Den ljudande estalten

Examensuppsats vid Gestaltakademiens i Skandinavien fyrariga terapeututbildning Amit Sen Kapellgatan 7 276 50 HAMMENHG

Den ljudande gestalten Innehll

FRORD....................................................................................................................2 INLEDNING.............................................................................................................2 ANSVAR.....................................................................................................................3 SKAM...........................................................................................................................3 HOLON......................................................................................................................4 MNNISKANS VILLKOR.....................................................................................4 MIN EGEN BAKGRUND.......................................................................................4 MUSIKEN...............................................................................................................5 OCH DISHARMONIERNA..............................................................................5 TRANSFORMATIONEN......................................................................................6 MUSIKENS VSEN.................................................................................................7 LYSSNAREN OCH MUSIKEN............................................................................7 DEN HELANDE LNKEN...................................................................................8 LEVANDE MUSIK...............................................................................................8 SOM FLJER LAGAR........................................................................................9 DET MUSISKA MTET - EN LEVANDE PROCESS..................................9 HOLONER..............................................................................................................11 ...OCH HIERARKIER...........................................................................................11 ATT VARA EMELLAN........................................................................................12 MENINGEN MED LIVET, UNIVERSUM OCH ALLTING..................12 APPENDIX I............................................................................................................14 APPENDIX II..........................................................................................................15 LITTERATUR.........................................................................................................16

Den ljudande gestalten Frord Detta r en personlig historia. Det r mina egna upplevelser som ligger till grund fr uppsatsen. Men hr finns ocks generella resonemang. Min frhoppning r att mina personliga erfarenheter kan engagera och visa vgen i de mer generella resonemangen. Jag har mnga mnniskor att tacka fr den musik jag frmr njuta av idag. Mina frldrar lt mig ha musiken ifred nr de upptckte mitt intresse fr den. Srskilt mammas kloka beslut att inte undervisa mig nr hon mrkte att noterna hmmade mitt spontana utforskande. S Pr jebo som hjlpte mig tillbaka till njutningen i sjlva vandet och lt mig spela snt som jag sjlv tyckte om av. Ingvar Dahl har haft stor betydelse med sin gldande inlevelse i musikens vsen och i uppgiften att frmedla detta vsen, trots den akademiska omgivningens systematiska motarbetande av det sinnliga i musiken. Stor tacksamhet knner jag ocks till Karl-Erik Welin som pekat p det reaktionra i den underhllningsbetonade musiken och kompromisslst hvdat musikens existentiella vrden. Han bnde musikens grnser till lngt utver vad jag trodde var mjligt. Livet och musiken gr oupplsligt in i varandra, lrde han mig. I honom flyter konstnren och konstverket samman och formar ett explosivt budskap som sprnger hl i kulturens vv av livslgner. S ett stort tack till Bo Norvell som gav mig modeller fr frstelse som gjorde det mjligt att verblicka detta brokiga landskap. Musik, fysik, politik, ekonomi och psykologi hur hnger allt samman? Holon visade sig vara ett fruktbart begrepp att anvnda fr att frst hur olika discipliner frhller sig till varandra. Sjlvklart har jag mnga att tacka fr att den hr uppsatsen har blivit skriven. Frst och frmst alla inspiratrer och lrare men ocks alla som tlmodigt har ltit mig hllas i mitt utdragna arbete, utan att trttna p mitt prat om den. Som inspiratr spelar Bo Norvell den avgjort strsta rollen. Det var han som introducerade gestaltterapi fr mig men han har dessutom varit en osviklig eremitvn och samtalspartner. I mnga fall kan jag inte avgra om iderna hrstammar frn mig eller frn honom. Helt klart r hur som helst att allt jag har skrivit r min version av verkligheten. Ingen skugga ska falla ver ngon av mina inspirationskllor p grund av de misstag jag kan ha gjort. S blir ocks denna framstllning mitt ansvar och mitt verk. Frutom mina kompisar under utbildningen och de lrare jag har haft (tack Janis) vill jag tacka Klas Nevrin fr de ndlsa diskussionerna om musik, filosofi, psykologi och andlighet och Torbjrn Lf fr pionjrdiskussionerna vi hade om skam fr mer n tio r sen, innan begreppet ftt fotfste inom gestalt i Sverige. Inledning I denna uppsats kommer jag att rra mig p tre niver. Den ena nivn r den gestaltterapeutiska nivn. Dr r krnan existentialismen och de centrala begreppen medvetenhetoch ansvar. Den andra nivn r musikens vrld och de upplevelser vi kan f genom denna. Hr skiljer jag mellan intrapsykiska upplevelser (emotioner, minnen etc.) och transpersonella upplevelser (upplevelser av enhet, delaktighet, frid etc.). Den tredje nivn r delvis ny i gestaltsammanhang. Hr fr jag in begreppet holon, dels som redskap fr frstelse av musikens funktion men ocks fr att placera gestaltterapin i ett strre sammanhang.

