Att ta sig ur en kreativ blockering

Julia Meijer Wedelin

Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS)

BILD- Självständigt arbete, 30 hp
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasiet, Bild och Design
Ht 2019
Handledare: Elin Låby, Camilla Gåfvels, Tina Carlsson, Patrik Gustavsson
Examinator: Fredrik Lindstrand
Engelsk titel: To overcome a creative block.

1
 Abstrakt
Denna undersökning handlar om det skitjobbiga som händer ibland i kreativt skapande. Det
som kan få hela processen att stanna upp, som lämnar det dammigt och bortglömt i en byrå på
vinden. Det handlar om ångesten och paniken som uppstår då prestation måste infinna sig, men
vägrar. Jag undersöker utifrån frågeställningen: Hur kan vi förstå kreativa blockeringar samt
arbeta för att komma ur dem? Med mig själv som primärt undersökningsobjekt. Genom
noggranna anteckningar i min processdagbok undersöker jag mitt kreativa skapande och de
svårigheter som infinner sig. De kreativa blockeringar jag hamnar i. Jag använder mig även av
litteraturstudier och en intervju med en engagerad bildpedagog. Allt lämnar mig med
övertygelsen att genom att lära av och genom mig själv, också kunna vägleda andra i liknande
situationer. Med betydelse för läraryrket i bild och designämnen sker min undersökning utifrån
sociokulturell lärandeteori och med autoetnografisk metod. Undersökningens resultat visar på
olika sätt att hantera kreativa blockeringar och möjliga bakomliggande orsaker. En av de mest
framträdande orsakerna som jag kommer fram till är prestationsångest. Undersökningen
kommuniceras dels via denna uppsats som innehåller delar från min processdagbok som stått
för en bärande del i arbetet, dels via min gestaltning som visades på Konstfacks pedagogiska
festival i januari 2020.

Nyckelord: Kreativ blockering, kreativitet, prestationsångest, autoetnografi, processdagbok

2
Innehållsförteckning

1. Introduktion ........................................................................................................................... 4
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................... 5
1.1.1 Utifrån mig själv .............................................................................................. 5
1.1.2 Utifrån andra ................................................................................................... 6
1.2 Syfte............................................................................................................................ 7
1.3 Frågeställning ............................................................................................................. 7
2. Empiri ..................................................................................................................................... 7
3. Urval och avgränsning ............................................................................................................ 8
4. Metoder ................................................................................................................................. 9
4.1 Processdagbok och processbilder som autoetnografisk metod .................................. 9
4.2 Gestaltning ................................................................................................................ 10
4.3 Intervju ...................................................................................................................... 10
4.4 Kritisk incidentteknik .................................................................................................. 11
5. Teori och Tolkningsram ......................................................................................................... 11
5.1 Autoetnografi ............................................................................................................. 11
5.2 Sociokulturell lärandeteori ......................................................................................... 12
5.3 Definitioner ................................................................................................................ 13
6. Tidigare forskning ................................................................................................................. 14
7. Bearbetning och analys ........................................................................................................ 18
7.1 Analys av processdagbok och intervju ...................................................................... 18
7.1.1 Stress ............................................................................................................ 19
7.1.2 Arbetsplatsen ................................................................................................ 21
7.1.3 Livssituationer ............................................................................................... 21
7.1.4 Prestationsångest ......................................................................................... 23
7.1.5 Att ”bara göra” ............................................................................................... 25
7.1.6 Drivkrafter & att göra val ............................................................................... 26
7.1.7 Växla mellan arbeten och rädd för att förstöra .............................................. 28
7.1.8 Strukturerad eller lite hipp som happ ............................................................ 29
7.2 Sammanfattning ............................................................................................... 30
8. Gestaltning ........................................................................................................................... 30
8.1 Porträtt ...................................................................................................................... 31
8.2 Textilt ......................................................................................................................... 32
8.3 Sammanfattning i kärlek och lust .............................................................................. 33
9. Tolkning och resultat ............................................................................................................ 34
9.1 Olika vägar att gå ...................................................................................................... 34
9.2 När Mara kommer! .................................................................................................... 36
9.3 Sociala varelser är inga isolerade öar, inte heller i klassrummet .............................. 36
10. Slutdiskussion..................................................................................................................... 37
Källförteckning ......................................................................................................................... 39
Bildförteckning ......................................................................................................................... 40

3
 1. Introduktion
I denna uppsats redovisar jag min undersökning av kreativa blockeringar. Med kreativ
blockering menar jag att kreativiteten och inspirationen blockeras och ut ur personens försök att
prestera kommer ingenting. Alternativt att blockeringar gör att arbeten stannar av i processen
och förblir ofärdiga. I motsats till kreativ blockering ställer jag begreppet ”Flow”. Flow
beskrivs som en upplevelse av att allting flyter på och det känns så bra som det kan göra, ett
tillstånd av total enighet med arbetet och det skapande som utförs. Den ultimata känslan med
total koncentration då tid och rum försvinner och det enda som finns är personens kreativa
manifestation, det kan även kallas för ”optimal upplevelse”. 1 Vissa beskriver det som en
transcendental känsla.

Undersökningen är av relevans för konstnärligt arbete, i första hand det jag själv utför, och även
för att kunna vägleda andra i deras konstnärliga arbete. När det gäller min roll som bildlärare är
det nödvändigt att ha kännedom om kreativa blockeringar, hur dessa kan uppstå, samt metoder
för att vägleda elever igenom dessa.

Nyfikenheten inför frågan har väckts utifrån min egen erfarenhet av kreativa blockeringar.
Dessa har hindrat mig i mitt skapande och jag har i dessa stunder känt att jag saknat effektiva
metoder för att bryta min kreativa stiltje. Jag har vid en tidigare utbildning på en folkhögskola
redan närmat mig ämnet, genom att ta mig an en uppgift att slutföra, med målet att strunta i den
prestationsångest som uppstod och som då ofta skapade kreativa blockeringar för mig.
Resultatet av detta och känslan som följde av denna process var väldigt tillfredsställande. Nu
vill jag närma mig ämnet ytterligare i en mer djupgående undersökning, med förhoppningen att
det kan leda till en bättre förmåga att vägleda andra genom deras kreativa blockeringar.

1
Mihaly Csikszentmihalyi (1990). Flow – den optimala upplevelsens psykologi. Bokförlaget natur och kultur
Stockholm S. 61.
4
 1.1 Bakgrund
I beskrivningen av gymnasieskolans uppdrag har Skolverket skrivit de två nedan följande
formuleringarna:

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och
omsätta idéer i handling och att lösa problem.2

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att arbeta nytänkande, idérikt och med personligt uttryck samt att arbeta i kreativa
processer. Förståelse av vad ett konstnärligt förhållningssätt innebär.3

Att stimulera till kreativitet och självförtroende innefattar att ge eleverna verktyg att handskas
med sin kreativitet som i sin tur ger förutsättningar för självförtroendet att växa. För att arbeta i
kreativa processer, så tillkommer det att vi måste förhålla oss till svårigheter som dyker upp
under arbetets gång. När en elev känner sig blockerad, hur kan jag som lärare bistå med hjälp
till eleven så att den kan ta sig ur blockeringen och komma vidare i processen? Med detta som
bakgrund kan relevansen konstateras, av att undersöka och förstå kreativa blockeringar för att
hantera de problem som kan uppstå i undervisning.

1.1.1 Utifrån mig själv

Jag har ett antal lappar som ligger och skräpar hemma. Minneslappar, ”att göra listor” med
saker jag ska göra. Kanske ska jag sy mig ett tält, måla en tavla av en specifik person eller göra
en mobil av glas. Lapparna är många och jag har dem både digitalt och på papper. Eftersom jag
skriver på vad som för stunden är tillgängligt, mobiltelefon eller papper. Meningen är att jag
vill förverkliga alla dessa idéer. Sällan blir det så. Ofta påbörjar jag något som senare avstannar
mitt i processen. Av någon anledning var det inte kul längre och jag får därför många gånger
inte se mina idéer ta slutgiltig form. Detta är definitivt inte boostande för självförtroendet. Allt
mer sällan gör jag därför ett nytt försök i att påbörja och slutföra en idé. Detta vill jag kalla att
en kreativ blockering drabbat mig. Ofta har jag grunnat på och lidit av ovetskapen hur jag ska
hantera dessa kreativa blockeringar som kan uppstå. Frågorna är många. Varför händer det när
jag så gärna vill? Vad är det som hindrar mig från att göra färdigt mina tusen idéer? Varför är
det så svårt att slutföra projekt jag påbörjat? Rör det sig om prestationsångest eller bara en brist
på verktyg och insikt i hur det kan vara att arbeta kreativt?

2
Lärarnas riksförbund Sverige. (2012). Lärarboken: 12/13: [läroplaner, skollagen, policydokument]. Stockholm:
Lärarnas riksförbund (LR). S.34.
3
Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, Bild - Ämnets syfte. www.skolverket.se S.1
5
1.1.2 Utifrån andra

En elev i bildsalen vill inte lyfta pennan. Eleven säger att hen inte kan rita. Jag samtalar med
eleven om saken. Det blir inte mycket mer. Eleven lämnar lektionen utan att ha gjort en ansats
med pennan. En annan elev under en workshop vill inte heller lyfta pennan. Vi samtalar lite.
Eleven tycker att hen målar fult och vill inte göra uppgiften. Jag frågar eleven om hen kan testa
att bara kladda lite. Det behöver inte bli något, bara testa pennorna. Jag visar vid sidan av på ett
annat papper, drar cirklar och kladdar krusiduller med de olika pennorna. Det tar en stund.
Eleven vågar tillslut testa. Det blir inte mycket först. Jag lämnar eleven. I slutet av workshopen
kommer eleven med ett papper med ganska mycket ritat på. Jag ler och känner glädje. Jag ska
senare stöta på ett flertal liknande situationer. Med elever som inte får något gjort under
bildlektionerna eftersom de anser att de ”inte kan”. Jag jämför situationerna med de upplevelser
jag har haft i mitt eget skapande. Hur kommer en över dessa blockeringar?

I en artikel från Tidningen Cap & Design skriver den amerikanska Art Directorn David Sherwin
om ”så kommer du ur en kreativ blockering”. 4 Han kallar sin egenutvecklade strategi för ”stop
trying ritual”, där han listar tio handfasta tips på hur en kan göra för att häva en kreativ
blockering inom hans eget yrkesområde. Det innebär bland annat att en ska gå bort från arbetet
och göra något annat för en stund.

