Projekt Arbete Hus

PROJEKTARBETE
HUS

REBRO UNIVERSITET
AKADEMIN FR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK

2

Sammanfattning

Dagens samhlle mste stllas om. Att tnka mer LCC Life Cycle Cost kommer nog bli
allt vanliga i utformning och projektering av fastighetsprojekt. Det finns krav p betydligt
frbttrad framtida energiprestanda som ett led i att minska kostnaderna och miljpverkan.
Detta projekt har fljt detta tnkt, i valen av material. Frn givna frhllanden och skisser
har arkitektritningar, konstruktionsritningar ritats och berknats fram. Fr att gra
medvetenheten strre fr att vid husprojektering r det minst lika viktigt att gra
energiberkningar har sdana gjorts. Det r nr dessa tre omrden integreras med varandra
som ett resultat kommer fram, dr alla delar r beroende av varandra. De val som har gjorts,
Elitfnster, tegeltak, StoVentec + Resol, Nivell Golvsystem (FTX och solceller) har alla
pverkat alla delar p olika delar. Det finns ven en annan pverkan som har funnits med,
hur bygga hus inte enbart med ett LCC och lngsiktig lgkostnadsperspektiv utan ven hus
med hg komfort. S valen har gjorts ur flera perspektiv.
Inga konkret resultat kan fs fram d huset ej skall byggas. Snarare ligger resultatet i hur
gruppen valde material, att genomfra sjlva projektet dr vi tillsammans arbetat med ett
gemensamt ml dr ritningar, denna rapport, berkningar har gjorts. Resultatet har ocks
blivit en kad frstelse fr hur de faktorer som nmnts ovan pverkar varandra.
REBRO UNIVERSITET

3

Innehllsfrteckning
Sammanfattning ...................................................................................................................... 2
Inledning ................................................................................................................................. 4
Syfte ........................................................................................................................................ 4
Metod ...................................................................................................................................... 5
Val av system och material ..................................................................................................... 7
Val av fasadmaterial ............................................................................................................... 8
Val av isolering i yttervg ...................................................................................................... 9
Val av takmaterial och konstruktion ..................................................................................... 12
Val av golvsystem ................................................................................................................ 13
Val av innervggar................................................................................................................ 16
Val av fnster och drrar ...................................................................................................... 22
Energiberkning.................................................................................................................... 24
Diskussion ............................................................................................................................ 25
Referenser ............................................................................................................................. 27
Bilagor .................................................................................................................................. 29

REBRO UNIVERSITET

4

Inledning

F idagens samhlle har kunnat undg det faktum att vrt samhlle mste stllas om. Stlls
om mot ett grnare, mindre energitrstande samhlle. Att denna frndringens vg ven
sveper ver byggbranschen r nog inte helt ologiskt, d just denna bransch r en
energibetungande bransch. Att vi som blivande byggingenjrer fr mta denna vg ser vi
som ngonting mycket spnnande och drfr s har det varit viktigt fr oss att med detta
projekt frska tnka i mer grna och annorlunda banor n som r brukligt.

Syfte

Vrt syfte med detta husprojekt r att p ett konstruktivt stt anvnda oss av sdana
kunskaper som vi har lst om i tidigare kurser. Om vi tidigare hade lst om att rita
arkitektritningar fr sig, energiberkningar fr sig, s skulle vi nu stta samman dessa delar
till en helhet. Fr att kunna gra det s ritade vi upp ett tre vningshus som vi sen har rknat
p. Drefter har vi sjlva ftt vlja spnnande bygglsningar i form av material och
konstruktion fr att se vilket resultat vi skulle f. Tanken med rapporten r att gra en
sammanstllning av varfr vi valde som vi valde och presentera de resultat som vi har ftt
fram med hjlp av t.ex. berkningar som har gjorts. Berkningarna hittas i bilagsdelen.

REBRO UNIVERSITET

5

Metod

Beskrivning och begrnsning
Vi har med detta arbete tnkt att dels frdjupa vra kunskaper inom huskonstruktion
allmnt samt kunna sammanfra kunskaper frn tidigare kurser. Projektet har varit att
utifrn vissa givna vrden och frhllanden berkna och rita fram lsningar och ritningar
som ska flja standardfrfarande inom branschen.
Som nmnts ovan s angavs vissa klara frutsttningar som r viktiga att knna till. Dels
handlade det om att uteslutande skulle betong anvndas som det brande
konstruktionsmaterial, dvs. i yttervggarna, trapphuset, brande innervggarna, bjlklagen.
Tjockleken var upp till oss fast vissa riktlinjer fanns som var goda att flja. Slutligen hade
vi ven tv skisser att flja, dr f frndringar fick gras, dels var det fasaderna, dels
sektionen och slutligen planlsningarna. Frnsett dessa parametrar s var det helt upp till
oss att besluta om material i t.ex. innergolv, fasadsystemen, taken. ven rumsbeskrivningen
var upp till oss.
Tanken med denna rapport var att dels redovisa de berkningar som har gjorts fr bland
annat, balkongen, brande vggar, trapplanen, lastnedrkningen, olika energiberkningar.
Den andra tanken var att redogra och frklara varfr vi valde de material och lsningar
som vi valde. Genom att detta projekt ej r kopplad till en situation dr huset skall uppfras
kan inga verkliga resultat kunna redovisas utifrn de berkningar som gjorts, utan
berkningarna blir mer ett antagande och som utgr underlag till ritningar och freskrifter.
D inga vetenskapliga resulat kan utfras kommer stor del av rapporten att utformas som
nmnts tidigare som en redovisning av de berkningar som gjorts och dels en diskussion
om de material och system som har valts. Detta har gjors i en form av en resonerande ton
dr betoningen p vi dvs. gruppen r stark, detta d vi enbart fr resonemang och
disskusioner kring tnkta lsningar som inte kan prvas i verkligheten.

REBRO UNIVERSITET

6

Faktorer som pverkar projektet
Ett antal olika parametrar blir mer och mer viktiga att tnka p och ta hnsyn till nr
hus/fastigheter skall dels uppfras och dels frvaltas. De mest betydande kan beskrivas
ssom:
Lg energifrbrukning (Energimyndigheten har I enlighet med
EPBD2
1
satt upp nya nationella ml som projektet skall strva efter. Enligt
energimyndigheten skall detta uppns genom:
o Mycket energieffektiva klimatskal
o Mycket energieffektiva installationer
o En stor andel av den energi som behvs ska vara frnybar.
2

God inomhusmilj.
Lng driftid material skall vljas med hnsyn till en lng period av
frvaltning.
Livcykelperspektiv denna aspekt vger tungt. Hur mycket pverkar
materialen miljn, inte bara under sjlva produktionstillfllet utan ven
under hela husets livstid samt en mjlig tervinning.
Brand och ljudkrav ska uppfyllas fr att god standard skall uppns.

Insamling av data
Vissa lrobcker (kursmaterial) har anvnts samt internet. ven vissa kontakter med
leverantrer har gjorts fr att f bttre insikt om materialens egenskaper. Slutligen har vi
refererat vissa resultat till olika avhandlingar. publikationer och examensarbeten.

1
EU-s nya direktiv om byggnaders energiprestanda, artikel 9, som sger att alla nya byggnader skall senast
den 31 dec. 2020 bli nra-noll energibyggnader. Klla: Energimyndigheten - Nationell strategi fr
lgenergibyggnader ER 2010:39
2
Energimyndigheten - Nationell strategi fr lgenergibyggnader ER 2010:39
REBRO UNIVERSITET

7

Val av system och material
Burstrm skriver att kostnaden fr ett projekt kan delas upp i olika delar. Sjlva
entreprenadkostnaden, uppfrandet av byggnaden, str fr 60% av den totala
byggkostnaden. 40% utgr kostnaden av materialen som vljs. Och att just vlja rtt
material r viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Fast aspekten ekonomi rcker inte idag vid
valet av material. Dagens samhlle blir alltmer miljmedveten samt att folk blir mer
medvetna om att det gr att bygga bort sjuka hus, dvs. hus som drabbats av mgel och
svampangrepp pga. fr dliga konstruktioner, fr dligt material. Idag stlls det krav p att
dels husen ska ha energideklarationer och att kparen vill ha en vetskap hur ekologiska
materialen r och hur pverkar materialet miljn, hur mycket energi gr t att framstlla.
Fast det rcker inte s, idag blir det mer och mer intressant att frska rkna ut LCC.
3

Energimyndigheten menar ocks att ett klokt stt att jmfra olika investeringsmjligheter
r att just jmfra LCC
4
. Med LCC jmfrs och beaktas hela kostnaden fr sjlva
investeringen, driften och underhllet under investeringens hela livslngd.
5

Anledningen till varfr det idag blivit allt mer viktigt att f veta hur mycket ett hus pverkar
miljn iform av energipverkan i husets olika livsperioder (fabrikation, drift, rivning) beror
p att ca 85% av hela husets totala energianvndning (dvs. under byggnadens hela
livslngd) sker under sjlva drifttiden. Burstrm skriver vidare att samtidigt som
medvetandegraden av byggnationen men frmst driftens stora pverkan p miljn gr att
nya lsningar mste till. I mnga fall anvnds gamla beprvade material och
byggnadsteknik i dessa moderna byggnader fastn dessa kan fungera annorlunda pga. de
nya kraven. Branschen som sdan borde vara mer ppna fr nya system och nya material
fr att underska huruvida dessa motsvarar bttre de hga och moderna krav som idag stlls
p byggnader.
Vid val av material behvs ett medvetenhet och tnk p att en dag skall materialen ha gjort
sitt fr den specfika byggnaden. Vad hnder sen. Istllet fr att slnga bort materialen s r
det betydligt skonsammare fr miljn om en tervinning av redan anvnd material kan ske.
Drfr br materialvalet ven ha den aspekten vilande ver sig, mjlighet till tervinning.

