Professional Documents
Culture Documents
rdda barnen)
Seminarium 2
1. Beskriv vad som skiljer naturalistisk mnniskosyn frn humanistisk och hur respektive
mnniskosyn fr konsekvenser fr vrdandet.
Naturalismen r filosofisk vrldsperspektiv, det kan kort beskrivas som att verkligheten r
naturen och den kan endast beskrivas med verktyg av erfarenhet, frnuft och vetenskap.
Humanism r ideologi som dk upp p meddeltiden dock har den rtter i antikens
Grekland(Sokrates) och Kina (Konfucius). Humanism i sig har flertal olika betydelser, dock r
den sekulra humanismen som har pverkat vrdperspektiven. Den sist nmnda formen av
sekulra humanismen ger mnniskan det fulla ansvaret fr sin moral och andlighet. I den
humanistiska livsskdning r ledorden frnuft, omtanke och ansvar1. Den humanistiska
syn p vrden innebr att ser vrden flerdimensionellt och inte ensidig som den
naturalistiska biomedicinska synen. Den humanistiska synen r mer holistisk och har
mnniskan i fokus. Den holistiska synen innebr att till exempel prevention av sjukdomar
spelar ocks stor roll i vrdandet i kontrast till det biomedicinska dr patologin
(sjukdomslran) bemts av uppfriskande tgrder ssom med hjlp av farmakologin2.
Svensk sjukskterskefreningen beskriver att ett hlsofrmjande omvrdnad bygger p en
humanistisk mnniskosyn och att den genomsyras av en vdergrund som bygger p dialog,
delaktighet och jmnlikhet i mtet med patienten3.
2. Beskriv och ge exempel p hur hlsofrmjande insatser styrs av vilket perspektiv p hlsa
som r i fokus.
Det finns flertal hlsofrmjande insatser som kan gras beroende p vilken typ av hlsa som r i
fokus. Till exempel ett kirurgiskt ingrepp p ett patologisk sjuk hjrta, innebr endast ett
biomedicinskt ingrepp. Medan ett holistiskt (text milj kan ocks spela roll) ingrepp p
omvrdnad involverar kanske preventiva tgrder ssom att frska motivera en patient med
redan skadade lungor att frska sluta rka och motivera med mjligtvis allternativa
livsfrndringar.
3. Fundera ver en vrdsituation du varit med om dr det varit obalans mellan patientens
kompetens och omgivningens krav. Beskriv och reflektera utifrn kurslitteraturen ver hur
kan man undvika den obalansen?
Ett exempel r person med demens --> det gr inte att frvnta att personen klarar av situationen sjlv utan att det mste handskas av personalen.
En transition r helt enkelt en frndring, inom vrden syftar det mer i en frndring i hlsostatus
(hlsostatus, relationer och roller, frvntningar och frmga). En typ av vrd transition kan vara
en patient med Cancer som har maligna metastaser i en grad dr vrden inte kan lsa patientens
situation.
9. Fundera ver vad begreppet kulturell kompetens innebr fr dig som sjukskterska och
hur det kan visa sig i omvrdnadsarbetet. Ge exempel. Hur kan man motverka stereotypt
beteende i vrden? Ge exempel p ett sdant beteende.
Kulturell kompetens kan sammanfattas till mten, kunskap, medvetenhet, nskan och frdigheter.
Det r viktigt att ha en basal knnedom till olika kulturer fr bde bemtandet av patienter och annat
personal. Alla har olika livs skdningar och etiketter.
10. Beskriv vad traditionell genusordning innebr och reflektera ver vilken betydelse den kan
ha vid omvrdnad av patienter. Ge exempel eller utg frn erfarenhet.
Stereotypisk kn makts ordning (Man kvinna barn) tar inte hnsyn till olika sexuella
identiteter.
Att inte dma, viktig d det r en mnsklig rttighet att inte bli diskriminerad.
En av FNs punkter.
11. Vad innebr omvrdnadsprocessen, och hur anvnds den i det dagliga vrdarbetet? Beskriv
faserna och ge exempel p ett par av faserna frn praktiskt vrdarbete.
Frn wiki:
Generellt omfattar "processen" tv dimensioner; samspel och problemlsning. Upplgget kan variera
beroende p frfattare.
1. Datainsamling
2. Problemidentifiering
3. Mlidentifiering
4. Genomfrande av omvrdnadshandling
5. Utvrdering
Det frsta steget handlar om att gra en datainsamling ver patientens och ibland ven anhrigas
situation. Nr materialet r insamlat identifieras patientens omvrdnadsbehov. Dessa kan bland
annat vara att frmja hlsa, minska lidande eller hjlpa patienten till egenvrd. I nsta steg sker
mlformulering, det vill sga vilka ml man vill n upp till. Man kan anvnda sig av bde delml och
ml som br vara tidsbestmda och utvrderbara. Nsta steg blir att planera omvrdnaden, d.v.s.
vilket std som behvs och frn vilken profession stdet skall komma, eller om individen kan med
std eller sjlvstndigt arbeta fr att n mlet. I nsta steg utfr man det som planerats. Efter de ml
man stllt upp och p den tid det br ha tagit sker i nsta steg utvrdering om resultaten. Slutligen
nr man tillbaka till processens frsta steg med datainsamling. Man behver ibland omarbeta
processen. Exempelvis kan patientens situation ha ndrats eller ocks blev resultaten inte de
vntade.
Omvrdnadsprocessen r aldrig statisk utan stndigt i rotation och utveckling.
Egna tankar:
1. Websida
2. Bl bok (363)
3. Bl 379