Uppsatsanvisningar

Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap
inom Programmet Organisations- och personalutvecklare i samhllet

Hsten - 11

INNEHLLSFRTECKNING
INLEDNING
Allmnt Etik Kursens vergripande syfte mnesval Uppsatsens omfattning Antal frfattare Handledning Handledningskontrakt Tidsram och viktiga datum Examensgrundande kursml Opponenter

1
1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 3

ANVISNINGAR FR HUR UPPSATSER SKA SKRIVAS

Uppsatsens utformning Titel Innehllsfrteckning Sidnumrering Disposition

4
4 4 4 4 4

ABSTRAKT
Inledning Tidigare forskning Teorianknytning/teoretiska utgngspunkter

5
5 5 5

METOD
Urval Material

5
6 6

RESULTAT
Kvalitativ studie Kvantitativ studie Tabeller och figurer

6
7 7 7

DISKUSSION/TEORETISK ANALYS REFERENSER OCH HNVISNINGAR

7 8

Nr ska man stta en referens? Hur ska hnvisningen se ut? Hur ska kll- och litteraturfrteckningen utformas? Bilagor

8 8 9 11

KRITERIER FR BEDMNING AV UPPSATSER EXAMINATION OCH URKUND OPPOSITION

11 13 14

INLEDNING
Vlkomna till kandidatkursens frdjupningsarbete i Arbetsvetenskap som avslutar uppsatskursen. I den hr skriften behandlas fljande omrden: Handledning, uppsatsarbetet allmnt, disposition av uppsatsen, referensteknik, opposition och kriterier fr bedmning av kandidatuppsatsen, och plagiatkontroll i URKUND.

Allmnt
Huvudsyftet med en kandidatuppsats r att redovisa det utfrda forskningsarbetet p ett klart systematiskt och tydligt stt. Lsaren ska kunna flja resonemangen, frst hur uppsatsen hnger ihop med tidigare forskning inom omrdet samt f veta vad som r nytt och intressant. Det ska finnas en rd trd i uppsatsen oavsett vilken frgestllning, forskningsmetod eller typ av uppsats (empirisk eller teoretisk) det r frgan om. Frst nr uppsatsen r reviderad och godknd, kommer den att tryckas med hgskolans logo p frstasidan. Du fr inte heller dela ut uppsatsen innan den r granskad, reviderad och blivit betygsatt. Etik Etiska regler mste fljas t ex forskningsetiska principer antagna av Humanistisksamhllsvetenskapliga forskningsrdet 1990.

Kursens vergripande syfte

Uppsatskursen i Arbetsvetenskap och Sociologi har som ml att ge frdjupade kunskaper inom de olika mnesomrdena och att ge trning i forskningsmetodik och analys. Mlet med uppsatsskrivandet i arbetsvetenskap och sociologi r att lra studenter att formulera samhllsvetenskapliga problem och att avgrnsa teorier, metoder och kllmateriel som kan anvndas fr att lsa dem (fr kandidatuppsats i pedagogik se specifik kursplan). Studenterna ska p det sttet ges insikter i hur samhllsvetenskaplig kunskap produceras och f en viss uppfattning om frhllandet mellan hndelser och processer och vr vetenskapliga framstllning av dessa. Eftersom all kunskap om samhllet tar sin brjan i ngon form av frga som forskaren stller, blir det centralt att lra sig formulera viktiga och relevanta problem. Men all kunskapsproduktion frutstter teoretisk ansats och att det finns ett material som kan anvndas fr att besvara de stllda frgorna. Det r drfr en central del av uppgiften att lra sig att identifiera, behandla och analysera ett empiriskt material med hjlp av valda teorier. Som student representerar du Hgskolan i Bors och din handledare r ytterst ansvarig fr dina kontakter utanfr hgskolan. Drfr mste du ha handledarens godknnande p de enkteller intervjufrgor som du stller och ev. andra kontakter med den underskta organisationen eller arbetsplatsen.

mnesval
Nr du funderar ver ett mne fr din uppsats r det viktigt att inte glmma att det ska vara mjligt att samla in empiriska data fr att belysa din problemstllning. I mnga fall samlar de studerande sjlva in sitt material, vilket kan ske med hjlp av enkter, intervjuer, test, observationer mm. Det kan ocks finnas mjlighet att bearbeta material som insamlats fr ett annat syfte. Exempel p hur man kan vlja mne: 1

Du hittar sjlv p ett mne Vljer att arbeta med ett mne som freslagits av ngon av lrarna/forskarna vid institutionen Vljer att arbeta med ett mne som freslagits av ngon frvaltning eller fretag Vnder dig direkt till en forskare vid institutionen som hller p med forskning som intresserar dig.

Uppsatsens omfattning
Arbetet ska motsvara 10 veckors heltidsarbete. Uppsatsens omfng r svrt att precisera p grund av att olika problemstllningarna kan vara olika utrymmeskrvande beroende p typ av uppsats och i vilken mn olika kllmaterial behver redovisas i text eller bilagor. Generellt sett ska uppsatserna vara korta. Kandidatuppsats frfattad av tv frfattare omfattar ca 30-35 sidor och en frfattare ca 25-30 sidor.

