Kristianstads TR B 553-16 Dom 2016-07-06

1
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
meddelad i
Kristianstad
Ml nr: B 553-16
PARTER (Antal tilltalade: 6)

Tilltalad
NEZAM Aazar, 19640101-7410
Idrottsvgen 5
298 31 Tollarp
Offentlig frsvarare:
Advokat Johan Fredriksson
Sknes Advokatbyr AB
stra Boulevarden 28
291 31 Kristianstad
Offentlig frsvarare genom substitution:
Advokat Carin Abrahamsson
Advokat Abrahamsson i Skne AB
c/o Sknes Advokatbyr Ab
stra Boulevarden 28
291 31 Kristianstad
klagare
Chefsklagare Pr Andersson
klagarmyndigheten
Malm klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Frskringskassan/ Enheten Fr Kontroll Och terkrav, 202100-5521
Box 8044
200 41 Malm
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade dms fr
Medhjlp till grovt bidragsbrott, 2 och 3 bidragsbrottslagen (2007:612) samt 23 kap 4
brottsbalken
2009-06-01 -- 2010-07-31
Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
Postadress
Box 536
291 25 Kristianstad
Besksadress
Kanalgatan 32
Telefon
Telefax
044-18 36 00
044-12 22 53
E-post: kristianstads.tingsratt@dom.se
www.kristianstadstingsratt.domstol.se
Expeditionstid
mndag - fredag
08:00-16:00
2
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
2.
DOM
2016-07-06
Ml nr: B 553-16
Dagsbter 150 50 kr
Skadestnd
Nezam Aazar ska solidariskt med Simon Alveback utge skadestnd till Frskringskassan
med 627 334 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 1 oktober
2012 till dess betalning sker.
Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersttning
1. Johan Fredriksson tillerknns ersttning av allmnna medel med 158 211 kr. Av
beloppet avser 122 047 kr arbete, 4 252 kr tidsspillan, 270 kr utlgg och 31 642 kr
mervrdesskatt.
2. Kostnaden fr frsvaret ska stanna p staten.
___________________________________
3
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
meddelad i
Kristianstad
Ml nr: B 553-16
Tilltalad
Wasim Aazar, 19700227-0796
Sommarlustvgen 14 Lgh 1103
291 42 Kristianstad
Advokat Arne Gustafsson
Advokaten Arne Gustafsson AB
Christian IV:s gata 1
291 32 Kristianstad
klagare
klagarmyndigheten
Malm klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Box 8044
200 41 Malm
___________________________________
DOMSLUT
brottsbalken
2012-02-01 -- 2012-11-10
Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsbter 70 145 kr
Skadestnd
Wasim Aazar ska solidariskt med Simon Alveback utge skadestnd till Frskringskassan
Brottsofferfond
brottsofferfond.
4
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
Ml nr: B 553-16
Ersttning
1. Arne Gustafsson tillerknns ersttning av allmnna medel med 143 048 kr. Av beloppet
avser 114 439 kr arbete och 28 609 kr mervrdesskatt.
___________________________________
5
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
meddelad i
Kristianstad
Ml nr: B 553-16
Tilltalad
JOUSLIN Alkhouri, 19761004-9665
Abraham Ahlns Vg 1
291 45 Kristianstad
Advokat Bjrn Attnarsson
Cefyra Advokatbyr HB
Box 144
291 22 Kristianstad
klagare
klagarmyndigheten
Malm klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Box 8044
200 41 Malm
___________________________________
DOMSLUT
brottsbalken
2011-09-01 -- 2012-07-31
Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
Skadestnd
Jouslin Alkhouri ska solidariskt med Simon Alveback utge skadestnd till
Frskringskassan med 463 505 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635)
frn den 1 oktober 2012 till dess betalning sker.
Brottsofferfond
brottsofferfond.
6
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
Ml nr: B 553-16
Ersttning
1. Bjrn Attnarsson tillerknns ersttning av allmnna medel med 173 103 kr. Av beloppet
avser 133 623 kr arbete, 4 860 kr tidsspillan och 34 620 kr mervrdesskatt.
___________________________________
7
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
meddelad i
Kristianstad
Ml nr: B 553-16
Tilltalad
SIMON Alveback, 19620904-2750
Frihetsbervande: Hktad
Ingelstadsgatan 14 Lgh 1202
291 38 Kristianstad
Advokat Christina Davus
Kristianstad Advokatbyr AB
Box 24
291 21 Kristianstad
klagare
klagarmyndigheten
Malm klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Box 8044
200 41 Malm
___________________________________
DOMSLUT
1. Grovt bidragsbrott, 2 och 3 bidragsbrottslagen (2007:612)
2007-08-01 -- 2012-10-01
2. Vapenbrott, ringa brott, 9 kap 1 3 st vapenlagen (1996:67) i sin lydelse fre 1
september 2014
2016-03-14
Pfljd m.m.
Fngelse 3 r
8
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
Ml nr: B 553-16
Skadestnd
Simon Alveback ska till Frskringskassan utge skadestnd med 4 397 390 kr jmte rnta p
beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 1 oktober 2012 till dess betalning sker.
Av beloppet ska 627 334 kr utges solidariskt med Nezam Aazar, 244 906 kr solidariskt med
Wasim Aazar, 463 505 kr solidariskt med Jouslin Alkhouri, 535 675 kr solidariskt med
Diana Jouni och 458 283 kr solidariskt med Fredrik Jouni.
Frverkande och beslag

I beslag tagen elpistol frklaras frverkad. Beslaget ska best (Polismyndigheten Region
Syd, polisomrde N Skne, beslagsliggare, nr 2016-5000-BG26175 p 3).
Hktning m.m.
Simon Alveback ska stanna kvar i hkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot
honom.
Brottsofferfond
brottsofferfond.
Ersttning
1. Christina Davus tillerknns ersttning av allmnna medel med 265 460 kr. Av beloppet
vrigt
Kvarstaden mot Simon Alveback ska best tills domen vunnit laga kraft.
___________________________________
9
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
meddelad i
Kristianstad
Ml nr: B 553-16
Tilltalad
Diana Jouni, 19720401-1063
Vaktelvgen 9
291 75 Frlv
Advokat Esbjrn Svensson
Advokatbyrn Svensson & Partners
Vstra Storgatan 26
291 31 Kristianstad
klagare
klagarmyndigheten
Malm klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Box 8044
200 41 Malm
___________________________________
DOMSLUT
Grovt bidragsbrott, 2 och 3 bidragsbrottslagen (2007:612)
2007-08-01 -- 2009-12-31
Pfljd m.m.
1. Villkorlig dom
Skadestnd
Diana Jouni ska solidariskt med Simon Alveback utge skadestnd till Frskringskassan
Brottsofferfond
brottsofferfond.
10
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
Ml nr: B 553-16
Ersttning
1. Esbjrn Svensson tillerknns ersttning av allmnna medel med 182 132 kr. Av
beloppet avser 140 238 kr arbete, 5 467 kr tidsspillan och 36 427 kr mervrdesskatt.
___________________________________
11
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
meddelad i
Kristianstad
Ml nr: B 553-16
Tilltalad
Fredrik Jouni, 19900725-6010
Srbcksgatan 37 Lgh 1201
216 25 Malm
Advokat Karl Hannus
Advokathuset Kristianstad HB
Box 44
291 21 Kristianstad
klagare
klagarmyndigheten
Malm klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Box 8044
200 41 Malm
___________________________________
DOMSLUT
brottsbalken
2008-10-01 -- 2010-07-31
Pfljd m.m.
Villkorlig dom
Lagrum som beropas
29 kap 7 1 st brottsbalken
Skadestnd
Fredrik Jouni ska solidariskt med Simon Alveback utge skadestnd till Frskringskassan
12
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
DOM
2016-07-06
Ml nr: B 553-16
Brottsofferfond
brottsofferfond.
Ersttning
1. Karl Hannus tillerknns ersttning av allmnna medel med 149 884 kr. Av beloppet
___________________________________
13
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
YRKANDEN M.M.
klagaren har framstllt fljande yrkanden mot Simon Alveback, Diana Jouni,
Nezam Aazar, Wasim Aazar, Jouslin Alkhouri och Fredrik Jouni, se bilagorna 1 3.
Simon Alveback har sedan den 14 mars 2016 ssom anhllen och hktad varit
bervad friheten.
Diana Jouni har under tiden den 14 mars 2016 till den 16 mars 2016 ssom anhllen
varit bervad friheten.
Nezam Aazar har under tiden den 17 mars 2016 kl. 09.25 till den 18 mars 2016 kl.
14.17 ssom anhllen varit bervad friheten.
Wasim Aazar har under tiden den 17 mars 2016 kl. 10.00 till den 18 mars 2016 kl.
14.18 ssom anhllen varit bervad friheten.
Jouslin Alkhouri har under tiden den 17 mars 2016 kl. 11.45 till den 18 mars 2016
kl. 14.17 ssom anhllen varit bervad friheten.
Fredrik Jouni har under tiden den 14 mars 2016 till den 16 mars 2016 ssom
anhllen varit bervad friheten.
DOMSKL
TALET I BILAGA 1, ANSVARSFRGAN
Simon Alveback har erknt psttt brott fr tiden frn 1 juli 2009 oktober 2012.
Fr tidsperioden mellan den 1 augusti 2007 och den 30 juni 2009 har han hvdat att
han hade behov av personlig assistans med 110 130 timmar i veckan men erknt
brott i vrigt. Detta fr till fljd att det belopp som klagaren angivit i
14
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
stmningsanskan (4 397 390 kr) enligt hans uppfattning br sttas ned med det
belopp han haft rtt till (710 580 kr) vilket belopp berknats enligt fljande:
a) Fr tiden 1 augusti 2007 31 december 2007: 130 timmar x 228 kr x 5 mnader
= 148 200 kr
b) Fr tiden den 1 januari 2008 31 december 2008: 130 timmar x 237 kr x 12 =
369 720 kr
c) Fr tiden den 1 januari 2009 30 juni 2009: 130 timmar x 247 kr x 6 mnader=
192 660 kr.
Han erknner sledes brott intill ett belopp om 3 686 810 kr.
Mot bakgrund av sin instllning i ansvarsfrgan vitsordar han att han i och fr sig r
skadestndsskyldig mot Frskringskassan med 3 686 810 kr. Skadestndsbeloppet
br dock enligt hans uppfattning jmkas enligt 6 kap 2 skadestndslagen ned till
370 000 kr eftersom skadestndsskyldigheten annars skulle bli oskligt betungande
fr honom. Vid fullt bifall till talet vitsordas ett belopp om 440 000 kr. Simon
Alveback har slutligen bestritt klagarens yrkande om kvarstad.
Diana Jouni har frnekat svl att hon deltagit som grningsman i bidragsbrottet
som att hon skulle ha gjort sig skyldig till medhjlp till brottet. I enlighet med sin
instllning i ansvarsfrgan har hon bestritt skadestndsansprket. Fr det fall hon
nd skulle fllas till ansvar har hon frklarat att han inte kan vitsorda ngot belopp
som skligt. Det r dock ostridigt att 535 675 kr betalats ut med std av de
tidrapporter som br hennes namn. Frn detta belopp br hon under alla
omstndigheter f avrkna det belopp som Simon Alveback haft rtt till p det stt
som framgr av bilaga 4 till denna dom. Hon har ingen erinran mot
rnteberkningen.
Jouslin Alkhouri har frnekat svl att hon deltagit som grningsman i
bidragsbrottet som att hon skulle ha gjort sig skyldig till medhjlp till brottet. Hon
har till std fr sitt pstende gjort gllande att hon blivit tvingad av sin man att
beg brottet och senare under frhandlingen ven hvdat att hon trodde att Simon
15
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Alveback arbetade fr SPO och att hon drfr knde sig n mer tvingad att delta. I
enlighet med sin instllning i ansvarsfrgan har hon bestritt skadestndsansprket.
Fr det fall hon nd skulle fllas till ansvar har hon frklarat att han inte kan
vitsorda ngot belopp som skligt. Det r dock ostridigt att 463 505 kr betalats ut
med std av de tidrapporter som br hennes namn. Hon har ingen erinran mot
rnteberkningen. Ett eventuellt skadestnd ska under alla omstndigheter jmkas
enligt 6 kap. 2 skadestndslagen.
Nezam Aazar har frnekat svl att han deltagit som grningsman i bidragsbrottet
som att han skulle ha gjort sig skyldig till medhjlp till brottet. Han har till std fr
sitt pstende anfrt att han trodde att Simon Alveback arbetade fr SPO och att
han drfr tog sig att bist p det stt Simon Alveback begrde. Han har sledes
inte frsttt att han begick brottslig grning och saknar drmed uppst. Han har i
andra hand gjort gllande att han handlat i nd eftersom han var rdd fr vad som
kunde hnda om man trotsade skerhetspolisen. I enlighet med sin instllning i
ansvarsfrgan har han bestritt skadestndsansprket. Fr det fall han nd skulle
fllas till ansvar har han frklarat att han inte kan vitsorda ngot belopp som skligt.
Det r dock ostridigt att 627 334 kr betalats ut med std av de tidrapporter som br
hans namn. Han har ingen erinran mot rnteberkningen. Ett eventuellt skadestnd
ska under alla omstndigheter jmkas enligt 6 kap. 2 skadestndslagen.
Wasim Aazar har frnekat svl att han deltagit som grningsman i bidragsbrottet
som att han skulle ha gjort sig skyldig till medhjlp till brottet. Han har till std fr
sitt pstende anfrt att han trodde att Simon Alveback arbetade fr SPO och att
han drfr tog sig att bist p det stt Simon Alveback begrde. Han har sledes
inte frsttt att han begick brottslig grning och saknar drmed uppst. Han har i
andra hand gjort gllande att han handlat i nd eftersom han var rdd fr vad som
kunde hnda om man trotsade skerhetspolisen. I enlighet med sin instllning i
ansvarsfrgan har han bestritt skadestndsansprket. Fr det fall han nd skulle
fllas till ansvar har han inte vitsordat ngot belopp men vidgtt att ett belopp om
16
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
178 868 kr flutit in p hans bankkonto. Han har ingen erinran mot
rnteberkningen.
Fredrik Jouni har frnekat svl att han deltagit som grningsman i bidragsbrottet
som att han skulle ha gjort sig skyldig till medhjlp till brottet. I enlighet med sin
instllning i ansvarsfrgan har han bestritt skadestndsansprket. Fr det fall han
nd skulle fllas till ansvar har han frklarat att han inte kan vitsorda ngot belopp
som skligt. Det r dock ostridigt att 458 283 kr betalats ut med std av de
tidrapporter som br hans namn. Han vill emellertid vcka frgan om inte erlagd
skatt br rknas av frn detta belopp. Han har ingen erinran mot rnteberkningen.
klagaren har till utveckling av talet anfrt bl.a. fljande.

