Svenska Polisens Dåliga Dagar - 33

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33
http://undermattans.blogspot.se/2012/01/svenska-polisens-daliga-dagar...
torsdagen den 12:e januari 2012
SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33
POLISEN avrttade vr familjekatt Kajsa
Fr att lsningen inte skall vara allt fr betungande har redaktren tagit sig friheten att kort kommentera vissa artiklar (Personerna p bilderna har antagligen inget med de aktuella fallen att gra.) Mlsttningen med publiceringen r att informera om hur det faktiskt ser ut i dagens samhlle dr polismakten har sina egna lagar. Fr att upprtthlla en trovrdig demokrati krvs en total utrensning av rtan inom
1 of 24
2013-03-10 02:50
poliskren. Alla rttigheter till bilder och text tillhr respektive upphovsmn. *
Editors notes
UnderMattans redaktr lser vrldens problem! -POLISEN AVRTTADE VR FAMILJEKATT r en absolut klassiker fr alla nyfikna polisgranskare som verkligen vill ha insyn i de mrka hemligheter som det stolta polisyrket kan innebra. Fr alla oroliga nagelbitande katt-vnner kan vi redan hr avslja att slutet inte blir lyckligt DN gjorde under hsten 2011 en underskning om Stockholmspolisens verksamhet som presenterades i en artikelserie. Vi terpublicerar delar av den hr och resultatet blev inte smickrande fr polisen
DEL 33
2011, Polisen avrttade familjekatt

P/stersund
Polisen ryckte ut i lrdags och avrttade en fridsstrare bland Odensalas kolonistugor. Kattens gare har anmlt poliserna fr tjnstefel.
En 58-rig kvinna ringde polisen i lrdags. Sjlv har hon en av stugorna i
2 of 24
2013-03-10 02:50
koloniomrdet och hon berttade att en katt varit en olgenhet i omrdet den senaste veckan. P lrdagen hade katten tagit sig in i kvinnans stuga och nr hon skulle slnga ut den rev och bet den kvinnan, s att hon brjade blda. Drfr ringde hon till polisen som efter viss mda fngade in katten. Eftersom man inte hittade ngon mrkning beslutades p platsen om avlivning.
Nu blev det inte ngon diskret spruta hos veterinren utan katten frdes lite avsides, likt ett maffiaoffer, och skts helt enkelt rakt i huvudet.
I mndags tyckte kattens gare att det var besynnerligt att Kajsa, som katten hette, aldrig kom hem. Drfr kontaktade de i sin tur polisen som d kom med det dramatiska beskedet. Matte och husse fick ka till polisstationen och identifiera sin hdangngna familjemedlem. De blev upprrda ver handlggningen och har drfr anmlt poliserna fr tjnstefel. rendet ligger nu hos internutredningen i Stockholm. -
2011, klagaren struntade i polisvldtkt anmls

STOCKHOLM. Historien
om Karin och hennes fre detta sambo, d polisbefl, brjar i augusti 2008 nr Karin frs till sjukhus i ambulans med svra skador.
Polisbeflet anhlls i sin frnvaro misstnkt fr misshandel och vldtkt.
3 of 24
2013-03-10 02:50
Utredarna tar omedelbart hand om de nedblodade lakan som hittas i parets gemensamma sng. Sedan dess har inte mycket hnt.
Utredningen r fortfarande ppen, ingen r talad, vittnen har inte hrts och Karin, som egentligen heter ngot annat, lever i skyddat boende p kvinnojour. Det har hon tvingats gra hela tiden sedan vldtkten.
Grnspolisen som tidigare ocks psttts ha kpt sex under en polisfacklig resa till Tallinn r fortfarande i tjnst.
Nu har Kristian Augustsson, chefsklagare vid riksenheten fr polisml, polisanmlts fr tjnstefel eftersom utredningen trampat vatten under s lng tid. Fr mindre n tv veckor sedan fick Karin de blodiga lakanen skickade hem till sig. De hade d inte ens skickats till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, fr analys. De har legat hos polisen i Vstberga i tv och ett halvt r. Bara det visar att de redan frn brjan medvetet ville f bort bevis, sger Karin till Nyheter24. Karins mlsgarbitrde, advokaten Bjrn Hurtig, r mrkbart irriterad ver polisens agerande. Vad i herrans namn har hnt? Det frsta man gr r att skicka bevismaterial till SKL fr att f objektiva resultat. Oavsett varfr man inte gjort det r det att vanskta utredningen, sger han till Nyheter24. Fr Karin r vldtktsutredningen en pgende mardrm. En frlngning av det vergrepp hon utsattes fr.
HAR MEDVETET UNDANHLLIT BEVISNING

Frgan r om man kan lita p nn? En sak r klar, det har inte gtt till p rtt stt, i ngon del av det hr, ens frn frsta brjan, sger hon till Nyheter24 och fortstter: Jag r helt sker p att kollegor till NN (den misstnkte polisen) och andra poliser medvetet undanhllit bevisning. Det r en form av manipulation av utredningen dr man bara tar med snt som inte kan leda vidare. Mlsgarbitrdet Bjrn Hurtig, som ocks frsvarar den vldtktsmisstnkte Wikileaksgrundaren Julian Assange, menar att det r frvnande att polischefen inte ens begrts hktad. Srskilt eftersom brottet r s grovt.
Jag kan inte lta bli att jmfra med Assangerendet. Han r misstnkt fr ett mindre grovt brott, men begrs hktad och jagas
4 of 24
2013-03-10 02:50
ver hela vrlden. Hr r den misstnkte inte ens frihetsbervad.

