Konsten att vara vetenskaplig

2007-08-14

Sven Ove Hansson Institutionen fr filosofi och teknikhistoria, KTH (www.infra.kth.se/phil) soh@kth.se

1 (102)

Innehll
Frord ................................................................................................................... 4 1 Vilken kunskap vill vi ha?................................................................................ 6
1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 Vetande och handlingskunskap..................................................................................................6 Vetenskapsbegreppet ..................................................................................................................6 Ren och tillmpad vetenskap ..............................................................................................7 Generell kontra speciell kunskap ...............................................................................................8 Handlingskunskapen ...................................................................................................................9 Intersubjektivitet och objektivitet ..............................................................................................11 Faran med auktoritetstro .............................................................................................................13 Att utg frn den bsta tillgngliga kunskapen .........................................................................14 Vetenskapen r en mnsklig aktivitet ........................................................................................15 Det stora och det lilla tvivlet ....................................................................................................16 Sinnen och frnuft.....................................................................................................................18 Empirism och rationalism ........................................................................................................18 Hantverkarnas bidrag................................................................................................................19 Episteme och techne nrmar sig varandra igen.......................................................................21 Det rationella samtalet ................................................................................................................23 Fora fr vetenskapliga samtal ....................................................................................................24 Stegvis framlagda argument.......................................................................................................26 Mngtydighet och vaghet ...........................................................................................................28 Nr behver ord vara vldefinierade?........................................................................................29 Definitioner .................................................................................................................................30 Tre vgar till mer precisa begrepp .............................................................................................31 Vrdeladdade ord ........................................................................................................................33 Kreativitet och kritik ...................................................................................................................34 Intuition .....................................................................................................................................35 Sinnenas ofullkomlighet .............................................................................................................37 Observationer r teoriberoende ..................................................................................................38 Tekniken hjlper sinnena och minnet ........................................................................................40 Utvalda observationer .................................................................................................................43 Fyra slags observationer .............................................................................................................45 Nr observationsidealet inte kan uppns ...................................................................................46 Observatren sjlv ......................................................................................................................48 Att vara beredd p det ovntade.................................................................................................50 Kllkritik att dra slutsatser frn andras observationer ...........................................................51 Mtningar ..................................................................................................................................53 Experiment finns av mnga slag ................................................................................................55 Att konstruera ett experiment .....................................................................................................56 Att separera..................................................................................................................................58 Att kontrollera variablerna .........................................................................................................60 Experiment ska g att upprepa ...................................................................................................62 Upprepning i praktiken ...............................................................................................................63 Att prva hypoteser.....................................................................................................................66 Verifiering eller falsifiering?......................................................................................................69

Att resonera frnuftigt...................................................................................... 23

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10

Att observera ................................................................................................... 37

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10

Att gra experiment ......................................................................................... 55

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6

Att pvisa samband.......................................................................................... 66

5.1 5.2

2 (102)

5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8

Falsifieringens problem ..............................................................................................................71 Den ndvndiga sammanvgningen ..........................................................................................73 Kravet om enkelhet .....................................................................................................................74 Slumpens skrdar ........................................................................................................................75 Statistisk hypotesprvning..........................................................................................................76 All forskning r inte hypotesprvande ......................................................................................79 Tre slags modeller .......................................................................................................................80 Idealisering ..................................................................................................................................81 Om faran med modeller ..............................................................................................................83 Simulering ...................................................................................................................................84 Vetenskap utan frklaringar? .....................................................................................................86 Frklaringar och frstelse .........................................................................................................87 Frklaringsstt som har vergetts ..............................................................................................89 Reduktioner .................................................................................................................................90 Orsak som undantagsls upprepning .........................................................................................92 Orsaksbegreppet r antropomorft...............................................................................................93 Allt har inte en orsak...................................................................................................................94 Att faststlla orsakssamband ......................................................................................................95 Samverkan mellan flera orsaksfaktorer .....................................................................................96 Vetenskapens beslutsfattande.....................................................................................................98 Att skilja mellan fakta och vrderingar .....................................................................................100 Vetenskap och vrldsbild............................................................................................................100

Att anvnda modeller....................................................................................... 80

6.1 6.2 6.3 6.4

Att frklara ...................................................................................................... 86

7.1 7.2 7.3 7.4

Att finna orsaker .............................................................................................. 92

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5

Vetenskap, vrderingar och vrldsbilder .......................................................... 98

9.1 9.2 9.3

3 (102)

Frord
Vetenskapsfilosofi brukar ofta handla om de stora upptckter som har frndrat vr vrldsbild. Det r en viktig uppgift att underska de intellektuella och sociala processer som har ndrat vrt stt att tnka om vr omvrld och om oss sjlva. Drfr tar de vetenskapliga revolutionerna, liksom specialfrgorna kring t ex kvantmekanik, relativitetsteori och evolutionen, upp en stor del av utrymmet i gngse framstllningar av vetenskapsfilosofin. Men de vetenskapliga revolutionerna r en mycket liten del av vetenskapen. Det r mycket f frunnat att vara delaktig i dem. Desto fler har ett yrke dr man behver kunna gra ngon form av vetenskapliga bedmningar. Detta gller inte bara forskare utan ocks alla dem som gr utredningar eller p annat stt frsker faststlla hur ngonting faktiskt ligger till. Vetenskaplig metod r anvndbar och ofta oundgnglig ocks lngt utanfr den egentliga vetenskapen. Dessutom har mnga i sitt arbete till uppgift att ta stllning till, och kanske tillmpa, nya forskningsresultat. Som medborgare har vi alla anledning att ta stllning i samhllsfrgor dr vetenskapliga argument och pstenden ofta har en stor roll. Denna skrift handlar om vad det innebr att ha ett vetenskapligt frhllningsstt, bde d man sjlv forskar eller utreder och d man ska dra slutsatser ur andras forskning. En diskussion om vetenskaplig metod kan antingen vara deskriptiv (beskrivande) eller normativ (freskrivande). Den frra ansatsen r typisk fr vetenskapssociologin, dr man studerar hur vetenskaplig verksamhet i praktiken gr till. Den senare r mera typisk fr vetenskapsfilosofin, dr man ofta diskuterar vilka metoder och frhllningsstt som r god vetenskap. Min ansats r hr den normativa, dvs det kommer att handla om vad som r god vetenskap. Framstllningen skiljer sig dock p flera stt frn hur vetenskapsfilosofi i regel presenteras. Mycket forskning syftar till att stilla vr nyfikenhet om hur vrlden r beskaffad. Annan forskning syftar till att vgleda vra handlingar. Till den senare kategorin hr bl a det mesta av forskningen inom medicin och teknikvetenskap. Vetenskapsfilosofin har hittills haft en stark fokusering p den rena vetenskapen. I denna skrift ges stort utrymme t den tillmpade vetenskapen, som ju r en mycket stor del av den vetenskap som bedrivs. Texten r i frsta hand skriven fr blivande civilingenjrer, och ger drfr strre utrymme t den teknikvetenskapliga forskningen n vad som r brukligt i vetenskapsfilosofin. Avstndet r ofta stort mellan undervisningen i vetenskapsfilosofi (vetenskapsteori) och den undervisning om praktiskt vetenskapligt arbete som bedrivs inom de olika vetenskaperna. Dremellan finns ett stort kunskapsomrde, som kan benmnas allmn 4 (102)

vetenskaplig metodlra, och som innefattar frgor om t ex mtningar, experimentupplgg, simuleringsteknik, kllkritik och olika slags felkllor, som r gemensamma fr mnga olika kunskapsomrden. Denna skrift har en stark tonvikt p dessa allmnna metodfrgor, som annars sllan behandlas p ett systematiskt stt. Ibland har vetenskapsfilosofin framstllts som ngot slags verdomare ver de olika specialvetenskaperna. Det r enligt min mening att verskatta dess frmga och mjligheter. Snarare kan vetenskapsfilosofin ses som en specialvetenskapernas tjnare, som en hjlpvetenskap som studerar de grundlggande metodproblem som r gemensamma fr olika vetenskaper. Denna text finns ocks i en engelsksprkig version. Den kommer att genomg ytterligare bearbetningar. Synpunkter och frslag emottages tacksamt. (soh@kth.se)

Stockholm 2007-08-14 Sven Ove Hansson

5 (102)

1 Vilken kunskap vill vi ha?

Vetenskap r ett stt att skaffa sig kunskap. Men med kunskap kan man mena mnga olika saker. I det hr kapitlet ska vi frska precisera vad det r fr slags kunskap som vetenskapen tillhandahller. Vi ska ocks inleda vr underskning av vetenskapens kunskapsvgar.

1.1 Vetande och handlingskunskap

Cirkusartisten som balanserar en tallrik p en kpp behver inte kunna redogra fr de krafter som verkar p tallriken. Det rcker om han kan hlla tallriken p plats. Fr en fysiker gller motsatsen. Fysikern br kunna gra reda fr de krafter som samverkar till att hlla tallriken p plats, men behver inte sjlv kunna parera dem. Vi kan allts skilja mellan tv sorters kunskap eller kunnande. Den ena kan vi kalla vetande. Den bestr i att kunna redogra fr olika sakfrhllanden. Sitt vetande bevisar man genom att gra rtt slags uttalanden. Den andra sortens kunskap kan vi kalla handlingskunskap. Sin handlingskunskap bevisar man genom att utfra handlingar som leder till ett nskat resultat. I en del fall, t ex cirkusartistens, brukar vi anse det rcka om handlingskunskapen r rent intuitiv. I andra fall, t ex ingenjrens eller lkarens, brukar vi krva att handlingskunskapen kan uttryckas i form av regler eller principer som andra ska kunna lra sig att tillmpa. Distinktionen mellan vetande och handlingskunskap r mycket gammal. De gamla grekerna, dribland Aristoteles (384322 f Kr), skilde mellan faktakunskap, som de kallade episteme, och handlingskunskap som de kallade techne. Den senare beskrevs av Aristoteles som en produktionsberedskap i frening med en riktig tankeplan.1

1.2 Vetenskapsbegreppet
Det r lngtifrn all kunskap som brukar betecknas som vetenskaplig. Diskussionen kompliceras av betydelseskillnader mellan ena sidan det svenska ordet vetenskap och dess motsvarighet p tyska och nordiska sprk, andra sidan engelskans science med dess motsvarigheter p romanska sprk, dribland franska. Det engelska ordet science hade ursprungligen en mycket vid betydelse. Det betecknade i stort sett vad som helst som man mste lra sig fr att behrska det: allt frn akademisk lrdom till smnad och hstridning. Men under 1600- och 1700-talen inskrnktes innebrden, och man kom med science att avse systematisk kunskap. Bl a anvnde man ordet om den kunskap man mste ha fr att kunna utva ett bestmt hantverksyrke. P 1800-talet inskrnktes innebrden ytterligare, och kom att i frsta hand
1 Nikomachiska etiken 6:4, s 163 i Mrten Ringboms svenska versttning.

6 (102)

beteckna naturvetenskaplig kunskap.2 Fortfarande anvnds science i huvudsak om naturvetenskap samt annan forskning som uppfattas som naturvetenskapsliknande i sitt arbetsstt. S t ex betecknas nationalekonomi och sociologi som science, men i regel inte litteraturvetenskap eller historia. Inom flera akademiska discipliner har det frekommit starka strvanden att bli accepterad som science. Det gller t ex socialantropologin, som ocks rknas som science trots att den i flera avseenden str nra de humanistiska vetenskaperna.3 Det svenska ordet vetenskap har liksom tyskans Wissenschaft ett liknande betydelseursprung som science. ven detta ord betydde frn brjan kunskap. I sin akademiska anvndning har det frn brjan haft en vidare innebrd n science. Det innefattar alla de akademiska specialiteterna, inklusive humaniora. Termen vetenskap r mera ndamlsenlig och det r den som avgr avgrnsningen fr vad denna text handlar om. Det viktiga r inte benmningen, utan att det finns en gemenskap av kunskapsdiscipliner, som alla strvar efter att uppn allmngiltig kunskap och som respekterar varandras resultat inom respektive specialomrden. Denna gemenskap av kunskapsdiscipliner tcker gemensamt in ett mycket stort omrde av kunskap. Vetenskapen sker kunskap om de mest skilda ting: om naturen (naturvetenskap), om oss sjlva (psykologi och medicin), om vra samhllen (samhllsvetenskap och historia), om vra egna fysiska konstruktioner (teknikvetenskap) och om vra egna tankekonstruktioner (sprk- och litteraturvetenskap, matematik och filosofi). Trots denna allmngiltighet finns dock vissa konventionella begrnsningar: Sdana kunskapsomrden som inte funnit sin plats vid universiteten betraktas i regel inte som vetenskaper. S t ex rknar vi numismatiken (studiet av mynt) som en vetenskap, men inte filatelin (studiet av frimrken). I en mera principiell diskussion (och det r en sdan vi ska fra hr) br man inte fsta vikt vid dessa konventionella begrnsningar. Det r inte kunskapsomrdet utan metoden och arbetssttet som br avgra om ett verksamhetsomrde ska rknas som vetenskapligt.

1.3 Ren och tillmpad vetenskap

Vetenskapsfilosofin har i regel fokuserat p episteme, den rena forskningen, som syftar till vetande. En stor del av all forskning som bedrivs r emellertid handlingsinriktad, och syftar till techne. Med andra ord bedrivs den fr att vi bttre ska kunna uppn uppsatta praktiska ml. Tv av de strsta forskningsomrdena, medicin och teknikvetenskap, r till sin grundkaraktr handlingsinriktade. Detsamma gller stora delar av samhllsvetenskapen.

2 Edwin Layton, American Ideologies of Science and Engineering, Technology and Culture 17:688-701, 1976. 3 Merrilee H Salmon, The rise of social anthropology, ss 679-684 i Thomas Baldwin (utg.) The Cambridge History of Philosophy 1870-1945, Cambridge University Press 2003.

7 (102)

I sjlva verket finns det inte ngon skarp grns mellan den forskning som syftar till vetande och den som syftar till handlingskunskap. Kemin brukar t ex rknas som en nyfikenhetsdriven vetenskap, men det har med goda skl hvdats att kemin till strsta delen nrmast r en gren av teknikvetenskapen. Cirka tv tredjedelar av alla kemister r sysselsatta med att framstlla nya kemiska mnen.4 Det r inom kemin svrt att dra en tydlig grns mellan det rena vetandet och den handlingsinriktade kunskapen. I kande utstrckning blir detta ocks fallet inom biokemin. I stllet fr att skilja mellan ren och tillmpad vetenskap som tv slags verksamheter r det mera konstruktivt att skilja mellan tv slags vrden som en vetenskaplig underskning kan ha. Dels kan den ha strre eller mindre vrde fr vra strvanden att frst vrlden, dvs ge strre eller mindre bidrag till rent vetenskapliga ml. Dels kan den ha strre eller mindre vrde fr vra bedmningar av hur vi ska handla fr att uppn olika praktiska ml. Dessa tv vrden str inte i motsttning till varandra. Ibland kan en och samma underskning ge viktiga bidrag av bda slagen. Vetenskaplig (frklaringsmssig) fruktbarhet och utomvetenskaplig (praktisk) nytta r tv oberoende egenskaper som och en samma vetenskapliga underskning kan ha i olika grad.5

1.4 Generell kontra speciell kunskap

Nr vi i vardagslivet sker faktakunskaper, hnder det ibland att vi sker svar p frgan Hur r det?. Ibland sker vi dessutom svar p frgor som Hur hnger det samman? och Varfr r det s hr?. Vi vill d ha kunskap om mera allmnna samband, och vi sker frklaringar. Dessa olika typer av frgor frekommer ocks i vetenskapen. Ibland intresserar man sig fr speciella hndelser och fenomen. Ibland intresserar man sig mera fr allmngiltiga samband. De enskilda fenomenen och hndelserna blir d intressanta bara som exempel p mera allmnna freteelser. Olika vetenskaper frdelar sitt intresse olika mellan det speciella och det generella. Fysiken r det tydligaste exemplet p en vetenskap som koncentrerar sig p det generella. Det r karaktristiskt fr fysiken att ska mycket allmngiltiga samband, t ex de egenskaper som gller fr all materia. Biologin har intressen bde fr det speciella och det generella. Att beskriva en enskild art noga, eller rentav upptcka en ny art, har alltid ett vrde i sig fr biologin. Samtidigt intresserar sig biologin fr allmnna samband, t ex ekologiska och genetiska mekanismer som gller fr vitt skilda arter och miljer. De flesta vetenskaper har ungefr samma slags instllning till det generella och det speciella som biologin. Kemin sker kunskap bde om enskilda kemiska mnen och om de allmnna samband gller fr kemiska mnens egenskaper och reaktioner.

4 Joachim Schummer, Challenging Standard Distinctions Between Science and Technology: The Case of Preparative Chemistry, Hyle 3: 81-94, 1997. 5 Sven Ove Hansson, Praxis Relevance in Science, Foundations of Science, 12:139-154, 2007.

8 (102)

Historievetenskapen intresserar sig bde fr enskilda hndelser och personligheter och fr de strre sambanden i samhllsutvecklingen. Antropologin intresserar sig bde fr den enskilda kulturen och fr allmnna samband som r gemensamma fr olika mnskliga samhllen. Mnga vetenskaper har utvecklats frn en tidigare inriktning p det speciella till att mer och mer intressera sig fr det generella. Kanske tydligast kan vi se detta i biologin. Biologen Peter Medawar har uttryckt saken s att biologin fre Darwin var nstan bara fakta.6 Evolutionsbiologin, molekylrbiologin och ekologin har frsett biologin med nya arbetsredskap som binder samman det som tidigare var isolerade faktakunskaper till en mera enhetlig kunskap. Liknande utvecklingar har skett inom mnga andra vetenskaper. Denna sammanbindning till mera generell kunskap har ofta frsummats d man beskriver vetenskapens disciplinra utveckling. Det r visserligen sant att vetenskapen splittras upp mellan allt fler specialiteter och subspecialiteter, men samtidigt kar de inbrdes sambanden och det msesidiga beroendet mellan alla dessa olika mnesomrden. Vetenskapen blir samtidigt bde mer specialiserad och mer sammanhllen genom verbryggande kunskap. Den kade specialiseringen beror i allt vsentligt p att den vetenskapliga kunskapsmassan har ftt strre omfattning. Inom biologin har t ex antalet beskrivna arter kat, liksom detaljkunskaperna om de redan beskrivna arterna. Drfr r det inte lngre mjligt att vara expert p s stora delomrden av biologin som man kunde vara tidigare. Det r likadant inom andra vetenskaper. Vetenskapen bygger allts p en kombination av kunskaper och kunskapsstrvanden p olika niver av generalitet. Dessa niver kan inte erstta varandra, utan understdjer varandra msesidigt. Den generella kunskapen har ofta vuxit fram ur en mycket omfattande massa av speciell kunskap, t ex kunskap om evolutionen ur kunskap om enskilda arter. Samtidigt ger evolutionen en begreppsapparat som kraftigt underlttar frstelsen av mnga enskilda fenomen.

1.5 Handlingskunskapen
En forskning som syftar till handlingskompetens kan anvnda vetenskapen p vsentligen tv stt till detta. Vi kan studera dessa bda metoder dels i deras medicinska, dels i deras teknikvetenskapliga tillmpning. Lkekonsten var lnge helt dominerad av de slutsatser som lkaren drog av tmligen spekulativa teorier och av sina egna intryck och erfarenheter frn behandlingar av olika patienter. Universitetsundervisning i medicin frekom visserligen sedan slutet av 1200talet men det var frst under 1800-talet som universitetslrarna i medicin frskte gra

6 Peter Medawar, Pluto's Republic, s 29.

9 (102)

Joseph Dietl
nnu vid 1800-talets mitt ansgs det allmnt bland lkare att lunginflammation berodde p obalans mellan kroppsvtskorna. Den allmnt rekommenderade behandlingen var derltning. En del lkare frordade dock ett ngot mindre drastiskt stt att bringa kroppsvtskorna i balans, nmligen att ge patienterna krkmedel. r 1849 rapporterade den sterrikiske lkaren Joseph Dietl (18041878) en underskning dr han jmfrde tre grupper av lunginflammationspatienter. En grupp hade ftt derltning, en grupp hade ftt krkmedel och den tredje hade ftt allmn omvrdnad men ingen specifik behandling. Ddligheten bland dem som ftt derltning var 20,4%, bland dem som ftt krkmedel 20,7 % och bland dem som inte ftt ngon specifik behandling endast 7,4%.7 Hur kunde de kliniska intrycken ha slagit s fel? En viktig orsak r nsketnkande. De flesta sjuka mnniskor mr ibland litet bttre, ibland litet smre. Om patienten rkade m litet bttre efter derltningen, s lade man mrke till detta, medan man fste mindre vikt vid tillfllen d det inte blev ngon frbttring. Dietls budskap togs frst mycket negativt emot, och Dietl sjlv frlorade sitt arbete. P litet lngre sikt blev han dock framgngsrik. P 1870-talet avrdde de tongivande medicinska lrobckerna mot anvndningen av derltning vid lunginflammation. Dietls underskning var en av de mycket f behandlingsstudier som genomfrdes under 1800talet. Det drjde ungefr hundra r innan kliniska underskningar av behandlingseffekt brjade genomfras i strre skala och bli styrande fr lkekonstens utveckling i stort.

medicinen till vetenskap. Det fanns tv olika frestllningar om hur detta skulle stadkommas, och tidvis rdde djupa motsttningar mellan de bda riktningarna. Den ena inriktningen kan vi benmna mekanismforskning. Den bestr i laboratoriestudier med vars hjlp man undersker olika sjukdomars orsaker och verkningsmekanismer. Frn detta drar man slutsatser om hur kroppen och dess sjukdomar fungerar, och frsker fastlgga hur olika sjukdomar lmpligen br behandlas. Den andra inriktningen kan benmnas behandlingsforskning. Den bestr till strsta delen av kliniska experiment, dr man behandlar patienter med samma sjukdom p olika stt fr att avgra vilken behandlingsmetod som ger bst resultat. (Se faktarutan.) I den moderna medicinen har bde mekanismforskning och behandlingsforskning centrala roller, men de anvnds fr olika ndaml. Den innovativa kraften finns i huvudsak hos mekanismforskningen. Det r till stor del genom att ta reda p hur sjukdomar fungerar som nya behandlingsmetoder kan utvecklas. (Kemisk syntes och tekniska uppfinningar har naturligtvis ocks viktiga roller i sammanhanget.) Men det slutliga avgrandet av vilka metoder som br anvndas kan inte komma frn mekanismforskningen. Kroppen r ett s komplicerat system att man aldrig utifrn mekanismkunskaper kan vara sker om att en behandling verkar s som det var tnkt. Hr har de kliniska prvningarna sista ordet. Hur vertygande de biokemiska eller fysiologiska argumenten fr en behandlingsmetod n r, mste den verges om det kan visas i kliniska prvningar att den inte ger det bsta resultatet.
7 Dietl, J. (1849). Der Aderlass in der Lungenentzndung. Wien, Kaulfuss Witwe, Prandel & Comp.

10 (102)

Frhllandena r mycket likartade i teknikvetenskapen. Nr den moderna teknikvetenskapen vxte fram p 1800-talet anvnde den naturvetenskapen p tv olika stt. Fr det frsta anvnde man naturvetenskapens resultat fr att i frvg rkna ut hur olika konstruktioner skulle fungera. Med formler frn mekaniken kunde man berkna rrliga maskindelars rrelser, och formler frn elektricitetslran gav vgledning d man konstruerade elektriska apparater. Detta svarar mot medicinens anvndning av mekanismforskning. Fr det andra gjorde man vetenskapliga studier av enskilda tekniska konstruktioner. S t ex provade man olika stt att konstruera en maskin och gjorde noggranna mtningar fr att ta reda p vilken konstruktion som fungerade bst.8 Sdana underskningar genomfrs i stor omfattning i innovationsarbete; bland de mest knda exemplen r krocktest p bilar och vindtunneltest av nya flygplan. Denna sorts underskningar svarar mot medicinens behandlingsforskning. Sammanfattningsvis anvnder man i handlingsinriktad forskning, t ex medicin och teknologi, vetenskapen p tv stt. Dels anvnder man vetenskapliga teorier fr att konstruera lsningar p sitt praktiska problem (t ex mekanismforskning i medicinen och anvndning av fysikaliska teorier i tekniken). Dels anvnder man vetenskapliga metoder fr att studera hur olika lsningar p det praktiska problemet fungerar i praktiken (t ex behandlingsforskning och testning av tekniska konstruktioner). Dessa ansatser ger svar p olika slags frgor, och ingen av dem kan erstta den andra. Det r genom att kombinera dem som de mest kraftfulla resultaten kan uppns.

1.6 Intersubjektivitet och objektivitet

Vetenskaplig verksamhet syftar till att n kunskap som r giltig fr alla mnniskor. D man diskuterar t ex religion eller livsskdning kan man ibland nja sig med att sga: det dr r sant fr dig, men det hr r sant fr mig. S kan man inte resonera inom vetenskapen. Vi strvar dr efter gemensamma (om n provisoriska) sanningar. Med vetenskapens hjlp vill vi uppn en gemensam vrldsbild, eller, kanske snarare, gemensamma delar av vra vrldsbilder. Vetenskaplig kunskap ska vara intersubjektiv, gemensam fr alla mnniskor. Men syftet r inte bara att uppn en gemensam uppfattning, vilken som helst. Vetenskapen syftar t ex inte till att uppn gemensamma frdomar. Vi frsker med vetenskapen n kunskap om hur det verkligen r. Detta r ett krav om att kunskapen ska vara objektiv.

8 Walter Kaiser, Die Entwicklung der Elektrotechnik in ihrer Wechselwirkung mit der Physik, ss 71-120 i Lothar Schfer och Elisabeth Strker, Naturauffassungen in Philosophie, Wissenschaft, Technik, Band III; Aufklrung und spte Neuzeit, Verlag Karl Alber Freiburg, Mnchen 1995. W Faulkner Conceptualizing Knowledge Used in Innovation: A Second Look at the Science-Technology Distinction and Industrial Innovation, Science, Technology and Human Values 19(4):425-458, 1994.

11 (102)

Kravet om objektivitet gller bde fr episteme och techne, bde fr vetandet och handlingskunskapen. Nr en historiker redogr fr hur andra vrldskriget inleddes, eller en kemist fr en srskild kemisk reaktion gr till, frvntar vi oss att det de sger handlar om verkligheten, inte bara om personliga upplevelser eller frmodanden. Likadant r det nr en medicinsk forskare redogr fr vilka behandlingar som r effektiva vid hjrtsvikt eller en brobyggare fr hur en bro ska byggas fr att inte rasa. Det rcker inte med lkarens personliga upplevelser av att behandlingen hjlper eller ingenjrens knsla av att bron kommer att hlla. Vi frvntar oss, om de gr ansprk p vetenskaplighet, att behandlingen ska hjlpa och bron st kvar. Objektivitet m vara svr att uppn, och ibland kan det vara alldeles omjligt att uppn den annat n till en del. Drav fljer dock inte att man ska ge upp strvan efter att uppn den i s stor utstrckning som mjligt. Om ngot efterstrvansvrt inte kan uppns till fullo, br man nd efterstrva att uppn det s lngt mjligt. Det r t ex knappast mjligt att skriva en fullstndigt objektiv bok om Vietnamkrigets historia. Men av detta fljer inte att en historiker r berttigad att lmpa kravet om objektivitet verbord och strunta i om det hon skriver om Vietnamkriget ger en god eller dlig bild av vad som faktiskt hnde. Brist p denna enkla insikt att objektivitet kan efterstrvas ven nr den inte till fullo kan uppns har ibland lett till frestllningar om att objektivitet skulle vara ett frlegat och verspelat ml fr vetenskapen. Ingenting kan vara mer felaktigt. Vetenskapen handlar om att ta reda p hur det faktiskt r. Vi kan ocks uttrycka kraven om objektivitet och intersubjektivitet s att all vetenskaplig verksamhet bygger p tre frutsttningar, som tillsammans sger att en objektiv och intersubjektiv kunskap r mjlig. De tre frutsttningarna r: 1. 2. 3. Det finns en verklighet oberoende av vra sinnen. Denna verklighet r gemensam fr oss alla. Vi kan gemensamt n eller tminstone nrma oss en fr oss alla giltig kunskap om denna verklighet.

De bda frsta frutsttningarna handlar om vad som finns (ontologi). Den tredje handlar om vad man kan veta (epistemologi). Alla tre frutsttningarna r sdana som vi i vardagslivet betraktar som tmligen sjlvklara. Det r i stort sett enbart inom filosofin som man alls reflekterar ver dessa frutsttningar. Objektivitet och intersubjektivitet r beslktade krav, men de sammanfaller inte. Intersubjektivitet r mjlig utan objektivitet. Vi kan ha frestllningar som r intersubjektiva utan att vara objektiva, t ex om alla har samma frdomar eller r drabbade av samma missfrstnd. Dremot innesluter kravet om objektivitet ven intersubjektivitet. Kravet p objektivitet r nmligen detsamma fr alla mnniskor, eftersom detta krav utgr frn att det r samma verklighet som vi frsker beskriva 12 (102)

korrekt nr vi frsker att vara objektiva. Av detta kan vi dra slutsatsen att objektiv kunskap r intersubjektiv (frutsatt att vi alla lever i samma sinnevrld). Drav fljer dock inte att intersubjektivitetskravet skulle vara ointressant. Tvrtom r intersubjektivitet viktig bl a drfr att den r lttare att hantera n objektivitet. Vi har ju ingen direkt tillgng till den faktiska verkligheten (utan bara indirekt tillgng via vra sinnen). Drfr kan vi inte p ngot enkelt och direkt stt kontrollera om en utsaga r objektiv. D r det lttare att kontrollera om kunskap r intersubjektiv, dvs sdan att vem som helst kan komma fram till den och att den hller fr allas prvning. I vetenskapen krvs det att de slutsatser man drar ska hlla fr andras kritiska granskning. Detta r ett uttryck fr kravet att vetenskaplig kunskap ska vara intersubjektiv.

1.7 Faran med auktoritetstro

Eftersom vetenskapen strvar efter intersubjektivitet r den ofrenlig med uppfattningen att vissa mnniskor har en speciell frmga att n kunskap, och att andra bara ska rtta sig efter vad de kommer fram till. Vetenskapen r med andra ord icke-auktoritr, ofta anti-auktoritr. Ett arguments vrde fr inte vara beroende av vem det r som fr fram argumentet. I denna jmlikhet finns ett samband mellan vetenskap och demokrati. Bde vetenskap och demokrati frutstter ocks, fr att fungera, ett rationellt offentligt samtal dr argumenten prvas mot varandra. Demokratin och den moderna vetenskapen har gemensamma filosofiska rtter i upplysningstraditionens uppror mot gamla auktoriteter. Icke desto mindre frekommer det emellertid ofta auktoritra mnster inom vetenskapen. Det finns en lng erfarenhet som visar att sdana mnster i lngden r till frfng fr vetenskapens utveckling. Freud-fixerad psykoanalys och dogmatisk marxism r exempel p inriktningar som ofta lett sina utvare in i forskningsmssiga tervndsgrnder. ven frn naturvetenskaperna finns exempel p hur enskilda forskare tillskansat sig en s stark stllning att de hindrat nya ider frn att komma fram. I praktiken kan det ofta ocks vara svrt att se att vetenskapen r intersubjektiv. P grund av specialiseringen kan ingen g direkt in frn gatan och kontrollera vad experterna gr. Ingen kan heller bygga sitt eget radioteleskop eller sin egen partikelaccelerator. Men detta betyder inte att intersubjektiviteten saknas. Kravet r inte att envar i praktiken ska kunna kontrollera andras utsagor, utan att man skulle kunna gra det om man kunde avstta den tid som behvs fr att stta sig in i frgorna. Situationen kan jmfras med vrt frhllningsstt till olika hantverk. Om jag vill ha min vggklocka lagad, gr jag det inte sjlv utan gr till en urmakare. Jag tror inte att han besitter ngot slags speciella egenskaper som jag aldrig skulle kunna f, utan snarare tror jag att jag skulle kunna lra mig hantverket om jag tog mig den tid som krvs. Detta r den vanliga instllningen till praktiska hantverk. Men mnga har en helt annan instllning till vetenskapen. De tar fr givet att vetenskap r ver deras niv, att det r ngot som bara en srskild sorts mnniskor kan klara av. S r det inte. Vi ska allts rdfrga kunskapens hantverkare av samma skl som vi rdfrgar de praktiska 13 (102)

yrkenas hantverkare inte drfr att vi inte skulle kunna lra oss sjlva utan drfr att det vore opraktiskt att ta all den tid i ansprk som krvs fr att lra sig sjlv. Det finns en risk fr farligt okritisk tillit till vetenskapliga auktoriteter. Det finns ocks en risk fr det motsatta misstaget, nmligen att inte respektera de insikter och erfarenheter som lngvariga studier av ett mne ger upphov till. Jag kan naturligtvis vlja att inte flja urmakarens rd om hur min vggklocka ska lagas, men det vore oklokt att inta en sdan stndpunkt utan att frst noga informera sig om de argument och de erfarenheter som rdet grundas p. P motsvarande stt r det oklokt att frkasta de vetenskapliga specialisternas uppfattning i en frga utan att frst noga stta sig in i vad de grundar sin uppfattning p.

1.8 Att utg frn den bsta tillgngliga kunskapen

Det finns vrldsskdningar som erbjuder absolut och sker kunskap. Vetenskapen hr inte till dessa skdningar. Detta r viktigt att inse, eftersom mnga improduktiva diskussioner har uppsttt ur den felaktiga utgngspunkten att vetenskapen har ansprk om att frmedla absoluta sanningar om den fysiska vrldens beskaffenhet, dvs sanningar med samma slags skerhet som vi uppfattar oss ha om enkla aritmetiska fakta av typen 1 + 1 = 2. Vetenskapens ansprk r mindre, men fr den sakens skull inte srskilt blygsamma. Vetenskapen sker erbjuda dels den i dag bsta tillgngliga kunskapen, dels metoder att frbttra denna s att vi efterhand vet allt bttre. Felbarhet och oskerhet r inte utmrkande fr just vetenskapen. All mnsklig kunskap r felbar och kan behva omprvas. I vardagslivet tar vi stndigt saker fr givna som vi i sjlva verket inte kan vara helt skra om. Visar det sig att vi har fel, ndrar vi uppfattning. Det r alldeles likadant i vetenskapen. Det r sjlvklart men behver nd sgas: Att kunskapen r felbar betyder inte att den lika grna kan ersttas av i stort sett vilka pstenden som helst. Det faktum att mnga element i den moderna evolutionsbiologin kan behva revideras i ljuset av framtida forskning r t ex inget argument fr att godta kreationism eller intelligent design. (Detta r lror som har sitt ursprung i religisa traditioner, inte i frsk att frst naturen med den moderna forskningens hjlp.) Vi mste i varje lge ska fram den bsta mjliga kunskapen. Att den inte r lika sker som 1 + 1 = 2 r inget skl fr att erstta den med smre grundade pstenden. Kunskapsteoretikern Isaac Levi brukar framhlla att man ska skilja mellan skra och orubbliga uppfattningar.9 Kemisternas uppfattning att guld r ett grundmne r sker kunskap i den meningen att det inte nu rder ngot tvivel om saken. Den hr till det som en kemist, givet vad man nu vet, gr oklokt i att betvivla. Dremot r denna uppfattning inte orubblig, eftersom man (i princip) kan tnka sig empirisk bevisning som skulle leda till att den mste verges.
9 Isaac Levi, I. The Fixation of Belief and Its Undoing, Cambridge University Press, Cambridge, Mass. 1991.

