Att skriva rapport

riktlinjer och tips

Daniel Olausson Daniel.Olausson@liu.se Projekt, Innovationer och Entreprenrskap Institutionen fr ekonomisk och industriell utveckling Linkpings Universitet

Reviderad version: 2009-09-20

Frord
Denna rapport r tnkt att vara ett std infr ert rapportskrivande i den ekonomiska grund kursen och i industriell organisation grundkurs och ger sledes inte en fullstndig reflektion av rapportskrivandets konst. Det r bara genom att ni sjlva skriver rapporter som ni lr er och kan tillgodogra er materialet p ett bra stt. Den kinesiske filosofen Confucius ord frn ca 500 f.Kr. sammanfattar mina tankar p ett ypperligt stt:
Jag hr och jag glmmer. Jag ser och jag kommer ihg. Jag gr och jag frstr.

Jag tnker inte frska att nmna alla de vnner, kollegor, studenter och vriga personer som p ett eller annat stt pverkat processen och den bakomliggande inlrningskurvan som ligger till grund fr den hr rapporten. Ett kollektivt tack! Jag har efter bsta frmga frskt att tona ner mina egna rabiata sikter och min ngot svart-vita syn p hur en rapport skall skrivas. Som ni skert har mrkt eller kommer att mrka s finns det ett flertal stt att skriva rapporter, denna rapport terger bara ett av dessa. Mngt och mycket faller naturligtvis tillbaka p frfattarens forskningsfilosofiska stllningstaganden. Till dess att ni r mogna att gra ett aktivt val fr eller emot de antaganden som ligger till grund fr denna rapport hoppas jag att den skall kunna ledsaga i rapportskrivandes svra och mindre svra stunder. Feedback mottages tacksamt s att dokumentet blir levande och stndigt frbttras.

Linkping 2005-09-15,

Daniel Olausson

-i-

Sammanfattning rapportens skyltfnster

Sammanfattningen br tcka in en rapports samtliga delar och lsaren skall kunna lsa sammanfattningen och frst vad rapporten handlar om utan att behva lsa resten av rapporten. En sammanfattning placeras efter framsidan och fre innehllsfrteckningen. Trots att sammanfattningen placeras i brjan av rapporten s skrivs den oftast sist av allt. Detta avsnitt kapitelnumreras inte och en riktlinje r att en sammanfattning br skrivas om rapporten r p tio sidor rapporttext eller mer. (Ordet rapporttext syftar till den text som finns i rapporten fr.o.m. introduktionskapitlet t.o.m. kapitlet med slutsatser. Framsida, frord, sammanfattning, innehllsfrteckning, referenslista och bilagor rknas sledes inte som rapporttext) Om du vljer att sidnumrera sammanfattningen s skall sidnumrering skiljas frn frsta sidan med rapporttext, d.v.s. introduktionskapitlet (som exempel kan du se hur den hr rapporten har sidnumrerats). Framsidan skall ej numreras. Tips: Fr att f sidnumreringen rtt anvnds brytningar i Microsoft Word. Detta grs genom att klicka p menyn Infoga, drefter Brytning och avslutningsvis vljs Nsta sida under sektionen Avsnittsbrytning. (I detta dokument r tv stycken avsnittsbrytningar infogade fr att f sidnumreringen korrekt: en i slutet p titelsidan och en i slutet p sidan med innehllsfrteckningen). Nr dessa avsnittsbrytningar r infogade s r det mjligt att vlja olika sidnumrering mellan de olika delarna (framsida, frord/sammanfattning/innehllsfrteckning och rapporttext). Avsnittsbrytningar anvnds ven mellan referenslistan och bilagor samt mellan de olika bilagorna fr att kunna sidnumrera bilagorna p ett korrekt stt.

-ii-

Innehllsfrteckning
1 Viktiga aspekter vid skrivandet av akademiska rapporter ......................... 1
1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Att skriva akademiska texter ............................................................................... 1 Rd trd.............................................................................................................. 1 Referenshantering .............................................................................................. 2 Tabeller och figurer............................................................................................. 4 Rapportens utformning ....................................................................................... 5 Titel och rubrik .................................................................................................... 5

2 3 4 5 6 7 8 9

Inledning lgger grunden fr rapporten ................................................... 5 Teoretisk referensram ett verktyg fr att analysera empiri .................... 7 Metod beskrivning av studiens genomfrande ....................................... 9 Empiri en sammanstllning av insamlad data ....................................... 11 Analys smlter samman teori och empiri ............................................... 12 Slutsatser besvarar frgestllningen och knyter ihop scken ............. 12 Opponering konsten att granska och hja en rapports kvalitet .......... 12 Bedmningskriterier .................................................................................... 13

Referenslista en sammanstllning av kllor som anvnts .......................... 13

Innehllsfrteckning sidnumreras lpande om sammanfattningen har sidnumrerats (se exempelvis sidnumrering i denna rapport). Rubriken innehllsfrteckning r inte en del av innehllsfrteckningen. Rubriken sammanfattning kan ing i innehllsfrteckningen men behver inte gra det. Undvik att anvnda fler n tre rubrikniver d det kan bli svrt fr lsaren att flja med i ert resonemang om fyra niver eller fler anvnds. Som illustreras i innehllsfrteckningen ovan skall det inte vara ngon punkt efter sista siffran i rubriknumreringen (ex. 1.1 och inte 1.1.). Figur-, tabell- och bilagefrteckning infogas endast om ett strre antal av respektive kategori terfinns i rapporten.

-iii-

1 Viktiga aspekter vid skrivandet av akademiska rapporter

Detta dokument behandlar huvudsakligen rapportskrivande och behandlar endast kortfattat hur du refererar enligt Harvardsystemet. Fr ytterligare information se t.ex.: http://www.apastyle.org/elecref.html http://www.his.se/upload/10631/referenser.pdf Frutom ovanstende hnvisningar har denna rapport ven inspirerats av ett otal kllor som jag lst genom ren (t.ex. Hgbergs kompendium fr hur rapporter skrivs i kursen TEIO 08).

1.1 Att skriva akademiska texter

Ni kommer att lgga ner ett stort antal timmar p att skriva er rapport och en viktig del fr hur rapporten mottages r hur vl ni lyckats frmedla era forskningsresultat. En stor utmaning r att skriva kort och koncist. Stll er frgor ssom (1) kan texten tas bort? (2) kan texten skrivas kortare? Winston Churchill sa ungefr Om jag skall hlla ett fredrag en hel dag behver jag frbereda mig fem minuter, om jag skall hlla ett frdrag p fem minuter behver jag frbereda mig en hel dag. Detta frhindrar givetvis inte att lngre meningar anvnds. Fr att rapporten skall bli bra krvs det ofta att ni finputsar och arbetar igenom rapporten ett flertal gnger. Ni br undvika att skriva subjektivt och br anvnda ord som Vi med mtta. Det framgr t.ex. att det r er teoretiska referensram. Vems referensram skulle den annars vara? Ordet man r svida det inte syftar till det manliga knet ett oprecist pronomen och br inte anvndas. Det finns risk fr missfrstnd om detta ord anvnds, i synnerhet om du behandlar mnet genus. Tips: Strva efter att skriva en intressevckande rapport utan att fr den sakens skull anvnda talsprk. Ett stt kan vara att infoga tabeller och figurer om de tillfr vrde. Anvnd rubriker som r talande fr det som kapitlet eller underkapitlet innehller. En informativ rubrik hjlper lsaren och ger en frstelse fr vad som komma skall. Var konsekvent vad gller sprkstil, layout etc.

