Styrelsen fr PSYKOLOGISKT FRSVAR

Kllkritik fr Internet

Gran Leth Torsten Thurn

RAPPORT 177

Kllkritik fr Internet
Gran Leth och Torsten Thurn

Styrelsen fr PSYKOLOGISKT FRSVAR

Utgiven av Styrelsen fr psykologiskt frsvar ISSN 1401-2383 Stockholm, 2000 Omslag: Nick Koudis, PhotoDisc

IV

INNEHLL

SPFs frord

..............................................................................

7 9

Frfattarnas frord Inledning

....................................................................

................................................................................

10

Den nya kllsituationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 En frndrad kunskapssyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Kllkritik fr Internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Om bokens tillkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Kllkritik fr Internet fyra gamla kriterier och tre nya . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Tre slags information fakta, frklaringar och sikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Beroende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Tradering, rundgng Principen om tv oberoende kllor kthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Plagiat av en hemsida En falsk hemsida Pol Pot i Sverige Tendens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Lgnaktighet Cancer- och allergifonden Lgnaktighet ett falskt tvlingsresultat Tendentist urval officiella kllor Att anvnda tendentisa kllor talibanerna i Afghanistan Vrldsbild och kunskapssyn som tendens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Trovrdighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Ntplatsens adress som en indikation p trovrdighet Framstllningssttet som en indikation p trovrdighet Kllans frutsttningar och egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Definitioner
Motorvgar och journalistisk praxis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Kataloger och annat lttillgngligt material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Hjlpmedel vid skningar Vindkraft forskningsspret Vindkraft miljspret Slutsatser Anvndning och praxis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Formuleringar av praxis En ny auktoritetstro? Praxisen r otillrcklig

Fel och fllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Rykteskulturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Risken fr blndverk en versttning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Encyclopdia Britannica. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Ngra slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Hrda fakta? Exemplet sifferuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Gteborgsbranden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Brs, valutor och rntor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Databaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Textdatabaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Referensdatabaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Faktadatabaser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Fem fall av fri informationsskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Vetenskap eller propaganda? Ntplatser som informerar om vxthuseffekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Naturvrdsverkets lnkbibliotek Naturvrdsverkets lnkar Slutsatser
Information om en sjukdom manodepressivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Alternativ information jakten p Bin Laden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Fakta om Bin Laden Ngra vsterlndska kllor om Bin Laden Alternativa ntplatser om Bin Laden och den muslimska vrlden Ntplatser om den islamiska vrlden Slutsatser
Information om tredje vrlden Ghana p Internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Elementra fakta om Ghana Helhetsbild av Ghana

Frnekare av Frintelsen en kartlggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

Ett historierevisionistiskt centrum Institute for Historical Review En konkurrent till IHR The Barnes Review Revisionisternas kritiker McVay och The Nizkor Project Revisionismens fader Harry Elmer Barnes Hnvisningar till pstdda revisionister Medverkande vid IHRs konferenser Personer som stdde IHR Lnkar frn IHR En studie av revisionisterna Slutsatser Skningarna p Frintelsefrnekarna en versikt

VI

Sammanfattning och rd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133

Ett exempel som kan vara vrt att flja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Internet som informationsmedium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Rd till Internetanvndaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139
Source Analysis for the Internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Purpose . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Lines of inquiry . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Source analysis and its expansion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Time Dependence Authenticity Bias World-view and conceptions of knowledge as sources of bias Credibility Source conditions and features Examples . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Hard facts? The example of figures Databases Science Islam Ghana Conclusion and advice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 SPFs senaste rapporter och meddelanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

VII

SPFs FRORD
Styrelsen fr psykologiskt frsvar (SPF) har under en lng fljd av r gnat ett betydande forskningsintresse t frgor som rr samhllets informativa och kommunikativa frmga frmst under strda men ocks under ostrda frhllanden. SPF har i dessa forskningsprojekt studerat hur samspelet mellan samhllets huvudaktrer sndare (myndigheter m.fl.), frmedlare (frmst press, radio och teve) och mottagare (medborgare) har fungerat och mot bakgrund av resultaten i studierna haft anledning att diskutera sdana grundlggande demokratiska frgor som trovrdighet, frtroende och tillit. Den snabba utvecklingen inom kommunikationsomrdet under senare r frmst ITs och Internets accelererande betydelse p allt fler omrden inom samhllet har av sjlvklara skl lett till att SPF vidgat sitt forskningsintresse till att ocks innefatta dessa nya inslag i samhllsmiljn. Frndringarna i informations- och kommunikationsmiljn berr svl sndare, frmedlare som mottagare. Det r mot denna bakgrund, som SPF genomfrt ett antal studier, som ur olika aspekter avsett att belysa och skaffa kunskap om hur IT- och Internetutvecklingen kan pverka samhllskommunikationen. Hr kan nmnas studierna Hotet frn IT (1993), Frn lpsedel till webb (1999) och Myndigheter, Internet och integritet (2000). SPF deltar ocks sedan flera r i de av Nordicom vid Gteborgs universitet rligen terkommande mtningarna rrande medborgarnas medieanvndning (Mediebarometer). Drutver pgr vid SPF forskning kring pverkan och mjligheter till vilseledning i informationssamhllet, frmst via Internet. Oavsett vem som gnar sig t informationsskning p Internet r kllkritik ett centralt begrepp. Kan man lita p de besked och budskap som finns att tillg p Internet? Hur lr man sig att umgs med det nstan obegrnsade utbudet? De traditionella kllkritiska principerna r visserligen lika giltiga p Internet som i andra sammanhang, men de speciella frhllandena i cyberrymden gr att tillmpningarna delvis blir annorlunda. Studien visar bl. a. att det r en felaktig frestllning att det gr snabbt och enkelt att skaffa information via ntet. Tvrtom det fordras bde noggrannhet och eftertnksamhet om Internet skall kunna anvndas till ngot annat n att inhmta den mest elementra informationen. Det r ocks en illusion att tro, att det gr att informera sig utan att ha frkunskaper; kraven p sdana r i sjlva verket snarare strre n mindre p Internet jmfrt med konventionella medier. Utvecklingen p IT-/Internetomrdena och tillvxten av svl utbud som efterfrgan gr det sledes mycket angelget att ta sig an de nya kllkritiska problem denna utveckling medfrt.

Det r bl.a. mot denna bakgrund som freliggande studie skall ses. Studien vnder sig i frsta hand till de flitiga Internetanvndarna: journalister, forskare och studenter, men ocks till andra Internetanvndare i samhllet som, i sin profession eller fr sitt njes skull, sker information p Internet och p olika stt frsker bedma denna i syfte att skilja ut den anvndbara kunskapen frn skrpet. Studien har p ett frtjnstfullt stt genomfrts av Gran Leth och Torsten Thurn, bgge vid institutionen fr journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet. Deras analys och reflektioner br kunna ligga till grund fr fortsatta studier och diskussioner kring hur de senaste rens utveckling av moderna informationskllor frndrat kllsituationen fr bl.a. det journalistiska arbetet.

Gran Sttz Forskningschef, SPF

FRFATTARNAS FRORD
Den snabba utvecklingen p IT-omrdet inte minst vad gller Internet och de stora mjligheter som Internet innebr fr journalistiken gr det angelget att ta sig an de nya kllkritiska problem denna utveckling ocks medfr. De traditionella kllkritiska principerna r visserligen lika giltiga p Internet som i andra sammanhang, men de speciella frhllandena i cyberrymden gr att tilllmpningarna delvis blir annorlunda. Uppslaget till den hr boken fick vi frn vr kollega Mark Comerford. Underskningen har, frutom analys av sjlva kllmaterialet, naturligtvis franlett mnga frgor och ett otal diskussioner. Bde fretrdare fr medierna samt kolleger och vnner i den akademiska vrlden har bemtt oss med stort tlamod och visat intresse fr vr underskning. Stort tack till er alla. Srskilt vill vi ocks rikta tacksamhet till vra studenter fr de givande diskussioner vi haft under arbetet med boken. Sist men inte minst vill vi tacka Gran Sttz och Roland Nordlund vid SPF fr en noggrann lsning av vrt manuskript och fr vrdefulla synpunkter.

Stockholm i maj 2000 Gran Leth och Torsten Thurn

INLEDNING

Internet har blivit ett centralt medium fr nyhetsfrmedling, opinionsbildning och kunskapsinhmtning. Bokens syfte r att ge vgledning fr en bedmning av kllorna p ntet, de bedmningskriterier som kommer att utvecklas grundar sig p kllkritisk metod. Boken vnder sig till erfarna Internetanvndare. Den riktar sig till journalister, svl till dem som r engagerade i den dagliga nyhetsrapporteringen som till dem som kan gna sig t mer tidskrvande underskande journalistik. Vidare vnder den sig till forskare och studenter vid universitet och hgskolor. Till sist vnder den sig till yrkesverksamma inom skilda omrden som regelbundet anvnder sig av Internet, till lrare och elever i skolan, liksom till alla dem som sker och frsker vrdera den information som ges p Internet. Jorge Luis Borges, den argentinske frfattaren, berttar i en av sina noveller om hur han kpte en bok av en frsljare. Det var ett slags encyklopedi, och han brjade blddra i den. Men han lyckades aldrig komma till slutet. Det dk stndigt upp nya sidor med nya artiklar. Och nr han ville terfinna en artikel han tidigare hade lst gick det inte. Hur han n blddrade, framt och bakt, fann han bara nya, oknda sidor. Borges var fre sin tid. Han beskrev Internet redan mnga r fre IT-revolutionen. P Internet kan man f tusentals trffar p en skning. Man hittar en sida som verkar intressant. Efter ngra veckor vill man tervnda till den, men d gr den inte att terfinna. Den har ndrats eller tagits bort under tiden. Man sker p ett visst ord med en skmotor och fr en mngd trffar. Man sker p en annan

och fr lika mnga trffar, men de sidor man fr fram r delvis andra. Internet r vldigt, overskdligt och stndigt fluktuerande. Novellen slutar med att Borges finner boken vara inte bara oanvndbar utan ocks ond, obscen. Drfr stller han undan den p en plats dr den inte gr att hitta. Men den slutsaten br man inte dra av Internet. Det handlar om ett nytt medium som visserligen kan vara svrhanterligt men som ocks kan vara till stor nytta. Det bljande kaos som rder p Internet r p stt och vis jmlikt. Den fattiga och den rika organisationens ntplatser kan se lika flotta ut. Man kan inte p utanskriften se om det r en stor organisation med mycket pengar bakom sig som ger en ntplats, eller om det r en liten fattig frening som kmpar fr sin existens. Det glttade papperets prestige r borta. P Internet saknas ocks en av journalistikens traditionella makthavare gatekeepern, den som sllar bort all information som inte anses vrd att komma in i tidningen eller spridas i etern. P Internet samsas den vrdefulla informationen och skrpet, sida vid sida. Jmlikheten p Internet har stora frdelar. Det finns oerhrt mycket mer information n tidigare, och den informationen r ltttkomlig. I stllet fr att rota i arkiv och bestlla bcker p bibliotek kan man sitta vid sin dator och knappa fram det man vill ha. Men nackdelarna r ocks stora. Den som sker information p Internet r utlmnad t sig sjlv och sitt omdme. Ingen auktoritet kan avgra vad som r trovrdigt och vad som r otillfrlitligt. Den vanligast metaforen fr att ska p Internet r som bekant att surfa. Detta r

10

dock inte ngon srskilt bra bild, eftersom den antyder inte bara ostyrbarhet utan ocks ansvarslshet. Man associerar till ungdomar i Kalifornien som roar sig vid Stilla havets strnder. P samma stt klickar sig ntsurfaren planlst fram och ser om han eller hon hittar ngot roligt. Surfandet i den meningen har knappast framtiden fr sig utan torde tillhra Internets barnsjukdomar. I lngden kan det inte vara roligt att leta p mf. Det Internet kan anvndas till r i stllet mlinriktat skande efter information. En annan metafor r elektroniska motorvgar. Den antyder ngot helt annat, nmligen att man ltt och snabbt kommer dit man vill. S kan man anvnda Internet. Vill man ta reda p en bok kan man anvnda Libris, vill man skaffa ett riksdagsprotokoll kan man anvnda Riksdagens ntplats och s vidare. Det finns mngder med information som r ltt tillgnglig p Internet genom olika databaser och skverktyg statlig information, information om fretag och organisationer, bokkataloger etc. Har man ett specialintresse lr man sig snabbt var man kan finna information av denna typ. Den var fr det mesta tillgnglig ven tidigare, men nu gr det snabbare. De elektroniska motorvgarna r ltta att ta sig fram p, och drfr kommer de frmodligen att byggas ut. Men detta r inte srskilt revolutionerande. Vi har fortfarande en gatekeeper som bestmmer vad vi ska ska. De elektroniska motorvgarna frfuskar p stt och vis Internets id. Den som hller sig till dem begrnsar i hg grad sina mjligheter att anvnda Internet. Varken den ondliga boken, surfingbrdan eller motorvgen r allts ngon god metafor fr Internet. Den bsta bilden r nog i stllet den av en overskdligt stor djungel som inte r kartlagd och dr det inte finns ngra vgar. Den som ger sig in dr riskerar att g vilse, fastna i gyttja och kvicksand, luras av hg-

ringar. Men det finns ocks rikedomar att hmta fr den som vgar sig ut i den virtuella vildmarken. Internet r ett nytt medium som ppnar nya mjligheter. Det innebr att de problem man mter nr man ska vrdera information p Internet tminstone till en del r annorlunda n dem man mter nr man bedmer skriftlig information. De traditionella kllkritiska reglerna gller visserligen fortfarande, men tillmpningen r inte alltid densamma. Den hr boken gr drfr inte ansprk p att vara ngon karta ver Internetdjungeln. Frhoppningsvis kommer det aldrig att ritas ngon sdan. Om man kartlgger Internet och lgger ut vgar verallt, kommer nmligen resultatet att bli detsamma som nr man hugger ner de riktiga regnskogarna. Den frr s blomstrande naturen blir en torr och steril demark. Sjlva vildvuxenheten r nmligen en av de stora frdelarna med Internet. Den gr det mjligt att mta det ovntade, att se tillvaron ur helt nya perspektiv. Detta r inte en handbok med tips om att den eller den adressen r bra och den andra dlig. Det skulle vara meningslst, eftersom de ntplatser som nmns mycket vl kan ha ndrats eller tagits bort nr detta lses. Boken r i stllet avsedd som ett slags survival kit fr informationsjgaren. Den visar hur man kan resonera i ett antal specifika situationer. Den pekar p faror och fallgropar, med utgngspunkt frn de gngse kllkritiska metoder som anvnds inom journalistik och historievetenskap. Men, det frtjnar att betonas, det vsentliga r inte svrigheterna utan mjligheterna. En stor del av texten bestr av kommenterade beskrivningar av olika skningar. Syftet r att visa hur vi Gran Leth och Torsten Thurn har resonerat under skningens gng. Det blir ibland ganska utfrligt, men det r viktigt att lsaren sjlv ska kunna ta stll-

11

ning till om resonemanget r vettigt eller inte. Ofta r det allt annat n sjlvklart vad som r rtt eller fel i den kaotiska Internetverkligheten. Vra resonemang utgr ofta frn journalistiska problem, d Internet r ett mycket kraftfullt hjlpmedel fr journalister. Men ven andra Internetanvndare br kunna ha gldje av det som fljer.

Den nya kllsituationen

Att journalister mste ha ett kritiskt frhllningsstt till kllor p ntet kan ngra vlknda exempel p avsiktlig felinformation illustrera. Den ansedde amerikanske journalisten Pierre Salinger trodde att den amerikanska regeringen frskte mrklgga orsakerna till varfr ett flygplan frn bolaget TWA hade strtat, drfr att han trodde sig ha funnit bildbevis p olika Internetplatser som antydde att en missil frn den amerikanska flottan hade skjutit ned planet. Efter att i mnader ha tilldragit sig de amerikanska mediernas uppmrksamhet kunde denna teori lggas t sidan d bevisen visade sig vara falska. I klvattnet p 1998 rs intensiva spekulationer om Bill Clintons sexliv, spreds stndigt nya uppgifter i olika diskussionsgrupper p ntet om tidigare presidentaffrer. Emellant fick dessa rykten plats ven i de etablerade och stora medierna innan de kunde avfrdas som falsarier och obevisade pstenden. nd r det knappast avsiktlig vilseledning som gr det motiverat att srskilt uppmrksamma Internet ur aspekten kllkritik. Frvisso frekommer det ankor men i det avseendet finns nd en ganska stor vaksamhet frn journalister. Det r snarare andra frhllanden som skapar de kllkritiska problemen. Ett antal ntplatser kan f illustrera det breda spektrum av information och opinion som ntet ger tillgng till. Den som lttsinnigt

surfar omkring p ntet mter ett obegrnsat utbud av pstenden, fakta, frestllningar, trossatser och opinioner. Upplevelsen kan vara bde lustfylld och irriterande. Internet r en ansamling av information frn regeringar, myndigheter, organisationer, akademiska institutioner, privatpersoner, sm fretag, stora fretag, nyhetsmedier, extremgrupper, aktivister, entusiaster, charlataner och hedersmn. P ntet rkas mnniskor fr att diskutera, f kontakt, imponera, frtala. Dr mts politiska motstndare, rivaliserande religisa riktningar, folk och nationer i konflikt. Det finns ntplaster p svenska, ryska, kinesiska, arabiska, singalesiska, hindi. Men nd r engelska det verlgset dominerande sprket och ingen nation kan tvla med USA om antalet ntplatser. Enskilda frfattares hela verk ligger eller r p vg att bli utlagda p ntet. Historiska kllmaterial finns redan idag direkt tkomliga ver Internet, och successivt blir sdant material i strre utstrckning tillgngligt. Kvaliteten p ntplatserna varierar bde till innehll och utseende. Myndigheter, organisationer, fretag, akademiska institutioner kan erbjuda ett innehll av hg kvalitet och noggrant underhllet. Stora databaser kan tillhandahlla rikligt med detaljfakta inom olika mnesomrden. Men omvnt kan ocks regeringar och stora internationella organisationer gra en besviken p torftigheten eller p totala avsaknaden av information. Och privatpersoner och sm sammanslutningar kan verraska med att inom sina egna omrden tillhandahlla ett bde rikt och vederhftigt material, till exempel fr ngon specifik musikgenre, ngon srskild hobby eller ett favoritland. Stora drakar som Washington Post och Electronic Telegraph (Daily Telegraph) kan ha smart designade hemsidor, liksom en tonring i en stockholmsfrort kan briljera med ett stilfullt framtrdande p ntet. Medan

12

Typiskt r att vi i anslutning till Tjetjenienkriget lika ltt kan f den ryska som den tjetjenska sidans version av bakgrund och hndelsefrlopp, bda sidors framstllningar frmedlade med samma auktoritet. Ovanstende bild r hmtad frn en rysk version av bakgrund och hndelseutvecklingen, som terfanns p adressen <www.chechnya.ru:8080>.

Medan fljande bild r hmtad frn en motsvarande tjetjensk ntplats, med adress <www.chechentimes.com>.

13

Perfekt kan det tyckas: Bda parter blir till synes jmbrdiga i informationskriget, det r s demokratiskt man kan nska sig. Och nd upplevs det inte som perfekt: Vem ska man lita p? Vad r sant? P liknande stt kommer motstridiga parter till tals p alla mjliga omrden. Man kan p den amerikanska rymdstyrelsens ntplats f reda p de senaste rnen inom rymdforskningen, <www.nasa.gov>.

Men informationen dr om utomjordiska aktiviteter i vr omgivning r kanske alltfr negativ? I stllet finns ett antal ntplatser, som till exempel UfoSverige <www.ufo.se>, som meddelar uppgifter som kan f hren att resa sig p vra huvuden om vi nu tror vad som hvdas.

14

Hlsofrgor r ett omrde som mnga sker rd och nya kunskaper om. Den etablerade hlso- och sjukvrden har ven p ntet en vl utvecklad informationstjnst, ovan visas Karolinska institutets hemsida <www.ki.se>.

Men om sjukdomar och vrt fysiska och psykiska vlbefinnande kan man p ntet inhmta uppgifter p en mngd andra platser lngt utanfr de traditionella institutionernas domvrjo. Hr propageras fr zonterapi, healing, naturlkemedel metoder och preparat som alla sgs ha en undergrande effekt. Fr dem som inte lngre tror p skolmedicinens frmga att hela, och tilltron till den frmgan r knappast obegrnsad hos ngon lngre, finns det hur mnga alternativ som helst, bland annat detta <www.ajkon.se>.

15

regeringen i ett stort land som Ryssland har en hemsida som nrmast r amatrmssig. Ntet verskljs av sikter och drnks i uppgifter. Vlmotiverade uppfattningar tvlar med ogenomtnkta. Godhjrtade budskap blandas med illvilliga. Frn den ena dagen till den andra kan uppgifter spridas om sakomrden som dittills i det nrmaste varit obekanta. Uppdateringar sker oavbrutet, men uppgifter kommer frn olika kllor och ger olika besked. Vederlagda uppgifter drjer sig kvar, och felaktiga uppgifter sprids lika snabbt och ltt som korrekta. Siffror frmedlas i parti och minut. Vid stora olyckor och katastrofer kommer oavbrutet nya och motsgade tal p antalet dda, skadade och saknade. Inte heller lngt i efterhand finns alltid ngon enhetlig uppfattning. Gamla siffror finns fortfarande att avlsa, olika myndigheter och hjlporganisationer kommer till olika resultat och ngon definitiv balansrkning kan kanske aldrig gras. P ekonomiomrdet finns en till synes omttlig marknad fr att slja nya mtt p ekonomin. Oavbrutet upptrder nya producenter med egna index och nyckeltal. Marknadsaktrer och eknomijournalister fr allt fler tal att ta hnsyn till i beskrivning av sitt kunskapsobjekt ekonomin. Detta om utbudet. Ur ett anvndarperspektiv kan det var vrt att framhlla ocks annat. Privatpersoner kan f direkt tillgng till ursprungskllor och sjlva bilda sig en uppfattning om skeenden och frhllanden. Mnniskor med sprkkunskaper kan sjlva ta del av de internationella mediernas rapportering av hndelser i andra lnder och blir drfr inte beroende av frmedlingen i det egna landets tidningar, radio och tv. Internet kan utgra ett bibliotek som vertrffar ven det mest vlfrsedda. Allt fler forskare utnyttjar Internet fr sitt arbete, och fr universitets och hgskolestudenter har Internet blivit ett naturligt inslag i studierna.

Journalister kan med Internet frn sitt eget skrivbord f tillgng till arkiv och register. Det gr att ta del av de internationella nyhetskanalerna, nyhetsbyrerna, vrldspressen utan att rra sig ur flcken, via e-post gr det att kommunicera med knda och oknda utan att behva bege sig ngonstans eller vnta p att vederbrande har tid att ta telefon. Bibliotek, institutioner och organisationer vrlden ver kan beskas utan tidsdande, trttande och kostsamma resor. Journalister som gnar sig t underskande journalistik anvnder numera regelbundet Internet som ett led i researcharbetet. Vidare mjliggr olika avancerade datorprogram att stora mngder uppgifter kan behandlas och analyseras. Stora material kan genomgs p ett helt nytt stt, ngot som tillter att nya frgor kan stllas och svar av mer generell natur kan skas. ven nyhetsjournalister anvnder i kad utstrckning svl Internet som andra former av digitala kllor. Inom regional- och lokalpress r dock nnu de egna digitaliserade arkiven samt nationella myndigheters ntplatser de mest anvnda. Internet r allts ett mycket kraftfullt och viktigt redskap i alla journalisters researcharbete. Det kan anvndas fr alla former av journalistik, frn den mest avancerade underskande formen till hetsig nyhetsjournalistik. Den nya kllsituationen r uppfordrande. Journalisten behver inte ens lyfta baken fr f reda p alla mjliga uppgifter. Drmed framstller sig ocks latent starka krav p journalisten att ta reda p nnu mer, att utnyttja nnu fler kllor fr att f n bttre kunskaper lngt utver vad som motsvaras av vilja och ork. Och samtidigt blir han/hon p ett helt annat stt n tidigare utlmnad t sig sjlv i sitt kunskapsskande, helt beroende av sitt eget omdme och sitt eget tidigare kunnande.

16

Det r frsts inte vergngen frn tryckt till digital form som i sig skapar nya problem. Att ett register, ett politiskt dokument eller ett uppslagsverk numera finns tillgngligt digitalt innebr naturligtvis ingen ny problematik. Det r i stllet en ny form av konfrontation och konkurrens som skapar nya problem. Med full tillgng till Internet kommer en journalist p ett helt annat stt n tidigare att konfronteras med motstridiga fakta och stndpunkter. Innebrden r en samtidig tillgng p kllor av en helt annan omfattning n tidigare liksom en overskdlig mngd uppgifter. Dessutom tvingas journalisten mer n ngonsin konkurrera med andra om verklighetsbeskrivningarna. Nya informationsaktrer kan lika effektivt som journalisterna n ut med alternativa beskrivningar, och allmnheten kan med tillgng till Internet skapa sig egna frestllningar om verkligheten oberoende av journalistiken. S hr kan Internet beskrivas om vi betraktar det frn kllsynpunkt. Frn andra synpunkter kan beskrivningen av Internet te sig helt annorlunda: frn en musikersynpunkt kan den sgas vara en estrad fr lansering av ny musik, frn konstnrssynpunkt en utstllningslokal fr det senaste inom modern konst, och s vidare. Internet r med andra ord s ondligt mycket. Och vad man nstan aldrig kan bortse frn r att Internet r en gigantisk marknadsplats, dr stora och sm kpmn hela tiden tvlar om att bjuda ut sina varor. Ur vilken aspekt vi n betraktar Internet trnger sig en kommersiell sida av saken p, det mesta tycks ocks kunna handla om kpa och slja. Med andra ord: Internet r mngfaldigt, motsgelsefullt, up-to-date, frldrat, vlgrundat, ogrundat, rikt och fattigt. Internet betyder att informationsskaren inom nstan varje mnesomrde konfronteras med fler kllor n ngonsin, inom nstan varje mnes-

omrde finns vsentligt fler uttalade kontroverser om vad som r sant och riktigt, inom nstan varje mnesomrde mts mnga fler alternativa synstt, och kllornas innehll r vsentligt mer omfattande n tidigare. Men det betyder ocks att den avsaknad av information som dljs bakom nstan riskerar att helt utplna dessa mnesomrden ur det allmnna medvetandet. Med Internet frefaller kunskapslget mer svrverskdligt och mer svrbedmbart n ngonsin.

En frndrad kunskapssyn
Den brokiga mngfald som mter p Internet kan gra en bengen att tycka att det gr detsamma vad man tror p, det ena r lika gott som det andra. Alternativt kan det f en att vilja stta sin tilltro till ett begrnsat antal auktoriteter och bortse frn allt annat. Ingen av dessa utvgar tycker vi r srskilt bra eller ens rimlig. I sjlva verket manifesterar Internet med sin heterogenitet synnerligen vl det pluralistiska och mngkulturella samhlle som p alla mjliga omrden gjort sig gllande i de vsterlndska demokratierna under senare r och som ocks har blivit ett hyllat ideal. Men dessutom verensstmmer Internets tillstnd av bde kaos och ordning helt med en stndpunkt hos vetenskapen som har vunnit allmn tillskyndan de senaste decennierna. Den stndpunkten har till exempel den ryskbelgiske kemisten och nobelpristagaren Ilya Prigogine formulerat i en boktitel som La fin des certitudes (ung. Slutet p vissheten). Drmed sgs inte att det inte gr att veta ngot alls. Innebrden r fortfarande att det gr att komma fram till beskrivningar och frklaringar som r riktigare n andra. Och vetenskapen strvar efter att uppn strsta mjliga riktighet. Men stndpunkten understryker inslaget av oskerhet i all kunskap. Det finns alltid mycket som r oknt, nya rn kan nr som

17

helst kullkasta gamla uppfattningar. Kunskap r temporr och bristfllig, och det r viktigt att vara medveten om det, i sjlva verket r detta faktum en utmaning fr att g vidare med nya underskningar. Den hr kunskapssynen betyder en uppgrelse med en ldre positivistisk vetenskap, som hvdade att upptckter successivt lades till varandra och snart skulle allting var frklarat. Med utvecklingens framtskridande skulle vi komma att n en strre och strre visshet. Inte minst journalistiken har haft svrt att ta till sig denna position hos vetenskapen om kunskapens oskerhet. I vissa avseenden har dagens journalistik kommit att framst som mer traditionsbevarande n vetenskapen, mer vrnande om gamla sanningar. ven infr den nya informationsteknologin har delar av journalistkren fallit in gamla positivistiska reaktionsmnster. Ett frhllningsstt har varit att a priori uttala att vissa kllor r vrdelsa, medan andra, fretrdesvis myndigheter, r plitliga. Tv framtrdande representanter fr amerikansk underskande journalistik, Philip Meyer och Margret De Fleur, har uttryckt stora frhoppningar om att tillgngen p databaser ska ge journalistiken redskapen fr en ny exakthet i sin samhllsbevakning. Meyer talar om en New Precision Journalism och DeFleur frestller sig att journalistiken ska ing i ett terupplivande av just en positivistisk vetenskap som samlar entydiga fakta och beskriver lagar fr utvecklingen. Det hr skiljaktigheten i uppfattning mellan journalistik och vetenskap har dock inte alltid rtt. Den moderna svenska pressen stod under sina frsta r i brjan p 1800-talet tillsammans med en ung vetenskap p barrikaderna fr att gra upp med det gamla samhllet och dess gamla sanningar. Vr stndpunkt r densamma som dagens vetenskapliga stndunkt: ena sidan medvetenhet

om all kunskaps oskerhet, andra sidan vertygelse om att det gr att skaffa sig en knnedom om freteelser och frhllanden som r relativt riktig. Den kllkritik som den hr boken beskriver har sledes som mlsttning att kryssa mellan de tv blindskren total relativism och verdriven tilltro. I ett antal fall belyser vi varfr bde gamla och nya auktoriteters uppgifter mste behandlas kritiskt. I ett antal andra fall bde varnar vi fr alternativa kllor och plderar fr en strre ppenhet mot sdana.

Kllkritik fr Internet
Den vgledning fr vrdering av kllor som vi ska ge i den fljande framstllningen grundar sig p kllkritik. Kllkritik r den metod som utvecklades inom historievetenskapen fr att slla bort kllor som inte gav vlgrundad kunskap frn kllor som gav vlgrundad kunskap. Kllorna skulle med andra ord anvndas fr att rekonstruera en verklighet som en gng varit, men som man i senare tider var hnvisad till indirekt knnedom om genom kllorna. Kllorna skulle allts fylla funktionen att ge kunskap om verkligheten, men historikernas erfarenhet var att kllor kunde vara frfalskade, vara tillkomna lngt efter en hndelse gt rum, och s vidare. Drfr var inte alla kllor likvrdiga, en del var vrdelsa, och dessa borde kunna sorteras bort. Fr kllkritiken faststlldes fyra kriterier: kthet, tid, beroende och tendens. Viktigt fr historiker har dessutom varit att skilja mellan kllor av olika art: mellan primrkllor, sekundrkllor och tertirkllor. En primrklla r den allra ursprungligaste kllan. Nr vi nu ska tillmpa kllkritik i hanteringen av kllor p Internet visar det sig snart att den traditionella kllkritiken fortfarande ger giltighet men att den samtidigt r otillrcklig och mste vidgas. Kllkritikens syfte, att finna de kllor som ger de bsta kunskaperna om verkligheten, r

18

fortfarande utgngspunkten fr en kllkritik nesskildring r den en primrklla. Kllkritisfr Internet. Men medan historievetenskapen ka problem uppstr d en regering frsker f har varit upptagen av att utmnstra alla andra sin sakbeskrivning att ga fretrde framfr kllor n primrkllor, fr att faststlla vad andras sakbeskrivningar. Liksom d korresom faktiskt gt rum vid ett visst tillflle, r spondenter frn olika tidningar alla tvlar informationsskning och kunskapsbildning i med sina gonvittnesskildringar. Skillnaden en vidare mening hnvisad till andra kllor n mellan ntplatsen fr en regering i ett visst frstahandskllor. Det gller svl individer, land och ntplatsen fr en upprorsrrelse i som institutioner och samhllen. Och Internet samma land r ju inte att den ena r primranvnds ju i stor utstrckning i denna vidare klla och den andra inte r det. bemrkelse som medium fr kunskapsDessutom r det s att primrkllor som inhmtning och d r det sjlvklart att ocks vl hller mttet med avseende p de traditioandra kllor n frstahandskllor mste nella kriterierna mnga gnger nd kan ge granskas kllkritiskt. De kllkritiska problemen en missvisande bild eller vara behftade med p Internet handlar allts mnga gnger om att fel. Som det senare ska framg kan en klla hitta kllor som inte alls r primrkllor, men som med i mnga avseenden hg kvalitet som nd r bra kllor. Drfr avser vr framstllLibris <www.libris.kb.se>, vilken frtecknar ning att ven ge vgledning fr en vrdering litteratur tillgnglig i svenska forskningsbibav kllor ocks nr de inte r primrkllor. liotek, vara missvisande och ven felaktig. Senare i boken ska vi terkomma till NaturOch offentliga register ver ddsfall, brott vrdsverkets och Greening Earth Societys och domar innehller, trots att de underhlls ntplatser. Ingen av dessa behver vara primed stor noggrannhet, ven felaktiga uppmrkllor till de miljfrgor de beskriver, gifter. nd kan ju den ena kllan vara en bttre klDet kan till och med vara s att det finns tv la n den andra. Inte hellerEncyclopdia Brifrstahandskllor, som bda r mycket goda, tannica eller Nationalencyklopedin r primrsom r tillkomna av samma organ ja, som kllor. De r dessutom helt likvrdiga enligt rent av r verk av samma personer men som de traditionella fyra kllkritiska kriterierna. nd inte r identiska. Det hr r naturligtvis Det hindrar inte att de beskriver freteelser ett kllkritiskt problem. Srskilt nr det visar olika och den omstndigheten r onekligen sig att endast den ena kllan r tillgnglig vrd kllkritisk uppmrksamhet. ver ntet, s r exempelvis fallet med riksKllor r heller inte i sig av en viss art. P dagsprotokollen i Rixlex <www.riksdagen.se Internet kan den svenska regeringens ntplats /debatt>. Men traditionell kllkritik styr inte <www.regeringen.se> vara primrklla nr det riktigt uppmrksamheten mot den hr typen gller de beslut regeringen fattat, men fr av problematik, och drfr mste den i sin bakgrunden till besluten och sakbeskrivningtillmpning p ntet kompletteras. en som besluten grundar sig p r den inte priDe hr tillkortakommandena fr den tradimrklla. Medier omtalas i allmnhet inte tionella kllkritiken blir uppenbara om man som primrkllor. Emellertid r inte heller ocks analyserar kllornas utsagor. En kllas medier entydiga som kllor. En tidning p utsaga r de fakta den anfr, den frklaring ntet kan referera vad en politiker har sagt, den ger eller den sikt den fretrder. I vr och r drmed sekundrklla, men nr den framstllning kommer vi att granska utsagorterger sin egen korrespondents gonvittna ven frn saklighetssynpunkt, det vill sga

19

vi kommer att ta upp frgor om utsagans sanning och relevans, fr att f en klarare uppfattning om kllornas kvalitet. Mot bakgrund av vr ovan deklarerade uppfattning att all kunskap prglas av oskerhet, r det p sin plats att vi hr definierar vad vi menar med sanning. Den som arbetar med Internet frlorar snart sin klockartro p fakta. Auktoriteterna vacklar, man mter motstridiga pstenden om snart sagt allting. I den fortsatta framstllningen kommer vi att presentera tskilliga exempel p detta. Vi hvdar nd att det finns en objektiv vrld dr ute, utanfr Internet. Och det gr att beskriva den mer eller mindre sanningsenligt. Detta r frutsttningen fr vrt arbete. Om vi inte hade trott att det finns mer eller mindre sannfrdiga pstenden skulle vi inte gna oss t kllkritik som r en metod som syftar till att avgra just vad som sannfrdigt och vad som inte r sannfrdigt. nd mste man vara medveten om att snart sagt alla sanningar r provisoriska. Det som r sant i dag kan visa sig vara falskt i morgon. Nr vi talar om sanning menar vi drfr: s lngt det fr nrvarande gr att veta. Sanning fr allts motsvara vetenskapens nuvarande stndpunkt, vad kunniga och omdmesgilla kllor hvdar, vad bekrftade vittnesbrder ger besked om. Nr vi stller sanningskrav p journalistiken innebr det sledes, att en journalistik som ska beskriva och rapportera om verkligheten ska gra det i verensstmmelse med vad som gr att veta. Det betyder en korrekt tergivning av vetenskapens stndpunkter, av vad som sgs av insatta och tillfrlitliga kllor samt av belagda uppgifter. Men en sanningsenlig journalistik ska ocks framhlla nr det r svrt att veta. Det betyder att om vetenskapen inte r enig i sina stndpunkter br journalistiken ocks framhlla det. Finns det kllor som r lika kunniga

och omdmesgilla men som nd hvdar olika saker br ocks journalistiken framhlla detta. Och finns det bekrftade vittnesbrder som motsger varandra, br journalistiken terigen framhlla det. P liknande vis ligger det ocks journalistiken att framhlla om vetenskapen r osker och faktiskt inte har en bestmd stndpunkt, liksom om det vid rapporteringen inte finns ngra tillrckligt insatta och tillfrlitliga kllor samt om uppgifter nnu inte gr att belgga. Den kllkritik fr Internet som vi kommer att frorda innebr allts att vi kompletterar de traditionella fyra kllkritiska kriterierna med ytterligare tre kriterier: vrldsbild och kunskapssyn som tendens trovrdighet kllans frutsttningar och egenskaper Definitionen av dessa kriterier terkommer vi till i nsta kapitel. Innan vi ger oss i kast med de kllkritiska analyserna vill vi grna gra ett par frtydliganden. Det r naturligtvis s att de ibland ganska tidskrvande kllkritiska granskningar som vi fretar mnga gnger inte r mjliga av hnsyn till andra omstndigheter. I det hr sammanhanget r det dock viktigt att vi kan diskutera de kllkritiska problemen p ett principiellt plan och resonera om vad som r optimalt nskvrt. Det r frst p det viset man kan bli medveten om problemen, och det r ett stort steg p vgen att just bli medveten om dem. I praktisk tillmpning rekommenderar vi den som sker p Internet att gra vad som r mjligt. Och ven den som har brttom mste tnka sig fr. Ett andra frtydligande gller de kllor vi diskuterar och de brister vi ptalar ven i kllor med god kvalitet. Vr avsikt r naturligtvis inte att svartmla dessa kllor. I sjlva verket r vr pong att ven den bsta klla har sina fel och brister, drmed frstr man ju ocks att de

20

r resultaten av mnsklig verksamhet. Men det r bra att kunna bedma och frst hur detta ter sig i de enskilda fallen fr att ocks rkna med dessa tillkortakommanden hos kllorna.

Om bokens tillkomst
Frsta kapitlet ansvarar vi gemensamt fr. Likaledes ansvarar vi gemensamt fr andra kapitlet: Torsten frklarar de gamla kriterierna och det nya trovrdighetskriteriet, Gran utvecklar de andra tv nya kriterierna. Tredje kapitlet ansvarar vi ocks gemensamt fr: Torsten har skrivit om illusionen av motorvgar, Gran har skrivit om journalistisk praxis p ntet. Kapitlen fyra, fem och sex ansvarar Gran fr. Sjunde kapitlet har Torsten huvudansvaret fr, men Gran har skrivit avsnittet om manodepressivitet. Sammanfattning och slutsatser ansvarar vi fr gemensamt: Gran har skrivit den frsta delen till och med Ett exempel som kan vara vrt att flja, de fljande avsnitten har Torsten huvudsakligen skrivit. Vi vill redan s hr inledningsvis betona att vi r tv frfattare, och stilen mellan vra respektive bidrag skiljer sig naturligtvis t. Frhoppningsvis ska det inte vara strande utan snarare gra lsningen mer omvxlande.

Vi vill ocks passa p att klargra en hnvisning i den fortsatta framstllningen. Under vrt arbete med boken har vi ocks haft frmnen att f undervisa ett antal studentgrupper i mnet. Det har varit journaliststuderanden p JMK, teknologer och handelstuderanden vid KTH och Handelshgskolan i Stockholm, historiestudenter vid Sdertrns hgskola. Som ett led i undervisningen har studenterna ftt gra skningar efter information p Internet, ibland intervjuer med verksamma journalister om deras anvndning av Internet. Dessa vningsuppgifter har mnga gnger varit givande fr oss att ta del av i vrt eget underskningsarbete, och ibland har vi ansett att de exempel som framkommit kan illustrera principiella kllkritiska problem p Internet. Nr vi hnvisar till skningar eller intervjuer gjorda av studenter r det dessa vningsuppgifter som vi avser. Vi har naturligtvis inte haft mjlighet att kontrollera detaljerna i studenternas uppgifter, men vi tror att de principiella aspekter som vi aktualiserar och fr vilka vi ensamma, utan att lasta studenterna, r ansvariga kan ga sin giltighet ven om en och annan detalj skulle visa sig vara felaktig.

21

KLLKRITIK FR INTERNET FYRA GAMLA KRITERIER OCH TRE NYA

Kllkritik r samlingsnamnet p de metoder som ursprungligen utarbetades inom historievetenskapen fr att skilja belagda fakta frn spekulationer. Dessa metoder har ocks kommit till anvndning inom journalistiken, dr problemen delvis r de samma som inom historievetenskapen. I bda fallen handlar det om att skilja sanna pstenden frn falska. De gngse kllkritiska metoderna r ocks tillmpliga p Internet. ven hr r det viktigt att skilja sant frn falskt. Men frhllandena p Internet r s speciella att det inte gr att utan vidare verfra de metoder som anvnds i traditionell journalistik. Vi ska nu se litet nrmare dels p de kllkritiska principerna, dels p hur de tillmpas p Internet. Ghana r ett fattigt land finns flera rimliga svar. Orsakerna till underutvecklingen r mnga, och det finns ingen objektiv metod att avgra vilken som r viktigast. P samma stt frhller det sig till med frklaringar till arbetslsheten, till den internationella terrorismen etc. Hr rcker inte de vanliga kllkritiska principerna till. Man mste ocks gra en trovrdighetesbedmning. r det en seris forskare som str fr frklaringen? Verkar han eller hon vid ett ansett universitet? r frklaringen rimlig? Fr att kunna gra sdana bedmningar br man helst vara insatt i sakfrgan eller ha kontakt med ngon person som r det. D kan man tminstone rensa bort rena stollar. nd terstr ofta flera tnkbara frklaringar till samma frhllande. Slutligen handlar det om att bedma sikter. ven om vi inte tror p vad exempelvis en regering, ett politisk parti eller en organisation sger, kan det vara intressant att veta hur de ser p tillvaron. Hur tnker en muslimsk fundamentalist eller en amerikansk frnekare av Frintelsen? Vilka stndpunkter intar de? Nu r det inte lngre sanningen som r intressant. Dremot r uppriktigheten viktig. Menar personen i frga vad han eller hon sger, eller r det bara spel fr gallerierna? I det senare fallet r det viktigt att veta vilken publik personen i frga vnder sig till. I detta sammanhang mste man skilja mellan vad ngon talar om och vad han eller hon avsljar om sig sjlv. En person kanske inte alls r uppriktig nr han eller hon presenterar sina sikter. Men han/hon kanske visar sina verk-

Tre slags information fakta, frklaringar och sikter

Nr man ska bedma information mste man frst bestmma vilken slags information det r frgan om. Med en grov uppdelning kan vi tala om tre kategorier. Fr det frsta har vi fakta. Sdana r bevisbara, tminstone i teorin. P frgan hur stor befolkningen r i Ghana vid en viss tidpunkt finns det ett och endast ett riktigt svar. Att det kanske inte finns ngon s tillfrlitlig folkrkning i Ghana att vi kan besvara frgan korrekt r en annan sak. I detta fall existerar allts en objektiv sanning. De kllkritiska principerna har utformats huvudsakligen fr att etablera sdana objektiva fakta. Fr det andra har vi frklaringar, och de r betydligt svrare att bedma. P frgan varfr

22

liga sikter i sjlva framstllningssttet. Den som utbreder sig ver hur tolerant och vidsynt han/hon r kan samtidigt anvnda ett aggressivt och hatiskt sprk som avsljar en helt annan instllning. En annan viktigt frga r sikternas representativitet. Talar politikern fr sitt parti eller uttrycker han/hon bara sin personliga uppfattning? r presentationen av Islam giltig fr alla muslimer eller bara fr en liten sekt? Vi har, som redan framgtt, vidgat definitionen av kllkritik och diskuterar inte bara fakta utan ven frklaringar och sikter. Vi kommer senare att vidga definitionen ytterligare. De traditionella kllkritiska kriterierna r tid, beroende, kthet och tendens.

Tid
I den traditionella kllkritiken innebr tidskriteriet att man mste ta hnsyn till den mnskliga glmskan. Ju lngre tid det har gtt efter en hndelse desto mindre tillfrlitliga r de vittnen som berttar om denna hndelse. P Internet r problemet delvis ett annat. Dr handlar det mest om nr sidan har uppdaterats. Om inte uppgifterna uppdateras regelbundet kan de fakta som presenteras vara frldrade och kanske grovt felaktiga. Det r drfr viktigt att kontrollera nr den aktuella ntplatsen senast har uppdaterats. Sdana uppgifter r viktiga, men de mste bedmas kritiskt. Att det har skett en uppdatering bevisar nmligen inte att alla uppgifter p ntplatsen r uppdaterade. Om exempelvis en ntplats om Ghana gr gllande att den uppdateras dagligen, lr detta i varje fall inte glla fr uppgifterna om befolkningens storlek.

dr demonstranterna drabbar samman med polisen. Om journalisten sjlv har bevittnat hndelsen finns det goda skl att tro p hans eller hennes redogrelse. Men om journalisten bara har hrt berttas om hndelsen r hans/hennes trovrdighet betydligt lgre. Berttelsen har traderats, gtt i flera led. Traderade uppgifter r sledes mindre tillfrlitliga n sdana som kommer direkt frn ursprungskllan, primrkllan. P Internet r det vanligt att uppgifter traderas. Den som lgger upp en ntplats hmtar ofta sina uppgifter frn en annan ntplats p Internet, och denna har kanske i sin tur hmtat sina uppgifter frn ytterligare en ntplats. P vgen kan det ha lagts till och dragits ifrn, siffror kan ha rundats av, sprket frndrats. Innebrden i berttelsen kan p detta stt ha blivit en annan n den ursprungliga. Drfr br man flja regeln: g om mjligt till primrkllan. Om exempelvis en ntplats som berttar om den ekonomiska utvecklingen i Ghana anger att uppgifterna r hmtade frn CIAs World Fact Book, d br man g till dess ntplats och kontrollera uppgifterna.

Principen om tv oberoende kllor

Om tv gonvittnen till den dramatiska demonstrationen eftert diskuterar hndelsen med varandra och de sedan var fr sig berttar vad de sett fr en journalist, d blir journalisten inte stort klokare n om han/hon bara hade intervjuat en av dem. De bda vittnena har pverkat varandra, de r beroende av varandra. Om de dremot inte har haft kontakt med varandra och nd ger samma version av hndelsefrloppet, blir trovrdigheten i deras gemensamma version stor. Om tv journalister intervjuar samma gonvittne blir lsaren inte mycket klokare av att lsa bdas artiklar om demonstrationen. Journalisterna har ju anvnt samma klla och r drfr beroende av varandra. Om de dremot

Beroende
Tradering, rundgng
En journalist berttar om en dramatisk hndelse, lt oss sga en politisk demonstration

23

intervjuar var sitt gonvittne lnar det sig att jmfra deras bda versioner, eftersom de r oberoende av varandra. Inom bde journalistiken och historievetenskapen r det en etablerad princip att man inte ska tro p ngot i varje fall inte ngot kontroversiellt om det inte bekrftas av minst tv kllor som r oberoende av varandra. P Internet r det vanligt att flera ntplatser bygger p samma primrklla. Det r dock lngtifrn alltid som denna anges. D fr man frska rkna ut om kllorna r beroende av varandra. Om de liknar varandra pfallande mycket finns det skl att tro att antingen den ena bygger p den andra eller att de har en gemensam ursprungsklla. Det gller exempelvis om exakt samma formuleringar terfinns p tv olika ntplatser, eller om sifferuppgifter verensstmmer p decimalen nr. Vi kan drfr formulera fljande regel: fr att kontrollera om tv ntplatser r beroende av varandra ska du se efter hur stora likheterna r mellan dem. Om det finns stora likheter, framfr allt i detaljer, r de bda ntplatserna frmodligen beroende av varandra, och drfr kan de inte heller stdja varandra. En annan regel r att kontrollera med en oberoende klla. Om exempelvis en person kallar sig professor p sin ntplats, sk d p det aktuella universitetets ntplats och kontrollera om personen i frga finns nmnd dr och i s fall med vilken titel. Eller kontrollera med ngon bibliotekskatalog vilka bcker han eller hon har skrivit. Benmns ngon i vaga termer som forskare, finns det nnu strre anledning att kontrollera vederbrandes meriter.

kthet
Det r viktigt att veta om en klla verkligen r kta, dvs r vad den ger sig ut fr att vara. Frfalskningar av olika slag har alltid frekommit, och avsljande av frfalskningar tillhr den klassiska kllkritiska repertoaren. Sdana

frfalskningar har tidigare varit relativt ltta att avslja. Med litet noggrannhet och skicklighet kan man upptcka om en skriven text har raderats, om ett fotografi har retuscherats eller om ett fregivet antikt freml r nytillverkat. Men i information som presenteras p elektronisk vg r det betydligt svrare att skilja mellan kta och falskt. Dr gr det nmligen att gra tillgg och ndringar i bde texter och bilder som inte lmnar ngra synliga spr efter sig. P Internet r drfr risken fr frfalskning ett av de strre problemen. Frfalskningarna p Internet lper ver hela skalan, frn det grova till det subtila. Den grvsta formen r nr en ntplats pstr sig vara ngot helt annat n vad den r. Det finns exempel p hur ngon felaktigt har utgett sig fr att representera ett politiskt parti fr att misskreditera detta parti. Det har ocks hnt att det har dykt upp helt phittade nyhetsbyrer eller andra institutioner. P skalans andra nde har vi den mildaste, men ocks vanligaste, formen av frfalskning. Det r d ngon vill gra sig litet finare n man r. Det som p ntplatsen kallas forskningsinstitut och beskrivs som en seris institution kan i verkligheten vara en liten obskyr sekt. Den som framstller sig som en framstende forskare saknar kanske anseende i akademiska kretsar. Och s vidare. Drfr r det viktigt att se efter noga med vilka ord ngon presenterar sig. Vem som helst kan kalla sig doktor. Men vem som helst kan inte kalla sig fil dr eller med dr eller PhD. Vilken institution som helst kan kalla sig institut. Men ingen torde vga kalla sig universitet utan att vara det. Den som dremot har en riktig titel att stta med gr frmodligen det och undviker vaga och flertydiga beteckningar. Drfr br man vara misstnksam mot bristande precision i presentationen av personer och institutioner. Dessa mildare former fr frfalskning be-

24

handlas nrmare i avsnittet om Frintelsefrnekarna. Hr kommer ett par exempel p mera uppenbara frfalskningar.

En falsk hemsida Pol Pot i Sverige

I juli 1997 intrffade en bisarr episod i den internationella nyhetsfrmedlingen. Den ansedda nyhetsbyrn Reuters skickade ut ett telegram om att Kambodjas knde exdiktator Pol Pot hade anlnt till Arlanda fr att ska exil i Sverige. Via Reuters spreds nyheten ver vrlden och frorsakade svenska UD en hel del besvr innan det hela avsljades som en bluff. Fr Reuters, som mste dementera historien, blev episoden pinsam. Ursprunget var ett meddelande p Internet frn en institution som kallade sig <www. tass.net> och som liksom de flesta ntplatser hade ett professionellt utseende. Meddelande brjade s hr:
Pol Pot arrived Monday afternoon to Arlanda Airport outside Stockholm. He was picked up by officials from the Komintern presiding in Stockholm, the capital of Sweden. Komintern has reportedly conducted secret negotiations with Swedish officials to ensure his refugee status

Plagiat av en hemsida
P hsten 1998 (17 november 1998) publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken Frintelseprojekt plagierat som konstaterade:
Revisionister, som frnekar frintelsen av judar, har plagierat statsrdsberedningens projekt Levande historia med material om judefrfljelserna under andra vrldskriget. Projektets hemsida p Internet har plagierats med en nstan exakt likadan adress, men dr innehllet ifrgastter Frintelsen. Utformningen, layout och frger r praktiskt taget identiska.

Utfrande och frger var desamma och till och med texten var delvis plagierad. Projektet Levande historia hade adressen <www. levandehistoria.org> medan Frintelsefrnekarna hade <www. levandehistoria. com>. Den som hade registrerat den revisionistiska ntplatsen kallade sig Karl Svensson och hade angivit ett telefonnummer i Malm som gick till ett taxifretag dr. Reportern frgade en av garna till taxirrelsen som frnekade allt samband med Frintelsefrnekarna. Ntplatsen var registrerad p en dator i USA. Sidan lg p ett webbhotell en dator dr mnga olika fretags ntplatser kan ligga. Och dr gller inte svensk tryckfrihetslagstiftning. Statsrdsberedningens jurister skulle drfr bara kunna skriva till fretaget som gde webbhotellet och be att den plagierade ntplatsen skulle tas bort. Vid en skning dagen efter det att artikeln hade publicerats fanns sidan inte kvar p den angivna adressen. Detta r ingen frfalskning i egentlig mening. Men ett frsk att luras r det onekligen.

P sidan fanns ocks en bild som skulle frestlla Pol Pot p Arlanda. Pol Pot-historien var av sdan karaktr att man genast borde ha blivit misstnksam. Pol Pot hade under mnga r varit borta frn offentligheten, gmd i Kambodjas djungler tillsammans med sina gerillatrupper. Nu visste man s mycket som att han hade blivit avsatt och fngslad av sina egna, men knappast mera. I sdana situationer brukar vilda rykten florera. Sannolikheten att Pol Pot skulle ha ftt asyl i Sverige var inte heller srskilt stor. Den svenska regeringen har veterligt aldrig visat ngon sympati fr honom. Dessutom hade de som fabricerade den falska nyheten lagt ut ett spr som borde gra uppmrksamma och allmnbildade journalister misstnksamma. Komintern var en internationell kommunistisk organisation som upplstes redan 1943. Tass var ju namnet p den officiella sovjetiska

25

Pol Pot i Stockholm

nyhetsbyrn vars eftertrdare heter ItarTass. Kanske var det associationer till den som fick Reuters att tro p uppgiften. Men det hade varit ltt att kontrollera vad tass.net var fr ngot. Tass.net hade nmligen sin adress p S:t Eriksgatan i Stockholm, c/o Komintern. Det var en svensk PR och webbdesignbyr som hade gjort en kupp fr att visa hur de kunde utnyttja Internet. Pol Pot-bluffen var ett skmt som knappast gjorde ngon skada. Men exemplet visar hur det gr att lura massmedierna genom frfalskningar p Internet. Mjligheterna till mindre oskyldiga frfalskningar r stora.

