3.

Lagar och andra bestämmelser inom social omsorg

Det här kapitlet redogör för innehållet i de lagar som styr verksamheten inom social
omsorg. Kapitlet beskriver också den anmälningsplikt som gäller när
missförhållanden inom social omsorg uppdagas.
AVSNITT
3:1 Socialtjänstlagen, Sol
3:2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
3:3 Lex Sarah
3:4 Att rapportera avvikelser
3:5 Anmälningsplikten

ORD & BEGREPP

SoL Personlig assistent
Ramlag Ledsagarservice
Portalparagraf Kontaktperson
LVU Avlösarservice
LVM Lex Sarah
Tystnadsplikt Missförhållanden
LSS Avvikelse
Funktionsnedsättning Avvikelserapportering
Funktionshinder Anmälningsplikt
Personkretsar Sekretess
Personkretsar

CENTRALT INNEHÅLL
 Lagar och andra bestämmelser samt dess intentioner inom social omsorg.
 Anmälningsplikten.

3:1 Socialtjänstlagen, SoL

Socialtjänstlagen, SoL, styr allt arbete inom socialtjänsten. SoL är en så kallad ramlag som
innehåller mal och riktlinjer, utan att gå in på specifika detaljer. Den yttre ramen runt
socialtjänstlagen har riksdagen beslutat om. Innehållet innanför ramen kan kommunerna själva
utforma beroende på kommuninvånarnas behov och kommunens resurser och tillgångar. Hur
behoven ser ut och vilka insatser som ges kan därför skilja sig åt mellan olika kommuner.

Det är socialnämnden eller annan vald nämnd i kommunen som ansvarar för att ta emot
anmälningar, inleda utredningar och besluta om lämpliga insatser. När beslut har fattats så är det
socialtjänsten som utför det praktiska arbetet.

Socialtjänstlagen är indelad i 16 kapitel. I varje kapitel finns paragrafer som tydliggör

lagstiftningen. Den första paragrafen i en lag kallas portalparagrafen och beskriver lagens syfte
och hur den ska fungera i samhället.

All verksamhet inom socialtjänsten bygger på respekt för människors självbestämmande och
integritet. Socialtjänsten får inte använda tvång när de beslutar om något. Det finns dock några
undantag då det kan bli aktuellt med tvångsvård:

1
Lagen om vård av unga, LVU, kan tillämpas då vårdnadshavare inte kan ta hand om eller
erbjuda en bra uppväxtmiljö för sitt/sina barn, eller då unga personer lever ett destruktivt liv som
kan ha en negativ inverkan på dem själva eller deras omgivning.

Lagen om vård av missbrukare, LVM, kan tillämpas då en person har ett missbruk som
allvarligt kan skada personen själv eller andra personer 1 hens omgivning.

Kapitel 1. Socialtjänstens mål

I kapitel 1 står det att socialtjänsten ska hjälpa och stödja människor på ett demokratiskt, jämlikt
och solidariskt sätt. I socialtjänstens arbete ingår att stötta människor ekonomiskt och socialt samt
hjälpa dem att hitta en social tillhörighet. Socialtjänsten ska se och lyfta fram individers och
gruppers olika förmågor. När det gäller de insatser som görs för barn ska hänsyn alltid tas till vad
som blir bäst för barnet. All verksamhet som socialtjänsten bedriver ska bygga på respekt för
människors självbestämmande och integritet.

Kapitel 2. Kommunens ansvar

Varje kommun har det yttersta ansvaret för sina invånare, men även för personer som vistas där
tillfälligt. Om en person ska tas om hand av kriminalvården eller om hen behöver sjukvård så är
det den kommun där personen är folkbokförd som ansvarar för detta. I kapitel 2 står det också om
människors rätt att söka insatser i annan kommun än boendekommunen.

