ffi E

r
ll
fr il

E
t
:

It

ffi*
E.

e..'*:
€! -*

/
.7

LA YOUSAFZA|
I
Ett liv
l

DOEDEN
vrLfA
I
 t

ALALA YO USAFZAI
Ett li v

MATT DOEDEN

-D
 o
NEHALL
i Pakistan 9
.13
ftirdndras
17

ser '19

24
melse h hot 26
skott

mer
 en 9 oktober 2012boriade som alla andra
dagar i Mingora, Pakistan. Malala Yousafzai
var 15 ir. Hon hade just avslutat en ling
dag i skolan. Nu steg hon och hennes
,lanirlnot pi bussen for att ika hem.
| ,. andra flickorna drog sina sjalar for ansiktet. De
fiesta muslimska flickor i Pakistan gor si. Men inte
i,],aalala. Hon ville inte dola sitt ansikte.

I O.t var inte minga flickor som vigade gora som

Men Malala vigade. Hon var van att kimpa for
{aalala.
{et hon tyckte var rdtt.
I t rut irtan fir minga flickor knappt nigon utbildning.
be extrema muslimer som kallas talibaner an-ser inte att
fii.to. ska gi i skolan.
I U.r, Malala hade blivit beromd for sina uttalanden.
lron sa att hon hade rritt till utbildning. Hon och hennes
far,Ziauddin, var med
i en rorelse som krdvde att alla
fli.ko. i Pakistan skulle fn gh i skolan.
7
 Malala visste att talibanerna inte gillade niir folk
protesterade mot deras id6er. Talibanerna angrep ofta
dem som inte tyckte som de.
Men Malala trodde aldrig att talibanerna skulle ge sig
pi en tonirig flicka.
Bussen skumpade fram pi den gropiga vdgen. Malala
och de andra flickorna satt och sjong. Si stannade
bussen. Malala sig att en man kom in i bussen. Han
bOrjade grri,la med fbraren.
Samtidigt kom en annan man in genom den bakre
dorren. Han tdckte for ansiktet med en ndsduk.
- Vem av er dr Malala? sa han.
Ingen svarade. Men nigra av flickorna sig pfl Malala.
Det rdckte for mannen. Han tog fram ett skjutvapen och
siktade pi Malala. Alla i bussen Skrek. Malala kramade
sin blsta vdn Monibas hand. Det var hennes sista minne
av den dagen.
Mannen skot tre skott. Det forsta gick genom Malalad
huvud. De andra skotten trziffade tvfl flickor som satt i
ndrheten av Malala. Bida blev skadade, men ingen dog.
Mannen forsvann, men foraren sig att Malala var
svirt skadad. Han forstod att hon miste fi vird genast.
Han korde si fort han kunde till ett sjukhus.
Malalas tillstind var kritiskt. Lakarna trodde att hon
skulle dei. Men hon overlevde. Talibanernas, mordare
hade misslyckats. Och Malalas kamp for jiimlikhet spred
sig bara dnnu mer.

8
Barn i Pakistan
I

Afalala Yousafzai foddes den L2 juli 1997 i Mingora i

Pflkistan. Mingora dr den storsta staden i ett omride
stm kallas Swat. Det ligger i norra pakistan.
I Malalas pappa heter Ziauddin och hennes mamma
hpter Tor Pekai. Malala var deras forsta overlevande
bfrn. Efter Malala fick de tvi soner, Khushal Khan och
Atal Khan.
I

Familjen Yousafzai tillhor ett folk som kallas

I
pfshtuner. Pashtunerna lever i Afghanistan och pakistan
sQm grdnsar till varandra.
eashtuner vdrderar pojkar hogre dn flickor. Minga
I
blir besvikna ndr deras nyfodda barn dr en flicka.
I Men ldraren och poeten zrauddin var inte besviken.
H@n var glad over sin
--^-|--f
ddtter. Han lovade att
Gi lgit
S{ h.nn. den allra
SWAT a
I
Mingora
biista utbildningen. (.- a
I
ATSHAIJ'sTAf{ I

. Zhob
Quetta Multan
a o

Nok Ku Bahawa l1
a
Malala vaixte upp PAKISTAN
|ffiAl{
iMingora, den
storsta staden i !i\,tru;[',j
Swat i Pakistan. Ormara

j*.--,
 Ztattddrn valde Malalas namn. Han gav henne
namnet efter Malalai frin Maiwand. Det sdgs att Malalai
var en pashtuflicka som hjiilpte afghanerna att segra i
kriget mot engelsmdnnen 1880. Si redan frin borjan
hade Zta,tddtn stora forvdntningar pi sin dotter.
Ndr Malala var barn hade hennes fordldrar ont
om pengar. Deras hus hade inget kdk. Sa de hade inte
rinnande vatten eller spis.
De hade inte ens rid att ika till sjukhuset nir Malala
skulle fodas. En granne kom och hjiilpte Tor Pekai med
forlossningen.
Vid den her tiden vtlle Ztauddin och en god v[n
starta en skola for flickor.
Och snart flyttade familjen
in i'en skolbyggnad.
Ndr Malala var liten
gick hon runt i skolsalarna
eller satt i knit hos
nigon ldrare. Tanken att
flickor skulle gi i skolan
var konstig for minga i
Pakistan. Men for Malala
var det naturligt.

