Integritet

Dokumentet består av utdrag ur ”Etik och livsfrågor i vård och omsorg” av Carl E.
Olivestam och Håkan Thorsén utgiven av Liber.

Integritet kommer av de latinska orden "integer" och "integritas" som betyder "orörd", "hel".

I Hälso- och sjukvårdslagen (tillkommen 1982) står: "En god hälso- och sjukvård ska särskilt
bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet." I Socialtjänstlagen står att
"Verksamheten ska bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet".

Man bör enligt lagen respektera patienters, omsorgstagares och klienters självbestämmande
och integritet.

Att utföra sitt arbete i en annans hem kräver extra stor uppmärksamhet på integritet. Det är
lätt att glömma att man går omkring i en annan människas privata värld av minnen.
Utgångspunkten är att integritet markerar en gräns som skyddar en persons jag. När någon
överträder denna gräns kränks den utsatta personens integritet. Integritetsgränserna är
individuella beroende på bland annat ålder, fostran, kulturell och religiös baltgrund. Eftersom
du vill skydda din egen integritet, måste du även vara beredd att respektera andras.

Om man accepterar att integritetsgränser är kopplade till en persons jag, så kan man tänka sig
olika integritetsgränser som är kopplade till olika jag-begrepp.

Det materiella jagets integritet

När någon utan din tillåtelse hanterar det som du uppfattar som dina personliga ägodelar så
kränks din integritet. Tänk på vad du känner när någon rotar i dina privata lådor eller läser
dina brev. En starkare form av kränkning är då någon stjäl något från dig. När du arbetar inom
hemvården är andra människors hem din arbetsplats, vilket utmanar det materiella jagets
integritet.

Olika materiella föremål har olika symbolvärde för ägaren. Ju större symbolvärde ett föremål
har, desto större upplevs i allmänhet kränkningen. Symbolvärden kan uppkomma på olika
sätt. En ägodel kan ha stort affektionsvärde, eller ägaren kan ha stor användning av den i
vardagslivet, till exempel en TV. Föremål kan också påminna om viktiga händelser eller
betyda status, till exempel märkeskläder.

Ibland försöker man kompensera brister i självkänslan genom materiella föremål Detta skulle
kunna förklara behovet av så kallade statusprylar.
Livsrumsjagets integritet
Vi har ett behov av revir omkring oss. Kommer någon för nära kan det kännas olustigt och vi
kan uppleva att vårt livsrum kränks. Vårt behov av livsrum märks tydligt i placeringen av
stolar och bänkar i ett dagrum eller hur människor sätter sig i bussar eller tåg. Blir livsrummet
för litet under för lång tid reagerar vi i allmänhet starkt, till exempel om vi skulle bli instängda
i en trång hiss.

Behovet av livsrum är viktigt att ta hänsyn till på institutioner av olika slag. I t.ex. grupp
boende, på ett daghem eller i en sjuksal far inte ytan vara så begränsad, att livsrummet kränks
i onödan. Livsrummet kan också kränkas av störande ljud, som buller, för högt ljud på TV:n
eller högljudda röster. Även obehagliga lukter, som t.ex. stark parfymdoft, cigarettrök eller
dålig kroppslukt, kan inverka på livsrummet.

Kroppsjagets integritet
När en för mig okänd vårdare tar på min kropp och kanske mer eller mindre tvingar mig att
blotta mycket intima kroppsdelar vid toalettbesök, tvättning eller bäddning, kränker detta min
integritet.

Inom hemvården (liksom inom sjukvård och övrig omsorg) tvingas du som personal många
gånger att gå över denna integritetsgräns. Då är der viktigt ur etisk synpunkt att du är
medveten om att denna gräns existerar och att du noga tänker efter hur du ska hantera den
uppkomna situationen.

Sexuella trakasserier eller öppen kritik av en persons utseende eller kroppsbyggnad är andra
exempel på kränkningar av integritet.

Det psykiska jagets integritet

Våra mentala förmågor och hur vi använder dem berör också vår integritet. Det psykiska
jagets integritet kan indelas i några underavdelningar:

Självbestämmande
Det upplevs som integritetskränkande att tvingas avstå från sitt självbestämmande.
Naturligtvis måste vi ömsesidigt respektera varandras självbestämmande och därmed anpassa
oss till varandras krav. Vi har också många roller där vi gör underförstådda
överenskommelser med andra om begränsningar av vårt självbestämmande. Det gäller till
exempel i rollen som arbetstagare, omvårdare och omsorgstagare. Genom rollen accepterar vi
i regel begränsningar i självbestämmandet. Som arbetstagare accepterar du att vara på
arbetsplatsen och utföra de arbetsuppgifter du har, men du har samtidigt rätt till pauser.
Många arbetsmiljöundersökningar visar att självbestämmande i hög grad är kopplat till trivsel
och meningsfullhet i arbetet. Ju större självbestämmande du har, desto större är din
arbetstillfredsställelse.

