Kunskapskraven Modersmål

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml
Skolverket Stockholm 2013 www.skolverket.se ISBN: 978-91-7559-050-9
Innehll
1. Inledning................................................................................. 4
Vad materialet r och inte r.............................................................................4 Materialets disposition......................................................................................5
2. Kunskapskrav uppbyggda med vrdeord................................... 6

Vrdeorden.........................................................................................................6 Sammanhanget bestmmer hur orden ska tolkas..........................................7 Modersml mnga sprk i en kursplan........................................................7
3. Bedmning i rskurs 6. ............................................................ 9

Skriftlig kommunikativ frmga........................................................................9
Uppgiften som ligger till grund fr elevexemplen..................................................... 10 Bedmningsaspekter p skriftlig kommunikativ frmga. ......................................... 10
Elevexempel med kommentarer.................................................................... 13

Kommentarer Arabiska. ......................................................................................... 13 Kommentarer Finska............................................................................................. 18 Kommentarer Somaliska....................................................................................... 24
4. Bedmning i rskurs 9. .......................................................... 29

Skriftlig kommunikativ frmga..................................................................... 29
Uppgiften som ligger till grund fr elevexemplen..................................................... 29 Bedmningsaspekter p skriftlig kommunikativ frmga. ......................................... 30
Elevexempel med kommentarer.................................................................... 33

Kommentarer Arabiska. ......................................................................................... 33 Kommentarer Finska............................................................................................. 40 Kommentarer Somaliska....................................................................................... 47
5. Avslutningsord. ...................................................................... 52
1. Inledning
Frn och med hstterminen 2011 stter lrare betyg med hjlp av de nya kunskapskraven i lroplanen. Syftet med det hr materialet r att ge lrare std i hur de kan resonera nr de bedmer elevers kunskaper utifrn kunskapskraven. I materialet presenteras en mngd bedmningar som verksamma lrare har gjort av autentiska elevexempel. Bedmningen utgr frn de s kallade vrdeorden, det vill sga de fetmarkerade ord i kunskapskraven som anger niverna. Det r ndvndigt att lrare identierar vilka bedmningsaspekter som de utgr frn fr att kunna gra skrare bedmningar, men ocks fr att kunna diskutera elevprestationer p ett bra stt. Det r ocks centralt fr att lrare ska kunna beskriva fr elever och vrdnadshavare p vilket stt en elev kan frbttra sina prestationer. Det r Skolverkets frhoppning att skriften ska kunna utgra ett std fr vidare diskussioner mellan kollegor. Ls den grna tillsammans med ett annat stdmaterial frn Skolverket, Diskutera - kunskapskraven. Det r ett material som vill inspirera lrare till att gra kollegiala bedmningar av elevernas arbeten.
VAD MATERiALET R OCH iNTE R

Inledningsvis ska ngot sgas om materialets avgrnsningar och varfr de r gjorda. Materialet ska: vara ett std i att tolka kunskapskraven underltta fr lrare att diskutera bedmningsfrgor underltta kommunikationen med elever och vrdnadshavare om elevernas arbete Materialet ska dremot inte: ge en helhetsbild av kunskapskraven stta kravniver och deniera betygsgrnser p det stt som till exempel ett nationellt prov gr Kommentarmaterial till kunskapskraven nns i ett urval av mnen, och varje material behandlar delar av kunskapskraven. Dessa avgrnsningar har gjorts av era skl. Det r inte meningsfullt att g igenom samtliga vrdeord i alla mnen, eftersom det nns s pass stora likheter mellan hur niverna r uppbyggda. Likheterna gr att man ofta kan verfra resonemangen om vrdeorden mellan olika mnen, ven om det ocks nns knnetecken p kvalitet som till stor del beror p mnet. Skolverket vill inte heller ge intryck av att skra och rttvisa bedmningar r beroende av att man frst har brutit ned kunskapskraven p samma detaljerade stt som i det hr materialet. Nr man som lrare gr bedmningar av elevers arbete gr man det ofta bde utifrn en medveten analys av vilka bedmningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrn erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter.
Med hjlp av det hr materialet fr lrare en mjlighet att utveckla en mer detaljerad och systematiserad frstelse av ngra av vrdeorden i kunskapskraven. Drigenom r det Skolverkets frhoppning att det ska vara enklare att skaffa sig en verblick ver kraven som helhet.
MATERiALETS DiSPOSiTiON
Kommentarmaterialet bestr av fem kapitel som r upplagda p fljande stt. Kapitel 1 beskriver syftet med materialet och ngra avgrnsningar som har gjorts. Kapitel 2 handlar om hur man kan frst kunskapskraven. I kapitlet redogrs fr vad som menas med vrdeord i kunskapskraven och hur man som lrare kan tolka och frst vad vrdeorden innebr. Hr nns ocks ett avsnitt om hur man kan verfra resonemangen i materialet till andra mnen eller sammanhang. Kapitel 3 beskriver hur lrare har bedmt autentiska elevarbeten i rskurs 6 med hjlp av kunskapskraven. Kapitel 4 beskriver hur lrare har bedmt autentiska elevarbeten i rskurs 9 med hjlp av kunskapskraven. Kapitel 5 avslutar materialet och ger tips p annat bedmningsstd frn Skolverket.
2. Kunskapskrav uppbyggda med vrdeord

Fr att bttre frst den kommande diskussionen om bedmning med hjlp av vrdeord behver man frst en snabb verblick hur kunskapskraven r uppbyggda. Bilden hr nedanfr illustrerar att kunskapskraven bygger p kursplanens olika delar.
Frmgorna i syftestexten
Kunskapskraven
Det centrala innehllet
I kursplanen fr modersml nns sex frmgor som eleven ska ges frutsttningar att utveckla genom undervisningen. Frmgorna r skrivna i punktform lngst ned i syftestexten: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anvnda sitt modersml som ett medel fr sin sprkutveckling och sitt lrande, anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja sprkliga strukturer och flja sprkliga normer, lsa och analysera sknlitteratur och andra texter fr olika syften, och reektera ver traditioner, kulturella freteelser och samhllsfrgor i omrden dr modersmlet talas utifrn jmfrelser med svenska frhllanden. Dessa frmgor r desamma fr alla rskurser. Frmgorna och det centrala innehllet bygger drefter, tillsammans med vrdeorden, upp kunskapskraven.
VRDEORDEN
I kunskapskraven anvnds ett antal vrdeord fr att beskriva kunskapsniver fr olika betygssteg. Exempel p sdana vrdeord r grundlggande (E), goda (C) och mycket goda (A). I lroplanen r alla vrdeord i kunskapskraven fetmarkerade fr att skillnaderna mellan kunskapskraven ska bli tydliga. Diskussionen om vrdeord i det hr stdmaterialet bygger vidare p Skolverkets kommentarmaterial till grundskolans kursplaner. Dr frs en generell diskussion om hur man kan tolka ngra vanligt frekommande vrdeord i kunskapskraven. Den diskussionen frdjupas i det hr materialet till att bli mer mnesspecik.
SAMMANHANGET BESTMMER HUR ORDEN SkA TOLkAS

I det hr materialet diskuteras hur man kan tolka och frst vrdeorden i kunskapskraven. Vad innebr det till exempel att en elev i skrift uttrycker sig enkelt i skrift med viss sprklig variation respektive utvecklat i skrift med god sprklig variation och hur kan man urskilja och bedma detta i en undervisningssituation? Hur man tolkar ett vrdeord mste nstan alltid avgras av sammanhanget. Det hr materialet lyfter fram hur ngra av orden kan tolkas och anvndas i en konkret undervisningssituation, till exempel hur en lrare anvnder ordet enkelt nr lraren bedmer en elevs frmga att formulera sig och kommunicera i ett sammanhang. Vid bedmningen av ett annat sammanhang skulle lraren behva tolka och anvnda samma ord p ett annat stt. Detta innebr att det ofta r svrt att sl fast en tolkning av ett enskilt vrdeord en gng fr alla. Vissa aspekter av vrdeorden kan vara unika i relation till ett visst mne eller centralt innehll, men det kan ven nnas andra aspekter som r mer eller mindre desamma oavsett sammanhanget.
MODERSML MNGA SPRk i EN kURSPLAN

mnet modersml har en kursplan, men antalet sprk som studeras efter kursplanen r mycket stort och spnnvidden mellan de olika sprkens karaktristika r likaledes stor. I det hr materialet fr tre sprk exempliera modersmlsmnet. Valet av sprk grundar sig p att alla funnits en lngre tid i Sverige och talas av mnga mnniskor. Arabiska r gemensamt sprk fr i stort sett hela arabvrlden. Sprket skrivs med arabiska tecken och lsriktningen skiljer sig frn den svenska. I skolan erbjuds undervisning i modern standardarabiska MSA, ett sprk som egentligen inte r ngons modersml. Hemma talar man olika varieteter av det arabiska sprket, och dessa varieteter skiljer sig frn land till land. Barn som lser arabiska mter allts p ett stt ett nytt sprk i skolan. Finska r, liksom samiska, menkieli, romani chib och jiddisch, ett nationellt minoritetssprk. Det som knnetecknar dessa sprk r att de funnits i Sverige under mycket lng tid och att de har ett starkare skydd n vriga minoritetssprk. Elever som studerar mnet modersml i de nationella minoritetssprken r delvis undantagna kraven i skollagen och skolfrordningen. Somaliska talas i Somalia och i nrliggande omrden som Djibouti, Etiopien ( Somaliland) och Kenya. Somaliska ck ett ofciellt alfabet 1972 som ett led i att frska att ka ls- och skrivfrmgan p sprket. Tidigare hade man huvudsakligen anvnt andra sprk fr skriven text, dels arabiska, dels ocks italienska och engelska. Det r dessa tre sprk som anvnds som exempel i det hr materialet, men den tolkning som grs av de aktuella vrdeorden r mjlig att verfra ven till andra sprk. Det krvs d att lraren gr en bedmning av vilka inslag i det sprk hon eller han undervisar i som motsvarar det som beskrivs i det hr materialet. Materialet behandlar den skriftliga frmgan. Flera sprk har en annan lsriktning och/eller andra bokstavstecken n de latinska, t.ex. dari, persiska, pashto, thai, ryska
och kinesiska. Att i Sverige utveckla skriftlig kommunikativ frmga i ett sprk som har tecken istllet fr bokstver eller ett sprk med icke latinska bokstver kan krva lngre tid n om tecken och lsriktning r densamma som i svenska. I kommentarmaterialet till kursplanen i mnet modersml framgr att srskild hnsyn i bedmningen ska tas till elever med modersml dr lsriktning och alfabet skiljer sig mycket frn svenskan. Lrare som undervisar i sprk med liknande sprkliga frutsttningar kan dra paralleller till bedmningen av de elevtexter p arabiska som nns exemplierade. I kommentarmaterialet till kursplanen i mnet modersml sgs vidare att kunskaper om sprkets uppbyggnad alltid ska betraktas som ett redskap fr att kunna uttrycka sig och kommunicera p ett funktionellt stt. Funktionell sprkanvndning innebr att kunskaper om form och struktur inte r ett ml i sig, utan ett hjlpmedel fr att kunna uttrycka det man vill i mer och mer sprkligt komplexa och krvande situationer. Genom att undervisningen ven sker i ett jmfrande perspektiv kan eleven utveckla en kad sprklig medvetenhet och drmed en kad ersprkig kompetens.
3. Bedmning i rskurs 6
Det hr kapitlet lyfter fram hur verksamma lrare har bedmt elevarbeten i mnet Modersml utifrn kunskapskraven fr rskurs 6. Inledningsvis i kapitlet presenteras den frmga och den del av kunskapskraven som bedmningen har utgtt ifrn samt den uppgift som lrarna har baserat bedmningarna p. Drefter grs en analys av olika bedmningsaspekter p de olika frmgorna och vrdeorden. Vilka aspekter kan man lgga p frmgan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift? Hur kan man vidare frst vad det innebr att uttrycka sig enkelt i skrift med viss sprklig variation jmfrt med att uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god sprklig variation? Sedan presenteras de konkreta elevarbetena. I anslutning till dessa frs ett resonemang om hur lrarna har bedmt dessa arbeten utifrn kunskapskraven.
SKRIFTLIG KOMMUNIKATIV FRMGA

