2012

The Mad
Mathematicians
Mathematic
Consultancy Bureau

Sebastian Genas

Optimering av utklippt vinkel fr

maximal volym p glasstrut
Vilken vinkel ska klippas ut ur en cirkulr skiva papper fr att f en s stor volym p
konerna som bildas av de utklippta sektorerna som mjligt? Vilken vinkel ska klippas ut
fr att bilda en glasstrut med rtt proportioner?

Sebastian Genas
Mb10b

Frgestllning
Denna underskning har gtt ut p att analysera och komma fram till vilken vinkel som
r optimal att frn en cirkulr skiva papper klippa ut fr att f en s stor volym som
mjligt p den strut som bildas av den kvarvarande delen. Ett delmoment i uppgiften
bestr av att forma en kon av ven den utklippta cirkelsektorn och bestmma den vinkel
som ger den strsta volymen fr bda konerna tillsammans. Fr att lsa problemen
anvnds med frdel flera olika metoder, fr noggrannhet och fr att f en klarare
verblick, och den optimala vinkeln bestmdes med hjlp av praktiska mtningar i
utklippta pappersstrutar, genom en grafisk underskning av maximipunkter i GeoGebra,
samt algebraiskt genom derivering och granskning av derivatans rtter.

Sammanfattning av resultat
Efter fysiska mtningar av papperskoner, grafisk och algebraisk lsning blev resultatet
att vinkeln som ger strst volym p den kvarvarande struten r 66. D det gller att
konstruera koner av bde den utklippta delen och den kvarvarande r vinklarna 117
och 243 optimala. Hr r det tv olika vrden d det ena r och det andra
,
vilket ger tv likadana strutpar.

Lsning genom fysiska mtningar

Detta angrepp p problemet gjordes fr att f en ungefrlig bild av hur resultaten skulle
se ut, och fr att f ett tankegrepp om uppgiften p ett praktiskt stt. Utgngspunkten
var ett antal cirklar med radien
p lite tjockare papper som det sedan klipptes
ut vinklar med jmna 30- och 45-graders mellanrum upp till 180, d mnstret efter ett
halvt varv upprepas med den skillnaden att det blir den utklippta sektorn som blir
strre n den kvarvarande. Fr att mta volymen fylldes de utklippta strutarna med
vatten som vgdes med hela grams precision.

180

30

Fig. 1 Till den frsta uppsttningen mtningar anvndes vatten som de 16 strutarna fylldes med. Vattnet vgdes sedan fr
att f vrdet p volymen (eftersom ett gram vatten motsvarar en cm3).

Sebastian Genas
Mb10b

Fig. 2 Utrustningen som anvndes till att bilda konerna. Passaren anvndes fr att rita upp papperscirklarna, och de sm
papperstrianglarna gjordes som mall fr att rita upp vinklar med 30- och 45-graders mellanrum.

De fyra frsta vrdena p konerna som bildades av den kvarvarande delen blev ytterst
oplitliga, d det var svrt att avgra var grnsen fr hgsta vattennivn gick, p grund
av ytspnningen som uppstod. Dessutom var de strutarna svra att fylla d de var s
flacka och gjorda av papper, att de tenderade att bja sig av vattnets vikt, vilket gjorde
mtningarna n mindre precisa. Dessa faktorer gjorde det ndvndigt att gra om
mtningarna p ett noggrannare stt.
Nr mtningarna gjordes om p nytt anvndes istllet fr vatten ris fr att fylla
strutarna, och fr att mta volymen fylldes frst struten till brdden med ris som sedan
hlldes ver i en skl. Riset i sklen mttes med hjlp av ett 50ml mtglas, med hela
milliliters precision. Denna metod gav mycket plitligare resultat d det i detta fall var
mycket enklare att uppskatta nr konen var full, det blev ingen bjning av konen och
inget spill av vatten.