Den ljudande gestalten Ansvar Vad gr jag hr? Vad r det fr meningen med det hr livet? Det r frgor som de flesta av oss stller ngon gng, kanske kontinuerligt under hela livet eller kanske bara i ett gonblick av ofrivillig sjlvreflektion. Albert Camus menade att den viktigaste av alla filosofiska frgor var frgan om livet r vrt att leva eller inte. Frgan r avgrande fr att det svar vi ger utgr utgngspunkten fr vrt fortsatta handlande och tnkande. Om vi tilldelar hndelser och saker i vrt liv mening kommer vi att frhlla oss annorlunda n om vi inte gr det. Det r ocks en frga vi undviker att ta p fullaste allvar, kanske fr att slippa konfronteras med vr existentiella ngest. Det svar vi ger leder oss in p temat - ansvar . P engelska responsibility. Responsability, frmgan att svara, kreativt och nyskapande p livets utmaningar. Svaret p dessa grundlggande frgor om livet kan vara mer eller mindre medvetet, komma frn strre eller mindre vakenhet. Vi frmr i olika hg grad konfronteras med de grundlggande frgorna. Frutsttningen fr att kunna respondera intelligent r att frgan i hg grad r medvetet besvarad. Om den inte r det, om den r omedvetet besvarad (ven ett undvikande av frgan r ju ett slags svar) pratar vi om att reagera, mekaniskt enligt gamla mnster. Re-aktion, ter-handling innebr att mnster upprepas. Omedvetet besvarade frgor hanterar vi alltid reflexmssigt, beroende p hur vi har blivit betingade. Att respondera andra sidan, innebr att vara kreativ och nyskapande. Det finns allts en tydlig koppling mellan ansvar, intelligens och kreativitet. Ansvar r ett nyckelbegrepp i gestaltterapi och det har rkat ut fr en olycklig betydelseglidning. Ofta anvndas det synonymt med plikter, eller saker som vi borde eller mste gra (ofta mekaniskt eller efter givna moraliska regler/normer). Vi ser en ansvarsfylld person i en person som tar med i berkningen vilka konsekvenser hans handlande kunde f fr andra. Kanske vill vi att mnniskor ska bryr sig om varandra och menar att skuldknslan r viktig fr den moraliskt ansvariga mnniskan. Men det r skillnad mellan moral och ansvar. Skuld och ansvar hnger inte automatiskt ihop. Snarare r det s att en mnniska som tar ansvar inte knner skuld. Hon str fr konsekvenserna av sitt handlande, ven de som innebr att andra lider p grund hur hon vljer att frhlla sig. Kanske lider hon av att se hur hennes val plgar mnniskorna i sin omgivning, men det r empati (medknsla), eller snarare sympati (medlidande) och har inget med ansvar att gra. Den sortens medlidande kommer snarare ur insikten att livet r komplext och att det r omjligt att fullt ut frutsga konsekvenserna av de val man gr. Ansvar, s som vi ursprungligen menar, i existentiell mening, innebr inget annat n att st fr konsekvenserna av de val man gr. Ansvar handlar allts om ett perspektivval; Vem r det som r agent i mitt liv? Vem r det som fr ta den yttersta konsekvensen av mina val om inte jag sjlv? Och vem r det som kan svara an - p det som livet bjuder mig - om inte jag sjlv? r jag subjekt eller objekt i livet? Skam Men hur blir det nr subjektet definierar sig utifrn en icke-position? Skam subjektets vetskap om att dess nrvaro inte r av godo fr ngon r en sdan position. Skammen bryter kontakten med omgivningen nr denna blir fr ptrngande. Den sger; du duger inte, de vill inte veta av dig, du cklar dem. Eller i mildare form; du r avsljad, kan inte gmma dig lngre. Du r sedd och det r riskfyllt drfr att du kan bli frskjuten. Skam handlar allts i grunden om att inte vara, eller tro sig inte vara mottagen. En ansvarsfull handling utifrn en sdan vetskap blir

Den ljudande gestalten sjlvmordet, antingen det konkreta eller det symboliska. I mildare form innebr det att dra sig undan, att bryta kontakten. Skammen r den affektiva aspekten av att det finns relationer som r viktiga fr min existens som psykisk varelse, av att mnniskans ursprungligaste livsvillkor r att bli till genom andra, psykiskt svl som fysiskt. Djupast sett innebr frgan om skam att jag problematiserar min relation till livet; r jag mottagen eller inte? Det r p denna niv en frga om min relation till Gud. Gud frsts hr helt enkelt som det som r strre n jag. Holon Mnniskan r bde en sjlvhvdande helhet (grekiska; hol) ochen beroende del (grekiska; on) samtidigt. Det innebr att mnniskan alltid agerar p tv plan. Det ena r intrapsykiskt. Dr r hon helhet och frsts genom introspektion. Det andra r interpsykiskt. Dr r hon del och frsts genom sociologiska eller etnologiska modeller. Mnniskan som oberoende helhet knnetecknas av en integrativ tendensoch frmgan att knna skuld. Mnniskan som beroende del knnetecknas av en sjlvhvdande tendensoch frmgan att knna skam. Vi r som mnniskor hnvisade att flja bda dessa tendenser. Vi har behov bde av att vara sjlvstndiga och av att vara en del av ngot strre. De flesta, fr att inte sga alla svrigheter som vi brottas med gr att fra tillbaka p denna dubbelhet hos oss som varelser (och hos allt annat runt omkring oss). Utbrndhet som det pratats mycket om p senare r, gr till exempel ocks tillbaka p mnniskans svrighet att vara bde del och helhet samtidigt. Hr r det den integrativa tendensen som tar verhanden. Individen lter yttre betingelser bestmma framfr de inre (ofta omedvetna) behoven. I varje gonblick gller att vi r helheter och delar samtidigt. Detta gller fr alla fenomen runtomkring oss. Holon r ett begrepp som hjlper oss att f grepp om komplexiteten i tillvaron. Mnniskans villkor Hr r allts den frsta, grundlggande dynamiken; Jag finns. Finns det plats fr mig? Vill jag finnas? Om svaret r ja, hur frhller jag mig d till livet, andra mnniskor, lidandet och dden? Orkar jag svara? Om inte, vilka blir konsekvenserna? Vill jag leva med dem? Min egen bakgrund Tjusningen i gestaltterapi fanns i utgngspunkten i den existentiella ensamheten och den existentiella ngesten. Djupast sett handlade det om valet mellan att leva och att d. Ingen vet konsekvenserna av de val jag gr och ett obetydligt beslut som att drja ett gonblick vid ett vergngsstlle kan mycket vl leda till min dd. Ansvar r att se detta och att stndigt leva med denna slutgiltiga mjlighet.

