medan den
norska och danska arbetslsheten lg lgre. Den
svenska arbetslsheten sticker allts inte ut vid en
internationell jmfrelse, men den tid r frbi d
man kunde tala om lg arbetslshet som ett sr-
drag fr svensk arbetsmarknad (se dock avsnit-
tet Etablering p arbetsmarknaden om svrig-
heterna att gra internationella jmfrelser).
Aktiv arbetsmarknadspolitik
Sverige har tillsammans med framfr allt Danmark
lnge varit knt fr en aktiv arbetsmarknadspolitik
med omfattande arbetsmarknadspolitiska tgrder
som anvnds fr att hjlpa mnniskor ur arbetsls-
het, exempelvis arbetsmarknadsutbildningar, re-
gionalpolitiska tgrder och offentliga investeringar.
Vid sidan av den aktiva arbetsmarknadspolitiken
anvnds ven passiva tgrder, det vill sga olika
former av kontantersttning, vilka frmst r avsed-
da att lindra konsekvenserna av arbetslshet.
Trots att Sverige under lng tid uppmrksamma-
des fr den aktiva och frhllandevis kostsamma
Europeiska unionens medlemslnder
vid olika tidpunkter
EU15 (fr.o.m. 1995): Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland,
Italien, Luxemburg, Nederln-
derna, Portugal, Spanien, Stor-
britannien, Sverige, Tyskland
och sterrike.
EU25 (fr.o.m. 1 maj 2004): Cypern, Estland, Lettland,
Litauen, Malta, Polen, Slovakien,
Slovenien, Tjeckien, Ungern och
EU15.
EU27 (fr.o.m. 2007): Bulgarien, Rumnien och EU25.
Kandidatlnder*: Turkiet (sedan 1999), Kroatien
(sedan 2004) och Makedonien
(sedan 2005).
* Lnder vars anskan om medlemskap i EU har blivit godknda.
Procent
Klla: EU Labour Force Survey, Eurostat.
Figur 2:1. Arbetslshet i Sverige, Danmark,
Norge, Finland och EU15
Andel ppet arbetslsa av personer i arbetskraften
(1664 r) perioden 19902008. Procent.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
EU15 Finland Norge
Danmark Sverige
2008 06 04 02 00 98 96 94 92 1990
betslsheten nrmade sig 4 procent (fgur 2:2).
Vid ren kring 1990, dvs. alldeles fre krisen, lg
arbetslsheten fr bde kvinnor och mn under 2
procent.
Drp kade den mycket snabbt och ndde sin
kulmen bland mn r 1993 med 10 procent arbets-
lsa, och r 1997 bland kvinnor med 8 procent
arbetslsa. Drefter fll arbetslsheten fr bda
knen till omkring 4 procent r 2001. Under ren
2002 till 2005 kade andelen arbetslsa terigen
ngon procentenhet, fr att drefter falla tillbaka
till drygt 4 procent r 2007 och 2008. Arbetsls-
heten i fnanskrisens spr slog igenom frst under
r 2009, och under det frsta kvartalet lg den ge-
nomsnittliga arbetslsheten p 8 procent. Under
motsvarande kvartal ret innan var den 6 procent.
Kvinnors sysselsttning (1664 r) kade
fram till rekordret 1990, d drygt 80 procent
var sysselsatta enligt dvarande defnition. Mn-
nens sysselsttning lg ganska stabilt mellan 80
Figur 2:2. Arbetslshet och sysselsttning perioden 19762008
Andel ppet arbetslsa av arbetskraften och andel sysselsatta av befolkningen. Mn och kvinnor 1664 r. Procent.
Procent av arbetskraften Arbetslshet Procent av befolkningen Sysselsttning
Observera att y-axeln r bruten i fguren som visar sysselsttningsutvecklingen.
0
2
4
6
8
10
Mn Kvinnor
Mn Kvinnor Ny def. av arbetslshet
2008 04 00 96 92 88 84 80 1976
0
60
70
80
90
100
Mn Kvinnor
2008 04 00 96 92 88 84 80 1976
Klla: AKU, Statistiska centralbyrn.
arbetsmarknadspolitiken var totalutgifterna i fr-
hllande till BNP, fr aktiva och passiva tgrder
tillsammans inte bland de hgsta jmfrt med andra
lnder fram till r 1991. Det berodde p att mnga
andra lnder som till exempel Irland, Nederlnderna
och Belgien hade jmfrelsevis hga utgifter fr
passiva tgrder, till skillnad frn Sverige dr s-
dana utgifter var lga. Under 1990-talet frndrades
dock denna bild eftersom utgifterna fr passiva t-
grder kade ven i Sverige, till och med snabbare
n fr de aktiva tgrderna. Inom EU sker numera
en utveckling mot att aktiv arbetsmarknadspolitik
(activation/workfare) fr allt strre utrymme.
Arbetsmarknadsutveckling de senaste
decennierna
Fram till 1990-talets krisr fuktuerade de rela-
tiva arbetslshetstalen kring 23 procent, med
undantag fr 1980-talets lgkonjunktur d ar-
Figur 2:3. Anstllda inom olika sektorer samt fretagare
Personer anstllda inom statlig, kommunal och privat sektor samt fretagare inklusive
medhjlpare perioden 19872008. Antal (1 000-tal).
Antal (1 000-tal)
Kvinnor Antal (1 000-tal) Mn
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
Fretagare inkl. medhjlpare Privat sektor Kommunal sektor Statlig sektor
2008 05 02 99 96 93 90 1987
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
1 800
2008 05 02 99 96 93 90 1987
och 85 procent fram till och med r 1990. Dref-
ter kom ett kraftigt fall bde bland kvinnor och
mn, och r 1994 var sysselsttningstalet totalt
nere p drygt 71 procent innan mnnens kurva
ter vnde uppt. Fr kvinnor fortsatte nedgngen
ytterligare ngra r. I personer rknat motsvarar
denna minskning cirka 550 000. Efter r 1997
brjade sysselsttningen ka ocks fr kvinnor,
och denna kning fortsatte fram till r 2008. Det
ret var i genomsnitt knappt 76 procent av befolk-
ningen i den aktuella ldern sysselsatt (78 procent
av mnnen och 73 procent av kvinnorna), vilket
nd r betydligt lgre n i slutet av 1980-talet.
Antalet anstllda i de olika sektorerna har fr-
ndrats under de senaste tjugo ren. Som framgr
av fgur 2:3 minskade antalet anstllda inom samt-
liga sektorer under 1990-talskrisen. Tydligast var
nedgngen inom privat sektor, som str fr nstan
hela sysselsttningsminskningen bland mn. Ned-
gngen inom kommunal sektor r ocks frhllan-
devis omfattande, men med ett betydligt lngsam-
mare frlopp som framfr allt drabbar kvinnor.
Nedgngen inom statlig sektor beror till stor del p
bolagiseringen av personalintensiva verksamheter
som SJ, Posten och Telia, vilka frdes ver till den
privata sektorn som drfr terhmtade sig tidigt.
Nedgngen i privat sektor var ver inom lop-
pet av tre r. Drefter skedde en stadig kning
av antalet anstllda fram till r 2001 d kurvan
planade ut under ngra r, fr att terigen ta fart
2005. Nedgngen i slutet av r 2008 slog inte ige-
nom p dessa siffror. Antalet anstllda inom stat-
lig och kommunal sektor ligger dremot kvar p
den lgre niv som etablerades under krisren p
1990-talet. Antalet fretagare och medhjlpare i
familjefretag har legat stabilt och pverkas inte
synbart av krisen.
Anstllningsformer
Som konstaterades i Social rapport 2006 kade
andelen tillflligt anstllda under 1990-talskri-
sen fr att sedan minska fram till r 2003. Denna
minskning har sedan avstannat och vnt uppt
ngot. Det r fortfarande vanligare med tillflliga
anstllningar bland kvinnor n bland mn, ven
om skillnaderna minskade ngot under 1990-tals-
krisen. Under efterkrisperioden kade de frst
fram till r 2000, och minskade sedan ngot fr
att terigen ka ren 20062008. Av alla an-
stllda hade 18 procent av kvinnorna och 12 pro-
cent av mnnen tillflliga anstllningar r 2008
[9]. Knsskillnaderna i genomsnittlig arbetstid
minskade ngot frn mitten 1980-talet fram till
sekelskiftet, varefter denna trend avstannade. r
2007 arbetade sysselsatta mn i genomsnitt cirka
39 timmar i veckan medan motsvarande siffra fr
kvinnor var knappt 34 timmar [10].
Den vanligaste formen av tillfllig anstllning
bland mn ren 1988 och 1995 var s kallade ob-
jekts- eller projektanstllningar, och ungefr var
fjrde tillflligt anstlld man hade
en sdan anstllning. Bortsett frn
att anstllningsfrhllandena r
oskra frknippas dessa typer av
tjnster oftast med mycket goda ar-
betsfrhllanden och innehas mes-
tadels av hgutbildade personer
[11]. Omfattningen av objekts- och
projektanstllningar bland mn-
nen minskade dock markant efter
1995, och r 2005 hade var femte
tillflligt anstlld man en sdan
tjnst. Bland kvinnor har de till-
flliga anstllningarna dominerats
av mindre attraktiva former, som
vikariat och behovsanstllningar
(fgur 2:4).
Under 2000-talet har bilden fr-
ndrats ngot, och r 2005 var tim-
och behovsanstllningar den van-
ligaste tillflliga anstllningsfor-
men bland alla tillflligt anstllda, cirka 40 pro-
cent. Bland kvinnor har denna anstllningsform
kat p bekostnad av vikariaten, som r en ngot
tryggare anstllningsform, och dessa tv anstll-
ningsformer r nu ungefr lika vanliga. Andelen
objekts- eller projektanstllda bland kvinnor var
11 procent r 2005, 34 procentenheter hgre
jmfrt med ren 1988 eller 1995.
I den frra sociala rapporten konstaterades att
knsskillnaderna visade en tendens att minska.
Denna tendens r nu mer tveksam, och om kns-
skillnaderna fortfarande minskar p detta omrde
beror det p att en tidigare gynnad grupp (mn-
nen) har ftt smre frhllanden snarare n att en
tidigare missgynnad grupp (kvinnor) har ftt det
bttre. Utjmningen sker sledes genom det som
ibland kallas negativ konvergens [12].
Nr det gller den totala andelen tillflligt an-
stllda speglar trenden i stort sett arbetsmarknads-
Figur 2:4. Tillflliga anstllningsformer
Andel av tillflligt anstllda kvinnor och mn 1664 r, ren 1988, 1995,
2003 och 2005. Procent.
Mn Kvinnor
Procent Procent
60 50 40 30 20 10 0
Annat
Tim-/
behovsanstllda
Objekts-/
projektsanstllning
Ferie-/
ssongsarbete
Beredskapsarbete,
ALU m.m.
Provanstllning/
praktik
Vikariat
0 10 20 30 40 50 60
1988 1995 2003 2005
lget. Nr arbetslsheten stiger och arbetskrafts-
verskottet kar s kar ocks andelen tillflligt
anstllda. Nr arbetslsheten sjunker, och drmed
ocks arbetskraftsverskottet, blir arbetsgivarna
mer bengna att binda sina anstllda hrdare till
organisationen och det sker en frskjutning bort
frn tillflliga anstllningar. Nr det gller de
olika kategorierna inom gruppen tillflligt an-
stllda r det dremot svrt att se ngra tydliga
sdana samband med konjunkturen. Hr tycks
andra orsaksfaktorer vara verksamma.
Arbetsmilj och sjukfrnvaro
Under 1990-talet intrffade en stark frsmring
av den psykosociala arbetsmiljn, vilket otvety-
digt var det mest uppmrksammade fenomenet
nr det gller arbetsmiljn i landet. Vid sekel-
skiftet brts denna trend, vilket bland annat upp-
mrksammades i Social rapport 2006. I den frra
rapporten kunde utvecklingen fljas till och med
r 2003, men de nya uppgifterna fr ren 2005
och 2007 visar att den positiva utvecklingen tycks
ha stannat av. Exempelvis kade terigen ande-
len kvinnor som rapporterar att de har alldeles fr
mycket att gra p jobbet, medan den har legat
stabilt sedan r 2003 fr mn. r 2007 uppgav
knappt 60 procent av kvinnorna och drygt 50 pro-
cent av mnnen att de hade alldeles fr mycket att
gra p jobbet. Det fnns ven andra indikatorer
som pekar mot kade krav i arbetslivet. Likas
tycks infytandet ver arbetssituationen ha mins-
kat sedan r 2003.
Den fysiska arbetsmiljn har blivit bttre en-
ligt fera indikatorer (exempelvis andelen perso-
ner som utfr tunga lyft) alltsedan man brjade
genomfra arbetsmiljunderskningar r 1989.
Fr unga vuxna (under 30 r) fnns det dock ten-
denser till att den fysiska arbetsmiljn frsmra-
des mellan ren 2005 och 2007. [13]
Registrerad sjukfrnvaro och antalet frtidspen-
sionrer brukar anvndas som indikatorer p hl-
sotillstndet hos den arbetande befolkningen. Det
kan dock ifrgasttas i vilken utstrckning dessa
mtt verkligen speglar folkhlsan: sjukfrnvaron
varierar exempelvis mer n vad man rimligen kan
frvnta sig att hlsolget i befolkningen gr. Fr-
ndringar i regelsystem och konjunkturer kan inte
heller frklara hela variationen i ohlsotalen.
1
Icke
desto mindre r hg sjukfrnvaro ett tecken p att
arbetsmarknaden inte fungerar som den ska.
De lnga sjukfallen lg p en ganska stabil niv
fr bde kvinnor och mn fram till r 1997 d
de brjade stiga kraftigt fr kvinnor. Fr mn har
kningen varit blygsammare. P fem r mer n fr-
dubblades antalet lnga sjukfall, frn drygt 110 000
till 250 000. Efter r 2002 vnde kurvan nedt och
r 2008 var den tillbaka p 1997 rs niv fr kvin-
nor. Fr mn var nivn d till och med ngot lgre
n den var r 1997. Antalet frtidspensionrer
frndrades p ett likartat stt. Hr fnns dock en
trghet som gr att frndringar slr igenom med
en viss frdrjning, eftersom det tar ngra r av
1 Ohlsotalet utgrs av summan av dagar med sjukdomsrelate-
rade frmner i frhllande till antalet frskrade.
Frtidspension
Beteckningen frtidspensionrer avser personer med frtids-
pension eller sjukbidrag fram till r 2002, respektive per-
soner med sjuk- eller aktivitetsersttning fr.o.m. r 2003.
Den 1 januari 2003 infrdes nya regler om erstt ningar till
personer som har en varaktig eller lngvarig medicinskt
grundad nedsttning av den fysiska eller psykiska arbetsfr-
mgan. Frtidspension blev sjukersttning och sjukbidrag
blev tidsbegrnsad sjukersttning eller aktivitetsersttning.
Samtidigt hjdes ldersgrnsen fr att f sjuk- eller aktivi-
tetsersttning, frn 16 rs lder till tidigast halvrsskiftet
det r d personen fyller 19 r. I Social rapport 2010 an-
vnds fr det mesta termen frtidspension eftersom den
gllde under strre delen av den tidsperiod som behandlas
i rapporten.
kad sjukskrivning innan antalet frtidspension-
rer kar. P samma stt fortsatte frtidspensioner-
na att ka ngra r efter det att sjuktalen hade vnt
nert, men frn r 2006 minskade antalet frtids-
pensionrer bland bda knen.
I Social rapport 2006 pvisades srskilt kvin-
nors dliga prognos fr teretablering p arbets-
marknaden efter en lngvarig sjukskrivning. De
senaste rens kraftiga minskning av sjukfrn-
varon betyder drfr att en viktig riskfaktor fr
marginalisering p arbetsmarknaden kanske inte
har frsvunnit, men tminstone terstllts till en
rimligare niv.
En minskad nyrekrytering till sjukskrivning
r sledes positiv, men frgan r vart de sjuk-
skrivna tar vgen efter en avslutad sjukdomspe-
riod. r det s att arbetslshet och sjukfrnvaro r
kommunicerande krl? Detta undersks inte hr,
men i frra Social rapport kunde man inte se att
det var s. De som var arbetslsa under arbets-
lskrisen p 1990-talet lpte visserligen en kad
risk att ocks bli lngtidssjukskrivna mot slutet av
decenniet, men trots massarbets-
lsheten var gruppen arbetslsa
relativt liten jmfrt med gruppen
frvrvsarbetande varfr deras bi-
drag till det totala antalet sjukfall
nd var ganska litet. Dessutom
r arbetslsheten hgst bland de
yngre medan sjukfrnvaron r
hgst bland de ldre, och det talar
drmed ocks emot idn om kom-
municerande krl.
Arbetsmarknaden ur ett
frsrjningsperspektiv
I samband med tidigare sociala rap-
porter har en modell fr att mta arbetsmarknads-
anknytningen utifrn ett frsrjningsperspektiv
utvecklats, vilket innebr att mnniskors grad av
anknytning till arbetsmarknaden kategoriseras
utifrn deras huvudsakliga frsrjningskllor. Mo-
dellen beskriver
individers positioner p arbetsmarknaden
frhllanden frknippade med dessa positioner
rrlighet mellan olika positioner ver tid.
Modellen kan anvndas fr att studera frank-
rings- och uttrngningsprocesser p bde samhl-
lelig niv och individniv.
Konstruktion av en modell fr
arbetsmarknadsanknytning
Med hjlp av Statistiska centralbyrns Longitudi-
nell integrationsdatabas fr sjukfrskrings- och
arbetsmarknadsstudier LISA (se bilaga 4 Data-
kllor) har befolkningen 2064 r delats in i ett
Figur 2:5. Sjukfall och frtidspensionrer
Sjukfall som pgtt minst 60 dagar den 31 december respektive r
perioden 19852008 samt frtidspensionrer perioden 19912008.
Kvinnor och mn 1664 r. Antal (1 000-tal).
Antal (1 000-tal) Antal (1 000-tal) Kvinnor Mn
Klla: Frskringskassan [14].
0
50
100
150
200
250
300
350
Frtidspensionrer Sjukfall 60+ dagar
2008 03 06 00 97 94 91 88 1985 2008 03 06 00 97 94 91 88 1985
0
50
100
150
200
250
300
350
antal msesidigt uteslutande kategorier som anger
arbetsmarknadsstatus. Kategorierna tar hnsyn
till statusen under tre r i rad, fr att inte enstaka
positiva eller negativa hndelser i individernas
arbetsliv ska f fr stort genomslag (se faktaruta
Modell fr arbetsmarknadsanknytning). I vissa
fall r det dock motiverat att anvnda kategorier
som berknas p ettrsbasis.
I denna version av modellen har vissa defnitio-
ner frndrats, vilket gr att siffrorna inte alltid
kommer att vara jmfrbara med dem som redo-
visades i Social rapport 2006.
Fr att tillhra det som hr kallas krnarbets-
kraften mste man under minst tv av tre r i fljd
ha haft arbetsinkomster motsvarande minst 3,5
basbelopp, eller cirka 150 000 kr r 2009. Detta
r den lgsta arbetsinkomst som anses rcka till
egenfrsrjning och summan motsvarar ungefr
den lgsta inkomstnivn fr ett rs heltidsarbete.
Det br ppekas hr att gruppen krnarbetskraft
mycket vl kan innehlla en vsentlig andel del-
tidsarbetande och ssongsarbetande som varken
har heltidsarbete eller fast anstllning men vars
rsinkomst r lgst beloppet ovan.
2
De festa del-
tidsarbetande kommer emellertid att tillhra grup-
pen instabil arbetskraft. Denna benmning kan
drfr vara en smula missvisande eftersom kate-
gorin innehller ett stort antal stabila deltidare.
I gruppen fnns ocks en betydande andel som an-
tingen r p vg ut ur eller p vg in p arbetsmark-
naden, samt ven en mindre andel med omfattande
arbetslshet.
2 Krnarbetskraften bestms utifrn arbetsinkomster uttryckt i
basbelopp, vilket innebr att inkomstgrnsen i princip fljer
konsumentprisindex. Dremot fljer den inte reallneutveck-
lingen. Den utvecklingen har varit stark, srskilt under andra
halvan av 1990-talet, och drfr krvdes det r 2006 en mindre
mngd arbete fr att n upp till en given basbeloppsniv n r
1992. Detta kan ha viss betydelse fr de resultat som redovisas
nedan.
Det br understrykas att gruppen med omfat-
tande arbetslshet inte inkluderar de som har
varit arbetslsa utan arbetslshetsersttning, ef-
tersom detta r en inkomstbaserad kategori. Det
betyder ocks att personer i kategorin omfattande
arbetslshet har en viss anknytning till arbets-
marknaden. P s vis liknar gruppen den insta-
bila arbetskraften och hr drfr dit i analyserna.
Notera ocks att kategoriseringen r trersbaserad
samt att den stts i relation till befolkningen som
helhet i stllet fr att som arbetslshetstalet relate-
ras till arbetskraften. Detta gr att arbetslsheten
framstr som betydligt lgre med detta mtt. Mo-
dellens inneboende trghet gr ocks att frnd-
ringar av exempelvis arbetslshet och sjukfrn-
varo kommer att visa sig med viss efterslpning.
I jmfrelse med Social rapport 2006 har en
ny kategori skapats: studerande. Dessutom har de
som tycks vara i det nrmaste helt utanfr de or-
dinarie frsrjningssystemen lyfts ut ur gruppen
med alternativ frsrjning, och dessa benmns i
stllet ekonomiskt inaktiva. Under 2000-talet fck
cirka 25 procent i gruppen alternativ frsrjning
ekonomiskt bistnd ngon gng under ett r. Mot-
svarande siffra fr gruppen ekonomiskt inaktiva
var cirka 35 procent.
Prisbasbelopp
Prisbasbeloppet (tidigare kallat basbelopp) enligt lagen om
allmn frskring (1962:381) rknas fram p grundval av nd-
ringarna i det allmnna prislget och avrundas till nrmaste
hundratal kronor [15]. Enligt gllande bestmmelser utgr-
prisbasbeloppet frn utvecklingen av konsumentprisindex
och faststlls fr helt kalenderr. Nedan visas prisbasbelop-
pet fr ngra valda r:
r Kronor
2009 42800
2006 39700
2005 39400
2000 36600
1995 35700
1990 29700
Arbetsmarknadssituation
fr olika grupper
Den trend mot kad arbetsmarknadsanknytning
som pbrjades efter 1990-talets krisr fortsatte
fram till r 2003, varefter den mattades av och
planade ut. r 2006 tillhrde 59 procent krnar-
betskraften jmfrt med 57 procent r 1992.
Andelen personer utanfr arbetskraften (i al-
ternativ frsrjning och ekonomiskt inaktiva
sammantaget) steg kontinuerligt mellan ren 1992
och 1998/99, varefter den sjnk under ngra r.
Mellan ren 2002 och 2003 brjade den ter stiga
och fortsatte att gra s perioden ut. r 2006 stod
8 procent utanfr arbetskraften jmfrt med 5
procent r 1992.
Det noteras allts en kning bde nr det gl-
ler gruppen i krnarbetskraften, med frhllan-
devis fast anknytning till arbetsmarknaden, och
i gruppen med mycket svag arbetsmarknadsan-
knytning. I Social rapport 2006 konstaterades en
tendens mot en polarisering p arbetsmarknaden,
och den tycks allts kvarst.
Knsskillnader
En betydligt strre andel mn n kvinnor terfnns i
krnarbetskraften (fgur 2:6). Kvinnor rknas i stllet
i hgre utstrckning till gruppen instabil arbetskraft
(inklusive dem med omfattande arbetslshet). Det
beror framfr allt p den strre andelen deltidsarbe-
Modell fr arbetsmarknadsanknytning
Indelning i msesidigt uteslutande arbetsmarknadskategorier
Krnarbetskraft Arbetsinkomster p minst 3,5 basbelopp under minst tv av tre p varandra fljande r. Ingen
frekomst av frtidspension. Omfattande sjukskrivning, ngon arbetslshetsersttning respektive
arbetsinkomster ver 1 men lgre n 3,5 basbelopp kan frekomma under hgst ett av de tre ren.
Instabil arbetskraft Sammanfattande beteckning fr fera delkategorier som befnner sig mellan krnarbetskraften och
vriga kategorier. I analyserna sls dock dessa ihop till en kategori.
Mot etablering eller teretablering
Arbetsinkomster p minst 3,5 basbelopp under det sista ret. Ingen arbetsinkomst alls under det
frsta ret. Omfattande sjukfrnvaro, frtidspension, kontant arbetsmarknadsstd eller arbets-
inkomst under 0,5 basbelopp kan frekomma r ett eller r tv.
Huvudgruppen Instabil arbetskraft
Frvrvsarbete utan inslag av omfattande sjukfrnvaro, frtidspension eller arbetslshetsersttning
under minst tv av de tre ren. Arbetsinkomster under 0,5 respektive minst 3,5 basbelopp under
hgst ett av ren. I denna kategori terfnns alla deltidsarbetande som har rsinkomster p minst 0,5
men mindre n 3,5 basbelopp. En stor del av de yngre personerna i denna kategori r studerande
med extraarbete.
I arbetsmarknadens marginal
I denna kategori fnns mnniskor med en tydligt frsvagad anknytning till arbetsmarknaden. Rela-
tionerna till arbetslivet och frsrjningssystemen r olika fr vart och ett av de tre ren eller s r
arbetsinkomster mellan 0,5 och 3,5 basbelopp r ett och under 0,5 basbelopp r tre.
Studerande Vilken inkomst som helst de tv frsta ren. Det tredje ret ngot av fljande: antingen stude-
randeinkomster (t.ex. studiemedel eller studiebidrag) om minst 0,87 basbelopp (vilket ungefr
motsvarar maximalt studiemedel fr en termins heltidsstudier) och arbetsinkomster om hgst 1,75
basbelopp, eller arbetsinkomst under 0,5 basbelopp och endera ngon studerandeinkomst alter-
nativt inskriven p hgskola.
Faktarutan fortstter p nsta sida
tande kvinnor, ven om skillnaden mellan knen har
minskat under 2000-talet. Nr krnarbetskraften
sls samman med den instabila arbetskraften mins-
kar skillnaderna mellan kvinnor och mn. Andelen
kvinnor i krnarbetskraften var dock strre r 2006
n r 1992, till skillnad frn bland mnnen.
En strre andel kvinnor n mn tillhr gruppen
studerande, liksom att den omfattande sjukfrn-
varon r betydligt hgre bland kvinnor. Andelen
ekonomiskt inaktiva var hgre bland kvinnor under
1990-talet, men denna skillnad har i princip utra-
derats under 2000-talet. Detta har inte skett genom
negativ konvergens utan genom att andelen kvin-
nor i denna kategori har minskat.
Skillnader mellan personer med olika fdelse region
Sett ver hela perioden r andelen i krnarbets-
kraften hgst bland personer fdda i Sverige fljt
av personer fdda i vriga Norden och Vsteu-
ropa, nordstra Europa, sydstra Europa, v-
riga vrlden samt Mellanstern och Nordafrika
i nmnd ordning (se fgur 2:7). Jmfrs personer
fdda i Sverige med fdda i Norden och Vsteu-
ropa ser utvecklingen rtt likartad ut. Fr vriga
grupper ser bilden betydligt mer annorlunda ut.
Fr det frsta kan man notera den ptagliga
kningen av nyanlnda invandrare frn sydstra
Europa mellan ren 1993 och 1996, vilket speglar
fyktinginvandringen frn kriget i forna Jugosla-
Omfattande arbetslshet Ngon arbetslshetsersttning (dagpenning) under minst tv av tre r. Observera att arbetslsa
som inte r berttigade till kontant arbetsmarknadsstd inte innefattas i denna grupp. De ter-
fnns i stllet i huvudsak inom kategorierna I arbetsmarknadens marginal, Alternativ frsrj-
ning och Ekonomiskt inaktiva. Denna kategori sls ihop med Instabil arbetskraft i analyserna.
Omfattande sjukskrivning Antingen sjukpenning inklusive rehabiliteringspenning motsvarande minst 25 procent
*
av berknad
arbetsinkomst eller partiell frtidspension under minst tv av tre r.
Frtidspension/sjukbidrag Frtidspension motsvarande minst ett basbelopp under minst tv av tre r. Inget av dessa tv r
arbetsinkomster ver 0,5 basbelopp. I fera av analyserna sls denna grupp ihop med Omfat-
tande sjuskrivning.
lderspensionrer lderspension motsvarande minst ett basbelopp under minst tv av tre r. Inget av dessa tv
r arbetsinkomster ver 0,5 basbelopp. I fera av analyserna frs denna grupp till Alternativ
frsrjning.
Nyanlnda invandrare Bosatta i Sverige r tre men inte r ett. Gruppen omfattar bde utrikesfdda som har kommit till
Sverige fr frsta gngen och personer som har terinvandrat efter en utlandsvistelse.
Alternativ frsrjning Arbetsinkomster under 0,5 basbelopp tv av tre p varandra fljande r, personer som inte tillhr
ngon av ovanstende kategorier.
Ekonomiskt inaktiva Arbetsinkomster under 0,5 basbelopp tre r i rad, personer som inte tillhr ngon av ovansten-
de kategorier. Denna grupp r, liksom den fregende, mycket heterogen. Hr fnns bland annat
de som lever p ekonomiskt bistnd, vissa studerande samt hemmafruar. Gemensamt r dock att
de under lngre tid haft mycket svag anknytning till arbetsmarknaden och de generella systemen
fr ersttning vid inkomstbortfall.
Vrnpliktiga Arbetsinkomster under 0,5 basbelopp tillsammans med vrnpliktsersttning under tv av tre r
eller endast r tre. Denna kategori frs till Instabil arbetskraft i analyserna.
*
Berkningarna har justerats r fr r fr frndringar i sjukpenningfrskringens regelsystem.
Faktaruta, fortsttning frn freg. sida
vien. ren drefter kade framfr allt andelen
ekonomiskt inaktiva, men ven alternativ frsrj-
ning och instabil arbetskraft. Ocks detta var en
effekt av fyktingvgen eftersom mnga hamnar i
dessa kategorier ngra r efter invandringen. Som
framgr av fguren fll ocks andelen i krnar-
betskraften snabbt under de r nr andelen nyan-
lnda invandrare kade. Detta var givetvis delvis
en effekt av den d pgende lgkonjunkturen,
men i frsta hand berodde det p kad invand-
ring. Antalet personer i krnarbetskraften sjnk
nmligen inte i samma takt som andelen. Trots
fyktingvgen terhmtade sig gruppen frhllan-
devis vl under konjunkturuppgngen, och fram
till r 2002 lg andelen i krnarbetskraften till
och med ngot ver 1992 rs niv.
S var ven fallet fr invandrare frn Mellan-
stern och Nordafrika samt frn vriga vrlden.
Men detta r frndringar p en lg niv. Startr-
et 1992 befann sig exempelvis cirka 15 procent
av invandrarna frn Mellanstern och Nordafrika
i krnarbetskraften, och slutret 2006 lg denna
siffra p 24 procent. Lgst var den r 1995 nr
lite drygt 11 procent av denna grupp befann sig
i krnarbetskraften. Sett ver hela perioden r
ocks andelen ekonomiskt inaktiva hgst bland
personer som fddes i Mellanstern och Nordaf-
rika.
I kategorin vriga lnder dljer sig invandrare
frn ett stort antal regioner i vrlden, bland annat
frn lnderna i Afrika sder om Sahara och frn
Latinamerika. Niverna och utvecklingsfrlop-
pen fr invandrare frn dessa regioner skiljer sig
t i vissa avseenden. Latinamerikaner klarade sig
exempelvis bttre n genomsnittet i gruppen v-
riga lnder, vilket sannolikt beror p att relativt
mnga av dem har befunnit sig i Sverige under
lng tid. Bland invandrare frn lnderna Afrika
sder om Sahara lg andelen i krnarbetskraften
p ungefr samma niv som genomsnittet i grup-
pen vriga lnder. Dremot var andelen ekono-
miskt inaktiva hgre, vilket ocks kan bero p att
de hade en strre invandring under perioden.
Som visas i kapitel 1, Transnationell migration,
tenderar migrationskohorter att domineras av in-
vandrare frn ngon eller ngra specifka regio-
Figur 2:6. Arbetsmarknadsstatus efter kn
Andel bland kvinnor och mn 2064 r, perioden 19922006. Procent.
Procent Kvinnor Procent Mn
Klla: LISA, Statistiska centralbyrn.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
Ekonomiskt
inaktiva
Alternativ
frsrjning
Nyanlnda
invandrare
Omfattande
sjukskrivning
Studerande
Instabil
arbetskraft
Krnarbetskraft
Figur 2:7. Arbetsmarknadsstatus efter fdelseland eller -region
Andel i respektive fdelsegrupp. Befolkningen 2064 r, perioden 19922006. Procent.
Procent Sverige Vsteuropa* och vriga Norden Procent
Procent Nordstra Europa
Procent Mellanstern och Nordafrika Procent vriga lnder
Sydstra Europa Procent
* Inkl. USA, Kanada, Australien och nya Zeeland.
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
Ekonomiskt
inaktiva
Alternativ
frsrjning
Nyanlnda
invandrare
Omfattande
sjukskrivning
Studerande
Instabil
arbetskraft
Krnarbetskraft
ner. Det gr att det fnns ett visst samband mellan
hrkomst och vistelsetid i landet. De som r fdda
i vriga Norden och Vsteuropa har den i srklass
lngsta genomsnittliga vistelsetiden, runt 25 r,
av de fdelseregioner som redovisas hr. I br-
jan av perioden hade gruppen invandrare fdda i
Mellanstern och Nordafrika den kortaste vistel-
setiden i genomsnitt; r 1992 var den runt tta r.
ven gruppen vriga lnder hade en kort genom-
snittlig vistelsetid i brjan av perioden. Mot slutet
hade dock dessa tv fdelseregioner kommit ifatt
de andra. r 2006 var den genomsnittliga vistel-
setiden cirka 15 r fr alla invandrargrupper som
redovisas hr, frutom gruppen frn vriga vst-
vrlden. Skillnader och frndringar i genom-
snittliga vistelsetider kan allts frklara en del av
de mnster som framkommer i fgur 2:7.
ldersskillnader
Unga vuxna 2024 r har en betydligt svagare an-
knytning till arbetsmarknaden n totalbefolkningen
(fgur 2:8 och 2:6). Under krisren p 1990-talet
minskade ocks andelen i krnarbetskraften mer
ptagligt bland dem, den halverades frn 30 procent
r 1992 till 14 procent r 1995. Igonenfallande r
ocks att en stor andel av de unga vuxna befnner sig
i gruppen instabil arbetskraft, som ocks innefattar
de med omfattande arbetslshet. Precis som frvn-
tat r andelen studerande stor i denna ldersgrupp.
Andelen ekonomiskt inaktiva respektive i alternativ
frsrjning r ocks relativt stor och fljer konjunk-
turen ganska vl. Fr ldersgruppen 2534 r r av-
vikelserna frn befolkningen inte lika stora (fgur
2:8). Detta r en grupp med betydligt fastare frank-
ring p arbetsmarknaden, och den verkar inte hel-
ler vara lika konjunkturknslig eftersom nedgngen
under krisren inte alls var lika pfallande som i den
yngre gruppen. Till skillnad frn den yngre grup-
pen kade dessutom deltagandet i krnarbetskraften
ngot sett ver hela perioden.
Personer med funktionsnedsttning
Den s kallade arbetslinjen innebr bland annat
att personer i arbetsfr lder i frsta hand ska
Figur 2:8. Arbetsmarknadsstatus hos unga vuxna
Andel bland unga vuxna 2024 respektive 2534 r, perioden 19922006. Procent.
Procent Procent Unga vuxna 2024 r Unga vuxna 2534 r
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
20
40
60
80
100
2006
04 02 00 98 96 94 1992
Ekonomiskt
inaktiva
Alternativ
frsrjning
Nyanlnda
invandrare
Omfattande
sjukskrivning
Studerande
Instabil
arbetskraft
Krnarbetskraft
fnna sin frsrjning p den reguljra arbetsmark-
naden, och den gller ven personer med funk-
tionsnedsttning. Gruppen gr inte att identifera
i det datamaterial som anvnds i detta kapitel,
men hittills genomfrda studier [16]

tyder p att
de ofta saknar frankring p arbetsmarknaden.
Det framkom ocks att personer med en frvr-
vad funktionsnedsttning generellt har lgre sys-
selsttningsgrad n personer med en medfdd
funktionsnedsttning. Studien visade att nstan
30 procent av dem med medfdda funktionsned-
sttningar arbetade p den ppna arbetsmark-
naden r 2002, jmfrt med 13 procent av dem
som hade frvrvade funktionsnedsttningar.
Bristande anpassning och diskriminering frn
arbetsgivarnas sida uppgavs vara ngra orsaker.
Det fnns ocks tecken p att sysselsttningen p
den reguljra arbetsmarknaden har minskat bland
bda dessa grupper under senare r [17].

Flden och stabilitet
Beskrivningen av arbetsmarknadsutvecklingen i
fregende avsnitt gller framfr allt jmfrelser
mellan tvrsnitt av befolkningen r fr r, vilket
innebr att ldersgrupperna innehller olika per-
soner under ren. Detta ger visserligen viktig in-
formation om situationen fr olika grupper, men
jmfrelserna visar framfr allt kollektiva frnd-
ringar p arbetsmarknaden. Utvecklingen fr en
grupp under en period kan mycket vl vara positiv,
samtidigt som utvecklingen fr dem som tillhrde
gruppen i brjan av perioden kan vara negativ. Ett
exempel p detta r utvecklingen av disponibel in-
komst bland lderspensionrer. Sett som ett kollek-
tiv var utvecklingen god under 1990-talet nr ldre
pensionrer med lg eller ingen ATP frsvann ur
gruppen samtidigt som den fylldes p av unga pen-
sionrer med hg eller full ATP. Utvecklingen var
dock betydligt smre fr de pensionrer som till-
hrde gruppen i brjan av 1990-talet [18].
Figur 2:9 visar fden p arbetsmarknaden fr
tre grupper av 2230-ringar med olika arbets-
marknadsstatus (i alternativ frsrjning, i stu-
dier och nyligen invandrade) i brjan p tre valda
observationsperioder: 1990/91 (hgkonjunktur),
1994/95 (lgkonjunktur) och 1999/2000 (ter-
hmtningsperiod). Hr anvnds ettrsbaserade
arbetsmarknadsgrupperingar i stllet fr de hit-
tills anvnda trersbaserade.
Till vnster i fgur 2:9 fnns de som saknade
anknytning till arbetsmarknaden tv r fre in-
trdesret 1992, 1996 respektive 2001. De som
trdde in p arbetsmarknaden r 1992 hade den
smsta utvecklingen. Bland dem terfanns 13
procent i krnarbetskraften efter sex r, jmfrt
med 25 och 22 procent bland dem som trdde in
r 1996 respektive 2001. De som trdde in p ar-
betsmarknaden r 1992 hade haft lngre tid p
sig att fnna frsrjning p arbetsmarknaden n
de som trdde in r 1996, men trots det var an-
delen i krnarbetskraften bara marginellt hgre
39 jmfrt med 36 procent. Detta kan bero p
konjunkturlget, vilket i s fall skulle innebra att
det r svrare att etablera sig p arbetsmarknaden
om man kommer ut strax innan en hgkonjunktur
vnder till lgkonjunktur, n om man kommer ut
mitt i en lgkonjunktur eller i en ekonomisk upp-
gng. En viktigare frklaring torde dock vara att
det handlar om s kallade selektionseffekter; de
som befann sig utanfr arbetsmarknaden under
hgkonjunkturren 1990 och 1991,
3
d arbetsls-
heten var mycket lg och sysselsttningen hg,
var en grupp med olika slag av bakomliggande
problem som gjorde det svrt att komma in p ar-
3 Det var frst under andra halvan av 1991 som arbetslsheten
brjade skjuta i hjden. Sett ver hela ret lg dock arbetsls-
heten under 3 procent.
Figur 2:9. Arbetsmarknadsutveckling fr ungdomar efter intrdesr
Unga vuxna 2230 r som trdde in p arbetsmarknaden ren 1992, 1996 respektive 2001 och som minst
ett r fre intrdet var i alternativ frsrjning, i studier respektive nyanlnda invandrare. Procent.
Procent
r 1 r 6 r 11
r 1 r 6
r 1 r 6 r 1 r 6
r 11 r 1 r 6 r 11 r 1 r 6 r 11
r 15 r 1 r 6 r 11 r 15 r 15 r 11 r 6 r 1
2230 r 1992,
Alt. frsrjning 1990 och 1991
Procent Procent
2230 r 1992,
Studerande 1991
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
2230 r 1992,
invandrat 1990 eller 1991
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 96 94 1992
Procent
2230 r 1996,
Procent Procent
2230 r 1996,
Studerande 1995
2230 r 1996,
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 20 98 1996
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 1996
0
20
40
60
80
100
2006 04 02 00 98 1996
Procent
2230 r 2001,
Procent Procent
2230 r 2001,
Studerande 2000
2230 r 2001,
0
20
40
60
80
100
Alternativ
frsrjning
Omfattande
sjukskrivning
Studerande
Instabil
arbetskraft
Krn-
arbetskraft
2006 03 05 2001
0
20
40
60
80
100
2006 05 03 2001
0
20
40
60
80
100
2006 03 05 2001
r 1 r 6
betsmarknaden. Sammansttningen borde allts
vara en annan hos den grupp som hade alternativ
frsrjning under ren 1994 och 1995 d Sverige
var mitt i djupaste lgkonjunktur. Denna tolkning
stds ocks av att den frsta kohorten bestr av
drygt 20 000 personer, medan den andra och den
tredje kohorten r betydligt strre och omfattar
cirka 33 000 personer vardera.
I den mittersta kolumnen i fgur 2:9 fnns de
studerande, som har en helt annan utveckling n
gruppen i alternativ frsrjning. Frst och frmst
framgr att en stor del fortsatte att studera under
de nrmast fljande ren. Det framgr ocks att
de studerande hade en mycket god arbetsmark-
nadsutveckling med snabbt kande andelar krn-
arbetskraft i samtliga kohorter. Konjunkturfasen
tycks inte heller spela ngon strre roll. Bland de
studerande var det ocks genomgende en mycket
lg andel som hamnade utanfr arbetsmarknaden.
I den hgra kolumnen i fgur 2:9 visas utveck-
lingen bland nyanlnda invandrare. De som trd-
de in p arbetsmarknaden r 1992 hade de strsta
etableringssvrigheterna, precis som bland dem
som var i alternativ frsrjning. Andelen som
kunde frsrja sig p sitt arbete lg kvar p intr-
desrets niv under de vrsta krisren 19931994
fr att sedan ka fram till sekelskiftet d utveck-
lingen stannade av. Efter femton r tillhrde 53
procent krnarbetskraften, vilket r den niv som
de som trdde in r 1996 hade ntt efter cirka elva
r. I den tredje kohorten, som bara fljts i sex r,
fanns 46 procent i krnarbetskraften r 2006.
Fr den frsta och den andra kohorten tog det
tio respektive sju r att n upp till den nivn. Ett
annat srdrag i den tredje kohorten r att andelen
i krnarbetskraften var betydligt hgre redan vid
startrets slut (2001), det vill sga ett till tv r
efter ankomsten till Sverige, n i de kohorter som
invandrade tidigare. En del av skillnaderna mel-
lan invandrarkohorterna kan bero p att de bestr
av individer frn olika omrden och som drmed
har olika frutsttningar att komma in p den
svenska arbetsmarknaden. Den andra kohorten
som anlnde ren 1994 och 1995 domineras ex-
empelvis av fyktingar frn det forna Jugoslavien.
Frn detta omrde har det sedan lnge funnits en
frhllandevis stor invandrargrupp i Sverige (se
tabell 1:2 i kapitel 1 Transnationell migration),
och det kan ha underlttat etableringen fr dessa
fyktingar eftersom mnga kanske hade fung-
erande sociala ntverk redan vid ankomsten. Den
frsta kohorten, som anlnde ren 1990 och 1991,
domineras av nordiska medborgare och invand-
rare frn Mellanstern. Den sista kohorten r spe-
ciell eftersom den bestr av mnga tervndande
svenskar, tillsammans med grupper frn vriga
Norden och Vsteuropa. Det r givetvis en fr-
klaring till den hga andelen i krnarbetskraften
redan frsta ret.
Skillnaden i sammansttning mellan de olika
kohorterna av unga nytillkomna invandrare gr
det onekligen svrt att tolka resultaten. Drfr
studeras de som kommer frn Mellanstern och
Nordafrika separat eftersom detta r en invand-
rargrupp som r ungefr lika stor vid alla tid-
punkterna. Resultaten visas inte hr, men man
kan konstatera att ven bland dessa r det den
frsta kohorten som har den smsta utveckling-
en. Efter sex r, vilket r det lngsta alla kohor-
ter kan fljas, befann sig cirka 11 procent i den
frsta kohorten i krnarbetskraften. Motsvarande
andel fr de tv efterfljande kohorterna var 22
respektive 26 procent. Det kan mycket vl fnnas
skillnader i sammansttning ven inom gruppen
frn Mellanstern och Nordafrika, men resultaten
tyder p att konjunktureffekten r viktig.
Sledes konstateras, liksom i Social rapport
2006, att de studerande har synnerligen goda fr-
utsttningar p arbetsmarknaden. Gruppen tycks
dessutom vara i det nrmaste helt oknslig fr
konjunktursvngningar. Frhllandet verkar dock
nrmast det motsatta fr unga vuxna utanfr ar-
betsmarknaden och kanske framfr allt nyanln-
da invandrare.
Etablering p arbetsmarknaden
Fr ungdomar brukar man tala om intrde respek-
tive etablering p arbetsmarknaden. Statistiska cen-
tralbyrn har defnierat intrdesldern fr en fdel-
sekohort som den lder d mer n 50 procent av ko-
horten r sysselsatta. P motsvarande stt defnieras
etableringsldern som den lder d 75 procent av
kohortmedlemmarna r sysselsatta. Att vara syssel-
satt i detta sammanhang innebr att personen fr-
vrvsarbetade minst en timme (se faktaruta Syssel-
sttning och arbetslshet: Defnitioner) den vecka
Statistiska centralbyrn genomfrde ngon av sina
terkommande arbetskraftsunderskningar (AKU).
I slutet av 1980-talet och fram till r 1990 lg in-
trdesldern strax under 20 r och etableringsldern
strax drver fr bde mn och kvinnor. I och med
arbetslshetskrisen steg dock bde intrdeslder och
etableringslder snabbt, och r 1993 var intrdesl-
dern fr mn 22 r och etableringsldern 28 r. Mot-
svarande ldrar fr kvinnor var 21 respektive 29 r.
Fr mn fll etableringsldern sedan tillbaka ngot,
men lg stabilt p 2627 r under resten av decen-
niet. Fr kvinnorna fortsatte kningen ytterligare
ngot r fr att sedan stabilisera sig kring 2930 r.
Trots terhmtningen p arbetsmarknaden skedde
ingen tydlig nedgng i etableringsldern under
2000-talets frsta r [19, 20].
Sysselsttningsmttet i Arbetskraftsunder-
skningen anger hur mnga som verhuvudtaget
har frvrvsarbetat. Fr att knyta etableringsl-
der till stabiliteten i sysselsttningen mste man
anvnda andra metoder, exempelvis mta hur
mnga som befnner sig i krnarbetskraften och
vid vilken lder. Andelen i krnarbetskraften lig-
ger dock defnitionsmssigt p en lgre niv n an-
delen sysselsatta, och drfr r 75-procentsgrnsen
inte tillmpbar. I stllet studeras ldern d hlften
i en kohort tillhr krnarbetskraften, det vill sga
medianldern fr etablering i krnarbetskraften.
ven med denna defnition kade etableringsl-
dern under krisren (fgur 2:10). Bland mn kade
den frn 24 r till 27 r mellan ren 1992 och 1994.
Drefter lg den frhllandevis stabilt p 2627 r
under resten av den observerade perioden. Kvin-
nornas etableringslder var betydligt hgre, vilket
sannolikt beror p att mnga kvinnor arbetar deltid
nr barnen r sm. r 1992 lg kvinnornas etable-
ringslder p 37 r. Den steg ngot under krisren
men sjnk sedan kraftigt, och frn r 2002 var
kvinnors medianlder fr etablering i krnarbets-
kraften bara tv r hgre n mns.
Granskat p detta vis tycks inte utvecklingen
Medianlder
Figur 2:10. Medianlder fr etablering
i krnarbetskraften
lder vid vilken 50 procent av en fdelsekohort
tillhr krnarbetskraften. Kvinnor och mn perioden
19922006. Medianlder.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Kvinnor Mn
2006 04 02 00 98 96 94 1992
sedan 1990-talskrisen vara srskilt alarmerande,
och den totala medianldern (bda knen) fr eta-
blering i krnarbetskraften har sjunkit tack vare
en ganska drastisk nedgng av medianldern fr
kvinnor och ett ganska stabilt mnster fr mn.
Bilden blir dock en annan om man i stllet tittar p
vad som hnder med dem som inte har etablerat sig
p arbetsmarknaden, det vill sga p ungdomsar-
betslshetssiffror och andelen unga utanfr.
Den svenska ungdomsarbetslsheten r hg,
inte bara i ett svenskt historisk perspektiv utan
ocks i ett internationellt perspektiv. Fr andra
kvartalet r 2009 rapporterade Statistiska central-
byrn en ungdomsarbetslshet p 29 procent. Det
fnns dock vissa svrigheter med att jmfra his-
toriska och internationella data. Under 1990-talet
rknades exempelvis inte heltidsstuderande som
sker arbete som arbetslsa och om de rknas bort
andra kvartalet r 2009 hamnar siffran i stllet p
16 procent. Detta r fortfarande en hg niv, men
trots allt ungefr hlften av den ursprungliga siff-
ran. Sverige har dock anslutit sig till den internatio-
nella konventionen dr dessa personer rknas som
arbetslsa (se faktaruta Sysselsttning och arbets-
lshet: Defnitioner), och frndringen pverkar
givetvis frmst talen fr ungdomsarbetslsheten.
I och med att Sverige har anpassat sig till det
internationella sttet att rkna br ju ocks den in-
ternationella jmfrbarheten ha kat. S r skert
ocks fallet, men det fnns nd en del fallgropar
kvar. Inom EU r standarden att redovisa arbets-
lsheten i ldersspannet 1524 r som ungdomsar-
betslshet, och det kan skert vara rimligt i mnga
lnder. Bilden blir dock felvisande i Sverige och
andra lnder dr nstan alla ungdomar befnner
sig i studier upp till 20-rsldern. De som i denna
lder i stllet tillhr arbetskraften r en speciell
grupp med jmfrelsevis hg frekomst av olika
sociala problem (se ocks kapitel 7 Skolbetyg, ut-
bildning och risker fr ogynnsam utveckling hos
barn). Drmed kommer ocks arbetslsheten att
vara hg. I andra lnder r det en lgre andel av
ungdomarna som befnner sig i studier, och dr
kommer gruppen utanfr studier att vara mer nor-
mal och drmed ocks ha en lgre arbetslshet.
Vissa lnder har ocks ett utvecklat lrlingssystem
inom gymnasieutbildning eller motsvarande (t.ex.
Danmark), och dr rknas lrlingar som anstllda
vilket frsts driver ner arbetslshetssiffrorna i
jmfrelse med Sverige. Det fnns ocks olika
typer av vlfrdsstatliga lsningar p andra omr-
den n inom arbetsmarknadspolitiken som kan ha
betydelse fr hur mnga icke sysselsatta som fak-
tiskt hamnar inom just arbetslshetsfrskringen.
Detta problem torde dock vara mindre vid nordiska
jmfrelser eftersom dessa lnder har frhllande-
vis likartade vlfrdslsningar.
Man br allts granska dessa uppgifter med ett
kritiskt ga, men ungdomsarbetslsheten r nd
Procent
Ny def. av arbetslshet
Figur 2:11. Arbetslshet i tre ldersgrupper
Andel ppet arbetslsa av arbetskraften i ldrarna
2024 r, 2534 r respektive 3564 r,
perioden 1976 2008. Procent.
0
5
10
15
20
3564 r 2534 r 2024 r
3564 r 2534 r 2024 r
06 2008 03 00 97 94 91 88 85 82 79 1976
ett stort problem i Sverige i dag och har s varit
sedan 1990-talskrisen. Det kan konstateras att ju
yngre man r, desto strre r risken fr arbetsls-
het oavsett konjunkturlget (fgur 2:11). De unga
vuxnas (2024 r) arbetslshet framstr som mer
konjunkturknslig jmfrt med andra ldersgrup-
pers. Mellan 1990 och 1993 kade de unga vux-
nas arbetslshet frn 3 till 18 procent, allts med
15 procentenheter, medan den kade frn 1 till 5,5
procent bland 3564-ringar bara 4,5 procent-
enheters kning. Dremot var de relativa frnd-
ringarna i arbetslshet mellan hg- och lgkon-
junktur ungefr lika stora i de olika ldersgrup-
perna: arbetslsheten r 1993 var mellan 5 och 6
gnger hgre i alla de tre ldersgrupperna jmfrt
med 1990-rs niv. Detta gllde dock bara fram
till slutet p 1990-talet. Under uppgngen under
2000-talet steg den yngsta ldersgruppens arbets-
lshet ngot mer n fr de vriga, bde i absoluta
och relativa termer.
Nr det gller andelen som varken arbetar eller
studerar var svngningarna inte lika dramatiska som
arbetslshetssiffrorna. I detta avsnitt
begrnsas denna grupp till tv kate-
gorier, personer som r ekonomiskt
inaktiva och de i alternativ frsrj-
ning. I de tv ldre ldersgrupperna
(2534 r och 3564 r) var andelen
stabil kring 36 procent fr bda
knen. Det fnns bara en svag upp-
gng ver tid. Fr kvinnor i lder
3564 r minskade till och med an-
delen ngot, vilket sannolikt beror
p att det blev mindre vanligt att
vara hemarbetande. Fr ldersgrup-
pen 2024 r kom dremot en gan-
ska markant kning under krisren
p 1990-talet, och den var srskilt
tydlig fr kvinnor. Fr bda knen
lg nivn under r 1992 p ungefr 4
procent fr samtliga ldersgrupper, men till skillnad
frn de tv ldre grupperna kade andelen perso-
ner som varken arbetar eller studerar i den yngsta
gruppen ganska snabbt under krisren till ungefr
10 procent fr mn och 14 procent fr kvinnor. Dr-
efter sjnk andelen fram till ren 20022003. ven
denna frndring var strst bland kvinnor. Frn ren
20022003 kade terigen andelen 2024-ringar
som var ekonomiskt inaktiva eller i alternativ fr-
srjning. Denna frndring var ungefr lika stor
bland mn som bland kvinnor och andelen lg r
2006 p samma niv, cirka 11 procent.
Det r viktigt att understryka att en del av dem
som str utanfr arbete och studier, srskilt unga
mnniskor, mycket vl kan vara utomlands p
lngresor eller tillflliga arbeten. En undersk-
ning frn Ungdomsstyrelsen visade att omkring 9
procent av dem som enligt registeruppgifter hade
inkomster under ett basbelopp hade arbetat utom-
lands det aktuella ret [21]. Ytterligare 23 procent
vistades utomlands av andra skl. Det r dock
tveksamt om dessa siffror kan generaliseras till att
Figur 2:12. Personer som varken arbetar eller studerar
Andel som antingen var ekonomiskt inaktiva eller i alternativ frsrjning
i ldersgruppen 2024 r, 2534 r respektive 3564 r.
Mn och kvinnor perioden 19922006. Procent.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
3564 r 2534 r 2024 r
2006 04 02 00 98 96 94 1992
0
2
4
6
8
10
12
14
16
2006 04 02 00 98 96 94 1992
glla ven i denna studie. Dels anvnds en annan
inkomstgrns (ett prisbasbelopp) fr att kategori-
sera gruppen utanfr, dels hade underskningen
ett bortfall p ungefr 40 procent vilket ytterligare
frsmrar generaliserbarheten.
I bde Sverige och Finland sjnk arbetsls-
heten stadigt frn de hga niverna i mitten p
1990-talet fram till ren 20012002 (fgur 2:13).
Under r 2001 lg den svenska siffran till och
med p samma niv som i Norge och Danmark.
Men till skillnad frn i Finland vnde den svenska
kurvan drefter uppt, och frn och med r 2005
hade Sverige hgre arbetslshet n Finland i denna
ldersgrupp. I Norge och Danmark lg nivn gan-
ska stabilt mellan ungefr 5 och 10 procent under
hela perioden. Ngot frsmrade allts svenska
ungdomars chanser p arbetsmarknaden under
2000-talet och man vet nnu inte vad.
Det kan fnnas mnga orsaker till att s mnga
ungdomar var arbetslsa eller varken arbetade
eller studerade. En ofta diskuterad frga handlar
om i vilken mn gymnasieskolans stt att fungera
har bidragit till den negativa utvecklingen, och
det r denna frga som behandlas i nsta avsnitt.
Utbildningsnivn bland unga vuxna
Sedan lsret 1996/97 har andelen ungdomar som
gr ut gymnasiet med hgskolebehrighet legat
ganska stabilt [22]. Om ngot har hnt r det sna-
rast frgan om en kning. ven andelen utan hg-
skolebehrighet r relativt ofrndrad eller mjli-
gen minskande ver tid (fgur 2:14).
Bilden r ocks likartad om man i stllet be-
traktar gymnasiestatus, det vill sga de som inte
hade pbrjat gymnasiet, de som hade pbrjat
men hoppat av, de som hade pbrjat men nnu
inte avslutat respektive de som hade pbrjat och
gtt ut gymnasiet, fyra r efter avslutad grundskola
avgngsren 19952003 (fgur 2:15). ven hr r
det dominerande intrycket stabilitet. Nrmare 80
procent hade gtt igenom gymnasiet, cirka 20 pro-
cent hade hoppat av och ngra f procent var kvar
i gymnasiet eller hade aldrig brjat dr. Skillnaden
mellan knen var ocks stabil ver tid varje r
var det cirka 5 procentenheter fer fickor n pojkar
som gick ut gymnasiet och som gick ut med hg-
skolebehrighet.
Det r emellertid knt att situationen skiljer sig
t mellan olika grupper. En skillnad som ofta har
ptalats r den mellan ungdomar som r fdda i
Sverige och ungdomar som r fdda utomlands
[24]. Skillnaderna mellan ungdomar frn olika
fdelseregioner framgr av fgur 2:16. Inte heller
hr hnder srskilt mycket ver tid, men det fnns
dremot skillnader mellan olika grupper av ln-
der. Strst andel avslutade gymnasiestudier fanns
som vntat bland inrikesfdda dr strax under
80 procent hade gtt ut gymnasiet fyra r efter
avslutad grundskola. Bland ungdomar med andra
Procent
Klla: EU Labour Force Survey, Eurostat.
Figur 2:13. Ungdomsarbetslshet i Sverige,
Danmark, Norge, Finland och EU15
Andel ppet arbetslsa bland personer i arbetskraften
2024 r, perioden 19962008. Procent.
0
10
20
30
40
EU15 Sverige Norge Finland Danmark
2008 06 04 02 00 98 1996
ursprungsregioner lg denna andel
kring 60 procent utan ngra strre
skillnader mellan grupperna. Bland
ungdomar frn Norden och Vsteu-
ropa var det frhllandevis mnga
som aldrig brjade p gymnasiet.
En frklaring kan vara att en rela-
tivt stor andel i stllet gr motsva-
rande utbildning i hemlandet. Bland
ungdomar frn Mellanstern och
Nordafrika respektive vriga ln-
der var andelen som fortfarande be-
drev gymnasiestudier fyra r efter
grundskoleexamen ngot hgre n
i andra grupper, ven om den fort-
farande var lg. Det beror sannolikt
p att det i denna grupp r vanligare
med ngon form av frberedande
utbildning innan ungdomarna p-
brjar den reguljra gymnasieut-
bildningen, exempelvis det individuella program-
met (IV). Detta r helt i linje med Skolverkets
Allmnna rd [25]. Den viktigaste frklaringen till
den hgre andelen med avslutade gymnasiestudier
bland inrikesfdda ungdomar r att det fanns frre
avhopp bland dem.
I och med gymnasiereformen under 1990-ta-
lets frsta hlft dubblerades andelen 20-ringar
med trerig gymnasieutbildning p ngra r, frn
cirka 40 procent r 1990 till cirka 80 procent r
1997. Sedan dess har inte mycket frndrats.
Detta gller dock gymnasieskolan totalt, och det
har ofta framhllits att problemen i gymnasie-
skolan framfr allt gller de yrkesfrberedande
studieinriktningarna. Resultat visar att det up-
penbarligen fnns en skillnad i genomstrmning,
det vill sga den andel elever som fullfljer sin
gymnasieutbildning inom freskriven tid, mel-
lan studiefrberedande och yrkesfrberedande
utbildningar (fgur 2:17).
Lsr
Procent
Figur 2:14. Ungdomar med slutbetyg frn gymnasiet
Ungdomar 1920 r med slutbetyg frn gymnasiet, med och utan
hgskolebehrighet, lsren 1993/942007/08. Procent.*
*Procentandelarna berknas som kvoten mellan antalet ungdomar som gtt ut
gymnasiet respektive lsr och hlften av totala antalet 19- och 20-ringar.
0
20
40
60
80
100
Med hgskole-
behrighet
Utan hgskole-
behrighet
2007/08 05/06 03/04 01/02 99/00 97/98 95/96 1993/94
Klla: Skolverket [22, 23].
Avgngsr frn k 9
Figur 2:15. Gymnasiestatus fyra r efter
avslutad grundskola
Andel bland dem som gick ut grundskolan
perioden 19952003. Procent.
0
50
60
70
80
90
100
Ej pbrjat
gymnasiet
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Avslutat
gymnasiet
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995
Observera att skalan p y-axeln r bruten mellan 0 och 50.
Klla: Elevregistret, Statistiska centralbyrn.
Procent
Figur 2:16. Gymnasiestatus fyra r efter grundskolan bland ungdomar med olika fdelseregioner
Andel bland dem som gick ut grundskolan perioden 19952003. Procent.
Procent
Avgngsr frn k 9 Avgngsr frn k 9
Sverige Vsteuropa* och vr. Norden Procent
Procent Nordstra Europa Sydstra Europa
Procent Procent vriga lnder Mellanstern och Nordafrika
Procent
0
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995
0
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995
0
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995
0
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995

50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995
0
0
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 97 96 1995
* Inkl USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
Observera att skalan p y-axeln r bruten mellan 0 och 50.
Ej pbrjat
gymnasiet
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande kvar
Avslutat
gymnasiet
Figur 2:17. Gymnasiestatus fyra r efter
gymnasiestart
Andel bland personer som brjat gymnasiet perioden
19952003 efter startr och inriktning. Procent.
Procent
Startr i gymnasiet
Startr i gymnasiet
Startr i gymnasiet
Studiefrberedande inriktning
Procent Yrkesfrberedande inriktning
Procent Individuella programmet (IV)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 96 97
97
97
1995
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 96 1995
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2003 02 01 00 99 98 96 1995
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Avslutat
gymnasiet
Knappt 90 procent av dem som pbrjade en
studiefrberedande gymnasieutbildning, avslu-
tade den inom fyra r. Motsvarande siffra bland
dem som pbrjade en yrkesfrberedande ut-
bildning var knappt 80 procent. Men det som r
mest pfallande r nd den hga andelen avhopp
bland dem som brjade gymnasiet med att g
IV-programmet: ungefr 70 procent hoppade av
gymnasiet inom fyra r efter starten. Skillnader-
na mellan grupperna r stora men det r inga str-
re frndringar ver tid. Hela perioden hade en
mycket svag kning av andelen gymnasieelever
som hoppar av de studiefrberedande program-
men och IV-programmet. P de yrkesfrberedan-
de programmen skedde dock en svag minskning
av andelen som hoppar av. Inom bde yrkesfr-
beredande och studiefrberedande program var
det varje r en ngot hgre andel kvinnor n mn
som fullfljde utbildningen. Det var ocks fallet
inom IV-programmet i brjan av perioden, ven
om det frndrades ver tid. I slutet av perioden
var det vanligare bland mn n bland kvinnor att
ha avslutat gymnasiet inom fyra r efter att man
brjade p IV-programmet. De festa som hoppar
av gymnasiet gr det under det tredje ret [26].
Ibland framhlls det som ett problem att fr
mnga gr ut frn gymnasiet utan grundlggande
behrighet fr hgskolestudier, srskilt elever
frn yrkesfrberedande program. ver tid har
dock andelen med hgskolebehrighet kat, bde
inom studiefrberedande och inom yrkesfrbe-
redande utbildningar (fgur 2:18). kningen gr
ocks ngot snabbare inom yrkesutbildningarna,
vilket gr att skillnaderna mellan de bda inrikt-
ningarna minskar ver tid.
Sammantaget r intrycket att utvecklingen
bland gymnasieutbildade har hllit sig ganska sta-
bil sedan mitten p 1990-talet, ven om det fnns
stora skillnader mellan grupper. Exempelvis hade
cirka 40 procent av de utrikesfdda ungdomarna
inte en avslutad gymnasieutbildning fyra r efter
att de gick ut grundskolan, vilket r en dubbelt s
hg andel som bland inrikesfdda ungdomar. Ge-
nomstrmningen skiljer sig ocks t mellan olika
utbildningsinriktningar. Srskilt lg genomstrm-
ning har de som brjar p IV-programmet. Grund-
skoleutbildningens betydelse fr barns framtida
psyko sociala utveckling och utbildningskarrir
studeras nrmare i kapitel 7 Skolbetyg, utbildning
och risker fr ogynnsam utveckling hos barn.
Pverkar gymnasieskolgngen
chanserna p arbetsmarknaden?
Genomstrmningen i gymnasiet sedan mitten av
1990-talet har allts prglats av stabilitet, s den
kan inte frklara de stora svngningarna i ung-
domsarbetslsheten och andelen unga som varken
arbetar eller studerar. Men skillnaderna i genom-
strmning mellan olika grupper kan nd visa att
det fnns samband p individ- eller gruppniv [27].
I fortsttningen breddas begreppet varken arbe-
tar eller studerar till att avse ven arbetsmark-
nadskategorin omfattande sjukskrivning, vid
sidan av kategorierna ekonomiskt inaktiva och
i alternativ frsrjning. Dessa arbetsmarknads-
positioner betraktas hr som indikation p ett
socialt utanfrskap. Omfattande sjukskrivningar
behver inte ndvndigtvis innebra ett utanfr-
skap, men med tanke p att det handlar om unga
mnniskor mste nd ett sdant tillstnd ses som
ganska allvarligt. Man vet ocks, frn bland annat
Social rapport 2006, att det r svrt att komma
tillbaka till arbetsmarknaden efter en lngvarig
sjukskrivning.
Nedanstende beskrivning gller endast den
rskull som avslutade grundskolan r 1998.
Mnstret ser dock identiskt ut fr de tidigare r-
gngarna. Risken att befnna sig i ngon av de
tre kategorier som indikerar socialt utanfrskap
frdelar sig ungefr s som frvntat (fgur 2:19).
Lgst r risken bland dem som gick ut gymna-
siet inom fyra r efter avslutad grundskola, fljt
av dem som fortfarande var kvar. Hgst r risken
bland dem som aldrig pbrjade gymnasiet. Hr
br man dock uppmrksamma att skillnaden mel-
lan dem som aldrig brjade och dem som hop-
pade av gymnasiet nstan helt motsvaras av ande-
len med omfattande sjukskrivning. Sannolikt var
det hlsoskl som gjorde att en stor del av dessa
ungdomar inte brjade p gymnasiet. I s fall r
slutsatsen att arbetsmarknadseffekten r ungefr
densamma, oavsett om man aldrig brjar p gym-
nasiet eller om man hoppar av. Nr det gller de
tre utanfrskapspositionerna r det mycket sm
skillnader mellan kvinnor och mn. Genomg-
ende r det dock ngot fer kvinnor som tillhr
kategorin omfattande sjukskrivning.
Om man i stllet tittar p andelen i krnarbets-
kraften ser niverna frvnansvrt likartade ut, i
synnerhet fr mn. Men d br man ocks notera
att andelarna studerande r hga, srskilt bland
Procent
Lsr
Klla: Skolverket [23].
Figur 2:18. Avgngselever frn gymnasiet med
hgskolebehrighet
Andel med slutbetyg och hgskolebehrighet
bland avgngselever frn gymnasiet lsren
1996/972007/08. Procent.
0
50
60
70
80
90
100
Yrkesfrberedande
inriktning
Studiefrberedande
inriktning
2007/08 06/07 04/05 02/03 00/01 98/99 1996/97
dem som r 2002 hade gtt ut gymnasiet och
bland dem som fortfarande gick dr. Som redan
visats har personer i 2030 rs lder som studerar
en mycket god arbetsmarknadsprognos, och drfr
kan man anta att p nnu lngre sikt kommer skill-
naderna mellan grupperna att ka nr det gller
andel i krnarbetskraften. Liksom i befolkningen
i vrigt r det genomgende fer mn n kvinnor
som befnner sig i krnarbetskraften samtidigt som
det r fer kvinnor som befnner sig i studier.
ven hr fnns anledning att titta p skillnader
mellan personer frn olika fdelseregioner. Fr
att gra detta mste alla rgngar som lmnade
grundskolan ren 19951998 sls ihop eftersom
grupperna blir fr sm annars. Dessutom sls v-
riga vstvrlden, nordstra Europa och sydstra
Europa ihop till en kategori. Det visar d sig att
oavsett gymnasiestatus har ungdomar fdda i Sve-
rige alltid en lgre risk att hamna i ngon av de tre
utanfrskapskategorierna. Detta r srskilt tydligt
nr det gller grupper som inte har brjat p gym-
nasiet respektive har avslutat gymnasiet. Bland
inrikesfdda som avslutat gymnasiet fnns drygt 4
procent i ngon av dessa kategorier, jmfrt med
mellan 7 procent (vriga lnder) och 11 procent
(Mellanstern och Nordafrika) bland utrikesfdda.
P motsvarande stt fnns cirka 25 procent bland
inrikesfdda som inte har pbrjat gymnasiet i
ngon av utanfrskapskategorierna, jmfrt med
nrmare 40 procent bland utrikesfdda.
Analysen har hittills koncentrerats p hur gym-
nasieerfarenheter och ursprung samvarierar med
chanserna fr unga vuxna kvinnor och mn att
etablera sig p arbetsmarknaden. Dremot togs
ingen hnsyn till frldrarnas utbildningsniv,
ven om man vet att det pverkar elevers studie-
resultat [28]. Det r emellertid inte sjlvklart att
det ocks pverkar ungdomars chanser p arbets-
marknaden p samma stt. Fr att underska det
avslutas avsnittet med en beskrivning av resulta-
Figur 2:19. Arbetsmarknadsstatus tta r efter grundskolan bland mn och kvinnor
Andel bland dem som avslutade grundskolan r 1998 frdelat efter gymnasiestatus r 2002.
Kvinnor och mn r 2006. Procent.
Klla: Elevregistret och LISA, Statistiska centralbyrn.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Ekonomiskt
inaktiva
Alternativ
frsrjning
Omfattande
sjukskrivning
Studerande
Instabil
arbetskraft
Krnarbetskraft
Avslutat
gymnasium
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Ej
pbrjat
gymnasium
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Avslutat
gymnasium
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Ej
pbrjat
gymnasium
ten frn en logistisk regressionsanalys (se fakta-
ruta Logistisk regression).
Risken att befnna sig i omfattande sjukskriv-
ning eller att varken arbeta eller studera tta r
efter avslutad grundskola studeras, det vill sga
risken att befnna sig i ngon av de tre utanfr-
skapskategorier som diskuterades ovan. Fr att
kunna se hur risker och chanser eventuellt skil-
jer sig t mellan knen grs separata analyser fr
kvinnor och mn.
Till att brja med konstateras att effekten av
gymnasiestatus r ganska stabil i de olika model-
lerna, fr bde mn och kvinnor, vilket betyder
att de bara pverkas marginellt nr man ocks tar
Figur 2:20. Arbetsmarknadsstatus tta r efter grundskolan bland olika invandrargrupper
Andel bland dem som avslutade grundskolan r 1998 frdelat efter fdelseland eller -region och gymnasiestatus
r 2002. Samtliga r 2006. Procent.
Procent
Procent
Sverige
Mellanstern och Nordafrika Procent
vriga lnder
Procent
vriga vstvrlden* inkl.
nord- och sydstra Europa
* Norden och Vsteuropa inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Avslutat
gymnasium
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Ej
pbrjat
gymnasium
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Avslutat
gymnasium
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Ej
pbrjat
gymnasium
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Avslutat
gymnasium
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Ej
pbrjat
gymnasium
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Avslutat
gymnasium
Pbrjat,
hoppat av
Pbrjat,
fortfarande
kvar
Ej
pbrjat
gymnasium
Ekonomiskt
inaktiva
Alternativ
frsrjning
Omfattande
sjukskrivning
Studerande
Instabil
arbetskraft
Krnarbetskraft
hnsyn till svensk alternativt utlndsk bakgrund
och frldrarnas utbildningsniv. Ngot ovntat
har ocks mn med en avslutad yrkesinriktad
utbildning lgre risk att befnna sig i ngon ut-
anfrskapskategori n dem som har gtt en stu-
diefrberedande utbildning. Det r inte fallet fr
kvinnorna dr de med yrkesutbildning har cirka
25 procent hgre odds att st utanfr, jmfrt
med dem som har gtt en studiefrberedande ut-
bildning. I vrigt r risken att varken studera eller
arbeta kraftigt frhjd fr dem som aldrig har p-
brjat gymnasiet (78 gnger). ven de som har
hoppat av gymnasiet har en ganska stor verrisk
med oddskvoter kring 45. Dessa effekter r lik-
artade fr mn och kvinnor.
Logistisk regression
Den logistiska regressionen analyserar sannolikheten eller
egentligen oddset fr att en hndelse ska intrfa, eller som
i detta fall att tillhra en viss kategori. Oddset defnieras
som sannolikheten fr att en hndelse ska intrfa dividerat
med sannolikheten att den inte ska intrfa. Resultaten re-
dovisas som oddskvoter. Oddskvoten betecknar avvikelsen
i odds fr en grupp jmfrt med en referensgrupp som har
oddskvoten ett. Exempel: i den frsta kolumnen i tabell 2:1a
r oddskvoten 5,24 fr gruppen Hoppat av, vilket innebr
att oddset fr att varken arbeta eller studera tta r efter
grundskolan r drygt 5 gnger hgre i denna grupp n i refe-
rensgruppen. I detta fall bestr referensgruppen av dem som
har avslutat studieinriktad utbildning. Odds och sannolikhet el-
ler risk r inte identiska begrepp, men en hgre oddskvot
innebr alltid ocks en hgre relativ sannolikhet eller risk.
S lnge man inte talar om exakta sifror kan man drfr
anvnda uttrycken omvxlande.
Tabell 2:1a. Risken att varken arbeta eller studera* bland kvinnor r 2006
Kvinnor som avslutade grundskolan r 1998. Oddskvoter (OR).
Bakgrundsvariabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Modell 7
Kategorier OR OR OR OR OR OR OR
Gymnasiestatus 4 r efter 9:an
Avslutat studiefrberedande inriktning (ref ) 1 - - 1 1 - 1
Avslutat yrkesfrberedande inriktning 1,26 - - 1,27 1,21 - 1,22
Avslutat IV-program 1,75 - - 1,64 1,54 - 1,53
Hoppat av 5,24 - - 5,01 - 4,77
Kvar p gymnasium 1,93 - - 1,85 1,82 - 1,77
Ej brjat gymnasium 7,65 - - 7,13 7,13 - 6,88
Svensk/utlndsk bakgrund
Fdd i Sverige, bda frldrar inrikesfdda (ref ) - 1 - 1 - 1 1
Fdd i Sverige, fader utrikesfdd - 1,68 - 1,46 - 1,67 1,46
Fdd i Sverige, moder utrikesfdd - (1,15) - (1,02) - (1,15) (1,02)
Fdd i Sverige, bda frldrar utrikesfdda - 1,80 - 1,49 - 1,59 1,42
Utrikesfdd - 2,01 - 1,53 - 1,74 1,45
Frldarnas hgsta uppndda utbildning**
Postgymnasial (ref ) - - 1 - 1 1 1
Gymnasial - - 1,44 - 1,64 1,44 1,17
Hgst grundskola - - 2,10 - 1,41 1,87 1,31
Ingen uppgift - - 2,66 - 1,16 1,72 1,24
Oddskvoterna r berknade med logistisk regression. Referensgruppen (ref ) har oddskvoten 1. Alla vrden, utom de inom parantes,
r signifkanta p 5 %-nivn.
* Dvs. tillhr ngon av arbetsmarknadskategorierna omfattande sjukskrivning, ekonomiskt inaktiva eller i alternativ frsrjning.
** Hgsta utbildning som ngon av frldrarna har.
Bilden blir ngot annorlunda om man i stllet
betraktar effekten av svensk respektive utlndsk
bakgrund och frldrarnas utbildning p ungdo-
mars risker att varken studera eller arbeta. Jm-
frs dessa effekter separat (modell 2 och 3) med
effekterna nr man tar hnsyn till gymnasiestatus
(modell 4 och 5) fnns en tydlig frsvagning. Det
betyder exempelvis att en lyckad gymnasieskol-
gng kan motverka den frhjda risken fr att
varken arbeta eller studera bland dem med ut-
lndsk bakgrund, och bland dem vars frldrar
har lg utbildning. verrisken frsvinner dock
inte helt. Nr det gller utlndsk bakgrund r det
framfr allt dem vars bda frldrar r fdda ut-
omlands som lper hgre risk att hamna i ngon
Tabell 2:1b. Risken att varken arbeta eller studera* bland mn r 2006
Mn som avslutade grundskolan r 1998. Oddskvoter (OR).
Bakgrundsvariabler Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Modell 6 Modell 7
Kategorier OR OR OR OR OR OR OR
Gymnasiestatus 4 r efter 9:an
Avslutat studiefrberedande inriktning (ref ) 1 - - 1 1 - 1
Avslutat yrkesfrberedande inriktning 0,86 - - 0,88 0,84 - 0,87
Avslutat IV-program 1,62 - - 1,45 1,44 - 1,41
Hoppat av 4,19 - - 3,93 3,97 - 3,86
Kvar p gymnasium 1,52 - - 1,40 1,42 - 1,37
Ej brjat gymnasium 7,81 - - 7,25 7,19 - 7,03
Svensk/utlndsk bakgrund
Fdd i Sverige, bda frldrar inrikesfdda (ref ) - 1 - 1 - 1 1
Fdd i Sverige, fader utrikesfdd - 1,72 - 1,48 - 1,70 1,47
Fdd i Sverige, moder utrikesfdd - 1,41 - 1,27 - 1,40 1,27
Fdd i Sverige, bda frldrar utrikesfdda - 2,40 - 2,00 - 2,17 1,83
Utrikesfdd - 2,58 - 2,00 - 2,17 1,83
Frldarnas hgsta uppndda utbildning**
Postgymnasial (ref ) - - 1 - 1 1 1
Gymnasial - - 1,21 - (0,98) 1,20 (0,98)
Hgst grundskola - - 1,9 - 1,34 1,65 1,18
Ingen uppgift - - 3,01 - 1,93 1,62 1,20
Oddskvoterna r berknade med logistisk regression. Referensgruppen (ref ) har oddskvoten 1. Alla vrden, utom de inom parantes,
r signifkanta p 5 %-nivn.
* Dvs. tillhr ngon av arbetsmarknadskategorierna omfattande sjukskrivning, ekonomiskt inaktiva eller i alternativ frsrjning.
** Hgsta utbildning som ngon av frldrarna har.
av utanfrskapskategorierna. Vrt att notera r
ocks att de med endast fadern fdd utomlands
lper en strre risk n de med endast modern fdd
utomlands. Detta r srskilt tydligt fr kvinnor.
Vid kontroll fr vriga faktorer visar det sig att
frldrars lga utbildning bidrar till risken att hamna
i utanfrskap i lgre grad n utlndsk bakgrund. Det
tycks allts vara s att gymnasieskolans kompense-
rande effekt r strre fr dem med lgutbildade fr-
ldrar n fr dem med utlndsk bakgrund.
Bakgrundsfaktorn svensk respektive utlndsk
bakgrund frmedlar med strsta sannolikhet ver-
kan av andra faktorer som har stor betydelse fr
chanserna p arbetsmarknaden. Som redan visats
fnns stora skillnader mellan grupper frn olika
fdelseregioner, dr ocks vistelsetidens hade stor
betydelse fr chanserna p arbetsmarknaden. Det
r exempelvis sjlvklart att barn till tv frldrar
frn Mellanstern har andra svrigheter n barn
till tv frldrar fdda i exempelvis Norge. Nr
man tolkar dessa siffror br man ocks tnka p
risken fr att frldrarna befnner sig i ngon form
av socialt utanfrskap, och den risken r betydligt
hgre fr de vars frldrar kommer frn ett land
utanfr vstvrlden. Det betyder att en viss del av
den kvarstende effekten av utlndsk bakgrund
kan vara en effekt av frldrarnas utanfrskap.
Man vet frn tidigare studier att barn som har vuxit
upp i hushll med olika former av sociala problem
har en hgre risk att sjlva som vuxna uppleva so-
ciala problem, oavsett ursprung [29].
Sammanfattande kommentar
Sammantaget kan man allts konstatera att den
kande ungdomsarbetslsheten och den kande
andelen unga utanfr sedan mitten av 1990-
talet knappast beror p frndringar av genom-
strmningen i gymnasieskolan. Andelen med
gymnasiemisslyckanden varierar helt enkelt fr
lite ver tid. Dremot r det uppenbart att det fnns
ett tydligt samband mellan misslyckanden i gym-
nasiet och etableringssvrigheter p arbetsmark-
naden. Man kan allts inte frklara utvecklingen
ver tid med frndringar i gymnasieresultat,
men det fnns nd en potential att via gymna-
sieskolan pverka den fortsatta utvecklingen av
antalet unga i utanfrskap genom att se till att fer
fullfljer gymnasieutbildningen. Inte minst mste
IV-programmet utvecklas s att frre hoppar av.
Eftersom utvecklingen inte beror p gymna-
sieskolan mste det vara arbetsmarknadens funk-
tionsstt som r avgrande. Ungdomsarbetslshe-
ten har alltid varit strre n den totala arbetslshe-
ten. Frn 1970-talet fram till slutet av 1990-talet
lg dock kvoten mellan ungdomsarbetslsheten
(2024 r) och den totala arbetslsheten (2064
r) enligt den gamla defnitionen ganska stabilt p
drygt tv, det vill sga att ungdomsarbetslsheten
under denna period var ungefr tv gnger hgre
n i totalbefolkningen. I slutet av 1990-talet sjnk
kvoten och r 2000 nr den var som lgst var den
nere p 1,6. Drefter steg den snabbt och lg ren
2006 och 2007 p ungefr 2,5. Ngot hnde allts
som gjorde att den arbetslshetskning som fljde
efter IT-kraschen i brjan p 2000-talet drabbade
ungdomar relativt sett vrre n tidigare tillbaka-
gngar p arbetsmarknaden.
I Social rapport 2006 konstaterades att knsskill-
naderna nr det gller etableringsgrad p arbets-
marknaden hade minskat p fera omrden, bland
annat andelen i krnarbetskraften. I detta kapitel
fljdes utvecklingen i ytterligare fyra r och man
kan konstatera att tendensen mot minskade kns-
skillnader hller i sig, men att takten har trappats
av ngot. Tendensen mot minskade knsskillna-
der nr det gller andelen tillflligt anstllda som
noterades tidigare tycks emellertid ha avstannat.
Mellan ren 2006 och 2008 kade knsskillna-
derna till och med ngot.
I den frra sociala rapporten beskrevs ut-
vecklingen fram till och med r 2002, och d
lyftes utvecklingen av sjukfrnvaron fram som
det mest nedslende. Ena anledningen var den
kraftiga kningen under 1990-talets andra hlft
och 2000-talets frsta r, och den andra var de
kade knsskillnaderna som detta innebar efter-
som kningen var betydligt strre bland kvin-
nor n bland mn. Drtill visade analyserna att
det var orovckande svrt att komma tillbaka i
arbete frn omfattande sjukskrivning. Drfr r
det mycket positivt att den lnga sjukfrnvaron
har sjunkigt ptagligt sedan r 2002, i synnerhet
bland kvinnor. Siffrorna ver antalet frtidspen-
sionrer uppvisar samma mnster, men dr har
frndringarna skett i en lngsammare takt.
Skillnaderna i arbetsmarknadsanknytning mel-
lan inrikesfdda och utrikesfdda bestr, liksom de
mellan invandrare frn olika regioner. Inrikesfdda
lper betydligt lgre risk att hamna utanfr arbets-
marknaden n utrikesfdda. Undantaget r invand-
rare fdda i vriga vstvrlden, vilkas risker fr
svag arbetsmarknadsanknytning ligger frhllan-
devis nra de inrikesfddas. Smst chanser p ar-
betsmarknaden har fdda i Mellanstern och Nord-
afrika. Dessa nrmar sig dock de vriga grupperna
i takt med att deras genomsnittliga vistelsetid kar.
Nr det gller fden in p arbetsmarknaden
konstateras, liksom i Social rapport 2006, att stu-
derande har mycket goda chanser p arbetsmark-
naden. Denna goda prognos tycks ocks glla i
princip oberoende av konjunkturlget. Nyanlnda
invandrare och unga vuxna som varken arbetar
eller studerar har dremot en ganska dlig arbets-
marknadsutveckling, och bda gruppernas chan-
ser varierar ocks mycket beroende p konjunktur.
I den senare gruppen tycks dock konjunktureffek-
ten frmst vara indirekt p s stt att konjunkturen
pverkar gruppens sociala sammansttning, vilket
i sin tur pverkar gruppens etableringschanser.
En stor del av detta kapitel har behandlat ung-
domars etablering p arbetsmarknaden i frhl-
lande till gymnasieskolans funktionsstt, utifrn
hypotesen att en stor del av den kande andelen
unga utanfr beror p att gymnasieskolan inte
fungerar som den ska. Det som har visats hr std-
jer emellertid inte den hypotesen. Gymnasieresul-
taten under perioden prglas av stabilitet, medan
ungdomsarbetslshet och andelen unga utanfr
varierar betydligt. Andelen avhopp frn gymnasiet
har inte kat och andelen som gr ut gymnasiet
med hgskolebehrighet r ocks stabil ver tid.
Dremot kan man konstatera att framgngsrika
gymnasiestudier r viktiga fr de framtida frsrj-
ningsmjligheterna. Det fnns ocks tydliga skill-
nader mellan olika grupper av ungdomar. Kvin-
nor lyckas bttre n mn och inrikesfdda r mer
framgngsrika n utrikesfdda. Men ocks dessa
skillnader r stabila ver tid. Nr det gller ande-
len som hoppar av gymnasiet r situationen srskilt
bekymmersam inom IV-programmet dr cirka 70
procent av dem som pbrjar utbildningen hoppar
av inom fyra r. Inom de studiefrberedande och
yrkesfrberedande programmen r motsvarande
siffror 1215 procent respektive 2530 procent.
Dessa siffror r frhllandevis stabila ver tid och
kan drmed inte frklara variationer i exempelvis
ungdomsarbetslsheten, men den stora andelen av-
hopp, srskilt inom IV-programmet, visar nd att
det via gymnasieskolan gr att komma t tmins-
tone en del av ungdomars etableringssvrigheter
p arbetsmarknaden.
I den nya gymnasieskola som snart kommer att
infras (de frsta eleverna berknas brja hst-
terminen 2011) ingr en reformering av IV-pro-
grammet. Denna reform innebr att IV-program-
met erstts av fem olika studieinriktningar som
ska vara anpassade efter elevernas olika behov
och motivation. [30]. Utver reformeringen av
IV-programmet innebr gymnasiereformen hr-
dare intrdeskrav till bde yrkesfrberedande och
studiefrberedande utbildningar [31].
Om nu inte frndringar i gymnasieskolans
funktionsstt kan frklara ungdomsarbetslshe-
tens variationer ver tid mste orsakerna rimligt-
vis fnnas p arbetsmarknaden. Men inte heller
dr hnde srskilt mycket under perioden nr det
gller regler och andra institutionella frhllanden.
Hga lnekostnader och LAS-regler brukar ibland
framhllas som hinder fr ungdomars intrde p
arbetsmarknaden, men de har inte frndrats p ett
sdant stt att de kan ha kat svrigheterna fr ung-
domar [19]. r 2001 utkades till och med mjlig-
heterna till undantag frn sist-in-frst-ut-reglerna.
Den svenska ungdomsarbetslsheten har varit re-
lativt hg i fera decennier [32], men av fgur 2:11
framgr att den relativa skillnaden mellan toppar och
dalar r lika stor i olika ldersgrupper. Det vill sga
att om den totala arbetslsheten kar trefalt gr den
ocks det i de yngre ldersgrupperna. Det betyder
att den konjunkturknslighet som fnns i de yngre
ldersgrupperna beror p deras hgre utgngslge.
De startar alltid en konjunkturnedgng p en hgre
niv och drfr kommer ocks arbetslshetskning-
en rknat i procentenheter att vara strre, trots att
den relativa uppgngen r lika stor i alla ldersgrup-
per. I sdana fall r det den strukturella skillnaden
mellan yngre och ldre som man br fokusera p.
D skulle man ocks kunna ska frklaringar i
ngot som r konstant ver tid, exempelvis gym-
nasieskolans funktionsstt. Om en frbttrad gym-
nasieskola kan minska de strukturella skillnaderna
skulle det ocks bidra till att ungdomar drabbas
mindre hrt av konjunkturnedgngar.
Tidigare studier [33] visar att utanfrskap
under vergngsfasen mellan skola och arbete
gr det svrt att etablera sig p arbetsmarknaden,
ven p lng sikt. Drfr r det en stor utmaning
att f ner de historiskt hga niverna av unga ut-
anfr som man nu ser. Frmgan eller ofrmgan
att mta den utmaningen kommer att f lngsik-
tiga framtida konsekvenser, bde fr enskilda
mnniskor och fr samhllet i stort.
Referenser
1. Alm S. The Resurgence of Mass Unemployment.
Studies on Social Consequences of Joblessness
in Sweden in the 1990s [Doktorsavhandling].
Stockholm: Stockholms universitet, Institutet fr
social forskning; 2001.
2. Korpi T. Is Utility Related to Employment Sta-
tus? Employment, Unemployment, Labor Market
Policies and Subjective Well-being among Swed-
ish Youth. Labour Economics. 1997;4:12547.
3. Korpi T. Accumulating Disadvantage: Longitu-
dinal Analyses of Unemployment and Physical
Health in a Representative Sample of the Swed-
ish Population. European Sociological Review.
2001;17:119.
4. Nordenmark M. Unemployment, Employment
Commitment and Well-Being: the psychological
meaning of (un)employment among women and
men [Doktorsavhandling]. Ume: Ume univer-
sitet, Sociologiska Institutionen; 1999.
5. Socialstyrelsen. Kapitel 3: Arbete och arbets-
marknad. I: Social rapport 2001. Stockholm:
2001.
6. Socialstyrelsen. Kapitel 2: Sysselsttning och ar-
betsmarknad. I: Social rapport 2006. Stockholm:
2006.
7. European Commission; Eurostat. Statistics /Sta-
tistics by theme /Labour market (including La-
bour Force Survey) /Employment and unemploy-
ment (Labour Force Survey) /Data /Database
[Databas p Internet]. 2009 [citerad 2009-12-03].
8. Bjrklund A, Edin P-A, Holmlund B, Wadensj E.
Arbetsmarknaden. Stockholm: SNS Frlag; 1996.
9. Statistiska centralbyrn. Hitta statistik /Statistik
efter mne /Arbetsmarknad /Arbetskraftsunder-
skningar (AKU). 2009; Tillgnglig frn: http://
www.scb.se/Pages/ProductTables____23272.aspx.
10. Statistiska centralbyrn. Arbetskraftsprognos
2009. Utvecklingen till r 2030 enligt tv sce-
22. Olofsson J, Panican A, red. Ungdomars vg
frn skola till arbetsliv: nordiska erfarenheter.
Kpenhamn: Nordiska ministerrdet; 2008.
TemaNord 2008:584.
23. Skolverket. Statistik/ Gymnasieskolan. [2009];
Tillgnglig frn: www.skolverket.se.
24. Skolverket. Elever med utlndsk bakgrund. En
sammanfattande bild. Stockholm: Fritzes; 2005.
25. Skolverket. Allmnna rd fr utbildning av ny-
anlnda elever. Stockholm: 2008. Allmnna rd
och kommentarer.
26. Skolverket. Studieavbrott och stdinsatser i
gymnasieskolan. Stockholm: 2008. Rapport 322.
27. Skolverket. Efter skolan. Stockholm: 2002. Rap-
port 223.
28. Skolverket. Studieresultat i gymnasieskolan en
statistisk beskrivning av ofullstndiga gym-
nasiestudier. Stockholm: 2008. Skolverkets ak-
tuella analyser.
29. Bckman O, Nilsson A. Pathways to Social Ex-
clusion a Life Course Study. European Socio-
logical Review. In press.
30. Utbildningsdepartementet. Srskilda program
och behrighet till yrkesprogram. 28 september
2009. Departementspromemoria U2009/5552/G.
31. Utbildningsdepartementet. Hgre krav och
kvalitet i den nya gymnasieskolan. 15 maj 2009.
Regeringens proposition 2008/09:199.
32. Forslund A, Nordstrm Skans O. (Hur) hjlps
ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program
fr unga? Uppsala: Institutet fr arbetsmarknad-
spolitisk utvrdering (IFAU), 2006-05-24. Rap-
port 2006:5.
33. Bckman O, Nilsson A. Ung och utanfr vad
innebr det p lng sikt? Arbetsmarknadsanknyt-
ning fr stockholmare fdda p 1950-, 1960- och
1970-talen. I: Olofsson J, Thoursie A, red. Ungas
framtidsvgar. Mjligheter och utmaningar.
Stockholm: Agora; 2007. Agoras rsbok 2006.
narier. Stockholm: 2009. Information om utbild-
ning och arbetsmarknad. Rapport 2009:1.
11. Aronsson G, Gustafsson K, Dallner M. Anstlln-
ingsformer, arbetsmilj och hlsa i ett centrum-
periferiperspektiv. Stockholm: 2009. Arbete och
Hlsa 2009:9.
12. Bckman O, Edling C. Arbetsmilj och arbetsre-
laterade besvr under 1990-talet. I: Marklund S,
red. Arbetsliv och hlsa. Solna: Arbetarskydds-
styrelsen & Arbetslivsinstitutet; 2000.
13. Arbetsmiljverket. Arbetsmiljn 2007. Solna:
2008. Arbetsmiljstatistik. Rapport 2008:4.
14. Frskringskassan. Om Frskringskassan /
Statistik och analys /Ohlsa. [2009]; Tillgnglig
frn: www.forsakringskassan.se.
15. Statistiska centralbyrn. Statistik efter mne /Priser
och konsumtion /Konsumentprisindex (KPI) /
Prisbasbelopp. 2009-07-09; Tillgnglig frn: http://
www.scb.se/Pages/TableAndChart____33883.aspx.
16. Riksfrskringsverket. Ojmlikhet i levnads-
villkor en jmfrelse mellan personer med
funktionshinder och vriga befolkningen. Stock-
holm: 2003. RFV analyserar. 2003:15.
17. Arbetsfrmedlingen; Statistiska centralby-
rn. Funktionsnedsattas situation p arbets-
marknaden 4:e kvartalet 2008. Stockholm:
2009. Information om utbildning och arbets-
marknad. Rapport 2009:3.
18. Socialdepartementet. Vlfrdsbokslut fr 1990-
talet. Fritzes; 2001. Slutbetnkande frn Kom-
mittn vlfrdsbokslut. SOU 2001:79.
19. Linblad J. Unga gr itu ungas vg till arbets-
livet. Stockholm: Landsorganisationen i Sverige,
Enheten fr ekonomisk politik och arbets-
marknad; 2009.
20. Statistiska centralbyrn. Arbetskraftsprognos
2002. Stockholm: 2002. Information om utbild-
ning och arbetsmarknad. Rapport 2002:1.
21. Ungdomsstyrelsen. Fokus 05: en analys av ungas
etablering och egen frsrjning. Stockholm:
2005. Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:10.
Fattigdomens frndring,
utbredning och dynamik
3
Inledning
Fattigdomens frndring,
utbredning och dynamik
3
Fattigdomens frndring, utbredning och dynamik
Sammanfattning
Har fattigdomen kat eller minskat i Sverige
un der de senaste tv decennierna? Det beror p
hur fattigdom defnieras. I relativa termer har
fattigdomen kat till fljd av kade inkomst-
skillnader men i absoluta termer har fattigdo-
men minskat p grund av kade realinkomster.
Mellan 5 och 11 procent av befolkningen ham-
nade i absolut fattigdom ren 1991 till 2007.
Andelarna r betydligt hgre fr ensamboen-
de, fr unga vuxna och fr invandrare, srskilt
nyanlnda.
Hlften lmnar fattigdomen redan efter ett r.
Gruppen fattiga utgrs drfr till stor del av
dem som r lngvarigt fattiga. Fr dem som
en gng varit fattiga r risken stor att terigen
hamna i fattigdom.
Fattigdomen r starkt konjunkturberoende.
Nr konjunkturerna r goda blir frre fattiga
och varaktigheten i fattigdom sjunker. Bland
utrikesfdda r varaktigheten lngre n bland
inrikesfdda.
Lngvarig fattigdom, defnierad i absoluta ter-
mer, har minskat men blivit mer koncentrerad till
grupperna ensamboende och utrikesfdda.
En persons inkomster och risk fr fattigdom
pverkas av inkomsterna i hushllet under
uppvxten. Fattigdom under uppvxten kar
risken fr att sjlv bli fattig som vuxen. San-
nolikheten att bli hginkomsttagare som vuxen
r mycket hgre fr barn frn vlbrgade hem
n fr andra.
Inledning
Bristande ekonomiska resurser begrnsar indi-
viders handlingsutrymme. Fattigdom r ocks
en central indikator p ofrd eftersom en svag
hushllsekonomi har samband med andra ofr-
delaktiga frhllanden som exempelvis ohlsa,
trngboddhet, lg sjlvknsla och bristflligt del-
tagande i det sociala livet. Framfr allt kan lngva-
rig fattigdom leda till att man fr svrare att delta
i samhllsgemenskapen, samt att sjlvknsla och
fretagsamhet sjunker. Fattigdom under uppvx-
ten kan drabba barnen i dubbel bemrkelse, dels
genom lg levnadsstandard under barndomen, dels
genom kad risk att sjlva bli fattiga som vuxna.
I detta kapitel analyseras fattigdomens utveck-
ling och utbredning, dess frdelning och dess
dynamik. Analyser av data frn de senaste tv
decennierna ger svar p ett antal angelgna fr-
gor. Frsta avsnittet diskuterar defnitioner av fat-
tigdom och presenterar olika mtt. Det andra av-
snittet behandlar inkomsternas och fattigdomens
utveckling frn brjan av 1990-talet och fram till
r 2007. Tredje avsnittet handlar om rrlighet in
i och ut ur fattigdom, ocks det i ett tidsperspek-
Fattigdomens frndring, utbredning
och dynamik
tiv. I fjrde och sista avsnittet studeras sambandet
mellan frldrars och barns fattigdom. I kapitlet
undersks fljande frgor:
Har fattigdomen kat sedan brjan av 1990-talet?
Vilka grupper r fattiga och har detta frnd-
rats ver tid?
Har varaktigheten i fattigdom, det vill sga
svrigheterna att ta sig ur den, frndrats?
Har risken att terfalla i fattigdom kat eller
minskat?
Har den lngvariga fattigdomen koncentrerats
till vissa grupper?
Fr den som vxer upp under svra ekonomis-
ka frhllanden, hur stor r sannolikheten att
sjlv bli fattig som vuxen?
Vad r fattigdom och vilka r fattiga?
Fattigdom studeras oftast utifrn inkomster, efter-
som de utgr merparten av individers och hushlls
ekonomiska resurser. Dessutom r inkomster ofta
de enda ekonomiska resurser som kan mtas p
ett bra stt. Det har uppsttt en fora av alternativa
benmningar p fattigdom, eller andra relaterade
fenomen som inte alltid r s ltta att srskilja. Be-
grepp som ekonomisk utsatthet, marginalisering,
exkludering och deprivation r vanliga. Reger-
ingen talar i sin budgetproposition om ekonomiskt
svaga och tidigare benmndes gruppen ofta lg-
inkomsttagare. I det hr kapitlet anvnds det mer
traditionella begreppet fattigdom som refererar till
olika defnitioner av inkomstfattigdom och ekono-
miskt bistnd (se faktaruta Fattigdomsmtt).
Det r allts lngt ifrn sjlvklart hur fattigdom
skall defnieras ven om de festa defnitioner
utgr frn den disponibla inkomsten [1-9]. Alla
verkar dock vara ense om att fattigdomen har en
relativ dimension, det vill sga vilka som rknas
som fattiga frndras ver tid och varierar mellan
lnder (ibland till och med mellan regioner inom
ett land). Det r andra frhllanden som gr att
man ses som fattig i en vlfrdsstat som Sverige
i dag n vad som r fallet i ett utvecklingsland,
eller vad som var fallet i Sverige fr hundra r
sedan. En vanlig defnition r att den r fattig som
p grund av bristande ekonomiska resurser inte
kan leva p ett stt som r acceptabelt eller fr-
vntat i det samhlle man tillhr. Det handlar om
att inte kunna delta i samhllsgemenskapen, om
att knna skam och sakna sjlvrespekt [9]. Fattig-
domen kan exempelvis yttra sig i att inte ha rd att
kpa nya klder till barnen, att inte kunna bjuda
sina vnner p middag eller att inte kunna delta i
olika aktiviteter som kostar pengar. Fattigdomen
har fljaktligen ocks en social dimension.
I den tidiga fattigdomsforskningen anvndes
olika mtt p ndvndig konsumtion fr att be-
rkna vid vilken inkomst man kan betraktas som
fattig [10]. En vanlig metod att skatta fattigdoms-
grnsen r fortfarande att stta ihop en varukorg
av produkter och tjnster som anses ndvndiga
fr en drglig levnadsstandard. Innehllet i varu-
korgen justeras med avseende p behov genom att
ta hnsyn till hushllets storlek och sammanstt-
ning. Fattigdomsgrnsen anvnds bland annat fr
att berkna nr samhllet br g in med olika typer
av std, frmst ekonomiskt bistnd. En fattigdoms-
grns som ofta anvnds i svensk forskning [11, 12],
och som ven kommer att tillmpas i detta kapitel,
baseras p normen fr socialbidrag r 1985. Nor-
men utgr frn en berkning av ndvndiga utgif-
ter fr en sklig levnadsniv (se faktaruta Fattig-
domsmtt). Trots att den varukorg man behver fr
en sklig levnadsniv uppenbarligen inte r obero-
ende av var och nr man lever och drmed i en me-
ning r relativ, anvnds denna fattigdomsgrns hr
fr att defniera absolut fattigdom. Mttet r abso-
lut i bemrkelsen att fattigdomsgrnsen defnierar
samma kpkraft frn ett r till ett annat samt fr att
en person som inte har en viss kpkraft betraktas
som fattig oavsett hur mnga andra som gr det.
Senare fattigdomsforskning har varit kritisk
till absoluta fattigdomsmtt och istllet frordat
att man mter relativ fattigdom [4, 9]. Man har
menat att den br rknas som fattig som har en in-
komst lngt under vad folk i gemen har i det sam-
hlle man lever. Det r det relativa avstndet till
andra, inte ngon absolut kpkraft, som avgr om
man kan delta p lika villkor i samhllsgemen-
skapen. Med en relativ defnition av fattigdom
kan allts den reala kpkraft vid vilken man de-
fnieras som fattig frndras frn ett r till nsta.
Man kan sga att en allmn vlstndsutveckling
gr att det kostar mer att behlla sjlvrespekten;
det gr infation i hur mycket pengar man behver
fr att kunna vara sina medmnniskors like.
Det absoluta fattigdomsmttet kan frsts an-
passas till nya behov genom att varukorgen fr
nytt innehll (till exempel frg-TV och mobiltele-
fon). De som fresprkar relativa fattigdomsmtt
Fattigdomsmtt
Absolut fattigdom
Som absolut fattiga rknas i detta kapitel de som faller under
den fattigdomsgrns (eller fattigdomsstreck) som hr defnieras
som socialbidragsnormen fr r 1985. Fattigdomsgrnsen rk-
nas rligen upp med konsumentprisindex (KPI) fr att kom-
pensera fr infationen [11]. Denna socialbidragsnorm bygger
i sin tur p Konsumentverkets skattning av sklig levnadsniv,
vilken grundas p hushllets kostnader fr olika varor och
tjnster som anses ndvndiga, bl.a. boende, mat, klder, hlsa
och hygien, radio och TV, dagstidningar, telefon, frskringar
och vrd. Berkningen av denna absoluta fattigdomsgrns in-
kluderar schablonkostnader fr boende och arbetsresor, med
hnsyn taget till boenderegion, r och hushllssammansttning.
Inkomststandard berknas som den ekvivalerade disponibla
inkomsten (se faktaruta Inkomstmtt) dividerad med fattig-
domsstrecket som tar hnsyn till boenderegion och familje-
sammansttning. Inkomststandard lika med 1 innebr allts att
man har inkomster som precis motsvarar det absoluta fattig-
domsstrecket. Personer med lgre inkomster n s betraktas
som fattiga i absolut mening. De med inkomster som r 25 pro-
cent under fattigdomsstrecket (dvs. 75 procent av inkomst-
standard) defnieras som mycket fattiga, medan personer med
inkomster upp till 25 procent ver fattigdomsstrecket (dvs.
125 procent av inkomststandard) betraktas som nstan fattiga.
Relativ fattigdom
En person r fattig i relativ mening (eller under risk fr fattig-
dom) om den ekvivalerade disponibla inkomsten ligger under
60 procent av medianen fr landets befolkning (EU:s standard
sedan r 2003). Inom OECD, Organisation for Economic Co-
operation and Development, r grnsen istllet 50 procent av
medianen. Denna OECD-grns (liksom grnsen p 40 procent
av medianen) anvnds hr fr att defniera mycket fattiga i relativ
mening. Den relativa fattigdomen speglar inkomstfrdelningen
och relaterar inte till ngon bedmning av hur mycket pengar
man behver fr att uppn en sklig levnadsniv.
Ekonomiskt bistnd
Ekonomiskt bistnd (som fram till r 2001 kallades socialbi-
drag) r tnkt att fungera som ett sista skyddsnt fr den som
har tillflliga ekonomiska problem. Nr man ansker om eko-
nomiskt bistnd gr socialtjnsten en individuell behovsprv-
ning. Den ledande principen r att den som har pengar p ban-
ken eller andra tillgngar inte har rtt till ekonomiskt bistnd.
Den centrala delen av det ekonomiska bistndet r frsrj-
ningsstdet, som baseras p riksnormen fr sklig levnadsniv
och ska tcka ndvndiga vardagsutgifter. Utver frsrjnings-
stdet kan ekonomiskt bistnd ges ocks fr andra behov, till
exempel kan srskilda hnsyn tas till barns behov. I den statis-
tik som fnns tillgnglig gr det inte att urskilja frsrjningsstd
frn vrigt bistnd, drfr anvnds bara benmningen ekono-
miskt bistnd i denna rapport.
Avsaknad av kontantmarginal
Att sakna kontantmarginal betyder att man inte kan skafa
fram en viss summa pengar p en vecka. I Statistiska central-
byrns underskningar om levnadsfrhllanden (ULF) stlls
frgan om intervjupersonen skulle kunna skafa fram en summa
pengar (15000 kronor r 2008) p en vecka om behov skulle
uppst. Beloppet justeras med jmna mellanrum beroende p
prisutvecklingen.
vill emellertid bygga in det relativa
elementet direkt i mttet.
Det fnns fera ofta anvnda rela-
tiva fattigdomsmtt. Ett ltthanter-
ligt och fr mnga syften praktiskt
mtt r att rkna dem vars inkom-
ster terfnns lngst ned i inkomst-
frdelningen (till exempel de lgsta
tio procenten) som fattiga. Ett sdant
mtt r ocks i linje med att det r
den relativa positionen i inkomstfr-
delningen som r betydelsefull fr
konsumtionen, srskilt nr det gl-
ler vad som i Sverige kostar mest,
nmligen boendet. De som har det
smst stllt r vanligtvis de som fr
bo smst.
Nackdelen med ett enkelt procen-
tuellt mtt r att det inte tar hnsyn
till hur stora inkomstskillnaderna
r. Drfr dominerar ett annat re-
lativt inkomstmtt som bygger p
avstnd i inkomst. Enligt det mttet
defnieras de med en inkomst lgre
n 60 procent av medianinkomsten
som fattiga [13]. Det betyder att det
inte fnns ngon sjlvklar andel av
befolkningen som r fattiga, ande-
len beror i stllet p inkomstsprid-
ningen. Om skillnaderna vxer i den
undre halvan av inkomstfrdelning-
en kommer fer att rknas som fat-
tiga. Faktum r (fast det inte brukar
noteras) att detta relativa mtt i vissa
fall kan identifera frre fattiga n
ett absolut mtt: vid en mycket jmn
inkomstfrdelning kan det till och
med bli s att ingen betraktas som
fattig. Om detta r teoretiskt nsk-
vrt r inte s ltt att sga.
Inkomstmtt
Medelinkomst r en genomsnittlig inkomst per person eller per hushll.
Medianinkomst r den inkomst som r den mittersta i inkomstfrdelningen,
dvs. hlften av alla inkomsttagare har en inkomst som r lgre, och hlften
har en inkomst som r hgre. Medianen anvnds ofta nr man har extremvr-
den, framfr allt mycket hga inkomster som kan pverka genomsnittet ganska
mycket.
Disponibel inkomst r den inkomst som ett hushll eller en individ frfogar
ver. Den berknas som frvrvs- och kapitalinkomster, justerade fr skatter
och avdrag, med tillgg fr transfereringar och bidrag.
Ekvivalerad disponibel inkomst eller disponibel inkomst per konsumtionsenhet
berknas fr att justera disponibel inkomst enligt en s.k. ekvivalensskala fr
skillnader i behov, skattat efter hushllets storlek och sammansttning. Enligt
sdana skalor har olika personer olika vikt beroende p hur mycket de antas
kosta. Man summerar vikterna fr alla hushllsmedlemmar och berknar dis-
ponibel hushllsinkomst dividerad med hushllsvikt. I den skala som anvnds i
Underskningen om hushllens ekonomi (HEK) r vikterna fljande:
1 en vuxen
1,51 tv vuxna
0,52 det frsta hemmaboende barnet
0,42 vart och ett av de fljande barnen
0,60 hemmaboende barn ver 19 r och vriga vuxna i hushllet.
I avsnittet Fattigdomens dynamik, som bygger p registerdata, anvnds en an-
nan ekvivalensskala baserad p en skala skapad av Statistiska centralbyrn, fr
registerbaserade studier [20], med fljande vikter:
1 en vuxen
1,66 tv vuxna
0,48 barn 03 r
0,57 barn 410 r
0,66 barn 1117 r
0,83 ytterligare en vuxen (18+ r)
Realinkomst. Fr att gra rliga inkomster jmfrbara har de justerats efter
2007 rs prisniv fr att kunna bortse frn infationen.
Oskerhet i inkomstuppgifter. De registrerade inkomstuppgifterna kan avvika
frn de faktiska frhllandena. En anledning till en sdan avvikelse r ekonomiska
resurser och frmgenheter som inte redovisas fr taxering och drmed inte
kommer med i registren, vilket leder till en underskattning av hushllens levnads-
standard och drmed till en viss verskattning av andelen fattiga. Analyserna som
baseras p andra register n HEK innehller vissa fel i hushllsinkomsten efter-
som dessa register inte alltid kan identifera faktiska hushll (i HEK dremot till-
frgas individerna om den faktiska hushllssammansttningen). Det gller srskilt
hushll med sambor utan gemensamma barn eftersom de inte registreras som
ett hushll utan som tv. I ett hushll som rknas till kategorin ensamstende kan
det allts frekomma ytterligare en vuxen som bidrar till frsrjningen utan att
det framgr av registren. andra sidan kan det omvnda ocks glla, att personer
som lmnat hushllet fortfarande r registrerade som medfrsrjare. Generellt
verskattas antalet ensamstende i registren medan antalet sammanboende un-
derskattas [21]. Omfattande tester har genomfrts fr att utrna vad oskerhe-
ten i hushllsklassifceringar innebr fr analyserna. Slutsatsen frn dessa tester
r att huvudresultaten inte pverkas mer n marginellt.
En mer uppenbar nackdel med de relativa fat-
tigdomsmtten r dock att jmfrelser ver tid och
mellan lnder kan vara svra att gra. Med en rela-
tiv defnition av fattigdom har exempelvis Tyskland
fer fattiga n Bulgarien, trots att levnadsstandarden
i Bulgarien r mrkbart lgre [13]. I en tid av snabbt
vxande vlstnd kan det lite mrkliga intrffa att
andelen fattiga i relativ mening kar, fast man re-
gistrerar en dramatisk minskning av den absoluta
fattigdomen s har exempelvis skett p Irland [14].
Kanske r detta frmst en frga om tidsperspektiv:
mnniskors ansprk liksom kostnaderna kring det
sociala livets organisation, kar rimligen i tider av
tillvxt, men troligen ganska lngsamt. Kritiker har
dock frgat sig om det r rimligt att en person som
inte har rd med mat, och drmed rknas som fattig
enligt en absolut defnition, enligt en relativ defni-
tion betraktas som icke fattig om tillrckligt mnga
andra hamnar i samma ekonomiska berd [8]. En
annan invndning mot ett relativt fattigdomsmtt,
baserat p inkomstfrdelningen, r att det endast r
ett annat stt att mta ojmlikhet. Om man inte kan
frevisa en skarpt frndrad betydelse av positionen
i inkomstfrdelningen fr mnniskors levnadsvill-
kor just vid fattigdomsgrnsen r det dessutom ett
diskutabelt stt att mta ojmlikhet p.
En kritik som riktar sig bde mot det mer tradi-
tionella absoluta och mot det relativa fattigdoms-
mttet r att fattigdom inte enbart br defnieras
utifrn inkomst. Snarare n att mta frutstt-
ningen fr en acceptabel levnadsstandard br
fattigdomen mtas direkt, som ekonomisk depri-
vation. Det r med andra ord mer teoretiskt kor-
rekt, menar man, att frska mta fattigdomens
uttryck, till exempel genom att studera om mn-
niskor verkligen deltar i det sociala livet, om de
har klder, om deras bostder r drgliga, eller
om de utmrker sig genom lg konsumtion [7]. En
sdan ansats nrmar sig, trots teoretiska olikhe-
ter, hur levnadsniv defnieras i de skandinaviska
lnderna [15]. Empiriska studier visar att mnga
som har inkomster under fattigdomsgrnsen inte
r ekonomiskt depriverade, och tvrtom [2, 7, 16].
I studier som koncentrerar sig p jmlikhet i ut-
fall snarare n jmlikhet i mjligheter (resurser)
stter man dock p problemet att mnniskor kan
ha en lg konsumtionsniv, eller en livsstil som
pminner om fattigdom, fr att de sjlva valt den.
I ett frsk att komma runt detta problem anvnds
en metod som baseras p intervjuer med ett urval
mnniskor. Man frgar dem vilken typ av kon-
sumtionsvaror (eller ekonomiska frmgor) som
de betraktar som ndvndiga, om de har dem,
samt om sklet till att de eventuellt inte har dem
r brist p pengar de som uppger att de inte har
rd med ndvndigheter betraktas som fattiga
[4]. Metoden har sina problem man mste till
exempel anta att mnniskor kan och vill svara
sanningsenligt p om de avstr frn olika saker
just fr att de inte har rd. Trots det har mnga
studier gjorts efter detta koncept, ocks i Sverige
[2]. Olika mtt som kombinerar ekonomisk depri-
vation och lg inkomst har ocks anvnts fr att
skrpa identiferingen av de fattiga [2, 5, 7, 17].
Det r ofrnkomligt att antalet fattiga varierar
med fattigdomsdefnitionen, vilket accentuerar
det faktum att fattigdomsmtten delvis r god-
tyckliga vilket illustreras av att grnsen fr
relativ fattigdom inom EU tidigare drogs vid 50
procent av medianinkomsten; sedan r 2003 gl-
ler 60 procent. Det absoluta fattigdomsmttet har
ngot mindre drag av godtycke, ven om det r
svrt att avgra vad som skall ing i den varukorg
som mter existensminimum, srskilt sdant som
gr utver det ndvndiga nringsintaget.
Eftersom de olika fattigdomsmtten speglar
olika dimensioner av fattigdom, och eftersom de
har olika fr- och nackdelar, anvnds fera av dem
i kapitlet. Drtill studeras omfattningen av ekono-
miskt bistnd. Frdelen med att anvnda ekono-
miskt bistnd i fattigdomsstudier r att bistndet
r behovsprvat, vilket gr att de som fr det med
stor sannolikhet r fattiga, det vill sga frutom
lg inkomst har de inte heller ngra andra eko-
nomiska tillgngar. Nackdelen r att lngt ifrn
alla fattiga sker ekonomiskt bistnd. Att skatta
antalet personer som r fattiga men som inte sker
ekonomiskt bistnd r erknt svrt. Fr Sverige
fnns inga skra uppgifter, men vissa skattningar
talar fr att andelen berttigade som inte sker r
stor [18]. Liknande resultat rapporteras fr v-
rigt frn en lng rad lnder, och man kan anta att
svl stigmatisering som informationsbrist ligger
bakom detta [19]. En annan invndning r att det
r problematiskt att anvnda ett socialpolitiskt in-
strument som ekonomiskt bistnd fr att uppskatta
omfattningen av fattigdom, eftersom det med denna
defnition skulle rcka att ndra lagen och ta bort
stdet till de fattiga fr att eliminera fattigdomen.
Slutsatsen r att de som sker och fr ekonomiskt bi-
stnd med all sannolikhet kan betraktas som fattiga
dremot r det lika skert att antalet fattiga defnie-
rade p s stt kommer att underskattas. En annan
svrighet r att veta om en frndring ver tid beror
p en reell frndring i antalet fattiga, frndrat sk-
beteende bland de behvande, ndrade rutiner bland
bistndshandlggarna eller ndrade riktlinjer frn
riksdagen. Det br ppekas att grnsvrdena fr re-
lativ fattigdom, absolut fattigdom samt ekonomiskt
bistnd ligger mycket nra varandra (tabell 3:1).
Frndring och frdelning
av inkomster och fattigdom
Har d fattigdomen i Sverige kat eller minskat
under de senaste decennierna? Vilka r de fattiga
Tabell 3:1. Trskelvrden fr ngra fattigdomsmtt
Trskelvrden fr det absoluta fattigdomsstrecket, relativa fattigdomsstrecket respektive bistndsnivn. Hushll med
olika sammansttning i olika typer av kommuner r 2007. Antal kronor per mnad.
Hushllstyp Bostadsort
Riket Stor-Stockholm Stor-Gteborg vriga kommuner
med 75 000+ inv
vriga kommuner
Relativ
fattig-
doms-
grns*
Absolut
fattig-
doms-
grns
Ekono-
miskt
bistnd
Absolut
fattig-
doms-
grns
Ekono-
miskt
bistnd
Absolut
fattig-
doms-
grns
Ekono-
miskt
bistnd
Absolut
fattig-
doms-
grns
Ekono-
miskt
bistnd
Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor
Ensamboende 9 575 8 331 8 243 8 158 8 071 7 938 7 850 7 634 7 546
Sammanboende
Utan hemmavarande barn 14 459 12 969 12 637 12 673 12 341 12 508 12 176 12 194 11 862
1 barn: 3 r 19 438 17 079 16 425 16 758 16 105 16 542 15 889 16 182 15 528
2 barn: 3 r och 5 r 23 460 20 135 19 424 19 815 19 104 19 599 18 888 19 238 18 527
3 barn: 2 r, 4 r och 12 r 27 482 23 877 23 422 23 602 23 147 23 412 22 957 22 889 22 435
Ensamstende frldrar
1 barn: 3 r 14 555 12 238 12 637 11 942 12 341 11 777 12 176 11 462 11 862
2 barn: 3 och 5 r 18 576 16 683 16 165 16 362 15 845 16 146 15 629 15 786 15 268
3 barn: 2 r, 4 r och 12 r 22 598 19 235 18 984 18 915 18 664 18 699 18 448 18 338 18 087
* 60 procent av medianinkomst (disponibel ekvivalerad inkomst).
Barn under 12 r antas ha barnomsorg till en kostnad motsvarande maxtaxa.
Klla: HEK, Statistiska centralbyrn.
i dagens samhlle? Detta avsnitt, som bygger p
de fattigdomsdefnitioner som diskuterades ovan,
behandlar inkomsternas och fattigdomens fr-
delning och frndring ver tid under perioden
19912007. Olika riskgrupper fr fattigdom kom-
mer att identiferas och jmfras ver tid. Dess-
utom grs en internationell jmfrelse med fokus
p relativ fattigdom. Om inte annat anges baseras
analyserna i detta avsnitt p data frn Undersk-
ningen om hushllens ekonomi (HEK, se bilaga
4 Datakllor). Alla inkomster r omrknade till
2007 rs penningvrde.
kade reala inkomster
och kad inkomstspridning
Fr att frst fattigdomens utveckling ver tid r
det viktigt att knna till frndringen av svl
medelinkomsterna som inkomstspridningen. Figur
3:1 visar utvecklingen av bda dessa utan hnsyn
till kapitalinkomsterna
1
. Startret i denna analys
(liksom i andra som frekommer i detta avsnitt) r
1991. Det beror delvis p tillgng till data, men r
1991 r ocks en lmplig inledning p den studera-
de perioden eftersom det representerar brytpunk-
ten mellan toppen p en kraftig hgkonjunktur och
brjan av en dramatisk lgkonjunktur. Detta ter-
speglas i medelvrdet och medianen, som visar en
nedgng i realinkomsterna fram till r 1995, men
en kraftig uppgng efter detta, nr konjunkturen
vnder uppt (medelinkomsterna har kat med
hela 59 procent under perioden 19952007).
Man kan ocks konstatera att spridningen i in-
komst kar, vilket framgr av att avstnden mellan
kurvorna som visar inkomster vid olika percentiler
1 Kapitalinkomster genererar pengar som kan anvndas fr kon-
sumtion. Emellertid r just kapitalinkomster knsliga fr olika
frndringar i skattelagstiftningen. r 2001 ndrades t.ex. be-
skattningen av vinst p bostadsrtter vilket gjorde att mnga
realiserade sdana r 2000 och drmed registrerades hga in-
komster fr dem just detta r [22].
Kronor
Figur 3:1. Inkomstutvecklingen 19912007
Medelinkomst, medianinkomst samt inkomster vid olika
percentiler.* Ekvivalerad disponibel rsinkomst, exklusive
kapitalinkomster, i 2007 rs penningvrde. Kronor.
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
P05
P10
Median
Medel-
vrde
P90
P95
2007 05 03 01 99 97 95 93 1991
* Grnsvrden. Exempelvis r P05 grnsinkomst fr de 5 procent som
har lgst inkomster och P95 grnsinkomst fr de 5 procent som har
hgst inkomster.
Vrden fr r 1992 r interpolerade.
Mtt p inkomstskillnader
Gini-koefcient. Ett statistiskt mtt p inkomstspridning, det
vanligaste mttet p ojmnheten i inkomstfrdelningen. Vr-
det 0 innebr att inkomsterna r helt jmnt frdelade (alla
har samma inkomst) och vrdet 1 att det r maximalt ojm-
likt (en person har alla inkomster). Vrdet motsvarar den
genomsnittliga inkomstskillnaden mellan tv slumpmssigt
utvalda personer dividerat med genomsnittsinkomsten.
Percentilkvoter (95/5 respektive 90/10). Ett enklare sprid-
ningsmtt som visar inkomstspridningen genom att kontras-
tera inkomster i bda ndar av inkomstfrdelningen. Fr att
konstruera mttet delas befolkningen i 100 lika stora per-
centilgrupper. Den procent som har de lgsta inkomsterna
hamnar i percentilgrupp 1, de med nst lgsta inkomsterna
i percentilgrupp 2, osv. upp till percentilgrupp 100 som be-
str av den procent av befolkningen som har de hgsta in-
komsterna. Percentiler r d de vrden som avgrnsar dessa
grupper den frsta percentilen skiljer ut den lgsta gruppen
osv. Percentilkvoten defnieras som inkomsten som avgrnsar
dem med hgre inkomststandard (percentilerna 95 respektive
90) dividerad med inkomsten som avgrnsar dem med lgre
inkomststandard (percentilerna 5 respektive 10). I fgurerna
benms den femte percentilen P05 osv.
kar ver tid (fgur 3:1). I stort sett alla inkomst-
skikt har erfarit en gynnsam utveckling av de reala
disponibla inkomsterna under perioden, men hg-
inkomsttagare har gynnats mest. De ekvivalerade
disponibla rsinkomsterna vid femte percentilen
(som allts omfattar inkomsterna fr de mest eko-
nomiskt utsatta) har kat frn cirka 75 000 kronor
under 1990-talet till cirka 90 000 kronor under
ren 20062007. Vid den 95:e percentilen har de
dock kat brant frn lite drygt 250 000 kronor
under 1990-talet till 380 000 kronor r 2007. Alla
inkomstskikt (ven de som inte visas i fguren) har
ftt kade reala disponibla inkomster och blivit ri-
kare, men de allra rikaste har blivit mycket rikare.
Den kade inkomstojmlikheten r tydlig i
fgur 3:2 som visar direkta mtt p inkomstsprid-
ning. Fr att utesluta att utvecklingen av inkom-
ster och inkomstskillnader beror p pltsliga kast
i realisationsvinster och liknande, srredovisas
inkomster med respektive utan kapitalinkomster.
Budskapet i fguren r tydligt: inkomstsprid-
ningen kar. Med fregende analys som ut-
gngspunkt kan man dra slutsatsen att detta beror
Percentilkvot Gini-koefcient
Figur 3:2. Inkomstojmlikhet i Sverige 19912007
Percentilkvoter* P95/P05 och P90/P10 samt Gini-
koefcienten, inklusive respektive exklusive kapitalinkomster.
* Kvoten mellan inkomsterna vid olika percentiler i inkomstfrdelningen.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
P90/P10, exkl. kapitalinkomst P90/P10, inkl. kapitalinkomst
Gini-koefcient,
inkl. kapitalinkomst
Gini-koefcient,
exkl. kapitalinkomst
P95/P05, exkl. kapitalinkomst P95/P05, inkl. kapitalinkomst
2007 05 03 01 99 97 95 93 1991
0,00
0,05
0,10
0,15
0,20
0,25
0,30
0,35
0,40
0,45
0,50
Vrden fr r 1992 r interpolerade.
Figur 3:3. Inkomstojmlikheten i internationellt
perspektiv r 2007
Gini-koefcient fr EU:s medlemsstater (EU25) samt
Norge och Island. Ekvivalerad disponibel inkomst*.
* Uppgifterna avser olika lnders nationella mtningar som anpassats
med OECD:s modiferade ekvivalensskala: 1,0 fr frsta vuxen
person i hushllet, 0,5 fr vriga personer 14 r och ldre och
0,3 fr barn 013 r.
Observera att andra ekvivalensskalor anvnds i resten av detta kapitel.
Klla: Eurostat [24].
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40
Gini-koefcient
Portugal
Lettland
Litauen
Grekland
Storbritannien
Estland
Polen
Italien
Spanien
Irland
Tyskland
Cypern
Island
Nederlnderna
Luxemburg
sterrike
Ungern
Malta
Frankrike
Finland
Belgien
Tjeckien
Danmark
Norge
Slovakien
Sverige
Slovenien
EU25
p att inkomstkningen varit kraftigast bland
hginkomsttagare. Gini-koeffcienten (inklusive
kapitalinkomster) kar frn ungefr 0,22 r 1991
till ungefr 0,30 r 2007, vilket r en betydande
kning. I jmfrelse med andra lnder har nd
Sverige en jmn inkomstfrdelning (exklusive
kapitalinkomster), lngt ifrn lnder som Storbri-
tannien, Portugal, Italien och Tyskland (fgur 3:3).
Sverige fljer dock en internationell trend mot
kad inkomstspridning [23].
Fattigdomens frndring och frdelning
kad relativ fattigdom och minskad
absolut fattigdom
Att inkomstspridningen kar medfr oftast att an-
delen relativt fattiga kar eftersom det relativa fat-
tigdomsmttet bygger p inkomstskillnader. Ande-
len relativt fattiga kade ocks markant under peri-
oden, frn drygt 5 procent r 1994 till drygt 12 pro-
cent r 2007, med en snabb kning under de senaste
ren (fgur 3:4). Grupper med inkomster lngre ner
under det relativa fattigdomsstrecket (50 respektive
40 procent av medianen) vxte p samma stt.
Att inkomstspridningen kat, liksom andelen
fattiga i relativ bemrkelse, sger inget om hur
den absoluta fattigdomen eller andelen med eko-
nomiskt bistnd utvecklats. Det fnns fera skl till
detta. Den absoluta fattigdomsgrnsen r nrmare
kopplad till realinkomster n till inkomstspridning.
Vilka som r berttigade till ekonomiskt bistnd
r ocks kopplat till den absoluta inkomstnivn.
Dessutom tillkommer frgan om fattiga mnniskor
sker bistnd eller ej, och om det beviljas.
Intressant nog visar utvecklingen av den abso-
luta fattigdomen, liksom det ekonomiska bistn-
det, en tydlig minskning (fgur 3:4). Det tyder p
att bda dessa fattigdomsmtt fljer utvecklingen
av realinkomsterna snarare n inkomstspridning-
en. Andelen absolut fattiga (det vill sga med en
inkomststandard lgre n 1) steg ptagligt under
1990-talets djupa lgkonjunktur men har sedan
dess sjunkit stadigt. Mellan ren 1996 och 2007
mer n halverades andelen absolut fattiga. Fre-
komsten av ekonomiskt bistnd har utvecklats
p liknande stt, andelen sjnk frn 9 procent r
1996 till drygt 4 procent r 2007. Gruppen som
defnieras som mycket fattiga (med inkomststan-
dard <0,75) har ocks minskat, dock i betydligt
lngsammare takt.
Figur 3:4. Fattigdomen 19912007 enligt olika
fattigdomsmtt
Andel med inkomster* under det relativa respektive det
absoluta fattigdomsstrecket. Andel i hushll med
ekonomiskt bistnd ngon gng under ret samt andel
som uppger att de inte har kontantmarginal.
Hela befolkningen 1684 r. Procent.
* Ekvivalerad disponibel inkomst.
Vrden fr 1992 r interpolerade.
Klla: HEK och ULF (kontantmarginal), Statistiska centralbyrn.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
2007 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 1991
Avsaknad av kontantmarginal
I hushll med ekonomiskt
bistnd
<60 % av medianinkomst
(rel. fattigdomsstreck)
<1,00 av abs. fattigdomsstreck <50 % av medianinkomst
<0,75 av abs. fattigdomsstreck <40 % av medianinkomst
Procent
I fgur 3:4 fnns ocks en annan
fattigdomsindikator, avsaknad av
kontantmarginal. Den r ett mer
omedelbart mtt p ekonomiska
problem eller utsatthet som kan
bero bde p fr lga inkomster
eller stora utgifter i relation till in-
komsterna.
2
Mttets relevans r hg
eftersom det r viktigt i vardagen att
kunna mta ett hastigt uppkommet
ekonomiskt behov (till exempel att
byta tvttmaskin eller laga bilen).
Till skillnad frn de inkomstbase-
rade mtten pverkas kontantmar-
ginalen ven av individers totala
ekonomiska situation, till exempel
besparingar och frmgenheter.
Det r ocks ett intressant komple-
ment till de andra mtten eftersom
det ligger nra defnitionen av eko-
nomisk deprivation genom att det
r ett direkt mtt p fattigdom. Minskningen av
den absoluta fattigdomen skulle exempelvis kunna
motverkas av att konsumtionsnivn hjs (kanske
drfr att den acceptabla levnadsstandarden hjs
lika snabbt eller till och med snabbare n de fr-
bttrade ekonomiska resurserna). S r dock inte
fallet: andelen som saknar kontantmarginal r ge-
nomgende strre n andelen bistndstagare, men
dessa tv indikatorer frndras p nstan exakt
samma stt ver tid. Vilka konsekvenser konjunk-
turnedgngen som inleddes r 2008 kommer att f
r fr tidigt att uttala sig om.
I fgur 3:5 framtrder frndringen av den abso-
luta fattigdomen i perspektiv av den totala frdel-
ningen av inkomststandard. Samtidigt som fattigdo-
2 Mttet r hmtat frn Underskningarna om levnadsfrhllan-
den (ULF), Statistiska centralbyrn. Skattningarna bygger p
glidande medeltal dr bastalen slagits samman fr tv intillig-
gande r.
Procent
Figur 3:5. Fattiga och rika 19912007
Andel personer som lever i hushll med inkomststandard p olika niver i frhl-
lande till det absoluta fattigdomsstrecket (niv i frhllande till fattigdomsstreck
inom parentes). Disponibel ekvivalerad inkomst. Hela befolkningen. Procent.
Vrden fr 1992 r interpollerade.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2007 05 03 01 99 97 95 93 1991
Vlbestllda
(24)
Nstan fattiga
(1,001,25)
Fattiga
(0,751,00)
Mycket fattiga
(<0,75)
Mycket
vlbestllda (>4)
Med normal
inkomst (1,252)
men minskat har gruppen med en inkomststandard
som r mer n dubbelt s hg som fattigdomsgrn-
sen kat kraftigt och omfattar mer n halva befolk-
ningen r 2007. Det r inte bara s att de rikaste bli-
vit rikare, den andel av befolkningen som har god
inkomststandard har ocks kat kraftigt. Ur ett fat-
tigdomsperspektiv r det viktigt att konstatera att det
inte bara r andelen fattiga som minskar utan ocks
andelen nstan fattiga (inkomststandard 1,001,25).
Frndring av fattigdomens frdelning
Att andelen personer under det absoluta fattig-
domsstrecket halverats frn slutet av 1990-talet
r frsts inte liktydigt med att fattigdomen inte
lngre utgr ngot problem. Problemets omfatt-
ning har visserligen minskat, men fr dem som
erfar fattigdom i goda tider kan den till och med
vara svrare att bra. En viktig frga r vilka som
r fattiga vid en given tidpunkt. I fljande avsnitt
studeras den absoluta fattigdomen i olika befolk-
ningsgrupper. Genomsnittet ver tre lngre pe-
rioder redovisas, ren 19931998, 19992002 och
20032007, dr den frsta perioden representerar
lgkonjunkturen, den andra en terhmtningsfas,
och den tredje en ny normalfas (tabell 3:2).
Det br noteras att fattigdomsberkningarna
alltid baseras p den sammanlagda hushllsin-
komsten (se faktaruta Inkomstmtt) och drfr r
alla individer i ett och samma hushll per defni-
tion lika fattiga. I hushll som bestr av en man och
en kvinna (gifta eller sambor) kan det till exempel
inte fnnas knsskillnader i fattigdom s som den
defnieras hr. Antagandet att alla i ett hushll har
samma inkomst r frsts ganska starkt och bidrar
troligen till att kvinnors och barns fattigdom un-
derskattas. Att berkna den reella tillgngen till
ekonomiska resurser p individniv r dock inte
mjligt med tillgngliga data, och knappast med
ngra existerande data [25].
I stort sett noteras samma skillnader mellan
grupperna och samma frndring ver tid, vare sig
det gller fattiga eller gruppen med mycket begrn-
sad ekonomi (tabell 3:2). Utvecklingen fr andelen
mycket fattiga i de olika grupperna visar ocks ett
liknande mnster, med ngra avvikelser. Man kan
direkt konstatera att fattigdomsriskerna varierar
Tabell 3:2. Absolut fattigdom perioden 19932007
Mycket fattiga, fattiga samt de med mycket begrnsad ekonomi. Andel med inkomster* under en given inkomststandard.
Genomsnitt fr perioderna 19931998, 19992002 och 20032007. Hela befolkningen. Procent.
Befolkningsgrupp Inkomststandardens niv i frhllande till det absoluta fattigdomsstrecket
Mycket fattiga Fattiga Mycket begrnsad ekonomi
Inkomststandard < 0,75 Inkomststandard < 1 Inkomststandard < 1,25
1993
1998
1999
2002
2003
2007
1993
1998
1999
2002
2003
2007
1993
1998
1999
2002
2003
2007
% % % % % % % % %
Samtliga 2,5 2,4 1,9 9,4 7,3 5,5 27,3 19,7 14,1
Kvinnor 2,4 2,5 1,8 9,7 7,8 5,5 29,5 22,1 15,4
Mn 2,5 2,4 2,0 9,0 6,8 5,5 25,1 17,2 12,8
Fdda i Sverige (20+ r) 1,8 1,8 1,4 6,3 5,0 3,7 21,4 15,3 10,5
Utrikesfdda (20+ r) 4,3 4,2 3,9 17,7 14,3 12,1 40,4 31,7 27,1
Vistelsetid i Sverige
0 5 r 7,4 6,6 9,1 39,5 29,9 28,1 74,2 55,0 49,4
610 r 7,3 6,2 6,0 21,8 25,4 20,2 54,8 47,6 41,5
1120 r 5,8 5,1 4,3 19,2 14,1 12,0 41,0 35,9 31,7
21+ r 1,7 2,6 1,7 7,0 6,5 5,3 22,1 18,2 14,3
Fdelseregion
Norden 2,5 2,7 2,5 7,2 6,4 4,9 22,8 17,5 12,7
Vsteuropa** 3,6 2,6 3,5 9,6 7,0 8,6 23,1 19,2 16,1
Nordstra Europa 2,4 4,4 3,0 10,7 8,2 9,5 31,7 22,2 21,3
Sydstra Europa 3,1 3,7 1,9 25,0 18,7 10,1 54,5 39,7 27,6
Mellanstern/Nordafrika 10,8 8,0 6,8 39,6 30,6 23,2 74,6 57,5 49,5
vriga Afrika 5,0 3,6 3,4 33,4 23,5 19,9 72,9 48,0 38,7
vriga Asien 6,6 6,6 6,2 28,3 17,3 16,9 54,1 36,9 33,3
Latinamerika 4,5 4,0 5,0 20,6 11,9 11,2 53,9 33,5 28,0
Tabellen fortstter p nsta sida
kraftigt mellan grupperna, p ett stt som r vl
knt frn tidigare forskning [2, 26]. Barn, ungdo-
mar, unga vuxna, studerande, ensamstende mdrar
och invandrare lper strst risk fr fattigdom. Bland
invandrare har nyanlnda invandrare och utomeuro-
peiska invandrare srskilt hg fattigdomsrisk.
Att vissa grupper har strre andel fattiga n
andra r ingen verraskning. Ju fer frvrvs-
inkomster i ett hushll och ju frre som ska dela
p dessa, desto mindre r fattigdomsrisken. Att
hushll med tv vuxna utan barn har lg fat-
tigdomsrisk och att ensamhushll med barn har
hg risk r drfr frvntat. Fr andra grupper
handlar hg fattigdomsrisk om frnvaro av fr-
vrvsinkomster p grund av arbetslshet (srskilt
fr dem som inte hunnit gra intrde p arbets-
marknaden), sjukdom eller studier. Detta r ocks
frsteligt, eftersom bidrag, ersttningar frn
socialfrskringssystemet och studieln normalt
ger en inkomst som r vsentligt lgre n lne-
Hushllstyp (20+ r)
Ensamboende kvinnor 3,6 3,1 2,8 12,1 10,9 7,9 42,0 35,8 25,4
Ensamboende mn 5,0 4,4 4,3 11,2 9,5 9,4 27,8 22,1 19,2
Sammanboende
Utan hemmavarande barn 0,7 0,6 0,5 2,7 2,2 1,7 10,5 7,3 4,8
Hemmavarande barn 018 r,
gemensamma 1,9 1,4 1,4 8.8 6,7 4,6 26,8 15,7 10,4
endast ej gemensamma 1,4 0,8 1,5 5,9 3,1 3,6 13,4 8,5 8,3
Ensamstende med barn 018 r
Kvinnor 4,3 3,7 2,7 21,6 14,7 10,5 62,1 51,4 38,3
Mn 3,8 2,8 2,4 16,2 9,7 6,5 45,8 26,6 18,0
Socioekonomisk grupp (2064 r)
Arbetare 0,7 0,9 0,6 3,7 3,0 2,1 16,2 10,8 7,0
Hgre tjnsteman 0,2 0,3 0,2 1,2 0,8 0,5 5,2 2,3 1,8
Arbetsmarknadsstatus (2064 r)
Frvrvsarbetande 1,5 1,5 1,0 4,5 3,4 2,4 14,4 8,9 6,1
Studerande 8,6 7,6 9,2 26,0 21,9 23,3 55,2 46,3 45,0
Arbetsls/sjuk/frtidspensionr 2,0 1,6 1,5 8,8 5,7 5,9 27,6 19,2 18,2
ldersgrupp
019 r 3,5 3,6 2,5 14,5 10,9 7,6 38,8 26,8 18,3
2024 r 7,9 6,7 7,0 19,1 16,3 16,1 38,0 32,8 31,7
2544 r 2,3 2,6 2,2 9,0 7,1 5,7 26,6 17,5 13,1
4564 r 1,4 1,3 1,0 4,2 3,2 2,7 11,2 8,1 7,0
6574 r 0,5 0,7 0,5 3,6 3,8 1,9 18,6 15,8 8,1
75+ r 0,8 1,0 0,4 9,8 8,2 4,3 46,1 36,5 21,9
** Inkl. Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA.
Tabell 3:2 fortsttning frn freg. sida...
Befolkningsgrupp Inkomststandardens niv i frhllande till det absoluta fattigdomsstrecket
Mycket fattiga Fattiga Mycket begrnsad ekonomi
Inkomststandard < 0,75 Inkomststandard < 1 Inkomststandard < 1,25
1993
1998
1999
2002
2003
2007
1993
1998
1999
2002
2003
2007
1993
1998
1999
2002
2003
2007
% % % % % % % % %
inkomster, men det reser ocks frgan
om varfr vissa grupper, exempelvis
utrikesfdda, oftare n andra saknar
frvrvsarbete.
kningen av den ekonomiska lev-
nadsstandarden efter lgkonjunkturen
handlar ocks framfr allt om en k-
ning av lneinkomster, bland annat fr
att fer ftt jobb. Det innebr att den
ekonomiska levnadsstandarden inte
kat lika mycket fr de grupper som fr
en strre andel av sin frsrjning frn
bidrag eller socialfrskringar.
Hur har d fattigdomens frdelning
frndrats? Svaret r att det skett en
utjmning av den absoluta fattigdomen
i takt med att fattigdomen minskat i
s gott som alla grupper har ocks skill-
naden mellan olika grupper minskat.
Minskningen har varit kraftig i fera
grupper som hade hga fattigdomsni-
ver under perioden 19931998, bland
annat utrikesfdda och ensamstende
med barn. Grupper som inte fljt tren-
den r unga vuxna och icke frvrvs-
arbetande, fr vilka den absoluta fattig-
domen kvarstr p en hg niv under den sista
mtperioden.
3

