1

-t I E
s
:=; E I
1

=a- =

L-
I! I

F
*
,=El
jg

1
I _---d -'
.
==dl

G =
::
€ - E

rr
t
E

D
A

mas Ddmstedt
 InnehA[
Mordet 4
Barndomen 6

[upp.,iirt.r, . ...........8

[ntresserad av politik........... .........10

.........12
Iocialdemokrat
pojke ...........t4
frlanders
png minister.... ...........16
pveriges statsminister......... ....18
$tolt socialist.. ....20

familjen .22
pn bra talare .25
En drom .28

$ulinnet efter Olof Palme 38

Ordlista 40

Jriktiga datum och irtal 42

44
$egister ...........45

!
 Mordet
Det 6r sent pi kvzillen den 28 februari tr 19g6.
Olof Palme och hans fru Lisbet promenerar genom
centrala Stockholm. De har varit pi bio och 6r pfl
vdg hem.
Plotsligt nd.rmar sig en okzind man bakifrfln.
Han skjuter tvi skott med en revolver. Den forsta
kulan traffar Olof i ryggen, den andra snuddar vid
Lisbets rygg.
Mannen som skot springer i vrig och forsvinner.
Olof Palme kors i ambulans till sjukhuset, men hans
liv gir inte att raidda. Strax efter midnatt meddelas
att Sveriges statsminister iir dod.
Olof Palme blev 59 ir.
Men vem var han?

E Bilden till hoger: Mdnniskor samlas pi mordplatsen

efter Olof Palmes dod.
 w:
* ": ,{@

... : t.:

}'
h
q
t"

I
r
*
Barndomen
Olof Palme foddes pi Ostermalm i Stockholm ir 1927.
Familjen var rik och bodde i en fin vflning med sex rum
och kok. De hade en barnflicka som tog hand om Olof.
Olofs pappa Gunnar var chef for ett stort foretag, men
dog nlr Olof bara var sju ir.
Olofs mamma hette Elisabeth von Knierem och
var frin Lettland. Hon flydde derifrfln under forsta
vdrldskriget, och gifte sig med Gunnar. Familjen Palme
besokte ofta Lettland pi somrarna, di pi
de hiilsade

Olofs mormor och morfar. Olof tyckte om att vara pi

deras stora gird pi landet.
Olof hade wl[ldre syskon, Claes och Catharina.
Barnens farmor och farfar bodde i en annan ldgenhet i
samma hus, och hade mycket kontakt med familjen.

Ett begflvat barn l

Olof var ofta sjuk nir han var liten. Men ndr han inte
kunde vara uppe och leka fick han gora andra saker, som
att ldsa och skriva. I

I
l

I
 ,**-
1
d

Familjen Palme, frin vdnster till hoger: Claes, pappa Gunnar, Olol
mamma Elisabeth och Catharina.

I
Olof borjade llra sig l6sa och skriva redan ndr han var
fylu
,l er.Han var si duktig att han fick hoppa over forsta
ktfss och borjade i tvian direkt, i Beskows privatskola.
I Hurrs mamma var noga med att han skulle l6sa sina

lalror och skota sig.

I

I
Burrr.n Palme fick ocksi ldra sig att inte slosa med
I

pdngar, trots att familjen var rik.

tlppvdxten
Bide Olofs pappa och farfar var doda, och hans bror
Claes hade flyttat hemifrin. De som var kvar av familjen
var hans syster, mamma och farmor.
Hans mamma tyckte inte att det var bra for honom att
vdxa upp bland bara kvinnor. Drirfor skickades Olof till
en internatskola i Sigtuna ndr han var tio flr. Han bodde
pi skolan i veckorna och var bara hemma pi helgerna.
Olof mobbades i skolan, eftersom han var liten till
vdxten och yngre dn de andra. De tyckte att han pratade
for mycket och alltid sa emot. Det var bara pojkar som
gick pi skolan. De dldre bestdmde over de yngre och det
forekom hot och vild. Olof gick diir i itta flr.
Aren pi internatskolan fick Olof Palme att avsky vild
och fortryck mot de svagare.

