Myndighetshandboken Uppl 5

Sociala
rttighetsfrgor

En handbok om
anskan,
omprvning
och verklagande
av myndighetsbeslut

Stt dig in i frskringskassans, socialens, mfl:s
regler innan din situation blir akut!

Utgiven av
Socialjuridikbloggen
2011, uppl 5

Sociala rttighetsfrgor (uppl 5)

Rekommenderade ntverk:
http://www.utsatta.se, http://resurs.ning.com och / eller http://socialamedborgargardet.ning.com!

2

Fd. Socialjuridikbloggen 2011
Utan upphovsrtt, inga rttigheter frbehlls.
No copyright, no rights reserved.


3
Innehll
Obs! Innehllsfrteckningen innehller rubriker med max 5 siffror. Detta fr att gra
innehllsfrteckningen mer verskdlig. Rubriker med fler siffror frekommer dock p flertalet
stllen i framstllningen.
TID TILL EFTERTANKE 11
FRORD TILL FEMTE UPPLAGAN 12
ORDLISTA 13
1 INLEDNING 26
1.1 Kontaktuppgifter och lnksamling 26
1.1.1 Kontaktuppgifter 26
1.1.1.1 Fd. Socialjuridikbloggens administration 26
1.1.1.2 Nationella hjlplinjen 26
1.1.1.3 Ntverket Aktionsgruppen fr de sjukfrskrades rtt 27
1.1.1.4 Freningen Fris (Frskringstagarnas rtt i samhllet) 27
1.1.1.5 Freningen Insolvens Stockholm 27
1.1.1.6 Ntverket Jobb- och utvecklingsgaranterade 28
1.1.1.7 Ntverket Utsatta hjer rsten (UHR) 28
1.1.1.8 Ntverket och freningen Sociala medborgargardet 28
1.1.1.9 Ntverket Resurs 29
1.1.2 Lnksamling 29
2 ALLMN FRVALTNINGSRTT 30
2.1 Snabbfakta 30
2.2 Saklighet, opartiskhet och allas likhet infr lagen 30
2.3 Myndighetsutvning 31
2.4 Frvaltningslagen 31
2.4.1 Lagens tillmpningsomrde 31
2.4.2 Myndigheternas serviceskyldighet 33
2.4.3 Samverkan mellan myndigheter 35
2.4.4 Allmnna krav p handlggningen av renden 36
2.4.5 Tolk 37
2.4.6 Ombud och bitrde 37
2.4.7 Inkommande handlingar 38
2.4.8 Jv 38
2.4.9 Remiss 40
2.4.10 Muntlig handlggning 41
2.4.11 Anteckning av uppgifter 42
2.4.12 Parters rtt att f del av uppgifter 42
2.4.13 Omrstning 43
2.4.14 Avvikande mening 44
2.4.15 Motivering av beslut 44
2.4.16 Underrttelse om beslut 45


4
2.4.17 verklagande 46
2.4.17.1 Den som beslutet angr 47
2.4.17.2 Beslutet har gtt den enskilde emot 47
2.4.17.3 Kan beslutet verklagas? 47
2.4.18 Hur beslut verklagas 48
2.4.19 Rttelse av skrivfel och liknande 52
2.4.20 Omprvning av beslut 52
2.4.21 Inhibition 54
2.4.22 verklagande av avvisningsbeslut 54
2.4.23 Vissa begrnsningar i lagens tillmpning 54
2.5 Fullmakter fr ombud 55
3 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS 56
3.1 Snabbfakta 56
3.2 Offentlighet 56
3.2.1 Offentlighetsprincipen 56
3.2.2 Vad r en handling i tryckfrihetsfrordningens mening? 57
3.2.3 Vilka handlingar anses som allmnna? 58
3.2.3.1 Frvaringsrekvisitet 58
3.2.3.2 Rekvisitet inkommen till 59
3.2.3.3 Rekvisitet upprttats hos 59
3.2.3.4 Undantag frn frvarings-, inkommande- och upprttanderekvisiten 60
3.3 Sekretess 61
3.3.1 Offentlighet som huvudregel och sekretess som undantag 61
3.3.2 Sekretessens innebrd 61
3.3.3 Styrkan p sekretessen 62
3.3.4 Sekretessens varaktighet 62
3.3.5 Begrnsad sekretess 62
3.3.6 Sekretess fr andra n myndigheter 63
3.3.7 Sekretessgenombrott 63
3.3.8 Att begra ut allmnna handlingar 63
3.4 Nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 65
4 NYA SOCIALFRSKRINGSBALKEN 67
5 SJUKFRSKRINGEN 72
5.1 Snabbfakta 72
5.2 Ladda ner frn Internet 74
5.2.1 Vgledningar fr frdjupad information 74
5.2.2 Koder fr diagnos och funktionsbeskrivning 75
5.2.3 Blanketter 76
5.3 Ngra av sjukskrivningsprocessens aktrer 79
5.3.1 Vad br du som sjukskrivande lkare tnka p? 79
5.3.1.1 Sjukintyg 79
5.3.1.2 Nr du bestmt dig fr att sjukskriva patienten 80
5.3.1.3 Ditt sjukintyg kan starta patientens rttsprocess 81
5.3.1.4 Vilka sjukfrmner finns det fr din patient? 82


5
5.3.1.5 Lkarintyg fr rtten till sjukpenning 84
5.3.1.6 Lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) fr rtten till sjukersttning 91
5.3.2 Vad br du som handlggare tnka p? 96
5.3.3 Vad br du som processjurist tnka p? 96
5.4 Kraven fr rtt till sjukfrmner 97
5.4.1 Kraven fr rtt till sjukpenning 97
5.4.2 Kraven fr rtt till sjukersttning 98
5.5 Frskrad fr rtt till sjukfrmner 98
5.6 Begreppet sjukdom 99
5.6.1 Sjukdom i lagens mening 99
5.6.2 Graviditet 99
5.7 Begreppet arbetsfrmga 100
5.7.1 Olika begrepp hos olika aktrer vllar problem 100
5.7.2 Bedmningen av arbetsfrmgan enligt lagen 101
5.7.3 Produktivitetskraven p arbetsmarknaden 102
5.7.3.1 Ekonomisk eller medicinsk arbetsfrmga? 102
5.7.3.2 Produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden 104
5.7.3.2.1 Fysisk rrlighet 105
5.7.3.2.2 Initiativfrmga 105
5.7.3.2.3 Koncentrationsfrmga 106
5.7.3.2.4 Stresstlighet 106
5.7.3.2.5 Ltt fr att lra sig nya saker 106
5.7.3.2.6 Socialt samspel 107
5.7.3.2.7 Lg frnvaro 107
5.7.3.3 Produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden 107
5.7.3.3.1 Fysisk rrlighet 108
5.7.3.3.2 Initiativfrmga 108
5.7.3.3.3 Koncentrationsfrmga 108
5.7.3.3.4 Stresstlighet 109
5.7.3.3.5 Ltt fr att lra sig nya saker 109
5.7.3.3.6 Socialt samspel 109
5.7.3.3.7 Lg frnvaro 110
5.7.3.4 Hgriskskydd 110
5.7.4 Sjukintyget 111
5.7.5 Sjukskrivningarnas betydelse 111
5.7.5.1 Lngtidssjukskrivningar 111
5.7.5.2 Deltidssjukskrivning 112
5.7.5.3 Sjukskrivning som en del av behandlingen 112
5.7.5.4 Sjukskrivning vid smrta och trtthet 113
5.8 Sjukdomar och sjukdomstillstnd som kan innebra sjukskrivning 114
5.9 Sjukln 117
5.9.1 Sjukanmlan 117
5.9.2 Bedmningen av arbetsfrmgan 117
5.9.3 Vilka lnefrmner ingr i berkningen av sjuklnen? 117
5.9.4 Hgriskskydd 117
5.9.5 Sjuklnegaranti 118
5.9.6 Tvist om rtten till sjukln 118
5.10 Sjukpenning 118
5.10.1 Du som tnker begra sjukpenning 118
5.10.2 Sjukpenningrundande inkomst (SGI) 119


6
5.10.2.1 Betydelsen av en SGI 119
5.10.2.2 Hur skyddar du din SGI? 120
5.10.2.3 Att skjuta upp anmlan p arbetsfrmedlingen 121
5.10.3 Utredningen av arbetsfrmgan 122
5.10.3.1 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 122
5.10.3.1.1 Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd 122
5.10.3.1.2 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 123
5.10.3.2 Utredningsunderlaget 134
5.10.3.2.1 Medicinsk dokumentation i rendet 134
5.10.3.2.2 Din egen beskrivning av arbetsofrmgan 135
5.10.4 Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen 135
5.10.5 Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom 136
5.10.6 Smittad av samhllsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168) 136
5.10.7 Ersttningsniverna 137
5.11 Sjukersttning 138
5.11.1 Du som tnker begra sjukersttning tillsvidare 138
5.11.2 Utredningen av arbetsfrmgan 140
5.11.2.1 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 140
5.11.2.1.1 Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd 140
5.11.2.1.2 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 140
5.11.2.2 Bedmningen av arbetsfrmgan 144
5.11.2.2.1 Villkor 1: Arbetsfrmga nedsatt med minst en fjrdedel 144
5.11.2.2.2 Villkor 2: Stadigvarande nedsatt arbetsfrmga 145
5.11.2.2.3 Villkor 3: Nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden 146
5.11.2.2.4 Villkor 4: Ytterligare rehabilitering anses utsiktsls 147
5.11.2.2.5 Summering enligt lagtexten 148
5.11.2.3 Utredningsunderlaget 148
5.11.2.3.1 Medicinsk dokumentation i rendet 148
5.11.2.3.2 Din egen beskrivning av arbetsofrmgan 149
5.11.3 Omprvning av arbetsfrmgan 152
5.11.3.1 De olika begreppen 152
5.11.3.2 Snkta beviskrav fr tervunnen arbetsfrmga 153
5.11.3.3 Varfr utreds arbetsfrmgan p nytt? 154
5.11.3.3.1 Sjukersttning tillsvidare beslutad senast 2004-12-31 155
5.11.3.3.2 Sjukersttning tillsvidare beslutad mellan 2005-01-01 2008-06-30 155
5.11.3.3.3 Sjukersttning tillsvidare beviljad efter 2008-06-30 156
5.11.3.3.4 Sammanfattning av frnyad utredning 156
5.11.3.4 Frdjupad utredning av arbetsfrmgan 157
5.11.3.5 Villkor fr rtt till sjukersttning 157
5.11.3.6 Hur gr en frnyad utredning till? 158
5.11.3.7 Indragning av sjukersttning 158
5.11.3.8 Vad hnder vid pvisad arbetsfrmga vid en omprvning? 159
5.11.4 Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen 159
5.11.5 Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom 159
5.11.6 Ersttningsniverna 160
5.11.6.1 Inkomstrelaterad sjukersttning 160
5.11.6.2 Ersttning p garantiniv 161
5.11.7 AFA-frskring fr utfrskrade 161
5.12 Frslag till beslut 161
5.12.1 Att bemta frslag till avslag 162
5.12.2 Om du fr avslag br du verklaga beslutet 162
5.13 Arbetslivsintroduktionen fr utfrskrade 163
5.13.1 vergng frn aktivitets- eller sjukersttning till arbetslivsintroduktion 163
5.13.2 Vilka kan anvisas till introduktionsprogrammet? 165
5.13.3 Grundlggande villkor fr rtt till hgre aktivitetsstd 166


7
5.13.4 Annat att tnka p i samband med introduktionsprogrammet 167
5.13.5 De nya schablonreglerna 168
5.13.6 Berkning av ersttning enligt SGI eller antagandeinkomst 168
5.13.7 Avrkningsregeln 168
5.13.8 Den bortre parentesen slopad 168
5.13.9 Aktivitetsstdets storlek 169
5.14 Frskringslkares ord inte alltid avgrande 170
5.15 Du behver inte vara ensam 170
6 DET EKONOMISKA BISTNDET FRN KOMMUNEN 171
6.1 Snabbfakta 171
6.2 Ladda ner frn Internet 172
6.2.1 Vgledningar fr frdjupad information 172
6.3 Allmnt om socialtjnsten 172
6.4 Ekonomiskt bistnd 173
6.4.1 Inledning 173
6.4.2 Skliga levnadskostnader vid behovsbedmningen 174
6.4.2.1 Frsrjningsstd 174
6.4.2.1.1 Frsrjningsstd enligt riksnormen 174
6.4.2.1.2 Frsrjningsstd enligt sklighetsbedmningen 175
6.4.2.2 Ekonomiskt bistnd fr livsfring i vrigt 178
6.4.3 Inkomster och tillgngar vid behovsbedmningen 179
6.4.3.1 Inledning 179
6.4.3.2 Inkomster 179
6.4.3.2.1 Faktiska inkomster 179
6.4.3.2.2 Fiktiva inkomster 180
6.4.3.3 Tillgngar 181
6.4.3.3.1 Faktiska tillgngar 181
6.4.3.3.2 Fiktiva tillgngar 182
6.5 Annat bistnd 182
6.6 Fretagare som bistndstagare 182
7 SKULDSTTNING 184
7.1 Snabbfakta 184
7.2 Vad hnder nr man inte betalar sina rkningar? 184
7.2.1 Hur uppkommer fordringar? 184
7.2.2 Civilrttsliga fordringar 185
7.2.3 Frvaltningsrttsliga fordringar 185
7.3 Vad hnder om man inte betalar efter pminnelser? 186
7.4 Utmtning 187
7.4.1 Uppskov med utmtning 187
7.4.2 Frfarandet vid utmtningen 188
7.4.2.1 Exekutionstitel 188
7.4.2.2 Vad fr utmtas? 189


8
7.4.2.3 Egendom som inte fr utmtas 189
7.4.2.3.1 Allmnt om icke utmtningsbar egendom 189
7.4.2.3.2 Specifikt om utmtning av bostadsrtter 189
7.4.2.4 Lpande inkomster som inte fr utmtas 191
7.4.3 Att bestrida kravet eller vidta andra tgrder 193
7.5 Sociala konsekvenser 193
7.6 Proportionaliteten bortblst: Skuld p 256 kronor kan stlla dig p gatan! 193
8 KONTROLLMAKT OCH STRAFFRTT 195
8.1 Kan man anmla frskringsmedicinske rdgivaren? 195
8.1.1 JO/JK-anmlan 195
8.1.2 Polisanmlan 196
8.1.3 Vilka brott och pfljder kan bli aktuella? 197
8.1.3.1 Tjnstefel 198
8.1.3.1.1 Punkt 1 199
8.1.3.1.2 Punkt 2 199
8.1.3.1.3 Punkt 3 200
8.1.3.1.4 Punkt 4 200
8.1.3.1.5 Punkt 5 201
8.1.3.1.6 Samtliga punkterna 201
8.1.3.1.7 Grovt tjnstefel 201
8.1.3.2 Underltenhet att avvrja rttsfel 201
8.1.3.3 Osann frskran 202
8.1.3.4 Osant intygande 203
8.1.3.5 Mened 203
9 DOMSTOLARNA MM. 205
9.1 Domstolsorganisationen 205
9.2 r domstolen skyldig att bist vid verklagande? 206
10 LAGTOLKNING 208
10.1 Lagstiftningskedjan och rehabiliteringskedjan 208
10.1.1 Lagarnas frarbeten 208
10.1.2 Remissinstanserna i rehabiliteringskedjan 211
10.1.3 Samtliga remissinstanser i rehabiliteringskedjan 211
11 VERKLAGANDE AV MYNDIGHETERNAS BESLUT 215
11.1 Inledning 215
11.2 Processinlaga och muntlig frhandling 215
11.2.1 Den skriftliga frberedelsen 215
11.2.1.1 Formalia 215
11.2.1.2 Yrkandena 216
11.2.1.3 Sakframstllningen 216
11.2.1.4 Grunderna 216
11.2.1.5 Bevisuppgifterna 218
11.2.1.6 Sammanfattningen 218


