Vegetation, arkitektur och människan i den

urbana miljön
Påverkar de varandra?

Vegetation, architecture and the human in the

urban environment
Do they affect each other?

Ermira Behramaj

Byggd miljö
Kandidatnivå
20 högskolepoäng
Vårterminen 2022
Handledare: Nawar Alatassi
Examinator: Marwa Dabaieh
Vegetation, arkitektur och människan i
den urbana miljön
Påverkar de varandra?

Ermira Behramaj
Sammanfattning
Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med
detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter
dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som
en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan
skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den
vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur
kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna
ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation
på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika
nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna.
Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har
på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i
många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas
bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och
befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför
är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska
i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan
komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående.
Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration
av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som
besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta
stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar
efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska
bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare
i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för
att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser,
fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie
hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas
inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn.
Nyckelord: vegetation, gröna fasader, terrasser och tak, hållbar arkitektur,
grön arkitektur, vegetektur, urbana miljöer, urban grönska, urban förtätning,
klimat och syd-Nordiskt klimat, mikroklimat, odlingszon, fysisk hälsa, psykisk
hälsa och välmående.
Abstract
The cities are growing and more and more structures made up of different
materials are being built, and with this follows the reduction of already
existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out
along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces
that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and
lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive
buildings that are replacing the vegetation that was once present on the
ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue
building and expanding our cities, without damaging and reducing the green
spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery
and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same
time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath
the building.
At the same time it is important to think about the impact that greenery has
on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries
around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where
there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the
beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the
purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in
architecture, but also examine the impact that this form of integration can
have on the human psyche and physical well-being.
The results of the conducted study shows a positive impact of the integration
of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the
respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the
field of architecture shows that this does in fact align with the work that
they either have conducted in the past or the work that they are striving
for. In addition, the results can through these be strengthened with the
help of the theoretic background that supports the study conducted, where
several researchers further the discussion in their research and highlight the
importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance
of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is
becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the
study supervisor and author hope that the question is brought to light more
and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically
the Swedish sector.
Keywords: vegetation, green facades, terraces and rooftops, sustainable
architecture, green architecture, vegitecture, urban environments,
urban greenery, urban densification, climate and south-Nordic climate,
microclimate, cultivation zone, physical health, mental health and well-being
Innehållsförteckning

1. Inledning 1
1.1 Syfte och mål 2
1.2 Frågeställning 3
2. Metod 5
2.1 Kvalitativa intervjuer som metod 5
2.2 Enkät som metod 7
2.3 Databassökning som metod 8
2.4 Etnografisk undersökning & förslag till förändring 8
2.5 Forskningsetiska utgångspunkter 10
4. Avgränsningar 12
4.1 Centrala begrepp och deras definitioner 13
5. Teoretisk bakgrund och litterör översikt 16
5.1 Växttäckta byggnader i Europa 16
5.2 Växttäckta byggnader i Sverige 20
5.2.1 Klimatet i Sverige 22
5.2.2 Halmstads klimat 22
5.2.3 Växtarter som är härdiga i sydsverige 23
5.3 Hälsa och välmående 25
6. Resultat 28
6.1 Den kvalitativa intervjun 28
6.2 Enkätundersökning 30
6.3 Genomgående analys av intervjuer och enkät 35
6.4 Det nya förslaget för Österskans 36
6.4.1 Platsanalys 37
6.4.2 SWOT-analys 38
6.4.3 Arbetsprocessen 39
6.4.4 En designprototyp 39
7. Diskussion 43
7.1 Vidareutveckling av studien 45
8. Slutsatser 47
9. Källförteckning 49
10. Bilagor 53

1. Inledning
Känslan som uppstår när man vistas bland grönska, när man känner lukten
av gräset och de olika växterna som finns i skogar, trädgårdar och parker
har varit en del av inspirationen till ämnet i fråga. Vikten i att bevara det vi
har runt omkring oss och rädslan av vad som kan komma att ske om allt
försvinner eller när allt är borta. När de resurser som vi har, har utnyttjats så
pass mycket att inget finns kvar, är de tankar och känslor som står till grund för
detta examensarbete. Marken och de grönytor som finns, blir allt mindre och
städerna växer mer och mer för varje dag som går. Vi kämpar ständigt med
problem med resurser och funderar över ifall eller hur mycket allt räcker till, för
oss idag och för kommande generationer. Det finns ett flertal presenterade
lösningar som kan tillföras för att bekämpa de klimatförändringar som sker,
men gör vi tillräckligt för att dessa lösningar skall verkställas är frågan? Vi
vet att växtlighet och grönska påverkar miljön positivt genom att minska
på de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Vi vet även att vi mår bättre
av att aktivt vistas bland grönska och natur, och även att implementering
av fler grönområden tillför fler livsmiljöer för bevarandet av den biologiska
mångfalden. Hur kan vi då på bästa sätt tillämpa fler grönområden, men
fortsätta bygga hållbara bostäder och arkitektur? Det är här som idén om
att tillämpa vertikala trädgårdar och grönska på tak och terrasser kommer
in.
Efter att under olika föreläsningar och kurstillfällen stött på byggnader
som arkitekten Stefano Boeri och hans studio Stefano Boeri Architetti har
designat (Boeri Architetti, 2021), där grönska har integrerats på byggnadernas
fasader, och själva integreringen av grönska i olika gestaltningsförslag under
programmet gång, så har ett stort intresse för ämnet väckts. Studion har
designat den första prototypen av vertikala trädgårdar som ligger i Milano i
Italien. Det var denna byggnad som inspirerade ämnet för denna studie, och
som ligger till grund för det designförslag eller den prototyp som utvecklas
under detta arbete. För den vertikala trädgården i Milano har vikt legat i
att främja samspelet mellan arkitektur och natur i den urbana miljön och
därmed skapa nya urbana ekosystem. Dessutom vill man med detta system
föra naturen närmare människan i staden och att relationen mellan naturen
och den byggda miljön skapar nya horisonter och landskap. Projekt som
detta har förmågan att genom växternas reglering av temperaturer minska
på antalet värmeöar som uppstår till följd av det solljus som fasader utgjorda
med glas reflekterar (ibid.).
1 2
Stefano Boeri Architetti presenterar en mängd olika positiva effekter av
att implementera denna sortens arkitektur till samhället, men hur denna
implementering tar sig i Sverige är en fråga som behöver utforskas vidare.
Därför utförs denna studie med svensk växtlighet och det svenska samhället
i fokus. Byggnadens förmåga att minska på de koldioxidutsläpp och dess
generella förmåga att förbättra luftkvaliteten i staden och därmed skapa ett
mer hälsosamt mikroklimat är några få anledningar till varför ett ämne som
detta innehar stor vikt i den byggda miljön. Koldioxidutsläppen påverkar
även luftkvalitén inomhus, där integreringen av grönska på fasaderna kan
komma att minska den effekt utsläppen har för vår inomhusmiljö. Dock är
detta något som inte belyses i detta arbete då fokus ligger på utomhusmiljön
och den gemensamma miljön. Vetskapen om att implementeringen av
grönska på fasader, terrasser och på tak fungerar i södra Europa, ger hopp
om att ett liknande projekt kan tillföras i Sverige, men med andra växtarter
och med människans hälsa och välmående i fokus.
Den slutgiltiga frågan, innan vi tar oss vidare in på nästa fas i detta arbete
är: Hur kan ett sådant projekt fungera i ett nordiskt klimat, där både somrar
och vintrar är kallare än vid medelhavet? För att en genomgående förklaring
av denna fråga skall kunna utföras behövs först och främst kunskap om
vad klimat är, och vilken sorts klimat vi har i den södra delen av norden, där
denna studie har sin utgångspunkt. Ett projekt som detta finns inte i staden
Halmstad som är den stad där projektet äger rum, eller i vilket fall som helst
är inspirationsplatsen för det designförslag som utförs.
1.1 Syfte och mål
Levande gröna väggar och tak tillför en ny sorts estetik till arkitekturen,
medan det samtidigt tillförs grönska på platser som är i behov av den och
har förmågan att påverka människan på samma sätt som skogar och parker
gör.
Detta arbete har som syfte att tillföra en ny metod för integrering och
bevarande av gröna områden i ett Sydvästsvenskt klimat, och samtidigt
fundera över ifall denna integrering har en positiv eller negativ inverkan på
oss människor och vårt fysiska och psykiska välmående. Målet med detta
examensarbete är således att belysa ämnet i fråga, tillföra allmänheten såväl
som andra arkitekter kunskapen om den påverkan vegetationen har på oss
människor, men även på vår omgivning. Slutligen även skapandet av fler
möjligheter för att liknande eller vidare forskning skall utvecklas inom ämnet.
Samspelet mellan själva integreringen av grönska och undersökningen över
människans välmående av denna integrering tillför en form av originalitet
till arbetet.
1.2 Frågeställning

Efter att ha inspirerats av olika befintliga byggnader i Europa och med tanke

på tidigare intresse för integrering av grönska i arkitekturen och intresset för

ämnet psykologi, så har följande frågeställning formats:

Vilken inverkan har integreringen av vegetation på arkitekturen?

Hur ställer sig Sverige gentemot resten av den Europeiska kontinenten

när det gäller integrering av grönska för att främja arkitektur, miljö och

människa?

Hur påverkas människans fysiska och psykiska hälsa av vegetation och finns

det något samband mellan dessa?

Vilken respons får en byggnad med grönska på fasad, tak och terrasser av

samhället?

Figur 1.
Illustration av Kapsylparken i Halmstad.
Ermira Behramaj. 2022. [Fotografi och Illustration]