Kommentarerna i det hr avsnittet avser den del av kunskapskraven som utgr frn frmgan att formulera sig och kommunicera i (tal och) skrift:
Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 Eleven kan, utifrn sitt modersmls srdrag, uttrycka sig enkelt i skrift med viss sprklig variation och inslag av mnesrelaterade ord och begrepp. Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 6 Eleven kan, utifrn sitt modersmls srdrag, uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god sprklig variation och inslag av mnesrelaterade ord och begrepp. Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 6 Eleven kan, utifrn sitt modersmls srdrag, uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god sprklig variation och inslag av mnesrelaterade ord och begrepp.
Uppgiften som ligger till grund fr elevexemplen
Fr att skdliggra de delar av kunskapskraven som gller skriftlig kommunikativ frmga i modersml i rskurs 6 har fljande elevtexter valts ut i samarbete med verksamma lrare i modersml. Bedmningskommentarerna visar p kopplingen mellan olika sprkliga freteelser i texterna och kunskapskravens vrdeord p olika niver. Kommentarerna anknyter ocks till Kommentarmaterial till kursplanen i modersml och kan ses som ett komplement till detta material. Underlaget fr elevexemplen har varit fljande uppgift dr eleverna ska skriva en presentation av sig sjlva. Uppgiften presenteras nedan med frslag p vad presentationen kan handla om:
Det hr r jag Det hr ska bli en berttelse som handlar frmst om dig sjlv. Du kan vlja att skriva som du tycker det passar dig bst, men frsk att bertta s att lsaren blir intresserad. Det hr r ngra saker du kan skriva om: Mitt namn, min lder, min familj Platsen dr jag bor Vad jag tycker om och inte tycker om, till exempel musik, mat, att gra och s vidare Sdant jag tycker r viktigt i livet Vad jag skulle vilja gra i framtiden, om till exempel fem r, tio r eller nnu mer.
Texterna visar p olika kvaliteter betrffande svl sprk som innehll och en tydlig progression mellan de olika niverna. De r valda fr att visa specika kvaliteter fr respektive niv och det br ppekas att elever kan skriva texter med svl bttre som smre kvaliteter n dessa inom alla tre niverna. Det r inte heller skert att elever visar exempel p allt som krvs i kunskapskravet fr ett visst betyg i varje text han eller hon skriver.
Bedmningsaspekter p skriftlig kommunikativ frmga
Bedmningen av kvalitn i elevens stt att uttrycka sig i skrift kan utg frn dessa aspekter: Textens uppbyggnad Bedmningsaspekten textens uppbyggnad beskriver i vilken utstrckning eleven organiserar, strukturerar och ordnar budskapet i allt mer komplexa och krvande sprkliga situationer. Hit hr frmgan att hlla en rd trd genom att anvnda sig av till exempel brjan, fortsttning och avslut p ett stt som r anpassat till textens syfte. Att eleven uttrycker sig enkelt i skrift innebr att hon eller han kan producera en till strsta delen sammanhngande text genom att anvnda en ftal enkla medel fr att organisera och binda samman texten. Att eleven uttrycker sig utvecklat i skrift innebr att hon eller han kan producera en strukturerad text genom att anvnda ngra lmpliga medel fr att organisera och binda samman texten till en sammanhngande helhet. Att eleven uttrycker sig vlutvecklat i skrift innebr att hon eller han kan producera en tydlig, vlstrukturerad och detaljerad text genom att p ett planerat och lmpligt stt anvnda varierade medel fr att organisera och binda samman texten till en sammanhngande helhet. Sprkets struktur Bedmningsaspekten sprkets struktur beskriver med vilken precision och tydlighet eleven framfr sitt budskap i skrift. Det hr innefattar sprkliga aspekter utifrn sprkets srdrag som till exempel grammatiska strukturer, satsmnster och stavning,
10
liksom frmgan att strukturera och ordna satser s att de bildar sammanhngande text och budskapet tydligt gr fram. Att eleven uttrycker sig enkelt i skrift innebr att hon eller han behrskar ngra f enkla grammatiska strukturer och satsmnster fr att kommunicera innehllet p ett i huvudsak begripligt stt. Eleven kan fr det mesta gra sig frstdd i korta sekvenser, men texten kan innehlla sprkfel som krver frtydliganden fr att innehllet ska framg. Att eleven uttrycker sig utvecklat i skrift innebr att eleven kan anvnda vanligt frekommande grammatiska strukturer och satsmnster fr att kommunicera innehllet frhllandevis tydligt. Detta grs med relativt f strande sprkfel, men dessa pverkar inte nmnvrt kommunikationen. Att eleven uttrycker sig vlutvecklat i skrift innebr att hon eller han kan anvnda lmpliga grammatiska strukturer och satsmnster fr att kommunicera innehllet tydligt och precist. Sprket i skrift innehller f eller inga fel som str kommunikationen. Sprklig variation Bedmningsaspekten sprklig variation beskriver i princip omfattningen av elevens ord-, begrepps- och frasfrrd och frmgan att anvnda detta i skrift. Hit hr frmgan att anvnda till exempel synonymer, fasta fraser, metaforer och liknande stilmedel fr att anpassa sprket efter syfte, situation och mottagare. Att eleven uttrycker sig med viss sprklig variation innebr att hon eller han har och anvnder ett mycket grundlggande frrd av ord, begrepp och enkla fraser som rr personliga frhllanden och konkreta vardagssituationer. Eleven behrskar detta grundlggande ordfrrd ganska vl, men kan emellant fortfarande gra fel som str kommunikationen. Att eleven uttrycker sig med relativt god sprklig variation innebr att hon eller han har ett tillrckligt stort ordfrrd fr att kunna uttrycka grundlggande kommunikativa behov. Eleven kan ocks relativt kortfattat och versiktligt beskriva eller bertta om vl knda situationer, mnen, enstaka hndelser och detaljer. Nr hon eller han uttrycker mer komplexa tankegngar eller hanterar oknda mnen eller situationer kan eleven gra fel som inte nmnvrt hindrar kommunikationen. Att eleven uttrycker sig med god sprklig variation innebr att hon eller han har ett tillrckligt stort ordfrrd fr att uttrycka sig om bekanta mnen, och d beskriva detaljer p ett mer frdjupat och nyanserat stt. Generellt visar eleven god korrekthet, men viss hopblandning av sprken och felaktiga ordval kan frekomma utan att det hindrar kommunikationen. Ngra av dessa olika bedmningsgrunder kan emellant tangera varandra, vilket nnebr att ett stycke eller en mening i en elevlsning kan bedmas utifrn era i bedmningsgrunder samtidigt.
11
Fr att se p och bedma texten enligt de aspekter som beskrivits ovan kan frgor liknande de hr nedan anvndas. Nr det gller den andra punkten, sprkets struktur, mste det gras en bedmning av vilka freteelser som r relevanta i det aktuella sprket. Textens uppbyggnad r innehllet begripligt? Gr elevens text att frst utan att man behver gissa eller be eleven frtydliga vad som menas? Finns det en rd trd i texten? Hur r texten uppbyggd? Sprkets struktur Hur ser ordbildning och meningsbyggnad ut? Hur ser anvndningen av till exempel verb, kasus, satsbyggnad eller tempus ut? Finns det fel i strukturen, till exempel i meningsbyggnad och/eller stavning som kan vara ett tecken p utveckling, s kallade utvecklingsfel? Sprklig variation Skriver eleven p ett stt som r anpassat till uppgiftens genre? Anvnder eleven beskrivningar? r beskrivningarna detaljerade? Anvnder eleven ord och begrepp som passar fr uppgiften? I vilken utstrckning varierar eleven sitt bruk av ord och begrepp?
12
ELEVEXEMPEL MED KOMMENTARER