Ville vara biist

Olof tyckte om att 16sa, och var duktig i skolan. Han var
ocksi bra pi idrott. Han sprang fort och han var milvakt
i skolans bandylag, eftersom ingen annan ville vara det.
 ;

*
*#ri #\f \1
q

,t
,*,i'i
{
':

OIof Palme (llngst upp till hoger) tar studenten 1944

Han gillade att tdvla, och ville gdrna Yatabast.

Niir Olof var 17 ir tog han studenten. Ddrefter gjorde
han vilrnplikten i Umei.
Hans mamma kende chefen piL Svenska Dagbladet.
Olof fick borja skriva smi artiklar i tidningen. Under
flera ir skrev han om bland annat nyheter, sport och
kultur.
 Intresserad av politik
De pratade sdllan politik hemma hos familjen palme,
men olof forstod iindi att de inte gillade socialister.

_ pi atr bli politiker.

Sjiilv hade han inga tankar
Ar 1947 var Olof 20 ir.Di gick han och nigra
kamrater och lyssnade pfl en politisk debatt. En av
dem som talade var den socialdemokratiske ministern
Ernst Wigforss
wigforss ville att de rika skulle betala mer i skatt.
olof tyckte att"wigforss hade rdtt, och blev imponerad
av hans sdtt att tala. Det hdr var en av de hdndelser som

si sminingom fick Olof att bli socialdemokrat.

TiII USA
olof hade fitt ett stipendium for att studera i usA under
ett ir. Ddr ldste han statskunskap och ekonomi vid
Kenyon College i delstaten Ohio.
Innan olof ikte hem till Sverige igen reste han runt
i USA under tre mfl.nader. Eftersom han inte hade sfl
mycket pengar liftade han och ikte buss.
rl
&r
I
'I
* a1r .^,
*
,t
.,? !i?

a il

E
#
L.
i

ill
ff
,}

Olof Palme under sin collegetid i USA' Olof ir nummer 32'

I Ofof Palme var nyfiken och hade latt att fi kontakt

l".d folk. Han talade med mdnniskor han motte och sflg
vanligt folk levde. Olof tyckte om USA' Men det var
I

frur
bcksa mycket av det han sig som
han inte gillade, som
I

fiattigdomen och rasismen.

I Uarruderna i USA pflverkade honom mycket' Han
fundera over varfor folk levde sl fattigt, och hur
I

lUo4ua.
lmu, kunde forlndra det.
 rL.

Socialdemokrat
Ndr Olof kom tillbaka till Sverige ldste han juridik.
Han hade ocksi blivit alltmer intresserad av politik, och
gick med i Sveriges forenade studentkflrer (SFS).
Pi uppdrag av SFS reste han runt i Europa och deltog
i moten i olika lender. Han var bland annat i Prag i
Tjeckoslovakien, och det fortryck han siLg dair gjorde att
han blev stark motstflndare till kommunismen.

R<istade ftir ftirsta gflngen

Ar 1950 fick Olof rosta i allm?inna val for forsta gingen
Han rostade di pi socialdemokraterna. Det hade ingen
annan i hans slakt gjort tidigare. Aret diirpi gick han
med i Stockholms socialdemokratiska studentklubb.
Ar 1952 blev han ordforande i SFS och borjade
di delta i politiska debatter. Han tyckte till exempel
att det var fel att si fi frin arbetarklassen lziste pi
universiteten. Han ville att alla skulle ha samma
mojlighet att studera. Det var en frirya som han jobbade
med ocksi 15 flr senare, di som minister i regeringen.
 *

5'*:
t
D f, t
'i
a

,i
..:
., . 1,,,:','

s:, ...
:...

Studentriksdagen i Lund 1953. Olof Palme, ordforande i SFS,

sitter llngst fram till vdns[er.

Reste i Asien
"l
A[r t953 reste Olof runt i Asien under tre mflnader,
b[and annat i Indien, Thailand och Indonesien. Syftet
I

n[ed resan var att se hur studenterna hade det drir. Men
I

dpt som berorde honom mest var fattigdomen, och hur

I

efrofeiska stater hade fortryckt folket i Asien.