3 4

2. Metod
Vid arbetets gång har ett flertal forskningsmetoder använts för att få fram ett
så utförligt resultat som möjligt. Ett samspel mellan olika teorier och generell
databassökning, intervjuer, enkäter och etnologiska undersökningar har
bidragit med både kunskap och kvalitativ data till forskningen. Med hjälp av
de ovannämnda metoderna skall ett försök att besvara frågeställningarna
utföras. Användningen av olika databassökningar som metod har gett mig
möjligheten att fördjupa mig i både integrering av grönska i arkitekturen
och även grönskans effekt på oss människor. Att sedan vidare analysera olika
platser och deras möjligheter, och slutligen även användandet av intervjuer
och enkäter för att skapa min egen forskning kring ämnet, har bidragit till
examensarbetets helhet.
Med kvalitativ forskning menar man att data som samlas är utgjord på mer
utförliga svar och inte är grundat på siffror utan snarare informanternas
personliga erfarenheter och känslor, både vad gäller intervjuerna och
även enkäterna. Utrymme för mer utförliga svar av informanterna skapas,
där frågorna i sig är fria och inte ledande på sådant sätt att svaren gynnar
hypotesen om att grönska faktiskt påverkar både arkitektur och människa
positivt.
2.1 Kvalitativa intervjuer som metod
Kvalitativ intervju som metod har förmågan att tillföra utförliga svar av
experter i ämnet och tillför både åsikter från informanten, men även kunskap
som denne har efter flera år av utbildning och erfarenhet inom arkitektur
och den påverkan som grönska har på arkitekturen och människorna som
den skapas för. Därför har valet av kvalitativ intervju som metod varit självklar
i detta arbete. Respondenterna i fråga har främst sökts via e-mail och även
via det sociala nätverket Linkedin, som sköter ens professionella nätverk.
Valet av respondenter har gjorts med vetskapen om att dem arbetar inom
Halmstads ramar, eller har kontor i Halmstad, för att mer utförligt kunna
besvara frågor som rör planerna som görs för staden och för att generellt
kunna besvara intervjufrågorna så utförligt som möjligt. Personerna som
intervjuas kommer benämnas som antingen respondenter, experter eller
sitt yrke/sin roll inom det företag de arbetar för.
Identifiering av personer som innehar erfarenhet inom ämnet arkitektur
och grön arkitektur eller landskapsarkitektur har skett, och har via e-mail
5 6
rådfrågats och stämt av möte via antingen videosamtal eller i verkligheten,
beroende på personens egna preferens och tillgänglighet. Ett flertal experter
har kontaktats under studiens process, och ett fåtal av dessa har besvarat
det mejl som skickats ut med positiva svar, dock slutade några svara vilket
har inneburit att en del intervjuer inte tagit plats. Inväntandet av svar och
tid och datum för intervjuer har tillfört en form av tidsbegränsning för att
kunna söka upp nya personer att intervjua. För denna studie har enbart två
intervjuer gjorts, vilket innebär att antalet svarande begränsar resultatet för
denna metod, och kan därmed inte generaliseras för en större del av det
arkitektoniska yrket.
För att bevara informantens och dennes företags integritet så har valet
gjorts att anonymisera dem. Detta så att svar som ges inte skall kunna
spåras tillbaka till informanten och att dennes svar inte skall reflektera hela
företaget och deras åsikt gällande ämnet i fråga. Den enda information som
kan delges är att informanterna båda arbetar inom ramarna för arkitektur
där den ena är examinerad praktikant och den andra planarkitekt, och att
kontoren de arbetar vid är belägna inom Hallands ramar.
Intervjuerna har gått till på följande sätt:
Informanterna och den studieansvariga utbyter trevligheter och presenterar
sig själva. Den studieansvariga informerar först muntligt om syfte med
studien och om den information som finns med i informationsbrevet som
sedan ges till informanten tillsammans med en samtyckesblankett som
informanten får läsa i lugn och ro och sedan skriva på om dem väljer att
acceptera och delta i studien. Informanten får även en blankett av den
studieansvariga gällande tillstånd av verksamhetschefen för företaget (som
skrivs på vid intervjutillfället).
Frågorna har skickats i förväg för att ge rum för förberedelse och gör det lättare
för informanten att bestämma om denne vill ta del av studien eller inte, och
även för att visa att frågorna inte skall ha möjligheten att ställas på ett sådant
sätt att de påverkar denne negativt eller reflekterar det arbete informantens
företag utför. Informanten har rådfrågats gällande föredraget språk på
intervjun, och denne har då valt det svenska språket. Den studieansvariga
har valt att fokusera på att föra en dialog med experten och har därför valt
att inte skriva ner och transkribera svaren förens intervjun är avslutad. Detta
innebär att svaren kommer att spelas in och bevaras till dess att studien
är avslutad. Informationen om inspelningen av intervjun är inkluderad
i informationsbrevet och skrevs på av experten i samtyckesblanketten.
Den dialog i form av följdfrågor som förs mellan respondenten och den
studieansvariga gör att strukturen för intervjun blir semi-strukturerad
(Bryman, 2018). Svaren kommer att vara skrivna på svenska som är det språk
som studien är skriven på och svaren presenteras på samma språk i resultatet.
Intervjuerna pågick i ungefär 35 respektive 30 minuter, där studieansvarig
behöll fullt fokus på respondenterna i fråga och tillförde klarhet gällande
punkter som kunde komma att kännas oklara för dem. Svaren presenteras
och analyseras under punkterna 6.1 och 6.3 i resultatet och frågor inför
intervjuerna finns inkluderade som bilagor (under bilaga 4), och ligger som
grund för enkäterna som utförs i nästa metod.
2.2 Enkät som metod
Enkätundersökning som metod har valts i syfte om att få någon form av
uppfattning om intresset för ”vegetationsarkitektur” och den marknad som
finns för den. Därmed få en bättre uppfattning om vad den breda allmänheten
tycker och tänker gällande vegetation och ett projekt som detta.
Enkäten utförs med hjälp av tjänster som Malmö universitet har lisens
för. Sunet Survey har använts för att säkra de känsliga personuppgifter
som tillhandahålls genom enkäten (frågor gällande hälsa), där svaren inte
lagras på internet och sedan används av olika företag för deras vinning.
Detta blir då i enlighet med den Europeiska Unionens GDPR-lag som
implementerades 2018. Samtyckesblanketten finns med på enkätens första
sida och presenteras även den i en bilaga (se under bilaga 2.1 och 2.2). De svar
som samlas in under de två veckorna som enkäten är uppe är helt och hållet
anonyma, vilket framgår i samtyckesblanketten. För att nå ut till så många
som möjligt, så används de två sociala nätverken Instagram och Facebook,
men även personliga kontakter, som gör detta till ett bekvämlighetsurval
(Bryman, 2018) av respondenter. Frågorna har varit formade på ett sätt som
visar att man inte är tvungen till att besvara dem, utan man kan frivilligt
välja ifall man vill eller inte vill delta, och hur mycket man vill berätta/svara
på varje fråga. Då personlig information inte samlas in om personen, som
exempelvis ålder, kön, etnicitet eller liknande, så finns inte möjligheten att
jämföra dessa med varandra för att dra en slutsats om det är någon skillnad
mellan olika åldrar, olika kön, eller olika etniciteter m.m, men detta är inte
heller relevant för just denna studie.
För att kunna nå ut till en bredare publik anses det vara relevant att använda
sig av de sociala nätverken. Användningen av ett snöbollsurval, som enligt
Bryman (2018) innebär att en mindre grupp respondenter, når ut till fler
och fler respondenter som därmed besvarar enkätens frågor, gör en mer
extensiv spridningen av enkäten möjlig och tillför en mängd olika åsikter
och erfarenheter till resultatet av studien. För att mer konkret förklara detta,
så delar den studieansvariga en länk till enkäten på sin personliga Facebook-
sida, som är öppen för andra att dela på sina sidor, där fler personer har
möjligheten att besvara frågorna, det vill säga ett snöbollsurval.
Frågorna som har utformats för enkäten är en blandning av en fråga med
olika svarsalternativ, och ytterligare nio frågor som kräver lite utförligare svar,
7 8
där en av dem inkluderar ett fotografi av Studio Stefano Boeri Architettis
”Vertical Forest” i Tirana, Albanien. Frågornas utformning gör det enkelt att
förstå dem och gör det lättare att besvara dem, även om respondenterna
inte har erfarenhet eller tidigare kunskap gällande ämnet. Frågorna och
deras utformning kan hittas under bilaga 5.1-5.3.
2.3 Databassökning som metod
Det första steget som tagits under studiens gång har varit att utföra en
databassökning med hjälp av ett antal nyckelord som kan kopplas till ämnet
vegetation, arkitektur och människa. Användningen av databassökning
som metod har varit relevant för denna studie som med hjälp av tidigare
forskning som utförts, kunnat förstärka resultaten till projektet. Genom
användningen av Malmö Universitets biblioteks databas Libsearch, så har
följande nyckelord använts för att hitta den litteratur som ligger till grund
för arbetet: vegetation, grönska, grönt, gröna väggar, arkitektur, urban,
mental hälsa och hälsa. En del av sökorden som använts har även inkluderat
engelska översättningar för att kunna hitta internationell forskning och
litteratur. En del av de nyckelord som använts på engelska har varit: mental
health, gren facades, green roofs, living facades, living roofs, architecture och
greenery. Olika litterära verk, forskning, rapporter och vetenskapliga artiklar/
akademiska tidskrifter har kommit till användning under efterforskningen
av material för studien, där en undersökning av författarnas bakgrund inom
deras expertis har utförts för att säkerställa verkens relevans i ämnet.
2.4 Etnografisk undersökning & förslag till förändring
För att vidare kunna förklara användningen av en etnografisk undersökning
som metod behöver vi förstå vad en sådan innebär. Billy Ehn & Orvar Löfgren
(1996) beskriver denna form av observation som ett sätt att studera de saker
som berör oss människor i olika kulturella och samhälleliga situationer.
Denna forskningsmetod kräver att man iakttar sin omgivning på olika sätt,
som att exempelvis lyssna, observera och granska med hjälp av synen och
egentligen alla sina sinnen, men även genom att anteckna det man iakttar
(ibid.). När det gäller arkitekter kan det vara vanligt att man även skissar det
man ser. När det gäller den undersökning som utförts inför denna studie,
har dock inte människor specifikt observerats utan snarare de fenomen som
generellt berör människan, grönska som finns på platsen och hur människan
interagerar med den, den valda platsens struktur och bebyggelse, rörelse på
platsen och känslan på den. Bilder och de material som samlats in för denna
metod finns under resultatet för det nya förslaget för Österskans (avsnitt
6.4).
Här valdes Halmstads gamla bussterminal vid Österskans för att utföra en
etnografisk studie på, där kommunen planerar att bygga ett ”hotell, saluhall,
konferens, restaurang, kafé och bar.” (Halmstad Kommun, april 2022).
Anteckningar, observationer, fotografier utgör dokumentationen av den
etnografiska undersökningen som gjorts på platsen. Platsen är för den
studieansvariga väl igenkänd, och då hon har personliga anknytningar
till den och har vistats där en hel del. Syftet med undersökningen har
varit att jämföra hur platsen ser ut och används idag, i förhållande till
hur kommunen förväntas att förändra platsen, och därmed skapa ett
designkoncept som skall samspela med kommunens planer, men samtidigt
ge planen ett nytt liv. Anledningen till detta är den negativa respons och
kritik som den ursprungliga planen har fått av stadens invånare, där ”Stefan
Pålsson (Socialdemokraterna), kommunalråd och 2:de vice ordförande i
samhällsbyggnadsutskottet” förklarar att den kritik som byggnaden har fått
av bland annat länsstyrelsen, kräver att förslaget för byggnaden omarbetas
(Andersson, 2022).
Under tiden som denna studie utförs är det ännu väldigt tidigt under våren,
vilket innebär att växtlighet ännu inte ligger i full utblomning och att staden
visuellt inte nått sin fulla kapacitet ännu, där man klart och tydligt ser den
växtlighet som den innehar. Dock är detta till viss del positivt, då det ger en
mer verklighetstrogen bild av det syd nordiska klimat vi har här i Sverige
under större delar av året. Detta tillför även möjligheten att forska vidare
kring vilka växter som behåller sina fina färger och sin utblomning även
under de kallare årstiderna.
Syftet med den etnografiska undersökningen av den existerande platsen
idag, är utvecklingen av ett förslag till förändring för att främja platsen
och för att tillföra något nytt till staden. En gestaltning av det redan
skapade förslaget för platsen görs och ändras i enlighet med den möjliga
integreringen av grönska och vegetation. Detta som en lösning för de stigande
koldioxidhalterna i luften i större och tätare städer, och även som en lösning
till den enhetliga arkitektur som byggs upp idag. Platsen är perfekt belägen,
där den ligger näst intill ån Nissan som sträcker sig långt in mot landet och
har sin början (eller slut) i Halmstad. Denna närhet till både Nissan och till
havet, medför en viss luftfuktighet, speciellt under de varmare årstiderna,
vilket förhoppningsvis skulle främja den växtlighet som tillkommer till detta
designförslag. För att bättre förstå hur en byggnad med grönska på dess
fasad, tak och terrasser, hade fungerat på en sådan plats, så krävs en form
av visualisering och ett designförslag. Förslaget tillför en visuell bild av hur
det kan komma att se ut i verkligheten. Därför har en platsanalys utförts
över den gamla bussterminalen i Österskans och även den närliggande
Picassoparken, för att undersöka de yttre omständigheterna kring platsen
och analysera den rörelse som finns och de verksamheter som kan komma
att påverkas.
Den dokumentation som utförs av platsen innefattar en mängd fotografier
av platsen, anteckningar gällande grönska och natur, möjliga stråk, rörelse,
ljud och buller, verksamheter m.m., en del skisser, visualiseringar (i senare
9 10
stadie och inte på plats), och även ritningar som utgör själva designförslaget.
Denna dokumentation och designprocess har sin inledning under den andra
veckan i April, då man ser tydliga tecken på vår, och ser sitt slut under den
andra veckan i Maj månad. Projektet som utförs har sammanlagt pågått i ca
4-6 veckor.
Utformningen av själva designen utförs stegvis. Första steget är som tidigare
konstaterats den analys som utförts av platsen för att sedan leda till steg
två i processen. Nästa steg är en kartläggning av platsen och de styrkor
och svagheter den medför, som leder oss vidare till själva utformningen
av objektet. Den utformning som framförs görs i enlighet med platsens
existerande attribut och form. Den stora triangulära formen ger ett
utrymme för strukturen att ta form. Med hjälp av programmet ’Sketch-up’
är möjligheten att visualisera byggnaden presenterad, och även med hjälp
av efterredigeringsprogrammen ’Photoshop’ och ’Illustrator’ från företaget
’Adobe’.
2.5 Forskningsetiska utgångspunkter
Denna studie har utförts i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) föreskrifter
gällande samhällsvetenskaplig forskning, där det ansvar som forskare
innehar presenteras i form av god forskningssed. Det informationsbrev som
distribuerats till respondenterna och informanterna under insamlandet
av data har innehållit information om studiens syfte, bakgrund och
ändamål. Respondenterna och informanterna har även fått information
om att medverkan i denna studie är fullkomligt frivillig, och att deras
godkännande för medverkan attesteras i form av antingen en signatur på en
samtyckesblankett (informanterna som intervjuats) eller själva besvarandet
och inskickandet av svaren från enkäten (respondenterna som svarade på
enkäten). Personerna har även fått information om att deras svar förblir
anonyma. Den information som framgår i samtyckesblanketten (se bilaga
x), framgår även i presentationen av enkäten, längst upp på sidan.
All information och data som har samlats in under studien, har utförts i
enlighet med den Europeiska dataskyddsförordningen DSF/GDPR (Svenska
DSF, Engelska GDPR är dock den abbreviation som förordningen är mest känd
för). Behandling av de personuppgifter som har samlats har skett med hjälp
av Malmö universitets dataskyddsförordningsregister och de ansvarande för
användningen av sagda personuppgifter. Detta med anledning av att en
försäkran sker om att uppgifterna har behandlats på rätt sätt och att de steg
som bör utföras för att uppfylla kraven av DSF, har hanterats på ett korrekt
sätt.
 Figur 2.
Illustration över Nissan i Halmstad.
Ermira Behramaj. 2022. [Fotografi och Illustration]

4. Avgränsningar

Då studien i sig redan är bred i sin utsträckning, har ett flertal avgränsningar
behövt utföras för att säkerställa att ämnet inte går förlorat och blandas
med alltför många olika forskningsinriktningar. Studien är avgränsad till den
sydsvenska staden Halmstad och det klimat som denna delen av Sverige
upplever. Med denna avgränsning behöver en specifik utformning av
projektet utföras, för att passa in med omgivande miljöer och den generella
karaktären av staden och mer specifikt stadsdelen Österskans. Tillförseln av
grönska till denna plats, som i dagsläget saknar liv, kan komma att bli positiv
då närliggande områden kommer kunna samspela med den nytänkta
designen.