Resultat
Utklippt vinkel ()
0

30
45
60
90
120
135
150
180

Kon1 (cm3)

Kon2 (cm3)

118
125
132
130
114
111
100
70

1
5
8
19
35
43
56
70
3

Bda konerna (cm3)

0
119
130
140
149
149
154
156
140

Sebastian Genas
Mb10b

Fig. 3 Punktdiagram fr Kon1. De rda kryssen r mtningar som gjordes fr Kon2 men som kan anvndas till Kon1 fr att de
utklippta sektorerna motsvarar kvarvarande sektorer fr v >180.

Fig. 4 Punktdiagram fr bda konernas sammanlagda volym. De rda kryssen har samma volymvrden som de gr, men
omvnt d kurvan fr den sammanlagda volymen fljer samma mnster efter 180, men tvrtom.

Som graferna visar verkar det som om det ngonstans runt 60 finns ett maximum i
volym fr Kon1, och runt 150 och
fr summan av bda konerna.
Det r frsts grova uppskattningar av maxpunkternas vrden, men syftet med de
fysiska mtningarna var precis att f ett approximativt vrde och en verblick.

Sebastian Genas
Mb10b

Grafisk lsning genom optimering av graf

En grafisk lsning av problemet ger ett precist och verblickbart resultat av uppgiften,
men fr att kunna lsa uppgiften grafiskt med hjlp av GeoGebra, mste ett uttryck fr
konernas volym stllas upp. Nr sedan de essentiella uttrycken hittats skrivs de in som
funktioner av vinkeln, och med radien som frndringsbar parameter. Fr att hitta de
punkter dr grafen nr sitt maximum (inom intervallet 0 < v < 2) anvnds GeoGebras
inbyggda funktion fr maxpunkter, dr funktion och skintervall anges.

Kon1
Omkrets fr Kon1:
Radie fr Kon1:
Hjd fr Kon1:

Konens sida

Radien

Basytans area fr Kon1: (

Volym fr Kon1:
Hjden
Basytan

Kon2
Omkrets fr Kon2:
Radie fr Kon2:
Hjd fr Kon2:

Konens sida

( )

Radien

Sebastian Genas
Mb10b
Basyta fr Kon2: ( )
Volym fr Kon2:
Hjden
Basytan

Volym fr bda konerna tillsammans:

Resultat
Som grafen visar har funktionen fr Kon1 tv maxpunkter, varav den ena r
ogenomfrbar praktiskt d det syns att den vinkeln r lngt ver 2; det r svrt att
klippa ut mer n 360 ur en papperscirkel. En avlsning av -vrdet fr den andra
maxpunkten ger dock en optimal vinkel
1.5130 radianer
.

Fig. 5 Grafen fr Kon1.

Sebastian Genas
Mb10b

Fig. 6 Vinkeln som bildar den strsta struten (fr Kon1).

Fig. 7 Graferna fr Kon1 (hger) och Kon2 (vnster).

Sebastian Genas
Mb10b

Fig. 8 Grafen fr de bda konernas sammanlagda volym (graferna i Fig. 7 summerade).

Funktionen dr volymerna fr Kon1 och Kon2 r summerade visar att det finns tv olika
optimala utklippta vinklar inom det rimliga intervallet. Den frsta punkten har vinkeln
2.0358 radianer
, och den andra
4.2473
. Vi ser hr att det andra vrdet r
, vilket stmmer d de utklippta
strutarna blir identiska med de tv olika vinklarna.

Fig. 9 Vinkeln som ger den strsta totala volymen fr de tv konerna.

Sebastian Genas
Mb10b

Algebraisk lsning
Problemet lstes ven p algebraisk vg genom att derivera uttrycken fr konernas
volym och stta derivatan lika med 0, fr att f fram rtterna och allts eventuella
maxpunkter i uttrycket fr volymen. Denna lsningsmetod anvndes fr att skerstlla
resultatet frn de tidigare metoderna, och fr att f ett noggrant resultat. Fr att f fram
uttrycken fr volymernas derivator anvndes skmotorn Wolfram|Alpha som verktyg.

