ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

Emelie Hane-Weijman
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

En föreläsning om att skriva en akademisk

text, inspirerad av Studieverkstadens
(Umeå) häfte ”Att skriva akademisk text,
om struktur, stil och språk i akademiska
texter” samt videoföreläsningarna om
akademiskt skrivande som erbjuds vid
Lunds universitet.
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 VAD SKA DU SKRIVA?

”En vetenskaplig text ska behandla ett vetenskapligt problem och bidra
med ny kunskap. Syftet är oftast att förstå eller förklara, inte bara att beskriva”
Ur: Att skriva en akademisk text

Alltså, fundera på vad det är för kunskapslucka ni försöker fylla. Vad är

det som är unikt i eran studie, oavsett hur liten den är. Har du observerat
något ( i data eller i samhället) som du inte har hört någon förklaring på?
Eller ser du avvikelser från en norm som är intressanta att följa upp? Är
det intressanta motsättningar, ett nytt perspektiv på en gammal fråga?

Grundtanken är att du som granskare ska vara objektiv, analysera och

studera istället för att tycka och känna.
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 FORMAT

Ni kommer att stöta på lite olika typer av skrivuppgifter under

studietiden, där olika texttyper kräver olika struktur, längd och
nivå av analys. De vanligaste är:

Artikel - vetenskaplig text som har publicerats i vetenskaplig

tidning och för det mesta genomgått en granskningsprocess

Uppsats - Ett större examensarbete i slutet av utbildningen

PM – är den textform ni kommer att skriva mest. Den är

oftast kortare än en uppsats och mer sammanfattande.
Beroende på uppgiften kan det ibland vara mindre strikt med
att alla delarna ska vara med.
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 HUR BESKRIVS UPPGIFTEN

Ska ni…
• Beskriva
• Analysera
• Argumentera
• Jämföra
• Sammanfatta
• Undersöka
• Resonera
 BESKRIVA

• Uppgift: Beskriv Rådhustorget i Umeå?

• Innebär:
- skildra hur torget ser ut
- ge en bild av den
- dess särdrag och egenskaper

• Exempel: ”Rådhustorget är ett torg beläget norr om Umeå

rådhus med daglig torghandel. Kungsgatan går genom torget i öst-
västlig riktning och Rådhusesplanaden har sin södra ände vid
Rådhustorget./…/Tidigare fanns i skarven mellan Rådhustorget och
Rådhusesplanaden en upphöjd terrass med trappor och talarstol –
"Apberget" – som bland annat använts för politiska möten och
uppträdanden.” (Källa: Wikipedia/Rådhustorget i Umeå)
 ANALYSERA

• Uppgift: Analysera hur ungdomar rör sig i centrala Umeå?

• Innebär:
- Tolka det du ’ser’
- Fokusera på ’hur’ och ’varför’

• Exempel: Det offentliga rummet struktureras och organiseras i

mötet mellan olika grupper av ungdomar. De olika rummen i
rummet (re)producerar gruppidentiteten, där de platser där de rör sig
inom är lika viktiga som de platser de ’väljer’ att inte besöka.
Rörelsemönstren kan starkt kopplas till klass och kön.
 BESKRIVA OCH ANALYSERA

Ofta innebär en uppgift, eller ett eget skrivet syfte, att både beskriva och
analysera. Först beskrivs fenomenet (hur ser det ut?) och sen ska det
analyseras (varför ser det ut som det gör?)

Exempel: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera

ungdomars rörelsemönster i Umeå centrum

Beskrivning: Vi ser att olika mobilitet för olika grupper av ungdomar.

Där XX rör sig såhär…. och ZZ så här…

Analys: Detta kan bero på… Därför att… De underliggande

mekanismerna/faktorer… Resultatet visar tydligt hur dessa mönster kan
kopplas till…
 HUR BESKRIVS UPPGIFTEN

Ska ni…
• Beskriva – skildra fenomenet
• Analysera – tolkning av ’hur’ och ’varför’ detta fenomenet har uppstått
• Argumentera
• Jämföra
• Sammanfatta
• Undersöka
• Resonera
 HUR BESKRIVS UPPGIFTEN

Ska ni…
• Beskriva – skildra fenomenet
• Analysera – tolkning av ’hur’ och ’varför’ detta fenomenet har uppstått
• Argumentera – vad talar ’för’ och vad talar ’emot’
• Jämföra – t.ex. två städer – vad är deras likheter och olikheter
• Sammanfatta – en kort och koncentrerad redogörelse av det viktigaste
• Undersöka – studera, inspektera noggrant
• Resonera – vilka slutsatser drar du och varför

Tips: Akademiska språkhandlingar – att förstå uppgiften (UmU)

BREAK
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 PM SKA INNEHÅLLA

• Inledning - varför är detta intressant? Vilket är problemet eller frågan? Fånga läsaren.

