Språk-, läs- och skrivutveckling – Gymnasieskola

Modul: Att läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär

Del 3: Strategier för vetenskapligt förhållningssätt

Strategier för vetenskapligt förhållningssätt

Suzanne Parmenius Swärd, Linköpings universitet

Inledning
I denna modul är grundsynen att kompetens och kunskap i ett ämne innebär att kunna tala,
läsa och skriva på ett ämnesrelevant sätt (jfr. Berge och Thygesen, 2015). Via läsningen och
samtalet om texten tillgodogör sig eleverna ett teoretiskt innehåll, och/eller tar ställning till
det som påstås i texten. Därigenom förstår de också hur texten är uppbyggd för att själva
kunna skriva något liknande och därmed också delta i en ämnesrelaterad praktik (jfr.
Hellspong och Ledin, 1997). Den aktiva läsningen av texter är både kunskapsutvecklande
och språkutvecklande. Detta betyder i praktiken att läsning, samtal och skrivande inte kan
särskiljas. När man arbetar aktivt, i bemärkelsen elevaktivt, textnära och utforskande, med
texter och läsning arbetar man också aktivt med skrivande och samtalande. Då stöds både
kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen. Del 2 hade fokus på den språkutvecklande
sidan av läsningen. Det handlade om att identifiera skrivhandlingar i texter utifrån de
funktioner som finns i vetenskapliga texter. Fokus låg på textdelarnas funktion och textens
struktur. Denna artikel har fokus på den kunskapsutvecklande sidan av läsningen och
handlar om hur elever kan ta till sig innehållet i en text av vetenskaplig karaktär, hur de kan
lära genom att sammanfatta ett innehåll och också kunna se skribentens syften och
frågeställningar. Att göra detta betyder att de i förlängningen, med stöd och på egen hand,
kan förstå vad ett syfte är, kan formulera det och ställa egna frågor till det som ska
undersökas, med målet att nå den högskoleförberedelse som finns uttryckt i
gymnasieskolans olika styrdokument. Artikeln presenterar modeller för hur läsning av texter
kan skapa möjlighet att lägga upp undervisningen så att elever uppövar en vetenskaplig
blick på olika ämnen.
Nedan följer en genomgång om hur man via läsning, samtal och aktivt skrivande kan få syn
på andras syften och frågeställningar och hur elever kan träna på att abstrahera ett innehåll
genom att sammanfatta och tematisera. Genom ett strategiskt arbete med detta kan således
eleven, inför gymnasiearbetet och andra typer av vetenskapligt skrivande, förstå hur man
formulerar syften och frågeställningar, hur man sammanfattar och hur man granskar egna
och andras resultat.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 1 (12)
Läsa texter
Följande avsnitt ger förhållningssätt och modeller för hur lärare kan arbeta stödjande så att
eleverna kan utveckla strategier för läsning av texter av vetenskaplig karaktär, särskilt för att
identifiera syfte, tematisera och sammanfatta. Detta förhållningssätt blir ett led i skolningen
till ett mer vetenskapligt problemlösande och utforskande.

Det första som bör sägas om läsning är att det är en pågående livslång process. Man kan
aldrig säga att läsning är en absolut kunskap, alltså något man kan eller inte kan. Läsningen
är helt beroende av förkunskaper, personlig historia, kulturell bakgrund och vana vid att
läsa den aktuella texttypen. Även de läsvana kan möta motstånd när de läser texter om
ämnen de inte känner till eller när de möter framställningsformer som är obekanta.

All slags läsning innebär ett möte mellan författaren till texten, själva texten och dess läsare.
Författaren av texten lägger ner mening i texten (till exempel som information, utredning,
redogörelse eller beskrivning) och läsaren försöker få ut mening ur texten. Varje möte med
en text är unikt för varje läsare. Det betyder att en lärare som väljer en text för sina elever
att läsa, titta på eller lyssna till, har en helt annan ingång till den valda texten, än vad elever
med mindre erfarenhet, kunskap eller språkförmåga har, när de möter samma text. I ett
klassrum finns cirka 30 olika individer som i princip kan uppfatta texten på 30 olika sätt.
Några kämpar med att förstå orden, andra struntar i att läsa och tycker det är meningslöst,
några stryker under varje ord och lär sig stycken ordagrant, ytterligare någon börjar skriva
upp nyckelord och göra sammanfattningar, samtidigt som någon annan elev snabbt läser
igenom och börjar göra jämförelser med andra texter. En del förstår precis vad som står
där, andra förstår ungefär, medan några inte förstår någonting och ger upp tidigt i
läsningen. I en lärande klassrumssituation är målet att alla ska få ut ungefär samma
kunskapsinnehåll och förståelse ur den text som läraren valt att arbeta med och stöttning
behövs för dem som av olika anledningar kämpar med förståelsen av texten. Det kan
handla om alltifrån ordförståelse och komplicerad meningsstruktur till sammanhanget för
texten och nya obekanta genrer. Trots eventuellt motstånd behöver eleven motiveras och
stöttas i att läsa och ta del av texten. Här spelar läraren en strategiskt viktig roll. Med rätt
stöd och hjälp klarar de allra flesta av att läsa och förstå texterna och även få ut avsedd
mening ur dem. Meningen skapas i undervisningssituationen, och texterna, som utgör en
del av hela ämnesområdet, ger via läsningen ökad möjlighet till förståelse för det
vetenskapliga sammanhang som texten ingår i. Ett bra sätt att stötta kan vara att arbeta
fram en förståelse av texten före läsning. Det kan ske på många olika sätt, exempelvis
genom samtal, bilder, filmer eller poddar och att man kontrollerar förförståelsen genom att
ta reda på vad eleverna känner till om området innan man börjar läsa.

För att alla ska kunna använda texterna för sin vetenskapliga skolning krävs således goda
lärandestrategier, att man håller sig nära texten och att frågorna är utforskande (jfr. Meltzer
& Hamann, 2005 ). Flera olika typer av texter bör användas, verbala (skrivna, tryckta) såväl

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 2 (12)
som multimodala1. Arbete inom vissa teman kan också vara bra, dels för att skapa en
helhet, dels för att bygga upp en vetenskaplig ämnesmässig språkmiljö på ett visst område.
Tanken är att tillsammans skapa något som påminner om en ämnesrelaterad kommunikativ
praktik med målet att läsa, förstå, skriva och samtala om ett ämne eller ämnesområde på ett
för den rådande verksamheten lämpligt sätt (Airey, 2013). Utöver att förstå själva innehållet
i texten är målet med läsning av akademiska texter också att utveckla en komplex läs- och
skrivförmåga, en så kallad ”advanced literacy” eller ”high literacy” (Langer, 2002;
Schleppegrel, 2004) som är nödvändig för framgångsrika gymnasie- och högskolestudier.
Med andra ord är målet att utveckla och öva förmågor som leder till:

• Att på ett effektivt sätt använda språket för analys, syntes och utvärdering.
• Att inom ett ämne göra bedömningar baserade på bevis i texten.
• Att göra jämförelser, se mönster och motsatser, se likheter och skillnader,
händelser eller perspektiv.
• Att använda kreativitet för att utveckla nya sätt att visa kunskap och även att
se möjligheter att vidga olika begrepps betydelse.
• Att kunna använda en kritisk blick för att argumentera för eller emot.
• Att med ett för sammanhanget lämpligt språk kunna presentera väl avvägda
och underbyggda argument för sina ståndpunkter.
(efter Meltzer & Hamann, 2005)
För att kunna utveckla ovanstående måste läraren skapa situationer där eleverna får
möjlighet att pröva detta. Eleverna måste således sättas i situationer där de får möjlighet att
jämföra, presentera, leta mönster, se samband, göra bedömningar baserade på bevis i texten
och så vidare. Det är inte meningen att göra om gymnasiets verksamhet till
högskoleverksamhet, utan snarare innebär förberedelse för högskolan i detta sammanhang
att elever får förståelse för och har mött akademiska/vetenskapliga sätt att resonera och
tänka om ett ämne.

1Med multimodalitet (många sätt) menas att texterna består av flera olika element som till exempel text och
bild, rörliga, bilder och tal, musik och skrift, noter, formler, diagram, hyperlänkar, flikar… Det betyder i
förlängningen att den som läser och skriver multimodala texter tar flera sinnen i bruk både vid läsandet och
skapandet.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 3 (12)
Förhållningssätt till läsning
Det finns några förhållningssätt som är möjliga att använda i undervisningssituationen för
att eleverna ska utveckla den komplexa läs- och skrivförmågan. Här kommer fyra sätt att
presenteras.

Skapa ett vetenskapligt sammanhang

Vetenskapliga texters huvudsakliga syfte är att visa upp resultat av forskning. En
utgångspunkt för att eleverna ska inse vetenskapens värde kan vara att förutsättningslöst
och ofta samtala om resultat av forskning eller om hur teorier om omvärlden vuxit fram.
Unga människor tar ofta fakta och kunskaper för givna och har kanske inte funderat på att
mycket av det vi vet idag är kunskap och teorier som kommit fram genom forskning och
undersökningar av olika slag. Man kan till exempel ha samtal i klassen om viktiga och
aktuella upptäckter och teorier och presentera och diskutera nya rön inom ämnesområdet.
Viktigt är också att tala om att forskningsresultat förändras och hur nya metoder eller
synsätt påverkar vår kunskap om omvärlden. I samtida debatt har också frågan om
motsättningen mellan tro och vetenskap debatterats och problematiserats. På internet kan
man hitta stora mängder material som ifrågasätter vedertagna vetenskapliga fakta och
sanningar. Lärare bör aktivt leta efter artiklar i sitt ämne i media som problematiserar och
diskuterar problemet med konspirationsteorier och fejkade nyheter. Eleverna kan också
många gånger hjälpa till i sökandet efter både artiklar som är emot etablerad vetenskap eller
som diskuterar problemet med motstånd mot vetenskap. Att diskutera detta med eleverna
är nödvändigt.2 Att hitta bra artiklar som problematiserar problemet med faktaresistens och
konspirationsteorier och att aktivt arbeta med detta i alla ämnen kan också vara ett projekt
som hela skolan är involverat i. Det kan också vara ett skolutvecklingsarbete för en grupp
lärare och skolbliotekarien.

Väcka nyfikenhet och intresse

Genom att väcka nyfikenhet för vetenskap och forskning ökar elevernas intresse för att ta
del av mer komplexa texter. Man vidgar således ämnet till att handla om något mer än
lärobokens innehåll och de uppgifter som ska göras. Att utgå från det som är aktuellt och

2För förståelsen av vad vetenskap är, se till exempel artikeln ”En platt jord och andra konspirationsteorier” av
Maria Gunther och Karin Bojs i Dagens Nyheter 7/2 2015. Se även filmen i del 3. Inspiration till att diskutera
vetenskapliga fakta och fejkade påståenden kan också sökas i böcker och artiklar av Emma Frans, till exempel i
hennes bok Larmrapporten (2017).

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 4 (12)
som förekommer i elevernas värld är centralt. Varje vecka kan inledas med en kort
diskussion om ”Veckans vetenskapsrubrik”. Därifrån är inte steget långt till
”veckans/månadens vetenskapliga artikel”, som man läser och resonerar om. Eleverna kan
gruppvis också få i uppgift att själva välja och presentera ”veckans rön” och bidra med en
vetenskaplig text som alla ska ta del av. Ovanstående är ett exempel på hur man kan skapa
ett språk- och kunskapsbyggande klassrum där samtal om innehållet står i centrum, vilket är
särskilt relevant för språkligt lärande.

Aktiv läsning med fokus på ord, termer och begrepp

Lärande av ett vetenskapligt innehåll innebär, till stor del, att förstå de centrala begreppen
och språket i varje enskild disciplin.3 (artikelförfattarnas översättning av Meltzer
& Hamann, 2005, s. 54)

Det är grundläggande för akademiskt lärande och akademisk läsförståelse att lära sig ord
och begrepp inom det aktuella ämnesområdet, men också att kunna använda dem i tal och
text. Många elever ”flyr” begreppen och tror att det är fel att skriva av och använda begrepp
i sina texter. De kan också uppleva att det känns konstlat och ”märkvärdigt” att använda
akademiska begrepp i sitt eget tal och i sitt skrivande. Lärare i högskolevärlden har noterat
att fler och fler studenter inte lär sig de bärande och viktiga begreppen i den utsträckning de
behöver för att kunna kommunicera på det nödvändiga fackspråket. Ord- och
begreppsutveckling är nyckeln till lärandet inom området och nödvändigt för att kunna
skapa meningsfulla och för ämnet avsedda texter. Enligt Meltzer och Hamann (2005) finns
mycket forskning som visar att explicit ord- och begreppsträning ger positiva effekter för
läsförståelse, för att utveckla kunskap om ytterligare begrepp, för att förstärka förmågan att
vara specifik i texterna och för att få en djupare förståelse för kunskapsinnehållet i orden
och begreppen. Ett begrepp som ”fotosyntes” kräver mycket kunskap om biologiska
processer och användning av specifika ord och begrepp (syre, koldioxid, klorofyll) för att på
ett tydligt sätt förklaras. Det som också har betydelse för den vetenskapliga skolningen är
att en förklaring av begreppet fotosyntes kräver en text som är en förklaring eller en
utredning, vilket är en betydelsefull vetenskaplig skrivhandling att tillägna sig.

Läsningen av komplexa texter kan med fördel göras i flera steg och på olika sätt. Här
presenteras två elevaktiva och textnära sätt där fokus ligger på att eleverna ska förstå och
uppmärksamma relevanta och centrala ord och begrepp.

3 “Learning academic content means, in large part, understanding the key concepts and the language of each
discipline”.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 5 (12)
 Innan läsningen
• går man igenom och samtalar om elevernas förförståelse för det område
artikeln behandlar. Man sätter artikeln i ett sammanhang.
• listar man de viktigaste begreppen och de svåra orden på tavlan samt förklarar
eller utreder dem kort. Detta ger ökad förförståelse och visar begreppens
relevans.
Under läsningen
• läser och arbetar eleverna, gärna par- eller gruppvis, med att anteckna och
stryka under svåra ord och viktiga begrepp samt svåra eller abstrakta ord- och
meningskonstruktioner.
Efter läsningen
• samtalar man om texten och ber eleverna, par- eller gruppvis, dels
sammanfatta artikeln, dels skriva en förklaring på några av begreppen. Dessa
förklaringar presenteras muntligt för övriga klassen, till exempel i tvärgrupper
eller via digitala presentationsprogram.

En annan bra modell, som ger eleverna stöttning i läsningen och förståelsen för
texten, är att arbeta steg för steg med:

• Att läraren väcker elevernas nyfikenhet, sätter texten i ett sammanhang och
samtalar om deras förförståelse.
• Att läraren läser artikeln/texten högt för klassen medan de har samma text
framför sig.
• Läraren stannar upp vid de svåra orden och de bärande begreppen och
”tänker högt”4.
• Att eleverna därefter får arbeta i par eller gruppvis med att sammanfatta
artikeln och förklara de bärande eller svåra/nya begreppen.
• Att läraren efter den gruppvisa läsningen går igenom gruppernas ”svar” på
tavlan.

4Tänka högt innebär i detta sammanhang att läraren i läsningen stannar upp vid begrepp, komplicerade
meningskonstruktioner och avsnitt och sammanfattar eller kommenterar dessa.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 6 (12)
Sammanfattning och tematisering
Att kunna sammanfatta och tematisera ett innehåll i till exempel en artikel är ett viktigt steg
mot en utveckling av ett akademiskt ämnesspråk. Det handlar om koncentration och
abstraktion av ett innehåll och att lyfta upp de bärande idéerna från detaljnivå till generell
nivå.
Ett bra sätt att få fram teman och sammanfattningar är att arbeta med frågor eller uppgifter
till texten. Enkla frågor eller uppgifter är: Vad handlar texten om? Formulera innehållet i 1-3
meningar eller Sammanfatta innehållet i de olika styckena/delarna med en till två meningar. Man skulle
kunna tro att det är en enkel uppgift att utföra men faktum är att den är mycket kognitivt
ansträngande. Idog träning krävs. Efter en diskussion i klassrummet kan man be några
elever formulera med en mening vad samtalet handlat om. De olika bidragen skrivs upp på
tavlan. Man kan också tillsammans formulera en mening som svarar på frågan: Vad har vi
talat om/gjort under denna lektion?
Efter gruppdiskussioner ber man eleverna skriva ett protokoll där de sammanfattar några
punkter om vad de talat om, lärt sig och gått igenom. Protokollen lämnas till läraren som
vid genomläsning märker vilken nivå samtalet rört sig på, om eleverna i gruppen använder
begrepp, om de kan lyfta innehållet i samtalet till en övergripande nivå och framför allt ser
man hur de uppfattat ämnet och om de har förstått det avsedda innehållet. Eleverna tränar
förmågan att formulera sin kunskap på en generell metanivå.
Ytterligare sätt att undersöka ett innehåll i texter på övergripande nivå är att granska
rubriker och sedan spekulera om innehållet. Ett exempel: I del 2 hänvisas till en artikel ur
Språktidningen med rubriken ”Tomten – från rys till mys?”. Innan man läser hela artikeln kan
man spekulera i vad som menas med rubriken: ”Vad kommer artikeln handla om, tror ni?”.
Man kan även utnyttja andra grafiska markeringar som finns runt texten som bilder, färger,
diagram och citat från artikeln som ligger utanför själva texten och samtala om deras
betydelse för innehållet. Detta kan göras antingen före eller efter läsningen. Detta är också
en bra vägledning för flerspråkiga elever och deras olika språkliga resurser kan där komma
till användning. Det är kanske enklare att tala om och beskriva vad en bild, figur eller
diagram föreställer än att direkt sammanfatta ett innehåll skrivet på ett komplext språk. Att
arbeta med rubriker och mellanrubriker är också ett utmärkt sätt att träna sammanfattning
och tematisering. Den klassiska övningen att sätta ut rubriker i en längre rubriklös text är
också bra. Den tvingar läsaren av texten att koncentrera ett styckes innehåll till en enda
kärnmening – rubriken. Denna typ av övning ska naturligtvis inte göras helt isolerat utan i
ett sammanhang, som ingår i det specifika ämnesområdet. De valda texterna behöver också
vara så pass välskrivna att man kan urskilja stycken och utvecklade tankegångar.

Syftet och frågeställningarna – abstraktioner av ett tänkt innehåll

Vad innebär det då att formulera ett syfte och utgå från frågeställningar? Det låter självklart
att säga ”skriv ett syfte”, men när det ska göras så stöter många på svårigheter.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 7 (12)
Ett syfte kan beskrivas som en abstraktion av ett tänkt innehåll. Man försöker föreställa sig
vad man ska få reda på ur ett material man ännu inte vet något om eller har analyserat. Har
man aldrig tidigare tränat på att formulera syften eller att abstrahera ett obekant innehåll,
kan det kännas obegripligt hur detta ska gå till. Att ha en tanke om vilket syfte man har med
ett undersökande eller utredande arbete är dock nödvändigt redan innan arbetet sätter
igång, även om både syfte och frågeställningar går att formulera om efter det att
undersökningen är genomförd. Här behöver eleverna lärarens hjälp med stödstrukturer. Att
få syn på och bli medveten om hur andra har formulerat sina syften i olika typer av
vetenskapliga texter kan hjälpa eleven att förstå hur man ska göra.

Förutom att titta på hur andra skribenter gjort, behöver läraren upprätta stödstrukturer för
hur elever själva ska kunna utföra en sådan abstrakt handling som att formulera ett syfte
och problem- eller frågeställningar. Ett stöd kan handla om att försöka visa eleverna hur det
går till att formulera en forskningsbar fråga eller syfte. Man går så att säga bakvägen och
funderar över hur forskaren gjort för att komma på den fråga eller det syfte som ligger till
grund för undersökningen man precis läst om. Det kan gå till enligt följande:

All forskning och alla utredningar börjar med en nyfiken fråga. Frågan bryts ner eller
omvandlas till en övergripande forskningsbar fråga som i sin tur bryts ner i mer konkreta
frågeställningar. Det är inte så svårt att ställa nyfikna frågor som Varför tjänar män mer än
kvinnor? Vad är meningen med livet? Varför finns det fattigdom? men det är desto svårare att gå
från en nyfiken fråga till en forskningsbar fråga. Om vi tar exemplet med den nyfikna frågan
”Vad är meningen med livet?” kan en forskningsbar fråga lyda ”Vad anser ett urval
människor mellan 15-90 år vara meningen med livet?”. Därefter läggs en intervjustudie upp
där man frågar ett visst antal personer i olika grupper vad de anser vara meningen med livet.
Svaren sammanställs i olika kategorier och troligen har man efteråt som ”forskare” kommit
lite närmare svaret på den nyfikna frågan. Att gå från den nyfikna frågan till den
forskningsbara handlar alltså om bryta ner frågan till något som går att undersöka genom
användningen av en viss metod på ett visst material. Man kan enkelt börja få fram den
forskningsbara frågan genom att fråga sig: ”Vad vill du veta?” och ”Vad vill du visa?”.

Inom viss samhällsvetenskaplig forskning talar man ibland om att man ska undvika
tusensidorsfrågan (Kvale, 1997), alltså den fråga som kräver så omfattande undersökningar
och ett så digert material att analysarbetet blir alltför komplicerat och en rapport skulle bli
på över tusen sidor. En del frågor är inte heller möjliga att svara på. Ett exempel på en
sådan fråga är när den entusiastiske eleven vill kartlägga hur barns språk utvecklas när man
läser högt för dem, eller när en annan elev vill veta vilken undervisningsmetod i matematik
som fungerar bäst. Sådana frågor kräver undersökningar som är komplicerade och
sammansatta och behöver utföras under mycket lång tid med avancerade metoder på ett
väldigt stort material, om det ens fungerar.

Andra frågor kan vara alltför meningslösa (Starrin & Svensson, 1994). Man talar till exempel
om frågor som slår in öppna dörrar, det vill säga där man egentligen redan vet svaret eller
där svaret inte tillför något. Ett exempel på sådan forskning är att göra en enkätstudie för

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 8 (12)
att få reda på hur personer mår efter att de blivit av med sitt jobb, när den enda fabriken på
orten lagts ner.

När en forskningsfråga, alltså syfte och frågeställningar, formuleras måste det föras ett
resonemang om hur man ska gå tillväga för att få svar på frågan. Frågan inkluderar således
ett samtal om material, metod och tänkta resultat. En som aldrig forskat eller utrett något
kan omöjligt veta hur detta går till. Därför är det viktigt att man redan i början av
gymnasieåren talar om skillnader mellan nyfikna frågor och forskningsfrågor och att man
tillsammans med sina elever går igenom hur och varför en forskningsfråga bör formuleras,
vad som krävs för att kunna svara på den och vad som är rimligt att genomföra. Oftast
svarar en undersökning på en mycket begränsad och avgränsad fråga och även de som till
exempel skriver magisteruppsatser eller doktorsavhandlingar kan bli förvånade över hur lite
man faktiskt kan få ut ur sina resultat.

Att uppöva vetenskaplig blick genom att ställa frågor till texter
Att lära sig ställa kvalificerade frågor till texter är som sagt en utmaning och kräver både
kunskap och träning. Förutom att det är en viktig förberedelse för högskolestudier är det
också en oerhört viktig träning i kritiskt tänkande och granskning. Att eleverna tränar på att
formulera frågor och identifiera problem tidigt under gymnasietiden och sedan konsekvent
fortsätter med detta är alltså mycket betydelsefullt. Det är bra att börja i det lilla och det
vardagliga. Det finns många olika sätt att träna, men grunden ligger i läsning och samtal om
texter (återberättandet, sammanfattandet, jämförelsen och problematiserandet). Det kan
handla om att läsa en kort notis i en dagstidning och ställa tre till fyra frågor av typen ”Vad
hände?”, ”Vad vet vi?”, ”Vad fick vi inte veta?”, ”Hur ska man gå tillväga för att få reda på
mer?”. Det är också bra att då och då stanna upp när det dyker upp frågor eller problem
från eleverna som via undersökningar och forskning faktiskt går att ta reda på. Man kan
diskutera och problematisera så att alltför generella och svepande tyckanden kan elimineras.
Det handlar om att låta eleverna tidigt förstå skillnaden mellan att tycka, spekulera, tro och
att utreda, resonera, diskutera, problematisera.

Att urskilja syfte, frågor och problem

Som tidigare konstaterades är det problematiskt att formulera ett syfte och avgränsa en
problemställning. Själva ordet ”syfte” kan också vara svårt att förstå. I vetenskapliga
sammanhang betyder ordet syfte det syfte man har med själva undersökningen/analysen/
utredningen, det vill säga det man vill komma fram till eller visa. Ett syfte kan aldrig
formuleras ”mitt syfte är att skriva ett gymnasiearbete”, ”mitt syfte är att göra en utredande
artikel” eller ”mitt syfte är att göra en uppgift”. Detta sätt att hantera ordet syfte är tyvärr
ganska vanligt och när man läser sådant förstår man att en elev inte har förstått ordet i den
avsedda vetenskapliga betydelsen.
Det är viktigt att man vid varje läsning av en artikel av vetenskaplig karaktär resonerar om
författarens syfte. Ibland står det klart och tydligt utskrivet i artikeln med meningar som
”Syftet med denna undersökning är att…”. I vissa typer av vetenskapliga artiklar brukar dock inte

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 9 (12)
syftet vara utskrivet så tydligt. Om vi återgår till artikeln ”Tomten – från rys till mys”
(Språktidningen nr 8, 2015), är det en populärvetenskaplig artikel i essäistisk, det vill säga
ganska personligt hållen, men ändå vetenskaplig, form. Den följer alla vetenskapliga krav på
en utredning men den har inget uttalat syfte utskrivet. Man skulle ändå kunna spekulera i
hur syftet kunde låta om det hade skrivits ut: ”Syftet med denna artikel är att utreda skillnaderna
mellan begreppen jultomte och gårdstomte samt att visa hur föreställningen om ”tomten” har förändrats
historiskt”.
Att träna på att identifiera det övergripande problem som tas upp eller vilken eller vilka
frågeställningar undersökningen utgår ifrån är också nödvändigt men inte alltid så lätt.
Återgår vi till artikeln om tomten kan en spekulation i vilka frågeställningar som ligger till
grund för artikeln formuleras enligt följande:
Vilka är de huvudsakliga skillnaderna mellan gårdstomten och jultomten?
När börjar begreppet jultomte komma in i svenskans vardagsspråk?
Finns det skillnader mellan de skandinaviska begreppen för tomte?
Att inledningsvis hjälpa eleverna med frågorna när de gör analyser av olika slag är viktigt.
Läraren bygger upp ett tillräckligt stöd genom att visa forskningsprocessen steg för steg i
själva uppgiftsformuleringen. För naturvetenskapslärare är detta ett ganska självklart och
naturligt sätt att arbeta, eftersom laborativa uppgifter oftast redovisas i labbrapporter.
Frågorna till experimenten som ska genomföras är oftast redan givna och avgränsade på
förhand. I samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen däremot, kanske man inte alltid
reflekterar över att en uppgift kan skrivas fram på ett laborativt, utforskande sätt. Nedan
följer ett exempel på hur en analysuppgift i litteraturvetenskap kan konstrueras för att visa
att det faktiskt är vetenskap man ägnar sig åt. Syfte och frågeställningar är givna av läraren i
förväg och kan förstås förhandlas om under arbetets gång. Detta arbetssätt kan användas
även i andra ämnen än svenska. Det måste här tilläggas att just i detta exempel måste
romanen ha studerats tidigare. Alla ska känna till handlingen och vara bekanta med bokens
tema och motiv. Denna uppgift är alltså tänkt som ett vidare och mer djupgående arbete
med något känt och bekant. Uppgiften kan formuleras på följande sätt:

 Syfte: Ert syfte är att ge en bild av kvinnans roll i romanen Populärmusik från
Vittula.
• Frågeställningar:
- Hur pratar huvudpersonerna om kvinnor?
- Vilka roller har kvinnorna som uppträder i romanen?
- Vilken roll spelar mammorna?
- Vilken roll spelar papporna?

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 10 (12)
 • Kartläggning: sök i texten, ge exempel. Dokumentera genom att skriva ner väl
valda exempel och motivera varför dessa valts.
• Teori: Läs kapitlet ”Den moderna romanen” i läroboken, s. 51-60 och/eller någon
artikel/recension av romanen och som ni sökt fram på egen hand.
• Börja skissa på rapporten. Du kan fylla i mallen som läraren har konstruerat.
• Bearbeta texten språkligt och strukturellt. Skriv till exempel referenslista.
Genom att formulera uppgiften på ovanstående sätt, eller liknande, får eleverna de
stödstrukturer de behöver. De behöver inte gissa sig till hur uppgiften ska redovisas eller
presenteras. Formen är given, syftet och frågeställningarna är givna. Dessutom leder
uppgiften mot målet att eleverna själva så småningom kan skolas in i att ställa relevanta
frågor till en text och göra en analys. Bedömningen underlättas också eftersom strukturen,
formen och de handlingar eleverna ska göra redan finns utskrivna i uppgiften.

Sammanfattning
Den här artikeln har behandlat innehållsbaserad läsning av texter av vetenskaplig karaktär,
men har också tagit upp hur man kan undervisa för att ge elever stöd i att formulera syften
och frågeställningar.
• Läsning av texter av vetenskaplig karaktär kräver ett elevaktivt, textnära och
utforskande förhållningssätt.
• Ord och begrepp kan tränas explicit genom aktiv läsning. Läraren klargör
ordens och begreppens relevans och betydelse. Relevanta ord och begrepp
bör användas kontinuerligt i talet om ämnesområdet, både av lärare och
elever.
• Träna på att återberätta, sammanfatta och tematisera vad man läst, sett, hört
eller gjort.
• Använd autentiska vetenskapliga texter för att sammanfatta, rubricera,
tematisera, hitta och formulera syfte och problematik, det vill säga vilket
problem texten behandlar.
• Träna på att ställa avgränsade forskningsbara frågor. Utnyttja de olika
ämnenas vetenskapliga metoder.
• Träna på att relatera frågeställningar till lämpliga metoder genom till exempel
läsning av artiklar. Vilka frågeställningar hade författaren och hur gjorde
artikelförfattaren för att få svar på frågeställningarna?.
• Eftersom syfte, frågeställningar och metoder inte alltid är så tydligt utskrivna i
vissa typer av vetenskapliga artiklar behöver man uppmuntra en hög grad av
spekulationer och utforskande när man går igenom texten.
• Arbeta tillsammans i klassrummet i grupper eller helklass.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 11 (12)
 • Presentera gärna både muntligt och skriftligt vad man kommit fram till i
tvärgruppsredovisningar, presentationer eller grupprotokoll för att tydliggöra
gruppens kunskap.
• Anpassa svåra texter och ge stöd i läsningen. Läs högt och tänkt högt.
• Låt det ta tid men arbeta systematiskt och konsekvent.

Referenser
Airey, John (2013). ”Disciplinary literacy”. I: Lundqvist, E, Säljö, R, & Östman, L.
Scientific literacy. Malmö: Gleerups.
Berge, Kjell-Lars & Thygesen, Ragnar (2015) . ”Skrivning som grundläggande färdighet
– förståelse, bedömning och undervisning”. I: Skar, G och Tengberg M, (red)
bedömning i svenskämnet årskurs 7-9 Svensklärarföreningens årsskrift 2015.
Stockholm: Natur & Kultur.
Frans, Emma (2017). Larmrapporten. Stockholm: Volante.
Harrison Lindberg, Katarina (2015). ”Tomten – från rys till mys”. Språktidningen, nr 8,
2015 s. 20. http://spraktidningen.se/artiklar/2015/11/tomten-fran-rys-till-mys
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten-handbok i brukstextanalys.
Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langer, J. A. (2002). Effective literacy instruction: Building successful reading and writing
programs. Urbana, Illinois: National Council of Teachers of English.
Meltzer, Julie & Hamann, Edmund (2005). Meeting the Literacy Development Needs of Adolescent
English Language Learners through Content-Area Learning. University of Nebraska –
Lincoln: DigitalCommons@University of Nebraska – Lincoln.
Schleppegrel, Mary, J. (2004). The Language of Schooling – a Functional Linguistic Perspective.
Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates Inc New Jersey.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.

Stategier för vetenskapligt förhållningssätt Juni 2018

https://larportalen.skolverket.se 12 (12)