Seminarium 1

David Larsson 921214-0835

Djuretik och moraliska djur, sommar 2014-06-12
Inledning
Fr att besvara frgorna kommer jag utg frn grundad teori, hnvisa till kllorna, och
anvnder mig av tillgiven kurslitteratur.
1) Kortfattat terger ett eller tv stt man filosofiskt (inklusive teologiskt) har gjort
existentiell skillnad p mnniskor och djur (ca 250 ord).
Inom vstervrlden har det blivit lite av en tradition att avskriva icke-mnskliga djurs vrde
och rttigheter. Ett exempel r kristnas teologi om sjlen, humans are ensouled beings,
created in the image of a God who made the world, including animals, for our use. (Fellenz,
Mark s.34). Icke-mnskliga djur r allts sjlslsa vilket berttigar mnniskans utnyttjande
och handlande. Sjlen gllde dock kristna mnniskor (abrahamitiska religioner) s ven kunde
avskrivas moral.
Det var vedertaget frr att djur inte kunde lida, p grund av ingen sjl, detta rttfrdigar
ddandet av icke-mnskliga djur. Ren Descartes m.fl. fresprkade lidandefrgan och ansg
att djur saknade rationellt tnkande, blev en avgrande skillnad mellan mnniskan och icke-
mnskliga djuret. (Fellenz, Mark s.35). Thomas av Aquino diskuterade icke-mnskliga djurs
knslor men generellt trodde man p att de inte kunde lida.
Angrnsade till rationellt tnkande ligger sprket, som icke-mnskliga djur saknar menar b.la.
Descartes Descartes hinges his argument that while humans are thinking things, animals
are best thought of as machines (Fellenz, Mark s.45). Icke-mnskliga djur ansgs vara
maskiner, inte framtidens robotar, utan arbetsmaskiner utan logik och knslor. Ingen sjl
ingen moral, ingen intelligens ingen smrta. Dessa tv exempel ansg man skilja mnniskan
mot icke-mnskliga djur.
Mnniskor behandlas individuellt, kantianism, medan icke-mnskliga djur har utilitarism som
koncept, offra till flertalet. (Donaldson, Kymlicka s.20). Sedan diskuteras det att icke-
mnskliga djur inte har selfhood eller personhood som hnvisas till sprket, abstrakt
tnkande, planera kultur osv. (Donaldson, Kymlicka s.26)
2) Kortfattat terger ett eller tv stt man filosofiskt (inklusive teologiskt)
existentiellt har samgrupperat mnniskor och djur (ca 250 ord).
Ett tidigt exempel fr samgruppering r Aristoteles psyche (sjl) som tillhrde allt
naturligt, mnniskor, icke-mnskliga djur och vxter. S alla organismer har en sjl och gr
oss lika. (Fellenz, Mark s.36).
Under 1800-talet kom Darwinism, arternas uppkomst som fresprkade en gemensam lnk,
att vi r lika och samma ursprung. Filosofen James Rachels skriver, If Darwin is correct,
there are no absolute differences between humans and the members of all other species As
Darwin puts it, there are only differences of degree (Fellenz, Mark s.38). Alla organismer
r olika individer och som individ kan vi skiljas t. Vi r allts lika varandra men har olika
betanden, dock skiljs vi radikalt t moraliskt och vrderas olika.
Seminarium 1
David Larsson 921214-0835
Djuretik och moraliska djur, sommar 2014-06-12

Francione menar att icke-mnskliga djur r sentimentala som innebr att de kan knna smrta
och lycka, r inte bara levande maskiner med andra ord. (Donaldson, Kymlicka s.24). Vidare
menar ART (Animal Rights Theory) att sentimentala individer ska behandlas som personer.
(Donaldson, Kymlicka s.26). Dessutom frtljer lagen ingenting om att personer med mindre
intelligens r mindre vrda juridiskt eller moraliskt osv. (Donaldson, Kymlicka s.28). ART
hvdar dessutom att icke-mnskliga djur har personlighet och hnvisar till deras subjektiva
erfarenhet av vrlden. (Donaldson, Kymlicka s.31).
Sen kan man nmna hinduism, buddism och jainism som alla samgrupper mnniskor med
icke-mnskliga djur. (Fellenz, Mark s.34).

