Examination 4 Retorik – informativt tal – Åsa Wollertsen

Redogörelse för den retoriska arbetsprocessen enligt partesmodellen:

Intellectio

När jag läste om uppgiften i denna examination så funderade jag ett tag på vad jag skulle
framföra. Först tänkte jag ett hyllningstal, men sedan kom jag på att jag ska prata om ett ämne
som fascinerar mig och som förhoppningsvis även kan fascinera åhörarna.

Det är ett informativt framförande som jag tänker riktar sig till människor intresserade av
självutveckling, psykisk hälsa och förändring. Jag tänker mig att det blir som ett informativt
tv-program där man ser den som berättar samtidigt som man får fakta presenterat.

Jag är hypnoscoach och finner ämnet om vårt undermedvetna väldigt intressant och hur det är
kopplat till hjärnans elektriska aktivitet och vågmönster. Då jag har viss insikt i ämnet och
hoppas att andra också ska finna det intressant att lyssna på har jag valt att tala om detta ämne.

Inventio

För att göra talet intressant och trovärdigt så har jag tagit med grundläggande fakta från
forskning om hjärnvågorna och det undermedvetna.
För att stödja mina argument hänvisar jag till historiskt kända personer inom psykologi,
filosofi och även pågående forskning från nutid. Både med hjälp av citat och
forskningsrapporter.

Som retoriska bevismedel har jag ethos och hoppas jag skapar det nödvändiga förtroendet då
jag själv har erfarenheter i ämnet och kan hämta från min egen kunskapsbank. Logos har jag
fått in i framförandet då jag stärker min tes genom att hänvisa till exempelvis Freud och
samtida forskare.

Pathos har jag försökt få in genom att väcka nyfikenhet och spänning kring ämnet genom att
kalla det ”magiskt”. För jag anser att det är en bit magi som finns inuti oss, redo att utforskas.

Dispositio

Jag har strukturerat upp talet genom att dela in ämnet i olika delar för att leda åhörarna genom
ämnet. Eftersom exordium är viktigt så tänkte jag på hur jag kunde väcka nyfikenhet ända
från start.
Till att börja med tänkte jag på hur jag kunde koppla mitt personliga intresse för ämnet till en
stark inledning som skulle engagera åhörarna från början.
Då bestämde jag mig för att använda en personlig anekdot om mitt barndomsintresse för magi
för att skapa en känslomässig koppling med publiken och väcka deras nyfikenhet.

Jag tänker att en kort och enkel introduktion kan efterföljas av diskussion om olika teorier om
det mänskliga medvetandet och hjärnvågorna och deras samband. Att hänvisa till kända
personligheter och samtida forskning ger extra substans till ämnet.

Därefter ges förslag på praktisk tillämpning och där beskriver jag hur påverkandet av
hjärnvågorna kan ge önskade resultat för en beteendeförändring.

Avslutningsvis sammanfattar jag huvudpoängen och ger en inspirerande uppmaning som

förhoppningsvis motiverar åhörarna att utforska sina egna möjligheter till förändring i ljuset
av dessa kunskaper.

Elecutio

Jag har använt olika retoriska stilfigurer för att göra talet så intressant och ”lyssningsvärt”
som möjligt. Jag har använt metaforer, retoriska frågor, och genom upprepning av nyckelord
som magi och ”det undermedvetna” så förstärker jag budskapet och hoppas skapa intresse så
att man vill lyssna vidare.

Att förklara svåra begrepp med metaforer är ett bra sätt att få folk att förstå mer komplexa
sammanhang utan att använda onödigt svåra ord. Det har varit mitt mål, att göra ämnet
intressant och begripligt och för att väcka intresse. Jag har en narrativ röst där berättandet är i
fokus, jag är inte ute efter att övertyga i detta framförande. Att vara tydlig och informativ har
varit mitt fokus för detta framförande. Förhoppningsvis är det tillräckligt bra tempo och
innehåll för att man ska bibehålla intresset alltigenom.

Memoria

Det är ett ganska långt framförande och jag har inte tid eller möjlighet att lära mig detta
utantill. Jag har övat på huvudpunkterna men behöver ändå manus i min hand när det ska
framföras. Med hjälp av Powerpoint har jag skapat visuella hjälpmedel som stödjer de
komplexa begreppen och gör det enklare att ta till sig de olika aspekterna i detta komplexa
ämne och lite lättare för mig att komma ihåg, när jag talar.