En avgränsning som gjorts har varit exempelvis att utesluta forskning kring
skillnader på svar från enkäter och intervjuer mellan män och kvinnor, eller att
utföra en jämförande analys på dessa. Detta med anledning att det inte känns
relevant för just denna studie, då fokus ligger på den breda allmänheten, och
inte på hur kön ställer sig mot varandra. En annan avgränsning är att fokus
inte heller ligger i hur mycket ett sådant projekt kan komma att kosta, utan
fokuserar snarare på själva utförandet och det samspel med omgivande
miljö som uppstår. Dessutom avgränsas studien då funderingar inte uppstår
om hur ett sådant projekt omhändertas vid dess bebyggelse och under den
tidsperiod som den skulle komma att existera. Dock kan dessa komma att
vara relevanta då byggnaden som utformas kommer kräva en större budget
än en vanlig byggnad. Detta på grund av den extensiva integreringen av jord
som behövs för att främja växternas rotsystem. Liknande för att omhänderta
byggnadens utformning och den växtlighet som finns placerad på den.

Andra avgränsningar som utförs är att litteraturen är begränsad till en nyare

tids forskning, och ser inte långt tillbaka i tiden. I enlighet med de litterära
verk och den databassökning som gjorts, beräknas studiens material inte
innehålla information eller forskning fram till år 1980, däremot använder
studien material från år 1983 fram till idag. Detta innebär således att äldre
litteratur och forskning är avgränsad från studien.

En slutlig avgränsning är att en undersökning av eller en lösning för

bevattningssystem och liknande inte utförs i denna studie, då en separat
forskning bör göras för att inte denna studie skall sträcka sig i för många olika
håll, utan behålla den inriktning som den redan har. Även de möjligheter som
finns för renandet av luftkvalitén inomhus kommer att uteslutas i uppsatsen.

11 12
 4.1 Centrala begrepp och deras definitioner
Studien innefattar en del olika centrala begrepp som uppstår, därför tillförs ett
avsnitt där begreppen definieras och förklaras utifrån den studieansvarigas
uppfattning av dem, i förhållande till arbetets huvudämne.
Vegetation
Är alla de olika växtligheter som finns i naturen och även som interiöra inslag
i ens boende. Gräs, träd, buskar, blommor, och murgröna är en del av de
saker som kategoriserar vegetation. Begreppet utformar en tredjedel av det
centrala ämnet och är den del som beskrivs och undersöks mest i denna
studie.
Gröna fasader, terrasser och tak
Ordet ”gröna” är ett synonymt ord för vegetation, och syftar inte nödvändigtvis
till färgen grön, även om majoriteten av växtligheten är grön. Generellt
är definitionen av begreppet ”gröna fasader, terrasser och tak” en enkel
beskrivning av den grönska som på ett estetiskt sätt placeras på byggnader,
eller byggnadernas fasader, terrasser och tak. Idag används ordet ”grön”
mest när det gäller hållbar arkitektur som presenteras härnäst.
Hållbar arkitektur
Är arkitektur som följer de föreskrifter och mål som de förenta nationerna
(FN) har satt för att ”bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar
utveckling” (Svenska FN-förbundet, 2022). Dessa mål kallas för Agenda 2030.
Arkitektur som helt enkelt skall hålla med tiden och inte påverka miljön
negativt.
Grön arkitektur
Har egentligen liknande definition som hållbar arkitektur i att man talar om
byggnader som innehåller material som är bättre för miljön och att man
därmed inkluderar naturliga material i bebyggelsen, som exempelvis trä,
istället för material som skadar natur och miljö.
Vegetektur
Konceptet ’vegetektur’ innefattar majoriteten av den bebyggelse som
presenteras i detta examensarbete, vilka förespråkar för den extensiva men
nyskapande tanke om att applicera och integrera vegetation på arkitekturen.
Urbana miljöer
Urban i sin definition betyder helt enkelt stadsmässig eller kort sagt stad. I
studien betyder den urbana miljön, den miljö som finns i den större staden.
Inkluderat här är bebyggelsen, infrastrukturen och även de parker och
grönområden som hör till.
13
Urban grönska
Är den grönska som vi finner i innerstaden, parker, buskage och växtlighet
längs vägar och gator.
Urban förtätning
En ökning av innerstadens invånare. Allt fler personer flyttar från byar och
mindre städer till tätare och större städer, vilket innebär att stadsgränserna
utvidgas och att städerna blir större och större.
Klimat och syd nordiskt klimat
Klimat är de väder och temperaturförhållanden som ”drabbar” olika delar av
världen på olika sätt. Viktigt att nämna är den påverkan som grönska har på
klimatet och hur positivt integreringen av mer grönska kan påverka klimatet.
Det syd nordiska klimatet är i sin tur det klimat vi har i den sydliga delen
av Norden, mer specifikt Halmstad. Det råder drastiska skillnader i klimatet
i södra och i norra Sverige, ännu större skillnad ser vi mellan det nordiska
klimatet och klimatet nere vid medelhavet.
Mikroklimat
Ett mikroklimat är det klimat som finns i ett väldigt begränsat område, där
ytan sträcker sig från en millimeter till ungefär en meter. På denna plats
kan klimatet skilja sig markant från det omgivande klimatets. Växtligheten
på byggnader som ligger till grund för denna studie, påverkar klimatet och
luftfuktigheten, och reglerar temperaturer vid exempelvis marknivån när
det finns växtlighet placerat på den.
Odlingszon
Indelningen av de svenska landskapen i de åtta odlingszonerna som
Riksförbundet Svensk trädgård presenterar för att kunna vägleda till rätt
odlingszon för respektive växt och deras förutsättning för överlevnad i
respektive zon.
Hälsa och välmående
Den påverkan som växter och växtlighet har på människan och den effekt
den har på vårt välmående. Den tredje delen av arbetet som studeras, där
vikt ligger i att kunna bevisa att grönska/vegetation har en positiv inverkan
på människor, både fysiskt och psykiskt.
14
 Figur 3.
Bosco Verticale i Milano, Italien.

5. Teoretisk bakgrund och litterär översikt

Bakgrunden till denna studie presenteras i form av tidigare forskning som

fungerar som inspiration till den, där dessa bevisar studiens relevans i
samhället. Dessutom sker en beskrivning av de centrala begrepp som tidigare
presenterats, med hjälp av den forskning och den teoretiska bakgrund som
funnits.

Först och främst presenteras en rad byggnader med levande fasader, som är
täckta av grönska runt om i Europa, och en beskrivning av tankeprocessen
bakom byggnaderna och även generell information om dem. Därefter
kommer en liknande presentation av växttäckta byggnader som finns runt
om i Sverige, i nästa delavsnitt, men även en omfattande efterforskning om
det klimat vi har i de sydliga delarna av landet, och en lista på möjliga växter
som är tillräckligt härdiga för det klimat vi har. Nästa delavsnitt analyserar
staden Halmstad och det klimat som karaktäriserar staden. Slutligen tillförs
ett avsnitt som beskriver den påverkan som grönska har på människans
hälsa och välmående.

5.1 Växttäckta byggnader i Europa

Den påverkan som vegetationen har på arkitekturen kan ses på olika håll
i Europa. Ett exempel är den byggnad som inspirerat denna studie: ’Bosco
Verticale’ i Milano. Byggnaden är den första prototypen av de vertikala
skogarna som faktiskt byggts, som från italienskan simpelt översätts till ’den
vertikala skogen’ på svenska. Studion Stefani Boeri Architetti har även en
rad med liknande projekt som är under konstruktion i exempelvis Albanien,
Schweiz och i Nederländerna, länder med väldigt olika klimat. De vertikala
skogarna byggs i hopp om att främja det förhållande som människor
har sinsemellan, men även det förhållande människan har till andra arter
(Stefano Boeri Architetti, u.å.) . Strukturen i Milano är placerad i området Porta
Nuova, och är utgjord av två separata byggnader i olika höjd. På byggnaden
har man planterat ungefär 20.000 växtligheter av olika slag och storlekar
på en yta på 3000 kvadratmeter. Denna stora massa av grönska har som
uppgift att positivt påverka luftkvalitén genom att minska på den effekt som
luftföroreningar har, genom att absorbera koldioxid och partiklar i luften.
Därefter producerar växterna syre som tillför ett mer hälsosamt mikroklimat.
Växtligheten som befinner sig på byggnaden har valts ut för att bäst klara det

15 16
klimat som finns i staden. Den växtbaserade fasaden är utgjord på ett sätt
som filtrerar solens strålar istället för att reflektera dem, och skapar därmed
ett mikroklimat som är välkomnande och som inte påverkar miljön negativt.
Byggnaden har på dess fasad ett omfattande antal fönster och terrasser/
balkonger som gör förhållandet mellan inomhus- och utomhusmiljön mer
prominent, och skapar en fantastisk utsikt över grönskan och staden i sin
helhet. Thomas Schröpfer (2006) skriver i boken ’Dense + Green: innovative
building types for sustainable urban architecture’ om Bosco Verticale och
hur tvärtemot ens förväntan, så kamoufleras ”byggnadens program” istället
för att den djupgröna skiktningen fungerar som ett planteringssystem som
”omartikulerar byggnadens ekologiska funktion”. Enligt författaren agerar
byggnaden i sin ensamhet som kärnan i den ekologiska funktionen (ibid.).
Med hjälp av boken skriven av Thomas
Schröpfer (2006), har identifiering
av ett flertal växttäckta byggnader i
Europa utförts. I Amiens, Frankrike,
möter vi en tillbyggnad till hotellet
’Hôtel Bouctôt-Vagniez d’Amiens’
som är hem till ’Picardies Regionala
Handels- och industrikammare’.
Chartier-Corbasson Architectes
har varit de ledande arkitekterna
för projektet. Denna tillbyggnad
vars väsentliga karaktäristiska
drag representeras i form av en
fasad med levande grönska, har
förmågan att förena det gamla
med det nytänkande, och även
förena byggnaden med naturen.
Schröpfer (2006) förklarar i sin
fallstudie gällande byggnaden att
en studie som Teknologiinstitutet i
Karlsruhe, Tyskland utfört, funnit att placeringen av grönska eller gröna väggar
där koncentrationen av föroreningar är som högst har en större inverkan på
luftkvalitén än gröna tak har eller exempelvis grönska i parker. Mer än en miljon
människor dör varje år som konsekvens för den effekt som luftföroreningar
har på människor visar en rapport som Världshälsoorganisationen, WHO
(2017) har utfört, som handlar om de interventioner som utförs eller bör
utföras i grönområden och för hälsa.
och inte sammansvetsad med
intilliggande byggnad på något
sätt. Capella Garcia Arquitectura är
de som utvecklat strukturen, och
även konceptet ’vegetektur’ som
är ett spel på orden vegetation och
arkitektur. Likt andra gröna väggar
som tidigare presenterats har denna
struktur förmågan att förbättra
stadsbilden markant, att minska
på de växthusgaser som påverkar
vår miljö och samtidigt förbättra
luftkvaliteten. Strukturen har även
förmågan att attrahera olika djurarter
och kräver inte mycket underhåll för
att klara sig och växa till sig (Chow,
2012).
CaixaForum i Madrid, Spanien är kontrasterande till den ovannämnda
byggnaden främst en vertikal fasad som grönska har applicerats på hela ytan
av fasaden. Denna byggnad har designats av arkitekterna Jacques Herzog
och Pierre de Meuron, medan Patrick Blanc står för den vertikala växtväggen.
Fasaden är utgjord av mellan 15 000 till 17 000 växter, och nästintill 300 olika
arter. Hänsyn till det hårda klimatet i Spanien har fått tas, där man oftast
erfar höga temperaturer om sommaren, och väldigt kyligt om vintern.
Figur 4.
Handels- och industrikammaren i Amiens,
Frankrike.

’Green side wall’ eller ’Jardí Tarradellas’ i Barcelona, Spanien är en Figur 5.

tillbyggnadsstruktur konstruerad av galvaniserat stål som är prefabricerat. Jardi Tarradellas i Barcelona, Spanien.
Denna struktur fungerar som ett stöd för den vertikala trädgård som placerats Figur 6.
på den. Väggen är ungefär 21 meter i höjd och inkluderar ett fertiliserings- och CaixaForum i Madrid, Spanien.
bevattningssystem på de olika nivåerna som utgör den där vegetationen har
möjligheten att växa och frodas. Denna tillbyggnadsstruktur är fristående

17 18
 5.2 Växttäckta byggnader i Sverige

Växttäckta byggnader verkar inte synas lika mycket i Sverige som i andra
delar av Europa och världen. Byggnader vars utformning skapats kring
vegetation, likt de olika exempel som presenterats i föregående avsnitt,
verkar inte alls finnas i Sverige. Här finns dock ett antal väggar som är täckta
med exempelvis murgröna som sakta växer sig upp på husväggarna, eller
grönska som blivit placerad längs husväggar i efterhand. Några sådana
exempel finner vi i Malmö, Stockholm och Lund. I Malmö finner vi grönska på
fasaden på Malmborgsgatan i Malmö (se figur 7), där murgrönan har växt till
sig och täcker nu hela byggnadens fasad och letar sig vidare till intilliggande
byggnad. Stadshuset i Stockholm har även den ett flertal fasader där grönska
härjar och sakta men säkert tar över byggnadens fasader. Dessutom finner
vi det historiska Universitetsbiblioteket i Lund, vars fasad utsmyckas av
vegetation som klänger sig fast på fasadens tegelstruktur.

