1.

Centrala begrepp inom social omsorg

Detta kapitel beskriver några centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.
Det finns många bärande centrala begrepp, teorier och perspektiv inom social
omsorg och de spänner över olika ämnesområden.

AVSNITT
1:1 Vad är social omsorg?
1:2 Olika definitioner av omsorg
1:3 Vad är socialt arbete?
1:4 Insats och brukare
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg
1:6 Några teorier som används inom social omsorg

ORD & BEGREPP

Omsorg Självbestämmanderätt
Social omsorg Samtycke
Formell social omsorg Empowerment
Informell social omsorg Jag-du-relation
Personcentrerad omsorg Jag-det-relation
Insats Mellanmänskliga relationer
Brukare

CENTRALT INNEHÅLL
 Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.

1:1 Vad är social omsorg?

Social omsorg spänner över många ämnen och är ett kunskapsområde inom socialt arbete,
pedagogik och beteende- och samhällsvetenskap. Praktiken handlar social omsorg om att utföra
ett arbete inom socialtjänsten och att använda sig själv som verktyg för att ge stöd och omsorg till
andra.

Omsorgsarbetet är omväxlande och involverar allt från att kunna hantera andras och sina egna
känslor till att sköta olika hjälpmedel och avancerad medicinsk utrustning. Den professionella
omsorgen regleras av olika lagar och ges utifrån socialtjänstens värdegrund. Personal som ger
omsorg ska göra det utifrån ett professionellt förhållningssätt och för att kunna göra det behövs
kunskap. Det är inom oss som verktyget till god omsorg finns. Det är alla människor som arbetar
inom omsorgsyrket som tillsammans skapar god social omsorg.

Undersköterska är enligt SCB (Statistiska centralbyrån) det vanligaste yrket i Sverige. År 2020
arbetade 135 300 personer inom yrket.

Emelie
Jag kan inte tänka mig ett annat yrke. Det ger mig tillfredsställelse att få ge omsorg och stöd till
andra människor. Det är ingen dag som är den andra lik. Jag är social och vill umgås och vara
bland andra människor. Yrket är fritt och eftersom jag arbetar med olika saker varje dag blir
det aldrig slentrian. Dessutom trivs jag bra med mina arbetskamrater.

1
1:2 Olika definitioner av omsorg

Omsorg
Ordet omsorg betyder att bry sig om, hjälpa, ta hand om, ge tillsyn, visa omtänksamhet och att
sköta om. Ibland används uttrycket: ”att sörja för någon”. Det betyder att man ska se till att vård-
och omsorgstagaren får en så bra vård och omsorg som möjligt. Det innebär också att känna för
och med någon. Att ge omsorg till närstående och familj brukar förknippas med att visa kärlek och
omtanke. Omsorg inom vård- och omsorgsarbete handlar ofta om de formella uppgifter som
förekommer i Yrket. Uppgifterna kan vara praktiska som att handla, sköta hemmet, hjälpa till med
påklädning och inköp av dagligvaror. Det kan också vara att stötta, uppmärksamma och att ge
tillsyn. För att kunna ge god omsorg behöver vi ha en helhetssyn på människan och ta hänsyn till
hela hens livssituation.

Social omsorg
Social omsorg som är ett tvärvetenskapligt område har sin grund i både samhällsvetenskapen och
naturvetenskapen. Social omsorg innebär att ta hand om, vägleda och stötta människor i deras
levnadsförhållanden. Det stöd och den omsorg och service som ges till människor ska vara
individuellt utformad.

Social omsorg används ofta som begrepp inom socialtjänsten. Man kan också använda sig av
begreppet ”stöd”. I socialtjänstens uppdrag ingår att ansvara för den enskilda individen, hela
familjen, de äldre i vårt samhälle, omsorgen för personer med funktionsnedsättning samt att ge
stöd till brottsoffer. Man anpassar social omsorg för den enskilda människan eller ger social
omsorg till grupper som till exempel familjer och unga.

Social omsorg kan också innebära att hjälpa människor att bli oberoende av till exempel insatser
som ges av socialtjänsten.