Vem har rtt till personlig assistans?
Personer med funktionshinder har i vissa fall rtt till olika stdfunktioner. Stdet
regleras av lag (1993:387) om std och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Bland de personer som har rtt till personlig assistans enligt 1 LSS nmns bl.a.
personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte
beror p normalt ldrande, om funktionshindren r stora och frorsakar betydande
svrigheter i den dagliga livsfringen och drmed omfattande behov av std eller
service. Fr att personlig assistans ska beviljas krvs vidare att den
funktionshindrade har ett assistansbehov som verstiger 20 timmar i veckan.
Vad personlig assistans innebr framgr av 9 a LSS
Personlig assistans r personligt std t den som p grund av stora och varaktiga
funktionshinder behver hjlp med sin personliga hygien, mltider, att kl av och p
sig, att kommunicera med andra eller annan hjlp som frutstter ingende
kunskaper om den funktionshindrade (grundlggande behov). Den personliga
assistenten finansieras fr den enskilde med assistansersttning.
17
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Frutsttningar fr assistansersttning
Den som uppfyller behovet fr personlig assistans och har ett behov som uppgr till
mer n 20 timmar i veckan har rtt till assistansersttning. Assistansersttningen r
en statlig ersttning som betalas ut fr att tcka kostnaderna fr den personliga
assistansen.
Assistansersttningen
Assistansersttningen r behovsprvad och individanpassad. Frskringskassan
beviljar ersttning fr ett visst antal timmar per vecka, mnad eller hgst sex
mnader. Den assistansberttigade brukaren kan drefter sjlv anstlla
assistenter eller lta kommunen eller ett bolag gra det. I frevarande fall beviljade
inledningsvis kommunen assistansersttning t Simon Alveback, r 2006. Tiden
frn beviljandet fram till den 1 augusti 2007 ingr dock inte i talet. Simon
Alveback anstllde frst sjlv sina assistenter. Senare anlitades tv assistansbolag,
Assistansia och Humana.
Anskningsfrfarandet
Nr en person r sjuk och behver assistansersttning skickar denne in en
anskningsblankett till Frskringskassan som drefter prvar rtten till
assistansersttning. Fyra sdana framstllningar skickades in i mlet varav
Frskringskassan behandlade tv, en r 2006 och en r 2009. Den skande fr
under handlggningen lmna uppgifter om de faktiska frhllanden som ska ligga
till grund fr Frskringskassans bedmning. Uppgifterna bestr vanligtvis av
lkarutltande, observationer eller utredning frn uppgifter frn den skande eller
anhriga, eller de som bistr med assistansen. Uppgifterna lmnas p heder och
samvete och anskan ska undertecknas. Frskringskassan gr drefter en
behovsprvning av bl.a. fljande faktorer:
-
personkretstillhrighet enligt 1 LSS,
boende- och vistelsesituationer samt srskilda skl,
18
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
behovet av personlig assistans fr de grundlggande behoven i genomsnitt

mer n 20 timmar per vecka,
behovet av personlig assistans fr andra behov som inte tillgodoses p annat

stt,
omfattningen av det totala behovet av personlig assistans, per vecka och

tidsperiod om hgst sex mnader.
Redovisning och utbetalning av assistansersttningen

Nr det gller redovisning av utfrt arbete har assistenter som arbetat fr en brukare
en skyldighet att redovisa de timmar som assistenterna har arbetat. Varje mnad ska
de lmna en tidredovisning om hur de arbetat och brukaren ska ocks underteckna
en rkning som innehller en sammanstllning av samtliga assistanstimmar.
Tidrapporterna och rkningen ska skickas till Frskringskassan. Tidrapporterna
ska vara undertecknade svl av de personliga assistenterna som av arbetsgivaren
eller uppdragsgivaren. Denne ansvarar fr att uppgifterna lmnas in. Rkningen ska
ven skrivas under av den assistansberttigade/brukaren. Assistansersttningen
betalas drefter vanligen ut frn Frskringskassan till assistansbolaget varje mnad
med ett preliminrt belopp. Beloppet ska motsvara det timbelopp som regeringen
faststllt multiplicerat med antalet beviljade assistanstimmar. Assistansbolaget drar
frn det utbetalda beloppet av arbetsgivaravgift fr den personliga assistenten och
behller ocks viss del av pengarna som vinst. Resterande del utbetalas som ln till
assistenten.
Relationerna mellan de talade personerna
Simon Alveback och Diana Jouni har varit gifta och/eller sammanboende. De har
tillsammans tre sner, varav tv varit anstllda som assistenter, den medtilltalade
Fredrik Jouni och Sebastian Alveback. Nezam Aazar och Wasim Aazar r brder
och har varit vnner med Simon Alveback. Jouslin Alkhouri r gift med brderna
Aazars tredje bror, Baseilous Aazar, som ocks varit vn med Simon Alveback.
19
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Simon Alveback har varit brukare av assistansen och de vriga tilltalade har varit
anstllda som assistenter. Fyra ytterligare personer har varit anstllda som
assistenter: Sebastian Alveback, Souad Moussa, Baseilous Aazar och Najwa
Nakhle. Deras grningar har inte bedmts som grova och r sledes preskriberade.
tal har drfr inte vckts mot dem.
Bakgrund
Simon Alveback invandrade till Sverige frn Libanon r 1985 och var d fullt frisk
och arbetsfr. Den 24 april 2003 skadades Simon Alveback, som d arbetade som
grissktare, nr en sugga sprang p hans hgra kn. Han blev sjukskriven och
begrde sjukersttning frn Frskringskassan fr.o.m. den 9 maj 2003; de frsta 14
dagarna utgick sjukln frn arbetsgivaren. Lkarintyg finns frn den 1 maj 2003
under diagnos kollateral ligamentskada hger kn. Diagnosen ndrades sedermera
till troligen neurogen smrta fr att till slutligen benmnas neurogen smrta.
Den neurogena smrtan grundade sedan rtt till assistansersttning. Simon
Alveback blev ver tid allt mer handikappad av sin skada enligt uppgift. Under
tiden Simon Alveback hade assistansersttning, ren 2006-2012, hade han hjlp av
totalt tio assistenter, varav en var hans (f.d.) hustru och tv var hans sner.
Hndelseutvecklingen i kronologisk ordning
Simon Alveback skte den 15 maj 2003 vrd hos lkaren Andreas Brodn fr en
knskada. Simon Alveback hette vid den tidpunkten Hassan Maleh. Det frsta
medicinska underlaget visade p en kollateral skada i hger kn med nedsatt
gngfrmga. Lkaren freslog sjukgymnastik som behandlingsmetod.
Den 28 juli 2004 skte Simon Alveback vrd p nytt. Nytt lkarintyg utfrdades av
vilket framgick att Simon Alveback hade smrta i hger kn och att smrtan
troligen var neurogen, vilket berodde p en arbetsskada. Lkaren Anders Jgervall
bedmde att Simon Alvebacks arbetsfrmga var helt nedsatt frn den 1 augusti
2004 till den 1 november 2004. Anders Jgervall blev hrefter Simon Alvebacks
behandlande lkare och den som utfrdade lkarintyg fr hans rkning. Nr Anders
20
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Jgervall bytte arbetsplats, fljde Simon Alveback med honom. Anders Jgervall
arbetade frst i Hssleholm, sedan i Vinslv och slutligen i Perstorp.
Den 12 juni 2006 aktualiserades ett rende hos Kristianstads kommun d Simon
Alveback, i vntan p Frskringskassans beslut om assistansersttning, hade behov
av personlig assistans mer n 20 timmar i veckan. Kommunen gjorde ett hembesk
hos Simon Alveback och han var vid tillfllet beviljad hemtjnst.
Beslut om att bevilja Simon Alveback 30 timmars personlig assistans fr de
grundlggande behoven inklusive ledsagning fattades den 14 juli 2006, vilket r det
frsta grundlggande beslutet om assistansersttning. Till grund fr beslutet lg ett
lkarintyg frn Anders Jgervall skrivet den 10 juli 2006 och en bedmning gjord
av en arbetsterapeut efter ett hembesk. Av lkarintyget framgick att Simon
Alvebacks medicinska tillstnd inte hade frbttrats sedan r 2005, d Anders
Jgervall bedmt att Simon Alveback led av ett neuropatiskt smrttillstnd, allodyni
och smrtspridning. Simon Alveback kunde drfr enligt Anders Jgervall inte rra
eller belasta det hgra benet och var tvungen att frflytta sig med kppar.
Tillstndet kunde r 2006 enligt Anders Jgervall inte frvntas bli bttre ver tid.
Simon Alvebacks funktionsnedsttning bedmdes av Anders Jgervall som varaktig
och bestende och denne ansg att Simon Alveback troligen led av en neurogen
smrta som var mycket svr att medicinera fr. Smrtan spred sig enligt uppgift i
nervsystemet som blev verretat och skickade felaktiga smrtimpulser, vilket gav
upphov till en komplex smrta. Vid mte med Simon Alveback konstaterade vidare
arbetsterapeuten Carina Nilsson (numera Hallqvist) att Simon Alveback hade
problem med sin allmnna dagliga livsfring och att han p grund av smrta inte
deltog i ngra sociala aktiviteter. Simon Alveback bedmdes sledes ha behov av
hjlp med bland annat fljande:
o Boendemiljn, som bedmdes som otillgnglig
o Frflyttning, som skedde med elrullstol eller att han slpade sig fram
p axillarkppar,
21
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
o att ta sig till toaletten, ibland hann han inte fram i tid,
o den personliga hygienen bl.a. genom std nr han duschade.