Tendens
Den som har intresse av en sak och som allts r part i mlet, kan alltid misstnkas fr att vara otillfrlitlig, tendentis. Mest flagrant r naturligtvis de rena lgnerna. Men ven fr den som inte direkt ljuger finns andra och

mera subtila stt att frvrnga sanningen. Man kan verdriva eller underdriva, man kan utesluta obehagliga fakta, man kan anvnda ett knsloladdat eller vilseledande sprk. Den kllkritiska regeln kan uttryckas s hr: varje klla som har intresse av att ljuga eller frvrnga sanningen mste ocks misstnkas fr att gra det. Det finns frvisso mer eller mindre trovrdiga kllor, men ven hos den mest tillfrlitliga kan det frekomma felaktigheter, beroende p att kllan r tendentis. Tendentisa kllor finns p Internet likavl som p andra hll, och de ska bemtas med samma misstnksamhet som verallt annars. Det gller exempelvis kllor som hrstammar frn ett lands regering. De uppgifter som finns i CIAs World Fact Book anses visserligen i allmnhet vara tillfrlitliga, men boken r en officiell USAklla och kan drfr misstnkas fr att vara tendentis. Detsamma gller politiska partier, intresseorganisa-

26

tioner, fretag, kommersiella organisationer etc. Ntplatser som representerar kommersiella intressen kan frvntas gynna dessa intressen. Men det behver inte innebra att de alltid r otillfrlitliga. En ntplats som vnder sig till potentiella investerare i olika lnder r troligen tillfrlitlig om ntplatsen gs av internationella kommersiella intressen. Investerarna har ju intresse av att fra ut korrekt information. Om det dremot r intressen i ett land som vill dra till sig investeringar som str bakom sidan finns det skl att vara misstnksam. D finns risk att verkligheten har friserats s att nringslivets villkor framstr som mera gynnsamma n de i sjlva verket r. Tendenskriteriet r relevant inte bara nr det gller fakta utan ocks nr det gller frklaringar. Det kan ligga i exempelvis ett politiskt partis intresse att frklara konflikterna i ett land i hger- och vnstertermer medan ett annat parti har intresse av att beskriva samma konflikter som orsakade av etniska skillnader. I vidare mening kan man ocks sga att det r ett slags tendens nr verkligheten beskrivs utifrn skilda vrldsbilder. Den frgan ska vi belysa senare i detta kapitel.

P Cancer- och allegifondens ntplats p Internet frekommer ett antal firmors och organisationers varumrken och logotyper. Dr finns Telia, QA Information Security, Apoteket, Stockholms stad, Philips, Kommunalarbetarfrbundet, TryggHansa och Nordbanken. Detta ger intryck att de sponsrar fondens arbete. Marie Kotschack p Philips blir upprrd nr hon fr hra detta. Det var visst ngon drifrn som ringde och tiggde pengar fr ett tag sedan, men vi sa nej och vi har aldrig stttat med ngra pengar. Nr Lilian Pasquini p Stockholms stad fr hra att stadens vapen frekommer dr blir hon frvnad och ringer genast till fonden... Att ha huvudstadens vapen p sin sida ger frtroende, men Lilian Pasquini garanterar att man absolut inte gett ngra pengar till organisationen. (DN 22/1098)

I artikeln berttas sedan hur ytterligare tv fretag figurerat p ntplatsen utan att vara vidtalade.

Lgnaktighet ett falskt tvlingsresultat

Ett mindre grovt exempel p lgn r den uppgift om vem som vunnit en kommande hstomgng av TV-programmet Robinson som publicerades p en ntplats redan i augusti 1998. Ntplatsen var registrerad p ett fretag i Gteborg. Uppgiften om segraren visade sig senare vara felaktig. Om avsikten hade varit att f svenska medier i allmnhet att vidarebefordra detta pstende s misslyckades det emellertid. I stort sett undantagslst valde samtliga redaktioner att kontrollera uppgiften mot andra kllor, i frsta hand de programansvariga. D ngra bekrftelser inte gick att f behandlades pstendet enbart som en kuriositet som inte tilldelades ngot strre

Lgnaktighet Cancer och allergifonden

Den grvsta formen av tendens r nr ngon anvnder rena lgner fr att frmja sina syften. Fljande fall r ett exempel p detta. I oktober 1998 hamnade en organisation med namnet Cancer och allergifonden i blsvder. Dagens Nyheter kunde visa att en oproportionerlig del av de medel som fonden samlat in hade gtt till dess administration. Det visade sig ocks att fonden hade marknadsfrt sig sjlv p ett vilseledande stt. S hr skrev DN om detta:

27

Vita husets hemsida

utrymme. Inte heller lyckades uppgiften skrra de programansvariga p SVT, vilka enbart sade sig inte ha ngra kommentarer. Programmet sndes som planerat under hsten och publiken verkade knappast pverkats av den felaktiga informationen. I det hr fallet var det uppenbarligen ltt fr journalister att identifiera kllan som suspekt och inte okritiskt fra dess uppgifter vidare.

Tendentist urval officiella kllor

Direkta lgner torde nd vara relativt sllsynta svl i tryckta kllor som p Internet. Vanligare r att tendensen tar sig uttryck i sttet att uttrycka sig och inte minst i att faktaurvalet r ensidigt. Vi ska se ett exempel p detta Vita husets ntplats. Ntplatser som hrstammar frn officiella institutioner, exempelvis regeringar (med beteckningen .gov) uppfattas intuitivt som trovrdiga. Men detta r en sanning med mycket stor modifikation. Officiella kllor r tendentisa kllor. Tendensen kan vara mer eller mindre

tydlig, men fr det mesta finns den dr. En studie av Vita husets ntplats ger syn fr sgen. Den var nmligen s propagandistisk att det nstan blev komiskt. President Clinton presenterades under rubriken It All Began in a Place Called Hope och bilden av Clintons bakgrund var minst sagt glttad. Det sades verhuvudtaget ingenting negativt om presidenten. Portrttet avslutades med orden: Throughout his life, President Clinton has worked to make a dfference in the lives of others. To him Hope means more than a small town in Arkansas; it means working to ensure that each American has the opportunity to fullfill his or her dream. Hela ntplatsen gick p i denna stil. Fr den journalist som ville portrttera presidenten i mera objektiva ordalag var ntplatsen oduglig. En sida hade rubriken:
Clinton Gore Administration Accomplishments: American Families Are Better Off Today Than They Were Six Years Ago.

28

Rubriken visade allts att ven detta handlade om propaganda. Sedan fljde en lista p vad Clinton hade utrttat, och det var enbart positiva saker. Ingenting nmndes om frslag som hade frkastats. Inte heller framgick det om det som har utrttats var identiskt med det som freslogs eller om det bara var resterna av ett ambitisare frslag. Detta gjorde att exempelvis bilden av socialpolitiken blev snedvriden, eftersom Clinton hade misslyckats med att genomfra sitt stora projekt med en allmn sjukfrskring. Inte heller denna sida gick allts att anvnda fr att sakligt beskriva Clintons politik. Dremot kunde ntplatsen ge en viss kunskap om hur Clinton ville framstlla sin politik. Det nmndes exempelvis att reglerna fr innehav av skjutvapen hade skrpts, och detta beskrevs som ngot positivt, keeping assault weapons off our streets. Fr Clintonadministrationen var allts vapenkontroll ngot bra, en kontroversiell stndpunkt i USA. Detta var ngot som avsljades, inte ngot som berttades. Den som var insatt i amerikansk politik kunde allts f ut en del av att studera denna ntplats, men den som hade grunda kunskaper i mnet kunde ltt bli vilseledd. Den amerikanska kongressens ntplats var dock av en helt annan karaktr n Vita husets. Dr fanns kongressprotokollen in extenso (tminstone frefaller det s). Denna ntplats var allts i hgsta grad anvndbar fr information. Frklaringen r inte svr att finna. I kongressen r bda de stora politiska partierna representerade. Drfr finns det inte utrymme fr propagandistiska frenklingar.

betydelsen av Internet. Mest knd torde den revolutionra zapatistrrelsen i Mexiko vara. Men ven den muslimskt fundamentalistiska talibanregimen i Afghanistan har eller har haft en egen ntplats. Den prglades av uppenbar propaganda och var full av hrda beskyllningar. Under rubriken Commentary & Analysis fanns exempelvis en beskrivning av en massaker som talibanernas motstndare skulle ha gjort sig skyldiga till. Den brjar:
Reports coming from northern Afghanistan since November 20th. 1997 speaks of more than THREE AND HALF THOUSANDS prisoners of war and local Pashtun residents comprising of women, children and men being killed and dumped in shallow mass graves, and deep wells. The Pol Pot of the killing of these prisoners and innocent residents is said to be general Abdul Malek, the leader of a faction of Uzbek militia. Malek, his murderdered eldest brother Rasul Pahlawan and his younger brother Gulo were all previously in the service of Soviet occupation forces, later serving Kabul Communist Governements and lastly working for another Uzbek Communist militialgeneral Dostem.

Att anvnda tendentisa kllor talibanerna i Afghanistan

Det r inte bara stora och etablerade institutioner som lgger ut information p Internet. Ocks i den sk. tredje vrlden har man lrt sig

S fortstter berttelsen i samma stil ver drygt en tttryckt sida. Som klla till massakern i frga r skrivelsen nst intill vrdels. I krig ljugs det alltid, inte minst om vergrepp frn motstndarens sida. Hemsidan r med andra ord extremt tendentis. Trovrdigheten kade inte av den bristflliga grammatiken och av invektiv som Pol Pot. Men skrivelsen gav kunskap av ett annat slag. Den visade hur talibanerna tnkte. Att motstndarna kallades kommunister r fga frvnande. Intressantare r att de tv gnger kallades fr uzbeker. Och offren kallades Pashtun residents. Redan i frsta stycket frekom allts nationalitetsbeteckningar tre gnger. I resten av texten nmndes ordet Uzbek ytterligare tv gnger som beteckning p motstndarna. En annan nationa-

29

litetsbeteckning, Hazara, nmndes fem gnger, ocks hr om motstndare. Nationalitetsbeteckningen Pashtun nmndes ytterligare tre gnger och handlade d om offren fr massakern. Det finns flera olika frklaringar till konflikterna i Afghanistan. En frklaring som ofta har framfrts i vsterlndska massmedier r att motsttningarna r av religis natur. Talibanerna har beskrivits som religisa fanatiker. En annan frklaring r att konflikten, helt eller delvis, r en kamp mellan olika folkgrupper. Uttryckssttet p ntplatsen r ett starkt argument fr att den senare frklaringen r riktig kriget i Afghanistan r inte bara en religis utan ocks en etnisk konflikt. Talibanerna beskrev sig som lierade med den pashtunska folkgruppen och betraktade uzbeker och hazarer som sina fiender. De resonerade allts inte bara i religisa termer utan ocks i etniska. Det handlar hr inte om vad de pstod utan om hur de uppfattande situationen. Deras sikt var att den pashtunska folkgruppen hotades av uzbekerna och hazarerna. Att talibanerna var uppriktiga kan vi konstatera med hjlp av tendenskriteriet. De hade nmligen ingen anledning att utt betona den etniska aspekten p konflikten. Den bild de hade intresse av att visa upp fr yttervrlden var den motsatta att de representerade hela det afghanska folket gentemot rebeller som saknade folkligt std. Allts: talibanernas hemsida var i hg grad tendentis. Det den pstod om fakta, om konkreta krigshndelser, var drfr otillfrlitligt. Dremot avsljade den genom sitt uttrycksstt hur talibanerna uppfattade konfliktens karaktr de betraktade den som en strid mellan olika etniska grupper. I det senare fallet finns det all anledning att tro dem. Med hjlp av talibanernas hemsida kunde man allts f en god frklaring till varfr man stred i Afgha-

nistan. ven synnerligen tendentisa kllor kan sledes ge intressant information om man bara stller de rtta frgorna.

Vrldsbild och kunskapssyn som tendens

Som framgtt ovan kan en klla ha tendens drfr att den har ett eget intresse i den sak som gller. Som part i mlet vill den gynna sig sjlv genom att framhlla vissa aspekter och undanhlla andra. I det avseendet kan naturligtvis kllor vara olika mycket parter i ett ml, och drmed bli mer eller mindre tendentisa. Men noga taget har alla kllor tendens. Allts ven de som inte synes vara parter i mlet. Det finns med andra ord inga otendentisa kllor. Det r ett bde drastiskt och samtidigt grundlggande pstende fr den kllkritik vi utvecklar hr. Och det ger en srskild giltighet i och med Internet, d varje kunskapsskare p ett helt nytt stt finner sig mta hela vrlden. Alla kllor r produkter av den kultur de funnits och finns i. Kulturen konstitueras av en rad faktorer: religisa frestllningar, traditioner, vrderingar, historia, sprk, seder, profana trossatser och ideal. Allt detta skulle vi kunna sammanfatta som vrldsbild. Vi har att gra med svl stora kultursfrer som sm kultursfrer med skilda vrldsbilder. Det finns en vsterlndsk vrldsbild, men det finns ocks andra vrldsbilder i andra delar av vrlden. Det finns en vrldsbild i den rika frsta vrlden och en annan i den fattiga tredje vrlden. Det r rimligt att sga att det fanns en kapitalistisk vrldsbild och en kommunistisk vrldsbild. Det finns en kristen vrldsbild, liksom det finns muslimska och hinduiska vrldsbilder. Men vrldsbilderna skiljer sig ven mellan Europa och Amerika, mellan anglosaxiskt och kontinentalt, mellan Nordeuropa och Syd-

30

europa. Liksom de faktiskt gr mellan sydstaterna och nordstaterna i USA, mellan England och Skottland, mellan Stockholm och Malm, ja ven mellan Stockholms sdra frorter och dess norra. Vrldsbilderna pverkar oss alla. Det vi i ett frsta steg kan uppfatta, i ett andra steg kan frst och i ett tredje steg kan frmedla, frgas av den egna sprkgemenskapen, den egna traditionsgemenskapen, den egna trosgemenskapen och det egna historiearvet. Nr mnniskor frn olika kulturer mts blir det drfr alltid kollisioner i uppfattningar om bde sm och stora saker, ven nr man bevittnar samma hndelse eller talar om samma freteelse. Fr att vrdera en kllas uppgifter r det drfr viktigt att i ngon mn frska bestmma dess vrldsbild. Att den har tendens i enlighet med en viss vrldsbild gr den inte vrdels som klla, men det r nd viktigt att vara medveten om den tendensen fr att inte frhlla sig helt okritisk till de uppgifter som ges. Och ibland kan ett viktigt inslag i en framstllning av ngot skeende just vara att stlla olika vrldsbilder med deras respektive uppsttning olika fakta mot varandra. Ett tydligt exempel p hur olika kulturer stter sin prgel p beskrivningen av ngot ska vi ge i nsta kapitel. Tv p goda grunder vlrenommerade uppslagsverk Encyclopdia Britannica och Nationalencyklopedin ger radikalt olika bilder av politikern Olof Palme. Ingen bild kan direkt avfrdas som oriktig men det mrks att det ena uppslagsverket r anglosaxiskt och det andra r svenskt, och det gr stor skillnad vilken framstllning man hller sig till.

Trovrdighet
Ett problem med Internet r den vldiga mngfalden av ntplatser. Det r ofta ndvndigt att rensa bort de flesta av de trffar

man fr och nja sig med att anvnda ngra f ntplatser som man har frtroende fr. Men hur vljer man mellan ntplatserna? Vill man gra det enkelt fr sig hller man sig enbart till de ntplatser som representerar erknda auktoriteter. Vi anser emellertid att det innebr att man missar mycket av pongen med Internet, nmligen mjligheten att inhmta information frn nya och alternativa kllor. Mngfalden r ju faktiskt det som kan vidga vra vyer, och dr erbjuder Internet en radikalt ny informationssituation. Hur kan man d gra en vrdering av kllor om vilka man vet mycket litet? Vi menar att hr kan begreppet trovrdighet bli ett kompletterande kllkritiskt kriterium. Trovrdighet r onekligen ett svrt begrepp, men det gr inte att undvika. I den internationella diskussionen om Internet frekommer ocks begreppet trovrdighet. Exempelvis frordar Robert Harris vid Southern California College att man vervger vilka kllor som sannolikt r opartiska, objektiva, saknar dolda motiv, uppvisar kvalitetskontroll. Vidare ger han rdet att vlja kllor som erbjuder s mycket information som mjligt nr det gller frfattarens namn, titel, stllning, organisationstillhrighet, sidans tillkomstdatum, samt hur man kontaktar frfattaren. Man br, menar Harris, ska efter ledtrdar som antyder att kllan r kunnig, plitlig och sanningsenlig. Frfattarens utbildning, yrkeserfarenhet, titel och anstllning kan ge en uppfattning om detta. Kllans frhllande till knda och respekterade organisationer, frfattarens stllning bland andra verksamma inom ett visst flt kan ge ytterligare underlag fr en bedmning. Bevis p att pstendena har genomgtt kvalitetskontroll, att flera har tagit del och godknt innehllet i en klla strker trovrdigheten. Viktigt r ocks vad som kan framg genom metainformation, det vill sga information om informationen. Sammanfatt-

31

ningar och innehllsversikter gr det mjligt att snabbt jmfra olika kllor; vrderande och kommenterande uttalanden om olika kllor kan ocks ge en vgledning i den trovrdighetsbedmning man gr.

Ntplatsens adress som en indikation p trovrdighet

Ofta kan man vid trovrdighetsbedmningen ha hjlp av att studera ntplatsens adress. I adressen finns en beteckning som kallas toppdomn. Det kan i amerikanska adresser vara .gov, .mil, .edu .org, .com eller .net. Toppdomnen .gov innebr att ntplatsen i frga r statlig. CIA:s World Fact Book har exempelvis adressen<www.cia.gov/cia/ publications/ factbook>, och Vita huset har adressen <www.whitehouse.gov>. .mil innebr att krigsmakten str bakom ntplatsen. Sdana ntplatser r definitionsmssigt tendentisa staten och krigsmakten har alltid intresse av att producera information som stmmer med deras intressen. Det behver inte innebra att de r osakliga, men det r en varning att informationen kan vara tillrttalagd. .edu innebr att ntplatsen r knuten till ett universitet. Yaleuniversitetet har adressen <www.yale.edu> och Harvarduniversitetet <www.harvard.edu>. Beteckningen .edu innebr dock ingen kvalitetsgaranti. Frn universitetet kan man lnkas till anstlldas och studenters personliga ntplatser dr de framfr sina hgst personliga sikter. Beteckningen .org indikerar att ntplatsen tillhr en ideell organisation. Detta innebr en viss garanti fr att organisationen r seris, men det sger inte srskilt mycket, eftersom hgst olika organisationer samlas under beteckningen .org. Frenta Nationerna har adressen <www.un.org>, den konservativa amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation har adressen <www.heritage.

org> och den likaledes amerikanska The Institute of Historical Review, som har specialiserat sig p att frneka Frintelsen, har adressen <www.ihr.org>. .com kan i stort sett innehlla vad som helst, frn Encyclopdia Britannica till enskilda personers egna ntplatser. .net str fr skmaskiner av olika slag. USA r dominerande p Internet, och drfr bryr man sig inte om att ange nationalitet p amerikanska Internetadresser. Men i andra lnder gr man det. .se str fr Sverige, .fi fr Finland, .no fr Norge, .dk fr Danmark, .uk fr Storbritannien och .de fr Tyskland. Ibland, men inte alltid, kan man kontrollera vem som str bakom en viss domn. P ntadressen <www.press.nu> kan man ska efter uppgifter om vem som str bakom en viss ntplats. Men vad man fr veta genom ntadresserna har nd ett begrnsat vrde. Drfr behvs mer sofistikerade metoder.

Framstllningssttet som en indikation p trovrdighet

Nr vi kallar en ntplats trovrdig, gr vi det utifrn en bedmning av rimligheten i de resonemang som frs, noggrannheten och sanningsenligheten i frmedlingen av fakta, samt medvetenheten om erknda auktoriteter och vedertagna uppfattningar i mnet. Det sistnmnda medvetenheten r inte detsamma som att frklara sig lojal varken med auktoriteterna eller de vedertagna uppfattningarna. Omvnt betyder det hr sledes, att om en ntplats gnar sig t kategoriska frutsgelser om framtiden r den inte trovrdig. Om den terger uppgifter som sanna som andra sakkunniga har kunnat belgga som felaktiga r den heller inte trovrdig. Och ltsas den inte om existensen av erknda auktoriteter och vedertagna uppfattningar kan den terigen inte bedmas som trovrdig.

32

Sg att en ntplats handlar om UFO:s och argumenterar fr att utomjordingar regelbundet besker jorden. Ntplatsen r kta, oberoende, nyligen uppdaterad, och de som str bakom den har inget uppenbart intresse av att folk tror p utomjordingar. Enligt de kllkritiska kriterierna borde det allts finnas goda skl att tro p det som sgs p denna ntplats. nd anser vi inte att ntplatsen r trovrdig. I stllet betraktar vi dem som str bakom den som okunniga stollar. Trovrdighet i denna mening r ett svrhanterligt och farligt begrepp. Det finns risk att man avfrdar nydanande tankar som gr emot den etablerade kunskapen drfr att man slentrianmssigt uppfattar dem som icke trovrdiga. Galilei ansgs en gng lika litet trovrdigt som de UFO-troende i dag. nd anser vi inte att trovrdighet r ngot rent subjektivt begrepp. Visserligen finns det inga enkla regler fr hur man kan avslja brister i trovrdighet, men det gr att komma en bit p vgen genom att studera hur en klla argumenterar och uttrycker sig. P det sttet kan man i varje fall avslja uppenbart otillfrlitliga kllor. Vi ska senare ge exempel hur man kan resonera vid trovrdighetsbedmning. Det finns ven andra brister i trovrdighet som r svrare att kategorisera. En grzon vetter mot det som vi ska behandla under nsta mellanrubrik.

Kllans frutsttningar och egenskaper

Vad kan man begra av en klla och vad kan man inte begra av den? De flesta felaktigheter handlar inte om bedrgeri utan om att ta miste, glmska, schabbel och fel, missuppfattningar, bristande kunskaper, tro snarare n vetande, felbedmningar. I de flesta fall av nyhetsrapportering torde journalistiken dessutom anvnda sig av endast

en klla fr enskilda uppgifter. Det frhllandet kar betydelsen av en mera realistisk bedmning av kllans plitlighet. Frgor kring en kllas kthet r allts avgrande fr hur vi ska bedma dess uppgifter. Historien uppvisar, som vi kunnat konstatera mnga exempel p frfalskningar, som har inneburit att vi har blivit ndgade att frkasta uppfattningar som grundat sig p dessa uppgifter. Men frfalskningarna har ven, avsljade som sdana, kunnat ge oss kunskaper om de aktiva krafterna bakom frfalskningarna och hur de utvat sin verksamhet. Fr att riktigt kunna bedma en kllas uppgifter, finns det ven en annan form av problematik som inte har med ktheten att gra. Den problematiken gller varje brist p fullkomlighet. Att inga kllor r fullkomliga, r naturligtvis inte ngot nytt konstaterande. Den traditionella kllkritiken har emellertid sllan uppehllit sig vid detta frhllande. Internets omtliga utbud p uppgifter krver emellertid att vi ven tar hnsyn till den problematiken och nrmare frsker frst den. Grundorsaken till den bristande fullkomligheten r att det bakom varje klla finns mnniskor. Antingen r kllan helt enkelt just en eller flera mnniskor, eller s r de produkter vi utnyttjar som kllor utvecklade och underhllna av mnniskor. Och den banala sanningen om mnniskor r just att vi r mnskliga. Vilket i det hr avseendet innebr att vi gr fel. Och fr vrigt vill ju heller knappast ngon av oss att det ska vara p ngot annat stt. Mnskligheten vill knappast bli en ofelbar maskin. Kllor gr allts misstag, utan ngon som helst avsikt att frleda eller frvrnga. Kllor klarar inte av vissa saker, kllor mste inskrnka sig i vissa avseenden, kllor hinner inte med, kllor r ofullkomligt samordnade, kllors teknik fungerar inte som det r tnkt, kllor tilltror sig eller ger intryck av en kapa-

33

citet som de inte har. Fr den som ska utnyttja en klla, och i vrt fall handlar det i frsta hand om journalister, r det drfr viktigt att skaffa sig vissa kunskaper om kllans frutsttningar och egenskaper. Ibland kan det ven vara p sin plats att stlla krav p kllor att de redovisar efter vilka kriterier och enligt vilka principer de bedriver sin verksamhet. Det r knappast mjligt att gra en uttmmande frgelista att stlla till en klla fr att bedma dessa uppgifter. Varje klla har en unik karaktr, det gller att anvnda det egna frnuftet och ett mtt av fantasi fr att nrmare kunna f en uppfattning om den. Ett vanligt journalistiskt uppdrag r att rapportera frn olyckor. Antalet skadade och dda r bland de frsta saker en journalist vill ha klart fr sig. Som klla i det fallet anvnder han/hon sig ofta av en talesman fr polisen. Men r denne talesman alltid en god klla till antalet offer? Kanske har talesmannen inte alls riktigt den kontakt med rddningspersonalen som krvs fr plitliga uppgifter. Kanske r situationen p olycksplatsen sdan att det ven fr de mest rutinerade och professionella r omjligt att avgra antalet offer s att varje siffra blir gissningar. En journalist br kunna gra en bedmning och mste kanske ocks stlla ngra frgor fr att utrna dessa omstndigheter. En annan typ av kllor r experter av olika slag. Utan att i egentlig mening ifrgastta en sdan persons auktoritet s r all expertis relativ och expertstatusen r snarare en ambition n ett faktum. Lkare gr sig skyldiga till feldiagnoser utan vare sig illvilja eller oaktsamhet. Helt enkelt bara drfr att mnniskans hlsa r ett svrt omrde. Piloter och sjkaptener gr missbedmningar som kan orsaka tillbud, rent av olyckor, utan att deras kompetens behver ifrgasttas. Inte ens i efterhand kanske de kan reda ut vad som hnde, kanske

inte heller en haverikommission kan ge det definitiva svaret. Databaser r ett behndigt stt att lagra och hitta stora mngder uppgifter. Men databaserna r beroende av tekniken och tekniken r inte alltid felfri. Framfr allt r databaserna beroende av sina system och program samt av den personal som bygger upp och underhller dem. Vissa saker lter sig gras i vissa system, andra inte. Konsekvensen kan bli att en skning i basen ger ett missvisande svar. Den expertis som levererar frstahandsuppgifterna till databasen kan ha gjort en felbedmning. En felaktig sjukdomsdiagnos hamnar i ett register och i en databas. Inmatningen av uppgifter i databasen, kan, om det rr sig om en nationell databas, ske p olika hll i ett land och samordningen och samsynen mellan de olika registreringsenheterna r i allmnhet inte fullstndig. Uppgifter som r korrumperade, det vill sga, direkt felaktiga frekommer i alla register. Och under perioder underhlls inte registren ordentligt. Fr att utnyttja en klla br man skaffa sig en uppfattning om dess begrnsningar, vilka svagheter och oskerhetsmarginaler den har.

Definitioner
Ett specialfall av kllors frutsttningar kan definitioner utgra. Den insamling och frmedling som kllor kan gna sig t frutstter mnga gnger att en freteelse r definierad p ett eller annat stt. Det r inte givet vad ett begrepp i detalj betyder Vem ska rknas som svensk?, Vem ska rknas som egen fretagare? och beroende p definitionen av begreppet blir ocks kllans uppgifter olika. Om nu flera kllor utger sig fr att ha uppgifter om en freteelse men anvnder sig av olika definitioner gr skillnaderna att de inte kan jmfras och heller inte ska sammanblandas. Men den ena kllan r fr den skull inte mer sanningsenlig n den andra.

34

Till exempel skte ngra studenter efter uppgifter om arbetslsheten i Sverige p ntet. Tv kllor anvndes: The CIA World Factbook <www.geography.miningco.com> samt svenska Arbetsmarknadsverket/ Arbetsmarknadsstyrelsen <www.amv.se/ams>. CIA- kllan r som redan sagts en ansedd klla p ntet och hr uppgavs den svenska arbetslsheten till 365.000. Hos AMS sades arbetslsheten vara 289.152 personer. Dessutom

anvnde sig studenterna av en klla utanfr ntet, nmligen moderaternas partikansli som uppgav att arbetslsheten var 1,5 miljoner. Studenternas kommentar till olikheten i siffror var i frsta hand att arbetsmarknaden r en dynamisk freteelse dr siffrornas giltighet r mycket beroende av aktualiteten. I andra hand ppekades att det handlade om hur man definierar arbetslshet. Beroende p definitionen kan man allts f olika siffror.

35

MOTORVGAR OCH JOURNALISTISK PRAXIS

Hur ska man veta att man hamnar rtt p ntet? Det finns naturligtvis en hel del hjlp att f. P sjlva Internet finns olika skverktyg. Det finns ocks en journalistisk praxis som r mer eller mindre outtalad bland journalister, men som formuleras i diskussionsgrupper och handbcker. Men hur lngt rcker detta? Det ska vi diskutera i det hr kapitlet. gen ta kontakt med ansvariga personer utan njer sig med den information som finns p Internet. Resultatet blir att journalistiken riskerar att bli opersonlig och fjrma sig frn den konkreta verkligheten.

Hjlpmedel vid skningar

Mera problematiskt r det som vi kan kalla guider i den elektroniska djungeln hjlp att hitta den information man sker. Sdan hjlp behvs verkligen. Det mesta som lggs ut p Internet r nmligen skrp, okunnigt svammel, trams och vidskepelse. Att skilja den vrdefulla informationen frn den vrdelsa r ett av de stora problemen p Internet. Guidningen kan innebra allt frn ngra f lnkar till stora databaser. Det finns mnga sdana hjlpmedel, och det kommer frmodligen att bli mnga fler inom en snar framtid. Srskilt journalister, som ofta har ont om tid, har stor nytta av sdan hjlp. Men hur stor r nyttan egentligen? Vi ska se ngra exempel p skverktygens anvndbarhet. Utgngspunkten r vetenskaplig information, eftersom denna r problematisk, inte minst fr journalister. Nr det gller komplicerade vetenskapliga och tekniska frgor riskerar nmligen journalisten att bli beroende antingen av officiella kllor eller av en snv grupp av experter, proffstyckare, som grna uttalar sig i massmedierna. Det r inte alltid som proffstyckaren r den verklige experten i den aktuella frgan. Vl s vanligt r att den som har djupa kunskaper inom ett specialomrde inte alls r intresserad av att framtrda i massmedierna. Den som vill hra en sdan experts sikter mste sjlv ska upp honom

Kataloger och annat lttillgngligt material

Inom en del omrden frefaller ett elektroniskt motorvgsnt vara vl utbyggt och ltt att anvnda. Nr det gller att ska litteratur finns exempelvis Libris som r en fullstndig katalog ver alla svenska vetenskapliga bibliotek. Och den amerikanska Library of Congress har en utmrkt katalog ver amerikansk litteratur. Att anvnda sdana kataloger r praktiskt och relativt oproblematiskt. Offentligt material r ocks lttillgngligt, tminstone i Sverige. Det r inte svrt skaffa fram riksdagsprotokoll, offentliga utredningar, pressmeddelanden, information om statliga verk, kommuner o s v. Att ta fram sdant material ver Internet sparar tid och gr det mjligt ven fr dem som inte r bosatta i Stockholm att f tillgng till material som annars hade varit svrtkomligt. Men man mste frsts tnka p att ett pressmeddelande eller en utredning inte blir plitligare p Internet n i pappersform. Fr journalistiken r inte lttillgngligheten alltid en odelad vlsignelse. Det finns en risk fr att journalisten blir alltfr beroende av den elektroniska informationen. Han eller hon hinner eller bryr sig inte om att personli-

36

eller henne, och det r inte alltid ltt. Relationerna mellan journalister och forskare r lngtifrn s livliga som hade varit nskvrt. Men hr borde Internet kunna vara till hjlp. Vi ska se ett exempel. P regeringens ntplats fanns den 16 december 1998 ett pressmeddelande om ett betnkande frn Vindkraftsutredningen. Det var en lgesrapport, men utredningen som helhet (SOU 1988:152) fanns ocks att tillg p ntplatsen, om n i ett ganska svrlst skick. Av pressmeddelandet framgick att den installerade effekten i svenska vindkraftverk hade kat nstan tjugo gnger under den senaste sjursperioden och att det fanns planer p att uppfra cirka 600 stora vindkraftverk i olika delar av landet. Vindkraften var allts bde intressant och aktuell. Drfr frefll det vrt att prva hur Internet skulle kunna anvndas av den som skulle skriva en artikel om vindkraften, dess mjligheter och problem. Hur skulle man kunna n fram till experter p vindkraft? Hur skulle man undg beroende av svl den offentliga utredningen som av proffstyckarna p miljomrdet? En skning p ordet vindkraft i SVESK ett skverktyg som bara hnvisar till svenska ntplatser gav 968 trffar. Det frefll enklare att gra en systematisk skning via olika institutioner n att g igenom hela detta material. Vindkraft r ett omrde som det forskas om. Men vindkraften r ocks en miljfrga. Det borde allts vara mjligt att hitta information om vindkraften bde p sdana ntplatser som handlade om forskning och sdana som handlade om milj. Vi brjade med att leta efter forskningskllor.

Vindkraft forskningsspret
SAFARI, Spridning av forskningsinformation till allmnheten ver Internet r ett projekt dr Hgskoleverket samordnar svensk

forskningsinformation. P SAFARI:s ntplats beskrevs projektet som ett decentraliserat system fr forskningsinformation p nationell niv. Dess strre bestndsdelar r varje enskild myndighet som medverkar. Systemets minsta bestndsdelar utgrs av de olika dokument som beskriver forskare och pgende forskning och ligger p de olika myndigheternas servrar. SAFARI pstods bland annat vara ett effektivt hjlpmedel fr journalister som snabbt vill hitta mneskunniga och mjliggr en bredare belysning av svensk forskning fr allmnheten. Via SAFARI skulle man med ett eller flera skord kunna f svar frn alla forskande myndigheter. Lyckligtvis fortsatte vi lsningen innan vi gick vidare. Litet lngre ner i texten fanns rd till forskare dr de uppmanades att ska p sig sjlva eller p sin forskning: Kan det vara s att informationen om dig och din forskning inte finns p Internet? r den information som finns uppdaterad och formulerad p sdant stt att ven de som inte r forskare kan frst? I s fall uppmanades man att ta kontakt med den avdelning eller person som hade kontakt med SAFARI och diskutera med dem hur du ska gra fr att synas i SAFARI. De ansvariga fr SAFARI-projektet medgav allts sjlva att informationen var ofullstndig. Vi fljde uppmaningen och skte p oss sjlva och ngra av vra kolleger p Stockholms universitet. Det blev inga trffar. En skning p nyckelordet journalistik gav 18 trffar. Dessa tckte emellertid lngt ifrn in all forskning om journalistik som grs i Sverige. Det visade sig allts att det inte fanns ngon garanti att all svensk forskning fanns representerad i SAFARI. Systemet var uppenbarligen lngt ifrn fullstndigt. Ngot annat var inte heller att vnta. Projektet var helt enkelt fr stort. Det r inte realistiskt att tro att alla svenska forskningsinstitutioner ska kun-

37

na ge fullstndiga rapporter om samtliga forskningsprojekt. Trots allt gjorde vi ett frsk och skte p vindkraft i SAFARI. Det blev tv trffar. Bda kom frn Ume universitet, och den forskning det gllde handlade egentligen om skogsrvara och krnkraft. Vindkraften nmndes bara i frbigende. Men kanske hade vi anvnt fel ord? Vi frskte med vindenergi i stllet och fick tv trffar, en frn Chalmers tekniska hgskola och en frn institutionen fr geovetenskaper vid Uppsala universitet. Forskningsprojektet vid Chalmers arbetade med bland annat vindenergi. Institutionen fr geovetenskaper nmnde dock bara att vindenergi studeras vid institutionen fr meteorologi. Nu hade vi tv tnkbara kontakter, forskningsprojektet vid Chalmers och institutionen fr geovetenskaper vid Uppsala universitet. Men eftersom SAFARI inte gav fullstndig information ville vi g direkt till de forskningsinstitutioner som kunde tnkas arbeta med vindkraft. Men ingen skning, vare sig p Stockholms, Gteborgs, Uppsala, Lunds, eller Umes universitet gav ngra trffar p vindkraft eller vindenergi. Inte heller gick det att f fram ngot p KTH eller Chalmers. NUTEK, den statliga myndighet som arbetar med teknikutveckling hade inte heller ngot om vindkraft p sin ntplats. Resultatet av skningen blev allts ganska magert. Om detta berodde p att det faktiskt inte forskas mer om vindkraft eller om det berodde p brister i rapporteringen var svrt att bedma. Den uppenbara bristen nr det gllde journalistikforskning tydde dock p det senare. Slutsatsen blev att svl SAFARI som de olika universiteten och hgskolorna visserligen innehll mycket nyttig information, men att man inte kunde lita p att denna information var fullstndig.

Vindkraft miljspret
Drefter vergick vi till att ska efter kllor med anknytning till miljvrd, och dr gick det bttre. Vi brjade med det statliga Naturvrdsverket. Verket har en databas, ELIN, som innehller drygt 45000 referenser till svensk och utlndsk natur- och miljvrd. En skning dr p ordet vindkraft gav 18 trffar, alla till litteratur p omrdet. Naturvrdsverket hade ocks en lnk, Svenska miljntet, som gick till olika organisationer och institutioner som arbetade med miljfrgor. En skning p Vindkraft gav sju trffar. Dr fanns en kort information frn SMHI som kartlade vindfrhllandena i Sverige fr att kunna peka ut lmpliga platser fr vindkraftverk. Namnet p en kontaktperson meddelades, information frn Hushllningssllskapet berttade om en frsksgrd dr man bland annat prvade vindkraft, fyra lnkar frn Naturskyddsfreningen med kortfattad information om vindkraften. Men det bsta var BYGGDOK som hade lagt upp Databasen Fastighet - Bygg-Milj innehller mer n 40 000 referenser som handlade om energi ur ngon aspekt. (BYGGDOK, Institutet fr byggdokumentation r en fristende stiftelse som bland annat erbjuder marknaden en rad informationstjnster.) BYGGDOK gav 25 trffar. Det var uppsatser och utredningar som sammanfattades p ngra rader. Materialet kom frn mnga olika hll, bde frn Sverige och frn utlandet. Det gick visserligen inte att f ngon djupare information genom sammanfattningarna, men man kunde bestlla kopior av texten. Framfr allt fanns namnen p frfattarna. Hr torde finnas tillrckligt material fr att bedma vindkraftens frdelar och nackdelar. Drmed var mlet ntt. En relativt snabb skning hade ftt till resultat ett antal trffar

38

p litteratur om och experter p vindkraft ven om informationen naturligtvis var lngtifrn fullstndig. Denna underskning var begrnsad till Sverige. Om man ska vidga underskningsfltet till andra lnder blir antalet Internetguider overskdligt stort. Men vi ska nd se p ngra exempel. En utgngspunkt fr skningarna r fortfarande vindkraften. En annan r Ghana. (Informationen om detta land diskuteras utfrligare i ett senare kapitel.) Det ansedda brittiska uppslagsverket Encyclopdia Britannicas ntversion ger mjlighet att lnka till olika ntplatser som man anser vara vrdefulla. Ntplatserna betygstts ocks efter en femgradig skala. Skningar p wind power och wind energy gav dock inga anvndbara resultat. Encyclopdia Britannicas redaktrer frefll anse att vindkraft r detsamma som gammaldags vderkvarnar. Bttre gick det med Ghana, dr encyklopedin lnkade till 26 utvalda ntplatser. Av dem var det bara fyra som fick tv stjrnor, medan de andra fick nja sig med en. Bland de tvstjrniga fanns CIAs World Factbook en standardklla i sdana sammanhang och en lnderstudie som det amerikanska Department of the Army hade producerat. Vidare fanns en informationsrik ntplats med oklart ursprung, samt en sida som var gnad t ghanesisk kultur. Av de enstjrniga hrstammade tv frn det amerikanska utrikesdepartementet, en frn Kanadas frsvarsdepartement, och en frn Internationella Valutafonden. Den ghanesiska statens egen ntplats fanns ocks med. USA har en dominerande stllning p Internet och det r drfr inte frvnande att flera av ntplatserna var amerikanska. Tillsammans gav de 26 lnkade ntplatserna en fyllig bild av Ghanas historia, kultur, politik och sociala frhllanden. Men, som vi ska se

senare, fakta av denna typ kan vara problematiska. Och dessa ntplatser var inte de sjlvklart bsta. De stora amerikanska universiteten vljer ocks ut ntplatser som lnkas direkt via universitetets ntplats. Yale-universitetet prioriterade sidorna efter principen best matches first. Det fanns dock bara tv lnkar som var relaterade till wind power, och av dem handlade den frsta om sol- och vindkraft i Kina. En skning p wind energy gav fyra trffar. En hrstammade frn Yale-New Haven Teachers Institute och de andra tre frn Yale School of Forestry & Environmental Studies. Urvalet frefll allts vara litet nrsynt. Dremot fanns det betydligt mer om Ghana 200 referenser. Med hjlp av dessa kunde man snabbt f mycket information. Men den gjorda prioriteringen var inte vertygande. Frst kom en ntplats med namnet Murder and Politics in Colonial Ghana och som nummer fyra en Ghana life Guestbook som inte innehll ngon information alls. Harvarduniversitetet hade 12 lnkar, sorterade efter relevans, p wind energy. En skning p wind power gav 23 trffar, ocks de sorterade efter relevans. Den information som gavs var dock mager. Mest handlade den om aktiviteter p Harvard. Harvarduniversitetet hade ocks valt ut cirka 200 afrikarelaterade ntplatser, som var fr sig gav ganska litet information. Nummer tv p den prioriterade listan var slunda en personlig ntplats som tillhrde en av Harvards lrare, som frmodligen hrstammade frn Ghana. Man kan kanske sga att de stora universitetens ntplatser kan vara en god vg att hitta intressanta lnkar inom olika omrden. Men de r inte sjlvklart de bsta vgarna. ProfNet r en avancerad tjnst fr frmst journalister. Det r en amerikansk databas som offers profiles and contact information

39

from 2,000 individuals identified by ProfNet members as leading experts at their institutions. Det finns tv stt att anvnda databasen. Det enklaste r att helt enkelt stlla en kort frga, helst bara ett ord. Som svar fr man en lista p experter inom omrdet som man sjlv kan kontakta. En skning p wind power gav inget svar. Dremot fick vi ett svar p wind energy. Det var en professor Pasquale M. Sforza vid Polytechnic University i New York. Hans meriter beskrevs p drygt fyra rader. Uppenbarligen var han kvalificerad. Men var han den bsta experten p omrdet man kan finna? Det finns det nog anledning att tvivla p. En skning p Ghana gav fem trffar. Den som bedmdes som den frmsta experten var en historiker som var expert p Vstafrikas historia och religion. Vidare fanns namngivna en person som sedan trettio r koordinerade Frenta staternas fredsinstituts aktiviteter i Afrika, ytterligare en historieprofessor, expert p Nigeria, men ven med kunskap om andra lnder, bland dem Ghana, en professor i African American Studies och one of the nations most quotable authorities on Afrocentrism and African/American history, ordfranden i The Alliance to Save Energy som var expert p energi- och miljfrgor. Man kan notera att det varken fanns ngon antropolog eller ngon ekonom bland de angivna experterna. ProfNet hnvisade allts till expertis av olika slag. Dessa experter var skert goda kllor. Men det r uppenbart att de inte var de allra frmsta experterna inom omrdet. De var de frmsta experter som ProfNet hade kontakt med, och det r en helt annan sak.

Slutsatser
Ntplatser som ger service av ovan beskrivna slag kan vara till nytta, inte minst genom att spara tid fr den som sker information. Men man mste vara medveten om att dessa hjlpmedel inte r ngon garanti fr att man fr fram de mest trovrdiga ntplatserna. I bsta fall r urvalet bra, i andra fall kanske den som har gjort urvalet inte r mer kvalificerad n man sjlv. Fljande tumregler kan vara till nytta vid bedmningen: Skverktyg som involverar mnga institutioner och mnga mnniskor, som t. ex SAFARI, riskerar att vara ofullstndiga. Det r sannolikt att tminstone ngra institutioner/personer underlter att rapportera till databasen i frga eller rapporterar ofullstndigt. Skverktyg dr en eller ngra f personer ska samla material om mnga mnen, som Encyclopdia Britannica, riskerar att missa vsentlig information eller vsentliga kllor p grund av att den eller de som samlar materialet har otillrcklig versikt ver de olika mnena. P Encyclopdia Britannica intresserade man sig fr Ghana men inte fr vindkraft. Skverktyg dr mnga experter p olika niver r involverade, blir beroende av just dessa experters kunskaper och sikter, medan annan kunskap, kanske bttre, frsummas. Skverktyg dr en specialiserad institution, som Naturvrdsverket, samlar information och/eller rekommenderar lnkar inom sitt specialomrde kan frvntas vara relativt plitliga, eftersom man dr behrskar mnet. Men det finns risk att urvalet blir skevt beroende p partiskhet eller bristande verblick. Vi diskuterar detta senare. Den som ger sig ut p Internet fr att ska information kan allts inte helt lita p ngot av

40

de hjlpmedel som str till buds. Sist och slutligen r man hnvisad till sitt eget omdme. Vid sdana bedmningar har man nytta av de metoder som gr under namnet kllkritik. Vi ska nu se litet nrmare p dessa metoder.

Anvndning och praxis

Vi kan konstatera att anvndningen av digitala kllor och elektronisk kommunikation snabbt har blivit ett naturligt och vxande inslag i journalisters vardag. Hur de nya resurserna anvnds och hur praxis formuleras ska vi beskriva mer i detalj. Det stora vida vrlden-ntet, tillgngen till specialiserade databaser och e-postkommunikationen utnyttjas i varierande omfattning. Generellt sett r det stora ntet lite utnyttjat i frhllande till sitt enorma utbud av information och opinion nstan inte alls. Diskussionen om digitala kllor i journalistkretsar rr sig i stor utstrckning om databaser. Det r ngot som framgr av litteraturen p omrdet, men ocks av diskussionerna i specialintresserade journalistkretsar som till exempel Grvande Journalister i Sverige, NICAR (National Institute for ComputerAssisted Reporting) och IRE (Investigating Reporters & Editors) i USA, liksom av en intervjuunderskning bland journalister som vi ltit gra. En majoritet av verksamma journalister tycks undvika det stora ntet som klla i det egna arbetet. Ett par undantag finns det dock, det ntutbud som ven frefaller n ut till journalisterna i deras arbete r officiella hemsidor fr myndigheter och organisationer, samt ntupplagorna av vrldens stora tidningar, i frsta hand de engelska och amerikanska. Olika typer av databaser har blivit populra d dokument och statistik genom deras frsorg r behndigt frvarade och ltt tkomliga. Journalister kan frn sina skrivbord gra arkivskningar som tidigare skulle ha varit

kostsamma i bde tid och pengar, nu kan skningarna gras vsentligt billigare. Materialet blir dessutom tillgngligt fr olika typer av databehandling som mjliggr upptckter av nya samband. En vanlig typ av underskande journalistiskt arbete har blivit att samkra material frn olika faktadatabaser. Fr att kunna utnyttja Internet och digitala kllor krvs kunskaper om var man hittar vad och hur man gr tillvga fr att ska. ven om det finns ett vxande utbud av kurser p omrdet r det svrt att hlla sig jour. P strre tidningar och andra mediefretag i Sverige har drfr srskilda faktaredaktioner utvecklat specialkompetens fr research i den digitala djungeln. I USA kan dessutom de strre nyhetsorganisationerna ha srskilda bibliotekarier som ven r behjlpliga i skandet efter digitala kllor. E-post har blivit ett ofta anvnt kommunikationsmedel svl inom den privata som den offentliga sektorn. Yrkesmssig anvndning av e-post innebr kommunikation mellan personer som redan i andra sammanhang regelbundet byter tankar och information med varandra. Journalisters stt att anvnda e-post torde drvidlag inte skilja sig frn andra gruppers. Inom redaktioner, mellan redaktioner och mellan enskilda journalister byts e-postmeddelanden. Ett annat viktigt inslag r de organiserade diskussionslistor som finns nationellt och internationellt i journalistkretsar. Listorna fungerar p s stt att ngon eller ngra med utgngspunkt frn sin yrkesposition, stter upp en sdan p vilken andra kan prenumerera, det vill sga alla som tillhr listan fr ocks tillgng till varje meddelande som inkommer till den. garna stipulerar vissa regler fr vad diskussioner ska glla, i allmnhet rtt vida ramar men dr garna svl som andra medlemmar r angelgna om att upprtthlla en viss disciplin kring mnet och inte lta diskussioner helt

41

spra ur. Vrdet av dessa diskussionslistor r blandat. Ofta utbyts tips och stlls frgor om konkreta enskilda problem. Ibland kan diskussionerna bli mer allmnt politiska, moraliska och filosofiska och sger egentligen inte mycket mer n de enskilda deltagarnas personliga vrderingar. Ngon gng vgar man vl pst att ven dessa meningsutbyten mest urartar till pajkastning. Mnga s kallade news groups, som i Internets barndom var populra mtesplatser fr diskussionslystna, frefaller idag endast vara, oberoende av hur de r rubricerade, tummelplatser fr knsord och propaganda frn amerikansk vapenlobby. Vi har ltit studenter intervjua journalister om deras anvndning av digitala kllor. Underskningen ger en viss uppfattning om hur journalister anvnder sig av Internet och annan elektronisk kommunikation. Fr en TT-journalist kan Internet fungera som klla fr svl bakgrund som dubbelkoll av uppgifter som kommit in frn nyhetsbyrerna. Nyhetsbyrerna r emellertid fortfarande vsentligt snabbare n Internet. Andra journalister sger att de anvnder Internet till varje jobb. Dr kan de snabbt hmta grundinformation och f direkt tillgng till fretag och andra medier. De tar del av myndigheters arkiv och databaser. En utrikesjournalist fljer till exempel kontinuerligt tyska tidningar och de tyska politiska partiernas information ver ntet. Genom e-post i form av nyhetsbrev kommer ocks artiklar in till redaktionerna. Pressreleaser kan frmedlas via e-post. Speciella e-postlistor som Kulturhuvudstad 98 och frre moderatledaren Carl Bildts veckobrev spelar en viktig roll. Dremot ppekar ngra att de inte gr e-postintervjuer, sdana vgar de inte lita p. EU-journalister uppger att de anvnder elektroniska kllor varje dag. De utnyttjar ntplatser fr EU-institutionerna, utlndska tid-

ningar och tidskrifter, internationella tankesmedjor, och utrikesfrvaltningar. De upplever att den geografiska obundenheten r en stor frdel, och den kade tillgngen till stora internationella tidningar sgs vara ett lyft fr journalistkren. En vetenskapsjournalist framhller NASAs, amerikanska rymdstyrelsens, ntplats. Han menar att de r fantastiskt duktiga p att presentera sitt material. Detta hindrar inte att han undersker ven alternativa kllor p ntet som r kritiska mot NASA. Nr han hittar uppgifter p ntet som han funderar ver kan han ta kontakt med vetenskapsmn som han r bekant med fr att diskutera vad han hittat. En journalist med inriktning p underhllningsbranschen hller uppsikt p ntplatserna fr filmbolag, musikbolag, och olika artister. Ekonomijournalister anvnder Affrsdata, brsfretags hemsidor, nyhetsbyrerna Direkt, Reuters, Bloomberg och TT. Databaser som frekommer r EcoWin och Datastream och Morgan Stanley och Dean Witter r aktiehandlare som har bra information p sina ntplatser. Andra kllor som utnyttjas r Salomon Smith Barney Market Watch (Hot stories), Vrldsbanken och Lehman Brothers r en analytiker med en ntplats med vrdefull information. De journalister som anvnder Internet och digitala kllor uppfattar stora frdelar i tillgnglighet och tidsvinster. Databaser och myndigheters ntplatser spelar en betydande roll i kllurvalet. Ntplatser som inte direkt r knutna till olika lnders offentliga organ tillhr nd fr journalisterna vlknda auktoriteter. Ngra journalister uppger att de trots allt utnyttjar vida vrlden-ntet fr faktainsamling men att Internet tar tid om man inte ska ska sig till vlknda kllor.

Formuleringar av praxis
Fr att anvnda elektroniska kllor mste man kunna bedma dem. Vilka r anvndba-

42

ra? Vilka r inte anvndbara? P amerikanskt hll grs kontinuerligt anstrngningar fr att sammanfatta erfarenheter av arbetet med elektroniska kllor. P s stt formuleras ocks en praxis p omrdet: s hr hanterar man elektroniska kllor, s hr sllar man bland dem. Med den avsikten framstlls kontrollistor, s kallade checklists. Ett exempel r den vgledning som bibliotekarien Nora Paul vid Poynter Institute for Media Studies i Florida har givit ut. Den kan bestllas men finns ocks tillgnglig ver ntet, <www.poynter. org/ car/cg_chome.htm>. Som mycket av den vriga litteraturen p omrdet ger den en versikt och presentation av befintliga resurser. Fljaktligen ges en beskrivning av vad som gr att finna i digital form och p linje (on line): databaser av olika art, elektroniska anslagstavlor, Internet, e-postlistor, skverktyg, tidningar, CD-ROM. Vidare ges rd om hur resurserna bst ska utnyttjas, vilken typ av information som olika kllor innehller, hur arbetet kan bedrivas mest kostnadseffektivt. Anvisningarna och rden ger naturligtvis ingen kllkritisk uppfattning om kllorna. Framfr allt handlar det om att uppmuntra till anvndning. Paul frsker dock systematisera informationsbehoven och inskrper vikten av att en journalist fr sig sjlv preciserar vilken sorts information som han/hon vill ha fram. Hon talar om fyra sorters datorunderstdd journalistik (fyra R): rapportering research referens mten (rendezvous) Beroende p vilket av dessa vergripande syften som r aktuellt kan vissa kllor vara mer givande n andra. Dessutom, menar hon, br journalisten sjlv stlla sig ett antal who, what, when,

where, why and how-frgor innan sjlva informationsskningen kan pbrjas p allvar. Frgorna ska hjlpa till att precisera de frgor journalisten egentligen vill ha svar p, att vlja de bsta kllorna, att genomfra skningar. De frgor Paul formulerar r till exempel: Vilken kategori tillhr personen du sker information om (en politiker, en affrsman, en kriminell)? Finns ngon expert p det omrde som du sker information om? Vilket slags information vill du ha (statistik, frstahandskllor, bakgrund)? Vad fr slags artikel skriver du (analys, en frstadagsnyhet, en uppfljning)? Nr intrffade det du sker information om? Var intrffade det ngonstans? Var kan information tnkas finnas? Varfr behver du information (vill du ha en klla att prata med, rekognosera i ett vitt mne, faststlla ett enskilt faktum)? Hur mycket information behver du (ngra bra artiklar, allt om ett visst mne, endast specifika fakta)? Hur lng tid tillbaka behver du information om? Vem kan ha den information du sker (vilka olika typer av informationsfrmedlare finns tillgngliga)? Vilken sorts databas ska du utnyttja (sker du artiklar i fulltext, offentliga handlingar, statistik)? Vilken elektronisk klla r du mest bekant med och har bst knnedom om? Vem kan hjlpa dig om du fr problem vid en skning? Vem p redaktionen kan mest om informationsskning med datorer? Vilka sktermer ska du anvnda? Det systematiska och metodiska frhllningssttet som Paul argumenterar fr och utvecklar r vsentligt fr god kunskapsskning. Hon understryker behovet av att gra sig medveten om vad man gr fr att f bsta mjliga resultat. Robert Harris vid Southern California College har gjort den kanske mest ambitisa kontrollistan fr en vrdering av kllor p

43

Internet. Ocks han understryker vikten av att den som sker kunskap genom frgor till sig sjlv gr sig medveten om vilken kunskap han/hon sker. Liksom Paul vill Harris att den som sker kunskap frst svarar p en del frgor som definierar vad skningen syftar till: Vad sker du? Vill du ha fakta, sikter (auktoritativa eller bara vem som helst), genomtnkta argumentationer, statistik, berttelser, gonvittnesskildringar, beskrivningar? Men Harris gr vidare genom att formulera kriterier fr en kvalitetsbedmning av Internetkllor. Dessa kriterier ordnar han under fyra rubriker: trovrdighet (credibility) korrekthet (accuracy) sklighet (reasonableness) std (support) Harris uppfattning om grunderna fr en bedmning av kllans trovrdighet har vi redan refererat i fregende kapitel. Med avseende p korrekthet framhller Harris tidsaspekten. Nr skapades informationen (hur lnge r den livsduglig)? Vissa omrden som naturvetenskap, medicin och affrer blir snabbt frldrade. Vidare menar han att man ska vervga om informationen r omfattande nr kllan drar slutsatser. Korrektheten r dessutom beroende av fr vilken publik och vilket ndaml som informationen r avsedd fr. Ton och stil kan antyda brist p korrekthet. Vaga och svepande generaliseringar ger anledning att misstnka brist p korrekthet. Med avseende p skligheten vill Harris frga om framstllningen r rttvis, objektiv, moderat och konsekvent. Rttvisa (fairness) innebr att innehllet ska vara balanserat, eftertnkt, inte utvalt, sllat eller vinklat. ven motstndarens argument ska komma fram. Absolut objektivitet finns inte, men en frfattare mste kunna kontrollera sina sympatier. Moderat innebr att informationen inte

r extrem en relevant frga r om vrlden verkligen kan beskrivas p det stt som grs. En prvning av konsekvensen innebr att kontrollera att kllan inte sger emot sig sjlv. Slutligen kan kllans vrldsbild frvrnga informationen, en politisk dagordning kan f fretrde framfr sanningen. Med avseende p std, menar Harris, att kllan ska belgga vad den sger och pvisa att uppgifterna bekrftas tminstone delvis av andra kllor. Mycket information, som statistik och enskilda fakta, kommer frn andra kllor. Om dessa kllor anfrs tydligt s att dubbelkontroll blir mjlig strker det trovrdigheten. verhuvudtaget r dokumentation viktigt fr att f veta att frfattaren inte endast r sin egen sagesman och att kllanvndaren fr mjlighet att flja upp uppgifter. En annan typ av upplysningar handlar om hnvisningar till andra kllor som ger liknande framstllningar av samma mne eller till andra vederhftiga kllor som framstller en argumentation i mer allmnna avseenden och som understdjer pstenden. I frekommande fall kan det ocks vara lmpligt att informationsskaren genom kontroll med vlrenommerade kllor inom samma flt skaffar sig en uppfattning om nya pstenden frefaller rimliga med hnsyn till ldre kunskap i en viss frga. Harris kriterier syftar till en nrmare analys av kllornas karaktr. Den uppmrksamhet han pkallar r mer detaljerad n Pauls och r mer fokuserad p en vrdering av enskilda kllor. ven hos honom gr det dock att uppfatta en preferens fr vlrenommerade auktoriteter och de knnetecken p trovrdighet som han stter sin tillit till utgrs av traditionellt vedertagna normer: frfattarens stllning ska inge respekt; ton och stil ger uppfattning om trovrdighet; framstllningar ska vara rttvisa, objektiva, moderata och konsekventa; kllor br bekrftas av annan vedertagen kunskap. Harris nrmar sig mera direk-

44

ta kllkritiska vrderingar men nd ger han sig inte i kast med en reell kllkritik. Hans syfte r att trots allt p ett enkelt stt undanrja ett bekymmer i en daglig journalistisk verksamhet. Han hoppas klart kunna skilja vissa kllor som man kan lita p, frn andra som man inte kan lita p. Den tydliga vattendelaren mellan olika kllor finns tyvrr inte, man mste tvivla p alla kllor.

