Rapport 2011:20 R

En ny psykoterapeutexamen

www.hsv.se

Rapport 2011:20 R

En ny psykoterapeutexamen

Hgskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se
En ny psykoterapeutexamen

Utgiven av Hgskoleverket 2011 Hgskoleverkets rapportserie 2011:20 R ISSN 1400-948X Innehll: Hgskoleverket, analysavdelningen, Aija Sadurskis Omslagsbild: Ann Ek Formgivning: Hgskoleverkets informationsavdelning Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jnkping, december 2011
Tryckt p miljmrkt papper

Innehll
Sammanfattning Inledning
Uppdraget Hgskolelagstiftningen Hur arbetet bedrivits

5 6
6 7 7

Psykoterapi
Terapiinriktningar Psykoterapi respektive psykologisk behandling

9
9 10

Grundlggande psykoterapiutbildning
Vilka grundlggande psykoterapiutbildningar finns i dag? Den grundlggande psykoterapiutbildningens plats i vrden Bredd i utbildningen nskeml om reglering av den grundlggande utbildningen

11
13 15 16 17

Psykoterapeututbildningens praktiska delar

Krav p samtidig tjnstgring Liten klinisk erfarenhet

18
18 19

Behrighetsreglerna
Utbildningsanordnarnas srskilda behrighetskrav Synpunkter p behrighetskraven Undantag frn behrighetskraven

20
20 21 23

Diskussion och slutsatser Frslag p ny psykoterapeutexamen Frfattningsfrslag

Frslag till frordning om ndring i hgskolefrordningen (1993:100) Frslag till ndring i bilaga 2 till hgskolefrordningen (1993:100)

24 31 33
33 33

Frhllande till EU Bilaga 1: Uppdraget Bilaga 2: Intervjuer Bilaga 3: Utbildningsanordnare Bilaga 4: Anordnare av grundlggande psykoterapiutbildning

37 39 43 45 46

Sammanfattning
Hgskoleverket har p uppdrag av regeringen utrett hur kvaliteten i grundlggande psykoterapiutbildning och i psykoterapeututbildningens praktiska del kan frbttras. I uppdraget har ocks ingtt att se ver behrighetskraven till psykoterapeututbildningen. Utredningen baseras p intervjuer med utbildningsanordnare, avnmare, organisationer, privatpraktiserande psykoterapeuter, studenter och berrda myndigheter. Hgskoleverkets utgngspunkt i utredningen r att psykoterapeutexamen br flja strukturen fr hgskolans examina. Psykoterapeutexamen avviker dock p flera stt frn andra hgskoleexamina p avancerad niv. Konstruktionen av examen liknar snarare vidareutbildning av yrkesverksamma. Ett exempel r att utbildningens praktiska, kliniska del till stor del tcks genom att studenterna mste ha deltidstjnstgring fr att kunna antas till studierna. Hgskoleverket r kritiskt mot detta krav, bland annat fr att det blir oklart vem som ansvarar fr en stor del av studenternas examination. Verket freslr drfr att kravet stryks s att utbildningsanordnarnas ansvar tydliggrs. Det finns ett starkt nskeml bland de intervjuade om att den grundlggande psykoterapiutbildningen ska regleras. Hgskoleverket konstaterar att det inom hgskolan inte kan gras direkt genom styrning av innehll eller arbetsstt, men mjligen genom krav p kompetenser. sikterna om vilka grupper som ska vara behriga att antas till psykoterapeututbildningen gr starkt isr, vilket kan kopplas till psykoterapins och psykoterapeututbildningens historia. Hgskoleverket konstaterar att psykoterapeutexamen r en examen p avancerad niv, vilket innebr att utbildningen br bygga p en examen p grundniv. Att krva att skande har en psykologeller lkarexamen, som r examina p avancerad niv, strider mot principerna fr examensstrukturen. Hgskoleverket freslr drfr att det huvudsakliga behrighetskravet ska vara det gngse fr en utbildning som leder till en examen p avancerad niv, dvs. en examen p grundniv. Vilken denna examen r br vara ett beslut som varje utbildningsanordnare tar, utifrn den aktuella psykoterapeututbildningens inriktning. Eftersom psykoterapeututbildningen r en pbyggnad p examen p grundniv r det, enligt verkets uppfattning, fel att krva mellanliggande studier i psykoterapi. Hgskoleverket freslr drfr att omfattningen p psykoterapeutexamen kas frn 90 till 120 hgskolepong, genom att grundlggande psykoterapiutbildning lggs in i psykoterapeututbildningen.

Inledning
Uppdraget
Hgskoleverket har tidigare utvrderat1 landets psykoterapeututbildningar och ppekat kvalitetsbrister. Verket har ocks, p regeringens uppdrag, utrett hur kvaliteten i psykoterapeututbildningen kan frbttras.2 Regeringen har den 10 mars 2011 (diarienummer U2011/1669/UH och U2010/3524/UH) uppdragit t Hgskoleverket att fortstta utreda psykoterapeututbildningarna och att lmna frslag p tgrder som krvs fr att ka kvaliteten i utbildningarna. I uppdraget ingr att lmna frslag p tgrder som leder till kvalitetsfrbttringar i de grundlggande psykoterapiutbildningarna, dels med utgngspunkten att utbildningarna som i dag ska kunna ges utanfr hgskolan, dels med utgngspunkten att utbildningarna ska ges inom hgskolan frslag p tgrder som kan frbttra de praktiska delarna av utbildning som leder till psykoterapeutexamen en analys av hur behrighetskraven till utbildning som leder till psykoterapeutexamen tillmpas, och med utgngspunkt i denna analys, ge frslag p om, och i s fall hur, behrighetskraven behver frtydligas. Fr varje frslag som Hgskoleverket lmnar ska verket analysera och redovisa de konsekvenser, inklusive ekonomiska och juridiska, som frslaget kan medfra fr berrda parter kortfattat redovisa fr- och nackdelar med vriga alternativ till lsningar som Hgskoleverket har vervgt under utredningens gng beakta de skyldigheter som fljer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen lmna de frfattningsfrslag som behvs. I uppdraget har regeringen angett ngra utgngspunkter fr utredningen: att de frslag som lggs fram inte br leda till frndringar i andra hgskoleutbildningar och att Hgskoleverket ska beakta mngfalden av terapiinriktningar inom psykoterapin. Dessa punkter har beaktats i utredningen. Hgskoleverket ska samrda med berrda aktrer, som Socialstyrelsen, universitet och hgskolor och enskilda utbildningsanordnare samt med representanter fr arbetsgivare, studenter och psykoterapeuter som bedriver verksamhet i privat regi. Hela uppdraget finns i bilaga 1.

1. Utvrdering av psykoterapeututbildningar vid universitet och enskilda utbildningsanordnare, Hgskoleverkets rapportserie 2007:30. 2. kad kvalitet i psykoterapeututbildningen, Hgskoleverkets rapportserie 2010:9.

Hgskolelagstiftningen
I denna utredning har Hgskoleverket sett ett behov av att tydliggra vad lagstiftningen p hgskoleomrdet innebr fr psykoterapeututbildningen. I och med 1993 rs hgskolereform blev varje universitet och hgskola myndigheter direkt under regeringen, med rtt och skyldighet att sjlva tolka lagstiftning. Samtidigt infrdes s kallad ml- och resultatstyrning. Utver en ramlagstiftning i hgskolelagen (1992:1434) begrnsar sig regeringens styrning av utbildningen till de ml som ska vara uppfyllda vid examen. Dessa framgr av de examensbeskrivningar som ingr i examensordningen, dvs. bilaga 2 till hgskolefrordningen (1993:100). Hgskolan bestmmer sjlvstndigt utformningen av de utbildningar som ges, med begrnsningen att utbildningarna mste ge frutsttningar att uppn mlen. Fr kurser beslutar hgskolan om bde ml och innehll. Det innebr att all reglering i form av antal timmar av specifika moment upphrde genom 1993 rs reform. En konsekvens av att utbildningars innehll inte r reglerade r att de kan f olika utformning, vilket stller krav p svl studenter som avnmare att stta sig in i skillnader mellan utbildningar. I och med 2007 rs reform av hgskolans utbildnings- och examensstruktur frlades all hgre utbildning till en av tre niver, grundniv, avancerad niv eller forskarniv. Det gller svl kurser som examina. Psykoterapeutexamen r en pbyggnadsexamen och fr tilltrde till sdan utbildning krvs en examen p grundniv. Det innebr i princip att psykoterapeututbildningen ska bygga p en hgskoleexamen p grundniv.
Utbildningsanordnare Psykoterapeutexamen utfrdas av sju universitet och fem enskilda utbildningsanordnare (se bilaga 3). I denna rapport anvnds fr enkelhetens skull uttrycket utbildningsanordnare om samtliga.

Hur arbetet bedrivits

De frgor Hgskoleverket har ftt i uppdrag att utreda har diskuterats med de tolv utbildningsanordnare som har tillstnd att utfrda psykoterapeutexamen. Verket har ocks samtalat med avnmare i form av personer i chefsstllning i verksamheter dr det bedrivs psykoterapi eller psykosocialt arbete. Vidare har Hgskoleverket kontaktat organisationer som har koppling till omrdet och talat med dem som frklarat sig intresserade av att medverka. Dessutom har verket talat med privatpraktiserande psykoterapeuter och studenter. Slutligen har Hgskoleverket samrtt med Socialstyrelsen, Socialdepartementet och Statens beredning fr medicinsk utvrdering, SBU. Samtalen har frts vid mten eller per telefon. En lista ver de personer Hgskoleverket samtalat med finns i bilaga 2. Syftet med samtalen har varit att f en bild av hur olika intressenter ser p de frgor verket har haft i uppdrag att utreda. Verket anser att avnmares

uppfattningar om de utbildningar som leder fram till yrkesexamina, som psykoterapeutexamen, r av stor vikt. Samtidigt r det en intressentgrupp som r svr att definiera och n. Verket gr inga ansprk p att ha samtalat med en representativ grupp avnmare, men anser att samtalen belyst likheter och skillnader i uppfattning hos ett antal personer i ledande stllning, i olika slags verksamhet. Hgskoleverket vill tacka alla som avsatt tid och engagemang fr att delta i arbetet. Ett srskilt tack gr till Fredrik Lindencrona p Sveriges kommuner och landsting (SKL), fr all hjlp med namn p lmpliga fretrdare fr arbetsgivare.

Psykoterapi
Av utredningsuppdraget framgr att Hgskoleverket ska beakta mngfalden av terapiinriktningar inom psykoterapin. Hgskoleverket har ocks mottagit nskeml om att utredningen tar upp skillnaden mellan psykoterapi och psykologisk behandling. Dessa frgor ligger till stor del utanfr Hgskoleverkets kompetensomrde men r av betydelse fr utredningen. De tas drfr kort upp hr.

Terapiinriktningar
En stor andel av de psykoterapeuter som r verksamma i dag har en utbildning som utgr frn psykodynamiska teorier. Detta frhllande kommer att frndras som en konsekvens av att utbildning och behandling i allt strre utstrckning r baserade p ngon variant av kognitiv beteendeterapi (KBT). Genom att hlso- och sjukvrden allt mer efterfrgar sdana kunskaper r det, enligt uppgift, inte ovanligt att psykodynamiskt skolade psykoterapeuter vidareutbildar sig i kognitiv beteendeterapi. Utvecklingen inom vrd och forskning har dessutom gjort att dessa tv teoretiska ramar, som mnga gnger uppfattats som varandras motsats, har nrmat sig varandra utifrn ett gemensamt intresse av att arbeta evidensbaserat. Till det kommer att kunskapen om mnniskans psyke har genomgtt en s stark utveckling att det r svrt att veta hur psykoterapin kommer att utvecklas framver. Mnga av de personer Hgskoleverket talat med i samband med denna utredning beskriver hur intresset av att gra det som bst gagnar den enskilda klienten r en grund fr frstelse och samarbete mellan psykoterapeuter frn olika traditioner. Det r inte regeringens sak att slita eventuella tvister mellan olika skolbildningar p psykoterapiomrdet, s lnge de bygger p vetenskap och beprvad erfarenhet. Nr det gller utbildningen till psykoterapeut har regeringen dock, eftersom det r en examen, att utforma ml i examensbeskrivningen. Mlen mste balansera mellan att faktiskt fungera som verktyg fr samhllets kontroll av en yrkesgrupp som har ett ansvar inom hlso- och sjukvrden, och att inte frhindra utveckling. Att utforma ml r drfr en grannlaga uppgift. De ml som finns fr psykoterapeututbildningen utgr inte frn ngon viss tradition eller skolbildning, utan har den vetenskapliga grunden och beprvade erfarenheten som utgngspunkter. Det r Hgskoleverkets uppfattning att mlen i tillrcklig utstrckning tillgodoser behovet av mngfald. Examensmlen r gemensamma fr utbildningar oavsett inriktning. Inriktningen r dremot kopplad till mjligheten att f legitimation som psykoterapeut. Socialstyrelsen utfrdar legitimation baserat p psykoterapeutexamen, under frutsttning att den utbildning som ligger till grund fr examen har ngon av dessa inriktningar: psykoanalytisk/psykodynamisk individualpsyko-

terapi, kognitiv psykoterapi, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi, familjeterapi, gruppsykoterapi, barn-frldraterapi och existentiell terapi. Det r naturligt att antalet inriktningar, och kanske framfr allt grunden fr indelning i inriktningar, ndras i takt med kunskapen om hur psykoterapi kan och br anvndas.