Arbetsterapeuten fick uppfattningen att Simon Alveback inte orkade
bry sig om sin personliga hygien till fljd av smrtorna,
o att ta och dricka d han p grund av smrta och kramper var
frhindrad frn att gra det sjlv, han behvde exempelvis hjlp med
att skra ktt och kunde inte sitta p vanliga kksstolar,
I underlaget fr Frskringskassans beslut framgick sledes att Simon Alveback
efter en svr knskada saknade frmgan att sjlv g, st och anvnda sina armar
funktionellt och att han var helt ofrmgen att klara ngra som helst dagliga
groml. Simon Alveback bedmdes ha stora och varaktiga fysiska och psykiska
funktionshinder som orsakade betydande svrigheter i den dagliga livsfringen.
Simon Alveback bedmdes ocks ha ett omfattande behov av std och service.
Enligt Frskringskassans bedmningar behvde Simon Alveback assistans om
9,25 timmar per dygn eller 64,75 timmar per vecka. Simon Alveback beviljades i
beslut den 27 november 2006 assistansersttning med 1 702 timmar per sex
mnader, vilket r assistans i den omfattning som Frskringskassan hade
freslagit. Den 15 november 2007 beskte Simon Alveback personligen
polisstationen i Kristianstad och anmlde att han blivit av med sitt krkort och
900 kr nr han var och tankade p Statoil i Kristianstad. Polisinspektr Benny
Sjrn tog upp anmlan. Tv r senare, den 8 april 2009, beskte Simon Alveback
p nytt polishuset i Kristianstad fr att anmla att han den 27 januari 2009 kpt en
bil fr 7 500 kr men att han inte kunnat registrera bilen eftersom den tidigare garen
vgrade att bist. Simon Alveback har vid besken p polisstationen klarat sig sjlv
och inte anvnt rullstol och betett sig som en tillsynes frisk mnniska. Den 1 juli
2009 skrev Anders Jgervall ett intyg till Frskringskassan i Malm, dr han p
nytt intygade att Simon Alveback fick en intensiv smrta vid berring av hger ben
och arm, vilket medfrde stora funktionella begrnsningar. Det fanns inte ngon
22
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
pvisbar skada i nerver eller knn. Simon Alveback bedmdes dock behva hjlp
vid all frflyttning, vid dusch, p- och avkldning m.m. Den 12 augusti 2009 pstod
Simon Alveback att hans hlsotillstnd frsmrats ytterligare och han anskte om
en utkning av sina beviljade assistanstimmar med 125 timmar i veckan plus nio
timmars dubbelassistans. Detta p grund av hjlpbehov under natten alternativt
omfattande hjlpbehov dagtid. Anskan skrevs under av Simon Alveback. Den 30
september 2009 beviljades Simon Alveback en utkad assistans med 1 978 timmar
per sex mnader, vilket motsvarar assistans 75 timmar i veckan. Utredning av
Simon Alvebacks hjlpbehov skedde genom hembesk av handlggare frn
kommunen, som bekrftade att Simon Alveback var i behov av mer hjlp n vad
som tidigare beviljats. Han behvde hjlp vid all frflyttning, med sin personliga
hygien samt med p- och avkldning. Handlggaren bedmde dock att det inte var
medicinskt styrkt att Simon Alveback var i behov av hjlp med att inta mat och
dryck. Assistans beviljades drfr i en mindre omfattning n vad Simon Alveback
begrt. Beslutet gllde fram till att rtten till assistansersttning drogs in. I
samband med att Simon Alveback skadades av suggan 2003 gjorde han en anmlan
om det till AFA Trygghetsfrskringsbolag. Den 1 februari 2010 fattade AFA
beslut om att Simon Alveback var berttigad till ersttning med 21 000 kr avseende
lyte och men. Lkaren som yttrade sig vid tillfllet om graden av medicinsk
invaliditet skrev att olycksfallsmekanismen var otvetydigt mild med ringa objektiva
fynd inledningsvis, frnsett ofrklarligt stark smrta. Utredningen hade ej pvisat
ngon fysisk skada som kunde frklaras av olycksfallet och lkaren gjorde
bedmningen att den medicinska invaliditetsgraden utan intyg var 3 procent. Den
19 september 2011 pstod Simon Alveback att hans hlsotillstnd terigen
frsmrats och skickade in en anskan om utvidgad rtt till assistansersttning.
Simon Alvebacks hjlpbehov uppskattades till 142, 25 timmar i veckan varav 21
timmar utgjorde behov av dubbelassistans. Simon Alvebacks signatur terfinns
lngst ner p anskan om utkad assistansersttning. Anskan franledde inget nytt
beslut om ersttning frn Frskringskassan. Istllet brjade Frskringskassan
ifrgastta Simon Alvebacks rtt till assistansersttning.
23
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Under 2012 fick Frskringskassan ett anonymt tips om att Simon Alveback hade
verdrivit sitt hjlpbehov. Frskringskassan vervgde drfr att dra in
assistansersttningen. I juli 2012 beskte Simon Alveback lkaren Anders Jgervall
p nytt med anledning av kramper och migrn. Denna gng p vrdcentralen i
Perstorp. Anders Jgervall antecknade att man p Smrtrehab menade att Simon
Alveback inte kunnat dra nytta av det som Smrtrehab kunnat erbjuda honom.
Lkaren menade att det enligt hans bedmning fanns ett kroniskt smrtsyndrom
med smrtspridning och allodyni. Simon Alveback uppgav att de olika
smrtstillande han tagit inte fungerat och att lkare p vrdcentralen Solbrinken i
Hssleholm inte lngre frskrev den narkotikaklassade smrtmedicinen Tradolan t
honom. Anders Jgervall antecknade vidare att Simon Alveback fortfarande inte
kunde delta i familjens sociala liv och att han aldrig sett honom s trtt och sl
tidigare. Det r tydligt att Simon Alvebacks syfte med lkarbesket har varit att ge
sken av att han var mycket sjukare n han i sjlva verket var. Den 12 september
2012 tog Simon Alveback ter kontakt med Anders Jgervall, per telefon.
Anledningen var att Simon Alveback nu ftt reda p att Frskringskassan inte
ansg att det medicinska underlaget styrkte att han hade en nedsatt funktion i armar
och ben. Anders Jgervall skickade ver en kopia av sina journalanteckningar frn
den 16 juli 2012 till Frskringskassan vari han antecknat att han ansg att
patientens behov var mycket omfattande men att Simon Alveback borde kunna ta
med vnster hand. I oktober 2012 skickade Simon Alveback, genom sin
uppdragsgivare Humana, in en anskan om ytterligare personlig assistans, med
anledning av Frskringskassans frslag p beslut om att dra in Simon Alvebacks
rtt till assistansersttning. Anskan r dagtecknad den 24 september 2012 d
Simon Alveback troligen befann sig i Libanon. Anskan skickades till Kristianstads
kommun som mottog handlingen den 9 oktober 2012. Den 27 september 2012 och
den 9 oktober 2012 gjorde Frskringskassan ett flertal oannonserade besk p ett
flertal adresser med koppling till Simon Alveback utan att ptrffa honom.
Frskringskassan fick under besken indikationer p att Simon Alveback bl.a. krt
bil och att han hjlpt till vid renovering av sitt hus.
24
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
I det brev som Frskringskassan skickade till Simon Alvebacks ombud med
anledning av anskan, konstaterade Frskringskassan bl.a. att det i princip
saknades medicinskt underlag fr Simon Alvebacks hjlpbehov och att Simon
Alveback till sin handlggare p Frskringskassan uppgett att han ftt livet
tillbaka sedan han brjat ta naturlkemedel p ordination av lkare i Libanon,
blivit insmord med vlgrande salva p rygg och kn samt ftt intensiv
sjukgymnastik av en slkting. Hans smrttillstnd hade drefter helt upphrt. Den 9
oktober 2012 bedmde Frskringskassan att Simon Alveback inte tillhrde
personkrets 3 och beslutade drfr att hans rtt till assistansersttning skulle dras in.
Av polisens utredning har fljande framkommit om Simon Alvebacks frehavanden
under den tid som han beviljats assistansersttning. Simon Alveback har fretagit
ett stort antal resor utomlands, till bl.a. Belgien, Tyskland, Syrien, Danmark,
Marocko och Kanada, vilket framgr av Simon Alvebacks kontoutdrag.
Resehandlingar visar att han rest svl ensam som tillsammans med grannar och
vnner. I november 2006 reste Simon Alveback ensam till Agadir i Marocko, dr
han stannade i 14 dagar. Resan fretogs under en period som inte omfattas av talet
men under en period d Simon Alveback pstods ha varit s sjuk att han var i behov
av personlig assistens och drfr inte rimligen kunde freta en sdan resa p egen
hand. Vid en husrannsakan ptrffades en kamera med bilder frn resor som Simon
Alveback gjort med sin familj. Vissa av bilderna r tagna i nra anslutning till att
Simon Alveback beskt Anders Jgervall fr att f nytt sjukintyg. Av bilderna
framgr att han kunde st upp utan problem och i vrigt rra sig, t.ex. dansa. Simon
Alveback har vidare signerat handlingar p olika stt beroende p om handlingen
skickats till Frskringskassan eller till annan aktr eller person. Namnteckningarna
p assistansrkningar till Frskringskassan r skrivna p ett sdant stt att de ska
ge intryck av svr sjukdom.
Sammanstllning ver timmar och utbetalade belopp till Simon Alveback
Tabellen r baserad p de rkningar som Simon Alveback skickat in till
Frskringskassan som gtt att skra i utredningen. Frskringskassan har gallrat
25
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
sitt material fem r tillbaka i tiden. En del av handlingarna kommer drifrn och en
del frn Humana Assistans. Beloppen nedan ligger till grund fr talet i mlet.
r
Timmar enl. rkning Timersttning
Summa
20070801-1231 428
228
325 584
2008
3 483
237
825 471
2009
2 850
247
703 950
2010
3 287
252
828 324
2011
3 596
258
927 746
2012
2 945
267
786 315
Totalt:
17 589
4 397 390
P klagarens begran har vittnesfrhr hllits med lkaren Anders Jgervall,

lkaren Mats Eriksson, arbetsterapeuten Carina Hallqvist, Annika Kron Larsson,
Basileous Aazar, Sture Nilsson, Silvania Shehadeh, Ghazi Shehadeh, Roland
Andersson och Mikael Stjernfeldt. klagaren har beropat den skriftliga bevisning
som framgr av stmningsanskan samt anskningar om sjukersttning och tillfllig
frldrapenning, deklarationer och inkomstuppgifter.
Simon Alveback har berttat bl.a. fljande. Han jobbade i brjan p 2000-talet
som grissktare. Han var i strsta allmnhet njd med sitt liv och kunde frsrja sin
familj. r 2003 blev han anfallen av en sugga som vgde 400 kilo och fick fras till
sjukhus. Efter denna hndelse kunde han inte rra sig som innan. Han fick g p
kryckor och behvde hjlp ven i vrigt. Detta gjorde honom deprimerad och han
skmdes fr att han inte kunde flja med sina barn p deras aktiviteter. Barnen fick
istllet sluta med sina aktiviteter och gick drfr upp i vikt. Detta gjorde honom n
mer deprimerad. Eftersom han varit en s stark man fre olyckan kndes det svrt
fr honom att trffa folk. Hans mende drabbade hela familjen. Hans hustru/sambo
Diana Jouni r dessutom krigsskadad frn Libyen. Hon fick efter hans olycka ta ett
stort ansvar fr familjen. Han trffade en lkare i Kristianstad som remitterade
26
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
honom till smrtbehandlingsteamet Doris i Hssleholm. Detta var i slutet av r 2004

eller i brjan av r 2005. Dr trffade han kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut samt
lkaren Anders Jgervall. Frsta gngen han kom till Anders Jgervall berttade han
fr denne att han hade smrta i hgerbenet, ont i hften, ont i ryggen samt ont i
axlarna. Anders Jgervall sa att han skulle g till sjukgymnast. Man prvade ocks
med akupunktur. Vid ngot tillflle fick man sluta med detta eftersom han fick
andningsproblem. Han var p Doris flera gnger i veckan. Trots det blev han smre
hela tiden. Eftersom han hade skadat sitt hgra ben verlastade han sitt vnstra ben.
Han hade en stllning p benet som justerade hur mycket han kunde bja p benet.
Han tvingades ocks g p kryckor. Detta ledde till att han fick ont ven i axlarna.
Han fick starka smrtstillande tabletter som t.ex. Tramadol och morfin. Trots det
fick han mycket ont i nacken och axlarna och han fick krampanfall ngra gnger per
dag. Efter en tid fick han en pinne med hjlp av vilken han kunde stta p sig
strumporna. Man brjade ocks behandla honom med s.k. TENS (som r
metallplattor som skickar ut elektriska impulser, rttens anm). Man prvade ven
akupunktur. Fr varje gng han var hos lkaren fick han starkare och starkare
medicin. Till sist sa smrtteamet p Doris att familjen inte kunde hlla p och hjlpa
honom hela tiden utan att familjen behvde ett eget liv. ven kommunen hrde av
sig och konstaterade att han behvde hjlp hemma. Det kom hem en arbetsterapeut
till honom och utredde hans behov; Carina Hallqvist (d Nilsson). Det var
kommunen som anskte om personlig assistans t honom r 2006. Han behvde
hjlp med matning, av- och pkldning samt toalettbesk. Han kunde inte duscha
hemma eftersom duschen inte var handikappanpassad utan gick drfr vid tv tre
tillfllen till ett ldreboende. Dr var de emellertid s nyfikna att han slutade g dit.
Man mste komma ihg att han hade skyddade personuppgifter. Han hade vid detta
tillflle behov av 110 130 timmars assistans per mnad. Nezam Aazar och
Basileous Aazar har informerats om den tystnadsplikt som gller av kommunen.
Han har alltid umgtts med Nezam Aazar och Basileous Aazar och deras familjer.
Najwa Nahkle och hennes man kom med honom till Doris vid ngot tillflle. Innan
han beviljades assistans var det mest Diana Jouni som hjlpte honom. Najwa
27
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Nahkle anstlldes under r 2006 av kommunen som personlig assistent t honom.

Hon arbetade till slutet av r 2006. Han visade Najwa Nakhle hur hon skulle fylla i
tidrapporterna. Nr den frsta assistansersttningen betalades ut kunde han g med
kryckor, men det var jobbigt. Kommunen hade beviljat honom assistans med
1 700 timmar per halvr. Kommunen ptalade fr honom att han var tvungen att
utnyttja alla timmar annars skulle han inte f ngot bistnd alls. Han utnyttjade d
sin egen familj och undertecknade Diana Jounis anstllningsavtal med kommunen.
Han skrev ocks osanna och oriktiga tidrapporter i Diana Jounis namn, se aktbilaga
66 s. 91 120. Han har hittat p tiderna och fyllt i tidrapporterna och drefter
undertecknat med hennes namn. Han informerade inte Diana Jouni om vad han
gjorde. Han hade tillgng till hennes bankkort och all hennes post ppnades av
honom. Pengarna hon fick som ln sattes in p ett konto som han hade tillgng till.
Det var ocks han som sktte alla deklarationer fr sig sjlv och Diana Jouni. Diana
Jouni hade ingen annan inkomst n denna. Han deklarerade t henne genom att
anvnda de koder som str p deklarationsblanketterna. P samma stt anvnde han
ven sin son Fredrik Jounis namn. ven i detta fall var det han som skrev p
anstllningsbeviset utan att Fredrik Jouni knde till detta. Det r han sjlv som tagit
alla pengar. I princip har han sjlv skrivit alla Fredrik Jounis tidrapporter och
undertecknat dem, aktbil. 66 s. 137 161. Ngon av tidrapporterna lurade han dock
Fredrik Jouni att skriva p. ven betrffande denne hade han tillgng till bankkort
och konto. Detta pgick i tio elva mnader. P samma stt som han gjort med
Diana Jouni och Fredrik Jouni gjorde han ocks med sin omyndige son Sebastian
Alveback, aktbil. 66 s. 184 215. Varken Diana Jouni, Fredrik Jouni eller
Sebastian Alveback fick ngon del av de pengar som betalades ut. I brjan p r
2009 fick Diana Jouni reda p att han anvnt hennes bankkort. Hon lmnade d den
gemensamma bostaden och krvde att f tillbaka sitt bankkort, vilket han nekade att
lmna tillbaka. Diana Jouni sa till honom att hon inte ville att hennes namn
anvndes olagligt. P sommaren 2009 knde han att han inte behvde mer hjlp
men han fortsatte nd. Nr han var p stan vid ett tillflle under sommaren 2009
trffade han Basilous och Nezam Aazar. Han berttade fr dem att han hade
28
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
assistans och Nezam Aazar frgade vad kommunen/assistansbolaget betalade i ln.

