© ARCC Utbildning AB www.arcc.

se 2021-11-12

Hydraulikens Grunder

© ARCC Utbildning AB 2021 www.arcc.se

1
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

VAD ÄR HYDRAULIK?

Med HYDRAULIK menas överföring av krafter och rörelser med hjälp av vätskor.

En hydraulpump tillföres energi från en

drivkälla.

Pumpen suger vätskan från tanken och pumpar

den vidare genom rörledningar till ett
arbetsenhet (en cylinder eller hydraulmotor)
som utför ett arbete.

Därefter returneras vätskan till tanken.

Grundprincipen för ett hydraulsystem är den samma oavsett applikation. Det kommer finnas en pump
som genererar flöde, någon form av riktningsstyrning och sedan något som utför ett arbete.
Ska man dra en skiljelinje så kan man prata om tre grenar inom hydrauliken.

Hydraulik

Mobilhydraulik Marinhydraulik Industrihydraulik

Hydraulsystem – ofta driven av På båtar och inom offshoreindustrin hittar vi Industrihydraulik hittas oftast på just
förbränningsmotor - hör oftast hemma inom de hydrauliska system där extra hänsyn industrier i form av pressar, lyftbord och
mobila sidan såsom skogsmaskiner, behövs tas till miljön. Här syftas det på både drivning. Dessa hydrauliska system är oftast
hjullastare och grävmaskiner. utrustningens omgivningsmiljö och naturen. elmotordrivna.

Den tekniska utvecklingen har medfört att hydraulik ständigt fått större utrymme i den mobila,
industriella och marina sektorn Idag finns hydraulik i de många applikationer där stor kraft behöver
utvecklas.

2
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

ÖVERFÖRING AV ENERGI

Verkningsgrad är skillnaden mellan tillförd energi och det som blir nyttigt arbete.

Verkningsgraden aldrig kan bli mer än 1. Det skulle i så fall innebära att vi får ut mer energi än vi tillför –
vilket än idag är en omöjlighet trots många försök.

Typ av system Överförings- form Skapas av Arbetsenhet Verkningsgrad 

Elektroner i elledningar Generatorer, batteri, bränslecell Elmotor
Elektrisk 90-98%

Axlar, kugghjul, linor, Motor eller cylinder Rörliga delar, hjul, m.m.
Mekanisk hävarmar 90-98%

Luft Kompressor Luftmotor, cylinder

Pneumatisk 15-40%

Vätska Pump Hydraulmotor, cylinder

Hydrostatisk 70-80%

• På en elektrisk motor kommer energin genom elmätaren vara större än energin som utvecklas i motorn. I
praktiken innebär det att man betalar exempelvis elbolaget för 100W men får bara ut 90W som arbete – en
verkningsgrad på 0,9.

• Mekanisk verkningsgrad är hög. De förluster som uppstår är i regel rullmotstånd i lager, friktion i lager, tröghet i
remmar och kedjor samt annat som gör att det går lite tyngre. Dessa förluster brukar vara tämligen blygsamma.

• Pneumatisk verkningsgrad är låg. Det går åt väldigt mycket energi för att tillverka tryckluft. En elmotor behöver
jobba ganska länge innan systemtrycket är uppnått då luften i hög grad är komprimerbar. I tillägg utvecklas mycket
värme vid tillverkningen. Värmeutveckling i ett energisystem brukar vara ett tecken på stora förluster och dålig
verkningsgrad.

• Hydraulisk verkningsgrad ligger någonstans mitt emellan. Betydligt bättre än luft men sämre än elmotor och
mekanik. Systemets totala verkningsgrad är beroende av hur vältrimmat systemet är. Ett väl justerat hydrauliskt
system utvecklar små mängder värme medans ett dåligt intrimmat kan utveckla stora mängder värme. Värme var
ju oftast ett dåligt tecken i ett energisystem.