Ett annat sätt att arbeta på acceptans av sina kreativa blockeringar. Författaren Bengt Renander
skriver i sin bok Himmel – helvete, tur och retur, om hur smärtan är en del av den kreativa
processen. Han vill likna det hela med en berättelse från buddhistisk mytologi. Rollfigurerna
som exemplifierar hans liknelse är Buddha, Ananda som är Buddhas närmsta lärjunge och Mara
som är den buddhistiska motsatsen till djävulen. Ananda ser Mara dyka upp ifrån skogen och
närma sig Buddhas hus. Ananda skyndar sig till Buddha och ropar skrämt, - ”Mara kommer!
Mara kommer! Vad ska vi göra?” efter att ha lugnat Ananda svarar Buddha: - ”Bjud in honom
på te, han är vår ärade gäst, för utan Mara ingen Buddha.”5 Med detta vill Renander förklara
att ”Smärtan är en viktig och konstruktiv del av processen”.6 Detta är, för lugnets skull, något
att ha i åtanke under kreativt skapande.

I boken Vägen av bland annat konstnären Ernst Billgren förmedlas att det är en fråga om

4
Såhär kommer du ur en kreativ blockering. Cap & design www.capdesign.se 2019-11-22.
5
Renander, B. (2003). Himmel – helvete, tur och retur: en bok om kreativitetens känslor. Stockholm:
Kreativitetsutveckling. S.15.
6
Ibid. S.15.
6
intuitiva processer vid konstskapande.7 Att vi redan besitter alla idéer som behövs, och därför
inte behöver forcera fram dem. Gör vi det, så låser det sig ofta. Det blodiga allvaret är en fiende
och vi bör sträva efter lekfullheten. Det finns alltså många olika sätt att se på kreativitet och
kreativt skapande. Detta komplexa områdesfält, med alla dessa olika synsätt, idéer och tips vill
jag undersöka vidare och tar det med mig in i studien av kreativa blockeringar.

1.2 Syfte
Mot ovanstående bakgrund är studiens syfte att främja förståelsen för kreativa blockeringar och
hur vi kan arbeta för att komma ur dem. Jag vill undersöka orsaker till varför dessa
blockeringar uppstår, möjliga sätt att bryta onda spiraler av dessa och hur en stimulerar
kreativiteten igen efter att den stannat upp. Syftet är att finna metoder och strategier för att
förstå och ta sig ur kreativa blockeringar. Med målet att genom att lära av mig själv även kunna
hjälpa andra i samma situation. Mer specifikt avseende lärarrollen, är intentionen även att
kunna hjälpa gymnasieelever som upplever kreativa blockeringar under arbetet i min
bildundervisning.

1.3 Frågeställning
Frågeställningarna i undersökningen är:
• Vad beror kreativa blockeringar på?
• Hur kan en arbeta för att ta sig ur kreativa blockeringar?

2. Empiri
Undersökningen börjar utifrån mig själv. Det material som bearbetas är den skrivna
processdagboken med processbilder på de gestaltande uppgifterna. Uppgifterna jag valt har jag
plockat från mina ”att göra listor” eller ”minneslappar” jag nämnt tidigare. De är valda utifrån
vad min intuitiva känsla säger ”ja” till i stunden. Detta för att starta motiverad och inspirerad.
De två uppgifterna jag gett mig själv är följande:

1. Måla en tavla i vattenlöslig oljefärg. Det ska vara ett porträtt.

2. Gör en textil hängande skulptur/mobil.

7
Billgren, Ernst. Åman, Jan (1995). Vägen – En antologi om att göra bra konst. Bonnier Alba. S.55f.
7
Processdagboken finns till för att tydligt kunna följa processens gång under tiden som den
pågår såväl som i efterhand. Huvudmålet med processdagboken är att visa processen för de
gestaltande uppgifterna. Den har skrivits och undersökts i syfte att finna mönster, tecken eller
andra för studien intressanta företeelser som kan ha betydelse i undersökandet av de kreativa
blockeringar som uppstått under processens gång.

Jag har även valt att intervjua en ämneskunnig person, som ger sin syn på frågan och min
undersökning. Personens svar och resonemang står som del i sökandet efter det svar jag söker i
min frågeställning. Personen som kom i fråga för intervjun är textilkonstnär och
folkhögskollärare på en skola där jag själv studerat under hens vägledning. Detta var även den
lärare som stod mig närmast i arbetet med prestationsångest och kreativa blockeringar under
min tidigare utbildning på samma folkhögskola. Därför lämpade det sig med ett
utifrånperspektiv från just denna personen.

3. Urval och avgränsning

Det som undersöks i processdagboken och arbetsgången med de två gestaltande uppgifterna är
de mentala hinder som uppkommer i skapandeprocessen. Det är ångesten som uppstår,
stillaståendet och den samtidigt uppkommande stressen. Undersökningen fokuserar på hur
dessa moment uppkommer, bryts, och hur processen tillslut löper vidare. Jag har valt att
avgränsa undersökningen till att enbart undersöka processen till två gestaltande uppgifter, på
grund av examensarbetets tidsram. Vid ett längre arbete kunde jag ha arbetat på fler
gestaltningar. Jag har även valt att avgränsa undersökningen till mig själv som
undersökningsperson. Detta motiveras av tidsåtgång men även av anledningen att de lämpar sig
då undersökningen blir liten och personlig då den utförs av mig med mig själv och mina egna
kreativa blockeringar som objekt.

Anledningen till att jag valt att undersöka min egen kreativa process är helt enkelt den att det är
ett dilemma jag upplever. Min tro på att dela med mig av egna erfarenheter och upplevelser i
lärandesituationer är också en grund till att jag mer på djupet vill undersöka dessa kreativa
blockeringar för att kunna lära vidare de jag lärt själv. Risken med att undersöka min egen
kreativa process är att hamna i navelskåderi. Jag har därför varit noggrann med att blanda in en
intervjuperson och även kopplat och jämfört med andras arbeten i liknande frågor dels litteratur
och tidigare forskning om kreativa processer. På så vis kan jag relatera det jag upplever i min
undersökning till vad andra har upplevt och då få ett bredare perspektiv.
8
 4. Metoder

4.1 Processdagbok och processbilder som autoetnografisk metod

Jag undersöker via praktisk handling utifrån två valda uppgifter hur jag fungerar under kreativt
arbete och när kreativa blockeringar uppstår. Jag har använt mig av processdagbok via Google
Docs där jag dagligen antecknat om hur arbetet fortskridit. Google Docs har jag valt på grund
av dess lättillgänglighet för mig själv och för andra. Det används både i mobiltelefonen och via
datorn. Det gör att det är lättåtkomligt och ökar chanserna till att mycket blir skrivet. Det är
även lätt för mina handledare att följa processen. I denna studien gör jag mig själv medveten
om när en kreativ blockering infinner sig under min process. Jag studerar mig själv, mina egna
reaktioner och handlingar som tillkommer den kreativa blockeringen jag upplever. Den
autoetnografiska metoden tydliggörs via processdagbok och processbilder. Eftersom denna
kvalitativa undersökning genomförs med mig själv som undersökningsobjekt. Processdagboken
fungerar enkelt, som en dagbok över mina personliga upplevelser, tankar, känslor och gången i
min process. Det sker via ett kontinuerligt skrivande i processdagboken. Vid ett senare tillfälle
går jag även systematiskt tillbaka till de jag skrivit, minns det, tänker om det, och skriver svar
till mina egna tankar. Detta att svara mig själv står för den reflexiva biten av autoetnografin.
Jag ser mig själv utifrån och skriver som om jag skrev till någon annan. Som att det vore en
elev som skrivit processdagboken, och jag är dess lärare.

Jag väljer att ta med så mycket information som möjligt i processdagboken för att senare kunna
sålla bort irrelevant information. Under processens gång är jag noga med att ta processbilder
med min mobilkamera. Vissa av dessa lägger jag även in i processdagboken för att lättare
minnas och få en tydlig bild av vad jag gjorde den dagen. Hur jag mådde, och hur det kändes.
Eftersom fokus under arbetets gång är att undersöka kreativa blockeringar är jag extra noga
med att skriva om hur jag känner och upplever situationen de dagar då de går motigt. Men även
de dagar då de flyter på har jag lagt vikt vid att dokumentera. Vad gäller både processbilder och
processdagbok så har jag haft mottot att hellre samla för mycket information än för lite. Jag
raderar inget utan sparar allt för att senare kunna sålla vid analysen. Som autoetnografisk
självreflektion bör infinna sig, gör den det via senare tillagda kommentarer i min
processdagbok, där jag svarar på mina egna frågor vid ett senare tillfälle.

9
Nedan följer ett exempel på hur processdagboken är upplagd:

Bild 2

4.2 Gestaltning

Min gestaltande del blir resultatet av de tidigare nämnda uppgifterna, en tavla och en textil
skulptur/mobil. Det ingår även texter hämtade ur processdagboken för att förtydliga arbetet om
kreativa blockeringar.

4.3 Intervju

Jag använder mig även av en kvalitativ intervju av en ämneskunnig person, för att få ett yttre
perspektiv på min undersökning och på ämnet kreativa blockeringar. Jag har här i texten valt att
ge informanten det fingerade namnet Kim. Jag kontaktar Kim via Facebook Messenger
eftersom jag redan har hen som kontakt där. Det dröjer någon vecka innan jag får svar, men
svaret blir positivt. Vi bestämmer tid och plats för intervju kommande vecka. Jag informerar
henne om att samtalet beräknas ta max 45 minuter. Inför intervjun har jag skrivit ner sex frågor.
Jag lägger till i beräkningen att följdfrågor kan komma att ställas. Samtalet spelas in med min

10
mobiltelefon. Efter intervjun transkriberar jag ljudfilerna för att sedan skriva en
sammanfattande text som förklarar hela intervjun.