Nezam och Basileous Aazar, hade, som han sjlv, dlig ekonomi och ville tjna
pengar fr att kunna betala rkningar. Nr Nezam Aazar ftt veta vilken
timpenningen var sa denne att han knde till annat folk i stan som fick bttre betalt
per timme. Efter att ha kommit verens med Nezam och Basileous Aazar pratade
han med sa p kommunen. Han minns inte hennes efternamn. sa skulle beska
honom fr att trffa Nezam och Basileous Aazar. Vi mtet informerade sa Nezam
Aazar och Basileous Aazar om hur det fungerar nr man r assistent. De blev ocks
informerade om den tystnadsplikt som gller och sa kontrollerade deras
belastningsregister. Nezam och Basileous Aazar anstlldes sedan frn 2009. Han
skms fr att han begrde fler assistanstimmar fr.o.m. sommaren 2009. Vid det
hr tillfllet hade han det svrt ekonomiskt och han fortsatte ven efter mtet att
skriva Diana Jounis namn p tidrapporter under tiden juni 2009 till slutet p r
2009. Han anvnde ven Fredrik Jounis namn. Han skms fr detta men ville klara
av att betala rkningarna. Mot slutet av r 2009 anstlldes Basileous Aazar och det
tecknades att nytt anstllningsavtal med Nezam Aazar dr denne fick mer betalt. Att
det finns tv anstllningsavtal betrffande Nezam Aazar beror p att i det andra
hjdes timlnen. Kommunen skickade ett anstllningsbevis till Basileous Aazar.
Han hade kommit verens med sina assistenter att han skulle f en liten del av
deras ln. Nr assistenterna ftt ln betalade de detta belopp till honom. Nezam
Aazar freslog vid ngot tillflle att de skulle anlita ett fretag i Eslv istllet
eftersom detta fretag betalade bttre. Nr han beskte fretaget blev han emellertid
betnksam och avstod. Basileous Aazar berttade d att det fanns ett annat fretag
som hette Assistansia som man kunde anlita. Han fick telefonnumret och ringde dit.
Drefter fick han papper hemskickade som han skulle skriva p. Han behvde
egentligen ingen hjlp efter sommaren 2009 men han var inte heller helt frisk. I
slutet av 2009 fick de besk av ngon representant. I samband med besket var
Nezam Aazar dr. Denne brjade d raka honom fr att det skulle se ut som om han
inte kunde gra detta sjlv. Nr det gller Nezam Aazar r det olika vem som skrivit
dit siffrorna och vem som undertecknat. Ibland har han sjlv skrivit siffrorna men
29
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
ibland har Nezam Aazar gjort det. Vid i stort sett alla tillfllen har dock Nezam
Aazar sjlv undertecknat tidrapporterna, se aktbil. 66 s. 162 183. r 2010
anstllde han ocks sin omyndige son Sebastian som personlig assistent p samma
stt som han gjort med Diana Jouni och Fredrik Jouni. Att han blev bttre berodde
p att han hade fick olja och naturmediciner frn en man i Tyskland. Det r riktigt
att han r 2010 kte till Damaskus. Han minns inte hur lnge han var dr. I samma
veva flyttade Diana Jouni in igen och han skulle slja sin lgenhet. Det kom en man
som hette Firas Al-zaidi fr att kpa lgenheten. Firas Al-zaidi berttade att denne
just frlorat sitt arbete. Han berttade d om hur han sjlv fick assistansersttning.
Firas Al-zaidi sa d att han ville vara assistent men han sjlv sa nej. Nr Basileous
Aazar slutade som assistent freslog denne att han i fortsttningen skulle ange
Basileous Aazars hustru Jouslin Alkhouri som assistent. Jouslin Alkhouri var inte
inblandad i denna diskussion utan det hela gjordes upp mellan honom och Basileous
Aazar. Assistansias roll vertogs s smningom av fretaget Humana.
Tidrapporterna har skrivits av honom sjlv och Jouslin Alkhouris man, Basileous
Aazar, se aktbilaga 66 s. 245 264. Vid det aktuella tillfllet hade han skyddade
personuppgifter; det hade hela familjen. Fredrik Jouni ville dock inte ha skyddade
personuppgifter lngre. Fr att f denne att skriva under vissa av tidrapporterna sa
han till Fredrik Jouni att det denne skrev p var en begran om att sekretessen fr
dennes personuppgifter skulle upphra. Fredrik, som d hette Alveback, sa ocks att
denne ville byta namn till Jouni. Fredrik Jouni blev arg nr denne insg att han
(Simon Alveback) hade tagit hans bankkort och begrde att f detta tillbaka.
Drefter kunde han inte anvnda Fredrik Jounis namn mer. Han brjade s istllet
skriva andre sonens, Sebastian Alvebacks, namn. I samband med att han skulle
g p lkarbesk stoppade han i sig en massa medicin. Detta ledde till att han fick
hjrtklappning och svettningar och blev allmnt sl. I slutet av r 2010 kte han
p nytt till Syrien. Han kpte d biljett till sig och en annan person. De reste ner
tillsammans men han kte hem sjlv. Vid det hr laget hade han en ny assistent som
hette Souad Moussa. Souad Moussa var gift med Firas Al-zaidi. Han har aldrig talat
med Souad Moussa utan gjorde upp affren med Firas Al-zaidi. Vid den hr tiden
30
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
hade han mycket ekonomiska problem. Han vill inte bertta nrmare om dem
eftersom det skulle vara farligt fr hans barn. r 2011 var han en mnad i Turkiet.
Han kte frn Malm och inte frn Kpenhamn som han sagt till polisen. Nr han
kom hem sa Basileos Aazar att nu fick han (Simon Alveback) skriva Basileos Aazar
som personlig assistent istllet fr Jouslin Alkhouri, fr Jouslin Alkhouri skulle vara
hemma med sjukt barn under en lngre tid. Han gjorde som han blev tillsagd. S
smningom frstod han att det hela var ohllbart och ville avsluta det hela. Han
insg dock att han var tvungen att avsluta det hela lngsamt om han inte skulle bli
avsljad. Drfr tog det ett tag innan verksamheten upphrde. Vid ngot tillflle
fick han besked om att han var tvungen att ka till Malm och trffa ngon frn
Frskringskassan. Han kunde d varken ta med sig Souad Moussa eller Jouslin
Alkhouri fr de knde ju inte till upplgget. Istllet tog han med sig Basileous
Aazar. Av de rkningar som klagaren frevisat, aktbilaga 66 s. 124-135 har han
inte undertecknat ngon. Han var sjuk under r 2006 2007. Han har aldrig sagt
att han har ngon koppling till SPO; det r bara trams. Han fick i princip ut 2 000
3000 kr av varje assistent. Wasim Aazar behvde ocks tjna pengar nr
denne kom tillbaka till Sverige frn Syrien. Drfr anstlldes ven han som
personlig assistent. Det kan tnkas att han brjade r 2012. Frn Wasim Aazar har
han sjlv inte ftt ngra pengar. Han har inte fyllt i dennes tidrapporter utom svitt
avser en rapport dr han kan ha skrivit dit arbetad tid, aktbilaga 66 s. 265 273. Det
r Frskringskassan som fyllt ut tidrapporten fr oktober 2012 trots att han efter
den 9 oktober 2012 inte lngre var berttigad till ersttning. Han kan inte riktigt
minnas vilka rkningar han sjlv skrivit under. Han vet inte vem som annars skulle
ha skrivit under dem. Nr han kpte Sture Nilssons hus gick han p kryckor. Han
hade med sig folk som krde honom vid husvisningen. Han har inte varit hos AnnMargreth Olsson och kpt ngon bil. Mikael Stjernfelt lurade honom och
renoverade inte hans hus som denne skulle. Han och familjen Shehadeh r ovnner
sedan frra ret. Han kan inte frklara varfr eftersom det r farligt. Vad gller
lkaren Mats Eriksson s var denne arg fr att tidigare lkare skrivit ut fr mycket
31
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
smrtstillande medel (Tradolan) till honom eftersom det r svrt att sluta med
Tradolan.
Diana Jouni har berttat bl.a. fljande. Hon gifte sig med Simon Alveback omkring
r 1997 och de har under ktenskapet bott tillsammans i bl.a. Vinn. Hon har svrt
att minnas exakt nr Simon Alveback skadade sig i arbetet men har fr sig att de
bodde i centrala Kristianstad vid tillfllet. Simon Alveback kom hem en dag och
berttade att han hade skadat sitt kn. Precis efter att olyckan intrffat lindade han
sitt kn med bandage och gick sedan med krycka i ngra mnader. Drefter var
Simon Alveback som vanligt, krde bil och hjlpte ven till med att renovera huset i
Vinn. Hon har inte haft ngon aning om att Simon Alveback varit beviljad
personlig assistans och hon har sjlv aldrig arbetat som personlig assistent. Att hon
till polisen uppgett att hon utfrt sdant arbete stmmer inte. I anslutning till
olyckan hjlpte hon Simon Alveback endast som familjemedlem och bytte hans
bandage. ren 2006 och 2007 har Simon Alveback inte haft bandage om sitt kn
svitt hon vet. Hon vet inte om Simon Alveback haft en rullstol, det kan hnda att
den frvarats i ett lst garage som hon inte haft tilltrde till. Hon har aldrig varit
med Simon Alveback p sjukhuset. Hon har aldrig skrivit p ngot anstllningsavtal
som personlig assistent och har aldrig fyllt i ngra tidrapporter. Om hon ngon gng
har fyllt i tidrapporter s har det i s fall varit under tvng frn Simon Alveback.
Hon har inte ftt ln som personlig assistent. Om hon ftt ln s har pengarna flutit
in p ett konto som hon vid tidpunkten inte knde till att hon hade och till vilket var
knutet ett bankkort som Simon Alveback ensam disponerade. Nr hon sjlv
behvde gra inkp under perioden fick hon 200-500 kr i kontanter av Simon
Alveback. Hon saknade eget bankkort. Hon har aldrig deklarerat, det har istllet
Simon Alveback gjort t henne. Det var frst efter att Simon Alveback anhllits
som hon fick reda p att hon hade skulder i form av obetalda krediter tecknade i
hennes namn. Under tiden som hon bodde tillsammans med Simon Alveback
fanns det vissa saker som de inte diskuterade med varandra. Simon Alveback hade
skyddade personuppgifter och hon var hemmafru och hade ingen bestmmandertt i
32
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
familjen. Simon Alveback berttade fr henne att han arbetade fr SPO och hon
har hrt detta ven frn andra. Hon ansg dock inte att hon hade med saken att gra.
Simon Alveback hanterade kontakten med myndigheter och betalade rkningar, hon
kunde inget om det. Nr hon och Simon Alveback bestmde sig fr att separera
kpte Simon Alveback en bostadsrtt p Vilan i Kristianstad och de kom verens
om att hon skulle bo dr och att Simon Alveback skulle betala hyran. Hon tog
krkort r 2013 och arbetade som personlig assistent p Furuboda Assistans frn r
2014 fram tills hon blev sjukskriven r 2015. Hon har varit sjukskriven i tv
omgngar, frsta gngen frn den 15 juni 2009 t.o.m. den 30 september 2009. Hon
har en gammal missbildning i hger arm till fljd av en skottskada hon fick som
nyfdd, vilken vllat henne stor smrta. Hon uppskte vid tillfllet lkare som
versnde ett sjukintyg till Frskringskassan, vilket enligt hennes uppfattning
skedde per automatik. Under 2015 blev hon p nytt sjukskriven efter att ha bott en
tid p en kvinnojour i en annan stad. Hon mdde jttedligt och en lkare skickade
p nytt ett intyg till Frskringskassan. Vid bda tillfllena har Simon Alveback
skickat in en anmlan om sjukpenning. Hon sjlv kan inget om myndigheter. Hon
vet inte om hon har ftt ngra pengar frn Frskringskassan fr sin sjukskrivning
eftersom hon inte har haft ngot bankkort. Betrffande relationen till vriga
personer som figurerar i mlet har hon uppgett att Simon Alveback redan knde
brderna Aazar Nezam, Wasim och Baseilous nr de flyttade till Kristianstad.
Hon blev introducerad fr brdernas fruar och de hade alla en bra relation och tog
med sina familjer nr de hlsade p varandra. Simon Alveback beskte ofta Nezam
Aazar. Vidare knner hon Najwa Nakhle, vars man r vn med Simon Alveback.
Najwa Nakhle brukade flja med sin man nr de kom p besk. Hon har inte sett att
Najwa Nakhle vid ngot tillflle arbetat t Simon Alveback som personlig assistent.
Jouslin Alkhouri har berttat bl.a. fljande. Hon har varit i Sverige sedan r 2008
och hon knner Simon Alveback sedan denne arbetade p grisfarmen. De har
trffats ngon gng sedan dess. r 2011 sa hennes man Basileous Aazar till henne
att Simon Alveback behvde en personlig assistent och att hon skulle jobba som
33
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
sdan t honom. Hon ville inte gra detta eftersom hon hellre ville brja studera
men hennes man tvingade henne och sa att Simon Alveback var anstlld av SPO.
Hon gav d med sig men hon har inte undertecknat ngra tidrapporter eller fyllt i
ngra tider. Hon har bara lnat ut sitt namn. Nr lnen frn assistansbolaget kom
in tog hon ut pengarna, behll 2 000 kr och lmnade resten till sin man som
lmnade dem vidare till Simon Alveback. Hon har varit med p ett mte i Simon
Alvebacks hus tillsammans med representanter fr Frskringskassan, Simon
Alveback, Diana Jouni och Basileous Aazar. Representanterna frn
Frskringskassan stllde frgor, men inte till henne. Hon skrev p
anstllningsavtalet eftersom hon blev tvingad till det. Det skrevs tv avtal eftersom
hennes man hade hrt att hon kunde f bttre betalt. Det andra avtalet innehller
drfr en hgre timpenning. Hon skulle kanske ha blivit hotad om hon inte skrivit
p. Att hon vid polisfrhr den 17 mars 2016 sa att hon hade jobbat hos Simon
Alveback berodde p att hon var rdd fr polisen och fr att Simon Alveback skulle
gra ngot. Drfr kom hon tillbaka senare och sa sanningen. Alla uppgifter hon
lmnat under frhret den 17 mars 2016 har hon hittat p. Det r riktigt att hon
deklarerat fr inkomsterna frn assistansbolaget. Under r 2011 och 2012 har hon
bara haft inkomster av den personliga assistansen. Under r 2012 passade hon under
viss tid ett av sina barn som var sjukt. Hon har varit bjuden p brllop hos Simon
Alveback r 2011. Vissa av bilderna som klagaren frevisat r tagna d. Simon
Alveback har sagt att det gr inte att g och snacka om allt med mej och familjen,
d ska det hnda ngot. Simon Alveback har visat en pistol fr henne som denne sa
var antik.
Nezam Aazar har berttat bl.a. fljande. Han och hans familj kom till Sverige r
1989. Han har tidigare drivit flera affrer i Kristianstad. Simon Alveback kom hit r
2000. Denne hade ett larm p sig, presenterade sig som skerhetspolis och talade
arabiska. r 2002 skiljde han (Nezam Aazar) sig och beslt sig fr att ka till
Syrien. Han stannade dr till r 2008, men beskte Sverige varje r och trffade d
Simon Alveback. Simon Alveback sa alltid att han var skerhetspolis. Simon
34
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Alveback berttade att han kt runt i Grekland och Tyskland och gripit folk. r
2009 hade han sjlv blivit arbetsls och Simon Alveback kom och frgade om han
ville tjna 2 000 3000 kr extra per mnad. Det ville han och Simon Alveback sa
d till honom att lmna namn och personnummer, vilket han ocks gjorde. Efter en
vecka ringde Simon Alveback och att han skulle komma hem till honom varvid han
kte dit. Det var Diana Jouni som ppnade drren och Simon Alveback satt i
rullstol. Han blev d chockad och sa vad har hnt. Simon Alveback skrattade och
sa att jag r p uppdrag hos skerhetspolisen, nu ska du jobba hos mig. Sedan
kom tv kvinnor frn Frskringskassan och kommunen som sa att han skulle jobba
hos Simon Alveback. Kvinnorna sa att Simon Alveback var sjuk och inte kunde
rra sig. D sa han okay. Han tnkte att SPO nog samarbetade med kommunen
och Frskringskassan. Simon Alveback kom med ett anstllningskontrakt som han
skrev p. Han skrev p detta hos kommunen och undertecknade ven ett avtal med
ngon i Eslv. Han har varit anstlld av minst tv assistansbolag. Han fick klart fr
sig att han skulle hjlpa till med klder och sdant. Han fick ocks veta att han inte
fick bertta vem som var hans vrdtagare. Han trodde drfr att han skulle f bter
om han sa ngot om Simon Alveback granden och ltanden. Han trodde ju
dessutom att Simon Alveback var polis. Nr kvinnorna gtt sa Simon Alveback att
det r inte ditt problem, du fr inte frga. Han brjade som assistent hos Simon
Alveback r 2009. Han var rdd fr SPO p grund av de erfarenheter han har av
den syriska skerhetspolisen. Simon Alveback sa vidare att han skulle f 2 3000
kr i mnaden fr besvret. Nr han r 2011 senare sa att han inte ville fortstta med
uppdraget hotade Simon Alveback honom och sa att vi bestmmer nr du ska
sluta. r 2009 sa Simon Alveback till honom att du mste flja med mig till
vrdcentralen i Hssleholm. Simon Alveback kte dit i rullstol fast han var frisk.
Nr de kom in stoppade Simon Alveback i sig starka mediciner. Inne hos lkaren sa
Simon Alveback hela tiden att det gjorde ont och lkaren fick inte rra honom. Nr
han eftert frgade Simon Alveback vad han gjorde svarade Simon Alveback att
det r inte ditt problem utan skerhetspolisens. Han har skrivit p vissa blanka
tidsrapporter. Ibland r det Simon Alveback som skrivit allt som str p
35
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
tidrapporten, ven hans namn. Han kunde ju inte sga ngot om detta eftersom han
hade tystnadsplikt. Assistansbolagen skickade pengarna till hans konto. Han
verlmnade 12 000 24 000 kr per mnad till Simon Alveback medan han sjlv
behll 2 000 3 000 kr. Han trodde att han fick pengar fr att han hjlpte polisen.
Simon Alveback kom och hmtade sin andel av pengarna i hans affr. Simon
Alveback ville ha pengarna kontant s ingen skulle upptcka att han lurade staten.
Simon Alveback har frstrt hans liv och hotat att dda honom om han berttar
ngot. r 2010 hade han bara inkomster frn assistansen. D tjnade han enligt
deklarationen 270 000 kr. Den 1 september 2011 ppnade han eget. Under r 2011
hade han inkomster om 163 000 kr frn assistansverksamheten och under r 2012
uppgick inkomsterna till 80 000 kr. Han har inte frskt rtta till dessa felaktiga
inkomster hos Frskringskassan. Simon Alveback sa till honom att han inte kunde
sluta fr d skulle denne dda honom. Detta sa Simon Alveback redan fyra mnader
efter det att han brjat arbeta r 2009. Han slutade dock r 2011. Simon Alveback
hotade honom hela tiden. Han har inte anmlt hoten till polisen. Simon Alveback sa
redan r 2000 att han jobbade inom skerhetspolisen och denne visade ocks
legitimation. Han tittade dock inte s noga vad det stod p legitimationen men
Simon Alveback hade sin bild p legitimationen. Han har ocks sett att Simon
Alveback hade ett larm och denne frvarade alltid ett vapen i bilen bredvid
handbromsen. Simon Alveback har visat detta vapen. Simon Alveback har ocks
vapen hemma. Vid det frsta frhr som polisen hll den 17 mars 2016 berttade
han s som Simon Alveback sagt till honom. En av poliserna sa d att Simon
Alveback inte alls var polis. Han berttade d sanningen fr polisen. Han har inte
haft kontakt med ngra andra assistenter och visste inte att det fanns fler. Han och
Wasim Aazar var osams och han har inte heller pratat med Basileous Aazar. Han
har inte fyllt i tidrapporterna tillsammans med Simon Alveback. Han reste till
Tyskland med Simon Alveback och dennes familj r 2012. Detta gjorde han fr sina
barns skull fr barnen har alltid varit goda vnner. Han var dock nd rdd fr
Simon Alveback. Fast inte nr de kte till Tyskland. ven p julafton r 2011
36
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
festade man ihop enligt vad som framgr av beropade fotografier. D var han inte
rdd fr Simon Alveback. Denne var ju polis.
Wasim Aazar har berttat bl.a. fljande. Han har inte varit anstlld som personlig
assistent t Simon Alveback. Han har inte skrivit under tidrapporter utan sg dessa
frsta gngen hos polisen. Han har dremot skrivit p ett anstllningsavtal. Simon
Alveback sa att det var ett avtal om jobb och att han skulle skriva p. Han vet inte
vem han fick anstllningsavtalet av eller varfr han skrivit p. Han r frresten inte
hundra procent sker p att han skrivit p det. Han vet att Simon Alveback jobbade
med SPO. Om man vill veta vad det hela rr sig om fr man frga Simon
Alveback. Han vet inte vad Humana Assistans r fr ngot eller vad bolaget har
med SPO att gra. Det kom in pengar p hans konto, det sg han nr
deklarationsblanketterna kom, men bankkortet till kontot hade Simon Alveback. De
hade ocks varit p banken och skrivit ngot papper som lmnades kvar i banken.
Det gjorde detsamma fr bankkontot var tomt. Han lmnade ifrn sig kortet
eftersom Simon Alveback sa att han jobbade fr SPO. Han fick sjlv inga pengar
fr sin assistans. Han fick vid ngot tillflle ocks en check p 7 8 000 kr som
Simon Alveback kom och hmtade. Denne sa ocks att du frtjnar inte dessa
pengar. Han deklarerade fr sina inkomster frn assistansbolagen. Simon Alveback
har en riktig pistol som denne visat upp fr honom. Det var ett indirekt hot. Du fr
inte sga ngot om pistolen, d hnder det dej och dina barn ngot. Simon
Alveback har ocks visat en gul och bl legitimation. Han kom till Sverige frsta
gngen r 2000. Han kte r 2004 till Syrien och kom tillbaka till Sverige r 2008.
Han kte drefter tillbaka igen till Syrien och kom ter till Sverige r 2011. Han
bodde frn slutet av r 2011 och fram till ngra mnader in p r 2013 i Simon
Alvebacks hus p Trskovgen 8 i hus. Han betalade ingen hyra dr eftersom
Simon Alveback inte begrde ngon hyra. Han passade huset och klippte
grsmattan. ven Simon Alveback klippet grset. Han har dock sett honom i
rullstol nr ngon skulle komma p besk. Rullstolen var en frkldnad och Simon
Alveback sa att han satt i rullstol p grund av uppdraget. Det var Simon Alveback
37
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
som tmde brevldan p Trskovgen. Simon Alveback krde bil sjlv i stort sett
varje dag. Ibland hade denne en kpp. Han fick tillbaka sitt bankkort ngon gng i
december 2012 eller januari 2013. r 2013 rkade han ut fr en svr trafikolycka
och sedan dess har han bl.a. problem med minnet. Han minns inte hur mycket ln
han ftt. Han tror inte att han har ftt 230 000 kr som klagaren psttt utan tror
bara han ftt in 90 000 kr eller ngot p kontot. Senare under frhandlingen har
Wasim Aazar ndrat sig och sagt att han ftt in totalt 178 868 kr p sitt konto.
Fredrik Jouni har berttat bl.a. fljande. Han har studerat p sterngsgymnasiet
under den tid som talet avser och tog examen drifrn r 2009. Drefter lste han
upp sina betyg p Komvux och bodde kvar hemma hos sina frldrar i Vinn fram
till r 2010. Hans far, Simon Alveback, har inte varit sjuk svitt han har kunnat se.
Simon Alveback har inte anvnt sig av ngot handikapphjlpmedel med undantag
fr en bl skena som anvnts ngon gng nr han varit hemma. Han har inte vetat
om att hans far behvde personlig assistans och han har inte arbetat som assistent t
honom. Han har stdat huset och lagat mat men inte matat Simon Alveback. Han
ljg fr polisen vid det frsta frhret den 14 mars 2016, d han uppgav att Simon
Alveback hade ett hjlpbehov som berttigade till personlig assistans och att han
arbetat som personlig assistent t honom. Han har inte skrivit under ngot
anstllningsavtal. Han har aldrig fyllt i ngra tidredovisningar, han sg dessa fr
frsta gngen under polisfrhret ven om han vid tillfllet uppgav att han knde
igen blanketterna och att de legat p ett bord i huset i hus fr underskrift. Han vet
idag inte varfr han sa s. Han har aldrig skrivit under ngra tidrapporter och kan
inte minnas att han har undertecknat ngra tomma blanketter. Simon Alveback har
inte bott i hus svitt han vet. Han (Fredrik Jouni) har inte deklarerat och har aldrig
ftt hem blanketter om det. Han vet inte vem som kan ha deklarerat t honom. Att
han i tv polisfrhr berttat att han arbetat som assistent samt att han i ngot av
frhren uppgett att han ftt ln inbetalt p sitt konto utan att ha arbetat och att han
ftt behlla 3 000-4 000 kr per utbetalning r inte sant. Han ville vid tillfllet skydda
sin pappa, sin bror och familjen i stort och frskte drfr ta p sig skulden. Hans
38
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
mamma har inte arbetat som personlig assistent t fadern vad han vet och inte heller
Najwa Nakhle. Han har hrt rykten om att fadern arbetat fr SPO. Fadern har
dock inte uppvisat ngon polisbricka fr honom men vl en skylt som han dock inte
kan beskriva nrmare. Han vet inte om fadern upptrtt hotfullt mot andra i sin
omgivning. Att han i frhr uppgett att fadern upptrtt hotfullt mot familjen
berodde p att han var arg p honom och ville straffa honom fr att han satt familjen
i en svr sits. Han knner familjen Aazar vl och familjerna umgicks frekvent
under den tid d han bodde hemma. De firade hgtider tillsammans och gick p
varandras studenter och dylikt.
Tingsrttens bedmning i ansvarsfrgan