• Syfte – klart och tydligt och bygger på vad uppgiften går ut på. Kan kompletteras med
frågeställningar

• Teori/bakgrund – vad vet vi redan? Vad kan vi kanske förvänta oss utifrån relevanta
teorier?

• Metod – hur har du gått tillväga, och varför har du gjort som du gjort?

• Resultat – Beskriv vad din undersökning, litteraturgenomgång etc visar.

• Diskussion – Analysera och resonera kring resultatet och koppla dina resultat till
tidigare studier och teorier.
• Referenslista – alla källor du har refererat till i texten.
 INLEDNING

Inledningen ska ge läsaren en inåkning i ämnet. En Samhällelig relevans:

lättförståelig introduktion till studien samt en kontext till t.ex. bidra till en
denna. Den ska fånga läsarens intresse och ge verktyg för att förståelse för hur
underlätta för läsaren att visualisera och få en känsla för vad stadsplanerare kan
som komma skall. skapa trygga rum i
staden
• Vart befinner vi oss: ämne, tid och plats.
Vetenskaplig relevans:
• Vilket är problemet? t.ex. bidra till en
• Varför är ditt ämne intressant och värt att undersöka? förståelse för hur
Både dess samhälleliga och vetenskapliga relevans existerande
vetenskapliga teorier
kan lyckas förklara hur
Inledningen – som en tratt folk rör sig i en stad
Under de senaste decennierna har vi i hela
västvärlden sett arbetstillfällen minska inom Världen
industrin medan de ökat i tjänstesektorn...
/.../
Även om det funnits ambitiösa mål inom
regionalpolitiken syns tecken på en liknande
utveckling i Sverige sedan 1990-talet. Sverige
/.../ Börja stort, smalna av och slutligen
utmynna i ett ”litet” väldigt preciserat
Syftet med artikeln är att analysera
problemi vilken
utsträckning tillväxten av jobb i tjänstesektorn
ersätter arbetstillfällen som försvinner i tillverk-
ningsindustrin på regional nivå i Sverige under
perioden 1990 till 2010.
/.../
- En plats
- En tidpunkt eller
period
- Ett fenomen
 SYFTE OCH
FRÅGESTÄLLNINGAR
• Medan syftet är av mer allmän karaktär innebär frågeställningarna en ytterligare
precisering. Exakt vad kommer du att undersöka? Vilka motiv eller teman ska
studeras, etc?

• Ofta i slutet av inledningen, och då som en naturlig konsekvens av det du redan

skrivit.

• Syftet är aldrig att ”lösa uppgiften jag fick”…

 EXEMPEL PÅ SYFTE &
FRÅGESTÄLLNINGAR
Utifrån den, inom samhällsplanering, allt mer frekventa användning av begreppet
mötesplats syftar föreliggande arbete till att undersöka och beskriva hur väl ett
urbant torg i svensk storstadskontext fungerar som offentlig mötesplats utifrån ett
antal givna aspekter.

För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:

(i) Hur kan begreppet mötesplats beskrivas?

(ii) Hur väl fungerar en offentlig mötesplats i en svensk storstad enligt public space
index ?
(iii) Hur väl fungerar en offentlig mötesplats i en svensk storstad enligt människor
verkande på torget eller i dess närhet?
 METOD

• Övergripande: Hur du ser på

problemet och ditt data avgör
vilken metod som är lämplig.
Argumentera för ditt val.

• Specifikt: En redogörelse av de
steg som tagits samt motiv bakom
dessa. Hur ser ditt urval av data ut
och hur ska det bearbetas och
analyseras?
 RESULTAT
• Här redovisar du resultaten från din studie.