Formell social omsorg

Skiljer mellan formell omsorg och informell omsorg. Formell omsorg är individanpassad för
personens behov och ges oftast utifrån olika metoder och teorier som stöttar och tillgodoser
personens behov. Ett exempel på formell social omsorg är när en person får en insats beviljad från
kommunen. Insatsen ska tillgodose antingen personens fysiska, psykiska eller sociala behov. En
fysisk insats kan vara att ge stöd och hjälp med personlig hygien En social insats kan vara att
erbjuda ledsagning i form av att en kontaktperson följer med på olika sociala verksamheter. Andra
exempel på formell social omsorg är:
 Hemtjänst
 Hemsjukvård
 Dagcenterverksamhet
 Barnomsorg
 Hem för vård eller boende, HVB-hem
 LSS-boende.

Formell omsorg styrs av lagar, riktlinjer och förordningar. De som arbetar med formell omsorg är
anställda av stat, kommun, enskilda verksamheter eller organisationer och föreningar.

Informell social omsorg

När vi ger stöd och omsorg till vänner, familjemedlemmar eller anhöriga kallas det för informell
social omsorg. Vi får ingen lön eller ersättning för detta, informell omsorg grundar sig på att vi
själva vill hjälpa och att vi känner en samhörighet med de personer vi hjälper.
2
Informell omsorg kan till exempel vara att hjälpa en vän med hushållsuppgifter eller med
barnpassning. Det kan också vara att ta hand om en anhörig som är sjuk eller har en
funktionsnedsättning. Att utföra olika typer av volontärarbete räknas också som informell social
omsorg.

Inom vissa kulturer ses det som självklart att ge vård och omsorg till sina anhöriga. Det blir
naturligt att ta hand om och sörja för sina äldre släktingar eftersom de en gång tog hand om en när
man själv var liten och behövde hjälp med det mesta.

Personcentrerad omsorg
Det finns ingen helt fastställd definition av begreppet personcentrerad omsorg. Dock finns det
några punkter som är gemensamma för den personcentrerade omsorgen:
 Den som är i behov av omsorg och vård ska vara delaktig i de beslut som tas och i den planering
som görs utifrån personens behov.
 Personcentrerad omsorg innebär att se och möta personen som döljer sig bakom en sjukdom,
funktionsnedsättning eller diagnos. På så sätt ser man hela människan och lyfter fram hens
inneboende resurser, behov och funktioner. En människa är inte sin sjukdom eller sin
funktionsnedsättning utan hen har en sjukdom eller en funktionsnedsättning. Om man först
och främst definierar och betraktar en person utifrån en diagnos, sjukdom eller
funktionsnedsättning så förminskar man personen.
 I personcentrerad omsorg undviker man att sätta en etikett på människor. Att till exempel
använda begreppet brukare om den person man hjälper kan bidra till att skapa en
objektifierande relation och göra att människan reduceras till ett ”det” istället r den person hen
är.
 Ett respektfullt och närvarande möte i nuet utan att personalen i sina tankar redan är på väg till
nästa person som behöver deras hjälp, har stor betydelse i det personcentrerade arbetssättet.
Vårdförbundet har beskrivit personcentrerad omsorg som: Vården utgår från den unika
personen och dennes rätt till hälsa. Vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande.
Vården är sammanhållen. Vården möter varje människa med värdighet, medkänsla och respekt
– utgår från ett grundläggande etiskt förhållningssätt”

1:3 Vad är socialt arbete?

Socialt arbete kan se olika ut beroende på i vilken kultur och i vilket land man arbetar. I Sverige är
socialt arbete ett yrke eller en frivillig 1sats som innebär att stötta, hjälpa och vägleda människor
som är i behov av det. Det kan innebära att lösa olika slags problem eller svårigheter, de man
hjälper kan vara enskilda individer eller grupp personer. Socialt arbete kan innebära att man
arbetar för förändringar både på samhällsnivå och för enskilda personer.

Oftast har en socialarbetare en socionomutbildning. I socionomutbildningen ingår bland annat

samhällskunskap, psykologi, socialt arbete och juridik. Utbildningen innehåller många olika
ämnen för ge en så bred kunskap om sociala frågor som möjligt Socionomer kan bland annat
arbeta som socialsekreterare, kuratorer, biståndshandläggare och familjerådgivare. Exempel på
andra yrken inom socialt arbete är socialpedagog, behandlingspedagog och diakon. Att arbeta
inom olika frivilligorganisationer eller som volontär är Ytterligare exempel på socialt arbete.