Byggnader som på något sätt kan liknas till de byggnader som finns runt om
i Europa verkar inte finnas i Sverige, däremot är vi på väg mot rätt riktning
och detta attesterar följande byggnader för:
Parkeringshuset Dockan i Malmö är
även den en byggnad vars fasad har
någon form av integrerad grönska
som beklär den. Själva byggnadens
fasad är utgjord av stålmaterialet
corten eller ’rosttrögt stål’ och även
till viss del av klarglas (Krook & Tjäder,
u.å.). Användningen av materialet
knyter an parkeringshuset till platsens
historia. Ena halvan av byggnadens
totala fasad är klädd i klätterväxter som
enligt arkitekterna skall samspela med
parken som ligger öster om byggnaden.
Kombinationen av det rostliknande
materialet och växtligheten tillför en
skräckkänsla, trots beskrivningen som
gjorts av Krook & Tjäder (u.å.) som beskriver byggnadens miljö som trygg
på grund av dess ”[…] god[a] överblick över parkeringsytorna och detta
tillsammans med den ljusa interiören gör att miljön känns trygg.” (ibid.).

Figur 7. Figur 9.
Malmborgsgatan i Malmö. Stadshuset i Stockholm

Figur 8. Figur 10.

Universitetsbiblioteket i Lund Parkeringshuset Dockan i Malmö

19 20
 Kulturhuset ’Funnys äventyr’ på 5.2.1 Klimatet i Sverige
handelsplatsen Mobilia i Malmö,
som är ett kulturhus för barn, har För att designförslaget skall fungera i det sydsvenska kustklimatet har en
utformats med barnens bästa i fokus. extensiv undersökning och efterforskning gjorts. När det gäller det klimat
Med denna nybyggnation tillför som vi i Sverige har så berättar Sveriges meteorologiska och hydrologiska
man ett roligt lärcentrum för barn, institut, SMHI (april 2021), att de vindar som drar över landet främst är
där man förvandlar lek till kunskap, ”sydvästliga eller västliga vindar” och att den närhet som Sverige har till
och kunskap till lek. Den har en Atlanten därmed medför ett mildare klimat under de kallare månaderna.
grön gestaltning, där hela fasaden På grund av det skifte vi har i klimatet på senare tid, så förekommer långa
är utsmyckad med olika växtarter, perioder av torka, speciellt i de södra delarna av landet, trots det annars
närmare bestämt ”60 olika växtarter nederbördsrika klimat vi årligen får erfara. Det södra kustklimatet i Sverige är
[…] de 8000 växterna har planterats i enlighet med Köppens klimatsystem (som skapades 1982, och som klimat-
för hand” (Mobilia, 2021) och står klassificerar jorden in i olika klimattyper), klassat som huvudklass C, eller
verkligen ut bland omkringliggande byggnader vars fasader är klädda i mer specifikt varm-tempererat klimat, där den lägsta medeltemperaturen
tegel. Greenworks som tagit del av projektet tillsammans med Mobilia har ligger på över -3°C, och kontrasterande den hösta som ligger på över 10°C
tillfört ett vatten och näringssystem till fasaden, som förser växterna med (SMHI, februari 2022). I kontrast till detta har större delar av landet klassats
olika mängder vatten och näring som regleras beroende på ”årstid och med huvudklass D, som då är kall-tempererat klimat, med barrskog (ibid.).
temperatur”(ibid.).
Det sker en kraftig skiftning i temperaturen i Sverige, och detta på grund
Pumphuset på Sundstorget i Helsingborg är en offentlig toalett som man av våran placering vid polarfrontzonen. Temperaturen i Halland låg under
integrerat grönska på dess fasad, och är den första av sitt slag i Helsingborg. normalperioden, år 1961-1990, på cirka 10°C som årsmedeltemperatur, där
Valet av plats gjordes då platsen är en där mycket rörelse av invånare såväl detta är som varmast i landet, medan den nordligaste punkten i Sverige låg
som besökare av staden sker. Inspirationen eller syftet med byggnaden har på ca -8°C i årsmedeltemperatur (SMHI, april 2021). När det sedan gäller
varit att på något sätt införa nya och nederbörden i landet, regnar det i stort sätt året om, men som mest under
mer moderna lösningar för att minska sommar- och höstmånaderna, med ett medelvärde för nederbörden på cirka
på miljöpåverkan och främja klimatet. 900-1000 mm årligen. Även denna statistik kommer från normalperioden
Vikten av att integrera grönska på år 1961-1990. I jämförelse med normalperioden, har temperaturen stigit
detta sätt i staden och att sprida markant mellan 1-2 grader runt om i landet. Detta syns tydligt då perioderna
kunskapen om denna metod belyser med snö, har minskat drastiskt, speciellt i de södra och mittersta delarna av
Helsingborg Stad på sin hemsida Sverige (ibid.).
(Helsingborg, 2018). Dem har även
inkluderat en lista på de växter som
har planterats på byggnaden, som 5.2.2 Halmstads klimat
till stor del överensstämmer med
den växtlighet som benämns i denna Halmstad är en av Sveriges sydvästra kuststäder, som likt Malmö påverkas av
studie. vindar och regnskurar. Däremot är Halland enligt kunskapsbanken på SMHI
(mars 2022) den bebodda del i Sverige där det finns mest nederbörd. Vid
kusten ligger medeltemperaturen på -1°C i januari och 15-16°C i juli månad. Då
vindarna som mest blåser från väst, är det kyligare mot kusten där området
som studeras ligger än vid gränsen mot Småland (ibid.). Därför är det extra
Figur 11. viktigt att växter som är härdiga under dessa omständigheter placeras på
Funnys Äventyr vid Mobilia i Malmö platsen.

Figur 12. Halmstad kommun tar upp frågan om klimatanpassning och de viktigaste
Pumphuset på Sundstorget i Helsingborg fokusområden för att minska på de klimatförändringar som staden får
uppleva. Förutom de punkter gällande hälsa och välmående, och även

21 22
kultur- och naturmiljö, som denna studie belyser, så har man även valt att
fokusera på ”bebyggelse, byggnation och samhällsplanering”, ”infrastruktur
och tekniska försörjningssystem” och ”organisation” (Halmstad, maj
2022). Halmstads innerstadsområde är ett av de prioriterade områden
som kommunen fokuserar på där risken är betydligt större för exempelvis
översvämning (med tanke på närheten till havet och ån Nissan), högre
temperaturnivåer om somrarna och därmed torka eller brist på dricksvatten
då Halmstad förlitar sig på grundvatten (ibid.).
5.2.3 Växtarter som är härdiga i sydsverige
Figur 13.
Karta över växtzoner.
23
Enligt Riksförbundet Svensk Trädgård (2021 ) är Halmstad inkluderad i odlings/
växtzon 1, vilket innebär att klimatet är av den mildaste varianten för Sverige.
Informationen gällande växtzoner kommer till hands som vägledning vid val
av växter för en specifik plats. Tar man de växter som presenteras ovan som
exempel så behöver dem endast benämnas inom växtzon 1 för att klara sig i
den zonen. I många fall står det upp till exempelvis zon 5, vilket i sin tur innebär
att växten i fråga klarar att vistas från zon 1 till zon 5. Zonerna presenteras på
föregående sida, i ett diagram över de åtta odlingszonerna som Sverige är
indelat i, inklusive fjällregionen i landets kallaste och nordligaste delar (ibid.).
I detta delavsnitt har även efterforskning kring val av växter för en likartad
byggnad (likt de vertikala skogarna) utförts, då denna kunskapen behövs
för att kunna tillföra rätt växtarter till det tänkta designförslaget. Med tanke
på det milda klimatet i Sydsverige så klarar en stor mängd växter årets alla
temperaturer och klimat. En del av växterna som tål vinterns klimat och
generellt är vintergröna listas upp här nedan:
Klätterbenved. Som är en buske vars blad håller sig gröna även på vintern.
De vitbrokiga bladen skiftar under de kallare årstiderna till rosabrokiga blad.
Denna växt tar sig i växtzonerna 1 till 4.
Vintergröna. Vars namn avslöjar att den tål att övervintras. Vintergröna är
en marktäckare som har liknande bladverk som klätterbenveden. Klarar sig
upp till zon 8.
Skvattramalpros och rododendron. Har vintergröna, härdiga blad och
blommar under vår och sommar.
Japansk buskrosling. Klarar sig egentligen endast i odlingszon 1, vilket
passar sig för denna studie då Halmstad ligger i zon 1.
Smällspirea. En vanligt förekommande växt i Svenska hushåll då den är
väldigt härdig och kan gå upp till odlingszon 6. Finns olika varianter i olika
färger.
Slånaronia. Är likt smällspirean väldigt tålig, och tål till och med torka väldigt
bra. Får blommor och även bär som är ätbara.
Klematis. En klätterväxt som även finns som marktäckare. Tål vinterklimat,
men rötterna kan behöva täckas för att tillföra skydd till dem.
Kaprifol. Klarar sig till zon 4 beroende på sort. Finns väldigt många varianter,
och fungerar likt klematis som klätterväxt.
24
Lysing. Klarar sig både i direkt sol och helskugga och är precis som de
ovannämnda växterna väldigt härdig i det nordiska klimatet.
Julros. Blommar även på vintern då snön ligger som ett täcke på marken.
Julrosen är en perenn växt vilket innebär att den återkommer. Finns olika
sorter som är olika härdiga.
Tuja. Är en vintergrön häck som är en av de vanligaste vid plantering av
häckar.
Buxbom. Kräver inte mycket hantering då den växer långsamt. Den är även
väldigt härdig i både kyla och värme.
Enen. Ännu en vintergrön barrväxt. Som träd kan den, beroende på sort, bli
upp till ungefär 14 meter i höjd, dock blir den mer vanligt förekommande
ca 6 meter hög. Enbusken däremot blir upp till 9 meter i höjd och 6 meter i
bredd. Växtzon 1-7.
Fler växter som är härdiga och tål det klimat som finns i Halmstad är
exempelvis, lagerhägg, blå järnek, trådcypress, dvärgtall, murgröna,
häckoxbär, gräs och vissa varianter av prydnadsgräs.
5.3 Hälsa och välmående
Grönska och vistelse bland vegetation medför en rad olika fördelar för såväl
människa som miljö. Denna exponering till naturliga miljöer medför positiva
förändringar av människans fysiska hälsa, i form av ”minskat blodtryck,
minskad risk för typ 2 diabetes, och ökning i födelsevikt”, såväl som positiv
inverkan på vårt mentala tillstånd i form av ”minskade ångestnivåer, ökad
återhämtning av uppmärksamhet, kognitiva funktioner och positiv attityd” i
enlighet med Andrew Larkin och Perry Hystad (2017)’s artikel som utforskar
den betydelse som synen på grönska i ett urbant rum har för människans
hälsa, och utvärderar denna exponering. Grönska har även förmågan att
påverka luftföroreningar i form av exempelvis koldioxid, och även effekterna
på urbana värmeöar. Andra verkningsmekanismer inom ramarna för
hälsa som grönskan påverkar är ”direkta psykologiska interaktioner”, inom
ramarna för dessa inkluderas hantering av stress i form av minskade nivåer
av stresshormoner och även gällande den återhämtning av uppmärksamhet
som visuell stimulans medför (ibid.).
Världshälsoorganisationen, WHO (2017), har identifierat att det finns en brist
på urban grönska som i sin tur påverkar människans hälsa och välmående
negativt. Tillsammans med Annette Rebmann och Anne Cleary har WHOs
Matthias Braubach (2016) utfört en recension som ämnar till att ”samla och
presentera exempel av Europeiska fallstudier om urbana grönyteingrepp
25
och att summera huvudfynd och lärdomar av denna lokala grönyteingrepps
praxis och erfarenheter”. Resultatet för denna recension har varit att
interventioner för urbana grönytor främst gjorts i parker eller liknande. Dock
ser man implementeringen av grönytor vid skolor, sjukvårdsanläggningar
eller gamla industriområden. Författarna beskriver även de olika objektiven
som relaterar till de miljömässiga förmåner som uppstår vid denna
implementering och även främjandet av en mer aktiv livsstil för människor.
Dessutom rapporterar författarna om mer jämlika siffror i hälsa och
välmående i förhållande till den mångfald samhällsklasser som presenteras
(ibid.).
En större mängd forskare har diskuterat den påverkan som grönska och
natur i den urbana miljön har på vår hälsa. Denna diskussion baseras på
teorin om miljöpsykologi vid kontakt med naturen. I forskningen som utförts
av Rachel Kaplan och Stephen Kaplan (1989) i ’The experience of nature’, sker
en beskrivning av hur man känner sig mer lycklig, gladare, och mer hälsosam
av att ha en överblick över naturen på jobbet. Dessutom bevisar dem i sin
studie att det finns en positiv korrelation mellan exponering av grönska och
natur, och människans välmående, där dem konstaterar att naturlig miljö
har förmågan att positivt påverka vårt humör, och även förbättra vår förmåga
att fokusera.
Liknande har Ulrich (1991) i ’Stress recovery during exposure to natural and
urban environments’ utforskat den välgörande effekt som grönska har
på vår hjärna när vi betraktar den. Här introducerar han även den teori
han utformat kring reduktionen av stress som han benämner SRT (Stress
Reduction Theory). Denna teori har förmågan att förklara känslomässiga
och psykologiska reaktioner till stadsrummet och de naturliga utrymmen
som staden innehar.
Fortsättningsvis påvisar Lene Lottrup, Patrik Grahn och Ulrika K. Stigsdotter
(2012) i deras forskning en positiv påverkan av utomhusmiljö på människans
välmående och stressnivåer. Författarna belyser olika miljöpsykologiska teorier
för att stärka den forskning de själva utfört. De talar om teorin om ”Attention
Restoration” som kan översättas till återställande av uppmärksamhet. Denna
teori präglades av Stephen Kaplan (1995), och beskrivs som två olika former
av uppmärksamhet. ’Riktad uppmärksamhet’ beskrivs som en hantering av
faktorer i miljön som kan upplevas störande eller möjligen krävande (Lottrup
et al. (2012). Ofrivillig uppmärksamhet beskrivs i sin tur som en form av ’hård
förtjusning’ som kan upplevas. Ett exempel på ofrivillig uppmärksamhet kan
vara när man vistas bland växter i skogen eller när man hör ljudet av fåglar
som kvittrar bland träden. En annan teori som Lottrup et al. (2012) beskriver
är ”Aesthetic Affective Theory” som år 1983 präglades av Roger S. Ulrich. I
sin teori förklarar Ulrich (1983) hur miljöer, där man känner sig säker, tillför
avslappning och återhämtning från stress och ångest. Han menar med detta
att känslorna är det styr den interaktion som människan har med miljön.
26
 Figur 14.
Illustrerad vy över Halmstad slott.
Ermira Behramaj. 2022. [Fotografi och Illustration]