14 (102)

Man kan i framtiden tvingas att revidera uppfattningar som man i dag saknar anledning att betvivla. Vi torde knappast behva verge uppfattningen att guld r ett grundmne, men frmodligen kommer detta att hnda med ngon enstaka av de miljontals andra uppfattningar som vi i dag tar fr givna p nstan samma stt. Ngra av de bsta exemplen p detta r de omprvningar av rums- och tidsuppfattningen som relativitetsteorin har franlett. Det gller t ex Euklides s k parallellaxiom, som kan uttryckas s att det p en plan yta, given en rt linje och en punkt utanfr linjen, finns exakt en linje p ytan som gr genom punkten och aldrig korsar den frstnmnda linjen. Filosofen Immanuel Kant var t ex vertygad om att parallellaxiomet var med ndvndighet sant. Idag vet vi parallellaxiomet inte gller i den verkliga vrldens geometri. Att den bsta tillgngliga kunskapen inte r helt sker r sjlvfallet inget skl att inte anvnda den det finns ju inget bttre. Vi kan inte uppn en helt sker kunskap, men det nrmaste vi kan komma r att vid varje tillflle anvnda den fr stunden bsta kunskapen, samtidigt som vi frsker frbttra den. Eller, som filosofen John Locke uttryckte saken: Om vi betvivlar allt, eftersom vi inte kan veta det med skerhet, r vi ungefr lika kloka som han som inte anvnde sina ben utan satt stilla och frgick eftersom han inte hade ngra vingar att flyga med.10

1.9 Vetenskapen r en mnsklig aktivitet

Det enda sttet att helt gardera sig mot att ha fel r att aldrig sga ngonting bestmt. Det finns faktiskt vetenskapsfilosofer som menar att forskarna borde gra just p det sttet. Bland andra Richard Jeffrey har hvdat att forskare aldrig ska gra frsanthllanden, dvs aldrig hlla pstenden om verkligheten fr sanna. Hon ska aldrig betrakta ngonting som riktigt eller oriktigt, utan nja sig med att tilldela sannolikheter till olika teorier och hypoteser. Dessa sannolikheter kan vara ganska nra 0 eller 1, men aldrig lika med 0 eller 1, eftersom ju ingenting r helt skert.11 En kemist som levde efter dessa principer skulle sledes inte ta fr givet att guld r ett grundmne eller fr den delen att materien bestr av atomer. Hon skulle betrakta detta som mycket sannolika hypoteser, men hon skulle aldrig sga Vi vet att det frhller sig s utan endast Vi hller det fr mycket sannolikt att det r s. Detta kan i frstone vara en lockande bild av hur forskningen ska frhlla sig. Men tyvrr: Det kommer aldrig att kunna fungera i verkligheten. P detta stt skulle nmligen vetenskapen bli ett overskdligt nt av oskra hypoteser som var frbundna med varandra kors och tvrs medelst olika sannolikheter. Vi mnniskor klarar inte av att hlla srskilt mycket ppet t gngen. En s hr komplext osker kunskapsmassa kan vi nog inte ens frestlla oss. Det

10 John Locke, An Essay Concerning Human Understanding, Abridged and edited with an introduction by John W Yolton, Everymans Library1976, s 3. (Book I, Chapter I, Introduction). 11 Jeffrey, RC (1956) Valuation and Acceptance of Scientific Hypotheses, Philosophy of Science 23:237249.

15 (102)

r svrt nog att skaffa sig ngorlunda verblick ver ett vetenskaplig kunskapsomrde s som de r organiserade idag, med frsanthllanden som frenklar bilden. Vetenskapen r en mnsklig aktivitet, och den r underkastad alla begrnsningarna i den mnskliga fattnings- och frestllningsfrmgan. Varje modell av vetenskapen som bortser frn detta missar mycket av det som utmrker vetenskapen. Fr att vi mnniskor ska kunna genomfra resonemang och dra slutsatser mste vi gra en lng rad viktiga frenklingar, dribland denna: Det mesta av det som framstr som nstan skert behandlar vi som om vi vore helt skra p det. Det betyder att vi accepterar och frkastar pstenden och hypoteser, vilket r ngot helt annat n att enbart tilldela dem hga eller lga sannolikhetsvrden. Alla dessa frsanthllanden utgr tillsammans den vetenskapliga kunskapsmassan. Denna bestr helt enkelt av allt det som man inom vetenskapen tar fr sant till dess att man fr anledning att betvivla det. Man kan ocks beskriva corpus s att den innefattar alla de pstenden som skulle kunna gras, utan reservationer, i en tillrckligt detaljerad vetenskaplig lrobok.

1.10 Det stora och det lilla tvivlet

Vetenskapen framskrider till stor del genom att det som tidigare har tagits fr givet blir ifrgasatt och betvivlat. Eftersom vr kunskap inte r ofelbar mste vi ibland ifrgastta det vi redan tror p. Hur ska vi organisera detta ifrgasttande fr att det ska kunna bidra till att utveckla ny och bttre kunskap? Det finns tv huvudsakliga stt att tvivla p det man tror sig veta. Det ena, som vi kan kalla det stora tvivlet, r att riva ned allt. Man verger allt man hittills trott och frsker att frn brjan bygga upp en ny kunskap. Det andra sttet, det lilla tvivlet, innebr att man i huvudsak fortstter att tro p det man hittills trott p, men man betvivlar och omprvar sdana delar av kunskapsmassan som verkar att inte stmma med helheten. Genom mnga sdana sm justeringar av olika delar kan helheten s smningom alldeles byta gestalt. Det stora tvivlet kan ocks kallas filosofisk skepticism. Dess kanske mest knde utvare var den franske filosofen Ren Descartes (1596-1650). Han utgick frn ett konstaterande som mnga gjort fre honom, nmligen att det till synes inte finns mycket som man kan vara helt sker p. Hur kan man veta om det man ser r en synvilla eller inte? Och hur kan man veta om det man upplever som verkligt bara r en drm? Vill det sig riktigt illa s kanske vrlden r skapad av en gud som velat bedra oss? Men en sak, menade Descartes, kan skeptikern vara alldeles sker p: sin egen existens. Blotta det faktum att jag tnker skeptiska tankar bevisar ju att jag finns. Jag tnker, allts finns jag. Frn denna enda grundsanning frskte Descartes bygga upp en sker kunskap och tervinna sin (hypotetiskt) frlorade tilltro till vardagskunskapen. I korthet gick hans resonemang ut p att eftersom han fanns, mste ngon ha skapat

16 (102)

honom, och den som gjort detta mste ha gjort det av vlvilja och drfr frsett honom med tillfrlitliga sinnen som gav honom en riktig bild av den verklighet han levde i. Men ven om Descartes argumentationslinje var skarpsinnig, kunde andra filosofer konstatera att inget av de avgrande stegen var skert i den mening som 1+1=2 r sker kunskap. Redan det frsta steget kan ifrgasttas av en skeptiker. Upplevelsen av tankeverksamhet garanterar inte att frekomsten av ett avgrnsat subjekt (jag) som utfr dessa tankar r annat n en illusion. Nsta steg str p nnu svagare grund. Att ngot existerar bevisar inte att en tnkande varelse har skapat det. Descartes vg tillbaka frn det stora tvivlet till vardagskunskapen gav allts inte den helt skra kunskap om vrlden som skeptikern efterfrgar. Mnga andra filosofer, bde fre och efter Descartes, har arbetat med det stora tvivlet som metod. Det r viktigt att betona att det stora tvivlet r just en metod fr filosofin, ett av det filosofiska hantverkets verktyg. Det finns ingen anledning att tro att Descartes eller ngon annan filosof p allvar betvivlade yttervrldens existens, eller ifrgasatte att det fanns andra levande och tnkande mnniskor som skulle lsa deras bcker. Med det stora tvivlets hjlp frskte de pvisa vilka grundfrutsttningar vr kunskap och vra frestllningar bygger p. Ngon ny kunskap t ex om naturen eller om mnskliga samhllen uppndde de inte p detta stt, och det var inte heller deras syfte. Vetenskapen bde naturvetenskap och humaniora bygger i stllet p det lilla tvivlets metod. Vetenskapen har tagit sin frsta utgngspunkt i vardagskunskapen, som den gradvis har modifierat ibland till oigenknnlighet. Den moderna vetenskapens utveckling hade aldrig varit mjlig om inte dess fretrdare hade klarat av att bde bygga vidare p vardagsfrestllningarna och frhlla sig kritiskt till dem. Som exempel kan vi ta Galileis underskningar om tyngdkraften. Han tog mycket fr givet, t ex att en mttstock inte ndrar lngd nr man flyttar den. Men han ifrgasatte annat som mnga tog fr nstan lika sjlvklart, t ex att tunga freml faller snabbare n ltta. Att samtidigt ifrgastta allt r ingen framgngsvg i vetenskapen. I stllet gller det att finna det som fr tillfllet r mest konstruktivt att ifrgastta. Det r ungefr som att reparera en byggnad: Ska man arbeta praktiskt kan man inte ta bort alla brande detaljer p en gng. Det lilla tvivlet r allts ett effektivt redskap fr att frbttra vr kunskap om omvrlden. Det stora tvivlet r ett effektivt redskap fr att frbttra vr frstelse fr hur denna kunskap r uppbyggd. Det hnder ofta att mnniskor tillgriper det stora tvivlet som ngot slags sista halmstr i en diskussion: Jo, men allting r relativt. Man kan inte vara sker p ngonting. De som gr s brukar emellertid inte vara beredda att anvnda det stora tvivlet konsekvent till att betvivla allting. De njer sig med att anvnda det mot utvalda argument eller pstenden som de av andra skl inte vill tro p. Det r ocks vanligt att man vill tillmpa det stora tvivlet p vetenskapen utan att tillmpa det p vardagskunskap. Men detta r en ohllbar tskillnad. Det finns frvisso 17 (102)

en bemrkelse av ordet sker i vilken man kan sga att ingen vetenskaplig kunskap r sker, att det inte r skert att evolutionen har gt rum, att vi inte vet skert om DNA br upp arvsanlagen, etc. Men i den bemrkelse som man d anvnder ordet sker r man inte heller sker p hur mnga fingrar man har p sina hnder eller p om livet r verkligt eller bara en drm.

1.11 Sinnen och frnuft

Om vi vill n gemensam, intersubjektiv kunskap, har vi tv kunskapsvgar att bygga p, nmligen sinnena och frnuftet. Nstan allt vetenskapligt arbete bygger p en kombination av dessa tv kunskapsvgar, dvs dels observationer med vra sinnens hjlp, dels frnuftsargument som presenteras i sdan form att andra kan kontrollera om slutsatserna r riktiga. Det r endast matematikern och (ibland) filosofen som anser sig kunna nja sig med den ena av dem. De bda kunskapsvgarna sinnena och frnuftet r inte unika fr vetenskapen. Tvrtom r de alldeles desamma som de metoder vi anvnder i vardagslag fr att ta reda p hur verkligheten omkring oss r beskaffad och hur vi kan pverka den. Trots detta kommer vetenskapen stndigt fram till slutsatser som alldeles strider mot sunt frnuft och vardagserfarenheter. S var det t ex med upptckterna att jorden gr runt solen i stllet fr tvrtom, att ett ltt freml faller lika snabbt som ett tungt freml av samma form etc. En del av vetenskapens slutsatser har blivit s inarbetade i vr frestllningsvrld, att de numera rknas som sunt frnuft. Det gller sdana uppfattningar som att stjrnorna r solar utspridda i vrldsrymden p olika avstnd frn oss och att mnga sjukdomar sprids av osynliga sm varelser (bakterier och virus). Men det finns ocks tskilliga slutsatser frn vetenskapen som (nnu) inte blivit inkorporerade i vrt vardagsmedvetande. Dit hr t ex relativitetsteorins insikter om rummets krkning och om hur rum och tid tillsammans utgr ett fyrdimensionellt system. Kan det d verkligen vara samma kunskapsvgar som vi anvnder i vardagen och i vetenskapen, nr de leder till s motstridiga resultat att vetenskapen stndigt mste korrigera vra vardagsuppfattningar? Jo, s r fallet, men skillnaden r att i vetenskapligt arbete anvnds vardagslivets bda kunskapsvgar sinnena och frnuftet p ett mycket mer systematiskt stt. Vetenskap r ett systematiskt skande efter kunskap.

1.12 Empirism och rationalism

ven om det r ofrnkomligt i vetenskapen att anvnda bda kunskapsvgarna, kan betoningen mellan dem variera. I filosofihistorien brukar man med empirism mena en riktning som fster stor vikt vid den empiriska observationen och drar upp snva grnser fr hur lngtgende slutsatser man kan dra med frnuftsargument. Med rationalism menas en riktning som mera betonar frnuftsargumentens roll. (Man mste skilja mellan rationalistisk och rationell. Att vara rationell r att vara frnuftig, att vara rationalistisk r att ge frnuftsargument en stor roll.) 18 (102)

ldre tiders rationalister hvdade ofta att man inte hade s stort behov av empiriska observationer. Moderna rationalister gr inte s lngt, men betonar att empiriska iakttagelser inte r mycket vrda om de inte har utgngspunkt i en teori som talar om vilka iakttagelser som r relevanta. Bda dessa traditioner har rtter i den antika filosofin. Platon (428348 f Kr) fretrdde den rationalistiska uppfattningen. I sin bermda grottliknelse hvdade han att vra sinnen bedrar oss. Vad vi frnimmer r bara skuggbilder av idernas vrld, som r den enda verkliga vrlden. Om den fr vi kunskap med frnuftets, inte med sinnenas hjlp. Platons elev Aristoteles (384322 f Kr) kan rknas som empirist eftersom han fste stor vikt vid sinnena som kunskapskllor. Han frfattade ocks ett flertal arbeten i empiriska vetenskaper. ven under medeltiden var bda riktningarna fretrdda, men rationalismen hade den starkaste stllningen. Den allmnna instllningen vid universiteten var hur otroligt detta n kan verka idag att ven naturvetenskapliga frgor skulle avgras p samma stt som teologiska och filosofiska frgor, nmligen genom frnuftsresonemang vars frmsta utgngspunkt var ett grundligt studium av ldre tnkares skrifter. Hos de boklrda vid universiteten fanns en stark motvilja mot att experimentera. Detta innebar nmligen att man skulle arbeta med sina hnder, och det ansgs inte vrdigt det samhllsskikt som akademikerna tillhrde. De akademiskt utbildade lkarna utfrde t ex inga operationer, utan detta verlts t fltskrer som gllde som hantverkare och drfr hade betydligt lgre social status n lkarna. Det fanns en matematisk fysik under medeltiden. Man utvecklade matematiska modeller av kroppars rrelser, men dessa modeller anvndes enbart fr att ge ett mera precist uttryck t det som man ansg sig kunna resonera fram med rent frnuftsmssiga argument. Man anvnde inte matematiska modeller till att frutsga resultaten av mtningar, och hade drfr inte det redskap som behvs fr att prva sin teori mot verkligheten. Det avgrande steget, att kombinera en matematisk modell med praktiska mtningar i fysikaliska experiment, togs frst av Galileo (15641642).12

1.13 Hantverkarnas bidrag

Medeltidens teknik stod inte stilla, utan utvecklades stndigt. Katedralbyggena och de astronomiska uren hr till de mest knda resultaten av denna utveckling. nnu viktigare var de framsteg som skedde i jordbrukstekniken. 13 Dessa framsteg och nyskapelser hade inte varit mjliga om man alltid hade njt sig med att anvnda beprvad teknik. Det fanns en tradition att ska sig fram, att experimentera med nya ider och uppslag.

12 Livesey, Steven J. The Oxford Calculatores, Quantification of Qualities, and Aristotles Prohibition of Metabasis, Vivarium 24:5069, 1986. AC Crombie, Quantification in Medieval Physics, Isis 52:143-160, 1961. 13 Jean Gimpel, The Medieval Machine, New York 1976, srskilt ss 29-58.

19 (102)

Robert Norman
r 1581 gav den engelske instrumentmakaren Robert Norman ut en bok om magneter, The Newe Attractive. Han lade dr grunden fr en ny frstelse av magnetismen. Det var Robert Norman som fann p att lgga magneter p korkbitar i en vattenskl fr att se hur de pverkar varandra. Han kunde konstatera att sydpol och nordpol dras mot varandra, medan tv sydpoler eller tv nordpoler stter bort frn varandra. Han skaffade magnetstenar frn olika hll i vrlden. Med deras hjlp kunde han motbevisa den d gngse uppfattningen att magneter frn olika gruvor skulle peka t olika hll. Vidare vgde han jrnfreml fre och efter att de magnetiserats, och konstaterade att magnetismen var viktls. Norman upptckte ocks den magnetiska inklinationen, dvs den magnetiska kraftens lutning mot horisontalplanet. Han hngde upp en omagnetiserad jrntrd i ett fste p mitten, och balanserade den s att den hngde vgrtt. Nr han sedan magnetiserat jrntrden, svngde den inte bara mot norr utan nordndan svngde ocks ned och pekade snett mot marken. r 1600 gav hovlkaren William Gilbert ut en bok p latin om magneter. Dr upprepade han mycket av det Norman skrivit men utan att redovisa sin klla. I vra dagars upplagsbcker, liksom i mnga vetenskapshistoriska bcker, nmns Gilbert som en av sin tids stora fregngare inom vetenskapen, men Norman nmns inte alls.14

En del hantverkare brjade ocks att utfra experiment som inte hade ngot direkt praktiskt syfte, utan mera betingades av nyfikenhet om hur naturen fungerar. Avgrande upptckter om magnetismen gjordes t ex av en engelsk instrumentmakare vid namn Robert Norman. (Se faktarutan.) Andra hantverkare lade grunden till viktiga framsteg inom omrden som optik och mekanik, anatomi och biologi.15 Mnga av de kvalificerade hantverkare som utfrde dessa experiment hade sin tids nrmaste motsvarighet till vra dagars ingenjrsyrke.16 Men det fanns ocks en annan yrkesgrupp som hade en stor roll i denna utveckling, nmligen konstnrer. Under medeltiden rknades bildkonstnrer som hantverkare och var organiserade i skrn p samma stt som andra hantverkare.17 Konstnrer som Albrecht Drer (14711528) utforskade perspektivlran och drigenom ocks optiken. Mnga konstnrer gjorde ocks noggranna underskningar om anatomi och om mnniskokroppens proportioner. Under en period verflyglades allts de boklrda av tekniker och konstnrer nr det gllde att underska naturen. S smningom upptckte de boklrda att de mste brja experimentera. Till pionjrerna hrde anatomen Andreas Vesalius (15141564) som brjade dissekera sjlv, och Galileo Galilei (15641642), fysikern och astronomen.

14 Edgar Zilsel, The Origin of William Gilberts Scientific Method, Journal of the History of Ideas 2:1-32, 1941. Duane H D Roller, The De Magnete of William Gilbert, Amsterdam 1959. 15 Edgar Zilsel, The Sociological Roots of Science, American Journal of Sociology 47:544-562, 1942. 16 Hans-Liudger Dienel, Herrschaft ber die Natur? Naturvorstellungen deutscher Ingenieure im 19. und frhen 20. Jahrhundert, ss 121-148 i Lothar Schfer och Elisabeth Strker, Naturauffassungen in Philosophie, Wissenschaft, Technik, Band III; Aufklrung und spte Neuzeit, Verlag Karl Alber Freiburg, Mnchen 1995. 17 Arnold Hauser, The Social History of Art, Volume One, From Prehistoric Times to the Middle Ages, London, Routledge & Kegan Paul 1968, ss. 222-230.

20 (102)

Galilei umgicks mycket med hantverkare fr att lra av deras erfarenheter. r 1599 inrttade han i Padua (Padova) vrldens frsta universitetslaboratorium och anstllde instrumentmakaren MarcAntonio Mazzoleni som vrldens frsta laboratorieassistent.18 Nr de boklrda p 1600-talet brjade experimentera, hrde optiken och mekaniken till de omrden som de oftast underskte. Inom bda dessa flt hade nmligen vgen beretts t dem av tekniker och konstnrer. Det var till stor del frn dessa yrkesgrupper som akademikerna lrde sig att vga och mta, att prva sig fram i ett laboratorium, att gra exakta iakttagelser i naturen. Den moderna naturvetenskapen var emellertid inte enbart en produkt av hantverkstraditionen. Galileo utvecklade t ex en matematisk teori fr kroppars rrelse och visade hur denna kunde prvas mot verkligheten genom experiment och mtningar. Hans arbetsmetod byggde dels p den experimentella traditionen frn hantverkshll, dels ocks p den matematiska tradition inom fysiken som hade utvecklats av de boklrda. Ett srskilt viktigt bidrag frn de senare var idn att behandla ett fremls lge som en funktion av tidpunkten. Ur denna kombination mellan en empirisk och experimentell hantverkartradition med en rationalistisk tradition hos de boklrda vxte den moderna naturvetenskapen fram. Med den moderna vetenskapens utveckling har samspelet mellan empirism och rationalism ytterligare frstrkts. Det r nr vi kombinerar noggranna och vl valda iakttagelser med noga utvecklade frnuftsresonemang som kraftfull kunskap kan utvecklas.

1.14 Episteme och techne nrmar sig varandra igen

ven om fretrdare fr techne hade en avgrande betydelse fr naturvetenskapens framvxt, kom de bda traditionerna inte att frenas. I stllet fortsatte det praktiska livets techne och universitetens episteme att utvecklas var fr sig, med undantag av att enskilda naturvetare ocks framtrdde som uppfinnare.19 Den experimentella traditionen bland hantverkare levde ocks vidare oberoende av akademisk verksamhet; s t ex utfrde kvarnbyggare under 1700- och 1800-talen avancerade experiment och mtningar, men hade mycket liten kontakt med sin tids akademiska vetenskap.20 Antonio Stradivari (ca 16441737) utvecklade violinen till en sdan perfektion att de bsta violiner som tillverkas idag i allt vsentligt r trogna terbildningar av hans instrument.

18 Stillman Drake, Galileo at Work, Chicago 1978, ss 46 och 83. Se ocks: Edgar Zilsel, The Sociological Roots of Science, American Journal of Sociology 47:544-562, 1942, s. 555. 19 Gernot Bhme, Wolfgang van den Daele och Wolfgang Krohn, The scientification of technology, ss 219-250 i Krohn, Layton och Weingart (utg) The Dynamics of Science and Technology, Sociology of the Sciences vol II, 1978. 20 Edwin T Layton, Millwrights and engineers, science, social roles, and the evolution of the turbine in America, ss 61-87 i Krohn, Layton och Weingart (utg) The Dynamics of Science and Technology. Sociology of the Sciences, vol II, 1978, Reidel, Dordrecht.

21 (102)

Med brjan under 1800-talet har episteme i allt strre utstrckning betalt tillbaka till techne i form av vetenskaplig kunskap som ftt teknisk anvndning. Kemiindustrin och den elektrotekniska industrin var pionjrer i det systematiska utnyttjandet av naturvetenskap i tekniskt arbete. Viktiga nya produkter som telegrafen var resultat av upptckter i universitetslaboratorier.21 Det har blivit allt svrare att skilja mellan episteme och techne. Det vetenskapliga arbetet har blivit alltmer beroende av avancerad teknisk utrustning. Detta gller inte bara naturvetenskapen, utan ocks t ex sprkvetenskapen, dr datoriserade textanalyser spelar en allt strre roll. Samtidigt anvnds vetenskaplig metod alltmer fr att utveckla och utvrdera metoder fr praktiskt handlande, t ex i medicinsk behandlingsforskning, jordbruksforskning och pedagogisk forskning. Drtill kommer att vr vardagsteknologi r starkt beroende av vetenskapliga upptckter. Episteme och techne r mer oupplsligt frknippade med varandra n ngonsin.

21 Gernot Bhme, Wolfgang van den Daele and Wolfgang Krohn, The scientification of technology, ss 219-250 i Krohn, Layton och Weingart (utg) The Dynamics of Science and Technology, Sociology of the Sciences vol II, 1978, Reidel, Dordrecht.

22 (102)

2 Att resonera frnuftigt

I det frra kapitlet konstaterade vi att frnuftet r en av vetenskapens tv huvudsakliga kunskapsvgar. I vetenskapen kommunicerar man sina slutsatser genom det offentliga, steg fr steg framlagda argumentet. Men detta stt att kommunicera r inte unikt fr vetenskapen.

2.1 Det rationella samtalet

ven i det enklaste vardagssamtal har vi krav och frvntningar om en frnuftsmssig kommunikation. Det r inte srskilt upplyftande att tala med en person som inte r beredd att frklara vad hon menar och som avfrdar andras argument utan att bemta dem. Vi stller vissa krav p oss sjlva och varandra om att tankemssigt kommunicera med varandra. Dessa krav handlar bl a om att uttrycka sig s klart och preciserat som mjligt, att ta andras argument p allvar och att acceptera ett hllbart resonemang oavsett vem som framfr det. I en del sammanhang r risken fr missfrstnd srskilt stor. Det gller t ex vetenskaplig diskussion och offentlig samhllsdebatt. Fr att vi ska lyckas att kommunicera med varandra i sdana sammanhang mste vi skrpa de krav vi stller p oss sjlva och varandra. Vi frsker d fra ett ordnat, rationellt samtal. Rationalitetskravet i sdana samtal r allts inte ngot som gr dem vsensskilda frn vardagssamtal. Det handlar i stllet om att vi starkt betonar en aspekt som finns med i alla vardagssamtal, nmligen att gra sig s noggrant frstdd som mjligt. Detta sker naturligtvis p bekostnad av andra egenskaper hos vardagssamtalet, t ex spontaniteten. Det rationella tnkandets former r i grunden desamma i vetenskap som i vardagstnkande. Det finns mnga vardagssituationer som krver ett stt att tnka och resonera som liknar vetenskapens, t ex nr tv hantverkare eller ingenjrer tillsammans frsker finna felet p en maskin. Denna renodling av frnuftsmssiga krav p ett samtal r inte unika fr den vsterlndska kulturkretsen. S t ex har !Kung-folkets jgare ett mycket vetenskapsliknande stt att tala om djurs beteenden. De skiljer noga mellan data (t ex spr man sett) och teorier, och vidare mellan observerade data och hrsgen. De r ocks mycket bengna att erknna sina kunskapsluckor, och de r ofta skeptiska mot varandras pstenden. (Fr vrigt vet de ofta mycket mer om djurens beteenden n vad vsterlndska zoologer vet.)22 Det rationella samtalet krver av sina deltagare logisk och analytisk frmga. Men detta r inte allt som krvs. De flesta av oss har iakttagit hur analytiskt hgt begvade
22 Blurton Jones, N & Konner M !Kung knowledge of animal behavior, ss 326-348 i RB Lee and I DeVore (utg) Kalahari hunter-gatherers, Cambridge, Harvard UP, 1976.

23 (102)

personer visat sig ofrmgna att kommunicera med varandra drfr att de inte varit beredda att engagera sig tillrckligt i varandras tankemdor. Det rationella samtalet krver ocks medmnsklig inlevelsefrmga. Rationalitet r sledes till en viktig del en knslofrga, en frga om knslomssig instllning till egna och andras argument och vertygelser. Rationalitet krver nrvaro av frnuft, men krver drmed alls inte frnvaro av knslor. En knslokall rationalitet fungerar inte i de sociala sammanhang dr rationaliteten r avsedd att fylla sina uppgifter. Den emotionella komponenten i ett rationellt frhllningsstt framhlls redan i den text som brukar kallas Platons sjunde brev: Endast om de olika principerna namn, definitioner, skdningar och varseblivningar prvas och ntes mot varandra under mdosamt arbete i frsonlig ton och utan ovilja under samtalet, endast d strlar insikt och frnuft fram i varje fall och nr den fr mnniskor hgsta mjliga kraft. 23

2.2 Fora fr vetenskapliga samtal

Det finns mnga fora dr det vetenskapliga samtalet frs. De vetenskapliga tidskrifterna innehller ofta artiklar som kritiserar eller p olika stt kommenterar andra forskares resultat och pstenden. Minst lika viktigt r att dessa tidskrifter normalt inte publicerar inkomna artiklar utan att dessa frst granskats av specialister p det aktuella sakomrdet (Se faktarutan). Forskningsanskningar genomgr i allmnhet en motsvarande granskning. Vetenskapliga konferenser ger tillfllen till offentliga samtal, inte minst genom att fredragen i allmnhet tfljs av en kort frgestund. Dessutom finns det mnga mera informella fora fr det vetenskapliga samtalet: personliga mten, korrespondens, och inte minst det vetenskapliga seminariet. Seminariet r ofta det forum fr vetenskapliga samtal som studerande och unga forskare frst kommer i kontakt med. (Se faktaruta.) Seminariet r eller br i vart fall vara en form av rationellt samtal. Drfr br seminariesamtalet ocks vara i en vsentlig mening opersonligt. Varje argument ska bedmas efter sitt vrde, oavsett vem som lgger fram det. Samtalet syftar inte till att ta reda p vem som har rtt eller fel, utan vad som r rtt eller fel. Diskussionen handlar allts i princip om stndpunkter och ider abstraherade frn sina brare. Drfr br man undvika att hamna i fastlsta konflikter, och drfr br var och en leta efter brister i de egna stndpunkterna och argumenten i lika hg grad som i andras. (Se faktaruta.)

23 Epist. 344b.

24 (102)

Seminariets historia
Det moderna universitetsseminariet har sitt ursprung i en tysk tradition. Seminarieformen utvecklades frst inom klassisk sprkvetenskap. Som vrldens frsta universitetsseminarium brukar man rkna ett sprkvetenskapligt seminarium som startade i Gttingen r 1737.24 Andra mnen fljde efter, frst exegetik (bibelvetenskap) och historia.25 Under 1800-talets frsta hlft blev seminarier allt vanligare vid tyska universitet. Universitetsseminariet vxte fram som en vidareutveckling och sammansmltning av tminstone tre olika traditioner inom den hgre utbildningen. En av dessa var de medeltida disputationsvningarna, det offentliga frsvaret av vissa i frvg uppstllda teser mot en opponents attacker. En annan var den privatundervisning som mnga universitetslrare drygade ut lnen med, och som ofta var mindre katedral och innehll vningar av olika slag. En tredje var de mnesfreningar som bildats av intresserade studenter och dr deltagarna trffades fr att diskutera varandras uppsatser.26 Seminarierna innebar ett brott mot den strikta hierarkin, eftersom det var kunskaper snarare n status som rknades i seminarierummet.27 Dremot var seminarierna i regel inte ppna fr alla, utan enbart fr srskilt frtjnta studenter. En beskare i den tyska universitetsstaden Halle skrev p 1790-talet att de flesta seminarister lgger sig till med speciella sm manr med vilka de mycket mrkbart utmrker sig; man kan p stort avstnd knna igen dem p deras kldsel och andra sm detaljer.28 Seminarierna gde nnu under sent 1800-tal oftast rum i professorns vardagsrum, frmodligen frmst av det enkla sklet att universitetets frelsningssalar inte var lmpade fr ndamlet. I regel fljdes seminarierna av en gemensam mltid. Redan 1751 freslog en adjunkt i Uppsala att man skulle inrtta ett juridiskt seminarium, dr studenterna bl a skulle genomfra rttegngsvningar.29 Drav blev dock intet, utan det verkar ha drjt till 1860-talet innan seminarier infrdes i Sverige. Frmodligen var det frsta svenska universitetsseminariet ett seminarium i klassiska sprk i Lund som inrttades r 1865.30

24 Wilhelm Erben, Die Entstehung der Universitts-Seminare, Internationale Mo-natsschrift fr Wissenschaft, Kunst und Technik (Berlin) 7:12471263, 13351347, 1913. William Clark, On the Dialectical Origin of the Research Seminar, History of Science 27:111154, 1989, s 119. 25 Bonnie G Smith, Gender and the Practices of Scientific History: The Seminar and Archival Research in the Nineteenth Century, American Historical Review 100:11501176, 1995. Walter Prescott Webb, The Historical Seminar: Its Outer Shell and Its Inner Spirit, Mississippi Valley Historical Review 42:323, 19551956, s 5. 26 William Clark, On the Dialectical Origin of the Research Seminar, History of Science 27:111154, 1989. 27 Bonnie G Smith, Gender and the Practices of Scientific History: The Seminar and Archival Research in the Nineteenth Century, American Historical Review 100:11501176, 1995. 28 William Clark, On the Dialectical Origin of the Research Seminar, History of Science 27:111154, 1989, s 127. 29 Claes Annersted, Upsala Universitets Historia , del 3:2, Uppsala 1914, ss 294-295. 30 Martin Weibull, Lunds Universitets Historia 1668-1868, Lund 1868, s 454. Jrgen Weibull, Lunds Universitets Historia, vol 4, Lund 1968, ss 54 och 60.

25 (102)

Seminariedeltagarens tio budord31

Som seminariedeltagare br man strva efter 1att engagera sig i andras tankemdor: lsa deras texter, lta dem komma till tals och frska frst hur de tnker. 2att aldrig hnvisa till egen eller andras auktoritet. Kompetens mste bevisas vid varje enskilt tillflle. 3att lta varje sak utredas, och aldrig stapla argument eller invndningar s att de inte kan penetreras eller bemtas. 4att aldrig frska undg kritik genom att byta samtalsmne eller stlla en besvrlig motfrga. 5att fokusera p de bsta inte de smsta argumenten fr stndpunkter man sker vederlgga. 6att ta fasta p det utvecklingsbara ven i en id som man inte vill godta i dess helhet. 7att efterstrva precision, och hellre sga ngot precist som behver korrigeras n ngot otydligt som inte ger hllpunkter fr en fortsatt kritisk diskussion. 8 att aldrig rdas att visa sin egen okunskap. 9 att ska efter svagheter i sina egna stndpunkter, och stndigt vara beredd att verge dem. 10att vara skoningsls mot alla argument och ider och skonsam mot alla seminariedeltagare.

Det kan vara belysande att jmfra seminariesamtalets opersonliga ideal med de gngse formerna fr politisk debatt. I det senare fallet handlar samtalet alls inte om stndpunkter abstraherade frn personer, utan tvrtom handlar det i mycket om att ska bevisa att motstndaren har fel. Varje deltagare i ett vetenskapligt seminarium gr klokt i att vara p sin vakt, s att det inte tar den politiska debattens gngse form. Hur politiska debatter lmpligen br fras r en helt annan frga som inte ska behandlas hr.

2.3 Stegvis framlagda argument

I ett rationellt samtal br argumenten vara framstllda tillrckligt klart och i tillrckligt sm steg fr att man ska kunna flja och kontrollera dem. Detta behvs fr att man ska undvika logiska felslut. Det behvs ocks fr att alla frutsttningar fr slutsatserna ska framg tillrckligt tydligt. Behovet av en noggrann stegvis genomgng r inte unik fr vetenskapen utan r ocks vanlig i mnga vardagliga resonemang. Inte minst gller detta tekniska sammanhang. Man resonerar p ett mycket vetenskapslikt stt d man sker efter felet hos en maskin eller ett dataprogram som inte beter sig som man tnkt sig.

31 Sven Ove Hansson, Verktygslra fr filosofer, Thales 1998, s 102. Sven Ove Hansson, Editorial: Philosophical Seminars, Theoria 71(2):89-91, 2005.

26 (102)

Vetenskapliga tidskrifter
Som de frsta vetenskapliga tidskrifterna brukar man rkna den franska Journal des Savants och den engelska Philosophical Transactions, som bda brjade ges ut r 1665. Redan under dessa tidskrifters frsta rtionden tog redaktrerna hjlp av experter inom olika omrden med att granska manuskript. Detta system har sedan dess kommit att utvecklas och systematiseras, och kallas nu referentgranskning (peer review). I stort sett alla internationella vetenskapliga tidskrifter tillmpar detta system.32 Nr en artikel kommit in till en tidskrift skickar redaktren ut den till en, tv eller ibland flera experter (olika antal fr olika tidskrifter). Dessa experter, som kallas referenter (referees) r frfattarens kolleger inom respektive specialitet, men behver inte alls vara mer kunniga eller erfarna n frfattaren sjlv. Uppdraget att vara referent t tidskrifter r obetalt och tidskrvande, men det brukar anses vara en hederssak att ta sig granskningsuppdrag av detta slag. Referenterna ska vara anonyma fr frfattaren. Mnga tidskrifter frsker ven att hlla frfattarens identitet dold fr referenterna. Nr redaktionen ftt in utltandena, fattar redaktren sitt beslut. Detta beslut kan vara att artikeln antas utan ndringar (ovanligt), att den antas p villkor av vissa frndringar som referenten freslagit, att frfattaren uppmanas skicka in en ny reviderad version fr frnyad granskning eller att artikeln refuseras. Det r i allmnhet tmligen sjlvklart att artiklar som fr starkt positiva utltanden ska antas och att de som fr starkt negativa utltanden ska refuseras. I grnslandet dremellan kan redaktrens tycke och smak vara utslagsgivande. Redaktren meddelar sitt beslut i ett brev till frfattaren. I regel bifogas referenternas utltanden. Det r ofrnkomligt att en del artiklar blir orttvist refuserade. Detta hade varit outhrdligt om det inte vore fr att systemet r pluralistiskt, s att refuserade artiklar faktiskt kan f en andra chans i en annan tidskrift. Nstan all bra forskning (och ven en del dlig forskning) r publicerad antingen i internationella tidskrifter med referentsystem eller i bcker publicerade av internationella frlag som ocks tillmpar referentsystemet fr vetenskaplig kvalitetsgranskning. Detta gller alla omrden av vetenskapen.