Antal frfattare
Vi rekommenderar att skriva tv och tv. Det finns frdelar med att vara tv om uppsatsarbetet. Att vara tv ger mjligheter till arbetsfrdelning, diskussion och kontinuerligt std. Ett problem som kan dyka upp nr tv samarbetar r att det i vissa fall kan vara svrt att enas om tidplanen, mtestider etc. Samtidigt r det bra att ni innan ert samarbete diskuterar igenom sdant som kan ge upphov till problem lngre fram under arbetet. Om tv personer skriver tillsammans ska arbetet motsvara 10 veckors heltidsarbete fr tv personer. Att tnka p nr ni skriver fler r att ni redogr fr hur arbetsfrdelningen har gt rum, t ex. i metodavsnittet, eller som appendix.

Handledning
Under arbetet med uppsatsarbetet s har ni till er hjlp en handledare. Handledaren ska ses som std och resurs under arbetet med uppsatsen, men det r studenten som har ansvaret och initiativet. Ett krav r att arbetet skall vara s sjlvstndigt som mjligt och att handledaren fungerar som diskussionspartner och som std fr att kunna genomfra arbetet. Ett stort ansvar ligger p studenterna sjlva. Vid det frsta handledningstillfllet r det bra att gra upp en plan, ett kontrakt, fr de olika handledningstillfllena. Handledaren har 15 timmar till sitt frfogande per uppsats fr allt arbete som ska gras. Detta inkluderar de tillfllen nr ni ses, tid och plats fr handledning bestms gemensamt av handledaren och student. Tiden ska ven rcka till fr att handledaren ska lsa utkast och kommentera, svara p mail etc. I planen r det drfr bra att komma verens om hur handledningstiden ska anvndas. Handledningen bestr till stor del av direktkontakt med handledare och handledning kan ges i grupp eller individuellt. Om handledningen ges i grupp fr varje student mer handledningstid n om den sker individuellt. Handledningskontrakt Handledningskontrakt upprttas mellan studerande och handledare enligt anvisning.

Tidsram och viktiga datum

All ny information och scheman gllande kursen kommer att lggas ut p den aktuella kursportalen. Det r viktigt att studenterna regelbundet besker kursportalen fr att inte missa

uppdaterad information. Det kan ocks intrffa att kontakt behver tas med ngon student direkt, detta grs d via Hgskolans mejladress.

Examensgrundande kursml
Examination sker utifrn innehllet i det sjlvstndiga arbetet samt p grundval av uppsatsseminariet. I det sjlvstndiga arbetet ska du ha visat prov p fljande frdigheter (fr kandidatuppsats i pedagogik se specifik kursplan): visa p frstelse fr villkoren att utfra en avgrnsad samhllsvetenskaplig datainsamling och analys tillmpa grundlggande samhllsvetenskapliga metoder och analyser sjlvstndigt genomfra en underskning inom det sociologiska fltet och rapportera denna i en uppsats, dr svl teoretiska, metodologiska och empiriska aspekter ingr och integreras Varje uppsats ska diskuteras vid ett seminarium med i frvg utsedda opponenter. Varje studerande ska opponera p minst en uppsats. Efter seminariet genomfr den studerande ndvndiga korrigeringar och lmnar det slutgiltiga originalet till kursledaren. Alla uppsatser mste ocks skickas in fr en plagiatkontroll i systemet URKUND. Uppsatsen r godknd frst efter detta. Tnk p att planera din handledning tillsammans med din handledare material, som du lmnar till handledaren och som du vill ha synpunkter p, ska lmnas in minst fyra dagar fre avtalad handledningstid ditt rmanus till uppsatsen ska lmnas till handledaren minst en vecka fre avtalad handledningstid avstt tillrcklig tid fr rapportskrivning, som ofta tar lngre tid n berknat innan ditt arbete lmnas till tryckning ska handledaren ha godknt uppsatsen i slutgiltigt skick

Opponenter
Opponenter utses av kursledningen. Du mste sjlv tillse att dina opponenter fr var sitt ex av uppsatsen minst en vecka fre seminariet.