Man mste komma ihg att den frsta tids-
perioden 19931998 omfattar en djup lgkon-
junktur och att det drfr inte r frvnande att
de inkomstkningar som fljer av konjunktur-
uppgngen ocks leder till absoluta inkomstk-
ningar fr dem som har det smst stllt. Nr si-
tuationen r 2007 i stllet jmfrs med den som
rdde r 1991, det vill sga fre lgkonjunkturen,
3 Nrmare analyser visar att den hga fattigdomen bland unga
vuxna perioden 20032007 framfr allt beror p en hg fat-
tigdomsniv bland manliga studerande.
r skillnaderna i fattigdomsandelar mellan olika
hushllstyper klart mindre 2007 n 1991, medan
skillnaderna mellan invandrare och inrikesfdda
har kat (detta kan inte ses i tabell 3:2).
Samma grupper som har hg frekomst av
relativ fattigdom har hg frekomst av absolut
fattigdom, det vill sga frmst nyanlnda in-
vandrare och ensamstende mdrar (tabell 3:3).
Som tidigare ppekats har den relativa fattigdo-
men kat under den studerade perioden. Skillna-
derna mellan olika grupper har ocks kat och
de fattigaste grupperna har halkat efter n mer.
Medan exempelvis 12 procent av de ensamst-
ende mdrarna var fattiga i relativ bemrkelse r
Tabell 3:3. Relativ fattigdom perioden 19932007
Andel med inkomster* under det relativa fattigdomsstrecket
(60 % av medianinkomsten). Genomsnitt fr perioderna 19931998,
19992002 och 20032007. Hela befolkningen. Procent.
Befolkningsgrupp Relativt fattiga
Med inkomster under 60 % av medianinkomst
19931998 19992002 20032007
% % %
Samtliga 6,6 8,9 9,1
Kvinnor 6,7 9,6 9,6
Mn 6,4 8,1 8,6
Fdda i Sverige (20+ r) 4,5 6,4 7,3
Utrikesfdda (20+ r) 12,5 17,6 20,6
Vistelsetid i Sverige
0 5 r 28,3 38,0 43,1
610 r 17,5 30,3 33,8
1120 r 12,9 16,9 21,9
21+ r 4,4 8,2 10,0
Fdelseregion
Norden 4,7 8,1 8,9
Vsteuropa** 7,2 9,4 13,1
Nordstra Europa 7,1 9,6 13,9
Sydstra Europa 16,1 25,2 19,7
Mellanstern/Nordafrika 31,0 35,7 38,8
vriga Afrika 20,1 29,6 30,4
vriga Asien 19,4 20,2 28,5
Latinamerika 14,2 13,0 20,8
1991 gllde detta fr inte mindre n 28 procent
r 2007 (enskilda r syns inte i tabellen). Bland
nyanlnda invandrare frdubblades andelen re-
lativt fattiga under samma period, frn 25 pro-
cent till 50 procent. De hga niverna vittnar om
att dessa grupper i stor omfattning har inkom-
ster som r pfallande lgre n medelinkomst-
tagarnas.
Befolkningsgrupp Relativt fattiga
Med inkomster under 60 % av medianinkomst
19931998 19992002 20032007
% % %
Hushllstyp (20+ r)
Ensamboende kvinnor 8,9 15,7 14,4
Ensamboende mn 9,0 11,9 13,1
Sammanboende
Utan hemmavarande barn 1,6 2,6 2,4
Hemmavarande barn 0 18 r,
gemensamma 6,3 7,4 7,6
endast ej gemensamma 3,8 3,0 5,3
Ensamstende med barn 018 r
Kvinnor 13,4 18,5 22,4
Mn 9,9 10,9 10,9
Socioekonomisk grupp (2064 r)
Arbetare 2,4 3,4 3,8
Hgre tjnsteman 0,7 0,8 0,9
Arbetsmarknadsstatus (2064 r)
Frvrvsarbetande 3,2 3,7 3,6
Studerande 19,4 25,9 33,7
Arbetsls/sjuk/
frtidspensionr 5,7 7,9 10,7
ldersgrupp
019 r 10,2 12,5 12,8
2024 r 15,3 18,6 22,3
2544 r 6,4 8,1 10,0
4564 r 2,8 3,7 4,9
6574 r 2,2 6,0 3,7
75+ r 6,0 13,2 10,6
** Inkl. Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA.
En internationell utblick
Trots kningen av den relativa fattig-
domen i Sverige sedan r 1991 r an-
delen relativt fattiga i Sverige lg i ett
internationellt perspektiv (fgur 3:6).
Sverige terfnns bland de lnder som
har den allra jmnaste inkomstfrdel-
ningen.
Inom EU ligger i genomsnitt 1617
procent av befolkningen under det re-
lativa fattigdomsstrecket, beroende p
hur mnga lnder som ingr. I mnga
lnder utanfr EU r omkring 25 pro-
cent av befolkningen relativt fattiga,
exempelvis i USA, Turkiet och Mex-
iko (data frn mitten av 2000-talet
[23]). Fr Sveriges del rr det sig om
11 procent. En viktig anledning till
den lga fattigdomen i Sverige r att
olika transfereringar som barnbidrag,
ekonomiskt bistnd och bostadsbidrag
(pensioner rknas dock inte) har en
kraftigt utjmnande effekt (se skill-
naderna mellan staplarna i fgur 3:6).
Skillnaden mellan andelar relativt
fattiga som berknas med respektive
utan transfereringar visar vlfrds-
statens monetra effekter p fattigdo-
men. Inte verraskande uppvisar Sve-
rige och vriga nordiska lnder stora
omfrdelande effekter [23, 27], ven
om dessa sjnk ngot frn mitten av
1990-talet till r 2004 [23].
Det br nmnas att vlfrdsstaten inte bara
verkar genom monetra insatser (benefts-in-ca-
sh) utan ocks genom indirekta omfrdelningar
(benefts-in-kind) som exempelvis subventione-
rad barnomsorg, skola och sjukvrd. Att berkna
effekten av indirekta omfrdelningar r kompli-
cerat, men de studier som gjorts har kommit fram
till att sdana vlfrdsstatsinsatser
bidrar ytterligare till utjmning av
ekonomiska resurser, och gr att
de nordiska lnderna nnu tydli-
gare hamnar bland de allra mest
jmlika OECD-lnderna [23]. I hur
hg grad det medfr en minskning
av fattigdomen r dock oklart,
ven om vlfrdsstaten frsts bi-
drar till att mildra de negativa kon-
sekvenserna av den. Exempelvis
har fattiga barnfamiljer i Sverige
rd att anvnda sjukvrden, samt
att i hgre grad n i mnga andra
lnder lta barnen g i hgre ut-
bildning.
4

Sammanfattande
kommentarer
Har fattigdomen kat eller minskat
sedan brjan av 1990-talet? Det
beror helt p hur man defnierar
fattigdom. Klart r att frre r fat-
tiga i absolut bemrkelse, frre tar
emot ekonomiskt bistnd och fer
uppger att de har en kontantmar-
ginal. Samtidigt har allt fer ftt
lgre inkomster i frhllande till
dem som ligger vid inkomstfrdel-
ningens mittpunkt och skillnader
mellan hginkomsttagare och lg-
inkomsttagare har kat kraftigt.
terhmtningen efter den djupa
4 Skattningar gjorda av OECD [23, fgur 9:7],
talar fr att minskningen av inkomstojm-
likheten (Gini-koeffcienten) som fljer av
monetra bidrag (benefts-in-cash) i Sve-
rige r ungefr dubbelt s stor somden som
fljer av subventionerade tjnster (benefts-
in-kind).
Figur 3:6. Relativ fattigdom i internationellt perspektiv r 2007
Andelen med inkomster under 60 procent av medianinkomsten
(relativt fattigdomsstreck) i respektive land, fre och efter transfereringar.
EU-medlemsstaterna (EU27) samt Norge, Island och Kroatien
(kandidatlnder 2009). Ekvivalerad disponibel inkomst*. Procent.
* Uppgifterna avser olika lnders nationella mtningar som anpassats med OECD:s
modiferade ekvivalensskala: 1,0 fr frsta vuxen person i hushllet, 0,5 fr vriga personer
14 r och ldre och 0,3 fr barn 013 r.
Observera att andra ekvivalensskalor anvnds i resten av detta kapitel.
Klla: Eurostat 2009 [13].
0 5 10 15 20 25 30 35
Efter
transfereringar
Fre
transfereringar
Procent
Bulgarien
Lettland
Italien
Spanien
Grekland
Storbritannien
Litauen
Estland
Irland
Kroatien
Portugal
Polen
Cypern
Belgien
Tyskland
Luxemburg
Malta
Finland
Frankrike
Ungern
Norge
Danmark
sterrike
Slovenien
Sverige
Slovakien
Nederlnderna
Tjeckien
Island
EU27
EU15
Fattigdomens dynamik
rrlighet in i och ut ur fattigdom
Fattigdom, liksom andra onskade tillstnd, r ltt-
tare att verse med om den drabbar personer under
en kort och vergende period. Drfr r det frmst
den lngvariga fattigdomen som betraktas som ett
problem. Dels blir de negativa konsekvenserna av
fattigdom sannolikt strre med tiden, dels kan lng-
variga frsrjningsproblem vara svrare att ta sig ur.
Det kan i sin tur bero p att arbetsgivare inte vill
anstlla dem som varit lngvarigt frnvarande frn
frvrvsarbete, eller p att individer efter lng tid i
fattigdom frlorar energin eller frmgan att ta sig
ur sin situation. Frgor om fattigdomens dynamik
r drfr centrala, det vill sga om rrlighet in i och
ut ur fattigdom samt om bengenheten att terfalla i
fattigdom efter att man lmnat den.
Tidigare studier har visat att fattigdomens dyna-
mik inte r s ltt att utreda. En av de frsta studi-
erna som analyserade data om fattigdom ver indi-
viders livscykel drog slutsatsen att det r en ver-
raskande stor rrlighet in i och ut ur fattigdom [28].
En senare analys kunde visa att detta gav en ofull-
stndig bild. I sjlva verket utgrs gruppen fattiga
vid en given tidpunkt (tvrsnitt) till mycket stor del
av lngvarigt fattiga men om man dremot ser
ver en lngre period utgr den gruppen bara en
liten del av alla som ngon gng r fattiga [29].
Det kan jmfras med situationen p ett sjuk-
hus: de festa som skrivs in p sjukhuset r inlag-
da en kortare tid, men ett ftal behver vara kvar
lnge. Vid en given tidpunkt kommer dock mnga
av sjukhusets sngar att upptas av lngvarigt sjuka,
fr att endast en liten grupp av dem som ngon
gng r kortvarigt sjuka fnns inlagda just vid det
tillfllet. De lngvarigt sjuka (eller de lngvarigt
fattiga) har allts strre sannolikhet att observe-
ras vid varje given tidpunkt, eftersom deras epi-
sod strcker sig ver mnga enskilda tidpunkter,
lgkonjunkturen i brjan och mitten av 1990-talet
har varit reell: mnniskor har ftt det bttre. Att
inkomstojmlikheten kat kan ha negativa konse-
kvenser fr dem med medelhga och lga inkom-
ster, men nr man som hr koncentrerar sig p de
ekonomiskt utsatta mste man dra slutsatsen att
utvecklingen frn det sena 1990-talet fram till r
2007 generellt sett har prglats av en minskning
av fattigdomen.
Fattigdomen r ojmnt frdelad i befolkning-
en. De som frvrvsarbetar r sllan fattiga, vare
sig i absolut eller relativ bemrkelse. Grupper dr
mnga r arbetslsa eller str helt utanfr arbets-
marknaden har dremot en hg andel fattiga. Det
gller bland annat studerande, utomeuropeiska
invandrare samt ensamstende mdrar; dremot
inte lderspensionrer som i mnga andra ln-
der r en ekonomiskt utsatt grupp. Skillnaderna
mellan grupper har generellt sett minskat nr det
gller absolut fattigdom p grund av kade real-
inkomster. Fr relativ fattigdom har skillnaderna
istllet kat, i takt med att inkomstspridningen
kat.
Totalt sett r bilden av fattigdomens frndring
motsgelsefull. Bedmningen av utvecklingen
beror p om man lgger strre vikt vid den abso-
luta fattigdomen eller den relativa. Det, i sin tur,
r en vrdering som r svr att gra. Det frefal-
ler som om varningarna fr kad fattigdom och
kade fattigdomsklyftor grundar sig i en alltfr
ensidig syn p fattigdom som en relativ frete-
else. Man frbiser den stora betydelse som realin-
komstkningarna i Sverige haft fr att lyfta mn-
niskor ur fattigdom under det senaste decenniet.
Vilka konsekvenser konjunkturnedgngen som
inleddes r 2008 kommer att f r som sagt fr
tidigt att uttala sig om.
medan varje kortvarigt sjuk (eller de kortvarigt
fattiga) bara kan observeras vid en eller ett ftal
tidpunkter.
Det r i detta sammanhang viktigt att studera
terfall i fattigdom i en studie terfll inte min-
dre n hlften som kommit ur fattigdom inom fyra
r [30]. Den lngvariga fattigdomen liksom den
terkommande r allts reella risker fr mnga
som blir fattiga.
Dessa studier baseras alla p nordamerikanska
data och kan inte utan vidare generaliseras till
att glla Sverige. Internationella jmfrelser, dr
Sverige ingr, tyder dock p att ngra grundlg-
gande frhllanden gller i mnga lnder, dri-
bland Sverige [31, 32]. En studie visade att i euro-
peiska lnder lmnade mnga fattigdom frn ett
r till ett annat (mellan 2540 procent, i Sverige
37 procent), medan det skedde i betydligt lng-
sammare takt i USA [33]. I en annan studie kunde
man flja individers inkomster under sex r. Re-
sultaten visade att ganska f var fattiga under hela
perioden, mellan 1 procent (Sverige) och 6 pro-
cent (USA) av befolkningen samt att den frvn-
tade genomsnittliga fattigdomsperioden fr dem
som blev fattiga lg mellan 1,6 och 2 r i bda
lnderna (svenska data kom frn 19911996) [34].
Ett stort steg framt i den svenska forskningen
om fattigdomens dynamik togs i en studie baserad
p arton rs data frn Levnadsnivunderskning-
arna (ren 19741991) [35]. Utifrn en analys av
lg inkomst var en av slutsatserna att utfdet ur
fattigdom var snabbt: efter tta r hade 90 procent
lmnat den lgsta decilgruppen (den tiondel av be-
folkningen med lgst inkomster) dr genomsnitts-
inkomsten d motsvarade ungefr 70 procent av
medianinkomsten. Familjehndelser (som skils-
mssa eller frndring av antal barn i hushllet)
var viktiga faktorer frmst fr kvinnors intrde i
och uttrde ur lginkomstgruppen, medan arbets-
marknadsrelaterade hndelser (som arbetslshet
eller yrkesbyten) var viktiga fr bda knen. En
studie av en senare tidsperiod och med ett annat
fattigdomsmtt, fann att i Sverige var arbetsrela-
terade faktorer viktigare n familjerelaterade [34].
I de analyser som nrmast fljer studeras fattig-
domens varaktighet och visas hur stor andel som r
kvar i fattigdom efter en viss tid och hur mnga
som terfaller i fattigdom efter att ha tagit sig ur
den. Frgan r ocks om det fnns ngra speciella
grupper som riskerar lngvarig fattigdom och om
sdana risker har frndrats ver tid. Varaktig-
het i och rrlighet ut ur fattigdom studeras ur tv
perspektiv: det som tidigare defnierats som abso-
lut fattigdom respektive ekonomiskt bistnd. Fat-
tigdomsepisoder som innefattar ettriga uppehll
defnieras som kontinuerliga episoder om inkom-
sten det r man lmnar fattigdomen inte verstiger
fattigdomsgrnsen med mer n 10 procent. Den
defnitionen gller i avsnittets samtliga analyser av
fattigdom (utfde, varaktighet, terinfde).
De festa studier som refererades ovan baseras
p data ver bara ett eller ngra f r och ngra
bygger p sm urval vilket medfr oskra skatt-
ningar. Analyserna som grs hr har frdelen av
att baseras p Statistiska centralbyrns register-
data
5
ver totalbefolkningen fr en relativt lng
tidsperiod, nmligen rsvisa data fr en 18-rspe-
riod (19902007) frn LISA, Longitudinell inte-
grationsdatabas fr sjukfrskrings- och arbets-
marknadsstudier (se bilaga 4 Datakllor). Egenf-
retagare exkluderas ur analyserna d uppgifterna
om deras inkomster antagligen r mer behftade
med oskerhet n andras uppgifter [36]. Indivi-
der defnieras som fattiga om deras hushll har en
disponibel inkomst som ligger under den absoluta
fattigdomsgrnsen (se faktaruta Fattigdomsmtt).
5 Fr begrnsningar kopplade till anvndning av registerdata se
Inledningskapitlet.
Utfde ur absolut fattigdom
Den frsta analysen visar hur mnga som r kvar
i (absolut) fattigdom under ett visst antal r efter
det att de hamnat dr. Varje individ som lmnar
kategorin fattiga, men som sedan ter hamnar dr
rknas igen i analysen anvnds episoder snarare
n individer som bas. Figur 3:7 visar utfdet ur fat-
tigdom perioden 19912007, dr varje kurva repre-
senterar en infdeskohort, det vill sga en grupp
med gemensamt intrdesr (det r nr individerna
blev fattiga). Fr tydlighets skull visas bara vartan-
nat intrdesr. Figuren visar hur stor andel av den
ursprungliga gruppen med ett visst intrdesr som
frblivit fattiga efter ett givet antal r. Gruppen
som blev fattig r 1991 kan fljas i 17 r medan
grupper med senare intrdesr kan fljas under en
allt kortare tidsperiod de som blev fattiga r 2005
kan sledes bara studeras i tv r.
Drfr r kurvorna olika lnga.
Figur 3:7 visar hur snabbt utf-
det ur fattigdom generellt sett r.
Redan efter ett r har ungefr hlf-
ten lmnat gruppen fattiga. Efter
fyra r r mellan 15 och 25 procent
kvar och efter tio r r ungefr 5
procent kvar. Kurvorna visar snar-
lika frlopp, men ligger p olika
niver. De som intrdde i fattig-
dom r 1991 lmnade fattigdomen
betydligt lngsammare n de som
intrdde ren 19972005 (andel fat-
tiga i kohorter med dessa intrdesr
avtar i ungefr samma takt). Efter
fem r terstr 22 procent av dem
som fdade in 1991 men bara cirka
12 procent av dem som fdade in
19972001. De med startr 1993
och 1995 ligger dremellan. Det
verkar troligt att skillnader i utfde
kan frklaras av konjunktursvngningar. Att fer
blir kvar i fattigdom om den inleds under en lg-
konjunktur pekar p potentiella problem fr den
grupp som blir fattiga under rdande lgkonjunk-
tur.
Varaktighet i fattigdom
Med utgngspunkt i tidigare forskning kan man
defniera varaktighet p tv olika stt. Det vanli-
gaste tillvgagngssttet r att mta hur lnge de
fattiga har varit fattiga, man registrerar s att sga
fattigdomshistorien bakt i tiden med utgngs-
punkt frn ett givet r. Mttet r lttbegripligt
och i sig korrekt, men kan bli missvisande [29] ef-
tersom mnga som vid en viss tidpunkt har varit
fattiga (i till exempel tre r) kommer att fortstta
vara fattiga. Fr att ta detta i beaktande mste
Procent
r sedan intrde i fattigdom
Figur 3:7. Utfde ur absolut fattigdom
Andel av infdeskohorter som utan uppehll r kvar i fattigdom efter
antal r sedan de blev fattiga. Kohorter med intrdesr frn 1991
till 2005, vartannat r. Personer 16 r och ldre i egna hushll. Procent.
Observera att r 0 r andelen 100%.
0
10
20
30
40
50
60
16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
Infdeskoshort:
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
man ven blicka framt, och summera individers
hela fattigdomsepisoder frn brjan till slut. Det
r bara mjligt om man har mycket lnga tidsse-
rier med inkomstuppgifter frn samma individer.
Eftersom data strcker sig ver ren 19902007
kan sdan episodfattigdom berknas fr perioden
19942003. Hr kommer bde fattigdomshisto-
rier och fattigdomsepisoder att studeras, och an-
delen som har en fattigdomshistoria eller -episod
p ett r (kortvarigt fattiga) respektive minst fem
r (lngvarigt fattiga) redovisas.
6

Sttet att presentera den lngvariga fattigdo-
men har stor betydelse fr vilken slutsats man
6 Att startret r 1994 beror p att de frsta inkomstuppgifterna
hrrr frn 1990 och 1994 r d det frsta ret man kan defniera
lngvarigt fattiga enligt den femrsdefnition som anvnds hr.
drar om dess omfattning. Av dem som var fattiga
r 1994 hade 20 procent varit fattiga i fem r eller
mer (fattigdomshistorien), men samma r befann
sig 47 procent av de fattiga i en fattigdomsepisod
om minst fem r. P motsvarande stt r skattning-
arna av den kortvariga fattigdomen olika mellan
de bda synstten. r 1994 hade 42 procent av de
fattiga endast ett rs erfarenhet av detta tillstnd,
men bara 16 procent var i en ettrsepisod skill-
naden ligger frsts i att mnga av dem som bara
hade ett rs erfarenhet kom att frlnga denna
erfarenhet till tv och fer r, vilket bara kan re-
gistreras genom att studera om de var fattiga ven
r 1995 (och framt). Fattigdomens varaktighet
r allts inte s ltt att beskriva enstmmigt, och
bilden kompliceras ytterligare av att frndringen
ver tid ser olika ut beroende p om man studerar
fattigdomshistorier eller episodfattigdom.
Koncentrerar man sig p episodfattigdom ser
man att det fnns en tendens till minskning ver
tid (19942003). Den lngvariga episodfattigdo-
men sjunker ngot (frn 47 procent till 43 procent,
dock inte regelbundet), samtidigt som den kortva-
riga episodfattigdomen kar ngot. Detta skiljer
sig frn utvecklingen fr fattigdomshistorien som
uppvisar en stark kning av den lngvariga fat-
tigdomen till r 2000, men drefter en minskning
och en nrmast spegelvnd frndring fr kort-
varig fattigdom.
Skillnaden i utveckling beror p att fattigdoms-
historierna, genom att bara ta hnsyn till episoder-
nas lngd bakt i tid, i hgre grad speglar konjunk-
turen fr fem r sedan och fram till mttidpunkten.
Det betyder att andelen lngvarigt fattiga kar nr
mtperioden mer eller mindre tcker den djupa lg-
konjunkturen 19911997, samtidigt som den mins-
kar nr konjunkturen sedan vnder. Tvrtemot vad
man skulle tro visar fgur 3:8 ocks att den lngva-
riga fattigdomen snarast minskar trendmssigt ver
hela perioden nr man mter den som fullbordade
Figur 3:8. Kort och lng varaktighet i absolut
fattigdom
Andelen kortvarigt (1 r) och lngvarigt (5+ r) fattiga av
personer i absolut fattigdom. Fattigdomshistoria
(19942007) och fattigdomsepisod (19942003).
Personer 16 r och ldre i egna hushll. Procent.
Procent
0
10
20
30
40
50
60
5+ r i fattigdom, episod 5+ r i fattigdom, historia
1 r i fattigdom, episod 1 r i fattigdom, historia
2007 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 1994
episoder vilket i sin tur beror p att
mnga av dem som hamnade i fat-
tigdom mot slutet av lgkonjunktu-
ren ganska snabbt kunde lmna den.
Det frtjnar ocks att under-
strykas att den lngvariga episod-
fattigdomen visserligen minskar,
men r omfattande. Att ungefr
40 procent av alla som r fattiga
ett givet r befnner sig i en fattig-
domsepisod som varat eller kom-
mer att vara i fem r eller mer, visar
att fattigdomen i Sverige domine-
ras av lngvarigt fattiga. Samtidigt
fdar hlften av alla som ngon
gng blir fattiga ut redan efter ett
r. Bilden kan tyckas motsgelse-
full, men r likvl en korrekt be-
skrivning av verklig heten.
terinfde i fattigdom
Graden av terfall r ocks en in-
dikator p fattigdomens varaktig-
het. Tidigare studier har visat att mnga som lm-
nar fattigdom snart hamnar dr igen. Av analysen
framgr att efter ett r har ungefr 10 procent ter
blivit fattiga (fgur 3:9). Om man fljer utveck-
lingen fr uttrdesret 1991 ser man att hlften
terfallit i fattigdom efter tta r. Frndringen
ver tid visar ett intressant mnster. Fr kohorter-
na med uttrdesren 19911992 gller ett snabbt
och hgt terintrde. Fr kohorten med uttrdesr
1996 r risken att terintrda i fattigdom pfallan-
de mycket lgre och sjunker ytterligare fr dem
som lmnade fattigdom r 1998 bland dem hade
ungefr 30 procent terfallit efter tta r, allts
nra 20 procentenheter frre n fr uttrdesko-
horterna vid 1990-talets brjan. Men vad som
sedan hnder r uppseendevckande: terinfdet
i fattigdom kar fr varje kohort med uttrdesr
frn 1999. Det lter mindre sannolikt att detta r
en konjunktureffekt snarare beror denna trend
p sammansttningen av gruppen fattiga.
Utfde och varaktighet i olika grupper
Man vet att vissa grupper, som till exempel en-
samstende frldrar och nyanlnda invandrare,
r mer utsatta fr fattigdom n andra. I detta av-
snitt studeras huruvida olika grupper ocks befn-
ner sig i fattigdom olika lnge, och studien r hr
begrnsad till skillnader mellan personer fdda
i Sverige och fdda utomlands samt skillnader
mellan olika familjetyper.
Fattigdomsepisoder fr utrikesfdda personer
ter i fattigdom
Procent
Uttrdes-
kohort
Figur 3:9. terinfde i absolut fattigdom
Andel av olika uttrdeskohorter som ter blivit fattiga efter antal r* sedan
de lmnade fattigdomen (r 0). Kohorter med uttrdesr 1991 samt
19922004 (vartannat r). Personer 16 r och ldre i egna hushll. Procent.
* Dvs. att de har terfallit ngon gng efter ett visst antal r, lngt ifrn alla har en ny
oavbruten episod av fattigdom.
0
10
20
30
40
50
60
16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
1991
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
Antal r sedan uttrde ur fattigdom
har delats in i tv grupper, dels de som pbrja-
des under invandringsret
7
(nyanlnda invandrare
kvarstr i denna kategori tills de lmnat fattigdo-
men fr frsta gngen), dels vriga episoder fr
utrikesfdda (det vill sga episoder som inleds
minst ett senare r n invandringsret).
Observera att en individ, liksom tidigare, kan
bidra med fera fattigdomsepisoder. Detta innebr
att om en nyanlnd invandrare lmnar fattigdom
efter tre r och sedan blir fattig igen tv r se-
nare, s rknas den frsta perioden som en fat-
tigdomsepisod som inleds under invandringsret
och den andra episoden rknas bland vriga fat-
tigdomsepisoder. Nr det gller skillnader mellan
familjetyper studeras sannolikheten fr fattigdom
uppdelat p familjetyper vid en given varaktighet
i fattigdom: individen behver allts inte ha haft
samma familjetyp under hela fattigdomsepisoden.
Det visar sig att inrikesfdda lmnar fattigdom
i avsevrt snabbare takt n utrikesfdda, och att
nyanlnda invandrare har ngot lngsammare ut-
fdestakt n vriga utrikesfdda (fgur 3:10). ret
efter att de intrdde i fattigdom kvarstr hlften
av de inrikesfdda och 60 procent av de utrikes-
fdda. Tio r efter fattigdomsintrdet r knappt
4 procent av de inrikesfdda kvar i fattigdom,
motsvarande siffra fr de invandrare som inledde
sin fattigdomsepisod under invandringsret r 12
procent, och fr vriga invandrare 9 procent. Vi-
dare analyser, som inte redovisas hr, visar dess-
utom att terinfdet i fattigdom r mycket strre
bland invandrare: efter fyra r har knappt 30 pro-
cent av personer fdda i Sverige terfallit i fattig-
dom, men mer n 50 procent av de utrikesfdda.
Det fnns inga dramatiska skillnader mellan
olika typer av familjer nr det gller utfde ur
7 Invandringsret defnieras som det r personen folkbokfrdes
i Sverige, allts ret nr han eller hon fck uppehllstillstnd
(uppehllsrtt); ibland kan personerna vistas fera r i Sverige
innan de fr uppehllstillstnd.
fattigdom, men generellt lmnar hushll med en
vuxen fattigdom ngot lngsammare n parhushll
(dessa resultat visas ej). Dremot visar analyser av
terinfde strre skillnader: parhushll (med och
utan barn) terfaller i fattigdom i minst omfattning
och ensamhushll med barn terfaller i strst om-
fattning. Efter fyra r har 30 procent av paren och
33 procent av de ensamboende utan barn blivit fat-
tiga igen, jmfrt med ungefr 40 procent av en-
samhushllen med barn.
Den lngvariga fattigdomen r kanske den
socialpolitiskt viktigaste frgan nr det gller
ekonomiska problem. De lngvarigt fattiga r en
grupp som kan antas ha smre framtidsutsikter
n andra och de str fr nra hlften av svenska
folkets fattigdomsr. Frgan om vilka befolknings-
Kvar i fattigdom
Procent
Figur 3:10. Utfde ur absolut fattigdom bland
personer fdda i Sverige respektive fdda
utomlands
Andel av infdeskohorten som utan uppehll r kvar
i fattigdom efter antal r sedan de blev fattiga.
Personer 16 r och ldre i egna hushll. Procent.
Antal r efter intrde i fattigdom
0
10
20
30
40
50
60
70
Fdda i Sverige
Utrikesfdda, vriga fattigdomsepisoder
Utrikesfdda, fattigdomsepisoder som inleds under invandringsret
16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
kategorier som lper strst risk fr
lngvarig fattigdom r drfr cen-
tral. Av frmst intresse hr r hur
den lngvariga fattigdomen drabbar
barnfamiljer, samt om invandrare
utgr en stor del av gruppen.
Figur 3:11 visar sannolikheten
fr olika familjetyper att hamna
i lngvarig fattigdom. I linje med
vad som visades ovan fr fattig-
dom vid en given tidpunkt (tabell
3:2) r det hushll med bara en
vuxen som lper den strsta ris-
ken att vara lngvarigt fattiga. r
2003, som r det senaste ret som
den femriga episodfattigdomen
kan mtas, var andelen lngvarigt
fattiga hgst bland ensamstende
mdrar med yngre barn (6 procent).
Drefter kom ensamstende utan
barn och ensamstende fder med
yngre barn (cirka 4 procent). Att
ven gruppen gifta eller samman-
boende med yngre barn har relativt
hga andelar i lngvarig fattigdom
(drygt 2 procent) visar att lngva-
rig fattigdom utgr en inte alltfr
ovanlig risk fr barn och ungdo-
mar under 18 r. Dremot r fat-
tigdomsriskerna sm i hushll dr
de yngsta hemmavarande barnen r
18 r eller ldre, vilket delvis torde
kunna frklaras av att frldrarna i
dessa hushll i genomsnitt r ldre
och drfr har hgre inkomster.
Den lngvariga fattigdomen
sjnk generellt sett under den stude-
rade perioden. Sedan mtren 1997
2001 har sdan fattigdom blivit allt
ovanligare i nstan alla familjetyper.
Lngvarigt fattiga
Procent
r
Figur 3:11. Frekomst av lngvarig fattigdom i olika
familjetyper 19942003
Andel med episoder om minst fem rs fattigdom. Personer 16 r och ldre
i egna hushll. Procent.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 Ensamboende
Ensamstende far
med barn 18+ r
Ensamstende far
med barn under 18 r
Ensamstende mor
med barn 18+ r
Ensamstende mor
med barn under 18 r
Gifta/sambor
med barn 18+ r
Gifta/sambor
med barn under 18 r
Gifta/sambor
utan barn
2003 02 01 00 99 98 97 96 95 1994
Lngvarigt fattiga
Procent
r
Figur 3:12. Gruppen lngvarigt fattiga efter familjetyp 19942003
Episoder om minst fem rs fattigdom. Personer 16 r och ldre i
egna hushll. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Ensamboende
Ensamstende far
med barn 18+ r
Ensamstende far
med barn under 18 r
Ensamstende mor
med barn 18+ r
Ensamstende mor
med barn under 18 r
Gifta/sambor
med barn 18+ r
Gifta/sambor
med barn under 18 r
Gifta/sambor
utan barn
2003 02 01 00 99 98 97 96 95 1994
Den minsta relativa frbttringen erfor ensamst-
ende pappor som ligger p en nrmast konstant och
relativt hg fattigdomsniv.
Man kan ocks studera hur gruppen lngvarigt
fattiga r sammansatt. Denna frga r av vikt nr det
gllet att ta reda p mot vilka grupper socialpolitis-
ka insatser kan riktas i syfte att minska den lng-
variga fattigdomen. Flera av de hgriskgrupper
som just identiferats r fr sm fr att f ngot
genomslag nr det gller det totala antalet lngva-
rigt fattiga. Det gller frmst ensamstende pap-
por (drygt 1 procent av alla lngvarigt fattiga r
2003), men inte ens ensamstende mammor utgr
ett speciellt stort inslag i denna grupp (knappt 10
procent r 2003). Undantaget r ensamstende
utan barn, som faktiskt utgr ungefr hlften av
den lngvarigt fattiga gruppen (fgur 3:12).
Nr det gller invandrare har den lngvariga
fattigdomen minskat bde bland de nyanlnda
och bland vriga invandrare (fgur 3:13). r 1994
var 10 procent av de utrikesfdda och 3 procent
av de inrikesfdda lngvarigt fattiga. Motsva-
rande andelar r 2003 var 8 respektive 2 procent.
Samtidigt har andelen utrikesfdda av alla lng-
varigt fattiga kat i stadig takt ver hela perioden,
frn 31 procent 1994 till 40 procent r 2003. Trots
att den lngvariga fattigdomen minskar bland ut-
rikesfdda, s kar allts deras andel av de lng-
varigt fattiga.
Nr det gller andra grupper, konstaterades tidi-
gare att unga vuxna (1824 r) har en hg risk fr
fattigdom. Situationen fr unga vuxna ser dock lngt
mindre dyster ut nr det gller lngvarig fattigdom:
visserligen r en ngot hgre andel av unga vuxna
lngvarigt fattiga jmfrt med andra ldersgrupper,
men skillnaderna r inte stora (visas ej i fgur).
Utfde ur och varaktighet
i ekonomiskt bistnd
Flera studier har visat att infde och varaktighet i
ekonomiskt bistnd (tidigare socialbidrag) uppvisar
ungefr samma mnster som fr fattigdom. Man
har visat att bland dem som inledde en episod med
ekonomiskt bistnd r 1987 (hgkonjunktur) res-
pektive r 1992 (lgkonjunktur) var genomsnittsti-
den med bidrag tv r (under ett elvarsspann), men
vid ett givet r hade hlften av dem med ekonomiskt
bistnd haft det i mer n fem r [37]. terinfdet
visade sig ocks vara betydande: Av dem som inte
fck ekonomiskt bistnd ret efter intrdet terkom
nd hlften till bistnd ngon gng inom tio r. To-
talt sett, av alla som fck ekonomiskt bistnd ett givet
r, var det hela tv tredjedelar som fck det under
minst ett r av de tio efterfljande ren [37]. I en stu-
die av gruppen som fck ekonomiskt bistnd minst
tio mnader under ett givet r under 1990-talet kom
man fram till att dessa personer hade en srskilt lg
sannolikhet att upphra med bistnd ungefr 95
procent fck ekonomiskt bistnd ocks under nst-
fljande r och mellan 50 och 70 procent fck ocks
Figur 3:13. Lngvarigt fattiga bland utrikes-
respektive inrikesfdda samt utrikesfdda
bland lngvarigt fattiga
Andel med fattigdomsepisoder om minst fem r.
Personer 16 r och ldre i egna hushll,
perioden 19942003. Procent.
r
Procent
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
2003 02 01 00 99 98 97 96 95 1994
Lngvarigt fattiga
bland utrikes fdda
Lngvarigt fattiga bland inrikes fdda
Utrikes fdda
bland lngvarigt fattiga
Procent
Infdeskohort:
Antal r efter intrde i ek. bistnd
Figur 3:14. Utfde ur ekonomiskt bistnd
Andel av olika infdeskohorter som fortfarande har ekonomiskt bistnd
efter antal r sedan intrde. Kohorter med intrdesr frn 1991 till 2003
(vartannat r). Personer 16 r och ldre i egna hushll. Procent.
Observera att r 0 r andelen 100%.
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
0
10
20
30
40
50
60
16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
detta r bistnd under mer n 10 mnader [38].
8
Nrmast studeras varaktighet i ekonomiskt bi-
stnd, hur den har frndrats ver tid, samt vilka
grupper som lper strre och mindre risk fr att
ha kvar bistnd under lng tid. Liksom i analy-
serna av fattigdom ovan r fokus p utrikesfdda
och p olika familjetyper, dr det fnns pfallande
skillnader mellan grupper.
Nr det gller utfdet ur ekonomiskt bistnd
fr kohorter med olika intrdesr (fgur 3:14)
fnns samma mnster som fr absolut fattigdom:
de som inledde bistndstagandet 1991 lmnar
det i lngsammast takt efter sex r r det fort-
farande 20 procent som har ekonomiskt bistnd.
8 Denna hga varaktighet beror dock delvis p att bistndsepiso-
der ofta strcker sig ver tv kalenderr; en episod somr tolv
mnader lng och strcker sig frn mars till februari observeras
till exempel somett r med tio mnaders ekonomiskt bistnd
och ett efterfljande r med tv mnaders ekonomiskt bistnd.
Utfdestakten kar fr varje ko-
hort fram till intrdesr 1997. Dr-
efter minskar utfdestakten igen:
de som pbrjade bistndstagande
2001 och 2003 lmnar det i unge-
fr samma lngsamma takt som
de som pbrjade bistndstagande
1993 och 1995, under lgkonjunk-
turen.
Generellt sett och i likhet med
vad som framgick av analysen av
fattigdom (fgur 3:10), lmnar in-
vandrare bistndstagandet i lng-
sammare takt n inrikesfdda per-
soner (fgur 3:15). Det tycks vara
speciellt svrt att avsluta episoder
med ekonomiskt bistnd som in-
leddes under invandringsret. En
anledning till att nyanlnda in-
vandrare lmnar ekonomiskt bi-
stndstagande i lngsammare takt
n andra, r att de ofta inte har ngon annan fr-
srjningsklla, medan andra grupper har tillgng
till arbetslshetsunderstd, sjukbidrag, frtida
uttag av pension, med mera. Om man jmfr fgur
3:10 med 3:15 kan man ocks se att nr man stu-
derar fattigdom istllet fr ekonomiskt bistnd, s
skiljer sig inte utfdet ur fattigdomsepisoder som
inleddes under invandringsret srskilt mycket
frn episoder som inleddes efter invandringsret,
eller frn episoder fr personer fdda i Sverige.
Vid sidan av nivn p utfdet kan man ocks
studera utfdestaktens mnster ver tid. Bistnds-
episoder fr personer fdda i Sverige, och invand-
rares episoder som inleddes efter invandringsret,
har en avtagande utfdestakt. Sannolikheten att
upphra med bistnd r hg till en brjan, men
avtar kraftigt ju fer r man erhllit ekonomiskt bi-
stnd. Personer som ftt bistnd lnge har allts lg
sannolikhet att hitta en annan frsrjning. Detta
kan bero p att tiden i bistnd pverkar mjligheter
och motivation att fnna annan frsrjning (en s
kallad varaktighetseffekt), men ocks p att grup-
pen som fr bistnd under en lng tid har smre
frutsttningar fr sjlvfrsrjning redan frn br-
jan (en s kallad selektionseffekt).
Utfdestakten ur episoder som inleddes under
invandringsret fljer ett annat mnster och r i
stort sett konstant nda upp till mycket lnga var-
aktigheter (tio r eller mer). Man ser allts inte den
gradvisa minskning av sannolikheten att sluta med
bistnd som fanns fr vriga bistndstagare.
Att utfdestakten r konstant beror sannolikt p
tv motverkande krafter. ena sidan r tid i bi-
stnd relaterad till en hgre sannolikhet att uppb-
ra bistnd, andra sidan r vistelsetid i Sverige re-
laterad till en lgre sannolikhet fr detta. Eftersom
r i bistnd och vistelsetid i Sverige helt samman-
faller fr denna grupp s balanseras dessa effekter
och resulterar i en konstant utfdestakt. ven om
bistndstagandet generellt sett r p en hg niv i
episoder som inleddes under invandringsret, s
mste det betraktas som positivt att risken att bli
kvar i bistnd inte kar med tiden i denna grupp s
som den gr bland vriga bistndstagare.
Fr terinfde (visas inte hr) gller att invand-
rare har en hgre terinfdestakt n inrikesfdda.
Det tar cirka tretton r fr inrikesfdda men bara
nio r fr utrikesfdda innan hlften av dem som
lmnat bistndstagande ter har ftt ekonomiskt
bistnd ngon gng.
Nr det gller bengenhet att lmna ekono-
miskt bistndstagande bland olika familjetyper,
s gr ensamstende mdrar det i klart lngsam-
Figur 3:15. Utfde ur ekonomiskt bistnd bland
inrikes- respektive utrikesfdda personer
Andel som fortfarande har ekonomiskt bistnd
efter antal r sedan intrde. Personer 16 r och ldre
Kvar som bistndsmottagare
Procent
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Fdda i Sverige
Utrikesfdda, vriga bistndsepisoder
Utrikesfdda, bistndsepisoder som inleds under invandringsr
16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
Figur 3:16. Utfde ur ekonomiskt bistnd bland
olika familjetyper
Andel som fortfarande har ekonomiskt bistnd
efter antal r sedan intrde. Personer 16 r och ldre
Kvar som bistndsmottagare
Procent
0
10
20
30
40
50
60
Ensamboende
Ensamstende far Gifta/sambor med barn
Ensamstende mor Gifta/sambor utan barn
16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1
mast takt (fgur 3:16). Par med barn har ocks in-
ledningsvis en lg utfdestakt, men medan hela
10 procent av ensamstende mdrar kvartstr i
ekonomiskt bistnd efter 1116 r r det endast
hlften s mnga av paren med barn som r kvar.
Skillnaderna i utsatthet mellan olika familjety-
per blir nnu tydligare nr man ocks studerar
terinfde (visas inte hr). Efter att ha avslutat
en bistndsepisod, tar det fyra r innan hlften av
de ensamstende mammorna ter uppbr bistnd.
Motsvarande tid r sju r fr de ensamma pappor-
na, tio r fr de ensamboende, tretton r fr par
med barn och mer n sexton r fr par utan barn.
ven fr ekonomiskt bistndstagande kan
man berkna varaktigheten med utgngspunkt i
historia och episod som gjordes fr varaktighe-
ten i absolut fattigdom (fgur 3:8). Ungefr som
i motsvarande analys av absolut fattigdom utgr
lngvariga bistndstagare (episod) cirka hlften
av alla som tar emot ekonomiskt bistnd (se fgur
3:17). Det viktigaste resultatet av analysen r att
andelen bistndstagare med lngvarigt bistnd
inte har minskat srskilt mycket efter 1990-talets
lgkonjunktur r 2003 ligger nivn ver den
som rdde under lgkonjunkturen (1994). Detta
mnster skiljer sig frn det som fanns fr absolut
fattigdom, dr andelen fattiga i lngvarig fattig-
dom minskade ver tid fr att ligga p lgre ni-
ver vid periodens slut n vid dess brjan.
Det r dock viktigt att notera att andelen lng-
variga bistndstagare i relation till hela popula-
tionen har minskat ngot sedan lgkonjunktu-
ren, eftersom den totala andelen med bistnd har
minskat. r 2003 var 2 procent av befolkningen
lngvariga bistndstagare, jmfrt med 3 procent
1994. Trots att det bara drabbar 23 procent av
befolkningen, str det lngvariga bistndstagan-
det fr en betydande del av det totala ekonomiska
bistndet. Detta innebr att bistndet till en opro-
portionerligt stor del kommer att g till en ganska
liten grupp fattiga ett bistnd som fr vrigt inte
r menat som permanent frsrjningsmedel.
Vad gller skillnader mellan grupper i lngva-
rigt bistndstagande (visas inte hr), s r mnstret
i stort sett detsamma som fr lngvarig absolut fat-
tigdom: det lngvariga bistndstagandet har mins-
kat sedan lgkonjunkturen bland bde svenskar
och invandrare och i alla familjetyper. I gruppen
lngvariga bistndstagare utgr dock svl invand-
rare som ensamboende en kande andel.
I tillgngliga data kan man inte se om andelen
lngvariga bistndstagare i befolkningen tergtt
till de niver som gllde fre 1990-talets lgkon-
junktur. Flera tidigare studier, dock med andra
defnitioner av lngvarigt socialbidragstagande,
har funnit att andelen med lngvarigt ekonomiskt
bistnd i befolkningen var vsentligt hgre i br-
jan och i mitten av 2000-talets frsta rtionde n
Figur 3:17. Kort och lng varaktighet i
ekonomiskt bistnd
Andelen kortvariga (1 r) och lngvariga (5+ r) bistnds-
tagare. Bistndshistoria (19942007) och bistndsepisod
(19942003). Personer 16 r och ldre i egna hushll. Procent.
r
Procent
0
10
20
30
40
50
60
5+ r i ek. bistnd, historia 5+ r i ek. bistnd, episod
1 r i ek. bistnd, episod 1 r i ek. bistnd, historia
2007 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 1994
ren 19901991, samtidigt som andelen med eko-
nomiskt bistnd har minskat totalt sett [12, 26, 39,
40]. Mnga har uttryckt oro ver denna utveck-
ling, men den mste frsts mot bakgrund av att
sammansttningen av befolkningen har frnd-
rats under samma period.
Invandringen var stor under 1990-talet, och
eftersom nya invandrare i hg utstrckning sak-
nar tillgng till fera av de frskringssystem som
andra har tillgng till (till exempel sjukpenning,
frldrapenning, pension, arbetslshetsfrsk-
ring), s r de oftast hnvisade till ekonomiskt
bistnd nr de saknar arbetsinkomst. Man har
visat att ungefr hlften av den totala kningen av
lngvarigt bistndstagande sedan r 1991 beror p
den kade andelen utrikesfdda i befolkningen,
38 procent beror p ett kat beroende i gruppen
utrikesfdda (troligen fr att andelen nytillkomna
invandrare kat) och 15 procent beror p att per-
soner fdda i Sverige blivit mer beroende [41].
Det r visserligen alarmerande att en stor grupp
invandrare r lngvariga bistndstagare, men
man mste ha i tanke att inrikesfdda ofta kan
vara lika fattiga men uppbra andra ersttningar
n ekonomiskt bistnd. Invandrare r visserligen
verrepresenterade i bde lngvarig fattigdom
och lngvarigt bistndstagande, men verrepre-
sentationen i lngvarig fattigdom r lngt mindre
n vad den r i lngvarigt bistndstagande.
Sammanfattande kommentarer
I det frsta avsnittet visades att mellan 5 och 11
procent av befolkningen per r hamnade i (abso-
lut) fattigdom perioden 19912007. De allra festa
lmnar detta tillstnd snabbt, hlften redan inom
ett r. Gruppen fattiga prglas i stllet av de lng-
varigt fattiga, allts de som r fattiga fem r eller
mer. Bland dem som r fattiga ett givet r befn-
ner sig mer n 40 procent i en sdan fattigdoms-
episod. Samtidigt r risken att hamna i lngva-
rig fattigdom liten, bara mellan 3 och 4 procent
av befolkningen under ett givet r r lngvarigt
fattiga. Dremot terkommer mnga i fattigdom,
sju r efter att ha lmnat fattigdomen har mellan
50 procent (av dem som fdade ut 1992) och 30
procent (av dem som fdade ut 1998) hamnat dr
igen.
Fattigdomen r starkt konjunkturberoende,
vilket ocks terspeglas i fattigdomens dynamik.
Nr konjunkturerna r goda kar sannolikheten
att lmna fattigdom och bistndstagande, och
varaktigheterna blir kortare. En avvikande trend
fnns dock: terinfdet i fattigdom har kat fr
dem som fdade ut ur fattigdom frn 1998 och
framt, efter att ha minskat fr dem som lmnade
fattigdom frn 1992 till 1998.
Analyserna visar tydligt att utrikesfdda lm-
nar fattigdomen mycket lngsammare n sverige-
fdda och dessutom har strre risk att terfalla i
fattigdom men en viktig slutsats r ocks att
det frmst r nyanlnda invandrare som skiljer
sig frn personer fdda i Sverige. Andelen lng-
varigt fattiga bland de utrikesfdda har minskat
sedan 1990-talets lgkonjunktur. Men om man
byter perspektiv och berknar andelen utrikes-
fdda bland lngvarigt fattiga visar det sig att
denna andel kat frn 30 till 40 procent under
de senaste tio ren. Fattigdomen blir allts allt-
mer koncentrerad till invandrare. Detsamma gl-
ler lngvarigt ekonomiskt bistnd av dem som
haft ekonomiskt bistnd i fem r eller mer var 60
procent utrikesfdda vid slutet av den studerade
perioden.
Den andra gruppen som har en tydligt frhjd
risk fr svl lngvarig fattigdom som terin-
fde r ensamstende mdrar med minderriga
barn. Andelen lngvariga bistndstagare bland
ensamstende mdrar med barn under 18 r un-
gefr dubbelt s hg som andelen i hela befolk-
ningen. Som andel av alla lngvarigt fattiga utgr
emellertid denna grupp inte ens 10 procent.
verfring av inkomst och
fattigdom mellan frldrar och barn
En viktig aspekt av fattigdom r i vilken omfatt-
ning den rvs mellan frldrar och barn ju mer
den rvs desto mindre rttvist kan samhllet upp-
fattas vara. Tidigare studier visar att de som vuxit
upp under fattiga frhllanden har hgre sannolik-
het att sjlva bli fattiga som vuxna [42, 43]. Detta
ses ofta som en indikator p ojmlikhet i livschan-
ser och utreds inom ett strre forskningsflt som
studerar verfring av resurser mellan frldra-
och barngenerationer, till exempel social rrlighet
och inkomstrrlighet [44, 45].
9

De mekanismer som styr verfringen av ekono-
miska positioner mellan generationerna kan verka
p fera plan, exempelvis genom socialisation och
uppvxtfrhllanden i allmnhet. De kan ocks
verka genom genetisk verfring av egenskaper
som underlttar eller frsvrar ekonomisk fram-
gng. Ett frhllande som kan inverka p mnnis-
kors ekonomiska frhllanden r om deras frldrar
har tillgng till ekonomiska medel eller andra ma-
teriella resurser (till exempel fretag) som de kan
lmna vidare till sina barn. Sambandet mellan fr-
ldrars och barns socioekonomiska villkor kanalise-
ras emellertid nnu mer ptagligt via utbildning, dr
barn till hgutbildade har hgre bengenhet att stu-
dera vidare och drmed f mer vlbetalda arbeten.
9 Social rrlighet berknas oftast somsambandet mellan frld-
rarnas sociala position, eller socioekonomiska status, under en
persons uppvxt och dennes egna sociala position somvuxen. De
sociala positionerna bestms normalt sett utifrn individers sam-
hllsklass, dr den offciella statistiken i Sverige anvnder Statis-
tiska centralbyrns socioekonomiska indelning (SEI), vilken i sin
tur grundar sig p uppgifter omyrke och anstllningsform.
Tack vare sin storlek och precision erbjuder
registerdata i Sverige, men ocks i vriga Nor-
den och i Kanada, en nrmast unik mjlighet att
studera verfringen av inkomst och fattigdom
mellan generationer [46-49]. De festa studier har
handlat om social rrlighet och inkomstrrlighet,
och inte fokuserat s mycket p fattigdom. En un-
derskning jmfr dock rrligheten mellan svl
mycket lga som mycket hga inkomster i de nord-
iska lnderna (Danmark, Norge och Finland) samt
England och USA, och har funnit att den interge-
nerationella kopplingen mellan lga inkomster var
svagare i de nordiska lnderna [47]. Tidigare har
man nstan alltid analyserat sambandet mellan f-
ders och sners inkomster. Det r dock nskvrt
att ta ett helhetsgrepp och underska sambandet
mellan uppvxtfamiljens totala disponibla inkomst
och barnens egna inkomster som vuxna, bde
mns och kvinnors.
Man vet frn tidigare studier att den sociala
rrligheten har kat mrkbart i Sverige under ef-
terkrigstiden [50, 51] men att kningstakten avtog
p 1980- och 1990-talet [52]. Dessutom har man
kommit fram till att den betydelse som frldrars
sociala klass har fr barnens utbildningsniv har
minskat fr barn fdda frn 1920-talet fram till
1950-talet, men minskningen har avtagit fr de ge-
nerationer som fddes senare [53]. Ungefr samma
trend har man funnit fr sambandet mellan frld-
rars och barns inkomster [54].
I detta avsnitt redogrs fr sambandet mellan
frldrars och barns inkomster, fr att utrna i vil-
ken grad inkomstpositionerna r rftliga. Avsnittet
fokuserar srskilt p dem med lga inkomster och
analyserna baseras p fljande samkrda register
som administreras av Statistiska centralbyrn:
Longitudinell integrationsdatabas fr sjukfrsk-
rings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), Regist-
ret ver inkomster och taxeringar (IoT), Flerge-
nerationsregistret samt Registret ver totalbefolk-
De tillgngliga registeruppgifterna innehl-
ler deklarerade inkomster under perioden 1968
2007. Med dessa data studeras sambandet mellan
frldrars och barns inkomster fr kohorterna
fdda mellan 1960 och 1970. Frldrarnas in-
komster mts d under ren 1968 till 1985, d bar-
nen var 815 r gamla. Barnens inkomster mts
frmst under ren 1993 till 2007, det vill sga d
de var 3337 r gamla (i vissa analyser anvnds
ett bredare ldersspann). Fr att f skrare skatt-
ningar vid berkningar av samband berknas ge-
nomsnittet av de positiva inkomsterna hos frld-
rar och barn fr dessa tta respektive fem r.
ningen (RTB) (se bilaga 4 Datakllor). Liksom
tidigare exkluderas egenfretagare ur analyserna.
Fr att svara p frgan om fattigdom gr i arv
i kande eller minskande utstrckning studeras
ven sambandet mellan frldrars och barns in-
komster fr olika fdelsekohorter bland barnen.
Mot bakgrund av tidigare nmnda resultat r det
speciellt intressant att studera frndringarna
under de senaste femton ren. Kan det vara s
att 1990-talets krisr brt utvecklingen mot kad
jmlikhet i livschanser och istllet ledde till kad
ojmlikhet?
Inkomstutvecklingen
fr personer med olika
inkomstbakgrund
Samtidigt som frgan om verf-
ring av fattigdom mellan generatio-
ner r viktig r den svr att studera.
En anledning r att det r ovanligt
att ha uppgifter om tv generatio-
ners inkomster vid ungefr samma
lder. Fr att fnga skillnader i livs-
tidsinkomst r det ocks viktigt att
mta inkomster i den lder d res-
pektive generation har uppntt en
relativt varaktig karrirposition.
Svl studier av socioekonomisk
tillhrighet [55] som inkomster [56]
tyder p att man nr en sdan ngon
gng mellan 30 och 40 rs lder.
Dessutom visar tidigare forskning
att inkomstuppgifter (till skillnad
frn exempelvis yrke) r knsliga
fr rliga upp- och nedgngar var-
fr sammantagna uppgifter frn
fera r ger skrare skattningar och
leder till starkare samband mellan
generationerna [48, 57].
Kronor
Frldrarnas
inkomst-
decilgrupp:
Avstnd till medelinkomst hos barn med ursprung i lgsta inkomstdecilgrupp
i respektive ldersgrupp
Barnens lder
Figur 3:18. Relativa inkomstskillnader i olika ldrar
Skillnaden i medelinkomst mellan personer vars frldrar tillhrde den
lgsta inkomstdecilgruppen och personer vars frldrar tillhrde hgre
inkomstdecilgrupp, i olika ldrar. Personer fdda 19601970 uppdelade
efter frldrars inkomstdecilgrupp. Ekvivalerade disponibla inkomster
i 2007 rs penningvrde. Kronor.
Inkomst hos barn vars frldrar hade inkomster i lgsta decilgruppen har satts till 0 (noll).
Det betyder inte att de inte har ngon inkomstutveckling i sjlva verket kar inkomsterna
ver lder fr alla.
Klla: LISA, IoT, Flergenerationsregistret samt RTB, Statistiska centralbyrn.
-10 000
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
80 000
Lgsta
D2
D3
D4
D5
D6
D7
D8
D9
Hgsta
46 44 42 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 18
En inledande frga r om det fnns ngra syn-
bara skillnader mellan barn frn olika ekonomisk
bakgrund nr det gller inkomstutvecklingen. r
det s att barn frn fattiga hem sjlva erfar en lng-
sammare inkomstkarrir n individer frn mer
gynnade hemfrhllanden? Om s r fallet, vid
vilken lder upptrder denna skillnad? I fgur 3:18
visas inkomstutvecklingen fr barngenerationen
nr barnen var i ldern 1847 r, frutsatt att de
fyttat hemifrn. Utgngspunkten r den relativa
inkomstpositionen under uppvxten, dr alla fdda
mellan 1960 och 1970 delats in efter frldrarnas
inkomster i tio lika stora (decil-) grupper. Inkom-
sten bland dem som tillhrde den lgsta inkomst-
gruppen under uppvxten jmfrs vid varje lder
mellan 18 och 47 r med dem som tillhrde hgre
inkomstgrupper under uppvxten. Man kan kon-
statera att vid 30 rs lder hade de vars frldrar
hade inkomster i hgsta decilgruppen drygt 40 000
kronor mer i ekvivalerad disponibel inkomst n de
vars frldrar hade de lgsta inkomsterna.
Mnstret som framtrder i fgur 3:18 kan inte
tolkas som generella ldersspecifka trender, utan
gller frmst personer fdda 19601970 som be-
fann sig p arbetsmarknaden vid en viss historisk
tidpunkt i en viss lder. Dremot r solfjdersfor-
men troligen representativ fr en allmn utveck-
ling av inkomstskillnader ver lder, ven om
frloppet fr enskilda kohorter kan se annorlunda
ut. Solfjdersformen avsljar ett gradvist arv av
inkomstpositioner mellan generationer s att barn
frn inkomstmssigt mindre gynnade ursprung
fr varje r efter 25 rs lder hamnar allt lngre
efter barn till hginkomsttagare [58].
Mnstret r intressant ocks i sina detaljer. In-
komstskillnaderna kar speciellt kraftigt mellan
cirka 25- och 30-rs lder. Fre 25-rsldern r det
knappast mjligt att sknja ngot samband alls mel-
lan frldrarnas och barnens inkomster. Barn med
de rikaste frldrarna (i hgsta inkomstgruppen)
har den mest anmrkningsvrda inkomstutveck-
lingen, d de i yngre ldrar har en lgre inkomst n
andra fr att senare i livet f ptagligt mycket hgre
inkomster. Det sannolika r att detta beror p att de
oftare n andra genomgr hgskolestudier.
Dessa resultat tyder p att sambandet mellan
frldrars och barns inkomster med frdel kan
studeras nr barnen r i 35-rsldern. Visserligen
kar spridningen i inkomster ven nr barnen blir
ldre, men den r d redan ganska stor. Ansat-
sen att sl samman barnens inkomster frn ld-
rarna 33 till 37 r, eller egentligen inkomsten fr
de hushll dr barnen ingr, framstr som ett bra
tillvgagngsstt. Detta grs i nsta avsnitt dr
sambandet mellan frldrars och barns inkomster
studeras.
Sambandet mellan frldrars
och barns inkomster
Har sambandet mellan frldrars och barns inkom-
ster kat eller minskat? Figur 3:19 visar frndring-
en i sambandet mellan frldrars och barns inkom-
ster fr rskullarna fdda 19601970. Sambandet
mts som elasticiteter och korrelationer, tv vanliga
mtt p inkomstrrlighet (se faktaruta Mtt p sam-
bandet mellan frldrars och barns inkomster).
Elasticiteterna visar en upptgende trend, frn
0,18 fr dem fdda 1960 till 0,24 fr dem fdda
1970. Denna uppgng visar att effekten av frld-
rarnas inkomst p individens inkomst har kat, vil-
ket beror p att inkomstspridningen kat. En given
inkomstfrdel under uppvxten genererar strre
avkastning nr inkomstspridningen bland barnen
kar. Samtidigt minskar korrelationen bland yngre
fdelsekohorter.
Eftersom korrelationen mter sambandet mellan
frldrar och barn nr man rensat bort effekten av
inkomstspridningen, s innebr detta att betydel-
sen av frldrarnas inkomst fr en individs place-
ring i inkomstfrdelningen har minskat. Man kan
allts sga att verfringen av relativa inkomstpo-
sitioner minskat, men att betydelsen av frldrars
inkomst fr en individs faktiska inkomst kat.
ven om frldraeffekten r betydligt starkare i
lnder som England och USA [60], visar siffrorna
frn analyserna i detta avsnitt ett relativt starkt
samband mellan frldrarnas och barns inkomster
ocks i Sverige. Om det r just frldrarnas inkom-
ster som r orsaken till barnens r frsts inte s-
kert, det r sannolikt s att andra frldraegenska-
per, framfr allt deras utbildning, spelar in.
Det r svrt att tolka trender som effekter av en-
dera lder, kohort eller r (period). Mycket talar fr
att det bakom frndringen av intergenerationella
samband frmst ligger kohortspecifka faktorer, ef-
tersom en s stor del av arvet av socioekonomiska
positioner sker via utbildning exempelvis r k-
ningen av den sociala rrligheten i Sverige under se-
nare delen av 1900-talet huvudsakligen en kohortef-
fekt [61]. Djupare analyser, som inte visas hr, visar
dock att utvecklingen i fgur 3:19 inte bara drivs av
kohorteffekter utan till viss del ocks av periodef-
fekter. Det betyder att verfringen av inkomster
ocks kan frstrkas eller frsvagas vid samma
historiska tidpunkt fr mnniskor i olika ldrar. Ett
exempel p detta kan vara att frndringar i skatte-
systemet gr det lnsamt att realisera kapitalvinster
ett visst r (vilket intrffade r 2000 [22]), och om
dessa vinster till vervgande del gr till barn med
hga inkomster som ocks r uppvuxna i rikare hem
kan det att generera en period effekt.
Resultatet tyder p att inkomstrrligheten mel-
lan generationer har kat i Sverige under 2000-talet,
vilket r en anmrkningsvrd och lite verraskande
slutsats. Det kan tolkas som att jmlikheten i chan-
ser kar ngot samtidigt som jmlikheten i villkor
minskar eftersom inkomstskillnaderna kar. Emel-
lertid kan en utveckling mot minskat samband mel-
lan barns och frldrars inkomster bero p en kad
Mtt p sambandet mellan frldrars
och barns inkomster
Elasticitet
Inkomstelasticiteten visar den frvntade procentuella in-
komstkningen bland barn nr frldrarnas inkomst kar
med en procent. Ett estimat p 0,24 (som fr 1970 rs fdel-
sekohort, se fgur 3:19) betyder att ett barn vars frldrar
tjnar 100 procent mer n ett annat barns frldrar, sjlv i
vuxen lder frvntas tjna 24 procent mer n det andra
barnet. I tekniska termer r elasticiteten regressionskoef-
fcienten i en modell dr barnens logaritmerade inkomst
regresseras p frldrarnas logaritmerades inkomst [59].
Elasticiteten kar nr inkomstspridningen kar mellan gene-
rationer (fr ett givet underliggande samband).
Korrelation
Inkomstkorrelationen anger det renodlade sambandet mel-
lan frldrars och barns inkomster. Det innebr att inkomst-
frdelningarna i bda generationerna grs jmfrbara, s att
frndringar av inkomstfrdelningen mellan generationerna
inte pverkar sambandet. En korrelation p 0,18 (som fr
1970 rs fdelsekohort i fgur 3:19) betyder att en standard-
avvikelseenhets frndring i frldrarnas inkomst ger en
frvntad frndring av barnens inkomst motsvarande 0,18
standardavvikelseenheter.
Korrelationen kan anta vrden mellan 0 och 1, dr 0
innebr att frldrars och barns inkomster r helt obero-
ende av varandra, och 1 innebr att barnens inkomster r
helt bestmda av frldrarnas. Ju hgre korrelation desto
hgre rftlighet av inkomstpositioner.
Inkomstmtt fr intergenerationella analyser
Ekvivalerade disponibla inkomster (som bygger p samman-
rknade hushllsinkomster) anvnds som inkomstmtt fr
bde frldra- och barngenerationen. Man kan visserligen
vlja egna inkomster nr det gller barngenerationen. Hr
anvnds dock hushllsinkomster ven om make/maka/sam-
bos inkomster d inkluderas. Anledningen r att nr fokus
ligger p fattigdom r de disponibla inkomsterna det mest
relevanta att studera.
Fr vrigt r det inte orimligt att det totala sambandet
mellan inkomsten under uppvxten och den man sjlv fr i
vuxen lder ocks innefattar den betydelse uppvxtfamiljen
har fr valet av partner. Exempelvis kan frldrarnas val av
bostadsomrde och skola samt deras sociala ntverk pver-
ka mjligheterna fr barnen att fnna en partner med hg
inkomstpotential.
jmlikhet under barnens uppvxt, i vrt fall under
1960- och 1970-talen. Drmed kan jmlikheten
i chanser ter minska nr de barn som vxte upp
under det alltmer ojmlika 2000-talet blir vuxna.
Inkomstrrligheten med fokus
p lg- och hginkomsttagare
En nackdel med att anvnda inkomstsamband r
det underliggande antagandet att relationen r lin-
jr, det vill sga att en kning av frldragenera-
tionens inkomster genererar en kning av barnens
inkomster som r lika stor oavsett om den sker vid
lga, medelhga eller hga inkomster. Eftersom
man hr r intresserad av huruvida barn som vxer
upp i fattigdom mter speciella nackdelar delas in-
komstfrdelningen terigen upp i tiondelar (decil-
grupper) fr bgge generationerna, med fokus p
den lgsta decilgruppen (de mest ekonomiskt ut-
satta). Figur 3:20 visar hur stor andel barn uppvux-
na i hushll i olika inkomstklasser som terfnns
i olika delar av inkomstfrdelningen som vuxna.
Figuren visar tydligt att det fnns en gradvis
kande sannolikhet att hamna i lgre inkomst-
skikt ju lgre inkomster frldrarna hade. An-
delen som sjlva hamnar i den allra lgsta decil-
gruppen bland dem som vuxit upp i familjer med
de lgsta inkomsterna r dessutom ngot hgre n
vad man skulle frmoda utifrn en linjr relation
(den nrmaste rda hrnstapeln). Avvikelsen frn
en linjr trend r dock strst fr dem som vxte
upp i hginkomstfamiljer. De som kommer frn
den rikaste tiondelen har pfallande mycket strre
chanser n andra att sjlva hamna just i det hgsta
inkomstskiktet (den hga mrklila stapeln lngst
inne i fguren). Detta resultat speglar fr vrigt
det man fnner i studier av social rrlighet det
intergenerationella sambandet r starkare i top-
pen n i botten. Att privilegier rvs r frsts ett
uttryck fr ojmlikhet, men ur barnens synvinkel
r det nd positivt att fattigdomen rvs i mindre
grad n rikedomen.
Medfrde den djupa lgkonjunkturen p 1990-
talet kade ojmlikheter i inkomstchanser? I fgur
3:21 visas vilken inkomstdecilgrupp barnen hamnar
i beroende p vilken de vxte upp i. Hr fljs enbart
de barn som vxte upp med frldrainkomster i den
hgsta respektive lgsta inkomstgruppen. Resultatet
tyder p att ojmlikheten i chanser r tmligen ofr-
ndrad mellan de tre fdelsekohorterna.
Det framgr att cirka 15 procent av barnen som
vxte upp i den lgsta inkomstgruppen sjlva ham-
nar i denna lgsta decilgrupp. Man kan frsts nd
befara att de med inkomster i den undre delen av
den lgsta decilgruppen har en extremt utsatt eko-
nomisk situation. Fr att underska det nrmare stu-
deras rrligheten mellan grupper defnierade efter
inkomstpercentiler (se faktaruta Mtt p inkomst-
skillnader). I fgur 3:22 representerar varje punkt
en percentilgrupp, defnierad efter frldrarnas in-
Figur 3:19. Samband mellan inkomst* under
barndomen och i vuxen lder
Barndomen avser ldrarna 815 r och vuxen lder
3337 r. Kohorter med fdelser 19601970.
Elasticitet och korrelation.
Fdelser
Elasticitet/Korrelation
0,00
0,05
0,10
0,15
0,20
0,25
0,30
Korrelation
Elasticitet
1970 69 68 67 66 65 64 63 62 61 1960
komst. Denna punkt r placerad i en rymd bestmd
av frldrarnas absoluta inkomst och barnets abso-
luta inkomst. Att punktsvrmen lutar snett uppt
hger demonstrerar terigen sambandet mellan fr-
ldrar och barn att vxa upp med hgre inkomster
ger frdelar i form av hgre egna inkomster.
Lutningens regelbundenhet r dock i fokus hr.
De rda punkterna lngst till vnster, som represen-
terar en mycket lg relativ inkomstposition bland
frldrarna, visar en ganska fack stigning. Det
innebr att det inte r ngon ptagligt mycket strre
nackdel att komma frn den allra lgsta percentil-
gruppen jmfrt med den femte eller tionde. Med
reservation fr att de lgsta percentilgrupperna kan
innehlla hushll med dolda ekonomiska resurser
tycks betydelsen av att vxa upp i fattigdom i Sveri-
ge visserligen inverka p framtida inkomstmjlighe-
ter, men utan att uppvisa extrema nackdelar. Punk-
terna lngst till hger avviker med en ngot brantare
stigning n andra, vilket indikerar att frdelen med
att ha rika frldrar vxer oproportionerligt ju rikare
de r. P det hela taget visar dock resultaten (fgu-
rerna 3:203:22) att den betydelse som frldrarnas
inkomst har fr barnens inkomst som vuxna i stort
sett r linjr. Undantaget r framfr
allt barn frn de ekonomiskt mest
gynnade hemfrhllandena. Det
r allts inte fattigdomen, utan den
gradvisa ojmlikheten och de ex-
trema frdelarna med att vxa upp
i de rikaste inkomstskikten som str
bakom sambandet mellan frldrars
och barns inkomster.
Sammanfattande
kommentarer
Avsnittet har visat att det fnns ett
samband mellan frldrars och
barns inkomster som vuxna. San-
nolikheten att hamna i de lgre in-
komstskikten kar ju lgre inkom-
ster frldrarna hade nr man vxte
upp. Sambandet r dock srskilt
starkt fr barn till hginkomsttagare,
vilka mrkbart oftare n andra blir
vlbrgade som vuxna. Detta skiljer
de nordiska lnderna frn USA och
mjligen England, dr ven de allra
lgsta inkomsterna genererar stora
nackdelar i relation till de nrmast
hgre inkomstskikten [47]. Man kan
Figur 3:20. Inkomstrrligheten mellan generationer (1)
Andel barn i olika inkomstdecilgrupper, efter frldrarnas inkomstdecilgrupp.
Ekvivalerad disponibel inkomst. Barn fdda 19601970. Procent.