3
Burstrm, Per Gunnar, Byggnadsmaterial upplaga 2:3, 2007
4
LCC str fr livscykelkostnad (Life Cycle Cost). Livscykelkostnaden r totalkostnaden fr en viss
utrustning under hela dess livslngd, frn att den installeras till att den slutligt tas ur bruk eller man gr sig av
med den. Klla: http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-
inkop/Livscykelkostnad/
5
http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-
inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/
REBRO UNIVERSITET

8

Hr r tr och tegel(ex. takpannor av tegel) utmrkta exempel p material som bde har en
bra LCC och god tervinningsfaktor.
6

Val av fasadmaterial

Idag finns det mnga material som kan anvndas som ytbrande fasadskickt men ven som
isoleringmaterial. De vanligaste materialtyperna som finns p marknaden r puts, tr och
tegel. Fasadmaterialet som sdant bidrar inte s mycket till sjlva energibesparingen utan
andra aspekter avgjorde valet av fasadmaterial. Dels livcykelperspektivet samt kostnaderna
lngre sikt. Reparationer och hur ofta dessa mste utfras r en faktor som bidrar till
totalkostnaden. Drefter hur bra materialet klarar att suga t sig fukt och avge fukt. Frutom
det fanns en estetisk aspekt ocks.
Tv studenter frn Chalmers gjorde i sitt examensarbete en underskning dr de jmfrde
Tegel och Puts Serperoc, just i i aspekten total kostnad (LCC), dvs. dr de ven berknar in
miljpverkan i form av transport frn tillverkningsfabrik till byggproduktionsplatsen,
frutom vad det kostar att tillverka det och sjlva arbetskostnaden. Utver det gjorde de
ven en LCC underskning dr resultatet blev att kostnaden fr puts kontra tegel blev ca
32% billigare och det p en livscykel p 50 r. De menar att ven om tegel i regel inte
behver underhllas s blir puts billigare ven om materialet mste repareras vart 25:e r.
Drav varfr puts blir i lnga loppet betydligt billigare n tegel. Frfattarna menar ven att
energikostnaderna fr de bda materialen r i princip detsamma.
7
dock s anser vi att det
ligger lite i teglets nackdel att det krvs resurser vid tillverkningen d materialet mste
brnnas. Detta medan putsen krossas av naturliga material och kan teranvndas (som ven
teglet kan).
8
Sammantaget blev att vi valde puts d det var ett i stort billigare alternativ.
Dock s valdes inte enbart puts utan ven tr. Det av tv skl. Det ena var den estetiska
delen, att bryta upp den enformiga frgen som det ltt kan bli om vi valt att putsa hela huset
i en och samma putskulr och dels anspelar trfasaddelarna p det miljtnk som vi har valt
att tnka p i det hr projektet. Tr r ett naturligt materialt och kan tervndas senare.
9

Krver dock viss rengring d och d och visst blir det lite dyrare men det r enligt oss vrt

6
7
Dang, K och Baban, R En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial En studie med frdjupning mot
Puts, Steni Colour och Tegel Chalmers tekniska universitet ,Examensarbete, 2008:84
8

9
REBRO UNIVERSITET

9

det nd av de skl som r nmnda ovan samt att vid val av tegel som fasadmaterial blir
huset LCC-mssigt dyrare enligt examensarbetet
10
.

Val av isolering i yttervg

I det hr projektet har tanken hos bland annat Burstrm tagits till vara, Ls Val av system
och material, att dagens alltmer hrdare och strngare krav p bland annat lgre
energifrbrukning kommer bidra till en allt mer kad utveckling av isoleringsmaterial.
Frutom att prva ett relativt oprvat golvsytem, Ls Val av golvsystem, s gllde sak
samma fr yttervggarna. Konstruktionsmssigt har valda vggar inte revolutionerat
branschen utan snarare har resultatet blivit en variant av ett relativt nytt material samt ett
inte s fullt vanligt isoleringssystem. Dessa tv lsningar har kombinerats till en slags egen
variant, se Fig6. Kombinationen bestr av fretag Stos (sto.se) poduktsystem som de kallar
fr StoTherm Resol
11
, se Fig1 och StoVentec
12
. Resultatet kan ses i Fig2.
Genom att vi efterstrvar en fasad som dels andas genom luftspalter (vilket vi fr genom
StoVentec systemet) soch del kunna och utnyttja den isolering som finns StoTherm Resol
systemet. Anledningen till valet att denna kombination, som frvrigt inte finns att vlja
inom fretaget, r att vi dels vill ha en snygg fasadlsning i form av puts och trfasad, som
nmnts tidigare. Systemet StoVentec ger oss den mjligheten, samt att den ven r
ventilerande. Ett ventilerande fasadsystem r viktigt fr oss drfr att vi vill ha s stor
kontroll som mjligt p fuktvandringen och se till att inga ondiga fuktskador intrffar.
StoTherm Resol systemet anvnder en ny typ av superisolering som har betyligt bttre -
vrde n konventionell lsull (som ligger p ca. 0,04
13
). Resol har ett - vrde p 0,022, ds.
betydligt lgre vrde n t.ex. mineralull och stenull eller motsvarande. Sto skriver vidare p
sin hemsida att isoleringsskivorna r gjord av tunn fenolhart som har en stngd cellstruktur
som minimerar vrmefrlusterna. Tillverkaren lovar att ca. 25 cm av klassisk minerallull-
epstjocklek motsvarar fenohartskivan 14 cm. (Vilket skulle fr 24 cm Resolmaterial
motsvara ca 43cm!) En betydande skillnad som gr att fasaden blir tunnare,

10
Dang, K och Baban, R En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial En studie med frdjupning mot
Puts, Steni Colour och Tegel Chalmers tekniska universitet ,Examensarbete, 2008:84
11
http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm
12
http://www.sto.se/40662_SE-Broschyrer-StoVentec.pdf
13
Berkningar av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklaratonerna Examensarbete Lund
Universitet, Aronsson Ulf, 2006. Klla:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1326716&fileOId=1326717
REBRO UNIVERSITET

10

fnstergluggarna blir mindre vilket skerligen gr att folk upplever det inte bara
arkitektmssigt mer tilltalande utan ven mer komfort d mer ljus slpps in. Vidare str det
att denna isoleringsskiva r vl anpassad fr passiva hus.
Genom att ett livscykelsperspektiv finns kring projektet samtidigt som materialet r vldigt
nytt och enligt frsljaren nstan helt oprvad
14
blir det vldigt svrt att sia om hur utfallet
kommer bli i det lnga loppet. Fast ssom fr mineralull och stenull blir antagendet att
isoleringen hller sitt lga - vrde d det har enligt Sto.se genomgtt samma prvningar
ssom andra liknande material och klarat testerna utan problem. Vidare utrycket sig
tillverkaren det som s att miljaspekterna r betydligt bttre n hos t.ex. mineralullskiva d
just skivan r gjort av fenolhartz. Genom att skivorna bde r styva och paketeras i
fyrkantiga paket kan de paketeras de drmed paketeras bttre och transporterna bli ngot
mindre n i med t.ex. mineralull. Vad gller tillverkningen och energianvndningen str det
ingenting om utan den stora vinsten i ett LCC och drmed miljmssigt hnseende r det
lga -vrdet som presententas av fretaget. Materialet som sdant r ett hllbart material
och kan tervinnas i ett senare skede om s nskas ocks det mycket positivt. Vid rtt
utfrande samt med ett ventilerande StoVentec system s br fasaden inte behva
underhllas nmnvrt (frutom den yttre fasaden).
15

