Sid 1 (10)

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr

Avdelning 10 2008-01-10 B 6816-06
Rotel 1009 Stockholm

PARTER (antal tilltalade 2)

Motpart (Åklagare)
Kammaråklagaren Anna Lena Nilemar
Internationella åklagarkammaren i Stockholm

Klagande (Tilltalad)
EVGENIYA Aleksandrovna Lindgren, 810720-9101
Medborgare i Ryssland
Sandhamnsgatan 12
115 40 Stockholm

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Lars Hurtig

Box 19570
104 32 Stockholm

SAKEN
Grovt koppleri
_____________________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

2. Vad tingsrätten förordnat om beslag ska fortfarande gälla.

3. Lars Hurtig tillerkänns ersättning av allmänna medel med 198 728 kr, varav
147 840 kr avser arbete, 7 760 kr tidsspillan, 3 382 kr utlägg och 39 746 kr
mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten stå för.

4. Sekretessen för målsägandena Natalias, Tatianas, Ekatarinas (Katjas) och Irinas

fullständiga identitetsuppgifter ska bestå.

_____________________________

Dok.Id 741346
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Box 2290 Birger Jarls Torg 10 08-700 34 00 08-21 93 27 måndag – fredag
103 17 Stockholm E-post: svea.hovratt@dom.se 09:00-15:00
www.svea.se
 Sid 2
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

PARTER (antal tilltalade 2)

Motpart (Åklagare)
Kammaråklagaren Anna Lena Nilemar
Internationella åklagarkammaren i Stockholm

Klagande (Tilltalad)
Fatima Karlsson, 550320-4447
Statslös
Oslogatan 8
164 32 Kista

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Caroline Reiner

Box 19153
104 32 Stockholm

SAKEN
Grovt koppleri
_____________________________

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt.

a) Hovrätten dömer Fatima Karlsson enligt 6 kap. 12 § första stycket brottsbalken för
koppleri.
b) Fängelsestraffets längd bestäms till 1 år 3 månader.

2. Vad tingsrätten förordnat om beslag ska fortfarande gälla.

3. Caroline Reiner tillerkänns ersättning av allmänna medel med 182 600 kr, varav
126 720 kr avser arbete, 7 760 kr tidsspillan, 11 600 kr utlägg och 36 520 kr
mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten stå för.

4. Sekretessen för målsägandena Natalias, Tatianas, Ekatarinas (Katjas) och Irinas

fullständiga identitetsuppgifter ska bestå.

_____________________________
 Sid 3
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

Fatima Karlsson och Evgeniya Lindgren har var och en för sitt vidkommande yrkat att
hovrätten ogillar åtalet eller, i andra hand, lindrar straffet.

Åklagaren har bestritt ändring.

Åklagaren har förtydligat att åtalet mot Evgeniya Lindgren för att ha främjat och
otillbörligt ekonomiskt utnyttjat att personer har haft tillfälliga sexuella förbindelser
mot ersättning endast gäller de kvinnor som anges i andra stycket av den del av
gärningsbeskrivningen som avser Evgeniya Lindgren särskilt.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Parterna har åberopat omfattande skriftlig bevisning. Fotografier, bildpresentationer

och sekvenser ur en spaningsfilm har förevisats. Evgeniya Lindgren, Fatima Karlsson,
Julia Markova och Pär Lindgren har hörts på nytt. Som nytt vittne i hovrätten har Ivan
Todorovic hörts. Förhör från den vid tingsrätten genomförda särskilda
bevisupptagningen med Zhanna Plestakova har spelats upp från videoband. Förhören
vid tingsrättens huvudförhandling med Olga Rudnitskaya, Natalia, Tatiana, Olga
Dorosheva, Ulf Eriksson och Kjell Jansson har spelats upp från band. Referat intagna i
tingsrättens dom av förhören med Ekatarina (Katja), Irina, Olga Dorosheva, Kenth
Svensson och Per Englund har lästs upp.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Åtalet mot Evgeniya Lindgren

Evgeniya Lindgren har i hovrätten vidgått att hon till sin kusin i St Petersburg
vidarebefordrat vissa uppgifter för annonsering på Internet gällande Ekatarina (Katja),
Zhanna Plestakova, Ludmila/Larissa, Ella, Irina och Olga Rudnitskaya medan hon
förnekat att så skett när det gäller övriga kvinnor som nämns i åklagarens
gärningsbeskrivning. Hon har emellertid gjort gällande att hon inte uppburit någon
 Sid 4
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

ersättning för informationsförmedlingen. Hon har däremot mottagit pengar som

återbetalning av en skuld som Olga Dorosheva haft till henne och Pär Lindgren. Hon
har inte i dator bearbetat bilder eller annan information rörande kvinnorna. Slutligen
har hon även här gjort gällande att hon – under alla förhållanden – på grund av nöd ska
vara fri från ansvar.