ANVISNINGAR FR HUR UPPSATSER SKA SKRIVAS

Uppsatsens utformning Alla kandidatuppsatser p institutionen ska ha enhetliga framsidor. Titelblad och sammanfattningssida finns som mall och lggs ut p kursportalen. Ni ska fylla i mne, rtal, titel och frfattare, samt sida 2 (max en A4) dr arbetets art anges (kandidatuppsats inom respektive mne). En engelsk titel mste ocks finnas med. Det som r centralt nr det gller layoutfrgor r att texten fungerar och r lsbar. Glm inte heller lsaren nr du skriver utan var noga med att texten fungerar och r lsbar. Anvnd ett variationsrikt, men stringent sprk. Detta hnsynstagande till lsaren styr hur man hanterar svl val av typsnitt, hantering av rubriker och liknande. Titel Titeln br vljas med omsorg. Den ska p ett s trffande stt som mjligt sammanfatta rapportens huvudid, lttfattligt och om mjligt med stil. En titel ska st fr sig sjlv. Titeln fr inte innehlla frkortningar och br maximalt best av 10-12 ord. Ni kan ven anvnda er av underrubrik i titeln. Innehllsfrteckning Hr anges huvudrubriker, underrubriker samt sidnummer. Kontrollera att rubriker stmmer verens med rubrikerna inne i texten. Sidnumrering Brja sidnumrering p frsta sidan (Inledning). Abstrakt sidonumreras ej. Sidnumrera mitt p sidan i nederkant eller i verkant eftersom uppsatsen ska tryckas dubbelsidigt. Anvnd standardmarginaler (vnster: 2,5 cm, hger: 2,5 cm, topp: 2,5 cm och botten: 2,5 cm) och enkelt radavstnd. Disposition Uppsatsens disposition r svr att formulera i ett styrande dokument. Uppsatser har olika karaktr beroende p typ av underskning. En uppsats mste dock innehlla vissa centrala moment. Nedanstende dispositionsfrslag kan ses som vgledande. Inledning Bakgrund Syfte och frgestllningar Ev. begreppspreciseringar Tidigare forskning Teorianknytning/teoretiska utgngspunkter Ev. avgrnsningar Metod Urval Material Underskningens genomfrande Databearbetning/Dataanalys Etiska vervganden Egna frstudier/vrderingar Resultat Ev. underrubriker

Diskussion/Teoretisk analys Ev. underrubriker Referenser Ev. Bilagor (bara om det r ndvndigt)

Abstrakt
Ett abstrakt (kortfattad sammanfattning) som skrivs i ett enda stycke ska placeras i brjan av uppsatsen. Den br omfatta cirka 250 ord. Nr det gller innehllet ska svl teoretisk bakgrund, syfte, metod, huvudresultat och diskussion ing, dvs. de olika delarna av uppsatsen ska presenteras hr. Abstrakt kan ocks skrivas p engelska. I s fall anvnds engelsk stavning fr rubriken: Abstract. Se bilaga fr mer information om hur man skriver ett abstrakt.

Inledning
Inledningen kan struktureras med hjlp av underrubriker som anknyter till studien ifrga. I uppsatsens inledning ska problemstllning och studiens syfte klargras. Brja inledningen med att ge en mer generell introduktion till mnesomrdet fr att drefter komma in p det mer specifika som gller just din studie. Argumentera fr det valda problemomrdet. Motivera ocks varfr den aktuella frgestllningen r intressant och angelgen att vidareutveckla med ytterligare forskning. Avsluta inledningen med att tydligt formulera syfte (eller syften) med studien. Du kan ha ett vergripande syfte, drtill mste mer konkreta frgestllningar preciseras. Vidare ska vid en kvantitativ studie introduktionen ge svar p hur teori, hypoteser och design r relaterade till varandra. I introduktionens avslutning br underskningsvariablerna definieras och hypoteserna stllas upp. Redogr ocks klart och koncist fr de bakomliggande antagandena i samband med varje enskild hypotes.

Tidigare forskning
I detta avsnitt talar du om vad som tidigare gjorts p det omrde som du vill underska. Det r viktigt att du ven anvnder dig av internationell litteratur, svl bcker som vetenskapliga tidskrifter. Det har ett egenvrde att ta del av internationell forskningsdebatt och drfr br du referera till minst 4 artiklar (refereegranskade) ur relevanta internationella tidskrifter. Utnyttja bibliotekets databaser. Viktigt att ta med r olika underskningar med anknytning till ditt mnesomrde. Med andra ord ska du ta med vad tidigare forskning p omrdet kommit fram till. Det hr avsnittet ska visa att du behrskar ditt omrde och att du via inlsning och tidigare kunskaper knner till vad det handlar om.

Teorianknytning/teoretiska utgngspunkter
Under denna rubrik beskriver du dina teoretiska utgngspunkter, vilka gngse teorier som finns relaterat till ditt eget perspektiv och dina utgngspunkter. Hr definierar du ocks dina begrepp och relationerna mellan dem.