Den ljudande gestalten Som mnga av er vet r frgan om livet r vrt att leva eller inte en frga som jag har brottats med lnge. Frgan har fr mig inneburit ett stndigt underskande av begreppen ansvar, skam, skuld och krlek. Att hra till och att knna skuld och skam r djupt mnskliga kvaliteter som frenas i frgan om det personliga ansvaret och hur det hanteras. Krleken r svaret p frgan om livet r vrt att leva eller inte. Det hr r historien om hur svaret kom till. Jag pstr inte att jag har kommit till fullstndig insikt. Jag vill bara bertta om en vg som har lett mig till frnimmelser som jag trodde var frunnat ett ftal srskilt krleksfulla mnniskor. Musiken spelar en helt avgrande roll p den vgen. Musiken Ngra av de kraftfullaste upplevelserna har kommit till mig genom musik. Musiken har lyft mig, stttat mig och drivit mig framt. Mnga gnger har upplevelserna varit s starka, haft sdana kvaliteter, att jag saknar ord fr att beskriva dem. Frlskelse r kanske det bsta ordet fr att beskriva det genomgende positiva tillstnd som funnits i musikupplevelserna. Det r upplevelser av enhet, en knsla av att vara utan grns och samtidigt grnslst liten. Tillstndet rymmer grundknslorna i gestaltterapi, knslor av sorg, gldje, sensualitet och vrede. Alla lika fria och fritt svvande. Upplevelserna har varit mer eller mindre kraftfulla, men de har alltid haft drag av dessa kvaliteter. De har ndrat mitt stt att se p vrlden och min bild av mig sjlv. Det r privata upplevelser som inte gr att dela med ngon lika lite som en frlskelse gr att dela. Man blir inte frlskad fr att ngon berttar hur det knns att vara frlskad. Jag vill nd nmna Peter Bastians underbara bok med titeln In i musiken dr han lyckats fnga den musikaliska upplevelsen i sin innersta krna, s som jag knner den. Jag terkommer med ngra citat frn boken lngre fram. Denna upplevelse av enhet, tillhrighet eller samhrighet r viktig, rentav avgrande, fr mental hlsa. Kanske r det till och med s att vr civilisations dysfunktioner bottnar i brist p tillhrighet, i en grundlggande rotlshet. Det skulle frklara den flora av andliga rrelser och terapiformer som spirar idag. Fr att inte tala om mediekriget om nyckeln till lyckan; vitare tnder, renare lakan eller smalare midja. Signaler p tomhet och lngtan efter mening. och disharmonierna Det r i relationen till vrlden vi vxer och utvecklas, men vad hnder nr den relationen r splittrad, mngtydig och motsgelsefull? Vad hnder nr normer upplses, regler stndigt ndras och det sammanhang som vi lever i blir frmmandegjort? Vldet blir grvre och var tredje kvinna kommer att bli misshandlad (www.whiteribon.ca). Skolbarnen fr veta att skolan r en vlsignelse fr dem och de frvntas visa sin tacksamhet genom att nrvara - annars kommer farbror polisen och hmtar dem. Den stora sanningen kallas numera fr marknaden. Tron p en strre kraft, en gud eller ett strre sammanhang har ersatts av tron p pengarnas och det ekonomiska systemets makt. Mnniskan r mnniskans mtt och gud r inget annat n ett projicerat, nnu inte assimilerat fadersintrojekt. 60- och 70-talets progressiva ider framstr som naiva idag nr budskapet r satsa p dig sjlv. Kampen str mellan individen och kollektivet. Den enes brd den andres dd.

Den ljudande gestalten Normer, regler och mnster binder oss samman och skapar struktur nr kaos hotar. Men kaos r ndvndigt i strukturomvandlingar och det kan vara en smrtsam process att verge trygga mnster och utelmna sig t ovissheten innan en ny klarhet intrder. Kanske r det drfr rster hjs som ropar efter fler poliser och mer lag och ordning namnls ngest sker ordning och reda!. Eller, fr att jmfra med det vi sysslar med; det sitter hrt t att verge de mest inrotade, de mest livsviktiga verlevnadsstrategierna. Samtidigt finns det krafter som arbetar i motsatt rikting. Frbudet mot barnaga r ett modernt pfund. De s kallade hrda vetenskaperna tvingas erknna subjektets stndiga inblandning i och pverkan p objektet. Vrlden verkar inte vara mekanisk lngre, Descartes, Laplace och Newton har bara delvis rtt och mste kompletteras av Hegel, Heisenberg och Bor. Orsakssamband inom humanvetenskaperna tenderar att ses som cirkulra och kontexter beskrivs som holarkiska. Vrldens oordning lter ana en djupare och mer allomfattande sanning. En helhet vergr och ingr i en strre helhet. Vrldar mts, frst som fiender men s smningom, om de bda ska verleva, som vnner. Transformationen Frn ordning, genom kaos och till en hgre ordning. Samma mnskliga mekanismer som kan frinta allt liv i en fasansfull atomdd inrymmer ocks kreativa mjligheter. Mnniskan r fri, verkligen fri och kan, om hon s vill, lyfta sig ur sitt djvulska predikament och bli sin egen gud. Inte i 90-talets autoerotiska version utan i en djupare och rikare mening. Shrink to health, sger Albrecht Mahr. Min tro r att musiken spelar en viktig roll. I musiken finns mjligheten att n bortom det som annars stannar vid torftiga beskrivningarna av transcendens. Musiken r ett grnsland dr beskrivningarna och verkligheten mts. Ett mnskligt uttryck som beskriver transcendens samtidigt som det erbjuder transcendens. Ett erbjudande om en grnsls tillhrighet i ett grnslst universum. Denna grnsverskridande kraft r ett av musikens unika knnetecken. Christer Bothn berttade fljande historia fr mig:
Jag satt i en hydda i Marocko. Det var hos en mattfrsljare. Han upplt plats t mig att sitta och va gimbri. Jag satt dr mnga dagar. En dag passerade ngra kvinnor mattfrsljarens stnd. Jag tyckte att jag brjade f klm p mitt spel. Utan frvarning fll en av kvinnorna i trans och sjnk ihop p marken.