9
11.2.1.7 Bilagefrteckningen 218
11.2.2 Infr muntlig frhandling 218
11.2.3 Lstips 220
11.3 Hur vrderas bevisen i svensk process? 220
11.3.1 Rttsfaktum och beropandebrda 220
11.3.2 Bevisbrda 220
11.3.3 Bevisstyrka 221
11.3.4 Avsaknad av bevis 222
11.3.5 Kllor 222
11.4 Prvningstillstnd 222
11.4.1 Inledning 223
11.4.2 ndringsdispens 223
11.4.3 Granskningsdispens 224
11.4.4 Prejudikatdispens 224
11.4.5 Extraordinr dispens 225
11.4.6 Tips fr prvningstillstnd i regeringsrtten 225
11.5 Inhibition 226
11.5.1 Inhibition av frvaltningsmyndighets beslut 226
11.5.2 Inhibition av hgre instansers beslut 227
11.5.3 Nr blir beslut verkstllbara? 227
11.6 Rttegngshinder i ml om a-kassa och sjukfrmner 227
11.6.1 Vad r negativ rttskraft? 227
11.6.2 Negativ rttskraft i socialfrskringsml 229
11.6.3 Motsvarande problematik inom arbetslshetsfrskringen 231
11.6.4 Frnyad anskan? 231
11.6.5 Extraordinra rttsmedel 231
11.6.6 Kllor 232
11.7 ndring till den klagandes nackdel i frvaltningsrtten och kammarrtten? 232
11.8 Allmn rttshjlp mot frskringskassan och socialtjnsten? 233
11.8.1 Grundkrav fr allmn rttshjlp 233
11.8.2 Allmnna rttshjlpens frhllande till privata frskringar 233
11.8.3 Rttshjlp vid verklagande av myndighetsbeslut 234
11.8.4 Rttshjlp i tvisteml 239
11.8.5 Vilken rttshjlpsavgift ska man betala? 239
11.8.6 Hur ansker man om allmn rttshjlp? 240
11.8.7 Hur bra r svenska rttshjlpen i frhllande till andra EU-lnders? 241
12 INTERNATIONELLA RTTSLIGA MJLIGHETER 242
12.1 Hur utvar du dina rttigheter i EU? 242
12.2 Att vnda sig till Europadomstolen 242
13 FORMULRSAMLING 244
13.1 Att tnka p vid verklagande 244
13.1.1 Sprket 244
13.1.2 Vad ska du fokusera p? 245
13.1.2.1 Var selektiv! 245
13.1.2.2 Ngra exempel 245


10
13.1.2.2.1 Avslag p en anskan om sjukersttning 245
13.1.2.2.2 Avslag p en anskan om frsrjningsstd 247
13.2 Sjukfrskringen 248
13.2.1 Mallarna 248
13.2.2 S hittar du till lagreglerna mot frskringskassan 249
13.2.3 versikt ver uppstllningen i verklagandet 249
13.2.3.1 Dina skl fr verklagandet 249
13.2.3.2 Bemtande av frskringskassans pstenden 250
13.2.4 Bettina Lindholm ./. frskringskassan i frvaltningsrtten 250
13.2.4.1 Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn frskring 252
13.2.4.2 Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken 261
13.2.5 Bettina Lindholm ./. frskringskassan i kammarrtten 270
13.2.5.1 Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn frskring 271
13.2.5.2 Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken 281
14 SVART/GRNA BANDET-KAMPANJEN 291
SAKREGISTER 292



11
Tid till eftertanke

Bilden: Slende beskrivning av hur ekonomiskt effektiv rehabiliteringskedjan r i verkligheten.

Bilden: En mycket trffande beskrivning, mitt i prick, av Sociala Medborgargardet, vid deras lovvrda
ddsmarsch den 20 april 2010 mot massutfrskringarna av sjuka och svaga. En bild sger mer n tusen
ord, men var snarorna egentligen borde sitta frtljer dock inte bilden.



12
Frord till femte upplagan
Behovet av juridisk hjlp mot frskringskassan och andra myndigheter med socialt arbete som
ansvarsomrde kar konstant.

Drfr skapades frn brjan Processjuridikbloggen, som senare blev till Socialjuridikbloggen.
Men dels pga. infekterade kommentarer p bloggen, dels pga. krngel med bloggen, lades
sistnmnda blogg ner i brjan av mars 2010. Men behovet av information fr enskilda kvarstr.
Drfr utges den juridiska informationen nu i bokform i stllet.

I denna femte upplagan har det gjorts en del frndringar:

1. Avsnittet om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har frtydligats i avseende vad gller
SGI-skyddet.

2. Den 1 januari infrs ocks ett vidgat SGI-skydd fr de situationer dr man normalt
skulle ha anmlt sig som arbetsskande p arbetsfrmedlingen fr att inte f ett SGI-
avbrott, men dr vissa situationer ger mjlighet att skjuta upp en sdan anmlan och
trots det f behlla sin SGI. Ls om detta under 5.10.2.3 nedan!

3. Frn och med den 1 januari 2011 gller socialfrskringsbalken (SFB). Den nya balken
innehller inga vergngs- eller ikrafttrdandebestmmelser utan hr har lagstiftaren,
som vid infrandet av andra strre frfattningar, valt allt placera dessa bestmmelser i
en promulgationslag, socialfrskringspromulgationen (SFP), eller i mera klartext: i
lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken. Lagndringar som gjorts i
lagen (1962:381) om allmn frskring innan socialfrskringsbalkens ikrafttrdande
har arbetats in undan fr undan i balken.

4. Liksom tidigare upplagor s ligger ven hr huvudkllorna i socialfrskringsbalken och
hnvisning till ldre lagstiftning sker i notapparaten. Frn den 1 januari 2011 r det
allts hnvisningarna till socialfrskringsbalken som gller i sjukfrskringsrenden.

5. Det mste ppekas att en del lnkar tyvrr kan vara brutna. Det har visat sig att
Frskringskassan stuvar om sin hemsida fortlpande, varfr lnkar till
Frskringskassans regelbok/lagrum inte fungerar som det r tnkt. ven andra lnkar
kan vara brutna eller ge felhnvisningar. I frsta hand r det i princip sjlva
frfattningsbeteckningen som gller i sdana fall.

Dremot kvarstr begreppet FMR (frskringsmedicinsk rdgivare) i denna upplaga eftersom
de ndringar i utredningsunderlagen fr sjukfrmner som fresls glla frn 1 januari 2011 r
diffusa vid utarbetandet av denna upplaga. Lgg ocks mrke till att Regeringsrtten byter
namn till Hgsta frvaltningsdomstolen 1 januari 2011, men i denna upplagan anvnds
Regeringsrtten som ett kvarstende begrepp.

Administrationen p fd. Socialjuridikbloggen

2010-12-26



13
Ordlista
adekvat kausalsamband fr att kunna rikta skadestndsansprk mot ngon annan krvs
det att det finns ett orsakssamband (kausalitet) mellan
handlandet och skadan och att kausaliteten r adekvat, d.v.s.
att det ligger i farans riktning att handlandet vllat den
uppkomna skadan; adekvat kausalitet r ett ndvndigt men
inte tillrckligt villkor fr skadestndskrav eftersom det
drutver krvs att den skadegrande handlingen varit av
sdant slag att man kan tala om oaktsamhet eller uppst;
brister i ngot av momenten i vllandebedmningen undanrjer
skadestndsansvaret

allmnt ml mltyp hos kronofogden: Betalningskrav (fordringar) som du fr
frn den offentliga sektorn, dvs. skulder till stat och kommun,
t.ex. skatter, bter, offentliga avgifter och studiemedel. (Klla:
Kronofogdemyndigheten) Regleras i 1 kap 6
utskningsbalken

analogisk lagtolkning tolkningsmetod som innebr att tillmpar en viss rttsregel p
en oreglerad rttsfrga; tillmpas om frutsttningarna i det
reglerade och det oreglerade fallet r vsentligen likartade; SE
LAGTOLKNI NG E CONTRARI O EL LER GENOM ANALOGI

avskriva domstols beslut om att avsluta ett ml utan att dma; ett ml
kan avskrivas t.ex. nr en part uteblivit (vilket i tvisteml dock
leder till tredskodom) eller nr en part terkallat sin talan; skall
inte frvxlas med avsl eller avvisa; [EKONOMI] rlig
minskning av det bokfrda vrdet av ett fretags
anlggningstillgngar i syfte att frdela
anskaffningskostnaderna ver den berknade
anvndningstiden

avsl besluta eller dma till nackdel fr parts anskan respektive
talan; motsatsen till bifalla; skall inte frvxlas med avskriva
eller avvisa

avvisa myndighet eller domstol saknar grund att ta upp rendet fr
prvning, t.ex. ett verklagande som kommer in frsent (24
frsta stycket frvaltningslagen) eller om mlet tidigare prvats i
domstol (res judicata - se R 2002 ref 61 jfr R 2004 ref 69);
skall inte frvxlas med avskriva eller avsl; kan ocks innebra
att en ofullstndig anskan avvisas enligt tex. 110 kap 10-11
socialfrskringsbalken; avvisas anskan kan man anska p
nytt under frutsttning att inga preskriptionstider eller negativ
rttskraft frhindrar frnyad anskan

benefik rttshandling handling som inte krver ngon motprestation, t.ex. gva eller
rntefri frstrckning; motsatsen till oners rttshandling



14
betalningsanmrkning Det r inte Kronofogden som utfrdar betalningsanmrkningar.
Ordet betalningsanmrkning r kreditupplysningsfretagens
samlingsnamn p ett stort antal uppgifter som de samlar in frn
olika hll och sedan anvnder vid kreditupplysning. Mnga av
dessa uppgifter kommer frn myndigheter, till exempel
Kronofogden. Klla: Kronofogdemyndigheten. De hr
betalningsanmrkningarna r [enligt Datainspektionen] de
vanligaste;

utslag av kronofogdemyndigheten i ml om
betalningsfrelggande, det vill sga ett beslut dr
kronofogdemyndigheten har faststllt att ngon r
betalningsskyldig eftersom han eller hon inte har
protesterat mot ett krav

tredskodomar frn tingsrtten, det vill sga nr
tingsrtten har dmt i ett ml drfr att ena parten har
uteblivit frn en frhandling eller inte har besvarat en
stmning med sak liga argument

missbruk av bankkonton/krediter/hypoteksln

konkurser

beslut om skuldsanering

restfrda skatter och avgifter [betr. grnsdragningen
mellan skatter och avgifter; se nedan]

utmtningsfrsk

anskan om betalningsfrelggande (registreras
enbart fr fretag)

betalningsfrelggande Den som vill ha betalt eller f tillbaka en sak kan anska om
betalningsfrelggande hos Kronofogden. Om den som ska
betala eller lmna tillbaka saken inte protesterar resulterar
anskningen i ett utslag. Utslaget kan sedan ligga till grund fr
Kronofogdens arbete med att driva in skulden eller se till att
saken lmnas tillbaka. (Klla: Kronofogdemyndigheten)
Regleras i 2 kap 7 lagen (2001:184) om behandling av
uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet samt i lagen
(1990:746) om betalningsfrelggande och handrckning

bifalla besluta eller dma till frdel fr parts anskan respektive talan;
motsatsen till avsl

borgen en typ av skerhet fr kreditgivning eller vissa avtalstyper, tex.
telefonabonnemang, man skiljer frmst mellan enkel borgen
och proprieborgen, en annan typ av skerhet r pant


15
borgensman en person som gr i borgen fr ngon annan; str som garant
fr att gldenren betalar huvudfordringen till borgenren; ett
borgensavtal r accessoriskt i frhllande till huvudfrpliktelsen,
d.v.s. att frpliktelserna i borgensavtalet aldrig kan strcka sig
lngre n den ursprungliga huvudfrpliktelsen, vilket torde flja
av kravet p gemensam partsavsikt mellan borgenren och
gldenren i huvudfrpliktelsen; begreppet borgensman skall
inte frvxlas med borgenr; borgensmannaskap r en av
mjligheterna till att skra fordringar, dr de andra
mjligheterna r pant eller belning av freml; borgensman
som tvingas betala tredje mans skulder har regressrtt enligt
allmnna rttsgrundsatser (allts ingen lagreglerad rttighet)
gentemot tredje man, regleras i vrigt i 10 kap handelsbalken,
framfr allt i 10 kap 8

borgenr fordringsgare, den som kan rikta krav (t.ex. p betalning) mot
en gldenr, dvs. den som du r skyldig att betala till;
begreppet borgenr skall inte frvxlas med borgensman;
vanliga fordringsgare r banken om du har bankln och
hyresvrden om du bor i hyreslgenhet

civilrtt rttsomrde som huvudsakligen reglerar andra
rttsfrhllanden n offenlig rtt och konstitutionell rtt;
frekommer bde p nationell och internationell niv; uppdelas i
underkategorier av civilrttslig karaktr som tex. affrsjuridik,
arbetsrtt, arvsrtt, avtalsrtt, bolagsrtt, fastighetsrtt,
fordringsrtt, handelsrtt, immaterialrtt (mnsterskyddsrtt,
patentrtt, varumrkesrtt, upphovsrtt), konkurrensrtt,
konkursrtt, konsumentrtt, kprtt, gandertt och
ktenskapsrtt

condictio in debiti den (fysisk eller juridiska person) som av misstag gr en felaktig
betalning eller utbetalning har normalt rtt att terkrva den
(genom att utnyttja den s.k. regressrtten); kan frekomma vid
t.ex. felaktiga utbetalningar ur socialfrskringar eller sociala
bistnd, men ven vid t.ex. civilrttsliga skuldfrbindelser som
t.ex. enkla och lpande skuldebrev (betalning till fel borgenr)

culpa oaktsamhet; vrdslshet; neglientium; bedms utifrn en
normalt aktsam person

dispens befrielse i enskilt fall frn att flja villkor som framgr av lag eller
frordning; prvningstillstnd i vissa mltyper i verinstansen
(hovrtterna och kammarrtterna) samt i samtliga mltyper i
hgsta instansen (Hgsta domstolen och Regeringsrtten, se
11.4 nedan!

dispositiv lagstiftning lagstiftning som kan kringgs genom avtal, handelsbruk,
partsbruk och sedvnja



16
dolus avsikt; uppst

e contrario frn det motsatta; motsatsvis; fr inte tillmpas p rttsfall; SE
LAGTOLKNI NG E CONTRARI O ELLER GENOM ANALOGI

enskilt ml skulder hos Kronofogden som du har till enskilda personer och
fretag t.ex. kontokortsskulder, bankln och hyresskulder,
(Klla: Kronofogdemyndigheten) dvs. andra ml n allmnna
ml (se ovan) mot kronofogdemyndigheten, regleras i 1 kap 6
utskningsbalken

EG-domstolen se under 9 nedan!