En ny auktoritetstro?
Ett drastiskt exempel p auktoritetstro fick vi genom en amerikansk e-postlista gnad t datorunderstdd journalistik. Vi gick ut med en frfrgan om ngra hade erfarenhet av redaktionella vgledningar eller personliga kontrollistor fr att skilja agnarna frn vetet bland ntplatser. Ett av de svar vi fick innehll fljande uttalande:
First, a journalist can at least make some kind of judgment about the site based on domain. Sites created in the U.S. contain one of several domain names embedded in the urls, i.e. .com .org .gov and so on. Journalists have a sort of prioritized way of looking at those, generally trusting .gov, .mil, and .org sites more than others. Sites with the domain .com are considered the least trustworthy, as they are the most proliferate and easy to acquire.

Visserligen konstaterade vi i det fregende kapitlet att ntadresser kan ge en fingervisning om kllors trovrdighet, men vi betonade ocks att vrdet av den informationen var begrnsat. Det som sgs hr ovan fr en drfr att hja p gonbrynen. Amerikanska journalister, psts det, stter i frsta hand sin tilltro de till platser som hr till ngon av huvuddomnerna .gov, .mil och .org, det vill sga platser som tillhr staten, militren eller ideella organisationer. Svenska journalister som vi har haft kontakt med under arbetets gng har resonerat i

liknande banor. Ngra repliker kan vara belysande: Sista rens utveckling har varit revolutionerande, Nu kan man f tag i det mesta p nolltid, Ltt gra faktakoll, ltt att vrdera, Infotorg r ovrderligt, Skolverket har mnga tillgngliga siffror, Ntet r en guldgruva av fakta. Till skillnad frn det stora ppna ntet sgs de offentliga och kommersiella databaserna vara strukturerade, ltta att hitta i och oftast bedmbara. En tidnings trovrdighet r konstant oavsett om den r p papper eller p ntet, Myndighetssidor kan man nog kalla skra. Om jag, hvdade en journalist, kper information frn en annan tidningsbas eller byr knner jag mej mer trygg. En annan journalist kallade den traditionella kllkritiken fr akademisk lyx. Han sade han skulle bli vansinnig, om han skulle brja ifrgastta Mediearkivet och den stora musikdatabas han brukade anvnda. Dessa vittnesbrder bekrftar en motvilja hos journalister att ge sig ut i den stora djungeln av allehanda ntplatser och uttrycker samtidigt en oreservad entusiasm fr vad de nd anvnder. Konsekvensen r att man drar sig fr att utnyttja just det som Internet har mjliggjort, nmligen tillgngen till en mngd nya informations- och opinionsbildare, samtidigt som de tycks uttrycka en tergng till en vertro p myndigheter och gamla etablerade auktoriteter. Att amerikanska journalister, i vr post-Watergatetid, kan prioritera information frn Vita huset huvuddomn .gov r onekligen verraskande. Det r rimligt att tro att det hela har att gra med svl rutinisering som psykologiska orsaker. Ntets utbud r overskdligt, drfr vljer journalister i dagslget att hlla sig till ngra enkla tumregler. Det r naturligt bde fr att svara p de redaktionella kraven p snabbhet, liksom fr att hantera rdslan fr att ge sig ut i det oknda. Men risken r drmed

45

att vissa traditionella kllor fr ett nytt vertag i informations- och opinionsfrmedlingen. Och det r de inte vrda.

Praxisen r otillrcklig
Den praxis som har utvecklats inom journalistkren har uppmrksammat flera problem och anmodat en frsiktighet som har mnga fog fr sig. En viss skillnad kan man uppfatta mellan amerikanska och svenska journalisters frhllningsstt. De kontrollistor som anfrs ovan r ju av amerikanskt ursprung och det r signifikativt. De amerikanska journalisterna r mera systematiska och aktiva i sin instllning att ifrgastta kllor. nd r det s att den praxis som ven dr har utvecklats framstr som otillrcklig. De kriterier fr bedmning av kllor som framgtt av ovanstende beskrivning av yrkes-

rutiner och journalistisk praxis upphller sig vid yttre indikationer p en kllas tillfrlitlighet. Kriterierna bygger p spontan erfarenhet och vardagligt sunt frnuft. De r mnga gnger vlbetnkta och nyttiga, men de rcker inte. Den hr boken vill ge kriterier fr ett fortsatt kritiskt frhllningsstt nr man trnger djupare in i kllorna. Det r otillrckligt att frska faststlla att det ena r en god klla och det andra r en dlig klla och sedan stta sin tillit till vad den till synes varande goda kllan sger. Kllkritiken kan bde ifrgastta och g lngre n vad den spontana erfarenheten och det vardagliga sunda frnuftet sger. Kllkritiken fokuserar p kllornas innehll och syftar till en frdjupad analys av detta. Den framhller vetenskapligt belagda svrigheter i att faststlla fakta och stller frgor kring grunderna fr olika former av kunskap.

46

FEL OCH FLLOR

S hr lngt har vi talat om journalistisk praxis samt kllkritikens principer. En formulerad praxis har framfr allt varnat fr ickeauktoritativa kllor p ntet, vi har hvdat att det r en otillrcklig vrdering av kllorna. En tillmpning av de kllkritiska principerna innebr, har vi i stllet menat, en helt annan och ndvndig skrskdan av kllornas karaktr och frutsttningar. Vi vill nu ge en mer vittgende uppfattning om de kllkritiska problem som Internet kan stlla journalister infr. Detta och de tv fljande kapitlen avser att utgra en relativt omfattande provkarta p sdana problem. Framstllningen bygger p ett antal underskningar som studentgrupper har genomfrt under vr ledning, samt egna nrmare granskningar av kllor som vi under arbetets gng erfarit r vsentliga fr dagens journalistik. En sdan bred inventering av fel och fllor bekrftar att det r problem av den art som vi har framhllit som r avgrande nr kllor p ntet ska anvndas. En grupp studenter skte p ntet uppgifter om vilken dator som var vrldens frsta. P adressen Ames laboratory vid Iowa State University fick de uppgifterna att vrldens frsta elektroniska digitala dator konstruerade av John Atanasoff och Clifford Berry vid just Iowa State University 1942. Det finns emellertid andra datorer som skulle kunna gra ansprk p att rknas som vrldens frsta dator, det beror bland annat p vad som ska utmrka datorns konstruktion. Studenterna drog slutsatsen att Iowa State University naturligtvis hade ett intresse av att framhlla den dator som producerats vid det egna uni-

versitetet som en fregngare. En annan underskning gick ut p att ta reda p storleken p USA:s utlandsskuld. Studenterna hittade dr dels en ntplats med namnet How to boycott the deficit, vilket gjorde dem oskra p om uppgifterna dr gick att lita p eftersom intressenterna bakom platsen uppenbarligen hade intresse av att frstora skulden fr att frbttra sina egna argument. andra sidan hittade de ven en ntplats med uppgifter om den amerikanska utlandsskulden som inte hade uppdaterats sedan 1997, vilket direkt diskvalificerade de uppgifterna som frldrade. P ntet finns tillgng till mnga specialuppslagsverk. En studentgrupp skte efter den ekonomiska termen swap och fann en frklaring p IFCI risk watch. Ntplatsen har en ordbok som gav en definition av swap som studenterna bedmde som god. IFCI str fr International Finance and Commodities Institute i Genve och bakom detta finns en lng rad banker, finansinstitut och brser. Det frefaller allts vara en plitlig klla fr den hr typen av uppgifter. nd r det anmrkningsvrt att IFCI sjlva varnar fr att de inte kan garantera att uppgifterna som str att lsa r kompletta eller ens riktiga. En annan studentgrupp underskte tv kllor med diametralt motsatta budskap om bostadsln <www.varbostad.se> bakom vilken finns HSB och hyresgstfreningen dr budskapet r Otrohet lnar sig och <www.sebank.se> bakom vilken finns SEbanken dr budskapet r Lojalitet lnar sig. Medan Vr bostad hvdar att det finns pengar att tjna p att spela ut bankerna mot

47

varandra nr man tar bostadsln, hvdar SEbanken att det r frdelaktigt att vara trogen en bank. Studenternas kommentar r att Vr bostad fokuserar strikt p boendekostnaderna medan SE-banken ser p privatekonomin i dess helhet och bda kllorna kan p s stt anfra fakta som underbygger deras respektive budskap. Ytterligare en efterforskning av kllor gllde en medicinsk problematik kring strogen och mammografi. Fr brstcancerfrebyggande hlsovrd har mammografiunderskningar lnge ansetts vara en viktig metod. Samtidigt rekommenderas samma grupp kvinnor, ver 40 r, kontinuerlig strogenbehandling. Enligt studenterna bakom underskningen finns en erknd mlkonflikt mellan de tv behandlingsmetoderna: strogenbehandlingen gr det svrare att med mammografi upptcka eventuella cancertumrer. Vid en granskning av olika ntplatser som behandlar strogenpreparat fann de inga hnvisningar eller diskussioner kring dessa negativa effekter av strogen. I det sammanhanget granskades den information som lkemdelsfretaget Astra, lkemedelskatalogen FASS och apoteket Elgen hade lagt ut p ntet. Studenterna undrade om gynekologerna okritiskt godtog lkemedelsfretagens beskrivningar och drmed fokuserade enbart p det egna omrdet utan att ta hnsyn till andra medicinska effekter, samt om de ocks frlitade sig p frldrad forskning utan att observera de negativa effekter som senare rs forskning pvisat om strogen? En frga som ngra studenter stllde var Hur lng r kinesiska muren?. Frn tv olika kllor blev det ocks tv rtt olika svar: ver 300 mil respektive 240 mil. Studenterna anvnde ocks en klla utanfr ntet som bekrftade att muren r 240 mil. Den felaktiga kllan, menade studenterna, hade egentligen ingen anledning att ge vilseledande uppgifter,

nd var de felaktiga. En informationsskning gllde beskrivningen av Abraham Maslows behovspyramid, en psykologisk teori om motivation. Den ena kllan var en ntplats fr en distanskurs i organisationssociologi vid Lunds universitet. Vid en kontroll av kllans kthet gr det att konstatera att domnen <www.lu.se> r registrerad i det svenska registret av Lunds universitet. Ansvarig fr textinnehllet r en forskare som terfinns i Lunds universitets personalkatalog. Slutsatsen var drfr att kllan var kta. Enligt denna klla har Maslows pyramid sju niver. Studenterna jmfrde uppgiften med Encyclopdia Britannica och dr stod att pyramiden hade fem niver. Distanskursen hnvisade uppgifterna om Maslows pyramid till ett referat i en bok av ngra andra forskare. Studenterna gick i stllet till Maslows bok Motivation and Personality som r primrkllan. Dr uppgavs antalet niver till fem. Slutsatsen blev drfr att fem var den riktiga uppgiften. Om man vill ska information p ntet om Vstsahara har svl Arso, den organisation som krver sjlvstndighet frn Marocko fr omrdet, som den marockanska staten ntplatser som ger information, bda till synes av hg kvalitet men naturligtvis frn helt olika utgngspunkter. Exemplet illustrerar hur befrielserrelser idag har uppntt en viss jmbrdighet med sina kontrahenter p propagandafronten. Studenterna drar slutsatsen att generellt sett frekommer friseringar och halvsanningar snarare n direkta lgner eller frfalskningar. Medan den officiella marockanska texten pstr att Vstsahara lnge varit nra knutet till Marocko, pstr Arsos text att det aldrig har funnits ngra territoriella band mellan parterna. En student uppmrksammade en ntplats som tillhr ett fretag som tillverkar naturlkemedel. En intern lnk pstr att man ska

48

f nrmare information om den forskning som bedrivs vid fretaget. Nr man klickar p lnken finns dock bara tv fotografier p kvinnor i vita rockar i modern laboratoriemilj. Forskningsrapporterna terges inte i original och r frn tidigt 80-tal. Dremot publicerar fretaget tv brev som det ftt frn njda kunder. En grupp studenter valde att underska en nyhet som publicerades p TamilNet <www. tamilnet.com>. Det var inte mjligt att med skerhet bedma ntplatsens frhllande till separatistorganisationen De tamilska tigrarna (LTTE Liberation Tigers of Tamil Elam), men det frefaller rimligt att utg ifrn att den stod befrielserrelsen nra. Den 23 mars 1998 uppgavs att klockan 5.30 samma morgon hade en prstassistent i Jaffna blivit nedskjuten. Nyheten lg i linje med pstenden frn De tamilska tigrarna om att den hinduiska religionen frtrycks p Sri Lanka sedan buddhismen blivit statsreligion. Det var allts en nyhet som bekrftade De tamilska tigrarnas beskrivning av situation p Sri Lanka. Nyheten gick inte att bekrfta via ngon annan nyhetsbyr, och inte ens TamilNet uppgav varfr prstassistenten hade skjutits eller av vem. Andra uppgifter frn TamilNet gjorde gllande att en kning av antalet sjlvmordsfrsk hade skett i Jaffna. Kllorna till dessa uppgifter angavs dock endast som sources. Anonyma kllor r vanliga, srskilt nr det gller alternativa kllor. Nr ngra studenter skulle ska vidare p en information de ftt via Mediearkivet kunde de inte hitta ngra uppgifter frst drfr att personens namn var uppgivet Skulberg och inte Skalberg som det borde ha varit. Rdda Barnen har byggt upp en databas om barnsoldater i vrlden, men studenterna som granskade ntplatsen konstaterade att det inte framgick hur insamlingen av uppgifterna hade gtt till, vilka som var kllorna, om dessa var frstahandskllor eller vilken ten-

dens de kunde tnkas ha. EU har idag en av vrldens kanske strsta ntplatser med 100 000-tals dokument, framhll en journalist med EU-bevakning p sin uppdragslista, men han tillade att insynen fr den skull inte alldeles skert blir bttre. Enbart godknt och officiellt material lggs ju ut. Materialet r kanske relevant fr institutionerna sjlva. Men han trodde att grvande journalister ofta kunde bli frustrerade ver den dliga verblicken och skrutinerna. En journalist ppekade att SIF-Tidningen har mycket bra korrektur i sin tryckta version men att utgvan p ntet har haft mnga slarvfel. Skillnaden i trovrdighet mellan professionella nyhetsfrmedlare och andra informatrer r stor, menade en ekonomijournalist. Och det gller att veta vem som r vad. Som exempel nmnde han Newswire, som r en tjnst dr fretag betalar fr att f en journalistiskt utfrd artikel om det egna fretaget och dess produkter distribuerad till redaktionerna. Newswire kallar sig nd nyhetsbyr. Men jag r klart skeptisk, understrk journalisten och gav exempel p en artikel om en ny svensk bilradar som skulle minska antalet olyckor p vgarna. Det lter ju intressant. S fortstter man lsa, och inser att det hr egentligen kommer frn Celsius, det har bara formen av en artikel. Det gr omedelbart att i de relaterade exemplen igenknna de kllkritiska problem vi pekat ut. Nyhetsbyrn Newswire aktualiserar kthetskriteriet, den r inte riktigt vad den utger sig fr att vara. Uppgifter om USA:s utlandsskuld pminner i sin tur om tidskriteriet. Svl Rdda Barnen som TamilNet kommer med uppgifter som saknar hnvisningar till andra kllor, det r mnga gnger typiskt fr ntet. Men det r uppenbart att de r beroende av andra kllor, de r inte bttre n andrahandskllor och den som ska anvnda uppgifterna br ska efter frstahandskl-

49

lorna. Vr bostads och SE-bankens olika rd om bostadsln illustrerar tydligt tendenskriteriet. ven de tv nya principerna kan hitta sina exempel ovan. I flera fall r det uppenbart att kllorna aldrig ska tas fr givna. Reservationen frn finansinstitutet i Genve r anmrkningsvrd. Den kan tyda p en ovanlig medvetenhet om svagheter i information och en ppenhet att tala om detta. Men det kan naturligtvis ocks ha mer krassa skl: en rdsla fr att f skadestndsansprk p halsen fr felaktig ekonomisk information. Vad det i alla fall visar r att en stor del av uppgifterna p Internet tillhandahlls utan kontroll, men ven med kontroll r de oskra. Exemplet med den psykologiska teorin om motivation handlar knappast om avsiktlig vilseledning. Snarare r det en pminnelse om att expertstatus aldrig fr tas fr given. Dessutom kan det ven hr vara frga om olika tolkningar. ven om Mediearkivet och SIF-Tidningen inte avsikligt vill vilseleda kan korrekturfel stlla till med problem. Det r mycket vanligt att ntplatser utlovar mycket som inte finns. Tomma lften kan finnas redan i den information som ges genom skmaskinerna men visar sig srskilt i form av interna lnkar p platsen. verhuvudtaget gr mngden av uppgifter, som i EU-fallet, det mnga gnger svrt att orientera sig. Det handlar inte i frsta hand om motstridiga uppgifter utan om det enkla frhllandet att det finns s mnga fakta. I fallet med den frsta datorn blir det uppenbart att vetenskapliga institutioner kan ha tendens, men dessutom visar det sig att det inte r s sjlvklart vad som r den rtta uppgiften. Det beror p definitionen av freteelsen, i det hr fallet en dator. Definitioners betydelse framgr ocks vid exemplet med arbetslsheten. Det gr allts att hvda att samma frga har flera olika svar som alla r

riktiga. Med Internet blir nrvaron av de olika svaren p samma frga s mycket mera ptaglig n tidigare. I fallet med Newswire kan vi konstatera att nya aktrer omdefinierar begreppet nyheter. Skillnaden mellan journalistik och reklam blir otydlig. Det vore kanske att nska sig att dessa nya aktrer inte lyckades i sina fresatser till omdefinitioner. Realistiskt sett r nog snarare en kad medvetenhet om att grnserna r flytande det enda mjliga. Vrldsbild och kunskapsbild som tendens kan illustreras med tv fall. Fallet med Vstsahara understryker att sanningen r olika beroende p var man hr hemma. Olika parter har olika tendens, men exemplet visar ocks p den mjlighet som Internet innebr fr alternativa kllor att f ut sin version till omvrlden. Bristen p kritisk information vid strogenbehandling kan exemplifiera att ven statlig verksamhet har kommersiella intressen. Framfr allt kanske det nd exemplifierar hur etablerade uppfattningar grna har totalt monopol p sanningen ven nr det kommer forskningsresultat som motsger eller nyanserar den tidigare uppfattningen. Detta gller kanske srskilt traditionella auktoriteter i exemplet FASS, apoteken som har en trghet i att ta till sig nya uppfattningar. Det gr naturligtvis att fortstta resonera om dessa exempel, men det kan vara lmpligt att stanna hr med ngra frsta slutsatser om ntets fel och fllor. Bakom de kllor som frekommer i exemplen ovan finns i de flesta fallen erknda auktoriteter: universitet, stora lkemedelsfretag, aktade finansinstitut, respekterade organisationer, uppslagsverk med gott renomm, myndigheter, regeringar. nd gr det inte att fastsl otvetydiga fakta. Tillkomsten av fakta r ingen odiskutabel och rationell process. Ntet gr det sledes

50

uppenbart hur stor betydelse definitioner har fr vad som r fakta. Det r ocks uppenbart att fakta tillhandahlls efter rtt lttsinniga insamlingar av uppgifter. Att mnniskor har fel r lika vanligt p ntet som i andra sammanhang, men hr nr felen effektivt offentligheten. Ntet vimlar av uppgifter: nya, frldrade, spekulativa, direkt felaktiga, korrekta. Att skilja det vederhftiga frn det ovederhftiga r mnga gnger ett synnerligen besvrligt och tidskrvande fretag. Tendens innebr mnga gnger inte total frvrngning av uppgifter utan snarare alternativa uppgifter ur ett annat perspektiv.

Rykteskulturen
Tradering, d en berttelse frs vidare frn klla till klla, har vi uppmrksammat under de kllkritiska principerna. En form av tradering r rykten och Internet r en rykteskultur, det bidrar inte minst journalistiken till. I samband med spekulationerna om en storaffr med Volvo inblandat lades en sida ut med adressen <www.fordvolvo.com>. Platsen var registrerad i en privatpersons namn i USA.

TT-journalister hmtade nyheter om hndelseutvecklingen kring Volvo frn de stora internationella tidningarnas ntupplagor, framgick det av nyhetstelegrammen under den hr perioden. Att spridningen av nyheter p det viset inte r problemfri framgick av en krnika i Dagens Nyheter. DN berttade i januari 1999 om en nyhet om Volvo som aldrig hann bli en nyhet, i varje fall inte i DN. Det uppgavs att det amerikanska bilfretaget GM planerade att lgga ett motbud till Fords bud, enligt radions ekonyheter i en morgonsndning. Det hela skulle ha sttt att lsa i Detroit News, vilket enligt en del medarbetare p DN:s redaktion talade fr trovrdigheten eftersom det var en tidning i Fordkoncernens egen hemstad. Snart visade det dock sig att nyheten var en gammal spekulation och snabbt hade dementerats av GM. Detroit News hade drfr aldrig frmedlat uppgifterna i tryck, men dessa hade hunnit komma ut i ntutgvan av tidningen och drifrn hade de vidarefrmedlats av affrsnyhetsbyrn Bloombergs Business News. En konsekvens var ocks att kurserna p Volvo-

Den information man fann p plats var mycket sparsam: This Site is Currently Under Construction. Try again soon!! Frasen Under Construction upprepades i olika design ver hela sidan. nd gav bara frekomsten av denna sida upphov till en frstrkning av ryktena om att en affr mellan Ford och Volvo var nra frestende. Affren blev ju av, men just den hr ntplatsen hade ingen information att tillfra hndelseutvecklingen. Den visar bara hur liten anstrngning det ibland behvs fr att ett pstende ska vinna tminstone en viss tilltro.

aktier steg under den frsta morgonhandeln p brsen. Avsiktligt vilseledande information finns naturligtvis i mnga former p Internet. Ett terkommande irritationsmoment r de stndigt falska e-postvarningarna om datavirus. De har karaktren av kedjebrev som man uppmanas skicka vidare. Andra former fr att sprida falsk information r e-postgrupper och e-postlistor och naturligtvis p egna ntplatser. Den typ av vilseledande uppgifter som frekommer hr r datorrymdens motsva-

51

righet till vandringssgner. Men det frekommer ven ett stort antal ekonomiska och politiska rykten, till exempel initierade av amerikanska hgerkretsar att Bill Clinton har ltit mrda den och den personen. Ett stort antal av de rykten som cirkulerade i samband med Lewinskyaffren fick sin spridning via ntet. Det finns andra sidan ett ganska stort utbud av ntplatser som tagit som sin uppgift att dementera dylik falsk informationsspridning. Ngra av dessa kan vara vrda att ange hr, trots att deras livslngd inte kan garanteras: Rob Rosenbergers Computer Virus Myths and Hoaxes Page <kumite.com/myths>, Dr. Solomons Hoax Page <www.drsolomons. com/vircen/hoax.html>, The Urban Legends Web Site <www.urbanlegends.com>, Urban Legends Reference Pages <www.snopes. com>, Datafellows Hoax Warnings <www.Europe. Datafellows.com/news/hoax.htm>, Department of Energy Computer Incident Advisory Capability <ciac.llnl.gov/ ciac/ CIACHoaxes.html>, Symantec Anti Virus Research Center <www.symantec.com avcenter/index .html>, McAfee Associates Virus Hoax List <www.mcafee.com/support/hoax.html>. Enligt ekonomireportrar frekommer p ntplatser med anknytning till ekonomi och affrer prat (chat) innehllande rykten och tips vars upphovsmn ofta inte r de som de utger sig fr att vara. En journalist hade nyligen uppmrksammat ett par s kallade ankor i Dagens Industris ntupplaga. Den ena uppgiften var att industrikoncernen Celsius hade ftt klartecken fr en order p 14 stridsvagnar. Den andra var att en mngd tjnstemn inom Privattjnstemannakartellen skulle g ut i strejk. Bgge uppgifterna var helt fel. Det anmrkningsvrda r inte s mycket frekomsten av falska uppgifter som frmedlingen av desamma. Internet fungerar som en rykteskultur och traditionella medier inlemmas till synes enkelt i denna kultur. Bara fre-

komsten av ett pstende kan vara tillrcklig fr att det ocks ska bli allmnt godtaget. Ett viktigt skl till att frmedlingen av tvivelaktiga uppgifter kan g s ltt r att journalistiken mnga gnger njer sig med att vidarebefordra uppgifter enbart med tillgget enligt den och den kllan. Drmed gr man sig kvitt granskningsansvaret. Och har en uppgift vl kommit in i betrodda medier tycks den i ett slag kunna f en fortsatt obegrnsad spridning.

Risken fr blndverk en versttning

Fr att riktigt bedma kllors frutsttningar och egenskaper krvs mnga gnger att man frmr hlla huvudet kallt. Den mycket anvnda skmotorn Altavista har ett versttningsprogram som heter babelfishhttp: </babelfish.altavista.com>. Det avser att verstta texter p andra sprk till engelska. Onekligen lter detta som en drm, pltsligt skulle det vara mjligt att ta del av allt mjligt p sprk man inte sjlv behrskar. Arbetet med datoriserade versttningar har pgtt i skert ett par rtionden. ven om man inte kan frvnta sig perfektion, kunde programmet kanske ge en uppfattning om vad som fanns, att veta inom ett mne p andra sprk. Fr den som har erfarenhet av att rra sig mellan olika sprk och vissa insikter i versttningsarbete r det visserligen uppenbart att sprk r en s pass mngfasetterad freteelse att en regelstyrd versttning som varje datorprogram mste innebra, ter sig mycket komplicerad. Hur lyckades d programmet med en text? I samband med en fortbildningskurs fr journalister gjordes denna versttning till engelska av en fransk text ur den algeriska tidningen El Watan.

52

Originaltext Stratgie La sonnette dalarme est tire encore une fois par le CNES. En constatant que laggravation des dsquilibres externes et ses incidences sur les quilibres internes confirme la fragilit de lconomie nationale mise en vidence par lajustement structurel, linstitution remet lordre du jour la ncessit dune stratgie nationale de dveloppement conomique et social. La dernire crise du ptrole de 1998, qui a fait chuter le prix du baril moins de dix dollars, avait dj fait entrevoir le retour dune situation que beaucoup crayaient rvoulue. Lapplication du programme dajustement structurel a mis nu les faiblesses de lconomie et sa dpendance vis--vis des hydrocarbures. Laggravation des ingalitits et la rcession qui ont dj t constates il y a de cela une anne restent des tendeances lourdes. Les menaces sur la cohsion sociale demeurent. Le taux important du chmage, la pnurie de logements, llargissement de la pauvret aux couches moyennes, la faiblesse de la sphre productive et labsence de relance naugurent rien de bon mme si par ailleurs dimportantes capacits de croissance son recenses. Sil est critiqu au sujet de la manire dont il tablit les diagnostics, le CNES reste une institution irremplaable grce la concertation et aux changes. Vritable observartoire de la situation conomique et sociale, il permet dviter la dmagogie et le triomphalisme qui caractrisent certains discours. En appelant mobiliser et valoriser le potentiel de croissance travers un projet conomique et social, le CNES propose un redressement salutaire travers une stratgie de dveloppement pour grer lapres-FMI. Engelsk versttning Strategy L has alarm bell is drawn once again by the CNES. While noting that the aggavation of external imbalances and its incidences on internal balances confirms the brittleness of the national economy highlighted by the structural adjustment, the institution gives on the agenda the need for a national strategy of economic and social development. The last crisis of oil of 1998, which have

make fall the price of barrel with less than ten dollar, have already make foresee the return of a situation that many believe rvolue. Lapplication of program of adjustment structural have put with naked the weakness some economy and its dependence with respect to hydrocarbon. The aggravation of the inequalities and the recession which were already noted there are that one year remain heavy tendencies. The threat on the cohesion social demeurent. Le rate significant of unemployment, the shortage of housing, the widening of poverty with layer average, the weakness of sphere productive and the absence of revival forecast nothing of good even if if in addition of significant capacity of growth be count. If he is criticized about the way in which he establishes the diagnoses, the CNES remains an irreplaceable institution thanks to the dialogue and to the exchanges. True observatory of the economic and social situation, it allows to avoid the demagogy and the triumphalism which characterize certain speeches. While inviting to mobilize and develop the growth potential through an economic and social project, the CNES proposes a salutary rectification through a strategy of devlopment to manage after-FMI.

Den franska texten brjar La sonnette dalarme. D L:et terfinns som en bild p skrmen tolkas i versttningen den bestmda artikeln uppenbarligen som tv ord och den engelska texten brjar sledes L has. Det frsta tecknet fr st helt fristende och den andra tecknet a tolkas tydligen som tredje person singular av verbet att ha, allts has. versttningen brjar i total obegriplighet. I det franska originalet heter det att oljekrisen fick oljepriset att falla a fait chuter le prix du baril moins de dix dollars, i den engelska versttningen have make fall the price of barrel with less than ten dollar. Olika sprks byggstenar utgrs ju inte endast av enskilda ord utan i lika stor utstrckning av fraser och idiomatiska konstruktioner. Dessa kan knnetecknas av en srskild ordfljd, karakteristisk infogning i satsen i vrigt, en specifik betydelse.

53

tergivningen have make fall the price of barrel motsvarar franskan ord fr ord med undantag fr att make som borde ha varit made men det blir inte korrekt engelska. Direkt missledande blir satsens fortsttning som p franska innebr att priset fll till mindre n tio dollar medan den engelska texten pstr att det fll med mindre n tio dollar. Ordfljden blir ofta inte engelsk, sledes verstts programme dajustement structurel med program of adjustment structural och resultatet blir ngot slags frengelska. Ett intryck som understryks d man i den engelska texten stter p ord som rvolue, Lapplication, demeurent eller bara ett Le. Programmet r tydligen allt emellant ofrmget att fresl ngot engelskt ord och terger endast de franska glosorna. Uttrycket sphre productive verstts med sphere productive trots att en korrekt versttning skulle vara productive sector. Den franska formuleringen a mis nu les faiblesses de lconomie, ung. blottlagt svagheterna i ekonomin, terges i den engelska versionen med obegripliga put with naked the weekness some economy. En annan obegriplighet r versttningen which were already noted there are that one year som avses motsvara den franska satsen qui ont dj t constates il y a de cela une anne (vilka redan konstaterades fr ett r sedan). Genomgende r versttningen mycket godtycklig med att terge pluraler, det som r flertal i det franska originalet blir mnga gnger ental i den engelska texten. Uttrycket par ailleurs blir i den engelska texten in addition (fr vrigt, dessutom) vilket kan vara riktigt i vissa sammanhang men hr avses inom andra omrden. Franskan har bara tv genus, femininum och maskulinum, medan engelskan har tre. Det fr konsekvensen att nr originaltexten anvnder il i betydelsen det heter det i den engelska texten

pltsligt he, trots att det handlar om en institution och inte om en person. Genomgngen frefaller kunna fortstta i ondlighet. Denna korta text p bara 253 ord vimlar av versttningsfel. Sammanfattningsvis prglas versttningen av att programmet inte verhuvudtaget har engelska ord att erstta de franska med, i andra fall tas de engelska formerna av de franska orden utan hnsyn till att de i det engelska sprket har en annan betydelse, idiomatiska konstruktioner och fraser gr versttningen konsekvent bet p. Fr varje franskt ord frefaller programmet endast kunna erbjuda en eller par engelska betydelser. versttningarna anpassas inte efter kontexten. Slutresultatet blir en text p engelska som i stora stycken r obegriplig. Kanske gr inte detta s mycket kan ngra tnka, d r det ju bara att bortse frn versttningen. Men i ngra stycken finns nd ngot slags mening, som dock r missvisande. I det fallet blir det kanske desto allvarligare eftersom den intresserade d kan f en uppfattning om innehllet som inte har tckning fr sig. El Watan r en regimkritisk tidning. Ett huvudtema i texten ovan r den ngot frtckta argumentationen fr fristende, kritiska institutioner i Algeriet. Det torde vara nrmast omjligt att frst det budskapet i den engelska versttningen. Det finns en systematik i felen som ger anledning till att vara mycket skeptisk mot versttningsprogrammets mjligheter. Fr en som inte alls kan franska frefaller den engelska text som erbjuds vara obrukbar. Och det r vl till just sdana som programmet ville rikta sig? Fr den som kan ngon franska r det bttre att lita till sina egna begrnsade kunskaper.

Encyclopdia Britannica
Medvetenhet om en kllas tendens i vrldsbild och kunskapsbild r ofta srskilt viktig

54

Ett vlrenommerat uppslagsverk.

nr det gller flitigt anvnda kllor. Encyclopdia Britannica r ett vlrenommerat uppslagsverk. Det har tidigare funnits i CD-rom version och finns numera sedan ett par r tillbaka i en mycket anvndarvnlig och tilltalande version p Internet. Tillgngen r avgiftsbelagd men flera bibliotek har kpt licens som gr att ganska mnga mnniskor kan f tillgng till den. Och p strre arbetsplatser finns ofta ocks tillgng till detta uppslagsverk. Uppslagsverket har funnits nda sedan 1800-talet. Ursprungligen var det skotskt och brittiskt, men en bit in p 1900-talet blev det amerikanskgt och har frblivit det sedan dess. Brittiska medarbetare och redaktionsmedlemmar har dock varit legio och p stt och vis har uppslagsverket drfr fortsatt som ett gemensamt amerikansk-brittiskt projekt. Marknaden fr Encyclopdia Britannica har naturligtvis varit den stora anglosaxiska vrlden, det vill sga alla lnder dr engelska r ett av de dagligt anvnda sprken. Uppslagsverket har dessutom traditionellt haft en relativt populr och folklig redigering, som skiljer det frn motsvarande svenska, franska och tyska verk som vanligen r mer vetenskapliga och akademiska till sin karaktr. Konsekvensen av Encyclopdia Britannicas

tillgnglighet ver ntet r att detta har blivit en klla som anvnds i betydligt strre utstrckning n tidigare. Som vi konstaterat ovan r det naturligtvis inte den digitala formen i sig som skapar kllkritiska problem p ntet, det kan i stllet vara det att vi fr tillgng till kllor som vi tidigare inte anvnt eller anvnt i begrnsad omfattning som skapar nya problem. Anvndningen av Encyclopdia Britannica torde ha frndrats p tv stt. Fr det frsta anvnds nu detta uppslagsverk som klla dr tidigare helt andra kllor n uppslagsverk skulle ha utnyttjats. Journalister kanske nu vljer Encyclopdia Britannica i stllet fr att g till speciallitteratur p ett visst omrde eller vnda sig till en organisation eller officiell klla med srskild knnedom om ett visst omrde. Fr det andra erstter detta uppslagsverk alternativa uppslagsverk, i Sverige i frsta hand Nationalencyklopedin (NE) som nnu inte r lika lttillgnglig. Det r denna nya stllning som populr klla som gr att det kan vara vrt att se nrmare p hur Encyclopdia Britannicas ursprung ocks frgar framstllningen av ett mne. Men exemplet Encyclopdia Britannica har strre relevans n att endast illustrera anvndningen av just detta uppslagsverk. Ntet populariserar ett antal nya kllor. En

55

annan klla som blivit populr i journalistkretsar under senare r tack vare ntet r CIA World Fact Book, och det r drfr viktigt att gra sig medveten om att dessa nya kllor ocks har sina specifika problem. Vi har valt att se nrmare p den artikel som Encyclopdia Britannica har om Sveriges tidigare statsminister Olof Palme. Palme var som ledande politiker och sedan statsminister en betydelsefull gestalt i svensk historia. Han var dessutom en omstridd person. ven utanfr Sveriges grnser gjorde han sitt namn knt och spelade en viss roll i internationell politik. Hans namn r drfr ett naturligt uppslagsord, som det kommer att finnas skl att terkomma till bde fr journalister och en vetgirig allmnhet. Frgan r allts, om man nu vnder sig till det renommerade uppslagsverket Encyclopdia Britannica, vad fr man d veta? I sin helhet lyder artikeln om Olof Palme i EB som fljer nedan.
Palme, Olof b. Jan. 30, 1927, Stockholm, Sweden d. Feb. 28, 1986, Stockholm In full SVEN OLOF JOACHIM PALME, prime minister of Sweden (196976, 198286), prominent leader of the Swedish Social Democratic Workers Party (Sveriges Socialdemokratiska Arbetar Partiet), Swedens oldest continuing party. He became Swedens best-known international politician. Born into a wealthy Stockholm family, Palme studied at Kenyon College, Ohio, U.S. (B.A., 1948), and obtained a law degree from Stockholm University in 1951. An active member of the Social Democrats from the early 1950s, Palme became Prime Minister Tage Erlanders personal secretary in 1953 and entered the Swedish Parliament in 1958. Palme joined the Social Democratic government in 1963 as minister without portfolio. In 1965 he advanced to the post of minister of communication and in 1967 to the dual post of minister of

education and ecclesiastical affairs. He succeeded Erlander as party secretary and as prime minister in 1969. Soon afterward his attacks on U.S. war policy in Vietnam and his acceptance of U.S. Army deserters who sought refuge in Sweden led to strained relations between his country and the United States. (He denied the deserters official political refugee status, however, saying that one could not be a refugee from a free country.) The 1976 general election resulted in the defeat of the Social Democrats after 44 years in power. Between terms in office Palme continued to be active in his party and maintained his strong pacifist stance. He served as president of the Nordic Council from 1979 to 1980, chaired the Independent Commission on Disarmament and Security in Geneva, and acted as UN special envoy to mediate in the war between Iran and Iraq. After his 1982 election Palme tried to reinstate Socialist economic policies in Sweden, and he continued to be outspoken on matters of European security. He was assassinated by a gunman in 1986; his murder remains unsolved.

Det r en relativt koncentrerad artikel (307 ord) men nd av en inte obetydlig lngd och med en hel del information samt inslag av analys. I sin vrdering av Palmes insats som statsman r vrderingen balanserad och prglas inte av verord, artikeln fr sgas vara saklig. EB r med andra ord fr uppslagsordet Olof Palme en god kunskapsklla, ngot som man ocks hade anledning att vnta sig av en vlrenommerad encyklopedi. Artikelns kvaliteter hindrar emellertid inte att den trots allt har en tydlig tendens och att dess vrde som klla ven mste bedmas och begrnsas i frhllande till denna tendens. Ett bra jmfrelsematerial torde vara den artikel som finns om Olof Palme i den svenska Nationalencyklopedin. Att den artikeln r vsentligt lngre r vl knappast ngot att frvnas ver eller anmrka p. Det rr sig om en svensk politiker och rimligen br svenska

56

uppslagsverk gna dem strre uppmrksamhet n internationella dylika. En av de frsta och mest igonfallande skillnaderna mellan artiklarna, och samtidigt den mest sjlvklara r att EBs artikel sger mycket litet om Palmes inrikespolitiska insats medan NE i stor utstrckning uppehller sig kring denna. Vi kan hr konstatera en naturlig olikhet i perspektiv: ett internationellt uppslagsverk koncentrerar sig p relationen till omvrlden, fr ett svenskt uppslagsverk r Sverige huvudsaken. Perspektivskillnaderna r sjlvklara men ger naturligtvis olika bilder och drmed delvis olika uppfattning om Palme hos den som tar del av endast den ena artikeln. Skillnaderna r dock sdana att en lsare med viss allmnbildning ltt kan ta hnsyn till dem och ocks frstr hur han/hon ska kompensera dem vid behov. Ett par andra uppgifter i EBs artikel kan f en svensk lsare att reagera. Det parti Palme sgs ha tillhrt och lett uppges p svenska heta Sveriges Socialdemokratiska Arbetar Partiet, det korrekta r Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. Att ett anglosaxiskt uppslagsverk ger en ngot felaktig form av ett svenskt namn r frsts inget att frvnas ver, men det blir nd en fingervisning om att man inte ska lita p varje detalj som str ven i de mest auktoritativa kllor. En annan olikhet r att EB pstr att Palme eftertrdde Erlander som party secretary, men den svenska titeln r ju partiordfrande. I EB:s artikel omtalas vidare att Palme studied at Kenyon College, Ohio, U.S. (B.A., 1948). Motsvarande uppgifter finns inte i NE. Noggrannheten om var i USA han studerade beror naturligtvis p att uppslagsverket i stor utstrckning vnder sig till en amerikansk publik. Skillnaderna i perspektiv gr att det anglosaxiska uppslagsverket blir mer detaljerat i vissa avseenden n det svenska. Viktigare n dessa sjlvklarheter eller de-

taljskillnader torde emellertid ngra andra olikheter vara, vilka direkt r avhngiga av respektive verks tendens. P ngra punkter vrderas nmligen Palmes insats som politiker helt olika. EB gnar en stor del av sitt utrymme t att behandla Palmes kritik av den amerikanska krigfringen i Vietnam och de amerikansksvenska relationerna med anledning av denna. Av artikelns 307 ord handlar 53 ord om detta inslag i Palmes karrir. Det betyder att det inslaget fr utgra 1/6 av denna vrdering av statsmannen Palme. Artikeln i det svenska uppslagsverket NE r p omkring 900 ord men anvnder endast 28 ord till samma sak. Hr frefaller det amerikanska perspektivet allts ge en klar tendens t framstllningen. Det sgs att Palme strax efter det att han eftertrdde Erlander genom sina attacker p amerikansk krigspolitik i Vietnam och sitt accepterande av amerikanska armdesertrer stadkom anstrngda relationer mellan sitt land och USA. Dremot, tillgger EB, gav han inte desertrerna status av politiska flyktingar, d han uttalade att man inte kan vara flykting frn ett fritt land. EBs beskrivning r knappast sympatisk i frhllande till Palmes politik, den uppehller sig mycket kring de amerikanska desertrerna och sensmoralen tycks nrmast vara att Palme sjlv var medveten om det orimliga i sin politik eftersom man inte kan vara flykting frn ett fritt land. Det r uppenbart att EB tycker att relationerna mellan Sverige och USA r det centrala i Palmes utrikespolitiska grning, att artikeln speglar en kvardrjande amerikansk upprrdhet ver att Sverige och Palme tog emot amerikanska desertrer och starkt kritiserade USA:s krigfring i Vietnam. Framstllningen kan knappast sgas vara direkt sakligt felaktig, men det r klart att en minst lika vlgrundad beskrivning av Palmes insats p den internationella arenan kunde ge

57

en helt annan bild och drmed skulle en bedmning av honom statsman bli vsentligt annorlunda. Frgan om de amerikanska desertrerna kan hvdas vara en obetydlighet i det stora hela, kritiken mot USA skulle kunna tolkas som en engagerad och till och med modig protest mot en orimlig politik. Den svenska NE beskriver just det hr inslaget i Palmes grning p fljande stt:
Som nyblivet statsrd under 1960-talet engagerade han sig med stigande kraft mot USAs politik i Vietnam, ett engagemang som kulminerade i synnerligen hrda formuleringar mot Nixonregeringen senhsten 1972.

NE gr allts vsentligt mindre affr av saken, desertrerna omnmns inte och en kontinuitet i ett engagemang understryks i stllet. Palmes kritik av den amerikanska Vietnampolitiken ges verhuvudtaget i NE ett sammanhang som i svenskt perspektiv frefaller rimligare, utan att fr den skull vara mera definitivt riktigt. NE sger att det dominerande draget i Palmes insats som politiker var hans intresse fr internationella frgor. Han hade, konstaterar NE, som studentpolitiker kmpat mot den kommunistdominerade internationella studentorganisationen samtidigt som han blev intresserad av u-landsproblem. Det r mot den bakgrunden som NE framstller kritiken mot USA. Det finns ytterligare formuleringar i EB:s artikel som uppenbart r prglade av det anglosaxiska perspektivet och som knappast kan gra ansprk p att vara absoluta sanningar. P ett stlle heter det till exempel att Palme maintained his strong pacifist stance. Att pst att Palme utmrkte sig fr en pacifistisk stndpunkt r knappast rimligt. Han var, som framgtt av senare avsljade dokument, ordentligt involverad i grenar av det svenska frsvaret p ett tidigt stadium. Som svensk politiker ifrgasatte han inte det svenska militra frsvaret

och i sitt engagemang fr tredje vrlden tog han ofta stllning fr befrielserrelser som med vapen i hand hvdade sin sak. Han var kort och gott inte pacifist. Att EB nd skriver s hr fr frklaras med att uppslagsverket tolkat hans engagemang i nedrustningsfrgor som pacifism. Men ett sdant engagemang var allts mjligt utan pacifism. Ett pstende i EBs artikel r att Palme efter terkomsten som statsminister vid valet 1982 tried to reinstate socialist economic policies in Sweden. Fr en svensk lter detta verdramatiserat. Krnan i pstendet r innebrden av ordet socialistisk. I anglosaxiska sammanhang torde socialistisk vara detsamma som socialdemokratisk medan man i Norden och p den europeiska kontinenten skiljer p socialdemokratisk och socialistisk. Det kan uttryckas s att hgervnsterskalans mittpunkt i Storbritannien och USA ligger lngre till hger n i merparten av Europa. Fr en svensk torde en socialistisk ekonomi signalera planekonomi och eftersom socialdemokratin, och frvisso ven Olof Palme, alltid har fretrtt blandekonomi blir EB:s utsaga inte riktig. Sammanfattningsvis finns en hel del i EBs artikel om Olof Palme som ger en vinklad bild av honom som statsman. Men nr vi konstaterar det r det viktigt att vi samtidigt framhller att det r en bra och vlgrundad artikel. Det r en bra artikel som nd bara tillhandahller en tolkning av verkligheten. I NE finns en annan bra artikel som tillhandahller en annan tolkning av verkligheten. Det finns naturligtvis fler bra artiklar och hela bcker om Olof Palme som presenterar nnu fler tolkningar. Men ven om alla dessa framstllningar r bra, ger de bilder av Palme som r vldigt olika och det r naturligtvis p intet stt inte likgiltigt vilken framstllning man vljer att utnyttja som klla.

58

Ngra slutsatser
Kllkritik fr ntet visar sig innebra vsentligt svrare vervganden n att hantera avsiktlig felinformation. Fakta r nstan alltid diskutabla. En tumregel att hlla sig till erknda auktoriteter r ocks helt otillrcklig. Det finns ingen enkel lsning p problemet att flera kllor tillhandahller uppgifter som alla sgs vara de riktiga. Ett stort antal uppgifter kan utan tvekan p goda grunder sorteras bort och erknda auktoriteter kan ha fel ven om det r oavsiktligt, som till exempel fallet med den psykologiska teorin om motivation och den felaktiga uppgiften frn en universitetsinstitution visar. Sorteringsarbetet krver dock en noggrannhet som tar tid. Andra motstridiga uppgifter handlar om olika definitioner och dr r det inte rimligt att bara bortse frn den ena definitionen till frmn fr den andra. Journalistik mste nog alltmer vinnlgga sig om att redogra fr olika definitioner och det begrnsade vrdet av vissa fakta. Ingende kunskap om kllorna r ovrderlig fr att bedma vrdet av de uppgifter de tillhandahller: s visar det sig med det lftesrika versttningsprogrammet. Medvetenheten om kllors ofullkomlighet mste vara nrvarande vid en kllkritisk prvning. Det kan vara en tillgng att ha flera kllor

med olika tendens, exemplet Vstsahara visar det. Att framhlla hur motsgelsefullt olika kllor beskriver samma verklighet kan understryka hur mngfasetterad verkligheten ofta kan vara. Andra gnger r det naturligtvis motiverat att stlla uppgifter med olika tendens mot varandra och med skl hvda att en viss framstllning har strre fog fr sig. Den olikartade beskrivningen av Olof Palme i ett anglosaxiskt respektive svenskt uppslagsverk visar hur genomgripande och samtidigt sub-tilt tendens kan prgla en framstllning. Den ena eller andra versionen kan inte gra ansprk p fretrde p grund av strre sanningshalt, och det r heller inget entydigt intresse att f lsarna att omfatta en viss uppfattning som ligger bakom den ena respektive den andra. Fr den som utnyttjar den hr typen av kllor r det nd viktigt att gra sig medveten om tendensen och kanske ocks frmedla denna medvetenhet till dem man i egen tur frmedlar kunskaperna till. Encyclopdia Britannica har genom sin status, sin lttillgnglighet ver ntet och sin anvndarvnliga upplggning ftt en srstllning bland motsvarande kllor. Den hr srstllningen gr det extra angelget att vara medveten om dess tendens. Fljdenligt ger resonemanget ocks giltighet fr andra kllor med liknande status.

59

HRDA FAKTA? EXEMPLET SIFFERUPPGIFTER

Vad r ett plitligt faktum? Ett av de mer igonfallande inslagen i modern journalistik r alla sifferuppgifter. Det rr sig om tidsangivelser, antal berrda mnniskor och freml, lngdmtt och hjdmtt. Journalistikens frkrlek fr siffror torde sammanhnga med dess vilja att efterlikna vetenskapen, eller nrmare bestmt den typ av vetenskap dr siffror spelar en dominerande roll. Siffrorna tycks ge journalistiken auktoritet, ge ett intryck av god knnedom om vad som hnt, vad som pgr eller r att vnta. Siffror frlnar journalistiken ett sken av exakthet men ocks av den objektivitet som grna hnvisas till. Siffrornas framtrdande roll inom journalistiken r inte ngot som kommit med utvecklingen av den digitala tekniken eller ens med Internet. Siffrorna torde ha gjort entr p bred front med det som vi brukar benmna informationsjournalistik och som brt igenom i USA kring sekelskiftet 1900 och som sedan har kommit att vara en huvudstrmning inom 1900-talets journalistik. Dremot vgar vi pst att svl den digitala tekniken som Internet har kat det samlade bestndet av siffror. Vi omges i hgre utstrckning n ngonsin av siffror och det faktum att ekonomi har kommit att placeras verst p den samhlleliga och politiska dagordningen gr bde att utbudet av och efterfrgan p siffror har kat. Det r drfr vrt att frga sig om alla dessa siffror r vrda den tilltro de frefaller gra ansprk p. Underlaget till det hr kapitlet r inte hmtat frn Internet eller frn andra digitala kllor, fr vr underskning har det varit praktiskt att arbeta med mer bestndiga kllor. Siffrorna hnfr sig emellertid till ett par hgprioriterade journalistiska bevakningsomrden, olyckor och ekonomi, och Internet har inte minst p dessa vsentligt kat siffermngden. Bakom det material som behandlas nedan finns dessutom svl digital teknik som frmedling via Internet. Och vl framstllt blev materialet ocks i sin tur freml fr frmedling ver ntet genom tidningarnas ntupplagor.

Gteborgsborgsbranden
Natten mellan den 29 och 30 oktober 1998 utbrt en brand i Makedoniska freningen p Herkulesgatan p Hisingen i Gteborg. I lokalerna pgick en fest med flera hundra ungdomar som firade Halloween. Eldsvdan blev den vrsta som drabbat Sverige i modern tid. 61 ungdomar dog under det frsta dygnet. Ngra dagar senare avled ytterligare tv, sammanlagt omkom 63 personer i branden. Enligt TT kom larmet till polisen exakt 00.00 den 30 oktober. Det frsta telegrammet med anledning av hndelsen frn Tidningarnas Telegrambyr (TT) utsndes enligt TTs egna anteckningar 01.21.1 Under detta frsta dygn utsnde nyhetsbyrn totalt 103 telegram med anledning av katastrofen, inklusive faktarutor, rapporter frn Gran Perssons besk i staden och stmningen i centrala Gteborg.

1 Enligt SOU om branden Brandkatastrofen i Gteborg. Drabbade, Medier, Myndigheter. Statens offentliga utredningar 1999:68 kom det frsta larmet den 29/10 23.42, s. 84. SOU uppger dock ngot felaktigt att det frsta telegrammet om branden utgick frn TT 01.29.49. Det frsta telegrammet frn TT utgick allts 01.21. 60

Det frsta telegrammet hade fljande lydelse:

BRDSKANDE: 20 DDA I BRAND I GTEBORG GTEBORG (TT) Ett 20-tal personer har omkommit i en kontrollerad brand i Makedonska freningen p Herkulesgatan p Hisingen i Gteborg, uppger polisen natten till fredagen.

Rubriken r tvekls, 20 personer har dtt i en brand i Gteborg. Sjlva telegramtexten lmnar utrymme fr en viss variation, ett 20-tal personer har omkommit. Den uppgiften torde kunna uppfattas s att mellan 15 och 25 personer hade ftt stta livet till. Kllan till uppgifterna var polisen, varmed vi br kunna frst en talesman fr Gteborgspolisen. Nsta telegram som gick ut drygt tio minuter senare, uppgav att antalet ddsoffer befaras stiga. Mer exakt n s uttrycktes inte saken. Det fjrde telegrammet som gick ut hvdade s att mer n 50 mnniskor kan ha omkommit i branden. Den uppgiften bekrftades i senare telegram. Halv fyra p morgonen rapporterade TT, att polisuppgifter gjorde gllande att mer n 60 dda ptrffats p diskoteket strax efter klockan 03.00, d hade hela lokalen nnu inte genomskts. I senare telegram talades om att 59 dda hade frts frn platsen, och minst 59 personer hade omkommit. Fem minuter ver tio p fredagsmorgonen kom ett telegram med rubriken Tonrsdisko blev inferno 60 dda, 190 skadade. 60 omkomna r sedan den terkommande siffran i flera telegram. Uppgiften stod sig ver hela dagen nda till sent p eftermiddagen d ett nytt telegram gick ut med fljande lydelse:
Vid 16-tiden uppgav polisen i Gteborg att 63 personer omkommit (i) branden.

katastrofen krvt 65 dda. 17.42 kom ett nytt telegram med rubriken Ddssiffran stiger, nu var antalet dda 67. I telegrammet hette det vidare att 32 av de dda var mn och 32 var kvinnor, fr tre av offren var knet nnu oknt. Ytterligare ett par timmar senare reviderade polisen p nytt antalet dda, tidigare uppgifter hade varit felaktiga. Orsaken var bland annat, hvdades det, att uppgifterna i polisens datorer inte varit korrekta. Kvart ver tta p fredagskvllen hette det:
Rtt siffra var p fredagskvllen 60 dda.

