NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HSTEN 1995

Anvisningar
Provperiod Provtid Hjlpmedel 1 dec - 8 dec 1995. 120 minuter utan rast. Skriv- och ritmateriel, minirknare av valfri typ. Formelblad som bifogas provet. Provhften och kladdpapper inlmnas, efter genomfrandet av provet, tillsammans med dina lsningar. Skriv ditt namn, gymnasieprogram och fdelsedatum p de papper du lmnar in. Provet Provet bestr av 17 uppgifter. Fr uppgifter av kortsvarstyp (uppgifter som ger 1 pong) fordras i allmnhet endast svar. De flesta uppgifterna r av lngsvarstyp (som ger 2 pong eller mera) Hr rcker inte bara ett kort svar utan hr krvs att du skriver ned vad du gr och att du frklarar dina tankegngar, att du ritar figurer vid behov och att du skriver ned de berkningar du gr. Prva alla uppgifterna. Det kan vara relativt ltt att ven i slutet av provet f ngon pong fr en pbrjad lsning eller redovisning.

Provmaterialet

Betygsgrnser

Beslutas lokalt och beror p de bedmningsregler man upprttat vid skolan. Provet ger maximalt 62 pong enligt freslagen mall fr bedmning. Frslag till undre grns fr provbetyget Godknd (G): 20 pong Vl Godknd (VG): 41 pong.

Sekretess/ Arkivering Sekretess gller under provperioden (1 -8 dec 1995). Proven skall arkiveras sedan du ftt se dina rttade redovisningar av uppgifterna.

1. a)

Berkna 7,67 3,89 1,50 38,94 93,6 22,8 (1p)

b)

(1p)

2.

I biografen Rio finns det en rektangulr filmduk som r 21 m2 stor. Bredden p filmduken r 6,0 m. Hur hg r den?

(2p)

3.

I tabellen och diagrammet finns information om hur Sveriges folkmngd och Sveriges landareal frdelar sig p olika landsdelar. Uppgifterna r hmtade frn Statistisk rsbok 1995. Folkmngd i olika landsdelar 31/12 1993 Landsdel Folkmngd Gtaland 4 193 840 Svealand 3 340 238 Norrland 1 211 031 Hela landet 8 745 109
Areal

Gtaland 21%

Svealand 20%

Norrland

Anvnd tabellen och cirkeldiagrammet fr att besvara frgorna nedan. a) Procenttalet fr Norrland har fallit bort frn diagrammet. Hur mnga procent av Sveriges areal har Norrland?

(1p)

b) Hur mnga procent av Sveriges befolkning bodde i Norrland 31/12 1993? (2p) c) Den sista december 1982 var Svealands folkmngd 3 142 159. Elva r senare var den 3 340 238. Med hur mnga procent hade Svealands folkmngd kat under denna tid? (2p) d) Gtaland r mer ttbefolkat n Svealand. Anvnd informationen i tabellen och diagrammet fr att visa detta.

(2p)

4.

Fr att koppla upp sig p datantet Internet betalade en skola kostnader enligt tabellen nedan. En dag var man uppkopplad kl 08.00 - 08.30 och 09.30 - 14.15. Kostnad per timme (kr) 00.00 - 02.00 2,00 02.00 - 10.00 0,50 10.00 - 24.00 2,00 a) Hur mnga timmar och minuter var man uppkopplad denna dag? b) Hur mycket kostade uppkopplingen denna dag? (1p) (2p) Klockan

5.

Undersk hur likbenta trianglar som har en vinkel 70o kan se ut. Bestm de vriga vinklarna i de trianglar du hittar.

(3p)

6.

Ls ekvationerna a) b) 50 x + 3 = 143 3x + 8 = 2 x (2p) (2p)

7.

Du ska bygga ett akvarium av glas p ca. 160 liter. Fresl lmpliga mtt. Beskriv hur du kom fram till dessa mtt och rita en skiss av akvariet med mtten angivna.

(3p)

8.

a) Ange ett tal som ligger ngonstans mellan 5 10 3 och 5 10 2 . b) Ange ett tal i brkform som r strre n

(1p)

3 men mindre n 1. 4

(1p)

9.