Metod
I det hr avsnittet redovisas hur underskningen har genomfrts. Det mjliggr fr lsaren att bedma om metoden som anvnts frefaller vara lmplig. Man br ocks motivera varfr man

valt en viss metod, underskningsgrupp osv. Resonera kring din frfrstelse. Var tydlig med att relatera till metodlitteratur. Nedanstende underrubriker rekommenderas om du genomfr en empirisk studie. Om det dremot handlar om en teoretisk studie (litteraturstudie) eller studie baserad p tryckt kllmaterial kan du diskutera upplggningen antingen med din handledare eller den kursansvarige lraren. Urval Beskriv vilka som har deltagit i studien och relevant bakgrundsinformation om deltagarna (t.ex. antal, lder, kn, utbildning, yrke, avdelning). Hr redogrs ocks hur deltagarna har valts ut, och hur data har samlats in (t.ex. enkt, intervju, observation osv.). Om deltagarna r indelade i olika grupper, t ex kontroll- eller experimentgrupp, ska grupperna beskrivas var fr sig. Anvnd perfekt nr studiens deltagare beskrivs. En riktlinje angende omfattning fr intervjumaterial r 8-10 intervjuer. Fr en kvantitativ enktstudie r riktlinjen 80-100 enkter. Material Hr beskrivs de verktyg som har anvnts fr datainsamlingen, t.ex. enkt, tester, intervjufrgor, eller annat som har anvnts i studien. Har du sjlv utvecklat ett frgeformulr eller intervjuguide br du beskriva den noggrant och bifoga den som bilaga till uppsatsen. Beskriv hur tillfrlitlighet och giltighet skerstlls i studien. Tillvgagngsstt Hr talar ni om hur ni har gtt tillvga i er underskning. Tala om hur ni har gtt tillvga vid intervjusituationen, spelat in p band, antecknat, hur lnge intervjun hll p. Om ni anvnt enkter talar ni om hur enkten r utformad, hur den delades ut och samlades in, om ni anvnt er av en provenkt frst fr att prva frgorna o s v . Om ni anvnder intervju eller enkt ska frgorna finnas med som bilaga. Om ni anvnt enkt ska bortfallet redovisas och analyseras (och hur ni eventuellt burit er t fr att f in fler svar). Om ni anvnt er av litteraturstudie ska litteraturen redovisas (kort, eftersom den sedan gs igenom i resultatavsnittet. Hr rcker det med frfattare, r, titel och eventuellt annat som kan vara av intresse fr uppsatsens syfte och frgestllningar). Tala ocks om varfr ni valt just denna litteratur. Bearbetning och analys av material Hr redogrs fr hur den information som samlats in har bearbetats (t.ex. hur intervjumaterialet har analyserats eller vilka statistiska analyser som har genomfrts). Motivera ven de valda analysmetoderna. Mlsttningen med denna fas r att hitta mnster, kategorier och/eller teman i materialet. Beskriv konkret hur du har gtt tillvga med det insamlade materialet. Frfrstelse/vrderingar. Hr tar ni med er egen frfrstelse av mnet. Det r viktigt att diskutera sin frfrstelse speciellt vad gller analys av resultat, s att den inte pverkar analysen negativt. Frfrstelsen r ocks ngot ni kan knyta tillbaka till i er diskussionsdel, fr att se om den ndrats efter att ni gjort underskningen.

Resultat
Resultatredovisningen ska p ett verskdligt stt sammanfatta resultaten! I det hr avsnittet redovisas resultaten frn underskningen p ett tydligt stt s att lsaren frstr vad man kommit fram till (tnk ocks p anknytningen till syftet och frgestllningar).

Beskriv de viktigaste resultaten frst, ha ingen diskussion av resultaten hr, vnta med det till diskussionen. Den resultatredovisning som sedan fljer ska vara s detaljerad att den rttfrdigar de slutsatser som dras, d v s om de frgestllningar, antaganden eller hypoteser man stllt upp kan verifieras eller ej, om de prediktioner man gjort hller osv. Alla relevanta resultat ska nmnas, ven sdana som ej verifierar frgestllning eller hypotes eller kanske gr i motsatt riktning. Sttet att redovisa resultatet bestms av om det r en kvalitativ eller en kvantitativ studie. Anvnd grna tabeller eller figurer fr att skdliggra resultaten. Tnk p att du hnvisar till tabellen eller figuren i texten innan den presenteras och ven kommenterar eller beskriver innehllet i den.

Kvalitativ studie
Resultaten frn en kvalitativ studie presenteras i enlighet med vald analysmetod t ex i narrativ form, framkomna teman, kategorier, koder, diagram och/eller modeller. I detta avsnitt sker bearbetning och analys av den information ni erhllit.

Kvantitativ studie
I allmnhet redovisar man sdana resultat som i databearbetningen erhllit statistisk signifikans. Se till att ven f med statistik som beskriver data, d v s frekvenser, medelvrden och standardavvikelser. Statistiska frkortningar ska antingen kursiveras eller strykas under. Exempel: Kvinnorna (M=46.24, s=11.09 eller M=46.24, s=11.09) visade sig ha bttre nrminne n mnnen (M=21,41, s=10,35 eller M=46.24, s=11.09), t(56)=3,43, p<,01 eller t(56)=3,43, p<,01.