4.4 Kritisk incidentteknik

I analysen av processdagboken använder jag mig av kritisk incidentteknik genom att fokusera
på de tillfällen då kreativa blockeringar uppstår. Jag har gått igenom processdagboken genom
att markera alla ”kritiska moment” med markeringsverktyget i ”Google docs”. Jag har även lagt
till kommentarer på de som jag sett som rubricerande för olika typer av kreativa blockeringar.
Utefter dessa markeringar av ”kritiska moment”/”kreativa blockeringar” har jag kunnat skapa
rubriker i analysdelen. Dessa utgår ifrån olika typer av kritiska anledningar som definierar
blockeringen eller kan härledas till den. Forskaren avser ”få en subjektiv beskrivning av en
specifik incident som deltagaren personligen har upplevt och hanterat, och som genererat en
aktivitet som haft betydande inverkan på det slutgiltiga resultatet”8 I mitt fall blir citatets
”aktivitet” snarare en passivitet då det i mitt fall är de kreativa blockeringarna som står för de
kritiska momenten. Metoden lämpar sig för min studie, eftersom de är de kritiska momenten
det vill säga i detta fall de” kreativa blockeringarna” som är studiet för analys.

5. Teori och Tolkningsram

5.1 Autoetnografi

Min undersökning är inspirerad av autoetnografins utförande eftersom jag använder mig av

mina personliga erfarenheter för att ta reda på hur en bäst arbetar för att motverka kreativa
blockeringar.

Autoethnography is a research method that uses personal experience (“auto”) to describe and
interpret(“graphy”) cultural texts, experiences, beliefs, and practices (“ethno”). Autoethnographers
believe that personal experience is infused with political/cultural norms and expectations, and they
engage in rigorous selfreflection— typically referred to as “reflexivity”—in order to identify and
interrogate the intersections between the self and social life.9

Autoetnografin tillkännager att forskaren som en del av forskningsobjektet själv inte kan ses
som helt och hållet objektiv. Forskningen måste ses utifrån den kontext och den plats i

8
Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur. S.180.
9
Adams, T. Ellis, C. Jones. S-H. Autoethnography. S.1. https://onlinelibrary.wiley.com/.

11
samhället som forskaren har. De normer forskaren omger sig med, den kulturella kontext och
den samhällskontext den befinner sig i kommer alltid att ha en påverkan på
forskningsresultatet. Med vetskap om detta kan en relationell syn på forskningsområdet ges,
som kan omförhandlas om och om igen, allt utefter hur dessa olika positioner, den kulturella
och samhälleliga kontexten och tillhörande normer kan komma att ändras. Genom den
autoetnografiska metoden tänker jag också att jag kan komma åt nya och för mig tidigare
okända sätt att hantera kreativa blockeringar.
Filosofen Bengt Molander skriver i sin bok Mellan konst och vetande:

Att upptäcka det okända är inte alltid den riktiga uppgiften. Viktigare och riktigare kan vara att
finna nya vägar genom det välkända genom de insikter vi redan har men inte öppnat oss för; att
omgestalta det välkända.10

Kreativt skapande består av ett nytt användande av redan befintliga idéer. Ingen människa
kommer på någonting ur intet. Allting vi upplever, genomgår ger oss en samling, en repertoar
att ta av, för att skapa nya idéer. Detta beskriver Molander i ovanstående citat.

5.2 Sociokulturell lärandeteori

Det relationella är liksom inom autoetnografin även en grund inom den sociokulturella
lärandeteorin företrädd av bland annat Lev S Vygotskij. Den sociokulturella lärandeteorin
menar att lärande sker i en social kontext, vilket i denna studie gestaltas på olika sätt. Dels av
den kunskap jag får genom intervjun med min informant, dels genom mitt eget skapande arbete
och den litteraturläsning om kreativitet som kan beskriva samhälleliga idéer, ideal och diskurser
kring vad det innebär att vara kreativ. Närstudiet av mina egna, inre konflikter vid kreativa
blockeringar kan vidgas genom att relatera det till tidigare forskning och min informants
erfarenheter och kunskaper. Genom min egen autoetnografiska studie och andras erfarenheter
vidgas perspektivet och lärandet kan breddas och utvecklas. Att lärande sker på mängder av
olika sätt och genom alla sinnen är centralt inom det sociokulturella lärandet, och ju fler sätt vi
kan omfatta i vårt praktiska arbete som lärare, desto bättre. Därför är också de strategier vi
använder när vi hamnar i blockeringar relevanta inom den sociokulturella lärandeteorin.

10
Molander, B. (1995). Mellan konst och vetande – texter om vetenskap, konst och gestaltning. Daidalos S.9.
12
5.3 Definitioner

Kreativitet - För att kunna förstå begreppet kreativ blockering måste vi definiera ordet
kreativitet. Lev S Vygotskijs definition av kreativitet är en bra beskrivning för att i min
undersökning definiera vad en kreativ blockering är.

Kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt, oavsett om det
skapande är ett ting i den yttre världen eller en konstruktion av intellektet eller känslan, en
konstruktion som bara existerar och ger sig till känna i människans inre.11

Att skapa någonting nytt kan dock enligt min mening ge en missledande bild på vad som
faktiskt sker. Kreativitet förväntas ofta vara ett nyskapade, men vi är alltid påverkade av vår
omvärld och det nyskapande som syftas på är istället enligt min mening ett omskapande av
sådant redan erfaret.

Flow - Mihály Csikszentmihalyi, professor i psykologi har utifrån sitt arbete om lycka och
kreativitet myntat begreppet ”flow”. Det uppkom utefter hur deltagarna i studien förklarade
känslan som de upplevde i ”flow”-tillståndet. Han beskriver fenomenet som en upplevelse av
totalt flyt, då tid och rum försvinner och personen är ett med nuet och det kreativa skapande som
sker. Han beskriver det även som en känsla av ”optimal upplevelse” vars motsats beskriv
som ”psykisk entropi” vilket i min studie kan liknas med vad en ”kreativ blockering” står för.
Genom att definiera och förstå begreppet ”flow” kan det även bli lättare att förstå
begreppet ”kreativ blockering” som kan ses som dess motpol.

Det motsatta tillståndet till psykisk entropi är optimal upplevelse. När den information som når
vår medvetenhet står i överensstämmelse med våra mål flödar den psykiska energin utan
ansträngning. Det finns ingen anledning till oro, inga skäl att ifrågasätta att man är på rätt väg.12

Kreativ blockering – Med kreativ blockering menar jag de svårigheter som kan upplevas
under kreativa arbetsprocesser. Det är kreativiteten och/eller inspirationen som blockeras och ut
ur personens försök att prestera kommer ingenting. Blockeringarna kan tillexempel göra att
arbeten stannar av i processen och förblir ofärdiga.

11
Vygotskij, L. S. (1995). S.11.
12
Csikszentmihalyi, Mihaly (1990). Flow – den optimala upplevelsens psykologi. Bokförlaget natur och kultur,
Stockholm. S. 61.
13
 6. Tidigare forskning

Under min sökning har jag funnit några uppsatser som varit mer intressanta än de andra. Där
ibland Kan kreativitet läras ut? av Lars Lindström, där det bland annat diskuteras vad som
kännetecknar den skapande människan.

Studier av konstnärer såväl som ungdomar tyder, sammanfattningsvis, på att följande egenskaper
kännetecknar den skapande människan:

1. Hon är uthållig och ger inte upp inför svårigheter.

2. Hon ställer problem och prövar nya lösningar.

3. Hon söker aktivt upp och utnyttjar förebilder.

4. Hon reflekterar och samtalar med andra om arbetet.13

Förutsättningar som dessa kan anses vara generella och gälla på fler områden än enbart det
konstnärliga fältet. Lindström nämner fyra punkter i hur undervisning kan bedrivas för att de
ska främja kreativitet bland elever, dessa fyra punkterna har stöd från studier och analyser som
presenteras i hans text. Dessa är sammanfattat:

1. De arbeten eleverna utför sker under längre tid, med färre idéer och material hellre än ”ett
varierat smörgåsbord med nya material och uppgifter varje vecka”.
2. I undervisningen läggs tonvikten på processen lika mycket som produkten.
Experimenterande och utforskande uppmuntras och misslyckanden bestraffas ej.
3. Framställning (produktion) förbinds med iakttagelser (perception), och reflektion.
4. Värdering av eget och andras arbeten bör möjliggöras dels att få sitt eget arbete bedömt av
läraren.14

I Lars Lindströms text presenteras även en genomgång av forskning som belyser hur barn och
ungdomars skapande förmåga kan främjas. ”De bör få erkänsla för risktagande och ett gott
försök, även när de misslyckas;”15

13
Lindström, Lars Kan kreativitet läras ut - En bildpedagogisk översikt. Lärarutbildningen.
Malmö Högskola. S. 12.
14
Ibid. S.13.
15
Ibid. S.22.
14
Creativity in the School Context av Cecilia Levin, är en avhandling som handlar om kreativitet
hos barn ur barnets perspektiv. Avhandlingen inleds med att beskriva hur barn är av naturen
kreativa, att de via lek och fantasi experimenterar sig fram till nya lärdomar. Den tar upp hur
ångest kan skapas av flertalet skolsituationer som till exempel prov och vid tillfällen då elever
jämför sig med andra. Vidare tas även upp hur ångesten och stresspåslaget påverkar
kreativiteten negativt.16 Studien visade på att barnens syn på kreativitet främst innefattade
bildskapande och bildkonst, detta oberoende av barnens kulturtillhörighet. Barnen ansåg ofta
att begreppet kreativitet stod för att göra någonting bra eller duktigt, vilket i avhandlingen
benämns som en orsak till att vara försiktig med brukandet av ordet kreativ i beskrivningar av
skoluppgifter. Detta för att undvika ensidighet i barnens skapande, stress och att de förväntas
vara duktiga. Studien är genomförd via både kvalitativa och kvantitativa metoder där både
intervjuer och kreativitetsstudier i klasser utförts. Fyra grundskolor varav sju klasser med barn i
åldrarna 8–12 deltog i studien. Totalt var det 76 deltagare.

I sökningen efter tidigare forskning har jag också använt mig av Google Scholar och portalen
Diva. Jag söker bland annat med orden ”kreativ blockering” inom citattecken och får sex
sökträffar, varav de fem första är examensuppsatser. De två mest relevanta på
sökningen ”kreativ blockering” i Google Scholar är de nedan listade.

