Professional Documents
Culture Documents
Det Blir Exakt - Varje Gång
Det Blir Exakt - Varje Gång
n
g
www.gds.se 41
S hr verfr du mtt
En exakt mtning r frsts guld vrd, men den hjlper dig
inte om precisionen frsvinner nr du verfr mttet till
det arbetsstycke som ska bearbetas. Som tur r fnns det
mnga stt som underlttar verfrandet och som garante-
rar att mrkena motsvarar dina mtningar. Varje gng.
Ritsad linje r alltid exakt
En rits r mycket tunnare n ett blyertsstreck och ger dig drfr
ett mer exakt resultat. Ngra av snickarens mtband kan ge rit-
sade streck. Du kan ven anvnda hobbykniv eller stmjrn fr att
ritsa, och d kan mrkena vara frsta steget till ett urtag. Om det
r viktigt att strecket syns tydligt anvnder du tusch eller blyerts.
Glm allt om centimeter och millimeter
Nr du arbetar med tumstock eller linjal, r det viktigt att komma
ihg de mtt du har tagit, s att du kan verfra dem s exakt
som mjligt till arbetsstycket. Det nns en risk att det gr galet
och fr att mtten inte verfrs s exakt. Den risken undviker du
med mtband som kan lsas. Ls bandet nr du har exakt mtt
och verfr sedan mttet. D blir det aldrig fel.
Rita rakt p runda freml
Det r besvrligt att dra ett rakt streck p ett
runt freml som t.ex. en rundstav. Strecket
kan vara ndvndigt om du vill borra era
hl i rak linje. Plocka fram en vinkelprol
(L-prol) och lgg den runt rundstaven och
dra strecket lngs kanten.
Dra ett streck
Nr en snickare ska dra ett
streck lngs en kant, hller
han ofta med den ena han-
den blyertspennan mot
nden p tumstocken. Med
den andra handen hller han
tumstocken och lter ett
nger glida lngs kanten p
brdan nr mttet r instllt.
Det r ett enkelt och exakt
stt. Det r lite svrt i brjan,
men efter ett tag lr du dig
hur du ska hlla tumstocken
och samtidigt fra pennan
p ett prosigt stt.
13
Rita med det gamla fremlet
Du kan slippa en besvrlig mtning och
fljande verfring av mtt eller gur,
om du anvnder det gamla fremlet
som mall. ven om du har skurit snder
heltckningsmattan, kan du anvnda
bitar av den fr att markera urtag.
11
9
Spetsen p talmetern och
ngra andra mtband ger ett
tydligt mrke. Men ibland r
det ndvndigt med blyerts-
streck, som syns bttre.
Det snabbt dragna strecket r
ofta lika exakt som om du
hade dragit det lngs en linjal.
Med hjlp av en L-profil i
lagom storlek r det ltt att
dra raka streck p rr och
rundstavar.
Gr Det Sjlv 42 7/2010
Mt och markera
med samma redskap
Ta fr vana att alltid
anvnda samma redskap
till bde mtning och mar-
kering. Fr ven om en cen-
timeter alltid har en given
lngd, s kan det vara skill-
nad frn tumstock till tum-
stock, frn mtband till
mtband. Det r normalt
endast sm, sm avvikelser
men ju lngre mttet r,
desto strre blir avvikelsen.
Vi har tumstockar som har
lngdskillnader p 10 mm
nr tumstockarna har fllts
ut till 200 cm.
Stt mrket lngs kanten p tumstocken
Du kan hlla tumstockens ena nde lngs kanten p arbets-
stycket och stta mrke vid mttet, men det r bttre att
gra tvrtom. Hll tumstocken med mttet lngs kanten
och dra sedan strecket lngs nden p tumstocken.
Ritredskapet ska passa fr jobbet
En nyvssad blyertspenna r ofta det bsta redskapet
fr att markera s exakt som mjligt. En nyvssad
snickarpenna klarar av grovt virke och sgat tr, men
spetsen blir snabbt s bred att precisionen minskar. P
glaserade plattor, glas och melamin r det bttre med
en smal tuschpenna, fr den ger ett tydligt och smalt
streck. P mineralull r en tjock tuschpenna bst.