FÖRHÅLLANDE EFFEKT / STORLEK

ENERGITÄTHET

3
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Fördelar / Nackdelar

Fördelar
• Stora krafter trots små dimensioner
• Hydrauliken är överlägsen gällande kraften man kan få ur en arbetsenhet i förhållande till arbetsenhetens vikt och
storlek. Hydraulikkomponenter är tunga görs i stål. Men sanningen kvarstår. Skulle vi ersätta hydrauliken med
annan teknik skulle antingen komponenterna storlek bli för stor eller så skulle man tappa för mycket i kraft.

• Självsmörjande
• Då systemet – i de flesta fall – körs på någon form av olja så är också systemet självsmörjande från insidan.

• Exakt positionering
• Det är inga större problem att positionera en hydraulcylinder på hundradelars millimeter och behålla den
positionen om lasten förändras. Avancerad hydraulik hanterar detta galant. Att göra samma sak med tryckluft
hade gett att fjädereffekten i luft givit upphov till stora reglerproblem.

• Start under maximal belastning är möjlig

• När man behöver maximal kraft direkt så löser hydrauliken det enkelt. Exempelvis så kan man lyfta truckgafflarna
direkt utan att systemet behöver komma igång. Eller för den delen en grävmaskinsskopa med tung last. Jämför
detta med en elmotor som behöver startas i tomgång och varva upp innan vi kan belasta den.

• Goda reglermöjligheter
• Det är tämligen okomplicerat att justera kraft och hastighet i ett hydrauliskt system - med enkla och billiga
komponenter.

• Goda möjligheter till energilagring

• Lagrad, trycksatt olja i en ackumulator lagrar extra energi. Extra energi som sedan kan användas om drivkällan
stannar. Lagrad energi kan även tas ut som extra flödesförstärkning i systemet om behov skulle uppstå. Detta var
två exempel på hur lagrad energi kan nyttjas.

• Okomplicerad kylning
• Om problem med överskottsvärme uppstår är det enkelt att hantera det med en luft eller vätskekylare.

4
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Fördelar / Nackdelar

Nackdelar
• Faror pga. höga tryck
• Hydraulik jobbar med höga tryck. När något går fel så kan
energiutvecklingen bli väldigt stor på kort tid. Dessa kan
bestå antingen av utskjutande vätska eller stora mekaniska
krafter – eller en kombination av de båda. Var försiktig.

• Risk för miljöskada vid utsläpp

• Vissa hydrauloljor är direkt skadliga för miljön och måste
saneras om utsläpp uppstår.

• Cirkulation av olja - returledningar krävs

• Då oljan måste returneras till tank så finns behovet av
dubbel ledningsdragning. En nackdel som fördyrar
installationen. Jämför med tryckluft där man kan släppa
tryckmediet rakt ut så fort det är förbrukat.

• Dålig verkningsgrad jämfört med mekanik och el

• Korrekt. Verkningsgraden är lägre men det blir också priset
för att få ut mycket kraft ur storleksmässigt små
komponenter.

• Fara med lagrad energi

• Kvarstående tryck i ackumulatorer är en risk som måste
beaktas. Likaså så kallade hängtryck – på grund av hängande
last - som kan kvarstå i vissa delar av systemet.

5
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Storheter och enheter

Storhet Bet SI-enhet Praktisk /annan Omräkning

enhet
Area A m2 (kvadratmeter) cm2 1 m2 = 10 000 (104) cm2
1 cm2 = 0,0001 m2

Volym V m3 (kubikmeter) cm3 1 m3 = 1 000 000 (106) cm3

l (liter) 1 m3 = 1 000 (103) l
1 l = 0,001 m3
Tid t s (sekund) min (minut) 1 min = 60 s

Kraft F N (Newton) ton 10 kN ≈ 1 ton

Tryck p Pa (Pascal N/m2) bar 1 MPa = 10 bar

PSI 1 bar = 0,1 MPa
(Pound/Square inch) 1 bar ≈ 14.5 psi

Flöde q m3/s (kubikmeter/sek) l/min (Liter/minut) 60 000 l/min = 1 m3/s

gpm (Gallon/min) USA 1 gallon ≈ 3,8 liter
GB 1 gallon ≈ 4,5 liter

Fysikaliska enheter

Enheterna är hämtade ur "SI-systemet". Att använda SI-enheterna m³/s, m³ och m² är korrekt men ger
problemet att man måste hantera väldigt stora och små tal.