Barnens inkomstdecilgrupp baserad p medelvrdet av deras inkomstposition
i ldrarna 3337 r.
Frldrarnas inkomstdecilgrupp baserad p den genomsnittliga inkomstpositionen nr
barnen var 815 r gamla.
Om det inte funnes ngot samband mellan frldrars och barns inkomster vore alla staplar
lika hga, motsvarande 10 procent.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
Lgsta
D2
D3
D4
D5
D6
D7
D8
D9
Hgsta
H
g
s
t
a
Procent Frldrarnas
inkomst-
decilgrupp:
Barnens
inkomstdecilgrupp
F
rld
rarn
as
in
ko
m
std
ecilgru
p
p
D
9
D
8
D
7
D
6
D
5
D
4
D
3
D
2
L
g
s
t
a
H
g
s
t
a
D
9 D
8 D
7 D
6 D
5 D
4 D
3 D
2 L
g
s
t
a
dock inte bortse frn oskerheten i mtningen av de
lgsta inkomsterna (se faktaruta Inkomstmtt).
Olikheterna i inkomstkarrir mellan barn frn
olika inkomstbakgrund upptrder frst efter 25 rs
lder, vilket bland annat beror p att mnga barn
frn hgre socioekonomiska grupper studerar p
hgskola och drfr har mycket lga inkomster till
att brja med. I ldrarna mellan 25 och 40 r uppstr
en slende skillnad i inkomstutveckling, dr frmst
barn till hginkomsttagare drar ifrn vriga.
Det fnns en tendens till att sambandet (mtt
som korrelationer) mellan frldrarnas och bar-
nens inkomster sjunker ver rskullarna, vilket r
ett uppseendevckande resultat. Precis som tidigare
kan det vara klokt att vara ngot frsiktig nr man
tolkar resultaten. Fr det frsta kan processerna
bakom en utjmning hrrra frn barnens uppvxt,
vilken skedde p 1960- och 1970-talen, snarare n
frn den period d de frvrvade sina inkomster
(19932007). Om detta r fallet kan den stegrade
inkomstojmlikheten under 2000-talet innebra
att ojmlikheten i chanser fr framtida generatio-
ner kommer att ka. Fr det andra gr inkomster,
p grund av frndringar i skattelagstiftning och
annat, inte att gra helt jmfrbara ver tid och fr
vissa familjetyper r hushllsklassifceringen oklar.
Det r ocks viktigt att notera att betydelsen av
frldrarnas inkomst fr den egna inkomsten i
reda pengar (elasticiteten) kar ver tid trots att det
renodlade sambandet (korrelationen) sjunker. Det
innebr att det blir mer effektivt att ha rika frld-
rar, vilket troligen mest beror p att inkomstojmlik-
heten kat under den senaste perioden.
Slutligen r det vrt att notera att sambandet
mellan frldrars och barns inkomster inte ndvn-
digtvis representerar ett orsakssamband. Frldrar
Frldrarnas inkomst
Kronor
Barnens inkomst
Kronor
Figur 3:22. Inkomstrrligheten mellan
generationer (3)
Sambandet mellan barns och frldrars inkomster.
Barn fdda 19601970. Kronor.
Varje punkt representerar en percentilgrupp i frldrarnas inkomst-
frdelning. Ekvivalerad disponibel inkomst.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
Figur 3:21. Inkomstrrligheten mellan
generationer (2)
Andelen barn 3337 r i olika inkomstdecilgrupper,
efter barnens fdelser och frldrarnas inkomstdecilgrupp
(hgsta respektive lgsta). Procent.
Ekvivalerad disponibel inkomst.
Klla: LISA, IoT, Flergenerationsregistret samt RTB,
Statistiska centralbyrn.
Barnets inkomstdecil
Barnens fdelser,
frldrarnas
inkomstdecil:
Andel i respektive decilgrupp
Procent
0
5
10
15
20
25
1970, lgsta
1965, lgsta
1960, lgsta
1970, hgsta
1965, hgsta
1960, hgsta
Hgsta D9 D8 D7 D6 D5 D4 D3 D2 Lgsta
i de lgsta inkomstskikten har ocks andra egen-
skaper som kan leda till att deras barn har smre
chanser i arbetslivet. Exempelvis har de oftare
lg utbildning och som tidigare visats terfnns
exempelvis nyanlnda invandrare och ensamst-
ende frldrar oftare i de lgre inkomstskikten.
Bara frdjupade analyser kan skdliggra vilka
olika faktorer som spelar in fr ojmlikheter i
chanser, samt fr frndringarna i dessa.
Referenser
1. Atkinson AB, Cantillon B, Marlier E, Nolan B.
Social Indicators: The EU and Social Inclusion.
Oxford: Oxford University Press; 2002.
2. Hallerd B. The Truly Poor: Direct and Indirect
Measurement of Consensual Poverty in Sweden.
European Journal of Social Policy. 1995;5:11129.
3. Hallerd B, Larsson D. Poverty, welfare prob-
lems, and social exclusion. International Journal
of Social Welfare. 2008;17:1525.
4. Mack J, Lansley S. Poor Britain. London: Allen
& Unwin Ltd.; 1985.
5. Nolan B, Whelan CT. Measuring Poverty Using
Income and Deprivation Indicators: Alternative
Approaches. Journal of European Social Policy.
1996;6:22540.
6. Nolan B, Whelan CT. Multidimensionality of Pov-
erty and Social Exclusion. I: Jenkins SJ, Mickle-
wright J, red. Inequality and Poverty Re-examined.
Oxford: Oxford University Press; 2007. s. 14665.
7. Ringen S. Direct and Indirect Measures of Pov-
erty. Journal of Social Policy. 1988;17:35166.
8. Sen A. Poor, relatively speaking. Oxford Eco-
nomic Papers. 1983;35:15369.
9. Townsend P. Poverty in the United Kingdom.
Harmondsworth: Penguin; 1979.
10. Rowntree BS. Poverty: A Study of Town Life.
London: Macmillan; 1901.
11. Jansson K. Inkomstfrdelningen under 1990-talet.
I: Vlfrd och frsrjning 2000. s. 1560. Antologi
frn Kommittn Vlfrdsbokslut. SOU 2000:40.
12. Socialstyrelsen. Folkhlsa och sociala frhl-
landen. Stockholm: 2007. Lgesrapport 2007.
13. Eurostat. Structural indicators/Social cohesion/
At risk of poverty rates before and after trans-
fers [Databas p Internet]. 2009 [citerad 2009].
Tillgnglig frn: http://epp.eurostat.ec.europa.eu.
14. Layte R, Nolan B, Whelan CT. Reassessing In-
come and Deprivation Approaches to the Measure-
ment of Poverty in the Republic of Ireland. The
Economic and Social Review. 2001;32:23961.
15. Johansson S. Om Levnadsnivunderskningen.
Stockholm: Allmnna Frlaget; 1970.
16. Layte R, Matre B, Nolan B, Whelan CT. Persis-
tent and Consistent Poverty in the 1994 and 1995
Waves of the European Community Household
Panel Survey. Review of Income and Wealth.
2001;47:42749.
17. Jonsson JO, stberg V. Resurser och levnads-
frhllanden bland ekonomiskt utsatta
1018-ringar: Analys av Barn-LNU och Barn-
ULF. I: Ekonomiskt utsatta barn. Stockholm: So-
cialdepartementet; 2004. s. 20356. DS 2004:41.
18. Gustafsson B. Assessing Non-Use of Social
Assistance. European Journal of Social Work.
2002;5:14958.
19. Mood C. Take-Up Down Under: Hits and Misses
of Means-Tested Benefts in Australia. European
Sociological Review. 2006;22:44358.
20. Statistiska centralbyrn. Longitudinell In-
tegrationsdatabas fr Sjukfrskrings- och
Arbetsmarknadsstudier (LISA) 19902007 Ar-
betsmarknads- och utbildningsstatistik, 2009.
Bakgrundsfakta 2009:1.
21. Statistiska centralbyrn. Ensamstende och sam-
tion Economics. 1993;6:21534.
34. Oxley H, Antoln P, Dang TT. Poverty Dynam-
ics in Six OECD Countries. OECD Economic
Studies No. 30. 2000.
35. Fritzell J, Henz U. Household Income Dynam-
ics: Mobility out of and into low income over the
life course. I: Jonsson JO, Mills C, red. Cradle to
Grave. Durham: Sociology Press; 2001. s. 184210.
36. Engstrm P, Holmlund B. Tax evasion and
self-employment in a high tax country:
evidence from Sweden. Applied Economics.
2009;41(19):241930.
37. Andrn T, Gustafsson B. Patterns of social assis-
tance receipt in Sweden. International Journal
of Social Welfare. 2004;13:5568.
38. Bergmark , Bckman O. Mot sjlvfrsrjning?
Om avslutat lngvarigt socialbidragstagande
under 1990-talet. I: Ofrd i vlfrden. Stock-
holm: Fritzes; 2001. s. 173221. Forskarantologi
39. Bergmark , Bckman O. Socialbidragstagan-
dets dynamik varaktighet och uttrden frn
socialbidragstagande under 2000-talet. Social-
vetenskaplig tidskrift. 2007;14:13452.
40. Socialstyrelsen. Folkhlsa och sociala frhl-
landen. Stockholm: 2008. Lgesrapport 2008.
41. Mood C. Lagging behind in good times: Immi-
grants and the increased dependence on social
assistance in Sweden. International Journal
of Social Welfare. 2009;forthcoming(DOI:
10.1111/j.1468-2397.2009.00686.x).
42. Corcoran M. Mobility, Persistence, and the Con-
sequences of Poverty for Children: Child and
Adult Outcomes. I: Danziger SH, Haveman RH,
red. Understanding Poverty. Cambridge, Mass:
Harvard University Press; 2005. s. 12761.
43. Stenberg S-. Inheritance of Welfare Recipien-
cy: An Intergenerational Study of Social Assis-
tance Recipiency in Post-War Sweden. Journal
of Marriage and the Family. 2000;62:22839.
manboende i folkbokfringen, taxeringen och i verk-
ligheten. Stockholm: 2003. Bakgrundsfakta 2003:11.
22. Statistiska centralbyrn. Rekordret 2000. Reavin-
ster och reafrluster. Frmgenhet. rebro: Pro-
grammet fr ekonomisk vlfrdsstatistik, 2002.
23. Organisation for Economic Co-operation and
Development (OECD). Growing Unequal? In-
come Distribution and Poverty in OECD Coun-
tries. Paris: OECD Publishing, 2008.
24. Statistiska centralbyrn. Inkomstfrdelningsunder-
skningen 2007. Stockholm: 2009. Sveriges offciella
statistik. Statistiska meddelanden HE 21 SM 0901.
25. Burton P, Phipps S, Woolley F. Inequality within
the household reconsidered. I: Jenkins SJ, Mickle-
wright J, red. Inequality and Poverty Re-examined.
26. Socialstyrelsen. Kapitel 3: Finansiell fattigdom.
I: Social Rapport 2006. Stockholm: 2006.
27. Esping-Andersen G. The Three Worlds of Wel-
fare Capitalism. Cambridge: Polity Press; 1990.
28. Duncan G. Years of Poverty Years of Plenty.
Ann Arbor: Institute for Social Research, Uni-
versity of Michigan, 1984.
29. Bane MJ, Ellwood DT. Slipping into and out of
Poverty: The Dynamics of Spells. The Journal
of Human Resources. 1986;21:123.
30. Stevens Huff A. Climbing out of Poverty, Falling
Back in: Measuring the Persistence of Poverty
Over Multiple Spells. The Journal of Human
Resources. 1999;34:55788.
Development (OECD). When Money is Tight:
Poverty Dynamics in OECD Countries. I: OECD
Employment Outlook 2001. Paris: 2001.
32. Whelan CT, Layte R, Maitre B, Nolan B. Poverty
Dynamics: An Analysis of the 1994 and 1995 Waves
of the ECHP. European Societies. 2000;2:50531.
33. Duncan G, Gustafsson B, Hauser R, Schmauss
G, Messinger H, Muffels R, et al. Poverty Dy-
namics in Eight Countries. Journal of Popula-
4
44. Bjrklund A, Jntti M. Intergenerational income
mobility and the role of family background. I:
Salverda W, Nolan B, Smeeding T, red. Oxford
Handbook of Economic Inequality. Oxford: Ox-
ford University Press; 2009. s. 491521.
45. Breen R, Jonsson JO. Inequality of Opportunity
in Comparative Perspective: Recent Research
on Educational Attainment and Social Mobility.
Annual Review of Sociology. 2005;31:22343.
46. Bjrklund A, Lindahl M, Plug E. The Origins
of Intergenerational Associations: Lessons from
Swedish Adoption Data. Quarterly Journal of
Economics. 2006;121:9991028.
47. Bratsberg B, Red K, Raaum O, Naylor R, Jntti
M, Eriksson T, et al. Nonlinearities in intergen-
erational earnings mobility: Consequences for
cross-country comparisons. Economic Journal.
2007;117:C72C92.
48. Corak M, Heisz A. The Intergenerational Earn-
ings and Income Mobility of Canadian Men:
Evidence from Longitudinal Income Tax Data.
Journal of Human Resources. 1999;34:50433.
49. Jonsson JO, Grusky DB, Di Carlo M, Pollak R,
Brinton MC. Micro-Class Mobility. Social Re-
production in Four Countries. American Journal
of Sociology. 2009;114:9771036.
50. Erikson R. Changes in Social Mobility in Indus-
trial Nations: The Case of Sweden. Research in
Social Stratifcation and Mobility. 1983;2:16595.
51. Jonsson JO, Mills C. Social Mobility in the
1970s and 1980s: A Study of Men and Women
in England and Sweden. European Sociological
Review. 1993;9:22948.
52. Jonsson JO. Equality at a halt? Social mobility in
Sweden 197699. I: Breen R, red. Social Mobil-
ity in Europe. Oxford: Oxford University Press;
2004. s. 22550.
53. Erikson R, Jonsson JO. Ursprung och utbild-
ning. Social snedrekrytering till hgre studier.
Stockholm: Fritzes; 1993. Huvudbetnkande av
Utredningen om den sociala snedrekryteringen
till hgre studier. SOU 1993:85.
54. Bjrklund A, Jntti M, Lindquist M. Family
Background and Income and during the Rise of
the Welfare State: Brother Correlations in In-
come for Swedish Men Born 19321968. Journal
of Public Economics. 2009;93:67180.
55. Jonsson JO. Towards a Post-Fordist Life-Course
Regime? Generational Changes in Transitions and
Volatility. I: Jonsson JO, Mills C, red. Cradle to
Grave. Life-Course Change in Modern Sweden.
Durham: Sociology Press; 2001. s. 128.
56. Bhlmark A, Lindqvist MJ. Life-Cycle Varia-
tions in the Association between Current and
Lifetime Income: Replication and Extension
for Sweden. Journal of Labor Economics.
2006;24:87996.
57. Solon G. Cross-country Differences in Intergen-
erational Income Mobility. Journal of Economic
Perspectives. 2002;16:5966.
59. Erikson R, Jonsson JO. Social Origin as an
Interest-Bearing Asset: Family Background and
Labour Market Rewards among Employees in
Sweden. Acta Sociologica. 1998;41:1936.
59. Solon G. Intergenerational Mobility in the Labor
Market. I: Ashenfelter O, Card D, red. Handbook
of labor economics vol. 3A. Amsterdam, North
Holland: Elsevier; 1999.
60. Jntti M, Bratsberg B, Roed K, Raaum O, Nay-
lor RA, Osterbacka E, et al. American Excep-
tionalism in a New Light: A Comparison of In-
tergenerational Earnings Mobility in the Nordic
Countries, the United Kingdom and the United
States. Bonn: Institute for the Study of Labor
(IZA), 2006. IZA Discussion Papers no 1938.
61. Breen R, Jonsson JO. Explaining Change in
Social Fluidity: Educational Equalization and
Educational Expansion in Twentieth-Century
Sweden. American Journal of Sociology.
2007;112:1775810.
4
Sverige i ett jmfrande
perspektiv
Multipla vlfrdproblem: Sverige i ett jmfrande perspektiv
Sammanfattning
Ekonomisk utsatthet, arbetslshet, ohlsa,
trngboddhet eller upplevelsen av bristande
personlig trygghet r exempel p vlfrdspro-
blem som kan hnga samman och skapa olika
typer av problemkonstellationer. I genomsnitt
uppger ungefr var fjrde vuxen i Sverige att
de har tv eller fer sdana problem. Speciellt
utrikesfdda, lgutbildade, ungdomar, lng-
tidsarbetslsa och ensamstende frldrar har
kade risker fr att drabbas av multipla pro-
blem.
Multipla vlfrdsproblem var vanligare vid
1990-talets mitt n vid dess brjan. r 2006
hade andelen personer med fera samtida pro-
blem sjunkit ngot i befolkningen som helhet.
Bland vissa grupper minskade dock inte fre-
komsten av multipla vlfrdsproblem. Exem-
pelvis ungdomar och ensamstende frldrar
med barn gick in i den ekonomiska krisen som
startade 2008 med frhjda risker fr fera vl-
frdsproblem.
Multipla vlfrdsproblem r vanligare i v-
riga Europa, n i Sverige och vriga nordiska
lnder. Det generella mnstret r att andelarna
med multipla vlfrdsproblem r dubbelt s
stora i Europa som i Sverige. I vissa EU-lnder,
srskilt de i st- och Sydeuropa, r frekom-
sten nnu strre.
Inledning
En olycka kommer sllan ensam, lyder ett tale-
stt. Forskningen har visat att detta dessbttre inte
alltid r fallet. Fr de festa personer upptrder ett
vlfrdsproblem, som arbetslshet, ohlsa eller
trngboddhet, en viss tid fr att sedan frsvinna,
om inte permanent s i alla fall temporrt. I vissa
fall r problemet en isolerad hndelse som inte p-
verkar vlbefnnandet p andra omrden, men ib-
land frekommer fera problem samtidigt. Det kan
vara resultatet av en ond spiral dr olika vlfrds-
problem hakar i varandra och skapar ett nytt feno-
men: s kallade multipla vlfrdsproblem.
Syftet med detta kapitel r att studera multipla
vlfrdsproblem i ett longitudinellt och jmfran-
de perspektiv. Hr studeras frekomsten av mul-
tipla vlfrdsproblem i Sverige frn 1990-talets
brjan till r 2006, och olika problemkonstellatio-
ner i Sverige och andra europeiska lnder jmfrs
ocks. Speciellt fokus riktas mot grupper med fr-
hjd risk fr att f fera vlfrdsproblem: lngtids-
arbetslsa, ensamstende frldrar, ungdomar och
utlandsfdda. De problem som beskrivs r ekono-
miska problem, ohlsa, trngboddhet, arbetslshet,
begrnsade sociala relationer, bristande medbor-
garresurser och otrygghet.
Vlfrdsproblem inom olika omrden kan inte
p ett enkelt stt sammanstllas till ett enda mtt
p ofrd, och det fnns inga enkla kriterier fr att
jmfra eller rangordna olika typer av ofrd. Vi-
dare kan en person som bara lider av ohlsa nd
Sverige i ett jmfrande perspektiv
Multipla vlfrdsproblem: Sverige i ett jmfrande perspektiv
ha det svrare n ngon som har en viss kombi-
nation av andra problem. En viss typ av problem
kan ocks upplevas tyngre beroende p vilka andra
problem personen har. Ekonomiska problem kan
till exempel vara mer knnbara nr de kombine-
ras med ohlsa n nr de sammanfaller med trng-
boddhet, srskilt om personen i det senare fallet
klarar att arbeta och ta sig ur en svr situation.
Trots detta r det viktigt att belysa ojmlikhet i
samhllet som beror p vlfrdsproblemens sam-
mansttning och spridning i befolkningen. Uti-
frn detta perspektiv r det srskilt orovckande
om olika typer av vlfrdsproblem tenderar att
koncentreras kring ett ftal individer. Ett frsta
steg mot att bryta sdana mnster r att ta reda
p vilka kombinationer av vlfrdsproblem som
frmst hnger samman och i vilka samhllsgrup-
per sdana multipla vlfrdsproblem uppkommer.
Ekonomiska kriser kan medfra att fer mn-
niskor utstts fr fera vlfrdsproblem samtidigt,
inte minst i takt med att arbetslsheten stiger och
hushllen fr smre ekonomi. Erfarenheter frn
1990-talets djupa lgkonjunktur visar att vissa
grupper i samhllet r speciellt utsatta fr sdan
ofrd, bland dem utrikesfdda, unga vuxna och
ensamstende frldrar. Konsekvenserna av den
pgende lgkonjunkturen r dock svra att fr-
utsga och det kommer att drja mnga r innan
man helt kan analysera dess effekter fr mnnis-
kors vlfrdsproblem.
Dremot fnns data fr att studera hur multipla
vlfrdsproblem har frndrats i Sverige frn
1990-talets brjan, ver 1990-talets djupa lg-
konjunktur och fram till hgkonjunkturen 2006.
Sdana analyser ger viktig information om de
multipla vlfrdsproblemens utveckling under
olika ekonomiska konjunkturer, och bidrar till
ett bttre kunskapsunderlag fr att analysera vl-
frdsproblematiken hos olika grupper i Sverige i
samband med dagens kris.
Genom att jmfra Sverige med andra lnder
kan man f reda p om olika mnster r unika fr
Sverige. Sdana analyser r ocks ett frsta steg mot
studier som mer specifkt analyserar hur vlfrds-
politiken kan frebygga och motverka utbredningen
av vlfrdsproblem bland olika samhllsgrupper.
Inom EU har arbetet med att ta fram sociala in-
dikatorer fr sdana ndaml intensiferats under
senare r, ngot som har gjort det lttare att jmfra
Sverige med andra lnder. Den ekonomiska kris
som inleddes hsten 2008 r i mnga avseenden
global, ven om lnder har drabbats olika hrt av
fnansmarknadens kollaps och makroekonomiska
nedgngar. Mot denna bakgrund r det intressant
att underska om man kan fnna ngra likheter i de
multipla vlfrdsproblemens omfattning och sam-
mansttning i olika lnder.
I kapitlet fljer frst en kort versikt av tidigare
svensk forskning kring multipla vlfrdsproblem,
och drefter grs en internationell utblick med ut-
gngspunkt i den strategi fr att motverka fattigdom
och social utestngning som har utarbetats inom
EU. Sedan kommer ett data- och metodavsnitt, fljt
av resultaten frn analyserna. Kapitlet avslutas med
en diskussion kring studiens huvudsakliga resultat.
Svensk forskning kring multipla
vlfrdsproblem
Det fnns en lng svensk forskningstradition
kring multipla vlfrdsproblem [17]. Insam-
lingen av vissa datamaterial, bland annat Lev-
nadsnivunderskningen, inleddes fr att utrna
i vilken grad ofrd r frknippad med problem p
fera omrden [8]. Svensk vlfrdsforskning byg-
ger sledes p ett multidimensionellt perspektiv
[9]. Viktigt i detta sammanhang r att fattigdom,
social utestngning, marginalisering, deprivation
och ofrd
1
inte enbart kan frsts utifrn en be-
skrivning av enstaka resursers frdelning, som
tillgng till arbete, utbildning och bostad. Oavsett
hur centrala de kan vara fr mnniskors vlbefn-
nande innebr nd kombinationen av olika typer
av problem en srskilt utsatt position. Att studera
kombinationen av olika typer av problem r ett
mer adekvat stt att frst den komplexa verklig-
het som ofta beskrivs bde i den samhllspolitis-
ka debatten och inom forskningen.
Det fnns olika sikter om vilka omrden som
br ing i en studie kring multipla vlfrdspro-
blem, och det beror till stor del p att det inte fnns
ngon allmnt accepterad defnition av begreppen
ovan. Vissa typer av vlfrdsproblem terkommer
i de festa studier, ssom ekonomiska problem
och ohlsa, men drutver inkluderas ofta vldigt
olika problemomrden och indikatorer. Detta gr
det svrt att jmfra omfattningen av multipla ut-
ifrn olika studier. Genom att i stllet fokusera p
trender och frndringar av antalet vrldsproblem
ver tid blir analysen mindre knslig fr val av
problemomrden och indikatorer. Hr kan man i
tidigare svenska studier sknja vissa mnster.
Frn 1960-talets slut och fram till 1990-talets
brjan minskade frekomsten av multipla vlfrds-
problem. I brjan av denna period hade ungefr 20
procent av befolkningen tre eller fera samtidiga
problem, jmfrt med 5 procent vid 1990-talets
brjan. Relativt sett minskade omfattningen som
mest bland dem med minst tv problem fljt av
grupperna med minst tre och fyra problem. Under
krisren i brjan av 1990-talet kom dock ett trend-
brott som innebar att allt strre andelar av befolk-
ningen hade fera vlfrdsproblem [7].
Det fnns fera studier som har underskt hur
olika typer av problem relaterar till varandra, men
1 Fr frklaring av dessa begrepp se Inledning och kapitel 3
Fattigdomens frndring, utbredning och dynamik.
trots det har frgan kring vlfrdsproblemens or-
sakssamband inte direkt angripits, det vill sga
om ett visst problem leder till att skapa problem
ocks p andra omrden. Sedan mitten av 1980-
talet ses ekonomiska problem och arbetslshet
som faktorer med tydliga kopplingar till andra
vlfrdsproblem. En studie pekar ut arbetsls-
het som det mest betydelsefulla problemet under
1990-talet [2], men senare analyser tyder p att
bristande ekonomiska resurser r mest problema-
tiskt nr arbetslsheten minskar [7].
Utifrn ett jmlikhetsperspektiv r det relevant
att studera frdelningen av multipla problem i be-
folkningen. Utrikesfdda och unga vuxna r tv
grupper som i tidigare studier oftare har multipla
vlfrdsproblem n andra grupper. En tolkning r
att mnga i dessa grupper befnner sig i ett slags
etableringsfas och att det tar tid fr dem att f en
fastare frankring p arbets- och bostadsmarkna-
den. En tydlig klassdimension fnns ocks, dr ar-
betare har en klart hgre risk n tjnstemn att ha
fera vlfrdsproblem. P 1980-talet hade kvinnor
en hgre risk n mn, men de senaste rtiondena
gr denna skillnad inte att skerstlla statistiskt.
Emellertid har ensamstende frldrar med barn,
varav de festa r ensamstende mdrar, hgre
risker n familjer med tv frldrar.
Forskningen pekar p vikten av att studera hur
olika problem hnger ihop och hur olika problem-
konstellationer frndras ver tid fr olika befolk-
ningsgrupper. Som nmnts bygger tidigare studier
p olika vlfrdsomrden och indikatorer, och dr-
fr r det motiverat att gra regelbundna uppflj-
ningar av multipla vlfrdsproblem inom ramen
fr en och samma studie. Genom att jmfra den
svenska situationen ver olika ekonomiska cykler
kan man f en fngervisning om konsekvenserna
av den nu pgende krisen. I nsta avsnitt vidgas
perspektivet och multipla sociala problem ur ett
EU-perspektiv diskuteras.
EU och social utestngning
Vlfrdspolitiken blev en central del av samarbetet
inom EU i brjan av 2000-talet nr lnderna ena-
des om att samla in nationella och jmfrbara data
kring fattigdom och social utestngning nr det
gller tre vlfrdsomrden: ekonomiska resurser,
arbete och utbildning [10]. Sedan dess har forskare
och politiker i de involverade lnderna frt en dis-
kussion kring mjliga modiferingar och utvidg-
ningar av de sociala indikatorer som anvnds inom
EU-samarbetet. Bland annat har man freslagit ett
bredare fokus med fer vlfrdsomrden [11, 12].
Nyligen enades medlemslnderna kring ett
nytt och delvis reviderat system av sociala indi-
katorer inom en rad vlfrdsomrden, som i viss
utstrckning tar hnsyn till frslaget om bredare
fokus. Man skiljer hr p tre typer av indikatorer
[13]: primra indikatorer (11 stycken), sekundra
indikatorer (3 stycken) och kontextuella indikato-
rer (11 stycken). I det nya systemet av sociala indi-
katorer inkluderas vlfrdsomrden som bostad,
hlsa och service samt ls- och skrivkunnighet.
Uppdelningen mellan primra och sekundra
indikatorer avspeglar en prioritering av vlfrds-
omrden dr de primra indikatorerna ska identi-
fera de faktorer som frmst brukar kopplas till fat-
tigdom och social utestngning, medan de sekun-
dra indikatorerna breddar fattigdomsperspektivet
och ger en mer mngfacetterad beskrivning av pro-
blemet. De kontextuella indikatorerna kom till fr
att underltta tolkningen av trender nr det gller
de primra och sekundra indikatorerna [14].
Det fnns ingen enighet om hur ett vlfrdssys-
tem ska vara uppbyggt fr att ge bsta mjliga
frhllanden fr medborgarna. Detta har gjort
vlfrsstatens uppbyggnad till en kontroversiell
frga inom EU, dr subsidiaritetsprincipen rder.
I korthet innebr detta att beslut kan fatts p EU-
niv och inte av de enskilda medlemslnderna om
man drigenom kan uppn bttre mluppfyllelse
i ngon specifk frga. I praktiken betyder detta
att kampen mot fattigdom och social utestng-
ning frst och frmst r en nationell angelgen-
het, och EU har mycket mindre infytande inom
den frgan n exempelvis inom den ekonomiska
politiken och frgor kring den fria konkurrensen
p EU:s interna marknad.
Det fnns stora skillnader mellan medlemsln-
derna ifrga om synen p vlfrdspolitikens roll och
funktion, och det r en av anledningarna till att det
endast fnns ngra f bindande dokument som berr
vlfrdspolitiken. P EU-niv har man i stllet ar-
betat med olika typer av rekommendationer [15-17].
Samtidigt fnns ett utbrett missnje med att re-
kommendationerna har ftt s begrnsade effekter
och inom EU fnns det en vilja att arbeta med vl-
frdsfrgorna som ett komplement till den grns-
verskridande ekonomiska politiken [18]. Behovet
av ett gemensamt frhllningsstt till sociala fr-
gor har bland annat lyfts fram i diskussionen kring
EU-utvidgningen i Central- och steuropa [19]. I
fera nya medlemslnder r vlfrdspolitiken kraf-
tigt eftersatt samtidigt som det fnns ett mycket
stort behov av en effektiv politik fr att bekmpa
social utestngning och ekonomisk fattigdom [20].
De gemensamma sociala indikatorerna r en
del i EU:s nya strategi att koordinera vlfrdspo-
litiken i Europa, utan att behva gna sig t bin-
dande reglering eller rekommendationer. Tanken
r att alla medlemslnder regelbundet ska rap-
portera till EU vilka tgrder de har satt in fr
att motverka fattigdom och social utestngning,
samt vilka framsteg de har uppntt. De gemen-
samma sociala indikatorerna fungerar som ett
frsta underlag som gr det mjligt att bedma
den sociala situationen i varje medlemsland och
jmfra med utvecklingen p andra hll i Europa.
Mlet r att fnna goda exempel och att lnderna
ska lra av varandras erfarenheter. Effekterna av
denna ppna koordinering av vlfrdspolitiken
diskuteras fitigt inom forskningen, med delvis
motstridiga resultat [21, 22].
Utvecklingen p det sociala omrdet inom EU
har en tydlig koppling till de levnadsnivunder-
skningar som under fera decennier har genom-
frts i Sverige och vra nordiska grannlnder. En
viktig del av dessa underskningar r frgan hur
olika vlfrdsproblem hnger ihop, men den ana-
lysen r numera inte begrnsad till de nordiska
lnderna. EU:s allt tydligare sociala profl innebr
att multipla vlfrdsproblem kan studeras ven p
europeisk niv, vilket i frlngningen ger utkade
mjligheter att studera kontextuella faktorers in-
verkan p fattigdom och social utestngning. Ett
frsta led i detta arbete r att dokumentera hur
vanliga de multipla vlfrdsproblemen r i olika
lnder och hur Sverige kan placeras i detta inter-
nationella sammanhang, men detta terkommer i
resultatredovisningen nedan.
Data och metodvervganden
Studiet av multipla vlfrdsproblem har sina egna
metodologiska svrigheter. Det r inte skert att
det alltid r vrre att ha fera problem n att ha ett
enstaka problem, och det r svrt att rangordna
problem efter allvarlighetsgrad. r det till exempel
vrre att vara utan arbete n att ha bristflliga so-
ciala relationer?
Sedan 1960-talet har man inom forskningen dis-
kuterat hur sociala indikatorer kan konstrueras och
anvndas fr att beskriva vlfrdens utveckling
[23-31]. Varje enskilt vlfrdsomrde har sina spe-
cifka problem och frdelar som man br ta hnsyn
till nr indikatorerna ska konstrueras.
De metodologiska vervgandena gller inte
enbart frgan hur de olika indikatorerna ska kon-
strueras, utan man mste ven ta stllning till hur
man skapar olika typer av index som mter kon-
stellationer av multipla problem. De mest centrala
stllningstagandena diskuterades i Social rapport
2006 [7]. Med denna diskussion som utgngspunkt
kommer man i nstkommande avsnitt fokusera p
avvikelser mellan de tidigare defnitioner och de
som anvnds hr.
I det hr kapitlet mts multipla vlfrdspro-
blem p tv stt, dels genom ett index, det vill
sga summan av alla olika problem hos en person,
dels genom specifka problemkonstellationer, det
vill sga olika sammansttningar av separata
problem hos en person. Bda mtstten har sina
fr- och nackdelar. En stor frdel med att anvnda
ett index r att det r verskdligt och underlt-
tar analyser av trender och mnster. Det index
som anvnds hr visar om personer har inga, ett,
tv eller fer n tv vlfrdproblem. Ett problem
med index r att det inte alls terspeglar vilka vl-
frdsproblem personen har, drfr anvnds ven
det andra mtsttet med specifka problemkon-
stellationer. Analyserna kompletteras ocks med
en detaljerad redogrelse fr omfattningen och
frdelningen av speciella problemkonstellationer,
s att man ven kan dra slutsatser frn ett bredare
empiriskt underlag.
svenska frhllanden
Vlfrdsproblem och indikatorer
I analysen av multipla vlfrdsproblem i Sverige
anvnds hr data frn Statistiska centralbyrns
Underskningarna av levnadsfrhllanden (ULF,
se bilaga 4 Datakllor) frn ren 1990/91, 1995/96
och 2005/06 fr personer mellan 18 och 75 r. Det
r en svr uppgift att vlja vilka vlfrdsindika-
torer som ska ing i analysen, srskilt med tanke
p att studien ven inriktas mot specifka kombi-
nationer av problem och inte enbart summerade
index ver vlfrdsproblem. Sju olika indikatorer,
som var och en betecknar frekomsten av ett spe-
cifkt vlfrdsproblem, innebr att det fnns 128
mjliga kombinationer av tv eller fera sdana
problem. Fr varje ytterligare indikator som lggs
till analysen kar antalet mjliga kombinationer
mycket kraftigt. Dessutom blir kombinationerna
s ovanliga att de endast knnetecknar situatio-
nen fr ett ftal individer.
Valet av enskilda indikatorer pverkar i vissa
fall resultaten i ganska hg utstrckning. Exem-
pelvis r det mnga fer personer som skattar sin
hlsa i termer inte god n som vrdas p sjuk-
hus. I detta kapitel anvnds sjlvskattad ohlsa som
indikator p ohlsa och drfr blir resultaten an-
norlunda n om man anvnder antalet vrdade p
sjukhus. De enskilda vlfrdsproblemens utbred-
ning i befolkningen pverkar i sin tur hur mnga
som fr fera problem samtidigt och vilka som fr
dem. Det r inte heller slumpmssigt vilka pro-
blemkombinationer som terfnns i befolkningen;
till exempel kan vissa vlfrdsproblem ses som ut-
lsande faktorer fr andra problem, medan andra
problem troligen inte hnger ihop p detta vis. Alla
indikatorer sammanstlls i faktarutan Vlfrdsom-
rden, vlfrdsproblem och indikatorer: svenska
frhllanden.
Vlfrdsomrden, vlfrdsproblem och indikatorer: svenska frhllanden
Baserad p Underskningen av levnadsfrhllanden (ULF).
Vlfrdomrde Vlfrdsproblem Indikator
Sysselsttning Arbetslshet Intervjupersonen eller hans/hennes make/maka skte eller vntade p
arbete, var arbetsls eller permitterad under mtveckan.
Ekonomiska resurser Ekonomiska problem 1. Kan ej skafa en summa pengar
a
inom en vecka (avsaknad av kon-
tantmarginal), eller
2. har under de senaste 12 mnaderna haft problem med att klara
lpande utgifter fr mat, hyra, rkningar m.m.
Hlsa Ohlsa Sjlvskattad ohlsa. Skattar sitt allmnna hlsotillstnd som dligt eller
ngot dremellan alternativt ngorlunda, dligt eller mycket dligt.
b
Boende Trngboddhet Trngboddhetsnorm 3. Ett hushll rknas som trngbott om det bor
fer n en person per rum kk och vardagsrum orknat. Fr sam-
manboende reduceras kravet p eget rum.
Politiska resurser Bristande
medborgarresurser
Kan inte sjlv och knner ingen som skriftligt kan verklaga ett myn-
dighetsbeslut.
Sociala relationer Begrnsade
sociala relationer
Umgs med nra anhriga eller andra hgst ngon gng i mnaden.
Trygghet Otrygghet Utsatt fr vld eller hot om vld.
c
a) ren 19901991: 10000 kr; 19951996: 14000 kr; 20052006: 15000 kr.
b)
Fram till r 1995 hade frgan tre svarsalternativ (gott, ngot dremellan, dligt). Fr.o.m. 1996 anvnds fem svarsalternativ, (mycket gott, gott,
ngorlunda, dligt eller mycket dligt).
c)
Svarar ja p minst en av fljande fyra frgor: Har du sjlv under de senaste tolv mnaderna varit utsatt fr: vld som ledde till sdana skador att
det krvde besk hos lkare, tandlkare eller sjukskterska? Vld som ledde till synliga mrken eller kroppsskada? Vld som inte ledde till synliga
mrken eller kroppsskada? Har du blivit utsatt fr hot eller hotelser om vld som var farliga eller s allvarliga att du blev rdd?
Valet av vissa indikatorer krver en kommen-
tar: Som indikator p hlsoproblemvaldes sjlv-
skattad ohlsa [32]. En sdan subjektiv indikator
har anvnts i tidigare svensk hlsoforskning [33]
och anvnds ofta inom den socialepidemiologiska
forskningen [34]. Trngboddhet r indikator p
respondentens boendesituation, och hr anvnds
trngboddhetsnorm 3 vilket r det vanligaste sttet
att mta trngboddhet sedan 1970-talet. Ungefr
15 procent av hushllen r i dag trngbodda enligt
denna norm (se faktaruta Vlfrdsomrden, vl-
frdsproblem och indikatorer) jmfrt med cirka
2 procent med den tidigare trngboddhetsnorm 2,
som innebar att ett hushll r trngbott om det har
fer n tv personer per rum, kket och vardags-
rummet orknat. Barnfamiljer med ensamstende
eller utlandsfdda frldrar r tv grupper som har
frhjd risk fr trngboddhet. Trngboddhet r
ocks betydligt vanligare bland hushll med lgre
disponibel inkomst [35].
En viktig del av detta kapitel r analyser av hur
multipla vlfrdsproblem varierar mellan olika
grupper i befolkningen, till exempel arbetslsa, en-
samstende och utlandsfdda. I de fall dessa mer
detaljerade analyser tillfr ny och relevant kun-
skap redovisas resultaten i den lpande texten.
Analyserna gller skillnader mellan knen och
olika ldersgrupper, mellan respondenter fdda
i Sverige och utrikesfdda, samt mellan olika
socioekonomiska grupper, grupper med olika
utbildningsniver och olika familjetyper (tabell
4:2). Flera problem har en naturlig koppling till
lder, till exempel arbetslshet eftersom risken r
mycket liten att respondenter ver 65 r har sys-
selsttningsproblem. Ocks boendeformen pver-
kas av lder p grund av ungdomars problem att
etablera sig p den svenska bostadsmarknaden
[36]. Hlsa r ett annat problem som har direkt
samband med lder.
Sverige perioden 19902006
Hur har de multipla vlfrdsproblemen frndrats
sedan perioden fre och efter 1990-talets kraftiga
lgkonjunktur i Sverige? Frekomsten av olika
vlfrdsproblem i befolkningen framgr av ta-
bell 4:1. I genomsnitt har strax ver 20 procent av
befolkningen minst tv eller fer problem (tabell
4:2). Denna andel var ngot hgre under krisren
1995/96 (cirka 25 procent) n vad den var 1990/91
(20 procent) och 2005/06 (cirka 23 procent). An-
delen personer med minst tre eller fer vlfrds-
problem r ungefr en tredjedel s stor vid alla tre
tidpunkterna. Personerna med minst fyra eller fer
vlfrdsproblem r relativt f: mindre n tv pro-
cent av befolkningen i ldern 1875 r. Nr det gl-
ler frekomsten av nnu fer problem var det bara
vid ett underskningstillflle som en respondent
samtidigt hade alla sju problemen.
Det fnns tydliga skillnader mellan olika be-
folkningsgrupper nr det gller att ha fera vl-
frdsproblem samtidigt. Det r framfr allt bland
arbetare och personer utanfr arbetskraften som
man fnner relativt mnga personer med tv eller
fer problem. Bland arbetare r andelen med tv
Tabell 4:1. Vlfrdsproblem
Andel personer med olika vlfrdsproblem i befolk-
ningen 1875 r.
ren 1990/91, 1995/96 och 2005/06. Procent.
Vlfrdsproblem 1990/91 1995/96 2005/06
% % %
Arbetslshet 4,2 13,1 9,7
Ekonomiska problem 0,8 26,5 19,4
Ohlsa 23,0 22,3 23,0
Bristande
medborgarresurser
6,4 5,2 5,9
Begrnsade sociala relationer 6,9 6,6 7,6
Trngboddhet 14,0 15,4 14,0
Otrygghet 6,7 7,1 7,5
Klla: ULF, Statistiska centralbyrn.
eller fer vlfrdsproblem ungefr dubbelt s stor
jmfrt med andelen bland tjnstemn. Fr ande-
len med tre eller fer vlfrdsproblem r skillna-
derna nnu strre.
En mer detaljerad uppdelning av arbetare och
tjnstemn visar en nstan jmn upptrappning
fr andelen med tv eller fer vlfrdsproblem:
frn hgre tjnstemn (9 procent), tjnstemn
p mellanniv (14 procent), tjnstemn p lgre
niv (17 procent), facklrda arbetare (26 procent)
till ej facklrda arbetare (28 procent). I gruppen
utanfr arbetskraften r det framfr allt frtids-
pensionrer (44 procent) och lngvarigt arbetslsa
(78 procent) som utmrks av en hg andel med tv
eller fer vlfrdsproblem.
Skillnaderna mellan mn och kvinnor och
framfr allt mellan ungdomar och ldre har ten-
derat att ka sedan tidigt 1990-tal. Andelen med
tv eller fer problem r betydligt hgre bland
utrikesfdda jmfrt med dem som r fdda i
Sverige, ven om skillnaden mellan grupperna
har minskat ngot. Bland de utrikesfdda kade
denna andel ganska kraftigt mellan 1990/91 och
1995/96, men sjnk sedan vid den senaste mt-
ningen 2005/06. Utrikesfdda r en av f grup-
per dr andelen med tv eller fer vlfrdsproblem
Tabell 4:2. Frekomst av minst 2 alternativt minst 3 vlfrdsproblem (VP)
Andel personer i olika befolkningsgrupper 1875 r. ren 1990/91, 1995/96 och 2005/2006. Procent.
Befolkningsgrupp Minst 2 VP Minst 3 VP Minst 2 VP Minst 3 VP Minst 2 VP Minst 3 VP
1990/91 1995/96 2005/06
% % % % % %
Hela befolkningen 20,0 6,0 25,4 9,0 23,2 8,0
Kn
Mn 20,1 6,0 26,1 9,0 25,1 9,0
Kvinnor 19,8 6,0 24,7 8,0 21,1 6,0
ldersgrupp
Ungdomar (1830 r) 27,7 9,0 36,5 14,0 35,6 12,0
31+ r 17,5 5,0 22,2 7,0 20,0 6,0
Fdelseland
Fdd i Sverige 17,9 5,0 22,7 7,0 20,8 6,0
Utrikesfdd 39,0 16,0 47,5 22,0 39,7 16,0
Socioekonomisk grupp
Arbetare 25,0 8,0 29,4 10,0 26,7 9,0
Tjnstemn 11,8 2,0 15,5 5,0 12,7 3,0
Fretagare/jordbrukare 11,6 3,0 13,0 3,0 12,2 4,0
Utanfr arbetskraften 25,9 8,0 34,8 13,0 32,3 11,0
Familjetyp
Ensamstende utan barn 30,4 10,0 33,9 13,0 33,6 12,0
Sammanboende utan barn 12,7 3,0 15,7 4,0 13,9 3,0
Ensamstende med barn under 18 r 41,0 16,0 48,7 22,0 48,8 25,0
Sammanboende med barn under 18 r 17,8 5,0 26,3 9,0 21,1 7,0
1824 r, bor hos frldrar 24,9 9,0 31,9 11,0 30,9 7,0
Utbildningsniv
Hgst grundskola 23,4 7,0 28,8 10,0 28,2 10,0
Gymnasial 20,5 6,0 27,5 9,0 25,1 8,0
Eftergymnasial 14,5 4,0 18,1 6,0 17,8 5,0
inte var nmnvrt hgre 2005/06 n vad den var
15 r tidigare.
Bland olika familjetyper r det framfr allt grup-
pen ensamstende med barn som har en hg andel
med tv eller fer vlfrdsproblem, och andelen har
dessutom kat sedan brjan av 1990-talet. Man kan
ocks notera en relativt kraftig kning av andelen
med tv eller fer problem i gruppen ungdomar
1824 r som bor kvar hos sina frldrar. Slutligen
fnns det mycket stora skillnader mellan individer
med olika utbildningsniv. Andelen med tv eller
fer vlfrdsproblem r vsentligt strre bland dem
som endast har grundskoleutbildning, jmfrt med
personer som har eftergymnasial utbildning.
Tabell 4:3 visar de nio vanligaste konstella-
tionerna av vlfrdsproblem plus den vanligast
frekommande problemkombinationen med fyra
problem, samt hur frekomsten av dessa olika
kombinationer utvecklades mellan ren 1990/91
och 2005/06. Dessa tio olika kombinationer av
vlfrdsproblem tcker in ver hlften (56 pro-
cent) av de personer som har tv eller fer pro-
blem, men det fnns naturligtvis nd grupper i
befolkningen dr andra vlfrdsproblem r mer
framtrdande. Tv saker r viktiga att ha i tanke
nr man tolkar tabellen. Fr det frsta kan varje
individ bara bidra med en problemkonstellation,
trots att en person kan ha bde ekonomiska pro-
blem och begrnsad medborgarkompetens samt
lida av ohlsa och vara trngbodd. I analyserna
Tabell 4:3. Kombinationer av vlfrdsproblem
Frekomst samt kning, minskning* eller stabilitet mellan ren 1990/91 och 2005/06. Andel personer i
olika befolkningsgrupper 1875 r. Genomsnitt fr alla r. Procent.
Olika kombinationer av vlfrdsproblem Totalt Arbetare Ungdomar
1830 r
Utrikes-
fdda
Ensamstende
frldrar
% % % % %
Ekonomiska
problem

& Trngbodd

2,5

3,3

5,7

4,4

7,8
Ekonomiska
problem

& Arbetsls

1,5

2,2

3,0

2,4

1,7
Ekonomiska
problem

& Arbetsls

& Trngbodd

0,7

1,0

1,5

2,2

2,4
Ekonomiska
problem

& Otrygg

0,7

0,9

1,8

0,7

2,0
Ekonomiska
problem

& Ohlsa

2,9

2,7

1,9

5,4

4,5
Ekonomiska
problem

& Ohlsa

& Trngbodd

0,9

1,1

1,2

2,4

3,9
Ekonomiska
problem

& Ohlsa

& Trngbodd

&
Arbetsls

0,3

0,2

0,2

1,3

0,8
Ohlsa & Trngbodd 0,8 1,2 0,9 1,6 2,0
Ohlsa & Begrnsade sociala
relationer

0,9

0,5

0,1

0,9

0,3
Ohlsa & Bristande
medborgarresurser

0,8

0,6

0,3

1,0

0,2
* Med kning eller minskning avses en frndring med 20% eller mer.
nedan bidrar dock denna individ endast till pro-
blemkonstellationen dr alla fyra indikatorerna
ingr. Fr det andra indikerar frndringar av an-
delen med en viss problemkombination bara att
den har blivit mer eller mindre vanlig. ven om
andelen minskar vet man inte om dessa personer
nu r helt utan vlfrdsproblem eller om de istl-
let har ftt en annan kombination av problem.
De fyra vanligaste kombinationerna av vlfrds-
problem innehller alla ngon form av ekonomiska
problem, i kombination med ohlsa, trngbodd-
het och arbetslshet. De olika kombinationerna av
vlfrdsproblem har utvecklats delvis annorlunda
mellan ren 1990/91 och 2005/06. Kombinationen
ekonomiska problem och ohlsa har legat p en gan-
ska stabil niv, liksom kombinationen ekonomiska
problem och trngboddhet. Bland gruppen arbetare
har dessa tv kombinationer av problem till och med
minskat. Kombinationen ekonomiska problem och
arbetslshet har dock kat i befolkningen som helhet
och bland de festa befolkningsgrupper som under-
skts, frutom bland utrikesfdda.
Tabell 4:4. Risken att ha fer vlfrdsproblem jmfrt med att ha frre
Risk i olika befolkningsgrupper. Befolkningen 1875 r. ren 1990/91, 1995/96, 2005/06. Relativa risker (RR).
Befolkningsgrupp
Kategori
1 vs. 0
problem
2 vs. 1
problem
3 vs. 2
problem
4 vs. 3
problem
RR RR RR RR
Underskningsr (2005/06 = ref.)
1990/91 1,01 0,89** 0,97 0,77*
1995/96 1,05* 1,02 1,04 0,92
Kn (Mn = ref.)
Kvinnor 0,98 1,00 1,07 0,96
lder (3149 r = ref.)
1830 r 1,18*** 1,12** 1,08 0,86
5064 r 1,01 0,85*** 0,66*** 0,85
6575 r 0,76*** 0,58*** 0,57*** 0,46**
Fdelseland (Sverige = ref.)
Utrikesfdda 1,28*** 1,37*** 1,36*** 1,44***
Socioekonomisk grupp (Tjnstemn = ref.)
Arbetare 1,24*** 1,19*** 1,25** 0,99
Fretagare/jordbrukare 0,99 0,91 1,10 0,99
Utanfr arbetskraften 1,51*** 1,51*** 1,36*** 1,09
Familjetyp (Ensamstende utan barn = ref.)
Sammanboende utan barn 0,78*** 0,66*** 0,75*** 0,91
Ensamstende med barn under 18 r 1,21*** 1,25*** 1,18 1,24*
Sammanboende med barn under 18 r 0,87*** 0,87 0,84** 0,92
Ungdomar 1824 r, bor hos frldrar 0,61*** 0,70*** 0,73** 0,81
Utbildningsniv (Hgst grundskola = ref.)
Gymnasial 0,94** 0,92* 0,85** 0,92
Eftergymnasial 0,89*** 0,75*** 0,83* 0,65**
Antal observationer 21 490 13 586 5 801 1 892
Relativa risker r berknade med logistisk regression. Referensgruppen (ref.) har RR=1.
*** 0,1 % signifkansniv ; ** 1 % signifkansniv; * 5 % signifkansniv.
Av tabell 4:3 framgr att en del problemkon-
stellationer r srskilt vanliga i vissa befolknings-
grupper. Andelen med tv eller fer problem r
srskilt stor bland ensamstende frldrar, som r
srskilt drabbade av kombinationerna ekonomiska
problem och trngboddhet; ekonomiska problem,
ohlsa och trngboddhet; ekonomiska problemoch
otrygghet; samt arbetslshet, ekonomiska problem,
trngboddhet och ohlsa. Gruppen utrikesfdda
uppvisar i stort sett samma mnster, men i denna
grupp r det ocks mnga som har kombinationen
ekonomiska problem och arbetslshet. ven bland
ungdomar r den senare kombinationen vanlig,
tillsammans med kombinationen ekonomiska pro-
blemoch otrygghet.
Fr att studera sambanden mellan olika bak-
grundsfaktorer och risken att ha fer vlfrdspro-
blem avslutas avsnittet med en redovisning av
resultaten frn en logistisk regressionsanalys. Re-
sultaten presenteras som relativa risker (se Bilaga
3 Metodbeskrivningar fr en kort beskrivning av
logistisk regression och olika riskmtt). Tabell 4:4
redovisar risken fr att olika grupper har ett extra
vlfrdsproblem, det vill sga risken fr att ha ett
problem jmfrt med att inte ha ngra, tv problem
jmfrt med att ha ett och s vidare. Riskerna fr
att ha tv vlfrdsproblem jmfrt med att ha ett
var lgre 1990/91 n 2005/06, liksom risken fr
att ha fyra vlfrdsproblem jmfrt med att ha tre.
Risken fr att ha ett problem jmfrt med att inte
ha ngra var signifkant hgre 1995/96 n 2005/06.
Risken fr att ha tv (jmfrt med att ha ett) och
tre (jmfrt med att ha tv) samtidiga problem var
ocks hgre 1995/96 n 2005/06. ven om dessa
effekter inte r signifkanta, indikerar nd resul-
taten att den ekonomiska krisen i mitten av 1990-
talet kade risken fr att mnniskor skulle ha fera
samtidigt frekommande problem. Att effekterna
kan synas vara svaga kan bero p att fera av de
vlfrdsproblem som ingr i analysen r mindre
knsliga fr konjunktursvngningar, och mer p-
verkas av lngsiktiga ekonomiska och politiska
trender. Omrdena trngboddhet, ohlsa, begrn-
sade sociala relationer, bristande medborgarresur-
ser och otrygghet ingr i denna grupp av trgfr-
nderliga vlfrdsproblem. Hr kan man anta att
framfr allt arbetslshet och ekonomiska problem
mer direkt pverkas av makroekonomiska faktorer
och kortsiktiga politiska frndringar.
Tittar man nrmare p de olika befolknings-
kategorierna ser man att de grupper som har hg
risk fr enstaka problem ofta ocks har en hg
risk fr multipla vlfrdsproblem. Hr terfnns
ungdomar, utrikesfdda, arbetare, personer som
str utanfr arbetskraften och ensamstende med
barn. P liknande stt har andra en lgre risk fr
ytterligare vlfrdsproblem: ldre, sammanbo-
ende utan barn, ungdomar 1824 r som r kvar-
boende hos frldrarna, samt personer med hgre
utbildning n grundskola.
Sammanfattningsvis verkar det sledes som att
vissa demografska och sociala knnetecken kar
risken fr inte bara ett utan ocks fera samtidiga
vlfrdsproblem. r man ver 30 r och fdd i
Sverige med eftergymnasial utbildning och job-
bar som tjnsteman och r sammanboende utan
barn har man troligen inga vlfrdsproblem. Ifall
man trots allt har ngot problem r risken lg fr
att man har fera problem samtidigt. Det motsat-
ta frhllandet gller fr utrikesfdda arbetare
under 30 r, med enbart grundskola och som dess-
utom r ensamstende med barn.
Tabell 4:5 visar att de individuella faktorerna
i stort sett har samma betydelse oavsett vilken
kombination av vlfrdsproblem som analyseras.
Vissa grupper har allts en hgre risk fr att ha
kombinationer av vlfrdsproblem, oavsett vilka
dessa vlfrdsproblem r. Det gller frmst grup-
perna utrikesfdda, arbetare och personer utanfr
arbetskraften. P samma stt verkar vissa grupper
Tabell 4:5. Risk fr vissa kombinationer av vlfrdsproblem i olika befolkningsgrupper
Befolkningen 1875 r. ren 1990/91, 1995/96, 2005/06. Resultat frn logistisk regression.
Relativa risker (RR).
Befolkningsgrupp Ekonomiska problem Ohlsa
Kategori &
Trng-
bodd
&
Arbets-
ls
&
Otrygg
&
Ohlsa
& Begrn-
sade sociala
relationer
& Bristande
medborgar-
resurser
&
Trngbodd
& Trngbodd
& Arbetsls
RR RR RR RR RR RR RR RR RR
Underskningsr (2005/06 = ref.)
1990/91 0,83 0,43*** 0,80* 0,37*** 0,67** 0,32*** 0,90** 0,88 0,79*
1995/96 1,19** 1,49*** 1,13 1,14 0,94 1,09 0,95 0,76* 0,92
Kn (Mn = ref.)
Kvinnor 0,95 0,96 0,98 1,11 0,99 0,76 1,18 0,86 1,15
lder (3149 r = ref.)
1830 r 2,04*** 2,06*** 2,50*** 0,96 1,33* 1,30 0,27*** 0,78 1,31**
5064 r 0,31*** 0,41*** 0,34*** 0,73** 0,37*** 0,50** 1,07 1,27 0,58***
6575 r 0,07*** 0,01*** 0,07*** 0,02*** 0,07*** 0,01*** 0,61*** 0,58** 0,17***
Fdelseland (Sverige = ref.)
Utrikesfdda 3,42*** 3,44 3,36*** 3,90*** 6,13*** 4,58*** 2,43*** 4,10*** 4,46***
Socioekonomisk grupp (Tjnstemn = ref)
Arbetare 2,16*** 2,19*** 2,02*** 2,07*** 2,86*** 2,61*** 1,29 3,74*** 2,61***
Fretagare/
jordbrukare