Psykoterapi respektive psykologisk behandling

Mnga skilda uppfattningar om psykoterapeututbildningen gr tillbaka p svrigheten att enas om vad som ska menas med psykoterapi. Psykoterapi kan avgrnsas p flera stt. En sdan avgrnsning r mellan de tv begreppen psykoterapi och psykologisk behandling. Begreppen har vuxit fram i delvis olika historisk kontext och utan att ha definierats p ett tydligt stt. Avgrnsningen diskuteras av svl av Socialstyrelsen3 som Hgskoleverket4. Socialstyrelsen skriver att deras riktlinjer srskiljer psykologisk behandling, som primrt kan glla patologi och behandling av specifika sjukdomstillstnd, frn psykoterapi, som ofta fokuserar p anpassning och personlig utveckling och som inte alltid ryms inom hlso- och sjukvrdens ansvarsomrde. Psykologisk behandling och psykoterapi skulle allts vara sidostllda metoder som anvnds i lite olika sammanhang. I Hgskoleverkets tidigare rapport hvdas att det faktum att psykoterapeututbildningen leder till en examen som r legitimationsgrundande innebr att utbildningen i frsta hand r avsedd fr hlso- och sjukvrdens behov. Med den begrnsningen ville verket inte skilja mellan begreppen psykoterapi och psykologisk behandling. Svl psykoterapeuter, bde legitimerade och de som har kortare utbildningar i psykoterapi, som psykologer r dock verksamma bde inom och utanfr sjukvrden. I stor utstrckning behandlar de psykisk ohlsa i vidare bemrkelse, frn svrare psykiska sjukdomar till std i livskriser och sociala kriser. Om psykoterapi ska ses som en specifik metod, oavsett inom vilken verksamhet, br den definieras genom sin specificitet, dvs. vad den stadkommer som inte kan stadkommas p annat stt. Mot denna bakgrund finner Hgskoleverket att svrigheten att skilja begreppen t gr det vanskligt att basera ett regelverk p skillnaden. Vad det fr fr konsekvenser diskuteras i kapitlet Diskussion och slutsatser.

3. Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer fr vrd vid depression och ngestsyndrom, Socialstyrelsen 2010. 4. kad kvalitet i psykoterapeututbildningen, Hgskoleverkets rapportserie 2010:9 R.

10

Grundlggande psykoterapiutbildning
Regeringen har gett Hgskoleverket i uppdrag att lmna frslag p tgrder som leder till kvalitetsfrbttring i den grundlggande psykoterapiutbildningen. Den grundlggande psykoterapiutbildning som syftas r utbildning som krvs enligt examensbeskrivningen fr att vara behrig att ska till psykoterapeututbildning:
Psykoterapeutexamen uppns efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 hgskolepong under en trersperiod. Drtill stlls krav p avlagd psykologexamen (enligt 1982 rs studieordning eller senare bestmmelser), lkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, socionomexamen, eller annan motsvarande examen. Fr de tv sistnmnda grupperna krvs dessutom grundlggande psykoterapiutbildning 5.

Fr skande med antingen psykologexamen eller lkarexamen och specialisering i psykiatri finns allts inte ett uttalat krav p grundlggande psykoterapiutbildning i examensbeskrivningen. Det beror p att de anses ha ftt tillrckliga kunskaper genom sin grundutbildning (psykologerna) respektive specialisering (lkarna). Fr andra grupper av skande krvs grundlggande psykoterapiutbildning utver deras grundutbildning. Vad denna grundlggande psykoterapiutbildning ska omfatta framgr inte av examensbeskrivningen. Bland berrda intressenter r det dock underfrsttt att det som avses r ngot som motsvarar den s kallade steg 1-utbildning som tillkom efter 1977.
Psykoterapiutbildning efter 1977 Fre 1977 gavs utbildning och trning i psykoterapi framfr allt av freningar och institut, som internutbildning vid vrdinstitutioner och i viss utstrckning inom psykologutbildningen. Utbildningarna byggde p olika teorier fr att frklara och frst psykiska processer. En statlig psykoterapiutbildning infrdes 1978, bland annat fr att ka antalet psykoterapeuter. Den nya statliga utbildningen delades upp i tv steg. Det frsta steget skulle ge en allmn orientering och dessutom tillrcklig kompetens fr att ing i ett team eller bedriva psykoterapi under handledning. Det andra steget skulle ge frdigheter att behandla vissa typer av problem och metodspecialisering. Efter
5. Ej kursiv i original.

11

avslutad hel utbildning, steg 1 och steg 2, skulle den examinerade vara behrig att sjlvstndigt bedriva psykoterapi. Bda stegen gavs allts som statlig utbildning. Innehllet i det frsta steget specificerades i antal timmar teori, handledning etc. Det var ett uttalat syfte att det frsta steget bde skulle utgra en vidareutbildning fr olika yrkesgrupper som skulle ing i psykoterapeutiska och psykiatriska vrdteam, och drmed f en utkad kompetens inom det egna yrkesomrdet, och ge en grund fr dem som skulle g vidare till den frdjupade psykoterapiutbildningen, det andra steget. Detta dubbla syfte problematiserades redan i de frsta utvrderingar som gjordes av psykoterapiutbildningens frsta steg6, 7. Utvrderingarna konstaterade att man hade lyckats vl med syftet att utgra en grund fr den fortsatta utbildningen. Dremot uppfyllde steg 1-utbildningen smre kraven fr en mer allmn utbildning fr olika vrdyrken. Nr dvarande Universitets- och hgskolembetet freslog en frndrad utbildning8 tog de konsekvensen av att steg 1-utbildningen inte visat sig vara lmplig som allmn utbildning fr vrdanstllda. Psykoterapiutbildningen gjordes till en odelad pbyggnadsutbildning som omfattade 60 pong (motsvarande 90 hgskolepong) och bara grupper med psykoterapi i sin grundeller fortbildning gjordes behriga att g utbildningen. Dessa var psykologer, lkare med specialistutbildning i psykiatri enligt 1985 rs studieordning och socionomer med den fortbildningskurs med inriktning mot psykoterapi som d planerades. Andra grupper, framfr allt sjukskterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, kunde tas in under frutsttning att de hade fortbildning med inriktning mot psykoterapi. Steg 1-utbildningen i sin dvarande form fyllde drmed inte lngre ngot syfte, och staten skulle inte lngre ansvara fr den. Utredningen beskriver hur man i stllet ser att behovet av psykoterapeutisk allmnbildning borde uppfyllas: genom kontaktmannautbildningar, utbildningar i psykoterapeutiskt frhllningsstt osv. Ett exempel som nmns r SEJI-utbildningen (strukturerande, edukativa, jagstrkande interaktioner) i Stockholms lns landstings vstra sjukvrdsomrde. Detta slag av utbildningar skulle utg frn vrdens varierande behov. Sdana utbildningar finns fortfarande, men i mindre utstrckning. Ett exempel r en kurs i professionella samtal, 30 hgskolepong, som ges vid Ume universitet.
Utbildningen efter 1993 I och med 1993 rs hgskolereform infrdes en psykoterapeutexamen. Att denna examen infrdes torde hnga samman med att yrkesexamina normalt infrdes fr legitimerade grupper. Som redan beskrivits (se kapitel Inledning) innebar det att ml fr utbildningen stlldes upp, medan den statliga regleringen av
6. Gunnar Bohman: Utvrdering av en statlig psykoterapiutbildning. En beskrivning ver en skapelseprocess. 7. Psykoterapiutbildning vid universitetet i Ume 1979-81. UH-rapport 1982:29. 8. Hgskolans psykoterapiutbildning, UH-rapport 1985:14.

12

utbildningens innehll upphrde. I beskrivningen av psykoterapeutexamen fanns en upprkning av behriga grupper, varav socionomer med freskriven komplettering var en. Nr examensbeskrivningen gjordes om 2007 infrdes grundlggande psykoterapiutbildning som behrighetskrav p det stt som fortfarande gller.

Vilka grundlggande psykoterapiutbildningar finns i dag?

Trots att delningen av psykoterapiutbildningen i tv steg formellt upphrde fr ett kvarts sekel sedan lever den kvar i praktiken. Utbildningar som kallar sig grundlggande psykoterapiutbildning, basutbildning i psykoterapi, steg 1-utbildning el. dyl. ges i dag av ett stort antal utbildningsanordnare. En versikt finns i bilaga 4. Utbildningsanordnarna r av olika slag. En del utbildningar ges inom den statliga hgskolan, eller av enskilda utbildningsanordnare med tillstnd att utfrda psykoterapeutexamen, medan andra ligger helt utanfr hgskolan. Eftersom den sistnmnda gruppen inte str under statlig tillsyn eller ingr i ngot rapporteringssystem s finns det inte ngot enkelt stt att kartlgga den. De utbildningar som tas upp i bilagan r drfr bara exempel. Avsikten r att visa olika typer av utbildningsanordnare, liksom likheter och skillnader i ngra aspekter av utbildningarna. Hgskoleverket vill ppeka att urvalet inte innebr att verket tagit stllning till utbildningarnas kvalitet.
Utbildningar inom den statliga hgskolan Av de sju universitet som ger psykoterapeututbildningen ger alla utom ett (Uppsala universitet) ocks en grundlggande utbildning i psykoterapi. Utbildningen ges ibland p samma institution som den som ger psykoterapeutprogrammet, ibland p en annan institution. Det finns ocks ett universitet och en hgskola som ger grundlggande psykoterapiutbildning utan att ge utbildning till psykoterapeut, Linnuniversitetet och Hgskolan i Gvle. Samtliga utbildningar ges p deltid. Omfattningen uppges vara antingen 45 eller 60 hgskolepong, men skillnaden kan bero p huruvida handledning och egenterapi rknas in eller inte. Fr att vara behrig mste den skande ha en hgskoleutbildning, i allmnhet i form av en yrkesexamen. I de flesta fall ska den som sker till utbildningen ha ett par rs relevant yrkeserfarenhet. Hon eller han mste ocks ha mjlighet att bedriva terapeutiskt arbete vid sidan av utbildningen, och ngra lrosten anger att det krvs en anstllning som ger sdana arbetsuppgifter. Utbildningar hos enskilda utbildningsanordnare som ger psykoterapeututbildning Samtliga fem enskilda utbildningsanordnare som har tillstnd att ge psykoterapeutexamen har ocks grundlggande psykoterapiutbildning. ven fr dessa gller att de ges p deltid och att omfattningen uppges motsvara antingen

13

45 eller 60 hgskolepong. Som behrighet anges att de skande ska ha utbildning i mnniskovrdande yrke/vrdutbildning eller liknande, i de flesta fall exemplifierat genom en upprkning av olika vrdyrken. I de flesta fall r det krav p att studenten p sin arbetsplats ska ha psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgra underlag fr meningsfull handledning. Tidigare yrkeserfarenhet kan ocks vara ett krav eller ge en frdel i urvalet bland de skande.
Andra utbildningar som ges utanfr hgskolan Som redan ppekats finns det ingen realistisk mjlighet att lista alla som ger utbildningar som de p ngot stt antyder kan ge behrighet till psykoterapeututbildning. Den lista som finns i bilaga 4 r en exempelsamling som syftar till att visa bredden i utbildningsanordnare, och likheter och skillnader mellan utbildningarna. De grundlggande psykoterapiutbildningarna i denna grupp ges av freningar, institut, fretag eller landsting. Det finns ocks en frening, sfKBT (intressefrening fr KBT), som granskar och auktoriserar grundutbildningar med inriktning KBT. Utbildningarna r mer heterogena n i de tv fregende grupperna. Flertalet har en inriktning mot antingen KBT, familjeterapi eller psykodynamisk terapi, men det kan ocks glla en speciell terapiform, som bildterapi, hypnos eller s kallad Motivational Interviewing. Eftersom dessa utbildningar str utanfr hgskolan kan utbildningsanordnarna inte ange omfattningen i hgskolepong, men en del gr den jmfrelsen. Utbildningarna ges alltid p deltid, men andelen av heltid r svrare att berkna eftersom utbildningen beskrivs i termer av frelsningstimmar etc. Studietiden varierar mellan tre och sex terminer p deltid. ven kraven fr behrighet varierar mer n fr de utbildningar som ges av universitet eller enskilda utbildningsanordnare med tillstnd att ge psykoterapeutexamen. De flesta utbildningsanordnarna i denna grupp anger att de vnder sig till yrkesgrupper inom vrden och att den skande ska ha hgskolebehrighet. Kravet p att de skande faktiskt ska ha en hgskoleutbildning r dremot inte lika uttalat. I ngra fall stlls inga krav p utbildning fr behrighet, eller bara gymnasiekompetens. En speciell inriktning kan fra med sig srskilda krav, till exempel p konstnrlig utbildning eller kunskaper i hypnos. Hlften av de utbildningsanordnare som tas upp i tabellen har ett uttalat krav p att den studerande ska ha anstllning med inslag av psykoterapi eller liknande formulering. Yrkeserfarenhet av en viss lngd kan ocks vara ett krav. En komplicerande faktor med utbildningsanordnare som str utanfr hgskolan och inte ger psykoterapeututbildning, r att det inte r ovanligt att de ger en grundlggande psykoterapiutbildning endast ngon eller ngra f gnger, vilket kan gra det svrt att bedma utbildningens kvalitet. Psykologernas grundlggande psykoterapiutbildning De grundlggande psykoterapiutbildningar som beskrivits ovan r alla sdana som ges i form av kurser som vnder sig till olika grupper. I psykologutbild-

14

ningarna ingr grundlggande psykoterapiutbildning som en del i det utbildningsprogram som leder till psykologexamen. Till skillnad frn fristende grundlggande psykoterapiutbildningar behver den utbildning som ingr i psykologprogrammen inte innehlla grundlggande moment i psykologi eftersom dessa moment ingtt tidigare i programmet. Klientarbetet bedrivs i allmnhet vid en mottagning i anslutning till utbildningen, men kan ocks frlggas till primrvrden eller psykiatrin.
Lkarnas grundlggande psykoterapiutbildning Grundlggande psykoterapi ingr i lkares specialisering i psykiatri. Hittills har lkarna i allmnhet fljt ngon av de fristende grundlggande psykoterapiutbildningar som beskrivits ovan. Genom Institutet fr professionell utveckling av lkare i Sverige (IPULS) pgr fr nrvarande ett arbete fr att hitta en mer ndamlsenlig utbildning i psykoterapi som ska vara gemensam fr alla lkare som specialiserar sig i psykiatri.