1 ”Kreativitet under krävande förhållanden: En fallstudie inom spelindustrin”

I en fallstudie på ett spelföretag med fokus på att kunna dra allmänna slutsatser om spelindustrin i
stort, syftar denna studie till att ta reda på hur de anställda anpassar sina kreativa designprocesser
till en industri som söker konstant effektivisering. Vad kan vi säga om kreativa blockeringar och
hur skapar vi förutsättningar för att underlätta för den kreativa arbetsprocessen?17

Denna studie syftar på att med kvalitativa metoder, och fallstudier” ta reda på hur de anställda
anpassar sina kreativa designprocesser till en industri som söker konstant effektivisering”. Här
beskrivs hur kreativiteten hos speldesigners ofta uteblir på grund av för höga förväntningar och
för snäv tidsram hos företagen de arbetar på. Det beskrivs hur speldesignerna upplever att de
vissa dagar kan vara naturligt kreativa medans de andra dagar knappt är kapabla till att utföra
sitt arbete, trots att deras engagemang är totalt. Här benämns ”Writers block”, ”Artist block”
och ”Creative block” som det som jag i min egen undersökning kallar ”kreativ blockering”. I
Emma Jonssons uppsats används Alice Weaver Flahertys förklaring till innebörden av denna

16
Levin, C. (2008). Creativity in the school context. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008. Lund. S. 16.
17
Jonsson, Emma. Kreativitet under krävande förhållanden: En fallstudie inom spelindustrin. Examensarbete på
kandidatnivå, Institutionen för informatik. Umeå universitet. 2017. S.1.
15
typ av blockering vilket är ”att författaren försöker skriva men att det inte går, trots att de är
intellektuellt kapabla till det, och att de lider på grund av det”.18

2 ”Idéprocesser för grafiska designers.”

En del i idéprocessen kan vara att få en kreativ blockering där arbetet inte flyter på som tänkt. För
att häva dessa kreativa blockeringar kan man ta hjälp av kreativa metoder. De kreativa metoderna
hjälper inte bara till vid kreativa blockeringar utan hjälper även till med idégenereringen under
hela idéprocessen.

Uppsatsen behandlar idéprocesser och kreativa metoder hos grafiska designers.

Med problemformuleringen ”Hur kan en grafisk designers idéprocess innehållande kreativa
metoder se ut?”, 19 vill de också undersöka hur grafiska designers kommer vidare i processen då
kreativa blockeringar uppstår. De refererar till Gerald F. Smith, professor i administration och
Christopher Dhal Jørgensen som i undersökningar var för sig visat att det finns enormt många
kreativa metoder. Varav den vanligaste är brainstorming.

I uppsatsen refererar Brändmark och Ericsson till Bengt Renanders resonemang om hur det
måste finnas en ”vilja” i den kreativa processen, om inte ”vilja” finns kan inte arbetet föras
framåt. Dels hur ”motivation” leder vägen i processen och fungerar som en morot för att nå
målet och att det i sig stärker ”viljan”.20 I uppsatsen under kapitlet ”kreativitet” står refererat
från Pelle Mårtenssons bok att barns kreativitet är mer gränslös än vuxnas. Medans barn lätt
hittar på nya sätt för kombinationer så har vuxna svårare för det på grund av att de mer styrs av
regler och vad som anses vara rätt och fel.21

Jag har även använt kreativitet som sökord och hittade då bland annat uppsatsen
Den ”inre konstnärens” agenda och tidtabell - En undersökning om flöde och torka i
skaparprocesser, skriven av David Alsing. Uppsatsen som är ett examensarbete från
musikhögskolans lärarprogram i Ingesund, handlar om idétorka och skrivkramp. Syftet med
undersökningen är att finna vad som driver andra inom området att fortsätta arbetet trots att de
upplever skrivkramp eller brist på kreativt flöde. Liksom i min egen undersökning läser jag i

18
Ibid S.4f.
19
Brändmark, Emma och Ericson, Linn. Idéprocesser för grafiska designers - Processer, strukturer och kreativa
metoder. Kandidatarbete. Sektionen för planering och mediedesign, Teknik och Estetik. Campus Karlshamn
Blekinge tekniska högskola. 2012. S.8.
20
Ibid. S.14.
21
Ibid. S.10.
16
David Alsings text, om intentionen att genom att lära sig hantera idétorka eller skrivkramp, det
som jag i min egen undersökning benämner kreativ blockering, även kunna hjälpa elever som
hamnar i liknande situationer. Som orsaker till skrivkramp eller idétorka kommer uppsatsen
slutligen fram till att det bland annat kan bero på prestationsångest, att en jämför sig med andra,
dels att det händer alla.

När jag frågade hur mina respondenter hanterar svackan som de på ett eller annat sätt har hamnat
i, så verkar det som att alla är överens om att man ”måste ta det lugnt” - förr eller senare brukar
det lösa sej.22

En annan uppsats som jag finner relevant för min undersökning är A beautiful thing I saw today
- Om inspiration och kreativitet av Linda Bruhn. Bruhn undersöker med introspektiv metod,
frågeställningen: ”Vad kännetecknar inspiration i en arbetsprocess av keramiska föremål och på
vilket sätt kan ögonblicksbilder synliggöra detta?”23 Med Polaroidkamera fotograferar hon
vardagliga upplevelser som sinnligt utmärkt sig, och använder senare dessa fotografier för
inspiration i formskapande med keramik. Hon intresserar sig för vad det är som väcker
inspiration, och hur inspirationen kan användas i hennes skapande. Hon relaterar det även till
yrkesrollen som bildlärare, samma som min egen yrkesroll ska komma att bli. Hon skriver i
uppsatsen om hur förberedelsen inför en kreativ process spelar roll. Att det är viktigt för att
kreativiteten inte ska bli störd.

I en kreativ process är förberedelsen central, dels för att det ska vara praktiskt möjligt att arbeta,
men också för att komma i rätt sinnesstämning. Om förberedelsen uteblir kommer hinder efter
hinder stötas på. Avbrotten i sig är hämmande för kreativiteten.24

Detta, om förberedelsens betydelse, om prestationsångest, om att få ”erkänsla för risktagande”

och så vidare, detta tar jag med mig in i min undersökning. Som ett vidgande av synfältet, av
fältet jag undersöker. Hur vi kan arbeta för att komma ur kreativa blockeringar.

22
Alsing, David. Den ”inre konstnärens” agenda och tidtabell - En undersökning om flöde och torka i
skaparprocesser, Examensarbete 15 hp, Lärarprogrammet, Musikhögskolan Ingesund, Karlstad universitet, 2010,
Arvika. S.33.
23
Bruhn, Linda. A beautiful thing I saw today - Om inspiration och kreativitet. S.2.
24
Ibid. S.17.
17
 7. Bearbetning och analys

7.1 Analys av processdagbok och intervju

I min undersökning har processdagboken en bärande funktion för minnet och för möjligheten
att i efterhand kunna analysera allt jag gått igenom i undersökningen. Likaså har
processbilderna en betydande del i undersökningen för att det lätt ska gå att återkoppla till
specifika stunder under processen. Vid genomgången av processdagboken använder jag mig av
CIT, (Critical incident technique)25 eller Kritisk incidentmetod som jag hellre benämner det. På
så vis går jag tillbaka till de stunder i processen som visat sig som kritiska, de stunder då jag
upplevt kreativa blockeringar. Nedan visar jag ett exempel på hur jag markerat de ”kritiska
momenten” och lagt kommentarer till för att sortera upp dem för mig själv. Kommentarerna
inleds med den ”gula pricken” och är en del av den autoetnografiska självreflektion jag
använder. De är tillagda vid ett senare tillfälle, då processdagboken varit ”färdigskriven” och
fungerar som en reflexiv pedagogisk röst av mig själv och till mig själv. Ofta skriver jag som
om jag skrev till någon annan. Jag ser mig själv utifrån, som att jag i kommentarerna är en
lärare som skriver till en elev.

Bild 3

Bild 4

25
Maria Henricson (2012) Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (upplaga 1)
Studentlitteratur AB. S.178.
18
Vid genomgången av processdagboken som jag med hjälp av Kritisk incidentmetod analyserat
så finner jag en del återkommande faktorer som bidrar till kreativa blockeringar hos mig själv.
Nedan listar jag upp de olika bidragande orsakerna jag finner i min undersökning. Jag redovisar
här även de försök jag gjort för att ta mig ur den rådande blockeringen eller svårigheten. Dessa
olika orsaker och försök till lösning har fått namnge de kommande rubrikerna som jag skriver
här under, vilka är: Stress, arbetsplatsen, livssituationer, prestationsångest, att göra val,
drivkrafter & att ”bara göra”, växla mellan arbeten & rädd för att förstöra, strukturerad eller lite
hipp som happ. Dessa olika rubriker kan delvis gå in i varandra och tar upp liknande eller
återkommande orsaker och försök till lösningar under flera rubriker. Under varje rubrik står
även med en typ av underrubrik i form av i en skolkontext. Här förtydligas hur företeelsen
skulle te sig i en skolmiljö.

7.1.1 Stress

Det handlar dels om stress som bidragande faktor. En stress som uppstår då jag inte låtit
processen ha sin gång i uppstarten, likt de Kim beskriver under intervjun.26 Att processen även
innefattar stunder av stillhet och tanke är något som ofta verkar gå mig förbi. Jag blir stressad
när jag känner att händerna eller kroppen inte är i rörelse. Under intervjun får jag detta
konfirmerat som en möjlig bidragande faktor till kreativa blockeringar. Stress vid stiltje är
något många upplever enligt Kim. Bästa botemedlet för stressen är helt enkelt att bara försöka
lugna ner sig och tänka att det stilla kontemplerandet ingår i processen. Den måste få ta sin tid.

Bild 5

Eller som Carl Johan De Geer skriver i sitt kapitel i boken Vägen:

för de flesta av oss: att göra konst är en intuitiv process. Våra hjärnor innehåller allt vi behöver
ifråga om idéer, men dessa idéer är inte tillgängliga när vi letar efter dem. Då blir de fastlåsta och
oåtkomliga. Skulle vi börja tänka ut strategier... grubbla... göra skisser... slå våra pannor blå... gräva
ner oss i blodigt allvar... då blev vår konst knuten, idélös, omöjlig att uppleva. Det är bara om vi
inte medvetet grubblar, om vi istället dricker te, äter ost och kex, läser romaner... det är bara då
som våra idéer kommer fram, bakvägen när vi minst anar det. Kära barn! Mitt råd är alltså: ägna
massor av tid åt det skenbart meningslösa... börja inte arbeta förrän det känns rätt och lätt.27

26
Min egen intervju (se bilaga).
27
Billgren & Åman, 1995. S.55f.
19
I Stressen kan jag också uppleva att jag borde göra arbetet på ett visst sätt. Till exempel när jag
av trötthet och andra blockeringar som kan bero på utomstående ting, inte orkar sy på maskin.
Jag vet att sy på maskin går fortare, men att sy för hand känns mycket mer lockande och
rogivande. Dock så går det långsamt. Den hetsande stressen om att ständigt vara 190%
produktiv skapar en ångest som blir till en blockering. I boken Vägen skriver Ernst
Billgren: ”gör inte det som du tror är bra, gör det som du får kraft av”.28

Jag anser att Kim har en poäng när hen menar att sy på maskin kanske inte är det bästa sättet
om en faktiskt får mer gjort av att sy för hand, och om det dessutom känns bättre så är det givet.
Jag försöker stressa ner genom att göra annat, gå ut, eller prata med någon som får mig på
andra tankar. Kim pratar också om hur det kan vara svårt att koncentrera sig på grund av andra
aktiviteter som känns mer lockande, vilket också bidrar till stress.