Kapitel 3. Vissa uppgifter inom Socialtjänsten

I kommunen är det socialnämnden eller annan vald nämnd som ansvarar för socialtjänsten.
Socialnämnden ska kartlägga hur levnadsförhållandena ser ut för kommuninvånarna, medverka i
samhällsplaneringen och samverka med andra organisationer för att främja och skapa en god
miljö. De har också ett ansvar att nå ut med information om sin verksamhet så att samtliga
kommuninvånare kan få kännedom och kunskap om detta. När kommunens invånare ansöker om
bistånd så är det biståndshandläggare som tar ställning till och beviljar detta. Kapitel 3 slår fast att
alla insatser som ges ska vara av god kvalitet och att personerna som utför insatserna ska ha för
ändamålet lämplig utbildning. Socialnämnden ansvarar också för att följa upp de insatser som
barn och unga får. I kapitlet står också vilka särskilda bestämmelser som gäller angående
kontaktpersoner och kontaktfamiljer.

Kapitel 4. Rätten till bistånd

De personer som inte kan försörja sig så att deras behov eller livsföring i övrigt tillgodoses har rätt
till ekonomiskt stöd och annat stöd för att kunna leva ett självständigt liv. De som kan arbeta men
inte får arbete kan få försörjningsstöd om de står till arbetsmarknadens förfogande.

Kapitel 5. Särskilda bestämmelser för olika grupper

De grupper som socialtjänsten har ett särskilt ansvar för är:
 äldre människor
 barn och unga
 människor med missbruksproblematik
 människor med funktionsnedsättningar
 brottsoffer
 människor som vårdar och stöttar närstående.

Kapitel 6. Vård utanför hemmet

Kommunen ansvarar för att familjehem, hem för vård eller boende och stödboende ska finnas. I
första hand ska barn och ungdomar som behöver bo utanför hemmet placeras hos anhöriga eller
2
närstående. Hänsyn ska alltid tas till vad som är bäst för barnet. I kapitlet finns bestämmelser om
placering i annat land och vad som gäller kring de besluten. Kapitlet beskriver också vilka krav
som ställs på lämplighet för att få adoptera barn från andra länder.

Kapitel 7. Enskild verksamhet och anmälningsplikt

Innan verksamheter för vård eller boende, stödboende, hemtjänst eller familjehem kan starta
måste verksamheten anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. För att få bedriva
verksamheterna måste tillstånd från IVO medges. Verksamheterna måste hålla god kvalitet och
vara säkra. Kapitlet beskriver också anmälningsplikt enligt Lex Sarah.

Kapitel 8 och 9. Avgifter och återkrav

Det ska inte kosta pengar att få behandling i form av stöd och hjälpinsatser men kommunen har
rätt att ta ut ersättning för de som vistas på behandlingshem eller familjehem. Vårdnadshavare år
skyldiga att bidra till kommunens kostnader om barnet vistas i annat hem än det egna. Om någon
har uppgett fel inkomstuppgifter och fått ekonomiskt bistånd kan hen bli återbetalningsskyldig.

Kapitel 10, 11 och 12. Organisation, handläggning, behandling av uppgifter,

uppgiftsskyldighet
I dessa kapitel beskrivs hur Socialnämnden arbetar, handläggningstid för beslut och anmälningar,
samt att barn har rätt till information och att få ta del av beslut som fattas rörande deras situation.
Barn över 15 år har rät att föra sin egen talan. Om det finns särskilda skäl för det, har
Socialnämnden rätt att få ta del av uppgifter som finns om personer från Arbetsförmedlingen,
CSN, Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Arbetslöshetskassorna.
Socialtjänsten är skyldiga att lämna ut uppgifter om personer som befinner sig i ett hem för vård
eller boende, stödboende eller familjehem, om en annan myndighet begär det.

Kapitel 13. Tillsyn

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, granskar verksamheter som bedrivs inom kommunerna.
De har också ett tillsynsansvar och ger råd och vägledning till verksamheterna. De kontrollerar att
eventuella missförhållanden och brister inom verksamheterna åtgärdas.

