2

3
Vi ska alla jobba med
skolans utveckling fr
att f en strre gemen-
skap. En riktigt be-
tydelsefull gemenskap
dr INGEN ska f knna
sig utanfr. Fr en sko-
la som tar hnsyn till
alla, r en skola vrd
att lska
Sidan 5.
Varje r startar kursen
UF-fretagande p flera
skolor runt om i landet, dr
utbildas gymnasieelever
inom entreprenrsskap och
fretagande Ls mer om ter-
minens UF-fretag.
Sidan 6.
Vad hnder i rebro? Ls
om tre event som du inte fr
missa.
Sidan 7.
Steg fr steg totorial dr du
lr dig med hjlp av ngra
simpla verktyg. ndra gon-
frg p ett portrtt i Photo-
shop.
Sidan 18.
F! satte feminismen p
agendan! Ls om uppstickar-
partiet feministiskt initiativ.
Sida 36.
Lever vi farligt i rebro? Vad
hnder igentligen p Kum-
laanstalten.
Sidan 10.
Vrdegrundsarbete genom
kampsport. P Plusgymnasi-
et i rebro finns det ett IV-val
som heter Idrottsspecialiser-
ing.
Sidan 23.
Studenten! Att g i 3an
innebr inte bara plugg och
trkigheter, Utan det hnder
en massa roliga saker under
sitat ret som elev p Plus-
gymnasiet.
Sidan 32.
Hur kan vi gra Plusgym-
nasiet nnu btter. Rektor
Jenny Abrahamsson svara p
elevernas frgor.
Sidan 14.
I hst blickar vi tillbaka i mo-
dearkivet och inspireras av
60-talet. Det blir hundtands-
mnstrat, stora kappor och
knhga boots. Vi skippar
less is more och fokuserar
p the bigger the better.
Plusgymnasiet rebro.
INNEHLL
Vstra Bangatan 21 703 54, rebro, Telefon: 019-708 03 00, E-post: orebro@plusgymnasiet.se
4
LEDARE
Elevrdsordfranden har ordet
nnu en utgva utav denna fabulsa tidning.
Det r ju nstan sanslst att vi p s kort tid
kostat p oss s mycket berm och att vi redan
efter ngon mnad kommit p s mnga fler
ider att ha med i nsta tidning. Det hr r det
nummer som jag sjlv skulle vilja sga presen-
terar Plusgymnasiet 2.0 och varfr kommer ni
garanterat f reda p nr ni blddrar vidare.
Men har vi d verkligen stadkommit att up-
pgradera vr skola till en ny niv och p s stt
ftt fler att bli intresserade samtidigt som de
knt sig delaktiga? Har vi ftt det till ett Plus-
gymnasiet 2.0? Fr det var ju vrt ml frn frra
lsret. I elevrdet ville vi bland annat lgga in
en hgre vxel fr att bli mer serisa och vi ville
tminstone frska att f med en representant
frn varje klass. Ngot jag tycker vi r p god
vg att lyckas med.
Detta r blev faktiskt en liten pminnelse fr
mig. Att vara mer engagerad och agera ord-
frande p riktigt. Jag vill knna mer ansvar,
visa mer vilja och framfr allt behlla mitt fokus
p elevrdet. Aktivitetsdagen blev lite tuff d jag
fick planera det mesta helt sjlv utver det vi
pratat om p mtena. Alla sm detaljer, s som
att informationen skulle komma ut till alla, ta
med allt material och sist men inte minst - gra
s att alla i elevrdet skulle f knna att ven
de betyder mycket. Drfr ville inte jag st dr
framme nr alla ettor kom in p Tegelbruket
och tala om vad vi hade planerat fr dem under
dagen. Visst la jag kanske in en kommentar hr
och dr, men jag lt de andra skta snacket. Och
jag njt helt rligt av varje sekund nr jag fick se
de gra det.
En mngd olika elever finns p skolan, och alla
har de sina unika personligheter. I elevrdet r
det viktigt att lyfta upp just det och se till s att
deras originella identitet fr synas. Dock r det
kanske svrt att lra knna alla elever p skolan,
men det r vl nd vrt ett frsk? Och det r
viktigt att just frska. Inte ge upp p en gng
eller bara strunta i det. Man ska frska fra
frgan vidare och diskutera mnet tills man fn-
gar intresset hos mnniskor. Frra ret satsade
vi i elevrdet p att matsalen skulle frbttras
och se vart det tog oss idag? Men fr att n det
s mste man gra ngot som r nnu viktigare.
Varje elevrdsrepresentant br knna till alla
elever i sin egna klass. Just fr att man ska kun-
na anpassa frgorna som tas upp under mtena
efter alla elever och p s stt f ett svar som
samtliga elever lr uppskatta. P den fronten
tycker jag definitivt vi har lyckats men givetvis
skadar det inte att vga satsa nnu mer.
Som det ser ut nu kan elevrdet inte se s my-
cket bttre ut, och det menar jag ur en positiv
vinkel. Aktivitetsdagen var ngot helt nytt fr de
flesta medlemmarna (inklusive mig som frra
ret gick i frsta klass och endast fick utfra
aktiviteterna) och jag tror faktiskt vi lrde oss
mycket om gemenskap under den dagen. Man
kan verkligen sga att dagen levde upp till dess
syfte. Ngot som var annorlunda jmfrt med
frra ret var att vi s fort eleverna lmnat
salen brjade prata om nsta rs aktivitetsdag,
vad vi skulle ha kvar och vad vi kunde bttra
p. Strsta leendet fick jag p lpparna nr det
mnet kom upp. Fr det r precis det jag vill
som ordfrande, se en utveckling p skolan fr
att sedan kunna n toppen.
Fr att n en utveckling mste man vga ta tag
i saker och ting som man vet mste frndras.
Det gr inte att komma till elevrdet och be om
en sak och sedan frvnta sig att det kommer
bli serverat p ett silverfat dagen efter. Allting
mste genomarbetas noga och det mina damer
och herrar, tar tid. Men det r ocks det som gr
det roligt, att man mste kmpa en bit innan
man kan se en utveckling.
Vi ska inte vara rdda fr att sga att vi lskar
denna skola. Men fr att kunna lska ngot
mste man gra det till ngot som r vrt att
lska. En skola man kommer sakna s fort man
ppnar drren och stiger ut frn. Man ska vara
njd med sin gymnasietid och lgga all fokus p
att n sina ml samtidigt som man alltid ska ha
kul. Det r elevernas krav p skolan och fr att
n dit s krvs en hel del kraft frn mig, rektor
Jenny och den resterande, ljuvliga personalen.
Vi ska alla jobba med skolans utveckling fr att
f en strre gemenskap. En riktigt betydelsefull
gemenskap dr INGEN ska f knna sig utanfr.
Fr en skola som tar hnsyn till alla, r en skola
vrd att lska.
Emma Ahmetovic
Elevrdsordfrande
5
Terminens UF-fretag
TERMINENS UF-FRETAG
I Varje r startar kursen
UF-fretagande p flera skolor
runt om i landet, dr utbildas
gymnasieelever inom entre-
prenrsskap och fretagande
genom praktiskt arbetande.
Alla fr prova p att spna
ider, starta, driva och avveck-
la ett eget fretag.
Utver erfarenheterna man fr
genom att delta i kursen s har
alla ocks chansen att kvalificera
sig till SM fr Ung fretagsamhet.
Om man deltar i den regionala
UF-mssan kan man kvalificera
sig direkt till SM genom att visa
upp sitt fretag p bsta stt,
sedan bedmer juryn de olika
fretagen och vljer till sist ut ett
av fretagen som blir direktkval-
ificerade.
Jag har trffat grundarna av
Cozy Lights UF, Rebecca Carls-
son, Patrycia Stachowicz, och
Emelie Wacker, som driver sitt
fretag genom UF-kursen hr p
Plusgymnasiet rebro. De r tre
drivna, kreativa och engagerade
tjejer som valt att producera doft-
ljus under sin UF-kurs.
Vi har frvntat oss att UF-kurs-
en ska vara lrorik och rolig, spe-
ciellt eftersom vi kommer f testa
p att driva, utveckla och av-
veckla ett fretag vilket kommer
vara intressant sger de nr jag
frgar vad de hade fr frvnt-
ningar p kursen. De svarar ven
att lraren har betydelse fr hur
bra det gr fr ens fretag efter-
som man mste ha en engagerad
lrare som ger feedback p ens
ider.
De tre tjejerna har valt att gra
just doftljus fr att de blev uni-
ka med det. Det r mnga som
pratar om att prla och gra arm-
band av olika slag, men de ville
hellre gra ngonting sjlva och
inte bara kpa in produkter fr
att sedan slja vidare. De anser
ocks att det just doftljus r fint,
speciellt i fina behllare.
Jag ber drefter Rebecca beskriva
deras UF-fretag mera ingende:
Vi bestller egen stearinmas-
sa och doft fr att gra ljusen
sjlva, mlet r att vra kunder
ska f bestlla sin doft och frg
sjlv och att vi gr ljusen utifrn
bestllningarna. Fr att gra
det mer hllbart har vi satt upp
lappar dr vi ber om begagnade
koppar och burkar, det r allts
i dessa vi sedan kommer gra
ljusen i.
De kommer frmst slja rstid-
sanpassade dofter p ljusen, nu
under hsten och vintern kommer
det bli kryddiga dofter och mrka
frger, s som pepparkaka, glgg,
pple, och kanel. Nr vren och
sommaren nrmar sig kommer
dom byta ut dessa mot pastellfrger
och blommiga dofter.
Avslutningsvis frgar jag alla tre tje-
jer om de kan tnka sig att utveckla
sitt UF-fretag till ett fristende
fretag efter kursens slut:
Ja, tminstone om det gr bra, det
fortfarande r kul och vi gr i vinst!
Emelie Andersson
6
REPORTAGE
Vad hnder i rebro?
3 event du inte fr missa
Veronica Maggio
Veronica Maggio ett namn mn-
ga knner till. Hon r en svensk
pop och soul sngerska och hrs
nstan varje dag p radion. Den
25:e oktober besker hon rebro
med sin stora hstturn.
Nr: 25:e oktober 2014
Var: Conventum Kongress
Priser: 405:-/ biljett
Julgalan 2014
Den populra julturnn med alla
mjliga folkkra artister kom-
mer terigen till rebro, bland
artisterna som ska upptrda i
rebro finns Danny Saucedo,
Alvaro Estrella, Timbuktu, Erik
Segerstedt, Linda Bengtzing, Petra
Marklund m.fl.
Nr: 4-6 December 2014
Var: Conventum Arena
Priser: Frn 530:- - 1686:-/Person
Besk julgalan.se eller ticnet.se
fr mer information om de olika
artisterna, tiderna och de olika
paketen.
The Hunger Games: Mock-
ingjay, del 1
Den frsta Hunger Games filmen
hade premir 2012 och blev genast
populr. Den 19:e november har
den frsta delen av tredje filmen
premir och det r ngot som
inte Hunger Games beundrare fr
missa.
Nr: 19:e november 2014
Var: Filmstaden
Carolina Karlsson
7
TUTORIAL
Photoshop CS 6 tutorial
ndra gonfrg
Fre
Efter
Vill du ha mjlighet att kunna gra en enkel men nd annorlunda redigering p ngon av dina
selfies? Hr kommer jag visa hur du ndrar gonfrg i Photoshop som p bilden hr bredvid med
hjlp av ngra simpla verktyg.
Steg 1:
Brja med att ppna Photoshop.
Nr du har ppnat Photoshop ppnar du din nskade
bild.
Steg 2:
Nr du har ppnat den nskade bilden
s vljer du Polygonal Lasso Tool och
markerar gat
du ska ndra.
Steg 3: Nr du har mar-
kerat gat s skapar du
ett nytt lager fr mark-
eringen fr att kunna
redigera
markeringen
Steg 4:
Nr du har markerat gat du vill redigera och nr du
har skapat ett nytt lager (4,1) s vljer du
frgen du vill ha i frgvljaren (4,2).
4,1
4,2
8
TUTORIAL
Carolina Karlsson
Steg 5:
Nr du har valt frg s vljer du Paint bucket tool (5,1) fr att kunna ndra gonfrgen. Du fyller
i gat med det verktyget men du mste se till s att det r markerat och att du r inne p det rtta
lagret och det ser du till hger i Photoshop (5,2).
5,1 5,2
Steg 6:
Fr att f bsta mjliga resultat s ndrar du hur
tydligt frgen i gat ska synas s anvnder
du verktyget som heter Opacity som du finner i den
vre listan med verktyg.
Nr du anvnder det hr verktyget s kan du justera
s att frgndringen ser s realistisk ut som mjligt.
Nr jag anvnder det hr verktyget s brukar jag
alltid ha det instllt p 14% men hur du ska ha r helt
upp till dig sjlv.