1.2 Rd trd
Nra kopplat till en rapports utformning r vad som populrt brukar kallas rd trd (gr ven under benmningarna stringens och koherens). En framstllning i en akademisk rapport br, s lngt som mjligt, vara stringent bde med avseende p den vergripande dispositionen och p dispositionen i enskilda avsnitt. Ett enkelt stt att frtydliga den rda trden r att se till att de olika styckena, underkapitlen och kapitlen hnger samman. Tydliga kopplingar framt och bakt i texten r exempel p principer som kan tillmpas fr att ka stringensen i ert arbete. Ett exempel p detta r anvndandet av sammanfattningar i slutet av kapitel och korta ingresser i brjan av kapitel. Om detta anvnds mste avvgningen gras huruvida de tillfr vrde.

-1-

Fljande ingress terfanns i inledningen till en teoretisk referensram:

Detta kapitel redogr fr teorier som anses relevanta fr rapportens fortsttning. Den frsta delen, organisationsteorin, presenterar kortfattad teori om hur fretag kan vara uppbyggda. Den andra delen, motivationsteorin, presenterar och jmfr ngra teorier om vad som motiverar individer. (Backsell, et al., 2004, s. 3)

Den rda trden skall vara logisk och hrstamma ur syftet, d.v.s. i princip skall allt som tas upp i rapporten bidra till att uppfylla syftet. Exempel p logiska kopplingar som skall gras fr att n en rd trd: Valda teorier skall kunna hrledas till syfte och frgestllningar. Analys skall jmfra teori och empiri. Slutsatser skall besvara frgestllningar och det skall finnas belgg fr dem i kapitlen som behandlar teori, empiri och analys. Det br ppekas att rd trd innefattar mer n det ovan nmnda. Det innefattar i princip allt som gr rapporten enhetligt, t.ex. referenshantering. Tnk p att layout och sprk r ett stt att slja in din rapport till lsaren. Tips: Frutstt inte att lsaren frstr hur ni tnker, var tydlig. Var konsekvent och korrekturls flera gnger.

1.3 Referenshantering
En stor skillnad mellan att plagiera och att forska r att forskaren tydligt hnvisar till material som inte r dennes egna. Detta fr till fljd att lsaren kan flja upp material som anvnts fr att t.ex. granska sanningshalten i det pstdda samt att ytterligare frdjupa sig i mnet. Det r drfr viktigt att hnvisa. Det finns en rad olika mjligheter fr hur ni kan redovisa andras material. I detta dokument anvnds Harvardsystemet. I detta system framgr alltid frfattarens namn och utgivningsrtal i den lpande texten. Fotnoter anvnds inte fr att referera till kllor annat n i speciella fall: Frfattarens namn kan placeras inom parantes eller utanfr parantes. Valet avgrs av var betoningen ligger. Om du stter namnet inom parantes s ligger betoning p det som rapporten behandlar medan betoningen ligger mer p vad som gjorts av forskaren om namnet stts utanfr parantes. Ett ensidigt anvndande av det ena eller andra sttet gr att texten kan uppfattas som torr och trkig. Vid citat anges sidnumret. Exempel: Idn om perspektivseende eller perspektivistiskt tnkande r fortfarande ett viktigt begrepp i boken. (Bolman & Deal, 1997, s. 13) Dubbla s anvnds vid citat som i kllan strcker sig ver flera sidor. Exempel: (Bolman & Deal, 1997, ss. 13-14). Lngre citat kan vara lmpliga att srskilja frn vrig text. I fljande exempel har indragning gjorts med en centimeter frn vnster respektive hgermarginalen:
Idn om perspektivseende eller perspektivistiskt tnkande r fortfarande ett viktigt begrepp i boken. Vi visar genomgende hur en och samma situation kan uppfattas ur flera olika perspektiv. (Bolman & Deal, 1997, s. 13)

-2-

&-tecknet anvnds inom parantes men inte utanfr. Exempel: (Bolman & Deal, 1997) skrivs med &-tecken men inte Bolman och Deal (1997). Anvnd et al. eller m.fl. i den lpande texten vid fler n tv frfattare. Nr ni skriver p svenska kan det vara lmpligt att anvnda m.fl. Exempel Lakenan m.fl. (2001) pstr I kllfrteckning anvnds inte et al. eller m.fl. annat n d vldigt mnga frfattare str som huvudfrfattare till verket. Om du inte lser originalkllan (primrkllan) skall detta framg. Exempel: kning av outsourcing kan frvntas fortstta, tminstone fram till 2005 (Soellner, 1997, i Mattsson, 2000). Kom ihg att sekundrkllan (d.v.s. Mattsson) kan ge en tillrttalagd bild av det som primrkllan (d.v.s. Soellner) behandlar och drigenom kan ni rva en skevhet om ni enbart terger sekundrkllan. I kllfrteckningen tar ni enbart med de kllor som ni lst.

Tips: Var konsekvent och noggrann, slarv leder till att ni blir srbara fr kritik.

-3-

1.4 Tabeller och figurer

Tabeller och figurer r ett stt att f en mer levande rapport. De r dock inte sjlvfrklarande utan ni mste frklara figuren och hnvisa till den i texten. Det skall tydligt framg om det r er egen tabell eller figur, om den r tagen frn ngot annat verk (se figur 1 och tabell 1) samt om den r tagen frn ngot annat verk och drefter modifierad (se figur 2). Tabeller och figurers titlar skall naturligtvis vara en bra beskrivning av innehllet. Figur 1 visar ett exempel p hur ltt det r att anta att lsaren har samma kunskapsniv som dig sjlv vilket kan leda till missfrstnd. Vet du vad skillnaden r mellan warehousing och inventory? Dessutom saknas sidhnvisning vilket br anges om du lnar en figur.

Figur 1 Indikativ frdelning av logistikkostnader fr tillverkande fretag (Klla: A.T.Kearney, 1999)

Tabell 1 Frdelar med att ha lager (Klla: Gattorna & Walters, 1996)

Figur 2 Tre mjligheter att hantera oacceptabla risker (Klla: efter Sharatt & Choong, 2002, s. 483)

-4-

Tips: En bild sger mer n tusen ord, men var noggrann med att den sger tusen ord om ert arbete.