Ett nytt telegram, p grundval av polisens presskonferens, hvdade strax drp att brand-

Uttalandet frefaller rtt bestmt frn polisens sida. Och ven TT gav intryck av att frmedla ngot av en definitiv uppgift. Senare hette det den korrekta siffran 60. Facit av branden angavs dock mindre exakt i ett telegram vid halv tio p kvllen: Minst 60 ungdomar dog i en brand som r den vrsta som drabbat Sverige i modern tid. ver 170 skadades varav 20 mycket svrt. Det rtta frhllandet var emellertid att det fanns 61 dda p fredagskvllen efter branden. En flicka antogs vara frsvunnen, men hade i sjlva verket nnu inte ptrffats i de hrjade lokalerna. TT hade allts under detta dygn uppgivit antalet dda till 20, 50, 59, 60, 63, 65, 67 och ter 60. I vagare formuleringar hade det talats om ett 20-tal, mer n 60, minst 59, minst 60. Uppgifterna om antalet skadade hade ocks varierat, p morgonen var det 190 skadade, p kvllen 170. En knapp mnad senare utspann sig p Medialistan, en e-postlista fr svenska journalister, en diskussion i ett helt annat mne mellan en TT-journalist och en journalist p Kvllsposten. Uppfattningar som framkom i den diskussionen kan vara belysande ocks fr TTs rapportering av Gteborgsbranden. Diskussionen avsg en olycka dr en pojke i Skne skadades s allvarligt att han senare

61

avled. KvP-journalisten kritiserade TT fr att telegram hade gtt ut med uppgifter om att pojken hade dtt medan upplivningsfrsk nnu pgick. Hon tyckte det var allvarligt och uppfattade ocks en ovilja hos TT att erknna fel. P detta gick TT-journalisten i svaroml. Han hvdade att det var trams att det skulle vara svrt att erknna fel om man arbetar p TT, och han framhll vidare, att det framgick av TTs utgivning att det nstan dagligen hnder att man rttar eller korrigerar det som blivit fel. Enligt vr policy ska vi inte smyga med vra fel. (Men givetvis r det allra mesta rtt!). Till denna allmnna deklaration fogade han ven en frklaring fr det enskilda fallet. Han utgick ifrn att KvP-journalisten fick information frn Kristianstadspolisen att upplivningsfrsk p pojken pgick p kvllen. Men problemet var, menade TT-journalisten, att polisen inte gav TT samma information. I beskeden till TT var pojken klart och entydigt dd. Och det var inte rimligt att ifrgastta sdana besked frn polisen efter en olycka. I TTs telegramtjnst skulle allts det allra mesta vara rtt. I rapporteringen frn Gteborgsbranden hade TT under det frsta dygnet inte en enda gng den exakt riktiga siffran p antalet dda. Det r knappast troligt att rapporteringen av tragedin i Gteborg skulle vara exceptionell i det hr avseendet. Snarare r det fullt mjligt att en stor del av TT:s lpande telegramfrmedling innehller felaktiga uppgifter. Om man antar att ett frlopp kan vara svrbedmbart medan det pgr r knappast det frhllandet anmrkningsvrt, ven om det ger anledning till reflektion. Anmrkningsvrd r dremot uppfattningen att polisens besked efter en olycka inte normalt kan ifrgasttas av TT. Nyhetsrapportering av den hr karaktren om olyckor och brott litar i mycket stor utstrckning till polisen som klla. Det r en form av journalistik som r anpassad till redak-

tionella krav om snabb frmedling av uppgifter. En viss klla, som polisen, anses a priori vara en plitlig klla och dessutom kan journalistiken avsga sig sitt ansvar fr hur skra uppgifterna r genom att vidarebefordra dem med anmrkningen enligt den och den kllan. Rapporteringen frn Gteborg visar att polisen inte riktigt r den plitliga klla den frutstts vara. Det torde vl ocks vara en journalistisk erfarenhet att polisen kan ha fel i liknande situationer. Att pst detta r inte att anklaga polisen fr bristande kompetens. Det r helt enkelt svrt att vid olyckor och brott snabbt ha en klar uppfattning om vad som hnt ven fr de mest professionella. Ju svrare olyckorna och brotten r, desto svrare r det att f en verblick ver det skedda. Att uppskattningar i direkt samband med ett frlopp blir fel r som sagt inte anmrkningsvrt, men fr medierna ger det anledning till reflektion. Journalistiken borde kanske i de hr fallen av rapportering, i stllet fr att jaga siffror, som inte ger den exakta kunskap de ger intryck av, beskriva just svrigheterna att bedma omfattningen av ngot intrffat. Det normala borde snarast vara att vid varje enskild hndelse vrdera om polisen har mjlighet att vara en god klla. Kanske br andra kllor utnyttjas, kanske br den kaotiska och traumatiska situationen framhllas i rapporteringen. Frn Gteborg kunde TT ha varit vsentligt frsiktigare med exakta siffror, nrmare ha beskrivit hur svrt det var att veta och grna frskt utreda varfr polisen vid ett skede sent p eftermiddagen den 30 oktober uppgav s felaktiga och samtidigt detaljerade siffror som 67 dda, varav 32 mn, 32 kvinnor och 3 vars kn nnu var oknt. En slutsats av den hr genomgngen r att sifferuppgifterna ofta inte r de rtta. Rapporteringen blir varken sannare eller bttre av fixeringen vid dem.

62

Brs, valutor och rntor

Successivt har ekonomirapporteringen kommit att spela en allt strre roll i journalistiken. Ekonomin har hamnat hgt upp, kanske hgst upp, p den politiska dagordningen och dagstidningarna och nyhetssndningarna liksom vrigt utbud i radio och tv har i allt strre utstrckning kommit att handla om ekonomi. Helt nya periodiska publikationer har gjort ekonomi till sin huvudsak, tv svenska framgngsrika exempel r Dagens Industri och Finanstidningen. I det digitala informationsfldet, p Internet, har mnga nya aktrer specialiserat sig just p detta omrde. Ett centralt inslag i all denna rapportering r frmedlingen av en aldrig sinande strm av siffror. verfldet av sifferuppgifter p det hr omrdet frefaller ge maximala kunskaper om ekonomin och dess utveckling. Siffrorna ska rimligen ge svl finansiella aktrer som allmnhet och politiker bsta frutsttningar fr beslut och tgrder av ekonomisk innebrd. Siffrorna ger intryck av att frmedla en

exakt fr att inte sga knivskarp knnedom om marknaderna. Men hur r det med den saken? Ger alla siffror oss en mer precis knnedom? Vi har genomfrt en mer systematisk granskning av vissa tal som tillhr de flitigaste citerade talen, nmligen olika brsindex, valutakurser och rntenoteringar. Underskningen har genomfrts under en vecka i november 1998, marknadsveckan 9 13 november motsvarande rapporteringen i tidningarna den 10 till 14 november. Nedan fljer frst de frndringar av brsindex fr Stockholms fondbrs samt ngra av de strsta internationella aktiebrserna som respektive Dagens Industri, Finanstidningen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter rapporterade. Samtliga uppgifter gller frndringar vid stngningsdags. Vad vi frst kan konstatera r att det inte r en enda dag som samtliga tidningar har identiska sifferuppgifter fr samma brs. Ibland frefaller differenserna mycket sm, ibland r de strre, men om siffror ska utsga den exak-

Tisdag 10 november 1998

Ort DI FT SvD DN

Stockholm London New York Frankfurt Onsdag 11 november 1998

Ort

0,7% 1,0% 0,9% 1,4%

0,74% 1,04% 0,95% 0,98%

0,8% 0,8% 0,9% 1,4%

0,8% 0,8% 0,9% 1,4%

DI

FT

SvD

DN

Stockholm London New York Frankfurt

0,2% 0,0% 0,4% 2,2%

0,16% 0,03% +0,25% 1,70%

0,2% 0,9% 0,4% 2,2%

0,2% 0,9% 0,4% 2,2%

63

Torsdag 12 november 1998

Ort DI FT SvD DN

Stockholm London New York Frankfurt Fredag 13 november 1998

Ort

+1,0% +0,8% 0,4% +1,2%

+0,98% +0,82% +0,24% +0,51%

+1,2% +1,0% 0,5% +1,2%

+1,2% +1,0% 0,45% +1,2%

DI

FT

SvD

DN

Stockholm London New York Frankfurt Lrdag 14 november 1998

Ort

0,5% 0,5% 0,1% 1,6%

0,51% 0,51% +0,69% 1,26%

0,5% 1,1% +0,1% 1,7%

0,5% 1,3% +0,07% 1,6%

DI

FT

SvD

DN

Stockholm London New York Frankfurt

0,1% +0,3% +1,0% 0,0%

0,12% 0,26% +0,46% 0,05%

0,1% +0,2% +1,0% 0,0%

0,1% +0.2% +1,0% 0,0%

ta sanningen, s ger dessa tidningars rapportering ingen enighet om sanningen. Vad som r sant beror p vilken tidning man lser. Siffror tycks sledes inte vara mer exakta n ord. I vrsta fall kan vi sga att matematik inte r bttre n retorik. Gr vi en motsvarande sammanstllning ver valuta- och rntenoteringar under samma period kan vi ocks d konstatera att inte fr en enda dag r alla tidningar verens om vilka siffror som gller. Oenigheten om valutor och statsrntor r faktiskt nnu strre n den om brsindex, det r snarast ovanligt att tidningarna r verens om ngra siffror. De bristande verensstmmelserna kan ibland vara relativt obetydliga, ibland avse-

vrda. Ett exempel p nr bristen p verensstmmelse r som minst r uppgifterna om Stockholmsbrsen onsdagen den 11 november. I tre av tidningarna var frndringarna av brsens index en nedgng med 0,5 procent, i den fjrde Finanstidningen var nedgngen 0,51 procent. En frklaring till skillnaden framtrder snart om man fljt rapporteringen i flera dagar, Finanstidningen anger konsekvent fler decimaler nr det gller brsindex n de andra tidningarna. Antalet decimaler frefaller vara ett konkurrensmedel tidningarna emellan. Det r vl svrt att veta vilket intryck f respektive mnga decimaler gr p lsekretsen, oberoende av om den r yrkesmssigt eller mer privat

Ort

DI

FT

SvD

DN

Stockholm

0,5%

0,51%

0,5%

0,5%

64

intresserad av informationen. Vi kan i alla fall notera att det inte r samma tidningar som konsekvent excellerar i ett stort antal decimaler. P valutaomrdet r Dagens Industri och Dagens Nyheter vrstingarna med fyra decimaler vardera. S hr rapporterades dollarkursen torsdagen 12 november.
Valuta DI FT SvD DN

Dollar

0,0157 kr (7,9649 kr)

0,01 kr (7,97 kr)

+0,02 kr (7,97 kr)

0,0118 kr (7,96 kr)

Stora skillnader i rapporteringen framtrdde till exempel gllande Londonbrsen onsdagen 11 november.
Ort DI FT SvD DN

London

0,0%

0,03%

0,9%

0,9%

Skillnaden r nstan en procentenhet mellan den hgsta och lgsta siffran. Differenserna r ocks betydande mellan uppgifterna frn New York-brsen fredagen 13 november.
Ort DI FT SvD DN

New York

0,1%

+0,69%

+0,1%

+0,07%

Knappt 0,8% skiljer mellan hgsta och lgsta uppgift, inte ens om det r plus- eller minussiffror r tidningarna eniga om ngot som gick att se fr dollarkursen 12 november. Stora statsrnteskillnader framgr mellan tidningarna fredagen 13 november och lrdagen 14 november. Fredagens 5-rsrnta rapporterades p fljande stt.
Lptid DI FT SvD DN

5 r

0,07% (4,17%)

0,09% (4,15%)

0,07% (4,17%)

0,08% (4,16%)

Lrdagens 5-rsrnta angavs s hr i de olika tidningarna.

Lptid DI FT SvD DN

5 r

0,03% (4,13%)

0,03% (4,12%)

0,03% (4,14%)

0,02% (4,14%)

Bland fyra olika tidningar finns p fredagen tre uppgifter om rntefrndringar och tre uppgifter om den gllande noteringen. P lrdagen r enigheten strre om frndringen, endast tv uppgifter, men oenigheten om gllande notering r lika stor: tre uppgifter om denna. Drfr kan rntan i Dagens Industri sjunka med tre hundradels procent och hamna p 4,13%, medan den i Svenska Dagbladet kan sjunka med lika mycket men hamna p 4,14% samtidigt som den noteras till 4,14% ven i Dagens Nyheter trots att den dr endast sjunkit tv hundradels procent. D-markens frndring r upp till tta re strre eller mindre beroende p vilken tidning man lser. Medan D-marken i Finanstidningen har gtt upp tv re har den i Dagens Industri gtt ned med

65

Variationerna i valutarapporteringen kan illustreras med D-marks- respektive dollarkurserna frn torsdagen 12 och fredagen 13 november. P torsdagen angavs D-markens frndring och gllande kurs s hr.
Valuta DI FT SvD DN

D-mark

0,0640 kr (4,7500 kr)

+0,02 kr (4,75 kr)

+0,02 kr (4,75 kr)

+0,0107 (4,74 kr)

P fredagen uppgavs dollarn ha fljande vrden i frhllande till kronan.

Valuta DI FT SvD DN

Dollar

+0,1136 kr (8,0785 kr)

+0,17 kr (8,14 kr)

+0,17 kr (8,14 kr)

+0,1448 kr (8,11 kr)

ver sex re. nd r vrdet mot kronan nstan detsamma mellan de olika tidningarna. Dollarkursen har stigit fem och ett halvt re mer i Finanstidningen och Svenska Dagbladet n i Dagens Industri. Dagens Nyheter hamnar ngonstans mittemellan. Kursen i frhllande till kronan ligger p tre olika niver i de fyra tidningarna. Har nu det hr ngon betydelse? Ja, det mste vi nog sga om vi anser att mediernas ekonomirapportering r vsentlig. Brsindex, valuta- och rntenoteringar r de poster som allmnt tillmts strst betydelse i ekonomirapporteringen. Hur de dag fr dag varierar fljer medierna med stor uppmrksamhet. Frndringar analyseras och kommenteras och prglar med strsta sannolikhet marknadernas fortsatta agerande, liksom ven den politiska och privata vrldens beslut i alla mjliga avseenden. Samtidigt som ekonomiska termer i allt strre utstrckning tycks avgra vstvrldens existens och vara har dessa siffror ftt ngot sakrosankt ver sig. Men om det inte finns en enighet om hur siffrorna ser ut under ett och samma dygn, vilken betydelse har det d hur de fluktuerar ver tid? Vad r det som frndras, hur ser dessa frndringar ut och med vilken eftertanke frmedlar

tidningarna denna strm av tal? Skillnaderna skulle naturligtvis kunna avfrdas som betydelselsa, ngra hundradels eller tiondels procent, ngra ren mer eller mindre r vl inte s mycket att rra upp himmel och jord fr. I de hr sammanhangen r det dock inte helt ltt att avfrda ven sm variationer, brjar skillnaderna handla om tiondels procent och tioringar d r det mngmiljonbelopp, kanske miljardbelopp, som omfrdelas. Av vilken anledning skilde sig nu de olika tidningarna t? Har det varit ett totalt godtycke och slarv som har karaktriserat rapporteringen? r siffrorna endast frfalskningar i ngot eller alla fall? Nej, sklen till de bristande verensstmmelserna tycks vara flera. Vid en nrmare granskning av brskurserna kan man snabbt konstatera att det finns mnga olika index fr att mta utvecklingen p en viss fondbrs. Fr Stockholm finns sledes Affrsvrldens index, Veckans affrers index, Stockholms fondbrs eget index, OMXindex fr att nmna ngra. Fr London finns till exempel Financial Times 30 index, Financial Times 100 index; fr New York finns Dow Jones index, S & P 100 index, S & P 500 index; fr Frankfurt DAX index och DAX Xetra

66

index. Frekomsten av dessa olika index frklarar drfr en del av de olika uppgifterna brsernas frndringar. Ett index r knappast mer sant n ngot annat. Samtal med tidningsredaktionerna har dessutom klargjort att det inte finns ngra officiella slutkurser fr rntor och valutor. Respektive redaktion lser drfr av kurserna vid en egen vald tidpunkt. Drfr fr vi allts ett utbud av olika dollarkurser, D-markskurser, pundkurser, euro-kurser i tryckta medier liksom i etermedier och ntpublikationer. Fr en och samma dag. Inte heller i det hr sammanhanget kan vissa siffror gra ansprk p att vara mer sanna n andra. De skl som finns till att siffrorna mellan tidningarna kan skilja sig t fr brskurser,

valutanoteringar och statsrntor, finns emellertid inte nr det gller bostadsrntor. Rntorna fr boln frndras inte under dygnets timmar och de fyra tidningarna borde drfr ha samma uppgift fr samma bank. Men inte heller det r fallet. Som sammanstllningen av uppgifterna om gllande bolnerntor i de olika tidningarna frn en dag, tisdagen den 10 november 1998, visar, r det srskilt Finanstidningen som har avvikande siffror framfr allt nr det gller JP Bank. I nedanstende tabeller r de siffror som skiljer sig frn vriga i fet stil. Finanstidningens uppgifter skiljer sig allts t nr det gller JP Bank men ocks i ngon mn fr Stadshypotek och Skandiabanken. ven Dagens Nyheter har ett par gnger avvikande siffror. Fr den som tror att det hr bara var

Villor, rrlig
Bank DI FT SvD DN

HSB Bank JP Bank Nordb Hypo SBAB S-E-B Boln Spintab Stadshypotek Skandiabank. Villor, 2 r
Bank

5,70 5,20 5,30 4,90 5,30 5,30 5,30 4,85

5,40 5,30 4,90 5,30 5,30 5,30 4,85

5,70 5,20 5,30 5,30 5,30

5,20 5,30 4,90 5,30 5,30 5,30 4,85

DI

FT

SvD

DN

HSB Bank JP Bank Nordb Hypo SBAB S-E-B Boln Spintab Stadshypotek Skandiabank.

6,25 5,35 5,65 5,05 5,55 5,50 5,55 5,00

5,75 5,65 5,05 5,55 5,50 5,55 5,00

6,25 5,35 5,65 5,05 5,55 5,50 5,55 5,00

5,35 5,65 5,05 5,55 5,50 5,55 5,00

67

Villor, 5 r Bank HSB Bank JP Bank Nordb Hypo SBAB S-E-B Boln Spintab Stadshypotek Skandiabank. Bortter, rrlig Bank HSB Bank JP Bank Nordb Hypo SBAB S-E-B Boln Spintab Stadshypotek Skandiabank. Bortter, 2 r Bank HSB Bank JP Bank Nordb Hypo SBAB S-E-B Boln Spintab Stadshypotek Skandiabank. Bortter, 5 r Bank HSB Bank JP Bank Nordb Hypo SBAB S-E-B Boln Spintab Stadshypotek Skandiabank.

DI 6,60 5,95 6,15 5,65 6,10 6,10 6,10 5,60

FT 6,30 6,15 5,65 6,10 6,10 6,10 5,60

SvD 6,60 5,95 6,15 5,65 6,10 6,10 6,10 5,60

DN 5,95 6,15 5,65 6,10 6,10 6,10 5,60

DI 5,60 5,70 5,80 5,40 5,80 5,80 5,80 5,25

FT 5,60 5,90 5,80 5,40 5,80 5,80 5,80

SvD 5,60 5,70 5,80 5,80 5,80

DN 5,60 5,70 5,80 5,40 5,85 5,80 5,80 5,25

DI 5,70 5,85 6,15 5,55 6,05 6,00 6,05 5,40

FT 5,70 6,25 6,15 5,55 6,05 6,05 6,05

SvD 5,70 5,85 6,15 5,55 6,05 6,05 5,40

DN 5,70 5,85 6,15 5,55 6,05 6,00 6,05 5,40

DI 6,25 6,45 6,65 6,15 6,60 6,60 6,60 6,00

FT 6,25 6,80 6,65 6,15 6,60 6,65 6,65

SvD 6,25 6,45 6,65 6,15 6,60 6,60 6,00

DN 6,25 6,45 6,65 6,15 6,60 6,60 6,65 6,00

68

olycksfall i arbetet som korrigerades nsta dag ska det upplysas om att s inte var fallet. Finanstidningen fll inte in i ledet dagen drp utan utmrkte sig p samma stt fr en srprglad uppgiftsfrmedling ven den 11 november. ven Dagens Nyheter hade den dagen ngra avvikande siffror och dessutom hade Dagens Industri sllat sig till sllskapet och bidrog i ngra fall med helt egna uppgifter. Att underska orsakerna till varfr uppgifterna skiljer sig t r inte mjligt inom ramen fr den hr underskningen. Vi njer oss med att konstatera att inte heller fr borntorna finns en samstmmig beskrivning i siffror. Granskningen av TT:s rapportering frn Gteborgsbranden gav vid handen att i direkt samband med ett dramatiskt frlopp r inte siffror skra fakta. Kllan, polisen, visade sig vara ofullkomlig i ett sammanhang d den journalistiska tilliten r nstan total. Kanske kunde nd slutsatsen bli att med litet tlamod kunde det bli bttre, och med litet verseende kunde det accepteras. Underskningen p ett omrde dr siffror har en helt central roll innebr dock att grunden fr mediernas sifferrapportering stts i gungning. Tidningar r slumpartade kllor till siffror. Vilka siffror de terger kan misstnkas vara prglat av omotiverade preferenser fr den ena uppgiften framfr den andra, godtyckliga avlsningar, frsk att hja upplagan och skert en hel del slarv. Men gr man till kllorna bakom tidningarna blir siffrorna nnu oskrare. Det r som

om de vid nrmare pseende lses upp. Det finns inga exakta siffror, fr varje berkningsobjekt cirkulerar ett antal olika siffror. Nr det inte finns ngra bestmda tal som mter utvecklingen p de olika marknaderna kan man undra ver mediernas envetna prioritering av alla dessa siffror. Siffror r inte hrda fakta, i den bemrkelsen att de r skrare n andra fakta, att de r mer odiskutabla n andra fakta. Och om inte siffror r hrda fakta mste man nog frga sig om det alls finns sdana i den angivna bemrkelsen. Vrlden kan inte beskrivas exakt i siffror. Journalistiken behver i det hr avseendet skaffa sig en ny premiss fr sin rapportering. Det finns frvisso siffror som r riktigare n andra siffror, och det r inga skl att inte vara noggrann i det hr avseendet. Men med all tnkbar noggrannhet mste vi nd konstatera, att det kan finnas ett antal olika siffror som alla sgs beskriva samma freteelse, och den ena r varken riktigare eller felaktigare n den andra. Alla siffrorna besitter ngon sanning och rtt mycket oskerhet. Dessutom r det ocks uppenbart att frestllningen om exakt mtande r en myt. Den hr oskerheten mste journalistiken ocks kunna hantera. Viktigt blir att upprtthlla en viss reservation till alla sifferuppgifter och ven konkret redogra fr de begrnsade kunskaper som siffror ger. Detta blir allt viktigare, eftersom exemplet frn det ekonomiska omrdet ger anledning att rkna med att vi med Internet kommer att verskljas av allt strre volymer siffror.

69

DATABASER

Databaserna har blivit en synnerligen viktig resurs p ntet. Dessa r en fortsttning p eller en motsvarighet till ldre tiders arkiv. Databaserna kan innehlla svl katalogerna (som frtecknar vad som finns i arkivet) som sjlva handlingarna. Att arkiven successivt har frts ver till digital form eller har vergtt till digital teknik r ngot som skett under de senaste decennierna. Det som p allvar frndrat informationssituationen och d framfr allt fr journalister r att databaserna i allt strre utstrckning har blivit tillgngliga online, allts p linje via elektronisk frbindelse. Numera finns de ocks ltt nbara via anvndarvnliga grnssnitt, med enkel skteknik, ver ntet. Drmed har nyttjandet av databaser accelererat och det gr det ocks motiverat att vi hr gnar dem srskild uppmrksamhet. Vad kan databaserna anvndas till och srskilt vilka kllkritiska problem br man vara medveten om nr man anvnder dem? Databaser finns tillgngliga bde utan avgifter och som betaltjnster. De avgiftsfria r i allmnhet offentliga databaser av ngot slag, de kommersiella databaserna r i allmnhet privata och kopplade till nringsverksamhet. Srskilda fretag inom informationstjnstesektorn kan erbjuda hela paket med databaser. Vi har gjort en indelning av databaserna i tre typer: text-, referens- och faktadatabaser. Textdatabaser bestr ofta av tidningstext, referensdatabaser innehller i allmnhet kataloger och faktadatabaser tillhandahller register och offentliga handlingar. En kllkritisk diskussion kring databaser kan rimligen ta sin utgngspunkt i vad databasen kan frvntas

vara klla till. Vilka frgor kan man tro att databasen kan svara p? Utgr vi frn hur de anvnds, utnyttjas textdatabaser av journalister, och fr den delen ven av allmnheten i mn av tillgng, som kllor till bakgrundsfakta. De anvnds fr att besvara frgor som: Nr hnde ngot? Var hnde det? Vem var inblandad? Vad hnde? Varfr hnde det? och Hur gick det till? fr att nu stlla de klassiska journalistfrgorna. ven referensdatabaserna kan ofta anvndas som bakgrundsfakta: Vem har skrivit en viss bok? Vilka bcker har en viss frfattare skrivit? Men framfr allt r det som hnvisning dessa databaser anvnds: Var kan jag lsa om ett visst mne? Vilka ytterligare bcker har en viss frfattare skrivit? Hur kan jag f tag p bckerna? Faktadatabaser anvnds fr mer djupgende underskningar: Vad har sagts i en viss politisk frga? Vilken ekonomisk och verksamhetsmssig historia har en viss nringsidkare eller ett visst fretag? Vilken betydelse har olika sociala, ekonomiska och andra faktorer fr olika ageranden och upptrdanden i olika befolkningsgrupper? Det r vanligen sdana frgor som anvndarna hoppas att databaserna ska kunna ge svar p. Hur pass goda r d dessa som kllor i de nmnda avseendena? Ngot uttmmande svar kan vi inte ge, men avsikten r att framhlla ngra saker som visar att de ingalunda r kllor som man blint ska lita p.

Textdatabaser
Textdatabaser r databaser som innehller hela texter ur till exempel tidningar eller tidskrifter. Frdelen med dessa baser r drfr

70

att texter som tidigare endast varit mjliga att uppbringa p bibliotek som bevarar tidningar och tidskrifter, samt p respektive tidnings och tidskriftsredaktion, blivit ltt tillgngliga. De bibliotek som bevarar tidningar och tidskrifter i en strre omfattning och lngd r fr vrigt endast de stora forskningsbiblioteken som Kungliga Biblioteket i Stockholm och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Gteborg och Ume. Fr svenskt vidkommande torde de viktigaste textdatabaserna vara Presstext, Mediearkivet och Affrsdata. Presstext innehller i frsta Dagens Nyheter och Expressen, Mediearkivet innehller Svenska Dagbladet och Aftonbladet samt ett antal landsortstidningar, Affrsdata innehller affrspress och ekonomiska nyheter. En referensdatabas som ocks i ngon mn kan erbjuda direkt tillgng till texter ver ntet r Artikelsk. Vi ska hr begrnsa oss till att se nrmare p Presstext och i ngon mn Mediearkivet, men de problem vi uppmrksammar br vara generella fr textarkiv. Vad journalister och andra kan tnkas vilja f reda p genom textdatabaserna r allts vanligen olika bakgrundsuppgifter. Ngon eller ngot har frts upp p dagordningen och d kan det vara av stort intresse att se i vilka tidigare sammanhang den eller det har varit aktuellt. Det kan ocks vara s att ngot obekant dyker upp och det blir angelget att ta reda p om det trots allt finns ngra kunskaper om detta obekanta sedan tidigare. Textdatabaserna kan ven utnyttjas fr att besvara mer vergripande frgor. Vem r/var den hr personen egentligen, vad har han/hon sysslat med, hurdan har han/hon varit? Vad fr fretag eller organisation r detta, vilka saker har det varit inblandat i, vilken r dess historia? Vad finns att bertta om det hr landet och vad finns att bertta om dess medborgare? Nr man ska bedma databasens mjlig-

heter att besvara dessa frgor r det ett antal frgor om basens sjlva uppbyggnad som frst mste besvaras. Presstext ger anvndarna informationen att det r norra Europas strsta textarkiv med ver 15 miljoner artiklar i klipparkiv och databaser. Basen innehller tidningsartiklar frn Dagens Nyheter A-delen frn och med 1991, hela Dagens Nyheter frn och med 1992, frn Expressen frn och med 1990, GteborgsTidningen frn och med hsten 1998, tidningen Vi frn och med 1995 samt TT-telegram frn och med sommaren 1997. Materialet r samordnat i en stor logisk databas som mjliggr enkla genomskningar av all tillgnglig text samtidigt. Materialet finns att tillg samma dag som publicering, klassificeringen sker lpande under dagen. Alla artiklar r bevarade i fulltextformat, vilket betyder att hela texterna finns och kan genomskas systematiskt. Databasen ska i princip innehlla allt redaktionellt material frn de angivna tidningarna frn och med de angivna ren. Huvudprincipen fr skning r fritextskning, som innebr att man kan ska p ett valfritt ord och f alla trffar i hela textbasen redovisade. Fr att underltta skningarna och ka precisionen finns mjlighet till s kallad trunkering, dr endast delar av ord anvnds, liksom ven olika operatorer kan anvndas fr att kombinera flera ord i skningen. En annan skmetod bygger p den manuella klassificering som grs av samtliga artiklar. Klassificeringen avser srskilda uppgifter om artiklarna som upphovsman, person- och organisationsnamns frekomst, artikeltyp, avdelning i tidningen, artikelns lngd. Dessutom sker en klassificering enligt de svenska bibliotekens allmnna klassifikationssystem (SAB) som ger en grov indelning av artiklarna efter mnen och som komplement tillfr Presstext ven egna mnesord. Syftet med att lagra materialet r i frsta

71

hand att ge tidningarnas egna redaktionsmedlemmar mjlighet till research infr nya jobb, men databasen har ven gjorts allmnt tillgnglig som en kommersiell databas under senare r. Den vanligaste anvndaren i det avseendet r grund- och gymnasieskolorna. Den hr informationen ger Presstext sjlv om basen, men den r trots allt inte tillrcklig fr att bedma tillfrlitligheten. Fr att kunna gra det r det ndvndigt att stlla mer nrgngna frgor. Vad finns nrmare bestmt i databasen? Presstext hvdar att dr finns allt redaktionellt material med brjan frn ett visst r. Det lter sjlvklart och oproblematiskt men r nd inte riktigt det. Vi mste frga oss vad som inte finns i databasen. Vad r inte redaktionellt material? Finns det trots allt redaktionellt material som inte kommer med i databasen? Vilken betydelse har databasens korta historia fr en viss frga som vi vill ha svar p? Hur terfinner man material? En huvudmetod har blivit fritextskning. Det betyder att man i princip kan ska p vilket ord som helst i en text. Drmed kommer man t allt som kan tnkas ha skrivits om en sak. Men inte heller det r oproblematiskt. Ett enda skord r nstan aldrig s unikt att det fr fram endast det som man sjlv har i tankarna vid en skning. Drfr fr man vsentligt fler trffar n man vill ha och i vrsta fall blir det en lng och mdosam process att ta fram det material som faktiskt r av intresse. Skningen mste kunna preciseras. Hr anvnder sig textdatabaserna av operatorer s att man kan kombinera flera sktermer. Det r en avgjord frdel, men lser inte alla problem. Ytterligare en frga r: Fr man tag i allt material genom fritextskning? r det mjligt att man missar material? Hur trffsker blir en fritextskning? Genom denna skmetod tycktes frst textdatabaserna ha befriat sig frn problemet med indexering, det vill sga att ge varje enskild

text vissa srskilda sktermer efter en bedmning och kategorisering av texten. Det r ett tidsdande arkivarbete och krver dessutom omfattande kunskaper om svl indexering som de mnen som texterna behandlar. Men det r nu uppenbart att indexering r viktig fr svl precision som mjligheten att terfinna allt. Det r nmligen ocks p det viset att en freteelse kan existera p ett abstrakt plan som inte s ltt lter sig definieras p den konkreta ordnivn. Drfr r ocks en frga: Vilken indexering sker? Hur pass plitlig r denna indexering? Fr man vid en skning p en viss term upp allt material med anknytning till den termen? Slutligen mste man ocks stlla frgor om materialets kvalitet i sig sjlvt. Vilka egenskaper har materialet? Hur mycket kan man lita p de uppgifter som frekommer dr? En granskning av databasen utifrn de frgorna ger en mer sammansatt uppfattning om tillfrlitligheten, i sjlva verket en hel del starka reservationer. Granskningen har skett bde i form av systematiska skningar och i kontakt med ansvariga fr Presstext. Vad r det d som inte finns i Presstext? Till att brja med saknas frstasidorna i basen. Presstexts frklaring r att frstasidor numera endast bestr av s kallade puffar, det vill sga inga artiklar brjar p frsta sidan fr att sedan fortstta inne i tidningen. Texterna p frstasidan r endast avsedda att vcka intresse fr lsning inne i tidningen. I researchhnseende kan denna argumentation frefalla motiverad, men ett faktum r att texterna p frstasidorna i stor utstrckning avviker frn materialet inne i tidningarna: formuleringarna r genomgende mindre nyanserade och skarpare i frstasidesmaterialet, citatmarkeringar antyder direkt fllda uttalanden av enskilda personer som aldrig haft just dessa ord i sin mun. Det r knappast ngon verdrift att pst att frstasidorna i stor utstrckning

72

stter sin prgel p det offentliga samtalet och i det avseendet r allts inte textdatabaserna till ngon hjlp. Detta kanske frmst angr mnniskor utanfr redaktionerna och srskilt forskare med intresse fr tidningspressen, men ven journalister med kulturdebatt och politiska kommentarer som sina omrden kan tnkas behva f en uppfattning om framstllningarna p frstasidorna. Det som lagras i textdatabasen r naturligtvis inte heller i vrigt hela tidningarna. Annonserna som utgr en stor del av trycket finns inte med. verhuvudtaget finns inte tidningens form kvar lngre. Det som terstr r texter rtt upp och ned, utan redigering och layout. Programtabler fr radio och tv bevaras inte. Inte heller finns Dagens Nyheters omfattande ekonomiska tabellmaterial tillgngligt. I det sammanhanget utesluts ven tidningens egna dagliga marknadskommentarer, trots att de rimligen mste anses som huvudsakligen redaktionell text. Textdatabasen r, som den utger sig fr att vara, just en textdatabas. Drmed terfinns varken de omfattande inslagen av grafiska illustrationer som r s typiska fr dagens journalistik liksom naturligtvis heller inte bildmaterialet. Frekomsten av eventuella bildtexter anges i slutet av en artikel dr ocks bildtexten terges. Det visar sig dock vid en systematisk anvndning av basen att bildtexterna ofta inte finns med trots att det anges att det finns sdana och tminstone ibland frekommer det att det verhuvudtaget inte anges att bildtext finns vid artikeln. I en kommentar medger Presstext att basen i detta avseende inte r fullstndig. Frn Expressen, GteborgsTidningen och Vi kommer bildtexter utan problem, men frn Dagens Nyheter r leveranserna godtyckliga och det skulle drfr krva ett stort manuellt arbete att komplettera basen p denna punkt. Faktum r med andra ord att bildtexter frn i frsta hand Dagens Nyheter

inte finns komplett i basen. Vi har i vrt arbete ocks ptrffat ett exempel p en nyhetstext som terfinns i den tryckta tidningen men som inte finns att tillg i Presstext. Det r en liten AP-notis frn den 18 maj 1997 som omtalar att den schweiziska regeringen har blockerat alla tillgngar fr Zaires strtade president Mobutu Sese Seko. Hur en underskning skulle kunna genomfras fr att kontrollera hur pass vanligt detta bortfall av texter r svrt att sga. Det faktum att den hr texten saknas r dock en varning om att alla nyhetstexter inte ndvndigtvis finns. I vilken utstrckning detta pverkar basens kvaliteter som klla beror naturligtvis p vad man vill komma t. Sammanfattningsvis r det en del som kunde frvntas finnas som inte finns i databasen och en del som ska finnas som heller inte finns konsekvent. Puffarna p frsta sidan och brskommentarerna representerar kanske en grzon, eller snarare utgr de en typ av redaktionellt material som Presstext av andra skl nd avstr ifrn att lagra. Att definitionen av redaktionellt material r flytande framgr av att Presstext sett sig franlten att i en PM till Dagens Nyheter ange riktlinjer fr vilket material som tidningen ska snda ver, d det kan rda delade meningar om vad som i grnsfall r att anse som redaktionellt material. I PMn framgr att det inte heller sparas pressgrannar, utlandsrster och citerat p sidan 2, liksom inte kortfattade saker p NoN eller Film idag i anslutning till programtablerna. Att Presstext vljer att inte ta med allt material r inte ndvndigtvis skl till kritik. Dremot vore det en frdel om detta klargjordes tydligare i informationen till anvndarna. Bildtexter och nyhetsmaterial ska emellertid vara med, men i synnerhet bildtexterna fallerar mnga gnger. Och som vi ska se frs inte heller alltid uppmrksammade rttelser in ordentligt.

73

Vad betyder skmetoden fr att terfinna material i Presstext? Vi ska inskrnka oss till ett par ppekanden i det avseendet. Fritextskningen gr att frekomsten av ett visst ord eller kombinationen av vissa ord snabbt kan lokaliseras. Sambandet mellan ord och mnen r dock inte given. Ord frekommer i mnga sammanhang som inte har relevans fr ett specifikt mne. En rubriklista ger i det avseendet ofta inte tillrcklig och ibland ven missvisande information. Bibliotekens traditionella mnesindelning enligt SAB-systemet r ofta fr grov fr att vara till ngon riktig hjlp. Presstext har drfr utvecklat egna mnesord med direkt anknytning till redaktionernas lpande arbete. Drfr har till exempel Palmemordet ftt en egen skterm. Den egna indexeringen r dock inte konsekvent. Det finns ett behov av en mer omfattande sdan indexering. Estoniakatastrofen kan illustrera ett konkret skproblem. Det finns sledes artiklar om katastrofen som inte innehller ordet Estonia, dessa ptrffas allts inte vid en fritextskning. mnesordet Estoniakatastrofen skulle ha kompenserat detta. I en kommentar till oss konstaterade fretrdare fr Presstext att tanken p ett eget mnesord kom upp p ett s pass sent stadium att materialet vid den tidpunkten hade hunnit bli allt fr omfattande fr att det i efterhand skulle vara mjligt att infra mnesordet. Resurserna rckte inte till och drfr kommer ocks skningarna fortsttningsvis i det hr mnet att lida brist p precision. Trubbighet av den hr karaktren gr naturligtvis att finna mnga exempel p i textdatabaserna. Vilka frdelar respektive nackdelar har dessa baser som researchkllor? Vad kan man vnta sig av materialet och hur mycket kan man tro p det? Textdatabaser tillhandahller tidningstext som r tillgnglig direkt via datorskrmen p skrivbordet. Journalisten besparas det arbetet

att bege sig till det egna textarkivet, alternativt till ett bibliotek, att vara hnvisad till en arkivansvarig fr skning av relevant material. Men egentligen r konsekvenserna mer omfattande n s. Textdatabaserna har gjort tidningstext till en vsentligt mer utnyttjad klla n tidigare. Orsakerna till det torde framfr allt vara tv: dels att kllan kan ns genom uppkoppling, dels fritextskningen. Att det faktiskt ocks r p det viset att journalister idag i strre utstrckning anvnder sig av tidningstext som klla antyder vra kontakter och underskningar under arbetets gng. Det faktum att textdatabaser r tillgngliga p linje r naturligtvis ngot som frefaller tidsbesparande och behndigt lttillgngligt. Srskilt fritextskningen torde mjliggra ett nytt och systematiskt utnyttjande av tidningstext. Tidigare var man hnvisad till arkivens rubriker alternativt det nnu mer mdosamma, fr att inte sga nstan hopplsa fretaget att ska i tidningens lgg eller mikrofilm. Med fritextskning kan man komma direkt p det ord man sker, det mest igonfallande problemet r att man fr fr mnga trffar. S medan man tidigare ofta inte hittade ngra uppgifter alls, fr man nu nstan alltid uppgifter. Det r klart att det r tillfredsstllande. Drfr mste vi stlla frgan: r tidningstext en god klla? Tidningstexten har sttt i tidningen. Frgar vi bara efter vad som sttt dr r textdatabaserna onekligen en god klla. De r inga fullstndiga kllor och det frekommer fel ven i frhllande till den tryckta versionen. Men p det hela taget r de goda kllor i detta avseende. Men flertalet skningar i dessa databaser handlar nog inte om att i frsta hand ta reda p vad som sttt i tidningen. Det handlar i stllet om att skaffa fakta om vissa freteelser. Textdatabaserna har blivit kunskapskllor till alla mjliga omrden. Och det r i det hr avseendet som vi mste ta stllning till om de r goda kllor. Vrt svar r att de inte

74

r srskilt goda kllor. Vr erfarenhet r dessutom att journalister sllan frgar sig om de r goda kllor, alternativt medvetet eller omedvetet avfrdar invndningar mot dessa kllor. Varfr r d tidningstext inte en god klla? Tidningar produceras snabbt. Tidningar har ingen skyldighet till fullstndighet eller alternativa perspektiv. Fakta utstts inte fr expertgranskning. Tidningar har ingen skyldighet till uppfljning. Tidningar vill vinkla. Redaktionsarbete prglas ju av inriktningen p deadline. Det r en ganska vedertagen sanning, att detta oundvikligen leder till bde frhastade slutsatser och otillrckligt kontrollerade pstenden. I andra sammanhang r en tidskrvande process av granskning ett stt att uppn just kvalitet och skerhet. Det torde inte vara orimligt att pst att tillgnglig facklitteratur och dokumentation frn eventuella organisationer med inriktning p ett visst omrde ger skrare uppgifter n att ska motsvarande i tidningstext. Vetenskapliga texter produceras inom ramen fr en systematisk kritisk diskussion. Syftet med denna diskussion r att tvinga den enskilde forskaren att ta hnsyn till alternativa perspektiv p de frgor han/hon utreder. Tidningstext produceras inte under sdana frhllanden, och ingen kan heller begra att de ska gra det, men det betyder ocks att en frga ofta framstlls p ett stt som mnga gnger r orimligt frenklat. Dagstidningar tcker ett obegrnsat antal omrden samtidigt som en redaktion inte alls bestr av fackexperter annat n i en mycket liten utstrckning. En veritabel faktagranskning frutstter egentligen experter och drfr mste tidningarna nja sig med mera begrnsade ansprk p korrekthet. Journalistiken r till sin karaktr aktuell.

Det betyder att den inte har krav p sig att flja upp vad som hnder i de enskilda fallen. Ondligt r det antal trdar som tidningarna under rens lopp slpper fr att i stllet brja nysta i nya trdar som frefaller mer intressanta. Drmed fr den som vill ha fakta i en frga bara en mycket liten och fragmentiserad bild av frgan genom tidningstexten. Journalistiken tillkommer dessutom ofta i konkreta debattsituationer, vilket gr att den prglas av den polemiska situationen ven i de fall dr den inte likt ledarsidan sjlv ger sig in i debatten. Journalistiken prglas av att den mste fnga publikens intresse. Det r av det sklet som journalister talar om sin vinkel, det vill sga vad i framstllningen som betonas och som i rubriken ska dra till sig lsare. Vilken vinkel som vljs fr naturligtvis ocks konsekvenser fr beskrivningen i dess helhet, och kan inte annat n resultera i strre eller mindre ensidighet. Kan man lita p de uppgifter man fr? Redan relativt enkla sakuppgifter som vem en person r, vad denne/denna har sagt, nr ngot hnde, franleder alltsom oftast en hel del invndningar frn omgivningen mot mediernas rapportering. Det r inte bara politiker, fackliga fretrdare, nringslivsrepresentanter och forskare som har invndningar. ven allmnheten, i synnerhet mnniskor som kommer i direkt kontakt med journalistiken, tycker mnga gnger att rapporteringen r missvisande. Den terkommande kritiken ger anledning till stor frsiktighet vid utnyttjande av tidningsmaterial som klla. nd utmrker sig svensk journalistik knappast fr slarvighet. Men det r ltt att hitta exempel p hpnadsvckande grodor som aldrig uppmrksammas men som senare terfinns i databasen som sakpstenden utan reservationer. Slunda uppgavs i Dagens Nyheter den 3 maj 1999

75

att Sverige r 1756 var en demokrati. Och den 22 maj 1999 uppgavs i Dagens Nyheter att Kosovokonflikten kanske r den strsta hndelsen i modern tid i Europa. Kriget om Kosovo har onekligen varit en betydelsefull hndelse, men att utnmna den till den strsta i modern tid r nd helt orimligt. Det r naturligtvis en hel rad skeenden som mste rknas fre denna hndelse, hur man n vljer att definiera modern tid. Dagens Nyheter som klla till modern historia har ett begrnsat vrde. En journalist har berttat hur han genom en kryptisk formulering i Presstext fick intrycket att en politiker var medlem i det religisa sammanslutningen Livets ord. D han sedan i Rixlex hittade motioner av samme politiker mot aborter drog han slutsatsen att det var p det viset. Men politikern var inte alls medlem i Livets ord. Den journalistiska texten kan med andra ord ibland vara insinuant p ett stt som gr den bedrglig att anvnda som faktaunderlag. Vid en skning i Presstext p ordet gambier fr ren 1996 till 1999 fr man 30 trffar av vilka 13 direkt i rubriken etablerar ett samband med narkotika och brottslighet. Nrmare hlften av artiklarna om landet Gambias befolkning handlar allts om grov kriminalitet. En nrmare underskning visar ocks att av de vriga artiklarna r ytterligare ett antal relaterade till gambiers pstdda brottslighet. Nr dessutom en granskning av ngra av de centrala artiklarna visade att det rr sig om en okritisk frmedling av den svenska polisens misstankar framstr materialet som pfallande tendentist och missvisande i sin bild av gambier. Tidningar gr emellant rttelser. Dessa frs ocks successivt in i textdatabasen. Det kan vara vrt att titta litet nrmare p dessa, vilket nu inte r helt ltt. I Mediearkivet kan man ska p artikeltypen rttelser, men i stort sett de enda trffar man fr hnfr sig till

Aftonbladet. Av det skulle man kunna dra slutsatsen att det bara r Aftonbladet som gr sig skyldig till misstag. Det vore naturligtvis en bekrftelse p hur oplitlig kvllspressen r, men det skulle lika grna kunna vara ett uttryck fr att Aftonbladet r den enda tidning i Mediearkivet som gr rttelser. Det verkar rimligast att tro att alla tidningar gr sig skyldiga till fel och att alla ocks i den mn felen uppmrksammas gr tillrttalgganden. I Presstext kan man ska p rttar och p s stt f en uppfattning om Dagens Nyheters rttelser. Trfflistorna blir ganska lnga utan att vi fr den skull kommer t Aftonbladets och Dagens Nyheters alla rttelser, Presstext lgger rttelserna i anknytning till den ursprungliga artikeln s snart som mjligt och Mediearkivets indexering av rttelse r knappast heltckande fr alla korrigeringar som Aftonbladet gr. Vad som r intressant r nd kanske inte s mycket antalet rttelser som rttelsernas karaktr. Nr vi skte p termen tillrttalggande fick vi denna trff som avsg Svenska Dagbladet:
I gr uppgav vi felaktigt att det skulle vara Nohrstedts som frlgger Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademin. Det r frsts Atlantis /.../ (SvD 19/1 1999)

Bland Aftonbladets rttelser hittar vi den att ett kndispar som uppgivits gifta sig den 14 juni i sjlva verket ska gifta sig den 14 augusti (AB 15/6 1999). En uppgift om Lrarnas Riksfrbunds ordfrandes taxerade inkomst och fallskrm ndras frn 767 400 kronor i taxerad inkomst och tre miljoner i fallskrm till 648 200 i taxerad inkomst och ingen fallskrm (AB 31/5 1999). Pstenden om att en fre detta anstaltschef var misstnkt fr brott tertas av tidningen (AB 30/3 1999). I samband med tillknnagivandet av rets Piratenpris upp-

76

gav Aftonbladet att frfattarinnan Birgitta Stenberg var den frsta kvinnliga pristagaren. Detta var tidningen senare tvungen att rtta eftersom Kristina Lugn fick priset 1997 (AB 26/5 1999). Presstext har srskilda skflt fr rttelse och fel. I augusti 1999 fanns dr mellan 500 och 600 trffar, delvis verlappande, fr respektive kategori. Om det skulle motsvara det totala antalet felaktigheter i hela materialet och som dessutom r korrigerat vore det naturligtvis enastende med tanke p hur mycket text som basen i sin helhet innehller. Nu r det inte s, vilket vi snart ska terkomma till. Frst kan det dock vara vrt att se p innehllet i ngra av de redovisade rttelserna. Gteborgs-Tidningen har publicerat ett telefonnummer till Rkdoktorn som kan hjlpa rkare. Tidningen uppgav dock fel telefonnummer (GT 9/8 1999). En bild som sades frestlla en pitbullterrier visade sig frestlla en helt annan hundras (GT 7/8 1999). I en artikel i Dagens Nyheter om flyktingar i Krokoms kommun angavs felaktig nationalitet fr en del av flyktingarna (DN 2/8 1999). I en utnmning som Dagens Nyheter kungjorde angav tidningen fel titulatur fr den utnmnde (DN 8/8 1999). I en artikel i Dagens Nyheter om textilkonstnren Mrta Ms-Fjetterstrm pstods att hon skulle fylla 80 r. Tidningen mste dock i efterhand konstatera att vederbrande i sjlva verket hade avlidit redan 1941, dremot var det 80-rsjubileum fr en mattutstllning p Bukowskis (DN 23/7 1999). Nr det gllde en pojke som omkommit i en olycka angav Dagens Nyheter felaktigt att han kom frn Norge d han i stllet var frn Gteborg (DN 21/7 1999). Vid nrmare granskning visar det sig dock att lngt ifrn alla rttelser i basen gr att komma t under kategorierna rttelser och fel. Fr Dagens Nyheters del har under 1998 och 1999 en vanlig rubrik blivit DN rttar.

De flesta av dessa finns inte indexerade som rttelser eller fel men r ju frsts nd rttelser. Emellertid ger inte heller en fritextskning med DN rttar en fullstndig redovisning av tidningens rttelser. En genomblddring av den tryckta Dagens Nyheter ger drfr en klarare uppfattning om omfattningen av rttelserna och drmed en utgngspunkt fr att bedma mngden av felaktigheter som finns i tidningstext. Rttelser frekommer ven med andra ordval n rttar och drfr har ett stickprov omfattande ett par veckor i juni genomfrts. Efter denna stickprovskontroll kan vi bland annat konstatera att Dagens Nyheter vid ett tillflle i stllet fr att ange tv versttare till ett bokverk endast har angivit en versttare (29/6). En uppgift om att hgskoleverket har dragit in Mitthgskolans examensrtt fr magisterexamen rttade tidningen, eftersom indragningen inte gllde generellt utan endast nationalekonomi. Hgskolan har fortfarande rtt att utfrda magisterexamen i 19 andra mnen (15/6). Portrttbilder frvxlades och en rubrik om asiatiska filmer gav en missvisande uppfattning om att alla de nmnda filmerna r Hongkongactions (19/6). Frvxling av person och bild tycks fr vrigt vara legio i de flesta tidningar dr ofta personer frses med ngon annans ansikte eller ett portrtt frses med ett felaktigt namn. Den knda stockholmspolitikern och stockholmspartisten Stella Fare uppgavs felaktigt vara folkpartist i en artikel och miljpartist i en annan artikel (23/6). Vid en publicerad bild p kultursidan uppgavs fel fotograf som upphovsman till bilden (24/6). Japans premirminister Keizo Obuchi uppgavs felaktigt vara landets president (24/6). Japan r ju sedan urminnes tider ett kejsardme. Det uppgavs felaktigt att Naturvrdsverket beslutat att Fulufjllet i Dalarna ska bli nationalpark (27/6). Vid en kontroll i mitten av augusti 1999

77

visar det sig att de flesta av dessa i den tryckta upplagan av tidningen konstaterade felen har blivit korrigerade i databasen. Ibland kan dock rttelserna vara sdana att en mindre uppmrksam anvndare nd skulle fastna fr de felaktiga uppgifterna. I ett fall av exemplen ovan kvarstod dock felaktigheten i databasen nnu den 11 augusti 1999. Fortfarande stod uppgiften att Mitthgskolan helt har blivit av med sin rtt att utdela magisterexamen, en uppgift som frst publicerades 13/6 och som korrigerades i den tryckta tidningen 15/6, dr det sgs att den rtten endast blivit indragen fr ett mne (nationalekonomi) men hgskolan har alltjmt sdan examensrtt i 19 andra mnen. Det r allts en felaktig uppgift som drjer sig kvar nnu tv mnader eftert och trots att den blivit korrigerad i trycket. Detta faktum reser naturligtvis frgan om alla rttelser trots allt inte frs in i databasen. Vid samtal med Presstext konstaterar man dr ocks att den mnskliga faktorn kan gra att en och annan rttelse inte infrs. Mot bakgrund av de hr exemplen kan vi dra ngra slutsatser. Det r inte korrekturfel, det r klara faktafel som innebr att tidningarna inte har de korrekta uppgifterna. Och det rr sig om svl fel i detaljer som fel i strre saker. Tidningarna tar miste p lder, datum, vilket fretag som producerar en viss produkt, hur stora inkomster och ersttningar fackliga fretrdare fr, huruvida ngon r misstnkt fr brott eller inte, vilken nationalitet vissa har, om en knd person r i livet eller sedan lnge r avliden, varifrn ngon r brdig, vem som r ansvarig fr en versttning, vilken examensrtt en hgskola har, vem en person r, till vilken genre en film hr, vilket parti en knd politiker tillhr, vilken titel en internationell toppolitiker har och vilket statsskick ett stort land har, vilket beslut ett mbetsverk har fattat etc. Mnga av felen framstr som typiska miss-

tag i arbetet. Journalisten har hrt fel, minns fel, har blandat ihop olika saker. Det finns naturligtvis ingen anledning att i efterhand mstra sdana misstag, det r mnskligt kort och gott och prglar alla verksamheter. I en del fall blir man dock mer betnksam, dr framstr det som uppenbart att den ansvarige enskilde journalisten och vriga som har haft berring med texten inte alls kan det mne som behandlas. Att en knd konstnr inte r i livet utan r dd sedan ett halvt rhundrade r inget misstag utan handlar om okunskap, att Japan inte r en republik r heller inget misstag utan r nrmast ett bevis p bristande allmnbildning, om en hgskola har blivit av med examensrtt r det en stor sak vars omfattning borde ha utretts. Men oberoende av orsakerna till felaktigheterna r det obestridligt att tidningstext innehller mnga faktafel. Det handlar om grundlggande fakta som s att sga utgr rmaterialet fr all journalistik. Att inte acceptera godtycklighet i dessa enskildheter r centralt fr den journalistiska etiken och fr mediernas anseende. Det r i detta avseende som journalistiken gr ansprk p att vara ngot annat n det fria berttandet. Att tidningarna bereder plats fr rttelser och att dessa ven frs in i textdatabaserna r ofta resultat av ppekanden frn personer utanfr redaktionerna, som mnga gnger knt sig krnkta av de felaktiga uppgifterna. Och tidningarna gr korrigeringar drfr att de r mna om sitt anseende. Det som str i tidningen br vara sant och riktigt. Men det r inte alltid det. Frre chefredaktren fr stgtaCorrespondenten Ernst Klein skriver till DNs ansvarige utgivare om tidningars frhllningsstt till sina fel.
Alla tidningar gr fel ibland. Det vore konstigt om det var annorlunda. Journalister kan missuppfatta eller trovrdiga uppgiftslmnare kan lmna vad som visar sig var helt missvisande information.