I kolumnen ”praktiska/annan” enheterna härledda för att passa hydrauliken. Bar, cm² och l/min är enheter
som gör att beräkningarna inom hydrauliken görs med mer ”normala” siffror.

Oavsett vilka enheter man väljer att använda så kommer svaret att bli rätt. Använder man de praktiska
enheterna så får man anpassa formlerna en aning dock.

I formlerna bortser vi från förluster som alltid uppstår p.g.a. friktioner, interna läckage etc. Förluster måste
man givetvis ta hänsyn till i praktiska situationer. Kanske inte att man alltid sitter och räknar på dem –
speciellt inte i enklare system – men man ska ha kännedom om förluster kommer påverka prestandan i
systemet.

I produktkataloger finns som regel uppgifter om verkningsgrad, friktion osv, om detta måste tas hänsyn till i
beräkningarna.

6
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Vad är Hydraulik?

Det gemensamma namnet för läran om vätskor är Hydromekanik. I ett hydraulsystem kommer vi hitta båda
delarna då vi både överför kraft och flyttar på en vätska – som ger upphov till strömningar i rör, slangar och
komponenter.

F2

Hydromekanik
F1
Läran om vätskor i vila och
rörelse samt deras
förmåga att överföra
A1 A2
krafter och effekter

Hydrostatik
Vätskors egenskaper i vila när vätskan befinner sig i
ett instängt utrymme.
Om man enligt bilden lägger en vikt på kolven A2
så kommer vikten vilja få kolven att pressas nedåt.
Oljan – markerat i rött – kommer då försöka
transportera sig mot den lilla kolven och trycka den
uppåt.
Om inget hindrar den lilla kolven från att gå uppåt
så kommer den ganska enkelt göra det. Men om
det finns ett hinder som gör att den går trögt –
exempelvis en vikt även på den – så kommer det
istället börja byggas ett tryck i vätskan.
Hydrodynamik
Vätskors egenskaper i rörelse.
När en vätska ska förflytta sig kommer
energiförluster uppstå.
Ett fenomen som kan betraktas med en vanlig
vattenslang. En lång och klen slang – med stort
motstånd – kommer ge mindre vatten än en kort
och grov – som har ett lägre motstånd.
Dessa förluster är något som även finns i ett
hydraulsystem där man försöker flytta olja ut från
pumpen till arbetsenheter som ska utföra arbetet.
Man kan aldrig bli fri från dessa förluster men man
kan minimera dem genom att välja rätt material.

Trycket kommer öka tills vätskan på nytt kan börja

flytta på sig.

7
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se
Pascals Lag (Princip)
A1
Pascals Lag
Pascals princip innebär att trycket i ett utrymme
kommer verka vinkelrätt mot den anliggande
ytan. Som vi ser på bilden till vänster så
kommer samma kraft tryckas mot behållaren
som mot kolven.
Där i ligger förklaringen till att exempelvis
hydrauliska cylindrar är runda. De svaga
punkterna i behållaren på vänster sida kommer
vara hörnen. Trycket kommer vilja skjuta isär
plåtarna just i den punkten. Med en rund form
får man däremot ingen svag punkt. Med andra
ord så finns det en anledning att tryckutsatta
anordningar nästan alltid är runda – allt från
varmvattenberedare, ubåtar, flygplan, cylindrar
till ackumulatorer.
Blaise Pascal
1623 - 1662
2021-11-12
F1 F2
A1 A2
På bilden till höger kommer vikten på den
högra kolven skapa ett tryck mot vätskan. Hur
stort det trycket blir beror på kraften N (kg) jag
ställer på kolven och den area som kolven har
mot vätskan.
Skulle jag ställa 1kg på kolven och kolven har
en tvärsnittsarea på 1cm² så kommer trycket i
vätskan att bli 1 bar. 1 Bar är nämligen väldigt
nära 1kg/cm² (ca 0,98).
Hade vi istället räknat med SI-enheter så hade
1kg motsvarat ungefär 10 Newton.
10 Newton som verkar mot kolvens storlek på
0,0001m² hade gett ett tryck på 100 000
pascal.
Båda beräkningarna är korrekta fast utförda i
olika enheter.
8
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