0,92

0,60*

1,20

0,52*

0,69***

0,80

0,57**

0,83

0,70
Utanfr
arbetskraften

3,76***

4,58***

3,78***

6,72***

8,58***

10,59***

4,00***

10,51***

6,22***
Familjetyp (Ensamstende utan barn = ref)
Sammanboende
utan barn

0,07***

0,52***

0,21***

0,64***

0,04***

0,47

0,85

0,47***

0,06***
Ensamstende med
barn under 18 r

2,37***

2,09***

2,22***

2,09***

3,18***

2,07*

1,83*

1,94*

2,51***
Sammanboende med
barn under 18 r

0,49***

0,76**

0,25***

0,76*

0,44***

0,57**

0,85

0,57***

0,48 ***
1824 r,
bor hos frldrar

0,16***

0,15***

0,18***

0,18***

0,09***

0,09***

0,28*

0,16***

0,12 ***
Utbildningsniv (Hgst grundskola = ref.)
Gymnasial 0,80** 1,23* 0,93** 0,94 0,71** 0,94 0,89 0,42 *** 0,71 ***
Eftergymnasial 0,61*** 0,64*** 0,67 0,47*** 0,35*** 0,41*** 0,64** 0,10 *** 0,39 ***
Antal observationer 13 951 13 366 12 965 12 716 12 688 12 404 12 662 12 745 13 086
Relativa risker r berknade med logistisk regression. Referensgruppen (ref.) har relativ risk 1.
*** 0,1 % signifkansniv ; ** 1 % signifkansniv; * 5 % signifkansniv
konsekvent ha en lgre risk fr att ha i stort sett
alla de olika kombinationer av problem som ana-
lyseras hr. Dessa grupper r frmst ldre (ver
50 r), sammanboende med och utan barn, samt
personer med hgre utbildning n grundskola. Det
enda egentliga undantaget frn dessa generella
mnster r ungdomar som har en hgre risk fr
fera problemkombinationer. Undantaget r kombi-
nationen begrnsade sociala relationer och ohlsa,
dr ungdomar har en lgre risk n andra grupper.
Nstan alla problemkombinationer, med undantag
av kombinationen bristande medborgarresurser
och ohlsa, frknippades med lgre risker 1990/91
jmfrt med 2005/06.
Analyserna av den svenska utvecklingen tyd-
liggr ngra mnster. Andelarna i befolkningen
som har fera vlfrdsproblem varierar ver tid,
med en uppgng under 1990-talets frsta hlft. I
brjan av 2000-talet kom sedan en viss nedgng.
Analyserna bekrftar ocks vissa resultat frn
tidigare studier, nmligen att ungdomar, utri-
kesfdda, lgutbildade, individer utanfr arbets-
kraften och ensamstende med barn har frhjda
risker fr multipla vlfrdsproblem, oberoende av
vilka problemen r. Fr ngra grupper minskade
inte heller frekomsten av multipla vlfrdspro-
blem efter 1990-talet mitt. Detta ger fngervisning
om vilka konsekvenser man kan vnta sig av den
pgende lgkonjunkturen och dess pverkan fr
tidigare hgriskgrupper.
internationell jmfrelse
Vlfrdsproblem och indikatorer
Den internationella jmfrelsen baseras p Ge-
menskapsstatistik ver inkomst- och levnadsvill-
kor (EU-SILC, Community Statistics on Income
and Living Conditions, se bilaga 4 Datakllor).
Frgorna i EU-SILC har en ngot annorlunda ut-
formning n frgorna i ULF-underskningarna
som anvnds i analysen av svenska frhllanden
och drfr infrs ngra frndringar i den kom-
parativa delen (se faktaruta Vlfrdsomrden,
vlfrdsproblem och indikatorer: internationell
jmfrelse).
Den strsta skillnaden r att vlfrdsomrdena
medborgarresurser och sociala relationer mste
uteslutas, eftersom det inte fnns ngra lmpliga
indikatorer p detta i EU-SILC. De jmfrande
analyserna begrnsas sledes till fem vlfrdspro-
blem: arbetslshet, ekonomiska problem, ohlsa,
trngboddhet och otrygghet. S lngt som mj-
ligt anvnds samma indikatorer som fnns i ULF
men de r inte helt verensstmmande och drfr
gr det inte riktigt att jmfra nivskattningarna i
den svenska och i den jmfrande internationella
delen. vergripande trender samt skillnader mel-
lan grupper och lnder r som tidigare nmnts
mindre knsliga fr olika kombinationer av pro-
blemomrden och indikatorernas konstruktion.
I den komparativa delen bestr gruppen med
ekonomiska problem av dem som uppger att de
med svrighet eller med stor svrighet fr ekono-
Indelning av europeiska lnder inom
vlfrdsforskningen
Norden Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige.
Kontinentaleuropa Belgien, Frankrike, Luxemburg, Neder-
lnderna, Tyskland och sterrike.
Storbritannien och Irland
Sydeuropa Cypern, Grekland, Italien, Portugal
och Spanien.
steuropa Estland, Lettland, Litauen, Polen,
Tjeckien, Slovakien, Slovenien och
Ungern.
min att g ihop. Detta ger en ngot lgre andel
personer med ekonomiska problem jmfrt med
den svenska delen dr motsvarande grupp utgrs
av dem som inte kan skaffa en kontantmarginal
fr att mta ofrutsedda kostnader eller vars hus-
hll under de senaste 12 mnaderna har haft pro-
blem med att klara de lpande utgifterna.
Trngboddhet i den jmfrande delen defnie-
ras p ett liknande stt som i den svenska delen,
dock med vissa smrre skillnader som kan resul-
tera i ngot lgre trngboddhetsniver i de jmf-
rande analyserna. Defnitionen av vlfrdsproble-
met otrygghet skiljer sig mer t. Den frga som
anvnds som indikator r vsentligt annorlunda i
de respektive delarna.
De jmfrande analyserna baseras p EU-
SILC 2006, vilket ger en ngot lgre arbetslshet
n analyserna som baseras p ULF 2005/06.
EU-SILC bygger p ett urval som totalt i Eu-
ropa omfattar strax ver 200 000 personer. Minst
urval har Island, dr endast 2 800 personer ingr,
och strst urval har Italien med ver 20 000 in-
divider. I Sverige omfattar urvalet drygt 13 500
personer. Svarsfrekvensen varierar ngot mellan
lnder och ver tid. Det interna bortfallet r totalt
cirka 15 procent fr de indikatorer som analyse-
ras, med viss variation mellan variablerna. De
jmfrande analyserna r inte viktade efter be-
folkningsstorlek eftersom detta skulle snedvrida
resultaten till frdel fr den sociala situation som
rder i Europas strre lnder. Vidare r vlfrds-
politiken frmst en nationell angelgenhet i Eu-
ropa, vilket ger ytterligare argument fr att belysa
de stora nationella skillnader som fnns i Europa
nr det gller fattigdom och social utestngning.
Sverige i ett internationellt perspektiv
Inom vlfrdsstatsforskningen brukar man ibland
gra en uppdelning mellan ena sidan de nord-
iska lnderna, Kontinentaleuropa, Sydeuropa,
Storbritannien och Irland, och andra sidan ver-
Vlfrdsomrden, vlfrdsproblem och indikatorer: internationell jmfrelse
Baserad p Gemenskapsstatistik ver inkomst- och levnadsvillkor EU-SILC 2006.
Vlfrdomrde Vlfrdsproblem Indikator
Sysselsttning Arbetslshet Intervjupersonen eller hans/hennes make/maka, skte eller vntade
p arbete, var arbetsls eller permitterad under mtveckan.
Ekonomiska resurser Ekonomiska problem Tycker att det r svrt eller mycket svrt att f ekonomin att g
ihop.
a
Hlsa Ohlsa Skattar sitt allmnna hlsotillstnd som ngorlunda, dligt eller mycket
dligt.
b
Boende Trngboddhet Trngboddhetsnorm 3. Ett hushll rknas som trngbott om det bor
fer n en person per rum kk och vardagsrum orknat. Fr sam-
manboende reduceras kravet p eget rum.
c
Trygghet Otrygghet Uppger att det frekommer kriminalitet, vld eller vandalism i
bostads omrdet.
a) Respondenten uppmanas att utg frn hushllets totala nettoinkomst (dvs. inkomst efter skatt) per mnad. Hushllet kan ha fera hushllsmed-
lemmar som kan bidra till hushllets inkomster och som ocks kan ha fera inkomstkllor.
b)
Det fnns fem svarsalternativ p denna frga (mycket gott, gott, ngorlunda, dligt, mycket dligt).
c)
Med bostadsomrdet menas stllen i nrheten av hemmet eller vgen hem, t.ex. dr man vanligen handlar eller promenerar.
gnglnderna i steuropa (se faktaruta Indelning
av europeiska lnder inom vlfrdsforskning).
Denna gruppering baseras mestadels p social-
politikens utformning, men kategoriseringen r
ocks relevant nr man vill studera socialpoliti-
kens drivkrafter och utfall [37]. Utfallet inklude-
rar fera av de vlfrdsproblem som r i fokus fr
detta kapitel, ssom ekonomiska problem, arbets-
lshet och ohlsa.
Socialpolitikens och socialfrskringssyste-
mens utformning har stor betydelse fr frekom-
sten av vlfrdsproblem. Exempelvis har man
visat att ersttningarna frn de sociala frsk-
ringssystemen har betydande effekter p olika
hlsoutfall, till exempel dr familjepolitikens
och pensionernas generositet pverkar ddlighet
bland barn och ldre [38].
I Storbritannien och Irland ger
socialpolitiken nstintill alla med-
borgare en grundtrygghet, som
sedan kompletteras med avtalsls-
ningar eller privata frskringar.
I de festa kontinentaleuropeiska
lnder har man i stllet organise-
rat socialpolitiken efter yrkesgrup-
per. Ersttningarna r d tydligt
inkomstrelaterade medan det ofta
saknas faststllda grundbelopp.
Tckningsgraden, det vill sga
andelen personer i relevanta be-
folkningsgrupper som omfattas av
socialpolitiken, r ofta lgre i Kon-
tinentaleuropa jmfrt med i Stor-
britannien och Irland.
I de nordiska lnderna kombine-
ras inkomstrelaterade ersttningar
med grundbelopp, ngot som ger en
generell standardtrygghet fr alla
medborgare. Lnderna i steuropa
har delvis olika former av socialpolitiska system,
ven om fera liknar Kontinentaleuropa med bland
annat tydligt inkomstrelaterade socialfrskrings-
ersttningar. Tckningsgraden r dock mycket lg,
vilket innebr att mnga invnare i dessa lnder
mste frlita sig p behovsprvade bidrag.
ven de sydeuropeiska lnderna har utvecklat
socialpolitiska system som liknar dem i Kontinen-
taleuropa. lderspensionerna r jmfrelsevis re-
lativt vl utvecklade i Sydeuropa, medan de vriga
frskringsprogrammen ger ett betydligt smre
skydd mot inkomstbortfall. ven hr r tcknings-
graden lg och mnga str utanfr de sociala fr-
skringssystemen.
Fr att underltta presentationen av de jmf-
rande analyserna anvnds lndergrupperingen
ovan. Hr r det dock vrt att pongtera att vissa
grupper bestr av lnder dr den sociala situatio-
Procent
Klla: EU-SILC, Eurostat.
Figur 4:1. Vlfrdsproblem
Frekomst i Sverige och i andra europeiska lnder
r 2006. Befolkningar 1875 r. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
Ohlsa Ekonomiska
problem
Otrygg Trngbodd Arbetsls
Europa
totalt
st-
europa
Syd-
europa
Storbritan-
nien och
Irland
Konti-
nental-
europa
Norden Sverige
nen kan se ganska olika ut. Ett exempel r andelen
personer i befolkningen med ekonomiska problem,
som r dubbelt s hg i Slovakien och Polen jm-
frt med Estland. Ett annat exempel fnns bland
de sydeuropeiska lnderna, dr trngboddheten r
betydligt lgre p Cypern jmfrt med de vriga
lnderna i Medelhavsomrdet. Trots detta ger upp-
delningen av lnder en verskdlig och tillrckligt
nyanserad bild av vlfrdsproblemens utbredning i
Europa. Exempelvis kan man se att ohlsa, ekono-
miska problem och trngboddhet r srskilt utmr-
kande fr de steuropeiska lnderna, men att ande-
len med bristfllig ekonomi i Sydeuropa ocks r
klart ver Europagenomsnittet.
Mnga vlfrdsproblem r mindre omfattande
i Sverige n i andra lnder [39].
2
Om analysen be-
grnsas till ohlsa, arbetslshet, ekonomiska pro-
blem, trngboddhet och otrygghet r problemen
ofta mycket vanligare i vriga Europa n i Sve-
rige. Utbredningen av ohlsa, trngboddhet och
ekonomiska problem r betydligt lgre i Sverige
n i vriga Europa. Det r bara nr det gller an-
delen arbetslsa och andelen otrygga som Sverige
hamnar nra Europagenomsnittet (fgur 4:1).
Vlfrdsproblemens sammansttning uppvi-
sar ett tydligt internationellt mnster, dr de festa
personer med multipel problematik endast har tv
problem. Jmfrelserna visar att ju fer samtida pro-
blem det handlar om, desto lgre blir andelen i be-
folkningen som berrs (fgur 4:2).
Andelen mnniskor som har problem p alla fem
omrden r mycket liten och knappt mtbar i fera
lnder, dribland Sverige. Generellt r andelarna
med multipla vlfrdsproblem betydligt lgre i Sve-
rige och vriga nordiska lnder jmfrt med Euro-
pagenomsnittet. Andelen personer i befolkningen
2 De jmfrande analyserna i denna sektion bygger p rapporten
Social Deprivation in EU Countries av Ferrarini, Nelson och
Sjberg [39].
med tv problem r 11 procent i Sverige och 24 pro-
cent i Europa medan andelen med tre problem r 4
procent i Sverige och 10 procent i Europa.
Grupperingen ovan dljer givetvis vissa skill-
nader mellan lnderna, bde inom och mellan
kategoriseringarna. Bland de steuropeiska ln-
derna r andelen personer med multipla vlfrds-
problem srskilt hg i Lettland, Litauen, Polen,
Slovakien och Ungern, och dr r det framfr
allt vanligt med ekonomiska problem och ohl-
sa. Bland de kontinentaleuropeiska lnderna har
Tyskland en frhllandevis hg andel personer
med multipla vlfrdsproblem (fgur 4:3).
Det fnns olika stt att jmfra svenska frhl-
landen med de internationella. En mjlighet r
att fokusera p de problemkonstellationer som r
vanligast i Sverige och studera deras utbredning i
andra lnder. Ett annat frhllningsstt r att utg
frn internationella mnster och belysa hur Sve-
Procent
Minst:
Figur 4:2. Multipla vlfrdsproblem
Frekomst i befolkningar i lder 1875 r i Sverige och
andra europeiska lnder, r 2006. Procent.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
5 problem 4 problem 3 problem 2 problem
Europa
totalt
st-
europa
Syd-
europa
Storbritan-
nien och
Irland
Konti-
nental-
europa
Norden Sverige
rige str sig i jmfrelse med dessa. Hr anvnds
bda dessa strategier och analysen inleds med en
av de problemkonstellationer som r vanligast i
Sverige. Figur 4:4 visar frekomsten i europeiska
lnder av de fem konstellationer av vlfrdspro-
blem som r vanligast i Sverige.
Ett tydligt resultat r att ingen av de fem problem-
konstellationerna r srskilt unik fr just Sverige. I
stllet r fyra av de fem kombinationerna mer om-
fattande i vriga Europa n i Sverige. Fr konstel-
lationen ohlsa tillsammans med otrygghet ligger
Sverige i niv med Europagenomsnittet, medan
konstellationen otrygghet och ekonomiska problem
ligger ngot under genomsnittet. Detsamma gller
motsvarande kombination dr ocks ohlsa ingr.
De vriga tv konstellationerna (ohlsa kombinerat
med ekonomiska problem samt trngboddhet kom-
binerat med ekonomiska problem) ligger p en niv
klart under genomsnittet fr Europa.
Flera av de problemkonstellationer som r van-
ligast i Sverige r ocks vanligast i mnga andra
europeiska lnder. Exempelvis r den frsta pro-
blemkonstellationen, ohlsa tillsammans med eko-
nomiska problem, den vanligaste problemkombi-
nationen i bde Sverige och i stora delar av Eu-
ropa. Det r med andra ord svrt att fnna ngra
unika mnster som knnetecknar Sverige och
vriga Norden. En del multipla vlfrdsproblem
r dock tmligen vanliga p vissa hll i Europa,
men mindre frekventa i Sverige.
I fgur 4:5 urskiljs tre sdana problemkonstella-
tioner och deras omfattning i Sverige och andra eu-
ropeiska lnder. Ett tydligt mnster r att kombina-
tionen trngboddhet, ohlsa och ekonomiska pro-
blem samt kombinationen trngboddhet och ohlsa
r mycket vanligare i steuropa n i de andra ln-
dergrupperna. Samtidigt r kombinationen arbets-
lshet och ekonomiska problem p en lgre niv
i steuropa jmfrt med Europagenomsnittet. Fr
denna kombination r andelarna dock hgre i Syd-
och Kontinentaleuropa, ngot som kan bero p att
fera av dessa lnder har en bristande grundtrygg-
het inom socialpolitiken [37].
Detta kapitel handlar om multipla vlfrdsproblem
i Sverige och andra europeiska lnder. Ekonomisk
utsatthet, ohlsa, trngboddhet eller upplevelsen av
otrygghet r alla exempel p vlfrdsproblem som
hnger samman och skapar olika typer av problem-
Procent
Figur 4:3. Tv eller fer vlfrdsproblem
Frekomst i 26 europeiska lnder. Befolkningar 1875 r.
r 2006.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Belgien
Cypern
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Island
Italien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Nederlnderna
Norge
Polen
Portugal
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Danmark
Ungern
sterrike
Procent
Figur 4:4. De vanligaste vlfrdsproblemkombinationerna
i Sverige
Frekomst hos befolkningar i lder 1875 r i Sverige och i andra europeiska
lnder, r 2006. Procent.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Ek. problem & Ohlsa Ohlsa & Otrygg
Ek. problem & Ohlsa & Otrygg Ek. problem & Otrygg Ek. problem & Trngbodd
Europa
totalt
steuropa Syd-
europa
Storbritan-
nien och
Irland
Konti-
nental-
europa
Norden Sverige
konstellationer. Frekomsten av
multipla vlfrdsproblem studeras
dels ver tid i Sverige frn 1990-ta-
lets brjan till 2006, dels i form av
en jmfrelse mellan Sverige och
andra europeiska lnder.
Frekomsten av multipla vl-
frdsproblem r en viktig indika-
tion p hur allvarlig situationen r
fr mnga av de mest utsatta mn-
niskorna i samhllet. I detta kapitel
analyserades de svenska frhllan-
dena ver tid och i ett internationellt
jmfrande perspektiv. Genom att
studera frndringen av multipla
vlfrdsproblem under 1990-talet
visades att andelen individer med
sdana problem kade under frra
decenniets djupa ekonomiska kris,
och drfr kan man befara att den
nu pgende lgkonjunkturen kom-
mer att f samma konsekvenser.
Fr vissa grupper var frekom-
sten av multipla problem lika stor
vid 1990-talets mitt som 2006,
framfr allt bland ungdomar och en-
samstende med barn som gick in i
2008-rs kris med kraftigt frhjda
risker fr multipla vlfrdsproblem.
Deras situation kan frvrras ytter-
ligare under denna lgkonjunktur
inte minst med tanke p att arbets-
lsheten bland ungdomar vanligtvis
r hgre n i genomsnittet.
I stort sett bekrftar detta kapitel
resultaten frn tidigare studier. Fr-
utom ungdomar och ensamstende
med barn har ven utrikesfdda,
lgutbildade och lngtidsarbetslsa
frhjda risker fr sdana problem.
Procent
Figur 4:5. Kombinationer av vlfrdsproblem som r vanliga
i Europa men inte i Sverige
Frekomst hos befolkningar i lder 1875 r i Sverige och andra europeiska
lnder, r 2006. Procent.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Ekonomiska problem
& Ohlsa & Trngbodd
Ohlsa & Trngbodd Ekonomiska problem
& Arbetslshet
Europa
totalt
st-
europa
Syd-
europa
Storbritan-
nien och
Irland
Konti-
nental-
europa
Norden Sverige
Nr man jmfr Sverige med andra lnder uti-
frn uppgifterna fr r 2006 ser man att vlfrds-
problem i regel r vanligare i vriga Europa, fr-
utom i de nordiska lnderna. Det generella mnst-
ret r att multipla vlfrdsproblem r dubbelt s
vanliga i Europa jmfrt med i Sverige. Andelen
personer med tv vlfrdsproblem r ungefr 18
procent i Sverige men nra dubbelt s hg i vriga
Europa. Motsvarande siffror fr dem med tre pro-
blem r ungefr 7 procent i Sverige jmfrt med
cirka 13 procent i vriga Europa. Utsattheten fr
multipla vlfrdsproblem r speciellt stor i vissa
EU-lnder, frmst i de stra och sydligare delarna
av Europa.
Dessa resultat vcker frsts frgor om hur
vlfrdstatens institutioner pverkar frekomsten
av vlfrdsproblem. Under lgkonjunkturer blir
fer mnniskor arbetslsa, men mnga lnder skr
ocks ner i de socialpolitiska transfereringssyste-
men och inom offentlig service. Detta pverkar
inte bara hushllens inkomster utan kan ocks
ka vlfrdsproblemen p andra omrden, exem-
pelvis ohlsa. Kombinationen av olika vlfrds-
problem pverkas drmed mer eller mindre direkt
av vlfrdsstatens organisering och frndring.
Talesttet en olycka kommer sllan ensam kan
drfr vara mer giltigt fr vissa grupper n fr
andra, ven om de festa medborgare i Sverige
och andra europeiska lnder endast har ett eller
inget vlfrdsproblem.
Det r viktigt att fortstta studera utvecklingen
av multipla vlfrdsproblem, och srskilt effek-
terna av den pgende lgkonjunkturen. Den in-
ternationella jmfrelsen visar att Sverige i vissa
avseenden str bttre rustat infr den djupa inter-
nationella konjunkturnedgngen n mnga andra
lnder, eftersom de multipla vlfrdsproblemen
r mindre vanliga hr. andra sidan fnns risken
att en del grupper kan vara lika utsatta fr mul-
tipla problem som i andra lnder. Vissa grupper
i Sverige har redan en relativt svag anknytning
till arbetsmarknaden, och de kan vara speciellt
knsliga fr sdana risker. Det fnns drmed
goda anledningar att fortsatt hlla ett extra ga
p hur multipla problem hos till exempel ungdo-
mar, utlandsfdda, ensamstende frldrar och
lngtidsarbetslsa kommer att utvecklas under de
nrmsta ren.
Referenser
1. Erikson R, Thlin M. Samgng mellan vlfrd-
sproblem. I: Eriksson R, berg R, red. Vlfrd i
frndring levnadsvillkor i Sverige 19681981.
Stockholm: Prisma; 1984.
2. Fritzell J, Lundberg O. Vlfrd, ofrd och ojm-
likhet levnadsfrhllanden under 1990-talet.
Stockholm: Fritzes; 2000. Betnkande frn
Kommittn Vlfrdsbokslut. SOU 2000:41.
3. Hallerd B, Bask M. Accumulation of welfare
problems in a longitudinal perspective. Social
Indicators Research. 2008;88(2):31127.
4. Socialstyrelsen. Social rapport 1994. Stockholm:
1994. SoS-rapport 1994:10.
5. Socialstyrelsen. Social rapport 1997. Stockholm:
1997. SoS-rapport 1997:14.
6. Socialstyrelsen. Kapitel 6: Social utsatthet. I:
7. Socialstyrelsen. Kapitel 4: Vlfrdsproblem i be-
folkningen. I: Social rapport 2006. Stockholm:
2006.
8. Johansson S. Mot en teori fr social rapportering.
Stockholm: Institutet fr social forskning, 1979.
World Bank Working Paper No. 117.
21. Montanari I, Nelson K, Palme J. Towards a
European Social Model? Trends in Social Insur-
ance among EU countries 19802000. European
Societies. 2008;10(5).
22. Nelson K. Minimum Income Protection and
European Integration: Trends and Levels of
Minimum Benefts in Comparative Perspective
19902005. International Journal of Health
Services. 2008;38(1).
23. Bauer R, red. Social Indicators. Cambridge,
Mass: MIT Press; 1966.
24. Carley M. Social Measurement and Social Indi-
cators. London: Allen & Unwin; 1981.
25. Johansson S. The Level of Living Survey: A
Presentation. Acta Sociologica. 1973;16:2119.
Development (OECD). Social Indicators. Paris:
1982.
Development (OECD). Living Conditions in
OECD Countries. Paris: 1986.
Development (OECD). Society at a Glanze:
OECD Social Indicators. Paris: 2001.
29. United Nations Development Programme.
Human Development Report 2000. Oxford: Ox-
ford University Press; 2000.
30. World Bank. Social Indicators of Development.
Baltimore: Johns Hopkins University Press;
1996.
31. World Bank. World Development Report
2000/2001: Attacking poverty. Oxford: Oxford
University Press; 2000.
32. Socialdepartementet. Vlfrdsbokslut fr 1990-
talet. Stockholm: Fritzes; 2001. Slutbetnkande
33. Lundberg O. Den ojmlika hlsan. Om klass-
och knsskillnader i sjuklighet [Doktorsavhan-
dling]. Stockholm: Stockholms universitet, Insti-
9. Vogel J. Social Indicators: A Swedish Perspec-
tive. Journal of Public Policy. 1997;9:43944.
10. European Commission. Structural Indicators.
Communication from the Commission, COM
(2001), 79 (fnal/2). Annex 2 to the Stockholm
Report 2001.
11. Observatoire Social Europen. Les Indicateurs
montaires et non-montaires de pauvret et
de lexclusion sociale dans lUnion europene.
Paris: 2001.
12. Atkinson T, Cantillon B, Marlier E, Nolan B.
Social Indicators: The EU and Social Inclusion.
Oxford: Oxford University Press; 2002.
13. European Commission. Portfolio of Overarch-
ing Indicators and Streamlined Social Inclusion,
Pensions, and Health Portofolios. Brussels: Indi-
cators Sub-Group of the Social Protection Com-
mittee, 2006.
14. Marlier E, Atkinson AB, Cantillon B, Nolan B.
The EU and Social Inclusion: Facing the Chal-
lenges. Bristol: Policy Press; 2007.
15. European Commission. Council Recommen-
dation of 24 June 1992 on Common Criteria
Concerning Suffcient Resources and Social
Assistance in Social Protection. Brussels: 1992a.
92/441/EEC.
16. European Commission. Council Recommendation
on the Convergence of Social Protection Objec-
tives and Policies. Brussels: 1992b. 92/442/EEC.
17. European Commission. A Concerned Strategy
for Modernising Social Protection. Luxembourg:
Offce for Offcial Publications of the European
Commission, 1999.
18. Hantrais L. Social Policy In The European
Union. New York: Palgrave Macmillan; 2007.
19. Cousins M. European Welfare States: Compara-
tive Perspectives. London: Sage; 2005.
20. Ringold D, Kasek L. Social Assistance in the
new EU Member States. Strengthening per-
formance and Labor Market Incentives. 2007.
5
tutet fr social forskning; 1990.
34. berg Yngwe M. Resources and Relative Depri-
vation: Analysing Mechanisms Behind Income,
Inequality and Ill-health [Doktorsavhandling].
Stockholm: Stockholms universitet, Centre for
Health Equity Studies (CHESS); 2005.
35. Boverket. Trngboddhet skillnaderna kvarstr.
2004. PM frn Boverket. Srtryck till rapporten
Mnga ml f medel, Boverkets utvrdering
av statliga std till bostadsbyggandet 1993
2004.
36. Korpi T, Nelson K, Stenberg S. The Accumula-
tion of Social Problems: Multiple Deprivation
in Sweden 19742000. International Journal of
Social Welfare. 2007;16(1).
37. Palme J, Nelson K, Sjberg O, Minas R. Euro-
pean Social Models, Protection and Inclusion.
Stockholm: Institutet fr framtidsforskning, 2009.
38. Lundberg O, berg Yngwe M, Klegrd Stjrne
M, Elstad J I, Ferrarini T, Kangas O, et al. The
role of welfare state principles and generosity
in social policy programmes for public health:
an international comparative study. Lancet.
2008;372(9650):163340.
39. Ferrarini T, Nelson K, Sjberg O. Social Depri-
vation in EU Countries. Stockholm: Institutet
fr social forskning, Stockholms universitet,
2009.
5
Sociala konsekvenser
av sjukdom
Sociala konsekvenser av sjukdom
Sammanfattning
Stroke, hjrtinfarkt, brstcancer, prostatacan-
cer, multipel skleros (MS), psykossjukdomar
och skador orsakade av en annan person som
r de sjukdomar som studeras i kapitlet med-
fr negativa sociala konsekvenser p bde kort
och lng sikt. Bland de sjuka (de som har vr-
dats p sjukhus fr de olika sjukdomarna) r
lg inkomst, ekonomiskt bistnd, svag anknyt-
ning till arbetsmarknaden och separationer
vanligare n bland de ej sjuka. Konsekvenser-
na r olika stora beroende p vilken sjukdom
det handlar om.
De sjukdomar som r vanligare i hgre ldrar
som hjrtinfarkt, stroke eller cancer tfljs inte
av lika stora ekonomiska konsekvenser som
sjukdomar som intrffar tidigare i livet. Det
beror bland annat p att personer som insjuk-
nar senare oftare hunnit bli etablerade i ekono-
miskt avseende.
Brst- och prostatacancerpatienter fr i jm-
frelse med vriga sjukdomsgrupper sina eko-
nomiska villkor minst frsmrade, speciellt p
lng sikt. De har inte heller ngon frhjd risk
att separera.
Hos alla patientgrupper utom de cancersjuka
medfr sjukdom en hgre risk fr upplsning
av parfrhllande med barn, jmfrt med ej
sjukhusvrdade. Separationer medfr ofta fr-
smrade ekonomiska villkor.
MS-sjuka fr med tiden gradvis frsmrade
ekonomiska villkor samt allt hgre risk fr
separation, en fljd av att sjukdomen blir allt
allvarligare.
Personer som vrdats fr psykossjukdomar
erfar lngtgende konsekvenser i form av
smre ekonomiska villkor. Kvinnor som levde
i ett parfrhllande med gemensamma barn
innan de blev inlagda p sjukhus har ocks
hgre risk n andra fr frndrade familjefr-
hllanden. Risken fr separation r markant
hgre p lng sikt, ocks fr mn.
Det fnns en tydlig knsrelaterad skillnad nr
det gller risken att bli lginkomsttagare bland
stroke-, hjrtinfarkt och MS-sjuka. Bland kvin-
nor r risken vsentligt hgre jmfrt med de ej
sjuka kvinnorna medan mns risker inte nmn-
vrt skiljer sig oavsett om de var sjuka eller ej.
Frklaringen r att kvinnors lner redan innan
insjuknandet var lgre n mns.
Bland personer med eftergymnasial utbildning
som vrdats p sjukhus fr stroke, hjrtinfarkt
samt brst- och prostatacancer r risken att ha
lg disponibel inkomst efter insjuknandet inte
nmnvrt frhjd jmfrt med dem som inte
vrdats p sjukhus fr respektive sjukdom.
Bland personer med kortare utbildning r ris-
ken fr lg disponibel inkomst efter insjuknan-
det mycket hgre n i jmfrelsegrupperna.
Inledning
Sociala bestmningsfaktorer som utbildning,
yrke eller livsstil, har stor betydelse fr hlsan.
Relationen mellan hlsa och sociala frhllanden
r dock inte enkelriktad och fera studier visar
ocks p det omvnda, det vill sga att ohlsa kan
inverka p individens sociala frhllanden [1, 2].
Bland annat kan sjukdom gra det svrare att till-
gna sig utbildning och minska mjligheterna att
fnna en anstllning. Det kan ocks leda till att
man inte kan behlla sitt arbete och drmed fr
svrigheter att upprtthlla sin tidigare levnads-
standard.
Den svenska socialpolitiska modellen beskrivs
av regeringen p fljande stt: Alla mnniskor
ska knna trygghet i livets alla skeden. Den som
bor i Sverige ska inte behva oroa sig fr sin eko-
nomi nr han eller hon blir gammal, fr barn eller
blir sjuk. Vidare konstateras att Den svenska
socialfrskringen ska ge ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp, vid lderdom och till
barnfamiljer. [3]
Till socialpolitikens viktigaste uppgifter hr
allts att omfrdela vlfrd s att en sklig lev-
nadsstandard kan upprtthllas fr bde friska
och sjuka. Svra sjukdomar och funktionsned-
sttningar innebr lidanden fr den som drabbas.
Personer som vrdats p sjukhus har en lgre ge-
nomsnittlig disponibel inkomst efter sjukhusvr-
den n innan [4] och den sjuke riskerar ven i ett
lngt perspektiv att ha lgre disponibel inkomst
och en oskrare stllning p arbetsmarknaden
n den vriga befolkningen. Nr den enskilde
blir sjuk tcker sjukfrskringen en stor del av
inkomstbortfallet under frutsttning att den
sjuke hade arbetsinkomster fre insjuknandet.
Trots detta och det vriga vlfrdssystemet lper
kroniskt sjuka strre risk n andra att drabbas
av arbetslshet och ekonomiska svrigheter [5].
Konsekvenser av sjukdom kan ocks innefatta
slitningar i relationer och frsmrade mjligheter
att upprtthlla sociala band vilket i sin tur kan
pverka livskvaliteten negativt.
Sjukdomar har olika frlopp och drabbar in-
divider i varierande grad. Vissa sjukdomar dr
man av, vissa fr man leva med resten av livet
och vissa blir man frisk frn, ibland med kvar-
stende men. Detta innebr att diagnosspeci-
fka studier mnga gnger r ndvndiga fr att
kunna ge en rttvisande och nyanserad bild av de
sociala konsekvenserna av sjukdom. Resultaten
av sjukdomsspecifka beskrivningar kan bidra
till att differentiera de socialpolitiska insatserna
efter skilda behov av exempelvis rehabilitering
och ekonomiska ersttningar fr olika grupper av
sjuka. [4, 6]
Bde i Social rapport 2001 och 2006 studera-
des sociala konsekvenser av olika sjukdomar. D
visades bland annat att personer som vrdats p
sjukhus i genomsnitt hade lgre inkomster och
smre inkomstutveckling n andra. Man kunde
visa att olika sjukdomar medfrde olika grad av
sociala konsekvenser och i synnerhet sjukhusvr-
dade personer med psykisk sjukdom liksom alko-
holmissbrukare riskerade att drabbas hrt.
I detta kapitel behandlas konsekvenserna av sju
sjukdomar/skador. De tv stora folksjukdomarna
stroke och hjrtinfarkt har inkluderats, liksom tv
cancersjukdomar, brst- och prostatacancer. ven
den neurologiska sjukdomen multipel skleros
(MS), psykossjukdomar samt skador orsakade av
annan person ingr i analyserna. Utvecklingen av
insjuknandet i dessa sjukdomar sedan brjan av
1990-talet visas i fgur 5:1.
Fr att belysa variationer i sociala konsekven-
ser av sjukdom har diagnoser som skiljer sig t
p fera stt valts. Vissa sjukdomar manifesteras
pltsligt, exempelvis stroke, medan andra, som
MS, har en mer smygande debut. Sjukdomarna
debuterar ocks i olika ldrar. Man kan drabbas
av de studerade sjukdomarna utan att behva
sjukhusvrd, men de personer som beskrivs i
detta kapitel har alla vrdats p sjukhus fr sina
sjukdomar/skador. De sociala konsekvenser av
ohlsa som studeras hr r fljande:
huruvida man har tergtt till frvrvsarbete
efter insjuknandet,
pverkan p individens disponibla inkomst,
frekomst av lg disponibel inkomst,
frekomst av ekonomiskt bistnd samt
familjesituation bland personer som var sam-
manboende med gemensamma barn ett r fre
insjuknandet.
Nedan fljer en kort orientering om de olika
sjukdomar/skador som ingr i studien med avseen-
de p sjukdomens bakgrund, frlopp, terhmtning
och kvarstende besvr
1
. Drefter beskrivs vilka
personer som har studerats och hur deras livssitua-
tion frndrats efter insjuknandet. Slutligen disku-
teras betydelsen av dessa frndringar.
Beskrivning av sjukdomar
Cirkulationssjukdomar
Stroke
Stroke (eller slaganfall) r en av de stora folksjuk-
domarna. En stroke kan utlsas av en blodpropp
(80 procent av fallen) eller en bldning (20 pro-
cent) i hjrnans blodkrl.
I Sverige behandlas 30 00035 000 personer
per r p sjukhus fr stroke varav cirka 25 000
drabbas fr frsta gngen. Ungefr lika mnga
kvinnor som mn drabbas, men mn drabbas ofta
ngra r tidigare i livet n kvinnor. Skillnaden
mellan knen har minskat vsentligt under perio-
den 20042006 jmfrt med perioden 19941996
genom att den vanligaste ldern fr en frsta-
gngsstroke har hjts bland mn frn 75 till 81 r
medan den fr kvinnor under samma period legat
stabilt p 83 r [9]. Risken att avlida i stroke har
minskat i Sverige under de senaste decennierna
[10], liksom i mnga andra vstlnder, men fort-
farande r stroke den tredje vanligaste ddsorsa-
ken. Bland samtliga strokedrabbade frn 18 r och
uppt utgr personer under 65 r cirka 20 procent.
1 Fr en mer fulldig information hnvisas till Folkhlsorapport
2009, till Socialstyrelsens hemsidor, landstingsinformation
och medicinsk facklitteratur.
Figur 5:1. Insjuknande utveckling ver tid
Frsta tillfllet av sjukhusvrd i de studerade sjukdomarna
perioden 19922005 bland personer under 65 r.
Antal per 10000 i befolkningen.
Fr samtliga sjukdomar utom yttre vld avses endast frsta tillfllet
av sjukhusvrd. Att vrdas fr MS kan inte betraktas som ett
insjuknande eftersom sjukdomen har ett progressivt frlopp
och vanligtvis debuterar lngt fre frsta vrdtillfllet.
Fr psykosdiagnoser avses incident sjuklighet fr personer t.o.m. 30 r.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
MS
Yttre vld Psykossjukdomar Brstcancer
Prostatacancer Hjrtinfarkt Stroke
Antal per 10 000
2005 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 1992
terhmtning och besvr efter stroke
Det r viktigt att snabbt f vrd vid en akut stroke fr
att minska risken fr bestende skador. De skador
som kan bli fljden beror p var i hjrnan skadorna
uppkommer. Vanliga svrigheter efter stroke r fr-
lamningar och knselbortfall som oftast drabbar ena
sidan av kroppen. Talstrningar frekommer ofta.
Personerna kan ven ha ett fr omgivningen dolt
handikapp som nedsatt kognitiv frmga. Det r
ocks vanligt med depressioner och trtthet.
De festa strokedrabbade frbttras jmfrt
med akutskedet. Prognosen efter en stroke r ofta
bttre om man r ung. Det r viktigt med tidig
(medicinsk) rehabilitering. Ibland blir patienten
helt terstlld men ganska ofta leder sjukdomen
till betydande skador som ven kan vara livs-
lnga. Relationer till partner och vnner kan p-
verkas negativt.
Stroke r en av de vanligaste orsakerna till
kroppslig funktionsnedsttning hos vuxna. Det r
ocks en mycket dyr sjukdom fr samhllet efter-
som den utver vrdkostnader kan medfra stora
produktionsbortfall bland personer under 65 r.
Hjrtinfarkt
Till de stora folksjukdomarna rknas ven hjrtin-
farkt. Hjrtinfarkt uppstr nr en blodpropp som
bildas i ngot av hjrtats kranskrl leder till att
hjrtmuskeln drabbas av akut syrebrist. Ju lngre
tid det drjer innan proppen lses upp, desto all-
varligare blir skadan p hjrtmuskeln. Om syre-
bristen blir lngvarig s dr hjrtmuskelcellerna
och den skada som d uppstr kallas hjrtinfarkt.
Ungefr 35 000 personer i Sverige drabbas av
hjrtinfarkt varje r, varav cirka 30 000 fr sin
frsta infarkt. Hjrtinfarkt drabbar i frsta hand
ldre personer som har passerat frvrvsaktiv
lder [11]. ven om verlevnaden efter hjrtin-
farkt frbttrats under de senaste rtiondena visar
en studie frn Gteborg [12] att av de ungefr 80
procent som nr sjukhuset [13] r knappt hlften
dda inom tre r. Det r inte lika knt hur prog-
nosen fr dem som verlever ser ut i ett lngre
perspektiv.
terhmtning och besvr efter hjrtinfarkt
Efter en hjrtinfarkt fljer en period av terhmt-
ning under sjukskrivning. De festa patienter be-
hver medicinering och livsstilsfrndringar fr
att i mjligaste mn tervinna hlsan. Personens
fysiska tillstnd efter en infarkt r beroende av
mnga faktorer, bland annat personens lder, kn,
livsstil och vriga livsomstndigheter, men ocks
av infarktens allvarlighetsgrad. Hjrtsvikt och
Diagnoskoder
Diagnoser (bde huvud- och bidiagnoser) har hmtats frn
Socialstyrelsens Patientregister. Diagnoserna r kodade enligt
svenska versioner av Vrldshlsoorganisationens (WHO) in-
ternationella system fr klassifkation av sjukdomar Interna-
tional Classifcation of Diseases ICD-9 (t.o.m. 1996) [7] och
ICD-10 (fr.o.m. 1997) [8].
Hjrtinfarkt ICD9: 410; ICD10: I21, I22
Stroke ICD9: 430, 431, 433, 434, 436;
ICD10: I60, I61, I63, I64
Neurologiska sjukdomar
Multipel skleros (MS) ICD9: 340; ICD10: G35
Cancersjukdomar
Brstcancer ICD9: 174; ICD10: C50
Prostatacancer ICD9: 185; ICD10: C61
Skador
Vrdad fr skada och frgiftning som uppsttt genom ver-
grepp av annan person ICD9: E960E969;
ICD10: X85Y09, Y87.1
Psykiatriska sjukdomar
Psykossjukdomar ICD9: 295, 297, 298E, 298W, 298X;
ICD10: F20F29
Fr beskrivning av diagnoskoder se bilaga 2 Diagnoser.
terkommande krlkramp kan vara kvarstende
problem efter infarkter. En annan vanlig fljd av
hjrtinfarkten r trtthet och depression.
Det fnns mycket begrnsad kunskap om de
lngsiktiga sociala konsekvenserna av att drabbas
av en hjrtinfarkt. Studier visar att ungefr hlf-
ten av dem som vrdats fr hjrtinfarkt tergr i
arbete inom ett r [12] medan andra studier anger
hgre andelar [14, 15].
Neurologisk sjukdom
Multipel skleros
Multipel skleros (MS) r en kronisk sjukdom
som pverkar det centrala nervsystemet. Ungefr
12 000 personer i Sverige lider av sjukdomen MS.
Varje r insjuknar cirka 450 personer varav tv
tredjedelar r kvinnor. Frekomsten av MS skil-
jer sig bde mellan lnder och mellan regioner i
samma land, ngot som tyder p att bde milj-
faktorer och rftliga faktorer har betydelse. I en
epidemiologisk studie av MS i Sverige pvisades
stora geografska variationer av svl ddlighet
som sjukpensionering. Den lgsta ddligheten
fanns i Norrbotten medan Vrmland hade hgst
ddlighet och sjukpension [16]. Sjukdomen debu-
terar som regel mellan 20 och 40 rs lder. Det
r den vanligaste neurologiska sjukdomen bland
unga mnniskor.
terhmtning och besvr vid MS
Exempel p symptom vid MS kan vara syn-
nedsttningar, domningar och yrsel. MS kan leda
till stora nedsttningar av rrelsefrmgan. ven
den kognitiva frmgan kan pverkas. Trtthet, de-
pression och smnproblem r vanligt frekomman-
de [17] och kan medfra koncentrationssvrigheter.
Ofta innebr sjukdomen att pltsliga frsmringar
intrffar, s kallade skov. Dessa kan sedan delvis
g tillbaka men leder gradvis till bestende frsm-
ringar. Det fnns dock olika typer av MS och stora
individuella variationer frekommer. Nya mediciner
har visat sig kunna dmpa sjukdomens progression.
Lkemedel kan ven lindra symptomen vid skov.
Alla personer som ingr i underskningen har
behvt sjukhusvrd. Det betyder nr det gller
personer med MS att de i vissa fall kan ha varit
sjuka under en relativt lng tid, eftersom det kan
ta mnga r frn de frsta symptomen till dess
sjukhusvrd krvs. Detta kan ha betydelse fr re-
sultaten som redovisas i kapitlet. Eftersom mnga
MS-sjuka redan kan ha kommit lngt i sin sjuk-
dom nr de hamnar p sjukhus fr frsta gngen,
s r genomsnittsldern hos de MS-sjuka i stu-
dien hgre n hos gruppen som helhet. I detta
skede av sjukdomen har det redan blivit svrt fr
mnga att arbeta och de kan ocks ha ftt kade
kostnader fr exempelvis assistentvrd. Det r
troligt att en del av de MS-sjuka till exempel haft
reducerad arbetskapacitet under en lngre tid fre
sjukhusvistelsen med tfljande lgre inkomster
n befolkningen. Studiens design r drfr inte
optimal fr att studera konsekvenserna av MS.
Vid studier av progressiva kroniska sjukdomar
handlar det mer om framtida livsutsikter n om
ett fre-efter-perspektiv eftersom sjukdomen fr-
ndrar livsvillkoren successivt [18].
Cancersjukdomar
Brstcancer
Varje r diagnosticeras nrmare 7 000 fall av
brstcancer. Det r drmed den vanligaste can-
cerformen bland kvinnor. r 2006 berknades
82 000 kvinnor leva med en brstcancerdiagnos
[19]. Risken att f brstcancer kar med stigan-
de lder, fre 40 rs lder r sjukdomen ovan-
lig. Genom mammografunderskningar fnns
goda mjligheter att upptcka en tumr tidigt.
Den vanligaste behandlingsformen r operation.
Denna kompletteras ofta med andra former av be-
handlingar som strlning eller medicinsk behand-
ling fr att hindra att tumren kommer tillbaka.
verlevnaden bland brstcancerpatienter har
kat under de senaste 50 ren. Fr en stor majori-
tet kvinnor som haft sm tumrer utan spridning
r prognosen att bli frisk god. r 2000 berkna-
des 20 procent av alla diagnosticerade brstcan-
cerpatienter d av sin sjukdom inom tio r [19].
terhmtning och besvr efter insjuknandet
Om brstet behver opereras bort fnns mjlighet
till brstprotes eller kirurgisk operation fr att f ett
nytt brst. I ungefr 10 procent av operationsfallen
fr patienten ett lymfdem p den opererade sidan
som kan behandlas med bland annat kompression
och massage. Andra skador och biverkningar beror
p vilken behandlingsform som tillmpas.
Mnga kvinnor drabbas av depressioner och
ngest efter cancerbeskedet [20]. En uppfljning
som gjorts ngra r efter beskedet visar att de de-
pressiva besvren brukar avta [21]. Brstcancer-
patienter verlever ofta lnge efter diagnosen och
majoriteten av de kvinnor som opererats fr brst-
cancer tergr i arbete inom tio mnader [22].
Prostatacancer
Cirka 9 000 mn i Sverige fr varje r pros-
tatacancer [23], vilket gr den till den vanligaste
cancerformen bland mn. Antalet mn som diag-
nostiseras fr prostatacancer har tydligt kat det
senaste decenniet, vilket frmst beror p en kad
anvndning av PSA-prov (ett enzymtest som kan
kontrolleras genom blodprov) och en kad provtag-
ning med biopsier p mn som har frhjda PSA-
vrden [24, 25]. Sjukdomen innebr att en elak-
artad tumr vxer i prostatakrteln. Denna kan
sprida sig utanfr prostata till lymfa och skelett.
Prostatacancer upptrder i regel hgre upp i
ldrarna n vad brstcancer gr och i frvrvs-
aktiv lder (2564 r) r brstcancer vanligare
bland kvinnor (331 insjuknade per 100 000) n
vad prostatacancer r bland mn (241 insjuknade
per 100 000) [19].
Prostatacancer kan behandlas genom operation
och strlbehandling, och ven hormonbehandling
frekommer. Prostatacancer vxer ofta lngsamt
och om tumren r liten och inte sprider sig kan
det ibland rcka med uppfljningar. Forskningen
r nnu oenig om vrdet av en allmn screening
fr mn fr att upptcka nya fall och om huruvi-
da tester med PSA har inneburit verbehandling
eller inte [26].
terhmtning och besvr efter insjuknandet
Skadorna efter prostatacancer varierar stort bero-
ende p val av behandlingsform, bland annat p
hur pass omfattande kirurgi som utfrs. Prosta-
tacancer och behandling mot den kan bland annat
leda till urinlckage och erektionsproblem. Biverk-
ningarna av behandling har p senare r reducerats
mycket genom frbttrade operationstekniker.
Skador
Skador defnieras hr som skada och frgiftning
som uppsttt genom vergrepp av annan person.
Skadorna r att betrakta som allvarliga eftersom
de gett upphov till sjukhusvrd som franlett in-
skrivning ver tminstone en natt. De vanligaste
vergreppen klassas som olika misshandelssyn-
drom, som obevpnat vld eller som skr- och
stickskador men en liten andel utgrs ocks av
frgiftningar [27]. Det gemensamma med dessa
skador r att det r skador som ger upphov till
sjukhusvrd och att skadorna orsakats av en
annan person.
Det r vanligare med skador som beror p
sjlvdestruktiva handlingar n skador till fljd av
vergrepp. Knsskillnaden r ocks stor skada
av annan person r vanligare bland mn medan
sjlvskadebeteende r vanligare bland kvinnor
2
.
Frekomst av vld och utsatthet fr vld i olika
ldrar har allt mer kommit att diskuteras som ett
folkhlsoproblem [29].
Olikt andra patientgrupper r grundproblemet
fr mn respektive kvinnor som utsatts fr ska-
dor av annan person helt annorlunda. De festa
kvinnor utstts fr vld i hemmet av en man de
har eller har haft en relation med, medan mn-
nen oftast r utsatta fr vld p allmn plats av
obekanta, oftast unga mn. Flertalet misshand-
lade mn r dessutom unga (1529 r) och cirka
hlften var alkoholpverkade vid skadetillfllet.
[29] Dessutom kan man utg frn att kvinnor som
misshandlats av en nrstende har varit utsatta fr
detta under en lngre tid bde fre och efter sjuk-
husvistelsen, medan det fr mnnen oftare rr sig
om en engngsfreteelse. Det kan sjlvklart fn-
nas en mindre grupp mn vars livsstil exempel-
vis narkotika- eller alkoholmissbruk gr att de
hamnar i vldssituationer oftare, och det fr man
ha i tanke vid tolkningen av resultaten.
Att bli utsatt fr vld kan medfra en lng rad
konsekvenser, men hr redovisas liksom under
vriga sjukdomar enbart frhllanden som rr
disponibel inkomst, indikation p anknytning till
arbetsmarknaden och separationer.
2 Fullbordat sjlvmord r dock vanligare bland mn n bland
kvinnor [28].
Psykossjukdomar
I detta kapitel behandlar vi konsekvenser av psy-
kossjukdomar vilka utgr en del av de psykiska
sjukdomar som ven berrs i kapitel 6 och 7 i rap-
porten. Psykossjukdomar r ett samlingsnamn
fr olika sjukdomstillstnd med frndrad verk-
lighetsuppfattning och olika grader av hallucina-
tioner och vanfrestllningar. Dessa tillstnd kan
vara korta och vergende och ibland bara drabba
en person vid ett tillflle, men i mnga fall r de
lngvariga eller terkommande exempelvis vid
schizofreni eller allvarlig depressionssjukdom.
Schizofrenisjukdom, som r den vanligaste
typen av psykossjukdom, debuterar i allmnhet
i ldrarna 2030 r, medan psykos i samband
med depression intrffar ngot senare. Schizo-
freni drabbar mn i ngot hgre utstrckning n
kvinnor och kvinnor senare n mn. Andelen som
ngon gng under livet insjuknar i schizofreni r
1 p 100 personer och fr psykossjukdomar to-
talt skattas risken till ungefr det dubbla. Cirka
30 00035 000 personer i Sverige bedms leva
med schizofreni varav majoriteten behver vrd.
Ibland uppskattas antalet drabbade till omkring
50 000, men d inkluderas ven schizofrenilik-
nande tillstnd. [30]
terhmtning och besvr efter insjuknande
Personer med lngvariga eller allvarliga psykos-
sjukdomar har stort behov av psykiatriska vrdin-
satser, bde i form av vrd inneliggande p sjuk-
hus och i form av ppen vrd p psykiatriska mot-
tagningar. I de fall psykossjukdomarna leder till
omfattande funktionsnedsttning har personerna
ett fortsatt stor behov av std frn bde anhriga
och samhllet [31]. Mnniskor med psykossjuk-
domar lper ocks kad risk att drabbas av hjrt-
och krlsjukdom, allvarliga infektioner och tidig
dd, inklusive sjlvmord [32].
Vilka ingr i underskningen?
Underskningen bygger p data frn
Socialstyrelsens Patientregister med
kompletterande uppgifter frn Statistis-
ka centralbyrns Register ver totalbe-
folkningen (RTB) och Longitudinell in-
tegrationsdatabas fr sjukfrskrings-
och arbetsmarknadsstudier (LISA) (se
bilaga 4 Datakllor). Dessa data r klla
till alla resultat som redovisas i fgurer
och tabeller.
Patientregistret tillter i nulget bara
longitudinella studier av personer som
vrdats inneliggande p sjukhus (s
kallad slutenvrd). Detta innebr att
personer som inte har varit inlagda p
sjukhus fast de har allvarliga och/eller
kroniska sjukdomar som kan ge lng-
siktiga sociala konsekvenser, inte in-
kluderats i denna studie.
Underskningsgruppen bestr av
personer som vrdats p sjukhus fr
de angivna diagnosticerade sjukdo-
marna (se faktaruta Diagnoskoder) och
som verlevt den akuta sjukdomsfasen.
Analyser grs av i vilken utstrckning
sjukdomen eller skadan leder till nega-
tiva konsekvenser och utvecklingen fr
de vrdade jmfrs med en grupp per-
soner ur befolkningen som inte vrdats
fr dessa sjukdomar. I texten benmns
denna jmfrelsegrupp omvxlande fr
icke-vrdade eller friska, vilket allts
avser att de r friska i bemrkelsen att
de inte ftt sjukhusvrd fr den stude-
rade sjukdomen.
Studiens design kan illustreras med
ett fdesschema (fgur 5:2). De som
insjuknat i de angivna sjukdomarna re-
Underskningspopulationen
Underskningsgruppen bestr av personer 1864 r som har vrdats p
sjukhus (med minst en vernattning) fr ngon av sjukdomarna med de
angivna diagnoserna perioden 19922005. Fr att i mjligaste mn urskilja
det frsta vrdtillfllet fr respektive diagnos har fljande begrnsningar
gjorts: Underskningspersonerna har inte vrdats fr respektive sjukdom
de senaste fem ren fre det vrdtillflle som anger startr i studierna.
Fr psykossjukdomar har dessutom en vre ldersgrns p 30 r valts ef-
tersom det r troligt att sjukdomen har debuterat tidigare fr en stor del
av dem som vrdats vid en hgre lder. Fr dem som vrdats fr skada av
annan person var det mjligt att inkluderas p nytt varje kalenderr under
studieperioden (19922005). Drmed kunde de terkomma i studien upp
till 14 gnger, men i praktiken frekom 93 procent av de skadade bara
en gng. Motivet till de olika tillvgagngsstten r att de sjukdomar som
studeras innebr en ur medicinsk synvinkel kad risk att drabbas av terin-
sjuknande, medan detta inte gller fr skador.
Uppfljningstiden r mellan 1 och 10 r och strcker sig som lngst
fram till r 2006 eller till dess att underskningspersonen fyller 64 r. Det
innebr att fr dem som vrdats ren 1992 till 1996 r uppfljningstiden 10
r, fr dem som vrdats r 1997 r den 9 r, och s vidare fram till dem som
vrdats r 2005 dr uppfljningstiden bara r 1 r. Personerna studeras till
och med 64 rs lder. Det innebr att de som var 63 r nr de var inlagda
p sjukhus bara fljs 1 r fram i tiden medan de som var 54 r eller yngre
fljs upp till 10 r.
Kriterier fr att ing i en viss analys
I analyserna av risken att separera ingr bara de som var sammanboende
med gemensamma barn ret fre insjuknandet
1
(respektive ret fre upp-
fljningsperiodens brjan fr jmfrelsegruppen). P motsvarande stt
ingr bara de utan ekonomisk bistnd ret fre insjuknandet i analyserna
av ekonomiskt bistnd, de som inte var lginkomsttagare ret fre insjuk-
nandet i analyserna av lg inkomst och de som hade minst 60000 i rlig
frvrvsinkomst ret fre insjuknandet i analyserna av indikation p ter-
gng i arbete.
Jmfrelsegrupper
Ett separat jmfrelsegrupp har skapats fr varje studerad sjukdom. Fr
varje person som hade ngon av de studerade sjukdomarna eller skadorna
har nio personer med samma kn och lder och som inte vrdats fr
denna sjukdom valts frn befolkningen fr respektive r, det vill sga fr en
sjuk man som var 35 r 1993 har nio 35-riga ej sjuka mn slumpmssigt
valts ur befolkningen r 1993. Kriterierna fr att ing r desamma som fr
de sjuka de skall inte ha haft indexsjukdomen under de senaste fem ren
och de skall inte ha invandrat till Sverige de senaste fem ren. Uppfljnings-
tid och urvalsr r desamma som fr de sjuka.
1 Allts ret innan de vrdades p sjukhus fr en viss
defnierad sjukdom eller skada.
lateras till en jmfrelsegrupp som bestr av ett
urval ur befolkningen som inte har drabbats av
respektive sjukdom/skada. D kan exempelvis
utvecklingen av inkomster efter en viss sjukdom
visas i frhllande till en grupp som inte har ftt
just den sjukdomen. Det gr dock inte att uteslu-
ta att det fnns andra frhllanden eller en nnu
ldre sjukdomshistoria som kan ha betydelse.
Bakgrundsfaktorer
Sociala och ekonomiska frhllanden efter en
allvarlig sjukdom kan variera beroende p bak-
grundsfaktorer som kn, utbildning och socioeko-
nomisk position och drfr analyseras konsekven-
serna separat fr mn och kvinnor och separata
analyser grs ven fr olika utbildningsgrupper.
Personer som invandrat till Sverige inom en fem-
rsperiod fre vrdtillfllet har exkluderats fr att
begrnsa pverkan av faktorer som r relaterade
till den korta vistelsetiden i Sverige med tfljande
bristande sprk- och sam-
hllskunskaper samt svag
etablering p den svenska
arbetsmarknaden.
Fr att ta bort effekten av
att sjukdomsgrupperna kan
skilja sig t med avseende
p exempelvis lder och in-
komst, kontrollerar man fr
detta genom att inkludera
olika bakgrundsvariabler i
analyserna (tabell 5:1). Vilka
bakgrundsvariabler som ingr
i analyserna beror p vilka
sociala konsekvenser som
studeras. Genomgende kon-
trolleras fr kalenderr, lder,
lder i kvadrat, boenderegion,
fdelseland samt antal dagar
med sjukhusvrd fr annan sjukdom eller skada
n den studerade. lder i kvadrat r med i model-
lerna fr att ta bort eventuell effekt av att risken
fr mnga sjukdomar, exempelvis stroke och hjrt-
infarkt, stiger kraftigt med kande lder samtidigt
som den kningen avtar i styrka med ldern. Vari-
abeln boenderegion r uppdelad i tre grupper: stor-
stder, strre stder och vriga riket. I vissa ana-
lyser kontrolleras ocks fr: hgsta utbildning,
disponibel inkomst, frekomst av frskolebarn
i hushllet och om man r sammanboende med
gemensamma barn.
Utfallsvariabler
Det hr kapitlet syftar till att belysa sociala konse-
kvenser av allvarliga sjukdomar. Begreppet soci-
ala konsekvenser kan innefatta ett brett spektrum
av frhllanden och kan drabba svl individer
som familjer. De sociala konsekvenser som stu-
deras i detta kapitel (tabell 5:2) rr individernas
Figur 5:2 Underskningens design
Fldesschema
Befolkningen
Livssituation vid
samma tidpunkt
Livssituation
ett r fre
insjuknande
Frndring i
livssituation?
Frndring i
livssituation?
Sjuk (vrdad
p sjukhus)
Dd eller
utfyttad
Tidpunkt T(-1)
Ett r fre
insjuknande
Tidpunkt T(t)
Ett antal r efter
insjuknande
Tid
Tidpunkt T(0)
insjuknander
Ej sjuk (ej vrdad
p sjukhus)
Tabell 5:1. Bakgrundsvariabler
Frdelning efter olika bakgrundsvariabler. Andelar i jmfrelsegrupperna samt i sjukdomsgrupperna.
Situationen ett r fre insjuknande. Procent.
Befolkningsgrupper Befolk- Personer som ett r senare blev vrdade p sjukhus fr
Kategorier nings-
urval
Stroke Hjrt-
infarkt
Prostata-
cancer
Brst-
cancer
Psykos-
sjukdomar
a
Skador av
vergrepp
MS
% % % % % % % %
Sjukhusvrd ett r fre insjuknande
b
Ja 0,3 1,4 1,0 0,3 0,3 5,5 1,5 0,7
Nej 99,7 98,6 99,0 99,7 99,7 94,5 98,5 99,3
Kn
Kvinnor 49,2 38,3 23,2 - 100,0 59,5 21,4 68,8
Mn 50,8 61,7 76,8 100,0 - 40,5 78,6 31,2
ldersgrupp
1824 14,1 1,1 0,1 0,0 0,0 47,6 30,6 4,0
2544 45,2 10,8 7,0 0,4 14,5 52,4 47,4 37,4
4564 40,8 88,1 92,9 99,6 85,4 - 22,0 58,7
Individens disponibel inkomst
c
1 kvartil (lgsta) 21,7 17,1 15,0 7,6 16,4 62,3 42,9 18,7
2 kvartil 21,4 26,3 23,6 14,2 25,9 24,4 26,4 31,2
3 kvartil 28,1 28,4 29,0 26,5 31,0 10,4 19,0 28,9
4 kvartil (hgsta) 28,8 28,2 32,4 51,7 26,7 2,9 11,7 21,3
Lg inkomst
d
Ja 17,8 12,2 10,6 5,2 12,3 51,9 35,7 12,6
Nej 82,2 87,8 89,4 94,8 87,7 48,1 64,3 87,4
Hgsta utbildning
Frgymnasial 25,7 41,3 43,5 34,2 26,3 42,1 43,5 25,8
Gymnasial 48,5 42,2 41,7 40,5 43,0 45,4 49,1 48,1
Eftergymnasial 25,6 16,5 14,8 25,3 30,7 12,5 7,5 26,1
Frvrvsinkomst
e
Ja 68,6 55,9 41,1 67,7 71,3 25,5 39,5 46,8
Nej 31,4 44,1 58,9 32,3 28,7 74,5 60,5 53,2
Ekonomiskt bistnd
Ja 6,2 6,8 6,0 2,1 3,4 34,0 36,2 5,9
Nej 93,8 93,2 94,0 97,9 96,6 66,0 63,8 94,1
Sammanboende
f
Ja 69,2 64,7 68,1 74,7 75,6 50,1 46,5 65,6
Nej 30,8 35,9 31,9 25,3 24,4 49,9 53,5 34,4
Ddsfall intrfar
Fre utskrivningen - 10,1 6,4 1,9 1,4 0,4 0,4 1,2
Efter utskrivningen
g
2,6 21,5 18,9 26,6 22,8 6,1 9,5 15,5
Nej 97,4 68,4 74,6 71,5 75,8 93,5 90,1 83,3
Totalt antal personer i urvalet 650360 65036 73580 14291 46104 8697 28547 7672
a) Endast personer 1830 r.
b) Fr annan sjukdom n den studerade.
c) Inkomstkvartilgrnser baseras p hela befolkningens inkomstfrdelning fr insjuknander, ej fr ret fre insjuknande.
d) Inkomst under 60 procent av median disponibel inkomst.
e) Frvrvsinkomst frn en anstllning eller ett fretag minst 60000 kr/r i 2004 rs penningvrde.
f ) Samboende eller gifta med gemensamma barn.
g) Personer som dtt efter utskrivningen r med i analysen fram till det r de avlider.
anknytning till arbetsmarkna-
den (frekomst av en viss fr-
vrvsinkomst)
disponibla inkomst
familjefrhllanden.
Allvarlig sjukdom reducerar
ofta arbetsfrmgan vilket be-
grnsar urvalet av mjliga anstll-
ningar och frmgan att arbeta
full tid. Detta kan frsts pverka
deltagandet i arbetslivet och dr-
med ocks inkomsterna bland
de frvrvsarbetande. Lga fr-
vrvsinkomster kan ven inneb-
ra lga pensioner och fljaktligen
smre ekonomiska villkor senare
i livet. Fr lderspensionrer som
insjuknar pverkas inte inkom-
sterna p samma stt d pensio-
nen r ofrndrad.
Sjukdomar medfr ocks ofta kade utgifter.
Dessa dmpas genom hgkostnadsskydd fr l-
karvrd och medicin och genom subventionerade
transporter som sjukresor och frdtjnst, men ut-
gifterna kan nd vara knnbara, srskilt fr per-
soner med lga inkomster. Dessa utgiftskningar
p grund av sjukdom ingr inte i denna studie
ven om konsekvenserna kan vara frdelningspo-
litiskt intressanta [4].
Allvarliga sjukdomar kan medfra stora p-
frestningar p relationer till partners, barn och
andra nra anhriga. Som exempel kan nmnas
att vid Socialstyrelsens uppfljning av situationen
tv r efter en stroke bland de drabbade och deras
nrstende anhriga uppgav mer n hlften av de
strokedrabbade att de var helt eller delvis beroen-
de av std eller hjlp av anhriga [33]. Forskning
om makar till strokepatienter visar ocks att de
drabbas av stora pfrestningar [34].
En konsekvens av detta kan vara kad risk fr
separation eller smre mjligheter att inleda ett
nytt frhllande. Fljderna av en separation lig-
ger inte bara p det knslomssiga planet. Frut-
om att stdet i vardagslivet antagligen minskar s
pverkar det ocks den ekonomiska situationen.
Eftersom levnadsstandarden beror p hushllets
samlade tillgngar blir en eventuell frsmring
av inkomsten vid sjukdom mindre knnbar om
man lever i ett parfrhllande. Dessutom drar
man frdel av att gemensamt bekosta en rad
basutgifter (exempelvis hyra, tidningsprenumera-
tion, fast telefoni, el, m.m.). En separation efter
allvarlig sjukdom kan allts leda till betydande
frsmringar av den ekonomiska situationen d
inkomstbortfall vid sjukfrnvaro p hel- eller del-
tid lggs till frdyrade levnadsomkostnader av
bde sjukdom och ensamboende.
Analyserna av separation utgr frn dem som
var registrerade som sammanboende (termen
avser bde samboende och gifta) enligt Statis-
Tabell 5:2. Utfallsvariabler
Utfallsvariabler Defnition
Disponibel inkomst Individens delkomponent i hushllets disponibla
inkomst, omrknad till 2004 rs penningvrde.
Lg inkomst Egen disponibel inkomst lgre n 60 procent
av medianinkomsten.
Inkomstfrndring Frndring av individens disponibla inkomst
i frhllande till inkomsten ret fre insjuknandet
(eller skadan).*
Ekonomiskt bistnd Frekomst (ja eller nej) av ekonomiskt bistnd.
Indikation p att vara i arbete Att ha minst 60 000 kronor** i frvrvsinkomst
(i 2004 rs penningvrde) frn anstllning eller eget
fretag ett visst r.
Separation Frndring frn att vara samboende eller gift med
gemensamma barn till att inte lngre vara det.***
* ret fre uppfljningsperiodens brjan fr jmfrelsegrupperna.
** Inkomstgrnsen motsvarar drygt tv mnaders heltidsarbete. Fr jmfrelse, r 2004 var den ge-
nomsnittliga lnen i Sverige 23 600 kronor. Frvrvsinkomst p 60 000 kronor motsvarar mindre n
hlften av det som anses rcka till sjlvfrsrjning, 3,5 prisbasbelopp per r (137 550 kronor r 2004).
*** Bara gifta/samboende med gemensamma barn analyseras drfr att samboende, ogifta par reg-
istreras som sammanboende bara om de har gemensamma barn. Separation eller skilsmssa fr par
utan gemensamma barn kan man bara studeras fr gifta par, eftersom ogifta par utan gemensamma
barn registreras som separata hushll.
tiska centralbyrns Register ver totalbefolk-
ningen. Fr nrvarande identiferas inte sam-
manboende ej gifta par, det vill sga sambopar
utan gemensamma barn som tillhrande samma
hushll i registren. I de studier som avser sepa-
rationer har analyserna drfr begrnsats till
sammanboende med gemensamma barn, bde
nr det gller gifta och sambopar. Separation r
defnierat som att man inte lngre r samman-
boende med gemensamma barn enligt registren.
En person som separerar men redan ret drefter
r sammanboende med gemensamma barn med
en annan person n den man levde samman med
ret innan kommer inte att rknas som separerad
i denna studie. Eftersom uppfljningsren i ana-
lysen betraktas som oberoende av varandra kan
man ocks terkomma som sammanboende med
gemensamma barn efter en separation om man
inleder ett nytt parfrhllande och fr barn.
Inledningsvis studeras skillnaden mellan dem
som har vrdats fr en viss sjukdom och dem
som inte vrdats fr den sjukdomen. Drefter
studeras konsekvenserna av sjukdom inom olika
utbildningsgrupper.
I analyserna studeras hur utfallen varierar
efter kn och hgsta avslutade utbildning ret
fre sjukdomen eller skadan (ret fre urvals-
dragningen fr jmfrelsegrupperna) uppdelat i
hgst grundskola, gymnasial och eftergymnasial
utbildning.
Det r viktigt att komma ihg att det fnns
stora variationer i ddlighet fr olika sjukdomar.
Ddligheten i hjrtinfarkt r exempelvis vsent-
ligt hgre n ddligheten i brstcancer. Det bety-
der att jmfrelser mellan olika sjukdomsgrup-
per mste gras med frsiktighet. Eftersom en-
bart verlevarna under respektive observations-
period studeras s innebr det att vi jmfr de
verlevande hjrtinfarktpatienterna, som allts
var mindre allvarligt sjuka n de som dog, med
dem som inte haft hjrtinfarkt.
En annan svrighet med att vrdera utfallet
hnger samman med socioekonomiska faktorer.
Man vet att personer med en lgre socioekono-
misk position, exempelvis personer med kort ut-
bildning och lg disponibel inkomst, har strre
risk att drabbas av en allvarligare stroke eller en
allvarligare hjrtinfarkt n personer med hgre
socioekonomisk position [35-37]. Det kan i s
fall betyda att hgutbildade med hg disponibel
inkomst har strre chans att verleva n andra.
Fr att i ngon mn ta hnsyn till detta grs stra-
tiferade jmfrelser s att friska hgutbildade
jmfrs med sjuka hgutbildade, och s vidare.
Statistisk metod
Samtliga resultat utom de som rr inkomstfrndring r base-
rade p logistiska regressioner. Inkomstfrndring analyseras
med linjr regression (OLS).
Den logistiska regressionen skattar oddset fr ett visst
utfall (konsekvens) bland dem som varit sjuka i frhllande till
en jmfrelsegrupp (se faktaruta Logistisk regression i kapitel
2). Resultaten presenteras i form av fgurer som visar odds-
kvoten fr de olika utfallen. En oddskvot ver 1,0 innebr en
frhjd risk, medan en oddskvot under 1,0 innebr en lgre
risk, i frhllande till jmfrelsegruppen. Exempelvis innebr
en oddskvot p 0,5 en lika stora skillnad frn 1,0 men i om-
vnd riktning som en oddskvot p 2,0. Eftersom oddskvoten
p detta stt visar relativa skillnader har y-axeln (den lodrta
axeln) en logaritmisk skala, vilket innebr att avstndet p ax-
eln r densamma mellan 0,5 och 1,0 som mellan 2,0 och 1,0.
De logistiska regressionerna r utfrda med olika lng
uppfljningstid, frn ett r efter insjuknandet till och med tio
r efter insjuknandet, dr varje uppfljningsr studeras sepa-
rat. I fgurerna redovisas de genomsnittliga oddskvoterna 12
r, 35 r respektive 610 r efter insjuknandet. Till exempel
i fgur 5:3 anger oddskvoten fr att vara i arbete 12 r efter
insjuknandet i stroke genomsnittet av oddskvoterna frn tv
separata modeller som oberoende av varandra skattat oddset
att vara i arbete 1 r respektive 2 r efter en stroke, jmfrt
med en jmfrelsegrupp som har oddskvoten 1. Genom att
anvnda separata modeller fr varje uppfljningsr kan en och
samma person vara utan arbete r 1 men i arbete r 2. Ana-
lyserna som ligger till grund fr fgur 5:3 utgr dock frn dem
som var i arbete ret fre insjuknandet, och i jmfrelsegrup-
perna ret fre uppfljningsperiodens brjan.
Konsekvenser av sjukdom
Indikation p att vara i arbete
Som man kan frvnta sig har samtliga diagnos-
grupper lgre bengenhet att ha en frvrvsin-
komst ver 60 000 kronor/r de frsta tv ren efter
insjuknandet, jmfrt med dem som inte vrdats
fr respektive sjukdom (fgur 5:3). I studien rknas
frvrvsinkomster ver 60 000 kronor per r som
indikation p att man r i arbete, vilket motsvarar
drygt tv mnaders heltidsarbete med genomsnitt-
lig ln.
P kort sikt (12 r) har kvinnor som ftt brst-
cancer betydligt lgre chans att vara i arbete n
kvinnorna som inte haft brstcancer. Efter ett par
r har chansen att vara i arbete nrmat sig jmf-
relsegruppens och bland kvinnor r detta den sjuk-
domsgrupp som skiljer sig minst frn jmfrelse-
gruppen i detta avseende. Mnstret fr mn med
prostatacancer r likartat med den skillnaden att de
skiljer sig nnu mindre frn sin jmfrelsegrupp.
Sannolikheten att personer som vrdats fr
psykossjukdom ska ha en viss frvrvsinkomst
r mycket lgre (OR0,2) n i jmfrelsegruppen
som inte vrdats fr psykos. Det r ocks mycket
lgre chans att personer med MS r kvar p ar-
betsmarknaden (OR0,10,3) ven i en liten ut-
strckning, jmfrt med dem som inte vrdats fr
MS. Fr bde psykos- och fr MS-sjuka minskar
denna chans ytterligare med tiden.
Fr mn som vrdats fr skada av annan var
chansen att ha ngon form av anknytning till
arbetsmarknaden lgre n i jmfrelsegruppen
(OR0,40,5) och fr kvinnor som vrdats fr
skador orsakade av annan person r chansen nnu
lgre (OR0,3).
Figur 5:3. Indikation p att vara i arbete
Chans att vara i arbete*, jmfrt med ej sjuka. Personer som hade indikation p att vara i arbete ret fre insjuknandet.
Kvinnor och mn 18-64 r. Oddskvoter (OR).
* Att ha frvrvsinkomst strre n 60 000 kronor i 2004 rs penningvrde.
Oddskvoterna (OR) r berknade med logistisk regression.
Jmfrelsegrupperna (OR=1) r personer utan respektive sjukdom/skada.
Resultaten r kontrollerade fr kalenderr, lder, lder i kvadrat, hgsta utbildning, boenderegion, fdelseland/-region,
frskolebarn i hushllet och antal dagar i sjukhusvrd med andra diagnoser n den studerade.
Observera att skalan p y-axeln r logaritmerad.
Klla: RTB och LISA, Statistiska centralbyrn samt Patientregistret, Socialstyrelsen.
0,1
1,0
0,1
1,0
Stroke Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer-
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS Stroke Hjrt-
infarkt
Prostata-
cancer-
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS
OR Kvinnor OR Mn
12 r 35 r 610 r r efter insjuknande:
Frsrjning
De sjukdomar eller skador som man drabbas av
i unga r kan frvntas ha strst betydelse fr
inkomsterna drfr att svl lneinkomster, pen-
sioner som vriga inkomstrelaterade frmner
kan pverkas. En persons disponibla inkomst r
till stor del beroende av om man frvrvsarbetar.
De som fortstter att behlla en anknytning till
arbetsmarknaden har strre mjligheter att upp-
rtthlla den disponibla inkomstniv de hade fre
insjuknandet jmfrt med dem som inte kan fr-
vrvsarbeta alls.
Frndringar i disponibel inkomst efter insjuknande
Den disponibla inkomsten skiljer sig t mellan
grupperna redan innan insjuknandet. Personer
med diagnosen prostatacancer har den hgsta dis-
ponibla inkomsten, medan personer med psykos-
sjukdomar, samt personer som vrdats fr skador
av annan har den lgsta, jmfrt med dem som
inte vrdats fr detta.
Att alla patientgrupper har en lgre disponibel in-
komst n de icke-vrdade under den frsta perioden
efter insjuknandet (12 r) r frvntat eftersom en
stor del av inkomsten frmodligen utgrs av sjuk-
penning som maximalt uppgr till 80 procent av
tidigare lneinkomst
3
(fgur 5:4). De strsta skill-
naderna i disponibel inkomst jmfrt med dem som
3 Sjukpenningen (sjukersttning vid sjukdom lngre n 14
dagar) r cirka 80 procent av rsinkomsten, s lnge rsin-
komsten inte verstiger 318 000 kronor (7,5 gnger prisbasbe-
loppet). Hgre inkomster franleder inte hgre sjukpenning.
Vid rsinkomst lgre n 10 176 kronor (24 % av prisbasbelop-
pet) fr man ingen sjukpenning. Arbetslsa kan f hgst 486
kronor per dag i sjukpenning, vilket r lika mycket som den
hgsta ersttningen frn a-kassan. [38]
Figur 5:4. Frndring i disponibel inkomst
Frndring i individens disponibla inkomst i frhllande till inkomsten ret fre insjuknandet, jmfrt med
motsvarande frndring i jmfrelsegrupperna. Kvinnor och mn 1864 r. Kronor (1000-tal) i 2004 rs penningvrde.
Inkomstfrndringen r berknad med linjr regression (as).
Observera att inkomstskillnaden bland mn med prostatacancer efter 610 r bara grundas p de tv frsta ren denna period (dvs. r 67).
Jmfrelsegrupperna r personer utan respektive sjukdom/skada.
Frndringarna r kontrollerade fr kalenderr, lder, lder i kvadrat, hgsta utbildning, boenderegion, fdelseland, sammanboende
med gemensamma barn, frskolebarn i hushllet och omfattningen av sjukhusvrd med andra diagnoser n den studerade.
-35
-30
-25
-20
-15
-10
-5
0
-35
-30
-25
-20
-15
-10
Kronor 1 000-tal
Stroke Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS Stroke Hjrt-
infarkt
Prostata-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS
Kvinnor Mn Kronor 1 000-tal
-5
0
inte vrdats fr respektive sjukdom har personer
som vrdats fr psykoser, skador av annan per-
son och MS. ven stroke- och hjrtinfarktpatien-
ter har efter sjukdomen lgre disponibel inkomst
i frhllande till den friska jmfrelsegruppen
medan personer som vrdats fr brst- och pro-
statacancer inte skiljer sig nmnvrt frn jmf-
relsegruppen nr det gller disponibel inkomst.
Gemensamt fr alla patientgrupper, med un-
dantag fr kvinnor med brstcancer, r att inkom-
sten blir lgre ju lngre tid som frfutit sedan
sjukdomstillfllet. Att insjukna i de sjukdomar
som studeras hr, med undantag fr brstcancer,
medfr allts en lngsiktig frsmring av de eko-
nomiska villkoren.
Lg disponibel inkomst efter insjuknande
Om personer som fr en allvarig sjukdom ocks
fr en frhjd risk fr egen lg disponibel inkomst,
kan de hamna i en utsatt position. Observera att
om hushllets sammanlagda inkomster per person
understiger 60 procent av medianinkomst, rknas
alla hushllsmedlemmar som fattiga i relativ be-
mrkelse (se kapitel 3 Fattigdomens frndring,
utbredning och dynamik). I detta kapitel utgr man
frn individens bidrag till hushllets sammanlag-
da disponibla inkomst, och inte frn den delen av
hushllets disponibla inkomster som tillfaller en
hushllsmedlem, som man gr i fattigdomsstudier.
ven om en persons egna disponibla inkomst un-
derstiger 60 procent av medianinkomst, kan inte
hon eller han betraktas som fattig i relativ bemr-
kelse om deras del av hushllets disponibla inkom-
ster r hgre n denna grns, vilket ofta r fallet fr
dem som lever i ett parfrhllande. Dremot kan
man fastsl att hela hushllet fr frsmrade eko-
nomiska villkor. Ensamstende personer med in-
komster under lginkomstgrnsen rknas dremot
som relativt fattiga samt ven ensamstende vars
egna disponibla inkomster verstiger denna grns
ngot men som har barn att frsrja.
Figur 5:5 Att bli lginkomsttagare
Risk att ha en lg* disponibel individinkomst bland personer som inte var lginkomsttagare ret fre insjuknandet,
jmfrt med ej sjuka. Kvinnor och mn 1864 r. Oddskvot (OR).
* Under 60 procent av medianinkomsten.
Oddskvoterna (OR) r berknade med logistisk regression. Fr mn med prostatacancer, 610 r efter insjuknandet, grundas oddskvoten
p bara fyra r (dvs. r 69).
Oddskvoterna r kontrollerade fr kalenderr, lder, lder i kvadrat, hgsta utbildning, boenderegion, fdelseland, sammanboende
1,0
3,0
0,3
1,0
3,0
0,3
Stroke Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS Stroke Hjrt-
infarkt
Prostata-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS
Kvinnor Mn OR OR
Fr mn r resultaten tydliga: personer med
psykossjukdomar och personer som vrdats fr
skada av annan lper mycket hgre risk (OR2)
att ha en lg disponibel inkomst efter insjuk-
nandet jmfrt med dem som inte vrdats fr
detta (fgur 5:5). Mn med prostatacancer och
MS har en lgre risk att ha lg disponibel in-
komst n jmfrelsegruppen (OR0,6 r 35
och 610) medan de som vrdats fr stroke och
hjrtinfarkt har ungefr samma risk som de icke-
vrdade. Fr kvinnor ser situationen annorlunda
ut. Alla med undantag fr brstcancerpatienter
har en mycket hgre risk fr lg disponibel in-
komst jmfrt med de icke-vrdade (OR2,0 r
35 och 610).
Fr alla grupper utom psykossjuka och de
som skadats till fljd av vergrepp mrks tydliga
knsskillnader.
Ekonomiskt bistnd
Sannolikheten att ha ekonomiskt bistnd bland
personer som vrdats fr skada (OR24) av
annan, eller som vrdats fr psykossjukdomar
(OR3,67,0), r mycket hgre n bland dem som
inte vrdats fr detta (fgur 5:6). Riskerna r mest
frhjda fr psykossjuka kvinnor. Detta gller
under alla tre uppfljningsperioder.
I alla grupper utom bland kvinnor som vrdats
fr skador av annan och mn med prostatacancer
r risken fr ekonomiskt bistnd hgre de frsta
ren efter insjuknandet men nrmar sig jmfrel-
segrupperna ju lngre tid som frfutit efter in-
sjuknandet. Nr det gller prostatacancerpatien-
ter tycks sjukdomen inte pverka risken fr att bli
ekonomisk bistndstagare i ngon nmnvrd om-
fattning. Mn med MS har initialt en ngot hgre
risk att ha ekonomiskt bistnd n de icke-vrdade,
men p lngre sikt r risken lgre n hos jmf-
relsegruppen. Resultaten r dock oskra d det r
Figur 5:6. Ekonomiskt bistnd
Risk att f ekonomiskt bistnd bland personer som inte fck det ret fre insjuknandet, jmfrt med ej sjuka.
Kvinnor och mn 1864 r. Oddskvot (OR).
Ingen av mnnen med MS hade ekonomiskt bistnd uppfljningsr 9.
Oddskvoterna r kontrollerade fr kalenderr, lder, lder i kvadrat, hgsta utbildning, boenderegion, fdelseland, sammanboende
10,0
1,0 1,0
0,1
10,0
0,1
Stroke
Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS Stroke Hjrt-
infarkt
Prostata-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS
Kvinnor Mn OR OR
betydligt frre mn n kvinnor som lider av MS
och resultaten fr de lngre uppfljningsperio-
derna grundas p f fal
Den sammantagna bilden av konsekvenserna
av allvarlig sjukdom r att den ger en lngsik-
tig frsmring av den ekonomiska situationen.
I jmfrelse med personer som inte vrdats p
sjukhus fr de aktuella sjukdomarna r den dis-
ponibla inkomsten lgre och skillnaderna kar
med tiden fr alla grupper av sjuka utom fr
kvinnor som haft brstcancer. Risken att ha en
disponibel inkomst under 60 procent av media-
ninkomsten r hgre fr alla grupper av sjuka
utom cancersjuka. Detsamma gller riskerna
att ha ekonomiskt bistnd som r hgre fr alla
sjukdomsgrupper utom fr de cancersjuka och
fr mnnen med MS. Psykossjukdom och skada
av annan har strst inverkan p den ekonomiska
situationen.
Sjukdom och separation
Slutsatserna frn fregende avsnitt pekar p en
frsmring av den ekonomiska situationen efter
sjukdom. De r emellertid baserade p individens
disponibla inkomst utan hnsyn till hushllets
sammansttning. Som tidigare framhllits beror
dock individens levnadsstandard p hushllets
samlade tillgngar och ett inkomstbortfall till
fljd av sjukdom har vanligtvis mindre ptagliga
fljder om man lever i ett parfrhllande. Om in-
sjuknandet dessutom fljs av en separation blir
den ekonomiska frsmringen n mer knnbar n
vad som framgr av resultaten ovan.
Sjukdomar och skador av yttre vld kan p
mnga stt pverka familjefrhllandena. I detta
avsnitt analyseras risken fr separation efter in-
sjuknandet.
Kvinnor som vrdats fr skada av annan hade
mycket hgre risk att separera (OR4) n dem
som inte vrdats fr denna typ av skada (fgur
Figur 5:7. Separation
Risk fr separation bland personer som var sammanboende med gemensamma barn ret fre insjuknandet,
jmfrt med ej sjuka. Kvinnor och mn 1864 r. Oddskvot (OR).
Oddskvoterna r kontrollerade fr kalenderr, lder, lder i kvadrat, hgsta utbildning, inkomst, boenderegion, fdelseland, sammanboende
5,0
0,5
5,0
0,5
Stroke
Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS Stroke Hjrt-
infarkt
Prostata
cancer
Psykos-
sjuk-
domar
Skador
orsakade
av annan
person
MS
Kvinnor Mn OR OR
5:7). Denna risk frndrades inte med tiden. Mot-
svarande risk fr mn var ocks hg men nd
markant lgre n fr kvinnor (OR2). Den hga
sannolikheten bland kvinnor kan vara fljden
av att vldet utvats i en nra relation och att det
ocks bidragit till separationen.
Kvinnor med psykossjukdomar (OR2,04,8 r
35 och 610) hade ocks hga separationsrisker
i jmfrelse med de icke-vrdade. De var ocks
hgre ju lngre tid som frfutit efter insjuknan-
det. Risken fr psykossjuka mn var inte frhjd
under de frsta ren men p lng sikt (610 r) var
den cirka tv gnger hgre (OR2) n fr de icke-
vrdade. Psykossjukas hga risker fr att inte leva
i parfrhllanden med gemensamma barn br ses
mot bakgrund att det r frre bland dem som lever
s redan fre vrdtillfllet cirka 50 procent mot
70 procent i befolkningen.
Risken att inte vara sammanboende med ge-
mensamma barn fr MS-sjuka var inte mycket
frhjd under frsta perioden efter vrdtillfl-
let, emellertid blir risken tydligt hgre med tiden.
Efter 610 r r den omkring tv gnger hgre n
hos ej sjuka (OR1,82,0).
Personer som drabbats av stroke, hjrtinfarkt
har en litet frhjd risk fr att inte lngre leva i
parfrhllande med gemensamma barn, speciellt
under frsta perioden efter insjuknandet jmfrt
med dem som inte vrdats fr dessa sjukdomar
(OR1,31,6).
Risken fr brstcancerpatienter r inte frhjd i
relation till jmfrelsegruppen och mn med prosta-
tacancer har till och med lgre risk n jmfrelse-
gruppen (OR0,60,8).
Sammantaget erfar nstan alla patientgrupper
med undantag fr kvinnor och mn med brst- res-
pektive prostatacancer en frhjd risk fr att inte
lngre leva i parfrhllanden med gemensamma
barn efter insjuknandet.
i olika utbildningsgrupper
I analyser av sociala konsekvenser av sjukdom fr
grupper med olika utbildningsniv har diagno-
serna MS och prostatacancer uteslutits p grund
av otillrckliga data. Jmfrelserna grs mellan
sjuka och friska inom en viss utbildningsniv.
Frsrjning
Alla grupper av sjuka har i lgre grad n de friska
indikation p att vara i arbete efter insjuknandet
(OR0,10,7) (fgur 5:8).
4
Risken i frhllande till
dem som inte insjuknat r relativt likartad inom de
olika utbildningsniverna oavsett sjukdom. Dre-
mot kan man inte dra slutsatser om den faktiska
anknytningen till arbetsmarknaden eftersom ut-
gngspunkten r olika beroende p utbildnings-
niv.
Inte heller fr mn som vrdats fr psykos skiljer
sig effekterna av sjukdom t, mellan personer med
olika utbildningsniv. Fr kvinnor som vrdats fr
psykos har sjukdomen dremot strre effekt bland
grundskoleutbildade och gymnasieutbildade, n
bland dem med eftergymnasial utbildning (fgur
5:8). Chansen att vara i arbete efter en hjrtinfarkt
kar och nrmar sig drmed jmfrelsegruppen p
lng sikt fr grundskoleutbildade och gymnasieut-
bildade kvinnor. Det gr den inte bland kvinnor med
eftergymnasial utbildning, utan dr ligger den kvar
p samma niv p bde kort och lng sikt.
Risken fr lg disponibel inkomst bland personer
som vrdats p sjukhus fr psykoser eller fr skada
av annan r ungefr densamma i olika utbildnings-
grupper. Detsamma gller p lng sikt fr mn som
vrdats fr stroke eller hjrtinfarkt. P kort sikt (12
r) har hgutbildade mn som vrdats fr stroke
4 Observera att alla i denna studie hademinst 60 000 kronor i
frvrvsinkomstret fre insjuknandet.
eller hjrtinfarkt lgre risk fr lg
disponibel inkomst n hgutbildade
mn som inte vrdats fr detta.
Fr kvinnor som vrdats fr stro-
ke och hjrtinfarkt r ekonomisk ut-
satthet strre bland dem med hgst
gymnasial utbildning (OR2,62,8)
jmfrt med kvinnor med efter-
gymnasial utbildning. Kvinnor med
eftergymnasial utbildning som haft
brstcancer har lgre risk fr lg
disponibel inkomst n kvinnor utan
brstcancer med samma utbildning
(OR0,50,7).
Separation
Skillnaden i risken fr separa-
tion mellan kvinnor och mn som
vrdats respektive inte vrdats
fr stroke r hgst bland personer
med enbart grundskoleutbildning
(OR1,52,8) (fgur 5:11) och ris-
ken avtar med tiden. Detsamma
gller kvinnor och mn efter
hjrtinfarkt dr ven kvinnor med
gymnasial utbildning har ngot
frhjd risk fr separation (fgur
5:11). Kvinnor med brstcancer har
inte en hgre risk fr separation
jmfrt med ej sjuka, oberoende
av utbildningsnivn.
Tidigare konstaterad hg risk
fr separation bland kvinnor som
blev skadade av annan visar sig
vara ungefr lika hg i alla utbild-
ningsgrupper. Bland mn som vr-
dats fr skada av annan r risken
fr separation mest frhjd bland
de med eftergymnasial utbildning
Figur 5:8.Indikation p att vara i arbete efter respektive sjukdom
Chans att vara i arbete*, jmfrt med ej sjuka personer med samma
utbildningsniv. Personer som hade indikation p att vara i arbete ret
fre insjuknandet. Kvinnor och mn 18-64 r. Oddskvoter (OR).
* Att ha frvrvsinkomst strre n 60 000 kronor i 2004 rs penningvrde.
Oddskvoterna r kontrollerade fr kalenderr, lder, lder i kvadrat, hgsta utbildning,
boenderegion, fdelseland, frskolebarn i hushllet
och omfattningen av sjukhusvrd i andra diagnoser n den studerade.
1,0
0,1
Kvinnor
Stroke
Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Psykos-
sjukdomar
Skador
orsakade
av annan
person
Mn OR OR
1,0
0,1
1,0
0,1
1,0
0,1
Brstcancer
1,0
0,1
1,0
0,1
1,0
0,1
1,0
0,1
1,0
0,1
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
(OR2,32,7) och minst frhjd
bland dem med enbart grundsko-
leutbildning (OR1,41,6).
Bland mn som vrdats fr psy-
kos har frmst de med eftergymna-
sial utbildning hgre risk att sepa-
rera n de icke-vrdade (OR2, r
610) (fgur 5:11). Bland kvinnor
dremot r verrisken fr separa-
tion densamma i de tre utbildnings-
grupperna.
Det dominerande mnstret i resul-
taten i detta kapitel r att de sociala
konsekvenserna av sjukdom frmst
r knutna till vilken sjukdom man
drabbas av om det r stroke, hjrt-
infarkt, brstcancer, prostatacan-
cer, multipel skleros (MS), psykos-
sjukdomar eller skador orsakade av
en annan person. Sjukdomen i sig
r viktigare n frhllanden som
rr kn och utbildning ven om
dessa faktorer ocks spelar in. Den
som drabbas av sjukdom fr en fr-
ndrad livssituation hur stor fr-
ndringen blir beror p vilken sjuk-
dom det handlar om.
Alla sjukdomar som studeras i
kapitlet kan kopplas till en lngsik-
tig frsmring av den ekonomiska
situationen efter insjuknandet. Den
egna disponibla inkomsten ligger
allt lgre i frhllande till personer
som inte vrdats p sjukhus fr de
aktuella sjukdomarna, ju fer r
som gtt sedan insjuknandet. Det
Figur 5:9. Att bli lginkomsttagare efter respektive sjukdom
Risk att ha en lg* disponibel individinkomst, jmfrt med ej sjuka personer
med samma utbildningsniv. Personer som inte var lginkomsttagare ret
fre insjuknandet. Kvinnor och mn 1864 r. Oddskvoter (OR).
* Under 60 procent av medianinkomsten.
boenderegion, fdelseland, sammanboende med gemensamma barn, frskolebarn i hushllet
och omfattningen av sjukhusvrd i andra diagnoser n den studerade.
Kvinnor
Stroke
Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Psykos-
sjukdomar
Skador
orsakade
av annan
person
Mn OR OR
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
0,4
4,0
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
gller fr alla grupper utom kvin-
nor med brstcancer. Risken fr
lg inkomst, det vill sga att den
egna disponibla inkomsten blir s
lg att den understiger 60 procent
av medianinkomsten, r frhjd
fr alla grupper av sjuka utom fr
cancersjuka. Risken att ha ekono-
miskt bistnd r ocks hgre fr
alla utom de cancersjuka och fr
mnnen med MS.
Personer med eftergymnasial
utbildning som vrdats fr hjrt-
infarkt, stroke och brstcancer har
lgre risk att ha lg egen disponibel
inkomst efter insjuknandet n perso-
ner med kortare utbildning, vid jm-
frelser med personer med samma
utbildningsniv som inte vrdats
p sjukhus. Det frklaras sannolikt
av att personer med kortare utbild-
ning oftare har lga inkomster, och
drfr i hgre utstrckning hamnar
under grnsen fr lg (egen) dispo-
nibel inkomst vid inkomstbortfall i
samband med sjukdom.
Hos alla patientgrupper medfr
sjukdom en hgre risk fr uppls-
ning av parfrhllande med barn,
jmfrt med ej sjukhusvrdade.
Hos hjrtinfarkt- och strokepa-
tienter r dock verrisken inte lika
uttalad i gruppen med eftergym-
nasial utbildning som bland dem
med kortare utbildning. Hos vri-
ga patientgrupper r skillnaderna
mellan utbildningsgrupperna obe-
tydliga.
De sjukdomar som r vanligare
i hgre ldrar, exempelvis hjrtin-
Figur 5:10. Separation efter respektive sjukdom i olika
utbildningsgrupper
Risk fr separation, jmfrt med ej sjuka personer med samma utbildningsniv.
Personer som var sammanboende med barn ret fre insjuknandet.
Kvinnor och mn 1864 r. Oddskvoter (OR).
boenderegion, fdelseland, frskolebarn i hushllet och omfattningen av sjukhusvrd
i andra diagnoser n den studerade.
Klla: RTB och LISA, Statistiska centralbyrn samt Patientregistret Socialstyrelsen.
Kvinnor
Stroke
Hjrt-
infarkt
Brst-
cancer
Skador
orsakade
av annan
person
Mn OR OR
10,0
1,0
10,0
1,0
2,0
0,2
1,0
1,0
10,0 10,0
1,0
10,0
1,0
10,0
1,0
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Psykos-
sjukdomar
8,0
0,8
8,0
0,8
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
Hgst
grundskola
Gymnasial Efter-
gymnasial
farkt, stroke och cancer, tfljs inte av lika stora
ekonomiska konsekvenser som de sjukdomar som
upptrder tidigare i vuxenlivet. Det beror huvud-
sakligen p att personer som insjuknar senare i
livet oftast hunnit bli etablerade i ekonomiskt av-
seende.
Graden av ekonomisk frsmring r lgst fr
brst- och prostatacancerpatienter. Orsaken kan
vara att de som r s allvarligt sjuka att de inte
alls kan frvrvsarbeta har mycket hga ddsris-
ker. De som dremot verlever den akuta fasen
av sjukdomen kan bli s pass terstllda att de
klarar av att frvrvsarbeta i samma omfattning
som fre insjuknandet. En sdan tolkning stds
av de resultat som visar att cancersjukas chans att
frvrvsarbeta (i ngon grad) kar med tiden p
lng sikt r den bara ngot lgre n hos icke sjuka.
Det r ocks troligt att resultaten pverkas av
en selekteringsprocess dr hgutbildade, som
ocks har hgre genomsnittsinkomster, har lngre
verlevnad n personer med kortare utbildning.
Man vet frn tidigare studier att personer med
lngre utbildningar i hgre grad undersker sig
fr brst- och prostatacancer. Fljaktligen upp-
tcks cancern i ett tidigare skede och en eventuell
behandling fr strre effekt. Cancerpatienter har
inte heller ngon frhjd risk att separera.
Patienter med hjrtinfarkt och stroke har en ngot
mer frsmrad ekonomisk situation efter insjuknan-
det n cancerpatienterna, speciellt kvinnor. Chansen
att komma tillbaka till arbete, ven i mindre omfatt-
ning, r ocks lgre n hos cancerpatienter, vilket
orsakar ett ptagligt inkomstbortfall. Risken att f
ekonomiskt bistnd r ven den ngot hgre.
Det fnns en tydlig knsrelaterad skillnad nr
det gller risken att bli lginkomsttagare bland
kvinnor med stroke och hjrtinfarkt r risken v-
sentligt hgre jmfrt med de ej sjuka kvinnorna
medan mns risker inte nmnvrt skiljer sig oav-
sett om de var sjuka eller ej. Skillnader mellan
kvinnors och mns inkomster ligger bakom dessa
resultat ven om det i Sverige fnns en politisk
enighet om jmstlldhet, ocks p lneomrdet, r
kvinnors lner
5
i genomsnitt cirka 17 procent lgre
n mnnens och skillnaden har inte frndrats
under de senaste 20 ren. [39]
Lgre ln leder till lgre ersttningar frn soci-
alfrskringssystemen. Det terspeglas ocks i att
kvinnors egna disponibla inkomster sjunker mer n
mns efter insjuknandet, frmst efter hjrtinfarkt.
Det borde allts inte komma som en verraskning
att de frsmrade ekonomiska villkoren efter in-
sjuknandet gr att den egna disponibla inkomsten
sjunker under lginkomstgrnsen fr betydligt fer
kvinnor n mn.
Att risken fr ekonomiskt bistnd inte skiljer sig
s mycket t mellan knen kan frklaras av att de
festa lever i parfrhllanden och har tillgng till
partnerns resurser.
6
Bde hjrtinfarkt- och stroke-
patienter har en frhjd risk fr separation jmfrt
med icke-vrdade, den r ngot hgre fr strokepa-
tienter n fr hjrtinfarktpatienter och avtar ngot
med tiden. Fre insjuknande r de allra festa gifta
eller sambor med gemensamma barn, och de allra
festa frblir det ven efter insjuknandet.
Fr bde kvinnor och mn som vrdats p sjuk-
hus fr MS avtar sannolikheten att arbeta med
tiden, vilket r vntat med tanke p sjukdomsfr-
loppet som innebr en gradvis funktionsnedstt-
ning. Deras disponibla inkomster sjunker fljakt-
ligen successivt ver tid. I jmfrelse med andra
patientgrupper har kvinnor med MS det hgsta in-
komstbortfallet och mn med MS det nst hgsta.
MS-sjuka kvinnor har hgre risk att hamna
under lginkomstgrnsen, och risken kar med
5 Omrknade till heltidslner, och med hnsyn tagen till yrke,
utbildning, ort, nringsgren, mm.
6 Vid bedmning av ekonomiskt bistnd tar man hnsyn till hela
hushllets resurser.
tiden. Risken att vara med om en upplsning av
det parfrhllande man lever i (med gemensam-
ma barn) kar ocks gradvis med tiden, unge-
fr p samma stt hos mn som hos kvinnor. De
gradvis kade riskerna ver tid tyder p att MS-
sjuka ena sidan kan ha hgre risk fr separa-
tion och andra sidan mindre chans att starta ett
nytt frhllande med gemensamma barn. Risken
att bli ensamstende verkar allts vara hgre ju
allvarligare sjukdomen blir. Detta bidrar med all
sannolikhet till att deras ekonomiska villkor r n
smre n vad som framgr av resultaten i kapitlet,
speciellt fr kvinnor.
Psykossjukdomar medfr lngtgende konse-
kvenser fr bde kvinnor och mn. Anknytningen
till arbetsmarknaden var lg redan fre vrdtill-
fllet bara var fjrde hade en rlig frvrvsin-
komst som versteg 2,5 genomsnittliga mnadsl-
ner och den avtog ytterligare efter insjuknandet.
En frklaring r att personerna r unga och nnu
inte hunnit etablera sig p arbetsmarknaden. En
annan r att sjukdomen debuterar lngt innan de
hamnar p sjukhus och att de redan tidigare haft
svrt att fungera i arbetslivet. Med andra ord har
denna grupp ett hgt inkomstbortfall i relation till
en frmodligen redan lg inkomst, och skillnaden
till de icke sjuka kar med tiden. Eftersom mnga
frmodligen inte hunnit kvalifcera sig fr de so-
ciala frskringssystemen r det inte frvnande
att de ocks har en mycket hg risk fr att bli bi-
stndsmottagare, jmfrt med dem som inte r
psykossjuka. Risken fr separation pminner om
MS-sjukas riskstruktur och kan tyda p samma
underliggande fenomen, att psykossjukas hgre
risk fr separation gr hand i hand med mindre
chans att ing ett nytt frhllande.
Konsekvenserna fr kvinnor och mn skiljer
sig som mest t i gruppen som sjukhusvrdats till
fljd av skador orsakade av annan person. Det
beror med strsta sannolikhet p att livssituatio-
nen hos kvinnor respektive mn som utsatts fr
vld r annorlunda, som ppekats tidigare (se av-
snittet Beskrivning av sjukdomar, Skador). Det r
svrt att fastsl om de smre ekonomiska villkor
och de hga separationsrisker som kvinnor och
mn som skadats onekligen erfar, r en konse-
kvens av skadan eller av den livssituation som
fregick skadan.
Det fnns mnga luckor nr det gller kunska-
pen om sjukdomars sociala konsekvenser. Det
hr kapitlet har enbart besvarat ngra f frgor.
Fr att komplettera bilden av hur olika sjukdomar
drabbar skilda befolkningsgrupper br man ge-
nomfra fera studier.
Referenser
1. Becker G. Human Capital. New York: National
Bureau of Economic Research; 1975.
2. Lundberg O, berg Yngwe M, Klegrd Stjrne
M, Bjrk L, Fritzell J. The Nordic experience:
welfare states and public health (NEWS). Stock-
holm: Stockholm universitet/Karolinska Institu-
tet, Centre for Health Equity Studies (CHESS),
2008. Health Equity Studies No 12.
3. Socialdepartementet. Socialpolitiska modellen i
Sverige. [citerad 17 april 2009]; Tillgnglig frn:
http://www.regeringen.se/sb/d/1474/a/124667.
4. Socialstyrelsen. Kapitel 5: Sociala konsekvenser av
sjukdom. I: Social rapport 2006. Stockholm: 2006.
5. Lindholm C. Socio-economic consequences
of longstanding illness [Doktorsavhandling].
Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen
as a predictor of return to work in patients with
coronary heart disease. Social Science & Medi-
cine. 2003;56:193202.
16. Landtblom AM, Riise T, Kurtzke J F. Further
considerations on the distribution of multiple
sclerosis in Sweden. Acta Neurologica Scandi-
navica. 2005;111(4):23846.
17. Lobentanz IS, Asenbaum S, Vass K, Sauter C,
Klsch G, Kollegger H, et al. Factors infuencing
quality of life in multiple sclerosis patients: dis-
ability, depressive mood, fatigue and sleep quality.
Acta Neurologica Scandinavica. 2004;110:613.
18. Jeppsson Grassman E. Undfyende och styrande.
Om kropp och delaktighet hos mnniskor som
har multipel skleros. I: Jeppsson Grassman E,
Antonsson S, Stl R, Svedberg L, red. Att drab-
bas och att forma sitt liv. Lund: Studentlittera-
tur; 2003.
19. Socialstyrelsen. Kapitel 4: Hlsa i frvrvsaktiv
lder. I: Folkhlsorapport 2009. Stockholm:
2009.
20. Gyllenskld K. Visst blir man rdd: samtal med
kvinnor som behandlats fr brstcancer. Stock-
holm: Forum; 1976.
21. Burgess C, Cornelius V, Love S, Graham J,
M. R, Ramirez A. Depression and anxiety in
women with early breast cancer: fve year obser-
vational cohort study. British Medical Journal.
2005;330:702.
22. Johnsson A, Fornander T, Rutqvist L-E, Vaez M,
Alexanderson K, Olsson M. Predictors of return
to work ten months after primary breast cancer
surgery. Acta Oncologica. 2009;48:938.
23. Socialstyrelsen. Cancer Incidence in Sweden
2007. Stockholm: 2008. Sveriges offciella statis-
tik, Health and diseases 2008:11.
24. Adolfsson J, Garmo H, Varenhorst E, Ahlgren
G, Ahlstrand C, Andrn O, et al. Clinical char-
acteristics and primary treatment of prostate
cancer in Sweden between 1996 and 2005. Data
fr folkhlsovetenskap, Avdelning fr social-
medicin; 2002.
6. Socialstyrelsen. Kapitel 5: Sambandet mellan
sjukdom och sociala frhllanden. I: Social rap-
port 2001. Stockholm: 2001.
7. Socialstyrelsen. Klassifkation av sjukdomar.
Systematisk frteckning. Stockholm: 1987.
Svensk version av International Classifcation of
Diseases, Ninth Revision (ICD-9).
8. Socialstyrelsen. Klassifkation av sjukdomar och
hlsoproblem (KSH97). Systematisk frteckning.
Stockholm: 1997. Svensk version av The Inter-
national Statistical Classifcation of Diseases and
Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-
10).
9. Socialstyrelsen. Kapitel 5: ldres hlsa. I:
Folkhlsorapport 2009. Stockholm: 2009.
10. Socialstyrelsen. Kapitel 7: vervikt, hjrt- och
krlsjukdom och diabetes. I: Folkhlsorapport
2009. Stockholm: 2009.
11. Socialstyrelsen. Hjrtinfarkter 19872007
samt utskrivna efter vrd fr akut hjrtinfarkt
19872008. Stockholm: 2009. Sveriges offciella
statistik. Statistik Hlso- och Sjukvrd.
12. Herlitz J, Dellborg M, Karlsson T, Evander M,
Berger A, Luepker R. Epidemiology of acute
myocardial infarction with the emphasis on pa-
tients who did not reach the coronary care unit
and non-AMI admissions. International Journal
of Cardiology. 2008;128(3):3429.
13. Socialstyrelsen; Sveriges Kommuner och
Landsting. ppna jmfrelser av hlso- och
sjukvrdens kvalitet och effektivitet. Jmfrelser
mellan landsting. Stockholm: 2009.
14. Hmlinen H, Virta L, Keskimki I, Mhnen
M, Motchanov V, Salomaa V. Return to work
after frst myocardial infarction in 19911996
in Finland. European Journal of Public
Health;14:27185.
15. Sderman E, Lisspers J, Sundin . Depression
6
Boendesegregation
from the National Prostate Cancer Register in
Sweden. Scandinavian Journal of Urology and
Nephrology. 2007;41(6):45677.
25. Joensuu T. Behandlingslinjer fr prostatacancer,
fr och emot PSA. Finska Lkaresllskapets
Handlingar. 2007;167(2):2338.
26. Holmstrm B, Johansson M, Bergh A, Stenman
U-H, Hallmans G, Stattin P. Prostate specifc
antigen for early detection of prostate cancer:
longitudinal study 2009. BMJ. 2009. 339: Public-
erat 24 september 2009. Tillgnglig frn: http://
www.bmj.com/cgi/content/abstract/339/sep24_1/
b3537. DOI: 10.1136/bmj.b3537.
27. Socialstyrelsen. Skador och frgiftningar be-
handlade i sluten vrd 2007. Stockholm: 2008.
Sveriges offciella statistik. Hlsa och sjukdomar
2008:12.
28. Socialstyrelsen. Kapitel 6: Psykosociala pfrest-
ningar. I: Folkhlsorapport 2009. Stockholm:
2009.
29. Socialstyrelsen. Kapitel 12: Vld. I: Folkhl-
sorapport 2009. Stockholm: 2009.
30. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer fr psyko-
sociala insatser vid schizofreni eller schizofre-
niliknande tillstnd 2010 std fr styrning och
ledning. Preliminr version. Stockholm: Mars
2010.
31. jehagen A, Hansson L, Sandlund M, Gustafs-
son C, Cruce G, Nystrm M, et al. Effekter av
psykosociala insatser fr personer med schizo-
freni eller bipolr sjukdom. En sammanstllning
av systematiska versikter. Stockholm: Social-
styrelsen, Institutet fr utveckling av metoder i
socialt arbete (IMS), 2006. Kunskapsversikt.
32. Flyckt L. Regionalt vrdprogram Schizofreni
och andra psykossjukdomar. Stockholm: Stock-
holms lns landsting, 2008. Medicinskt pro-
gramarbete.
33. Socialstyrelsen. Livssituationen tv r efter
stroke. En uppfljning av strokedrabade och
deras nrstende. Stockholm: 2004. Underlag
frn experter.
34. Forsberg-Wrleby G, Moller A, Blomstrand C.
Spouses of frst-ever stroke patients: psychologi-
cal well-being in the frst phase after stroke.
Stroke. 2001;32(7):164651.
35. Cox A, McKevitt C, Rudd A, Wolfe C. Socio-
economic status and stroke. Lancet Neurology.
2006;5(2):1818.
36. Kurth T, Berger K. The Socioeconomic Stroke
Puzzle. Stroke. 2007;38:45.
37. Li C, Hedblad B, Rosvall M, Buchwald F, Khan
FA, Engstrm G. Stroke Incidence, Recurrence,
and Case-Fatality in Relation to Socioeco-
nomic Position. A Population-Based Study of
Middle-Aged Swedish Men and Women. Stroke.
2008;39:21916.
38. Frskringskassan. Sjukpenning. [2009-12-30];
Tillgnglig frn: http://www.forsakringskassan.
se/irj/go/km/docs/fk_publishing/Dokument/
Publikationer/Faktablad/Sjukpenning.pdf.
39. Statistiska centralbyrn. Lneskillnader mel-
lan kvinnor och mn i Sverige. Ansatser till
beskrivning med hjlp av den offciella statistik-
en. Stockholm: 2004. Information om utbildning
och arbetsmarknad 2004:2.
6
Boendesegregation
Boendesegregation
Sammanfattning
P 1990-talet kade den etniska segregationen
markant, men niverna tycks ha stabiliserats
under 2000-talet. Den ekonomiska segrega-
tionen kade under senare delen av 1990-talet
och minskade sedan fram till r 2003 fr att
drefter terigen ka ngot. I ett lngre tids-
perspektiv mrks dock en tydlig trend mot en
kad niv. Det fnns en klar koppling mellan
etnisk och ekonomisk segregation i de tre stor-
stadsregionerna: ju strre representation ett
grannskap har av synliga invandrargrupper,
det vill sga invandrare med ursprung i syds-
tra Europa, Asien, Afrika, eller Latinamerika,
desto strre r koncentrationen av ekonomiskt
resurssvaga.
I de tre storstadsregionerna bor sammantaget
drygt 7 procent av befolkningen i de mycket re-
surssvaga grannskapen. Andelen personer tillh-
rande synliga invandrargrupper i dessa omrden
r ungefr fyra gnger strre n i totalbefolkning-
en, 27 procent, medan andelen sverigefdda per-
soner bosatta dr r 4 procent. Skillnaderna mel-
lan olika typer av grannskap i Stor-Stockholm r
inte lika stora som i de andra regionerna.
I de grannskap som har strst koncentrationer av
synliga invandrargrupper frsrjde sig r 2006
knappt 30 procent av befolkningen i frvrvsar-
betande lder p sitt arbete. Resterande ver 70
procent av invnarna frsrjde sig drmed p
annat stt. En del av de yngsta studerade medan
resten var arbetslsa, frtidspensionerade, sjuk-
skrivna eller levde p ekonomiskt bistnd. Dr-
utver var personer med inkomster under det
relativa fattigdomsstrecket kraftigt verrepresen-
terade.
I de mycket resurssvaga omrdena bor numera
huvudsakligen fattiga synliga invandrargrupper.
Den ekonomiska segregationen har blivit alltmer
synonym med den etniska. Skillnaderna i bostt-
ningsmnster mellan fattiga och rika har alltmer
kommit att motsvara skillnader mellan ena
sidan fattiga synliga invandrare och andra sidan
mer vlbestllda inrikesfdda och icke-synliga
invandrare.
Befolkningsstabiliteten kade under perioden
20002007 jmfrt med 19901997, i svl et-
niskt integrerade grannskap som i grannskap
dr befolkningen i olika grad prglas av synliga
invandrargrupper. Strsta frndringen avser
grannskap med stora eller mycket stora koncen-
trationer av synliga invandrargrupper som gick
frn en lg till en medelhg befolkningsstabili-
tet. Nrvaro av nyanlnda invandrare och unga
vuxna, tv grupper med hg bengenhet att
fytta, bidrar till minskad stabilitet; Nrvaro av
barnfamiljer som inte r s rrliga hjer dremot
befolkningsstabiliteten.
Invandrarhushll som bor i grannskap med myck-
et homogen svensk befolkning r bttre integre-
rade i det svenska samhllet n invandrarhushll
Boendesegregation
Boendesegregation
i grannskap med mycket stora koncentrationer av
synliga invandrargrupper, med avseende p en
rad egenskaper: de tar emot ekonomiskt bistnd i
mycket mindre utstrckning, de har oftare lngre
utbildning (till och med oftare n svenska hushll
i deras omrdeskategori), tjnar mer pengar, lever
oftare i parfrhllanden och r oftare gifta med
inrikesfdda personer.
Grannskapstyp under uppvxtren har en viss
betydelse fr ungdomars framtida levnadsfrhl-
landen ungdomar frn grannskap med en strre
koncentration av resurssvaga grupper och synliga
invandrargrupper har en viss verrisk fr att ha
blivit lagfrda fr brott, ha varit arbetslsa, ha ftt
ekonomiskt bistnd samt ha en lgre utbildnings-
niv jmfrt med ungdomar frn resursstarka
grannskap som domineras av en sverigefdd be-
folkning. Dremot tycks det inte fnnas ngra be-
lgg fr att strre koncentrationer av resurssvaga
grupper och synliga invandrare i grannskapet
kar risken fr framtida psykisk ohlsa.
Inledning
Sedan fera decennier tillbaka har man i den all-
mnna debatten diskuterat boendesegregation i
de svenska storstadsregionerna. Denna frga har
ven berrts i Socialstyrelsens samtliga tidigare
sociala rapporter.
Svenska regeringar driver sedan r 1998 p upp-
drag av riksdagen en nationell storstadspolitik med
mlet att bryta den sociala, etniska och diskrimi-
nerande segregationen i storstadsregionerna och
att verka fr jmlika och jmstllda levnadsvillkor
fr storstdernas invnare [1]. Fr att minska seg-
regationen och frbttra situationen i de mest ut-
satta omrdena i storstadsregionerna startade sta-
ten i samarbete med de berrda kommunerna den
s kallade storstadssatsningen som senare vergick
till det nuvarande urbana utvecklingsarbetet fr att
bryta utanfrskap i vissa stadsdelar [2].
Syftet med detta kapitel r att ge en bild av
segregationens utveckling frn och med r 1990
och framt. Kapitlet bestr av tre delar dr den
frsta beskriver segregationsutvecklingen i de tre
storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Malm
och Stor-Gteborg, och d frmst den ekonomis-
ka och den etniska aspekten av segregationen.
I andra och tredje delen skiftas perspektivet till
grannskapet. I andra delen beskrivs hur befolk-
ningsstabiliteten har utvecklats i olika typer av
grannskap samt de utrikes- respektive inrikes-
fdda invnarnas situation i de grannskap dr de
har en minoritetsstllning. Sist undersks s kall-
lade grannskapseffekter. Frgan som man sker
besvara r huruvida skillnader i mnniskors livs-
chanser p olika omrden kan bero p i vilken typ
av grannskap de vxte upp.
Segregationsutveckling i svenska
storstadsregioner
Vad avses med segregation?
Segregation och integration brukar uppfattas som
varandras motsatser. Segregation har en stark nega-
tiv vrdeladdning och uppfattas allmnt som ett icke
nskvrt tillstnd medan integration ses som en po-
sitiv och efterstrvansvrd samhllelig freteelse.
Segregation stts i samband med det som r srskil-
jande olikheter, fragmentering, avstnd och kon-
fikt; medan integration str fr det som frenar
likheter, nrhet, samfrstnd och sammanhllning.
I ett geografskt perspektiv betyder termen seg-
regation att olika befolkningsgrupper r ojmnt fr-
delade i rummet nr det gller bostder, arbetsplat-
ser, skolor med mera. Egentligen br man tala om
Boendesegregation
segregationsgrad eftersom man d betonar att skill-
naden i boendemnster kan variera mycket mellan
omrden och ver tid, frn nstan slumpmssiga
skillnader i gruppernas spridning till en fullstndig
separation dem emellan. Fr att undvika negativa
associationer anvnds ibland termer som r mer
vrdeneutrala, exempelvis differentiering, skillnad i
boendemnster eller olika bosttningsmnster.
Segregation pverkar det sociala samspelet mel-
lan mnniskor. I storstadsomrden dr det bor
mnga mnniskor p en liten yta blir det ptagliga
skillnader i boendemnster mellan de olika befolk-
ningsgrupperna. Typiskt fr en stadsbefolkning r
att det fnns en mngfald av subkulturer, etniska
grupper och livsstilar, och ett utmrkande drag fr
storstadsregionerna r en stor social och geografsk
rrlighet bland dess invnare som beror p regio-
nernas storlek, tthet och heterogenitet [3].
Termen segregation anvnds oftast nr man
vill pongtera ett fysiskt avstnd mellan omr-
den dr det fnns koncentrationer av olika befolk-
ningsgrupper, och att avstndet ocks fr med sig
en social distans mellan dessa grupper. Numera
korrelerar det sociala och det geografska avstn-
det oftast med varandra. Begreppet segregation
syftar p frhllanden p makroniv och anger
vilken relation som rder mellan hela staden och
dess delar nr det gller befolkningssammanstt-
ning. Nr det gller frhllanden p gruppniv r
det lmpligare att anvnda termer som r kopp-
lade till fyttningsrrelser, exempelvis spridning
och koncentration. Nr man vill beskriva mn-
niskors situation passar dremot termerna social
inkludering respektive social exkludering bst.
Med segregation syftar man oftast p tillstn-
det vid en viss tidpunkt medan begreppet segre-
geringsprocess anvnds fr att beskriva frloppet
som leder till detta tillstnd.
Segregation (och andra liktydiga termer) be-
tecknar i detta kapitel skillnader mellan olika
befolkningsgruppers geografska bosttnings-
mnster. Om den etniska befolkningssamman-
sttningen (efter etniskt ursprung, nationalitet,
sprk, geografskt ursprung, religion, hudfrg
m.m.) i olika delar av staden r annorlunda n
befolkningssammansttningen i staden som hel-
het, talas det om etnisk boendesegregation. Andra
typer av boendesegregation r socioekonomisk
boendesegregation (efter karakteristika ssom
utbildning, inkomst, yrke eller socialgrupp) och
ibland demografsk boendesegregationen (efter
lder, kn eller hushllstyp).
Speciellt etnisk och socioekonomisk boendese-
gregation upptrder ofta samtidigt, vilket innebr
att de kan vara svra att srskilja. Det r exem-
pelvis vanligt att olika grupper av utrikesfdda
r verrepresenterade i vissa omrden samtidigt
som de vanligtvis har smre ekonomi. Detta gl-
ler speciellt de nyanlnda invandrare som vid an-
komsten ofta saknar materiella resurser, socialt
kontaktnt samt kunskap om landets samhlle
och sprk. Det kan ta fera r, och ibland genera-
tioner, innan de hmtar in majoritetsbefolkning-
ens frsprng.
Orsaker till och konsekvenser av segregation
Det fnns olika teoretiska frklaringsmodeller till
varfr segregation uppstr, och ekonomisk ojm-
likhet r en viktig faktor i dem alla [4]. Det r
ocks vl belagt att den sociala och etniska segre-
gationen kar om mnniskor fritt kan vlja bostad
och bostadsomrde. Egna preferenser spelar stor
roll nr man vervger att fytta och vlja en ny bo-
stad [5, 6], och generellt sett tycks mnniskor vlja
att bo i nrheten av sina likar [7, 8]. Lokaliseringen
av lediga och tillgngliga bostder har ocks stor
betydelse.
Migration och urbanisering generellt bidrar
ocks till uppkomsten av ett visst segregations-
Boendesegregation
mnster. Personer som r nyinfyttade till en stad,
vare sig de kommer frn andra delar av landet
eller frn utlandet, r ofta hnvisade till mindre
attraktiva delar av staden. Detta r srskilt ptag-
ligt d migrationen inte r jmt frdelad ver tid.
Invandrare och andra minoritetsgrupper vljer
ofta att bostta sig i nrheten av andra frn samma
etniska grupp, framfr allt om de r mindre privi-
legierade i samhllet. Ytterligare en orsak till att
segregationsmnstret frstrks r skillnader i till-
gng till information om olika boendemjlighe-
ter. Informationen, som kommer via bostadsfr-
medlingar eller mklare, kan ibland ges selektivt
till olika befolkningsgrupper [9]. Den informella
informationen som personerna frmst skaffar via
sin umgngeskrets, beror p vilket kontaktnt
man har [10, 11].
Vidare kan hyresvrdar och ven bostadsrtts-
freningar och mklare diskriminera i valet av
hyresgster och bostadskpare eftersom de kan
anse att hus och bostadsomrden kan f lgre
socialt anseende om ngon onskad bostter sig
dr, vilket kan leda till sjunkande priser eller sv-
righeter att hyra ut lgenheter. Det fnns belgg
fr att invandrare med arabiskklingande namn
inte blir inbjudna till lgenhetsvisningar i samma
utstrckning som personer med svenskklingande
namn [12]. Vissa personer bedms allts som
mindre attraktiva hyresgster och mter drmed
barrirer nr de vill fytta.
Den mest uppmrksammade konsekvensen av
boendesegregationen p strukturell niv r att
utsatta grupper i samhllet fattiga, arbetslsa
eller sjukskrivna samlas i vissa bostadsomr-
den tillsammans med nytillkomna invandrare.
Det leder ofta till svl en sned resursfrdelning
mellan omrden, som till en ojmn belastning
p offentlig service som skolor, socialbyrer och
sjukvrd. Att mnniskor i samma ldersgrupper
eller i samma stadier av livscykeln samlas i vissa
omrden r inte heller utan betydelse, och det kan
skapa problem nr det r fr mnga eller fr f
som ska beredas plats i exempelvis barnomsorg,
skolor, ldreomsorg eller i sjukvrden. En sdan
situation leder ibland ocks till bristande frstel-
se och tolerans mellan mnniskor. Fr invandrare
kan det dessutom frsvra integrationsprocessen
i det svenska samhllet, i synnerhet sprkinlr-
ningen.
Att specifka befolkningsgrupper bor tillsam-
mans kan ven ha positiva effekter i form av en
knsla av samhrighet. Det kan ven ge bttre
frutsttningar fr speciella typer av bde privat
och kommunal service. Speciellt nr det gller
nytillkomna invandrare ger nrheten till mnnis-
kor med samma ursprung och sprk tillgng till
existerande ntverk, vilket underlttar anskaffan-
det av information och kontakter som kan vara
viktiga fr att lyckas p bostads- och arbetsmark-
naden.
Tidigare studier av segregation
Det fnns inget etablerat stt att studera segrega-
tion. I de studier som refereras i texten anvnds
olika mtt p segregation och olika indelningar
av befolkningsgrupper och geografska omrden.
Valet av de tv sistnmnda, befolkningsgrupper
och geografska indelningar, kan pverka resul-
taten. Dremot r olika segregationsmtt starkt
korrelerade med varandra [13-15]. Det innebr att
utveckling och trender antas vara jmfrbara oav-
sett de olikheter som fnns i studien.
Tidigare studier har visat en tmligen likartad
utveckling av den sociala boendesegregationen i
de tre storstadsregionerna Stockholm, Gteborg
och Malm. Segregationen minskade mycket tyd-
ligt frn 1930-talet till slutet av 1960-talet. Dr-
efter har minskningen avtagit och man kunde till
och med se en svag kning under frsta delen av
Boendesegregation
1970-talet. Segregationsnivn var hgst i Malm
och lgst i Stockholmsregionen, fast skillnaderna
var obetydliga [16].

Denna utveckling bekrftades delvis i en annan
studie som gllde skillnader i boendemnster
mellan lg- och hginkomsttagare i Stockholms-
regionen. Studien visade att skillnaderna kade
tydligt under perioden 19701985, varefter de
bromsades fram till r 1990 [17].
Den etniska boendesegregationen i Stockholms
ln kade markant under perioden 19701990.
1
I
en annan studie framkom att boendesegregatio-
nen r olika stor i olika invandrargrupper: ju str-
re kulturella skillnader mellan ursprungslandet
och Sverige, desto hgre grad av boendesegre-
gation nr alla andra faktorer r lika [18]. Denna
rangordning har ven bekrftats av andra studier.
Exempelvis tycks en hgre grad av olikhet frn
det svenska leda till en hgre grad av segrega-
tion, samtidigt som segregationen samvarierar
med rangordningen efter sysselsttningsgrad och
genomsnittsln [19, 20].
I Social rapport 2006 konstaterades att den et-
niska segregationen har kat markant under pe-
rioden 19902002, men inte den ekonomiska.
Av de tre svenska storstadsregionerna framstod
Stor-Stockholm som den mest integrerade. Be-
folkningen i de ekonomiskt mycket resurssvaga
omrdena har alltmer besttt av fattiga synliga
invandrargrupper, det vill sga de med ursprung i
Sydeuropa, Asien, Afrika eller Latinamerika.
I mnga studier och rapporter uppmrksam-
mas endast bostadsomrdena med de smsta
sociala villkoren, defnierade som hga andelar
arbetslsa, fattiga, bidragstagare samt nyanlnda
invandrare. I en av Storstadskommittns under-
1 I denna studie defnieras etnisk segregation som skillnader
mellan infdda, invandrare frn europeiska lnder och invan-
dare frn utomeuropeiska lnder.
skningar frn r 1997 identiferades tolv minst
attraktiva bostadsomrden med extremt lg in-
komst i de tre storstadsregionerna [21]. Kommit-
tn fastslog att segregationen i storstderna r ett
allvarligt socialt problem och att det r frga om en
sammanfallande ekonomisk, social, etnisk och de-
mografsk segregation. Utredningens slutsats var
att grunden fr segregationen i storstderna i fr-
sta hand r ekonomisk och social och inte etnisk.
Grannskap som grund fr
segregationsstudier i storstad
Denna underskning behandlar de tre storstads-
omrdena. Utgngspunkten r grannskapet, det
vill sga ett delomrde som utgr en naturlig
social arena fr mnniskorna som bor dr. Ett
grannskap motsvarar ungefr en stadsdel i en
stads centrum eller ett bostadsomrde litet lngre
bort frn stadskrnan. Vid studier av segregation
r grannskapet ett lmpligare val av delomrde n
bde kommunen, som r mycket strre, och kvar-
teret, som r mycket mindre.
Det fnns fera viktiga skl till detta, bland
annat att ett grannskap kan tillskrivas ett symbo-
liskt vrde som r betydelsefullt nr mnniskor
formar sin sociala identifkation [22]. Det frefal-
ler vara mindre viktigt att vlja delomrden med
avseende p homogenitet vad gller byggnadsr
eller hustyp, eftersom skillnader i dessa avse-
enden kan anses pverka det sociala samspelet
i mindre grad n exempelvis naturliga grnser
mellan omrdena. Dessutom beror segregations-
gradens niv p delomrdenas storlek och antal.
Indelningen i ngra f, stora delomrden ex-
empelvis kommuner snker automatiskt segre-
gationsgraden medan indelningen i mnga, sm
delomrden exempelvis kvarter ofrnkomligt
hjer den. Grannskap representerar hr en lmp-
lig mellanniv.
Boendesegregation
Ett grannskap kan defnieras som ett bebyggel-
seomrde som
bestms av naturliga grnser (strre gator
eller motorvgar, grnomrden o.dyl.)
motsvarar en stadsdel eller ett bostadsomrde
har tillrckligt mnga invnare fr att rcka
som underlag fr en viss offentlig och privat
basservice
invnarna kan betrakta som ett identifka-
tionsomrde.
Det r endast storstadsregionerna som har
delats in i grannskap enligt dessa kriterier. Med
tanke p att segregation r ett stadsfenomen lig-
ger fokus p de urbana grannskapen, vilket inne-
br att glesbygds- och landsbygdomrden i utkan-
terna av frortskommuner har uteslutits ur ana-
lyserna. Dessutom har studien avgrnsats till att
omfatta grannskap med en befolkning p minst
500 individer. Befolkningen i ett grannskap r of-
tast mellan 4 000 och 10 000 invnare.
Data
De huvudsakliga datakllorna i detta avsnitt r
Statistiska centralbyrns Register ver totalbe-
folkningen (RTB), Longitudinell integrationsda-
tabas fr sjukfrskrings- och arbetsmarknads-
studier (LISA) samt Geografdatabasen (se bilaga
4 Datakllor). Samtliga indelningsgrunder fnns
redovisade i bilaga 1 Indelningar.
Storstadsregionerna och strre stder
Invnarantalet i Sverige var drygt 9 miljoner r
2007, och drygt 13 procent, motsvarande 1,2 mil-
joner, var fdda utanfr landet. Stockholm, G-
teborg och Malm med omgivande kommuner
utgr Sveriges tre storstadsregioner, och samma
r bodde dr sammanlagt drygt 3,4 miljoner mn-
niskor, eller 37 procent av rikets befolkning. Ns-
tan 695 000 av dem var fdda utomlands, vilket
innebr att r 2007 bodde nra 60 procent av alla
utrikesfdda i de tre storstadsregionerna.
Tidigare hade fyktingmottagningspolitiken
som ml att sprida de nyanlnda ver stora delar
av landet fr att minska trycket p storstdernas
bostadsmarknader, och d frmst p grannskap
med stora koncentrationer av invandrare. Mnga
nyanlnda hamnade d i sm orter med svaga ar-
betsmarknader och f nya jobb, vilket gjorde att
perioden tills de fck sitt frsta jobb frlngdes
[23, 24]. Efter hand samlades invandrarna nd i
storstadsregionerna dr de lttare kunde etablera
etniska ntverk som underlttade deras intrde p
Procent
2007-12-31 var totalbefolkningen i Sverige 9183000 personer och
totalt antal utrikesfdda 1228000 personer.
* Bors, Eskilstuna, Gvle, Halmstad, Helsingborg, Jnkping, Karlstad,
Linkping, Norrkping, Sundsvall, Ume, Uppsala, Vsters, Vxj,
rebro.
Figur 6:1. Koncentration av utrikesfdda till
storstadsregionerna och strre stder r 2007
Andel totalbefolkning och andel utrikesfdda som bor i
Stor-Stockholm, Stor-Gteborg och i Stor-Malm samt
strre stder*. Procent.
0
5
10
15
20
25
30
35
Utrikesfdda Totalbefolkning
Strre
stder
Stor-
Malm
Stor-
Gteborg
Stor-
Stockholm
Klla: RTB och Geografdatabasen, Statistiska centralbyrn.
Boendesegregation
arbetsmarknaden [25], samtidigt som chansen att
hitta jobb var hgre [26].
I svenska strre stder
2
bodde r 2007 samman-
lagt nstan 1,8 miljoner invnare, varav 14 procent
var fdda utomlands. I de tre storstadsregionerna
och de strre stderna bodde drygt tre fjrdede-
lar av alla invandrare i Sverige. De utrikesfddas
andel av storstadsregionernas invnare kade mar-
kant mellan ren 1990 och 2007. I Stor-Stockholm
och Stor-Malm kade den frn 16 respektive 13
till 21 procent i bda stderna, och i Stor-Gteborg
kade de utrikesfddas andel frn 13 till 18 procent
(fgur 6:1, tabell 6:1 och 6:2). I strre stder r de
utrikesfdda ngot verrepresenterade dock inte i
lika hg grad som i storstadsregionerna.
En stor verrepresentation av invandrare i stor-
stadsregionerna r inget specifkt fr Sverige, utan
2 Bors, Eskilstuna, Gvle, Halmstad, Helsingborg, J nkping,
Karlstad, Linkping, Norrkping, Sundsvall, Ume, Uppsala,
Vsters, Vxj och rebro.
det r en vanlig freteelse ven i andra lnder.
Den strsta koncentrationen av utrikesfdda, 35
procent, fnns i Stor-Stockholm (fgur 6:1) ven
om olika grupper av invandrare har olika bostt-
ningsmnster (tabell 6:1 och 6:2). Drygt hlften
av alla invandrare frn Latinamerika och frn Tur-
kiet samt nstan hlften av samtliga invandrare frn
Afrika sder om Sahara bor i Stor-Stockholm. De
andra invandrargrupper som ocks i hg grad r
koncentrerade till Stockholmsregionen r personer
fdda i Finland, Iran, Polen och Vsteuropa (nr-
mare 40 procent av respektive grupp).
Invandrare frn lnder i forna Jugoslavien r
tydligt verrepresenterade i Stor-Malm och Stor-
Gteborg samt i strre stder. Andra invandrar-
grupper som r verrepresenterade i strre stder r
personer fdda i Irak och Iran (den senare gruppen
r ven koncentrerad ven till Gteborgsregionen).
I alla storstadsregioner och strre stder sam-
mantaget bor mellan 70 och 80 procent av alla
Tabell 6:1. Befolkningssammansttning i Stor-Stockholm, Stor-Gteborg, Stor-Malm
och strre stder* r 2007
Befolkning efter ursprungsregion 2007-12-31. Procent och antal.
Stor-
Stockholm
Stor-
Gteborg
Stor-
Malm
Strrre
stder
Riket
Antal
Totalbefolkning 2 012 892 832 345 581 788 1 752 483 9 182 927
Drav fdda i Sverige (%) 79 82 79 86 87
Totalt antal utrikesfdda 423 801 146 254 124 200 246 764 1 227 770
Drav fdda i (%):
Norden 21 17 18 21 272 646
Vsteuropa** 11 11 10 9 126 808
Nordosteuropa 11 9 13 8 121 167
Sydosteuropa 8 16 22 16 181 169
Mellanstern och Nordafrika 24 25 20 25 259 679
Latinamerika 8 5 5 5 69 120
Afrika sder om Sahara 7 6 3 5 66 760
Centrala och fjrran Asien 10 10 9 10 129 786
* Bors, Eskilstuna, Gvle, Halmstad, Helsingborg, Jnkping, Karlstad, Linkping, Norrkping, Sundsvall, Ume, Uppsala, Vsters, Vxj och rebro.
** Inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland.
Lnderindelning fnns i bilaga 1 Indelningar.
Boendesegregation
personer fdda i Finland, Vsteuropa och Polen,
och mellan 80 och nstan 100 procent av alla som
kommer frn Irak, Afrika sder om Sahara, La-
tinamerika, Turkiet och Iran. En del grupper r
mest spridda utanfr storstadsomrdena och ven
utanfr de strre stderna, bland annat de frn
Tyskland och frn lnder i forna Jugoslavien (ta-
bell 6:1 och 6:2).
Anledningen till att invandrare vljer att bost-
ta sig i stder r att de strsta arbetsmarknaderna
fnns dr, och drmed det strsta utbudet av ar-
beten. Allt detta gr att segregeringsprocesserna
mrks tydligast i storstadsregionerna.
Segregationsmnster
Boendesegregation kan beskrivas p olika stt.
Frn Social rapports utgngspunkt r situationen
i socialt utsatta bostadsomrden mest intressant
vilka ven kan beskrivas i termer av resursfattiga,
resurssvaga eller fattiga. I mnga studier visas fr-
delningen av en specifk grupp i ett omrde, ex-
empelvis hushll med ekonomiskt bistnd, lgin-
komsttagare eller invandrare. Svagheten r att man
d inte relaterar till befolkningssammansttningen
i hela underskningsomrdet.
Utgngspunkten nr man hr grupperar de utsat-
ta omrdena r att proportionen av resursstarka res-
pektive resurssvaga invnare sammantaget pverkar
omrdenas sociala karaktr och utvecklingspotenti-
al. I ett utsatt omrde fnns mnga resurssvaga inv-
nare och dessutom f resursstarka. Hgre inkomst-
niver gr hand i hand med lngre utbildning, strre
samhllskompetens samt bttre mjligheter att se till
sina behov, vilket ger dessa mnniskor strre makt
ver tillvaron. Sdana hushll efterfrgar till exem-
pel en viss serviceniv och stller krav p kvaliteten
p den offentliga och den kommersiella servicen i
omrdet. Detta innebr att nrvaron av resursstarka
hushll r en stabiliserande faktor fr ett bostads-
omrde och det kan vara till frdel fr hela omrdet.
Ett liknande synstt kan tillmpas nr det gl-
ler omrdenas etniska karaktr. Det r inte enbart
hga andelar av synliga invandrargrupper som be-
stmmer omrdens karaktr. Lika viktigt om inte
viktigare i detta sammanhang r frnvaron av
Tabell 6:2. Strsta invandrargrupperna i Stor-Stockholm, Stor-Gteborg, Stor-Malm
och strre stder* r 2007
Invandrare efter fdelseland 2007-12-31. Procent och antal.
Stor-
Stockholm
Stor-
Gteborg
Stor-
Malm
Strrre
stder
Riket
Antal
Totalt antal utrikesfdda 423 801 146 254 124 200 246 764 1 227 770
Drav fdda i (%):
Finland 17 10 3 15 178 179
Polen 5 4 8 3 58 180
Lnder i f.d. Jugoslavien** 5 14 18 14 148 451
Turkiet 5 3 2 3 38 158
Irak 8 8 8 10 97 513
Iran 5 9 4 6 56 516
Tyskland 3 3 3 3 45 034
* Bors, Eskilstuna, Gvle, Halmstad, Helsingborg, Jnkping, Karlstad, Linkping, Norrkping, Sundsvall, Ume, Uppsala, Vsters, Vxj och rebro.
** Inkl. fre detta Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Serbien-Montenegro och Slovenien.
Boendesegregation
att tala uppfattas som frmmande av majoritetsbefolkningen i
respektive land. Uppfattningen om vilken grupp som r synlig
eller icke-synlig varierar mellan olika lnder och ver tid. ven
diskrimineringen uttrycks p olika stt frn land till land [30]
.