Actio

Även om jag övat genom att framföra talet flera gånger så upplever jag att det är svårt att
hålla detta långa framförande utan att staka sig. Så blev det även denna sista gång vid den
tredje inspelningen. Men, jag tänker att ingen är perfekt och det finns alltid möjlighet till
utveckling och förbättring.
Jag skulle ha gjort talet lite kortare, men hade svårt att ta bort något då jag tycker allt hänger
samman. Det blev ett ganska långt framförande och jag stakade mig några gånger. Dock hade
jag nyckelpunkter som jag memorerade in och det hjälpte mycket tycker jag.

Emendatio

När jag ser på framförandet så upptäcker jag att jag stakat mig några gånger. Det är lite
störande, men kanske (och förhoppningsvis) stör man sig inte lika mycket som jag själv gör.
Jag hoppas att det inte får lyssnaren att tappa intresse eller förtroende. Det är svårt att
genomföra ett så pass långt framförande utan hjälp.
Tyvärr har jag inte haft tid och möjlighet att lära mig allt utantill. Det hade förstås varit det
optimala.

Jag hoppas att man finner powerpointpresentationen intressant som stöd för mitt framförande.
Det tog lång tid att få ihop det och det blev ändå inte helt i fas, det är svårt att matcha det
inspelade framförandet så det passar perfekt ihop med varje bild och dess kompontenter. Men
jag tycker att det blev ett bra tal i det stora hela. Jag skulle kunna lägga ut det till allmän
beskådan utan att skämmas och det är ok.

Svårigheten med framförandet var att försöka hålla en ton och takt som gör att man bibehåller
intresset för att fortsätta lyssna. Det var den största utmaningen. För även om det jag säger är
hyfsat intressant så är det naturligtvis väldigt viktigt HUR det sägs. Jag hoppas att det ska bli
godkänt. Det är svårt att bedöma sig själv här, ofta är man mer kritisk än vad andra är.

I det stora hela är jag nöjd. Jag hade kunnat piffa till det ännu mer, övat ännu mer på att få
mer sagt utantill. Men nu lämnar jag arbetet ifrån mig och jag är ganska nöjd med det.
Åsa Wollertsen Elev-id 486572

Om hjärnvågornas magi – hur man kan påverka sitt medvetandetillstånd

När jag var liten så brukade min moster göra ett spännande trick där ett mynt försvann bakom
örat. Jag var kanske inte mer än två-tre år gammal men jag kommer än idag ihåg hur fascinerad jag
var av detta. Myntet försvann – var tog det vägen?
När jag blev lite äldre så önskade jag mig i födelsedagspresent, en trollerilåda för hemma-
trollkonstnären. Men magin försvann snart när jag slutligen insåg att det bara handlade om trick för
ögat och inget riktigt magiskt trick. Så, nej, det blev ingen Joe Labero eller David Copperfield av mig,
men min nyfikenhet på det magiskt okända har bestått. Det har varit en dragningskraft under hela mitt
liv. Och det som jag hittills funnit är det mest magiska av allt – det är den mänskliga hjärnan och vår
enorma underliggande kapacitet som ligger i det fördolda – vårt undermedvetna.
Där kan vi snacka magi!

Jag heter Åsa Wollertsen och är certifierad hypnoscoach. Det här föredraget ska handla om våra
oanade inre möjligheter. Vårt magiska undermedvetna sinne.

Magical mystery tour

Det var när jag på allvar började intressera mig för det undermedvetna, genom kurser i hypnos för ca
15 år sedan, som jag insåg vilken spännande och oändlig värld av möjligheter som vi alla har tillgång
till.
Enligt Websters lexikon definieras medvetandet som en varseblivning av den egna kroppen, jaget och
omgivningen. Det sker ofta någon gång i 1–2 årsåldern. Men man kan då fråga sig, vem, eller vad är
det som blir medvetet? Vad är det för mekanism som aktiveras inom oss?

Den franske 1600-tals filosofen Descartes som uttalade de bevingade orden: ”jag tänker, alltså är jag”,
ansåg att själen är immateriell och står i förbindelse med tallkottkörteln mitt i hjärnan.
Medeltidsmänniskan ansåg att själen och hjärnan var i någon slags förbindelse, och denna dualism är
idag svårförklarad med den moderna vetenskapen, även om den inte går att förneka.