Tabeller och figurer

Tabeller och figurer kan med frdel anvndas fr att illustrera och/eller sammanfatta resultaten. Denna sammanfattning kan ibland underlttas genom att man gr i ordning tabeller och figurer innan man brjar skriva resultatdelen. Alla eventuella tabeller och figurer ska refereras till texten, d de endast r komplement till texten. Bde tabeller och figurer numreras lpande och ska ha en text som fngar innehllet i dem. Tabelltext skrivs ovanfr tabellen, medan figurtext skrivs nedanfr figuren. Tabell xx Kursiverad eller understruken tabelltext Svrighetsgrad M Yngre s n M ldre s n

Figur xx. Ordet figur samt figurnummer kursiveras eller understrykes.

DISKUSSION/TEORETISK ANALYS
I detta avsnitt knyts uppsatsens syfte och frgestllningar, metod, resultat, tidigare forskning och teori samman. Under denna rubrik kan ni dra slutsatser, tolka och vrdera era resultat i frhllande till tidigare forskning och teori.

Framhv vad i underskningen, som eventuellt har tillfrt forskningsomrdet ngot nytt! Diskutera i vilken utstrckning studien har gett svar eller lsningar p den ursprungliga frgestllningen, Egna kreativa reflektioner och synpunkter vlkomnas, men de mste hrledas frn de egna resultaten eller tidigare studier. Fr en kritisk reflektion kring den metod som anvnds och de egna slutsatserna. Finns det faktorer som hotar giltighet och tillfrlitlighet? Man kan ocks ge frslag p hur studien skulle kunna ha gjorts bttre. Brister i underskningen och negativa resultat ska ocks tas upp p ett rttframt stt. Avsluta diskussionen med att ge frslag p hur man skulle kunna g vidare fr att f kad kunskap om det underskta omrdet.

REFERENSER OCH HNVISNINGAR

Nr ska man stta en referens?
Det finns inga absoluta regler, men ngra riktlinjer torde vara allmnt omfattade och kan drfr tjna som riktmrke. Referens stts efter varje citat. Hnvisningen mste vara exakt och ange den sida eller motsvarande dr citatet terfinns. Alla fakta som inte kan anses vara allmnt knda ska belggas med referens. Hnvisningarna har ocks en forskningsetisk sida. Referensen ska ange om man sjlv har kommit fram till ngot eller om man tar upp en annan forskares resultat. Detta innebr att man inte fr gra andra forskares resultat till sina. Man ska allts ange om ngon annan tidigare vunnit samma resultat eller gjort en likartad tolkning. Man kan givetvis inte knna till allt vad som tidigare sagts. Man har dock skyldighet att knna till den forskning som gjorts direkt p samma mne som man sjlv arbetar med. Grundregeln r att man inte fr prla med lnta fjdrar. Hur referenserna i praktiken stts ut kan variera. Fr versiktliga avsnitt, exempelvis en bakgrundsteckning, kan det rcka med en allmn not som anger vilka arbeten framstllningen bygger p. I dessa fall kan noten ofta st inledningsvis och ha formen: Fljande bakgrund bygger p I mer argumenterande partier kan referenserna behva komma oftare, allteftersom olika kllor och auktoriteter utnyttjas. Referenserna ska sttas p ett sdant stt att det klart framgr vad som r frfattarens egen slutsats, vad som bygger p kllor eller p annan forskning. Ett kort referat av en klla kan t.ex. omedelbart fljas av en referens, drefter fljer ett avsnitt med en egen reflexion eller slutsats.

Hur ska hnvisningen se ut?

Det finns flera olika system fr hur man hnvisar till kllor och litteratur. Inget r mer rtt eller fel n ngot annat. Det viktiga r att de r konsekventa. Det ska ju vara mjligt att via hnvisningar hitta det frfattaren bygger p. Huvudprincipen r att jag som lsare utifrn ett fungerande referenssystem ska kunna plocka fram all den information som ligger till grund fr texten. Hnvisning till litteratur Ngra allmnna regler (se ven exempel nedan):