Allt tyder p att det ven i Sverige r synligheten snarare n
ursprunget som spelar strst roll nr det gller diskriminering,
deltagande p arbetsmarknaden eller boendefrhllanden.
I olika sammanhang har man tidigare frskt att dela in in-
vandrar- eller minoritetsgrupper efter kulturella eller geogra-
fska olikheter [18, 31], vilket ger en statistiskt sett fungerande
rangordning som korrelerar vl med olika indikatorer p etable-
ring i Sverige. Nackdelen med en sdan rangordning r dock att
man lgger tyngdpunkten p invandrarnas beteende eller kultu-
rella bakgrund.
Invandrare i Sverige r en mycket blandad grupp. Begreppet
invandrare hller ocks p att frlora sin ursprungliga betydelse
(personer som har invandrat) och har numera kommit att om-
fatta grupper som ibland avgrnsas p ett mycket snvt stt (ex-
empelvis invandrade personer som inte r fyktingar), och ibland
defnieras p ett stt som r brett och mycket svvande (exem-
pelvis alla invandrade personer, deras barn och barnbarn). Dess-
utom skapar termen ett intryck av att gruppen r homogen, fast
den enda skra likheten invandrare emellan r deras erfarenhet
av att fytta frn ett land till ett annat. Det fnns sledes ett be-
hov att infra andra benmningar.
Om man i stllet uppmrksammar de olika invandrargrup-
pernas synlighet lgger man tyngdpunkten vid majoritetssamhl-
lets vrderingar och normer och utgr ifrn vilket bemtande de
olika grupperna fr i det svenska samhllet. Hrigenom fyttas
fokus till hur infdda svenskar uppfattar och bemter invand-
rargrupper som en viktig frklaringsgrund till diskriminering av
dessa grupper och ett hinder fr deras integration.
Indelningen grundas p resultat frn fera underskningar
som hittills har genomfrts i Sverige och som visar hur svensk-
arna uppfattar olikhetsgraden [32, 33] mellan dem sjlva och
skilda invandrargrupper. Underskningarna visar att det fnns
stora skillnader mellan invandrargrupper med ursprung i olika
lnder nr det gller stllning p arbetsmarknaden, arbetslshet
och inkomster [34, 35], upplevelse av diskriminering m.m.
svenskar. I egenskap av majoritetsbefolkning repre-
senterar svenskarna en beteendemssig och sprk-
mssig norm. Som grannar kan de i bsta fall bidra
till ett vidgat socialt ntverk som kan frmja integra-
tionen i olika avseenden, inte minst nr det gller
arbete. Svenskarnas frnvaro gr att invnarna i ett
bostadsomrde eller en stadsdel saknar lnkar till
det omgivande samhllet som skulle kunna under-
ltta deras integration.
Fr att i detta kapitel skdliggra det geogra-
fska segregationsmnstret delas bostadsomr-
dena in efter olika ekonomisk och etnisk status.
Klassningen efter ekonomisk status baseras p i
vilken omfattning svl den resursstarkaste som
Synliga och icke-synliga minoriteter
I Kanada r begreppet synliga minoriteter (visible minorities)
vletablerat sedan ett antal r tillbaka. Begreppet anvnds
ocks i USA dr det omfattar svarta samt personer med
ursprung i Latinamerika, Asien och Afrika. Deras situation p
arbetsmarknaden har uppmrksammats med avseende p deras
deltagande i arbetskraften (lgre i frhllande till deras andel i
befolkningen), lneinkomster (i genomsnitt lgre n befolkning-
ens), diskriminering och annat.
Synliga minoriteter r ocks srbara minoriteter. Det r
grupper som generellt sett utgr den huvudsakliga mltavlan
fr rasism och diskriminering och som majoriteten betraktar
som icke vita alternativt icke-europer. Synliga minoriteter
frn Kina, Japan och sydstra Asien tillskrivs vanligen mer po-
sitiva egenskaper n svarta och minoriteter med ursprung i
sdra Asien. Denna grupp r fr det mesta njd med att leva
i Kanada, men anser att frdomar och diskriminering ger dem
smre livschanser n andra kanadensare och mindre synliga
minoriteter (t.ex. italienare, portugiser eller judar), speciellt
p arbetsmarknaden [27].
De synliga minoriteterna kan p grund av rasistiska fr-
domar och diskriminering f en begrnsad tillgng till arbets-
tillfllen och andra socioekonomiska resurser i samhllet.
De fr ocks lgre inkomstmssigt utbyte av utbildning och
arbetslivserfarenhet n de icke-synliga minoriteterna (i det
kanadensiska samhllet gller det personer med ursprung
i Europa) [28]. Skillnaden mellan de synliga och icke-synliga
minoriteterna mrks ven p bostadsmarknaden. Graden av
boendesegregation i kanadensiska stder r ocks mycket h-
gre fr den frstnmnda gruppen [29].
ven i EU-lnderna frekommer diskriminering som i synner-
het r riktad mot synliga etniska minoritetsgrupper. Deras situa-
tion r smre nr det gller utbildning och hlsa samt position p
bostadsmarknaden och p arbetsmarknaden, jmfrt med ma-
joritetsbefokningen och icke-synliga etniska minoritetsgrupper.
I dagens vsteuropeiska lnder refererar begreppet synliga
etniska minoriteter till en mycket stor och heterogen grupp av
mnniskor, inklusive (svarta) afrikaner, asiater, romer, judar och
muslimer, men ocks de europer vars utseende, beteende,
kldsel, vanor, seder och bruk, religisa sedvnjor eller stt
Boendesegregation
den resurssvagaste gruppen r representerad
inom omrdet. P motsvarande stt baseras klass-
ningen efter etnisk status p frekomsten av svl
svenskar som synliga utrikesfdda inom omrdet.
Det br uppmrksammas att det bara r grann-
skap i de tre storstadsregionerna som har katego-
riserats p detta stt, och allts inga grannskap
i strre stder. Anledningen r att Statistiska
centralbyrns omrdesindelningar utanfr stor-
stadsregionerna har gjorts enligt andra principer.
Bland annat r antalet grannskap i strre stder
betydligt fer (1 658) och det genomsnittliga anta-
let invnare per grannskap betydligt frre (1 047)
n i storstadsregionerna (696 respektive 4 856)
samtidigt som totalbefolkningen bara r ungefr
hlften s stor i storstadsregionerna (1 752 483
respektive 3 427 025). Det genomsnittliga antalet in-
vnare per grannskap r med andra ord lgt och en
tredjedel av grannskapen bestr av frre n 500 in-
vnare). Drfr gjordes bedmningen att skattning-
arna skulle vara alltfr oskra fr att kunna ligga till
grund fr ngra slutsatser.
Omrdenas status frndras med tiden. Fr att ta
hnsyn till detta har ytterligare en indelning gjorts
Tabell 6:3. Grannskap i Stor-Stockholm, Stor-Gteborg och Stor-Malm indelade efter etnisk
och ekonomisk status r 2006
Samtliga grannskap i storstadsregionerna. Antal.
Etnisk status Ekonomisk status
Ej klassi-
fcerade
1.
Mycket
resurs-
rika
2.
Resurs-
rika
3.
Integ-
rerade,
resursrika
4.
Integ-
rerade
5.
Integ-
rerade,
eftersatta
6.
Eftersatta
7.
Resurs-
fattiga
8.
Mycket
resurs-
fattiga
Totalt
Ej klassifcerade 93 93
1. Mycket homogen
svensk befolkning

14

29

47

53

16

5

1

165
2. Homogen
svensk befolkning

8

41

45

40

15

4

153
3. Integrerade,
svensk prgel

11

28

29

19

11

98
4. Integrerade 2 9 18 17 11 2 59
5. Integrerade,
prgel av synliga
invandrargrupper

7

11

16

15

1

50
6. Koncentration
av synliga invandrar-
grupper

1

2

8

27

2

40
7. Stor koncentration
grupper

10

13

23
8. Mycket stor
koncentration
grupper

15

15
Totalt 93 22 83 129 148 80 55 55 31 696
Ej klassifcerade grannskap: med befolkning 500 invnare. Klassifceringen beskrivs i bilaga 1 Indelningar.
Klla: RTB, LISA och Geografdatabasen, Statistiska centralbyrn.
Boendesegregation
Tabell 6:4. Urbana grannskap i Stor-Stockholm, Stor-Gteborg och
Stor-Malm indelade efter etnisk respektive ekonomisk
dynamisk typ r 2006
Urbana grannskap med en befolkning strre n 500 personer i storstads-
regionerna. Antal.
Etnisk dynamisk typ Ekonomisk dynamisk typ
Resursstarka Ekonomiskt
integrerade
eftersatta
Resurssvaga Mycket
resurssvaga
Totalt
Dominerade av
svenskar

263

84

17

364
Etniskt integrerade
inslag av synliga
invandrargrupper

8

37

36

2

83
Dominerade
av synliga
invandrargrupper

2

25

14

41
Mest dominerade
av synliga invandrar
grupper

15

15
Totalt antal
urbana grannskap

271

123

78

31

503
Klassifceringen av grannskap beskrivs i bilaga 1 Indelningar
dr man inkluderar frndringar. Hur indelningarna
r gjorda visas i bilaga 1 Indelningar.
Det kan noteras att de grannskap som r tm-
ligen gynnade eller vl integrerade, bde etniskt
och ekonomiskt, ligger i de centrala delarna av
storstadsregionernas innerstder. De mest utsatta
grannskapen terfnns i nra frorter och ven i in-
nerstdernas utkanter (d frmst i Stor-Malm och
i Stor-Gteborg).
Av tabell 6:3 framgr kombinationen av etnisk
och ekonomisk status i samtliga grannskap i de tre
storstadsregionerna. Ett tydligt mnster trder fram:
De festa grannskap som har en vervgande sveri-
gefdd befolkning r samtidigt ekonomiskt resurs-
starka eller integrerade. Ett mindre antal grannskap
domineras av inrikesfdd befolkning samtidigt som
de r ekonomiskt eftersatta eller resursfattiga, och d
gller det oftast glesbygds- eller landsbygdsomrden
som fnns inom storstadsregionernas grnser. Det r
tydligt att de grannskap som har
strre inslag av synliga invand-
rargrupper oftast r resursfattiga.
Det fnns verhuvudtaget inga
resursstarka grannskap som
ocks har ngot strre inslag av
synliga utrikesfdda bland sina
invnare. Ngra enstaka grann-
skap r ekonomiskt integrerade
samtidigt som dr fnns kon-
centrationer av synliga invand-
rargrupper, exempelvis Kista i
Stockholms Vsterort, Rissne i
Sundbyberg samt Backa p Hi-
singen i Gteborg. I de mycket
resursfattiga grannskapen som
samtidigt har stora koncentratio-
ner av synliga invandrargrupper
r andelen utrikesfdda ver 60
procent. De resterande 40 pro-
cent som r fdda i Sverige ut-
grs d i frsta hand av barnen
till dessa utrikesfdda.
Situationen fr r 2002 fnns beskriven i Social
rapport 2006, och en jmfrelse visar en tydlig pola-
risering r 2006 fanns det fer grannskap som var
resursrika eller mycket resursrika (12 stycken) samt
fer grannskap som var resursfattiga eller mycket
resursfattiga (21 stycken), dremot frre integre-
rade grannskap. Parallellt med detta bodde r 2006
en strre andel av befolkningen i de resursstarka
och mycket resursstarka samt i de resursfattiga och
mycket resursfattiga grannskapen och en mindre
andel i storstadsregionernas integrerade delar.
Omrdenas status frndras lngsamt
Omrdenas status kan frndras ver tid de
kan bli rikare, fattigare eller mer integrerade. Ett
omrde kan f hgre status drfr att resurssvaga
Boendesegregation
personer fyttar ut och resursstarka
fyttar in. En sdan process i st-
dernas centrala delar kallas fr gen-
trifkation och har uppmrksam-
mats under de senaste decennierna
[36, 37]. Konjunkturfrbttringar
i samhllet kan ocks leda till att
andelen hginkomsttagare i vissa
grannskap kar mer n i andra. Vi-
dare kan omrdenas etniska status
frndras i och med att mnniskor
tillhrande olika etniska grupper
fyttar in eller ut, och att mnniskor
fds och dr. Frndringar av ett
omrdes etniska eller ekonomiska
status sker vanligen lngsamt ver
tid och i relativt sm steg frn ett r
till ett annat. Strre, snabba frnd-
ringar r mer sllsynta.
De omrden som r 1990 hade
en befolkning med stora inslag
av synliga utrikesfdda har oftast
ftt en nnu strre koncentration
av denna grupp. Alla grannskap
kunde dock inte statusklassifceras
r 1990 eftersom de hade frre n
500 invnare (115 stycken). Under
perioden 19902006 kade befolkningen i stor-
stderna, frmst genom att nya stadsdelar eller
bostadsomrden byggdes, och det medgav att yt-
terligare ett antal grannskap (22 stycken) kunde
klassifceras r 2006. Intressant r att s gott som
inga av dessa nybyggda eller utbyggda grannskap
blev eftersatta, resursfattiga eller fck en prgel av
synliga invandrargrupper. Detta kan sannolikt fr-
klaras av de hga priserna p nybyggda bostder.
Att grannskap ndrar sin status kan gra det
svrt att tolka resultaten nr man studerar proces-
ser ver tid. Drfr anvnds i resten av detta ka-
pitel en indelning i dynamiska typer som bygger
p vilken typ av statusfrndringar grannskapen
genomgick under perioden 19902006.
3
ven hr
gller begrnsningen till urbana grannskap med
fer n 500 invnare.
Sambandet mellan grannskapens etniska och
ekonomiska dynamiska typ framtrder nnu tyd-
ligare eftersom de tar hnsyn till statusfrnd-
ringar ver tid och begrnsas till urbana grann-
skap (tabell 6:4 respektive fgur 6:2), jmfrt med nr
man bara analyserar tillstndet fr r 2006 och inbe-
3 Fr kopplingen mellan ekonomisk eller etnisk status och res-
pektive dynamisk typ, se bilaga 1 Indelningar.
Totalbefolkning 2006-12-31 i alla urbana grannskap i de tre storstadsregionerna med
en befolkning ver 500 personer: 3 124 713.
Figur 6:2. Befolkningens frdelning ver grannskap av olika
etniska och ekonomiska dynamiska typer r 2006
Procent
5
0
2
2
3
3
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
Resurs-
starka
Ekonom
isk dynam
isk typ
E
t
n
is
k

d
y
n
a
m
is
k

t
y
p
Dominerade
av svenskar
Mycket
resurssvaga
Mest
dominerade av
synliga invandrar-
grupper
Boendesegregation
griper samtliga grannskap inom storstadsregionerna
Mer n hlften av alla urbana grannskap har varit
stabila, resursstarka eller integrerade samt do-
minerade av svenskar under hela tidsperioden.
Omkring hlften av befolkningen bodde i dessa
grannskap (det illustreras av den hga gula sta-
peln innerst i fgur 6:2). Betydligt frre grannskap
(31 stycken) rknades till de mycket resurssvaga
omrdena bde de stabilt fattiga och de dr fat-
tigdomen kade under perioden. Nstan alla av
dem dominerades av synliga invandrargrupper,
och i mnga kade de synliga invandrargruppernas
koncentration. Endast 15 grannskap kunde klassas
som bde mycket resurssvaga och mest dominerade
av synliga invandrargrupper under hela perioden,
och dr bodde sammantaget cirka 3,5 procent av
befolkningen r 2006 (den mrklila stapeln lngst
fram i fguren 6:2). De tv udda grannskap som r
ekonomiskt mycket resurssvaga samtidigt som be-
folkningen domineras av sverigefdda eller etniskt
integrerade r Frescati-Ekhagen i Stockholm (dr
invnarna frmst bestr av studenter) och Salems
centrum i Salems kommun.
r 2006 bodde ver 6 procent av Stor-Stockholms
befolkning i de ekonomiskt mycket resurssvaga om-
rdena, liksom 9 procent av Stor-Malms och 8 pro-
cent av Stor-Gteborgs invnare (fgur 6:2).
De socialt utsatta grannskapen brukar associeras
med frorternas storskaliga och enformiga miljon-
programsomrden. En del av dem terfnns dock i
mer centralt belgna stadsdelar dr det fnns ldre
bebyggelse med frldrad standard, ofta i behov av
underhll.
Befolkningens sammansttning
frndrades mellan 1990 och 2006
Vilka frndringar har skett i dessa omrden
sedan r 1990? Hur har befolkningssammanstt-
ningen frndrats i de olika typerna av grann-
skap? Fokus riktas hr p ngra grupper: fdda
i Sverige, icke-synliga och synliga utrikesfdda,
relativt fattiga samt sjlvfrsrjande. Frst beak-
tas endast den ekonomiska dimensionen av grann-
skapsindelningen vid tre tidpunkter: r 1990, ett
r innan den ekonomiska krisen brt ut i Sverige;
1997, krisens sista r med nnu hga arbetslshets-
niver samt r 2006, d en hgkonjunktur rdde i
Sverige. Det fnns likheter mellan hgkonjunktu-
rerna ren 1990 och 2006, och de kan kontrasteras
mot frhllandena r 1997 nr Sverige var p vg
ut ur den djupa ekonomiska krisen.
Sverigefdda och utrikesfdda
Andelen inrikesfdda personer i de olika dyna-
miska typerna av grannskap minskar ju mer re-
surssvagt grannskapet blir (fgur 6:3). Den andel
sverigefdda som bor i mycket resurssvaga omr-
den var redan lg och minskade ytterligare fram
till r 1997. Drefter har andelen varit i det nr-
maste ofrndrad nda fram till r 2006, s fr-
modligen har andelen sjunkit till en stabil lg-
staniv runt 4 procent (3,5 procent i Stor-Stock-
holm, knappt 5 procent i Stor-Gteborg och 5,5
procent i Stor-Malm). Eftersom nivn har varit
stabil under det senaste decenniet rder det nu-
mera jmvikt mellan sverigefdda in- och utfyt-
tare, fr det r relativt f inrikesfdda som fyttar
svl in som ut. Till de sverigefdda rknas ocks
barn till utrikesfdda som fddes i Sverige. Om
de rknas bort minskar svenskarnas representa-
tion i deresurssvaga omrdena ytterligare.
De icke-synliga utrikesfdda grupperna bor of-
tare i de resurssvaga grannskapen jmfrt med de
infdda, men deras nrvaro i dessa omrden mins-
kade kraftigt under perioden 19902006. Deras
andel i de ekonomiskt mycket resurssvaga omr-
dena minskade mest i Stor-Gteborg, frn 20 till
11 procent, och minst i Stor-Stockholm, frn 10 till
Boendesegregation
Procent Fdda i Sverige
Icke-synliga invandrargrupper
Synliga invandrargrupper
Urbana grannskap med en befolkning strre n 500 personer (se bilaga 1 Indelningar).
Figur 6:3. Frdelning ver olika dynamiska typer av urbana grannskap
Personer fdda i Sverige samt personer tillhrande icke-synliga respektive synliga invandrargrupper.
Storstadsregionerna 1990, 1997 och 2006. Grannskapsindelning efter ekonomisk dynamisk typ. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Stor-Gteborg Stor-Malm Stor-Stockholm
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Procent
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
Mycket
resurs-
svaga
Resurs-
svaga
Ek. integ-
rerade/
eftersatta
Resurs-
starka
0
10
20
30
40
50
60
Procent
0
10
20
30
40
50
60
1990 1997 2006
Boendesegregation
Procent
* Relativt fattiga personer i hushll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som r mindre n 60 procent av regionens median.
Figur 6:4. Andel relativt fattiga* i olika typer av urbana grannskap i storstadsregionerna
ren 1990, 1997 och 2006
Grannskapsindelning efter etnisk dynamisk typ. Befolkning 16 r och ldre. Procent.
0
10
20
30
40
50
Mest
domine-
rade av
synl. inv.
Domine-
rade av
synl. inv.
Etn. integ-
rerade/
inslag
synl. inv.
Domine-
rade av
svenskar
Mest
domine-
rade av
synl. inv.
Domine-
rade av
synl. inv.
Etn. integ-
rerade/
inslag
synl. inv.
Domine-
rade av
svenskar
Mest
domine-
rade av
synl. inv.
Domine-
rade av
synl. inv.
Etn. integ-
rerade/
inslag
synl. inv.
Domine-
rade av
svenskar
1990 1997 2006
7 procent. Andelen kade i stllet i de resursstarka
grannskapen i alla storstder, och mest i Stor-G-
teborg med 7 procentenheter.
Synliga invandrargrupper bor oftast i de ekono-
miskt resurssvaga och mycket resurssvaga grann-
skapen, och deras andel i de mycket resurssvaga
grannskapen r cirka fyra gnger hgre n i total-
befolkningen, 27 procent. Under 1990-talet blev
de alltmer underrepresenterade i de resursstarka
omrdena, deras andel har dock kat ngot under
2000-talet. Det gemensamma mnstret fr alla tre
regionerna r att de synliga invandrargrupperna
hade en ngot lgre andel i de mycket resurssva-
ga omrdena r 2006 n r 1997, medan andelen
kade ngot i de mycket resursstarka grannskapen.
Denna frndring kan frklars av konjunkturen: r
1997 var Sverige p vg ut ur den ekonomiska kri-
sen med arbetslshetstal som fortfarande var hga
medan det rdde hgkonjunktur r 2006. Detta
talar fr att hgkonjunktur gynnar spridningen av
synliga invandrargrupper till mera vlsituerade
grannskap. Denna process r mest markerad i Stor-
Stockholm jmfrt med de andra storstderna.
Sammanfattningsvis kan man se att de sve-
rigefdda i princip har vergivit de ekonomiskt
mycket resurssvaga grannskapen och att de allt-
mer lmnar ekonomiskt resurssvaga grannskap.
ven de icke-synliga utrikesfdda grupperna
minskar i dessa grannskap. Dremot r de synliga
utrikesfdda grupperna i hg grad koncentrerade
till den typen av grannskap. Skillnaderna mellan
omrdena i Stor-Stockholm r inte lika stora som
i de andra regionerna.
Fattiga i relativ mening
I brjan av 1990-talet intrffade den hittills dju-
paste ekonomiska krisen i Sverige i modern tid.
terhmtningen brjade i slutet av 1990-talet
och fram till hsten 2008 var konjunkturlget
i Sverige mycket bttre. Hsten 2008 inled-
des dock den nuvarande lgkonjunkturen som
vi nnu inte har sett slutet p. I detta avsnitt
jmfrs r 2006, det senaste ret fr vilket det
fnns kompletta data, med situationen r 1997
och 1990.
Boendesegregation
Fokus riktas mot de relativt fattiga i grannskap
som kategoriserats efter den etniska dimensionen
(dynamiska typer). Syftet r att koppla de olika
aspekterna av ekonomiska frhllanden med
grannskapens etniska sammansttning. I detta
avsnitt analyseras bara befolkningen som r 16 r
och ldre.
Fattigdom mts hr i relativa termer, som an-
delen personer i hushll med en disponibel in-
komst per konsumtionsenhet som r lgre n 60
procent av regionens median under mtret, det
vill sga under det relativa fattigdomsstrecket. En
ingende diskussion om detta och andra fattig-
domsmtt fnns i kapitel 3 Fattigdomens frnd-
ring, utbredning och dynamik. Som framgr av
kapitel 3 kade andelen relativt fattiga i Sverige
frn brjan av 1990-talet till slutet av 2000-talet.
Denna kning betyder dock inte att fer personer
lever under den absoluta fattigdomsgrnsen. Det
beror p att reallnekningen var hgst hos per-
soner med hgre inkomster ven om inkomsterna
kade i alla inkomstskikt, vilket ledde till kad
inkomstspridning.
I de tre storstadsregionerna sammantaget kade
de relativt fattigas andel frn 8 till 12 procent av
befolkningen under perioden 19902006. De rela-
tivt fattiga kade i alla typer av grannskap: ju strre
inslag av synliga invandrargrupper, desto strre
kning. I de grannskap som var mest dominerade
av synliga invandrare bodde under hela perioden
knappt 4 procent av de tre storstadsregionernas to-
tala befolkning. Detta frndrades inte under pe-
rioden, men en allt hgre andel av de relativt fattiga
i regionen bodde i dessa omrden. Andelen kade
frn 8 procent r 1990 till nstan 11 procent r 2006.
I Stor-Gteborg och Stor-Malm mer n frdubb-
lades andelen relativt fattiga i de omrden dr det
bor mest synliga invandrare (fgur 6:4). kningen
i Stockholm var inte lika dramatisk, men dr var
ocks utgngsnivn hgre. I Stor-Stockholm och
Stor-Malm var omkring 40 procent av alla invna-
re (16 r och ldre) fattiga i dessa omrden r 2006.
Motsvarande andel i Stor-Gteborg var ver 35 pro-
cent. Den huvudsakliga kningen av relativt fattiga
skedde mellan ren 1990 och 1997, och anledningen
r troligen frmst den ekonomiska krisen. En bidra-
gande orsak kan vara att nyanlnda invandrare (med
03 rs vistelse i Sverige) under perioden koncen-
trerades till grannskap som mest dominerade av
synliga invandrargrupper. De nyanlndas andel
av alla invnare i dessa grannskap har varierat i
olika storstadsregioner och ver ren, men hela
tiden hllit sig ver 10 procent, vilket var cirka 2
gnger hgre n i grannskap med ngot mindre
inslag av synliga invandrare. De invandrare som
kom till Sverige i brjan av 1990-talets kris fck
lngvariga svrigheter att komma in p arbets-
marknaden (se kapitel 2 Anknytning till arbets-
marknaden och ungas etablering), vilket med all
sannolikhet bidrog till deras lgre inkomster fr
lng tid framver.
Slutsatsen r att det har skett en betydande
koncentration av relativt fattiga till grannskap
som var mest dominerade av synliga invandrar-
grupper. Detta innebr att betydligt fer personer
i dessa grannskap kan ha upplevt ett stort avstnd
mellan sin levnadsniv och levnadsnivn hos
andra regioninvnare.
Sjlvfrsrjande
Sjlvfrsrjande personer defnieras i detta av-
snitt som personer i ldern 2064 r med en ar-
betsinkomst p minst 3,5 basbelopp under det r
som avses (se kapitel 2 Anknytning till arbets-
marknaden och ungas etablering). Ocks i detta
avsnitt har grannskapen kategoriserats i dynamis-
ka typer efter den etniska dimensionen.
r 2006 var andelen sjlvfrsrjande i de tre
storstadsregionerna totalt 61 procent, vilket r
Boendesegregation
ngot lgre n vad den var r 1990. Under kris-
perioden sjnk andelen sjlvfrsrjande markant,
frmst i de grannskap som mest dominerades av
synliga invandrargrupper, frn i genomsnitt drygt
40 procent r 1990 till 22 procent r 1997, fr att
sedan ka till 28 procent r 2006. Andelen sjlv-
frsrjande var genomgende ngot hgre i Stor-
Stockholm och lgre i Stor-Malm.
Det frbttrade konjunkturlget i mitten p
2000-talet avspeglades frmst i de grannskap
som dominerades av sverigefdda, dr den ge-
nomsnittliga andelen sjlvfrsrjande personer r
2006 var ngot hgre n 1990 (mellan 60 och 70
procent). I alla andra typer av omrden var dock
andelen lgre r 2006 n 1990, och ju strre in-
slag av synliga invandrargrupper, desto lgre
andel sjlvfrsrjande. Andelen kade markant i
alla typer av omrden i frhllande till 1997, men
under perioden 19902006 frstrktes nd skill-
naderna mellan grannskap som domineras av sve-
rigefdda respektive synliga invandrargrupper.
I de grannskap som mest domineras av synliga
invandrargrupper var det r 2006 i genomsnitt
ver 70 procent av befolkningen i frvrvsarbe-
tande lder som frsrjde sig p ngot annat stt
n genom arbete. En del av de yngsta studerade
medan resten av dessa 70 procent var arbetslsa,
frtidspensionerade eller sjukskrivna eller levde
p ekonomiskt bistnd. Man kan konstatera att i
dessa omrden hade det frbttrade konjunkturl-
get inte ngon strre terverkan, till skillnad frn
i de omrden som dominerades av sverigefdda.
Har den etniska och ekonomiska
segregationen kat?
Det fnns fera olika stt att mta graden av
boendesegregation. Segregationsindex ger en
samlad bild av segregationens omfattning och
r speciellt anvndbara nr man ska jmfra
Procent
* Som sjlvfrsrjande defnieras personer med en arbetsinkomst p minst 3,5 basbelopp.
Figur 6:5. Andel sjlvfrsrjande* i olika typer av urbana grannskap i storstadsregionerna ren
1990, 1997 och 2006
Grannskapsindelning efter etnisk dynamisk typ. Befolkning 2064 r. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
70
1990 1997 2006
Mest
domine-
rade av
synl. inv.
Domine-
rade av
synl. inv.
Etn. integ-
rerade/
inslag
synl. inv.
Domine-
rade av
svenskar
Mest
domine-
rade av
synl. inv.
Domine-
rade av
synl. inv.
Etn. integ-
rerade/
inslag
synl. inv.
Domine-
rade av
svenskar
Mest
domine-
rade av
synl. inv.
Domine-
rade av
synl. inv.
Etn. integ-
rerade/
inslag
synl. inv.
Domine-
rade av
svenskar
Boendesegregation
olika regioner med varandra, eller jmfra
samma underskningsomrde ver tid. Lnge
har man fokuserat p att berkna skillnader i
frdelningen mellan tv grupper (ibland fer).
Dessa typer av segregationsindex kan ocks
kallas fr jmnhetsindex eftersom de mter hur
jmnt grupperna r frdelade i frhllande till
varandra. Det fnns fera olika segregationsin-
dex av den typen.
Det segregationsindex som anvnds hr kallas
fr entropiindex
4
och r lmpligt fr att studera
frndringar ver tid [38-40].

Indexvrdet r nor-
maliserat s att det varierar mellan 0 och 1. Vrdet
0 betyder fullstndig integration dr alla ingende
4 Entropi r ett begrepp lnat frn termodynamiken som sger
att kaos maximal oordning r det mest sannolika tillstn-
det hos ett system. Fr nrmare beskrivning av metoden se bi-
laga 3 Metodbeskrivningar.
delomrden har samma befolkningssammanstt-
ning som hela regionen. Vrdet 1 betyder fullstn-
dig segregation dr grupperna ifrga bor helt och
hllet tskilda frn varandra. Med hjlp av detta
index kan man berkna segregationsgraden fr
svl hela underskningsomrdet (de tre storstads-
regionerna) som fr de ingende kommunerna.
5

Utvecklingen av den etniska segregationen fr
respektive storstadsregion bekrftar bilden i tidi-
gare avsnitt. Segregationen har kat i alla tre regi-
oner. r 1990 var skillnaderna mellan regionerna
mycket sm men de har ocks kat och numera r
segregationen strst i Stor-Malm och minst i Stor-
Stockholm. Skillnaderna uppstod under 1990-talet
d kningstakten var strre i Stor-Malm och Stor-
Gteborg n i Stor-Stockholm. Under 2000-talet
kurvorna emellertid planat ut (fgur 6:6).
Den ekonomiska segregationen frndrades inte
mycket under denna tid (fgur 6:7). Den minskade
ngot 19911993 fr att sedan ka till sin hgsta niv
19992000. Senare, fram till 20022003, minskade
segregationen ngot igen, dock inte till samma lga
niv som 19911993. ren 20012003 hade Sverige
en kortvarig konjunkturnedgng, och segregations-
minskningen under de ren kan tillskrivas det fak-
tum att inkomstspridningen generellt minskade fr
att sedan ka ngot (se kapitel 3 Fattigdomens fr-
ndring, utbredning och dynamik).
I alla tre storstadsregionerna r segregations-
graden lgst i innerstderna, svl i ekonomiskt
som i etniskt avseende. Detta innebr att i dessa
omrden rder en relativt god integration mellan
lg- och hginkomsttagare respektive sverigefd-
da och olika grupper invandrare. Grannskapen
dr det rder stora obalanser mellan befolknings-
grupperna fnns i stllet i frorterna. Den allmnna
5 Stockholms, Gteborgs och Malm kommun delades p grund
av sin storlek i tvtre kommundelar som r mer jmfrbara
med andra kommuner. Fr detaljer, se bilaga 1 Indelningar.
Segregationsindex
Figur 6:6. Utveckling av den etniska segregationen
19902006
Segregation mellan personer fdda i Sverige, icke-synliga
utrikesfdda samt synliga utrikesfdda. Befolkning 16 r
och ldre.
Urbana grannskap med en befolkning strre n 500 personer.
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0,10
0,12
0,14
2006 04 02 00 98 96 94 92 1990
Stor-Stockholm Stor-Gteborg Stor-Malm
Boendesegregation
debatten brukar fokusera p de grannskap som hr
benmns ekonomiskt mycket resurssvaga och mest
dominerade av synliga invandrargrupper. I dessa
omrden r omkring 40 procent av den vuxna be-
folkningen relativt fattiga, mellan 70 och 80 procent
av personerna i yrkesaktiv lder r inte sjlvfrsr-
jande. Hginkomsttagarna r obefntliga och in-
vnarna trffar sllan p inrikesfdda eller icke-
synliga utrikesfdda personer i grannskapet.
Men det fnns ocks andra extremer i form
av vlmende frorter dr frhllandena r om-
vnda. I dessa grannskap tillhr endast ngra f
procent av befolkningen fattiga hushll, och uppt
70 procent av alla i yrkesaktiv lder frsrjer sig
p sitt arbete. Andelen utrikesfdda, frmst de
synliga grupperna, r mindre n hlften av regio-
nens genomsnitt.
I Stor-Stockholm och i Stor-Malm fnns s-
dana kontrastrerande stadsdelar (rika och fattiga,
med mest svenskar respektive med mest synliga
invandrargrupper) i geografsk nrhet till varan-
dra i kommundelen Vsterort i Stockholm samt
i kommunerna Botkyrka, Huddinge och Sder-
tlje, respektive i kommundelen Malms Frort.
Detta gr att vrdet p segregationsindex fr
dessa kommuner eller kommundelar r mycket
hgre n i andra delar av respektive region. Sam-
tidigt fnns det resursstarka frortskommuner dr
de festa omrden har en likartad karaktr vl-
brgade och drmed en lg segregationsgrad,
exempelvis Tby och Danderyd i Stor-Stockholm,
Kungsbacka och Lerum i Stor-Gteborg samt
Vellinge och Kvlinge i Stor-Malm.
I brjan p 1990-talet var inrikesfdda samt
icke-synliga och synliga invandrare jmnare
frdelade ver resursstarka respektive resurs-
svaga omrden n vid r 2002. Frndringar p
arbetsmarknaden som kom samtidigt med en stor
invandringsvg ledde till att andelen synliga in-
vandrargrupper som var sjlvfrsrjande mins-
kade, samtidigt som personer fdda i Sverige
lmnade de resurssvagaste omrdena. Samma
process pgr fr nrvarande bland de icke-synli-
ga invandrargrupperna, som ocks lmnar dessa
omrden.
P 1990-talet kade allts den etniska segre-
gationen markant, men niverna tycks ha stabi-
liserats under 2000-talet. Den ekonomiska seg-
regationen kade under senare delen av 1990-
talet, men minskade sedan fram till r 2003 fr
att drefter ka ngot. I ett lngre tidsperspektiv
mrks dock en tydlig trend mot en kad niv. En
av slutsatserna frn Social rapport 2006 var att
fattiga synliga utrikesfdda grupper har ersatt
fattiga infdda svenskar och i viss utstrckning
fattiga icke-synliga utrikesfdda i de mycket re-
surssvaga omrdena, och det frhllandet verkar
best. Man kan fortfarande hvda att den ekono-
miska segregationen har blivit alltmer synonym
Segregationsindex
Figur 6:7. Utveckling av den ekonomiska
segregationen 19902006
Segregation mellan lg-, normal- och hginkomsttagare.
Mn 2564 r.
0,00
0,01
0,02
0,03
0,04
0,05
0,06
0,07
0,08
0,09
0,10
Stor-Stockholm Stor-Gteborg Stor-Malm
2006 04 02 00 98 96 94 92 1990
Boendesegregation
med den etniska segregationen. Skillnaderna i
bosttningsmnster mellan fattiga och rika har
alltmer kommit att motsvara skillnader mellan
ena sidan fattiga synliga invandrare och andra
sidan bttre situerade inrikesfdda och icke-syn-
liga invandrare.
Flyttningar, befolkningsstabilitet
och segregation
Flyttningarnas karaktr
Befolkningens boendemnster r det sammantag-
na utfallet av individernas fyttningar. Vanligtvis
skiljer man mellan kortdistans- och lngdistans-
fyttningar. Om en person och dennes familj fyttar
s pass nra den gamla bostaden att de helt eller
delvis kan upprtthlla sitt gamla kontaktmnster
med vnner, slktingar, arbetskamrater, arbetsgi-
vare och annat, kallas det fr kortdistansfyttning.
I de svenska storstadsomrdena med vl utvecklad
kollektivtrafk kan man principiellt sett betrakta
alla inomregionala fyttningar som kortdistans-
fyttningar. Om personerna dremot fyttar s pass
lngt att det befntliga interaktionsmnstret mste
brytas eftersom det inte kan bevaras till en rimlig
kostnad rknas fyttningen som defnitiv och kallas
fr lngdistansfyttning. Detta r en av orsakerna
till att bengenheten att fytta avtar med avstndet
De festa vill inte fytta lngt om de inte har mycket
tungt vgande skl till det. Utvandring r kanske
den mest defnitiva fyttningen och ofta mste ut-
vandraren lmna alla skyddsnt och allt som r be-
kant bakom sig [41].
Det r den samlade verkan av kortdistansfytt-
ningar som i ett makroperspektiv skapar och hller
igng segregationsprocessen. I somliga fall bidrar
ven lngdistansfyttningar till denna process, ex-
empelvis om nyanlnda invandrare samlas i vissa
grannskap i storstadsomrdena. Flyttningar kan
vara ptvingade eller frivilliga. Traditionellt sks
orsaken till icke ptvingade fyttningar i frnd-
ringar i hushllens livscykel (familjebildning,
barnafdsel, utfyttning av vuxna barn och famil-
jeupplsning genom skilsmssa eller ddsfall),
frndringar i hushllens ekonomi och frsrj-
ning (oftast i samband med att hushllet ldras och
drmed etableras p en viss ekonomisk niv, eller
nr ngon fr alternativt frlorar ett arbete), struk-
turella frndringar i samhllet eller grannskapet
och ndrade preferenser. En ndvndig frutstt-
ning fr frivilliga fyttningar r tillgng till lmp-
liga bostder p bostadsmarknaden. Alla sorters
individuella fyttningar kan verka segregerande.
Flyttningar r p ett tydligt stt kopplade till fyt-
tarens lder med en tydlig topp runt 30 r (se kapi-
tel 1 Transnationell migration), oberoende om det
handlar om att fytta mellan nrliggande bostder
eller mellan lnder.
De festa studier om fyttningar och boendese-
gregation inom urbana omrden r gjorda i USA.
Dr har man underskt tesen att den vita majorite-
ten fredrar att inte bo i etniskt integrerade grann-
skap och drfr fyr dessa eller undviker att bo-
stta sig dr [42]. Det r dock svrt att avgra om
ett sdant undvikande beteende beror p att mn-
niskor inte nskar att bo bland de frmmande eller
om det r en bengenhet att ska bostad i nrheten
av sina likar [7, 42] [42].
Ett rumslig assimileringsperspektiv betonar att
invandrargrupper med tiden tillgnar sig egen-
skaper som gr dem alltmer lika ursprungsbe-
folkningen. Nyanlnda invandrare r ofta starkt
segregerade frn majoritetsbefolkningen p
grund av dlig betalningsfrmga samt brist p
ntverk, sprk och samhllskunskap som gr det
svrare att fnna en bostad p annat hll. I takt
med att invandrarna integreras i samhllet blir de
mer lika majoriteten, bland annat nr det gller
Boendesegregation
arbetsmarknadsanknytning och inkomststruktur,
och d fyttar de till bostadsomrden som i hgre
grad bebos av inrikesfdda. Ett annat perspektiv
betonar att majoritetens frdomar och diskrimi-
nering skapar eller bibehller barrirer mot sam-
hllets nya eller marginaliserade grupper [43].
Sdana krafter motverkar allts boendemssig
integrering av invandrarna.
Fr Sverige fnns studier som anknyter, mer
eller mindre starkt, till var och en av dessa infalls-
vinklar. I en studie av ngra bostadsomrden dr
andelen invandrare kade under perioden 1990
till 2000 var slutsatsen att huvudorsaken till den
kande etniska koncentrationen var majoritetsbe-
folkningens lga bengenhet att fytta till invand-
rartta omrden var [44]. Drmed kunde man
konstatera att teorin om majoritetens undvikande
beteende passar bttre p svenska frhllandena
n teorin om majoritetens fykt.
En annan underskning rr frndringar i
koncentrationer av personer med olika bakgrund
i olika typer av omrden i Gteborgs kommun
perioden 1995 till 2000, och dr bekrftar mnst-
ret assimileringsperspektivet [45]. Invandrarna
fyttade allts frmst bort frn invandrartta om-
rden, men bilden var delvis annorlunda nr bo-
sttningsmnstret r 1995 i samma kommun jm-
frdes med 2006 rs mnster [46]. Det visade sig
d att invandrare frn Finland, Iran, Kina, Chile,
Turkiet och Bosnien hade ett bosttningsmnster
som mer liknar sverigefdda personers, till skill-
nad frn invandrare frn Libanon, Etiopien, Viet-
nam, Irak och Somalia. Det fnns ocks belgg
fr att vistelsetiden i landet pverkar fyttnings-
mnstret invandrare med lnga vistelsetider r
mera bengna att fytta till grannskap dr majo-
riteten av invnarna r fdda i Sverige, jmfrt
med de nyanlnda [47].
Som redan nmnts r hushllens och indivi-
dernas fyttningar en central komponent i den ur-
bana segregationsproblematiken, och det handlar
d om bde fyttningar mellan och inom olika
typer av omrden. Det har ocks redan visats i
detta kapitel att Sveriges invandrade befolkning
r kraftigt koncentrerad till storstadsregionerna
samt strre stder. Samtidigt har mnga av se-
nare rs nyanlnda invandrare funnit sin frsta
bostad i storstdernas mycket resurssvaga grann-
skap som mest domineras av synliga invandrar-
grupper [47].
Den frsta frgan som stlls r varifrn mn-
niskor fyttar in nr de kommer till storstadsregio-
nerna. Av fgur 6:8 framgr att fyttningar mellan
olika grannskap inom storstadsregionerna str fr
majoriteten av infyttningar till s gott som alla
typer av omrden, oberoende av observationspe-
riod, och att det r f som fyttar direkt frn ut-
landet. I vrigt r fyttningar frn andra delar av
Sverige in till storstadsomrdena nst vanligast.
Grannskapens befolkningsstabilitet
Det anses vara gynnsamt med hg befolknings-
stabilitet i ett bostadsomrde d det ger invnarna
mjlighet att lra knna varandra och identifera
sig med omrdet. Drigenom bildas frutstt-
ningar fr invnarna att skapa och upprtthlla
omrdesbaserade sociala ntverk som kan under-
ltta vardagen. Hg stabilitet bland barnfamiljer
har till fljd att dagisgrupper och skolklasser
frblir intakta eller bara frndras litet ver tid,
vilket kan bidra till en kad knsla av trygghet
hos barnen. Eventuellt kan hg grannskapsstabi-
litet ven underltta uppkomst av relationer som
genererar destruktivt och kriminellt beteende:
exempelvis kan en grupp av jmnriga barn som
vxte upp tillsammans med tiden frvandlas till
ett ungdomsgng. En hg befolkningsstabilitet i
olika stadsdelar bidrar generellt ocks till att upp-
rtthlla segregationsmnster.
Boendesegregation
Flyttat:
Etnisk status 2006 Etnisk status 1992
Mycket
homogen
svensk
befolkning
Mycket
homogen
svensk
befolkning
Mycket
stor
koncentration
av synliga
invandrargrupper
Mycket
stor
koncentration
av synliga
invandrargrupper
Antal hushll Antal hushll Flyttade in 19911992
* Med hushll avses personer som har samma familjeidentifkation i registren.
Figur 6:8. Varifrn kommer hushll som fyttar in till olika grannskapstyper i storstadsregioner?
Hushll* som bodde i ett grannskap r 1992 eller 2006 och som fyttade in frst ren 19911992 respektive 20052006,
efter utfyttningsort och grannskapets etniska status. Flyttningar ver grannskapsgrns. Antal.
Flyttade in 20052006
7 6 5 4 3 2 7 6 5 4 3 2
Inom samma storstadsregion Frn annan storstadsregion Frn vriga Sverige Frn utlandet
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
I detta avsnitt undersks graden av stabilitet i
olika typer av grannskap, och fokus ligger p att
visa vad som karaktriserar grannskap med hg
respektive lg stabilitet. En annan frga r om be-
folkningsstabiliteten har frndrats sedan brjan
av 1990-talet, och i s fall p vilket stt.
Analysen omfattar grannskap i de tre stor-
stadsregionerna. Via ett antal samkrda register
(Registren ver totalbefolkningen (RTB), Longi-
tudinell integrationsdatabas fr sjukfrskrings-
och arbetsmarknadsstudier (LISA) samt Geograf-
databasen vid Statistiska centralbyrn, se bilaga 4
Datakllor) kan man flja befolkningen i ett givet
grannskap i tiden, och observera huruvida de bor
kvar eller fyttar. De festa som lmnar ett grann-
skap fyttar till ett annat grannskap i samma regi-
on. Endast en mindre del av fyttningarna gr ver
regiongrnsen, eller ut ur landet.
I denna studie utgr man frn samtliga inv-
nare i ett grannskap r 1990 (startr) och berknar
hur stor andel av denna ursprungsbefolkning som
bodde kvar efter ett givet antal r fram till r 2007
(slutr).
6
Analysen bygger p uppgifter fr 513
7

urbana grannskap med fer n 500 invnare i de
tre storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-G-
teborg samt Stor-Malm. Befolkningsstabilitetens
6 Man kan ocks gra tvrtom, dvs. utg frn omrdesbefolk-
ningen vid ett visst slutr och g baklnges, eller berkna
hur stor andel som fyttade in fr ett givet antal r sedan. De
tv alternativen ger liknande resultat, frutom nr det gller
grannskap vars totala befolkning har frndrats kraftigt ver
tiden p grund av t.ex. nybyggnad eller sanering. Detta visar
bland annat en underskning dr bda typerna av informa-
tion redovisas fr tre omrden i Gteborgs kommun, perioden
2000 till 2006 [46].
7 Denna siffra varierar eftersombefolkningsstorleken frndras
ver tid. 1990 var det 499 sdana grannskap, och 1997 var de
503.
Boendesegregation
frndring studeras ver tid med hjlp av multiva-
riat analys (se bilaga 3 Metodbeskrivningar) fr att
underska vad som karaktriserar grannskap med
varierande grad av befolkningsstabilitet.
Bland alla de 513 urbana grannskapen i stor-
stadsregionerna hade 18 procent hg omsttning
(lg stabilitet) och 16 procent lg omsttning (hg
stabilitet). I genomsnitt hade var tredje invnare
fyttat ut ur sitt grannskap efter bara fem r. Efter
tta r fanns i genomsnitt bara hlften av startrets
befolkning kvar i grannskapet, och andelen kvar-
varande hade efter femton r sjunkit till en tredje-
del. Dessa resultat verensstmmer med en tidiga-
re studie fr Stockholmsregionen 19902000, [48].
I grannskap som karaktriseras av lg stabilitet tog
det bara i genomsnitt ngot ver fyra r fr halva
ursprungsbefolkningen att lmna grannskapet.
Nr det gllde grannskap med hg stabilitet var
motsvarande tid betydligt lngre, drygt tolv r i ge-
nomsnitt (fgur 6:9).
Det fnns fera orsaker till denna variation i
befolkningsrrlighet i olika grannskap. Frmod-
ligen kan uppltelseformen i grannskapet starkt
bidra till detta gande av bostad innebr ofta
ett aktivt omrdesval parat med stora ekonomiska
tagande fr innehavaren, vilket gr dem mindre
rrliga p bostadsmarknaden. Mnga grannskap
med hg befolkningsstabilitet domineras av villor
i vilka det oftast bor barnfamiljer. Grannskap med
lg befolkningsstabilitet karaktriseras frmst av
sm hyreslgenheter och en lg andel barn. Med
detta som bakgrund kan man i tabell 6:5 se nr-
mare p ngra namngivna grannskap som hade
den lgsta befolkningsstabiliteten under delperio-
derna 19901995, 19952000 samt 20002005.
Flera av grannskapen som r listade i tabell 6:5
hade en mycket lg befolkningsstabilitet under
alla tre delperioder. I genomsnitt bodde bara un-
gefr var tredje invnare kvar i samma grannskap
efter fem r. Ngra av omrdena har mnga sm
lgenheter, (till exempel Lunds Tekniska Hg-
skola i Stor-Malm, studentomrdet Frescati-
Ekhagen i Stockholm samt Haga-Karolinska och
Roslagstulls sjukhus, ocks i Stockholm, med
mnga personalbostder). Det fnns ven grann-
skap som hade en lg befolkningsstabilitet mellan
ren 1990 och 1995 men fck en betydlig hgre
stabilitet under senare perioder, exempelvis Sdra
Kvarboende i procent
Figur 6:9. Hg, genomsnittlig respektive lg
befolkningsstabilitet i storstadsregionernas
grannskap ren 19902007
Andelen kvarboende i samma grannskap i relation
till befolkningen 1990. Medelvrden fr grannskap
med respektive typ av stabilitet. Procent.
Lg stabilitet: Av grannskapsbefolkningen 1990 fnns hgst 20 procent
kvar r 2007.
Hg stabilitet: Av grannskapsbefolkningen 1990 fnns ver 35 procent
kvar r 2007.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Hg stabilitet Genomsnittlig stabilitet Lg stabilitet
2007 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990
Multivariat analys r ett samlingsnamn p ett antal sinse-
mellan relativt olika statistiska metoder som hanterar fera
attribut samtidigt. De anvnds fr att beskriva och analysera
mngdimensionella datamngder dr data r olika mtvr-
den exempelvis graden av befolkningsstabilitet eller grann-
skapstyp fr ett antal objekt (i vrt fall grannskap).
Boendesegregation
Rosengrd i Malmregionen och stra Bergsjn i
Gteborgsregionen. I det frra grannskapet bodde
nstan tv tredjedelar av 2000 rs befolkning kvar
i grannskapet r 2005, mot bara en tredjedel av
1990 rs befolkning r 1995. Dessa exempel an-
tyder att befolkningsrrligheten i grannskap med
stora koncentrationer av synliga invandrargrup-
per frndrats frn att vara frhllandevis hg
vid 1990-talets brjan till att vara markant lgre
i brjan p 2000-talet, ngot som ocks stds av
andra data (fgur 6:10).
Om man fljer stabiliteten i grannskap med
olika etnisk status ver tid, med brjan r 1990
visar det sig att ju strre koncentration av synliga
invandrargrupper i ett grannskap desto lgre be-
folkningsstabilitet (fgur 6:10). Det tog till exem-
pel bara lite mer n fyra r fr hlften av befolk-
ningen i grannskap med mycket stora koncentra-
tioner av synliga invandrargrupper att lmna sitt
ursprungliga grannskap, medan motsvarande tid
var elva r fr invnarna i omrden med mycket
homogen svensk befolkning, allts mer n dub-
belt s lng tid. Bengenheten att fytta avtog dr-
med p ett tydligt stt med inslaget av synliga in-
vandrargrupper. Bilden blir dock annorlunda om
man gr framt i tiden med 2000 som utgngsr
Tabell 6:5. Grannskap i storstadsregioner med lgst befolkningsstabilitet* under perioden 19901995
Andel kvarboende vid delperiodernas slut samt rangordning efter stabilitetens storlek 19901995, 19952000 samt
20002005. Total befolkning. Procent.
Region Grannskap Delperiod
19901995 19952000 20002005
Andel kvar-
boende 1995
Rangordning Andel kvar-
boende 2000
Rangordning Andel kvar-
boende 2005
Rangordning
% % %
Stor-Malm Tekniska hgskolan 25 1 32 1 33 1
Stor-Stockholm Frescati-Ekhagen 30 2 38 2 43 2
Stor-Gteborg Norra Biskopsgrden 33 3 47 3 58 75
Stor-Malm Sdra Rosengrd 34 4 55 72 63 171
Stor-Malm Mllevngen 34 5 42 7 49 7
Stor-Malm Sofelund 34 6 41 6 46 5
Stor-Stockholm Lwenstrmska 36 7 40 5 57 59
Stor-Malm Vstra Sorgenfri 36 8 42 9 46 4
Stor-Malm Vrnhem 37 9 44 11 44 3
Stor-Stockholm Roslagstulls sjukhus 38 10 50 29 53 27
Stor-Gteborg Grevegrden 38 11 53 44 58 84
Stor-Stockholm Haga-Karolinska 39 12 43 10 50 10
Stor-Malm Rrsjn 40 13 55 79 52 20
Stor-Gteborg Grdstensberget 40 14 48 20 61 115
Stor-Gteborg Inom Vallgraven 40 15 46 12 55 36
Stor-Gteborg Sanna 41 16 42 8 51 13
Stor-Gteborg Hjllbo 41 17 52 35 66 252
Stor-Gteborg Skattegrden 41 18 48 25 66 242
Stor-Gteborg Gustavsberg 41 19 52 43 71 380
Stor-Gteborg stra Bergsjn 41 20 53 49 60 103
* Stabilitet anger andel personer som bodde kvar i samma grannskap vid periodens slut.
Boendesegregation
(fgur 6:11). Fr alla typer av grannskap hade inte
ens hlften av befolkningen bytts ut efter sju r,
vid slutet av observationsperioden r 2007, inte
ens i grannskap med mycket stora koncentrationer
av synliga invandrargrupper. Det var bara i de tv
grannskapskategorierna med mycket homogen och
homogen svensk befolkning som stabiliteten lg p
samma hga niv r 1997 och 2007, allts efter sju
rs observationstid (63 respektive 56 procent).
Resultaten visar att etniskt integrerade grann-
skap blev mer befolkningsmssigt stabila under pe-
rioden 20002007 jmfrt med 19901997, liksom
grannskap som i olika grad prglas av synliga in-
vandrargrupper. Strsta frndringen avser grann-
skap med stora eller mycket stora koncentrationer
av synliga invandrargrupper som gick frn en lg
till en medelhg befolkningsstabilitet. Det fnns
en hg korrelation
8
mellan grannskapens befolk-
8 Korrelationskoeffcient r r = 0,716.
ningsstabilitet fr de tv perioderna
19901995 respektive 20002005
(fgur 6:12). Generellt sett hade
grannskap med hg stabilitet under
den frsta perioden ocks hg sta-
bilitet under den senare perioden.
I stor utstrckning handlar det om
utprglade villaomrden p ett visst
avstnd frn den aktuella regionens
centrum. Frndringarna var strre
bland grannskap som initialt hade
lg eller ganska lg befolkningssta-
bilitet. I ngra f grannskap mins-
kade stabiliteten, men huvudfr-
ndringen gick mot kad stabilitet.
Resultaten frn en regressions-
analys (redovisas inte i detalj) visar
att nrvaron av barnfamiljer med
sm barn (03 r) p ett tydligt
stt hjer befolkningsstabiliteten i
ett grannskap. Dremot ju strre andel av befolk-
ningen i grannskapet som r unga vuxna (lders-
grupper 2125 r och 2630 r), desto lgre r
stabiliteten. ven en hg andel nyanlnda invand-
rare (med 03 rs vistelse i Sverige) bland grann-
skapsinvnarna bidrar till minskad stabilitet. Det
r dock frvntat eftersom nyanlnda invandrare,
i likhet med unga vuxna, befnner sig i en etable-
ringsfas och har en hgre geografsk rrlighet n
andra befolkningskategorier.
Befolkningsstabiliteten pverkas ocks nega-
tivt om grannskapet har en lg genomsnittlig dis-
ponibel hushllsinkomst. Fr perioden 1990 till
1995 fanns det tydliga tecken p att befolknings-
stabiliteten r lgre om grannskapet har ett hgre
inslag av synliga invandrargrupper, men i enlig-
het med de andra resultaten ovan var de tenden-
serna avsevrt svagare fr perioden 20002005.
Figur 6:10. Stabilitet i grannskap ren 19902007, efter etnisk
status r 1990
Andel kvarboende i samma grannskap respektive r i frhllande till total
grannskapsbefolkning 1990. Urbana grannskap i storstadsregioner. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Mycket stor
koncentration
av synliga
invandrargrupper
Stor koncentration
av synliga
invandrargrupper
Koncentration
av synliga
invandrargrupper
Integrerade,
prgel av synliga
invandrargrupper
Integrerade
Integrerade,
svensk prgel
Homogen
svensk befolkning
Mycket homogen
svensk befolkning
2007 06 05 04 03 02 01 00 99 98 97 96 95 94 93 92 91 1990
Procent
Boendesegregation
Att tillhra en minoritet i sitt
bostadsomrde
Defnitionsmssigt domineras befolkningen i ho-
mogena svenska grannskap av personer fdda i
Sverige, medan majoriteten av befolkningen r
fdd utomlands i grannskap med stor koncentra-
tion av synliga invandrargrupper. I bda typerna
av omrden fnns det grupper som befnner sig i
minoritetsstllning: I grannskap med homogen
svensk befolkning r det de utrikesfdda, och i
grannskap med mycket stora koncentrationer av
synliga invandrare gller det personer som r fdda
i Sverige. Vad karaktriserar sdana minoriteter?
Kunskapen om denna aspekt av svensk bostadsse-
gregation r begrnsad. Fr att belysa detta analy-
seras hr uppgifter fr ren 1990 respektive 2006
fr de tre storstadsregionerna Stor-Stockholm,
Stor-Gteborg och Stor-Malm, samt grannskap i
strre stder (Bors, Eskilstuna, Gvle, Halmstad,
Helsingborg, Jnkping, Karlstad, Linkping,
Norrkping, Sundsvall, Ume, Uppsala, Vsters,
Vxj och rebro). Genom att vlja tv tidpunk-
ter blir det mjligt att se frndringar ver tid. Av
cirka 1,8 miljoner hushll (vuxna personer 16 r
och ldre) i de tre storstadsomrdena och strre
stderna bodde cirka 300 000 i grannskap med ho-
mogen svensk befolkning, och 50 000 i grannskap
med mycket stora koncentrationer av synliga in-
vandrargrupper. Alla hushll har delats in i sdana
som kallas fr svenska hushll och sdana som
kallas fr invandrarhushll. Om hushllet bestr
av ensamstende, med eller utan barn, klassas det
som ett svenskt hushll om personen r fdd i Sve-
rige och som ett invandrarhushll om personen r
fdd utomlands. Om hushllet bestr av ett sambo-
ende eller gift par, med eller utan barn, klassas det
som ett svenskt hushll om bda r fdda i Sverige
och som ett invandrarhushll om tminstone den
ena parten r fdd utomlands.
Mellan ren 1990 och 2006 halverades antalet
svenska hushll i grannskap med stora koncen-
trationer av synliga invandrargrupper, medan
antalet invandrarhushll kade ngot (tabell 6:6).
Andelen hushll dr minst en person har gym-
nasieutbildning eller eftergymnasial utbildning,
var som vntat genomgende hgre i grannskap
med mycket homogen svensk befolkning n i
grannskap med stora koncentrationer av synliga
invandrare. I grannskap med mycket homogen
svensk befolkning hade dock relativt fer invand-
rarhushll minst en person med eftergymnasial
utbildning (49 procent r 1990 och 62 procent r
2006) jmfrt med den sverigefdda majoriteten i
dessa grannskap (42 respektive 59 procent). Mot-
satsen gllde ocks: relativt frre svenska hushll
hade eftergymnasial utbildning i grannskap med
Figur 6:11. Stabilitet i grannskap ren 20002007,
efter etnisk status r 1990.
Andel kvarboende i samma grannskap respektive r
i frhllande till total grannskapsbefolkning 2000.
Urbana grannskap i storstadsregioner. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
2007 06 05 04 03 02 01 2000
Procent
Mycket stor
koncentration
av synliga
invandrargrupper
Stor koncentration
av synliga
invandrargrupper
Koncentration
av synliga
invandrargrupper
Integrerade,
prgel av synliga
invandrargrupper
Integrerade
Integrerade,
svensk prgel
Homogen
svensk befolkning
Mycket homogen
svensk befolkning
Boendesegregation
stora koncentrationer av synliga invandrargrup-
per (24 procent r 1990 och 35 procent r 2006)
jmfrt med den utrikesfdda majoriteten (27
procent respektive 40 procent).
De tv mest olika typerna av grannskap skilde
sig ocks tydligt t nr det gller andelen hushll
med ekonomiskt bistnd. Den andelen var betyd-
ligt hgre i omrden med stor dominans av synliga
invandrare jmfrt med omrden med frmst sve-
rigefdd befolkning dr bistndsmottagande var
mycket ovanligt. I de bda grannskapstyperna var
det betydligt vanligare med ekonomiskt bistnd
bland utrikesfdda n bland inrikesfdda. An-
delen invandrarhushll med ekonomiskt bistnd
i grannskap som domineras av sverigefdda lg
dock p en mycket lgre niv (2 procent 1990 och
4 procent 2006) n i grannskap med stort inslag
av synliga invandrare (knappt 30 procent bde
1990 och 2006). I dessa grannskap var det be-
tydligt ovanligare med ekonomiskt bistnd bland
sverigefdda invnare (13 och 9 procent r 1990
respektive 2006) n bland utrikesfdda invnare,
men andelen var nd ungefr dubbelt s stor som
bland befolkningen i stort.
Det r slende att de festa gifta eller sam-
manboende invandrare som bor i grannskap med
frmst sverigefdd befolkning har en inrikesfdd
partner, cirka 60 procent r 1990 och 2006. Den
andelen r 6 till 10 gnger hgre (1990 respektive
2006) n bland utrikesfdda personer i omrden
med ett mycket stort inslag av synliga invandrar-
grupper. I en tidigare underskning har man visat
att svl lng utbildning som lng vistelse i Sve-
rige kar sannolikheten fr att invandrare ska ing
ktenskap med sverigefdda. Dr fann man ven
att invandrare frn Vsteuropa (exklusive Finland)
eller USA, allts osynliga invandrargrupper, har
en hgre sannolikhet att vara gifta med en sverige-
fdd person n invandrare frn andra lnder [49].
En annan pfallande skillnad r att i bda ty-
perna av grannskap var betydligt fer invandrare
gifta och de hade i genomsnitt fer barn per hus-
hll jmfrt med personer fdda i Sverige, och
den skillnaden bestr ver tid. Speciellt igonfal-
lande r familjefrhllandena hos svenska hushll
i grannskap med mest synliga invandrargrupper:
r 1990 bestod mindre n var tredje hushll av ett
gift par och det var i genomsnitt ungefr ett barn
per tre hushll. r 2006 var andelen gifta nnu
mindre, bara var femte hushll, och bara cirka
ett barn per fem svenska hushll. Det betyder att
sverigefdda personer i den typen av grannskap
huvudsakligen r ensamboende och utan barn. Ett
sdant mnster verkar inte vara unikt fr Sverige,
utan en liknande bild har visats fr inrikesfdda
hushll som bor i Tysklands invandrartta omr-
den [50]. Detta innebr att det r mycket ovanligt,
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Andel kvarboende 2005
Procent
Procent
Andel kvarboende 1995
Figur 6:12 Korrelation mellan befolkningsstabilitet
under perioderna 19901995 och 20002005
Urbana grannskap i storstadsregioner.
Med stabilitet avses andel kvarboende r 1995 och 2005 i frhllande
till grannskapets totala befolkning 1990 respektive 2000.
Varje punkt representerar ett grannskap.
Urbana grannskap med en befolkning strre n 500 personer
Boendesegregation
och blir nnu mer sllsynt, att barn till invandrare
i sdana omrden kan hitta potentiella lek- och
skolkamrater vars bda frldrar r inrikesfdda.
Tidigare i detta kapitel har man visat att de fes-
ta grannskap som har en vervgande sverigefdd
befolkning samtidigt r ekonomiskt resursstarka
eller integrerade. Detta mnster framgr ven av
tabell 6:7 som visar att den genomsnittliga ekvi-
valerade disponibla inkomsten r betydligt hgre
i grannskap med frmst sverigefdd befolkning
jmfrt med grannskap med frmst synliga in-
vandrargrupper, oavsett om det gller de utri-
kes- eller inrikesfdda invnarna. Tabellen visar
ocks att inrikesfdda invnare i bda typerna av
grannskap har det frsrjningsmssigt bttre n
de utrikesfdda invnarna: 1990 var deras genom-
snittliga inkomst 2 procent hgre i omrden med
en homogen svensk befolkning och 29 procent
hgre i omrden med stora koncentrationer av
synliga invandrare. Dessa skillnader kade sedan,
Tabell 6:6. Svenska hushll* och invandrarhushll** i tv typer av grannskap med extremt olika etnisk
befolkningssammansttning
Personer 16 r och ldre i urbana grannskap i de tre storstadsregionerna samt grannskap i strre stder
r 1990 och 2006. Antal, procent och genomsnittligt antal.
r Egenskap Grannskap med mycket
homogen svensk befolkning
Grannskap med mycket stor
koncentration av synliga
invandrargrupper
Svenska
hushll
Invandrar-
hushll
Svenska
hushll
Invandrar-
hushll
1990
Samtliga hushll 302 885 31 462 20 176 23 528
drav (%):
Gifta 68 75 30 55
En person utrikesfdd, make/maka/sambo***
fdd i Sverige

-

61

-

10
Minst en person har trerig
gymnasieutbildning eller lngre

42

49

24

27
Mottog ekonomiskt bistnd 2 4 13 29
Genomsnittligt antal barn 017 r per hushll 0,76 0,98 0,38 0,74
2006
Samtliga hushll 325 798 36 948 9 296 29 336
drav (%):
Gifta 57 66 20 51
En person utrikesfdd, make/maka/sambo***
fdd i Sverige

-

59

-

6
Minst en person har trerig
gymnasieutbildning eller lngre

59

62

35

40
Mottog ekonomiskt bistnd r 2006 1 2 9 28
Genomsnittligt antal barn 017 r per hushll 0,68 0,71 0,22 1,00
* Om ensamstende (med eller utan barn), r han/hon fdd i Sverige; om gifta/samboende, r bda tv fdda i Sverige.
** Om ensamstende (med eller utan barn), r han/hon fdd utomlands; om gifta/samboende, r minst en av dem fdd utomlands.
*** Bara sammanboende med gemensamma barn.
Boendesegregation
och r 2006 var de 10 respektive
34 procent.
Man br ppeka att inkomstut-
vecklingen har varit mycket olika i
de tv kategorierna av grannskap.
I omrden med frmst sverigefdd
befolkning var inkomstkningen
i fasta priser (2007 rs priser) fr
bde inrikes- och utrikesfdda
cirka 2,5 gnger s hg som fr
motsvarande befolkningsgrupper i
omrden med huvudsakligen syn-
liga invandrare. Det inkomstms-
siga gapet vidgades allts mellan
dessa tv grannskapstyper. Detta
r anmrkningsvrt, speciellt med tanke p att
inkomsterna redan frn brjan var hgre i grann-
skap med mycket homogen svensk befolkning.
Sammanfattningsvis pminner invandrarhus-
hll i grannskap med mycket homogen svensk
befolkning mer om majoritetsbefolkningen i den
grannskapskategori dr de bor n om invandrar-
hushll i grannskap med mycket stora koncentra-
tioner av synliga invandrargrupper. Dessa likhe-
ter gller en rad egenskaper: de tar emot ekono-
miskt bistnd i mycket mindre utstrckning, de
har oftare lngre utbildning (till och med oftare
n svenska hushll i deras omrdeskategori), tj-
nar mer pengar, lever oftare i parfrhllanden
och r oftare gifta med inrikesfdda personer.
Sledes r det en grupp som med avseende p en
rad egenskaper r bttre integrerad i det svenska
samhllet n invandrarhushll i grannskap med
mycket stora koncentrationer av synliga invand-
rargrupper.
De sverigefdda invnarna i grannskap med
mycket stora koncentrationer av synliga invand-
rargrupper r en selekterad grupp, fast p ett annat
stt. De skiljer sig generellt frn befolkningen och
srskilt frn invnarna i dessa omrden genom att
oftast vara ensamboende, ha frhllandevis lga
inkomster och en nnu lgre utbildningsniv n
de invandrade invnarna dr. Ekonomiskt bistnd
bland dem frekommer inte lika ofta som bland
de utrikesfdda invnarna, dock oftare n i be-
folkningen i genomsnitt. Drmed har de begrn-
sade mjligheter att fungera som lnkar till det
svenska samhllet.
Boendesegregationens
konsekvenser fr ungdomars
framtida levnadsfrhllanden
tminstone i Sverige har idn om att boendesegre-
gationen har negativa konsekvenser fr individers
beteenden i stort sett blivit en given sanning [51].
Detta tar sitt kanske tydligaste uttryck i att sedan
senare delen av 1990-talet har den svenska reger-
ingen tagit initiativ till fera stora omrdesbaserade
program i syfte att mta situationen i socioekono-
miskt utsatta grannskap (till exempel Storstads-
satsningen) [1, 2]. Vid en frsta betraktelse knns
idn om boendesegregationens negativa konse-
kvenser intuitivt riktig. F skulle exempelvis ifr-
Tabell 6:7 Inkomst bland personer fdda i Sverige och personer
fdda utomlands i tv typer av grannskap med extremt olika
etnisk befolkningssammansttning r 1990 och 2006
Genomsnittlig ekvivalerad disponibel inkomst per r. Antal kronor i 2007
rs penningvrde.
r Grannskap med mycket
homogen svensk
befolkning
Grannskap med mycket
stor koncentration av
synliga invandrargrupper
Fdda
i Sverige
Fdda
utomlands
Fdda i
Sverige
Fdda
utomlands
Antal kronor Antal kronor Antal kronor Antal kronor
1990 122 700 120 300 117 300 90 700
2006 218 100 197 800 153 100 114 000
Frndring
19902006 (%)

78

64

31

26
Boendesegregation
gastta en jmfrelse av aggregerade skillnader
mellan grannskap som visar att till exempel arbets-
lshet och brottslighet koncentreras till vissa om-
rden. Fljaktligen nickar man ofta igenknnande
nr ngon sger att boendesegregationen pverkar
individers beteenden. Frgan r dock om detta r
en beskrivning snarare n en frklaring.
Tidigare i detta kapitel har man kunnat lsa
om boendesegregationens mnster och dess ut-
veckling ver tid. I det hr avsnittet beskrivs bo-
endesegregationens konsekvenser fr individers
utveckling. Generellt kan vi fastsl att den soci-
ala sammansttningen i olika grannskap skapar
ramar fr det sociala samspelet mellan invnarna.
Med segregationens konsekvenser avses drmed
ofta den indirekta pverkan av att mnniskor bor
i olika grannskap med olika social sammanstt-
ning. En av utgngspunkterna r att individens
beteende pverkas av den sociala omgivningen i
grannskapet och att vissa sociala miljer r mer
gynnsamma n andra.
Skandet efter pverkan av grannskapets socia-
la sammansttning (s kallade grannskapseffekter)
p olika individutfall (exempelvis arbetskraftsdel-
tagande, hlsa och utbildning) r ett frsk att ta
reda p om livschanserna varierar mellan olika
individer som har vuxit upp i olika typer av grann-
skap. Tanken r att grannskapet r en betydelsefull
faktor som om n p olika stt och i olika grad
strukturerar individers beteende och drmed p-
verkar deras framtida sociala och ekonomiska ut-
fall. I s fall r det en kritisk frga i vilken utstrck-
ning denna pverkan r lngsiktig [52].
Pverkan frn grannskapets sociala samman-
sttning, svl positiv som negativ, r av stort
intresse bde fr forskare och fr beslutsfattare.
Genom att underska grannskapets mjliga verkan
gr det att frst skillnader i livschanser och social
skiktning samtidigt som resultaten kan ge underlag
till politiska beslut om balansen mellan omrdes-
baserade insatser och bredare former av individba-
serade sociala interventioner [53]. I Sverige har det
blivit allt vanligare att forskare argumenterar fr
att frekomsten av grannskapseffekter p mn-
niskors sociala och ekonomiska utfall pekar p ett
behov av kompensatoriska tgrder som riktar sig
till vissa typer av grannskap [54]. Forskningen om
grannskapseffekter har dock fretrdesvis genom-
frts i nordamerikanska storstder, och ven om
det under senare tid har tillkommit fera studier
med data frn Sverige [51, 54-64] rcker inte det
empiriska kunskapsunderlaget fr ett sdant be-
slutsfattande.
Ungdomen r den period d mnniskors lev-
nadsvanor formas, och dessa vanor kan ha stor
betydelse fr levnadsfrhllandena under hela
livet. Hr anvnds longitudinella registerdata fr
tre fdelsekohorter fdda i slutet av 1970-talet
(19771979) fr att underska pverkan av den
sociala sammansttningen i det grannskap dr
ungdomarna tminstone tillbringade delar av sin
uppvxttid. Frgan r om den sociala sammanstt-
ningen pverkar framtida utfall som har betydelse
fr deras levnadsniv.
I stllet fr att fokusera p enbart ett utfall, ex-
empelvis hlsa, har valet varit att i likhet med den
skandinaviska vlfrdsforskningstraditionen [65]
studera fera utfallsomrden. Mot denna bakgrund
studeras grannskapets inverkan p fem centrala
men olikartade omrden: psykisk ohlsa, brottslig-
het, arbetsmarknadsdeltagande, frsrjningssv-
righeter och utbildning. Givetvis fnns det andra
intressanta utfallsomrden drutver som kunde ha
studerats, som politiska resurser [66] och inkomst-
utveckling [67], men de fem valda utfallsomrdena
r obestridligen betydelsefulla inom segregations-
forskningen. Eftersom de dessutom r olika till
sin karaktr ger denna studie en bild av de skilda
konsekvenser som boendesegregationen kan ha
fr ungdomars framtida levnadsfrhllanden.
Boendesegregation
Varfr grannskapet har
betydelse
Forskningen om grannskapsef-
fekter spnner ver fera veten-
skapliga discipliner, och synen p
vilka mekanismer som r verk-
samma skiljer sig t beroende p
det teoretiska perspektivet och
vilka utfall som studeras. En ge-
mensam nmnare r dock den
pverkan som antas ske i det so-
ciala samspelet mellan de boende
i grannskapet [68-76]. Pverkan
kan ocks komma frn aktrer
och faktorer som i huvudsak lig-
ger utanfr grannskapet [51]. De
vanligaste exemplen p denna typ
av pverkan r infytande frn
institutionella frhllanden och
stigmatisering. Med institutionell pverkan avses
ofta kvaliteten p och omfattningen av den offent-
liga och privata servicen i form av skolor, soci-
altjnst, hlsovrd, rekreationsmjligheter och s
vidare. En annan klla till pverkan r den lokala
mjlighetsstrukturen i form av tillgng till lgen-
heter, utbildning, sysselsttning och hlsovrd,
ven om detta handlar om en annan geografsk
niv (vanligen regioner snarare n grannskap).
Stigmatisering kan ge upphov till en s kallad
adresseffekt, som gr ut p att utomstende akt-
rer (exempelvis polis, politiker, medier, lngivare
och arbetsgivare) har frestllningar om specifka
omrden och/eller egenskaper hos dess invnare
som pverkar levnadsvillkoren fr invnarna.
Resurssvaga bostadsomrden omrden med
hg arbetslshet, mnga fattiga, stor in- och ut-
fyttning samt hg andel etniska minoriteter och
ensamstende frldrar antas minska invnarnas
mjligheter till en framgngsrik socialisering och
karrir [77]. Normer och beteenden, det vill sga
en uppsttning regler som freskriver hur mn-
niskor br agera fr att tillhra en grupp eller ett
samhlle [78], frmedlas i vardagliga kontakter
med mnniskor i den nrmaste omgivningen, och
om det r f i ens omgivning som har utbildning
och arbete r ocks de positiva frebilderna frre.
I resurssvaga omrden antas invnarna drfr ha
lgre frvntningar och ansprk p exempelvis ut-
bildning och arbete.
De sociala ntverken r en annan frklaring till
varfr omrden med exempelvis en hg andel ar-
betslsa kan ge invnarna ett smre utgngslge
p arbetsmarknaden, eftersom man saknar gran-
nar med kontakter i arbetslivet. Det sociala ntverk
som str till buds r svagare n det som fnns i en
resursstark omgivning [79]. Nr det gller brottslig-
het r faktorer som r relaterade till social kontroll
centrala. Den sociala kontrollen blir troligen smre
i ett grannskap med exempelvis hg in- och utfytt-
Tabell 6:8. Kontextuella variabler
Studiepopulationen frdelad ver olika grannskapstyper. Personer fdda
19771979 som bodde i samma grannskap 19901994.
Grannskapets (nya)
kombinerade dynamiska typ
19901994
Alla fdda 19771979
Antal Procent
Antal grannskap
Antal Procent
0 Resursstarka/dominerade av
sverigefdda

51 153

63,9

338

56,5
1 Integrerade-eftersatta/
dominerade av sverigefdda

8 966

11,2

113

18,9
stort inslag av synliga
invandrargrupper

6 418

8,0

40

6,7
3 Resurssvaga/ dominerade av
sverigefdda

2 783

3,5

37

6,2

7 981

10,0

57

9,5
5 Mycket resurssvaga/ mest
dominerade av synliga
invandrargrupper

2 791

3,5

13

2,2
Totalt 80 092 100 598 100
Klla: FoB1990, LISA, RTB samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn; Lagfringsregistret,
Brottsfrebyggande rdet; Patientregistret, Socialstyrelsen och rskurs 9-elevregistret, Skolverket.
Boendesegregation
ning och en stor andel familjer med ensamstende
frldrar [80]. I den folkhlsovetenskapliga littera-
turen betonas ocks grannskapets s kallade kollek-
tiva sociala funktion
9
som kan pverka hlsan direkt
eller indirekt genom de mjligheter mnniskor fr
att leva hlsosamma liv [81].
Under senare tid har det kommit fer longitu-
dinella studier av populationer i Sverige. Nedan
uppmrksammas resultat frn studier som fo-
kuserar p de utfallsomrden som r aktuella i
denna studie och dr populationen helt eller delvis
bestr av ungdomar. Bland annat visar en del re-
sultat att en hgre koncentration av invnare med
lg socioekonomisk status [54, 55] och etniska
minoriteter [58] har ett negativt samband med
olika utbildningsutfall. Andra studier har dock
inte lika tydligt kunnat belgga ngot sdant sam-
9 Social funktion r ofta beskriven i termer av socialt kapital,
socialt deltagande, normer och vrderingar.
band [82]. Vidare har man konstaterat att en hg
andel arbetslsa i grannskapet kar sannolikheten
fr frlngning av ungdomars arbetslshetsperi-
od [83]. Liknande samband har ven rapporterats
nr det gller ekonomiskt bistnd [62]. Samtidigt
fnns det studier som inte har kunnat konstatera
ngra ptagliga och statistiskt skerstllda skill-
nader nr det gller frekomst av ekonomiskt bi-
stnd och arbetskraftsdeltagande mellan ungdo-
mar som har vuxit upp i ett resurssvagt grannskap
och ungdomar som inte har gjort det [54, 84].
Svenska studier om grannskapseffekterna p
olika hlsoutfall har framfr allt rrt vuxna po-
pulationer, och resultaten frn dessa studier r
motstridiga. Ngra studier visar att grannskapets
sociala sammansttning har betydande effekter
[85] medan andra studier har pvisat frsumbara
effekter [86]. Kunskapen om grannskapets inver-
kan p ungdomars psykiska hlsa eller brottslig-
het r begrnsad, bde i Sverige och i Norden.
Variabel
Beskrivning/Kategorier
Andel (%) Medelvrde
(standardavvikelse)
Minimum
maximum
Psykisk ohlsa
Frekomst av minst ett vrdtillflle relaterat till psykisk ohlsa under
uppfljningstiden (12 r)

4,7
Brottslighet
Antalet lagfringar under uppfljningstiden (12 r) 0,446 (1,66) 040
Arbetsmarknadsdeltagande
Antalet dagar i arbetslshet under uppfljningstiden (12 r) 150,23 (218,53) 02 244
Frsrjningssvrigheter
Antal mnader med ekonomiskt bistnd* under uppfljningstiden (12 r) 3,48 (11) 0137
Hgsta avslutade utbildningsniv** vid r 12
Frgymnasial utbildning 9 r 11,9
Gymnasial utbildning 2 r 4,4
Eftergymnasial utbildning <3 r 14,7
Eftergymnasial utbildning 3 r 29,1
* Exkl. introduktionsersttning.
** Enligt SUN2000.
Klla: FoB1990, LISA, RTB samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn; Lagfringsregistret, Brottsfrebyggande rdet; Patientregistret
samt Registret ver ekonomiskt bistnd vid Socialstyrelsen; rskurs 9-elevregistret, Skolverket.
Boendesegregation
Forskningen kring brottslighet har frmst upp-
mrksammat om grannskapet pverkar mnnis-
kors utsatthet fr brott samt deras upplevelser av
otrygghet och oro fr brott [87, 88]. I en studie
jmfrde man dock skillnader i brottslighet mel-
lan ungdomar som har vuxit upp i resurssvaga
grannskap med ungdomar som inte gjort det, och
kunde inte konstatera ngra strre skillnader [84].
Det r rimligt att den sociala sammansttning-
en i grannskapet pverkar mnniskors normer,
mjligheter och frvntningar, srskilt med tanke
p teorierna om pverkan av kollektiv socialisa-
tion och pverkan av den sociala sammanstt-
ningen i individers ntverk. Enligt dem kan strre
koncentrationer av resurssvaga och/eller etniska
minoriteter pverka olika utfall p ett negativt
stt. Resultaten frn tidigare svensk forskning r
emellertid inte entydiga och inom fera omrden
saknas relevanta studier.
Data och metod
Den hr studien utnyttjar storskaliga longitu-
dinella registerdata. Uppgifterna kommer frn
en mngd olika hgkvalitativa register (Statistiska
centralbyrns Folk och Bostadsrkning FoB1990,
Longitudinell integrationsdatabas fr sjukfrsk-
rings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), Brottsf-
rebyggande rdets Lagfringsregister, Socialstyrel-
sens Patientregister och Register ver ekonomiskt
bistnd samt Skolverkets rskurs 9-elevregister;
se bilaga 4 Datakllor. Utgngspunkten av den fr-
vntade pverkan frn grannskapet kommer frn
teorier som fretrdesvis baseras p urbana frhl-
landen, och drfr har studien avgrnsats geogra-
fskt till storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-
Gteborg och Stor-Malm. De frvntade resultat
som ska prvas lgger dessutom tyngdpunkten p
infytandet av socialisation och sociala ntverk, och
med tanke p det har populationen avgrnsats till
dem som bott tminstone tre r i samma grannskap
(under perioden 19901994). Populationen bestr av
tre fdelsekohorter (19771979) vilka sledes varit
Underskningspopulationen
Totalt ingr 80 092 ungdomar (38 960 fickor och 41 132
pojkar) fdda 19771979 som r frdelade ver 598 grann-
skap med ver 500 invnare. Antalet ungdomar per grann-
skap varierar mellan 2 och 617, och det genomsnittliga anta-
let respektive medianantalet per grannskap r 223 och 207.
Tabell 6:10. Bakgrundsvariabler (kontrollvariabler)
Ungdomars frhllanden r 1990.
Variabel

Andel (%)
Kn
Pojke 51,4
Flicka 48,6
Fdelsekohort
1977 33,3
1978 32,6
1979 34,1
Individen fdd utomlands 7,8
Individen fdd i Sverige med moder fdd utomlands 14,7
Moders hgsta avslutade utbildningsniv*
Frgymnasial utbildning < 9 r 8,0
Frgymnasial utbildning 9 r 14,8
Eftergymnasial utbildning <3 r 14,4
Eftergymnasial utbildning 3 r 18,9
Faders klassposition (SEI)
Ej facklrd arbetare 27,2
Facklrd arbetare 7,9
Lgre tjnstemn 19,2
Tjnsteman p mellanniv 26,3
Hgre tjnsteman 10,2
Ledande befattningar 0,9
Fria yrkesutvare/fretagare/lantbrukare 3,2
Oklassifcerade anstllda 4,5
Uppgift saknas 0,5
Boendesegregation
[91]. Drfr prvas teorierna om grannskapets p-
verkan p ett urval av individer som borde kunna ge
std t grannskapseffekthypotesen.
Kategoriseringen av grannskapstyper baseras
p den tidigare beskrivningen dr grannskap klas-
sifceras efter ekonomisk och etnisk dynamisk typ.
Det r vl belagt att den socioekonomiska och
den etniska boendesegregationen i Sverige starkt
verlappar varandra [47] och hr ligger bda di-
mensionerna till grund fr klassifceringen, till
skillnad frn tidigare svenska studier dr dessa
dimensioner vanligtvis har analyserats var fr
sig. Eftersom 1990-talskrisen frndrade grann-
skapens befolkningssammansttning har vi ven
tagit hnsyn till att grannskapen kan ha ndrat
karaktr under den tid som studiepopulationen
var exponerad fr dem. Detta grs genom att an-
exponerad fr samma grannskap mellan 13 och 15
rs lder, en period i livet d man enligt teorin och
tidigare amerikanska studier kan frvnta sig att
den kollektiva socialisationen har strre pverkan
[89]. Exponeringstiden sammanfaller med 1990-ta-
lets djupa ekonomiska kris, vars dramatiska frnd-
ringar p arbetsmarknaden bland annat frsmrade
befolkningens ekonomiska situation [90] samt resul-
terade i en kad rumslig koncentration av fattigdom
Analysmetoder
Beroende p utfallsmttens skalniv anvnds fera olika
typer av regressionsmodeller fr att beskriva resultaten.
Frekomst av psykisk ohlsa analyseras med hjlp av binr
logistisk regression. Brottslighet, arbetsmarknadsdeltagan-
de och frsrjningssvrigheter analyseras med hjlp av en
s kallad trskelmodell (eng. hurdle model) dr analysen r
uppdelad i tv steg. Frst analyseras frekomsten med binr
logistisk regression och drefter analyseras mngden eller
varaktigheten (frutsatt att frekomsten inte r noll) med
(nolltrunkerad) Poisson-regression. Ordinal logistisk regres-
sion anvnds fr att analysera hgsta avslutade utbildnings-
niv. Samtliga modeller har korrigerats fr att ungdomarna
r klustrade p grannskap. Oddskvoter (eng. odds ratios, OR)
och/eller riskkvoter (eng. incidence risk ratios, IRR) anvnds
som efektmtt. Fr bde OR och IRR gller att vrden str-
re n ett (> 1) indikerar en hgre chans eller risk fr att en
hndelse ska intrfa. Vrden mindre n ett (< 1) indikerar
en lgre chans eller risk. Vrdet ett (1) innebr att det inte
fnns ngot samband. Om man exempelvis studerar fre-
komsten av arbetslshet innebr en OR p 1,4 att risken r
omkring 40 procent hgre att ha varit arbetsls jmfrt med
en referenskategori. Om man i stllet analyserar mngden
arbetslshet mtt som arbetslshetsdagar innebr en IRR p
1,3 att antalet arbetslshetsdagar r 30 procent fer jmfrt
med referenskategorin (fr detaljer om de statistiska model-
lerna, se bilaga 3 Metodbeskrivningar. [92-94].
Variabel

Andel (%)
Frekomst av arbetslshets-
ersttning (moder) 7,9
Frekomst av ekonomiskt
bistnd (moder)** 2,5
Frldrarnas civilstnd
Gifta 73,7
Samboende 6,3
Ensamstende 19,0
Uppltelseform
ger huset 57,0
Bostadsrtt/delgare/
andelslgenhet
9,8
Hyresrtt/andra hand 31,2
Annat avtal 1,3
Uppgift saknas 1,0
Region
Stor-Stockholm 58,0
Stor-Gteborg 24,6
Stor-Malm 17,4
Medelvrde
(standard-
avvikelse)
Minimum
maximum
Hushllets rliga disponibla inkomst
(100-tal kronor)
Hrledd frn moder, logaritmerad 7,709 (0,615) 011,847
Antalet kommuner var 44 och antalet skolenheter 510.
* Enligt SUN2000.
** Individualiserat frn familj.
Klla: FoB1990, LISA, RTB samt Geografdatabasen vid
Boendesegregation
vnda den kombinerade klassifceringen i etnisk
och ekonomisk dynamisk typ. Fr att underltta
framstllningen och analysen har de tidigare nio
kategorierna av grannskap reducerats till sex (fr
detaljer, se avsnittet 1.5. Kombinerad grannskaps-
klassifcering i bilaga 1 Indelningar).
Som framgr av tabell 6:8 domineras vrt
urval (cirka 64 procent) av ungdomar som t-
minstone har tillbringat delar av sin uppvxttid
i resursstarka och homogent svenska omrden
(grannskapstyp 0). Denna grannskapstyp utgr
ocks majoriteten av de klassifcerade grannska-
pen (56,5 procent). Kategorin innehller frmst
grannskap som domineras av smhusbebyggel-
se (som Saltsjbaden i Nacka i Stor-Stockholm,
Billdal i Gteborg och Staffanstorp i Stor-Mal-
m), men ocks grannskap i innerstderna (som
Kungsholmen i Stockholm, Vasastan-Lorensberg
i Gteborg och Pildammsstaden i Malm). Totalt
r det 260 stycken grannskap som i varierande
grad har en strre koncentration av ekonomiskt
resurssvaga grupper och/eller synliga invand-
rargrupper. Grannskap som har de allra strsta
koncentrationerna av resurssvaga och synliga in-
vandrare motsvaras av grannskapstyperna 4 och
5, och domineras av ferfamiljshus med i huvud-
sak hyresrtter. Tillsammans utgr dessa ungefr
13 procent av bde underskningspopulationen
och antalet klassifcerade grannskapsenheter. Ex-
empel p grannskap tillhrande grannskapstyp
4 r Rgsved i Stockholm, Bergsjn i Gteborg
och Mllevngen i Malm. Till grannskapstyp 5
rknas exempelvis Fittja i Botkyrka i Stor-Stock-
holm, Hammarkullen i Gteborg och Sdra Ro-
sengrd i Malm.
Den hr studien analyserar grannskapets p-
verkan p ungdomars framtida levnadsniv inom
utfallsomrdena psykisk ohlsa, brottslighet, ar-
betsmarknadsdeltagande, frsrjningssvrigheter
och utbildning (tabell 6:9) under en uppfljnings-
tid p 12 r (frn 16 till 27 rs lder). Utfallsmtten
mts under hela uppfljningstiden, med undantag
fr psykisk ohlsa (som registrerar frsta fre-
komsten av ett vrdtillflle under uppfljningsti-
den) och utbildning (som registreras vid r 12).
10

Strsta svrigheten med att dra slutsatser om
grannskapets pverkan p mnniskors utveck-
ling r kanske problemet med selektion [95, 96],
det vill sga att frdelningen av individer mellan
olika grannskap inte r slumpmssig. Exempel-
vis tenderar personer med lgre inkomster att bo
i grannskap med en hg andel kommunala hy-
resrtter samtidigt som ekonomiskt resursstarka
personer ofta bor i grannskap som domineras av
smhusbebyggelse. Fr att minska problemet med
selektion kontrollerar man fr en uppsttning fak-
torer som har betydelse fr selekteringen till olika
grannskap och/eller de studerade utfallen (tabell
6:10). Eftersom det r ungdomar som studeras
handlar det i stor utstrckning om att ta hnsyn
till observerade demografska (som familjetyp)
och socioekonomiska frhllanden (som hushl-
lets inkomst) hos deras frldrar och i hushllet.
Samtliga uppgifter om frldrarna och hushllet
r frn 1990, vilket r de frhllanden som huvud-
sakligen gllde strax fre exponeringsperioden
(19901994).
11
Uppgifterna om hushllet r fre-
trdesvis hrledda frn modern.
Fr att minska risken att de kontextuella vari-
ablerna fngar upp potentiell pverkan av andra
faktorer n de som studeras har man hr ven kon-
trollerat fr fdelsekohort, region, kommun samt
10 Fr cirka 5 procent av individerna har det frekommit internt
bortfall. I dessa fall har vrden imputerats givet dess skal-
niv och frdelning med medelvrdet/medianen/ typvrdet i
grannskapet.
11 Risk fr att vissa kontrollvariabler frekommer samtidigt hos
de ungdomar som r fdda 1977.
Boendesegregation
skolenhet i rskurs 9.
12
Den sistnmnda variabeln
r srskilt viktig, fr i vrt urval har drygt en
fjrdedel av skolorna elever frn ett och samma
grannskap. Medianantalet r fem grannskapsen-
heter per skolenhet, och som mest har en skola
elever frn 151 grannskap. Det hr betyder att de
allra festa ungdomarna frn samma grannskap
inte gr i samma skola. Resultat frn tidigare stu-
dier antyder dock att de observerade grannskaps-
effekterna p ungdomars utveckling tenderar att
terspegla effekter som egentligen r relaterade
till skolmiljn [98, 99]. Drfr r det viktigt att
frska renodla effekten av grannskapet genom
att konstanthlla fr egenskaper som relaterar till
skolan. Det gr inte att helt utesluta pverkan av
andra icke-observerade egenskaper som pverkar
bde selektionen och utfallet [100, 101], men p
det hr sttet kan man nd anta att det som stu-
deras r pverkan av det sociala samspelet mellan
de boende i grannskapet.
Pverkar grannskapet ungdomars
framtida levnadsfrhllanden?
I det fljande undersks i tur och ordning om
grannskapets sociala sammansttning pverkar
ungdomarnas framtida psykiska ohlsa, brotts-
lighet, arbetsmarknadsdeltagande, frsrjnings-
svrigheter och utbildning. Frst redovisas ag-
gregerade och ojusterade skillnader i utfallet
mellan respektive grannskapstyp. Drefter pre-
senteras justerade skillnader med hnsyn till se-
lektion och andra bakomliggande faktorer. Ifall
inget nmns ndras inte de justerade resultaten
p ngot vsentligt stt nr olika undergrup-
per analyseras var fr sig (exempelvis separata
12 Det innebr hr att en uppsttning dummyvariabler s kall-
lade fxa effekter inkluderas (fr detaljer, se [97]).
analyser av pojkar och fickor) eller efter andra
typer av knslighetsanalyser.
13
Psykisk ohlsa
Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft
en smre hlsoutveckling n vriga ldersgrupper,
framfr allt nr det gller den psykiska hlsan in-
klusive missbruk och sjlvskadebeteende (se fakta-
ruta Diagnoskoder relaterade till psykisk ohlsa).
kningen gller inte bara sjlvrapporterade besvr
13 Det innebr att resultaten r robusta fr alternativa operationa-
liseringar av utfallsmtt, klassifcering av grannskap och/eller
statistiska modellval.
Diagnoskoder relaterade till psykisk ohlsa
Psykisk ohlsa defnieras som frekomst av tminstone ett
vrdtillflle p sjukhus relaterat till en psykiatrisk diagnos
inklusive missbruksdiagnos (huvuddiagnos eller ngon av
de frsta 5 bidiagnoserna) under uppfljningstiden. Endast
individens frsta vrdtillflle analyseras, ssom det registre-
rades i Socialstyrelsens Patientregister under uppfljningspe-
rioden. Antalet vrdtillfllen r inte ett tillfrlitligt mtt p
grund av att fera vrdtillfllen kan vara relaterade till samma
sjukdomsepisod. Fr att gruppera sjukdomarna anvndes
International Classifcation of Diseases ICD-9 (t.o.m. 1996)
[103] och ICD-10 (fr.o.m. 1997) [104].
Alkoholrelaterade diagnoser:
ICD-9:291, 303, 305A, 357F, 425F, 535D, 571A, 571B, 571C,
571D; ICD-10: E24.4, F10, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6,
K29.2, K70, K85.2, K86, O35.4, T51, Z50.2, Z71.4, Z72.1
Narkotikarelaterade diagnoser:
ICD-9:292, 304, 648D, 655F, 965A, 968F, 969G, 969H; ICD-
10: F11, F12, F13, F14, F15, F16, F18, F19, O35.5, P04.4, T40,
T43.6, Z50.3, Z71.5, Z72.2
Psykoser:
ICD-9: 295299; ICD-10: F20 F29
Sjlvskador:
ICD-9: E950E959, E980E989; ICD-10: (orsakskod 1 eller
orsakskod 2) X60X84, Y10Y34
vriga psykiatriska diagnoser:
ICD-9: 290319 (utom 291, 292, 295299, 303, 304, 305A);
ICD-10: F00F99 (utom F10F16, F18, F19, F20F29).
Fr beskrivning av diagnoskoder se bilaga 2 Diagnoser.
Boendesegregation
som ngslan, oro och ngest, utan det har ocks bli-
vit vanligare att ungdomar vrdas p sjukhus fr de-
pression och fr ngesttillstnd [102]. I denna studie
ingr inte de unga som vrdades p sjukhus fr psy-
kiatriska diagnoser fre det r de fyllde 15 r.
Frekomsten av vrd fr psykisk ohlsa r 46
procent beroende p grannskapstyp. De ungdo-
mar som har varit bosatta i grannskap med strre
invandrare har med undantag fr grannskapstyp
1 en statistiskt skerstlld hgre risk (cirka 1846
procent beroende p grannskapstyp) fr att ha haft
tminstone ett sdant vrdtillflle (tabell 6:12, mo-
dell 1), men nr man kontrollerar fr selektion och
andra bakomliggande faktorer (tabell 6:12, modell
2) kvarstr inte det mnstret. Det r snarare s att
dessa ungdomar har en ngot lgre risk fr att ha
haft ett vrdtillflle jmfrt med ungdomar frn
resursstarka grannskap dr det mest bor sverige-
fdda, ven om effekterna inte r statistiskt sker-
stllda. Det verkar allts inte som om en uppvxt-
tid i ett grannskap med strre koncentration av
resurssvaga grupper och synliga invandrare (allt
annat lika) pverkar den framtida risken att ha haft
tminstone ett vrdtillflle som r relaterat till psy-
kisk ohlsa.
Brottslighet
Riskfaktorer fr brottslighet fnns i bde uppvxt-
och levnadsfrhllandena och i mnniskors mer
omedelbara situationer. Det kan ocks vara skilda
fenomen som leder till brottslighet respektive bi-
drar till att en person fortstter att beg brott [105].
Tabell 6:11. Minst ett vrdtillflle relaterat till psy-
kisk ohlsa efter grannskapstyp
Frekomst under perioden 19952006 bland personer
fdda 19771979 som bodde i samma grannskap
19901994. Antal och procent.
Grannskapets (nya)
kombinerade dynamiska typ
19901994
Minst ett vrdtillflle
Antal Andel (%) av
population*
0 Resursstarka/

2 230 4,4

419 4,7
2 Integrerade-eftersatta/stort
inslag av synliga invandrargrupper
3 Resurssvaga/

