2020-08-28

Cellbiologi och fysiologi

Alfhild Grönbladh
Dr., forskare
Inst. för farmaceutisk biovetenskap
Uppsala universitet

Läkemedel

Läkemedel kan:

– Kompensera för en brist

– Påverka cellens funktioner

– Verka mot främmande celler

Cellens uppbyggnad

(Toverud, 2005)

1
 2020-08-28

DNA (deoxyribonucleic acid)

Nukleotid
– Deoxiribos

– Fosfatmolekyl

– Kvävebaser
• Adenin (A)
• Guanin (G)
• Cytosin (C)
• Tymin (T)

Nukleotid

Exempel läkemedel och DNA 1

Cancerhämmande läkemedel – cytostatika

• Exempelvis alkylerande medel

Exempel på aktiv substans:
cyklofosamid

Verkningsmekanism: Binder till

kvävebaserna i DNA och skapar
tvärbryggor

(Norlén och Lindström, 2014)

2
 2020-08-28

Gener
Funktionell enhet för nedärvning av
information från generation till generation
och
region av nukleinsyra som behövs för
syntesen av protein

Exon 1 Intron 1 Exon 2 Intron 2 Exon 3

Promotor

Protein - i kroppen finns ca 100 000

olika proteiner

Proteiners viktigaste uppgifter i kroppen:

• Katalysatorer för kemiska reaktioner
• Byggnadsmaterial
• Försvar mot infektioner
• Cellernas rörelseförmåga
• Signalämnen
• Receptorer
• Transportmolekyler
• Mål för läkemedel

Splicing

(Lodish, Molecular Cell Biology)

3
 2020-08-28

Transkription
Sker inuti cellkärnan och avläsningen av en gen
startar via en promotor. Transkriptionsfaktorer
medverkar vid reglering av avläsningen. RNA-
polymeras tillverkar mRNA.

Transkriptionsfaktor
RNA-polymeras

Gen

Promotor

Translation

• Översättning från mRNA till protein.

• Sker i cytoplasman på ribosomerna som är
uppbyggda av rRNA.
• tRNA för med sig aminosyror i rätt ordning
genom att läsa av sekvensen på mRNA.

Exempel läkemedel och DNA 2

Antibiotika - läkemedel som används mot
bakterieinfektioner

Hur kan antibiotika påverka bakterier?

• Hämning av proteinsyntesen

• Hämning av DNA-syntesen

• Hämning av RNA-syntesen

• Hämning av cellväggsyntesen

4
 2020-08-28

Exempel på antibiotika
Exempel på aktiv substans: Rifampicin
Verkningsmekanism: Binder till och blockerar RNA-
polymeraset hos bakterien därmed kan inte mRNA bildas,
hämmar alltså RNA-syntesen

Exempel på aktiv substans: Tetracyklin

Verkningsmekanism: Hindrar initiering av translation
genom att hämma bindningen av tRNA till ribosomerna,
hämmar därmed proteinsyntesen

Fysiologi

Fysiologi är läran om funktionerna i den levande

organismen och dess delar samt om de fysikaliska och
kemiska processer som hör hit.

Lungor
Blodkärl
Hjärta
Lever Magsäck
Njure
Tarmar

Urinblåsa

5
 2020-08-28

Cirkulationssystemets viktigaste
funktioner
• Transportera
– O 2 och CO 2
– Näringsämnen till kroppens celler
– Avfallsprodukter
– Hormoner
– Temperaturreglering
• Skydd mot infektion
• Kraftöverföring i form av tryck -> filtration
• Stabilisera den inre miljön = homeostas

Blodet

Blod = plasma + celler

Blodvolym varierar med ålder och kön men är ca 7 - 8 %
av kroppsvikten
pH 7.4
Blodkärl
• Artärer
• Arterioler
• Kapillärer
• Venoler
• Vener

Blodkroppar
• Erytrocyter – röda blodkroppar, delaktiga i
syretransporten (hemoglobin)

• Leukocyter – vita blodkroppar, delaktiga i

immunförsvaret

• Trombocyter – blodplättar, delaktiga i blodkoagulation

6
 2020-08-28

Exempel läkemedel och blodet

Läkemedel mot tromboser

• Trombocythämmare
Exempel på aktiv substans: acetylsalicylsyra

Verkningsmekanism: Hämmar trombocyt-aggregering,

genom att irreversibelt hämma ett enzym,
cyclooxygenas (cox), vilket minskar risken för
blodproppar

Hjärtat

Lungkretsloppet

Lågt tryck.

Syrefattigt blod i lungartären från hjärtats högra

kammare på väg mot lungan.

I lungan sker gasutbytet, mellan den koldioxid vi andas

ut och det syre vi andas in.

Syrerikt blod transporteras tillbaks till hjärtats vänstra

förmak via lungvener.

7
 2020-08-28

Systemkretsloppet

Högt tryck.

Syrerikt blod från hjärtats vänstra kammare à

aorta à vidare ut i kroppen.

Lämnar av syre och näring till kroppens olika

organ och tar med sig koldioxid.

Speciella kranskärl försörjer hjärtat med blod.

Hjärtcykelns 2 faser

• Systole = hjärtats kontraktionsfas (ventriklar

kontraherade)

• Diastole = hjärtats vilofas (ventriklar

avslappnade)

Blodtryck

Systemkretslopp – 120/80 mm Hg
Lungkretslopp – 25/10 mm Hg

Normotoni = normalt blodtryck, 120/80 mmHg

Hypertoni = för högt blodtryck, 140/90 mmHg. Orsakas av
ärftlighet, fetma, stress, livsstil.