Steg 7:
Nr du har fyllt i gat s kommer det se konstigt ut till en brjan d ven pupillen kommer
var ifylld med din valda frg men d anvnder du terigen Polygonal Lasso Tool och markerar pupillen och
suddar ut. Nu kommer pupillen vara svart igen.
Tnk p att frska f fram eventuella ljusreflektioner i pupillen.
9
TUTORIAL
Steg 8:
Nr du har fixat till pupillen och knner att du inte vill gra ngra fler ndringar s r bilden
klar. En vldigt enkel redigering som gr snabbt att gra.
10
Vrdegrundsarbete genom kamp-
sport
Under vren fr eleverna p Plusgymnasiet mjligheten att vlja ett IV-val. Det innebr att man fr lg-
ga till den kurs man vill lsa i brjan p nsta lsr. Nu har vi p Plusgymnasiet startat ett nytt IV-val
som heter Idrottsspecialisering.
REPORTAGE
11
Det r i dagslget David Glger
och Carolina Peterson som hller
i lektionerna och de r tv lrare
som r skra p sitt omrde. Kurs-
en skiljer sig mycket ifrn vanlig
idrott eftersom att den hr lek-
tion inriktar sig p kampsport.
- Vanlig idrott bygger p tv delar,
det kroppsliga och det mentala,
men hr har vi ocks budo-etik-
en dr man ska visa respekt fr
varandra, berttar David som idag
kollar p medan Carolina under-
visar eleverna. Inom budo-etiken
r det viktigt att visa respekt fr
varandra bde innan och efter
passet d man bland annat bugar
infr varandra. Under passet r
respekten ocks viktig. Om komp-
isen fr ont och klappar av,
allts ger upp, s mste den andra
person slppa taget.
- Tittar man p trningspassen
som vi har hr uppe med eleverna
s har de vldigt roligt ihop fr
man visar den hr respekten fr
varandra, och de vet att man blir
vldigt utsatt, bde nr man utfr
och blir utfrd, berttar David
som sjlv hllit p med ju-jutsu
under lng tid och som ker runt
i Sverige och utomlands fr att
instruera.
I vanliga fall hlls idrottslektioner
p tegelbruket men Idrottsspe-
cialisering hlls p sportpalatset.
Inne i salen r det Kale, Jennifer
och Ludvig som trnar. De r frre
idag n vad de brukar vara men
det hindrar de inte ifrn att kra
ett rejlt pass. Trningen r i full
gng och p golvet ligger en rd
tjockmatta som ger extra skydd
mot marken s att det inte sker
ngra ondiga skador. I rummet,
alldeles intill salen, dr David
och jag sitter kan man se ut ver
lokalen. Genom de tunna vggar-
na kan man hra Carolinas pep-
pande rst till eleverna.
-Mitt ml r att eleverna ska f
frstelse fr lagstiftningen, hur
kulturen r och att de fr en rrel-
seaktivitet som de inte skulle f p
en vanlig idrottslektion, berttar
David som ven beskriver passen
de har tillsammans som vldigt
roliga och lite senare instmmer
ven eleverna i detta.
- Jag tycker om den hr kursen,
den ger ett bra sjlvfrsvar bert-
tar Kale under pausen mellan
vningarna och bde Jennifer och
Ludvig hller med. Han lgger
sedan till att han tycker den hr
lektionen r mycket bttre n en
vanlig skollektion. Bde Carolina
och David verkar njda. Den hr
kursen skiljer sig mycket frn
andra lektioner och under passen
i Idrottsspecialisering s fr man
rra varandra vldigt mycket, mer
n vad man r van vid.
- Man fr bjuda p sig ganska my-
cket fr att det ska kunna g. Det
vxer fram som en naturlig del, s
det blir ganska roligt tillslut.
Efterlever
man budon
generellt sett
s blir man
en mer har-
monisk mn-
niska
Men att lra sig att utva olika
former av kampsport leder inte
bara till ett bra sjlvfrsvar. Det r
ven ngot som man kan ha nytta
av i det yrke som vill jobba som.
- Efterlever man budon, generellt
sett, s blir man en mer harmo-
nisk mnniska. Man blir ganska
lugn av sig, vilket passar i vldigt
mnga yrken. Bde i det polisira
och det militra och ven sker-
hetsyrken som vktare. Innan det
r dags att vandra vidare visar
David ett kast som kallas fr O
goshi. Det r det kastet som man
kan se p den lilla bilden. Jag fick
sedan prova att kasta ver ju-jut-
sumstaren sjlv ner i marken.
Det var roligt.
Hanna Carlsson
REPORTAGE
Elever p Plusgymnasiet In Action
12
NOVELL
Varje slut har en ny brjan
Jag vaknar upp och tittar p kloc-
kan 09.35, och inser att mag-
vrken faktiskt har blivit bttre
det hjlpte med tv Alvedon.
Tidigare i morse visste jag inte
vilken position jag skulle ha. Jag
lg, satt och stod p olika stt men
ingen stllning funkade. Jag ringer
till mamma fr att hra att hon
verkligen sjukanmlde mig, d jag
inte har lust att f ogiltig frnva-
ro vilket jag aldrig ftt. Jag ligger
kvar en stund fr att fundera hur
jag ska kunna gra dagen effektiv.
D slog det mig! Jag skulle stda
under sngen.
Jag drar p mig min rosa, fluffiga
morgonrock och stter mig p
kn. Ett grtt lager av damm r
det som tcker omrdet under
sngen. Jag hostar till och drar
ut alla frvaringsldor, gamla
skokartonger och min gamla
gitarr. Jag borstar bort alla gr rt-
tor och ppnar en av kartongerna,
i vilken jag finner en grn plastfic-
ka med nians betyg. Jag tar fram
pappret, dr stod det ett kapitel
av nio slitsamma r jag passerat.
Tyska B, ett betyg jag r njd
ver att jag till slut fick, med tanke
p hur f ord och meningar jag
kan. Jag minns i brjan av sjuan
nr vr grupp i tyska brjade
med frsljning; vi slde bland
annat Newbody, hembakat och
kolagodis. Vi skulle banne mig p
sprkresa! Nst sista veckan av
nian lyfte planet till Berlin dr
vi bodde p ett fint hotell mitt i
staden. Vi beskte en rad olika
sevrdheter och museum men
det som berrde mig mest var
Sachsenhausen, ett koncentra-
tionslger. Jag knner hur mina
trar brjar rinna och jag kan
n idag minnas knslan hur det
var dr inne, vilket inte gr att
frklara med ord, s hemskt och
fruktansvrt var det men oerhrt
intressant hur kunde man lta
detta hnda?
Svenska A, Idrott A. Anna var
inte bara min mentor utan ocks
lrare i svenska och idrott. Hon
tillbringade mer tid med oss n
vad hon gjorde med sin familj.
Hon var en fantastisk lrare, en
sdan som brydde sig och ville alla
det bsta. Hon fljde till och med
med till Gteborg, vr klassresa.
Vi bodde p Scandic Hotell, var
p Liseberg och shoppade. Det
speciella med den resan var att vi
blev s sammansvetsade; grup-
per inom klassen splittrades, alla
umgicks med alla och vi blev som
en stor familj som en vecka senare
skulle skiljas.
Jag pbrjade ett nytt
kapitel i livet, tog nya
steg och vgade chansa
Mina trar slutar inte falla. Nu
r det inte sorgsna trar utan
lyckotrar. Jag r s stolt och glad
ver allt jag har varit med om
med denna klass, frn frskolan
till nian, dr ngra kom och ngra
gick. Jag torkar mina trar och
lgger tillbaka betygen i plastfick-
an igen, nr jag p nattduksbordet
ser ett svart fodral med en orange
text p.
Jag blir pmind om hur det fak-
tiskt var att avsluta nio livsviktiga
r och brja om p nytt. Jag fick
chansen till nya mjligheter, en ny
stad och en ny grupp. Jag minns
knslan av hur det var frsta
dagen, hur jag tv timmar innan
mitt pendeltg avgick klev upp
fr att se till att varje hrstr var
p sin plats, att tygerna p krop-
pen var i sin ordning och att mitt
ansikte hade den rtta nyansen.
Nr jag sedan p egna ben klev in
i en lokal fylld med speglar omrin-
gade av av stora lysande lampor,
sg jag tysta obekanta ansikten,
tillhrande personer som satt
bekvmt med bde huvud- och
fotstd. Jag minns hur orolig
jag var att jag inte skulle knna
samma sak som jag gjorde fr min
frra klass. Skulle jag hitta ngon
att dela meningar och skratt med?
Men jag minns hur jag sg allting
positivt. Jag pbrjade ett nytt
kapitel i livet, tog nya steg och
vgade chansa.
Mina lyckotrar fortstter och
jag r extremt glad att jag funnit
en lika underbar klass som jag
tidigare haft. Jag lgger tillbaka
den grna plastfickan och stnger
locket till kartongen, skjuter in
den under sngen och inser att om
jag ska f slut p trarna fr jag
ta tag i stdningen en annan dag.
Jag gr en knut p min morgon-
rock och gr ivg fr att svlja ner
en ny Alvedon, och hoppas p att
magvrken gr ver s att jag kan
trffa min fina klass i morgon.
Elin Svedlund
Stylist 13
en berttelse inspirerad av August Strindbergs berttarteknik i novellen Ett halvt ark papper frn
1903
13
MODE
Hstmode - Mode i historien.
Redan i slutet av sommaren kunde
vi se hur hundtandsmnstrade
klder brjade synas i butikernas
skyltfnster. Det abstrakta svarta
och vita rutmnstret dk frst upp
under 1800-talet i Skottland och
anvndes d p vvda ylletyg fr
fraherdar. Under 1930-talet, d
prinsen av Wales brjade anvnda
detta mnster till vardags, blev
hundtandstyget en symbol fr
rikedom och verklass. Britterna
var dock inte ensamma om att
beundra detta mnster.
r 1959 brjade den franska mod-
edesignern Christian Dior anvn-
da sig av detta mnster. Istllet fr
att vva tyget, tryckte de mnstret
p klderna, ngot som Louis Vuit-
ton och Chanel var snabba med
att imitera. r 1965 hade mnstret
ocks slagit igenom i Amerika och
i hst r det tillbaka och kan ses
p olika kldesplagg i butikerna,
inte bara p yllerockar.
Att britterna har en knsla fr
mode r ett vlknt faktum.
Trenchcoaten, som ocks r ett
mste i hst, r ett exempel p
det. Den lnga vattenavvisande
kappan skapades fr militran-
vndning och blev populr under
och efter frsta vrldskriget. Det
var Thomas Burberry som ska-
pade det unika ullmaterialet som
kemiskt bearbetades fr att stta
bort regn. Efter frsta vrldskriget
brjade trenchcoaten anvndas till
vardags och den har varit vldigt
populr nda sedan dess. Trench-
coaten r ett klassiskt plagg som
funkar varje r, i hst r den ltt
att hitta i butikerna i olika model-
ler och frger.
Ngot som r terkommande i
hst r de stickade plaggen och de
stora kapporna. Tillsammans ut-
gr det en perfekt outfit som bde
r snygg och bekvm. P catwalk-
en har vi sett detta hos mrken
som Cline, Stella McCartney och
Marc Jacobs. I de mer budgetvnli-
ga butikerna kan man ocks finna
mnga stickade sknheter, bde
hos H&M och Rut&Circle.
I hst blickar vi tillbaka i modearkivet och inspireras av 60-talet. Det blir hun-
dtandsmnstrat, stora kappor och knhga boots. Vi skippar less is more och
fokuserar p the bigger the better.
Kappa, HM 599:-
Stvlar, Din sko 999:-
Trenchcoat, HM 599:-
Hundtandsmnstrad trja, VILA 499:-
14
MODE
Frra hsten kunde vi ocks se
hur polotrjan brjade komma
tillbaka och i r r den en stickad
favorit. Br den under en kappa
och du fr en sofistikerad och
enkel outfit.
Fr att piffa upp en lite enklare
outfit, anvnder vi oss av acces-
soarer. Eftersom vi inspireras av
The Swinging 60s i hst r de
knhga stvlarna perfekta fr
bde vardagliga och festliga out-
fits. Matcha dem med en stor kap-
pa och en halsduk i pastell fr att
f en effektfull kontrast.Vill man
ha ytterligare kontraster ska man
satsa p guldfrgade smycken.
Herrmodet i hst gr hand i hand
med dam-modet. Killarnas klder
inspireras ocks av 60-talet och
The Beatles-eran. Hng tillbaka de
lst sittande jeansen i garderoben
och kolla in de smalare varian-
terna. Enkel nertill med tuffare
verdelar r det man ska g efter.