Ett samtal eller en skriftlig framstllning skulle emellertid bli olidlig om alla resonemang utfrdes s detaljerat att de alltid angav alla frutsttningar fr sina slutsatser. I praktiken r det bde tilltet och tillrdligt att anvnda frkortade uttrycksstt. Rationalitetskravet innebr att detta frkortade uttrycksstt ska vara just en frkortning, av ett lngre resonemang som man vid behov kan redovisa. Man kan d utesluta okontroversiella eller sjlvklara frutsttningar och tankeled. Dremot mste man undvika att dlja oklarheter eller kontroversiella frutsttningar genom sdana nedkortningar.

32 Harriet Zuckerman och Robert K Merton, Patterns of Evaluation in Science: Institutionalisation, Structure and Functions of the Referee System, Minerva 9:66-100, 1971. John C Burnham, The Evolution of Editorial Peer Review, JAMA 263:1323-1329, 1990. David A Kronick, Peer Review in 18th-Century Scientific Journalism, JAMA 263:1321-1322, 1990.

27 (102)

2.4 Mngtydighet och vaghet

Ett av kraven p ett rationellt samtal r att de fr sammanhanget viktiga orden ska vara s vldefinierade som mjligt. Ofta r det oklart vad ett ord eller uttryck betyder. Oklarheten kan vara av tv principiellt olika slag. Fr det frsta kan ordet eller uttrycket ha tv eller flera helt skilda betydelser. Detta kallas mngtydighet (ambiguitet). S t ex betyder Varfr har du lagt filen i papperskorgen? helt olika saker framfr datorn och i en verkstad. Egentligen behver jag en bttre sax betyder helt olika saker i en orkester och i en smnadsverkstad. Ordet normal r ett av mnga ord vars mngtydighet praktisk betydelse. Vad betyder det t ex att ett blodtryck r normalt? Det finns tv klart urskiljbara tydningar: (1) Inom grnserna fr det som r vanligt. (2) Inom grnserna fr det som r oskadligt. Bda dessa betydelser frekommer nr vi anvnder ordet normal i vardagsbruk. Ofta anvnds ordet utan att man klart har reda fr sig vilken av betydelserna man avser. Sdana oklarheter har ftt konsekvenser i medicinsk praxis. Man har t ex behandlat det som r oskadligt men ovanligt, eller avsttt frn att behandla det som r bde skadligt och vanligt.33 Skillnaden mellan de bda betydelserna av ordet normalt har ocks stor betydelse d man diskuterar frhllanden i miljn. Vad betyder det t ex att halterna av kvicksilver i en sj, eller av kadmium i en ker, r normala? Man mste i sdana sammanhang bestmma sig fr om man jmfr t ex med halterna i andra sjar och krar, med hur halterna skulle ha varit utan mnsklig pverkan eller med grnsvrden fr skadlig inverkan. Den andra formen av oklarhet r vaghet, dvs att det saknas en skarp grns fr nr ordet r tillmpligt. Ordet skallig kan t ex anvndas om en person som helt saknar huvudhr, men ocks om en person som har ngra f huvudhr. Det finns inte ngon skarp grns, som framgr av fljande upprkning: Den som har 0 huvudhr r skallig Den som har 1 huvudhr r skallig Den som har 2 huvudhr r skallig Den som har 3 huvudhr r skallig ...

33 ML Johnson Abercrombe, The Anatomy of Judgement, Hutchinson 1960, ss 93-109.

28 (102)

Det verkar som om det skulle g att fortstta denna upprkning, steg fr steg, hur lnge som helst. I s fall vore vi alla skalliga. Men i sjlva verket finns det en grns, om n suddig, fr nr ordet kan anvndas. Ordet r vagt. P motsvarande stt r det oklart var grnsen gr mellan kulle och berg, mellan sand och grus, mellan tung och ltt trafik, mellan tryckning och kopiering, mellan bredband och lgkapacitetskabel, mellan reklam och information. I sjlva verket r de flesta ord vaga i strre eller mindre omfattning. Det r nstan bara srskilt definierade facktermer som har en preciserad och avgrnsad betydelse.

2.5 Nr behver ord vara vldefinierade?

Instllningen till mngtydighet och vaghet r olika i olika sprkliga sammanhang. I en tidningsrubrik stod det: tta unga skottar t fyrtio gamla. Av sammanhanget frstod man att det handlade om snskottning och inte om kannibalism i Skottland, men rubriken blev citerad p en annan tidnings skmtsida. Mnga skmt och de allra flesta vitsar bygger p mngtydigheten hos ord. Poesin r ett annat sprkligt sammanhang dr mngtydighet har en positiv anvndning. I diplomati och i frhandlingar av olika slag anvnds bde vagheter och mngtydigheter fr att finna formuleringar som parter med olika stndpunkter kan enas kring. Skmt, poesi och diplomati r en brokig skara sprkliga situationer, men de har det gemensamt att det inte r en dygd att de viktiga orden ska vara vldefinierade. Tvrtom kan mngtydighet och vaghet hr vara vrdefull och rentav oundgnglig. Mera diskutabel r nyttan av mngtydighet i politiken. Det kan skert hvdas att den hr fyller samma funktion som i diplomatin. Ett mngtydigt uttrycksstt kan ena stridande grupper som har ett intresse av att hlla sams. Men mngtydighet kan ocks anvndas fr att ge besked som olika vljargrupper uppfattar olika.34 I vetenskapen finns det starka skl att undvika mngtydighet och vaghet. Annars kan man nmligen inte uppn en verkligt intersubjektiv kommunikation om sina resultat och teorier. Behovet av precision r ocks stort i de flesta praktisk-tekniska verksamheter. Det rcker inte att ange att ett tryckkrl tl hgt tryck, utan trycket mste specificeras i mtbara termer. Lkaren som skriver en patientjournal anvnder ett preciserat facksprk med vars hjlp man kan flja hur patientens symptom utvecklas p ett mera detaljerat stt n om de hade beskrivits p vardagssprk. Alldeles uppenbart sker denna precisering, denna utrotning av vaghet och mngtydighet ur det vetenskapliga och tekniska sprket, p bekostnad av sprkets poetiska kvaliteter. Sdana kvaliteter r nog s viktiga, men de fr komma till sitt fulla uttryck p annat hll.
34 Raymond Dacey, The Role of Ambiguity in Manipulating Voter Behavior, Theory and Decision 10:265-279, 1979.

29 (102)

2.6 Definitioner
Inom varje vetenskapsgren finns en lng rad facktermer vars innebrd man mste vara klar ver fr att kunna kommunicera om de vetenskapliga frgestllningarna. Det r d angelget att komma verens om definitioner av termerna i frga. Stten att gra detta varierar. I mnga fall vinner en definition insteg genom samma slags ppna konkurrens som mellan vetenskapliga hypoteser. Inom en del omrden finns en terminologikommitt eller en standardiseringskommitt som tar sig an terminologiska frgor. Inom kemin finns t ex ett vl utvecklat kommittarbete fr att gra namnen p kemiska mnen entydiga och samordnade. Dremot faststlls flertalet andra kemiska termer, t ex namn p kemiska reaktioner, i regel inte genom kommitter. Teknikvetenskaperna har, p grund av det omfattande tekniska standardiseringsarbetet, mnga termer vars definitioner r faststllda i kommittarbete. Man skiljer mellan tv typer av definitioner, lexikala och stipulativa definitioner. I princip r skillnaden dem emellan mycket enkel: En lexikal definition rapporterar det befintliga sprkbruket. En stipulativ definition anger hur man sjlv avser att anvnda ordet (och frmodligen rekommenderar andra att anvnda det). Man kan i regel inte se p en definition om den r lexikal eller stipulativ, utan detta mste srskilt anges (vilket ofta inte grs). Lexikala och stipulativa definitioner har nmligen samma struktur. I bda fallen innehller definitionen alltid definiendum (det som ska definieras) och definiens (det varmed man definierar). De r frbundna med en utbytbarhetsrelation p t ex fljande stt: En jon r en elektriskt laddad atom eller molekyl. definiendum utbytbarhetsrelation definiens

Definitioner av egenskaper och andra bestmningar innehller en ytterligare bestndsdel, en avgrnsare. En kemisk reaktion r reversibel om och endast om den kan fs att byta riktning genom en godtyckligt liten frndring av en av de faktorer som pverkar jmvikten (t ex tryck, temperatur, koncentration). avgrnsare definiendum utbytbarhetsrelation definiens

30 (102)

Avgrnsarens funktion r att ange definitionens tillmpningsomrde. Ordet reversibel anvnds ocks i mnga andra sammanhang, t ex om sjukdomsprocesser och miljfrndringar. Genom att ange en kemisk reaktion som avgrnsare markerar vi att denna definition av reversibel endast avser dess anvndning fr att beskriva kemiska reaktioner. Terminologin kompliceras av att ordet definition har tv bemrkelser. Dels kan det (som ovan) beteckna hela komplexet av definiendum, utbytbarhetsrelation, definiens och eventuell avgrnsare. Dels anvnds det ofta om sjlva definiens, t ex nr man sger att elektriskt laddad atom eller molekyl r en definition av jon. Stora sprkvetenskapliga ordbcker av typen Svenska Akademiens Ordbok och New Oxford English Dictionary r bra kllor till lexikala definitioner. Sdana ordbcker brukar tmligen noggrant identifiera och karaktrisera de snarlika men tskiljbara innebrder som ett ord eller uttryck har i befintligt sprkbruk. Det finns tv huvudsakliga stt p vilka en lexikal definition kan vara bristfllig: Den kan vara fr vid och fr smal. Definitionen r fr vid om den r tillmplig p sdant som ordet enligt det gngse sprkbruket inte ska beteckna. Betrakta t ex definitionen av trafikolycka som olycka p vg dr vgfordon r inblandade. Detta r en alltfr vid definition eftersom den innefattar ett fall dr en frbipasserande fotgngare blir skadad nr en parkerad bil brjar brinna p grund av sjlvantndande material i bagageutrymmet. Detta r ngot som vi knappast skulle kalla fr en trafikolycka. En lexikal definition r fr smal om den inte tcker in allt som ordet i frga brukar beteckna. Betrakta t ex definitionen av trafikolycka som olycka p vg dr ett motorfordon i rrelse r inblandat. Detta r en alltfr smal definition eftersom den inte omfattar en vgolycka dr tv cyklister i hg fart kr in i varandra. En definition kan ha bda slagens brister, dvs den kan samtidigt vara fr smal och fr bred. En lexikal definition ska redovisa och tydliggra det gngse sprkbrukets oklarheter och tvetydigheter. Om ett ord har flera olika innebrder br de srskiljas och rknas upp. En lexikal definition har frdelen att den inte krver ngon sprklig anpassning, utan tillter att ordet anvnds som hittills. Den har emellertid den ofta avgrande nackdelen att den inte tillfr mera precision n vad som frn brjan finns i det allmnna sprkbruket. Vill man stadkomma detta, krvs en stipulativ definition.

2.7 Tre vgar till mer precisa begrepp

Nr man utarbetar en stipulativ definition som ska rda bot p sprkliga oklarheter har man tre olika stt att vlja den term som ska definieras. Man kan fr det frsta hlla fast vid det befintliga ordet (och omdefiniera det), fr det andra frse ordet med en bestmning innan man definierar det, och fr det tredje infra en helt ny term som man definierar. Skillnaden illustreras av fljande exempel:

31 (102)

(1) (2) (3)

motstnd = kvoten mellan den spnning som lggs ver en krets och den strm som d flyter genom densamma. elektriskt motstnd = kvoten mellan den spnning som lggs ver en krets och den strm som d flyter genom densamma. resistans = kvoten mellan den spnning som lggs ver en krets och den strm som d flyter genom densamma.

(Exemplet r avsevrt frenklat vad gller det som str till hger om likhetstecknen.) Den frsta metoden, omdefinition, innebr att man fortstter att anvnda en befintlig term, ofta ett vardagsord, men i vetenskapliga sammanhang ger det en mer preciserad innebrd. Exempel p ord som omdefinierats p detta stt r kraft, tyngd, vikt, tthet, sur, risk, intelligens och dialekt. I mnga fall bestr omdefinitionen i att man fr tekniska och vetenskapliga ndaml kringgr ett ords vaghet genom att faststlla en (i grunden tmligen godtycklig) precisering. Det finns t ex definitioner fr vad som ska menas med tung motorcykel, lera, svagstrm, storm och fetma. Omdefinitioner av vardagsord leder allts till att samma ord kommer att ha dels en vardaglig, dels en vetenskaplig och mera preciserad betydelse. Den situationen kan ocks uppst genom att vetenskapliga ord tas upp i vardagssprket och d fr en mindre precis innebrd (t ex energi). Mnga vetenskapliga preciseringar har efter lngre eller kortare tid blivit accepterade i vardagssprket. Det gller t ex ordet stjrna. Vi rknar numera solen som en stjrna, men inte Venus. Fr ngra generationer sedan gjorde man tvrtom. (Irrstjrna, ett ldre ord fr planet, togs bort ur Svenska Akademiens ordlista i 1923 rs upplaga.) Mera nyligen har ordet planet ftt en ny precisering. Pluto rknades som planet frn sin upptckt r 1930 fram till r 2006, d en det internationella astronomisllskapet (IAU) faststllde en ny definition av planet, en definition som Pluto inte uppfyller. Det torde drja ngra r innan den nya definition fr fullt genomslag. Ett annat exempel r orden fisk och orm. Vi rknar inte lngre valen som en fisk eller koppardlan som en orm. (Ordet valfisk, en ldre synonym till val, finns kvar i akademiens ordlista, men r frsett med beteckningen lderdomlig sedan 1986 rs upplaga. Ordet kopparorm finns fortfarande kvar, men den mera vetenskapliga synonymen koppardla finns ocks med sedan 1973 rs upplaga.) Metoden att omdefiniera vardagsord har frdelen att enkla vlknda ord kan anvndas, men det r ofta en tmligen bedrglig form av enkelhet som uppns p detta stt. Fr den som lser en vetenskaplig text r det ltt att missfrst termer som man knner igen frn andra sammanhang och drfr oreflekterat tror sig frst. Det kan ocks uppst ondiga konflikter om sprkbruket. Orden tyngd, vikt och kraft har t ex en mera inskrnkt innebrd inom fysiken n i allmnt sprkbruk. En del fysiker r angelgna att man alltid ska anvnda dessa ord p samma stt som inom fysiken (och inte som de 32 (102)

har anvnts sedan lngt innan fysiken gav dem en ny innebrd). Det r emellertid inte sjlvklart att vardagssprket i alla lgen mste acceptera de preciseringar som facksprket har fst vid ord som det har tagit ver frn vardagssprket. I mnga fall mste man nog acceptera att vardagssprket kan klara sig utan facksprkets preciseringar. Den andra metoden att stadkomma precision r att frse den ursprungliga termen med en bestmning eller precisering innan man definierar den. Exempel r det redan nmnda elektriskt motstnd, liksom fysisk pendel. Denna metod har frdelen att ge upphov till mindre missfrstnd n rena omdefinitioner. andra sidan blir de facktermer som stadkoms p detta stt ofta sprkligt otympliga, vilket kan vara en orsak till att denna metod inte r srskilt ofta utnyttjad. Den tredje metoden r att infra ett fr sammanhanget nytt ord, en preciserad fackterm att anvndas i stllet fr den oklara termen i vardagssprket. Exempel r resistans (motstnd), friktion (motstnd), ulcus ventriculi (magsr) och anemi (blodbrist). Denna metod r mycket vanlig. Den har nackdelen att den resulterar i ett facksprk som lter svrt och frmmande, men frdelen att lsaren inte glider frbi fackorden i den falska vertygelsen att hon har frsttt dem. Det brukar ofta psts att man kan vlja att definiera ord alldeles godtyckligt s som man sjlv vill. Om man vill kommunicera med andra fungerar dock inte det synsttet i de fall d man vljer att omdefiniera befintliga ord. I praktiken mste ven stipulativa definitioner ha kontakt med det allmnna sprkbruket. Det kan t ex vara grligt att omdefiniera det befintliga ordet sand s att dess tillmpningsomrde blir avgrnsat p ett tydligare och enklare stt n i vardagssprket. Det kan man gra genom att definiera sand i termer av kornstorlek. Dremot vore det meningslst att omdefiniera sand s att det ven omfattar stora stenblock.

2.8 Vrdeladdade ord

Mnga ord r starkt vrdeladdade. Inom samhllsvetenskapen opererar man mycket ofta med ord som har en stark vrdekomponent, t ex rttvisa och vlfrd. I naturvetenskapen har de allra flesta facktermer ingen tydlig vrdekomponent. Flera centrala ord inom medicinen r vrdeladdade, t ex sjukdom, handikapp och det ovannmnda normal, som alla refererar till vra vrderingar om vilka kroppsfunktioner som ska frvntas hos en mnniska. ven teknikvetenskapen r mer beroende av vrdeladdade ord n naturvetenskapen. Det gller frmst ord som syftar p teknikens praktiska anvndning och dess konsekvenser, t ex risk, katastrof, anvndarvnlig, miljanpassad och naturlig. Vrdeladdningen hos ett ord kan vara antingen positiv (miljvnlig) eller negativ (onaturlig). Det finns ocks ord vars vrdeladdning r olika fr olika personer, t ex socialist, marknadsekonomisk och religis. Oavsett om vrdeladdningen r positiv, negativ eller variabel r den i regel starkt frknippad med ordet och nrmast omjlig att tvtta bort. Detta mste observeras i bde lexikalt och stipulativt definitionsarbete. 33 (102)

Nr man lexikalt definierar en vrdeladdad term br man inte frska definiera bort vrdeladdningen. Om definitionen ska vara rttvisande, mste den ju ocks utvisa vrdeladdningen. En vrdeneutral lexikal definition av ord som katastrof eller svek skulle bli missvisande. D man arbetar med stipulativa definitioner r ett helt annat frhllningsstt till vrdeladdade ord och begrepp mjligt. Man kan d frska att skala bort vrdeladdningen. I sdana fall r det tillrdligt att vlja ett nytt ord fr det vrdebefriade begreppet. Annars kommer vrdeladdningen att sitta kvar i det definierade ordet. S t ex r det nrmast lnlst att frska infra en vrdeneutral definition av ordet byrkrati. Hur man n frsker ndra dess innebrd kommer ordet nd att uppfattas som nedsttande. D r det klokt att i stllet anvnda ett annat ord (kanske administration) fr det vrdebefriade begreppet.

2.9 Kreativitet och kritik

I forskningsprocessen gller det att komma p nya ider. Den kreativa processen redovisas i regel inte i vetenskapliga artiklar eller andra forskningsrapporter, helt enkelt drfr att den inte ska pverka andras bedmning av slutsatsernas giltighet. Matematikern redovisar bara sitt bevis fr den sats hon presenterar. Vilka specialfall hon frst prvade sig fram med, vilka bilder och analogier hon anvnde fr att komma fram till beviset ska inte pverka hur andra bedmer hennes slutsats. Det enda som ska pverka r om beviset r korrekt eller inte. Av motsvarande skl redovisar historikern inte vilka frmodanden som fick henne att brja lsa just det kllmaterial som hon har anvnt. Experimentalisten redovisar i regel inte de vaga knslor som fick henne att vlja en viss frsksupplggning, utan det r frsksresultaten som gller. Denna stramhet i redovisningen ger ofta intrycket att vgen fram till forskningsresultaten har varit betydligt mera direkt och rtlinjig n vad den i sjlva verket var. Nr man frst kommer p nya ider har man i regel inte tillrckliga skl fr att veta om de stmmer eller inte. Det r ett normalt och oundgngligt inslag i forskningsprocessen att forskare kommer p en mngd ider som de sedan frkastar. De obevisade iderna brukar kallas hypoteser. De mste utsttas fr en kritisk granskning. Denna granskning kan ibland vara rent teoretisk, men ofta tar den formen av experiment eller andra observationer dr man prvar idernas hllbarhet. En empirisk prvning av vetenskapliga hypoteser brukar kallas hypotesprvning. (Se nrmare kapitel 5.) Forskningen fortskrider allts genom en kombination av kreativa och kritiska processer. Till viss del kan det frekomma en uppdelning av dessa processer mellan olika personer. Somliga forskare r mycket kreativa och fr vilda ider som de behver hjlp av andra att sortera bland. Andra r inte lika innovativa, men desto skickligare p att kritisera andras ider. Dock kan en sdan arbetsfrdelning inte drivas srskilt lngt utan frfng fr forskningen. Det behvs en snabb terkoppling frn kreativitet till kritik, s att kreativiteten hela tiden leds in i rtta banor. Drfr mste forskaren vara kapabel att 34 (102)

kritisera och sortera bland sina egna ider. I hennes inre mste det pg en dialog mellan tv rster, en fantasifull och en kritisk.35 Denna inre dialog mste sedan kombineras med en yttre dialog, som till stor del bestr i att forskare kritiskt granskar varandras ider. Framgngen fr nya ider bestr just i att de klarar denna granskning och drmed blir allmnt accepterade bland andra forskare.

2.10 Intuition
Kreativiteten kan inte bygga enbart p logiska slutsatser, utan krver en process dr intuitionen spelar en stor roll. Intuition r ett ganska undflyende begrepp, som har anvnts p mnga olika stt. Fr vra ndaml kan det vara tillrckligt att definiera intuition som en vertygelse som man inte kan underbygga med intersubjektivt hllbara skl. Om jag har en allmn knsla av att en 1010 cm furubjlke rcker fr att bra upp en byggnadskonstruktion, men inte kan motivera detta, r denna vertygelse en intuition. Om jag dremot kan underbygga mitt pstende med systematiskt hopsamlade iakttagelser, eller med en berkningsmetod som bygger p sdana iakttagelser, rr det sig inte (enbart) om en intuition utan om en underbyggd stndpunkt. Om en matematiker har en allmn knsla av att en viss sats r sann, men inte kan prestera ett fullstndigt bevis, r det en intuition hon har. Endast ett bevis gller bland matematiker som ett intersubjektivt hllbart argument. Mnga vetenskapliga insikter har brjat som vaga intuitioner. Drfr skulle det inte vara fel att beskriva intuitionen som en ytterligare vetenskaplig kunskapsklla, utver sinnena och frnuftet. Dock skiljer den sig p en avgrande punkt frn de bda senare: Intuitionen frser oss bara med hypoteser att prva, inte med intersubjektivt hllbara skl fr vetenskapliga stndpunkter. Drfr framstr intuitionen inte som en kunskapsklla av samma dignitet som sinnena och frnuftet. Artonhundratalets romantiker odlade myten om intuitionens tillrcklighet i konsten, om den omedelbara inspirationen, romanen eller symfonin som skrevs p ngra f dagar. I praktiken r detta ytterst sllsynta undantag. Konst, liksom vetenskap, krver tskillig mda utver inspirationen. Det frekommer ocks en liknande idealisering av den ensamme, geniale forskarens outgrundliga intuitioner. I vetenskapshistoriska och populrvetenskapliga bcker framhlls ofta hur banbrytande forskningsider har kommit fram i drmmar eller genom andra ingivelser som har fga att skaffa med rationell analys. Men ven dessa skildringar r ofta starkt verdrivna. (Se faktarutan.) Dessutom mste det observeras att inte bara bra utan ocks dliga ider kan komma fram i drmmar. Drfr kan drmmar och ingivelser aldrig leda nda fram till vetenskaplig kunskap. De kan ge oss impulser till sdant som br prvas, men det r bara det som besttt den rationella analysens prvning som kan rknas som kunskap i vetenskaplig mening.
35 Peter Medawar, Plutos Republic, Oxford University Press 1984, s 46.

35 (102)

Forskning i drmmen?
Det mest knda exemplet p forskningsider som sgs ha kommit fram i drmmen gller den tyske kemisten Friedrich August Kekul von Stradonitz (1829-1896). Han har sjlv berttat hur han kom p att aromatiska freningar som bensen skulle kunna vara uppbyggda med sex kolatomer i en ring. Jag vnde stolen mot elden och slumrade till. terigen skuttade atomerna runt infr mina gon, denna gng hll sig de mindre grupperna blygsamt i bakgrunden. Mitt mentala ga, som blivit mera skarpsynt av upprepade syner av detta slag, kunde nu urskilja strre strukturer av mngfaldig sammansttning: lnga rader, ibland mer nra sammanfrda, som alla slingrade sig som ormar. Men titta! Vad var det? En av ormarna hade gripit tag i sin egen svans, och formen virvlade retsamt runt framfr mina gon. Jag vaknade som av en blixt, och denna gng tillbringade jag resten av natten med att utarbeta konsekvenserna av min hypotes.36 Det finns dock en hake: S smningom har det kommit fram att en sterrikisk ingenjr och kemilrare vid namn Josef Loschmidt hade freslagit den ringformade strukturen flera r fre Kekul. Av ett brev framgr att Kekul bevisligen hade lst Loschmidts skrift i mnet.37 Kekuls drm var sledes inte kllan till hans insikt. Hans berttelse framstr som ett led i den romantiska mytbildningen om den geniale vetenskapsmannen.

I praktiken brukar kreativa ider och pltsliga insikter inte komma som en blixt frn en klar himmel utan som resultatet av hrt intellektuellt arbete. Bde kreativa och kritiska processer inom modern vetenskapen r dessutom till stor del kollektiva. Underskningar av framgngsrik forskning tyder starkt p att vetenskapliga upptckter numera normalt inte framkommer ur den ensamma forskarens isolerade insatser utan ur den kreativt arbetande gruppens dynamik.38

36 Citerat enligt JT Davies, The Scientific Approach, 1965, ss 15-16. 37 Christian R Noe och Alfred Bader, Facts are better than dreams, Chemistry in Britain February 1993, ss 126-128. 38 Kevin Dunbar, How Scientists Build Models. In Vivo Science as a Window on the Scientific Method, ss 85-99 i Lorenzo Magnani, Nancy J. Nersessian, och Paul Thagard (eds.) Model-Based Reasoning in Scientific Discovery. New York, N.Y.: Kluwer Academic/Plenum Publishers, 1999.

36 (102)

3 Att observera
Att vetenskapen r empirisk betyder bl a att vi bygger vr uppfattning om verkligheten p observationer som vi gr med vra sinnen. Ibland kan vi mycket direkt observera det vi vill underska, t ex d en etolog studerar djurs beteenden eller d en statsvetare fljer en beslutsprocess samtidigt som den pgr. Ibland blir observationen mycket indirekt. Den kan vara indirekt p olika stt. Studiet av historiska kllskrifter ger endast indirekt kunskap om gngna tiders frhllanden. Spren av partiklar i en bubbelkammare ger mycket indirekt kunskap om mikrovrlden.

3.1 Sinnenas ofullkomlighet

Att vi anvnder sinnena som kunskapsklla betyder inte att vi anvnder dem p ngot okritiskt stt. Titta t ex p de hr tv linjerna:

De flesta mnniskor tycker inte att dessa linjer r lika lnga, men med en linjal vertygar vi oss om att s r fallet. Vad r det d som gr att vi knner oss mer vertygade av en mtning med linjal n av det direkta synintrycket? Uppenbarligen utgr vi frn att vra sinnen r ofullkomliga, men att det finns ngot objektivt som ligger bakom vr subjektiva upplevelse av lngd. Om vi i stllet strikt litade p vra sinnen som ofelbara, skulle vi tro att de bda linjerna r olika lnga och att linjalen ndrar lngd nr man vrider den. Ett liknande fenomen kan iakttas om vi besker lustiga huset. Vi skulle dr lita mer p ett lod eller ett vattenpass n p gats uppfattning av lodrtt och vgrtt. Man kan uttrycka detta s att vi redan i vardagslivet, utifrn den regelbundenhet vi kan iaktta i naturen, antar att det finns nnu mer regelbundenhet. Av erfarenhet vet vi att denna 37 (102)

tolkningsmodell r effektiv och ger bttre frutsgelser n att lita p sinnena som ofelbara. Ett annat och litet mer komplicerat exempel r temperaturbegreppet. Vi har temperatursinnen som ger oss subjektiva upplevelser av vrme och kyla. Ett klassiskt sinnesfysiologiskt experiment visar att ven dessa sinnen r utsatta fr sinnesvillor. Placera den ena handen i iskallt vatten och den andra i hett vatten. Lyft upp dem efter en stund och placera dem bda i samma skl med ljummet vatten. D knns det kallt om den hand som varit i hett vatten och varmt om den andra handen. Om vi blint trodde p vra sinnen skulle vi d tvingas till slutsatsen att de bda hnderna befann sig i omgivningar med olika temperatur. Det skulle vara svrt att f en sammanhngande beskrivning av omvrlden frn en sdan utgngspunkt. Lsningen r i stllet att vi antar att det finns en objektiv temperatur, som vrt temperatursinne bara ungefrligt kan uppfatta, men som kan mtas t ex genom utvidgningen hos en kvicksilverpelare. Det finns en god men inte perfekt verensstmmelse mellan sdana temperaturmtningar och vr subjektiva temperaturupplevelse. Genom ytterligare underskningar kan vi finna regelbundna mnster i avvikelserna och frklara dem p ett trovrdigt stt. Temperaturbegreppet har sledes utvunnits ur vra sinnen genom en mera abstrakt process n lngdbegreppet. Andra begrepp, som kraft och energi, har utvunnits genom liknande, men nnu mer abstrakta processer.

3.2 Observationer r teoriberoende

Bakom de allra flesta vetenskapliga observationer ligger sledes teorier om hur sammanhangen i vrlden r beskaffade. Det skulle inte ha funnits ngon anledning fr oss att s ofta lsa av mtskalor invid kvicksilverpelare, om vi inte trodde att det verkligen finns en objektiv temperatur att mta. Mera generellt r vra observationer till strsta delen teoriberoende i den meningen att de utgr frn vra frestllningar om vilka slags empiriska beskrivningar som ger det bsta underlaget fr att utrna naturens regelbundenheter.39 Dessa frestllningar r emellertid i sin tur inte rent teoretiska, utan bygger p tidigare gjorda empiriska iakttagelser. Det vore allts fel att sga att observationerna generellt sett kommer fre teorierna i det vetenskapliga arbetet. Lika fel vore det emellertid att sga att teorierna ska komma fre observationerna, ty utan observationer finns det inget underlag att uppstlla teorier. Frhllandet mellan teorier och observationer kan vl jmfras med det mellan hnan och gget, det r ingen mening att tvista om vad som kom frst. Ibland har observationer blivit ifrgasatta drfr att det inte funnits ngon tillrckligt vlunderbyggd teori att bedma dem efter. Nr Galileo i sitt teleskop iakttog fyra mnar runt Jupiter fanns det t ex inte ngon optisk teori som frklarade teleskopets funktion. I
39 NR Hanson, Patterns of Discovery, CUP 1958.

38 (102)

bildens kant sg man konstiga frger, som Galileo (med rtta) tolkade som instrumentfel. Hur kunde man d veta att de fyra mnarna inte var ett instrumentfel? Observationen som sdan var inte tillrcklig, utan det behvdes en teori som frklarade dess vrde.40 Den skepsis som en del av hans samtida uppvisade gentemot teleskopet var inte alls s orimlig som den kan frefalla idag nr vi har dels teleskop som dels ger mycket bttre bilder, dels en vletablerad optisk teori, som kan frklara anomalierna i de tidiga teleskopen. Inte heller mikroskopet blev frn brjan allmnt accepterat. Hr var det kunskapsteoretiska problemet mycket strre n fr teleskopet. Man kunde ltt konstatera att teleskop ger en bild som svarar mot vad man ser med blotta gat. Det rckte att rikta in ett teleskop mot ett avlgset freml. Sedan kunde man jmfra det man sg i teleskopet med vad man sg om man i stllet nrmade sig fremlet och betraktade det p nra hll. Dremot fanns det ingen motsvarande metod att direkt kontrollera mikroskopets funktion. Fr att kunna frlita oss p vad vi ser i mikroskop r vi drfr mera beroende av optisk teori. Det fanns drfr frn brjan en avsevrd filosofisk skepsis mot anvndningen av mikroskop som vetenskaplig kunskapsklla. Denna skepsis bidrog till att det tog mycket lngre tid fr mikroskopet n fr teleskopet att bli allmnt accepterat som vetenskapligt verktyg. Mikroskopet uppfanns vid slutet av 1500-talet, men det drjde till 1830-talet innan det blev allmnt anvnt inom biologisk och medicinsk forskning.41 Idag har vi inga problem med tolkningen av det vi ser i ljusmikroskop. Vi vet att de synintryck som vi fr genom mikroskop har samma slags ursprung som dem vi fr med blotta gat. Med teknikens hjlp uppnr vi en fortsttning av den process som vi pbrjar d vi nrmar oss ett avlgset freml fr att kunna se det med strre detaljrikedom. Betydligt svrare r det att gra reda fr de bilder som stadkoms i elektronmikroskop. Spontant r vi bengna att betrakta dessa som samma slags bilder som de ljusmikroskopiska, bara med ytterligare frstoring. Detta r dock en felaktig tolkning, fysikaliskt sett, eftersom det inte vore mjligt att med vanligt ljus urskilja de sm strukturer som elektronmikroskopet avsljar. Tolkningen av elektronmikroskopiska bilder r drfr problematisk fr oss, liksom tolkningen av ljusmikroskopiska bilder var det p 1600-talet.42 Genom naturvetenskapens utveckling har alltmer komplexa och teoriberoende operationer kommit att rknas som observationer. S t ex kan solens inre inte observeras, i vardagsbemrkelsen av ordet observera. Likvl har astrofysiker nda sedan mitten av 1960-talet detekterat neutriner som har sitt ursprung i solens inre. P detta stt anser de
40 Yaakov Zik, Science and Instruments: The telescope as a scientific instrument at the beginning of the seventeenth century, Perspectives on Science 9:259-284, 2001. 41 Catherine Wilson, The Invisible World: Early Modern Philosophy and the Invention of the Microscope, Princeton University Press 1995. David Wootton, Bad Medicine. Doctors Doing Harm Since Hippocrates. Oxford University Press 2006, ss 110-138. 42 Olaf Breidbach, Schattenbilder: Zur elektronmikroskopischen Photographie in den Biowissenschaften, Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 28:160-171, 2005.

39 (102)

sig kunna observera solens inre.43 Observationsbegreppet frndras allts i takt med utvecklingen av teorier och teknologi.