Ndr Malala var 12 tr

gammal ville hon bli
politiker.

l0
.'.
 s** "'?
-a
*. ,+s i.l

{
'*

&{6*{*F;Hi.ei&er._,.

Malala vaxte upp i en skola for flickor som hennes far hade startat.

'flag brukade sitta och lyssna pi allt vad ldrarna

berfittade'l skrev Malala senare i sin bok lag tir Malala.
"Iblland forsokte jag hdrma dem. Man kan sdga att jag
vdxfe upp i en skola'i skrev hon.
skola blev populdr. Han oppnade fler
{iauddins
skofor. Malalas familj fick lite mer pengar och flytade in
i en] liigenhet. De var inte rika, men Malala och hennes
broper hade allt de behovde. Malala minns hur hennes
ma{nma gav mat till de fattiga. Malalas mamma sa att
horj kom ihig hur det var att vara hungrig.

lt
 Malala var overtygad muslim. Precis som sina
fordldrar. Men i Pakistan fanns en del muslimska
traditioner som hon inte gillade.
Malala forstod inte varfor kvinnor ansigs mindre
vdrda dn sina mdn. En muslimsk kvinna m6.ste lyda sin
make. Och han kunde sli henne utan att fi nigot straff,
Kvinnor och flickor fick inte ens gfl ut bland folk utan
att en man var med. och kvinnor miste vara tdckta frin
topp till ta om de var utomhus.
"]ag bestdmde tidigt att jaginte ville ha det si.
Men ... jug undrade om en dotter nigonsin kunde
bli riktigt fril skrev Malala lingt senare.

I en del muslimska
liinder m6ste flickorna
dolja ansiktet nar de eir
utomhus.

t2
 bamhdllet fordndras
I

tJnder de forsta flren av Malalas liv var livet i norra

fakistan ganska fredligt. Men den 1l september
2001

[or1ua. allt forendras.

I o.., dagen kapade en grupp teriorister som kallar sig
fit-quiau flera flygplan. De flog in i World
Trade Center
I X.* York och i Pentagon ndra Washington. E'tt annat
fiturr stortade i Pennsylvania.

k
e
L l
World Trade Centers tv& byggnader efter terroristernas attack
den 11 september 2OO1.

l3
 Malala, som nu var 4 ir, horde nyheterna i skolan.
Men hon forstod inte riktigt vad som hade hant. "|ag
visste inte vad New York och USA var for nigot. Skolan
var min vzirld och min veirld var skolan. fust di forstod
vi inte att handelsen skulle fordndra vir vdrld", skrev
hon senare.
Al-Qaida hade starka bpnd till talibanerna. Vid den
her tiden styrdes Afghanistan av talibaner.
USA och andra ldnder forklarade krig mot
talibanerna. De bombade Afghanistan. Mtnga talibaner
flydde till Pakistan och bosatte sig i Swat. Och de tog
med sig sin extrema syn pi islam.
Officiellt stod Pakistan pi USA:s sida. Men i
hemlighet tyckte minga att talibanerna var bra.
Malala visste inte vad hon skulle tro. Hon tyckte
att det var fel att doda oskyldiga mdnniskor. Och hon
tyckte inte om talibanernas syn pi kvinnor.
Men hon tyckte inte det var rdtt av USA att bomba
Afghanistan. Likt minga andra kende hon sig kluven.
Medan kriget fortsatte i Afghanistan borjade allt fler
i Swat att gi med pi den extrema synen pi islam.
Ar 2004ville nigra av de extrema muslimerna att
Ztarddrn skulle stdnga sina skolor for flickor. Men
Ziatddin vdgrade.
Hans egen 7-irrga dotter var ju en av de besta
eleverna. Ziauddin ville att Malala och de andra
flickorna skulle fi b[sta mojliga utbildning infor
framtiden.

BI
 f
$
:t_
..J

i"
.'
.i:r:

.*.' ,',qi..i
'&i. {.t.':': I
"" i'rlr.;
6fl
'at{
*&

Pakistanska flickor vid en skola i Mingora.