Kapitel 14. Anmälan om missförhållanden

Alla myndigheter som bedriver verksamhet för barn och unga måste anmäla vid misstanke
och/eller kännedom om att barn far illa. Det innebär till exempel att förskolepersonal måste göra
en orosanmälan om de misstänker att ett barn på förskolan far illa.
Kapitel 15. Tystnadsplikt
Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.
Tystnadsplikt innebär att man som personal inte får röja några uppgifter till utomstående om de
personer man hjälper. Det kan till exempel röra uppgifter om personens privatliv, hälsotillstånd
eller hur hen upplever sin ekonomiska situation. Dessa uppgifter om personliga förhållanden får
inte föras vidare, varken muntligt eller skriftligt.

Att ha tystnadsplikt innebär att man ges ett förtroende. Personalen inom socialtjänsten skapar
relationer med de personer som får deras hjälp och stöd. Goda relationer bygger på att man känner
förtroende för varandra. De som får hjälp av socialtjänsten måste kunna lita på att personalen inte
lämnar ut någon information till obehöriga personer. Undantag från tystnadsplikten får dock
göras om omsorgstagaren själv har medgivit att information får lämnas ut mellan till exempel
skola och socialtjänst, samt om barn far illa.

3
Tystnadsplikten gäller även för de som gör APL och VFU samt för vaktmästare, lokalvårdare och
kökspersonal.
Enligt Brottsbalken 20 kapitlet § 3 kan den som bryter mot tystnadsplikten dömas till brott mot
tystnadsplikt och få böter eller fängelse i högst ett år. Om någon bryter mot tystnadsplikten av
oaktsamhet, alltså på grund av slarv eller oförsiktighet, döms denna till böter.

3:2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

I Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, regleras det stöd och de
insatser som vissa personer med funktionsnedsättning har rätt att få ta del av.

Vad är det för skillnad mellan begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder? En

funktionsnedsättning innebär en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller
intellektuellt. Ett funktionshinder innebär begränsningar i den omgivande miljön som gör det
svårare att kunna utföra vissa aktiviteter. I LSS används begreppet funktionshindrad istället för
funktionsnedsättning. Det finns förslag om ett namnbyte, vilket beräknas träda i kraft år 2022.
Efter namnbytet kommer lagen att heta Lag om stöd och service till Vissa personer med
funktionsnedsättning.

Vilka omfattas av LSS?

De personer som har rätt till insatser och stöd enligt LSS delas in i tre så kallade personkretsar.
Det är kommunen som ansvarar för att ge stöd och service till de som tillhör personkretsarna.
LSS personkretsar är följande:

Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Till den
här gruppen hör personer med diagnoser som autism, Downs syndrom eller annan intellektuell
funktionsnedsättning där en diagnos är fastställd före 16 års ålder.

Personkrets 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning

efter hjärnskada i vuxen ålder som har kommit av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Till den här
gruppen hör personer med en fastställd begåvningsnedsättning som kommit efter 16 års ålder.
Begåvningsnedsättningen kan ha kommit efter till exempel en hjärnblödning, en trafikolycka eller
annat yttre våld.

Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som
uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningarna är så omfattande att
personen har stora sårigheter att klara av den dagliga livsföringen och därför behöver stöd eller
service. Att få stöd i den dagliga livsföringen kan till exempel innebära att få hjälp med att
kommunicera med andra, laga mat eller att kunna förflytta sig i och utanför hemmet. De personer
som tillhör personkrets tre kan ha fysiska, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar.

Rätt till stöd och service

De personer som tillhör någon av personkretsarna måste själva ansöka om att få stöd och service
enligt LSS. Personer som är under 16 år eller som inte själva kan ansöka kan få hjälp med detta av
närstående eller av sin gode man.

Om man tillhör/ingår i någon av de tre personkretsarna har man enligt § 9 i LSS rätt till följande
insatser:

4
1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och
livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Rät att få
hjälp av till exempel en arbetsterapeut, specialpedagog, psykolog eller kurator som har särskild
kunskap om den funktionsnedsättning som personen har.