Evgeniya Lindgren har i hovrätten i än större utsträckning gjort gällande att det varit
Pär Lindgren som befattat sig med information som omfattas av åtalet. Enligt
hovrättens mening har det ingen avgörande betydelse vem som rent faktiskt bearbetat
informationen återfunnen i datorn som togs i beslag på Mössebergsvägen. Den
avgörande frågan är snarare om Evgeniya Lindgren påtagit sig ett ansvar för att
förmedla sådan information som utgjort underlag för annonsering. Utredningen – i
synnerhet telefontrafiken – har gett vid handen att Evgeniya Lindgren mycket aktivt
har deltagit i förmedlingen av sådan information. Hovrätten konstaterar därvid att även
med beaktande av att de i målet åberopade översatta utskrifterna av samtalen utgör
endast en del av de samtal som avlyssnats och att det vid telefonavlyssning kan finnas
en rad andra felkällor, ger den samlade bilden av samtalen inte något utrymme för
tvivel om att Evgeniya Lindgren har haft en helt annan roll i
annonseringsverksamheten än vad hon själv velat vidgå. Särskilt tydligt belyses det
anförda av att Evgeniya Lindgren i ett telefonsamtal den 15 oktober 2005 uppgav till
Julia Markova att kusinen i St Petersburg gjorde reklamen under hennes tillsyn.

Evgeniya Lindgren har vidare i sin kalender för augusti och september 2005 gjort
anteckningar med arbetsnamnen på vissa av de kvinnor som har gjort reklam för sin
verksamhet på hemsidan Sekreterarskolan. Evgeniya Lindgren har till sitt försvar
anfört bl.a. att Pär Lindgren, för att kunna prestera material för polisen och kunna freda
dem mot de vitryska män som hotade dem, kartlade Julia Markovas verksamhet samt
att Evgeniya Lindgren var intresserad av vad han höll på med och därför förde
anteckningar i kalendern. Vidare har hon förklarat att hon misstänkte att Pär Lindgren
var otrogen och därför förde in uppgifterna för att kontrollera honom. Pär Lindgren har
uppgett att han inte hade möjlighet att genomföra kartläggningen på sin arbetsplats och
att han därför höll uppgifterna i huvudet och sedan förmedlade dem till Evgeniya
Lindgren som förde in dem i almanackan. De uppgifter som Evgeniya Lindgren och
 Sid 5
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

Pär Lindgren har lämnat i denna del har varit helt oförenliga och framstår som en
uppenbar efterhandskonstruktion. Genom den utredning som åklagaren har lagt fram
finner hovrätten styrkt att Evgeniya Lindgren förmedlat och vidarebefordrat
informationen under den tid som avses med åtalet. Hon har därmed främjat att de
kvinnor som angetts i åtalet har tillhandahållit sexuella tjänster mot ersättning.

Hovrätten har därefter att pröva om Evgeniya Lindgren har tagit emot betalning för
befattningen med informationen. Julia Markova har i hovrätten uppgett att hennes
tidigare lämnade uppgifter om att Evgeniya Lindgren har tagit emot sådan betalning
var oriktiga. Hon har i stället berättat att bilderna lades ut på Internet av en bekant till
Oksana som hon fått numret till men aldrig träffat och att betalning skedde till en
kaukasisk man. Det förekom visserligen att hon lämnade digitalt lagrade foton till
Evgeniya Lindgren för vidare befordran till Pär Lindgren, som under en kort period
utförde redigeringsarbeten, men hon lämnade inga pengar till Evgeniya Lindgren.
Julia Markova har förklarat att anledningen till att hon nu ändrat sina uppgifter i
förhållande till vad hon uppgav vid tingsrätten och i polisförhör är att hon var orolig
för att hon själv eller hennes pojkvän skulle anklagas för att ha del i annonseringen
samt att hon nu vill bidra till sakens rätta belysning. Hovrätten konstaterar därvid att de
uppgifter som Julia Markova nu lämnat inte har ett sådant innehåll att det funnits
något, med hennes utgångspunkt, rimligt skäl att inte lämna dem till polisen eller vid
tingsrätten. Uppgifterna strider dessutom mot vad som framkommit genom övrig
utredning i denna del av målet, nämligen dels förhören med de personer som
tingsrätten hänvisat till i sin dom – dvs. Olga Rudnitskaya, Natalia, Tatiana, Zhanna
Plestakova, Katja och Olga Dorosheva – dels avlyssnade telefonsamtal med Evgeniya
Lindgren. Hovrätten anser därför att Julia Markovas nu lämnade uppgifter inte
förtjänar tilltro. Med hänsyn till den övriga utredning som redovisats är det i stället
styrkt att Evgeniya Lindgren har fått ersättning för sin befattning med informationen.
Som tingsrätten har funnit har ersättningen varit otillbörlig.