I Palme sa mflnga ginger att hans resor i USA och
I

Alsien piverkade honom mycket, och att det han

upplevde diir gjorde att han blev socialdemokrat.

Erlanders poike
Tage Erlander var statsminister i Sverige t946-1969.
Han hade mycket att gora och behovde en medarbetare.
Nigon foreslog ordforanden i SFS, Olof Palme'
olof fick komma pi anstdllningsintervju. Efterit
skrev Erlander i sin dagbok att Palme nog var intelligent,
men han undrade om han skulle klara jobbet'
Tage Erlander anstdllde honom iindi. Olof Palme var
bara 26 ilt,men blev sekreterare it statsministern.

Erlander blev vrildigt nojd med Palme och fick stort

fortroende for honom. De samarbetade bra, trots att
Erlander var mycket iildre. Var Erlander dn var, sig han
alltid till att Palme var med.
Ibland kallade man skimtsamt Palme for "Erlanders
pojke'i

Iobbade hflrt
palme hade ett eget rum bredvid statsministerns.

Han ikte till jobbetpi en vespa, jobbade ofta sent pi

kvdllarna och sov ibland over pi en soffa pi kontoret.
 ,:
::

-r '
,st
It *q* 6w'
t.

i?:'"
,.1
I
*

Slutdebatt vid riksdagsvalet 1950. Statsminister Tage Erlander

assisteras av Olof Palme.
Ung minister
och genom sin familj hade
orof palme var vdlutbirdad,
hanmingakontakter.Hantaladeockslsjusprikflyande.
Han kunde ha ffltt ndstan
vilket arbete som helst' Andi
d6r han tjinade mindre pengat och
valde han politiken
dir pressen ochkraven pfl honom var stora'

Palme ld,rde sig mycket

nbr han var Erlanders med-
ocksi med goda rid och
hjiilpare. Men han sjtilv kom
snart att Olof Palme
id6er till Erlander' Man forstod
skulle fi allt viktigare uppgifter'

1963 blev han minister

i regeringen' bara 36 tx
Ar
ir
1969 ansvar for flera
olika
gammal. Han hade fram till
universitet och
omriden: v6gar och ilrnv agat'skola'
kyrkan.Palmevaransvarigministern6rSverigebytt.
ttt 1967 '
frfln vlnstertrafik till hogertrafik

Viktiga frflgor
aktiv i SFS' sl frigor om
Palme hade tidigare varit
och skola intresserade honom mycket' Han var
utbildning
de statliga studiemedlen'
bland annat med och inforde
 Hogertrafik infors
den 3 september
1967. Bilar, bussar
och motorcyklar
svdnger over frin
vdnster korfalt till
hoger pi Kungsgatan
i Stocl<holm.

I En annan viktig frirya for honom var jflmstfllldhet

I

fnellan kvinnor och mdn. Under Palmes 5r vid makten

I

{ogs flera beslut som var bra for jiimstiilldheten.

I

I Palme tyckte att vird, skola och omsorg skulle vara

I

lika for alla. Han var emot att privata foretag skotte
pi
I

$arnomsorgen, vilket var nflgot som borjade komma

lrro-rut.,.
li
Sveriges statsminister
Tage Erlander var statsminister i Sverige
under hela
bestdmt
23 ir.Men ndr han var 68 1r gammal hade han
slg for att sluta.
De flesta i det socialdemokratiska partiet
ville

attPalmeskulleblipartiledareefterErlander.Men
Palme sjiilv tvekade. Han hade gillat att
vara Erlanders
med id6er
medhjiilpare, att tlnka ut saker och komma
menintehadetdirektaansvaret.Somstatsministerhade
man ett storre ansvar och var mer utsatt'
ndra
Partisekreteraren Sten Andersson och Palmes
Palme pi en
vdn och kollega Ingvar Carlsson tog di med
resa till |zimtland. Diir skulle de ika
skidor' men ocksfl

prataom vem som skulle bli ny partiledare'

Tydligen lyckades Sten Andersson och Ingvar
for
Carlsson overtala Palme under den ddr skidresan'
han stiillde till slut uPP.
}*lg6gvaldesolofPalmetillnyordforandefor
socialdemokraterna, och eftersom socialdemokraterna
regerade blev han ocksi ny statsminister'
r

Olof Palme blir statsminister 1969.