1.5 Rapportens utformning

Det r viktigt att utarbeta en lmplig struktur fr rapporten d detta hjlper lsaren att logiskt flja ert resonemang. Det r alltid en avvgning mellan olika krav och det finns inte ngon ideal disposition. Fljande delar skall vara med: Framsida skall vcka intresse men inte lova fr mycket Sammanfattning Innehllsfrteckning Inledning bakgrund, syfte, forskningsfrga/frgor, avgrnsningar, ev. disposition Teoretisk referensram Metod Empiri Analys Slutsatser Referenslista Ev. bilaga/bilagor (fr information om bilagor se bilaga 1)

1.6 Titel och rubrik

Ngot om titelns tv syften: (1) beskriva innehllet s precist som mjligt och (2) skapa intresse och locka till lsning. Om mjligt, undvik alltfr anonyma kapitelrubriker t.ex. skriv hellre namnet p den organisation som studerats n enbart Empiri.

2 Inledning lgger grunden fr rapporten

Bakgrunden r den frsta delen i introduktionen och den skall vcka ett intresse hos lsaren och skall gra lsaren infrstdd i varfr det r relevant att studera just det valda omrdet. Det r viktigt att motivera varfr det r intressant att behandla just det omrdet som ni bearbetar teoretiskt svl som empiriskt. Exempel:
I dagens fretagsmilj r det inte lngre enskilda fretag som konkurrerar mot varandra utan snarare hela frsrjningskedjor (Christopher, 1998). Drfr r det viktigt fr fretag att de vet hur deras frsrjningskedja skall designas. Framfrallt freligger tv alternativ: utfra tjnsten sjlv eller lta en leverantr utfra tjnsten (outsourcing). Dock visar en underskning av Dun & Bradstreet (Ozanne, 2000) att misslyckandegraden r hg vid outsourcing. Underskningen visar att 20-25 % av outsourcingfrsk misslyckas inom 2 r och 50 % inom 5 r. Detta tyder p att frberedelsefasen r viktig vid outsourcing. (Text tagen frn Olausson & Tuvegran, 2002)

Ovanstende bakgrund klargr att det inte r helt ltt att lgga ut verksamhet p en underleverantr. Fr att strka relevansen och argumentationen har kllor anvnts. Bakgrunden leder lsaren till syftet som r det som rapporten mnar uppn. Det r viktigt att skilja p vad ni vill uppn som individer, grupp eller inom projektet och vad rapporten skall uppn. Det r t.ex. irrelevant fr lsaren huruvida ni vill lra er om projekt och vilket betyg ni vill uppn. Dremot r

-5-

det intressant om ni vill bidra till kad frstelse fr t.ex. frberedelsefasen vid outsourcing. Exempel:
Denna rapports syfte r att belysa strategiska skillnader mellan olika inriktningar av logistisk outsourcing. Detta skall resultera i en modell som fretag kan anvnda sig av vid frberedelser infr outsourcing. (Text tagen frn Olausson & Tuvegran, 2002)

Frgestllningarna skall hjlpa dig att uppn syftet och lsaren att se vad ni har fr avsikt att besvara. Exempel:
Vilka huvudfaktorer br ett fretag beakta fr att kunna avgra om outsourcing r ett lmpligt alternativ? (Text tagen frn Olausson & Tuvegran, 2002)

Ni br vara medvetna om att ert val av syfte fr fljder fr allt kommande arbete. Exempelvis s skall teorier vljas utifrn syftet och empirin likas. I princip skall allt ni gr hjlpa er att uppfylla syftet. Det finns olika sorters syften som r olika svra att uppfylla. Det enklaste syftet r att beskriva ngot. Frgestllningar som r kopplade till ett beskrivande syfte brukar innehlla ngot av frgeorden vem, vad, nr, var och hur. Ni kan ocks ha som syfte att frklara ngot, d.v.s. ni frsker hitta orsakssamband. Frgor som d stlls inleds ofta med ordet varfr. Det r naturligtvis enklare att bara beskriva ngot jmfrt med att finna underliggande orsaker till varfr det frhller sig p ett visst stt. Det r ocks svrare att ha ett syfte som mnar till att frst ett fenomen jmfrt med att beskriva ett fenomen. Fr att lyckas med det mste forskaren finna meningar med olika handlingar och skapa en helhetsfrstelse. Vidare kan ett syfte vara att frutsga/utvrdera t.ex. effekten av vissa tgrder. Detta kan vara svrt d ni i detta fall mste kunna sga om och hur en variabel pverkar en annan variabel. Syftet kan ven vara att ge beslutsunderlag, d.v.s. handlingsinriktad forskning (se exempel ovan). Avgrnsningar r medvetna och avsiktliga begrsningar av vad ni vill uppn (syftet) och inte av tillvgagngssttet (metod). Om ni t.ex. har haft svrt att finna bra litteratur s r det en metodologisk begrnsning. Det r mjligt att avgrnsa vad som studeras och vad som inte studeras, t.ex. hela fretaget eller specifik avdelning/funktion/grupp. Det gr ven att avgrnsa vilken niv i organisationen som skall behandlas, d.v.s. operativ, taktisk eller strategisk niv. Ett avslutande exempel r teoretiska avgrnsningar, d.v.s. valda/bortvalda teoriavsnitt ssom struktur och kultur. Exempel p avgrnsning av syfte:
Den modell som denna rapport mnar presentera kommer att utg frn det outsourcande fretagets perspektiv. Andra perspektiv, till exempel leverantrens, kommer att beaktas men ses inte som primra. Vidare r modellen inriktad p frberedelsefasen vid outsourcing och kommer inte att inkludera efterfljande faser, till exempel kontraktsskrivning och implementering. Att det fokuseras p frberedelsefasen beror p att det oftast r i denna fas som outsourcing misslyckas (Jackson et al., 2001). Genom att noggrant analysera olika aspekter p outsourcing processen kan fretag ka sannolikheten fr att tjnsten skall motsvara frvntningarna (Kelly, 1995; Razzaque & Sheng, 1998). (Text tagen frn Olausson & Tuvegran, 2002)

Tips: Bakgrunden r fr en rapport vad frsta sekunderna r vid frsta mtet med en annan mnniska: oerhrt viktigt. Skriv den intressevckande s att du fngar lsarens uppmrksamhet. Lgg ned mycket tid p att formulera syftet. Att bygga en rapport p ett oprecist syfte r som att bygga ett hus p en dlig grund.