174 6,3

458 5,7
invandrargrupper

157 5,6
Klassifceringar av grannskap beskrivs i bilaga 1 Indelningar.
* Underskningspopulation i respektive grannskapstyp.
Klla: FoB1990, RTB, LISA samt Geografdatabasen vid Statistiska central-
byrn; Patientregistret, Socialstyrelsen.
Tabell 6:12. Efekten av grannskapstyp p risken
att f minst ett vrdtillflle relaterat till psykisk
ohlsa
Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap
19901994. Uppfljningsperiod 19952006. Oddskvoter.
Grannskapets (nya)
kombinerade
dynamiska typ 19901994
Modell 1
a
OR
Modell 2
b
OR
0 Resursstarka/
dominerade av sverigefdda (ref )
1 1
dominerade av sverigefdda 1,08 0,92
stort inslag av synliga
invandrargrupper 1,18* 0,92
3 Resurssvaga/
dominerade av sverigefdda 1,46* 1,08
synliga invandrargrupper 1,34* 0,93
invandrargrupper 1,31* 0,85
Resultat frn binr logistisk regression; (ref ) Referenspopulation, personer
som har bott i denna grannskapstyp.
* Resultat statistiskt signifkant p 5 %-nivn.
a) Ojusterad.
b) Justerad fr bakgrundsfaktorer, se tabell 6:10.
Klla: FoB1990, RTB, LISA samt Geografdatabasen vid Statistiska central-
byrn; Patientregistret, Socialstyrelsen.
Boendesegregation
Frdelningen av antalet individer som har bli-
vit lagfrda jmfrdes med det genomsnittliga
antalet lagfringar efter grannskapstyp, vilket
visar att ungdomar frn grannskap med strre
invandrare i hgre utstrckning har blivit lagfr-
da och har fer lagfringar jmfrt med ungdomar
frn resursstarka och homogent svenska grann-
Tabell 6.14. Efekten av grannskapstyp p risken att ha varit lagfrd respektive risken att ha
fera lagfringar
Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap 19901994. Uppfljningsperiod 19952006.
Oddskvoter och riskkvoter.
Grannskapets (nya) kombinerade dynamiska typ 19901994 Risken att ha blivit lagfrd** Risken att ha fera
lagfringar ***
Modell 1
a
Modell 2
b
Modell 1
a
Modell 2
b
OR OR IRR IRR
0 Resursstarka/dominerade av sverigefdda (ref ) 1 1 1 1
1 Integrerade-eftersatta/dominerade av sverigefdda 1,25 * 1,04 1,27 * 1,09
2 Integrerade-eftersatta/stort inslag av synliga invandrargrupper 1,55 * 1,16 * 1,59 * 1,15 *
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 1,57 * 1,07 1,41 * 1,04
4 Resurssvaga/dominerade av synliga invandrargrupper 1,83 * 1,12 * 1,83 * 1,15 *
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga invandrargrupper 2,09 * 1,10 1,66 * 0,85
Resultat frn binr logistisk regression (OR) samt frn poissonregression (IRR).
(ref ) Referenspopulation, personer som har bott i denna grannskapstyp.
* Resultat statistiskt signifkant p 5 % nivn.
** Total population: 80 092 personer.
*** Totalt antal personer som har varit lagfrda: 15178.
a) Ojusterad.
Klla: FoB1990, LISA, RTB samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn, Lagfringsregistret, Brottsfrebyggande rdet.
Tabell 6:13. Frekomst av lagfringar efter grannskapstyp
Lagfrda personer samt lagfringar i genomsnitt per lagfrd person. Personer fdda 19771979 som bodde i samma
grannskap 19901994. Uppfljningstiden 19952006. Antal och andel.
Grannskapets (nya) kombinerade dynamiska typ
19901994
Antal individer som blivit
lagfrda
Genomsnittligt antal lagfringar
Antal Andel (%) av
population*
Antal Standardavvikelse
0 Resursstarka/dominerade av sverigefdda 8 359 16,3 2,02 2,52
1 Integrerade-eftersatta/ dominerade av sverigefdda 1 761 19,6 2,36 3,04
2 Integrerade-eftersatta/stort inslag av synliga invandrargrupper 1 493 23,3 2,78 3,96
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 652 23,4 2,54 3,38
4 Resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper 2 104 26,4 3,11 4,22
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga invandrargrupper 809 29,0 2,88 3,81
Klla: FoB1990, RTB, LISA samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn; Lagfringsregistret, Brottsfrebyggande rdet.
Boendesegregation
skap (tabell 6:13). Risken fr att ha blivit lagfrd
r exempelvis dubbelt s stor fr de ungdomar
som har bott i mycket resurssvaga grannskap som
mest domineras av synliga invandrare (grann-
skapstyp 5) jmfrt med referenskategorin. Ett
liknande mnster gller ven antalet lagfringar.
Ungdomarna frn grannskapstyp 5 med ngon
frekomst av brottslighet har ungefr 66 procent
fer lagfringar jmfrt med ungdomar frn re-
sursstarka grannskap som domineras av sverige-
fdda (tabell 6:14, modell 1).
Dessa verrisker r emellertid inte kontrollerade
fr selektion och andra bakomliggande faktorer. Nr
man justerar fr detta minskar risken fr att ha blivit
lagfrd samt fr att ha fer lagfringar avsevrt, och
fera av de tidigare verriskerna r inte lngre sta-
tistiskt skerstllda (tabell 6:14, modell 2). Ungdo-
mar frn mycket resurssvaga grannskap som mest
domineras av synliga invandrare hade exempelvis
tidigare en dubbelt s stor verrisk fr att ha blivit
lagfrd, men den reducerades till cirka 10 procent.
Denna skillnad r inte heller statistiskt skerstlld.
Efter justering pekar resultatet snarare p en lgre
risk nr det gller antalet lagfringar fr samma
kategori ungdomar. Ungdomar frn grannskapstyp
5 som har blivit lagfrda har ungefr 15 procent
frre lagfringar jmfrt med referenskategorin.
Denna motsgelsefulla effekt r dock inte statistiskt
skerstlld. Det r ocks viktigt att komma ihg
att det handlar om lga bastal. En statistiskt sker-
stlld verrisk p ungefr 15 procent fer lagfringar
(grannskapstyp 2 och 4) motsvarar mindre n en (<
1) lagfring mer under perioden.
Nr pojkar och fickor analyseras var fr sig blir
resultaten nnu mer svrtolkade. Det r bara de
pojkar som kommer frn grannskapstyp 2 och 4
som har en statistiskt skerstlld verrisk fr att
ha blivit lagfrda (OR = 1,15) jmfrt med refe-
renskategorin. Pojkar frn de vriga grannskapsty-
perna har ingen verrisk (OR = 1,03). Likas r det
bara fickor frn grannskapstyp 2 och 3 som har
en statistiskt skerstlld verrisk fr att ha blivit
lagfrda (OR = 1,19). Flickor frn mycket resurs-
svaga grannskap som mest domineras av synliga
invandrare (grannskapstyp 5) har exempelvis en
21-procentig verrisk (OR = 1,21), men den r inte
statistiskt skerstlld.
Arbetsmarknadsdeltagande
Arbetsmarknaden r otvivelaktigt en central arena
fr mnniskors vlfrd. Ett arbete ger inkomst,
men det strukturerar ocks vardagen fr den en-
skilde. Stora delar av uppfljningstiden samman-
faller med 1990-talets kris p arbetsmarknaden,
och drfr r det inte verraskande att majoriteten
av ungdomarna oavsett grannskapstyp har
varit arbetslsa tminstone vid ett tillflle (tabell
6:15). Relativt sett r det dock en strre andel ung-
domar frn grannskap med strre koncentrationer
av resurssvaga grupper och synliga invandrare
som har varit arbetslsa, jmfrt med ungdomar
frn resursstarka grannskap med frmst sverige-
fdd befolkning. Efter att man tagit hnsyn till
inverkan frn selektion och bakomliggande fakto-
rer verkar det som om grannskapet inte har ngon
betydelse fr arbetslsheten bland ungdomar. Un-
gefr 63 procent av ungdomarna frn resursstarka
och homogent svenska grannskap har varit arbets-
lsa, och motsvarande andel r cirka 75 procent
fr ungdomar frn mycket resurssvaga grannskap
som mest domineras av synliga invandrare. Tabell
6:16 (modell 1) visar att denna skillnad motsvarar
en verrisk p ungefr 82 procent (OR = 1,82).
Men efter kontroll fr selektion och andra bakom-
liggande faktorer (tabell 6:16, modell 2) minskar
verrisken ptagligt fr att ha varit arbetsls t-
minstone en gng. Beroende p grannskapstyp va-
rierar verrisken mellan ungefr 3 och 17 procent
jmfrt med referenskategorin (OR = 1,031,17).
Boendesegregation
Tabell 6:15. Frekomst av arbetslshet efter grannskapstyp
Arbetslsa personer samt arbetslshetsdagar i genomsnitt per arbetsls person. Personer fdda 19771979 som bodde
i samma grannskap 19901994. Uppfljningstiden 19952006. Antal och procent.
19901994
Antal individer som varit
arbetslsa
Genomsnittligt antal
arbetslshetsdagar
Antal Andel (%) av
population*
Antal Standard-
avvikelse
1 Integrerade-eftersatta/dominerade av sverigefdda 6 075 67,8 228,7 231,36
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 1 966 70,6 233,73 237,20
4 Resurssvaga/dominerade av synliga invandrargrupper 6 012 75,3 290,73 273,36
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga invandrargrupper 2 105 75,4 344,35 301,27
Klla: FoB1990, RTB, LISA samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn.
Tabell 6.16. Efekten av grannskapstyp p risken att ha varit arbetsls respektive risken att ha
fera arbetslshetsdagar
Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap 19901994. Uppfljningsperiod 19952006.
Oddskvoter och riskkvoter.
Grannskapets (nya) kombinerade dynamiska typ 19901994 Risken att ha varit
arbetsls**
Risken att ha fera
arbetslshetsdagar ***
Modell 1
a
Modell 2
b
Modell 1
a
Modell 2
b
OR OR IRR IRR
2 Integrerade-eftersatta/stort inslag av synliga invandrargrupper 1,48 * 1,07 1,28 * 1,07 *
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 1,43 * 1,16 * 1,15 * 1,05
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga invandrargrupper 1,82 * 1,03 1,70 * 1,09 "
*** Totalt antal personer som har varit arbetslsa: 52864.
a) Ojusterad.
Klla: FoB1990, LISA, RTB samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn.
Mnstret r detsamma nr det gller skillnader i
antalet arbetslshetsdagar. Av de som varit arbets-
lsa har ungdomar frn grannskap med strre kon-
centrationer av resurssvaga grupper och synliga
invandrare 1370 procent fer arbetslshetsdagar
(beroende p grannskapstyp) jmfrt med ungdo-
mar frn resursstarka grannskap med frmst sveri-
gefdd befolkning (IRR = 1,131,70).
Boendesegregation
Efter kontroll fr selektion och andra bakomlig-
gande faktorer har ungdomar frn grannskapstyp
5 i genomsnitt 9 procent fer arbetslshetsdagar
jmfrt med referenskategorin. Nr effekten av
grannskapstyp p antalet arbetslshetsdagar ana-
lyseras fr pojkar och fickor var fr sig visar det
sig att det tidigare mnstret enbart gller fickor.
Fr pojkar kvarstr inget samband alls efter kon-
troll fr selektion och andra bakomliggande fak-
torer (IRR = 1 oavsett grannskapstyp).
Frsrjningssvrigheter
Eftersom frsrjningssvrigheter r ett tydligt
knnetecken p ett begrnsat ekonomiskt hand-
lingsutrymme, utgr erfarenhet av ekonomiskt
bistnd en central indikator p ungdomars pro-
blem att klara vgen in i vuxenlivet [106].
Som framgr av tabell 6:17 r ungdomar frn
grannskap med strre koncentrationer av re-
surssvaga grupper och synliga invandrare ver-
representerade bde nr det gller frekomst av
ekonomiskt bistnd och genomsnittligt antal bi-
dragsmnader. Exempelvis har drygt 50 procent
av ungdomarna frn mycket resurssvaga grann-
skap som mest domineras av synliga invandrare
(grannskapstyp 5) ftt ekonomiskt bistnd t-
minstone en gng, jmfrt med ungefr 16 pro-
cent av ungdomarna frn resursstarka grannskap
med frmst sverigefdd befolkning (grannskaps-
typ 0). Det genomsnittliga antalet bidragsmna-
der r ocks hgre: drygt 21 mnader jmfrt
med knappt 13 mnader. Risken fr frekomst av
ekonomiskt bistnd r mer n fem gnger strre
(OR = 5,47) fr ungdomar frn grannskapstyp 5
jmfrt med referenskategorin. Ungdomarna med
sdan frekomst har ocks ungefr 68 procent fer
bidragsmnader (IRR = 1,68) n ungdomar frn
resursstarka och homogent svenska grannskap
(tabell 6:18, modell 1).
Nr man justerar fr selektion och andra bak-
omliggande faktorer minskar verrisken fr att ha
ftt ekonomiskt bistnd kraftigt, liksom verris-
ken att ha fer mnader med ekonomiskt bistnd
(tabell 6:18, modell 2). Ungdomar frn grannskap
med strre koncentrationer av resurssvaga grupper
och synliga invandrare har emellertid fortfarande
en ngot hgre risk (OR = 1,211,35 beroende p
grannskapstyp) fr att ha ftt ekonomiskt bistnd
samt frhjd verrisk att ha fer mnader med
ekonomiskt bistnd (IRR=1,071,12 beroende p
grannskapstyp) under uppfljningsperioden jm-
frt med ungdomar frn resursstarka grannskap
dr det bor mest sverigefdda (grannskapstyp 0).
Utbildning
Utbildning r en central aspekt av mnniskors
levnadsfrhllanden eftersom utbildningsnivn
bland annat pverkar arbetskraftsdeltagandet i
form av vilka typer av jobb (och drmed klass-
positioner) som str ppna. I tabell 6:19 redovi-
sas den hgsta avslutade utbildningsnivn efter
grannskapstyp. Ungdomar tenderar att ha en lgre
utbildningsniv om de tminstone har tillbringat
delar av sin uppvxttid i grannskap med en strre
invandrare. Exempelvis har cirka 35 procent av
ungdomarna frn grannskapstyp 0 en eftergym-
nasial utbildning som r lngre n tre r, medan
motsvarande andel r drygt 11 procent bland ung-
domarna i grannskapstyp 5. Chansen att ha en
hgre utbildningsniv r ungefr 74 procent lgre
fr ungdomar frn grannskapstyp 5 jmfrt med
referenskategorin (tabell 6:20, modell 1, OR =
0,26).
Dessa skillnader framstr givetvis som dra-
matiska, men man br komma ihg att de inte r
justerade fr selektion och andra bakomliggande
faktorer. Nr man tar hnsyn till detta minskar
Boendesegregation
Tabell 6:18. Efekten av grannskapstyp p risken att ha varit ekonomisk bistndstagare respektive risken
att ha fera mnader med ekonomiskt bistnd
Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap 19901994. Uppfljningsperiod 19952006. Oddskvoter och
riskkvoter.
Grannskapets (nya) kombinerade dynamiska typ 19901994 Risken att ha varit
bistndstagare**
Risken att ha fera mnader
med ekonomiskt bistnd ***
Modell 1
a
Modell 2
b
Modell 1
a
Modell 2
b
OR OR IRR IRR
2 Integrerade-eftersatta/stort inslag av synliga invandrargrupper 2,65 * 1,24 * 1,30 * 1,10 *
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 2,21 * 1,23 * 1,24 * 1,07
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga invandrargrupper 5,47 * 1,21 * 1,68 * 1,09
*** Totalt antal personer som har tillhrt hushll med ekonomiskt bistnd: 18 639.
a) Ojusterad.
Klla: FoB1990, LISA, RTB samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn; Registret ver ekonomiskt bistnd, Socialstyrelsen.
Tabell 6:17. Frekomst av ekonomiskt bistnd efter grannskapstyp
Personer i hushll med ekonomiskt bistnd samt antal mnader med ekonomiskt bistnd i genomsnitt per bistndstagare.
Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap 19901994. Uppfljningstiden 19952006. Antal och procent.
19901994
Antal individer som haft
ekonomiskt bistnd
Genomsnittligt antal
mnader med ekonomiskt
bistnd
Antal Andel (%) av
population*
Antal Standard-
avvikelse
1 Integrerade-eftersatta/dominerade av sverigefdda 2 306 25,7 14,24 17,55
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 844 30,3 15,60 18,89
4 Resurssvaga/dominerade av synliga invandrargrupper 3 371 42,2 18,00 20,63
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga invandrargrupper 1 448 51,9 21,11 23,54
Klla: FoB1990, RTB, LISA samt Geografdatabasen vid Statistiska centralbyrn; Registret ver ekonomiskt bistnd, Socialstyrelsen.
Boendesegregation
risken att ha en lgre utbildningsniv p-
tagligt (modell 2), och efter justering r
chansen att ha en hgre utbildningsniv
625 procent lgre beroende p grann-
skapstyp. Den tidigare skillnaden mel-
lan ungdomar frn grannskapstyp 5 och
ungdomar frn grannskapstyp 0 blir d
6 procent och att skillnaden inte lngre
r statistiskt skerstlld. Nr pojkar och
fickor analyseras var fr sig frndras
resultatet p s stt att det tidigare mnst-
ret fretrdesvis gller fr fickor men
inte fr pojkar. Sambandet fr pojkar har
samma riktning som ovan, men skillna-
derna r minimala och r inte statistiskt
skerstllda (redovisas inte).
Fr att prva i vilken utstrckning re-
sultaten pverkades av att vi konstanthll
fr egenskaper relaterade till skolan skat-
tades ven en modell utan en sdan kon-
troll. Dessa resultat (redovisas inte) mot-
sger inte tidigare studiers resultat om att
de observerade grannskapseffekterna p
ungdomars utbildningsutfall i sjlva ver-
ket gller egenskaper som rr skolmiljn.
Sammanfattande kommentarer
Sammanfattningsvis kan man konstate-
ra att ungdomar frn grannskap med en
strre koncentration av resurssvaga grup-
per och synliga invandrare har en viss
verrisk fr att ha ngot smre utfall, med
undantag fr psykisk ohlsa, jmfrt med
ungdomar frn resursstarka omrden med
frmst sverigefdd befolkning. Bland
dem som varit arbetslsa, lagfrda eller
mottagit ekonomiskt bistnd har ven
antalet lagfringar, arbetslshetsdagar
eller mnader med ekonomiskt bistnd
Tabell 6:19. Utbildningsniv efter grannskapstyp
Hgsta avslutade utbildning* r 2006 hos personer fdda
19771979 som bodde i samma grannskap 19901994.
Antal och procent.
Grannskapets (nya) kombinerade
Antal Andel
Hgsta avslutade utbildningsniv* %
0 Resursstarka/dominerade av sverigefdda
Frgymnasial 9 r 4 579 9,0
Gymnasial 2 r 1 760 3,4
Eftergymnasial <3 r 8 043 15,7
Eftergymnasial 3 r 17 796 34,8
1 Integrerade-eftersatta/dominerade av sverigefdda
Gymnasial 2 r 431 4,8
Eftergymnasial <3 r 1 376 15,4
2 Integrerade-eftersatta/stort inslag av synliga invandrargrupper
Frgymnasial 9 r 992 15,5
Eftergymnasial <3 r 849 13,2
3 Resurssvaga/ dominerade av sverigefdda
Eftergymnasial 3 r 485 17,4
4 Resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper
5 Mycket resurssvaga/ mest dominerade av synliga invandrargrupper
Eftergymnasial 3 r 325 11,6
* Enligt SUN2000
Boendesegregation
om grannskapets pverkan r s
pass stor att den har ngon prak-
tisk betydelse. Genom att rkna
om de justerade effektmtten till
s kallade effektstorlekar frfyt-
tas fokus frn resultatens statis-
tiska signifkans till den praktiska
relevansen.
14
I omrkningar [108]
som inte redovisas hr varierar ef-
fektstorlekarna ngot beroende p
utfallsomrde, men de r i sam-
manhanget minimala: ungefr
0,010,17. ven om samtliga ef-
fektstorlekar r att betrakta som
triviala kan de nd ha ptagliga
konsekvenser om de berr en stor
andel av befolkningen. Fr att ge
ett bttre underlag till diskussio-
nen om val av insatser kan man
ven berkna den s kallade etio-
logiska fraktionen (redovisas inte)
[109]. Den etiologiska fraktionen ger en fngervis-
ning om hur stor den procentuella frbttringen
fr ett givet utfall skulle kunna bli om riskfak-
torn strre koncentrationer av resurssvaga och/
eller synliga invandrargrupper avlgsnas, allts
om alla grannskap hade samma befolkningssam-
mansttning.
De etiologiska fraktionerna fr respektive
grannskapstyp (15) och utfallsomrde r verlag
mycket sm: ungefr 0,13,0 procent. Nr dessa
sedan rknas ihop blir ven de summerade etio-
logiska fraktionerna mycket sm: cirka 17 pro-
cent beroende p utfallsomrde och utfallsmtt.
versatt till absoluta tal handlar det ocks om en
14 Utgngspunkten var vlknda riktlinjer fr hur en effektstor-
lek kan graderas i samband med utvrderingar av insatser och
behandlingar som syftar till att frndra individers beteenden
[107]. I denna indelning innebr en effektstorlek p d 0,2 en
liten effekt, stor effekt.
analyserats. Grannskapseffekten visade sig vara
mycket mindre nr man kontrollerat fr selektion
och andra bakomliggande faktorer sambandet
mellan befolkningssammansttning (gllande
invandrare) i grannskapet och fer lagfringar, ar-
betslshetsdagar eller mnader med ekonomiskt
bistnd, var mycket svagt. Detta frhllande skulle
kunna tyda p att det r olika processer som bidrar
till frekomst av de studerade utfallen och som
upprtthller dem, och att koncentrationen av re-
surssvaga grupper och synliga invandrare frmst
pverkar frekomsten.
Resultatens praktiska betydelse
I valet mellan insatser riktade till specifka bo-
stadsomrden och insatser som riktar sig till sr-
skilda befolkningsgrupper r den centrala frgan
Tabell 6:20. Efekten av grannskapstyp p chansen att ha en hgre
utbildningsniv
Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap 19901994. r
2006. Oddskvoter.
Grannskapets (nya) kombinerade
Chansen att ha en hgre
utbildningsniv
Modell 1
a
Modell 2
b
OR OR
0 Resursstarka/dominerade av sverigefdda (ref ) 1 1
1 Integrerade-eftersatta/dominerade av sverigefdda 0,63 * 0,90 *
2 Integrerade-eftersatta/stort inslag av synliga
invandrargrupper 0,51 * 0,83 *
3 Resurssvaga/dominerade av sverigefdda 0,42 * 0,75 *
4 Resurssvaga/dominerade av synliga
invandrargrupper 0,37 * 0,89 *
5 Mycket resurssvaga/mest dominerade av synliga
invandrargrupper 0,26 * 0,94
Resultat frn ordinal logistisk regression; (ref ) Referenspopulation, personer som har bott i denna
grannskapstyp.
* Resultat statistiskt signifkant p 5 %-nivn.** Total population 80 092 personer.
a) Ojusterad.
Boendesegregation
liten minskning. Oavsett vilket utfallsomrde
eller -mtt och vilken grannskapstyp man tittar
p blir den absoluta frbttringen blygsam i sam-
manhanget. Ett exempel r frekomsten av eko-
nomiskt bistnd, dr den potentiella minskningen
under uppfljningstiden r cirka 6 procent. Detta
motsvarar drygt 1 100 individer, vilket inne-
br en rlig minskning p ungefr 90 personer.
Slutsatsen r att under frutsttning att man helt
kan avskaffa segregationen och att det ocks r
nskvrt och genomfrbart mste dessa hypo-
tetiska frbttringar stllas mot de sociala och
ekonomiska kostnader som r frenade med att
frndra sammansttningen av befolkningen i de
260 grannskap som inte var resursstarka och ho-
mogent svenska.
Boendesegregation har mnga olika dimensioner
och inom ramen fr detta kapitel har det bara varit
mjligt att berra ngra av dem. Invandrare i Sve-
rige liksom i de festa andra lnder visar en
mycket hgre grad av urbanisering n resten av
befolkningen. De samlas i storstadsregioner och
i strre stder, och deras andel av storstadsregio-
nernas invnare kade markant mellan ren 1990
och 2007.
I de allra resurssvagaste grannskapen i stor-
stadsregionerna bor en relativt liten andel av
befolkningen, omkring 7 procent. Andelen syn-
liga invandrare, allts invnare fdda i lnder i
sydstra Europa eller utanfr Europa, r nstan
fyra gnger strre. En oproportionellt stor andel
av invnarna i grannskap med mycket stora kon-
centrationer av synliga invandrare har disponibla
inkomster under det relativa fattigdomsstrecket
(cirka 40 procent) samtidigt som nra 70 procent
av alla i yrkesverksam lder inte frsrjer sig p
sitt arbete. Hr kan man se en tydlig koppling
mellan den etniska och den ekonomiska segre-
gationen: ju strre representation av synliga in-
vandrargrupper i ett grannskap, desto strre kon-
centration av de ekonomiskt resurssvaga. Detta
mnster har till och med frstrkts sedan r 2002.
Det br tillggas att de sverigefdda invnarna
i dessa grannskap r en selekterad grupp: de r
oftast ensamboende och har lga inkomster och
nnu lgre utbildningsniv n de invandrade in-
vnarna dr. Deras mjligheter att verka som
lnkar till det svenska samhllet r drmed ofta
begrnsade.
Sambandet mellan den etniska och ekonomis-
ka segregationen kan av fera skl leda till spn-
ningar i samhllet eftersom invnare i olika typer
av grannskap lever i olika vrldar. Ofta uppmrk-
sammas bara situationen i de s kallade utsatta
omrdena, eller utanfrskapsomrdena, ssom de
framstlls ovan. Spnningen uppstr emellertid
drfr att ocks den andra polen fnns, nmligen
grannskap dr nstan alla invnare r antingen
sverigefdda eller icke-synliga invandrare. I dessa
grannskap r det sllsynt med fattiga, arbetslsa
och ekonomiskt bistndstagande samt mnniskor
med annorlunda utseende eller kldsel.
Att den ekonomiska segregationen har blivit
alltmer synonym med den etniska segregationen
kan i frlngningen leda till att majoritetsbefolk-
ningen kategoriserar synliga invandrare som fat-
tiga, arbetslsa eller bistndstagare. Risken r stor
att de uppfattas som frmmande i dubbel bemr-
kelse, bde i etniskt och i ekonomiskt avseende.
Enligt Social rapport 2006 kunde vissa grann-
skap betraktas som inslussningsomrden med
mycket hg befolkningsomsttning, nmligen de
mest resurssvaga grannskapen som ocks mest
dominerades av synliga invandrargrupper. Den
situationen hller kanske p att frndras efter-
som resultaten i detta kapitel visar att bde etniskt
Boendesegregation
integrerade grannskap och grannskap som i olika
grad prglas av synliga invandrargrupper blev
mer stabila befolkningsmssigt under perioden
20002007, jmfrt med perioden 19901997.
Den strsta frndringen avser grannskap med
stora eller mycket stora koncentrationer av synli-
ga invandrargrupper, vilka har gtt frn en lg till
en medelhg befolkningsstabilitet. ena sidan
kan stabilare grannskap innebra frbttrade fr-
utsttningar fr invnarna att skapa och upprtt-
hlla omrdesbaserade sociala ntverk, vilka i sin
tur kan underltta deras vardag. Om de andra
sidan bor kvar fr att de inte har ngot annat val,
kan det ka deras knsla av utanfrskap.
En av frgestllningarna i kapitlet var om ung-
domars livschanser varierar mellan olika typer av
grannskap. Drfr har det fokuserats p att un-
derska om den sociala sammansttningen i det
grannskap dr ungdomarna tillbringade tmins-
tone delar av sin uppvxttid pverkar framtida
utfall som har betydelse fr deras levnadsniv
(psykisk ohlsa, brottslighet, arbetsmarknadsdel-
tagande, frsrjningssvrigheter och utbildning).
Sammanfattningsvis fnns det vissa verrisker
fr ungdomar frn grannskap med en strre kon-
centration av resurssvaga grupper och synliga
invandrare att ha blivit lagfrda, ha varit arbets-
lsa, ha ftt ekonomiskt bistnd samt ha en lgre
utbildningsniv jmfrt med ungdomar frn re-
sursstarka grannskap som domineras av en sve-
rigefdd befolkning. Denna pverkan r dock att
betrakta som minimal. Det fnns inte heller ngra
tydliga belgg fr att denna pverkan har ngra
lngsiktiga konsekvenser p antalet lagfringar,
arbetslshetsdagar eller mnader med ekono-
miskt bistnd. Bilden r snarare att pverkan frn
de olika grannskapstyperna r liten sedan man
tagit hnsyn till selektion och andra bakomlig-
gande faktorer som ursprungsfamiljens sociala
situation eller vilken skola ungdomarna gick till. I
diskussionen kring balansen mellan insatser rik-
tade till specifka bostadsomrden och insatser
som riktar sig till srskilda befolkningsgrupper
kan frekomsten av grannskapseffekter p mn-
niskors sociala och ekonomiska frhllanden be-
traktas som en indikation p att det fnns behov av
kompensatoriska tgrder som riktar sig till vissa
typer av grannskap. Sammantaget ger resultaten
inget tydligt std fr denna ansats.
Att farhgorna fr boendesegregationens ne-
gativa konsekvenser r verdrivna br emeller-
tid betraktas som en frhastad slutsats av fera
skl. Det kan fnnas grannskapseffekter p andra
utfall n de studerade. Det r ocks viktigt att
ppeka att resultaten bara gller ungdomar frn
de tre storstadsomrdena. Nr det gller lngsik-
tiga effekter fr andra grupper behvs fer longi-
tudinella studier. Det r ocks angelget att upp-
mrksamma att pverkan av segregationen inom
ett storstadsomrde kan ha en direkt effekt. Som
man mycket riktigt ppekar i en genomgng av
vlfrdens utveckling p 2000-talet [72] kan en
kad segregation exempelvis leda till en kad
risk fr att bli utsatt fr brottslighet, men denna
risk drabbar alla inom storstadsomrdet. Om
mjligt br framtida studier ven frska under-
ska denna vidare form av boendesegregatio-
nens pverkan.
Boendesegregation
Referenser
1. Finansdepartementet. Utveckling och rttvisa
en politik fr storstaden p 2000-talet. 1998.
Prop 1997/98:165.
2. Integrations- och jmstlldhetsdepartementet.
Regeringskansliet > Detta arbetar departement-
en med > Asyl, migration och integration > In-
tegration > Stadsdelar med utbrett utanfrskap
[uppdaterad 6 juli 2009; citerad 2010]; Tillgn-
glig frn: http://www.sweden.gov.se/sb/d/10666.
3. Slattery M. Urban Sociology. Ormskirk: Cause-
way Books 1985.
4. Huttman E, Blaw W, Saltman J, red. Urban
Housing Segregation of Minorities in Western
Europe and the United States. London: Duke
University Press; 1991.
5. Dethlefsen E, Moody C. Simulating Neighbor-
hood Segregation. BYTE. 1982;July:178206.
6. Schelling TC. Dynamic Models of Segregation.
Journal of Mathematical Sociology. 1971;1: :14386.
7. Michelson W. Environmental Choice, Human
Behavior, and Residential Satisfaction. New
York: Oxford University Press; 1977.
8. Fossett M, Warren W. Overlooked implications
of ethnic preferences for residential segrega-
tion in agent-based models. Urban Studies.
2005;42(11):1893917(25).
9. Sivers M, Magnell A. Dmd till frorten. Afton-
bladet. 2005 2005-10-24.
10. Siksj O, Borgegrd L-E. Privat hyresrtt i
storstad. Att skaffa lgenhet i Stockholms inner-
stad Byggforskningsrdet, Rapport R36, 1989.
11. Biterman D. Bostder och boende. En rapport
ur underskningen Invandrare i Stockholms ln
Stockholms lns landsting. Regionplanekontoret.
Rapport 1985:9, 1985.
12. Ahmed A, Hammarstedt M. Discrimination in
the Rental Housing Market A feld experiment
on the Internet. Journal of Urban Economics.
2008;64:36272.
13. Allison PD. Measures of Inequality. American
Sociological Review. 1978;43(6):86580.
14. Duncan OD, Duncan B. A Methodological
Analysis of Segregation Indexes. American So-
ciological Review. 1955;20(April):2107.
15. White MJ. Segregation and Diversity Measures
in Population Distribution. Population Index.
1986;52(2):198221.
16. Janson C-G. Working Class Segregation in
Stockholm and Some Other Swedish Cities. I:
Bergryd U, Janson C-G, red. Sociological Mis-
cellany Sociologiska institutionen, Stockholms
universitet; 1987. s. 16195.
17. Biterman D. Boendesegregationsutveckling i
Stockholms ln 19701990. Stockholm: Inregia
AB, 1994. Underlags PM utfrd p uppdrag av
Stockholms ln landsting, Regionplane- och
trafkkontoret.
18. Andersson-Brolin L. Etnisk bostadssegregation
[Doktorsavhandling]. Stockholm: Byggfor-
skningsrdet; Stockholms universitet, Sociolo-
giska institutionen; 1984.
19. Andersen E. Frn Sorgedalen till Gldjehjden
omgivningens betydelse fr socioekonomisk
karrir. Uppsala: Kulturgeografska institu-
tionen, Uppsala universitet, 2001. Geografska
regionstudier nr. 44.
20. Bevelander P, Carlssson B, Rojas M. I krus-
brslandets storstder: om invandrare i Stockholm,
Gteborg och Malm. Stockholm: SNS; 1997.
21. Socialdepartementet. Delade stder. Fritzes;
1997. Underlagsrapport frn Storstadskommit-
tn. SOU 1997:118.
22. Walldn M. Social Distance and Residential
Segregation - The cases of Stockholm and
Budapest. I: Bergryd U, Janson C-G, red. So-
ciological Miscellany Department of Sociology,
University of Stockholm; 1987. s. 196-212.
23. Edin P-A, Fredriksson P, slund O. Settle-
Boendesegregation
ment Policies and the Economic Success of
Immigrants. Journal of Population Economics.
2004;17:13355.
24. slund O. Now and Forever? Initial and subse-
quent location choices of immigrants. Regional
Science and Urban Economics. 2005;35(2):14165.
25. Edin P-A, Fredriksson P, slund O. Ethnic En-
claves and the Economic Success of Immigrants
Evidence from a Natural Experiment. Quar-
terly Journal of Economics. 2003;118(1):32957.
26. Socialstyrelsen. Kapitel 3: Arbete och arbets-
marknad. I: Social rapport 2001. Stockholm: 2001.
27. Naidoo J, Edwards C, Gary R. Combating Rac-
ism involving Visible Minorities. Canadian So-
cial Work Review. 1991;8(2):21136.
28. Hou F, Balakrishnan TR. The Integration of Vis-
ible Minorities in Contemporary Canadian Society.
Canadian Journal of Sociology. 1996;21(3):30726.
29. Breton M, Wsewolod I, Kalbach W, Warren E,
Reitz J. Ethnic Identity and Equality: Varieties
of Experience in a Canadian City. Toronto: Uni-
versity of Toronto Press; 1990.
30. Bainbridge M, Burkitt B, Macey M. The Maas-
tricht Treaty; exacerbating racism in Europe?
Ethnic and Racial Studies. 1994;17(3):42041.
31. Westin C. Majoritet om minoritet. En studie i
etnisk tolerans i 80-talets Sverige. Stockholm:
LiberFrlag, 1984. En rapport frn Diskriminer-
ingsutredningen.
32. Lange A. Invandrare om diskriminering. Stock-
holm: Centrum fr invandringsforskning (CEIFO)
and Statistiska centralbyrn, 1995. En enkt- och
intervjuunderskning om etnisk diskriminering p
uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (1).
33. Lange A. Invandrare om diskriminering.
Stockholm: Centrum fr invandringsforskning
(CEIFO), 1996. En enkt- och intervjuunder-
skning om etnisk diskriminering p uppdrag av
Diskrimineringsombudsmannen (2).
34. Ekberg J, Andersson L. Invandring, syssel-
sttning och ekonomiska effekter. Stockholm:
Fritzes, 1995. Rapport till Expertgruppen fr
studier i offentlig ekonomi (ESO). Ds 1995:98.
35. Ekberg J, Gustafsson B. Invandrare p arbets-
marknaden. Stockholm: SNS; 1995.
36. Atkinson R, Bridge G, red. Gentrifcation in a
Global Context. The New Urban Colonialism.
New York: Routledge; 2005.
37. Glass R. London: aspects of change. London:
MacGibbon & Kee; 1964.
38. Miller VP, Quigley J M. Segregation by Racial and
Demographic Groups: Evidence fromthe San Fran-
cisco Bay Area. Urban Studies. 1990;27(1):321.
Population Distribution in Population Index
1986;52(2):198-221.
41. Clark WAV. Human Migration. Beverly Hills:
SAGE publications; 1986.
42. Davis AJ. Structural Balance, Mechanical Soli-
darity and Interpersonal Relations. American
Journal of Sociology. 1968:44462.
43. Iceland J, Nelson KA. Hispanic Segregation in
Metropolitan America: Exploring the Multiple
Forms of Spatial Assimilation. American Socio-
logical Review 2008;73:74165.
44. Brm A. White Flight? The Production and
Reproduction of Immigrant Concentration Areas
in Swedish Cities, 19902000. Urban Studies.
2006;43(7):112746.
45. Brm . Dynamics of Ethnic Residential
Segregation in Gteborg, Sweden. Population,
Space and Place. 2008;14:10117.
46. Andersson R, Brm , Hogdal J. Fattiga och
rika segregationen kar. Flyttningsmnster
och boendesegregation i Gteborg 19902006.
Gteborg: Stadskansliet och Social resursfr-
valtning, Gteborgs stad, 2009.
47. Socialstyrelsen. Kapitel 6: Boendesegregation. I:
Boendesegregation
48. Andersson R, Brm . Selective Migration in
Swedish Distressed Neighbourhoods: Can area-
based urban policies counteract segregation pro-
cesses? Housing Studies. 2004;19(4):51739.
49. Dribe M, Lundh C. Intermarriage and Im-
migrant Integration in Sweden: As Explatory
Analysis. Acta Sociologica. 2008;51:32954.
50. Drever A. Germans in Germanys Ethnic Neigh-
bourhoods. Schmollers Jahrbuch, Journal of Ap-
plied Social Science Studies. 2008;128(1):17590.
51. Brnnstrm L. Phantom of the Neighbourhood.
Longitudinal Studies on Area-based Conditions
and Individual Outcomes. Stockholm: Swedish
Institute for Social Research, 2006. Dissertation
Series No. 67.
52. Andersson R. Neighbourhood Effects and the
Welfare State. Towards a European Research
Agenda? Schmollers Jahrbuch. 2008;128:14963.
53. Buck N. Identifying Neighbourhood Effects on
Social Exclusion. Urban Studies. 2001;38:225175.
54. Sundlf P. Segregation och karrirposition. En
studie av bostadsomgivningens betydelse fr
utbildning, sysselsttning och inkomst bland
yngre i Stockholmsregionen. Uppsala: Kultur-
geografska institutionen, 2008. Geografska
regionstudier nr. 78.
55. Andersson E, Subramanian SV. Explora-
tions of Neighborhood and Educational Out-
comes for Young Swedes. Urban Studies.
2006;43(11):201325.
56. Edin PA, Fredriksson P, Grnqvist H, slund O.
Bostadssegregationens effekter p fyktingbarns
skolresultat. Uppsala: Institutet fr arbetsmarknad-
spolitisk utvrdering, 2009. IFAU Rapport 2009:18.
57. Estrada F, Nilsson A. Segregation and Victimisa-
tion. Neighbourhood Resources, Individual Risk
Factors and Exposure to Property Crime. Euro-
pean Journal of Criminology. 2008;5:193216.
58. Grnqvist H. Ethnic Enclaves and the Attain-
ments of Immigrant Children. European Socio-
logical Review. 2006;22:36982.
59. Hedstrm P, Kolm A-S, berg Y. Social inter-
actions and unemployment. Uppsala: Institutet
fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering (IFAU),
2003. Working paper 2003:15.
60. Klegrd Stjrne M. A Matter of Context. Social
Inequalities in Incidence of Myocardial Infarction.
Stockholm: International AaW; Centre for Health
Equity Studies, Stockholms universitet, Karolinska
Institutet, 2005. Health Equity Studies No. 6.
61. Lindstrm M, Mogaddassi M, Merlo J. Individu-
al Self-reported Health, Social Participation and
Neighborhood: A Multilevel Analysis in Malm,
Sweden. Preventive Medicine. 2004;39:13541.
62. Mood C. Neighborhood Social Infuence and
Welfare Receipt in Sweden: A Panel Data Anal-
ysis. Social Forces. 2010;XX:ZZZ.
63. Sellstrm E, Arnoldsson G, Bremberg S, Hjern
A. The Neighbourhood They Live in Does
it Matter to Womens Smoking Habits During
Pregnancy? Health & Place. 2008;14(2):15566.
64. Urban S. Is the Neighbourhood Effect an Eco-
nomic or an Immigrant Issue? A Study of the
Importance of the Childhood Neigbourhood
for Future Integration into the Labour Market.
Urban Studies. 2009;46:583603.
65. Erikson R. Descriptions of Inequality: The
Swedish Approach to Welfare Research. I: Nuss-
baum M, Sen A, red. The Quality of Life. Ox-
ford: Clarendon Press; 1993. s. 6783.
66. Strmblad P. Politik p stadens skuggsida [Dok-
torsavhandling]. Uppsala, Acta Universitatis
Upsaliensis: Uppsala universitet, Statsvetenskap-
liga institutionen; 2003.
67. Andersson R, Musterd S, Galster G, Kauppinen
T. What Mix Matters? Exploring the Relation-
ships between Individuals Incomes and Differ-
ent Measures of their Neighbourhood Context.
Housing Studies. 2007;22(5):63760.
Boendesegregation
68. Borjas GJ. Ethnic Capital and Intergenerational
Mobility. Quarterly Journal of Economics
1991;107:12350.
69. Coleman JS. Social Capital in the Creation of
Human Capital. American Journal of Sociology.
1988;94:S95S120.
70. Granovetter MS. Getting a Job. Chicago: The
Chicago University Press; 1978.
71. Jencks C, Mayer S. The Social Consequences of
Growing Up in a Poor Neighborhood. I: Lynn
L, McGreary M, red. Inner-City Poverty in the
United States. Washington: National Academic
Press; 1990. s. 11186.
72. Klegrd Stjrne M, Fritzell J, Brnnstrm L, Es-
trada F, Nilsson A. Boendesegregationens utveck-
ling och konsekvenser. I: Bergmark , Fritzell J,
red. Vlfrdens ansikte mot 2000-talet. Social-
vetenskaplig tidskrift, Temanummer 2007:23.
73. Sampson RJ, Morenoff J D, Gannon-Rowley T.
Assessing Neighborhood Effects: Social Pro-
cesses and New Directions in Research. Annual
Review of Sociology. 2002;28:44378.
74. Shaw CR, McKay HD. Juvenile Delinquency
and Urban Areas. Chicago: Chicago University
Press; 1942.
75. Wilson WJ. The Truly Disadvantaged. The Inner
City, the Underclass, and Public Policy. Chi-
cago: The University of Chicago Press; 1987.
76. Wilson WJ. When Work Disappears. The World
of the New Urban Poor. New York: Vintage
Books; 1996.
77. Elliott DS, Menard S, Rankin B, Elliott A, Wilson
WJ, Huizinga D. Good Kids from Bad Neighbor-
hoods. Successful Development in Social Context.
Cambridge: Cambridge University Press 2006.
78. Lindbeck A, Nyberg S, Weibull J W. Social Norms
and Economic Incentives in the Welfare State.
Quarterly Journal of Economics. 1999;11(4):135.
79. Lin N. Social Networks and Status Attainment.
Annual Review of Sociology. 1999;25:46787.
80. Wikstrm PO. Communities and Crime. I: Tonry
M, red. The Handbook of Crime and Punishment.
81. Macintyre S, Ellaway A. Neighborhoods and
Health: An Overview. I: Kawachi I, Berman LF,
red. Neighborhoods and Health. Oxford: Oxford
University Press; 2003. s. 2042.
82. Hllsten M, Szulkin R. Families, Neighborhoods
and the Future: Transition to Adulthood of
Children of Natives and Immigrants in Sweden.
Stockholm: Stockholms universitets Linncen-
trum fr integrationsstudier, 2009. SULCIS
Working Paper 2009:9.
83. Hedstrm P, Kolm A-S, berg Y. Social inter-
aktion och arbetslshet. Uppsala: Institutet fr
arbetsmarknadspolitisk utvrdering, 2003. IFAU
Rapport 2003:3.
84. Brnnstrm L. Poor Places, Poor Prospects?
Counterfactual Models of Neighbourhood Ef-
fects on Social Exclusion in Stockholm, Sweden.
Urban Studies. 2004;41(13):251537.
85. Johnell K, Mansson NO, Sundquist J, Melander
A, Blennow G, Merlo J. Neighborhood Social
Participation, Use of Anxiolytic-hypnotic Drugs,
and Womens Propensity for Disability Pension:
A Multilevel Analysis. Scandinavian Journal of
Public Health. 2006;34(1):418.
86. Sellstrm E, Arnoldsson G, Bremberg S, Hjern
A. Are there Differences in Mean Birth Weight
Between Neighbourhoods in a Nordic Welfare
State: A 10 Year Cohort Study. BMC Public
Health. 2007;7(1):267.
87. Brottsfrebyggande rdet. Otrygghet och segre-
gation. Bostadsomrdets betydelse fr allmn-
hetens otrygghet och oro fr brott. Stockholm:
2008. Rapport 2008:16.
88. Nilsson A, Estrada F. Risky Neighbourhood or In-
dividuals at Risk? The Signifcance of Neighbour-
hood Conditions for Violent Victimization in Resi-
dential Areas. Journal of Scandinavian Studies in
Boendesegregation
7
Criminology and Crime Prevention. 2007;8:221.
89. Brooks-Gunn J, Duncan G, Lawrence Aber J,
red. Neighborhood Poverty. Vol. 1. Context and
Consequences for Children. New York: Russel
Sage Publications; 1997.
90. Fritzell J. Inkomstfrdelningens trender under
1990-talet. I: Fritzell J, Palme J, red. Vlfrdens
fnansiering och frdelning. Stockholm: Fritzes;
2001. s. 13187. Forskarantologi frn Kommittn
Vlfrdsbokslut, Statens offentliga utredningar,
SOU 2001:57.
91. Klegrd Stjrne M, Fritzell J, Brnnstrm L,
Estrada F, Nilsson A. Boendesegregationens
utveckling och konsekvenser. Socialvetenskaplig
Tidskrift. 2007;14(23):15378.
92. Cameron AC, Trivedi PK. Microeconometrics
Using Stata. College Station: Stata Press; 2009.
93. Hilbe J M. Negative Binomial Regression. Cam-
bridge: Cambridge University Press; 2007.
94. Long JS, Freese J. Regression Models for Cat-
egorical Dependent Variables Using Stata. Col-
lege Station: Stata Press; 2006.
95. Galster GC. Quantifying the Effect of Neigh-
bourhood on Individuals: Challenges, Alterna-
tive Approaches, and Promising Directions.
Schmollers Jahrbuch. 2008;128:748.
96. Sobel ME. Spatial Concentration and Social
Stratifcation. Does the Clustering of Disadvan-
tage Beget Bad Outcomes? I: Bowles S, Dur-
lauf SN, Hoff K, red. Poverty Traps. New York:
Russell Sage Foundation; 2006. s. 20429.
97. Allison PD. Fixed Effects Regression Models.
London: Sage; 2009.
98. Brnnstrm L. Making Their Mark: The Effects
of Neighbourhood and Upper Secondary School
on Educational Achievement. European Socio-
logical Review. 2008;24(4):46378.
99. Kauppinen TM. Schools as Mediators of Neigh-
bourhood Effects on Choice Between Vocational
and Academic Tracks of Secondary Education
in Helsinki. European Sociological Review.
2008;24(3):37991.
100. Manski CM. Identifcation Problems in the
Social Sciences. Sociological Methodology.
1993;23:156.
101. Plotnick RD, Hoffman SD. The Effect of Neigh-
borhood Characteristics on Young Adult Out-
comes: Alternative Estimates. Social Science
Quarterly. 1999;80(1):118.
102. Socialstyrelsen. Folkhlsorapport 2009. Stock-
holm: 2009.
Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10).
105. Nilsson A. Fnge i marginalen. Uppvxtvillkor,
levnadsfrhllanden och terfall i brott bland
fngar [Akademisk avhandling]. Stockholm:
Kriminologiska institutionen, Stockholms uni-
versitet; 2002.
106. Salonen T. Ungdomars socialbidragstagande
och frsrjningssvrigheter under 1990-talet.
I: Bergmark , red. Vlfrd och frsrjning.
Stockholm: Fritzes; 2000. s. 171206. Forskar-
volym frn Kommittn Vlfrdsbokslut, Statens
offentliga utredningar, SOU 2000:40.
107. Cohen J. Statistical Power Analysis for the Be-
havioral Sciences. Hillsdale: Lawrence Erlbaum
Associates, Publishers; 1988.
108. Chinn S. A Simple Method for Converting an
Odds-ratio to Effect Size for Use in Meta-analy-
sis. Statistics in Medicine. 2000;19:312731.
109. Rothman KJ, Greenland S. Modern Epidemi-
ology. Philadelphia: Lippincott Williams &
Wilkins; 1998. Second edition.
Inledning
7
Skolbetyg, utbildning
och risker fr ogynnsam
utveckling hos barn
Skolbetyg, utbildning och risker fr ogynnsam utveckling hos barn
Skolbetyg, utbildning och risker
fr ogynnsam utveckling hos barn
Sammanfattning
Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund
och barns betyg frn grundskolan r starka.
Lga eller ofullstndiga betyg r exempelvis
56 gnger vanligare bland barn till ej facklr-
da arbetare jmfrt med barn till hgre tjns-
temn. Oavsett uppvxtbakgrund r lga eller
ofullstndiga betyg vanligare bland pojkar n
bland fickor. Tidigare forskning har visat att
dliga skolresultat har samband med en rad un-
derliggande faktorer. Dessa kan vara individre-
laterade (exempelvis smre kognitiv frmga),
familjerelaterade (bristande std i hemmet
eller liknande) men ocks skolrelaterade (ex-
empelvis klassrumssituationen).
Barns utbildningskarrir avgrs tidigt. Bety-
gen i grundskolans rskurs 9 har avgrande
betydelse fr bengenheten att studera vidare,
oavsett barnens socioekonomiska uppvxtbak-
grund. Under en (1) procent av barn med betyg
ver medel stannar vid grundskoleniv jm-
frt med 2030 procent av jmnriga med lga
eller ofullstndiga betyg.
Lga eller ofullstndiga betyg frn rskurs 9
kar risken fr framtida psykosociala problem.
Exempelvis r allvarlig kriminalitet i ung
vuxen lder 810 gnger s vanligt bland dem
med lga betyg som bland dem med medel/
hga betyg. Detta mnster fnns i alla socio-
ekonomiska grupper.
Bland barn med svaga skolprestationer r pri-
vilegierad social uppvxtbakgrund ingen bety-
dande skyddsfaktor mot ogynnsam utveckling,
vilket frmst avser olika psykosociala problem
som exempelvis framtida sjlvmordsbeteende,
kriminalitet och missbruk.
Barn som vxer upp i samhllets vrd eller i fa-
miljer med terkommande ekonomiskt bistnd
lmnar i genomsnitt grundskolan med mycket
lgre betyg n andra barn. Majoriteten av poj-
karna i bda grupperna har lga eller ofullstn-
diga betyg frn rskurs 9. Detta kan bara del-
vis frklaras av skillnader i kognitiv frmga.
I vuxen lder har de lgre utbildningsniv n
jmnriga med samma kognitiva frmga
men ven jmfrt med andra barn med samma
betyg frn grundskolan.
Barn som vxer upp i samhllets vrd eller i
familjer med terkommande ekonomiskt bi-
stnd har mycket hga verrisker fr ogynn-
sam utveckling ver tid. En hg frekomst av
skolmisslyckande r en nyckelfaktor fr att
frklara och frst detta. I kapitlets analyser
var lga eller ofullstndiga betyg frn rskurs
9 den starkaste riskfaktorn fr framtida psy-
kosociala problem bland barn i dessa grupper.
Omvnt var frnvaron av skolmisslyckande
den starkaste skyddande faktorn.
Resultaten frn kapitlets analyser indikerar att
lngvarig familjehemsvrd i dess nuvarande
former har svag kompensatorisk pverkan p
utsatta barns framtidsutsikter, inte minst p
skolprestationer och utbildning. Detta trots att
lagstiftningen i fera decennier markerat att
kommunerna har ett srskilt ansvar fr place-
rade barns utbildning.
Resultaten pekar ocks p att insatser fr att
frbttra utsatta barns skolprestationer, ex-
empelvis fr barn som vxer upp i samhllets
vrd, sannolikt r ndvndiga om deras fram-
tidsutsikter ska frbttras.
Utlandsfdda adopterade klarar sig bttre i ut-
bildningssystemet n andra barn med samma
kognitiva frmga. Skolsvrigheter r drfr
troligen inte ngon betydande pverkbar faktor
fr de risker fr ogynnsam utveckling som ti-
digare studier funnit i gruppen.
Inledning
Sambanden mellan lg utbildning och kade risker
fr tidig dd, somatisk och psykisk ohlsa samt en
rad sociala problem r vlknda sedan fera decen-
nier och skillnaderna i medellivslngd mellan olika
utbildningsgrupper fortstter att ka [1, 2]. Dremot
fnns mindre kunskap om samband mellan skolpres-
tationer och barns utveckling ver tid. Det fnns ett
ftal vetenskapliga studier om skolbetyg och fram-
tida allvarlig psykisk ohlsa [3-5]. En frsk svensk
longitudinell studie av Beata Jablonska och kollegor
fann starka samband mellan lga betyg frn rskurs
9 och senare sjlvmordsfrsk, efter kontroll fr
socioekonomisk bakgrund [6]. Detta arbete har in-
spirerat analyserna som presenteras i kapitlet. Flera
intressanta resultat frn The Stockholm Birth Cohort
Study har nyligen publicerats. I studierna fljs ett
stort antal stockholmsbarn frn barndomen till 48
rs lder med hjlp av registerdata. En studie visade
substantiella samband mellan lga skolbetyg i rs-
kurs 9 och kriminalitet, bde i tonren och i vuxen
lder, efter kontroll fr socioekonomisk bakgrund
och en rad andra uppvxtfaktorer. Nr forskarna i
sina analyser tog hnsyn till skolprestationer, ter-
stod bara ett svagt samband mellan fattigdom under
barndomen och upprepad kriminalitet ver lng tid
[7]. I en annan underskning, baserad p samma
grundmaterial, noterades starka samband mellan
lga betyg (denna gng i rskurs 6) och ddlighet,
socialbidragsmottagande och svag arbetsmarknads-
anknytning i medelldern [8]. En ldre longitudi-
nell studie fann att bra betyg i grundskolan mins-
kade risken betydligt fr generationsverfring av
bidragsberoende bland barn i familjer som mottog
vad som i dag benmns ekonomiskt bistnd (tidi-
gare socialbidrag) [9].
Vad fnns bakom lga betyg?
Det fnns fera skl till att vissa barn har lga eller
ofullstndiga betyg nr de lmnar grundskolan. Att
prva olika orsakshypoteser ligger utanfr dessa
analysers rckvidd p grund av avsaknaden av nd-
vndiga individdata. Det som terstr r att gra
tolkningar utifrn annan forskning. Det kan handla
om pverkan frn bde genetiska och miljrelate-
rade faktorer, ofta i kombination [10, 11]. Olika risk
och skyddsmekanismer kan ocks pverka sanno-
likheten fr svaga skolprestationer. Men det hand-
lar om sannolikhetsmodeller, inte om ofrnkomliga
vgar till en bttre eller smre framtid [12].
Lga betyg r delvis en s kallad proxy risk-
faktor, det vill sga en faktor som avspeglar sam-
band med andra bakomliggande faktorer som inte
ingr i studien. Vissa r knutna till individuella
egenskaper. Mnga barn har dliga betyg fr att
de har lgre kognitiv kapacitet n sina jmnriga
och fljaktligen inte har kunnat tillgodogra sig
samma kunskaper och frdigheter som elever
med hgre betyg har gjort. En smre kognitiv
frmga betyder dock inte automatiskt att bar-
nen misslyckas i skolan. Senare i kapitlet refere-
ras studier av utlandsfdda adopterade barn som
pekar p att goda hemfrhllanden kan kompen-
sera fr en svagare kognitiv frmga. Flera stu-
dier har ocks visat att fickors betyg i hgre ut-
strckning n pojkars infueras av andra faktorer,
frmst av skolintresse men ven av frldrarnas
engagemang i skolarbetet [13].
Forskning inom psykologi har belyst sambandet
mellan personlighetsegenskaper och skolresultat,
frmst hur barns tilltro till den egna frmgan att
hantera omvrlden pverkar resultaten [14, 15].
Sdana personlighetsdrag fungerar som individu-
ella resurser under skolren och skyddar mot en
ogynnsam utveckling ver tid [16].
Sambanden mellan svaga skolprestationer och
beteendeproblem r vlknda [10], men riktningen
fr sambanden r inte entydig. Fr en del barn ver-
kar beteendeproblem orsaka dliga skolprestatio-
ner, men fr andra verkar dliga resultat i skolan
orsaka beteendeproblem. Ofta upptrder dliga
skolresultat och beteendeproblem samtidigt, utan
att det fnns en klar bild av vad som kom frst.
Slutligen kan det fnnas underliggande faktorer
som pverkar bde skolprestationer och beteende-
problem, exempelvis bristande frmga att frst
normer i klassrummet och pedagogiska instruk-
tioner frn lraren [10, 17, 18]. Det visar sig ocks
att barn med somatiska eller psykiska hlsopro-
blem tenderar att ha smre skolresultat n andra
jmnriga [19, 20].
En rad familjefaktorer har betydelse fr barns
resultat i skolan, framfr allt frldrarnas utbild-
ning (hgre utbildning hos frldrarna har ett
positivt samband med bttre skolbetyg hos bar-
nen). Svra barndomsfrhllanden med exempel-
vis bristfllig omsorg eller vergrepp kar risken
fr dliga skolprestationer [21-24]. Samtidigt r
just goda skolprestationer och utbildning efter
grundskolan ett starkt skydd fr utsatta barn ef-
tersom det minskar sannolikheten fr ogynnsam
utveckling p lng sikt [25, 26], exempelvis anti-
Studiepopulation
Populationen bestr av alla personer fdda 19721981
som frekommer i ngon av Folk- och bostadsrkningarna
19751990, samt deras frldrar. Datasetet har skapats fr
forskningsndaml och projektet har prvats och godknts
av regional etisk nmnd. Fljande grupper r borttagna frn
studiepopulationen:
Alla som utvandrade fre uppfljningstidens slut.
Alla som invandrade efter sex rs lder, det vill sga
efter skolstarten, p grund av vlknda samband mellan
sprksvrigheter och skolbetyg.
Alla som avled fre sin 17-rsdag.
Kvar blir runt 940000 personer fdda 19721981.
Konsekvenser av partiellt bortfall
Hos vissa individer saknas uppgifter fr en enskild variabel
som ingr i en specifk analys, ett s.k. partiellt bortfall, och
d utesluts de individerna frn analysen. Tv variabler r
undantagna frn denna regel, dels den som beskriver upp-
vxtfamiljens socioekonomiska tillhrighet (enligt Statistiska
centralbyrns socioekonomiska indelning, SEI [42]), dels den
som beskriver uppvxtfamiljens sammansttning (familjetyp).
I dessa tv fall har de berrda inkluderats i en srskild kate-
gori: vrigt respektive annat.
Variabeln som anger medelbetyg i rskurs 9 r central i
detta kapitel. Fr knappt 27000 personer, eller 2,9 procent
av studiepopulationen, saknas uppgift om medelbetyg. Or-
sakerna till varfr data saknas varierar. Det kan exempelvis
bero p att barnet har gtt i srskola, men det kan ocks
bero p att eleven har haft fr hg frnvaro fr att f betyg.
Det senare borde betraktas som ett skolmisslyckande i
dessa analyser men eftersom man i det enskilda fallet inte
skert kan avgra vad orsaken r, utifrn de uppgifter som
fnns tillgngliga i registret, s utesluts de som helt saknar
betyg frn rskurs 9 ur analysen. Detta fr tv konsekvenser:
Fr det frsta underskattas frekomsten av skolmisslyckan-
den, srskilt bland utsatta barn eftersom dessa grupper r
kraftigt verrepresenterade bland bortfallet. Fr det andra
underskattas troligen grundskolebetygens betydelse fr de
hndelser som studeras, terigen srskilt fr utsatta barn.
socialt beteende under ungdomsren [25-27].
Skolprestationer pverkas ocks av en rad skol-
relaterade faktorer, exempelvis undervisnings-
metoder, klassrumssituationen eller hur enskilda
lrare agerar [18, 28-36]. Nr Skolverket studerade
orsaker till att vissa elever lmnar grundskolan eller
gymnasiet utan fullstndiga betyg framtrdde pro-
cessrelaterade faktorer som skolan kan pverka, som
viktigare n individ- och systemrelaterade faktorer
[37]. Det gllde exempelvis relationer mellan perso-
nal, elever och frldrar, hur arbetssttet anpassas
till elevernas frutsttningar och behov, ambitioner
och resultatfrvntan samt kompetensutveckling av
lrare. Skolmisslyckande innefattar fljaktligen
ocks misslyckanden frn skolans sida.
Nya svenska studier har ocks visat att barns sta-
tus i skolklassen under grundskoleren har starka
samband med deras framtida utbildning och hlsa,
nra nog oberoende av barnens socioekonomiska
bakgrund [38, 39]. Betyg frn rskurs 9 har ven
starka samband med den fortsatta utbildningskar-
riren (se avsnittet Utbildningskarriren avgrs
redan i grundskolan), och drfr r det troligt att
barns plats i den sociala hierarkin bland jmnriga
ocks pverkar risken fr lga betyg [40].
I de analyser som presenteras i kapitlet under-
sks om och hur starkt slutbetygen frn grund-
skolan kan kopplas till framtida ogynnsam ut-
veckling, srskilt fr utsatta barn. Skolprestatio-
nerna representerar vergngen mellan de barn-
domsfrhllanden som barnen inte kan pverka
(exempelvis socioekonomisk bakgrund och fr-
ldrarnas egenskaper) och sina egna liv som de
medverkar till att skapa.
I vissa avseenden fnns ett direkt orsakssam-
band mellan betygen frn rskurs 9 och fram-
tida utfall, eftersom betygen ger behrighet och
anvnds fr urval till vidare studier. Nr de f-
delsekohorter som studeras gick i grundskolan
anvndes ett relativt betygssystem frn 1 (lgst
betyg) till 5 (hgst betyg). Relativa betygssystem
utgr frn jmfrelser av elevers kunskaper sinse-
mellan och dess frmsta uppgift r att tjna som
urvalsinstrument till vidare studier [13]. Mlrela-
terade betygssystem, som det vi har i dag, utgr
istllet frn jmfrelser av elevers kunskaper i
frhllande till olika mnesrelaterade ml. I prak-
tiken tjnar ven dessa betyg som urval till vidare
studier, trots att utgngspunkten fr betygsstt-
ning r en annan.
I kapitlet beskrivs och analyseras longitudinella
samband mellan skolprestationer i grundskolan,
Diagnoskoder
Diagnoser (huvuddiagnoser eller bidragande diagnoser) som
indikerar alkoholmissbruk, narkotikamissbruk eller psykia-
trisk vrd hos underskningspersonerna och deras frld-
rar har hmtats frn Socialstyrelsens Patientregister och
Ddsorsaksregister. Diagnoserna r kodade enligt svenska
versioner av Vrldshlsoorganisationens (WHO) internatio-
nella system fr klassifkation av sjukdomar International
Classifcation of Diseases (ICD) [44, 45]. Klassifkationen har
reviderats genom ren, vilket har beaktats nr indikatorerna
skapades. Hr nedan anges koderna enligt ICD10 som r den
senaste klassifkationen. Fr nrmare beskrivning av diagnos-
koder se bilaga 2 Diagnoser.
Alla noteringar perioden 19732005 om psykisk ohlsa och
missbruk samt ddsfall efter barnets fdelse till och med
r 2005 har tagits med. Hlsokonsekvenser av alkoholmiss-
bruk mrks inte i statistiken p en gng utan tenderar att
bli synliga i Patientregistret (genom sjukhusvistelser) och
Ddsorsaksregistret frst efter lngvarigt missbruk och
kande lder. I defnitionen ingr fljaktligen en stor grupp
av frldrar med indikationer p missbruk som sannolikt
inte har varit knda hos socialtjnsten. Liknande breda
kategoriseringar av samma indikatorer har anvnts i fera
tidigare studier av utsatta barn [41, 46, 47].
Alkoholrelaterade diagnoser F10, G62.1, I42.6, K29.2, K70
Narkotikarelaterade diagnoser F11, F12, F14, F16, F19, O35.5,
P04.4, T40, T43.6, Z50.3,
Z71.5, Z72.2
Psykiatriska diagnoser F00F99 (exklusive F11F16,
F18, F19)
Sjlvmord och sjlvmordsfrsk X60X84, Y10Y34
framtida utbildning och psykosociala problem
fr barn fdda 19721981. Skolprestationerna har
mtts genom betygen frn vrterminen i rskurs 9.
Frdjupade analyser grs fr ngra grupper av sr-
bara barn, nmligen lngvarigt familjehemsplace-
rade, barn i familjer med terkommande ekono-
miskt bistnd och utlandsfdda adopterade. Dessa
grupper har i tidigare studier visat sig ha ptag-
ligt frhjda risker fr en ogynnsam ekonomisk
och social utveckling ver tid [41]. Analyserna r
gjorda med hjlp av ett avidentiferat forsknings-
dataset som bestr av uppgifter frn fljande na-
tionella register (se bilaga 4 Datakllor):
Statistiska centralbyrn: Flergenerationsregist-
ret, Folk- och bostadsrkningen (FoB), Longi-
tudinell integrationsdatabas fr sjukfrsk-
rings- och arbetsmarknadsstudier (LISA).
Skolverket: rskurs 9-elevregistret.
Socialstyrelsen: Patientregistret, Ddsorsaks-
registret samt Registret ver insatser fr barn
och unga.
Brottsfrebyggande rdet: Lagfringsregistret.
Pliktverket: Vrnpliktsregistret.
Forskningsdatasetet r klla till samtliga
fgurer och tabeller i detta kapitel.
Tabell 7:1. Bakgrundsvariabler
Kategorier och defnitioner.
Bakgrundsvariabel Defnition
Kategorier
1. Kn
2. Fdelser ren 19721981.
3. Utlndsk bakgrund Personer som r fdda utomlands eller har tv frldrar som r fdda utomlands.
4. Medelbetyg i rskurs 9
Lg Medelbetyg (B) som r lgre n betygsmedelvrdet
a
(M) minus en standardavvikelse (SD), (B M-SD);
Grnsvrdet fr lga betyg r 2,4.
Lg/medel Medelbetyg som r hgre n lga betyg upp till och med betygsmedelvrdet (M-SD < B M).
Medel/hg Medelbetyg som r hgre n betygsmedelvrdet med hgst en standardavvikelse (M < B M+SD).
Hg Medelbetyg som r hgre n betygsmedelvrdet plus en standardavvikelse (B > M+SD).
5. Socioekonomisk grupp Hushllets hgsta kategori nr underskningspersonen var ca 10 r. Uppdelningen fljer SCB:s kategori-
sering av socioekonomisk indelning (SEI) och r huvudsakligen baserad p uppgiften om individens yrke.
Hgre tjnstemn
Tjnstemn p lg niv och mellanniv
Facklrda arbetare
Ej facklrda arbetare
vrigt Egna fretagare och jordbrukare inklusive personer som saknar uppgift om socioekonomisk tillhrighet.
6. Uppvxtregion Boenderegion nr underskningspersonen var ca 10 r, grupperad med utgngspunkt frn SKL:s
kommungruppsindelning.
Storstder Inklusive frortskommuner.
Strre stder Inklusive pendlingskommuner och ttorter med mer n 25000 invnare.
Landsbygd vriga kommuner.
7. Bostadens uppltelseform Form av bostadsinnehav nr underskningspersonen var ca 10 r.
ger gandertt (villa, radhus m.m.), bostadsrtter och andelsrtter.
Hyr Hyr i frsta eller andra hand inklusive andra avtal samt uppgift saknas.
Bakgrunds- och utfallsvariabler
De festa bakgrundsvariabler som anvnds i kapitlets
analyser r s vl etablerade i samhllsvetenskaplig
forskning att de inte behver ngon vidare frkla-
ring. De som br kommenteras r indikationer p
psykisk sjukdom samt p narkotika- eller alkohol-
missbruk hos barnens frldrar. Variablerna grun-
dar sig p diagnoser som stlldes i samband med att
frldern antingen skrevs in p sjukhus (slutenvrd)
eller avled. Dessa data kan sjlvfallet inte anvndas
fr att skatta frekomst av sdana problem bland
frldrarna. Analyserna saknar exempelvis uppgif-
ter om behandling av psykisk ohlsa eller missbruk
i ppenvrden, eller inom socialtjnsten.
Lga betyg behandlas i en del analyser som
bakgrundsvariabel (se tabell 7:1) och i andra som
utfallsvariabel (se tabell 7:2). Frutom utbildning
r alla andra utfallsvariabler indikationer p f-
rekomst av psykosociala problem. En kort kom-
Bakgrundsvariabel Defnition
Kategorier
8. Familjetyp Hushllets sammansttning nr underskningspersonen var ca 10 r.
Traditionell krnfamilj Barnet bor med bda biologiska frldrarna, dr adoptivfrldrar jmstlls med biologiska frldrar.
Ombildad familj Barnet bor med en biologisk frlder (eller adoptivfrlder) och en styvfrlder.
Ensamstende frlder Barnet bor med en biologisk frlder (eller adoptivfrlder).
Annat Barnet bor inte med ngon biologisk frlder (eller adoptivfrlder) inkl. de som saknar uppgift om
familjetyp.
9. Moderns hgsta fullfljda utbildning
Hgst grundskola Frgymnasial utbildning 9 r eller kortare.
Gymnasial 2- eller 3-rig gymnasieutbildning.
Eftergymnasial Eftergymnasial utbildning.
10. Moderns terkommande ekonomiska bistnd (socialbidrag
b
) ren 19901992
Anger om modern i FoB-hushllet (nr personen var cirka 10 r) haft socialbidrag minst en gng per r,
alla tre ren 19901992, oberoende av beloppets storlek.
11. Indikation p psykisk sjukdom hos mor respektive far
Avser att barnets biologiska mor respektive far har vrdats p sjukhus (med minst en vernattning) ngon
gng ren 19732005 med psykiatrisk diagnos (inklusive sjlvmordsfrsk), eller att hon/han har avlidit
med en psykiatrisk diagnos som underliggande eller bidragande ddsorsak (inklusive sjlvmord).
c
12. Indikation p narkotika- eller alkoholmissbruk hos mor respektive far
Avser att barnets biologiska mor respektive far har vrdats p sjukhus (med minst en vernattning)
ngon gng ren 19732005 med missbruksrelaterad diagnos, eller att hon/han har avlidit i en
missbruksrelaterad diagnos som underliggande eller bidragande ddsorsak.
c
13. Kognitiva testresultat Variabeln avser de kognitiva testerna vid mnstring och frekommer bara fr mn. Testet bestr av fyra
delprov: logik, spatial frmga, synonymer och teknisk frmga. I analyserna anvnds det sammanfattande
resultatet frn dessa tester.
a) Betygsmedelvrdet gller hela gruppen fdda 19721981. Betygen r satta enligt det relativa betygssystem dr 1 var det lgsta betyget
och 5 var det hgsta.
b) ren 19901992 anvndes den ldre benmningen socialbidrag. I dag anvnds benmningen ekonomiskt bistnd, vilket ocks r den term
som anvnds i kapitlet.
c) Diagnoser i Patientregistret och Ddsorsaksregistret framgr av faktarutan Diagnoskoder.
Datakllor: (13) Registret ver totalbefolkningen (RTB), SCB; (4) rskurs 9-elevregistret, Skolverket; (58) Folk- och bostadsrkningen (FoB) 1980,
1985 respektive 1990, SCB; (9,10) Longitudinell integrationsdatabas fr sjukfrskrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), SCB; (11,12)
Patientregistret och Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen; (13) Vrnpliktsregistret 19902001, Pliktverket.
mentar om variabeln tonrsfrlder: att bli
frlder under tonren behver sjlvfallet inte
vara ett ogynnsamt utfall fr enskilda indivi-
der, men analyserna grs p gruppniv. I hela
populationen (fdda 19721981) var det ovanligt
att bli frlder fre 20-rsdagen och det hnde
bara cirka 1 av 200 pojkar och 1 av 40 fickor.
I de festa vstlnder r ungdomar som blir fr-
ldrar i tonren i dag en socialt selekterad grupp
(det vill sga en grupp som skiljer sig frn ge-
nomsnittsbefolkningen), och i s gott som alla
utlndska studier r skolmisslyckanden den star-
kaste riskfaktorn. Efter barnets fdelse r det
ocks betydligt vanligare att dessa personer fr
frsrjningssvrigheter och andra sociala pro-
blem jmfrt med dem som fr barn senare i
livet [43].
Vilka fr lga grundskolebetyg?
Gruppen med lga betyg, som den defnieras i
detta kapitel (se tabell 7:1), omfattar den sjttedel
som hade de smsta betygen i hela studiepopula-
tionen. Dessa elever tillhrde de 45 smsta i en
genomsnittlig skolklass i grundskolans sista rs-
kurs och hr ingr ven elever med ofullstndiga
betyg i krnmnena svenska, matematik och eng-
elska. I medelbetyget utesluts betygen frn m-
nena idrott och teknik eftersom vissa elever var
Utfallsvariabel Defnition
1. Lga betyg Se defnition av lga betyg i tabell 7.1.
2. Sjlvmord Dd genom sjlvmord eller misstnkt
sjlvmord efter rskurs 9.
a
3. Sjlvmordsfrsk Inlagd p sjukhus till fljd av sjlv-
mordsfrsk eller misstnkt sjlv-
mordsfrsk efter rskurs 9.
a
4. Narkotikamissbruk Lagfrd fr narkotikabrott
eller vrdad p sjukhus med en
narkotikarelaterad diagnos eller dd
av narkotikarelaterade orsaker fr.o.m.
20-rsdagen.
a
5. Alkoholmissbruk Lagfrd fr rattfylleri eller vrdad
p sjukhus med en alkoholrelaterad
diagnos eller dd av alkoholrelaterade
orsaker efter 20-rsdagen.
a
6. Lagfrd fr brott Frekommer i brottsregistret med
minst en lagfring. Man kan bli lagfrd
frn 15 rs lder.
7. Allvarlig kriminalitet Dmd till skyddstillsyn, fngelse eller
rttspsykiatrisk vrd vid minst ett
tillflle efter 20-rsdagen.
8. Tonrsfrlder Fick barn fre 20-rsdagen.
9. Ngot ekonomiskt
bistnd
Fick ngot ekonomiskt bistnd det r
personen fyllde 25 r.
b
10. Lever p ekonomiskt
bistnd
Mer n 50 procent av disponibel
inkomst bestod av ekonomiskt bistnd
det r personen fyllde 25 r.
b

11. Hgsta uppndda
utbildning
Grundskola, gymnasieskola (2- eller
3-rig), eftergymnasial utbildning.
a) Diagnoser i Patientregistret och Ddsorsaksregistret framgr av faktaru-
tan Diagnoskoder.
b) Detta utfall mts bara fr personer fdda 19721978 som var registre-
rade med eget hushll ret de fyllde 25, dvs. inte lngre bodde tillsammans
med sina frldrar.
Datakllor: (1) rskurs 9-elevregistret, Skolverket. (25) Patientregistret
och Ddsorsaksregistret, Socialstyrelsen. (47) Lagfringsregistret, Br. (8)
Flergenerationsregistret, SCB. (911) Longitudinell integrationsdatabas fr
sjukfrskrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA), SCB.
Procent
Figur 7:1. Medelbetyg i rskurs 9
Ackumulerad andel bland fickor och pojkar fdda
19721981. Procent.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Flickor Pojkar
Medelbetyg
5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0
Grns fr lga betyg
befriade frn idrotten och teknik inte ingick alla
r i samliga skolor i landet. Flickor har i genom-
snitt hgre betyg n pojkar (fgur 7:1). Med den
defnition som anvnds i kapitlet har 11 procent
av fickorna och 22 procent av pojkarna lga eller
ofullstndiga betyg (tabell 7:3).
Betygen avspeglar inte alltid barnens potential
fr skolprestationer. Fr drygt 90 procent av mn-
nen i studiepopulationen fnns data om resultat
frn kognitiva tester vid mnstringen. Det fnns
ett positivt samband mellan dessa testresultat och
betygen i rskurs 9 s att de med hga resultat
ofta ocks har hga betyg, men sambandet r lngt
ifrn fullstndigt
1
. Relationen mellan betyg och be-
gvning mtt via mnstringens kognitiva tester dis-
kuteras mer ingende i avsnittet Kognitiva tester vid
mnstringen.
Andelen med lga grundskolebetyg varierar
starkt efter uppvxthemmets socioekonomiska till-
hrighet. Bland barn till hgre tjnstemn hade bara
3 respektive 7 procent av fickorna och pojkarna lga
betyg i rskurs 9. Motsvarande andel bland dem vars
uppvxthem klassifcerades
som ej facklrda arbetare
var 19 respektive 37 procent
(fgur 7:2).
Lga betyg r ocks
vanligare bland dem som
har vuxit upp med ensam-
stende frldrar eller med
styvfrldrar n bland dem
som har vuxit upp med
bda sina biologiska frld-
rar eller adoptivfrldrar.
Bland barn vars mdrar fck
terkommande ekonomiskt
bistnd ren 19901992
hade 54 procent av pojkar-
na och 37 procent av fick-
orna lga betyg, vilket r
mycket hga siffror jmfrt
med vriga grupper.
Flickor och pojkar upp-
visar samma mnster i alla
1 Korrelationen r 0,65 (r).
Tabell 7:3. Medelbetyg i rskurs 9 indelat
i fyra grupper
Flickor och pojkar fdda 19721981. Procent och antal.
Medelbetyg Flickor Pojkar
% Antal % Antal
Lg 11 46 888 22 104 554
Lg/medel 29 130 221 37 175 142
Medel/hg 40 174 902 31 144 128
Hg 20 89 819 10 47 186
Totalt 100 441 830 100 471 010
Figur 7:2. Lga slutbetyg i rskurs 9 efter olika bakgrundsfaktorer
Andel i respektive grupp. Flickor och pojkar fdda 19721981. Procent.
Procent Procent
* Referensgrupper i regressionsanalyserna.
60 50 40 30 20 10 0
Hyr
ger*
Bostadens uppltelseform
Landsbygd
Strre stder*
Storstad
Uppvxtregion
Ja
Nej*
Ekonomiskt bistnd
Ja
Nej*
Utlndsk bakgrund
Annat
Ombildad familj
Krnfamilj*
Ensamstende frldrar
Familjetyp
Tjnstemn, hg
Tjnstemn, lg/mellan*
Arbetare, facklrd
Arbetare, ej facklrd
vrigt
Socioekonomisk grupp
0 10 20 30 40 50 60
Flickor Pojkar
undergrupper utom de som r base-
rade p uppvxtregion, dr andelen
med lga betyg r ngot hgre bland
fickor som har vuxit upp i storstder
jmfrt med andra regioner. Bland
pojkar r det tvrtom de som har
vuxit upp i glesbygd som oftare fr
lga betyg. Flickor har genomgende
hgre betyg frn rskurs 9 n pojkar,
och ungefr var tionde ficka fnns i
den lgsta betygsgruppen jmfrt
med ungefr var femte pojke
ven d man tar hnsyn till fak-
torer som har stor betydelse fr f-
rekomsten av lga betyg, som exem-
pelvis familjetyp och frekomst av
terkommande ekonomiskt bistnd,
s kvarstr ett starkt samband mellan
socioekonomisk bakgrund och risk
fr lga grundskolebetyg (fgur 7:3). Bland barn frn
arbetarhem var risken fortfarande dubbelt s hg som
bland jmnriga frn tjnstemannahem. Skillnaderna
r ngot strre bland fickor n bland pojkar, vilket
kommer av att fickor r en mer selekterad grupp ef-
tersom det r ovanligare med lga betyg bland fickor.
Utbildningskarriren avgrs redan
i grundskolan
I dag frvntas i princip alla ha tminstone gymna-
sieutbildning. ver 99 procent brjar p gymnasiet
ven om inte alla fullfljer utbildningen. Bland kvin-
nor och mn fdda 19721981 hade 7 respektive 10
procent hgst grundskoleutbildning r 2005 nr de
var mellan 24 och 33 r. Vilka faktorer r det d
som pverkar risken att i vuxen lder bara ha grund-
skoleutbildning? Bland dem som gick ut rskurs 9
med ett slutbetyg ver genomsnittet var det bara 0,5
Figur 7:3. Risk fr lga slutbetyg i rskurs 9 efter uppvxt-
hemmets socioekonomiska bakgrund
Flickor och pojkar fdda 19721981. Justerad relativ risk (RR).
Flickor Pojkar
Arbe-
tare,
ej fack-
lrd
Arbe-
tare,
fack-
lrd
Tjnste-
man,
hgre
vrigt
RR RR
Arbe-
tare,
ej fack-
lrd
Arbe-
tare,
fack-
lrd
Tjnste-
man,
hgre
vrigt
4,0
0,4
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression (konstant tid).
Jmfrelsegrupp (RR = 1) r barn vars frldrar var tjnstemn p lg niv och mellanniv.
Riskerna r justerade fr fdelser samt bakgrundsfaktorerna utlndsk bakgrund, uppvxt-
region, bostadens uppltelseform, terkommande ekonomiskt bistnd 19901992
samt indikation p psykisk sjukdom och missbruk hos biologiska frldrar.
Justeras
bort
terstr
efter
justering
1,0
1,0
4,0
0,4
1,0
Cox-regression
Med hjlp av Cox-regression har sannolikheten skattats fr
att en hndelse ska intrfa, till exempel olika indikationer
p psykosociala problem. Resultaten presenteras som rela-
tiva risker (RR), det vill sga sannolikheten fr att en viss
hndelse intrfar hos en grupp jmfrt med en vald refe-
rensgrupp. En relativ risk p 2 anger att risken r dubbelt
s hg (2 gnger s hg) som i referensgruppen. Nr den
relativa risken r mindre n 1 r risken lgre n referens-
gruppens. Vanligen betraktas relativa risker p 2 och mer
som hga verrisker. Fr en mer detaljerad beskrivning
av analysmetoderna se bilaga 3 Metodbeskrivningar.
I tabellerna visas statistiskt signifkanta resultat p 5 %-ni-
vn (p < 0,05). I regressionsanalyserna justeras resultaten
fr olika bakgrundsfaktorer (tabell 7:1), exempelvis fdelser
och kn. Det innebr att analysen tar hnsyn till att frdel-
ningen av fdelser och kn skiljer sig t mellan olika grup-
per. Regressionsanalyserna ger svar p frgan: fnns det en
skillnad om alla vriga faktorer som ingr i analysen r lika
frdelade? Observera att den relativa risken inte sger ngot
om frekomst eller omfattning, dvs. hur stor del av den stu-
derade gruppen som r berrd. Frekomst av de studerade
utfallen anges som procentandelar (%).
barn i olika befolkningsgrup-
per har pvisats i fera tidi-
gare studier. Bland annat har
barn med svensk bakgrund
hgre bengenhet att studera
vidare n barn med utlndsk
bakgrund men den skillnaden
frsvinner nr man tar hn-
syn till betygen frn rskurs
9 [48]. Sambandet mellan
hgskoleutbildning och betyg
i rskurs 9 r ocks starkt
och kvarstr efter hnsyn till
olika uppvxtfaktorer (fgur
7:6). Den sammanfattande
slutsatsen r att nr betygen
i rskurs 9 vl r satta spe-
lar vriga bakgrundsfaktorer
mindre roll fr sannolikheten
att studera vidare.
Skolbetygens samband med
framtida psykosociala utfall
Den sjttedel som fck lga eller ofullstndiga slut-
betyg frn grundskolan hade ocks betydligt hgre
frekomst av psykosociala problem efter att de gtt
ut grundskolan n barnen i vriga betygsgrupper
(tabell 7:4). Vissa typer av problem frekom oftare
bland kvinnor och andra bland mn. Sjlvmord,
kriminalitet och indikation om missbruk var van-
ligare bland mn, medan sjlvmordsfrsk, tonrs-
frldraskap och ngot ekonomiskt bistnd vid 25
rs lder var vanligare bland kvinnor.
Oavsett om det rr sig om ovanliga eller vanliga
psykosociala problem r sambanden med betygen
mycket tydliga. Ungefr hlften av mnnen med
lga betyg frekom exempelvis i brottsregistret.
procent som inte hade fullfljt en gymnasieutbild-
ning vid uppfljningstidens slut. Motsvarande andel
bland dem som hade lga betyg var 26 procent.
Nr barnen vl har grupperats genom grund-
skolebetyget minskar betydelsen av socioekono-
misk bakgrund fr bengenheten att studera vidare.
Bland pojkar med lga betyg i rskurs 9 hade 28
procent av dem vars frldrar klassifcerades som
ej facklrda arbetare inte uppntt gymnasieniv vid
uppfljningstidens slut, jmfrt med 21 procent av
pojkarna frn hgre tjnstemannahem (fgur 7:4).
Detta r en mindre skillnad jmfrt med variationen
mellan olika betygsgrupper. Samma mnster fnns i
vriga betygsgrupper och bland fickor.
Betygen har mycket stor betydelse fr vidare
studier, ven efter att hnsyn tagits till andra bak-
grundsfaktorer (till exempel frekomst av terkom-
mande ekonomiskt bistnd och indikationer p
psykisk ohlsa eller missbruk hos frldrarna; fgur
7:5). Betygens pverkan p utbildningskarriren fr
Figur 7:4. Hgst grundskola r 2005
Andel med hgst grundskoleutbildning i olika betygsgrupper frdelat efter uppvxt-
hemmets socioekonomiska bakgrund. Kvinnor och mn fdda 19721981. Procent.*
Procent Kvinnor Mn Procent
* Andelarna r berknade med hnsyn till persontid.
0
5
10
15
20
25
30
Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg-/mellanniv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
Hg Medel/hg Lg/medel Lg
Betyg k 9 Betyg k 9
0
5
10
15
20
25
30
Drygt 8 procent hade efter tonren minst en indi-
kation p narkotika- eller alkoholmissbruk. Mot-
svarande siffror fr missbruk bland mn frn den
hgsta betygsgruppen var under 1 procent.
Att psykosociala problem r relativt vanliga bland
personer med lga betyg innebr fr det mesta och
speciellt bland mn att fest fall ocks intrffar i
den gruppen. S r det dock inte alltid. Exempelvis
har 3,5 procent av kvinnorna med
lga betyg varit inlagda p sjukhus
fr sjlvmordsfrsk jmfrt med
1,6 procent av kvinnorna i betygs-
gruppen lg/medel. Till antalet var
nd sjlvmordsfrsken frre bland
kvinnor med lga betyg, drygt 1 600
jmfrt med drygt 2 000 (tabell 7:4).
Frekomsten av psykosociala
problem skiljer sig mycket t mellan
betygsgrupperna och mnstret r i
stort sett detsamma inom alla socio-
ekonomiska grupper (fgur 7:77:10).
Sjlvmordsfrsk r vanligast bland
fickor med lga betyg frn hgre
tjnstemannafamiljer (fgur 7:7).
Samma tendens har tidigare rap-
porterats fr sjlvmordsrisker bland
svenska mn relaterat till uppmtt
intelligens och socioekonomisk bak-
grund [49]. Notera dock att grupper-
na r olika stora, exempelvis r det
en liten grupp kvinnor som har ftt
lga betyg och r uppvuxna i hgre
tjnstemannahem.
Nr det gller allvarlig krimina-
litet r skillnaderna mellan betygs-
grupperna nnu strre (fgur 7:8).
ven nr det gller indikation p
narkotikamissbruk (fgur 7:9) och
p tonrsfrldraskap (fgur 7:10) r
skillnaderna i frekomst stor mellan
betygsgrupperna men sm mellan barn med olika
uppvxtbakgrund nr hnsyn tas till skolbetygen
frn rskurs 9.
Bland fickor verkar ett ursprung i tjnstemanna-
hem vara en skyddande faktor mot tonrsfrldra-
skap, oavsett skolbetyg. Motsvarande utfall fr poj-
karna utelmnas eftersom fallen r s f. Selektionen
r tydlig och bekrftar en rad tidigare studier. Bland
Figur 7:5. Risk fr hgst grundskoleutbildning bland personer
i olika betygsgrupper frn rskurs 9
Kvinnor och mn fdda 19721981. Justerad relativ risk (RR).
Kvinnor
Mn
Lg Lg/
medel
Hg
Lg Lg/
medel
Hg
Lg Lg/
medel
Hg
Lg Lg/
medel
Hg
RR RR
20,0
0,2
Jmfrelsegrupp (RR = 1) r personer med medel/hga betyg.
Riskerna r justerade fr fdelser samt bakgrundsfaktorerna socioekonomisk bakgrund,
utlndsk bakgrund, region, bostadens uppltelseform, terkommande ekonomiskt bistnd
19901992 samt indikation p psykisk sjukdom och missbruk hos biologiska frldrar.
Justeras
bort
terstr
efter
justering
1,0
20,0
0,2
1,0
Figur 7:6. Chans fr eftergymnasial utbildning bland personer
i olika betygsgrupper frn rskurs 9
Kvinnor Mn
Lg Lg/
medel
Hg Lg Lg/
medel
Hg
RR RR
2,00
0,01
Justeras
bort
terstr
efter
justering
1,00
0,02
2,00
0,01
1,00
0,02
tonrsmammorna tillhrde 42 procent den lgsta
betygsgruppen i rskurs 9 (jmfrt med 8 procent
bland icke tonrsmammor). Majoriteten (52 procent)
hade bara grundskola vid 26 rs lder (ej tonrsmam-
mor: 8 procent) och en majoritet (56 procent) fck
ocks ekonomiskt bistnd varje r nr de var 2224
r (ej tonrsmammor: 12 procent).
ven efter justeringar fr andra bakgrundsfakto-
rer n socioekonomisk bakgrund kvarstr de kraftigt
frhjda riskerna fr psykosociala problem bland
unga vuxna med lga grundskolebetyg (tabell 7:5).
Barn med lga betyg frn rskurs 9 har nrmast ex-
trema verrisker fr en del utfall. Allvarlig krimina-
litet bland kvinnor och mn r exempelvis 15 respek-
tive 11 gnger s vanligt bland dem med lga betyg
jmfrt med dem med medelbetyg eller hga betyg
nr analysen justeras fr bara fdelser (modell 1).
Nr man ven tar hnsyn till vriga bakgrundsfakto-
rer sjunker verriskerna ngot, men de r fortfarande
tio- respektive ttafaldiga (modell 2).
Tabell 7:4. Frekomst av psykosociala problem i
olika betygsgrupper
Kvinnor och mn fdda 19721981. Procent* och antal.
Psykosociala problem Kvinnor Mn
Betyg i rskurs 9 % Antal % Antal
Sjlvmord efter rskurs 9
Lg 0,22 97 0,46 476
Lg/medel 0,10 126 0,20 353
Medel/hg 0,08 135 0,15 223
Hg 0,07 60 0,11 53
Alla 0,10 418 0,24 1 105
Sjlvmordsfrsk efter rskurs 9
Lg 3,5 1 647 2,1 2 032
Lg/medel 1,6 2 076 0,6 1 117
Medel/hg 0,9 1 594 0,4 499
Hg 0,6 541 0,3 119
Alla 1,4 5 858 0,9 3 767
Narkotikamissbruk fr.o.m 20-rsdagen
Lg 3,6 1 692 8,1 8 339
Lg/medel 1,2 1 529 2,4 4 249
Medel/hg 0,5 787 0,9 1 340
Hg 0,2 200 0,3 157
Alla 1,0 4 208 3,2 14 085
Alkoholmissbruk fr.o.m. 20-rsdagen
Lg 1,4 668 8,6 9 010
Lg/medel 0,5 672 3,0 5 229
Medel/hg 0,2 422 1,3 1 907
Hg 0,1 93 0,6 267
Alla 0,4 1 855 3,6 16 413
Lagfrd fr brott fr.o.m. 15-rsdagen
Lg 20,9 10 414 49,7 53 784
Lg/medel 10,8 14 032 28,9 50 673
Medel/hg 6,2 10 836 16,8 24 269
Hg 3,8 3 409 9,3 4 380
Alla 8,9 38 691 28,6 133 106
Tabellen fortstter i nsta spalt
Tabell 7:4 fortsttning...
Psykosociala problem Kvinnor Mn
Betyg i rskurs 9 % Antal % Antal
Allvarlig kriminalitet fr.o.m. 20-rsdagen
Lg 2,4 1 099 12,5 12 849
Lg/medel 0,5 674 3,3 5 832
Medel/hg 0,2 274 1,1 1 552
Hg 0,1 47 0,4 204
Alla 0,5 2 094 4,7 20 437
Tonrsfrlder
Lg 10,1 5 052 1,6 1 688
Lg/medel 3,3 4 318 0,5 810
Medel/hg 0,9 1 585 0,2 227
Hg 0,2 199 0,1 30
Alla 2,7 11 154 0,6 2 755
Ngot ekonomiskt bistnd vid 25 r**
Lg 23,5 7 560 14,5 8 168
Lg/medel 8,4 7 149 4,9 4 879
Medel/hg 3,6 3 903 3,0 2 430
Hg 2,0 1 075 1,7 454
Alla 7,3 19 687 6,3 15 931
Lever p ekonomiskt bistnd vid 25 r**
Lg 5,0 1 526 4,8 2 607
Lg/medel 1,0 848 1,0 1 015
Medel/hg 0,3 357 0,5 373
Hg 0,2 104 0,3 70
Alla 1,1 2 835 1,7 4 065
* Procentskattningarna kan avvika ngot frn kvoten mellan tljare (antal
i tabell 6:4) och nmnare (antal i tabell 6:3) p grund av det partiella
bortfallet som r olika stort fr olika utfall.
** Avser bara de med eget hushll fdda 19721978.
Figur 7:7. Sjlvmordsfrsk efter socioekonomisk bakgrund och betyg i rskurs 9
Andel i respektive grupp. Kvinnor och mn fdda 19721981. Procent.*
0
2
4
6
8
10
12
14
16
vrigt Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
vrigt Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Figur 7:8. Allvarlig kriminalitet frn 20 rs lder efter socioekonomisk bakgrund och betyg i rskurs 9
Andel i respektive grupp. Kvinnor och mn fdda 19721981. Procent*.
Procent Procent
Procent Procent
0
2
4
6
8
10
12
14
16
vrigt Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
vrigt
Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Figur 7:9. Indikation p narkotikamissbruk frn 20 rs lder efter socioekonomisk bakgrund
och betyg i rskurs 9
Andel i respektive grupp. Kvinnor och mn fdda 19721981. Procent*.
Betyg k 9:
0
2
4
6
8
10
12
14
16
vrigt Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
vrigt Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Procent Kvinnor
Figur 7:10. Tonrsfrldraskap (1319 r) efter
socioekonomisk bakgrund och betyg i rskurs 9
Andel i respektive grupp. Kvinnor fdda 19721981. Procent*.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
vrigt Tjnstemn,
hgre
Tjnstemn,
lg/mellan niv
Arbetare,
facklrda
Arbetare,
ej facklrda
Betyg k 9: Hg Medel/hg Lg/medel Lg
Tabell 7:5. Risker fr olika psykosociala problem i
olika betygsgrupper
Psykosociala
problem
Kvinnor
Modell 1
a

Modell 2
b
Mn
Modell 1
a

Modell 2
b
Betyg
i rskurs 9
RR RR RR RR
Sjlvmord efter rskurs 9*
Lg 2,7 2,0 3,0 2,6
Lg/medel 1,2 1,1 1,3 1,3
Medel/hg (ref) 1 1 1 1
Hg i.s. i.s. 0,7 0,7
Sjlvmordsfrsk efter rskurs 9*
Lg 4,0 3,1 5,8 4,5
Lg/medel 1,8 1,7 1,9 1,7
Hg 0,7 0,7 0,7 0,8
Narkotikamissbruk fr.o.m. 20-rsdagen
Lg 8,1 5,8 8,6 6,8
Lg/medel 2,6 2,4 2,6 2,4
Hg 0,5 0,5 0,4 0,4
Lg 5,8 4,3 6,5 5,3
Lg/medel 2,1 1,9 2,3 2,1
Hg 0,4 0,5 0,4 0,4
Tabellen fortstter i nsta spalt
Tabell 7:5 fortsttning...
Psykosociala
problem
Kvinnor
Modell 1
a