14
Efter samtal med sto.se 2011-02-03
15
REBRO UNIVERSITET

11

Figur 1 Bild ver det nya "rosa" isoleringsmaterialet som gr under namnet
(StoTherm) Resol
16

Figur 2 Figur 7 versikt ver hur StoVentec fungerar. Material som anvnds
r 1) underkonstrukton av i detta fall aluminium 2) Resol isolering 3)
Vindskiva 4) Luftspalt 5) Putsbrande skiva av tervunnet glas 6)
Armeringsputs 7) Armeringsnt 8) Puts + Tr (Egen bild)

16
REBRO UNIVERSITET

12

Val av takmaterial och konstruktion

Alla takmaterial har sina fr och nackdelar. Fr att n ett beslut s beaktades LCC,
tervinningsgrad och underhllningsgrad och ett resonemang frdes drefter. Av ren
miljmssiga skl s valdes alla slags takmaterial av metall ssom plttak och bandplttak.
ven om de skulle hlla lnge s var risken stor att det om sg en femtio r skulle behva
bytas ut och d skulle stora delar om inte hela taket behva bytas ut. Perspektivet fr LCC
var ett 100 rs tnk. Frvisso skulle plttaken med stor mda kunna tervinnas. Tegeltak
uppfyllde mer de krav som fanns uppstllda. Tegel r ett material vars rmaterial kommer
frn naturen (lera). ven andra naturlia rvarumnen tillstts fr att f rtt variant av tegel,
t.ex. tegelpannor fr takkonstruktioner. Rvarorna smlts vilket frvisso krver en hel del
energi tgng, vilket ven plttaken gr. Genom att tegelpannorna leverars i sm enheter
gr de relativt ltt att lgga ut men framfrallt s ligger frdelen i att dels r de utbytbara p
ett smidigare stt n plttak (frutsatt att takkonstruktionen under r korrekt utfrd enligt
AMA) och att tegel som material har lng livslngd. Dessutom r de motstndskraftiga mot
all form av biologisk och kemiska angrepp.
17
Dessutom gr det utmrkt att tervinna dem.
Genom att valet fr takmateral fll p tegelpannor s blev konstruktionslsningen en
gngse lsning med brlkt, strlkt och rspont som vilar p uppstolpade
takstolar(beroende p att vindbjlklaget r av betong) i det hr fallet, se ritning A107:100.

17
REBRO UNIVERSITET

13

Val av golvsystem

Genom att projektet inte bara ses som ett rent produktionsprojekt utan ven i allra hgsta
grad ett frvaltningprojekt, som ska befinnas under drift i 50 100 r framver (ven om
byggnaden som sdan inte ska byggas) s r tanken att huset skall konstruera ssom det
vore s.
Med tanke p det som Burstrm menade, ls Val av system och material, s togs det fasta
p att prva nya system och material fr att testa huruvudia detta kan ytterligare bidra till
att frska efterstrva LCC och lgt energifrbrukning och vistelsekvalit fr de boende.
ven om som det str ovan att huset inte skall uppfras s r andemeningne med hela
projektet att tankarna ska vara som om det skulle ske.
Gllande golvbjlklagen s r den klassiska konstruktionen som s att de flesta
installationer byggs (gjuts in om det rr sig om betong) in i konstruktionen. Ett problem
med betong r att materialet r fuktigt och krver en viss tid fr naturlig avfuktning, en tid
som ibland inte finns p vissa byggen
18
. Frvisso gr det att lsa med att lgga p en
ngsprr och fukten vandrar nert. Dock finns det en annan lsning dr betongen fr
naturligt avfuktas i sin takt. Och det krver d att betongen har fri avfuktningsvg t enera
hllet (uppt) under framfrallt frsta ret. Dvs. s lng tid tar det innan betongen har ftt
sina riktiga egenskaper framfrallt i form av hllfasthet. Valet fll p ett s.k.
installationsgolv eller upphjt undergolv. Valet fll p ett system som utvecklats av Nivell
System, se Fig1.
19

Tanken med ett installationsgolv r att, enligt AMA, att golvsystemet mjliggr en
flexibilitet fr dragning av installationer ssom el, tele, avlopp, och det ovan ett befintlig
bjlklag. Fr det andra fs en ljuddmpande funktion i bjlklaget d ett extra lager isolering
kan lggas just under golvet. Vi i gruppen har resonerat att behovet av betong minskas om
den frlust av av stegljudsdmpning som d sker kan d kompenseras av
installationsgolvet. Drefter kommer den stora frdelen och det r underlttandet av
reparationer av installationer, stambyte och reparation av trasiga vattenrr som nergjuten i
betong blir mycket dyrare att reparera och byta.
20
En annan frdel med ett installationsgolv
r att brukarna fr ett strre kontroll p ventilationsystmet d det gr att mta bde till och
frnluftsfldet under golvet. I fallet Nivells golvsystem r det ett mekaniskt
undertrycksystem. Det betyder att det finns inget sjlvdrag utan det r en mekanisk flkt
som skter jobbet (som med frdel kan kopplas samman med ett ftx-system). Frdelen toalt

18
19
http://www.nivellsystem.se/sv/om_foretaget.html
20
http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=187&Typ=AmaNytt
REBRO UNIVERSITET

14

sett blir att den betong som finns under golvet kommer, ssom betongvggarna, att lagra
vrme nr det r varmt fr att slppa ut vrme nr det blir kallare i dess omgivning (t.ex.
under natten). Den varma luften som frigrs under golvet transporteras tillbaka in i rummet
och ger en behaglig lufttemperatur ven under natten, se Fig1. Den extra isoleringen som
lggs just under golvet, mellan trbjlkarna, skapar en mer behagligare komfort nr
brukarna gr p golvet. Projektets miljtnk finns ven med hr d vi vljer Nivells
golvsystem som anvnder trreglar vilket ger ett miljmssigt bra golv med en mjlighet
fr en framtida tervinning av materialen.
21
Efter samtal med fretaget s har de efter
underskningar mrkt att behov av isolering under golvet r ondigt. Plastpluggarna i sig r
ljudmpande samt att vrmen som cirkulerar runt nedanfr golvet kommer mta ett
isolerande motstnd istllet fr att vrma golvet och ge en behaglig golvtemperatur.
22
I
detta golvsystem kommer ven valet av material till bjlklagen (betong) komma till
systemets frdel, vid ett resonemang ssom frs kring betong, ls Betongvggar, dr
betongens lagrade vrme kommer frigras och bidra till systemets totala vrmebalans.
23

Figur 1 Bilden visar hur Nivell Golvsystem fungerar med sina upphjda
trreglar och det ventilerande golvet.
24

Dock skall valet av detta system ven ses i ljuset av systemets nackdelar. Och enligt AMA
s finns det tv stora nackdelar. Dels att det krvs noggrant arbetsutfrande och dels att det

21
http://www.nivellsystem.se/images/content/documents/sv/nivell_rod_a.pdf
22
Intervu med Nivell System utfrd 2010-11-19
23
Underlag frn samtal med Tord Larsson, tekn. Doktor, rebro Universitet
24
http://www.nivellsystem.se/images/content/documents/sv/nivell_rod_a.pdf
REBRO UNIVERSITET

15

r blir ett ngot dyrare golv att producera i produktionsfasen av huset.
25
Fast d LCC enligt
energimyndigheten tar hnsyn inte bara till produktionen utan ven hela byggnades
livslngd med de installatoner och underhll som krvs s blir kostnaden fr golvet relativt
frsumbart.
26
Dessutom finns det mjlighet att genom att utnyttja golvsystemets ppna
flde fr luft frn t.ex. ett FTX-system, s kan behovet av eluppvrmda golv minskas. I
detta projekt har inga slingor anvnts av den anledningen och frhoppningen r att det ska
ge utslag i energiberkningen. Dock finns inga vetenskapliga studier gllande LCC fr
golvsystemet men logiskt s torde systemet ha en positiv effekt p LCC med tanke p att
det skapar en flexibilitet, minskade kostnader vid reparationer och en mjlighet till
tervinning.