Man kan i hnvisningar anvnda sig av olika frkortningar, men det r bra om man hnvisar till exakta sidor. Frkortningen f betyder fljande sida, exempelvis betyder s. 58f s. 58-59. Frkortningen ff, betyder flera fljande, br undvikas. Hnvisa istllet till just de sidor, t.ex. s. 58-63 som avses Hnvisa till svl volym som sidor. Argumentets genomlysbarhet kar vsentligt om sidnummer anges. Exempelvis r Giddens 1998 s.157 en bttre hnvisning n enbart Giddens 1998 Undvik frkortningar typ a.a. (anfrt arbete), ibid. (ibidem, p samma stlle), passim (p mnga stllen), nr de kan orsaka missfrstnd och tolkningsfrgor Flera hnvisningar i samma referens ska tydligt skiljas t, s att det syns var den ena slutar och var nsta tar vid Referensteknik - lpande text Hr fljer ngra exempel p referensteknik: Det finns i princip tv internationellt spridda stt att hnvisa till tryckta kllor och litteratur: Parentessystemet (Harvard) och notsystemet (Oxford). Olika varianter av dem finns. Det s.k. APA-systemet (APA, American Psychological Association) tillmpar parentessystemet. Om ngon menar sig redan ha lrt sig ett fungerande system, t.ex. i studier i ett annat mne, som uppfyller alla krav p konsekvens och terskbarhet, kan denne givetvis fortstta anvnda det. Parentessystemet I detta system redovisas en referens med frfattare-rtal-sida angivet i texten i en parantes. Exempel: (Andersson, 1998:56). Vid flera frfattare anges de i bokstavsordning med respektive rtal; tskiljda av semikolon. Notsystemet I detta system anges referensen i fotnot, endera i sidfoten sida fr sida eller i slutet av kapitlet eller rapporten. Frsta gngen en klla nmns skrivs referensen enligt fljande: Frfattare. r. Titel, sida. Om samma verk nmns igen skriver man: Frfattare. (r, sida). Hnvisningar till otryckt material Hnvisningar till otryckt material mste vara fylligare n till tryckt. Tryckt material kan man i princip f fram p varje bibliotek, medan otryckt material i princip enbart finns i ett enda exemplar i ett arkiv, och det r precis till detta exemplar som hnvisningen ska g. Drfr mste man i noten/referensen ha alla ndvndiga uppgifter fr att kunna terfinna och bestlla fram dessa uppgifter. Om man d anvnder sig av frkortning fr att gra en hanterbar hnvisning mste alla aktuella frkortningar uppges i kllfrteckning och srskild frkortningslista.

Hur ska kll- och litteraturfrteckningen utformas?

Sist i framstllningen ska det utnyttjade materialet redovisas. I kll- och litteraturfrteckningen ska alla arbeten som beropats i framstllningen tas med. Dremot ska inte arbeten som lsts, men inte anfrts i hnvisningarna eller texten vara med. Frteckningens syfte r att identifiera det anvnda materialet och inte att visa frfattarens bildning. Det kan alltid finnas speciellt material i olika mnen som stller speciella krav. Kom ihg att det alltid r funktionen som r avgrande. Lsaren ska s enkelt som mjligt kunna terfinna det material framstllningen baseras p. Referenslistan ska dessutom ge en versiktlig bild av det material som anvnts.

Kll och -litteraturfrteckningen Bok: (notsystemet): Efternamn, frnamn. r. Titel (kursiv). Frlagsort: Frlag. Exempel: Adamson, M. 1980. tervndandet. Stockholm: Bokfrlaget Prisma. Flera verk av samma frfattare samma r: Hammarberg, T. 1994a. Barnet och den politiska viljan. Stockholm: Rdda Barnen. Hammarberg, T. 1994b. FN-konventionen om barnets rttigheter. Lund: Raoul Wallenberg Institute. Report No. 16. Observera att det r frlagsorten som ska anges inte tryckorten. Tidskrift: Frfattare. "Titel". Tidskriftens namn (kursiverat), volym eller nummer, publikationsdata och sidnummer. Exempel: Alanen, L. 1988. "Rethinking Childhood". Acta Sociologica, 31, 1:53-67. Flera frfattare Lundberg, U., Mrdberg, B., & Frankenhaeuser, M. (1994). The total workload of male and female white-collar workers as related to age, occupational level, and number of children. Scandinavian Journal of Psychology, 4, 315-327. Dagstidning: Gteborgs- Posten. Frfattare. "Titel". Datum. Kapitel taget ur bok: Frfattare. rtal. "titel, kapitlet" i: frfattare (red) Titel (kursiverad) . Frlagsort. Frlag. Exempel: Alanen, L. 1994. "Gender and generation: Feminism and the Child Question" i: Qvortrup, J, Bardy, M., Sgritta, G & Wintersberger, H. (red) Childhood Matters. Social Theory, Practice and Politics. European Centre Vienna, Aldershot: Avebury. Elektronisk referens: En standard fr angivande av internetreferenser r under framvxt. I Nyberg (2000) redovisas p ett fredmligt stt hur elektroniska referenser kan skivas. Nyberg (2003) har ocks en hemsida kopplad till boken dr referensskrivningssystem redovisas alternativt lnkas till (http://www.abo.fi/~rnyberg/). I stort fljer man samma regler som fr andra referenser. Dremot kan man behva vara mer precis vad gller datum, en sida som ndras ofta mste anges med mer precist datum n rtal. Nybergs bok r fr vrigt ocks en utmrkt framstllning om undersknings- och uppsatsarbetets alla faser.

10

Internetmaterial br redovisas tidsangivet, dvs. nr man beskte sidan. Man br ven spara en utskrift fr att kunna stlla till andra forskares frfogande. Mall: Frfattare/redaktr. r Titel (kursiv). Tillgnglig: leverantr/ databasidentifikation. Exempel: Li, X., & Crane, N. 1996. Bibliographic formats for citing electronic information. (WWW document). URL http://www.uvm.edu/ ncrane/estyles (ingen punkt). Hmtad:200xxx-xx. Bilagor Huvudregeln r att man r sparsam med bilagorna. Det som r viktigt fr uppsatsen br framg i texten. Lsaren ska inte vara tvungen att lsa bilagorna fr att kunna frst vad som behandlas i uppsatsen. En intervjuguide eller frgeformulr som anvnts i studien r exempel p relevanta bilagor. Man kan ven ta med viktiga dokument, tabeller, lagar etc som kan vara relevant fr lsaren att ta del av. Varje bilaga mste ha en titel. Om man har flera bilagor ska de numreras. I den lpande texten hnvisas till bilagorna genom att direkt referera i texten, (oftast inom parantes).

