ATT SKRIVA

UTREDANDE TEXTER
Kristian.Lutz@mah.se
KPU 2018-02-27
Lite om upplägget

■ När ska man skriva?

■ Olika sätt att skriva
■ För vem skriver man?
■ Hur ska man skriva?
■ Olika texttyper
■ Vad är en vetenskaplig analys?
■ Lite kring formalia
Tre centrala skrivkompetenser som krävs

■ Operationell kompetens
(språkriktighet, styckesindelning och logisk struktur)
■ Kritisk kompetens
(analys, kritiskt tänkande)
■ Diskursiv kompetens (genrer)
(stil/ton och referenser)
(Se t.ex. Ask, 2008)
När? Inspirationens betydelse

■ ”Smida medan järnet är varmt”

■ Hitta sitt sätt att skapa ro för skrivande

■ ”Myten” om att arbeta bäst under press

Hur gör ni när ni ska skriva en lite mer
omfattande text?
Vanliga sätt att hantera skrivandet

■ Förberedelser för skrivandet

■ Utgå ifrån ett skelett (rubriker)
■ Samla på intressanta/relevanta textdelar ur kurslitteratur/andra källor

■ Själva skrivandet
■ Skriva-redigera-skriva-redigera
■ Tänka-tänka-tänka-skriva
Mottagaren av texten och språkliga tips

■ Någon med grundläggande kunskap om pedagogik

■ Så enkelt, begripligt och stringent som möjligt:
◦ Huvudsakligen korta meningar
◦ Enkel och rak meningsbyggnad – inte för många bisatser
◦ Transparens – definiera begrepp
Fortsättning

 Som man talar – kontakt med tilltänkt läsare, undvik

att krångla till det för att ni tror att det ska göras så i
utredande texter (t.ex. kvinnlig pedagog). Undvik
dock talspråk (t.ex. en personal, fritids)
 Undvik förkortningar och markera uteblivna
bokstäver med punkt när förkortningar används
Den röda tråden

■ Håll läsaren i handen genom texten

■ Hoppa inte över tankeled i texten, då blir det

osammanhängande

■ Undvik internreferenser av typen; som redan nämnts, se

tidigare kapitel/ovan. Utgångspunkten är att läsaren läser
hela texten
Vanliga problem i examination
”pedagogisk kartläggning”

■ Problembeskrivning, analys och åtgärdsförslag tar inte hänsyn

till elevens hela sammanhang (organisation, grupp och individ)

■ Krutet läggs på beskrivning istället för analys/välgrundade

åtgärder

■ Elevens (föräldrars) delaktighet blir otydlig

Analysens huvudfråga; extra
anpassning eller åtgärdsprogram?

■ Extra anpassning en del av allmänpedagogiken

■ Åtgärdsprogram mer styrande, dokumenterande och innefattar

ofta särskilda insatser

■ Problembeskrivningen kan baseras på enskilda elever men

insatser kan ofta göras generella och förebyggande på olika
nivåer
Utifrån analysen; föreslagna insatser

■ De föreslagna insatserna utgår från ”maggrop” istället för

att vara grundade i exempelvis lärandeteorier. Saknas ofta
generella och/eller förebyggande insatser
(samverkansperspektiv)

■ Insatser blir för svepande och inte konkretiserade. Delmål

som ska vara ”mätbara” på kort sikt, både för lärare och
elev (kopplar till motivationsaspekter)
Olika texttyper

■ Beskrivande text

■ Reflekterande text

■ Analyserande text
Beskrivande; dominerande texttyp

Skrivs neutralt beskrivande med objektiv

distans (”torr”)
Övning; Jagsanering, skriv om utan jag,
mig och mitt
■ Mitt examensarbete syftar till att jag ska bidra med
kunskap om……
■ Jag valde att använda semistrukturerade intervjuer
■ Jag är medveten om att djupet riskerar att gå
förlorat i studien, då jag anser att det finns fler
perspektiv än mina valda, som påverkar
resultaten.
Mina förslag

■ Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om..