Den grundlggande psykoterapiutbildningens plats i vrden

Som nmnts ovan tillkom den grundlggande psykoterapiutbildningen fr att ven passa andra grupper med behov av kunskaper i psykoterapi. Hgskoleverket har inga aktuella uppgifter om hur de som deltar i grundlggande psykoterapiutbildning frdelar sig p blivande psykoterapeuter respektive vriga. Det intryck verket ftt r dock att en majoritet av dem som gtt en grundlggande psykoterapiutbildning inte gr vidare till en utbildning till psykoterapeut. Flera av de avnmare Hgskoleverket talat med beskriver ett stort behov av steg 1-are, medan intresset fr att anstlla, eller lta vidareutbilda till, legitimerad psykoterapeut r mer begrnsat. Behovet av psykoterapeutisk kompetens i vrden kan belysas av de senaste rens satsningar p kompetensutveckling. Regeringen gav 2007 Socialstyrelsen i uppgift att utreda vilka tgrder som behvs fr att strka den psykosociala kompetensen inom primrvrden. I sin redovisning av uppdraget9 freslr Socialstyrelsen att huvudmnnen br satsa p vidareutbildning av bland annat kuratorer fr att bttre kunna erbjuda samtalsbehandling. Bakgrunden r ett kat behov av psykosocial kompetens, inte bara fr ltta och medelsvra ngest- och depressionstillstnd, eller psykosomatiska symptom, utan ocks fr sdant som viktproblem eller rkavvnjning. Enligt Socialstyrelsen r det framfr allt kognitiv beteendeterapi som r den lmpliga behandlingsformen, och av det fljer att tyngdpunkten i vidareutbildningen br vara sdan terapi. Socialstyrelsen rekommenderar dremot inte ngon viss omfattning p vidare-

9. Psykosocial kompetens i primrvrden. Socialstyrelsens frslag till tgrder fr att ka tillgngen till psykosocial kompetens i primrvrden. Socialstyrelsen, november 2007.

15

utbildningen. Regeringen har ocks gett Socialstyrelsen i uppdrag10 att frdela medel till landstingen fr att stdja utbildning inom evidensbaserad psykologisk behandling. I sin slutredovisning i mars 201111 skriver Socialstyrelsen att en majoritet av de utbildningar som landstingen ordnat varit grundlggande psykoterapiutbildningar med inriktning mot KBT. Valet av inriktning har varit starkt kopplat till den s kallade rehabiliteringsgarantin som varit aktuell samtidigt. Sammantaget innebr dessa satsningar att resurserna ofta styr mot kortare utbildningar i psykoterapi. Hgskoleverkets intryck r ocks att av allt som kan betraktas som psykoterapi i vid mening (givet att det inte finns ngon ordentlig samsyn om vad som ska anses vara psykoterapi) s tycks en mycket stor del utfras av personer som bara har den grundlggande utbildningen. Socialstyrelsen rekommenderar att de som bara har denna utbildning endast ska f utva psykoterapi under handledning men det r bara en rekommendation och den kan vara svr att upprtthlla om det inte finns ngon som skulle kunna handleda anstlld p samma arbetsplats. I samtal som Hgskoleverket frt inom denna utredning framkommer att den grundlggande psykoterapiutbildningen till stor del ersatt olika slags vidareutbildningar fr vrdpersonal. Den uppfattas som ett starkt varumrke, ngot man till exempel kan skriva i platsannonser. Andra slags vidareutbildningar kanske skulle passa bttre, men en arbetsgivare kan vilja sga att alla anstllda har grundlggande psykoterapiutbildning, och inte vara intresserad av att satsa tid och pengar p ngot annat.

Bredd i utbildningen
Flera tidigare utredningar12, 13 har rekommenderat att den grundlggande psykoterapiutbildningen br ge bred kunskap om de viktigaste psykoterapiformerna. Argumentet har varit att utbildningen ska kvalificera fr fortsatta studier inom samtliga psykoterapiinriktningar och ge studenterna en gemensam grund infr psykoterapeututbildningen. I denna utredning har Hgskoleverket diskuterat nskemlet om bredd i den grundlggande psykoterapiutbildningen med utbildningsanordnarna. En vanlig uppfattning bland dem r att utbildningens teoretiska del br innehlla en orientering om vanliga terapiformer, och att utbildningen br ge generiska kompetenser, men att den kliniska delen mste vara specialiserad. Det finns dock ngra som uttryckt uppfattningen att utbildningen ven kliniskt borde vara bred.

10. Uppdrag att utbetala medel fr att stdja utvecklingen av kad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Diarienummer S2007/5552/HS. 11. Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen, Socialstyrelsen, 2011. 12. Utbildning i psykoterapi och psykosocialt arbetsstt. Huvudbetnkande frn utredningen om psykoterapiutbildning. UK-rapport 1975:24. 13. kad kvalitet i psykoterapeututbildningen, Hgskoleverkets rapportserie 2010:9 R.

16

nskeml om reglering av den grundlggande utbildningen

I samtal med olika intressenter har det framkommit ett mycket starkt nskeml om att den grundlggande psykoterapiutbildningen ska regleras. Det har ocks kommit enstaka nskeml om att utbildningen borde ges enbart av universitet eller hgskolor. Dessa nskeml uttrycks framfr allt i termer av att utbildningarna varierar allt fr mycket och att deras kvalitet inte r skerstlld. Det framkommer ocks mer direkt kritik mot utbildningarna, som att de studerande inte sjlva ska behva skaffa klienter till utbildningens praktiska del. nskemlet att reglera utbildningen handlar till stor del om att det finns en oro fr att personer med utbildning av dubis kvalitet kan anstllas inom vrden, alternativt driva terapi i egen verksamhet, med risker fr patientskerheten som fljd. Fretrdare fr vrden ger ocks uttryck fr en nskan att kunna veta att de som anstlls har en bra utbildning. Dremot beskriver utbildningsanordnarna inte ngra strre svrigheter med att bedma de skandes frkunskaper. Dels har flera utbildningsanordnare egna grundlggande kurser i psykoterapi, dels r andras kurser mer eller mindre knda. Studenter antas inte om de kommer frn grundlggande utbildningar med dlig eller oknd kvalitet, enligt utbildningsanordnarna.

17

Psykoterapeututbildningens praktiska delar

Enligt uppdraget ska Hgskoleverket lmna frslag p tgrder som kan gra psykoterapeututbildningens praktiska delar bttre. Utbildningens praktiska delar r framfr allt de utbildningsterapier som ingr som obligatoriskt moment. Kravet r normalt ett visst (minsta) antal klienter och ofta krvs bde lngre och kortare terapier. Eftersom studenterna ska tjnstgra inom en verksamhet dr de kan ha psykoterapeutiska arbetsuppgifter (se nedan) hmtar studenterna i de flesta fall sina klienter till utbildningsterapin frn denna verksamhet. Utbildningsmomentet bestr i att studenten diskuterar terapin med en handledare, anstlld av utbildningsanordnaren. Det r vanligt att diskussionen utgr frn en video- eller ljudupptagning av terapin. I praktiken avgr handledaren om kravet p klinisk utbildning r uppfyllt.

Krav p samtidig tjnstgring

Enligt examensbeskrivningen ska studenten under utbildningen ha haft deltidstjnstgring med psykoterapeutiska uppgifter. Att examensbeskrivningen krver att studenter mste vara yrkesverksamma fr att kunna antas r unikt. I de samtal som frts med olika intressenter inom denna utredning kommer det fram ett stort missnje med tjnstgringskravet, men ocks en oskerhet om vad som skulle kunna vara lsningen. Kravet p tjnstgring r kopplat till flera olika problem: Kravet innebr att endast den som r anstlld eller har egen verksamhet, och dessutom har psykoterapeutiska arbetsuppgifter, kan antas. Eftersom arbetsuppgifterna ska intygas av en arbetsledare eller motsvarande, r det dock svrt fr egna fretagare att antas. Det vanliga r att de som gr psykoterapeututbildning gr det parallellt med arbete som de redan har, men med en nedsttning i tjnsten. Det innebr allts att mjligheten att antas, och sedan flja utbildningen, r beroende av beslut som fattas av arbetsgivare. ven om arbetsgivare godknner ledighet, kan nedsttningen vara illusorisk: i sjlva verket inskrnker den sig kanske till att man fr vara ledig bara nr det r schemalagd undervisning, och fr vrigt arbeta som vanligt. Kravet p tjnstgring r svrt att frena med principen att hgre utbildning inte r avsedd fr en specifik arbetsplats. Det r oklart hur tjnstgringen r kopplad till utbildningen. Kravet fr att examineras r att utbildningsmlen r uppfyllda, men det finns inga srskilda ml fr det arbete som utfrs inom ramen fr tjnstgringen, trots att den r ett specifikt krav. Utbildningsanordnarna uppger att det r viktigt att studenten finns i en milj dr det bedrivs psykoterapi. Mer

18

specifikt uppger man att studenten fr erfarenhet av att diskutera klienter, delta i teamarbete och f kunskaper om rutiner inom psykiatrin. En vanlig instllning bland utbildningsanordnarna r att de, till exempel genom sina egna erfarenheter av psykiatrin, har god insyn i vad studenterna gr p sin arbetsplats. Det r dock inte detsamma som att besluta vad som ska vara uppntt med arbetet, och kontrollera att det har uppntts. Konstruktionen innebr ett oklart ansvar fr utbildningen. Utbildningsanordnaren har antagit studenten och r drmed skyldig att tillse att det finns frutsttningar att genomfra utbildningen. Utbildningsanordnaren ansvarar fr att se till att studenten uppfyllt utbildningens ml men har ingen mjlighet att styra den verksamhet dr studenten i praktiken inhmtar en stor del av de frdigheter som psykoterapiutbildningen ska leda till. Det har hnt att studenter frlorat arbetet, eller ftt ndrade arbetsuppgifter, vilket inneburit att frutsttningarna radikalt frndrats utan att utbildningsanordnaren har ngon kontroll ver dem. Eftersom tjnstgringen ofta fungerar som bas fr att rekrytera klienter till de terapier som ingr i utbildningen, ligger ansvaret fr en stor del av utbildningen dessutom p studenterna. P en direkt frga sger en del av utbildningsanordnarna att det r principiellt felaktigt att studenterna ska ha ansvaret fr att ordna de terapier som utbildningens kliniska del bestr av. Att det inte frefaller diskuteras s mycket verkar snarast bero p att s i stort sett alltid varit fallet. Konstruktionen innebr ocks ett oklart ansvar fr handledningen. Utbildningsanordnaren ansvarar fr att handledningen uppfyller krav ur utbildningssynpunkt, men verksamhetschefen, och ytterst vrdgivaren, svarar fr att handledningen r adekvat inom ramen fr vrdens ansvar fr patienten.

Liten klinisk erfarenhet

I en utvrdering av psykoterapeututbildningarna14 framhll Hgskoleverket att det frekom att studenter hade kontakt med fr f patienter, med alltfr likartade patienter eller med patienter som inte hade psykiatrisk diagnos. Som framgr av fregende avsnitt avgrs urvalet av klienter i stor utstrckning av den verksamhet som bedrivs dr studenten r anstlld. Om verksamheten r starkt specialiserad, vilket inte r ovanligt inom psykiatrin, kommer tillgngen p olika slags patienter att vara begrnsad. Ett klagoml som kommit frn flera av dem Hgskoleverket talat med r att studenterna bara trnar sig p patienter med en enda diagnos, medan verkliga patienter har en mer komplex sjukdomsbild. En uppfattning som terkommer r att det krvs omfattande trning fr att bli psykoterapeut. Det antal utbildningsterapier som krvs fr att bli godknd p utbildningen frutstts bara vara en del av alla terapier som studenten bedriver p sin arbetsplats.
14. Utvrdering av psykoterapeututbildningar vid universitet och enskilda utbildningsanordnare, Hgskoleverkets rapportserie 2007:30 R.

19

Behrighetsreglerna
I uppdraget ingr att lmna en analys av hur behrighetskraven tillmpas och utifrn analysen gra frslag p eventuella frtydliganden. Fr att antas till utbildning som leder till psykoterapeutexamen krvs avlagd psykologexamen (enligt 1982 rs studieordning eller senare bestmmelser), lkarexamen med specialistkompetens i psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri eller rttspsykiatri, socionomexamen och dessutom grundlggande psykoterapiutbildning eller annan motsvarande examen och dessutom grundlggande psykoterapiutbildning. Det r de krav som stlls i examensbeskrivningen i hgskolefrordningen. Utbildningsanordnaren kan stlla ytterligare krav, som dock mste vara helt ndvndiga fr att studenten ska kunna klara utbildningen (7 kap. 31 hgskolefrordningen).

Utbildningsanordnarnas srskilda behrighetskrav

Psykoterapeututbildningen ges i dag av sju universitet och fem enskilda utbildningsanordnare, varav en har statsbidrag. De stller alla upp detaljerade srskilda behrighetskrav, men kraven skiljer sig inte mycket t mellan dem.
Krav p fregende utbildning I princip alla utbildningsanordnarna krver att annan motsvarande examen ska vara en hgskoleexamen om minst 180 hgskolepong. Att det r en vrdutbildning, eller utbildning till ett mnniskovrdande yrke, av ngot slag krver de flesta, men tolkningen varierar. Ett exempel r att ngra r beredda att anta skande med en examen i beteendevetenskap, medan andra inte r det. Andra utbildningar kan ocks accepteras om de innehller psykologikurser i viss omfattning. Annat som vrdestts r att det r yrkesexamina, eller att det r andra examina efter sammanhllna program. Det frekommer att det stlls ett uttryckligt krav p att den skande ska ha skrivit uppsats p (minst) kandidatniv. Utbildningsanordnarna stller krav p att den grundlggande psykoterapiutbildningen ska ha haft viss omfattning, utformning och niv. Antalet handledningstimmar kan till exempel vara specificerat. Det frekommer ocks att den tminstone i frsta hand ska ha haft samma inriktning som det psykoterapeutprogram anskan avser. Alternativt kan rtt inriktning vara ett plus i urvalet bland skande, vilket kan vara en stor frdel vid hgt sktryck. Om

20

utbildningen har fel inriktning frekommer det att den skande uppmanas att komplettera p lmpligt stt. Nr den skande har en annan grundlggande psykoterapiutbildning n den som utbildningsanordnaren sjlv ger bedms utbildningen utifrn schema, kursplaner, kompetens hos lrare och handledare etc., svida utbildningen inte redan r vlknd.
Krav p yrkeserfarenhet Praktiskt taget alla utbildningsanordnarna krver att den skande ska ha haft minst tv rs yrkesverksamhet med psykoterapeutiska arbetsuppgifter efter grundutbildning och grundlggande psykoterapiutbildning. Lkare med specialistkompetens i psykiatri kan dock undantas frn kravet. Ngra specificerar att det mste ha varit minst halvtid, ngra att det ska vara under handledning, eller att det kan rcka med arbete inom psykiatrisk vrd. Krav p egenterapi De flesta utbildningsanordnarna krver att den skande ska ha gtt igenom egenterapi. I de flesta fall r kravet att den ska ha omfattat minst 50 timmar individuellt eller 100120 timmar i grupp, men det frekommer betydligt lgre krav. vriga krav Det r vanligt att personlig lmplighet bedms genom intervjuer, och vikten av dessa intervjuer pongteras av mnga. Det frekommer ocks krav p referenspersoner.