Akademikerförbundet definierar socialt arbete som:

”Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social
förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment
3
och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa,
kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med
utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkets kunskap
strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta
utmaningar i livet och öka välbefinnandet”.

1:4 Insats och brukare

Insats
Personer som är äldre eller som har en funktionsnedsättning och som har svårigheter att
självständigt klara sin vardag, kan få insatser beviljade enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lag om
stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Som insatser räknas alla former av hjälp och stöd som utförs I socialtjänsten eller av personer
som arbetar inom den sociala omsorgen. Några exempel på insatser som kan beviljas med stöd av
Sol är bland annat hemtjänst, tillsyn, personlig omvårdnad och städning. Insatser som kan beviljas
med stöd av LSS är till exempel personlig assistans, boende i särskilt hem, daglig verksamhet och
ledsagarservice till olika fritidsaktiviteter.

Brukare
Inom socialtjänsten, till exempel inom hemtjänsten, är det vanligt att de personer som får insatser
kallas för brukare. I Socialstyrelsens terminologibank står det att ”en brukare är en person eller
grupp som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten”. Aven personer som får
tvångsvård kan benämnas brukare. Begreppet brukare kan av vissa uppfattas tas om opersonligt.
Därför vi i boken valt att inte använda ordet brukare utan har istället ersatt det med uttryck som
personen, den boende, den äldre, omsorgstagaren eller människan.

Deltagare
De personer som deltar i dagverksamhet som socialtjänsten eller LSS erbjuder kallas deltagare.

Boende
På LSS-verksamheter och särskilda boenden används ofta begreppet boende och avser de personer
som bor där.

1:5 Förhållningssätt inom social omsorg

Inom vård- och omsorgsarbete finns det vissa nyckelbegrepp som beskriver vad personalen bör
tänka på i sitt förhållningssätt till de personer de hjälper. Här presenteras fyra sådana begrepp.
Gemensamt är att de uppmuntrar personalen att på olika sätt hjälpa sina omsorgstagare att hitta
och använda sig av sin kraft och sina inneboende resurser. Det hjälper också omsorgstagarna till
större självbestämmande och delaktighet när det gäller de hjälpinsatser de får. I förlängningen
leder det till ett ökat välbefinnande och ökad självständighet.

Självbestämmande
Omsorgstagarens självbestämmanderätt och samtycke är centralt inom all vård och omsorg.
Inom LSS blir begreppen kanske än mer viktiga. Den som har personlig assistans ska ha inflytande
i sin assistans och ett medbestämmande i allt som ror assistansen. Inom olika kooperativ som
anordnar personlig assistans brukar självbestämmande och arbetsgivaransvaret vara starkt
förankrat till personen som har assistans. Man menar att den egna självständigheten och
självbestämmandet är nödvändiga och oftast bara kan utövas när man själv är arbetsledare. Att
4
själv få ha kontroll och ge direktiv för hur man vill ha sin assistans är nyckelord för vissa
assistentsamordnare.

I LSS står att ”Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges
inflytande och medbestämmande över insatser som ges”. Det kan innebära att man till exempel
själv får bestämma vilka kläder man vill ha på sig, var man vill bo och vistas, vem som ska sköta
assistansen, vad man äter för mat och vilket arbete eller vilken sysselsättning man har.

För att uppfylla LSS värdeord är det extra viktigt att förstå personens funktionsnedsättning. Det
blir särskilt viktigt när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning som har svårt att
själva ta beslut och som har små möjligheter att på egen hand välja arbete eller fritidsaktiviteter.

Empowerment
Ordet empowerment kommer från engelskan och kan översättas med egenmakt, vilket betyder
att man själv tar makten och kontrollen över sitt liv. Begreppet är globalt och används som
arbetsverktyg i flera länder. Inom socialt omsorgsarbete innebar empowerment att man praktiskt
och konkret stöttar och uppmuntrar de personer man hjälper till att själva vara delaktiga och
aktiva i sina liv. Genom att personalen förstärker det som är fungerande hos personen samt
uppmuntrar och berömmer hens styrkor och förmågor bidrar de till egenmakt. Det blir extra
viktigt med empowerment för någon som har en funktionsnedsättning eller för någon som
befinner sig i en utsatt position på grund av utanförskap, till exempel på grund av psykisk ohälsa
eller missbruk. Det är alltid lättare att bidra till att skapa egenmakt när man som personal har en
relation till personerna. Oavsett om arbetet är inom hemtjänst, på olika boendeformer eller som
personlig assistent behöver personalen ha strategier och verktyg för att ge människor stöd.

