're"

Christina Wahtd6n

,-:=::.-

'l

!''

* e* f
==
F.s
=
€

_* r=t

I vrLJA
 HEMilMffi
seF#ilNmAt
E tt liv

Christina Wohld6n

vrLJA
:
I
IN N EHALL

VARFoR ANNu EN BoK

oM FADTME?.... ......6

FADIME - VEM VAR HON? 10

MoRDET pA rnorvr 20

POLISENS UTREDNING AV MORDET 24

SVERIGE VAKNAR 28

MINNESGUDSTJANST 50

RATTToRNGEN r UPPSALA rtNcsRArr 34

nArrrcANcEN r svEA HovRArr .40

VAD HANDE SEDAN? .44

FADIMES PLATS. .....46

TALET I RIKSDAGEN 2OO1 .48

EFTERORD ..........50

ORDLISTA. 54

KALLoR I URVAL. .........58

REGrSTER..........l .60
 ao oa

VARFOR ANNU EN
BOK OM FADIME?
Det hdr d.r en bok om hedersrelaterat vild. Den handlar
om Fadime som blev mordad av sin pappa.
Det d.r en sann historia.
Fadime Sahindal mordades i Uppsala2}}2.Det dr
minga ir sedan, si' varfor ska man skriva en bok om
henne nu?
Fadime var en modig, ung tjej som kdmpade for alla
mlnniskors lika vdrde och for att sjzilv fi bestrimma hur
hon skulle leva sitt liv.
Minga unga i dag vet inte vem Fadime var. Det vill
den hdr boken 6ndra pi.
Hedersrelaterat vild 6r sviri att forsti. Hur kan man
vilja doda nigon i sin familj eller i sin skikt? Hur kan en
forzilder morda sitt eget barn?

rll /- -i

{ d,.-.- .-;i.
*4
 I den har boken finns en del forklaringar till varfor
det kan hdnda. Okad kunskap kan leda till att fdrre unga
mhnniskor drabbas
Det finns hjelp att fi. Lds mer om det i slutet av boken.
Boken skrivs inte for att smutskasta nigon. Namnen
pi de flesta i Fadimes familj 1r dlrfor inte med

Det dr viktigt attprata om mdnskliga rrittigheter, och om

barns och kvinnors rdttigheter.
Det saknas aktuell statistik i Sverige, men Ungdoms-
styrelsen (det som nu heter Myndigheten for ungdoms-
och civilsamh[llesfrflgor) gjorde 2009 en studie som
hette Gift mot sin vilja.Den visade att ungefdr 70 000
unga personer i Sverige var oroliga for att inte sj[Iva ffl
vZilja vem de skulle gifta sig med. De var rzidda att bli
tvingade att gifta sig med nigon som familjen bestdmt,
for att fotju familjens regler och for att bevara familjens
heder. Det kallas for hedersfortryck.
Att sfl minga unga 6r rddda att tvingas gifta sig mot
sin vilja,gor att den hdr boken eir viktig. Det dr viktigt att
sprida kunskap om vad hedersfortryck'iir och var man
kan fi hjalp.
**.*ra,.a :

ww,,,1
Xi*XA&gA.ii I ,
 Inte bara tjejer drabbas av heddrsrelaterat vild,
utan ocksi kilIar. Bide kvinnor och mdn har mordats
i Sverige pi grund av heder.
Personer som inte dr heterosexuella 6r ofta extra
utsatta. Det kan till exempel vara homosexuella,
bisexuella eller transsexuella personer.
 Hedersvild tikar, men myndigheterna vet inte hur
mtnga som drabbas

VAren 2Oa7 granskade tvi tidningar det hedensnelaterade vSldet

i Sverige: Aftonbladet och Goteborgs-Posten. Aftonbladet
studerade 240 rattsfall unden tv6 iirs tid. AIIa handlar om
hedersnelaterat v5ld. Serien hette f siliLLet for kcirLek.
En forskane sa att
kanske s5 minga sorn 240000 unga kan
vara drabbade av hedensfdntnyck.
Av 150 anmiilda fall av misstiinkta tv6ngslktenskap hade det
endast blivit en f5l1ande dom. (I oktober 2017 domdes Sven
tvi foriildrar ti11 fdngelse sedan de tvingat sin dotter
att gifta sig.)
Av 200 granskade domar fcjrekom misshandel i 157 fa1I
I 115 fal1 fonekom hot om tvings;iktenskap.

I 67 fall forekom dcidshot.

hri|ii Av de drabbade iir 47 offer ndn. 225 6r kvinnon.
*tlirtrr:.;
fllrllil Slutsatsen av granskningen 5r att det hedersnelaterade v51det
i.
okar i Sverige.
$l$,aiii

4l$ Myndighetenna saknan en helhetsbild av v51det. luno Blom

?:l{ p6 liinsstyrelsen i ostergotland, som leden det nationella
tri.rl.i.i],\

{ilt$ kompetensteamet mot hedersvSld, siger ti11 Aftonbladet att

Ail..li'..i:I

d$ mdrkertalet 5n stort. Ingen vet hur minga som dnabbas.

r
qii\ii BEda tidninganna berdttar om unga som upplever hemmet som
qirii: ett fdngelse, som blin in15sta, som brdnns med cigaretter,
.8itir\i som misshandlas med biilten ellen sladdar, som dodshotas och
S,lirLir

-6,:.i,,'$
hotas med tvingsbktenskap. Pojkan kdnnen sig ofta tvingade att
X,li : kontnollera sina systran.
{ir:ari
*t..$ Lds mer pA www.aftonbladet.se (Sdk p5: I stiillet for kiirlek)
tii:$il
och www.gp.se (sok p5 #hedersflickorna).
{l,illl
f]:'i:,iiil
ti,,,*l

w} *
 FADIM E
I
VEM VAR
HON?
Ar 1975 foddes Fadime Sahindal i en by ndra staden
Elbistan i sydostra Tlrrkiet. Familjen var kurder.
Det var en stor sliikt. Minga bodde i Turkiet men
minga hade ocksi flyttat till Sverige. Ndr Fadime
dodades bestod slakten i Sverige av flera hundra
personer.
Fadimes fordldrar dr kusiner. Pappans syster dr
dessutom gift med mammans bror. De dr alltsi ocksi
kusiner. Fadimes tvi dldsta systrar rir gifta med mdn som
dr deras kusiner. F1era slaktingar ar pil sfl vis tdtt knutna
till varandra. Det okar deras ndrhet, men ocksi den
kontroll de kan ha over varandra.
Ar l984,ndr Fadime var nio ir gammal, flytade hon
med sin mamma och sina syskon frin Thrkiet till Sverige.
t i:&.rali1|i$:
Pappan bodde redan i Sverige. De bosatte sig i fororten
Grdnby i Uppsala, norr om Stockholm. Diir bodde det
minga andra kurder. I familjen fanns det fem dottrar
och en son.