Stolt socialist
brukar inte
socialdemokratiska partiledare nu for tiden
kallasigsocialister.MenslhrirsaOlofPalmeiendebatt
infor valet tt 1982:
"lagardemokratisk socialist, med stolthet och med
gledje. )ag blev det ndr iagfot omkring
i Indien och sig

fruktansvlrda fattigdomen " ' Nir jagfot runt

och
den
sflg en lnnu mer fornedrande fattigdom' pi sitt och vis'
i Forenta Staterna. Niir jag som mycket ung korn
oga

mot oga med kommunismens ofrihet och fortryck "'

)ag styrks i min overtygelse ndr jag i virt eget land ser
ordttvisornaoka,arbetsloshetentillta'spekulationoch
fiffel...Visstarjagdemokratisksocialist.}ag6rdetmed
socialism
stolthet, n[r jag ser vad denna demokratiska
har utrdttat i virt land ... for det handlar om
solidaritet

och omtanke mlnniskor emellan'"

Hankalladesigalltsflintebarasocialist'utan
"demokratisk socialist"' Med det ville han markera att
var han stark
han inte var kommunist. under hela sitt liv
motstindare tilI kommunismen'
Socialisten Olof Palme hiller forsta maj-tal 1982 mellan roda fanor
pi Norra Bantorget i Stockholm.
Familjen
med nilgta
]s l952var Olof i fjiillen och lkte skidor
som han
kamrater. Dlr trziffade han Lisbet Beck-Friis'
socialdemokrat'
senare gifte sig med' Lisbet var ocksi

och arbetade som PsYkolog'

Olof och Lisbet gifte sig ir L956 och bodde
under

ir i ett enkelt radhus iViillingby' som 6r en forort

mlnga
tillstockholm.Dehadeinteenshemligttelefonnummer,
sivemsomhelstkunderingahemtillstatsministern.
forrdn ir 1983 flyttade de till en stor vining
i
Inte
centrala Stockholm'
Olof och Lisbet fick tre soner: )oakim'
Mirten och

Mattias. Olof berdttade s511an om sig

sjiilv och sitt

privatliv. Det berodde pl att han tyckte att id6erna ska

vara det viktiga i politiken, inte personerna'

familjen'
Olof hade inte mycket tid att Yatamed
sina barn'
Men nir han var det, var han aktiv med
Hanspolitiskamedarbetareharberdttatatthanibland
som pappa'utan
blev riktigt arg. Men det blev han aldrig
hade stort tilamod med sina barn'
 1

:c

a:..

ir
Hela familjen Palme utanfor sitt radhus i Vdllingby 1969
Frin vinster: Olof, joakim, Lisbet, Mattias och MArten.

Palme holl sig i form genom att springa och spela

I
Itennis. Annars hade han just inga andra intressen an
I

lpohtiken.

lSemester
I

lOlof jobbade ndstan jdmt, men Lisbet krdvde att han

I

lskulle ha semester fyraveckor varje hr.

23
 ,

.-{
ffi
',
r,l- -
'liffie

'rc

Olof Palme kopplar av Pi Firo.

Varje sommar ikte familjen till en stuga pi Firo'

utanfor Gotland. Det var ett enkelt hus utan eI, vatten
och telefon.
Sonen |oakim har berdttat att Olof jobbade extra hflrt
tiden fore semestern. Nzir de sedan ikte i vdg var han
si trott och utarbetad att Lisbet fick kora, medan Olof
somnade i bilen.
De forsta dagarna lflg han mest och sov. Men efter
nflgra dagar var han som vanligt igen, utvilad och pi gott
humor.
il

En bra talare
Olof Palme var en mycket bra talare. Nir han var
20 ilr och studerade i USA blev han intresserad av
amerikanernas sdtt att diskutera och ldrde sig mycket
om retorik, konsten att tala.
Palme talade alltid med stor inlevelse och fick pfl
si vis folk att lyssna. Han dndrade ofta tonlhge och
varierade hur fort han pratade.
Palme visade med hela kroppen hur engagerad han
var. Han gjorde gester med hdnderna, och rorde ofta pi
benen och fotterna ndr han stod i en talarstol.
Olof Palme var en skicklig debattor, och var ofta
mer intelligent och snabbare i tanken 6n dem han
debatterade med.

