Hur kan jag hjälpa min

elev att se bättre?

Visuell perception – Tips på
vad man kan göra i klassen.
Mona-Lisa Möller
Andra reviderade versionen
Tack:
Blinda barns stödförening r.f.
De Blindas Vänner r.f.
Finsk översättning: Nora Välimäki
Layout: Jan Rosström
 Förord

Vi ser med vår hjärna. Våra ögon och synnerver ger vår hjärna
impulser, som genom mångskiftande faser upplevs som synin-
tryck. Om detta informationssystem störs av någon avvikelse,
blir slutresultatet annorlunda än för andra människor. Synsys-
temets första del, ögat och synnervens ända, kan lätt under-
sökas t e x hos ögonläkare. Man strävar efter att med diverse
hjälpmedel minska synsvårigheterna eller bristerna. Men när
det är fråga om ett problem med hanteringen av syninforma-
tion, även kallad för hjärnsynskada, blir situationen svårare att
förstå. En elev som ännu igår fungerade helt som de andra,
kan idag inte längre arbeta med samma material på önskat
sätt. Hon kanske går vilse på sin välbekanta skolväg, eller rör
sig osäkert i terräng. Hon känner inte igen bekanta männis-
kor, och reagerar kanske inte på ett vänligt leende. Då hon
öppnar skolboken drar hon en djup suck, då hon inte vet vad
hon ska göra. Redan i första klass märkte man att det var lätt
för henne att lära sig bokstäverna, medan läsinlärningen blev
oöverkomligt svår.

När ett barn har den här typens problem, kan det vara fråga
om en svårighet i bearbetningen av den information som
synsystemet förmedlar. På resan genom hjärnan stöter man på
oväntade krokar, hinder och alternativa rutter. De här elev-
erna ser, men ser ändå inte – åtminstone inte som vi. För att
förstå deras sätt att fungera, lära sig och klara vardagen är det
viktigt att observera varje barn som individ och hitta deras spe-
ciella karaktärsdrag. Den informationen hjälper oss att stöda
dem i inlärningen och de andra dagliga funktionerna.


Mona-Lisa Möller har skrivit denna handbok just med tanke på
dessa barn. I den presenterar hon deras speciella drag och sö-
ker efter metoder och hjälpmedel för att hjälpa dem fungera
bättre. Boken är aktuell, eftersom dessa barn nu kan lättare
diagnostiseras och de blir allt fler. Deras problem är svåra att
förstå, då våra hjärnor fungerar på ett lite annorlunda sätt.
Man har även lämnat utrymme för läsarens egna observatio-
ner, eftersom de här barnens egenskaper är högst individu-
ella, precis som åtgärderna. En metod fungerar för någon, en
annan metod för nästa, och någon av dem kan till och med
försvåra funktionerna. Vi vuxna som arbetar med dessa barn
står inför den ständiga utmaningen att förnya oss och kontinu-
erligt använda vår uppfinningsrikedom.

Antero Perttunen
Syninstruktör
Jyväskylän näkövammaisten koulu/
skolan för synskadade i Jyväskylä


 Från författaren

Denna handledning utgår från mitt examensarbete inom

utbildningen magisterexamen i synpedagogik och synned-
sättning vid Lärarhögskolan i Stockholm. Mitt examensarbete
behandlade elever med en hjärnsynskada och en kartläggning
av vad synpedagoger rekommenderar inom de olika CVI-pro-
blemområdena. I mitt tidigare arbete som handledande lärare
till elever med hjärnsynskadeproblematik har jag ofta stått
tomhänt när det gällt att ge tips till lärare som arbetar med
dessa elever. Detta motiverade mig till att utarbeta en sam-
manfattande handledning av de tips och idéer som synpeda-
gogerna i min studie rekommenderade.
Esbo den 16 juli 2008

Mona-Lisa Möller
Ped. Mag./Magister i synpedagogik och synnedsättning

e-post: misa.moller@edu.hel.fi
Tfn: +358-41-4401766



Visuell perception = Att tolka vad man ser
1. Problem med
bilduppfattning.
T.ex. i följande situationer:
• Att kunna kopiera linjers längd och riktning.
= problem med kodning
• Att upptäcka detaljer som saknas.
• Problem med att jämföra med bilder i bildminnet.
• Svårigheter i att »läsa serier av bilder».
• Visuella problem med att kopiera/rita av bilder.

Förslag på underlättande strategier:

 utnyttja dator med ritprogram
 bygg upp enkla bilder genom att göra dem taktila
 använd enkla bilder med få detaljer
 rita utgående från taktil mall
 komplettera med ljud
 skär ut modell/bild i cellplast
 använd fotografier
 använd modellera och vaxsnören
 färggranna bilder med tydliga kontraster
 dölj delar av bild, ta en bit i taget
 förenkla bilderna
 bearbeta materialet för tydlig överblick

Egna anteckningar:


 2. Svårigheter vid läsning.
T.ex. i följande situationer:
• Svårigheter med att känna igen bokstäver och ord.
• Bokstäverna i orden »grötar» ihop sig (crowding).
• Långsam och problematisk scanning av rader i en text.
• En dålig läseffektivitet och läsförståelse.