6. Resultat
Resultatet redovisas i detta kapitel, där den egna forskningen i form av
intervjuer, enkäter och designförslaget står i fokus, och tillhörande förslaget
kommer även den etnografiska undersökning av Österskans i Halmstad
som utförts. Det första avsnittet presenterar det resultat som framkommer
efter intervju med experter inom området arkitektur och vegetation, som
analyseras utifrån ämnet. Därefter redovisas de svar som strömmat in under
den veckolånga perioden som enkäten har varit aktiv för allmänheten att
besvara. Sammanvävt i de olika avsnitten finns den teoretiska bakgrund
som står som pelare för de svar som samlas in av både experter och de
respondenter som besvarar enkäten. Därpå faller resultatet från den
etnografiska undersökningen in i nästa avsnitt och kapitlet för resultatet
avslutas med den designförslags prototyp och gestaltning som framkommit
under studiens gång.

6.1 Den kvalitativa intervjun

Ett flertal experter inom ramarna för arkitektur och landskapsarkitektur har
kontaktats som bedömts vara kompetenta för att kunna besvara de frågor
som ställs på ett utförligt och noggrant sätt. I detta fall har endast ett fåtal av
experterna svarat, dock har endast två av dessa haft möjligheten att besvara
frågorna som ställts. De svarande är en relativt nyexaminerad arkitekt som
för tillfället utför en praktik i Halmstad och även en erfaren planarkitekt,
som är utbildad landskapsarkitekt. Praktikanten kommer att fortsätta kallas
praktikant under resterande delar av studien och planarkitekten kommer i
fortsättningen att kallas för experten.

När det gäller att definiera grön arkitektur talar båda informanterna om
hållbarhetsaspekter inom arkitekturen och implementeringen av grönska till
olika områden i staden, där experten talar om ekosystemstjänster och deras
vikt för detta arbete. Eksosystemtjänster är enligt Naturvårdsverket (u.å.) de
som tillför olika tjänster som gör livet möjligt för människan. Några av dessa
tjänster är exempelvis växternas förmåga att rensa luften och filtrera vatten,
att bin pollinerar blommor och att trädens rötter förhindrar erosion då de
håller jorden på plats. Experten fortsätter med att påpeka att stor vikt ligger
i att analysera vad ekosystemtjänsterna bidrar med för både människa och
miljö, och sedan att själva utformningen och designen av de projekt som
presenteras i denna studie blir väldigt intressanta för arkitekturen och tillför

27 28
mer liv till stadsrummet. Praktikanten talar om själva samspelet mellan
natur och arkitektur, och hur balansen mellan dessa skapar grön arkitektur
i sin helhet. Balansen mellan tillförseln av levande fasader och de materiella
val som görs vid utformningen av en byggnad.
Den erfarenhet informanterna besitter är presenterad på olika sätt. Både
i form av utbildning och de projekt de tagit del av under deras arbete
med arkitekturen. Experten beskriver tidigare studier som utförts under
deras utbildning och att den liknar sig till denna studie då den utforskar
möjligheten att tillföra grönska på andra nivåer än på marknivå, då en stor
del av grönytorna byggs bort. Här beskrivs möjligheterna som uppstår vid
tillförseln av grönska på fasader, eller generellt på strukturer och att detta
bidrar med en ökning eller i alla fall en förflyttning av de ekosystemstjänster
som finns på marken. Praktikanten menar kontrasterande i sitt svar att
bevittnandet av ett liknande projekt eller studie gällande ämnet inte varit
aktuellt, men att implementeringen av ett sådant projekt beror till stor del
på kunden och dennes önskemål för utformningen av en sådan struktur,
vilket stämmer överens med det experten säger.
Hur arkitekturen och människan påverkas av vegetationen förklarar experten
genom tillförseln av levande rum och även vikten av att vistas bland natur för
människans hälsa och välmående. Här belyses minskningen av stressnivåer
hos människan, men även den estetiska designen av utformningen av
vegetation på arkitekturen. När det gäller psykiskt välmående talar experten
fortsättningsvis om tryggheten man kan komma att uppleva i naturen,
eller bland växtlighet när miljön blir trevlig och inte övertagande. Experten
fortsätter med att nämna att förmågan förflytta sig mellan olika nivåer och
möjligheten att komma bort från den hektiska gatumiljön till en mer rofylld
plats.
Informanterna var båda väldigt positiva för tillförseln av ett förslag som detta
i Halmstad, och anser att det inte finns någon begränsning till vilken stad
eller plats som ett sådant projekt kan utformas. De anser även att ämnet i
fråga är väldigt aktuellt och viktigt, men att kunskapen och exponeringen
inte är tillräcklig. Experten menar i sitt svar gällande frågan om ämnet
är aktuellt eller inte att anledningen till att liknande projekt inte är lika
populära eller vanliga är på grund av ekonomin och den budget som man
oftast tillför till utformningen av olika projekt. Likt experten diskuterar även
praktikanten vidare om samarbete mellan olika aktörer i byggbranschen
som exempelvis planarkitekter och landskapsarkitekter, eller den privata
sektorn och kommuner.
29
6.2 Enkätundersökning
Enkäten har utförts i syfte om att förstå vilken påverkan grönska har på
olika individer och därmed besvara den frågeställning som framställts: ”Hur
påverkas människans fysiska och psykiska hälsa av vegetation?” och ”finns
det något samband mellan vegetation och människans psykiska och fysiska
välmående?”. Dessutom behövs en uppfattning om det allmänna intresse
som finns för utformningen av en växt-täckt byggnad och om det finns
någon marknad för den. Enkäten har publicerats i ett nytt händelseinlägg på
de sociala plattformarna Facebook och Instagram varje dag under två veckor,
där länken till enkäten presenteras med en visualisering av ’den vertikala
skogen’ i Tirana i bakgrunden och en kortfattad beskrivande text om vad
som skall besvaras i enkäten och syftet med den. När man sedan trycker på
länken i inlägget kommer man till första sidan som inkluderar informationen
man finner i en samtyckesblankett, där det står att besvarandet av frågorna
och inskickandet av svaren innebär ett godkännande och att ett samtycke
ges om att svaren får inkluderas i studien. Den första frågan innehåller fyra
påståenden som man kan besvara i form av ’radioknappar’ som besvaras
genom att bestämma vilket påstående som stämmer in på ens egna
erfarenheter och känslor (stämmer helt, stämmer delvis, neutral, stämmer
delvis inte, stämmer inte alls och vet ej). Övriga frågor besvaras med hjälp
av egna ord och sista frågan innehåller även den bild som presenterades
i inlägget på de sociala plattformarna, med en ruta för motivering av
respondenternas åsikt om denna sortens bebyggelse. På kommande sidor
presenteras först svaren från de två första frågorna med påståendena i form
av staplad linjediagram, som lodrätt beskriver antalet svarsalternativ och
vågrätt beskriver hur påståendet stämmer överens med respondenterna.
30
Fråga 1a. Den stad jag bor i hade kunnat ha fler grönområden.
Svaren på denna fråga har mestadels varit positiva, med ett fåtal utliggare
eller ’outliers’ som det heter på engelska, där de flesta tycker att städerna
i Sverige hade kunnat ha fler grönområden. 13 av de 41 som har svarat på
enkäten tycker att påståendet stämmer helt, 13 personer tycker att det
stämmer delvis, 11 personer var neutrala och tycker varken det ena eller det
andra, och 2 personer vardera tycker att påståendet delvis inte stämmer och
stämmer inte alls. Då flertalet är positiva till integrering av mer grönområden
så kan vi konstatera att intresset finns.
Figur 15.
Diagram 1.
Ermira Behramaj.
2022.
Fråga 1b. Den stad jag bor i hade kunnat ha färre grönområden.
Likt föregående fråga så är majoriteten av respondenterna enade om ett
svar, och även detta svar visar att personerna är positiva till mer grönska,
med 4,88% som verkar tycka att det finns för mycket grönska i den stad där
de bor.
Figur 16.
Diagram 2.
Ermira Behramaj.
2022.
31
Fråga 1c. Jag har närmare än 300 meter till närmaste park eller
naturområde.
Denna fråga är utformad för att förstå hur pass nära respondenterna har
till någon form av grönska, och efter att en analys av svaren gjorts, kan vi
konstatera att de flesta inte har lång till olika grönområden. 22 av de 41
respondenterna har mindre än 300 meter till närmaste grönområde, 11
personer har lite mer än 300 meter, 2 svarande har varken för långt eller
för nära till grönska och 6 personer verkar ha mycket längre till närmsta
grönområde.
Figur 17.
Diagram 3.
Ermira Behramaj.
2022.
Fråga 1d. Jag vistas gärna där det finns grönska.
Det är först nu som man ser den positiva inverkan som grönska har på
människor. Så pass att alla på något sätt gärna vistas där det finns vegetation,
natur. Av de 41 respondenterna, instämmer 31 personer helt och hållet till
påståendet om att vilja vistas där det finns grönska.
Figur 18.
Diagram 4.
Ermira Behramaj.
2022.
32
Fråga 2. Bor du i villa, radhus, lägenhet eller fritidsboende?
Av de 41 respondenterna, bor 25 i lägenheter, 13 personer bor i villa, två
personer bor i radhus, och en person skrev in ett eget svar där denne
berättade att hen bor på en gård. Vikten här ligger i att identifiera var det
finns mest grönska, i vilka områden och ifall det är tillräckligt nära.
Figur 19.
Diagram 5.
Ermira Behramaj.
2022.
De resterande frågorna har krävt mer utförliga svar, där någon form av
motivering har efterfrågats. Denna sortens frågor kan anses vara jobbiga att
besvara, vilket kan tolkas utifrån antalet ord som används vid besvarandet.
Respondenterna försöker att använda sig av så få ord som möjligt, och därför
kan svaren verka lite ytliga och inte lika djupgående som har varit förväntat.
”Har du nära till natur? Parker, trädgårdar, odlingsytor, skog m.m. Berätta
gärna vilken sorts natur som finns nära dig!” Svaren till denna fråga
varierar till stor del då definitionen av natur är rätt bred och då olika ord
används av respondenterna för att beskriva den natur de har omkring sig.
Respondenterna använder följande ord för att beskriva den sortens natur
som karakteriserar det område eller den plats de bor på: Skog, trädgård,
naturområden, gräsplättar, åkrar, park, lekplats i grönområde, landsväg,
strand, kolonilotter, sjö, hagar, vattendrag, damm, och slutligen Galgberget
i Halmstad.
När det gäller frågan om vad naturen betyder för respondenterna har svaret
varit att naturen har en betydande roll i majoritetens liv. De kopplar naturens
betydelse med främst avkoppling, lugn, harmoni, frisk luft och generellt
välmående. Respondenterna talar om egna erfarenheter av att promenera i
naturen, den estetik som den medför, glädjen som uppstår vid kontakt med
den, den nyfunna energi som den medför och även många andra detaljrika
svar. Ett fåtal personer uppfattar naturen som lite läskig, detta med tanke på
de insekter som lever bland växtligheten. Vidare beskriver respondenterna
deras första tanke när de tänker på grönska. Här använder majoriteten av de
41 respondenterna sig av ett flertal synonyma ord för naturen och dess
33
innehåll. De nämner ord som grönt, miljö, träd, buskar, skog, ren och frisk luft,
lugn, sommar, harmoni, välmående, odling m.m. Ett fåtal väljer här att även
inkludera en förklaring eller motivation till dessa tankar i form av exempelvis:
bättre sinnesstämning, ängar med högt gräs, frihet i naturen, något som
vi behöver mer av och som behöver omhändertas, kärlek och fred etc. Hur
respondenterna sedan mår när de vistas bland grönska beskriver dem kort
och lätt med ordet ’bra’ i olika grader. Även här uppstår ord som avslappning
och lugn. En del känner sig positivt förändrade vid vistelse av någon form av
grönska. Ord som ofta dyker upp i denna enkät, och inte mindre denna fråga
är stress och depression, och att grönska har förmågan att sänka dessa.
”Brukar du odla grönsaker, sköta trädgården eller utföra liknande aktiviteter?”
är fråga nummer sju. Denna fråga är utformad med två delfrågor, där olika
svar ställer olika följdfrågor. Följdfrågan för svar ’ja’ lyder: om JA, hur mår du
när du utför dessa aktiviteter?. För ’nej’ som svar ställs följdfrågan: om NEJ,
hade du velat börja? Och hur tror du att du hade mått av att utföra dessa
aktiviteter?. Svaren är för denna fråga väldigt blandade. En del är positiva till
att utföra olika aktiviteter kring grönska och brukar antingen plantera eller
utföra olika sorters trädgårdsarbete i hemmet. En del skriver kort och lätt ’nej’
som svar till frågan om de olika aktiviteterna kring grönska. De flesta av de
respondenter som svarar nej, hade velat utföra sagda aktiviteter, men saknar
motivation eller tid till det. Dessa tror även att deras hälsa och välmående
hade förbättrats om de utförde olika aktiviteter.
Följande fråga berör den frågeställning som utformats för denna studie
främst. Där respondenterna får möjligheten att förklara med egna ord och
tankar vad de tror om den påverkan som grönska och vegetation har på
arkitekturen och människan som vistas bland den. Här talar majoriteten
om en positiv estetisk påverkan på arkitekturen, och att denna estetik även
påverkar människan. Respondenterna talar medvetet om hållbarhet, den
positiva fysiska och psykiska påverkan naturen har på människan och även
den miljömässiga påverkan som implementeringen av mer grönska har på
samhället i sin helhet.
Den slutgiltiga frågan för enkäten introducerar projektet för en vertikal
trädgård i Tirana i Albanien (bilaga 5.3) som fotografi för respondenterna.
Frågan som ställs är: Vad hade du tyckt om en byggnad som denna i den stad
du bor i?. Där majoriteten av svaren har varit positiva till en likartad byggnad
i de städer där respondenterna bor, med ett fåtal som belyser deras vilja
att själv bo i en sådan byggnad. Därefter belyser några av respondenterna
att en likartad byggnad hade varit fin, men inte i den grad som just den är
utformad, då de anser att projektet i Tirana verkar innefatta en för stor mängd
växtlighet på byggnadens olika nivåer. Den beskrivs som överdriven. Den
minoritet av respondenterna som inte fattar tycke för byggnaden beskriver
den som: riktigt ful, grönska borde vara på marken inte på byggnader, för
nära, överflödig, etc.
34
 6.3 Genomgående analys av intervjuer och enkät
Utifrån de svar som respondenterna och informanterna utformat, kan
följande analys utföras. De slutsatser som kan dras från både enkäten och
intervjuerna är att grönska har en betydande roll i människans vardagsliv
och att de allra flesta tycker om att vistas bland grönska och att grönska har
den positiva effekten som tidigare studier hänvisar till. Det verkar finnas en
positiv korrelation mellan grönska, hälsa och välmående, vilket framkommer
genom de svar som samlats in från enkätfrågan: ”Vilken påverkan tror du
själv att grönska har på arkitekturen och människan som vistas bland den?”.
Svaret beskriver denna påverkan som väldigt positiv, och fortsätter genom en
beskrivning av att människan mår som bäst i naturen och när vi rör sig bland
den. Respondenterna verkar ha en positiv bild av grönska och verkar vilja se
mer av den, både integrerad inom arkitekturen, men även runt omkring.
Liknande beskriver experterna som har intervjuats att ämnet i fråga är väldigt
viktigt och är ett aktuellt ämne som behöver mer igenkänning. De svar som
uppkom i de olika frågorna gällande natur och grönska och den påverkan
dessa har på arkitektur och människa medför ett hopp om att kunskap om
ämnet faktiskt sprids och att människor i olika städer i Sverige försöker mer
och mer med att främja naturen och det den ger oss.
främjande på olika sätt, men att det däremot behövs mer implementering av
vegetation till arkitekturen än vad det finns i dagsläget. Informanterna eller
experterna som intervjuats är väldigt positiva till denna implementering av
gröna och levande fasader, terrasser och tak, och markerar deras hopp om
förändring inför framtiden.
6.4 Det nya förslaget för Österskans
Det resultat som framgår i den etnografiska undersökningen omfattas av
en analys av Österskans i form av fotografier och anteckningar som gjorts på
platsen, och även en visualisering av platsanalysen som utförts. Kartan som
presenteras i figur 20, visar hur platsen ser ut idag.
Figur 20.
Situationsplan över Österskans i Halmstad.
Ermira Behramaj. 2022. [Visualiserad karta]