Bide Fadime och hennes yngre syster Songtil har

berdttat att de blev slagna som barn. Siirskilt Fadime
eftersom hennes familj tyckte att hon var besvdrlig.
Fadime gick det samhdllsvetenskapliga programmet
pi gymnasiet. Hon hade hoga betyg, sdrskilt i svenska.
Hon ldste mycket bocker och hade svenska vdnner.
Hon foljde inte familjens regler, hon gjorde uppror.
|u zildre Fadime blev, desto mer ville familjen
begrilnsa hennes liv. De forsokte kontrollera henne.
Ar L996 triiffade Fadime en man, Patrick, pi en
datakurs. Han hade svensk-iransk bakgrund. De blev
ett par, men Fadime berdttade inte det for sin familj.
Ar 1997 upptiickte Fadimes familj och slakt att
Fadime och Patrick var ett par. De gillade inte det.
Fadime och Patrick misshandlades av Fadimes pappa
ndr han fick se dem hilla varandra i handen pfl stan.
Patrick anmdlde inte pappan, men det gjorde Fadime.
:li:f ii,r.rit::arrarL: J
.I
I
:i:iltai:,r:lrtii...i:!.r.:i::il :
 Efter det trriffade inte Fadime sin pappa. Hon bodde
en tid hos Patrick och flyttade senare till Sundsvall,
dar hon skulle studera pi Mitthogskolan. Fadime fick
hjalp av polis och socialtjiinst att hdmta sina saker i
fordldrarnas ligenhet innan hon flyttade.
Patricks familj frflgade Fadimes fordldrar om patrick
och Fadime kunde forlova sig, si att de sedan skulle
kunna gifta sig. Men Fadimes familj sa nej.
Fadimes problem med familjen blev vdrre. Hon
hotades pi telefon av sin l7-irigelillebror och av andra
i familjen. Hon anmdlde sin pappa och sin bror till
polisen och det blev flera rflttegflngar. I rdtteging arna
mot sin pappa och sin bror hade hon stod av sin advokat
Leif Ericksson.

I maj 1998 domdes brodern och pappan for att ha

misshandlat och hotat Fadime. Brodern domdes till
skyddstillsyn och overvakning i ett ir. pappan fick
villkorlig dom och dagsboter. De skulre ocksi betala
20 000 kronor var i boter till Fadime.
Fadime ville att fler skulle veta vad hedersrelaterat
vflld var for nigot.
 < S maji.9g8. Fadime i sin
stu dentbostad i S u n dsuall

Hon valde drirfor att berdtta i tv och i tidningar om

det som hiint. Hon berzittide att hon inte fick 1eva sitt
liv si som hon sjiilv ville och att hon hade blivit hotad
for det.
Detta gjorde att minga slaktingar och landsmin blev
arga pi henne. De tyckte att hon skemde ut sin familj
genom att berdtta om hoten offentligt
.t
r.:..::aari::.r:].:.::li;]3'+

"Irrl
 D

I juni 1998 dog Patrick i en bilolycka. Han korde av

v[gen mellan Uppsala och Stockholm. Det osregnade
och han korde fort. Patrick var 25 tx di och Fadime

var 22 ilr.
Polisen misstlnkte forst att Patrick hade blivit dodad,
eftersom de visste att Fadime och Patrick levde under
hot. Men det gick inte att bevisa. Polisen kom fram till
att kraschen var en olycka. Patrick hade kort for fort och
fitt vattenplaning.

Kort tid efter Patricks dod blev Fadime iter svirt

misshandlad av sin bror, denna ging p& Stora torget i
Uppsala. Han sparkade och slog henne. Fadime anmhlde
honom och det blev rdtteging igen.
a -,

Samma dag som rrittegingen var, intervjuades Fadime

i tv. Hon uttryckte sorg over att hennes mamma och
slaktingar kom for att stotta brodern i domstolen, och att
de inte stottade henne.
. Fadime motte alltsi sin lillebror tvi gflnger i Uppsala

tingsr?itt for att han hade hotat henne. Vid den forsta
rdttegingen hotade han henne igen i domstolen. Han
greps efter rdttegingen.
 juni Dg8. Fadime i lJppsala ett par ueckor efter Patricks dod
^B

I augusti 1998 domdes brodern igen, denna ging

for misshandel och tivergrepp i rilttssak. Han fick fem
minaders fdngelse. Overgrepp i rzittssak betyder att
man till exempel forsoker piverka en person att ta
tillbaka sin polisanmdlan eller lndra sig infor polis eller
i en domstol.
1i,,..i,1,,l,**: i
'ti.titrint:i,'i.::..f r
 Fadime bodde nu pi en skyddad adress i Ostersund.
Samhallet hade till slut forstitt att hon var utsatt for hot
och hon fick hjelp for att kunna skydda sig.

Nzir Fadime polisanmdlde sin pappa och sin bror brot

hon mot en norm, en viktig regel: hon berdttade for ala
att hon utsatts for vild av sin familj.
Familjens heder var viktig for Fadimes familj.
Det gjorde att de tyckte att hon skdmde ut hera slekten
ndr hon berdttade om familjens brister offentligt.
Det var oforlitligt.

Den sommaren bodde Fadime tillftilligt hemma hos en

ktind politiker, Nalin Pekgul, och hennes familj. Nalin
satt di i riksdagen for socialdemokraterna.
I en dokumentdr i sveriges Radio har Nalin berdttat
att Fadime blev forvinad over hur det var i Nalins familj

Eo, blev forvinad ndr hon sig Nalins man diska och
I
n[r hon sig en slaktings dotter sitta i sin pappas knd. I
t
Fadime var inte van vid det. I
I
I
Nalin Pekgul trdffade Fadimes familj och forsokte (

att medla.
 *-\
.'.. , .l
Heder - vad dr det? ,:.
l' _'. -lI
Hederstdnkande kan vara en god sak. r samhdrren
'' ,'.1
diir det ".
.'-,".-t
saknas social trygghet, som sociaLtjiinst, fonsdkringskassa, -,i
anbetslcishetsforsdkning el1en sjukforsbkring, kan det vara .]t , I
viktigt for en person att
.i: '.I
kunna be en sldkting om hjdlp med StL$i-t-:B
pengan, n6d eIIer stcjd. r$*w
.,{ii$$l
Det som inte dr bna med hederstdnkande dr att det gcin $,$!!ii$
att a1la '
i familjen mSste kontrollena vanandra. Fon att f6 nSgon hj51p '*1li1ti.$:,i,ii}
mSste man uppfdna sig s5 som familjen s6gen. Man
f,r inte dra &$:}*i
lit$;llsl
skam over familjen, inte vana omorallsk. Sldkten
gir fore den i{$i}lli.i:,}
enskilda personen. t$:Sj*
twffi*
Hedenskontrollen gdlJ.er bide pojkar och frickon, *iitil.g
men flickors
oskuld dr en sdrskilt viktig fn5ga. De mSste ha kvar ii$i$S?
sin oskuld L\t*i.1ilil
tills de giften sig. Fllckors sexualitet ses som ett hot och !'\L:*SS

nSgot som miste kontrolleras. i.t!.$$

l*:{i:.!iiit

En flicka s.isl{t
forsiktig. Det kan rdcka med att hon g,n
mSste vana
$ii$$
bnedvid en pojke, kanske en klasskamrat, p5 trottoaren. sri$ss
ElIen ' "t
att hon ses tillsammans med en el,en flena pojkar. Men behovs ,
-.l
inte for att rykten ska bonja spridas. D5 sdger sldkten eller .'J
andna landsmen att hon iin da1ig, att hennes fcirdrdran :Yttllii.1.$
inte har. H'$ffi
kontroll, att hon smutsar ner sin familjs nykte.
:l,tt
t." . t
r samhiillen med hederstiinkande
dr pappan <iverhuvud i familjen. .\\\$l
Det bnukar karlas fcin patriarkara samhdllen. Niir familjen gq$,$
,w&$
flyttan tiI1 Sverige kan pappan i stijllet hamna ldngst nen "li-l
i familjens hierarki. Eftersom han saknan kontakter och inte I ';i
frjrstSn vilka regler som gdIIen hdn, ,,kcjr bannen om,,
sin
,t' .l
fcindlder. Barnen anpassan sig snabbt, lEn sig nya vanor ,,
u.
;-t
och det .l
nya spn,ket. s5 kan man sSga att det var i Fadimes
fall. Hon r' 'l
.t.
vi,Ie leva ett fritt, eget 1iv. pappan och slSkten vilre att l
iit.\,,li$
hon sku1le folja traditionen om hur en kvinna
ska feva. Det $$*
blev en obafans som blev sE stank att det slutade med ilr:i$.q
mond. i,!iii.\!*
iltrlii'.,iI