AREA (A)

R = 2cm
A =  r² (Arean = pi x radien x radien)

För att beräkna arean behöver man antingen veta diametern

eller radien på kolven. Radien är lika med halva diametern.

Om vi utgår ifrån att kolven till höger är 4cm i diameter så

kommer den hålla en area på:

d = 4cm
3,14 x 2cm x 2cm = 12,56cm²

 r r = Arean

VOLYM (V)
r För att beräkna volymen behöver man veta arean. Volymen är
nämligen arean x höjden.

Om vi utgår ifrån att cylindern till vänster fortfarande är 4cm i

diameter (2cm i radie) och håller höjden 10cm så blir volymen

h
följande:

12,56cm² 10cm = 125,6cm³

A h = Volymen
Det går 1000cm³ på en liter. Volymen för denna cylinder är alltså
1,256dl

9
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Flöde och tryck

I ett hydraulsystem regleras flödet. Flödet bestämmer hastigheten.

Flödet:
Flödet skapas av systemets pump. Ju större pumpkapacitet – ju större flöde. Ett större flöde gör att
hastigheten på arbetsenheterna ökar. En kolv som matas med 5l/min kan röra sig 5cm/s. Ökas
flödet till 10l/min kommer samma kolv att röra sig med 10cm/s.

Observera: Flödet bestämmer HASTIGHETEN på en arbetsenhet.

I praktiken bestäms hastigheten av förhållandet mellan storlek på pumpen – dess deplacement –

och volymen på cylindern där kolven sitter.

På föregående sida räknade vi ut att:

Arean höjden(längden) = Volymen

12,56cm² 10cm = 125,6cm³
Denna cylinders volym är alltså 125,6cm³

Kör vi denna kolv mot ett system med en pump på

Pump med stor kapacitet – i detta fallet två hopskruvade
1l/min så får vi följande hastighet: pumpar kopplade till samma drivkälla – som vi hittar i en
grävmaskin.

1 liter = 1000cm³

1. Pumpen kommer ge 1l/min = 1000cm³/min

2. Pumpen kommer ge 16,66cm³/s (1000cm³ /
60 sekunder)
3. Varje sekund så kommer 16,66cm³ olja ur
pumpen och pumpas in i cylindern. En enklare variant med mindre kapacitet som vi ofta hittar
i enklare industrisystem.
4. Kolven kommer ha gått sin fulla slaglängd –
10cm – när någon fyllt på 125,6cm³.
5. Kolven kommer ha gått sin fulla slaglängd på
7,54s. (125,6cm³ / 16,66cm³ Varför väljer man då inte alltid en pump
6. Byter vi ut pumpen mot en som ger 2l/min med större kapacitet än man behöver?
kommer den ge 33,33cm³/s och således
kommer kolven gått sin fulla längd på Av två anledningar:
125,6cm³ / 33,33cm³ = 3,77s. • Kostnadsskäl
• Utrymmesskäl

I detta exemplet har vi inte tagit någon hänsyn till förluster i systemet. I verkligheten skulle det ta något längre tid för
kolven att gå sin hela slaglängd.

10

10
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Flöde och tryck

Trycket i systemet är också reglerbart. Trycket kommer bestämma kraften som utvecklas på
arbetsenheterna.