• Tabeller, figurer och citat är bra men får inte

dominera. Det är texten som ska driva resultatet
framåt.

• Små reflektioner kring resultatet kan vara på sin

plats men de djupare analyserna ska sparas till
diskussionsdelen.

ord
“people can’t aff
ll
diversity. It’s a
down to poverty”
 ATT BERÄTTA ETT
RESULTAT
You can see the result in table 2.
Concentration of related industries has
a significant positive effect on their
re-employment possibility with a
coefficicnet of 0.0293.
“Table 2 shows that a high rate of
people of working age outside
employment in the region
(Unemployees) decreases the
probability of re-employment.”
/…/
However, a similar outcome is
found from a high regional
concentration of related activities
based on occupational similarities
(model 2).“ Källa: Hane-Weijman et al., 2017
 ATT BERÄTTA ETT
RESULTAT
The result is shown in figure 1. The darkest
shades indicate the top quantiles.
”Figure 1 maps the regional redundancy and
absorption capacity quantiles in Sweden. /…/

The top quantiles are situated in the two

biggest metropolitan regions /…/

It reveals some distinct spatial differences

/…/from only 21% up to levels as high as
95%. /…/

Similarly substantial spatial variations have

been previously found for all displacements
(Nyström, 2017; Nyström & Viklund Ros, Källa: Hane-Weijman et al., 2017
2017). ”
 ATT BERÄTTA ETT
RESULTAT

Andersson sa att ”XXXX ”. Och Andersson sa att ”ZZZ”

Andersson inleder med att berätta om hur hen fick beskedet om

uppsägningen, och den känslostorm som följde. Andersson betonar att
”XXX”, och att det som följde ”ZZZ”.
 DISKUSSION
• I diskussionsdelen bör du resonera kring och ge en djupare analys av ditt resultat, samt
koppla det till tidigare studier och teorier.

t.ex. ”i enlighet med gravitationsmodellen kan man anta att resultaten beror på…”
t.ex. ”Butler (1980) menade att […] vilket kan förklara resultaten…”

• Här bör du kunna svara på dina frågeställningar och resonera kring hur syftet med studien är
uppfyllt.

• Koppla resultatet till relevanta teorier och tidigare forskning. Vilka slutsatser kan du dra från
ditt resultat i linje med ditt syfte? Lyft blicken och resonera kring varför ditt resultat kan vara
intressant för andra, samhällelig och/eller vetenskaplig relevans.

• I diskussionsdelen bör du få fram dina argument och resonemang, men var försiktig med
personliga åsikter – forskaren bör hålla sig relativt objektiv.
 DISKUSSION
• Var försiktig med ”hönan eller
ägget”.

• Sedan varierar formatet efter

uppgiften och vad läraren vill att du
ska göra.

• Ny fakta (resultat, data osv.) hör för

det mest inte hemma i
diskussionsdelen, utan bör i regel
ha behandlats i resultatdelen.
 REFERENSLISTA (ELLER
KÄLLFÖRTECKNING)

• Endast de uppgifter och texter du refererar till eller

citerar i ditt PM ska vara med. Allt som finns med i
källförteckningen måste finnas med i själva texten.

• Olika ämnen använder olika referenssystem. Vi

använder oftast Harvard-stilen eller författare-år
stilen som den också kallas (APA-systemet). Oavsett
vad ni använder så är det viktigaste att ni är
konsekventa.
 REFERENSLISTA

Bok med författare:

Författarens efternamn, förnamn. Utgivningsår. Titel. Upplaga (om ej 1:a uppl.).

Förlagsort: förlag.

Hane-Weijman, Emelie. 2020. Att skriva ett PM. 3. uppl. Umeå: University Press.

Hane-Weijman, E. 2020. Att skriva ett PM. 3. uppl. Umeå: University Press.

Hane-Weijman, E. (2020) Att skriva ett PM. 3. uppl. Umeå: University Press.
 REFERENSLISTA

Bok med en författare

Schetina, E. (2002) Internet site security. Boston: Addison-Wesley.

Bok med två författare

Lewis, R. and Inglis, J. (1994) How to write reports: the key to success. London: Collins.

