Afrika vs Asien: Vad r rtt fokus?

Allt fler rster hrs fr att Sverige br satsa ekonomiskt mer p Afrika vrldens nst strsta kontinent rknat till antalet mnniskor. Motiven r inte bara frhoppningar om kad svensk handel med Afrikas dryga 50 lnder. kat ekonomiskt utbyte med Sverige ska i bsta fall ocks pskynda enskilda lnders sociala och politiska utveckling. Men det r viktigt att se skogen och trden p en och samma gng. Och det finns en del illavarslande inslag i den senaste utvecklingen som kan pverka Sveriges exportutsikter framver. Global handel Index 2000 = 100 (CPB-indikatorn)

TISDAG 23 JULI 2013

Sveriges exportsektor har varit och r i hgsta grad fortfarande en viktig ryggrad i svensk tillvxt och sysselsttning. Exportindustrin har i decennier legat i framkant nr det gller att dra frdelar av vrldshandelns kning, en exportutveckling som underbyggts av hgkvalitativa och eftertraktade produkter, en gynnsam relativprisutveckling och positiva valutaeffekter (devalveringar och undervrderad krona). S mycket som hlften av vr ekonomi har kopplingar till exportsektorn. Svensk varuexport till Afrika ligger i dag p mttliga 3 procent varav en tredjedel gr till Sydafrika fljt av Egypten (0,6 procent) och Nigeria (0,3 procent). I viss mn r detta ganska rimligt mot bakgrund av Afrikas andel av vrldsekonomin (4 procent). Mer oroande r Sveriges export till Asien, en stor och snabbt vxande region. Asien utgr i dag nsta 40 procent av vrldsekonomin men vr export stannar vid dryga 12 procent med Kina som strsta exportland p drygt 3 procent av total varuexport. Andel av medelinkomsttagarens konsumtion 2000-2050. Procent (OECD/WEF)

Vrldshandeln har uppvisat en explosiv utveckling det senaste dryga decenniet och dessvrre ocks en unik nedgng i samband med den globala recessionen 200809. Medan den totala handeln nu visar tecken p fortsatt frsiktig terhmtning r det uppenbart vem som sitter bakom ratten fr den globala handeln: tillvxtekonomierna i Asien. Utvecklingen fr resten av vrlden t ex USA, Europa eller Afrika r positiv men inte p lnga vgar nr s imponerande som den i Asien.
Region/landfrdelat Procentav total 2011 2012 (Klla: SCB, IMF,SEB) EU lnder vriga Europa Nordamerika Central/Sydamerika Oceanien/Antarktis Afrika Asien Vrde/total(mdr kr) Svensk varuexport Andel 56.9 15.6 7.3 2.6 1.4 3.0 12.1 1 169 Svenska direkt investeringar i utlandet Andel 60.4 12.3 17.2 2.4 0.8 1.2 5.6 4 100 Avkastning p svenska direkt investeringar i utlandet.Procent 7.8 9.0 5.7 20.6 4.5 16.7 21.8 224 Portfljin vesteringar iutlandet Andel 57.0 9.5 24.6 2.5 1.4 0.2 4.7 3 018 Andelav vrlds ekonomin 20 5 25 7 1 4 38 482 300