3.3 Tekniken hjlper sinnena och minnet

Utan mtinstrument vore inte naturvetenskapen lngt kommen. En stor del av alla upptckter har gjorts tack vare en med tiden alltmer avancerad teknologi fr vetenskapliga observationer. I detta avseende r allts episteme starkt beroende av techne. Tv tekniska framsteg hade srskilt stor betydelse fr den moderna vetenskapens framvxt. Det ena r den mekaniska tidmtningen, det andra glasteknologin som gjorde bde teleskopet och mikroskopet mjliga. Med hjlp av ett mtinstrument kan vi reducera anvndningen av vra sinnen till ngot som vi lrt oss att vi kan gra exaktare t ex att lsa av en termometer i stllet fr att avgra med det egna temperatursinnet hur varmt det r. Mtinstrument anvnds ocks fr att observera sdant som vi annars inte alls kan iaktta. Med hjlp av mtinstrument kan vi studera mycket sm och mycket avlgsna freml. Vi kan iaktta elektronmagnetisk strlning med andra vglngder n det smala band som vra gon kan uppfatta och som vi kallar fr ljus. P samma stt kan vi registrera ljud av vglngder som vr hrsel inte kan uppfatta. Med kemisk analys gr vi en mngd olika slags iakttagelser som inte kan gras av kroppen. P dessa och mnga andra stt har tekniska framsteg mngfaldigat vra mjligheter att observera den vrld vi lever i. Tekniken har avhjlpt inte bara sinnenas utan ven minnets begrnsningar. Det mnskliga minnet fungerar inte som en teruppspelning p en bandspelare, utan r snarare en rekonstruktion gjord i efterhand frn fragmentariska delar.44 Drfr har det alltid varit viktigt fr forskare att gra noggranna minnesanteckningar av sina observationer, innan minnet sviker. Vid laborativt arbete ska man fra en laboratoriedagbok, dr man antecknar sina tgrder och resultat i omedelbar anslutning till att de intrffar. Vid olika slags fltarbete t ex inom socialantropologi och biologi fr man p motsvarande stt en fltdagbok. Inom arkeologin r den grundlggande principen att dokumentera var man hittade ett freml innan man avlgsnar det. Fre fotografiets tid var teckningar en viktig del av den vetenskapliga dokumentationen i de allra flesta kunskapsomrden. De har fortfarande en viktig roll bl a i floror och anatomibcker. Teckningar har stora pedagogiska frdelar, bl a eftersom en tecknare har strre mjligheter n en fotograf att framhva viktiga strukturer. Men som forskningshjlpmedel har tecknandet klara nackdelar. Det finns en uppenbar risk att den som avbildar t ex ett mikroskopiskt preparat ritar strukturer som hon frvntar sig att se och tror sig sknja, snarare n strukturer som hon verkligen ser. Den tyske histologen CF Link gick s lngt att han byggde sin forskning om vxters mikroskopiska struktur p
43 Dudley Shapere, The concept of observation in science and philosophy, Philosophy of Science 49:485-525, 1982. 44 Leonard Zusne och Warren H Jones, Anomalistic Psychology, Lawrence Erlbaum, Hillsdale 1982, ss 149-150.

40 (102)

teckningar som gjorts av en person utan botaniska frkunskaper. I en bok utgiven r 1806 skrev han: Jag har huvudsakligen verltit observationerna helt till min tecknare, herr Schmidt. Frutsttningslsheten hos en iakttagare som r obekant med alla botaniska teorier borgar fr teckningarnas riktighet.45 Vid mitten av 1800-talet skapade fotografiet helt nya mjligheter att dokumentera forskning. En av de intressantaste utvecklingarna var fotografering av mikroskopiska preparat. Det var relativt enkelt att koppla samman en kamera och ett mikroskop. Redan r 1845 publicerades en bok med bilder som tagits p detta stt.46 Den nya teknikens anhngare framhll att fotografier var mer objektiva n teckningar, och talade grna om mekanisk objektivitet.47 I brjan gick det dock trgt fr fotomikroskopin. Under flera rtionden fredrog de flesta mikroskopister teckningar framfr fotografier. Teckningar kunde ju bttre framhlla de viktiga strukturerna. Dessutom var mnga mikroskopister kritiska mot de manipulationer av bilden som mikrofotograferna gnade sig t, dels i de fotokemiska processerna och dels genom retuschering av negativen.48 Frst p 1880-talet blev mikrofotografin allmnt accepterad. Ny tryckteknik torde ha bidragit till dess genomslag; det blev vid denna tid mjligt att direkt reproducera fotografier i tryckpressar.49 Den knde bakteriologen Robert Koch bidrog ocks starkt till mikrofotografins frammarsch. I en artikel publicerad r 1881 framhll han att publicerade fotografier gjorde det mjligt fr forskare att kritiskt granska de tolkningar som andra forskare gjorde av sina observationer, och t ex ppeka om en kollega hade gjort en felaktig artbestmning av en bakterie.50 Han argumenterade hr ocks fr att publicerade fotografier skulle vara helt oretuscherade, vilket var ett viktigt stt att ka deras trovrdighet. Intressant i Kochs argumentation r att han skilde sig frn tidigare entusiaster fr fotografisk registrering genom att betona den intersubjektivitet, snarare n objektivitet, som den mjliggjorde.

45 CF Link, Vom inwendigen Bau der Gewchse, und von den Saftbewegungen in denselben, Gttingen 1806. Citerat i MJ Schleiden, Grundzge der wissenschaftlichen Botanik, Theil I, Leipzig 1845, s 105. I sin tur citerat i Olaf Breidbach, Representation of the Microcosm The Claim for Objectivity in 19th Century Scientific Microphotography, Journal of the History of Biology 35:221-250, 2002, s 223. 46 Olaf Breidbach, Representation of the Microcosm The Claim for Objectivity in 19th Century Scientific Microphotography, Journal of the History of Biology 35:221-250, 2002, s 224. 47 Klaus Hentschel, Wissenschaftliche Photographie als visuelle Kultur Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 28:193-214, 2005, srskilt s 195. 48 Olaf Breidbach, Representation of the Microcosm The Claim for Objectivity in 19th Century Scientific Microphotography, Journal of the History of Biology 35:221-250, 2002. Frank Stahnisch, Die Photographie als Hlfsmittel mikroskopischer Forschung, Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 28:135-150, 2005. Elke Schulze Zeichnung und Fotografie Statusfragen, Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 28:151-159, 2005. 49 Colin Clair, A History of European Printing, Academic Press, London 1976, ss 404-405. 50 Robert Koch, Zur Untersuchung von pathogenen Organismen, Mittheilungen aus dem kniglichen Gesundheitsamte 1:10, 1881. Citerad i: Olaf Breidbach, Representation of the Microcosm The Claim for Objectivity in 19th Century Scientific Microphotography, Journal of the History of Biology 35:221-250, 2002.

41 (102)

Den nya trycktekniken kade ocks anvndningen av fotografier inom andra vetenskapsomrden.51 En spektroskopist som nu kunde publicera fotografier i stllet fr teckningar av solens spektrum skrev entusiastiskt: Detta spektrum r helt orrt. Det utgr solens eget verk och r inte en teckning, gjord eller korrigerad fr hand.52 Fotografisk teknik gjorde det ocks mjligt att studera snabba och kortvariga skeenden som inte kan urskiljas med blotta gat. r 1878 och 1879 lyckades den amerikanske fotografen Eadweard Muybridge (18301904) i detalj kartlgga hstars rrelsemnster. Han placerade 24 hghastighetskameror i rad efter varandra p en kapplpningsbana. Med bilder tagna i tt fljd efter varandra kunde han faststlla i detalj hur galopperande hstar rr sina ben, ngot som tidigare inte hade varit mjligt. Drigenom kunde han ocks avgra den gamla stridsfrgan om en galopperande hst hela tiden har minst en hov p marken (det har den inte).53 Idag grs frsts motsvarande underskningar tmligen enkelt med film- eller videoteknik. Den engelske fysikern Arthur Mason Worthington publicerade r 1907 boken A Study of Splashes, med fotografier som visar vad som hnder d en droppe trffar en vtskeyta. Han stadkom extremt korta exponeringstider genom att utfra experimentet i ett mrkrum som momentant upplystes av en elektrisk urladdning. Dessfrinnan hade han genomfrt samma experiment men utan fotografisk registrering. I stllet hade det suttit en tecknare i det mrka rummet. Denne gjorde en teckning utifrn sin minnesbild av vad han sg gonblickligt d rummet lystes upp. D man jmfr teckningarna och fotografierna kan man konstatera en intressant skillnad. P teckningarna framstr mnstret p vattenytan som mycket mera regelbundet n p fotografierna.54 Detta bekrftar att tecknare tenderar att framhlla vad de uppfattar som grundlggande strukturer och att tona ned skillnader som framstr som tillflliga.

51 Colin Clair, A History of European Printing, Academic Press, London 1976, ss. 404-405. 52 Klaus Hentschel, Wissenschaftliche Photographie als visuelle Kultur Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 28:193-214, 2005, citatet frn s 197. 53 Paul C Vitz och Arnold B Glimcher, Modern Art and Modern Science. The parallel analysis of vision, Praeger , New York 1984, ss. 113-115. Helmut Gernsheim och Alison Gernsheim, The history of photography from the camera obscura to the beginning of the modern era, revised and enlarged edition, London 1969, ss. 435-438. Eadweard Muybridge, Descriptive Zoopraxography, or the science of animal motion made popular, University of Pennsylvania 1893. 54 Peter Geimer Fotografie as Wissenschaft, Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 28:114-122, 2005.

42 (102)

Till vnster, en teckning och till hger ett fotografi ur Worthingtons arbeten om vad som hnder d en vattendroppe trffar en vattenyta. Mot slutet av 1800-talet kompletterades fotografiet av film och ljudinspelningar, som ocks ftt stor betydelse fr forskningen. De mnga ljud- och bildkllorna frn 1900-talet ger historikern ett tillskott av material som helt saknar motstycke i studiet av tidigare epoker. S t ex ger ljudinspelningar musikvetenskapen mjlighet att studera detaljer i den klingande musiken som r svra att notera i notskrift p ett entydigt stt. ven inom naturvetenskapen anvnds filmning och ljudregistrering rutinmssigt fr att dokumentera de frlopp man studerar. Vi behver inte lngre frlita oss p minnesbilder t ex av djurs beteenden eller solflckars utbredning och rrelser. Alldeles som Robert Koch ptalade bidrar registrering genom foto, ljud- och filminspelning till att gra det vetenskapliga observerandet mera intersubjektivt. Vi r inte lngre hnvisade till att frlita oss p den enskilde forskarens tolkning av sina iakttagelser, utan andra kan i efterhand granska och omprva dessa tolkningar. Fr nrvarande hller denna mjlighet p att ytterligare frstrkas genom att forskningsartiklar i kad utstrckning publiceras p Internet. Dr finns inte samma omfngsbegrnsning som i tryckta tidskrifter, varfr det r mjligt att gra t ex ett stort bildmaterial tillgngligt i sin helhet fr lsarna. En annan form av dokumentation har ocks stor betydelse srskilt fr naturvetenskapen, nmligen den direkta mekaniska registreringen frn mtinstrument. Frn brjan stadkoms detta genom att mtinstrumentet kopplades till ett skrivstift. Nu sker det i regel genom att mtdata snds till en dator dr de lagras. ven denna form av mekanisk registrering kar intersubjektiviteten i de vetenskapliga observationerna.

3.4 Utvalda observationer

De observationer som grs i vetenskapligt syfte r naturligtvis en mycket liten andel av de observationer som mnniskor gr av naturen eller av samhllslivet. Fr de flesta vetenskapliga ndaml r det nd ndvndigt att i allt vsentligt bygga p de observationer som gjorts med vetenskaplig metod. ven om dessa observationer r 43 (102)

jmfrelsevis f r de i regel bttre frberedda, utfrda och dokumenterade. Dessutom har observationstillfllena valts ut fr att tcka forskningens behov. Det r vanligt att mnniskor freslr eller begr att vetenskapen ska ta hnsyn till allehanda slags observationer och iakttagelser som inte gjorts med vetenskaplig metod. Mnniskor som sett ufon eller spken brukar ofta begra att deras berttelser ska tas som bevis fr att det de sett r verkligt. Ett bermt exempel r Sir Arthur Conan Doyle (18591930), frfattare bl a till Sherlock Holmes-berttelserna. Doyle samlade p berttelser frn mnniskor som ansg sig ha sett feer och lvor. Syftet var inte, som man kanske kunde ha frvntat sig, folkloristiskt, utan Doyle frskte leda i bevis att dessa varelser verkligen finns. De mnga berttelserna var den bevisning han ansg sig behva. Han skrev: Det mste emellertid framhllas att dessa mngtaliga vittnesbrd kommer frn mnniskor som r mycket stabila och praktiska och framgngsrika i livet. En r en framstende frfattare, en annan r en auktoritet p gonsjukdomar, en tredje r en framgngsrik yrkesman, en fjrde r en kvinna engagerad i offentliga angelgenheter, osv. Att lgga undan bevis som hrrr frn sdana mnniskor drfr att de inte stmmer med vr egen erfarenhet r en arrogant handling som ingen vis man kommer att beg. 55 Det kan verka sympatiskt att ta mnniskors berttelser om lvor eller fr den delen spken, ufon eller andra mrkliga fenomen som skra kllor, men erfarenheten visar att ett sdant frhllningsstt mycket ofta leder till ohllbara slutsatser. Det r av detta skl och inte p grund av den arrogans som Doyle tillvitade forskarna som man i vetenskapligt arbete tolkar denna typ av observationer med mycket stor frsiktighet. Dessa observationer har svagheten att vara spontana och oplanerade. De r fljaktligen gjorda p ett osystematiskt stt, ofta dligt dokumenterade och utan std av mekanisk registrering. (De foton som Conan Doyle frevisade var frfalskningar som han blivit pdyvlad.56) Det finns en lng erfarenhet och mnga vittnespsykologiska experiment som visar att vi r dliga p att observera ngot vi inte r beredda p, t ex en olyckshndelse eller ett oknt freml p himlen. I vetenskapen arbetar man allts inte med vilka observationer som helst. Det stlls krav p att observationerna ska vara s tillfrlitliga som mjligt. Detta krver att de planeras och grs p ett systematiskt stt och med s goda hjlpmedel som mjligt.

55 Arthur Conan Doyle, The Coming of the Fairies, Samuel Weiser, New York [1921] 1972, ss. 140-141. 56 Sven Ove Hansson, Vetenskap och ovetenskap, Tiden, Stockholm 1995, ss 62-64. David Hewson, Cottingley fairies a fake, The Times 18/3 1983, s 3.

44 (102)

3.5 Fyra slags observationer

Observationsidealet skiljer sig mellan olika vetenskaper bl a beroende p hur de frdelar sitt intresse mellan det speciella och det generella. Om man sker kunskap om ett speciellt fenomen, r idealet att kunna iaktta just detta fenomen s direkt och i s ostrt skick som mjligt. Nutidshistorikern skulle t ex i mnga fall vilja sitta med och lyssna nr besluten fattas. Om man dremot sker kunskap om ngot generellt, gller det att hitta en observationsmetod som ger kunskap som r giltig mer n fr de(t) enstaka fall man observerar. Fr att n sdan, generaliserbar kunskap har man i regel anledning att p olika stt manipulera sitt studieobjekt fr att kunna pvisa hur det reagerar under olika omstndigheter. Fr att n generaliserbar kunskap har man allts anledning att gra experiment. Ett experiment r en observation fr vilken man sjlv i huvuddrag kontrollerar villkoren. Om jag rkar se att det frser nr tv kemiska mnen blandas, r detta en observation men inte ngot experiment. Om jag noga kontrollerar vilka mnena r, mter upp bestmda mngder, blandar dem p ett planerat stt, och sedan noga observerar vad som hnder har jag gjort ett experiment. I det senare fallet har jag nmligen kontrollerat omstndigheterna fr min observation. Observationer kan delas in i fyra typer efter graden av kontroll: 1. Experiment. En planerad observation dr man dels kan pverka och variera de relevanta variablerna, dels kan registrera (mta) dem. Exempel: Fr att underska effekten av konstbevattning p skrdefallet av rg anvnder vi ett antal rgkrar. Vi vljer slumpmssigt ut hlften av dem fr bevattning, och jmfr sedan skrdeutfallet mellan bevattnade och obevattnade flt. Kontrollerad observation. En planerad observation dr man visserligen kan registrera (mta) de relevanta variablerna, men inte kan pverka dem fr att se vad som hnder om man ndrar dem. Exempel: Vi sitter i ett torn invid ett rnnste och fr anteckningar om rnarnas beteende, efter i frvg uppgjorda regler fr vad vi ska anteckna och hur. Okontrollerad observation. En (ofta spontan) observation, dr man inte har reda p de variabler som kan ha pverkat det man observerar. Exempel: Under ett skvder iakttar jag blixtar som verkar blaktigare n de andra och som alla verkar sl ned lngt ute i den nrbelgna sjn. Rykte, dvs observation som man inte gjort sjlv och inte vet vem som har gjort. Exempel: Det r allmnt knt i trakten att vargflockar frr om ren har angripit mnniskor, men ingen kan gra reda fr nr det hnt eller vem som blivit angripen.

2.

3.

4.

45 (102)

Det finns ingen skarp grns mellan de fyra slagens observationer, utan i praktiken finns det en glidande skala. Ibland r det t ex svrt att avgra om en observation ska rknas som experiment eller som kontrollerad observation. Termen naturligt experiment brukar anvndas om kontrollerade observationer dr de relevanta variablerna varieras genom en naturlig process p ett stt som liknar hur frsksledaren sjlv skulle ha varierat dem om detta hade varit mjligt. Antag t ex att vi skulle vilja veta hur rvar pverkas av tv olika varianter av rvskabb. Vi vill inte sjlva sprida sjukdomen, men vi hittar tv isolerade ar. Den ena sjukdomsvarianten har just ftt fste p den ena n medan den andra varianten brjat spridas p den andra. D har naturen sjlv genomfrt ett experiment, och det terstr fr oss att genomfra jmfrbara observationer av hur rvpopulationerna pverkas p de bda arna. D vi sker generell kunskap r experimentet den nskvrda observationsformen. Den kontrollerade observationen r smre, den okontrollerade nnu smre, och ryktet naturligtvis den smsta tnkbara. D vi sker speciell kunskap r experimentet ofta inte aktuellt som arbetsmetod. I stllet r det hr i frsta hand kontrollerade observationer, i andra hand okontrollerade observationer som vi fredrar. Rykten kommer frsts ven hr i sista hand. Som exempel p icke-experimentella observationer inom omrden dr experiment inte r nskvrda kan nmnas anatomiska dissektioner, botaniska inventeringar, geologiska inventeringar och samhllsvetenskapliga studier av befolkningsutvecklingen. Gemensamt fr dessa exempel r att de handlar om speciell kunskap. Det r fr att n generell kunskap man behver manipulerande metoder.

3.6 Nr observationsidealet inte kan uppns

Kravet p vetenskaplighet innefattar att man ska anvnda s vlkontrollerade observationer som mjligt. Men mnga intressanta vetenskapliga frgor handlar om sdant som vi inte kan studera p ett srskilt vlkontrollerat stt. Det r naturligtvis inte ovetenskapligt att studera sdana frgor. Ovetenskapligt r det dremot att nja sig med mindre kontrollerade observationer n vad man kan uppn, eller att dra mer vittgende slutsatser ur okontrollerade observationer n vad de medger. Det finns framfr allt tv slags skl till att observationer ofta inte gr att utfra p det stt som vore idealiskt fr det vetenskapliga syftet. Dels r vlkontrollerade observationer i mnga fall praktiskt omjliga. Dels kan de vara oetiska. Bda dessa skl kan inverka inom svl humaniora och samhllsvetenskap som naturvetenskap. Det r omjligt att experimentellt studera stjrnors uppkomst eller att lyssna p hur talsprket lt p medeltiden. Det r oetiskt att genomfra experiment p mnniskor dr man utstter dem fr farliga smittmnen eller giftmnen eller fr massiv totalitr propaganda. Det r ocks oetiskt att gra nrgngna observationer av folk som inte vet att de r observerade. Vad som r omjligt eller uppfattas som oetiskt r inte givet en gng fr alla, utan i hgsta grad ngot som varierar med tiden. P 1930-talet var det inte mjligt att 46 (102)

experimentellt studera elementarpartiklar som har hg energi. I stllet skickade fysikerna upp ballonger med fotografipltar fr att fnga upp kosmisk strlning. Numera anvnds partikelacceleratorer, fr att studera mnga av dessa partiklar. Det innebr att man i mnga fall har kunnat g ver frn icke-experimentella till experimentella studier av dessa partiklar.57 Uppfattningarna i forskningsetiska frgor har ocks frskjutits. De etiska kraven i medicinska experiment p mnniskor r t ex betydligt strngare nu n fr ett femtiotal r sedan. Det rder allts inte ngon principiell skillnad mellan humaniora, samhllsvetenskap och natur- och teknikvetenskap i detta avseende. Inom all slags vetenskap tvingas man ofta nja sig med en smre observationssituation n vad man skulle kunna nska. Historiska vetenskaper r ofta smst ute, eftersom det aldrig gr att direkt observera vad som hnde fr lnge sedan. Detta gller bde historiska humanvetenskaper (t ex allmn historievetenskap och sprkhistoria) och historiska naturvetenskaper (t ex paleontologi som studerar tidigare livsformer och kosmologi som studerar universums utveckling). Nr man inte kan observera det man vill studera p ett vlkontrollerat stt finns det tv huvudvgar att g. Vi kan kalla dem metodanpassning och objektsanpassning. Metodanpassning innebr att man anvnder en mindre vlkontrollerad underskningsmetod fr att studera sitt studieobjekt n vad som vore vetenskapligt idealiskt. Paleontologen som vill underska hur dinosaurier rrde sig kan inte anvnda samma metod som man anvnder fr att studera gngarten hos levande djur, nmligen att iaktta och filma deras rrelser. I stllet mste hon anvnda mera indirekta metoder, dvs studier av bevarade skelett och i bsta fall fotavtryck. Lkaren som vill veta effekten p mnniskokroppen av stark nedkylning gr naturligtvis inga experiment dr mnniskor utstts fr farlig nedkylning. (Sdana frsk genomfrdes av nazistiska krigsfrbrytare.) I stllet samlar hon in dokumentation frn hndelser dr mnniskor utsatts fr stark kyla. Objektsanpassning innebr att man i stllet fr att underska sitt egentliga studieobjekt genomfr underskningar av ett annat studieobjekt, som vi kan kalla ersttningsobjekt. Ersttningsobjektet mste uppfylla tv krav. Dels ska det vara s likt det egentliga studieobjektet att man kan dra slutsatser frn dess egenskaper eller beteende som har relevans fr det egentliga studieobjektet. Dels ska det vara mjligt att studera tminstone ngra aspekter p ersttningsobjektet p ett mera kontrollerat stt n vad man kan studera det egentliga studieobjektet. Ett exempel p detta r de frminskade modeller av flygplan som anvnds som ersttningsobjekt fr fullskaliga flygplan i vindtunnelexperiment. Man vet genom teori och experiment att resultat frn sdana frsk ger en god bild av det fullskaliga flygplanets aerodynamiska egenskaper. Av praktiska skl kan man inte placera ett stort passagerarplan i en vindtunnel, men en modell av planet kan underskas p detta stt. Ett annat exempel r de testdockor som anvnds i krocktester med bilar. Dockan r ersttningsobjekt fr ett mnskligt
57 Harr, Great Scientific Experiments, s 112.

47 (102)

olycksoffer. Genom att frse dockan med olika mtinstrument gr man det mjligt att dra slutsatser om hur en mnniska skulle ha skadats i liknande situationer. Sjlvfallet ska metoden fr att studera ersttningsobjektet anpassas till vad som r optimalt fr detta objekt, ven om denna metod inte vore optimal fr det egentliga studieobjektet. Experimentell arkeologi erbjuder ett intressant exempel p detta. Det ideala sttet att underska hur ett verktyg anvnds i praktiken r i allmnhet en kontrollerad observation dr man iakttar en person som anvnder verktyget, utan att frska pverka vad hon gr. Nr det gller verktyg av en typ som ingen nu levande person har anvnt, t ex en nordeuropeisk stenldersyxa, r detta frsts inte mjligt. I stllet genomfr man experiment dr olika stt att anvnda verktyget provas systematiskt. Frskspersonen tjnstgr d som ersttningsobjekt (eller snarare ersttningsperson) fr de ursprungliga brukarna av verktyget. En intressant aspekt p detta r att ett experiment hr tjnstgr som ersttning fr en kontrollerad observation. Nr den ideala observationen inte kan genomfras r det tillrdligt att kombinera information frn olika slags subideala observationer som belyser vr frgestllning p olika stt. Drfr br man inte se metodanpassning och objektsanpassning som tv alternativ att vlja mellan. De r kompletterande strategier, och i regel nr man bst resultat genom att kombinera dem. Eftersom man (av etiska skl) inte kan studera effekten av giftiga mnen genom experiment p mnniskor, gr man i stllet dels ickeexperimentella observationer p mnniskor som nd har blivit utsatta fr mnena, dels experimentella observationer p djur och/eller cellkulturer, som det anses etiskt frsvarbart att frgifta i detta syfte. Eftersom det inte gr att experimentellt studera stjrnornas uppkomst, gr man dels experimentella studier av nrbeslktade fenomen (bl i partikelacceleratorer), dels icke-experimentella observationer genom teleskop.

3.7 Observatren sjlv

En av faktorerna i en observation r alltid observatren sjlv. Observatrens nrvaro r problematisk p tminstone tv stt: dels genom hennes pverkan p det hon studerar, dels genom hennes tolkningar av det. Pverkansproblemet r ofta det mest svrhanterliga av de bda problemen. I mnga fall r det oundvikligt att observatren pverkar det hon observerar p ett okontrollerat stt. Socialantropologen som besker en avlgsen by fr inte se hur bylivet normalt gestaltar sig, utan hur det gestaltar sig d man fr en exotisk och spnnande beskare. En frsksperson som fyller i ett frgeformulr pverkas av det stt frgorna r formulerade p. Biologen som studerar djurs beteende riskerar att hennes egen nrvaro fr dem att bete sig annorlunda n annars. Vid alla naturvetenskapliga och tekniska mtningar pverkas det mtta av mtinstrumentet. Termometern vrmer eller kyler det freml vars temperatur man mter, hastighetsmtaren bromsar fordonet, amperemetern stjl strm etc. Genom kvantmekaniken vet vi att alla sdana inverkningar av en mtning inte kan undanrjas 48 (102)

samtidigt. I de flesta fall spelar dock andra oskerheter n de kvantmekaniska oundvikliga huvudrollen. Normalt r observatrens pverkan p det underskta en onskad effekt. Det finns inget allmnt recept fr att komma ifrn denna pverkan, utan detta r ett metodproblem som varje vetenskap mste angripa utifrn sina egna frutsttningar. En stor del av metoddiskussionen i olika vetenskaper handlar ocks om hur man ska kunna undvika att ondigtvis pverka det man observerar. Tolkningsproblemet bestr i att observatren tolkar sina observationer p ett stt som gr dem mindre tillfrlitliga. Om en lkare t ex ska underska effekten av en behandlingsmetod p en grupp patienter, r det i praktiken omjligt fr henne att inte pverkas i sin bedmning av vad hon i frvg tror om behandlingen. I en intressant underskning fick studenter i uppgift att utfra inlrningsexperiment p rttor. Studenterna fick tv grupper av rttor, som de skulle jmfra med varandra. De fick beskedet att den ena gruppen tillhrde en srskilt inlrningsbengen stam. Detta besked var helt felaktigt, men icke desto mindre rapporterade studenterna att dessa rttor lrde sig mycket snabbare.58 I motsats till pverkansproblemet gr tolkningsproblemet ofta att tgrda. Vad som behvs r blinda bedmningar. Om man t ex ska leta efter samband mellan egenskapen A och egenskapen B hos olika individer, ska den som bedmer om en individ har egenskapen A inte ha ngon information avseende egenskapen B, och vice versa. I exemplet med rttorna borde studenterna ha delat upp sig s att de som bedmde rttornas inlrningsfrmga inte fick veta vilka rttor som tillhrde vilken grupp. Kliniska lkemedelstest brukar utformas som dubbelblindtest. Olika patientgrupper fr olika lkemedel (och ofta fr en av grupperna placebo, dvs medel utan fysiologisk effekt). Dubbelblindheten innebr att varken lkaren eller patienterna vet vem som har ftt sockerpiller och vem som har ftt vilket medel. Syftet med detta r att underskningen ska ge besked om de fysiologiska effekterna av de testade preparaten, utan att pverkas av effekterna av de frvntningar som patienten och lkaren har p behandlingseffekten. Ett annat exempel r histopatologisk bedmning av vvnader. Detta handlar om att i mikroskop underska vvnader frn frsksdjur fr att avgra om och i s fall hur vvnaderna har frndrats hos djur som exponerats t ex fr en kemikalie. Traditionellt har sdana bedmningar gjorts utan blindning, dvs den som bedmt vvnaderna har vetat vilka prover som kommer frn djur i frsks- respektive kontrollgruppen. Ett vanligt argument mot blindning r att man frn brjan inte vet vilket slags frndringar man ska leta efter. Om frndringarna r sm och svrupptckta, kan man drfr behva knna vvnadsprovernas ursprung fr att alls kunna identifiera och finna dem. Men detta r

58 Rosenthal, R., och Lawson, R. A longitudinal study of the effects of experimenter bias on the operant learning of laboratory rats, Journal of Psychiatric Research, 2, 61-72, 1964.

49 (102)

inget hllbart argument fr en oblindad granskning. I stllet kan man i ett sdant fall lta den egentliga granskningen fregs av oblindad frgranskning, som grs av en annan person n den egentliga granskningen. Denna frgranskning syftar till att identifiera och beskriva den typ av vvnadsfrndringar som kan iakttas i frsksgruppen. Med denna beskrivning som utgngspunkt grs sedan den egentliga granskningen av en person som inte vet vilka prover som kommer frn frsks- respektive kontrollgruppen, dvs med blindat frfarande.59 Tyvrr finns bland mnga histopatologer ett motstnd mot blindade frfaranden.60 Drfr grs histopatologi i mnga fall fortfarande oblindat, vilket givetvis minskar dess tillfrlitlighet. Frhllandet r likartat p mnga andra hll inom naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning dr blindning borde anvndas fr att frhindra att forskarnas frvntningar pverkar bedmningarna. Blindning r fortfarande undantag inom mnga forskningsomrden dr de borde vara regel, trots att frfarandet i regel varken r srskilt dyrt eller besvrligt att genomfra.

3.8 Att vara beredd p det ovntade

ven om vetenskapliga underskningar mste vara vlplanerade, hnder det inte s sllan att man fr resultat som r verraskande. Mnga viktiga upptckter har rentav gjorts helt ovntat i underskningar som syftat till att ta reda p helt andra saker. S t ex upptckte Rntgen rntgenstrlningen nr han skte efter helt andra fenomen, och Fleming upptckte penicillin nr mgelvxt strde hans bakterieodlingar. Att magsr r en bakteriesjukdom upptcktes r 1979 av den australiske sjukhuspatologen Robin Warren nr han utfrde rutinunderskningar, allts inte forskning, i ett sjukhuslaboratorium. Dessa r ganska drastiska exempel. Betydligt fler ovntade resultat kommer fram p ett mindre dramatiskt stt, t ex genom att en underskning ger motsatt resultat mot det man vntade sig. I en stor forskningssociologisk studie framkom att ungefr hlften av forskarnas resultat var ovntade.61 De ovntade resultatens roll i vetenskapen missfrsts ofta. De talas ofta om som upptckt av en slump. Detta uttryck r missvisande, eftersom det avgrande r forskarens frmga att byta spr och dra rtt slutsatser av det ovntade. Minst en forskare fre Rntgen hade sett spr av rntgenstrlning, men bara uppfattat den som ngot slags oidentifierad felklla som han blev strd av. Flera forskare fre Fleming hade sett den

59 Keith Prasse, Paul Hildebrandt, och David Dodd Letter to the Editor, Veterinary Pathology 23:540-541, 1986. 60 Tom Holland, A Survey of Discriminant Methods Used in Toxicological Histopathology, Toxicological Pathology 29:269-273, 2001, srskilt s 272.. 61 Kevin Dunbar, How Scientists Build Models. In Vivo Science as a Window on the Scientific Method, ss 85-99 i Lorenzo Magnani, Nancy J. Nersessian och Paul Thagard (utg) Model-Based Reasoning in Scientific Discovery. New York, N.Y.: Kluwer Academic/Plenum Publishers, 1999, srskilt s 90.

50 (102)

inverkan av mgelsvampar p bakterier som ledde till upptckten av penicillin, men de underskte inte saken nrmare.62 Forskningens vardag bjuder stndigt p verraskningar och ppnar stndigt nya mjligheter till sidospr. Det r en svr konst att samtidigt vara tillrckligt uthllig och tillrckligt ppen fr de mest lovande sidospren.

3.9 Kllkritik att dra slutsatser frn andras observationer

Inom de experimentella vetenskaperna har man utvecklat metoder fr att gra observationer s vlkontrollerade som mjligt. Det r framfrallt de humanhistoriska vetenskaperna som har utvecklat metoder fr att bedriva vetenskap nr det bara finns dliga observationer andrahandsuppgifter och rykten att tillg. Denna metodik kallas kllkritik. Kllkritik kommer ocks till anvndning i en del natur- och teknikvetenskapliga sammanhang. Astronomer har ofta intresse fr iakttagelser p himlavalvet som gjorts fr lnge sedan. Det gller t ex kometrapporter och rapporter om supernovor (exploderande stjrnor). Biologer kan ha intresse av gamla rapporter om djurs och vxter utbredning och om arter som dtt ut under historisk tid. Den som vill veta hur giftiga substanser smakar kan med frdel ska i litteratur frn 1700-talet, d kemi handlade mer om att smaka och lukta n om att vga och mta.63 Detta krver en kritisk bedmning av de gamla kllorna. Yrkesmedicinare och yrkeshygieniker som utreder hlsoeffekter av skadliga exponeringar behver reda ut vilken exponering olika personer hade fr ett eller flera decennier sedan. Drtill kommer att man inom alla vetenskapliga omrden lser andras forskningsrapporter och frsker avgra deras hllbarhet. ven fr detta ndaml kan kllkritisk kompetens vara hgst vrdefull. Historiska kllor brukar bedmas efter i huvudsak fyra kriterier, nmligen kthet, beroende, tidsavstnd och tendens. Till dessa har vi i vetenskapliga sammanhang anledning att lgga ett femte kriterium, nmligen kllans kompetens. kthet. Den frsta frga man mste stlla om en text r: r den kta? r den skriven av den person och vid den tidpunkt som uppges? Antag t ex att vi fr del av en gonvittnesskildring frn Etnas stora utbrott r 1169. Vi mste frga oss om texten verkligen r s gammal som den utges fr att vara, eller om den r en efterhandskonstruktion. Fr den sortens bedmning krvs sprk- och historievetenskaplig expertis. Nr det gller moderna vetenskapliga texter kan en annan sorts kthetsbedmning bli aktuell: r forskningsrapporten kta i bemrkelsen att den rligt beskriver de iakttagelser

62 Samuel Rappaport och Helen Wright (utg) Science: Method and Meaning, New York University Press 1963, ss 141142. 63 Lissa Roberts, The Death of the Sensuous Chemist: The New Chemistry and the Transformation of Sensuous Technology Studies In History and Philosophy of Science Part A 26:503-529, 1995.

51 (102)

man gjort, eller r den ett falsarium? Fusk i forskning r ofta svrt att upptcka, och kan stlla till med allvarliga problem bde fr forskningen och fr det omgivande samhllet. Fr att klarlgga om fusk freligger krvs ingende studier av de ifrgasatta forskningsrapporterna, och dessutom ofta platsunderskningar och frsk att upprepa de underskningar som man misstnker har rapporterats felaktigt. Beroende. En kllas trovrdighet r strre ju mer oberoende den r av andra kllor. Kravet om oberoende kan indelas i tv delar. Fr det frsta r en bra klla direkt, dvs utan mellanled. I frga om hndelser innebr detta att man fredrar gonvittnesskildringar framfr redovisningar av andras iakttagelser. Man brukar skilja mellan primrkllor och sekundra kllor, dr primrkllorna r de som uppfyller direkthetskravet. En person som sjlv sg Etnas utbrott r 1169 r en primrklla, medan en person som satt p krogen i Palermo och hrde ditresta gonvittnens berttelser r en sekundrklla. Fr det andra r en bra klla ojmkad, dvs rapportren har inte justerat sin skildring efter andras minnesbild. Vid polisfrhr om t ex en olycka r det en frdel om gonvittnena inte har pratat sig samman. D fr verensstmmelser mellan deras berttelser strre bevisvrde. Alldeles samma princip gller vid bedmningen av historiska kllor. Tidsavstnd. Minnesbilder kompletteras och frndras snabbt. Drfr r tidsavstndet ett viktigt kriterium d man bedmer kllors vrde. Minnen som skrivs ned lngt i efterhand r mycket mindre vrda n minnen som nedtecknas omedelbart. Drfr r brev och dagbcker bttre kllor n memoarer. Ofta r brev bttre n dagbcker, eftersom en del dagboksfrfattare fyllt i dagbckerna ganska lngt i efterhand. Om en gammal person berttar om ett lmmeltg hon sg i sin ungdom har denna berttelse mycket mindre vrde n om hon kan ta fram t ex ett brev dr hon beskrev vad hon sg medan minnet nnu var frskt. Tendens. Varje klla mste ocks bedmas efter frfattarens syfte. Har personen som pstr sig ha sett Loch Ness-odjuret mjligen ngot att vinna p att monstret haussas upp? (Lokala hotell- och restauranggare har varit mycket aktiva i en del sdana fall.) Hade de smlndska bnder som berttade om vargens framfart ngot srskilt syfte, t ex att f ersttning fr frluster av husdjur eller att f tillstnd att jaga varg? Vilka bindningar har experten som skrev en rapport om krnkraftsolyckan till kraftindustrin, alternativt till politiska grupperingar med starka stndpunkter om krnkraften? Kompetens. Vissa typer av iakttagelser krver en srskild trning eller kompetens fr att kunna gras p ett tillfrlitligt stt. Om en person sger sig ha sett en styltlpare i Skne (dr denna art bara iakttagits ett ftal gnger) blir det avgrande om vederbrandes ornitologiska kompetens r tillrcklig fr att skilja en styltlpare frn en skrflcka. Ibland r den kompetens som behvs fr att gra en iakttagelse av icke-akademiskt slag. S t ex framtrder det d och d personer som anvnder trolleriteknik fr att stadkomma fenomen som de framstller som vernaturliga (tankelsning m m). De

52 (102)

som kunnat gra de bsta iakttagelserna av sdana frestllningar, och drmed avslja bedrgeriet, har i allmnhet varit trollkonstnrer, inte forskare.