Bok med tre författare eller fler

Smith, J., Jones, W., March, M. and Chapman, B. (2004) Harvard citations in easy stages.
London: Academic Press.
 REFERENSLISTA

Kapitel i bok:

Kapitelförfattarens efternamn och förnamn. Utgivningsår. Kapiteltitel. I

Redaktör(ernas) efternamn och förnamn (red.). Boktitel. Upplaga (om ej 1:a
upplaga). Förlagsort: Förlag, kapitlets sidnummer.

Hane-Weijman, Emelie. 2020. Att skriva ett PM. I Eriksson, Madeleine (red.).
Akademiskt skrivande. 3. uppl. Umeå: University Press.
 REFERENSLISTA

Artikel:

Efternamn, förnamn. Utgivningsår. Artikeltitel. Tidning Volym: sidnummer.

Hane-Weijman, Emelie. 2020. The economics of economics. Journal of Economics

40: 203–219.
 REFERENSLISTA

Intervju:

En källa andra inte kan kontrollera, finns inte tillgänglig för granskning.
Ibland står den som en egen referenslista, ibland som en fotnot på aktuell sida.
Referensen bör innehålla så mycket information som möjligt, så som tjänst,
Du ska alltid
plats, tid, form av kommunikation, ha tillstånd innan du
sammanhang…
refererar och vill personen vara
anonym måste personen få vara
L. Holmlund, f.d.
det.kommunalråd I Umeå (personlig intervju 15
augusti 2018)

Man, 45 år, intervjuad 15 augusti 2018 på Rådhustorget i Umeå

Tips: UB, UmU – Harvard referenslista
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 STILISTISKA KRAV

• Försättsblad och innehållsförteckning är inte ett måste (om det inte står
uttryckligen i uppgiften), men kan vara kul eller underlätta beroende på storleken på
uppgiften.
 FÖRSÄTTSBLAD &
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
 STILISTISKA KRAV

• Försättsblad och innehållsförteckning är inte ett måste (om det inte står
uttryckligen i uppgiften), men kan vara kul eller underlätta beroende på storleken
på uppgiften.
o Tänk på att få med alla delar som måste vara med
o Att det är tydligt vilken uppgift/övning det är
o Att era namn finns på uppgiften
• Tabeller och figurer är namngivna och refererade till
 TABELLER OCH FIGURER

Table 1: Characteristics of owners of passenger cars in Sweden

2012 (N=4,447,118).
EV FFV CFV All kinship links
owners owners owners Grandparents

Women, %
Aunts and oncles
33.5 32.3 33.8
Cousins Percent kinship
Average age, 53.1 50.4 50.6 links at workplace in
Children

Kinship type
years same family
Parents
Average 424.7 375.9 334.3
Partners
income, 1,000
Siblings
SEK*
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00
University 36.8 29.7 19.9** Percent at workplace
degree, %
Metropolitan Figure 1: Mean collective kinship density by kinship type
51.4 33.1 43.4
at Swedish workplaces in 2012. (Data source: ASTRID
area, % database)
 TABELLER OCH FIGURER
Tabellen/figuren ska kunna förstås utan att läsa texten
OCH
Texten ska förstås utan att titta på tabellen/figurerna

Som tabell 2 visar är åldern på Tabell 2. En logit modell för

den som blir av med jobbet en chansen att bli återanställd 1 år efter
viktig faktor för att förklara hur uppsägning
lång tid det tar i genomsnitt att Faktorer Återanställd
hitta ett nytt jobb. Ju högre ålder
Ålder 0.038***
på den friställde desto större
chans är det att personen har Kön (ref. Kvinna) 0.025***
hittat ett nytt jobb ett år efter Högre utbildning 0.032***
uppsägningen. (ref. ingen)
*** signifikant 1%
 STILISTISKA KRAV

• Försättsblad och innehållsförteckning är inte ett måste (om det inte står
uttryckligen i uppgiften), men kan vara kul eller underlätta beroende på storleken
på uppgiften.
o Tänk på att få med alla delar som måste vara med
o Att det är tydligt vilken uppgift/övning det är
o Att era namn finns på uppgiften
• Tabeller och figurer är namngivna, förklarade och refererade till
• Referenser löpande i texten
 REFERENSER

• En referens är en hänvisning till en källa - visar läsaren var informationen är

hämtad.