Man har inte skickat bevis till analys.
Om det beror p att han r polis eller inte? Det kan jag inte svara p. Nu menar Hurtig att situationen r sdan att man i princip mste inleda frunderskning mot chefsklagaren vid enheten fr polisml Kristian Augustsson eftersom allvarliga fel begtts oavsett vad utredningen kommer fram till. Antingen vill man utreda och d kr man p, gr det man alltid gr, hmtar in folk till frhr, tar in folk om det finns sklig misstanke. Eller om man inte tror p personen d lgger man ner. Om man inte tror p min klient r det ju en orimligt lng handlggningstid vad gller NN. Vad det n finns fr orsaker har man hanterat det fel, sger han till Nyheter24.
I SKYDDAT BOENDE I TV OCH ETT HALVT R

Fr Karin r situationen minst sagt prvande. Inte nog med att hon utsattes fr en s grov vldtkt att hon frdes medvetsls till sjukhus och har ftt tillbringa sitt liv i skyddat boende sedan dess. Hon berttar dessutom att hon ftt hot via sms och grova vergrepps- och barnporrbilder via MMS skickade till sig. Det var stora mngder. Vidrigheter, sger Karin, som menar att bilderna skickats av flera personer med anknytning till polisbeflet. Sjlv har polisen anmlt henne fr ofredande, ngot som skedde sedan hon berttat fr media vad hon varit med om.
Hon har bland annat medverkat i Kvllsppet i TV4 dr rikspolischefen Bengt Svenson lovade henne att rendet inte skulle bli liggande lnge till. Men inget har hnt trots hans utfstelser.
Jag har inte hrt ett ljud frn honom sedan dess. Hans stabschef ringde ngra gnger efter programmet och var vldigt trevlig, men sedan har det inte blivit ngot efter det. Ngra stora frhoppningar p att Utvecklingscentrum i Malm, som ansvarar fr just klagomlsrenden mot klagare, ska ta rendet vidare, och utreda chefsklagare Kristian Augustssons passivitet, hyser hon inte. Jag har inte alltfr hga frhoppningar, i s fall vore det ett under nstan, s knns det nu. Nyheter24 har skt rikspolischef Bengt Svenson som lovade Karin att snabba p utredningen nr de tillsammans medverkade i Kvllsppet. Han kan inte kommentera det hr p grund av att det rder frunderskningssekretess, sger Carolina Ekus, pressekreterare p Rikspolisstyrelsen, till Nyheter24. Nyheter24 har ocks frgves frskt n chefsklagare Kristian Augustsson. Innan veckan r slut tar Utvecklingscentrum i Malm stllning till om frunderskning inleds mot Augustsson.
5 of 24
2013-03-10 02:50
2011, Nu tvingas klagaren ta beslut om polisvldtkten

En polis, tidigare befl, misstnks fr vldtkt och grov misshandel av sin exsambo. nd har utredningen sttt och trampat vatten i tv och ett halvt r. Och uppenbarligen krvs det att klagaren polisanmls innan ngot hnder.
STOCKHOLM. I tisdags skrev Nyheter24 att Kristian Augustsson, chefsklagare vid riksenheten fr polisml, polisanmlts fr tjnstefel eftersom utredningen kring den grnspolis som misstnks fr bland annat grov vldtkt p sin fre detta sambo, Karin, sttt stilla i tv och ett halvt r. Nu efter anmlan och Nyheter24:s artikel kan vi avslja att ett beslut i rendet till slut r p vg att fattas. Ingela Srgard, chefsklagare vid UC i Malm, som hanterar klagomlsfall mot klagare, sger nmligen att man avvaktar med att ta stllning till anmlan mot Augustsson sedan de ftt veta att han ska agera i rendet. Saken r helt enkelt den att vi avvaktar till i nsta vecka, d vi ftt underhandsinformation om att Kristian Augustsson kommer ta ngon typ av beslut i rendet, sger Ingela Srgrd. Hon vill inte spekulera i vad det kan vara fr beslut men bekrftar att de enda alternativ som finns r att rendet lggs ner eller gr till tal. Utifrn det beslutar vi hur vi ska gra med anmlan, sger hon till Nyheter24. Ska det verkligen krvas att media lyfter frgan eller att man anmler klagaren? Det r vl vare sig frsta eller sista gngen det hnder, kan man sga, sger chefsklagare Ingela Srgard till Nyheter24. ven Karins mlsgarbitrde, advokaten Bjrn Hurtig, menar att anmlan och medieuppmrksamheten varit avgrande fr utvecklingen. Vad hade hnt om ni inte dragit igng det hr? Hade det tagit fyra r d? sger Bjrn Hurtig till Nyheter24. Han stller sig ocks frgande till varfr UC avvaktar med sitt beslut om frunderskning efter att de ftt veta att Augustsson ska agera. Om han tar beslut nu har han inte gjort fel d? Har han inte varit lngsam d?
Nr han str under risken att bli freml fr tal, kan han d lka det genom att ta ett beslut, trots att han inte gjort ngot p tv och ett halvt
6 of 24
2013-03-10 02:50
r? Om han agerar i panik nu, lker det d allt han struntat i att gra under hela utredningen?
Nr Nyheter24 nr Kristian Augustsson sger han att anmlan mot honom och mediauppmrksamheten kring fallet inte ligger bakom att rendet nu nr beslut. Det har inget alls med detta att gra, sger han till Nyheter24. Varfr har utredningen inte gtt framt tidigare? Jag har bedrivit utredningen hela tiden, den har gtt framt hela tiden. r inte tv och ett halvt r vldigt lng tid att ha det hr ver sig fr bde offer och misstnkt? Man gjorde en utredning som frst lades ner och sedan fick vi in andra anmlningar, men jag vill inte kommentera ngot mer. Enligt Kristian Augustsson skickades de blodiga lakanen tillbaka till brottsoffret utan att ha analyserats hos Statens kriminaltekniska laboratorium eftersom utredningen frst lades ner. Men de kom tillbaka frst fr tv veckor sedan. Man upptckte att det inte var gjort, att de blivit liggande, d skickade man tillbaka dem nu. Kan man lita p att en polis som begr brott utreds lika nitiskt som en annan person? Jag tycker vi lagt ner vldigt mycket arbete p detta. Men jag vill inte kommentera det mer, sger Augustsson till Nyheter24.
2011, DN:s Artikelserie om poliskren