Lt-
V5rst niir andra vet om skammen

UnniWikanvarprofessorisociafantropologivid
universiteteti0sloiNorge.ldagSnhonpensionerad.
Hon skriver
Hon har skr ivit flena bocker om hedensmord'
fon
i sin bok En frdga on heder att den vdnsta skammen
en familj diir heder dr viktigt br ndn familjens
problem

blir kiinda offentligt' SA blev det niir Fadime berdttade

fon medierna. D5 brot hon mot en oskriven regel'
Unni

hJikan menar att hedersmord kndver en

publik' en grupp av
mainniskor som tycker likadant' Det kan
vara sliikten' Ndr
skammen bllr offentlig mSste den "tvdttas
bort"' Forst niir
nSgot it saken'
andra vet vad som har hiint miste man gora
T det hiir fal1et morda sitt barn'

I en de1 ldnder ger hedersmord ldgre straff dn andra

mord'

Man viiljer dEr att se hedersmord som

nddviirn' att man begSr
mord for att skydda slg sjdlv' enligt
Unni Wikan'

Hedensmord forekommer inom alfa religioner' Det handlar mer

Wikan och flera
om tradition dn om religion' menar Unni
andra forskare.
landet iin i
Flickors kyskhet blir ocks6 viktigare i det nya
det gamla hemlandet' Dottrar kan behandlas mer konservativt
i til1 exempel Sverige dn om de vone i det gamla hemlandet'

I
 -4

Familjen krdvde tvi saker: att Fadime aldrig mer

skulle pratai tv eller tidningar och att hon skulle lamna

Uppsala och aldrig komma tillbaka. Hon skulle leva i ett
slags exil. Exil betyder egentligen landsflykt. Man kan

tvingas till det av social, politisk eller religios forfoljelse.

Enligt Unni Wikan, nu pensionerad professor, hoIl
familjen ett ridslag om att Fadime skulle limna staden.
Hon blev forvisad frin Uppsala och utstott ur familjen.
Fadime holl den forsta delen av avtalet: att inte ptata
offentligt om sin familj eller sin situation.
Nalin Pekgul minns Fadimb som en stolt mdnniska:
- Hon tog aldrig emot ett ore. Ndr vi ville betala en
taxi till henne vigrade hon. "laghar sparat", sa hon'
Nalin berdttar ocksi att Fadime inte krinde nigot hat
mot sin pappa.Hon tyckte synd om honom. Och hon ltit
'sig aldrig intervjuas efter det att familjen hade sagt nej

tiIl sidant.
- En annan viktig sak dr att Fadime llskade sin yngsta
syster mycket. Fadime sa: "|ag har fitt ett helvete till
liu men min lillasyster ska ffl det bdttre. Hon ska ha

ett bdttre liv'Fadime var en hjiilte. Hon fortjanar att vi

minns henne, sdger Nalin Pekgul.
..:.::ilt.t
: ltitii.::it$
:.aLrr ri:.::l:ail
,:a::i:r:.:iai:ii:4.::::lF,
tillil.,,,i.:li4....i.i:.itl.,

-ll
 o

MORDET PA
FADIME
Mdndogen den 21 jonuori2OO2
Telefonsamtalet om mordet pfl Fadime kom
till SOS
som
Alarm klockan 2l.54pi kv[lten' Systern Songtil'
bodde i kigenheten dir Fadime mordades' ringde 112'
Pi inspelningen hor man hur systern skriker:
min systerl
- Min syster ir dod, min papfa har dodat

for att
Fadime hade last fem av sju terminer i ostersund
bli socionom. Vire n 2002 skulle hon till Kenya
och gora

praktik.Innan dess behovdehon ika till Stockholm for'

att ansoka om visum och bli vaccinerad. Niir

hon zindi
och
passerade Uppsala, som ligger mellan Ostersund
och sina
Stockholm, ville hon sdga adjo tilI sin mamma
tvi yngsta systrar. Hon saknade dem viildigt mycket'
,':ti

I
D6rfor iLkte hon till systerns ldgenhet, trots att hon hade
lovat sin familj att aldrig itervdnda till Uppsala.
I kigenheten fanns Fadime, hennes mamma och wi
yngre systrar. Kvinnorna satt och tittade pl tv och flt
piroger som mamman hade gjort. Fadime berdttade om
resan hon skulle gora till Kenya.
Efter mordet berdttade systrarna for polisen att det
ringde tre ginger pi ytterdorren. En av systrarna gick
till dorren och sig sin pappa genom titthfllet. Mamman
sa till henne att inte oppna dorren och slhckte lampan i

koket till den lilla liigenheten.

Fadime h.ade haft med sig presenter till systrarna.
De blev glada for dem och oppnade paketen. Fadime
ringde en vdn pi sin mobil och vdnnen skulle komma
och mota henne. Hon tog pi sig ytterkllderna och tog
sin vdska. Hon kramade sin mamma och sina tvfl systrar
till avsked. Hon lovade att ringa och berdtta ndr hon
kommit fram till Kenya.
Ndr polisen senare gick igenom telefonlistor for
kviillen forstod man att pappan gick hem efter att han
hade ringt pi hos Songtil. Frin sitt hem ringde han fyra
ginger till Fadimes bostad i Ostersund, utan att fi svar.
 kigenhet'
Dlrefter tog han sig tillbaka tilI Songtils
Pappan sjilv fornekade detta'

syster
Ntir Fadime skulle gl oppnade hennes yngsta
Systrarna
ytterdorren. Dl stod deras pappa utanfor'
")dvla horal" skrek
skrek. Pappan kom in i llgenheten'
han flera gflnger.
Mamman kom rusande' Hon forsokte
fi bort pappan:
av tvi skott
Pappan skot mot Fadime' Hon trtiffades
ihuvudetochfollomkullidensmalahallen.Hondog
troligen omedelbart'
PaPPan sPrang ut ur ligenheten'
Fast hon hade
Mamman sprang ut for att himta hjalp'
bottiSverigeindstan20irtaladehonsfllitesvenskaatt
hade hant'
grannarna forst inte forstod vad som
polis'
Klockan 03.21greps Fadimes papPa av
den
Fadime blev 26flr gammal' Hennes dodsdag'
2l iarutati,6r sedan dess en dag ntir offer for heders-
relaterat vild uPPmlrksammas'
--'l
*
\

januari 2oo2. uppsala stadshus, diir mon flaggade pd halu stdng

22
^
dagen efter mordet pd f adime. Auen utanfiSr tVlitthdgskolan i 1stersund
flaggode mon pd halu stdng.

K1,:fiiq

Symboliskt vild
Vid hedersrefatenade mord 5r v51det ofta symboliskt riktat
mot huvud, hjiirta eller konsorgan. Det iin for att fornedra
offret 6nnu mer. E

e
I en del samhiillen kan en flicka som blivit vildtagen anses
ha skdmt ut sin familj. For att n5dda familjens heden kan
hon tvingas att gifta sig med den man som vSldtagit henne'
DA kan vErldtdkten tystas ner och skammen blir inte lika ston

llL.r,lli:li*.
,i.t rrat:_t::,i:aitt€:
'....a.:.itt:.:i::4.::.-l.itai}E''
POLISENS
UTREDNING AV
MORDET
Polisens arbete blev vtildigt omfattande. Pi natten efter
mordet sa systern Songtil till poliserna att hon var hotad
av familjen och att hon derfor inte kunde flytta tillbaka
hem. Hon var rddd att hon ocksi skulle dodas.
Fadimes advokat Leif Ericksson har tillsammans med
journalisten och forfattaren Ulf Broberg skrivit boken
Du ska dti.I den stir det att Fadimes mamma sa till
Songtil att hon inte fick berdtta for polisen vad som hade
heint. Mamman sa det pi kurdiska i polisbilen pi viig till

sjukhuset. Songiil berdttade direkt for polisen vad hon sa.