De beskrivande synonymerna som respondenter och experter använder i

denna studie kan mestadels beskriva grönskans påverkan som positiv. Det
som är kontrasterande för båda parterna är i vilken utsträckning de tänker.
Medan experterna tänker på arkitekturen och deras erfarenheter inom
den, så talar respondenterna hellre om sina känslor kopplade till naturen
och den omgivande gröna miljön. Den röda tråden genom alla svar är dock,
grönskans förmåga att minimera stressfaktorer och tillföra ett sorts lugn,
avslappning och harmoni till människors vardag, vilket man liknar till terapi.
Natur och grönska har möjligheten att tillföra fridfullhet bland människor
och främjar fysisk aktivitet. Detta främjande av fysiska aktiviteter beskriver
Boverket (2019) på liknande sätt. Där de talar om hur grönska främjar både
hälsa och välbefinnande och att den verkligen har en betydande roll i våran
vardag och allmänna välmående och hälsa. Denna påverkan på den fysiska
och psykiska hälsan presenteras i form av sjunkandet av för högt blodtryck Diagrammet framhäver huvudsakliga och mest förekommande
och även det stresshormon som kallas kortisol, och även sjukdomar som markanvändningar i det valda området Österskans. Där marken är uppdelad
uppstår i hjärta och kärl (ibid.). i sex kategorier uppdelade färgmässigt. Grönområden är representerade
med grön färg, byggnader med en brun/violett färgrepresentation, Nissan
Som slutsats för analysen av enkäten kan man konstatera att frågeställningen med blå färg, sand/grus med en beige färg, och slutligen asfalterade/
besvaras genom att ännu en gång påpeka att det finns en positiv påverkan av stenbelagda ytor med tre nyanser av grått. Den ljusare av de gråa nyanserna
vegetation på människa och arkitektur, och att det verkar finnas ett samband representerar trafikerade vägar, den mellersta nyansen visar de gågator
mellan vegetation och människans fysiska och psykiska välmående. som finns i området, medan den mörkaste representerar de ytor som är
lagda med stanplattor eller kullersten. Kartan ovan visar att området som
Likaså kan slutsatsen dras från intervjuerna att grönska och generell hållbar analyseras främst består av asfalt, kullersten och andra stenplattor satta
arkitektur tar en större och större plats i utformningen av dagens arkitektur. på marken, medan det finns en del öppna utrymmen som till viss del är
Allt fler arkitektbyråer och studior väljer att designa hållbart och natur utgjorda av grönska. Denna stadsdel har ett antal ytor som inte kommer till
användning idag.

35 36
 6.4.1 Platsanalys 6.4.2 SWOT-analys

Platsanalysen utförs vid den gamla bussterminalen i Österskans i Halmstad, En SWOT-analys har utförts av platsen, som beskriver de styrkor, svagheter,
som idag är en tom plats där olika tillfälliga tillställningar utförs, som möjligheter och hot som platsen presenterar. Platsen medför styrkor i form
exempelvis tivoli eller liknande. En mestadels asfalterad yta, med vägar av öppna ytor, vilket därmed betyder mer utrymme för förändring, den är
som tar en till och från den inre stadskärnan. På platsen finns för tillfället omringad av grönska och natur i dess olika former mot alla håll, det är en
en byggnad som inte verkat ha någon funktion, som tidigare varit den plats plats som främjar kulturella aktiviteter, och är nära stadskärnan. I kontrast
där busschaufförerna samlades vid paus och där Hallandstrafiken hade till styrkorna, finner vi även en del svagheter med detta område. Dessa
sitt kontor, och dessutom en kiosk som är vänd mot Nissan mot sydväst. presenteras i form av asfalterade ytor centralt på platsen, brist på besökare,
En lekplats har tidigare funnits på området, som inte verkade komma till och även konstant trafik som kör förbi. Möjligheterna för förändring är stora,
användning av stadens invånare, och har nu tagits bort. Bredvid lekplatsen då ytan som undersöks är utgjord av främst asfalt och sten, detta innebär
finns en form asfalterad basketbollplan som tidigare spelat som en vändplats att ingen grönska behöver omplaceras eller tvingas bort från platsen, utan
för bussarna, som inte heller verkar komma till användning. Det finns tre istället tillförs mer grönska än vad som finns idag. Det finns även en möjlighet
huvudingångar till området, som idag har stora planteringar placerade att använda oss av material som redan finns på platsen vid nybyggnationen
mitt på dem för att blockera bilar och andra större fordon från att tillträda av det nya designförslaget. Det som hotar platsen idag, är på sätt och vis
platsen. Dessa planteringar verkar för tillfället endast innehålla jord och närheten till Nissan, som vid senare skeden i tiden kan innebära en höjning
ingen växtlighet. av vattennivån och därmed översvämning. Detta är dock ett hot som inte
drabbar platsen under snar framtid då vattennivån är så pass låg i förhållande
Platsen är placerad mellan två större och ett mindre grönområde eller park. till marken ovanför. Rivningen av existerande byggnad tillför även ett visst
Till norr finns kapsylparken och mot söder möter vi Picassoparken som är hot för främst miljön, och även närheten till trafikerade vägar.
döpt efter konstnären vars konstverk finns placerad på platsen, och mot öst
finner vi filtparken. Från att vara en mötesplats där stadens invånare samlats Två frågor som uppstår vid fundering
för att gå på eller av stadsbussarna, med en livfull atmosfär, har platsen på ett möjligt förslag till platsens
förvandlats till en dyster förbifart. Det är en plats med potentialen att bli förändring är: Vad behöver platsen?
något mer än den är. Och vad/vem ska tjäna på att detta
förslag utförs?
Analysen av platsen har utförts under en period på två veckor under April
månad, där olika element analyserats under olika dagar. Under besöket Den första frågan kan besvaras
låg fokus i att fundera över de positiva kontra de negativa aspekten med utifrån de saker som konstaterats
området. Det finns exempelvis ett flertal ingångar till platsen, vilket skapar i föregående avsnitt, att platsen
tillgänglighet för allmänheten, och är väldigt centralt placerad. Närheten till behöver människor som vistas och
Nissan tillför en estetisk syn på och en trevlig atmosfär till platsen. Trots detta trivs här. Platsen behöver en ny
är mängden personer som vistas på platsen väldigt liten. identitet, som fångar intresset från
stadens invånare och som lockar
nya besökare till staden. Ett samspel
med omkringliggande områden
är av fordran, och med tanke på att
platsen är omringad av parker med
grönska, så fungerar samspelet
Figur 24.
med den tänkta designen och vad Etnografisk undersökning av Österskans, Halmstad.
som finns i det generella området. Ermira Behramaj. 2022. [Fotografi och illustration]

Figur 21. Figur 22. Figur 23.
Etnografisk undersökning av Österskans, Halmstad. Ermira Behramaj. 2022. [Fotografi och illustration]
Svaret till nästa fråga är då att naturen och miljön tjänar på att ett förslag
som det som presenteras i denna studie utförs. Dessutom kommer lokala
invånare att tjäna på ett natur- och miljöfrämjande förslag som detta, och
även Halmstad kommun, som erbjuds bättre, hälsosammare och mer
miljövänliga alternativ för alla i staden.

37 38
 6.4.3 Arbetsprocessen

Tanken om ett designförslag uppstod långt innan denna studie såg sin början.
Den plats och den utformning som valts är baserade på de detaljplaner
som staden redan har för platsen. Österskans gamla busstationsområde är
formad likt en asfaltstriangel som är intryckt mellan tre större grönytor eller
parker. Den fungerar i dagsläget som en barriär för dessa ytor, men med det
förslag som läggs fram i denna studie, tar ett samspel mellan dessa områden
form. Designförslaget tillför olika former av verksamheter som exempelvis,
ett café, restaurang/saluhall, kultur, kontor, terrasser med trädgårdar eller
parker på dessa och även boende m.m. Fokus för denna enkät ligger dock
på själva utformningen av byggnadens utsida, som från ovan liknar en ej
fullt utslagen blomma, likt en tulpan. Detta tillsammans med de organiska
formerna på byggnaden och den grönska som tillämpas, gör den mer levande
och annorlunda. Trots den motvillighet gällande betong, verkar det vara det
mest hållbara material som kan appliceras på en byggnad som denna. Då
betong uppfyller de krav som ställs i form av påverkan på ”inomhusklimat,
brand, ljud och fukt” (Svensk Betong Service AB, u.å.).