I Via den hdr tiden borjade Malala upptdcka att fattiga

stadens sophogar. Barnen letade
$urn letade igenom
For pengarna
{fter vad som helst som de kunde siilja.
{opte de mat. Det gjorde Malala ledsen. Medan hon fick
$a i rkotun miste de her barnen grdva bland sopor.
I tU hon bad sin far att lita nigra av barnen g[ gratis i
$t<otan.
Malalas kamp for att hjalpa andra hade borjat.
I tvt.n Malala var inte alltid lika givmild. Ntir hon
r{nisst[nkte en vdn for att stjzila hennes leksaker, borjade
{ron sjiilv stjdla av vdnnen.
l5

]€Fts.
 Hon fortsatte att stjeila tills hon ikte fast. Di forsokte
hon ljuga sig fri.
Men Malala fick gi och be sin vtn om forlitelse for
vad hon hade gjort. Hon skamdes och var riidd for vad
hennes far skulle sdga. Hon ville inte att han skulle bli
besviken pi henne. Si hon lovade att aldrig mer stjdla.
Ndr Malala var,10 ir hade talibanerna tagit
kontrollen over $wat.
Till en borjan blev det inte si stora fordndringar.
Talibanernas ledare Maulana Fazlullah menade att han
kommit for att hjelpa folket i Swat. De skulle lrra sig att
folja Koranen, islams heliga bok.
Forst krdvde han enkla saker, som att mdnnen miste
lita skigget vdxa.
Men snart ville talibanerna bestdmma allt mer. De
drog in minga av folkets rdttigheter. Mest for kvinnor.
Fazlullah forbjod folk att lyssna pi musik och att
dansa. Snart lade talibanerna beslag pi folks teve-
apparater och cd-skivor. De brdnde ner musikaffdrer
och biografer.
De korde ivdg artister frin Swat. Det blev farligt att
sdga nigot emot islam. Och de forstorde tvi beromda
statyer som forestiillde Buddha.
Malala skrev: "Allt detta h:inde och ingen gjorde
nigonting. Det var som om alla var forlamade."
Motst&nd
De flesta i Swat visste att det kunde betyda doden att
reta upp talibanerna. Men Malalas far,Zrau.ddin, var en
av ffi som vigade kritisera talibanerna oppet.
Han stdngde inte sina skolor, dven om det borjade bli
tdrre'elever i varje klass.
Dei borjade bli allt vdrre. Ar 2007 grep talibanerna
en vdn till Ziatddin och mordade honom. De sa att han
hade hjelpt amerikanerna under kriget.
Aret efter sa Fazlullah att han ansfl g att Zialddin var
talibanernas fiend e. Zrauddin miste nu vara pi sin vakt.
Han visste att
talibanerna ville morda
honom. Han stannade
inte l6nge pi nigon plats.
Familjen'skaffade en ling
stege som han kunde
anvdnda om han miste
fly frin talibanerna.

Ziauddin Yousafzai,
Malalas far, s6gs
som en fiende till
talibanerna eftersom
han undervisade flickor

t7
 ziauddins familj och vdnner viile att han skulle ta
tillbaka allt han hade sagt om talibanerna. om han
gjorde det kunde han leva sdkrare. Men han vdgrade.
Han fortsatte att protestera. Malala var orolig for sin
fars liv.
Det var en svir tid for Malala. Hon eilskade skolan.
Men hon miste gomma sina bocker. Hon kunde inte ha
pi sig skoluniform. varje g6ng hon gick forbi en man
var hon riidd att han skulle angripa henne.

Talibanerna har bombat en skola eftersom flickor fick

undervisning ddr.
t.:

l8
 Och sfl borjade talibanerna forstora skolorna.
I
I 2008 bombades en skola i Malalas egen stad.
[ebruari
Irfnan iret var slut hade talibanerna forstort mer dn
aflO skolor i Swat.
Men Zrauddtn gav sig inte. Och Malala som nu var
I
1| ar bestdmde sig for att ocksi sdga vad hon tyckte.
V{anga journalister ville prata med unga kvinnliga
elpver, men det var fi som vigade strilla upp.

I Men Malala kende att hon miste. Hon var med i flera
inltervjuer i teve och tidningar.
t'
|
- Hur vigar talibanerna ta ifrin mig min
B{undlaggande reitt till utbildning? sa hon i tevekanalen
BPC Urdu. (Urdu dr det sprik de flesta talar i Pakistan.)
Mnnga hyllade Malala for hennes mod. Inte minga
I
nfxna vigade tala si oppet mot talibanerna av oro for
sir{ra familjer och sina hem.
O.fr hdr var nu en flicka som oppet anklagade
I
talibanerna i teve. Hon blev snabbt den som forde
flilkornas talan i Pakistan. Och hennes roll i kampen
st{utte bli dnnu storre. (

Barnet ser
I

A{me. Ahmed Khan var redaktor for BBC Urdus

*{UUriau. Han foljde handelserna i Swat noga. Han ville
at! hela Pakistan och resten av vdrlden ocksi skulle fi
veta vad som hdnde ddr.

l9

I 'j-#F--
 Khan fick kontakt
med Malala
angSende bloggen
via den hiir skolan
for flickor.