För att kunna ta ansvar för sin hälsa och sitt välmående krävs ofta kunskap om hur man ska göra.
Vi arbetar med empowerment när vi ger andra den kunskap och de redskap de behöver för att
kunna minska sin beroendeställning, bli mer självständiga och ta kontroll över sina liv.

Socialpedagogik
Begreppet är en sammanslagning av orden social och pedagogik och kan beskrivas som att arbeta
pedagogiskt i sociala verksamheter/miljöer/arbeten. Ett socialpedagogiskt arbete innebär att
arbeta förebyggande, ofta med tydliga mål som personalen och de personer som får stöd sätter upp
tillsammans. Arbetet kan till exempel innebära att personalen genomför sociala aktiviteter utifrån
biståndsbedömning eller stöttar med att utveckla social kompetens i olika sammanhang för de
personer som behöver det. Socialpedagogik stödjer och utvecklar människors resurser, det vill
säga de inre egenskaper som är viktiga för att uppnå god hälsa och välmående. När man bedriver
socialpedagogiskt arbete är det viktigt att kunna samarbeta och att kunna hantera konflikter och
lösa eventuella problem som kan uppstå. Socialpedagogiskt arbete styrs utifrån de lagar som
reglerar sociala verksamheter och omsorg.

Några nyckelbegrepp inom socialpedagogik är:

 empowerment
 att motivera
 att stimulera
 att skapa relation och förtroende.

5
Pedagogiskt förhållningssätt
Att ha ett pedagogiskt förhållningssätt innebar att vara inkännande och lyhörd och att utgå från
den enskilda människans resurser. Man arbetar med att motivera och hitta förutsättningar för att
personen ska kunna utföra något utifrån den nivå hen befinner sig på. Det innebär att man
behöver ha en förmåga att kunna kommunicera och förmedla något utifrån den nivå, de
förutsättningar och de resurser som personen har. För att lyckas med detta behöver man ha en
bred kunskap om hur man kommunicerar, förhåller sig till och bemöter andra, liksom kunskap om
vad olika funktionsnedsättningar kan innebära. Ett pedagogiskt förhållningssätt utgår från tanken
att människor har en vilja att lära om de bara får rätt förutsättningar. Det som personen inte kan
göra självständigt kan man stötta och kompensera för med olika hjälpmedel eller andra
specialpedagogiska metoder. Människor behöver få bekräftelse och uppmuntran när de gör något
som är bra och som fungerar. Här är personalens stöd och motiverande förhållningssätt en viktig
faktor och hjälp. Ibland behöver man locka personen att upprepa samma övning flera gånger.

Kännetecknande för ett pedagogiskt förhållningssätt är att:

 stötta
 uppmuntra
 se de inneboende resurser som finns hos personen
 se möjligheterna
 se personens behov.

1:6 Några teorier som används inom social omsorg

Vad är en teori?
Teorier är ett försök att förklara någonting utifrån olika perspektiv eller modeller. Att ha kunskap
om olika teorier blir därmed ett sätt att lära sig att se saker ur olika perspektiv. Det finns teorier
kring det mesta, till exempel kring varför och hur vi åldras, vad som genererar utanförskap samt
teorier kring varför vissa personer hanterar förluster eller trauman bättre än andra. Här
presenteras två teorier som har betydelse för socialt omsorgsarbete.

Det sociokulturella perspektivet

Den sovjetiske psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896–1934) är den person som
förknippas med det sociokulturella perspektivet. Han intresserade sig för utvecklingspsykologi och
hur social interaktion påverkar vårt samspel med andra, i grupper och i samhället. Han menade att
vi lär oss genom en process, dels genom att imitera hur andra gör, dels genom att bli instruerade
och genom att samarbeta med andra.