Kommentarer Arabiska Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss sprklig variation
Elevexempel 1 . . . . ... . . . . ! . . . . Textens uppbyggnad Eleven skriver om mnet p ett relevant stt och textens innehll r begripligt trots att presentationen i sig r kort. Eleven anvnder sig av korta enkla meningar: ... . . (Mitt namn r X och jag r 13 r gammal. Jag gr i k 6.) men visar samtidigt en frmga att anvnda sammanhngande meningar s att de bildar en lpande text: . ... (Jag tycker om fotboll och basketboll och tennis. Jag tycker inte om musik) Eleven strukturerar texten p ett enkelt, ngot otydligt stt, till exempel genom att gra ett avslut mitt i texten dr lsaren tackas fr att sedan brja om med ett nytt stycke som i: . ... (och jag vill bli kirurg tack. Min far arbetar med att laga bilar). Sprkets struktur Eleven kan anvnda enkla grammatiska stukturer och satsmnster fr att frmedla innehllet p ett i huvudsak enkelt och begripligt stt. Anvndning av prepositioner frekommer generellt p rtt stt utom i: ( min mor arbetar i elektroingenjr) istllet fr ( min mor arbetar som elektroingenjr). I samma mening anvnder eleven sig av maskulint substantiv och adjektiv istllet fr feminint. Texten innehller en del stavfel men dessa pverkar inte frstelsen som helhet. Det frekommer att eleven frvxlar vokaler och vokalisering som i: istllet fr: och i stllet fr: samt i: istllet fr: Det frekommer ocks andra typer av stavfel men inte heller dessa pverkar frstelsen av texten: istllet fr och istllet fr: samt: istllet fr Sprklig variation Eleven uttrycker sig med viss sprklig variation, ven om en del uttryck upprepas i texten. Eleven anvnder sig av ett mycket grundlggande frrd av ord, begrepp och enkla fraser som rr personliga frhllanden och vardagliga mnen. De esta meningarna inleds med subjekt och eleven anvnder sig ofta av verbkonstruktionerna tycker om eller tycker inte om som i: ( Jag bor, jag tycker inte om Najwa, jag tycker om att resa, Jag tycker om fotboll,
13
Jag tycker inte om skolan). Eleven visar heller inte riktigt frmga att utveckla resonemangen eller budskapet i meningarna ytterligare, och detta beror troligen p att ordfrrdet inte rcker till i alla situationer. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 2 . .Rosen Grd .... . . . . . . .
Att uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god sprklig variation
Elevexempel 3 . . ) ( . ... . . . . . . . .-- .
Textens uppbyggnad I texten nns en rd trd, och eleven lyckas ganska vl anpassa sin text till syftet. Eleven visar god vilja att bertta fr lsaren, anvnder sig av sprkliga strategier med gott resultat och uttrycker sig ganska ledigt. En del av informationen r uppenbart felaktig: ( Jag bor i staden Malm den Svenska europeiska republikens sder), men stort har eleven hllit sitt skrivande vl till mnet, som i .. .. .. . (mitt namn, min lder r ungefr, min familj bestr av.., jag bor...) Texten r kronologiskt uppbyggd; den brjar med en presentation av eleven och sedan fljer en beskrivning av vad eleven gr nu och slutligen vad eleven kommer att gra i framtiden som i .. .. .. ... ( p min fritid tycker jag om att.., efter fem r ska jag lsa.., och efter tio r ska jag vara frdig.., och eftert ska jag bli) Eleven strukturerar texten p ett utvecklat stt med hjlp av bde samordnande och underordnande konjunktioner: ... . ...(Jag ska bli ingenjr. Men tv r sedan () drfr att jag sg dem p TV.)
14
Sprkets struktur Eleven kan anvnda vanligt frekommande grammatiska strukturer fr att frmedla innehllet tydligt och har lyckats formulera meningarna p ett korrekt och utvecklat stt. Eleven anvnder pronomen p ett korrekt stt: ( De gr ett fantastiskt jobb) och ( detta r inte sanningen). I texten anvnds tempusformerna presens, preteritum och futurum, som i fljande verb: ( ska bli, ska lsa, Jag drmde, det bestr av). Eleven visar ocks skerhet i adjektivbjning som i: ( mitt ursprungliga land) och ( fantastiskt jobb). Texten innehller ngra stavfel som inte pverkar frstelsen och ett begrnsat talsprksbruk som fr anses som acceptabelt. Eleven sammanblandar till exempel bokstver som har samma fonologi i talsprk som i stllet fr . Eleven anvnder ocks hamzavarianten p ett felaktigt stt; hamza skrivs i texten som fristende i stllet fr iakritiskt tecken: i stllet fr . som d Sprklig variation Eleven visar verlag en relativt god sprklig variation och frsker ven variera fraserna i sin meningsbyggnad, i anvndningen av adjektiv, , (fantastiskt jobb, mitt ursprungliga land) svl som nominalsatser, .., (dagen jag fddes) och i verbsatser: ... (Jag tycker om libanesisk mat). Eleven frsker motivera sitt val infr yrkeslivet och beskriver orsaken bakom att valet i dag ser annor lunda ut n tidigare. De ord som anvnds i texten verkar eleven behrska bra. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 4
.( ) ... . . . . . . . . . . . .
15
Att uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god sprklig variation
Elevexempel 5 . . ... . . . . . . . . . . : . . . . .
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att bertta och dessutom god tilltro till sin sprkfrmga. Eleven anvnder en effektiv strategi fr att bygga upp texten som har en varierad meningsbyggnad dr bde samordnade och underordnande konjunktioner anvnds fr att skapa yt i texten: ( Jag tycker om resor och turism, drfr att jag vill beska nya lnder och lra knna). Det nns en rd trd i texten, eleven lyckas presentera ett tydligt och intressant innehll och skriver vlutvecklat utifrn textens genre. Sprkets struktur Eleven anvnder med god skerhet grundlggande regler fr sprkriktighet och uttrycker sig vlutvecklat.. Eleven klarar av att anvnda olika sorters plural i rtt form som i ( mina hobbyer, nyheter, personer). Verben som frekommer i texten r bjda i rtt tempus och pronomen som i ... (Jag spelar fotboll och tittar p tv). Stavningen r genomgende god. Det frekommer ngra stavfel i texten, som till exempel i stllet fr ( drfr att det r) eller frvxling mellan vokaler och vokalisering, som till exempel i stllet fr ( mina hobbyer). Inget av dessa stavfel pverkar emellertid frstelsen av texten. Sprklig variation Eleven vxlar mellan de tv huvudtyperna av enkla satser: verbsats och nominalsats, som i ( mitt favoritskolmne) och ( jag vill bli). Eleven visar att ordfrrdet rcker till att bygga ut och gra texten intressant. Eleven uttrycker sig med yt ven i mer avancerade konstruktioner, som i meningen , ... (Jag vill bli) och utvecklar sina ider och tankar p ett utfrligt stt. Eleven skriver inte bara fakta om sig sjlv utan beskriver ocks sina sikter om sitt intresse, fritiden och
16
... (jag ... (fotboll r en sport som)och amiljen, som i f har en snll och trevlig familj). Eleven varierar ocks sin text genom att inleda vissa (p min fritid). Sammantaget lyckas eleven meningar med bisats, som i .. uttrycka sig med god sprklig variation i sin text. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 6 ... / 8 /6 . - . . ) ( . . . . . . , . . . .
17
Kommentarer Finska Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss sprklig variation
Elevexempel 1
Syntym Min synyin 26 sep minulla ei ollu mit problema ja minun iti tykkssi ett min olin mailmaan spin Vauva J Elm Kuin min olin 5 vouta yksi mies tynsi minut rullarappusa kuin min tulin yls min olin vertana ja min pyraisiin kotin kun min tuliin kotiin me ajotiin akuutin. 11 Vouta Kun min olin 11 vouta min olin Kariinka metsss 4 poikaa uhatti meit.
Textens uppbyggnad Eleven visar viss frmga att kommunicera skriftligt, trots att sprket r enkelt och presentationen kort. Texten har ett visst yt och innehllet r begripligt fr lsaren. Det nns en rd trd med inledning, fortsttning och avslutning, och innehllet och sprket r p ett enkelt stt anpassade till uppgiftens genre. Texten r uppbyggd p ett enkelt stt och bestr till strsta delen av huvudsatser. Sprkets struktur Eleven kan anvnda enkla grammatiska strukturer och satsmnster fr att frmedla innehllet p ett i huvudsak begripligt stt. Texten r skriven i preteritum vilket visar att eleven behrskar vardagliga verb i detta tempus: synyin, ei ollu, tynsi (jag fddes, var inte, puttade). Grammatiskt gr eleven en del enkla misstag men det str inte kommunikationen: pyraisiin i stllet fr pyrilin (jag cyklade) och ajotiin i stllet fr ajoimme (vi krde). Eleven r mycket osker p stavningen av ord men stavfelen pverkar inte heller frstelsen av texten. Sprklig variation Eleven uttrycker sig med viss sprklig variation genom att anvnda ett mycket grundlggande frrd av ord, begrepp och enkla fraser om personliga frhllanden och vardagliga mnen. Ordfrrdet rcker inte fr att eleven ska kunna utveckla meningarna ytterligare. I orden rullarappusa (nska ordet r liukuportaat) och akuutin (nska ordet r pivystys) har eleven anvnt sig av svenska innehllsord (rulltrappor, akuten) men nd skt en frnskad form vilket visar p en tvsprkig kompetens i nska och svenska. Dremot har eleven anvnt det svenska ordet sep (september) rakt av i stllet fr det nska ordet. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder.
18
Elevexempel 2
Minun kirjottelma Minun nimikon X olen 11 ihan kohta 12 Min asun itin luona ja mun perhess on tti is isoveli. min asun Xgatan Ruotsissa Tukkolman alueessa. Min tykk musikkia peleja pyssyj ja vanhaikasii tarinoit liinko maailman sotta. Minun perhe on kaikkis tr kein min tykkn. 10 vuoden pst haluaisin tulla NFL pelajaksi ja matkusstella ympri maapalloa. Minun iti asuu Xs ja minun is asuu Xs minun ti on Xt siel on hirve kivaa ja minun is on suomessta. Suomessa ei ole niin kivaa mutta yksi juttu on kivaa suomessa se on linnan mki. Min pelan monen kavereitten kansa PS3 ja taatas. Min tykkn elimist Paljon ja kyd sentrummis mutta min en ky niin Paljon siel. Talvi on minun parhin vuoden aikka ja Sykksy. Talvena min ruukkan leikki pyssy sotaa koska sitten voi piilouhtua lumeen ja voi ajata kelkoilla. Min ruukkan kattoa paljon Filmi vapaa pivisis. Min toivoisin koiran tai rottan koska ne on minun lemmikki elimet. min tykkn pajon jumppaa koulussa minun lemppi urheilu koulussa on pesspal min harrastan Amerikka laista jalka pallo
Elevexempel 3
Nimeni on X. Olen 11 vuotta. Perheeseeni kuuluu iti, is, pikkusisko, isoveli ja koira. Olen syntynyt Xss, Suomessa. Olen elnyt suurimman osan elmstni Xssa. X on pieni kunta Oulussa, ja se on meren rannalla. Nyt asun Xss, Ruotsissa. Minun mielest trkeita asioita elmssa ovat perhe, kaverit, lemmikki ja paljon muita asioita, kuten hauskan pitminen. Pidn elimist, piirtmisest, lukemisesta, kirjoittamisesta, musiikista, pelaamisesta, uimisesta ja pyrilyst. Lempiruokani on sushi. En pid elinrkkyksest, saastuttamisesta, keskurpitsasta, homejuustosta, matkijoista, kiusaajista tai illalla suurissa kaupungeissa olemisesta. Tulevaisuudessa haluaisin tulla argeolokiksi, hyvksi piirtjksi ja pst Austraaliaan. Lempiaineeni koulussa ovat Espanja, Englanti, SO ja musiikki. Harrastan uimista ja piirtmist.
19
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att bertta utfrligt fr lsaren och uttrycker sig utvecklat, texten har relativt bra yt och det r ltt att flja med. Eleven tar hjlp av uppgiftsformuleringen och strukturerar texten vl med tydlig inledning, fortsttning och avslutning anpassade till textens syfte. Sprket och innehllet r vl anpassade till uppgiftens genre. Det nns viss variation i meningsbyggnaden, exempelvis nr tidsadverbial fr inleda meningen: Tulevaisuudessa haluaisin tulla argeolokiksi, hyvksi piirtjksi ja pst Austraaliaan (I framtiden skulle jag vilja bli arkeolog, god tecknare och f komma till Australien). Eleven anvnder sig enbart av huvudsatser och det nns inga frdjupade resonemang eller beskrivningar i texten. Den byggs till stora delar ut genom upprkningar: En pid elinrkkyksest, saastuttamisesta, keskurpitsasta, homejuustosta, matkijoista, kiusaajista tai illalla suurissa kaupungeissa olemisesta (Jag gillar inte djurplgeri, frorening, squash, mgelost, folk som hrmas, mobbare eller att vara i stora stder p kvllstid). Sprkets struktur Eleven kan anvnda vanligt frekommande grammatiska strukturer fr att frmedla innehllet tydligt och uttrycka sig p ett utvecklat stt. I texten anvnds presens, perfekt och konditionalis i huvudsak korrekt d eleven berttar om sig sjlv: asun, olen elnyt, haluaisin tulla (jag bor, jag har levt, jag skulle vilja bli). Eleven r ocks relativt sker p skrivregler och kan stava korrekt. Sprklig variation Eleven uttrycker sig med hjlp av ett tillrckligt stort och varierat ordfrrd fr att relativt detaljerat beskriva och bertta om de vl knda situationer och hndelser som texten handlar om. Eleven anvnder sig ocks av olika sprkliga strategier med gott resultat, orden anvnds korrekt och i rtt sammanhang och p det hela taget uttrycker sig eleven med relativt god sprklig variation. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 4
Min Minun nimi on X Min olen 11 vuotta. Min asun Xssa. Minulla on yksi veli, sisko ja koira. Minun veljen nimi on X, ja minun siskon nimi on X. Minun idin nimi on X ja minun isin nimi on X. Minun koiran nimi on X. X on 12 vuotta ja X on 7 vuotta. iti on 39 vuotta ja isi on 32 vuotta. X on 1 vuotta ja joitakin kuukausia. Min tykkn urheilla ja pelata Pelej. Min tykkn mys leikkimisest ja legojen rakentamisesta Min tykkn soittaa viulua ja kahvista tykkn hirvesti. Min tykkn nukkua pitkn aamulla ja tykkn ulkona olemisesta. Min inhoan her aion aamulla ja menn aion nukkumaan. Koulu ei aina ole hauskaa Mutta sinne on Pakko menn. Herkku sienist en tykk.
20
Elevexempel 5
Min -Perustieto Hei olen 12-vuotias poika jonka koko nimi on X. Asun Ruotsissa ja minulla on pikku ja Isoveli jotka ovat mielestni aika stresaavia. Perheessni on mys X. iti X. Is ja koira X -koulu Kyn X-koulua Xss, ja se on ihan hyv koulu koska se on pieni siell on 80 oppilasta. Koulussani saa helposti kavereita vaikka vain katsomalla heihin. -Vapaa-aika Olen yleens kotona vapaa-aikaa viettessni ja tykkn hoitaa koiraani. Kyd uimassa ja muuten vain liikkua. Tai olla kavereitteni kanssa. Musica. Tykkn bndeist jotka nkyy listassa. Parasta on biiseiss se ett sanat on selkeit ja musiikki mukaansa tempaavaa tykkn tosin mys Rock musiikista ja muusta riskeest mutta mys rauhalisista kappaleista. -Skillet -Skrillex -Ruoska -Symphony X -Pittbull -Rammstein -Dead by April Ammatti 1 Isona haluasin ehk rauhanturvaajaksi eri maihin. Rauhanturvaajien tehtv on suojella maata mellakoilta kahakoilta ja muulta pahalta. Parasta on kuitenkin se etta saa testata monia aseita esim. Ak-47, M4-A1, Barret -50 cal. Ammatti 2 Voisihan minusta tulla mys kontturi rotta joka ei tekisi mitn muuta kuin naputtelisi koneella. Siit min en tykkisi, haluasin ehk olla Presidentti joka pistisi maailman uuteen malliin. Mutta ei sit koskaan tied mit itsestn tulee ja miloin tulee. Asiat josta pidn Pidn nist asioista -koirista -liikunnasta -kavereista -Aseista -elimist -sotaan liityvist jutuista -Peleist -elektroniikka laiteista ja kavereista. Asiat joista en pid en pid nist asioista -Thaimaalaisesta tulijuurikeitosta -Opettajista -kouluista -Isoveljista -Barbeista ja koulusta
