You are on page 1of 194
Matilda Koén-Sarano KURSO DE DJUDEO-ESPANYOL (LADINO) park ADELANTADOS COURSE IN JUDEO-SPANISH (LADINO) FOR ADVANCED STUDENTS Traduizido al inglés por Translated into English by GLORIA J. ASCHER ‘The J. R. Elyachar Center Ben Gurion University of the Negev, 1999/2002 Beer Sheva - Israel i 1 ‘This book was published through the generous contribution and the support of . ‘4 Mr. DAVIDE HODARA, Milan, ‘THE NATIONAL AUTHORITY FOR LADINO AND ITS CULTURE, Jerusalem, i and the LADINO PRESERVATION COUNCIL/ ‘THE FOUNDATION FOR THE ADVANCEMENT OF ‘SEPHARDIC STUDIES AND CULTURE, New York No se puede kopiar este livro o partes de él en dinguna_ ‘manera ikon dingén mezo elektréniko 0 mekiniko (iuklufdo fotokopia i komputerizasién), sin Ia permisin eskrita de las antoras. s Nelther this book nor any part of it ¥ may be reproduced in any form of 7 by any electronic of mechanical means : (Including photocopying and computerization) ‘without written permission from the authors. Cover, design and pagination: Matilda Koén-Sarano ‘Primera Edisi6n Ingleza First English Edition 2002 ‘ © All rights reserved to Matilda Koén-Sarano, 1999 English translation © Gloria J, Ascher, 2002 Gloria J. Ascher: t Judaic Studies, Tufts University Jerusalem 91340, Israel Medford, MA, 02155, U.S.A. Tel, 972-2-6523864; Fax. 972-2-6514286 ‘Tel, (617) 627-3442; Fax. (617) 627-3945 E-mail: paz3@zahav neti Ena: gascher@tufis. edt ‘Matilda Koén-Sarano: P.OB, 34040 Davide Hodara, grande promotor del renasimiento del great promoter of the renaissance of djudeo-espanyol (ladino) Judeo-Spanish (Ladino) ; Este livro es dedikado a This book is dedicated to i { KONTENIDO Entroduksion LAS LISIONES Lisién No. 1 ‘Verbos ke ekspresan la nesesidad El verbo fener, Modo Tndikativo Reftanes ‘Un kuento: Mushiko kon lo de detrés Konversasién: A la Posta letra, Sara Yohay Lektura: “Novedades del mundo djudid”, Zelda Qvadia Reffanes: El djudid Lisién No, 2 Los pronombres personales komplementos Reffanes Un kuento: Djohd i l'arina ‘La Berahd de después de komer ‘Una kantiga: La vida do por el raki El verbo azer, Modo Indikativo i ‘Modo Imperativo Konversasién: Al ote! Refranes Lisién No. 3 Los pronombres (personales ‘Komplementos indirektos) prepozisionales Una poezia: Deklarasién de amor, Issahar Avzaradel Refranes ‘Un kuento: La také El verbo poder, Modo Indikativo, Modo Imperativo Konversasion: En lavanderia El lavado de un tiempo Un kuento: Djohd lava el gato Lisién No. 4 Ela” personal delantre del komplemento direkto Refranes Una kantiga: Los siete ijos de Hand Un kuento: Para todo ay una eksplikasin Verbos irregolares, Modo Indikativo, prezente BYIABHAw we 19 20 21 25 28 28 28 30 31 TABLE OF CONTENTS | Introduction THE LESSONS Lesson No. 1 Verbs that express necessity TheVerb tener, Indicative Mood. Proverbs A Tale: Mushtko With What's Behind. Conversation: At the Post Office ! A Song: The Letter, Sara Yohay Proverbs Reading: “News from the Jewish | World,” Zelda Ovadia Proverbs: The Jew Lesson No. 2 Direct and Indirect Object (Personal) Pronouns Proverbs | A Tale: Joha and the Flour | The Blessing After Meals A Song: I Give My Life for Raki ‘The Verb azer, Indicative Mood and Imperative Mood Conversation: At the Hotel Proverbs Lesson No. 3 ‘The Prepositional Pronouns (Personal Pronouns as Objects of Prepositions) A Poem: Declaration of Love, Issahar Avzaradel Proverbs ATale: The Kippah The Verb poder, Indicative ‘Mood, Imperative Mood Conversation: At the Laundry Washing Years Ago A Tale: Joha Washes His Cat Lesson No. 4 The Proposition “a” before the Personal Direct Object Proverbs A Song; The Seven Sons of Hannah A Tale: For All Things There Is an Explanation Irregular Verbs, Indicative Mood, Present Korversasion: En libreria Lektura: Diskos i kasetas Reftanes Unn poecia: La galaksia eskuresida, Avner Perez. Lisién No. 5 EI pronombre relativo Refianes ‘Una poezia: La kaza de mi chikés, Margalit Matitiahu Unaromansa: Deké yordsh, blanka ninya El pronombre relativo (forma laultivada) Koriversasién: En banka Refianes: Las parts Dos kuentos: Dime kon ken vas, te diré ken sos; La fuersa del djudié Lision No. 6 EL Partisipio El pasado kompozedo del Modo Indikativo Una poezia: De mi madre amis ermanos, Sara Yohay Refranes Nombres i adjektivos derivantes del verbo: el Partisipio prezente Un kuento: Kada uno en lo suyo Una kantiga: Durme, clurme, mi andjeliko Konversasién: Al jqrdino zooléjiko Lision No. 7 Uzos del “se” La forma impersonal La forma refleksiva ‘Un kuento: “Adam var!” Un kuento: El haham i el papas Refranes ‘Une kantiga: 4, sinyora novia Un kuento: Kuento fasil Konversasi6n; En shabat Un kante: Buena semana Ekspresiones Lisién No. 8 El futuro irregolar, Modo Indikativo Reffanes ‘Una kantiga: Durme durme, kerido ijtko 32 33 34-35 36 36 36 37 38 40 42 4B 46 47 48 49 50 52 53 54 56 56 56 56 58 60 61 62 62 Cr) 65 67 oT 68 Conversation: At the Bookstore Readig: C.Ds and Casseites Proverbs A Poem: The Darkened Galaxy, Avner Perez Lesson No. 5 The Relative Pronoun. Proverbs A Poem: The House of My Childhood, Margalit Matitiahu A Romance: Why Do You Cry, White Maiden? The Relative Pronoun (Cultivated Form) Conversation: At the Bank Proverbs: Money ‘Two Tales: Tell me with whom you go, and I'l tell you who you care; The Strength of the Jew Lesson No. 6 ‘The Past Participle ‘The Past Perfect of the Indicative Mood A Poem: From My Mother toMy Brothers, Sara Yohay Proverbs ‘Nouns and Adjectives Derived from ‘Verbs: The Present Participle A Tale: Each One in His World A Song: Sleep, sleep, my little angel Conversation: At the Zoo Lesson No. 7 ‘Uses of se ‘The Impersonal Form ‘The Reflexive Form A Teale: “There Is A Man!” A Tale: The Rabbi & the Priest Proverbs A Song: O Bride A Tale: An Easy Count Conversation: On Shabbat A Song: Good Week Expressions Lesson No. 8 The Irregular Future, Indic. Mood Proverbs A Song: Sleep, sleep, dear little son El futuro anterior Un kuento: E! shamar de Djohd Konversasién: A? supermerkado Las kondjunksiones mas ortientes Refranes Unkuento: Papas djudio Una kantiga: Pasharo d'ermozura Lisién No. 9 Uzos del Infnitivo ‘Una recheta de kuzina Una kantiga: Kantaremas a Yerushaldyim, Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur Refranes La forma kauzativa ‘Una kantiga: Me demandes unas demandas Refranes Un kuento: El rey i la mujer Konversasi6n: El tiempo libero ‘Una romansa: El rey de Fransia Lisién No. 10 EI Modo Subjontivo El Subjontivo de algunos verbos irregolares Kategorias de verbos ke rijen el Subjontivo Ekspresiones afirmativas i negativas impersonales ke rijen el Subjontivo Un kuento: £1 ijo de Aleksandro el Mogdén El Imperativo pozitivo Reffanes ‘Una kantiga: Yo me namori d'un ayre EL Imperativo negativo Refranes Konyersasién; A /a stasion Lisién No. 11 El Modo Kondisional El Kondisional de algunos verbos itregolares Konversasi6n: Al konserto Un kuento: Bindizir sin saver Reftanes La Kondision Ipotétika Uzo del Modo Indikativo ‘Una poezia: La kaye del bez0, Beki L. Bahar 69 70 n 72 3 3 15 15 16 B 8 79 79 80 83 84 84 85 85 87 88 89 89 91 91 92 94 95 97 97 98 98 99 ‘The Future Perfect A Tale: Joha’s Slap Conversation: At the Supermarket ‘The Most Commonly Used Conjunctions Proverbs A