Polotrjan r ngot som br finnas
i killarnas garderob likavl som
i tjejernas. Br biker-jackan eller
trenchcoaten ver stickade trjor
med en beanie i frg och hst-out-
fiten fr 2014 r fullndad.
Frgerna fr killarna i hst r lika
avskalade som tjejernas. Svart, vitt
och militrgrnt r bde snyggt
och vldigt inne denna hst. Vill
man verkligen g efter trenderna
som vi ser p hstens catwalks r
detaljer i orange det man ska hlla
utkik efter. I Givenchys hst- och
vinterkollektion ser vi allt detta. I
de mer budgetvnliga butikerna
har bde Jack & Jones och H&M
moderiktiga hstkollektioner fr
herrarna.
Som ni mrker r modet i hst en
resa i historien, men med moder-
na tappningar. Detta gr klderna
bde tuffa och klassiska. Butikerna
inspireras mycket av det som visas
p catwalks runtom vi vrlden
vilket gr att det r enkelt att hitta
sin egen stil i hst, utan att det ko-
star skjortan. I hst blir hela stan
en enda stor modevisning, inte ens
kylan kan stoppa det.
Halsband, HM 49,50:-
Armband, HM 69,50:-
Bikerjacka, HM 1999:-
Dr. Martens 1495:-
Polotrja, Carlings 699:-
Mssa, Carlings 99:-
Mollie Berglund
15
KRNIKA
Smaken r som baken?
Ni vet den dr tunga knslan man fr i kroppen nr
lraren presenterar en ny, stor och svr uppgift. Ja
precis...den ja! Jag satt en tisdagseftermiddag i skolan
och det var tnkt att jag skulle brja skriva p vad
som skulle att bli denna krnika. Jag funderade ett
bra tag p vad krnikan skulle handla om och den
dr tunga knslan kom krypandes. Jag knde oro i
hela kroppen. S hr svr-startad har jag vl aldrig
varit? tnkte jag. S jag bestmde mig fr att stta
p lite musik i lurarna. Lt efter lt spelades, allt mel-
lan skn housemusik till gamla godingar frn 70-talet
och ny, frsch svensk rapp. Och det var inte frrn d
tanken slog mig. Det r precis det hr jag ska skriva
om.
Har ni hrt den hr lten med Kartellen, Stll dig
upp? Om inte, sluta ls hr fr stunden, sk upp
lten, lyssna p den och kom tillbaka efter det. Det r
nmligen s att man mste ha hrt lten fr att frst
knslan, fr att frst vad lten handlar om och inse
hur mktig den faktiskt r. S, har ni lyssnat n? Bra,
d kr vi!
Om man tnker efter
s r faktiskt inte rapen
s himla olik till exempel
psalmen trots allt. Det r
vanligare n vad man tror
att man rapar om Gud,
bibeln och religion, eller
hur?

Jag tror att det r vldigt vanligt att man drar all typ
av rap ver en kam. Den vanligaste kommentaren
man fr om man frgar en, enligt normen, en helt
vanlig svensk om rap r: Nej, kanske inte riktigt
min grej. Den r s r och tuff, nstan lite smutsig
p ngot stt och det tycker jag delvis r fel. Jag tror
att det finns tv olika typer av rap. Om man tar den
hr lten som du lyssnade p nyss till exempel. Den
handlar inte om den dr stereotypa rapen som alla
tror r s dlig, utan den handlar om att fortstta
kmpa och att inte ge upp. Det budskapet frstrks
via berttelsen i slutet d Kartellen berttar om en
man som en gng hade en drm. Drmmen hand-
lade om hur mannen trffade Gud p en strand. P
stranden sg han tv par fotspr i sanden medan
hndelser frn hans liv visades p himlen. D sg
mannen att det bara fanns ett par fotspr i sanden
under de svraste tiderna i hans liv. Mannen frgar
d Gud varfr han vergav honom just d, men d
svarar Gud Mitt kra barn, jag lskar dig och jag
skulle aldrig lmna dig under tider av prvningar
och lidande. Nr du bara sg ett par fotspr...d bar
jag dig. Texten handlar allts inte om det dr dli-
ga som alla pratar om i rap, utan faktiskt om tro.
Tron p att hitta det bttre i livet. Drfr gr en typ
av rap att koppla till religion och tro och jag tror att
det r ngot en mnniska tar till under svra tider i
livet. En sdan hr typ av rap hrstammar frn ett
missnje. Missnje ver till exempel politik, ver hur
de blivit utfryst av samhllet eller ver hur de blivit
behandlade genom livet. Det r ocks drfr jag inte
tycker att man kan stmpla all rapp som olmplig
och sexistiskt.
Om man tnker efter s r faktiskt inte rapen s
himla olik till exempel psalmen trots allt. Det r van-
ligare n vad man tror att man rapar om Gud, bibeln
och religion, eller hur? Psalmen och rapen har egen-
tligen samma grund och samma tnk, bara det att
de har olika bakgrunder. Sjlvklart ska jag inte sga
att det gller all rap, fr visst existerar den sexistiska
rapen den med. Ta bara 50 Cent och Nicki Minaj som
exempel. Men iallafall en del, och det tycker jag man
br tnka p ibland.
I lurarna spelades Stll dig upp igen och jag knde
ett slags rus i kroppen. Vilken kick jag fick av lten.
Fr nu satt jag dr, helt klar med krnikan, bara ett
ftal timmar senare. Wow...hur mycket musik kan
gra fr inspirationen egentligen konstaterade jag fr
mig sjlv. Musik r helt enkelt ngot alla behver och
tur r vl att det finns olika slags musikstilar. Fr hur
roligt vore det egentligen, om alla lyssnade p exakt
samma musik? Nej, jag tnkte vl det. Smaken r som
baken, eller hur r det man brukar sga?
Elin Glaad
16
REPORTAGE
Hundfrare
Jasmin Mujkic
Jag och Yohanna trffas p pol-
ishuset dr vi vntar i ca 10 min
och s kommer en polis in genom
entrdrren och vi presenterar oss
fr varandra. Hon presenterar sig
och heter Sofia Berg och har varit
hundfrare i sex r. Hon r redan
inne p sin andra hund. Hon tyck-
er att det r roligt och spnnande
att jobba som hundfrar inom
polisen. Vi gr in i en anlggning
dr man trnar polishundar en
gng i veckan. Vi mts av 7 poliser
som r hundfrare och tv hund-
frarinstruktrer.

De tycker alla att det r roligt att
man som polis gr en stor nytta
i samhllet och med hjlp av
hundarnas luktsinne underlttar
det skning av frsvunna person-
er eller stldgods men det beror
p vad hunden r trnad till. Om
hunden bara r trnad fr att hitta
frsvunna personer s kan inte
den hunden hitta narkotika. Nr
man r ute p fltet ser man hun-
den som personligt skydd fr att
dessa hundar r trnade att lyssna
p minsta vink och reagerar en-
bart om hundfraren r i fara och
inget kommando har givits. Men
fr det mesta anvnds hundar fr
sprning.
Man kanske har uppfattningen att
polishundar r s mycket annor-
lunda n vanliga hundar men det
r fel, visst polishundar r utbil-
dade till olika ndaml men det r
allt.
Som polishundfrare har man
hunden 24/7 allts alltid s man
bildar en slags relation och
man kan bli lite orolig att hun-
den ska rka illa ut. Det ska man
frska att undvika men det fr
man rkna med att hunden kan bli
skadad i tjnst
Fr att bli hundfrare ska man
jobba som polis och anska om att
bli hundfrare, drefter fr man
en utbildning p 8 veckor dr man
lr sig hur man hanterar hundar.
Det har kommit fram att allt fler
hundfrare behvs och de har en
viktig funktion inom polisen.
Hunden jobbar i 10 r men de
testas vid 1,5 r fr att testa deras
lmplighet som polishund.
Polisen letar efter lmpliga hund-
ar verallt och om en privat per-
son har en hund som passar inom
yrket s skriver man fodervrd-
savtal och lmnar hunden till
polisen och man letar bland frs-
varsmakten och bedmer hundar-
na om de r lmpliga.
Det finns ca 11 hundfrare inom
rebro, de flesta anvnds fr
sprning. Mats som r chef har en
hund som r utbildad narkotika-
hund som r av rasen Malle.
Polisen har ocks hundar som
r utbildade att spra blodspr
och olika fall av brottsplats un-
derskningar med mlsprning.
Hundfrarinstruktren Richard Hedling
17
REPORTAGE
F!
Under detta supervalr har
Feministiskt initiativ (F!) tagit
mycket plats runt om p sociala
medier, blivit den stora snackis-
en och satt feminism p agendan
hos alla partier. Efter den in-
tensiva valrrelsen, dr F! inte
lyckades ta plats i riksdagen,
har jag nu trffat Karolina Bjrk
som r vice ordfrande i F! re-
bro och stod som frsta namn p
listan till kommunfullmktige
fr F! fr den kommande man-
datperioden.
Karolina beskriver sig sjlv som
en energisk person, hon r ensam-
stende tvbarnsmamma, pluggar
till arbetsterapeut och jobbar
samtidigt som boendestdjare p
ett gruppboende fr mnniskor
som r fdda med olika hjrn-
skador. Hennes ml nr hon r
frdigutbildad r att jobba inom
rttspsykiatrin d rehabiliteringen
inom kriminalvrden r otroligt
intressant.
Hur lnge har du varit politiskt
engagerad?
- Jag har varit engagerad politiskt
sen jag var 14 ungefr, jag br-
jade i Ung Vnster och har suttit
som ordfrande i Ung Vnsters
lnsstyrelse, dessutom har jag
suttit i gymnasienmnden fr
Vnsterpartiet. Jag har engagerat
mig inom sexualpolitiken mycket,
jag satt som sekreterare i RFSL
rebros styrelse, varit ledare fr
ungdomsgrupp inom RFSL och
ven varit skolinformatr. Det var
frst nu, 2014, som jag valde att g
med i Feministiskt Initiativ d de
r ett bttre parti och faktiskt tar
mina frgor p allvar.
Karolinas hjrtefrgor r kvinnof-
rid, HBTQ och normkritisk peda-
gogik. Kvinnor blir misshandlade
i nra relationer och 17-20 kvin-
nor misshandlas till dds varje
r. Trycket p skyddat boende
r enormt, det r dags att detta
enorma problem tas p allvar.
Hon anser att RFSL behver mer
resurser fr att komma ut i de stat-
liga verksamheterna fr att kunna
ndra attityder d den psykiska
ohlsan hos HBTQ-personer r
hgre n den vriga befolkningen.
Transpersoner sker inte heller
vrd eftersom de r rdda fr ett
dligt bemtande i och med att
det inte finns ngot normkritiskt
tnkande inom vrden.
Nr valresultatet fr Europa-
parlamentet kom jublade F!s
engagerade vljare, de fick 5,5%
vilket gav dem en mandat. Resul-
tatet fr riksdagen kom fr ngra
veckor sedan och det visade att F!
fick 3,1% av rsterna, allts inte
tillrckligt fr att ta sig in i riks-
dagen. Inte heller hr i rebros
kommunfullmktige eller landst-
ing lyckades de f ngon mandat,
men Karolina sger nd att hon
r otroligt stolt ver valresultaten
fr F!.
satte feminismen p agendan
18
REPORTAGE
Emelie Andersson
Valresultatet i stort r positivt
stillvida att vi fick ett regeringss-
kifte,det skrmmer mig dock att
SD (Sverigedemokraterna reds.
anm.) fick ett sdant resultat som
dem fick. Karolina lgger stor
vikt vid att SD ftt ett skrmmande
stor std frn vljarna, hon sger
att deras politik r kvinnofient-
lig, att de vill skrpa straffen fr
brottslingar istllet fr att hjlpa
dem med vrd och egentligen inte
lgger ngon budget fr samhl-
lets kultur. Men hon har nd en
frklaring p varfr SDs vljarstd
har frdubblats, Det finns ett
missnje i samhllet idag. Svra
frgor som SD ger enkla svar p.
Fr enkla och dessutom felaktiga
svar. SDs valresultat r ett symp-
tom p det.
I och med att F! inte kom in i
riksdagen r det en del som ans-
er att ni har misslyckats, knner
du likadant?
- Nej, varken F! eller F! rebro
har misslyckats. Vi har lyckats
organisera mnniskor p ett stt
som inget annat parti lyckats med,
vi har gtt frn 1500 medlemmar
till 21 000 medlemmar p mindre
n ett r. Vi satte feminismen p
agendan fr alla partier vilket bev-
isar att vi gjort stort intryck bde
hos mnniskor och partier, des-
sutom har vi gjort allt detta utan
ngot ekonomiskt std. Nu fortst-
ter vi kmpa, tillsammans!