Storhjärnbarken är det ställe i hjärnan där sinnesintryck bearbetas och viljestyrda motoriska funktioner
initieras. Här anser man att det viktigaste sätet för vårt medvetande finns. För närvarande kan man inte
vetenskapligt utesluta att lägre grader av medvetande kan existera i andra delar av kroppen, som
exempelvis i de många nervcellerna i tarmen. Kanske det är därifrån det välkända uttrycket
”magkänsla” kommer? Det finns idag dock inga kliniska observationer som stöder detta.

Den berömde psykoanalytikern Sigmund Freud ansåg att människan har tre olika slags medvetanden,
eller tre medvetandenivåer: det Förmedvetna, det Medvetna och det Undermedvetna där de
representerar olika delar av våra jag. Han menade att dessa tre delar av vårt medvetna spelar en viktig
roll i uppkomsten av våra beteendemönster.

För att illustrera tanken om våra tre nivåer kan man tänka sig ett isberg där toppen ovan ytan
representeras av vårt medvetna sinne, de känslor tankar, önskningar och förnimmelser som vi upplever
här och nu.
Det förmedvetna sinnet ligger strax under vattenytan, och utgörs av den delen som är synlig därunder.
Här huserar minnen, känslor och förnimmelser som vi kan plocka fram om vi så önskar. Tanken om
den härliga semestern förra sommaren eller inköpslistan som man skrev i morse.

Det undermedvetna sinnet är vår reservoar av minnen, känslor, rädslor, önskningar och tankar som
ligger på djupet, osynligt från vattenytan, det vill säga utanför vårt medvetande.
Det är de aspekter som vi inte har direkt tillgång till, men som ändå ligger till grund för vår
personlighet och våra beteendemönster.
Freud hade med sin teori om det undermedvetna som påverkansfaktor på våra beteendemönster,
en väldigt intressant tanke.

För om man vänder på den tanken – är det möjligt att påverka det undermedvetna och ändra
på de negativa mönster som besvärar oss?

Påverkan på det undermedvetna sinnet sker med mest effektivitet när den mentala ”garden” nere.
Mellan det medvetna och undermedvetna sinnet assisterar ”hjärnans brandvägg” vårt kritiska filter,
som hjälper oss att sortera bort det som vi anser vara oviktigt eller på annat vis ovidkommande.

Upp till ca 6 års ålder har vi i princip inget kritiskt tänkande. Det kritiska filtret har ännu inte formats
och hjärnans brandvägg saknas. Det medvetna sinnet och det undermedvetna sinnet är lite som en
rörig massa och de är mer eller mindre sammanfogade hos förskolebarnet.

Som barn har vi svårt att skilja på fantasi och verklighet, vi är enormt påverkbara på alla sätt och vis.
Små händelser kan te sig verkligt stora för ett litet barn och bli till ett enormt problem i vuxen ålder.
På samma vis kan små händelser av positiv verkan i barndomen, få stor och glädjande effekt på den
vuxne individen.
När vi når 6–8 års ålder bildas grunden till våra kritiska och analytiska förmågor och vi är inte lika
lättlurade längre.

Varje dag tar var och en av oss in miljontals bitar med information utifrån. Som vuxen individ har man
sitt kritiska filter till hjälp för att sortera ut det som är viktigt för oss i varje rådande stund.
För att utomstående information ska nå in till det undermedvetna måste den passera hjärnans
brandvägg – det kritiska filtret.
Därför är det mest effektiva sättet att försöka åstadkomma förändring av aspekter i det undermedvetna
och åstadkomma förändring, att göra det medan detta kritiska filter är inaktiverat. Men hur vet vi när
det är?
Jo, det talar våra hjärnvågor om för oss.

Hjärnan är ett elektrokemiskt organ. Även om den elektriska kraften är begränsad, så sänder hjärnan ut
elektricitet i form av så kallade hjärnvågor.
Frekvensen vi avger med våra hjärnvågor, talar om ifall vi processar våra tankar till större delen med
vårt medvetna, eller undermedvetna sinne. När man är medveten om detta kan man själv påverka
typen av hjärnvågs-frekvens som skall aktiveras, och därmed påverka sitt sinnestillstånd till att vara
mer avslappnat, kreativt, mer lättpåverkat eller inställt för optimalt lärande.