Trycket:
Trycket stiger när motståndet i systemet ökar – exempelvis genom att en vikt belastar en kolv. När
pumpen försöker mata in ny olja i systemet så måste den ha någonstans att ta vägen. Om systemet
inte orkar röra på sig så kommer trycket istället att börja öka – tills något börjar röra på sig.

Observera att trycket bestämmer KRAFTEN på en arbetsenhet.

Tidigare räknade vi ut att en kolv hade en area på 12,56cm²:

𝑝=
𝐹
𝑏𝑎𝑟 =
𝑘𝑟𝑎𝑓𝑡 100KG
𝐴 10 𝑎𝑟𝑒𝑎 10
100Kg = 1000N
1000𝑁
𝑝=
12,56𝑐𝑚² 10
1000
𝑝=
125,6
1000
𝑝= 𝐹
125,6
𝑝= 12,56cm²
1000 𝐴 10
𝟕, 𝟗𝟔 𝒃𝒂𝒓 =
125,6

Sätts en plugg i anslutning p stängs vätskan in (rött) i cylindern. Om volymen i systemet inte ökar så
kommer trycket i vätskan att öka. I detta fallet kommer trycket nå 7.96 bar. Vid 7,96 bar inträder
jämvikt i förhållandet mellan hur mycket kraft kolven håller emot med – beroende på det ökade
trycket – och den vikt som står på den.

Skulle trycket i p sjunka under 7,96 bar så kommer kolven börja sjunka nedåt. Skulle trycket öka så
skulle kolven börja gå uppåt. När jämvikten infaller – 100kg last och 7,96 bars tryck - kommer den
stå stilla.

Ansluts en pump till systemet så kommer motståndet i p på 7,96 bar se till att pumpens olja också
stiger till 7,96 bar – vilket kommer gå snabbt. Vid strax över 7,96 bar kommer pumpen bli starkare.
In på p trycks olja som håller högre tryck än 7,96 bar och kolven börjar lyfta dessa 100kg. Stoppas
pumpen kommer trycket återvända till 7,96 bar och kolven stannar.

Det instängda trycket – 7,96 bar – brukar man kalla ”hängtryck”. Det vill säga det tryck som krävs
för att hålla en tryckande eller dragande vikt stilla.

11

11
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Flöde och tryck

Kraft / ytenhet

SI-enheter:
• p = Pascal
• m² = kvadratmeter
• N = Newton

Hydrauliska-enheter:
• p = Bar
• cm² = kvadratcentimeter
• N = Newton

Figuren visar en vätskefylld behållare. I behållarens öppning sitter en rörlig kolv med arean A.
Vikten trycker kolven med kraften F och vätsketrycket i behållaren att kommer öka. Tryckökningen
är lika stor i alla riktningarna. Tryckkraft per ytenhet (trycket) kallar vi vätsketryck.

Exemplet ovan visar att det instängda trycket i behållaren blir 50 bar ( = 5 000 000 pascal = 5 Mpa).

12

12
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Flöde och tryck i kombination

Tryck och flöde omsatt i praktiken kan utgås utifrån en bildomkraft. Bekant är att en liten kraft kan lyfta en
hel bil. Utväxlingen mellan tillförd kraft och avgiven kraft är därmed hög.

10Kg = 100N

4000Kg = 40 000N

Utväxling på 4x i leden ger

400N

Lilla
Kolvarean
1cm²
Stora
Kolvarean
100cm²
40 bar

40 bar

40 bar

PUMP DOMKRAFT
På vänster sida kommer det bestämmas vilket På stora kolven verkar nu 40 bar som trycker mot
vätsketryck som uppstår. Den pålagda kraften om de 100cm² där finns.
100N växlas upp till 400N med
hävstångsprincipen. Precis som på en vanlig Kraften som verkar på kolven kommer bli
domkraft. (observera att arean nu är 100cm² - inte 1cm²):
𝐹
40 𝑏𝑎𝑟 =
Trycket i vätskan kommer bli: 100𝑐𝑚² 10
𝐹
400𝑁 40 𝑏𝑎𝑟 =
𝑝= 1000
1𝑐𝑚² 10
𝐹 = p A 10 𝑘𝑟𝑎𝑓𝑡𝑒𝑛 = trycket arean 10
400𝑁
𝑝=
10 𝐹 = 40 bar 100cm² 10