2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans,
till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt S1 kap,
socialförsäkringsbalken. Rätt till en personlig assistent om funktionsnedsättningen är
omfattande och kräver detta. Personlig assistans kan beviljas till personer under 65 år.

3. Ledsagarservice. Det innebär att få stöd och hjälp av någon delaktig i sin närmiljö. Det kan till
exempel innebära att ta en promenad, besöka släkt och vänner eller besöka sjukvården.
Ledsagarservice kan inte beviljas om personen har personlig assistans. annan. Stödet kan göra
det möjligt för personen att vara delaktig i sin närmiljö. Det kan till exempel innebära att ta en
promenad, besöka och vänner eller besöka sjukvården. Ledsagarservice kan inte beviljas om
personen har personlig assistans.

4. Biträde av kontaktperson. Personen kan, om hen vill, bli beviljad en kontaktperson som kan
följa med på olika möten eller kulturupplevelser utifrån de behov och intressen personen har.
En kontaktperson är som en medmänniska och motverkar isolering.

5. Avlösarservice i hemmet. För anhöriga till personer med funktionsnedsättningar är

avlösarservice en möjlighet att tillfälligt få stöd och hjälp med omvårdnad.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Personen har rätt att tillfälligt vara i en annan
bostad än hemmet. Det kan ara i en familj eller i ett korttidshem. Ett miljöombyte kar vara
viktigt för att må bra.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till
skoldagen samt lov. Ungdomar har rätt att få tillsyn när skolan eller fritidshemmet slutar för
dagen och vid skollov eller studiedagar.

8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver
bo utanför föräldrahemmet. Barn och ungdomar som inte kan bo hemma har rätt att bo i ett
familjehem eller ett hem där särskild service kan ges. Det kan också innebära att barn eller
ungdomar kan bo på annan ort om en skola som passar för hen finns där

9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Vuxna
kan bo i en gruppbostad eller servicebostad med personal som kan ge stöd och hjälp.

10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte
utbildar sig. Vuxna personer har rätt till vardaglig, meningsfull sysselsättning på till exempel
ett dagcenter.

3:3 Lex Sarah

Den första januari 1999 infördes Lex Sarah i socialtjänstlagen. Denna bestämmelse har fått sitt
namn efter undersköterskan Sarah Wägnert som upptäckte brister i vården och omsorger på det
omsorgsboende där hon arbetade och slog larm om dessa missförhållanden.

5
Lex Sarah innebär att all personal inom verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen har
skyldighet att anmäla om de upptäcker missförhållanden på arbetsplatsen. Bestämmelsen
syftar till att de personer som får stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen eller LSS ska kunna känna
sig trygga med att de får den vård och omsorg de har rätt till samt att den håller hög kvalitet.
Några av de verksamheter inom socialtjänsten som omfattas av Lex Sarah är till exempel:

 hemtjänst
 personlig assistans
 vårdboenden
 beroendevården
 hem för vård eller boende, så kallade HVB-hem.

De missförhållande som kan ge upphov till en Lex Sarah-anmälan är till exempel:

Brister i vården och omsorgen, till exempel att en person inte får sitt närings- och vätskebehov
tillgodosett, inte får hjälp att sköta sin hygien eller inte får nödvändig tillsyn.

Otrygg miljö, vilket kan innebära att personalen bemöter/behandlar de boende utan respekt för
deras självbestämmande, integritet och värdighet.

Fysiska övergrepp, till exempel slag, nypningar och skakningar.

Psykiska övergrepp, till exempel bestraffningar, hot, trakasserier eller kränkningar.

Ekonomiska övergrepp, till exempel stöld, förskingring eller utpressning.

Sexuella trakasserier, till exempel i form av antydningar av sexuell karaktär.