KRITERIER FR BEDMNING AV UPPSATSER

Uppsatsens kvalitet ska bedmas utifrn aspekter p uppsatsens innehll. Insatsen p uppsatsseminariet kan vgas in. Kriterierna fr bedmning utgr frn Hgskolelagen och hgskolefrordningens examensml. Kunskap och frstelse Studenten ska visa kunskap och frstelse inom inriktningen fr utbildningen, inbegripet kunskap om uppsatsens vetenskapliga grund, kunskap om tillmpliga metoder samt orientering om aktuella forskningsfrgor. Frdighet och frmga Studenten ska visa: frmga att ska, samla, vrdera, diskutera och kritiskt tolka relevant information i en vetenskaplig text, frmga att sjlvstndigt identifiera, formulera och lsa problem samt genomfra detta inom givna tidsramar, frmga att skriftligt och muntligt rapportera och diskutera uppsatsens innehll i dialog med olika grupper sdan frdighet som fordras fr ett sjlvstndigt arbete inom det omrde som utbildningen avser Vrderingsfrmga och frhllningsstt Studenten ska visa:

11

frmga att inom uppsatsens problemomrde gra bedmningar med hnsyn till relevanta vetenskapliga, samhlleliga och etiska aspekter, frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom forskningsomrdet och i frekommande fall professionsomrdet. frmga att vrdera konsekvenserna av uppsatsens slutsatser fr kommande yrkesroll De olika aspekterna kan frtydligas p fljande stt: Inledning/bakgrund Finns det relevant och vl avvgd bakgrundsinformation fr problemet? Problemstllningen r problemstllningen tydlig och avgrnsad och utmynnar i konkret syfte och frgestllningar? r problemstllningen relevant utifrn den inriktning studenterna gr arbetsvetenskap, pedagogik och sociologi? Anknytning till tidigare forskning r anknytningen till tidigare forskning relevant? r den lagom ej fr kort, ej fr lng? Syftet med forskningslget r inte att mekaniskt redogra fr vad olika forskare har kommit fram till, utan att redovisa p vilket stt de bidragit till lsningen av det stllda problemet. Olika perspektiv och tolkningar br lyftas fram, och den egna insatsen relateras till dessa. Har studenten anvnt sig av relevanta vetenskapliga kllor (exempelvis frstahandskllor och refereegranskade artiklar)? I slutet av uppsatsen ska frfattaren terknyta till denna tidigare forskning, och diskutera hur uppsatsens resultat frhller sig till vad tidigare forskning har kommit fram till. Teoretiska perspektiv och begrepp r de teoretiska perspektiven relevanta, rimliga och vl valda? Definieras de teoretiska begreppen? Teori empiri Knyts teori och empiri samman? Studenten ska visa frdighet och frmga att knyta samman teori och empiri. Hr bedms studentens frmga att kritiskt granska sina egna resultat. Metod Studenten ska ven visa kunskap och frstelse om valda metoder. Hur diskuteras val av metod, urval, tillvgagngsstt, etiska aspekter, bearbetning av material och analys? Uppvisar frfattaren insikter om de frdelar och nackdelar som den valda metoden innebr? r den valda metoden ndamlsenlig utifrn uppsatsen syfte och frgestllningar? I vilken utstrckning anvnder frfattaren den valda metoden p ett kompetent stt - finns en metodisk medvetenhet? Resultatredovisning Hur presenteras bearbetning, analys och tolkning av data? Hur sker koppling till syfte och frgestllningar?

12

Diskussion Hur knyts uppsatsens syfte och frgestllningar, metod, resultat, tidigare forskning, teori och egna reflektioner samman? Hur identifieras behov av ytterligare kunskap inom forskningsomrdet och i frekommande fall professionsomrdet. Hur diskuteras de slutsatser som dragits i uppsatsens i relation till kommande yrkesroll

Betrffande formalia bedms fljande faktorer: Litteraturlista r litteraturlistan relevant och korrekt? Anvnds konsekvent system fr kllhnvisningar? r eventuella bilagor relevanta? Struktur r uppsatsen vl strukturerad? Hnger de olika avsnitten samman? Kllor Hur hnvisas till kllor? Saknas kllhnvisningar? Sprk r sprket bra och korrekt? Fr VG frutstts att ovanstende utfrts p ett fredmligt stt och att det finns ett sjlvstndigt, kritiskt reflekterande, tydligt argumenterande och problematiserande vetenskapligt frhllningsstt, samt god vetenskaplig niv p referenslitteraturen.