EG-rtt verstatligt rttsomrde som har fretrde framfr nationell rtt i
de delar dr EU:s institutioner har normgivningsmakt ver
unionens medlemsstater: en del av folkrtten

EU Europeiska Unionen

Europadomstolen se under 9 nedan!

ex officio sjlvmant: att en myndighet eller en domstol sjlvmant (dvs.
utan srskild framstllning drom) gr ett stllningstagande eller
en bedmning

exekution verkstllighet av beslut om indrivning av skuld; Kronofogden har
exklusiv befogenhet att driva in skulder, inkassofretag saknar
denna befogenheten

exekutionstitel underlag som krvs fr att Kronofogden ska kunna genomfra
sin verkstllighet (t.ex. utmtning), underlaget kan vara t.ex.
dom, utslag, skattebeslut eller vissa privata handlingar,
(Klla: Kronofogdemyndigheten) regleras i 3 kap
utskningsbalken

extraordinr dispens se 11.4 nedan!

folkrtt den delen av internationell rtt som tillmpas i fredstid; i krigstid
eller liknande fall som tex. inbrdeskrig, tillmpas ven
humanitrrttsliga regler (humanitrrtten)

formalavtal avtal som krver viss form fr att bundenhet skall uppst,
vanligtvis skriftform (se tex. 4 kap 1 jordabalken)

forum delicti huvudregeln i 19 kap 1 rttegngsbalken om laga domstol i
brottml; innebr att brott talas vid tingsrtt i den domsaga dr
den brottsliga grningen frvats



17
fullfljdshnvisning underrttelse om hur man kan verklaga beslut som gtt en helt
eller delvis emot, regleras i 21 andra stycket
frvaltningslagen, se 2.4.16 nedan!

frvaltningsrtt SE FRVALTNI NGSRTTEN

frvaltningsrtten se under 9 nedan; [RTTSOMRDE] bestmd form av
frvaltningsrtt, ett rttsomrde som behandlar de formella
reglerna fr frvaltningsmyndigheternas arbete, dvs. en del av
den offentliga rtten

fysisk person individ; motsatsen till juridisk person

frstrckning ln eller avtal genom vilket en person av ngon annan fr t.ex.
pengar eller varor med skyldighet att senare terstlla
motsvarande mngd och kvalitet

god tro freligger hos en person som varken insett eller borde ha insett
ett visst rttsfrhllande; SE OND TRO

granskningsdispens se 11.4 nedan!

grupptalan talan som en krande fr som fretrdare fr flera personer
med rttsverkningar fr dem, trots att de inte r parter i mlet;
grupptalan kan vckas som enskild grupptalan,
organisationstalan eller offentlig grupptalan; regleras i lagen
(2002:599) om grupprttegng; specialregler gller p frsk i
konsumenttvister enligt frordningen (1991:194) om
frsksverksamhet med grupptalan vid allmnna
reklamationsnmnden

gldenr den som ska betala en fordran till en borgenr, dvs. den som r
skyldig tex. pengar

hovrtten se under 9 nedan!

hgsta domstolen se under 9 nedan!

indispositiv lagstiftning tvingande lagstiftning

inkasso privata operatrer som kper borgenrens fordran och sedan
skter den frivilliga indrivningen om gldenren frivilligt betalar
fordringen

insolvens nr man inte lngre kan betala sina skulder

internationell rtt folkrtt och humanitr rtt; delas upp i underkategorier som tex.
EG-rtt, humanrtt (mnskliga rttigheter som sociala
rttigheter, politiska rttigheter, ekonomiska rttigheter,
beroende p hur de artikuleras i internationella rttsdokument)


18
och internationell privatrtt (hur civilrttsliga konflikter av
internationell karaktr ska lsas, tex. om fretag i England sljer
varor till fretag i Sverige)

juridisk person associationer som t.ex. bolag (aktiebolag, handelsbolag och
enskild firma), freningar (ekonomiska, ideella och
bostadsrttsfreningar) samt stiftelser, men ven ddsbon och
konkursbon, statliga och kommunala organ, d.v.s. alla
rttssubjekt som inte utgrs av fysiska personer, men nd kan
ing avtal, teckna skuldebrev, ha skulder och fodringar och fra
talan som part i en domstol

kammarrtten se under 9 nedan!

kausalsamband orsakssammanhang; ndvndigt men inte tillrckligt villkor fr
skadestndsskyldighet, fr vilken det krvs att kausaliteten r
adekvat; SE ADEKVAT KAUSALSAMBAND

kodifiera att genomfra en kodifikation, vilket innebr att man sammanfr
spridda lagar och lagregler i ett systematiskt ordnat lagverk; att
lagfsta tidigare oskrivna rttsregler eller rttsregler som
utvecklats i praxis

konkurrerande skadeorsaker alternativa orsaker till uppkomna skador

kollisionsnormer normer som anvnds fr att lsa rttsfrgor som regleras av
flera rttsregler; i frsta hand lser man regelkonflikten med
kollisionsnormen lex superior enligt vilken kollisionsnorm
fretrde ges t den regel som har strst tyngd (det r denna
kollisionsnorm som rttskllehierarkin kan sgas vila p); vid
kollision mellan rttskllor av samma tyngd lser man i andra
hand regelkonflikten med kollisionsnormen lex specialis, vilket
innebr att en speciallag har fretrde framfr allmn lag (t.ex.
har socialtjnstlagen fretrde framfr frvaltningslagen
betrffande vilka beslut som gr att verklaga); i regel
innehller lagstiftningen, frmst i brjan av respektive
frfattning, kollisionsnormer (se t.ex. 3 frsta stycket
frvaltningslagen); i sista hand, d man inte kan lsa
regelkonflikten med hjlp av de tv hittills nmnda
kollisionsnormerna, lser man regelkonflikten med
kollisionsnormen lex posterior, vilket innebr att man lter den
lag eller det lagrum som senast trtt i kraft ha fretrde framfr
den ldre lagen respektive det ldre lagrummet

konsensualavtal avtal som ings genom utbyte av handlingar med
verensstmmande innehll, anbud och accept (se 1 kap
avtalslagen); det rder konsensus mellan avtalsparternas avsikt
(partsavsikten r gemensam)



19
konstitutionell rtt rttsomrde som berr grundlagarna och drtill knutna
frfattningar som instruktionerna fr justitiekanslern och
justitieombudsmannen; berr i EG-rttsligt sammanhang EU-
institutionernas grundlagsreglerade arbete, dribland Rom-
frdraget med senaste ndringen genom Lissabonavtalet, som
numer kommit att bli som en typ av grundlag fr EU

kronofogdemyndigheten den enda myndigheten i Sverige som har rtt att tvngsvis
verkstlla indrivning eller utmtning

krande den part som startar en tvistemlsprocess

laga kraft ett domstolsavgrande eller ett frvaltningsbeslut vinner laga
kraft d tiden fr verklagande gtt ut; efter att ett
domstolsavgrande vunnit laga kraft kan man endast angripa
det genom framstllan om terstllande av frsutten tid (58 kap
rttegngsbalken och 37 c frvaltningsprocesslagen),
anskan om resning (58 kap rttegngsbalken och 37 b
frvaltningsprocesslagen) eller klagan ver domvilla (grovt
rttegngsfel 59 kap rttegngsbalken).

lagtolkning Lagtolkning e contrario eller genom analogi: Det frekommer
ibland att rttstillmparen (domstolarna) utvidgar eller
inskrnker lagreglernas tillmpningsomrde i relation till deras
sprkmssiga ordalydelse, framfrallt d en rttsfrga inte
regleras i lagtexten och d rttpraxis betrffande rttsfrgan
saknas eller i varje fall inte helt verka stmma verens med
rttsfrgan. De frmsta lagtolkningsmodellerna som man d
talar om hr r analogisk tolkning (utvidgar en rttsnorm) och e-
contrario-tolkning (inskrnker en rttsnorm). Dessa
lagtolkningsmodeller lter sig bst frklaras genom en
exemplifiering. Det klassiska skolexemplet som
rttsvetenskapsmannen Alexander Peczenik anvnder sig av r
fljande: D man kommer med sin katt till snabbkpet s ser
man att det sitter en skylt vid ingngen, p vilken det str:
"Hundar fr inte medtagas i butiken." Frgan som d
uppkommer r givetvis om man fr ta katten med sig in i
butiken? De bda lagtolkningsmetoderna ger diametralt
motsatta tolkningsresultat. Vljer vi den analogiska
lagtolkningsmetoden s utvidgar vi frbudet att omfatta ven
katter. Fr att tolka en bestmmelse analogiskt mste det finnas
vsentliga likheter mellan regeln och det fall som regeln skall
tillmpas p. I det hr fallet kan argumentationen g ut p att
butiksgaren inte vill ha hundar i butiken eftersom de r
plsdjur. Han har dock inte rknat med att en kund vill ta med
sig en katt, men analogiskt fljer av frbudet att inte heller katter
fr medtagas in i butiken. Vljer vi i stllet e-contrario-
tolkningen, allts att tolka regeln motsatsvis, s innebr detta
lite enklare uttryckt att det som inte uttryckligen r frbjudet r
tilltet och vice versa. Frbudet p skylten avser ju enbart


20
hundar och drmed s fr katter enligt motsatstolkningen
medtagas in i butiken. Beroende p vilken tolkningsmodell vi
anvnder s kommer vi allts till olika tolkningsresultat. D
uppstr givetvis den mycket viktiga frgan, som egentligen br
stllas fre tolkningsoperationen: Vilken tolkningsmodell skall
man vlja? Svaret r att endast i de fall d det finns en
vsentlig likhet mellan rttsregeln och rttsfrgan, s kan man
tolka en lag analogiskt. I vrigt kan man tolka lagen e-contrario.
Dremot fr analogisk lagtolkning i princip inte anvndas
betrffande straff (pfljder i straffrtten) eller offentligrttsliga
belastningar (t.ex. skattertten). Analogisk lagtolkning fr, om
det finns en vsentlig likhet mellan rttsregeln och rttsfrgan,
anvndas i dispositiva (icke-tvingande lagstiftning) civilrttsliga
frgor, dock med undantag av rttsregler om tidsfrister och
avtalsklausuler om ogiltighetsvillkor.

lex posterior SE KOLLI SI ONSNORMER

lex specialis SE KOLLI SI ONSNORMER

lex superior SE KOLLI SI ONSNORMER

lnsrtten se under 9 nedan!

mnskliga rttigheter den delen av folkrtten som behandlar bla. politiska rttigheter
som rtten till yttrandefrihet, tryckfrihet, freningsfrihet,
religionsfrihet och opartiska och offentliga
domstolsfrhandlingar

obestnd en icke endast tillfllig ofrmga att betala sina skulder i rtt tid

objektivt insiktsrekvisit SE OND TRO

offentlig rtt frvaltningsrtt samt straffrtt och processrtt; frekommer
bde p nationell och internationell niv

ond tro freligger hos en person som antingen insett (objektivt
insiktsrekvisit) eller borde ha insett (subjektivt insiktsrekvisit) ett
visst rttsfrhllande; SE GOD TRO

oners rttshandling rttshandling som vidtas mot vederlag (motprestation), t.ex. ln
fr utfrt arbete eller betalning fr varor eller tjnster; motsatsen
till benefik rttshandling

pant en typ av skerhet frmst vid kreditgivning. En annan typ av
skerhet r borgen. Man brukar skilja mellan handpant (dr
panthavaren har pantegendomen i sin besittning) och
hypotekarisk pantrtt (dr panthavaren inte kan ha egendomen
i sin besittning utan i stllet har ett pantbrev fr
pantegendomen). Hypotekarisk pantrtt kommer frmst till


21
anvndning vid pantsttning av bostadsrtter, villor, byggnader i
vrigt, fastigheter samt fartyg

perdurerande brott brott som r pgende (pbrjad brottslig grning som inte
slutfrts); t.ex. att hlla andra personer som gisslan
(mnniskorov enligt 4 kap 1 brottsbalken eller olaga
frihetsbervande enligt 4 kap 2 brottsbalken)

prejudikatdispens se 11.4 nedan!

processrtt rttsomrde som reglerar proceduren i domstolarna; i
frvaltningsdomstolarna handlar det specifikt om
frvaltningsprocessrtt

promulgationslag strre lagsamlingar som framfr allt balkar brukar infras
genom en promulgationslag, dr man samlar alla vergngs
regler och regler om ikrafttrdande, srskilt om det r frgan om
vergngsregler och regler om ikrafttrdande som i annat fall
skulle bli allt fr overskdliga

ratihabition godknnande i efterhand av en annars ogiltig rttshandling;
t.ex. en rttshandling som en omyndig fretar som frmyndaren
sedan godknner; gller ocks i frhllandet mellan fullmktig
och fullmaktsgivare; verb: ratihabera

realavtal avtal som ings genom realhandlandet, d.v.s. utbyte av
prestationer i realtid, tex. d man kper en liter mjlk i
snabbkpet, det innebr att betalningen utgr
bindningsmomentet fr det ingngna avtalet

referensrnta det som frr kallades diskonto, styr bla. rnteberkningarna i
rntelagen (1975:635)

reformatio in pejus principen om frbud mot reformatio in pejus innebr tex. i
brottml att hovrtten binds av domen i tingsrtten p s stt att
man inte fr dma till hrdare straff n vad tingsrtten gjort, etta
gller dock inte i de fall d ven klagaren verklagat och yrkat
straffskrpning

regeringsrtten se under 9 nedan!

rekvisit den eller de frutsttningar fr att en rttsregel, t.ex. en
paragraf, ett prejudikat eller en allmn rttsgrundsats, skall
kunna tillmpas; man delar in rekvisiten i olika parametrar, t.ex.
alternativa rekvisit, d.v.s. endast ett eller ngra rekvisit i
rttsregeln mste vara uppfyllda fr att den skall kunna
tillmpas (se t.ex. 16 kap 3 frsta stycket socialtjnstlagen),
och kumulativa rekvisit, d.v.s. att samtliga rekvisit i rttsregeln
mste vara uppfyllda fr att den skall kunna tillmpas (se t.ex.
12 kap 7 andra stycket socialtjnstlagen)