Tale: A Jewish Priest A Song: Beautiful Bird Lesson No. 9 Uses of the Infinitive ARecipe A Song: Let's Sing to Jerusalem, Matilda Koén-Sarano & Hayim Tsur Proverbs The Causative Form A Song: You Have Such Requests Proverbs ; A Tale: The King and the Woman Conversation: Free Time A Romance: The King of France Lesson No. 10 ‘The Subjunctive Mood ‘The Subjunctive of Some Irregular Verbs Categories of Verbs That Govern the Subjunctive Impersonal Affirmative and Negative Expressions That Govem the Sabjunctive A Tale: The Son of Alexandér the Great ‘The Positive Imperative Proverbs A Song: I Fell in Love With A Wind ‘The Negative Imperative Proverbs Conversation: At the Station Lesson No. 11 ‘The Conditional Mood ‘The Conditional of Some Irregular Verbs Conversation: At the Concert A Tale: Blessing Without Knowing Proverbs ‘The Hypothetical Condition Use of the Indicative Mood APoem: The Street of the Kiss, Beki L, Bahar Un kuento: Los tres djugadores Uzo del Subjontivo i del Kondisional Una kantiga: Nostaljia, Matilda Koén-Serano i Hayim Tsur La Kondisién Ipotétika en lingua kortiente o familiar Una romansa: Ay, mansevo La fraza medio ipotétika dudoza en relasién al fturo David Menache ‘Un verbo konjugado en las formas aktiva i pasiva Una kantiga: Patria kerida, Alexandro Perets Konversasién: Ande el djoyero Una kantiga: Skallerika de oro Lektura: “Novedades de! mundo Gudié”, Zelda Ovadia Lisi6n No. 13 ‘Maneras de dizir ‘Un kuento: Konstruksién provizoria Reffanes i maneras de dizir Konversasién: Al muzeo Lektura: El Muzeo Sefaradi de Toledo, Zelda Ovadia Una poeta: EI muzeo djudio, Margalit Matitiahu’ Refranes Lisin No. 14 Krusigrama Una poezia: Vini a Cordoba, Jennie Tarabulus Refranes Konversasién: EI Rambam Una kantiga: Espanya por siempre, Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur Solusién del Krusigrama Una lejenda: La kompetisién de los tésigos ‘Tekstos de lektura Una pluma, Alin, Iko Konorti Una manu tumo Potra, Clarisse Nicoidski 100 101 102 103 103 104 105 105 107 108 109 110 i. 12 4 114 116 17 118 119 120 121 122 122 123 123 124 125 126 127 129 131 132 A Tale: The Three Gamblers Use of the Subjunctive and Conditional : A Song: Nostalgia, | ‘Matilda Koén-Sarano and | HayimTsur | ‘The Hypothetical Condition in the L Contemporary or Colloquial fa ‘Language i A Romance: Hey, young man ' ‘The Half-hypothetical Doubtful i Sentence Referring to the Future Lesson No. 12 The Passive Voice A Song: Past Times, David Menache A Verb Conjugated in the Active and Passive Forms A Song: Beloved Fatherland, Alexandro Perets A Conversation: At the Jeweller’s A Song: Little Staircase of Gold Reading: News from the Jewish World, Zelda Ovadia Lesson No. 13 Expressions A Tale: Temporary Construction Proverbs and Expressions Conversation: At the Museum Reading: The Sephardic Museum of Toledo, Zelda Ovadia | APoem: The Jewish Museum, ‘Margalit Matitiah Proverbs Lesson No. 14 Crossword Puzzle A Poem: I Came to Cordoba, Jennie Tarabulus Proverbs Conversation: The Rambam A Song: Spain Forever, Matilda Koén-Sarano & Hayim Tsur Solution of the Crossword Puzzle A Legend: The Competition of the Poisons Texts for Reading A Feather, Alin, [ko Konorti One Hand Took the Other, Clarisse Nicotdski Antes de arivar a Saloniki, Margalit Matitialu Kurtijo kemado, Margalit Matitiahu Un poema, Esther Benbassa-Dudonney Tres kondjas a mis ermanas deportadas, Gina Camby El anshugar, Matilda Koén-Sarano Lakorona, Lina Kohen Albukrek La dulsor, Salamon Bicerano Tres son las kozas, 8. Bicerano Simiente de esperansa, Moshe Avital Un fijo de diziocho anyos, Avner Perez Kaveyo kortado, Avner Perez El pranso, Issahar Avzaradel La vieja, Clarisse Nicoidski Las rozas de Madam Mery, Sara Yohay Me akodro, Sara Yohay Mirar el shabat, kontado por Nitea Russo La tia Dona, Isaac Matmon Elijo jenerozo, Sara Benrey Rodes: Un pedaso de muestra memoria, Matilde Gini de Barnatan Dos mujeres mantienen la “flama”” djudia en Rodes, Aharon Cohen Ufisios i profesiones de los djudios en la Espanya kristiana dela Edad Media, Yaakov Hagoel Sovre Ia sinyifikasion de las inisialas Sameh-Tet, Yitshak Navon La estranya odisea del kante “Bendigamos”, Moshe Shaul La mie! i la ficl del tio Yekutiel, Yusuf Altintas El banyo, Yosef Negri La kortadura de fashadura, Zelda Ovadia Las maldisiones, M. Koén-Sarano La mujer en el reflan djudeo- espanyol, Matilda Koén-Sarano Los refranes de los dos Kursos Bibliografia jeneral Bibliografia de los Tekstos de Lektura 133 133 134 135 135 136 137 137 137 138 139 140 141 143 145 147 148 149 151 153 155 157 158 160 161 163 163 165 167 178 181 Before Arriving in Salonica, Margalit Matitiahn Burnt Courtyard, M, Matitiahu A Poem, Esther Benbassa- Dudormey Three Roses for My Deported Sisters, Gina Camhy The Trousseau, M. Koén-Sarano The Crown, L. Kohen Albukrek The Sweetness, S. Bicerano Three Are the Things, S. Bicerano Seed of Hope, Moshe Avital A Boy of Eighteen, Avner Perez Cut Hair, Avner Perez The Dinner, [ssahar Avzaradel The Old Lady, C. Nikoidski ° The Roses of Madame Mary, Sara Yohay I Remember, Sara Yohay Observing the Sabbath, Nitza Russo Aunt Donna, Z. Maymon ‘The Generous Son, S. Benrey Rhodes: A Piece of Our ‘Memory, M. Gini de Barnatan ‘Two Women Maintain the Jewish Flame in Rhodes, Aharon Cohen ‘Occupations and Professions of the ‘Jews in Medieval Christian Spain, Yaakov Hagoel On the Significance of the Initials Sameh-Tet, Yitshak Navon The Strange Odyssey of the Song “Bendigamos”, M. Shaul The Honey and the Gall of Unele Yekutiel, Yusuf Altintay ‘The Bath, Yosef Negri The Layette Cutting, Zelda Ovadia Curses, Matilda Koén-Sarano ‘The Woman in the Judeo-Spanish Proverb, Matilda Koén-Sarano The Proverbs of the Two Courses General Bibliography Reading Entroduksién El prezente livro, ke kontiene mi Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Adelantados, es la kontinuasién de mi Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Prinsipiantes.* ‘A menos ke el estudiante ya no konoska la lingua, es endispensable ke tenga también el Vokabulario ke akompanya todos los dos kursos. El prezente volumen enkluye ademis 31 tekstos varios, para la kontinuasin auténoma del estudio de Ja lingua, La Bibliografia sitada aki se refiere a los dos Kursos, ke et realidad son un solo Kurso kompleto, divizado en dos para la komodité del estudiante. En este volumen ademas se topa a parte la Bibliografia de los tekstos aneksados. eer En terminando mi ovra, kero tengrasiar de muevo al Doktor Maurice Roumani, shefe del “Sentro de Erensia del Djudaizmo Espanyol a nombre de Yehiel Eliachar”, ke me enkorajé i me dio la manera de publikar este livro, ial artista Benziém Nahmias, ke me permetié de dekorar este volumen kon algunos de sus desenes. Kero rengrasiar ademés de todo mi korason a Davide Hodara de Milano ia La Autoridad Nasionala del Ladino i su Kultura, ke’dieron a mi ovra sus cendispensable ayudo finansiario, I grasias e todos mis elevos, ke van metiendo kada anyo a la prova kon sukseso mi sistema de ensenyansa, ‘Yerushalayim, 20.1.1999 Matilda Koén-Sarano ' Matilda Koén-Sarano, Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Prinsipiantes, Merkaz Eliachar, Universidad Ben-Gurion en el Negev, 1999. ? Matilda