Föreläsning 2, Om

kvalitativ forskning:
Intervjuer och
dataanalys,FOA005
Inti Lammi
Syftet med denna föreläsning
• Att redogöra för den traditionella synen på kvalitativ,
intervjubaserad forskning.

• Att redogöra för praktiska utmaningar med att göra

intervjuer och analysera dessa.

• Att redogöra hur vi skriver om våra intervjustudier.

Lite repetition från förra föreläsningen…
Vanliga idéer kring vetenskap
• Utgår från idéer om att observera för att förklara fenomen
• Utgår ofta från naturvetenskapens angreppsätt och hur
dessa studerar ’verkliga/riktiga’ (sinnesoberoende) ting,
med fokus på förutsägelser, generaliserbarhet osv
• Två paket av antaganden kring samhällsvetenskap…
”Positivism”
• ”Även om sociala fenomen =/= materiella fenomen, så kan vi
förstå dessa på snarlika sätt som i naturvetenskaperna.”
• Bra kunskap och teori:
• Generaliserbar (jmf. Sociala naturlagar)
• Kan användas för förutsägelser, om X så Y
• Metoder:
• Oftast: Kvantitativa ’objektiva’ studier, inkl. experiment
• Kvalitativ forskning för att motbevisa generaliseringar ELLER för att finna
nya hypoteser som går att testa kvantitativt senare
• ”Vi måste finna generella orsak-verkansamband för att förstå
hur företag fungerar. ”
Interpretivism / Tolkande forskning
• ”Eftersom sociala fenomen =/= materiella fenomen,
fungerar inte naturvetenskapliga angreppsätt.”
• Bra kunskap och teori
• Ger oss djupare förståelse av betydelser och av levd erfarenhet.
• Rika och detaljerade beskrivningar för att förstå varför och hur
händelser har tagit plats.
• Metoder:
• Intervjuer (“Hur tolkar du X?” & Observationer (“Hur gör man X i
praktiken?”
• Kvalitativ forskning dominerande.
• “Vi måste förstå hur chefer/medarbetare förstår fenomen,
t.ex. strategiarbete.”
Båda angreppssätt har utrymme för
kvalitativ forskning…
• …men förutsätter olika föreställningar kring metod (dvs
utgår från olika metodologier, dvs läror om metoder).

• Under denna föreläsning kommer jag återkommande

relatera till ”positivism” och tolkning för att kontrastera!
Former av kvalitativ forskning
• Datainsamling: Intervjuer, observationer, dokumentstudier,
osv.
• Den vanligaste metoden: intervjun!
• Kvalitativ analys: Ofta, leta efter mönster.
Vad gör kvalitativ forskning övertygande?
• Mängden data(t.ex. antal intervjuer och observation, deras
längd)
• För att generalisera / För att ge rik beskrivning
• Dataanalysens utförande
• Att analysera stora datamängder eller noggrann analys av mindre mängder?
Del 1 – Varför gör vi
intervjuer?
Typiska argument
• Vi vill veta vad folk känner och varför
• Vi vill veta hur de känner
Fokus på möjlighet till att få utvecklade svar på varför/hur-
frågor.
Dvs. ej förväntan på att respondenter ger knappa svar på en
skala mellan 1 – 5 t.ex.
Det går dock att utveckla hur vi ser på
detta…
Att fråga om personliga tankar och
känslor
• Vad tycker du om X?
• Hur känner du inför X / i relation till X?
• Varför tycker/tänker/känner du som du gör?
Att fråga om aktiviteter
• Vad gör du i [KONTEXT, t.ex. organisation]?
(Frågor om AKTIVITETER = An i olika kontext/miljöer)

• När och varför gör du A1 , A2 …An ?

• Hur gör du An ? Med vem och med vad gör du An ?
Att fråga om händelser
• Vad hände? (Uppräknande av HÄNDELSER = H1 , H2 … Hn )
• Varför och hur hände Hn? (från ditt perspektiv / I detalj)

Kan fånga informella skildringar som går bortom formella

document.
Kan binda samman olika händelser. “Först hände H1 och sedan
hände H2”
Eller allt sammanflätat
• Tankar / Känslor / Aktiviteter / Händelser kan utforskas
tillsammans
T.ex. ”Hur kände du när X hände?” ”Vad gjorde du när X
hände?”
Möjligt svar: ”När detta hände så gjorde jag …och kände
samtidigt…”.
3 möjliga sätt att se på intervjuer
• Tolkande ansats: Ute efter (inter-)subjektiv kunskap om
betydelser och förståelse.
• Inte fokus på att hävda objektiv, generaliserbar kunskap eller
reproducerbarhet i en sstudie
• ”Positivistisk” ansats: Två möjliga alternativ…
• A) Intervjustudie som är ’objektiv’ och reproducerbar
• B) Eller så ligger intervjuer till grund för senare kvantitativ studie
(mindre fokus på reproducerbarhet av själva intervjustudien)
Del 2 – Om att utföra
intervjuer
Generella råd
• Forskningsfrågans betydelse
• Förberedelser
• Vem ska ni intervjua?
• Vilka frågor ska ni ställa?
• Hur speglar traditionell metodlitteratur detta?
• Stegmodellen vs den verkliga röran
Övergripande inställningar till
intervjustudier
• Att nyttja sin egna ’subjektivitet’

• Att försöka göra en reproducerbar studie (dvs vara

’objektiv’)
• Metodavsnittet som ”receptet vi följt” och som kan följas åter

• Och allt däremellan..