Karolina sger ocks att det som
hnder efter denna intensiva val-
rrelse r att de kommer fortstta
jobba utomparlamentarisk, ta
plats i debatter och visa att vi r
en kraft att rkna med trots att
valet r slut. De ska inleda en folk-
bildning med frelsningar inom
feministisk antirasism, HBTQ och
andra viktiga mnen.
Nu har vi chansen att under 4 r
bygga upp vr organisation och
ge alla i rebro chansen att lra
knna oss och hjlpa oss att forma
vr politik och organisation! r
Karolinas slutord.
19
Att brja p Plus
REPORTAGE
Najma Said
Plusmag intervjuade Abdullah Salman som gr i
Media12 och frgade honom om hur han knner
om skolan. Han brjade i klassen under andra
ret.
- Infr min frsta dag p Plusgymnasiet s var jag
vldigt nervs som man alltid r nr man ska br-
ja en ny skola med mnniskor man inte knner.
Efter att jag hade gtt i skolan i en vecka s var jag
bekvm med klassen och skolan. Det berodde my-
cket p att lrarna verkligen fick oss att knna oss
vlkommna och att de inte bara var lrare utan
ocks mnniskor vi kunde prata och skmta med.
Nr jag kommer in genom drrarna till skolan har
jag aldrig tnkt h nej, nu r jag i skolan igen. Utan
man fr inte den dr skolknslan av skolans lokaler
som jag tycker faktiskt bidrar till att stmningen p
skolan r s bra som den r.
Hur knde du innan du skulle brja Plusgymnasi-
et, var du nervs?
Ja jag var nervs, fr jag visste inte vilka som gick i
klassen och jag gillar inte att vara ensam. Men jag
hade en bra knsla fr att jag hade hrt mycket om
Plusgymnasiet och att det var bra.
Vad var den frsta knslan du fick av klassen?
Knde du dig vlkommen?
- Jag knde mig mer n vlkommen alla var vldigt
trevliga och alla var positiva och glada. Det var nice.
Tog det lng tid fr dig att knna dig bekvm i
skolan?
- Nej typ en vecka. Som sagt alla var sociala och gla-
da s man kom in direkt.
Hur skulle du beskriva miljn p Plusgymnasiet?
- Det knns inte som att jag kommer till skolan fr
att det inte se ut som en skola. Det r det som r
roligt med skolan. Det finns alltid grupperingar i alla
skolor men eftersom att jag r en vldigt social mn-
niska s knner inte jag att det r ett problem fr jag
pratar nd med alla hr. Det beror p vilken sorts
mnniska man r helt enkelt.
Skulle du rekommendera fr andra yngre n dig
att brja plusgymnasiet?
- Ja, det skulle jag fr att hr s fr man inte knslan
av att Lrare r lrare utan de knns mer som vn-
ner. Ja det finns stunder vi mste vara serisa och d
s r vi det men oftast s skojar man ganska mycket
och det r ganska kul
Abdullah Salman, Media12
20
TOPPLISTA
Mathilda Bjrk
Plus-studenternas top 3 restauranger
Jag har frgat blandade elever p Plusgymnasiet om vilka deras favoritrestauranger r i rebro. Jag
fick mnga blandade svar, Men mnga hade ocks samma favoritrestauranger. Hr kommer fl-
jande tre restauranger som eleverna rstade fram.
P frsta plats kommer restau-
rangen La baguette som mnga
rstade fram.
Restaurangen erbjuder bde mat
och fika, och r bermd fr deras
goda baguetter. De serverar ven
sallader och varma rtter ssom
bakdad potatis, lasagne och pajer.
Restaurangen ligger vldigt
centralt inne i rebro, vilket gr
att man enkelt kan g dit och ta
lunch efter en shoppingdag p
stan.
Restaurangen har ppet vardagar
mellan kl 07.00-21.00 och helger
09.00-21.00 och ligger p Nygatan
24, 702 11 rebro.
P andra plats kom Saigon.
Restaurangen erbjuder asiatisk
mat, Allt frn wok,Friterat och
vrrullar. Restaurangen r mycket
omtyckt av bde unga som gamla.
Saigon ligger ocks vldigt centralt
i rebro precis som La baugette,
Men de har flera restauranger
runt om i rebro ssom i Rosta
och Almbyplan.
Saigon i City har ppet alla dagar
frn 11.00-21.00 och har adressen
Rudbecksgatan 18 702 23 rebro.
Saigon i Rosta har ppet
mndag-lrdag mellan 11.00-21.00
och sndag stngt. Adressen r
Vstra Vintergatan 9 703 44 re-
bro.
Saigon Almby har ppet
mndag-lrdag mellan 11.00-21.00
och sndag stngt. Adressen r
Universitetsallen 26, 70217 rebro
P tredje plats kom Mcdonalds,
Mcdonalds r en snabbmats res-
taurang som erbjuder hamburgare
av olika slag, fika, sallader och my-
cket mer. Mcdonalds r omtyckt
av alla slags ldrar, Men majoritet-
en r ungdomar. Mcdonalds ligger
likas centralt i city men finns
ven p andra stllen runt om i
rebro.
Mcdonalds city har ppet
Mn-torsdag samt sndag 07.00-
23.00 och Fred-lrd 07.00-03.00.
Adressen r Drottninggatan 36 702
10 rebro.
Mcdonalds Vsthaga har ppet
24/7 och har adressen Vsthagaga-
tan 3 703 46 rebro.
Mcdonalds Marieberg har ppet
Mn-Fred 10-20, Lrdag 10-18 och
Sn 11-18, Och har adressen Ma-
rieberg galleria 702 36 rebro.
Mcdonalds sdra har ppet alla
dagar frn 07.00 - 24.00 och har
adressen Sdremalmsplan 1 702
25 rebro.
21
Plusplay gr undervisningen mer
tillgnglig
PLUSPLAY
Hanna Carlsson
IEleverna p plusgymnasiet har
mjligheten att kolla p sina
frelsningar om och om igen.
Ifall man exempelvis skulle
vara sjuk och missa en viktig
genomgng s kan man utan krn-
gel anvnda sig av webbplatsen
plusplay.se. P plusplay finns
genomgngar av de flesta lrarna,
bde frn plusgymnasiet i rebro
men ven p andra plusgymna-
sium runt om i Sverige. Just nu
anvnder sex olika Plusgymnasier
sig av plusplay men grundaren fr
det nya framgngsrika hjlpmed-
let r vr alldeles egna handels- &
medielrare Markus Karlsson.
Den moderna skolan bygger p att
gra undervisningen tillgnglig
fr eleverna, berttar Markus,
och fortstter, vi kan inte stanna
i klassrummet med vr under-
visning utan ska mta eleverna
dr de finns.
Det r allmnt knt att mnga
unga, men ven ldre, anvnder
sig flitigt av mobiler och datorer.
Drfr r det viktigt att det som
sker i skolan inte bara stannar i
klassrummen utan att det ven
nr ut dr eleverna r som mest
aktiva. Frutom att genomgngar-
na hela tiden finns tillgngliga p
plusplay s finns ven hjlpmedlet
som app p App Store att ladda
ner. I och med att plusplay finns
som app s blir den mer tillgnglig
och genomgngarna blir lttare att
komma t.
Vi frlnger och kar till-
gngligheten fr vra elever. Med
Plusplay kan de se en frelsning
hur mnga gnger de vill, nr de
vill och var de vill, sger Markus
som inte har gtt tomhnt fr sitt
arbete med plusplay. Han fick i r
Pedagogiskt pris dels fr att han r
grundaren till plusplay men ocks
fr hans driv att f elever och lra-
re att utvecklas.
Filmerna som finns att se p plus-
play kan se olika ut. Vissa lrare
vljer att filma sin genomgng un-
der ett lektionstillflle medan an-
dra vljer att filma sin genomgng
p egen hand utan elever. En del
genomgngar lggs upp p plus-
play ngra dagar innan den hlls
infr klassen och det innebr att
eleverna har mjligheten att fr-
bereda sig infr lektionen.
22
STUDENTEN
Mathilda Bjrk
Sista ret som gymnasieelev
Att g i 3an innebr inte bara plugg och
trkigheter, Utan det hnder en massa roliga sak-
er under rets gng.Redan nr man brjar i 3an
s stter planeringen ingng infr studenten.
Inom de frsta veckorna s kommer ett fretag och
representerar deras varor. Man fr bland annat
testa studentmssor, de visar vilka mssor man har
att vlja p och man fr chansen att f se alla andra
produkter som man kan kpa till, ssom cham
pagneglas och klder mm. Man fr olika paketerbju-
danden frn fretaget om man bestller genom dom,
Hur bra r inte det?
Under ret s anordnas det olika event fr just alla
i rskurs 3, ssom fester och evenemang p olika
krogar runt om i rebro.
Temat r just d studenten fr alla 3:or och man
brukar ofta f gratis intrde mm.
Studentkryssningen r ett vldigt uppskattat och
populrt evenemang som mnga ker p.
Folk frn hela Sverige kommer fr att uppleva resan
med alla andra blivande studenter.
Man ker under ett dygn till Finland och tillbaka.
Man har inte mjlighet att g i land.
Man ter middagar, festar och har det allmnt trev-
ligt med alla glada 3:or!
Men inte nog med det,Balen r en tradition som
mnga 3:or har. Den brukar gas rum ca en vecka
innan sjlva studenten r. Alla i klassen klr upp sig
och trffas p ngot stlle fr att ta middag,dansar
och umgs.

Jag frgade 2 elever i rskurs 3 vad de sg mest fram
emot under ret, Shr svarade dom.
Jonna Media12
Det jag ser mest fram emot r ju sklart sjlva stu-
dentdagen, Men om jag ska vlja ngot som jag ser
mest fram emot under ret s r det utan tvekan
kryssningen.
Amanda Media12
Jag ser mycket fram emot kryssningen, men ven
balen ocks. Det kommer bli riktigt roligt att f up-
pleva allt detta med sina klasskompisar!
S, att g i 3an kommer bli ett minne fr livet fr
mnga tror jag. Jag, som gr tredje ret anser att jag
har och att det kommer bli de bsta ret p plusgym-
nasiet. Det r samtidigt trkigt att det r sista ret
med alla, Men det kommer bli ett toppen avslutande
r. Det kommer verkligen att vara en upplevelse och
en rolig resa som man har framfr sig under hela r
3.
Ngra av frra rets studenter.
23
24
25
REKLAM
Apptips!
Swish
Swish r en app som man
ltt och skert kan an-
vnda i mobilen. Appen
r till fr att du ltt ska
kunna betala och ta emot
pengar. Du kopplar Swish
till ditt mobilnummer och
BankID och sedan r det
bara att brja anvnda
det. Skriv in numret till
den person du vill skic-
ka pengar till och sedan
skriver du in beloppet.
Eftersom att det har kon-
takt med ditt bankkonto
s dras pengarna direkt
frn ditt konto men ocks
om du fr pengar s stts
de in p en gng. Mycket
lttare att anvnda n
att fra ver pengar frn
din internetbank. Snabbt
och smidigt. Bde fretag
och privatpersoner kan
anvnda Swish. Det enda
du behver fr att kunna
anvnda Swish r inter-
netuppkoppling och du
mste vara ansluten till
din bank.
Jag sjlv anvnder Swish
och tycker att det r en
vldigt bra app och det
blir ocks mycket smidi-
gare.
Pixlr
Pixlr r en app som ocks finns som hemsida p da-
torn. I programmet redigerar du bilder och gr egna
collage. Appen r helt gratis. Du kan gra mycket
fr att ndra ljus, skuggor och annat i bilden. Men
det finns ocks jttemnga olika filter som du kan
lgga p bilden och bestmma styrka p filtret. Jag
sjlv anvnder den hr appen och jag tycker om den
mycket!
Block!
Block! r ett spel dr man
fr trna hjrnan lite. Din
uppgift r att i en figur
(olika rektanglar) kunna
passa in olika figurer
s att alla tillsammans
bildar den stora figuren.
Appen har flera banor
och flera olika svrighets-
grader. Eftersom att vissa
banor ibland r lttare
och vissa svrare s gr
det att spelet aldrig blir
trkigt! Man fr variera
sig hela tiden och det
r inte s att det r fr
ltt eller fr svrt hela
tiden. Spelet r vldigt
beroendeframkallande.
Jag sjlv spelar det vldigt
ofta. Spelet finns bde till
iPhone och Android.
Jonna Ludvigsen Berglund
26
ELEVARBETE
Hrstrt!