EXAMINATION OCH URKUND

Resultatet av tillmpningsarbete redovisas i form av en uppsats. Varje grupp lgger dels fram sin egen uppsats (respondent) och opponerar p en annan grupps uppsats. Fr att ge opponent och examinator mjlighet till tillrcklig frberedelse skall ett original av uppsatsen lmnas till opponent senast en vecka innan schemalagd opponering. Uppsatsen lmnas ven i pappersform till examinator och handledare i deras respektive fack. Innan en uppsats blir godknd skall studenten publicera uppsatsen p PingPong under inlmningsuppgifter. Uppsatsen kommer efter publicering p PingPong att kras i plagiatsystemet URKUND. Examinationen sker med parallella seminarier enligt srskilt schema som lggs ut i kursportalen. Varje grupp deltar i diskussionerna vid de olika oppositionerna. Varje uppsats fr ca 60 minuter till sitt frfogande, varav opponenten disponerar 35 minuter, examinatorn 15 minuter samt 10 minuter fr diskussion.

13

OPPOSITION
Vid uppsatsseminariet r det opponenten som str i centrum. Det r opponentens uppgift att lyfta fram goda och svaga sidor hos den uppsats man lst. Opponenten brjar med en presentation av arbetet under ett par minuter. De terstende ca 20 minuterna gnas t kritisk granskning. Varje seminariebehandling avslutas med ett enskilt samtal mellan examinator och uppsatsgrupp under ca 5-10 minuter. Tnk p seminariet som ett lrtillflle, ni gr upp med ett rmanus och kritiken som ges och tas skall vara i "kamratlig anda". Seminariebehandlingen kan delas in i tre delar: De som skrivit uppsatsen fr frst tillflle att kortfattat sga ngot om sitt arbete och tillfra ndringar eller annat som man uppfattat har stor betydelse fr frstelsen av uppsatsen. Drefter sammanfattar opponenten kortfattat de vsentligaste i uppsatsen. Var noga med att frga om de som skrivit uppsatsen (respondenterna) anser att sammanfattningen skett p ett korrekt stt. Drefter sker en vrdering av uppsatsen innehll. Barmhrtighetsprincipen ska glla. Man br koncentrera sig p centrala problem och frtjnster med arbetet. Vrderingen kan delas in i tre moment: Realia: Hur r frhllandet mellan syfte, frgestllningar, metod, resultat och slutsatser. Hnger de ihop? Kritiken kan utformas s att man stller konkreta frgor till olika avsnitt. Formalia: Detta avsnitt handlar om hur frfattaren har sktt notsystem, citat, litteraturfrteckning, kllor, disposition.

Avslutning: Opponenten avslutar med att ge ett samlat omdme.

Tryckning av manus
Information om tryckningen av uppsatsmanus hittar ni i kursportalen.

Inlmning av godknd Kandidatuppsats

Alla godknda kandidatuppsatser ska konverteras till pdf-fil1 innan de snds via e-post till Ewa Rolling fr tryckning. Tryckningen sker p studentexpeditionen. nskas egna exempel

Information om hur konvertering genomfrs kontakta handledare/kursansvarig

14

s bestlls de i samband med detta och bekostas av studenterna sjlva. Det r frst nr en godknd uppsats skickats som pdf-fil som betygsrapporteringen sker i LADOK. Frfattarna till kandidatuppsatserna har mjligheten att f sitt arbete publicerat p internet via BADA (Bors Akademiska Digitala Arkiv). Alla som nskar f sitt arbete publicerat mste skriva p ett avtal om digital publicering. Avtalet hittas p bibliotekets hemsidor under publicering, samt kommer att finnas i det rum som opponeringen ger rum. Om man nskar publicering s skrivs avtalet under och lmnas i Ewa Rollings postfack eller snds med vanlig post till Ewa Rolling.2 Fr att sammanfatta proceduren: 1. Konvertera uppsatsen till en pdf-fil och e-posta denna till Ewa Rolling. 2. Bestllning av egna exemplar grs nr pdf-filen skickas (extra ex bekostas av studenten). 3. Skriv under godknnande av publicering av uppsatsen p BADA. Frst nr detta r gjort kommer betyget att registreras i LADOK.

Bilaga Abstrakt
Ett abstrakt skrivs utifrn fljande rubriker: Abstrakt Arbetets art: Titel: Engelsk titel: Nyckelord: Handledare: Examinator:

Hgskolan I Bors, Institutionen fr pedagogik, Ewa Rolling, 501 90 Bors

15

Inledning Bakgrund Syfte och frgestllningar Ev. begreppspreciseringar Tidigare forskning Teorianknytning/teoretiska utgngspunkter Ev. avgrnsningar Metod Urval Material Underskningens genomfrande Databearbetning/Dataanalys Etiska vervganden Egna frstudier/vrderingar Resultat Ev. underrubriker Diskussion/Teoretisk analys Ev. underrubriker Referenser Ev. Bilagor (bara om det r ndvndigt)

16