Detta har hnt
7 of 24
2013-03-10 02:50
19 september DN avsljar att polisen missar tusentals larm om ret p grund av resursbrist. Det sker samtidigt som svensk polis har genomfrt en av de strsta rekryteringarna i modern tid. * 20 september Rikspolisstyrelsen inleder en utredning om larmen och vill f en totalbild av problemen med resursbrist. * 21 september Mnga polisanstllda r missnjda med att de inte hinner rycka ut p alla larm. Anstllda berttar fr DN att de ofta r underbemannade. * 23 september Folkpartiet krver att en helt ny fristende tillsynsmyndighet upprttas som vervakar polisen. * 24 september vriga allianspartier stller sig positiva till FP:s frslag. Justitieminister Beatrice Ask (M) vill att frgan ska granskas i en statlig utredning. * 26 september DN granskar vad som hnder med polisanmlningarna. Av 848 anmlningar under ett dygn ledde endast en brkdel till straff. * 27 september Stockholmspolisen struntade i att rycka ut p larm om skottlossning. Senare visade det sig att en man hade blivit ihjlskjuten. * 30 september Flera chefer p Stockholmspolisen har aktivt letat efter uppgiftslmnare till DN:s artikelserie. Sdan efterforskning r olaglig.
8 of 24
2013-03-10 02:50
2011, Inget misstnkt insiderbrott ledde till tal

SR 2011-12-23
Under ret har nrmare hundra misstnkta insiderbrott anmlts till Ekobrottsmyndigheten men inte en enda anmlan har lett till tal.
Likadant sg det ut frra ret. Men det r inte s konstigt, anser Martin Tidn, chefsklagare p Ekobrottsmyndigheten.
Om man tittar p misstnkta affrer s r det ju ingen skillnad p en affr dr man handlat p egna analyser, eller p tur, mot en dr man handlat p insiderinformation. Drfr blir utredningslget lite speciellt nr det gller den hr typen av brottslighet, sger Martin Tidn. Insiderbrott, att man vid till exempel aktieaffrer har utnyttjat information som inte r allmnt knd, kan vara svra att bevisa. nd finns det en frustration bland anstllda p Ekobrottsmyndigheten att det i flera fall inte har lyckats att f personer dmda som man r vertygad om r skyldiga. Drfr inrttas nu frn rsskiftet en speciell avdelning, kammare, som enbart ska gna sig t brott p finansmarknaden, som till exempel insiderbrott och manipulation av aktiekurser. Martin Tidn, chefen fr den nya avdelningen, r lite terhllsam med hur han ska vssa verksamheten fr att f fram bttre bevis. Jag vill ju inte bertta fr de som eventuellt funderar p att beg den hr typen av brottslighet hur jag tnker utreda den. D kommer de naturligtvis att anpassa sig efter det, sger han.
Men du har en plan?

9 of 24
2013-03-10 02:50
Jag har en plan.

Men sen lttar Martin Tidn lite p frlten och sger att man ska jobba mer med tvngsmedel som husrannsakningar och anhllanden och dessutom frska fokusera brottsutredningarna s att de inte blir s omfngsrika. Av de domar som avkunnats under ret s har det blivande fllande dom i ett insiderml. Nr det gller otillbrlig marknadspverkan, allts i vardagligt tal fiffel med till exempel brskurser, s har Ekobrottsmyndigheten varit mer framgngsrik. Var tionde anmld brottsmisstanke har lett till tal i r. Av 23 domar blev det i 18 fall fllande dom. Men ven dr gr det att bli bttre, sger Martin Tidn. Det r ju viktigt fr att upprtthlla frtroendet fr den finansiella marknaden att vi hela tiden frsker bli bttre och hela tiden frsker utreda de brott som begs och lagfra de brottslingar som har begtt brott.
2011, Uppblsta siffror ver uppklarade brott