21
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att bertta och dessutom god tilltro till sin sprkfrmga texten r tydlig, sammanhngande och har bra yt. Det nns en rd trd med tydlig inledning, fortsttning och avslutning som r vl anpassade till textens syfte. Texten r dessutom detaljrik p ett stt som gr den intressant fr lsaren. Eleven skriver lngre meningar genom att binda samman satser med konjunktioner, och texten r vlstrukturerad och indelad i korta stycken. Eleven skriver vlutvecklat utifrn textens genre. Sprkets struktur Eleven anvnder sig av varierad ordfljd som r vl anpassad till sammanhanget. Exempelvis skriver eleven Parasta on biiseiss(Det bsta i ltarna r) och Isona haluaisin ehk rauhanturvaajaksi (Som stor skulle jag kanske vilja bli fredsbevarare). Eleven skriver i presens och konditionalis: joka ei tekisi mitn muuta kuin naputtelisi ( som inte skulle gra ngot annat n att knappa ). I nskan kan man foga samman en bisats till ett enda ord, och genom att gra detta visar eleven p vlutvecklad sprkfrmga: viettessni (nr jag tillbringar) och katsomalla (genom att titta). Eleven anvnder nskans kasusformer huvudsakligen korrekt och tillmpar med god skerhet grundlggande regler fr sprkriktighet. Stavningen r genomgende god. Sprklig variation Eleven visar genomgende p god sprklig variation och anvnder sig av ett stort ordfrrd dr bekanta mnen beskrivs. Eleven berttar om sina mjliga framtidsyrken och kan d p ett ganska detaljerat stt beskriva vad exempelvis en fredsbevarare gr: Rauhanturvaajien tehtv on suojella maata mellakoilta, kahakoilta ja muulta pahalta (Fredsbevararnas uppgift r att skydda landet frn blodiga demonstrationer, kalabalik och annat ont). Eleven utvecklar sina resonemang och motiverar exempelvis varfr viss musik r bra. Eleven skriver sanat on selkeit ja musiikki mukaansa tempaavaa ( orden r tydliga och musiken medryckande). Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder.
22
Elevexempel 6
SYNTYM Oli kylm harmaa tammikuun iltapiv kuin min tulin mailmaan. Tm tapahtui Xn sairaalassa kello 14:37. Olin pieni ja pullea ei minun ps ollut yhtn hiuksia. Kuusi tuntia syntymn jlkeen sain vihdojnkin tulla mun kotiin ENSIMISET VUODET Ensimisen vuoden min olin sylivauva ei vain koska olin itihullu olin sylivauva mys koska Minun lantioluut ei ollut kasvanut viell niin mulla oli jalkatelineet sen takia minua piti hoitaa vhn enemmn kuin tavallista. Olin mys kovaninen. PIVKOTI Olin yksivuotta kuin alotin Muumilaaksossa siskoni kanssa. Ensimissen pivn mina roiku itin jalassa ja itkin koska en halunut, ett iti menee tihin. Mutta ajan mukana min opin, ett iti kyll tulee takaisin. KOULU Nytten min olen 11-vuotias kuutosluokkalainen tytt vielkin aika lyhyt, mutta maasta pienikin ponnistaa. ISONA Isona min haluan tulla elinlkriksi, koska rakastan elimi. LOPPU Tm on vhn minun elmst.
23
Kommentarer Somaliska Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss sprklig variation
Elevexempel 1
Maagacey wuxuu yahey XX. Waxaan jira 12 sano. Faamilkeyga waxaa ku koobanyahey hooyo iyo aabe iyo 3 wiil oo ila dhashey, X, Y iyo M. Aniga iyo faamilkeyga waxaan deganahay xxxx. Waxaan deganahay 3 qol iyo barsad. Cuntada ay hooyo karisoo oo dhan waan jeclahay. Aniga waan jeclahay inaan dhelo Computer. Hase yeeshee waxaan necebahay qashin inaan tuuro. Waxaa muuhiim i ah inaan wax baarto iyo inaan shaqaysto marka ilmo hesto. Marka weynaado waxaan rabaa inaan noqdo injineer. Dhamaad !
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja och en viss frmga att kommunicera skriftligt, trots att textens uppbyggnad r enkel och att presentationen i sig r kort. Meningsbyggnaden r enkel och texten r till strsta delen uppbyggd av korta huvudsatser som i princip r korrekta. Eleven anvnder samordnande konjunktioner som iyo (och) p rtt stt. Det nns vldigt f detaljerade beskrivningar i texten, men detta pverkar inte frstelsen; textens innehll gr att frst fullt ut och lsaren kan ltt flja med i texten. Sprkets struktur Texten r till strsta delen skriven i presens och man ser att eleven behrskar vanligt frekommande och vardagliga verb i detta tempus. Eleven anvnder ocks verb i futurum som i inaan noqdo...(att bli) Texten visar att eleven behrskar den grundlggande ordfljden och pronomenanvndningen r i princip korrekt. Vid ett stlle kan prepositionen uppfattas som strande: ku koobanyahay i stllet fr ka koobanyahay (bestr av). Eleven behrskar grundlggande stavningsregler relativt bra men texten r inte fri frn stavfel, exempelvis vid lng och kort vokal som i maagacey, dhelo, muuhiim i stllet fr magacey, dheelo, muhiim fr att nmna ngra. Eleven verkar allts osker p hur mnga ord stavas men detta pverkar inte frstelsen. Sprket som helhet r enkelt. Sprklig variation Eleven uttrycker sig med viss sprklig variation med hjlp av ett mycket grundlggande frrd av ord, begrepp och enkla fraser som rr personliga frhllanden och vardagliga mnen. Eleven visar heller inte riktigt frmga att utveckla resonemangen eller budskapet i meningarna ytterligare, och detta beror troligen p att ordfrrdet inte rcker till i alla situationer. Vissa ord r pverkade av svenskan, i orden Faamilkeyg (somaliska ordet r Qoyskayagu) och hesto (somaliska ordet r yeesho) har eleven anvnt
24
sig av svenska innehllsord (familj, hst) men nd skt en somalisk form vilket visar p en tvsprkig kompetens i somaliska och svenska. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 2
Magacayga waa X. Da`daydo waa 12 sano. Qoyskayga waa Hooyo, Abahayga iyo 2 wiil oo walaalahay ah, X iyo Y. Waxaan degganahay Sweden, Stockholm xafada XX. Waxaan ka hela muusikada, quranta iyo famiilagu. Waxa aanan ka helin shaydaanka, doofarka iyo dadka waalan. Noloshayda waxa uu muhim ah in an quuran baarto, soonka, saalada iyo in an lacag yeesho iyo in an farxo
Elevexempel 3
Magacygu waa X X waxaan degenahay X X wadanka Sweden. Waxaan leyahay afar walaalo. 2 wiil iyo laba gabdood. Waxan jira 12 sano. Waxaan kahelaa basket iyo kubada cagta. Waxaan uga jeclahay qoyskeyga. Waxyabaha aan u arko inay nolosha ugu muhiimsan waa waxbarashada iyo diinta. Waxaan rabaa in aan noqdo ambassador. Wadamo badan ayaan aan rabaa in aan soo harku. Waxan rabaa in aan barto luuqado badan waxaa ka mid ah af fransis, Spanish iyo af chines, uu noqondoonta af wayn badan. Wadamha aan rabo in aan soo harku waa china, spana, fransiska iyo sacudiga. Sacudiga waxaan rabaa in aan ku soo xajiyo. Waxaas ayaa rabaa in aan sameyo 5 sano ka bacdi
Textens uppbyggnad Eleven visar en god vilja att bertta utfrligt fr lsaren och bygger upp sin text p ett utvecklat stt. Texten yter relativt bra och det r ltt att flja med i den. Meningsbyggnaden bestr i huvudsak av korta satser, men det frekommer ocks ganska lnga satser som eleven har lyckats formulera p ett korrekt stt: waxyabaha aanu u arko in ay nolosha(det som jag anser att livet). Sprkets struktur Eleven lyckas anvnda sprkliga strukturer fr att formulera sig utvecklat. Ordfljden fungerar relativt bra. P ett stlle refererar ett ord till fel person, uga jeclahay istllet fr ugu jeclahav (gillar mest), men detta pverkar inte p ngot stt frstelsen av texten.
25
Pronomen anvnds genomgende rtt. Eleven gr i sin text typiska utvecklingsfel nr det gller stavning. Ordet harku r till exempel korrekt stavat arko (ser)en gng och felstavat tv gnger. Detta r ett typiskt utvecklingsfel innan eleven r helt sker p hur ordet stavas. Det visar p att eleven har frsttt att ordet kan stavas arko men nnu inte har befst stavningen av ordet. Sprklig variation Eleven har relativt stort ordfrrd och en god ansats till variation bland fraserna i sin meningsbyggnad. Eleven beskriver sig sjlv, sin familj och hndelser relativt kortfattat och frsker ocks utveckla sprket fr att beskriva sina framtidsplaner. Eleven lyckas ocks uttrycka sina tankar vl trots att sprket inte alltid rcker till, vilket tyder p en god kommunikativ strategi. De ord som anvnds i texten verkar eleven behrska bra och sammantaget pekar texten p att eleven kan uttrycka sig med relativt god sprklig variation. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 4
Magaceygo waa X X, waxaan ahay 12 jir. Reerkeenu waxaan ka koobanahaay kow iyo toban ciyaal iyo hooyo iyo aabeh, ciyaalkuna waxay u kala baxiyaan lix gabdho iyo shan wiil. Waxaan degenahaay meel magaca XX leh. Waxaan jeclaahay inaan buugag badan akhristo, iyo in aan maalin kasta wax cusub barto. Markaan dhameey skoolka waxaan jeclaahay in aan uu gudbo jaamacada oo aan isku diyaariyo macaalnimo ciyaaleed, si aan uu caawiyo ciyaalada waxbarashadu ku adhagthahay. Markaan waxbarashada dhameesto waxaan jeclaan doona in aan reer weyn yeesho, oo aan ka farxiyo aabeh iyo hooyo. Ilaahayna waa in aan ka farxiyo. Waa in aan salaadahayga oogo oo aan wakhtigeeda ku tukaadho, jidka toosan waa in aan raaco iyo in aan ilaahay ka xanaajin markaas waxaan helo doona wax kasto oo aan jeclaahay.
26
Elevexempel 5
Magaceygu waa XX, waxaan ahay gabar 13-jir oo aad iyo aad u aqli badan. Waxaan deganahay meel XX la yidhahdo oo wadanka Sweden ku yaalo. Meesha waxaan la deganahay hooyo, aabo iyo walalaheyga. Markan iskoolka ka baxo waxaan jeclahay inaan wax aqristo oo aan TV dawadho. Waxaan necbahay qeelo iyo buug. Maddax xanuun ayaad leh ka qadeysa. Nolosha waxaa muhiim ah inaa la is fahmo. Hadu mesha is faham yaalin waa dhib. Hada manta oo kale hadaad shaqada joogtid oo aad ninka meesha xakumo is fahmi weysan waxaad u arkeysa dhib, marka is fahamku waa muhiim Inshaallah markaan jamacada gaaro, 5 mise 10 sano kadib waxaan rabi lahaa inaan daqtarnimo barto oo aan dadka soomaaliyeed daweyo. Waxa fiican inaad baratid wax oo dadkaaga u taraayo Dhamaad !
Textens uppbyggnad Texten r sammanhngande, har bra yt och r intressant fr lsaren. Eleven visar god vilja att bertta och har god tilltro till sin sprkfrmga. Eleven anvnder en effektiv strategi fr att bygga upp texten och meningsbyggnaden r vlstrukturerad och varierad. Satsbindingen i texten r korrekt. Som exempel brjar meningarna ibland med tidsadverbial som Inshaallah markaan weynaado ...(Om Gud vill, nr jag blir stor) och ibland med subjekt som Nolosha waxaa (Livet r). Sprket r vlutvecklat utifrn textens genre. Sprkets struktur Tempusformer anvnds medvetet som ett verktyg fr att berika texten; det mest intressanta r nr eleven uttrycker nskeml i framtiden och gr detta p ett mycket vlutvecklat stt: Waxaan rabi lahaa inaan daqtarnimo barto(Jag skulle vilja utbilda mig till lkare) Det frekommer stavfel i texten, srskilt vid anvndningen av lng och kort vokal: yidhahdo, walaleheyga, dawadho i stllet fr yidhaahdo, walaalahayga, daawado, men de pverkar inte frstelsen av texten. Det r tydligt att eleven har frskt skriva en komplex text som krver ganska god sprklig frmga, och ven om det nns ngra stavfel bedms allts eleven uttrycka sig p ett vlutvecklat stt. Sprklig variation Det som gr texten intressant fr lsaren r variationen att meningar brjar med annat n personliga pronomen som till exempel Waxan (Jag) och Waxay (Hon). Ordfrrdet rcker ocks till fr att eleven ska kunna bygga ut och gra texten detaljrik och intressant. Redan i brjan av texten presenterar sig eleven med namn och lder och berttar ven om sina egenskaper: aad iyo aad u aqli badan (mycket, mycket smart).
27
Eleven visar gott ordfrrd och god sprkknsla i passager som Hada manta oo kale hadaad shaqada joogtid oo aad ninka meesha xakumo is fahmi weysan waxaad u arkeysa dhib (Som idag p jobbet, om du inte kommer vererens med din chef d upplever du det jobbigt)och uttrycker sig ocks med stor detaljrikedom. Eleven visar hr prov p en effektiv strategi fr att anvnda sitt ordfrrd till att fnga lsarens intresse. Sammantaget lyckas eleven uttrycka sig med god sprklig variation. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 6
A.s.c magaceega waa X waxaan jiraa sadax iyo toban sano jir. Aniga qoyskeyga waxuu ka kooban yahay afar gabdhood iyo afar wiilal. Aniga waxaa la daganahay XX waxey ku taalaa X banaakeed. Aniga waxaan ka helaa kubada cagta, dhaqanka soomaalida, ciyaaraha orodka. Aniga waxaan ka helin waa hiliba inaa cuno, iyo kuwo kale. Aniga waxee ila tahay nolasho muhiim, waayo salaada waxaan ahay qof muslim ah waa in la tukto salaada, qoyskeega waan inaa caawiyo weey ii soo dadaalayn. Dadka waa in la seeyo amaan oo la caynen. Aniga waxaan rabaa in aan mustaqbalka noqdo orday in ey u orodo dalka soomaaliya oo noqdo sida Cabdi Bile Cabdi oo tuso dad weynaha aduunka in eey Soomaaliya heesato oodyo khatar ah, hadaan noqonin waxaan rabaa inaa noqdo qofka alfo dharka, waayo aniga waxaan jeclahay dharka inaa faaniyo/ xayeeseeyo. Aniga waxaan jeclahay inaa shiina, Dubaay, London inaa aado markaa aan weynaado, waxa kale waa inaa hooyadeey xajka geeyo iyo ayeeyadeey hooyadeey dhashay iyo aabahay.
28
4. Bedmning i rskurs 9
Det hr kapitlet lyfter fram hur verksamma lrare har bedmt elevarbeten i mnet M odersml utifrn kunskapskraven fr rskurs 9. Inledningsvis i kapitlet presenteras den frmga och den del av kunskapskraven som bedmningen har utgtt ifrn samt den uppgift som lrarna har baserat bedmningarna p.. Drefter grs en analys av olika bedmningsaspekter p de olika frmgorna och vrdeorden. Vilka aspekter kan man lgga p frmgan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift? Hur kan man vidare frst vad det innebr att uttrycka sig begripligt i skrift med viss sprklig variation jmfrt med att uttrycka sig tydligt i skrift med god sprklig variation? Sedan presenteras de konkreta elevarbetena. I anslutning till dessa frs ett resonemang om hur lrarna har bedmt dessa arbeten utifrn kunskapskraven.
SKRIFTLIG KOMMUNIKATIV FRMGA