Koén-Sarano - Maymon Benchimol, Vokabulario de Djudeo-Espamyol (Ladino) Ebreo; Ebreo - Djudeo-Espanyol (Ladino), Merkaz. Bliachar, Universidad Ben-Gurion emel Negev, 1999. Introduction The present book, which contains.my Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Advanced Students, is the continuetion of my Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Beginners." Tt is essential, at least for the student who does not know the language, to have also the Vocabulary that accompanies the two courses,” ‘The present volume includes, in addition, thirty-one different texts for the continued independent study of the language. The Bibliography presented here applies to the two Courses, which are in reality one single complete course divided in two for the convenience of the student. In this volume there is also a separate Bibliography for the appended texts. Shek nae nnn t tt Upon finishing my work, I want to thank again Dr. Maurice Roumani, Head of the J. R Flyachar Center for Studies in Sephardi Heritage, named for J. R. Elyachar, who encouraged me and gave me the means to publish this book, and the artist Benzién Nahmias, who gave me permission to decorate this volume with some of his drawings. Jn addition, I want to thank with all my heart Davide Hodara of Milan and The National Authority for Ladino and its Culture, who gave to my work their indispensable financial support, Thanks, also, to all my students, who continue to test my system of teaching with Success every year, Jerusalem, January 20, 1999 Matilda Koén-Sarano "Matilda Koén-Sarano, Course in Judeo-Spantsh (Laing) for Begimers, Elyachar Center, Ben Gurion University of the Negey, 1999/2002. Matilda Koén-Sarano —_Mayrnon Benchimol, Vocabulary of Jueo-Spanish (Ladino)-Hebrew ~ Hebrew Judeo-Spanish (Ladino, Elyachax Center, Ben Gurion University ofthe Negev, 1999. Un rengrasiamiento mas En kitando Ia edisién de este livro en djudeo-espanyol (ladino) i inglés, kero rengrasiar de todo mi korasén a la Prof. Gloria J. Ascher, ke ambeza e! djudeo- espanyol en la Universidad de Tufts (U. S. A.), ke izo la traduksién al inglés kon Kompetensia, dedikasién i amor. Sin su lavoro Konstante i dezenteresado este livro, ke es el primer livro de estudio del djudeo-espanyo! en inglés, no iva a salir nunke a la luz, ‘Yerushaldyim, 25,6.2002 Matilda Koén-Sarano One further acknowledgment Upon the publication of tis book in Judeo-Spanish (Ladino) and English, { wish to thank with all my heart Prof. Gloria J. Ascher, teacher of Judeo-Spanish at Tufts University (U.S.A.), who prepared the translation into English with competence, dedication and love, Without her constant and faithful labor this book, which is the first Iadeo-Spanish textbook in English, would never have been published, Jerusalem, June 25, 2002 Matilda Koén-Sarano Note: Vocabulary, to which the English was added by hand. This was done in order to expedite the publication of this English edition and to preserve the character of the original. LAS LISIONES THE LESSONS Lisién No. 1 Lesson No, 1 Verbos ke ekspresan la nesesidad Verbs that express necessity dever-devo devia duvi devré devients ‘Dhaveto, bo obligated to; shold ought (Green, impecit siplo pax, fst, gerund) se deve (impersonal) se devia seduvo se devri should, be necessary, have to (preset nent ple past, tue) Exemplos: 1. Se deve azer muncha atansién antes de aviar. 2. No se deven dizir estas kozas delantre de las kriaturas. 4. No se deve pensar siempre al mal en la vida. Kale = kare (impersonal) kalfa = karfa have to, be obligated to 41. Kale (Kare) ke yo vayga a metkar pan, porke no ay mas. 2. Kale (Kare) ke sientas a tu mama. 3. Kale (Kare) ke eyos mos digan la verdad. 4, Kale (Kare) ke eya se vista de raz, 5. Kale (Kare) aviado avagartko, 6. Kale (kare) aprontado a komer para shabat, tener menester (0 demenester) tengo tenia tuvi _tendré to need 1, Yo tengo menester de un Kilo de arina, para azer tortas para shabat. 2. Tienes menester de una buena mosa, ke te-spondie la kaza; 3, Byos tienen menester de un diksionario de ladino, 4, Mozotros tenemos menester de un kuchiyo ke Korte bion, 5. Grasias, no tengo demenester de nada, 6. Dime si tienes demenester de ayudo, 7. Kualo tienes demenester para la fiesta de amanyana? Modo Indikativo Tener Pasado semple Exemplos: i 1. Yo tuvi menester de azer una operasi6n. 2. TG tuvites menester de un fostén muevo. i 3. Eya tuvo menester de ir al merkado. 4. Vozotros tuvitesh menester de trokar el frijider. 5. El tendrd menester de trokar su otd. | 6. Mozotros tendremos menester de una milizina del estranjero. 7. Byas tendran menester de muncha pasensia. Ay menester aviam. uvom. avrim. itismecessary (impersonal) Es menester cram, fue m. serdm. itis necessary Exemplos: 1. No ay menester ke grites tanto! 2. Es menester de saver munchas linguas en la vida. Esnesesario (impersonal) eran. fen, sérin,_itismecessary Exemplos: 1. Te diré la verdé, si serd nesesario, 2. Me trusho lo ke era nesesario para la fiesta. Refranes 1, Kale sembrar para rekoltar. 2. El menester trae a la puerta del inimigo, Vokabulario sembrar = énsembrar inimigo/a ‘gasta (gest) bolsa Ko pew Cerny Opens ra Lektu Un kuento | “Mushiko kon lo de detrés” * nd'evia de ser de un riko, ke tomé un dishiplo, ke se yames - ‘Mushiko, ien tomindolo a su servisio le ekspliké: ‘e sepas ke kale ike estés todo ol tiempo a mi dispozisién, { ke kuando yo te vo a andar alguna koza, kale ke entiendas bien lo ke kero del mas chiko rémez, i ‘ke lo agas siempre kon lé de detris.Por oxemplo: si kerobever, me vas a traer el Dokal {la kupa; sf kero fumar, kale ke me traygas los sigarros, los espirtos i el sandrié; si kero a Ja karrosa, Tansina todo lo ke te vo ademandari” ma vas atraer efpalto, el chapeoiel bastén,ivas ayamar Tansina fue, Ma un dia la mujer del patrén se izo mala, i él disho a Mushiko: ““Vaa yamaral doktor, kemi mujer astd malal".I Mushiko se fue ibolté después dde-un poko, idetrds de él empesaron a entrar no sélo el doktor, maiun haham, ‘un otro ombre deskonosido, j..,1ina ermoza mujer! El patrén so ked6 estoriado { Je demandé al dishiplo: “Ken es esta toda i visino ile disho:"Djohd, kualo ests aziendo? Mo ay demonester delavaral gato! Elya selva de sipara st Tao ex basco lavaslet™ Ma Djohé kontinud sa echo. asd otto vizio ile disho: "Djohd, te alokates? No saveske silo lavas, el gato se muere?”, Ma Djohd no le dio dibur’, as6 un treser vizino {le disor “Bre, Dj, mira no laves al gato, porkéseva murir!", Ma Djohé lo deshé ronkar. Eldia después paseroa ls tres vizinos por el bodre del chay i vieron a Djoh asentado ay4, yorando.Se le aserkaron i le demandaron: "Ke tienes. Djoha?”’ lestespondid: "Me semurié el gato!” “Vite! No te dishimos mozotros ayer ke, silolavavas, se iva music” disheron dos visinos. “A no! Kuando lo lavtno le akontesi6 nadat” les disho Djohé, “Es kuando lo esprimi ke semuriat” ontado yor VIETOWIA ESKENAZI~ 1994 1) “aibur”: (on ebreo: palavral: ak repuesta, (de “Djoha ke dize?”) Vokabalaro bodre (m) chay (m) «asd (pasar) ? oi S Kontinud goatiivar) te It€S (glokarse) ‘SAVES (saver) feoninns ee Tyo) You Kua mmurirse deshé (desher) 4 ronkar Ke de 2e8 ho arr, dibur (a) asentado/a ‘se aserkaron er won ented apnoce. of demandaron (demandar) Bontesis (akonteser), ter MH ar Lision No. 4 Lesson No. 4 EI "a" personal delantre del komplemento direkto ‘The Preposition “a” before the Personal Direct Object La prepozisién a presede et komplemento direkto de persona en dos ‘kavzos: The preposition a precedes the personal direct object in two cases: 1. persona umana 2. animal doméstiko Tera Exemplo: 1. Eya no entiende a su marido, 2. El elevo no entiende la 3, La novia deshé a su novio. 