"En ging hade fotograferna satt en vas med blommor och vatten i
under talarstolen. Si stdllde sig allihopa och vdntade pi att iag skulle
sparka omkull den. Och det giorde jag mycket riktigt, si vattnet flot
omkring fotterna."
- Olof Palme
En klassisk debatt
Infor riksdagsvalet ir 1976 var det en stor debatt mellan
Palme och Centerpartiets ledare Thorbjorn Fiilldin.
Palme var dominerande och 'Vann' debatten, men han
var si overldgsen att folk tyckte synd om Fiilldin.
Socialdemokraterna forlorade sedan valet, och Ftilldin
blev ny statsminister.

V?ickte starka kflnslor

Minga tyckte att Olof Palme ldt aggressiv, overldgsen
och ironisk i sina tal, och ibland till och med elak.

Moderaternas tidigare partiledare Carl Bildt har

sagt att Palme var den besta talaren vi haft i Sverige de

senaste 50 flren.
Men han har ocksflL sagt att minga av dem som Palme
angrep i sina tal blev ledsna och sflrade.
Vad man rin tyckte om Olof Palme si vdckte han alltid
starka khnslor. For eller emot.
 ''.. t.

,:-"m:
'tld; '1r .

:1*

Palme talar vid Kdrnan i Helsingborg infor riksdagsvalet 1985.

En drtim
palme hade en drom om ett samhdlle dtir alla skulle fi
med och
ett bra liv, dtir mdnniskor sjdlva kunde vata
pflverka. Han trodde pi teknik och utveckling' och att

samhdllet skulle bli allt battre att leva i'

olofPalmevilleattarbetarnaskullefh'varamedoch
best[mmapisinaarbetsplatser.Mensamtidigtvillehan
att foretagen skulle gi bra, och att staten
inte skulle liigga

sig i for mYcket.

Hanpratadeoftaomsolidaritetochrdttvisaoch
zir viktiga
manniskors lika v6rde. Han sa att invandrarna
for Sverige. Och han tyckte mycket illa om all form
av

rasism.
]* 1977 sa han, apropi att hans mor var invandrare:
"Vi har ju si lett att tycka " ' att det 5r en formin att
om
ffl komma tiIl Sverige. Att man ska anpassa sig
man 6r'utldnning'och kommer till Sverige' Men
eftersom jag vdxte upp med det, ser jag vilka
oerhorda
att leva
svflrigheter det rir. vi svenskar 6r inte alls ltitta
samman medl'
 d

;.
t:

Palme besoker Oresundsvarvet i Landskrona den l7 april 1978

Praktiker
I

Palme pratade ofta om sin drom om det goda

$Iof
s[mhellet. Men trots sina drommar var han mycket
r[alistisk. Han ville ni resultat, och darfor sokte han hela
I

tiden praktiska losningar.

I

I Han var ocksi taktisk. Ett exempel zir folkomrostningen

lm k?irnkraft flr 1980. Svenska folket skulle rosta "ja" eller
'h.j" till om vi skulle fortsdtta med kdrnkraft.
--

!
E

I
E

E
II
I

demonstrerar mot kdrnkraften ir 1979 '