DN Publicerad 2011-10-02 06:27
Polisen framhller ofta att de lser fler brott. Men DN:s granskning visar att statistiken r en gldjeredovisning. Polisen rknar nmligen ven avskrivna renden som uppklarade brott och hr skenar antalet fall.
I verkligheten har andelen uppklarade brott sttt och stampat. Om och om igen upprepar polisen: Fler brott klaras upp. Argumentet terkommer i debattartiklar och informationsmaterial. Senast i en artikel p den egna hemsidan i frra veckan framhvs denna bild. Antalet uppklarade brott kade med totalt 28 procent mellan 2006 och 2010, framhller polisen.
10 of 24
2013-03-10 02:50
DN kan i dag ge en mer rttvisande bild av de uppklarade brotten. Polisen anvnder ett statistiskt grepp s att siffrorna stiger ett grepp som fr stark kritik av forskare och experter. Genom att lyfta fram en ldre definition av begreppet uppklarade brott ser det ut som att polisen lser mnga fler brott n vad de egentligen gr.
I polisens version av uppklarade brott ingr mnga brottsanmlningar som i sjlva verket har avskrivits, utan att ngon kt fast.
Polisen anser nmligen att mnga brott som har avskrivits har ftt ett polisirt klarlggande, exempelvis nr man inte kan binda en grningsman till brottet p grund av bristande bevisning.
Svl statistiker som kriminologer dmer ut begreppet uppklarade brott eftersom det inte sger srskilt mycket. Till och med myndigheten Brottsfrebyggande rdet rekommenderar att man anvnder ett annat begrepp, s kallad personuppklarning. Dr tittar man enbart p andelen brott som lett till tal, straffrelggande (bter) eller talsunderltelse (prick i belastningsregistret). Om polisen skulle redovisa som experterna rekommenderar framtrder en bild som inte r lika smickrande. Enligt detta stt att redovisa har andelen uppklarade brott snarare varit stabil det senaste decenniet. Faktum r att andelen personuppklarade brott till och med minskade i samtliga elva vergripande brottskategorier mellan 2006 och 2010. DN:s granskning visar i stllet att det r de avskrivna brotten som kar och det rejlt. Antalet brott som har avskrivits men nd rknas som uppklarade har kat med hela 44 procent sedan 2006. Till allra strsta del r det allts de avskrivna brotten som ligger bakom kningen av polisens uppklarade brott. Frn och med 2006 r det fler brott som avskrivs n som klaras upp. Gapet har vxt fr varje r.
Polisen borde ndra metod, enligt kritikerna. Ledningen vill visa upp en fin bild och uppgifterna pendlar mellan att vara frsknande och direkt felaktiga. Man lyfter fram saker p ett vinklat stt s att allmnheten och politiker inte fr hela sanningen, sger Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linkpings universitet. Varken forskare eller Brottsfrebyggande rdet har ngon frklaring till varfr de avskrivna brotten har kat de senaste ren. Frutom brottsutredningar som saknar grningsman, ingr ven andra kategorier i de avskrivna brotten. Det kan handla om fall dr den misstnkta r under 15 r, dr grningsmannen har avlidit eller nr grningen inte r brottslig. Men det handlar om relativt sett f fall och de har inte kat nmnvrt de senaste ren. ven kriminologen Leif GW Persson sjlv knuten till Rikspolisstyrelsen tycker att begreppet uppklarade brott r missvisande. Det finns s mnga uppklarade brott som egentligen inte r det. Ej spaningsresultat kan i bland till och med rknas som uppklarat och det r mrkligt, sger han. Vad tycker du om att avskrivna brott rknas som uppklarade?
Det r naturligtvis alldeles t helvete.
11 of 24
2013-03-10 02:50
Det r kosmetika. Man har lagt p ett tjockt lager puder det hller inte. Det andra begreppet, personuppklarade brott, r det vi i folklig mening egentligen menar, sger Leif GW Persson.
Med statistik kan man visa mycket, och bilden som trder fram beror p hur man rknar. Man kan rkna i procent och stlla de uppklarade brotten i relation till alla brott. Det gr ocks att rkna antalet personuppklarade brott utan att stlla dem i relation till alla brott. Och d kar de, med 13 procent mellan 2006 till 2010 i ungefr samma takt som antalet anmlda brott kar. Stefan Holgersson knner till flera verksamhetsomrden dr polisen dribblar med statistik. Nr en privatperson nyligen hittade 32 cannabisplantor i skogen, kodades varje planta som ett brott. Det slutade drmed med att det i statistiken sg ut som om polisen lyckats upptcka 32 narkotikabrott.
2011, Polisen: Vi vill hjlpa till men kan inte

Missnjet pyr inom poliskren mot att de inte hinner rycka ut p alla larm. Mnga anstllda berttar att de ofta r kraftigt underbemannade.
Dagens Nyheter har de senaste dagarna granskat larmen som polisen missar p grund av resursbrist. Det handlar om fall som polisoperatrerna anser att man borde ka ut p, men som de i stllet tvingas lgga ner nr personalen inte rcker till. Det sker samtidigt som polisen har ftt miljarder extra i anslag fr att ka tryggheten.
12 of 24
2013-03-10 02:50
Efter DN:s artiklar har ett 50-tal polisanstllda frn hela landet hrt av sig till tidningen. De beskriver hur resursbristen pverkar deras arbete och att missnjet inom yrkeskren pyr eftersom de inte hinner rycka ut p alla larm. Vi r frustrerade fr att vi inte rcker till vi r fr f i yttre tjnst. Vi vill ka p de akuta jobben vi vill ju finnas dr fr allmnheten. Att hjlpa, skydda och stlla till rtta r ju anledningen till att vi finns, sger Patrik Gustafsson, yttre befl i Roslagens polismstardistrikt. Patrik Gustafsson har jobbat som polis i Stockholms ln i ver 20 r och r en av mnga poliser som mrkt av den kraftiga personalfrstrkning som organisationen har genomfrt. DN presenterade i gr ny statistik som visar att antalet polistimmar som lggs ned p att rycka ut p larm trots frstrkningarna i princip r ofrndrat jmfrt med 2007. Vi r ofta underbemannade. Vi ker mnga gnger i en bil p jobb som vi egentligen skulle ha haft frstrkning p. Det r inte ovanligt att vi ker med mer n en frihetsbervad i bilen och det r absolut inte meningen att man ska gra det, sger Patrik Gustafsson. Sedan 2010 har 193 tillbudsanmlningar som gller underbemanning kommit in frn personal p polisen runt om i landet. Erik Gransson, som jobbar p utryckningspolisen i Norrort i Stockholm, r irriterad ver att fr mycket av polisens arbetstid gr t till byrkrati. Resultatet blir frre polistimmar i tjnst. Det ska skrivas insatsplaner fr allt mjligt. Man tvingas hitta p meningslsa ml som inte har ngon relevans eftersom det r polisen sjlv som stter upp mlen, till exempel hur mnga alkoholutandningsprov eller fotpatruller som utfrs, sger Erik Gransson.
2011, Polisen efter larmmissarna: Vi mste se ver vra rutiner