Men han hade en ovanlig id6 om hur det skulle gi

till. Han ville att en kvinnlig elev skulle blogga om hur
det var att leva i ett omride som styrdes av talibaner.
Genom en vin bad han Zrauddrn om hjiilp. En av
Ziauddtns elever ville st[lIa upp.Men hennes familj sa
nej. De tyckte att det verkade for farligt. Malala rikade
hora nIr hennes far pratade om bloggen.
- Varfor kan inte jag gora det? sa hon.
Ztauddtn gick med pfl att lita Malala skriva bloggen.
Men hon miste vara forsiktig. Hon fick inte anvinda sitt
riktiga namn. Si hon skrev under namnet Gul Makai.
Och hennes chef pi BBC Urdu ringde.aldrig till
Malalas familj frin jobbet. Han var rddd att nigon
skulle spira samtalet och rdkna ut vem Gul Makai var.

20
S{ istallet anvdnde han sin frus telefon. Den skulle ingen
b{y sig om att kontrollera.
I
I Uululu som nu gick i sjunde klass var ivrig att fi dela
sifa erfarenheter med resten av vdrlden. Hennes forsta
illagg publicerades den 3 januari 2009 med rubriken
"l[8 dr rddd'l
Hon berdttade hur livet hade forlndrats sedan
I
tafibanerna kom till makten. Hon skrev om hemska
mflrdrommar och om rddslan for att bara gi over en gata.
Till en borjan var det en redaktor pi BBC Urdu som
I
hjflpte Malala att skriva ner sina tankar. Men orden var
hlnnes gqru
Malala var bara 11 frr, si texterna var enkla och raka.
I
Hfnnes rddsla grep tag i folk och hon fick allt fler l6sare.
ldste folk i hela Pakistan och i resten av vdrlden
lSnart
Mflalas blogg. Den skrevs pi urdu, men tidningar runt
o+ i vdrlden oversatte Malalas texter till sitt sprik.

De kan inte stoppa mig. Jag vill ha min undervisning, om

det sd iir ihemmet, skolan eller ndgon annanstans,
Det dr t6r uppmaning till viirlden - rddda rdra skolor,
rddda t6rt Pakistan, radda t6rt Swat.

- @(alala Yousafzai

Mfd tiden blev det ldttare for Malala att skriva. Hon
bo[iade forsti att hennes ord kunde piverka mdnniskor.
D(t var hennes sf,tt att gora motstind, och hon blev bra
I

pnldet.

2t

s.
Malalas fiirsta blogginldgg - 'Jag 6r redd"
Jag hade en hemsk drom hdromnatten om helikoptrar och talibaner.
Jag har haft s&dana drcimmar sedan militdren ockuperade $wat.
Min mor gjorde frukost &t ,mig och jag gick till skolan. Jag var riidd
for att g& till skolan eftersom talibanerna fcirbjudit flickor att g&
i skolan.
ll
Det var bara elever imin klass istdllet liir 27. Antalet har
sjunkit p& grund av talibanernas fcirbud. Mina tre viinner har flytt
till Peshawar, Lahore och Rawalpindi med sina familjer pi grund
av hotet.
P& viigen hem fr&n skolan horde jag en man silga: 'Jag ska doda
dig." Jag skyndade mig iviig och efter en stund vdnde jag rnig om fcir
att se om han var kvar. Till min stora ltittnad stod han och pratade
i sin mobil, s& det var nog n&gon annan han hotade.

'..\

r*Sx3'
&$EnI
ilrini, Y0usahal ;=-
FLiii Diary lor BBi 1iL,r:rlaiarl
;T
t,. Ecis0de t 1r sAiltcAY I ;AliuARY t',S! I AiI
Ar&Al3

'L;;
 t borjan holl Malala pi att ge upp flera ginger.
I
kamrater pratade om bloggen. Men hon visste
lHennes
latt hon inte fick avsloja att det var hon som var Gu,I
luuui.
I

I ett av sina inliigg rikade hon avsloja lite for mycket.

I
lHon skrev att hennes riktiga namn betydde "tyngd av
t,,
lsorg .

O.n ddrmed var det inte svirt for ldsarna att lista ut
I
riktiga namn. Men om nigon gjorde det si var
lhennes
ldet ingen som sa det ...
I i. 2009 hade talibanerna officiellt forbjudit all
for flickor. Malala skrev om sin sorg och
lundervisning
vrede over att ha blivit utestdngd frin sin egen skola.
lsin
Talibanernas forbud borjade giilla den 15 januari
I Den amerikanska tidningen New york Times
7009.
med en dokumentdr om de stingda skolorna i
[rbetade
pwat.

| ,. skickade en reporter och ett kamerateam till Swat

att filma Malalas sista dag i skolan. Malala talade
[or
in i kameran:
flirekt
| - D. kan inte stoppa mig. /ag vill ha min
om det si dr i hemmet, skolan eller nigon
frndervisning,
Det ar vhr uppmaning till vdrlden - rddda
fnnanstans.
irira skolot rddda virt Pakistan, riidda virt Swat.