4, Laija deshé la kaza del padre, 5. El doktor kura al hazino. 6. El doktor kura las malatias. 7. Djohd lava a su gato. 8. Djohd lava su kamiza. 9. El padre yeva a su jo ala eskola. 10. El padre yeva su ot6 a lavar. Exepsién: 1. Tengo dos ijos. Refranes 1. Le prometieron a Rabel, Ie dieron'a Leé, 2. Vites al malo, apareja el palo. 3.No djuzges a tu haver, si no ayegas a su lugar. 4. Lo vites al azno? Ni preto, ni blanko, ea Oe yt te 2 y 1. Human being 2. Domestic animal Vokabulario Prometieron (rons) promvoed Gjuzges cjgee) Aad palo (my Nick dieron (zr) AYCRAS (ayegar) to necks (fo lugar (=) Jrboce azn0 (m) Als why Siete ijos tiene Hand Hand la buena djudia Los mandé a yamar el rey A todos siete en un dia Ven aki, jjo de Hand Hand la buena djudia Te daré la mi korona Aséntate en la mi siya ‘Yo no kero tu korona ‘Ni me asento en Ja tu siya ‘Yo no picdro mi Ley santa No entro en falsia Mandé a yamar al djelat La kavesa le kortaria Mandé a yamar al segundo Al segundo ke tenfa “LOS SIETE 1JOS DE HANA Kantiga istérika — Hanuké (Yogoalavia) (eleksién) Esto ke vido la madre Del tejado s‘echaria Abashé el malah del sielo El alma les suvié arriva Una madre kon siete ijos En un dia muririan ‘Vokabalario + ‘Korona@) ewww Keortaria conan Mate, col of falsiagy Lolrehood djelat my Keouldeney ~~ Lektura Un kuento Para todo ay una eksplikasién Un rav dars6 al kal i disho: "Kada mujer deve de tener una grasia, oa la riza, 0 a la kaminada, 0 en los ojos... Kada mufer tiene su grasia.” Un ombre uyé esto, hue en kaza, la empesé a mirar a la mujer. La mir6 d'aki la miré d'ayl... No sta topando un pisiko de grasia. Le disho: "Landra en la kara! El rav disho ke kare ke tengas un pisiko de grasia. Yo no sto topando nada!" dizi, “Alhat mos vamos a Ir ande el rav a kitarmos!" Esta, maskenika, kualo vazer? Si el marido la kere kitar, eya no puede azer nada. Se hueron ande el rav al bet-din. Kuando ya vinieron, el ombre disho al rav: "El rav del kal mio izo una drashé i disho ke kada mujer deve de tener una grasia. a los ojos, 0 a la riza, o al kaminar, o al maniar, yo 86? ...Yo la mirf bien a mi mujer... No tiene nada d'esto! No tupi nada! Nada!" Le disho el rav: "Komo se yama tu mujer?" "Grasia!" le disho el ombre. “E," le-disho el rav, "ke keres? La grasia entera sta enriva deyal" Kontado por MALKA LEVY - 1991 Vokabulario Hikasién cy — darsé crs kal asia Hepsi: Aa A, | Ba tiza ©) kaminada ‘ojos Gn) ipi=topt cops) eauyrberv vob of walking eyer downy hmue=fue @ mirar Jandra) ,., alhat=alhad wen ko book Abogue fiupter Simdoy, Kitarmos «iu “maskenikafo maniar—mencar $6 ars) Axe aWiverecs, for Cg) Ko Maeve kmow Keres en) entera/o kaminar pisiko (m woul mline, Ko week fuece. Demandas 1. Kualo disho el rav en el kal? 2. Kuallo izo el ombre, kuando vino a kaza? 3. Kualo kjo azer el ombre, después ke mité bien ai la mujer? 4. Ande fueron los dos el dia de después? 5. Kualo le demandé el rav del bet-din al ombre? Verbos irregolares (solo en la primera persona singolar) (endjuntos a azer i tener) Modo Indikativo prezente Exemplos: 1. Konoses a mi kunyada? Te la prezento. 2. Alberto konose a muncha djente. 3. No te digo lo ke past! 4, Mozotros no salimos nunka de kaza. 5, Konosésh la romansa de Jerineldo? 6. Mozotros dizimos siempre todo a la mamé. 7. Sino salis de ay4, yo no puedo spondjar. 8 Ya me salgo pishin. ; 9. Vozotras no dizish siempre lo ke pensésh. 10. El no konose a dingunos en este lugar. 31 I | I \~ | | | Konversasién En libreria Buenos dias, tenésh un diksionario ebreo-espanyol-| espanyol-ebreo? Si, sinyor. Se lo do de vista, ‘Un minuto, kuanto kosta? HH ‘Kosta 120 shekel. Bueno, me lo dé. Tengo demenester de un diksionario ladino-ebreo-ebreo-ladino. Nolo tenemos, sinyor. No savemnos si ay un diksionario semefante, Peré ay; un dksionario djudeo-espanyolfransés. $e to podemos azer vinir de Espanya. Muy bien, Kuanto me va kostar? }200 shekel, sinyor. Esta muy kero, ma no emporta. Lo kero en todo modo. Me dé i una kasete-video del {fimo "El enkorkovado de Nétre Dame". Kero i unas kuantas kartas postales de Yerushaléyim. HE por plazer, ime las trayga aki, 200 shekel para lo ke esté tomando agora i 50 shekel para azer la ordenasién del ciksionarfo. judeo- espanyol. No lo podemos saver. Me dé su niimero de telefén. |Le vamos a telefonar, apenas va arivar. 32 DISKOS IKASETAS CANTARES DE SEFARAD - 1 Eleonora Noga Alberti Reedision en forma de CD, del primer disko de antes djudeo-espanyoles de la muzikologa i keantadora arjentina E.N, Alberti ke se dedika a la investigasion i interpretasion de kantes del folklor sefaradi, Este disko, ke tiene algunos de los mas ermozos aun ke no tan konosidos kantes del folkdor pen jy rant (ons) ‘pasensia ¢¢) ‘mande (mands) funy HOWE shoul Atud Koza (f) fealo ‘veen (wa) Hing yey dee Una poezia moderna LA KAZA DE MI CHIKES SEES eeeEe ert Enel lugar Onde estava aparada la kaza de mi chikes Ya se envigjisio la yerva, Ten lo vazio de sus kamaretas ruvinadas Siento ainda las bozes. El arvole ke basho de su solombra parfumada Topava avrigo Esta agora seko sin ojas. La luvia ke kaye, el kamino, La varanda... No se en ke tiempo me topo... Sies manyana 0 otro dia ke me pasa... Margalit Matitiahu, "Alegrikca", 1992 ‘Vokabulario Ai Soa din pegs oe ruvinadas/os Timed The House of My Childhood Inthe place Where the house of my childhood stood ‘The grass has withered, And in the void of its ruined rooms. I still hear the voices. The tree in whose perfumed shade T found shelter Is now dry without leaves, ‘The rain that falls, the path, ‘The veranda ... I donot know what time I am in ... Ifit is tomorrow Or another day this is happening ... Margalit Mattia, “Alegrika,” 1992 Translation: Giria J. Ascher, 2002 jas (¢) yerva CN eD ss {evelesere) « lombra «¢) Yecarme bd ee ayrigo=abrigo (m) chikés ahetlev: chitdiood, 37 Una romansa DEKE YORASH, BLANKA NINYA* Deké yorish blanka ninya — deké yordsh blanka flor Yoro por vos kavayero — ke vos vash i me deshish ‘Me deshésh ninya i muchacha — chika dela poka edad Me deshdsh kon chikitikos — yoran i demandan pan Metié la mano a su pecho ~ sien doblones kit6 a dar Esto para ke m’abasta — para vino o para pan Si esto no vos abasta — toparésh de ande tomar ‘Venderésh vinyas i kampos — media parte de sivdad Sia los siete yo no vengo — a los ocho vos kazish Tomarésh un manseviko — ke pareska tal i kual Ke se vista las mis ropas — sin sudar i sin manchar Esto ke sintié su madre — maldisién le fue a echar Todas las naves del mundo — vayan i bolten en pas Sélo 1a nave de mi ijo — vaya i no bolte mas Pasé tiempo vino tiempo — eskarinyo le fue a dar Asentada en la ventana — la ke da para la mar Vido venir navezika — navegando por la mar Asi biva el kapitano — ke me diga la verdad Si verlash al mi ijo — al mi ijo karonal ‘Ya lo vide al su ijo — echado en el arenal El sielo tinia por kuvierta — la piedra por kavesal De kada burako i burako — entra i sale un gavilén Esto ke sintié su madre — a la mar se fue a echar No te eches la mi madre — yo so tu ijo karonal (de "Vini kantaremos") Vokabulario | echo (m) doblones im) Kampos (x) then Aout Booms Kets f parte tal i kual 7 Rie bolt “ubiva », m (f) ten. (bottar) as{biva p. oa0n} Krawes etm AS gy SE I piedra «) burako (m) ‘venish (venir) | ‘tae oon ‘evita a2.) ilén bo pwreak Pesce Bpasovour Rawk i karonal ¢m) manchar, abasta (oss) | Aton Ko eon dn Monge vinyas edad ry deshish (testa) viewer Ae ve jareska (pareser) eskarinyo (m) asent fo Siete ennenv — Eowging Avobed yertag kavesal (my ‘sinti6 inti Aru Arto Reand ‘vino (ni) kepitén () arenal (mn) (foe Kew Reock. Demandas: * 1. Deké la blanka ninya estava yorando? 