Synpunkter p behrighetskraven
I den utredning som fregick infrandet av en statlig psykoterapiutbildning15 var det en central tanke att psykoterapi br organiseras i team. Utbildningen skulle drfr vara ppen fr olika yrkeskategorier, och i den utbildningsplan som antogs listas en lng rad yrkesgrupper och dessutom vriga. Det r drfr inte frvnande om de psykoterapeuter som verkat lnge r en heterogen grupp. Nr utbildningen sgs ver 1985 begrnsades behrigheten till psykologer, lkare med specialistutbildning i psykiatri och fortbildade socionomer, men med mjlighet fr andra grupper att antas. I denna utredning har Hgskoleverket diskuterat behrighetskraven med utbildningsanordnarna. De synpunkter som framfrts gller dels vilka grupper som br vara behriga, dels det lmpliga i uttrycket annan motsvarande examen.

15. Utbildning i psykoterapi och psykosocialt arbetsstt. Huvudbetnkande frn utredningen om psykoterapiutbildning. UK-rapport 1975:24.

21

Vilka grupper br vara behriga? Ingen frga r s kontroversiell som frgan om vilka grupper som ska vara behriga att ska till psykoterapeututbildningen. Uppfattningarna varierar mycket: alltifrn att utbildningen helt och hllet br vara frbehllen psykologer, till att en lng rad grupper, som genom utbildning eller yrkeserfarenhet kan antas ha god knnedom om den mnskliga naturen, ska vara behriga till utbildningen. Skillnaderna i uppfattning hnger antagligen delvis samman med synen p vad psykoterapi r: en angelgenhet bara fr dem som har ingende kunskaper i psykologi (som psykologer) eller ngot som till stor del bygger p personliga egenskaper och djup insikt i vad det innebr att vara mnniska. Det finns ocks skilda uppfattningar om betydelsen av forskningsanknytning och djup i utbildningen. ven nr det gller de olika yrkesgrupper som faktiskt studerar p psykoterapeututbildningarna finns det rakt motsatta uppfattningar bland utbildningsanordnarna. Det kan finnas flera anledningar, som utbildningens inriktning eller att man rekryterat studenter med olika omfattande fregende yrkeserfarenhet. Eftersom mnga gr psykoterapeututbildningen frst efter flera rs yrkesarbete kan deras grundutbildning dessutom vara ganska olik den utbildning som finns i dag. Vrdutbildningarna har till exempel utvecklats, med hgre krav p vetenskaplighet n frr. I de samtal utredningen frt har det inte framkommit ngon tydlig skillnad i uppfattning om sjukskterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, tre grupper som kan tnkas ha motsvarande examen. Dessa skillnader i uppfattning om vilka utbildningar som r lmpliga som grund fr psykoterapeututbildningen finns ocks bland de avnmare som Hgskoleverket talat med. En synpunkt som framfrts r att det r vrdefullt att undervisningen r baserad p team sammansatta av grupper som arbetar inom hlso- och sjukvrden. Bakom diskussionen om olika gruppers lmplighet fr att bli psykoterapeuter finns ocks fackliga intressen. Inom hlso- och sjukvrden, det omrde som utbildningen frmst riktar sig till, finns det knappast ngra tjnster som psykoterapeut. Det innebr att det kan bli en strid om vem som ska f utfra vilka arbetsuppgifter. Annan motsvarande examen Det finns allts en mjlighet att antas med annan motsvarande examen. Vad som ska anses vara motsvarande mste utbildningsanordnarna avgra. Kravet p samtidig tjnstgring innebr dock i praktiken en begrnsning av vilka som kan antas och flera utbildningsanordnare tvekar att anta andra n sdana grupper som fr anstllning inom hlso- och sjukvrden. De flesta av de intervjuade tycker att det r bra med en mjlighet till motsvarandebedmning, av olika skl. Skl som framfrts av ngon eller ngra utbildningsanordnare r att behrighetskrav br utformas s att de inte utestnger studenter frn andra lnder, att olika grupper berikar varandra under

22

utbildningens praktiska delar och att en begrnsning till alltfr f grupper skulle kunna innebra att rekryteringsunderlaget blir fr litet. S gott som alla utbildningsanordnare vill dock se en skrpning av regeln fr att den ska bli lttare att hantera, och fr att f vgledning. En sak r de allra flesta verens om: behrighetskraven skapar mycket heterogena studentgrupper, vilket r svrt att hantera. Psykologerna, som har betydligt mer omfattande studier i psykologi bakom sig n vriga grupper, har redan lst en stor del av de teoretiska momenten. Tillsammans med lkarna har de ocks redan en examen p avancerad niv.

Undantag frn behrighetskraven

Hgskolefrordningens behrighetskrav gller inte vid uppdragsutbildning. Av frordning (2002:760) om uppdragsutbildning framgr att den som deltar i uppdragsutbildning vid universitet eller hgskola kan f examensbevis ven om han eller hon saknar behrighet fr tilltrde till hgskoleutbildning. Samtliga utbildningsanordnare uppger dock att de tillmpar samma behrighetskrav vid uppdragsutbildning som vid ordinarie utbildning, eller skulle ha gjort det om de hade haft uppdragsutbildning.

23

Diskussion och slutsatser

Psykoterapiutbildning har utretts flera gnger och dessa utredningar, tillsammans med de samtal Hgskoleverket frt med ett stort antal intressenter inom ramen fr denna utredning, visar att det finns ett flertal krav som inte gr att frena. Omrdet frefaller ocks plgat av ett antal konflikter som frsvrar mjligheterna att hitta bra lsningar. I detta kapitel vill verket peka p vilka problem som finns och diskutera mjliga lsningar.
Anvndning av psykoterapi inom olika verksamheter Flera av de personer Hgskoleverket talat med har gett uttryck fr oro nr det gller vrdens organisation, tillgng p resurser och kompetens fr att ta hand om patienter med psykisk ohlsa. Det gller inte minst patienter som kan vara aktuella att behandla med psykoterapi. Behandlingen av psykisk ohlsa har i stor utstrckning frskjutits frn psykiatrin till primrvrden men dr finns inte alltid psykoterapeutisk kompetens. Det gller inte minst personer med tillrcklig kompetens fr att ta ansvar fr diagnoser och beslut om behandling. Kraven p psykoterapeutisk kompetens pverkas ocks av att sdan behandling enligt uppgift blir alltmer aktuell fr somatiska sjukdomar som stroke och diabetes, och riskbeteenden som verkonsumtion av alkohol. Det r rimligt att blivande psykoterapeuter frbereds fr olika slags verksamhet. Om kravet p tjnstgring i praktiken innebr krav p anstllning inom den psykiatriska vrden, kommer problem och arbetsstt i andra verksamheter att missgynnas. Det kan glla primrvrd, fretagshlsovrd och socialtjnst, som kommer i kontakt med ett stort antal personer med depression, ngest och sociala problem. Vidareutbildning eller yrkesexamen? Hgskoleverket kan konstatera att psykoterapeututbildningen har en struktur som starkt avviker frn hgskolans vriga utbildningar. I praktiken fungerar psykoterapeututbildningen som en vidareutbildning inom ramen fr en anstllning, vilket inte r en uppgift fr ordinarie hgskoleutbildning. Det mest uppenbara sklet r att utbildningen r kopplad till en specifik arbetsplats genom kravet p samtidig tjnstgring. Om en arbetsgivare inte r intresserad av att lta en anstlld vidareutbilda sig, till exempel fr att det ofta hnt att anstllda sedan slutat fr att ppna egen verksamhet, kan mjligheten att utbilda sig till psykoterapeut i praktiken vara stngd. Genom de krav p arbetserfarenhet i flera omgngar som dessutom stlls har utbildningen mer karaktr av terkommande utbildning, n av en avgrnsad programutbildning till ett yrke. Till det kommer att studentens livserfarenhet spelar en framtrdande roll i psykoterapeututbildningen. Att s mycket tycks

24

handla om individens egenskaper r ngot som passar dligt ihop med hgskoleutbildning, som snarare knnetecknas av objektivitet och likformighet. Psykoterapeututbildningen rekryterar frhllandevis gamla studenter. Medianldern nr de brjar p psykoterapeutprogrammet r ca 45 r, dvs. de r ca 48 r nr de r frdiga. Bakom sig har de d dels tidigare studier, dels i mnga fall omfattande yrkesverksamhet. Det r knappast rimligt att examen, och legitimation som psykoterapeut, kommer s sent i yrkeslivet. Att detta frhllande inte vcker strre uppmrksamhet hnger nog samman med uppfattningen att psykoterapi krver lng livserfarenhet av sin utvare. Motsvarande resonemang kan dock fras fr andra yrken. En lkare med mnga rs erfarenhet r till exempel rimligen en bttre lkare n en som nyligen examinerats. Med mer erfarenhet kommer normalt mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det r ocks svrt att se psykoterapeututbildningen som yrkesutbildning genom svrigheten att avgrnsa mot andra yrkesutbildningar. Psykoterapi bedrivs framfr allt av psykologer, lkare, socionomer, sjukskterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som vidareutbildat sig. Psykoterapi r en metod (eller en grupp metoder) som inte bara kan anvndas av olika yrkesgrupper, utan i stor utstrckning mste gra det eftersom psykoterapeuter knappast har ngon egen yrkesidentitet inom hlso- och sjukvrden, den verksamhet som utbildningen framfr allt utbildar fr. Hgskoleverket har frsttt att hlso- och sjukvrden behver ett flertal utbildningar p det psykosociala omrdet, av olika lngd och med olika inriktning, som fyller varierande behov. Detta spektrum av utbildningar ingr i vrdens normala kompetensutveckling och utbildningarna kan naturligtvis ges av hgskolan. Olika utbildningar i psykoterapi r ngra av dessa utbildningar. Nr det gller psykoterapeuter mste utbildningen ocks, enligt uppgift, mnga gnger kompletteras med vidareutbildning och auktorisation inom psykoterapeutens subspecialitet. Det r allts inte sjlvklart vilken status psykoterapeututbildningen ska ha. Dremot r det Hgskoleverkets uppfattning att om utbildningen ska leda till en reglerad examen s ska det vara p hgskolesystemets villkor. Vad det innebr diskuteras i nsta avsnitt.
Psykoterapeututbildningen inom examensordningen Psykoterapeutexamen ingr i examensordningen, dvs. i den reglerade delen av hgskoleutbildningen. Det r en hgskoleexamen p avancerad niv, vilket innebr att utbildningen till tminstone strre delen ska best av kurser p avancerad niv. Eftersom tanken bakom nivindelningen r att varje niv bygger p den fregende nivn ska studenten normalt ha en tidigare examen p grundniv fr att antas till psykoterapeututbildning. Att en tidigare examen krvs betyder att kunskaper och frdigheter frn den tidigare utbildningen ligger till grund fr psykoterapeututbildningen. Det kan jmfras med att dagens psykoterapeututbildning bygger p tv examina p avancerad niv, psykolog- och lkarexamen. Det har ocks framfrts att innehllet i mnga

25

kurser p psykoterapeututbildningen motsvarar innehllet i kurser inom psykologutbildningen. Nr psykoterapeutexamen infrdes innebar det att tanken att psykoterapeut r ett yrke sanktionerades. Med tanke p de svrigheter som finns att definiera vad som menas med psykoterapi, eller vem som ska bedriva psykoterapi, r det lmpliga i detta beslut ngot att fundera ver.
Pbyggnad p vilken examen? Att psykoterapeutexamen r p avancerad niv innebr allts att den ska bygga p en examen p grundniv. Dremot r det inte enkelt att sga vilken eller vilka. I examensbeskrivningen rknas psykologer, lkare med specialisering inom psykiatri, socionomer och motsvarande examen upp som de grupper pbyggnadsutbildningen vnder sig till. Upprkningen r inte bara en blandning av examina p grundniv och avancerad niv, det r ocks svrt att se vad de tre namngivna examina har gemensamt som skulle kunna motsvaras av en annan examen. Ingen yrkesexamen p grundniv r en sjlvklar kandidat eftersom ingen ger den grund i psykoterapi som normalt skulle byggas p i en utbildning p avancerad niv. Fr generella examina finns ett krav p progression i ett huvudomrde. Eftersom det inte finns huvudomrden fr yrkesexamina finns inte samma krav p progression fr dem. Utbildningsanordnarna kan drfr vara friare i sin bedmning av vilken examen p grundniv som r lmplig. Som beskrevs i inledningen till denna rapport r en konsekvens av 1993 rs hgskolereform att utbildningar kan f olika utformning. Det var till och med ett av syftena bakom reformen. Examensmlen fr psykoterapeutexamen definierar vad som r gemensamt fr examen, och varje utbildningsanordnare som har examenstillstnd har att tolka mlen. Som fr andra examina stter examensmlen allts grnsen fr vad som ska anses vara en psykoterapeutexamen. Att mngfald i utformningen av utbildningar r kvalitetsdrivande var ocks en utgngspunkt fr hgskolereformen. Karolinska institutet anger till exempel att deras psykoterapeututbildning speciellt syftar till att ge kompetens fr att verka inom offentligt finansierad psykiatri. Det r allts ett medvetet stllningstagande. Andra syften med, och drmed annat innehll i, utbildningen r fullt mjliga, s lnge de inte strider mot examensmlen. Vilka som r behriga att ska till psykoterapeututbildningen br drfr hnga samman med utbildningens inriktning. Hgskoleverket anser att utbildningsanordnarna br ha bst frutsttningar, utifrn den utformning och inriktning de gett sin psykoterapeututbildning, att avgra vilken examen p grundniv som de skande br ha. Tv psykoterapeututbildningar Psykoterapiutbildningens frsta steg frsvann nr den statliga utbildningen gjordes odelad efter 1985. Trots det lever den tudelade utbildningen kvar, men