Jag tror det kan fungera precis som Kim menar att först rensa bort de orosmoln som stört fokus
genom att till exempel diska eller rensa garderoben så att en senare lättare kan koncentrera sig
på arbetet. Dock är detta varierande, jag upplevde till exempel att jag vid ett visst tillfälle hade
så mycket orosmoln att jag hade kunnat ägna veckor åt att försöka rensa bort dem. I de fallen
kan det vara okej att diska men sedan göra sitt bästa för att koncentrera sig på uppgiften som
faktiskt måste lösas. Kim tipsade även om att bestämma en tidpunkt för när en ska börja med
arbetet, och att delmål kan underlätta för processen, detta anser jag vara en väl fungerande
metod i dessa lägen. Jag instämmer även i Kims resonemang om att en inte ska ge sig och bli
upprörd för att det blir fult. Fortsätt tills det blir färdigt, och blir det inte bra så går det alltid att
göra om. Skippa det blodiga allvaret och lek dig framåt.

Sen kan du göra om den om den inte blir bra, men vad gör det också? Är den dålig så kanske nästa
blir bättre eller den får vila så att man ser vad man har gjort sen eller låta någon annan titta på
det.29

I en skolkontext är stress lika vanligt förekommande som i andra sammanhang. Att vara lika
tillåtande mot sig själv som elev i skolan är inte lika lätt som om det vore skapande som en
själv råder över på fritiden. Skolans ramar måste alla förhålla sig till och det bästa en som lärare
i denna situationen kan göra anser jag själv är att föra ständig dialog med eleverna. Vara
uppdaterad på läget, var i processen eleven ligger och vad den stressbildande orsaken grundar

28
Ibid. S.30.
29
Intervju 28-02-2019 av Julia Meijer Wedelin med ”Kim”.
20
sig i. Stressen kan vara både positiv och negativ. Allt beror på stressnivån, hur hög stressen
uppfattas vara och det kan variera mellan olika individer. 30

7.1.2 Arbetsplatsen

I början av min undersökning när jag kände att allt var motigt och jag inte kom igång med att
varken sy eller måla så tog jag istället tag i att snygga till min arbetsplats. Efter detta kändes det
mycket mer inbjudande att sätta igång att arbeta. De yttre störmomenten från en stökig och
otrivsam miljö minimerades. Detta, om förberedelsens roll i processen, står även att läsa i
Linda Bruhns uppsats A beautiful thing i saw today. Bruhn pratar om att förberedelsen är
central i processen på grund av att den får en att komma i rätt sinnesstämning, men också för att
det ska vara praktiskt möjligt att arbeta. Om förberedelsen inte får äga rum så kommer
störmoment att uppkomma, och detta i sig stör kreativiteten.31 Carl Johan De Geer skriver i sitt
kapitel i boken Vägen om när han besökte en konstnärs ateljé och fann den otrivsam att arbeta i.
Han skriver att han själv aldrig hade kunnat arbeta där, utan fönster med enbart
lysrörsbelysning, men att konstnären i fråga trivdes i miljön.32

I en skolkontext: Ansvaret att förbereda arbetsplatsen i skolan ligger på läraren. Dock kan en
som lärare vara lyhörd och göra det bästa för att alla elever ska få tillgång till det de behöver
för en god arbetsmiljö. Genom att lyssna in eleverna kan det i vissa fall gå att anpassa efter
önskemål.

7.1.3 Livssituationer

En del blockeringar kan bero på situationer som inte nödvändigtvis har direkt med det kreativa
att göra, men som ändå påverkar det. Det kan vara livet som händer. I processdagboken kan jag
i efterhand se hur jag under ca två veckors tid, då arbetet gått riktigt trögt och varit mycket
ångestladdat, faktiskt mått mycket dåligt av orsaker som inte alls haft med skolan att göra.
En illa förkylning, plus en halt fot, plus hormonrus eftersom jag då gick över från att vara
vanligt gravid till att bli höggravid. Dessa olika faktorer hjälpte mig knappast i den kreativa
processen och jag upplevde mig enormt blockerad.

30
Levin, C. 2008. S. 16.
31
Bruhn, 2017, S.17.
32
Billgren & Åman, 1995, S. 55.
21
 Bild 6

Jag förstod det inte under tiden det pågick, vilken inverkan det hade på den kreativa blockering
jag kände. Men i efterhand när jag läser processdagboken och minns tillbaka, så kan jag tydligt
se att blockeringen lättade för att tillslut släppa i samma takt som mitt mående blev stabilare.

Informanten Kim berättar om sin egen period av blockering som bland annat berodde på en
familjesituation med föräldrar som åldras och behöver hjälp och tid. Detta hade för Kim varit
påfrestande och gjort att det kreativa arbetet fått lida. Det är helt enkelt livet som händer runt
en. Kim vill dock skilja på kreativa blockeringar och kreativa svackor. Kreativa blockeringar
menar Kim kommer mitt i en process, medan en svacka är som ett dödläge mellan kreativa
processer, en svårighet att ta sig in i en ny process.

Men sen kan det vara som nu till exempel, så har jag ganska länge haft en kreativ svacka […] och
de är inte blockering tycker jag, utan det är att jag inte har kommit in i en ny kreativ process

Kim berättar också att dessa svackor inte är så farliga. På grund av erfarenhet så vet Kim att
hen kommer in i det igen, men att det behövs tid.

Jaa, som det är nu så behöver jag tid, eftersom jag har massa andra projekt, dels folkhögskolan där
jag jobbar halvtid, och sedan är inblandad i andra projekt, så blir det att mitt eget skapande får jag
liksom dyka in i med jämna mellanrum. Och då har jag lärt upp mig att liksom hamna där igen
även om det har varit en lång paus så det har liksom inte varit några problem […] Senaste året har
jag inte jobbat alls mycket och det är för att jag var med på en utställning, och när det var klart så
har jag behövt ta mig in i en ny process som kräver tid. Det går liksom inte bara att dutta så.... och
det har jag inte haft.

Vi pratar om att ta sin tid som i att tänka och känna in. Låta sig sitta i sängen och sy för hand,
för att ge tankarna plats att komma, hämta inspiration och kraft.

22
 Bild 7

Bild 8 Bild 9

Kim berättar att den nuvarande svackan hen befinner sig i beror på just detta, tidsbrist. Att hen
inte fått tid för inkänning. Men detta är inget som stressar Kim även om det känns tråkigt. Sen
säger Kim att: ”men det hade jag nog varit stressad av när jag kanske var 28 år” Jag ler och hen
fortsätter. ”Då hade jag tänkt att; ah jag kommer aldrig mer göra någonting. Men det är svårt att
förmedla till yngre att säga att livet är långt liksom, det är inte så farligt att du känner såhär nu.”

I en skolkontext är det bra att ha kännedom om hur livssituationer kan påverka elevers
arbetsförmåga, dock är det svårt eftersom det återigen är ett faktum att elever och lärare måste
förhålla sig till skolans ramverk som ger begränsningar i form av tid och läroplaner.

7.1.4 Prestationsångest

Bild 10

Bild 11 Bild 12

23
Prestationsångest är en annan bov när det kommer till kreativa blockeringar. Jag finner ofta i
processen att jag blockeras vid de tillfällen de jag gör inte blir bra, snyggt, eller som jag tänkt
mig. Då har jag lätt för att lägga allt åt sidan och inte vilja ta upp det igen. I boken Vägen pratar
de om att en inte ska avbryta sitt arbete under processen då det känns dåligt. Helene Billgren
ger sitt tips:

”Se till att göra något som du tycker är bra varje dag. Nåt litet duger, till exempel ett öra eller nåt.
Det är lättade att komma glad till ateljén om man gått därifrån glad.”33

Att det är lättare att komma tillbaka till sitt arbete om en slutat då det känts bra och flutit på.
Jag kan verkligen känna av detta faktum under min process. Svårigheten är dock hur jag ska
hindra mig från att avbryta arbetet då det går dåligt.

Prestationsångest kan som tidigare nämnt även infinna sig i perioder av stillastående. Då
processen är i uppstart eller diverse kontemplerande moment behövs. Då, om en inte inser att
det kan få vara så, kan prestationsångest komma på köpet i tron om att en saknar begåvning,
fast det egentligen inte är så. Kim refererar till textilkonstnären Hans Krondahl som sa att, när
en är klar med sitt arbete så ska papperskorgen vara full. Att en ska våga göra och våga
misslyckas.34 En intressant kommentar Kim ger är att hon upplever hur kreativa blockeringar
oftare drabbar ”duktiga flickor”. Detta på grund av att det i en kreativ process ingår att en inte
alltid är så duktig. I första avsnittet av Uppdrag gransknings serie Sjukt stressad presenteras en
ung tjej i gymnasieåldern, sjukskriven på grund av väldigt svår stress.35 Detta är ett av många
exempel som kan kopplas samman med syndromet ”duktiga flickor”, prestationsångest och
stress.

I en skolkontext är ”duktiga flickor” och prestationsångest ofta återkommande.