25
26
http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-
inkop/Livscykelkostnad/
REBRO UNIVERSITET

16

Val av innervggar

Ljudkrav
Oavsett om det rr sig om innevggar eller yttervggar s finns det ett antal viktiga krav
som mste uppfyllas. Ljudkrav som behandlas hr och Brand, ls Brandkrav.
Nr det gller ljudklasser s finns dr fyra stycken och dessa r standardiserade enligt
nedan:
Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudfrhllanden.
Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bttre ljudfrhllanden n ljudklass C. Berrda
personer kan nd i vissa fall vara strda. Denna ljudklass r minimikrav om god boendemilj
efterfrgas.
Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudfrhllanden som tillmpas som minimikrav i svenska
byggnader goda ljudfrhllanden.
Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudfrhllanden som r tnkta att tillmpas nr ljudklass C
inte kan uppns, t ex i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudfrhllanden som kan
frekomma i stenhus frn sekelskiftet.
27

I BBR anges ven minimiljudkravet enligt klass C fr bostder i flerfamiljshus. Emellertid
har ljudklass C ej upplevts tillrcklig varfr mnga kommuner och byggfretag valt att
bygga i ljudklass B.
28
Fig3 och Fig5 visar olika dB-vrden som mste reduceras fr att
uppn t.ex. klass B och utifrn det s har vi kunnat vlja framfrallt innervggarnas
konstruktion.

27
http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=nyfikna&kapitel=kapitel_2&rubrik=rubrik4
28
http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf

REBRO UNIVERSITET

17

Figur 3 Tabell ver hur vi mnniskor uppfattar olika dB-dmpningar i
vggkonstruktioner

Figur 4 Tabell ver olika stegljudsreducingsstal

REBRO UNIVERSITET

18

Figur 5 Figuren visar kravet p hur mycket en viss typ av
funktionsvgg mste dmpa fr att uppfylla olika ljudklass
niver.
29

Brandkrav
Generellt har konstruktioner av tr god brandmotstnd (mot vad det skulle kunna tro), ven
mot en fullt utvecklad brandhrd. Anledningen r att massivtr (i stort bibehller sina
normala egenskaper innanfr kolskiktet, dvs. frkolningsskiktet, under en brand. Dessutom
frkolnar tr lngsamt (40mm/tim). Nackdelen med tr att trytan i sig kan bidra till att
vertndningen kommer snabbare.
Genom provning har det faststllts olika konstruktion som har vissa olika egenskaper. Sen
r det beroende p vilken funktion vggen ska ha, samt vilken ljudklass som tillsammans
ger nskad innervgg.
30

29
http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf
30

REBRO UNIVERSITET

19

Figur 6 Olika konstruktioner ger olika brandkravsresultat

Valet fr avskiljandevgg (ex. sovrum sovrum, sovrum allrum) blev att den skulle klara
av brandkrav EI60 samt ljudklass B, dvs. att vggkonstruktionen skulle, ssom Fig6 visar,
klara 68 dBs dmpning. Dessa vrden var riktvrdena fr alla vggar, utom frrdsvggen
mot kket som inte behvde s stor ljuddmpning, dock EI60 hos den ocks.

REBRO UNIVERSITET

20

Material
Betongvggar
Frutom att yttervggarnas inre skickt bestr av betong valdes ven samma material i de
brande innervggarna samt alla lgenhetskiljande vggar och hisschaktet. Valet av betong
var faktist inte sjlvklart. D betong (cement) inte r ett miljvnligt material (i produktions
och transportsituationen) uppfyllde inte material i det hnseendet de uppsatta milj och
LCC krav som skulle prgla projektet. Dock fanns det som nmnts i Metod att en av
frutsttningar fr projektet var att yttervggarna bland annat skulle best av betong. Att
valet ven fll p betong i alla brande innervggar berodde p ett resonemang som frdes,
inte bara inom gruppen, utan ven med en lrare vid rebro Universitet om nytta av betong
i vggar verlag. Anledning till varfr betongvggar byggs i passiva hus beror frmt inte p
att det rr sig om att det r en brande konstruktion utan att betongen som material buffrar
vrme. Det r ett fenomen som utnyttjas mer och mer i lgenergi och passiva hus. Nr det
r varmare i omgivande luft kring materialet vrmer luften betongen, eller snarare betongen
drar till sig vrmen. Sedan har betong en hg vrmekapacitet och lagrar denna vrme.
Sedan nr omgivande lufttemperatur sjunker under betongvggens egentemperatur frigr
vggen vrme. Detta r ett fenomen som utnyttjas fr att t.ex. f en behaglig och jmn
vrmefrdelning inomhus, t.ex. i sovrummet.
31

En annan aspekt som r intressant vid valet av betong r hur den ter sig i ett
livscykelperspektiv. Enligt Betong.se (som r ntupplagan av tidningen Betong,som utges
och ansvaras av Betongfreningen
32
) resonera de ssom ovan att det r just materialet
vrmetrghet som r svrt att sl fr jmfrande material ssom tr och stl. Detta r enligt
dem ett av de tyngsta argumenten till varfr betong br anvndas, speciellt d i ett
livscykelperspektiv. I det perspektivet tas inte enbart produktionen, transporterna med utan
ven som bekant hela husets livslngd och hur huset med det tisperspektivet pverkar
miljn. D husens livslngd r betydligt strre n tillverkningsfasen kommer nyttan av
frmgan att behlla vrme skapa en totalt mindre frbrukad energivolym kontra andra
material.
33
Dock uppstr problemet vid tervinningen dr det r vldigt svrt att tervinna
t.ex. ett betongbjlklag till ett ny konstruktionsdel i ett annat hus. Dremot s kan den
anvnda betongen isfall anvndas t.ex. som krossat fyllnadsmaterial. P hela taget s togs
beslutet att nyttja betong ven i de brande skiljevggarna.

31
Underlag frn samtal med Tord Larsson, tekn. Doktor, rebro Universitet
32
http://www.betong.se/foreningen/
33
http://www.betong.se/?p=1730
REBRO UNIVERSITET

21

Tv krav stlldes p dessa vggar (exklusive yttervggarna), de skulle minst uppfylla
ljudklass B samt REI 60.
34
Yttervggarna stllde vi nnu hgre krav fr att ytterligare ka
knslan fr brukarna av komfort, ljudklass A, se Figur3, ls Ljudkrav.

Trvggar
Samma ljudkrav stlldes p dessa vggar ssom betongvggarna, dvs. ljudklass B, Ls
Ljudkrav och EI60, ls Krav, se Figur5. Frvisso r ljudklass C en acceptabel klass enligt
BBr
35
dock s fanns argument dr det torde vara dels mjligt och bttre om komforten i
huset kade genom att bland annat vlja ljudklass B och frskte hlla den nivn ven p
drrar och fnster. Tidningen Dagens Nyheter belyser just detta faktum, att striga grannar
r en stor anledning til misstrivsel i sin bostad s det gr att ljudklass B r att fredra.
36

Nr det gller val av material s blev resultatet trreglar, dvs. inga vggar av det alternativa
materialet aluminium. Det kan tyckas som en nackdel att anvnda tr i t.ex. brandsynpunkt,
men enligt AMA s r den rdslan verdriven, ls Brandkrav.
37
Tr r i sig sjl ett
miljvnligt och levande material, som frvisso har en nackdel att kunna suga t sig fukt
38
,
men milj- och livscykelaspekten har i detta fall vgt tyngre.
Frutom dessa tv finns en till aspekt med trreglar (fungerar ven med aluminiumreglar),
materialt (tillsamans med det valda golvsystemet, ls Val av golvsystem, mjliggr det att
dels kunna placera ut vggarna genom att fsta dem i golvreglarna. Dessutom finns
frdelen att tillsammans med spnskiva kunna p ett smidigt stt kunna placera tavlor,
boningar och annat som de boende vill utsmycka vggarna med, dvs. finns ingen bundenhet
av var fstningspunkter finns eller behovet av plastpluggar. Vid fall dr vggar ska
omplaceras, tas bort eller vid en tidpunkt dr huset skall rivas s kommer trreglar att kunna
tervinnas.

34
http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf

35
http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf
36
http://www.dn.se/nyheter/nyheter---hem1/kraftig-okning-av-klagomal-om-storande-
grannar
37
38
REBRO UNIVERSITET

22

Isolering
Fr att kunna uppfylla ljudkravet gllande ljusklass B, ls Ljudkrav, och dels kravet av
EI60, ls Brandkrav, s blev alla innervggar av sdan konstruktion (frutom
frrdsrummet) att ett lager med isolering ska anvndas. Med ex. 75 trreglar anvnds 45
mineralull.