400𝑁 𝐹 = 40 000N
40 𝑏𝑎𝑟 =
10

Vätsketrycket kommer således bli 40 bar. Detta Den stora kolven kommer således att tryckas
tryck – enligt Pascals princip – kommer påverka uppåt med en kraft på 40 000N (4000kg).
ALLA ytor inuti det slutna utrymmet.

13

13
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Volym och volymström (flöde)

6 cm³

Det kommer vara flödet som bestämmer Cylinder 2 kommer nu börja gå uppåt.
hastigheten på ett system.

Data för Cylinder 1 är följande: Data för Cylinder 2 är följande:

• A1 = 2 cm² • A2 = 6 cm²
• S1 = 3 cm • S2 = ? cm

Trycks Cylinder 1 ner i sin fulla slaglängd så
kommer arean på 2cm² tryckas ner 3cm. Det gör
att 6cm³ (2cm² 3cm) olja kommer förflyttas bort
mot Cylinder 2.
Från Cylinder 1 kommer nu 6 cm³ olja. Arean på
Cylinder 2 är 6 cm². Alltså kommer oljemängden få
Cylinder 2 att gå uppåt 6cm³ / 6 cm² = 1 cm.
Oljemängden från Cyl.1 räckte alltså till att lyfta
Cyl.2 1cm. Däremot vann systemet en
kraftutveckling på 3.

Tryck
Absolut Utgår från vakuum
Relativt Ett tryck jämfört med ett annat. Det tryck vi oftast använder inom hydrauliken
T.ex. atmosfärstrycket
Övertryck Tryck räknat från att atmosfärstrycket = 0

Undertryck Tryck räknat från att atmosfärstrycket = 0

Differentialtryck Tryckskillnad mellan två punkter

Absolut tryck utgår från vakuum. En absolutvisande mätklocka kommer visa 0 bars tryck vid absolut vakuum.

Relativt tryck utgår från något jämförbart. I den hydrauliska världen utgår man från atmosfärstrycket. En
”vanlig” mätklocka kommer visa 0 bars tryck om den inte är inkopplad. Skulle man koppla den mot vakuum
börjar den visa minus ner till -1 bar.

Övertryck innebär ett högre tryck i en punkt än omgivningen. Om systemet håller ett högre tryck än
atmosfärstryck så finns ett övertryck i systemet.

Undertryck innebär ett lägre tryck i en punkt än omgivningen. Om systemet håller ett lägre tryck än
atmosfärstryck så finns ett undertryck i systemet.

Differentialtryck är skillnaden mellan två punkter i ett system. Om jag mäter upp 30 bars tryck i en punkt och
10 bars tryck i en annan så blir differentialtrycket (skillnaden) mellan dessa två punkter 20 bar.
14

14
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Hydraulisk effekt

Hydraulisk Effekt mäts i Watt

Hydraulisk effekt P = p (pascal) q (m³/s)

p (bar) q (l/min) 0,6 är omräkningsfaktor

Hydraulisk effekt P = Pa -> bar

0,6 m3/s -> l/min

För att bestämma hur stor motor som krävs för att driva ett hydrauliskt system behöver man veta systemet
maximala tryck och flöde. Dessa ska sedan multipliceras och sedan delas med 0,6.

Exempel:

Om mitt system måste utveckla 300bars tryck (kraften i systemet) och ett flöde på 50l/min (hastigheten) så
kommer jag behöva följande effekt på drivkällan. Systemets högsta arbetstryck och flödet ut från pumparna
skall vara angett i hydraulschemat.