Även de som gör APL och VFU inom en verksamhet i socialtjänstens regi och som upptäcker
missförhållanden har skyldighet att rapportera detta. Den som är verksamhetsansvarig har ett
ansvar att informera personalen om vad en Lex Sarah-anmälan innebär och när en sådan ska
göras. Det kan upplevas jobbigt att rapportera missförhållanden eftersom den som rapporterar
kanske känner det som om hen skvallrar på en kollega. Det är viktigt att tänka på att Lex Sarah
ytterst handlar om att kvalitetssäkra och att upptäcka missförhållanden i verksamheten.

Om personalen rapporterar ett allvarligt missförhållande ska den person som ärendet gäller
skyddas och en dokumenterad utredning ska göras för att förhindra att samma missförhållande
upprepas. Om det visar sig att missförhållandet är allvarligt ska den som är ansvarig för
verksamheten anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Här följer några situationer som har anmälts med stöd av Lex Sarah.

Anton
Anton vaknar av att han behöver gå på toaletten. Det är mörkt i lägenheten och Anton ser att
katten ligger precis framför toalettdörren. För att inte trampa på katten tar han ett steg åt sidan
och ramlar. Han slår huvudet i kanten på en byrå och blir liggande på hallgolvet. Som tur är har
han ett larm som är kopplat till hemtjänsten. Han ringer på larmet och hemtjänstens
nattpersonal får ett inkommande larm. Personalen är just då hos en annan omsorgstagare som
också har ramlat och ambulans är tillkallad. Situationen innebär ett stressmoment för

6
personalen och snart har Antons samtal glömts bort. Efter flera timmar kommer de på att Anton
har larmat och åker till honom.

Berna
Berna bor på ett gruppboende och får stöd och hjälp av personal. Det bor flera personer på
boendet men alla har varsin lägenhet med ett gemensamt kök och vardagsrum. En morgon vill
Berna inte duscha. Hon har avstått dusch under flera dagar och det börjar nu lukta illa och bli
ohygieniskt. Personalen försöker locka och prata med Berna för att förmå henne att duscha, hon
behöver verkligen det. När det inte lyckas tar en i personalen i med hårdhandskarna. Hon säger
att Berna är dum och äcklig och att hon väl ändå måste förstå att man behöver vara ren. Hon
säger att andra människor på Bernas dagverksamhet kommer att tycka att hon är äcklig och ful
och tar därefter tag i Bernas överarmar och tvingar henne in i duschen.

Cecilia
Cecilias personliga assistent är sjuk och kan inte komma till arbetet idag. Verksamheten som
sköter Cecilias personliga assistans får inte tag på någon vikarie och glömmer sedan att
meddela Cecilia detta. På kvällen kommer den andra assistenten och upptäcker att Cecilia har
legat i sin säng utan att ha ätit något eller fått någon hjälp under hela dagen.

Karim
Pernilla jobbar som timvikarie på ett omsorgsboende. När hon går förbi Karims rum står
dörren öppen. Hon ser in och upptäcker at Karim ligger utan kläder i sängen. Pernilla går in i
rummet och lägger över honom ett täcke och väntar inne i rummet på att personal ska komma.
Efter tio minuter kommer Marianne. Hon säger att hon kom på att hon glömt att stänga av
kaffebryggaren och att hon därför gick ifrån Karim för att stänga av den. "Jag var borta max
tio minuter" säger hon.

Olle
När Olle kommer till sitt arbete som personlig assistent märker han att ingen har varit hos
omsorgstagaren under 24 timmar. Det visar sig att den andra personliga assistenten har glömt
sitt arbetspass dagen innan.

3:4 Att rapportera avvikelser

I socialtjänstlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen står det att

verksamheterna inom vård och omsorg ska kvalitetssäkras och att de ska arbeta med
kvalitetsutveckling. Det innebär bland annat att säkerställa att de personer som får insatser
beviljade ska känna sig trygga och säkra. Varje gång en insats uteblir eller när en avvikelse sker är
personal skyldig att skriva en avvikelserapportering samt att dokumentera det som inträffat. Alla
som arbetar inom verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har skyldighet
att rapportera avvikelser.