De elektriska signalerna som avges kan mätas av en s k Elektroencefalograf (EEG) eller MEG
(Magnetic…) Med hjälp av en sådan mätare kan vi se vilket frekvensband som är dominant för
tillfället. Det finns 7 olika frekvensband och av dessa är det fyra som är de vanligast förekommande
vid vaket tillstånd och normal psykisk balans.

Hjärnvågorna mäts i cykler per sekund, eller hertz (Hz) och de fyra vanligaste är: Delta, Theta, Alpha,
och Beta.
Varje typ av hjärnvågor leder oss in i olika medvetandenivåer. De har även en avgörande och kritisk
roll i vår mentala utveckling i barndomen. Hjärnvågorna spelar även en stor roll i vår hälsa och
livskraft som vuxna, forskarna börjar få mer och mer förståelse för betydelsen av hjärnvågorna och
dess sammankoppling med vårt psykiska välmående.

Hjärnan kan fungera simultant i olika frekvensband men det är ofta en av hjärnvågstyperna som är den
dominerande för stunden.
Det är också så att det är olika hjärnvågstyper som dominerar i olika åldrar från det vi föds. Det
kommer jag strax att återkomma till.
Den exakta frekvensradien för varje typ kan variera något. Hjärnvågorna avspeglar hjärnans, och då
menar man vanligtvis hjärnbarkens, olika elektriska aktiviteter. Hjärnvågorna fungerar nästan som
musikaliska toner. Vissa har låga frekvenser, andra har höga frekvenser. Tillsammans har de kraften
att skapa harmoni. Beroende på vad vi gör vid tillfället kan vissa hjärnvågor vara mer aktiva i vissa
områden av hjärnan, medan andra är mindre aktiva i andra områden. Ingen av dem är dock helt
“avslagen”.

Deltavågorna är kopplade till djup, drömlös sömn. Det är de långsammaste vågorna och
förekommer normalt under just sömnen. De är även den dominanta frekvensen hos spädbarn före 1-
årsåldern. Delta-vågor uppträder i samband med medvetslöshet samt när man befinner sig i ett djupare
trance-tillstånd som exempelvis djup meditation och/eller hypnos.

Delta-vågorna förefaller även uppträda när man av någon anledning tappar koncentrationen under
utförandet av en uppgift.
Ju äldre vi blir, desto färre av dessa hjärnvågor producerar vi. Vår sömn och förmåga att slappna av
blir gradvis sämre under årens lopp. Generellt är deltavågor kopplade till omedvetna kroppsliga
aktiviteter, såsom att reglera hjärtrytmen och matsmältningen.

Delta-vågor uppträder hos individer med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), särskilt
då i den variant där uppmärksamhetsstörningen dominerar. När en sådan person ställs inför en specifik
uppgift, har man kunnat konstatera att delta-vågor börjar uppträda i samband med att personens
engagemang i uppgiften minskar för att sedan upphöra.

Delta-vågor påstås ibland vara ett tecken på att hjärnan kopplar sig fri från den fysiska verkligheten
och söker sig ner till sina undermedvetna avdelningar.

2. Thetavågor (3,5-8 Hz)

Detta är långsamma hjärnvågor i frekvensbandet mellan ca 4 och 7 Hertz.

Theta-vågorna låter oss dyka ner i vårt undermedvetna i vaket tillstånd. Det är här vi öppnar dessa
dörrar. I detta frekvensband släpper vi vårt kritiska filter, och har tillgång till hela vår
föreställningsvärld och djupare underliggande aspekter.
Det är när vi är i Theta-frekvensen som vi är allra mest påverkbara.
Theta-vågor förekommer inte, under normala förhållanden, hos en fullt vaken vuxen individ. De är
däremot normalt förekommande upp till puberteten. Som vuxen kan man framkalla denna frekvens av
hjärnvågor med hjälp av meditation / hypnos / tranceframkallande musik, rytm, dans, trummor och
sång mm.

Theta-vågor uppträder i gränszonen mellan sömn och vakenhet samt anses ha samband med den
skapande/kreativa processen och emotionellt laddade fantasier.
Vårt kritiska filter är avaktiverat i Theta-frekvensen och man tappar den analytiska förmågan, till
fördel för den kreativa förmågan. Man är VÄLDIGT påverkbar när medvetandet befinner sig i detta
frekvensband. Därför är suggestioner mycket effektivt när man befinner sig i Theta.