Rak linje runt ett rr
Om du ska kapa ett rr eller en
rundstav i 90 graders vinkel, beh-
ver du sga lngs ett streck. Rulla
ett pappersark runt fremlet s
att kanterna p papperet kommer i
rak linje. Drefter kan du markera
med penna fr sglinjen.
Rita stora cirklar med hlband
En liten cirkel ritas bst och exakt med en passare. Ska du
rita en stor cirkel kan du anvnda ett snre eller en list. Men
du kan gra en mer exakt passare av en bit hlband. Mttet
kan justeras med en maskinskruv och en mutter.
Mt alltid p den del som ska anvndas
Om du ska anvnda en 40 cm bred bit av en skiva som
r 50 cm bred, vill du kanske stta mrken 10 cm in
frn kanten p den del som ska kasseras. Men det kar
risken fr att det inte blir exakt. Kanten kan vara en
smula ojmn och strecket hamnar p den del som du
ska anvnda och d kan det bli svrt att sga exakt.
Du kan alltid lita p tyngdkraften
Ett av de allra ldsta mtinstrumenten r lodlinan. Det bestr egentligen av
tv delar linan och ett spetsigt lod. Tyngdkraften ser till att linan hnger
lodrtt. Har du inget lod kan du anvnda en mutter eller ett annat tyngre
freml fr att markera en punkt lodrtt uppt eller nert.
16
15
18
19
Nr du har hittat mitten p bordet
gr det snabbt att stta ett mrke
dr lampan ska hnga.
Justera tumstocken s att
ditt mtt hamnar precis vid
kanten och stt mrken vid
tumstockens nde.
Rulla papperet runt
rret och dra ett streck
att sga efter.
En skruv med mutter
gr det ltt att justera
radien nr du ritar
cirklar med hlbandet.
www.gds.se 43
Sga fera bitar p en gng
Ska du sga era hyllplan med samma
storlek, kan du mta och markera p det
ena och sedan spnna ihop era hyll-
plan och sga alla p en gng. Men det
frutstter att du sgar med kapsg
eller annan sg med klinga. Stll sgbla-
det s att det precis gr igenom. Hyll-
planen kan hllas ihop med tvingar.
S hr sgar du p rtt stt
Nr du har mtt och markerat r det dags att sga eller
borra. Den delen av arbetet r frsts minst lika viktig fr
precisionen som mtningen. Hr r ngra goda rd som
fr sgspret eller borrhlet att hamna p rtt stlle.
Sker gering av socklar
Snickare geringssgar sllan sockellister i
45 grader vid montering i invndiga hrn,
eftersom vggarna inte alltid str i rt
vinkel. Nej, de skjuter i stllet in den ena
sockeln i hrnet och sgar den andra s
att den verlappar den frsta en aning.
Hellre fr lng n fr kort
Det r bttre att du kapar ett arbets-
stycke ngot fr lngt n fr kort,
fr det r ju lttare att sga av lite till
n att bygga p. Finjustering kan
utfras med sgning eller slipning.
Sga p rtt sida av strecket
Nr du har mtt och markerat och gjort det
rtt ska strecket ligga p den del av arbets-
stycket som kasseras. Du ska allts inte sga
mitt i strecket, fr om sgklingan eller bladet
r bredare n strecket, sgar du ju bort en del
av den bit du ska anvnda. Du ska i stllet
sga precis lngs kanten p strecket.
Erstt sgen med en sax
Tunna och mjuka material, t.ex. klena tr-
lister och smala kabelkanaler, r svra att
kapa exakt med sg (om du inte har en
geringssg) eftersom materialet ltt ger
efter, och det orsakar ofta ojmna kanter
eller trasiga spr. Det r lttare och blir
mer exakt om du klipper med listsax.
Sga frn baksidan med sticksgen
Det r vanligast att man mter och markerar
p framsidan (ovansidan), men om du anvn-
der sticksg r det oftast bttre att sga frn
baksidan. Genom att hlla sgen p baksidan
r det lttare att flja strecket med sgbladet,
eftersom strecket inte dljs under sgspn.
Dessutom ser du direkt om sgbladet avviker
frn ditt streck.
Strecket finns p
framsidan men du
sgar frn baksidan.
Socklar, oavsett om
de r moderna eller i
allmogestil, ska sgas
s att de verlappar lite.