Enligt Vygotskij lär vi oss att hitta lösningar på problem genom att ha sociala relationer och
samspela med andra människor. Vi ser hur andra gör och hanterar sedan vår situation genom att
härma och skapa inre bilder av olika saker och situationer som vi bearbetar och handlar utifrån.
Han menade att människor alltid försöker skapa meningsfullhet och förståelse för den situation de
befinner sig i.

Våra sociala färdigheter, alltså hur vi handlar, agerar och bemöter andra, påverkar hur vi utvecklas
kunskapsmässigt. Vygotskij menade också att vår förmåga att kontrollera och styra våra känslor är
påverkad av våra sociala färdigheter och att alla sociala möten är ett tillfälle till kunskap och
lärande.

6
För att vi ska kunna lära oss saker behöver vi begripa och hantera det som händer oss och också
känna meningsfullhet (KASAM). Den dagliga verksamheten eller det särskilda boendet är en
lärmiljö där en ständig lärprocess pågår.

I ett sociokulturellt perspektiv ser man kunskap och lärande som en ständigt pågående process
som påverkas av den miljö och av de människor som befinner sig där. En förutsättning för lärande
blir därför att skapa goda miljöer för att kunna utvecklas.

Martin Bubers relationsteori

Relationsteorin kommer från socialfilosofen Martin Buber (1878–1965) som menade att relationer
kan vara av två slag, en jag-du-relation eller en jag-det-relation. Martin Buber pratade också om
mellanmänskliga relationer.

Jag-du-relation
Jag-du-relationen handlar om att se varandra som två jämbördiga individer med samma värde.
Vi är båda självständiga personer med egna tankar, känslor och kunskaper. Vi har mycket
gemensamt men har också skilda erfarenheter. Vi respekterar varandra utifrån våra individuella
erfarenheter och det vi har med oss i bagaget. I en jag-du relation är mötet personligt och
holistiskt. Det betyder att vi ser på alla de faktorer som kan ha en påverkan på personen och
förhåller oss till det. I en jag-du relation kan vi skapa en känsla av sammanhang, meningsfullhet
och trygghet och våga utbyta förtroenden. Det i sin tur skapar förutsättningar att kunna göra
sådant vi tidigare inte vågat eller trott oss kapabla att klara av.

Jag-det-relation
I motsatsen, jag-det-relationen, blir mötet mellan människor ojämlikt eftersom den ena parten
inte ser och behandlar den andra som en jämbördig individ. I relationen som inte är jämbördig
reduceras den ena personen till ett ”det”, det vill säga ett objekt. I en omsorgssituation kan detta
till exempel innebära att personalen tar över och bestämmer hur insatsen ska utföras utan att
lyssna in vad personen de hjälper önskar och behöver. En jag-det-relation skapar en negativ
maktutövning och är alltid förminskande och kränkande gentemot den som blir betraktad som ett
objekt, ett det. Det kan vara olika bakomliggande orsaker till att en jag-det-relation uppstår. De
flesta som arbetar inom vård och omsorg riskerar att någon gång hamna i en situation där man
objektifierar den man hjälper, kanske på grund av stress eller trötthet. För att motverka detta är
det bra att hela tiden försöka vara närvarande i det man gör och att betrakta sig själv lite utifrån.

Mellanmänskliga relationer
Det utbyte vi har med andra människor i form av sociala kontakter, relationer och olika slags
kommunikation kan med ett gemensamt ord kallas för mellanmänskliga relationer. Enligt
Martin Buber är mellanmänskliga relationer inte detsamma som sociala och anonyma relationer.
Mellanmänskliga relationer uppstår när människor blir sedda och lyssnade på och när
kommunikationen sker på ett öppet sätt utan att parterna förställer sig.

I grunden är vi människor sociala varelser som behöver bli bekräftade och lyssnade på. Vi behöver
andra människor som kan bekräftade och lyssnade på. Vi behöver andra människor som kan
spegla och reflektera våra känslor, upplevelser och funderingar. Mellanmänskliga relationer vilar
på respekt, förtroende och tillit och gör det möjligt att växa och utvecklas.

7
SAMMANFATTNING
1:1 Vad är social omsorg?
 Social omsorg är ett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik och beteende- och
samhällsvetenskap och handlar om att utföra ett arbete inom socialtjänsten.