Förslag på underlättande strategier:

Om bokstäver:
 öka avstånd mellan bokstäver
 sätt finger under den bokstav som läses
Om ord:
 öka avstånd mellan ord
 sätt ram runt ord
 undvik ord med enbart versaler
 undvik långa ord
Om text:
 öka avstånd mellan rader
 förstora text
 gör lätt att överblicka
 läsrad
 kontraster
 fingret under texten när man läser
 använd läsprogram som automatiskt
rör texten
 utnyttja talsyntes
 rör texten manuellt
 undvik kompakt text och röriga sidor
 använd nybörjarinlärningsmetoder
Om böcker:
 böcker med luftig text och lättläst typsnitt
 använd ljudböcker
 öva radbyte, sidbyte och mekaniska färdigheter i
läsningen

10
Egna anteckningar:

11
 3. Problem med simultan
perception – att uppfatta
detaljer i en helhet.
T.ex. i följande situationer:
• Problem med att se föremål på avstånd.
• Problem med att upptäcka bekanta detaljer i en helhet
(t.ex. att se bästa kompisen i en grupp av barn).
• Svårigheter med att bearbeta flera synintryck
samtidigt (t.ex. i simhallen, gymnastiksalen).
• Problem att upptäcka ett på förhand valt föremål bland
andra föremål.
• Svårigheter i att hitta ett föremål på en mönstrad
bakgrund.
• Problem med att delta i lagsporter.

Förslag på underlättande strategier:

Vid bildläsning är det viktigt med;
 klara färger
 tydliga kontraster
 enkla och tydliga bilder
 få detaljer
 att dölja oviktiga detaljer
 skärma av med läsruta eller ram
 klippa ut det som är viktigt
 ha bilden på ett löst kort avskilt
Med tanke på arbetsmiljön är det viktigt med;
 lugn miljö
 avskalad omgivning
 få föremål med tydliga kontraster
 enfärgade och lugna färger
 möjlighet till avskild arbetsvrå/rum
 skärma av vid behov
 mindre grupp
 välorganiserad miljö

12
Med tanke på ytterligare tillrättaläggelser av
inlärningssituationen;
 vuxen vid sidan för verbal förstärkning
 markera rutter med färger eller mönster
 markera personer för lättare identifikation
med t.ex. färgkod
 verbal och auditiv förstärkning
 arbetslampa med riktat ljus för att avskilja det vä-
sentliga med en ljusfläck
 välj material och böcker med struktur och likadan
modell från sida till sida
 sök efter hållpunkter i omgivningen

Egna anteckningar:

13
 4. Problem i att röra sig
i den tredimensionella
rymden/rumsuppfattning.
T.ex. i följande situationer:
• Att trampa på och gå över och i föremål på golvet som
om de ej fanns.
• Problem med att gå på ojämn mark
• Problem med att upptäcka trottoarkanter. (kan också
bero på dålig kontrastkänslighet)
• Svårigheter i att röra sig i trappor. (kan också bero på
nedsatt kontrastkänslighet)
• Problem med att sträcka sig efter föremål och upp-
skatta avstånd.
• Problem med att memorera rutter. (Då har man inte bara
problem med rumsuppfattning utan man kan inte komma
ihåg rutter som är en kompensatorisk funktion till brist på
rumsuppfattning. Om man inte klarar rutter, så beror det;
1. på att man inte kommer ihåg i vilken ordning landmär-
ken befinner sig 2. man kan inte igenkänna landmärken
tillräckligt bra för att komma ihåg dem.)

Förslag på underlättande strategier:

 markera med färger
 följ ledstång
 markera taktilt
 använd blindteknik
 ha ordning och reda med statiska platser
 undvik överraskande förändringar
 gå igenom ny miljö på förhand
 verbalt stöd av vuxen eller kompis i nya situationer
 gör ett »lilla rum« eller en lekstuga
 taktil information
 repetera
 undersök
 utantillinlärning vid t.ex. mått

14
Egna anteckningar:

5. Problem med att

uppfatta former.
T.ex. i följande situationer:
• Urskiljer föremål m.h.a. andra tips som t.ex. genom att
räkna hur många hörn det finns.

Förslag på underlättande strategier:

 utnyttja alla sinnen
 övergå från tredimensionellt till tvådimensionellt
med hjälp av lera, play-doh
 bygg upp från grunden
 koppla formen till verkliga föremål
 rita runt form
 utnyttja vaxsnören
 kategorisera föremål taktilt och enligt tyngd

Egna anteckningar:

15
 6. Problem med
uppfattning av rörelse.
Rörelseperception.
T.ex. i följande situationer:
• Att se på film och TV.
• Att se föremål i rörelse.
• Svårigheter att röra sig i trafiken.