Kommentarerna i det hr avsnittet avser den del av kunskapskraven som utgr frn frmgan att formulera sig och kommunicera i (tal och) skrift.
Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 9 Eleven kan, utifrn sitt modersmls srdrag, skriva olika texter med begripligt innehll och viss sprklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp. Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 9 Eleven kan, utifrn sitt modersmls srdrag, skriva olika texter med relativt tydligt innehll och relativt god sprklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp. Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 9 Eleven kan, utifrn sitt modersmls srdrag, skriva olika texter med tydligt innehll och god sprklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp.
Uppgiften som ligger till grund fr elevexemplen
Fr att skdliggra de delar av kunskapskraven som gller skriftlig kommunikativ frmga i modersml i rskurs 9 har fljande elevtexter valts ut i samarbete med verksamma lrare i modersml. Bedmningskommentarerna visar p kopplingen mellan olika sprkliga freteelser i texterna och kunskapskravens vrdeord p olika niver. Kommentarerna anknyter ocks till Kommentarmaterial till kursplanen i modersml och kan ses som ett komplement till detta material. Underlaget fr elevexemplen har varit fljande uppgift dr eleverna ska skriva en presentation av sig sjlva. Uppgiften presenteras nedan med frslag p vad presentationen kan handla om:
29
Det hr r jag Det hr ska bli en berttelse som handlar frmst om dig sjlv. Du kan vlja att skriva som du tycker det passar dig bst, men frsk att bertta s att lsaren blir intresserad. Det hr r ngra saker du kan skriva om: Mitt namn, min lder, min familj Platsen dr jag bor Vad jag tycker om och inte tycker om, till exempel musik, mat, att gra och s vidare Sdant jag tycker r viktigt i livet Vad jag skulle vilja gra i framtiden, om till exempel fem r, tio r eller nnu mer.
Texterna visar p olika kvaliteter betrffande svl sprk som innehll och en tydlig progression mellan de olika niverna. De r valda fr att visa specika kvaliteter fr respektive niv och det br ppekas att elever kan skriva texter med svl bttre som smre kvaliteter n dessa inom alla tre niverna. Det r inte heller skert att elever visar exempel p allt som krvs i kunskapskraven fr ett visst betyg i varje text han/hon skriver.
Bedmningsaspekter p skriftlig kommunikativ frmga
Bedmningen av kvalitn i elevens stt att uttrycka sig i skrift kan utg frn dessa aspekter: Textens uppbyggnad Bedmningsaspekten textens uppbyggnad beskriver i vilken utstrckning eleven organiserar, strukturerar och ordnar budskapet i allt mer komplexa och krvande sprkliga situationer. Hit hr frmgan att hlla en rd trd genom att anvnda sig av till exempel inledning, fortsttning och avslutning p ett stt som r anpassat bde till mottagaren och till textens syfte. Uttrycket begripligt innebr att eleven med ett begrnsat antal enkla sambandseller bindeord kan stta samman fraser eller kortare meningar till en sammanhngande text. Uttrycket relativt tydligt innebr att eleven med hjlp av olika bindeord p ett strukturerat och ndamlsenligt stt kan stta samman fraser eller meningar till en sammanhngande text. Uttrycket tydligt innebr att eleven uttrycker sig vlstrukturerat och med yt samt anvnder sig av inledning, fortsttning och avslutning p ett stt som r anpassat till textens syfte. Sprkets struktur Bedmningsaspekten sprkets struktur beskriver med vilken precision och tydlighet eleven framfr sitt budskap i skrift. Det hr innefattar sprkliga aspekter utifrn sprkets srdrag som till exempel grammatiska strukturer, satsmnster och stavning,
30
liksom frmgan att strukturera och ordna satser s att de bildar sammanhngande text och budskapet tydligt gr fram. Att eleven uttrycker sig begripligt i skrift innebr att hon eller han behrskar ngra f enkla grammatiska strukturer och satsmnster fr att kommunicera innehllet p ett i huvudsak begripligt stt. Eleven kan fr det mesta gra sig frstdd i korta sekvenser, men texten kan innehlla sprkfel som krver frtydliganden fr att innehllet ska framg. Att eleven uttrycker sig relativt tydligt i skrift innebr att eleven kan anvnda vanligt frekommande grammatiska strukturer och satsmnster fr att kommunicera innehllet frhllandevis tydligt. Detta grs med relativt f strande sprkfel, men dessa pverkar inte nmnvrt kommunikationen. Att eleven uttrycker sig tydligt i skrift innebr att hon eller han kan anvnda lmpliga grammatiska strukturer och satsmnster fr att kommunicera innehllet tydligt och precist. Sprket i skrift innehller f eller inga fel som str kommunikationen. Sprklig variation Bedmningsaspekten sprklig variation beskriver omfattningen av elevens ord-, begrepps- och frasfrrd och frmgan att anvnda detta i skrift. Hit hr frmgan att anvnda till exempel synonymer, fasta fraser, metaforer och andra stilgrepp fr att variera eller anpassa sprket efter syfte, situation och mottagare. Uttrycket med viss sprklig variation innebr att eleven anvnder ett tillrckligt stort ordfrrd fr att uttrycka sig om vardagliga mnen, men kan emellant fortfarande gra fel som str kommunikationen nr eleven uttrycker mer komplexa tankegngar eller hanterar oknda mnen eller situationer. Eleven anvnder omskrivningar eller omformuleringar som uttrycksmedel fr att kommunikationen ska fungera. Uttrycket relativt god sprklig variation innebr att eleven anvnder ett tillrckligt stort ordfrrd, ven inom omrden som ligger utanfr vardagliga mnen. Generellt visar eleven stor skerhet, men viss hopblandning och felaktiga ordval kan frekomma utan att det hindrar kommunikationen. Eleven formulerar sig p ett varierande stt och ven anvnda synonymer fr att undvika alltfr mnga upprepningar. Enstaka omformuleringar kan frekomma. Uttrycket god sprklig variation innebr att eleven anvnder ett stort och varierat ordfrrd anpassat till textens genre. Eleven anvnder sitt ordfrrd p ett i frhllande till syfte, situation och mottagare korrekt och lmpligt stt. Eleven kan effektivt vlja uttryck som stilmedel fr att precisera eller belysa delar av texten och vet vilka associationer dessa uttryck ger. Ngra av dessa olika bedmningsgrunder kan emellant tangera varandra, vilket nnebr att ett stycke eller en mening i en elevlsning kan bedmas utifrn era i bedmningsgrunder samtidigt.
31
Fr att se p och bedma texten enligt de aspekter som beskrivits ovan kan frgor liknande de hr anvndas. Nr det gller den andra punkten, sprkets struktur, mste det gras en bedmning av vilka frereelser som r relevanta i det aktuella sprket. Textens uppbyggnad r innehllet begripligt? Gr elevens text att frst utan att man behver gissa eller be eleven frtydliga vad som menas? Finns det en rd trd i texten? Hur r texten uppbyggd? Sprkets struktur Hur ser ordbildning och meningsbyggnad ut? Hur ser anvndningen av till exempel verb, kasus, satsbyggnad eller tempus ut? Finns det fel i strukturen, till exempel i meningsbyggnad och/eller stavning som kan vara ett tecken p utveckling, s kallade utvecklingsfel? Sprklig variation Skriver eleven p ett stt som r anpassat till uppgiftens genre? Anvnder eleven beskrivningar? r beskrivningarna detaljerade? Anvnder eleven ord och begrepp som passar fr uppgiften? I vilken utstrckning varierar eleven sitt bruk av ord och begrepp?
32
ELEVEXEMPEL MED KOMMENTARER