Modell 2
b
Mn
Modell 1
a

Modell 2
b
Betyg
i rskurs 9
RR RR RR RR
Lagfr fr brott fr.o.m. 15-rsdagen
Lg 3,6 3,0 3.0 2,7
Lg/medel 1,7 1,6 1,7 1,7
Hg 0,6 0,6 0,6 0,6
Lg 14,9 9,9 11,4 8,4
Lg/medel 3,3 2,9 3,1 2,8
Hg 0,3 0,4 0,4 0,4
Tonrsfrlder
Lg 11,8 8,3 10,2 7,4
Lg/medel 3,6 3,1 2,9 2,6
Hg 0,2 0,3 0,4 0,5
Ngot ekonomiskt bistnd vid 25 r**
Lg 6,8 5,1 4,6 3,4
Lg/medel 2,4 2,1 1,6 1,5
Hg 0,6 0,6 0,6 0,6
Lg 15,1 10,4 9,7 6,7
Lg/medel 3,1 2,7 2,2 2,0
Hg 0,6 0,6 0,6 0,6
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression (konstant tid om inte
annat anges). Resultaten r signifkanta p 5 %-nivn; i.s. = Icke signifkant. ref =
Referenskategori dr RR r 1.
a) Justerad fr fdelser.
b) Justerad fr fdelser, utlndsk bakgrund, socioekonomisk bakgrund,
region, bostadens upp-ltelseform, terkommande ekonomiskt bistnd ren
19901992 samt indikationer fr psykisk sjukdom och missbruk hos biologiska
frldrar.
* Riskerna r berknade med persontid.
** Fdda 19721978 med eget hushll vid 25 rs lder.
Skolbetygens betydelse fr grupper
av utsatta och/eller srbara barn
Barn som har vxt upp i lngvarig
familjehemsvrd
Svenska nationella registerstudier har visat att
barn som vrdas i familjehem under lng tid har
hga verrisker fr bland annat framtida sjlv-
mordsbeteende, allvarlig psykisk ohlsa, frsrj-
ningsproblem och tonrsfrldraskap [41, 43, 50].
Dessa studier berr de barn och ungdomar
som samhllet har ptagit sig allra strst ansvar
fr ett ansvar som fr mnga varar under strre
delen av uppvxtren. I detta kapitel grs nya och
frdjupade analyser av utvecklingen hos denna
mycket utsatta grupp.
Kognitiva tester vid mnstringen
I vissa analyser justeras resultaten fr kognitiva
testresultat vid mnstringen, som var obligatorisk
fr pojkarna fdda 19721981. Dessa analyser r
d sjlvfallet begrnsade till pojkar.
Sedan 1970-talet har alla unga mn som
mnstrat fr vrnplikt i Sverige genomgtt en
serie kognitiva tester. Fram till och med r 2005
mnstrade cirka 92 procent av alla unga mn i
den folkbokfrda befolkningen i Sverige. Mn
med dubbelt medborgarskap eller annat medbor-
garskap n svenskt r befriade frn mnstring,
liksom mn med ngon svr kronisk sjukdom
och/eller betydande funktionshinder. Bland unga
mn fdda 19721981 som vxte upp i samhllets
vrd mnstrade 7580 procent. Dessa tester har
anvnts i en rad longitudinella studier av bland
annat sjlvmordsrisker [4, 49, 57].
De kognitiva testerna vid mnstring bestr av
fyra delprov: logik, spatial frmga, synonymer
och teknisk frmga (baserat p kemi- och fysik-
kunskaper) [58]. Resultaten blir sannolikt bttre
fr dem som gr en teoretisk utbildning efter
grundskolan. tminstone var det s med de ldre
mnstringstesterna [59]. Detta r troligen en viktig
frklaring till att det bara fnns en begrnsad kor-
relation mellan resultaten p kognitiva tester i 12
rs lder och vid mnstringen i 18 rs lder (r =
0,55) [59]. ven andra studier har visat att den upp-
mtta intelligenskvoten hos barn frn utsatta mil-
jer kar nr miljn blir mer stimulerande genom
bland annat kade utbildningsinsatser [60].
Tvillingstudier visar att genetik spelar en be-
tydande roll fr hur en individ i en genomsnittlig
befolkning i vstvrlden vid en defnierad tidpunkt
presterar p kognitiva tester, s kallade IQ-tester
[61]. Resultaten av IQ-tester har en tendens att fr-
bttras ver tid (den s kallade Flynn-effekten),
vilket visar att miljn ocks har en avgrande bety-
delse fr resultaten p dessa tester [62].
Nr det gller den kognitiva frmgan hos
barn som har vxt upp i familjehem kan man se
till ett antal studier med syskonjmfrelser som
har genomfrts i Frankrike. I dessa har man fljt
barn som adopterades vid 46 rs lder p grund
av misshandel och/eller vansktsel, och ltit dem
gra upprepade kognitiva tester nda upp i ung
vuxen lder. Barnens testresultat frbttrades kon-
tinuerligt under hela uppvxttiden jmfrt med
genomsnittsbefolkningen. I ung vuxen lder lg
testresultaten fr de adopterade avsevrt nrmare
medelvrdet fr individer som hade vuxit upp med
Insatser frn socialtjnsten
I kapitlet anvnds fljande termer:
Social dygnsvrd eller samhllelig vrd r familjehems- eller in-
stitutionsvrd fr barn och ungdomar.
Familjehem kallades frr fosterhem.
Kontaktfamilj/kontaktperson avser en frivillig familj eller per-
son som utses av socialtjnsten och som fr i uppgift att
stdja barnet och frldrarna.
livsvillkor liknande adoptivfamiljens, och avsevrt
hgre n testvrdena fr deras biologiska syskon
som hade stannat kvar i ursprungsfamiljen [63, 64].
Dliga kognitiva testresultat fr barn som haft
sin tidiga barndom i socialt utsatta miljer br s-
ledes inte slentrianmssigt frklaras med genetis-
ka faktorer. De franska adoptionsstudierna talar
fr att miljfaktorerna fr just dessa barn har en
strre betydelse fr den kognitiva frmgan n
fr barn i resten av befolkningen.
Vanligare med lga betyg bland lngvarigt
familjehemsplacerade
Drygt varannan pojke och var tredje ficka som
har vuxit upp i familjehemsvrd hamnade i den
lgsta betygsgruppen (fgur 7:11). Det betyder att
det r mellan tv och tre gnger s vanligt med
lga betyg bland dessa som i referenspopulatio-
nen, vilket ocks framgr i jmfrelser av de re-
lativa riskerna fr lga betyg (tabell 7:6, modell
1). Fr de lngvarigt familjehemsplacerade sak-
nas samband mellan lga betyg i rskurs 9 och
olika bakgrundsfaktorerna som fdelser, lder
vid placering i social dygnsvrd, sammanlagd tid
i social dygnsvrd fre 18-rsdagen eller frld-
rarelaterade riskindikatorer fr psykisk sjukdom
och missbruk (visas ej i tabell). Flickor hade dock
en lgre risk fr lga betyg i rskurs 9 n pojkar.
Tiden i vrd liksom barnens lder vid place-
ringen hade bara en marginell pverkan som inte
var statistiskt signifkant. Det hade varit nskvrt
att ven studera de socioekonomiska faktorer som
beskriver familjehemmen, det vill sga barnens
uppvxtmilj, men det har inte varit mjligt att
gra eftersom familjehemfrldrarna inte skert
kan identiferas i registren.
ven efter att analysen tar hnsyn till kognitiva
resultat frn mnstringen har pojkar som vxt upp
i familjehem och pojkar som haft kontaktfamilj/-
person fre tonren drygt 50 procents hgre risk
att f lga betyg i rskurs 9, jmfrt med pojkar i
referenspopulationen (tabell 7:6, modell 2).
Lngvarigt familjehemsplacerade
studiepopulation
Studiepopulationen bestr av personer som var lngvarigt famil-
jehemsplacerade, och frutom dem ingr ocks en referenspo-
pulation och tv jmfrelsegrupper i analyserna. Grupperna har
skapats med hjlp av uppgifter i Statistiska centralbyrns Flerge-
nerationsregister och Socialstyrelsens Register ver insatser fr
barn och unga (se bilaga 4 Datakllor).
Referenspopulation (n = 899 495): Barn som inte fck insatser
frn socialtjnsten fre 18 rs lder, enligt Socialstyrelsens
Register ver insatser till barn och unga. Registret innehl-
ler dock bara placeringar i familjehems- eller institutionsvrd
(social dygnsvrd) samt kontaktfamiljs- eller kontaktpersons-
insatser (de senare tgrderna t.o.m. 1998). En liten del av
referenspopulationen kan fljaktligen ha ftt andra social-
tjnstinsatser i hemmet under uppvxten.
Sverigefdda adopterade (n = 1 096): Gruppen tas med som
en jmfrelsegrupp till de lngvarigt familjehemsplacerade
eftersom adoptioner av barn fdda i Sverige i dessa fdel-
sekohorter ofta berodde p liknande problem hos de bio-
logiska frldrarna som hos de lngvarigt placerade. Skill-
naden r att barnets familjefrhllanden i den nya familjen
tidigt blir permanenta i och med adoptionen. Den stora
majoriteten (83 procent) hade ocks varit i social dygnsvrd
under kortare tid fre adoptionen. Fr att ka jmfrbar-
heten har alla s kallade styvfrldraadoptioner samt ett
ftal adoptioner efter lng familjehemsvrd uteslutits frn
studiepopulationen.
Kontaktfamilj/kontaktperson (KF/KP) fre tonren men upp-
vuxna i ursprungshemmet fram till 18 rs lder (n = 6 455):
Dessa hade enligt socialtjnsten en utsatt barndom vilket
ledde till att familjen fck std medan barnet bodde kvar i
ursprungsfamiljen. ven dessa barn r en jmfrelsegrupp
till de lngvarigt familjehemsplacerade.
Lngvarigt familjehemsplacerade (n = 6 912): Barn som var i
social dygnsvrd mer n fem r, vilket nstan alltid innebar
vrd i familjehem. Genomsnittlig tid i vrd fre 18-rsdagen
var 11,5 r. De har med andra ord i genomsnitt tillbringat tv
tredjedelar av uppvxten i samhllets vrd.
I de tv senare grupperna ingr inte de funktionshindrade
barn och ungdomar som efter 1993 var freml fr samma
interventioner enligt lagen om std och service till vissa funk-
tionshindrade (LSS).
Lgre utbildningsniv
Jmfrt med jmnriga i referenspopulationen
var det mycket vanligare att personer som vxt
upp i familjehem hade stannat vid grundsko-
leutbildning och mycket ovanligare att de hade
en hgskoleutbildning (fgur 7:12). Pojkarna i denna
grupp hade en dubbel verrisk att bara ha grund-
skoleutbildning i vuxen lder, jmfrt med jmn-
riga i referenspopulationen med samma resultat
p de kognitiva testerna vid mnstringen (tabell 7:7,
modell 2). De hade ocks bara hlften s stor chans
att f en hgskoleutbildning jmfrt med dem i re-
ferenspopulationen som hade samma resultat p
kognitiva tester (tabell 7:7, modell 2). ven nr ana-
lysen tog hnsyn till medelbetyget i rskurs 9 kvar-
stod 40 procents verrisk fr barn som vxte upp i
samhllets vrd att bara ha grundskoleutbildning i
vuxen lder. Chansen var bara ungefr hlften s
stor att f hgskoleutbildning jmfrt med jmn-
riga med samma medelbetyg frn rskurs 9 (visas
inte i tabell). Barn i samhllets vrd hade allts of-
tare lga betyg n referensgruppen, och nr de hade
lika hga betyg ledde dessa nd inte i samma ut-
strckning till en hgskoleutbildning.
Ogynnsamma psykosociala utfall bland
Indikation om missbruk eller psykisk sjukdom
hos frldrarna var betydligt vanligare i de
grupper som varit freml fr socialtjnstinter-
ventioner, och bland dem som placerats utanfr
hemmet hade mdrarna oftare n fderna ngon
sdan indikation (fgur 7:13).
Frekomst av ogynnsamma utfall var avse-
vrt vanligare bland de familjehemsplacerade
Figur 7:11. Medelbetyg i rskurs 9 i olika befolkningsgrupper
Frdelning i respektive grupp. Flickor och pojkar fdda 19721981. Procent.
Procent Procent Flickor
Betyg k 9:
Pojkar
0
20
40
60
80
100
Lngvarigt
familje-
hems-
placerade
Kontakt-
familj/-
person
fre tonren
Sverige-
fdda
adopterade
Referens-
population
Lngvarigt
familje-
hems-
placerade
Kontakt-
familj/-
person
fre tonren
Sverige-
fdda
adopterade
Referens-
population
0
20
40
60
80
100
Hg
Medel/hg
Lg/medel
Lg
Tabell 7:6. Risk fr lga betyg i rskurs 9 med
hnsyn tagen till kognitiva frmga
Pojkar fdda 19721981 i fyra olika grupper.
Justerad relativ risk (RR).
Befolkningsgrupp Modell 1
a
Modell 2
b
RR RR
Referenspopulation 1 1
Sverigefdda adopterade 1,7 1,3
Kontaktfamilj/-person fre tonren 2,7 1,5
Lngvarigt familjehemsplacerade 2,7 1,5
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression
(konstant tid). Resultaten r signifkanta p 5 %-nivn.
b) Justerad fr fdelser och kognitiva tester vid mnstring.
n bland referenspopulationen och de tv jm-
frelsegrupperna (fgur 7:14). Exempelvis hade
var fjrde pojke som vxte upp i samhllets
vrd lagfrts fr allvarlig kriminalitet efter
20-rsdagen.
Sjlvmord var mycket ovanliga i alla under-
grupper. Den hgsta frekomsten fanns bland
unga mn som hade vuxit upp i familjehem, runt
en procent (visas inte i diagram).
Fr de lngvarigt familjehemsplacerade under-
sktes sambandet mellan skolmisslyckande (lga/
ofullstndiga betyg) och ogynnsamma psykoso-
ciala utfall (se tabell 7:2 fr defnitioner). Resulta-
ten visas i tre steg (tabell 7:8). I ett frsta steg r
resultaten justerade fr fdelser och kn (modell
1) och i ett andra steg dessutom fr frekomst av
lga betyg (modell 2). Slutligen justeras resultaten
ven fr psykisk sjukdom och missbruk hos de
biologiska frldrarna (modell 3). Som tidigare
nmnts behver en hg verrisk inte innebra en
hg frekomst av utfallet.
Personer som vxte upp i familjehem hade en
mycket hg (sexfaldig) verrisk fr sjlvmord i
sena tonren och i ung vuxen lder, jmfrt med
jmnriga av samma kn i referenspopulationen
(tabell 7:8, modell 1). ven nr analysen justeras
fr lga betyg i rskurs 9 och frldrarnas risk-
indikatorer har personer som vxt upp i familje-
hem en nstan trefaldigt hgre risk fr sjlvmord
Figur 7:12. Hgsta fullfljda utbildning vid 26 rs lder i olika befolkningsgrupper
Frdelning i respektive grupp. Kvinnor och mn fdda 19721979. Procent.
Procent Kvinnor Procent
Hgsta fullfljda
utbildning:
Mn
0
20
40
60
80
100
Eftergymnasial
Gymnasial
Grundskola
Lngvarigt
familje-
hems-
placerade
Kontakt-
familj/-
person
fre tonren
Sverige-
fdda
adopterade
Referens-
population
Lngvarigt
familje-
hems-
placerade
Kontakt-
familj/-
person
fre tonren
Sverige-
fdda
adopterade
Referens-
population
0
20
40
60
80
100
Tabell 7:7. Risk fr hgst grundskoleutbildning
respektive chans fr hgskoleutbildning, med
hnsyn tagen till kognitiv frmga
Pojkar fdda 19721979 vid 26 rs lder i fyra olika
grupper. Justerad relativ risk (RR).
Utbildningsniv Modell 1
a
Modell 2
b
Befolkningsgrupp RR RR
Hgst grundskoleutbildning
Sverigefdda adopterade 1,4
i.s.
Hgskoleutbildning
i.s.
Resultaten r signifkanta p 5 %-niv; i.s. = Icke signifkant.
i unga r, jmfrt med andra jmnriga som har
vxt upp i ursprungsfamiljen (tabell 7:8, modell 3).
Familjehemsgruppen hade ocks slende hga
verrisker (sexfaldiga) fr sjlvmordsfrsk (tabell
7:8, modell 1). ven frekomsten var hg. Var tionde
kvinna som vxte upp i familjehem hade vrdats p
sjukhus p grund av sjlvmordsfrsk efter grund-
skolan, och bland unga kvinnor frn referens-
populationen var det en av sextio (fgur 7:14). En
fyrfaldig verrisk kvarstod efter justering fr lga
betyg (tabell 7:8, modell 2) och en dubbel verrisk
nr analysen ocks justerades fr frldrarelate-
rade riskfaktorer (tabell 7:8, modell 3).
Fr bda knen var risken fr indikation p
narkotikamissbruk efter 20-rsdagen nstan
sjufaldigt hgre (tabell 7:8, modell 1), men efter
kontroller fr frekomst av lga betyg halverades
verrisken (tabell 7:8, modell 2). Nr analysen
justerades fr frldrarnas riskindikatorer sjnk
Figur 7:13. Indikation p missbruk och psykisk
sjukdom hos biologiska frldrar
Andel i respektive grupp. Personer fdda
19721981. Procent.
Procent
0
10
20
30
40
50
60
70
Biologisk far Biologisk mor
Lngvarigt
familjehems-
placerade
Kontaktfamilj/
person
fre tonren
Sverigefdda
adopterade
Referens-
population
Figur 7:14. Ogynnsamma utfall i olika befolkningsgrupper
Andel med ogynnsamma utfall i respektive grupp. Kvinnor och mn fdda 19721981. Procent.
0
5
10
15
20
25
30
Kontaktfamilj/-
person fre tonren
Lngvarigt
Sverigefdda
adopterade
Referenspopulation
Lever p
ekonomiskt
bistnd
Tonrs-
frlder
Allvarlig
krimi-
nalitet
Alkohol-
missbruk
Narkotika-
missbruk
Sjlv-
mords-
frsk
Lever p
ekonomiskt
bistnd
Tonrs-
frlder
Allvarlig
krimi-
nalitet
Alkohol-
missbruk
Narkotika-
missbruk
Sjlv-
mords-
frsk
0
5
10
15
20
25
30
risken ytterligare, men fortfarande
kvarstod en dubbel verrisk jmfrt
med personer som hade vuxit upp i
ursprungsfamiljen (tabell 7:8, modell
3). Runt en av sju mn som vuxit upp
under samhllets ansvar hade indika-
tioner p narkotikamissbruk, jmfrt
med en av fyrtio mn i referenspo-
pulationen (fgur 7:14). Risk fr in-
dikation p alkoholmissbruk visade
samma mnster.
Gruppen som vxt upp i familje-
hem hade en drygt sjufaldig verrisk
fr allvarlig kriminalitet som dock
halverades efter att hnsyn tagits till
lga grundskolebetyg (tabell 7:8, mo-
dell 1 och 2). ven den hga verris-
ken fr tonrsfrldraskap halverades
efter justering fr frekomst av lga/
ofullstndiga betyg (tabell 7:8, modell
2 och 3).
I referenspopulationen levde bara 1
procent huvudsakligen p ekonomiskt
bistnd vid 25 rs lder (fgur 7:14),
men bland pojkarna som hade vuxit
upp i familjehemsvrd gllde det 13
procent och bland fickorna 7 procent.
Gruppen hade fljaktligen en extrem
verrisk fr att f sin huvudsakliga
frsrjning frn ekonomiskt bistnd,
efter justering fr fdelser och kn,
nrmare tiofaldigt hgre n i referen-
spopulationen. Ocks den risken halv-
erades efter justering fr frekomst
av lga betyg (tabell 7:8, modell 2). En
trefaldig verrisk kvarstod nr analy-
sen justerades fr frldrarelaterade
riskindikatorer (tabell 7:8, modell 3).
Sammantaget nstan halverades
de hga verriskerna fr missbruk,
Tabell 7:8. Risk fr ogynnsamma utfall i olika befolkningsgrupper
Personer fdda 19721979 vid 26 rs lder. Justerad relativ risk (RR).
Ogynnsamma utfall Modell 1
a
Modell 2b Modell 3
c
Befolkningsgrupp
RR RR RR
Sjlvmord efter rskurs 9*
Referenspopulation 1 1 1
i.s.
i.s.
Lngvarigt familjehemsplacerade 6,4 4,8 2,7
Sjlvmordsfrsk efter rskurs 9*
i.s.
Kontaktfamilj/-person fre tonren 3,7 2,6 1,8
Narkotikamissbruk fr.o.m. 20-rsdagen
Sverigefdda adopterade 1,7 1,4 i.s.
Tonrsfrlder
Sverigefdda adopterade
i.s. i.s. i.s.
Lngvarigt familjehemsplacerade 3,8 2 1,3
i.s. i.s.
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression (konstant tid om inte annat anges).
Resultaten r signifkanta p 5 %-nivn. i.s. = Icke signifkant.
a) Justerad fr fdelser och kn.
b) Justerad fr fdelser, kn och lga betyg i rskurs 9.
c) Justerad fr fdelser, kn, lga betyg i k 9 och indikation p psykisk sjukdom och missbruk hos
biologiska frldrar.
** Fdda 19721978 med eget hushll.
Figur 7:15. Ogynnsamma utfall i familjehemsgruppen efter betyg i rskurs 9
Andel bland kvinnor och mn fdda 19721981. Procent.
Procent Kvinnor
Mn
Procent
0
5
10
15
20
25
30
35
Lga betyg Ej lga betyg
Lever p
ekonomiskt
bistnd
Tonrs-
frldrar
Allvarlig
kriminalitet
Alkohol-
missbruk
Narkotika-
missbruk
0
5
10
15
20
25
30
35
Lever p
ekonomiskt
bistnd
Tonrs-
frldrar
Allvarlig
kriminalitet
Alkohol-
missbruk
Narkotika-
missbruk
Tabell 7:9. Risk fr ogynnsamma utfall i familjehemsgruppen
Personer fdda 19721981. Justerad relativ risk (RR).
Bakgrundsfaktorer Sjlvmords-
frsk efter
rskurs 9*
Narkotika-
missbruk
fr.o.m. 20-
rsdagen
Alkohol-
missbruk
fr.o.m. 20-
rsdagen
Allvarlig
kriminalitet
fr.o.m. 20-
rsdagen
Tonrs-
frlder
Lever p
ekonomiskt
bistnd**
RR RR RR RR RR RR
Fdelser 1,3
i.s.
0,9 <1,0
i.s. i.s.
lder vid frsta placering
i.s. i.s. i.s. i.s. i.s. i.s.
Placeringstid*** (r)
i.s. i.s. i.s.
<1,0
i.s. i.s.
Kn (ficka = ref)
Pojke 0,5 2,0 6,3 5,6 0,2 1,4
Lga betyg (nej = ref)
Ja 1,7 2,4 2,2 2,6 2,6 3,0
Indikation p psykisk sjukdom hos biologiska frldrar (ej indikation = ref)
Mor
Far
Mor
i.s.
1,3.
i.s. i.s. i.s. i.s.
Far
i.s. i.s.
1,3
i.s. i.s. i.s.
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression (konstant tid om inte annat anges). Resultaten r signifkanta p 5 %-nivn. i.s. = Icke signif-
kant. ref = Referenskategori dr RR r 1.
*** Sammanlagd tid i social dygnsvrd fre 18-rsdagen.
allvarlig kriminalitet, tonrsfrldraskap och be-
roende av ekonomiskt bistnd efter justering fr
lga grundskolebetyg. Det fnns med andra ord ett
mycket starkt samband mellan dliga skolresultat
och dystra framtidsutsikter fr familjehemsplace-
rade barn.
Lga grundskolebetyg kan kopplas
till ogynnsamma framtida utfall
Resultaten frn ytterligare analyser pekar starkt i
samma riktning: lga betyg frn grundskolan har
mycket starka samband med de hga verriskerna
fr alla ogynnsamma utfall som den familjehems-
placerade gruppen hade. Det framgr ocks klart
d de som hade lga betyg i rskurs 9 jmfrs med
dem som inte hade det (fgur 7:15). Bland dem som
hade lga betyg var ogynnsamma utfall (frutom
sjlvmordsbeteende) tv till tre gnger s vanligt
som bland dem som lmnade grundskolan med
bttre resultat.
Fr att ytterligare underska betydelsen av skol-
misslyckande (lga betyg frn rskurs 9) fr lng-
varigt familjehemsplacerade barns framtid har en
rad analyser av bara den gruppen gjorts. I tabell
7:9 undersks varje enskild faktors pverkan p
utfallet, nr alla vriga faktorer i modellen r lika.
Eftersom antalet sjlvmord r mycket f tas detta
utfall inte med. Dremot redovisas sjlvmordsfr-
sk.
Frutom kn var det enbart frekomsten av lga
betyg frn rskurs 9 som starkt kade risken fr
ogynnsamma utfall nr de vriga faktorerna hlls
konstanta i analysen. lder vid placering och tid i
vrd hade ingen eller liten betydelse. Sjlvmords-
frsk bland ungdomar har generellt blivit vanli-
gare ver tid [1], vilket framgr av den signifkant
frhjda risken relaterad till fdelser.
Barn i familjer med terkommande
ekonomiskt bistnd
I Social rapport 2006 konstaterades att barn i fa-
miljer som ftt lngvarigt ekonomiskt bistnd hade
hga verrisker fr en ogynnsam ekonomisk och
social utveckling, oavsett vilka mtt som anvndes.
Flera tidigare studier har visat att vuxna som
fr lngvarigt eller terkommande ekonomiskt
bistnd skiljer sig frn befolkningen i stort, bland
annat genom hga frekomster av psykiska hlso-
problem [65]. I vrt material var frldrarelaterade
riskindikationer (psykisk ohlsa eller missbruk) tre
till fyra gnger vanligare i bistndsgruppen n i re-
ferenspopulationen.
Samband mellan mdrars utbildningsniv
och risken fr lga betyg
I tabell 7:10 visas sambandet mellan olika bak-
grundsfaktorer (nr alla andra faktorer i modellen
Barn i familjer med terkommande
ekonomiskt bistnd studiepopulation
I detta avsnitt presenteras analyser av lngsiktiga utfall fr
barn fdda 19741978 vars familjer fck ekonomiskt bistnd
varje r 19901992, d barnen var mellan 12 och 18 r. Med
frldrar avses i detta fall de frldrar eller den frlder
som barnet bodde hos nr hon eller han var runt 10 r
(identiferade i Folk- och bostadsrkningarna). Gruppen
kallas barn i familjer med terkommande ekonomiskt bistnd.
I samtliga analyser har barn som fck lngvarig familje-
hemsvrd och den lilla gruppen sverigefdda adopterade
tagits bort frn studiepopulationen. Referensgruppen be-
str av barn vars familjer inte fck terkommande bistnd
alla tre ren 19901992. Dremot ingr hr ven barn vars
frldrar fck ekonomiskt bistnd ett eller tv r 1990
1992. Efter dessa avgrnsningar terstod
9059 barn vars frldrar fck terkommande ekonomiskt
bistnd (varje r 19901992). De utgr 2 procent av hela
populationen. I lpande text kallas gruppen fortstt-
ningsvis fr bistndsgruppen.
435402 barn i referenspopulationen, 98 procent.
Figur 7:16. Medelbetyg i rskurs 9
Frdelning i bistndsgruppen och i referenspopulationen.
Flickor och pojkar fdda 19741978. Procent.
Procent Flickor Procent Pojkar
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
terkommande
ekonomiskt
bistnd
Referens-
populationen
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Hg
Betyg k 9:
Medel/hg
Lg/medel
Lg
terkommande
ekonomiskt
bistnd
Referens-
populationen
r lika) och risken fr lga betyg i bistndsgrup-
pen. Hr grupperas socioekonomisk bakgrund
efter mammans utbildning, och inte som tidigare
i kapitlet efter SCB:s socioekonomiska indelning
som i huvudsak utgr frn yrket. Sklet r dels
att en stor del av barnen bodde hos ensamstende
mdrar nr de var runt 10 r, dels att frldrarna
i bistndsgruppen har svagare anknytning till ar-
betsmarknaden n referenspopulationen.
Den enda bakgrundsfaktorn som har ett starkt
samband med risken fr lga betyg i grundskolan
r att mamman har hgskoleutbildning (visas ej i
tabell).. Detta halverar risken, ven om familjen
tillhr de smst ekonomiskt stllda i landet. Poj-
kar hade strre risk n fickor, terigen nr vriga
faktorer i analysen var lika. De andra bakgrunds-
faktorerna, exempelvis frldrarelaterade risk-
indikatorer, hade inga eller svaga samband med
frekomsten av lga betyg i rskurs 9.
Lga betyg bland hlften av pojkarna
Nstan varannan pojke och var tredje ficka frn fa-
miljer med terkommande ekonomiskt bistnd hade
ofullstndiga eller lga betyg frn
rskurs 9 (fgur 7:16). Risken fr
lga betyg var nstan tre gnger s
stor jmfrt med andra barn (visas
inte i tabell). Efter justering fr re-
sultat frn de kognitiva testerna vid
mnstringen hade pojkarna fortfa-
rande en 40-procentig verrisk (RR
= 1,4) fr att lmna grundskolan
med ofullstndiga eller lga betyg,
jmfrt med referenspopulationen
(visas inte i tabell). Detta pekar p
att det fnns andra faktorer n be-
gvningsbrister som ligger bakom
skolmisslyckanden bland barnen i
bistndsgruppen.
Tabell 7:10. Risk fr lga betyg i rskurs 9
i bistndsgruppen
Bakgrundsfaktorer Lga betyg
RR
Fdelser <1,0
Kn (ficka = ref)
Pojke 1,4
Mors hgsta fullfljda utbildning (grundskola = ref)
Gymnasial 0,9
Eftergymnasial 0,5
Uppvxtregion (landsbygd = ref)
Strre stder
i.s.
Storstad 0,9
Bostadens uppltelseform (ger = ref)
Hyr
i.s.
Psykisk sjukdom (ej indikation = ref)
Mor i.s.
Far i.s.
Missbruk (ej indikation = ref)
Mor
i.s.
Far
i.s.
Resultaten r signifkanta p 5 %-nivn. i.s. = Icke signifkant. ref = Referens-
kategori dr RR r 1.
Ovanligt med hgskoleutbildning
Barn frn familjer med terkommande ekono-
miskt bistnd hade som vuxna tydligt lgre ut-
bildningsniv i vuxen lder n referenspopulatio-
nen (fgur 7:17). Runt var tredje (bda kn) upp-
ndde endast grundskoleutbildning, jmfrt med
en av tretton i referens populationen.
Pojkarna i bistndsgruppen hade nstan fyra
gnger s hg risk att bara ha grund-
skoleutbildning vid 26 rs lder som
pojkar i referenspopulationen, och
chansen att de skaffat sig en hg-
skoleutbildning var bara en tredjedel
s stor som referenspopulationens
(tabell 7:11, modell 1). I jmfrelse
med jmnriga med samma begv-
ning enligt mnstringstesterna hade
pojkar i bistndsgruppen dubbelt s
stor risk att bara ha grundskoleut-
bildning och hlften s stor chans att
ha skaffat sig hgskoleutbildning vid
26 rs lder (modell 2). ven nr de
relativa riskerna justerades fr so-
cioekonomisk bakgrund och frld-
respektive chans fr hgskoleutbildning, med hn-
syn tagen till kognitiv frmga
Pojkar i bistndsgruppen fdda 19741978 vid 26 rs lder.
Justerad relativ risk (RR).
Utbildningsniv Modell 1
a
Modell 2
b
Modell 3
c
RR RR RR
Hgst grundskoleutbildning 3,8 2,1 1,5
Eftergymnasial utbildning 0,3 0,5 0,6
Jmfrelsegrupp (RR = 1) r barn vars uppvxtfamiljer ej fck terkommande
ekonomiskt bistnd 1990-1992.
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression. Resultaten r signif-
kanta p 5 %-nivn.
a) Justerad fr fdelser
c) Justerad fr fdelser, kognitiva tester vid mnstring, mors hgsta
fullfljda utbildning, region och bostadens uppltelseform vid ca 10 rs lder
samt indikation p psykisk sjukdom och missbruk hos biologiska frldrarna.
Tabell 7:12. Risk fr ogynnsamma utfall i bistnds-
gruppen
Ogynnsamma
utfall
Modell 1
a
Modell 2
b
Modell 3
c
RR RR RR
Sjlvmord efter
rskurs 9* 3,6 2,6 1,8
Sjlvmordsfrsk
efter rskurs 9* 3,6 2,1 1,4
Narkotikamissbruk
fr.o.m. 20-rsdagen 4,6 2,5 1,5
Alkoholmissbruk
fr.o.m. 20-rsdagen 3,4 1,9 1,3
Allvarlig kriminalitet
fr.o.m. 20-rsdagen 5,1 2,6 1,6
Tonrsfrlder 5,5 2,6 1,8
Lever p ekonomiskt
bistnd vid 25 r**
7,4 3,4 2,1
Jmfrelsegrupp (RR = 1) r barn vars uppvxtfamiljer inte fck terkom-
mande ekonomiskt bistnd 1990-1992.
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression (konstant tid om inte
annat anges). Resultaten r signifkanta p 5 %-nivn.
a) Justerad fr fdelser och kn.
b) Justerad fr fdelser, kn och lga betyg i k 9.
c) Justerad fr fdelser, kn, lga betyg i k 9, mors hgsta fullfljda
utbildning, uppvxtregion, bostadens uppltelseform vid ca 10 rs lder samt
indikation p psykisk sjukdom eller missbruk hos biologiska frldrarna.
* Risken r berknad med persontid.
Figur 7:17. Hgsta fullfljda utbildning vid 26 rs lder
Frdelning i bistndsgruppen och i referenspopulationen.
Kvinnor och mn fdda 1974-1978. Procent.
Procent Kvinnor Procent
Hgsta fullfljda
utbildning:
Mn
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
terkommande
ekonomiskt
bistnd
Referens-
populationen
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Eftergymnasial
Gymnasial
Grundskola
terkommande
ekonomiskt
bistnd
Referens-
populationen
rarelaterade riskindikatorer (modell 3) kvarstod tyd-
liga skillnader jmfrt med referenspopulationen.
Mnstret blev detsamma nr resultaten frn de
kognitiva testerna ersattes med medelbetyg frn rs-
kurs 9 och drmed ocks kunde inkluderade kvinnor
i analysen (motsvarande modell 3). Bistndsgruppen
hade 1,4 gnger s hg risk fr lg utbildning som
referenspopulationen och 0,6 gnger s lg chans att
ha hgskoleutbildning (visas ej i tabell).
Psykosociala problem bland barn i familjer
med terkommande ekonomiskt bistnd
I nsta steg undersktes hur stor del av barnen frn
familjer med terkommande bistnd som fck olika
psykosociala problem i framtiden (fgur 7:18), jm-
frt med vriga jmnriga.
De festa problem drabbade en liten minoritet
inom bde bistnds- och referensgruppen. Vrt
att notera r dock att 20 procent av pojkarna i bi-
stndsgruppen hade lagfrts fr allvarlig krimina-
litet, jmfrt med 4 procent i referenspopulationen.
I tabell 7:12 visas verriskerna fr sju lngsik-
tiga ogynnsamma utfall. Bistndsgruppens hga
verrisker sjnk ptagligt fr alla utfall efter juste-
ring fr frekomst av lga betyg (modell 2). ver-
risken reducerades med mellan 28 procent (fr
sjlvmord) och 57 procent (fr tonrsfrldraskap).
Lga betyg kar risken fr psykosociala problem
Separata analyser av bistndsgruppen visar att lga
eller ofullstndiga betyg frn grundskolan starkt
kar risken fr alla former av psykosociala problem
(tabell 7:13). Fr sjlvmordsfrsk innebar lga
betyg ungefr samma verrisker som indikationer
p psykisk ohlsa hos frldrarna. Indikationer p
missbruk hos frldrarna kade risken fr att ven
barnen hade narkotika- och alkoholmissbrukspro-
blematik efter 20-rsdagen. Inom bistndsgruppen
hade barn som vxte upp i storstder dubbla verris-
ker fr narkotikamissbruk jmfrt med jmnriga
som vxte upp p landsbygden, nr de vriga va-
Figur 7:18. Ogynnsamma utfall
Andel med olika ogynnsamma utfall i bistndsgruppen och i referenspopulationen. Kvinnor och mn fdda 19741978. Procent.
0
5
10
15
20
25
Med terkommande ekonomiskt bistnd Referenspopulation
* Hade eget hushll ret de fyllde 25 r.
Lever p
ekonomiskt
bistnd*
Tonrs-
frlder
Allvarlig
krimi-
nalitet
Alkohol-
missbruk
Narkotika-
missbruk
Sjlv-
mords-
frsk
0
5
10
15
20
25
Lever p
ekonomiskt
bistnd*
Tonrs-
frlder
Allvarlig
krimi-
nalitet
Alkohol-
missbruk
Narkotika-
missbruk
Sjlv-
mords-
frsk
riablerna var lika. Pojkar hade jmfrt med fickor
67 gnger hgre risk fr missbruk och kriminali-
tet, men 5 gnger lgre risk fr att f barn i tonren.
Utlandsfdda adopterade
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ter-
kommande flja upp utlandsadopterades situa-
tion i det svenska samhllet [66]. I tidigare rap-
porter har Socialstyrelsen uppmrksammat att
utlandsadopterade ungdomar r en srbar grupp
fr psykisk ohlsa med bland annat kade risker
fr psykiatrisk sjuklighet, sjlvmordshandlingar
och missbruk (se [67, 68] fr en versikt). Nr det
gller utbildning har dock tidigare analyser visat
sm skillnader jmfrt med andra jmnriga i
den svenska befolkningen [69].
En studie baserad p resultat frn kognitiva tes-
ter vid mnstring under perioden 19851994 visar
dock att det i vissa grupper av utlandsadopterade
kan vara relativt vanligt med inlrningssvrighe-
ter. I denna studie hade adopterade med ursprung
i Korea testresultat som lg mycket nra genom-
snittet, medan testresultaten fr utlandsadopterade
frn andra delar av vrlden lg under genomsnittet
fr alla mnstrande (- 0,5 standardavvikelse). Fr
barn med ursprung frn Korea spelade ldern vid
adoptionen ingen roll fr testresultaten, till skill-
Tabell 7:13. Risk fr ogynnsamma utfall i bistndsgruppen
Bakgrundsfaktorer Sjlvmords-
frsk efter
rskurs 9*
Narkotika-
missbruk
fr.o.m 20-
rsdagen
Alkohol-
missbruk
fr.o.m. 20-
rsdagen
Allvarlig
kriminalitet
fr.o.m. 20-
rsdagen
Tonrs-
frlder
Lever p
ekonomiskt
bistnd**
RR RR RR RR RR RR
Fdelser 1,3 i.s. i.s. i.s. i.s. i.s.
Kn (ficka = ref)
Pojke
i.s.
3,1 6,4 6,6 0,2 1,4
Lga betyg (nej = ref)
Ja 1,7 2,3 2,6 2,6 2,5 3,3
Mors hgsta fullfljda utbildning (grundskola =ref)
Gymnasial
Eftergymnasial
Uppvxtregion (landsbygd = ref)
Strre stder
i.s.
1,5
i.s. i.s. i.s.
1,4
Storstad
i.s.
2,1
i.s. i.s. i.s.
1,5
Bostadens uppltelseform (ger = ref)
Hyr
Mor 1,6
i.s. i.s. i.s. i.s. i.s.
Far 1,7
i.s. i.s. i.s. i.s. i.s.
Indikation p missbruk hos biologiska frldrar (ej indikation = ref)
Mor
i.s.
1,5
i.s. i.s. i.s. i.s.
Far
i.s.
1,5 1,4 1,5 i.s. i.s.
De relativa riskerna r berknade med Cox-regression (konstant tid om inte annat anges). Resultaten r signifkanta p
5%-nivn. i.s = Icke signifkant. ref = Referenskategori dr RR r 1
nad frn de vriga utlandsadopterade dr det fanns
en tendens till lgre testresultat fr dem som var
ldre vid ankomsten till Sverige [70].
Analyser av medelbetyg i rskurs 9 fr utlandsa-
dopterade fdda 19721981 visar ett liknande mns-
ter med betyg strax ver genomsnittet fr adoptera-
de frn Korea och vriga stasien, men medelbetyg
under genomsnittet fr de vriga (se fgur 7:19).
En metaanalys av den internationella litteraturen
visade att det r frhllandevis vanligt att utlandsa-
dopterade har skolsvrigheter [71], och man har an-
tagit att detta i frsta hand beror p knslomssiga
och psykiatriska problem som str inlrningen. Tv
svenska studier har dock visat att utlandsadopterade
pojkar i Sverige snarare presterar bttre i skolan n
andra med samma kognitiva testresultat frn mnst-
ringen. Detta gller bde betygen [72] och sanno-
likheten att skaffa sig en universitetsutbildning
respektive risken att lmna skolan med enbart en
grundskoleutbildning [73]. Drfr r det angelget
att alltid underska den kognitiva frmgan hos ut-
landsadopterade med skolsvrigheter.
Orsakerna till att barn blir tillgngliga fr in-
ternationell adoption varierar mellan olika lnder,
liksom barnens levnadsfrhllanden fre adop-
tionen. I Sydkorea r internationell adoption ex-
empelvis en integrerad del av barnavrden, och
landet har en hg levnadsniv dr ogifta mdrar
ofta vljer att lmna sina barn till adoption. Fre
adoptionen vrdas barnen ofta i en fosterfamilj
eller p barnhem med hg personaltthet [74]. I
andra lnder r fattigdom den dominerande or-
saken till att barn blir tillgngliga fr adoption,
och det r vanligt med lnga vistelser p institu-
tioner med lg personaltthet. Detta mnster lig-
ger bakom det terkommande fyndet att barnets
Figur 7:19. Medelbetyg frn grundskolan
fr sverigefdda och utlandsadopterade
Flickor och pojkar fdda 197281.
Medelbetyg i rskurs 9.
Medelbetyg
0
2,6
2,7
2,8
2,9
3,0
3,1
3,2
3,3
3,4
3,5
Adopterade
frn vriga lnder
utom Europa
Adopterade
frn stasien
Sverigefdda
Pojkar Flickor
Utlands-
adopterade
frn stasien
Utlands-
adopterade
frn vriga lnder
Lngvarigt
familjehems-
placerade
Betygsenheter
Medelbetyg hos jmfrelsegruppen r satta till noll (0).
Koefcienterna r berknade med linjr regression.
Justerat fr fdelser, kn, uppvxtregion och kognitiva testresultat.
Figur 7:20. Skillnader i medelbetyg i rskurs 9
med hnsyn tagen till kognitiv frmga
Skillnad i medelbetyg fr utlandsadopterade frn
stasien respektive vriga lnder samt lngvarigt
familjehemsplacerade, jmfrt med personer fdda i
Sverige som inte varit lngvarigt familjehemsplacerade.
Pojkar fdda 19721981. Betygsenheter.
-0,35
-0,30
-0,25
-0,20
-0,15
-0,10
-0,05
0,00
0,05
0,10
0,15
lder vid adoptionen och ursprungskontinenten
frklarar mycket av variationen i utlandsadop-
terades kognitiva frmga [70] och skolpresta-
tioner [72, 73]. I samtliga studier har dremot
adoptivfrldrarnas utbildning haft en betydligt
mindre betydelse fr dessa utfall p gruppniv.
Detta sammantaget talar fr att kognitiva svrig-
heter och sammanhrande skolsvrigheter hos ut-
landsadopterade ofta r konsekvenser av faktorer
i miljn fre adoptionen.
Nr skolprestationer hos utlandsadopterade
jmfrs med lngvarigt familjehemsplacerade
pojkar, med samma kognitiva testresultat, fram-
trder markanta skillnader. Familjehemsbarnens
betyg ligger lngt under deras kognitiva potential
enligt de kognitiva testresultaten vid mnstring.
Utlandsadopterade frn stasien, dremot, ten-
derar att prestera bttre n den genomsnittliga
svenska befolkningen.
Hur mnga klarar sig?
Analyserna om utsatta barn har handlat mycket om
verrisker, det vill sga kad sannolikhet fr ogynn-
samma utfall. Som tidigare har visats berr dessa
ogynnsamma utfall vanligen en minoritet inom alla
grupperingar. Frgan som terstr r den klassiska
men lngt ifrn triviala: Hur mnga klarar sig? Ett
vanligt svar r att det beror p vad man menar med
att klara sig.
Psykosociala problem kommer sllan var fr sig
utan tenderar att upptrda i olika kombinationer p
individniv [75]. Drfr skapades tv summerade
kategorier av gynnsamma utfall som egentligen
anger frnvaron av ogynnsamma utfall vilket r
ett vanligt frfarande i longitudinella studier av ut-
satta barns utveckling [41, 75-77]. Grupperingarna
r kapitelfrfattarnas konstruktioner. I analysen
ingr bara personer fdda 19721978 som enligt re-
gistren hade eget hushll ret de fyllde 25 r. Bland
de ogynnsamma psykosociala utfallen terkommer
de utfallsvariabler som listas i tabell 7:2, men ocks
indikation p psykisk sjukdom
2
hos undersknings-
personen.
De tv summerade kategorierna av gynnsamma
utfall kombinerar frmst avsaknaden av problem
inom olika livsomrden. Bda kan betraktas som
uttryck fr en gynnsam utveckling. Tv niver av
gynnsamma utvecklingen har konstruerats. Den
frsta (Niv 1, se nedan) benmns inga allvarliga
problem, den andra (Niv 2) har klarat sig bra.
Gynnsam utveckling
Niv 1: Inga allvarliga problem
Inte sjlvmord efter rskurs 9 (eller annan dd)
och
inte vrdad p sjukhus fr sjlvmordsfrsk
efter rskurs 9 och
inte vrdad p sjukhus med psykiatrisk di-
agnos efter rskurs 9 och
inga indikationer p narkotika- eller alko-
holmissbruk efter 20 r och
ingen allvarlig kriminalitet efter 20 r och
minst 50 procent av den disponibla in-
komsten kom inte frn ekonomiskt bi-
stnd ret personen fyllde 25 r (lever
inte p ekonomiskt bistnd).
Niv 2: Har klarat sig bra
Inga allvarliga problem och
inte tonrsfrlder och
inget ekonomiskt bistnd det r personen
fyllde 25 r och
minst gymnasieutbildning vid 26 rs lder.
2 Enligt diagnoser i Socialstyrelsens Patientregister och Dds-
orsaksregister som framgr av faktarutan Diagnoskoder.
I tabell 7:14 listas de grupper som studerats i
kapitlet. Fr varje grupp anges procentandelen
som uppfyller kriterierna fr de tv niverna av
gynnsam utveckling som konstruerats. Grupper-
na verlappar varandra till viss del, exempelvis
barn frn familjer med terkommande ekono-
miskt bistnd och barn som har haft en kontakt-
familj eller kontaktperson fre tonren. Fr grup-
perna lngvarigt familjehemsplacerade barn och
adopterade fnns ingen sdan verlappning med
andra grupper i tabellen.
I referenspopulationen hade 91 procent av mn-
nen och 95 procent av kvinnorna inga allvarliga
problem. Frre, drygt 80 procent, uppfyllde de
strngare kriterierna p att ha klarat sig bra. Ob-
servera att defnitionen innefattar att vara helt
sjlvfrsrjande ret personen fyllde 25 r, vilket
innebr att man inte haft ngot ekonomiskt bistnd
under ret. Ekonomiskt bistnd var nra nog dub-
belt s vanligt bland fickor som bland pojkar.
Den stora majoriteten av bde utlands- och
sverigefdda adopterade hade inga indikationer
p allvarliga problem. Men runt 20 procent av
pojkarna och 10 procent av fickorna hade det,
vilket r en dubbelt s stor andel som i referens-
populationen Det var i grova drag en tredjedel
bland adopterade pojkar och en fjrdedel bland
adopterade fickor som inte uppfyllde kriterierna
p att klara sig bra, jmfrt med en femtedel av
bda knen i referenspopulationen.
Bland pojkarna frn familjer med terkom-
mande ekonomiskt bistnd hade 65 procent inga
allvarliga problem, vilket innebr att 35 procent
hade minst ett. Siffran var nra nog densamma
fr pojkar som haft kontaktfamilj eller -person
fre tonren. Bland fickorna i bda grupperna
hade runt 80 procent inga allvarliga problem
(men knappt 20 procent hade minst ett problem,
jmfrt med 5 procent av fickorna i referenspo-
pulationen). En minoritet av pojkarna i dessa tv
grupper (43 respektive 44 procent) hade klarat sig
bra, jmfrt med drygt 80 procent i referenspo-
pulationen. Motsvarande tal bland fickorna var
runt 50 procent, jmfrt med drygt 80 procent i
referenspopulationen.
Fr de som vuxit upp i familjehem verkade det
g nnu smre n fr barnen i bistndsgruppen,
trots att de senare rknas till de 2 procent av lan-
dets mest ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Drygt
hlften av familjehemspojkarna (55 procent) hade
inga allvarliga problem, men det betyder att nra
nog hlften (45 procent) hade minst ett. Bland
fickorna var motsvarande tal 69 respektive 31
procent. En minoritet av bde pojkarna (39 pro-
cent)och fickorna (45 procent) uppfyllde kriteri-
erna p att ha klarat sig bra.
Inom varje grupp, ven referenspopulationen,
var skillnaderna dramatiska mellan de som lm-
Tabell 7:14. Indikatorer p gynnsam utveckling
i olika befolkningsgrupper
Andel i respektive grupp som har Inga allvarliga problem*
respektive Har klarat sig bra*. Kvinnor och mn fdda
19741978 med eget hushll ret de fyllde 25 r. Procent.
Indikatorer p gynnsam utveckling Kvinnor Mn
Befolkningsgrupper % %
Inga allvarliga problem
Utlandsfdda adopterade 87 80
Sverigefdda adopterade 89 83
terkommande ekonomiskt bistnd
i uppvxtfamiljen

80

65
Kontaktfamilj/-person fre tonren 82 66
Lngvarigt familjehemsplacerade 69 55
Har klarat sig bra
Utlandsfdda adopterade 75 70
Sverigefdda adopterade 73 66
terkommande ekonomiskt bistnd
i uppvxtfamiljen

46

43
Kontaktfamilj/-person fre tonren 51 44
Lngvarigt familjehemsplacerade 45 39
* Indikatorerna defnieras p sidan 255.
nade grundskolan med lga eller ofullstndiga
betyg och de som inte gjorde det (tabell 7:15).
Barnen i de tre socialtjnstgrupperna som inte
hade lga betyg frn grundskolan hade visserli-
gen smre siffror n referenspopulationen, men
runt tre fjrdedelar hade inga noteringar om all-
varliga problem. Detta gllde dock en minoritet
(47 procent) av pojkarna som vxte upp i familje-
hem och som hade lga eller ofullstndiga betyg
frn rskurs 9. Det var betydligt ovanligare i alla
grupper att fickorna hade lga betyg i rskurs 9,
vilket gr att fickor med dliga skolprestationer
r en mer selekterad grupp n motsvarande poj-
kar. Frekomsten av frsrjningssvrigheter vid
25 rs lder (indikerat av tillflligt ekonomiskt bi-
stnd) och av tonrsfrldraskap var exempelvis
rejlt hgre i denna grupp.
Till och med i referenspopula-
tionen var det en minoritet bland de
med lga betyg som hade klarat sig
bra (45 procent). I grupperna med
insatser frn socialtjnsten var bil-
den nnu mrkare. Bara 23 procent
av bde fickor och pojkar som vxte
upp i familjehem och som lmnade
grundskolan med lga betyg hade
klarat sig bra. Problemen i denna
grupp har dessutom underskattats i
analyserna (se faktaruta Studiepo-
pulation, Konsekvenser av partiellt
bortfall).
I srskilda regressionsanalyser
av barnen som vxte upp i familje-
hem var att inte ha lga betyg frn
rskurs 9 i grundskolan den starkast
predicerande faktorn fr gynnsam
utveckling. Den kade chansen fr
inga allvarliga problem med om-
kring 40 procent (RR=1,4) och fr
att ha klarat sig bra med 140 procent
(RR=2,4; visas ej i tabell). Fdelse-
r, lder vid placering, placeringstid och frekomst
av indikationer p psykisk sjukdom eller missbruk
hos frldrarna visade inga signifkanta samband
med gynnsam utveckling. Kn pverkade resulta-
ten. Pojkar hade 20 procents lgre chans (RR=0,8)
n fickor fr att inte f allvarliga problem.
Samma analys fr barnen som vxte upp i famil-
jer med terkommande ekonomiskt bistnd visade
ett liknande mnster. Varken mors utbildning, upp-
vxtregion, bostadens uppltelseform eller frld-
rarelaterade riskindikatorer pverkade risken fr
ogynnsam utveckling nr analysen justerades fr
frekomst av lga eller ofullstndiga betyg (visas
inte i tabell). Det var i stort sett bara frnvaron av
skolmisslyckanden som kade sannolikheten fr
bda niverna av gynnsamma utfall.
Tabell 7:15. Gynnsam utveckling i olika befolkningsgrupper
efter betyg i rskurs 9
Andel i respektive grupp som har Inga allvarliga problem* respektive
Har klarat sig bra*. Kvinnor och mn fdda 19741978 med eget hushll
ret de fyllde 25 r. Procent.
Indikatorer p gynnsam utveckling Kvinnor Mn
Befolkningsgrupper Ej lga
betyg
Lga
betyg
Ej lga
betyg
Lga
betyg
% % % %
Inga allvarliga problem
Referenspopulation 96 86 94 80
Utlandsfdda adopterade 91 74 88 63
Sverigefdda adopterade 92 81 88 74
bistnd i uppvxtfamiljen

87

74

79

57
Kontaktfamilj/-person fre tonren 88 76 79 57
Lngvarigt familjehemsplacerade 79 61 72 47
Har klarat sig bra
Referenspopulation 88 45 88 56
Utlandsfdda adopterade 82 45 80 43
Sverigefdda adopterade 80 47 79 46
bistnd i uppvxtfamiljen

62

23

61

29
Kontaktfamilj/-person fre tonren 66 28 62 30
Lngvarigt familjehemsplacerade 60 23 59 26
* Indikatorerna defnieras p sidan 255.
Betygen frn grundskolans rskurs 9 har en av-
grande betydelse fr barns bengenhet att stu-
dera vidare och f hg utbildning, och detta
gller i alla socioekonomiska grupper. Betygen
har ocks starka samband med familjens socio-
ekonomiska bakgrund [78, 79], vilket nyligen
terigen har konstaterats i en frsk rapport frn
Skolverket [35]. Barn frn en mer privilegierad
bakgrund har avsevrt lgre risk att misslyckas
i skolan n jmnriga frn familjer lngre ner p
den socioekonomiska skalan. En stor del av det
sociala arvet i bred mening reproduceras i och
genom skolan. I Sverige och i fera andra lnder r
det frldrarnas utbildning som har det starkaste
sambandet med barnens betyg, medan familjens
inkomst har mindre betydelse [80]. Frldrar
med hg utbildning verkar vara mer framgngs-
rika med att ge sina barn frutsttningar fr och
std till bra skolprestationer och drmed ocks
hg utbildning senare i livet n frldrar med
lg utbildning. Detta gller ven i Sverige trots
att ojmlikheterna i utbildning mellan ungdomar
frn olika socioekonomiska grupper r lgre hr
n i de festa andra europeiska lnder [81].
Det fnns starka samband mellan betygen frn
grundskolan och framtida psykosociala problem,
ven nr en rad uppvxtvillkor r desamma. Fr
barn med lga betyg frn rskurs 9 verkar exem-
pelvis ett ursprung frn tjnstemannahem bara ha
en begrnsad kraft som skyddande faktor. Barn
med lga betyg frn grundskolan r med gngse
defnitioner en riskgrupp fr framtida psykoso-
ciala problem, oavsett socioekonomisk uppvxt-
bakgrund. Dock tenderar lgpresterande barn
frn familjer med hg socioekonomisk status att
i hgre utstrckning n andra jmnriga ta sig
vidare i utbildningssystemet, tminstone till en
gymnasieexamen. Det r ocks knt sedan lnge
att de alternativa studievgarna efter grundsko-
lan, komvux och folkhgskola, i hgre grad ut-
nyttjas av resursstarka grupper [82].
I analyserna fnns ett tydligt knsrelaterat
mnster. Flickor i alla grupper har lgre frekomst
av lga eller ofullstndiga betyg. Typen av psyko-
sociala problem r ocks annorlunda bland fickor
n bland pojkar. Kriminalitet och missbruk fre-
kommer i hgre utstrckning bland mn, medan
exempelvis tonrsfrldraskap r vanligare bland
kvinnor. En rad studier har funnit att fickor ver-
kar ha strre motstndskraft mot ofrdelaktiga
eller svra uppvxtfrhllanden [23] men fr-
klaringarna till detta har skiftat ver tid. Bttre
resultat i skolan, eller frre skolmisslyckanden,
verkar vara en viktig medierande mekanism.
Det r mycket vanligare att barn som vxer upp
i samhllets vrd och barn i familjer med ter-
kommande ekonomiskt bistnd lmnar grund-
skolan med lga betyg jmfrt med andra barn,
ngot som bara delvis kan frklaras av skillnader
i kognitiv frmga. I vuxen lder har de smre
utbildning n andra med samma kognitiva fr-
mga, men ven jmfrt med andra med samma
betyg frn grundskolan. Studier frn USA visar
liknande mnster [83]. Dessa grupper har ocks
mycket hga verrisker fr ogynnsam utveckling,
jmfrt med andra jmnriga. Det gller bland
annat sjlvmordsbeteende, missbruk, kriminali-
tet, bidragsberoende och tonrsfrldraskap.
Situationen r srskilt bekymmersam fr de
barn som har vrdats av samhllet under sin
uppvxt, eftersom mnga av dem ocks har ett
frsvagat familjentverk nr de trder in i vux-
enlivet, bland annat p grund av att frfrande
mnga frldrar r dda [52, 84]. Nr det gl-
ler frekomst av olika ogynnsamma utfall efter
grundskolan och verrisker fr dessa var de be-
tydligt smre lottade n jmnriga sverigefdda
adopterade och i niv med (eller smre n) barn
som hade vxt upp hemma med insatser frn so-
cialtjnsten. Dessa resultat fljer huvudfran i in-
ternationell forskning dr barn som har vxt upp
i familjehem vanligtvis klarar sig ungefr lika bra
eller lika dligt i ung vuxen lder som jmnriga
frn en uppvxt i fattigdom eller under svra fr-
hllanden. Detta gller till och med nr jmfrel-
segruppen har besttt av biologiska syskon som
blev kvar i frldrarnas vrd [52, 53].
Att s mnga misslyckas i skolan verkar vara
en nyckelfaktor fr att frklara dessa dystra re-
sultat och fr att gra ngot t det. Lga/ofull-
stndiga betyg var den starkaste riskfaktorn fr
framtida ogynnsamma utfall i kapitlets analyser.
Omvnt var frnvaro av skolmisslyckande den
starkaste skyddande faktorn. Svl svensk som
internationell forskning, och analyserna i detta
kapitel, pekar p att den kompensatoriska kraf-
ten i lngvarig familjehemsvrd under nuvarande
former r svag. Detta gller till och med skola
och utbildning, trots att svensk lagstiftning i fera
decennier har markerat kommunernas srskilda
ansvar p det omrdet
3
. Den statliga tillsynen av
kommunernas socialtjnst verkar dock aldrig un-
derskt hur detta ansvar har utvats, i varje fall
inte samlat p riksniv [56]. Skolinspektionen har
nyligen granskat skolverksamheten p landets
hem fr vrd eller boende (HVB) och konstaterar
i en rapport att HVB-placerade elever inte fr den
utbildning de har rtt till [85].
Utlandsfdda adopterade klarar sig bttre i
skolan och i utbildningssystemet n andra barn
med samma kognitiva frmga. Dessa utfall kan
bara i liten utstrckning frklaras av att adoptiv-
frldrar som grupp har hgre utbildning n den
svenska genomsnittsfrldern. Frekomst av p-
3 35 och 39 lagen (1960:97) om samhllets vrd av barn och
ungdom, 9 och 10 Kungl. Maj:ts kungrelse (1960:594) om
fosterbarnsvrd, 26 socialtjnstlagen (1980:620) och nu gl-
lande 6 kap. 7 socialtjnstlagen (2001:453 ).
verkbara svaga skolprestationer bland utlandsfd-
da adopterade har troligen ett begrnsat samband
med de verrisker fr ogynnsam utveckling som
tidigare studier har funnit i gruppen utlandsfdda
adopterade.
Skillnaderna mellan de adopterade och barnen
som har vxt upp i familjehem r intressanta, ven
om det r diskutabelt hur lngt grupperna kan jm-
fras. I analyserna som presenterats i detta kapitel
kvarstod ptagliga skillnader ven efter att juste-
ringar fr indikatorer p psykisk ohlsa och miss-
bruk hos de biologiska frldrarna. Bde adop-
tiv- och familjehemsfrldrar r utredda och god-
knda av socialtjnsten. Familjehemsfrldrarna
har dessutom ftt i uppdrag av socialtjnsten att
ta hand om specifka barn med svra bakgrunds-
frhllanden. Utlandsfdda adopterade och fa-
miljehemsplacerade hade likvrdiga resultat frn
begvningstesterna vid mnstringen. Nr det gl-
ler utlandsfdda adopterade har svenska studier
visat att adoptivfrldrarnas utbildning har liten
betydelse fr barnens skolprestationer. Varfr r
skillnaderna nd s tydliga mellan adopterade
och barn som vxer upp i familjehemsvrd? I ana-
lyser av den senare gruppen hade varken lder vid
placeringen, vrdtiden eller frekomsten av fr-
ldrarelaterade riskindikatorer ngra signifkanta
samband med skolmisslyckanden.
Resultatens betydelse i ett
interventionsperspektiv
Den generella slutsatsen frn alla dessa analyser r
fljande: Om samhllet vill frbttra framtidsut-
sikterna fr utsatta barn r det sannolikt ndvn-
digt att ge dem ett kraftfullt std under skolgngen.
Rimligtvis r skolmisslyckande en faktor som
kan pverkas, i motsats till exempelvis kn eller er-
farenheter frn tidig barndom [86]. Det r troligen
inte realistiskt att socialt utsatta barn genom inter-
ventioner ska n samma medelbetyg som ett lands-
genomsnitt av jmnriga, men den mycket hga
frekomsten av lga eller ofullstndiga betyg kan
knappast vara desbestmd. Detta borde i nnu
hgre grad glla med det nuvarande mlrelaterade
betygssystemet n med det gamla som rangordna-
de eleverna efter normalfrdelningen i riket.
Forskning om utsatta barns utveckling har
konsekvent visat att hyggliga skolresultat r en
robust vg till en normaliserad livssituation i
framtiden [25, 26, 87]. Flera forskare har fram-
hllit den lngsiktiga potentialen i interventioner
som kan frbttra utsatta barns skolprestationer
[27, 88-90]. Det fnns sdana preventionsprogram
i frmst USA [91] men dessa r inte prvade eller
utvrderade i Sverige.
Att vistas p en bra frskola med exempelvis
tidig ls- och siffertrning [92] fre skolstarten
verkar gynna utsatta barns framtida skolpres-
tationer men ven deras lngsiktiga utveckling,
enligt en rad utlndska studier [30, 93]. Dremot
fnns mindre kunskap om i vilken grad den svens-
ka frskolan som anses vara av hg kvalitet
har liknande effekter fr utsatta barn. En rimlig
hypotes r dock att en bra frskoleverksamhet
(exempelvis med starka pedagogiska inslag) har
goda utsikter att faktiskt gra skillnad fr utsatta
barn och borde troligen utnyttjas mer systema-
tiskt, exempelvis fr sm barn som placeras i fa-
miljehemsvrd.
Alltfr lite r knt om varfr barn som vxer
upp i familjehem klarar sig s dligt i skolan ef-
tersom det saknas relevanta longitudinella studier
om deras skolutveckling ver tid. Sonia Jackson,
Europas nestor inom forskning om skola och ut-
bildning fr placerade barn, har under fera de-
cennier beskrivit dliga skolresultat och lg ut-
bildning som den strsta riskfaktorn fr placera-
de barns lngsiktiga utveckling [94]. Frn s gott
som alla vstlnder har forskningen rapporterat
att dessa barn har en hg frekomst av skolmiss-
lyckanden [56, 95, 96]. En del av problemen fr-
klaras av individuella faktorer, ssom lgre kog-
nitiv frmga och frekomst av beteendeproblem.
Internationell litteratur pekar ocks p betydelsen
av instabilitet i uppvxtmiljn med terkomman-
de byten av skolor och frldragestalter, ven om
forskningsresultaten r delvis motsgelsefulla
[97, 98]. Brittiska forskare har understrukit be-
tydelsen av systemfel, exempelvis lgt intresse
frn socialtjnsten att flja upp placerade barns
problem och framsteg i skolan samt en oklar an-
svarsfrdelning mellan skola och socialtjnst [98].
Skandinaviska studier pekar ocks p att det ver-
kar vara vanligt med pessimistiska frvntningar
p barnens chanser att lyckas i skolan, bde bland
familjehemsfrldrar och bland lrare [99-102].
Den internationella litteraturen innehller
dessvrre f exempel p utvrderade interventio-
ner som syftar till att frbttra placerade barns
skolprestationer. Statens institutionsstyrelse har
dock fera pgende frsk inom den srskilda
ungdomsvrden [103, 104]. I Norge och i USA
har s kallad eftervrd (insatser efter 18 r) visat
sig ha positiva samband med bttre utbildning
i vuxen lder, men det r oklart om detta r en
selektionseffekt eller ett resultat av insatserna
[105-108]. En banbrytande amerikansk under-
skning har nyligen visat att frbttrad kvalitet i
familjehemsvrden med betoning p skola och
utbildning samt hlsa ger frvnansvrt starka
lngsiktiga hlsoeffekter [109]. Ngra resultat fr
skola och utbildning har nnu inte publicerats.
Frn Sverige fnns lovande resultat frn ett lo-
kalt Socialstyrelsesttt frsk i Helsingborg dr
25 familjehemsplacerade barn testades fr bland
annat deras kognitiva frmga och frekomsten
av lssvrigheter, med ldersstandardiserade in-
strument. Enligt bedmningar frn skolpsyko-
logen och specialpedagogen som genomfrde
arbetet var tre av fyra barn i skolan klart under-
presterande i skolan, i relation till sin kognitiva
frmga. Testresultaten anvndes fr att hand-
leda lrare och familjehemsfrldrar samt fr att
systematiskt ge barnen tillgng till de special-
pedagogiska resurser som normalt fnns p alla
skolor. Vid tertest efter tv r hade gruppens
medelvrden hjts signifkant p nstan alla
test [100]. Eftersom utvrderingen skedde med
fr- och eftermtning utan jmfrelsegrupp kan
resultaten bara betraktas som lovande och inte
som bevis fr att interventionen hade avsedd ef-
fekt. Frsket replikeras fr nrvarande (eller
ska replikeras) i fera svenska kommuner, bland
annat Norrkping.
Referenser
holm; 2009.
2. Statistiska centralbyrn. Ddlighet efter utbild-
ning, boende och civilstnd. rebro: 2004. De-
mografska Rapporter 2004:4.
3. Allebeck P. The use of population based regis-
ters in psychiatric research. Acta Psychiatrica
Scandinavia. 2009;120:38691.
4. Andersson L, Allebeck P, Gustavsson J -E, Gun-
nell D. Association of IQ scores and school
achievement with suicide in a 40-year follow-up
of a Swedish cohort. Acta Psychiatrica Scandi-
navica. 2008;118:99105.
5. MacCabe J H, Lambe MP, Cnattingius S, Tor-
rng A, Bjrk C, Sham PC, et al. Scholastic
achievement at age 16 and risk of schizophrenia
and other psychoses: a national cohort study.
Psychological Medicine. 2008;38(8):113340.
6. Jablonska B, Lindberg L, Lindbland F, Ras-
mussen F, stberg V, Hjern A. School per-
Slutligen utgr resultaten frn de analyser som
presenterats i kapitlet starka argument fr:
substantiella satsningar inom forskning och
praktik p att utveckla effektiva metoder som
kan frbttra utsatta barns skolprestationer;
att socialtjnsten gr placerade barns skolgng
och utbildning till ett hgprioriterat omrde.
Svensk lagstiftning har i mnga decennier sr-
skilt markerat kommunens ansvar fr placerade
barns utbildning. Det naturliga frsta steget r
att kommunerna frskrar sig om att skolpsy-
kologiska utredningsresurser och specialpeda-
gogiska resurser systematiskt grs tillgngliga
och anvnds fr alla barn som placeras i vrd
utom hemmet.
formance and hospital admissions due to
self-inficted injury: A Swedish national cohort
study. International Journal of Epidemiology.
2009;38(5):133441.
7. Nilsson A, Estrada F. Kriminalitet och livschan-
ser. Uppvxtvillkor, brottslighet och levnads-
frhllanden som vuxen. Stockholm: Institutet
fr Framtidsstudier, 2009. Arbetsrapport
2009:20.
8. Hallerd B. What do children know about their
future: Do childrens expectations predict out-
comes in middle age? Insnt fr publicering.
9. Stenberg S-. Inheritance of Welfare recipi-
ency? An inter-generational study of social as-
sistance recipiency in post-war Sweden. Journal
of Marriage and the Family. 2000;62:22839.
10. Johnson W, McGue M, Ianoco W. School perfor-
mance and genetic and environmental variance
in antisocial behavior at the transition from ado-
lescence to adulthood. Developmental Psychol-
ogy. 2009;45:97387.
11. Rutter M. Genes and behaviour. Oxford: Black-
well Publishing; 2006.
12. Ciccetti D, Rogosch FA. Equifnality and multif-
nality in developmental psychopathology. Devel-
opment and Psychopathology. 1996;8:597600.
13. Cliffordson C, Giota J, Gustavsson J -E, Klapp
Lekholm A. Betyg och betygssttning: Funk-
tioner och effekter. Stockholm: Vetenskapsrdet;
2008.
14. Carroll A, Houghton S, Wood R, Unsworth K,
Hattie J, Gordon L, et al. Self-effcacy and aca-
demic achievement in Australian high school
students: The mediating effects of academic
aspirations and delinquency. Journal of Adoles-
cence. 2009;32:797817.
15. Crosnoe R, Huston A. Socioeconomic sta-
tus, schooling and developmental trajectories
of adolescents. Developmental Psychology.
2007;43:1097110.
16. Stattin H, Romelsj A, Stenbacka M. Personal
resources as modifers for future criminality. Brit-
ish Journal of Criminology. 1997;37:198223.
17. Andershed H, Andershed A-K. Normbrytande
beteende i barndomen. Vad sger forskningen?
Stockholm: Gothia/IMS/Statens institutionssty-
relse; 2005.
18. Rutter M, Giller H, Hagell A. Antisocial be-
havior by young people. Cambridge, UK: Cam-
bridge University Press; 1998.
19. Eide E, Showalter M, Goldhaber D. The relation
between childrens health and academic achieve-
ment. Children and Youth Services Review.
2010;32:2318.
20. Spernak S, Schottenbauer MA, Ramey SL,
Ramey CT. Child health and academic achieve-
ment among former Head Start children. Children
and Youth Services Review. 2006;28:125161.
21. Boden J, Horwood J, Ferguson D. Exposure to
childhood sexual and physical abuse and subse-
quent educational achievement outcomes. Child
Abuse & Neglect. 2007;31:110414.
22. Lansford J, Dodge K, Pettit G, Bates J, Cro-
zier J, Kaplow J. A 12-year prospective study
of the long-term effects of early child physi-
cal maltreatment on psychological, behavioral
and academic problems in adolescence. Ar-
chives of Pediatrics and Adolescent Medicine.
2002;156:82430.
23. McGloin J, Widom CS. Resilience among
abused and neglected children grown up. Devel-
opment and Psychopathology. 2001;13:102138.
24. Stone S. Child maltreatment, out-of-home place-
ment and academic vulnerability: A ffteen-year
review of evidence and future directions. Chil-
dren and Youth Services Review. 2007;29:13961.
25. Werner E. Overcoming the odds. Ithaca, New
York: Cornell University Press; 1992.
26. Werner E, Smith R. Journeys from childhood to
midlife. Risk, resilience, and recovery. Ithaca,
New York: Cornell University Press; 2001.
27. Zingraff M, Leiter J, Johnsen M, Myers K. The
mediating effect of good school performance
on the maltreatment-delinquency relationship.
Journal of Research in Crime and Delinquency.
1994;31:6291.
28. Frempong G, Willms D. Can school quality
compensate for socioeconomic disadvantage?
I: Willms D, red. Vulnerable children. Findings
from Canadas National Longitudinal Survey of
Children and Youth. Edmonton: University of
Alberta Press; 2002. s. 277304.
29. Hattie J. Visible learning: A synthesis of over
800 meta-analyses relating to achievement.
Oxon, UK: Routledge; 2009.
30. Nielsen AA, Christoffersen MN. Brnehavens
betydning for brns udvikling. Kpenhamn:
Socialforskningsinstituttet, 2009. Rapport 09:27.
31. Pedersen E, Faucher TA, Eaton W. A new per-
spective on the effects of frst grade teachers on
childrens subsequent adult status. Harvard Edu-
cational Review. 1978;48:131.
32. Rutter M. Family and school infuences on cog-
nitive development. Journal of Child Psychology
and Psychiatry. 1985;26:683704.
33. Rutter M. Family and school infuences on
behavioural development. Journal of Child Psy-
chology and Psychiatry. 1985;26:34968.
34. Rutter M, Maugham B, Mortimore P, Houston J.
Fifteen thousand hours: Secondary schools and
their effects on children. London: Open Books;
1979.
35. Skolverket. Vad pverkar resultaten i svensk
grundskola? Kunskapsversikt om betydelsen av
olika faktorer. Stockholm; 2009.
36. Sylva K. School infuences on childrens devel-
opment. Journal of Child Psychology and Psy-
chiatry. 1994;35:13570.
37. Expertgruppen fr studier i offentlig ekonomi
(ESO). Skolmisslyckande hur gick det sedan?
Finansdepartmentet, 2003. Departemensserien.
Ds 2003:33.
38. Almquist Y. Peer status in school and adult
disease risk: a 30-year follow-up of disease-
specifc morbidity in a Stockholm cohort. Jour-
nal of Epidemiology and Community Health.
2009;63:102834.
39. Almquist Y, Modin B, stberg V. Childhood
status in society and school: implications for the
transition to higher levels of education. British
Journal of Sociology. 2010;31:3145.
40. Boyce T. Social stratifcation, health and vio-
lence in the very young. Annals of the New York
Academy of Science. 2004;1036:4768.
41. Socialstyrelsen. Kapitel 7: Utsatthet bland barn och
unga. I: Social rapport 2006. Stockholm: 2006.
42. Statistiska centralbyrn. Socioekonomisk in-
delning (SEI). Stockholm: 1982. Meddelanden i
samordningsfrgor MIS 1982:4 (Nytryck 1984).
43. Vinnerljung B, Franzn E, Danielsson M. Teen-
age parenthood among child welfare clients a
Swedish national cohort study. Journal of Ado-
lescence. 2007;30:97116.
Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10).
46. Christoffersen Nygaard M, Soothill K. The long-
term consequences of parental alcohol abuse: A
cohort study of children in Denmark. Journal of
Substance Abuse Treatment. 2003;25:10716.
47. Franzn E, Vinnerljung B, Hjern A. The epide-
miology of out-of-home care for children and
youth. A national cohort study. British Journal
of Social Work. 2008;38:104359.
48. 50. Edin P-A, Fredriksson P, Grnqvist H,
slund O. Bostadssegregationens effekter p
fyktingbarns skolresultat. Uppsala: Institutet
fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering (IFAU),
2009. Rapport 2009:18.
49. 51. Gunnell D, Magnusson PKE, Rasmussen F.
Low intelligence scores in 18-year old men and
risk of suicide: A cohort study. British Medical
Journal. 2004. 330:167: Publicerat 22 December
2004. Tillgnglig frn: http://www.bmj.com/
cgi/content/full/330/7484/167. DOI:10.1136/
bmj.38310473565.8F.
50. Hjern A, Vinnerljung B, Lindbland F. Avoid-
able mortality among child welfare recipients
and inter-country adoptees: A national cohort
study. Journal of Epidemiology and Community
Health. 2004;58:4127.
51. Vinnerljung B. Mortalitet bland fosterbarn som
placerats fre tonren. Socialvetenskaplig Tid-
skrift. 1995;2:6072.
52. Vinnerljung B. Fosterbarn som vuxna. Lund:
Arkiv Frlag; 1996.
53. Vinnerljung B, Franzn E, Hjern A, Lindblad
F. Long-term outcomes of foster care: Lessons
from Swedish national cohort studies. I: Fer-
nandez E, Barth R, red. Does foster care work?
International evidence of outcomes. London:
Jessica Kingsley Publishers; under tryckning.
54. Vinnerljung B, Hjern A, Lindblad F. Suicide at-
tempts and severe psychiatric morbidity among
former child welfare clients a national cohort
study. Journal of Child Psychology and Psychia-
try. 2006;47:72333.
55. Vinnerljung B, Ribe M. Mortality after care
among young adult foster children in Swe-
den. International Journal of Social Welfare.
2001;10:16473.
56. Vinnerljung B, man M, Gunnarson T. Edu-
cational attainments of former child welfare
clients. International Journal of Social Welfare.
2005;14:26576.
57. David AS, A. M, Brandt L, Allebeck P, Lewis
G. IQ and risk for schizophrenia: A population-
based cohort study. Psychological Medicine.
1997;27:131123.
58. Carlstedt B. Cognitive abilities aspects of
structure, process and measurement [Doktor-
savhandling]. Gteborg: Gteborgs universitet,
Acta Universitatis Gothoburgensis; 2000.
59. Dahlbck O. Intelligence development of young
individuals. Stockholm: Stockholms universitet,
Sociologiska institutionen, 1980. Project Metro-
politan. Research Report No.14.
60. Smith RE. Psychology. Seattle: West Publishing
Co.; 1993.
61. Bouchard TJ, Jr. Genetic and environmental in-
fuences on adult intelligence and special mental
abilities. Human biology. 1998 Apr;70(2):25779.
62. Flynn J R. The WAIS-III and WAIS-IV: Daubert
motions favor the certainly false over the ap-
proximately true. Applied neuropsychology.
2009;16(2):98104.
63. Duyme M, Dumaret AC, Tomkiewicz S. How
can we boost IQs of dull children?: A late
adoption study. Proceedings of the National
Academy of Sciences of the USA. 1999 Jul
20;96(15):87904.
64. Schiff M, Duyme M, Dumaret A, Stewart J,
Tomkiewicz S, Feingold J. Intellectual status
of working-class children adopted early into
upper-middle-class families. Science. 1978 Jun
30;200(4349):15034.
65. Socialstyrelsen. Lngvarigt socialbidragstagan-
de under 1990-talet. Stockholm: 1999. Socialsty-
relsen fljer upp och utvrderar 1999:5.
66. Socialstyrelsen. Att flja upp utlandsadopter-
ades hlsa och sociala situation i nationella
register. 2007.
67. Carlberg M, Nordin Jareno K, red. Internatio-
nellt adopterade i Sverige. Vad sger forsknin-
gen. Stockholm: Gothia och Institutet fr ut-
veckling av metoder i socialt arbete, IMS 2007.
68. Lindblad F. Adoption. Lund: Studentlitteratur;
2004.
69. Lindblad F, Hjern A, Vinnerljung B. Inter-coun-
try adopted children as young adults a Swed-
ish cohort study. Am J Orthopsychiatry. 2003
Apr;73(2):190202.
70. Odenstad A, Hjern A, Lindblad F, Rasmussen F,
Vinnerljung B, Dalen M. Does age at adoption
and geographic origin matter? A national cohort
study of cognitive test performance in adult
inter-country adoptees. Psychological Medicine.
2008 Dec;38(12):180314.
71. van Ijzendoorn M, Juffer F, Poelhuis C. Adop-
tion and cognitive development: a meta-analytic
comparison of adopted and non-adopted chil-
drens IQ and school performance. Psychologi-
cal bulletin. 2005 131(2):30116.
72. Lindblad F, Dalen M, Rasmussen F, Vinnerljung
B, Hjern A. School performance of international
adoptees better than expected from cognitive
test results. European child & adolescent psy-
chiatry. 2009 May;18(5):3018.
73. Dalen M, Lindblad F, Odenstad A, Rasmussen F,
Vinnerljung B, Hjern A. Educational attainment
and cognitive competence in adopted men A
study of international and national adoptees, sib-
lings and a general Swedish population. Children
74. Kim WJ. International adoption: A case re-
view of Korean children. Child Psychiatry and
Human Development. 1995;25:14154.
75. Vinnerljung B, Sallns M. Into adulthood: A fol-
low-up study of 718 youths who were placed in
out-of-home care during their teens. Journal of
Child and Family Social Work. 2008;13:14455.
76. Clausen S-E, Kristofersen L. Barnevernsklienter
i Norge 19902005. En longitudinell studie. Oslo:
NOVA Norsk institutt for forskning om oppvekst,
velferd og aldring, 2008. NOVArapport 3/08.
77. Mersky J, Topitzes J. Comparing early adult
outcomes of maltreated and non-maltreated chil-
dren: A prospective longitudinal investigation.
Children and Youth Services Review. Public-
erat 1 november 2009. DOI: 10.1016/j.childy-
outh.2009.10.018.
78. Mohlin E. Betyg och bakgrund. Stockholm:
Nringspolitiska enheten, Landsorganisationen,
2005.
79. Reuterberg R-E. Matematik i grundskolan. Gte-
borg: Gteborgs universitet, Institutionen fr
pedagogik, 1996. Rapport nr 1996:06.
80. Yngwe P-E. Forskning om ekonomisk utsatthet
och barns livschanser. I: Ekonomiskt utsatta
barn. Stockholm: Socialdepartmentet; 2004. s.
30548. Ds 2004:41.
81. Breen R, Luijkx R, Muller W, Pollak R. Non-
persistent inequality in educational attainment:
Evidence from eight European countries. Ameri-
can Journal of Sociology. 2009;114:1475521.
82. Berggren C. Arbetsmarknaden och efterfrgan
p hgre utbildning ett kns- och klassperspe-
ktiv. I: Olofsson J, red. Utbildningsvgen vart
leder den? Stockholm: Studiefrbundet Nring-
sliv och Samhlle; 2007. s. 5569.
83. Sheehy AM, Oldham E, Ansell D, Zangi M,
Correia P, Copeland R. Promising practices:
Supporting transition of youth served by the fos-
ter care system. Making the transition to adult-
hood. Portland, Maine: National Child Welfare
Resource Center for Organizational Improve-
ment, 2001. Working Draft Series.
84. Franzn E, Vinnerljung B. Foster children as
adults: Many motherless, fatherless or orphans.
A Swedish national cohort study. Journal of
Child and Family Social Work. 2006;11:25463.
85. Skolinspektionen. Undervisning vid hem fr
vrd eller boende. Placerade barn fr inte den
utbildning de har rtt till. Gteborg: Skolinspe-
ktionen, under tryckning.
86. Kraemer HC, Love K, Kupfer D. To health.
What research tells us about risk. New York:
Oxford University Press; 2005.
87. Pilling D. Escape from disadvantage. London:
The Falmer Press; 1990.
88. Gottfredson D, Wilson D, Najaka SS. School
bases crime prevention. I: Sherman L, Far-
rington D, Welsh B, MacKenzie DL, red. Evi-
dence-based crime prevention. London: Rout-
ledge; 2002. s. 56164.
89. Harden A, Brunton G, Fletcher A, Oakley A. Teen-
age pregnancy and social disadvantage: Systematic
review integrating controlled trials and qualitative
studies. British Medical Journal. 2009. 339:b4254:
Publicerat 12 november 2009. Tillgnglig frn:
http://www.bmj.com/cgi/content/abstract/339/
nov12_1/b4254. DOI:101136/bmj.b4254.
90. Voisin D, Neilands T. Low school engagement
and sexual behaviors among African-American
8
youth: Examining the infuences of gender,
peer norms and gang involvement. Children
91. Ferrer-Wreder L, Stattin H, Lorente CC, Tub-
man J, Adamson L. Framgngsrika prevention-
sprogram fr barn och unga. En forsknings-
versikt. Stockholm: Gothia/IMS/Statens institu-
tionsstyrelse; 2005.
92. Duncan G, Dowsett C, Claessens A, Magnuson
K, Huston A, Klebanov P, et al. School readi-
ness and later achievement. Developmental
Psychology. 2007;43:142846.
93. Barnett WS. Long-term effects of early child-
hood programs on cognitive and school out-
comes. The Future of Children. 1995;5:2549.
94. J ackson S. Educating children in residential
and foster care: An overview. Oxford Review of
Education. 1994;20:26779.
95. Cheung SY, Heath A. After care: The education
and occupation of adults who have been in care.
Oxford Review of Education. 1994;20:36174.
96. Pecora P, Kessler P, OBrien K, White CR, Wil-
liams J, Hiripi E, et al. Educational and em-
ployment outcomes of adults formerly placed in
foster care: Results from the Northwest Foster
Care Alumni Study. Children and Youth Ser-
vices Review. 2006;28:145981.
97. Sullivan M, J ones M, Mathiesen S. School
change, academic progress, and behavior prob-
lems in a sample of foster youth. Children and
Youth Services Review. 2010;32:16470.
98. Vinnerljung B. Fosterbarns skolgng och
utbildning. Socialvetenskaplig Tidskrift.
1998;5:5880.
99. Egelund T, Hestbaek T-D, Andersen D. Sm
brn anbragt uden for hjemmet. En forlb-
sundersgelse af anbragte brn fdt i 1995.
Kpenhamn: Socialforskningsinstituttet, 2004.
Rapport 04:17.
100. Helsingborgs stad. Skolprojekt inom familje-
hemsvrden. Resultatrapport och projekt-
beskrivning. Helsingborg: 2009.
101. Knudsen L. Brn og unge anbragt i slgten.
Kpenhamn: Socialforskningsinstituttet, 2009.
Rapport 09:26.
102. Norrkpings kommun. SkolFam2 resultat frn
ett projekt avsett att frbttra skolresultat hos
placerade barn. Norrkping: under tryckning.
103. Jonsson B, Nyberg L, Jonsson K, Stigsdotter
N. Working memory training in children with
special educational needs: A pilot study. Presen-
terad vid konferens Nordic Centre of Excellence
in Cognitive Control. 2930 september 2008;
Reykjavik, Iceland.
104. Svensson I. Att utveckla ls- och skrivfrmgan
bland elever p srskilda ungdomshem. Ett frsk
med srskilda insatser. Stockholm: Statens institu-
tionsstyrelse, 2009. Forskningsrapport 2/2009.
105. Courtney M, Dworsky A. Early outcomes for
young adults transitioning from out-of-home
care in the USA. Journal of Child and Family
Social Work. 2006;11:20919.
106. Kerman B, Wildfre J, Barth R. Outcomes for
young adults who experienced foster care. Chil-
dren and Youth Services Review. 2002;24:31944.
107. Kristofersen L. Barnevern og ettervern. Hjel-
petiltak for 1622-ringer og levekr for unge
voksne. Oslo: NOVA Norsk institutt for for-
skning om oppvekst, velferd og aldring, 2009.
NOVA-rapport 10/09.
108. Narendorf SC, McMillen JC. Substance use and
substance use disorders as foster youth transition
to adulthood. Children and Youth Services Re-
view. 2010;32:1139.
109. Kessler P, Pecora P, Williams J, Hiripi E,
OBrien K, English D, et al. Effects of enhanced
foster care on the long-term physical and mental
health of foster care alumni. Archives of General
Psychiatry. 2008;65:62533.
8
Papperslsa
Papperslsa
Papperslsa
Sammanfattning
Det fnns ingen tillfrlitlig statistik ver antalet
papperslsa personer i Sverige, men viss forsk-
ning och mindre underskningar har uppskatt-
ningar som talar om mellan 10 000 och 50 000
personer. I gruppen ingr enligt oskra skatt-
ningar cirka 2 0003 000 barn. Totalt inom
EU uppskattas antalet papperslsa till mellan
knappt tre och tta miljoner.
Papperslsa r hnvisade till den informella ar-
betsmarknaden fr sin frsrjning. Mnga sak-
nar arbete eller har endast sporadiskt arbete.
Papperslsa bor ofta trngt och under oskra
frhllanden.
Papperslsa har begrnsade mjligheter till
vrd och hlsotillstndet bland mnga av dem
r dligt eller mycket dligt enligt fera studier.
Socialtjnstens kontakter med den hr gruppen
r begrnsade.
Det fnns tecken p att mnga av de pappersl-
sa barn som lever gmda har psykiska problem.
Ett kande antal barn och unga utan vrdnads-
havare sker asyl, och en betydande del av
dessa avviker frn sitt boende.
Barn till papperslsa frldrar folkbokfrs inte
och identiferas inte genom person- eller sam-
ordningsnummer, vilket bland annat pverkar
mjligheterna till medicinsk uppflj ning.
Olika politikeromrden har olika ml. Dessa
r inte alltid frenliga med de papperslsas si-
tuation. Detta kan leda till svra dilemman fr
personal som ska tillmpa lagstiftning inom
socialtjnsten, hlso- och sjukvrden, skolan
och Migrationsverket.
Bakgrund
Detta kapitel handlar ena sidan om mnniskor
som uppehller sig i Sverige utan tillstnd och
andra sidan om socialtjnstens, skolans, sjukvr-
dens med feras uppdrag och ansvar.
Som ppekas i Inledningen saknas det nstan
helt skra data om denna grupp. I avsaknad av
registerdata och enktunderskningar hnvisas
man drfr till den begrnsade forskningen som
existerar, mindre underskningar, fallbeskriv-
ningar och intervjuer som fnns att tillg. De
festa underskningar grundas p uppgifter frn
dem som har skt hjlp dremot fnns det mycket
begrnsad information om den grupp vars hlso-
tillstnd kanske r mindre problematiskt.
Kapitlet behandlar ven de ofrenligheter som
kan uppst mellan olika politikomrden (migra-
tionspolitik kontra social-, hlsovrds- och sjuk-
vrds- samt utbildningspolitik) nr mnniskor
befnner sig i Sverige utan lagligt std. Dessutom
har staten ven krav p sig att uppfylla och res-
Papperslsa
pektera de mnskliga rttigheter som omfattas av
de internationella konventioner som Sverige har
ratifcerat.
Defnitioner
Det fnns olika termer som anvnds fr att be-
teckna mnniskor som befnner sig i landet utan
tillstnd. Ibland anvnds benmningen illegala
invandrare eller illegala utlnningar [1]. Andra
allmnna termer om gruppen som helhet r ir-
reguljra migranter eller immigranter och det p
senare tid allt vanligare uttrycket papperslsa.
Ngra termer avser en snvare grupp, till exem-
pel overstayers samt gmda fyktingar. Irreguljr
migration r dock ett komplext och svrbegripligt
fenomen som r svrt att omfatta med ett enda
begrepp.
Beteckningen illegala invandrare eller illegala
utlnningar
1
riskerar att leda till felaktiga asso-
ciationer mellan migration och kriminalitet, och
den har drfr kommit att anvndas allt mindre.
Termen irreguljr immigrant har anvnts fr den
som i ngot avseende avviker frn reglerna fr en
person som inte r medborgare i ett visst land [2].
Termen pappersls r numera vanlig i Sverige
och r ursprungligen en direkt versttning av
franskans sans papier. I Frankrike anvnds ter-
men papier som beteckning fr identitetshand-
lingar. I detta sammanhang anvnds uttrycket
bildligt och avser handlingar som ger innehavaren
rtt att vistas i landet, och det gller allts inte att
man saknar identitetsdokument (dokumentsls).
Papperslsheten r en defnition av personens ju-
ridiska status i ett bestmt vistelseland. Begrep-
pet pappersls ska heller inte blandas ihop med
1 Med begreppet utlnning avses hr en person som inte r med-
borgare i Sverige.
statsls som innebr att man inte har medbor-
garskap i ngot land.
Beteckningen overstayers har inte ftt ngon
svensk versttning men avser de utlnningar
som stannar kvar i landet efter att giltighetstiden
fr deras visum eller uppehllstillstnd har gtt
ut, eller trots att de inte lngre uppfyller villkoren
fr uppehllsrtt.
2
Termen gmda fyktingar syftar enbart p per-
soner som har skt asyl och ftt avslag, men inte
lmnat landet. Denna term kan dock bli missle-
dande eftersom ordet fykting i juridiskt sprk-
bruk i Sverige endast anvnds om personer som
har beviljats asyl eller uppehllstillstnd med
fyktingstatus, men i internationell litteratur och
statistik syftar det p en person som har tvingats
lmna sitt land [3].
3
Trots riskerna fr sammanblandning med do-
kumentsls och statsls anvnds hr uttrycket
pappersls eftersom det ocks stmmer med det
numera vanligaste och internationellt anvnda
sprkbruket.
Fokus i detta kapitel r p de papperslsa i Sve-
rige, och frmst p deras relation till det svenska
samhllet. De r en undergrupp till den strre grupp
2 Detta gller EU-medborgare med fera enligt EU-rtten.
3 J mfr UNHCR:s statistik fr r 2008 med drygt 9,6 miljoner
fyktingar och endast knappt 750 000 asylskande.
Tabell 8:1. Olika kategorier av irregularitet
Intrde Vistelse Arbete Typ
Illegalt Illegal Illegalt a) Personligt fnansierad och
organiserad (smuggling)
b) Skuldbunden relation till
smugglaren eller arbetsgivare
(mnniskohandel)
Legalt Illegal Illegalt a) Overstayers
b) Asylskande som ftt avslag
Illegalt Legal Illegalt/
Legalt
Kollektiv/individuell legali-
sering; fyktingstatus
Papperslsa
som vistas i landet utan att vara svenska medbor-
gare. Till gruppen papperslsa rknas ocks barn
som fds i Sverige av papperslsa frldrar.
De papperslsa r en heterogen grupp, men det
irreguljra tillstndet beror p hur de tog sig in i
landet samt p om vistelsen och den eventuella
sysselsttningen r laglig eller inte (se tabell 8:1).
Att vara pappersls r inte ett statiskt tillstnd,
utan en pappersls person kan fytta frn en posi-
tion till en annan beroende p de legala omstn-
digheterna.
Kunskapslget
Antal
Det fnns av naturliga skl ingen plitlig statis-
tik ver antalet papperslsa i Sverige. De siffror
som tillhandahlls av polisen, andra myndighe-
ter, journalister och forskare r gissningar eller
i bsta fall uppskattningar, och varierar mellan
10 000 och 35 000 [4] och i vissa fall s mnga
som 30 00050 000 personer [5]. Den grupp som
det fnns relativt plitlig statistik om r de per-
soner som har avvikit efter att ha ftt avslag p
sin asylanskan och vars renden Migrationsver-
ket har verlmnat till polisen fr verkstllande. I
juni 2009 var det 8 156 personer. Inte ens denna
siffra r dock helt sker eftersom en del av dessa
personer har lmnat landet utan att myndigheter-
na knner till det.
Enligt uppskattningar publicerade av Europe-
iska kommissionen r antalet illegala immigran-
ter inom EU omkring 8 miljoner [6]. Inom ramen
fr det s kallade Clandestino-projektet fnns det
dock kvalifcerade uppskattningar om ett vsent-
ligt lgre antal: 2,86 miljoner papperslsa. En
del av frklaringen till det lgre antalet r att an-
talet papperslsa minskade genom utvidgningen
av EU nr lnder som Rumnien och Bulgarien
blev medlemmar. Dessfrinnan hade de ett bety-
dande antal medborgare som levde som pappers-
lsa i EU-25 lnder [7].
Forskning om migration
Fram till 1990-talet fanns en mycket begrnsad
forskning om irreguljr migration och pappers-
lsa, och den var oftast bestlld av beslutsfattare
[8]. Sedan dess har dock intresset fr frgan kat
bland samhllsvetare, framfr allt i USA men
ocks i mindre utstrckning i Europa. Efter se-
kelskiftet har forskningen inom detta flt intensi-
ferats [9, 10]. En del studier fokuserar p det ir-
reguljra tillstndet som de papperslsa befnner
sig i

[11-14]. Under de senaste ren har det kommit
rapporter med mer fokus p specifka omrden,
till exempel rapporter om papperslsa barn i Eu-
ropa [15], bostadssituationen [16], de pappersl-
sas tillgng till hlsovrd [17], och de pappers-
lsas mjlighet att utnyttja sina rttigheter

[18]. I
september 2009 publicerades en ny rapport av or-
ganisationen Lkare i vrlden [19] som beskriver
situationen fr 1 200 papperslsa personer i elva
europeiska lnder, dribland Sverige.
European Agency for Fundamental Rights,
som r EU:s organ fr grundlggande rttigheter,
startade under 2009 en jmfrande studie fr att
beskriva lget fr och skyddet av grundlggande
rttigheter framfr allt nr det gller hlsa, utbild-
ning, bostad och arbete fr de papperslsas [20].
Ett annat pgende EU-projekt r NowHereland
[21] som bedrivs i samarbete med International
Organisation of Migration i syfte att kartlgga
och frbttra hlso- och sjukvrden fr pappers-
lsa inom EU.
I Sverige fanns det lnge inga studier p detta
omrde frutom offciella rapporter och polisens
underskningar, men sedan mitten av 2000-talet
Papperslsa
har ett antal publikationer kommit ut [2, 22-26].
Under samma period har ocks fera reportage-
bcker publicerats som till viss del eller helt berr
detta flt [27-31].
Hinder fr forskning
Dagens brist p forskningsbaserad kunskap beror
delvis p att det handlar om mnniskor som hller
sig undan och inte vill vara synliga eftersom de r
rdda att upptckas av myndighetspersoner som
kan utvisa dem ur landet. De fnns inte registre-
rade, har inget person- eller registreringsnummer
och saknar drmed en erknd identitet. Drmed
r det svrt att studera deras sociala frhllanden
och hlsa med de metoder man anvnder fr be-
folkningen i vrigt, och detta leder till att det sak-
nas en samlad verblick.
En annan orsak till bristen p forskningsbase-
rad kunskap r att de papperslsas situation fr-
ndras kontinuerligt och snabbt. Bde internatio-
nella och svenska politiska frndringar och be-
slut pverkar de papperslsas antal, vilka typer av
papperslsa som dominerar, vilka nationaliteter,
ldrar etcetera. Frutom frnderligheten pver-
kas de papperslsa av de olika ekonomiska och
politiska villkor som fnns i olika lnder, och det
innebr att slutsatserna frn den forskning som
nd fnns ofta bara r relevant fr ett begrnsat
geografskt omrde och under en begrnsad tid.
Den internationella forskning som fnns om de
papperslsas situation gr drfr kanske inte att
anvnda fr att belysa den svenska situationen.
Sammanfattningsvis bygger vr kunskap p
en begrnsad forskning och mindre undersk-
ningar, osystematiska intervjuer och fallbeskriv-
ningar. Denna brist p forskning betyder att den
kunskapskllan som str till buds r de rappor-
ter som kommer frn professionella och frivil-
liga som arbetar med och mter de papperslsa,
och den kunskap de har om de papperslsas vill-
kor liksom frndringarna i deras situation. Det
r ocks viktigt att ta vara p den kunskap som
de papperslsa sjlva frmedlar individuellt och
genom organisationer som Papperslsa Stock-
holm [32].
Lagstiftning
Utlnningars inresa och vistelse i Sverige reg-
leras i utlnningslagen (2005:716), UtlL och ut-
lnningsfrordningen (2006:97), UtlF. Huvud-
principen r att utlnningar ska ha uppehllstill-
stnd fr att stanna i mer n tre mnader, samt
att resenren ska anska om uppehllstillstnd
och inresetillstnd fr kortare besk (visum)
frn utlandet och att det ska beviljas innan per-
sonen reser in. Undantaget r asylskande som
ska befnna sig i Sverige nr deras anskan om
uppehllstillstnd behandlas. Papperslsa vistas
sledes i landet utan tillstnd enligt denna lag-
stiftning, men de kan ha rest in legalt med eller
utan visum.
Arbetsrtt
En utlnning som inte r EU- eller EES-medbor-
gare och som tnker arbeta i Sverige ska enligt
utlnningslagen ha arbetstillstnd, och personen
ifrga ska ha anskt om och beviljats ett sdant
tillstnd fre inresan. Det r olagligt att arbeta
utan arbetstillstnd, och det r ocks straffbart
att anstlla ngon som inte har arbetstillstnd.
Det frekommer att asylskande som har anstll-
ning fortstter att arbeta med skattsedel ven efter
att de ftt avslag, men anstllningen har d blivit
olaglig. Papperslsa har sledes inga mjligheter
att arbeta fr sin frsrjning p den ppna och
legala arbetsmarknaden.
Papperslsa
Hlso- och sjukvrd
Av 2 hlso- och sjukvrdslagen (1982:763), HSL
framgr att: Mlet fr hlso- och sjukvrden r
en god hlsa och en vrd p lika villkor fr hela
befolkningen. Vrden skall ges med respekt fr
alla mnniskors lika vrde och fr den enskilda
mnniskans vrdighet. Vidare ska vrden enligt
2 a HSL uppfylla kraven p en god vrd. I frga
om tandvrd fnns srskilda bestmmelser i tand-
vrdslagen (1985:125). Fr asylskande och vissa
andra utlnningar har landstingen enligt 6 lagen
(2008:344) om hlso- och sjukvrd t asylskande
m.f. skyldigheter att erbjuda vrd som inte kan
anst samt mdrahlsovrd, vrd vid abort och
preventivmedelsrdgivning. Av 4 frsta stycket
HSL framgr att sjukvrden ska erbjuda omedel-
bar vrd, oftast akut vrd vid akutmottagningar,
till papperslsa vuxna och barn som inte har varit
asylskande. Landstingen har dock rtt att krva
ersttning av patienten fr de faktiska kostnader-
na fr all vrd som ges [33].
Socialtjnstlagen och kommunens
ansvar
En kommun har enligt 2 kap. 2 socialtjnstla-
gen (2001:453), SoL det yttersta ansvaret fr att
de som vistas i kommunen fr det std och den
hjlp som de behver, och detta ansvar gller oav-
sett varfr mnniskorna vistas dr. Sklen fr och
lngden p vistelsen kan emellertid ha betydelse
fr bedmningen av en persons behov av std och
hjlp, och drmed av vilket bistnd som personen
ska f.
Fr att frtydliga ansvarsfrdelningen mellan
Migrationsverket och kommunerna hnvisas i 2
kap. 2 tredje stycket SoL till lagen om motta-
gande av asylskande med fera (1994:137), LMA.
Den som omfattas av lagen har enligt 1 andra
stycket LMA inte rtt till bistnd enligt social-
tjnstlagen fr frmner av motsvarade karaktr.
Tidigare asylskande som hller sig undan fr
att inte avvisas omfattas enligt 12 LMA inte av
rtten till bistnd enligt lagen om mottagande av
asylskande. Dessa personer omfattas drmed av
socialtjnstlagen p samma stt som andra som
vistas (utan att vara bosatta) i kommunen. Enligt
4 kap 1 SoL r emellertid en frutsttning fr
rtt till bistnd att den enskilde inte kan tillgo-
dose sitt behov sjlv. Det fnns exempel p kam-
marrttsavgranden dr bistndsskande som har
ftt beslut om avvisning eller utvisning inte har
beviljats bistnd eftersom han eller hon bedmts
kunna tillgodose sitt behov sjlv genom att ter-
vnda till sitt hemland. [34, 35].
Barn som far illa i sin hemmilj kan f vrd ut-
anfr hemmet efter beslut om vrd enligt SoL eller
enligt lagen med srskilda bestmmelser om vrd
av unga (1990:52), LVU. Ett beslut om vrd enligt
LVU av ett asylskande eller papperslst barn, hin-
drar dock inte enligt 21 a LVU att ett beslut om
avvisning eller utvisning verkstlls [36].
Skollagen och skolplikten
Asylskande barns skolgng regleras i frordning-
en (2001:976) om utbildning, frskoleverksamhet
och barnomsorg fr asylskande barn m.f. Denna
omfattar barn och ungdomar som vistas i Sverige
som asylskande eller som har skt uppehllstill-
stnd p andra grunder men nd ftt tillstnd att
vistas hr medan anskan prvas. Till skillnad frn
andra skolbarn fnns ingen skolplikt fr de asyls-
kande barnen.
De som har ftt avslag p sin anskan om uppe-
hllstillstnd har rtt att g i skolan tills de lmnar
landet, men rtten till skolgng upphr om perso-
nen hller sig undan fr att slippa avvisas. Barn
som vistas irreguljrt i landet utan att ha anskt om
Papperslsa
uppehllstillstnd omfattas inte av frordningen
och har drmed ingen rtt att g i skolan.
Enligt 6 kap. 2 andra stycket grundskole-
frordningen (1994:1194) fr en kommun ven
i andra fall ta emot elever som inte anses vara
bosatta i Sverige. Motsvarande mjlighet fnns
enligt 11 kap. 7 frsta stycket gymnasiefrord-
ningen (1992:394) om den skande uppfyller be-
hrighetskraven och det fnns plats p den skta
utbildningen. Det fnns inte ngot i lag eller fr-
ordning angivet hinder fr kommunerna att ta in
papperslsa barn och ungdomar i skolorna.
r 2006 tillsatte regeringen en utredning om
barns rtt till skolgng, och den lade fram ett
betnkande 2007 [37]. Utredningen freslog att
gmda barn skulle f en lagstadgad rtt till skola
och frskola, men frslaget omfattade enbart barn
som hller sig undan s att ett beslut om avvis-
ning eller utvisning inte kan verkstllas. Drmed
uteslts papperslsa barn som aldrig har varit
asylskande, liksom de vars utvisningsbeslut har
preskriberats eller vars tidsbegrnsade uppehlls-
tillstnd har lpt ut. En kompletterande utredning
tillsattes hsten 2009, med uppdrag att lgga fram
frslag kring en utkad mlgrupp, fnansiering
fr friskolor med mera [38]. Den 2 februari 2010
verlmnades till regeringen ett betnkande av
utredningen om rtt till skolgng [39] med frslag
bland annat om att ta bort underrttelseskyldighe-
ten fr skola och socialtjnst.
Underrttelseskyldighet fr skola
och socialtjnst
Enligt 7 kap. 1 utlnningsfrordningen (2006:97)
r en socialnmnd skyldig att underrtta polisen
om en utlnnings namn, fdelsedatum, medbor-
garskap och bostadsadress hr i landet. Underrt-
telseskyldigheten gller nr socialnmnden frsta
gngen vidtar tgrd i ett rende om socialtjnst
som angr utlnningen. En underrttelse behvs
dock inte betrffande den som har anskt om up-
pehllstillstnd eller r undantagen frn skyldighe-
ten att ha uppehllstillstnd. En skolstyrelse har en
motsvarande skyldighet nr en elev frsta gngen
skrivs in i grundskolan. Har eleven inte tidigare
varit elev i grundskolan gller underrttelseskyl-
digheten nr eleven skrivs in i gymnasieskolan.
Det r oklart hur denna bestmmelse pverkar
handlggningen inom socialtjnsten och skolan.
Utredningen om barns rtt till skolgng [37] kon-
staterar att det inte gr att klart utlsa om under-
rttelseskyldigheten r avsedd att omfatta endast
de utlnningar som aldrig har anskt om uppe-
hllstillstnd och framhller att det allts inte r
klargjort om barn i familjer som hller sig undan
verkstllighet av beslut om avvisning eller utvis-
ning omfattas av bestmmelsen.
Underrttelseskyldigheten inom socialtjnsten
har ven kommit att uppfattas som ett problem i
frhllande till anmlningsskyldigheten enligt 14
kap. 1 SoL fr skolpersonal [37] och fr medi-
cinsk personal [40].
Mnskliga rttigheter
I en handbok om mnskliga rttigheter p kom-
munal niv skriver frfattarna: Mnskliga rt-
tigheter r ett stt att formulera vad som inte fr
gras mot ngon mnniska och vad som br gras
fr varje mnniska [41].
Artikel 2 i den allmnna frklaringen om
mnskliga rttigheter [42] klargr att rttigheter-
na r universella.
4
Rttigheterna brukar delas in i
tre olika huvudkategorier: medborgerliga och po-
litiska rttigheter, ekonomiska, sociala och kultu-
4 Var och en r berttigad till alla de rttigheter och friheter
som uttalas i denna frklaring utan tskillnad av ngot slag.
Papperslsa
rella rttigheter samt skydd mot diskriminering.
Statens skyldigheter och arbetet med att upp-
rtthlla de mnskliga rttigheterna bygger p de
bindande taganden som Sverige har gjort genom
att ansluta sig till internationella verenskommel-
ser. De anger vilka skyldigheter som staten har
gentemot individen. Skyldigheterna vilar ytterst
p regeringen och riksdag, men en del av ansvaret
ligger ven p bland annat statliga myndigheter
samt p kommuner och landsting [43, 44].
I artikel 14 i FN:s allmnna frklaring om de
mnskliga rttigheterna anges att var och en har
rtt att ska och tnjuta asyl frn frfljelse. Denna
rttighet r allts begrnsad till att anska och f
sin anskan om asyl prvad.
Sociala rttigheter
Mnniskors ekonomiska, sociala och kulturella
rttigheter regleras i FN:s konvention med mot-
svarande namn [45], och de stater som har ratif-
cerat konventionen har drmed ett ansvar fr att
ge alla mnniskor en grundlggande vlfrd, utan
diskriminering. Enligt artikel 11 erknner kon-
ventionsstaterna i detta fall Sverige rtten fr
var och en till en tillfredsstllande levnadsstan-
dard fr sig och sin familj, dribland tillrckligt
med mat och klder, och en lmplig bostad samt
till stndigt frbttrade levnadsvillkor.
5
Rtten till arbete regleras i artikel 6 och innebr
att alla har rtt att kunna frtjna sitt uppehlle.
Sedan fljer artikel 7 som gller alla mnniskors
rtt till rttvisa och gynnsamma arbetsvillkor.
5 the right of everyone to an adequate standard of living for
himself and his family, including adequate food, clothing and
housing, and to the continuous improvement of living condi-
tions.
Rtten till hlsa
Enligt artikel 12 i konventionen om ekonomiska,
sociala och kulturella rttigheter har var och en
rtt till bsta mjliga fysiska och psykiska hl-
sa.
6
Bestmmelser om rtten till hlsa fnns ven
i andra FN-konventioner, [47] r 2000 medde-
lade FN:s kommitt fr ekonomiska, sociala och
kulturella rttigheter att de stater som har ratif-
cerat konventionen om dessa rttigheter inte fr
inskrnka asylskandes och papperslsas rtt till
hlsa genom att neka dem tillgng till frebyg-
gande, kurativ och palliativ vrd [48].
FN:s srskilde rapportr om rtten till hlsa,
Paul Hunt, beskte Sverige 2006 och hans rap-
port presenterades 2007 [49]. En av de frgor som
Hunt belyser i rapporten r asylskandes och pap-
perslsas tillgng till hlso- och sjukvrd. Han
framhller att en av de mest utsatta grupperna i
samhllet r gmda personer som har ftt avslag
p asylanskan och andra papperslsa. I rappor-
ten framhlls att svensk lagstiftning och praxis
inte fljer folkrtten, och att detta frstter den
medicinska personalen i svra och ibland omj-
liga situationer som tvingar dem att bryta mot sin
professionella etik. Den svenska regeringen br,
enligt Hunt, vervga att ge asylskande och pap-
perslsa hlso- och sjukvrd p samma villkor
som landets medborgare. I anslutning till en hea-
ring i Stockholm 2008 framhll Paul Hunt vidare
att de slutsatser som grs i rapporten om rtten
till hlsa br kunna vara giltiga p andra omr-
den som tcks av konventionen, ssom rtten till
utbildning, bostad och andra sociala tjnster [50].
I januari 2010 beslutade regeringen om di-
6 Egentligen rtten fr var och en att tnjuta bsta mjliga
fysiska och psykiska hlsa. I originaltexten tydliggrs att det
avser den niv som kan uppns: the right of everyone to
the enjoyment of the highest attainable standard of physical
and mental health. I Barnkonventionen [46] har det ocks ftt
denna versttning: bsta uppneliga hlsa .
Papperslsa
rektiv till en utredning om rtten till hlso- och
sjukvrd fr de personer som hr omnmns som
papperslsa [51]. Utredaren ska lmna frslag p
hur regleringen om hlso- och sjukvrd fr dessa
grupper kan gras mer ndamlsenlig. Vidare ska
utredaren, mot bakgrund av Sveriges internatio-
nella taganden, vervga och lmna frslag p
hur en utvidgad skyldighet fr landstingen att er-
bjuda subventionerad vrd till de berrda grup-
perna kan utformas i frhllande till nuvarande
reglering.
Barnkonventionen
Enligt FN:s konvention om barnets rttigheter
[46] ska staten tillfrskra varje barn utan undan-
tag vissa rttigheter, dribland rtten att frvrva
ett medborgarskap, rtten till bsta mjliga fysis-
ka och psykiska hlsa, rtten till utbildning och
rtten till social trygghet och std i utvecklingen
samt rtten att gra sin rst hrd i sammanhang
som berr barnet. Barnkonventionen r inte in-
frd i sin helhet i svensk lag ssom i vissa andra
lnder, men bestmmelser om barnets bsta har
infrts i lagstiftningen, till exempel socialtjnst-
lagen, frldrabalken och utlnningslagen.
Arbetsmarknad
Papperslsa r en vsentlig del av arbetskraften
inom den informella ekonomin i bde rika ln-
der i vstvrlden och i mindre rika lnder som
Thailand och Malaysia. I Sverige r kopplingen
mellan pappersls migration och den informella
ekonomin inte lika tydlig som i till exempel USA
eller Japan, men papperslsa stngs nd ute frn
arbetsmarknaden och r drfr hnvisade till den
informella arbetsmarknaden, den s kallade svar-
ta arbetsmarknaden, fr att frsrja sig.
Alla papperslsa har dock inte arbete. r 2008
tillfrgades 103 personer vid Lkare i vrldens
klinik fr papperslsa i Stockholm, och d hade
endast 18 procent regelbundet arbete medan 45
procent av de intervjuade hade tillflliga arbeten
och 37 procent inte hade ngot arbete alls [19].
Enligt de uppgifter som fnns angende vilka
typer av arbete papperslsa kan ha handlar det
om underbetalda jobb inom restaurang- och ki-
oskbranschen, butiker, std- eller byggbranschen
eller med reklamutdelning [2]. Papperslsa ham-
nar fr det mesta p den informella arbetsmark-
naden. Konsekvenserna kan bli att de inte lr sig
svenska eller hur arbetsmarknaden fungerar, och
eftersom deras arbetserfarenhet inte dokumente-
ras fr de inga arbetsreferenser eller ngra andra
arbetsrelaterade rttigheter. Allt detta kan leda till
att de fr svrt att ta sig ut ur den informella sek-
torn ven om de senare fr uppehllstillstnd.
Bostadsmarknad
Att hitta en bostad r frenat med extra svrig-
heter fr den papperslse eftersom hon/han inte
kan hyra i frsta hand eller kpa sitt boende. En-
ligt en kommande rapport bor mnga i omrden
dr det fnns en stor koncentration av invandrare
frn samma land eller region, och etniska ntverk
r den vanligaste kanalen fr att hitta en bostad.
Mnga delar lgenhet eller r inneboende samt bor
trngt och betalar orimligt hg hyra fr sitt boende.
Det r inte ovanligt att den inneboende mste be-
tala s stor del av hyran att den som har kontraktet i
stort sett inte har ngra egna boendekostnader [52].
I Lkare i vrldens rapport frn 2009 uppgav
ingen av de intervjuade papperslsa att de var hem-
lsa, men endast 28 procent hade en fast bostad. De
vriga bodde i provisoriska bostder (62 procent)
eller i hrbrgen och dylikt (10 procent) [19].
Papperslsa
Ett annat problem som papperslsa mter r
korta hyreskontrakt, och mnga lever ett nomadi-
serande liv p grund av en osker arbetssituation
och sin papperslsa status [16]. I den ovan nmnda
rapporten [52] redovisas boendesituationen fr tio
barnfamiljer i Stockholmstrakten. I genomsnitt
fyttade familjerna mer n en gng varje r och
vissa barnfamiljer hade fyttat 3 gnger under ett
r. Den otrygga boendesituationen pverkar ven
resten av tillvaron fr de papperslsa, inte minst
begrnsar den mjligheterna till sociala ntverk
fr barnen. Otrygghet och rdsla fr upptckt kan
ven leda till att barnen uppmanas vara verdrivet
tysta. Studien r liten och statistiskt osker men
det r sannolikt att liknande frhllanden gller
ven fr andra papperslsa.
Hlsa
Precis som fr gruppen asylskande r det svrt att
studera de papperslsas hlsa eftersom de saknar ett
svenskt identitetsnummer [53]. Detta gr att det inte
r mjligt att identifera denna grupp i nationella
hlsodataregister, vilket innebr en kad risk fr pa-
tientskerheten d man inte kan flja dessa patienter
genom vrden ven om de fyttar inom Sverige.
Sociala bestmningsfaktorer har en stor bety-
delse fr hlsan: mnniskors hlsa och verlevnad
pverkas negativt av bland annat brist p pengar,
olmpliga bostder, oskra arbetsfrhllanden
och brist p tillgng till hlso- och sjukvrd [54-
56]. Mnniskor som inte fr korrekt och tidig be-
handling kan drabbas av lngvariga sjukdomar och
besvr. Rtten till hlsa innefattar bland annat en
rad hlsofrmjande faktorer som mat och nring,
boende, goda arbetsvillkor och en hlsosam milj.
Det r ocks viktigt att ha tillgng till en vrd som
r acceptabel fr patienten och som hller god
kvalitet. Den europeiska frivilligorganisationen
Platform for International Cooperation on Undo-
cumented Migrants (PICUM), en paraplyorgani-
sation fr mnga frivilligorganisationer inom EU
och med ekonomiskt std fr enskilda projekt frn
europeiska kommissionen, rankar Sverige bland de
mest restriktiva av de underskta lnderna i EU i
frgan om tillgng till vrd fr papperslsa [17].
Lkare Utan Grnser gjorde r 2005 en studie
av 102 papperslsa i Stockholmsomrdet, och de
festa rapporterade att deras hlsa hade frsm-
rats under tiden som gmd och 82 procent av re-
spondenterna uppgav att de hade haft svrt att f
tillgng till vrd [57].
En annan mindre studie av papperslsa som
hade skt medicinsk hjlp vid Rda Korsets sjuk-
vrdsfrmedling i Stockholm visar att de festa
sker fr behov som kan tgrdas inom primr-
vrden och mdravrden [58].
Organisationen Lkare i vrldens senaste un-
derskning frn 2009 [19] bland sammanlagt 1 125
papperslsa genomfrdes i elva europeiska lnder,
varav 103 i Sverige. Den visar att nstan 70 pro-
cent av de tillfrgade i Sverige har haft svrigheter
att f vrd. De vanligaste redovisade hindren var
rdsla fr att bli gripna eller nekas vrd, vilket 44
procent av de intervjuade uppgav. Andra skl var
administrativa svrigheter, 43 procent, och kost-
nadshinder, 28 procent. En fjrdedel av de under-
skta papperslsa i Sverige hade nekats vrd vid
det senaste sjukdomstillfllet, 13 procent av de
intervjuade hade upplevt rasism i vrden och 68
procent hade avsttt frn att ska vrd under de se-
naste 12 mnaderna [19]. Dessutom tillhr Sverige
de lnder som inte ger bromsmediciner kostnads-
fritt till papperslsa med HIV-AIDS.
Denna rapport [19] talar fr att hlsotillstn-
det bland de papperslsa generellt r dligt. En
tredjedel av mnnen och en fjrdedel av kvin-
norna uppgav detta. 32 procent hade kroniska
hlsoproblem som enligt intervjuarna eller lkare
Papperslsa
krvde behandling, och fr 20 procent bedmdes
behandlingen vara oumbrlig. Det var emellertid
bara 8 procent som angav att de hade migrerat p
grund av hlsoskl.
Vid sidan om den landstingsledda vrden fnns
det ett antal fristende mottagningar
7
som startats
och drivits av framfr allt medicinsk personal och
som hjlper gmda fyktingar ideellt. Dessa mot-
tagningar har dock brist p lkare och medicin,
och drfr fr patienterna inte sllan otillrcklig
och bristfllig behandling.
Mnga sjukhus och landsting har infrt undan-
tagsregler som gr att papperslsa kan f ndvndig
men begrnsad vrd [59]. Kostnaderna fr medici-
ner kan vara ett problem fr barn som har rtt till
vrd men inte till subventionerade lkemedel [60].
De ovan nmnda underskningarna, liksom
erfarenheter inom sjukvrden, talar fr att pap-
perslsa i Sverige har en begrnsad tillgng till
hlso- och sjukvrd. De papperslsa i dessa un-
derskningar rapporterar att de inte heller mter
en sjukvrd som respekterar dem fullt ut [19, 57].
Enligt dessa organisationer kan personalen i vissa
fall ha brutit mot hlso- och sjukvrdens sekre-
tessregler genom att kontakta polis [57].
Socialtjnst
Vid Malm hgskola genomfrdes under 2009
en kartlggning av socialtjnstens kontakter med
papperslsa. En frsta sammanstllning av denna
kartlggning presenteras hr. Den slutliga rappor-
ten kommer att publiceras under ret. [61] .
Bara 140 kommuner av 290 besvarade hela eller
delar av enkten, vilket troligen delvis beror p att
7 Lkare i vrlden, Stockholm, Rda Korset, Stockholm, Ro-
sengrenska stiftelsen Rda korset, Gteborg, Deltastiftelsen,
Malm och Tinnerkliniken i Linkping samt ntverk bland
annat i Bors och Varberg.
svarstiden lg under semesterperioden. Kartlgg-
ningen bekrftar dock att socialtjnsten faktiskt
mter papperslsa, om n i olika omfattning.
En iakttagelse r att kommunerna hanterar fr-
gor som rr papperslsa p mycket olika stt. Av
de svarande kommunerna uppgav 91 stycken att
de saknar utarbetade riktlinjer fr hur sdana fr-
gor ska hanteras, medan 10 uppgav att de har rikt-
linjer. Fem kommuner angav att de har riktlinjer
som r specifkt inriktade mot papperslsa barn
och barnfamiljer.
F kommuner mter papperslsa
Av de svarande kommunerna uppgav hlften att
de aldrig mter papperslsa i sin verksamhet.
Tv kommuner menade att de ofta (712 gnger
per r) mter papperslsa, medan 55 kommuner
angav att det bara hnder ngon enstaka gng
eller sllan.
Nr det gller kontakterna med socialtjnsten
rr det sig frmst om personer som har ftt avslag
p en asylanskan eller har ett utgnget visum
eller uppehllstillstnd. Det r mindre vanligt att
socialtjnsten trffar personer som aldrig har skt
asyl eller ngot annat tillstnd. 54 kommuner sva-
rade att man inte gr ngon principiell skillnad i
hanteringen utifrn hur eller p vilken grund per-
sonen har blivit pappersls, medan det inverkar
p rendehanteringen i 14 kommuner.
8
rendetyper
Nr det gller anledningen till mtet med de pap-
perslsa r frsrjningsfrgor vanligast (35 pro-
cent), och en inte oansenlig del av mtena gller
8 Geografska skillnader r inte mjliga att redovisa. Dremot
kan skillnader mellan kommuntyperna komma att redovisas i
den slutliga rapporten.
Papperslsa
barn- och ungdomsfrgor (19 procent). ven vld
i nra relationer r en frga som frekommer (12
procent) vid sidan av familjerttsliga frgor (6
procent), medan missbruk framstr som mindre
vanligt (2 procent).
I 27 kommuner har man under senaste ret
kommit i kontakt med papperslsa vid ett till tre
tillfllen kring frgor om frsrjning, och i 17
kommuner har kontakterna gllt barn- och ung-
domsrenden. Det r enbart i frsrjningsrenden
samt i barn- och ungdomsrenden som kommu-
nerna anger att de har kommit i kontakt med pap-
perslsa vid fer n tre tillfllen, och i dessa fall
rrde det sig om fyra till nio tillfllen under ret.
I de festa kommuner r det sllsynt med mten
med papperslsa, och majoriteten (drygt 36 pro-
cent) av de kommuner som har haft kontakt med
papperslsa ngon gng anger att de inte har haft
ngra sdana renden under det senaste ret.
Barn- och ungdomsrenden initieras frmst av
andra myndigheter, men ven av socialtjnsten
sjlv och mer sllan av privatpersoner och famil-
jen sjlv. Detta tyder p att anmlningsskyldighe-
ten enligt socialtjnstlagen (14 kap. 1 SoL) ef-
terlevs i varierande utstrckning. Frsrjnings-
renden initieras frmst av de berrda individerna
och familjerna, vilket ven gller i frga om vld
i nra relationer. Frivilligorganisationer tar ocks
kontakt med socialtjnsten kring alla typer av fr-
gor som rr papperslsa.
Frsrjningsfrgor och barn-
och ungdomsfrgor
18 procent av kommunerna uppger att de har be-
viljat ekonomiskt bistnd till papperslsa och 14
procent att de har avslagit sdana anskningar.
9