78

Hur upprtthller d pressen nd sin trovrdighet? Jag tror att det vid sidan om en noggrann faktakontroll bara finns ett stt: att ppet och tydligt erknna nr vi gjort fel. Bland journalister finns emellertid enligt min erfarenhet en stor ngslan fr detta. Man tror att om vi p det sttet gr lsarna uppmrksamma p fel i tidningen kommer slutsatsen hos alltfr mnga bli att man verhuvudtaget inte kan lita p det som str i tidningen. (DN 14/5 1999)

Klein riktar ven uppmrksamheten p helt andra typer av uppgifter som stller frgan om sant och riktigt p sin spets i tidningarna. Han aktualiserar ngra fall av underskande kritisk journalistik som har ifrgasatt den gngse bilden av vissa frhllanden. Denna journalistik har i sin tur blivit ifrgasatt. Det ligger i sakens natur att tidningarna i sdana fall kan ha fel. Avsikten r ju att f till stnd en debatt. Men ocks Kleins brev understryker de mnga sklen till att frvnta sig fel i tidningarnas rapportering. Klein, som erfaren tidningsman, pstr ocks att det finns en journalistisk motvilja mot att erknna fel. Nr vi allts tergr till de exempel p rttelser som vi anfrde ovan tror vi att det r rimligt att anta att tidningars rttelser endast utgr en del av de felaktigheter som faktiskt frekommer i tidningar. Utan att g s lngt som att pst att de utgr toppen p ett isberg r det rimligt att tro att alla andra tidningar har haft lika mnga skl att gra rttelser som Aftonbladet och Dagens Nyheter. Det r rimligt att tro att journalister och tidningar undanhller lsarna uppgifter om felaktigheter ibland. Det r rimligt att tro att nr journalistiken kritiskt bevakar vissa freteelser och stter skarpt formulerade rubriker att beskrivningen emellant blir felaktig. Det r ocks rimligt att tro att tidningarna vid mnga fler tillfllen n de blir uppmrksammade p, tar fel p lder, personers namn,

datum, inkomster och frmgenhet, antal dda och skadade, fretag och produkt, misstanke om brott. Drmed mste vi ocks sluta oss till att tidningstext r en hgst osker klla fr fakta i allehanda mnen. Fr att understryka det vi just har sagt ger vi till sist ett drastiskt exempel p bristen p korrekthet i tidningstexter. I samband med att Carl Bildt avgick som partiledare publicerade Dagens Nyheter den 7 augusti 1999 ett portrtt av moderatledaren p inrikessidan. Rubriken ld 30 r i den politiska hetluften. Frn skolpolitiker till FN-sndebud. Handplockades av frre moderatledaren Gsta Bohman. Artikeln inleddes sedan med vad som sades vara ett exempel p Carl Bildts tidiga framtrdande i offentligheten.
Regeringen beslt i fredagens konselj att som ledamot av skolverstyrelsen utse Carl Bildt. Han r som DN tidigare omtalat, gymnasist frn Kristinehamn, 18 r, ledamot av Secos centralstyrelse.... S str det i ett av de frsta klippen i DN:s arkiv om Carl Bildt. Notisen var publicerad den 6 september 1969. D hade han sedan lnge varit engagerad i elevarbetet och han skrev ocks artiklar i skolfrgor fr Aftonbladet. S nr som p en mnad, exakt 30 r senare bestmmer sig samma Carl Bildt att avg som ordfrande fr moderata samlingspartiet.

Hr terfinns allts ett antal sakpstenden om den unge Carl Bildt. Han hade av regeringen utsetts till ledamot av skolverstyrelsen, han var gymnasist frn Kristinehamn, han var 18 r, ledamot av Secos centralstyrelse, han hade sedan lnge varit engagerad i elevarbetet, han skrev om skolfrgor i Aftonbladet. Datumet fr notisen tycks ocks ge artikelfrfattaren en vlfunnen inledning; det var p en mnad nr 30 r senare som Bildt avgick. Det r bara det att uppgifterna inte alls stmmer. Carl Bildt har aldrig varit ledamot

79

av skolverstyrelsen, han kommer inte frn Kristinehamn, han var vid den aktuella tidpunkten inte gymnasist utan student, han var vid tillfllet inte ens 18 r, han var inte ledamot av Secos centralstyrelse, han skrev inte om skolfrgor i Aftonbladet. I stllet fddes Carl Bildt i Halmstad dr han ocks hade sin barndom medan han tillbringade ungdomsren p stermalm i Stockholm. Han var vid den aktuella tidpunkten 20 r, student i Stockholm och hade knappast ngra strre sympatier fr de radikala vnsterelever som d dominerade elevfacket. I sjlva verket har Dagens Nyheter frvxlat Carl Bildt med en annan person, en kusin vid namn Lars Bildt. Drfr blir uppgifterna ocks helt felaktiga om Carl Bildts tidiga historia. Men de stod att lsa i tidningen den 7 augusti 1999 och de hade nnu inte rttats den 20 mars 2000.

Referensdatabaser
Referensdatabaser r sdana databaser som ger hnvisningar till kllor. En referensdatabas som vi redan nmnt r Artikelsk. Till de viktigaste referensdatabaserna hr annars katalogdatabaserna. Dessa databaser frtecknar utgiven och inom biblioteken tillgnglig litteratur. I de flesta lnder har nationalbiblioteken en central databas, i Sverige heter den Libris. I Storbritannien finns British Librarys katalog och i USA finns Library of Congress katalog. Samtliga dessa r enkelt tillgngliga via ntet och r utomordentliga redskap fr att ska litteratur. ven de flesta andra europeiska nationalbiblioteks kataloger kan ns via ntet, om n ngot omstndligare via separata uppkopplingar, dr det allts inte finns en ntplats att klicka sig fram p. Katalogisering och uppstllning av katalogposter r varken en okomplicerad eller motsgelsefri verksamhet. Syftet r naturligtvis att ordna samlingar av tryckalster, framfr allt

bcker, periodiska skrifter, och i ngon mn smskrifter p ett systematiskt stt som gr dem ltta att terfinna nr ngon behver komma t dem. Regelsystemen fr katalogisering varierar mellan olika lnder och ven inom olika lnder. I Sverige har vi tv stora olika bibliotekssystem, ett fr de nationella forskningsbiblioteken benmnt Libris samt ett fr folkbiblioteken runt om i Sverige benmnt Burk. Mnga mindre bibliotek har dessutom p egen hand kompletterat sina datoriserade kataloger med olika specialsamlingar; dylika kataloger r endast tillgngliga p plats. En begrnsad deskriptiv katalogisering titel, frfattare, utgivningsr rder det stor samstmmighet om ven internationellt. Dremot r det inte samma enighet om hur man ska indexera innehllet. I huvudsak torde det finnas tv ngot olika skl fr en forskare att ska litteratur i en biblioteks- eller referensdatabas: I det frsta fallet vill han/hon f rtt uppgifter fr att kunna bestlla fram, alternativt hitta p hyllan, en bok som han/hon redan r bekant med. Databasen ger d med ett signum uppgift om var boken str att finna och fungerar naturligtvis ven som bekrftelse eller korrigering av frfattarnamn, titel och andra uppgifter. I det andra fallet gller det att hitta litteratur i ett mne. I det frsta fallet r forskaren tillfreds med om katalogposten innehller ganska f uppgifter, i det andra fallet r han/hon angelgen om att den ska innehlla s mnga uppgifter som mjligt och att dessa uppgifter ska vara ltt tillgngliga fr skning. Fr en bokintresserad allmnhet torde dessa tv skl ocks glla, om n kanske inte med s mnga specialiserade nskeml som forskningen kan ha. Journalister har antagligen ocks dessa tv motiv fr att ska i dessa databaser och med ansprk som ligger ngonstans mellan allmnhetens och forskarvrldens.

80

De ansvariga fr de olika katalogsystemen har i frhllande till anvndarna ett ngot annorlunda perspektiv p katalogposterna. Katalogisering r arbetskrvande och drmed kostsam. Ju utfrligare katalogen r, desto mer pengar kostar det. Men utfrligheten nr det gller katalogpost kan ven bli avhngig av oenighet om vilka principer som ska glla. I vissa lnder och under vissa perioder finns ett ganska stelt regelsystem fr hur en bok ska katalogiseras. Nr vrlden och litteraturen frndras vidmakthller man nd ett frldrat system utan att utveckla det nmnvrt och pressar in bcker under gamla och idag fga relevanta rubriker. Konsekvensen blir att dessa bcker blir svra att hitta. De som vill komplettera de gamla katalogerna med nya skingngar mter kanske motstnd frn mer konservativa bevarare av de gamla reglerna och bristen p pragmatism hller kort och gott bokanvndarna p avstnd. Dessutom sker katalogisering p flera stllen och alla fljer inte exakt samma principer. Poster i Libris har allts ngot varierande innehll beroende p var de r gjorda. Vad man kan tnkas vilja f veta nr man sker i Libris r allts vad en viss frfattare har skrivit, om och var en viss bok gr att f tag p, vilken litteratur det finns i ett visst mne. Lt oss se p ngra fall dr Libris faktiskt inte har varit den hjlp man kunde hoppats p. Exemplen r ingalunda slumpmssigt valda, utan r fall dr vi har observerat problem. Det innebr att de inte r representativa fr Libris men visar p problem som kan frekomma. Vi skte i Libris databas efter en bok med titeln Frn Grnkping med omnejd Stockholm och s vidare. Som frfattare till boken uppges Polis Paulus Bergstrm, pseud. fr Oscar Rydqvist vara. Boken r utgiven p Bonniers frlag och utgivningsret r 1918. Nr vi sedan bestllde fram boken uppenbarade sig vissa oklarheter. Som frfattare till boken stod

mycket riktigt Polis Paulus Bergstrm. Denne r nu ingen riktig frfattare utan en figur i Grnkping och det var ju i Libris ocks angivet att den verklige frfattaren skulle vara Oscar Rydqvist. Men den uppgiften str ingenstans att finna p den tryckta boken. Dremot str det skrivet med blyerts p bokens titelsida Hasse Z. Orten Grnkping och dess Veckoblad var ett pfund av Hasse Zetterstrm och presenterades fr omvrlden som en bilaga till skmttidningen Sndags-Nisse. Oscar Rydqvist kom emellertid att verta ansvaret fr den snart sjlvstndiga publikationen och han blev ocks den som fyllde orten med dess karaktrer. Frn andra kllor r det knt att han r Konstapel Bergstrms upphovsman. Hr str vi allts med tv motstridiga uppgifter. Den tryckta boken ger oss ingen ovedersglig vgledning. Visserligen kan det frefalla ljligt att tillmta en blyertsanteckning ngon betydelse vid en frfattarbestmning men en sdan anteckning p en bok i KB:s go har en viss tyngd. Den r i allmnhet gjord av ngon kunnig bibliotekarie i ldre tider. Problemet fr heller inte sin lsning om vi gr till den handskrivna gamla kortkatalogen p KB, den s kallade plten. Nr vi slr p namnet Polis Paulus Bergstrm blir vi nmligen hnvisade till Hasse Zetterstrm. Hr finns allts en i frhllande till Libris motsgande kataloguppgift. Nu framstller sig verkligen frgan varifrn Libris har ftt sin uppgift om Rydqvist. Ytterligare en auktoritativ klla i det hr sammanhanget r Svensk bokkatalog som lpande frtecknat utgivna bcker. Vi konsulterar ocks denna och se ven dr anges Hasse Z. som personen bakom Paulus Bergstrm. Med n starkare skl mste vi undra varifrn Libris har ftt sin uppgift om frfattaren. I den fullstndiga posten fr denna bok finns ven fr biblioteken interna uppgifter.

81

Dr framgr det att boken r inlagd i Libris av biblioteket i Ume. Det r allts inte KB:s exemplar som har legat till grund fr katalogiseringen. En nrmare titt p den bok vi ftt i handen visar ocks att detta r andra upplagan av boken. Kanske kan Ume-exemplaret kasta ljus ver den hr gtan. Vra underskningar stannar emellertid hr. Vi njer oss med att konstatera att vi inte kan vara vertygade om att Libris ger oss de korrekta uppgifterna om vem som r bokens frfattare.

Tyvrr! Din skning gav inget resultat. Det r ett svar som man fr ganska ofta. Svaret ska dock inte tas som ett avgrande bevis p att ngot inte finns. Det kan finnas s mnga frklaringar till varfr det svaret kommit upp. Ibland frefaller det vara s att nr systemet inte fungerar som det ska kommer det svaret. Framfr allt kan det dock handla om att vissa sktermer inte omfattar en viss bok, trots att man kunde frmoda att de gr det. Det finns drfr ofta anledning att gra frsk p alternativa vgar om man ftt ett negativt besked. Lt oss se p ett exempel p hur en bok som finns inte kan ptrffas i en viss skning. Libris kanske inte hittar en bok trots att den finns i basen. Det kan hnga ihop med egenheter i katalogiseringen som knappast r uppenbara fr den genomsnittlige anvndaren. I sdana fall och naturligtvis i mnga andra fall kan anvndaren behva hjlp av en bibliotekarie fr att ska. Vi har en bok med titeln I krigets skugga: 19411942. Vi vet att denna bok r utgiven av Strms hembygdsfrening i Strmsund. Allts skriver vi in uppgifterna p det avancerade

skformulret i Libris. Vid Titel skriver vi I krigets skugga: 19411942, vid Ort/Frlag skriver vi Strms hembygdsfrening. Det svar vi fr r just Tyvrr! Din skning gav inget resultat. Det nedslende svaret beror p att boken r katalogiserad p s stt att hembygdsfrening skrivs som frkortningen hembygdsfren. och konsekvensen r att trots att vra uppgifter r helt riktiga fr vi ingen trff. Sker vi allts boken p Strms hembygdsfren. gr det alldeles utmrkt. Det r i det nrmaste omjligt att utan hjlp av bibliotekarie veta vilka frkortningar som anvnds vid katalogiseringar. Till saken hr ocks att Libris i dessa avseenden vimlar av inkonsekvenser. Ibland skrivs med andra ord hembygdsfrening som hembygdsfrening, andra gnger som hembygdsfren.. Ibland skrivs ekonomisk frening som ekonomisk frening, andra gnger som ek. fren. och vid ytterligare andra tillfllen som ekonomisk fren.. Sklet till dessa inkonsekvenser r naturligtvis att ingen central katalogisering och inlggning i Libris sker utan bckerna fr sin katalogposter p ett stort antal stllen runt om i Sverige och mindre, men emellant nog s avgrande, olikheter blir resultatet. Lt oss s leta efter litteratur av Carl Jonas Love Almqvist, en av vra klassiska frfattare och dessutom omgiven av en hel del mystik. Nr vi sker p hans namn i Libris fr vi en lng lista p titlar. En titel tilldrar sig srskilt vr uppmrksamhet. Det r en bok som heter Carl Jonas Love Almqvist i Amerika. r man intresserad av Almqvist kan den hr boken frefalla srskilt spnnande. Almqvist var fr samtiden inte endast en uppskattad utan ven en kontroversiell frfattare. Dessutom hade han dliga affrer, och i brjan p 1850-talet blev han beskylld fr att vara inblandad i ett frsk till giftmord. I samband med beskyllningarna emigrerade han till Amerika. Dr-

82

med var ocks hans litterra karrir i stort sett ver. Detta r fr de flesta svenskar vlknt genom skolans litteraturundervisning. Det har varit en lnge erknd sanning att Almqvist under sina dryga tio r i Amerika inte tycks ha skrivit srskilt mycket. verhuvudtaget r hans liv dr i stora delar hljt i dunkel. Drfr blir den hr boktiteln s lockande, finns det ngot nytt att sga om vad som hnde i Amerika och finns det saker av hans hand som vi tidigare inte har knt till? Bestller vi med hjlp av Libris hnvisning fram denna bok fr vi en antologi med texter, enligt uppgift skrivna av Almqvist under ren i Amerika. Texterna r dels ett antal tidigare vlknda Almqvisttexter, men framfr allt ett antal nya oknda texter ur svenska tidningar som utgivaren Lars Krumlinde ville hvda att Almqvist under pseudonym snt frn Amerika. Libris kataloguppgifter terger ocks den uppgiften: bokens frfattare anges som Almqvist, Carl Jonas Love, 17931866. Till saken hr emellertid att nr denna bok utkom 1987 p Brombergs frlag utspann sig en ganska hftig debatt p tidningarnas kultursidor. Resultatet av denna debatt var att den samlade Almqvistexpertisen inte alls trodde att de nya texter som presenterades var frfattade av Almqvist. Det betyder att vi i vrsta fall, allts i det hr fallet, har en bok som Libris pstr r skriven av Almqvist men som i sjlva verket inte r det. Libris ska allts inte tas som garanti fr att uppgifterna r korrekta. I frsta hand r databasen en hjlp fr att ordna och terfinna litteratur, den utgr frn det som anges p bckerna. r detta felaktigt kan inte Libris frutsttas korrigera det. Fr oss som anvnder Libris som klla innebr det att Libris inte r en sker klla i avseenden som den frefaller vara det. Fr att f strre skerhet om vad Almqvist skrivit br man g till en expert eller speciallitteratur om hans frfattarskap.

Det frekommer oftare n man kanske tror bristande verensstmmelser mellan katalog och verklighet. Det r drfr viktigt att pminna sig att katalogen r en katalog, ett hjlpmedel fr att hitta, och de som sammanstller katalogen har varken mjlighet eller som uppgift att genomfra forskning kring varje titel i bestndet. Det r allts ett antal avgjort felaktiga slutsatser som man kan dra om man oreflekterat och uteslutande litar till resultaten av Librisskningar i de hr fallen. Frfattarnamnet kan bli fel, en bok som finns frefaller inte finnas, en frfattare tillskrivs texter som han inte skrivit. Katalogisering och inlggning av katalogposter kan, som det gr till i praktiken, resultera i brister eller felaktigheter vid skningar i referensdatabaser. Det kan finnas gtor bakom bcker som en katalogisering endast i ringa omfattning kan reda ut. En katalogisering innebr inte en bedmning av om en bok r vad den utger sig fr att vara. terigen finns det skl att betona att de exempel p fllor som vi hr har givit just bara r ett ftal exempel. En mer omfattande underskning skulle utan tvekan kunna identifiera lngt fler svagheter i referensdatabaserna. Fr en anvndare gller det att p egen hand g vidare och aktivt skaffa sig en uppfattning om svagheterna. Vr framstllning blir d en hjlp p vgen.

Faktadatabaser
Numera finns register och offentliga handlingar ofta i databaser. De register som finns r svl offentliga register som privata. Hr finns bilregistret, Patent- och registreringsverket (PRV) som bland annat innehller uppgifter om nringsidkare, SPAR som r ett register fr personuppgifter om svenska medborgare. Bland offentliga handlingar kan man komma t verksamheten i riksdagen med riksdagsprotokoll, motioner och propositioner, offentliga utredningar. I vissa kommuner

83

r kommunprotokollen tillgngliga ver ntet. Och naturligtvis finns stora mngder offentlig statistik. Bland av svenska journalister anvnda databaser finns till exempel SCB, InfoTorg, Rixlex, Kreditfakta. Populra utlndska databaser r Dialog och Financial Times bas FT Profile. Fr journalistik dr datorteknik utnyttjas r kanske av n strre betydelse att myndighetsbaserade arkiv numera r upplagda i digital form. Detta betyder att journalister kan begra ut stora mngder uppgifter ur dessa fr egen databehandling. Drmed blir polisregister och domstolshandlingar tillgngliga fr oberoende frgestllningar formulerade av medierna. Vilka frgor kan man d hoppas att faktadatabaserna kan ge svar p? Det kan handla om vem som ger en bil, vad en person sysslar med som nringsidkare, var en person bor, ett fretags ekonomiska stllning i alla mjliga avseenden, vad som sagts i riksdagen, vilken politisk uppmrksamhet vissa frgor fr, hur omfattande en viss freteelse r bland den svenska befolkningen. Den hr typen av kllor skiljer sig i avgrande avseenden frn till exempel textdatabaserna. Faktadatabaserna avser att samla och tillhandahlla uppgifter som r systematiskt utvalda och uppgifterna registreras ocks systematiskt med genomtnkta rutiner och metodisk kontroll. Insamlingen av uppgifter sker kontinuerligt med avsikt att flja utvecklingen ver tid. Offentliga handlingar, som protokoll och lagtexter, ska vara identiska med originaltexterna och mjliggra fr allmnheten att flja politiken och informera sig om rdande rttsordning. Databaserna anvnds i s vl myndigheters som fretags lpande verksamhet, de fyller med andra ord inte bara en allmn informationsfunktion utan r ven en frutsttning fr produktionen av varor och tjnster i ett samhlle, liksom fr efterlevna-

den av lagar och frordningar. Uppgifterna i faktadatabaserna har allts en srskild betydelse och handhas drfr med en srskild noggrannhet. Drmed r det ven rimligt att stta en srskild tilltro till uppgifterna i dessa databaser. Till skillnad frn text- och referensdatabaserna anvnder journalister den hr typen av databaser fr sjlva huvudjobbet. Hr tycks finnas den typ av hrda fakta som journalister har en frkrlek fr, ntet r en guldgruva av siffror fr att citera en journalist, och med dessa fakta tycks yppa sig oanade mjligheter att komma t dolda samband. Fr en underskande journalistik frefaller sledes tillgngen till de hr databaserna ge underlag fr gedigna beskrivningar av verkligheten och vl underbyggda slutsatser om frhllanden. Drfr kan det vara vrt att se litet nrmare p hur hrda dessa hrdfakta r och hur ovedersgliga de slutsatser r som lter sig dras. r det skra kunskaper man fr ut av dessa databaser? Kan man lita p deras uppgifter? Gr det att faststlla otvivelaktiga samband med hjlp av dem? Det finns flera skl till att databasregister kan ge en missvisande frestllning om verkliga frhllanden. Allt finns kanske inte i databasen. n s lnge r det vanligt att de faktiska registren omfattar vsentligt mer n vad som finns tillgngligt i den p linjeanslutna databasen. Ett personligt besk hos register- eller arkivhandhavaren kan trots allt vara ndvndigt. Myndigheters och andra institutioners tillhandahllande av offentliga dokument har inte alls den fullstndighet som det frefaller, samtidigt som informationen frn vederbrande om vad som saknas r regelmssigt dlig. Aktualiseringen av uppgifter slpar dessutom mnga gnger efter. Att det finns senare uppgifter r inte alltid helt ltt att frst. Databaserna kan ocks innehlla tomma poster

84

som i frvg har lagts ut men som senare inte visat sig behvas, vid skningar kan detta frhllande vara synnerligen frvirrande. Mera direkt kan sjlva registreringen av uppgifter rymma svra problem. Mnga gnger r den kategoriindelning som tillmpas grov och varje kategori omfattar flera fenomen. De kunskaper man d fr blir oprecisa och ger inte alltid ngon riktig frstelse. I ett fretagsregister som Basun kan information om en viss persons nringsverksamhet vara vid och relativt substansls: konsultverksamhet; bakom konstnrlig, litterr och artistisk verksamhet kan finnas en verksamhet som inte alls har ngot med konstnrskap att gra, kategorin blir snarast en klumppost fr diverse fri verksamhet. Dessutom r den hr typen av register beroende av uppgiftslmnarna, det vill sga de personer uppgifterna gller. Riktigheten i uppgifterna frutstter bland annat rlighet frn uppgiftslmnaren, men en sdan rlighet r lngt ifrn alltid given. Mnga gnger kan just personer som r journalistiskt intressanta ha skl att vil-

seleda myndigheter. Uppgifter i SPAR om var vederbrande bor kan vara avsiktligt bedrgliga, uppgifter i bilregistret om fordonsgare kan vara missledande. Kreditfakta r en databas som kan ge bedmningar av fretags kreditvrdighet. I samband med en kurs anordnad av Freningen Grvande Journalister gavs vid en skning i nmnda bas fljande svar om Sveriges Television. SvT skulle enligt uppgift ha 19 betalningsanmrkningar, endast 2 i kreditbetyg och drmed lg kreditvrdighet. Kursledaren, sjlv verksam vid TV, antog att betalningsanmrkningarna rrde felparkeringar. Om anstllda felparkerar betalar inte fretaget bterna och drjer den skyldige chauffren med att betala kan det allts bli en anmrkning fr arbetsgivaren. Det relativt mttliga beloppet, knappt 34 000 kronor, styrker sannolikheten fr att det r just detta som har hnt. Av Kreditfaktas uppgifter framgr ngot annat. Basen frmedlar en otvetydig information om att SvT har lg kreditvrdighet.

Uppgift om kreditvrdighet

85

Exemplet visar allts vilka felaktigheter en databas kan sprida. Utan nrmare underskning gr det naturligtvis inte att veta bakgrunden till felen. En mjlig frklaring kan dock vara att svl registrering som vrdering p Kreditfakta kan ske med datoriserad automatik utan nrmare bedmningar och analyser av en kompetent personal. P riksdagens ntplats finns Rixlex som r den databas som tillhandahller handlingar med anknytning till riksdagsarbetet, inte minst protokollen frn plenardiskussionerna. Hr gr det allts att f reda p vad ledamterna faktiskt har sagt. Nu r det nd s att protokollens verensstmmelse med vad som verkligen yttrats inte r helt okomplicerad. I realiteten finns tv protokoll: ett snabbprotokoll och ett justerat protokoll. I efterhand r det det justerade protokollet som gller. ver ntet genom Rixlex tillhandahlls dock endast snabbprotokollen. Att det frhller sig s klargrs knappast srskilt tydligt av Rixlex. Innehller snabbprotokollen fel, ngot som ocks varnas fr att de kan gra i inledningen till varje protokoll, r det med andra ord inte skert att Rixlex r en plitlig klla. Emellertid har historiker vid tidigare till fllen kunnat visa att skillnaden mellan snabbprotokollen och de justerade protokollen varit betydande. I de fallen har dock snarast snabbprotokollen varit mer sanningsenliga. Ledamterna har nmligen inom en viss tidsperiod rtt att begra ndringar i protokollet avseende de egna yttrandena. Historiker har kunnat pvisa att sdana ndringar har haft politisk innebrd, och de justerade protokollen har sledes i viss mn blivit frfalskningar. Enligt riksdagens protokollkansli r det dock idag mer sllsynt att ledamterna reagerar p protokollen och skillnaden mellan snabbprotokoll och justerade protokoll r drfr sannolikt mindre. Systematiskt har dock inte senare rs protokoll underskts ur den aspekten.

Det finns ytterligare kommentarer som skulle kunna gras om de skriftliga protokollen som klla till de muntliga framstllningarna i riksdagen. Kontentan av det som sagts, r dock att Rixlex inte r en okomplicerad klla. Ddsorsaksregistret r ngot som handhas av SCB, Statistiska Centralbyrn, och som finns att tillg genom dess databaser. Registret r viktigt d dr systematiskt frtecknas svenska ddsfall med angivande av faststlld orsak. Registret spelar stor roll srskilt fr den medicinska forskningen och i frlngningen ocks fr frebyggande hlsovrd. Fr den allmnna debatten om svensk folkhlsa r det naturligtvis ocks centralt och i det sammanhanget har ven journalister ett stort intresse av registret. Men registret r inte tveklst plitligt. Ddsorsaker kan vara svra att faststlla och den statistik som registret innebr kan drfr vara missvisande. Nyligen ppekade ocks medicinska forskare att registret med ren har blivit allt mindre tillfrlitligt, d obduktioner mer sllan fretas och sdana r det skraste sttet att bestmma ddsorsaken. Ddsorsaksregistret, menade en forskare, urholkas drmed som kunskapsbank och blir allt mindre anvndbart. Detta register r drfr ytterligare ett exempel p ett register vars uppgifter man mste vara frsiktig med att oreserverat lita p. Kriminologer kan vara synnerligen kritiska mot journalisters stt behandla brottsstatistik. Statistik om brott frefaller ge en detaljerad uppfattning om antalet begngna brott i ett land uppdelat efter kategorier. Kriminologerna framhller dock gng p gng skillnaden mellan verklig och registrerad brottslighet. Den verkliga brottsligheten r en sak, den registrerade brottsligheten en helt annan och endast en brkdel av den verkliga. Hr finns stora mrkertal. Den brottsstatistik som finns tillgnglig i databaser r frsts brottslighet som registrerats. Drfr gr det inte att dra

86

ngra bestmda slutsatser om kningar eller minskningar av antalet brott eller vilka grupper som r mest brottsbengna. Journalistiken frutstter dremot ofta att den registrerade brottsligheten r densamma som den verkliga. Praktexemplet r redovisningen av vldsbrott. Braskande tidningsrubriker talar om farlighet och kat vld, men den enda kunskap som finns avser anmlda vldsbrott, hur det verkliga vldet har utvecklats kan inte avgras. Mordstatistiken kan stiga fr att flera chilenare har anmlt frre diktatorn Pinochet. Antalet vldtkter har kat drfr att en prostituerad anmlde alla sina kunder. Variationer kan vara slumpmssiga och lokala. Det behvs lnga serier fr att skerstlla frndringar, sm siffror ger kraftiga kningar: frn 1 till 2 mord ger 100 procentig kning. Om andelen invandrare bland frvare av vldtkter r hg r det utan tvekan missvisande, drfr att antalet anmlda vldtkter r s mycket mindre n antalet faktiska vldtkter. Och det r heller inte orimligt att anta att invandrare i strre utstrckning n svenska grningsmn blir anmlda. Statistiken kan ocks vara felaktig drfr att siffrorna r korrumperade, det vill sga oriktiga. Dliga rutiner har mnga gnger resulterat i oriktig statistik. SCB har konstaterat att viss brottsstatistik r undermlig, men den erknt dliga statistiken r trots allt den enda som finns att tillg. Siffror i statistik r sprungna ur den ofta kaotiska vardagen. Ett lik ptrffas, och d orsaken r oknd frs det upp som mord. Senare visar det sig att inget brott kan pvisas, men siffran finns kvar i statistiken. En polisman skriver fel kod i registret och ngot som inte var ett mord kodas nd som ett sdant. Det gr heller inte att jmfra svensk statistik med internationell. Registreringen sker under huvudbrott och ibland hnfrs ven fr-

sksbrott dit. Mord och misshandel med ddlig utgng kan fras till samma kategori. Skillnader i registreringen beror p att varje land har sina egna lagar och sina egna rutiner. Tillgngen till stora mngder uppgifter inom en mngd olika omrden lockar journalister till att ska faststlla kausala samband mellan olika freteelser. Utan att freta ngra detaljgranskningar kan exempel p sdan journalistik ge anledning till flera kritiska synpunkter. Berkningar och statistik har blivit en hrnsten i den hr typen av journalistik. Olika kalkylprogram, som Excel, har drfr blivit viktiga och populra verktyg fr att vaska fram nyheter. I Journalisten berttar till exempel en journalist p Aftonbladet om hur han begrde ut uppgifter frn polisen ver sommarens alla bilstlder i Stockholms ln. Drefter kunde han med hjlp av statistik fr 4 000 bilstlder ange gata fr gata var det var strst risk att f sin bil stulen i Stockholm. En researcher p TV 4 kunde med hjlp av Riksskatteverkets plats p ntet f siffror ver valdeltagandet i olika delar av riket. Genom att koppla dessa siffror till inkomstuppgifter kom han fram till att i valkretsar med frmgna hade uppt 95 procent rstat medan fr fattiga valkretsar var siffran nere i 45 procent. Det r inte orimligt att det finns ett orsakssamband mellan var en bil parkeras och sannolikheten fr att den ska bli stulen. Ocks i frhllandet mellan inkomstniver och valdeltagande kan orsaksrelation finnas. Men s betydelsefulla behver inte dessa samband vara. Om det ena sidan r rimligt att vissa delar av Stockholm r mer utsatta fr bilstlder n andra, r det andra sidan orimligt att anta att variationen mellan olika gator inom ett och samma omrde skulle ha ngon innebrd. I grund och botten r det ocks sannolikt att om bilarna flyttas, flyttar ocks biltjuvarna. Fr vrigt kanske andra faktorer n

87

parkeringsplatsen r vsentligare vid bilstlder, som till exempel bilmrke, rsmodell och stldskyddsutrustning. Variationer i valdeltagande torde krva ganska sammansatta frklaringar dr det r svrt att se att inkomster skulle vara den centrala faktorn. Av relativt konstanta variabler frefaller nog utbildning vara mer betydelsefull, men framfr allt kanske det handlar om frnderliga variabler som politiskt klimat och politikens betydelse i frhllande till andra samhllsinstitutioner. Det samhllsgranskande TV-programmet Striptease lyckades vertala polisen i Stockholms ln och Socialstyrelsen att samkra dataregister ver vapenlicens samt register ver personer som vrdats fr allvarliga psykiska sjukdomar. Registren r sekretessbelagda i normala fall men genom att lta myndigheten gra samkrningen kunde journalisterna f arbetet gjort. Resultatet blev att Striptease kunde visa att 450 paranoida, 400 schizofrena och 4000 kroniska alkoholister i Sverige innehar vapenlicens. Enligt tidningen Journalisten var detta en nyhet som programmet kunde presentera. Uppgifter av den hr arten frefaller frsts fria till synnerligen gamla frdomar om psykiskt sjuka och missbrukare. Det r knappast ngon nyhet att komma med misstanken att det hr rr sig om farliga grupper som vanliga mnniskor br akta sig fr. Ska det hnfras till gammal vanlig sensationsjournalistik r det naturligtvis inget att frvnas ver, programmet Striptease vill dock oftast vara frmer n sdan. Till synes gjorde journalisterna inget annat n att terge i siffror en faktisk verklighet. I sjlva verket kan man nog pst att fakta inte r s otvetydiga som siffrorna antyder. De kategorier som sammanstlls med antalet vapenlicenser fr vi veta r psykiskt sjuka eller har allvarliga alkoholproblem. Men fr

att de ska vara intressanta vid en sdan hr sammanstllning rcker inte det konstaterandet. Det centrala r ju varfr det r mer anmrkningsvrt att dessa kategorier har tillgng till skjutvapen n andra kategorier. Det r tydligt att det bakom de givna kategorierna i det hr sammanhanget finns dolda premisser som kan vara vrda en viss eftertanke. Och dessa premisser r kanske inte alls sjlvklara. Faktumet att en person registreras som paranoid, schizofren eller kronisk alkoholist r i sjlva verket inte ngon odelad utsaga. Det r tvrtom en mycket sammansatt utsaga som i sin tur bestr av flera delutsagor. Var och en av dessa delutsagor kan vara mer eller mindre sker, mer eller mindre definierad och kan komma att ifrgasttas. Paranoia kan frekomma med och utan hallucinationer, schizofrena tillstnd kan vara svra att skilja frn maniska tillstnd, alkoholism kan frenas med en vl upprtthllen social fasad. Diagnosen fr en enskild patient, liksom lkarvetenskapens sjukdomsbeskrivning kan frndras drastiskt trots att benmningarna frblir desamma. Vissa patienter svarar mot alla eller nstan alla karaktristika fr sjukdomen, andra endast mot ett ftal. Innehllet i begreppen kan allts variera kraftigt. Ett faktum r med andra ord inte endast ett faktum utan en kombination av mnga och frnderliga faktum. Drastiskt uttryckt r det egentligen s oerhrt mycket vi inte vet om en persons hlsa och sinnelag ven om vi har tillgng till en diagnos. Den premiss som tydligen freligger i den av Striptease initierade underskningen r antagandet att dessa kategorier r mer vldsbengna n andra. Men r det en obestridlig sanning? Knappast. Schizofreni r fr vrigt en s bred diagnos att den har mycket litet att sga om en persons bengenhet. Tvrtom r det s att svrartade mentala sjukdomstillstnd och alkoholberoende gr mnga perso-

88

ner ovanligt ofrmgna att skada andra. Ett antal frgor trnger sig p i det hr sammanhanget. r det s att vldet i samhllet i orimligt stor utstrckning r resultat av de psykiskt sjuka? r de personer som frekommer i statistiken sjuka fr tillfllet? Nr psykiskt sjuka r inblandade i vld r det d deras sjukdom som r orsaken eller finns det i sjlva verket bakomliggande orsaker som frklarar svl vldet som sjukdomen? Nr alkoholberoende r inblandade i vld mot andra r det i frsta hand licensbelagda vapen de anvnder? Det frefaller vara s att den hr typen av samkrning av register kan anvndas till att stigmatisera olika grupper och grna grupper som traditionellt r utsatta fr frutfattade negativa meningar. Det r ingen tillfllighet att just psykiskt sjuka och alkoholister grs till freml fr en sdan hr journalistik. Underskningar med register som kllor har bland annat kommit att inrikta sig p frekomsten av stora material och en kombination av olika register som gjort det mjligt att relatera olika variabler i frhllande till varandra, till exempel det frhllandet att vissa r rkare samt frekomsten av lungcancer. En premiss fr dessa samkrningar r att frekomsten av ngot eller frnvaron av ngot, alternativt kningen eller minskningen av ngot skulle f en direkt konsekvens i ngot annat. Vore tillvaron s ltt att frklara skulle dock hela vr verklighetsuppfattning te sig p en gng bde helt genomskdad och totalt obegriplig. Antalet samvariationer r nmligen ondligt och vi kan allts alltid hitta sdana och drmed f en frklaring, men samtidigt kan vi ocks alltid hitta nya, som gr de gamla frklaringarna obegripliga i ett slag. En statistisk samvariation innebr inte att det finns ett kausalt (orsakverkan) samband. Tvrtom r det s att vissa samvariationer p goda grunder har blivit utpekade fr att utgra hinder fr ndvndiga sociala och

politiska reformer. Pstdda samband mellan klass- och socialgruppsursprung och senare brist p framgng i yrkeslivet har ftt berttiga uppfattningar om ett naturligt socialt urval. Den s kallade Bellkurvan, som sger sig visa samband mellan intelligens och rastillhrighet, i USA har framsttt som en terkomst av reaktionra krafter fr att motarbeta vidare reformer fr den svarta befolkningen i landet. Det betyder att samvariation i sig inte r ngot bevis fr att det rder samband. Sambandet mellan rkning och cancer r med andra ord i sjlva verket resultat av mnga rs intensiv forskning kring vilka de konkreta orsakerna kan vara fr att lungcancer verkligen pverkas av tobaksrkning. Samvariationen r med andra ord inte mer n en hypotes. Att det r p det viset illustreras ven av att stndigt motsgande och nya budskap kommer om vad som r nyttigt och vad som inte r nyttigt att ta. Att samtidig frekomst av tv olika fenomen inte alls behver betyda ngot kausalt samband mellan de tv r inte minst alla allergiker och allergiforskare medvetna om. Identifikationen av den allergiframkallande substansen r ofta en mycket mdosam process med omfattande testning. ven kriminologer r kritiska mot journalisters stt att hvda samband p grundval av brottsregistren. Ofta frekommande r pstenden i medierna och i den politiska debatten om att bristande resurser fr polisen r orsak till kad brottslighet. Eventuell kad brottslighet r emellertid en synnerligen sammansatt freteelse, utpekanden av polisens psttt bristande resurser innebr ofta endast att journalistiken blir sprkrr fr den ena eller andra aktren i ett kattrakande om frdelning av skattemedel. Enbart statistiska samvariationer r alldeles otillrckliga fr att fastsl orsakssamband, och slutsatser p en s svag grund r lngt ifrn vetenskapliga. Undersk-

89

ningar genomfrs med kontrollgrupper, fr att kunna bekrfta eller frkasta ett samband. Fr forskningen blir det ocks viktigt att lyfta fram bristerna i underlaget, de begrnsade kunskaperna och svrigheter som underskningar mter. Det handlar heller aldrig om att faststlla absoluta samband utan mer om sannolikheter. Fr att faststlla kausala samband krvs sledes mycket mer djupgende och systematiskt analytiska underskningar n endast samkrning av register. Rent generellt br journalistiken revidera sin instllning och bli vsentligt frsiktigare i sina pstenden om kausala samband. Margaret DeFleur gr i sin bok ComputerAssisted Investigative Reporting en genomgng av fel som kan upptrda i databaser administrerade av staten. Var och en som utnyttjar statliga databaser kommer sannolikt att upptcka att dessa innehller svl fel som problem, skriver hon. Det r avgrande att den underskande journalisten r grundligt bekant med alla databasens aspekter. Han eller hon, framhller DeFleur, mste ta reda p hur basens data ursprungligen insamlades och hur och nr denna information infrdes i respektive fil. De ndringar som infrts under ren mste studeras och slutligen kan inte journalisten frutstta att den statliga myndigheten som har ansvar fr databasen r medveten om de problem som finns i basen. Hon anger vidare ett antal fel och problem som ofta terkommer i dessa typer av databaser. Hennes pong r att felen och problemen inte endast r olyckshndelser eller enstaka inslag som i ett stort material inte frndrar helhetsbilden. I stllet betonar hon att det hr handlar om fel som fr stora konsekvenser fr vilka slutsatser man kan dra av materialet. Hennes genomgng utgr frn erfarenheter av den databas som r kopplad till den

federala domstolsmyndigheten i USA. Den mnskliga faktorn r naturligtvis orsak. Ansvariga fr bokfringen av uppgifter r hundratals tjnstemn runt om i landet frdelade p 94 distrikt. Dessa fyller i formulr som sedan frs ver till dator eller skriver in direkt p datorer. D personalen r olika kvalificerad, d stndiga skiften sker p posterna, d ndringar regelbundet ska fras in uppstr fel. Myndigheterna varnar ocks fr att fel kan upptrda p grund av att personalen av vana tillmpar en frldrad rutin eller anvnder frldrade formulr. Bokfring av uppgifter frndras naturligtvis srskilt till fljd av nya lagar. Det innebr att det blir svrt eller omjligt att jmfra domstolsfall vid olika tidpunkter. Administrativa rutiner fr ocks konsekvenser fr analyser av en databas. Fall kan bli liggande p lgre niver utan att fras vidare till den centrala databasen: sledes kunde hon konstatera att filen fr 1980 innehll uppgifter frn rttegngar 1963, filen fr 1981 fr 1954 och filen fr 1982 innehll en rttegng frn 1913. Om man vill analysera vad som hnt under ett visst r visar det sig att databasen r uppbyggd efter budgetr och inte kalenderr, varfr en analys blev svr att koppla till klagarnas mandatperioder. DeFleur kunde ocks vid en nrstudie av materialet konstatera att alla uppgifter som borde ha registrerats inte hade blivit det. nnu allvarligare var att vissa koder fick ndrad betydelse under rens lopp. Sledes betydde 4 under r 1982 att den talade frikndes av juryn; 1983 betydde 4 att den talade inte befanns skyldig drfr att han inte var vid sina sinnens fulla bruk. Vidare visar det sig att vrden kan ha flera betydelser p en och samma gng eller omfatta mnga olika typer av freteelser. Slunda kunde koden 000 bde betyda att den talade hade dmts till avrttning eller att han inte dmts till ngot

90

fngelsestraff. Olika kategorier av brott representerar i sin tur hela kartor av frseelser, men alla bokfrs med samma kod. Vi mste konstatera att varken fakta eller

samband blir ovedersgliga eller ens alltid srskilt vlgrundade, trots den systematiska registrering och det stora material som faktadatabaserna kan erbjuda.

91

FEM FALL AV FRI INFORMATIONSSKNING

S hr lngt har vi frskt att identifiera ett antal misstag och felslut man kan gra d man hmtar information ver ntet. Vi har ocks medvetet inriktat oss p erknda och allmnt utnyttjade kllor. Nu lmnar vi de upptrampade stigarna och beger oss i stllet ut p fria skningar. Till att brja med ska vi ska information i ett par naturvetenskapliga frgor. skl att misstnka att tminstone en del av den information om vxthuseffekten som har lagts ut p Internet r tendentis i ena eller andra riktningen.

Naturvrdsverkets lnkbibliotek
En skning p Naturvrdsverkets ntplats visade att verket hade ett eget lnkbibliotek med lnkar till kvalitetsbedmda webbplatser som anses relevanta fr Naturvrdsverkets arbete. Lnkarna var uppdelade p fjorton olika miljhot som Naturvrdsverket riktat sitt arbete mot. Naturvrdsverket hade ocks betygsatt platserna.
Alla webbplatser i lnkbiblioteket r av god kvalitet. Naturligtvis r vissa bttre n andra och drfr har de blivit bedmda som en-, tv- eller trestjrniga webbplatser. Denna bedmning har gjorts med tanke p hur relevant webbplatsen r fr hotet i frga och p hur lttillgngligt och ingende informationen r presenterad.

Vetenskap eller propaganda? Ntplatser som informerar om vxthuseffekten

Hur bedmer man information med vetenskapliga ansprk om man inte sjlv r insatt i mnet? r man helt i hnderna p den som har producerat informationen, och/eller den som har rekommenderat den? Eller gr det att gra en sjlvstndig bedmning? Vi ska se p en vetenskaplig frga som samtidigt r politiskt laddad, vxthuseffekten. Enligt den sikt som i dag dominerar inom vetenskapssamhllet leder utslppen av s kallade vxthusgaser, frmst koldioxid, till en lngsam kning av jordens medeltemperatur. Denna temperaturstegring kan f katastrofala effekter brdiga omrden frvandlas till ken, havsytan stiger s att lglnta omrden lggs under vatten. Vxthusgaserna kommer frn industrier, uppvrmning, bil-, buss- och flygtrafik och kan inte renas med knd teknik. Om detta stmmer r allts vxthuseffekten ett av de allra svraste problem som mnskligheten str infr. Som det brukar vara inom vetenskapen finns det olika uppfattningar. Situationen kompliceras av att frgan r starkt ideologiskt laddad. Det finns sledes

Men verket gjorde ocks en reservation:

Mrk vl att ven om alla webbplatserna som lnkats till i detta bibliotek anses vara av god kvalitet innebr det ej att Naturvrdsverket p ngot stt r ansvarigt fr deras innehll.

Den miljintresserade kunde allts snabbt n ut till ntplatser inom olika specialomrden som till exempel klimatpverkande gaser, uttunning av ozonskiktet och frsurning av vatten och mark. Under Klimatpverkande gaser fanns 21 ntplatser, av vilka 11 var trestjrniga, 7 tvstjrniga och 3 enstjrniga. De enstjrniga var de enda svenska. Varje sida kommenterades p ngra rader. Vrldsnaturfondens trestjrniga ntplats WWFs Climate

92

Change Campaign toppade listan och hade kommentaren:

The World Wildlife Funds site on climate change focuses on a range of important issues and provides data on country specific greenhouse gas emissions. The site also includes a lifestyle test what impact do you have on the global climate?

fr den motsatta stndpunkten och att ens egen sikt inte r hundraprocentigt bevisad. Naturvrdverkets lnkar var av hgst olika karaktr. Dr fanns opinionsbildande miljorganisationer som Vrldsnaturfonden, Greenpeace och ngra till. Vidare fanns ett amerikanskt forskningsprogram, US Global Change Research Program, skapat p presidentens initiativ och med .gov i adressen. Ett par sidor hrstammade frn det amerikanska energidepartementet och ett par frn FN. I det stora hela var uppenbarligen den vetenskapliga kompetensen hg hos de lnkar som Naturvrdsverket rekommenderade. Ngot som kunde ge upphov till misstankar var dock att samtliga de rekommenderade ntplatserna mer eller mindre bestmt hvdade att vxthuseffekten r en realitet och ett hot. Vrldsnaturfonden och Greenpeace gjorde exempelvis ingen hemlighet av att de drev en kampanj i frgan. Andra ntplatser hade visserligen en mera vetenskaplig prgel, men ingen ifrgasatte att vxthuseffekten verkligen r ett hot mot mnskligheten. Detta r den sikt som dominerar den vetenskapliga vrlden, srskilt efter den stora internationella miljkonferens som hlls i Kyoto i Japan r 1997. Men det finns ocks forskare som frnekar att den stigande temperaturen beror p utslpp av vxthusgaser och/eller att detta r ett hot mot mnskligheten. Kanske Naturvrdsverket var tendentist i frgan om vxthuseffekten och medvetet eller omedvetet undanhll information om motargumenten? Om man vill ha en allsidig bild av en kontroversiell frga mste man underska bda sidor. I s fall var det ndvndigt att g utanfr Naturvrdsverkets lnkbibliotek.

Greenpeaces motsvarande tvstjrniga ntplats hade kommentaren:

A thorough and extensive account of all the bigger issues related to climate change. The site contains lots of graphics (be patient) and an interactive climate quiz. An account of Greenpeaces less environmentally harmful car SmILE of climate change in the high, northern latitudes and more.

Allt detta gav ett trovrdigt intryck. De som har arbetat med detta lnkbibliotek frefll vara noggranna och kunniga. Och Naturvrdsverket har som statligt mbetsverk ett saklighetsansvar. Men ingenstans fanns det ngon redogrelse fr de kriterier efter vilka de olika ntplatserna hade valts ut. Som informationsskare var man drfr helt i hnderna p Naturvrdsverket.

Naturvrdsverkets lnkar
Nsta steg blev drfr att underska trovrdigheten genom att se efter vem som stod fr informationen i de rekommenderade ntplatserna, vad som sades i dessa och, inte minst viktigt, hur det sades. Nrmare bestmt: Var de som stod fr informationen vetenskapligt skolade? Var de knutna till ngot universitet eller ngon annan trovrdig institution? Gav de uttryck fr samma sikter eller var de oeniga? Uttryckte de sig vetenskapligt? Grnsen mellan vetenskap och icke vetenskap r svr att dra, men i ett resonemang av vetenskaplig karaktr argumenterar man och njer sig inte med att pst. I bsta fall medger man ocks att det finns relevanta argument ven

93

Greening Earth Society

Greening Earth Society r en organisation som enligt sin egen hemsida promotes the optimistic scientific view that CO2 is beneficial to humankind and all nature. Detta var kanske den skta motvikten mot den etablerade synen. Men var organisationen seris? Vi hade hittat ntplatsen via ett amerikanskt ntverk fr konservativa politiska ider. Innebar detta att sidan var osaklig och partisk? Inte ndvndigtvis. Vissa amerikanska konservativa kan visserligen frvntas frneka vxthuseffektens negativa effekter av politiska skl. Men det innebr inte att de har anledning att rekommendera oserisa institutioner. Tvrtom ligger det i deras intresse att rekommendera de bsta, de sakligaste kllor de kan finna av dem som frnekar vxthuseffektens skadliga konsekvenser. Det kar ju argumentens trovrdighet. Greening Earth Society kunde visa upp sex

vetenskapliga rdgivare p sin ntplats, alla med doktorsexamen, PhD. Fem av dem var, eller hade varit, knutna till ngot universitet. Rdgivarna kunde ocks visa upp andra meriter de hade ftt pris, givit ut bcker, medverkat i tidskrifter etc. Kompetensen frefll det allts inte vara ngot fel p. Dremot ingav inte sttet man uttryckte sig p frtroende. Ett avsnitt p ntplatsen lyder, med vra kommentarer inom parentes:
Increasing the CO2 of the atmosphere will (allts inga reservationer) produce a tremendous greening of planet earth. Reserach has shown (det skulle allts vara vetenskapligt bevisat) that, if CO2 levels continue at their current rate of increase, in just 50 years, trees worldwide vill grow 27 percent better (en osannolikt exakt sifferuppgift fr en prognos om ngot som ligger s lngt fram i tiden), with thicker trunks, more leaves and branches and more extensive root systems that use nutrients more effi-

94

ciently. Shortterm gains are (inga reservationer) astronomical: In their first year of life, trees growing in enhanced CO2 conditions grow a whopping 233 percent more than trees grown in current levels. (terigen en osannolikt exakt siffra i en prognos)

Detta r inte ngot vetenskapligt stt att resonera. Greening Earth Society gick emot den frhrskande vetenskapliga opinionen. Nr man trots detta inte ltsade om att det kunde finnas andra rimliga sikter n den egna, eller ens gjorde ngra som helst reservationer, gav man ett oserist intryck.

med liten stil och trkig layout, som hade titeln A Guide to the Global Warming Theory. Frfattaren presenterades som Policy Analyst, en fullstndigt intetsgande titel. Uppsatsen utgick frn den etablerade uppfattningen, att mnskliga aktiviteter leder till en stigande medeltemperatur ver hela jorden med katastrofala effekter. Frfattaren argumenterade inte fr att detta r felaktigt, utan fr att det r obevisat, en vsentlig skillnad.
In spite of those fears, the accumulated scientific data do not support such dire predictions, showing the cataclysmic results to be either highly improbable or simply wrong. Moreover, there is enormous uncertainty associated with the scientific metohodology used to predict future climate changes.

A Guide to the Global Warming Theory

Bland tskilliga lnkar som freslogs av The Public Utilities Commission of Ohio, en av Naturvrdsverkets trestjrniga ntplatser, fanns en som av Ohiokommissionen karakteriserades som an alternative view of global climate change, arguing that the potential problem is not as serious as others would lead us to believe. Ntplatsen tillhrde Heritage Foundation, en conservative think tank. Stiftelsen sade p sin egen ntplats att den var committed to rolling back the liberal welfare state and building an America where freedom, opportunity, and civil society flourish. P Heritage Foundations ntplats fanns det inte mindre n sju kommentarer som kritiserade teorin om vxthuseffekten. Tyngdpunkten lg dock inte p sjlva klimatfrndringen utan p de ekonomiska konsekvenser det skulle innebra fr USA om rekommendationerna frn Kyotokonferensen 1997 skulle fljas. Uppenbarligen ingick det i stiftelsens policy att ifrgastta teorin om en global temperaturstegring. Den lnk som den av allt att dma serisa Ohiokommissionen rekommenderade var dock av en annan karaktr. Ntplatsen var enkelt utformad, och bestod av en uppsats

Frfattaren gick systematiskt igenom de olika argumenten och konstaterade hela tiden oskerhet. Bland annat presenterade han en alternativ teori att den stigande temperaturen beror p frndringar i solens aktivitet.
Needless to say, the solar theory, like the global warming theory, is still a theory and must be subject to vigorous testing. Moreover, the theory also leaves several questions unanswared. Nevertheless, the Danish study lends considerable weight to the argument that much more research on climate change is needed before fundamental changes in energy and economic policies should be enacted.

Det r ltt att konstatera att denna uppsats till skillnad frn framstllningen i Greening Earth Society var skriven p ett vetenskapligt stt. Den behandlade argument fr och emot olika hypoteser. Den presenterade inte ngon absolut sanning utan framhll att det hela tiden handlade om teorier. Men detta r bara ett indicium, inte ngot bevis fr att uppsatsen var vetenskapligt vrdefull. Den serisa framtoningen kan vara ett smart propagandatrick som dljer svaga argument. Hur ska vi bedma de tv ntplatserna? Fr det frsta r bda knutna till konservativa

95

kretsar i USA som av ideologiska skl inte vill tro p vxthuseffektens skadliga konsekvenser. Det gr dem tendentisa, men inte ndvndigtvis otillfrlitliga. Heritage Foundation r en stor och etablerad institution som har all anledning att ta fram de bsta argument som finns att f, under frutsttning att argumenten stder den egna sikten. Fr det andra kan det faktum att en seris institution som The Public Utilities Commission of Ohio hnvisar till A Guide to the Global Warming Theory tala fr att den framstllningen r vrd att tas p allvar. Men som vi redan har sett kan sdana hnvisningar vara ganska godtyckliga. Fr det tredje kunde Greening Earth Society hnvisa till en del vetenskaplig expertis, medan man egentligen inte fick veta ngot alls om frfattaren till A Guide to the Global Warming Theory. Fr det fjrde var Greening Earth Societys framstllning s propagandistisk och frenklad att den inte var trovrdig. A Guide to the Global Warming Theory var formulerad p ett betydligt mera frtroendeingivande stt. Kontentan av detta blir enligt vr mening att om man skulle vlja en av dessa ntplatser, s borde man vlja A Guide to the Global Warming Theory. Men ingen av de tv var srskilt vertygande. Dels fretrdde de en minoritetsuppfattning. Det framgick tydligt av Naturvrdsverkets lnkbibliotek ven om detta kanske r ensidigt vilken massiv uppslutning det finns bakom vxthusteorin. Dels var ntplatserna tendentisa, eftersom de var knutna till konservativa kretsar i USA. ven om dessa kunde frvntas vlja ut s sakliga ntplatser som mjligt, gllde detta bara sdana som talade mot vxthuseffekten. Ngot motsvarande kan man inte sga om de ntplatser som Naturvrdsverket rekommenderar. Visserligen kan Vrldsnaturfonden, Greenpeace och kanske ngra andra organisa-

tioner misstnkas fr att verdriva vxthuseffektens faror. Men det gller inte de regeringsanknutna amerikanska ntplatserna. Hr skulle man snarare kunna tala om en mottendens, eftersom USA:s regering snarast har varit bromsande nr det gller att genomfra rekommendationerna frn Kyotomtet 1997.