Prestationsångest generellt är en närvarande anledning till blockeringar i skolan. David Alsing
kommer i sin uppsats fram till att skrivkramp och idétorka (de jag benämner kreativa
blockeringar) kan bero på prestationsångest och på grund av att en jämför sig med andra. Han
skriver också att det verkar hända alla. Att hålla dialog med elever om detta, att det händer alla,
ger möjlighet till förståelse och en möjlighet för eleverna att bättre förhålla sig till

33
Billgren & Åman, 1995, S.35.
34
Intervju 28-02-2019 av Julia Meijer Wedelin.
35
SVT Play, Uppdrag granskning: Sjukt stressad Säsong 1 — Avsnitt 1: ”Det här ska vara den bästa tiden i ens
liv". 2019-08-14. www.svtplay.se.
24
prestationsångesten. Liksom Levin skriver i sin avhandling bör en även vara försiktig med
användandet av ordet kreativ eftersom det är så starkt laddat. Eleverna i hennes studie tolkade
att ”göra någonting kreativt” som att göra någonting bra eller duktigt. Själva begreppet i sig kan
alltså vara hämmande för kreativiteten.36

7.1.5 Att ”bara göra”

En metod som jag upptäckt fungerat bra många gånger är den att ”bara göra”. Det innebär att
du, trots att du känner osäkerhet inför vad du vill göra, bara gör något. Vet du inte hur du vill
utforma bakgrunden på tavlan, börja måla med vilken färg som helst. Låt handlingen vara det
som styr, och låt tanken komma efter. Kim tipsade om det i intervjun och varje gång har det fört
arbetet framåt. Ofta blir det till och med bra. De gånger jag har applicerat ett lekfullt sinne på
mitt arbete med meningen att testa, kladda och ”bara göra”, är de gånger då processen oftast går
som bäst, flow infinner sig och resultatet visar sig även därefter. Det blir ofta bra. Konstnären
Emma Philipson kommer med ett citat i sin bok som passar bra in på metoden att ”bara
göra”, ”Think before you speak but paint before you think.”37 Lättare sagt än gjort. Vidare
refererar Brändmark & Ericson i uppsatsen Idéprocesser för grafiska designers till Mårtensson
som menar att barns kreativitet är mer gränslös än vuxnas. Medan barn lätt hittar på nya sätt för
kombinationer så har vuxna svårare för det på grund av att de mer styrs av regler och vad som
anses vara rätt och fel.38

Vid en Kreativ blockering försöker Kim arbeta på ändå, hen säger: ”Och då känns det fysiskt,
då kan det liksom bränna i bröstet”. Det fysiska obehag Kim upplever av att arbeta på trots
blockeringen går över efter ett tag. På min fråga om hur Kim vägleder studenter att ta sig ur
kreativa blockeringar får jag till svar att det är ”bara att göra”. När prestationsångest blockerar
studenten försöker jag förmedla att ”det är inte hela världen”. Lekfullheten och prövandet är
återigen det viktiga.

jag tror det är att göra, bara göra” [...] ”Ja men om man ska måla en bakgrund så gör man det, så
börjar man. Å man ska inte vänta på att det ska komma till en, utan genom att göra så kommer det
till en.39

Att ”bara göra” är ett tips som kan kännas omöjligt när en känner sig blockerad och inte kan
göra. Men meningen är att släppa alla tankar på prestation, vad det ska bli eller att försöka se ett

36
Levin, C. 2008.
37
Philipson, E. (2018). Don't just give up - Quit!. (Limited edition). [Vellinge]: [Emma Philipson]. S. 56f.
38
Brändmark, E & Ericson, L. 2012. S.8.
39
Intervju 28-02-2019 av M- Wedelin.
25
slutresultat.

Bild 13

Bild 14 Bild 15

Bild nr 14 med kommentaren från den 15 mars är ett exempel på min autoetnografiska
självreflektion. Mitt eget svar här är ett lärande av och utifrån mig själv. Utifrån min process
som jag tänkt över, gått tillbaka till och reflekterat över. I en skolkontext kunde detta fungerat
som en del av en arbetsprocess. Där elever via processdagböcker fått svara på sina egna
kommentarer. För att låta det autoetnografiska (självreflekterandet) komplettera det
sociokulturella (lärande via social interaktion). På så vis blir eleven mer självständig med
möjlighet att själv formulera egna svar, samtidigt som en individ omöjligt kan vara en isolerad
ö och därför även växer i samspel med andra.

7.1.6 Drivkrafter & att göra val

När jag kommer till att behöva göra val i processen så händer det ofta att jag drabbas av någon
blockering. Det kan vara då jag är osäker på vilken färg jag ska välja på tyget, hur jag ska
utforma bakgrunden på tavlan eller hur jag ska arrangera upphängningen av det textila
konstverket. Det som i processen fungerat bäst dessa gånger är att åter igen inte tänka för
mycket utan gå på första magkänslan och testa det. Blir det inte bra så är det inte hela världen.
Det hela härstammar utifrån en rädsla att göra fel, att det ska bli fult. Då vågar en inte testa och
den härliga lekfullheten försvinner. Vid osäkerheten inför ett nytt val så kan det vara bra att för
en stund backa, sätta sig ner bekvämt, sitta länge och bara titta på konstverket, fundera och
studera. Därefter kan en följa sin magkänsla och tänka att detta inte är hela världen. Det låter
simpelt, men det kan vara så enkelt att det är svårt att välja. Det är alltså valet i sig som ofta
orsakar blockering. Särskilt när en inte vet vad en vill. Som min gestaltningshandledare sa till
mig. Att en måste vilja någonting! När jag inte vet vad jag vill så är det inte så konstigt att det
är svårt att göra val. Då kan en uppleva sig blockerad. Jag måste då återvända till att definiera
26
vad jag vill. Jag behöver påminna mig om min drivkraft och hitta viljan och mitt mål. Samma
sak gäller i en skolkontext om en elev upplever blockeringar som beror på att de inte vet vad de
vill och har svårt för att göra val. Jag som lärare behöver då hjälpa eleven att finna vilja,
drivkraft och mål. I processdagboken från den 13 februari står att läsa: ”Är det jobbigt p.g.a.
diffust syfte. Eller p.g.a. av att jag inte har inspirerande material? Eller att jag inte har en bra
arbetsplats? Eller p.g.a. endast trötthet?” 40

Att ha en ärlig drivkraft för sitt arbete tar Ernst Billgren upp som en viktig motor för sitt
konstnärliga arbete. ”Drivkraften eller orsaken till att man över huvud taget arbetar med konst
är en förbigången egenskap. Det är extra sorgligt eftersom det är den absolut viktigaste
egenskapen av dem alla.”41 Även Brändmark och Ericsson refererar till Bengt Renanders
resonemang om hur det måste finnas en ”vilja” i den kreativa processen, om inte ”vilja” finns
kan inte arbetet föras framåt. De berättar dels om hur ”motivation” leder vägen i processen och
dels om hur det fungerar som en morot för att nå målet och att det i sig stärker ”viljan”.42 Jag
kunde i början känna av en blockering som handlade om att jag inte riktigt visste vad jag höll
på med. Syftet var diffust och min drivkraft och vilja var för tillfället styrd av att utföra ett
undersökande arbete till mitt examensarbete.

Bild 16

40
Min processdagbok.
41
Billgren & Åman (1995) S.28.
42
Brändmark, E & Ericson, L. 2012. S.14.
27
När för lite av drivkraften härstammar från hjärtat kan det såklart bli jobbigt. Det rådande
botemedlet är att reda ut vad ens drivkrafter är. Motivera sig och finna legitima syften med det
en gör. I en skolkontext är detta ett självklart exempel på ett dilemma som kan förekomma. Det
är inte självklart att alla elever finner en personlig drivkraft att applicera på skoluppgiften. Görs
inte detta kan det dyka upp hinder i form av blockeringar. Det blir då lärarens uppgift att
vägleda eleven till att finna en drivkraft som kan fungera som motor för arbetet. Den kan
grunda sig i personliga intressen, huvudsaken är att eleven ”vill någonting”.

7.1.7 Växla mellan arbeten och rädd för att förstöra

Något som också har hjälpt mig under processen är att jag haft två olika arbeten att arbeta med.
Det har gett mig möjligheten att växla emellan dem. Jag kan följa min lust. Tröttnar jag på att
måla kan jag gå över till att sy och vice versa. Detta går att applicera i en skolkontext då
eleverna arbetar mer självständigt och själva får öva sig i att prioritera vad de behöver arbeta
med, dessutom möjliggör det för elever att följa sin lust, inspiration och dagsform.

När jag lyckats med något i processen, när jag kände mig nöjd, då upplevde jag en ny
blockering som sprang just från rädslan att förstöra det jag nyss gjort. Kim pratade om
detta i intervjun som ännu en anledning till blockering, ”Då gäller det att vara modig”.
För att komma ur blockeringen behöver en helt enkelt bara våga, och återigen påminna
sig om att det inte är hela världen, att våga testa och att det ska vara lekfullt.

I en skolkontext kan detta, att vara modig, motiveras av läroplanen som trycker på att
eleverna ska stimuleras till en ”vilja att pröva och omsätta idéer i handling och att lösa
problem”.43 Att återigen föra en dialog, prata om rädslor och blodigt allvar, och att försöka få
eleven att känna en lekfullhet som ger mod att testa, testa och åter testa. Kanske kan en slå till
med repliken att de största genidragen fötts ur misstag.

43
Lärarnas riksförbund Sverige. (2012) S.34.
28
7.1.8 Strukturerad eller lite hipp som happ

På grund av all stress jag upplevde i processen så gav jag mig på att lägga upp ett tydligt
schema. Jag satte alarmet på mobiltelefonen på 9.00. Då var det dags att börja arbeta. Klockan
12.00-13.00 var det lunch och klockan 16.00 var det slut för dagen. Jag varierade mellan att ha
två småpauser om 10 min var på både förmiddagen och eftermiddagen, och att ha en 20
minuters paus på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det är så skolschemat ser ut. Jag
upplevde dock att det inte fungerade alls. Varje gång jag missade att hålla någon tid följde
besvikelse och negativa känslospiraler utlöstes.

Bild 17

Jag kände mig mer stressad av att hålla schemat och slutresultatet av dagen blev ett tydligt
stressat sinne. Under intervjun pratar Kim om just detta. Att vi alla är olika. Hur hen själv helst
arbetar ”lite mer hipp som happ” medans hens kollega är i behov av tydliga ramar och scheman
att följa. Jag antar att jag tillhör den kategori som arbetar bäst lite mer ”hipp som happ”. ”Men
det gäller helt enkelt att lära känna sig själv”44. Däremot ger Kim även rådet att det kan vara bra
att göra upp en planering för sig själv.