En kommun ville underska hur vanligt det var med samkning till jobbet. Drfr sattes en mtstation upp vid vgen mot industriomrdet. Man rknade antalet personer i de bilar som passerade. Ett delresultat frn morgonen den 19 december visas i tabellen.
Antal personer per bil 1 2 3 4 5

Antal bilar 12 7 3 6 2

a) I hur mnga av bilarna fanns det mer n en person? b) Beskriv underskningsresultatet med ett lmpligt diagram.

(1p) (2p)

c) Nr sedan samkningen diskuterades i trafiknmnden hade Gunnel och Robert olika uppfattningar: Gunnel: - Underskningen visar att samkning sker i mycket hg utstrckning, ver 80%. Det fr anses tillfredsstllande. Robert: - Jag har en avvikande uppfattning. Enligt mina berkningar samks det bara i sex fall av tio. Det r alldeles fr dligt. (2p)

Kan bda ha rtt? Motivera ditt svar.

10.

Utanfr en skola finns en rektangulr grsmatta, 250 m lng och 100 m bred. P en idrottslektion har Erik mtt sin steglngd till 75 cm. a) Hur mnga steg tar Erik nr han gr frn A till B lngs grsmattans kant? (2p) b) Hur mnga steg skulle han spara genom att snedda diagonalt frn A till B istllet fr att flja grsmattans kant? (3p) 100 A 250 b) a) B (m)

OBS! Figuren r inte skalenligt ritad.

11.

Ett fretag har tta personer anstllda. De r 58, 27, 34, 32, 43, 27, 19 och 57 r gamla. a) Berkna medelvrdet av de anstlldas lder. b) Berkna medianen fr de anstlldas lder. c) En av de anstllda slutar. Undersk hur ldern p den som slutar pverkar medianvrdet. (1p) (1p)

(2p)

12.

Genom historien har matematikerna frskt komma fram till ett bra nrmevrde till . Hr r ngra av de vrden som anvnts:
Indierna 10 Egyptierna 256 81 Romarna Grekerna 1 22 3 8 7

a) Vilket vrde r nrmast och vilket r lngst ifrn?

(2p)

b) Anvnd egyptiernas vrde fr och berkna omkretsen av en cirkel med diametern 125 m. (2p)

13.

En geometrisk metod fr att bestmma ett nrmevrde till bygger p figuren nedan. Dr r en cirkel uppritad med medelpunkt i A. I figuren r ocks en ttahrning inritad. Varje ruta i figuren r en kvadrat med sidan 1 cm.

a) Bestm ttahrningens area. (2p)

b) Vilket nrmevrde till fr du om du antar att cirkelarean r lika stor som ttahrningens area? (2p)

14. Amanda, Elin och Martin r klasskamrater och bor lngs samma skolvg. Alla tre promenerar till skolan varje morgon. De brjar sin frsta lektion klockan 8.15. Diagrammet visar hur lngt frn skolan de tre eleverna befinner sig vid olika tider en morgon. Studera diagrammet och beskriv allt som du kan lsa ut ur det. (4p)

15.

En lastbils vrde, y kr, antas vara en funktion av bilens lder, x r, enligt y = 750000 0,80 x . a) Vad kostade lastbilen som ny? b) Motivera svaret i a). c) Beskriv hur lastbilens vrde frndras med dess lder. (1p) (1p) (2p)

16.

Decembernumret av en tidskrift vger 125 g. Det snds ut i brev av Postverket enligt ett srskilt avtal. Varje brev kostar 2,58 kr/st och dessutom erlggs en avgift p hela utsndningen med 16 kr/kg. a) Hur mycket kostar det att snda ut 5000 exemplar? b) Antag att det kostar y kr att snda ut x exemplar av decembernumret. Ange y som funktion av x. (2p)

(2p)

17.

Eva har glmt sin nya minirknare i skolan. Fr att kunna gra lxan mste hon ha vrdet p cos 32o. Beskriv hur hon kan ta reda p detta vrde med hjlp av linjal och gradskiva. (2p)

Anvisningar till breddningsdel

Provperiod Provtid

Vecka 47 - 51 1995. Enligt beslut vid skolan men minst 60 minuter (under normal lektionstid). Enligt lokalt beslut vid skolan. Provhften och kladdpapper inlmnas, efter genomfrandet av provet, tillsammans med dina lsningar. Skriv ditt namn, gymnasieprogram och fdelsedatum p de papper du lmnar in.