Hypotoni = för lågt blodtryck, <60 mmHg. Här klarar

cirkulationen inte längre att upprätthålla blodflödet till
hjärnan.

8
 2020-08-28

Exempel läkemedel och blodtryck

Blodtryckssänkande läkemedel

Exempelvis betaantagonister
Exempel på aktiv substans: metoprolol

Verkningsmekanism: Verkar som en antagonist mot

adrenerga beta-1-receptorer i hjärtat, därmed hämmas
aktivering av dessa receptorer vilket sänker blodtrycket

Sjukdomar
relaterade till rubbningar i cirkulationssystemet

Akuta
• Hjärtinfarkt (hjärtattack)
• Stroke (propp eller blödning i hjärnan)

Kroniska
• Ateroskleros (åderförkalkning)
• Angina pectoris (kärlkramp)
• Hjärtinsufficiens (hjärtsvikt)
• Hypertoni (högt blodtryck)

Mag-tarmkanalens funktioner

Sönderdelning av föda med

hjälp av tänder och enzymer

Transport och blandning

Absorption av elektrolyter,
vatten och näringsämnen

Sekretion av magtarmsaft

Försvar mot virus och bakterier

9
 2020-08-28

Magsäcken

• Lagring
• Spjälkning
– Saltsyra (HCl)
– Pepsinogen - pepsin

• Blandning- finfördelning
av föda

Exempel läkemedel och

magtarmkanalen
Protonpumpshämmare är läkemedel som kan användas
vid magsår

Exempel på aktiv substans: omeprazol

Verkningsmekanism:
Minskar saltsyraproduktionen genom att hämma
protonpumpen i de celler i magsäckens slemhinna som
producerar saltsyra

Levern
Kroppens största körtel

Är lagerplats för
vissa vitaminer (A, D, B12)
järn
blod
glykogen

Är delaktig i bildningen av:

galla
fett
plasmaproteiner
kolesterol
koagulationsfaktorer

10
 2020-08-28

Levern och läkemedel

Läkemedelsmetabolism - omformar och inaktiverar

läkemedel samt tex även hormoner och giftämnen
(CYP-enzymer)
– Gör läkemedel mer vattenlösliga
– Första-passagemetabolism, Fas I/Fas II-
reaktioner

Njurens viktigaste funktioner

• Reglera volymen av vätska som finns runt

cellerna och innehållet av joner

• Delta i kontrollen av blodtrycket

• Utsöndra avfallsprodukter

• Reglera syra-bas balansen, pH

• Producera hormoner (t.ex. erytropoetin,

renin)

Njurarna
Nefron
Kärlnystan
(glomerulus)

Njurpyramid
Njurbark
Njurmärg
Njurbäcken

Rörssystem
(tubulus)
Urinledare
Kapillärer

11
 2020-08-28

Exempel läkemedel och njuren

Diuretika – vätskedrivande läkemedel

Exempelvis loopdiuretika
– exempel på aktiv substans: furosemid
– verkningsmekanism: hämmar återupptaget av
vatten i nefronet via hämning av transporten av tex.
natriumjoner. Leder till ökad utsöndring av
natriumjoner och vatten som minskar
vätskeansamlingar i kroppen och sänker blodtrycket

Nervsystemet
• Centrala nervsystemet (CNS)
– Hjärnan
– Ryggmärgen

• Perifera nervsystemet (PNS)

– Autonoma
– Somatiska

Dendriter
Nervceller och gliaceller

Axon

Synaps

Lungor
Blodkärl
Hjärta
Lever Magsäck
Njure
Tarmar

Urinblåsa

12
 2020-08-28

Mikrobiologi

Mikroorganismer är den talrikaste gruppen

av organismer på jorden. Det finns både
prokaryota och eukaryota mikroorganismer.

En människa innehåller ca 2 kg bakterier,

som ingår i vår normalflora.

Bakterier

Prokaryoter
Kan vara både anaeroba eller aeroba

Olika former:
• Stavar
• Kocker

• Spiriller

Antibiotika
Läkemedel som används mot bakterieinfektioner

Hur kan antibiotika påverka bakterier?

• Hämning av cellväggsyntesen
• Hämning av proteinsyntesen
• Hämning av DNA-syntesen
• Hämning av RNA-syntesen

Antibiotikaresistens

13
 2020-08-28

Virus
Beroende av värdceller

Finns många olika typer

– DNA-virus
– RNA-virus

Det finns även virus som attackerar bakterier, så kallade

bakteriofager.

DNA-virus

RNA-virus

Infektion

Införsel av DNA/RNA

Lys

Tidigt genuttryck

Maturering

Sent genuttryck

14
 2020-08-28

Exempel läkemedel och virus

Hur kan läkemedel påverka virus?

• Hämma enzymer som viruset behöver för att infektera

celler.

• Hindra viruset från att föröka sig

Vaccin

Tips på litteratur

Farmakologi – skriven av Norlén och Lindström

Människans fysiologi – skriven av Sand, Sjaastad och Haug

Människokroppen, fysiologi och anatomi – Sand, Sjaastad,

Haug and Bjålie

TACK!

Lycka till med era studier!

Kontakt:
Alfhild.Gronbladh@farmbio.uu.se

15