De dr pn vlg mot
Foll<
Barsebdcksverket, som syns i bakgrunden'

jobb skulle
Minga socialdemokrater var radda for att
mflnga var
forsvinna om karnkraften lades ner' Men
ocksi oroliga for att klrnkraften var farlig'
DisigPalmetillattdetblevetttredjealternativ
jd'och "nej":
i omrostningen, som lig mittemellan"
,,aweckla karnkraften med fornuft,,. Det alternativet fick

sedan flest roster

 Palme i v[rlden
olof Palme var aldrig riidd for att sdga vad han tyckte,
*,d dven om det giillde kritik av stora och mdktiga ldnder.
: Palme var emot USA:s krig i Vietnam, och nair USA
bombade Vietnams huvudstad i decembe r tr 1972
holl han ett tal som blev kant over hela viirlden. Han

il jiimforde det USA gjorde med nazisternas hemskheter

under andra vdrldskriget, och sa bland annat:
ffi "Man bor kalla saker och ting vid deras rdtta namn.
Det som nu pigir i Vietnam dr en form av tortyr ...,,
Ar 1975 sa Olof Palme "dessa satans mrirdare,,
om Spaniens statschef Franco och hans diktatur.
Samma flr kallade han ledarna i det kommunistiska
Tjeckoslovakien for' diktaturens kreatur".
Men Palme pratade inte bara. Han reste mycket over
hela vrirlden, och var sdrskilt intresserad av frigor som
giillde fred och nedrustning.
Ar 1980 fick han av FN den svira uppgiften att
forsoka ffl Iran och Irak att sluta kriga mot varandra.
Det visar vilket fortroende man hade for honom.
 Kritiserade bestik
Palme var emot att mdktiga stater bestdmmer over andra
ldnder. Som statsminister besokte han darfor dven ldnder
som andra ledare i vlstvdrlden inte ville ha kontakt med.
Nicaragua styrdes av diktatorn Somoza, som stoddes
av USA. Han stortades 1979. Fem iLr senare var Olof
Palme den forsta regeringschefen frfln Europa som
besokte Nicaragua.
Ar 1975 besokte Olof Palme Kuba och deras ledare
Fidel Castro. Det fick han mycket kritik for, eftersom
Kuba hade ett kommunistiskt styre.
Han hade ocksi ndra kontakter med den palestinska
ledaren Yasir Arafat.
Palme kritiserade ibland USA, och hade god kontakt
med lander som USA inte gillade.

Sydafrika
I Sydafrika rfldde apartheid fram till borjan av 1990-talet
Det innebar att svarta och vita mhnniskor holls itskilda,
och att svarta inte hade samma riittigheter som vita.
Anda sedan ungdomen hade Olof Palme engagerat
sig i de svartas kamp mot apartheid.

T
 ;,iti..,.'.. ....,

**.4.t1:r;l.""'

::

t: .

r .:.

.,:

I
\

Ovan: Olof Palme och Fidel Castro.

Nedan: Yasir Arafat och Olof palme.
 Som medlem i SFS var han med och samlade in

pengar till svarta studenter i Sydafrika. Palme har kallat

det for "min forsta politiska handling"'
I dag kan det verka sjillvklart att vara emot apartheid.
Men pfl l9SO-talet stoddes Sydafrikas rasistiska regering
och
av minga mriktiga lzinder, som till exempel USA

Storbritannien. och flera stora svenska foretag hade

verksamhet i Sydafrika.

Sttid till ANC:s kamp

organisationen som ledde kampen mot apartheid hette
ANC (African National Congress)' Den mest kiinde
inom ANC var Nelson Mandela, som satt fdngslad i
mingaflr.InnanMandelablevfrivaroliverTambo
ledare. Tambo blev god vin med Palme, och besokte
hans familj i V?illingbY.
EnannankiindpersoninomANC6rDesmondTutu.
Han har sagt: "Nlr man trtiffade en sldan som Palme'

som var en si passionerad motstflndare tilI rasism, var

det viildigt viktigt for oss".
Ar 1985 holls en stor gala i Goteborg for att stodja

ANC:s kamP.
 olof Palme med nigra av artisterna som upptrddde pi ANC-galan
i Goteborg I985.