Hjlpmedel Provmaterialet

Provet

Breddningsdelen innehller tre alternativa uppgifter varav du vljer en uppgift. Frgorna i uppgiften kan vara sdana att du sjlv mste ta stllning till de mjliga tolkningarna. Du skall redovisa de utgngspunkter som ligger till grund fr dina berkningar och slutsatser. ven en pbrjad icke slutfrd redovisning kan ge underlag fr positiv bedmning. Till varje uppgift finns en beskrivning av vad lraren kan ta hnsyn till vid bedmning av ditt arbete. Om ngot r oklart frga din lrare.

Arbetsformer

Ansvarig lrare informerar om de arbetsformer som gller fr breddningsdelen i provet. Redovisning av uppgifterna sker individuellt.

Sekretess/ Arkivering

Sekretess gller under provperioden (vecka 47 - 51 1995). Proven skall arkiveras sedan du ftt se dina rttade redovisningar av uppgifterna.

1. Kaninburen
Du ska bygga en kaninbur fr utomhusbruk enligt skissen.

Buren ska ha en ungefrlig volym av 1 m3. Burens lngd, bredd och hjd bestmmer du sjlv. Du ska bygga en stomme av trlist som kostar 6,30 kr per meter. Till sidor, golv och gavlar ska du anvnda nt som sljs p rulle med bredden 120 cm. Ntet kostar 22 kr per meter.

Vad ska buren ha fr mtt? Hur mnga meter trlist behver du? Hur mnga meter nt gr t? Hur mycket kommer buren att kosta? Vid bedmningen av ditt arbete kommer lraren att ta hnsyn till: hur du genomfr dina berkningar hur vl du redovisar ditt arbete och motiverar dina resultat hur lmplig din konstruktion r fr ndamlet hur vl du utnyttjar materialet om din konstruktion fljer de givna frutsttningarna

2. Matpriser
Studera tidningsurklippet som finns p nsta sida.

I artikeln sgs att den strsta prisskillnaden mellan de underskta butikerna fanns i Motala. P vilken ort var prisskillnaden minst?

I artikeln sgs vidare att en familj kan tjna nrmare 8000 kr om ret genom att vlja rtt matbutik p orten. Anvnd uppgifterna i tidningsurklippet och kontrollera om det stmmer.

Rita diagram som visar ngra intressanta resultat frn den redovisade underskningen.

Utifrn informationen som redovisas p matpsarna psts i artikeln att prisskillnaden r strst i Motala. r det skert? Fresl minst en alternativ slutsats och motivera den med berkningar eller p annat stt.

Vid bedmningen av ditt arbete kommer lraren att ta hnsyn till: hur du genomfr dina berkningar hur vl du redovisar ditt arbete och motiverar dina resultat hur verskdliga, informativa och tydliga diagrammen r vilka alternativa tolkningar du kan gra utifrn underskningsmaterialet hur vl du stder dina tolkningar med fakta och berkningar

3. Byta plats
Vlj ett tvsiffrigt tal.

84 48 84-48=36 63 63-36=27

Lt siffrorna byta plats.

Berkna skillnaden mellan det strre och det mindre av de tv talen.

Lt siffrorna i svaret byta plats.

Berkna skillnaden mellan det strre och det mindre av de tv talen .

Lt siffrorna i svaret byta plats. Upprepa s lnge det gr.

Vad upptcker du hos de tal du fr? Vad hnder om du brjar med ett annat tvsiffrigt tal?

UNDERSK!

Vid bedmningen av ditt arbete kommer lraren att ta hnsyn till: hur systematisk du r i din underskning vilka slutsatser du kommer fram till angende de tal du rknar fram hur vl du visar att dina slutsatser r riktiga vilka samband du kan finna mellan dina upptckter och de tvsiffriga tal som du utgr frn hur vl du redovisar ditt arbete

Allmnna riktlinjer fr bedmning

Tidsbundna delen

1.