Då är de bra att ha en planering, alltså dels så tänka efter, vad håller jag på med? Egentligen. Så
man vet lite, när man har blockering, eller inte vet varken ut eller in, så kan man bara tänka efter,
jo men det är ju det här jag gör. Å för att kunna göra det så behöver jag ligga i sängen och fundera
och kanske bara sy för hand ett tag. Men också då att man har en tidsplan, som man kanske inte
måste följa, men som man måste förhålla sig till.

I en skolkontext är det ofta en fördel att vara lagd åt det strukturerade hållet eftersom tidsramar,
scheman och läroplaner ska följas. Mycket undervisning, historiskt sett, har premierat de
personer som haft lätt för inlärning via föreläsningar och en auktoritär lärare som ger passiva
elever faktakunskaper att memorera, likaså har de strukturerade eleverna oftast haft lättare för
att förhålla sig till skolans ramar. Detta medan elever som blir stressade av ett strikt tidsschema
får svårare att koncentrera sig och arbeta kreativt i skolan. Citatet i inledningen beskriver hur

44
Intervju 28-02-2019 av M- Wedelin med ”Kim”.
29
skolan ska ge elever möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor.45 Det är inte alltid så att
skolan lever upp till dessa mål eftersom det försvåras på grund av skolans nuvarande struktur.
Men vetskap om vart vi vill sträva leder vägen närmare målet.

7.2 Sammanfattning

För att sammanfatta så kan blockeringar bero på att drivkraften inte är ärlig, det kan komma
utifrån rädslan att förstöra något en gjort som blev bra, utifrån velighet inför val i processen (så
som färgval m.m.). Att ha en ärlig drivkraft som motor för sitt arbete är en nödvändighet för att
arbetet ska föras framåt och kännas bra. Utan den blir det hela meningslöst, och känns
omotiverande. En bör leta efter drivkrafter som kommer ifrån hjärtat. Då är sannolikheten som
störst att arbetet flyter på.

Stressen som upplevs under en blockering kan komma både som ett resultat av blockeringen i
sig, och vara en direkt orsak till blockeringen. Stressen kan bero på både prestationsångest och
yttre faktorer som livssituationer. Ofta beror stressen på prestationsångest och det visar sig inte
bara gälla mig. Kim meddelar under intervjun hur vanligt det är med prestationsångest. Både
tidigare forskning och litteratur lägger fram prestationsångest som en bidragande orsak till
kreativa blockeringar.

För att komma ur blockeringarna har det, för mig, funkat bäst att försöka applicera en lekfullhet
på de jag gör, och påminna mig om att det inte är blodigt allvar. När jag gjort saker utifrån en
lekfullhet och testat mig fram utan att förvänta mig något vidare resultat är de gånger det känts
som bäst och ”flow” varit nära.

8. Gestaltning
Min gestaltning består av de två bilduppgifter jag givit mig själv inför undersökandet av
kreativa blockeringar. Det är ett textilt konstverk och en porträttmålning i vattenlöslig oljefärg.

45
Lärarnas riksförbund Sverige. (2012). Lärarboken: 12/13: [läroplaner, skollagen, policydokument]. Stockholm:
Lärarnas riksförbund (LR). S.34.; Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, Bild - Ämnets syfte.
www.skolverket.se S.1
30
 8.1 Porträtt

Fotot jag valde att måla av föreställer min syster. Att det blev ett foto på just henne berodde
mestadels på att jag hade ett foto av henne som funkade att måla av för en nybörjare. Jag utgick
ifrån familjealbum. Jag kände lust inför själva görandet, målandet och porträtterandet. Jag ville
se ifall det gick, testa om jag kunde. Det var den avbildande biten som intresserade mig.
Ansiktet är målat för att vara så likt som möjligt och bakgrunden är påhittad men med
influenser av fotografiet. Det ger fortfarande sken av växtlighet, så som fotografiet föreställer,
även om det exakta avbildandet är lagt åt sidan. Att måla med vattenlöslig oljefärg,
porträttmåleri, liksom måleri generellt, är för mig ovant och nytt, och det närmsta jag har provat
förut är kroki och lite akrylfärger. För mig har själva lärandeprocessen varit intressant och
viljan var som starkast i att lära mig utforma ett porträtt. Såhär i efterhand har jag förstått att jag
självfallet valde att avbilda min syster på grund av kärlek; att jag ville utforma ett fint porträtt
av henne, som visade hur vacker och bra hon är. Detta hade troligtvis gjort det lättare för mig
att hantera vissa av de blockeringar jag kände, om jag då varit medveten om och förtydligat
detta för mig själv. Förtydligat vad jag ville berätta. Vad ville jag för något? Jag var inte alltid
medveten om det.

Bild 18
31
8.2 Textilt

Det textila konstverket tog form utifrån drivkraften att vilja skapa något till mitt barn som snart
skulle födas. Kärleken, moderskapet och viljan att ge det finaste du kan skapa med dina händer
till ditt barn var drivande. Jag tänkte att det skulle vara lekvänligt, tuggvänligt och fint att titta
på. Slutligen blev det en tredelad mobil, ömtålig men med möjlighet att plocka ner delar från
den för att leka med. Den är upphängd på sytråd i olika färger och på grenar som är plockade
ute på landet hemma hos min mor. Det textila materialet känner jag mig mer bekväm med än
med måleriet. Jag har sytt för nöjets skull sedan jag var barn, allt från haklappar till sittpuffar
och väskor. Sällan, nästintill aldrig, efter mönster. Jag har även gått ett år på folkhögskola i
textil, konst och design vilket ytterligare kan understryka att jag har ett extra hjärtligt intresse
för textil som material.

Bild 19
32
8.3 Sammanfattning i kärlek och lust

När jag ser tillbaka på min process, och vad som blev av den, tänker jag på vad min handledare
sa till mig: Att vilja någonting! Det är det nödvändiga för att förstå vad en menar med att
det ”inte blev snyggt”. För att du ska förstå vad det är du letar efter. Mina val av vad jag ville
skapa har kommit utifrån min vilja. Min vilja att skapa ett vackert kärleksfullt porträtt av min
syster, liksom att skapa en rolig och kärleksfylld sak till mitt barn. Denna vilja måste finnas i
kreativt skapande. Den viljan måste jag som bildlärare hjälpa mina elever att finna. Såklart kan
viljan bestå av att nå ett visst betyg, men den starkaste drivkraften är den som kommer inifrån.
En vilja som berör hjärtefrågor snarare än ytligare drivkrafter.

Bild 20 Bild 21

33
 Bild 22

9. Tolkning och resultat

9.1 Olika vägar att gå

Insikten som arbetet medfört är bland annat att det inte finns en tydlig mall för hur just du ska
göra. Detta vittnas om både i intervjun, från tidigare forskning och litteratur som till exempel
boken Vägen. Det handlar mer om att lära känna sig själv och hur en fungerar i sammanhang av
kreativt arbete och blockeringar som kan uppstå med det. Jag har dock i studien kommit fram
till många olika sätt att hantera kreativa blockeringar. Till exempel det som den amerikanska
Art Directorn David Sherwin skriver om i tidningen Cap & design. I artikeln med rubriken ”så
kommer du ur en kreativ blockering” står det att läsa om hans egenutvecklade strategi som han
kallar för ”stop trying ritual”. 46 Den består av tio handfasta tips på möjliga tillvägagångssätt
inom hans eget yrkesområde. Varav det bland annat ingår att gå ifrån arbetet för en stund, göra
en kort kreativitetsövning och ta en liten meditationspaus.47 Ur ”stop trying ritual” har det mest
appliceringsbara för mig själv i min egen undersökning varit att gå bort från arbetet en stund för

46
Såhär kommer du ur en kreativ blockering. Cap & design. www.capdesign.se 2019-11-22.
47
Ibid.
34
att göra något annat. Men även att gå iväg för att andas, meditera eller dricka kaffe.

Beroende på var i processen du fastnat så kanske något av detta kan funka för just dig, just då.
Att försöka tänka kladd, test, och lek är något jag ofta upplevt hjälper. Det kan få blockeringen
att lossna. Ger det ändå inte med sig kan en påminna sig om begrundandets värde. I boken
Vägen står att de flesta idéer kommer till oss då vi släpper press och stress. Sätter oss och
dricker te, läser romaner, äter ost och kex och ger rum för kontemplation. Det så
kallat ”skenbart meningslösa”, det är vad vi bör ägna tid åt.48 Denna tanken har i sig en
lugnande inverkan på mig och hur jag förhåller mig till min process.

Kim brukar ge rådet till sina studenter att bolla idéer med någon annan. Vilket åter igen knyts
samman med det sociokulturella lärandeperspektivet. Att det är i samspel med andra, som idéer
utvecklas och lärande sker. Detta har jag ofta erfarit i min process; att när jag pratat om det
jobbiga, bollat idéerna och problemen med andra, då känns det ofta lättare och ibland
försvinner blockeringen helt. Kim berättade om en övning som hen kallar för ”speed talk” och
brukar använda till sina studenter.

Meningen är att det ska gå fort, så att en inte hinner tänka för mycket. Det kan ske genom att
läraren kastar in tre ledord. Där den ena studenten ska berätta om den andres projekt utifrån
ledorden hen fått. Det blir till att snabbt dikta ihop något och på så vis stimuleras kreativiteten.
Meningen är att studenterna ska gå ur övningen med en mängd nya idéer att inspireras vidare
från.49

Just denna övningen är värd att prövas i skolan och som lärarstudent tar jag med mig den in i
min framtida praktik. Alla dessa olika sätt är möjliga vägar att gå för att arbeta sig ur kreativa
blockeringar. Att känna till dessa så som jag nu gör, genom egen erfarenhet, är något jag har
nytta av i min lärarpraktik i undervisning och vägledning till elever. Något av dessa olika sätt
att hantera en kreativ blockering på kanske funkar för den elev som har fastnat.