Tingsrtten konstaterar inledningsvis att Simon Alveback varit hktad i mlet
medan vriga tilltalade har varit p fri fot fram till huvudfrhandlingen. Detta
frefaller ha lett till att de fem som inte varit hktade pratat ihop sig i ett frsk
att sjlva undg ansvar. Simon Alveback frefaller andra sidan i frsta hand ha
frskt skydda sina anhriga. Frsiktighet r drfr pkallad vid vrderingen av de
tilltalades uppgifter.
Tingsrttens bedmning i ansvarfrgan betrffande Simon Alveback

Simon Alveback har gjort gllande att han under tiden den 1 augusti 2007 till den
30 juni 2009 varit s sjuk att han varit berttigad till personlig assistans fr ett
belopp om 710 850 kr. Frskringskassans utbetalningar under den aktuella tiden r
sledes riktiga svitt avser detta belopp. I vrigt har Simon Alveback erknt
grningen. klagaren har emellertid hvdat att Simon Alveback inte heller under
perioden den 1 augusti 2007 till den 30 juni 2009 haft behov av personlig assistans.
Till std fr sitt pstende att Simon Alveback verhuvudtaget inte haft behov av
personlig assistent har klagaren beropat bl.a. att Simon Alveback i november
2006 reste till Agadir. Simon Alveback har vidgtt detta men hvdat att han hade
tv personer med sig, dock inte sin personliga assistent. klagaren har vidare
39
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
beropat PM avseende hndelser p ett konto tillhrigt Simon Alveback. Av detta

