Mall för laborationsrapport

Titel (Huvudrubrik)
Här skriver du laborationens namn. Under det skriver du ditt namn, vilken kurs du läser,
datum och eventuella medlaboranters namn.
Rubriker i rapporten
Följande rubriker ska användas i labbrapporten (se nedan): Sammanfattning (Abstract),
Bakgrund, Materiel/material, Metod/genomförande, Resultat, Slutsats och diskussion,
Källförteckning.
Sammanfattning (Abstract)
Mycket kort sammanfattning av vad som har undersökts, hur det undersökts och vilket/vilka
resultat som har erhållits. Oftast räcker 3-5 rader.
Inledning
Här skriver du vilket syftet är med laborationen du skriver alltså varför du ska genomföra
laborationen. Vad undersöker man i laborationen.
Efter det skrivs en teoriöversikt på några meningar. All teori som behövs för att kunna
förstå laborationen ska finnas med här. Formler som används senare i rapporten (t.ex. vid
beräkningar av resultat) ska redovisas här.
Baserat på teorin skrivs sedan en kort hypotes. Hypotesen ska kunna testas (styrkas eller
motbevisas) i experimentet.
Materiel/material
Här skriver du ned vilket materiel (utrustning) du kommer att använda i laborationen, oftast i
form av en lista. Det kan också innebära olika material (ämnen, oftast olika kemikalier,
vätskor, ingredienser mm).
Metod/genomförande
Här beskriver du i passiv form noggrant hur du har gått tillväga för att genomföra
laborationen. Detta skall beskrivas noggrant, men också kortfattat. Ex. Vattenlösningen med
fällningen filtrerades. Inte: Vattenlösningen med fällningen filtrerades genom ett filterpapper.
(Detta förutsätter att filterpapper tagits upp i utrustningen.)
Resultat
Här återger du det hände när du genomfört laborationen. Här kan du även använda dina
sinnen för att beskriva resultatet - det vi kallar för observationer. Här redovisar du också dina
mätvärden, beräkningar och hur du utifrån dessa kommer fram till ett slutresultat (= ett eller
flera beräknade värden).
Resultatet kan också förtydligas med tabeller, diagram eller grafer. Tabeller numreras
(Tabell 1… ), och förses med rubrik ovanför tabellen. De övriga kallas för figurer (diagram,
grafer, illustrationer) och även dessa numreras (Figur 1…) och du skriver en text nedanför
figuren. En tabell (eller figur) ska inte stå för sig själv, utan man ska referera till den och
förklara den i den löpande texten. Stora tabeller/figurer kan läggas sist i rapporten som en
bilaga. Bilagorna numreras i så fall.
Slutsats och diskussion
Här diskuterar du slutsatsen utifrån resultatet. Du utgår ifrån hypotesen och försöker
besvara den om hypotesen har styrkts eller motbevisats. Du tar både upp vad som talar för
din hypotes likväl det som talar mot den och gör en diskussion (analys) av laborationen
samt resultatet.
I diskussionen (analys) så skall felkällor anges och diskuteras (om möjligt ska storleken
(hur stora felen är procentuellt) på olika fel/felkällor uppskattas och vid behov också felens
riktning anges (ibland är felet bara möjligt åt ett håll)). Felkällorna kan bero på inneboende
svagheter i den metod som har använts. I diskussionen bör du också ange förbättringar av
laborationen, utifrån din felkällediskussion. Du kan också försöka komma på hur man skulle
kunna genomföra en ny laboration genom en följdundersökning (fast med nytt innehåll) för
att undersöka en följdhypotes.
Noter, Fotnoter eller Källförteckning (länk Umeå universitet)
Här ska referenser (källor) som du har använt anges enligt Oxford-systemet (not och fotnot med
fullständig bibliografisk info): I den löpande texten skrivs en not (upphöjd siffra i nummerordning) i
direkt anslutning till det påstående/fakta som du vill belägga, som sedan kan hittas i fullständig form i
en fotnot och/eller i källförteckningen. Fotnot längst ned på sidan (eller samlad längst bak i rapporten
skrivs en eventuell källförteckning, hör med din lärare). Oftast kan det handla om källor som stöder
den teori som du beskriver i bakgrunden, eller källor som du stöder dig på (refererar till) i din
diskussion.
Källorna anges i en speciell form, som kan variera från ämne till ämne. Det viktigaste är att all relevant
information finns med – så att det går att hitta källan. De skrivs lite olika beroende på vilken typ av
källa det är (länk till komplett förteckning):
Tidskrift: Författarens efternamn, förnamn. Tidskriftens namn. Volym (årtal): sida-sidor.
Tidning: Författarens efternamn, förnamn. Artikeltitel. Tidningens namn. Datum
Bok: Författare. Bokens titel. Upplaga. Sidhänvisning. Förlagsort: Förlag, Tryckår. (se exempel: Ulf
Ellervik, Ulf; m.fl. Gymnasiekemi 2. Upplaga 6. Sid 60-62. Stockholm: Liber AB. 2013.
Webbkälla: Inkludera följande (om tillgängligt): författarens, organisationens eller myndighetens namn;
dokumentets eller sidans titel; webbplatsens titel eller ägare; årtal då det du citerar senast ändrades;
fullständig URL-adress (http://…. OBS inte bara starthemsidan), samt datum då du hämtade
dokumentet/informationen från nätet.
Ett fullständigt exempel på hur det kan se ut med not och fotnot får du här: I din löpande text beskriver
du hur starka olika basiska kemiska ämnen är och du tar därför en lärobok i Kemi 2 som referens 1.
Siffran 1 kallas not i texten. Om du använder fotnoter så sätts de längst ned på sidan (kallas fotnot
eftersom den hamnar i sidfoten = längst ned på sidan). D enna källa är en bok, så därför används den
mallen.
Språket i en labbrapport
Språket i en labbrapport ska vara neutralt och lätt att förstå för den som läser. Man ska framhäva
undersökningen och inte det man själv tycker. Man brukar genomgående skriva med passivformer
som till exempel blandades, värmdes och utfördes. Det är undersökningen som står i fokus, och inte
den som utför den. Man kan därför skriva ned konstateranden, utan att tala om att det är jag eller vi
som tänker och tycker något: Skriv: “Det går inte att bekräfta hypotesen”. Skriv inte: “Jag kan inte
bekräfta hypotesen.” Ordvalen i rapporten ska vara neutrala och specifika. Det innebär att man
använder neutrala ord från vardagsspråket, blandat med ord som är speciella fackbegrepp för det
ämne man skriver om. Fackbegreppen är mer exakta och detaljerade än vardagsspråket. Ofta finns
till exempel särskilda beteckningar för utrustning och instrument som används i laborationen och det
är viktigt att använda dessa rätt. Här finns en länk till annat dokument med mer språkliga instruktioner
och förslag på formuleringar.