26

utan att det r synligt i utbildningssystemet, dvs. utan att motsvaras av olika examina. Den grundlggande psykoterapiutbildningen verkar i stor utstrckning st p egna ben, dvs. inte fljas av den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Hgskoleverket fr drfr intrycket att det snarast handlar om tv psykoterapeututbildningar, varav den ena r mer omfattande och kvalificerad n den andra. Fr en utomstende r dock likheten mellan mnga av de grundlggande psykoterapiutbildningar som ges (se bilaga 4) och psykoterapeutprogrammen slende: de vnder sig till ungefr samma grupper, har likartat upplgg, krav p samtidig yrkesverksamhet, egenterapi osv. Hur bred den grundlggande psykoterapiutbildningen br vara mste enligt verkets uppfattning bero p vad utbildningen ska anvndas till. I verkets samtal med utbildningsanordnare har ngra framfrt att en s kort utbildning inte kan lra ut alla former av psykoterapi och att de som gtt igenom den grundlggande psykoterapiutbildningen mste kunna anvnda en metod tillrckligt vl. Om den grundlggande utbildningen inte byggs p till en hel psykoterapeututbildning kan det dock innebra problem att vara fr specialiserad, eftersom ven steg 1-terapeuten kan stllas infr klienter med olika behov. En oro som kommit fram i samtalen r att klienterna kanske inte fr vad de behver, och nskar f, utan vad den personal de mter kan ge. En beskrivning av skillnaden mellan de tv stegen som haft stort genomslag r att den grundlggande utbildningen ska ge kompetens att bedriva psykoterapi under handledning medan den som genomgtt hela psykoterapeututbildningen kan arbeta sjlvstndigt. Som nmnts tidigare r detta en rekommendation med oklar status. Fr anstllda inom hlso- och sjukvrden finns regler fr ansvar. Grundregeln i patientskerhetslagen (2010:659) r att den som arbetar inom hlso- och sjukvrd sjlv br ansvaret fr hur han eller hon fullgr sina arbetsuppgifter. Med ansvaret fljer en frvntan om att man inte gr utanfr sin kompetens. I detta fall innebr det en frvntan om att den som inte har en fullstndig psykoterapeututbildning bedriver psykoterapi under handledning. Fr dem som verkar utanfr hlso- och sjukvrden r situationen en annan. Om de bedriver egen verksamhet, eller arbetar inom en verksamhet dr det inte finns ngon organisation fr det psykoterapeutiska arbetet, r det risk fr att de inte fr den handledning de behver.
Psykoterapeuter och psykologer Psykologutbildningen, som tidigare var en rent akademisk utbildning, har i dag mer klinisk prgel. Samtidigt har psykoterapeututbildningen formaliserats och akademiserats. Resultatet r att utbildningarna nrmat sig varandra och ett verlapp har uppsttt. Den svrighet att definiera psykoterapibegreppet som beskrivs i ett tidigare kapitel fr inte bara betydelse fr psykoterapeututbildningen, utan ocks fr psykologutbildningen. Examensmlen fr psykologer tar upp bde psykoterapi och psykologisk behandling. Den examinerade psykologen ska dels ha frdjupad frmga att

27

bedriva psykologisk behandling, dels kunna bedriva psykoterapi, men under handledning. Mlen tycks allts utg frn att psykologisk behandling r skild frn och underordnad psykoterapi. Om s r fallet r det rimligt att psykologer mste studera vidare fr att kunna bedriva psykoterapi sjlvstndigt, vilket r ett ml fr psykoterapeutexamen. Det r dock svrt att sakligt motivera skillnaden. Alternativt ska psykologisk behandling ses som ngot ospecifikt, medan psykoterapi skulle vara en specifik metod. Det r emellertid knappast s begreppen anvnds i praktiken. Psykologisk behandling och psykoterapi skiljer sig mer t inom respektive begrepp n mellan begreppen. Sveriges psykologfrbund har uppmrksammat regeringen p detta och framfrt nskeml om att mlen fr psykologexamen ndras s att psykologernas rtt att bedriva psykoterapi klargrs. Det r Hgskoleverkets uppfattning att om dessa examensml ska kvarst br de utg frn en tillrckligt tydlig definition av skillnaden i kompetens fr att de utbildningsanordnare som utfrdar psykologexamen ska kunna operationalisera mlen. Det r ocks rimligt att mlen fr psykologexamen och fr psykoterapeutexamen samordnas i relevanta delar.
Reglering av den grundlggande psykoterapiutbildningen Som beskrivits tidigare s finns det starka nskeml om att den grundlggande psykoterapiutbildningen ska regleras. Att det skulle kunna gras genom statlig reglering av innehllet r dock inte mjligt. Universitet och hgskolor bestmmer sedan 1993 sjlva ml, innehll och arbetsformer fr de kurser de ger. Vad gller utbildningar som ligger utanfr hgskolan (dvs. ges av till exempel fretag) har det naturligtvis aldrig funnits ngon mjlighet fr regeringen att reglera innehllet. En frndring av kravet fr tilltrde till psykoterapeututbildningen kan dremot fungera som en indirekt styrning. I dag krvs en ospecifik grundlggande psykoterapiutbildning men det r i princip mjligt att kvalificera kravet. Hgskoleverkets uppfattning r dock att det inte r ngon bra lsning. Att krva basala kunskaper i psykoterapi fr att det inte ingr i de skandes grundutbildning vcker frgan om det verkligen r en pbyggnadsutbildning i psykoterapi fr dem. Redan dagens utformning av examensbeskrivningen r dessutom ett brott mot huvudregeln att behrighetskrav fr utbildningar p avancerad niv r utbildningsanordnarens ansvar (7 kap. 31 hgskolefrordningen), och en fortsatt reglering skulle permanenta brottet. Examensbeskrivningarnas funktion r ocks att visa vad som krvs fr att f en examen, inte att ange tilltrdeskrav. Om tilltrdeskrav nd ska anvndas fr att pverka de grundlggande psykoterapiutbildningar som ges, r frgan allts hur det tekniskt br gras. I ett fall som till ngon del liknar detta, utbildning till yrkeslrare dr sjlva yrkeskunskaperna inte ingr i lrarutbildningen, har frgan om frkunskaper lsts i en frordning (2011:326) som stadgar att en lrare endast r behrig att undervisa i de yrkesmnen fr vilka lrarens yrkeskunskaper r relevanta. Vilka yrkeskunskaperna r framgr sedan av en kompletterande freskrift. En

28

liknande modell skulle eventuellt kunna anvndas fr behrighet till psykoterapeututbildning. I freskriften skulle relevant psykoterapikompetens definieras, oavsett var eller hur den infrskaffats.
Rtt att bedriva psykoterapi Som nmnts har Hgskoleverket ftt intrycket att nskemlet att den grundlggande psykoterapiutbildningen ska regleras till stor del handlar om oro fr att otillrckligt utbildade personer erbjuder psykoterapi. Fr de klienter som sker psykoterapi r det svrt att bedma kvalitetsskillnader, anser mnga av dem verket talat med. Det r skert riktigt, men inte ltt att gra ngot t. Det finns ett visst skydd fr klienter genom att bara den som har legitimation som psykoterapeut fr kalla sig psykoterapeut (4 kap. 5 patientskerhetslagen). Den som har ett annat legitimationsyrke (till exempel psykolog eller sjukskterska) har ocks det personliga ansvar som fljer med legitimationen. I olika sammanhang har det rests krav p att rtten att behandla psykiska tillstnd ska begrnsas p samma stt som det i dag inte r tilltet fr andra n hlso- och sjukvrdspersonal att till exempel behandla cancer. 2009 rs Behrighetsutredning16 diskuterar utfrligt denna frga. Utredningen konstaterar att det saknas studier som visar vilka metoder som kan anses skadliga eller vilka tillstnd som br frbehllas hlso- och sjukvrdspersonal. Utredningen hnvisar ocks till mnniskors rtt att sjlva vlja av vem och p vilket stt de ska behandlas. Behrighetsutredningen anser att det skulle innebra stora svrigheter att precisera vilka psykiska sjukdomar respektive vilka metoder som skulle omfattas, och freslr ingen lagndring. Hgskoleverket kan bara konstatera att en ndring av patientskerhetslagen i detta avseende inte verkar vara en framkomlig vg att komma till rtta med missbruk av psykoterapi. Egenterapi Ett inslag i psykoterapeututbildningen r s kallad egenterapi. Sdan terapi ingr av tradition i psykoterapiutbildning, bland annat med motiveringen att terapeuten sjlv r ett s viktigt verktyg att det r ndvndigt att ha en god sjlvinsikt. Uppfattningen om egenterapi skiljer sig dock mellan olika terapiskolor, och i och fr sig rimliga skl framfrs bde fr och emot. Hgskoleverket konstaterar att egenterapins berttigande inte r en frga som regeringen br ta stllning till. Examensbeskrivningen innehller ml i form av bland annat frdigheter, men inte hur dessa ml ska uppns, och br inte heller i fortsttningen innehlla ngot krav p egenterapi. Om en utbildning omfattar egenterapi ska den dock, som alla andra delar av utbildningen, vara kopplad till ml som studenten examineras mot, ven om de kan vara svra att formulera. Ett intyg p att studenten deltagit ett visst antal timmar kan knappast utgra examination. I examensbeskrivningen finns mlet att studenten ska visa frmga att fortlpande utveckla sjlvknnedom och empatisk frmga.
16. Kompetens och ansvar. Betnkande av 2009 rs Behrighetsutredning, SOU 2010:65.

29

Motsvarande ml finns dock fr alla vrdutbildningar inom hgskolan och r knappast s specifikt att det bara kan uppns genom egenterapi.
Utbildningsterapier Som nmnts tidigare r det en vanlig uppfattning att det antal utbildningsterapier som formellt krvs r alldeles fr litet. Det frvntas lsa sig genom det arbete studenten ska bedriva p deltid. Det innebr dock att en omtalat viktig del av utbildningen till mycket stor del ligger utanfr den utbildning som utbildningsanordnaren ansvarar fr. Hur omfattande denna utanfrstende del r kommer dessutom att variera frn student till student, vilket vcker frgan om vilka krav utbildningsanordnaren egentligen examinerar mot. Hgskoleverket har tidigare freslagit att psykoterapeututbildningens omfattning ndras frn 90 hgskolepong till 180 hgskolepong, i praktiken tre r p heltid i stllet fr p halvtid. Den kliniska erfarenheten i form av deltidstjnstgring skulle integreras i utbildningen. Frslaget har mtts av blandade reaktioner. ven om flera har ansett att tanken r riktig, avvisar de flesta frslaget som alltfr kostnadsdrivande och orealistiskt. Karolinska institutet och Ersta Skndal hgskola str till en del utanfr denna diskussion. Deras utbildningar skiljer sig frn de andra genom att de tar ett betydligt strre ansvar fr utbildningens kliniska del. ven Ericastiftelsen har uttryckt intresse fr avtal om samarbete, i deras fall med Stockholms lns BUP-organisation. Karolinska institutet pongterar att det har krvt en avsevrd arbetsinsats, och kanske inte hade lyckats utan den relation de sedan gammalt har med landstinget. Privatiseringen av primrvrd och psykiatrisk vrd har dessutom inte gjort situationen enklare. Fr andra utbildningsanordnare skulle motsvarande ansvar antagligen vara betydligt svrare att ta. Som Hgskoleverket ser det, r problemet inte att utbildningen ges p halvfart parallellt med att studenten arbetar. Det handlar i stllet om vad som ska uppns, och hur det kontrolleras. Oavsett hur den kliniska utbildningen ordnas, genom anstllning i vrden, praktikplatser eller genom att utfras p en klinik knuten till utbildningsanordnaren, r det utbildningsanordnarens skyldighet att definiera ml och examinera studenten mot mlen. Det betyder att utbildningen ska ge den kompetens som krvs fr psykoterapeutexamen. Om 90 hgskolepong inte rcker fr nskvrt antal terapier och annan klinisk verksamhet, och en utkning av utbildningen inte r aktuell, mste kravet p klinisk kompetens snkas. Hgskoleverket anser att det r ndvndigt att utbildningsanordnarna tar hela ansvaret fr psykoterapeututbildningen fram till examen.