Efter DN:s avsljande inleder Rikspolisstyrelsen nu en utredning om larmen som polisen missat. Myndigheten vill f en totalbild ver problemen med resursbrist.
Polisen knner inte till hur mnga larm som de aldrig utfr p grund av resursbrist.
13 of 24
2013-03-10 02:50
Rikspolisstyrelsen anser att DN:s uppgifter om att ver 6 000 larm lades ned under frsta halvret i r r anmrkningsvrda och tillstter drfr en granskning av fallen. Vi vill veta vad det r fr uppdrag vi inte har genomfrt s att dessa polismyndigheter exempelvis kan f mer resurser. Det r naturligtvis allvarligt med sdana hr fall, sger Per Engstrm, sektionschef p polisavdelningen p Rikspolisstyrelsen. Nr DN granskade fallen fick vi hjlp av en klla som tog fram internt material frn polisens hndelsesystem. De missade larmen r sdana som polisoperatrna anser att man borde ha ryckt ut p men inte haft tid. DN begrde drefter ut en stor mngd hndelserapporter frn polismyndigheterna ute i landet dr rendena beskrivs i detalj. Vi har ibland svrt att f in underlag det r ofta tidskrvande arbete. Vi kommer att prata med en samordningsgrupp som arbetar med rutinfrgor. Vi kommer trffa dem inom en snar framtid. Vi ska titta p lnskommunikationscentralernas rutiner, sger Per Engstrm. Vad hnder sedan? Med anledning av detta kommer vi att kontakta lnspolismstarna med en skrivelse under veckan. Vi vill att de ser ver sin verksamhet. Vilka fall r extra allvarliga? Det r fall som r helt uppenbara, dr exempelvis tjnstefel har begtts. Justitieminister Beatrice Ask (M) har inte velat stlla upp fr en intervju, men lmnar skriftliga kommentarer. Hon betonar att polisen har ftt ett kat anslag i statsbudgeten: ven om resursfrstrkningarna har brjat synas i verksamhetsresultaten motsvarar frbttringarna nnu inte de kraftiga frstrkningarna. Regeringen fljer noga polisens arbete fr att skerstlla att de tilldelade resurserna anvnds ndamlsenligt, skriver Beatrice Ask i ett mejl.
14 of 24
2013-03-10 02:50
2011, Ett dygn av brott s f fall lser polisen

Publicerad 2011-09-26 06:33
Ett dygn, 848 anmlda brott men endast en brkdel av anmlningarna leder till ngot straff. DN har granskat vad som hnt med samtliga polisanmlningar under en dag i Stockholm ett r senare.
Gran Petsn, Upplands Vsby, som anmlde stld av en mobiltelefon den 22 september 2010. Klockan r runt midnatt och polispatrull 34-9310 mste hastigt byta kurs. Ett ungt par i Hallstavik utanfr Norrtlje har larmat polisen sedan en man hotat att han och ngra kompisar ska komma och skjuta dem. Bakgrunden r en skuld p ngra hundralappar som kvinnan i frhllandet ska ha betalat fr sent. Nr polispatrullen kommer till platsen beskriver de paret som mycket rdda och personalen fr se flera sms frn mannen som bevisar allvaret. Hndelsen rubriceras som olaga hot och patrullen ker drefter vidare fr att rapportera rendet. Klockan har nu slagit tolv och polisanmlan om fallet inleder drmed polisdygnet, onsdagen den 22 september 2010. Men vad hnde sedan? Greps mannen? Och fick han skaka galler? Dagens Nyheter har kartlagt dygnets samtliga 848 polisanmlningar i Stockholms ln och fljt vad som hnde sedan. Vi har gtt igenom ett stort antal polis- och klagarbeslut och granskat domar frn olika tingsrtter. Svaret p frgorna om hotet i Hallstavik r nej p bda. rendet lades ned ett par mnader senare eftersom klagaren inte lyckades styrka brottet. Att en polisutredning lggs ned eller inte ens inleds visar sig vara det i srklass vanligaste resultatet av dygnets polisanmlningar. ver en tredjedel av anmlningarna, 325 stycken, avslutades redan samma dag. Ett drygt r senare har ytterligare 417 polisanmlningar hamnat i hgen ver fall som inte gav ngot resultat. Polisdygnet den 22 september 2010 ser ut som vilken dag som helst, enligt brottsstatistiken. Den vanligaste typen av anmlningar rr tillgreppsbrott, det vill sga stlder och inbrott oftast hos privatpersoner. De r svra att utreda eftersom det sllan finns tillrckliga bevis. DN:s granskning visar att ver hlften av dygnets alla anmlda stlder och inbrott lades ned samma dag. Den vanligaste orsaken var att det saknades spaningsuppslag. Ibland verkar det till och med vara frutbestmt att brottet inte ska g att utreda. En man p Kungsholmen i Stockholm anmlde inbrott i sitt kllarfrrd dr vrden fr ver 25 000 kronor ska ha frsvunnit. Polisen lade ned rendet direkt och ska man tolka anmlan verkar mannen inte ens ha ftt frgan om det fanns ngra spr p brottsplatsen. Men det finns ocks fall dr rttsvsendet har lyckats och dr boven faktiskt har kt dit. Sdana slut r frvisso ovanliga endast en brkdel av de ursprungliga anmlningarna klarades upp. 40 fall resulterade i en fllande dom och i 14 fall fick ngon ett straffrelggande utfrdat av klagare, det vill sga bter. Jmfrt med antalet polisanmlningar som kom in under dygnet r uppklarningsprocenten endast 6 procent. Desto hgre r den fr narkotikabrott. Rknar man med talsunderltelse, som innebr en prick i belastningsregistret, har ver en fjrdedel klarats upp. Den hga procentsiffran beror framfr allt p att bevisen r bttre med exempelvis urinprov. 30 anmlningar utreds fortfarande av rttsvsendet hos antingen polis, klagare eller domstol.
15 of 24
2013-03-10 02:50
2011, Man skts ihjl polisen drjde i ver en timme