3. Alfavågor (8-13 Hz)

I nästa frekvensband finner vi Alpha-vågorna där vi fortfarande är påverkbara i stor utsträckning. Det
är också frekvensbandet för optimalt lärande.

Alpha-aktivitet dominerar vågmönstret när man är lätt avslappnad, särskilt om man ligger bekvämt
med slutna ögon "utan att tänka på något särskilt". I Alpha har man sitt fokus övervägande riktat
inåt. Det kan vara när vi dagdrömmer, under lätt meditation, stunden innan vi är på väg att somna,
eller när man sitter i soffan och ser på TV- på lagom engagerande program.

4. Betavågor (12-33 Hz)

Detta är hjärnvågor i frekvensbandet 14 - 30 Hz.

Beta-rytmen är det dominerande vågmönstret hos den vakne, alerte vuxne individen som med öppna
ögon analyserar sin omgivning, ställer frågor och försöker lösa problem. Man har sitt fokus riktat utåt.
Beta-rytmen är särskilt framträdande i anslutning till pannloberna.

Här har vi hela vårt kritiska filter aktiverat. Vi är i analys-läge och är extra uppmärksamma på vår
omgivning. Här ger vi våra aktiviteter full uppmärksamhet och har våra mentala strålkastare riktade
utåt. Aktiviteter som att framföra ett fordon, skriva ett prov och ge presentationer är bra exempel på
när vi befinner oss i Beta-stadiet.

Vad innebär då denna vetskap om hjärnvågornas betydelse?

Forskare har börjat prova metoder för ADHD-diagnosticerade personer med något som kallas
för Neurofeedback. Metoden innebär att man behandlar ADHD med hjärnvågor i olika frekvenser.
Karolinska institutet har ett pågående projekt där man har rönt viss framgång, som verkar bestå hos
försökspersonerna. Detta kan vara en smart framtida lösning för att man ska slippa lida av medicinska
biverkningar.

Forskare vid Tohoku-universitetet i Tokyo har funnit att hjärnvågorna påverkar socialt beteende. I
försök med möss såg man hur vissa vågmönster var sammanlänkade med beteendemönster. Man
såg också att möss som led av stress, depression och autism, saknade dessa hjärnvågs-mönster.

De här framstegen visar på hur viktigt det är med medveten påverkan. Hur vi själva kan skapa
förändring genom att fasa in oss i olika frekvenser, för att gynna inlärning, stressnivåer och
välmåendet i allmänhet.
Hjärnvågorna är viktiga för oss - man kan se hjärnvågorna som ett livets symfoni och vi behöver
alla för att kunna komponera ett fullständigt stycke.
Och vi alla har möjligheten att skriva den melodi för vårt inre som vi i fortsättningen önskar dansa
till.

I ljuset av denna information ser man hur möjligheterna öppnar sig för effektivare påverkan på sitt
mående, ändringar av oönskade beteenden och hur man kan bättra på potentialen till
kunskapsinhämtande och målsättningar.

När man på eget initiativ släpper sitt mentala filter, kan man utnyttja denna lucka i sitt
”säkerhetssystem” och använda det till sin fördel. Ett sätt är att skapa förändring genom att mata på
med övertygande suggestioner när man är djupt avslappnad. Att uppnå djup avslappning och trance
genom egen övning, eller få hjälp genom hypnos, är förslag på metoder man kan använda för
självutveckling. Man kan också lyssna på suggestioner medan man sover. Det tenderar också vara
effektivt.

Och bara genom att få vetskap om denna möjlighet, har man vunnit en hel del. Man är inte längre
rådlös. Det är som att man får en livets trollstav i sin hand. Sedan är det bara att börja öva på
formlerna.
Det tycker jag är Magi på riktigt!

Källor:
Om vårt medvetande, Läkartidningen: https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2020/09/vart-vetande-om-medvetandet/

Karolinska Instituet: https://ki.se/kind/kite-neurofeedback-och-arbetsminnestraning

https://www.elevhalsan.se/aktuellt/hjarnvagor-istallet-for-lakemedel-mot-adhd/

https://www.sciencedaily.com/releases/2022/06/220627100231.htm

Roger Ellerton, Phd, ISP, CMC, Renewal Technologies Inc, https://www.renewal.ca/nlp55.html