3.10 Mtningar
Mnga observationer grs p ett sdant stt att det r ndamlsenligt att sammanfatta resultatet av varje enskild observation med ett siffervrde. Med mtning brukar man avse en observation vars resultat uttrycks som siffervrden. Efter mtskalornas egenskaper indelar man mtningar i tre huvudtyper: mtningar med ordinal-, intervall- och kvotskalor. En ordinalskala (ven kallad rangordning) r s beskaffad att ett hgre tal svarar mot en hgre grad av en viss given egenskap. Vi kan t ex mta mnniskors subjektiva upplevelse av vrme och kyla utomhus genom att placera in klimatet vid olika tidpunkter p fljande skala: 1. Outhrdligt kallt 2. Obekvmt kallt 3. Kallt 4. Svalt och sknt 5. Varmt och sknt 6. Alltfr varmt 7. Outhrdligt varmt En ordinalskala som denna ger ingen annan information n ordningsfljden. Skillnader i siffervrde kan inte tillmtas ngon betydelse. Det vore i vrt exempel helt fel att t ex sga att skillnaden mellan kallt och varmt och sknt r tv enheter, och drfr strre n skillnaden mellan alltfr varmt och outhrdligt varmt, som r bara en enhet. Det finns helt enkelt inga enheter i en ordinalskala. Man mter, men utan mttenhet. Ordinalskalor anvnds oftast just fr att sammanfatta subjektiva bedmningar fr vilka det saknas mttenheter. Som exempel kan nmnas mtning av smrta och av arbetstillfredsstllelse. Det r mycket vanligt att ordinalskalor missbrukas genom att man behandlar dem som om de var mtningar med mttenheter. Ett av de vanligaste felen r att man rknar ut genomsnittet (det aritmetiska medelvrdet) av en samling ordinalmtt. Genomsnittet r inte vldefinierat fr sdana mtt. Dremot kan man anvnda sig av medianvrdet (det mittersta vrdet) som ett representativt vrde fr frdelningen. En intervallskala r en mtskala med en konstant mttenhet. Som exempel kan vi ta temperaturmtning p Celsiusskalan. Det r fullt rimligt att sga att skillnaden mellan 19 C och 21 C r tv grader, och drfr strre n skillnaden mellan 24 C och 25 C, som r bara en grad. Varje grads skillnad svarar, enligt den ursprungliga definitionen, mot en lika stor kning av volymen hos den vtska som anvnds i termometern. Av motsvarande 53 (102)

skl r medelvrdet av en samling intervallmtt vldefinierat. Det r allts hgst rimligt, och ofta anvndbart, att rkna ut genomsnittsvrdet fr ett antal temperaturmtningar. Man kan allts subtrahera vrden p en intervallskala. Dremot r det i det allmnna fallet inte meningsfullt att dividera sdana vrden med varandra. 20 C r inte dubbelt s varmt som 10 C, och inte heller r 2 C dubbelt s varmt som 1 C. Orsaken r att Celsiusskalans nollpunkt inte svarar mot total avsaknad av den uppmtta egenskapen. Det finns som bekant temperaturer under 0 C. En kvotskala r en intervallskala med en nollpunkt som svarar mot att det inte finns ngonting alls av den egenskap man mter. Det finns en kvotskala fr temperatur, nmligen Kelvinskalan vars nollpunkt r lika med den absoluta nollpunkten, dvs den lgsta temperatur som r mjlig. Det r helt korrekt att sga att 400 K (dvs 127 C) r en dubbelt s hg temperatur som 200 K (dvs 73 C). De flesta naturvetenskapliga mtningar grs med kvotskalor. Det gller t ex lngd, ljusstyrka, energi, massa, fltstyrka och impulsmoment. Ett freml med lngden 0 m har ingen utstrckning. Om ljusstyrkan r 0 cd r det mrkt, etc. Vid alla mtningar kan det frekomma mtfel. Om mtningen grs med intervallskala (eller kvotskala) kan man uttrycka felets storlek i den mttenhet som anvnds. Ett fel i en (enskild) temperaturmtning kan t ex uttryckas s att temperaturen uppmttes 0,15 C fr hgt. Om felet gr t samma hll vid flertalet mtningar, dvs utfallet i regel blir fr hgt eller i regel fr lgt, har man att gra med ett systematiskt fel. Detta kan korrigeras genom att instrumentet kalibreras s att det visar i genomsnitt rtt vrde. Om vi upprepade gnger vger ett freml om 2 gram p en vlkalibrerad laboratorievg, ska genomsnittsvrdet nrma sig 2 gram efterhand som vi upprepar vgningen. ven p ett vlkalibrerat instrument terstr ett mtfel, som frdelar sig slumpvis mellan fr hga och fr lga mtvrden. Det terstende, slumpmssigt frdelade felet hos ett vlkalibrerat instrument brukar uttryckas som ett intervall inom vilket felet frvntas ligga (konfidensintervall). Att en vg har noggrannheten 0,05 mg betyder att det verkliga vrdet frvntas vara hgst 0,05 mg hgre eller lgre n det uppmtta vrdet. Moderna vetenskapliga mtinstrument har ofta mycket hg noggrannhet. Det betyder dock inte att de underskningar som genomfrs med hjlp av dessa instrument har samma hga noggrannhet. Ofta r felkllorna mycket strre i prepareringen av det som ska mtas n i sjlva anvndningen av instrumentet. Vid alla vetenskapliga observationer svl mtningar som observationer av annat slag mste man ska, bedma och minimera felkllor i hela den process som leder fram till underskningsresultatet.

54 (102)

4 Att gra experiment

Vi konstaterade i det frra kapitlet att man fr mnga, men lngtifrn alla, vetenskapliga ndaml br efterstrva att gra observationer i det kontrollerade experimentets form. I detta kapitel ska vi se nrmare p hur experiment lmpligen br utformas fr att ge den information man efterfrgar. Orden experiment och experimentera anvnds i vardagssprket i en mycket vid bemrkelse. Om vi sger att en person experimenterar med droger syftar vi i regel ingen vetenskaplig eller annan intellektuell verksamhet. Nr vi hr talar om experiment, anvnder vi ordet i dess mera avgrnsade, vetenskapliga bemrkelse.

4.1 Experiment finns av mnga slag

Om man sger experiment kommer nog de flesta att tnka p arbete som utfrs i laboratorier av mnniskor i vita rockar. Frmodligen utfrs de flesta experiment i olika slags laboratorier, men det r inte platsen som avgr om en observation ska anses ske under experimentella omstndigheter. Det avgrande r i stllet att betingelserna fr det som observeras r tillrckligt vl kontrollerade. Ibland r det en stor frdel att gra sitt experiment utanfr laboratoriet. Antag t ex att vi vill underska hur rnar reagerar infr olika slags fda. D skulle vi kunna stnga in rnar i en bur, ge dem olika slags fda och studera hur de beter sig. Det r emellertid mycket bttre att vi stnger in oss sjlva i en bur invid ett rnnste, lgger ut olika slags fda och studerar rnarnas beteende. D fr vi veta hur rnarna beter sig i sin naturliga omgivning. Studiet av djurs beteende hmmades under lng tid av att man i alltfr stor utstrckning frlade sina experiment till laboratorier.64 En del vetenskaper bygger till s stor del p experiment att de kallas fr experimentella vetenskaper. Det gller framfrallt naturvetenskaper och psykologi. Men experiment frekommer ocks inom andra vetenskaper. S t ex r experimentell arkeologi en egen vetenskapsgren. Det bsta sttet att utrna hur stenldersmnniskor kan ha tillverkat och anvnt sina verktyg r att sjlv prva. Ett beslktat omrde r experimentell teknikhistoria, dr man genom praktiska frsk tar reda p hur ldre tiders maskiner och vriga tekniska utrustning kan ha fungerat i praktiken. Inom den experimentella ekonomin undersker man t ex hur mnniskor agerar p marknader med olika betingelser. Experiment frekommer ocks inom t ex sprkvetenskap och musikvetenskap. De grundlggande principerna och problemen fr experimentellt arbete r gemensamma fr alla vetenskaper dr experiment frekommer.

64 Harr, Great Scientific Experiments, s 61.

55 (102)

Experiment frekommer ocks i andra traditioner n de vsterlndskt akademiska. Som nmndes i kapitel 1 r den experimentella traditionen bland europeiska hantverkare ldre n den moderna naturvetenskapen. Dessutom frekommer experimentella traditioner hos mnga naturfolk. S t ex har Mende-folket i Sierra Leone ett srskilt ord, hungoo, fr experiment. En hungoo kan best i att man planterar tv grdor vid sidan av varandra och sedan mter skrdens storlek fr att bedma vilken grda som r bst. Mycket tyder p att detta r ett ursprungligt skick, inte ditfrt av beskande europer. Sdana experiment har ocks pvisats frekomma hos mnga andra folkslag.65 Bde hantverkare och jordbrukare har huvudsakligen experimenterat i syfte att lsa praktiska problem. Samma fokusering p techne finns fortfarande i den moderna akademiska teknikvetenskapen och jordbruksforskningen. Man prvar t ex nya tekniska konstruktioner och nya grdor fr att se om de fungerar bttre n sina alternativ. Likadant r det i den kliniska medicinen: Nya behandlingsmetoder prvas i experiment fr att man ska utrna om de fungerar bttre eller smre n de gamla metoderna. I den rena vetenskapen, dvs den som r inriktad p episteme, anvnds experiment i ett annat syfte, nmligen fr att ta reda p hur vrlden r beskaffad. Det finns stora likheter, men ocks skillnader, mellan experiment som r inriktade p episteme och p techne. I de frstelseinriktade experimenten genomfr man ofta frenklingar fr att kunna bortse frn faktorer som man anser vara mindre viktiga. S t ex kan man utfra ett fysikexperiment i vakuum fr att slippa behva ta hnsyn till luftmotstndet. I ett tekniskt experiment som syftar till att prva en ny konstruktion r denna frenkling otillten, svida man inte antingen utvecklar teknik som ska anvndas i vakuum eller har anledning att tro att luftmotstndet saknar inverkan i det aktuella fallet.66

4.2 Att konstruera ett experiment

Innan man kan utfra ett experiment mste man bygga en frsksuppstllning och f denna att fungera i praktiken. Arbetet med detta r ofta mycket mer tidskrvande n sjlva observationerna. Det r till mycket stor del en teknisk verksamhet. Mnga av de fenomen som vi studerar experimentellt r framstllda med tekniska hjlpmedel, och regelmssigt anvnder vi mt- och observationsteknik fr att registrera resultaten.67 Mnga vetenskapliga framsteg har stadkommits tack vare en uppfinning eller teknikutveckling som gjort en ny sorts experiment mjlig.68 Det vore drfr inte fel att rkna detta slags tekniska arbete som en av vetenskapens kunskapskllor. Eftersom denna verksamhet enbart kommer till nytta som frberedelse fr observationer som vi gr
65 Paul Richards, Farmers also experiment: A neglected intellectual resource in African science, Discovery and Innovation 1:19-25, 1989. 66 Ronald Laymon, Applying Idealized Scientific Theories to Engineering, Synthese 81:353-371, 1989. 67 Peter Kroes, Physics, Experiments, and the Concept of Nature, ss 68-86 i Hans Radder (utg), The Philosophy of Scientific Experimentation, University of Pittsburgh Press 2003, srskilt ss 70-71. 68 Srdjan Lelas, Science as Technology, British Journal for the Philosophy of Science 44: 423-442, 1993.

56 (102)

med vra sinnen, behandlas den hr nd inte som en grundlggande kunskapsklla av samma dignitet som sinnena och frnuftet. Teknikens roll i den experimentella vetenskapen r s stor att det t o m har hvdats att man ska se naturvetenskap som tillmpad teknologi, snarare n teknologi som tillmpad naturvetenskap.69 Det verkar dock mer konstruktivt att se frhllandet mellan vetenskap och teknik som en vxelverkan. Ett tydligt exempel p denna vxelverkan kan hmtas frn elektroteknikens och den fysikaliska elektricitetslrans utveckling; dr gav nya maskiner frutsttningar fr nya upptckter som i sin tur gav frutsttningar fr nya maskiner, etc.70 Det r inte mjligt att ge ngot allmnt recept fr hur en frsksuppstllning ska konstrueras. Detta r i hgsta grad en kreativ process, och de problem som ska hanteras r av vitt skild karaktr inom olika forskningsomrden. Rent allmnt kan dock sgas att en frsksuppstllning ska lsa fyra uppgifter: (1) (2) (3) (4) realisera: f det fenomen att upptrda som man vill studera. separera: undanrja strande faktorer, s att fenomenet framtrder s isolerat som mjligt. kontrollera: bringa de faktorer under kontroll som kan pverka fenomenet. observera: stadkomma s exakta observationer som mjligt.

Som exempel kan vi ta ett experiment dr man vill underska den framdrivande kraften hos fartygspropellrar med olika konstruktion. Att realisera fenomenet, dvs den framdrivande kraften, r hr ganska enkelt: man monterar propellern p en axel som drivs runt av en motor, och placerar den under vatten. Det som fenomenet i detta fall behver separeras frn r i frsta hand vattenrrelser som inte beror p propellern. Det problemet lser vi genom att utfra frsket i en frsksbassng i stllet fr ppet vatten. Den faktor vi ska kontrollera r i frsta hand motorns effekt. Detta kan vi gra antingen genom att anvnda en motor som har konstant effekt eller genom att anbringa en apparat med vars hjlp vi kan stlla in motorn p olika effekter. Slutligen mste vi finna ett stt att observera den framdrivande effekt som propellern stadkommer. Ytterligare ett exempel kan nmnas, nmligen ett experiment som syftar till att ta reda p om ett kemiskt mne ger upphov till leverskador hos fisk. Fr att realisera fenomenet mste vi hitta ett stt att exponera fiskar fr mnet, t ex genom att tillstta det till den mat vi ger akvariefiskar. Att separera fenomenet betyder hr framfrallt att skilja mellan mnets effekter och andra leverfrndringar, t ex normala ldersfrndringar. Det gr vi i

69 Peter Janich, Physics Natural Science or Technology, ss 3-27 i Krohn, Layton och Weingart (utg) The Dynamics of Science and Technology. Sociology of the Sciences, vol II, 1978, Reidel, Dordrecht, s 13. 70 Walter Kaiser, Die Entwicklung der Elektrotechnik in ihrer Wechselwirkung mit der Physik, ss 71-120 i Lothar Schfer och Elisabeth Strker, Naturauffassungen in Philosophie, Wissenschaft, Technik, Band III; Aufklrung und spte Neuzeit, Verlag Karl Alber Freiburg, Mnchen 1995.

57 (102)

det hr fallet genom att ocks ha en kontrollgrupp som inte exponeras fr kemikalien men som i vrigt behandlas likadant som frsksgruppen. Den faktor som framfrallt behver kontrolleras r dosen (vilket r ganska svrt vid matning av fiskar71). Slutligen behver vi en metod fr att observera eventuellt uppkommande skador. I det hr fallet blir det frga om mikroskopering och eventuellt kemisk analys av levern bde hos de exponerade fiskarna och fiskarna i kontrollgruppen. Av de fyra momenten ska vi se nrmare p tv, nmligen de som handlar om att separera och att kontrollera.

4.3 Att separera

Det r ofta svrt att skilja ut det fenomen som man vill studera frn andra fenomen som kan ge samma eller liknande effekter. Det finns tv huvudsakliga mjligheter att uppn detta, eliminering och effektseparering. Med eliminering menas att man anvnder en frsksuppstllning som eliminerar ett eller flera av de fenomen vars effekter kan frvxlas med effekterna av det som vi vill studera. Vi ska se nrmare p ett instruktivt historiskt exempel p eliminering, nmligen en tidig underskning av anvndningen av pendlar som mtinstrument. Pendlar har anvnts fr spdomskonster sedan lngt tillbaka i tiden, i bde Kina och Europa. Hos de gamla romarna framstlldes spdomar genom att man hll en pendel ver en brda med alfabetet. P senare tid har det blivit brukligt att hlla en pendel ver en karta fr att f anvisningar om var man kan finna olja, fornlmningar eller borttappade freml.72 Kemisten Michel Eugne Chevreul (1786-1889) gjorde p 1830-talet iakttagelser som till en brjan fick honom att tro att det fanns en kraft i sjlva pendeln. Nr han hll en pendel med en jrnring ver kvicksilver, gjorde den tydligt utslag. Nr han sedan satte en glasskiva mellan jrnringen och kvicksilvret, upphrde utslaget. Det verkade allts som om pendeln styrdes av ett kraftflt eller ngot annat liknande, som glasskivan avskrmade. Men Chevreul var inte helt vertygad. Kunde det hela mjligen vara vad man idag skulle kalla ett psykologiskt fenomen? Kanske var det hans egna frvntningar som styrde pendeln? Fr att underska detta mste han genomfra ett frsk dr han kunde separera en eventuell oknd fysikalisk kraft frn en eventuell frvntanseffekt. Detta gjorde han genom att eliminera frvntanseffekten. Han upprepade frsket med frbundna gon. En assistent frde ibland in glasskivan mellan pendeln och kvicksilvret, men utan att Chevreul fick veta glasskivans lge.

71 Magnus Breitholtz, Christina Rudn, Sven Ove Hansson och Bengt-Erik Bengtsson Ten Challenges for Improved Ecotoxicological Testing in Environmental Risk Assessment, Ecotoxicology and Environmental Safety 63: 324335, 2006. 72 James Randi, Flim-Flam!, Buffalo 1982, ss 273-279.

58 (102)

Det visade sig att nr Chevreul (som allts sjlv hll i pendeln) inte visste att jrnet var avskrmat, hade avskrmningen ingen effekt. Chevreul drog av detta den korrekta slutsatsen att det var hans egna frvntningar, frmedlade genom sm omedvetna muskelrrelser, som styrde pendeln. Han berttade om sitt frsk i ett brev till Ampre r 1833. Sedan dess har otaliga frsk, bde med pendel och slagruta, bekrftat att detta fenomen kan frklaras fullt ut med frvntanseffekten.73 Eliminering av frvxlingsbara fenomen r en mycket generell princip i experimentellt arbete. Den teknik som Chevreul anvnde r en form av blindning, vars allmnna anvndning vi behandlade i frra kapitlet. Blindning anvnds fr att eliminera frvntanseffekter. Det finns ocks mnga andra tekniker som kan anvndas fr att eliminera olika slags effekter. Fysiker utfr t ex experiment i vakuum fr att utesluta effekter av lufttryck och luftrrelser, och i Faradayburar fr att utesluta effekter av externa elektromagnetiska flt. Det finns emellertid ocks fall dr man inte lyckas eliminera frvxlingsbara fenomen. Ofta gr det d att i stllet effektseparera dem, dvs konstruera en frsksuppstllning dr deras effekt blir annorlunda n det studerade fenomenets. Vi kan illustrera effektseparering med en annan elegant studie av ett frment vernaturligt fenomen. Bordsdans (ven kallad bordslevitation) var en mycket populr verksamhet vid mitten av 1800-talet. Bordsdans gr till s att ngra personer stter sig runt ett ltt, runt bord. Alla hller hnderna runt bordskanten och vntar p att bordet ska brja rra sig. Efter en kortare eller lngre vntan allt mellan ett par minuter och flera timmar lyfts bordet frn golvet trots att ingen tycker sig alls bidra till att lyfta det. Ibland kan det brja snurra runt med sdan fart att deltagarna mste resa sig upp fr att hinna springa runt i kapp med bordet. Det fanns tv frklaringar till detta. Den ena var att bordet styrdes av ngot slags mystisk kraft som den vanliga fysiken inte kunde frklara. Den andra var att seansdeltagarna kanske utan att veta om det tillsammans utvade tillrcklig kraft p bordet fr att det skulle lyftas. Fysikern Michael Faraday (1791-1867), en av sin tids frmsta experimentalister, bestmde sig fr att ta reda p vilken av dessa frklaringar som var den riktiga. I detta syfte tckte han seansbordet med ett papper, fastsatt med en mjuk massa. Om seansdeltagarnas egen upplevelse, att de hll emot nr bordet snurrade, var riktig, s skulle papperet slpa efter nr bordet snurrade. Om de dremot (troligen omedvetet) drev p bordet med egen muskelkraft, s skulle papperet vara frskjutet i frhllande till bordet i motsatt riktning.

73 Leonard Zusne och Warren H Jones, Anomalistic Psychology, Lawrence Erlbaum, Hillsdale 1982, ss 249-255.

59 (102)

Frsken visade entydigt att det senare var fallet. Faraday publicerade r 1853 en artikel dr han redovisade sina experiment och drog slutsatsen att bordsdansen berodde p de deltagandes omedvetna muskelrrelser.74 Ett viktigt modernt exempel p effektseparering r anvndningen av magnetflt fr att skilja mellan partiklar med olika laddning. Om experiment syftar till att mta neutronstrlning, r det viktigt att skilja mellan denna och strlning med laddade partiklar. De kan skiljas t genom att strlen fr passera ett magnetflt, dr laddade partiklar viker av.

4.4 Att kontrollera variablerna

Det finns ofta mnga variabler som kan pverka det fenomen som man studerar i sitt experiment. Ett exempel p detta r den mngfald av variabler som kan pverka utfallet av en kemisk reaktion. Srskilt om man vill optimera utfallet av en sdan reaktion r man intresserad av att veta hur reaktionshastigheten pverkas av olika variabler som insatskemikaliernas proportioner, temperatur, tryck, nrvaron av katalysatorer etc. Det frsta steget till att kontrollera variablerna r alltid att identifiera de variabler som man har att ta hnsyn till. D man arbetar inom ett etablerat experimentellt omrde finns det i regel bakgrundskunskap som gr att man ganska vl vet vilka faktorer som behver kontrolleras. Kemiska reaktioner r ett av dessa omrden. Inom nya omrden saknas dremot ofta sdan bakgrundskunskap. Mnga vetenskapliga pionjrer har missat viktiga faktorer, som deras efterfljare har upptckt att man behver kontrollera. Ett exempel p detta r ett vxtfysiologiskt experiment som utfrdes p 1600-talet av belgaren Jan Baptista van Helmont (1580-1644). I en kruka med torkad och vgd jord planterades en vgd slgplanta. Den vattnades med regnvatten. Efter fem r torkades och vgdes jorden och slgplantan igen. Det visade sig att plantan hade kat avsevrt i vikt, medan jorden bara hade minskat obetydligt i vikt. Eftersom bara vatten hade tillfrts drog von Helmont slutsatsen att vxtmassan hade bildats enbart av vatten. Frst senare insg man att luften kunde bidra med materia till vxten.75 Om man inte vet vilka faktorer som har betydelse kan det vara en god id att gra inledande frsk dr man testar extremvrden av de faktorer som man misstnker kan ha ett inflytande. Antag t ex att vi undrar om variationer i belysning, rumstemperatur och luftfuktighet pverkar ett instrument. Vi kan d genomfra frsket i mrker och under mycket kraftig belysning, vid avsevrt lgre och hgre temperatur n vad som normalt frekommer i laboratoriet, och med och utan en luftfuktare riktad mot instrumentet. De faktorer som har inflytande i dessa kraftiga doser vljs ut fr att kontrolleras i de fortsatta frsken.

74 Michael Faraday, "Experimental investigation of table turning", Atheneum, 801-808, 1853. 75 D Hershey Misconceptions about Helmonts Willow Experiment, Plant Science Bulletin 49(3):78-84, 2003.

60 (102)

Nr man vl har konstaterat att en faktor mste kontrolleras i ett experiment, finns det tv stt att genomfra detta, konstanthllning och kontrollerad variation. Vill vi t ex mta pulsen hos en grupp frskspersoner, mste vi kontrollera graden av kroppsanstrngning. Det kan vi gra genom att hlla graden av kroppsanstrngning konstant; enklast mter vi d vilopulsen. Vi kan ocks gra det genom att variera kroppsanstrngningen med hjlp av t ex en testcykel, och se hur pulsen pverkas. Vilken av dessa bda metoder vi vljer beror p vad det r vi vill ta reda p. Vad vi i vart fall inte fr gra r att strunta i graden av kroppsanstrngning. Det r en faktor som i hgsta grad kan pverka resultatet. I ett experiment mste den drfr kontrolleras p endera sttet. Valet mellan konstanthllning och kontrollerad variation br avgras av vad det r man vill veta. Ofta syftar experimentet till att underska effekten av en enda variabel, t ex verkningarna av ett lkemedel. D kan det vara rimligt att hlla alla andra faktorer konstanta, och bara variera den enda variabel vars effekt man vill underska, nmligen lkemedelsdosen. I djurfrsk stadkommer man detta bl a genom att frsksgrupperna och kontrollgruppen alla bestr av djur som r varandra s genetiskt lika som mjligt, och behandlas s lika som mjligt med avseende p mathllning, sktsel, yttertemperatur, burarnas utformning etc. Den enda skillnaden r att frsksgrupperna fr lkemedlet, vilket kontrollgruppen inte fr. I ett kliniskt frsk, dr lkemedlet provas p patienter, kan man naturligtvis inte konstanthlla genetiken eller mathllningen. I stllet frdelar man patienter slumpvis mellan de olika grupperna. Om antalet patienter r tillrckligt stort leder detta till att olika bakgrundsfaktorer blir ngorlunda jmnt frdelade mellan grupperna. Effekten av detta r i stort densamma som av konstanthllning, dvs att dessa faktorer inte nmnvrt ska kunna pverka resultatet. Om man ser till frsksgrupperna som helhet, fungerar allts randomisering som ett slags konstanthllning. Kontrollerad variation innebr att man genomfr frsket med flera olika ingngsvrden. Man kan t ex genomfra ett lkemedelsfrsk med flera olika doser av lkemedlet, i syfta att finna den dos som ger den bsta balansen mellan terapeutisk effekt och biverkningar. En kemisk reaktion kan underskas vid olika kombinationer av tryck och temperatur, en krocktest kan utfras med olika hastigheter och kollisionsriktningar, ett ekonomiskt experiment med olika ingngspriser och kvaliteter p varor som frskspersonerna ska kpa och slja, etc. Om experimentet r lngvarigt, t ex vid studier av biologiska lngtidseffekter, brukar kontrollerad variation ske genom att man lter flera utfranden av experimentet lpa samtidigt. Om experimentet r kortvarigt brukar dremot de olika varianterna av experimentet utfras efter varandra. Det r d viktigt att kontrollera att frsksanlggningen inte frndras mellan de olika varianterna av frsket. D det finns flera variabler som man kan kontrollera och som kan pverka utfallet skulle man i princip vilja prva alla tnkbara kombinationer av dessa faktorer. Man skulle t ex vilja ta reda p hur en kemisk reaktion fortskrider vid alla tnkbara kombinationer av 61 (102)

Att dokumentera experiment

Det etablerade sttet att dokumentera experiment r, som redan nmnts, att fra en laboratoriedagbok med utfrliga anteckningar om varje experiment och dess utfall. Liksom patientjournaler ska den fras efter bestmda regler, och ingenting fr suddas ut eller gras olsligt. Det rekommenderas drfr att laboratoriedagboken frs i en inbunden skrivbok (inte lsbladssystem) med numrerade sidor. Alla anteckningar ska gras med blck, och ndringar grs genom att man stryker ver det felaktiga och skriver korrigeringen invid. Alla noteringar i boken (ven ndringar) ska vara daterade och signerade. De flesta experimentalister brukar noga anteckna dels de variabler de har frndrat i frsket, dels vilket utfall de fick. Dremot missar mnga att notera frsksuppstllning och bakgrundsvariabler tillrckligt noggrant. Genom att anteckna ven detta gr man det mycket lttare att i efterhand bedma frsket i relation till andra liknande frsk som man har genomfrt. Det r t ex tillrdligt att anteckna leverantr och leveransnummer p kemikalier, liksom tillverkningsnummer p mtinstrument. Kopplingsscheman, fldesscheman och liknande br ritas in i boken s att man i efterhand kan se vad man har gjort. I mnga fall r det klokt att fra anteckningar om rumstemperatur, luftfuktighet och andra yttre omstndigheter som mjligen kan pverka experimentet. Rent generellt br frsket dokumenteras s noga att man i efterhand kan leta efter felkllor om frsket visar sig inte stmma med vad som frvntas utifrn utfallet av andra underskningar.

tryck, temperatur m fl faktorer som kan frvntas pverka reaktionen. Om antalet faktorer r stort blir det tyvrr alldeles ogrligt att gra p det sttet. Man br d (med statistisk metod) vlja ut ett antal olika kombinationer av de olika faktorerna, s utrknade att de ger god information om effekterna av de olika variablerna och av samspelet mellan dem.

4.5 Experiment ska g att upprepa

Ett experiment syftar till att klarlgga generella mnster, dvs mnster som gller under mnga olika omstndigheter. Experimentet ska drfr genomfras under omstndigheter som man har under s god kontroll att man kan terskapa dem och drvid f vsentligen samma resultat. En enstaka unik hndelse som inte kan upprepas kan inte fylla experimentets funktion i vetenskapen. Drfr r det ett huvudkrav p en rapport om ett vetenskapligt experiment att det ger lsaren tillrcklig information fr att kunna upprepa experimentet. Kravet om upprepbarhet r inte unikt fr vetenskapliga frsksrapporter, utan frekommer ocks i mera vardagliga sammanhang. Vi stller t ex samma krav p kokbcker och p tekniska instruktionsbcker. Antag t ex att denna skrift innehll ett recept p en ny sorts muffins. Du och andra lsare fljde noga anvisningarna, men fick nd bara ut en hg brnda smulor ur ugnen. S smningom hrde ni av er och bad mig korrigera receptet. Ni skulle frmodligen bli fga imponerade om jag svarade att det hr receptet fungerade den 17 april 2007, och drmed r det slutgiltigt bevisat att det fungerar. Med ett recept menar vi nmligen en anvisning som andra kan flja fr att n

62 (102)

vsentligen samma resultat. Alldeles likadant r det med instruktionerna i en teknisk instruktionsbok. Om det inte gr att montera den nya frgasaren p bilen nr man noga fljer anvisningarna rcker det inte om ngon svarar Ja, men den hr beskrivningen ger en korrekt bild av hur det gick till nr jag gjorde det. En instruktion r inte en beskrivning av en hndelse som intrffat vid ett enstaka tillflle. Antag nu i stllet att vi frsker utfra ett kemiskt frsk, som vi ftt beskrivet fr oss. Resultatet av frsket skulle bli en vackert klarbl vtska. Nr vi fljde anvisningarna, fick vi i stllet en grumlig, smutsbrun vtska. Inte heller i detta fall skulle det rcka med en hnvisning till att beskrivningen korrekt talar om vad som gjorts med lyckat resultat vid ngot annat tillflle. En vetenskaplig frsksbeskrivning ska, liksom ett recept och en teknisk instruktion, ge tillrcklig information fr att andra ska kunna f samma resultat om de noga fljer anvisningarna. Kokbcker och instruktionsbcker fr professionellt bruk kan vara svra att flja fr den oinvigde eftersom de frutstter avsevrda frkunskaper. Detsamma gller mnga vetenskapliga frsksbeskrivningar. I samtliga dessa fall frekommer det frkortade skrivstt, men ur dessa mste det alltid g att utlsa hur man ska gra i praktiken. Likheten mellan ena sidan matrecept och instruktionsbcker, andra sidan vetenskapliga frsksbeskrivningar, dljs delvis av en sprklig skillnad. I kokboken anvnds imperativformen: Lt sjuda i tjugo minuter. I instruktionsboken str det p samma stt: Lt ligga 20 minuter i kokande vatten. I metodavsnitten i vetenskapliga artiklar anvnds i stllet imperfektformen: Fremlet nedsnktes i vatten, 100 C, under 1200 sekunder. Men trots imperfektformen r frsksbeskrivningen, liksom receptet, avsedd att beskriva en generell metod som andra kan anvnda och n vsentligen samma resultat.

4.6 Upprepning i praktiken

Det har ibland hvdats att upprepbarhetskravet inte tillmpas i praktiken, eftersom endast f vetenskapliga experiment verkligen blir upprepade av andra. Det r inte heller ngon populr sysselsttning att kopiera underskningar som tidigare utfrts av andra. Normalt sett vill ju forskaren eller forskargruppen komma fram till nya resultat som man r frst om. Drfr r exakta upprepningar av frsk ett undantag. I regel gr man om andras frsk endast om man misstnker att ngot inte stmmer, t ex att det frekommit ngon okontrollerad variabel, slarv eller rentav fusk. De flesta frsk blir drfr inte exakt kopierade av andra. Det skulle d kunna verka som om upprepbarhetskravet inte tillmpas i praktiken. Men det finns tminstone fyra skl till att det kan sgas bli tillmpat i betydligt strre utstrckning n vad som framgr av antalet publicerade upprepningar av experiment. Fr det frsta innebr upprepbarhetskravet strikt taget inte att experiment verkligen ska upprepas, utan enbart att de ska vara mjliga att upprepa med vsentligen samma resultat. Kompetenta experimentalister undersker alltid sjlva noga vilka omstndigheter 63 (102)

Tidskriften Organic Synthesis

Alla vetenskapliga tidskrifter av betydelse har referenter som granskar artiklarna innan de publiceras. Tidskriften Organic Synthesis gr ett steg lngre. Tidskriften publicerar metoder fr kemisk syntes, dvs. framstllning av kemiska substanser. Innan en metod fr publiceras ska den ha reproducerats hos en annan forskare (en medlem av tidskriftens redaktionsrd). Metoderna beskrivs ocks mer detaljerat n i flertalet andra kemitidskrifter.76 Denna ovanliga praxis har sin bakgrund i att det ofta r svrt att beskriva en komplicerad organisk syntes s precist att beskrivningen kan tjna som handledning fr att upprepa syntesen. Fr att uppn upprepbarhet har man drfr infrt en extra kontroll som inte brukar anses behvas inom andra omrden.

som behvs fr att man ska f det resultat de beskriver. Graden av upprepbarhet (och drmed intersubjektivitet) blir strre genom att de arbetar med detta krav fr gonen. Fr det andra terfinns en hel del upprepningar bland de mnga experiment som aldrig blir publicerade. Skulle en upprepning ge ett annat resultat n sin frebild r det troligare att den blir publicerad. Fr det tredje prvas experimentella resultat i stor utstrckning indirekt genom att man gr nya experiment som bygger vidare p gamla experiment som andra har genomfrt. S t ex kan det hnda att en kemist anvnder en syntesmetod som en kollega har beskrivit, men modifierar den fr att i stllet framstlla en annan, snarlik molekyl. Misslyckas detta, kanske hon vergr till att gra om det ursprungliga frsket, och kan d upptcka eventuella fel i frsksbeskrivningen. verhuvudtaget r det mycket vanligt att experiment upprepas i en frndrad version snarare n i den exakta ursprungliga versionen.77 Fr det fjrde upprepas vissa typer av experiment i praktiken tskilliga gnger. Detta gller t ex behandlingsstudier inom medicinen. Man r i regel obengen att godta en ny behandlingsmetod bara drfr att den ftt gynnsamt utfall i en enstaka underskning. Det brukar behvas flera vl genomfrda kliniska studier innan metoden anses etablerad. Inom alla omrden av vetenskapen r det brukligt att experiment som bedms vara mycket betydelsefulla blir freml fr publicerade upprepningar. Ett exempel frn fysiken r Aspects experiment som gav ett avgrande besked om kvantmekanikens giltighet. Ett annat exempel r kall fusion, dvs fusionsenergi i liten skala vid rumstemperatur. I mars 1989 annonserade tv amerikanska forskare att de hade stadkommit kall fusion i sitt laboratorium. Detta ledde till intensiv aktivitet p laboratorier runt om i vrlden, och hundratals frsk gjordes att upprepa experimentet.