Inspirationen har, som tidigare under studien konstaterats, varit ’Bosco

Figur 27. Detaljplan över Österskans i Halmstad. Ermira Behramaj. 2022. [Visualiserad karta]
Verticale’ i Milano som med sin gröna struktur tillför en ny innovation till
staden. Det är ett projekt som har som mål och förhoppning att främja miljön Funktionen för denna prototyp är utnyttjandet av oanvända ytor som till större
i form av odling och plantering av olika växtligheter, och till följd av detta delen är utgjorda av asfalt eller stenbeläggning. Förslaget har förmågan att
främja ekosystemstjänsterna, men även människans personliga välmående. tillföra ännu mer grönska till platsen, och samtidigt skapa en länk mellan de
Byggnaden spelar även som respons mot den detaljplan som skapats för olika parkerna som finns i området.
platsen, där man vill tillföra ett hotell med olika funktioner. Denna detaljplan
har inte haft ett positivt mottagande av varken invånare eller länsstyrelsen
Figur 28. Axon, öst Figur 29. Axon, sydväst
(SVT nyheter, 2022), därmed hålls en folkomröstning i samband med valet
2022.

6.4.4 En designprototyp

Förslaget är utformat med hjälp av 3D-visualiseringsprogrammet Sketchup,

där strukturen av byggnaden har ritats upp och har sedan visualiserats
och förfinats med Adobe-programmen Photoshop och Illustrator. De
ritade visualiseringarna är skapade med byggnaden och den grönska
som integrerats på den i fokus. Detaljplanen på kommande sida visar hur
Österskans kan komma att se ut med inslaget av denna designprotoyp.

39 40
Figur 25. Sektion norr Figur 26. Sektion väst Figur 30. Sektion öst Figur 31. Sektion syd
 Figur 32. Axon, nordväst Figur 33. Axon, nordöst Huvudingången finns placerad vid byggnadens västra fasad, och är den första
De olika visualiseringarna medför en känsla av att vara på platsen, och ger
en visuell uppfattning om hur de olika nivåerna kan komma till användning.
Terrasserna fungerar som gröna oaser, där boende och stadens invånare och
turister kan ta sig till platsen för att slappna av och släppa storstadsstressen.
Byggnaden är uppdelad i 12 våningsplan, med en kombination av boende,
restaurang och shopping. Vid utformningen av byggnaden och dess
våningsplan har boende legat i fokus, och att dessa skall ha företräde till de
balkonger som utgör den södra fasaden. Detta skapar dock inga förhinder
för de som inte bor i byggnaden, då möjligheten att ta sig upp på de större
terrasserna finns och även de innergårdar som finns placerade i byggnaden.
Innergårdarna syns tydligast i figur 29. Dessa medför ett utrymme för de
som gärna vistas i gröna utemiljöer, men som inte gärna står i solen utan
föredrar skugga.
Figur 34. Utsikt från terrass. Figur 35. Utsikt från balkong Figur 36. Utsikt från gångbro
41
man får syn på när man kommer från innerstaden. Den andra ingången
är placerad mot söder, som medför tillgänglighet till och från resterande
stadsdelar. Båda ingångarna är utrustade med ett varsitt hisskackt som tar
en uppför de olika våningarna och ända upp till de stora terrasserna på taket.
Utformningen på det rum där hissarna är placerade är inspirerad av bin som
pollinerar, då även resterande byggnad har fått formen som en blomma. De
rundade fasaderna gör den stora byggnaden mjukare och mer organisk i sin
utformning och står ut bland resterande bygggnation i området.
Visualiseringen i figur 34 visar den utsikt man får om man står på den nedre
terrassen på åttonde våningen och tittar in mot växtligheten.
Nästa visualisering (figur 35) ger en inblick i hur balkongerna ser ut för de
boende i byggnaden eller besökande. Den fria rörelsen mellan växtligheten
och de öppna ytorna bjuder in till mer odling och plantering av växter.
Möjligheten att tillföra något eget till balkongerna finns, eller njuta av de
befintliga växterna.
Figur 36 ger en utsikt från den gångbro som ger skydd åt en av de tre
innergårdarna. Här ligger fokus i luftigheten mellan våningarna och
dne stillsamhet och lugn som detta fokus medför. Syftet med de tre
visualiseringarna är just att bjuda in till rörelse, avslappning och sinnesro.
42

7. Diskussion
Det klimat vi finner i Halmstad kan på många sätt liknas till det klimat som
finns i både Malmö och Helsingborg. Denna liknelse är viktig att utföra för
att förstå och ha kunskap om hur vegetationen på byggnader kan komma
att fungera i staden. Vetskapen om att en viss sorts växtarter har tillämpats
på Pumphuset i Helsingborg och som därmed bevisat att det finns växter
som klarar sig i det klimat som finns på västkusten, gör att ett projekt som
detta blir mer konkret och gör att det blir möjligt att utföra. Det går däremot
inte att jämföra med exempelvis Milano eller Madrid och Barcelona, då
det klimat som finns i städerna skiljer sig markant från det klimat vi har i
Sverige. Efter en omfattande undersökning över ämnets spridning i Europa
och i Sverige kan man konstatera att det ännu inte är lika omfattande här
som i de varmare länderna i Europa, men att landet är på väg i rätt riktning.
En blandning av lyckade och misslyckade försök finns presenterade i denna
studie, därpå de lyckade har växtväggar som frodas och har hittills hållit sig
gröna och fina, medan de gröna fasaderna på parkeringshuset Dockan i
Malmö är ett av de misslyckade projekten när det gäller integreringen av
grönska på fasaden. Detta för att växtligheten inte verkar trivas som med
andra projekt, då växterna inte ser lika fina och omhändertagna ut. Däremot
finner man trots försöket att integrera grönska, så är denna integrering inte
avgörande för att förbättra den påverkan som gaser och luftföroreningar
har på luftkvaliteten och miljön i sin helhet. Vikt ligger då i att tillföra mer
kunskap om ämnet, vilket gör att just denna studie blir allt mer relevant för
samhället. Arkitektur handlar inte endast om att tillföra nya byggnader och
därmed exkludera den grönska som finns, utan möjligheten att integrera
vegetation på både fasader, terrasser och tak gör att vi på bästa sätt kan
främja den klimatpåverkan som sker dagligen.
Hur kan ämnet spridas vidare och tillföra mer kunskap till allmänheten är då
frågan? För tillfället verkar frågan mest beröra arkitekter eller personer inom
liknande yrkesroller, eller personer som har sett effekten av integrationen
av grönska på byggnader och som inspirerats av dessa och därmed fört
sin kunskap eller sitt bevittnande vidare genom dokumentering i form av
exempelvis fotografering, avbildning, eller någon form av anteckning som
beskriver dessa. Majoriteten av den urvalspopulation som undersökts verkar
positiva till integreringen av grönska på byggnader i olika grader, vilket då
innebär att det endast är kunskapen och exponering av denna integrering
som stoppar utvecklingen av liknande projekt. Projekten som presenteras
under avsnittet ’Teoretisk bakgrund och litterär översikt’ visar hur tillförseln
43
av vegetation från grundkonceptet främjar växtligheten och känslan som
uppstår vid dess iakttagelse och bemötande, då en ’ditklistrad’ grön fasad
ofta känns igen och samspelar inte lika bra med resterande struktur.
Det har varit svårt att, från de svar som samlats in, tyda hur extensiv grönskans
påverkan är på allmänheten. En möjlig anledning till detta kan vara att
respondenterna inte visste hur frågorna skulle besvaras, eller att frågor där
respondenterna förväntas skriva mer utvecklade svar inte föredras och man
väljer att besvara frågorna så snabbt som möjligt och med kortare svar för
att få det överstökat.
Integrering av vegetation som svar på klimatanpassningsplanen som
Halmstad kommun har för att minska den påverkan som samhället har
på klimatet kan komma att ha en betydande roll. Denna tillförsel av mer
grönska kan reglera den temperaturhöjning vi erfarit under senare år, vilket
i sin tur kan komma att minska på den torka som upplevs i kommunen och
de effekter som denna torka har. I planen verkar inte kunskapen om tillförsel
av vegetation på just byggnader finnas presenterad, vilket tydligare visar att
ämnet inte ännu nått fram till stora delar av landet. Kommunen skriver i
sin ’Framtidsplan 2050’ om tillförseln av ”[…] odling och grönska i bostadens
närmiljö.” och även att ”Tillgången till kvalitativa gröna ytor i närmiljön
beaktas vid all planläggning och särskilt vid förtätning inom befintliga
områden där befolkningstätheten ökar. Vid behov tillskapas nya tillgängliga
ytor i samband med exploatering.” (Halmstad, mars 2022), där hänsyn för
miljön presenteras och att naturen och dess påverkan på staden ligger i
fokus trots den rådande förtätningen av staden som gör det svårt att behålla
de grönområden eller gröna ytor som staden innehar. Detta konstaterande
visar att behovet av att flytta eller tillföra fler grönområden finns, men att
ingen direkt lösning presenteras. Här kommer då idén om att placera parker
eller generella grönytor på fasader, tak och terrasser in i bilden. Dessutom
verkar en bråkdel av befolkningen vara positiva till denna lösning, dock bör
en mer storskalig undersökning utföras för att denna respons skall inneha
ett större värde.
Inte nog med att införseln av mer grönska är en viktig del i stadsutvecklingen
för att främja miljö och samhälle, men även ur ett hälso- och välmåendeaspekt
finner vi vikt i att tillföra mer vegetation till staden. Med förtätning följer en
tillväxt av liv och aktiviteter i staden då fler ytor för dessa tillförs, och till följd
av detta sker en höjning i bullernivån som för många kan vara en stressande
och ångestgivande faktor. Av denna anledning är det extra viktigt att tillföra
en yta eller något område där man främjar lugnet och harmonin, vilket i
enlighet med de svar som uppstod från enkätundersökningen, en trädgård
eller en generell naturmiljö tillför. Ljud studsar från vägg till vägg, vilket gör
att ljudvolymen blir högre i tätare städer, medan tillförseln av grönska kan
komma att absorbera det (Davis et al, 2017). Detta gynnar inte bara livet i
staden, bland gatorna, utan gynnar även boende i de lägenheter som finns
44
där både gällande ljudet, men även visuellt från ens fönster eller balkong. En
del av respondenterna tycker att grönskans utökning genom projektet för
den vertikala trädgården i Tirana av Stefano Boeri Architetti var positiv och
att friheten att kunna tillföra egna växter hade varit gynnsam för de boende.
Vilket i sin tur kan komma att vara gynnsamt för den ekonomiska aspekten
för strukturen, att då inte behöva tillföra mer arbetskraft för att omhänderta
växtligheten på byggnaden.
Förtätningen i staden bidrar med minskade och färre grönytor, vilket i sin
tur leder till sämre luftkvalitet i staden. Därför uppstod idén om att placera
den borttagna grönskan, på de byggnader som konstrueras på platsen, och
även idén om att tillföra vertikala trädgårdar till de svenska städerna. Vi ser i
många delar av landet införseln av sedumtak där mossa och marktäckande
växter eller stenparti växter placeras på taken på byggnader, men är detta
en tillräcklig lösning för klimatanpassningen? Denna lösning är ett steg i
rätt riktning, men det behövs ytterligare steg för att kunna nå de mål för
hållbar utveckling som Svenska FN-förbundet (2022) föreskriver. Målen som
ligger i fokus till denna studie är: ”Mål 3: god hälsa och välbefinnande”, ”Mål
13: bekämpa klimatförändringarna” och ”Mål 15: ekosystem och biologisk
mångfald” (ibid). Dessa tre målen samspelar med varandra där bevarandet
av natur, som innefattar mål 15, påverkar mål 13 genom att bevarandet av
naturen och den biologiska mångfalden motverkar de klimatförändringar
vi erfar dagligen, som i sin tur påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande
som mål 3 utgör. Genom Stefano Boeri Architettis olika projekt, har de
konstaterat att målen med de vertikala byggnader som de designar är att
just minska på den effekt som olika gaser och orenligheter i luften påverkar
miljön, och därmed minska på dessa och förbättra stadens luftkvalitet. Deras
första prototyp i Milano är ett gott ledande exempel som kan vara bra att ta
inspiration ifrån. Där grönskan frodas och trots torka och värme verkar klara
sig bra, vilket tyder på ett bra val av växter och väl omhändertagande av
dessa.
som gjorts under just detta arbete för att kunna tillföra nya och mer precisa
eller generellt större och mer djupgående resultat. Användningen av andra
metoder eller möjligen skapandet av en modell eller liknande hade även det
kunnat vara ett alternativ för utvecklingen av forskningen.
Viktigt kan även vara att fysiskt undersöka fler platser där grönska är
integrerad i arkitekturen, och göra en mer genomgående jämförande analys
med olika länder och deras olika klimat. Undersökningen av vilka material
som bäst passar till integrering av grönska på arkitektur, kan leda arbetet
till ett nytt resultat eller i alla fall till ett mer genomförligt resultat som allt
mer belyser det gröna och hållbara i arkitekturen. Detta i hopp om att inte
slösa på viktigt material som kanske inte fungerar tillsammans med jord och
vegetation i dess olika former.
När det sedan gäller den humanitära delen av arbetet, där man forskar kring
den påverkan som vegetation har på oss människor, kan arbetet utvecklas
med hjälp av ett flertal psykologer som känner till ämnet och samarbeta
med dessa för att föra forskningen framåt.
Slutligen krävs det längre tid för både insamlandet av svar från enkäter och
intervjuer för att kunna utveckla ett svar som går att generalisera för en större
del av en befolkning.