22
remuneratorisk gva ett slags mellanting mellan benefik och oners rttshandling
och ges t.ex. som tack fr arbete som utfrts t givaren eller fr
tjnst som gjorts honom utan att han enligt lag r tvungen att
utge ersttning; fr denna typen av rttshandlingar gller i
princip inte vanliga regler om gvor (gvolagen)

res judicata negativ rttskraft; SE RTTSKRAFT

rttshabilitet SE RTTSHANDLI NGSFRMGA

rttshandlingsfrmga frmgan att med juridiskt bindande verkan kunna freta
rttshandlingar, ssom t.ex. att ing avtal och teckna
skuldebrev. Rttshandlingsfrmga kan jmfras med
civilprocessrttens processbehrighet (11 kap 1 andra stycket
rttegngsbalken)

rttskapacitet frmgan att inneha juridiska rttigheter, som man sjlv eller
genom frmyndare eller ombud ikltt sig. I civilprocessrtten
kan rttskapaciteten jmfras med partsbehrighet (11 kap 1
frsta stycket rttegngsbalken)

rttskraft verkan av att en dom eller ett beslut vinner laga kraft; positiv
rttskraft avser domens eller beslutets prejudiciella verkan (t.ex.
kan ARN:s beslut i en konsumenttvist f prejudiciell verkan,
vilket troligen kommer att pverka tingsrttens bedmning i ett
efterfljande tvisteml); negativ rttskraft innebr att samma
sak (om de bda rttsfrgorna vilar p vsentligen samma
grund) redan har prvats tidigare; SE VEN LAGA KRAFT

rttslig handlingsfrmga SE RTTSHANDLI NGSFRMGA

rttsregler vidare begrepp n lagregler; rttsregler avser, frutom
begreppet lagregel, ven andra regler som t.ex.
prejudikatregler, avtalsklausuler och bestmmelser i
freningsstadgar; rttsregler klassificeras som handlingsregler
(3 kap 1 brottsbalken), kvalifikationsregler (1 lagen
[2001:82] om svenskt medborgarskap) och kompetensregler (9
kap 1 frldrabalken)

rttsomrde ett avgrnsat omrde av rttsliga regler; bland de rttsomrden
som finns kan nmnas bla. civilrtt, EG-rtt, folkrtt,
frvaltningsrtt, internationell rtt, konstitutionell rtt, offentlig
rtt, processrtt och straffrtt; rttsomrdena frekommer i
regel bde p nationell och internationell niv

sakrtt medan avtalsrtt omfattar rttsfrhllandet mellan tv parter, s
omfattar sakrtt rttsfrhllandet mellan tre parter, dr en sk.
tredje man berrs av ingrepp i avtalsfrhllandet mellan tv
parter



23
sjuklneperiod den period fr vilken man som arbetstagare kan gra ansprk
p sjukln p.g.a. sjukdom (se lagen [1991:1047] om sjukln)

sjukperiod den period fr vilken man som sjukskriven kan gra ansprk p
sjukpenning p.g.a. styrkt sjukdom eller, som arbetstagare,
ansprk p sjukln p.g.a. sjukdom (se lagen [1962:381] om
allmn frskring respektive lagen [1991:1047] om sjukln)

skuldebrev brukar delas upp i enkla och lpande skuldebrev; ett enkelt
skuldebrev r stllt till en viss person och, till skillnad frn
lpande skuldebrev, r det inte avsett fr omsttning och det
ger inte heller innehavaren bttre rtt n den som verltit
skuldebrevet; ett lpande skuldebrev r stllt till innehavaren
eller till viss man eller order och r avsett fr omsttning (s.k.
brare av fordran); vid verltelse av lpande skuldebrev kan
en godtroende frvrvare f bttre rtt n verltaren

skuldsanering sanering av en privatpersons skulder som vanligtvis innebr att
den skuldsatte genom en avbetalningsplan fr leva p
existensminimum i fem r. Efter denna period upphr
betalningsansvaret fr resten av skulderna.
(Klla: Kronofogdemyndigheten) Regleras i
skuldsaneringslagen (2006:548)

snatteri ringa form av stld; vrdegrnsen mellan snatteri och stld gr
f.n. vid 800 kronor; av stld (8 kap 1 brottsbalken) och snatteri
(8 kap 2 brottsbalken) r endast stld straffbart p
frsksstadiet (8 kap 13 brottsbalken), vilket innebr att om
man plockar p sig varor fr under 800 kronor (t.ex. ngra
chokladkakor) i fickan s r detta inte straffbart frrn brottet r
fullbordat; snatteri fullbordas inte frrn man i butiker eller
varuhus med utgngskassor passerat kassalinjen och i varuhus
med punktkassor d man lmnat den avdelning dr varan
borde ha betalats, men grnsdragningarna kan vara ngot
diffusa; butiksgare som kvarhller en person (mot hans vilja)
som inte fullbordat snatteribrottet gr sig sannolikt skyldig till
olaga frihetsbervande (4 kap 2 brottsbalken)

statlig lnegaranti statens i lag reglerade garanti fr betalning av arbetstagares
fordran hos arbetsgivare i konkurs eller vid
fretagsrekonstruktion. (Klla: Kronofogdemyndigheten)
Regleras i lnegarantilagen (1992:497)

straffrtt den delen av rttssystemet som innehller pfljderna
frihetsbervande (fngelse och hktning), bter, skyddstillsyn,
villkorlig dom och fretagsbot; vite rknas drvid inte som bter

solennitetsvittne vittne som r ndvndigt fr att en rttshandling skall vara giltig;
t.ex. testamentsvittnen (skall alltid vara tv vittnen och samtidigt
nrvarande vid testators pskrift av testamentet) och i vissa fall


24
faderskapsvittnen (skall vara tv vittnen); solennitetsvittnen r
endast ndvndiga fr rttshandlingens giltighet och r allts
inga bevisvittnen

solfjderremiss en remiss som skickas ut till flera remissinstanser samtidigt, se
13 frvaltningslagen

subjektivt insiktsrekvisit SE OND TRO

summarisk process en flerstegsprocess som innebr att flera processer sls
samman till en och samma process, i princip anvnds detta
frfarande frmst vid indrivning av skulder

svarande den part som krandeparten riktar sin talan (sina krav) mot

tingsrtten se under 9 nedan!

tvisteml domstolsml dr ingen av parterna r myndighet eller klagare,
med undantag av de fall d rendelagen tillmpas. Sistnmnda
fall kallas i stllet rendeml, men har karaktren av tvisteml
eftersom det allmnna inte r involverat

utmtning Kronofogdens beslut om att ngonting du ger ska anvndas
till att betala din skuld. Det vanligaste beslutet r utmtning av
ln, dvs. att pengar dras direkt frn din
inkomst. (Klla: Kronofogdemyndigheten)

utskning tgrder av kronofogdemyndigheten enligt utskningsbalken,
dvs. indrivning av fordringar och betalning till fordringsgarna

verkstllighet nr du har en dom eller ett utslag kan du lmna in en anskan
om verkstllighet till Kronofogden om att f hjlp med att
tvngsvis genomfra det som beslutats i domen/utslaget.
(Klla: Kronofogdemyndigheten)

ndringsdispens se 11.4 nedan!

rendelagen lagen (1996:242) om domstolsrenden, en lag med mnster
frn frvaltningsprocesslagen (1971:291), men som i stllet
gller tvisteml av frvaltningsliknande karaktr. Gller tex.
enligt huvudregeln i ml dr kronofogdemyndigheten r
involverad (18 kap 1 tredje stycket utskningsbalken).
Exempel p andra typer av domstolsrenden dr rendelagen
blir aktuell r verklagande av lnsstyrelsens beslut om
arrendeavgift (enligt 8 kap 12 a jordabalken), frfarandet vid
arrendetvister (enligt huvudregeln i 8 kap 31 a jordabalken)
nedsttning av pengar hos lnsstyrelsen enligt 12 kap 21
frsta till tredje styckena jordabalken (jfr ven lagen [1927:56]
om nedsttning av pengar hos myndighet som dock inte r
direkt tillmplig hr utan vid oskerhet om vem som r


25
borgenr) vid tvist med hyresvrden angende innehllande av
hyran avseende hyresrttslgenheter (enligt 12 kap 21 fjrde
stycket jordabalken, 12 kap jordabalken kallas
vanligen hyreslagen) samt verklagande av inskrivningsbeslut
vid kp av fastighet (enligt huvudregeln i 19 kap 32 , 34
tredje stycket samt 36 jordabalken). Enligt 12 kap 68-73
jordabalken e contrario gller rendelagen inte vriga tvister
med hyresvrden n ovan



26
1 Inledning
1.1 Kontaktuppgifter och lnksamling
Nedan finns en frteckning ver de viktigaste ntverken som rekommenderas fr dig som
kommer i klm mot frskringskassan, arbetsfrmedlingen, a-kassan, socialtjnsten och
kronofogden.

Obs! Fr tydlighetens skull ska det srskilt ppekas att de eventuella
ideologiska vrderingar som kan komma till uttryck i denna handbok inte
ndvndigtvis delas av de freningar och ntverk som det lnkas till i
handboken.

1.1.1 Kontaktuppgifter
1.1.1.1 Fd. Socialjuridikbloggens administration
Telefon:
Ort:
Hemsida: http://hem.passagen.se/socialjuridik/ (dr uppdateringar av denna boken finns)
E-post:
Blogg:
Facebook:
Juridiska kontakter:

1.1.1.2 Nationella hjlplinjen
Jourtelefon fr mnniskor i psykisk kris eller i andra svra livssituationer.

Telefon: 020-22 00 60 dagligen klockan 13.00 22.00
Ort:
Hemsida: http://www.hjalplinjen.se
E-post:
Blogg: http://blogg.hjalplinjen.se/
Facebook:



27
1.1.1.3 Ntverket Aktionsgruppen fr de sjukfrskrades rtt
Arbetar fr att frndra sjukfrskringen och protesterar mot utfrskringarna.

Telefon:
Ort: Hrnsand
Hemsida: http://www.webbprodukter.se/manifestation/
E-post: protestera@hotmail.com
Blogg:
Facebook:
Juridiska kontakter: kan frmedlas i renden mot frskringskassan!

1.1.1.4 Freningen Fris (Frskringstagarnas rtt i samhllet)
Arbetar med att bist enskilda mot frskringskassan men har ven en dialog med politiker och
hga chefer p frskringskassan samt arbetar parallellt med att stdja sjukskrivna ven utanfr
den rttsliga processen.

Telefon:
Ort: Karlstad
Hemsida: http://www.fris.at
E-post: mailto:info@fris.at
Blogg:
Facebook:
Juridiska kontakter: kan frmedlas i renden mot frskringskassan!

1.1.1.5 Freningen Insolvens Stockholm
Arbetar fr att tillvarata de verskuldsattas rttigheter.

Telefon:
Ort: Stockholm
Hemsida: http://insolvensstockholm.se/
E-post:
Blogg: http://www.insolvenssthlm.blogspot.com
Facebook: http://www.facebook.com/group.php?gid=175462382104&ref=ts (Fattiga riddare)
Juridiska kontakter: kan frmedlas i renden mot kronofogden!



28
1.1.1.6 Ntverket Jobb- och utvecklingsgaranterade
Arbetar med fokus p JUG, srskilt mot frnedringen att hamna i JUG fas 3.

Telefon:
Ort:
Hemsida: http://jobbochutvecklingsgaranterade.ning.com
E-post:
Blogg: http://jobbochutvecklingsgaranterade.blogg.se/
Facebook:

1.1.1.7 Ntverket Utsatta hjer rsten (UHR)
Arbetar med fokus p en human sjukfrskring och organiserar i dagslget drygt 25 000
medlemmar i sin egen Facebook-grupp Det pgr tragedier i Sverige.

Mlgrupper r flertalet utsatta grupper i Sverige, som sjuka, arbetslsa, socialbidragstagare,
skuldsatta och hemlsa (d naturligtvis inklusive uteliggare). Mlet r att lyfta fram deras
situation och synliggra samtliga grupper. Arbetet vilar p principen tillsammans r vi starkare,
vilket ven samtliga grupper tillsammans allts r.

Telefon:
Ort:
Hemsida: http://www.utsatta.se
E-post:
Blogg:
Facebook:

1.1.1.8 Ntverket och freningen Sociala medborgargardet
Arbetar mot utslagning av alla svaga grupper i samhllet som arbetslsa, sjuka och
socialbidragstagare, kampen innefattar ven civil olydnad.

Telefon: 076-33 70 337
Ort: Gvle och Sandviken (freningsdelen)
Hemsida: http://socialamedborgargardet.ning.com/
E-post: sociala.medborgargardet@gmail.com
Blogg:
Facebook: http://www.facebook.com/group.php?gid=105151732586



29
1.1.1.9 Ntverket Resurs
Arbetar mot frsmringarna i sjukfrskringen.

Telefon:
Ort:
Hemsida: http://resurs.ning.com/
E-post:
Blogg: http://resurs.blogg.se
Facebook:

1.1.2 Lnksamling
Kategori

Lnk till

Innehll

Hemsidor:
Fr dig som r i kris
eller har negativa
tankar?

Jourhavande kompis

Internetchatta med
jourhavande kompis mndag
fredag mellan kl 18.00
22.00 (alla jourhavande
kompisar r mellan 18-30 r)

Jourhavande medmnniska

Tel 08-702 16 80, dagligen
mellan kl 21.00 06.00

Nationella hjlplinjen

Tel 020-22 00 60 eller texttel
020-22 00 70, dagligen
mellan kl 13.00 22.00

Rda korsets telefonjour

Tel 0771-900 800, dagligen
mellan kl 14.00 22.00

SPES, Riksfrbundet fr
suicid prevention och
efterlevandes std

SPES telefonjour, tel 08- 34
58 73, dagligen mellan kl
19.00 22.00

Hans Hedstrm har en bra och verskdlig lnksamling ver samhllsnyttig information som
kan rekommenderas: http://privat.bahnhof.se/wb269513/


30
2 Allmn frvaltningsrtt
2.1 Snabbfakta
Uppgift

Svar

Tillmpande myndigheter och organ

Svenska myndigheter och organ med
uppgifter av myndighetskaraktr

Lagreglering fr handlggningen

Frvaltningslagen (1986:223) (ramlag)
Lagreglering fr bedmningen


Viktiga frarbeten

Prop 1971:30 (Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med frslag
till lag om allmnna
frvaltninpdomstolar, m.m.)

Prop. 1985/86:80 ((om ny
frvaltningslag))
Bet. 1985/86:KU21 (om en ny
frvaltningslag, m.m.)

Tid fr verklagande Tre veckor efter att man tagit emot beslutet
(23 andra stycket frvaltningslagen,
huvudregel) frutsatt att beslutet r
verklagbart

Beslut verklagas till

Frvaltningsrtten
Kammarrtten (prvningstillstnd krvs)
Regeringsrtten (prvningstillstnd krvs)

Lagreglering fr verklagandet

Frvaltningsprocesslagen (1971:291)

2.2 Saklighet, opartiskhet och allas likhet infr lagen
Domstolar samt frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den
offentliga frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt
iakttaga saklighet och opartiskhet. (1 kap 9 regeringsformen)

Stadgandet r grundlggande fr allt arbete som myndigheter, inklusive domstolar, utfr i
Sverige. Vl att mrka r att stadgandet i frsta hand r ett mlstadgande, men det kan f en
utfyllande betydelse i enskilda fall.