9 Observera att det kan vara samma kommuner som har dessa
erfarenheter.
Det var ven relativt vanligt att de avvisat eller
verlmnat renden till en annan myndighet fr
vidare handlggning. I en mindre omfattning av-
skrevs renden [1]. I ngot fall hnvisades skan-
den till frivilligorganisationer eller samfund fr
att f hjlp med sin frsrjning.
Nr det gller barn- och ungdomsrenden upp-
ger 9 procent av kommunerna att de har beviljat
insatser i sdana renden och mindre n 1 pro-
cent har avslagit sdana renden. Det var ovanligt
att dessa renden avvisades eller verlmnades
till ngon annan myndighet. Dremot hnvisade
kommunerna relativt ofta till frivilligorganisatio-
ner eller samfund. Kommunernas svar visar att
man anser det vara rimligt att ta srskild hnsyn
till papperslsa barn och barnfamiljer.
Underrttelseskyldighet
Kartlggningen underskte ocks den underrt-
telseskyldighet enligt 7 kap. 1 utlnningsfr-
ordningen som socialtjnsten har till polisen och
huruvida denna pverkar verksamheten. Resulta-
ten visar att kommunerna gr olika tolkningar av
bestmmelserna om underrttelseskyldighet. Av
de 140 svarande kommunerna ansg 31 att un-
derrttelseskyldigheten inte alls pverkade deras
verksamhet, och 19 kommuner ansg till och med
att den underlttade rendehanteringen. 19 kom-
muner ansg dock att underrttelseskyldigheten
pverkade och i vissa fall hindrade verksamheten.
Ett dussintal kommuner knde inte till denna un-
derrttelseskyldighet, vilket r anmrkningsvrt.
15 kommuner uppgav att de kan, utan att
underrtta polis, erbjuda mnga olika insatser:
frivilliga stdinsatser av akut karaktr riktade
till barnfamiljer, alla typer av insatser som ges
med std av vistelsebegreppet i socialtjnstlagen
samt tvngsomhndertaganden. Dock angav 51
kommuner att socialtjnsten alltid mste under-
Papperslsa
rtta polisen fr att kunna erbjuda insatser till
papperslsa.
Enligt kartlggningen anser fera kommuner
att den relevanta lagstiftningen r otydlig och
motsgelsefull. Andra kommuner hnvisar till
vistelsebegreppet och anser drfr att det inte be-
hvs ngra frtydligande riktlinjer. De otydlighe-
ter som ptalas gr det dock svrt fr skanden
att veta om en anskan kommer att beviljas eller
inte. Mnga kommuner pongterar ocks barnens
situation och att socialtjnsten har ett begrnsat
handlingsutrymme fr att hjlpa dem. Kommu-
nerna efterfrgar ven tydligare riktlinjer efter-
som de tror att de kommer att f fer renden som
rr papperslsa.
Papperslsa barn
Hur mnga barn som lever utan papper i Sverige
r omjligt att ange med ngon strre skerhet.
Vissa siffror fnns att tillg, men andra mste
uppskattas. Vid halvrsskiftet 2009 var 750 barn
efterlysta av polis p grund av att de eller deras
familjer hade hllit sig undan fr att slippa utvisas
[62], men en del av dessa barn br ha lmnat lan-
det. Drtill kommer de barn som vistas i Sverige
med ett slutligt beslut om utvisning utan att vara
efterlysta, och i augusti 2009 fanns cirka 2 350
barn i den situationen [63]. Omkring hlften av
dessa kan dock frvntas lmna landet genom att
utvisningen verkstlls en kort tid efter beslutet,
och de br drfr inte rknas in i detta samman-
hang [64].
10
Det fnns dock ytterligare kategorier
av papperslsa barn som inte ingr i denna offci-
ella statistik, till exempel barn i familjer vars ut-
visningsbeslut har preskriberats och barn som har
rest in utan att ska asyl, fr att bo hos anhriga,
10 Uppskattning utgende frn tervndandestatistik.
arbeta som au pair etc. Drfr skulle antalet barn
utan papper i Sverige kunna skattas till tmins-
tone 2 0003 000 [65].
Barns sociala rttigheter
Enligt barnkonventionen omfattas barn av de so-
ciala mnskliga rttigheterna oavsett sin legala
status.
I mnga europeiska lnder fnns det problem
och hinder fr att barn ska f sina rttigheter upp-
fyllda. Det visar forskning om papperslsa barns
sociala rttigheter till utbildning, hlsovrd och
bostad i nio EU-lnder [15]. Specifka grupper har
varit freml fr mnga studier och tgrdspro-
gram, i synnerhet ensamkommande asylskande
barn och barn som har utsatts fr mnniskohan-
del. P senare tid har det ven uppmrksammats
att tgrder riktade mot illegal invandring och
mnniskohandel kan leda till att barnen ocks
kriminaliseras, om dessa tgrder inte kombine-
ras med std till barnen utifrn deras behov [66-
70]. Dremot saknas systematiska underskning-
ar om de grundlggande sociala behoven fr hela
gruppen papperslsa barn, till exempel skydd mot
fattigdom, vld och andra vergrepp, samt skydd
mot skadliga frhllanden och miljer inklusive
frldrar med otillrcklig omvrdnadsfrmga.
Papperslsa barns sociala situation
Papperslsa barn i Sverige r en heterogen grupp
med olika bakgrund och erfarenheter och olika
frutsttningar. Barnens hlsa och vlbefnnande
pverkas av olika faktorer som kan delas in i: a)
pre-migrationsfaktorer exempelvis social position
i hemlandet, orsak till fykt eller migration eller
upplevelser av vld och vergrepp, b) migrations-
faktorer, till exempel migrationens lngd, eventu-
ella traumatiska upplevelser och familjesplittring
Papperslsa
med mera samt c) post-migrations-
faktorer som bland annat omfattar
asylprocess, bemtande och till-
gng till std, vrd och omsorg av
olika slag [71].
De fljande avsnitten om barnens
situation i Sverige bygger frmst p
material frn en hjlplinje riktad di-
rekt till barn utan papper (www.
utanpapper.nu) som Rdda Barnen
ppnade r 2006. Hjlplinjen stng-
des r 2008. I februari 2010 fanns
webbsidan fortfarande men uppda-
teras inte efter januari 2010. Under
de tv r hjlplinjen var ppen togs
kontakter, som berrde cirka 470
barn och unga vuxna
11
, via telefon-
samtal och e-post. Drygt hlften
av dem var papperslsa, medan de
vriga befann sig i andra former av
otrygghet och vntade till exempel
p ett utvisningsbeslut eller hade en
familj som splittrats i olika lnder
(fgur 8:1). Olika familjemedlem-
mar kunde ha olika legal status, och
statusen vxlade ver tid.
Av de papperslsa barnen i detta
material hade mer n 80 procent varit asylskan-
de. En del av familjerna hade inte rest in med det
omedelbara syftet att ska asyl, utan hade lmnat
in anskan p ett senare stadium nr de hotades
av utvisning eller ville stabilisera barnens tillvaro.
Nr det gller levnadsvillkoren pverkas bar-
nen av frldrarnas mjligheter att frsrja sig.
De vuxna som vntar p att utvisas har ofta inte
kunnat arbeta och fr inte heller ngra ekono-
11 376 barn och 93 unga vuxna, 1825 r. Antalet r oskert fr
ngra av familjerna, och av den anledningen anvnds en av-
rundad siffra (470) i huvudtexten.
miska bidrag. En del familjer lever helt p det
LMA-bidrag om minst 37 kronor per dag de fr
fr barnen s lnge familjen inte r gmd, eller
p bidrag frn exempelvis slktingar. Andra arbe-
tar inom den informella sektorn. De papperslsa
familjer som hller sig undan fr att inte utvisas
har ver huvud taget inga inkomster frn offent-
liga bidrag eller vanligt arbete, men ven deras
situation varierar. En del frldrar arbetar inom
den informella sektorn s att familjen hyr en bo-
stad och barnen gr i skola. Andra r betydligt
mer isolerade med oskert boende, ingen skol-
gng och helt beroende av gvor och bidrag frn
Figur 8:1. Legal situation fr unga papperslsa
Situation vid frsta kontakt med Rdda Barnens hjlplinje fr barn utan
papper fr 376 barn och 93 unga vuxna ren 20062008.
* 67 barn och ungdomar (14 procent) med permanent tillstnd/uppehllsrtt kom i kontakt
med hjlplinjen, vilket frmst beror p familjesplittring. Frutom de som har syskon kvar
i hemlandet ryms hr unga par som har bildats i Sverige och kan splittras samt barn
som fr bo i Sverige men vars frldrar ska utvisas.
** Kategorin "Kvar i hemland/transitland" avser barn och unga vuxna som har blivit kvar
i ett annat land medan en eller fera familjemedlemmar t.ex. ngon av frldrarna eller
ett syskon har tagit sig till Sverige (oftast i en fyktsituation) och sedan kontaktat hjlplinjen.
Permanent uppehllstillstnd/
uppehllsrtt*
Tillflligt tillstnd
eller visum
Oklar status
Kvar i hemland/
transitland**
Kvar i Sverige
efter avslag
Asylskande
Irreguljrt i Sverige
utan att ha skt asyl
Papperslsa
enskilda fr sin frsrjning. Papperslsa unga
vuxna i studien arbetar mycket. Trots det och
ven om de vuxna arbetar, kan fattigdomen vara
pfallande och visar sig i information om att bde
barn och vuxna enbart gr dit de ska i stllet fr
att ka kollektivt, ter ensidig kost, inte kan lsa
ut mediciner, bor i sommarstugor eller kllarut-
rymmen etc. Vissa barn frsker ocks undvika
att belasta familjens ekonomi genom att endast
ta i skolan eller p andra stt sidostta sina egna
behov. I Rdda Barnens material frekommer an-
teckningar som gller misstankar om misshandel
eller utnyttjande av ett tjugotal barn. Uppgifterna
kommer frn barnen sjlva, ngon i familjen eller
en stdperson. Dessa uppgifter behver sjlvfal-
let inte vara kopplade till situationen utan papper,
ven om det r vanligare med vld inom hrt pres-
sade familjer.
Barnen tycks dock inte uppleva tillvaron i Sve-
rige i sig som dlig. Mnga papperslsa barn har
varit i Sverige en stor del av sitt liv och fr de
yngre barnen kan Sverige vara det enda hemland
de knner till.
Skolgng
Kommunens rtt att erbjuda skolgng fr pap-
perslsa barn utvas i praktiken av de enskilda
skolorna. Det r svrt att gra en sker upp-
skattning av antalet papperslsa barn som gr i
skola eftersom barnen inte ingr i berkningen
fr statsbidrag, och en del elever saknas ven i
andra offentliga listor av sekretesskl. Tidigare
rapporter frn Socialstyrelsen och Invandrarver-
ket eller Migrationsverket visade att mnga av
de familjer som hll sig undan ocks hll bar-
nen gmda [74]. Det fnns fortfarande barn som
lever isolerade, men i dag gr troligen de festa
papperslsa barn i grundskolelder i skola t-
minstone periodvis och efter ptryckningar frn
stdpersoner, medan det r vanligare att barn i
frskole- och gymnasieldern str utanfr skol-
vrlden [65].
Det r vanligt att barn fortstter sin utbildning
trots att familjen har ftt avslag p sin asylans-
kan och hller sig undan avvisningen, s lnge
skolgngen kan fortstta i samma skola. Om fa-
miljen fyttar till en annan ort kan det bli svrare
att teruppta skolgngen, liksom nr barnet ska
byta stadium eller nyinskrivas. Mnga famil-
jer r dessutom rdda fr att inskrivning ocks
medfr en anmlan till polisen, vilket r ytterli-
gare ett hinder. Vissa av dessa farhgor kan dock
vara befogade. En del av skolans och frskolans
verksamhet r till exempel att hantera klasslis-
tor och kontaktadresser till frldrar, som skulle
kunna avslja barnens identitet och vistelseort.
Vissa uppgifter som skolan har om barnen kan
visserligen omfattas av sekretess gentemot andra
myndigheter, men det kan dock fnnas sekretess-
brytande bestmmelser som innebr att familjens
vistelseort rjs fr polisen Det fnns inte heller
ngot uttryckligt frbud mot att polisen gr in i
en skola eller ett daghem fr att hmta ett barn
ven om det hittills har varit praxis att polisen av-
str frn detta. [37] En del skolpersonal tror att
det skulle vara felaktigt eller rentav frbjudet att
ta emot papperslsa barn [65].
Andra hinder kan vara familjens ekonomi
eftersom exempelvis resor till och frn skolan
mste bekostas privat. Skolor och frskolor kan
ocks vlja att inte ta emot barn utan papper p
grund av ekonomiska begrnsningar.
Det frekommer att papperslsa barn som gr i
skola inte fr betyg eller inte tillts ska till gym-
nasiet p grund av att det inte fnns ngra praktis-
ka rutiner fr detta. Papperslsa barn kan ocks
stllas utanfr verksamheter som krver frsk-
ringar, resedokument eller extra avgifter, ssom
klassresor och utfykter [65].
Papperslsa
Det fnns fera arbeten som beskriver skolper-
sonalens stdjande roll samt papperslsa barns
egna erfarenheter av sin skolgng eller av att
stllas utanfr [65, 74-76]. En terkommande be-
skrivning r att skolgngen r en viktig del av
barnens tillvaro, men mnga knner ocks utan-
frskap och rdsla p grund av att de r illegala
och upplever att de mste hlla distans till sina
kamrater ven i skolsituationen [74-78].
Familjesplittring
Omkring 40 procent av de barn och ungdomar
som berrdes av Rdda Barnens hjlplinje hade
drabbats av familjesplittring p grund av migra-
tionen. Av dem var omkring hlften skilda frn
bda sina frldrar.
Enligt barnkonventionen ska barn inte skiljas
frn sina frldrar annat n nr det r till bar-
nets bsta. I Sverige regleras rtten fr familjer
att terfrenas i utlnningslagen, och enligt den
har barn 018 r en nrmast ovillkorlig rtt att
komma till en frlder som r lagligt bosatt i
Sverige [79]. Mjligheterna r dock mindre att
f terfrenas med syskon, fosterfrldrar eller
andra slktingar som kan befnna sig i olika ln-
der, och rttigheterna fr krnfamiljen frutstter
att familjemedlemmen i Sverige har uppehllstill-
stnd. Dessutom kan anskningsproceduren dra
ut p tiden och familjebanden mste bevisas. Av
dessa skl kan barn bli kvar i hemlandet eller ett
transitland under fera r, och splittringen kan i
vrsta fall bli permanent.
Familjer splittras ocks i samband med att den
ena frldern eller ett ldre syskon utvisas, och
nr familjer som har bildats i Sverige skiljs t
genom utvisning.
Oron fr familjemedlemmar som man inte fr
terse och som kan befnna sig i fara har en stark
negativ inverkan p barns utveckling och p fr-
ldrarnas frmga att fungera [80-82]. Svenska
Barnlkarfreningen har ppekat att ett ge-
diget kunskapsunderlag visar att ptvingad
familjesplittring bland fyktingar och andra mig-
ranter utgr en viktig riskfaktor, fr barn fr
allvarliga kroniska traumaskador och lngvarig
psykisk ohlsa [83].
Barns hlsa och mnskliga rttigheter
Asylskande barn r kraftigt verrepresenterade
fr vrd inom psykiatrin [53], och svra uppgi-
venhetssymtom (ven kallade apatiska barn) fre-
kommer bland bde asylskande och gmda pap-
perslsa barn [27, 84-86].
Sedan 1994 har det ptalats i utredningar och
rapporter frn bde statliga myndigheter och fri-
villigorganisationer att gmda barn far illa i den
otrygga och isolerade situationen och kan ta psy-
kisk skada av det. Det framgr att papperslsa
barn visar symtom p otrygghet som smnsv-
righeter, mardrmmar och sngvtning, och kan
ven f svra psykiska strningar som kan ge be-
stende men. [74, 87, 88].
Underskningar om fyktingbarns ohlsa har
visat att den kan bero p tidig traumatisering men
ocks p stressen under asylproceduren [75-78,
88-91]. Rdda Barnens rapport frn hjlplinjen tar
upp bristen p vrd och omsorg som en bidragan-
de orsak och anger exempelvis att vissa barn och
unga hade mycket dlig tandstatus eller kroniska
besvr som astma och tuberkulos utan att f nor-
mal behandling. Andra barn berrs starkt av att
deras frldrar inte har tillgng till vrd, genom
att de i stllet fr ta ett stort ansvar i familjen och
dessutom pverkas av oron ver frlderns till-
stnd. Brist p barntillsyn innebr att barn ib-
land lmnas ensamma nr frldrarna arbetar.
Hur barnen mr verkar ven pverkas av barnets
tillgng till andra rttigheter n vrd. Barn som
Papperslsa
visar psykiska symtom mr exempelvis bttre nr
de brjar p frskolan eller i skolan. Sambandet
framgr ven av hjlplinjens statistik ver bar-
nens problem, och dr fnns en stark samvaria-
tion mellan problemomrdet tillgng till sociala
rttigheter och problemomrdet barnens men-
de. Barn som slpps in i ett socialt sammanhang
tycks allts inte lpa lika hg risk att ta skada av
tidigare trauman och den otrygga situationen som
de barn som hlls isolerade [77].
Ensamkommande barn och unga
En allt strre del av de asylskande r ensamkom-
mande barn. Under r 2009 skte 2 250 minder-
riga utan vrdnadshavare asyl i Sverige, vilket
motsvarar en fyrdubbling jmfrt med brjan
av 2000-talet [92].
12
De ensamkommande bar-
nen beviljas uppehllstillstnd i betydligt hgre
utstrckning n vuxna asylskande, och efter en
nedgng under ett par r fck de festa ensamkom-
mande barnen asyl r 20062007. Mellan 2007
och 2008 sjnk andelen som beviljades uppehlls-
tillstnd frn 80 procent till strax ver 50 procent,
och fr 2009 blev andelen drygt 60 procent. Vad
gller utvecklingen under 2010 r det fr tidigt fr
att kunna uttala sig. Att s pass mnga fr avslag
har av Migrationsverket motiverats med bedm-
ningen av skerhetslget i de lnder som barnen
kommer ifrn. En frndrad praxis har ocks spe-
lat in. Tidigare avvisades inte ensamkommande
barn om det inte fanns anhriga i ursprungslan-
det som kunde ta emot dem, men numera utvisas
ocks barn som saknar slktingar dr [64].
Det r viktigt fr handlggning och bedm-
ning att bestmma om en asylskande r under 18
r och drmed ett barn enligt lagen. Det r svrt
att ldersbestmma unga asylskande eftersom
12 Se ven Migrationsverkets rsredovisningar fr respektive r.
det fnns stora oskerhetsspann i de tillgngliga
medicinska metoderna p grund av en stor natur-
lig variabilitet i barns pubertetsutveckling som
dessutom pverkas av nringstillfrsel, sjukdo-
mar och genetiska variationer. Mer tillfrlitliga
psykosociala metoder fr att bestmma lder kr-
ver srskild kompetens och anvnds idag sllan.
Oskerheten vid ldersbedmningar eller -be-
stmningar innebr att en person kan anges ha en
lgre eller hgre lder n den faktiska. Den som
bedms vara ldre n vad han eller hon egentligen
r gr miste om det std som barn har rtt till en-
ligt barnkonventionen och svensk lagstiftning, till
exempel god man enligt lagen (2005:429) om god
man fr ensamkommande barn och till insatser
enligt socialtjnstlagen.
Frsvinnanden
I brjan av 2000-talet uppmrksammades att
ensamkommande asylskande minderriga fr-
svann sprlst efter en tid i Sverige. Det fanns en
oro fr att barn som hade fytt till Sverige skulle
ha kidnappats eller lurats frn Migrationsverkets
frlggningar och hamnat i mnniskohandel. Just
detta scenario fck dock inget std i den studie
som Migrationsverket genomfrde av 103 ungdo-
mar som avvek under 2002 [93]. I de festa fall
gick det att spra barnen eller f en indikation p
vart de hade tagit vgen. En del hade gett sig av
till ett annat EU-land, ofta till slktingar. Ngra
frsvann infr eller efter ett utvisningsbeslut eller
i samband med ett ingripande av socialtjnsten.
Under 20082009 kade antalet barn som
avvek frn frlggningarna ter, parallellt med
att fer fck avslag p sin anskan om asyl. Under
2008 avvek 122 ensamkommande barn, liksom 59
stycken under de frsta fyra mnaderna av 2009
[94]. De festa r unga pojkar frn konfiktomr-
den som Afghanistan och Irak. Mnga av dem har
Papperslsa
registrerats i ett annat EU-land och avvisas drfr
tillbaka dit utan asylprvning i Sverige i enlighet
med Dublinfrordningen [95].
Rdda Barnen skte r 2005 upp sju ungdomar
som hade utvisats tv r tidigare. Av dessa befann
sig tv i hemlandet medan de vriga levde pap-
perslst i Sverige eller hade rest till andra lnder
[96]. Detta r en liten studie, men det fnns andra
kllor som visar att utvisade och andra pappers-
lsa ungdomar rr sig inom Europa. Bland annat
framgr det av diskussionen om tillmpningen av
Dublinfrordningen, samt rapporter frn olika
EU-lnder om hemlsa ungdomar, irreguljra
bosttningar och tvngsingripanden mot pappers-
lsa. En stor del av invnarna i de uppmrksam-
made fyktinglgren i Grekland och Frankrike r
minderriga och unga vuxna [97-100].
Papperslsa nyfdda i Sverige
Den kanske allra mest marginaliserade gruppen
av de papperslsa r de barn som fds av pap-
perslsa. Enligt FN:s konvention om barnets rt-
tigheter artikel 7 ska barnet registreras omedel-
bart efter fdelsen och ska ha rtt frn fdelsen
till ett namn, rtt att frvrva ett medborgarskap
och s lngt det r mjligt, rtt att f vetskap om
sina frldrar och bli omvrdat av dem. Rtten
till fdelseregistrering nmns ocks i fera andra
internationella konventioner och resolutioner.
13
I en rapport frn UNICEF:s forskningscentrum
Innocenti Research Centre [101] beskrivs nr-
mare vad som avses med en fdelseregistrering
enligt Barnkonventionen. Fdelseregistrering r
en offciell anteckning av ett barns fdelse som
utgr en permanent och offciell registrering av
13 Exempelvis Internationell konvention om medborgerliga och
politiska rttigheter, art 24.
ett barns existens och innebr att barnet erknns
infr lagen. Ett sdant register ska enligt denna
tolkning vara obligatoriskt, allmnt, permanent
och kontinuerligt med sekretesskydd av person-
liga data. Registret har tv huvudsyften dels ett
juridiskt och dels ett statistiskt. Fdelseregistre-
ring ska gra det mjligt fr barnet att erhlla en
fdelseattest, vilket r ett personligt dokument
som utges av en stat till den enskilde. Registret
ska innehlla barnets namn, kn, fdelsetid och
ort samt namn, adress och nationalitet fr bda
frldrarna. Alla stater som har ratifcerat kon-
ventionen ska allts offciellt registrera barnets
fdelse genom ett offentligt statligt organ, och det
fungerar som en permanent och offciell registre-
ring av ett barns existens infr lagen.
Normalt registreras alla fdslar och nyfdda,
dels av Skatteverket inom folkbokfringen, dels
av Socialstyrelsen i det Medicinska fdelseregist-
ret. Uppgifter om frlossningar och nyfdda barn
rapporteras av frlossningsvrden och nyfdd-
hetsvrden till det medicinska fdelseregistret
[102] som anvnds fr att analysera riskerna fr
kvinnor och barn under graviditet, frlossning
och nyfddhetsperioden. Mellan 500 och 1 000
frlossningsjournaler som skickas in till det med-
icinska fdelseregistret varje r saknar person-
nummer eller har ett reservnummer [103]. Detta
avser barn som fds av turister och ambassad-
personal, asylskande samt papperslsa av olika
slag. I dag fnns dock ingen mjlighet att avgra
frdelningen mellan dessa grupper.
Barn som fds av frldrar som av ngon an-
ledning inte r folkbokfrda registreras inte i
folkbokfringen som folkbokfrda. En fdelsean-
mlan frn en barnmorska eller en frlossnings-
klinik registreras som alla andra inkomna hand-
lingar i Skatteverkets diarium som ett inkommet
rende. Dr registreras fdelsen med uppgift om
fdelsetid, kn, fdelseort och om det fnns till-
Papperslsa
gngligt frldrar och namn. Uppgift om med-
borgarskap och vrdnadshavare registreras dock
inte. Registreringen gr det mjligt fr frldrar-
na att genom registerutdrag styrka uppgiften om
barnets fdelse fr att f hndelsen registrerad i
hemlandet. Skatteverket strvar efter att faststl-
la barnets namn genom att erbjuda mamman att
fylla i en blankett med uppgifter om barnet samt
lmna en kopia p sitt pass eller motsvarande. Fr
ett svenskt eller ett statslst barn tillmpas svensk
namnlag, varfr anmlan om namn kan gras
till och beslutas av Skatteverket. P begran kan
mamman utver ett registerutdrag avseende f-
delsen ocks f ett utdrag ur Skatteverkets dia-
rium, med en kopia av fdelseanmlan och andra
eventuellt angivna uppgifter [104].
I Sverige sker inte ngon registrering av barn i
ett srskilt personregister nr det gller pappers-
lsas barn. Dremot registreras fdelsen.
Registrering av nyfdda papperslsa i ett sr-
skilt register r inte heller obligatoriskt. Det kan
inte heller sgas utgra ett underlag fr statistik
eftersom persondata inte r skbara. Dock fr det
anses att detta medfr en mjlighet fr barnet att
erhlla en fdelseattest. Fdelseattester utfrdas
normalt inte i Sverige men motsvaras av person-
bevis med utdrag ur folkbokfringsregistret. Per-
sonbevis kan sledes inte utfrdas fr dem som
inte r registrerade i den egentliga folkbokfring-
en, men med hnsyn till det fdelseregisterutdrag
som utfrdas i dessa fall kan det anses att regist-
reringen i delar uppfyller kravet p att registrera
barn med namn, kn, nationalitet, slktfrhllan-
den med mera s som anges i den ovan refere-
rade rapporten. Men alla de verkningar som en
egentlig folkbokfring medfr kommer allts inte
dessa barn till del.
Denna ordning kan ocks innebra andra ris-
ker fr barnet. Eftersom dessa barn offciellt inte
r synliga i ngot register kan de lttare utsttas
fr vld, vergrepp, mnniskohandel eller till och
med avlida utan att det uppmrksammas av myn-
digheter. Den medicinska uppfljningen pverkas
ocks eftersom det blir omjligt att flja frloss-
ningsutfallet i Socialstyrelsens Medicinska fdel-
seregister, och det gr inte heller att upptcka och
tgrda eventuella kade medicinska risker fr
papperslsa gravida och nyfdda.
Papperslsa r en utsatt grupp i vrt samhlle med
f rttigheter. De lper exempelvis hgre risk att
hamna i ett utanfrskap och utsttas fr vld. Det
irreguljra tillstndet pverkar livets alla aspekter
och alla deras vardagsaktiviteter illegaliseras,
frn boende och arbete till deras mjlighet till fri
rrlighet.
Mnga papperslsa lever under besvrliga fr-
hllanden som riskerar att leda till svra sociala
och hlsomssiga problem [60]. Det fnns dock
fr lite kunskap om de papperslsas antal och si-
tuation, och drfr r det svrt att avgra hur alla
dessa faktorer tillsammans pverkar samhllet i
stort och ifall det p sikt kan leda till omfattande
sociala problem fr samhllet som helhet.
I dag rder en brist p kunskap, delvis p grund
av att det handlar om mnniskor som hller sig
undan och inte vill vara synliga, och delvis ef-
tersom de papperslsa inte kan registreras och
ing i nationella enktunderskningar. Det r
ocks svrt att beskriva de papperslsas sociala
frhllanden och hlsa eftersom de inte har ngot
svenskt identitetsnummer. Situationen skulle
kunna underlttas om de papperslsa som kom in
i Sverige legalt, till exempel asylskande som har
ftt avslag och s kallade overstayers, fck tillfl-
liga personnummer som de behll fram tills de
faktiskt lmnade landet. Kunskapsbristen gller
Papperslsa
inte bara Sverige. Inom hela EU saknas syste-
matiska underskningar om papperslsa barns
grundlggande sociala behov, till exempel skydd
mot fattigdom, vld och andra vergrepp, och
drfr behver dessa frgor underskas och be-
lysas nrmare.
Svensk lagstiftning ska utformas, tolkas och
praktiseras s att den fljer de internationella
konventionerna om mnskliga rttigheter. Detta
framgr av regeringens svar till granskningskom-
mittn fr ekonomiska, sociala och kulturella rt-
tigheter [105].
14
Nr det gller att tillmpa svensk
lagstiftning inom olika politikomrden som soci-
altjnst, utbildning samt hlso- och sjukvrd br
man drfr enligt detta uttalande av regeringen ta
hnsyn till kraven i konventionerna om mnsk-
liga rttigheter. Dessa krav kan f en strre och
mer central betydelse vid handlggning, hante-
ring och insatser i enskilda renden. Samtidigt
har det visat sig ndvndigt att utreda och se ver
regelverket inom dessa omrden fr att tillgodose
de papperslsas och inte minst barnens behov och
rttigheter, vilket bland annat Socialstyrelsen har
freslagit nr det gller hlso- och sjukvrd fr
papperslsa [106]. Detta ska som nmnts nu ut-
redas [51].
Mnga som mter papperslsa familjer med
barn stlls infr etiska konfikter p grund av den
underrttelseskyldighet som anges i utlnnings-
frordningen och som innebr att socialtjnsten
ska anmla till polisen nr de frsta gngen vidtar
en tgrd fr en person som inte har uppehllstill-
stnd. Konfikten leder mnga gnger till att man
14 Enligt svensk rttspraxis ssom den faststllts av en rad avg-
rande i Hgsta domstolen mste svensk inhemsk lagstiftning
och ndringar av lagstiftning tolkas i verensstmmelse med
Sveriges internationella taganden.
inte uppfyller sin skyldighet enligt socialtjnst-
lagen att anmla att barn riskerar att fara illa.
Dessutom r det oklart i vilka situationer denna
underrttelseskyldighet gller, och det skapar
oskerhet i socialtjnsten. Fr att undvika att barn
far illa utan att f std och insatser frn social-
tjnsten behver de oklarheter som fnns redas ut.
Enligt betnkandet Skolgng fr alla barn [39]
br denna underrttelseskyldighet avskaffas.
Sverige har en formell och offciell fdelsere-
gistrering av fdslar av barn till ej folkbokfrda
frldrar. Hri ingr barn som fds av asylskan-
de och papperslsa men gruppen kan inte identi-
feras. Barnen folkbokfrs inte och de identiferas
inte genom person- eller samordningsnummer.
Drmed kan det bli problematiskt att uppfylla
kraven p att ven barn som fds utanfr sys-
temet ska f sina mnskliga rttigheter erknda
och uppfyllda s lngt det r mjligt enligt artikel
3 och 4 i barnkonventionen. Mjligheten till att
identifera medicinska risker hos denna utsatta
grupp r begrnsad och riktade insatser kan dr-
med inte ske.
Bristen p ett heltckande kunskapsunderlag
gr att denna rapport inte kan ge en exakt bild av
situationen fr papperslsa i Sverige i dag. Att det
fnns olika ml fr skilda politikomrden leder
mnga gnger till svra dilemman fr persona-
len inom socialtjnsten, hlso- och sjukvrden,
skolan och Migrationsverket. Det kan framhllas
att situationen fr papperslsa, bde fr vuxna
och fr barn, r allvarlig och djupt oroande vilket
terverkar p det svenska samhllet de lever i.
Papperslsa
Referenser
1. Baghir-Zada R. Illegal Aliens and Health (Care)
Wants. The Cases of Sweden and the Nether-
lands [Doktorsavhandling]. Malm: Malm
hgskola; 2009.
2. Khosravi S. Territorialiserad mnsklighet: ir-
reguljra immigranter och det nakna livet. I: de
los Reyes P, red. Om vlfrdens grnser och det
villkorade medborgarskapet. Stockholm: 2006.
s. 283310. Rapport av Utredningen om makt,
integration och strukturell diskriminering. SOU
2006:37.
3. United Nations High Commissioner for Refu-
gees. Global Appeal 2009 (update) Popu-
lations of concern to UNHCR. 2009 [2009-
09-23]; Tillgnglig frn: http://www.unhcr.
org/4922d43a0.html.
4. Lkare i vrlden. Fakta om papperslsa i
Sverige. [2009-09-29 ]; Tillgnglig frn:
http://www.lakareivarlden.org/sv/fakta-om-
pappersl%25C3%25B6sa-i-sverige.
5. Holmgren A. Projekt RITA Rttvis ingng till
arbete. En rapport om papperslsa i stdbran-
schen. Ett projekt i Fastighetsanstlldas frbund
med std frn Nringsdepartementet och Euro-
peiska fyktingfonden. Publicerat 2008-03-31.
Tillgnglig frn: http://www.temaasyl.se/Docu-
ments/Organisationer/Ovriga/RITA-rttvis%20
ingng%20till%20arbete.pdf.
6. Commission of the European Communities.
Communication from the Commission to the Eu-
ropean parliament and the Council. An area of
freedom, security and justice serving the citizen.
Brussels: 2009-06-10. COM (2009) 262 fnal.
7. Vogel D, Kovacheva V. Classifcation report:
Quality assessment of estimates on stocks of ir-
regular migrants. Hamburg: Hamburg Institute
of International Economics, Database on Irregu-
lar Migration; 2008. Working Paper No. 1/2008.
8. Portes A. Toward a structural analysis of illegal
(undocumented) immigration. International
Migration Review. 1978;12:46984.
9. Dvell F. Illegal Immigration in Europe: Beyond
Control? London: Palgrave Macmillan; 2006.
10. Dvell F. Clandestine migration in Europe. So-
cial Science Information. 2008;47(4):47997.
11. Platform for International Cooperation on Un-
documented Migrants (PICUM). Book of Soli-
darity: Providing Assistance to Undocumented
Migrants. Volumes IIII. Brussels; 2003.
12. Anderson B. Doing the Dirty Work? The Global
Politics of Domestic Labour. London: Zed
Books; 2000.
13. Jordan B, Dvell F. Irregular Migration: The
Dilemmas of Transnational Mobility. Chelten-
ham: Edward Elgar; 2002.
14. van der Leun J. Looking for Loopholes: Pro-
cesses of Incorporation of Illegal Immigrants in
the Netherlands. Amsterdam: Amsterdam Uni-
versity Press; 2003.
documented Migrants (PICUM). Undocumented
Children in Europe: Invisible Victims of Immi-
gration Restrictions. Brussels: 2007.
documented Migrants (PICUM). Report on the
Housing Situation of Undocumented Migrants in
Six European Countries. Brussels: 2004.
17. Platform for International Cooperation on
Undocumented Migrants (PICUM). Access to
Health Care for Undocumented Migrants in
Europe. Brussels: 2007.
documented Migrants (PICUM). Undocumented
Migrants Have Rights: an Overview of the Inter-
national Human Rights Framework. Brussels:
2007.
19. Lkare i vrlden. Tillgng till vrd fr pap-
perslsa i elva europeiska lnder. 2009. Lkare
Papperslsa
i vrldens kartlggning av tillgng till vrd i
Europa. Andra rapporten. Rapport om 2008 rs
underskning.
20. Fundamental Rights Agency. Annual Work Pro-
gramme 2009. European Union Agency for Fun-
damental Rights.
21. Health Care in NowHereland [2009-09-23];
Tillgnglig frn: http://www.nowhereland.info.
22. Bodegrd G. Att ha rtt till vrd att f tillgng
till vrd. Vrd av asylskande barn med upp-
givenhetssymtom. I: Groglopo A, Ahlberg BM,
red. Hlsa, vrd och strukturell diskriminering.
Stockholm: Fritzes; 2006. s. 171229. Rapport
av Utredningen om makt, integration och struk-
turell diskriminering. SOU 2006:78.
23. Khosravi S. Detention and Deportation of
Asylum Seekers in Sweden. Race & Class.
2009;50:3856.
24. Ohlson M. Irreguljra immigranter osynlig-
gjorda och diskriminerande inom sjukvrden. I:
Groglopo A, Ahlberg BM, red. Hlsa, vrd och
strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes;
2006. s. 13770. Rapport av Utredningen om
makt, integration och strukturell diskriminering.
SOU 2006:78.
25. Elmhorn C. Migrerande arbeterskor: informellt
arbete och papperslsa invandrare i Stockholm.
I: Forsell H, red. Den kalla och varma staden,
migration och stadsfrndring i Stockholm efter
1970. Stockholm: Stockholmia frlag; 2008.
26. Rosengren A. Vinna eller frsvinna om fykt,
asyl, och hjlpare. Stockholm: Carlssons; 2009.
27. Tamas G. De apatiska: om makt, myter och ma-
nipulation. Stockholm: Natur och Kultur; 2009.
28. Mattsson K. De papperslsa och de aningslsa.
Stockholm: Leopard Frlag; 2008.
29. Vestin S. Flyktingfllan. Stockholm: Ordfront;
2006.
30. Lodenius AL, Wingborg M. Migrantarbetare.
Stockholm: Premiss frlag; 2008.
31. Blomgren S. Svart Notis. Stockholm: Atlas; 2008.
32. Papperslsa Stockholm. [2009-09-23]; Tillgn-
glig frn: www.dennaonsdag.org.
33. Socialstyrelsen. Hlso- och sjukvrd fr asyl-
skande och fyktingar. Stockholm: 1995.
Allmnna rd frn Socialstyrelsen 1995:4.
34. Kammarrtten i Gteborg 2009-05-20, ml nr
1007-09. [2009-09-23]; Tillgnglig frn: www.
jpinfonet.se/J P-Socialnet/Analyser-och-referat/.
35. Kammarrtten i Jnkping. 2008-01-14, ml nr
3594-07, 3595-07. [2009-09-23]; Tillgnglig frn:
www.jpinfonet.se/J P-Socialnet/Analyser-och-
referat/.
36. Jahn C. LVU subsidir till utlnningslagen.
[2009-09-23]; Tillgnglig frn: www.jpinfonet.
se/J P-Socialnet/Analyser-och-referat/.
37. Justitiedepartementet. Skolgng fr barn som
skall avvisas eller utvisas. Stockholm: Fritzes;
2007. Betnkande av utredningen om rtt till
utbildning m.m. fr barn som hller sig undan
verkstllighet av beslut om avvisning eller ut-
visning. Statens offentliga utredningar. SOU
2007:34.
38. Utbildningsdepartementet. Rtt till skolgng
m.m. fr barn som vistas i landet utan tillstnd:
Dir. 2009:71.
39. Utbildningsdepartementet. Skolgng fr alla
barn. Stockholm: Fritzes. Betnkande av Utred-
ningen om rtt till skolgng m.m. fr barn som
vistas i landet utan tillstnd. Statens offentliga
utredningar. SOU 2010:5.
40. Gustafsson L. Flyktingbarnen och lkaretiken:
rapporteringsplikt nr lkare gr fel br infras
och g fre kollegialiteten. Lkartidningen.
2005;102(5):3223.
41. Abiri E, Brodin A, Johansson P. Mnskliga rt-
tigheter...? Jag vet att dom fnns och jag tror
att Sverige r bra p dom en handbok i mn-
skliga rttigheter p kommunal niv. Stockholm:
Fritzes; 2008.
Papperslsa
42. Frenta Nationerna. Den allmnna frklaringen
om mnskliga rttigheter, New York: G.A. res.
217A (III), U.N. Doc A/810 at 71. (1948).
43. Justitiedepartementet. Delegationen fr mn-
skliga rttigheter i Sverige. Stockholm: 2006.
Dir. 2006:27.
44. Justitiedepartementet. En nationell handling-
splan fr de mnskliga rttigheterna 2006
2009. Stockholm: 2006. Skr. 2005/06:95.
45. Frenta Nationerna. Internationell konvention
om ekonomiska, sociala och kulturella rttighet-
er, New York. (16 december 1966).
46. Frenta Nationerna. Konvention om barnets rt-
tigheter, New York. (20 november 1989).
47. Frenta Nationerna. Konvention om avskaffande
av all slags diskriminering av kvinnor, New
York. (18 december 1979).
48. United Nations. General comment no. 14: The
right to the highest attainable standard of
health, Geneva: Committee on Economic, Social
and Cultural Rights; 22 session, 25 April 12
Maj 2000: Article 12 of the International Cov-
enant on Economic, Social and Cultural Rights
E/C.12/2000/4. (11 augusti 2000).
49. United Nations General Assembly; Human
Rights Council. Report of the Special Rappor-
teur on the right of everyone to the enjoyment
of the highest attainable standard of physical
and mental health, Paul Hunt, on his mission to
Sweden (1018 January 2006). 28 februari 2007.
Implementation of General Assembly Resolu-
tion 60/251 of 15 march 2006 Entitled Human
Rights Council. A/HRC/4/28/Add.2.
50. Personligt samtal med Paul Hunt. Elis Envall i
samband med hearingen Tillgng till hlso- och
sjukvrd fr papperslsa i Sverige. Stockholm,
Riksdagens andrakammarsal: (2008-02-13).
51. Socialdepartementet. Hlso- och sjukvrd t
asylskande, personer som hller sig undan
verkstllighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning samt personer som befnner sig i
Sverige utan tillstnd. 2010. Kommittdirektiv.
Dir. 2010:7.
52. Khosravi S. Migrant illegality in Sweden: an
ethnographic approach. Journal of International
Political Theory. Under utgivning 2010.
holm: 2009.
54. World Health Organization. Closing the gap in
a generation: health equity through action on
the social determinants of health. Geneva: 2008.
Final report of the Commission on Social Deter-
minants of Health.
55. World Health Organization. International mi-
gration, health and human rights. Geneva: 2003.
December. Health and human rights publication
series.
56. World Health Organization Europe. Social de-
terminants of health: The solid facts. Second
edition. Wilkinson R, Marmot M, red. Copenha-
gen; 2003.
57. Lkare utan grnser. Gmda i Sverige. Utestn-
gda frn hlso- och sjukvrd. Stockholm: 2005.
Resultat frn en studie av Lkare Utan Grnser.
58. Fresk M, Granslandt H. Vrdbehov hos pap-
perslsa. Erfarenheter frn Rda Korsets
sjukvrdsfrmedling fr papperslsa 2008. [ST-
uppsats i allmnmedicin]; 2009.
59. Sigvardsdotter E. Regleringen av papperslsas
tillgng till sjukvrd sker lokalt i brist p lags-
tiftning. En versikt och typologi. Lkartidnin-
gen. Insnt 2009.
60. Personligt samtal med Anne Sjgren. Elis En-
vall. Gteborg, Rosengrenska stiftelsen: (2008-
01-31).
61. Bjrngren Cuadra C, Staaf A. Underskning
under bearbetning av socialtjnstens kontakt
med papperslsa. Malm: Malm hgskola,
2010.
62. Muntlig uppgift, Hans Rosenqvist. Stockholm,
Papperslsa
Rikspolisstyrelsen: (2009-08-28).
63. Muntlig uppgift, Jens Andersson. Norrkping,
Migrationsverket: (2009-08-28).
64. Migrationsverket. rsredovisning 2008. Nor-
rkping: 2009.
65. Rdda Barnen. Barn utan papper jag vill bara
landa. Stockholm: 2008. Rapport frn Rdda
Barnens projekt Utanpapper.nu, en hjlplinje fr
barn utan papper.
66. Dottrige M. Collateral Damage: The Impact of
Anti-Traffcking Measures on Human Rights. Re-
search report. Bangkok: Global Alliance Against
Traffcking in Women, 2007.
67. Dottrige M. Kids abroad: ignore them, abuse
them or protect them? Terre des Hommes Inter-
national Federation, 2008.
68. Enenajor A. Rethinking Vulnerability: European
Asylum Policy Harmonization and Unaccom-
panied Asylum Seeking Minors. Childhoods
Today. An online journal for childhood studies.
2(2): Publicerat 2008-12-23. Tillgnglig frn:
http://www.childhoodstoday.org/download.
php?id=17
69. OConnell Davidson J, Farrow C. Child Migra-
tion and the Construction of Vulnerability.
Rdda Barnen, 2007.
70. Oude Breuil B, Lodwick D, Tournecuillert V,
Engel S, Genthon A, Johnston E, et al. Wander-
ing young people: the conditions for return Eu-
ropean Forum for Urban Safety, 2009. Feasibil-
ity study on the reintegration of isolated minors
victims of traffcking, Spain, France, Italy, Alba-
nia, Austria, Romania.
71. Ascher H, Gustavsson T. Klargrande veten-
skaplig konferens om barn med uppgiven-
hetssymtom. Lkartidningen 2008;105(12):31
3.
72. Rdda Barnen. Att hjlpa barn utan papper en
balansgng mellan srskilda behov och diskrim-
inering. Stockholm: 2006. Dokumentation av
Utanpapper.nu-seminarium 19 maj 2006.
73. Waldehorn A. Barn utan papper barn frst
och frmst. Stockholm: Rdda Barnen, Doku-
mentation frn seminariet Pappersls men inte
skyddsls 23 mars 2007 om std och samver-
kan fr gmda barn. rsrapport frn projektet
Utanpapper.nu.
74. Statens Invandrarverk, Socialstyrelsen. Gmd:
om barn som hlls gmda fr att slippa avvis-
ning. 1994. SoS-rapport 1994:8.
75. Sjgren A, Ascher H. Gmda barn i skolan:
varfr och hur gr man? Skolhlsovrd.
2006;7(3):2532.
76. Andersson K, Korol J. Nu knner jag mig som
en del av vrlden. En studie om ungas liv idag
och deras erfarenheter av att tidigare ha levt
gmda [C-uppsats Socionomprogrammet]. Gte-
borg: Gteborgs universitet; 2008.
77. Ascher H, Pendic B, Vestin S, Smith Nielsen
S, Hunt P, Watters C. Children living in hiding
today and tomorrow. Presenterad vid konferens
A seminar about health and human rights at the
Nordic School of Public Health. 2009-01-28.
Nordiska hgskolan fr folkhlsovetenskap och
Stiftelsen Solstickan.
78. Integrationsverket. Nyanlnd efter fera r? Nor-
rkping: 2007. Rapport 2007:02.
79. Justitiedepartementet. Ny instans- och process-
ordning i utlnnings- och medborgarskapsren-
den. Prop. 2004/05:170.
80. Qvistrm D. Enad kritik mot krav p frsr-
jning. Kyrkans tidning. Publicerat 2009-03-11.
Tillgnglig frn: http://www.kyrkanstidning.
com/nyheter/enad_kritik_mot_krav_pa_forsor-
jning_0_9089.news.aspx
81. Barnombudsmannen. Remissvar: Betnkandet
frsrjningskrav vid anhriginvandring (SOU
2008:114). Stlld till: Justitiedepartementet.
2009. Diarienummer: 9.1:1313/08.
82. Orrenius A. Socialstyrelsen avvisar frsrjning-
Papperslsa
skrav. Riksdag & Departement Webbupplagan.
Publicerat 2009-03-09. Tillgnglig frn: http://
www.rod.se/politikomraden/migration_och_in-
tegration/Socialstyrelsen-avvisar-forsorjningsk-
rav/
83. Justitiedepartementet. Frsrjningskrav vid
anhriginvandring. Betnkande av frsrjning-
skravsutredningen. Stockholm: 2008. Statens
offentliga utredningar. SOU 2008:114.
84. Andersson-Wilks E. Barn med svra uppgiven-
hetssymptom och samverkan kring dessa [Up-
psats psykoterapeutprogrammet]. Stockholm:
Ersta Skndal hgskola; 2009.
85. Personligt samtal med Kjell Asplund. Elis En-
vall. Stockholm: (2009-09-30).
86. Socialstyrelsen. Barn med uppgivenhetssymtom
i asylskande familjer. En frstudie hsten 2009.
Stockholm: 2009.
87. Malmstrm C. Barn utan uppehllstillstnd.
Stockholm: Rdda Barnen och Svenska Barn-
lkarfreningen, 2003. Rapport frn hearing i
riksdagen den 24 september 2003.
88. Socialstyrelsen och Statens Invandrarverk. Nr
barn lever gmda. Stockholm: 1999. SoS-rap-
port 1999:5.
89. Larsson B, Ekblad S. Kartlggning av den
psykiska hlsan hos fre detta gmda asyl-
skande i Vrmland. Center fr traumatisk
stress, Karlstad, Landstinget i Vrmland. Insti-
tutet fr psykosocial medicin, Stockholm: 2007.
90. Smith Nielsen S, Norredam M, Christiansen
KL, Obel C, Hilden J, Krasnik A. Mental health
among children seeking asylum in Denmark
the effect of length of stay and number of re-
locations: a cross-sectional study. BMC Public
Health. 2008;8:293.
91. Hepinstall E, Sethna V, Taylor E. PTSD and
depression in refugee children Associations
with pre-migration trauma and post-migration
stress. European Child & Adolescent Psychiatry.
2004;13(6):37380.
92. Migrationsverket. Vanliga frgor och svar en-
samkommande barn och ungdomar. 2009 [2009-
09-24]; Tillgnglig frn: http://migrationsverket.
se/index.jsp?swedish/kommuner/barn/faq.html.
93. Wessel A. Genomgng av renden dr ensam-
kommande asylskande ungdomar avvikit under
r 2002. Migrationsverket, 2003.
94. Uppgift i e-post frn Jens Andersson, Migra-
tionsverket till Kristina Swiech, Rdda Barnen.
(2009-05-08).
95. Europeiska unionens rd. Rdets frordning
(EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om
kriterier och mekanismer fr att avgra vilken
medlemsstat som har ansvaret fr att prva en
asylanskan som en medborgare i tredje land
har gett in i ngon medlemsstat. Dublinfrord-
ningen: Europeiska unionens offciella tidning:
(EG) 343/2003.
96. Brendler-Lindqvist M. Vem tar ansvaret fr de
ensamkommande barnen? Stockholm: Rdda
Barnen, 2005.
97. European Council on Refugees and Exile. The
Dublin Regulation: Twenty Voices Twenty
Reasons for Change. Brussels, London: 2007.
98. Persson A. Europeisk asylpolitik i bakls. Da-
gens Nyheter. 2009-09-21.
99. Troller S. Left to Survive. Systematic Failure to
Protect Unaccompanied Migrant Children in
Greece. New York: Human Rights Watch, 2008.
100. United Nations High Commissioner for Refu-
gees. Concern for asylum-seekers, refugees left
homeless after makeshift camp closed in Greece.
Geneva; 2009 [2009-07-14]; Tillgnglig frn:
http://www.unhcr.org/4a5c9d8a6.html.
101. United Nations Childrens Fund Innocenti Re-
search Centre. Birth registration: right from the
start. Florens: 2002. Innocenti Digest. No. 9.
102. Socialstyrelsen. Medicinska fdelseregistret
[Databas p Internet]. 2009 [citerad 2009-09-17].
Papperslsa
Tillgnglig frn: http://www.socialstyrelsen.se/reg-
ister/halsodataregister/medicinskafodelseregistret.
103. Uppgifter i e-post frn Emma Nilsson, Medicin-
ska fdelseregistret, Epidemiologiskt Centrum,
Socialstyrelsen. (2009-09-14).
104. Telefonsamtal med Yvonne Eriksson. Stock-
holm, Skatteverket: (2009-09-24).
105. Socialdepartementet. Sveriges rapportering
kring efterlevandet av FN:s konvention om
ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter
(S2006/1910/SK). 2006 [2009-10-08]; Tillgnglig
frn: http://www.manskligarattigheter.gov.se/
extra/document/?instance=1&action_show_doc-
ument.885.=1.
106. Socialstyrelsen. Mnskliga rttigheter och
asylskandes m.f. rtt till hlso- och sjukvrd.
Skrivelse till regeringen 2007-12-21. Dnr. 50-
12055/2007.
Bilagor
Bilagor
1.1 Lnderindelningar
Norden
Sverige, Finland, Danmark, Island, Norge
Vsteuropa
Andorra, Belgien, Frankrike, Gibraltar, Irland,
Italien, Lichtenstein, Luxemburg, Malta, Monaco,
Nederlnderna, Portugal, San Marino, Schweiz,
Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tysk-
land, Vatikanstaten, sterrike
vriga Vstvrlden
Australien, Kanada, Nya Zeeland, USA
Nordstra Europa
Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland,
Slovakien, (Sovjetunionen ), Tjeckien, (Tjecko-
slovakien), Ungern, Ukraina, Vitryssland
Sydstra Europa
Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Cy-
pern, Grekland, (Jugoslavien), Kroatien, Make-
donien, Moldavien, Montenegro, Rumnien, Ser-
bien, (Serbien och Montenegro), Slovenien
Mellanstern (Asien
Bahrain, Frenade Arabemiraten, Irak, Iran,
Gaza-omrdet, Israel, Jemen, Jordanien, Kuwait,
Libanon, Oman, Palestina, Qatar, Saudiarabien,
Turkiet, Syrien, Vstbanken/Gazaremsan
Nordafrika
Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Tunisien,
Vstsahara
Syd- och Centralasien
Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan,
Kirgistan, Tadjikistan, Turkmenistan, Uzbe-
kistan, Indien, Thailand, Vietnam, Nordkorea,
Sydkorea, Afghanistan, Bangladesh, Bhutan,
Brunei Darussalam, Kambodja, Kampuchea,
Mongoliet, Myanmar (Burma), Nepal, Pakistan,
Sri Lanka
st- och Sydstasien och vriga Oceanien
Kina, Filippinerna, Hongkong, Indonesien,
Japan, Laos, Malaysia, Maldiverna, Singapore,
Taiwan, sttimor, Fiji, Kiribati, Marshallarna,
Palau, Papua Nya Guinea, Salomonarna, Samoa,
Tonga, Tuvalu, Vanuatu, Mikronesien, Nauru
Afrika sder om Sahara
Somalia, Etiopien, Eritrea, Angola, Benin, Bot-
swana, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikan-
ska Rep., Djibouti, Ekvatorialguinea, Elfen-
benskusten, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea,
Guinea-Bissau, Kamerun, Kap Verde, Kenya,
Komorerna, Kongo, Kongo, Demokratiska
Rep., Lesotho, Liberia, Madagaskar, Malawi,
Mali, Mauretanien, Mauritius, Mocambique,
Namibia, Niger, Nigeria, Rwanda, Sao Tome
och Principe, Senegal, Seychellerna, Sierra
Leone, Sudan, Swaziland, Sydafrika, Tanza-
nia, Tchad, Togo, Uganda, Zaire, Zambia, Zim-
babwe
Bilaga 1. Indelningar
Bilagor
Latinamerika och Karibien
Chile, Colombia, Anguilla, Antigua och Barbuda,
Argentina, Bahamas, Barbados, Belize, Bermuda,
Bolivia, Brasilien, Costa Rica, Dominica, Domi-
nikanska Rep., Ecuador, El Salvador, Grenada,
Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica,
Brittiska Jungfruarna, Kuba, Mexiko, Nicaragua,
Panama, Paraguay, Peru, S:t Kitts och Nevis, S:t
Lucia, S:t Vincent och Grenadinerna, S:t Kiits-Ne-
vis-Aguilla, Surinam, Trinidad och Tobago, Uru-
guay, Venezuela
Ibland anvndes beteckningen Vstasien. Den
omfattar lnderna i Mellanstern samt Armenien,
Azerbajdzjan och Georgien.
1.2. Omrdesindelningar i de tre
storstadsregionerna
Fr att skapa grannskap har man slagit samman
mindre omrden som bestr av ett eller fera
NYKO-omrden. (NYKO-omrden, nyckelkods-
omrden, r geografska omrden som anvnds
fr den kommunala planeringen.) Dessa mindre
omrden skapas i regel av respektive kommuner
utifrn en homogenitetsprincip med avseende p
bostadsbebyggelsens sammansttning (hustyp,
byggnadsperiod och garkategori). I Stockholms
ln heter sdana omrden basomrden. De kan
heta olika i olika kommuner.
Grannskapsindelningen i Stockholms ln
bygger p en gammal omrdesindelning frn r
1975 i s.k. MI-omrden, som till stor del uppfyl-
ler ovanstende kriterier. Fr att den skulle vara
ndamlsenlig, gjordes dock vissa ndringar och
uppdateringar. En likartad indelning i grannskap
i Storgteborg och Stor-Malm tillkom senare
och gjordes i samband med arbete med Storstads-
utredningen r 1989/90.
Indelningen av regionerna i grannskap, samt
indelningen av de strsta kommunerna Stock-
holm, Gteborg och Malm som p grund av
storlek delades i mindre delar, uppdaterades r
1995/96 nr man framstllde underlagsdata fr
Storstadskommittn. Indelningen uppdaterades
igen r 2002 och 2006 av Socialstyrelsen i samar-
bete med SCB.
Av berkningstekniska skl br undersk-
ningsomrdet begrnsas till grannskap med fer
n 500 invnare. Detta utesluter de grannskap
som r glest befolkade, allra oftast industriomr-
den. Observera att antalet glest befolkade grann-
skap frndras med tiden nr det tillkommer ny
bebyggelse och nya invnare fyttar in.
I ett grannskap bor oftast mellan fyra tusen och
tio tusen invnare utom i ngra enstaka fall. En-
dast urbana grannskap ingr och glesbygds- och
landsbygdomrden som frekommer i utkanterna
av frortskommunerna har allts uteslutits.
Stockholmsregionen (Stockholms ln)
Stor-Stockholm
I Stockholms region ingr frutom Stockholms stad
fljande kommuner: Solna, Sundbyberg, Danderyd,
Eker, Jrflla, Liding, Sigtuna, Sollentuna, Tby,
Upplands-Bro, Upplands Vsby, Vallentuna, ster-
ker, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Salem,
Tyres, Vrmd, Norrtlje, Nynshamn och S-
dertlje. Den strsta kommunen i Stockholms ln,
Stockholms stad, delades in i tre delar: Stockholms
innerstad (med fljande frsamlingar: Domkyrko-
frsamlingen [frut Storkyrkan, Klara och Jakob],
Antal grannskap i storstadsomrden 2006
Region Alla grannskap Urbana grannskap med
befolkning > 500 inv.
Stor-Stockholm 337 276
Stor-Gteborg 205 140
Stor-Malm 154 97
Totalt 696 513
Bilagor
Johannes, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus,
Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Oscar, Kungsholm,
S:t Gran, Essinge, Maria, Hgalid, Katarina och
Sofa.), Stockholm Sderort (med frsamlingarna
Hgersten, Brnnkyrka, Vantr, Enskede, Skarpnck,
Farsta och Skrholmen) och Stockholm Vsterort
(med frsamlingarna Bromma, Vsterled, Vlling-
by, Spnga, Hsselby och Kista).
Gteborgsregionen Stor-Gteborg
Till Gteborgsregionen rknas utver Gteborgs
stad ocks kommunerna Kunglv, Ale, Lerum,
Partille, Hrryda, Mlndal och Kungsbacka. G-
teborg stad delades i Hisingen, Gteborg Nordost
(motsvarar kommundelarna Hisingen respektive
Nordost) och Gteborg Centrum-vst (med kom-
mundelarna Centrum och Vster).
Malmregionen Stor-Malm
I Malmregionen ingr frutom Malm stad ocks
kommunerna Burlv, Kvlinge, Lomma, Lund,
Staffanstorp, Svedala, Vellinge och Trelleborg.
Malm stad delades i tv delar: Malm Innerstad
(med fljande stadsomrden: Hamnen, Innersta-
den och en mindre del av Limhamn med delom-
rdena Ribersborgsstranden, Vstervng, Mellan-
heden, Bellevue samt Nya Bellevue) och Malm
Frort (med stadsomrdena Kirseberg, Bunkefo,
Hyllie, Fosie, Oxie, Rosengrd, Husie samt reste-
rande delen av Limhamn).
1.2 Ekonomiska boendesegregationen
grannskapsklassifcering
1.2.1 Lginkomsttagare och hginkomsttagare
Fr att studera den ekonomiska boendesegregatio-
nens utveckling ver tiden har vi berknat ande-
lar av hg- och lginkomsttagare i varje omrde
fr de olika tidpunkterna. Gruppen inkomsttagare
avgrnsades till mn i ldrarna 2564 r (ej nol-
linkomsttagare). Inkomsttagarna delas in i tre klas-
ser; de med lg, de med hg och de med normal
inkomst. Lginkomstgrnsen (respektive hgin-
komstgrnsen) defnieras som det belopp under
(respektive ver) vilket 20 procent av inkomst-
tagarna i lnet med de lgsta (respektive hgsta)
inkomsterna fnns. Lginkomsttagare, respektive
hginkomsttagare, r allts mn 2564 r vilkas
rliga faktorinkomst r lgre n lginkomstgrn-
sen, respektive hgre n hginkomstgrnsen.
Andelen lginkomsttagare, respektive hgin-
komsttagare, i respektive region stts sledes de-
fnitionsmssigt till tjugo procent.
Det anvnda inkomstbegreppet r faktorin-
komst, dvs. summan av arbetsinkomst (inkomst
av frvrvsarbete och av de skattepliktiga sociala
frskringar som r kopplade till frvrvsarbete,
som sjukln frn arbetsgivare och ersttning frn
sjuk- och frldraersttning m.m.) och inkomst
frn kapital. Lginkomstgrnsen och hgin-
komstgrnsen r relativa och kan variera frn r
till r beroende p hur den genomsnittliga inkom-
sten frndras. Som framgr av nedanstende
tabl frskjuts grnserna ver tiden. De ligger
ocks lite olika fr de tre regionerna.
Lginkomstgrnsen och hginkomstgrnsen
Faktorinkomst, antal kronor per r.
vre grns fr
lginkomsttagare
r Stor-
Gteborg
Stor-
Malm
Stor-
Stockholm
1990 88800 79600 97700
1997 33700 25200 57700
2006 102400 74100 104700
Nedre grns fr hginkomsttagare
1990 227200 220400 249700
1997 285800 276400 320500
2006 412700 398800 454900
Bilagor
1.2.2. Indelning i omrdestyper efter
ekonomisk status
Klassningen av bostadsomrden baseras p kvo-
ten (LH-kvoten) mellan andelen invnare som r
ekonomiskt resurssvaga (lginkomsttagare) och
andelen invnare som r ekonomiskt resursstarka
(hginkomsttagare).
Kvotvrdet fr resursstarka omrden, dr hg-
inkomsttagarna r mnga fer n lginkomstta-
garna, r mycket mindre n 1. P motsvarande
stt har omrdena med mnga fer lginkomstta-
gare n hginkomsttagare kvotvrden som mnga
gnger verstiger 1. I de heterogena omrdena, dr
andelarna lg- respektive hginkomsttagare inte
skiljer sig alltfr mycket t, r kvoten omkring 1.
Dessa omrden kan kallas fr integrerade i eko-
nomiskt avseende eftersom de uppvisar samma
befolkningssammansttning som hela regionen
med avseende p olika inkomsttagarkategorier.
Bostadsomrdena har indelats i klasser, i fr-
sta hand efter kvotens storlek, kompletterat med
vissa grnsvillkor. Fljande tta omrdestyper
har srskiljts:
Klassindelning av grannskap i omrdestyper efter
ekonomisk status
Omrdestyp med
avseende p ekonomisk
status
LH-kvot
Befolkning
= < 500 inv.
0 Ej klassifcerade
Homogent rika 1 Mycket resursrika under 0,25
2 Resursrika 0,250,49
Integrerade 3 Integrerade resursrika 0,500,79
4 Integrerade 0,801,24
5 Integrerade eftersatta 1,251,99
Homogent fattiga 6 Eftersatta 2,003,99
7 Resursfattiga 4,009,99
8 Mycket resursfattiga 10,00 och hgre
De bostadsomrden som identiferas som mycket
resursrika respektive resursfattiga och mycket resurs-
fattiga r p olika stt mycket homogena med avse-
ende p invnarnas ekonomiska resurser. I den ena
kategorin bor till vervgande del hginkomsttagare
och nstan inga lginkomsttagare, medan frhllan-
dena r omvnda i den andra kategorin. Dessutom
har grannskap indelats efter dynamiska typer, dr
man tar hnsyn till frndring ver tid. Nedanstende
tabeller anger kopplingen mellan grannskapens eko-
nomiska status och ekonomisk dynamisk typ.
Kopplingen mellan grannskapens ekonomiska
status och ekonomiska dynamiska typ
Typ av utvecklning med avseende p
ekonomisk status 19902006
Ekonomisk
dynamisk typ
Stabilt resursrika (2) och mycket resurs-
rika (1)
1 Ekonomiskt
resursstarka
Frn omrdesstatus 3 eller 4 vid periodens
brjan till resursrika (2) eller integrerade/
resursrika (3) vid periodens slut
Frn omrdesstatus 1, 2 eller 3 vid
periodens brjan till integrerade/
resursrika (3) och integrerade (4) vid
periodens slut
Stabilt integrerade (3) och integrerade/
resursrika (3)
periodens brjan till integrerade (4) eller
integrerade/eftersatta (5) vid periodens slut
2 Ekonomiskt
integrerade/
eftersatta
periodens brjan till integrerade/eftersatta
(5) och eftersatta (6) vid periodens slut
Stabilt integrerade/eftersatta (5) eller
eftersatta (6) med minskad fattigdom
Frn omrdesstatus 3, 4, 5 eller 6 vid
periodens brjan till resursfattiga (7) vid
periodens slut
3 Ekonomiskt
resurssvaga
Stabilt eftersatta (6) eller stabilt
resursfattiga (7)
brjan till mycket resursfattiga (8) vid
periodens slut
4 Ekonomiskt
mycket
resurssvaga
Stabilt mycket resursfattiga (8)
Bilagor
1.4. Etnisk segregation
grannskapsklassifcering
1.3.1 Synliga och icke-synliga invandrargrupper
I detta kapitel har den utrikesfdda befolkningen de-
lats in i synliga och icke-synliga utrikesfdda grup-
per. Med synliga utrikesfdda grupper menar man in-
vandrare med ursprung i Sydstra Europa och utanfr
Europa, och med icke-synliga utrikesfdda grupper
menar vi invandrare frn vriga Norden, Vstra och
Nordstra Europa, samt USA, Kanada, Australien och
Nya Zeeland. Med termen invandrare menas enbart de
utrikesfdda personerna. Gruppering av fdelselnder
i ursprungsregioner fnns i avsnitt 1.1 i denna bilaga.
1.3.2 Indelning i omrdestyper efter etnisk status
Klassningen efter etnisk sammansttning baseras p ett
mtt som anger grannskapets etniska sammansttning i
relation till den etniska sammansttningen hos befolk-
ningen i hela regionen.
Klassindelning av grannskap i omrdestyper efter
etnisk status
Omrdestyp med avseende
p ekonomisk status
RES
Befolkning
= < 500 inv.
0 Ej klassifcerade
Homogent
svenska
1 Mycket homogen
svensk befolkning
under 0,25
2 Homogen svensk befolkning 0,250,49
3 Integrerade, svensk prgel 0,500,79
Integrerade
4 Integrerade 0,801,24
5 Integrerade, prgel av
1,251,99
Koncentration
av synliga
invandrargrupper
6 Koncentration av synliga
invandrargrupper
2,003,99
7 Stor koncentration av
4,009,99
8 Mycket stor koncentration
av synliga invandrargrupper
10,00 och
hgre
Kopplingen mellan grannskapens etniska
status och etniska dynamiska typ
Typ av utveckling med avseende p
etnisk status 19902006
Etnisk dynamisk
typ
Stabilt homogen svensk befolkning
(1 eller 2)
1 Dominerade av
sverigefdda
brjan till status homogen svensk befolk-
ning (2) eller integrerade med svensk
prgel (3) vid periodens slut
Frn omrdesstatus 1, 2 eller 3 vid perio-
dens brjan till status integrerade med
svensk prgel (3) eller integrerade (4)
vid periodens slut
Stabilt integrerade (4) eller integrerade
med svensk prgel (3)
dens brjan till status integrerade (4)
eller integrerade med prgel av synliga
invandrargrupper (5) vid periodens slut
2 Etniskt
integrerade,
inslag av synliga
invandrargrupper
dens brjan till status integrerade med
prgel av synliga invandrargrupper (5)
eller koncentrationer av synliga invandrar-
grupper (6) vid periodens slut
Stabil status integrerade med prgel av
synliga invandrargrupper (5) eller
minskning av koncentration av synliga
invandrargrupper (6)
Frn omrdesstatus 3, 4, 5 eller 6 vid
perio dens brjan till status stor koncen-
tration av synliga invandrargrupper (7)
vid periodens slut
3 Dominerade
av synliga
invandrargrupper
Stabil status koncentration av synliga
invandrargrupper (6) eller stor koncen-
tration av synliga invandrargrupper (7)
Frn omrdesstatus 6 eller 7 vid perio-
dens brjan till status mycket stor
koncentration av synliga invandrargrupper
(8) vid periodens slut
4 Mest dominerade
av synliga
invandrargrupper
Stabil status mycket stor koncentration av
synliga invandrargrupper (8)
Bilagor
Kopplingen mellan den etniska och den ekonomiska grannskapsklassifceringen
Kombinerad dynamisk typ.
Ekonomisk dynamisk typ Etnisk dynamisk typ
1 2 3 4
Dominerade av
sverigefdda
Etniskt integrerade,
inslag av synliga
invandrargrupper
Dominerade av synliga
invandrargrupper
Mest dominerade
av synliga
invandrargrupper
1 Resursstarka 1 2
2 Integrerade /eftersatta 3 4 5
3 Resurssvaga 6 7 8 9
4 Mycket resurssvaga 6 6 8 9
1.5. Kombinerad grannskapsklassifcering kopplingen mellan den etniska
och den ekonomiska klassifceringen
Det defnieras som kvoten mellan andelen personer
tillhrande synliga invandrargrupper (fdda i Sydeuro-
pa och i lnder utanfr Europa, exklusive USA, Kana-
da, Australien och Nya Zeeland) och andelen personer
fdda i Sverige av totalbefolkningen i ett grannskap.
Fr att relatera mttet till frhllandena som rder
i respektive storstadsregion, dividerar man denna kvot
med motsvarande kvot fr regionen. Mttet man fr
kallas fr relativ etnisk sammansttning (RES).
Bilagor
Ursprunglig respektive ny klassifcering av grannskapens kombinerade dynamiska typ 19901994
Studiepopulationen frdelad ver olika grannskapstyper. Personer fdda 19771979 som bodde i samma grannskap 19901994.
Grannskapets
ursprungliga
klassifcering
19901994
Grannskapets nya klassifcering (nya dynamiska typ) 19901994 Totalt
0
Resursstarka/
dominerade
av sverigefdda
1
Integrade-
eftersatta/
dominerade
av sverigefdda
2
Integrade-
eftersatta/
stort inslag
av synliga
iinvandrar-
grupper
3
Resursfattiga/
dominerade
av sverige-
fdda
4
Resursfattiga/
dominerade av
synliga invandrar-
grupper
5
Mycket
resursfattiga/
mest
dominerade
av synliga
invandrar-
grupper
(kombinerad
dynamisk typ)
1 Resursstarka/
dominerade av
Sverigefdda
49 706 49 706
2 Resursstarka/
etniskt integrerade,
inslag av synliga
invandrargrupper
1 447 1 447
3 Integrade-eftersatta/
dominerade av
Sverigefdda
8 996 8 996
inslag av synliga
invandrargrupper
4 252 4 252
invandrargrupper
2 166 2 166
6 Resursfattiga/
dominerade av
Sverigefdda
2 783 2 783
7 Resursfattiga/
inslag av synliga
invandrargrupper
2 544 2 544
8 Resursfattiga/
invandrargrupper
5 437 5 437
9 Mycket resursfattiga/
mest dominerade
av synliga
invandrargrupper
2 791 2 791
Totalt 51 153 8 996 6 418 2 783 7 981 2 791 80 092
Bilagor
Diagnoser har hmtats frn Socialstyrelsens
Patientregister. Diagnoserna r kodade enligt
svenska versioner av Vrldshlsoorganisationens
(WHO) internationella system fr klassifkation
av sjukdomar International Classifcation of Di-
Alkoholrelaterade diagnoser
E24.4 Alkoholutlst pseudocushingsyndrom
F10 (291, 303, 305A) Psykiska strningar och beteendestrningar orsakade av alkohol
G31.2 Degeneration i nervsystemet orsakad av alkohol
G62.1 (357F) Alkoholutlst polyneuropati
G72.1 Alkoholutlst myopati
I42.6 (425F) Alkoholkardiomyopati
K29.2 (535D) Gastrit orsakad av alkohol
K70 (571A, 571B, 571C, 571D) Leversjukdom orsakad av alkohol
K85.2 Alkoholutlst akut pankreatit
K86 Andra sjukdomar i pankreas
O35.4 Vrd av blivande moder fr (misstnkt) skada pfostret p grund av
alkoholmissbruk hos modern
T51 Toxisk effekt av alkohol
Z50.2 Rehabilitering av alkoholmissbrukare
Z71.4 Rdgivning och kontroll vid alkoholmissbruk
Z72.1 Alkoholbruk
Narkotikarelaterade diagnoser
F11F16, F18, F19 Psykiska strningar och beteendestrningar orsakade av psykosaktiva
(292, 304, 648D) substanser
F11 Psykiska strningar och beteendestrningar orsakade av opiater
F12 ...cannabis
F13 ...sedativa och hypnotika
F14 ...kokain
F15 ...andra stimulantia dribland koffein
F16 ...hallucinogener
seases ICD-10 (fr.o.m. 1997) [1]. Koderna enligt
tidigare ICD-9 (t.o.m. 1996) [2] str i frekom-
mande fall inom parantes, observera att verens-
stmmelsen mellan ICD-9 och ICD-10 inte r
fullstndig.
Bilaga 2. Diagnoser
Bilagor
F18 ...fyktiga lsningsmedel
F19 ...fera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser
O35.5 Vrd av blivande moder fr (misstnkt) skada p fostret av lkemedel
P04.4 (655F) Foster och nyfdd som pverkats av bruk av tillvnjande droger hos modern
T40 (969G) Frgiftning med narkotiska och psykodysleptiska medel
T43.6 (969H) Frgiftning med psykostimulantia med missbruksrisk
Z50.3 Rehabilitering av lkemedelsmissbrukare
Z71.5 Rdgivning och kontroll vid drogmissbruk
Z72.2 (965A) Problem som har samband med drogbruk
Psykossjukdomar
F20F29 (295299) Schizofreni, schizotypa strningar och vanfrestllningssyndrom
vriga psykiatriska sjukdomar
Motsvarar fljande diagnoskoder i ICD-9: 290319 (utom 291, 292, 295299, 303, 304, 305A)
F00F09 Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska strningar
F30F39 Frstmningssyndrom
F40F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom
F50F59 Beteendestrningar frenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer
F60F69 Personlighetsstrningar och beteendestrningar hos vuxna
F70F79 Psykisk utvecklingsstrning
F80F89 Strningar i psykisk utveckling
F90F98 Beteendestrningar och emotionella strningar med debut vanligen under
barndom och ungdomstid
F99 Ospecifcerad psykisk strning.
Sjlvskador
X60X84 (E950E959) Avsiktligt sjlvdestruktiv handling
Y10Y34 (E980E989) Skadehndelse med oklar avsikt
I21, I22 (410) Hjrtinfarkt
I60, I61, I63, I64 Stroke
(430, 431, 433, 434, 436)
Neurologiska sjukdomar
G35 (340) Multipel skleros (MS)
Cancersjukdomar
C50 (174) Brstcancer
C61 (185) Prostatacancer
Skador
X85Y09, Y87.1 (E960E969) Vrdad fr skada och frgiftning som uppsttt genom vergrepp av annan person.
Bilagor
3.1 Analysmetoder i kapitel 7.
Cox-regression.
Cox-regression r en s kallad verlevnadsana-
lys som anvnds nr man har information om en
population som man har fljt ver tid. Med hjlp
av Cox-regression berknas sannolikheten fr
att en hndelse ska intrffa, till exempel olika
indikationer p psykosociala problem. Resulta-
ten presenteras som relativa risker (RR), det vill
sga sannolikheten fr att en viss hndelse in-
trffar hos en grupp jmfrt med en vald refe-
rensgrupp. Den relativa risken r kvoten mellan
risken i underskningsgruppen och risken i re-
ferensgruppen. Referensgruppen kan sgas vara
den basniv som vriga grupper jmfrs med
och den fr drmed den relativa risken 1. En re-
lativ risk p 2 anger att risken r dubbelt s hg
(2 gnger s hg) som i referensgruppen. Nr
den relativa risken r mindre n 1 r risken lgre
n referensgruppens. Vanligen betraktas relativa
risker p 2 och mer som hga verrisker.
I regressionsanalyserna justeras resultaten
fr olika bakgrundsfaktorer, exempelvis fdel-
ser och kn. Det innebr att analysen tar hnsyn
till att frdelningen av fdelser och kn skiljer
sig t mellan olika grupper. Regressionsanaly-
serna ger svar p frgan: fnns det en skillnad
om alla vriga faktorer som ingr i analysen r
lika frdelade?
Uppfljningstid
Personerna i studiepopulationen r fdda inom ett
tiorsintervall och har drmed uppntt olika lder
vid uppfljningstidens slut (som kan variera ngot
beroende p vilka registeruppgifter som anvnds,
oftast r 2005 eller 2006, se bilaga 4 Datakllor).
Problemet med olika uppfljningstider har lsts
p olika stt. Ibland fljs personerna till en given
lder och d utesluts de fdelsekohorter som inte
har ntt den ldern, i andra fall har analysen jus-
terats efter fdelser (i bda dessa fall anvnds s
kallad konstant tid i Cox-regressionerna; [3]). Fr
en del utfall har den statistiska modellen innefat-
tat s kallad persontid, exempelvis antal mnader
mellan grundskoleavslut och frekomst av sjlv-
mord (s kallad time-to-event analys, vilket r det
traditionella sttet att anvnda Cox-regression; [4]).
Fr att berkna frekomster med hnsyn till
persontid anvnds ven en s kallad verlevnads-
funktion (SAS/STAT PROC LIFETEST) i en del
analyser. Under varje tabell redovisas vilken ana-
lysmetod som anvnts.
Skillnad mellan frekomst och relativ risk
Den relativa risken sger inget om frekomst eller
omfattning, dvs. hur stor del av den studerade grup-
pen som r berrd. Nr det gller vanligt frekom-
mande hndelser kan i praktiken en moderat ver-
risk innebra en stor skillnad. Ett exempel: Anta
att 40 procent i referensgruppen (RR = 1) har lg
utbildning och att den relativa risken fr en under-
Bilaga 3. Metodbeskrivningar
Bilagor
skningsgrupp r 1,5. Det innebr att 50 procent
fer eller 1,5 gnger s mnga (allts 60 procent) i
den senare gruppen har lg utbildning.
Fr hndelser som r ovanliga gller det omvn-
da, dvs. att en kraftig verrisk inte behver inne-
bra ngon stor skillnad i absoluta tal. Ett exempel:
Anta att 1 procent i referensgruppen har vrdats p
sjukhus fr sjlvmordsfrsk och att motsvarande
andel i underskningsgruppen r 3 procent. Det
innebr en trefaldig verrisk (RR = 3) i undersk-
ningsgruppen trots att 97 procent inte har drabbats.
Att en grupp har en hg verrisk fr ett utfall inne-
br heller inte automatiskt att majoriteten av alla
sdana fall intrffar i den gruppen. Det klassiska
exemplet r fdslar av barn med Downs syndrom.
ldre mammor har hgre risk, men de festa barn
med Downs syndrom fds av yngre mammor.
3.2 Segregationsmtt
Fr att berkna segregationsgrad anvnds hr
entropiindex [5-7]. Entropiindex r symmetriskt,
kontinuerligt, additivt och r relativt ltt att be-
rkna. Indexet jmfr frdelningen av en grupp
(eller av fera grupper) ver specifcerade delom-
rden av underskningsomrdet, med den totala
populationens frdelning. Den stora frdelen med
detta mtt, i frhllande till det tidigare ofta an-
vnda dissimilaritetsindexet, r att det r lmpligt
fr att gra jmfrelser ver tiden.
Indexet r normaliserat s att det varierar mel-
lan 1 (fullstndig segregation, grupperna ifrga
bor helt och hllet tskilda frn varandra) och 0
(fullstndig integration, alla ingende delomr-
den har samma befolkningssammansttning som
hela lnet
Indexet mter ocks hur pass jmnt olika be-
folkningsgrupper r frdelade ver en stad.
Entropiindex Z (9) r defnierat som skillnaden
mellan ena sidan den maximala entropin H (7),
som skulle rda om alla delomrden uppvisade
samma befolkningssammansttning som hela re-
gionen och andra sidan den faktiska genom-
snittliga entropin H, (8), vilken r lgre om det
fnns segregation. Fr att normalisera indexet s
att det varierar mellan 1 (fullstndig segregation)
och 0 (fullstndig integration), dividerar man med
den maximala entropin H.
(1)
it
=n
it
/n
*
t
andelen individer (respektive hushll) tillhrande kategori i
av den totala populationen i delomrde (nromrde) t
(2)
t
=n
*
t
/n
**
andelen individer i delomrde t av den totala populationen
i hela undersknings-omrdet
(3) M
s
en aggregering s av delomrden, t.ex. en kommun eller en regiondel
(4) W
s
=
t
M
s
t
andelen individer i aggregeringen s av den totala populationen i
hela underskningsomrdet
(5)
is
==
t
M
s
(
t
/W
s
)
it
andelen individer tillhrande kategori i av den totala populationen
i aggregeringen s
(6) H
t
=
i
it
log(1/
it
) entropi p delomrdesnivn
(7) H=
t
it
log(1/
it
) entropi fr hela undersk ningsomrdet, som r maximerad entropi
fr alla ingende delomrden
Bilagor
(8)
H
=
t
t
H
t
den genomsnittliga entropin fr alla delomrden tillhrande
underskningsomrdet
(9)
Z=(H-H)/H
entropiindex fr hela underskningsomrdet; det mter den
relativa entropiminskningen som hrrr frn den rumsliga
segregationen av olika kategorier av individer
P motsvarande stt berknar man entropiindex Z
s
fr aggregeringen s.
(7a) H
s
=
i
is
log(1/
is
) entropi p den aggregerade nivn, som r maximerad entropi
fr delomrden tillhrande aggregeringen s
(8a)
H
s
=
t
M
s
(
t/
W
s
)H
t
den genomsnittliga entropin fr delomrden tillhrande
aggregeringen s
(9a)
Z
s
=(H
s
-
H
s
)/H
s
entropiindex p mellanniv, mter den relativa entropi-
minskningen i aggregeringen s som hrrr frn den rumsliga
segregationen av olika kategorier av individer
Bilagor
1. Arbetskraftsunderskningarna (AKU) r en
mnatlig urvalsunderskning (huvudsakligen
via telefonintervju) bland alla folkbokfrda i
Sverige 16-64 r. Urvalspersonerna (cirka 17
000) besvarar frgor om sina sysselsttnings-
frhllanden under en viss vecka i mnaden,
fr att ge information om utvecklingen p ar-
betsmarknaden. Underskningen startades
1961. Huvudbegreppen och defnitionerna fl-
jer riktlinjerna frn ILO (International Labour
Offce). Statistiska centralbyrn.
2. Community Statistics on Income and Living
Conditions (EU-SILC) r en rlig undersk-
ning i EU-lnderna som genomfrts sedan r
2003. I 2006 rs underskning ingick fljande
lnder: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark,
Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland,
Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg,
Malta, Nederlnderna, Norge, Polen, Portugal,
Rumnien, Schweiz, Slovakien, Slovenien,
Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,
Turkiet, Tyskland, Ungern och sterrike. EU-
SILC r en urvalsunderskning med ett re-
presentativt individurval fr respektive land.
EU-SILC avser att belysa EU-medborgarnas
sociala och ekonomiska situation och samlar
in uppgifter kring inkomst, fattigdom, socialt
utanfrskap och levnadsfrhllanden. Under-
skningen innehller bde tvrsnittsdata (data
knutet till en viss tidpunkt) och longitudinell
data (data som samlas in fr samma individer
under fera r, i regel fyra r). Insamlingen sker
framfrallt p individniv men vissa variabler
samlas ocks in fr hushll. Var fjrde r kom-
pletteras EU-SILC med frgor kring ett valt
vlfrdsomrde. Statistiska centralbyrn.
3. Ddsorsaksregistret omfattar samtliga i Sve-
rige folkbokfrda avlidna sedan 1961, oavsett
om ddsfallet intrffade inom eller utanfr
landet. Registret innehller individrelaterade
uppgifter om bl.a. underliggande och bidra-
gande ddsorsaker, ddsdatum, kn, lder och
hemort. Socialstyrelsen.
4. Flergenerationsregistret innehller koppling-
ar mellan barn och frldrar (biologiska och
adoptivfrldrar) och bygger p uppgifter frn
Riksskatteverkets folkbokfringsregister. Det
erstter Andragenerationsregistret som funnits
hos SCB sedan 1994. Den frsta versionen av
Flergenerationsregistret skapades i mars 2000
och en ny version av registret skapas varje r.
Populationen r personer (indexpersoner) folk-
bokfrda ngon gng sedan 1961, fdda 1932
eller senare samt dessa personers frldrar
(biologiska och/eller adoptiva). I registret fnns
cirka 9 miljoner indexpersoner och 11 miljoner
unika individer (indexpersoner + frldrar).
Antalet adoptivbarn r omkring 150 000. Sta-
tistiska centralbyrn.
5. Folk- och bostadsrkningar (FoB) genom-
frdes samordnat var femte r under perioden
19601990. Uppgifterna hmtades dels frn
frgeblanketter till allmnheten, dels frn till-
Bilaga 4. Datakllor
Bilagor
gngliga register. I FoB fnns uppgifter om
individer, hushll och lgenheter. Variabelin-
nehllet varierar mellan de olika rgngarna.
Samtliga FoBar innehller demografska upp-
gifter om individerna, sysselsttning, yrke,
nringsgren och pendling. Inkomstuppgifter
fnns i fera FoBar. Hushllsuppgifterna om-
fattar bl. a. antal boende, hushllsstllning
och trngboddhet. Alla personer ver 15 r var
skyldiga att fylla i FoB-blanketten. Bortfallet
kade under ren och i FoB 90 var bortfallet
fr riket drygt 2 procent.
6. Hushllens ekonomi (HEK), ven kallad in-
komstfrdelningsunderskningen, r en rlig
urvalsunderskning som har genomfrts varje
r sedan 1975. Datainsamlingen sker genom te-
lefonintervjuer med frgor om hushllets sam-
mansttning, boende, boendeutgifter och barn-
omsorg samt om hushllsmedlemmars syssel-
sttning, arbetstid, yrke, utgifter fr tandvrd,
lkemedel och sjukvrd. Intervjusvaren kom-
pletteras med registeruppgifter om inkomster,
ersttningar, bidrag och skatter m.m. frn
administrativa register hos bland annat Skat-
teverket, Frskringskassan, Centrala studie-
stdsnmnden och kommunerna. Populationen
bestr av hela den folkbokfrda befolkningen
under inkomstret, utom institutionsboende
och vrnpliktiga. Urvalet utgrs av individer
som r 18 r eller ldre. Bde urvalspersonen
och de personer som tillhr hans/hennes hus-
hll ingr i underskningen. Urvalsstorleken
har under ren varierat mellan 10 000 och
19 000 hushll. Bortfallet uppgick till 35 pro-
cent r 2008. Frn och med inkomstret 2000
samordnas urvalet med SCB:s Longitudinella
Inkomstdatabas fr att kunna flja urvalsper-
sonerna och deras hushll ver fera r. Statis-
tiska centralbyrn.
7. Lagfringsregistret r en totalunderskning
som innehller uppgifter om samtliga fl-
lande domar, godknda straffrelgganden,
utfrdade talsunderltelser och ordningsbot i
Sverige. Underlaget bygger p uppgifter frn
Sveriges klagarmyndigheter och domstolar
samt frn Rikspolisstyrelsen. I registret re-
dovisas de personer som under ett kalenderr
befunnits skyldiga till brott genom fllande
dom i tingsrtt eller genom s kallad lagfring
utanfr domstol (av klagaren utfrdat straff-
frelggande eller talsunderltelse). Redovis-
ningen sker efter typ av pfljd och brott samt
efter de lagfrda personernas kn, lder och ti-
digare brottsbelastning. Statistik ver personer
lagfrda fr brott har kontinuerligt frts frn
1830-talet. Frndringar i bl.a. lagstiftning och
statistikrutiner har pverkat statistikens jm-
frbarhet ver tid. Brottsfrebyggande rdet.
8. Longitudinell integrationsdatabas fr sjuk-
frskrings och arbetsmarknadsstudier
(LISA) r en utvidgning av den tidigare longitu-
dinella databasen LOUISE med uppgifter frn
Frskringskassan. LISA r en databas vilken
integrerar befntliga data frn ett antal register
som tcker utbildnings-, arbetsmarknads- och
den sociala sektorn, med startret 1990. Den
uppdateras rligen och omfattar numera alla
individer 16 r och ldre som var folkbokfrda
31 december respektive r. Databasens primra
objekt r individ, men har ven data om tax-
eringshushllet samt kopplingar till fretag och
arbetsstlle. Statistiska centralbyrn.
9. Patientregistret r ett rikstckande register
frn alla avslutade vrdtillfllen sedan 1987 i
sluten vrd vid offentligt drivna sjukhus. ven
insamling av ppenvrdsdata (till att brja med
om s.k. dagkirurgisk verksamhet) har pbr-
jats i och med verksamhetsret 1997. Registret
Bilagor
innehller uppgifter frmst om diagnoser, ope-
rationer, yttre orsaker till skador, kn, lder,
hemort, sjukhus, specialitet samt in- och ut-
skrivningsstt. Socialstyrelsen.
10. PLACE r en registerbaserad databas som
innehller demografska uppgifter och arbets-
marknadsuppgifter ver samtliga individer
som r bosatta i Sverige. Databasen tillhanda-
hlls av Statistiska centralbyrn och frvaltas
av Kulturgeografska institutionen, Uppsala
universitet. I databasen fnns uppgifter frn r
1990 och framt.
11. Registret ver ekonomiskt bistnd har frts
sedan 1985. Termen socialbidrag byttes frn
och med r 2001 till ekonomiskt bistnd, i en-
lighet med de termer som numera anvnds i
socialtjnstlagen. Registret innehller uppgif-
ter om bistndets omfattning, om hushllstyp
och om antal barn. Vidare registreras uppgif-
ter om personnummer, kn, lder, hushlls-
status, fdelseland, medborgarskap, invand-
ringsr, fyktingstatus och arbetslshetsstatus
fr samtliga hushllsmedlemmar 16 r och
ldre. Registret omfattar dels hushll som ftt
ekonomiskt bistnd i form av frsrjningsstd
och bistnd fr livsfring i vrigt, dels hus-
hll som ftt introduktionsersttning. Vissa r
saknas uppgifter fr enskilda kommuner men
sedan r 2005 har alla kommuner lmnat in
uppgifter dock med ett visst partiellt bortfall.
Socialstyrelsen
12. Registret ver inkomster och taxeringar
(IoT) bestr av tv register, inkomstregistret
och taxeringsregistret. Inkomstregistret avser
att belysa inkomstfrdelningen p individniv
och r baserad p registeruppgifter frn Skat-
teverket (taxeringsuppgifter och kontrollupp-
gifter), Frskringskassan, Centrala studie-
stdsnmnden (CSN), Statens pensionsverk,
Pliktverket och Socialstyrelsen. Statistiken r
kompletterad med uppgifter frn SCB:s utbild-
ningsregister samt frn registret ver rikets to-
talbefolkning (RTB). Taxeringsregistret avser
att belysa skatter och taxerade inkomster p in-
dividniv och baseras frmst p taxeringsupp-
gifter, underlag frn deklarationsmaterialet,
och kontrolluppgifter. IoT omfattar uppgifter
frn och med r 1968. Statistiska centralbyrn.
13. Registret ver insatser fr barn och unga
har funnits sedan 1968 och bygger p uppgif-
ter frn socialnmnderna i samtliga kommu-
ner. Det omfattar insatser fr barn och unga
som innebr placering och eventuell ompla-
cering fr vrd utanfr det egna hemmet. Det
omfattar ocks omedelbara omhndertagan-
den. Registret innehller bland annat uppgif-
ter om vrdnadshavare, insatstyp, datum fr
beslut, placering och avslut, placeringsform
och barnets och frldrarnas fdelseland.
Rapporteringen, och den statistiska kvaliteten,
varierar kraftigt mellan olika socialnmnder.
Socialstyrelsen.
14. Registret ver totalbefolkningen (RTB) r
ett utdrag ur de folkbokfringsregister och
omfattar uppgifter om personnummer, namn,
adress, folkbokfringsfrhllanden civilstnd,
medborgarskap, fdelseland mm. Registret
fnns sedan 1968 vid Statistiska centralbyrn.
15. Underskningarna av levnadsfrhllanden
(ULF) r en intervjuunderskning med ett r-
ligt riksrepresentativt urval p 6 0008 000
personer. ULF innehller data om centrala vl-
frdskomponenter som bl.a. hlsa, ekonomi,
sysselsttning, arbetsmilj, utbildning, fritid,
trygghet och skerhet, m.m. Underskningen
har genomfrts sedan r 1975. Frn och med
Bilagor
r 2002 bestr urvalet av personer i ldrarna
16 r och uppt, dessfrinnan fanns en vre
ldersgrns p 84 r (med undantag fr ren
19881989). Bortfallet har varierat mellan 20
och 27 procent ren 19902008. ULF genom-
gick ren 20062008 en rad frndringar. De
bestod dels av ett byte av datainsamlingsme-
tod, dels av en integrering med motsvarande
EU-underskning av levnadsfrhllanden,
EU-SILC. Fram till och med r 2005 genom-
frdes ULF i huvudsak som besksintervju.
r 2006 gjordes halva urvalet med datorstd-
da telefonintervjuer och frn och med r 2007
r detta den huvudsakliga insamlingsmetoden.
16. Vrnpliktsregistret (Pliktverkets statistik)
innehller bland annat uppgifter frn de tester
som svenska mn genomgr vid mnstring.
Fram till och med r 2006 mnstrades alla 18-
riga svenska mn med undantag fr ngon
enstaka procent som hade srskilda skl, ofta
medicinska, fr att inte gra det. Pliktverket.
17. rskurs 9-elevregister innehller betygs-
uppgifter fr elever som avslutat grundsko-
lan. Insamlingen av slutbetyg i rskurs 9 r
en totalunderskning med SCB:s register ver
skolor som ram. Underskningen grs rligen
och avser uppgifter om slutbetyg fr rets av-
gngselever frn kommunala svl som fri-
stende skolor, dock ej srskolor. Uppgifter
om betyg har samlats in frn de kommunala
grundskolorna p tmligen likartat stt sedan
vren 1988. Uppgifter om elever utan slutbe-
tyg eller med betyg frn friskolor, svenska ut-
landsskolor och specialskolor har inte samlats
in lika lnge. Skolverket.
Referenser
Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-
10).
3. Barros AJ D, Hirakata VN. Alternatives for lo-
gistic regression in cross-sectional studies: an
empirical comparison of models that directly
estimate the prevalence ratio. BMC Medical
Research Methodology. 3(21): Publicerat 20 Ok-
tober 2003. Tillgnglig frn: http://www.biomed-
central.com/1471-2288/3/21. DOI:10.1186/1471-
2288-3-21.
4. Allison PD. Survival Analysis Using SAS: A
Practical Guide. Cary, NC, USA: SAS Institute
Inc.; 1995.
6. Miller VP, Quigley J M. Segregation by Ra-
cial and Demographic Groups: Evidence from
the San Francisco Bay Area. Urban Studies.
1990;27(1):321.
in Population Distribution. Population Index.
1986;52(2):198221.
Frteckning ver tabeller och fgurer
Tabeller
Tabell 1:1. Nettomigrationen i vrlden 20002005 .........34
Tabell 1:2. Frndringar i befolkningssammanstt ning
i Sverige 19002008 ..........................................................35
Tabell 1:3. Infyttning och utfyttning till Sverige
20002008 .........................................................................36
Tabell 1:4. Frndring i livssituation efter invan dring
frdelat p fdelseland ......................................................45
Tabell 2:1a. Risken att varken arbeta eller studera bland
kvinnor r 2006 .................................................................82
Tabell 2:1b. Risken att varken arbeta eller studera
bland mn r 2006 .............................................................83
Tabell 3:1. Trskelvrden fr ngra fattigdomsmtt ........95
Tabell 3:2. Absolut fattigdom perioden 19932007 ........100
Tabell 3:3. Relativ fattigdom perioden 19932007 .........102
Tabell 4:1. Vlfrdsproblem ............................................134
Tabell 4:2. Frekomst av minst 2 alternativt
minst 3 vlfrdsproblem (VP) ..........................................135
Tabell 4:3. Kombinationer av vlfrdsproblem ...............136
Tabell 4:4. Risken att ha fer vlfrdsproblem jmfrt
med att ha frre .................................................................137
Tabell 4:5. Risk fr vissa kombinationer av vlfrds-
problem i olika befolkningsgrupper .................................139
Tabell 5:1. Bakgrundsvariabler .......................................159
Tabell 5:2. Utfallsvariabler ..............................................160
Tabell 6:1. Befolkningssammansttning i Stor-Stockholm,
Stor-Gteborg, Stor-Malm och strre stder r 2007 ....182
Tabell 6:2. Strsta invandrargrupperna i Stor-Stockholm,
Stor-Gteborg, Stor-Malm och strre stder r 2007 ........183
Tabell 6:3. Grannskap i Stor-Stockholm, Stor-Gteborg
och Stor-Malm indelade efter etnisk och ekonomisk
status r 2006 ...........................................................................185
Tabell 6:4. Urbana grannskap i Stor-Stockholm, Stor-
Gteborg och Stor-Malm indelade efter etnisk respektive
ekonomisk dynamisk typ r 2006 ....................................186
Tabell 6:5. Grannskap i storstadsregioner med lgst
befolkningsstabilitet under perioden 19901995 ............199
Tabell 6:6. Svenska hushll och invandrarhushll
i tv typer av grannskap med extremt olika etnisk
befolkningssammansttning ............................................203
Tabell 6:7. Inkomst bland personer fdda i Sverige
och personer fdda utomlands i tv typer av grannskap
med extremt olika etnisk befolkningssammansttning
r 1990 och 2006 ..............................................................204
Tabell 6:8. Kontextuella variabler. Studiepopulationen
frdelad ver olika grannskapstyper ...............................206
Tabell 6:10. Bakgrundsvariabler (kontrollvariabler) ......208
Tabell 6:11. Minst ett vrdtillflle relaterat till psykisk
ohlsa efter grannskapstyp. ..............................................212
Tabell 6:12. Effekten av grannskapstyp p risken att f
minst ett vrdtillflle relaterat till psykisk ohlsa ...........212
Tabell 6:13. Frekomst av lagfringar efter grann-
skapstyp ............................................................................213
Tabell 6.14. Effekten av grannskapstyp p risken att ha
varit lagfrd respektive risken att ha fera lagfringar. ...213
Tabell 6:15. Frekomst av arbetslshet efter grann-
skapstyp ............................................................................214
Tabell 6.16. Effekten av grannskapstyp p risken att
ha varit arbetsls respektive risken att ha fera
arbetslshets dagar ............................................................214
Tabell 6:17. Frekomst av ekonomiskt bistnd efter
grannskapstyp ..................................................................217
Tabell 6:18. Effekten av grannskapstyp p risken att
ha varit ekonomisk bistndstagare respektive risken att
ha fera mnader med ekonomiskt bistnd .......................217
Tabell 6:19. Utbildningsniv efter grannskapstyp ..........218
Tabell 6:20. Effekten av grannskapstyp p chansen att
ha en hgre utbildningsniv .............................................219
Tabell 7:1. Bakgrundsvariabler. .......................................232
Tabell 7:3. Medelbetyg i rskurs 9 indelat i
fyra grupper. .....................................................................235
Tabell 7:4. Frekomst av psykosociala problem
i olika betygsgrupper ........................................................239
Tabell 7:5. Risker fr olika psykosociala problem
i olika betygsgrupper ........................................................241
Tabell 7:6. Risk fr lga betyg i rskurs 9 med hnsyn
tagen till kognitiva frmga .............................................244
respektive chans fr hgskoleutbildning, med hnsyn
tagen till kognitiv frmga ...............................................245
Tabell 7:8. Risk fr ogynnsamma utfall i olika
befolkningsgrupper ..........................................................247
Tabell 7:9. Risk fr ogynnsamma utfall i familjehems-
gruppen .............................................................................248
Tabell 7:10. Risk fr lga betyg i rskurs 9 i bistnds-
gruppen .............................................................................250
respektive chans fr hgskoleutbildning, med hnsyn
tagen till kognitiv frmga)..............................................251
Tabell 7:12. Risk fr ogynnsamma utfall
i bistnds gruppen .............................................................251
Tabell 7:13. Risk fr ogynnsamma utfall
i bistnds gruppen .............................................................253
Tabell 7:14. Indikatorer p gynnsam utveckling i olika
befolkningsgrupper ..........................................................256
Tabell 7:15. Gynnsam utveckling i olika befolknings-
grupper efter betyg i rskurs 9 .........................................257
Tabell 8:1. Olika kategorier av irregularitet ....................269
Figurer
Figur 1:1. Invandring, utvandring och befolknings-
utveckling i Sverige 18502008 ........................................28
Figur 1:2. Den demografska transitionen och lders-
transitionen samt deras koppling till migration ................30
Figur 1:3. ldersstrukturen hos migranter ......................31
Figur 1:4. Den internationella migrationens strmmar. ..38
Figur 1:5. Exempel p migrationsvgor till Sverige
under ren 19452000.. .....................................................41
Figur 1:6. Den andel av respektive invandrargrupper
som anlnde under de tio ren med hgst invandring. .....42
Figur 1:7. Invandringsmnster fr valda invandrar-
grupper i Sverige ren 19462006. ...................................43
Figur 1:8. Migrationskohorter som ingr i studien .........44
Figur 2:1. Arbetslshet i Sverige, Danmark, Norge,
Fin land och EU15 ..............................................................57
Figur 2:2. Arbetslshet och sysselsttning perioden
19762008.. ........................................................................58
Figur 2:3. Anstllda inom olika sektorer samt
fretagare. ..........................................................................59
Figur 2:4. Tillflliga anstllningsformer .........................60
Figur 2:5. Sjukfall och frtidspensionrer .......................62
Figur 2:6. Arbetsmarknadsstatus efter kn .....................66
Figur 2:7. Arbetsmarknadsstatus efter fdelseland
eller -region ........................................................................67
Figur 2:8. Arbetsmarknadsstatus hos unga vuxna ..........68
Figur 2:9. Arbetsmarknadsutveckling fr ungdomar
efter intrdesr ...................................................................70
Figur 2:10. Medianlder fr etablering
i krnarbetskraften ............................................................72
Figur 2:11. Arbetslshet i tre ldersgrupper ....................73
Figur 2:12. Personer som varken arbetar
eller studerar. .....................................................................74
Figur 2:13. Ungdomsarbetslshet i Sverige, Danmark,
Norge, Finland och EU15 ..................................................75
Figur 2:14. Ungdomar med slutbetyg frn gymnasiet. .....76
Figur 2:15. Gymnasiestatus fyra r efter avslutad
grundskola .........................................................................76
Figur 2:16. Gymnasiestatus fyra r efter grundskolan
bland ungdomar med olika fdelseregioner .....................77
Figur 2:17. Gymnasiestatus fyra r efter gymnasie start.. 78
Figur 2:18. Avgngselever frn gymnasiet
med hgskolebehrighet ....................................................79
Figur 2:19. Arbetsmarknadsstatus tta r
efter grundskolan bland mn och kvinnor ........................80
Figur 2:20. Arbetsmarknadsstatus tta r
efter grundskolan bland olika invandrargrupper ..............81
Figur 3:1. Inkomstutvecklingen 19912007 .....................96
Figur 3:2. Inkomstojmlikhet i Sverige 19912007 .........97
Figur 3:3. Inkomstojmlikheten i internationellt
perspektiv r 2007 ..............................................................97
Figur 3:4. Fattigdomen 19912007 enligt olika
fattigdomsmtt ...................................................................98
Figur 3:5. Fattiga och rika 19912007 ..............................99
Figur 3:6. Relativ fattigdom i internationellt
perspektiv r 2007 .............................................................104
Figur 3:7. Utfde ur absolut fattigdom ...........................107
Figur 3:8. Kort och lng varaktighet i absolut fattig dom 108
Figur 3:9. terinfde i absolut fattigdom. ......................109
Figur 3:10. Utfde ur absolut fattigdom bland
per soner fdda i Sverige respektive fdda utomlands. .....110
Figur 3:11. Frekomst av lngvarig fattigdom
i olika familjetyper 19942003 .........................................111
Figur 3:12. Gruppen lngvarigt fattiga
efter familje typ 19942003. ..............................................111
Figur 3:13. Lngvarigt fattiga bland utrikes- respek tive
inrikesfdda samt utrikesfdda bland lngvarigt fattiga. ..112
Figur 3:14. Utfde ur ekonomiskt bistnd ......................113
bland inrikes- respektive utrikesfdda personer.. .............114
bland olika familjetyper ....................................................114
Figur 3:17. Kort och lng varaktighet
i ekonomiskt bistnd .........................................................115
Figur 3:18. Relativa inkomstskillnader i olika ldrar ......118
Figur 3:19. Samband mellan inkomst under barndomen
och i vuxen lder ...............................................................121
Figur 3:20. Inkomstrrligheten mellan generationer (1) 122
Figur 3:21. Inkomstrrligheten mellan generationer (2) .123
Figur 3:22. Inkomstrrligheten mellan generationer (3) .123
Figur 4:1. Vlfrdsproblem. .............................................142
Figur 4:2. Multipla vlfrdsproblem. ...............................143
Figur 4:3. Tv eller fer vlfrdsproblem. ........................144
Figur 4:4. De vanligaste vlfrdsproblemkom-
binationerna i Sverige .......................................................145
Figur 4:5. Kombinationer av vlfrdsproblem
som r vanliga i Europa men inte i Sverige. .....................145
Figur 5:1. Insjuknande utveckling ver tid ...................152
Figur 5:2. Underskningens design .................................158
Figur 5:3. Indikation p att vara i arbete. .........................162
Figur 5:4. Frndring i disponibel inkomst .....................163
Figur 5:5. Att bli lginkomsttagare. .................................164
Figur 5:6. Ekonomiskt bistnd .........................................165
Figur 5:7. Separation ........................................................166
Figur 5:8. Indikation p att vara i arbete efter
respek tive sjukdom i olika utbildningsgrupper .................168
Figur 5:9. Att bli lginkomsttagare efter
respektive sjukdom i olika utbildningsgrupper .................169
Figur 5:10. Separation efter respektive sjukdom
i olika utbildningsgrupper .................................................170
Figur 6:1. Koncentration av utrikesfdda till stor-
stadsregionerna och strre stder r 2007 .........................181
Figur 6:2. Befolkningens frdelning ver grannskap av
olika etniska och ekonomiska dynamiska typer r 2006 ..187
Figur 6:3. Frdelning ver olika dynamiska typer
av urbana grannskap .........................................................189
Figur 6:4. Andel relativt fattiga i olika typer av urbana
grannskap i storstadsregionerna ren 1990, 1997
och 2006. ..........................................................................190
Figur 6:5. Andel sjlvfrsrjande i olika typer av
urbana grannskap i storstadsregionerna ren 1990,
1997 och 2006. .................................................................192
Figur 6:6. Utveckling av den etniska segregationen
19902006.........................................................................193
Figur 6:7. Utveckling av den ekonomiska
segregationen 19902006.. ...............................................194
Figur 6:8. Varifrn kommer hushll som fyttar in
till olika grannskapstyper i storstadsregioner? ..................197
Figur 6:9. Hg, genomsnittlig respektive lg
befolkningsstabilitet i storstadsregionernas grann skap
ren 19902007. ...............................................................198
efter etnisk status r 1990.. ...............................................200
efter etnisk status r 1990 .................................................201
Figur 6:12 Korrelation mellan befolkningsstabilitet
under perioderna 19901995 och 20002005 ..................202
Figur 7:1. Medelbetyg i rskurs 9 ....................................234
Figur 7:2. Lga slutbetyg i rskurs 9 efter olika
bakgrundsfaktorer .............................................................235
Figur 7:3. Risk fr lga slutbetyg i rskurs 9 efter
uppvxt hemmets socioekonomiska bakgrund ..................236
Figur 7:4. Hgst grundskola r 2005. .............................237
Figur 7:5. Risk fr hgst grundskoleutbildning bland
personer i olika betygsgrupper frn rskurs 9.. .................238
Figur 7:6. Chans fr eftergymnasial utbildning bland
personer i olika betygsgrupper frn rskurs 9.. .................238
Figur 7:7. Sjlvmordsfrsk efter socioekonomisk
bak grund och betyg i rskurs 9. .........................................240
Figur 7:8. Allvarlig kriminalitet frn 20 rs lder efter
socioekonomisk bakgrund och betyg i rskurs 9 ..............240
Figur 7:9. Indikation p narkotikamissbruk
frn 20 rs lder efter socioekonomisk bakgrund
och betyg i rskurs 9 .........................................................240
Figur 7:10. Tonrsfrldraskap (1319 r) efter
socioekonomisk bakgrund och betyg i rskurs 9 ..............241
Figur 7:11. Medelbetyg i rskurs 9 i olika
befolk ningsgrupper ...........................................................244
Figur 7:12. Hgsta fullfljda utbildning
vid 26 rs lder i olika befolkningsgrupper ......................245
Figur 7:13. Indikation p missbruk och psykisk
sjukdom hos biologiska frldrar.. ....................................246
Figur 7:14. Ogynnsamma utfall i olika
befolkningsgrupper. .........................................................246
Figur 7:15. Ogynnsamma utfall i familjehemsgruppen
efter betyg i rskurs 9 ........................................................248
Figur 7:16. Medelbetyg i rskurs 9. .................................250
Figur 7:17. Hgsta fullfljda utbildning
vid 26 rs lder ..................................................................251
Figur 7:18. Ogynnsamma utfall .......................................252
Figur 7:19. Medelbetyg frn grundskolan fr
sverigefdda och utlandsadopterade.. ...............................254
Figur 7:20. Skillnader i medelbetyg i rskurs 9
med hnsyn tagen till kognitiv frmga ...........................254
Figur 8:1. Legal situation fr unga papperslsa ..............269

2010 3 11

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

2010 3 11

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Social rapport 2010

Citera grna Socialstyrelsens rapporter, men glm inte att

You might also like