• Möjliggör för andra att följa dina källor och se vad du bygger dina argument
på.

• Detta möjliggör att vi gemensamt kan granska och ifrågasätta forskning,

men också bygga vidare och utveckla andras idéer och producera ny.

• Visar att du har gjort nödvändig efterforskning.

 REFERENSER

• Geografer (vi) använder APA-system

Enligt studien av Hane-Weijman (2020) så…

Tidigare studier (Hane-Weijman, 2020) visar att…

Enligt studien av Hane-Weijman och Braff (2020)

så…

Enligt studien av Hane-Weijman, Braff and Faison

(2020) så…

Enligt studien av Hane-Weijman et al. (2020) så…

Tips: UB, UmU – Harvard hänvisningar i text

 REFERENSER

• Geografer (vi) använder APA-system

• Viktigt att referera rätt så att alla som läser din text kan hitta exakt
den källan du refererar till

• Viktigt att du är kritisk mot dina källor – utvärdera om din källa är

trovärdig och lämplig. T.ex. Wikipedia kan vara en bra källa för
inspiration men är inte en trovärdig referens i en akademisk text.
”Ekonomisk och politisk globalisering är ett väldigt
• Vid citat måste ni göra en sidreferering
intressant ämne” nämner Hane-Weijman (2020 s.
23), vilket vi ser…
 REFERENS BEHÖVS INTE NÄR…
…det rör sig om allmänt känd fakta, till exempel:

• Allmänt accepterade datum för militära, politiska, litterära och andra historiska händelser:

tex. När Olof Palme mördats i februari 1986 blev Ingvar Carlsson statsminister.

• Födelse- och dödsdag för kända personer:

tex. Gustav II Adolf dog den 6 november 1632 i slaget vid Lützen.

• Fakta du kan hitta i många olika standardverk:

tex. Arvsmassan är uppbyggd av DNA.

• Allmänna observationer, som kan göras av vem som helst:

tex. Små bebisar kan skrika av många olika anledningar.
 STILISTISKA KRAV

• Försättsblad och innehållsförteckning är inte ett måste (om det inte står
uttryckligen i uppgiften), men kan vara kul eller underlätta beroende på storleken
på uppgiften.
o Tänk på att få med alla delar som måste vara med
o Att det är tydligt vilken uppgift/övning det är
o Att era namn finns på uppgiften
• Tabeller och figurer är namngivna, förklarade och refererade till
• Referenser löpande i texten
o APA-systemet (author, year)
• Plagiering är att citera utan att referera till källan – låtsas att det är ens egna ord
 PLAGIERING

Plagiering är att ta någon annans ord eller idéer och använda

dem som om det var ens egna.

Detta är inte tillåtet. Ni kan bli avstängda upp till 6 månader.

Istället…
 CITERA & PARAFRASERA

• Ett citat är identiskt med originaltexten:

o Emelie säger att ”jag är så trött för jag har två små barn och jag får inte sova så mycket på
kvällarna. Det är därför jag inte har hunnit rätta alla tentorna”
• En parafrasering innebär att du beskriver en annan studie eller citat med dina egna
ord:
o Emelie försöker förklara varför hon inte har hunnit rätta tentorna och hänvisar till sin
familjesituation.
I båda fallen måste du ange källan där
du hämtat informationen genom att ge
en referens.
 STILISTISKA KRAV

• Försättsblad och innehållsförteckning är inte ett måste (om det inte står
uttryckligen i uppgiften), men kan vara kul eller underlätta beroende på storleken
på uppgiften.
o Tänk på att få med alla delar som måste vara med
o Att det är tydligt vilken uppgift/övning det är
o Att era namn finns på uppgiften
• Tabeller och figurer är namngivna, förklarade och refererade till
• Referenser löpande i texten
o APA-systemet (author, year)
• Finns en rättningsmall för PM på Cambro/Filsamling: ’Rättningsmall för PM’
BREAK
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 DET AKADEMISKA SKRIVANDET

Vetenskapen Skrivandet
- Välja ämne - Disposition, vad ska komma
vart?
- Brainstorma och bolla idéer
- Hur kontextualiserar/ramar du
- Formulera ett syfte
in din studie?
- Hitta bakgrundsinformation,
- Finns det ett flyt i texten?
teorier, fakta
- Finns där en ’röd tråd’ från
- Undersöka
början till slut?
- Ett akademiskt språk
 SKAPA EN TEXT

Dispositionen av en akademisk text är relativt fast. Dock är det viktigt att

fundera på vad som ska vara vart och hur strukturen ska se ut inom ett
kapitel. I vilken ordning ska styckena komma?