Val av fnster och drrar

I takt med att mnniskor blir allt mer medvetna om mjligheterna till att spara energi s har
ven rd och tips blivit allt vanligare hur vi boende kan gra det. T.ex. internet r en bra
sdan klla och enligt Bli Energismart s skriver de att ungefr 15% av vrmen far ut
genom taket och hela 35% far ut genom fnstrena, detta i en vanlig normal villa.
39
Allts
betyder det mycket fr de boende att vlja bra, moderna fnster, eller helt enkelt
energisnla fnster. Vidare menar Bli Energismart att det r viktigt att utfrandet blir
rtt, dvs. att ttningen runt fnstrena sker p fackmssigt stt (enligt AMA).
Idag finns det ett antal stora fabrikanter och tillverkare av just bde energisnla fnster och
drrar. Att valet fll p Elitfnster berodde p att de uppfyller just alla dessa krav. Att valet
sedan fll p aluminumfnster, som frvisso kan lta som en stor miljbov i sammanhanget
beror p att enlig tillverkaren s r aluminium ett material som r vldigt bestndigt och
hller lnge.
40
Vilket r bra LCC-mssigt samt i en tervinningssynpunkt d jus fnstrena
har sdan lng livslngd och kan verleva huset. Ssom i fallet puts och tak s skall inte
dessa faktor nedvrderas. Vid val av tr, som frvisso r miljvnligt, s krver de dremot
betydligt mer underhll mot t.ex. kemiska angrepp, svampar och bakterier
41
,vilket ger en
strre total kostnad under den lnga livscykel kostnaden. Det skall ven tillggas att
aluminiumfnstrena r inte helt gjorda av metallen ifrga utan det finns ven inslag av tr
(furu) i konstruktionen.
42
Trinslaget r enligt tillverkaren vacuumimpregnerat enligt P-
mrkningsmetoderna.
43

39
http://www.blienergismart.se/tips.php?what=1&who=11
40
http://www.elitfonster.se/sv/Fonsterkunskap/Olika-fonster/aluminiumfonster/
41
42
43
P-mrkningen innebr att produkten uppfyller lag- eller myndighetskrav men ocks i de flesta fall andra och
hgre krav som marknaden efterfrgar. P-mrkning innebr att produkten r typprovad, att tillverkarens
egenkontroll vervakas av SP och fr vissa produkter innebr det ocks att installation/montage kontrolleras.
Klla: http://www.sp.se/sv/index/services/p_mark/sidor/default.aspx
REBRO UNIVERSITET

23

Av alla Elitfnstrers fnstermodeller valdes(utan tvekan) den model som de har dpt till
Elit Passiv d de enligt tillverkaren r deras mest energieffektivaste fnster. U-vrdet ligger
kring 0,8, som i frhllande till andra fnster motsvarande fnster r lg enligt tillverkarna.

Elit Passiv fnster r ett tre-glas fnster som av namnet att bedma anvnds ven i passiva
hus vilket lter utmrkt fr detta projekt. Ytterligare vrden om Elit Passiv:

Kvalitets- och miljmrkningar: CE-mrkning, P-mrkning, Secure by Design, samt SFDK.
Produkten genomgr dessutom omfattande kontroller och tester i vra egna labb fr att
skerstlla hgsta mjliga kvalitet.
Isolering: U-vrde 0,8. U-vrde visar isoleringsfrmga, ju lgre vrde desto bttre
isolering.
Ljudreduktion 34 dB. Ytterligare ljudreduktion finns som tillval.
Elit Passiv r certifierad enligt miljledningssystemet ISO 14001
44

44
REBRO UNIVERSITET

24

Energiberkning

En av de uppgifter som var knutna till detta projekt var att frutom att rita och berkna
arkitekt och konstruktionsritningar ven gra en energiberkning, eller en grov analys av
hur mycket huset frbrukar i energi. Berkningarna utfrdes enligt instruktioner. Formler
som anvndes kommer frn Bengt ke Peterssons Tillmpad byggnadsfysik
45
.
Berkningarna och resultaten av dem kan avlsas i Bilaga 8, 9.
De omrden som var intressanta att titta p var hur mycket effekt (Q) som huset producerar
gllande ventilation, tappvarmvatten, transmissionsenergi, internenergi. Effek r drefter
kopplad till energi (Etot) s drfr var berkningsgngen som sdan att frst rknades Q-
vrdena ut fr tappvarmvatten, transmissionsenergi, internenergi, rknades ut.
Qtrans = 8734,5 kW/r.
Qintern = 4690,0 kW/r
Qvent = 11445,5 kW/r
Etot = 40657.4 kWh/r

Fr att slutligen f fram vrdet av Etot men per kvadradmeter (som r det mtt jmfrelsen
grs med), blir 40657,4 / 1332 m
2
= 30,5 kWh/r, m.

Vid en jmfrelse med Energimyndighetens (och BBRs) nya nationella strategi fr bland
annat nybyggnationer
46
(1.3.1) vid Klimatzon III (Gteborg)
47
. Dr kan avlsas att fr
klimatzon III gller fljande energivrden: Det gamla var 110 kWh/r, m. men mlet r 55
kWh/r, m fr icke eluppvrmda hus (ex. bergvrme).

Efter utrkning av Um s blev resultatet med en utrkning av areor gllande insida vgg p
0,073 (se Bilaga 8 s56) och det r ett bra resultat d de flesta hus Um brukar ligga p 0,20.

45
Petersson, Beng ke - Tillmpad byggnadsfysik upplaga 4:1, 2009
46
47
http://www.rockwool.se/r%C3%A5d+och+anvisningar/din+bbr-guide/tre+klimatzoner
REBRO UNIVERSITET

25

Diskussion

Ett projekt utan ngon mjlighet att kunna p ett konkret stt analysera resultaten, r det d
vrt det? Sjlva tanken med upplgget har allts inte varit att iscenstta projektet i verkliga
livet utan dremot f en inblick i hur det kan g till att projektera ett hus dr
arkitektritningar, konstruktionsritningar och energiberkningar har gjorts och interfererar
med varandra. Dels har ven en aspekt legat omkring projektet, valet av material och
lsningar och som ven det genomlyser projektets grundtankar.
Hela detta dokument har varit en diskussion kring det och ven om validiteten ej gr att
styrka i s hg grad s ger detta nnting nd. Det ger en kad insikt att det finns alternativa
vgar och lsningar att kunna ta, att inte flja strmmen och vlja den enkla, beprvade
vgen, helt enkelt att vga bryta invanda traditioner. Inte bara fr att byggbranschen har
epitetet att vara en trg bransch utan framfrallt fr att p ett nyfiket stt se hur olika
material och system kan ge ett annat resultat n de vanliga metoderna och valen. Fast detta
skall lsas med tanken att projektet inte skall testas i verkliga livet. Det gr inte att sga att
t.ex. Nivell Golvsystem skulle fungera s bra med FTX systemet i detta fall, ven om det
finns en viss logik om hur systemet fungerar. Dock s r ju frdelarna med systemet rtt
logiska, att det gr lttare att dra el och vatten, torka ut betongen, lttare reparera skador
och en kad omflyttbarhet i lgenheten.
ven om det inte gr att sga med skerhet hur resultatet skulle bli med den valda
isoleringen s r nds lsningen intressant fr efter energiberkningarna har ett gott
resultat uppnts. Isoleringen pverkar ju betydligt mer energitgngen fr huset n t.ex.
Nivell golvsystem och drfr har det varit viktigt att hitta ett material som uppfyller alla
krav p LCC som vi stllt p det. Turligt nog fann vi det. Tanken bakom valen av systemet
ligger inte bara i LCC-perspektivet utan dr syftet med Nivell Golvsystem r att skapa kad
tillgnglighet, frnderlighet, underhllsamhet, komfort, s r syftet med Therm Ventec +
Resol att lsningen ska bidra starkt till den lga eneriganvndningen. I detta projekt r t.ex.
ingen solenerig lsning iform av solceller p taket, taget med i berkningen men om detta
fall hade varit ett konkret sdant hade solceller p rda tegeltaket varit en sjlvklarhet. D
skulle huset nnu bttre klara av de kommande energikraven som BBR stller d vetskapen
om klimatsklden (energisklden) r massiv och av god frmga. Det r en lsning som vi
tror p.
S fr att svara p frgan ovan, r det vrt det? Ja! Just fr att mjligheten har funnits att
tnka utanfr de gngse normerna, f mjlighet att tnka p ett annat stt n bara ekonomi.
Fr ekonomi r en aspekt som r viktig och som inte har tagits upp hr s mycket.
Projektets utformning har inte varit i frsta hand att se till att projektet skall hllas inom
vissa budgetramar som det kan vara i verkliga livet.
REBRO UNIVERSITET