Att begränsa en individs självbestämmande anses i vårt land normalt vara ett allvarligt
integritetsbrott. Att t.ex. vända patienten i sängen eller bädda om utan att tala om vad man
tänker göra och få tillåtelse till det är att kränka patientens självbestämmande.

2
Detta har till exempel kommit fram i debatten om tvångsvård av drogmissbrukare och
psykiskt sjuka eller i debatten om barnuppfostran.

Egen kompetens
Du måste vid ett visst tillfälle ta i en gammal man för att kunna få upp honom ur länsstolen
där han suttit medan du städat. Denne säger plötsligt: "Aj, ta inte i mig så hårt, det gör ont."
Du svarar att det inte gör ont, eftersom du vet att han inte har protesterat förut när du har
dragit upp honom ur stolen. Men vore det inte mer befogat att fråga honom om något har
inträffat som gör att han just denna dag upplever smärta?

Att bli respekterad i sin kompetens är detsamma som att andra bedömer att man har en god
självkännedom. Om andra däremot anser att de bättre än du kan bedöma vad du har för behov,
vad du upplever, vad du klarar av eller hur du fungerar kan du uppleva dig kränkt i din
självkännedom. Den andre gör anspråk på tolkningsföreträde när det gäller dig och hur du
fungerar. Du känner dig kränkt i din kompetens.

Att ta över och "övervårda", dvs. göra alltför mycket som patienter eller omsorgstagare själva
klarar av, är att kränka deras kompetens. De får känna sig ännu mer betydelselösa om de inte
får göra det de faktiskt klarar av.

"Hemliga rum"
Det är självklan att hemvårdarna vid sina möten byter erfarenheter med varandra. Samtidigt
måste det finnas en gräns. Vera berättade att när hon frågat en gammal dam om hennes son
hade hälsat på, hade den gamla försökt att undvika att svara. Men Vera hade ändå fortsatt att
fråga om sonen, vad han jobbade med osv. Hon anade att det fanns en orsak till att sonen
aldrig hälsade på sin mor. Dessutom blev det prat om detta mellan arbetskamraterna.

En bild som kan användas för att beskriva vått medvetna eller vårt psyke är att jämföra det
med "ryska gummor". Vi kan tänka oss att våra psykiska liv består av olika skikt. Fakta om
oss själva finns i ytskiktet, den första "gumman". Dessa fakta kan hänga ihop med känslor,
som är mer privata och hemliga, och de finns i skiktet den mindre "gumman". Djupare skikt
eller hemliga rum i vårt psykiska liv får bara några av våra närmaste vänner eller vår
livspartner tillträde till. Längst inne i vårt (medvetna) psykiska liv har vi hemligheter, som vi
inte ger ut till någon. Vi väljer att ha dem bara för oss själva.

Integritetsbrott kan vara att alltför snabbt ställa närgångna frågor om något som ligger i de
hemligaste skikten. Vi kanske inte vill berätta! Vid en anställningsintervju ställs ofta
närgångna frågor, som vi måste ta ställning till om vi vill svara på eller inte.

Åsiktsjaget
Du och dina närmaste arbetskamrater tar en fika efter jobbet. En kamrat sätter sig bredvid er.
Ni konstaterar i ögonvrån att den andre kommit och satt sig, men låtsas inte om det. Ni
fortsätter att tala bara med varandra. När kamraten försöker att komma in i samtalet låtsas ni
inte höra dennes kommentarer.

Till värt mentala liv hör också våra åsikter. Vi kan bli kränkta i vår åsiktsjagsintegritet, om vi
inte blir respekterade för våra åsikter. Vi framför vår uppfattning, men den nonchaleras helt

3
eller döms ut utan saklig argumentation: "Du kan inte säga något, du har ju bara jobbat här i
tre månader!"

En annan kränkning av åsiktsjaget är om vårdpersonal "talar över huvudet" på patienten eller

omsorgstagaren. Man pratar med sin arbetskamrat och nonchalerar patienten helt. Patienten
räknas inte som en människa som hör och ser.

Informationsintegritet
Inom vård och omsorg får personalen ta del av sekretessbelagd information om människor
och människors förhållanden. Samhället värnar om informationsintegritet genom olika former
av sekretessbestämmelser. Ofta får du skriva på ett tysthetslöfte vid anställning inom vård och
omsorg för att markera att du är medveten om sekretesskyddet för patienter, omsorgstagare
och deras anhöriga.