-6-

3 Teoretisk referensram ett verktyg fr att analysera empiri

En teoretisk referensram r en presentation av det valda problemomrdet med tydlig redovisning av anvnda teorier och modeller. Det gller att argumentera och motivera fr varfr ni vljer dessa teorier och att koppla teori till den forskningsfrga som ni formulerat. Den teoretiska referensramen kan sgas vara ett verktyg fr att analysera insamlad data. Den teoretiska referensramen krver ofta hrt arbete fr att den skall bli tillrckligt bra s underskatta inte kapitlets betydelse. Tv vanliga orsaker till att detta kapitel blir undermligt r att studenter inte lser in sig tillrckligt p omrdet samt att de bara skriver av (delar av) den text de lst. Ett grundlggande krav r att anvnda flera olika kllor i referensramen (minst 6 olika artiklar/bcker/etc.) vilket ger ndvndig bredd. Samtidigt r det viktigt att de teorier som presenteras i referensramen har en tydlig koppling till studiens frgestllningar. Stll er drfr frgan: r de teorier och modeller som ni anvnder relevanta fr det problem och syfte som ni formulerat? Om svaret r nej s skall ni ta bort denna text. Fr den som vill skriva en bra referensram r det dessutom viktigt att syntetisera i detta kapitel. Vad r d detta? Jo, det innebr att jmfra olika kllor och logiskt argumentera inom ett mnesomrde. Fljande exempel illustrerar en syntetiserande text som jmfr kllor:
Accentures definition p 4PL r: en supply chain integrator som designar och styr resurser och teknologi fr det outsourcande fretaget med hjlp av andra leverantrer fr att kunna erbjuda en komplett supply chain lsning (Bade & Mueller, 1999, s. 79). Stora delar av definitionen tycks vara frankrad i den litteratur som behandlar 4PL (se t.ex. Montgomery & Waheed, 2001). nd rder det en viss begreppsfrvirring. Van Hoek och Chong (2001) menar, att 4PL ofta baseras p icke-fysiska resurser, medan Bedeman (2001), Gattorna (1998) samt Montgomery och Waheed (2001) anser, att 4PL alltid skall baseras p icke-fysiska resurser. Den senare tolkningen kommer att anvndas i denna rapport d det kan vara svrt fr en leverantr som ger fysiska resurser att hitta optimala lsningar, nr egna resurser mste beaktas (se Bedeman, 2001). Sledes har Accentures definition utifrn ovanstende resonemang ansetts otillrcklig. 4PL anses drfr vara en aktr som: leder och styr hela [eller stora delar av] logistikfunktionen, genom att anvnda IT och integrerar aktiviteter i frsrjningskedjan fr andra fretag, men ger inga [fysiska] tillgngar eller resurser (Montgomery & Waheed, 2001, s. 5). (Text tagen frn Olausson & Tuvegran, 2002)

Det rcker inte med att enbart redovisa en stndpunkt, det r lika viktigt att redogra fr hur ni har kommit fram till en stndpunkt. Exempel:
In spite of the above-mentioned criticism, authors such as Arnold (2000) have promoted what could be described as an even more aggressive view on outsourcing; companies should focus on the core competencies that are closely linked to competitive advantage, everything else should be outsourced. The result is that manufacturing is viewed as non-core (Ramaswamy & Rowhorn, 2000, p. 32). The argument being that the only functions that should remain within the company are marketing and supply network management. An example of a company that has pursued this strategy is Cisco that outsourced its manufacturing function. They, however, painfully experienced the associated risks with this strategy when they had to write of inventory worth $2.25bn in 2000, since they had overcommitted to inventory and capacity (Lakenan, et al., 2001). Hence, the viability of this type of outsourcing could be questioned. Therefore, there is a need for further research in this area.

Kommentar till ovanstende exempel: I frsta meningen introduceras ett koncept, d.v.s. att allting utom ngra f aktiviteter i fretagen skall lggas ut p en leverantr. -7-

I mening tv dras en parallell till tillverkning (eftersom denna text fokuserar p outsourcing av produktion). Bda dessa meningar r understdda av vad frfattare inom omrdet tycker. I mening tre sammanfattas vad denna strategi innebr. I fjrde meningen ges ett exempel frn industrin p ett fretag som har lagt ut sin produktion och resultatet av detta. I den femte och sjtte meningen grs tv tolkningar vilket vcker en vanlig frga: r det ok att tycka? Egna tolkningar r naturligtvis oundvikliga men lst tyckande hr inte hemma i en akademisk rapport. Tolkningar skall vara logiska och grundade i teori och/eller empiri. I dessa tv meningar dras slutsatsen att outsourcing kan ifrgasttas. Dessutom dras slutsatsen att mer forskning behvs. I det hr fallet r det i sin ordning d argumentationen r vl underbyggd.

Ett annat exempel r nr olika kllor kompletterar varandra vilket ger mervrde till lsaren:
Validitet r ett mtt som visar, om en frga mter eller beskriver det som frgan r tnkt att mta (Bell, 2000). Validering r att ifrgastta och att kritiskt granska material (Kvale, 1996). Fr att skerstlla en hg validitet kan exempelvis pilotintervjuer genomfras fr att erhlla vrdefull feedback (Patel & Davidsson, 1994). (Text tagen frn Olausson & Tuvegran, 2002)

Ovanstende exempel r tematiskt inriktat och lyfter fram olika synvinklar frn olika frfattare. I och med detta frhllningsstt blir texten mer dynamisk n om varje frfattares sikter skulle diskuteras var och en fr sig. Om tv teorier behandlar samma omrde eller om de r snarlika kan det vara lmpligt att diskutera dem tillsammans snarare n var och en fr sig. tminstone br kopplingen explicit diskuteras i referensramen. Exempel:
Motivation-hygienteorin har utvidgat Maslows behovspyramid (Maslow, 1954, i Mullins, 1999) och r lttare att omstta i praktiken. Herzbergs teori (Herzberg, 1959, i Bruzelius & Skrvad, 2000) pvisar att hygienfaktorerna mste uppfyllas fr att motivationsfaktorerna skall kunna infrias. (Text tagen frn Backsell, et al., 2004, s. 9)

Ett avslutande och sammanfattande exempel p syntetisering ges nedan. Som synes s anvnder Magnusson olika kllor fr att skapa en referensram kring hur fretag hanterar grnssnittet mellan tillmpad forskning/teknikutveckling och produktutveckling. Trots att fretag tycks ha tre bra anledningar s r det lngt ifrn problemfritt att dela upp dessa i tv olika projekt. Med andra ord, det tycks vara nskvrt med ytterligare forskning. Denna teorigenomgng skapar goda mjligheter fr att lyfta fram djuplodande och skarpa ponger i analys och slutsatser. Dessutom hjlper syntetiseringen frfattaren att frbttra avhandlingens (1) trovrdighet, (2) dynamik och (3) helhetsbild. Detta hade varit mycket svrt att uppn samma resultat om kllorna diskuterats enskilt och inte jmfrts med varandra.
In R&D organisations, this contradiction is often managed by separating technology development from product development. This means that new technology is developed and verified in specific advanced-engineering projects before it is transferred to product development (Clark & Fujimoto, 1991; Wheelwright & Clark, 1992; Eldred & McGrath, 1997). Nobelius (2002) outlines three reasons for this kind of separation: first, separation makes it possible to adapt management approaches to specific task requirements; second, separation reduces uncertainty and thus enhances precision in product development; and third, separation increases the quality of the final product, by verifying new technology before it is applied in product development. However, there are also potential drawbacks. A high degree of separation may result in problems in transferring new technology to product development and in co-ordinating technology and product-development projects (Clark & Fujimoto, 1991; Nobelius, 2002). As indicated by Nightingale (2000) and Lindkvist et al. (1998), the presence of

-8-

systemic dependencies in the product system can be expected to augment these co-ordination problems. (Text tagen frn Magnusson et al. 2003, s. 28)

Tips: Formulera kapitlet i egna ordalag, d.v.s. vad ni har upptckt i dessa teorier som kan vara anvndbart fr er frgestllning. En ambitis litteraturgenomgng underlttar analysen, undvik att anvnda sekundrkllor. Tnk p den rda trden.