PM framgr bl.a. att kontot i stor utstrckning belastas med telefonsamtal frn
Belgien och inkp p Kastrup och p resundsbron. Det har ocks kpts ett flertal
flygbiljetter och gjorts uttag i Montreal och Riga. Drutver har det skett flera inkp
p Bordershop i Puttgarden. Tillfrgad om detta har Simon Alveback anfrt att han
aldrig varit i Belgien och drfr inte heller kan ha ringt drifrn, att han lnat ut sitt
kort till andra som behvt anvnda det, att han aldrig flugit med Air France, att han
inte varit p auktion i Linderd och handlat samt att han aldrig varit i Montreal eller
Riga men dremot i Agadir. Han flg dit med tv killar fr att f behandling mot
sina smrtor. Simon Alveback har inte svarat p vad killarna heter men berttat att
han kpte biljetter t dem. klagaren har invnt att Simon Alveback i vart fall r
2006 reste ensam till Agadir och har beropat resehandlingar till styrkande av detta.
Av det av klagaren beropade PM:et avseende kontohndelser framgr dock att
uttag gjorts p Simon Alvebacks konto i Agadir ven i december 2007. Samtidigt
har Simon Alvebacks personliga assistent Najwa Nahkle under december mnad
2007 enligt ingiven och beropad tidrapport arbetat varje dag hos Simon Alveback.
ven Diana Jouni har under december 2007 arbetat som personlig assistent t
Simon Alveback enligt beropade tidrapporter. ven hon har arbetat varje dag i
mnaden. Simon Alveback har vidare uppgivit att han inte vet vem som anvnt
kortet i Puttgarden. Mikael Stjernfeldt har dock vittnat om att Simon Alveback kom
hem med stora mngder sprit frn Puttgarden som denne sedan slde. Mikael
Stjernfeldt har dessutom berttat att han sjlv kpte tv flaskor whisky av Simon
Alveback.
Det framstr som orimligt att Simon Alveback, som enligt egen uppgift haft s dlig
ekonomi att han tvingades till nu aktuella bidragsbrott, skulle ha lnat ut sitt
bankkort kors och tvrs till personer som han inte vill namnge. Tingsrtten kan mot
bakgrund av vad som framkommit inte dra ngon annan slutsats n att det r Simon
Alveback sjlv som orsakat hndelserna p kontot. Genom de av klagaren
beropade resehandlingarna fr det ocks anses styrkt att Simon Alveback reste
40
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
ensam till Agadir r 2006. Det skulle han rimligen inte ha klarat av om han d varit
s sjuk som han psttt. I mlet har ocks hllits vittnesfrhr med flera personer
angende Simon Alvebacks hlsotillstnd. Sture Nilsson har t.ex. uppgivit att denne
slde ett hus till Simon Alveback p hsten 2007 och att Simon Alveback vid
kontraktsskrivningen varken hade kryckor eller rullator eller i vrigt sg ut att ha
ngra fel. Mklaren Magnus Simonsson har sagt att han inte kan minnas att ngon
hade kryckor men att han r osker p detta. Ann-Margreth Olofsson har berttat att
hon slde en bil till Simon Alveback i januari 2009 och att det kom tre mn hem till
henne varav ingen hade rullstol eller kryckor, men en av dem stapplade. AnnMargreth Olsson har vidare berttat att det var den stapplande ldre mannen som
provkrde bilen. Simon Alveback har emellertid uppgivit att han aldrig trffat AnnMargreth Olofsson. Frn dessa uppgifter kan drfr bortses. Silvania Shehadeh har
berttat att hon och hennes man bott grannar med Simon Alveback sedan r 2011
samt uppgett att hon aldrig sett Simon Alveback i rullstol. Hon har vidare berttat
att hennes familj och Simon Alvebacks familj varit tillsammans i Tyskland dit de
krt med Simon Alvebacks bil och med Simon Alveback som frare. Hon har
slutligen sagt att hon sett Simon Alveback renovera huset. Ghazi Shehadeh har
berttat att han knt Simon Alveback i nstan femton r samt att Ghazi Shehadehs
son haft ett hus bredvid Simon Alvebacks hus. Ghazi Shehadeh har vidare berttat
att han trffat Simon Alveback s gott som varje morgon och detta har han gjort i
11-12 r. Simon Alveback har svitt han vet aldrig suttit i rullstol eller gtt med
kryckor och Simon Alveback har sjlv krt bil. Nr Simon Alveback skulle till
sjukhuset krde denne dock inte sjlv och vid ett tillflle krde han Simon
Alveback till lasarettet. Nr de kom fram dit satte Simon Alveback en skena p
knt. Sjukhusbesket skedde r 2011 2012. Jouslin Alkhouri har berttat att
Simon Alveback inte hade behov av assistans och att han inte suttit i rullstol.
Nezam Aazar har berttat att Simon Alveback alltid var frisk nr han sjlv befann
sig i Sverige. Fredrik Jouni har frklarat att han inte visste att hans pappa behvde
personlig assistent men att han sjlv utfrt vissa hushllssysslor men i vrigt inte
assisterat sin far. Nezam Aazar har berttat att Simon Alveback r 2011 ibland gick
41
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
med kpp men att han bara satt i rullstol nr ngon skulle komma p besk. Nezam
Aazar har ocks uppgivit att Simon Alveback krde bil sjlv. Diana Jouni har
slutligen berttat att hon bodde tillsammans med Simon Alveback bl.a. under tiden
den 1 augusti 2007 och den 30 juni 2009. Hon har vidare tillagt att precis efter det
att Simon Alveback blivit psprungen av suggan hade denne bandage om knt
under ngra mnader men drefter var han som vanligt igen.
Mot detta ska stllas att svl arbetsterapeuten Carina Hallqvist som lkaren Anders
Jgervall gjort bedmningen att Simon Alveback haft s kvalificerade behov att han
haft rtt till personlig assistans. Det har emellertid framkommit att Anders Jgervall
grundat sina utltanden i huvudsak p vad Simon Alveback uppgivit och att knappt
ngra av de uppgivna symptomen har verifierats p annat stt. Carina Hallqvist har
vidare berttat att hon i huvudsak ftt uppgifter om Simon Alvebacks hjlpbehov av
Diana Jouni som var nrvarande vid hennes besk. Carina Hallqvist har vidare
ppekat att hennes uppgift vid besket inte var att bedma om Simon Alveback var
sjuk eller inte utan att ta reda p vad denne behvde hjlp med. Hon har dock
uppgivit att Simon Alveback verkade smrtpverkad.
Oavsett vad Anders Jgervall och Carina Hallqvist berttat gr tingsrtten, mot
bakgrund av vad som framkommit ovan, bedmningen att det r styrkt att Simon
Alveback inte vid ngon tidpunkt som omfattas av talet varit varaktigt fysiskt eller
psykiskt funktionshindrad p ett sdant stt att han haft rtt till personlig assistans.
Det r ostridigt att Frskringskassan trots det betalat ut 4 397 390 kr till
kommunen eller till aktuellt assistansbolag fr att dessa skulle betala ut ln till de
personliga assistenterna. Utbetalningarna har skett sedan Simon Alveback och/eller
assistenterna falskeligen fyllt i tidrapporter och rkningar. Simon Alveback har
hrigenom gjort sig skyldig till bidragsbrott. klagaren har gjort gllande att brottet
r grovt eftersom det rrt betydande belopp och utvats systematiskt i strre
omfattning.
42
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Vid bedmningen av om brottet fr Simon Alvebacks del r att bedma som grovt
konstaterar tingsrtten inledningsvis att det i praxis ofta diskuterats om upprepade
bedrgerier ska bedmas som ett grovt brott eller flera bedrgerier av normalgraden.
ven frgan om hur bidragsbrott br bedmas har varit uppe till prvning (se NJA
2007 s. 973 och NJA 2012 s. 886 betrffande dessa frgor). Huvudregeln kan efter
dessa rttsfall sgas vara att varje mnadsvis utbetalning som kopplas till en
assistansrkning utgr ett brott i sig. Eftersom mnadsutbetalningen till beloppet
ofta inte r alltfr hg kan beloppet i sig inte kvalificera vart och ett av brotten som
grova. Om inte andra omstndigheter motiverar annan bedmning skulle det i det
freliggande fallet innebra att delar av brotten r preskriberade eftersom Simon
Alveback inte fick del av talet frrn i maj 2016. Tingsrtten vill emellertid peka
p fljande. Simon Alveback beviljades den 27 november 2006 assistans med 1 702
timmar per sex mnader. Han hade ocks assistans under r 2006 och fram till den 1
augusti 2007 ven om detta inte omfattas av talet. Efter denna tid har Simon
Alveback fortsatt och utvecklat sin verksamhet samt engagerat flera assistenter.
Grningen har drefter pgtt under fem r och avser sammantaget ett mycket hgt
belopp. Simon Alveback har enligt egen uppgift intagit tabletter fr att bli trtt och
sl infr lkarbesk. Enligt vad tingsrtten kommit fram till har han ocks lurat sina
lkare att han var sjuk genom att simulera svr smrta och upptrda sittande i
rullstol. Simon Alveback har ocks vid tskilliga tillfllen begrt hjning av antalet
assistanstimmar. Tingsrtten gr drfr bedmningen att det, i vart fall fr. o. m. den
1 augusti 2007 funnits en uppgjord brottsplan och grningarna ska drfr ses som
delar av ett systematiskt brottsligt frfarande. Den samlade brottsligheten br drfr
bedmas som grovt bidragsbrott. Brottet r drmed inte preskriberat.
Vad ovan sagts leder till slutsatsen att Simon Alveback ska fllas till ansvar fr
grovt bidragsbrott p det stt klagaren har psttt i sin grningsbeskrivning.
43
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Tingsrttens bedmning av de medtilltalades inblandning i bidragsbrotten

Jouslin Alkhouri har inledningsvis gjort gllande att hon blivit tvingad till
grningen av sin man. Hennes man, Basileous Aazar, har bekrftat detta i sitt
vittnesml. Det har emellertid inte framkommit ngon omstndighet som talar fr
att tvnget utvats p sdant stt att Jouslin Alkhouri p grund av nd skulle
kunna g fri frn ansvar.
Jouslin Alkhouri synes i andra hand ha gjort gllande att hon samtyckte till att
hjlpa till eftersom hon hade uppfattningen att Simon Alveback jobbade fr SPO
och att hennes uppdrag var ett led i Simon Alvebacks legala uppdrag hos SPO.
Samma instllning har framfrts av Nezam Aazar och Wasim Aazar. Alla tre har
ocks hvdat att p grundval av sina erfarenheter av utlndsk skerhetstjnst tyckte
de det var bst att stlla upp. Denna invndning fr uppfattas som en invndning om
nd. P samma stt fr man uppfatta deras pstenden om att Simon Alveback hotat
dem att fortstta verksamheten. Slutligen har Wasim Aazar och Nezam Aazar
invnt att nr de vl insg vad som skedde var de frhindrade att sga ngot p
grund av de sekretessavtal de skrivit p. ven Diana Jouni och Fredrik Jouni har
uppgivit att Simon Alveback arbetat fr SPO, vilket Simon Alveback sjlv dock
bestritt. Det har vidare framkommit uppgifter om att Simon Alveback haft vapen
och larm.
Tingsrtten kan inte se ngot rimligt skl till att Simon Alveback, om denne skulle
arbeta under tckmantel, skulle vara i behov av personlig assistent. Det r dessutom
osannolikt att SPO skulle anlita oknda personer som medhjlpare. Om Simon
Alveback hade behvt personlig assistent vid sina uppdrag hos skerhetspolisen
skulle ven assistenten rimligen ha rekryterats frn SPO. Detta mste ven Jouslin
Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim Aazar ha insett. Deras uppgifter om att de trott
att Simon Alveback behvde personlig assistent fr ett SPO-uppdrag r mot
bakgrund hrav inte trovrdiga. Sammantaget finner tingsrtten att
omstndigheterna r sdana att Jouslin Alkhouris, Nezam Aazars och Wasim
44
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Aazars uppgifter om att de trodde att de hjlpte staten och drfr saknade uppst,
kan lmnas utan avseende.
Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim Aazar har i andra hand invnt att de var
s rdda fr skerhetspolisen att de fann fr gott att gra som Simon Alveback bad
dem. Mot bakgrund av vad som sagts i fregende stycke r deras uppgifter om att
de trodde att Simon Alveback arbetade fr SPO inte trovrdiga. Tingsrtten vill
emellertid ocks peka p fljande. Varken Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar eller
Wasim Aazar har enligt uppgift varit i kontakt med SPO. Nezam Aazar kom
enligt egen uppgift till Sverige redan r 1989. Jouslin Alkhouri har enligt uppgift
drivit fretag i Sverige och Wasim Aazar har under flera perioder bott i Sverige.
Under den frhllandevis lnga tid som Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim
Aazar bott i Sverige mste de ha ftt viss insikt i hur det svenska samhllet och den
svenska polisen fungerar. ven om de skulle ha trott att Simon Alveback arbetade
fr SPO mste det ha sttt klart fr dem att de inte lpte risk att torteras eller
frsvinna om de inte deltog i Simon Alvebacks brott. Deras pstende om att de var
rdda fr att SPO skulle angripa dem om de inte deltog framstr drfr som en
efterhandskonstruktion och pstendet fr anses motbevisat.
Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim Aazar har vidare invnt att Simon
Alveback genom hot tvingat dem att fortstta arbeta hos honom nr de insg att
ngot var fel. Nezam Aazar har sledes sagt att han ville hoppa av redan efter fyra
mnader men att Simon Alveback inte tillt detta utan hotade honom och hans
familj. Jouslin Alkhouri har sagt samma sak ven om hon inte preciserat nr i tiden
Simon Alveback ska ha sagt detta. Wasim Aazar har hvdat att Simon Alveback
hotat honom om han nmnde att han sett en pistol hemma hos Simon Alveback.
Pstendena om att Simon Alveback hotat ovannmnda personer att fortstta som
personliga assistenter hos honom framstr som ytterst tveksamma inte minst mot
bakgrund av de festbilder som klagaren frevisat och som r tagna vid
tidpunkter d den personliga assistansen pgtt under lng tid och parterna rimligen,
45
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
enligt vad Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim Aazar psttt, borde ha varit
osams med varandra. Nezam Aazar har vidare ltit sina barn resa ensamma
tillsammans med Simon Alvebacks familj efter den tidpunkt d Simon Alveback
enligt Nezam Aazar ska ha hotat honom och hans familj. Nezam Aazars frklaring
till att han d inte lngre var rdd fr Simon Alveback r s motsgelsefull och
oklar att den kan lmnas utan avseende. Inte heller Jouslin Alkhouri eller Wasim
Aazar har kunnat frklara varfr de firade jul och andra hgtider med Simon
Alveback trots att denne skulle ha hotat dem. Deras invndningar om att Simon
Alveback genom hot tvingat dem att delta i hans brott fr drfr anses motbevisade.
Slutligen har Nezam Aazar och Wasim Aazar, ssom tingsrtten uppfattat dem,
hvdat att de s smningom frstod att det Simon Alveback gjorde var fel. De ansg
sig d frhindrade att gra ngot t detta eftersom de hade skrivit p avtal om
tystnadsplikt. Denna instllning r svrfrenlig med ovan behandlade invndningar.
P vilket stt denna uppfattning skulle pverka deras ansvar i mlet r ocks ngot
oklart fr tingsrtten. Nezam Azaar och Wasim Aazar r i vart fall, enligt vad ovan
sagts, bosatta i Sverige och frtrogna med det svenska samhllet. Nezam Aazar och
Wasim Aazar mste ha insett att sekretessavtalet de skrev p rrde deras arbete
som personliga assistenter och inte hade ngon bring p om de kunde anmla brott.
Det finns sledes enligt tingsrttens uppfattning inget som befriar Jouslin Alkhouri,
Nezam Aazar och Wasim Aazar frn ansvar. Frgan r d hur deras grningar ska
bedmas.
Reglerna om medverkan till brott i 23 kap. 4 brottsbalken r tillmpliga nr det