23
 Krig
Malala var inte den enda i Pakistan som protesterade
mot forbudet. I februari tog Fazlullah tillbaka en del av
sitt forbud.
Barn under 10 ir skulle fir gittillbaka till sina skolor.
Malala var 11 ir. Men likt minga andra i samma ilder
sflg hon yngre ut, si hon borjade i sin skola igen'
Men hon skrev inte om det pi sin blogg. Det var
hennes egen hemlighet.
Sedan en tid tillbaka hade talibanerna och en arm6
frin Pakistan stridit om Swat. I slutet av februari 2009
kom de overens om att sluta fred. Ett villkor var att
talibanerna inte skulle best[mma over Swat.
Malala var si glad. Antligen kunde hon gl till skolan
utan att vara riidd. Pa BBC Urdu tyckte de att Malala
kunde sluta blogga nu. Milet var uppnitt.
Si den 12 mars slutade Malala med bloggen'
Men lyckan over freden varade inte l6nge' Faktum
var att mycket litet fordndrades iSwat.
Talibanerna fanns kvar och enligt Malala blev de
hnnu mer brutala in tidigare.
Snart var talibanerna och den pakistanska arm6n iter
i krig. Och kriget kom allt ndrmare. Malala kunde hora
explosioner nilr hon var hemma.
I borjan av maj blev striderna vlrre och invflnarna
i Mingora evakuerades. Malala miste packa ihop sina
saker och flytta in hos en familj pi landet. Hon skrev:

24
 "Att ldmna virt hem var som att slita hjdrtat ur
|
b{ostet. }ag stod pi virt tak och sig bort mot bergen.
Aflt var tyst. Dodstyst. Det hordes inte ett ljud frin
flfden eller vinden. Inte ens figlarna kvittrade. |ag ville .t

S{ata for jag kende i mitt hjiirta att jag aldrig mer skulle
filse mitt hem."
Det var en svir tid. Familjen flyttade frin hus till hus,
I

I
frpn by till by. Malala var ledsen och hade hemldngtan.
Men hon visste att minga hade det 6nnu sv6.rare.
I
F{miljen Yousafzai hade slaktingar som tog hand
orir dem. Flera tusen andra var tvingade att leva i
flj.ktingliiger.
Xagru minader senare var det over. Den pakistanska
I
ar]m6n drev ivdg talibanerna frin Swat. Malala och
h{nnes famili kunde dntligen itervdnda hem.
t'
Malala var orolig innan de kom hem. De sig flera hus
I
slm var helt forstorda. De kdnde ndstan inte igen sig.
Men Malala blev lettad ndr hon sig sig hem. Deras
I
hfs var helt oskadat. Och skolan hade bara nigra
mlindre skador.

Vdr skolklocka ringde igen ... Det var underbart att

h6ra det ljudet. Vi rusade in genom dorren och uppfor
trappan som forr. Jag blev overlycklig ndr jag sdg mina
gamla vanner ... Vi visste att vi var lyckligt lottade.
Mdnga barn mdste ha sina lektioner itdlt eftersom
talibanerna hade forstort deras skolor.

- @btatla Yousafzai

25
 I augusti var allt som vanligt. "Vir skolklocka ringde
igen] skrev Malala. "Det var underbart att hora det
ljudet. Vi rusade in genom dorren och uppfor trappan
som forr. |ag blev overlycklig ndr jag sig mina gamla
vdnner ... Vi visste att vi var lyckligt lottade. Minga
barn miste ha sina lektioner i telt eftersom talibanerna
hade forstort deras skolor."

Bercimmelse och hot

Malala var glad over att vara hemma. Men hon visste
att kampen for flickors rdttigheter inte var over.
Talibanerna var borta. Men de hade hunnit'piverka
minga mhnniskor. Och minga ville inte att flickor
skulle fi git i skolan.
Malala ville fortsdtta att arbeta for fordndring. Si hon
fortsatte att prata med journalister frfln hela vdrlden.
Hon hade blivit en kraftfull rost for flickors rdttigheter.
I slutet av 2009 blev hon nominerad till ett
internationellt fredspris. Det var en dra, men samtidigt
kom det ut att det var hon som var Gul Makai. Till en
borjan hordes ingenting frin talibanerna. Men de hade
fitt en ny anledning att hatai4alala och hennes far.
Sommaren 2010 drabbades Pakistan av en katastrof.
Heiftiga regn gjorde att floden Indus svdmmade over.
Flera tusen mdnniskor drunknade och miljontals blev
hemlosa.

26
 som om inte det var nog hade talibanerna huggit
lOch
n{r massor av trdd runt Swat-dalen. De hade silt virket
fof att fi pengar.
I vanliga fall skulle trdden hailit kvar jorden. Men nu
I
blfv jorden till lera av regnet, och leran forsade nerfor
!i
slt[ttningarna.
lMrlulur skola svImmades over av vatten och lera.
I

Mflnga av Swats broar forstordes.

lswat var avskuret frin omvlrlden. Det fanns ingen el.
V{ttnet var forgiftat. Snart borjade sjukdomar;pridas.
Situationen blev allt svirare.

M&nga hem i Swats dalgAng blev forstorda nar floden lndus

svammade over 2O1O. Det var den sv&raste oversvamningen
p& AO 3r och den drabbade omkring 20 miljoner manniskor.

27
:iil!