I mnga kulturer r musik och religion intimt frbundna. Trans, transpersonella upplevelser och transformation r vanliga fenomen hos skilda religioners mystiska traditioner. Och ordet religion, berttade Janis en gng, kommer frn de tv orden re som betyder ter och ligament som betyder band att terknyta banden till livet. Musiken r en sdan terfrenare, den r till sitt vsen religis i ordets ursprungliga betydelse.

Den ljudande gestalten Musikens vsen

Musikens och den bildande konstens verk r knslans rena sprk, format till vertygande uttryck. (Perls, Hefferline, Goodman, 1975, s 290)

En av nyckelfrgorna i den hr uppsatsen har jag redan berrt. Det r behovet av och lngtan efter ett meningsfullt sammanhang, en tillhrighet. En av musikens underbara egenskaper, r frmgan att hnfra och upplsa egot till frmn fr en strre helhet. I sin bok In i musiken skriver Peter Bastian:
Det finns otaliga metoder fr att frstta sig i meditativt tillstnd, men ingen kan garantera transcendens. Musiken r en av de mest effektiva, vilket jag har vertygats om av egna erfarenheter och genom samtal med andra. Musiken innehller tillrckligt mnga medvetandefenomen fr att kunna fungera som en lika universell myt som den myt vi kallar verkligheten. S om vi gr p djupet i musiken, gr vi djupt in i detta liv och djupt in i oss sjlva. (1988, s 31)

Ser vi musiken som knslans sprk och till det lgger musikens frmga att transformera medvetandet s fr vi ett oerhrt kraftfullt redskap fr att utforska och pverka psyket. Ett exempel: Fr ungefr 30 r sen gjordes en serie experiment med LSD i terapeutiskt syfte. Experimenten leddes av Stanislav Grof vid Maryland Psychiatric Institute i USA. Det stod snart klart att upplevelserna hos klienterna tenderade att bli fr kaotiska och man sg sig om efter en metod att styra upp det hela. Helen Bonney som lnge arbetat med musikterapi kontaktades och ett samarbete inleddes. Nu fungerade experimenten bttre. Inte nog med det. Man upptckte att personer som vistades i anslutning till behandlingsrummen ocks pverkades av musiken. Vidare studier uppmrksammade musikens frmga att transformera medvetandet. Helen, som mrkte att hon kunde n samma djup utan LSD, lmnade s smningom teamet fr att arbeta vidare p egen hand. Hon kom att forma det som numer gr under beteckningen GIM eller The Bonny Method of Guided Imagery and Music. Exemplet fr mig tillbaka till Peter Bastian som har en spnnande definition av musikalitet i boken ovan: Musikalitet r frmgan att uppfatta mngfalden som enhet. (aa s 47) versatt till vr egen terminologi skulle det bli ungefr: musikalitet r frmgan att uppfatta ljudande gestalter. Parallellerna till gestaltteorin r slende och med den definitionen blir det begripligt hur musiken i exemplet med LSD-terapi kunde hjlpa klienterna att hantera de kaotiska upplevelser som de hade. Musiken erbjd struktur i kaos. Lyssnaren och musiken
Redan i femte graviditetsmnaden brjar hrseln utvecklas och r drfr under hela fostertiden ett sinne utan strre konkurrens frn de andra sinnena, det sinne som i viss mn hjlper det ofdda barnet att orientera sig i denna lilla hopkrupna tillvaro. (Kim & Klockljung, 1996, s 17)

Musikalitet har definierats som frmgan att njuta av musik. Nr ngon vljer att lyssna till musik gr hon i dialog med musiken. Sjlva lyssnandet frutstter att

Den ljudande gestalten lyssnaren lter musiken vcka knslor, tankar och bilder till liv. Knslorna, tankarna och bilderna pverkas av det musikaliska frloppet, av rytmer och harmonier och leder lyssnaren p en resa som r starkt personlig men i ngon mn ocks allmngiltig. Minnen, tankar och knslor r personliga men strukturen och spnningspunkterna i musiken erbjuder en universell form. Denna kombination av ppenhet fr det konkreta knslo- och tankeinnehllet och den givna, konkreta formen r en av nycklarna till musikens universella kraft. Stundtals kan lyssnaren lta det knslomssiga innehllet bli oerhrt laddat och inte sllan blir man frvnad ver den auktoritet som musiken utvar p det knslomssiga frloppet. Lyssnaren verlter ngot av sig till musiken som i gengld erbjuder det knslomssiga innehllet en ny form. Den helande lnken
I alla kulturer finns musik som inte frst och frmst r till fr att roa utan fr att vidga vr medvetenhet, de grnser vi har satt runt oss sjlva. Bertil Sundin (s 146)