Evgeniya Lindgren har anfört att hon med hänsyn till att hon utsatts för tvång ska vara
fri från ansvar. Ivan Todorovic har vittnat om en händelse som utspelade sig efter att
tingsrättens rättegång avslutats. Vid händelsen utsattes Pär Lindgren för misshandel
och hotelser uttalade på ryska och bristfällig engelska efter att Todorovic och Pär
 Sid 6
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

Lindgren avslutat ett affärsmöte i Liljeholmen. Uppgifterna ligger i linje med vad
Evgeniya Lindgren och Pär Lindgren har berättat om att det från vitryska mäns sida
funnits en hotbild gentemot dem samt att Evgeniya Lindgren och en väninna till henne
tidigare misshandlats av vitryska män. Påståendet att det förekommit såväl hot som
misshandel får därför godtas. Av telefonavlyssningen framgår emellertid att Evgeniya
Lindgren har haft en drivande roll i annonseringsverksamheten och hoten har
uppenbarligen inte varit avgörande för hennes agerande. Särskilt tydligt framgår det
senare förhållandet av att hon – i strid mot Pär Lindgrens uppmaning – agerat för att
den skuld som Olga Dorosheva hade till Pär Lindgren och henne skulle drivas in, trots
att Olga Dorosheva påstås ha framfört hot som emanerat från vitryssarna. Som
tingsrätten funnit kan Evgeniya Lindgren inte gå fri från ansvar.

Sammanfattningsvis instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning i fråga om

Evgeniya Lindgrens skuld.

Åtalet mot Fatima Karlsson

Fatima Karlsson har i hovrätten haft samma inställning till åtalet som vid tingsrätten.
Av utredningen framgår att i åtalet angivna lägenheter som Fatima Karlsson förmedlat
har använts för prostitution. Frågan är då om Fatima Karlsson haft uppsåt i förhållande
till att sådan verksamhet bedrevs i lägenheterna.

Någon utredning om att Fatima Karlsson under våren och sommaren 2005 faktiskt känt
till vad lägenheterna användes till saknas. Annat har inte framkommit än att Fatima
Karlsson inte har någon bakgrund i prostitutionsverksamhet och att hon inte sedan
tidigare har varit bekant med övriga i målet inblandade personer. Hon har förvisso
sammanträffat med vissa av dem, bl.a. inför uthyrningen av lägenheten på Emågatan.
Den utredning som har lagts fram tyder emellertid närmast på att de kvinnor som
arbetat som prostituerade inte uppträtt på ett sådant sätt att deras arbete framgått vid en
ytlig kontakt. Det ska i det sammanhanget noteras att det enligt hovrättens uppfattning
inte är klarlagt – vilket tingsrätten däremot funnit utrett – att Fatima Karlsson
närvarade vid Zhanna Plestakovas och Katjas ankomst till Sverige, utan endast att hon
var med vid den nyss nämnda uthyrningen av lägenheten på Emågatan.
 Sid 7
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

Förhören med Olga Dorosheva, Julia Markova och Olga Rudnitskaya ger i stället
intryck av att de verkliga förhållandena inledningsvis doldes för Fatima Karlsson. Det
framstår förvisso som besynnerligt att Fatima Karlsson besökte bl.a. lägenheten på
Gillerbacken utan att förstå vad den användes till, men i avsaknad av närmare
utredning om hur lägenheternas interiörer m.m. såg ut och vid vilka tidpunkter Fatima
Karlsson faktiskt kommit till lägenheterna kan inte några säkra slutsatser dras av denna
omständighet.