Polisen forstod att Songtil var riidd och att hon var
hotad av sin familj. Hon behovde skydd, men det var
svirt att fi.
 Socialjouren i Uppsala kommun tyckte att Songiil
kunde bo pi hotell, men det ville hon inte. Senare pi
natten fick Songtil komma till Ullerikers sjukhus utan
att familjen visste det. Hon hade tidigare vflLrdats diir pi
grund av psykisk ohalsa.
Niir Fadimes pappa greps blev han forhord. Han sa

di att Fadime hade ringt honom och sagt att hon skulle
komma titl Uppsala. Men n6r polisen kontrollerade hans
mobiltelefon fanns inget samtal frin Fadime registrerat.
Hur pappan visste att Fadime var i systerns ldgenhet
6r oklart.

Polisen forhorde miLnga mdnniskor for att ta reda pi

vad som hrinde ndr Fadime mordades.
Den enda i hela slakten som vittnade om det som
hade hzint var systern Songtil. Hon vittnade trots att
sldkten inte ville att hon skulle gora det.

Ett ord som flterkommer i polisens utredningar aY

hedersrelaterat vild och hedersmord [r "hord'. Kvinnor
och flickor som vill leva sina egna liv kallas "horor" av
de familj emedlemmar soin vill kontrollera dem.
 I de hrir fallen g611er olika regler for flickor och
pojkar: en flicka miste vara oskuld tills hon gifter sig
men en pojke kan ha minga flickvdnner utan att det
piverkar hans goda rykte. Pojkar kan tvingas overvaka
sina systrar, fast de egentligen inte vill det.
Ansvaret for att barnen foljer reglerna vilar p[
mamman. Hon anses dnlig om en son eller dotter inte
foljer reglerna. Mamman miste drirfor gora det som dr
brist for familjen. Det forklarar varfor Fadimes mamma
stottade sin man och son under r[ttegingarna, och att
hon inte stottade sin dotter som var offret. En mamma
miste yaralojal mot hederstdnkandet, annars kan hon
sjnlv drabbas av vild eller utfrysning.
Fadimes familj hade vid tidpunkten for mordet bott
i Sverige i ndstan 20 tr.Andi talade forlldrarna mycket
dilig svenska och de hade inte integrerats i det svenska
samhallet. Deras utanforskap kan ha bidragit till att
familjens heder var si viktig for dem.
Den som har forskjutits av sin familj pi grund av
heder 1r ofta drabbad av det under mycket ling tid,
ibland for aIltid. Det dr mycket svirt att fi upprdttelse.
Det [r som om man iir dod for familjen och sl6kten'
. .:l:wtrailtit
 Hur minga drabbas?

Enligt FN sker det ungefiir 5 000 hedersrelatenade mord i viirLden

varje 6r. Cinka en tredjedel av offren dr mdn. Men morkertalet
dn stont. Ingen vet hur mSnga det faktiskt air. Ofta dciljs monden
si att det i stiillet ska se ut som en olyckshiindelse ellen ett
sjiilvmond. Eftersom sjHlvmord och olyckon inte 5r bnott utreden
inte polisen det och ingen b1ir" domd.

* Skenbara olyckor och skenbara sjSlvmord

$
{ Hedensrelaterat v51d kan beskrivas pii olika sdtt
N6gna saker 5n typiska fcin hedersmond:

1) Det 5n en man e1len flera mdn som

2) m<ir"dan

3) en tiII dem ndnstSende kvinna e1len man som

4) kndnkt deras heder.

Hedersnelatenat v51d som leder tiIl mord er ett kollektivt

beslut att morda en person som inte foljer normen for heden.
Fadime ber;ittade att hon hotades av fl-era manliga sliktingar
Men de fornekade att de deltagit i moten om att mcjnda henne.

Det ar inte enbant kvinnon som dnabbas. Unga mdn som inte
foljer hederns neglen kan ocksS rSka iIIa ut. Samma sak giiller
for homosexuella effer transpersoner e11en personer som inte
foljer den heterosexueffa normen. r:ii:l*\r,ll'il
t{i}!1$::!1
;11!1i$i:!l

iltli,iti$
r$$|{i},
SVERIGE VAKNAR
Mordet pfl Fadime gjorde att hedersvild och hedersmord
fick uppmdrksamhet i Sverige.
Minga mdnniskor blev upprorda over att den modiga
unga kvinnan, som berdttat oppet om svirigheterna i sitt
liv, blivit mordad av sin egen pappa. Plotsligt blev heder
nlgot som polis, socialtjdnst och skola mflste ldra sig
mer om.
Mdnniskor hade liist och sett pi tv om det fortryck
som Fadime utsattes for. Nalin Pekgul sdger:

- Minga hade foljt hennes kamp och hela Sverige

tog henne till sig. Tidigare hade morden pi Sara och
Pela rapporterats i media (se s.43). Men di forstod

minga inte. Fadime vdnde debatten. Hon var verbal,

sympatisk, gullig och odmjuk. Fadime var en person
att tycka om.
Tidningar, radio och tv uppmdrksammade mordet.
 ,,.

Fadimes advokat Leif Ericksson blev intervjuad av

svenska och utldndska medier. Han sa bland annat si hzir
om Fadime:
- Iaghar varit advokat i minga ir och har haft mflnga
drenden. Men hon var nog den moraliskt mest modiga
klient jaghaft.
Minga andra som kende Fadime vittnar ocksi om
hennes styrka och personliga mod.
Nalin Pekgul sdger:
- Det finns tvi saker hos Fadime som jag beundrar:
hennes iirlighet och hennes mod.
I en ledarartikel i tidningen Aftonbladet stod det:
"Vi.rt samheles frihet ar bara si stor som Fadimes.
Ddrfor dr hennes dod en borda vi alla miste brira. och
hennes frihetskamp blir allas vi.rt ansvar attfora vidare.
Lit inte Fadime ha dott forgdves."
SVERIGE VAKNAR
Mordet pi Fadime gjorde att hedersvild och hedersmord
fick uppmdrksamhet i Sverige.
Mflnga mdnniskor blev upprorda over att den modiga
unga kvinnan, som berdttat oppet om svirigheterna i sitt
tiv, blivit mordad av sin egen pappa. Plotsligt blev heder
nigot som polis, socialtjdnst och skola mflLste l6ra sig
mer om.
Mlnniskor hade 16st och sett pi tv om det fortryck
som Fadime utsattes for. Nalin Pekgul sdger:

- Minga hade foljt hennes kamp och hela Sverige

tog henne till sig. Tidigare hade morden pi Sara och
Pela rapporterats i media (se s.43). Men dfl forstod

minga inte. Fadime vlnde debatten. Hon var verbal,

sympatisk, gullig och odmjuk. Fadime var en person
att tycka om.
Tidningar, radio och tv uppmdrksammade mordet.
Fadimes advokat Leif Ericksson blev intervjuad av
svenska och utldndska medier. Han sa bland annat si hiir
om Fadime:
- Iaghar varit advokat i mflnga ir och har haft minga
drenden. Men hon var nog den moraliskt mest modiga
klient jaghaft.
Minga andra som kande Fadime vittnar ocksi om
hennes styrka och personliga mod.
Nalin Pekgul sdger:
- Det finns tvi saker hos Fadime som jag beundrar:
hennes iirlighet och hennes mod.
I en ledarartikel i tidningen Aftonbladet stod det:
"Virt samhdlles frihet dr bara si stor som Fadimes.
Ddrfor dr hennes dod en borda vi alla miste brira. och
hennes frihetskamp blir allas virt ansvar att fora vidare.
Lit inte Fadime ha dott forgdvesl'
MINNES. aa