76 www.orgsyn.org 77 David T Lykken, Statistical Significance in Psychological Research, ss. 269-279 i DE Morrison och RE Henkel, The Significance Test Controversy, 1970. Michael Mulkay och G Nigel Gilberg Replication and Mere Replication, Philosophy of the Social Sciences 16:21-37, 1986.

64 (102)

Det visade sig snart att kall fusion inte fungerar och att de till synes positiva resultaten berodde p brister i det experimentella utfrandet, srskilt i mttekniken.78 Utver allt detta br man ocks observera att ett experiment ofta fr std av andra experiment som bekrftar dess underliggande princip. Ett exempel p detta r Mendels ursprungliga experiment med frdling av rtor. I detta experiment konstaterade han hur egenskaper rvs vid sexuell reproduktion, och lade drmed grunden fr den moderna genetiken. F om ngra genetiker har intresserat sig fr att upprepa Mendels frsk. Desto fler har genomfrt experiment dr de pvisat hur rftliga egenskaper nedrvs hos andra arter. ven om dessa underskningar inte r upprepningar av Mendels experiment, ger de ett viktigt om n indirekt std fr experimentet genom att bekrfta dess underliggande princip.79 Icke desto mindre r det angelget att hlla diskussionen om experiments upprepbarhet levande, och fortlpande granska nya experiment ur den synvinkeln. Risken fr vertro p enstaka experiment finns inom alla experimentella vetenskaper. Nr en frsksrapport bekrftar vad vi redan tror, r vi nog alla bengna att ta alltfr ltt p kravet om upprepbarhet. Tyvrr br vi rkna med att andelen felaktiga (dvs. icke upprepbara) experiment, ven i de bsta av vetenskapliga tidskrifter, r mycket hgre n andelen otjnliga (dvs. icke upprepbara) recept i vra vanliga kokbcker.

78 Gerd Grahoff och Michael Schneegans, Experimentation and Methodology, Applied to Cold Fusion Research Philosophia Naturalis 32:47-70, 1995. 79 Peter Urbach, On the utility of repeating the same experiment, Australasian Journal of Philosophy 59:151-162, 1981.

65 (102)

5 Att pvisa samband

Som framhlls i det frra kapitlet syftar experiment och andra observationer som man gr i forskningen inte enbart till att registrera enstaka hndelser. Syftet r i stllet att komma underfund med vilka mer allmnna samband som rder. Det talas ibland om en frestllning enligt vilken vetenskapen skulle utg frn rena, helt teori-oberoende iakttagelser, som sedan generaliseras. Sina teorier, dvs sina utsagor om samband, skulle man komma fram till genom att registrera det ena enstaka fenomenet efter det andra, och s smningom konstatera ett samband efter principen I alla de fall som jag har iakttagit r det s hr, allts r det s hr i alla fall verhuvudtaget. Det r dock svrt att finna ngon riktigt tydlig fretrdare fr en sdan, hypotesls, vetenskap. Framgngsrika forskare gr inte sina observationer i blindo, utan efter en noggrann planering av vad man ska leta efter. De flesta som teoretiserat kring vetenskapens natur har ocks varit vl medvetna om detta. Den mest diskuterade formen av empirisk underskning r den hypotesprvande. Man utgr dr frn en hypotes, och planerar experiment och andra observationer som kan bekrfta eller motsga denna hypotes. Hypotesprvning har framstlls mer eller mindre tydligt av tnkare lngt tillbaka i historien. Den engelske filosofen William Whewell (1794-1866) utvecklade den i detalj i en bok som kom ut r 1840.80 Arbetssttet brukar kallas den hypotetisk-deduktiva metoden eftersom man hrleder (deducerar) konsekvenser ur hypoteserna, och sedan prvar dessa konsekvenser.

5.1 Att prva hypoteser

Det r ltt att vara efterklok. Betrakta fljande tv exempel: Fall 1: Andres och Beata tar med sig katten ut till sommarstugan fr frsta gngen. Katten brjar bete sig helt annorlunda n i stan, den blir vildare och jagar mycket mer. Efter en vecka i sommarstugan sger Andres till Beata: Detta r inte frvnande. Frklaringen r enkel. Katters jaktinstinkt frsvagas nr de anpassar sig till mnniskor, men den frsvagningen gller bara p den plats dr anpassningen har skett. Fall 2: Redan innan Andres och Beata ker till sommarstugan med katten sger Andres. Katten kommer skert att brja jaga mer. Katters jaktinstinkt frsvagas nmligen nr de anpassar sig till mnniskor, men den frsvagningen gller bara p

80 Medawar, Pluto's Republic, s 101.

66 (102)

den plats dr anpassningen har skett. Nr de vl kommer till sommarstugan blir katten vildare och jagare mycket mer n vad den gjorde tidigare. I fall 1, nr Andres var efterklok, hade hans generella utsaga om katters jaktinstinkt betydligt mindre trovrdighet n i fall 2 nr han frutsade vad som skulle hnda. (Sjlvfallet behver fr den sakens skull frklaringen inte vara riktig i fall 2. Det finns alternativa frklaringar, t ex att omgivningarna runt sommarstugan gav fler tillfllen till jakt.) Det r likadant inom vetenskapen. Hypotesprvning handlar om att utstta hypoteser fr prvningar vars utfall man inte knde d man uppsatte hypotesen. Ett klassiskt exempel p detta r Einsteins allmnna relativitetsteori. Med hjlp av denna kunde man frutsga att en stjrnas skenbara lge kommer att frndras d ljuset frn den passerar nra solen. Vid en solfrmrkelse r 1919 gjordes mtningar som stmde verens med frutsgelsen. Detta sgs allmnt som en stark bekrftelse av teorin. Frmodligen skulle man ha sett annorlunda p saken om Einstein hade lagt fram sin teori frst efter att dessa mtningar hade gjorts. Teorin skulle d ha kunnat anklagas fr att vara ad hoc, dvs anpassad fr att stmma med de gjorda iakttagelserna. Einsteins instllning till empiri
Albert Einstein var starkt pdrivande i strvanden att f till stnd empiriska prvningar av den allmnna relativitetsteorin. Detta gllde inte minst frutsgelsen att stjrnljus som passerar mycket nra solen bjs av ngot p grund av solens gravitationskraft. Einstein var starkt involverad i planerna p observationer i samband med en solfrmrkelse r 1914, planer som dock inte kunde frverkligas p grund av vrldskrigets utbrott. Enligt Einsteins uppfattning skulle den allmnna relativitetsteorin st och falla med de iakttagelser som kunde gras av ljusets avbjning i solens gravitationsflt. r 1913 skrev han till astronomen Erwin Finlay Freundlich: Inget kan gras hr med teoretiska medel. Nsta r kan ni astronomer gra den teoretiska fysiken en helt klart ovrderlig tjnst i detta avseende. Vi kommer att f tillfrlitlig information om huruvida det r korrekt att fortstta generalisera relativitetsprincipen eller om vi mste stanna vid det frsta steget. (Med det frsta steget avsg han den speciella relativitetsteorin.) Vid en solfrmrkelse r 1919 gjorde Arthur Stanley Eddington mtningar som stmde verens med Einsteins frutsgelse. Detta var en avgrande bekrftelse av den allmnna relativitetsteorin. Nr Einstein fick knnedom om resultaten, skickade han flera brev och vykort om detta, bl a ett till sin mor som inleddes med orden Idag en glad nyhet. Det frekommer ofta uppgifter om att Einstein var helt ointresserad av dessa observationer, och fste fga vikt vid Eddingtons mtningar eftersom han sjlv redan visste att hans teori var riktig. Detta r en myt som saknar trovrdighet och som ger en helt felaktig bild av hur den bsta teoretiska fysiken frhller sig till empirin.81

81 Klaus Hentschel, Einsteins attitude towards experiments: Testing relativity theory 1907-1927, Studies in the History and Philosophy of Science 23:593-624, 1992. Klaus Hentschel, Das Mrchen vom Zauberer im weien Kittel, Phys. Unserer Zeit 34:225-231, 2003.

67 (102)

Det behver naturligtvis inte vara fel att justera eller komplettera en teori i efterhand. Dremot krvs det av en sdan ndring eller tillskott att den ger upphov till nya prvbara frutsgelser, utver att den korrigerar knda avvikelser mellan teorin och verkligheten. I annat fall rknas justeringen som ad hoc, och mste anses frsvaga stdet fr teorin.82 Einstein frutsg inte bara att stjrnljus skulle bjas av, utan ocks hur mycket (nmligen 1,745"). Mtningarna stmde med denna frutsgelse.83 Bekrftelsen av den allmnna relativitetsteorin ansgs starkare drigenom att det var en s pass exakt frutsgelse som blev bekrftad. Vid nya solfrmrkelser har man gjort samma slags iakttagelser som man gjorde r 1919. Detta har i viss mn frstrkt bekrftelsen av den allmnna relativitetsteorin, men det anses inte som en srskilt betydelsefull frstrkning. Ur Einsteins teori har ocks utvunnits andra frutsgelser, som har gllt helt andra naturfenomen n stjrnljusets avbjning, och som ocks har kunnat bekrftas. Detta anses innebra betydligt starkare bekrftelser, eftersom de olika prvningarna r oberoende av varandra i den bemrkelsen att de avser olika slags naturfenomen. Av detta framgr tv allmnt omfattade principer fr hur man ska bedma bekrftelser av en teori eller hypotes: 1. 2. Bekrftelsen r starkare ju exaktare den bekrftade frutsgelsen r. Om det finns flera bekrftelser r deras samlade styrka strre ju mer oberoende de r av varandra.

Den andra av dessa principer kan stllas emot kravet om att experiment ska vara upprepbara. Stdet fr en hypotes r starkare om vi har bekrftelser frn olika slags experiment n om alla bekrftelser kommer frn upprepningar av ett och samma experiment.84 Detta r ofta ett viktigt skl till att prva slutsatserna frn ett experiment i ett experiment av annan typ, snarare n att upprepa det ursprungliga experimentet. (Om denna prvning ger ett resultat som inte stmmer med det frsta experimentet, blir en regelrtt upprepning mera intressant att genomfra.) En smrre reservation br kanske gras om kravet att prvningar ska ske frst efter att en hypotes har stllts upp. Ibland hnder det att en teori kan frklara fenomen inom ett helt annat omrde n det dr teorin uppstod. Detta brukar anses tala starkt fr teorin i frga. Ibland jmstlls sdana bekrftelser frn ett annat omrde med bekrftelser i efterhand. ven detta kan illustreras med den allmnna relativitetsteorin. Planeten
82 Adolf Grunbaum, Ad Hoc Auxiliary Hypotheses and Falsificationism, British Journal for the Philosophy of Science 27:329-362, 1976. 83 JT Davies, The Scientific Approach, 1965, ss 28-29. 84 Louis Boon, Repeated Tests and Repeated Testing: How to corroborate low level hypotheses, Zeitschrift fr allgemeine Wissenschaftstheorie 10:1-10, 1979.

68 (102)

Positivism
Begreppet positivism frknippas ursprungligen med den franske filosofen och sociologen Auguste Comte (17981857). Han hvdade att kunskap och vetenskap ska utg frn det positiva, dvs det som ges av erfarenheten. Med logisk positivism (logisk empirism) avses en filosofisk riktning som uppstod i den s k Wienkretsen p 1920-talet. En grundtanke inom denna riktning var att endast satser vars innehll kan prvas med sinneserfarenheter kan utsga ngonting om vrlden. Positivism r idag ett i hgsta grad mngtydigt begrepp. Positivism kan sgas innefatta fljande fyra uppfattningar, som lngtifrn alltid fljs t: 1. Vetenskapen r den enda acceptabla formen av mnsklig kunskap. (Scientism, eller antimetafysik.) 2. Att vetenskapen enbart ska syssla med observabler. Alla teoretiska begrepp ska referera direkt eller indirekt till observabler. 3. Vetenskapen ska ge politiska direktiv, politiska frgor kan och br avgras vetenskapligt. 4. Vetenskapens vrdefrihet.85

Merkurius har smrre oregelbundenheter i sin bana som var knda sedan tidigare men som kunde frklaras frst med Einsteins relativitetsteori. Ibland har man velat se detta som en bekrftelse av i stort sett samma slag som om Einstein hade rknat ut banavvikelserna innan astronomerna sg dem.86 Ett argument som kan anfras fr detta synstt r att Einstein uppenbarligen hade helt andra saker n Merkurius bana i tankarna d han utvecklade sin teori, och inte alls anpassade den fr att stmma verens med tidigare gjorda planetobservationer. Fall som detta r dock ovanliga. De allra flesta vetenskapliga hypoteser och teorier har ett begrnsat verkningsomrde, som deras upphovskvinnor eller -mn knde till och kunde ta hnsyn till. D kan en i frvg knd verensstmmelse inte likstllas med en i efterhand bestdd prvning.

5.2 Verifiering eller falsifiering?

Nr en hypotes prvas kan utfallet bli att den verifieras (visas vara sann) eller falsifieras (visas vara falsk). Fr att en hypotes ska vara vetenskapligt anvndbar ska den vara prvbar, dvs. man ska kunna verifiera och/eller falsifiera den. Men vilket r viktigast, verifiering eller falsifiering? Under 1900-talet framtrdde tv riktningar inom vetenskapsfilosofin som hvdade att det r enbart verifiering respektive enbart falsifiering som ska glla inom vetenskapen. Den ena av dessa riktningar var 1920-talets logiska empirism, ven kallad (logisk) positivism eller Wienskolan. Dess fretrdare menade att en utsaga om verkligheten ska
85 Russell Keat, The politics of social theory, ss 16-18. 86 Elie Zahar, Why Did Einsteins Programme Supersede Lorentzs?, British Journal for the Philosophy of Science 24: 95-123, 1973, s 101.

69 (102)

kunna verifieras fr att verhuvudtaget vara meningsfull. Detta uttrycktes s att en utsagas innebrd r detsamma som metoden att verifiera den. (The meaning of a proposition is the method of its verification.) Vetenskapen skulle enbart syssla med observabler, dvs med sdant som kan observeras. Alla teoretiska termer mste d referera direkt eller indirekt till observabler. Man skulle kunna hrleda sina teorier logiskt (deduktivt) ur empirin (drav beteckningen logisk empirism). De logiska empiristerna gjorde stora och bestende insatser genom sin kritik av andra vetenskapsfilosofiska inriktningar. De rensade bort verfldig metafysik och skrpte stringenskraven. Men deras problem var att visa hur deras egna krav p vetenskapliga teorier skulle kunna frverkligas i vetenskapligt arbete. De lyckades inte visa hur man praktiskt skulle kunna verifiera teorier genom logiska slutsatser frn empiriska observationer. Ett radikalt frslag fr att komma bort frn detta problem lades fram av Karl Popper (19021994). Han menade att vi helt enkelt ska sluta att frska verifiera teorier eller hypoteser. Som grund fr detta framhll han att vetenskapen ska handla om allmngiltiga utsagor. Sdana, menade han, gr inte att verifiera. Lt oss som exempel ta hypotesen alla svanar r vita. Den gr inte att bekrfta (i logisk mening). Hur mnga vita svanar vi n ser, har vi aldrig sett dem alla. Dremot kan denna hypotes falsifieras, dvs motbevisas. Det rcker att dokumentera en enda svan av annan frg fr att motbevisa hypotesen att alla svanar r vita. Drfr ska vetenskaplig verksamhet organiseras s att man frsker falsifiera hypoteser, inte s att man frsker verifiera dem.

Falsifiering i praktiken?
Under r 2000 publicerades 70 vetenskapliga artiklar som artiklar i tidskriften Nature. Detta r en av de mest prestigefyllda publiceringar som frekommer inom vetenskapen. (De flesta artiklar i Nature publiceras som brev, vilket r en ngot mindre prestigefylld publicering.) Endast i 17 av dessa 70 artiklar rapporterade frfattarna hur de hade testat en vetenskaplig hypotes. Flertalet av de vriga artiklarna handlade om explorativ empirisk forskning, dvs forskning dr man undersker hur verkligheten r beskaffad utan att testa en i frvg uppsatt hypotes. Mnga av dessa artiklar rapporterade upptckter av gensekvenser, molekylstrukturer och biokemiska reaktionsmekanismer. Av de 17 hypotestestande artiklarna resulterade 13 i att hypotesen verifierades och 3 i att den falsifierades, medan resultatet var svrtolkat (inkonklusivt) i 1 av artiklarna.87 Denna underskning kan anses motsga frestllningen att god forskning i allmnhet gr ut p att falsifiera hypoteser. (Efter att denna underskning gjordes har det framkommit att en av de 70 artiklarna var ett fall av forskningsfusk. Detta var en av de 13 artiklar dr en hypotes hade verifierats.88)

87 Sven Ove Hansson, Falsificationism Falsified, Foundations of Science 11:275-286, 2006.

70 (102)

Fr ordningens skull br kanske nmnas att Popper hade en fregngare som han frmodligen inte var medveten om. r 1868 skrev zoologen August Weismann (18341914) att en vetenskaplig hypotes lter sig visserligen aldrig bevisas, men om den r falsk kan den vederlggas.89 Popper var dock frst om att utveckla denna tanke till en mera fullstndig vetenskapsfilosofisk teori. Poppers recept rymmer den viktiga insikten att en teori som ska anvndas i ett framtskridande vetenskapligt arbete mste kunna motbevisas om den r felaktig. Det r inte mycket nytta med en teori som kan frklara allting i den meningen att oavsett vilka observationer man n skulle gra, s skulle de stmma med teorin. En sdan teori skulle frn forskningssynpunkt vara innehllsls. (Ett exempel r astrologin, vars personlighetsbeskrivningar r s allmngiltiga att ett horoskop nstan alltid verkar att stmma.)

5.3 Falsifieringens problem

Det r inte svrt att finna vetenskapliga hypoteser som inte stmmer med Poppers kriterium utan som tvrtom r lttare att verifiera n att falsifiera. Som exempel kan nmnas den toxikologiska hypotesen Nitrometan r cancerframkallande. (Detta kan mera precist uttolkas: Det finns en dos och en tillfrselvg vid vilka nitrometan kar frekvensen av cancer.) Enligt Popper borde det vara omjligt att visa att nitrometan r cancerframkallande (om detta r sant). Dremot borde det vara fullt mjligt att motbevisa samma pstende (om det r falskt). I sjlva verket r det precis tvrtom. Man kan nmligen aldrig genom empiriska underskningar visa att ett mne inte ger cancer. Det gr inte att utesluta att en exponering ger upphov till en kning av cancerfrekvensen som inte kan skiljas frn naturliga eller slumpmssiga variationer. Dremot kan en hypotes av det hr slaget i praktiken ofta verifieras. Fr detta krvs att man finner en dos och en tillfrselvg vid vilken cancer uppstr, och bekrftar detta i ett antal av varandra oberoende experiment. 90 En Popperian kan naturligtvis frklara bort detta genom att krva att alla vetenskapliga hypoteser ska ha formen "Alla x r y". Hypotesen Nitrometan r cancerframkallande har inte denna form. Detta r emellertid att frse vetenskapen med en tvngstrja som den klarar sig bst utan. Vetenskapen sysslar med allmngiltiga utsagor, men allmngiltiga utsagor kan ha mnga andra logiska former n just denna.

88 Schn, J. H., Kloc, C. och Batlogg, B. Superconductivity at 52K in hole-doped C . Nature 408:549-552, 2000. 60 Barbara Goss Levi, Investigations Find that One Lucent Physicist Engaged in Scientific Misconduct, Physics Today 15-17, Nov. 2002. 89 Citerat i Franz Stuhlhofer, August Weismann ein Vorlufer Poppers, Conceptus 50:99-100, 1986, s 99. 90 Sven Ove Hansson, "Can we reverse the burden of proof?", Toxicology Letters 90:223-228, 1997.

71 (102)

Detta kan ocks uttryckas i mer generella termer. En vetenskaplig frgestllning handlar ofta om att vlja mellan tv utsagor som r varandras negation. (I detta fall: Nitrometan r cancerframkallande och Nitrometan r inte cancerframkallande.) Att verifiera den ena av dessa bda utsagor r detsamma som att falsifiera den andra. Ofta men inte alltid finns det vad vi kan kalla en verifieringsasymmetri, dvs den ena av de bda utsagorna gr (av praktiska eller principiella skl) lttare att verifiera n den andra. Det finns ocks ofta vad vi kan kalla en individueringsasymmetri. Med detta menas att den ena utsagan mera naturligt n den andra uppfattas som och benmnes vetenskaplig hypotes. Det r t ex, enligt gngse synstt, mera rimligt att beteckna utsagan Nitrometan r cancerframkallande som en vetenskaplig hypotes n att ge dess negation Nitrometan r inte cancerframkallande en motsvarande roll. Detta r inte enbart en terminologisk frga, utan den har ocks betydelse fr beviskraven inom vetenskapen. Som framhlls i kapitel 1 lggs bevisbrdan p den som gr ett nytt specifikt pstende, dvs en hypotes. Distinktionen mellan en hypotes och negationen av en hypotes r vl frankrad i vetenskaplig praxis och kan inte kastas om utan att ordet hypotes bervas sin innebrd. Poppers synstt innebr med denna terminologi att tre villkor frutstts vara uppfyllda:91 (1) (2) (3) att verifieringsasymmetrin alltid r mycket stor, att det alltid finns en individueringsasymmetri, och att de bda asymmetrierna alltid str i samma frhllande till varandra, nmligen s att det som vi rknar som hypotesen r svrare att verifiera n dess negation.

Det r ltt att visa att inget av dessa tre villkor stmmer p den praktiska vetenskapen. Antag t ex att man har funnit en ny fiskart i en afrikansk sj, och vill ta reda p om den r ungfdande eller inte. Hr finns ingen nmnvrd verifieringsasymmetri, eftersom det r ungefr lika ltt att verifiera att en fiskart r ungfdande som att den r gglggande. Samma exempel kan anvndas som motexempel mot att individueringsasymmetri alltid skulle rda. Utifrn vad som hittills sagts om exemplet kan vilken som helst av de bda utsagorna fisken r ungfdande och fisken r gglggande betraktas som den hypotes som ska prvas. Dock kan det mycket vl hnda att det teoretiska sammanhanget medfr att den ena av de bda utsagorna fr karaktren av hypotes. S skulle t ex vara fallet om vi har upptckt ett anatomiskt drag hos fiskarten i frga som hittills bara iakttagits hos ungfdande arter, och drfr uppstllde hypotesen att ven denna fisk r ungfdande. Vad som r hypotesen respektive dess negation kan sledes inte avgras enbart utifrn utsagornas sprkliga form. Det beror i hg grad p vad man hittills vet och vad man fr tillfllet r sysselsatt med att underska.
91 Sven Ove Hansson, Falsificationism Falsified, Foundations of Science, 11:275-286, 2006.

72 (102)

Vi har redan sett ett exempel dr det tredje villkoret inte var uppfyllt. I fallet Nitrometan r cancerframkallande finns visserligen bde verifieringsasymmetri och individueringsasymmetri, men de bda asymmetrierna r kopplade till varandra p rakt motsatt stt mot vad Popper angav. Det finns allts inget enkelt samband mellan de bda asymmetrierna. En del vetenskapliga hypoteser r ungefr lika tillgngliga fr verifiering som fr falsifiering, andra r mera tillgngliga fr verifiering och ter andra r mera tillgngliga fr falsifiering.

5.4 Den ndvndiga sammanvgningen

Det gr sledes inte att inskrnka den empiriska prvningen av hypoteser till att enbart handla om falsifiering. Lika otillrckligt vore det att lta den handla enbart om verifiering. I praktisk vetenskap mste man leta efter evidens bde fr och emot de hypoteser man arbetar med. I sin bedmning av en hypotes eller av en vetenskaplig utsaga mste man vga samman de skl som talar fr den med de skl som talar mot den. Att gra annorlunda vore lika orimligt inom vetenskapen som det vore inom domstolsvsendet att bara ta hnsyn till de argument som talar fr den talade, alternativt att bara ta hnsyn till de argument som talar mot henne. Till detta kommer en ytterligare komplikation: Nr en empirisk observation ger resultat som strider mot en teori, behver det inte vara teorin som det r fel p. En annan mjlighet r att observationen r felaktigt utfrd, eller feltolkad. I vetenskapshistorisk litteratur finns det gott om exempel p experiment som har kullkastat hvdvunna teorier. Mnga av de viktigaste experimenten har varit av just detta slag. Men det vore fel att tro att detta r vad som normalt hnder nr teori och empiri inte stmmer verens. Det hnder minst lika ofta att man, efter en sdan motsgelse, kan konstatera ett fel p experimentet eller p dess tolkning. Tv exempel kan illustrera detta. r 1906 rapporterade den knde fysikern Walter Kaufmann (1871-1947) att han hade funnit ett experimentellt bevis fr att den speciella relativitetsteorin var felaktig. Frst tio r senare visade det sig att hans experiment var felaktigt; en lcka i vakuumsystemet hade lett till missvisande resultat. I detta fall var allts experimentet felaktigt utfrt. Det andra exemplet r nnu ldre. Tycho Brahe frutsg att om Kopernikus hade rtt, och jorden snurrade runt solen, s borde den av oss iakttagna vinkeln mellan en nrbelgen och en avlgsen stjrna frndras under jordens rrelse runt solen. Denna vinkelfrskjutning kallas parallax. Brahe gjorde ocks mtningar fr att prva hypotesen, men fann ingen sdan effekt. Detta ansg han tala emot Kopernikus teori. I sjlva verket befinner sig stjrnorna p alltfr stort avstnd fr att parallaxen skulle kunna upptckas med de instrument han hade tillgng till.92 Det drjde till r 1838 innan en astronom, tysken Friedrich Bessel, kunde mta parallaxen och anvnda den fr att bestmma avstndet till en nrbelgen stjrna. Det var inget fel p Tycho Brahes mtningar
92 Pierre Olron, Le Raisonnement, Que sais-je, s 120-121.

73 (102)

tvrtom gjorde han observationer med beundransvrd precision. Det som behvde korrigeras i detta fall var sledes tolkningen av observationerna. Mnga vetenskapsteoretiker har fst stor vikt vid avgrande experiment. Med detta menas ett enstaka experiment som avgr om en teori eller hypotes ska accepteras eller frkastas. Men i praktiken r det r endast mycket sllan som ett enda experiment rcker fr att avgra en viktig teoretisk frga.93 Det finns ingen genvg frbi den svra uppgiften att ska efter evidens i bda riktningarna och att vga samman all bevisning som finns tillgnglig. Oftast r det frst lngt i efterhand som man kan konstatera att ett enskilt experiment var avgrande fr valet av vetenskaplig teori.

5.5 Kravet om enkelhet

Ofta finns det flera hypoteser eller teorier som stmmer verens med den empiriska evidens som r tillgnglig. Det finns ingen regel med vars hjlp alla val mellan empiriskt likvrdiga teorier kan gras, men dremot en maxim som ofta r till stor hjlp: Vlj den enklaste av de teorier eller hypoteser som stmmer bst med empirin. Ett hypotetiskt exempel kan illustrera detta: Man skulle mycket vl kunna erstta teorin om gravitationskraften med en teori dr det finns tv krafter, en attraherande och en repellerande. Det r inte svrt att ge en sdan teori en matematisk utformning som gr att den frutsger exakt samma mekaniska frhllanden som den gngse teorin. Men en sdan teori skulle inte vara motiverad om det inte gick att isolera de bda krafterna frn varandra och pvisa dem oberoende av varandra. Denna tvkraftsteori skulle frkastas drfr att den innehller fler teoretiska begrepp n vad som behvs. Enkelhetskravet brukar historiskt anknytas till William Occam (c.1285-c.1349), som bidrog vsenligt till dess formulering. Det kallas ofta fr Occams rakkniv, och dess klassiska form r sentensen Man br inte i ondan mngfaldiga entiteterna. (P latin: E'ntia prae'ter necessita'tem non e'sse multiplica'nda.) Av denna klassiska formulering framgr att den enkelhet som syftas inte har srskilt mycket med begriplighet att gra. Vad som krvs r inte att hypoteser ska vara ltta att frst utan att de inte ska innehlla ngra avvarbara teoretiska bestndsdelar. Enkelhetskravet kan ocks uttryckas p ett annat stt: Gr reda fr s mycket empiri som mjligt med s litet teori som mjligt. Vi ska inte infra ngra element i teorin svida inte empirin visar att de behvs. Tvrtom ska vi gra oss av med teoretiska begrepp om det visar sig att de kan avvaras. Mnga viktiga upptckter har inneburit en minskning av antalet teoretiska grundbegrepp. Newtons gravitationsteori minskade t ex antalet teoretiska grundbegrepp som behvdes fr att frklara kroppars rrelse. Fre Newton hade det funnits dels vissa rrelselagar fr kroppar vid jordytan (den terresta mekaniken), dels andra rrelselagar fr himlakropparna (den celesta mekaniken). Newton

93 Klaus Hentschel, Das Mrchen vom Zauberer im weien Kittel, Phys. Unserer Zeit 34:225-231, 2003.

74 (102)

skapade en enhetlig teori fr dessa till synes helt olika former av rrelse. Mer empiri kunde d frklaras med frre teoretiska grundbegrepp. Enkelhetskravet kan terfras p kravet att vetenskapen ska ge intersubjektiv, gemensam kunskap. Teoretiska antaganden som inte tvingas fram av fakta kan vljas p olika stt av olika personer. Den rimligaste vgen till ett gemensamt, intersubjektivt val av sdana antaganden r att avst frn att gra antaganden som inte motiveras av empirin. Ofta r det ocks lttare att hitta verklighetens komplexiteter om man utgr frn en alltfr enkel modell n att finna dess enkelhet om man utgr frn en alltfr komplicerad modell. Enkelhetskravet r allts en forskningsstrategi. Det r inte ett postulat om verkligheten, och fr inte tolkas s att vi ska utg frn att verkligheten mste vara enkel. En sdan frutsttning saknar vi underlag fr. Det r bara mellan teorier som beskriver verkligheten lika bra som Occams rakkniv br komma till anvndning. Det finns mnga exempel p att vetenskapens utveckling har lett till mer komplicerade i stllet fr till enklare teorier. Boyles lag fr gasers tryck, temperatur och volym (PV = RT) ersattes av en annan som var mer komplicerad ((P+a/V2)(Vb) = RT).94 Einsteins gravitationsteori r mer komplicerad n Newtons. Det handlar emellertid hr om komplikationer som tvingats fram av observationer. Att infra sdana komplikationer strider inte alls mot enkelhetskravet. Sjlvfallet kan kravet om enkelhet aldrig erstta observationer och experiment. D man har att vlja mellan tv hypoteser eller teorier kommer man inte lngt genom att tvista om vilken som r enklast. Den avgrande frgan r i praktiken alltid om och i s fall hur man kan konstruera experiment eller gra observationer som kan skilja de rivaliserande hypoteserna t.

5.6 Slumpens skrdar

Vid hypotesprvning uppstr ofta frgan: r de mnster vi finner i vra iakttagelser bara slumpmssiga, eller avsljar de ngot mindre tillflligt samband? Att avgra detta r ofta svrt, och vra rent intuitiva bedmningar om slumpen r tmligen otillfrlitliga. Ett klassiskt exempel p detta r den s k fdelsedagsparadoxen. Antag att 15 personer berttar fr varandra vilken dag de fyller r, och det visar sig att tv av dem fyller r p samma dag. Detta skulle vi i allmnhet uppfatta som osannolikt och som en egendomlig slump, men i sjlva verket r sannolikheten fr detta s hg som 1 p 4. Om antalet personer var 23 skulle sannolikheten att minst tv hade samma fdelsedag vara strax ver 1 p 2. Ett annat exempel r de olika s k rtlinjefenomen som kommer fram nr man studerar punkter p en karta. Vid brjan av 1900-talet blev brittiska amatrarkeologer frvnade ver hur ofta tre, fyra eller fler fornlmningar visade sig ligga p samma rta linje p en

94 Harr, Philosophies of Science, s 45.

75 (102)

karta. En av dessa amatrarkeologer, Alfred Watkins, gav r 1925 ut en bok om saken.95 Fransmannen Aim Michel gav r 1958 ut en bok dr han hvdade att platser fr UFOiakttagelser r placerade p kartan lngs rta linjer.96 P kartor med fornlmningar eller UFO-stllen inritade kan antalet rta linjer mellan punkterna ofta verka imponerande stort, men man kan inte dra ngra vetenskapliga slutsatser av detta om man inte rimligen kan utesluta att det rr sig om slumpfenomen (eller skeva urval). Det uppstr nmligen betydligt fler rta linjer i slumpmssigt utplacerade punkter n vad man kanske frst skulle frestlla sig. P ett kartblad som innehller 330 fornlmningar kan man t ex frvnta sig att finna cirka 1100 rta linjer som gr genom minst fyra av dessa fornlmningar.97 (Sjlvfallet var gamla tiders bosttningar och andra anlggningar inte slumpmssigt utplacerade, utan pverkades av terrngfrhllanden, vattenfrekomst m m. Sannolikheten fr rta linjer mellan fornlmningar torde inte minska av detta.) Fenomen som dessa gr det angelget att vara noga p sin vakt mot vertolkning av slumpmssigt uppkomna mnster. Det bsta hjlpmedlet fr denna vakthllning r statistisk hypotesprvning.

5.7 Statistisk hypotesprvning

Lt oss anta att en biltillverkare vervger att genomfra en smrre ndring av en bilmodell. Man vill montera den inre backspegeln p vindrutan i stllet fr som tidigare i taket. Ngra av fretagets ingenjrer befarar att den nya konstruktionen kommer att gra vindrutan mera knslig fr slag. Man vill prva denna hypotes empiriskt, och genomfr drfr ett frsk dr man utstter dels 30 vindrutor utan backspegel (kontrollgruppen), dels 30 vindrutor med pmonterad backspegel (frsksgruppen), fr ett kraftigt (standardiserat) slag som svarar mot pfrestningarna vid en krock. Det visar sig att 7 av vindrutorna med backspegel gr snder, mot 5 av vindrutorna utan backspegel. Ett sdant resultat ger inte std fr hypotesen att backspegeln frsmrar vindrutans slagtlighet. Skillnaden r ju s liten att den lika grna kan bero p slumpen. Om andra sidan 20 av vindrutorna med backspegel hade gtt snder mot endast 5 i den andra serien, hade frsket sttt hypotesen att backspegeln frsmrar slagtligheten. Det frefaller uppenbart. Men hur skulle man ha resonerat om 10 av de backspegelsfrsedda rutorna hade gtt snder? Eller 15? Uppenbarligen rcker inte vr intuition hr. Det behvs ngon form av regler, ngon metod fr att avgra om slumpfel r en rimlig frklaring till de skillnader man upptcker mellan kontrollgrupp och frsksgrupp. Endast om slumpfel inte r en
95 EC Krupp, Observatories of the gods and other astronomical fantasies, ss 219-256 i EC Krupp (utg) In Search of Ancient Astronomies, Penguin 1984. 96 Aim Michel, Flying saucers and the straight-line mystery. 97 EC Krupp, Observatories of the gods and other astronomical fantasies, ss 219-256 i EC Krupp (utg) In Search of Ancient Astronomies, Penguin 1984, s 236.