För hösten 2005 finns det däremot betydligt starkare stöd för att Fatima Karlsson
kände till att lägenheterna användes för prostitution. När Fatima Karlsson hyrde ut
lägenheterna på Östervägen och Johan Enbergs väg samtidigt till Olga Dorosheva
måste hon enligt hovrättens uppfattning ha insett vad de skulle användas till. Den
avlyssnade telefontrafiken ger dessutom en allmän bild av att Fatima Karlsson under
hösten 2005 varit insatt i verksamheten. I ett samtal den 23 oktober 2005 mellan
Fatima Karlsson och Julia Markova, i vilket Fatima Karlsson omnämnde Markova som
”nummer ett” och ”stammis”, diskuterades t.ex. placering av personer. Till bilden hör
också vad Natalia har omvittnat att hon något senare i tiden upplyst Fatima Karlsson
om vilken verksamhet som bedrevs på Kavallerivägen samt vad bl.a. Julia Markova
ägnade sig åt. Natalia fick då också intrycket att Fatima Karlsson redan kände till
prostitutionsverksamheten. Natalias uppgifter bör förvisso – främst mot bakgrund av
att hon tidigare har varit anhållen misstänkt för koppleri – bedömas med försiktighet.
Uppgifterna får emellertid ett otvetydigt stöd av en telefonavlyssning av vad som
avhandlades i ett samtal den 22 november 2005 mellan Olga Dorosheva och Evgeniya
Lindgren. Med hänsyn till det anförda står det enligt hovrätten klart att Fatima
Karlsson från i vart fall början av oktober 2005 insett att de förmedlade lägenheterna
användes för prostitution.

Eftersom hovrätten sålunda funnit att det inte är klarlagt att Fatima Karlsson haft
faktisk insikt om vad lägenheterna användes för förrän i oktober 2005, krävs det för att
Fatima Karlsson dessförinnan ska anses ha handlat uppsåtligt att hon insett att det
fanns en konkret risk för att lägenheterna skulle användas för prostitution och att hon
varit likgiltig inför denna risk (jfr Högsta domstolens avgöranden i NJA 2004 s. 176
 Sid 8
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

och 2004 s. 479 samt 2007-11-30 i mål nr B 961-07). Vid bedömande av Fatima
Karlssons insikter om risken för att de förmedlade lägenheterna skulle komma att
användas för prostitution är det besvärande för henne att lägenheterna har hyrts på
förhållandevis kort tid. Det framstår också som något märkligt att Julia Markova vid
det möte som ägde rum inför förhyrningen av lägenheten på Emågatan överlämnade
betalningen till lägenhetsinnehavaren när det förespeglats att Zhanna Plestakova och
Katja skulle bo där. Händelsen kan emellertid inte betecknas som så anmärkningsvärd
att Fatima Karlsson därigenom måste ha insett att det förelåg en avsevärd risk för att
lägenhetens tänkta användningsområde var ett helt annat än det föregivna. Inte heller i
övrigt ger utredningen tillräckligt underlag för att Fatima Karlsson under tiden fram till
slutet av september 2005 måste ha insett risken för att de lägenheter som hyrts ut
skulle användas för prostitution. Vid sådant förhållande kan hon inte anses ha uppsåt i
den delen och åtalet ska därför ogillas i samma del.

Det är inte i målet visat att Fatima Karlsson verkligen har gjort någon vinst på att
förmedla de aktuella lägenheterna att användas för prostitution och att hon sålunda
uppburit otillbörlig ekonomisk ersättning. Åtalet ska därför även i denna del ogillas.

Sammanfattningsvis finner hovrätten styrkt att Fatima Karlsson har främjat

prostitution avseende de lägenheter som avses med åtalet från oktober – 27 november
2005. Däremot är det inte styrkt att hon har uppburit otillbörlig ekonomisk ersättning
för annans utbjudande av sexuella tjänster.