Tystnadsplikten innebär inte att man aldrig får lämna ut besked. Anhöriga har dock ingen
självklar rätt att fl. information om vårdtagaren. Men i sekretesslagen står att sekretess gäller
"för uppgift om enskilds hälsotillstånd ... om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom närstående lider men" (skada). Det kan ibland vara svårt att
avgöra vem som är berättigad till information. Då är det bäst att prata med någon överordnad
innan man lämnar ut uppgifter.

I vardagslivet kan vår informationsintegritet kränkas när vi sagt något i förtroende till någon,
som sedan sviker förtroendet och för informationen vidare till andra. "Jag hörde att Karl har
gjort slut med dej."

Det kulturella jaget

Någon berättade om ett besök hos en pensionär som var intresserad av buddhism. Pensionären
hade en buddhastaty och ibland lade han lite mat vid statyn. Besökaren frågade pensionären i
lite spydig ton "Hur ofta äter buddhastatyn upp sin mat?" Pensionären svarade: "Lika ofta som
de döda kommer upp ur sina gravar och luktar på blommorna som du sätter på graven."

Vi är alla en del av den kultur som vi lever i. Der finns ett talesätt som lyder: "Vår kultur är
som luften vi andas, den finns där hela riden, men vi ser den inte, den är självklar för oss."
Det är först när vi stöter på en annan kultur som vi tar anledning att ifrågasätta det vi anser
självklart. På detta sätt är mötet mellan olika kulturer värdefullt. Det ger alla en möjlighet att
reflektera över den egna kulturella identiteten.

Många som lever i Sverige har invandrarbakgrund och därmed en annan kultur än svenskar.
Men även svenskar har olika kulturell bakgrund, till exempel beroende på om man är född i
storstaden eller på landet eller vilken social miljö man kommer ifrån. Det kulturella jaget kan
kränkas när den kulturella bakgrunden inte respekteras. Det kan gälla klädsel, kostvanor,
anspråk på kön hos vårdare, religionsutövning eller anhörigkontakt. Att ställa krav på att
någon ska byta kulturella vanor är etiskt tveksamt och samtidigt en process som tar tid.

4
Anhörigintegritet
Anhöriga har ofta synpunkter på omvårdnad. De menar att det är deras make/maka eller
förälder och därigenom anser de sig ha tätt att påverka behandlingen av vårdtagaren. Vilken
grad av makt eller inflytande är det rätt att anhöriga har på vård eller omsorger? Dessa
intressekonflikter är svåra att lösa. Om de anhöriga rycker att personalen hindrar deras
inflytande på vård och omsorg kan de uppleva det som ett brott mot integriteten.

Tidsjagets integritet
Den som låter mig vänta ignorerar min tid och hur jag har planerat den. Jag får vänta, för min
tid är inget värd. Detta är att kränka människors tidsjag. Vi har ofta en inrutad dag med tider
som ska passas. Om någon ignorerar dessa tider kan jag kränkas i min tidsplanering och hur
jag har tänkt använda min tid.

Etiska problem i samband med integritet

Integritetsproblem finns självklart inte bara inom hemvården. De förekommer inom samtliga
arenor som vi behandlar i denna bok liksom i det privata livet. I det följande vill vi ta upp
några principiella problem.

Vem avgör om en individ är kränkt i sin integritet?

En pensionär som haft hemvård under en längre tid kan acceptera att en känd
hemtjänstvårdare kan söka i byrålådorna och ta fram kläder eller rena lakan utan att fråga om
lov. Men om det kommer en för pensionären mer okänd person är det inte lika självklart att
den okände får göra på samma sätt.

Integritetsgränser kan alltså vara flexibla. De kan utökas eller minskas. En viktig faktor som
påverkar integritetsgränser är naturligtvis graden av anonymitet-intimitet. Ju anonymare en
person är för mig desto mer utökas mina integritetsgränser. Jag blir känsligare för
kränkningar.

Detta talar för att personal inom vård och omsorg ska sträva efter en mer regelbunden kontakt
med patienter, barn och övriga omsorgstagare. Ju mer känd personalen är för omsorgstagarna
ju mindre risk är det att personalen kränker deras integritetsgränser.

När kan det vara rätt att kränka integritetsgränserna?

Ofta överträds integritetsgränserna inom vård och omsorg. Behandlings-) omvårdnads- och
omsorgstraditionerna är ofta utformade så att rutiner) vana eller slentrian gör att det
förekommer en mängd integritetsbrott som vid närmare eftertanke inte är berättigade!

Att vara medvetenhet om gränsernas existens och att ha respekt för andra är mycket viktigt i
vardagslivets etik. Omvårdaren bör ställa sig frågan: "Vilka andra värden står på spel?" om
han överväger att kränka någons integritet. Är der exempelvis värdena liv) hälsa, personlig
utveckling eller är det bara slentrian eller en dold maktutövning som legitimerar
integritetskränkning?