Publicerad 2011-09-27 08:06
Polisen fr larmet strax fre klockan 06. DN har kartlagt vad som hnder sedan. Den 37-rige mannen skts kallblodigt ihjl p en parkeringsplats i sdra Stockholm. Trots att polisen fick larm om pgende skottlossning drjde man en timme med att rycka ut.
Ledningscentralen tyckte frst inte att rendet var tillrckligt allvarligt, visar DN:s granskning. Frra tisdagen inledde Sderortspolisen en mordutredning efter att en man skjutits ihjl vid Kinnaredsgrnd i Stockholmsfrtorten stberga. Fr medier berttade polisen att larmet kom in klockan 6.59 och att personen hade hunnit avlida nr de kom dit.
Dagens Nyheter kan i dag avslja att polisen inte berttade hela sanningen. Redan en timme tidigare ringde en privatperson och tipsade om en pgende skottlossning p platsen.
16 of 24
2013-03-10 02:50
Trots att mannen hade hrt flera smllar som lt som pistolskott, ryckte ingen polispatrull ut p larmet.
Interna handlingar som DN tagit del av genom kllor visar att ledningscentralen inte tyckte att tipset var tillrckligt allvarligt. Frn det frsta larmet till dess att polis och ambulans kom till platsen tog det sammanlagt en timme och 17 minuter. Det r mycket allvarligt. Det finns ju en mjlighet att personen hade verlevt. Dessutom skulle sannolikheten fr att brottet klarats upp ha varit mycket hgre om polisen hade kommit dit direkt, sger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, som ftt lsa materialet. Nr DN begr ut tidpunkterna fr hndelsefrloppet, fr vi avslag med hnvisning till frunderskningssekretess. Detta trots att polisen tidigare lmnat ut liknande uppgifter till tidningen. Nr vi stller frgor om larmet berttar polisen inte heller ngot om de aktuella omstndigheterna. Frst nr vi frgar varfr det tog ver en timme att ka till stbergamordet, bekrftar Stockholmspolisen frdrjningen. Det stmmer det tog drygt en timme. Vi fr nu titta p detta och granska vad som hnt, sger polisintendent Carina Lennquist-Johnsson. Varfr mste DN informera er om detta skulle inte ni ha kunnat upptcka det sjlva? Jag sger inte att det handlar om en felbedmning det r detta vi fr titta p nu. Jag har nu vidtagit tgrder som jag tycker vi ska vidta nr jag har det hr framfr mig. Hade ni dligt med resurser? Det har vi inte tittat p n. Det fr de som granskar titta p. Vi fr regelbundet in tips om smllare och knallar som inte visar sig vara ngot, sger Carina Lennquist-Johnsson. Polisen har hittills varken hittat ngon misstnkt eller ngot motiv till mordet. En teori r att det rr sig om en uppgrelse, men 37-ringen som skts ihjl r inte tungt kriminellt belastad. Frunderskningsledaren Ville Paloheimo vill inte spekulera om huruvida mannen dog direkt av skottskadorna eller om han hade kunnat vara vid liv om hjlp kommit tidigare. Jag kan inte g in p hans skador. Det r fr tidigt att sga om han dog direkt. Jag utreder bara brottet inte rutinerna, sger han. Dagens Nyheter har i en artikelserie visat att polisen struntar i att rycka ut p tusentals larm om ret p grund av resursbrist. Trots att antalet poliser blivit betydligt fler, har bemanningsplanen fr antalet tillgngliga radiobilar i Stockholms ln inte frndrats sedan 2006.
17 of 24
2013-03-10 02:50
2011, Anmlningar mot poliser utreds inte

2011-09-27
En majoritet av alla anmlningar mot poliser avskrivs utan utredning. ven om inget brott har begtts borde anmlningarna granskas bttre, anser forskare bakom en ny studie.
Forskare vid Linnuniversitetet i Vxj har tittat p 1 200 anmlningar frn ren 20042006.
Bara ett ftal av fallen har gtt till tal och de flesta utreds aldrig nrmare.
Men huvudproblemet r nd inte att rendena inte utreds, menar Rolf Granr, lektor vid polisutbildningen. Ofta handlar det om hndelser som inte kan ses som olagliga. Granr anser dremot att polisen borde anvnda anmlningarna fr att lra sig vad som kan frbttras i organisationen. Lars Gran Carlsson, chef fr internutredningar vid Rikspolisstyrelsen, sger att anmlningarna som kommer in skickas tillbaka till berrd polismyndighet nr de r avslutade. Sedan r det deras ansvar att ta vara p kunskapen och anvnda den i verksamheten, sger han. Men Carlsson sger att det borde finnas ngon form av nationell incidentrapportering.
18 of 24
2013-03-10 02:50
Mnga vill med sin anmlan ppeka ett missfrhllande, f en frklaring eller en urskt. Polisen borde bemta de som anmler p ett sjyst stt. I dag fr de bara ett meddelande i brevldan om att det inte anses vara ett brott som faller under allmnt tal, sger Rolf Granr. Sofia Tanaka/TT
2011, Polisen backar om redovisning