Hrstret delas in i tv delar,
rot och hrskaft. Hrskaftet r
den delen man ser av hrstret,
och roten r den delen som vx-
er under huden som vi d inte
kan se. Hrskaftet bestr inuti
av fiberstammen och ytterst av
fjllskiktet. I fjllskiktet ligger
fjllen skiktade om varandra, de
r genomskinliga. I hela skiktet
ingr ungefr 5-15 fjll p varan-
dra och varje fjll tcker ungefr
en fjrdedel av hrstrets om-
krets. Innanfr fjllen finns fibrer
(annat ord fibriller), de r samlade
i olika stora knippen och r tunna
och lnga. Dessa knippen bildar
kabelstrngar och kablar i ett slags
tvinning som de kallas, som ger
fasthet t hrstret. Det r detta
som r fiberstammen. Vissa sger
att mrg inte frekommer i mitten
av hrstret, andra sger att de
gr det.
Hrstrets frgmnen/pigment
bildas i hrlken. Hrstrets ned-
ersta del i hrscken har en lk
formad bula, vilket r hrlken.
Hrlken omsluter helt en vrt
liknande topp, som kallas fr
hrpapillen, hrpapillen r rik p
nerver och blodkrl. Det r intill
papillen som hrets frgmnen/
pigment bildas. Hrets frgmnen
kallas melanier, och finns i tre
olika slag: rda pigment, mrka
pigment och ljusa pigment. Mrkt
hr har flest mrka pigment.
Vran hud har faktiskt samma
slags pigment.
Precis vid hrpapillen r hrstret
biologiskt levande, vid hrpapillen
sker det livsprocesser som frn
blodet fr energi givande mnen,
hjlp mnen som e.x. vitaminer
och bygg material. Men i hr-
skaftet sker inga livsprocesser,
hrskaftet r inte levande. (Hret
r levande, fr det vxer och bil-
das nytt)
Varje hrsck har flera eller en tal-
gkrtel. Dessa talgkrtlar produc-
erar talg som r ett slags fett, med
uppgift att smrja hr och hud.
Vi reser ragg nr vi blir rdda eller
fryser, samtidigt fr vi gshud
(annat ord hnsskinn). Det r
hrresarmusklerna som drar ihop
sig s att huden vid hrsckarna
hjer sig och s att strna reser
sig. Till varje hrsck s r en
hrresarmuskel kopplad. Hrre-
sarmuskeln dras ocks ihop nr vi
har feber.
Hret p vra huvuden vxer runt
ca 1 cm per mnad, hos vissa ftal
mnniskor kan det ibland vxa lite
mer. Hrstrna kan bli mellan 2-6
r gamla, och faller sedan av och
nytt vxer ut. Det r detta som r
vxtcykeln.
Hret vxer beroende p anlag.
tillexempel olika ttt. Vxtttheten
kan vara olika p en och samma
huvud. Hravfall sker dagligen
hos varje mnniska, men med
ren s kar det.
Kondition och kvalitet kan bety-
da olika vid olika tillfllen. Men i
frisryrket/stylistyrket s betyder
ordet kvalite grovlek, och kondi-
tion r hrets tillstnd. Kondition
sammanfattar de hr orden: kval-
ite, struktur (uppbyggnad), elas-
ticitet (spnst yta), hygroskopisk
effekt (fuktupptagningen). Fint/
fintrdigt hr har ca 0.04 mm
tjocka hrstrn och grovt hr har
ungefr 0.08 mm tjocka strn,
allts har grovt hr tjockast strn.
Ordet struktur betyder allts up-
pbyggnad. Hrets struktur ndras
nr du solar eller badar, och ett
av alla tecken r att hret blir
ljusare. Permanentning pverkar
strukturen lite och blondering
pverkar mer. Fnar och tngar
pverkar ocks hret. Preparerat
hr r porst och tar t sig mer
vatten eller andra vtskeformiga
medel n lockigt hr. Hret svller
nr man pverkar det med kemisk
behandling.
Vra hrstrn kan man anvnda
till att identifiera mnniskor d
vrat DNA finns dels i vra hr-
strn.
Och sist men inte minst, fr att
hlla ditt hr livfullt och vackert
s ska du bl.a. ta rtt. Du ska dric-
ka mycket vatten, frska att plat-
ta eller locka eller fna det s lite
som mjligt. Vitaminer fr hret
funkar ocks, balsammetoden
funkar dr emot inte. Blondering
och frgning r ocks ngot du ska
frska undvika s mycket som
mjligt, fr det sliter p hret!
Mikaela Lundin
Stylist 14
27
Gr om mig
GR OM MIG
I stylistyrket ingr det att utifrn en persons bsta
frutsttningar ge frslag p hur hen ska lgga
makeup, styla sitt hr samt vilka frger och for-
mer hen ska ha p sin outfit.
Vad har eleverna gjort:
Emma har ganska nrsittande gon s jobbade vi my-
cket med intensitetsskugga. gonskuggan r en enkel
brun sotning, detta fr att vi har lagt mest fokus p
lpparna. Vi arbetade med en ltt beige frg i
Fre
Efter
globlinjen och fyllde sedan p med mrkare frger
uttmot V:et. Vi har lagt en kajal p slemhinnan fr
att gra Emmas blick mer intensiv. Vi har ven appli-
cerat svarta lsgonfransar. gonbrynen har vi fyllt i
och frlngt.
28
TRNINGSTIPS
Tesnims trningstips!
1. Jogga
Brja din dag med att
jogga lite ltt, lite som up-
pvrmning innan du kr
vidare med andra trnin-
gar. Kroppen behver
att uppvrmas s att inte
hjrtat blir trtt nr du
brjar med de hrda
passen s jogga r en bra
start.
2. Pushups
Vill du ha starka och fasta
armar gr pushups, r
det fr svrt att gra de
vanliga pushups s kan
du gra lttare genom
att du bjer dig p knna
istllet. Pushups trnar
inte bara armarna utan
ryggen ocks.
3. Upphopp
Upphopp trnar hela din
kropp. Det finns olika stt
att gra det p, frn att g
ner och gra pushups och
hoppa upp till att bara
hoppa upp och ner men
du kan vlja sjlv.
4. Situps
Fastare mage eller magru-
tor? situps r bra om du
vill trna din mage. Vill
du gra det mer avancer-
at och svrare kan du
ta vikter och hlla i och
sedan gra situps om du
kanske satsar p att f
magrutor.
6. Rygglyft
Rygglyft r bra fr ryggen
om du vill f en starkare
rygg, du behver bara
lgga dig p din mage
och lyfta upp brstkorgen
frn marken en liten bit
s det knns i ryggen sen
ner igen och repeterar
om det.
7. Utfall
Utfall r bra om du vill
trna dina lr och under
sidan av dina lr, du gr
ner med ena benet frst
men inte helt ner utan
lite mellan rum mellan
knna och marken, sedan
fortstter du och gr ner
med andra benet.
7.Squats
Squats r enkelt, vill du
trna din rumpa och ben
och f de fastare d gr
du ner halvt allts tnk
90 grader och du ska vara
rak i ryggen. Vill du f
dina muskler strre ta
fria vikter och hll i de
medans du gr ner.
8.Strecha
Kramp eller trningsvrk
r inte kul, drfr ska du
strecka efter din trning
och lta musklerna slap-
pna av.
Tesnim Abashagra
29
REPORTAGE
30
REPORTAGE
Poledance
Det finna olika stt trna din
kropp dels med att dansa.
En rolig dans dr bde tjejer och
killar har mjligheten att trna
till, poledance r en sorts dans
dr man anvnder hela sin kro-
pp p ett roligt och stimulerande
stt.
Historien bakom poledance:
800 r sedan s var det den
traditionella indiska sporten
mallakhamb, som trnade uthl-
lighet och styrka med hjlp av en
trstolpe som r bredare n den
vanliga stolpen. De anvnder tv
stolpar som mn skulle utfra trick
d de hoppar frn stople till stople,
p ver 20 meter upp i luften.
Under 1980-talet s hade dansen
pole alltmer anvnds som lap
dancing, frst i Kanada och sedan
i USA. P 1990-talet pbrjades
poledancing att undervisas som
en anvndning i fitnessvningar.
Sedan dess har poledance klasser
blivit en populr form av tvling-
sidrott.Plusmag trffade polefit-
ness dansaren Karin Fgerlind fr
att f ytteligare information om
trningsformen.
Vad r Polefitness?
Polefitness r en trningsform som
trnar kroppen, det r en ganska
ny dans som krver mycket styrka
samt smidighet och kroppskon-
troll.
Nr brjade du dansa polefit-
ness?
Jag brjade dansa polefitness sen
r 2010 s jag har dansat polefit-
ness i snart 5 r. Jag brjade med
polefitness efter jag sett You-
tube-klipp och brjade kolla p det
och tyckte det var grymt och ville
testa det, dels i min 30 rs kris s
ville jag gra ngot ungdomligt.
Vad tycker du om polefitness?
Det r jtte kul mnga pratar om
att det just nu eftersom det r
nytt. Mnga har svrt att fortstta
motivera sig till sin trning till ex-
empel nr man bara gymmar, men
polefitness r s roligt och man vill
bara fortstta.
Vad r bra med polefitness?
Framfrallt att det r kul men
det r ocks en jtte bra trnings-
form om man r stilla sittande fr
vrigt. Man bygger upp kroppen
och utvecklar kroppen p ett bra
stt, man mr bra helt enkelt. Det
r ganska mycket fokus p verk-
roppen lite som klttring men det
r bra man anvnder kroppen my-
cket det r inte som kontorsjobb,
d man sitter ner och det r dligt
fr ryggen, polefitness trnar d
ryggstyrkan.
Upplever du att mnga har frdo-
mar om polefitness?
Egentligen inte, inte de flesta jag
knner till just nu och de som jag
umgs med, men de som inte har
en aning om polefitness kanske
har olika tankar om det.
Vad vill du tipsa en nybrjare?
Hitta det man tycker r roligt och
tycka det man r bra p, de fles-
ta har en svaghet och en del har
vldigt bra danssinne men som
sagt man behver inte kunna allt
eller vara bra p allt man kan lra
sig.
Tesnim Abashagra
Karin Fgerlind
31
REPORTAGE
Hur kan vi gra
Jenny Abrahamsson r rektor
p Plusgymnsiet. Jag trffade
Jenny fr att frga henne om
vilka utvecklingar som kan ske
p skolan och ven vad det r
som gr Plusgymnasiet till en
bra skola.
Jag stllde sju frgor till Jenny
om hur vi kan frbttra skolan
och s hr svarar hon.
Frsta frgan, Hur r det att
vara elev p Plusgymnasiet?
-Att vara elev p Plusgymnasiet
innebr fr det frsta att man r
en gymnasieelev, vilket ocks in-
nebr att man lser kurser istllet
fr mnet. Som elev p Plusgym-
nasiet har man bde skyldigheter
och rttigheter, bland annat s r
man skyldig att flja vra spelre-
gler men man har ocks rtt att
pverka spelreglerna varje r. Det
innebr ocks att man gr p en
ganska liten skola dr ingen kan
frsvinna i mngden.
Vilka krav stlls p lrarna?
-Vissa krav kommer ifrn skolver-
ket, exempelvis s r det skolver-
ket som stller krav p den utbi-
ldning som lrare ska ha. Lrarna
mste utg frn en mnesplan dr
det str vad eleverna ska lra sig,
lrarplanen r inget vi kan ndra
p utan det r bestmt av skolver-
ket vad som ska ing i alla kurser.
Jag frvntar mig att lrarna ska
ha ett intresse fr att lra ut. De
ska ven vara ppna till att anpas-
sa och utveckla undervisningen
vid behov.
P vilket stt kan hantverkspro-
grammet utvecklas?
- Ett steg som vi har kollat p r
att vi ska anska om att bli en
safeskola. Det innebr att man
mste uppfylla vissa krav som sko-
la och som utbildning. Dessa krav
har vi p hudvrd och spapro-
grammet redan uppntt och vrt
ml att alla hantverksprogram ska
kunna bli certifierade av Safe eller
liknande. Genom detta s kan vi
kvalitetsskra vra utbildningar.
Vi hller ocks p att kolla hur vi
kan utveckla praktiken s den blir
nnu bttre.
P vilket stt kan samprogram-
met utvecklas?
-Det beror lite p vilken inriktning
man pratar om. Fr media inrik-
tningen s har det precis byggts
en fotostudio. Jag skulle vilja att
samprogrammet hade en profil s
att utbildningen inte blir som att
lsa samhllsvetenskap p vilk-
en skola som helst, utan att man
verkligen knner att plusgymnasi-
ets samhllsutbildning skiljer sig
frn andra skolors utbildning. P
beteendeinriktningen s behver
vi utveckla kurserna lite s de blir
nnu bttre nsta r, detta gller
ven fr mediainriktningen. Detta
eftersom att det r frsta gngen
som vissa av kurserna gr p plus-
gymnasiet. Och sedan ven kolla
p lokalbehov och p programmet
i helhet.
Om du fick ndra EN sak p
skolan, vad skulle du ndra?
-Oj, vilken svr frga men jag
skulle nog vilja jobba mer med
internationalisering p alla pro-
gram. Det tror jag skulle ge skolan
en stark profil.