Våra förberedelser
• Att läsa på om fältet (tänk INL1)
• Att ha ett passande syfte för intervjustudie
• Att få tillgång till fältet / respondenterna
• Att göra en intervjuguide
• Att boka tider, välja ingång och hur vi visar oss
Förförståelsens betydelse
• För att förstå måste vi ha förförståelse?
• Att veta vad något öht är
• Att veta vad vi inte vet

• Desto mer insatt ju djupare frågor osv möjliga

Vår val av ingång
• Flugan på väggen – Den osynlige forskaren
• “Endast om vi inte syns i forskningen / intervjuutövandet så kan forskningens resultat
vara pålitliga och reproducerbara”
• Viktigt för ‘positivism’
• Främligen
• “Endast om jag nyttjar min udda position kan jag fråga ‘dumma’ frågor för att veta
mer”.
• Nyttjar forskarens subjektivitet
• “Going native” – att bli vad jag studerar
• “Endast om jag är helt integrerad i en miljö kan jag studera den och särskilja fakta från
fiktion (Van Maanen)
Hur får vi tillgång?
• Personliga kontakter
• Men vad får vi då se? (Kan vi vara kritiska?)
• Utan tidigare bekantskap, Cold calling?
• Att ta sig igenom ’gatekeepern’?
• Att förhandla tillgång!
• En process?
Struktur – Typer av intervjuer
• Strukturerad intervju – Strikt förhållning till intervjumall
• Fördel: Går att reproducera och är transparent
• Nackdel: Riskerar att missa saker som är svåra att veta i förväg och skapa stela
interaktioner
• Semi-strukturerad – Flexibel förhållning till intervjuguide
• Fördel: Ger en översiktlig riktning OCH likriktning mellan intervjuer utan för stor
risk att missa saker där-och-då
• Nackdel: Otydligt hur man förhåller sig till sina förberedelser
• Ostrukturerad – Fullt situationsanpassad intervju (utan
mall/guide)
• Fördel: Anpassar sig direkt till situationen som uppstår, t.ex. lämpligt för
oplanerade möjligheter att intervjua
• Nackdel: Svåra att förbereda, riskerar att missa viktiga aspekter som motiverat
studien (pga. man har glömt)
För att ha struktur -> En tanke kring frågor
• Intervjuer lämpar sig för hur och varför frågor där
förväntade svar är resonerande.
• Givet val av förhållning till struktur, olika angreppsätt till
formulering av intervjuer
• Tolkning: utgår från förförståelse, öppen för ny förståelse (dvs mindre
’struktur’, varje intervju en unik tillställelse)
• ”Postivism”: utgår från att ställa frågor för att mäta sakförhållanden på
pålitligt vis, ofta genom operationalisering (vem som helst kan utföra
intervjun..)
Kort sidospår: Operationalisering?
• ”Positivistiska” studier tenderar att orientera sig mot mer
deduktiva angreppssätt
• Frågor ställs för att mäta teoretiska begrepp (!)
• Teoretiska begrepp, t.ex. tillit, åtagande, ”dynamic
capabilities”, kunskap
• Dessa begrepp menar man beskriver hur saker fungerar, och våra studier
försöker fånga dessa begrepp (via operationalisering)
För GRU1, från induktion till mer
• Ni förväntas ej göra intervjuer som förutsätter ’teori’!
Vilka svar får vi?
• Vad får vi höra? Isberget
• Saknar vi kritisk information / förförståelse för att förstå?
• Har våra respondenter ens svaren?
• Har de verkligen reflekterat över sakerna vi frågat om eller reflekterar dem
där och då? (Fördel/Nackdel?)
Praktiska problem – Hur tar interaktionen
form?
• Kan vi verkligen förbereda oss tillräckligt?
• Att märka intervjuguidens begränsningar där och då

• Karisma, kemi och hur våra interaktioner och känslor

utvecklas där och då
• Viktigt att kunna vara redo för möjliga anpassningar!
Att bygga närhet?
• Att prata om saker som får våra respondenter gilla oss?

• Att försöka delta i miljön (och observera)

• Att förlänga interaktionen

Vad är ’data’?
• Vikten av att spela in våra interaktioner och ha dessa
tillgång?