Kommentarer Arabiska Att skriva texter med begripligt innehll och viss sprklig variation
Elevexempel 1 . 14 ... . . ) . . 6 ( 8 5 5 .
Textens uppbyggnad Texten r ltt att frst och den har en tydlig rd trd. Eleven kan strukturera och ordna satser s att texten blir begriplig och budskapet frmedlas tydligt och. Eleven uttrycker sig ocks med visst yt ven om meningsbyggnaden till strsta delen bestr av huvudsatser.. Innehllet och sprket r p ett enkelt stt anpassat till uppgiftens genre. Eleven lyckas skriva en sammanhngande text genom att anvnda sig av enkla sprkliga konstruktioner som nominalfraser och verbfraser: ... ... (min farfar gifte sig.., huset dr jag bor) och eleven anvnder ocks svl samordnande som underordnande konjunktioner i texten: ( jag tycker mycket om musik och jag tycker ocks om maten) och ... (jag blev en person som inte kunde kontrollera sitt humr men mitt humr r bttre nu). Sprkets struktur Sammantaget visar eleven viss frmga att kommunicera skriftligt och texten r begriplig ven om den sprkliga strukturen r relativt enkel. Bruket av dualis och plural fungerar relativt bra: ( tv rum, tv badrum, tv mnader- mina planer, saker ). Elevens text innehller mnga stavfel, men det pverkar inte nmnvrt frstelsen. I sin text frvxlar eleven vokaler och vokalisering som i i stllet fr och i istllet fr . Prepositioner som br hnga ihop med substantivet str separata som i istllet fr ( totalt) och istllet fr
33
(med att g). Eleven behrskar inte hamzavarianten, och det kan hr bero p att eleven inte r sker p hamzans plats som diakritiskt tecken. Den har i texten frsvunnit i de esta ord, exempelvis ( mitt namn, min mor, jag, jag tycker om, maten, gr ont, brjade gra ont, yttningen, jag yttade, jag tackar). Sprklig variation Eleven uttrycker sig med viss sprklig variation och kan anvnda sig av ett tillrckligt stort ordfrrd fr att uttrycka sig om vardagliga mnen. Eleven anvnder enkla beskrivningar som r relaterade till mnet som i ... ... .( jag bor i ett hghus p andra vningen, jag sover i en sng och min syster sover i en sng.., jag brnde min fot). Trots elevens begrnsade ordfrrd hamnar vardagliga ord och begrepp i rtt sammanhang, som i ... . (Det gjorde mycket ont men oavsett ont jag tackar Gud fr detta). Eleven anvnder olika uttrycksstt fr att framfra sina tankar kring mnet, som i .. ... (det nns viktiga saker i livet som arbetet och utbildningen..och hndelsen hade stor pverkan ver mitt liv). Anvndningen av talsprkliga former r begrnsad i texten och drmed acceptabel, som i ...( tv rum och ett vardagsrum och jag tycker om falafel och okran). Hr fljer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 2 7 . 14 ... . . .
34
Att skriva texter med relativt tydligt innehll och relativt god sprklig variation
Elevexempel 3 ... . 14 . 8000 . . . . : . . . ( ) ... .( ) . .
Textens uppbyggnad Eleven behrskar medlen fr att organisera sin text och har skrivit en relativt tydlig, vlstrukturerad text med bra yt. Eleven lyckas ocks vl med att gra texten intressant fr lsaren. Texten har en tydlig rd trd med brjan, fortsttning och avslutning som p ett vlutvecklat stt r anpassade till textens syfte. Eleven kan dra slutsatser kring innehllet, som i ...( jag tycker om rapmusiken som r del av kroppsbyggnad) och . ( de hr sakerna r vsentliga enligt mig, det nns andra saker men de r lyxiga.). Innehllet och sprket r anpassat till uppgiftens genre. Elevens tankar presenteras p ett mycket klart stt och fljer en tydlig struktur: ... :( Sakerna som r viktiga fr att leva ett bra liv enligt min syn r: lagom plats att bo i, rik mat,lmpliga fr livet). Eleven anvnder sig ocks av sprkliga element fr att strukturera texten, exempelvis konjunktioner, bde samordnade och underordnande: ...( det nns andra saker men de r lyxiga och man kan leva utan men jag). Sprkets struktur Eleven visar huvudsakligen p god grammatisk behrskning och har uppenbarligen en god strategi fr att strukturera sprket p ett relativt tydligt stt. Bjningen av olika sorters substantiv, som dualis- och pluralformer, grs p rtt stt: (de tv oderna, saker, lyxiga). Eleven anvnder tempusformer genomgende korrekt, exempelvis i .. (jag levde i huvudstaden som heter Bagdad) och ... (Sverige r knt fr). Det nns ett begrnsat antal
35
tavfel i elevens text och de pverkar inte frstelsen. Det frekommer att eleven skris ver vokaler dr vokalisering borde frekomma, som i i stllet fr ( han) och i i stllet fr ( hon ). Det frekommer ocks att eleven skriver fonologiskt, som i i stllet fr , samt i stllet fr . Det ljudenliga skrivandet pverkar ocks d eleven skriver i stllet fr . Sprklig variation Eleven uttrycker sig med relativt god sprklig variation och har stort ordfrrd inom det omrde som texten behandlar. Texten varierar till bde innehll och sprk dr eleven berttar detaljrikt om sig sjlv och beskriver skillnader och likheter mellan Sverige och hemlandet. ... ... ... (mitt land r Mesopotamien...ett land som r rikt p svart guld, Sverige r ett kallt land men knt fr vacker natur). Eleven visar dessutom goda kunskaper om sprk, historia, seder och traditioner i omrden dr arabiska talas och anvnder dessa fr att bygga ut texten och gra den fylligare: 8000 ... . och ... .... (mitt namn betyder lejon och i arabiskan har lejonetmitt land r sprunget ur den babyloniska civilisationen, sprunget ur den sumeriska civilisationen ,det r ungefr 8000 r gammalt Sverige r ett kallt land men det r knt). Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 4 . . . 15 ... . . . . . . . .
36
Att skriva texter med tydligt innehll och god sprklig variation
Elevexempel 5 ... ... ... . . . . . . ... 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -1 : : .. . -2 : ... . -3 : ... . . .
37
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att kommunicera skriftligt och dessutom god tilltro till sin sprkfrmga. Eleven har en vlutvecklad frmga att uttrycka sig med yt i skriven text. Innehllet framgr tydligt och texten r intressant och vl sammanhngande: .( Jag personligen vill bli barnlkare i framtiden, att hjlpa dem och bidra till deras behandling och stdja dem psykiskt och fysiskt r ngot vackert som gr mig knna bekvmt och stolt). Det nns en rd trd med brjan, fortsttning och avslutning som p ett bra stt r anpassade till textens syfte och som gr att textens uppbyggnad r tydlig. Dessutom bidrar variationen i meningsbyggnaden p ett mycket positivt stt till att texten har ett bra yt. Texten innehller samordnande och underordnande konjunktioner och eleven anvnder bland annat den konditionala konjunktionen om, ... (det r inte mitt problem om andra inte frstr), och den nala konjunktionen fr att, .( och jag fr de hgsta betygen fr att). Sprkets struktur Eleven har en god strategi fr att ge texten en tydlig struktur och behrskar de grammatiska reglerna vl. I texten anvnder eleven feminin plural, maskulin plural och oregelbundna plural, exempelvis ( hobbyer, information, hll, andra, barn, bcker). Tempus frekommer i de tre formerna presens, preteritum och futurum, som ( jag gr, Det snurrar, r fdd, jag r fortfarande och ska kvarst), och ven negativ form av olika tempus, jussiv, anvnds med rtt artikel, som i ( Jag skiljer inte, det rcker inte fr mig). Eleven visar genomgende en hg grad av grammatisk skerhet och sprket innehller ytterst f fel, inga som str kommunikationen. Det nns knappt ngra stavfel i texten frutom p ett par stllen: i stllet fr och i stllet fr Sprklig variation Eleven skriver med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp, och frmr ocks vlja ord som hjer kvaliteten och passar i sammanhanget. Ordfrrdet r rikt och varierat, som i (jag har ambitioner, planer och mnga projekt) och eleven uttrycker sig med god sprklig variation. Eleven skriver inte bara om sig sjlv utan integrerar mnesrelaterade ord och begrepp som i ( Vi visste inget om detta land frutom att det ligger i Europa och att dess klimat r kallt) dr eleven skriver om Sveriges geogra och klimat. Eleven lyfter ocks fram skillnader och likheter mellan livssituationen i Sverige och i arabiska lnder: . ... (Nr vi kom fram, upplevde vi en stor skillnad p allt, alla saker var nya och annorlunda). Eleven beskriver situationer och uttrycker knslor p ett vlutvecklat stt som i . ( Jag tillbringade nio r av mitt liv dr, i mitt kra land. Drefter tvingade omstndigheterna oss att ka utanfr Irak fr att leva i Syrien). Eleven visar en frmga att analysera och motivera sina tankar och ider:
38
... . (Jag tycker om simning fr den gr att jag kopplar av och mr psykiskt bra. Nr det gller mlningen brukar jag lgga mina tankar och det jag tnker p som en konstnrlig tavla). \ Eleven anvnder ocks olika synonymer och motsatsord fr att berika sin text: (argumentation/konversation Mnniska/individ/kvinna -\\ -\icka/gumma). Textens avslutning blir intressant genom att eleven anvnder mlande ) (den som svarar hastigt faller i fel svar ... uttryck och ordsprk: (du behver inte sga allt du vet, men du och mste veta allt du sger). Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 6 . . ... ! ... 14 . . . ! ! . 22 ! . . .
39
Kommentarer Finska Att skriva texter med begripligt innehll och viss sprklig variation
Elevexempel 1
Min Minun nimeni on X ja olen 15 vuotta vanha. Asun joka toinen viikko X:ss ja joka toinen viikko X:ss. Perheeseeni kuuluu iti, isi, pikku veli, pikku sisko, velipuoli, sisko puoli, ispuoli ja koira. Min pidn urheilusta, ulkona olemista, lenkkeill koiran kanssa, kalastaa ja katsoa filmej. En pid kiusaajista, hevosista, koulun ruuasta enk hmhkeist. Trkeit asioita elmss on perhe, tyttystvni, musiikki, Suomi, hyvn makuinen ruoka, mkki Suomessa ja kalastus. Juttuja mit haluaisin tehd tulevaisuudessa onsaada hyv typaikka mist pidn, matkustaa mailman ympri ja syd eri ruokia ja nhd toisten maiden kulttuuria, Saada kauniin vaimon, lapsia ja ostaa kaksi koiraa ja osta iso hieno omakoti talon, ostaa rikkinisen 1967 Mustangin tai Impalan ja pist se kuntoon. Ja haluaisin saada yli kymmenen kilosen kuhan. Isoin unelmani on ett saisin nhd yli seittemn metrisen valkohain jahtaa hyljett uida sen alle ja sitten se hykkis sen plle ja lentis ilmaan.
Textens uppbyggnad Eleven kan p ett enkelt stt strukturera och ordna satser s att de bildar sammanhngande text och budskapet blir tydligt. I dispositionen bygger eleven sin text p fristende element d texten bestr av fem olika stycken som inte binds samman. Eleven uttrycker sig begripligt och med visst yt ven om meningsbyggnaden genomgende r enkel. Texten bestr mestadels av huvudsatser som binds ihop med konjunktionen ja (och). Eleven kan stta samman korta, enkla element eller grupper av ord. Innehllet och sprket r p ett enkelt stt anpassat till uppgiftens genre. I texten nns en rd trd med inledning, fortsttning och avslutning som r anpassade till textens syfte. Sprkets struktur Eleven visar viss frmga att kommunicera skriftligt p ett begripligt stt ven om sprket r relativt enkelt.Eleven visar en relativt hg grad av grammatisk behrskning, och gr inga fel som leder till missfrstnd. I fljande exempel anvnder eleven rtt kasusformer: En pid kiusaajista (jag tycker inte om mobbare), och Trkeit asioita elmss on... (viktiga saker i livet r). Det nns fel i sprket som kan vara ett tecken p utveckling, eleven skriver osta iso hieno omakoti talon (kpa en stor n villa) och utelmnar d bjning av adjektiven (eg ostaa ison hienon omakotitalon). Dremot har eleven p andra liknande stllen bjt adjektiven korrekt och misstagen kan drfr
40
vara utvecklingsfel. Eleven anvnder konditionalis p ett stt som passar bra i sammanhanget: Juttuja mit haluaisin tehd tulevaisuudessa (saker som jag skulle vilja gra i framtiden) och Isoin unelmani on ett saisin nhd yli seittemn metrisen valkohain (Min strsta drm r att jag skulle f se en ver sju meter lng vithaj). Eleven anvnder enbart presens nr han berttar om sig sjlv: on (r), asun (jag bor), kuuluu (tillhr), pidn (jag gillar). Eleven behrskar grundlggande stavningsregler, det frekommer stavfel i texten men det r ingenting som pverkar frstelsen. Sprklig variation Eleven uttrycker sig med viss sprklig variation och har ett tillrckligt stort ordfrrd fr att kunna uttrycka sig om vardagliga mnen. Eleven anvnder sig exempelvis av orden: ispuoli (styvfar), kiusaajista (mobbare), mkki (stuga), saada kauniin vaimon (f en vacker fru), osta iso hieno omakoti talon (kpa en stor n villa), unelmani (min drm). Beskrivningarna r enkla och djupare resonemang saknas, nr eleven berttar om saker som eleven gillar blir det en upprkning: Min pidn urheilusta (jag gillar sport), ulkona olemista (att vara ute), lenkkeill koiram kanssa (att g ut med hunden), kalatsa (att ska) ja ketsoa lmej (och att titta p lm). Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 2
Min ja vain Min Min olen X. Olen 15 vuotta ja kyn Ruotsinsuomalaisessa koulun yhdeksn luokkaa. Asun idin ja isin kanssa. Mulla on kolme siskoa ja asutaan idin luonna joka toinen viikko ja isin luonna joka toinen kanssa. Synnyin kahdeskymmenens ensimmist heinkuutta vuonna 1997, iti on suomesta ja is X:sta. Asuin X:ss 7 vuotta ja kvin siell pivkotia. Kuin tytin 6 niin aloitin ksipalloa ja pelasin sit 7 vuotta, ja tykksin siit. Lopetin sen takia kun meill oli liian paljon treenej. Olen aina ollut iloinen poika ja aina ollut kaikkien kanssa kaveri. Esikoulusta saakka olen kynnyt tt koulua ja nytten olen menossa lukioon. Olen miettinyt menn ITlinjaan ja tehd teknist ja fyysist tyt. Olen aina pidnnyt tst kolusta ja on aina ollut kavereita. Vapaa-aikoina min pelaan tosi paljon tietokone pelej, kavereiten kanssa. Tykkn aktiivisia asioita ja tykkn keskutella. Elmss trkeet on ett saan hyvt arvosanat ja voin jatkaa elm hyvll reitill. Ja sen jlkeen halun olla hyv is ja ett voin laittaa minun lapset hyvt reitit. M halun el tosi vapaan elmn, ett kaiki voi valikoida ite mit elmn kanssa tehdn.
41
Elevexempel 3
Minun nimi on X ja olen 15 vuotta vanha. Tykkn treenata. Kyn puntti salissa Joka Piv. Asun X:ss minun itini ja pikku veljeni kanssa. Minulla ei ole kotielimi, mutta haluaisin kyll koiran. Pidn mys urheilusta, ihan kaikista urheiluista ja tykkn olla kavereiden kanssa. Min en pid kiusaajista, koska kiusaaminen on ihan vrin. En mys kn pid ihmisist jotka ovat laiskoja. Ja lksyt ei ole minun kavereita. Tulevaisuudessa haluaisin typaikan josta saa paljon rahaa, mys Perheen Ja asua ulkomaassa, vaikk Amerikassa. Trket minun elmss on minun kaverit ja Perhe. Mys terveys ja niitten terveys. Siksi min urheilen paljon Ja mys autan toisia urheilemaan. Olen kiinnostunut urheilemisesta koska X:ss on Paljon urheilijoita jotka ovat tunnettuja, ja min mys olen X:st syntynyt. Lempi urheilija on Milbeat Rous joka on NHL Pelaja ja hn on syntynyt X:st.
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att bertta utfrligt fr lsaren och strukturerar texten relativt tydligt. Det nns yt i texten och det r ltt att flja med i den. Texten har en rd trd med tydlig inledning, fortsttning och avslutning som r anpassade till textens syfte. Innehllet och sprket r ocks anpassade till genren. Sprkets struktur Eleven visar huvudsakligen p god grammatisk behrskning. Ett terkommande misstag r nr eleven ska bertta var ngon r fdd, eleven anvnder d prepositionen frn i stllet fr i: ja min mys olen X:st syntynyt (och ven jag r fdd frn X). Eleven binder samman en rad fristende satser och meningar till sammanhngande yttranden, exempelvis genom att anvnda sig av ett begrnsat antal bindeord: Olen kiinnostunut urheilemisesta koska X:ss on Paljon urheilijoita jotka ovat tunnettuja, ja min mys olen X:st syntynyt (Jag r intresserad av att idrotta eftersom det nns mnga idrottare som r knda i X, och ven jag r fdd frn X). Men en del lngre yttranden kan dremot verka ngot ryckiga. Eleven anvnder sig av presens och konditionalis och gr relativt f sprkfel ven om det kan nnas viss pverkan av svenskan: ja asua ulkomaassa ( och bo utomlands). Den korrekta formen p nska r: ja asua ulkomailla. Eleven har genomgende god stavning och sammantaget uttrycker sig eleven relativt tydligt.
42
Sprklig variation Eleven uttrycker sig med relativt god sprklig variation genom att anvnda sig av ett stort ordfrrd inom det omrde som texten behandlar. Likas anvnder eleven sig av en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 4
Minun nimi on X ja olen 14 vuotta vanha ja kohta olen 15 vuotta. Syntympivni on 3/12, siis kolmas joulukuu. Minun perheess on min, isni, itini ja Isoitini (isn iti). En tied jos minun idin iti on viel elossa ja en tied jos minulla on serkkuja tai muita.Minun is ja iti ovat eronneet, joten asun kahdessa eri paikkassa. itini asuu X:ss kerrostalossa ja isni asuu X:ss, matka bussilla X:st X:n keest yksi tunti, se meinaa ett minun pit her 6:30 ja nopeasti pukea ja pest hampaat ett psisin bussiin hyviksi ajaksi. Mutta matka isltni kest vain 10 minuuttia busilla ja 5 minuuttia autolla , joten olen isomman ajan isllni kun idillni. Taisin unohtaa mainita minun isni j itini nimet. Minun isn nimi on X ja itini on X. Heidn mielipide toisista on vaihtunut ja he alkoivat tapella ja sitten he erosivat. Se oli aika ikv piv mutta minkin sain tarpeeksi siit niin menin isni mukaan koska se oli itini joka aloitti kaiken tappelun. Nyt se riitt perheestni koska en halua puhua siit. Nyt kerron jutuista mist min tykkn ja jutuista mist en tykk. Tykkn pelata videopelej ja tykkn pelata tietokone pelej, olen kanssa paljon internetiss ja surffailen siel vaikka musikkia. Tykkn jutella kavereitteni kanssa internetiss tai sitten tavallisesti kouluaikana. En erityisesti tykk jalkapallon Pelamisesta mutta voin pelata kyll sit, mutta en ole erikoisen hyv siin. Olen tll hetkell luokalla 9 koulussa, en erikoisesti pid siit, mutta se on yksi trke juttu elmssni. Minun perhe ja kaverini ovat kanss trkeit minulle ja musikki kanssa on minulla trke. Olen ajatellut itseasiassa tehd musikkia tulevaisuudessa ja varmasti matkustella Mombasaan tai muihin paikkoihin. Vaikka aina kun matkustan, ptyn aina kipeksi siell, yleins se on vatsani kanssa. Haluaisin kanssa huomauttaa ett olen allerginen kaikkille phkinille, koirille, kissoille ja pollenille. Pollen tulee joka kes, se yleins tekee ett minun silmi kirvelee ja nen on yleins tukossa sill ajalla.