2. Kualo le disho al marido? 3. Kualo le respondié el marido? 4. Kuantos anyos le disho el marido de asperarlo? 5. Ke maldisi6n le eché la madre al kavayero? 6. Kuanto tiempo pasé de kuando el kavayero partié de su lugar? 7, Ande lo asperava la madre kada dia? 8. Kualo le disho el kapitan a la madre? 9, Kualo kijo azer la madre? 10. Kualo le disho el kapitan? 11. Konta el kuento de la romansa kon tus palavras. 39 Pronombre relativo (forma kultivada) The Relative Pronoun (Cultivated Form) Por el kual, Alkual Del kual_ Para’el kual Sin el kual Kon el kual Sovre el kual Adientro del kual ete, So Ja kual, takual, lakual, lakual, Jakual, Ja kual, Ja kual, Ta kual, Jos kuales, Jos kuales, Jos kuales, Jos kuales, Tos kuales, los kuales, Jos kuales, los kuales, ‘This form is used for indirect objects preceded by prepositions, whether simple or combined with the definite article, Se uza para los komplementos indirektos, presedido por la prepozisién semple o artikolada, sigin el kavzo. las kuales Jas kuales~ Jas kuales Jas kuales Jas kuales Jas kuales Jas kuales Tas kuales | Exemplos: 1. Este es el mansevo, por el kual eya pedrié la kavesa. 2. El empiegado, al biird del kual fuimos a demandar akel sertifikado, estava en vakansa. 3. El ot6, sovre el kual suvi6 el ministro, era un Volvo. 4, Akeya es la ij sin la kuala él no puede bivir, 5. Lalletra, en la kuala me anunsiaron ke gani, me ativé ayer. 6. Los amigos, kon los kualos izimos akel viaje en Espanya, son Alberto i Roza. 7. La mujer de Ja kual yo estava avlando, pasé por ay/ en akel punto. 8. Ken es la persona sovre /a kual kayerd todo el lavoro? 9. El ombre, kon el kual izites este echo, no es tan onesto. 10. La mujer, para Ja kuala él izo konstruir este palasio, lo deshé después de un anyo. 11. Los doktores, de Jos kuales él se fiyava muncho, no entendieron lo ke tenia. Konvei rsasién En banka Me puede dlzir,sinyor, ande se topa una banka? Ena sigunda kelsja ala derecha. Munchas grastas! Tome este papel, i vayga a la kasha, a tomar las pars. E, sinyor, se ulvidé de tomar atras su pasaport! eisesieeens En kada kantén de kaleja ay una banka, En la primera kaleja a la siedra toparé un kaspomat. Es mijor yegar al pafz kon dinero trokado en el pafz de partensia. Los dolares son moneda korriente en todos los paizes. En ke pafz del. mundo la moneda nasional se yama pezo? + | No en todos los patzes ay menester del pasaporto para trokar dinero. Oy no ay menester de viajar kon dinero. Oy se uza el Visa Card, 0 otro djénero de karta de krédito. Sin el pasaporto no se puede viajar. Mira de no pedrer el pasaporto! az Refranes 1, Las pards son redondas, van i vienen, 2. Asprikos i diavlikos no stan kedikos. 3. Kon la pard bayla el perro. 4, La rikeza kon falsfa se akava kon manzia, 5. El prenyado i el dukado no pueden star kayados. 6. El dinero aze lo malo bueno, 7. Las pars no se komen, ma kon eyas se kome. 8, La limpieza es media rikeza, 9. Alriko i el gayo le mete guevo. 10. Lo ke ganamos es para el paladar. Vokabulario redondas/os vienen «ini riKos (m) . final joe dana orromaus coins diavlikos (m) kkedikos/as bayla oayiay ene dents Abt Aan perro (ma) rikeza falsia @ ork nicks Areal’ ‘se akava (atxvarse) manzfa (t) prenyado (m) Ads Mins tee BAAt kayados/as malo/a spieza () eewk, Bad areke /fbeamPir mediao gayo (rm) ‘guevo (m) heh, saint ‘ganathos (gaat) paladar (m) lo (m) ey Apia, Wot oboe, aucak (4th Con) Spt tt en owe ft 43 Lektura Dos kuentos “Dime kon ken vas, te diré ken sos” muy preokupado, porké no savia komo darles una dota, Por esto fue onde el Rabino del Iuger para demandalde konsejo. Le disho el Rabino: “Andé a Londra, ande el Sinyor de Rotschild, i demandalde en kualo vos puede ayudar. Todo lo ke puedo azer yo es de arrekojervos la suma ‘esesaria para pagarvos el viaje ila estada de algunos dias en Londra.” Elombre, sigiendo el konsejo del Rabino, se fue a Londra i se prezenté onde Rotschild a su nombre. El Sinyor de Rotschild, viendo ke el ombre era sexiozo, Ginyitozo i de sintimientos onestos, acheté de ayudarlo, Le merké una ermoza {forasid}, {al dia demanyana lo izo suvir a su karrosa i se lo yevé kon sia la Bursa. Ayé los dos se metieron a azer un tarno. ‘los adjentes de Bursa, viéndolo al lado de Rotschild, i kreyendo ke era i él un grande finansero, le fueron propozando aksiones, 1é1, mirando a Rotschild, ke leastava aziendo sinyos afirmativos kon la kavesa, acheté de merkar lo ke le estavan propozando. Ia la findel torno se topé a aver merkado un buen numer deaksiones. Entre tlempos el fato ke el “amigo” de Rotschild avia merkado tantas aksiones izo su efeto sovre los adjehtes de Ia Bursa, i el presio de akeyas aksiones suvié alas estreas. ‘Ans{ ke kuando los dos tornaron a kaza, Rotschild disho al ombre: “Agora yt podésh vender las aksiones ke merkatesh, porké kon la deferensia del presio centre lo ke las merkatesh ilo ke las vash a vender, ya vach ameter endjuntos tuna suma bastante emportante, ke vos va a permeter de kazar a vuestras tres jest” ‘Ans{ el Rabino, sin entenderse de kestiones de finansa, dfo un konsejo ke rezolvi6 la situasién, ee nombre de modestas kondisiones tinfa tres ijas de kazar i ostava aE ‘Kontado por ALFREDO SARANO- 1083 1) “forastd™ vistido rompleto ‘ La fuersa del djudié Id. eM “Salamén! Pensa a tu padzal “'Salamén! Pensa a tu madre! “Salamén! Pensa a tu novia “Salamén! Pensa a tus ermanos!..”