Musik, och d i synnerhet viss klassisk musik, tycks inrymma de egenskaper vi vntar oss av en bra terapeut. Den r plitlig, ickevrderande och i viss mn frutsgbar. Den frmr att vara projektionsyta fr vrt inre psykiska liv till den grad att den tycks vcka ven glmda knslor till liv. Musiken gr bortom orden och ser (i sann fenomenologisk anda) bara till den inre betydelse vra minnen har, ven om de r preverbala. Men det avgrande r att den genom sin form erbjuder en struktur att hnga upp knslor och minnen p. Musiken gr precis det jobb som en hrbrgerande och tillrckligt konfronterande terapeut gr. Musiken frmr vcka, stdja och leda vra inre oavslutade gestalter och ge dem en avslutad genomarbetad form. Musik fungerar p det sttet som den perfekta terapeuten. Musik (ls GIM) anvnds ofta p patienter med srskilt svr problematik. Krigstrauman r ett exempel och dr behandlas bde vuxna och barn. Levande musik Min frsta erfarenhet av fri improviserad musik var omvlvande och upprorisk. Det var inte s mycket musiken i sig som var chockerade mig som det faktum att den var ett brott, ett stilbrott. -Fr man verkligen gra sdr, minns jag att jag tnkte. Musikerna vltrade sig i ljud p ett nrmast obscent stt. Det var Per-Henrik Wallin trio som spelade i Arvika konsthall. Jag hade hrt fri jazz frut men den hade inte ntt mig d. Hr spelade musikerna som p liv och dd och hade nd glimten i gat. Jag tror att det var nrvaron och utsattheten som lyste igenom i musiken och rrde vid mig. Det var en gld och en nakenhet som jag knappast hade upplevt i traditionell, noterad musik. Den hr musiken var avskalad, obndig och vgrade att anpassa sig, stndigt verraskande. Den eggade mig, utmanade mig, tvingade mig att ta ansvar. Tycker du om det hr eller inte?! Ja eller nej?! Musiken var rebellisk och det var avgrande nr jag valde att gna mig t fri improvisation. Ingen, ingen kan sga om jag spelar rtt eller fel eller hur jag ska spela. Jag r fri att uttrycka mig hur jag vill och nr jag vill p mitt instrument. Det r nuet och nrvaron som rknas. Det r hur ppna spjllen str till mina inre rum som avgr hur djupt jag nr. Det r min frmga att omstta dessa djup till ljud som avgr hur intressant det blir. Jag r glad ver att detta kompromisslsa musicerande r en del av min vardag.

Den ljudande gestalten som fljer lagar Trots denna frihet och det personliga ansvaret i musicerandet verkade det finnas hemliga regler som bestmde hur man skulle spela. Inte i detalj men regler som gav ngon form av generella instruktioner. Musiken uppenbarade sig i slutndan som meningsfull, om n ibland kryptisk. Nr jag hrde musikerna spela var det tydligt att de pratade med varandra. De frde en egendomlig simultan dialog, som om de pratade i mun p varandra utan att frlora lyssnandet. De verkade styras av en hgre ordning. Dialogen fick efter hand eget liv och en egen vilja som musikerna i viss utstrckning var hnvisade att flja. Idag skulle jag uttrycka det som att de styrdes av helhetens makt ver delarna. Denna makt utgr ena sidan i den dubbelhet som det r att samtidigt vara sjlvstndig och delaktig, samtidigt sjlvhvdande och integrativ. Det r klart att ven detta stt att musicera har sina sidor, sina svrigheter som visar sig efterhand som kunskapen frdjupas. Det som var nytt och verraskande d, kan idag knnas frlegat och stereotypt. Kraven kar med kunskapen. Det r hrt arbete och s ska det vara. Friheten som jag skte har mnga bottnar och en av dem r min ovilja att lta ngon annan bedma eller dma mig och det jag gr. -Se mig fr den jag r och inte fr det jag gr, ropade jag mellan tonerna. Jag blandade ihop sak och person. Spelade jag dligt s var jag dlig. Jag hade svrt att spela noterad musik, musik dr det fanns rtt och fel. S r det delvis fortfarande och ibland vill jag sjunka genom jorden nr jag har tabbat mig. I den fria improvisationen finns inga fel, ingen mall utifrn vilken jag ska bedmas. Musiken r helt enkelt en spegel av det jag r i just det gonblicket. Vi har gett oss ut p en resa mot ett ml som ingen av oss vet vilket det r. Ett ml som vi bara genom att utelmna oss till hgre makter, bara genom att utelmna oss till den musikaliska processen, kan f glimtar av. P vinst och frlust. P det sttet blir varje musikaliskt mte ett ventyr. Det musiska mtet - en levande process Den spontana rrelsen med omedelbara musikaliska reflektioner i nuet som avlser varandra i ett dynamiskt flde har fr mig blivit sinnebilden av ett skapande mte. Formen som detta flde tar, visar p de mest levande exemplen i gestaltpsykologin. Den individuella friheten leder nmligen inte till kaos. Ofta kan frloppet se ut shr: Ngon spelar en ton, knpper eller blser, en inledning som erbjuder mnga mjligheter och stller flera frgor. Strax svarar ngon med en ljudassociation. Det uppstr en spnning mellan tonerna och friheten r med ens begrnsad. S fr musiken gradvis form och blir bde gripbar och begriplig, bara fr att efter ett pltsligt infall bli verraskande och ogripbar igen. Nu brjar musiken p en ny trd som ven den visar sig bilda en gestalt som r invvd i den frra trden. ven denna tar en pltslig vndning och allt visar sig ing i en allt strre vv, en allt vidare mening. S verkar frloppet flja de gestaltpsykologiska principerna. Riktningen i dessa helheter som stndig avlser varandra som kontexter inuti kontexter r i lyckade fall i det nrmaste transcendental eller gudomlig. Med gestaltterminologi skulle vi sga att figur och grund stndigt avlser varandra och i varje gonblick skapar en ny plattform fr nsta stimuli. Hegel skulle ha sagt tes - antites -> syntes - antisyntes -> metasyntes. Perls, Hefferline, Goodman, 1975 skriver:
I kontaktsituationer r jaget den kraft, som formar gestalten i fltet, eller snarare: jaget r gestalt/bakgrundsprocessen i kontaktsituationer. Upplevelsen av denna formativa process, den dynamiska relationen mellan bakgrund och gestalt, innebr iver: Iver r knslan av att det bildas gestalt/bakgrund i kontaktsituationer, allteftersom den