Publicerad 2011-10-02 06:42
Polisen medger att deras statistik inte ger helt rtt bild av antalet lsta brott. Nu ska Rikspolisstyrelsen se ver hur siffrorna redovisas p hemsidan.
Nr ni skriver att uppklarningen kat ger inte det en bild av att polisen r mycket bttre n vad den egentligen r? Det fanns en ambition att redovisa att statistiken om uppklarning hade kat. Den som skrivit det har inte frklarat att det r den tekniska uppklarningsdelen (brott som avskrivits, red anm.) som har kat markant, sger Kalle Wallin, kanslichef vid Rikspolisstyrelsen. Frsker ni sknmla resultatet? Jag har frskt kontrollera detta. Jag uppfattar inte det som att vi har frskt frskna siffrorna. S hr ser det ut och jag r den frsta att sga att vi aldrig ska manipulera siffror. Vi ska spegla det vi hller p med. Varfr skriver ni s? Beroende p vilken skribent som gr det, s gr man det s att det ska vara ett begrepp som r ltt att frst. Du pekar p en positiv grej som vi mste kika p hur vi frmedlar de olika delarna p vr egen hemsida. Vad kommer ni att gra nu? Jag kommer att se till att sdana hr siffror ska kvalitetsskras framver. Siffrorna beskriver inte p vilket stt de kommit fram. Det vi ska spegla r hela den klara bilden.
19 of 24
2013-03-10 02:50
Varfr kar antalet avskrivna brott som rknas som uppklarade allts den tekniska uppklarningen? Jag vet inte. Vi br gra en analys av grunderna fr varfr de blir tekniskt uppklarade. Jag kan konstatera att det inte r en korrekt redovisning att skriva 28 procent, eftersom man inte frklarar den. Varfr har det verkliga mttet personuppklarningsprocent varit stabilt de senaste ren? Vrt problem r att det har varit stabilt p en fr lg niv. Vi vill ha upp den det r det som r vrt syfte. Jag kan inte ge dig ett entydigt svar p den frgan, det gr inte att hitta en enskild faktor till varfr vi ligger kvar. Det r vr stora utmaning att ka personuppklarningsprocenten. Har ni verkligen inte analyserat varfr det varit stabilt? Vi r p vg dit. Vi frsker hitta orsaker och verkan vad ger effekt? Vi har en ny utvrderingsenhet, vi jobbar mot universiteten och polismyndigheterna fr att hitta delarna. Vi fr erknna att det inte r alldeles enkelt men vi tror att vi kommer lyckas.
2011, Man har rtt att krva mer av oss poliser

Rikspolischefen Bengt Svenson medger vissa fel och brister i polisorganisationen. Efter DN:s granskning lovar han att missade larm ska fljas upp och att polisen ska bli bttre p att lsa brott. Man har rtt att krva mer av oss, sger han.
Justitieministern krvde bttre resultat av er i grdagens DN hur ska det g till? Det viktigaste r en bttre ledning och styrning. Jag anser att polisen kan bli bttre genom att tydligare arbeta p ett enhetligare stt ver hela landet ska bst praxis anvndas. Vi ska fokusera p uppdraget p det sttet kan vi gra mer och bttre. De bsta metoderna ska anvndas i hela landet. Varje medarbetare mste inse sin roll i uppdraget. Vill du vara mer konkret? Varje medarbetare mste se sin roll i uppdraget. Jag r optimistisk. De nya poliserna vxer allt mer in i jobbet och vrt nya mobila utredningsstt ger oss frutsttningar att jobba snabbare. Jag krver ocks att vi ska fokusera allt mer p vanefrbrytare som str fr s mnga brott.
20 of 24
2013-03-10 02:50
Har ni inte haft tillrckligt fokus tidigare? Visst har vi haft det men vi kan utveckla svl vra metoder, som ledning och styrning av verksamheten. Trots att ni ftt ett kraftigt kat anslag missar ni mnga larm och hnvisar till resursbrist. Hur gr det ihop? Vi kan inte ha en polisverksamhet dr det aldrig blir resursbrist vid enskilda tidpunkter. Mnga uppdrag som kodas som resursbrist r dock inte akuta larm. Myndigheterna mste g igenom hur kodningen sker och flja upp varje resursbristsrende. Jag vill veta vilka prio ett-larm som vi inte ker p. I stbergamordet fick ni larm om skottlossning ver en timme tidigare mannen hann d. Borde ni inte kt p det? Det specifika rendet mste du ta med Stockholmspolisen. 39 av 40 anmlda stlder och inbrott klaras inte upp. Varfr? Det r viktigt att vi gr rtt saker vid rtt tillflle. Brott r i huvudsak frskvara vi ska bli duktigare p frstahandstgrder. Vi ska se till att ta dna nr det r mjligt, men ocks ta spr i strre utstrckning. Vi kan gra mer.
Varfr har andelen uppklarade brott legat stabilt det senaste decenniet? Det vittnar om att det finns en stor utvecklingspotential. Vi har ftt frutsttningarna och vi mste gra bttre. Men vi ska komma ihg att kningen av antalet anstllda har skett de senaste ren. Utredningsverksamheten r det omrde dr man tydligast ser att erfarenhet leder till framgng. Nr du blev rikspolischef trodde du att det skulle se bttre ut i dag? Jag tycker inte att utredningsverksamheten har utvecklats i den omfattning jag hade hoppats p. Jag tycker man har rtt att krva mer. Vem br ansvaret? Det r vi som sitter i verksamheten vi hade kunnat n bttre resultat. Det r stor skillnad mellan vilka myndigheter som har bst och smst resultat. En del kan frklaras med ledning och styrning. Varfr rknar ni ofta in avskrivna brott som uppklarade? Det ska aldrig finnas p vr hemsida ngot om s kallad teknisk uppklarning. Det r ngot vi ska titta p. Det handlar om olyckliga omstndigheter. Hur tycker du att DN har beskrivit polisen? Att beskriva polisverksamheten r komplicerad. Polisen har ett brett arbetsomrde. Den delen ni har tittat p r en del och de uppgifter ni lmnat r sdana som ni ftt tag p. Den beskriver trots allt en relativt begrnsad del av polisverksamheten. Mnga poliser anser att ni jagar siffror. r det sant? Jag r besviken ver att vissa poliser ni intervjuat uppger att polisuppdraget gr ut p att rkna kvantitet i stllet fr kvalitet. Vem r du besviken p? Jag r besviken p att vi inte har lyckats beskriva uppdraget tydligare. Det finns en brist i kedjan. Man fr inte en njd rikspolischef bara fr att man rknar p ett visst stt det mste vara kvalitet ocks. *
21 of 24
2013-03-10 02:50
SLUT P DEL 33
*
MISSA INTE DEN SPNNANDE FORTSTTNINGEN: LNKAR TILL SERIEN - HR