76 (102)

rimlig frklaring till skillnaden, kan frsket anses ha bekrftat den hypotes som man utfrde frsket fr att prva. Fr att prva detta uppstller man en s k noll-hypotes (noll-antagande). Drmed avses hypotesen att skillnaden mellan betingelserna fr de bda grupperna (hr: backspegeln) inte har ngon betydelse fr det man mter (hr: frekvensen krossade rutor). Man rknar sedan ut hur stor sannolikheten skulle vara att p grund av slumpen f minst s stora skillnader mellan grupperna som dem man iakttagit, om nollhypotesen vore sann. I vrt exempel med de tv grupperna om 30 vindrutor r sannolikheten frutsatt nollhypotesen (dvs frutsatt att backspegeln inte har ngon effekt), 37 procent att f minst en sdan skillnad som mellan 5 och 7. Sannolikheten r 12 procent att f minst en sdan skillnad som mellan 5 och 10. Den r 1 procent att f minst en sdan skillnad som mellan 5 och 15, och 0,01 procent att f minst en sdan skillnad som mellan 5 och 20. Det terstr att bestmma hur liten sannolikheten att en effekt skulle ha uppkommit av en slump ska vara fr att vi ska anse att frsket ger en tydlig indikation om att annat n slumpen har spelat in. Hr finns en fast rotad tradition som r gemensam fr de mest skiftande vetenskapliga discipliner och forskningsomrden: Man stter denna grns vid 5%, och kallar de resultat som klarar grnsen statistiskt signifikanta. Signifikansen anger allts sannolikheten fr att en effekt minst s stor som den iakttagna skulle uppst av ren slump, dvs mellan tv kontrollgrupper. Skulle den skillnad som man iakttagit mellan frsksgrupp och kontrollgrupp ha uppsttt av ren slump i minst 1 fall av 20 i en (hypotetisk) jmfrelse mellan tv kontrollgrupper, s fster man ingen vikt vid frsksresultatet. (Observera att signifikansmttet inte direkt sger ngot om hur sannolikt det r att effekten beror p slumpen. Se faktarutan.) I vrt fall innebr detta att ett resultat om 7 eller 10 krossade rutor i frsksgruppen inte r signifikant, medan 15 eller 20 skulle vara ett signifikant resultat. Det r viktigt att inte frvxla statistisk signifikans med vetenskaplig trovrdighet. Ett statistiskt signifikant resultat har fga vrde om underskningen r dligt utfrd, s att det ligger nra till hands att det signifikanta resultatet kan bero p metodfel. Sjlvfallet kan inte heller ett aldrig s hggradigt signifikant resultat undanrja behovet av att vga in information frn andra observationer. Om man i ett enstaka experiment fr statistiskt signifikanta resultat som strider mot tyngdlagen, rcker inte detta fr att kullkasta tyngdlagen, eftersom s mycket annan, tidigare insamlad bevisning har bekrftat tyngdlagen. Det r ocks viktigt att observera att de gngse statistiska testmetoderna r avsedda fr att prva i frvg uppstllda hypoteser. Det r ett vanligt men icke desto mindre allvarligt fel att i stllet anvnda dessa testmetoder fr att leta med ljus och lykta efter statistiskt signifikanta resultat. Om man genomfr ett stort antal statistiska test p ett stort material r det nstan skert att man kommer att finna statistiska samband som uppkommit av en ren slump. Risken fr vertolkningar av sdana samband r ett stort problem i allt vetenskapligt arbete som utgr frn komplexa datamaterial. 77 (102)

Hur kan forskarna acceptera att ha fel s ofta?

Den konventionella grnsen fr statistisk signifikans, 0,05, uppfattas ofta felaktigt som sannolikheten att resultatet r fel. Denna misstolkning ger upphov till frgan: Hur kan forskarna acceptera att ha fel s ofta? Men signifikansgrnsen r inte lika med sannolikheten fr ett falskt positivt resultat. I stllet r det lika med sannolikheten att det erhllna utfallet skulle ha erhllits om nollhypotesen r sann. Sannolikheten fr ett falskt positivt resultat r i regel mycket lgre. Nr vi testar en hypotes har vi i regel goda skl att tro att den r riktig, och fljaktligen att nollhypotesen r felaktig. Antag att inom ett visst vetenskapsomrde r nio av tio testade hypoteser korrekta. D kan ett falskt positivt resultat bara uppst i de tio procent av fallen d nollhypotesen r korrekt. Om vi tillmpar grnsen om 0.05 fr statistisk signifikans, kommer i det lnga loppet vart tjugonde av dessa fall att vara falskt positivt. Drfr blir frekvensen falskt positiva 1 p 200, inte 1 p 20. Mera allmnt fungerar grnsen 0.05 som en vre grns fr frekvensen falskt positiva. Endast om nollhypotesen r sann i alla de test som utfrs, kommer den lngsiktiga frekvensen falskt positiva att var 1 p 20. Detta r orsaken till att signifikansgrnsen om 0.05 r frenlig med de hga kraven om korrekthet i vetenskaplig forskning. Det r dock viktigt att observera att detta bara gller s lnge som de hypoteser vi testar i regel r riktiga.98

Ett ovanligt tydligt exempel p detta r den statistiska bearbetning som musiksociologen Alan Lomax gjorde av stora tabeller dr han samlat omfattande information om musik och samhlle i mnga olika kulturer. r 1972 publicerade han och en medarbetare en artikel i tidskriften Science dr de pstod att det fanns samband mellan hg mjlkproduktion och utsmyckad sng. Han skrev att denna extra proteinklla frklarar mnga fall av energisk sng.99 I sjlva verket hade han letat efter s mnga olika samband att det inte behvs ngon annan frklaring n slumpen till att han hittade ngra f samband som detta. Detta fenomen brukar kallas masskorrelation. I Lomax fall var det ltt att upptcka eftersom han redovisade vilka korrelationer han hade rknat ut. Det kan vara svrare att uppdaga masskorrelation om forskaren endast publicerar de delar av sina underskningar som gav signifikanta resultat. Botemedlet mot denna typ av problem r i princip enkelt, men krver god forskningsplanering fr att genomfras. Botemedlet r nmligen att alltid besluta om metoden fr statistisk analys innan man samlar in de data som den ska tillmpas p. Endast tester som valts ut i frvg kan rknas som hypotesprvande. Gr man ytterligare

98 Maxwell, C. Clinical trials, reviews, and the journal of negative results, British Journal of Clinical Pharmacology 1:15-18, 1981. Fisher, R. A. Statistical Methods and Scientific Inference, Oliver and Boyd, Edinburgh, 1956, ss 41-42. 99 Alan Lomax och Norman Berkowitz The Evolutionary Taxonomy of Culture Science 177(4045):228-239, 1972, s. 232.

78 (102)

tester, som bestmts efter att man ftt tillgng till data, ska de i stllet rapporteras som underlag fr nya hypoteser.

5.8 All forskning r inte hypotesprvande

Eftersom hypotesprvning har en viktig roll inom vetenskapen har det blivit en vanlig uppfattning att all god forskning ska vara hypotesprvande. Detta r emellertid en helt orealistisk uppfattning, som mste rknas som ett missfrstnd. Som framgick i en faktaruta ovan r en stor del av den bsta forskningen hypotesls. Det behvs ingen hypotes fr att underska DNA-sekvensen i en gen eller fr att faststlla strukturen hos ett protein. Det behvs inte heller ngon hypotes fr att underska om en viss politisk tgrd kar eller minskar arbetslsheten eller inte pverkar den alls. All god forskning mste ha en tydlig frgestllning, ngonting som man ska ta reda p. I en del fall handlar denna frgestllning om en hypotes, vars sanningshalt man vill utrna. Det betyder att man i frvg har delat in underskningens mjliga utfall i tv grupper, de som bekrftar och de som falsifierar hypotesen. I andra fall r det inte meningsfullt att gra en sdan uppdelning i frvg av de mjliga utfallen. Sdan forskning kan kallas explorativ.100 Explorativ forskning kan ofta leda till formulering av hypoteser som sedan kan bli freml fr hypotesprvning i andra underskningar. Vetenskapen framskrider genom en kombination av hypotesprvande och explorativa underskningar. Vilken sorts underskning man br genomfra beror p kunskapslget i den frgestllning man r i frd med att underska.

100 Edmond A Murphy, The analysis and interpretation of experiments: some philosophical issues, Journal of Medicine and Philosophy 7:307-325, 1982. I.J. Good, The Philosophy of Exploratory Data Analysis, Philosophy of Science 50:283-295, 1983. Stanley A Mulaik, Exploratory Statistics and Empiricism, Philosophy of Science 52:410430, 1985. Friedrich Steinle, Entering New Fields: Exploratory Uses of Experimentation, Philosophy of Science 64:S65-S74, 1997. Friedrich Steinle, Experiments in History and Philosophy of Science, Perspectives on Science 10:408-432, 2002.

79 (102)

6 Att anvnda modeller

I det frra kapitlet studerade vi hur man kan prva om de samband rder som postuleras i vetenskapliga teorier och hypoteser. Vi ska nu se nrmare p innehllet i sdana teorier och hypoteser. I detta kapitel ska vi underska vad som menas med en vetenskaplig modell och hur modeller kan anvndas. I de bda fljande kapitlen behandlas vetenskapliga frklaringar respektive orsaker.

6.1 Tre slags modeller

Teorier och hypoteser har ofta formen av modeller, dvs fysiska eller mentala system som man anser terspegla vsentliga egenskaper hos de fenomen som man studerar. Den avgrande relationen mellan en modell och det som den representerar r strukturlikhet. Olika delar av modellen ska svara mot olika delar av det representerade avsnittet av verkligheten. Man brukar skilja mellan tre slags modeller, i vilka strukturlikheten har olika karaktr.101Den enklaste formen r ikoniska modeller (avbildningar), som r frstorade eller frminskade tergivningar eller projektioner av sitt freml. Exempel p detta r kartor, anatomiska modeller, molekylmodeller, byggnadsmodeller m m. Strukturlikheten mellan en ikonisk modell och dess frebild r konkret och rumslig och handlar bl a om geometrisk form. Ikoniska modeller anvnds ofta i forskningen fr att vinna verskdlighet. Det gller t ex molekylmodeller (svl fysiska som i datorn). Dessutom anvnds ikoniska modeller fr liknande syften i olika former av praktisk verksamhet. Bde ingenjrer och arkitekter arbetar stndigt med ritningar och ofta med tredimensionella avbildningar. En viktig variant av ikoniska modeller r skalmodeller, dvs modeller som utgr ungefrliga frminskningar eller frstoringar av det man vill studera. Skalmodeller har stor anvndning i tekniska tillmpningar. Fr att underska ett flygplans aerodynamiska egenskaper placerar man t ex en frminskad modell av planet i en vindtunnel dr det utstts fr vind med olika hastighet och riktning. Tolkningen av dessa frsk bygger p antagandet att fenomen som luftstrmmar och luftmotstnd r vsentligen desamma om de skalas upp eller ned. P motsvarande stt har skalmodeller av fartyg anvnts sedan lnge fr att prova olika konstruktioners sjvrdighet. Analoga modeller har en gemensam struktur med sin frebild, men utan att vara egentliga avbildningar. Strukturlikheten r allts hr inte primrt rumslig som den r hos ikoniska modeller. ven analoga modeller har stor anvndning svl inom vetenskapen som i olika praktiska verksamheter. Ngra exempel: Hydrauliska system kan anvndas

101 Russell Ackoff, Vetenskaplig metod, 1972, ss 91-92.

80 (102)

som modeller av elektriska system. Vid mitten av 1950-talet byggdes flera hydrauliska modeller av ekonomin, dr vtskeflden representerade penningflden.102 Atomer kan beskrivas som ett slags planetsystem p mikroniv. Ljus kan liknas vid vgrrelser av det slag vi knner t ex frn vgor p en vattenyta. Programmeraren kan beskriva dataprogrammets funktion med hjlp av ett fldesdiagram. I symboliska modeller r olika fenomen representerade av symboler. Symbolerna p bilens kontrollpanel utgr ett exempel p symbolisk modellering. De symboliska modeller som anvnds inom vetenskapen r dock nstan uteslutande av ett annat slag: de r matematiska modeller. Variablerna i den matematiska modellens formler svarar mot olika kvantiteter i det system i verkligheten som modellen representerar, och relationen mellan olika fenomen uttrycks i matematiska ekvationer. Matematiska modeller r sedan lnge universellt nrvarande inom fysik, kemi och teknikvetenskap. Inom biologin fr de kad betydelse bl a genom ekologins och populationsgenetikens inverkan. Den ekonomiska vetenskapen har matematiserats under 1900-talet, och ven i vrigt gr matematiken sakta och odramatiskt insteg i allt fler vetenskapsomrden. Matematiska modeller r i allmnhet mer flexibla n analoga modeller, och har strre uttryckskraft.103 De medger exaktare frutsgelser, och drmed starkare prvningar av modellen. Detta r en viktig frklaring till svl matematikens som mtningarnas betydelse i vetenskapen. Genom att utveckla sin teori i form av en matematisk modell, vars variabler svarar mot mtbara storheter, ger man frutsttningar fr verkningsfulla empiriska prvningar. Det matematiska formelsprket gr det dessutom mjligt att utforska strukturer som vi inte kan bilda oss en uppfattning av med hjlp av ngon tillgnglig analog modell. Matematiken blir drmed ett oundgngligt hjlpmedel srskilt i de vetenskaper som rr sig lngst bort frn det som vi har erfarenheter av frn vardagen. andra sidan r analoga modeller i regel mer verskdliga och lttbegripliga n matematiska modeller. De kan i regel inte ersttas av matematiska modeller, eftersom de anvnds fr andra ndaml. Dessutom anvnds ofta analoga modeller som utgngspunkt fr konstruktion av symboliska modeller.

6.2 Idealisering
Vilken skulle ni anse vara den strsta kartskala som r verkligt anvndbar? Ungefr 1:10000. Bara 1:10000! utropade Mein Herr. Vi kom mycket snart fram till kartor i skalan 1:300. Sedan provade vi 1:20. Och sedan kom den strsta idn av dem alla! Vi gjorde faktiskt en karta ver landet i skalan 1:1. Har ni anvnt den mycket? frgade jag.
102 S 14 i Herbert A Simon, The Sciences of the Artificial, tredje upplagan, MIT Press 103 Sven Ove Hansson, "Formalization in philosophy", Bulletin of Symbolic Logic, 6:162-175, 2000.

81 (102)

Den har nnu inte vecklats ut, sa Mein Herr eftersom bnderna protesterade. De sa att den skulle tcka hela landet och stnga ute solljuset. S nu anvnder vi landet sjlvt som karta, och jag kan frskra dig att det gr nstan lika bra.104 S gr det inte till i den verkliga vrlden. De ikoniska modeller som vi gr i form av kartor och tredimensionella konstruktioner innebr alltid frenklingar; det som vi uppfattar som mindre vsentligt tas inte med. Alldeles likadant r det med analoga och symboliska modeller. De r alltid idealiseringar i bemrkelsen att avsiktligt frenkla ngot komplicerat (en situation, ett begrepp, etc) med syftet att uppn en tminstone delvis frstelse av det. En idealisering kan innefatta en frvrngning av sitt objekt eller kan helt enkelt innebra att man lmnar t sidan ngra av komponenterna i ett komplex i syfte att bttre kunna fokusera p de terstende komponenterna.105 Ett exempel p idealisering r att man i mekaniken ofta behandlar kroppar som om de inte hade ngon utstrckning, utan hade all sin massa koncentrerad i en punkt. Ett annat exempel r att man i ekonomisk teori ofta utgr frn att alla aktrer p en marknad r vlinformerade och strikt egennyttiga. Som bekant finns det varken freml utan utstrckning eller mnniskor som r fullstndigt vlinformerade och egennyttiga. Icke desto mindre har dessa idealiseringar visat sig framgngsrika. De gr det lttare att utfra berkningar inom mekaniken respektive ekonomin. Det viktiga r givetvis att hlla reda p idealiseringarna och att nr s behvs infra ytterligare komplikationer i modellen. Srskilt framgngsrika blir idealiseringar nr man lyckas att konstruera experiment dr man separerar bort just de faktorer som r bortidealiserade i teorin. Ett exempel p detta r att man i den teoretiska kemin, d man beskriver en kemisk reaktion mellan tv molekyler, vill bortse frn inverkan frn andra nrbelgna molekyler. Man arbetar allts med en idealiserad tv-molekylersmodell trots att den faktiska reaktionen pverkas av omgivande molekyler. I en del fall frsvras d jmfrelsen mellan teorin och de experimentella resultaten av att omgivande molekyler haft inverkan i experimenten. I mnga fall kan detta problem undanrjas genom att man utfr experiment i gasfas, dr reaktionen i allt vsentligt kommer att ga rum utan inverkan av andra molekyler n de bda som deltar i den. Sdana gasfas-experiment ger avsevrt frbttrade mjligheter att prva de (idealiserade) teoretiska modellerna mot verkligheten. (Tyvrr kan dock de flesta kemiska reaktioner inte studeras experimentellt i gasfas.) Som framhlls redan i ett tidigare kapitel r utrymmet fr idealiseringar mindre i teknikvetenskapen n i den rena naturvetenskapen. Fysikern kan nja sig med en teori fr elektromagnetismen som inte tar hnsyn till gravitationen. Ingenjren som konstruerar en maskin byggd p elektromagnetismen kan inte kosta p sig att idealisera bort gravitationen. P motsvarande stt vore det ur den teoretiska mekanikens synvinkel

104 Lewis Carroll, Sylvie and Bruno Concluded 1893, kapitel 11. 105 Ernan McMullin, Galilean Idealization, Studies in History and Philosophy of Science 16:247273, 1985, s 248.

82 (102)

helt i sin ordning att bortse frn vindens inverkan nr man berknar hllfastheten hos en hngbro. En brobyggare som gjorde samma idealisering skulle beg ett svrt misstag.106 Det som inte kan elimineras i praktiken kan inte heller idealiseras bort i de tekniska vervgandena. Verklighetens komplikationer trnger sig drfr p mera obevekligt inom teknikvetenskapen n inom naturvetenskapen. ( andra sidan bekymrar sig ingenjren till skillnad frn naturvetaren sllan om att ha en matematiskt exakt lsning p sitt problem. En tillrckligt noggrann approximation duger lika gott fr tekniska ndaml.)

6.3 Om faran med modeller

Modeller och idealiseringar r ndvndiga inom vetenskapen, men de kan ocks vara farliga om man glmmer bort att verkligheten trots allt r mer komplicerad n modellerna. Tv exempel kan illustrera detta problem. Alltsedan Faraday har man inom fysiken ritat bilder av kraftflt dr dessa representeras av fltlinjer, dvs linjer definierade av ett vektorflt s att vektorn i varje punkt r tangent till linjen. Fltlinjernas tthet vljs godtyckligt i ngot omrde fr att skapa en illustrativ bild. I andra omrden kommer de d att ligga ttare eller glesare beroende p om fltet r starkare eller svagare. Sjlvfallet ska dessa diagram inte tolkas s att kraftflten r koncentrerade till de utritade linjerna. Att tro detta r en lika absurd uppfattning som om man skulle tro att lufttrycket vore koncentrerat till de isobarer som meteorologerna ritat ut p sina kartor. Icke desto mindre har fltlinjerna blivit missfrstdda p just detta stt. Personer som letat med slagruta efter nya slags flt menar sig f utslag lngs parallella linjer (Currylinjer m fl) som p kartan breder ut sig likt gngse fltdiagram. De har missfrsttt linjernas innebrd i diagrammen. (Slagrutans utslag beror p rutgngarens frvntningar, och ngra belgg fr att dessa linjer skulle existera finns ej.) Kvantmekaniken erbjuder ett annat exempel. Detta r en fysikalisk teori i form av en jmfrelsevis komplicerad matematisk modell, som ger mycket exakta frutsgelser om ett brett spektrum av experimentella situationer. Det verkar tyvrr inte finnas ngon analog modell som p ett bra stt redogr fr kvantmekaniken. I stllet anvnder man i regel tv analoga modeller. Enligt den ena beter sig t ex elektroner och ljus som partiklar; man kan frestlla sig dem som sm klot. Enligt den andra analoga modellen beter de sig som vgrrelser; man kan tnka p dem som vgor p en vattenyta. Ingen av dessa analoga modeller rcker fr att beskriva alla experiment som kvantmekaniken (i sin matematiska form) kan hantera, men de flesta sdana experiment kan beskrivas ungefrligt med ngon av de bda modellerna. Det r bara i den matematiska formuleringen som kvantmekaniken kunnat utvecklas p ett enhetligt och sammanhngande stt. I populariseringar har detta ofta uttryckts s att t ex ljus p ngot

106 Ronald Layman, Applying idealizing scientific theories to engineering, Synthese 81:353-371, 1989, s 355.

83 (102)

mystiskt stt skulle vara samtidigt en partikel och en vgrrelse. Den r i sjlva verket ingendera, utan ngot tredje som det r svrt att skaffa sig en konkret frestllning om.

6.4 Simulering
En av de stora frdelarna med matematiska modeller r att de kan anvndas fr simuleringar i datorer. Matematiska modeller av luftrrelser m m anvnds t ex av meteorologer fr att frutsga vdret. Simuleringar r ocks anvndbara i mnga andra sammanhang. Man kan t ex utveckla en matematisk modell av hur en bil deformeras vid kraftiga pfrestningar, och anvnda denna modell fr att simulera olika slags krockar. Detta r i lngden billigare n experimentella krocktester och ger drfr mjlighet att prva betydligt fler olyckstyper. De dataprogram som anvnds i simuleringar bygger i allmnhet p att en och samma berkningstyp upprepas ett stort antal gnger i en iterativ (upprepad) process. Det finns i huvudsak tv slags iterativa processer som anvnds i simuleringar. Det ena r processer dr varje steg svarar mot en tidsperiod. Denna metod anvnds t ex d man rknar fram vderprognoser. I varje steg rknar maskinen ut hur vdret kommer att frndras under en kort tidsperiod. Utfallet av denna berkning anvnds som ingngsvrde fr nsta berkning, etc. Samma metod anvnds i andra simuleringar av tidsfrlopp. Den andra anvndningen av iterativa processer r att gradvis approximera sig fram till en lsning. Man brjar d med en mycket grov approximation. I varje steg frbttras approximationen, och den frbttrade versionen anvnds som ingngsvrde i nsta berkningssteg. Berkningen pgr tills approximationen blivit stabil, dvs inte ndras nmnvrt med ytterligare berkningssteg. Denna metod anvnds regelmssigt i simuleringar som krver lsning av mycket komplicerade ekvationssystem. Mnga av de system som man studerar genom dessa slags approximationer skulle vara mycket svrare att angripa med exakta metoder. Simuleringar ger d mjlighet att studera betydligt mer komplicerade fall n vad som skulle vara mjligt med exakta matematiska metoder, och gr det drigenom ocks mjligt att minska graden av idealisering. Kvantkemin, som tillmpar kvantmekaniken p kemiska problem, r ett utmrkt exempel p detta (ven om man i vanligt sprkbruk inte brukar anvnda ordet simulering om kvantkemiska berkningar). Om man ska lsa kvantkemiska ekvationssystem exakt med papper och penna kan man inte hantera stort mer komplicerade system n en vtemolekyl. Med approximationsmetoder och datorkraft r det mjligt att studera t o m komplexa biokemiska molekyler med kvantkemiska metoder. Mnga simuleringar efterliknar slumpvisa processer genom att en slumpgenerator producerar vrden p olika variabler som anvnds i berkningarna (Monte Carlometod). Antag t ex att man i en trafiksimulering ska studera trafikflden i en korsning dr en femtedel av bilarna svnger till vnster och de vriga till hger. D kan man lta en slumpgenerator frdela fordonen mellan de bda riktningarna, och s att i genomsnitt var femte bil kr till vnster. 84 (102)

I nstan alla simuleringar r det viktigt att underska hur robusta resultaten r mot sm frndringar av ingngsvrdena. En del system r s beskaffade att godtyckligt sm frndringar av ingngsvrdena kan leda till mycket stora frndringar i utfallet. Sdana system kallas kaotiska. Vdret r ett exempel p detta. Om man i en matematisk modell av hela jordens vder infr en liten ndring p en ort vilken som helst kan detta leda till stora frndringar i hela jordens klimat ngra veckor senare. I somliga fall kan simuleringar i viss mn erstta experiment. Man kan t ex anvnda simuleringar fr att studera snabba frlopp, t ex kemiska reaktioner, som man inte kan observera experimentellt. Sjlvfallet krvs alltid att simuleringen stmmer verens med experiment eller observationer i de fall dr sdana finns tillgngliga. Simuleringar undanrjer inte behovet av empirisk prvning.

85 (102)

7 Att frklara
Nr man inom vetenskapen utvecklar teorier och modeller, sker detta med syftet att de ska hjlpa oss att frst den verklighet vi lever i. Med andra ord syftar vetenskapen, s som vi vanligtvis uppfattar den, till att frklara sina studieobjekt.

7.1 Vetenskap utan frklaringar?

En del vetenskapsfilosofer har dock hvdat att detta r en brist hos den faktiska vetenskapen. De menar att man br eliminera frklaringar frn vetenskapen, och inskrnka dess uppgift till att beskriva och frutsga fenomen. Denna instllning har mycket gamla anor, srskilt inom astronomin. Den babyloniska astronomin verkar att ha varit helt instlld p att gra frutsgelser om himlakropparnas rrelser, utan att uttala sig om annat n vad man kunde se frn jorden. De grekiska astronomerna frskte dremot att frklara vad som syntes p himlavalvet bl a med teorier om roterande sfrer som antogs omge jorden. En instllning liknande den babyloniska terkom i 1500-talets astronomi. Det verkade omjligt att genom iakttagelser frn jorden komma till ngon sker slutsats i den tidens stora stridsfrgor, t ex om jorden gick runt solen eller tvrtom. Mnga hvdade d att astronomin skulle nja sig med att beskriva och frutsga himlakropparnas rrelser. Det var inte dess uppgift att ytterligare frklara dem.107 En av de mest inflytelserika teoretiker som velat rensa ut frklaringar frn vetenskapen var fysikern och filosofen Ernst Mach (1838-1916). Han ansg att de enda slutsatser man fick lov att dra frn experiment var sdana slutsatser som kunde uttryckas i form av frkortade beskrivningar av experimenten. Det betyder att bara relationerna mellan fakta r av vrde och detta uttmmes av beskrivningar.108 Ngra frklaringar i egentlig mening skulle inte behvas. Hans brittiske efterfljare Pearson hvdade att ingen tror nu att vetenskap frklarar ngot; vi ser p den som en stenografisk beskrivning, en tankeekonomi. 109 Denna frestllning hade ocks stort inflytande bland 1920-talets logiska empirister. Dock r detta en form av tankeekonomi som ekonomiserar bort en stor del av det som brukar rknas till det viktigaste inom vetenskapen. Det r svrt att se hur man skulle kunna forska utan att frska frst. Vetenskap r en mnsklig aktivitet, och syftar till mnsklig frstelse. Mjligen skulle en samling robotar som programmerats till att

107 Harr, Philosophies of Science, ss 45-47, 81-82. 108 Ernst Mach: Die Principien der Wrmelehre, 2nd ed., 1900, s 437. Citerat i Mario Bunge, Causality and Modern Science, 3rd ed, 1979, s 284 109 Pearson, The Grammar of Science, 3 rd ed (1911), s. v, citerat i Mario Bunge, Causality and Modern Science, 3rd ed, 1979, ss 284-5.

86 (102)

bedriva vetenskap kunna stadkomma en frklaringsfri vetenskap, men detta r inte den vetenskap som vi utvecklar fr att komma till insikt om vr omvrld, oss sjlva och vra handlingsmjligheter.

7.2 Frklaringar och frstelse

I vardagslivet hnder det stndigt att vi frklarar olika freteelser. Svaret p frgan varfr r i allmnhet en frklaring. Ngra exempel: Varfr slog han igen drren s hrt? Han blev arg nr du talade illa om hans bror. Varfr gick vasen snder? En sten fll ned p den. Varfr utvidgas en gas nr den uppvrms? Molekylerna rr sig snabbare vid hgre temperatur, och det uppstr fler och kraftigare kollisioner som driver dem bort frn varandra. Frklaringar innebr att man visar hur ngot hnger samman med, oftast fljer ur, ngot annat som vi anser oss frst bttre. Betrakta t ex det frsta exemplet ovan. Vi frstr sedan tidigare att mnniskor kan bli arga d deras vnner frtalas och att mnniskor kan slamra i drrar d de blir arga. Inte minst frstr vi detta drfr att vi tminstone i ngon mn knner igen beteendemnstret frn oss sjlva. Frklaringar av mnskligt beteende frutstter i allmnhet att man stter sig in i hur andra personer tnker och knner, ngot som har beskrivits som att anvnda sig sjlv som en modell fr att frst andra personer.110 Det r i regel s vi gr d vi frsker frst historiska gestalters bevekelsegrunder, eller en poets knslouttryck. En annan viktig frklaringsprincip kan beskrivas s att man frstr genom att gra eller genom att tnka sig att gra. Mnga vardagsfrklaringar handlar om detta. Det bsta sttet att frst en trollerikonst r t ex att f hjlp att antingen sjlv utfra den eller tnka igenom hur man skulle genomfra den. Mnga frklaringar av naturfenomen handlar om att jmfra dem med ngot som mnniskor kan, eller skulle kunna, tillverka. Naturen, mnniskokroppen och t o m det mnskliga intellektet brukar frklaras genom att de sgs fungera som maskiner (i det senare fallet datorer). Vi tycker oss ofta frst naturfenomen och samhllsfenomen nr vi knner en mekanism. Begreppet mekanism r svrfngat, men det har en tydlig anknytning till maskiner dr olika element griper tag i varandra p ett planerat stt s att maskinen som helhet stadkommer det avsedda resultatet. Inom biologin brukar man med en mekanism avse en serie jmfrelsevis enklare frlopp som

110 Arthur Ripstein, Explanation and Empathy, Review of Metaphysics 40:465-482, 1987.

87 (102)

sammantaget stadkommer en strre, mera komplex process som man vill frklara.111 S t ex kan man frklara reflexer genom att beskriva steg fr steg vad som hnder i nervsystemet nr en reflex lses ut. I det tredje exemplet ovan hmtas frklaringen frn en vetenskaplig modell (den kinetiska gasmodellen). Detta r en vanlig anvndning av vetenskapliga modeller, men det r inte alla vetenskapliga modeller som bistr oss med frklaringar. En del modeller ger goda beskrivningar utan att fr den sakens skull ka vr frstelse. Ett exempel r Keplers s k tredje lag, enligt vilken planeternas omloppstid str i proportion till 3/2potensen av deras avstnd frn solen. Denna matematiska modell sammanfattar data p ett utmrkt stt, men kar inte frstelsen av planetrrelser. Dremot kades denna frstelse nr man kunde hrleda Keplers tredje lag ur den Newtonska mekaniken.112 Vilka frklaringsprinciper som godtas i vetenskapen r inte givet en gng fr alla, utan har ndrats genom vetenskapens utveckling. I den ldsta naturvetenskapen anvnde man i allt vsentligt frklaringsprinciper hmtade frn vardagstnkandet. Efterhand som naturvetenskapen utvecklats har man emellertid tvingats verge och komplettera dessa frklaringsprinciper, eftersom de inte har rckt fr att formulera teorier som ger goda beskrivningar av verkligheten. Gradvis har naturvetenskapen kommit att godta frklaringsprinciper som avviker alltmer frn dem som tillmpas fr vardagsfrklaringar. Ett tydligt exempel p detta r instllningen inom fysiken till verkan p avstnd. Fysikerna frskte lnge upprtthlla principen att kroppar bara kan pverka varandra genom omedelbar berring. Denna princip har std i vra vardagserfarenheter. Icke desto mindre visade den sig s smningom vara alltfr begrnsande fr att kunna medge en mera allmngiltig beskrivning av den vrld vi lever i. Studiet av magneter gav upphov till begreppet flt (frst antytt av Robert Norman113), och s smningom tog Newton det stora steget att infra verkan p avstnd (tyngdkraften) som centralt element i mekaniken. ven inom samhllsvetenskapen har valet av frklaringsprinciper frndrats. Tidigare hnvisade man ofta till nationers eller folks behov och strvanden. Under 1900-talet fick den metodologiska individualismen stort genomslag. Den innebr att alla frklaringar ska referera till enskilda mnniskors drivkrafter och handlingar. Vad som hnder med t ex nationer och samhllsklasser r d ngot som fljer av individernas handlingar; nationer och klasser r inga egna subjekt och drfr kan ingenting frklaras genom att de tillskrivs ngra strvanden.114 Sett i ett lngre perspektiv har vetenskapens val av frklaringsprinciper ndrats avsevrt med tiden. Av detta skulle man kunna frestas till slutsatsen att valet av frklaringsprinciper r godtyckligt. Men d har man frsummat att de olika
111 William Bechtel och Adele Abrahamsen, Explanation: a mechanist alternative, Studies in History and Philosophy of Biology and Biomedical Sciences 36:421-441, 2005. 112 Herbert Simon, Discovering Explanations, Minds and Machines 8:7-37, 1998. 113 Harr, Great Scientific Experiments, ss 48-49. 114 Raimo Tuomela, Methodological Individualism and Explanation, Philosophy of Science 57:133-140, 1990.

88 (102)

frklaringsprinciperna inte har ersatt varandra p ett godtyckligt stt eller efter modevxlingar. I stllet har frklaringsprinciper inom vetenskapen frkastats eller antagits efter sin frmga att ge oss sammanhang i omvrlden. Vardagsfrestllningar har varit utgngspunkten, men de har justerats efterhand som detta visat sig ndvndigt. P grund av denna utveckling inom vetenskapen kan vetenskaplig frklaring inte sgas best i att gra reda fr fenomen i termer av det (i vanlig mening) vlbekanta, utan snarare i att gra reda fr dem i termer av det som r vetenskapligt vlbelagt.

7.3 Frklaringsstt som har vergetts

Tv viktiga exempel p frklaringsprinciper som vergetts r funktionella frklaringar och desfrklaringar. I vardagstillvaron, nr vi talar om ting som skapats av mnniskor, kan vi ofta frklara deras egenskaper genom att ange vilka syften de tjnar: Varfr har den hr skeden s lngt skaft? Fr att man ska n ner i djupa syltburkar med den. Denna typ av frklaringar brukar kallas funktionella, drfr att de hnvisar till freteelsernas funktion. Mnga frvetenskapliga frklaringar var funktionella trots att de inte handlade om ting som skapats av mnniskor. Frgan Varfr finns solen? kunde besvaras med att mnniskorna behvde dess ljus och vrme. Denna sorts frklaringar verkar frutstta att det finns ngon utomstende intelligens som gr tingen ndamlsenliga fr oss. I sin ursprungliga form har funktionella frklaringar till strsta delen rensats ut ur vetenskapen. Dock finns det fall d de har kunnat behllas i rekonstruerad form. Ibland kan nmligen en frklaring uttryckas som om den vore funktionell, men det funktionella uttryckssttet r bara en omskrivning fr en annan, underliggande, typ av frklaring. Det mest typiska exemplet p sdana frklaringar i funktionell form r frklaringar som hnsyftar p evolutionen. P frgan Varfr har giraffen lng hals? r det rimligt att svara: Fr att den ska kunna n upp till akacietrdets blad. Men detta r en omskrivning av en icke-funktionell frklaring, nmligen: Drfr att det naturliga urvalet har gynnat individer som kunnat n upp till akacietrdets blad. Dessa individer har haft bttre verlevnad och drfr har anlaget till lng hals blivit verrepresenterat hos avkomman. Den andra typen av frklaringar som vetenskapen har rjt undan r de som hnvisar till det personliga det. Den destroende kunde ska frklaringar till i princip allt vsentligt som hnde i mnniskors liv. Om just mitt hus drabbades av ett sknedslag, mste det finnas en srskild frklaring till att det var jag som drabbades. Varje mnniska hade ett freskrivet de som hon inte kunde betvinga, eller som Sofokles uttryckte saken: Mot dets makt r allt frgves: 89 (102)

ej rikedom, ej fstningstorn, ej vapen kunna fly den och inga havsombrusade snabba skepp.115 I regel lg ett mytologiskt eller religist tankemnster till grund fr des-tnkandet. Ibland frekommer dock ett liknande tnkande, n i dag, utan att ha en tydlig religis grund. Den som vunnit p lotteri vill ofta tro att det finns en speciell frklaring till att just hon vann. desfrklaringar har i modern vetenskap till stor del ersatts av hnvisningar till slumpen. Om en ls tegelpanna ramlar ner just nr jag passerar ett hus, och skadar mig, r den destroende bengen att ge en frklaring, t ex genom att hnvisa till en frbannelse som vilar mig. En fretrdare fr den moderna vetenskapen kan dremot inte gra mycket mer n att hnvisa till slumpen i ett fall som detta. Att just jag fick tegelpannan i skallen r, enligt detta synstt, inget som alls behver frklaras. Samtidigt som naturvetenskapen har utvecklat nya frklaringsprinciper har den allts ndrat vra frestllningar om vad det r som vi alls ska frska frklara. ldre tiders forskare skte ofta efter frklaringar till sdant som vi idag betraktar som tillflligheter som inte behver frklaras. Kepler lade t ex ned tskillig mda p att frska frklara varfr (de d knda) planeternas antal var just sex. Numera hr inte planeternas antal till det som astronomerna alls frsker frklara. Det r en viktig insikt i modern naturvetenskap att allt inte behver eller ens kan frklaras.