Typiskt för dessa barn är att de går fortare än andra barn

och sedan stöter emot stora objekt som är osynliga i den
hastigheten.

Förslag på underlättande strategier:

 att stanna upp och iaktta omgivningen
 imitera rörelser
 konkretisera
 använd blindmetodik
 informera verbalt
 medvetandegör omgivningen om problematiken
 utnyttja alla sinnen
 förenkla
 färgmarkera omgivningen
 långsamma rörelser är ofta lättare att se
 utnyttja hörselinformation maximalt

Egna anteckningar:

16
7. Problem med visuell
uppmärksamhet.
T.ex. i följande situationer:
• kan inte upprätthålla uppmärksamheten.
• Avsaknad av uppmärksamhet.
• Avbruten uppmärksamhet/pauser.
• Att ta in visuella information vid stimulering av
andra sinnen.

Förslag på underlättande strategier:

 en lugn och avskalad miljö
 avskild vrå till förfogande vid behov
 en egen uppgift vid grupparbeten
 ordning och reda
 verbalisera
 förstärk och bekräfta intryck via andra sinnen;
taktilt, auditivt, visuellt
 förenkla
 ge tillräckligt med tid
 gör uppgiften visuellt lockande
 utnyttja kompisar

Egna anteckningar:

17
 8. Problem med
igenkännande av ansikten.
T.ex. i följande situationer:
• Att inte känna igen bekanta ansikten.
• Att felaktigt känna igen obekanta människor.

Förslag på underlättande strategier:

Identifikation genom;
 språk
 färg
 röst
 gångstil
 utseendemässiga olikheter som till exempel skägg,
hår, kläder, typ av glasögon
 information om vem som är närvarande
 vissa personer kombineras med en viss färg till
exempel
 att kombinera fotografi med person
 doft
 gör omgivningen uppmärksam på problematiken

Egna anteckningar:

18
9. Problem med att uppfatta
ansiktsuttryck.
T.ex. i följande situationer:
• Att inte kunna urskilja olika ansiktsuttryck som ett
leende och ett ogillande uttryck.

Barnen kan klara testbilder då man kan titta på dem en

bra lång stund. Ansiktsuttryck är mycket kortvariga rörel-
ser på låg kontrast.

Förslag på underlättande strategier:

 förstärk miner
 verbalisera
 diskutera
 öka medvetenheten
 förtydliga
 förklara
 medvetandegör omgivningen om problematiken

Egna anteckningar:

19
 10. Problem med att
känna igen olika djur.
Förslag på underlättande strategier:
 naturtrogen avbildning
 likadan avbildning från bild till bild
 namnge djuren på bilden
 ta fasta på hur djuren rör sig
 lär ut vilka speciella olikheter djuren har
 öka kunskapsbanken kring olika djur

Egna anteckningar:

20
11. Problem med orientering.
T.ex i följande situationer:
• Barnet går ofta vilse och kan inte finna vägen i en
bekant miljö. Kan inte använda rumsuppfattning eller
rutter/inomhus.
• Det tar lång tid att finna vägen runt t.ex. skolan/utom-
hus. Svårigheter att planlägga motoriska funktioner som
en kedja, kan bara fatta beslut och utföra en motorisk
funktion som är bunden till situationen, inte tänka framåt
»och sedan».

Förslag på underlättande strategier:

 ta fasta på olika hållpunkter längs rutter
 komplettera med olika sinnen
 börja med korta rutter
 ta fasta på färger i närmiljön
 märk upp viktiga saker längs rutten
 eleven väljer själv sina hållpunkter
 ha en bra och jämn belysning
 utnyttja stödperson vid behov
 fråga andra
 använd kompensatoriska strategier

Egna anteckningar:

21
 12. Svårigheter i att använ-
da syn tillsammans med;
hörsel, haptisk information
och balans, samt överkäns-
lighet för visuell och auditiv
information.
Förslag på underlättande strategier:
 använd ett sinne i taget
 stäng ut det mindre viktiga sinnet
 ha en avskild plats med lugn och ro
 mindre grupp
 undvik situationer som kräver samtidig användning
av de två sinnena
 använd ett sinne renodlat
 blunda när du skall lyssna
 använd öronproppar eller hörlurar
 ge antingen verbal eller visuell info
 gör en sak i taget
 använd blindmetodik
 titta först och gör sedan
 lyssna på en sak i taget
 titta på en sak i taget
 gör den visuella och auditiva miljön så lugn
som möjligt
 skala bort allt ovidkommande
 information via en CD till exempel
 ha en lugn miljö
 undvik blinkande lampor
 tänk på placeringen i klassrummet
 skärma av arbetsplatsen

22
Egna anteckningar:

23