Den ljudande gestalten

oavslutade situationen nalkas sin fullbordan....Och organisk upphetsning uttrycker sig, blir meningsfull just genom att frlna rytm och rrelse t frnimmelserna, vilket r uppenbart i musiken( s 273)

...rytm och rrelse t frnimmelserna..., det r sjlva krnan. Hr kommer energicirkeln in i bilden. Den beskriver faserna i fullbordandet av en gestalt hur denna gestalt n ser ut. Kanske r Perls stora bidrag detta att han menar att psyket som helhet strvar efter fullbordade gestalter. I musiken r det tydligt och du kan sjlv uppleva denna spnning eller iver genom att sjunga en sng och utelmna sista tonen. Denna frustration vcks i alla sammanhang dr en gestalt r oavslutad. Antingen r denna strvan mot strre och strre helheter en inneboende egenskap i mnniskans stt att frst vrlden eller ocks r det helt enkelt en del av sjlva skapelsen, mnniskan inkluderad. Kanske, kanske r det inte ngon skillnad. En beskrivning av det musikaliska frloppet som jag har fastnat fr har gjorts av spdbarnsforskaren Daniel Stern (1992, s 41). Utan ngon hnsyftning till musik skriver han:
Sm barn lskar upplevelser dr intensiteten och spnningen gradvis vxer - bara inte alltfr hastigt eller till alltfr hga niver. (...) Och de trttnar snabbt och vnder sig bort frn situationer dr stimulansen r ringa eller dr ingenting hnder.

Detta beskriver bde det jag upplever nr jag spelar och nr jag lyssnar till fri improviserad musik - och all annan musik ocks fr den delen. Det verkar som om det finns ett grnsland mellan det som r vlordnat och frutsgbart och det som r kaosartat och ofrutsgbart, i vilket det musikaliska intresset nr sin hjdpunkt. Om jag inte tar en risk, prvar ngot oknt och bryter ett mnster s blir det trkigt. Som lyssnare mrker jag snabbt att spnningen frsvinner, jag knner igen mig, knner igen fraserna och stmningarna. Precis som i livet. Nr jag sitter fast i gamla mnster kan det till slut bli s trkigt eller frustrerande att jag p olika stt frsker bryta mnstren. andra sidan blev det frvirrande och obegripligt om musikerna spelade fullstndigt slumpmssigt. Precis som det blir kaos om jag hela tiden prvar nya ider och beteenden och om saker och ting runt omkring mig inte har ngon stabilitet ver huvud taget. D rasar strukturen och tryggheten och i och med det s rasar ocks spnningen och begripligheten. Upplevelsen i ett (kta) mte med en annan mnniska pminner om upplevelsen i en lyckad improvisation. P olika stt kan jag och min spelkamrat mrka att vi nr bortom oss sjlva, frlorar oss i sjlva processen. Det r frst eftert vi kan reflektera ver det vi varit med om. Det pminner nrmast om att vara frlskad eller sjlvuppgivande, utan att fr den skull frlora sin integritet. Det krvs ju samtidigt av mig att jag ska tillfra processen ngot som r personligt, en personlig reaktion eller ett personligt behov. Med andra ord krvs det i varje gonblick av mig att jag r beredda att stlla mig sjlv tillbaka till frmn fr helheten, fr vi:et. Samtidigt krvs det att jag r beredd att hvda mig. Om ngon av dessa komponenter uteblir blir det obalans. D dominerar antingen sjlvhvdelsen (egotism) eller den integrativa sidan (konfluens). Vare sig det gller musikaliska eller verbala samtal blir konsekvensen antingen att tv mnniskor var fr sig fr fram ider, budskap och behov som aldrig nr fram till den andre. Samtalet fylls av nya trdar som aldrig fljs upp. Resultatet blir rrigt och osammanhngande. Eller s r bda alltfr mna om att anpassa sig till den andres impulser s att helheten blir odynamisk, trkig och utan riktning.

10

Den ljudande gestalten Holoner... Ordet holon stammar frn grekiskans tv ord: hol som betyder helhet (jmf holism) och on som betyder del. Begreppet myntades av Arthur Koestler, bland annat fr att lsa dikotomin atomism v.s. holism. Avsikten med begreppet r som jag pekat p ovan, att belysa varje fenomens dubbla natur; som helhet, uppbyggt av mindre delar och som del ingende i en strre helhet.
En del innebr, s som vi i allmnhet anvnder ordet, ngot fragmentariskt och ofullstndigt som inte i sig sjlv skulle kunna ha ngon legitim existens. andra sidan finns det bland holister en tendens att anvnda ordet helhet eller gestalt som ngonting i sig fullkomligt, som inte krver ngon ytterligare frklaring. Men helheter och delar i denna absoluta bemrkelse finns inte ngonstans, varken p de levande organismernas eller de sociala organisationernas omrde. Vi finner bara mellanliggande strukturer p en serie niver av allt strre komplexitetsgrad, och var och en har tv ansikten som tittar i motsatta riktningar: ansiktet som vnds mot de lgre niverna r den autonoma helhetens och det som vnds uppt r den beroende delens. Jag har p annat hll freslagit beteckningen holon fr dessa deluppsttningar med janusansikten. (Arthur Koestler 1983 s 277)