Bde streck och sgspr placeras
s att de hamnar precis utanfr
den del du ska anvnda.
Listen ligger stadigt p
listsaxen medan du klipper.
Gradmarkeringar gr det ltt
att klippa i nskad vinkel.
21
22
24
26
Gr Det Sjlv 7/2010
31 Plastiskt tr ser ut som kta tr
Jack, hl och skador p tr som inte mlas kan du
dlja med plastiskt tr. Det har visserligen lng
torktid, andra sidan nns tret i era kulrer och
nyanser s du kan skert hitta en som passar.
Kemiskt tr r en tvkomponentmassa som hrdar
snabbt och som kan anvndas till stora skador.
32 Akrylfogmassa
ttar springrona
Det ser snyggast ut med
tta skarvar. Om det r en
springa mellan sockeln
och vggen, hyllan och
bokhyllan etc. s ser det
ofrdigt ut. Sdana springor
kan du tta med akrylfogmassa,
som du kan mla ver.
33 Blanda en egen trspackelmassa
Om du har gjort ett jack i arbetsstycket eller borrat
fel, kan du blanda en egen trspackelmassa och
laga med den. Spara lite av det sgspn eller borr-
damm som bildas under arbetet och blanda med
vanligt trlim. Pressa in blandningen i hlet och lt
torka. Det kan vara ndvndigt att laga tv gnger.
Nr massan hrdat slipar du och skadan r borta.
34 Tck skarven med en list
Lister kan anvndas att tcka skarvar och springor
som annars r svra att trolla bort, t.ex. mellan
kksbnken och vggen eller mellan nya socklar
och ett gammalt golv. Lister kan ocks anvndas
fr att dlja vergngen frn ett material till ett
annat. Fr ven om du har gjort ett perfekt jobb, s
arbetar olika material olika och d uppstr det
springor. Listen fsts endast i den ena delen.
Fr sgen lngs ett anhll
ven om din hand r stadig som en
klippa s r det svrt att sga rakt med
cirkelsgen, ocks om du har ett
streck att flja. Fr att f perfekt preci-
sion behver du ett anhll. Detta
spnns fast en bit frn sgstrecket s
att klingan hamnar p strecket.
Anhllet underlttar en hel del ven
nr du anvnder sticksg eller hand-
verfrs, fr spret blir perfekt. Om du
till din sg har en sgskena
anvnder du frsts den, fr
den r ltt att lgga p plats
och ger ett spikrakt spr.
Kapa ndarna p plats
Nr du anlgger trterrass, reser
staket eller klr fasaden med
panel, gr det lttare och snab-
bare om du struntar i att br-
dorna blir fr lnga. Lt dem
bara sticka ut. Fr nr alla brdor
r p plats kapar du dem med
cirkelsgen medan du fr den
lngs ett anhll. Det blir perfekt
och du sparar mycket tid.
Anvnd vassa sgblad som r raka
Det krvs vassa verktyg fr att f ett perfekt spr. Den sla hand-
sgen mste pressas hrt och det resulterar bara i att bladet vri-
der sig s att sgtnderna gnager i sidled. Ett slitet sticksgsblad
blir varmt och drar snett. Sla tnder p cirkelsgen trasar snder
arbetsstyckets kanter samtidigt som bladet brnner tret.
Terrassbrdorna
kapas nr alla har
lagts p plats.
En fastspnd list ger
std t sgen nr du
ska sga rakt.
En elastisk akrylfog
fr sockeln att sluta
ttt mot vggen.
Stoppkloss ser till att delarna blir lika lnga
Nr du med din kap-och geringssg kapar era bitar som ska vara lika
lnga, sparar du tid om du anvnder dig av en stoppkloss. Den fsts
p nskat avstnd frn sgklingan, och den ger dig strre precision n
om du skulle anvnda ett mrke p sgen som riktpunkt. Klossen kan
fstas p sgbordet eller en bit drifrn p arbetsbordet.
Alla bitar av rundstaven blir
exakt lika lnga nr de skjuts
upp mot stoppklossen.
S hr rttar
du till smfel
Det r frsmdligt att sga fel,
men det r inte alltid en kata-
strof. Smfel kan ofta rttas till
eller dljas p ett elegant stt.
28
30
27
www.gds.se 45