26

En annan frga kan ocks stllas: blir inte det en missvisande bild nr valet av material inte
ligger i det lgsta skicktet p kostnadskartan? Speciellt d valen har landat p troligen ngot
dyrare lsningar n de vanliga metoderna. D syftas t.ex. tegeltak, drrar, klimatskalet,
golvet, allt. Nej r svaret, fr perspektivet i detta fall r inte ur en byggmstarens,
byggentreprenrs utan ur den lngsiktiga driften och samhllets (miljn) perspektiv. Valen
har helt fokuserats med synsttet dr LCC och den minimala pverkan p miljn har varit
allrdig. Just d det finns en kunskap om att den kostnad som initalt sker r lngt mycket
mindre n den kostnad som ligger i att driva huset i sg 100 r framt. Dvs. det som initalt
kommer kosta mer pengar betyder inte ndvndigtvis att det blir en dyr affr p lng sikt,
snarare tvrtom. Kostnadsbesparingen ligger just dr, att f ner energifrbrukningen, att f
ner miljskadliga material och system utan tnka nytt och fr framtiden. Det r ett nytt stt
att tnka ett stt att tnka som vi har frskt hlla sig fr och gjort det med stort intresse.
Ssom det framgtt tidigare har en uttalad mlsttning fr detta projekt varit att strva efter
den mlbild som Energimyndigheten har tagit fram. Ls. Faktorer som pverkar projektet.
En utmaning har just varit att frska tnka i form av en lsning fr huset som ger
energieffektiva klimatskal, energieffektiva installationer. Och frnybara energikllor fr
den el som mste kpas in. Konstruktionsmssigt och materialmssigt br huset uppn
kravet p energieffektivt klimatskal. Det torde tminstonde det utrknade Um visa p.
Vidare s kan det tnka installationssystemet med dels FTX och Nivell Golvsystem pverka
positivt p effektivitsgraden fr systemet. Slutligen s har det frvisso inte legat som ngon
faktor i detta projekt men baktanken r att huset skall installeras med solceller p taket fr
att ytterligare gra huset minder beroende av att kpa in el. Genom att den faktorn ej r
medrknad s har nd det resultat (som framgr dels av Bilaga 8 och Ls.
Energiberkningar) p en energifrbrukning p ca 30 kWh/r, m
2
klarat av de specade krav
som Energimyndigheten stller
48
dr de har kommit fram till att mlsttningen ska vara 50
kWh/r, m
2
vilket ocks r en positiv faktor fr resultatet.

48
REBRO UNIVERSITET

27

Referenser

Litteraturreferenser:
Petersson, Beng ke, Tillmpad byggnadsfysik upplaga 4:1, 2009

Publikationsreferenser:
Aronsson, Ulf Berkningar av byggnaders energiprestanda med anledning av
energideklaratonerna Examensarbete Lund Universitet, 2006

Dang, Kevin och En LCC och LCA analys av olika fasadmaterial En studie med
Baban, Rafed frdjupning mot Puts, Steni Colour och Tegel Chalmers tekniska
universitet ,Examensarbete, 2008:84

Energimyndigheten Nationell strategi fr lgenergibyggnader - Uppdrag 13,
Pulikation ER 2010:39 ISSN 1403 1892

Internetreferenser:
http://www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-
inkop/Livscykelkostnad/ (den 5 februari 2011)

http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid-
inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/(den 5 februari 2011)

http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm /(den 3 februari 2011)

http://www.sto.se/40662_SE-Broschyrer-StoVentec.pdf(den 3 februari 2011)

http://www.sto.se/86296_SE-Broschyrer-StoTherm_Resol.htm(den 4 februari 2011)

http://www.nivellsystem.se/sv/om_foretaget.html/(den 15 november 2010)

http://ama.byggtjanst.se/Default.aspx?articleId=187&Typ=AmaNytt/(den 14 november
2010)

http://www.weber.se/media/22/pdf/leca/broschyrer/LECA_Ljud.pdf/(den 14 november
2010)

http://www.ljudlandskap.acoustics.nu/ljudbok.php?del=nyfikna&kapitel=kapitel_2&rubrik
=rubrik4/(den 14 november 2010)
REBRO UNIVERSITET

28

http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf/(den 14 november 2010)

http://www.betong.se (den 5 februari 2011)

http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_2_11.pdf/(den 5 februari 2011)

http://www.dn.se/nyheter/nyheter---hem1/kraftig-okning-av-klagomal-om-storande-
grannar/(den 5 februari 2011)

http://www.blienergismart.se/tips.php?what=1&who=11/(den 3 februari 2011)

http://www.elitfonster.se/sv/Fonsterkunskap/Olika-fonster/aluminiumfonster/(den 3
februari 2011)

http://www.rockwool.se/r%C3%A5d+och+anvisningar/din+bbr-guide/tre+klimatzoner/(den
14 februari 2011)

Samtal:
Tord Larsson Universitetslektor
Akademin fr naturvetenskap och teknik
rebro Universitet

Nivell System Prstngen Sverige AB
Kylarvgen 7, 541 34 Skvde

Sto.se Huvudkontoret
Gesllgatan 6
582 77 Linkping

REBRO UNIVERSITET

29

Bilagor

Bilaga 1 Berkning av balkong

Lastrkningar
Laster:
200 BTG ger 0,2 x 24 = 4.8 kN/m
2

80 BTG ger 0,2 x 24 = 1.92 kN/m
2
6.72 kN/m
2

Nyttig last: 2.0 kN/m
2
= 0.5 (2.0 anvnds i punktlasten)
Punktlast: 1,3 x 2,0 = 2.6 kN/m
2

Brottgrns: 6,72 + 2.6 = 9.32 kN/m
2

Berkning av moment och tvrkraftskapacitet
Msd = 9.32 x (1,95
2
/2) + 2.6 (1,95 0,2) = 22,27 kN/m
2
Vsd = 9,32 x 1,95 + 2.6 = 20,77 kN/m
2

Figur 7 Sektionsritning ver balkongkonstruktion (K331:300)

REBRO UNIVERSITET

30

Utrkning av armeringsjrn i verkant
d= h c - /2 (dr 16 mm anvnds)
m = 0,367
= 0,484
= 17,6
= 395
= 1,15

Utrkning av betongkoppling till bjlklag som tar krafter frn bda hll.
16mm anvnds
d =200 30 8 = 162 mm
m =
M
bd
2
fcc
b =
M
md
2
fcc
=
22,27 10
6
0,367162
2
17,6

b = 131,4
A
s
= b d
fcc
fst
= 0,484 131,4 162
17,6
395
= 458
2

A (16mm) = 201 mm
2

An = 442,3 / 201 = 2,28 = 3 st. jrn
3 16 = 3 x 201 = 603 mm
2

REBRO UNIVERSITET

31

Koll p verklig bredd med dubbel diameterbredd mellan stngerna:
30 + 16 + (16x2) + 16 + (16x2) + 16 + 30 = 172 mm (b = 180 mm fr att fungera)
fvd = (1 + 50) x 0,3 x fct
= As / b x d = 603 / (180 x 162) = 0,02067
= 1,4 enligt tabell
fvd = 1,4 (1 + 50(0,02067))0,3 x 1,15 = 0,9821 MPa
vcd = b x d x fvd = 180 x 162 x 0,9821 = 28,6 kN > 20,8 kN OK!

Utrkning av betongkoppling p kanterna (rknas som 60% av mittkopplingen)
M = 22,77 x 0,60 = 13,66 kN/m
2

10mm anvnds
d =200 30 5 = 165 mm
m =
M
bd
2
fcc
b =
M
md
2
fcc
=
13,66 10
6
0,367165
2
17,6

b = 77,7 mm
A
s
= b d
fcc
fst
= 0,484 77,7 165
17,6
395
= 276,4
2

A (10mm) = 78 mm
2

An = 276,4 / 78 = 3,54 = 4 st. jrn
4 10 = 4 x 78 = 312 mm
2

REBRO UNIVERSITET

32

Koll p verklig bredd med dubbel diameterbredd mellan stngerna:
30 + 10 + (10x2) + 10 + (10x2) + 10 + (10x2) + 10 + 30 = b = 160 mm
fvd = (1 + 50) x 0,3 x fct
= As / b x d = 603 / (180 x 162) = 0,02067
= 1,4 enligt tabell
fvd = 1,4 (1 + 50(0,02067))0,3 x 1,15 = 0,9821 MPa
vcd = b x d x fvd = 160 x 165 x 0,9821 = 25,9 kN > 20,8 kN OK!

Figur 8 Sektionsritning ver balkong (K331:300)
REBRO UNIVERSITET

33

Bilaga 2 Berkning av lastnedrkning

Frst skapas ett koordiatsystem s att det gr enklare att hlla koll p vilken vgg som
rknas p, se Fig9. Vid utrkning av lastnedfall utgs frn innervggarnas sidor, dvs.
innervggarna rknas ej med eller tas hnsyn till.