. No ay repueste, "Salemén! Pensa a tus amigos.” .. Tansina, ansina punyo a Ahmet, lo eché en basho i giné ol match! boxeur, ilo kiria azer para ganar pars. Salamén era amateur, ma ‘metié un bas kon los amigos, ke vinieron a ver el match. Empesé el djogo j Abmet, ea dos i dos kuatro, le dio a Salamén kuatro punyos alamén i Ahmet dechizaron de azer un match de box. Ahmet era ye a” ‘tom! {lo eché en basho. fw Se metié a kontay el érbitro: "Salamén! Uno ... Dos .. Tres. Kuatro ¥ Salamén, nada ...no se est alevantando. * ‘Uno de los amigos de Salamén sele metié al lado, i omposé a dzirle: Kuando ya vino mueve, el amigo, ke vido ke mo se esté alevantando, prove la iltima ora: "Salamén! Pensa ala parésl..” Apenas sintié esto, Salainén se azrebivié en un punto; se alevanté, le dio un (del livro "Kuentos") Kontado por SUZY YORAY-MERTER 1984 Vokabulario modestas/os kondisiones « paradlneranid, demandalde (evanin) Konsejo (m) AE aK Yin ede uma ey agarvos egs) dunw armour AD you ‘se prezentd (prezentrse) | Ombre (m) Poneto female MONE sintimiontos (m) onestos/as ee fv Pome adjentes im) karrosa Akos MOLE aksiones (2) fueron @ oor, Reon — Wrewe afirmativos/as achet6 (heim) Abra tie, Ayitedy efeto ny presio «m) Dake Price, in ¢) endjuntos CBen ince Roget: ‘empartante (mf) permeter , Arve boPUra a” Fo pout kkestiones (t) situasi6n (cy piracy a ganar _ ‘bas (m) Ha Xho Ret ixbitro @) alevantando (evens) referee Retin, ayy Koza ty pense ome Abiw\K sintis (nty punto (m) Keone Niner preokupado/a dota @ ome Aouad arrekojervos (artes) ayudar, posttect tor YU co Let estada (£) jgiendo (csi sae sense seriozo/a dinyitozola Avs aiqpartced, dechizaron ¢ Checded pn reyendo (oeyer) Anke nnesesaria/o' Mee propozando (eopers) robo chica) a, fnansero (n) fimawecey miran estreyas «) Deo entenderse Kea hace Kato weedy fuersa (e) Fore dow ™ Barret IOVS Grom) Torte, Tepuesta apenas ile Bd 20% BD Ge arrebivi6 (actives) ‘gund (gna) he weveved Wom 45 Lision No. 6 Lesson No. 6 El Partisipio The Past Participle I ‘A, Forma impersonal i inkonjugable del verbo, ke ekspresa una aksién kumplida j pasiva, ‘A, Impersonal form of the verb thats not conjugated. Exemplos: AVLAR ~ avlado; KOMER ~ komido; ESKRIVIR - eskrito i B. Puede toparse en la fraza en funksi6n de adjektivo: Exemplos: as amado (de amar); kerido (de kerer); regalado (de regalar), etc, en este kavzo se konkorda en el! djénero | en el nimero kon el nombre al kual se refiere. Ma esto no afita automatikamente en todos los verbos. ‘B. The past participle may be used as an adjective. In this case it agrees in number and gender ‘with the noun to which it refers. But this does not occur automatically in all verbs, C. El partisipio en su forma imutable, unido al verbo auxiliario aver, en los diferentes tiempos del Indikativo, del: Subjontivo i del. Kondisional, ekspresa las diferentes formas del pasado kompozado i el futuro anterior en la forma aktiva. ei CC. The past participle in its unchanged form, together with the auncliary verb aver in the various moods of the Indicative, the Subjunctive, and the Conditional, is used to form the Past Perfect and the Future Perfect in the active voice. 46 aviakonosido | avia oyido avias konosido | avias oyido aviakonosido | avia oyido aviamos konosido | aviamos oyido aviash konosido | aviash oyido avian konosido | avian oyido D. El pasado kompozado ekspresa un pasado presedente al pasado de la fraza prinsipal. D, The Past Perfect expresses a past that precedes the past of the main clause. Exemplos: 1. No estévamos entendiendo komo eya avia podido azermos esta trayisin. 2. En akel tiempo no pudi avlar kon Alberto, porké él avia partido para Espanya. 3. Si avlamos savido estol.. 4, Le demandi si ya lo avia konosido en pasado. 5. Elme disho ke ya avfa oyido su nombre. 6. Bya enkontr6 al ombre ke avia amado en su mansevez. 47 Una poezia De mi madre a mis ermanos Tres fijos tuvo mi madre amados Regalados de meoyo i ermozura Al askerlik se los tomaron | ainda en kaza no atornaron Los dias van i vienen Los anyos pasan kuento no tienen Mi madre afnda 'sta asperando Pasa la vida eya va yorando [Al letrero esperando JA mozotros enguayando Haberes a todos les demanda Sin respuesta de alguna vanda El kaveyo se le fizo blanko Las huersas le vinieron manko Los ojos se le empanyaron Los rekordos sélo le kedaron De akeyos tres fijos tanto amados De meoyo i ermozura regalados Ke al askerlik se los tomaron Ike afnda no atornaron [Agora mas no los espera Ni mas yorando dezespera Ni el ulvido no eché su velo Otro poko los va djuntar al sielo Tres fijos tuvo mi madre amados De meoyo i ermozura regalados Del askerlik nunka no atornaron Muestra madre para siempre mos tomaron SARA YOHAY ~ 1992 48 | 4 Vokabulario ‘tuv0 (ees) tegalado/a | Pad Ateorbed, Peon i askerlik (=) ainda atomarontornaron ¢oms) gosuny Abel, YE rebureed ‘uento (mn) aspetando (spo) Tetrero ¢m) Loewe ; waa tinge anal r enguayando (nguyen eTES (m) =I | Wanting Caen ONY ew Teepe repuesta i vanda ¢t) #iz0=1z0 (iserean) hhuersas=fuersas (¢) | pebe Mode (4ecarte) Altengkhy ‘c¢ le empanyaron (empunyene) rekordos (m) kkedaron (eda) dest khevy Mune saceunoriyy Temarmed, dezespera (dczesparsr) ‘velo (m) djuntar , i vere ae fijos=ijos (m) espera (esperer) sielo @m) Jaws fe Reowren, ally Demandas 1. Kuantos ijos tuvo mi madre? 2. Ande se los fomaron? 3. Kualo esta aziendo mi madre? 4. De ke kolor se izieron los kaveyos de mi madre? 5. Kualo ked6é a mi madre de los jjos tanto arriados? | 6. Ande se va adjuntar mi madre a sus ijos? I 7. Ken tomé por siempre a mi madre? 8. Kualo ekspresa esta poezia? 9. Kualo mos dize esta poezia del punto de vista linguistiko? Refranes 1. Bien guadrado i mal bushkado. 2. No ay mijor mandado de lo ke se aze kon sii mano. 3. Pekado atorgado medio perdonado. 4, El shabat kon pleto-es dexepoato, ain ke de mumcha kame i peshe artado. 49 of | | ‘) ‘Vokabulario atorgado/a bushkado/a mandado/a combunced booked QV ae perdotiado/a dezrepo: fa artado/a i Jrondowedy Arprcveds of Wal polled sy Nombres i adjektivos derivantes del verbo El partisipio preiente The Present Participle Ay nombres i adjektivos ke derivan derechamente de verbos (de la forma det partisipio prezente latino), i ke ekspresan una aksién kontinua i imediata, No se forman kon todos los verbos. “There are nouns and adjectives that derive directly from verbs (rom the form of the Latin present participle) and that express a continuous and immediate action, They are not formed fiom all verbs. Exemplos: Oyir > oyente (nombre) (m,£) hearer Partisipar > partisipante (nombre) participant - Konoser > —konosiente (ncmbre)(my t) acquaintance kantar © kantante (nombre), £), singer briyar > _ briyante (nombre)(m) diamond > — briyante (aettvo) (mt) bright Korrer > _korriente (rombre)(: current; stream © Korriente (gexwo) current, present Segir > © sigiente wietvo) (a, 1) following cere rekonoser > —rekonosiente (sjektvo)(m, t) thankful 1 | | | I Exemplos: 1. En terminando el programa en ladino de *Kol Israel" dizen "Buenas noches a todos muestros oyentes", 2. A todos los partisipantes al kongreso dieron una chanta yena de material de propaganda. 3. Alberto tiene munchos konosientes en Milano. 4, Luciano Pavarotti es el mas famozo kantante del mundo. 5, Sara tiene al dedo un briyante de valor. 6. A Roza le agradan las kolores briyantes. 7. El aniyo me kayé a la agua ila korriente selo yev6. 8. Esta es una palavra muy kortiente oy. 9. Meldé a la péjina sigiente. 