*"*
,&

Offer for oversvdmningen bar varor over en skadad bro vid staden
Kalam iSwat-dalen.

Talibanerna utnyttjade katastrofen. Swat var iterigen

ett lett byte for dem. Lite mer dn ett 6r efter det att
talibanerna drivits bort frin Swat var de tillbaka.
Och iterigen var flickornas skolor hotade. Aven
Malalas skola.
Svflrigheterna fortsatte. Malala kande ilska over att
det inte kom nigon hjalp frin regeringen. Pakistans
president, Asif Ah Zardari, var pi semester i Frankrike
under hela katastrofen.

28
| "Vi var arga och ridda 6nnu en ging", skrev Malala
f.nur.. "|ag hade funderat pi att bli politiker. Och nu
i.ana. jug u,t det var rdtt. Virt land hade drabbats av
fa *arrgu olyckor men
vi hade ingen stark ledare som
idarade av dem."
I Vlututu var pi minga sdtt redan en ledare. Och over
[rela viirlden visste man vem hon var.
t" er 2}ll foreslog Desmond Tutu, som kdmpat
I
fior medborgerliga rhttigheter i Sydafrika, att Malala
lrmU. fi International Children's Peace Prtze (Barnens
lfredspris).
I O.t dr ett pris som delas ut varje ir och mottagaren
lrka uaru nigon som kdmpar for barns
rittigheter.
Malala var den forsta
:,
frin Pakistan som blev
foreslagen till priset. i:
&,
t*. ,t

j
!
!

Desmond Tutu, tidigare

Sydaf rikas arkebiskop,
foreslog att Malala skulle
f& Barnens fredspris.

29
 "Malala vigar stl upp for sig sjllv och andra
"Hon anvhnder inhemska och
flickor", forklarade Tutu'
om for vhrlden att
internationella medier for att tala
dven flickor har ritt att gi i skolanl'
det iret
Malala fick inte Barnens fredspris Tt'
fick hon
I decembe r 2Ol1
hon fick andra utmIrkelser'
Ett pris som
Pakistans forsta fredspris for ungdom'
sedan dess delas ut varje ir och
kallas Malalapriset'
Malala varfor
Ndr hon tog emot priset forklarade
ndr terroristerna
hon kimpude, "Det blev nodvindigt
skolanl'
hindrade oss frin att gfl i den livsviktiga

Pakistans d&varande
premidrrminister Yousaf
Raza Giliani gav Malala
Pakistans forsta
fredsPris for; ungdom'
Det fick sedan namnet
National Malala Peace
Prize (MalalaPriset)'

30
 Aven om de kommer for att doda mig ska iag
forklara for dem att de har fel, att utbildning dr
en grund liiggande rdttighet.

- @(abla Yousafzai

Malala fick frigan hur hon skulle reagera om

talibanerna kom.
- Iagthnker ofta pi det och jag har det alldeles klart
for mig, svarade hon. Aven om de kommer for att doda
mig ska jag forklara for dem att de har fel, att utbildning
dr en grundl[ggande rrittighet.
Det stdmde naturligtvis inte med talibanernas isikter.
- Hon var USA-vdnlig, sa en taliban senare. Hon
var hela tiden emot oss talibaner. Hon sa att president
Obama var hennes idol ... Trots att hon var si ung
talade hon for mycket om kulturen i vdst.
Talibanerna kunde inte acceptera Malalas isikter.
Och de borjade gora upp planer for att fi bort henne.

Ett skott avlossas

Malala fick mycket pengar ndr hon fick Pakistans
fredspris. Hon anvdnde en del for att hjalpa sin familj.
Med resten av pengarnagille hon bilda en fond. Hon
kom ihig barnen som letade saker i soporna. Hennes
fond skulle kdmpa for att varje barn i Pakistan skulle fi
utbildning.

3l
 Ijanuari2o|zfickMalalavetaatttalibanernahade
att de
uttaiat ett dodshot mot henne. Hennes far foreslog
skulle ligga ligt tills det blev lite lugnare'

sd
Om vi tror p6 ndgot som ar storre dn r&ra liv'
om
kommer vdra roster bara att oka i styrka aven
vi dor.