Förutom att avvikelserapportering är en kvalitetssäkring år det också ett sätt att kontrollera och se
till att rutiner fungerar. Det ska finnas möjlighet att ändra verksamhetens rutiner om man
upptäcker att de inte fungerar.

Vad är en avvikelse?

7
En avvikelse definieras som en negativ händelse, en händelse som medfört något oönskat. En
avvikelse är när något inte blir som förväntat eller när det finns en risk att det som hänt kommer
att få negativa konsekvenser för personen som drabbats. Avvikelser ska alltid dokumenteras och
rapporteras. Det ska finnas fungerande rutiner på alla arbetsplatser för hur man gör en
avvikelserapportering och det är chefen på arbetsplatsen som är ansvarig för att rutinerna
kring detta fungerar.

Hur rapporterar man?

Personal som noterar en avvikelse ska dokumentera detta och utan dröjsmål rapportera avvikelsen
till den ansvariga sjuksköterskan. I dokumentationen ska det anges om personen som
avvikelserapporten gäller har skadats eller påverkats negativt av det inträffade.
Exempel på händelser som räknas som avvikelser och som ska rapporteras:

 Avvikelser när det gäller medicinering: medicin som inte tas emot av den som ska ha den,
medicin som inte blir utdelad till den som ska ha den, mediciner som har förväxlats, givits på
fel sätt, till fel person eller vid fel tidpunkt.
 Missförhållanden, till exempel vård och omsorg som uteblir eller personal som inte svarar på
larm.
 Brister i bemötande.
 Brister i dokumentation.
 Brister i informationsrapportering mellan till exempel kommuner och regioner eller apotek.
 Fallolyckor och skador.
 Brister i arbetsrutiner, till exempel otillräckligt med personal eller personal som saknar
kompetens och delegering. Det är en brist eftersom det kan leda till en risk för de personer som
får insatser.
 Upptäckt av trycksår.
 Självmord eller självmordsförsök.

Uppföljning
For att säkerställa kvalitet i verksamheten är det viktigt med uppföljning av avvikelser. Ibland
måste man ändra i de rutiner som verksamheten har. Det är viktigt att personalen följer de nya
rutinerna.

Simon
På det LSS-boende där jag arbetar sker all avvikelserapportering digitalt.
Avvikelserapporteringen är bunden till den person som skriver. Alla har en egen inloggning. En
avvikelse skriver vi när något inte följer den normala planeringen. Vi har ett system där vi
skriver avvikelsens grad i siffror. Vi använder ett siffersystem som går från 1 till 4. De flesta
avvikelser är en 1a. När det är en 4: a är det en väldigt allvarlig avvikelse som också ska
rapporteras till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. När det är en avvikelse som är på en 1:
a-2: a så sköter vi det internt inom arbetslaget, dokumenterar, utreder och vidtar åtgärder så
att det inte ska kunna ske igen. När det är en 3: a rapporterar vi det till hela
verksamhetsregionen och verksamhetschefen samt förvaltningschefen. Alla
avvikelserapporteringar utreds internt först.

3:5 Anmälningsplikten

Alla som arbetar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har anmälningsplikt. Det
innebär att de enligt Ș 1, 14 kap i Socialtjänstlagen är skyldiga att göra en anmälan om de

8
misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa på något sätt. Anmälan ska göras till
socialtjänsten i den kommun eller stadsdel där barnet bor. Vid misstanke eller kännedom om att
ett barn far illa gäller inte den lagstadgade sekretessen.

SAMMANFATTNING
3:1 Socialtjänstlagen, SoL
 Socialtjänstlagen, SoL, styr allt arbete inom socialtjänsten och är en ramlag. Socialtjänstlagen
är indelad i 16 kapitel. Den första paragrafen kallas portalparagrafen och beskriver lagens syfte.