4 Metod beskrivning av studiens genomfrande

I metodkapitlet lggs grunden fr att en utomstende skall kunna bedma resultatens tillfrlitlighet och relevans. I kapitlet lyfter ni fram de tekniska delarna av ert tillvgagngsstt ssom underskningsansats, urvalsmetod, metod fr datainsamling, vilka som intervjuats och hur lnge, fltarbetets upplgg och organisering samt metod fr sammanstllning och analys av data. Det gller att bygga upp trovrdighet och legitimitet fr ert arbete. En metodbok r ett viktigt std och det r lmpligt om det tminstone finns en metodbok i varje delgrupp (tips p metodbcker finns i bilaga 2). Metodkapitlet skrivs i imperfekt eftersom genomfrandet redan har skett nr rapporten skrivs. Det r viktigt att i detta kapitel visa ett metodkritiskt och kllkritiskt frhllningsstt. Med metodkritik menas att resonera kring metodernas lmplighet fr studien samt deras styrkor och svagheter. Med kllkritik avses en analys av de muntliga och skriftliga kllornas trovrdighet och anvndbarhet fr att besvara studiens frgestllningar samt huruvida kllorna kan antas ge vinklad/ensidig information och i s fall p vilket stt. Fljande exempel illustrerar hur en metodtext kan framstllas:
The respondents were selected on a judgmental basis in order to embrace different aspects of the product development projects (e.g. design manager and production manager/supplier coordinator). All 17 interviews were conducted face-to-face, and were recorded and transcribed. These semi-structured interviews allowed us to (i) capture each cases specific characteristics and (ii) conduct cross-case comparisons (Kvale, 1996). Key questions were asked to several respondents in order to reduce memory failure and bias that may come with retrospective interviews. The interview data were complemented with company internal project reports, press releases, and annual reports. The data were compiled into preliminary case reports that the key informants reviewed and commented upon. Next, the data were analysed in two steps following the guidelines provided by Eisenhardt (1989), Miles and Huberman (1994), and Yin (2003). First, the individual case was analysed on a stand-alone basis using theoretically and empirically derived codes to highlight the unique patterns of the particular case. Second, these patterns were compared with the patterns found in the comparative case in order to highlight cross-case patterns and differences. The unit of analysis was (i) the project and (ii) its output (the product) since these features are inextricably entwined, the product shaping the nature and quality of the project and vice versa (Hobday, 1998, p. 694). (Text tagen frn Olausson et al., 2006)

Nedan fljer ngra metodologiska begrepp som ni br vara medvetna om. Det finns tv huvudsakliga angreppsstt att vlja mellan, kvalitativa eller kvantitativa metoder. Kvalitativt inriktade forskare undersker ofta avgrnsade och specifika miljer, dr mlet r att

-9-

ge en helhetsbeskrivning (Repstad, 1999). Verbala metoder anvnds fr att bearbeta och analysera den fakta som har samlats in (Patel & Davidsson, 1994). Kvantitativt inriktade forskare samlar in fakta och studerar relationer mellan olika upplagor av fakta (Bell, 2000). Statistiska metoder anvnds fr att bearbeta och analysera den fakta som skall studeras (Patel & Davidsson, 1994). Angreppsstten verlappar varandra i relativt stor utstrckning och ingen klar grns kan dras mellan dem (Repstad, 1999). Intervju r en situation dr intervjuaren stller frgor till respondenten (d.v.s. den intervjuade). Den kvalitativa intervjun kan ses som ett samtal mellan tv parter, dr intervjuaren styr samtalet med avsikt att f respondenten att dela med sig av sin vrldsbild och sin kunskap. Respondentens roll r under intervjun allts tmligen kreativ. Det finns enligt Patel och Davidsson (1994) tv olika intervjutekniker. I den ostrukturerade intervjun stller intervjuaren frgor i den ordning som passar bst. I den strukturerade intervjun anvnder intervjuaren ett faststllt frgeformulr, dr bde ordningsfljden fr frgor och deras formulering r bestmda. Om en intervju r svl strukturerad som ostrukturerad kan den anses vara semistrukturerad. Den brukar ven anses vara semistrukturerad om intervjun baseras p vergripande/tematiska snarare n specifika frgor. Intervjufrgor kan vara ppna (t.ex. vad tycker du om ?) eller stngda (ja/nej frgor). Tnk p att som du frgar fr du svar. Exempel p riktlinjer r att undvika ledande frgor, att inte anvnda svra, frmmande och vrdeladdade ord samt att inte stlla tv frgor i en (fr mer riktlinjer se t.ex. Patel & Davidsson, 1994). Vid utformande av en frgeguide och genomfrande av en intervju kan fljande sammanstllning av Jacobsens (1993) och Lantz (1993) rd vara ett std: 1. Lista de mnen/teman som ni vill prata om (formulera kort). 2. Ta stllning till vilken typ av kunskap som ni sker. Syftet med underskningen kommer att styra vilka frgor som stlls. Det r sledes viktigt att tidigt tydliggra vilka teorier ni skall jmfra empirin med. De avgrnsningar som grs under intervju skall vara medvetna och hjlpa er att styra intervjun i lmplig riktning. 3. Fundera p hur ni kan mta olika fenomen (exempel: antal personer som r involverade i ett projekt kan anvndas fr att mta projektets komplexitet). 4. Stll upp frgor som r relaterade till teori. 5. Bedm frgornas funktion nr det gller hur bra de formulerar budskapet. Genomfr grna en testintervju innan ni genomfr den riktiga intervjun. 6. Vlj ut frgor och gr en prioriteringslista (ni kan f ont om tid under genomfrandet). 7. Skapa vergngar mellan de olika delarna i frgeguiden. 8. Nr ni genomfr intervjun r det viktigt att respondenten r infrstdd i uppgiften fr att kunna medverka. 9. Brja med att stlla enkla frgor s att respondenten kommer igng. 10. Stll frgor i en logisk fljd 11. Gr en sammanfattning i slutet av intervjun. 12. Anteckna och stm av direkt eftert. Data som samlas in mste vara tillfrlitlig, d.v.s. reliabilitet skall efterstrvas. Insamlad data skall ven representera det som den avser att underska, d.v.s. validitet skall efterstrvas. Ytterligare skall den data som samlas in helst exkludera intervjuarens vrderingar, d.v.s. objektivitet skall efterstrvas.