■ I undersökningen användes semistrukturerade intervjuer

■ Djupet i studien riskerar att gå förlorat, eftersom det

sannolikt finns fler perspektiv som påverkar resultaten.
Reflekterande text

Till viss grad subjektiv (lite mindre ”torr”) och kan ta utgångspunkt i
erfarenhet men ska helst landa i ett ”allmänintresse” , Fortfarande
försiktighet med jag, mig och min.
■ Vända och vrida på resonemang, problematisering, alternativa
tolkningar
■ Sätta in resultat i ett bredare sammanhang
■ Implikationer, d.v.s. det som man sett i resultat/analys, hur kan det få
betydelse för förändringar av exempelvis verksamheten?
Analyserande text

Delar i en vetenskaplig analys;

■ Att söka mönster och tolka resultatet av kartläggningen en
första del av analysen
■ Spegling av kartläggningens resultat gentemot
kurslitteratur/tidigare studier
■ Använda teorier/teoretiska begrepp för att förstå/tolka
resultaten
Speglingsanalys

■ Inte bara leta efter likheter utan också skillnader ”icke-

resultat är också ett resultat”
■ Göra en tolkning kring de skillnader man sett
■ Vara försiktig med hur man uttrycker det man sett,
”resultaten indikerar snarare än visar på olika saker”
Teori för att se med ”nya ögon”
Exempel teoretisk analys

■ Definitionen av inkludering; social, kunskapsmässig,

rumslig integrering och delaktighet

■ Kan användas som ett raster gentemot

kartläggningens problembeskrivning, analys och
förslag på insatser
Lite kring formalia
Några tips; att arbeta i Word

■ Sökfunktionen för varierat språk och referenshantering

■ Referenshantering, direkt överensstämmelse mellan
löpande text och referenslista
■ Stavning o grammatikkontroll (ersätter inte korrekturläsning,
använd varandra som resurser i gruppen)
Vanliga formaliamissar

■ Styckesindelning saknas (blankrad eller indrag). Indrag överst på

sida eller efter direktcitat
■ Förnamn, boktitlar, yrkestitlar i löpande text
■ Särskrivningar i båda riktningarna
■ Citattecken, kursiverat och neddragen storlek, blir kaka på kaka
■ Sidhänvisning när man sammanfattar något från annan källa
(ska dock alltid göras vid ordagranna direktcitat, var lite sparsam
med dessa då det riskerar att bli osjälvständigt)
Plagiat

■ Grundtanken är att ni skriver i princip all text med egna ord

■ När man sammanfattar något man läst eller gör ett direkt
citat från annan källa ska referens alltid skrivas (sätt gärna
referensen tidigt i stycket, hjälper läsaren)
■ Vi kommer skicka texter till plagiatkontroll om vi är osäkra
på om texten är ”genuin”
Referenser i löpande text två varianter
(enligt APA)

■ Svensson (2006) betonar vikten av att möta var elev där

denne befinner sig.

■ Det är av stor vikt att möta var elev där denne befinner sig
(Svensson, 2006).
Referenslista

■ Alla källor samlas i en gemensam referenslista och sorteras

i bokstavsordning (även föreläsningar, något som man dock
bör vara väldigt sparsam med att referera till)

■ Undantag som bryts ut i egen lista ”rent” elektroniska källor

som inte finns i pappersform t.ex. hemsidor
Poster i referenslista

■ Bok:
■ Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid: Förnuftets
moraliska ordning. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
■ Kapitel i antologi:
■ Sahlin, Birgitta (2010). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. I Helldin & Sahlin
(red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 73−96). Lund: Studentlitteratur.
■ Artikel i tidskrift:
■ Solvang, Per (1999). Medikalisering av problem I skolan, Locus 11(2), 16−29.
Fortsättning

■ Avhandling:
■ Tullgren, Charlotte (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande
barnet. (Malmö studies in educational sciences no:10). Malmö: Malmö högskola,
Lärarutbildningen.
■ Offentlig utredning:
■ SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny
lärarutbildning (HUT07). Stockholm: Fritzes.
■ Föreläsning:
■ Lutz, Kristian (2017). Att skriva utredande texter. Föreläsning: Fortbildning för
förskolechefer, 2017-10-02.
Det ordnar sig alltid!