Maxvolym fr Kon1

Fig. 10 Grafen fr Kon1 och dess derivata.

Grafisk kontroll i GeoGebra visar att uttrycket fr derivatan verkligen stmmer.

Derivatan fr volymen av Kon1 stts lika med 0 fr att hitta extrempunkter:

Sebastian Genas
Mb10b
Lsning med hjlp av Wolphram|Alpha ger
(Ovsentligt d det ligger utanfr det underskta intervallet)
(
(

)
)

(Ovsentligt d det ligger utanfr det underskta intervallet)

Fr att kontrollera att det vid 66 verkligen finns en maximipunkt, kan en nrliggande
punkt p grafen fr
underskas, om det r en maximipunkt borde volymens vrde
vara lgre fr den nrliggande punkten.
cm3
cm3
Detta tyder p att det vid 66 r strst volym fr en utklippt strut.

Maxvolym fr bda konerna

Fig. 11 Graf fr bda konernas volym och dess derivata.

10

Sebastian Genas
Mb10b
Derivatan fr summan av de bda konernas volym stts lika med 0 fr att hitta
extrempunkter, och frenklas fr att underltta skandet i W|A:
(

Nmnarna multipliceras med motsatt term fr att f samma nmnare och kunna stryka
dessa

Faktorerna med kan strykas d det bara r en konstant

faktoriseras ut och divideras bort och ger

Nr detta uttryck matas in i W|A blir resultatet

Alla dessa vrden ligger i det tilltna intervallet, och fr att kontrollera ifall dessa r
maximi- eller minimipunkter anvnds samma metod som fr Kon1.
cm3
cm3
cm3
cm3
cm3
cm3
Detta visar att det vid 180 r en minimipunkt och att det vid 117 och 243 r
maximipunkter, vilka allts r lsningar fr problemet.

11

Sebastian Genas
Mb10b

Reflektioner kring lsningsmetoderna

Att med hjlp av mtningar i riktiga pappersstrutar frska f ett exakt resultat r s
gott som frgves, men det var som nmnt tidigare inte heller riktigt meningen i denna
underskning, utan mer som ett komplement till mer precisa lsningsmetoder. Att med
hjlp av GeoGebra rita upp en graf och berkna dess maxpunkter och att lsa uppgiften
algebraiskt r d bttre angreppsstt. Att lsa problemet grafiskt var det mest effektiva
sttet, samtidigt som ett precist svar fs, d det bara var att stlla upp de ndvndiga
uttrycken och sedan utfra ett kommando i GeoGebra. Att med algebra lsa uppgiften r
frsts snyggare och renare, men ett mycket krngligare alternativ d man mste hlla
p med att derivera uttrycken och sedan lsa den ekvationen. Att gra det fr hand r
oerhrt tidskrvande, men att gra det med Wolfram|Alpha kan ge krngliga och
ondigt invecklade uttryck d skmotorn inte alltid kan hitta den enklaste formen p
lsningen. I underskningens gng var det ngot problematiskt att f de algebraiska
uttrycken att verensstmma med varandra, men till slut lyckades jag frenkla
situationen genom att istllet fr att mata in hela det lnga uttrycket skriva in en
frenklad variant utan konstanter, som bara kan lggas p i efterhand. Detta gjorde det
mjligt att slutfra processen och f ett svar med precision.
Slutsatsen nr det gller lsningsmetoderna r allts att nr det handlar om sdana hr
lnga uttryck r det lttare att lsa det hela genom att rita grafen och endast utfra ett
kommando fr att f fram svaret. Att med algebra lsa den kan resultera i ett svar i exakt
form, men det tar tid och r egentligen ovsentligt i den hr typen av problem.