3:2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

 I LSS regleras det stöd och de insatser som vissa personer med funktionsnedsättning har rätt
att få ta del av.
 En funktionsnedsättning innebär en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller
intellektuellt.
 De personer som har rätt till insatser och stöd enligt LSS delas in i tre personkretsar. Den som
tillhör/ingår i någon av de tre personkretsarna har enligt § 9 i LSS rätt till 10 olika insatser.

3:3 Lex Sarah

 Lex Sarah innebär att all personal som arbetar i verksamheter som omfattas av SoL har en
skyldighet att göra en anmälan om de upptäcker missförhållanden inom verksamheten. Även
de som gör APL och VFU har samma skyldighet att rapportera missförhållanden.

3:4 Att rapportera avvikelser

 När en insats uteblir eller när en avvikelse sker ska personalen skriva en avvikelserapportering,
dokumentera det inträffade samt rapportera till ansvarig sjuksköterska.
 En avvikelse är en negativ händelse som medfört något oönskat. Exempel på avvikelser är
missförhållanden, vård och omsorg som uteblir, personal som inte svarar på larm, brister i
bemötande, brister i dokumentation med mera.

3:5 Anmälningsplikten
 Alla som arbetar inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har anmälningsplikt. Det
innebär att de enligt $ 1,14 kap i Socialtjänstlagen är skyldiga att göra en anmälan om de
misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa på något sätt.

ÖVNINGSUPPGIFTER
STUDIEUPPGIFTER

3:1 Socialtjänstlagen, Sol

1. Beskriv vad som står i Socialtjänstlagens övergripande mål.
2. Vad är innebörden av portalparagrafen?
3. Beskriv en situation där LVU eller LVM kan bli aktuellt.
4. Vad beskriver kapitel 5 i Socialtjänstlagen?
5. Vilka omfattas av tystnadsplikten?

3:2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

1. Vilka personer omfattas av LSS?
9
2. Beskriv några av de insatser som ingår i LSS.

3:3 Lex Sarah

1. Ge exempel på vilka typer av av missförhållanden som ska anmälas enligt Lex Sarah.
2. Hur går det till att göra en Lex Sarah-anmälan?

3:4 Att rapportera avvikelser

1. Ge flera exempel på händelser som räknas som avvikelser inom social omsorg.
2. På vilket sätt kan avvikelserapportering bidra till att verksamheter inom vård och omsorg
kvalitetssäkras?
3. Varför är det viktigt att rapportera avvikelser?
4. Läs om hur Simon rapporterar avvikelser på det LSS-boende han arbetar på och återberätta.

3:5 Anmälningsplikten
1. Vilka personer har anmälningsplikt?
2. Till vilken instans vänder man sig för att göra en anmälan?

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

1. Fundera på hur det kan komma sig att kommunerna i Sverige kan ha olika riktlinjer för sina
kommuninvånare.
2. Vad kan det innebära för den enskilda personen att kommunen alltid har det yttersta ansvaret?

ANALYSERA EN BERÄTTELSE

August är 24 år och har Downs syndrom. Han vill flytta hemifrån. August kan klara sig själv
hemma men behöver stöd och hjälp med att komma iväg till sitt arbete på den dagliga
verksamheten. Han behöver också hjälp med sin ekonomi, personliga hygien och sociala
kontakter.

1. Till vilken persongrupp hör August?

2. Vilken slags hjälp och vilket stöd kan August ha rätt till enligt LSS tio insatser?

ÖVA

1. Gör ett rollspel som bygger på att en person ansöker om insatser enligt LSS.
2. Diskutera socialtjänstlagen och avvikelserapportering med din handledare på APL-platsen.

TA REDA PÅ

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för vissa grupper i samhället. Det betyder att de ska ge extra
stöd till vissa grupper. Undersök vilka extra stöd som finns i din kommun.

10