-10-

Reliabilitet r ett mtt som anger tillfrlitligheten i en underskning. Enligt Bell (2000) erhlls hg reliabilitet om samma resultat fs vid flera underskningar. Fr att skerstlla att en underskning erhller hg reliabilitet br ett systematiskt arbetsstt tillmpas. Intervjuer kan t.ex. bandas och kllor kontinuerligt dokumenteras (Patel & Davidsson, 1994). Validitet r ett mtt som visar, om en frga mter eller beskriver det som frgan r tnkt att mta (Bell, 2000). Validering r att ifrgastta och att kritiskt granska material (Kvale, 1996). Fr att skerstlla en hg validitet kan exempelvis pilotintervjuer genomfras fr att erhlla vrdefull feedback (Patel & Davidsson, 1994). Strvan skall alltid vara att uppn en s hg objektivitet som mjligt (Paulsson, 1999). Studien skall med andra ord inte pverkas av intervjuarens vrderingar. Paulsson (1999) menar, att det i praktiken r omjligt att inte ta med vrderingar i studier, men att vrderingarna alltid skall redovisas. Litteraturstudie kan anvndas fr att samla in data och information som kompletterar er intervjustudie. Med litteratur avses i forskningssammanhang i princip allt material som r tryckt. Exempel p litteratur r bcker, artiklar, rapporter, uppsatser och esser. Tekniken kan utnyttjas till att besvara frgestllningar kring faktiska frhllanden och faktiska skeenden liksom individers upplevelser av dem (Patel & Davidsson, 1994). Tnk p att olika kllor har olika dignitet. En artikel i ngon skvallertidning kan knappast anses vara lika trovrdig som en artikel i en vl ansedd vetenskaplig journal (i allmnhet r artiklar i journaler av hyfsad kvalitet d de granskas och kommenteras innan de publiceras). Fr mer information se Hansson (2002). Vidare kan antologier ofta anses ha hgre vrde n en bok d redaktrerna granskar de olika kapitlen i antologin. Frgor kring detta omrde kan besvaras av kontaktbibliotekarien. Tips: Planera genomfrandet av datainsamling & -bearbetning noggrant s ni r medvetna om fr- och nackdelar med valda metoder.

5 Empiri en sammanstllning av insamlad data

I det hr kapitlet redovisar ni resultatet frn datainsamlingen. Data skall redovisas p ett kortfattat och intressevckande stt t.ex. med hjlp av tabeller, diagram och figurer. Beskrivningen av informationen om studieobjektet tillrttalggs s att lsaren kan stta sig in i studieobjektet. ven hr gller det att vara fokuserad och endast lyfta fram information som hjlper att uppfylla syftet och besvara frgestllningen. Stryk sledes empiri som inte har med uppgiften att gra och som inte r till hjlp fr att besvara er forskningsfrga. Ett vanligt problem vid framstllning av empiri r avsaknad av kritik. Det kan t.ex. hnda att en respondent lyfter fram saker som r osedvanligt positivt om det egna fretaget. Ni br strva efter att i mjligaste mn granska och validera informationen genom att jmfra med era egna intryck och genom att anvnda sekundrdata i form av t.ex. databaser och dagspress. Det r ert ansvar att ha ett kritiskt frhllningsstt till data som presenteras i rapporten. Ni r trots allt ansvariga fr det ni skriver. Tips: Generell information om fretaget kan hjlpa lsaren att bilda sig en uppfattning om fretaget. Sdan information r naturligtvis endast en mindre del av beskrivningen och fr inte verstiga 1 1 sida. Huvudsaklig fokus i empirikapitlet r att lgga fram information om det fenomen som ni studerar ssom ledarskap och styrning.

-11-

6 Analys smlter samman teori och empiri

Analysen r den del i vilken ni smlter samman den teoretiska referensramen med empirin. Ni tillmpar teori och empiri p det valda problemomrdet. Analysen skall i princip inte innehlla ngon ny information (gller teori svl som empiri). Skillnaden mellan empiri och analys kapitlen r att det fregende beskriver ni enbart informationen om studieobjektet p ett tillrttalagt stt medan ni i den senare tolkar och bearbetar informationen med hjlp av teori. Syftet r att tillfra vrde som inte alltid r uppenbar fr lsaren fr att p s stt hja rapportens vrde:
[fretagets] id om att personer som har varit med och slutfrt ett viktigt projekt eller deltagit p en givande konferens ska dela med sig av sina kunskaper i seminarieform r bra eftersom direktkommunikation, enligt Stein (1996), gr att information inte frloras hos mellanhnder. Men Stein (1996) menar att det i sdana muntliga seminarier r stor risk att informationen blir sprklig och drmed inte s precis som den kan bli i textform. Dessutom kan seminarieledarens pedagogiska frmga ifrgasttas. Det kan i princip ha varit vem som helst som lrt sig viktig kunskap och som sedan ska dela med sig av den. Enligt Sderstrms (1980) teorier mste det d (Text tagen frn Strand, et al., 2004, s. 17)

I detta kapitel r det viktigt att problematisera, argumentera och diskutera sakers tillstnd. Det rcker inte med att bara pst ngot utan att bertta och motivera varfr ni pstr det. Det mste finnas grund fr de pstenden som framstlls och det r drfr viktigt att vara tydlig med sprkbruket s att missfrstnd inte uppstr. Tips: Var fokuserad och framhv den rda trden. Liksom i vriga delar av rapporten s existerar analysen fr att uppfylla syftet och hjlpa till att besvara frgestllningen.

7 Slutsatser besvarar frgestllningen och knyter ihop scken

Kapitlet slutsatser mnar att besvara frgestllningen och r den del som s att sga knyter ihop scken. Slutsatser skall baseras p fakta som tagits upp i kapitlen teori, empiri och analys. Hr lyfter ni fram centrala ponger och intressanta resultat frn analysen. De skall vara korta och koncisa svar p frgestllningarna s att syftet uppns. Om det r ngra slutsatser som r viktiga men dr det inte riktigt finns belgg br dessa srskiljas och lggas i ett srskilt avsnitt (diskussion eller rekommendationer fr fretaget), om de verhuvudtaget skall tas med. ven om dessa slutsatser srskiljs mste de likvl baseras p fakta och inte vara tagna ur luften. Tips: Jmfr slutsatserna med vad som skrivits i inledningskapitlet. Stll er frgor som: Besvaras frgestllningen? Uppns syftet? Var saklig och nyanserad.

8 Opponering konsten att granska och hja en rapports kvalitet

En opponering skall lyfta fram en rapports starka svl som svaga sidor. Det handlar inte om att banka ner ngon i skorna. Det handlar inte heller om att ppeka sm detaljer ssom stavfel (detta kan gras separat i den skriftliga opponeringsrapporten). Dremot kan det vara vrt att ppeka om dligt sprkbruk leder till att rapporten r svrlst, att missfrstnd uppstr etc. En

-12-

opponering handlar om att hjlpa respondenterna att hja sin frmga att skriva rapporter, analysera, presentera resultat o.s.v. Ni br m.a.o. granska en rapport med syftet att lyfta fram vad som r bra, mindre bra samt hur det kunde ha gjorts bttre. Nr ni kritiserar br ni samtidigt ge ett frslag p hur man kunde gjort i stllet. D hjlper ni kamraterna att frbttra arbetet kritiken blir konstruktiv. En tematisk opponering r att fredra framfr en sida-fr-sida opponering. En tematisk opponering utgr frn ett antal vergripande omrden. Det kan t.ex. innebra att allt kring en rapports syfte lyfts fram innan nsta omrde diskuteras. Exempel p saker som rr en rapports syfte r om syftet r vl avgrnsat, om teorierna r vl valda och kopplade till syftet, huruvida resultaten frn den empiriska studien kan anvndas fr att uppn syftet och om syftet har uppntts. Till er hjlp har ni det som hitintills diskuterats i denna rapport (fr sammanstllning se bilaga 3). Tips: Efterstrva att skapa en diskussion. Styr opponeringen s att diskussionen behandlar de delar som ni anser vara centrala. Var inte rdd fr att dra streck i debatten s att alla viktiga omrden hinns med.