Galan ordnades av bland annat Mikael Wiehe och

Tomas Ledin, och artister som per Gessle, Eva Dahrgren
och Thflstrom var med. olof palme var ocksi ddr och
talade till publiken. Det var ett av hans sista stora tal. Tre
minader senare mordades han.
Talet pn ANC-galan avslutades med: "Frige Nelson
Mandela ... avskaffa apartheid, ge frihet it Afrika!,,
Nelson Mandela blev fri, men forst ir 1990. Sfl palme
fick aldrig uppleva den dagen.
Mandela blev sedan Sydafrikas forsta svarta president.
 i
Hatet och hoten
Palme var omtyckt av minga. Men han var ocksi
hatad,
kanske mer [n nigon annan svensk politiker har
I
varit.
I

Minga tyckte att han var fcir veinlig mot sovjetunionen,

i
som hade ett kommunistiskt styre. De menade att
Sovjet
! hotade Sverige, och att palme inte tog hotet pi arlvar.
I olof Palme kom frin en rik familj. En der tyckte att
I
I
han hade svikit tiverklassen nd.r han blivit socialdemokrat.
och vissa socialdemokrater tyckte att partiets ledare
borde komma frin arbetarklassen.
Han var ocksi en poritiker som var tydlig och vigade
sdga ifrin, vilket gjorde att han fick minga fiender.
Men hatet mot palme berodde ocksfl pi hur han var
som person. Han hade ett heftigt humcir och kunde
verka
overldgsen. Hans utseende hinades i tidning arna.
olof Palme hotades ofta. Andi tyckte han inte om att
ha liwakter, han ville leva ett si vanligt liv som
mcijligt.
Dairfor rorde han sig for det mesta ute pi stan utan
bevakning.
Det gjorde han ocksi kvrillen ndr han blev mordad.
Mcirdaren?
I utredningen av mordet pa Olof palme finns mIngder
med teorier, men inte tillrdckligt med bevis for att fi
nigon falld.
christer Pettersson domdes i tingsrdtten till livstids
fdngelse ir 1989. Ett av de starkaste bevisen mot honom
var att Lisbet Palme sa att hon kande igen honom.
Men domen overklagades, och Christer pettersson
friades i hovrdtten. Han dog flr 2004.
Mer dn trettio ir efter Olof Palmes dod iir mordet
fortfarande inte uppklarat.
Minnet efter Olof Palme
Minga menar att mordet pi Olof Palme fordndrade
Sverige. Att statsministern mordades kom som en chock
for bide Sverige och vdrlden. Sverige var inte ldngre det
tryggaland vi trodde det var.
En del undrar hur det hade blivit om Olof Palme hade
fitt leva. Om politiken hade blivit annorlunda di.
Men Palme hade varit partiledare i 17 ir, och stats-
minister i sammanlagt 11 ir. Det rir troligt att han hade
slutat attvarapolitiker inom de nirmaste iren.
Kanske hade han sedan fitt nigot jobb inom FN.
Det [r frdmst genom sitt engagemang for fred och
rdttvisa i vdrlden vi minns Olof Palme. Han var ktind
och omtyckt i minga lander, mer dn nigon annan svensk
statsminister har varit.
I dag lever minnet av Olof Palme kvar runt om i
vdrlden. Gator, torg och andra platser har fitt namn efter
honom: Olof-Palm e-Platz i Berlin, Avenida Olof Palme
i Moqambique och Calle Olof Palme i Argentina dr bara
nhgra av de minga platser som bdr hans namn.
 Olof Palmepriset
Olof Palmepriset inrdttades 1987. Det delas ut irligen
for en siirskilt betydande insats i Olof Palmes anda.
Priset bestir av ett diplom och en prissumma pfr 100 000
amerikanska dollar.
Nigra krinda pristagare genom iren dr Rosa Taikon,
Denis Mukwege, Kofi Annan, Anna Politkovskaja och
Amnesty International.

Ar 2008 fick likaren Denis Mul<wege Palmepriset. Han driver ett

sjukhus i Kongo som specialiserat sig pir att hjdlpa vildtagna kvinnor.

,
,
Ordlista
allmflnna val val till riksdag,landsting och kommunfullmiiktige'
akademisk
arbetarklass Samhillsklass dit mdnniskor som saknar
utbildning och fir lon for att utfora nigon form av fytt:kt
arbete
l
brukar rhknas. Det kan till exempel vara att arbeta
pi fabrik eller
I
I

i
pi sjukhus.