43
Elevexempel 5
Tm on Min Kaikki alkoi kuin min synnyin X:ssa asuin siell vanhempieni kanssa ja veljeni mys asui siell, pian vanhempani erosivat ja me muutimme Ruotsiin. Asuimme X:ss. Siell asuinne pari vuotta, kvin siell tarhassa ja siell oli muistaakseni paljon ulkomaalaisia. Vuodet kuluivat ja pian tarha-aika loppui ja silloin me vaihdoimme suomalaiseen kouluun kuin suomenkieli oli melkei unohtunut meilt ja siell tutustuttiin ystviin ketk tunnen vielkin. pari vuotta myhemmin min vaihdoin koulua X:n kouluun ja siell olin kutosluokkaan asti. Siell tutustuin hyvin useiseen henkiln, mutta harmittavasti en tunne heit enn. Kuin lopetin X:n koulun, lopetin mys jalkapallo urani, olin pelannut noin kuusi vuotta jalkapalloa mutta tahto ei riittnyt. Nytten me asuimme X vgeniss miss vielkin asun tnn ja useiten kuin koulu loppuu menen suoraan kotiin ja laitan koneen plle ja rupean pelaamaan, tietokoneen pelaaminen alkoi jo silloin kun asuimme X:ss itini ja hnen poikaystvns kanssa. He olivat eronneet kuin kvin viitosluokkaa ja silloin minulla ei ollut mailman parhain olo. X:n jlkeen tulin takaisin Ruotsinsuomalaisten kouluun miss tutustuin viel paremmin vanhoisiin kavereihin, olen useiten heidn kanssa yhteydess nettin kautta kuin me pelaamme tietokonepelej yhdess. Vuodet kuluivat kuin olin samassa luokassa hyvien ystvien kanssa. Nytten olen yhdeksnness luokassa ystvieni kanssa. Kotona asun veljeni X:n kanssa (16 v) ja itini X:n kanssa, X ja min tyktn erittin paljon tietokoneen pelaamisesta ja jalkapallon pelaamisesta ystvien kanssa kesll. Talvilla me useiten lasketellaan jos on muuta seuraa lhtemss mukaan. Tuleivaasuutta varten ajattelen jos menn johonkiin linjaan miss on paljon matikkaa ja jos menee hyvin rupeisin peli koodajaksi, ett tekisin tietokonepelej elkseni.
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att kommunicera skriftligt och god tilltro till sin sprkfrmga. Det nns en rd trd med brjan, fortsttning och avslutning som p ett vlutvecklat stt r anpassade till textens syfte. Eleven har skrivit en tydlig, vlstrukturerad text med bra yt och lyckas vl med att gra texten intressant fr lsaren: Kaikki alkoi kuin min synnyin Xssa. Asuin siell vanhempieni kanssa ja veljeni mys asui siell. Pian vanhempani erosivat ja me muutimme Ruotsiin (Allting brjade nr jag fddes i X. Jag bodde dr med mina frldrar och ven min bror bodde dr. Snart skildes mina frldrar och vi yttade till Sverige). Innehllet och sprket r vl anpassat till uppgiftens genre och eleven kan ge utfrliga beskrivningar samt bertta lngre historier dr srskilda punkter avrundas med en lmplig slutsats.
44
Sprkets struktur Eleven har en god strategi fr textens struktur samt en vlutvecklad och varierad meningsbyggnad. Eleven inleder meningar exempelvis med tidsadverbial: Nytten (nu), rumsadverbial: kotona (hemma) eller subjekt: Vuodet (ren). Eleven behrskar medlen fr att organisera text: Vuodet kuluivat kuin olin samassa luokassa hyvien ystvien kanssa. Nytten olen yhdeksnness luokassa ystvieni kanssa (ren gick nr jag var i samma klass med goda vnner. Nu gr jag i nionde klass med mina vnner). Texten, som har ett tydligt innehll, inleds p ett intressevckande stt genom att eleven berttar hur det gick till nr eleven fddes och drefter fr man en tillbakablick dr eleven berttar om sitt liv fr ett antal r sedan. Sedan fr man ven veta en del om personens nuvarande liv och slutligen om framtidsplanerna. Eleven visar genomgende en hg grad av grammatisk skerhet, och sprket innehller f fel som str kommunikationen. Eleven kan anvnda sig av nskans typiska bisatskonstruktion: elkseni (fr att leva) och muistaakseni (om jag minns rtt). I texten anvnder eleven presens, preteritum och pluskvamperfekt nr han berttar om sig sjlv: asun, loppuu, alkoi, synnyin, olivat eronneet (jag bor, slutar, brjade, jag fddes, hade skilt sig). Stavningen r ngot osker men stavfelen pverkar inte frstelsen av texten. Ett fel som terkommer r nr eleven anvnder ordet kuin (n) i sammanhang dr det borde vara kun (nr). Sprklig variation Texten har god sprklig variation och eleven visar medvetenhet om associationer som orden och uttrycken ger. Eleven kan genomgende vlja korrekta och lmpliga ord fr situationen och mottagaren. Texten har en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp: vuodet kuluivat, tutustuin, jalkapallo urani (ren gick, jag lrde knna, min fotbollskarrir). Eleven kan utveckla srskilda punkter och avrunda med en lmplig slutsats: Kuin lopetin Xn koulun, lopetin mys jalkapallo urani, olin pelannut noin kuusi vuotta jalkapalloa mutta tahto ei riittnyt (Nr jag slutade skola X, slutade jag ven min fotbollskarrir, jag hade spelat fotboll i ungefr sex r men viljan rckte inte till). Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder.
45
Elevexempel 6
Min Minun nimeni on X. Olen 15 vuotta vanha. Minulla on aika pieni perhe, johon kuuluu velini, aitini, isni ja minun hamsteri. Min asun X:ss joka Sijaitsee noin 30 km Pohjoiseen Tukholman keskustasta. Tll on ihan Kivaa asua kun tll on niin paljon tekemist ja monta kaveria. Tll voi kyd vaikka Elokuvateatterissa, kyd keilailemassa, pelata jkiekkoa, kyd X:n ostoskeskuksessa ja paljon muuta. Lomilla yleens vietn aikana Suomessa hiljaisessa kylss nimeltn Rajamki, Nurmijrven kunnassa. Min pidn monesta asioista esim. Jalkapallosta, Jkiekosta, olla tietokoneella ja kyd punttisalilla. Asioista josta en todellakaan pid on hyttysist herkkusienist, maiskuttamisesta ja laiskoista ihmisist. Elmssni on monta trke asiaa mutta trkeimmt ovat varmaan perhe, kaverit, urheilu, Suomi, tietokone ja koulunmenestys. Tulevaisuuteni nytt kirkkaalta ja on paljon asioita jota haluaisin ehti tehd ennen kuin tulen kahdeksankymmenen vuotiaksi papaksi. Haluaisin lasketella alpeissa, Matkustella, olla Hartwallin areenalla kun Suomi jrjestaa mm- kisat Ja leijonat voittaa mm-kultaa kotikentll Ruotsia tai venjn vastaan, pyydyst kahdenkymmenen tai isomman hauen ja paljon muuta josta en ole viel unelmoinnut. Pivni elmmssni ovat aika simppeleit. Sanotaampa ett on tiistai arkipiv. Hern aamulla seitsemlt koska pit ehti kouluun. Syn aamupalan ja puen vaatteni plle ennen kun otan bussin kouluun. Koulussa teen tehtvt ja kaikki mit pit tehd. Sen jlkeen kyn punttisalilla ja nostelen painoja. Sitten loppu ilta on vapaata tai voi olla jalkapallo harjoitukset.
46
Kommentarer Somaliska Att skriva texter med begripligt innehll och viss sprklig variation
Elevexempel 1
Magaceyga waa X. 15 baan jira. Reerkeyga waxan ka koobanyahay 2 waalid iyo 8 walaalo. 5 gabdhood iyo 3 wiilal. Waxan degan yahay X. X waa maal oo Rinkeby ku yaalo. Ani waxa ka hela inaa basket ciyaaro. Cuunto oo ani ka helo waa canjeelo iyo shaax. Ani ma ka helo maal oo buuq ah. Ciyaal oo dhib ah ma jiclo laakin kuwa oo dhegsan waa ok. Waxyaabaha aan u arko inay nolosha muhiim uu yihiin waxa ka mid ah inaad jamacada dhameeyo iyo ina noolasha ska toorin. Muusik aan ka helo waa heesaha somaliga. waxa aan doonayo inaan sameeyo mustaqbalka, tusaale ahaan 5, 10 sano ama sanado badan ka dib inaad daqtar ama sharci yaqan. Marki aan winaado Ingriiska baan uu guura. Shaqo mashas baan ka hela.
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att kommunicera och skriver en text som trots era brister i sprket r begriplig. Innehllet och sprket r p ett enkelt stt anpassade till uppgiftens genre och eleven kan till exempel anvnda samordnande konjunktioner p rtt stt: 5 gabdhood iyo 3 wiilal (fem ickor och tre pojkar). I texten nns en rd trd med inledning, fortsttning och avslutning som r anpassade till textens syfte. Eleven anvnder sig av enkla beskrivningar och djupare resonemang saknas. Sprkets struktur Meningarna i texten r enkla och bestr i huvudsak av huvudsatser. Det nns ocks enstaka fall dr pronomen inte syftar p rtt person: Reerkeyga waxan ka koobanyahay istllet fr Reerkeygu wuxu ka koobanyahay (Min familj bestr av) och Waxan degan yahay istllet fr Waxan deganahay( Jag bor i), men i vrigt fungerar anvndning av pronomen i stort korrekt. Det frekommer en hel del stavfel i texten, och dessa pverkar delvis frstelsen och drar ner helhetsintrycket ngot. Ett exempel r maal oo buuq ah dr eleven frmodligen menar meel oo buuq ah (bullrig plats), men textens sammanhang hjlper till s att budskapet trots detta gr fram och texten r begriplig. Sprklig variation Eleven frmr trots ett begrnsat ordfrrd uttrycka sig med viss sprklig variation, i tillrcklig grad fr att kommunikationen ska g fram. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder.
47
Elevexempel 2
Magacaygu waa X, 15 r baan ahay. Waxaan gedanahay X oo ku yaal Stockholm. Waxan leyahay shan walalo. Aniga waxaan jeclahay inaa la joogo saaxiibaday markan fasah ahay. Nolosha waxa ugu muhiimsan ina aduunka ku dadaashid ina aduunka ku dadaashid, waxaana muhiimsan inaad saladaha iyo dinta ku dadaashid akhiira ka celin. Markan weynaado inshallah waxaan raba inaa noqdo wiil oo diintis yaqaan iyo wiil jaamacda dhameeyey iyo reer haysta waxaan raba ina geyo walidkaay mel ay ku raaxeystan inshallah.
Elevexempel 3
Aniga magacaygu waa X. Da`daydu waa lix iyo toban. Reerkayga waa sideed gof. Waa M,S, Y, N, U, L oo Y aabo aa dhalay hoyo ma dhalin lakin. Aniga waxaa deganahay X, waxa degana jiray X. Halkaas oo aan jeclaan jiray. Waxaan xiiseeyaa heesaha iyo musikada. Waxa kale oo aan jeclayn waa sigaarka oo halis ku ah caafimoodka iyo dhaqaalaha. Waxaan aad u jeclahay waxbarashada oo ah tiirarka nolosha iyo horumarka adamiga. Waxbarashada faa`iidadeeda ma ahan mid halkan logu soo koobi karo. Marka hore waxaan bilaabayaa dugsi dhexe, oo laga barto shaqada poliiska, kadid waxaan bilbajaa dugsiga sare poliiska, si aan kor ugo qaado xirfadeyda poliiska ilaa aan ka gaaro shan sano ah. Markaas ka did waxaan noqon kora poliis caadi ahaa.
Textens uppbyggnad Eleven motiverar p ett fr uppgiften lmpligt stt sina intressen och sikter och det r ltt att flja med i texten. Det nns en rd trd med tydlig inledning, fortsttning och avslutning som r anpassade till textens syfte. Meningsbyggnaden r bra med tanke p att eleven frsker skriva lnga meningar med mer komplicerad meningsbyggnad. Eleven visar prov p varierad textbindning: oo ah (som r), si aan (fr att) och ilaa aan (tills jag), vilket bidrar till att texten fr yt och blir relativt tydlig. Dessutom r innehllet och sprket anpassat till uppgiftens genre. Sprkets struktur Texten r i sin helhet relativt tydlig. Sprket r delvis pverkat av svenska, exempelvis i poliisa och poliis, dr elever anvnder bokstaven p som inte nns i det somaliska alfabetet. Hr har eleven anvnt sig av svenska innehllsord men nd skt en somalisk form vilket visar p en tvsprkig kompetens i somaliska och svenska. Det frekommer vissa stavfel, framfr allt nr det gller lnga och korta vokaler: hoyo, lakin och caamood i stllet fr hooyo, laakiin och caamaad, men dessa pverkar inte frstelsen av texten.
48
Den nst sista meningen: ilaa aan ka gaadho shan sano ah (tills det har gtt en period av fem r), r ngot oklar i sammanhanget. Sprklig variation Eleven uttrycker sig med relativt god sprklig variation och visar p ett stort och varierat ordfrrd inom det omrde som texten behandlar. Eleven anvnder ocks sig av en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och mnesrelaterade ord och begrepp. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 4
Magaeyga waa X. Waxaan ku nool yahay dalka Sweden magaalada X. Anigu waxaanyahay 15 jir laakiin bisha koobaad ayaan noqonaya 15 jir. Reerkayagu waxaanahay 8 caruur. Lix hablood iyo laba wiil. Anigu mataan ayaan haayst magaceedu waa X. Waxaan dhigana dugsiga 9.aad. Xaafada aan anagu deganahay waa xaafad aad u degan. Xaafada waxa la yidhaahda X. Guriga aan deganahay waa guri labo dabqood leh. Anigu waxaan jeclahay in aan kubad ciyaaro iyo in aan filim daawado laakiin waxa ugu fiican waa in aan saaxiibado la ciyaaro ama la daawado filimka. cuntada ayaan aad iyo aad u jeclahay waxa aan necebyahay ama ka baqanayo waa mas ama marka qof iga badinayo. Markaas waan xanaaqa. Waxaan doonayaa in aan markasta badiyo. Waxa anigu igu yahay waa in aan skoolka ugu dadaalo iyo in aan jamacada dameysta. mida labaad waa in aabahay iyo hooyaday caawiyo markey gaboobaan. Marka weynaado waxaan raba in aan labadaba jaamacada dhigto iyo shaqeeyo dabadeetana waxaan doonaya in aan soo iibsado guri weyn sii aan keligay kirada bixin karo.
49
Elevexempel 5
Asalaamu calaykum. Magacaygu waa XXX. Waxa aan ku dhashay magaalada X, gobolka X. Waxa aan ahay 16 jir , imika waxa aan daganahay Sweden gaar ahaan magaalada X. Dalka Sweden waxa aan ku noolahay mudo ah sadex sano iyo badh. Qoyskayagu wax uu ka kooban yahay Aniga iyo sadex hablood. Gabadha ugu wayn magaceegu waa X waa 21 jir , X 18 jir iyo X 17 jir. Qoyskayaga aniga ayaa ugu yar marka hooyo aad ayaan u ixtiraama waayo waxaan ahay gurandambaysa la kook kooliyo. Waxa aan ugu necebahay qofka beenta ii sheega waxa aan aad ugu jecelahay qofka runta iisheega. waqtiyada firaaqada waxa aan ciyaaraa kubada cagta inta badan iyo marmar aan la joogo asxaabtayda. Waxa aan ka ciyaaraa weerarka kooxda XX Waxa aan aad u jecelahay inaan markasta gooldhaliyo. Kooxda aan kubada taageeraa waa Chelsea oo waxaan rabaa inaan mustaqbalkayga kooxdaa u ciyaaro, insha allah. Hadii ay hamigayga kubadu ii suura geliwaayo waxaan rabaa inaan barto dhinaca dhaqalaha iyo bangiyada oo aan ka shaqeeyo bangiga ama wixii dhaqaalaha ku saabsan, insha allaah
Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att kommunicera skriftligt och god tilltro till sin sprkfrmga. Eleven fngar lsarens intresse genom sitt stt att i texten p ett utmrkt stt frmedla sina upplevelser som en del av presentationen. Det nns en rd trd med brjan, fortsttning och avslutning som p ett vlutvecklat stt r anpassade till textens syfte. Meningsbyggnaden i texten fungerar vl och eleven anvnder de konjunktioner som frekommer i texten p ett korrekt stt: markaa (d), waayo (varfr), ama (eller) och hadi (om). Textens uppbyggnad r tydligt framskriven och texten har ocks en tydlig koppling till uppgiftens genre. Sprkets struktur Eleven har en god strategi fr att ge texten en tydlig struktur samt en vlutvecklad och varierad meningsbyggnad. Tempus anvnds korrekt och pronomen syftar p rtt person vilket bidrar till tydligheten. Eleven behrskar i stort sett stavningsreglerna och stavfelen r mycket f. Ett exempel r ugu i stllet fr uga (mest), ett annat r dhaqalaha dr samma ord stavas rtt andra gngen det anvnds, dhaqaalaha (ekonomin). Sprklig variation Elevens text visar p ett stort ordfrrd som vl tcker behovet fr den hr uppgiften, exempelvis genom orden gurandambays (yngst), kool kooliyo (bortskmd)och hami (framtidsdrm). Eleven anvnder ocks beskrivningar och vrderingsord fr att
50
recisera sin framstllning, som i hooyo aad ayaan u ixtiraamaa (jag visar stor respekt fr p mamman) och Waxaan ahay gurandambays la kool kooliyo (Jag r det yngsta bortskmda barnet i familjen). Sttet som eleven vljer orden r ocks kvalitetshjande och passande, vilket bidrar till att texten fr ett bra yt och eleven uttrycker sig med god sprklig variation. Nedan fljer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedms motsvara nivn i ovanstende exempel, utifrn samma bedmningsgrunder. Elevexempel 6
Asalaaamu calaykum ! Magacay waa X. Waxaan daganahay X oo ku taala Istockoolm oo ah magaala madaxa Swiidhen. Aniga waxaan jira 15 sano, waxaan ku dhashay isbitaalka Karoliinska oo Istockoolm ku yaala. Qoyskeeyga wuxuu ka koobanyahay 5 qof. Aniga oo ah X, hooyadayda X, aabahay X, walaashay X iyo walaashayda X 25 jir aay jirta, waa ay guursatay oo waxa ay u guurtay X. Hooyaday iyo aabahay waxa ay ka imaadeen Soomaaliya 1989. Rinkeby waan jeclahay maadaama garoon kubadeed oo fiican ayey leedahay iyo saxiibo badan oo soomaaliya ka yimid ayaa degan X. Aniga waxaa igu muhiim ah inaan wax Fiican barto sida aan shaqo fiican mustaqbalka ka helo. Markaas waa inaan iskoolka wax badan ka barto. Waxaan ka helaa banooniga cagta, waxaan ka helaa inaan ciyaaro iyo inaan ka fiirsado TV:ga,waa an jecalahay marka aan saaxiibadayda la ciyaaro banooni iskoolka dabadeed. Koox banooni ah waan u ciyaaraa, magaca kooxda waxa waaye XX. Mustaqbalkayga wili ma dooranin waxa aan ka shaqayn doono. Laakiin marka aan sagaalaad dhamayo oo aan galo dugsiga sare waxaan dooranayaa dariiqa natuurka. Hadda waxaan u malaynayaa in aad naftayda wax ka barateen !
51
5. Avslutningsord
Det hr materialet har lyft fram hur lrare kan tolka och frst kunskapskraven genom att analysera olika aspekter av dem. Detta r ett arbete som lrare utfr bde systematiskt och intuitivt nr de gr bedmningar av elevers kunskaper. Det kommer aldrig att vara mjligt att en gng fr alla sl fast exakt vilka kunskaper eller prestationer som krvs fr att motsvara ett specikt vrdeord. Vad innebr det egentligen att ha mycket goda kunskaper om ngot? Det skulle krva en beskrivning av alla upptnkliga situationer som kan uppst, och likas en beskrivning av alla mjliga elevprestationer fr att entydigt kunna besvara den frgan. Vad man dremot kan gra r att frska ringa in vilka bedmningsaspekter som man kan utg frn i bedmningen. I detta arbete r samtal kollegor emellan centralt. Nr lrare gr systematiska analyser av kunskapskraven och drefter diskuterar dem inom professionen blir det mjligt att utveckla en strre samsyn och ett gemensamt sprk fr att beskriva kunskapsniver och prestationer. Det r inte ett arbete som kan utfras centralt fr att drefter verlmnas till de verksamma lrarna. Skolverket utfrdar kunskapskraven och erbjuder drefter olika slags std fr att arbeta vidare med dem. Men det r lrarna som gr bedmningarna i praktiken. Deras kunskap om styrdokumenten, eleverna och om undervisningens faktiska innehll r det som ytterst kan gra bedmningen sker och rttvis.
Material frn Skolverket som kan vara till hjlp vid bedmningar:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/ grundskolan/laroplan-for-grundskolan-1.164001 www.skolverket.se/prov-och-bedomning
52
ISBN: 978-91-7559-050-9