30

Frslag p ny psykoterapeutexamen
Hgskoleverket freslr att psykoterapeutexamen grs om s att den bttre uppfyller kraven p en hgskoleexamen p avancerad niv. Frslaget innebr att utbildningen tydligare bygger p en hgskoleexamen p grundniv. Utbildningsanordnaren avgr, utifrn innehll och inriktning p den aktuella psykoterapiutbildningen, vilken eller vilka examina p grundniv som ger en tillrcklig grund. Eftersom de examina p grundniv som kan vara aktuella inte har kunskaper i psykoterapi i sina examensml behver psykoterapeututbildningen ge ven grundlggande kunskaper i psykoterapi. Omfattningen av psykoterapeutexamen fresls drfr ndras frn nuvarande 90 hgskolepong till 120 hgskolepong. Fr att undvika missfrstnd och klargra att psykoterapeututbildningen r en pbyggnadsutbildning freslr Hgskoleverket att examensbeskrivningen preciserar att det drtill stlls krav p avlagd examen p grundniv. Att kningen r mindre n den omfattning nuvarande grundlggande psykoterapiutbildning vanligen har motiveras av att det rimligen finns samordningsfrdelar. Som en fljd av den freslagna ndringen av examensbeskrivningen freslr Hgskoleverket ocks att 7kap.29 hgskolefrordningen ndras. Enligt nuvarande examensbeskrivning ska psykoterapeututbildningen ges p deltid. Hgskoleverket freslr att detta krav stryks. P samma stt som fr all hgskoleutbildning r det utbildningsanordnaren som avgr om utbildningen ska ges p hel- eller deltid. Mlen fr psykoterapeutexamen fresls inte ndras. De formulerades s sent som 2007 och inga synpunkter p dem har framfrts i utredningen. Hgskoleverket freslr ocks att kravet p deltidstjnstgring med psykoterapeutiska uppgifter tas bort. Om det innebr att mlen fr psykoterapeutexamen inte kan uppfyllas, br regeringen se ver mlen.
Konsekvenser som frslaget kan medfra fr berrda parter Fr utbildningsanordnarna innebr Hgskoleverkets frslag till ny psykoterapeutexamen att utbildningsplaner och kursplaner mste gras om. Fr utbildningsanordnarna kan frslaget ocks i praktiken innebra att kraven p och formerna fr utbildningens praktiska inslag ses ver. ndringen av examensbeskrivningen torde innebra att utbildningsanordnarna mste ska nytt examenstillstnd. Fr studenterna fr frslaget att stryka kravet p att utbildningen ges p deltid inga konsekvenser s lnge utbildningsanordnarna vljer att fortstta att ge utbildningen p deltid. Psykologer skulle inte vara frhindrade att ska in till psykoterapeututbildningen men deras behov av utbildning i psykoterapi skulle i stor utstrckning behva lsas p annat stt. Hgskoleverket erfar att Sveriges

31

psykologfrbund arbetar fr att psykologer vidareutbildar sig till specialister i psykologisk behandling i stllet fr till psykoterapeuter. Det r allts mjligt att psykologernas situation lses p annat stt. Som redan nmnts pgr en utredning inom IPULS fr att hitta en utformning av grundlggande psykoterapiutbildning som bttre passar lkarnas behov. Om regeringen beslutar att ndra psykoterapeututbildningen i enlighet med frslaget ovan frutstter Hgskoleverket att IPULS utkar sin utredning s att den omfattar en mer fullstndig utbildning i psykoterapi. Fr verksamheter som behver psykosocial kompetens, och som i dag i stor utstrckning tcker behovet genom grundlggande psykoterapiutbildning, skulle behovet f tillgodoses genom olika slags vidareutbildning. P vanligt stt ansvarar verksamhetschef eller motsvarande, vid anstllning eller vidareutbildning, fr att personalens kompetens motsvarar vrdens behov. En konsekvens av frslaget r att det blir en tydligare koppling mellan beteckningen psykoterapeut och psykoterapeutexamen. Det blir svrare att antyda att man r psykoterapeut utan att vara legitimerad. Det br ocks resultera i att socionomer, som inte har en grundutbildning som r kopplad till en legitimation, i strre utstrckning utvar psykoterapi under legitimationsansvar.
Ekonomiska konsekvenser Hgskoleverket ska redovisa ekonomiska konsekvenser fr berrda parter av de frslag som lmnas. Eventuella effekter p studiemedelskostnaderna ska ocks redovisas. Den frndring av psykoterapeututbildningen som Hgskoleverket freslr innebr en frlngning med 30 hgskolepong. Utbildningen ska dock inkludera den grundlggande psykoterapiutbildningen, och resultatet r en mindre total omfattning p utbildningen till psykoterapeutexamen n i dag. Frslaget br drfr vara ekonomiskt neutralt fr utbildningsanordnarna, eftersom de, med ett undantag, ven ger grundlggande psykoterapiutbildning. Fr de statliga utbildningsanordnarna gller att hur stor del av takbeloppet som tas i ansprk avgrs av hur de kurser klassas som ingr i nuvarande utbildningar, respektive skulle ing i den utbildning som fresls. Hgskoleverket har funnit att kurser inom den grundlggande psykoterapiutbildningen, liksom de kurser som ingr i psykoterapeutprogrammen, till helt vervgande del klassificeras inom medicinskt utbildningsomrde, varfr frslaget inte heller pverkar avrkningen inom takbeloppet. Om den freslagna utbildningen ges p heltid skulle det kunna innebra kade kostnader fr studenterna, i form av utebliven inkomst och studieskulder. Eftersom Hgskoleverkets bedmning r att utbildningen troligen kommer att ges p deltid ven i fortsttningen, br frslaget dock vara ekonomiskt neutralt ven fr studenterna. Det innebr att statens kostnader fr studiemedel antagligen inte heller pverkas.

32

Frfattningsfrslag
Frslag till frordning om ndring i hgskolefrordningen (1993:100)
7 kap. 29
Nuvarande lydelse Freslagen lydelse

Grundlggande behrighet till ett utbildningsprogram som leder till en sdan yrkesexamen p avancerad niv som enligt examensordningen frutstter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som ftt angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundlggande behrighet har ven den som har frutsttningar enligt 28 frsta stycket 2. Detta gller dock inte i frga om utbildningsprogram som leder till en sdan yrkesexamen som frutstter legitimation.

Grundlggande behrighet till ett utbildningsprogram som leder till en sdan yrkesexamen p avancerad niv som enligt examensordningen frutstter viss legitimation har den som ftt angiven legitimation. Grundlggande behrighet till ett utbildningsprogram som leder till en sdan yrkesexamen p avancerad niv som enligt examensordningen och anslutande freskrifter frutstter en tidigare avlagd examen har den som ftt en sdan examen. Grundlggande behrighet har ven den som har frutsttningar enligt 28 frsta stycket 2. Detta gller dock inte i frga om utbildningsprogram som leder till en sdan yrkesexamen som frutstter legitimation.

Frslag till ndring i bilaga 2 till hgskolefrordningen (1993:100)

Psykoterapeutexamen
Nuvarande lydelse Freslagen lydelse

Omfattning Psykoterapeutexamen uppns efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 hgskolepong under en trersperiod. Drtill stlls krav p avlagd psykologexamen (enligt 1982 rs studieordning eller senare bestmmelser), lkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, socionomexamen, eller annan motsvarande examen. Fr de tv sistnmnda grupperna krvs dessutom grundlggande psykoterapiutbildning.

Omfattning Psykoterapeutexamen uppns efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 hgskolepong. Drtill stlls krav p avlagd examen p minst grundniv. Hgskolan fr meddela nrmare freskrifter om kravet p examen.

33

Nuvarande lydelse

Freslagen lydelse

Ml Fr psykoterapeutexamen skall studenten visa sdan kunskap och frmga som krvs fr behrighet som psykoterapeut. Kunskap och frstelse Fr psykoterapeutexamen skall studenten visa kunskap om omrdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprvad erfarenhet och sambandets betydelse fr yrkesutvningen, visa frdjupad kunskap om och frstelse fr olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstnd samt psykiatrisk diagnostik, och visa kunskap och frstelse fr relevanta samhlls- och familjefrhllanden som pverkar individer och grupper. Frdighet och frmga Fr psykoterapeutexamen skall studenten visa frmga att p ett frdjupat stt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillmpning, visa sdana frdjupade frdigheter som krvs fr att sjlvstndigt genomfra diagnostiska bedmningar samt upprtta, genomfra och kritiskt utvrdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av omrdena individual-, gruppeller familjeterapi, visa frmga att kritiskt och sjlvstndigt granska, bedma och anvnda relevant information samt diskutera nya fakta, freteelser och frgestllningar med olika grupper

Ml Fr psykoterapeutexamen ska studenten visa sdan kunskap och frmga som krvs fr behrighet som psykoterapeut. Kunskap och frstelse Fr psykoterapeutexamen ska studenten visa kunskap om omrdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprvad erfarenhet och sambandets betydelse fr yrkesutvningen, visa frdjupad kunskap om och frstelse fr olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstnd samt psykiatrisk diagnostik, och visa kunskap och frstelse fr relevanta samhlls- och familjefrhllanden som pverkar individer och grupper. Frdighet och frmga Fr psykoterapeutexamen ska studenten visa frmga att p ett frdjupat stt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillmpning, visa sdana frdjupade frdigheter som krvs fr att sjlvstndigt genomfra diagnostiska bedmningar samt upprtta, genomfra och kritiskt utvrdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av omrdena individual-, grupp- eller familjeterapi, visa frmga att kritiskt och sjlvstndigt granska, bedma och anvnda relevant information samt diskutera nya fakta, freteelser och frgestllningar med olika grupper

34

Nuvarande lydelse

Freslagen lydelse

och drmed bidra till utveckling av och drmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och yrket och verksamheten, och visa frmga att med berrda par visa frmga att med berrda parter muntligt och skriftligt redogra ter muntligt och skriftligt redogra fr tgrder och behandlingsresultat fr tgrder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta frsamt i enlighet med relevanta frfattningar dokumentera dessa. fattningar dokumentera dessa. Vrderingsfrmga och frhllningsstt Fr psykoterapeutexamen skall studenten visa frmga att fortlpande utveckla sjlvknnedom och empatisk frmga, visa frmga att med helhetssyn p mnniskan gra tgrdsbedmningar utifrn relevanta vetenskapliga, samhlleliga och etiska aspekter med srskilt beaktande av de mnskliga rttigheterna, visa frmga att identifiera etiska aspekter p eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa frdjupad frmga till ett professionellt frhllningsstt gentemot klienter och deras nrstende, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlpande utveckla sin kompetens. Sjlvstndigt arbete (examensarbete) Fr psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen fr kursfordringarna ha fullgjort ett sjlvstndigt arbete (examensarbete). Vrderingsfrmga och frhllningsstt Fr psykoterapeutexamen ska studenten visa frmga att fortlpande utveckla sjlvknnedom och empatisk frmga, visa frmga att med helhetssyn p mnniskan gra tgrdsbedmningar utifrn relevanta vetenskapliga, samhlleliga och etiska aspekter med srskilt beaktande av de mnskliga rttigheterna, visa frmga att identifiera etiska aspekter p eget forsknings- och utvecklingsarbete, visa frdjupad frmga till ett professionellt frhllningsstt gentemot klienter och deras nrstende, visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa frmga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlpande utveckla sin kompetens. Sjlvstndigt arbete (examensarbete) Fr psykoterapeutexamen ska studenten inom ramen fr kursfordringarna ha fullgjort ett sjlvstndigt arbete (examensarbete).

35

Nuvarande lydelse

Freslagen lydelse

vrigt Fr psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjnstgring med psykoterapeutiska uppgifter. Fr psykoterapeutexamen skall ocks de preciserade krav glla som varje hgskola sjlv bestmmer inom ramen fr kraven i denna examensbeskrivning.

vrigt Fr psykoterapeutexamen ska ocks de preciserade krav glla som varje hgskola sjlv bestmmer inom ramen fr kraven i denna examensbeskrivning.

36

Frhllande till EU
Av utredningens direktiv framgr att verket ska beakta de skyldigheter som fljer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen i de frslag som lggs fram. Verket tolkar detta som att freslagna ndringar av psykoterapeututbildningen inte i ondan ska frsvra fr svenska psykoterapeuter att arbeta utomlands, eller fr utlndska psykoterapeuter att arbeta hr.
Erknnande av utbildning Fr skande med utbildning frn annat EU-land finns en verenskommelse, direktiv 2005/36/EG, om msesidigt erknnande av vissa yrkeskvalifikationer (reglerat yrke) som bland annat rr psykoterapeuter. Att ett yrke r reglerat kan dock ha olika betydelse i respektive land. Regleringen kan avse enbart en specifik anvndning av titeln, men det kan ocks vara s att titeln inte r reglerad, men det r reglerat vem som fr bedriva psykoterapi. Av de lnder som omfattas av direktivet r psykoterapeut reglerat som yrke i tta lnder: Finland, Liechtenstein, Nederlnderna, Polen, Schweiz, Sverige, Tyskland och sterrike. Utbildningarna till psykoterapeut i dessa lnder bygger p en befintlig profession, i allmnhet lkare, psykolog och ngon eller ngra andra. Till skillnad frn i Sverige r lrare och pedagoger omnmnda i flera lnder. Utbildningarna ges i allmnhet p deltid och varierar d mellan tv och fem r. Situationen fr inresande psykoterapeuter frn andra lnder Skande frn annat EU-land (utbildningslandet) kan f svensk legitimation som psykoterapeut efter prvning av Socialstyrelsen, under frutsttning att psykoterapeutyrket i utbildningslandet r jmfrbart med yrket i Sverige, och att utbildningarna inte skiljer sig vsentligt till innehll och lngd. Dessutom krvs att yrket r rttsligt reglerat i utbildningslandet och att den skande uppfyller utbildningslandets krav. Om utbildningarna skiljer sig t kan Socialstyrelsen krva kompensationstgrder, till exempel ett lmplighetsprov. Om psykoterapeut inte r ett reglerat yrke i det land den skande kommer frn kan hon eller han nd f svensk legitimation, men bara under frutsttning att hon eller han under de senaste tio ren arbetat som psykoterapeut i minst tv r, i utbildningslandet eller i annat EU-land dr yrket inte r reglerat. Ett tiotal psykoterapeuter frn andra lnder ansker om svensk legitimation per r. Uppskattningsvis hlften fr sin anskan godknd. Avslagen beror oftast p att psykoterapeutyrket inte r reglerat i utbildningslandet eller p att den skande har en inriktning som inte kan ligga till grund fr legitimation i Sverige. Om den svenska utbildningen frndras kan det f konsekvenser fr inresande, i den mn frndringarna innebr begrnsningar av behrighet eller utkning av utbildningen.