Det är inte bara människans välmående som står på spel vid borttagandet
eller exkluderingen av grönytor, utan även djur, växter och insekter påverkas
negativt av detta. Integreringen av grönska kan komma att sätta stopp för
den rådande utrotning av den biologiska mångfalden (Regeringskansliet,
2020), och även tillföra nya livsmiljöer för exempelvis olika pollinatörer och
generellt till djur, insekter och växter, som i sin tur leda till en utökning av
växtlighet.

7.1 Vidareutveckling av studien

Ett arbete i denna skala kan inte helt generaliseras för större delen av en
befolkning då urvalet är väldigt begränsat. Därför kan det vara viktigt att
vidare utveckla detta forskningsunderlag, med ett större urval. Dessutom
finns möjligheten att utveckla arbetet genom att inkludera de avgränsningar

45 46
 Resultaten som påvisas i den utförda studien visar att vegetation faktiskt
har en påverkan på arkitekturen visuellt, och att den således påverkar den
miljö vi lever i. Från de svar som kommit in från enkäten, drogs slutsatsen att
människan till större del njuter av effekterna av att ha grönska runt omkring,
och de känslor som uppstår när grönska är närvarande. Majoriteten av
respondenterna och även experterna som intervjuats har reagerat positivt
8. Slutsats till utformningen av en liknande design som ”Bosoco Verticale” fast i Sverige.

Den slutsats som kan dras utifrån denna studie är att det finns en relativt
liten forskning kring växttäckta byggnader runt om i Sverige och att
Halmstad är en av de städer som inte har någon byggnad som liknar Studio
Boeri Architettis byggnader eller de byggnader som beskrivs i boken ’Dense
+ Green’ av Thomas Schröpfer (2016) och även ’At one with nature’ av Ken
Yeang & Edwina Threipland (2021). Den nya utvecklingen av växttäckta
byggnader har ännu inte nått den arkitektoniska världen i Sverige i lika stor
skala som vissa andra delar av världen. Att hitta experter i ämnet som gärna
besvarar de frågor som efterforskningen väcker har varit en svårighet under
studiens utveckling.

För att en studie som denna skall väcka ett större intresse för personer så
bör någon form av fysiskt eller visuellt material publiceras eller ställas ut, och
därmed en ny enkät utföras för att förstå hur befolkningen hade reagerat
på en sådan byggnad i den stad de bor i. Den omfattning som enkäten och
intervjuerna skett har varit för liten och kräver att större studier utförs och att
andra metoder används.

Genom studien som utförs får vi som svar att vegetation har en positiv
inverkan på människans välmående. Hur extensiv denna påverkan är har
varit svårt att tyda från de svar som har samlats in av respondenterna för
enkäten till denna studie, då svaren till större del har varit korta och inte lika
motiverade som förväntat.

Olika utmaningar har uppstått vid efterforskningen av studien. Att hitta

forskning som bäst beskriver ämnet har varit svårt, och har tagit upp en
hel del tid. Själva utförandet och designen av en byggnad som liknar den
presenterade designens, kräver att olika val av växter görs för varje byggnad.
Detta på grund av att klimatet varierar beroende på placering av byggnaden
och den stad eller det land som en sådan byggnad konstrueras i. Intresset
för att bygga en liknande byggnad har varit väldigt blandat, och de flesta
menar då att en byggnad som ’Den vertikala skogen’ i Tirana är för extensiv
och för storartad, och att en variant med lite mindre växtlighet kan vara att
föredra. Däremot ser man efter analysen av enkäten att det finns en möjlig
marknad för denna sortens strukturer, och att man samtidigt tillför dessa
med material som samspelar med växtligheten.

47 48

9. Källförteckning
Litteratur:
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm:
Liber.
Ehn, B., & Löfgren, O. (1996). Vardagslivets etnologi: reflektioner kring en
kulturvetenskap. Natur och kultur.
Kaplan, R., & Kaplan, S. (1989). The experience of nature: A psychological
perspective. New York: Cambridge University Press.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature—Toward an integrative
framework. Journal of Environmental Psychology, 15(3), 169–182.
Schröpfer, T. (2016). Dense + green : innovative building types for sustainable
urban architecture. Birkhäuser.
Ulrich, R. S. (1983). Aesthetic and affective response to natural environment.
In I. Altman, & J. F. Wohlwill (Eds.), Behavior and the natural environment
(pp. 85–125). New York: Plenum.
Yeang, K., & Threipland, E. (2021). At One with Nature : Advances in Ecological
Architecture in the Work of Ken Yeang (2nd ed.). John Wiley & Sons,
Incorporated.
Blandade källor:
Davis, M. J. M., Tenpierik, M. J., Ramírez, F. R. och Pérez, M. E. (2017). More than
just a Green Facade: The sound absorption properties of a vertical garden
with and without plants. Building and Environment (116): 64-72. https://doi.
org/10.1016/j.buildenv.2017.01.010
Larkin, A., & Hystad, P. (2017). Evaluating street view exposure measures
of visible green space for health research. Journal of Exposure Science &
Environmental Epidemiology, 29, 447–456 (2019). https://doi.org/10.1038/
s41370-018-0017-1
49
Lottrup, L., Grahn, P., & Stigsdotter, U. K. (2012). Workplace greenery and
perceived level of stress: Benefits of access to a green outdoor environment
at the workplace. Landscape and Urban Planning, Volume 110, 2013, Sidor
5-11, ISSN 0169-2046, https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2012.09.002.
Rebmann, A., Cleary, A., & Braubach, M. (2016). Good practice and lessons
learned: a review of urban green space intervention case studies. Urban
Green Space Interventions and Health.
Elektroniska källor:
Andersson, P. (19 april 2022). Ny rapport säger nja till Österskans. SVT
Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/ny-rapport-sager-nja-till-
osterskans
Chow, E. (2012). Vegitecture: A Supersized Green Wall In Barcelona. https://
popupcity.net/observations/vegitecture-a-supersized-green-wall-in-
barcelona/
Halmstad kommun. (mars 2022). Framtidsplan 2050, Halmstads
kommun: Kommunomfattande översiktsplan. https://www.halmstad.se/
download/18.4c18e5b817fe581bd366b49/1649313124679/FRAMTIDSPLAN-
2050-antagande-efter-KF-beslut.pdf
Halmstad kommun. (maj 2022). Klimatanpassning. https://www.halmstad.
se/halmstadvaxer/klimatanpassning.n4015.html
Halmstad Kommun. (april 2022). Varför hotell på Österskans? https://www.
halmstad.se/halmstadvaxer/halmstadstatort/varforhotellpaosterskans.
n3666.html
Krook & Tjäder. (u.å.) Dockan parkeringshus. https://www.krooktjader.se/
projekt/publika-byggnader/dockan-parkeringshus
Mobilia. (2022). Sveriges största växtvägg. https://www.mobilia.se/artiklar/
sveriges-storsta-vaxtvagg/
Naturvårdsverket. (u.å.) Ekosystemtjänster. https://www.naturvardsverket.
se/ekosystemtjanster
Regeringskansliet. (2020). Agenda 2030, Mål 15: Ekosystem och biologisk
mångfald. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-
och-agenda-2030/agenda-2030-mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/
Riksförbundet Svensk Trädgård. (25 September 2021). Så utläser du zonkartan
och hittar din odlingszon. https://svensktradgard.se/tradgardsrad/zonkartan/
utlasa-zonkartan/
50
SMHI (april 2021). Sveriges klimat. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut....https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat/
sveriges-klimat-1.6867
SMHI (februari 2021). Jordens huvudklimattyper. Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut....https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/
jordens-klimat/jordens-huvudklimattyper-1.640
SMHI (mars 2022). Hallands klimat. Sveriges meteorologiska och hydrologiska.
institut....https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatet-i-sveriges-
landskap/hallands-klimat-1.4836
Svensk Betong. (u.å.) Hållbart byggande. Svensk Betong Service AB....
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet/
hallbart-byggande
Svenska FN-förbundet. (2022). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar
utveckling....https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-
f n/f ns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-
och-de-globala-malen/
Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/
God-forskningssed_VR_2017.pdf
World Health Organization. (2017). Urban Green Space Interventions and
Health: A review of impacts and effectiveness. WHO Regional Office for
Europe....https://www.euro.who.int/en/health-topics/environment-and-
health/urban-health/publications/2017/urban-green-space-interventions-
and-health-a-review-of-impacts-and-effectiveness.-full-report-2017
Figurlista:
Figur 1. Illustration av Kapsylparken i Halmstad. Ermira Behramaj. 2022.
[Illustration].
Figur 2. Illustration över Nissan i Halmstad. Ermira Behramaj. 2022.
[Illustration]
Figur 3. Bosco verticale i Milano, Italien. Original hittad på följande länk:
https://pin.it/7f9Bt0U. Illustrerad av Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 4. Handels- och industrikammaren i Amiens, Frankrike. Original av
Marchand Meffre hittad på sida 101 i ’Dense + Green: innovative building
types for sustainable urban architecture.’ Illustrerad av Ermira Behramaj.
2022. [Illustration]
51
Figur 5. Jardí Tarradellas i Barcelona, Spanien. Original hittad på följande länk:
https://www.capellagarcia.com/en/architecture/mitgera-verda. Illustrerad av
Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 6. CaixaForum i Madrid, Spanien. Original hittad på sida 68 i ’Dense
+ Green: innovative building types for sustainable urban architecture.’
Illustrerad av Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 7. Malmborgsgatan i Malmö. Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 8. Universitetsbiblioteket i Lund. Original hittad på följande länk: http://
www.lum.lu.se/modernt-kontorslandskapi-gammalt-bibliotek/..Illustrerad
av Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 9. Stadshuset i Stockholm. Original hittad på följande länk: https://www.
google.se/maps/@59.3269204,18.0544349,3a,75y,307.74h,100.79t/. Illustrerad
av Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 10. Parkeringshuset Dockan i Malmö. Original hittad på följande
länk: https://www.google.com/maps/@55.6132542,12.99065,3a,48.8y,270.37h
,97.48t/data=!3m7!1e1!3m5!1sY9b2MerxkMLwF3N8GbIHmQ!2e0!6shttps:%2
F%2Fstreetviewpixels-pa.googleapis. Illustrerad av Ermira Behramaj. 2022.
[Illustration]
Figur 11. Funnys äventyr vid Mobilia i Malmö. Original hittad på följande länk:
https://funnysaventyr.se/. Illustrerad av Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 12. Pumphuset på Sundstorget i Helsingborg. Original hittad på följande
länk: https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2015/03/vertikaltradgard_
folder_2013_webb.pdf. Illustrerad av Ermira Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 13. Karta över växtzoner. Hittad på följande länkar: https://www.
plantagen.se/vaxtzoner.html och https://zonkartan.se/
Figur 14. Illustrerad vy över halmstad slott. Ermira behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 15-19. Diagram 1-5. Ermira Behramaj. 2022
Figur 20. Situationsplan över Österskans i Halmstad. Ermira Behramaj. 2022.
[Visualiserad karta]
Figur 21-23. Etnografisk undersökning av Österskans i Halmstad. Ermira
Behramaj. 2022. [Illustration]
Figur 24. Etnografisk undersökning av Österskans i Halmstad. Ermira
Behramaj. 2022. [Illustration]
52
Resterande figurer (figur 25-37) är illustrerade eller visualiserade av författaren
Ermira Behramaj. 2022.

10. Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev Bilaga 2.1 – Samtyckesblankett

53 54
 Bilaga 2.2 – Samtycke från deltagare i projektet Bilaga 3 – Tillstånd från verksamhetschef

55 56
 Bilaga 4 – Intervjufrågor Bilaga 5.1 – Enkätfrågor s.1

Hur definierar du grön arkitektur och levande fasader?

Har du själv erfarenhet av att designa eller utveckla gröna byggnader?

Vad tror du är viktigt för att kunna utföra ett sådant projekt?

Vilken påverkan tror du själv att grönska har på arkitekturen och människan
som vistas bland den?

Tycker du att detta stämmer in på dig som individ?

Tror du att grönska har en positiv eller negativ inverkan på människans

fysiska och psykiska välmående? Hur och/eller varför?

Tror du att en byggnad med växtväggar och gröna tak är något som hade
fungerat i Halmstad?

Tror du att Halmstad har potential till att bli en grönare stad?

Tror du egen odling kan vara bra att applicera på ett sådant projekt?

Vilken vikt har detta ämne för dig inom ramarna för det arbete du utför? Och
är detta aktuellt eller old news så att säga?

57 58
 Bilaga 5.2 – Enkätfrågor s.2 Bilaga 5.3 – Enkätfrågor s.3

59 60