Slutsatser
Att bedma halten av vetenskapliga rapporter och andra framstllningar i vetenskapliga mnen r, som vi sett, svrt fr icke specialister. Men ngra slutsatser gr nd att dra genom att enbart studera sjlva ntplatsen. Ofta r det ltt att avslja en framstllning som oseris och ovetenskaplig. Det gller Greening Earth Society, vars tvrskerhet i en kontroversiell frga starkt talade emot dess trovrdighet. Dremot r det svrare att bedma om en framstllning faktiskt r seris och vetenskaplig. A Guide to the Global Warming Theory ger ett trovrdigt intryck, men det r alls ingen garanti fr att den verkligen r trovrdig. I nsta frga gr vi ett steg vidare.

Information om en sjukdom manodepressivitet

Mnniskors hlsa r ett omrde som tilldrar sig allt mer uppmrksamhet. ena sidan frefaller behandlingsformer svl utvecklas som bli allt fler, och sjukvrden tycks kunna vervinna sjukdomar som tidigare frefll overvinnliga. andra sidan frefaller efterfrgan p behandling vxa oavbrutet, och samtidigt upptrder nya sjukdomar som ter sig lika grymma som de som skrdat offer i hundratusental och miljoner tidigare i historien. Och det moderna samhllets hga tekniska kunnande frbttrar inte bara sjukvrden utan tycks ven f konsekvenser fr arbetsliv och levnadsfrhllanden som krver sin tribut av medborgarnas hlsa. ena sidan kan nya behandlingsmetoder

96

ge hopp fr otaliga mnniskor som tidigare burit sitt lidande i det tysta. andra sidan tycks ocks kraven frn mnniskorna ka p sjukvrden, skandet efter alternativ till skolmedicinen blir allt vanligare och kritiken mot den traditionella sjukvrden blir frnare frn svl patienter, personal som anhriga. Journalistikens intresse fr hlso- och sjukvrd speglar allts den angelgenhetsgrad som frgorna har ute i samhllet. Psykiska sjukdomar har alltid varit svrtkomliga fr behandling. Samtidigt r det ett faktum att de orsakar stort lidande fr svl den sjuke som dennes/dennas omgivning. Dessutom har psykiska sjukdomar traditionellt varit omgivna med mycket skam och skuldbelggande. De psykiskt sjuka tillhr onekligen de minoriteter i samhllet som under alla tider, ven idag, riskerar att misshandlas av normal-samhllet. Vi har gjort en skning efter information kring en psykisk sjukdom, manodepressivitet, eller som den numera med facksprk benmns som en sjukdomsgrupp: bipolr affektiv sjukdom. Vilken kvalificerad information kan man d f via ntet och hur ska man kunna bedma att informationen r av vrde? Vi brjar med att ska p begreppet

manodepressiv i svenska skmotorer. Dr fr vi inga trffar. I stllet sker vi med Netscapes egen skmotor p det engelska begreppet manic depressiv. Vi fr d ett stort antal trffar. Hgt upp p listan str Pendulum organization. Vi klickar p den lnken och kommer till en ntplats som sger sig vara en portalplats fr resurser p ntet angende bipolr affektiv sjukdom, det vill sga manodepressivitet. Hr finns svl interna som externa lnkar som ger svar p FAQ (Frequently Asked Questions) om bipolritet. Hr finns artiklar, bcker om manodepressivitet, lnkar till patientfreningar och anhrigfreningar. Namn och adress till denna plats r Bipolar Disorders Portal: Pendulum Resources for Manic Depression <www.pendulum.org>. Vad r nu detta fr klla? Kan vi ha nytta av den? r den vad den utger sig fr att vara? Behrskar den sitt omrde? Eller med andra ord, vilken trovrdighet har den? Hr finns en lnk till Diagnostic Criteria. En sjukdom definieras genom en diagnos, drfr r detta intressant information och ger ven en uppfattning om sidans kvalitet. De diagnoskriterier som vi fr oss presenterade r hmtade ur ngot som heter DSM-IV. De r de senast antagna diagnoskriterierna fr mano-

97

depressivitet. Det r den amerikanska psykiatrikerorganisationen, American Psychiatric Association, APA, som har antagit dessa kriterier som benmns DSMIV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Kriterierna anvnds ven av svenska psykiatriker. Dessa kriterier blir en fingervisning om ntplatsens auktoritet och seriositet. Att de r riktigt tergivna visar att ntplatsen faktiskt r vad den utger sig fr att vara och att det den i vrigt sger kan vara vrt att ta p allvar. Det hade ju varit mjligt att hr hade angivits helt andra diagnoskriterier, hemmagjorda eller alternativa, men nr det nu r de auktoritativa kriterierna som anges s fr sidan en viss auktoritet. Den ligger i linje med skolmedicinen. Att det dessutom r de senast antagna kriterierna IV understryker ytterligare att kllan vet vad den talar om. Det r uppenbart att vi inte hursomhelst kan gra den hr bedmningen. Vi mste ha kunskaper om medicin och srskilt psykiatri innan vi kan konstatera att DSM IV r de etablerade diagnoskriterierna inte bara i USA utan ven i Sverige. Det r sannolikt en generell slutsats fr all informationsskning p ntet: fr att f veta ngot mste vi redan tidigare veta en hel del. Vi mste ha stora kunskaper fr att kunna bedma sdant som r nytt fr oss. Det r nu knappast ngot som endast gller informationsskning p ntet. Men p ntet blir detta nd viktigare. Varfr r det s? Jo, drfr att man dels r lmnad p egen hand, dels mter ett s stort och obekant utbud. Hur skulle det se ut om man skte information om sjukdomen manodepressivitet p mera traditionellt stt? r utgngspunkten att man inte vet ngot om denna sjukdom, kan man tnka sig att man som journalist vnder sig till ett bibliotek och fr hjlp med att hitta litteratur i mnet. Bibliotekarien r inte sjlv expert p denna sjukdom, men han/hon vet var man kan brja leta efter

information om sjukdomar. Frn den litteratur man fr tag i kan man sedan g vidare, genom att i litteraturfrteckningar, hnvisningar och fotnoter, f tips om ytterligare och mer specialiserad litteratur. Den litteratur journalisten hittar vet han/hon att ett frlag har bedmt. Alternativt kan den p detta omrde fkunnige journalisten vnda sig till en expert. Knner han inte sjlv till ngon expert vnder han sig kanske till ngot av de stora universitetssjukhusen och fr sig hnvisad en expert. Karaktristiskt fr hela det hr sttet att ska information r att journalisten hela tiden fr vgledning av ngon som r mer kunnig. Att denna ngon verkligen r mer kunnig p omrdet har journalisten i sin tur tidigare erfarenheter att falla tillbaka p. Biblioteken och bibliotekarierna har visat sig ha stora frrd av kunskaper. Frlag som ger ut bcker har journalisten en viss knnedom om, och r det vlknda frlag fackgranskas litteraturen innan den ges ut. Universitetssjukhusen och experter knutna till dessa har ocks visat sig hrbrgera ett stort vetande. Att ska information p de hr stten innebr allts att det r fullt mjligt fr noviser att verkligen utka sitt vetande. Nr journalisten ska ska information p ntet r emellertid situationen en annan. Den som sker via ngon av de stora skmotorerna fr ett stort antal trffar som han/hon (1) inte r bekant med (2) inte har ngon att frga om (3) inte ens kan utnyttja fr att ska vidare. Det r naturligtvis fullt mjligt att journalisten i det hr lget tar hjlp av ngon utomstende, det vill sga helt enkelt tervnder till ngon av de gamla vanliga informationskanalerna. Men d r vederbrande ocks nstan tillbaka i traditionell informationsskning. Det frestande med ntet r ju att hr ligger en hel massa information som man s grna vill kunna utnyttja. Hr finns kllor som man

98

aldrig tidigare hrt talas om, det r naturligtvis skrmmande men ocks lockande. Hr tycks ocks finnas s oerhrt mycket mer n om man enbart hller sig till de gamla kllorna. Om man vgar ligger informationen dr direkt tillgnglig, ny och spnnande. Men frutsttningen fr att man ska vga r ju att man vet vad man gr. r detta kllor som gr att stta tilltro till? Fr att p egen hand kunna gra den bedmningen mste man ha sakkunskap. Det r drfr kravet p frkunskaper blir s mycket mer betydelsefullt vid informationsskning p ntet. Hela detta nya kommunikationsmedium bygger p att vi klarar oss i strre utstrckning p egen hand och d mste vi ocks ha strre kompetens. Om vi nu tergr till Pendulums ntplats kan vi frska f ytterligare bekrftelse p dess autenticitet. Ett stt kan vara att ska p ntplatser fr knda institutioner och organisationer verksamma inom omrdet. American Psychiatric Association har vi sttt p frut. Till denna finns knutet ett bokfrlag American Psychiatric Press, Inc. Frlaget har en plats ute p ntet <www.appi.org> och p den kan man finna en hnvisning till Pendulum. En av de stora nationella intresseoch stdgrupperna fr mentalsjuka r National Alliance for Mentaly Ill, NAMI, ven den organisationen har en plats p ntet <www.nami.org>. Bland de lnkar som terges p lnksidan finns Pendulum. En forskare som sker litteratur p ett visst omrde, sker denna litteratur sedan vederbrande skaffat sig en viss verblick ver fltet genom att flja litteraturhnvisningar i den litteratur som redan r bekant och som framstr som betydelsefull. Vidare kan man sga att om en viss litteratur, eller en viss frfattare, frekommer i flera bekanta verk r det ytterligare belgg fr att litteraturen eller frfattaren r vrda att tas p allvar. Om viss litteratur eller vissa frfattare omnmns p flera

hll r det flera sakkunniga som har tagit stllning. I ngon mn kan det g att orientera sig p liknande stt ocks p ntet. Nr det gller litteraturskning, kan man sga som en regel att ju mer specialiserad litteraturen r, desto strre frtroende kan man ha fr dess litteraturanvisningar. P liknande stt br det p ntet glla att ju mer specialiserad en ntplats r, desto strre fog kan man ha att anta att de externa lnkarna r vervgda och bedmda. Emellertid r det uppenbart att lnkar infrs ven p de mest serisa och ambitisa ntplatser utan att detaljerade granskningar har skett. Ofta anfrs d lnkar just med ppekanden om att vederbrande inte tar ansvar fr innehllet. Det r i och fr sig en sjlvklarhet, men en kommentar och positionering i frhllande till lnken kunde d vara upplysande. Ibland frekommer ocks det. I fallet med American Psychiatric Press och NAMIs omnmnanden av Pendulum, frefaller det rimligt att i dessa nd finna belgg fr att Pendulum r vad det utger sig fr att vara och kan bedmas som en seris ntplats. Vilken vikt innehllet ska tillmtas blir emellertid ngot som man p egen hand mste ta stllning till. Vi fortstter drfr att se nrmare p innehllet p Pendulums plats. En annan intern lnk p denna ntplats hnvisar till begreppet rapidcycling. Genom att klicka p denna lnk fr vi fram ett antal artiklar om denna freteelse ur facktidskrifter. I den tergivning som gavs av DSMIV framgr att begreppet frekommer inom diagnostiken av manodepressiva. I DSM-IV avhandlas dock tillstndet ganska kortfattat, artiklarna ger mer innehll t denna form av sjukdomen. terigen kan frkunskaper om mnet ge oss mjlighet att bedma vrdet av informationen. Den speciella diagnos som rapidcycling, med relativt tta

99

skiften i maniska respektive depressiva episoder, avser att fnga upp r frhllandevis ny inom sjukdomens diagnostiska historia. Den r heller inte helt erknd inom alla psykiatriska kretsar, men det faktum att den numera frtecknas i DSM-IV, gr naturligtvis att den ftt legitimitet inom mentalvrden. Drfr kan vetenskapliga artiklar kring detta begrepp ha ett srskilt vrde, d diagnosticeringen r under utveckling liksom ven den relaterade terapin (behandlingen). Det betyder naturligtvis ocks i sin tur att de rn och slutsatser som redovisas i de vetenskapliga artiklarna, mste tas med reservation fr att fortsatta studier kan komma till andra resultat. I anslutning till lnken om rapidcycling hnvisas ocks till en viss Ivan Goldberg. Hr finns flera intressanta lnkar kopplade till dennes namn. En frgelista om mani: Mania questionnaire, en redogrelse fr Goldbergs personliga uppfattning om svrbestmda fall av manodepressivitet. Felaktiga diagnoser r inte endast besvrande fr patienten utan kan dessutom frvrra sjukdomstillstndet. Diagnosticeringen av psykiska sjukdomar r ofta mycket svr och patienternas sjlvinsikt r betydelsefull. Drfr kan det ven vara viktigt att patienterna bildar sig en uppfattning om diagnosen. Manodepressivitet feldiagnosticeras mycket ofta. Detta r kort och gott intressant information, men vem r Ivan Goldberg r han ngon att lita p i dessa sammanhang? terigen aktualiseras frgan om trovrdighet. Fr att ta reda p vem han r brjar vi med att ska p hans namn i Libris. Har han publicerat ngra bcker i mnet? Vi hittar inget av honom i den svenska nationella biblioteksbasen. Det r naturligtvis inget vi kan dra s mycket slutsatser av. Han r inte versatt till svenska det vet vi, men det behver ju endast vara en frga om att det inte finns tillrckligt stor marknad hr fr hans bcker i versttning. Vad vi r intresserade av r huruvida

han r ngon auktoritet p sitt omrde, det kan vi f en aning om i fall han har givit ut bcker i mnet och om dessa bcker lses av kolleger i till exempel Sverige. Om de lses av kolleger i Sverige br de finnas i svenskt biblioteksbestnd, men bcker i svenska bibliotek p andra sprk n svenska har inte Libris ngon kontroll ver. Karolinska institutets samlingar finns till exempel inte systematiskt registrerade i Libris. I stllet sker vi i en personskmotor p ntet efter Goldbergs namn. Hr fr vi trff. About Ivan Goldberg, M.D. <www.psycom.net/ikg2.html>

Detta var ju en del intressant information. Den bekrftar tveklst att han r en auktoritet p omrdet: Han r verksam psykiatriker, har haft sitt arbete p fler vlknda institutioner och r dessutom just specialiserad p svrdiagnosticerade patienter. Men informationen tycks hrrra direkt frn honom sjlv, och det knns drfr oskert att helt stta sin tillit till den. Det r svrt att tnka sig att pstenden om anstllningar vid knda institutioner skulle vara lgner, de r s ltta att kontrollera och ngon vid dessa skulle kunna reagera om de inte var sanna. Men en oberoende klla vore naturligtvis nskvrd. Vi tittar drfr i stllet i Library of Congress katalog som frtecknar amerikansk litteratur. Har han publicerat ngon bok i mnet ska den finns hr. Och hr hittar vi nio titlar, alla med anknytning till psykiatri. Drmed har vi bekrftat att han faktiskt r psykiatriker och

100

att han har publicerat litteratur i mnet. Men vi ville grna veta om han ocks var en auktoritet p omrdet. Varfr var nu det betydelsefullt? Jo drfr att han yttrade sig om saker som nnu tycktes outredda och obevisade. Det han framfrde kunde drfr innehlla spnnande ny kunskap, men tyngden i det han sade blev naturligtvis strre om han var en erknd auktoritet i avseenden som det redan fanns en allmn konsensus kring i psykiatrikerkretsar. Att Pendulum hnvisar till honom blir utifrn det faktum att han r verksam psykiatriker och har publicerat sig en antydan om att han ocks r ett namn att rkna med. Pendulum har ju valt att referera till honom bland skert flera tnkbara andra namn. En nrmare blick p Library of Congress katalog ger oss emellertid en mer bestmd uppfattning om att Goldberg faktiskt r ett tongivande namn p psykiatrins omrde och d med inriktning p depressiva och affektivt frvirrade sjukdomar (manodepressivitet benmns formellt bipolr affektiv sjukdom). En av hans bcker har titeln Questions & Answers about Depression and its Treatment: a Consultation with a Leading Psychiatrist, och utkom 1993 p frlaget Charles Press i Philadelphia. Hr talas det uttryckligen om Goldberg som en ledande psykiatriker. Visserligen r boken frfattad av honom sjlv, han r uppenbarligen inte besvrad av ngon falsk blygsamhet, men den r utgiven med denna titel p ett frlag. Och detta frlag skulle med all sannolikhet inte ha slppt igenom titelformuleringen a leading psychiatrist om den inte kunde frsvaras. nnu intressantare r en annan upplysning som katalogposten innehller. Vid den skstrng som benmns anteckningar (Notes) bokfr Library of Congress fljande fras hmtad frn bokens omslag: Contains the Goldberg mood scales. Uppenbarligen

har Goldberg namngivit ett begrepp inom den psykiatriska vrlden. Drmed torde han ha en aktad stllning. Att Library of Congress lyfter fram begreppet i katalogposten br rcka som belgg fr hans goda anseende. Att anta att det amerikanska nationalbiblioteket skulle vara partiskt till frmn fr Goldberg r trots allt att g fr lngt. Drmed fr vi sga att vi har identifierat Goldberg. Och i och med att vi har identifierat honom kan vi ocks finna det vrdefullt att ta del av vad han har att sga utan att det ndvndigtvis gr att f bekrftat eller understtt frn annat hll. Han r bevisligen en person vars sikter p detta omrde r vrda att ta p allvar ven om han lika vl som andra kan visa sig ha fel. Vi gr nu tillbaka till Pendulumportalen. Vad mer kan vi hitta dr. En lnk gr till ngot som heter My Manic Depression Diary <members.tripod.com/horizon2002/manicdepdiary.html>. Om den lnken r kta skulle vi allts kunna f inblick i hur en person med denna sjukdom upplever sitt liv, till och med f flja sjukdomsuttrycken dag fr dag. Hur ska vi kunna bedma om detta r en kta dagbok? Det vi mter nr vi klickar p lnken r kortare eller lngre anteckningar, ibland dagligen, ibland med lngre intervaller. Anteckningarna kretsar kring personens sinnestillstnd. En frutsttning fr att kunna bilda sig en uppfattning om ktheten torde vara en relativt stor frtrogenhet med de symptom som karaktriserar manodepressiv sjukdom. Med en sdan frtrogenhet gr det att se att dagboken speglar mnga av de typiska symptomen, men den freter samtidigt mnga otypiska och ovntade detaljer, liksom hnvisningar till en enskild mnniskas vardag att det strker trovrdigheten i skildringen. Drmed har vi ftt en klla som verkar rimlig att kunna utnyttja som ett vittnesml om hur livet

101

med manodepressiv sjukdom kan te sig. En annan lnk ger mjlighet till direktkontakt med mnniskor som r manodepressiva. Ntplatsen The Bipolar Planet har satt upp en sndlista fr manodepressiva: The Bipolar Planet Mailing List <www.tcnj.edu/~ellisles/BipolarPlanet/maillist.html>. Hr ska det vara mjligt att diskutera gemensamma erfarenheter, problem, och uttrycka tankar och knslor till likasinnade. r denna sndlista verkligen autentisk? r de personer som snder meddelanden verkligen de som de utger sig fr att vara? Det vill sga mnga gnger r de anonyma p det sttet att de gmmer sig bakom ngon pseudonym, men det avgrande r ju om de verkligen r mnniskor som har denna sjukdom. Vilken trovrdighet har detta diskussionsforum? Tar vi del av de diskussioner som frs p listan framstr de som s prglade av en srskild sjukdomserfarenhet, uttrycker s stor knnedom om medicinering och verkningar, frmedlar s omfattande knnedom om den sammansatta relationen mellan patienter och vrdgivare, att det frefaller orimligt att deltagarna p listan inte skulle vara just de de utgav sig fr. Hr finns allts ytterligare en mjlighet till att ta del av sjukdomens vardag. Lt oss s sammanfatta vra erfarenheter av skningen efter information om manodepressivitet. Tre saker kan vi konstatera. Det behvs frkunskaper fr att kunna bedma informationen. Det gr att f en uppfattning om en kllas autenticitet genom att kartlgga det avgrnsade nt dr den befinner sig. Via ntet gr det att f information om ett mne ur ett stort antal aspekter som nra nog inte lter sig gras p annat stt. Ngra av de frkunskaper vi behvde var en knnedom om vilka diagnoskriterier som gller fr manodepressivitet, vad APA r, att samma diagnoskriterier anvnds i bde USA och

Sverige, att DSM regelbundet uppdateras och att DSM-IV r den mest aktuella, mera utfrligt vilka symptom som karaktriserar manodepressivitet, att bipolr affektiv sjukdom eller bipolar affective disorder r detsamma som manodepressivitet, att begreppet rapidcycling bde r ett existerande begrepp i denna sjukdoms diagnostik och att det r relativt nytt och outrett. Dessa frkunskaper behvde vi fr att kunna ta till oss ny information om manodepressivitet. Med hjlp av dem och helt beroende av dem kunde vi bedma en kllas autenticitet, ta stllning till vad som var nytt och ha en uppfattning om vilket vrde det nya hade. Lnkar till en plats har onekligen ett vrde nr man ska frska identifiera den sidan. Men en huvudregel r att ju mer specialiserad den bekanta ntplats r som lnkar, desto strre vrde har den lnken som indikation p en plats identitet. Om man dessutom kan finna flera oberoende platser som lnkar till en viss plats s ger det ytterligare indikationer. Att bde MEDLINE och APA i det hr fallet lnkar till Pendulum blir ytterligare belgg fr att platsen r vad den utger sig fr att vara. Det r omjligt att tnka sig att en och samma klla utanfr ntet skulle kunna ge ifrn sig information ur s mnga olika aspekter. Hr finns att tillg fackkunskaper p svl etablerade som nya omrden av sjukdomsdiagnostiken, hr finns lekmannaframstllningar om sjukdomens diagnos och symptom, hr finns rd och trst till svl patienter som anhriga. Vidare finns hnvisningar till kontakter med patient- och anhrigfreningar, till professionell vrd, listor p relevant litteratur och en uppsj kuriosa kring sjukdomens historia. Inte minst finns hr ocks mjlighet att etablera kontakt med mnniskor som lider av denna sjukdom. En kontakt med en expert, en lkare eller forskare, p detta omrde skulle inte kunna ge alla dessa aspekter. Lika litet som ett besk p

102

ett bibliotek eller lsningen av en bok i mnet skulle kunna ge allt detta. Var och en av dessa kllor skulle naturligtvis kunna ge en srskild frdjupning, den mngfald som ntet tycks kunna ge i det hr fallet frefaller unik. Srskilt blir tillfllet till kontakter med mnniskor som r drabbade av sjukdomen helt enastende. En slutsats r att frkunskaper r viktiga d man sker i de stora skmotorerna. Man fr ofta upp ett stort antal trffar, men om man inget vet om saken r det omjligt att avgra vilka kllor som r vrda att lita p och vilka som inte r det. Det bsta r i s fall att frst skaffa sig en viss uppfattning om saken p traditionella vgar och drefter anvnda ntet. Det r ocks givande att fortsttningsvis kombinera skandet p ntet med andra kllor. Information p ntet kan och ska ge upphov till frgor vilka man br konsultera andra kllor. Man br inte lta tillgngligheten lura en till verdrivna tidsvinster med ntet. En effektiv anvndning av ntet r att ta sig tid att ocks inhmta kunskaper frn annat hll. Gr man inte det kan det ofta visa sig att kunskaperna frn ntet r vrdelsa.

Alternativ information jakten p Bin Laden

Massmedierna kritiseras ofta fr att presentera ett snvt vsterlndskt perspektiv p vrlden, srskilt den del av vrlden som brukar kallas den tredje. Hr kan Internet vara en motkraft. P Internet kan alla, regeringar, politiska partier, religisa organisationer, motstndsrrelser, framtrda p lika villkor. Den intresserade har drfr mjlighet att g frbi de etablerade nyhetsbyrerna och komma i direkt kontakt med personer och rrelser som annars har svrt att gra sig hrda. Men det r inte ltt att bedma den information man kommer ver p detta stt. Innehllet r ofta tendentist. Drfr mste man

vara uppmrksam p vilken slags information dessa alternativa kllor ger. De kan vara oplitliga i sin beskrivning av fakta, men nd vara vrdefulla drfr att de visar hur man tnker i de kretsar som producerar den aktuella ntplatsen. Ett omrde som under 1990-talet har blivit allt mer intressant ur denna synvinkel r islam och den muslimska vrlden. Den bild som de stora massmedierna har presenterat av islam har varit vervgande mrk, kanske orttvist mrk. Nr vi beslt att leta efter alternativ information p Internet valde vi drfr att ska p en knd muslim, den gtfulle Usama Bin Laden. Bin Laden har blivit knd som en av 1990talets farligaste terrorister. I augusti 1998 genomfrde USAs krigsmakt bombningar mot hans pstdda hgkvarter i Afghanistan och mot en fabrik i Sudan som sades tillverka vapen fr hans rkning. I november 1998 gjorde vi ett antal skningar p honom. Vrt syfte var fr det frsta att se om bilden av Bin Laden och hans aktiviteter skilde sig t mellan olika kllor, och i s fall p vilket stt. Det var inte vrderingarna vi i frsta hand var intresserade av utan de fakta som presenterades om denne mystiske och legendomspunne man. Var det mjligt att f fram en trovrdig bild av honom? Vrt andra, och viktigare, syfte vara att se om det gick att via Bin Laden komma fram till alternativa kllor om den muslimska vrlden. Fanns det andra perspektiv n de som dominerade i vsterlndska medier? Gick det att hitta serisa och trovrdiga kllor som betraktade den muslimska vrlden p ett annorlunda stt n det som r vanligt i vsterlndska medier? En skning p Bin Laden i den stora skmotorn Alta Vista gav nrmare 2 000 trffar. Det var naturligtvis omjligt att g igenom alla. Men situationen var nd inte hoppls.

103

De flesta ntplatserna kunde nmligen omedelbart avfras, eftersom de bara handlade om specifika hndelser terrordd som Bin Laden sades ha utfrt, kommentarer till de amerikanska bombningarna och liknande. Men det fanns ocks ngra sidor som gav en helhetsbild av Bin Laden och hans verksamhet. Vi gick igenom de 200 frsta av vra trffar, tittade p dem som gav en sdan helhetsbild, och s satt vi med ett hanterligt antal ntplatser.

Fakta om Bin Laden

Huvuddragen i Bin Ladens liv visade sig vara tmligen okontroversiella. Flera beskrivningar frn ntplatser som uppenbarligen var oberoende av varandra gav samma bild: Han r fdd 1957 i Riadh i Saudiarabien. Hans familj har gjort en frmgenhet inom byggbranschen. Han studerade management och nationalekonomi i Jedda i Saudiarabien. 1979 lmnade han familjefirman, reste till Afghanistan och anvnde sin frmgenhet till att finansiera frivilliga i kriget mot Sovjetunionen. 1989 tervnde han till familjens byggfretag men tvingades fly till Sudan 1994 efter anklagelser att ha finansierat subversiva aktiviteter. 1996 utvisades han frn Sudan. Drefter har det varit ett mysterium var han har vistats, men han har givit intervjuer i ett lger i Afghanistan vid tminstone tv tillfllen.

Educational Website och studerade vad de skrev om Bin Ladens terroraktivitet och hur de framstllde den. Emergency Net var en amerikansk ntplats med anknytning till polisen det framgick nr man studerade sidan nrmare. Sidan hade specialiserat sig p att informera om terrorism av olika slag, och enligt den kan (may) Bin Laden ha varit inblandad i (1) bombningen av World Trade Center 1993. (2) ett bombattentat i Riadh i Saudiarabien 1995. (3) ett bombattentat utanfr Dharan i Saudiarabien i juni 1998. Dessutom kan Bin Laden ha haft ett finger med i flera hotellbombningar i Jemen, ett bombattentat mot Egyptens ambassad i Pakistan samt mordfrsk mot Jordaniens dvarande kronprins och Egyptens president. Emergency Net avslutade med att konstatera att Bin Laden
hasnt formally been connected with the bombings of the World Trade Center in New York, the bombing in Riyadh or the bombing of Al-Khobar, through lack of evidence. Only rumors and heresay exists. The reason for this is because he is well protected from the western world by his associates in Afghanistan, who are merely protecting the hand that feeds them.

Ngra vsterlndska kllor om Bin Laden

Mera osker r omfattningen av Bin Ladens terroraktiviteter. Hr str vi infr ett inte ovanligt journalistiskt problem. Om man ska skriva en bakgrundsartikel om Bin Laden, hur ska man d stlla sig till alla anklagelser som riktas mot honom? Ska man tro p dem eller inte? Vi valde ut tre av de ntplatser som presenterade Bin Laden i helfigur Emergency Net, Defence Systems Daily, och Afghanistan

ven om Emergency Net uppenbarligen trodde att Bin Laden var skyldig till den nmnda attentaten, framhll man allts nd att det inte fanns ngra bevis. Enligt den brittiska ntplatsen Defence Systems Daily skulle Bin Laden ha aktiviteter p en mngd stllen,
To begin with, while it has been partially exposed, Bin Laden already has a network in Southeast Asia. He has followers in Malysia, where he also banks a portion of his money, and in the Philippines, where he finances the Abu Sayaf terrorist organisation

104

and other Moslem militant groups both directly and through Islamic charitable associations. According to a former Sudanese militaty intelligence agent, Bin Laden provided training for Filipino terrorists at camps in Sudan. Bin Ladens established network is only one avenue for his increased presence in Asia. Moslem groups in Malaysia, Indonesia, and other countries in the region also offer him the opportunity for building new networks.

ven om uttryckssttet var mera kategoriskt n i Emergency Net, fanns ven hr reservationer. Bin Ladens pstdda vapenfabrik i Sudan var motiveringen fr USAs bombningar i detta land. Men Defence Systems Daily nmnde ingen vapenfabrik, och uppgiften om trningslgret kom frn en s vag klla som a former Sudanese military agent. Afghanistan Educational Website var knuten till ett universitet i Virginia, USA. Den byggde huvuddelen av sina uppgifter om Bin Laden p den amerikanska underrttelstorganisationen CIA. Bin Ladens organisation sades frska overthrow nearly all Muslim governments, which Bin Laden views as corrupt, to drive Western influence from those countries and eventually to abolish state boundaries. Organisationen sades stdja muslimska stridande i Afghanistan, Algeriet. Bosnien. Tjetjenien, Eritrea, Kosovo, Pakistan, Somalia, Tadjikistan och Jemen. Samma ntplats citerade BBC som gav ett portrtt av Bin Laden dr det bland annat sades:
According to the US, Mr Bin Laden was involved in at least three major attacks: the 1993 World Trade Center bombing, the 1996 killing of 19 US soldiers in Saudi Arabia, and in Kenya and Tanzania. Correspondent James Robbins says Mr bin Laden had all but admitted involvement in the Saudi Arabia killings.

tioner. According to och Correspondent James Robbins says visar att Afghanistan Educational Website inte sjlv ville ta stllning. De slutsatser som kan dras av detta material r visserligen negativa men nd av intresse: ven om man inte nrmare knner till Emergency Net och Defence Systems Daily s r det uppenbart att dessa ntplatser hade ett vsterlndskt perspektiv och definitivt inte sympatiserade med muslimska fundamentalister. Och en av kllorna till Afghanistan Educational Website, BBC, har som bekant gott anseende fr saklighet. Ingen av dessa kllor hade anledning att tona ner Bin Ladens farlighet. Nr de trots detta frsg beskrivningarna av dennes terroristaktiviteter med reservationer finns det skl att ta detta p allvar. Med andra ord: man kunde vnta sig att dessa kllor snarast skulle verdriva Bin Ladens skurkaktighet. De terrordd denne tillskrivs r ocks mnga och stora, men det framgr ocks att det inte finns ngon bindande bevisning mot honom. Dessa reservationer r ett slags mottendens och manar till frsiktighet i omdmena om Bin Ladens terroristiska aktiviteter. Den hr kontrollen tog inte lng tid att genomfra. Det enda som krvdes var att skaffa en verblick ver ngra av de ntplatser som behandlade Bin Laden, vlja ut ett par av dem som frefll intressanta och studera dem noga. Snabbunderskningar av denna typ kan ltt inordnas i de journalistiska rutinerna. Men de blir med ndvndighet ytliga. Vill man g mera p djupet mste man ocks ta mera tid p sig. Det blev nsta moment i underskningen.

Alternativa ntplatser om Bin Laden och den muslimska vrlden

En intressant men svrbedmd ntplats tillhrde Msanews. (<www.msanews. mynet. net>). Den beskrev sig sjlv som a small cam-

Hr var anklagelserna mot Bin Laden mer bestmda. Men det fanns nd vissa reserva-

105

pus project initiated at the Ohio State University to serve the local Muslim community here and update it with whatever is written about Muslims in the Western Media. Kanske det muslimska Msanews kunde ge ett annat perspektiv p Bin Laden n vsterlndska informationskllor? Msanews informerade om Bin Laden genom att citera en annan institution, MIRA, Movement for Islamic Reform in Arabia. Denna citerade i sin tur vsterlndska medier om Bin Laden kompletterade med egna kritiska kommentarer. Kommentarerna var daterade 28/831/8 1998, en kort tid efter det att USA hade genomfrt sina bombattacker i Afghanistan och mot en fabrik i Sudan. MIRA citerade ngra telegram frn Reuters och AP. Citaten tfljdes av egna kommentarer:
Relying on American sources and linking binLaden to the World Trade Centre or plots to kill the Pope och Clinton is as reliable as US reports of chemical weapons in the Sudan. The declaration of binLadens inductment was probably meant to frighten him which is another reflection of US ignorance. Americas stubbornness in acknowledging their continued lying about the factory is going to have a devastating effect on the CIA. Indeed there is Saudi money in the factory but it belongs to someone called bin-Mahfooth. The CIA must have mixed one bin with another bin. (vr kurs.)

MIRA kommenterade ocks en artikel i Washington Post enligt vilken Bin Ladens transnational network of commercial ventures and Muslim charities is as elusive and inpenetrable as the cells of operatives he has funded with his millions of dollars. Artikeln frskte kartlgga Bin Ladens transaktioner, men enligt MIRA:s kommenterar hade den missfrsttt alltihop.
The problem that besets Americans and many Westerners is their failure to understand the importance of religion and social structure in all aspects of life including finance. There is probably no money in bank accounts to trace. In addition to the severe set-backs he had in his investments, bin-Ladens stand that he is sure he will never use banks is clear. That does not mean he will end up bankrupt which he would were he a Westerner. Finally terrorist operations need devoted and trained men, meticulous planning but they dont need a lot of cash. In Somalia weapons are cheaper than furniture.

Bin Laden skulle allts vara oskyldig till ett av de terrordd han beskylls fr liksom till tv attentat som han pstods ha planerat. Och de amerikanska bombningarna mot den sudanesiska fabriken skulle bygga p ett missfrstnd. Fr att kunna bedma trovrdigheten av denna utsaga, mste man antingen ha omfattande kunskaper om den muslimska vrlden eller ha ingende knnedom om MIRA. Att tendensen r antiamerikansk framgr av det frna ordvalet.

Om denna tolkning r riktig, ger den vsentlig information. Vsterlndska medier missfrstr situationen och bedmer fakta utifrn felaktiga premisser. Msanews och MIRA var intressanta eftersom de gav en annan bild av den muslimska vrlden n den som r vanlig i vsterlndska medier. De pstod ju rent ut att dessa medier missfrstr vsentliga fakta. Afghanistan Educational Website var ocks intressant av samma skl. Men fr att kunna bedma dessa ntplatsers trovrdighet mste man studera dem nrmare.

Ntplatser om den islamska vrlden

Afghanistan Educational Website var en stor sida med mycket information. Det framgick inte klart vem eller vilka som stod bakom den, men beteckningen .edu i adressen visade att den hade universitetsanknytning. Den var ocks lnkad till George Mason University, Virginia, USA.

106

Copyrighten tillhrde en Mahmoud Samizay, av namnet att dma afghan. I presentationen frekom orden In the Name of Allah, vilket tyder p att det var muslimer som stod bakom ntplatsen. Beskrivningen av Bin Laden byggde till stor del p CIA, vilket tyder p att sidan inte hade ngon utprglad antivstlig tendens. S lngt frefll allts denna ntplats eris och balanserad, samtidigt som dess perspektiv var afghanskt, inte vsterlndskt. Den information som gavs var ocks bde mngsidig och kvalificerad. Ntplatsen behandlade slunda inte bara den aktuella situationen utan ocks historiska och sociala frhllanden. Det intressantaste r att Afghanistan Educational Website utfrligt beskrev de krigfrande parterna i landet utan att uttryckligen ta stllning fr eller emot ngon av dem. Detta borde rimligtvis borga fr en hg grad av opartiskhet. Fr den som vill ha bakgrundskunskap om Afghanistan var Afghanistan Educational Website sledes en god klla s frefaller det i alla fall. Den som intresserar sig fr Afghanistan br ha nytta av att regelbundet studera denna ntplats. Men frst efter jmfrelse med andra kllor om Afghanistan r det mjligt att mera bestmt vrdera den i termer av trovrdighet. Msanews var som vi sg knuten till Ohio State University, men stod sjlvstndig gentemot universitetet (beteckningen .net i stllet fr .edu i adressen tyder p det). Sidan vnde sig i frsta hand till muslimer, the local Muslim community here. Den viktigaste mlgruppen frefll vara studenter eftersom projektet sades ha till syfte att lra muslimska studenter about their state of affairs, that they become aware of Muslim government policies in the hope that they become positive forces in the future contribution to the betterment of their societies.

Men Msanews hade ocks ambitionen att n vsterlnningar. En mlsttning var nmligen att tell our Western subscribers some of our agony. That way they can take a better fair and just stand and understand our plight. Mlsttningen utvecklades ytterligare:
The idea of having a news source that Muslims can trust to deliver the truth is a very important one. Muslims nowadays, all over the world, rely on western agencies to know what is happening. In some instances, muslims in Muslim countries have to rely on foreign sources in order to know what is happening in their own lands. The numerous Muslim faced magazines, newsletters, television and radio stations are either controlled by governments or by ardent seculars bound to fight what they call extremists and Muslim fundamentalists. While we do not agree with their portrayal and the dichotomy they are trying to build between Islam and Modernity, we tried to the best of our ability to publicize their views the various sections we run

De som stod bakom ntplatsen var allts inte vare sig islamister eller antimodernister, men eftersom de intog en frsvarsposition gentemot vsterlandet kunde de tnka sig att publicera ven islamistiska sikter. Samtidigt betonades att man var seris och ppen.
Western and even Israeli subscribers respect the information we distribute and value its importance. A large portion of our subscribers is composed of Westerners (individuals and institutions) who are trying to understand Muslims. Hence not all Westerners are enemies of Islam.

Msanews presenterade ocks ngra pressuttalanden, bland annat frn den franska vnstertidningen Libration enligt vilket Msnanews spred kommuniker som frdmde the torture of Islamist victims. Liberation kallade ocks studenterna bakom Msanews fr radikaler. Msanews frefaller allts vara p en gng muslimsk och politiskt radikal, kritisk mot Vsterlandet och de vsterlndska medierna

107

men samtidigt positiv till modernisering och kritisk mot religis extremism. Msanews framhll ocks:
Views expressed on MSANEWS do no necessarily represent those of the MSANEWS editors, the Ohio State University or any of our associated staff and watchers.

De sikter som Msanews publicerade kunde uppenbarligen vara av hgst skiftande slag. Det enda vi kan vara ngot s nr skra p r att Msanews knappast publicerade information som gick stick i stv med projektets egna syften. Det r drfr ndvndigt bedma ven trovrdigheten hos de kllor som Msanews anvnde. Msanews informerade, som vi sett, om Bin Laden genom att citera en annan institution, MIRA, Movement for Islamic Reform in Arabia. P MIRAs ntplats framgick det att MIRA var en exilorganisation med ste i London som sedan Gulfkriget 1991 arbetade fr reformer i Saudiarabien. Organisationens mlsttning sades vara:
freedom of expression, freedom of assembly and the abolition of the Secret Police units subverting political movements and activity. These reforms are a precondition for the political, judicial, economic and social reforms which need to take place. Methods: To achieve these aims MIRA uses all peaceful legitimate means including information, communication and political pressure.

information. Kunskap om den muslimska vrlden och/eller kunskap om dem som str bakom sidorna behvs ocks. P ett annat plan kan man emellertid dra skrare slutsatser. Bde Msanews och MIRA frefll vara relativt moderata. De var varken fundamentalistiska eller revolutionra. Nr MIRA-rapporten i kraftfulla ordalag tog avstnd frn de amerikanska bombningarna var det en indikation p att dessa aktioner hade skadat USA:s anseende i vida muslimska kretsar, inte bara bland extremister.

Slutsatser
De skningar vi har beskrivit visar att det kan vara fruktbart att leta efter alternativ information p Internet. Det r inte srskilt svrt att hitta ntplatser som ger ett annat perspektiv p vrlden n det gngse vsterlndska. Men fr att bedma trovrdigheten mste man studera sidorna noga. Mest nytta av denna typ av kllor har nog den som kontinuerligt bevakar ett visst omrde, exempelvis Afghanistan. Han eller hon kommer d s smningom att lra sig vad de olika ntplatserna str fr och hur plitliga de r.

Information om tredje vrlden Ghana p Internet

Det lilla vstafrikanska landet Ghana r inte srskilt knt i Sverige. Landet r fattigt och saknar den infrastruktur som mjliggr exakta och plitliga statistiska uppgifter. Det r drfr inte ltt att informera sig om Ghana. Det traditionella sttet r via bibliotek och intervjuer med experter. Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala r den givna kllan. Men kanske Internet kunde vara ett anvndbart alternativ? Fr att testa ntets mjligheter har vi gtt till vga p tv stt. Fr det frsta har vi skt efter elementra fakta om befolkning, medellivslngd, barnaddlighet, lskunnighet, tillvxt m m. Hr har

MIRA var allts varken en fundamentalistisk eller en revolutionr organisation. Av detta fljer att Msanews och MIRA mycket vl kunde vara guldgruvor fr information om den muslimska vrlden och utmrkta komplement till de etablerade medierna. Men det r inte helt skert. De ger visserligen ett serist intryck men detta kan vara en illusion. Fr att kunna bedma Msanews och MIRA bttre mste man anvnda dem under lngre tid och jmfra dem med annan

108

vi huvudsakligen byggt p kllor som vi hittat genom en ospecificerad skning p ordet Ghana. Fr det andra har vi skt efter mera svrbedmbara data levnadsstandard, utveckling, sociala frhllanden, mnskliga rttigheter och liknande. Hr har vi anvnt oss av sdana ntplatser som vi hade ftt tips om av en forskare som r specialiserad p den tredje vrlden. Det var allts sidor som vi bedmde som trovrdiga.

Elementra fakta om Ghana

Vi gjorde allts frst en skning p Ghana i skmotorn Alta Vista (4/86/8 1998). Dr fick vi 173 210 trffar. Det var naturligtvis omjligt att kontrollera alla, s vi tittade p dem som frefll kunna innehlla det vi skte bland de 200 frsta trffarna. De ntplatser vi tittade nrmare p var av ganska olika karaktr. En brittisk (<www. Travel World, Your guide to Ghana>) vnde sig frmst till turister och innehll bland annat information on airlines, hotel chains and other resources useful to travellers. Den gav ett serist intryck, men kunde eventuellt misstnkas fr att vilja presentera en positiv bild av de lnder den beskrev, eftersom den uppenbarligen gdes av intressen inom turistindustrin. P sidan pstods det att informationen uppdaterades dagligen. Men detta kan naturligtvis inte glla de statistiska uppgifterna. En Ghana Home Page var den ghanesiska statens ntplats med allt vad detta innebr av partiskhet. En ntplats var producerad av Ghana Investment Promotion Center, en statlig ghanesisk institution med syfte att frmja och dra till sig bde utlndska och inhemska investeringar. Det var allts en tendentis klla som kunde frvntas ge en verdrivet positiv bild av Ghana. Dr fanns ocks en del positiva omdmen om utvecklingen i Ghana. Sidan

sades vara ndrad senast den 20 oktober 1997, s om detta stmmer var dess uppgifter relativt frska nr vi gjorde skningen. En ntplats tillhrde Seaborne International Freight Services med ste i Los Angeles, allts ett kommersiellt fretag. Lnken Country Information byggde p CIAs World Factbook. Detta r en klla som allmnt anses plitlig. Men naturligtvis kan den misstnkas fr att vara partisk i proamerikansk riktning. Dremot man kan knappast misstnka Seaborne fr att medvetet frskna frhllandena i Ghana. Ett internationellt fretag har ingen anledning att frisera fakta, tvrtom behver dess kunder korrekt information. En sida med den intetsgande beteckningen Ghana Home hrstammade frn ngot som hette Africanet. Av adressen att dma (<www.africanet.com/africanet>) hrde sidan inte till ngon statlig institution. Africanet hade information om ett stort antal afrikanska stater. Sjlvstndigheten gentemot statsmakten visades av en del kritiska bedmningar som: Policies of the revolutionary council have come under criticism from radicals. Jerry Rawlings remains in tight control. Ghana continues to be heavily dependent on foreign aid. Sdana formuleringar indikerar att informationen inte var styrd av den ghanesiska statens intressen. Sidan var relativt frsk, senast ndrad den 1 augusti 1997. En annan ntplats tillhrde den amerikanska fredskren (<www.peacecorps.gov/countries/ghana/index.html>). Sidan sades senast vara ndrad den 31 mars 1998. Men den sida som handlade om Ghana var uppdaterad betydligt tidigare, i augusti 1997. Hr var det ltt att bli lurad att tro att uppgifterna var frskare n de var. Sidan avslutades med en frklaring och en reservation:
The reader should be aware that birth and death rates, literacy levels, school enrollment percentages, religious preferences, life expectancy, health

109

statistics and basic economic and population figures are often difficult to calculate in many countries around the world. Readers should be aware of this reality when they pursue information on Peace Corps countries.

Sdana reservationer r naturligtvis viktiga. Men dessvrre r det sllsynt med varningar av detta slag. Fr ngra uppgifter anvnde vi ven den svenska bistndsorganisationen Hoppets stjrna. Nr vi hade valt ut dessa ntplatser, jmfrde vi de uppgifter som gavs om levnadsfrhllandena i Ghana. Uppgifterna skilde sig t p flera vsentliga punkter. Fr att kunna f en bild av vad dessa skillnader berodde p tog vi ut fyra variabler, arbetslshet, befolkning, lskunnighet och religionstillhrighet. Sedan jmfrde vi ngra av hemsidornas uppgifter om dessa variabler. Vi jmfrde ocks olika uppgifter om Ghanas etniska sammansttning, men d anvnde vi oss av de sidor vi ftt tips om som srskilt plitliga. Slutligen studerade vi ett index som FNs utvecklingsprogram konstruerat dr vrldens stater rangordnas efter utvecklingsniv. Arbetslshet 1993 var arbetslsheten i Ghana 10 procent enligt en skattning i den kommersiella Seaborne som byggde p CIAs World Factbook. Enligt en skattning i den statliga Ghana Home Page var arbetslsheten 20.3 procent 1997. Att det handlade om skattningar angavs genom den lilla frkortningen est fr estimation efter siffrorna. Den som har ngon kunskap om frhllandena i Ghana inser att procentberkningar avsende befolkningsstatistik p decimaler nr r orimliga i detta land. Det r inte bara s att statistiken r otillfrlitlig. Sjlva begreppet arbetslshet har en annan innebrd i ett

land dr naturahushllningen spelar s stor roll som i Ghana n i ett industriland som Sverige. Man kan mjligen dra slutsatsen att arbetslsheten ungefrligen hade frdubblats mellan 1993 och 1997, detta under frutsttning att bda bedmningarna bygger p samma klla. Men gentemot sjlva sifferuppgifterna mste man vara mycket misstnksam. Lskunnighet Betrffande lskunnigheten verensstmde de olika ntplatsernas uppgifter i stort sett. Ghana Home Page angav exempelvis 60 procent, 70 procent fr mn och 51 procent fr kvinnor. Seaborne, som byggde p CIA, angav lskunnigheten i hela befolkningen till 64,5 procent, den fr mn till 75,9 procent och den fr kvinnor till 53,5 procent. Fredskren angav ocks 64,5 procent, fga verraskande, eftersom ven den byggde p CIA-uppgifter. De flesta av de kllor som angav lskunnighet hade samma definition av literacy den del av befolkningen ver 15 rs lder som kan lsa och skriva. Detta talar fr att de olika uppgifterna hrstammade frn samma klla. Sannolikt byggde siffrorna p officiella uppgifter. Det finns knappast skl att tro att ngon annan instans skulle ha gjort berkningar av lskunnigheten i Ghana. De mindre skillnader som frekom kan ha att gra med att uppgifterna var olika gamla. Det handlade givetvis om skattningar, vilket ngra av kllorna ppekade (est). Detta innebr att exakta siffror som 75,9 procent mste tas med en stor nypa salt. Befolkningens storlek I Ghana saknas noggrann befolkningsstatistik, s alla bedmningar mste vara skattningar. Men en annan faktor torde vara vl s viktig: befolkningstillvxten r snabb, vilket innebr att uppgifterna snabbt blir frldrade. Den lgsta siffran i vrt material, 15,3 miljoner, kom frn Ghana Investment Promotion

110

Center och var frn 1990. Ghana Home frn Africanet uppgav 16,5 miljoner. Den siffran var frn 1992. Ocks hr angavs att det var frgan om en berkning. Ghana Home Page angav 17 48 400, och dess uppgifter r frn 1996. Den hgsta siffran, 18,1 miljoner kom dels frn Seaborne Home, dels frn den amerikanska fredskrens hemsida. Bdas uppgifter var daterade mitten av 1997. En kontroll med ntversionen av Encyclopdia Britannica gav tv olika siffror. I artikeln om Ghana stod: The population in 1990 was estimated to be 14,488,000. Men p ett annat stlle, en statistisk versikt ver olika lnder, var uppgiften: Population (1997): 18,101,000. Uppgifterna varierade allts mellan 15,3 miljoner och 18,1 miljoner 18 procent. Men skillnaderna kan frklaras av att uppgifterna hade tillkommit vid olika tidpunkter. De lgsta siffrorna var de ldsta, och ju frskare uppgifterna var desto hgre blev siffrorna. Med hnsyn till befolkningstillvxten r detta naturligt. Det finns allts ingen anledning att tro annat n att samtliga uppgifter hrstammade frn officiella ghanesiska kllor. Drmed inte sagt att de var plitliga. Samtliga kllor ppekade att det var frgan om skattningar (estimation) och allts inga exakta uppgifter. Det kan vara ltt att frbise den lilla frkortningen est i tabellerna, men den r viktig. Ghanas folkslag Liksom i flertalet afrikanska stater r den etniska sammansttningen i Ghana komplicerad. Den beskrevs ocks p delvis olika stt av tre kllor som var och en torde ha hg trovrdighet ett uppslagsverk, (Encyclopdia Britannica), en statlig institution (USA:s utrikesdepartement) och ett forskningsprojekt som arbetar med etniska relationer (Minorities at Risk Project). S hr beskrevs Ghanas olika folkslag i Encyclopdia Britannica:

Ghana has a large variety of African tribal, or subethnic, units. On the basis of language it is possible to distinguish at least 75 different tribes; the most numerous are the Akan, Mole-Dagbani (Mossi), Ewe, Ga-Adangme (Ga-Adangbe), and Gurma.

USAs utrikesdepartement gav denna version:

Ethnically Ghana is divided into small groups speaking more than 50 languages and dialects. Among the more important linguistic groups are the Akans, which include the Fantis along the coast and the Ashantis in the forest region north of the coast; the Guans, on the plains of the Volta river; the Ga- and Ewe-speaking peoples of the south and southeast: and the Moshi-Dagomba-speaking tribes of the northern and upper regions.

Minorities at Risk Project, slutligen, gav denna bild:

The most prominent ethnic/linguistic groups in Ghana are the Ashanti, the Ewe, the Fanti, and the Ga (Saaka 1994). The Ashanti are the largest ethnic group in Ghana (28% of the population), and the Ewe the second largest (13%). After the second World War, the Ashanti feared and resisted the political advances of the coastal peoples. The Mossi-Dagomba (16%) have been less touched by western influences than other ethnic groups in Ghana. The peoples of the northern Savanna, the Mossi-Dagomba and Manprusi, are much poorer than those in the southern parts of the country. Many Mossi ossrate each year from Burkina Faso to live in northern Ghana.

Vi fr allts fljande tre versioner av Ghanas etniska sammansttning:

Encyclopedia Britannica USAs utrikesdepartement Minorities at Risk Project

Akan

Akans som inkluderar Fantis och Ashantis

Ashanti

Mole-Dagbani (Mossi) Ewe Ga-Adangme Gurma

Guans Ewe Ga och Ewe Fanti Moshi-Dagomba Ga Mossi-Dagomba Manprusi

111

Det var bara tre folk Ewe, Ga och MoshiDagomba som nmndes i alla tre framstllningarna. Encyclopdia Britannica kallade dock det sistnmnda folket fr Mole-Dagbani (Mossi). Ewe-folket beskrevs som det vid sidan av Ashantis ledande folket i Minorities at Risk Project men buntades ihop med Ga-folket av USA:s utrikesdepartement. Ashantifolket nmndes verhuvudtaget inte av Encyclopdia Britannica, det beskrevs av USA:s utrikesdepartement som en undergrupp av Akan-folket men framstod som det strsta och vid sidan av Ewe-folket viktigaste folkslaget i Minorities at Risk Project. Hur hnger detta ihop? Gr det verhuvudtaget att reda ut den etniska sammansttningen i Ghana, eller r alltihop ett enda kaos? Frklaringen r i sjlv verket enkel, och den ger sig om man bara studerar de olika versionerna litet noggrannare. Ingen av dem r direkt felaktig. Det handlar nmligen om definitioner. Ghanas befolkning bestr av ngra f strre folkslag som i sin tur r uppdelade p flera undergrupper. Ashantifolket r exempelvis en undergrupp av Akanfolket. Om tyngdpunkten i beskrivningen ska ligga p den ena eller den andra nivn r en bedmningsfrga. Men den r inte ovsentlig. Minorities at Risk Project beskrev Ghanas moderna historia som vsentligen en maktkamp mellan Ashantis och Ewes. En sdan tolkning blir helt obegriplig fr den som bygger sin kunskap p ngon av de andra kllorna. Religion Det mest anmrkningsvrda i vrt material r uppgifterna om religionstillhrighet. De varierade nmligen mycket kraftigt. Den statliga Ghana Home Page uppgav: kristna 42,8 procent, muslimer 12,0 procent och andra religioner 38,2 procent. Ghana Investment, ocks den en officiell ghanesisk klla,

uppgav: kristna 43 procent, muslimer 12 och animister 38 procent. Detta r ju uppenbart samma siffror, bara litet avrundade i det senare fallet. Enligt Ghana Home frn Africanet omfattade de kristna 44 procent muslimerna 12 procent, och anhngarna av local beliefs 38 procent av befolkningen. Den svenska bistndsorganisationen Hoppets stjrna angav de kristnas andel till drygt 50 procent, muslimernas till ca 15 procent och animisternas till ca 35 procent. S lngt var skillnaderna inte srskilt dramatiska. De kristna omfattade mellan knappt 43 procent och drygt 50 procent av befolkningen, muslimerna mellan 12 och 15 procent och animisterna mellan 35 och 38 procent. Men ngra av ntplatserna gav en helt annan bild. Seaborne och fredskrens ntplats angav de kristna till bara 24 procent, muslimerna till 30 procent, indigenous beliefs till 38 procent och vriga till 8 procent. Bda ntplatserna byggde p CIAs uppgifter eftersom siffrorna var desamma. Enligt CIA fanns det allts betydligt frre kristna och fler muslimer n enligt de andra kllorna. Vad kan skillnaderna bero p? Hr gr det bara att spekulera. Tidsaspekten har knappast haft ngon betydelse. Befolkningens religionssammansttning kan inte grna ha ndrats p ngot radikalt stt under ngra f r. En frklaring till skillnaderna kan vara att grnserna mellan olika religioner r diffus i Ghana. S r i viss mn fallet mellan kristna och animister. Kristna och traditionella trosfrestllningar lever sida vid sida, och vid officiella ceremonier kan man bde be en kristen bn och utfra traditionella animistiska riter. Men den vsentliga skillnaden fanns ju mellan uppgifterna om kristendom och islam, och de r tv klart avgrnsade religioner. Detta frefaller allts inte heller vara ngon viktig frklaring.