GU DSTJANST
Den 4 februari 2002 holls en minnesgudstjrinst i
Uppsala domkyrka for Fadime. Gudstjrinsten sdndes i
tv i hela Sverige. Kronprinsessan Victoria, divarande
integrationsministern Mona Sahlin,och riksdagens
divarande talman Birgitta Dahl var ddr. Arkebiskopen
och landshovdingen var ocksi dar. Det fanns en sorge-
krans frin regeringen och en frin riksdagen.
Det var som en statsbegravning. En statsbegravning
dr en begravning som sker for mycket viktiga personer.
Di hedras en person offentligt. Oftast 1r det politiker
eller kungliga personer som fir det. En statsbegravning
dr nigot ovanligt.

Inne i Uppsala domkyrka fick 2 000 personer plats.

 X&r :

qw
-6

*g

r
I

2oo2. IVlinnesgudstiiinsti Uppsala domkyrkafdr Fadime.

i'
^ 4februari
Runt kistan stdr hennes uiinner och till hdger sitter kronprinsessan Victoria,

Ungefdr 200 sliiktingar till Fadime var dar. Polisen

var ddr for att minnesgudstjeinsten skulle Yaralugn
och vdrdig.
Minga ville siiga farvdl till Fadime.
Hon lig i en svart kista med vita nejlikor pi. Det var
hennes iilsklingsblommor.
Domprosten Tuulikki Koivunen Bylund talade i
domkyrkan. Hon citeras i boken Du ska dtj:
,*:.rr:i.iirtt:i* tI
::,':l:a r:it:i:r:
atar,iittt:,1*
.litlr,ai.irtt: tF
 - laghar sagt det tidigare: for mig tr Fadime en av
vir tids stora martyrer. Det vill jag sziga ocksfl vid hennes
kista. Du, Fadime, har genom din ortiddhet och din
styrka, genom din ktirlek till livet, givit mig och minga
andra mod och kraft.

Fadimes kista bars ut ur kyrkan av enbart kvinnor.

Fyra av hennes kusiner, hennes rumskamrat frin
Ostersund och Nalin Pekgul bar kistan.
Mdnnen i sldkten hade tiinkt att de skulle bara kistan,
men kvinnorna ville inte det. De tyckte att mdnnen
hade svikit Fadime.
Oron for hur det skulle gfl var stor. Kvinnorna
skyndade sig diirfor att ta kistan och bdra ut den.
Flera tusen personer som inte fick plats inne i
domkyrkan stod i regnet utanfor for att hedra Fadime.

Fadime begravdes pi Gamla kyrkogirden, nlra poik-

vd.nnen Patricks grav. Tidninge n Expressens lasare
skickade 10 000 vita nejlikor till minnesgudstjdnsten.
En del av dem stroddes ut pfl Gamla kyrkogirden efter
gudstjlnsten.
 ,tI

a
r b
I
1

& I

Fadimes kista biirs ut ur kyrkan au enbart kuinnor.

^

Polisen var orolig att det skulle bli brflk, men aIlt gick
lugnt till.
Ett fotografi av Fadime stiilldes vid graven. Det regnade.
Pi fotot blev det som om hela bilden rann bort som tflrar
(se bild s. 53).

tt$:taii*t;:.E
','., .,. :i
,,,.... r1t
E
|-
 - Iaghar sagt det tidigare: for mig 6r Fadime en av
vir tids stora martyrer. Det vill jag siiga ocksi vid hennes
kista. Du, Fadime, har genom din oreiddhet och din
styrka, genom din kiirlek till livet, givit mig och minga
andra mod och kraft.

Fadimes kista bars ut ur kyrkan av enbart kvinnor.

Fyra av hennes kusiner, hennes rumskamrat frin
Ostersund och Nalin Pekgul bar kistan.
Mdnnen i sldkten hade tdnkt att de skulle barakistan,
men kvinnorna ville inte det. De tyckte att mdnnen
hade svikit Fadime.
Oron for hur det skulle gi var stor. Kvinnorna
skyndade sig diirfor att ta kistan och bdra ut den.
Flera tusen personer som inte fick plats inne i
domkyrkan stod i regnet utanfor for att hedra Fadime.

Fadime begravdes p6' Gamla kyrkogirden, ndra pojk-

vdnnen Patricks grav. Tidninge n Expressens lasare
skickade 10 000 vita nejlikor till minnesgudstjdnsten.
En del av dem stroddes ut pi Gamla kyrkogirden efter
gudstjdnsten.

r:rlti.Xxtlt1}
 (
,t

B *J
I

*
a I
r
i {
.:.
* i
a

t Fadimes kista bdrs ut ur kyrkan au enbart kuinnor.

Polisen var orolig att det skulle bli brik, men allt gick
lugnt till.
Ett fotog rafi av Fadime strilldes vid graven. Det regnade
Pi fotot blev det som om hela bilden rann bort som terar
(se bild s. 53).

t*t:a'sxl*,f
 ..o
RATTEGANGEN
I U PPSALA
TINGSRATT
12-15 mors 2OO2
Fadimes pappa greps av polis pi natten efter att mordet
hade skett.
Han och minga familjemedlemmar och sldktingar
forhordes.
Ndr r[ttegingen i Uppsala tingsrdtt startade var salen
fullsatt. Minga journalister var pi plats.
Fadimes slaiktingar vdgrade att vittna i domstolen.
De hade talat med polisen i forhor, men ville inte tala i
domstolen. Fadimes mamma och yngsta syster valde att
inte vittna mot pappan, trots att de var i ldgenheten nd.r
Fadime mordades. Eftersom de var ndra anhoriga till
pappan hade de rdtt att slippa vittna.

I
 Den23-itriga systern Songiil var den enda i sllkten som
berdttade for domstolen vad som hande natten ndr Fadime
mordades. Eftersom Songiil led av psykisk ohalsa var
familjen upprord over att domstolen lyssnade till henne.

Tre vittnen hade kallats till domstolen, men alla viigrade

att berdtta vad de visste. En av dem var kusin med Fadimes

pappa.Han hade tidigare talat om for polisen vad som
hzinde pfli mordnatten. Han hade sagt att Fadimes pappa

hade ringt till honom och berdttat vad som hdnt, innan
pappan blev gripen av polis. Men i domstolen sa kusinen
att han inte mindes nigonting. Han domdes senare for
mened, alltsi for att ha ljugit i domstolen pi ett sfldant
sdtt att det hade kunnat pflverka domen. Han domdes till
fyra minaders tdngelse. Det 6r mycket ovanligt att nigon
doms for mened.