31
2.3 Myndighetsutvning
Begreppet myndighetsutvning r av stor betydelse fr tillmpningen av frvaltningslagen
(1986:223), eftersom detta avgrnsar tillmpningsomrdet fr reglerna om

parters rtt att lmna uppgifter muntligt (14 frsta stycket),

anteckning av uppgifter (15 ),

parters rtt att f del av uppgifter (16 och 17 ),

skyldighet att delta i omrstning (18 tredje stycket),

motivering av beslut (20 ),

underrttelse om beslut (21 ) samt

parters rtt att f tillflle att yttra sig innan myndigheten rttar ett skrivfel eller liknande
(26 andra meningen). (se Hellners/Malmqvist, 3 uppl, s 153)

Gemensamt fr all myndighetsutvning r, att det rr sig om beslut eller andra tgrder, som
ytterst r uttryck fr samhllets maktbefogenheter i frhllande till medborgarna. Det behver
dock inte vara frga om tgrder som medfr frpliktelser fr enskilda. Myndighetsutvning kan
freligga i form av gynnande beslut, t.ex. tillstnd att driva viss verksamhet, befrielse frn viss i
frfattning stadgad frpliktelse och beviljande av social frmn. Karakteristiskt r emellertid att
den enskilde p visst stt befinner sig i ett beroendefrhllande. r det frga om ett beslut,
varigenom han frpliktas att gra, tla eller underlta ngot, mste han rtta sig efter beslutet,
eftersom han annars riskerar att tvngsmedel av ngot slag anvnds mot honom. Rr det sig
om ett gynnande beslut, kommer beroendefrhllandet till uttryck p det sttet att den enskilde
fr att komma i tnjutande av exempelvis en rttighet r tvungen att vnda sig till
samhllsorganen och att dessas tillmpning av de frfattningsbestmmelser som gller p det
aktuella omrdet blir av avgrande betydelse fr honom, se prop 1971:30, s. 331!

2.4 Frvaltningslagen
2.4.1 Lagens tillmpningsomrde
I frvaltningslagens inledande paragraf str det:

Denna lag gller frvaltningsmyndigheternas handlggning av renden och
domstolarnas handlggning av frvaltningsrenden. Bestmmelserna i 4-6
gller ocks annan frvaltningsverksamhet hos dessa myndigheter. I 22 a finns
bestmmelser om verklagande och om krav p prvningstillstnd i kammarrtt. (1
frvaltningslagen)

Lagen tillmpas i princip hos alla frvaltningsmyndigheter, kommunala, statliga och de som
lyder under regeringen.



32
I domstolarna r det endast den formella (administrativa) domstolsverksamheten som omfattas
av frvaltningslagen, den rttskipande verksamheten omfattas i stllet av
frvaltningsprocesslagen (1971:291) och lagen om lagen (1971:289) om allmnna
frvaltningsdomstolar. Ett exempel p formell verksamhet i domstolarna som omfattas av
frvaltningslagen r handlggningen av utlmnande av allmnna handlingar, jfr prop.
1977/78:38 s. 39! Ett annat exempel r serviceskyldigheten, dvs. att svara p frgor.
Serviceskyldigheten begrnsas dock av att domstolarna ska frhlla sig neutrala mellan
parterna i ett pgende ml, se 1 kap 9 regeringsformen, varfr frgor om mjligheten att
vinna mlet och liknande frgor r tmligen meningslsa att stlla till domstolen. I stllet gller
att domstolarna med viss frsiktighet ska iaktta det som kallas fr materiell processledning fr
den part som r utan ombud, srskilt i frvaltningsml, jfr officialprincipen i 8
frvaltningsprocesslagen! Dessvrre r det svrt att g denna balansgng mellan ena sidan
domstolens skyldighet att i viss mn bist den som str utan ombud och andra sidan
domstolens skyldighet att frhlla sig neutral mellan parterna. Detta r, kan man sga, ett
mycket starkt skl att infra allmn rttshjlp mot framfr allt frskringskassan, a-kassan och
socialtjnsten nr det gller ekonomisk ersttning fr individers frsrjning i allmnhet och i
synnerhet lngsiktig frsrjning.

Av andra meningen fljer att de skyldigheter som dr anges har ett vidare tillmpningsomrde,
s ska tex. serviceskyldigheten iakttas ven utanfr handlggningen av ett rende.

I 31-33 freskrivs begrnsningar i lagens tillmpning i vissa myndigheters
verksamhet. (2 frvaltningslagen)

Paragrafen innebr bara ett frtydligande i inledningen av lagtexten s att lsaren ska gras
uppmrksam p undantagen.

Om en annan lag eller en frordning innehller ngon bestmmelse som avviker
frn denna lag, gller den bestmmelsen. (3 frsta stycket frvaltningslagen)

Bestmmelsen r en kollisionsnorm av typen lex specialis fr det fall lagen kolliderar med anna
lagstiftning, detta eftersom frvaltningslagen endast r en ramlag. Lgg mrke till att endast
frfattningar som beslutas av riksdagen (lagar) och regeringen (frordningar) kan medge
avvikelser frn frvaltningslagen. En frvaltningsmyndighet fr inte p egen hand besluta om
avvikande freskrifter utan std i avvikande lagar eller frordningar.

Ett bra exempel p avvikelser enligt denna bestmmelse r tiden fr verklagande, som enligt
huvudregeln vid frvaltningsbeslut r tre veckor efter man tagit del av beslutet, se 23 andra
stycket frvaltningslagen! Men tiden fr verklagande av tex. frskringskassans r i stllet tv
mnader efter man tagit del av beslutet, se 113 kap 20 socialfrskringsbalken
1
! I det fallet
har allts bestmmelsen i socialfrskringsbalken fretrde framfr frvaltningslagen, detta
enligt 3 frsta stycket frvaltningslagen.

Bestmmelserna om verklagande i denna lag tillmpas dock alltid om det behvs
fr att tillgodose rtten till domstolsprvning av civila rttigheter eller skyldigheter
enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd
fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. (3 andra stycket
frvaltningslagen)

1
Motsvarar numera upphvda 20 kap 13 lagen om allmn frskring.


33
Bestmmelsen hnvisar till Europakonventionens artikel 6 som lyder shr:

Var och en skall, vid prvningen av hans civila rttigheter och skyldigheter eller av
en anklagelse mot honom fr brott, vara berttigad till en rttvis och offentlig
frhandling inom sklig tid och infr en oavhngig och opartisk domstol, som
upprttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och
allmnheten fr utestngas frn frhandlingen eller en del drav av hnsyn till den
allmnna moralen, den allmnna ordningen eller den nationella skerheten i ett
demokratiskt samhlle, eller d minderrigas intressen eller skyddet fr parternas
privatliv s krver eller, i den mn domstolen finner det strngt ndvndigt, under
srskilda omstndigheter nr offentlighet skulle skada rttvisans intresse.

I korta ordalag kan man sga att denna regel i Europakonventionen blir tillmplig under fljande
frutsttningar:

Det ska rra sig om en reell tvist mellan enskilda personer (antingen fysisk eller juridisk
person) eller mellan en enskild person och en myndighet. Att kravet p reell tvist gller
betyder att uppenbart ogrundade rttsliga ansprk inte omfattas av bestmmelsen.

Tvisten ska dessutom avse en rttighet eller en skyldighet som har sin grund i det
nationella rttssystemet. Ett exempel p d bestmmelsen inte ansetts vara tillmplig r
fallet Masson och Van Zon vs. Nederlnderna. Bestmmelsen ansgs inte tillmplig
eftersom nederlndsk lag inte innehll en rttighet till ersttning fr lagenliga
frihetsbervanden utan endast en mjlighet fr domstolarna att bevilja sdan ersttning.

Den ifrgavarande rttigheten eller skyldigheten ska kunna karaktriseras som civil.
Vad som avses med civila rttigheter och skyldigheter frndras hela tiden genom
utvidgad rttspraxis. Bestmmelsen r inte per automatik tillmplig p ett
frvaltningsrende som rttslget r i dag. Genom rttsfallen Feldbrugge mot
Nederlnderna och Deumeland mot Tyskland har bestmmelsen emellertid ansetts
tillmplig p socialfrskringsrenden frutsatt att det nationella rttsystemet innehller
en rtt till den aktuella frmnen och det inte r frgan om enbart ett sknsmssigt
beviljande av ett visst bidrag.

Proceduren i Europadomstolen beskrivs nrmare under 12.2 nedan!

2.4.2 Myndigheternas serviceskyldighet
Varje myndighet skall lmna upplysningar, vgledning, rd och annan sdan hjlp
till enskilda i frgor som rr myndighetens verksamhetsomrde. Hjlpen skall
lmnas i den utstrckning som r lmplig med hnsyn till frgans art, den enskildes
behov av hjlp och myndighetens verksamhet. (4 frsta stycket
frvaltningslagen)

Myndigheterna har en generell skyldighet att hjlpa enskilda till rtta och ta till vara sin rtt i
frvaltningsrenden. Skyldigheten omfattar emellertid i stort sett endast den egna
verksamheten, samt att vgleda den enskilde till rtt myndighet om han eller hon kommit till fel
myndighet. Skyldigheten kan tex. omfatta information om man skriver en anskan. Nr det


34
gller att lmna ut allmnna handlingar hnvisas dock till 6 kap 4 offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)
2
.
3

Enligt 2 kap tryckfrihetsfrordningen och 6 kap 4 offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400)
4
har myndigheterna en skyldighet som i vissa fall strcker sig lngre n
serviceskyldigheten i 4 frsta stycket frvaltningslagen. Enligt 3 frvaltningslagen har
nmligen dessa tv lagrum fretrde framfr frvaltningslagens bestmmelser.
5

Nr det i frvaltningslagen talas om enskilda avser detta begreppet inte endast enskilda
individer, utan ven fretag, organisationer och andra liknande privatrttsliga subjekt. I en del
fall kan myndigheter ha en stllning i egenskap av "enskild" nr exempelvis stat eller kommun
ger en fastighet. Myndigheter kan allts upptrda som civilrttsliga parter i juridiska relationer
ocks.
6

Oavsett serviceskyldigheten i allmnhet innebr avgrnsningen i lagrummets andra mening att
myndigheten fr lov att anpassa servicen till sin aktuella arbets- och resurssituation.
7

I de fall d flera enskilda parter med motstridande intressen r inblandade mste myndigheten
emellertid ven ta hnsyn till den hjlpen som man lmnar endera parten kan vara till nackdel
fr den andra parten, och drigenom skada tilltron till myndighetens opartiskhet. Hjlpen ska
dessutom lmnas kostnadsfritt svida det inte finns frfattningsstd att ta ut avgifter fr
servicen, tex. avgiftsfrordningen (1992:191)
8
.
9

Frgor frn enskilda skall besvaras s snart som mjligt. (4 andra stycket
frvaltningslagen)

En myndighet som ftt frfrgan mste lmna ett svar i ngon form, och svaret fr inte drja
lngre n vad som r ndvndigt.
10
Kan man inte eller br inte, tex. pga. skyldigheten att vara
opartisk, st till tjnst mste man i vart fall ppeka detta fr den som har begrt upplysningen.
11

Om ngon enskild av misstag vnder sig till fel myndighet, br myndigheten hjlpa
honom till rtta. (4 tredje stycket frvaltningslagen)

Om tex. en handling hamnat hos fel myndighet br man vgleda den enskilde till rtt
myndighet.
12
Det betyder att myndigheten ska hjlpa den enskilde till rtta oavsett om han eller
hon tar kontakt med myndigheten skriftliggen, telefonledes eller p ngot annat stt, tex. genom
ett personligt besk. r det frgan om en felsnd skriftlig handling, br hjlpen i regel lmnas
genom att myndigheten vidarebefordrar handlingen till rtt myndighet, det r d lmpligt att
myndigheten samtidigt underrttar den enskilde om vart den har vidarebefordrat handlingen.
13

2
Motsvarar 15 kap 4 i gamla sekretesslagen.
3
Se prop. 1985/86:80 s. 16-21, 59 och 60!
4
Motsvarar 15 kap 4 i gamla sekretesslagen.
5
Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
6
Se prop. 1971:30 del 2 s. 334 och prop. 1985/86:80 s. 59!
7
Se prop. 1985/86:80 s. 60!
8
Motsvarar delvis gamla expeditionskungrelsen (1964:618).
9
Se specialmotiveringen i specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
10
Se prop. 1985/86:80 s. 60!
11
12
Se prop. 1985/86:80 s. 61!
13


35
Myndigheterna skall ta emot besk och telefonsamtal frn enskilda. Om srskilda
tider fr detta r bestmda, skall allmnheten underrttas om dem p lmpligt stt.
(5 frsta stycket frvaltningslagen)

Myndigheten ska vara tillgnglig fr allmnheten i s stor utstrckning som det r mjligt. Man
kan emellertid begrnsa ppethllande och telefontiderna, se JO 1993/94 s. 502. Detta
utesluter allts inte att myndigheten, om och nr det r ndvndigt, tex. begrnsar sin
telefonservice till vissa timmar p dagen.

Myndigheterna skall ocks se till att det r mjligt fr enskilda att kontakta dem
med hjlp av telefax och elektronisk post och att svar kan lmnas p samma stt.
(5 andra stycket frvaltningslagen)

Enligt denna bestmmelsen klargrs myndighetens skyldighet att gra det mjligt fr enskilda
att ta kontakt med myndigheten per telefax och e-post samt att f svar p samma stt.
Bestmmelsen gller dock formellt sett enbart myndigheten som sdan, vilket betyder att det
inte finns ngon skyldighet fr myndigheten att gra det mjligt fr enskilda att skicka e-post till
de enskilda tjnstemnnen. Det utgr sjlvklart inget hinder fr myndigheten att erbjuda
mjligheten att e-maila enskilda tjnstemn, d bestmmelsen endast utgr ett minimikrav.
14

En myndighet skall ha ppet under minst tv timmar varje helgfri mndag-fredag
fr att kunna ta emot och registrera allmnna handlingar och fr att kunna ta emot
framstllningar om att f ta del av allmnna handlingar som frvaras hos
myndigheten. Detta gller dock inte om en sdan dag samtidigt r
midsommarafton, julafton eller nyrsafton. (5 tredje stycket frvaltningslagen)

Kravet i bestmmelsen r ett minimikrav och till bestmmelsen ansluter 1-2 lagen (1989:253)
om allmnna helgdagar. Skyldigheten har dock vissa undantag och gller tex. inte statliga
kommitter och srskilda utredare, jfr 23 kommittfrordningen (1998:1474) tillsammans med
3 frvaltningslagen. Avsikten med minimikravet r bla. att enskilda inte fr hindras att ta del av
allmnna handlingar som myndigheten frvarar, ens under klmdagar.