112

Kan ngon av kllorna vara tendentis? Det frefaller som om det handlar om tv ursprungskllor. Den ena r frmodligen officiell statistik. Den varierar ngot, kanske beroende p att uppgifterna r olika gamla, kanske drfr att siffrorna rundas av. Den andra r de uppgifter som CIA bygger p. De r s avvikande att de mste ha ett annat ursprung n de vriga. Om det handlar om tendens skulle man fr det frsta kunna tnka sig att de ghanesiska myndigheterna har haft intresse av att verdriva antalet kristna och underskatta antalet muslimer. Men fr att kunna spra en sdan tendens mste man ha djupa kunskaper i ghanesisk politik. De CIA-baserade uppgifterna kan bero p att CIA har anvnt sig av egna kllor och kanske begtt en blunder. Om CIA har haft ngon tendens skulle den vara att man underskattar antalet kristna och verskattar antalet muslimer. Varfr skulle man det? Ville man blsa upp hotet frn islam? Hr hamnar man i rena gissningar. Frgan om skillnadernas orsaker fr allts frbli obesvarad. Utvecklingsniv FNs utvecklingsprogram (United Nations Development Programme <www.undp.org>) har konstruerat ett index dr vrldens 174 stater rangordnas betrffande utveckling, samt tv index som handlar om jmstlldhet mellan knen. Indexen fanns p organisationens ntplats. Ghana hamnade ganska lngt ner 133:e plats p alla tre listorna. Hgst p listan kom Kanada och lgst Sierra Leone. Men vad innebr denna rangordning egentligen? Fr att en sdan lista ska sga ngot mste man veta hur den har tagits fram. Detta frklarades ocks ganska utfrligt p ntplatsen: man hade velat skapa ett analysredskap som r begripligt fr icke specialister. De viktigaste variablerna fr utveckling sades vara to lead

a long and healthy life, to be educated, and to enjoy a decent standard of living. Drfr hade man i indexet tagit med variablerna life expectancy, educational attainment (adult literacy and combined primary, secondary and tertiary enrolement) and real GDP per capita. Principen fr indexet beskrevs relativt utfrligt, ven dess brister. Det framhlls ocks att indexet var en frbttring i frhllande till att bara rkna BNP per capita. There is no automatic link between high GNP growth and progress in human development. Ett problem diskuterades dock inte, nmligen huruvida siffrorna var jmfrbara mellan de olika lnderna. I indexet fanns bde utvecklade lnder med noggrann nationell statistik och fattiga nationer som Ghana vilka till stor del tvingas nja sig med mer eller mindre grova skattningar. Detta mste vara en felklla, men hur stor den var diskuterades inte. Slutsatser Vilka slutsatser kan man dra av Ghanaunderskningen? Den frsta r att det r problematiskt att p mf ska sig fram i ett stort material som vi gjorde. Om exempelvis en journalist ska gra en bakgrundsartikel om Ghana och vill ta fram elementra statistiska uppgifter kan, som vi sett, resultatet variera kraftigt beroende p vilken ntplats man rkar hamna p. (Till saken hr att nr vi ett par mnader senare skulle kontrollera ngra uppgifter, kunde vi inte terfinna alla. Sidorna hade ndrats under tiden.) Men det innebr inte att konventionella metoder som att vnda sig till en expert skulle vara bttre. Snarare r det s att Internet fr upp problem i dagen som annars hade varit dolda. Med konventionella metoder fr man fram en version som kanske r felaktig eller tminstone diskutabel. P Internet, dr man fr flera versioner, kan man inte blunda fr tillvarons komplikationer.

113

Vad lr oss exemplet om Ghana? (1) Den bsta metoden r nog att grna med hjlp av expertis bekanta sig med ngra olika ntplatser inom varje huvudomrde och sedan hlla sig till dem. Ibland kan man utka repertoaren, men d mste man analysera nyfrvrven noga innan man tar in dem i sin ordinarie bokmrkessamling. (2) En annan lrdom r att man har stor nytta av frkunskaper. Vi fick stor anvndning fr vra begrnsade kunskaper om Ghana under dessa skningar. Men vi knde ocks behovet av strre kunskap. (3) Det visade sig att fljande kllkritiska aspekter var srskilt viktiga att ta hnsyn till: (a) I ett fattigt land som Ghana r statistiska uppgifter vanligen mycket oskra. Ofta handlar det om skattningar. Drfr r det intressant att se om den som presenterar en uppgift anger hur denna uppgift har tagits fram, eller tminstone gr en reservation fr eventuella felaktigheter. (b) Beroendekriteriet r aktuellt s till vida att samma uppgifter kan cirkulera i olika kllor. Det r exempelvis naturligt att den som producerar en ntplats om Ghana litar till officiella uppgifter. Enklast r naturligtvis om kllan anges. Men om till exempel exakt samma siffror, p decimalkommat nr, dyker upp p flera ntplatser kan man utg ifrn att de har samma klla. Att flera ntplatser har samma uppgift r allts inget tecken p att uppgifterna r trovrdiga. Det kan i sjlva verket frhlla sig tvrtom. Om siffrorna skiljer sig t mellan olika ntplatser, r det intressant att veta vad detta beror p. Orsakerna kan vara att en freteelse, exempelvis folkslag, definieras olika eller att statistiska fakta samlas in p olika stt. Men de viktigaste orsakerna till skillnaderna torde vara tid och tendens.

(c) Tidskriteriet innebr i dessa sammanhang att man br ta hnsyn till nr uppgifterna har uppdaterats. Om detta anges kan skillnader frklaras med att uppgifterna r olika gamla. Anges det inte finns det skl att vara misstnksam. Det finns ocks anledning att kontrollera nr just de uppgifter man sker har uppdaterats. (d) Tendenskriteriet r ocks intressant Det gller att veta vilket syfte den eller de som str bakom ntplatsen har och vilka de vnder sig till. Man vljer att ta fram olika material om man vnder sig till affrsmn eller till turister. Den ghanesiska staten har intresse av att dra till sig investerare och kan drfr ha intresse av att betona, kanske verbetona, de positiva aspekterna. Men organisationer som fretrder utlndska intressen har intresse av att ge sina kunder korrekta uppgifter, och drfr kan sdana ntplatser vara mera trovrdiga i just dessa avseenden. Men de kan naturligtvis vara otillfrlitliga i andra.

Helhetsbild av Ghana
I den andra delen av vr Ghanaunderskning ville vi skaffa en helhetsbild av situationen i landet. Vi utgick frn ngra ntplatser som rekommenderats av en kunnig person. En vsentlig frga var: Hur skulle bilden av Ghana se ut om vi njde oss med en av de adresser vi ftt? Med andra ord: Vilken betydelse hade valet av adress fr bilden av landet? Av de adresser vi fick gllde flera internationella organisationer. Vi valde ut FN:s utvecklingsprogram, och Amnesty International som hade relativt utfrlig information om Ghana. Ett par anvndbara kllor var ocks amerikanska Ghana tillhr de lnder som fr relativt mycket hjlp frn USA. Den amerikanska bistndsorganisationen (USAID) och det amerikanska utrikesdepartementet gav information om olika lnder, dribland Gha-

114

na. En annan intressant ntplats tillhrde ett forskningsprojekt, Minorities at Risk, som studerade etniska relationer och etniskt relaterade konflikter i olika lnder, inklusive Ghana. USAID det amerikanska bistndsorganet Vi brjade med USAID, den institution som vi ansg det fanns mest anledning att vara misstnksam mot. Den r ju en statlig organisation som drfr kunde misstnkas fr att vara tendentis i proamerikansk riktning. USAID presenterade sig som the independent government agency that provides economic development and humanitarian assistance to advance U.S. economic and political interests overseas. Dess mlsttning sades vara to promote democracy, free markets and Americas foreign policy objectives around the globe. Man sade allts rent ut att ett viktigt ml med den amerikanska u-hjlpen var att frmja USAs politiska syften. Detta frefll vara en brutal uppriktighet som det inte fanns ngon anledning att betvivla. Ingen vill vl framst som mer krass och egoistisk n man r? Men det r precis vad man kan! USAIDs presentation var nmligen upplagd som ett frsvar fr u-hjlpen mot kritiker som hvdade att den amerikanska staten slsade pengar p sdant. S hr skrev man bland annat:
In these times of tight federal budgets, many Americans have asked, why foreign aid? The answers are simple: the small portion of the federal budget that assists developing nations is directly in the best interest of the United States and has produced a striking record of accomplishement.

skulle srskilt framhlla framsteg betrffande just demokrati och marknadsekonomi, nr den berttade om lnder som ftt hjlp av USA. Ghana var ett sdant land, och det beskrevs ocks p detta frvntade stt. S hr brjade presentationen:
Ghana is a leader in Africa in promoting economic reforms and establishing political stability. It is also a key ally of the United States in promoting peace in the subregion and, after South Africa, is one of the most important trading partners for the United States in Sub-Saharan Africa. With successful multi-party elections completed in December 1996, Ghana is now in the forefront of African countries that have made positive steps toward consolidating democracy. The historic elections the first held under a democratically elected government were recognized by the international community as being free, fair and transparent and expressing the will of Ghanas 18 million citizens. An ambitious economic transformation for the past 12 years led to improved budget balances, realistic exchange rates and increased competiton. A more favorable economic climate has spurred both local and foreign private sector investment.

Ntplatsen fortsatte att beskriva den positiva utvecklingen i Ghana. Landet hade en rlig ekonomisk tillvxttakt p ver 5 procent och fattigdomen hade minskat frn 37 procent av befolkningen 1988 till 32 procent 1992. Men det framgick ocks insprngt mellan de positiva omdmena att det fanns mrkare inslag.
In 1995 United Nations Human Development Index which measures life expectancy, adult literacy, and per capita income ranked Ghana 129 out of 174 countries.

Detta tema terkom och utvecklades p ntplatsen. Eftersom tendensen gick i denna riktning kan det faktiskt tnkas att USAID verdrev u-hjlpens krassa sidor. I vilket fall som helst r betoningen p demokrati och fri marknadsekonomi intressant. Eftersom USAIDs ntplats frsvarade USAs u-hjlp kunde man frvnta sig att den

Ghana r allts mycket fattigt. Och lskunnigheten r bara 60 procent fr mn och 40 procent fr kvinnor. Landets ekonomi r starkt beroende av export av ngra f traditionella varor, frmst kakao och guld. Ghanas ekonomi tillt inte the level of social services and infrastructure needed to support rapid deve-

115

lopment of the country. Man hll dock p att verg till en mera diversifierad export. Andra problem var high inflation, tight credit, regulatory restrictions, high wastage and spoilage, excessive marketing margins, low use of inputs such as fertilizers, limited access to financing, and lack of knowledge of domestic and export market opportunities. Skvlingen av regnskogarna var ytterligare ett problem. Den allmnna bilden av Ghana, som den framgick av US AIDs hemsida, var allts av ett fattigt land som trots stora problem r p rtt vg. De ljusa inslagen dominerade framstllningen. Detta r helt i linje med US AIDs tendens. S mycket strre anledning finns det att tro p de negativa fakta som ocks presenterades. USAs utrikesdepartement Det amerikanska utrikesdepartementet hade ocks en ntplats dr olika lnder beskrevs, bland dem Ghana. Den allmnna bedmningen av landet verensstmde i stort med USAIDs, men urvalet av fakta var ett annat och bredare. Landets historia beskrevs kortfattat. Den ldre historien berttades frn ett europeiskt perspektiv, frn portugisernas frsta kontakter i slutet av 1400-talet till britternas kolonisering p 1800-talet och sjlvstndigheten 1957. Allt detta klarades av p ngra rader. Man nmnde inte ens slavhandeln som var en avgrande faktor i Ghanas historia under 300 r. Tiden efter sjlvstndigheten gnades en ngot utfrligare framstllning. Ghanas frste president, Kwame Nkrumah, sought to develop Ghana as a modern, semiindustrialiszed, unitary socialist state. 1966 strtades Nkrumah i en militrkupp, civilt styre terinfrdes 1969 men 1972 genomfrdes en ny militrkupp. Den nya regimen blev dock increasingly marked by mismanagement and rampant corruption. Efter ytterligare ngra kup-

per och motkupper tog Jerry Rawlings, makten 1981. Under Rawlings infrdes en ny frfattning 1993. Detta provided a basic charter for republican democratic government. Beskrivningen av Ghanas ekonomi under tidigare decennier var mrk. Many Nkrumahera investments were monumental public works projects and poorly conceived, badly managed agricultural and industrial schemes. Under ren fre kuppen 1972 stagnerade ekonomin, och fortsatt vansktsel, rekordartad inflation och vxande korruption ledde till ett kande missnje. Men 1983 lanserades an economic recovery program, perhaps the most stringent and consistent of its day in Africa. Och nu avser Ghana att
achieve its goals of accelerated economic growth, improved quality of life for all Ghananians and reduced poverty through macroeconomic stability, higher private investment, broadbased social and rural development as well as direct poverty alleviation efforts.

Enligt amerikanska UD rrde sig allts Ghana frn ett mrkt frflutet mot en ljusare framtid. Berttelsens hjlte var den sittande presidenten Jerry Rawlings. Denna bild verensstmde med USA:s intresse av att backa upp en allierad. Man kan allts misstnka att bilden av det frflutna var verdrivet mrk och bilden av nuet verdrivet ljus. De negativa drag i nuet som togs upp finns det dremot ingen anledning att betvivla. Det kan ocks noteras att skildringen av Ghanas historia helt saknade etniska aspekter. Allt beskrevs i politiska termer. FNs utvecklingsprogram FNs utvecklingsprogram (United Nations Development Programme) beskrev Ghana from a sustainable human development perspective och gav en ganska positiv, men nd nyanserad, bild.

116

A series of economic recovery and structural measures supported by the World Bank, the International Monetary Fund and other donors have resulted in marked achievement in the areas of economic stabilization, the rehabilitation of national productive capacities and infrastructure, and trade liberalization. The Government is aware that despite the successes of the economic reform, the desired impact on the standard of living and the quality of life for most of the population is yet to be realized. However Ghanas socioeconomic transformation must be viewed as a longterm process that is still evolving.

Amnesty International Amnesty Internationals rsrapport fr r 1998 tog upp flera missfrhllanden i Ghana. Sammanfattningen ld:
At least 13 possible prisoners of conscience, arrested in previous years, remained in prison throughout the year. Dozens of suspects were reportedly illtreated following rioting in November. At least three prisoners were sentenced to death; none was known to have been executed.

I den fortsatta framstllningen modifierades den positiva bilden ytterligare. Vrldsbanken konstaterade 1995 att omkring 35 procent av Ghanas befolkning levde under fattigdomsstrecket och att 7 procent levde i absolut fattigdom. Ekonomins vergng till fri marknad hade ocks ftt negativa fljder. In some of the larger cities, some adverse social consequenses of uncontrolled urbanization are beginning to manifest themselves in various forms, including begging and the emergence of street children, juvenile delinquency and child labour. Arbetslsheten var ven ett stort problem. Kvinnornas stllning lmnade ocks mycket vrigt att nska. Betrffande miljn nmndes problem som Soil degradation, deforestation, and the impact of mining activities, water contamination and poor sanitation on health. Den ljusa bilden av Ghana mrknade allts betydligt. Den som hmtade sin kunskap om Ghana frn denna ntplats fick en delvis annorlunda bild av landet n den som enbart studerade de amerikanska ntplatserna. FN hade inte heller lika stort intresse som USA av att frisera sina pstenden, s denna version torde vara trovrdigare n de amerikanska. Man mste dock komma ihg att Ghana r ett av FNs medlemslnder, s kanske ven denna ntplats prglades av diplomatiska hnsyn.

I resten av rapporten beskrevs missfrhllandena mera utfrligt. Frhllandena i Ghana frefll allts vara vrre n de tidigare refererade kllorna gav vid handen. Men fr att f perspektiv br man jmfra med andra afrikanska lnder. Utmrkte sig frhllandena i Ghana p ngot srskilt stt? Amnestys bild av Afrika som helhet var mrk. In 1997, ongoing armed conflicts and further social and political unrest led to appalling human rights violations in Africa. There was little accountability for these abuses and the perpetrators continues to act with impunity. Amnesty nmnde srskilt Angola, Burundi, Demokratiska republiken Kongo (f d Zaire), Etiopien, Kamerun, Kenya, Liberia, Malawi, Moambique, Nigeria, Rwanda, Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Sydafrika, Tshad och Uganda, sammanlagt 18 lnder. Ghana var allts inte med bland dessa utpekade stater. Frhllandena dr var allts knappast vrre n det afrikanska genomsnittet, snarare bttre. Amnesty hade gjort upp en lista p tta slags vergrepp med angivande av hur vanliga dessa var i Afrika. Fem av de tta punkterna gllde Ghana tortyr/vanvrd, samvetsfngar, otillfredsstllande rttegngar, fngslande utan tal och rttegng samt ddsstraff. Ingen fnge hade dock dtt av misshandel eller vanvrd, och ingen ddsdmd fnge hade avrttats under ret.

117

I Amnesty Internationals rapport framstod allts frhllandena i Ghana varken som srskilt goda eller som srskilt dliga. Landet rknades inte upp bland de vrsta lnderna, men en rad missfrhllanden beskrevs. Fr att f denna nyanserade bild kunde man inte nja sig med att se efter vad som sades om Ghana. Man mste jmfra med bedmningen av andra lnder ven om Ghana med afrikanska mtt mtt kanske inte tillhrde de vrsta syndarna, s gav dock Amnestys rapport en viktig komplettering till exempelvis de amerikanska kllornas rosiga skildringar. Minorities at Risk Project Minorities at Risk Project beskrev sig sjlv p sin ntplats som an independent, universitybased research project that monitors and analyzes the status and conflicts of politically active communal groups in the larger countries in the world. Projektet var knutet till College of Behavioral and Social Sciences vid University of Maryland. Det finns allts inga skl att betvivla projektets vetenskapliga respektabilitet. Landets historia berttades relativt utfrligt med de etniska relationerna i fokus. Under tiden frn 1500-talet till 1800-talet dominerade Ashantifolket. 1896 intervenerade Storbritannien och bildade s smningom kolonin Guldkusten. 1957 blev Ghana sjlvstndigt under Kwame Nkrumahs ledning. Under hans regim frdmjukades Ashantifolket (suffered humiliation). Fram till 1963 var en separatistisk rrelse bland Ewefolket aktiv, och not one Ewe held a position in Nkrumahs cabinet. Den general som strtade Nkrumah 1966 var Ewe och under hans tid vergick makten from the coastal Akan peoples to the Ewe and Ashanti. The Ewe and Ga were overrepresented in the cabinet. Northerners repre-

sented only 12 of the 1966 cabinet. Ett kuppfrsk 1967 was widely believed to be conducted by Ashantis and Fantis who tried to reverse the growing domination of the state by Ewes. General Acheampong som tog makten 1972 var Ashanti, och under hans tid spelade Ashantis en nyckelroll i politiken. 1979 tog Jerry Rawlings, som var till hlften Ewe, makten, och mnga Ewes kom att inneha nyckelpositioner i hans regering. I en analys betonades ytterligare den etniska aspekten. Det var de etniska grupperna i sdra Ghana som starkast drev kravet p sjlvstndighet frn britterna. Under Nkrumah identifierade sig de flesta ghananer med nationen, eftersom hans parti var ppet fr alla oavsett etniskt ursprung. Men senare utnyttjade olika hrskande grupper den etniska medvetenheten till att frmja sina egna intressen. Ashantis och Ewes var de ledande grupperna som konkurrerade med varandra. Sedan Rawlings blev vald till president 1993 hade han utfst sig att arbeta fr etnisk harmoni. nd hade han kritiserats fr att gynna Ewes. Minorities at Risk Project beskrev allts Ghanas historia och aktuella politik i huvudsakligen etniska termer. Man kan jmfra med amerikanska UD som dels gav en ngot annorlunda bild av den etniska situationen i Ghana, dels helt negligerade den etniska aspekten i sin historiska versikt. Hr handlar det inte om vem som har rtt i absolut mening. Det sociala och politiska livet i ett land pverkas av mnga faktorer, och det r svrt eller omjligt att avgra vilka som har strre betydelse n andra. Minorities at Risk Project kan misstnkas fr att verbetona den etniska aspekten, eftersom hela projektet r inriktat p denna. andra sidan kan det hnda att de som hade producerat amerikanska UDs ntplats inte hade frsttt hur stor roll etniciteten spelar i Ghana.

118

Slutsatser De adresser vi beskte tillhrde samtliga institutioner med gott anseende och mste tillskrivas stor trovrdighet. nd gav de i vsentliga avseenden olika bilder av Ghana. Orsakerna till skillnaderna torde i huvudsak vara tv. Fr det frsta handlade det om tendens. De amerikanska kllorna hade intresse av att ge en positiv bild av det USA-vnliga Ghana. Drav deras pfallande ljusa bild av landet, framfr allt av demokratin och det fria nringslivet. FN hade inte samma uppenbara intresse, ven om man kunde vnta sig ett visst hnsynstagande till Ghana som FNmedlem. Fr det andra handlade det om perspektiv. Amnesty International framhll brotten mot de mnskliga rttigheterna i Ghana. Dremot ingr det inte i organisationens uppgifter att ppeka de positiva dragen i landet. Bedmningen blev allts med ndvndighet ensidig. Ett stt att i ngon mn motverka denna ensidighet r att jmfra bedmningen av Ghana med hur andra afrikanska lnder beskrivs av Amnesty International. Minorities at Risk Project var ett universitetsanknutet forskningsprojekt som veterligt inte hade ngon anledning att vare sig frskna eller svrta ner Ghana. Dremot kan inriktningen p etnicitet och etniska konflikter ha inneburit att den etniska aspekten verdrevs. Fr att kunna ge en god versikt ver frhllandena i Ghana rcker det allts inte att anvnda sig av en ntplats. Flera kompletterande versioner behvs. Skerligen finns det ocks flera ntplatser n dem vi har anvnt som kunde komplettera bilden.

enbart med hjlp av Internet, p begrnsad tid och utan speciella frkunskaper? Den frgan ska vi frska besvara i detta avsnitt. Fremlet fr underskningen r de s kallade historierevisionisterna en grupp mnniskor som frnekar Frintelsen och som samtidigt vill framst som serisa forskare och/eller samhllsdebattrer. Det var inte revisionisternas argument vi ville studera i frsta hand. Det skulle innebra en helt annan underskning. Det vi i stllet ville f reda p var: (1) Vilka r historierevisionisterna? Har de ngot sammanhngande ntverk? Vilka institutioner och personer bestr detta i s fall av? (2) Hur etablerade r historierevisionisterna? Har de sin bas inom eller utanfr universitetsvrlden? Hur serisa r de? r de rasister? r de fascister? (3) Hur vill de framstlla sig? Vill de upptrda som goda demokrater eller som outsiders, antidemokrater, rasister, fascister? Den frsta uppgiften var den enklaste. Det handlade bara om en kartlggning. Den andra uppgiften var svrare. Fr att ge ett fullstndigt svar p den mste man g djupt in i materialet och studera de argument som historierevisionisterna framfr. Det hade vi inte mjlighet till, men kanske kunde man komma en bit p vgen genom att exempelvis se vilka personer och grupper historierevisionisterna associerade sig med? Kanske de ocks omedvetet avsljade sig i sitt stt att presentera sig? Uppgiften 3 terigen, frefll enklare. Den bild man vill ge av sig sjlv r ju definitionsmssigt det man ppet gr ut med. Vi utgick frn det vi redan visste och tog oss vidare, steg fr steg. Stegen blev ganska mnga och det kanske r svrt att f grepp om vr slingrande vg. Men vi tror det kan vara

Frnekare av Frintelsen en kartlggning

Gr det att kartlgga en grupp mnniskor som man kan misstnka fr att dlja sina verkliga avsikter

119

till nytta att flja de olika momenten och se hur vi resonerade. Kanske gick vi fel ibland, kanske kunde vi ha valt snabbare vgar. Men vi befann oss i samma situation som mnga andra Internetanvndare.

Ett historierevisionistiskt centrum Institute for Historical Rewiew

Vr utgngspunkt var ett namn vi knde till, David Irving, en av de relativt etablerade historierevisionisterna. Om historierevisionisterna hade kontakter med etablerad forskning, borde hans namn kunna leda dit. Vi gjorde en skning p Irving och fann 5 025 referenser i skmotorn Alta Vista. Det var naturligtvis omjligt att g igenom alla dessa. Hur skulle vi gra? En vg kunde kanske vara att se var Irving publicerade sig. Vi tittade p ngra av adresserna och fann att han hade skrivit i en tidskrift som hette The Journal of Historical Review. Kunde detta intetsgande namn dlja ngot av intresse? Det gjorde det. Tidningens ntplats framhll tydligt och klart att den gnade sig t historierevisionism. En lnk frn tidskriften ledde sedan direkt till Institute for Historical Rewiew (IHR), <www.ihr.org>. Kanske var den det centrum fr historierevisionisterna vi skte? Vi lt Irving vara och tittade p institutet. Enligt IHR:s ntplats hade institutet bildats 1978 och hade sina lokaler i sdra Kalifornien. Det var a notfor profit research, educational and publishing center devoted to truth and accuracy in history.. Institutet ville uppenbarligen verka respektabelt. IHR sades vidare fortstta den tradition of historical revisionism pioneered by distinguished historians such as Harry Elmer Barnes, A.J.P. Taylor, Charles Tansill, Paul Rassinier and William H. Chamberlain. Av dessa knde vi till Taylor, en brittisk historiker som driver tesen att Hitler hade hoppats uppn sina

ml utan vrldskrig. Men oss veterligt har Taylor aldrig visat ngra nazistiska sympatier. (Det visade sig allts genast vara vrdefullt att ha ngon kunskap om mnet.) Ordet historierevisionism anvndes allts av historierevisionisterna sjlva. Vidare kunde vi konstatera att IHR ville framstlla sig som en institution fr seris historieforskning. Dremot bevisar naturligtvis inte hnvisningarna att de nmnda historikerna verkligen sympatiserade med IHR. IHRs ntplats beskrev vidare sin verksamhet, och dr fanns ett tydligt drag av bitterhet. Man talade om att segraren skriver historien och att i en vrld often saturated with historical lies and selfserving propaganda, the Institute for Historical Review stands as a precious beacon. Det fanns hftiga utfall mot det man beskrev som orttfrdig kritik. Detta r en indikation men naturligtvis inget bevis p att IHR stod utanfr den etablerade akademiska och politiska vrlden. Man skrt ocks en del. 1994 hade exempelvis 60 Minutes, one of the countrys most widely viewed television shows presenterat institutet, och IHR:s tidning hade citerats in major newspapers and magazines, including Time, Vanity Fair, The New Yorker, The Wall Street Journal, the New York Times, and the Los Angeles Times. Detta bevisar dock ingenting om ngra sympatier fr IHR i dessa medier. Man fr nmligen inte veta vad som har sagts om institutet. Det enda citatet r ur Los Angeles Times som beskriver IHR som en revisionist think tank that critics call the spine of the international Holocaust denial movement. IHR hade naturligtvis all anledning att citera de mest positiva omdmen de kunde finna i de etablerade medierna. Om detta citat var det bsta man kunde visa upp, verkar det snarast skumt. S kom ntplatsens text in p Holocaust och framhll att IHR inte frnekade den. Dremot

120

hade man published detailed books and numerous probing essays that call into question aspects of the ortodox extermination story. Institutet kallas visserligen av sina motstndare a Holocaust denial organisation, men detta r completely at variance with the facts. I s fall skulle man inte ha ftt std frn university professors such as Arthur Butz and Robert Faurisson, historians such as David Irving and Harry Elmer Barnes, former concentration camp inmates such as Paul Rassinier, and American gas chamber specialist Fred Leuchter, hvdade man. Genom att studera IHRs ntplats kunde vi allts konstatera att institutet ville framstlla sig som ett serist forskningsinstitut med anknytning till etablerad forskning men att man avsljade sig som outsiders. Fr att komma vidare mste vi nu g utanfr ntplatsen.

En konkurrent till IHR The Barnes Review

Som vi sg hnvisade IHRs ntplats till ett antal historiker som sades stdja institutet. Ett par av dem knde vi redan till som revisionister David Irving och Robert Faurisson men de andra var oknda fr oss. Dessa namn bevisade dock ingenting, eftersom ingenting garanterade att personerna i frga verkligen stdde IHR. Men det fanns ett undantag. Harry Elmer Barnes pstods ha sagt att IHRs syfte var bring history in accord with the facts. Hr fanns kanske en etablerad historiker som stdde historierevisionisterna. Vi skte efter Harry Elmer Barnes p Alta Vista, men fann inget. En skning p Lycos gav dremot resultat. Det visade sig finnas en The Barnes Review som arbetade in the Tradition of the Father

121

of Historical Revisionism, Dr Harry Elmer Barnes. Om det var Barnes som hade startat historierevisionismen var det kanske inte s underligt att han rekommenderade IHR. The Barnes Review visade sig vara en kolorerad populrhistorisk tidskrift som 1998 tog upp mnen som sovjetiska ddslger, banditen Billy the Kid, Napoleons invasion av Ryssland, en amerikansk Jeanne dArc. S lngt frefll det handla om oskyldig populrvetenskap. Men ngra rubriker verkade tvivelaktiga: Gring to Churchill, Cover-Up: D-day Training Disaster, FDRs Organized Crime Connection samt, inte minst intressant, Madagascar as a Jewish Homeland (De tyska nazisterna hade under en tid planer p att deportera de tyska judarna till Madagaskar. Det var nr detta inte gick att genomfra som de startade det projekt som historierevisionisterna frnekar eller frringar Frintelsen). Sdana rubriker mste oundvikligen vcka misstankar om nazistiska sympatier. Men bara ett nrmare studium av tidningen kunde visa om det handlade om frtckt extremistisk propaganda eller inte. Tills vidare fick vi nja oss med misstanken. Inte heller framgick det klart av tidskriftens ntplats vilka, om ngra, relationerna var mellan The Barnes Review och IHR. Men en uppgift visade sig snart vara av intresse: chefredaktren hette W.A. Carto. Vi fortsatte Barnesspret och skte p the Barnes Review i skmotorn Yahoo. Vi fick 37 trffar. Det var inte fler n att vi kunde titta p alla rubrikerna. En av dem ld Embattled Bigots: New Voice of Extremism. Den visade sig komma frn ngot som kallades The Nizkor Project. Dr kunde man lsa fljande:
The Spotlight which continues to be overseen by Carto and used as his vehicle for attack recently announced in an August 1994 issue the debut of a new Holocaust denial publication to compete with The Journal of Historical Review. The Barnes Revi-

ew named in honor of the late Harry Elmer Barnes, the original revisionist historian of WWII who in his senescence became closely allied with Carto and other Nazi sympathizers will be assisted by the staff of The Spotlight, according to an editorial by Carto. The proposed topics which Carto announced would be examined in forthcoming issues of the new publication included: The mixing of the races in history what are the results?; and What happened to the CroMagnons and the Neanderthals? Are remnants of these ancient people living in our world today? Such features appear to confirm allegations made by the rebel staffers against Carto: that Carto intended to replace Holocaust denial articles in The Journal of Historical Review with more overt racist and nationalist propaganda.

Om man ska tro detta hade det allts intrffat en schism inom revisionistlgret. Carto hade tillhrt kretsen kring IHR men hade 1994 brutit med dem och startat en egen tidskrift. Redan tidigare hade han kontroll ver en tidning med namnet The Spotlight som stod fr en mera ppet rasistisk linje n IHR. Harry Elmer Barnes var en pionjr fr den revisionistiska historietolkningen som hade brutit med IHR och anslutit sig till Carto. Det antyddes att detta berodde p att han hade drabbats av senilitet. Och 1994 var han dd. The Barnes Review hade allts ingenting med IHR att gra. Men hr fanns kanske ett annat och mindre rumsrent centrum fr revisionistiska tankar som kunde vara vrt att underska. En skning p The Spotlight+ Carto tydde p detta. Skningen gav nmligen 2 545 trffar i Alta Vista. Men vi valde att slppa den trden och fortstta med IHR.

Revisionisternas kritiker McVay och The Nizkor Project

Uppgifterna om The Barnes Review kom allts frn The Nizkor Project. Vad var det fr ngot? Var det ytterligare en grupp revisionister? Vi skte p The Nizkor Project i Alta

122

Vista, och dr fanns mycket att hmta. Det visade sig att projektets syfte var att argumentera mot revisionisterna. En lnk gick till en person vid namn Ken McVay som sades ha startat The Nizkor Project. Han beskrevs i smickrande ordalag, med flera bilder. Bland annat sades han ha ftt en fin orden, The Order of British Columbia. Det frefll som om han sjlv hade producerat ntplatsen. Skrytsamhet drar ner trovrdigheten, tminstone fr en svensk som r ovan vid sjlvberm, s vi beslt att gra en kontroll. En lnk frn McVays ntplats gick till The Order of British Columbia och enligt den ntplatsen hade han verkligen ftt denna hga orden. En kontroll av adressen <www.island.net/~kmcvay/obc-95-recipients.html> visade att den tillhrde ett stort kommersiellt fretag. Det fanns drfr ingen anledning att betvivla att McVay verkligen hade tilldelats The Order of British Columbia. Detta mste betraktas som ett argument fr att McVay och The Nizkor Project var serisa, och att The Nizkor Project kunde vara en intressant klla nr det gllde att nagelfara revisionisternas argument. Men det var ju inte vr uppgift den hr gngen. Det kan ocks nmnas att det gick att lnka sig direkt frn IHRs ntplats till The Nizkor Project.

blerade forskningen. I varje fall fanns det en trd att nysta vidare p. Men vi valde att slppa den.

Hnvisningar till pstdda revisionister

Av de personer som nmndes p IHRs ntplats Arthur Butz, Robert Faurisson, David Irving, Harry Elmer Barnes, Paul Rassinier och Fred Leuchter har Barnes redan diskuterats, Irving var utgngspunkten fr underskningen, och Faurisson r en av de mest knda historierevisionisterna. En skning p Arthur Butz i Alta Vista visade att han var en ivrig revisionist. I Libris fanns en titel av Butz, The hoax of the twentieth century, utgiven av The Historical Review. Detta sade inte s mycket, men, skulle det visa sig, det var vrt att lgga p minnet. En skning p Paul Rassinier i Alta Vista gav 297 trffar. Han visade sig vara fransman, dd redan 1967. Han hade varit aktiv i motstndsrrelsen, och hade hamnat i tyskt koncentrationslger. Och han var historierevisionist. Det verkade inte troligt att en fre detta motstndsman skulle vara nazist. Kanske historierevisionisterna inte var nazister nr allt kom omkring? Ocks hans namn var vrt att lgga p minnet. En skning p Fred Leuchter gav 426 trffar i Alta Vista. Han beskrevs som specialist p gaskamrar och anvnde tydligen sin yrkeskunskap till att frneka de nazistiska gaskamrarna. Det frefll inte srskilt frtroendeingivande, men ocks han skulle visa sig vara vrd att komma ihg. P Faurisson fick vi 1830 trffar i Alta Vista. Att underska hans eventuella rasism och eventuella nazistiska sympatier skulle krva en egen underskning, men vi gick inte vidare med ngon sdan. nnu fanns det allts inte ngra klara indikationer p nazistiska eller rasistiska sympatier hos IHR. Underskningen mste g vidare.

Revisionismens fader Harry Elmer Barnes

Det var ju Barnes sjlv, inte tidningen med hans namn vi skulle underska. Han frefll ju fortfarande vara en auktoritet inom IHR trots att tidskriften med hans namn inte var det. Vi skte p Libris och fann inte mindre n 38 titlar av Barnes. Det frefll allts som om Barnes verkligen var en seris historiker. Hr fanns kanske den skta kopplingen mellan historierevisionisterna och den eta-

123

Medverkande vid IHRs konferenser

IHRs ntplats namngav ocks talare vid konferenser som IHR hade organiserat. En sdan medverkan fr anses vara ett tecken p sympati, ven om bevisvrdet torde vara lgt. De personer som nmndes var de fljande. John Toland en amerikansk historiker och Pulizerprisvinnare. Pulizerpriset r prestigefyllt, s detta verkade borga fr att mannen var seris. En skning i Alta Vista gav ngra hundra trffar. En av dem var en lista p Pulitzerprisvinnare, och Toland hade mycket riktigt ftt Pulitzerpriset. Det var 1971, och han fick det fr boken The Rising Sun. Den hade utgivits av Bantam Books enligt detta frlags ntplats och var klassificerad som HISTORY: AMERICAN WORLD WAR, 1939 1945 JAPAN. Bantham Books r ett stort frlag s detta frefll borga fr att Toland var en seris historiker. En skning i skmotorn Yahoo gav ungefr lika mnga trffar. En av dessa var en lista p litteratur om nazismen och Frintelsen som tog upp en mngd icke revisionistiska bcker, och dr fanns en Hitlerbiografi av Toland frn r 1976. Denna ntplats hade undertiteln Holocaust understanding and prevention. Den som stod fr sidan presenterade sig till yttermera visso som Holocaust survivor. Ska man dma mnniskor efter det sllskap de befinner sig i, skulle Toland inte vara ngon riktig revisionist. En kontroll med Libris visade dessutom att Toland hade skrivit en rad bcker, de flesta om andra vrldskriget. Toland mste allts uppfattas som en respektabel historiker, uppenbarligen utan nazistiska sympatier. Om han verkligen sympatiserade med IHR skulle detta vara ett argument fr institutets respektabilitet. Men att en person medverkar p en konferens bevisar ingenting, p sin hjd r det ett indicium p att man delar arrangrernas vrderingar. James J. Martin, en amerikansk historiker

som pstods ha medverkat i Encyclopdia Britannica. Denna r ju prestigefylld s ven detta verkar borga fr att institutet r serist. En skning i Alta Vista gav 150 trffar. En del var klart revisionistiska, ngra hnfrde sig till The Nizkor Project. Det visade sig ocks att Martin hade skrivit en rad bcker i historiska mnen. Han hade ocks hllit ett tvdagarsseminarium 1975 om historierevisionismen. I en intervju kallade han Harry Elmer Barnes sin vn. Martin var allts uppenbarligen historierevisionist. David Irving r ju en ledande historierevisionist, det var ju utgngspunkten fr vr underskning. John Bennett, australiensisk civil liberties attorney and activist, and president of the Australian Civil Liberties Union. Ordfrandeskap i en frening fr mnskliga rttigheter borde, tycker man, borga fr ett demokratiskt sinnelag. Men pstendena mste kontrolleras. Bennett visade sig emellertid vara ganska svr att identifiera. Hans namn var helt enkelt fr vanligt. En skning i Yahoo p +John Bennett+Civil Liberties Union gav dock bara tta trffar. En av dem var en ntplats som var kritisk mot historierevisionisterna och dr nmndes Bennett som medlem av advisory committee of the Journal of Historical Review. Det framgick ocks att han var knuten till Australian Civil Liberties Union. En skning p denna organisation (ganska f trffar) frde oss till en ntplats med namnet Holocaust Revisionism. Sidan tillhrde den amerikanska krigsmakten (domnnamnet innehll .mil). Enligt denna hade Australian Civil Liberties Union distribuerat revisionistiskt material. Ngra ytterligare trffar gllde revisionistiskt material. Detta indikerade att Australian Civil Liberties Union var revisionistisk, trots att dess namn snarare antydde motsatsen. Bennetts ordfrandeskap i denna organisation gav honom allts inte ngon

124

demokratisk legitimation. Fred Leuchter, Americas foremost expert on execution hardware har figurerat tidigare. Hideo Miki, pensionerad professor vid Japans militrakademi och pensionerad generalljtnant i Japans frsvarsmakt. En skning p Alta Vista gav tre trffar. De gav ingenting mer n att Miki uppenbarligen var historierevisionist. Detta r vad vi fick fram genom att studera IHRs ntplats och gra ngra kontroller p personer som nmns dr. Vilka slutsatser kan man dra av detta? Inte s mnga, kanske, men nd ngra. (1) IHR var inte ngon etablerad institution. Man hnvisade visserligen till forskning och forskare, men, med ngra undantag, var de personer man hnvisade till historierevisionister utan starkare frankring i universitetsvrlden. Man uppfattade sig som frfljd och intog en frsvarsattityd. (2) IHR ville framst som respektabel. Man utnyttjade till fullo de kontakter med den respektabla forskningen man hade. Och det fanns inga hnvisningar till ppet rasistiska eller nazistiska organisationer. Uppenbarligen ville man markera en grns mot rasister och nazister. Men var detta verklighet eller bara sken?

Personer som stdde IHR

En annan lnk frn IHRs ntplats hade underrubriken They Support the IHR. You Should Too. Dr frklarade sammanlagt sex personer med ngra rader varfr de stdde IHR. Eftersom de aktivt uppmanade till std fr institutet fr de antas dela dess vrderingar. Personerna var: Robert Faurisson. Han nmnde ngra namn som kunde vara intressanta att underska, men det skulle fra fr lngt s vi lt dem vara. Faurisson kritiserade ocks Willis Carto redaktren fr The Barnes Review. Carto skul-

le ha frskt ndra The Journal of Historical Review p ett sdant stt att det kunde ha inneburit slutet p hela IHR. David Irving som p ngra f rader talade om hur seris och balanserad han ansg The Journal of Historical Review vara. Arthur R. Butz som berttade hur Willis Carto hade frskt frvandla The Journal of Historical Review till ett rasistiskt organ. Ernst Zndel. Han beskrevs som en tyskkanadensisk publisher and revisionist activist. Hans inlgg bestod av ett htskt angrepp p Carto. James J. Martin. Vi har tidigare sett att han var historiker och revisionist. ven han kritiserade Carto. Bradley R. Smith. Han presenterades som Americas most prominent revisionist activist. Inte heller han kunde avst frn att kritisera Carto. Den mrkliga situationen rdde allts att det utrymme som skulle gnas t att gra reklam fr IHR och dess verksamhet huvudsakligen gnades t kritik av en avflling. Av de sex personer som citerades var det bara David Irving som avhll sig frn att kritisera Willis Carto. Inbrdes uppgrelser av den hr typen brukar tyda p sekterism. Den hetsiga polemiken mot Carto antyder sledes att IHR inte var ngon seris organisation. andra sidan kan IHRs anknytning till den etablerade forskningen kanske ha varit ngot starkare n det frst verkade, eftersom historikern James J. Martin inte bara stdde IHR utan ocks deltog i uppgrelsen med Carto.

Lnkar frn IHR

Av nnu strre intresse var en sida med rubriken Links to other sites of interest. Dessa rekommenderade ntplatser sades alla ha some revisionist material on them, although they may have other material as well. Neither

125

I nor the Institute of Historical Review necessarily ascribes to any of the opinions expressed on these pages. Vem I var framgick inte. Trots reservationen mste IHR antas sympatisera med de rekommenderade ntplatserna, tminstone i ngon mn. Sammanlagt rekommenderade den hr sidan 17 andra ntplatser. Ngra av de personer som figurerade p dessa har vi redan mtt, men ngra namn var nya. Greg Raven, hade en egen sida for revisionist materials. Han frefll angelgen att inte provocera, eftersom han skrev:
If you find material on this Web site that is untrue, please tell me and I will change it. If you find material on this Web site that is racist or hateful, please tell me and I will remove it.

ty has the power to wash a people clean and that there is no liberty without intellectual freedom.

Man kan notera betoningen av intellektuell frihet, liksom ppekandet att ngra av kommittns medlemmar var judar, en markering av att man inte var antisemitisk. David Irving hade ocks en egen ntplats. Han verkade angelgen att markera sin respektabilitet. Han presenterade nmligen sidan med bland annat ett citat frn professor Gordon C Craig i The New York Review of Books.
SUCH PEOPLE AS David Irving have an indispensable part in the historical enterprise, and we dare not disregard their views.

En skning p Raven i skmotorn Yahoo frde till en ntplats med namnet Revisionism Online. Den innehll lnkar till en rad organisationer, av vilka en del var identiska med dem IHR nmnde medan andra var nya. Bland annat fanns det en sida tillgnad Rudolf Hess, The Martyr of the German Reich. Det skulle kunna vara ett tecken p att revisionisterna trots alla bedyranden om motsatsen hade kontakter med nazister. Men det spret fljde vi inte. Bradley R. Smith hade ocks en ntplats. Han sade sig leda The Committee for Open Discussion of the Holocaust Story. Kommittns mlsttning sades vara att
promote intellectual freedom with regard to this one historical event which in turn will promote intellectual freedom toward all historical events (thus all other issues). We have chosen to concentrate on the gas chamber stories and war crimes trials because they are emblematic of the allegedly unique monstrosity of the Germans before and during World War II. We want to help civilize Americans. Were not Germans and were not Jews (well, some of us are) and we are not focused on how naughty they were or were not. Were focused on American culture, on the American ideal that liber-

Av tidigare ej nmnda institutioner r det australiensiska Adelaide Institute intressant, eftersom det frefll vara en australiensisk motsvarighet till det amerikanska IHR. Institutet presenterade sig sjlv s hr:
We are a group of individuals who are looking at the Jewish Nazi Holocaust, in particular we are investigating the allegation that Germans systematically killed six million Jews, four million alone at the Auschwitz concentration camp. In our investigations we refuse to be intimidated by anyone because we believe that the first step in any murder investigation is to forensically test the alleged murder weapon. In the Auschwitz murder case, certain individuals wish to prevent us from focusing upon such an investigation. We reject outright that a questioning of the alleged homicidal gas chamber story constitutes hate talk, is anti-Semitic, racist or even neoNazi activity.

Adelaide Institute gnade sig allts t revisionism, samtidigt som man bestmt frnekade att man var antisemitisk eller rasistisk. Och man visade en tydlig frsvarsattityd. Institutet hnvisade till revisionistiska lnkar, ungefr de samma som IHR. Men man hade ocks lnkar till det man kallade Extermitinationist Connections. Dr terfanns

126

bland annat The Nizkor Project och Simon Wiesenthal Center. Institutet var otvivelaktigt revisionistiskt, men det hindrade allts inte att man hnvisade till motstndarnas ntplatser. En Michael Hoffman hade en revisionistisk ntplats som var intressant s tillvida att den visade ett portrtt av John Milton och citerade dennes klassiska frsvar fr yttrandefriheten. En Student Revisionists Resource Site hnvisade till en annan av yttrandefrihetens pionjrer, John Stuart Mill. En fransk ntplats frn en organisation som kallade sig AAARGH hade som motto:
no hate no violence not all ideas are good Races ? Only one Human race

En annan intressant ntplats var Ingrid Rimlands Zndelsite. Dess mlsttning sades vara:
the rehabilitation of the honor and reputation of the German nation and people. Specifically, the Zndelsite challenges the traditional version of the Holocaust an Allied propaganda tool concocted during World War II that is not based on historical fact but is a cleverly used ploy to keep the German war time generation and their descendants in perpetual political, emotional, spiritual and financial bondage.

Ernst Zndel har vi mtt tidigare. Men vem var Ingrid Rimland? Hon visade sig vara en tyskamerikansk frfattare som bland annat hade skrivit en romantrilogi med namnet Lebensraum. Den presenterades s hr:
While historical revisionists have produced no end of factual books analyzing the claim that the Nazis killed six million Jews during the Second World War, they have been notably less successful in creating works of imaginative literature on revisionist themes. Meanwhile, the fictional Holocaust epics of such accomplished hacks as Gerald Green, Herman Wouk, and James Michener have been read, watched and believed by millions of Americans who would never think of delving into Hilberg or Goldhagen. Ingrid Rimlands Lebensraum trilogy should help start to change that. Fiction of epic sweep, this three volume work spans two centuries in the history of her own people, the German Mennonites, from their settlement on the Ukrainian steppe under the protection of Catherine the Great, to their despoliation and decimation by the Communists but not before a heroic few of them, forsaking their pacifist creed, join in a heroic, last ditch defense of Berlin in 1945.

Det frefaller allts typiskt fr tminstone en del av historierevisionisterna att de anknyter till liberala traditioner om yttrandefrihet snarare n till traditionell konservatism och nationalism. Men det r, som vi ska se, inte hela sanningen. En polskamerikansk ntplats gav exempelvis ett antisemitiskt intryck. En hypertextrubrik ld nmligen: The Jews favorite Golem is Poland Judaism as a group phantasy martyrdom. En ntplats, Black and Jews Newspage, stod den afroamerikanska organisationen Nation of Islam nra. En lnk ledde direkt till Nation of Islams officiella ntplats. Denna organisation har beskyllts fr antisemitism. En hnvisning gick ocks till den svenska Radio Islam vars professionellt utgjorda ntplats hade det sympatiska mottot No hate. No violence. Races? Only one Human race. Men litet lngre in i hypertexten var tongngarna andra. Dr fanns exempelvis The Ten Commandments of Jewish racism. A Beginners Guide, what it means to the chosen ones of Israel by Rabbi Sholomon Goldstein.

Misstanken att det rrde sig om nazism ligger nra till hands, inte minst tack vare trilogins titel. Drfr skulle det vara det intressant att veta vilket amerikanskt frlag som givit ut bckerna. Men det framgick inte! Flotta frgbilder p bckernas omslag visades, men ingenstans angavs frlaget. En kontroll p

127

USAs nationalbibliotek, Library of Congress, visade att Ingrid Rimland hade givit ut fem bcker p olika frlag, men Lebensraum tillhrde inte dessa. Kanske hade Ingrid Rimland givit ut sin trilogi p eget frlag. I varje fall frefll hon inte srskilt frtroendeingivande. De olika ntplatser som IHR hnvisade till var allts olika till innehllet. Ngra framstllde sig som goda liberala demokrater, andra uttryckte nationalism, ngra kunde tminstone misstnkas fr rasism och/eller nazistiska sympatier. En ntplats gnades enbart t Willis Carto, avfllingen.
The goal is for this Web site to become a central location for information about Willis Allison Carto, patriot for profit. The motivation for exposing Carto and his activities to the light he so often shuns is not born from Cartos ruination and despoilation of the American right winged populist political scene, although there is little argument that Carto has done just that. Rather, proceeding from the belief that the People always get the government they deserve, the populists and right wingers who have allied themselves with Carto over the years have gotten what they deserve.

Vi hade ftt en bild av kretsen kring IHR som en ganska begrnsad, sekteristisk grupp mnniskor, som nd hade internationella kontakter som strckte sig frn centrum i USA till Sverige, Polen, Frankrike och Australien. Historierevisionisterna ville framst som respektabla forskare, de frnekade bestmt att de var vare sig rasister eller nazister, de hnvisade hellre till liberala klassiker n till konservativa eller nazistiska verk. Men ett nrmare studium visade, tminstone p sina hll, antydningar till bde rasism och nazism. Hur skulle det tolkas? Var respektabiliteten bara en fasad som dolde en mrkare verklighet? Eller fanns det olika sikter bland historierevisionisterna? Det hade ju faktiskt frekommit tminstone en utbrytning. Detta r en central frga, men att besvara den skulle krva en grundligare underskning n denna. En liten kontroll terstod dock.

En studie av revisionisterna
Nr vi letade efter John Bennett hamnade vi av en slump p en ntplats, Holocaust Revisionism, som beskrev revisionisterna p ett kritiskt men samtidigt nyanserat stt. Sidan hade sitt ursprung i den amerikanska krigsmakten (.mil i adressen) men var ingen officiell publikation utan resultatet av ett fortbildningsprogram fr frsvarsanstllda. Rapporten frefll nrmast ha karaktren av examensarbete. Det var allts inte frgan om ngot facit. Men den kunde fungera som en lmplig oberoende klla att stlla de olika revisionistiska uppgifterna mot. Holocaust Revisionism gav en versikt ver olika revisionistiska organisationer, frmst IHR, som beskrevs som a pseudohistorical society och som the major world center of Holocaust revisionism. Vi hade tydligen trffat rtt nr vi koncentrerade oss p IHR. Av nyckelpersonerna nmndes Paul Rassi-

Fortsttningen gick i samma stil. Man gav till och med uppgifter om trivialiteter som vilket mrke hans, respektive hans frus bilar hade. Dessa angrepp r tydliga tecken p sekterism. Man slss inbrdes, och inte med blanka vapen. Drmed var underskningen avslutad. Vi hade visserligen kunnat hlla p lngre och flja olika trdar. Framstende revisionister som Irving och Faurisson kunde exempelvis vara vrda ytterligare studium, liksom Willis Cartos konkurrerande organisation. Men syftet var ju inte i frsta hand att beskriva revisionisterna utan att se efter vad som gr att f fram p Internet och vilka kllkritiska metoder som kan vara till nytta i det sammanhanget.

128

ner som revisionismens fader. Han hade varit motstndsman under det andra vrldskriget, suttit internerad i koncentrationslgret i Buchenwald, blivit dekorerad efter krigsslutet och ven blivit invald i franska nationalfrsamlingen som socialist. Detta hade vi ju varit p spren, men tydligen hade vi undervrderat Rassiners roll. Av samtida revisionister nmndes frst Arthur R. Butz som visade sig vara Associate Professor of Electrical Engineering i Northwestern Universiy i Illinois. By all apparent standards he is a successful academician, ansg rapportens frfattare. Hans The Hoax of the Twentieth Century frn 1973 fick stor betydelse. For the first time, what appeared to be a well documented scholarly work by a credentialed university professor addressed the revisionism of Holocaust. Ocks Butz hade vi tydligen underskattat. Det gller ven Fred Leuchter. Vi hade inte tagit hans expertis som expert p avrttningsteknik p allvar. Men: The Leuchter Report is viewed and publicized by Holocaust revisionists as the most important work on revisionism of the decade, and possible longer. Rapporten hade dock blivit starkt kritiserad fr sina errors and pseudoscientific metods. Ernst Zndel beskrevs som a man with strong ties to pro-Nazi organizations across North America. Detta hade vi kanske upptckt om vi hade kontrollerat honom mera noggrant. Nu kunde vi bara misstnka det genom hans anknytning till Ingrid Rimland som frefll nazistanstucken. Bradley Smith presents perhaps the most interesting argument involving revisionism freedom of speech. He believes that the way to destroy the Holocaust lie is to have free exchange and open debate on all aspects of the Holocaust. Att liberala argument om yttrandefrihet anvnds av revisionisterna tillsammans med hgerextremistiska argument,

hade vi upptckt. Men vi hade misstnkt att de liberala argumenten mest var fikonlv. Enligt rapportens frfattare gller emellertid detta i varje fall inte Bradley Smith. Betrffande avfllingen Willis Carto stdde rapporten anklagelserna mot honom fr att vara rasist. Carto believes that at the root of civilizations problem are the Jews and Negroes. I rapporten nmndes ocks de konferenser som IHR anordnat. They have managed at times to get respectable speakers, notably the Pulitzer Prize winner John Toland. They view such participation as a great victory as it serves to help people see them as a legitimate and mainstream scholarly organization. Dr fanns allts en frklaring till Tolands roll. Han var uppenbarligen ingen revisionist, utan hade blivit vertalad kanske lurad att medverka. Slutligen beskrevs Nizkor-sidan i positiva ordalag. This site has much to offer for those interested in combating the many halftruth revisionist arguments. Rapporten gav allts en hel del information som vi inte hade ftt fram p egen hand.

Slutsatser
Vilka slutsatser kan man dra av den hr underskningen? Fr det frsta att det gr att gra en underskning av de hr typen, p begrnsad tid, utan att anvnda ngot annat material n Internet. Utan Internet skulle arbetet verhuvudtaget inte kunnat genomfras i Sverige. Men fr det andra visade det sig att arbete p Internet har sina begrnsningar. Det vi lyckades med var en versiktlig kartlggning av ett historierevisionistiskt ntverk och av de personer som var mest framtrdande inom detta. Dremot kom vi inte t mera subtila saker som hur ntverket hade vuxit fram och vilka personer som hade spelat vilka roller i den utvecklingen.