Figur 9 versiktsbild vre koordinatsysmet

Lastantagaden berknas

Takkonstruktion
Tegeltak (ltt) = 0,40 kN/m
2

Isolering (ls) = 0,30 kN/m
2
0,70 kN/m
2

Vindbjlklag
BTG 160 = 24 x 0,16 = 3,84 kN/m
2

Summa (gk-tot): 4,54 kN/m
2

Sn: S0 = 2,0 = 0,7 = 2 = vrsta fallet, rknar p det (gller bruk) och fr brott rkns
till 1,3.

REBRO UNIVERSITET

34

qd-brott = 4,54 + 1,3 x 0,8 x 2,0 = 6,8 kN/m
2

qd-bruk = 4,54 + 0,7 x 0,8 x 2,0 = 5,7 kN/m
2

Bjlklag (vriga)
BTG 200 = 24 x 0,2 = 4,8 kN/m
2

Mellanvggar (schablon)= 0,5 kN/m
2

Trreglar = 1,0 x 1,667 x 9,7 x 0,045 x 0,045 x 6 =
= 0,196 kN/m
2

Spnskiva = 0,022 x 7 = 0,154 kN/m
2

Golv = 0,014 x 6 = 0,084 kN/m
2
Summa egentyngd 7,25 kN/m
2

Lastfall 1 rknas p:
qbunden = 0,5 = 1,0
qfri = 1,5 = 0,33
qbunden + fri = 0,5 + 1,5 = 2,0
qbrott = 7,25 + (1,3 x 2,0) = 9,85 kN/m
2

qbruk = 7,25 + (1,5 x 0,33) + (0,5 x 1,0) = 8,25 kN/m
2

REBRO UNIVERSITET

35

Yttervgg
Trfasad = 6 x 0,022 = 0,132 kN/m
2

Isol. = 0,5 x 0,24 = 0,120 kN/m
2

Infstningar alu. (schablon) 0,05 kN/m
2

Utegips = 9 x 0,010 = 0,09 kN/m
2

Trlkt = 0,6(6 x 0,028) 0,101 kN/m
2

BTG = 24 x 0,16 = 3,84 kN/m
2

2

Brande innervgg
BTG = 24 x 0,2 = 4,8 kN/m
2
2

Balkong
BTG= 24 x 0,20 = 4,80 kN/m
2

BTG = 24 x 0,08 = 1,92 kN/m
2

2

REBRO UNIVERSITET

36

Bilaga 3 Sammanstllning av lastnedrkning

REBRO UNIVERSITET

37

REBRO UNIVERSITET

38

REBRO UNIVERSITET

39

Bilaga 4 Berkning av brande vgg

Den yttervgg som skall rknas p r den vgg som ger strst utfall i lastutfallsberkningen,
Ls Berkning av lastberkning. Dvs. Vgg: x1 x3, y3
Bredd fr yttervggens betongskickt = 160 mm.
Betongkrav:
Vertikalt: XC4 + XF1
Horisontalt: XC4 + XF3
m = 0,367
= 0,484
= 17,6
= 395
= 1,15

Nyttig last (NL) som huvudlast (HL) = 82,56 kN/m
2
(Nd)
Nyttig last 2.0 kN/m
2
( = 0.5)

lngtid = 0,13 (rknas p 100 r)
Sn som vanlig last = 4,54 + 0,13 x 0,86 x 2,0 = 4,76 kN/m
2

REBRO UNIVERSITET

40

Lastnedrkning av NS
Dr arean 1,62 m
2
anvnds
Tak = 1,62 x 4,76 = 7,71 kN/m
2

Vgg = = 11,23
Bjl = 1,62 x 9,85 = 15,96
Vgg = = 11,23
Bjl = 1,62 x 9,85 = 15,96
Vgg = = 11,23
Balkon= = 11,52
82,25 kN/m
2

Lastnedrkning av NR
(ls Berkning av Lastnedrkning)
Dr arean 1,62 m
2
anvnds

Tak = 1,62 x 5,70 = 9,23 kN/m
2

Vgg = = 11,23
Bjl = 1,62 x 9,85 = 15,96
Vgg = = 11,23
Bjl = 1,62 x 8,25 = 13,36
Vgg = = 11,23
Balkon= = 11,52
83,76 kN/m
2

e = (NS/NR) x 2
REBRO UNIVERSITET

41

dr: 2 = kryptalet
e = (82,25 / 83,76) x 2 = 1,964
e0 = h/30 = 160/30 = 5,33mm (minst 20 mm, s 20mm anvnds).

Utrkning av s-avstnd och antal armeringsjrn p en meter yttervgg
Fr vggarna anvnds tckskickt 30mm
10mm anvnds
d = 160 30 5 = 125 mm
M = NR x 0,02 = 83,76 x 0,02 = 1,67 kNm/m
m =
M
bd
2
fcc
=
1,67 10
6
1000125
2
17,6
= 0,152
mbal = 0,367 > 0,152 (underarmerat)
=
=
,
,
= 0,038
Vrdet 0,038 r i princip 0 s detta vrde rknas ej med i fortsatta berkningar. Dvs. inga
extra armering behvs i vggarna.

Nu, anta ett As-vrde. Berkningen sker p 10 (A = 78 mm
2
).
Vid valet av 810 ger ett As-totalt vrde p 8 x 78 = 628 mm
2
.
1 +

Ac = 160 x 1000 = 160000 m
2

= 0,8 ( )
= 0,11 ( )
REBRO UNIVERSITET

42

= 0,60 ( )
=
0,8 17,6 160000
1 +0,11 1,964
+ 0,60 395 628
= 2001 kN/m > 83 kN/m (NR) OK!

savstnd = A/Atot x 1000
= 78,5 / 628 x 1000 = 125 mm x 2 = 250 mm (varfr multiplikation med 2 beror p att de
tta armeringsstngerna skall frdelas p var sin sida av vggen, enligt Fig10.

4 + 4 10 s 250 B500B

Figur 10 Sektionsritning ver en meters yttervgg
REBRO UNIVERSITET

43

Bilaga 5 Berkning av platta 1-4 via program

REBRO UNIVERSITET

44

REBRO UNIVERSITET

45

REBRO UNIVERSITET

46

REBRO UNIVERSITET

47

REBRO UNIVERSITET

48

REBRO UNIVERSITET

49

Bilaga 6 Berkning av platta 5

Figur 11 Planritning ver platta 5

Egentyngd 24 kN/m
3
*0,2= 4,8 kN

} = 0,5
= 1,0(4,8 +0,5) + 1,3 (0,5 +1,5) = 7,9
=
4900
1700
= 2,88

Fr att kunna berkna plattan som har frhllandet a/b hgre n tv anvnds fljande
resonemang: plattan delas i tre delar enl. regel om lngstrckt platta dr varje delplatta
berknas och armeras separat.

REBRO UNIVERSITET

50

REBRO UNIVERSITET

51

Eftersom platta 5 r fast inspnd mot platta 1,2,3,4 br anvndas fljande armering fr
mbs. (obs! Vi har inte delmoment mellan platta 1-5 och 4-5).

Ki =
mbs
mbf

Ki =
21.11
2.1
= 10

e =
1 +ki 1
1 +ki +1 + kj
1700 = 0.912

e d = 0.912 0.175 = 0.737

e +d = 0.912 +0.175 = 1.087

e
2
+d = 0.912/2 +0.175 = 0.631
Bilag 7 Berkning av platta 6
Del 1 M
m =
M
1000 d
2
fcc

w = 1 1 2(m)
A
s
= b d
fcc
fst

S =
1000Astng
As

mas 1,027 0.00244 0.00245 26.1 mm
2
4 s=600
mbs 2.110 0.00502 0.00501 53.6 mm
2
6 s=600
maf 0.372 0.00885 0.00889 94.6 mm
2
4 s=600
mbf 1.269 0.00302 0.00302 32.1 mm
2
4 s=600
Del 2
mbs 1,389 0.00303 0.00304 32.3 mm
2
6 s=800
maf 0,584 0.00139 0.00139 14.8 mm
2
4 s=600
mbf 1,054 0.00251 0.00251 25.2 mm
2
4 s=600
Del 3
mas 1,027 0.00244 0.00244 26.1 mm
2
4 s=600
mbs 2.110 0.00502 0.00503 53.6 mm
2
6 s=600
maf 0.372 0.00884 0.00889 94.6 mm
2
4 s=600
mbf 1.269 0.00302 0.00302 32.2 mm
2
4 s=600
M
m =
M
1000 d
2
fcc

w = 1 1 2(m)
A
s
= b d
fcc
fst

S =
1000Astng
As

mbs1 21.11 0.0554 0.0523 554,2mm
2
12 s=200
mbs2 19.65 0.0474 0.0489 511,5mm
2
12 s=200
REBRO UNIVERSITET