Rubricering

Frågan är om Evgeniya Lindgrens och Fatima Karlssons gärningar ska bedömas som
grovt koppleri. Det står fullt klart att den verksamhet som bedrivits har varit
organiserad. I motsats till tingsrätten anser hovrätten dock inte att den har haft
människohandelsliknande karaktär. Tvärtom har annat inte framkommit än att de
kvinnor som har verkat som prostituerade har kommit till Sverige frivilligt och utan att
ha fått några falska förespeglingar. I Evgeniya Lindgrens fall har brottsligheten
emellertid pågått under en längre tid och annonseringen har omfattat ett stort antal
kvinnor. Som tingsrätten funnit ska hon därför dömas för grovt koppleri.
 Sid 9
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

Fatima Karlssons brott har endast begåtts i tiden efter att 6 kap. 12 § tredje stycket
brottsbalken fick sin nuvarande lydelse. För att brottet ska bedömas som grovt koppleri
talar främst att det har varit ett betydelsefullt led i en organiserad verksamhet och att
antalet kvinnor som har arbetat som prostituerade i lägenheterna har varit relativt stort.
Mot detta ska ställas att den lägenhetsförmedlingsverksamhet som Fatima Karlsson
döms för i hovrätten har pågått under en förhållandevis begränsad tid. Hennes brott har
inte heller haft några särskilt hänsynslösa inslag. Vid en helhetsbedömning av
omständigheterna i målet anser hovrätten att brottet inte bör bedömas som grovt.

Påföljd

Som tingsrätten funnit ska påföljden för Evgeniya Lindgrens brottslighet bestämmas
till fängelse. Vid straffmätningen finns det inte skäl att reducera straffet med hänsyn
till att Evgeniya Lindgren under kortare tid har prostituerat sig. Däremot ska den tid
som Evgeniya Lindgren har varit underkastad reseförbud beaktas vid bestämmande av
fängelsestraffets längd. Även med beaktande härav finns inte skäl att sätta
fängelsestraffet lägre än det straff som tingsrätten mätt ut.

Hovrätten anser att straffvärdet av Fatima Karlssons brottslighet uppgår till fängelse
ett år tre månader. Med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art ska påföljden
bestämmas till fängelse. Skäl att vid bestämmande av fängelsestraffets längd frångå
straffvärdet finns inte.

Försvararkostnader

Lars Hurtig och Caroline Reiner har för arbete yrkat ersättning motsvarande 183,5
respektive 150 timmar. Även om försvararna – till följd av att lång tid har gått sedan
tingsrättens huvudförhandling – har varit tvungna att gå igenom delar av det
omfattande utredningsmaterialet på nytt, framstår den tid som har lagts ned som alltför
omfattande. Hovrätten anser att skälig ersättning till Lars Hurtig och Caroline Reiner
svarar mot 140 respektive 120 timmars arbete.
 Sid 10
SVEA HOVRÄTT DOM B 6816-06
Avdelning 10 2008-01-10

Försvararna har vidare begärt ersättning för tidsspillan avseende en tredjedel av den tid
som inte kunnat utnyttjas för arbete sedan en inbokad förhandlingsdag den
17 december och en reservdag den 19 december inte har behövt tas i anspråk. Lars
Hurtig har också begärt ersättning enligt samma beräkningssätt för en inställd
förhandlingsdag den 5 december. Enligt hovrättens bedömning har inte en offentlig
försvarare rätt till ersättning för tid som inte har behövt tas i anspråk när en
huvudförhandling har kunnat genomföras snabbare än planerat (se Fitger,
Rättegångsbalken, del 2, 21:48, och NJA 1976 s. 455 I). Lars Hurtig och Caroline
Reiner ska därför inte tillerkännas ersättning för denna tidsspillan.

Lars Hurtig har vidare fordrat ersättning för utlägg för översättning till ryska av de
delar av förundersökningen som gällt avlyssnade telefonsamtal som Evgeniya
Lindgren varit inblandad i. De avlyssnade samtalen har spelats upp vid tingsrättens
huvudförhandling då också utskrifterna i svensk översättning av telefontrafiken har
gåtts igenom med tolk närvarande. Även vid hovrättens huvudförhandling har centrala
delar av utskrifter av telefonavlyssningen gåtts genom i närvaro av tolk. Resterande
delar – som nu ansetts upptagna utan att de läses upp – hade kunnat gås igenom om så
hade begärts. Mot denna bakgrund och då Lars Hurtig har kunnat analysera de
avlyssnade telefonsamtalen, kan inte översättningen anses ha varit påkallad för
försvararuppdragets fullgörande (jfr NJA 1992 s. 186). Lars Hurtigs utlägg för
översättning berättigar därför inte honom till ersättning.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2008-02-07

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Mona Wildig och Ulrika Ihrfelt,

tf. hovrättsassessorn Erik Tiberg, referent, samt nämndemännen Mats Myrén och Bernt
Hofström. Enhälligt

Avräkningsunderlag, se hovrättens akt