Bevisen mot Fadimes pappa:var mycket starka. Han hade

erkdnt for polisen, och i forhor hade han berdttat hur aIlt
gitt tilI.I domstolen sa han att han var psykiskt sjuk,
trots att en undersokning visade att det inte var sant.
Han kunde darfor domas till ftingelse och inte till vird.
.,.:.:,ra:a.ag.&..E
 73 mors 2002. Fadimes syster songill och aduokat Leif Ericksson
^

Fadimes pappa erkende mordet i tingsrdtten. Han sa

att motivet, alltsi skiilet till mordet, var att Fadime hade
vanhedrat sin familj eftersom hon hade haft en svensk
pojkviin. Att hon hade prataLom sig och familjen i tv
och i tidningar hade ocksi skamt ut dem, tyckte pappan.
Ndr han talade om sin dotter gjorde han det
nedsdttande: "den har Fadime",'den her dottern, och
"det hdr problemet".
!art:.t iitt:i.i-r:'i-itL
Lil*:::-t::::raa:ti]s
 Unni Wikan skriver i boken En frdga om heder
att i pappans framsttillning 6r det Fadime som [r en
brottsling och han sjiilv som 6r offret. Enligt honom 6r
il det Fadime som btir skulden for mordet.

Den andra dagen i domstolen sa plotsligt en av Fadimes

kusiner att det var han som hade skjutit. Rdttegingen
fick avbrytas, men domstolen sa sedan att man inte
trodde pfl kusinen.
Reitte gflngen fortsatte.

Onsdogen den 5 opril 2OO2

Uppsala tingsr[tt domde pappan till fiingelse pi livstid.
Dessutom skulle han betala 50 000 kronor i skadestflnd
till dottern Songtil. Domstolen skrev i domen att det
hade varit "en ren avrdttning" infor de anhorigas ogon.
Familjen hade hoppats att pappan skulle domas till
psykiatrisk vird, men si blev det inte.
Domen overklagades och det blev en ny r[tteging i
Svea hovrfltt.
Lagstiftningen i Sverige

Efter flera andna unga m5n och kvinnor

Fadimes dod han
mdrdats i hederns namn. I en del fa1l kallas det hedersmond.
I andra fall anvdnder inte Eklagaren det ordet, utan ka11an
det ti11 exempel svartsjukemord om kvinnan vi11 skiljas e11er
han trdffat nSgon annan. Men den forsiktigheten kan minska
mdjligheten ftjn andra utsatta att fi stod.

Den 1 juli 201"4 infordes nya bestdmmefsen for att stiirka

skyddet mot tv6ngsiiktenskap och banndktenskap i Sverige.
Nya brott infondes i brottsbalken: iiktenskapstving och
vilseledande t111 tv6ngsdktenskapsresa. Aven forscik och
fcinberedelse ti11 aiktenskapstving kriminaliserades.

Mojligheten for bann att f5 dispens for att gifta sig

avskaffades. Man mSste vana 18 ir for att kunna gifta sig
Reglenna om enkHnnande av utliindska iiktenskap skiirptes.

Sedan den 1 juli 2016 dr Sven stiimpling tiI1 iiktenskapstving

kriminaliserat.
Lagstiftningen om hedersrelaterat vAld ska utvdrdenas. Man
ska utvdrdera lagstiftningen mot bar"n- och tvSngsiiktenskap,
fon att se om fler straffriittsliga Atgiirder bor g6r"as.
Hittills har fA personen domts fcin de nya brotten.
A1It detta iin en de1 av negeringens nationella stnategi frir
att fonebygga och bekiimpa mdns vild mot kvinnon. Strategin
giillen bland annat hedensnelaterat v51d. Den bcirjade giiJ.la
2017 och g511en i tio 5r fram5t.

(Kii11a : www. regeringen. se)

 Kollektiv skuld

I Svenige hanoftast enskilda personer domts for hedersmond

Det beror pii att det svenska rijttsvijsendet fokuseran pA
j.ndividuella giirningsman. Ett undantag 5r domen di sex
personer domdes for mord p5 en man som kidnappades i Glivle
201,6.

Unni Wikan har forskat om heder. Hon menan att det a11tid
dr"flera personer som dr inblandade i hedersmond. T sin bok
Om heder skriven hon att hedersmord 5r en form av organisenad
bnottslighet. Det handlan om avrdttningar som gors av
familjer och sldkter utanfor det vanliga nettssystemet.
Efter^it sluter slHkten sig samman och beriittar ingenting.
ei$ €

$i'.::
I.
I svenska domstolar har det hittills varit svArt att bevisa
en kollektiv skuId, a11ts5 att flera pensoner dr ansvariga
fcir ett mord. Det 5r ocksA svint att bevisa ett brott om ,

en hel sldkt sluter sig samman och inte viIl samarbeta med
polisen. Under 15ng tid tyckte m6nga att det inte van nSgon
skillnad melfan hedersmord och andna mond. MErnga menade att
det enbant handlade om mdns v51d mot kvinnor. Men ser man det
sA, missar man vikti.g information och kunskap. Niir Fadime
*l\lr$
frir forsta g6ngen sokte hjiilp hos polisen fick hon r6det :.1!i:l

il.'*
{\r,\iti att 96 hem och prata med sina frirSldrar. Di var kunskapen itl,',!t

nN' kning hedensvAld sdmne iin i dag. Nu vet poliser- och andna :w
q\:!{ I
$lliiii tjdnstemin forhoppningsvis mer om vad det 5r. l*
sir:r: i:!i$
S.l:,a Ldnsstyrelsen i 6stergcitland han ett nationellt uppdnag av ir:€
q:\rt
regeningen att anbeta mot hedersnelaterat v5ld, De ordnar- !ii$
4ili:i' iiii
$i} bland annat utbildningar fcir politiker och tjdnstemiin. ,*
Ai{iii::i Dit kan myndigheter vdnda sig fon att fi r6d och stcid. lfs
*litil
$ii:lt,:
Adress till deras hemsida finns i slutet av boken. :::.rf:
t$
qt:tl....,.l::.
iii.E
rl]:iii1 i:.1$

l*
,ii,,*
 o.o
RATTEGANGEN aa
I

SVEA HOVRATT
22-25 moi 2OO2
Infor rdttegingen i Svea hovrdtt ingrade pappan att han
hade erkent i tingsrdtten. Nu sa han i strillet att en okrind
man hade tvingat honom att erk6nna'
Fadimes mamma sa ocksi att det var en okdnd man
som hade skjutit. Hon sa att mannen hade sagt flt henne
och dottrarna att s6ga att det var pappan som hade
skjutit. Den okdnde mannen hade sedan hotat henne.
Hon ville inte berdtta mer om mannen'
Fadimes syster Songtil hade blivit sjuk och var inte
med vid r[ttegingen i Svea hovrdtt. Men det hon berittat
und.er rrittegingen i uppsala tingsrdtt fanns inspelat.
Allt hon hade sagt spelades upp. Hennes vittnesmfll

handlade inte om nigon okdnd man'

Fredogen den 51 moj 2OO2
Svea hovrdtt trodde inte pi Fadimes foreldrars nya
berdttelse om att det var en okdnd man som dodade
Fadime. Alla i hovrdtten var eniga om att pappan var
skyldig till mordet.
Han domdes dtirfor till livstids f?ingelse.

:i!
i$
Unga personer f6r lindrigare straff -:g
ii*
rl:i
I flera fa11 av hedersmord har minder5niga bnoder sagt att i.*
det iir de som har" gjont det. En person som inte dr 18 5n il.iE

ri*
f5n ett lindrigare straff 5n en vuxen person. Ibland kraven ,ta
familjer ddrfor att unga brcider ska dcida ett syskon. Si var t':,!

det til1 exempel i falIet med Abbas Rezai i Hogsby (se s.42).
*
i8
DHr blev senane foriildrarna ti11 flickan domda for mordet. ,,*
Aven i hedersmordet i Giivle 2@16 fick en 21-5rig man ett
r.€

:.B
lindnigare straff pi grund av sin 15ga ilden (se s.42)' iii'€
,.4,..*

,*
rj
*
 Nigra exempel pi andra hedersmord i Sverige
20L6
I centnaLa Gdvle kidnappades en 23_5nig man av flena
pensoner. Mannen hittades senane mcjndad utanfcin Sundsvall.
Nio personen 6tarades misstdnkta fcir mord och mdnnlskorov.
En av dem van en kvinna som mannen hade haft en relation
med. Han hade lagt ut en bild av henne p5 Facebook.