Vad r Plusgymnasiets bsta
egenskap?
-Eftersom att vi r en ganska liten
skola s hoppas och tror jag att
alla kan vara sig sjlva hr, alla
kan hitta sin roll p skolan. Vill jag
som rektor komma i trningsbyx-
or s kan jag det, jag kanske inte
gr det p ett mte, men man kan
knna sig som hemma p skolan
och komma precis som man r.
Till sist, har du ngot du vill
sga till de som funderar p att
vlja Plusgymnasiet?
-Vi p Plusgymnasiet r en liten,
personlig och mysig skola men
helt underbara elever och helt
underbar personal. Jag kan sga
att vi har ngra av rebros bsta
gymnasielrare. Frra ret hade
vi till och med den bsta enligt
rebro komun, Markus Karlsson.
Varje r har vi haft lrare nomin-
erade till rets bsta pedagog som
utses av rebro komun. Vi har
riktigt bra lrare och en trevlig
stmning p skolan.
Yohanna Ljung-Funk
Plusgymnasiet
nnu bttre?
Jenny Abrahamsson, Rektor
32
REPORTAGE
Journalist och kommunikatr
p Plusgymnasiet i rebro
Jonna Ludvigsen Berglund
r du intresserad av media?
Tycker du om att fota och
designa? D r journalist och
kommunikatr det perfekta
programmet fr dig! P pro-
grammet lser du flera olika
medialektioner med olika inrik-
tningar men ocks de vanliga
mnena. Programmet r hg-
skolefrberedande.
Jag r en tjej som gr sista ret p
Plusgymnasiet. Jag var osker p
vad jag ville vlja, men eftersom
att jag r intresserad av media
och att fota s valde jag just sam
med inriktning journalistik och
kommunikation.
Jag kan verkligen sga att jag r
njd med mitt val. P de hr tre
ren s knner jag att jag lrt mig
mycket och skolan i sig r jtte-
bra, vilket gr att jag trivs med att
g i skolan. Jag har hunnit med
mycket dessa r. Lektionerna r
tydligt planerade och vi lr oss
mycket. Eftersom att vi fr en
egen dator av skolan s r det
vldigt ltt att hlla p med egna
projekt eftersom att vi har allting
sparat sjlva p vra egna dator-
er. Vi har ocks ett program som
heter Schoolsoft dr vi kan g in
och kolla alla lektionsplaneringar,
inlmningar, schemat, med mera.
Det som r superbra r att lrarna
anvnder hemsidan Plusplay dr
de kan lgga upp sina genomgn-
gar. Nr man lser media kan det
i brjan vara svrt att veta hur
man ska gra i alla program som
man arbetar i. D r det toppen
att Plusplay finns. Lrarna kan
lgga in genomgngar p till
exempel Photoshop eller andra
program vilket gr att man alltid
kan f genomgng ven om man
inte befinner sig p lektionen.
Vi lser olika lektioner inom
media. Men vi gr ocks roliga
saker tillsammans. Vrt program
r vldigt bra p att blanda in
skolarbete i roliga saker som man
gr. Till exempel s har vi den hr
skoltidningen som vrt program
gr tillsammans. Vi hade besk
av ngra personer frn univer-
sitetets tidning dr de berttade
om sin tidning och hur de gr varje
mte. Det var intressant och vi fick
en frelsning fr att sjlva veta
hur vi skulle g till vga. Vi r ocks
p frelsningar och studiebesk.
Det r kul att man fr lra sig s
mycket samtidigt som det r roligt
att arbeta. Vi fr lra oss alla olika
program som till exempel Photo-
shop och Premier. Vi gr inte bara
saker som r praktiska p det sttet
att vi ska sitta och skapa saker, vi
fr ocks gra en del saker som
r mer teoretiska. Vi fr sitta och
skriva ocks. Du kommer att f en
rolig utbildning och skolgng om du
vljer att g det programmet som
du r intresserad av, och om du r
intresserad av media s r det hr
rtta programmet fr dig!
Photoshoot i skolan fotostudion
33
KRNIKA
Om ingen brydde sig
Gr precis vad du vill. lska vem du vill, sov hur mycket du vill, grt hur mycket du
vill och le fr tusan hur mycket som du vill
Frst vilken lttnad. Under livets
gng och nr det r ver. Visst
skulle det till slut kanske tra p
en att man aldrig haft ngon som
lskat en, men vad spelar det fr
roll nr man ser det ur det per-
spektivet som sger att man fr
gra precis vad man vill. Fr vissa
gr livet ut p att lska och vara
lskad men jag sger att med det
s kommer bara en hel del nack-
delar. Du mste oftast leva dig upp
till mnniskors frvntningar och
i vissa fall kanske ndra p dig
sjlv fr att just f uppleva krlek.
Om man inte hade ngon som
brydde sig om en s skulle man
ju f vara fri. Slippa tankar som
undra hur mnga som kommer
sakna mig nr jag dr, eller som
kommer grta sig sjlva till smns
nr de fr reda p att jag inte
lngre r vid liv. Det r en tanke
som faktiskt lockar. Jag vill verkli-
gen inte att mnniskor ska behva
knna en sdan sorg. En saknad,
som liksom aldrig tar slut.
Utan att ha ngon som bryr sig om
en s koncentrerar man sig istllet
p att f sig sjlv att m bra, vilket
r det viktigaste. Man ska vara
njd med sitt liv innan man lm-
nar det. Vill jag ha p mig skorna
jag lskar men min partner tycker
r horribla s tar jag sjlvklart
inte p mig dem. Men om jag inte
haft en sdan person, som brytt
sig om mig, hade jag bara fljt
mina egna instinkter. Underbart.
Denna tanke slr mig ngon gng
ibland. Si s dr varannan mnad.
Men vad kommer jag fram till i
slutndan? Jo, att jag givetvis har
helt fel. Vi behver f hra kritik
och forma vrt beteende efter det.
Vara inblandad i de saker som fr
oss att bli ledsna, f knna svek,
saknad och hela det dr kret. Det
r ett mste. Fr vem har egentli-
gen varit lycklig hela sitt liv? ven
de mest bortskmda personerna
p denna planet, som fr vad de
n pekar p har inte alltid varit
glada, fr hur mnga gnger har
man inte sett det p film?
Drfr r mitt rd att bara leva
livet till dess fullo. Gr precis vad
du vill. lska vem du vill, sov hur
mycket du vill, grt hur mycket du
vill och le fr tusan hur mycket
som du vill. Flj ditt hjrta och be-
hll dina nra i trygghet. Gr allt
fr att de ska m bra. Fr nr de
mr bra, kommer du ocks sjlv
att m bra.
Det r nyckeln till lycka. Inte
ngot trams om att inte bry dig
om ngon. Var dig sjlv, darling.
Live and learn.
Emma Ahmetovic
34
STUDIETEKNIK
Jobba med din studieteknik
Jasmin Mujkic
Vill du kunna komma hem och knna att du har pluggat och vara sker p att ha lrt dig ngot? Har du plug-
gat men inget fastnar? Knner du att du inte hnger med riktigt? Har du struntat i en uppgift en hela veckan
till dagen fre inlmningen? Och nu jobbar du som en galning till klockan 3 p morgonen... Knner du igen
dig?
Testa dessa enkla stege och se om dina studier fungerar bttre:
1.
Drick en kopp kaffe, stll larmet p 15 min, ta en powernap och nr klockan ringer kommer du att knna dig
nyvaken och redo att jobba igen (OBS! koffeinet verkar frst efter 15 min).
2.
Nr du pluggar ta och tugga tuggummi fr att nr man tuggar kommer blodtillfrseln till hjrnan ske snab-
bare.
3.
Nr du jobbar med ett viktigt arbete p datorn kan man ltt bli distraherad. Drfr ska man enbart ha det
man behver p datorskrmen och stnga av mobilen vilket r en stor stressfaktor. Annars kommer man
t.ex. omedvetet att titta p klockan p mobilen hela tiden.
35
REPORTAGE
Lever vi farligt i rebro?
rebro, en stad med mer n 100 000 invnare, ligger mellan tv av Sveriges mest farliga fngelser. Det
en r Kumla-anstalten, som ligger i Kumla. Det andra fngelset r Hinseberg, ett kvinnofngelse som
ligger i utkanten av Frvi ungefr tv mil nordost om rebro.
36
Kumla-anstalten byggdes r 1965
och hade d bara 435 platser, idag
har den 463 platser. Fngelset tar
bland annat emot rymningsbeng-
na och intagna som missktt sig
p andra fngelser. Anstalten har
nu skerhetklass 1, vilket r den
hgsta skerhetsklassen p sven-
ska fngelser. Under 1960-talet
skapade Kumla-anstalten stora
rubriker eftersom det byggdes nya
hga murar runt om anstalten.
Murarna utformning var sregen
eftersom de var bjda int fr
signalera det omjliga i att som
fnge ta sig ver dem. r 1972
intrffade en massrymning frn
anstalten. 15 interner, bland annat
ngra av Sveriges mest krim-
inella personer, lyckades rymma
natten till den 18 augusti. En av
anledningarna till att de lyckades
var att skerhetsavdelningen, p
den tiden, inte var vervakad av
vakter dygnet runt. De 15 intern-
erna ppnade celldrrarna med
en nyckel, dock har aldrig polisen
kunnat bevisa hur sjlva ppnin-
gen av celldrrarna gick till. En
teori r att internerna p ngot
stt lyckades kopiera vakternas
nycklar. Rymningen orsakade ett
stort polispdrag och de 15 per-
sonerna infngades s smningom
av polisen.
Idag har Kumla anstalten en strre
och mindre bollhall, trningsmod-
uler och ett bibliotek. P fngelset
finns ocks vuxenutbildning p
grundlggande och gymnasial
niv, svenska fr invandrare samt
ls- och skrivtrning. Utbildning
p hgskoleniv kan frekom-
ma. Fngelset har ven tv ar-
betsmarknadsutbildningar. En
med inriktning svets och plt och
en med inriktning verkstadsmeka-
niker.

En av Sveriges knda mrdare,
John Ausonius ven kallad Laser-
mannen, avtjnade sitt straff p
Kumla anstalten mellan 2001 och
2012. Ausonius var dmd fr mord
och bankrn. Under 1991 och 1992
skt han elva personer som val-
des ut p grund utav att de hade
mrkt hr eller mrk hudfrg.
r 1993 dmdes han till livstids.
Ausonius anvnde ett gevr med
lasersikte, drfr kallas han fr
Lasermannen.
Efter mnga timmars letande efter
information i ntet om Kumla an-
stalten uppstog det mnga frge-
tecken. Jag blev vldigt nyfiken
och hade mnga tankar och frgor
i huvudet. Sedan fick veta att vi
kommer ka till Kumla anstalt-
en p studiebesk. D tnkte jag
passa p och prata med min lrare
om jag kunde intervjua ngra
personal eller personer som sitter
inne. Efter ngra dagars kontakt
med Kumla anstalten fick jag
tillslut intervjua Chefen Magnus
stlund. Jag fick ven intervjua en
kvinnlig personal, Katrina Nilson.
Eftersom de flesta som sitter inne
r mn s ville jag veta hur det
knns fr henne att vara dr, att
vara i ett fngelse med farliga
personer och inte veta vad som
kan ske under jobbtimmarna.
Jag visste redan att Kumla fngelse
vart stor men nr man var vl dr
och tittade hur den en strckte sig
flera kilometer blev jag impone-
rad. Jag la mrke till alla murar
och kameror som finns omkring
och hur det kndes att de har koll
p allting.
Jag trodde att jag skulle bli vldigt
nervs och rdd fr att jag hade
aldrig varit i ett fngelse frut
men nr vi vl kom in kndes det
inte som ett fngelse alls. Det klart
man sg murar och hur sker-
heten var p ett hg niv och hur
de har koll p varje person som
gr ut och in men det kndes som
ett sker plats. Efter det trffade
jag Magnus, chefen. Vi hlsade
p varandra varmt och sedan
fortsatte vi till ett litet rum dr vi
kunde sitta och kunna prata.
Jag brjade intervjun med att
frga honom hur han fick jobbet
som chef och vad han hade fr
utbildning.
Jag jobbade mig upp, brjade han
med sedan fortsatt han sga att
han brjade som en kriminalvrd-
are fr drygt 26 r tillbaka. Sedan
skte han till olika tjnster inne i
anstalten. Som chef hade han varit
i 6 r nu.
Sedan frgade jag vad han hade
fr utbildning och om man
kunde plugga till att bli en chef?
Jag har bara gymnasieutbildning,
jag brjade hr nr jag var 19 r,
sade han. Magnus fick g p olika
utbildningar under anstllnings
tid fr att bygga upp sina kun-
skaper och kunna ska till strre
tjnster inne i anstalten.