- @@lala Yousafzai

Det var ju
- Varfor skulle vi gora det? svarade Malala'
du som sa att om vi tror pi nigot som 6r storre
[n vira
dven om
liv, si kommer vira roster bara att oka i styrka
vi dor. Vi kan inte sluta k[mPa nu'
Malala tog inte talibanernas dodshot pi allvar'
Hon
flicka'
trodde inte att talibanerna skulle angripa en ung
Hon
Si hon fortsatte att uttala sig och gav intervjuer'
och hon
missade skolan en hel del under sina resor
saknade den hela tiden.
Malala firade sin f ortonde fodelsedag den 12
juli
z}ll.Enligt islamsk tradition betydde det att hon nu
var vuxen.
Minga muslimska flickor 6r redan gifta vid den h[r
hitta
ildern. Men Malalas familj hade inte brittom att
en man till Malala.
Devilleatthonskullelevamedfamiljenochgii
ett barn.
skolan. Men for talibanerna var hon inte langre
dn
Risken att nigot skulle henda henne var nu storre
nigonsin.
 I ziafidin var ocksi hotad. Han kdnde hur faran kom
Jll, ,rr.-are. Han dndrade sina vanor si att det skulle
Juru ,uart att veta var han befann sig'
I Und.t tiden hade Malala flyttat sin kamp till
som l6stes blde
internet. Hon startade en Facebook-sida
l, her,rres beundrare och av dem som ville tysta henne.
I r{on fick ofta hatiska kommentarer frin dem som
il,ott rr,.a talibanerna.
I uututu borjade ta hotet pi allvar. Varie kviill sig hon
liU uU alla dorrar och fonster var lfista. Hon bad till
]n uun (Gud) om skydd.

-t
 Men hon fortsatte att fokusera pl skolan'
Hon var
missnojd over att hon bara varit nist bist
i sin klass
pi viren i ..

Nu ville hon varabist pialla prov infor hostens

tog Malala
skolavslutning. Och mindagen den 8 oktober
sin examen i fYsik.
sig for tisdagens
Sedan for hon hem for att forbereda
bdsta 6mne och
prov i Pakistans historia' Det var hennes
hon satt uPPe l[nge och Pluggade'
gick bra och
Hennes hirda lrbete ionud. sig. Provet
Hon
Malala steg pi bussen med sina klasskamrater'
kende sig lugn och trYgg'
sina vdnner
Hon uu. iy.t tig och satt och sjong med
ndrbussenstannadevidn6stahillplats.TVimhnklev
pi bussen och en av dem skot henne'

Kritiskt l59e
DetforstaskottettrdffadeMalalaihuvudet.Kulangick
inte
in i nacken och fram till ryggraden' Kulan triffade
det' Det var
hjhrnan, men splitter frin skallbenet gjorde
en allvarlig skada.
Bussforaren reagerade snabbt' Medan
Moniba holl
foraren till
Malalas blodande h,,..od i sitt knri korde
ndrmaste sjukhus.
DdrifrinfordesMalalamedhelikoptertillett
militzirsjukhus ndra Peshawar

34
 .!i
,J',ril

;
.,s

Ovre bilden:
Sjukskotare vid ett pakistanskt sjukhus bar Malala p& en
b6r sedan hon blivit skjuten i huvudet av en taliban.

Nedre bilden:
Malala sitter upp i sdngen p& Queen Elizabeth Hospital i

Birmingham. Hon har besok av sin far och sina broder.

35
 Hennes tillstind var kritiskt. En del av hennes hjdrna
hade svullnat upp. Malala lig i koma.
L[karna miste operera henne for att hon inte skulle
do. De sa att hon hade 70 procents chans att overlgva.
Men hon behovde komma till ett mer modernt sjukhus.
Frin hela vdrlden kom givor till hennes hjiilp. Den
15 oktoberr,sex dagar efter mordforsoket, hade Malalas
tillstind blivit stabilare. Hon flyttades till Queen
Elizabeth Hospital i Birmingham i England.
Ddr var Malala i tre minader. Den 16 oktober
vaknade hon upp ur koman. Men hon var forvirrad och
kunde inte tala.
Hon kunde bara meddela sig genom att blinka eller
peka pi boksttiver pi en tavla.
Men si sminingom blev hon bdttre. Den 3 januari
2Ol3 kunde hon ldmna sjukhuset. Llkarna hade gjort
sitt bdsta for att frterstdlla hennes huvud.
Under tiden var folk i Pakistan och i ovriga vdrlden
upprorda over vad som hade hdnt Malala. Det holls
stora demonstrationer i flera stdder i Pakistan
Tvi miljoner personer skrev pt en lista for att fi
fram en lag som garanterade alla barn i Pakistan rzitt till
undervisning (lagen godkiindes senare).
Men talibanerna v[grade att ge sig. De kom med nya
hot mot Malala.
 ;Feh
"s

b.
7
I

Ovre bilden:
Pakistanska anhirngare av manskliga rdttigheter bdr ljus
och fotografier p3 Malala medan hon kdmpar for sitt liv.

Nedre bilden:
Kvinnliga elever i Pakistan laser ur Kortinen medan de ber
for att Malala ska bli frisk.

37
,1.:;
 Vdrlden mciter Malala
Malalas liv skulle aldrig bli som forr. pakistan var inte
ldngre sdkert for henne. Si hon och familjen flyttade till
USA.
Malala hade nu blivit kiind i hela vdrlden. Hennes
bild fanns med i alla nyhetsprogram. ]ournalister,
artister och vdrldens stora ledare ville trziffa henne.
Nir Malala var 16 ilr
stod hon framfor FN:s
medlemmar for att hilla
r sitt forsta tal sedan hon
blev skjuten. Hon bar en
vit sjal runt axlarna. Den
hade tillhort Pakistans
tidigare premidrminister
Benazir Bhutto som d.r en
av Malalas forebilder.