1
demokratiNrirettlandstyrsavenledareellerettpartisom
i
folket har valt av fri vilja.
I
i
och
diktatur Ndr ett samhllle styrs utan att folket filr vara med
i

1
bestimma. Motsatsen till demokr ati'
juridik Ldran om rdttsregler (lagar) och hur de anvlnds'

j?imstllldhet Att kvinnor och min, eller andra olika personer

.11., grrrpper, har samma rlttigheter och skyldigheter'

kommunism Politisk l:ira med grundtanken att allting

i
"det klasslosa
samhillet ska 6gas gemensamt. Kallas [ven
har blivit
samhiillet". Minga lander som styrts av kommunister
diktaturer. Se dven arbetarkla'ss och }verklass'
pe
kreatur Boskap, men ocksi medhjiilpare som passar upp
nflgon.
eller
klrnkraft Energi som frigors n6r atomkirnor faller sonder
och till
slis samman. Anvdnds bland annat for att producera el
kdrnvapen.
som
minister Medlem av ett lands regering, i Sverige detsamma
statsrid.
nedrustning Att minska pi antalet militdra styrkor, vapen eller
ankiggningar eller helt avskaffa dem.

regering Hogsta styrelse for ett land.

riksdag De ombud som ir valda av folket for att styra landet.
socialdemokrat Person som sympatiserar med det social-
demokratiska partiet.

socialism Ett sritt att se pi samhiillet drir man anser att gruppen
eller kollektivet 1r battre 6n den enskilda individen pi att losa
sociala och ekonomiska problem. Man foresprikar ocksi olika
typer av gemensamt igande.

solidaritet Att man bryr sig om och hjalper varandra. Man kan
vara solidarisk med mdnniskor som tillhor samma grupp eller
samhiillsklass som en sjdlv eller med alla mdnniskor i hela virlden.

Sovjetunionen Ett land som fanns 1922-l99L Det var vdrldens

storsta land och en av vlrldens tvi supermakter. USA var den
andra supermakten.

statsminister Bendmning pi regeringschefen i Sverige och i

ovriga nordiska lander.I mi.nga andra lander i Europa kallas
regeringschefen premiSrminister.

statsrfld Se minister.

Tjeckoslovakien Namnet pi det land som 1993 delades och blev

Tjeckien och Slovakien.

vlrnplikt En skyldighet att delta i landets militlra forsvar.

tiverklass De minniskor i samh[llet som har det bist st:illt, bide

ekonomiskt och socialt.
i

I
Vktiga datum och httal
L927 Sven Olof |oachim Palme fods den 30 januari pi
Ostermalm i Stockholm.

1944 Palme tar studenten vid Sigtuna humanistiska ldroverk.

,

I
L948 palme tar examen (Bachelor of Arts) vid Kenyon College i
l
USA.
I

1949 Palme blir sekreterare och sedan ordforande i

I
I
internationella utskottet i SFS.
I

i
I
1951 Palme blir medlem i det socialdemokratiska
studentforbundet.

t9sl Palme tar juridisk examen vid Stockholms hogskola'

1952 Palme blir ordforande i SFS.

t9s3 Palme blir sekreterare it statsminister Tage Erlander'

t9s6 olof Palme gifter sig med Lisbet Beck-Friis i Kopenhamn.

1958 Olofs och Lisbets forsta barn )oakim fods.

r958 Palme blir riksdagsledamot.

t96l Olofs och Lisbets andra barn Mirten fods.

1963 Palme blir konsultativt statsrid.

1965 Palme blir kommunikationsminister.

1967 Palme blir utbildningsminister.

1968 Olofs och Lisbets tredje barn Mattias fods'

1969 Palme blir partiledare for Socialdemokratiska
Arbetarpartiet.

1969 Palme blir statsminister.

1980 Palme blir FN:s medlare i kriget mellan Iran och Irak.

t982 Palme blir statsminister for andra gingen.

1986 Olof Palme mordas 28 februari pi Sveavigen i Stockholm.

Fordldrar: Gunnar och Elisabeth Palme

Syskon: ClaEs (19 17 -2006), Cathar ina (t920 -2002) o ch

halvbrodern Sture (191 1-2005)

Maka: Lisbet Palme (fbdd 1931)