9 Bedmningskriterier
Den aspekt som ni vljer att frdjupa er i mste vara inom ramen fr kursen samt vara relevant att studera inom den aktuella organisationen. I bilaga 3 finns de punkter som anvnds fr att betygstta rapporten. Bilagan tcker in det mesta som r viktigt fr en bra rapport och den kan ni anvnda fr att granska er egen och andras rapporter.

Referenslista en sammanstllning av kllor som anvnts

Referenslistan skall sidnumreras men inte kapitelnumreras. Samtliga kllor som anvnds i text skall vara med i kllfrteckningen och vice versa. Kllorna redovisas i bokstavsordning med hnsyn tagit till (1) efternamn och (2) publiceringsr (frn tidigaste till senaste publikationen). Exempel: Cooper, R. G. (1993). Winning with new Products. New York: Addison-Wesley Publishing. Cooper, R. G. & Kleinschmidt, E. J. (1987). New Products: What Separates Winners from Losers? Journal of Product Innovation Management, Vol. 4, Nr. 3, ss. 169-184. Cooper, R. G. & Kleinschmidt, E. J. (1994). Determinants of Timeliness in Product Development. Journal of Product Innovation Management, Vol. 11, Nr. 5, ss. 381-396. Om det inte gr att srskilja kllor med hnseende till frfattarnamn och publicerings r s grs en alfabetisk numrering (denna anvnds ven vid referering i rapporttexten). Exempel: Dabhilkar, M. & Bengtsson, L. (2004a). Continuous improvement capability in the Swedish engineering industry (Working paper). Gvle: University of Gvle.

-13-

Dabhilkar, M. & Bengtsson, L. (2004b). Lean manufacturing in Sweden: Reinforcement of taylorism or base for sustainable work systems? (Working paper). Gvle: University of Gvle. I bilaga 4 ges riktlinjer fr hur ni skall hantera olika kllor i referenslistan. Nedan fljer en referenslista fr de kllor som anvnts i denna rapport. Som synes kan ni infoga en blank rad mellan kllorna som ovan eller anvnda indrag som nedan (vlj ett av stten och var konsekventa): A.T.Kearney. (1999). Insight to impact: results of the fourth quinquennial European logistics study. Brussels: European Logistics Association. Arnold, U. (2000). New dimensions of outsourcing: a combination of transaction cost economics and the core competencies concept. European Journal of Purchasing & Supply Management, Vol. 6., ss. 23-29. Backsell, M., Jansson, J., Jansson, S. & Johansson, E.-S. (2004). Motivation (Opublicerad rapport). Linkping: Projekt, Innovationer och Entreprenrskap vid Linkpings Universitet. Bedeman, M. (2001). Fourth party logistics - when 4's a lot more than 3 plus 1. Logistics Europe, February, ss. 12-15. Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bolman, L. G. & Deal, T. E. (1997). Nya perspektiv p organisation och ledarskap : kreativitet, val och ledarskap (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Christopher, M. (1998). Logistics and Supply chain management - Strategies for reducing cost and improving service (2:a uppl.). London: Financial Times/Prentice Hall. Eisenhardt, K. M. (1989). Building Theories from Case Study Research. Academy of Management Review, Vol. 14, Nr. 4, ss. 532-550. Gattorna, J. L. (1998). Fourth-party logistics. I Gattorna, J. L. (red.), Strategic supply chain alignment - best practice in supply chain management (ss. 425-445). Aldershot: Gower, cop. Gattorna, J. L. & Walters, D. W. (1996). Managing the supply chain: a strategic perspective. Basingstoke: Macmillan. Hansson, U. C. (2002). Vad r en vetenskaplig artikel? Nedladdad 2005-09-15 2005 frn http://www.kib.ki.se/student/KIB_vet_art.pdf. Hobday, M. (1998). Product complexity, innovation and industrial organisation. Research Policy, Vol. 26, Nr. 6, ss. 689-710. Hgberg, . (Oknt). Att skriva rapport. Linkping: Ekonomiska institutionen vid Linkpings Universitet. Jacobsen, J. K. (1993). Intervju : konsten att lyssna och frga. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1996). Interviews - an introduction to qualitative research interviewing. London: Sage Publications Ltd. Lakenan, B., Boyd, D. & Frey, E. (2001). Why Cisco fell: outsourcing and its perils. strategy+business, Nr. 24, ss. 1-12. Lantz, A. (1993). Intervjumetodik : den professionellt genomfrda intervjun. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, T. (2003). Managerial challenges in environmental innovation - case studies in the electrical equipment and automotive sectors. Opublicerad doktorsavhandling Nr. 59, Linkping University: Linkping. Mattsson, S.-A. (2000). Embracing change - management strategies in the e-economy era. Danderyd: Intentia Publishing. -14-

Montgomery, N. & Waheed, R. (2001). European businesses should expect more from logistics service providers. The Report on European E-Business. Olausson, D., Magnusson, T. & Swartling, D. (2006). Bridging R&D and Manufacturing in HighTech Product Development: Comparing the Effects of Different Sourcing Strategies. Artikel presenterad vid R&D Management Conference: Challenges and opportunities in R&D management - new directions for research? 5-7/7 2006, Windermere, England. Olausson, D. & Tuvegran, J. (2002). Logistisk Outsourcing - Planer r ingenting, planering r allting (Nr. HS-IIE-EA-2002-017). Skvde: Industriell ekonomi vid Hgskolan i Skvde. Ozanne, M. R. (2000). Global outsourcing - the millennium outlook. Nedladdad 2002-02-28 frn http://www.dnbcollections.com/outsourcing/. Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomfra och rapportera en underskning (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Paulsson, U. (1999). Uppsatser och rapporter - med eller utan uppdragsgivare. Lund: Studentlitteratur. Ramaswamy, R. & Rowhorn, R. (2000). Does Manufacturing Matter? Harvard Business Review, Vol. 78, Nr. 6, ss. 32-33. Repstad, P. (1999). Nrhet och distans - kvalitativa metoder i samhllsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Sharatt, P. N. & Choong, P. M. (2002). A life-cycle framework to analyse business risk in process industry projects. Journal of Cleaner Production, Vol. 10, Nr. 5, ss. 479-493. Strand, M., Uhlin, M., Vilu, H. & Wattwil, M. (2004). Arbetsformer och kommunikation i en lrande organisation (Opublicerad rapport). Linkping: Projekt, Innovationer och Entreprenrskap vid Linkpings Universitet. van Hoek, R. I. & Chong, I. (2001). UPS logistics - practical approaches to the e-supply chain. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, Vol. 31, Nr. 6, ss. 463-468. Yin, R. K. (2003). Case Study Research Design and Methods (3:e uppl.). London: SAGE Publications Ltd.