Frslag till utkning av problemet: Vilken vinkel ska

klippas ut fr att f en lagom glasstrut?
Frgestllningen som stlldes infr problemlsningen tar upp hur volymen fr strutar
som klipps ut av papper optimeras, men ingenting specifikt om glasstrutar. Drfr fljer
hr en underskning om vilken vinkel som ska skras ut ur en cirkulr skiva strutdeg fr
att bilda en lagom glasstrut av den utskurna delen. Frst mste kriterierna fr en
lagom glasstrut redas ut. En lagom strut r:

En strut som har radien glasskulans radie 3cm. D syns halva kulan och det
fr plats med en kula till om s nskas. Att strutdegen nr struten formas
verlappar lite grann och gr konens radie lite mindre r egentligen bra, d syns
kulan mer och glassen ser strre ut. Dessutom vill man helst ta av glassen ett tag
innan man brjar knapra p struten.
En strut som r tillrckligt hg fr att sitta bra i handen. Om man ser p strutar i
glasskiosker r hjden p dem ungefrligen 15cm.
En strut med de proportioner att det gr att tillverka s mnga strutar som
mjligt p s lite cirkulr strutdeg som mjligt. Det r drfr nskvrt att kunna
skapa fyra eller fem strutar av en skiva deg.
12

Sebastian Genas
Mb10b

Radien och den utklippta vinkeln mste allts bestmmas fr att bilda en strut enligt
dessa krav. Vi har konens radie given, samt konens hjd (p ett ungefr), vilket medfr
att vi kan rkna ut cirkelns radie med hjlp av Pythagoras sats (cirkelns radie r konens
sidolngd).

cm

Fr att f fram vilken vinkel som ger en bra strut stts det vi vet,
radie, in i uttrycket fr omkretsen fr Kon2

och konens nskade

Det betyder att det gr att skapa cirka fem stycken strutar ur en cirkulr skiva strutdeg
med radien 15.3 cm. Fr att degen ska g jmnt ut mste varje strut skras med
vinkel, vilket endast pverkar strutens proportioner marginellt.

13

Sebastian Genas
Mb10b

Referenser
Wolphram|Alpha, skning p derivative of (x sqrt(1 - x / (4))). Hmtad 2012-0603 frn http://www.wolframalpha.com/input/?i=derivative+of+%28x+sqrt%281++x+%2F+%284%29%29%
Wolphram|Alpha, skning p derivative of ( - x) sqrt(1 - ( - x) / (4)). Hmtad
2012-06-03 frn
http://www.wolframalpha.com/input/?i=derivative+of+%282%CF%80++x%29%C2%B2+sqrt%281+-+%282%CF%80++x%29%C2%B2+%2F+%284%CF%80%C2%B2%29%29
Wolphram|Alpha, skning p 0=(r ( - x) (3x - 1 x + 4)) / ( 4 sqrt((4 - x)
x)). Hmtad 2012-06-03 frn
http://www.wolframalpha.com/input/?i=0%3D%28r%C2%B3+%282%CF%80++x%29+%283x%C2%B2++12%CF%80+x+%2B+4%CF%80%C2%B2%29%29+%2F+%2824%CF%80%C2%B2+s
qrt%28%284%CF%80+-+x%29+x%29%29
Wolphram|Alpha, skning p 0=( - x) (3x - 1 x + 4) sqrt(4 - x) + (8 x - 3x)
sqrt((4 - x) x). Hmtad 2012-06-03 frn
http://www.wolframalpha.com/input/?i=0%3D%282%CF%80++x%29+%283x%C2%B2++12%CF%80+x+%2B+4%CF%80%C2%B2%29+sqrt%284%CF%80%C2%B2++x%C2%B2%29+%2B+%288%CF%80%C2%B2+x++3x%C2%B3%29+sqrt%28%284%CF%80+-+x%29+x%29
John Dahlberg, muntlig kommentar. 2012-05-24

14