2.4.3 Samverkan mellan myndigheter
Varje myndighet skall lmna andra myndigheter hjlp inom ramen fr den egna
verksamheten. (6 frvaltningslagen)

Samverkan mellan myndigheterna syftar till att gra det enklare fr bde enskilda och andra
myndigheter. Drav fljer bla. skyldigheten att besvara remisser frn andra myndigheter. I frga
om myndigheternas skyldighet att lmna varandra uppgifter gller inte denna hr paragrafen
utan i stllet 6 kap 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
15
.
16

I frga om inhmtande av remiss, se 13 frvaltningslagen! I 6 kap 5 offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)
17
finns en bestmmelse om myndigheternas skyldighet att p

14
15
Motsvarar 15 kap. 5 i gamla sekretesslagen.
16
Se prop. 1985/86:80 s. 23 och 61!
17


36
begran lmna varandra uppgifter som de frfogar ver. Denna bestmmelse har fretrde
framfr frevarande paragraf, vilket fljer av 3 frvaltningslagen. I sammanhanget br
framhllas att paragrafen inte innebr ngon sdan uppgiftsskyldighet som avses i 10 kap 15
och 10 kap 28 frsta stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
18
, dvs. som bryter
sekretessen mellan myndigheter.
19

2.4.4 Allmnna krav p handlggningen av renden
Varje rende dr ngon enskild r part skall handlggas s enkelt, snabbt och
billigt som mjligt utan att skerheten efterstts. Vid handlggningen skall
myndigheten beakta mjligheten att sjlv inhmta upplysningar och yttranden frn
andra myndigheter, om sdana behvs. Myndigheten skall strva efter att uttrycka
sig lttbegripligt. ven p andra stt skall myndigheten underltta fr den enskilde
att ha med den att gra. (7 frvaltningslagen)

Regeln ger uttryck fr den brande tanken i frvaltningsarbetet, nmligen att
rendehandlggningen ska vara s enkel, snabb och billig som mjligt utan att skerheten
efterstts. Samtidigt klargrs att det r den enskildes intresse av enkelhet som ska st i centrum
och att frenklingsstrvandena mste strcka sig ver myndighetsgrnserna och omfatta ocks
myndigheternas sprk.
20

Lagstiftarens avsikt med bestmmelsen i frsta meningen r att den ska vara vgledande vid
tillmpningen av flertalet andra regler i lagen, i frsta hand reglerna om tolk, ombud,
inkommande handlingar, remiss, muntlig handlggning, parters rtt att f del av uppgifter,
underrttelse om beslut och omprvning av beslut. Den ger ocks riktlinjer om hur man i praxis
br lsa en del frgor som inte r nrmare reglerade i lagen, tex. frgan i vilka fall en anskan
kan gras muntligt.
21

Vad som sgs i andra meningen ska ses i samband med den uppgift att hjlpa varandra som
myndigheterna har enligt 6 frvaltningslagen. Syftet r att myndigheten i lmplig utstrckning
sjlv ska ta de ndvndiga kontakterna med andra myndigheter. I vilken utstrckning detta r
lmpligt fr avgras av myndigheten med ledning av frsta meningen och den rdande arbets-
och resurssituationen. Hnsyn mste ocks tas till att vissa intyg, registerutdrag m.m. r
avgiftsbelagda. I sdana fall kan det ibland st i mindre god verensstmmelse med
avgiftsregleringen att myndigheten sjlv skaffar in uppgifter frn andra myndigheter. Av 13
frvaltningslagen fljer att mjligheten att inhmta yttrande genom remiss ska utnyttjas med
srskild urskillning.
22

Denna bestmmelse utgr ramen fr hur handlggningen ska g till. Mera preciserade regler r
inte ovanligt, tex. regler om hur snabbt frskringskassan ska handlgga omprvningar av
avslagsbeslut, se Riksfrskringsverkets allmnna rd (RAR 2001:4) om omprvning och
ndring enligt lagen (1962:381) om allmn frskring! Enligt dessa rden br en omprvning av
ett beslut gras inom sex veckor rknat frn nr begran om omprvning framstlldes.

18
19
20
21
22


37
Enligt 11 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen (2001:453) ska socialnmnden utan drjsml
inleda utredning av vad som genom anskan eller p annat stt har kommit till nmndens
knnedom och som kan franleda ngon tgrd av nmnden.

2.4.5 Tolk
Nr en myndighet har att gra med ngon som inte behrskar svenska eller som r
allvarligt hrsel- eller talskadad, br myndigheten vid behov anlita tolk. (8
frvaltningslagen)

Regeln gller inte bara muntlig tolkning vid frhandlingar, frhr osv. utan ocks skriftlig
versttning nr handlingar p frmmande sprk ges in till myndigheterna eller nr dessa ska
meddela sig skriftligt till ngon som inte frstr svenska.
23

Vid valet av tolk ska hnsyn tas till kravet enligt 7 frvaltningslagen p snabb och enkel
handlggning m.m.
24

2.4.6 Ombud och bitrde
Den som fr talan i ett rende fr anlita ombud eller bitrde. Den som har ombud
skall dock medverka personligen, om myndigheten begr det. (9 frsta stycket
frvaltningslagen)

Visar ett ombud eller bitrde oskicklighet eller ofrstnd eller r han olmplig p
ngot annat stt, fr myndigheten avvisa honom som ombud eller bitrde i rendet.

En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitrde fr verklagas srskilt och
d i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgr rendet. (9
tredje stycket frvaltningslagen)

Stllningstagande till personlig medverkan enligt frsta stycket andra meningen ska bedmas
med ledning av den allmnna regeln i 7 frvaltningslagen om snabb och enkel handlggning.
Dessutom br reglerna om muntlig handlggning i 14 frvaltningslagen beaktas vid
tillmpningen av 9 .
25

Betrffande ombuds eller bitrdes lmplighet, se rttsfallet R85 2:15 1 frn Regeringsrtten.

23
Se prop. 1971:30 del 2 s. 381 och prop. 1985/86:80 s. 27, 28 och 62!
24
25


38
2.4.7 Inkommande handlingar
En handling anses komma in till en myndighet den dag d handlingen, eller en avi
om en betald postfrsndelse som innehller handlingen, anlnder till myndigheten
eller kommer en behrig tjnsteman till handa. Underrttas en myndighet srskilt
om att ett telegram till myndigheten finns hos ett fretag som driver
televerksamhet, anses telegrammet komma in redan nr underrttelsen nr en
behrig tjnsteman. (10 frsta stycket frvaltningslagen)

Handlingen ska p ngot stt bevisligen ha ingetts till myndigheten den dagen fre kl 24.00,
handlingen behver allts inte ha avlmnats i myndighetens lokal, det rcker med att en behrig
tjnsteman har tagit emot den. Vem som r behrig tjnsteman framgr normalt av
myndighetens arbetsordning.
26

Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har lmnats i
myndighetens lokal eller avskilts fr myndigheten p en postanstalt, anses den ha
kommit in den dagen, om den kommer en behrig tjnsteman till handa nrmast
fljande arbetsdag. (10 andra stycket frvaltningslagen)

Handling som inkommit till myndighetens brevlda efter expeditionstid (tex. sent p kvllen men
fre midnatt), ska anses ha inkommit i rtt till ven om den frst pfljande dag
ankomststmplas av myndigheten.
27

Ett telegram eller annat meddelande som inte r underskrivet skall bekrftas av
avsndaren genom en egenhndigt undertecknad handling, om myndigheten
begr det. (10 tredje stycket frvaltningslagen)

Myndigheten har enligt tredje stycket rtt att begra att en till myndigheten inkommen handling
ska bekrftas genom undertecknande. I regel avvisas handlingen om begran inte efterkoms.
Bla. ska hnsyn d tas till bestmmelsen i 7 frvaltningslagen om snabb och enkel
handlggning m.m.
28

2.4.8 Jv
Den som skall handlgga ett rende r jvig
1. om saken angr honom sjlv eller hans make, frlder, barn eller syskon eller
ngon annan nrstende eller om rendets utgng kan vntas medfra synnerlig
nytta eller skada fr honom sjlv eller ngon nrstende,
2. om han eller ngon nrstende r stllfretrdare fr den som saken angr
eller fr ngon som kan vnta synnerlig nytta eller skada av rendets utgng,
3. om rendet har vckts hos myndigheten genom verklagande eller
understllning av en annan myndighets beslut eller p grund av tillsyn ver en
annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den
slutliga handlggningen av ett rende som rr saken,

26
Se prop. 1971:30 del 2 s. 368-371 samt regeringsrttsfallet R 1991 ref. 90 (besvrshandling som
uppgivits ha snts med telefax)!
27
Se JO 1975 s. 308 och JO 1980/81 s. 446!
28


39
4. om han har frt talan som ombud eller mot ersttning bitrtt ngon i saken,
eller
5. om det i vrigt finns ngon srskild omstndighet som r gnad att rubba
frtroendet till hans opartiskhet i rendet. (11 frsta stycket frvaltningslagen)

Personkretsen som avses i bestmmelsen r inte endast den som fattar beslut i sjlva rendet
utan ven den som tar sdan befattning med rendet att man kan pverka rendets utgng, se
regeringsrttsfallet R80 2:68 (stadsarkitekt har ansetts jvig som protokollfrare vid
behandling av rende som gllt kritik mot hans tjnsteutvning).

I punkt 1 finns bestmmelsen om sk. sakgarjv och intressejv: en handlggare r tex. jvig
om han eller hon r part i rendet eller om han eller hon har rtt att verklaga ett beslut i
rendet enligt 22 frvaltningslagen (sakgarjv med tanke p sakfrgan i rendet). Kan
rendets utgng vntas medfra synnerlig nytta eller skada fr honom eller henne
freligger jv (intressejv med tanke p intresset av nytta eller skada). Handlggarens
ekonomiska eller personliga frhllanden ska d anses kunna pverkas av ett beslut i rendet,
ven om han eller hon inte r part eller har rtt att verklaga. Bestmmelsen gller dock inte
den typen av fall dr saken berr handlggaren endast ssom samhllsmedlem eller ssom
medlem av en grupp inom samhllet. Sakgarjv och intressejv gller inte bara handlggaren
sjlv, utan gller ocks d vissa honom eller henne nrstende personer berrs av rendet
(slktskapsjv).
29

I punkt 2 finns en bestmmelse om sk. stllfretrdarjv: med stllfretrdare avses hr tex.
frmyndare, god man, styrelse och firmatecknare.

I punkt 3 finns regeln om sk. tvinstansjv: har rendet vckts genom tex. en anskan blir
regeln inte tillmplig. Fr regelns tillmplighet krvs ocks att handlggaren hos den
underordnade myndigheten hade en sdan stllning att han eller hon tagit saklig stllning i
rendet. Allts: om en person redan tidigare, tex. hos understlld myndighet, tagit stllning i
sakfrgan, freligger tvinstansjv. I praktiken innebr detta d att en lkare som frst varit
behandlande lkare i ett sjukskrivningsrende kan anses jvig om han eller hon sedermera
upptrder som frskringsmedicinskt sakkunnig i tex. frvaltningsdomstol, oavsett det sker
genom ett muntligt eller skriftligt yttrande.

Bestmmelsen i punkt 4 gller sk. ombudsjv och bitrdesjv: om handlggaren fretrtt part
som ombud (med std av fullmakt) freligger ombudsjv. Om det tex. saknas fullmakt kan
jvsfrgan eventuellt avgras enligt punkt 2 om stllfretrdarjv. Angende bitrdesjv, se JO
1975/76 s. 355. Enligt formuleringen i lagtexten freligger dock inget jv p denna grund om
handlggare fretrtt parten som ombud i ett annat rende n det som r aktuellt. I sdana fall
fr man gra jvsbedmningen enligt punkt 5 i stllet.

I punkt 5 regleras det som ofta kallas delikatessjv: denna regeln r en uppsamlingsregel fr att
tcka upp de luckor som vriga punkter inte tcker, men fortfarande gller allts att det ska vara
frgan om en omstndighet som rubbar frtroendet fr handlggaren, dvs. dr det finns sdana
omstndigheter som gr att handlggarens opartiskhet kan ifrgasttas, t.ex. vnskap eller
ovnskap. Det r frmst denna punkt man ska beropa om man tex. inte lngre drar jmnt
med sin handlggare, i vrsta fall fr man helt enkelt kanske rent av byta till annan handlggare
p ett annat kontor.

29
Se ven JO 1979/80 s. 320!


40
Frn jv bortses nr frgan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. (11
amdra stycket frvaltningslagen)

Man bortser frn jv nr det r frga om sdana renden dr frga om partiskhet eller
opartiskhet uppenbarligen inte kan uppkomma. Se JO 1991/92 s. 162! Lgg mrke till att det
ska vara uppenbart att frgan om opartiskhet saknar betydelse.

Den som r jvig fr inte handlgga rendet. Han fr dock vidta tgrder som inte
ngon annan kan vidta utan olgligt uppskov. (12 frsta stycket
frvaltningslagen)

Den som knner till en omstndighet som kan antas utgra jv mot honom, skall
sjlvmant ge det till knna. (12 andra stycket frvaltningslagen)

Har det uppkommit en frga om jv mot ngon och har ngon annan inte trtt i
hans stlle, skall myndigheten snarast besluta i jvsfrgan. Den som jvet gller
fr delta i prvningen av jvsfrgan endast om myndigheten inte r beslutfr utan
honom och ngon annan inte kan tillkallas utan olgligt uppskov. (12 tredje
stycket frvaltningslagen)

Ett beslut i en jvsfrga fr verklagas endast i samband med verklagande av det
beslut varigenom myndigheten avgr rendet. (12 fjrde stycket
frvaltningslagen)

Hrmed avses i frsta stycket bde sk. interimistiska (dvs. tillflliga och ndvndiga) tgrder
och tgrder som innebr att myndigheten avgr rendet slutligt.
30

2.4.9 Remiss
Innan en myndighet inhmtar yttrande genom remiss skall den noga prva behovet
av tgrden. Behver yttrande inhmtas frn flera, skall det gras samtidigt, om
inte srskilda skl franleder ngot annat. (13 frsta stycket frvaltningslagen)

Om det inte r obehvligt, skall det anges i remissen i vilka avseenden och inom
vilken tid yttrande nskas. (13 andra stycket frvaltningslagen)

Remissfrfarandet r en form fr samverkan mellan myndigheterna.
31
Bestmmelsen freskriver
omsorgsfull behovsprvning samt att frfarande med s.k. solfjderremiss (remisser till flera
myndigheter) i regel ska tillmpas.