48
Billgren & Åman, 1995 S.55f.
49
Intervju 28-02-2019 av Julia Meijer Wedelin med ”Kim”.
35
9.2 När Mara kommer!

Jag har gripits av panik och apati då ”Mara” närmat sig. Där ”Mara” i denna bemärkelsen står
för den kreativa blockeringen med den stress och ångest den ofta ackompanjeras av. Att se på
det hela som en del i processen gör det mindre läskigt och negativa spiraler av stress och ångest
hindras från att utbryta. Begreppet kreativitet kan i sig vara väldigt laddat och skapa
prestationsångest vilket Levin hävdar i sin avhandling. 50

Något annat jag tar med mig är insikten om att de gånger ångesten ändå infinner sig kan en
påminna sig om, att utan mörker finns inget ljus. Då kan ångesten jag upplever vid kreativa
blockeringar i alla fall få vara en del av processen. Jag försöker tänka att det är som KBT
(kognitiv beteendeterapi), där en närmar sig och bekantar sig med rädslan, med målet att den så
småningom ska bli hanterlig. Liksom Renander menar även jag, att kreativa blockeringar
drabbar alla som arbetar med kreativt skapande, och att det inte har något med ens begåvning
att göra.51

9.3 Sociala varelser är inga isolerade öar, inte heller i klassrummet

Jag känner att jag ofta efter ett samtal med någon, en handledare eller i detta fall informanten
får ny inspiration, ny kraft och energi till mitt arbete. Energin ur samtalet överensstämmer med
Lev S Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och understryker att lärande sker i sociala möten.
Eftersom ingen människa är en isolerad ö, kan vi skrota idén om det kreativa geniet som
isolerar sig uppe i sin vrå. Samtal om sitt arbete gagnar de flesta av oss sociala varelser. Detta
är viktigt att ta med in i klassrummet. Att låta elever samtala om sitt eget och andras arbeten
stärker enligt Lars Lindström deras kreativa förmåga.52 Detsamma säger Kim under intervjun,
att eleverna gärna får bolla idéer med varandra för att underlätta det kreativa arbetet. Liksom
jag själv upplever en upplösning av blockeringar efter samtal med någon om det svåra i arbetet.

Kim pratar i intervjun om den nödvändiga infas (inledande fas i arbetet) som krävs för en
kreativ process.53 Där kontemplation och tid måste få rum. Detta upplever många som
stressande, och det kan kännas som att problemet måste lösas direkt. Men detta är en fälla

50
Levin, C. 2008. S.16.
51
Renander, B. 2003.
52
Lindström, 2007, S.12.
53
Intervju 28-02-2019 av M- Wedelin med ”Kim”.
36
menar Kim och jag instämmer. Här är det lätt att bli blockerad. Detta kan bli problematiskt i
skolan när elever väntas vara kreativa på beställning. Skolans snäva ramar i fråga om läroplaner
och tidsplaner kan i vissa fall verka direkt hämmande för kreativiteten. Men precis som
undersökningen visat så fungerar vi olika. Den ena känner sig hämmad med ramar och struktur
medans den andre känner att det är så den arbetar bäst. Som lärare i estetiska ämnen är detta
viktigt att känna till. Kim berättar även om hur elever som just slutat gymnasiet, oftare än
andra, verkar få kreativa blockeringar just på grund av att de är så vana vid att följa kriterier
och sträva efter betyg. De upplever då ofta en låsning när de helt plötsligt ska tänka kreativt och
fritt. Att vara medveten om dilemmat är viktigt i utformandet av lektioner, uppgifter och
vägledning till elever.

Ernst Billgren tar upp vikten av att ha en ärlig drivkraft för sitt konstnärliga arbete, den ska
fungera som en motor.54 Som lärare i skolan blir det min uppgift att guida eleverna till att finna
sin drivkraft, för att möjliggöra att eleverna får känna lust och inspiration för sitt arbete.

De insikter jag fått, från undersökningen har gett en bredare repertoar för lärarrollen. En palett
med möjliga vägar att gå, både för mig själv och för elever som fastnat i kreativa blockeringar.
En väg kanske inte är rätt för alla, men någon väg leder troligtvis arbetet framåt och lättar på
blockeringen. Den autoetnografiska metod som lett min undersökning har fungerat som ett
samlande till repertoaren genom självrannsakande. Ett samlande på färger till paletten. Med
vilka jag i min tur kan guida eleverna vidare i arbetet.

10. Slutdiskussion
Genom att studera min egen kreativa process och de kreativa blockeringar jag upplevt har jag
fått kunskaper i hur jag kan hantera dessa kreativa blockeringar. Självreflektion tillsammans
med bidrag från min informant och litteraturstudier som speglar den autoetnografiska och
sociokulturella lärandeteorin jag använt mig av, har tillsammans lett till den slutsats som här
presenteras. Även om den kreativa processen liksom de kreativa blockeringar som kan uppstå
ser olika ut för olika individer har jag i studien visat på flera möjliga vägar att hantera och ta sig
ur de svårigheter som en blockering innebär. Att våga testa, leka, våga misslyckas, försöka igen
och i detta finna sin egen väg är den starkaste övertygelsen jag lämnar studien med.

54
Billgren & Åman, 1995 S.28.
37
I denna närstudie av min egen kreativa process, har jag lärt mig att hitta min egen drivkraft för
att föra arbetet framåt. Liksom att lära känna sig själv. Jag har via autoetnografins reflexivitet
uppnått en ny form av självkännedom i min egen kreativa process. Jag kan lita på att jag
faktiskt besitter många av svaren själv, på de frågor om det jobbiga jag känner. Det har jag
bevisat med de reflexiva svar jag gett mig själv i min processdagbok.

Jag upplever mig mindre rädd och mera som ett barn igen. Ett barn som vill leka och testa och
inte bryr sig så mycket om något fantastiskt resultat. Rädslan för blockeringen har minskat och
likaså de negativa stresspåslag som ofta förut följde. Själva viljan till görandet är det som får
barnet att fatta penseln eller saxen. Viljan att testa hur det hade känts att måla en tavla eller
klippa i tyg. Det känns kul.

Hos många är den mest vanliga orsaken till kreativa blockeringar prestationsångest. Detta är
frekvent förekommande även i skolan vilket kan ses som problematiskt eftersom det på många
ställen i läroplanen står att det ska arbetas för att ge rum åt kreativitet. Levin visade i sin
avhandling att stress och prestationsångest har en direkt skadlig inverkan på kreativiteten. Det
kan leda till att den uteblir.55 Att bereda rum för ett klimat som gynnar kreativitet i skolan är
inte alltid lätt. Många hinder finns att stöta på i form av begränsningar som tidsramar,
läroplaner, förväntningar och stress. Men med kännedom om vad som är positivt liksom
negativt för kreativiteten kan vi göra vårt bästa för att skapa ett gott klimat för kreativitet att
gro. Precis som det är en fördel för lärare att känna till många olika metoder att använda sig av
för att hantera kreativa blockeringar. Det är användbart i målet att kunna guida elever genom
sina kreativa arbeten, med dess hinder som kan komma att uppstå. Genom att veta om möjliga
vägar att gå, för att komma ur en kreativ blockering, kan jag lära vidare detta till andra.
Eleverna får testa sig fram med stöttning av läraren. Så att de kan finna sin egen väg genom
kreativa processer. Vilket också innebär att kunna ta sig vidare även då arbetet inte löper
optimalt. Att hitta tillbaka till inspiration, lust och flow är en övning som ger färdighet. Att åter
påminna sig om sin grundläggande drivkraft, om varför en håller på! Det för processen framåt.

55
Levin. C. 2008.
38
 Källförteckning

Tryckta källor:

Alsing, David. Den inre konstnärens agenda och tidtabell - En undersökning om flöde och
torka i skaparprocesser, Examensarbete 15 hp, Lärarprogrammet, Musikhögskolan Ingesund,
Karlstad universitet, 2010, Arvika.

Billgren, Ernst. Åman, Jan (1995). Vägen – En antologi om att göra bra konst. Bonnier Alba.

Bruhns, Linda, A beautiful thing i saw today - Om inspiration och kreativitet, examensarbete 30
hp, institutionen för bildpedagogik, Konstfack, 2017, Stockholm.

Brändmark, Emma och Ericson, Linn. Idéprocesser för grafiska designers. Blekinge Tekniska
Högskola, Kandidatarbete, Medieteknik 30 hp, Sektionen för planering och mediedesign,
Teknik och Estetik Campus Karlshamn, 2012.

Csikszentmihalyi, Mihaly (1990). Flow – den optimala upplevelsens psykologi. Bokförlaget

natur och kultur, Stockholm.

Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jonsson, Emma. Kreativitet under krävande förhållanden: En fallstudie inom spelindustrin,

Institutionen för informatik, Examensarbete på kandidatnivå 15 hp, Umeå universitet, 2017.

Levin, Cecilia, Creativity in the School Context, doktorsavhandling, institutionen för psykologi,
Lunds Universitet 2008.

Lindström, Lars, Kan kreativitet läras ut - En bildpedagogisk översikt. Lärarutbildningen.

Malmö Högskola. 2007. http://muep.mau.se/handle/2043/8163.

Lärarnas riksförbund Sverige. (2012). Lärarboken: 12/13: [läroplaner, skollagen,

policydokument]. Stockholm: Lärarnas riksförbund (LR).

39
Philipson, Emma. (2018). Don´t Just Give Up – Quit!.

Renander, Bengt. (2003). Himmel - helvete tur och retur: en bok om kreativitetens känslor.
Stockholm: Kreativitetsutveckling.

Internetkällor:

Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, Bild - Ämnets syfte. www.skolverket.se

Uppdrag granskning: Sjukt stressad. Säsong 1 — Avsnitt 1: ”Det här ska vara den bästa tiden i
ens liv". www.svtplay.se

Bildförteckning
1. Försättsbild på min textila skulptur/mobil
2. Screen print från min processdagbok 20-03-2019
3. Screen print av kommentar från min processdagbok 15-03-2019
4. Screen print från min processdagbok 25-02-2019
5. Screen print från min processdagbok 26-02-2019
6. Screen print från min processdagbok 11-02-2019
7. Screen print från min processdagbok 19-02-2019
8. Processbild: Gren på tork
9. Screen print av kommentar från min processdagbok 15-03-2019
10. Screen print från min processdagbok 19-02-2019
11. Processbild: testar olika bakgrunder
12. Screen print av kommentar från min processdagbok 15-03-2019
13. Screen print från min processdagbok 14-02-2019
14. Processbild: textil skulptur/mobil
15. Screen print av kommentar från min processdagbok 15-03-2019
16. Screen print av kommentar från min processdagbok 15-03-2019
17. Screen print från min processdagbok 21-02-2019
18. Processbilder: av tavlan

40
19. Processbilder: av textil skulptur/mobil
20. Färdig textil skulptur/mobil
21. Färdig textil skulptur/mobil
22. Färdig tavla

41