Positiv bedmning Utgngspunkten r att eleverna ska f pong fr lsningarnas frtjnster och inte pongavdrag fr fel och brister. Uppgifterna ska bedmas med hgst det antal pong som anges i mallen. Endast svar krvs (1p) Fr de deluppgifter (a, b etc) som ger 1 pong (1p) behver i allmn het endast svaret beaktas. Lsningar krvs ( 2p) 3.1 Enbart svar utan motivering ger inga pong. Fr full pong krvs korrekt re dovisning fram till ett godtagbart svar eller slutsats. Redovisningen ska vara tillrckligt utfrlig och uppstlld p ett sdant stt att tankegngen ltt kan fljas. D +1p anges i mallen ska det minimikrav som mallen anger uppfyllas, fr att erhlla 1 pong i tillgg till tidigare erhllna pong. Nr mallen anger +1 - 2 pong innehller den frvntade redovisningen flera komponenter eller tankesteg. Kraven fr delpongen bestms lokalt.

2.

3.

3.2

3.3

4.

Bedmning vid olika typer av fel Frgan om hur vissa typfel ska pverka bedmningen lmnas till lokala beslut. Det kan t.ex. glla missuppfattning av uppgift, fel i deluppgift eller fljdfel, formella fel och rknefel. Bedmning av svarets utformning Bedmning av brister i svarets utformning, som t.ex. otillrcklig frenkling, felaktig noggrannhet, felaktigt avrundat svar, utelmnad eller felaktig enhet lmnas till lokala beslut.

5.

Breddningsdelen

Lraren ska gra en helhetsbedmning av elevens arbete utifrn observationer gjorda under arbetets gng och med srskild hnsyn tagen till elevens redovisning. Bedmning ska ske utgende frn lroplanens och kursplanens ml och kriterier och med hnsyn tagen till den tolkning av dessa dokument som gjorts lokalt. Bedmningsanvisningar dr det i punktform anges olika aspekter som lraren ska ta hnsyn till finns till varje uppgift. Dessutom beskrivs exempel p ett godknt och ett vl godknt elevarbete. Autentiska elevarbeten med frslag p bedmning bifogas.

Bedmningsmall tidsbunden del

Uppg. Bedmningskriterium 1 a) Korrekt svar (2,52) b) Korrekt svar (0,550) 2 Redovisad korrekt tankegng med korrekt svar (3,5 m) 3 a) b) c) d) Korrekt svar (59%) Redovisad korrekt lsning (13,85%) Redovisad korrekt lsning (6,3%) Visar att Gtaland har strre folktthet t.ex. genom att konstatera att de har ungefr samma areal men Gtaland har strre befolkning Redovisad klar tankegng Pong max 2p +1p +1p max 2p +1p +1p max 7p +1p +1-2p +1-2p +1p +1p max 3p +1p +1-2p max 3p +1p +1p +1p

4 a) Korrekt svar (5h 15min) b) Redovisad korrekt lsning (9 kr) 5 Visad knnedom om likbenta trianglar och deras vinklar Visad knnedom om triangelns vinkelsumma Redovisad korrekt tankegng fr berkning av bda fallen (55o och 55o resp 70o och 40o) 6 Redovisad korrekt lsning ( x = 2,8 ) Redovisad korrekt lsning ( x = 1,5 )

max 4p +1-2p +1-2p max 3p +1-2p +1p max 2p +1p +1p

7 Redovisad korrekt berkning av den valda kroppens volym Korrekt ritad skiss med mtten angivna 8 a) Korrekt svar (t.ex. 5,5 10 ) b) Korrekt svar (t.ex. 9 a) Korrekt svar (18) b) Ritat acceptabelt diagram Diagrammet korrekt och tydligt ritat c) Visar att Gunnel har rtt (83% av resenrerna samker) Visar att Robert har rtt (60% av bilarna har passagerare)
3