Varje fenomen har allts i varje gonblick tminstone tv relationer. En int som r sjlvbevarande eller sjlvhvdande och en utt som r transcenderande eller integrativ. Sjlsnd kan drfr beskrivas som organismens emotionella reaktioner p ofrmgan att koordinera sina sjlvhvdande och integrativa tendenser. En viktig egenskap hos musiken r den evokativa frmgan. Dag Krlin 2001 skriver:
Guided Imagery and Music (GIM) is a holistic process, where the music interacts with the mind to evoke memories, affects/emotions, imagery for all senses, and cognitions (s 2)

Toner r delar i en melodi som r en del i en hel lt med ackompanjerande slingor och motmelodier. Musiken pekar p det sttet mot ett allt strre sammanhang. Emotioner vcks av musiken och leds av musikens rytm, harmonik och struktur s att vi frstr att vi ingr i ett helt som frmr att bra oss. Nr vi njuter av musik blir vi till helheter som r delar i ett strre sammanhang. Det r detta som r de musiska konsternas 1 ursprungliga knnetecken. I en improvisation (i all ensemblemusik) r helheten, slutresultatet, beroende av att de enskilda musikanterna i viss utstrckning underkastar sig mer eller mindre uttalade regler. I sllsynta gonblick glmmer musikern sin egen existens och finner sig pltsligt svvande mellan att vara ett jag och ett vi - jaget transcenderar. ...och hierarkier Det var den kristne mystikern Dionysius som frst infrde begreppet hierarki, ursprungligen i betydelsen inordnandet av livet enligt andliga principer. (Hierarki helig-regel. Hier- fr helig och -arki fr regel.) Ken Wilber 1997 skriver om begreppet hierarki:
Men det blev snart omformat till ett politiskt/militrt maktspel dr styrning av anden kom att betyda styrd av den romersk-katolsk kyrkan. (s.40, min versttning)
1

De musiska konsterna bestod frn brjan av bde dans, musik och teater.

11

Den ljudande gestalten

Idag anvnder vi ofta begreppet fr att beteckna en ordning dr det mer maktfullkomliga str ver det lgre och har glmt ordets egentliga betydelse; att delar tillsammans kan bilda meningsfulla helheter nr de fljer vissa regler och underordnar sig den strre helheten och att denna strre helhet har utprglat andliga kvaliteter. S ingr till exempel en man och en kvinna i en relation som begrnsar vars och ens frihet, till frmn fr helheten. Mannen och kvinnan fr barn, helheten blir mer komplex och graden av frihet mindre. Hierarki r i grunden inte liktydigt med frtryckande maktstruktur. Visst finns det sdana och visst r dessa system hierarkiska. Missfrstndet ligger i att detta skulle vara en inneboende egenskap hos hierarkier. Fr maktfullkomliga strukturer freslr Wilber begreppet patologiska hierarkier. Kostler sjlv freslr begreppet holarki istllet fr hierarki som en logisk fljd av sitt holonbegrepp. Att vara emellan Vi har gtt ver n efter vatten i vrt skande efter alternativ till den mekaniska mnniskosynen och ytligheten i en materiell vrld. Dom dr borta i st har kommit lngre, har vi sagt till oss sjlva, de har bttre kontakt med den andliga sidan av livet. Men den asiatiska kulturens insikter r i mnga stycken inte mrkvrdigare n mnga inslag i vr egen kultur. Och vi har ett demokratiskt system som har botat mycket av den vrsta fattigdomen, svrigheter som mnga asiatiska lnder fortfarande brottas med. Andlighet r i sjlva verket ngot mycket banalare n vi vill frestlla oss, och ligger mycket nrmare n vi kanske ser. Ett nyckelord i vr vardagsandlighet r begreppet intresse som kommer av latinets inter emellan och esse att vara. Att vara emellan skulle den ordagranna versttningen bli. Nr vi r intresserade av ngot samskapar vi det vi r intresserade av samtidigt som detta ngot pverkar oss. Vi blir frndrade av det vi ser och vi frndrar det som r freml fr vrt intresse. Och detta r ju precis vad transcendens innebr jag r i det som r bortom mig, bortom mitt esse. Jag r i mitt inter-esse. Meningen med livet, universum och allting I gestaltterapi har vi arbetat med existentialismen som utgngspunkt. Det har gett oss styrka att st p egna ben. - Livet r ditt, axla ditt ansvar!, har vi kunnat sga. Men samtidigt har vi anat att ngot har saknats oss. Begreppet skam har lngsamt vunnit mark och mnga pratar om andliga vrden trots att ingen riktigt vet vad det r eller vad det innebr. Gestaltterapin ser i det avseendet halv ut, men vad r det som saknas? Hur ska vi frst de svrigheter vrlden sitter i, hur ska vi hitta en modell fr vrt arbete som inbegriper den strvan efter hgre mening som s tydligt tar sig uttryck hos de flesta av oss? Eller ska vi nja oss med den existentiella nivn och dess pragmatiska och homocentriska perspektiv? Gregory Bateson 1988 skriver:
Vi mste dock se till att tminstone bevara vrldens biologiska natur (en cybernetisk, hierarkisk, holistisk, ickelinjr, systematisk matur kalla den vad ni vill) och vrt frhllande till den i vra teorier. Vi fr inte ge sken av att andliga freteelser kan kartlggas med hjlp av biljardbollars egenskaper (s 111)