*
http://undermattan.blog.com Publicerat som Information. Texter och bilder tillhr sina respektive upphovsmn
Upplagd av Under Mattan Blogg kl. 11:24

Rekommendera detta p Google
Etiketter: SVENSK POLIS, SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR, Sverige 1 kommentar:
Under Mattan Blogg
9 mars 2013 16:35
IP: 147.186.255.4 July 18, 2012 12:57:32 PM ISP: Rikspolisstyrelsen
22 of 24
2013-03-10 02:50
Landed: undermattan.blog.com/2012/07/13/polisen-zappar-el-pistol-usa-video IP: 147.186.254.98 July 18, 2012 04:26:47 AM ISP: Rikspolisstyrelsen Landed: undermattan.blog.com IP: 192.121.232.7 ISP: Resilans AB July 23, 2012 01:32:20 PM Organization: Arbetsformedlingen / Swedish Public Employment Ser Landed: undermattan.blog.com/2012/07/17/grekland-kopte-vapen-for-eu-stod IP: 91.214.20.134 July 26, 2012 09:15:10 AM ISP: JP/Politikens Hus A/S Landed: undermattan.blog.com/2012/07/17/grekland-kopte-vapen-for-eu-stod IP: 91.214.20.134 July 26, 2012 08:59:16 AM ISP: JP/Politikens Hus A/S Page Viewed: undermattan.blog.com/2012/07/17/grekland-kopte-vapen-for-eu-stod IP: 91.214.20.134 July 26, 2012 08:13:01 AM ISP: JP/Politikens Hus A/S Page Viewed: undermattan.blog.com/2012/07/17/grekland-kopte-vapen-for-eu-stod IP: 91.214.20.134 July 26, 2012 08:10:00 AM ISP: JP/Politikens Hus A/S Page Viewed: undermattan.blog.com/2012/07/17/grekland-kopte-vapen-for-eu-stod IP: 193.10.32.222 ISP: SUNET/NORDUnet July 17, 2012 01:36:30 PM Organization: Vasterbottens Lans Landsting Landed: undermattan.blog.com/2012/02/07/svin-och-influensa-update Kustbevakningen 2012-07-09 01:22:50 http://undermattan.blog.com/2012/06/23/fredspristagarens-dodslista/ Kustbevakningen 2012-07-09 01:16:45 http://undermattan.blog.com/2012/06/23/fredspristagarens-dodslista/ Kustbevakningen 2012-07-09 01:16:42 http://undermattan.blog.com/2012/06/23/fredspristagarens-dodslista/ IP: 195.67.88.219 ISP: TeliaSonera AB August 28, 2012 07:59:01 AM Organization: Riksdagen Landed: undermattan.blog.com/2012/07/13/svenska-staten-upprattar-rasbiologiska SCB Statistiska Centralbyrn *2012-07-16 14:21 http://undermattan.blog.com/2012/07/13/svenska-staten-upprattar-rasbiologiska-registerover-befolkningen-2012/ IP: 83.140.186.8 ISP: Phonera Networks AB August 29, 2012 11:39:39 AM Organization: Foretagarnas Riksorganisation Landed: undermattan.com/2012/07/13/svenska-staten-upprattar-rasbiologiska-regi IP: 207.46.204.217 July 17, 2012 12:33:12 AM ISP: Microsoft Corp Host: msnbot-.search.msn.com Landed: undermattan.blog.com/2012/02/09/tpp-ny-fascistlag-annu-varre-an-acta/c Svara
23 of 24
2013-03-10 02:50
Kommentera som:
Senaste inlgg
Prenumerera p: Kommentarer till inlgget (Atom)
Startsida
ldre inlgg
RT ON AIR 24/7
Mallen Travel. Drivs av Blogger.
24 of 24
2013-03-10 02:50

Svenska Polisens Dåliga Dagar - 33

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Svenska Polisens Dåliga Dagar - 33

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

torsdagen den 12:e januari 2012

SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

POLISEN avrttade vr familjekatt Kajsa

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Polisen avrttade familjekatt

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, klagaren struntade i polisvldtkt anmls

Polisbeflet anhlls i sin frnvaro misstnkt fr misshandel och vldtkt.

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

HAR MEDVETET UNDANHLLIT BEVISNING

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

ver hela vrlden. Hr r den misstnkte inte ens frihetsbervad.

I SKYDDAT BOENDE I TV OCH ETT HALVT R

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Nu tvingas klagaren ta beslut om polisvldtkten

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, DN:s Artikelserie om poliskren

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Inget misstnkt insiderbrott ledde till tal

Men du har en plan?

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

Jag har en plan.

2011, Uppblsta siffror ver uppklarade brott

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

Det r naturligtvis alldeles t helvete.

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Polisen: Vi vill hjlpa till men kan inte

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Polisen efter larmmissarna: Vi mste se ver vra rutiner

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Ett dygn av brott s f fall lser polisen

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Man skts ihjl polisen drjde i ver en timme

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Anmlningar mot poliser utreds inte

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Polisen backar om redovisning

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

2011, Man har rtt att krva mer av oss poliser

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

MISSA INTE DEN SPNNANDE FORTSTTNINGEN: LNKAR TILL SERIEN - HR

Upplagd av Under Mattan Blogg kl. 11:24

Etiketter: SVENSK POLIS, SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR, Sverige 1 kommentar:

Under Mattan Blogg

9 mars 2013 16:35

IP: 147.186.255.4 July 18, 2012 12:57:32 PM ISP: Rikspolisstyrelsen

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

UNDER MATTAN: SVENSKA POLISENS DLIGA DAGAR DEL 33

Mallen Travel. Drivs av Blogger.

You might also like