Malala talar for flickors

rdtt till utbildning infor
FN:s ungdomsforsamling.
Hennes fodelsedag den
12 juli utropades som
Malaladagen av FN.

38
 Benazir Bhutto
var den forsta
kvinnliga
premiarministern
in8got islamskt
land. Hon tir
en av Malalas
forebilder.

| - Terroristerna trodde att de kunde stoppa min kamp

oph hindra mina ambitioner. Men inget fordndrades for
nfig. Svaghet, hopploshet och rddsla dog. Ist[llet foddes
styrka, kraft och mod, sa hon.
Det var just Malalas mod som gjorde att hon
I
npminerades till Nobels fredspris 20L3. Hon fick inte
pfiset det iret. Men hon var den yngsta nigonsin som
blivit foreslagen.
I Oen 6 september 2013 tilldelades Malala Barnens
frpdspris. Hon skrev ocksfr en bok om sitt liv. Den heter
I$ Ar Malala och utkom i oktober 2013.
Malala reste runt i USA och pratade om sin bok. Hon
I
trfiffade ocksi president Barack Obama och hans fru
V[ichelle Obama i Vita huset.

39

h.
 Men Malala var inte bara dar for att fi berom av
president Obama. Hon hade ocksi ett budskap till
en

av vlrldens mdktigaste Personer'

Malala bad Barack Obama att sluta anfalla Pakistan
med dronare (obemannade flygplan)' Det var bara
6nnu ett exempel pi att ingen var mdktig nog for att
avskrlcka Malala.
Hur kommer Malalas framtid att se ut? Kommer
talibanerna att forsoka doda henne igen? Kommer hon
nigonsin att kunna itervinda hem till Pakistan?
lnget dr sdkert. Men vad som [n hinder sl har
Malala blivit pakistanska flickors rost. En del anser att
hon ir ett hot. Men minga fler kallar henne hjaltinna.

&)"ffiP,&&r4}&dd '
d&lebte*sl&. Sdrrt*&{
4efrllfuFek$r*te
&&r{4*&@ffitu6deie
*dirtuxt&r&w,
:{1 {rr. lti: ,:r;r.t:i,r:i:,:6ie{:
1

:*rtrlq!.1ir,:?e@\ ;
,ir,i!*& La
:{.i!*a*rn [!..
qa )i,.d:,r.
:! Xri refi,,
.'i
'
t.; ' ,.'".,:::.
..,*,
a,

i.
,:,.*

Malalas bok Jag dr Matata har blivit oversatt till m&nga

spr&k.

40
 il

Malala moter USA:s president Barack Obama och hans fru

Michelle Obama iVita huset.

I
I
er ZO14fick Malala Yousafzai Nobels fredspris
tiflsammans med Kailash Satyarthi frin Indien. Bida
fifk priset for att de kampar for barns rdttigheter och
V{alala var den yngsta fredspristagaren nigonsin.
Samma ir fick hon World's Children's Prize. Precis
I
s{m med Barnens fredspris ska mottagaren vara nigon
s{m kampar for barns rdttigheter. Det d.r barnen sjzilva
sdm rostar fram vinnaren och Malala var framrostad av
I

n]iljoner barn.
I Pengarna hon fick for World's Children's Prrze,
:$o ooo kronor, skenkte Malala till iteruppbyggnaden
ail skolor i det sonderbombade Gaza i Palestina.

4t
 VIKTIGA DATUM
1997 Malala Yousafzai fods den l2juli i
Mingora, Pakistan.

2OOl Terrorister med nd.ra band till afghanska

talibaner attackerar USA den 11
september. USA forklarar krig mot
talibanerna.

20o,4 Malala dr 7 ilr och en av de bdsta i sin

klass. Islamister forsoker tvinga hennes
far att stdnga sina skolor, men han
vagrar.

2008 Thlibanerna har kontrollen over Swat

och forstor over 400 skolor. 11-iriga
Malala borjar tala oppet om sin rdtt till
utbildning.

2OO9 Malala borjar blogga pn BBC Urdus

webbsida. Strider mellan talibanstyrkor
och pakistansk militdr pigir.

2O1O Stora oversvdmningar over hela

Pakistan pi grund av regnet.
 hr---

20.11 Malala dr den forsta som fir Pakistans

fredspris for ungdomar.

29.12 Den 9 oktober kliver en taliban ombord

pi Malalas skolbuss. Han skjuter henne
och tvi andra flickor. Malala blir svirt
skadad. Men hon overlever. Hon virdas
pfl ett sjukhus i England.

2013 Malala ger ut sin bok Jag ar Malala.

Hon nomineras till Nobels fredspris.
Hon reser till USA och treffar president
Barack Obama och Michelle Obama.
Hon tilldelas Barnens fredspris
(International Children's Peace Prrze).

2014 Malala tilldelas Nobels fredspris. Hon

tilldelas d.ven World's Children's Prtze
r:1. .
.

:;