Den hr artikeln har pekat p en mjlighet ur denna belgenhet. Mitt frslag r att lyfta in den beroende mnniskan som ett komplement till den oberoende mnniskan i vrt traditionella perspektiv. Den beroende mnniskan r en mnniska som ingr i ett

12

Den ljudande gestalten sammanhang, ett kollektiv och ett strre universum. Min pong r inte att hon erstter den oberoende mnniskan. Hon kompletterar henne. Utan den beroende halvan r mnniskan inkomplett. Som sjlvstndig varelse r mnniskan bara halv. Jag vill se den gestalt som finns p nsta niv, p den nivn dr du och jag r vi, ett vi som r ngot helt annat n du och jag. Ett vi som r ngot annat n summan av oss. Musiken r en ovrderlig lnk i det hr sammanhanget. Den ger oss fri passage till den vrld av meningsfulla relationer som vi annars kan ha s svrt att n. Det r hit vi lngtar tror jag och vi har det med oss i vr bakgrund genom Martin Buber. Men fr att ta steget fullt ut mste vi inse att vi faktiskt r beroende delar samtidigt som vi r oberoende helheter. Vi behver ett begrepp fr att hantera denna dubbelhet och detta begrepp visar sig redan existera holon. Och vi mste ta till oss alla de svrigheter som det innebr att slppa taget om vra tidigare frestllningar. Det innebr att vi mste inse att vi har haft fel, att gestaltteorin r ofullkomlig och att vi mste lra om. Det r ju bara d som vi kan lra oss ngot verkligt nytt. Eller har gestaltterapin blivit religion? En freteelse som inte kan eller fr ifrgasttas? Jag hoppas inte det. Ken Wilber 1998 skriver om mtet med stor konst:
And through that opening or clearing in your own awareness may come flashing higher truths, subtler revelations, profound connections. For a moment you might even touch eternity; who can say otherwise, when time itself is suspended in the clearing that great art creates in your awareness? (s 135)

Musiken visar indirekt p en vrld som r strre n den vi trodde fanns. Den visar hur vi ingr i en strre helhet som i sin tur ingr i en strre helhet, och s vidare, kanske i all ondlighet. Livet krver i viss mn av oss att vi underkastar oss det. Vi r mindre n sjlva livet. Vi har ftt gvan att nrvara och det r allt. Det ingr inget mer i den gvan n s. Vi har existensberttigande, punkt. Men idn att vi ska frverkliga oss sjlva kan frleda oss att tro att det r ngot srskilt vi ska uppn. Att vi mste m p det ena eller andra sttet fr att livet ska vara vrt att leva. Som om livet inte var sig sjlvt nog. Lsningen ligger inte i att bli stor, den ligger i att bli liten, fruktansvrt liten. S att jag ser att det som hnder r sdant som jag inte kan r ver. S att jag ser att livet r en gva och inget mer. S att jag inser att det inte fljer med ngra lften om vad innehllet ska vara. Att verleva en sdan fruktansvrd insikt skapar dmjukhet. Den tillit som fds ur dmjukheten leder till ett krleksfullt frhllningsstt till vrlden och till insikten om att det r detta frhllningsstt som r meningen. Gud skapade vrlden till sin avbild och det r du. Du skapar den samtidigt som den skapar dig. Du r samskapad med vrlden som samskapar dig. Sdan r din dans.

13

Den ljudande gestalten Appendix I Musikfrslag Bach, J.S., Christmas Oratory, Shepherds Song Barber, Adagio for Strings Debussy, String quartet op 10, Andantino Dvorak, Serenade in E major, Larghetto Elgar, Enigma Variations, No.8, No.9 Gounod, St. Cecilia Mass: Offertoire, Sanctus Haydn, Cello concerto in C, Adagio Mozart, Vesperae Solemnes: Laudate Dominum Puccini, Madame Butterfly, Humming Chorus Strauss, Death and Transfiguration Warlock, Capriol suite, Pieds-en-lair

14

Den ljudande gestalten Appendix II Det r varat som r mlet. Och t varat kan vi inget gra, det r olidligt ltt. Vrlden r allt som r fallet. Allt vara tycks ordnat enligt ngra enkla principer: Det har en brjan, och ett slut, och dremellan en mitt. Det r som en cirkel, en cirkel av energi eller uppmrksamhet. Det r vilan eller smnen. Det r uppvaknandet. Det r varseblivandet. Det r frberedelserna. Det r handlingen. Det r fullbordan och frlsning. Det r rekapitulationen. Och det r vilan igen. Det naturliga varat r vgen, eller Tao.

15

Den ljudande gestalten Litteratur Bastian, Peter. In i musiken Gteborg: Wahlstrm & Widstrand, 1990 . Bateson, Gregory. Dr nglar r rdda att g. Stehag: Symposion, 1988 Krlin, Dag. A Neuropsychological Theory of Traumatic Imagery in GIM. (Artikeln r accepterad fr publicering i GIM The Bonny Method and Beyond. Eds. Kenneth E. Bruscia, Temple University, Philadelphia and Denise Erdonmez Grocke, University of Melbourne). 2001. Moon-Hay, Kim och Mats Klockljung. En klingande bro Stockholm: . Utbildningsradions frlag, 1996 Perls, Hefferline, Goodman. Gestaltterapi.Ystad: KFs frlag, 1958 Stern, Daniel N. Ett litet barns dagbokFinland: Natur och Kultur, 1992 . Sundin, Bertil. Barns musikaliska utveckling. Lund: LiberFrlag, 1982 Wilber, Ken. The Eye of Spirit: An Integral Vision for a World Gone Slightly Mad. London: Shambala, 1998

16