3) terger en filosofisk argumentation som verkar stdja att djur skulle tilldelas
med mnniskor likvrdiga rttigheter. Kom ihg att argumentationen ska ha
tydligt std i kurslitteraturen (ca 500 ord).
En del mnniskor har gnat sig att frsvara djurs rttigheter och moral, t.ex. Andrew Linzey
som diskuterade teologin fr djuren, det han kallade fr thoes-right eller Creators right:
animals can be wronged because their Creator can be wronged in his creation Man and
animals form a moral community Because God elects them within a special relationship
with himself. (Fellenz, Mark s.35). Gud kan skapa fel och inget r perfekt menar han vilket
gr oss samhriga med varandra och likvrdiga.
David Hume diskuterade ifall icke-mnskliga djur har rationalitet och skrev: no truth
appears to me more evident, than that beasts are endowd with thought and reason as well as
men. (Fellenz, Mark s.41).
Det har bevisats att icke-mnskliga djur kan kommunicera med sprk, t.ex. schimpanser och
gorillor samt kan lra sig nya erfarenheter. (Fellenz, Mark s.46). Gary Francione skriver att
mnniskoapor kan knna sjlvmedvetenhet och har drmed moral men varfr har de d inga
rttigheter? (Fellenz, Mark s.47).
Inom solipsism kan man inte separera naturen och medvetandet frn mnniskor med icke-
mnskliga djur, vi delar samma vrld och upplevelser. (Fellenz, Mark s.50).
Icke-mnskliga djur behandlas som medel att utnyttjas fr allas bsta, hur kan detta vara?
Mnniskor fr inte torteras, ddas/mrdas eller utnyttjas men det fr det fr icke-mnskliga
djur. Fakta sger att icke-mnskliga djur kan kommunicera, tnka, knna smrta och lycka
osv men nd skyddas de inte. Lagar skyddar de som r svaga och som har det svrare men
gller inte fr icke-mnskliga djur, varfr r det s? (Donaldson, Kymlicka s.28). Barn och
funktionsnedsatta mnniskor har rttigheter ven om de inte kan prata, tnka kognitivt eller
har sjlvmedvetenhet s varfr inte icke-mnskliga djur?

Seminarium 1
David Larsson 921214-0835
Djuretik och moraliska djur, sommar 2014-06-12

4) Med std i det du skrivit tidigare i pm:et reflektera ver vad man br tro p vad
gller likheter och skillnader mellan djur och mnniskor om man ska kunna bli
vertygad av den argumentation du valt att skriva om (ca 500 ord).
Med faktum som har dokumenterats ovan, icke-mnskliga djur r lika mnniskor men har
inga rttigheter eller vrden. Historiskt har vi utnyttjat icke-mnskliga djur fr mnniskans
bsta, p samma stt som mnskliga slavar. Mnniskor har en frmga att tro p det som
gynnar sin moraliska/politiska sikt. Idag r det inte bttre fr icke-mnskliga djuren, de
torteras, skadas och blir utnyttjade fr mnniskans nje.
Gud, vr fader, skapade mnniskan och ven icke-mnskliga djuren, varfr ansgs det inte att
vi var syskon och samhriga? Vi delar samma vrld och upplevelser dr det gr inte tskilja
oss frn varandra men nd behandlas vi olika. Vem r det som bestmmer vem som r vrd
mer eller mindre? Vilka icke-mnskliga djur r vrda mest, vilka ska ha rttigheter osv?
Okunskap och rdsla skapar vidskepelser och ju mer olika vi sger oss vara varandra desto
mindre frstr vi de icke-mnskliga djuren. Det har konstaterats att vi r mer lika varandra n
olika och att icke-mnskliga djur borde f ett vrdigt liv kan inte frnekas. Vi br underska
mer och frska svara p frgorna men framfrallt br icke-mnskliga djuren behandlas med
respekt. Vi kan se oss som ett kretslopp dr varje individ samlever och vrderas. Inte avskilja
oss frn naturen fr det gr inte, det r som att frska ta bort en del av oss. Jag tror det r
viktigt att vi samlever med icke-mnskliga djur s vi kan frska frst varandra och inse att
vi inte r olika.
Jag tycker det r intressant att vstvrldens teologi har helt annan uppfattning n stvrldens
gentemot icke-mnskliga djur. Hur har det blivit s? Beror det p tillgng p mat
(ktt/vxter), eller r vst mer aggressiva?


Referenser
Fellenz, Mark R., 2007, The Moral Menagerie: Philosophy and Animal Rights, Urbana:
University of Illinois Press
Donaldson, Sue, Kymlicka, Will, 2011, Zoopolis: A political theory of animal rights, Oxford:
Oxford University Press