52

Figur 12 Planritning ver platta 6

Egentyngd 24 kN/m
3
*0,2= 4,8 kN

} = 0,5
= 1,0(4,8 +0,5) + 1,3 (0,5 +1,5) = 7,9
=
1600
2800
= 0,571

REBRO UNIVERSITET

53

=

=
2.954
2.007
= 1,47 b= 2800

=
1 + 1
1 + +1 +
2800 = 0.501

= 0.501 0.175 = 0.447

+ = 0.501 +0.175 = 0.797

2
+ = 0.501/2 +0.175 = 0.48

Del 1 M
m =
M
1000 d
2
fcc

w = 1 1 2(m)
A
s
= b d
fcc
fst

S =
1000Astng
As

mbs 2.954 0.00662 0.00639 68,6 mm
2
=8 s=700
maf 2.007 0.00450 0.00451 46,6 mm
2
=8 s=700
mbf 2.837 0.00636 0.00638 65,9 mm
2
=8 s=700
REBRO UNIVERSITET

54

Bilaga 8 Energiberkningar

i
(U
i
A
i
)
A
temp
=3444=1332 m
Byggnadsdel U-vrde Area Prod.summa
Betongplatta 0.148 486m
2
71.9
Tak 0.080 554 m
2
44.5
Fnster/ Drr 0.800 167 m
2
133.4
Yttervggar 0.085 872 m
2
73.7
Summa 323.5

Ventilationsvrme, luftflde/ ventilation

Area x lgenhet 0.35 x Area x lgenheter m/s
Luftflde 97.4 x 12= 1168.8 m
2
409.1 l/s 0.409

Qv=(1-V)luftfldecG20 kWh/r
Q
vent
11445456 11445,5
V= 0.409 = 1.2 kg/m c= 1000 G
20
= 116600

Q
vent
= 11445,5 kWh/r

Balans temperatur

T
b
=T
i
-Q
intern
/(U.A)

T
b
=20-(4 97.4 x 12)/ 323.5=5.55C

G
b
= 27 gradtimmar (Enligt tabell)

Transmissionsenergi, energifrlust

Q
trans
=
i
(U
i
A
i
) G
b
=323.5 27000

Q
trans
=8734.5 kWh/r

REBRO UNIVERSITET

55

Total internvrme

i
(U
i
.A
i
) x (20- 5.5) kW/r
Q intern 323.5 x (20 5.5) 4690

Q
intern
= 4690 kW/r

Internvrme verskott

W
verskott
= W
intern
-W
uppvrmning

W
uppvrmning
=

i
(U
i
A
i
) x ( G20- G
b
)
= 323.5 x (116600 - 25300)
= 29535550/1000 = 29535.6 kWh/r
W
intern
= 4690 x 8760= 41090.9 kWh/r

W
verskott =
41090,9 - 29535.6= 11555,3 kWh/r

Genomsnittig vrmegenomgngskofficient

U
m
=
i
(U
i
.A
i
)/
i
(A
i
)

U
m
=113.49/15549.4=0.073 w/m
2
k

Area utrkning (invndig)

Area gavel = 9.9 x 3 x 2.60 = 77.22 x 2 = 154.4 m
2

Area vgg = 44.4 x 3 x 2.6 = 346.32 x 2 = 692.6 m
2

Area vgg fnster = 692.6 166.7 = 525.9 m
2

Area tak = 99 x 44.4 = 439.56 m
2

Area mark = 99 x 44.4 = 439.56 m
2

Area = 1559.4 m
2

Byggnadsdel U-vrde Area Prod.summa
REBRO UNIVERSITET

56

Betongplatta 0.1480 439.6 m
2
65.1
Tak 0.0804 439.6 m
2
35.3
Gavel 0.0845 154.4 m
2
13.1
Yttervggar 0.0845 525.9 m
2
44.4
Summa 113.5

Tappvarmvatten

V= 2 x bostadsarea/ x c x (55C - T
g
)

V= (2 x 97,4 x 12)/( 1000 x 4200 x (5C -9C)

V= 1.21 x 10
-5
m/s

1.21 x 10
-5
x 24 x 3600 = 1.04

1.04/12 = 0.087 m/ dygn/ lgenhet

0.087 x 1000 = 87.12 / dygn / lgenhet x 1000

Evv=1.21 x 10
-5
x 1000 x 4200x (55-9) =

Evv = (2453.6 x 365 x 24)/1000 = 21493.5 kW/r

Effekt fr varmvattenbehov

Q
vv
=2bostadarea

Q
vv
=2 x 97.4 m
2

Q
vv
= 194.8 W/lgenhet

Q
vv
= 194.8 x 12 = 2337,6 kW/r

Energianvndning
REBRO UNIVERSITET

57

E
tot
=
i
(U
i
A
i
)G
b
+(1-V)luftfldeareacG
20
+Q
vv
(h p ett r/1000)

E
tot
=323.5 27+(1-0,8) 0.409 1332 1000 x 116. 6+ 194.8 x 12
(24365/1000)

E
tot
= 8734.5+12707.4+20477.4 =

E
tot
= 41919 kWh/r

Sammanstllning av stapeldiagram

Q
trans
/

A
temp

=

8734.5/1332= 6.56
Q vent/

A
temp = 11446 /1332=0.86
Q intern/

A
temp = 4690 /1332= 3.52
Ev /

A
temp

= 21494 /1332 = 16.14
W
verskot
/ A
temp
= 13536.6 /1332 = 10.16

Resultat se Bilag9

REBRO UNIVERSITET

58

Temp.golv lngst vggen
(100mm in i vggen)

T
golv
= T
i
- (
Ti
( T
i
T
edim
)) x ds/w+d x f ( s/w+d, d/w)

D= R
golv
x
mark

R
mark
, drnerat grus, 0~1 m= 0,20 [mk/w]

Rkantbalken
XPS fr mark 0,033 w/mk
Densitet 20 kg/m
R= d/= 0,1/0,033= 3,03 mk/w
Rgolv= 0,20/0,033= 6,06 mk/w
isolering = 0,13 ds= Rsi x mark
Rmark = 0,20 mk/w ds= 0,13 x 0,75= 0,0975
h= 0,4 m
Wvgg = 0,450 m d= Rgolv x mark
S= 0,1 d= 6,06 x 0,75= 4,55 m
Ti= 20 dk= Rkantbalk x mark
Tedim = 7,9C dk= 3,03 x 0,75= 2,27

T
golv
= T
i
- (T
i
- T
edim
)( ds/w+d *f (s/w+d, d/w)+ ds/w+dk*(1-s/w+h))

F=0,8 enligt Tabell
49
s/w+d= 0,1/0,45+4,55= 0,02

d/w= 10

Tgolv= 20- (20-7,9)(0,0195*0,8*0,02)+0,036*(1-0,12)

T
golv
=20C >16 C OK ty

0 < s < w+h vilkoren r uppfyllt

49
Petersson, Beng ke - Tillmpad byggnadsfysik upplaga 4:1, 2009 enligt figur 9.8 s:388
REBRO UNIVERSITET

59

Temperatur mitt under en platta

T-T
j
=(1-U
mitt
)(T
i
-T
emedel
)
d= R
isol
*
mark

mark
= 0,75
R
isol
= 6,06
D= 0,75*6,06= 4,55

B = 10,7
d/B = 0,425
L/B = 45*2/10,7= 4,2

U
mitt
= 0,57
50
OK!

T
j
= T
i
-(1-U
mitt
)*(T
i
-T
emedel)

T
j
= 20-(1-0,57)*( 20-7)

Tj= 14,41

T= T
i
- T
j
T= 20-14,41= 5,59 C

50
Petersson, Beng ke - Tillmpad byggnadsfysik upplaga 4:1, 2009 enligt figur 9.5 s:384

REBRO UNIVERSITET

60

Bilaga 9 Energideklaration

Figur 13
Figur 14
Figur 15 Figur 16
REBRO UNIVERSITET

61

Figur 17
Figur 18

Projekt Arbete Hus

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Projekt Arbete Hus

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

PROJEKTARBETE

= 2001 kN/m > 83 kN/m (NR) OK!

= 1,0(4,8 +0,5) + 1,3 (0,5 +1,5) = 7,9

= 1,0(4,8 +0,5) + 1,3 (0,5 +1,5) = 7,9

You might also like