-15-

Bilaga 1 Information om bilagor

I bilagor lggs information som kan vara lsaren till nytta men som inte r ndvndig fr att frst rapporttexten. Lsaren skall frst rapporten utan att behva lsa ngon bilaga. Ett exempel p lmplig en bilaga r intervjuguiden. Genom att bifoga frgorna har lsaren en mjlighet att granska er metod. Bilagor kapitelnumreras inte utan benmns bilaga 1, bilaga 2 o.s.v. Varje ny bilaga sidnumreras med start p 1. Ett exempel p en bilaga ges i figur 1 nedan.

Figur 1 Exempel p bilaga (Klla: Olausson & Tuvegran, 2002, s. I)

-1-

Bilaga 2 Exempel p metodlitteratur

Det finns en uppsj av litteratur som diskuterar metodologiska frgor. Nedan ges ngra exempel som kan vara lmpliga fr er d de ger en bra introduktion till mnet. Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kommentar: enkel, kort och versiktlig bok som ger mnga praktiska tips. Dahmstrm, K. (2000). Frn datainsamling till rapport - att gra en statistisk underskning. Lund: Studentlitteratur. Eisenhardt, K. M. (1989). Building Theories from Case Study Research. Academy of Management Review. Vol. 14, Nr. 4, ss. 532-550. Kommentar: fr er som vill ha frdjupande kunskaper om fallstudier. Hger, B. (2001). Intervjuteknik. Stockholm: Liber AB. Kommentar: lttlst bok, mindre akademiskt skriven n vrig litteratur i denna bilaga. Kvale, S. (1996). Interviews - an introduction to qualitative research interviewing. London: Sage Publications Ltd. Kommentar: fr er som vill f frdjupade kunskaper i konsten att intervjua (finns ven en svensk upplaga). Miles, M. B. & Huberman, A. M. (1994). Qualitative Data Analysis: An Expanded Sourcebook 2:a uppl.). London: SAGE Publications. Kommentar: mycket omfattande bok med mnga praktiska tips fr hur ni kan/br analysera kvalitativ data (framfrallt kapitel 1-4). Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomfra och rapportera en underskning (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kommentar: enkel, kort och versiktlig bok som ger mnga praktiska tips. Paulsson, U. (1999). Uppsatser och rapporter - med eller utan uppdragsgivare. Lund: Studentlitteratur. Repstad, P. (1999). Nrhet och distans - kvalitativa metoder i samhllsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2003). Research methods for business students (3:e uppl.). Harlow: Pearson Education Limited. Kommentar: ganska omfattande och heltckande bok, flertal kapitel som kan vara av intresse. Yin, R. K. (2003). Case Study Research Design and Methods (3:e uppl.). London: SAGE Publications Ltd. Kommentar: diskuterar fallstudier (mycket citerade, ses som ett standardverk).

-1-

Bilaga 3 Granskningsmall fr rapporter

Den aspekt som ni vljer att frdjupa er i mste vara inom ramen fr kursen samt vara relevant att studera inom den aktuella organisationen. Nedan fljer punkter som anvnds fr att betygstta rapporten. Dessa tcker in det mesta som r viktigt fr en bra rapport. Information om vad som r viktigt fr respektive del finns beskrivet i att skriva rapport

Bedmningskriterier
vergripande krav Sprk Rd trd (layout och innehll) Referenshantering Sammanfattning (syfte, metod, resultat) Framsida Helhetsbedmning Titel Inledning Bakgrund Syfte Forskningsfrgor Avgrnsningar Std i tidigare forskning, anv. av kllor Teoretisk referensram Djup och/eller bredd, minst 6 olika kllor. Egna ord. Koppling mellan delarna Koppling till syfte Syntetisering av kllor, teorier Metod Metodbeskrivning Metod- och kllkritik Empiri Balans Relevans Koppling till syfte och teoretisk referensram Analys Anvndning av teori och empiri Ny info? Sjlvklara kontra nya, intressanta insikter Frstelse fr mnet Slutsatser Svar p frgestllningarna Saklig grund Belyser vad som kommit fram Nyanserat Bilagor Tydlig hnvisad i rapporttext

Kommentar:

-1-

Bilaga 4 Riktlinjer fr hantering av olika kllor i referenslista

Skillnaden mellan olika stilar av Harvardsystemet r oftast frsummande sm. Det som skiljer dem t r ofta anvndandet av punkter, komman, semikolon, kursivering, fetstil o.s.v. I denna rapport anvnds en modifierad och frenklad version av femte upplagans riktlinjer frn American Psychological Association (APA). Nedan fljer exempel vilken information som skall finnas med fr olika medier i kllfrteckningen. Du kan med hjlp av exemplen se hur punkt, kolon, kursivering och liknande anvnds. Antologi: Bengtsson, L., Berggren, C. & Lind, J. (red.). (2005). Alternativ till outsourcing. Malm: Liber. Avhandling: Herbertsson, J. (1999). Enterprise Oriented Design for Manufacture. Opublicerad doktorsavhandling Nr. 584, Linkpings Universitet, Linkping. Bok: Christopher, M. (1998). Logistics and Supply chain management - Strategies for reducing cost and improving service. London: Financial Times/Prentice Hall. Elektronisk hemsida: SCB. (2003). Nationalrkenskaper 1993-2003. Nedladdad 2004-10-09 frn www.scb.se. Journalartikel: Schilling, M. A. & Hill, C. W. L. (1998). Managing the new product development process: Strategic imperatives. Academy of Management Executive, Vol. 12, Nr. 3, ss. 67-81. Kapitel i antologi: Von Haartman, R. & Bengtsson, L. (2005). Produktionsutveckling lnar sig - och ger frutsttningar fr extern samverkan. I Bengtsson, L., Berggren, C. & Lind, J. (red.), Alternativ till outsourcing (ss. 114-130). Malm: Liber. Konferensartikel: Olausson, D. & Swartling, D. (2005). Continuous learning in production processes: a comparative case study. Artikel presenterad vid 8th Quality for Management and Organizational and Regional Development Conference, ss. 305-316, 29/6-1/7 2005, Palermo, Italy. Rapport: Johansson, B. & Kinnander, A. (2004). Produktivitetsfrbttringar av manuella monteringsoperationer - Sekvensensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska fretag (Nr. 004:25). Gteborg: Chalmers. Tidningsartikel: Wahlin, E. (2004). Storbolagen br exporten. Dagens Industri, 2004-10-08, ss. 6-7.

-1-