Bestmmelsen ska tolkas i ljuset av regeln i 6 frvaltningslagen om samverkan mellan
myndigheter. Remiss r en vanlig form av sdan samverkan. Bestmmelsen tar dock ven sikte
p remisser till sammanslutningar, fretag osv. Bestmmelsen har ocks samband med 14
frvaltningslagen om muntlig handlggning. Ofta r det lmpligt att myndigheter samrder per
telefon och gr en tjnsteanteckning om telefonsamtalet i stllet fr att skicka remiss, jfr 15

30
Se prop. 1971:30 del 2 s. 357!
31
Se prop. 1985/86:80 s. 64!


41
frvaltningslagen! Vilken form av samrd som r lmpligast fr bedmas med beaktande bla. av
kravet p snabb och enkel handlggning m.m. enligt 7 frvaltningslagen.
32

Enligt 11 kap 7 socialtjnstlagen ska socialnmnden i alla renden tillmpa bestmmelserna i
13 frvaltningslagen.

2.4.10 Muntlig handlggning
Vill en skande, klagande eller annan part lmna uppgifter muntligt i ett rende
som avser myndighetsutvning mot ngon enskild, skall han f tillflle till det, om
det kan ske med hnsyn till arbetets behriga gng. (14 frsta stycket
frvaltningslagen)

Med muntlig handlggning avses inte endast formella muntliga frhandlingar, utan ven mera
informella telefonkontakter och sammantrffanden.
33
Begreppet myndighetsutvning frklaras
nrmare i frarbetena.
34

I andra fall bestmmer myndigheten om handlggningen skall vara muntlig.
Myndigheten skall srskilt beakta att muntlig handlggning kan underltta fr
enskilda att ha med den att gra. (14 andra stycket frvaltningslagen)

Bestmmelsen i andra stycket innebr att myndigheten ska se till att handlggningen blir
muntlig vid behov ven om den enskilde inte har begrt det. Behovet ska bedmas med ledning
av den allmnna regeln i 7 frvaltningslagen. Srskild hnsyn ska tas till den enskildes
intresse av enkelhet i umgnget med myndigheten.
35

Medan frsta stycket gller bara sdana renden som avser myndighetsutvning mot ngon
enskild, ska andra stycket tillmpas ocks i andra renden, t.ex. i renden som avser
myndigheternas affrsverksamhet. Det r dock srskilt i handlggning av renden som
involverar myndighetsutvning mot en enskild viktigt att den enskildes intresse beaktas vid
tillmpningen av andra stycket.
36

En del okomplicerade renden kan med frdel handlggas helt muntligt. I andra fall r en
blandning av skriftlig och muntlig handlggning den lmpligaste formen. Bestmmelsen tar sikte
inte minst p dessa fall.
37

Sjlvklart kan renden ocks handlggas skriftligt i sin helhet nr detta r ndamlsenligt.
38

Med muntlig handlggning menas, som ovan nmnts, inte bara formella muntliga frhandlingar.
ven andra mera informella kontakter som ver telefon och genom sammantrffanden avses.
Det kan tex. vara lmpligt att fredraganden skaffar in kompletterande uppgifter i rendet

32
33
Se prop. 1971:30 del 2 s. 474-476, prop. 1985/86:80 s. 25, 26 och 65, samt JO 1997/98 s. 418!
34
Se prop. 1971:30 s. 285 och 330!
35
36
37
38


42
genom att ringa till skanden eller tex. hans eller hennes behandlande lkare i stllet fr att
skriva till denne.
39

2.4.11 Anteckning av uppgifter
Uppgifter som en myndighet fr p annat stt n genom en handling och som kan
ha betydelse fr utgngen i rendet skall antecknas av myndigheten, om rendet
avser myndighetsutvning mot ngon enskild. (15 frvaltningslagen)

Det r inte alltid mjligt eller kanske ens lmpligt att myndigheten antecknar allt som
frekommer i rendet. Anteckningsskyldigheten r drfr begrnsad till sdana uppgifter som
kan ha betydelse fr utgngen. Uppgifter som redan finns i utredningsmaterialet behver
sjlvklart inte antecknas p nytt. Notera att anteckningsskyldigheten inte innebr ngot krav p
ordagrant tergivande. Anteckningarna br i princip dateras och undertecknas av den
tjnsteman som har gjort dem innan de lggs till vriga handlingar i rendet.
40
Speciella regler
fr tex. socialtjnsten finns i 11 kap 5-6 socialtjnstlagen.

2.4.12 Parters rtt att f del av uppgifter
En skande, klagande eller annan part har rtt att ta del av det som har tillfrts
rendet, om detta avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Rtten att ta del
av uppgifter gller med de begrnsningar som fljer av 10 kap. 3 offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400). (16 frvaltningslagen)

Det r en part som p egen begran r insynsberttigad. Ngon definition av partsbegreppet
finns dock inte.
41

Ett rende fr inte avgras utan att den som r skande, klagande eller annan part
har underrttats om en uppgift som har tillfrts rendet genom ngon annan n
honom sjlv och han har ftt tillflle att yttra sig ver den, om rendet avser
myndighetsutvning mot ngon enskild. Myndigheten fr dock avgra rendet utan
att s har skett
1. om avgrandet inte gr parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om
tgrderna av ngon annan anledning r uppenbart obehvliga,
2. om rendet rr tjnstetillsttning, antagning fr frivillig utbildning,
betygssttning, tilldelning av forskningsbidrag eller ngot jmfrbart och det inte r
frga om prvning i hgre instans efter verklagande,
3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevrt svrare att genomfra
beslutet i rendet, eller
4. om avgrandet inte kan uppskjutas. (17 frsta stycket frvaltningslagen)

Myndigheten bestmmer om underrttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev,
genom delgivning eller p ngot annat stt. (17 andra stycket frvaltningslagen)

39
40
41
Se prop. 1971:30 del 2 s. 440-444, samt regeringsrttsfallet R 1977:43 (en granne som yttrat sig i ett
rende om byggnadslov ansgs dock ha stllning som part)!


43
Underrttelseskyldigheten gller med de begrnsningar som fljer av 10 kap. 3
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). (17 tredje stycket
frvaltningslagen)

Lgg mrke till att kommuniceringen ska ske innan rendet avgrs slutgiltigt. Att inte
kommunicera rendet innan det avgrs r ett formellt fel som kan frorsaka mycket svra
rttsfrluster fr den enskilde.

Personkretsen r densamma som vid partsinsyn.
42
Kommuniceringsskyldigheten begrnsas
dock av vissa undantagsregler
43
.

Angende andra stycket s kan myndigheten vlja en enklare och billigare form fr
underrttelse n delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Exempelvis kan det rcka med
att myndigheten visar materialet fr parten i samband med att han besker myndigheten av
ngon annan anledning.
44

2.4.13 Omrstning
Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, lgger ordfranden
fram de olika frslag till beslut som har vckts. Varje frslag lggs fram s att det
kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan de som deltar i avgrandet har ftt
ta stllning till frslagen, anger ordfranden vad som enligt hans uppfattning har
beslutats. Detta blir beslutet, om inte omrstning begrs. (18 frsta stycket
frvaltningslagen)

Beslutsfattandet sker genom s.k. acklamation. Acklamationsfrfarandet kan ske relativt
formlst.
45

Om omrstning begrs, skall den ske ppet. r frslagen fler n tv, skall det frst
avgras vilket frslag som skall stllas mot vad som enligt ordfrandens
uppfattning hade beslutats. Utgngen bestms genom enkel majoritet. Vid lika
rstetal har ordfranden utslagsrst. (18 andra stycket frvaltningslagen)

Formella omrstningar ska ske ppet vilket innebr att varje ledamot mste tala om fr de
vriga hur han eller hon rstar. Rstning med slutna sedlar fr inte ske annat n med std av
srskilda freskrifter, se prop. 1985/86:80 s. 68!

I renden som avser myndighetsutvning mot ngon enskild r varje ledamot som
deltar i den slutliga handlggningen skyldig att delta ven i avgrandet. Ingen r
dock skyldig att rsta fr mer n ett frslag. (18 tredje stycket frvaltningslagen)

42
I rttspraxis kan hnvisas till R 1976:119 (uppgifter som lmnats muntligen borde ha kommunicerats
med klaganden), R 1992 ref. 20 och R 1996 ref. 28 (uppgift som inhmtats frn annan myndighet
borde ha kommunicerats).
43
Se prop. 1971:30 del 2 s. 465-471, prop. 1985/86:80 s. 67, JO 1975 s. 479 och JO 1975 s. 480!
44
Se prop. 1985/86:80 s. 67!
45
Se prop. 1985/86:80 s. 29-32 och 67!


44
Ingen av de nrvarande fr helt avst ifrn att rsta. Skyldigheten gller i sdana renden som
avser myndighetsutvning mot en enskild. I andra renden kan en ledamot dock avst frn att
rsta.
46

Intressant att lgga mrke till r regeln om tjnstefel som enligt 20 kap 1 tredje stycket
brottsbalken omfattar ocks statliga och kommunala nmnder dr ledamterna inte vljs direkt
via allmnna val. Tex. omfattas socialnmnden av tjnstefelsansvaret, och endast de ledamter
som enligt 19 frvaltningslagen reserverat sig i beslutet kan, om majoritetsbeslutet skulle visa
sig vara tjnstefel, undg straffrttsligt ansvar fr tjnstefel.

Ordfranden r alltid skyldig att rsta nr det behvs fr att rendet skall kunna
avgras. (18 fjrde stycket frvaltningslagen)

2.4.14 Avvikande mening
Nr beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avgrandet reservera
sig mot detta genom att lta anteckna avvikande mening. Den som inte gr det
skall anses ha bitrtt beslutet. (19 frsta stycket frvaltningslagen)

Fredraganden och andra tjnstemn som r med om den slutliga handlggningen
utan att delta i avgrandet har rtt att f avvikande mening antecknad. (19 andra

Avvikande mening skall anmlas innan beslutet expedieras eller ges till knna p
ngot annat stt. Om beslutet inte skall ges till knna, skall anmlan gras senast
nr det fr sin slutliga form genom protokollsjustering eller p liknande stt. (19
tredje stycket frvaltningslagen)

En ledamot har rtt att reservera sig mot ett acklamationsbeslut. Dissidenten kan reservera sig
mot antingen sjlva utgngen i rendet eller enbart mot beslutsmotiveringen eller bde och.
47

2.4.15 Motivering av beslut
Ett beslut varigenom en myndighet avgr ett rende skall innehlla de skl som har
bestmt utgngen, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild.
Sklen fr dock utelmnas helt eller delvis
1. om beslutet inte gr ngon part emot eller om det av ngon annan anledning
r uppenbart obehvligt att upplysa om sklen,
2. om beslutet rr tjnstetillsttning, antagning fr frivillig utbildning,
betygssttning, tilldelning av forskningsbidrag eller ngot jmfrbart,
3. om det r ndvndigt med hnsyn till rikets skerhet, skyddet fr enskildas
personliga eller ekonomiska frhllanden eller ngot jmfrbart frhllande,
4. om rendet r s brdskande att det inte finns tid att utforma sklen, eller

46
Se prop. 1985/86:80 s. 68 och 69!
47
Se prop. 1985/86:80 s. 70!


45
5. om rendet gller meddelande av freskrifter som avses i 8 kap.
regeringsformen och det inte r frga om prvning i hgre instans efter
verklagande. (20 frsta stycket frvaltningslagen)

Bestmmelsen gller endast slutliga beslut, dvs. de besluten dr myndigheten slutligen skiljer
sig frn rendet, detta markeras av uttrycket: varigenom en myndighet avgr ett rende!

De omstndigheter som ska redovisas i motiveringen r de som varit avgrande fr
myndighetens stllningstagande.
48

Undantagen frn motiveringsskyldigheten sammanfaller delvis med undantagen frn
kommuniceringsskyldigheten.
49

Har sklen utelmnats, br myndigheten p begran av den som r part om mjligt
upplysa honom om dem i efterhand. (20 andra stycket frvaltningslagen)

2.4.16 Underrttelse om beslut
En skande, klagande eller annan part skall underrttas om innehllet i det beslut
varigenom myndigheten avgr rendet, om detta avser myndighetsutvning mot
ngon enskild. Parten behver dock inte underrttas, om det r uppenbart
obehvligt. (21 frsta stycket frvaltningslagen)

Precis som 20 frvaltningslagen r denna bestmmelsen ocks bara tillmplig vid slutliga
beslut.

Om beslutet gr parten emot och kan verklagas, skall han underrttas om hur han
kan verklaga det. Han skall d ocks underrttas om sdana avvikande meningar
som avses i 19 eller som har antecknats enligt srskilda bestmmelser. (21
andra stycket frvaltningslagen)

Hr r bestmmelsen om sk. fullfljdshnvisning samt underrttelse om avvikande mening vilka
ska lmnas i alla fall dr ett verklagande kan komma i frga, dvs. ven nr det inte r
uppenbart.
50

Myndigheten bestmmer om underrttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev,
genom delgivning eller p ngot annat stt. Underrttelsen skall dock alltid ske
skriftligt, om parten begr det. (21 tredje stycket frvaltningslagen)

Bestmmelse i frsta meningen innebr att det r myndigheten som bestmmer formen fr
underrttelsen med den modifikation som fljer av andra meningen. Detta ska gras med
ledning av den allmnna regeln i 7 frvaltningslagen om snabb och enkel handlggning mm.
Myndigheten br d speciellt beakta behovet av att i vissa fall f ett bevis om utgngspunkten
fr den tid inom vilken den enskilde kan verklaga beslutet, jmfr 23 frvaltningslagen!

48
Se prop. 1971:30 del 2 s. 491-494, JO 1975/76 s. 448, JO 1981/82 s. 276, JO 1990/91 s. 101, JO
1997/98 s. 464!
49
Se prop. 1985/86:80 s. 71!
50
Se prop 1985/86:80 s. 71 och 72!


46
Frgan i vilka fall det behvs ett bevis om mottagandet fr avgras med hnsyn till rendets
utgng och karaktr. Ofta kan ett sdant bevis undvaras och underrttelsen ske genom att en
kopia av beslutet skickas till den enskilde i ett vanligt brev. Speciellt gller detta d beslutet inte
gr ngon part emot.
51

I andra meningen avses bara formen fr underrttelse nr en part begrt det.
Underrttelseskyldigheten som sdan regleras i paragrafens frsta och andra stycke.
52

Denna paragraf tillmpas ocks nr ngon annan som fr verklaga beslutet begr
att f ta del av det. (21 fjrde stycket frvaltningslagen)

2.4.17 verklagande
Ett beslut fr verklagas av den som beslutet angr, om det har gtt honom emot
och beslutet kan verklagas. (22 frvaltningslagen)

Detta r en central bestmmelse fr verklagande av myndighetsbeslut. Fr verklagande av
avvisningsbeslut gller 30 frvaltningslagen.

20 frvaltningslagen tar sikte p alla beslut, svl slutliga som interimistiska. Bland de
intermistiska beslut som kan verklagas r:

avvisande av ombud eller bitrde, som fr verklagas srskilt, dvs. utan att slutligt
beslut fattats i rendet (9 tredje stycket frvaltningslagen)

beslut i jvsfrgor, som endast fr verklagas i samband med verklagande av det
slutliga beslutet (12 fjrde stycket frvaltningslagen), samt

beslut att avvisa en framstllan av en enskild, som fr verklagas i samma ordning som
ett slutligt beslut, dock endast till frsta hgre instans, kammarrtten tar allts inte upp
ett avslag i denna frga frn frvaltningsrtten (30 frvaltningslagen).