7.4 Reduktioner
Vetenskapliga frklaringar tar ofta formen att man frklarar sammansatta fenomen genom att visa hur de fljer ur enklare fenomen som de bestr av. En sdan frklaring kan kallas reduktion. Under 1800- och 1900-talen har ett stort antal betydelsefulla reduktioner lagts fram och blivit allmnt accepterade. Den kinetiska gasteorin frklarar gasers egenskaper utifrn partiklarnas mekaniska rrelser. Optikens lagar har kunnat terfras till vgteorin fr ljus, och sedermera till kvantmekaniken. Mnga kemiska fenomen har kunnat terfras till fysikaliska frklaringsprinciper. Kemiska upptckter, framfrallt DNAs struktur (1953) har gjort det mjligt att frst allt mer av biologin utifrn kemiska principer. Sammantaget har en lng rad framgngsrika reduktioner frt med sig att naturvetenskaperna, fysik, kemi, geovetenskap och biologi hnger mycket nrmare samman med varandra n fr bara ett halvsekel sedan. Det finns ocks tendenser, om n mindre entydiga, till att terfra psykologi och samhllsvetenskap till biologi.

115 Antigone, Alkestis, Medea, Hippolytos. Fyra grekiska dramer versatta av Hjalmar Gullberg, Stockholm 1960. Sofokles, Antigone, IV:1, vers 950.

90 (102)

Sammantaget betyder detta att vetenskapen som helhet utgr en mycket mer integrerad kunskapsmassa n tidigare. Det finns en gammal drm om att kunna reducera all vetenskap till fysik. Samhllsvetenskapen skulle reduceras till psykologi, psykologin till biologi, biologin till kemi och kemin till fysik. r vi nu p vg dit? Nej, av allt att dma inte. Redan reduktionen frn kemi till fysik har nmligen klara begrnsningar. Vi kan visserligen utg frn att fysikens redogrelse fr de basala interaktionerna mellan olika partiklar r fullt ut giltig ven i kemin. Men drav fljer inte att fysikens frklaringsprinciper r tillrckliga fr att vi ska frst ven kemin. 116 Inom kemin frekommer nmligen tskilliga begrepp som inte kan definieras i fysikens termer. Det gller t ex begreppet substitution, som r kraftfullt ur frstelse-synpunkt, men som inte kan definieras p ngot rimligt stt i fysikaliska termer. P motsvarande stt frekommer inom biologin tskilliga begrepp som r centrala fr vr frstelse men som inte p ngot rimligt stt kan reduceras till kemi, t ex artbegreppet. Om man tar fasta p att vetenskap r en mnsklig aktivitet blir det alldeles uppenbart att drmmen en alltings reduktion till fysik r utsiktsls.

116 Joachim Schummer, Towards a philosophy of chemistry, Journal for General Philosophy of Science 28:307-336, 1997, s 307.

91 (102)

8 Att finna orsaker

Inom de flesta vetenskapsomrden sker man efter orsaker och orsakssamband. Trots att orsak r ett centralt begrepp i vetenskapen, r det mycket svrfngat. Frsk att definiera det i termer av enklare begrepp har misslyckats. Mnga har uppfattat orsaksbegreppet som ogripbart, nstan mystiskt.

8.1 Orsak som undantagsls upprepning

Radikala empirister har velat gra sig kvitt komplikationerna i orsaksbegreppet. De har menat att man i vetenskapen mste ha ett precist och vldefinierat orsaksbegrepp, och d blir det ndvndigt att avvika frn traditionella frestllningar. Den mest knde fretrdaren fr denna stndpunkt var David Hume (17111776). Han betraktade orsakssamband som rent mentala konstruktioner. Att A orsakar B betyder enligt honom att A p ett regelbundet stt fregr B. Nr vi upplevt serien frstAsedanB mnga gnger, skapar vi oss en mental vana av att se dem som frbundna med varandra. Detta r, enligt Hume och andra empirister, allt som br ing i ett vetenskapligt orsaksbegrepp. A orsakar B betyder allts enligt denna uppfattning varken mer eller mindre n om A s alltid B. I Humes efterfljd hvdade Auguste Comte (17981857) att man inte skulle ska orsaker i traditionell mening utan deras effektiva lagar, dvs deras orubbliga relationer av efterfljd och likhet.117 En annan empirist, Hans Reichenbach (1891 1953), har definierat orsak som undantagsls upprepning av en fljd av tv hndelser.118 Det r ltt konstaterat att denna definition fr oss mycket lngt bort frn vad vi normalt menar med orsak. Strax efter att min vckarklocka ringer p vardagarna ker grannen ivg i sin bil. Av detta fljer inte att min vckarklocka har frorsakat hans avfrd. Mnga frsk har gjorts att komplettera begreppet om undantagsls upprepning, t ex med olika kombinationer av villkor om att orsaker ska vara ndvndiga och tillrckliga villkor fr sin verkan. Dessa ansatser har dock inte stadkommit ngon definition som ngorlunda svarar mot orsaksbegreppet, s som vi vanligtvis uppfattar det.119 En viktig slutsats kan dock dras frn dessa definitionsstrvanden: En orsak kan inte intrffa efter sin verkan. Antingen kommer orsaken frst, eller s r orsak och verkan samtidiga. Som exempel p det frra kan nmnas att en svr hungersnd i stra Afrika nyligen orsakade mnga mnniskors dd. Hungersnden kom fre ddsfallen. Som
117 Citerat i Mario Bunge, Causality and Modern Science, 3rd ed, 1979, s 68. 118 Citerat iMario Bunge, Causality and Modern Science, 3rd ed, 1979, s 43. 119 Michael Scriven, The Logic of Cause, Theory and Decision 2:49-66, 1971.

92 (102)

exempel p det senare kan nmnas att den brunaktiga frgen p ett jrnfreml frorsakas av rost. Frgfrndringen kommer hr samtidigt med rosten som den frorsakas av.

8.2 Orsaksbegreppet r antropomorft

En viktig ledtrd till att frst orsaksbegreppet kan vi f genom att betrakta dess tillmpning p mnskligt handlande. I sin dagliga tillvaro utfr en mnniska stndigt handlingar som frorsakar olika skeenden utanfr hennes kropp. Genom att rra sina hnder p ett visst stt kan man t ex bryta av en kvist. Handrrelserna frambringar d ett resultat, en frndring i omgivningen. I enkla exempel som detta framstr orsaksbegreppet som okomplicerat. Kroppsrrelserna r den orsak som stadkommer en frndring, verkan, i omvrlden. De begrepp med vilka vi mnniskor beskriver vrlden r starkt prglade av vra egna erfarenheter av interaktion med omvrlden. Drfr r det rimligt att se vr frstelse av hur vrt eget handlande pverkar omvrlden som sjlva urtypen fr orsaksbegreppet. Detta begrepp r med andra ord antropomorft (format efter mnniskan). Nr vi beskriver samband i naturen i termer av orsak och verkan inordnar vi dem i ett mnster som r prglat av erfarenheten av vra egna interaktioner med omvrlden. Ett enkelt exempel kan belysa detta. Vi kan sga att ett stycke jrn blir gldgande drfr att det har en temperatur ver 550 C? Varfr sger vi inte tvrtom att fremlet fr hg temperatur drfr att det blivit gldgande? Eftersom de bda frndringarna hos materialet r samtidiga kan vi inte hr skilja mellan orsaken och verkan med hjlp av en tidsfljd.120 Skillnaden kan emellertid frsts mot bakgrund av att orsaksbegreppet r format efter vra erfarenheter av att med egna handlingar stadkomma frndringar i vr omvrld. Vi kan upphetta ett jrnstycke, och p det sttet gra det gldgande. Dremot finns det inget frfarande som kan beskrivas som att gra ett jrnstycke varmt genom att gldga det. Om detta hade gtt, hade vi kanske sett annorlunda p vad som r orsak och vad som r verkan. Lt oss gra ett tankeexperiment. I ett dataspel kommer vi in i en vrld dr fysikens lagar r annorlunda n i vr egen vrld. I denna vrld finns en sorts strlar som kallas G-strlar. De flesta material antar en rdaktig frg, s k gldfrg, om de bestrlas med G-strlar. Att bestrla ett freml med G-strlar kallas att gldga det. I denna vrld har nstan alla freml samma temperatur. Det finns bara ett ftal material som kan ndra temperatur. Ett av dem r jrn. Jrn blir, i motsats till andra material, varmt om man bestrlar det med G-strlar. Fljande samtal utspelas mellan tv personer som spelar dataspelet:

120 Exemplet r hmtata frn Douglas Gasking, Causation and recipes, Mind 64:479-487, 1955. Se ven Huw Price, Agency and Causal Asymmetry, Mind 101:501-520, 1992.

93 (102)

Varfr blev jrnstngen het? Drfr att den blev gldgad. Jrn blir hett d det gldgas. I denna virtuella vrld r det rimligt att sga att gldgning kan frorsaka hg temperatur, men inte tvrtom. Att orsaksbegreppet r antropomorft betyder inte att alla orsaker skulle ha kunnat stadkommas genom mnskligt handlande. I verfrd bemrkelse anvnds begreppet orsak om mnga hndelsesamband som inte hade kunnat styras av mnsklig hand. Vi talar t ex om orsaksfrlopp som gde rum lngt innan det fanns mnniskor, och vi tvekar inte att tala om orsaker i samband med svl elementarpartiklar som galaxer. I de bda senare fallen, nr vi kommit lngt bort frn den mnskliga erfarenhetssfren, blir dock orsaksbegreppets tillmpning ofta mera osker. Det r belysande att jmfra den antropomorfa analysen av orsaksbegreppet med Humes orsaksbegrepp. Enligt bda uppfattningarna br vra begrepp om orsaker bygga p empiriska erfarenheter. Enligt Hume ska de bygga p de erfarenheter vi kan gra som passiva iakttagare av yttre frlopp. Enligt den antropomorfa analysen bygger de, och br ocks bygga, p vra erfarenheter som aktiva mnniskor som interagerar med omvrlden.

8.3 Allt har inte en orsak

Nr vi ska beskriva samband som vi kan iaktta (bde i naturen och i mnskliga samhllen) har vi en stark bengenhet att gra detta genom att ange orsaker. Mnniskor har sedan mycket lnge sett sambandet mellan orsak och verkan som en allmngiltig beskrivningsmodell: Man har tnkt sig att allt har en orsak. Redan i indiska religisa urkunder som r mer n tv och ett halvt rtusende gamla (Upanisad) hvdas att alla hndelser ingr i orsakskedjor som leder tillbaka till en enda icke orsakad Frsta orsak.121 Fr den moderna vetenskapen r detta synstt inte giltigt. Vi vet nu att det finns mnga samband i naturen som svrligen eller inte alls kan beskrivas i orsakstermer. Det r t ex i mnga fall mera rttvisande att tala om en vxelverkan (interaktion) dr tv fenomen samtidigt pverkar varandra. Man kan frklara himlakroppars rrelser i termer av deras (gravitatoriska) vxelverkan, men i en sdan analys r det inte srskilt upplysande att peka ut den ena himlakroppens lge och rrelse som orsak till den andras.122 Orsaksbegreppets funktion r ofta att gra de studerade sambanden begripliga. Srskilt inom fysiken har orsaksbegreppet sin plats frmst i de intuitiva beskrivningarna av sambanden i naturen. I de mera exakta och preciserade beskrivningar som grs med

121 Radhakrishnan (1931), Indian philosophy, vol I, kap v. Citerat enligt Mario Bunge, Causality and modern science, 3rd ed, Dover, s 247. 122 Mario Bunge, Causality and Modern Science, 3rd ed, 1979, ss 149-150.

94 (102)

matematikens hjlp har orsaksbegreppet i regel ingen plats. Drav fljer dock inte att orsaksbegreppet skulle vara verfldigt. Det frefaller vara oundgngligt av samma skl som frklaringar r en oundgnglig del av vetenskapen.

8.4 Att faststlla orsakssamband

Den skraste metoden att faststlla orsakssamband r i allmnhet experiment som genomfrs dels med, dels utan den orsaksfaktor man vill underska. Vill man veta om en viss kemikalie orsakar sprickor i plastrr, gr man ett experiment dr man utstter plastrr fr kemikalien och jmfr dem, avseende frekomsten av sprickor, med andra rr som inte utsatts fr kemikalien. Men som vi sg i kapitel 3 r det i mnga fall inte mjligt att genomfra sdana experiment. Vill vi veta om samma kemikalie orsakar hjrtinfarkt hos mnniskor br vi lmpligen avst frn experiment p mnniskor. Om mnniskor redan har blivit utsatta fr mnet kan vi i stllet ska upp exponerade personer och jmfra deras hlsotillstnd med oexponerade personers. I detta fall uppstr emellertid svrbemstrade felkllor. Vi kan inte veta om det finns andra faktorer n sjlva kemikalien som skiljer exponerade och oexponerade mnniskor t. Kanske finns det en underliggande faktor som frorsakar bde exponering och sjukdom? Just detta r vad som hnde i brjan av 1980-talet d man upptckte att mnga AIDSpatienter hade anvnt drogen amylnitrat. Bde forskare och regeringstjnstemn trodde att drogen kunde bidra till sjukdomens uppkomst. Det visade sig emellertid att sambandet inte var av detta slag, utan berodde p en gemensam, underliggande faktor. Personer med vidlyftiga sexualvanor anvnde ofta denna drog, och dessa personer lpte ocks kraftigt kad risk fr AIDS.123 Ett annat exempel r en underskning dr det visades att mnniskor i Storbritannien som var fdda i vissa stjrntecken var verrepresenterade i intellektuella yrken. En nrmare analys av underskningen visade att resultatet berodde p att det var s kallt p vintern i engelska hus att mnniskor som planerade barnafdslar i regel undvek att fda barn p vintern. I vre samhllsklasser klarade man oftare av att planera fdslar, och dr var det ocks vanligare att barnen fick intellektuella yrken.124

123 Harris Pastides, An epidemiological perspective on environmental health indicators, World Health Statistics Quarterly 48:140-143, 1995. 124 Geoffrey A Dean, IW Kelly, James Rotton och DH Saklofske The Guardian Astrology Study: A Critique and Reanalysis, Skeptical Inquirer 9(4):327-338, 1985, s 331.

95 (102)

Post hoc-misstaget
Redan Aristoteles ptalade att vi mnniskor r bengna att alltfr lttvindigt placera in vra iakttagelser i facket orsakverkan. Han varnade fr ett felslut som han kallade post hoc ergo propter hoc, efter detta, sledes p grund av detta. Felslutet bestr i att man tror att det faktum att B fljer efter A innebr att B r frorsakad av A. Veckopressens medicinska reportage innehller tskilliga exempel p detta felslut. Dr kan man ofta lsa om hur en enskild person har blivit frisk efter ngon viss behandling. Frn en sdan berttelse kan man emellertid inte dra ngon slutsats om behandlingens effektivitet. Efter r nmligen inte detsamma som p grund av. Om man ger tillrckligt mnga patienter en behandling som inte hjlper mot deras sjukdom, kommer en del av dem att bli friskare av andra orsaker n behandlingen. Detta gller t o m om behandlingen i flertalet fall frvrrar sjukdomen.

Det r viktigt att observera att styrkan hos ett statistiskt samband inte har ngon betydelse fr om det ska anses vara ett orsakssamband eller inte. Det finns t ex ett starkt statistiskt samband mellan viskositeten hos asfalt (dvs dess egenskap att vara trgflytande) och frekomsten av polio. Ju mer lttflytande asfalten r i ett omrde, desto fler nya fall av polio uppkommer i trakten.125 Detta betyder dock inte att polio frorsakas av mjuk asfalt. I stllet finns hr en gemensam underliggande orsak till bda fenomenen: Vid hgre temperatur blir asfalten mjukare och poliofallen vanligare. Det r i praktiken ofta mycket svrt att skilja mellan samband som beror p direkt orsakverkan och samband som beror p gemensamma underliggande faktorer. Tv grundregler br tillmpas i all orsaksanalys. Fr det frsta: Leta alltid aktivt efter gemensamma underliggande faktorer som kan vara ett alternativ till direkta orsakssamband. Fr det andra: Var misstnksam mot orsakssamband som inte fortgr med mekanismer som r vlbelagda frn tidigare underskningar.

8.5 Samverkan mellan flera orsaksfaktorer

Vi har hittills gnat oss t lroboksexempel dr det bara finns en orsaksfaktor som leder fram till en verkan. I de flesta vetenskapliga sammanhang har man att gra med betydligt mer komplicerade samband, dr olika orsaksfaktorer i samspel ger upphov till en verkan. Ett exempel p detta r att en rad olika faktorer samverkar till att en person fr hjrtinfarkt. Orsakssambandet r komplext redan fr den enskilda hndelsen, och det r dessa komplexa samband som mste sammanstllas fr att man ska f en bild av hndelsetypen (dvs hjrtinfarkter) i allmnhet. Vill vi veta hur stor del av hjrtinfarkterna som beror p t ex vervikt, kan vi jmfra frekomsten av hjrtinfarkter dels hos befolkningen i allmnhet, dels hos en grupp av personer som inte r verviktiga men i vrigt har samma frdelning av relevanta egenskaper som befolkningen i allmnhet. Antag att den senare gruppen har 15 % lgre

125 Alcock, Parapsychology: Science or Magic?, s 98.

96 (102)

frekomst av hjrtinfarkt n den frra. I s fall kan vi dra slutsatsen att 15 % av hjrtinfarkterna inte skulle ha uppkommit om det inte vore fr vervikten. Man kan d sga att 15 % av hjrtinfarkterna r hnfrbara till vervikt. Eftersom sjukdomars hnfrlighet till orsaksfaktorer brukar anges som procent skulle man kunna tro att varje sjukdom ska ha en uppsttning orsaksfaktorer, vars procentsumma blir 100. S r dock inte fallet. Ibland kan flera olika faktorer behva samverka fr att en skadeverkan ska uppst, och d r var och en av dem tillrcklig att ta bort fr att sjukdomen ska utebli. Som ett resultat av detta kan procentsumman bli strre n 100.126 Detta kan ocks visas med ett exempel frn ett annat omrde, nmligen trafikskerhet.127 Lt oss anta att vi mycket noga har underskt orsakerna till ddsfall p en farlig vg genom att jmfra med andra vgar dr olika skerhetshjande tgrder har genomfrts. Som ett resultat av sdana underskningar skulle man t ex kunna konstatera att det gr att undvika 20 % av ddsfallen genom att frbttra vgbanan och 40 % genom att snka hastighetsgrnserna. Det vore d frestande att sga att ddsfallen till 20 % beror p vgbanan, till 40 % p fr hga hastigheter och till 40 % p andra faktorer. Detta r dock fel. Man skulle inte f bort 60 % av ddsfallen genom att bde frbttra vgbanan och snka hastigheterna, helt enkelt drfr att en del av ddsfallen skulle frhindras med vilken som helst av de bda tgrderna. Detta blir n tydligare nr vi beaktar fler faktorer. I exemplet, kan vi anta, gr 50 % av olyckorna att eliminera genom att undanrja all trafikonykterhet, 90 % genom att infra farthinder i vgbanan, 98 % genom att tilldela varje bilist en personlig polislots, etc. Summan av procenttalen kan allts bli lngt hgre n 100. Det finns inget entydigt stt att reducera den komplexa samverkan mellan olika orsaksfaktorer till en procentuell frdelning av orsakandet mellan dem. Av motsvarande skl r det inte mjligt att ange hur stor del av mnniskors intelligens som r medfdd respektive miljbetingad. Genom att jmfra enggstvillingar (som har samma arvsmassa) som vxt upp p olika hll kan man ta reda p hur stora skillnader som uppstr p grund av de miljskillnader som frekom i underskningen. Om man i stllet hade kunnat jmfra enggstvillingar som utsatts fr mycket strre skillnader i graden av intellektuell stimulans hade resultaten (med samma felaktiga tolkning) inneburit att intelligensen r i hgre grad miljbetingad och drmed i lgre grad rftlig. Det r allts inte hllbart att frska procentfrdela orsakandet mellan arv och milj. I stllet br vi frska frst den komplicerade samverkan mellan genetik och omgivning som pverkar vra mentala kapaciteter. Det br inte tas fr givet att dessa processer alltid bst beskrivs med orsaksbegreppets hjlp.
126 Murray, Christopher JL och Alan D Lopez 1999, On the Comparable Quantification of Health Risks: Lessons from the Global Burden of Disease Study, Epidemiology 10:594605. 127 Smith, Kirk R, Carlos F Corvaln och Tord Kjellstrm 1999, How Much Global Ill Health Is Attributable to Environmental Factors?, Epidemiology 10:573584, s 577.

97 (102)

9 Vetenskap, vrderingar och vrldsbilder

Vrderingar kommer in i det vetenskapliga arbetet p mnga stt, t ex i valet av forskningsomrden och i bedmningen av vilken forskning som r etiskt frsvarbar. Vi ska hr endast upprtthlla oss vid tv aspekter p det stora omrdet vetenskap och vrderingar. Den ena handlar om hur vrderingar pverkar vetenskapen, nrmare bestmt om vrderingarnas roll i bedmningen av vilka vetenskapliga hypoteser som ska godtas respektive frkastas. Den andra handlar om hur vetenskapen pverkar vrderingarna, nrmare bestmt om dess roll i formandet av en frndrad vrldsbild och av en ny syn p mnniskans plats i tillvaron.

9.1 Vetenskapens beslutsfattande

I all forskning ingr att fatta beslut, inte bara om vilka problem man ska angripa och hur, utan ocks om vilka hypoteser man ska godta eller frkasta. I den senare typen av beslut riskerar man att beg tv slags misstag: Man kan godta en felaktig hypotes eller frkasta en korrekt hypotes. Om man i ett enskilt fall anser det ena eller andra av dessa fel vara allvarligare n det andra, kan detta f betydelse fr beslutet. Beslutsfattandet om hypoteser uppmrksammades av vetenskapsfilosofen Richard Rudner (19211979) i en artikel publicerad 1953. Han argumenterade dr mot den d gngse uppfattningen att man kan gra en strikt uppdelning mellan fakta och vrderingar, och drigenom hlla vetenskapen vrdefri. Hans huvudargument var att ett beslut om att acceptera eller frkasta en vetenskaplig hypotes mste ta hnsyn inte bara till den tillgngliga empiriska bevisningen utan ocks till en bedmning av allvarlighetsgraden hos de tv typerna av misstag: att acceptera en felaktig hypotes och att frkasta en korrekt hypotes. Men i s fall str det klart att forskaren som forskare gr vrdeomdmen. Ingen vetenskaplig hypotes blir ngonsin fullstndigt verifierad. Forskaren som accepterar en hypotes mste fatta beslutet att evidensen r tillrckligt stark eller att sannolikheten r tillrckligt hg fr att motivera att hypotesen accepteras. Uppenbarligen blir vrt beslut om evidensen och huruvida den r tillrckligt stark en funktion av hur viktigt, i ordets typiskt etiska bemrkelse, det r om man av misstag accepterar eller frkastar hypotesen Hur skra vi behver vara innan vi accepterar en hypotes kommer att bero p hur allvarligt ett misstag skulle vara.128

128 Richard Rudner, "The scientist qua scientist makes value judgments", Philosophy of Science 20:1-6, 1953, s 2.

98 (102)

Mnga vetenskapliga hypoteser, t ex de om verkningar och biverkningar hos vacciner och lkemedel, har stor praktisk betydelse. I sdana fall, menade Rudner, var det oundvikligt att rent etiska, utomvetenskapliga, vrderingar fr betydelse fr hur man bedmer allvarligheten hos de bda slagens fel. I en kommentar till Rudners artikel frskte Carl Hempel (19051997) nyansera bilden av de vetenskapliga beslutens vrdeberoende. Hempel medgav att valet mellan att acceptera eller inte acceptera en hypotes beror p vrden. Men det var inte vilka vrden som helst, utan en speciell typ som han kallade epistemiskt eller vetenskapligt vrde. Sdana vrden reflekterar det positiva eller negativa vrde som de olika utfallen har frn den rena vetenskapliga forskningens synpunkt, snarare n de praktiska fr- eller nackdelar som kan flja av att man tillmpar en accepterad hypotes, beroende p om den r sann eller falsk.129 Epistemiska vrden reflekterar enligt Hempel nyttan av sanningsenlighet, enkelhet, frklaringskraft och andra nskvrda egenskaper hos vetenskapliga teorier. Med en parafras av Rudner hvdade han att forskaren som forskare gr frvisso vrdeomdmen. Dessa r dock inte av ett moraliskt slag, utan de reflekterar snarare vrdet fr grundforskningen av att konstruera sunda och informationsrika redogrelser fr vrlden, och detta r vad jag skulle vilja kalla epistemiska vrden.130 Idn om epistemiska vrden har ftt betydande genomslag, och har utvecklats vidare av andra forskare.131 Mnga har dock uttryckt tvivel om att det endast skulle vara epistemiska och icke-moraliska vrden som spelar en roll i vetenskaplig hypotesprvning.132 De flesta forskare skulle frmodligen krva starkare bevis fr en hypotes som understdjer knsfrdomar n fr en som verkar i motsatt riktning. Man kan ocks misstnka att beviskraven i praktiken blir annorlunda om t ex stora ekonomiska intressen eller miljintressen str p spel. Mnga forskare hvdar dock att de inte tar ngra sdana hnsyn och att de icke-epistemiska vrdenas eventuella intrng i forskningen endast r beklagansvrda undantag. Hur det i sjlva verket frhller sig med den saken r en (vsentligen outredd) empirisk frga. Nr forskningsresultat ska tillmpas i praktiken stlls frgan om bevisbrda i ny belysning. Inom miljpolitiken rder numera stor enighet om att man ibland mste ingripa mot misstnkta miljfaror trots att man inte har den grad av bevisning som krvs inom vetenskapen. Man kan t ex besluta att en kemikalie ska hanteras srskilt frsiktigt drfr att det finns vetenskapliga misstankar om att den r hlsofarlig. Detta kan man allts gra trots att den bevisning som gav upphov till misstankarna inte rcker fr att

129 Carl G Hempel, "Inductive inconsistencies", Synthese 12:439-469, 1960, s 465. 130 Carl G Hempel, "Turns in the evolution of the problem of induction", Synthese 46:389-404, 1981, s. 398. 131 Isaac Levi, "On the seriousness of mistakes", Philosophy of Science 29:47-65, 1962. John C Harsanyi, "Bayesian decision theory, subjective and objective probabilities, and acceptance of empirical hypotheses", Synthese 57:341-365, 1983. 132 Robert Feleppa, "Epistemic utility and theory acceptance: Comments on Hempel", Synthese 46:413-420, 1981.

99 (102)

betrakta mnets farlighet som vetenskapligt bevisad. Idn att beviskraven kan vara lgre fr praktiskt handlande n fr vetenskaplig bevisning gr under namnet frsiktighetsprincipen.133

9.2 Att skilja mellan fakta och vrderingar

Det har ibland hvdats att fakta och (utomvetenskapliga) vrderingar r s sammanvvda, tminstone i vissa grenar av vetenskapen, att det r ogrligt att skilja dem t. Det mste dock framhllas att ven om man inte kan separera fakta och vrderingar fullstndigt frn varandra, kan det vara nskvrt att skilja dem t s lngt det r mjligt. Detta har betydelse framfr allt om man efterstrvar ett rationellt samtal i kontroversiella frgor. En strvan att skilja mellan fakta och vrderingar behver inte innebra att man anser att fakta och vrderingar skulle existera som tv slags storheter, som man tminstone i princip fullstndigt kan skilja t. Varken fakta eller vrderingar finns i verkligheten. Dremot finns det bde faktaaspekter och vrderingsaspekter i de utsagor vi gr om verkligheten. I mnga sammanhang, ocks i vardagslivet, r det praktiskt att renodla dessa bda aspekter av vra sprkliga uttrycksmedel, dvs frska skilja mellan faktaaspekter och vrderingsaspekter. Alla former av (utomvetenskapliga) vrderingar i vetenskapen r dock inte lika viktiga att skilja frn fakta. I de medicinska vetenskapsgrenarna finns det starkt inarbetade vrderingar om att sjuka mnniskor ska hjlpas till att bli friska. Det frefaller knappast vrt besvret att frska srredovisa och tydliggra denna vrdering verallt dr den frekommer, helt enkelt drfr att den r okontroversiell. I samhllsvetenskaperna r det ofta annorlunda. Nationalekonomer utgr t ex i regel frn vissa vrderelaterade premisser, om att en kad varu- och tjnstekonsumtion r till frdel fr individen. Dessa premisser har ibland ifrgasatts p moraliska grunder. Det frefaller drfr rimligt att frska f dem s tydligt redovisade som mjligt och att om mjligt utrna hur stor betydelse de har fr forskningsresultaten. En god allmn regel r att om vrdeomdmen som pverkar forskningen r eller frvntas kunna bli kontroversiella, br man ska precisera vilka de r och vilken betydelse de har fr forskningen.

9.3 Vetenskap och vrldsbild

Frgves skilde den vise guden olika delar av jorden frn varandra med den fientliga oceanen, p det att inte ogudaktiga farkoster mtte segla ver de okrnkbara vgorna. Den mnskliga rasen, som vgar gra allt, begick genast den frbjudna handlingen.134

133 Sven Ove Hansson, Values in Pure and Applied Science", Foundations of Science, in press. 134 Q Horatius Flaccus, Carmen III, bok I.

100 (102)

Denna klagan ver teknikens i detta fall skeppsbyggnadskonstens framsteg r skriven av Horatius (658 f Kr). Den r ett tidigt inlgg i en debatt som pgtt i mer n tvtusen r, om nyttan och skadan av de nya redskap som vetenskap och teknik satt i mnniskornas hnder. Vetenskapen har frsett oss med boktryckarkonsten och krutet, med vaccin och biologiska stridsmedel, med lkemedel och miljgifter, med Internet och stridsledningscentraler. Hur vi stller oss till denna lika dramatiska som tveeggade utveckling av mnsklighetens frmgor r i grunden en frga om optimism eller pessimism, inte s mycket om tekniken som sdan utan om mnniskorna. Denna diskussion har i regel handlat om teknologi och om vetenskapens tillmpningar. Men det finns ocks fall d kunskapen i sig har pverkat vr vrldsbild, utan frmedling av praktiska tillmpningar. Vetenskapen har, i det lngre perspektivet, kraftfullt medverkat till att underminera gamla vrderingar och drmed bidragit till att nya vrderingar utbildats. Detta behver inte innebra att vetenskapen i sig sjlv innehller de vrderingar som den bidrar till att driva fram i samhllet. Den samhlleliga eller etiska innebrden av en vetenskaplig frestllning blir beroende av den ideologiska omgivning dr den tas emot och anvnds fr skilda syften. Den heliocentriska astronomin skulle frmodligen inte ha ftt alls samma innebrd fr vrldsbilden om den inte kommit fram i ett samhlle dr kyrkans hegemoni i vrldsskdningsfrgor stod p spel. Effekterna av Darwins utvecklingslra, av relativitetsteorin etc berodde p motsvarande stt p den samhlleliga omgivning dr de togs emot.135 Vetenskapens effekter p vr vrldsbild r ofrutsgbara, eftersom de beror av ofrutsgbara vetenskapliga resultat. Men det finns en generell trend i vetenskapens hittillsvarande effekter p vrldsbilden, nmligen att den skjuter undan mnniskan frn hennes tidigare s centrala plats i vra frestllningar om den vrld vi lever i. Den frvetenskapliga vrldsbilden gav mnniskan en synnerligen unik roll och plats i universum. Detta synstt brukar kallas antropocentrism. Ngra yttringar av detta synstt kan nmnas frn den medeltida teologin. Kyrkofadern Augustinus (354430) frklarade att de vilda djuren hade skapats fr mnniskans skull fr att straffa, prva och instruera oss.136 Den inflytelserike teologen Petrus Lombardus (ca 11001160) skrev: Alldeles som mnniskan gjorts fr Guds skull, dvs fr att tjna Honom, s har universum gjorts fr mnniskans skull, dvs fr att tjna henne. Drfr r mnniskan placerad vid universums mittpunkt, s att hon kan bde tjna och bli tjnad.137

135 Graham, Between Science and Values. 136 Citerat enl Bergen Evens, The Natural History of Nonsense, NY 1946, s 143. 137 Hansson, Vetenskap och ovetenskap, s 71.

101 (102)

En lng rad vetenskapliga upptckter har gjort den gamla antropocentrismen ohllbar. Solen kretsar inte kring jorden, utan tvrtom. Solen har i sin tur visat sig vara en av ca 500 000 miljoner stjrnor i Vintergatan, som i sin tur r en av tminstone 1000 miljoner galaxer. Den biologiska utvecklingslran har i viss mening tagit frn mnniskan hennes srstllning bland varelserna p jorden. Till yttermera visso har mnniskan sjlv blivit freml fr samma slags frklaringar som vrlden omkring henne. Vetenskapen har efterhand erbjudit allt fler frklaringar av mnskliga lidelser och mnskliga vrderingar. Inom etologi och psykologi har man velat frklara vra vrderingar som fljder av biologiska principer.138 ven om de frklaringar som framkommit ofta varit kontroversiella, uppstr problemet: Hur absoluta blir vra vrderingar, med vilken kraft kan de upprtthllas, om de gr att frklara p samma stt som vi kan frklara molekylernas uppbyggnad eller myrornas stackbyggande? Filosofen Friedrich Nietzsche (18441900) uttryckte vetenskapens effekt p vrldsbilden s hr: Fortskrider inte mnniskans frringande av sig sjlv, hennes vilja att frringa sig sjlv, oupphrligt alltsedan Kopernikus? Ack, borta r tron p hennes egen vrdighet, ofrliknelighet och oersttlighet i vsendenas rangordning ett djur har hon blivit, bokstavligen, ofrminskat och utan frbehll ett djur, hon som i sin tidigare tro nstan var Gud... All vetenskap r idag sysselsatt med att frska frnta mnniskan hennes aktning fr sig sjlv.139 Innan man frkastar vetenskapen drfr att den inte r antropocentrisk mste man emellertid skilja mellan beskrivande och etisk antropocentrism. Det r den frstnmnda som vi hittills har talat om. Den stter mnniskan i centrum fr sin beskrivning av hur vrlden r beskaffad, och ger henne en srroll i universum. Den etiska antropocentrismen, andra sidan, stter mnniskan i centrum fr sin uppfattning om hur vrlden borde vara beskaffad, och bygger upp etiken med utgngspunkt frn mnsklig vlfrd och mnsklig strvan. Detta kan ven kallas humanism. Det finns inget ndvndigt samband mellan beskrivande och etisk antropocentrism. Ytterst kan nmligen ingen moraluppfattning hrledas frn ngra beskrivningar eller frklaringar av hur vrlden r beskaffad. Att den beskrivande antropocentrismen trngts tillbaka beror ytterst p mnniskans unika frmga till kunskapsskande, till reflektion och sjlvdistans. Vetenskapen bygger p dessa frmgor och r i hgsta grad ett mnskligt projekt. Vi kan tillta oss att betrakta det som ett av mnsklighetens mest storslagna gemensamma projekt.

138 Graham, Between Science and Values, s 169, 171. 139 Hansson, Vetenskap och ovetenskap, s 72.

102 (102)