Fem pensoner drimdes i juli

201_7 till livstids fdngelse av
Giivle tingsrdtt. Brand dem fanns kvinnan den mcindade hade
haft en relation med. En sjdtte person var under 21 6r niir
mordet begicks och ddmdes til1 14 6ns fiingelse p5 grund av
sin 16ga 5Iden.

2OO7 och 2OOB

Cirka tio tonSnsflickor ,,fcjll-,, ner fr6n balkonger i Svenige

Tre av dem avled, tv6 i Malmo och en i Karlstad. pofisen
misstdnkte att de knuffats ut av anhcjniga. Nigra anhoriga
anhci1Is, men sliipptes i brist p5 bevis. Ingen domdes.

20@5

20-5rige Abbas Rezai mordades i Hcigsby i Sm6land eften

kontakt med dottern i en famiJ.j. Socialtjlinsten missbedcimde
situationen och llmnade panet hos kvinnans fordldrar, dHn
mannen sedan mcirdades. Han brdndes bland annat svirt med
olja i ansiktet och knivskans till ddds.

Den 17-Erige sonen i familjen enkdnde och d6mdes forst

fcjn mordet. Sedan dndrade han sin bendttelse och angav
fcir5ldrarna. Den unga kvinnans fcindldrar ddmdes 20r.1 tiII
tio 5rs fHngelse och livstids utvisning av Gcjta hovrdtt.
Sonen domdes for medhj5lp til1 mord till ett 5r och fyra
m6naders sluten ungdomsvird. Han slapp utvisning.
d . r,ffil,flilffi i.,$il.$r$llffi tffi
eiii
$lii
qiii 2092
qii
Fadime Sahindal mordades i Uppsala den 21 januari. Hennes
K;,il

*$ pappa domdes ti1l livstids fiingelse av Svea hovndtt fon

mondet.
{
4999
Den 24 juni skots Pela Atnoshi till dods i- Dahuk i' irakiska
$l: Kurdistan. Hennes lillasyster r"ingde svensk polis och anmiilde
6,li mordet. TvA farbroder domdes i svensk domstol for mondet ndr
rlii
de StervSnde tiI1 Svenige 2OO1'. Pappan efterlystes av svensk
po1is. Han och en farbnon domdes senane villkonligt ti11 fem
gi,l
mSnaders fdngelse i Irak.
$ii
r];::

$l\
BSde offen och gHnningsmdn var svenska medborgare.
$:;i
qt
1995
$l
q; 15-5riga Sara i av sin bnor och sin kusin efter
UmeS mor"dades
$l en fest den 15 december. Motivet var att hon levde "svenskt".
&:
1, Brodern drimdes ti11 f6ngelse i tre och ett halvt 5r' Kusinen
ll domdes ti11 fyr^a 6rs fiingelse. Hade de varit vuxna hade de
domts til1 livstids fdngelse, stir det i domen.
11

A.

Ffera andra fall finns.

l}

:r::rtr::ti::i,.::.::rl:.,.:r€
VAD HANDE
SEDAN?
Fodimes pqppo
Han domdes till livstids fdngelse for mordet pi dottern.
]+r 2012 fick pappan avslag pi sin ansokan om ett tids-
bestdmt straff. Ar 2015 ansokte Fadimes pappa igen om
ett tidsbestdmt straff och fick di sitt straff omvandlat till
24 trs fdngelse. Han kan sldppas ur faingelset 2018.

Fodimes bror
Han blev inte domd for nflgot brott i samband med mordet
pi Fadime. I ett annat fall senare samma ir domdes han
av Svea hovrdtt till fyra irs fdngelse for vildtakt.
I april 2014 dog brodern. Han sprang mot polisen

med tvi hojda knivar. Polisen avlossade flera skott i

nodvdrn.
 ztianuari zot7. Kransnedltiggning uid Fadimes och songills grauor.
)

I Fadimes bror hade di hotat slaktingar och sin tidigare

I

spmbo. Han dog av sina skottskador.

Fodimes syster Songril

I

,fo" dog i november 20I4.Hon dr begravd bredvid

och har en likadan gravsten.
fadime
Pe andra sidan gingen ligger patrick, som Fadime var
I
tilllsammans med.
 FADIMES PLATS
Ar 20l2,tio ir efter mordet, invigdes Fadimes plats
i centrala uppsala. platsen dr en riten park nere vid
Fyrisin, i hornet av Bangflrdsgatan och ostra Agatan.
Pi viren blommar ddr en rosa magnolia och tulpaner.
om hosten blommar hostanemoner och smi rosor,
ocksi i rosa.
Ddr finns ett konstverk av konstndren Hanna Beling.
Det dr en skulptur formad som ett trdd, med grenar
och
forgyllda frukter. I mitten av konstverket finns en spegel.
Hanna Beling har sagt till Sveriges Television att hennes
mil med verket dr attman ska stdila sig frigan: "vad gor
jag sjiilv for att v5rlden ska bli en battre och
rdttvisare
plats att leva pe?"
Ibland stir det smi gravljus vid konstverket.
Det 6r en speciell och vacker prats. Man kan sitta
en
stund pfr biinkarna som finns dar.
 Fadimes plots i centrala Uppsala inuigdes zotz. Skulpturen au Hanna
^
Beling fdresttiller etttrtid med en spegel pd.
TALET I
RIKSDAGEN 2AO1

Den 20 november 2001talade Fadime pi ett seminarium

i riksdagen. Hon ville att svenska politiker skulle hjalpa
unga kvinnor som hotades av hedersvflld.
Titeln pi talet var Integration pd yems villkor?
Seminariet arrangerades av ndtverket Vald mot kvinnor.
I talet berdttade Fadime hur hon efter en tid i Sverige
som ung flicka inte ldngre fick leka med svenska
kamrater. Hennes familj ldt henne inte delta i aktiviteter
utanfor skolan. Hon berdttade att hennes fordldrar
tyckte att det var bra att hon liirde sig att ldsa och skriva
eftersom de sjiilva inte kunde det. De var analfabeter.
Ndr hon blev toniring ville fordldrarna att hon skulle
flka till Tirrkiet och gifta sig med en kusin ddr, men
Fadime vdgrade.
 I Oet dr viktigt att komma ihig att talet aldrig var
t[nkt att bli offentligt. Det blev det forst efter Fadimes
I

46d. Tidningen Aftonbladet tryckte det samma dag

I

slom Fadime begravdes. Enligt Unni Wikan lyssnade

I

{ngefiir 350 personer ndr Fadime talade, bland andra den

tociatdemokratiska ministern for integration, Mona Sahlin.
I

I
I
Sdk pi "Fadimes tal i riksdagen'pi internet, sl kommer
t[ela talet upp.
I t ru minader senare mordades Fadime.
.T::.ff t...A.tfr 13.rY,,a:,,.?. Y ,T .Y +,
Yi:.1?:,S1.,fft.3..Y1.iY:.?..Y,.@. f:..!q...Y...f6.,.P t?r.IqrrT. T ..T,].33, :1i. .."?.