300 bar 50l/min = 25 000W

0,6

För att drivkällan inte ska stanna så måste den alltså minst hålla 25kW i uteffekt – oavsett förbränningsmotor
eller elmotor.

I ovanstående fall kanske det bara är korta perioder som man skulle behöva all tillgänglig effekt.

Om vi tänker en vedklyv så är hastigheten

prioriterad när kolven ska transporteras fram och
tillbaka. Trycket (kraften) behövs bara i några
tiondelars sekund när vedbiten ska spräckas. Skulle
man montera en 25kW elmotor på den skulle
vedklyven i princip bli osäljbar.

Det man då kan göra är att balansera effektuttaget.

Om trycket stiger i systemet så minskar pumpen sitt
flöde. Det gör att man kan prioritera vilket som är
viktigt just för stunden. Kan jag balansera detta så
kan jag ansluta en mindre motor.

15

15
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Strömning

Laminär strömning Turbulent strömning

• Låg strömningshastighet • Hög strömningshastighet
• Strömlinjeformade hinder • Kantiga hinder

Flödet genom ett ledningselement är kan anta både laminär och turbulent strömning. Laminär strömning
innebär att oljan flyter fint och jämnt genom ledningen. Men ju mer olja man försöker få igenom – ju mer
turbulens får man. Till vänster ser vi att oljan kommer röra sig aningen fortare i mitten av ledningen. Oljan
som passerar närmast innerväggen kommer flöda långsammare. Om jag ökar flödet ytterligare – generellt
sett en flödeshastighet större än 6m/s så kommer man till slut att få ett turbulent flöde – enligt bilden till
höger. När dessa turbulenta strömningar uppstår används mer energi - för att övervinna motståndet som
det skapar. Förlusterna i systemet ökar.

Samma fenomen inträffar vid försök att leda oljan genom kantiga hinder. Till höger finns ett
ledningselement med mjuka kanter och mjuka böjar. Strömningsmotståndet i detta ledningselement
kommer vara lågt. Till höger ses raka motsatsen. Ett ledningselement med skarpa kanter och tvära
riktningsförändringar kommer öka strömningsmotståndet.

Genom att montera korta och grova ledningselement – med mjuka böjar – så minskas förlusterna i
systemet. Givetvis måste allt vägas mot kostnad och utrymme då grövre ledningar är dyrare och mer
platskrävande.

Här finns också förklaringen till att de slangar och rör som finns monterade ofta har anslutningar med så
kallade rörkrökar.

En slang som avslutas med en mjuk fin böj – rörkrök - är Slang med kompaktnippel kommer påverka flödet
alltid att föredra om utrymme finns. negativt. Minskat flöde ger lägre hastighet på
funktionen. Undvik om det är möjligt.

16

16
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Tryckfall p

När oljan är i rörelse kommer vi alltid ha ett tryckfall. Trycker är högst vi pumpen och minskar sedan ju
längre ut i systemet vi kommer. För att oljan ska flytta på sig måste ett tryck vara inblandat – annars har vi ju
inget som trycker oljan från en punkt till en annan.

Tryckfallet påverkas av:

• Tvärsnittsareans storlek och utformning
Alla komponenter som är monterade mellan pumpen och arbetsenheten kommer utgöra ett motstånd
för oljan. Exempel på komponenter är riktningsventiler, tryckreducerare, backventiler, strypventiler,
kopplingar m.m. Alla dessa komponenter kommer ge oljan en svårare väg fram och därmed påverka
flödet negativt.
• Strömningslängden
Hur långa ledningar som används kommer påverka. Enkelt kan man säga att en slang eller rör bara är
en långt hinder för oljan.
• Volymströmmen
Hur stor oljevolym som ska förflyttas kommer påverka. Ju mer olja som ska förflyttas – desto mer
motstånd blir det.
• Vätskans viskositet
Kall och trögflytande olja kommer generera ett större motstånd än varm och flyktig. Det är därför en
kall maskin är långsammare än en varm. När sedan oljetemperaturen nått arbetstemperatur så flödar
oljan normalt igen.