REPORTAGE
37
Att plugga till chef gr ju inte hr,
det beror helt och hllet p vem
man r och hur lnge man job-
bade och hur man sktte sig under
de ren man jobbad i anstalten.
Magnus tyckte att det var roligt att
han fick vara med i olika utbi-
ldningar och i olika roller inne i
anstalten.
Nr Magnus brjade jobba i Kumla
anstalten vid 19 rs ldern hade
han en bild av fngelser som alla
andra frn bcker och filmer, men
nr man var vl dr s sg det
vldigt annorlunda ut, sade Mag-
nus. ven att man ibland bevittnar
vld och hot s r det ett hg sk-
erhets fngelse drfr var Magnus
inte riktigt orolig nr han brjade
jobba i Kumla anstalten.
Jobbet som en chef r nstan
exakt som vilket jobb som helst.
Man brjar jobba halv tta p
morgonen och sedan gr man i
olika mte under dagen sedan s
slutar man vid halv fem eller fem.
Nstan halva arbetstiden sitter
Magnus p mten. Magnus och
hans kollegor frsker att g runt
i de olika avdelningarna och trffa
personal framfr allt och ven
intagna. Under sommaren blir det
liten mindre i verksamheten d
r det lttre fr de att g och titta
runt med personal och bedmer.
Det utfrdes mnga rymningar
under 80-talet och bakt och detta
tycker Magnus beror p att det
inte fanns en tekniskt support som
det finns idag. Frr i tiden hade
de ingen kameror eller larm op
det sttet det finns idag, drfr
rymningarna har minskat under
de senaste ren. Det r mycket
svrare att rymma i nu lget,
tycker Magnus. Idag r nstan
hela anstalten bevakats av kamer-
or och ven alla anstllda br ett
personlig larm i fall att det hnder
ngon rymning eller brott inuti
anstalten. Idag s hr och ser de
nnu mer n vad de gjorde frr i
tiden. Idag arbetar de mer profes-
sionellt och har mer kontakt med
de intagna.
Det finns ven ett system dr
de fattar beslut till intagna som
misskter sig inne i anstalten. Man
kan endast f varning och inga
bestraffningar alls. Men dremot
om ngon gr ett grovt brott inne i
anstalten s polisanmls hndels-
en och d blir det en ny rttegng
och d blir man dmd igen. Man
kan inte hamna i isoleringen om
man misskter sig, allts som en
straff, nmnde Magnus. Troligtvis
finns det ganska mnga som vill
bo i isolering fr att de inte knna
sig trygga att med de andra in-
tagna. I detta fall fr de skriva p
varfr de vill bo i isoleringen, det
mste finnas en anledning till det.
Man kan inte komma och frga
om att man vill bo sjlv bara fr
att man vill det och knner fr det,
det mste finnas en bra anledning
sedan fattar de beslut.
I slutndan tackade vi varandra
och d var det dags att g vidare
och prata med en kriminalvrd-
are, nmligen Katrina Nilson.
Katrina har jobbar Kumla anstalt-
en i 6 r. Hon jobbar i en avdeln-
ing som r inriktad mot psykiatri.
Allts hon jobbar med intagna
som mr vldigt dligt som kan
ha diagnoser. Hon jobbar ven p
omvrdnads avdelningen. I denna
avdelningen kan det bo intagna
som har psykiska problem. Att de
r vldigt aggressiva och kan inte
kontrollera sig sjlva och brja sl
snder saker och ting omkring sig.
I den psykiatriska avdelningen
sitter det intagna som inte orkar
vara i de andra stora avdelningar-
na och man behver vara i lugn
o ro. Man kan inte hlla p att
gapa och skrika eftersom det finns
intagna som mr vldigt dligt
drfr informeras intagna som
sker hjlp i denna avdelningen
att det ska alltid vara lugnt.
Innan hon fick jobbet i Kumla
anstalten jobbade hon i en fabrik.
Fabriken gick i konkurs och sedan
skte hon olika jobb. Nr hon blev
anstlld i Kumla anstalten pbr-
jade hon sin utbildning som var
endast en termin i rttcentrum
i rebro. Detta betyder att man
pluggar och jobbar samtidigt.
Nr Katrina vl brjade jobba var
hon vldigt nervs i brjan. Hon
visste inte vad som hade frvntat
henne dr inne i Kumla anstalten.
Hon hade redan sett ngra doku-
mentr filmer om fngelser i USA
men det r ngonting helt annat
hr i Sverige.
-Sjlvklart blir man nervs nr
man kommer till ett nytt farligt
milj. Efter ngra mnader knde
Katrina sig inte nervs alls efter-
som hon visste hur skerheten
fungerade och att det r ett klass
1 fngelse drfr allt var under
kontroll.
Avdelningen r en lng korridor
med olika rum bredvid varandra.
Nr Katrina sitter med en inta-
gen s oftast sitter de ensamma.
Sjlvklart beror det p vilken in-
tagen, en lugnare intagen fr sitta
sjlv med en kriminalvrdare men
med en annan intagen behvs det
tv personer i rummet. Det finns
vissa som inte vill sitta och prata
och tycker det r ondigt. I detta
fall r bara intagen som frlorar
chansen att f hjlp och det kan
ingen gra ngonting t. De flesta
ngrar sig och tycker det r ett bra
ide att kunna sitta och prata om
det, ven mnga som skms ver
vad de hade gjort och fr tillbaka
de normala tankarna igen.
Jag var vldigt nyfiken p hur en
vanlig jobbdag ser ut.
-Vi brjar alltid dagen med att
knacka p drren och sga god-
morgon, sade Katrina.
Vrt ansvar r kunna veta att de
lever. De mste se ett tecken att
de finns i rummet, genom att de
rr p sig eller svara p en frga.
De intagna fr vara ute en timme
per dag. Sedan gr de in och har
tillgng till TV, radio och tidningar.
I slutet nmnde Katrina att ett
sdan jobb r vldigt intressant
eftersom man fr trffa olika sort-
er av mnniskor, mnniskor med
olika beteende. Det r ett ganska
psykiskt krvande jobb. Man fr
tla ganska mycket av de intagna.
Sjlvklart, vissa tl mer n andra,
menar Katrina.
Salman Abdullah
REPORTAGE
38
Vi stller partierna mot vggen
Ls om Sverigedemokraternas dubbelmoral, socialdemokraternas luddiga svar och samtliga parti-
ers oskerhet kring HBTQ-frgor. Har politikerna verkligen koll p de aktuella och viktiga frgorna i
samhllet? Ta reda p det hr i vra intervjuer med rebropolitikerna som stod nere p Stortorget i
rebro veckorna innan valet.
Irn lste ordagrant frn sitt
papper nr hon svarade p frgan
gllande fler jobb. Hon fokuserade
mest p hur vi ska f fler jobb
inom sjukvrden och berttade
att hela Sverige frst och frmst
mste utvecklas och rulla innan
fler jobb kan skapas. Det kommer
att skras ner p vissa omrden
tillexempel coachning p jobben
som inte har gett ngot resultat
och kan tas bort.
Vi omfrdelar pengarna och vi
har massor att gra. sade Irn
med flackande blick. Hon r inte
srskilt insatt i de andra mnena
och kan drfr inte heller svara
p vra andra frgor.
P Folkpartiets hemsida kan
man direkt lsa om hur de str
fr valfrihet. Att man som indi-
vid i samhllet ska f vlja fritt,
tillexempel vilken skola man ska
studera p och vilken lkare man
vill g till. Det r ocks exakt det
Larz berttar fr oss. Han str fast
vid att allt ska vara valfritt.
Nr vi frgade hur (FP) kan
uppmuntra skolor till att bli
HBTQ-certifierade sade han att de
endast kan pverka de kommuna-
la skolorna.
Larz berttade ven stolt att
kommunerna antagit en handling-
splan fr HBT, men betonar att det
ej gller Q. Han sger ocks att de
nskar att de kunde gra mer t
frgan men som politiker kan de
endast stta p och frga hur det
gr.
Sara Richert frn miljpartiet
svarar p frgan om hur dem
skulle frndra skolan m dem
skulle vinna valet, hon sger att
lrare ska f vara lrare. Hon
menar att eleverna mste f mer
tid med sina lrare, s att dem kan
f det std dem behver fr att
kunna utvecklas och vxa som in-
divider och ocks f mer kunskap.
vertygande och plst berttade
hon vidare att Fr att lyckas med
detta s vill vi att man ska anstlla
andra vuxna i skolan, som har an-
dra roller som till exempel jobbar
med administration, vaktmstare,
skolskterska och alla andra roller
som kan avlasta lrarna.
Den 41-riga miljekonomen
tycker att skolan inte bara handlar
om rkna matte eller plugg sprk
utan att det ocks handlar vldigt
mycket om hur man vxer som
mnniska. Sara tycker att det r
vldigt viktigt att man ska vga
vara den man r, leva ut som
individ och lra sig att ignorera
normer. Fr att kunna utvecklas
som individ tycker hon att man i
skolan borde diskutera och prata
mer om livsskdningsfrgor,
vrderingsfrgor, normer och
genus.
Socialdemokraterna
Irn Lejegren 59 r. Kandidat till
landstinget.
Folkpartiet
Larz Lundberg 69 r. Egen fre-
tagare.
Miljpartiet
Sara Richert 41 r, Miljekonom.
POLITIKERINTERVJUER
39
Vnsterpartiet r emot friskolor
med vinstsyfte men godknner
friskolor med speciell pedagogik
och stiftelse. Sdant kan man ta
reda p vldigt ltt nr skolor-
na ansker om att f starta sa
Barbara. Om Vnsterpartiet fr
makten kommer de skolor som
redan har vinstsyfte att granskas
nnu mer och det kommer infras
en lagstiftning som gr att de fr
en inblick i skolornas budget och
p s stt kan skolor komma att
stngas i framtiden.
Vnsterpartiet vill skaffa jobb gen-
om att pverka de som finns inom
den offentliga sektorn s man kan
bli lkare eller lrare. Men vad
hnder d med ungdomar som
har andra drmmar? Barbara sva-
rade att Vnsterpartiet ska frbt-
tra arbetsfrmedlingen genom att
investera i deras bemanning och
utrustning. P s stt kommer det
bli lttare fr varje individ att f
de jobb de letar efter.
Barbara ville grna hjlpa skolor-
na med att f bde HBTQ-certifie-
ringar och bttre pedagogik, men
nr vi frgade hur de skulle g till
vga med de dyra kostnaderna sg
hon ut som ett frgetecken. Jaha,
kostar det mycket? Det hade jag
ingen aning om. r det inte lite
lustigt att en friskolas andrarse-
lever har mer kunskap om detta
n en vnsterpolitiker som up-
pntt pensionsldern?


Centerpartiet var vldigt klara
med vad de ville gllande friskole-
frgan. Vi fick svaret att alla
elever har rtten att vlja precis
vilken skola och inriktning de vill,
Seydou menar att det r inte kom-
munens jobb att gra. Vi frgade
vad han tycker om att friskolorna
tar elever frn de kommunala
skolorna. Han svarade bestmt att
konkurrens berikar vra skolor
och ger Karl Johan-skolan som
exempel.
Gllande att HBTQ-certifiering i
skolor ska vara obligatoriska kom
ett hpnadsvckande svar: Oj sa
han genant och efter en lng tids
funderande fortstter han: det
var en svr frga, jag mste sga
pass p den.
Centerpartiet vill infra
lrlingssystemet fr de som gr de
studiefrberedande programmen,
oavsett kunskap och frutsttnin-
gar. De vill att vi ska kunna bem-
ta arbetsmarknaden frberedda
nr vi gr ut skolan. Miljpartiet
r absolut fr friskolor. De menar
att man p s stt har strre chans
att hitta en skola och ett program
som passar individen.
Precis som Centerpartiet tycker
Miljpartiet att friskolor och de
kommunala skolorna tillsammans
skapar en konkurrens som bidrar
till en positiv utveckling.
Miljpartiet vill att skolor och
vrdcentraler ska bli HBTQ-cer-
tifierierade men att kostnaderna
r lite fr dyra, drfr vill dom
satsa p genuspedagogik redan i
frskolor. D fr man in tnket
och slipper partier som SD sger
Magnus och skrattar.
Angende jobben vill Miljpartiet
satsa p resurser s att personer
under 25r lttare ska f jobb.
- Hur ska ni hjlpa de som redan
fyllt 25? Magnus svarar bestmt:
De under 25 har strre behov n
de som r ver 25 d de oftast har
andra livssituationer med barn till
exempel.
Vnsterpartiet,
Barbara Komnik,
65 r. Pensionerad socionom
Centerpartiet Seydou Bahngou-
ra, 52. Mentor ensamkommande
flyktingbarn.