gller (grovt) bidragsbrott eftersom fngelse ingr i straffskalan fr dessa brott.
klagaren har i frsta hand gjort gllande att samtliga tilltalade br dmas som
grningsmn. Vad gller denna frga s gr tingsrtten bedmningen att
omstndigheterna i mlet starkt talar fr att Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar och
Wasim Aazar inte r att se som medgrningsmn utan endast som medhjlpare.
46
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Deras insatser har varit begrnsade; de har undertecknat anstllningsavtal och lnat
ut sitt namn. I vilken utstrckning de faktiskt undertecknat tidrapporter varierar.
Affrsidn har dremot varit Simon Alvebacks. Svitt knt r det ocks denne
som tagit strsta delen av vinsten. Mot bakgrund av vad ovan sagts br Jouslin
Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim Aazar inte dmas som grningsmn. Dremot
har de alla tre frmjat grningen genom sitt agerande. De br drfr fllas fr
ansvar fr ett medhjlpsbrott.
Nsta frga tingsrtten har att ta stllning till r om Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar,
och Wasim Aazar knt till vilken omfattning brottet hade eller skulle komma att f.
ven vid denna bedmning har tingsrtten att utg frn att varje utbetalning i
princip utgr ett brott. Tingsrtten konstaterar att alla tre medverkat till att hga
sammanlagda belopp utbetalats frn Frskringskassan. Beloppen r i sig s hga
att det, om brottet skett genom en utbetalning, hade kvalificerat respektive
medhjlpsbrott som grovt. Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar och Wasim Aazar har
vidare deklarerat fr inkomsterna och drefter anvnt inkomstuppgifterna vid
anskan om sjukpenning och liknande. Samtliga har ocks ftt betalt fr sitt
deltagande; antingen kontant eller genom gratis boende. Jouslin Alkhouri, Nezam
Aazar, Wasim Aazar och Simon Alveback har ocks knt varandra lnge och de har
haft ett nra umgnge enligt vad som framgtt i mlet, ven om Nezam Aazar och
Wasim Aazar genom vaga uppgifter psttt sig vara osams. De tilltalades
tjnstgringsperioder har ocks ibland verlappat varandra. Det kan drfr hllas
fr visst att de tilltalade ovan knde till varandras inblandning. Sammantaget finner
drfr tingsrtten att deras grningar br bedmas som medhjlp till grovt
bidragsbrott. Brotten r drmed inte preskriberade.
ven Diana Jouni har frnekat att hon deltagit i brottsligheten. Tingsrtten har
uppfattat henne s att hon menar att hon inte knde till vad Simon Alveback hll p
med, i vart fall inte frn brjan. Tingsrtten konstaterar dock att det av Carina
Hallqvists uppgifter framkommit att Diana Jouni var den som frde talan nr Carina
47
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Hallqvist var hemma hos paret fr att bedma Simon Alvebacks hjlpbehov r
2006. Diana Jouni har dessutom vid det frsta polisfrhr som hlls berttat om att
hon tjnstgjort som personlig assistent t Simon Alveback fr att senare ndra sina
uppgifter. Mot bakgrund hrav kan Diana Jounis uppgifter om att hon inte knde till
vad Simon Alveback hll p med lmnas utan avseende. Istllet r det utrett att
Diana Jouni medverkat till Simon Alvebacks bidragsbrott. ven hon har deklarerat
inkomsterna och utnyttjat att hennes SGI kommit att hjas. Hon har ocks dragit
nytta av inkomsterna eftersom hon, i vart fall tidvis, bott tillsammans med Simon
Alveback eller i bostad som han bekostat. Hon har dessutom uttryckligen lmnat
uppgifter om Simon Alvebacks tillstnd till arbetsterapeuten och fr egen del som
assistent bidragit till att 535 675 kr utbetalats frn Frskringskassan och hon mste
ha knt till brottets omfattning. Eftersom hon aktivt deltagit i brottet p annat stt n
Jouslin Alkhouri, Wasim Aazar och Nezam Aazar br hon dmas som
medgrningsman fr grovt bidragsbrott svitt avser 535 675 kr.
Fredrik Jouni r son till Simon Alveback och Diana Jouni. Han har frnekat att han
knde till vad hans far hll p med. Simon Alveback har bekrftat dessa uppgifter
och frklarat att han nr Fredrik Jouni flyttade hemifrn r 2010 istllet fick brja
skriva sin andre sons namn i tidrapporterna. Fredrik Jounis vid huvudfrhandlingen
lmnade uppgifter framstr som fga trovrdiga med hnsyn till att Fredrik Jouni
under det frsta och andra polisfrhret detaljerat berttat hur han tjnstgjorde som
personlig assistent t sin far. Det fr drfr anses visat att Fredrik Jouni knde till
vad hans far gjorde och att han sjlv var angiven som personlig assistent. Nsta
frga r i vilken utstrckning Fredrik Jouni varit infrstdd med affrsupplgget.
En omstndighet som talar fr att s varit fallet r att Fredrik Jouni vid de
ovannmnda polisfrhren uppgivit att han ftt behlla ca 3 000 kr per mnad av
den utbetalda lnen. Han har ocks vid polisfrhr berttat att han tog ut lnen frn
sitt konto samma dag den kom in och att han drefter kte till Simon Alveback med
48
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
pengarna och verlmnade allt utom det han sjlv skulle behlla. Han har ocks
berttat att han ibland istllet frde ver pengarna till Simon Alvebacks konto.
Slutligen har Fredrik Jouni vid polisfrhr frklarat att det av timrapporterna
framgr vilka timmar han arbetat. De uppgifter som Fredrik Jouni lmnat under
polisfrhret kan inte tolkas p annat stt n att Fredrik Jouni uppstligen deltagit i
sin fars bidragsbrott.
Nr Simon Alveback pbrjade sin brottslighet var Fredrik Jouni nnu inte myndig.
ven om Fredrik Jouni sttt i ett beroendefrhllande till sin far har inget
framkommit som tyder p att han blivit tvingad att gra det han gjorde. Ngon
ndsituation freligger sledes inte. Fredrik Jouni har sledes, liksom Jouslin
Alkhouri, Wasim Aazar och Nezam Aazar gjort sig skyldig till ett medhjlpsbrott.
Av de uppgifter han lmnat under det frsta och andra polisfrhret, vilka klagaren
fredragit, framgr med all nskvrd tydlighet att han var insatt i brottsplanen och
det kan rimligen inte ha undgtt honom att i vart fall ven hans mor var anstlld
som personlig assistent. Under rdande frhllanden ska ven Fredrik Jouni fllas
till ansvar fr medhjlp till grovt bidragsbrott.
SKADESTNDSFRGAN I BILAGA 1
Samtliga tilltalade, utom Wasim Aazar, har vitsordat att Frskringskassan utbetalat
i stmningsanskan omnmnda belopp till kommunen eller till respektive
assistansbolag.
Wasim Aazar har vidgtt att 178 868 kr flutit in p hans konto. klagaren har
invnt att det r mjligt att detta belopp kommit in p kontot men
Frskringskassan har under alla omstndigheter betalat ut 244 906 kr till
Assistansbolaget som behllit mellanskillnaden; dels fr att betala arbetsgivaravgift
och dels som vinst fr egen del.
49
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Ssom bidragsbrottet r konstruerat r det frgan om vilket belopp som utbetalats av

Frskringskassan som r av intresse i mlet. Om man rknar ihop de tidrapporter
som Wasim Aazar undertecknat, med undantag fr oktober mnads rkning r 2012
som uppenbarligen inte franlett ngon utbetalning, framkommer att Wasim Aazar
arbetat 917,25 timmar. Fr detta har betalats ersttning till assistansbolaget med
267 kr per timme. Utbetalt belopp blir drmed 917,25 timmar x 267 kr = 244 906
kr. Det finns drfr inte skl att ifrgastta att i vart fall detta belopp utbetalats.
Samma bedmning grs betrffande vriga tilltalade. Simon Alveback, Diana
Jouni, Nezam Aazar, Wasim Aazar, Jouslin Alkhouri och Fredrik Jouni r drfr i
princip skadestndsskyldiga med av klagaren yrkade belopp.
De tilltalade har emellertid gjort gllande att skadestnden under alla

omstndigheter br jmkas enligt 6 kap. 2 skadestndslagen. Av denna paragraf
framgr att skyldigheten att utge skadestnd ska jmkas om den framstr som
oskligt betungande med hnsyn till den skadelidandes ekonomiska situation.
Jmkningsregeln i 6 kap. 2 skadestndslagen anvnds endast i syfte att hindra

klart oskliga resultat fr den skadestndsskyldige. Nr det gller uppstliga brott r
huvudregeln att jmkning inte ska ske. Jmkning av skadestnd vid uppstliga brott
kan komma i frga endast under frutsttning att skyldigheten att utge ojmkat
skadestnd med hnsyn till den skadestndsskyldiges personliga frhllanden mste
antas p ett avgrande stt ventyra hans eller hennes anpassning i samhllet. Vid
systematiska frmgenhetsbrott, dr skadestndet motsvarar den
skadestndsskyldiges utbyte av brotten, saknas det annat n i rena undantagsfall
anledning att frng huvudregeln om att jmkning inte br ske (se NJA 1992 s.
660).
Simon Alveback har visserligen inte sjlv uppburit 4 397 390 kr men den klart
vervgande delen av denna summa har kommit honom tillgodo. I mlet har vidare
framkommit att Simon Alveback haft flera bostder och fretagit mnga resor;
50
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
sannolikt just drfr att pengarna frn assistansbolagen kunde disponeras av honom.
Det finns inte skl att tro att en skadestndsskyldighet i denna storleksklass skulle
vara oskligt betungande p ett sdant stt att 6 kap. 2 skadestndslagen br
tillmpas, inte minst p grund av att han lggs denna skadestndsskyldighet
solidariskt med flera tilltalade. Simon Alveback ska sledes frpliktas utge yrkat
belopp till Frskringskassan.
Diana Jouni dms fr grovt bidragsbrott. Nezam Aazar, Jouslin Alkhouri, Wasim
Aazar och Fredrik Jouni har enligt vad ovan sagts medverkat till Simon Alvebacks
grova bidragsbrott intill de belopp som klagaren gjort gllande i
stmningsanskan. De ska drfr solidariskt med Simon Alveback frpliktas utge
ovan angivna delbelopp. Inte heller betrffande Diana Jouni, Nezam Aazar, Jouslin
Alkhouri, Wasim Aazar eller Fredrik Jouni freligger skl fr jmkning av
skadestndsansprken med std av 6 kap. 2 skadestndslagen.
TALET I BILAGA 2
Simon Alveback har frnekat grningen men medgivit det srskilda yrkandet. Han
har till std fr sitt frnekande anfrt att han inte visste att vapnet var
tillstndspliktigt.
klagaren har som skriftlig bevisning beropat intyg utvisande att det antrffade
vapnet r licenspliktigt samt att det inte fungerar.
Simon Alveback har invnt att han inte knde till att vapnet var licenspliktigt.
Denna omstndighet kan inte frita honom frn ansvar fr vapenbrott. Dremot br
grningen bedmas som ringa eftersom vapnet inte fungerar.
Det srskilda yrkandet r lagligen grundat och medgivet, varfr det ska bifallas.
51
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Pfljdsfrgan
Simon Alveback frekommer inte tidigare i belastningsregistret. Brottsligheten r
inte heller av sdan art att pfljden fr brottet mste bestmmas till fngelse.
Dremot r brottslighetens straffvrde s hgt att annan pfljd n fngelse r
utesluten. Straffvrdet fr grningen uppgr till tre rs fngelse.
Frhllandevis lng tid har frflutit frn det att brottet upptcktes till det att Simon
Alveback fick del av stmning i mlet. Det rr sig emellertid om ett svrutrett brott
som har krvt ett omfattande utredningsarbete. Mot bakgrund hrav finns det inte
skl att stta ned fngelsestraffet med std av 29 kap. 5 p 3 brottsbalken.
Diana Jouni frekommer inte tidigare i belastningsregistret. Vid bedmningen av

straffvrdet ska enligt tingsrtten beaktas dels vilket belopp Frskringskassan
frmtts att utbetala p grund av Diana Jounis tidrapporter och dels hennes
medverkan i vrigt. Straffvrdet av grningen uppgr vid en sdan bedmning till
tio mnaders fngelse. Varken brottets art eller brottslighetens straffvrde talar fr
att Dina Jouni nu ska dmas till fngelse. Istllet br pfljden fr hennes del kunna
stanna vid en villkorlig dom i frening med ett btesstraff. Med hnsyn till att hon
varit frihetsbervad under tv dagar br btesstraffet sttas ngot lgre n annars
skulle ha blivit fallet.
Nezam Aazar frekommer i belastningsregistret endast svitt avser tv

hastighetsvertrdelser. Vid bedmningen av straffvrdet ska enligt tingsrtten
beaktas dels vilket belopp Frskringskassan frmtts att utbetala p grund av
Nezam Aazars tidrapporter och dels hans medverkan i vrigt. Eftersom han endast
dms fr medhjlp uppgr straffvrdet till nio mnaders fngelse. Varken Nezam
Aazars tidigare brottslighet, brottets art eller brottets straffvrde talar fr att Nezam
Aazar nu ska dmas till fngelse. Istllet br pfljden fr hans del kunna stanna
vid en villkorlig dom i frening med ett btesstraff. Med hnsyn till att han varit
52
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
frihetsbervad under en dag br btesstraffet sttas ngot lgre n annars skulle ha