10. Yo te seré siempre rekonosiente por lo ke izites para mi. ‘Traduizir Ias frazas al inglés, Translate the above sentences into English. Un augurio "Eyos plazientes | mozotros kontentes" SSE | POPUL 51 Lektura Un kuento Kada uno en lo suyo Avia dos amigos, ama muy amigos. Un dla s'enkontraron. Le disho el uno al otro: "Yo me sony/ anoche un es.huenyo.” disho, "Me sony{ ke me suvia al treno | me iva asta 'l kavo, al kavo. Tomava el otro treno, me tornava atras. Tomava el treno me iva asta 'I kavo, al kavo. Tomava el otro treno, me. tornava atras. Esto asta ‘I dia". "Bueno!" disho el otro. “1 td kualo te sonyates?” le demandé el uno. Le disho el otro: "Yo me sonyf ke estava en una boda| maraviyoza. Ke vistimientas, ke baylar, Ke kantarl Muy| ermozo! | después trusheron un komer muy savrozo: de gayinas, de karnes, de pishkados, de salatas! Stava una boda maraviyoza! Skapimos d'esto, mos trusheron dulsuras: de baklav4, de tishpishtf, de masapén..." "Addi6!" le disho el uno, "Deké no me yamates a mi? Ya saves ke a mi me agrada esto!” "E," le disho el otro, "td stavas al treno!" Kontado por SOL MAYMARAN 1995 Vokabulario ‘ stenkontraron (nkontarc) treN0 (a) ne suvia (ange) Hey inet sachs they tnacew dn /Aeing oe kavo (m) gayinas ¢) dulsuras eu Kens Augeetn stapes goon bakdavs feist we Aewated BOK COVE oud Au mnspion Yomatesomyy, Re Sash a _Aele dworrnpann DURME DURME, MI ANDJELIKO Kantiga de kuna (Oriente) Durme durme mi andjeliko Ijiko chiko de tu nasion Kriatura de Sion No konoses la dolor Por ke nombre, ah, me demandas Potké no kanto yo Ab, kortaron las mis alas I mi boz amudisié Ab, el mundo de dolor Durme durme kriatura de Sion andjeliko ¢m) nasién (t) eine songel, maken alas amudisié (enudese wing feeome Conk Demandas 1, Porké Ia kriatura no konose la dolor? 2, Porké la boz del ke kanta amudisi6? 3, De ke nasién es el ke kanta? 4. Kualo es este kante? Un refran (de "Ving kantaremos") kortaron corr) Akey cat dolor pocw "Tjos chikos, ansias chikas; ijos grandes, ansias grandes", ansias¢) WOE) - Konversasién Al jatdino zooléjiko /Moshiko se akodré ke su padre ya lo avia yevado al jardino 2ool6jiko en ‘su chikez. JLa mami de Moshiko ya avia merkado pipitas i fistokes para| shabat, ‘Bueno, antes iremos a merkar kozas, para dara komer alos animales. | Kualo vamos a merkar? Pipites para. los papagayos, fistokes para las maymonas, panizikos para les paplas... Thualo para mi? Para t... bombonikos. Ayde, Kamina ‘al lado de mi ino fe aserkes muncho alos reshados. Mia, Moshiko, la zebra a .rayas Kuando era chikitike, Moshiko se avia aserkado a un reshado i tuna maymona lo avia espantado. Moshiko ya avia visto la djirafa en f| munchos filmos a la televiziGn; Keres ver los kulevros i ‘krokodiles? La otra vez ke el padre i Moshiko tadraron, la madre avia estado muy en kudiado. Después. Agora est6 dando a komer| a las tartugas. ‘Ayde, ya se izo tadre. Kale ke} boltemos a kaza, si no la mama va estar en kudiado. porké ya avia komido @ mediodia dos pedasos de pizza. | No, papa, déshame kedar akf off'un | poko! [Ayde, vamos a komer un falafel, Te oto ke te v'a traer otra vez. Un refran "Tjo fuites, padre serds, lo ke izites topards" Traduizir al ladino Translate into Ladino |. Alberto took his son to the zoo. 2, They brought things to feed the animals, . | 3. The giraffe has a very long neck. .... 4, Tha monkeys always want to eat pistachios... s+. { 5. Moshiko does not want to see the snakes and ‘the crocodiles. SEE 6 Tenboy aid ofthe on, wich opens | its mouth”... te 7. Moshiko likes to feed the turtles. ... . 8. Alberto promised his son that he would take him tothe 200 again, Lision No. 7 Lesson No. 7 Uzos de “se” * Uses of “se” A. La forma impersonal * A. The Impersonal Form Se uza el se en la forma impersonal kon la tresera persona singolar- del verbo en todas sus formas i sus tiempos, sigtin el kavzo. Se is used in the impersonal form with the third person singular of the verb in all its forms and tenses, according to the particular case, Exemplo: 1.seavla_ - Oy se avla muncho de la medisina alternativa. 2.sedize — ~ Se dize ke él tiene un ijo de otra mujer. 3.sekreye —~ Se kreye ke exista otro mundo komo el muestro. 4,sepensa _~ En pasado se pensava ke la tierra no fuera redonda. 5.sesave — Esto no se savrd nunka. B. La forma refleksiva B. The Reflexive Form 1, La forma refleksiva ekspresa una aksién ke topa su reaksién sovre el sujeto mizmo. Es la aksién del sujeto sovre si mizmo. 1. The reflexive form expresses an action that is directed toward the subject itself. 2. La forma refleksiva se forma adjuntando se a la fin del infinitivo del verbo. 2. The reflexive form is formed by adding se to the end of the infinitive of the verb. Ex lavarse 3. El se se uza en la tresera persona singolar o plural del verbo, antes del verbo mizmo | separado de él. 3. Seis used in the third person singular or plural of the verb, placed before and separated from the verb itself. Ex: Else lava la kara | Exemplos: | 1. Moshiko se lava i se peyna de s{ para sf, atin ke es chikitiko. 2. Roza se vistié un fostén siel. 3, Eyos se merkaron una kaza mueva. bey 4, En konjugando el verbo, se le premete, sigtn el kavzo, ef : pronombre personal komplernento, en sus formas: : 4, When the verb is conjugated, the direct or indirect object personal pronoun, | according to the particular case, is placed before it, in its appropriate forms. Exemplos: Forma aktiva Forma 1. merkar merkarse Vozotros vos merkatesh un gato. 2.vistir vistirse Eya se viste de preto. 3.peynar , — peynarse Yo me peyntime fui. 4. atakanar atakanarse Mos vistimos i mos atakanimos para ir al balo. ad 57 Lektura Un kuento “Adam vart""! y ‘uando mi gren-papé* era manseviko i morava deynda en Aydin 2 pasava frekuentemente a kavayo por los kazales turkos, indo de una sivdé a Ja otra para azer echo. Una vez, kuando estava en medio al ‘kamino, ensupité e tom6 luvia, i stkomo la luvia empesd aazerse muy fuerte, 61 bushké abrigo en una kaza de kazalinos, ke vido d'enfrente, Mi gran-papé abash6 del kavayo i korri6 adiontro del kurtijo de la kaza, aya se topavan algunas mujeres turkas, ke, apenas lo vieron entrar, empesaron a gritar: “Adam vari Adam va Las inyjeres, keno tinfan las keras kuviertas, komo se uzava entonses, porké estavan adientro de sus kazas ileshos de los ombres, se alevantaron las largas fustas i se Iawrieron las karas, deshando la parte de abasho del kuerpo ako “ay un ome! 2) “ml gran-papd”: Moshé Sarano. Era el anyo 1900. (de "Kuentos") Vokabulario ape Kazal (my Kazalino (mp Ahotrev vege Wwitagev ‘Se topavan (‘opase) apenas gritar Seene Round Bn foow AD Benbow karas keaviertas «) se weava wea) eevee Win /ousterivany se alevantaron (leans) —‘Teshos ezmuda/o Fey, raised pov makeds deshando (ether) arte ce) adientro leave, nay Any, largaslos algunas/os Kuerpo my Boma, : Acme 5. Ay verbos ke aparesen sdlo en sus forma refieksiva, komo: 5, There are verbs that occur only in their reflexive form, such as: suisidarse Akel mansevo se suisidé por amor. kesharse Td te keshas kontinuamente de todo, 6: Ay verbos ke aparesen en forma aktiva | en forma refleksiva, ma r la forma refleksiva no es realmente refleksiva en su ! sinyifikasién, ma es un renforsamiento de la forma aktiva, o una nuans diferente. 6. There are verbs that occur in the active and the reflexive form, but the reflexive form is not really reflexive in meaning, but is, rather, a reinforcement of the active form, or expresses a slightly different meaning. Exemplo: 4. murir murirse 2.riyir tiyitse 3-komer komerse Air ise 5. kreyer kreyerse = David Ben-Gurién murié en el mil i novesientos i | setenta i tres. | = Su padre se murié en el kampo de bataya. | = Elijo de Moris no riye nunka. = Deké te estds riyendo? = Amino me agrada komer en pies. = Ayer él se komi6 un poyo entero. = Roza fue a merkar un palto muevo. = Alberto salud i se fue. = No kreygo ke eya va a vinir amanyana. = No me kreygo de ti! 7. A vezes la forma refleksiva de un verbo aze trokar su sinyifikasion. 