,
a

e
Om du sjdlv eller nigon du k5nner 5r hotad: E

s E

$ Vid akut hot: ning polisen, 112. g

a E

a Tala med n5gon vuxen som du har fortnoende fcjn: skolskdterska, c

$
15nane eIIen vdn.
P

x
g

q
Kontakta en ungdomsmottagning. De han tystnadsplikt. Du hittar din *
e

E
ndrmaste ungdomsmottagning hdr: www.umo.se 9

€ *
I LEnsstyrelsen nationeflt ansvar fcin arbete mot
i 6stergotland han g

& hedensnelaterat v51d: www.hedersfortryck.se. Pi hemsidan finns e

*
en webbutbildning om hedersnelaterat v51d. For dig som anbetar i
$

a e

{ skofan finns en stodtelefon; O1-O-223 57 60. e

E a

: Riksonganisationen Gapf, Glom aldnig Pela och Fadime, www.gapf.se. *

i
c

z
Tris, Tjejers rdtt i samhiillet, www.tris.se. lountelefon cippen i
*
c vardagar 08.OO-18.00, telefon @774-4Q 66 OO.
a t
g
Riksorganisationen for kvinnojouner och tjejjouren i Sverige, &

i
&
www.roks.se. Hemsidan finns pE minga olika sprik. ;
$
t
 EFTERORD
lagtraffade aldrig Fadime. Men jaghar traffatpersoner
som kande henne vdl. Hennes rivsode har bercirt mig
starkt sedan hon mordades av sin pappa i Uppsala den
2l januari 2002.
om kriminalrep orter b evakade j ag r atte giingarna
s

mot hennes pappa, bide i tingsrdtten och i hovrdtten.

|ag intervjuade minga olika personer och fcirsokte forstfl
vad heder dr.
Ett ir efter mordet traffadejag den av hennes systrar
som bodde i kigenheten dar Fadime mordades. Kulhilet
fanns fortfarande kvar i korkmattan pi golvet i hallen
ddr Fadime dog. ]ag minns att jag kande pi de vassa
kanterna med fingrarna.
Nu lever inte den systern heller.
Det fanns fall innan Fadime mordades. Det finns
stiindigt nya fall ddr kvinnor eller mdn dr offer.
 Pa sett och vis 6r ocksi gdrningspersonerna offer for
I
dtt hedersrelaterade tdnkandet och det hedersrelaterade
vafidet. Det 6r ett synsdtt som tvingar dem att doda.

var den som oppnade vira ogon i Sverige for

lFadime
va]d hedersrelaterat vild eir. Vi som levde i Sverige och

inie hade uppfostrats i ett hederstdnkande visste knappt

vaf det hdr var eller att det forekom. Sakta borjade vi
fofta vidden av der.
traffar minga hogstadieelever pi skolor i hela
llaS
Sv[riSe. Niir jag frigar dem vem Fadime var si vet de
fllsta inte det. Ddrfor 6r den hiir boken viktig.
Fadimes gravsten pe Gamla kyrkogirden i Uppsala
lPa
stJr det FAr alltid i vdra hirirtan.
kan den har boken hjiilpa till med
lForhonfningsvis
at!hnila minnet av henne levande.

lruar-. fick inte leva klart sitt liv. Det dr nigot vi alla
I

kafr soria.
tenker pi en tonirsflicka som jagtrdtffade helt
llaS
nf[iSen pi en liten ort. TVi ginger samma dag kom
ho[ for att hora mig prata om mina bocker och om
hefersrelaterat vild. En ging i klassrummet, en ging pi
biblioteket.
E

ORDLISTA
olibi Ordet dr latin och betyder "pi ett annat stiiltdi
N6r det g[ller brott betyder det att man kan bevisa att
man inte har varit pi
den plats ddr ett brott skedde nrir
det skedde. En person som saknar alibi for ett brott kan
betraktas som misstdnkt av polisen.

exil Att fly sitt land och leva utanfor dess grdnser.
Man kan tvingas till det av social, politisk eller religios
forfoljelse.

f<irunders6kning Det polisen gor for att utreda om

och hur ett brott har begitts. Det kan vara forhor med
vittnen och misst[nkta personer. Det kan vara att leta efter
fingeravtryck eller att kontrollera vilken mobil som har
ringt till vilken person och ndr det har skett.

hovrdtt Den andra, hogre, nivin av domstol i Sverige.

En feillande dom i tingsrritten overklagas ofta till hovr:itten.
I de flesta fall blir domen likadan i hovrdtten som den var
 i

i tingsrdtten. Si var det till exempel i fallet med Fadimes

mordare. Men hovrdtten kan ocksi doma till ett hirdare
och ldngre straff. Det sitter fler jurister i hovrdtten 6n i
tingsrdtten.

H<igsto domstolen Den tredje och hogsta niv6.n av

domstol for brott som finns i Sverige. Egentligen heter
det att man ansoker om overprovning hit. Sedan vriljer
domstolen vilka fall de tar upp. Hogsta domstolen tar bara
upp fall som kan vara avgorande for hur lagen ska tolkas.
I Hogsta domstolen domer enbart jurister.

kyskhet Att inte ha sex.

livstids fcingelse I Sverige betyder livstids fiingelse ett

icke tidsbestlmt straff. Man vet inte hur hnge man ska
sitta i fzingelse. Att inte veta det dr framfor allt svirt for
den domda personens familj. Efter en tid kan man ansoka
om overprovning hos Orebro tingsrdtt. De kan omvandla
livstidsstraffet till ett tidsbestdmt straff. Fadimes pappa fick
sitt livstidsstraff omvandlat till ett 24-itrig! fingelsestraff.
Om man skoter sig i fiingelset kan man komma ut fortare
6n om man 6r vildsam.

mened Att ljuga i en domstol pi ett sidant siitt att det

skulle kunna piverka hur domstolen domer i fallet.
Det 6r straffbart, men ovanligt att nigon doms for det.
n6dvcirn Ndr nigon attackerar en pi ett brottsligt sdtt har

man rdtt att forsvara sig till en viss grdns'

oskuld Att aldrig ha haft sex med nflgon. En del tror att det
syns pi en flicka om hon har haft sex eller inte. Det ir
helt
fel. Det syns inte. En likare som skriver ett intyg om att en
flicka [r oskuld tir d[rfor inte serios.

polis tiIl att det dr ordning och shkert. De ska

Ska se
bekampa brott. Polisen fflr under vissa forutstittningar,
anvinda vflId. Det 6r polisen som griper en misstankt person.

rdttegdng Den del av rdttsprocessen som sker i en

domstol. Rritteging hills efter det att en iklagare har vaickt
ital i domstol. For att gora det miste bevisen mot den
misstlnkta personen vara sfl starka att iklagaren ilr overtygad
om att det gir att bevisa att ett brott har begfltts. En rdtteging
i sverige lr for det mesta oppen for allmiinheten. Det betyder
att den som vill kan gfl dit och lyssna'

socioltjdnst Finns i varje kommun. De ska se till att alla

som bor i kommunen fir den hjiilp de behover'

tingsrdtt Den domstol som en misstdnkt person doms

i forst. Det finns 48 tingsrdtter over hela Sverige, de [r
lokala och olika stora. En misstlnkt person doms dlr brottet
har skett.
dklogore En jurist som for talan i brottmil, den som
fltalar en misstdnkt person i domstol.Ibland kan iklagaren
leda en forundersokning, ibland blir iklagaren enbart
informerad om forundersokningen av polisen.

6tol Niir iklagare vlcker talan i domstol och havdar att

ett brott har skett. Efter att atal tir vdckt blir det ritteg6ng.
Di blir ocksi stora delar av polisens forundersokning
offentlig.

6vergrepp i rcittssok Att man till exempel forsoker

piverka en person att ta tillbaka sin polisanmdlan eller
[ndra sig infor polis eller i en domstol.