37

Situationen fr svenska psykoterapeuter som vill arbeta utomlands En svensk psykoterapeut som vill arbeta i ett annat EU-land kan gra det utan begrnsningar om landet inte har lagstiftning som reglerar anvndandet av yrkestiteln eller utvandet av yrket. Om landet dremot har sdan lagstiftning grs det en prvning av landets behriga myndighet. Det finns ingen aktuell, samlad statistik ver personer som skt f sin svenska utbildning erknd i ngot annat land dr utbildningen (ocks) r reglerad. Socialstyrelsen kan utfrda intyg som styrker att en person har svensk legitimation, och drmed svensk utbildning. Sdana intyg diariefrs inte, varfr det r svrt att underska hur mnga de r. Enligt uppgift frn de tjnstemn som handlgger dessa frgor hnder det nstan aldrig. Frfrgningar frn behriga myndigheter i andra lnder r lika sllsynta. Socialstyrelsens uppfattning r drfr att det antagligen r mycket sllsynt att svenska psykoterapeuter sker sig utomlands. Om en frndring av den svenska psykoterapeututbildningen leder till att psykoterapeuter r yngre nr de examineras r det mjligt att fler vljer att arbeta utomlands. Konsekvensen fr dem av en frndring av utbildningen beror bde p hur utbildningen frndras och vilket land som r mottagare. Konsekvenser av frslaget Om psykoterapeutexamen ndras s att den fr en tydligare karaktr av pbyggnad p till exempel vrdutbildningar p grundniv s r det inte sjlvklart att det fr ngra konsekvenser fr psykoterapeuter som kommer till Sverige. De utbildningar som finns i andra lnder dr psykoterapeut r ett reglerat yrke varierar och kan vara mer lika en tidigare svensk utbildning, eller mer lika den freslagna nya utbildningen. Motsvarande resonemang gller fr dem som gtt den nya utbildningen i Sverige och sedan vill arbeta i ett annat EU-land. Fr psykologer och lkare med specialisering i psykiatri eller psykoterapi som vill bedriva psykoterapi i ett annat land n Sverige och dr yrket r reglerat r det inte heller sjlvklart att de skulle bedmas annorlunda n i dag. Bde psykolog och lkare r fr vrigt reglerade yrken i de aktuella lnderna, vilket innebr att dessa yrkesgruppers kvalifikationer nd bedms enligt direktiv 2005/36/EG.

38

Bilaga 1: Uppdraget

Regeringsbeslut

I:11

2011-03-10
Utbildningsdepartementet

U2011/1669/UH, U2010/3524/UH (delvis)

Hgskoleverket Box 7851 103 99 STOCKHOLM

Uppdrag att utreda psykoterapeututbildningar Bakgrund

Hgskoleverket redovisade vren 2007 en utvrdering av psykoterapeututbildningar (Utvrdering av psykoterapeututbildningar vid universitet och enskilda utbildningsanordnare, Rapport 2007:30 R). Hgskoleverket pekade i rapporten p bristande kvalitet i flera hnseenden. Regeringen beslutade den 2 april 2009, mot bakgrund av Hgskoleverkets rekommendationer i rapporten, att terkalla tillstnd att utfrda examen fr sju enskilda utbildningsanordnare. Regeringen beslutade samma dag att ge Hgskoleverket i uppdrag att utreda psykoterapeututbildningen och att bl.a. fresl hur en kad kvalitet i utbildningen skulle skerstllas. Den 31 maj 2010 redovisade Hgskoleverket uppdraget i rapporten kad kvalitet i psykoterapeututbildningar, Rapport 2010:9 R (U2010/3524/UH).
Regeringens beslut

Regeringen uppdrar t Hgskoleverket att fortsatt utreda psykoterapeututbildningarna och att lmna frslag p tgrder som krvs fr att ka kvaliteten i utbildningarna. I uppdraget ingr att lmna frslag p tgrder som leder till kvalitetsfrbttringar i de grundlggande psykoterapiutbildningarna dels med den utgngspunkten att utbildningarna, som i dag, ska kunna ges utanfr hgskolan, dels med den utgngspunkten att utbildningarna ska ges inom hgskolan, frslag p tgrder som kan frbttra de praktiska delarna av utbildning som leder till psykoterapeutexamen, en analys av hur behrighetskraven till utbildning som leder till psykoterapeutexamen tillmpas, och med utgngspunkt i denna analys, ge frslag p om, och i s fall hur, behrighetskraven behver frtydligas.

Postadress 103 33 Stockholm Besksadress Drottninggatan 16

Telefonvxel 08-405 10 00 Telefax 08-21 68 13

E-post: registrator@education.ministry.se

Frslagen br inte leda till frndringar i andra utbildningar inom hgskolan. Under uppdragets genomfrande ska Hgskoleverket beakta den mngfald av terapiinriktningar som finns inom psykoterapin. Fr varje frslag som Hgskoleverket lmnar ska verket analysera och redovisa de konsekvenser, inklusive ekonomiska och juridiska, som frslaget kan medfra fr berrda parter, kortfattat redovisa fr- och nackdelar med vriga alternativ till lsningar som Hgskoleverket har vervgt under utredningens gng, beakta de skyldigheter som fljer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och lmna de frfattningsfrslag som behvs. De redovisade ekonomiska konsekvenserna ska inkludera eventuella effekter p studiemedelskostnaderna. Hgskoleverket ska under utredningens gng samrda med berrda aktrer, ssom Socialstyrelsen, universitet och hgskolor och enskilda utbildningsanordnare samt med representanter fr arbetsgivare, studenter och psykoterapeuter som bedriver verksamhet i privat regi. Hgskoleverket ska fortlpande rapportera till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) om arbetets gng. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 december 2011.
Sklen fr regeringens beslut

Psykoterapeututbildningarna ger en kompetens som r efterfrgad av mnga patienter. De stora kvalitetsbrister som pvisats inom psykoterapeututbildningarna behver tgrdas fr att patientskerheten ska kunna skerstllas. Det r angelget att psykoterapeututbildningarnas kvalitet och organisation ger en god grund fr legitimerade psykoterapeuter. Frslagen i Hgskoleverkets rapport kad kvalitet i psykoterapeututbildningar innebr att ett flertal utbildningar som i dag kan vara behrighetsgivande fr tilltrde till utbildning som leder till en psykoterapeutexamen i fortsttningen inte skulle vara det, vilket minskar rekryteringsunderlaget till utbildningen. Nuvarande utbildning fresls ocks frlngas frn 90 till 180 hgskolepong genom att den kliniska praktiken integreras i utbildningarna. Vidare fresls att socionomutbildningen och specialistsjukskterskeutbildningen frlngs, en frlngning som i detta sammanhang r svr att motivera med tanke

3 p den relativt lga andelen studenter frn dessa utbildningar som lser vidare till en psykoterapeutexamen. Psykoterapeututbildningarnas konstruktion r ovanlig inom hgskolan och berr ett antal intressenter frutom staten, ssom landsting, kommuner, enskilda utbildningsanordnare, studenter och klienter eller patienter. Det r drfr srskilt viktigt att konsekvenserna av frndringar i frga om utbildningarna analyseras noggrant. Mot bakgrund av ovan framfrda skl anser regeringen att det behvs en kompletterande utredning fr att de pvisade kvalitetsbristerna och andra problem som eventuellt finns med psykoterapeututbildningarna ska kunna lsas p ett tillfredsstllande stt. P regeringens vgnar

Jan Bjrklund

Mikaela Staaf

Kopia till

Socialdepartementet/FS Socialstyrelsen Uppsala universitet Lunds universitet Gteborgs universitet Ume universitet Linkpings universitet Karolinska institutet Beteendeterapeutiska Freningen, Uppsala Center fr Cognitiv Psykoterapi och Utbildning Ericastiftelsen Ersta Skndal hgskola, S:t Lukas utbildningsinstitut Gteborgs Psykoterapi Institut Hggmark Psykoterapi och konsult AB fr Linnstadens Psykoterapi Institut (LPI) Otterhllans Institut fr Psykoanalys psykoterapi och utbildning Handelsbolag Psykoterapisllskapet i Stockholm AB Stockholms Akademi fr Psykoterapeututbildning Svenska Institutet fr kognitiv psykoterapi Svenska psykoanalytiska freningen Sveriges Kommuner och Landsting

Bilaga 2: Intervjuer
Inom denna utredning har samtal frts med fljande personer, varav en del som fretrdare fr respektive verksamhet.
Fretrdare fr utbildningsanordnare Center fr cognitiv psykoterapi och utbildning i Gteborg: Carina Andersson, Anna Ehnvall, Kristina Gyllensten och Tommy Nordin. Ericastiftelsen: Gunnar Carlberg, May Nilsson och Fredrik Olhammar. Ersta Skndal hgskola: Bjrn Elwin och Teci Hill. Gteborgs universitet: Gran Sandell. Karolinska institutet: Annika Lindgren och Bo Vinnars. Linkpings universitet: Lars Back. Lunds universitet: Hkan Johansson och Gardar Viborg. Stockholms akademi fr psykoterapeututbildning: Birgitta Elmquist och Leif Havneskld. Stockholms universitet: Gunilla Berglund, Stephan Hau och Pia Risholm Mothander. Svenska institutet fr kognitiv psykoterapi: Poul Perris. Ume universitet: Ellinor Salander Renberg och Ylva Semelius. Uppsala universitet: Helena Danell, Annelie Holmstedt, Ata Kaderi, Johan Waara och Bengt Westling. Avnmare Karin Aleberg-Lvgren, enhetschef Sdermalms stadsdelsfrvaltning, Stockholm. Olav Bengtsson, divisionschef BUP, Stockholms lns landsting. Kersti Ejeby och Klara Sternbrink, chef respektive enhetschef fr Gustavsbergs vrdcentral. Eeva Espalani och Pia Litzell Berg, ldrepsykiatrisamordnare respektive medarbetare, Psykiatri Sdra Stockholm. Johan Franck, verksamhetschef Centrum fr psykiatriforskning och Beroendecentrum. Conny Gabrielsson och Marie-Louise Siverstrand, enhetschef respektive medarbetare, Enheten fr psykiatri,Avdelningen fr nrsjukvrd, Stockholms lns landsting. Mats Hamreby, VFU-ansvarig, Kompetenscentrum fr psykoterapi, Centrum fr psykiatriforskning och SLL:s representant i Karolinska institutetsprogramnmnd. Mats Leffler, enhetschef fr Psykiatriska mottagningen Stenungsund/Tjrn. Nils Lindefors, verksamhetschef, SLSO/Psykiatri Sydvst. Christina Nordqvist, verksamhetschef Enheten fr Psykisk hlsa,

43

Primrvrden i Uppsala ln. Marie Rahln, Modellomrde (SKL) psykisk hlsa barn och unga, Huskvarna. Per Olof Sjblom, frvaltningschef Psykiatri Skne. Barbro Vestin, kurator Psykosociala teamet, Landstinget Gvleborg.
Fretrdare fr organisationer Beteendeterapeutiska freningen: Kerstin Mill. Frbundet Sveriges arbetsterapeuter: Lena Haglund. Freningen fr barn- och ungdomspsykoterapeuter: Anders Schiler och Kristoffer Wikstad. IPULS: Cecilia Svanborg. Legitimerade sjukgymnasters riksfrbund: Lena Hedlund. Psykiatriska riksfreningen: Henrika Jormfeldt. Riksfreningen psykoterapicentrum: Gunnar Bohman. Svenska freningen fr familjeterapi: Ingegerd Wirtberg. Sveriges kommuner och landsting: Fredrik Lindencrona och Anna stbom. Sveriges legitimerade psykoterapeuter: Titti Frnkel, Marie Hellsten, Kjell Jansson, Diana Segerstedt, Ylva Semelius, Birgitta Tordenstrm, Anna Trnqvist och Bjrn stergaard. Sveriges psykologfrbund: Camilla Damell, Maria Lindhe och rjan Salling. Sllskapet fr existentiell psykoterapi: Gunnar Nilsson och Dan Stiwne. Privatpraktiserande psykoterapeuter Kjell Jansson Elisabeth Lannfelt Kerstin Tilfors Bjrn stergaard Studenter Anna Jonsson, Stockholms universitet. Rene From Mokhtar, Lunds universitet.

44

Bilaga 3: Utbildningsanordnare
Center fr cognitiv psykoterapi och utbildning i Gteborg http://www.cognitivterapi.se Ericastiftelsen http://www.ericastiftelsen.se Ersta Skndal hgskola http://www.esh.se Gteborgs universitet http://www.gu.se Karolinska institutet http://ki.se Linkpings universitet http://www.liu.se Lunds universitet http://www.lu.se Stockholms akademi fr psykoterapeututbildning http://www.sapu.se Stockholms universitet http://www.su.se/ Svenska institutet fr kognitiv psykoterapi http://www.cbti.se Ume universitet http://www.umu.se/ Uppsala universitet http://www.uu.se/

45

Bilaga 4: Anordnare av grundlggande psykoterapiutbildning

Statliga utbildningsanordnare
Utbildningsanordnare Gteborgs universitet Utbildning Grundlggande psykoterapiutbildning med inriktning mot familjeterapi och ntverksarbete. Grundlggande psykoterapiutbildning med kognitiv inriktning. Basutbildning i psykoterapeutisk metod med lika delar undervisning och tillmpning i kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi. Psykoterapi 1, med fokus p kognitiva och beteendeinriktade samt interpersonella och relationella synstt. Familjeterapeutisk kurs p systemisk/interaktionistisk grund (steg 1). Omfattning1 45 hp Behrighet: tidigare utbildning Socionomexamen eller motsvarande kompetens. Behrighet: krav p yrkeserfarenhet Arbete inom psykosocial, psykiatrisk eller omsorgsverksamhet med mjlighet att bedriva behandlingsarbete under utbildningstiden. Minst tre rs yrkeserfarenhet inom vrdsektorn eller sociala sektorn. Praktisk erfarenhet av ett mnniskovrdande yrke.