1
Ulf Ellervik, Ulf; m.fl. Gymnasiekemi 2. Upplaga 6. Sid 60-62. Stockholm: Liber AB. 2013.
Allmänt om en labbrapport
En labbrapport (egentligen laborationsrapport) illustrerar hur en laboration gick till och vad
man kom fram till. Labbrapporter skrivs av eleven/eleverna, oftast för att redovisa kunskaper
för sina lärare, andra elever eller klasskamrater. Målgruppen är alltså, förutom läraren, andra
studenter eller elever. Den som skriver kan tänka sig att texten ska fungera och vara
lättbegriplig för någon som är på samma nivå som en själv. Det kan också hjälpa att tänka
sig att målgruppen är någon som inte har deltagit i samma laboration. Det är bra eftersom
man ska förklara laborationen så pass ingående att någon annan skulle kunna utföra den på
exakt samma sätt, med labbrapporten som instruktion.
Nedan ges länkar ges till skolverkets bedömningskriterier för respektive ämne, klicka på
respektive kurs för att läsa kunskapskraven (bedömningskriterierna för E, C och A):

Biologi 1-2
Kemi 1-2

Fysik 1a-3
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/
fys?lang=sv&subjectCode=fys&tos=gy

Nk1a1-2
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/
nak?lang=sv&subjectCode=nak&tos=gy