4 ) 5

max 5p +1p +1p +1p +1p +1p

Uppg. Bedmningskriterium 10 a) Redovisad korrekt tankegng med korrekt svar (467) b) Redovisad korrekt berkning av diagonalen (269 m) Klar redovisning med korrekt svar (108 steg) 11 a) Korrekt uppstllning fr berkning av medelvrdet och/eller korrekt svar (37 r) b) Korrekt metod fr berkning av medianen och/eller korrekt svar (33 r) c) Drar ngon korrekt slutsats om pverkan p medianvrdet, t.ex. om 34-ringen slutar s minskar medianvrdet Konstaterar att medianen blir 32 (34) oavsett vilken av personerna ver (under) 33 r som slutar 12 a) Redovisad korrekt lsning ( r nrmast, b) Redovisad korrekt lsning (395 m) 13 a) Redovisad korrekt lsning (63 cm ) b) Stller upp och lser ekvation eller fr motsvarande resonemang (3,11) 14 En eller flera korrekta jmfrelser eller beskrivningar av elevernas avstnd till skolan elevernas ankomsttid eller tid de lmnar hemmet elevernas olika hastigheter hndelsefrlopp, t.ex. Amanda och Elin gr sllskap eller Martin gr hem igen 15 a) Korrekt svar (750 000 kr) b) Acceptabel motivering c) Motiverar minskning med exempel frn enstaka r (1p) eller anger generell minskning 20% per r (2p) 16 a) Redovisad korrekt lsning (22 900 kr) b) Redovisad korrekt lsning ( y = 4,58 x ) 17 Gr ansats med rtvinklig triangel och anger att cosinus fr vinkeln kan berknas som en kvot med korrekt kvot angiven (nrliggande sidas lngd delat med hypotenusans lngd)
2
22 7

Pong max 5p +1p +1p +1-2p +1p max 4p +1p +1p +1p +1p

10 lngst ifrn)

max 4p +1-2p +1-2p max 4p +1-2p +1-2p max 4p +1p +1p +1p +1p

max 4p +1p +1p +1-2p

max 4p +1-2p +1-2p max 2p +1p +1p

Bedmningsanvisningar breddningsdel Uppgift 1 Kaninburen

Vid bedmningen av elevarbetet ska du ta hnsyn till fljande: hur eleven genomfrt sina berkningar hur vl eleven redovisat sitt arbete och motiverat sina resultat hur lmplig elevens konstruktion r fr ndamlet hur vl eleven utnyttjar materialet i vilken utstrckning elevens konstruktion fljer de givna frutsttningarna

Exempel p ett godknt elevarbete Eleven freslr en bur dr mtten r angivna men hjd och kantlngd p gaveln ej ndvndigtvis r korrekta. Kostnadsberkningen r korrekt med de givna mtten. Redovisningen gr att flja. Exempel p ett vl godknt elevarbete Eleven anvnder Pythagoras sats fr att berkna hjden vid given kantlngd. Materialtgng och pris berknas korrekt Arbetet visar att eleven har tnkt p hur man anvnder ntet fr att minska spillet. Eleven konstruerar en bur med volymen ca. 1m3, och med lmpliga mtt fr ndamlet. Eleven ritar figur och redovisningen r strukturerad och klar.

Uppgift 2 Matpriser

Vid bedmningen av elevarbetet ska du ta hnsyn till fljande: hur eleven genomfrt sina berkningar hur vl eleven redovisat sitt arbete och motiverat sina resultat hur verskdliga, informativa och tydliga diagram som ritats vilka alternativa tolkningar av data som gjorts hur vl dessa tolkningar stds av fakta, berkningar och resonemang

Exempel p ett godknt elevarbete Eleven besvarar de tv frsta frgestllningarna p ett godtagbart stt. Berkningarna r redovisade och i huvudsak korrekta. Redovisningen gr att flja. Eleven ritar dessutom minst ett godtagbart diagram dr exempelvis prisskillnaderna p de olika orterna framgr. Exempel p ett vl godknt elevarbete Eleven besvarar de tv frsta frgestllningarna med korrekta berkningar. Eleven beskriver ngon eller ngra intressanta aspekter av underskningen med hjlp av tydliga och vlritade diagram. Eleven drar ngon korrekt alternativ slutsats ur underskningen och stder denna med berkningar och resonemang.

Uppgift 3 Byta plats

Vid bedmningen av elevarbetet ska du ta hnsyn till fljande: hur systematiskt eleven genomfrt sina underskningar vilka slutsatser eleven kommit fram till angende de tal de rknar fram hur vl eleven stder sina slutsatser vilka samband eleven kan finna mellan egenskaper hos de berknade vrdena och ursprungstalen hur vl eleven redovisat sitt arbete

Exempel p ett godknt elevarbete Eleven utfr ngra berkningar och kommer fram till ngot gemensamt i de olika berkningarna, t.ex. att slutresultatet alltid blir 9 utom d siffrorna i ursprungstalet r lika. Elevens redovisning gr att flja.