Allt detta kombinerat kommer ge ett tryckfall i systemet. Samtidigt är ett tryckfall önskvärt då det behövs för att få olja
från pump till arbetsenhet – men det är en stor energivinst om det går att göra med så litet tryckfall som möjligt.

5 bar 10 bar

p2 p1

p
På bilden ser man schemasymbolen för en justerbar strypning. Två bågar längs med röret säger att det är en strypning.
Pilen genom dessa bågarna markerar att den är justerbar.

Ovan ser vi 10 bar på p1 och ett lägre tryck på p2. Detta gör att oljan kommer flytta sig från p1 till p2. Tryckskillnaden p
mellan dessa två punkter är 5 bar.

Vänder vi på trycken p2 = 10 bar och p1 = 5 bar – kommer också flödesriktningen att ändras.

Om vi har exakt lika stort tryck på p1 och p2 så kommer flödet genom strypningen att vara noll. Inget flöde kan finnas om
där inte finns någon tryckskillnad.

17

17
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

18

18
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Repetition Kapitel 1 – Hydraulikens Grunder

Vad menas med begreppet hydraulik?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ge exempel på en enhet i hydraulsystemet som omvandlar mekanisk energi till hydraulisk energi?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Var i ett hydraulsystem sker omvandling av hydraulisk energi till mekanisk?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Den hydrauliska kraftförstärkningen grundar sig på Pascals

princip:

Ett tryck som utövas på en vätska i ett slutet kärls överförs

oförändrat genom vätskan till kärlets alla väggar.

Beräkna trycket i vidstående behållare om tryckkraften är

5000 N och kolvarean 8 cm²?

…………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………

19

19
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Repetition Kapitel 1 – Hydraulikens Grunder

Med hjälp av en hydraulisk kraftöverföring ska en vikt lyftas. Lyftcylinderns area A2 är = 25cm² och
lyftkraften F2 = 8000 N.

För att klara arbetstrycket används en hjälpcylinder med kolvarean A1 = 3 cm²

Beräkna:

Kraften F1 = …………………………………………………………………………………………………..

Arbetstrycket P2 = …………………………………………………………………………………………

Kolven utsätts för en kraft av 1000 N. Beräkna trycket inne i cylindern.

Trycket kommer bli …………………….. bar

20

20
© ARCC Utbildning AB www.arcc.se 2021-11-12

Repetition Kapitel 1 – Hydraulikens Grunder

Kort beskrivning av hydraulsystemet

För att du så snabbt som möjligt ska kunna förstå de olika byggelementens funktion i ett
hydraulsystem ska vi här kort beskriva ett enkelt system. Det visade systemet kan betraktas som
ett grundsystem, som innehåller följande basfunktioner:

• TANK för förvaring, kylning i viss utsträckning och rening av hydraulvätskan.

• PUMP som genererar vätskeflödet.
• TRYCKBEGRÄNSNINGSVENTIL som begränsar systemtrycket till ett maximalt värde.
• RIKTNINGSVENTIL som flödesriktningen till donet.
• ARBETSDON, här en dubbelverkande cylinder, som uträttar själva arbetsuppgiften.

För styrning av cylindern används en spakmanövrerad riktningsventil. När riktningsventilen har det
läge som bilden visar går oljan via pumpen och ventilen direkt åter till tanken. Förs spaken på
riktningsventilen i riktning vänster strömmar oljeflödet till cylinderns pluskammare. Cylinderns
minuskammare kopplas samtidigt via returledningen och ventilen direkt till tanken. Oljeflödet
stiger nu i pluskammaren och kolven i cylindern rör sig uppåt och lyfter massan. Förs spaken i
motsatt riktning kommer också cylinderns rörelseriktning att bli den motsatta

21

21