1:2 Olika definitioner av omsorg

 Omsorg till närstående och familj förknippas med kärlek och omtanke. Omsorg inom vård-
och omsorgsarbete handlar ofta om formella uppgifter som förekommer i yrket.
 Social omsorg anpassas till den enskilda människan eller till grupper i samhället.
 Formell omsorg styrs av riktlinjer, lagar och förordningar och innebär ett avlönat arbete.
 Informell omsorg är att ge stöd och omsorg utan lön till familj, vänner eller anhöriga.
 Personcentrerad omsorg handlar om att den som får vård och omsorg ska vara delaktig i de
beslut som tas och i den planering som görs utifrån hens behov. Omsorgen ska vara
individanpassad och personen ska bemötas med medkänsla och respekt.

1:3 Vad är socialt arbete?

 Socialt arbete är ett yrke eller en frivillig insats och handlar om att stötta, hjälpa och vägleda på
samhällsnivå eller för enskilda individer. Socionomer kallas socialarbetare och har en
universitetsutbildning.

1:4 Insats och brukare

 Insatser är det stöd och den hjälp som utförs av socialtjänsten eller av personer som arbetar
inom social omsorg.
 En brukare är en person eller grupp som får individuellt behovsprövade insatser från
socialtjänsten.

1:5 Förhållningssätt inom social omsorg

 Nom vård- och omsorgsarbete finns begrepp som beskriver vad personal bör tänka på i sitt
förhållningssätt. Självbestämmanderätt och samtycke är centralt i allt vård- och
omsorgsarbete.
 Empowerment kan översättas med egenmakt och betyder att själv ta makten och kontrollen
över sitt liv.
 Socialpedagogik är en sammanslagning av orden social och pedagogik och innebär att arbeta
pedagogiskt i sociala verksamheter/miljöer/arbeten.
 Ett pedagogiskt förhållningssätt kännetecknas av att personalen stöttar, uppmuntrar och ser
inneboende resurser, möjligheter och behov hos de personer de hjälper.

1:6 Några teorier som används inom social omsorg

 Enligt Lev Vygotskij utvecklas vi och lär oss att hitta lösningar på problem genom att ha sociala
relationer och att samspela med andra.
 Martin Buber utvecklade relationsteorin som beskriver relationer som antingen jag-du-
relationer eller jag-det-relationer.
 Jag-du-relationen handlar om att parterna ser varandra som jämbördiga individer, jag-det-
relationen däremot innebär en objektifierande och ojämlik relation.
8
 Martin Buber myntade också begreppet mellanmänskliga relationer vilket betecknar de sociala
kontakter och relationer vi har med andra människor där vi bekräftar och lyssnar på varandra.

ÖVNINGSUPPGIFTER
STUDIEUPPGIFTER

1:1 Vad är social omsorg?

1. Vad är social omsorg?
2. Vilka Yrkeskategorier arbetar inom social omsorg?

1:2 Olika definitioner av omsorg

1. Ge exempel på omsorgsuppgifter.
2. Ge exempel på hur en undersköterska kan arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt.

1:3 Vad är socialt arbete?

Vilka yrkeskategorier arbetar inom socialt arbete?

1:4 Insats och brukare

Enligt vilka lagar ges insatser till människor?

1:5 förhållningssätt inom social omsorg

1. Berätta om begreppet självbestämmande i social omsorg.
2. Berätta om begreppet delaktighet i social omsorg.
3. Vad är socialpedagogik?
4. Vad kännetecknar ett pedagogiskt förhållningssätt?
5. Vad innebär empowerment inom social omsorg?

1:6 Några teorier som används inom social omsorg

1. Beskriv det sociokulturella perspektivet.
2. Beskriv jag-du-relationen respektive jag-det-relationen.

REFLEKTERA OCH DISKUTERA

1. Varför kan begreppet brukare upplevas opersonligt?

2. Vilket begrepp är användbart för personer som får insatser?
3. I vilka situationer är empowerment användbart?

TA REDA PÅ

1. Gör en intervju med någon som arbetar med sociala frågor och be hen berätta om sitt
arbete/uppdrag.
2. Vad gör en diakon?

ÖVA

1. Gör ett rollspel som handlar om två individer som möts och etablerar en jag-du-relation.
2. Gör ett rollspel som handlar om två individer som möts och etablerar en jag-det-relation.
9