Veckans Tanke

Konsumtions-, handels- och investeringsmjligheterna r enorma i mnga av tillvxtekonomierna i Asien. Berkningar frn OECD/WEF visar att medelinkomstfamiljen i USA/EU i dag str fr runt 50 procent av den globala konsumtionen medan Indien, Kina och vriga Asien (exklusive Japan) str fr 20 procent. Om trettio r kommer Asien att st fr 70 procent av den globala konsumtionen och USA/EU fr bara dryga 10 procent. Lt oss inte vara vsterlndskt naiva: ven asiatiska fretag och politiker ser dessa trender och vill sjlvklart maximera avkastningen p hemmaplan mtt i tillvxt, jobb och pengar. Sverige kan frsts dra frdelar av det faktum att EU:s export till Asien uppgr till drygt 30 procent av total EU-export. Frhoppningen r att den export som i dag gr frn Sverige till EU (nstan 60 procent av totalen) egentligen har slutdestination Asien och att vi drmed kan ka snlskjuts p Europas vidareexport sterut. Ett alternativ till exportmjligheten fr svenska fretag r att ha verksamhet direkt p plats i intressanta tillvxtekonomier. I dag har svenska fretag enligt vra uppskattningar ekonomiska intressen (direktinvesteringar) i utlandet fr ca 4 100 miljarder kronor, vilket placerar Sverige p en minst sagt imponerande 8:e plats i vrlden (andel av BNP) och p 16:e plats (beloppsmssigt, rknat i US-dollar). Huvuddelen (drygt 70 procent) av investeringarna terfinns i Europa och de genererar en avkastning p 8-9 procent (2011). Investeringarna i Asien utgr bara drygt 5 procent av totalen men ger andra sidan en avkastning p drygt 22 procent. Investeringarna i Afrika uppgr till 30 miljarder kronor (bara 1 procent av totalen) men ger en avkastning p 16-17 procent. Avkastningen p svenska direktinvesteringar i utlandet bedms 2012 ha landat p 220 miljarder kronor (runt 5 procent i avkastning). Detta r vinster som antingen terinvesteras i de svenskgda fretagen i utlandet eller tas till Sverige fr att skapa jobb och tillvxt p hemmaplan om frutsttningarna r dom rtta (tillvxt-, innovations- och skatteklimat). Frra ret rknar SCB med att mer n hlften av totalbeloppet, 126 miljarder, stannade i utlandet.

steringar i Asien mot bakgrund av regionens betydelse fr vrldsekonomin och de avkastningsmjligheter som finns dr svl i dagslget och vad som bedms hnda med regionen framver. I bsta fall kan Sverige ven hr ka snlskjuts genom gande i europeiska fretag vilka i sin tur har investeringar i fretag i andra lnder. Men det knns som en ganska skakig strategi. Det finns tv tydliga hot mot en vxande vrldshandel och drmed fr svensk export: protektionism och finansiella regleringar. Protektionism: De senaste dagarna har G20 tillsammans med OECD och ILO ter understrukit behovet av global tillvxt fr att f ned en besvrande hg arbetslshet i mnga lnder. Pressen kar p regeringar och parlament, ocks i tillvxtekonomier som str infr omfattande strukturella omvlvningar, att p olika stt ge nationell industri frtur. I en vrld med globaliserade produktionskedjor och ett frndrat geopolitiskt landskap med nya och oprvade spelare kan olika handelsrestriktioner bli ett allt mer effektivt vapen ven om den egna industrin sannolikt ocks pverkas negativt av politiken. Om denna risk bedms som hg och globaliseringen gr mot kad regionalisering och/eller tillvxtekonomierna hoppar ver utvecklingssteg och gr snabbare fram mot en kad konsumtion av tjnster, blir det allt viktigare med lokal nrvaro fr att befinna sig p rtt sida. Regleringar: kade regleringar av de globala finansiella systemen kan motiveras men behver vgas av mot risken fr mer nationella och regionala banker med bantade balansrkningar. Internationella banker kan fylla en viktig funktion i mnga tillvxtekonomier. De bidrar till att vara dels det banksystem som nnu inte utvecklats, dels underltta fr utlndska fretag att etablera sig i landet genom olika typer av finansiering. En globalisering av handeln utan en viss globalisering av de finansiella systemen riskerar att ge en haltande och bromsande utveckling fr vrldsekonomin. Stora krafter r satta i rrelse. De kommer att pverka vrldshandeln de nrmaste rtiondena. Det lr ocks bli en omtumlande resa nr demokratier ska fdas, ekonomier rebalanseras och finansiella system byggas. Det gller att planera klokt och strategiskt bde kortsiktigt, medelfristigt och lngsiktigt fr att vara p rtt planhalva nr saker hnder. Flera afrikanska lnder har uppvisat viss motstndskraft mot den globala recessionen de senaste ren. Nu kar tillvxttakten till runt 5,5-6 procent. Gradvis blir mnga lnder i Afrika allt viktigare fr vrldsekonomin och fr Sverige - i ett lngsiktigt perspektiv. Men ur ett rent krasst och snvt ekonomiskt perspektiv vore det dumdristigt av Sverige att slppa fokus p Asien. Det ena utesluter inte det andra och det gller att se skogen och alla trden. P en och samma gng. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404

Statistiken som redovisats reser en del frgetecken bl a om den frhllandevis begrnsade nivn p direktinve-