129

Det hade skert varit mjligt att ta reda p ven detta. Vi fick ju en hel del information genom den versikt vi fann av en tillfllighet. Mera sdant hade skert varit mjligt att hitta. Ocks historierevisionisternas motstndare i The Nizkor Project skulle skert kunna ge vrdefull information. Tidningar och tidskrifter som lagts ut p Internet skulle ocks kunna anvndas. Men d skulle arbetet ta betydligt lngre tid. En annan lrdom var hur vrdefulla ven de minsta frkunskaper r. Vi valde medvetet ett mne som vi inte var specialister p. Men det vi visste vilka Irving, Faurisson och Taylor var hade vi stor nytta av. Hade vi knt till ngra flera av de aktuella personerna eller organisationerna hade detta besparat oss tskilligt arbete. Internet kan inte erstta kunskap. Ngra praktiska slutsatser gr ocks att dra av underskningen. (1) Ett problem var sjlva mngden av material. Personer och institutioner figurerade p hundratals, ja tusentals ntplatser. Att brja frn brjan och titta p sidorna i tur och ordning var omjligt. nd gick det ganska ltt att frn det kaotiska resultatet av skningen p David Irving komma till den historierevisionistiska tidskrift han medverkade i och drifrn till historierevisionisternas centrum, Institute for Historical Review. Sedan var det inga strre problem att ska sig ut mot periferin igen. Man mste allts tnka efter och frska vara litet kreativ. (I detta fall hade vi inte haft gldje av att begrnsa skningen till David Irving AND ngonting eller David Irving NOT ngonting, eftersom vi inte visste vad vi skte efter.) (2) Texttolkning var ocks en fruktbar metod. IHRs ntplats visade inte bara vilken bild institutet ville ge av sig sjlv. Den avslja-

de ocks en del som man skert inte ville skylta med isolering och sekterism. (3) Guilt by association r visserligen en dubis freteelse. andra sidan: Sg mig vem du umgs med, och jag ska sga dig vem du r. Det r ingen ltt sak att dra slutsatser av de hnvisningar och lnkar som kan finnas p en ntplats. Vi resonerade s, att om en organisation, exempelvis IHR, framhller vissa personer eller organisationer som auktoriteter kan det betyda tv saker. Antingen sympatiserar man med personerna i frga, eller ocks vill man bara lna dessa personers prestige. Nr historierevisionistiska organisationer hnvisar till vlrenommerade historiker eller till liberala klassiker mste man drfr vara mycket frsiktig med vilka slutsatser man drar. Om dremot en organisation rekommenderar en annan organisation eller person och lnkar till dennas ntplats, d sympatiserar man ocks med denna organisations eller persons mlsttning. Det var genom att flja sdana spr som vi kartlade det historierevisionistiska ntverket. Men att arbeta s r problematiskt. Man fr inte veta hur nra befryndade de olika organisationerna/personerna r. nnu svrare r det att dra slutsatser nr den ena lnken leder till den andra. Ska IHR eller Adelaide Institute f en flck p sig drfr att de indirekt r lnkade till en ntplats om Rudolf Hess Der Stellfortreter des Fhrers? Hr handlar det om knsliga avvgningar. Enbart lnkar frn en organisation/person till en annan sger dock ingenting. Det finns lnkar mellan motstndare. Det var s vi hittade The Nizkor Project. Det hnder till och med att en organisation direkt hnvisar till motstndarna. S gjorde exempelvis Adelaide Institute. Det gller allts att vara uppmrksam nr man fljer spr via lnkar.

130

(4) Att lta tv oberoende kllor stdja varandra r en vl etablerad princip inom bde forskning och journalistik. En sdan klla var The Nizkor Project och versikten frn den amerikanska frsvarsmakten. Men ocks i mindre skala var denna metod anvndbar. P det viset gick det att konstatera att McVay i The Nizkor Project verkligen hade ftt den fina orden och att John Toland hade ftt Pulitzerpriset. (6) Skenet bedrar. Internet r demokratiskt s tillvida att det utseeendemssigt inte r ngon skillnad mellan stora och etablerade organisationers ntplatser och mera obskyras. Den knda Radio Islams ntplats r exempelvis mycket flott. En ntplats kan ocks kalla sig snart sagt vad som helst. Institute for Historical Review lter respektabelt, Adelaide Institute sger ingenting alls, och en organisation som enligt namnet arbetar fr mnskliga rttigheter r mer eller mindre starkt lierad med historierevisionisterna, en skenbart oskyldig populrhistorisk tidskrift bedriver frtckt rasistiskt propaganda. Och s vidare.

Skningarna p Frintelsefrnekarna en versikt

Skningarna p Frintelsefrnekarna gjordes i fljande steg. Om inte annat anges gjordes skningarna i Alta Vista. Men eftersom Internet stndigt frndras r det inte skert att just denna skning gr att gra om. versikten r bara avsedd som ett exempel p hur mnga steg det kan bli i en underskning. 1. David Irving. 2. The Journal of Historical Review. 3. Institute for Historical Review. 4. The Legion for the Survival of Freedom. Skning i Alta Vista gav inget. Yahoo och Lycos gav inget av vrde. tervndsgrnd. 5. Harry Elmer Barnes. (Namnet frn IHRs ntplats.) Spr till dissidenter.

6. The Barnes Review. 7. The Barnes Review, skning i Yahoo. 8. The Nizkor Project. Antirevisionistisk organisation. Lnkad frn The Barnes Review. 9. The Spotlight+Carto. Mjligt spr till dissidenterna som inte fljdes. 10. Ken McVays ntplats. Han har startat The Nizkor Project. 11. The Order of British Columbia. (Kontroll att McVay verkligen hade ftt denna orden) 12. Skning i Libris p Harry Elmer Barnes. (Dissidentspret. Fljdes inte upp) 13. Arthur Butz. (Namnet frn IHRs ntplats) 14. Skning p Butz i Libris. Gav ingenting av vrde. 15. Paul Rassiner (Namnet frn IHRs ntplats) 16. Fred Leuchter. (Namnet frn IHRs ntplats) 17. Robert Faurisson. (Namnet frn IHRs ntplats) 18. John Toland. (Namnet frn IHRs ntplats) ven skning i Yahoo. 19. Pulitzerprisvinnare. Kontroll att Toland verkligen ftt Pulitzerpriset. 20. Bantam Books. Kontroll av Tolands prisvinnande bok. 21. Lista p litteratur om Frintelsen sprad frn skningen p Toland. 22. James J. Martin. (Lnk frn IHRs ntplats) 23. Skning p Martin i Libris. Gav ingenting. 24. Hideo Miki. (Lnk frn IHRs ntplats). Gav ingenting. 25. John Bennet gav fr mnga trffar. John Bennett+Civil Liberties Union i Yahoo. (Namnet och organisationen frn IHRs ntplats) Spr till Australien. 26. Greg Ravens ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats) 27. Revisionism Online. (Lnkad frn Raven) Hnvisningar till andra ntplatser, bland

131

annat en tillgnad Rudolf Hess. Ett tnkbart spr som inte fljdes upp. 28. Arthur Butz ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats) 29. Bradley R. Smiths ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats) 30. David Irvings ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats) 31. Adelaide Institutes ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats). Australiensiskt revisionistcenter. Hnvisningar till flera lnkar som inte fljdes upp. 32. Michael Hoffmanns ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats). 33. Student Revisionists Resource Site. (Lnkad frn IHRs ntplats).

34. Aaargh, en fransk ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats) 35. En polskamerikansk ntplats. (Lnkad frn IHRs ntplats) 36. Radio Islams ntplats. 37. Ingrid Rimlands Zndelsite. (Lnkad frn IHRs ntplats) Omjligt spra det frlag Rimland gav ut sina bcker p. 38. Library of Congress. Kontroll av vilka bcker Ingrid Rimland hade givit ut. 39. Ntplats om avfllingen Willis Carto. (Lnkad frn IHRs ntplats) 40. Holocaust Revisionism. Hittad av en slump under skningen p Bennet, 25) Hrstammar frn den amerikanska krigsmakten. Kritisk mot revisionisterna.

132

SAMMANFATTNING OCH RD
Internet erbjuder ett ondligt antal kllor och ett ondligt antal uppgifter. Uttrycket cyberrymden, cyberspace, r i flera meningar ett vl valt uttryck. Den som ska anvnda kllor p ntet fr att ska kunskap mste tnka sig fr. Men hur gr man det samtidigt som man r konstruktiv? Den hr boken har argumenterat fr en skarpare och mer detaljerad kritik i mnga fall, men ocks fr en strre ppenhet fr nya uppfattningar och ett erknnande av ovissheten. Vr framstllning kan sammanfattas i tv huvudsynpunkter. Kunskapsskning p Internet krver i frhllande till tidigare kunskapsskning: en strre skepticism en strre nyfikenhet Dessa tv huvudsynpunkter summerar bokens dubbla argumentation och kan tjna som tv poler utifrn vilka det gr att resonera om kllor och hur de bst kan bedmas. Fr journalistiken skulle det hr sttet att resonera inte minst innebra nya premisser. De reviderade premisserna skulle kunna formuleras som tre negationer och tre affirmationer. Negationerna har fljande lydelse: Det finns inga hrda fakta. Det finns inga skra kllor. Det kan inte rda absolut visshet. Affirmationerna lyder i sin tur: Det gr att ge goda skl fr att fredra ett pstende framfr ett annat. Vedertagna uppfattningar ska ifrgasttas. Det finns alltid mer att veta. Det sagda r ingalunda en pldering fr relativism. Att veta kan i stllet uppfattas som en stndigt pgende process dr kunskaper tillvxer i omfattning utan att vi drfr kommer nrmare en slutgiltig kunskap om livet och vrlden. Det gr att veta mer utan att bli mer allvetande. Boken har lyft fram ett antal kllkritiska problem som mter den som vill utnyttja kllor p ntet. Dessvrre gr det inte att gra det ltt fr sig, genom att till exempel undvika alla alternativa kllor som bjuds ut. Redan inom en snv krets av traditionellt auktoritativa kllor finns de problem som prglar ntet i dess helhet. Den stora mngden information innebr att uppgift ofta str mot uppgift. Vra exempel om den frsta datorn, den amerikanska utlandsskulden, ett internationellt finansinstituts information, hormonet strogen och mammografi, svensk arbetslshet, en psykologisk teori om motivation, Rdda Barnens uppgifter om barnsoldater stller den som sker kunskap infr svra avgranden. Och inte ens med bsta vilja i vrlden gr det alltid att sga att det handlar om att skilja felaktigt frn korrekt. Vanligen gller det i stllet att bestmma sig fr den ena eller andra definitionen, det ena eller andra mttet, det ena eller andra obestyrkta pstendet, vad som kan vara kunnigt och vad som verkar direkt okunnigt. Myckenheten av uppgifter och uppfattningar illustreras ocks av EU:s ntplats, liksom av Marockos och sjlvstndighetsrrelsen Arsos olika beskrivningar av Vstsaharas historia samt av Encyclopdia Britannicas och svenska Nationalencyklopedins olika framstllningar om Olof Palme. Det mste avgras vad som r viktigt och vad som r oviktigt, om den ena eller andra tendensen r att fredra. Mediets snabbhet kan ge sig till knna som

133

nya mjligheter och ett oavbrutet flde av ny information och opinion. Men det refererade versttningsprogrammet visar att alla de mjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till kat vetande. Och med formeln enligt den och den kllan frmedlar journalistiken grna ven rykten i rdsla fr att komma efter konkurrenterna. Inte ens d man tycker sig ha som strst anledning att tro p kllorna och uppgifterna visar sig dessa hlla mttet. Sifferuppgifter r vid nrmare granskning lngt ifrn ngra exakta kunskaper. De r som de flesta andra kunskaper tillflliga, ungefrliga, omstridda, nr de nu inte r helt p tok. Databaser r trots den ansamling av resurser de representerar inte skra kllor. Svl journalister som allmnhet kan mnga gnger motivera sin tilltro till en viss klla med frklaringen den har ingen anledning att ljuga. Vi vill pst att lgnen i det stora hela r ett minimalt kllkritiskt problem. I stllet finns helt andra triviala orsaker till varfr kllor innehller fel. Just databaserna r belysande i detta avseende, som till exempel uppgifterna ur de amerikanska domstolsarkiven visar kan missuppfattningar och brist p anpassning till nya rutiner ge upphov till fel. Mnniskor glmmer, skriver fel, lser eller hr fel, missfrstr, vet inte vad som r rtt, r tankspridda, gr fel av ofrklarliga skl. Det finns kanske inte verhuvudtaget ngon klar uppfattning om vad som r rtt. Listan p varfr det kan upptrda fel i olika sammanhang r lng. En kllkritisk prvning mste onekligen sluta i olika resultat fr de olika exemplen. I det ena fallet kan oriktiga uppgifter utmnstras till frmn fr de riktiga. I det andra fallet r det endast mjligt att framfra skl fr varfr det ena pstendet i ngon mening kan vara bttre n det andra. I det tredje fallet r det just ojmfrbarheten mellan de olika definitionerna som br pongteras. I det fjrde fal-

let kan det vara bristflligheten i alla tillgngliga uppgifter som mste ptalas och omjligheten att veta vad som r rtt betonas. Men fr varje fall krvs tid och noggrannhet, man mste som god empiriker pvisa erfarenheter och anfra starka argument. Inga kllor kan helgonfrklaras. Drfr gr det heller inte att nja sig med vare sig gamla eller nya auktoriteter. Det som mter en Internetanvndare som rr sig fritt p ntet r det stora utbudet av kllor som r helt obekanta eller som man inte har ngon nrmare knnedom om. Det frhllandet r spnningen, nyttan och utmaningen med Internet. Att bortse ifrn dessa kllor vore att g miste om mycket av pongen med det nya mediet. Upprorsrrelser, politiska och religisa oliktnkande, entusiaster fr det ena eller det andra, medborgaraktivister kan faktiskt framtrda i offentligheten p ett helt nytt stt. En kritisk diskussion om de traditionella medierna har inte utan fog frdmt den nrap monopolliknande stllning som de vsterlndska konglomeraten haft i informationsfrmedlingen. Internet erbjuder verkliga utvgar ur den situationen. Och frndringar kommer att ske ven om journalistiken inte vill medverka. Nya aktrer kommer att konkurrera med journalistiken om fakta och opinion, och framfr allt kommer publiken att i allt strre utstrckning sjlv bestmma vad den vill veta. I inledningen skrev vi att den moderna svenska pressen under frsta hlften av 1800talet befann sig p samma barrikader som vetenskapen: gamla sanningar skulle utmanas. Idag befinner sig vetenskapen ter vid barrikaderna: visshetens tidevarv r till nda. Gamla sanningar utmanas p nytt. Om journalistiken lter sin kunskapsskning omfatta hela vida vrldenntet, inklusive alternativa kllor, kan det betyda att den p nytt ocks nrmar sig vetenskapen samtidigt som den

134

terupplivar den nyfikenhet som r oumbrlig fr all modern vetgirighet. I det perspektivet blir det ocks en naturlig slutsats att utvecklingen av Internet kommer att krva journalister som r allt kunnigare, journalister som har allt strre sakknnedom om sina respektive fackomrden. Det kan frefalla paradoxalt. Hr har vi ftt ett medium som p ett enkelt stt ger oss tillgng till ett obegrnsat antal kunskapskllor. Det kunde tyckas att det endast var att sa ur dessa kllor till egen och allmnhetens frtjusning. Men frhllandet r i stllet det omvnda. Ju mer information som finns att tillg, desto mer som gr ansprk p att vara vetande, desto svrare r det att veta och desto strre ansvar vilar p den som ska peka p vad som r vrt att veta. Srskilt nr det gller obekanta kllor mste man ha omfattande kunskaper i de mnen som kllorna behandlar. Med sdana sakkunskaper gr det att identifiera kllornas karaktr och det gr ocks att bedma vrdet av helt nya uppgifter och uppfattningar. Om de obekanta kllorna frefaller innehlla ngot vrdefullt innebr det att journalistiken kan vidga det allmnna vetandet eller i varje fall ge ett meningsfullt bidrag till den offentliga diskussionen. Sensmoralen r allts att ju mer man vet, desto mer kan man f veta. Det r vr erfarenhet att skmotorerna blir allt effektivare, nya portaler ger kvalificerad vgledning och biblioteken utvecklar former fr att vgleda skning p ntet. Hr kan ven journalistiken spela en roll genom att kontinuerligt bedma och kommentera den information som sprids. Skningarna kring manodepressivitet och Bin Laden visar att det kan finnas mycket att lra i alternativa kllor som inte gr att lra ngon annanstans. Kartlggningen av frintelsefrnekarna gr det uppenbart att journalistiken har en viktig uppgift i bevak-

ningen av den propaganda som frmedlas via ntet. Mot bakgrund av vad som sagts ovan gr det att resonera s hr: ena sidan en stor skepsis. Journalistiken br ha ett mindre frutbestmt frhllande till sina kllor. Journalister och redaktioner mste naturligtvis kunna falla tillbaka p rutin, men ven de mest givna kllor mste reellt ifrgasttas ocks i de hnseenden de inte brukar ifrgasttas, och andra kllor br i strre utstrckning uppskas. Ngon invnder kanske att journalistik r en tidsbunden verksamhet som producerar mot deadline, men ven sm frndringar bort frn alltfr rutinmssigt tnkande r betydelsefulla. Journalistiken br ha en mer realistisk attityd till kllor, som ven tar hnsyn till deras tnkbara brister av mer vardaglig karaktr. Srskilt viktigt r att journalistiken betraktas som vilken annan klla som helst. Definitioner och siffror br diskuteras. Undvik en oreflekterad enligt-journalistik. Uppgifter i databaser br snarast vara utgngspunkten fr nrmare underskningar inte utgra dess avslutning. Proklamera inte samband p grundval av databaskrningar. Granska kritiskt och varna fr extrema siktsriktningar p ntet. andra sidan en stor nyfikenhet. Det frhllandet att det finns s mnga stridiga fakta och sikter mste bli ngot som prglar journalistiken. Redovisa hur olika perspektiv kan ge olika slutsatser och ppna fr motsttningar i den vetenskapliga vrlden. Utnyttja och frmedla alternativa kllor. Lt allmnt frhrskande uppfattningar mta utmaningar. Och dessutom ofta en kombination av skepsis och nyfikenhet. Journalistiken br upptrda i en ny gatekeeper-roll, inte s att den stnger ute, utan mer i den meningen att den sorterar och kommenterar information p ntet. Fakta ska inte

135

alltid rapporteras okommenterat, det finns mnga gnger anledning att ordentligt motivera varfr vissa fakta skulle vara att fredra framfr andra. Visa hur olika tendenser bde kan berika och frvrnga frstelsen av en freteelse.

Ett exempel som kan vara vrt att flja

Strre skepsis och strre nyfikenhet kan bl.a. ta sig formen av en kad genomskinlighet, det vill sga att journalistiken mer ppet redovisar och diskuterar sina kllor. Andra forskare har i andra sammanhang framhllit behovet av en sdan, och med Internet frefaller oss sklen fr genomskinlighet n starkare. Ett exempel p hur journalistiken kan redovisa sklen fr slutsatserna av en underskning och diskutera sina kllor ger den amerikanska tidningen Miami Herald. I en artikel publicerad 27 december 1998 beskriver Miami Herald hur poliser i staden Hollywood i Florida sammanlagt tjnade miljoner dollar p extraknck i form av bevakningsuppdrag. Enskilda polisdistrikt tar sig skerhets- och bevakningsuppdrag fr den privata sektorn. Tidningens slutsatser var att tre av fyra poliser i Hollywood tjnade extra p det viset. Vid 500 tillfllen var poliser schemalagda fr att samtidigt arbeta med tv extraknck och vid ngra tillfllen hade poliser som frmodades vara i tjnst ftt betalt fr extraknck. Detta r ett ganska typiskt exempel p underskande journalistik. Frgan gller hur verksamheten skts i den offentliga sektorn och detta i synnerhet nr det offentliga ocks brjar ge sig in p egen mer affrsdrivande verksamhet. Tidningen konstaterade vidare att distriktet inte hade ngon reell verblick ver omfattningen av polismnnens extraknck, eftersom betalningen reglerades direkt mellan uppdragsgivaren och den enskilde polisman-

nen. Polismnnen frsummade konsekvent att rapportera var de befann sig under extrakncken till jourhavande polisbefl, ngot som bryter mot freskrifterna och r en frutsttning fr snabbinkallning vid ndutryckningar. Polismn var ofta schemalagda fr extraknck mer n 25 timmar i veckan, som utgr distriktets grns, vilket vcker farhgor om utarbetning med konsekvenser fr ordinarie tjnstgring. Fr att kunna gra denna underskning tog journalisterna bland annat del av de journaler som frdes p stationen. Dessa journaler lade journalisterna sjlva upp som en databas och p grundval av denna kunde de sedan utfra sina berkningar. Journalerna som fanns p polisstationen var allts en avgrande klla. Berkningarna blev utgngspunkt fr ett mer traditionellt journalistiskt arbete ute p fltet i form av samtal och intervjuer. Vid sidan av artikeln finns en beskrivning och diskussion av det kllmaterial som journalerna utgjorde. Tidningen omtalar att den begrde journaler fr 61 permanenta bevakningsuppdrag fr budgetret 199798, frn 1 oktober 1997 till 30 september 1998. Journalerna omfattade sammanlagt nrmare 22 000 arbetspass. Pappersjournalerna som bestod av 800 kalenderblad skrevs drefter in i en databas som till slut omfattade information om drygt 21 000 extrapass. Tidningen frklarade att mnga av pappersjournalerna var ofullstndiga s att en eller flera mnader saknades. Andra var olsliga s att uppgifter om vem som tjnstgjort eller mellan vilka tider passet hade strckt sig inte kunde utlsas. Vissa journaler uppvisade inkorrekta data och i andra fall var schemat fr en mnad uppfrt p kalenderbladet fr en annan mnad. Detta franledde tidningen att stlla kompletterande frgor till representanter fr Hollywoodpolisen, i syfte att rekonstruera de bristflliga journalerna. I de fall polisen sade

136

137

sig inte kunna klarlgga detaljer om vissa pass uteslts dessa pass, dock inte mer n ngra hundra ur materialet. Det r en utfrlig och uppriktig beskrivning av kllmaterialets karaktr. Lsarna fr en realistisk uppfattning om hur ett kllmaterial av den hr arten kan te sig. nd r Miami Heralds diskussion av sitt kllmaterial begrnsat. Det finns mer fundera ver. Bristerna i underlaget r onekligen ptagliga: av den underskta 12-mnadersperioden fattades en eller flera mnaders journaler fr enskilda bevakningsuppdrag, ibland gick journalerna inte att lsa, data var felaktiga i ett antal fall och mnader hade frvxlats. Journalisterna frskte rtta till bristerna genom att i efterhand ta hjlp av ansvariga polisbefl fr att rekonstruera materialet. Hr rcker det emellertid inte med att vara s svvande p mlet. Saknades en eller flera mnaders journaler? Hur ofta gick journalerna inte att lsa? Hur mnga direkt felaktiga uppgifter ptrffades? Hur mnga mnaders journaler hade frvxlats? Blev de ansvariga beflen plitliga kllor fr rekonstruktionen som uppenbart rrde en mngfald av enskildheter? Underskningsperioden omfattade 1 oktober 1997 till 30 september 1998, artikeln publicerades i december 1998. terskapandet av underlaget framstr som synnerligen oskert. Hur gick rekonstruktionerna till? Hade polisbeflen enbart sina minnen att lita till? Det frefaller i s fall helt otillrckligt, fr vissa oklarheter hade det gtt mer n ett r sedan arbetspassen utfrts. En helt avgrande frga r naturligtvis i vilken mn som just uppgifterna om dubbla extrapass och extraknck under ordinarie tjnstgring tillhrde dem som var oskra. Hursomhelst r MHs ppna diskussion av sitt underlag vrd respekt och det r tnkvrt att tidningen gr journalistik av reportrarnas arbete med kllorna. Det blir intressant jour-

nalistik, bde som inblick i hur journalister gr till vga och som frstelse av hur institutioners verksamhet bedrivs.

Internet som informationsmedium

Internet r ett nytt medium som befinner sig i snabb utveckling. Det innebr att alla pstenden om Internet, dess mjligheter och problem, mste vara provisoriska. I en studie av detta begrnsade omfng mste man dessutom vara srskilt frsiktig med sina omdmen. Men ngra slutsatser gr nd att dra. Fr det frsta kan vi konstatera att Internet r ett synnerligen kraftfullt instrument nr det gller att skaffa information. P Internet rder jmlikhet s till vida att alla sikter kommer fram p lika villkor, etablerade och udda, pacifistiska och krigiska, humanitra och rasistiska. Amnesty International och Radio Islam, Vita huset och talibanerna, Naturvrdsverket och Greening Earth Society r lika ltta att n. Det kan diskuteras om detta r bra eller dligt. Men den som sker information kan inte bortse frn de mjligheter som Internet ppnar. Det gr nu att komma i direktkontakt med rrelser och institutioner var som helst i vrlden, ven sdana som annars har svrt att gra sig gllande. Underskningarna om Bin Laden hade varit svra och tidsdande att gra med konventionella metoder. Och kartlggningen av historierevisionisterna hade varit helt omjlig att utfra i Sverige. Detta innebr fr det andra att det har blivit bde lttare och svrare att hmta och bedma information. Det har blivit lttare s tillvida att det finns tillgng till elektroniska motorvgar i form av bokkataloger, riksdagsprotokoll, utredningar, lagtexter etc. Ocks fr den som lmnar motorvgarna och vgar sig ut i den elektroniska djungeln finns det guider som underlttar orienteringen. Ofta kan de vara till stor nytta fr att under-

138

ltta orienteringen. Men de r inte, och kan inte vara, helt tillfrlitliga. Naturvrdsverket, SAFARI, Encyclopdia Britannica, ProfNet, erbjuder alla goda tjnster, men alla har de sina brister. Att ska information p Internet frutstter drfr bde noggrannhet och eftertanke. Man mste studera ntplatserna noga, dra slutsatser, kombinera information frn olika hll. Ghanaunderskningen visade hur i och fr sig trovrdiga ntplatser kan presentera hgst olika uppgifter om skenbart elementra fakta. Men denna underskning visade ocks att det r mjligt att komma vidare och sortera fram den sannolikaste versionen. Vid skningar p Internet behver man ocks kunskap. Vi hade medvetet valt mnen fr vra skningar som vi inte var specialiserade p. Men vi fick nd stor nytta av de kunskaper vi nd hade om historia, om frhllandena i Ghana, om miljfrgor, om Islam. Kunskap har inte blivit mindre viktig med Internet, snarare tvrtom. Den elektroniska djungeln r inte helt kaotisk. I de verkliga regnskogarna finns det komplicerade ekologiska samband som r dolda fr den ytlige betraktaren. P Internet finns ocks strukturer, ntverk av stigar i form av lnkar till lnkar, till lnkar. Jakten p Bin Laden mjliggjordes genom sdana lnkningar. Detsamma gller i nnu hgre grad kartlggningen av historierevisionisternas ntverk.

Gr frst en detaljerad granskning med utgngspunkt frn tv principer: kllans frutsttning och egenskaper samt kllans vrldsbild och kunskapssyn. Frutsttningar och egenskaper. a) Ge en s bred beskrivning av kllan som mjligt: Vilken r den? Hur har den tillkommit? Vilka str bakom? P vilka grunder tillhandahller den information (hur samlas informationen in, vilket urval grs, vilken kontroll finns av uppgifterna)? b) Vilken kompetens har kllan? Vilka mjligheter har kllan att ge riktig information? c) Hur pass enhetligt sker tillfrseln av nya data? Kan gllande definitioner av fakta diskuteras? Om kllan r en databas: tillmpas koder i basen konsekvent eller kan innebrden variera? d) Frga till sist: Vilka andra fel kan kllan vara behftad med? Vrldsbild och kunskapssyn. a) Ur vilken politisk, social, etnisk, kulturell och annan kontext r kllan sprungen? Finns andra kllor med annan hemvist som kan ge en motsgande framstllning av mnet? b) P vilka grunder hvdar kllan sina kunskaper? Finns det andra kllor som hvdar kunskaper i mnet men p andra grunder? Finns det andra kllor som hvdar kunskaper i mnet p samma grunder men som nd ger andra fakta? c) Vad fr slags fakta hnvisar kllan till? Finns det andra kllor som hvdar kunskaper i mnet men rknar med andra fakta? Finns det andra kllor som hvdar kunskaper i mnet och som rknar med samma fakta men som nd kommer till andra slutsatser? Kontrollera sedan nrmare fljande punkter: (1) Var noga i valet av hjlpmedel fr skningen. Fundera p om den eller de som rekommen-

Rd till Internetanvndaren
Det traditionella kllkritiska metoderna r lika giltiga p Internet som i andra sammanhang. Men de speciella frhllandena p Internet gr att tillmpningen delvis blir annorlunda. Som avslutning kommer hr ngra kllkritiska rd fr Internetanvndare. Det r inte frgan om ngra fasta regler utan praktiska rd som bygger p de erfarenheter som har redovisats tidigare i boken.

139

derar ntplatserna r opartiska eller kan misstnkas vara tendentisa. har tillrckliga kunskaper inom det aktuella omrdet och/eller tillgng till adekvat expertis. r beroende av andra. I s fall vilka? (2) Identifiera den ntplats du har valt ut. Se efter hur ntplatsen presenterar sig sjlv. Finns det formuleringar som antyder att man inte r den man utger sig fr att vara? Uppmrksamma srskilt vaga beteckningar som institut och liknande. Ju vagare beteckningen r, desto strre r sannolikheten att man vill ltsas vara finare n man r. Studera ntplatsens adress. Det sger en hel del om en ntplats betecknas som gov,mil, edu, org, com eller net. Eventuellt kan du frska ta reda p vem som ger ntplatsen genom exempelvis <www.press.nu>. (3) Ta reda p nr ntplatsen r uppdaterad. Finns det flera uppgifter om uppdatering p olika stllen i texten? Kan du lita p att just den uppgift du sker r uppdaterad nyligen? (4) Om du hittar samma uppgifter p olika ntplatser, undersk d om de r beroende av varandra. (5) Om det finns skl att betvivla ngon uppgift, kontrollera d om mjligt med en oberoende klla. (6) Ta reda p i vad mn ntplatsen r tendentis. Tnk p att praktiskt taget alla ntplatser kan misstnkas fr ngot slag av tendens. Tendensen behver inte ha med egoistiska intressen att gra. Det kan rcka med att man r specialiserad p ett omrde fr att en presentation ska bli ensidig Uppmrksamma srskilt exempel p mot-

tendens att ngon medger ngot som r skadligt eller pinsamt fr den egna sidan. Var medveten om att du kan missuppfatta vad som r tendens och vad som r mottendens. Tnk p i vilket avseende en klla r tendentis. I vissa avseenden exempelvis som uttryck fr ideologier eller andra sikter kan tendentisa kllor vara mycket plitliga. Tendens behver inte innebra osaklighet. I vissa sammanhang kan tendensen tvrtom krva korrekta fakta. Och som uttryck fr ideologier eller andra sikter kan tendentisa kllor vara mycket plitliga. Det som saknas i en tendentis framstllning kan vara vl s intressant som det som finns dr. Var frsiktig nr du drar slutsatser om en ntplats tendens av de lnkar som leder frn den. Studera noga hur dessa lnkar presenteras. Rekommenderas de uttryckligen? Reserverar man sig genom att exempelvis framhlla att man inte delar alla sikter i de lnkade ntplatserna? Tnk ocks p att man faktiskt kan lnka till sina motstndare.

(7) Skilj mellan ena sidan fakta och andra sidan frklaringar och tolkningar. Fakta r i princip bevisbara, men det r inte frklaringar och tolkningar. (8) Skilj mellan ena sidan fakta/tolkningar/frklaringar och andra sidan sikter. Betrffande sikter finns det flera saker br du tnka p: Menar den som uttrycker sikterna vad han eller hon sger, eller r det bara spel fr gallerierna? Om det handlar om spel fr gallerierna, vilken publik vnder man sig d till? r publiken de redan frlsta, eller vill man vinna nya anhngare?

140

 Hur representativa r de sikter som framfrs? Tnk p skillnaden mellan de sikter som ngon uttrycker ppet, explicit, och de som omedvetet avsljas.

(9) Fundera ver hur trovrdig den som str bakom en ntplats r. Framgr det av ntplatsens text hur man har ftt fram sina uppgifter och hur plitliga de r? Frefaller uttryckssttet trovrdigt eller inte? Tvrskerhet i kontroversiella frgor r exempelvis ofta tecken p osaklighet.

141

SOURCE ANALYSIS FOR THE INTERNET

By Gran Leth and Torsten Thurn
Summary Purpose
Internet has become a central medium for news distribution, influencing public opinion, and acquiring knowledge. The purpose of this book is to provide guidance for assessment of sources on the Net. The assessment criteria developed here are based on a method of source analysis. The book addresses experienced Internet users. It is aimed at journalists those involved in daily news reporting as well as those who can devote themselves to more time-consuming investigative journalism. Moreover, the book addresses scholars and students at universities and colleges. Finally, it is aimed at professionals in various areas who regularly use the Internet, at schoolteachers and their students, as well as at everyone who seeks and tries to assess the information found on the Net. Internet is a new medium opening new possibilities. Thus, the problems encountered when we judge information on the Net are at least partially different from those we encounter when assessing written information. The traditional rules of source analysis certainly still apply, but application is not always the same. Internet offers an almost limitless number of sources and an even larger number of information bits. The expression cyberspace is, in several senses, well chosen. Before using a source on the Net we must think twice. But how can we do this and be constructive at the same time? The book argues for sharper and more detailed criticism in many cases, but also for more openness to new understandings and for the recognition of uncertainty. The information chaos reigning on the Internet is, in a sense, equally distributed. On the surface, it is impossible to see whether a given website is owned by a large, rich organisation or by a small, poor association fighting for its existence. The prestige of glossy paper is over. The Internet also lacks one of journalisms traditional power figures: the gatekeeper who screens out all information deemed unworthy to print or broadcast. On the Internet, all information the useful and the trashy shares the same space, side by side.

Lines of inquiry
The most important questions we have asked are: How can source analysis principles be applied when seeking information on the Internet? What routines and principles of valuation have journalists developed for treating digital sources and the Internet? To what extent do these routines and principles provide a sufficient foundation for dealing with this new source situation? With regard to those wishing to acquire

About the authors: Gran Leth is Senior Lecturer in the Department of Journalism, Media and Communications at the University of Stockholm.Torsten Thurn is Prinicipal Lecturer in the Department of Journalism, Media and Communications at the University of Stockholm.

142

knowledge, of what consequence are the large amount of information on the Net and the rapid conveyance of this information? What kinds of errors and pitfalls does journalism encounter on the Net? Is it best to put your primary trust in old, established authorities? How should we approach all of the alternative sources available? How can we see through extremist elements propaganda on the Net? What kinds of information can we find on the Net that are otherwise difficult to access? Arent there, after all, hard facts we can trust? What can we learn from various databases? What is it were not allowed to know? In what respect must we be careful when drawing conclusions? In practice, how can we proceed when seeking information on a certain subject?

Dependence
Within both journalism and history research, it is important to know whether different sources are interdependent. If two sources are independent, the credibility of assertions common to both of them increases. On the other hand, if the sources are dependent on one another, credibility is diminished. The most common form of dependence on the Internet is handover, i.e. information is derived in several steps. A person setting up a website often takes information from another website, which in turn has perhaps been informed by yet another website. Things can have changed en route figures rounded up or down, language altered. In this way, the meaning of the presentation can be different from the original. The following rule should, therefore, be adhered to: if possible, go back to the original source the primary source. Secondhand information from secondary sources or thirdhand information from tertiary sources might be incomplete or corrupted. Another rule is to check against an independent source. If, for example, a person claims the title of Professor on his/her website, check the university in question to see if the person is mentioned there and by what title. Or check a library catalogue for possible books written by the person.

Source analysis and its expansion

Our point of departure is the method of source analysis. It can be summarised in terms of four criteria: time, dependence, authenticity and bias.

Time
In traditional source analysis, the time criterion meant that human forgetfulness must be taken into account. The more time elapsed after an event, the less reliable the witnesses reporting on the event. On the Internet, this problem is somewhat different; it is mostly a question of when the website was last updated. If information is not updated regularly, the presented facts can become obsolete and perhaps incorrect. It is, therefore, important to check when the website in question was last updated.

Authenticity
It is important to know whether a source is actually what it claims to be. Various types of falsifications have always occurred, and uncovering them belongs to the classic repertoire of source analysis. Previously, such falsifications were relatively easy to reveal. With a little precision and cleverness, we could discover whether text had been erased, a photograph retouched or whether an alleged antique object was a reproduction. But when information is presented electronically, it is

143

much more difficult to distinguish between the authentic and the false. In this medium, additions and changes to both text and pictures can be made without leaving any traces. Thus, on the Internet, the risk of falsification is a significant problem. Falsification on the Net runs the entire scale from gross to subtle. The most extreme form is when a website claims to be something it is not. There are examples of websites falsely claiming to represent a political party in order to discredit the party. Completely fictitious news agencies and other institutions have also cropped up. At the other end of the scale, we have the mildest and most common form of falsification. This occurs when people want to seem better than they actually are. Something called a research institute and described as serious on a website can in actuality be a small, obscure sect.

World-view and conceptions of knowledge as sources of bias

In a broader sense, we can also say that a type of bias is at work when reality is described from the perspective of different world-views. All sources are the products of the cultures in which they have existed or currently exist. Cultures are constituted by a number of factors: religious beliefs, traditions, values, history, language and customs, all of which could be summarised as forming various worldviews. We deal with both large and small spheres of culture, each with a specific worldview. There is a Western world-view, but also those from other parts of the world. There is one world-view in the rich (first) world, and another in the Third World. It is arguably the case that there have been separate capitalistic and communistic world-views. There is a Christian world-view as well as those of Muslim and Hindu cultures. But there are even differences between world-views in Europe and the United States, between the Anglo-Saxon and the Continental, between Northern and Southern Europe. In order to assess information from a given source, it is therefore important to attempt in some way to determine the world-view from which it comes. The fact that it is biased in the direction of a certain world-view does not make the source worthless, but in order to approach the information critically, it is important to be aware of this bias. When presenting an event, an essential element might be to compare the various world-views and their respective portrayals of the facts.

Bias
We can always suspect a person with an interest in something an involved party of being unreliable or biased. He or she is perhaps not lying outright, but there are other more subtle ways of distorting the truth. You can exaggerate or downplay, leave out unpleasant facts, use emotional or misleading language. Biased sources are found on the Internet just as elsewhere, and should be met with the same suspicion. This concerns, for example, sources such as national governments, political parties, interest groups, companies, commercial organisations, etc. The bias criterion applies not only to facts, but also to explanations. For example, it can be in the interest of one political party to explain foreign conflicts in terms of right- vs. leftwing politics, whereas it may serve another party better to refer to ethnic differences as a possible cause of conflict.

Credibility
One problem with Internet is the overwhelmingly great number and variety of websites. It is often necessary to weed out most hits and be content with the few sites one trusts. But how should the user choose among the vari-

144

ous websites? We believe that the concept credibility can play a role as a complementary source analysis criterion. When we call a website credible, this is based on an assessment of demonstrable reasonableness in the argumentation, accuracy and truthfulness in the mediation of facts, as well as awareness of wellknown authorities and established ideas in the area. Thus, we would not judge as credible a website dealing with categorical predictions of the future. Nor would a site be considered credible that presented information, already shown by experts to be false, as truthful. Moreover, a site ignoring the existence of well established authorities and ideas has demonstrated its lack of credibility. However, in this sense, credibility is an unwieldy and dangerous concept. The risk is that we will dismiss innovative ideas that contradict established knowledge because we, in a routine fashion, perceive them as non-credible. Nevertheless, we do not believe that credibility is a purely subjective concept. There are, to be sure, no simple rules for revealing credibility problems, but we can make considerable progress by studying how a source presents its arguments and expresses itself. In this way, we can at least uncover the most obviously untrustworthy sources.

Sources make mistakes, without having the slightest intention of misleading people or distorting the truth. Sources cannot deal with certain things, they must confine themselves in some respects; sources run out of time; they are imperfectly co-ordinated; their techniques do not always function as intended; sources believe they have, or give the impression of having, a capacity they do not have in reality. A special case of source conditions can amount to definitions. Often, the data collection and mediation with which sources can be occupied require that a phenomenon be defined in one way or another. It is not always obvious what a concept means in detail: Who should be counted as Swedish, as selfemployed? And depending on how the concept is defined, the sources information will also be different. If several sources claim to have information on a given phenomenon but use different definitions, the differences can make comparison difficult and compilation impossible.

Examples
This presentation is based on different types of examples. Some are short illustrations of our reasoning, but we have also conducted more farreaching searches in order to analyse different types of source analysis problems on the Internet.

Source conditions and features

What can we demand of a source and what can we not demand? Most faults are not a question of wilful deception, but instead of mistakes, forgetfulness, blundering, misperceptions, lack of knowledge, believing rather than knowing, and misjudgements. The fact that no source is perfect is not a revelation. Traditional source analysis, however, has seldom dwelt on this state of affairs. But Internets unfathomable supply of information forces us to take these problems into consideration and to try to better understand them.

Hard facts? The example of figures

With the advent of Internet, figures have become an even more important element in international news distribution. This holds for crimes, accidents, and natural catastrophes, and particularly for financial reporting. But are all these figures the hard facts they seem to be? On closer inspection it appears that figures are not more indisputable than other facts. We cannot describe the world exactly using numbers. There are, naturally, some figures that

145

are more correct than others, and there is no reason not to be precise in this regard. Nevertheless, we must point out that several different figures can exist all of which are said to describe the same phenomenon and one need not be more correct or incorrect than the other. All figures contain some truth and a good dose of uncertainty. Moreover, it is clear that the idea of an exact measure is a myth. What is important is to maintain a certain reservation towards all figures, and to provide concrete elaborations on the limited knowledge they give. This is becoming increasingly important, as examples from the area of finance give us reason to believe that, via the Internet, we will be deluged with greater and greater volumes of figures.

Science
An important but difficult problem is how we can use the Internet as a source of information when seeking answers to scientific questions. We conducted searches within two natural sciences disciplines environmental studies and medicine looking specifically at the greenhouse effect and bipolar personality disorder (Manic-depression). We concluded that, in order to assess a websites credibility, one must already have good knowledge in the area of investigation. It is, however, possible to weed out obviously non-serious websites by simply studying how the information is presented.

Islam
Internet gives great opportunities for seeking information not provided by the major news media. This concerns not least information from the Third World. To test these possibilities, we conducted searches on several Muslim websites. By doing so, we acquired, among other things, information depicting the notorious terrorist Usama bin Laden in a somewhat different light than is common in the West.

Databases
Through Internet, we often have access to large databases. The most important types of databases respectively contain text, references and facts. Databases provide a convenient way of storing and finding large amounts of information. But databases depend on technique, and technique is not always flawless. Most importantly, databases depend on their systems and programmes, as well as on the staffs that develop and maintain them. Some things are doable on some systems and some things are not. The result can be that a database search gives a misleading answer. The experts supplying the database with firsthand information can have made a miscalculation. An incorrect medical diagnosis can end up in a register and in a database. Information input to a database can if the database is national occur at different physical locations, and co-ordination and consensus across the various registration units might not generally be complete. Corrupted, outright false information can be found in all registers. And during certain periods, perhaps the register is not maintained properly.

Ghana
A search on the West African country of Ghana showed how problematic even seemingly elementary facts can be. Several websites that we perceived as credible contained completely different information on the countrys population size as well as its ethnic and religious composition. With regard to population size and ethnic composition, we were able to work out the cause of the inconsistencies it was a question of when the information had been updated and how the peoples in Ghana were defined, respectively. However, as concerns religious composition, we were unable to explain the differences between the websites.

146

Conclusion and advice

Our report can be summarised using two main points of view. Seeking knowledge on the Internet as compared to previous methods requires, on the one hand, more scepticism. There are no hard facts. There are no safe sources. Absolute certainty cannot reign. On the other hand, greater curiosity and openness to new possibilities are promoted. We can give good reasons for preferring one assertion to another. Established and conventional ideas should be questioned. There is always more to know. Traditional methods of source analysis apply equally to Internet as to other media. But the special circumstances on the Net require a partially different application. To conclude, we give some advice below on source analysis for Internet users. This is not a question of firm rules, but of practical advice based on the experiences previously described in the book. First, you should conduct a thorough examination based on two principles: source conditions and features as well as world-view and knowledge conceptions. 1. Source conditions and features. a) Describe the source as broadly as possible: What is it? How did it come into being? Who are the people behind it? What procedures underlie its supply of information (how is information collected, selected and checked)? b) What is the sources competence? Does it have the capacity to provide correct information? c) To what degree are new data integrated with extant data? Can current definitions of facts be discussed? If the source is a database: are codes applied consistently or is there evidence of variability? d) Finally, what other problems might impair the source?

2. World-view and knowledge conceptions a) From what political, social, ethnic, cultural and other context does the source originate? Are there other sources with different origins that give a contradictory picture of the subject in question? b) On what grounds does the source claim its expertise? Are there other sources claiming to have the same expertise, but on different grounds? Are there other sources claiming to have the same expertise on the same grounds, but still providing different facts? c) To what types of facts does the source refer? Are there other sources claiming expertise in the area but dealing with different facts? Are there other sources claiming expertise in the area and dealing with the same facts, but still reaching different conclusions? Then examine more closely the following points: 1. Choose your search aids carefully. Consider whether the person(s)/facility recommending the website: is impartial or can be suspected of bias. has sufficient knowledge of the area in question and/or access to adequate expertise. is dependent on others. If so, whom? 2. Identify the website you have chosen. Look at how the website is presented. Are there formulations suggesting that the person(s) behind the site are not really what they claim to be? Be especially wary of vague terms such as institute and the like. The fuzzier the designation, the more likely that someone is trying to falsely upgrade his/her status. Consider the web address. The extensions gov, mil, edu, org, com or net give a good deal of credibility. You can possibly find out who owns the website through, for example, www.press.nu.

147

3. Check when the website was last updated. Is there information on updates corresponding to different parts of the text? Can you be confident that the information you seek has been recently updated? 4. If you find the same information on different websites, try to find out if the sites are interdependent. 5. If you have reason to doubt a certain fact, check it against an independent source. 6. Try to determine to what extent the website is biased. Remember that virtually all websites can be suspected of some type of bias. Bias is not necessarily related to self-seeking interests. For a presentation to be biased, a sufficient criterion is that the person behind it is specialised in one area. Be especially aware of counterbias, that is, admissions that are harmful or embarrassing to a sources own camp. Remember that you can confuse bias and counterbias. Consider in what regard a source is biased. In certain respects, even biased sources can be highly reliable, e.g., when expressing their own ideologies and opinions. Bias does not necessarily imply lack of objectivity. On the contrary, in certain contexts the bias itself requires correct facts. The missing elements of a biased report can be just as interesting as those included. Be careful when drawing conclusions about a websites bias based on its outgoing links.

Study closely how the links are presented. Are they expressly recommended? Are reservations made, stating that, for example, the site does not share all opinions presented in the linked website? Keep in mind that links can be made to an adversary. 7. Differentiate between facts and explanations/ interpretations. Facts are in principle provable, but explanations and interpretations are not. 8. Differentiate between facts/explanations/interpretations and opinions. With regard to opinions, there are several things you should consider: Does the person expressing the opinion mean what he/she is saying, or is it just a play to the gallery? If it is just a performance, at what audience is it aimed? Has the audience already seen the light, or is the intent to attract new followers? How representative are the conveyed opinions? Consider the difference between opinions that are openly and explicitly expressed and those revealed unconsciously. 9. Consider the credibility of the person(s) behind a website. Is it made clear in the websites text how information has been acquired and how credible it is? Does the mode of expression seem credible? Absolute certainty in the face of controversial issues is often a sign of lack of objectivity.

148

REFERENSER

Resurser p ntet som underlttar vid informationsskning och research str att finna bland annat p adressen <www.press.nu>, som underhlls av Freningen Press i samverkan med Freningen Grvande Journalister och <PowerReporting.com> som underhlls av Bill Dedman i Chicago. Det finns en hel del, srskilt amerikansk litteratur, om datorunderstdd journalistik och anvndning av Internet fr informationsskning och research. Ngra av de bcker vi har tittat p fljer nedan. Philip Meyer: The New Precision Journalism (1991). Tom Koch: Journalism in the 21st Century (1991). Randy Reddick and Elliot King: The Online Journalist. Using the Internet and Other Electronic Resources (1995). Bruce Garrison: Computer-assisted reporting (1995). Bruce Garrison: Successful Strategies & Tools for Computer-assisted reporting. (1996). Bjrn Hger och Anna Strmblad: Internet: en handbok fr journalister och andra faktaskare (1997). Edward P. Kardas: Using the Internet for social science research and practice (1997). Margaret H. DeFleur: Computer-assisted investigative reporting (1997). Nora Paul: Computer Assisted Research (1997). Lisa C. Miller: Power journalism: computerassisted reporting (1998). Brant Houston: Computer-assisted reporting: a practical guide (1999).

Tips p fler bcker i mnet gr fr vrigt att finna p adress <PowerReporting.com/carbooks.html>. Gunnar Nygren hr p JMK forskar kring medierna i den digitala kommunen. En rapport frn projektet r Elektroniska kllor i kommunjournalistik. Rapport 1:2000 (2000). Historiska institutionen vid Lunds universitet har en ntplats med lnkar som behandlar kllkritik och Internet: <www.lustorfs.ldc.lu.se/hist/LIBRARY/kall krit.htm>. Medan de tidigare bcker framfr allt r tekniskpraktiska vgledningar som syftar till att uppmuntra lsaren att verhuvudtaget komma igng med att utnyttja de digitala resurserna, r de senare bckerna mer systematiskt inriktade p hur underskningar kan gras via ntet, vilka frdelar som nya programvaror kan ge och hur kvalitet i underskningarna kan uppns. En lpande diskussion om journalistik, datorteknik och Internet frekommer i ett nyhetsbrev frn National Institute for Computer-Assisted Reporting (NICAR) kallat Uplink. Den amerikanska medieutbildningens samarbetsorganisation AEJCM ger Newspaper Research Journal samt Journalism & Mass Communication Quarterly som emellant har ny forskning eller underskning i dessa mnen. Pressens tidning och Journalisten gnar likaledes frgorna en fortlpande uppmrksamhet. Vidare har vi haft kontakt med organisationer som Grvande Journalister i Sverige, Investigating Reporters & Editors (IRE) i USA, Computer-assisted Reporting & Research (CARR). Vi har tagit del av deras publikationer och kontinuerligt fljt e-postlistor som Media-

149

listan <MEDIA@PSYCHOLOGY. SU. SE>, CARR-listan <CARR-L@ULKYVM. LOUISVILLE. EDU> samt NICAR-listan <NICAR-L @lists. missouri.edu> som samtliga diskuterar Internet och datorunderstdd journalistik. Underlaget fr vra analyser r hmtat frn egna skningar p ntet, och ntadresserna anges lpande i texten. Kapitlet Hrda

fakta? Exemplet siffror bygger dock dels p telegrammaterial frn TT, dels p pappersupplagorna fr Dagens Industri, FinansTidningen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter fr perioden 1014 november 1998. Om katastrofbranden i Gteborg finns en SOU-utredning: Brandkatastrofen i Gteborg. Drabbade, medier, myndigheter. SOU 1999:68.

150

SPFs SENASTE RAPPORTER

Sttz, Gran: Opinion 96. Svenskarnas syn p samhllet, skerhetspolitiken och frsvaret. Stockholm 1996. 171 Alstrm, Brje: Morden i Falun. Stockholm 1997. 172 Sjberg, Lennart: Valet till EU-parlamentet 1995. Stockholm 1997. ^ ^ 174 Maleic, Marjan: Propaganda in War. Stockholm 1997. 175-1 Sandberg, Helena & Thelander, sa: Miljhot och medborgaroro En rapport om Hallandss hsten 1997. Stockholm 1998. 175-2 Arvidson, Peter: sjveln biter tillbaka Lokalbefolkningens upplevelse av hndelserna vid tunnelbygget genom Hallandssen. Stockholm 1998. 175-3 Palm, Lars: Hallandsstunneln som tvistefrga, kris och frtroendeproblem. Stockholm 1998. 175-4 Dahlgren, Peter, Carlsson, Gunilla & Uhlin, Lars: Mediernas bevakning av hndelserna vid Hallandssen hsten 1997. Stockholm 1998. 176 Nordstrm, Gert Z & strand, Anders: Frn lpsedel till webb En studie av den iscensatta nyheten i papperstidningen. Stockholm 1999. 170

SPFs SENASTE MEDDELANDEN

140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 Beredskapsorganisation en utredning av Gunnar Nordbeck. Stockholm 1996. Dahlgren, Peter & Hijer, Birgitta: Medier, oro och medborgarskap. Stockholm 1997. Jarlbro, Gunilla, Sandberg, Helena & Palm, Lars: Ammoniakolyckan i Kvlinge. Stockholm 1997. Hanses-Fagell, Yvonne & Tellstrm, Richard: Kohandel och frsvarsvilja. Argument och symboler i pressdebatten om Frsvarsbeslutet 1996. Stockholm 1998. Sttz, Gran: Opinion 97. Svenskarnas syn p samhllets, skerhetspolitiken och frsvaret. Stockholm 1998. Dahlstrm, Mia & Flodin, Bertil: Informationsberedskap fr 2000-talets kriser. Stockholm 1998. Nord, Lars: Gasolyckan i Borlnge. Stockholm 1998. Sttz, Gran: Opinion 98. Svenskarnas syn p samhllet, skerhetspolitiken och frsvaret. Stockholm 1998. sterman, Torsten: Frtroende. Stockholm 1999. Falkheimer, Jesper & Mithander, Conny: Bilder av nynazism i ngra svenska tidningar. Stockholm 1999. Nord, Lars: Nr demokratin fr brja om. Lokal politik och opinion efter de politiska affrerna i Gvle och Motala. Stockholm 1999. Hedman, Lowe: Snkaoset runt Gvle. Stockholm 1999. Sttz, Gran: Opinion 99. Svenskarnas syn p samhllet, skerhetspolitiken och frsvaret. Stockholm 1999. Nydn, Michael: Myndigheter, Internet och Integritet. Stockholm 2000. Nyhetsbilder etik pverkan En antologi. Stockholm 2000.

151

KLLKRITIK FR INTERNET
Den snabba utvecklingen p IT-omrdet inte minst av Internet och tillvxten av svl utbud som efterfrgan gr det angelget att ta sig an de nya kllkritiska problem denna utveckling medfrt. De traditionella kllkritiska principerna fr kunskapsskning r visserligen lika giltiga p Internet som i andra sammanhang men speciella frhllanden i cyberrymden gr att tillmpningarna delvis blir annorlunda. Freliggande studie avser att kartlgga, diskutera och analysera de nya kllproblem som Internetanvndare stlls infr nr man sker kunskap p Internet och frsker skilja ut anvndbar sdan frn annan slags information som ocks bjuds ut via ntet. I studien behandlas den frndrade mediesituationen samt kllkritikerns principer och deras tillmpning p elektroniska kllor. Studien avslutas dels med underskningar rrande elektroniska kllor och deras plitlighet, dels beskrivningar av ett antal konkreta fall som hmtats frn Internet.

Gran Leth r fil dr och universitetslektor vid institutionen fr journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet. Hans undervisnings- och forskningsomrden r journalistikens historia och kllkritik. Torsten Thurn r docent och universitetslektor vid JMK. Hans undervisnings- och forskningsomrden r kvalitativ textanalys och kllkritik. Han har bland annat frfattat en lrobok i kllkritik.
Grafisk design ArtoDito. Tryck Tryckindustri, Solna, 2000

Styrelsen fr PSYKOLOGISKT FRSVAR

Box 2195, 103 15 Stockholm www.psycdef.se