blivit fallet.
Jouslin Alkhouri frekommer i belastningsregistret endast svitt avser tv

hastighetsvertrdelser. Vid bedmningen av straffvrdet ska enligt tingsrtten
Jouslin Alkhouris tidrapporter och dels hennes medverkan i vrigt. Eftersom hon
endast dms fr medhjlp uppgr straffvrdet av grningen till sju mnaders
fngelse. Varken Jouslin Alkhouris tidigare brottslighet, brottets art eller
brottslighetens straffvrde talar fr att Jouslin Alkhouri nu ska dmas till fngelse.
Istllet br pfljden fr hennes del kunna stanna vid en villkorlig dom i frening
med ett btesstraff. Med hnsyn till att hon varit frihetsbervad under en dag br
btesstraffet sttas ngot lgre n annars skulle ha blivit fallet.
Wasim Aazar frekommer i belastningsregistret endast svitt avser en

hastighetsvertrdelse. Vid bedmningen av straffvrdet ska enligt tingsrtten
Wasim Aazars tidrapporter och dels hans medverkan i vrigt. Eftersom han endast
dms fr medhjlp uppgr straffvrdet av grningen till fem mnaders fngelse.
Varken Wasim Aazars tidigare brottslighet, brottets art eller brottets straffvrde
talar fr att Wasim Aazar nu ska dmas till fngelse. Istllet br pfljden fr hans
del kunna stanna vid en villkorlig dom i frening med ett btesstraff. Med hnsyn
till att han varit frihetsbervad under en dag br btesstraffet sttas ngot lgre n
annars skulle ha blivit fallet.
Fredrik Jouni frekommer inte tidigare i belastningsregistret. Vid bedmningen av

straffvrdet ska enligt tingsrtten beaktas dels vilket belopp Frskringskassan
frmtts att utbetala p grund av Fredrik Jounis tidrapporter och dels hans
medverkan i vrigt. Eftersom han endast dms fr medhjlp uppgr straffvrdet av
53
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
grningen till sju mnaders fngelse. Varken brottets art eller brottets straffvrde
talar fr att Fredrik Jouni nu ska dmas till fngelse. Istllet br pfljden fr hans
del kunna stanna vid en villkorlig dom. Med beaktande av att Fredrik Jouni vid
tidpunkten fr grningen precis hade fyllt arton r och att han fr anses ha sttt i
visst beroendefrhllande till sina frldrar finns det skl att stta straffet lgre n
annars, jfr 29 kap. 7 brottsbalken. Det faktum att han dessutom har frpliktats
betala ett stort skadestnd gr att det skulle vara drabba honom alltfr hrt om den
villkorliga domen frenades med bter, jfr 30 kap. 8 brottsbalken. Det br ocks
nmnas att Fredrik Jouni varit frihetsbervad under tv dagar. Den villkorliga
domen ska drfr vid en samlad bedmning inte frenas med bter.
Kvarstad
Vid denna bedmning i ansvarsfrgan br kvarstaden best tills domen vunnit laga
kraft.
Hktning
Simon Alveback ska p grund av flyktfara kvarbli i hkte i avvaktan p att domen i
ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.
Ersttning till Brottsofferfond

Eftersom Simon Alveback, Diana Jouni, Nezam Aazar, Jouslin Alkhouri och
Wasim Aazar och Fredrik Jouni dms fr brott fr vilka fngelse ingr i straffskalan
ska de frpliktas betala till Brottsofferfonden d freskriven avgift om 500 kr.
Frsvararersttningar
klagaren har inte haft erinran mot yrkade ersttningar. Dessa framstr som
skliga. Med hnsyn till att Simon Alveback dms till ett lngt fngelsestraff och att
denne frpliktats betala ett hgt skadestnd till Frskringskassan br kostnaden fr
hans frsvar stanna p staten.
54
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
DOM
2016-07-06
B 553-16
Rotel 7
Med beaktande av att Diana Jouni, Jouslin Alkhouri, Nezam Aazar, Wasim Aazar
och Fredrik Jouni frpliktats betala stora skadestnd till Frskringskassan br ven
kostnaden fr deras frsvar stanna p staten.
HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 5 (Dv 400)

verklagandeskrift stlls till Hovrtten ver Skne och Blekinge, men ges in till
tingsrtten senast den 27 juli 2016.
P tingsrttens vgnar
Eva Mrtensson Serrander
Avrkningsunderlag, se bilagor
I mlets avgrande har deltagit rdmannen Eva Mrtensson Serrander samt

nmndemnnen Karin Petersson, Birgitta Larsson Lindelf och Bengt-Arne
Persson. Domarna r eniga.
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
AVRKNINGSUNDERLAG
2016-07-06
Kristianstad
Ml nr: 553-16
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/fdelsetid
19640101-7410
Datum fr dom/beslut
2016-07-06
Efternamn
Aazar
Frnamn
NEZAM
Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad som
anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om berkning av
strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd under nedan
angivna tider.
Frihetsbervad
Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet
2016-03-17
2016-03-18
Srskild anteckning
Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvrden
som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av strafftid m.m.).
Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a
straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har
betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml,
m.m.).
Underskrift
Postadress
Box 536
291 25 Kristianstad
Besksadress
Kanalgatan 32
Telefon
Telefax
044-18 36 00
044-12 22 53
E-post: kristianstads.tingsratt@dom.se
www.kristianstadstingsratt.domstol.se
Expeditionstid
mndag - fredag
08:00-16:00
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
AVRKNINGSUNDERLAG
2016-07-06
Kristianstad
Ml nr: 553-16
Underlaget avser
19700227-0796
Datum fr dom/beslut
2016-07-06
Efternamn
Aazar
Frnamn
Wasim
angivna tider.
Frihetsbervad
2016-03-17
2016-03-18
Srskild anteckning

m.m.).
Underskrift
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
AVRKNINGSUNDERLAG
2016-07-06
Kristianstad
Ml nr: 553-16
Underlaget avser
19761004-9665
Datum fr dom/beslut
2016-07-06
Efternamn
Alkhouri
Frnamn
JOUSLIN
angivna tider.
Frihetsbervad
2016-03-17
2016-03-18
Srskild anteckning

m.m.).
Underskrift
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
AVRKNINGSUNDERLAG
2016-07-06
Kristianstad
Ml nr: 553-16
Underlaget avser
19620904-2750
Datum fr dom/beslut
2016-07-06
Efternamn
Alveback
Frnamn
SIMON
angivna tider.
Frihetsbervad
2016-03-14
Srskild anteckning

m.m.).
Underskrift
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
AVRKNINGSUNDERLAG
2016-07-06
Kristianstad
Ml nr: 553-16
Underlaget avser
19720401-1063
Datum fr dom/beslut
2016-07-06
Efternamn
Jouni
Frnamn
Diana
angivna tider.
Frihetsbervad
2016-03-14
2016-03-16
Srskild anteckning

m.m.).
Underskrift
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
AVRKNINGSUNDERLAG
2016-07-06
Kristianstad
Ml nr: 553-16
Underlaget avser
19900725-6010
Datum fr dom/beslut
2016-07-06
Efternamn
Jouni
Frnamn
Fredrik
angivna tider.
Frihetsbervad
2016-03-14
2016-03-16
Srskild anteckning

m.m.).
Underskrift
Bilaga 1
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
INKOM: 2016-06-17
MLNR: B 553-16
AKTBIL: 172
Bilaga 2
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
INKOM: 2016-06-13
MLNR: B 553-16
AKTBIL: 138
Bilaga 3
Sida
Handling
rende
Handlggare
Stmningsanskan
klagaromrde Syd
Malm klagarkammare
2016-05-25
1(1)
410
AM-39073-14
313-33
Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten
Kristianstads tingsrtt
B 553-16
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
Hktat ml
INKOM: 2016-05-25
MLNR: B 553-16
AKTBIL: 58
Stmningsanskan
Tilltalade
Simon Alveback (19620904-2750)
Fretrds av advokat Christina Davus.
Ansvarsyrkanden m.m.
VAPENBROTT
1200-K170262-13
Simon Alveback har innehaft en elpistol utan att ha rtt till det. Det var den 14
mars 2016 p Vaktelvgen 9, Frlv, Sverige.
Simon Alveback begick grningen med uppst eller av oaktsamhet.
Lagrum: 9 kap 1 1 st vapenlagen (1996:67) i sin lydelse fre 1 september
2014
Srskilda yrkanden
Det yrkas att en elpistol frverkas frn Simon Alveback enligt 9 kap 5
vapenlagen: 2016-5000-BG26175.3.
Muntlig bevisning
Frhr med den tilltalade Simon Alveback
vrig bevisning
Underskningsprotokoll (fup s 533-538) till styrkande att vapnet varit
tillstndspliktigt
Postadress
Gatuadress
Telefon
E-post
Rttscentrum Malm, Porslinsgatan 4
010-562 60 10
registrator.ak-malmo@aklagare.se
20590 MALM
Telefax
010-562 60 11
Bilaga 4
KRISTIANSTADS
TINGSRTT
Rotel 7
INKOM: 2016-06-17
MLNR: B 553-16
AKTBIL: 162
Bilaga 5
ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas
till tingsrtten. verklagandet prvas av den
hovrtt som finns angiven i slutet av domen.
verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten
inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen.
Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr
ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga
tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in
till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om
det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas.
DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket
Samma regler som fr part gller fr den som

inte r part eller intervenient och som vill
verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande.
Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i
hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har
kommit till,
3. det r av vikt fr ledning av rttstilllmpningen att verklagandet prvas

av hgre rtt, eller
4. det annars finns synnerliga skl att
prva verklagandet.
Om prvningstillstnd krvs och sdant inte
meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det
r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser
att prvningstillstnd br meddelas.
I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen
Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten
ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade
1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller
2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer
n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)
Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel
gller fljande undantag:
verklagas domen ven i brottmlsdelen och
avser verklagandet frgan om den tilltalade
ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte
prvningstillstnd fr ett till denna grning
kopplat enskilt ansprk i de fall
2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det
slut som tingsrtten har kommit till,
1. det enligt ovanstende regler inte krvs

prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller
2. prvningstillstnd i brottmlsdelen
meddelas av hovrtten.
www.domstol.se
Beslut i vriga frgor

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs
ven prvningstillstnd vid beslut som endast
fr verklagas i samband med verklagande av
domen.
Skrivelsen med verklagande ska innehlla
uppgifter om
1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag
och nummer fr domen,
2. parternas namn och hemvist och om
mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart,
3. den ndring av tingsrttens dom som
klaganden vill f till stnd,
4. grunderna (sklen) fr verklagandet
och i vilket avseende tingsrttens
domskl enligt klagandens mening r
oriktiga,
6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr

att prvningstillstnd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller
en frnyad syn p stllet, ska han eller hon
ange det och sklen till detta. Klaganden ska
ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r
den tilltalade anhllen eller hktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten.
Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad
delgivning kan komma att anvndas med er i
mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt
ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.
5. de bevis som beropas och vad som

ska styrkas med varje bevis, samt
www.domstol.se

Kristianstads TR B 553-16 Dom 2016-07-06

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Kristianstads TR B 553-16 Dom 2016-07-06

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

1

PARTER (Antal tilltalade: 6)

Frverkande och beslag

klagaren har till utveckling av talet anfrt bl.a. fljande.

personkretstillhrighet enligt 1 LSS,

boende- och vistelsesituationer samt srskilda skl,

behovet av personlig assistans fr de grundlggande behoven i genomsnitt

behovet av personlig assistans fr andra behov som inte tillgodoses p annat

omfattningen av det totala behovet av personlig assistans, per vecka och

Redovisning och utbetalning av assistansersttningen

o den personliga hygienen bl.a. genom std nr han duschade.

Timmar enl. rkning Timersttning

P klagarens begran har vittnesfrhr hllits med lkaren Anders Jgervall,

honom till smrtbehandlingsteamet Doris i Hssleholm. Detta var i slutet av r 2004

Nahkle anstlldes under r 2006 av kommunen som personlig assistent t honom.

assistans och Nezam Aazar frgade vad kommunen/assistansbolaget betalade i ln.

Tingsrttens bedmning i ansvarsfrgan

Tingsrttens bedmning i ansvarfrgan betrffande Simon Alveback

beropat PM avseende hndelser p ett konto tillhrigt Simon Alveback. Av detta

Tingsrttens bedmning av de medtilltalades inblandning i bidragsbrotten

Reglerna om medverkan till brott i 23 kap. 4 brottsbalken r tillmpliga nr det

Ssom bidragsbrottet r konstruerat r det frgan om vilket belopp som utbetalats av

De tilltalade har emellertid gjort gllande att skadestnden under alla

Jmkningsregeln i 6 kap. 2 skadestndslagen anvnds endast i syfte att hindra

Diana Jouni frekommer inte tidigare i belastningsregistret. Vid bedmningen av

Nezam Aazar frekommer i belastningsregistret endast svitt avser tv

frihetsbervad under en dag br btesstraffet sttas ngot lgre n annars skulle ha

Jouslin Alkhouri frekommer i belastningsregistret endast svitt avser tv

Wasim Aazar frekommer i belastningsregistret endast svitt avser en

Fredrik Jouni frekommer inte tidigare i belastningsregistret. Vid bedmningen av

Ersttning till Brottsofferfond

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 5 (Dv 400)

Eva Mrtensson Serrander

I mlets avgrande har deltagit rdmannen Eva Mrtensson Serrander samt

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Srskild upplysning till Kriminalvrden m.fl. myndigheter

Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten

Rttscentrum Malm, Porslinsgatan 4

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket

Samma regler som fr part gller fr den som

3. det r av vikt fr ledning av rttstilllmpningen att verklagandet prvas

1. det enligt ovanstende regler inte krvs

Beslut i vriga frgor

6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr

5. de bevis som beropas och vad som

You might also like