Tips: se videoföreläsningarna om
akademiskt skrivande som erbjuds vid
Lunds universitet om just ’Den
akademiska textens ryggrad’
 SKAPA EN TEXT

Dispositionen av en akademisk text är relativt fast. Dock är det viktigt att

fundera på vad som ska vara vart och hur strukturen ska se ut inom ett
kapitel. I vilken ordning ska styckena komma?
En inledning som ger en kontext till din studie – du positionerar den
inom ett vetenskapligt fält men även i relation till ett samhälleligt fenomen.
Under de senaste decennierna har vi i hela
västvärlden sett arbetstillfällen minska inom Världen
industrin medan de ökat i tjänstesektorn...
/.../
Även om det funnits ambitiösa mål inom
regionalpolitiken syns tecken på en liknande
utveckling i Sverige sedan 1990-talet. Sverige
/.../ Börja stort, smalna av och slutligen
utmynna i ett ”litet” väldigt preciserat
Syftet med artikeln är att analysera
problemi vilken
utsträckning tillväxten av jobb i tjänstesektorn
ersätter arbetstillfällen som försvinner i tillverk-
ningsindustrin på regional nivå i Sverige under
perioden 1990 till 2010.
/.../
- En plats
- En tidpunkt eller
period
- Ett fenomen
 SKAPA EN TEXT

Dispositionen av en akademisk text är relativt fast. Dock är det viktigt att

fundera på vad som ska vara vart och hur strukturen ska se ut inom ett
kapitel. I vilken ordning ska styckena komma?
En inledning som ger en kontext till din studie – du positionerar den
inom ett vetenskapligt fält men även i relation till ett samhälleligt fenomen.
Det är också viktigt att skapa ett flyt i texten, att den är lättläst och hänger
ihop.
 FLYT I TEXTEN

• En mening ska inte innehålla för mycket information.

• Ett stycke ska innehålla ett tema eller ett fokus.
• Första meningen i ett stycke ska innehålla huvudbudskapet, och sen
följer förklaringen.
 FLYT I TEXTEN

• En mening ska inte innehålla för mycket information.

• Ett stycke ska innehålla ett tema eller ett fokus.
• Första meningen i ett stycke ska innehålla huvudbudskapet, och sen
följer förklaringen.
• Varje mening ska på något sätt hänga ihop med föregående mening.
• Du måste vara tydlig med vad det är du vill säga, så det inte är upp till
läsaren att gissa.
Tips: se videoföreläsningarna om
akademiskt skrivande som erbjuds vid
Lunds universitet om just ’Flyt i texten’
 FLYT I TEXTEN

• En mening ska inte innehålla för mycket information.

• Ett stycke ska innehålla ett tema eller ett fokus.
• Första meningen i ett stycke ska innehålla huvudbudskapet, och sen
följer förklaringen.
• Varje mening ska på något sätt hänga ihop med föregående mening.
• Du måste vara tydlig med vad det är du vill säga, så det inte är upp till
läsaren att gissa.
• Viktigt hur du refererar för att bevara flytet i texten.
 FLYT I TEXTEN - CITAT

Citera eller parafrasera (fri omskrivning):

Hane-Weijman säger att ”jag tar oftast cykeln”, sen säger hon att ”väldigt
sällan jag tar bussen till jobbet”. Hon säger också att ”när det är vinter går
jag oftast”, hon säger också att…”

Använd citat där ordvalen är viktiga eller att meningen/meningarna är så

kärnfulla att det blir svårt att sammanfatta.

Det är viktigt att ni väver in era citat i er text så det blir ett flyt – tydligt
visar vad ni vill med dem.
Tips: Studieverkstan ”Att skriva
akademisk text, om struktur, stil och
språk i akademiska texter”
 FLYT I TEXTEN - TABELLER

Var noga med att beskriva era resultat från tabeller och regressioner i ord

• Som tabell 2 visar är har faktorn ’Ålder’ en signifikant positiv effekt på

chansen att vara återanställd t+1.