• Vi må minnas våra interaktioner men ’data’ är den text vi

producerar (via transkribering)
Del 3 – Om att
analysera och
presentera våra
resultat
Resultat utifrån ’data’?
• Vi beskriver och redogör
• ”Så här ser det ut”.
• Som en antropolog / journalist?
• Vi förklarar och teoretiserar genom ’analys’
• ”Därför ser det ut så här.”
• Vad som särskiljer oss från journalistik!
Analys – hur förklarar vi?
• Det skenbara / Det verkliga – Vad är grundorsaken till det ni
finner?
• Hur fungerar detta för induktiva studier?
Ofta genom att betrakta mönster, via kodning
”Folk som säger A säger också B.” alt. ”Folk som jobbat 5 år
tycks säga A medan folk som jobbat kortare tid säger B”
Kodning i praktiken 1/4
• Att reducera data för att bäst(utifrån våra syften) representera den
• Vaska guld!
• Görs genom att markera stycken och namnge dessa “Detta är X”. Jmf att
stryka under vad som är viktigt i en bok!

Utgångspunkt: A) Är vi fullt induktiva, B) är vi kraftigt styrda av våra

forskningsfrågor, eller C) har vi teoretiska begrepp med oss som vi ‘söker’ i
vår data? Detta styr vilka mönster vi söker…
• För GRU1 är ni A) och B) (och ej C, jmf Föreläsning 1 tillägg om torget och vad vi ser)
Kodning i praktiken 2/4
• Leta efter framträdande mönster - Vad sägs ofta?
• Leta efter kritisk data – Vad måste vi plocka fram för att förstå?
Vad vi letar efter beror på vår forskningsfråga!
• Jmf studie om vad en arbetsroll ofta beskrivs vara kontra en studie om avvikande
sätt att utföra en arbetsroll

• Men! Har vi inte redan ‘kodat’ medan vi samlar data?

• Att betrakta på nytt / Att betrakta med distans
Kodning i praktiken 3/4
Koder bildar egna mönster
• EX 1. X och Y anses utgöra ett större gemensamt mönster
(att bygga pyramid)
• T.ex. “Positiva attityder mot X” + “Negativa attityder mot X” =>
“Attityder mot X” / “Uttalanden om stress” + “Uttalanden om mobbning”
=> “Uttalanden om arbetsmiljö”
• EX 2. X implicerar ofta Y (kedjor av samband)
• T.ex. “Folk som påtalar problem i arbetsmiljön uttrycker ofta kritik mot
föreslagen förändring” / “Folk som arbetet längre uttrycker positiv…”
Kodning i praktiken 4/4
• Tar tid. Ett kvalitetsmått: Ju fler rundor av kodning desto
bättre!
• Studenter underskattar ofta detta!
• (Vikten av att hitta en bra balans utifrån den tid man har!)
Att skriva metodavsnittet
• Vad / Varför / Hur
• Generella argument som stöder ens tillvägagångssätt
(Metodlitteratur!)
• Saker att nämna:
• Form av intervju, urval av respondenter, antal intervjuer och deras
längd (gärna i tabell!), var intervjuerna utfördes,
intervjumall/guide, hur dessa spelades in och transkriberades, och
kodningstabell som resulterat från kodningen
Att skriva fram våra resultat

• Först en redogörelse, sedan en förklaring

• ”X jobbar så här. Y jobbar så där.” -> ”De jobbar likadant pga…”

• Alla mönster man funnit illustreras (dvs visas men ej i sin helhet)
• Ofta har man en kodningstabell i metodavsnittet som här ska visas, gärna med
citat och dylikt eller uttryck som ”många säger x”
Typer av resultat som är intressanta
• ”Positivism”:
• Nya förutsägelser eller generaliseringar, gärna bidrag till tidigare
förutsägelser/generaliseringar. T.ex. ”Tidigare visste vi att X ledde till Y i branschen A
men vi visste inte huruvida detta stämde i branschen B”.
• Antydningar på nya relationer mellan variabler som gärna studeras kvantitativt
senare.
• Tolkande ansats:
• Redogörelser och förklaringar som ger en större förståelse av andra / nya sätt att
verka och leva.
• T.ex. ”Vi har visat på hur den specifika gruppen X i ett Y sammanhang betraktar olika
betydelser kopplat till Z.” (Ingen antydan på att detta alltid är fallet i övrigt!)
Vårt egna isberg
• När vi skriver visar vi inte allt för att..
• Det inte anses vara väsentligt för läsaren
• Det inte är möjligt
• När vi skriver fokuserar vi på vad vi visar
• Isbergets topp
T.ex. ”Före denna studie gjorde vi en 5 intervjuer för att testa och förbättra vår
intervjumall.” (Dessa 5 intervjuer är sedan kanske inte med i arbetet alls!)
Metodkritik?
Vad kan ha lett till det jag funnit?
• Att vara självkritisk gällande ens egna resultat

• Vad hindrade framtagandet av ‘objektiva’ resultat? “Positivistens”

fråga.
• Hur har min förförståelse / min person påverkat vad jag har sett?
Tolkarens försök till reflexivitet och transparens
Övriga tankar…