Exempel p ett vl godknt elevarbete Eleven hittar gemensamma egenskaper hos de tal som rknas fram, t.ex. att alla tal r delbara med 9. Eleven sker ocks samband mellan de framrknade vrdena och ursprungstalet eller mellan antalet berkningsomgngar som krvs fr att f talet 9 och ursprungstalet. Eleven kommer eventuellt fram till att skillnaden mellan siffrorna i talet, multiplicerad med 9, ger differensen mellan de tv talen (ordformel). Redovisningen r strukturerad och vlgjord.

Exempel p bedmda elevarbeten

Uppgift 1 Kaninburen

1.

GEleven anger mtt och ritar figur. Kantlngden (3,5 dm) ej helt korrekt och berkning saknas. Sidotrianglarnas omkrets korrekt berknad, men felaktig berkning av total omkrets. Ingen hnsyn tagen till utnyttjandet av ntet. Korrekt berkning av kostnader utifrn frutsttningarna. Eleven tror att 108 dm3 r ungefr lika med 1 m3 och burens hjd r alldeles fr liten fr en normal kanin. Klar redovisning. GEleven anger mtt men blandar ihop burgavelns hjd och kantlngd. List- och nttgng (area) samt kostnad korrekt berknade, men spillet av nt r orimligt stort. Volymen kontrolleras aldrig och r alldeles fr liten. Redovisningen gr att flja. G Eleven anger mtt som r rimliga. Hjden r korrekt angiven men berkningen ej redovisad. List- och nttgng (area) samt kostnad korrekt berknade, men spillet av nt r orimligt stort. Formella fel med likhetstecken. Volymen r korrekt men berkningen r ej redovisad. Redovisningen gr att flja. VGEleven anger rimliga mtt och ritar figur. Berkningarna r korrekta. Eleven tar hnsyn till spillet frn ntet. Volymen r korrekt men berkningarna r ej redovisade. Detsamma gller hjden. Klar redovisning. VG Eleven anger rimliga mtt och ritar figur. Eleven anvnder Pythagoras sats fr att berkna bursidans kantlngd. Berkningarna r korrekta. Redovisningen r strukturerad och vlgjord.

2.

3.

4.

5.

Uppgift 2 Matpriser 6. GEleven besvarar de frsta tv frgorna men redovisar bara en berkning. Diagrammet r acceptabelt. Inget frsk till resonemang angende den sista frgan. Minimal redovisning. GEleven besvarar de frsta tv frgorna korrekt och ritar ett ganska bra diagram. Redovisningen gr att flja, men mycket litet av berkningar visas. VGDe frsta frgorna besvaras korrekt. Berkningarna redovisas. Eleven ritar dessutom ett acceptabelt diagram och kommenterar den sista frgan. Redovisningen r strukturerad.

7.

8.

Uppgift 3 Byta plats 9. GEleven utfr ngra berkningar och kommer fram till att det blir 9 oavsett vilket tal man startar med. Eleven upptcker allts inte undantagen d tiotalssiffran och entalssiffran r lika. Redovisningen r vlgjord. Inga ytterligare underskningar eller slutsatser. G Eleven utfr ngra berkningar och kommer fram till att det blir 9 utom d siffrorna r lika. Slutsatsen stds av flera berkningar. Redovisningen gr att flja. Eleven frsker ven gra andra slutsatser men de blir ganska meningslsa.(Frsta utrkningen blir ofta 36.) VGEleven konstaterar fler saker - att man alltid kommer fram till 9 resp. 0 - att samma tal terkommer i berkningarna och att dessa tal samtliga ingr i nian tabell - att siffersumman i dessa tal r nio - att resultatet av berkningarna kan beskrivas med en ordformel - att resultatet av den frsta berkningen r beroende av analet steg mellan siffrorna i ursprungstalet. Knappast ngra berkningar redovisas och slutsatserna ges drmed dligt std. Redovisningen r knapphndig. VG Eleven utfr mnga berkningar och kan drmed stdja sina slutsatser p ett bra stt. Eleven drar flera slutsatser utifrn sina berkningar, bla. att resultatet av den frsta berkningen avgr hur mnga berkningsomgngar som behvs fr att f 9. Redovisningen r bra.

10.

11.

12.