7, Sometimes the reflexive form of a verb causes its meaning to change. Exemplos: forma aktiva 1.echar 2. okupar 3. alevantar forma refleksiva echarse Anoche me echf muy presto. echarse Echate ala mar! okuparse ‘ No podré okuparme de esto. alevantarse EI ijiko se alevanté para dar el lugar a una vieja. 59 | Lektura : | Un kuento El haham iel papas « n dia un haharn un papés estavan visjando en trenoi avlando entre 3 eyos de relifidn. El papas kité de V’aldukera un pakitiko, lo avrié i se ee apronté a komer. Ikualo se avia trayido a komer? Pan kon salami de puerko. Ma antes de tomar el primer bokado, le disho al haham: "Por favor! Keres gostar?” Elhaham se estremesié entero, sin azeldo ver naturalmente, ile respondi6s “"No munchas grasias! No saves ke mozotros Djldiés no komemos puerko?” “ant” le respondié el paps, “Vozotros no savésh lo ke pedséahi’, i se komi6 elpan kon el salami Kuando ol treno arivé ala stasiénilos dos abasharoni se saludazon, antes de espartirsen kada ufo para su kamino, Je disho el haham al papds: “Dale munchos Saludos a tu mujer!” i “Mia komo?!" le respondié el papas, “No saves ke mozotros papazes no tomamos iaujer?” “aht" lerespondié el baham, "Vozotros no savésh lo ke pedrésht!" ontado por ALFREDO SARANO~ 1982 : (del livro "Kuentos") i Vokabulario relijién @) aldukera «) pakitiko (my weergiow oeKee eile pravekage Eprom earns) Seaviatrayidomer,, salami ye prepared Bad drought for hint Ayaboons puerko im) * bokado (ns) por favor ok moubhue, petare gostar se estremesi6 (esremeress) - “azeldo vermazerlo ver Ko Karke Re Atwddentd AhoWiup LE stasién (¢) sesaludaron (aude) despartirsen spate) Motion, Ah dowd Yood-Bye, ko Acpanate , pant Tespondid (response) pedrésh (per). savésh (sive) Paywered, Yew'ne munvayy Yow Konover Kuando el sujeto de la fraza esta a la tresera persona plural maskulina 0 feminina i el verbo refleksivo est al infinitive, se adjunta una ma la fin del infinitivo. When the subject ofthe sentence isn the third person plural masculine or feminine and the reflexive verb is in the infinitive an n is added to the end of the infinitive, Exemplos: 1. Eyos dechizaron de irsen a Paris para las vakansas. 2. Mis ojos empesaron a serrarsen por la kanseria. 4, Dos de tus amigas fueron a enskrivirsen al kurso de resitasién. 8. El se se uza también kuando /a aksién es resiproka, en la tresera persona plural. 8. Seis used also when the action is reciprocal, in the third person plural, Exemplo: 1. Las dos mujeres se avlaron por las ventanas. 2. Los amigos se saludaron i se fueron. 3. Djoh4 i su mujer se pelearon i se kitaron los ojos. Por las otras personas ver en el no: 4. Refranes For the other persons see No, 4. 1, Rizin kazados se echan en dos, se alevantan en tres. 2, Ken se aze salvado se lo komen los patos. 3. Ken se kema en la shorvé asopla en el yigurt. 4. Yo séel padre, yo me komo la karne. 5, Si tu mujer te dize ke te eches del tejado abasho, roga ke sea basho. Vokabulario salvado ¢m) axon asopla (esopir) tows Toga (ogut) yigurt yoquy ato (n) ase ‘Kame cy neal rizin (m,t) Meeene abasho Aoi 61 TE Una kantiga A, SINYORA NOVIA Kantiga de boda (Oriente) A, sinyora novia abashésh abasho (2) No puedo no puedo ke m’esté vistiendo Vistido de novia paral manseviko A sinyora novia abashésh abasho (2) ‘No puedo no puedo ke m’est6 peynando Peynado de novia paral manseviko ‘Kuando verésh novia al vuestro amado (2) ‘Tomalde la mano yevaldo al lado ‘Kel ijo del ombre servido kere * La novia se esta vistiendo para la boda. * El novio es el manseviko ke se estd para kazar. * La novia se esté peynando para ser ermoza en su boda. * La mujer tiene ke servir el marido? Lektura Un kuento Kuento fasil Djoha se kazé kon la mujer. Pas6 tres mezes, la mujer parié. Djohé yamé a los amigos... berit! Después ke ya skapé el berit, el un amigo lo. yamé a Djoha, le disho: "Djoha, kualo es esto? Tres mezes ay ke te kazates! Komo ya parié tu mujer?" “Aaa! le disho Djohd, "Td no saves azer kuento! Kualo stas aviando?! Dime disho, "Kuantos mezes ay ke sto kazado kon mi mujer? Tres mezes! Tov, i eya, kuantos mezes ay ke sta kazada kon mi? Tres mezes! Kuanto s'izo? Sesh! | kuantos mezes ay ke lo tiene el chiko en la tripa? Tres mezes! | kuantos mezes s'izieron endjuntos? Mueve mezes! Mas d'esto kualo keres?!" Kontado por RASHEL PERERA ~ 1987 62 | | | Konversasién En shabat Kualo azes ti en shabat? Yo shabat demanyana me vo kon mi padre al kal. | tu? Yo me vo kan mi mujer 1 mis kriaturas a la mar, lyo paso un dla de repozo, estudiando fa Tord. Después del kal, mozoltos komemos et dezayuno: boyos, burrekes, kezos i salado kon pipinos en trushi. Mozotros mos yevamnos un paner de sanduiches kon salami, frutes 1 chikolata, Después de komer kualo| azes? Yo estudio kon mi padre. Mozotros djugemos kon las kriaturas en fa arena. Después komemos fos dulses ke izo mi mujer. Mozotros Koriemos el pranso de shabat. Desputs| mos vamos a durmir. | mozotros tornamos a kaza i mos vamos a durmir, ‘Kualo azes shabat a la noche? | Yo me vo a topar a mis amigos. Yo me vo Kon mi mujer al teatro. |A, ke ermazo dia es el shabat! Buena semana Kante paralitirjiko ~ Noche de alhad (Maroko Espanyol) Buena semana nos dé el Dio (3) ‘Alegres i sanos. Buena semana nos dé el Dio Alegres i sanos, Para_mis ijos biendezir (2) Ke me los deshe el Dio bivir Buena semana Buena semana nos dé el Dio Alegres i sanos. Para fadar i serkusir (2) Para poner los tefilim Buena semana. Buena semana nos dé el Dio |Alegres i sanos. [A muestros padres bien onrar (2) Para los novios alegrar Buena semana Buena semana nos dé el Dio Alegres i sanos. Nuestra Tord venerar (2) ‘Yerushalayim enshalzar Buena semana Buena semana nos dé el Dio Alegres i sanos. (de "Vint kantaremos") | Vokabulario demanyana (7) mar ¢@) asamos (us) amor ate Age. We ahende 16p020 (m=) dezayuno (=) trushi (=) nave ek Ce ‘paner (m) djugamos (jus) arena (£) Tanker vr, pea Aad ranso (m) tormamos (toms) alegres m,t) i Avney WR Retr ‘sanos/as biendizir fadar Lowe gk i eae Hy fo LOM fo bbe av mewn. bow fi serkusir * ‘poner ‘onrar = onorar fo circmncine. Ho bul Ow Fokowor venerar enshalzar nos=mos | fo venvrakie AG prone Ua) mw Un refran | "Shabat i yomtov es sélo al djudié" Ekspresiones 1, Kon la kuedra de alguno echarse al pozo. a 2, Merkarse 6! kavod. 3, Se le clevanté el mazal. 4, Se le ablandé el korasén. 5. Se izo del Mordehay. }6. Se komié la media tefilld, a 7. Vino komo un ledn, se fue komo el makarrén. 6S op | | | | i Traduizir al Jadino Translate into Ladino 1. T bought bread and salami and I ate them myself, religion. ... 3. Alberto and Morris greeted each other and went away. 4, It doesn’t matter to me if people laugh at me._ ‘Traduizir al inglés ‘Translate into English 1, Alberto i Roza se merkaron un ot muevo. 2. No se save nunka kualo puede akonteser. 3. Me okuparé yo de los echos de Marko, kuando é! se iré al ospital. 4, Moris se keshé kon el direktor del otel por el negro servisio. 5. Oy se pensa ke la persona deve ser flake. 6. El nono de Alberto se murié en Almania durante el Olokausto, 7. Violeta se fue sin saludar a dingunos, porké est’ araviads, 8. Me visti el palto, porké esté frio. 9. Se dize ke él pedrié todo su dinero. 66

You might also like