• Som tabell 2 visar är åldern på den som blir av med jobbet en viktig
faktor för att förklara hur lång tid det tar i genomsnitt att hitta ett nytt
jobb. Ju högre ålder på den friställde desto större chans är det att
personen har hittat ett nytt jobb ett år efter uppsägningen.
 SKAPA EN TEXT

Dispositionen av en akademisk text är relativt fast. Dock är det viktigt att

fundera på vad som ska vara vart och hur strukturen ska se ut inom ett
kapitel. I vilken ordning ska styckena komma?
En inledning som ger en kontext till din studie – du positionerar den
inom ett vetenskapligt fält men även i relation till ett samhälleligt fenomen.
Det är också viktigt att skapa ett flyt i texten, att den är lättläst och hänger
ihop.
Om du lyckas skapa ett flyt i texten och binda ihop hela texten från början
till slut, så har du skapat en så kallad ’röd tråd’. En ’röd tråd’ underlättar
för läsaren att följa din argumentation och att den känns logisk under
läsandets gång.
Metatext hjälper dig att bygga upp strukturen i texten, och guida läsaren.
 METATEXT

Hjälper dig att börja ett stycke, och smidigt berätta för läsaren vad som
komma skall:
o Här följer en genomgång av…
o I detta avsnitt ges en sammanfattning av de tre teoribildningar…

Visa på ordningen som kommer:

o Innan resultatet presenteras bör en genomgång…
Uppräkning:
o För det första… för det andra
Binda ihop olika delar:
o Dessutom….
o Däremot… Tips: Studieverkstan ”Att skriva
o Inledningsvis… akademisk text, om struktur, stil och
o Slutligen… språk i akademiska texter”
 ETT AKADEMISKT SPRÅK

En akademisk text ska vara

o Objektiv – saklig och neutral
 OBJEKTIV

• En akademisk text är formell, och ni bör undvika att skriva ’jag’ eller
’vi’. Till exempel:
• Jag drar slutsatsen att denna…
Ø Slutsatsen är den att…

• Uppmärksam på värdeord
o ”Mycket hög utflyttning” – när är det högt?
o ”Knappt 50 %” – negativ signal
o ”Nästan 50%” – positiv signal
 ETT AKADEMISKT SPRÅK

En akademisk text ska vara

o Objektiv – saklig och neutral
o Koncentrerad – uttryck dig kärnfullt
 KONCENTRERAD

• Ofta är det mycket information som ni ska få med, på ett väldigt

begränsat utrymme (antal ord). Alltså, måste en akademisk text vara
mycket rak på sak.

• Ni måste hålla er strikt till ämnet. Roliga eller intressanta sidospår har
väldigt sällan någon plats i en akademisk text.

• Fundera på vad du vill säga och försök säga det så tydligt som möjligt.
Ord och meningar kan missförstås.

• Långa meningar ökar risken för missförstånd, syftningsfel etc. så försök

hålla dem korta och koncisa.
 ETT AKADEMISKT SPRÅK

En akademisk text ska vara

o Objektiv – saklig och neutral
o Koncentrerad – uttryck dig kärnfullt
o Precis – detaljerad och tydlig så ingen missförstår
 PRECIS

• Du bör uttrycka dig tydligt och specifikt – läsaren ska inte behöva
tolka din text. Det skulle kunna innebära att olika läsare förstår ditt PM
och din analys på olika sätt.
• Tidigt introducera och definiera viktiga begrepp – så även om det
finns olika förståelser för ett koncept så har du berättat hur du tolkar
det
• Var konsekvent med vilket ord du väljer för viktiga nyckelord och
koncept
 ETT AKADEMISKT SPRÅK

En akademisk text ska vara

o Objektiv – saklig och neutral
o Koncentrerad – uttryck dig kärnfullt
o Precis – detaljerad och tydlig så ingen missförstår

(Källa och tips: Studieverkstan:

”Att skriva akademisk text, om
struktur, stil och språk i
akademiska texter”)
och
se videoföreläsningarna om
akademiskt skrivande som
erbjuds vid Lunds universitet om
just ’Vad kännetecknat det
akademiska skrivandet?’
 VAD KAN MAN LÄRA AV ERFARNA
SKRIBENTER?
• Skriver under hela processen

• Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas kvar i den
färdiga texten

• Har en plan, men är också beredda att ändra planen

• Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt utan att bry

sig så mycket om det formella

• Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver

• Ber om feedback under skrivandets gång

ATT SKRIVA EN AKADEMISK TEXT

• Vad är uppgiften
• Vilket format är det som efterfrågas
• Hur beskrivs uppgiften
• Vad den ska innehålla
• Struktur
• Formalia
• Att skriva
• Skrivandeprocessen
• Att göra och inte göra
 SÄRSKRIVNING

Engelska har särskrivning i hög grad, inte svenskan. Lita därför inte på
Words stavningskontroll.
Till exempel så är en sjuk sköterska – inte samma sak som sjuksköterska

”ICA söker medarbetare, tala med vår kassa chef ”

”Paj form 25 kr”
”Student plakat på en timme”
”OBS! Skjut dörr”
 SIFFROR OCH BOKSTÄVER

• Börja inte en mening med siffror, ”20% av studenterna…”, hellre ”Av

studenterna hade 20%...” eller ”Tjugo procent…”

• Huvudregeln är att använda bokstäver för tal mellan ett och tolv. För högre tal
använder man normalt siffror: ”Det var sex personer där”, ”Totalt kom 45
personer till festen”.

• Skriver man en mening med flera tal där något tal är högre än tolv bör man dock
vara konsekvent. Oftast är det då bäst att använda siffror: ”Pojkarna var 6, 9, 15
respektive 20 år gamla”.

• Höga ungefärliga tal är bäst att skriva ut: ”ungefär två miljoner”, ”omkring
tiotusen”.
 TÄNK OCKSÅ PÅ …

• Kolon - används före uppräkningar, förklaringar och exemplifieringar: ”Det fanns tre
rätter att välja på: lasagne, köttfärssås och pannkakor”.

• Semikolon - ett mellanting mellan komma och punkt. Oftast använder man
semikolon mellan två huvudsatser: ”I går var jag i skolan; i morgon ska jag också dit.”

• Var och vart - var är ett läge, vart en riktning. Var är du? Vart ska du åka?
 TIPS ATT KOLLA UPP

Cambroresurser (Cambro/Filsamling)
• ”Att skriva akademisk text” av Studieverkstan
• ”PM rättningsmall”
UB (UmU) hemsida
• Akademiska språkhandlingar – att förstå uppgiften (UmU):
https://www.umu.se/globalassets/centralwebb/studentwebben/dokument/vi-hjalper-
dig/202014_akademiska-sprkhandlingar---att-frst-uppgiften.pdf
• UB, UmU –Harvard referenslista https://www.umu.se/bibliotek/soka-skriva-
studera/skriva-referenser/harvard-skriva-referenslista/
• UB, UmU –Harvard Hänvisningar i text https://www.umu.se/bibliotek/soka-skriva-
studera/skriva-referenser/harvard-hanvisningar-i-text/
Videoföreläsningarna om akademiskt skrivande som erbjuds vid Lunds universitet:
Att skapa flyt i texten, 4 delar:
o https://www.youtube.com/watch?v=-NCDpG-pfEs
o https://www.youtube.com/watch?v=PM91-o3n_cw
o https://www.youtube.com/watch?v=M0V3kQP9O60
o https://www.youtube.com/watch?v=FzR-edHFYoY

Vad kännetecknar det akademiska skrivandet. Del 1:

o https://www.youtube.com/watch?v=nqZD-
VXPFJw&list=PLeVxAnFsasIoRqR6SgakSiqGKxy0yjKbx&index=5

Den akademiska textens ryggrad.

o https://www.youtube.com/watch?v=dCNq62C4RtQ&list=PLeVxAnFsasIoRqR6SgakSiqGKxy0yj
Kbx&index=12

Andra internet-resurser:
• Guide till att skriva rapporter och uppsatser: http://skrivguiden.se/resurser/umu-resurser/
• Skrivregler och synonymer: www.dinsvenska.se