Hgskolan i Gvle

60 hp

Akademisk yrkesexamen inom vrdsektorn eller sociala sektorn om minst 180 hp. Utbildning i ett mnniskovrdande yrke omfattande minst 150 undervisningstimmar i mnen som psykologi, sociologi, pedagogik och/eller psykiatri, eller kompletterande hgskolestudier i ett beteendevetenskapligt mne eller i psykiatri omfattande 30 hp. Examen om lgst 180 hp med Cuppsats.

Karolinska institutet

60 hp

Linkpings universitet

45 hp

Pgende yrkesverksamhet med psykoterapeutiska arbetsuppgifter krvs, dr studenten mste ha mjlighet att genomfra lngre behandlingar med enskilda patienter. Minst tre rs yrkeserfarenhet av socialt arbete eller behandlingsarbete. Mjlighet att bedriva familjeterapeutiskt arbete i en omfattning om minst tv familjesamtal/vecka under utbildningstiden, vilket ska styrkas av arbetsgivaren. Den skande ska ha minst tv rs arbetslivserfarenhet, minst 50 procent av en heltidsanstllning, med professionell mnniskovrdande inriktning. Under utbildningstiden ska studenten ha arbetsuppgifter som innebr kontinuerliga patient/klientkontakter och sdana terapeutiska arbetsuppgifter som kan utgra underlag fr meningsfull handledning inom vald inriktning. Arbetet fr inte bedrivas i egen verksamhet. Minst tv rs yrkeserfarenhet av mnniskovrdande arbete efter grundexamen. Under utbildningen ska studenten ha anstllning vid eller uppdrag genom avtal med arbetsplats dr hon eller han har mjlighet att bedriva sdan psykoterapi inom sitt yrkesarbete som kan utgra underlag fr meningsfull handledning i svl individualterapi med vuxna som i par/familjeterapi. Under utbildningstiden ha anstllning eller uppdrag p arbetsplats som bedriver psykoterapi med mjligheter till bde individual- (psykodynamisk eller kognitiv) och familjeterapi (respektive familje- och samspelsbehandling), och ing i ett arbetsteam dr man fr sdana psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgra underlag fr meningsfull handledning.

Linnuniversitetet

45 hp

Socionomexamen eller likartad utbildning motsvarande kandidatniv.

Lunds universitet

Grundlggande utbildningar i psykoterapi (steg 1) med fyra inriktningar: psykodynamisk fr barn respektive vuxna, KBT och familjeterapi.

45 hp

Yrkesexamen frn hgskola, t ex examen som socionom, lkare, sjukskterska med specialisering i psykiatri, barnmorska, specialpedagog, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped eller motsvarande, alternativt prst eller diakon. Utbildningen ska ha innehllit psykologi i en viss omfattning.

Stockholms universitet

Grundlggande psykoterapiutbildning p psykodynamisk och systemteoretisk grund med kognitiv orientering, anpassad till socionomers yrkesomrde.

60 hp

Socionomexamen eller motsvarande.

Ume universitet

Grundlggande psykoterapiutbildning resp Grundlggande psykoterapiutbildning mot barn, familj och samspel.

60 hp

Ha genomgtt yrkesutbildning och erhllit yrkesexamen omfattande 180 hgskolepong inom vrd och behandling som t ex socionom, sjukskterska, lkare alternativt p annat stt tillgodogjort sig motsvarande kunskaper.

46

Enskilda utbildningsanordnare med tillstnd att utfrda psykoterapeutexamen

Utbildningsanordnare Center fr cognitiv psykoterapi och utbildning i Gteborg Ericastiftelsen Utbildning Basutbildning kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi, KBT. Omfattning1, 2 45 hp Behrighet: tidigare utbildning Den skande ska ha utbildning inom ett mnniskovrdande yrke, t ex arbetsterapeut, lkare, psykolog, sjukgymnast, sjukskterska och socionom. Behrighet: krav p yrkeserfarenhet Under utbildningstiden ska studenten ha arbetsuppgifter som innebr kontinuerliga patient/ klientkontakter med inslag av psykoterapi som kan utgra underlag fr meningsfull handledning. Kursdeltagare ska ha yrkeserfarenhet och pgende arbete med mnniskor.

Inriktning mot barn- och ungdomspsykoterapeutisk verksamhet, baserat p psykodynamisk teori och utvecklingspsykologi. Grundlggande psykoterapiutbildning i psykodynamisk teori och metod. Basutbildning i psykoterapi. Inriktningen r kognitiv relationell med ett psykobiologiskt affektperspektiv. Grundutbildning i kognitivbeteendeinriktad terapi (KBT) (sk steg 1).

60 hp

Behriga att ska r lkare, socionomer m.fl. som arbetar med vrd och behandling.

Ersta Skndal hgskola

60 hp

Yrkesexamen om 180 hp inom vrd och behandling som t.ex. socionom, sjukskterska, lkare, alternativt motsvarande kunskaper. Utbildning i ett mnniskovrdande yrke.

Skande med erfarenhet av psykoterapeutiskt inriktat arbete prioriteras i urvalet. Praktisk erfarenhet av ett mnniskovrdande yrke.

Stockholms akademi fr psykoterapiutbildning, SAPU Svenska institutet fr kognitiv psykoterapi

60 hp

45 hp

Yrkesutbildning med minst 150 timmar i psykologi eller studier i motsvarande omfattning. Genomgtt 50 h introduktionsutbildning i KBT.

Studenten ska ha anstllning i mnniskovrdande arbete, och garanteras psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgra underlag fr meningsfull handledning i psykoterapi.

1. Skillnaden mellan 45 och 60 hp kan bero p om handledning och egenterapi rknas in eller ej. 2. Motsvarighet i hp.

47

Exempel p andra enskilda utbildningsanordnare

Utbildningsanordnare Bildterapiinstitutet Niarte Contar Utbildning Bildterapiutbildning. Omfattning Tre r p deltid. Tv r p halvfart. Behrighet: tidigare utbildning Konstnrlig grundutbildning och grundutbildning inom ett mnniskovrdande yrke. Gymnasiekompetens. Behrighet: krav p yrkeserfarenhet Yrkeserfarenhet.

Utbildning till KBT-terapeut som r en grundlggande psykoterapiutbildning (motsvarande steg 1). Specialisering mot anhrig- eller beroendeterapi. Utbildning till familjeterapeut som r en grundlggande psykoterapiutbildning (motsvarande steg 1). Utbildning till MI-terapeut (Motivational Interviewing) som r en grundlggande psykoterapiutbildning (motsvarande steg 1). Fyrarig diplomutbildning i uttryckande konstterapi med grundlggande kompetens i psykoterapi. Grundlggande psykoterapiutbildning p systemisk/narrativ grund (motsvarande steg 1) med inriktning p familj- och ntverksarbete. Grundlggande utbildning i psykoanalytisk teori och praktik.

Minst tv rs arbetslivserfarenhet. Utan gymnasiekompetens krvs att studenten har fyllt 25 r med fem rs arbetslivserfarenhet.

Expressive arts AB

Fyra r p deltid.

Minst 30 hp i psykologi, sociologi, pedagogik, psykiatri eller motsvarande och genomgngen introduktion i uttryckande konstterapi. Utbildningen riktar sig till personer med utbildning i mnniskovrdande yrken. Utbildningen riktar sig till personer med praktisk erfarenhet av mnniskovrdande yrken.

Familjeterapeuterna Korsvgen AB

Tv r p deltid.

Gteborgs psykoterapiinstitut

Fyra terminer.

En teoretisk del som r ppen fr alla intresserade, och en klinisk del. Fr den senare krvs trerig gymnasiekompetens, kunskaper i engelska samt yrkesverksamhet i minst tv r inom mnniskovrdande yrken. Inga frkunskapskrav till grundutbildningen som i sin tur r krav fr pbyggnadskursen. Utbildningen vnder sig till dem som r andligt intresserade. Tillgng till praktikfamilj krvs.

Gteborgs socialpsykologiska institut AB (med Folkuniversitetet) Institutet fr Transpersonell Psykologi KBT-distans

Pbyggnadskurs fr steg 1-kompetens (krver genomgngen grundutbildning i familjeterapi). Grundlggande psykoterapiutbildning med inriktning p bildterapi. Grundlggande psykoterapiutbildning (Steg 1) med Kognitiv Beteendeterapeutisk inriktning (KBT).

Tv terminer p deltid.

Sex terminer p halvfart motsvarande 90 hp Fyra terminer, motsvarande 45 hp.

Den skande ska ha hgskolebehrighet och ett mnniskovrdande yrke. Exempel p yrkesgrupper som kan komma ifrga r arbetsterapeuter, pedagoger, lkare, sjukgymnaster, sjukskterskor, sktare, beteendevetare, psykologer, std och samordnare (Case manager, fil.kand. niv) och socionomer. Behrig r den som har utbildning inom ett mnniskovrdande yrke. Exempel p yrkesgrupper r lkare, arbetsterapeuter, logopeder, sjukgymnaster, behandlingsassistenter, sjukskterskor, sktare, socionomer, prster och coacher.

Den skande mste under utbildningstiden ha anstllning med mnniskovrdande arbetsuppgifter. Uppgifterna ska innehlla inslag av psykoterapi som kan utgra ett underlag fr meningsfull handledning.

Kognitiva relationella institutet

Grundlggande utbildning i kognitiv relationell psykoterapi - steg 1.

Fyra terminer.

Den studerande ska ha minst tv rs arbetslivserfarenhet. Den studerande ska ha arbetsuppgifter under utbildningstiden som innebr kontinuerliga patient/-klientkontakter med inslag av psykoterapi/utvecklingsarbete vilket kan utgra underlag fr meningsfull handledning.

48

Utbildningsanordnare Landstinget Dalarna, psykiatrins utvecklingsenhet Manowa Kognitiv terapi och utbildning

Utbildning Grundlggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT). Basutbildning i KBT.

Omfattning Fyra terminer, motsvarande 45 hp.

Behrighet: tidigare utbildning Utbildning p hgskoleniv till ett mnniskovrdande yrke: primrt arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, lkare, psykologer, sjukskterskor, tandlkare och socionomer. Den skande ska ha hgskolebehrighet och ett mnniskovrdande yrke, t ex lkare, psykologer, sjukgymnaster, sjukskterskor, sktare, socionomer, arbetsterapeuter och logopeder. Utbildningen vnder sig till personer som har utbildning i mnniskovrdande yrken. Yrkesgrupper som kan komma ifrga r t.ex. socionom, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, lkare, sjukskterska, mentalsktare, beteendevetare, personalvetare, prst, diakon, danspedagog eller liknande. Behrig att ska r den som r socionom, sjukgymnast, psykolog, tandlkare, lkare eller sjukskterska dvs. har ett legitimerat yrke. Dessutom krvs frkunskaper i hypnos. Utbildningen vnder sig till yrkesutvare med egen legitimation; sjukgymnaster, lkare, sjukskterskor, tandlkare samt auktoriserade socionomer och beteendevetare inom verksamheter, vilka r understllda hlso- och sjukvrdens lagstiftning. ven andra yrkesgrupper med minst 180 hp i sin grundexamen (t.ex. vissa beteendevetare och specialpedagoger) kan komma ifrga om de arbetar under handledning i vrdgivande organisationer. Dessutom krvs en grundkurs i hypnos.

Behrighet: krav p yrkeserfarenhet Studenten ska ha anstllnings- eller arbetsfrhllande under utbildningstiden dr psykoterapeutiska arbetsuppgifter ingr och kan utgra ett underlag fr meningsfull handledning. Den skande ska vara kliniskt verksam p minst halvtid och drtill ha mjlighet att bedriva terapeutiskt arbete. Den skande ska ha arbete dr individualsamtal ingr som en del. Skande ska ha ett behandlande eller utredande arbete.

Tre terminer p halvfart.

Otterhllans institut Studiefrmjandet

Grundlggande psykoterapiutbildning (steg 1). Grundlggande psykoterapi.

Fyra terminer.

Fyra terminer.

Svenska freningen fr klinisk hypnos

Grundlggande utbildning i psykoterapi med hypnosinriktning, motsvarande steg 1.

Motsvarar 60 hp.

Basutbildning i psykoterapi, motsvarande steg 1, p integrativ grund med srskild inriktning p klinisk hypnos.

Sverigehlsan AB

Basutbildning i psykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning (Steg-1 KBT). Basutbildning i psykoterapi i Malm och Stockholm med psykodynamisk inriktning (Steg 1). Psykoterapiutbildning med existentiell inriktning grundniv.

Fyra terminer.

Grundlggande behrighet fr hgskolestudier. Utbildning i mnniskovrdande eller psykosocialt yrke. I utbildningen ska ha ingtt viss mngd mnen som psykologi, sociologi, pedagogik, eller psykiatri.

I den yrkesutvning som lper parallellt med utbildningen ska en vsentlig del best av mnniskovrdande kontakter eller behandlande arbetsuppgifter. De psykoterapeutiska uppgifterna inom utbildningens ram br kunna bedrivas p den egna arbetsplatsen och med patienter frn den egna arbetsplatsen. Den skande ska under utbildningstiden ha anstllning p arbetsplats, som bedriver psykoterapi eller ha uppdrag genom avtal om psykoterapi. Dr ska den skande ha psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgra underlag fr meningsfull handledning i existentiellt terapiarbete.

Sllskapet fr existentiell psykoterapi

Motsvarande 45 hp.

Den skande ska uppfylla de krav som stlls fr att studera p hgskola/ universitet. Den skande ska ocks ha genomgtt yrkesutbildning, i vilken ingtt minst 150 timmar i mnen som psykologi, sociologi, pedagogik eller psykiatri, alternativt p annat stt tillgodogjort sig motsvarande kunskaper.

49

Hgskoleverket r en myndighet fr frgor som rr universitet och hgskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedmningar, tillsyn, uppfljningar, utveckling av hgre utbildning, utredningar och analyser, bedmning av utlndsk utbildning och studieinformation.

Ls mer p vr webbplats www.hsv.se.