Miljpartiet
Magnus Lander, 33. Systemutveck-
lare.
POLITIKERINTERVJUER
40
Precis som Centerpartiet tycker
Kristdemokraterna att friskolor r
bra eftersom de blir ett strre ut-
bud fr elever och lrare. Det ska
inte spela ngon roll om skolan r
kommunal eller fri. Kristdemokra-
terna ser inga motsatsfrhlland-
en mellan dem.
Urban kunde inte svara p om
skolor br vara HBTQ-certifierade
d han sjlv inte r skolpolitiker.
Han tycker att man ska jobba efter
lroplanen och att kraven certifie-
ringarna kommer dr ifrn. Dock
tycker han att det r viktigt att
skolor engagerar sig i och disku-
terar HBTQ-frgorna.
Kristdemokraterna menar att poli-
tikerna inte skapar ngra jobb, det
gr fretagen. Dremot kan poli-
tikerna se till att fretagen expan-
derar och att sm fretag startas.
Det gr man genom att underltta
regelverk, finansiering och m-
jligheter fr fretagarna. Urban
tror ven p ett bttre samarbete
mellan skolor och fretag. Fr att
de oerfarna ska f jobb kommer
de snka arbetsgivaravgiften fr
att stimulera fretagen att anstlla
ungdomar. Det r viktigt att f
ett frsta jobb och komma ver
puckeln sa Urban och log.
Daniel berttade att Sver-
igedemokraterna inte r emot
friskolor, men att regelverket
mste ses ver. Det ska finnas en
skerhet fr eleverna och man ska
kunna vlja skola efter sina egna
behov sade han bestmt.
Vi frklarade att Plusgymnasiet
kmpar fr att bli HBTQ-certifi-
erade och frgade vad (SD) kan
gra fr att fler skolor ska bli
motiverade till att gra samma
sak. Daniel svarade lite stlld att
alla ska vara accepterade och att
det ska vara en sjlvklarhet. Dre-
mot tycker han att certifieringen
r fel stt att angripa problemet.
Vi mste till att brja med skapa
acceptans i samhllet. De som str
utanfr vr norm ska bli bemtta
p ett respektfullt vis. Vi ska inte
peka ut och srbehandla.
Vi passade ven p att frga hur
(SD) bemter all negativ kritik.
Daniel skrattade och sade att han
inte vet vart det kommer ifrn.
Han pstod att (SD) har stort std
frn HBTQ-personer och ger oss
flera spekulationer till varfr.
Han passade ocks p att sga att
(SD) tog illa upp nr de inte blev
inbjudna till Pride i slutet av som-
maren, men sade ocks att deras
enda syfte r att frstra heter-
onormen.
Vi brjade med att frga Margare-
ta vad Moderaterna kommer gra
fr att vi ska ha jobb nr vi slutar
skolan. Hon svarade kort att de
helt enkelt vill satsa p fler jobb
och att det ska vara ltt att skapa
mindre fretag. Hon berttar
ocks att (M) vill halvera arbetsgi-
varavgiften fr unga.
Gllande att hja eller snka
studiebidraget kan Margareta
inte svara d hon r dligt insatt.
Vi frgade d istllet vad (M) vill
gra fr att fler skolor ska vilja
bli HBTQ-certifierade. Det har
hon inte heller ett ordentligt svar
p. Dremot sger hon att det r
en viktig frga och att de har en
ppen attityd.
Kristdemokraterna
Urban Svensson, 54. Tidigare
egenfretagare.
Sverigedemokraterna
Daniel Spiik, 37 r. Entreprenr.
Moderaterna
Margareta Engman, 56 r. Kom-
munfullmktige Kumla.
POLITIKERINTERVJUER
41
Namn: Michaela Ricklund
lder: 17.
Program: Samhllsprogrammet
med mediainriktning.
Mitt drmyrke: Sportreporter.
Det verkar som ett vldigt varier-
ande yrke och jag lskar sport, s
det kommer frmodligen passa
mig perfekt.
Beskriv Plusgymnasiet med
tre ord: Bekvmt, vlkomnande,
drivande.
Om du var en stol fr en kvll,
vilken kndis skulle du vilja ha
sittandes p dig: Min stora idol
utanfr sportvrlden - Slash. Han
har en intressant och rolig livsh-
istoria att bertta som jag grna
lyssnar p. Dessutom r han bara
allmnt skithftig.
Namn: Elin Glaad
lder: 17 r
Program: Samhllsprogrammet
med mediainriktning.
Mitt drmyrke: Jag skulle vilja
bli chefredaktr fr jag tycker
att det verkar som ett intressant
och givande jobb. Jag tror det
skulle passa mig som handen i
handsken.
Beskriv Plusgymnasiet med tre
ord: Givande, utmanande och
mysig.
Om du var en stol fr en kvll,
vilket kndis skulle du vilja ha
sittandes p dig? Ed Sheeran,
s att han skulle kunna sitta och
sjunga och spela gitarr fr mig
hela kvllen.
Namn: Sara Keller
lder: 17 r
Program: Samhllsprogrammet
med mediainriktning
Mitt drmyrke: Som det ser ut
just nu vill jag bli informatr.
Tycker att det verkar vara ett
vldigt intressant jobb dr saker
hela tiden hnder och dr man
alltid trffar nya mnniskor.
Beskriv Plusgymnasiet med tre
ord: Trevlig, gemytlig och gemen-
skap
Om du var en stol fr en kvll,
vilken kndis skulle du vilja ha
sittandes p dig?: Kristian Tlje-
blad frn ph. Vill att han ska sitta
p min stol en kvll fr att han r
en vldigt rolig och glad person
PORTRTT
Det r vi gjort politikerintervjuerna och det r vi som kom-
mer att ta ver arbetet med Plusmag under vrtermien 2015
42
Namn: Emma Ahmetovic
lder: 17
Program: Samhllsprogrammet
med mediainriktning
Mitt drmyrke: Sportjournalist.
Jag har s lnge jag kan minnas
varit ett stort fotboll-fan. Jag
lskar att skriva och hittar alltid
nya stt att bli intresserad av just
fotbollen. P s stt tar min krlek
aldrig slut till att frmedla mina
tankar och sikter i bde tal och
givetvis skrift. S en roll inom me-
dia skulle jag mer n grna nska
Beskriv plusgymnasiet med 3
ord: Inspirerande, respekterande
och underbart
Om du var en stol fr en kvll,
vilken kndis skulle du vilja ha
sittandes p dig? Zlatan, ltt -
han r skitsnygg och min strsta
inspirationsklla
Namn: Sophie Vikergrd
lder: 17
Program: Samhllsprogrammet
med mediainriktning
Mitt drmyrke:
Sportjournalist. Att bli sportjour-
nalist r mitt absoluta drmyrke
och mitt ml fr framtiden. Sport-
journalist passar mig som handen
i handsken d jag verkligen lskar
sport och att skriva. Frutom
journalist skulle jag kunna tnka
mig att bli fotograf, att fotografera
ligger mig varmt om hjrtat.
Beskriv plusgymnasiet med 3
ord: Orange, nrhet, respekt
Om du var en stol fr en kvll,
vilken kndis skulle du vilja ha
sittandes p dig? Erik Karlsson
frn Ottawa Senators helt klart,
min stora idol! Dessutom slr en
hockeyrumpa alla rumpor.
Namn: Anna Aronsson
lder: 17
Program: Samhllsprogrammet
med mediainriktning
Mitt drmyrke:
Naturfotograf , jag vill bli just
naturfotograf fr att jag finner det
vldigt lugnande, och man f ut
vldigt mycket av det. Det r ocks
vldigt intressant.
Beskriv plusgymnasiet med 3
ord: underhllande, prvande och
utmanande
Om du var en stol fr en kvll,
vilken kndis skulle du vilja ha
sittandes p dig? Demi Lovato,
varfr r fr att denna person har
inspirerat massor av unga mnn-
iskor, rddat liv och har ett stort
hjrta.
PORTRTT
43
Att vga vara sig sjlv
KRNIKA
Jag blev tilldelad en uppgift under en utav de frsta
lektionerna under mitt frsta r p gymnasiet. Den
uppgiften gick ut p att skriva ett personligt brev
till lraren om mig sjlv och vem jag r. Sjlv har
jag inga problem med att bertta personliga saker
om mig sjlv, det r nstan s att jag kan vara lite
fr ppen ibland. Dremot slog det mig att jag inte
alls visste vem jag var eller varfr jag valde det
gymnasieprogrammet jag valde. Men hur ska man
veta det som tonring, p en alldeles ny skola, bland
nya krav och oknda personer vart man n tittar?
Jag menar, det r vl liksom sjlvklart att man som
frstarare p gymnasiet inte riktigt r helt sker
p vem man r. Detta r ngot jag tror mnga unga
tjejer upplever. Ta till exempel alla dessa krav p hur
man ska vara och se ut.
Modetidningar, dokuspor, reklam... Varje dag
pverkas vi av bilder om hur vi ska se ut. Vad r ide-
alet? Vad r snyggt och vad r fult? S kommer du
i form till Beach 2014!, ngra mnader senare syns
Tappa dina sommarkilon p 3 veckor! p tidningar-
nas affischer utanfr varje kiosk. Det tjatas stndigt
om att man ska vara smal, men absolut inte fr smal.
Nej vnta nu, man ska ju vara sig sjlv, mulligt r ju
gulligt. Eller? Det r inte konstigt att vi blir frvirra-
de. Det r verkligen inte konstigt att man som ung
tjej i dagens samhlle inte alltid vgar vara sig sjlv.
Det r nstan mode att g p en diet nufrtiden. Att
man som tonring ska ta bilder p sin kalorisnla
mltid, grna med en shaker med proteinpulver
vid sidan om, och ladda upp dem p Instagram med
ngot snyggt filter. Det absolut viktigaste r alla likes
man fr. Likes, som representerar din popularitet
och bekrftar att du gjort ngot rtt. Likes, som bert-
tar om du r en intressant person eller inte.
Samtidigt r det favoritmarkeringshets som domin-
erar i Twittervrlden. I Twittervrlden r det inte
alls lika viktigt med snygga bilder eller likes som det
r p Instagram. Utan istllet r det mer pfrestande
fr Tweeters att skriva roliga, trffskra tweets och
samtidigt f mnga att favoritmarkera eller retweeta
vad man nyss skrivit. Allt detta tyder p att uppmrk-
samheten r oerhrt viktig fr dagens ungdomar.
Jag menar, det r fler ungdomar n ngonsin som
knner sig stressade idag. Vad mnga pstr r att
det r skolans fel att det blivit s och det kmpas
stndigt fr att f bukt p detta. r det inte viktigt att
ven ppna gonen fr andra saker som fr ungdo-
marna stressade? Fr om vi ppnar gonen ser vi att
boven i det hr dramat ven r de normer samhllet
stndigt slnger p oss. Det r samhllet som skapat
alla dessa ideal om vad som r den perfekta livss-
tilen. Dremot r det nog inte mnga som spontant
kopplar samhllet till stress, och det r frstligt d
det r de vuxna i samhllet som styr det.
Om vi tnker oss 20 r tillbaka i tiden, hur var det
d nr de vuxna var unga? Hur kan det ha sett ut
nr varken Facebook, Instagram, Twitter eller den
konstanta uppkopplingen till internet fanns? Var
det nd lika mnga ungdomar som stressade upp
sig ver hur man skulle se ut? Fanns dessa regler i
tidningarna om hur man absolut inte skulle kl sig
om man inte ville vara totalt ute? P detta kan jag
inte riktigt svara, men det r s samhllet faktiskt ser
ut idag.
Nej vnta nu, man
ska ju vara sig sjlv,
mulligt r ju gulligt.
Eller? Det r inte
konstigt att vi blir
frvirrade
En ytterligare bidragande faktor till denna frvirring
som mnga unga knner, r att det finns betydligt
fler skolor och gymnasieprogram att vlja mellan.
Har man efter mnga om och men ntligen bestmt
sig fr vilket gymnasieprogram man vill g under
tre r, s mste man sedan vlja programinriktning
eller dessutom profil. Vill jag g samhllsprogram-
met med mediainriktning eller beteendeinriktning?
Vill jag ta med mig mitt stora intresse in i gymnasiet
och drmed vlja fotbollsprofil eller vill jag endast
fokusera p studierna? Jag tror ni ser ganska tydligt
att det finns mycket fler val idag som vi ungdomar
mste gra som samtidigt leder till att vi lever under
en betydligt hgre press. Som sagt, det r inte alls
konstigt att ungdomar idag knner sig frvirrande
och inte alltid vet vart de har sig sjlva.
S vad skrev jag d till lraren i mitt personliga brev?
Hej, jag r en frvirrad, sextonrig tjej i ett ytterst
vridet samhlle...
Felicia Gunnarsson
44