Kunskapskraven Modersmål

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Kunskapskraven Modersmål

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Skolverket Stockholm 2013 www.skolverket.se ISBN: 978-91-7559-050-9

2. Kunskapskrav uppbyggda med vrdeord................................... 6

3. Bedmning i rskurs 6. ............................................................ 9

Elevexempel med kommentarer.................................................................... 13

4. Bedmning i rskurs 9. .......................................................... 29

Elevexempel med kommentarer.................................................................... 33

VAD MATERiALET R OCH iNTE R

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

2. Kunskapskrav uppbyggda med vrdeord

Det centrala innehllet

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

SAMMANHANGET BESTMMER HUR ORDEN SkA TOLkAS

MODERSML MNGA SPRk i EN kURSPLAN

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

SKRIFTLIG KOMMUNIKATIV FRMGA

Uppgiften som ligger till grund fr elevexemplen

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

ELEVEXEMPEL MED KOMMENTARER

Elevexempel 3 . . ) ( . ... . . . . . . . .-- .

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Att uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god sprklig variation

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Att uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god sprklig variation

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Att uttrycka sig vlutvecklat i skrift med god sprklig variation

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

SKRIFTLIG KOMMUNIKATIV FRMGA

Uppgiften som ligger till grund fr elevexemplen

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

ELEVEXEMPEL MED KOMMENTARER

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Elevexempel 3 ... . 14 . 8000 . . . . : . . . ( ) ... .( ) . .

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Elevexempel 5 ... ... ... . . . . . . ... 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -1 : : .. . -2 : ... . -3 : ... . . .

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml

Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersml