Kemi & Biologi

Att skriva en rapport

Inledning
Inledningen kan egentligen delas in i tre delar som du med fördel kan presentera med underrubriker.
Dessa delar är teori, syfte och frågeställning.

Teori
I teoridelen ska du ge en bakgrund till din undersökning. Det är här du presenterar de teorier och
modeller som du behöver för att kunna förklara ditt resultat. Teorin är den enda del av rapporten
(förutom resultatet) där ny fakta/information får presenteras och därför är det viktigt att du här
verkligen presenterar de teorier som du behöver. Detta för att du ska ha något att jämföra ditt
resultat med och dra några slutsatser ifrån. Självklart ska du här källhänvisa till de källor som du har
använt. Något du kan tänka på är att inte ta med för många teorier och modeller i teoridelen. Som
tumregel kan du tänka att om du inte diskuterar teorin i diskussionen i jämförelse med ditt resultat
så behöver du inte hellerta med den i inledningen.

Syfte
Syfte ska förklara varför du ska genomföra denna laboration. Det bör vara kortfattat och kärnfullt.
Tänk på att syfte och frågeställning inte är samma sak.

Frågeställning
Frågeställningen kan vara en fråga eller ett par frågor som du med din undersökning vill försöka att
besvara. Det är viktigt att du i din frågeställning begränsar dig så att du i din iver inte gör en allt för
omfattande frågeställning som du inte har möjlighet att besvara med din undersökning. Tänk också
på hur du formulerar frågan så att den tillåter diskussion. T ex så är en ja- och nej-fråga inte så
lämplig då den inte lämnar så mycket utrymme för analyser/diskussion.

Materiel & Metod

Materielen kan du med fördel redovisa i en lista, se till att vara noggrann att ta med allt som du
använt dig av.

Metodens syfte är att läsaren ska kunna upprepa ditt försök efter dina instruktioner. Därför är det
viktigt att skriva metoden så utförligt som möjligt in i minsta detalj. Detta kan också vara till din hjälp
i din diskussion då resultatet ska förklaras och du dessutom har möjlighet att komma med förslag på
förbättringar av metoden.

Resultat
I resultatet ska du redovisa dina observationer. Här ska du vara saklig och endast ta med
observationerna. Teorier som ger bakgrunden till försöket ska du presentera i inledningen och
slutsatser som du drar och tolkningar som du gör ska du lämna till diskussionen.

Diskussion
I diskussionen så ska du förklara ditt resultat och besvara dina frågeställningar. För att göra det så
 Kemi & Biologi

analyserar du ditt resultat t ex genom att jämföra det med de teorier som du presenterat i din
inledning. Utifrån denna jämförelse så kan du sedan dra slutsatser generella och/eller specifika. Här
går du också igenom felkällor och deras betydelse för resultatet. Slutligen kan diskussionen också
innehålla förslag på hur metoden kan utvecklas och/eller förslag på fortsatta undersökningar.

Källförteckning
Förutom att redovisa dina källor i den löpande texten så ska du även redovisa dina källor i en
källförteckning. Vilket system du använder för att ange källor är spelar mindre roll. Det viktigaste är
att källorna går att identifiera och att du är konsekvent genom hela rapporten. Förslagsvis kan du
använda dig av ett av följande två system:

Harvard
Löpande text
För att ange källor i en löpande text använder sig Harvardsystemet av parenteser. Efter
meningen/stycket som du vill källhänvisa till så skriver du en parentes med författarens efternamn,
årtal då boken publicerades och sidanvisning i boken.

Exempel
(Lundgren 2012, 72).

Är din källa en sida på internet gäller samma regler, upphovsmannens efternamn och årtal för
publikation. Är det en organisation/myndighet etc. som ligger bakom sidan så ange den.

Exempel
(WWF, 2012).

För mer läsning besök gärna Umeå Universitets sida om källhänvisning:

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/kallhanvisningar-harvard

Källförteckning
I Källförteckning ska följande information finnas med: Författarens efternamn och förnamn;
utgivningsår; titel; serie/volym/band; upplaga (om det inte är första); förlagsort; förlag.

Exempel
Areskog, Mats. 2009. Miljöfysik – Energi och klimat. Lund: Studentlitteratur.

För websidor skal upphovsmannens, organisationen eller myndighetens namn uppges, årtal då sidan
senast uppdaterades, sidans titel, fullständig adress, datum då du hämtade den.

Exempel
Sveriges Radio. 2012. Sveriges Radio.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5136489 (Hämtad 2012-06-05)

För mer läsning besök gärna Umeå Universitets sida om källförteckning:

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-harvard
 Kemi & Biologi

Oxford
För att ange källor i löpande text använder sig Oxfordsystemet av fotnoter. Efter meningen/stycket
som du vill källhänvisa till så infogar du en fotnot med författarens namn, titel och sidnummer.

Exempel
1
Mats Areskog. Miljöfysik – Energi och klimat, 23.

För mer läsning besök gärna Umeå Universitets sida om källhänvisning:

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/kallhanvisningar-oxford

Källförteckning
I Källförteckning ska följande information finnas med: Författarens efternamn och förnamn; titel;
upplaga (om det inte är första); förlagsort; förlag; utgivningsår.

Exempel
Areskog, Mats. Miljöfysik – Energi och klimat. Lund: Studentlitteratur, 2009.

För websidor skal upphovsmannens, organisationen eller myndighetens namn uppges, sidans titel,
årtal då sidan senast uppdaterades, fullständig adress, datum då du hämtade den.

Exempel
Sveriges Radio. Sveriges Radio. 2012.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5136489 (Hämtad 2012-06-05)

För mer läsning besök gärna Umeå Universitets sida om källförteckning:

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/referenser-oxford

Källkritik

Källorna som du har valt att använda i samband med rapporten ska även granskas kritiskt.
Denna källkritik kan med fördel presenteras efter källförteckningen. Utgå från de källkritiska
punkterna i din analys av källornas trovärdighet.