Om vi lser 20 frvaltningslagen rekvisit fr rekvisit s kan vi konstatera att det finns tre villkor,
som samtliga mste vara uppfyllda, fr att man ska kunna beropa denna paragrafen fr att
kunna verklaga ett myndighetsbeslut:

Ett beslut fr verklagas

1. av den som beslutet angr,

2. om det har gtt honom eller henne emot, och

3. beslutet kan verklagas.

51
52


47
2.4.17.1 Den som beslutet angr
Frsta rekvisitet utesluter att andra n berrda parter i ett rende kan verklaga
myndighetsbeslutet. Enligt 3 frvaltningsprocesslagen ska d den part som verklagar
myndighetsbeslutet egenhndigt underteckna verklagandet, vid ventyr att verklagandet
annars kan komma att avvisas.

Bestmmelsen i 3 frsta stycket frvaltningslagen innebr dock att avvikelser kan frekomma.
Man skiljer mellan frvaltningsbesvr och kommunalbesvr, ngot som inte ska utvecklas
djupare i denna handboken, men kommunala och landstingskommunala beslut som inte kan
verklagas genom frvaltningsbesvr enligt frvaltningslagen (rttighetsprvning), kan ej sllan
verklagas genom kommunalbesvr enligt 10 kap 8-10 kommunallagen (laglighetsprvning).
Beslut som omfattas av kommunalbesvr ger var och en kommuninvnare enligt 10 kap 1
kommunallagen rtt att verklaga ett beslut, tex. en del beslut enligt plan- och bygglagen om
bla. detaljplaneringar. verklagandet ska d inte ges in till beslutande myndighet, tex.
kommunens nmnd fr bygglov, utan ska skickas direkt till frvaltningsrtten, se 10 kap 5
kommunallagen! Om beslutet gr de klagande emot i frvaltningsrtten, fr drefter endast de
som verklagat till frvaltningsrtten fortstta processen i kammarrtten, se 10 kap 14
kommunallagen!

2.4.17.2 Beslutet har gtt den enskilde emot
Det andra rekvisitet betyder att beslut som helt r i linje med den enskildes anskan om tex. en
frmn eller ett bidrag, inte kan verklagas, eftersom det inte gr den enskilde emot.
Formuleringen tiger dock om beslut som gr delvis emot den enskildes framstllan.

Tex. en anskan om bara sjukersttning eller om sjukersttning tills vidare kan leda till att
frskringskassa enbart beviljar tidsbegrnsad sjukersttning. Anskan kan d antas ha
omfattat svl sjukersttning tillsvidare som tidsbegrnsad sjukersttning enligt
vergngsregeln i 4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken
53
.
Beslutet har d delvis gtt den enskilde emot och rtten att verklaga det delvisa avslaget
uppkommer, frutsatt att de andra rekvisiten i 20 frvaltningslagen r uppfyllda.

2.4.17.3 Kan beslutet verklagas?
Ibland rder sk. fullfljdsfrbud, dvs. att myndighetsbeslutet inte gr att verklaga. Detta mste
dock anges uttryckligen i lagtexten, annars freligger rtt att verklaga beslutet frutsatt att de
andra rekvisiten i 20 frvaltningslagen r uppfyllda.

Det finns en liten juridisk grzon mellan fullfljdsrtt och fullfljdsfrbud, vilket lagstiftaren tckt
upp med bestmmelsen i 3 andra stycket frvaltningslagen, med hnvisning till
Europakonventionens bestmmelse om rtt till domstolsprvning. Frgan om vad som
definieras som domstol i Europakonventionens mening r lite flytande, men de tidigare
utlnningsnmnderna har ansetts ha stllning som domstol, d de har en domstolsliknande

53
Motsvarar numera upphvda punkt 8 i lagen (2008:480) om ndring i lagen (1962:381) om allmn
frskring.


48
sammansttning. Det antyder att ven CSN:s srskilda verklagandenmnd enligt 6 kap 11
studiestdslagen torde ha domstolsliknande karaktr, varfr det frefaller vara meningslst att
beropa dessa bestmmelser i de renden som det rder fullfljdsfrbud enligt
studiestdslagen. verklagandenmndens beslut fr inte verklagas, se 6 kap 11 tredje stycket
studiestdslagen!

Beslut verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Detta gller dock inte beslut i
anstllningsrenden och beslut i renden som avses i 20 frsta stycket 5. (22 a
frsta stycket frvaltningslagen)

Bestmmelsen innehller en allmn och kompletterande regel om domstolsprvning av
frvaltningsbeslut. Saknar en materiell frfattning bestmmelse om verklagande s blir 22 a
frvaltningslagen tillmplig, under frutsttning att beslutet i frga kan verklagas, se 2.4.17
ovan! Bestmmelsen ska lsa ihop med 14 lagen (1971:289) om allmnna
frvaltningsdomstolar! Se prop. 1997:98:101 s. 49-64 och 112-113! Vilka frvaltningsrtter som
finns i landet efter frvaltningsdomstolsreformen 2010 framgr av frordningen (1977:937) om
allmnna frvaltningsdomstolars behrighet m.m. Av 5 denna frordning framgr nya
frvaltningsrtternas domkretsar.

Frn tillmpningsomrdet har uttryckligen undantagits beslut i administrativa renden och
normgivningsrenden, den typen av renden kan verklagas direkt till regeringen med std av
35 verksfrordningen (1995:1322).
54

Om verklagande har skett med std av frsta stycket krvs prvningstillstnd vid
verklagande till kammarrtten. (22 a andra stycket frvaltningslagen)

Freskriften om krav p prvningstillstnd gller enbart fr de ml som verklagats med std av
paragrafen. Finns srskilda bestmmelser om verklagande till frvaltningsrtt, ska det framg
av de bestmmelserna om det krvs prvningstillstnd fr verklagande till kammarrtt.
55

2.4.18 Hur beslut verklagas
Ett beslut verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som
verklagas och den ndring i beslutet som han begr. (23 frsta stycket
frvaltningslagen)

ndringsyrkandet behver inte anges exakt utan det r tillrckligt att yrkandet framgr genom
en rimlig och vlvillig tolkning av formuleringen i verklagandet.
56

Vad fljden blir om klaganden underlter att skriva ett ndringsyrkande r en frga som inte
regleras i lagen, men tolkningen av yrkandet r mycket vidgende i de fall d klaganden saknar
ombud vid verklagandet. verklagandet br emellertid inte avvisas innan myndigheten har gett
klaganden tillflle att avhjlpa en brist som beslutande myndighet kanske vill gra gllande. Att

54
55
56
Se prop. 1985/86:80 s. 73, jfr R 1988 ref. 33!


49
myndigheten r skyldig att vgleda enskilda klagande i bl.a. situationer av detta slag fljer av 4
frvaltningslagen, jfr 5 frvaltningsprocesslagen.
57

Dremot r det bra att ha bestmmelsen i 29 frvaltningsprocesslagen, som stter grnsen
fr hur lngt domstolen fr g i ndringen av myndighetens beslut om man vljer att g p
klagandens linje. Genom yrkandet stter man allts den yttre ramen fr processen, dock ven
med begrnsning av vad man tex. anskt om hos myndigheten.

Varje enskild klagande mste ns av en individuell underrttelse fr att tiden fr verklagande
ska brja lpa i frhllande till honom eller henne.
58

Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha
kommit in dit inom tre veckor frn den dag d klaganden fick del av beslutet. Om
klaganden r en part som fretrder det allmnna och beslutet verklagas till en
lnsrtt eller kammarrtt, skall verklagandet dock ha kommit in inom tre veckor
frn den dag d beslutet meddelades. (23 andra stycket frvaltningslagen)

verklagandetiden fr en allmn part rknas frn beslutsdagen. Fr den enskilde rknas
verklagandetiden frn den dag d han eller hon emottagit beslutet. Normalt ligger bevisbrdan
p myndigheten att den enskilde faktiskt tagit emot beslutet, men bedmningen kan bli en
annan om den enskilde skulle pst att han eller hon tagit emot beslutet frst efter ett par
veckor eller mnader.

Vid bedmningen av om verklagandet kommit in i rtt tid grs bedmningen mot bakgrund av
bestmmelsen i 10 frvaltningslagen och enligt 1-2 lagen (1930:173) om berkning av
lagstadgad tid.

Fr verklagandefrister som avviker frn denna bestmmelse om tre veckor gller
kollisionsregeln i 3 frvaltningslagen, det r med std av denna regeln tillsammans med
specialregleringar som beslut av frskringskassan och arbetslshetskassan verklagas inom
tv mnader i stllet fr inom tre veckor, se 113 kap 20 socialfrskringsbalken och 54
lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Ngon motsvarande avvikelse finns inte i
socialtjnstlagen och utskningsbalken, varfr beslut av socialen och kronofogden ska
verklagas inom tre veckor.

Tiden fr verklagande av sdana beslut som gller freskrifter som avses i 8 kap.
regeringsformen och som inte delges rknas frn den dag d beslutet gavs till
knna. Har beslutet getts till knna vid mer n ett tillflle, rknas tiden frn dagen
fr det sista freskrivna tillknnagivandet. (23 tredje stycket frvaltningslagen)

Bestmmelsen gller endast grundlagsreglerade normgivningsrenden.

Den myndighet som har meddelat det verklagade beslutet prvar om skrivelsen
med verklagandet har kommit in i rtt tid. Har skrivelsen kommit in fr sent, skall
myndigheten avvisa den, om inte annat fljer av andra eller tredje stycket. (24

57
58
Se regeringsrttsfallen R 1992 ref. 33 och R 1993 ref. 22!


50
Hr frklaras varfr ett verklagande i frvaltningsbesvr ska skickas till beslutande
myndigheten men ska stllas till den hgre instansen. Det r beslutande myndigheten som
prvar om verklagandet inkommit inom verklagandefristen (som utfr den sk.
rttidsprvningen).

Med rtt tid avses hr vad som stadgas i 23 frvaltningslagen eller enligt vad som anges i en
srskild materiell bestmmelse.
59

I de fall d myndigheten sjlvmant ska omprva sitt beslut enligt 27 frvaltningslagen br den
ta upp frgan om omprvning innan den prvar om verklagandet har kommit in i rtt tid. Den
senare prvningen blir nmligen verfldig nr verklagandet frfaller enligt 28
frvaltningslagen.
60

Om myndigheten finner att verklagandet har kommit in i rtt tid behver den i allmnhet inte
meddela ngot formellt beslut om detta. tgrden att verlmna handlingarna enligt 25
frvaltningslagen fr i regel anses innefatta ett sdant stllningstagande av innebrden att
klagandens skrivelse har kommit in i rtt tid, ett stllningstagande som ocks binder den hgre
instansen. Efter att myndigheten verlmnat handlingarna dit, ska verklagandet allts anses
ha skett i rtt tid.
61

Fljden av att ett verklagande inkommer fr sent blir att det inte ska tas upp till prvning. I
lagen uttrycks detta p s stt att myndigheten ska avvisa klagandens skrivelse. Myndigheten
har mjlighet att avvika frn denna regel bara nr det r uttryckligt freskrivet. Sdana
freskrifter finns i andra och tredje styckena och ocks i en del specialfrfattningar, tex. 76
taxeringslagen (1956:623). Myndigheten mste ocks beakta regler om srskilda
besvrsmjligheter, se tex. 100 taxeringslagen (1956:623). Se specialmotiveringen i prop.
1985/86:80!

Ett beslut enligt denna paragraf att avvisa en skrivelse frutstter emellertid att myndigheten vet
vilken dag klaganden fick del av beslutet. Nr myndigheten inte knner till detta, br man i regel
utg ifrn att skrivelsen har inkommit i rtt tid. En nrmare underskning kan dock behva
gras, ifall omstndigheterna gr det sannolikt att tiden r verskriden. Se specialmotiveringen i
prop. 1985/86:80!

Avvisningsbeslutet kan tecknas p klagandens skrivelse eller sttas upp som ett srskilt beslut.
I bda fallen ska klaganden sjlvklart underrttas om beslutet. Dessutom ska
fullfljdshnvisning lmnas. Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!

Det allmnna kravet enligt 7 frvaltningslagen p skyndsam handlggning gller ocks vid
prvningen som avses enligt denna paragraf. Srskild skyndsamhet kan krvas, om klaganden
begr inhibition enligt 29 frvaltningslagen eller ngon annan motsvarande bestmmelse. Se
specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!

Skrivelsen skall inte avvisas, om frseningen beror p att myndigheten har lmnat
klaganden en felaktig underrttelse om hur man verklagar. (24 andra stycket
frvaltningslagen)

59
Se prop. 1985/86:80 s. 74!
60
61


51
Andra stycket handlar om verkan av felaktiga fullfljdshnvisningar. Bestmmelsen frutstter
att en skriftlig eller muntlig underrttelse har lmnats till en enskild och att underrttelsen
innehller en oriktig eller ofullstndig uppgift om tiden fr verklagande eller om den instans
som klaganden ska vnda sig till. Dremot s r bestmmelsen inte tillmplig om myndigheten
helt har frsummat att lmna den enskilde en underrttelse i dessa avseenden. I sdana fall ska
myndigheten i stllet om mjligt hjlpa honom med att begra terstllande av frsutten tid.
Detta fljer av serviceskyldigheten enligt 4 frvaltningslagen. Se specialmotiveringen i prop.
1985/86:80!

Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom verklagandetiden har kommit in
till den myndighet som skall prva verklagandet. I ett sdant fall skall denna
myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet
och samtidigt lmna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den hgre
instansen. (24 tredje stycket frvaltningslagen)

I tredje stycket finns en regel fr det fallet att klaganden tar fel och vnder sig till den hgre
instansen i stllet fr beslutsinstansen. Skyldigheten att lmna uppgift om ankomstdag enligt
andra meningen behvs fr att den lgre instansen ska kunna gra sin prvning enligt frsta
stycket. Denna skyldighet kan tex. fullgras genom att den hgre instansen datumstmplar
skrivelsen innan denna snds ver till den lgre instansen, se specialmotiveringen i prop.
1985/86:80!

Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 , skall den myndighet som har meddelat
beslutet verlmna skrivelsen och vriga handlingar i rendet till den myndighet
som skall prva verklagandet. (25 frvaltningslagen)

Handlingarna ska inte verlmnas nr myndigheten sjlv omprvar det verklagade beslutet
och omprvningen leder till att verklagandet frfaller. I sdana fall ska handlingarna allts inte
verlmnas till den hgre instansen. Detta framgr av 28 frvaltningslagen, och ngot
uttryckligt undantag i 25 frvaltningslagen har inte ansetts behvligt.
62

Myndigheten r skyldig att p begran av den hgre instansen avge yttrande ver
verklagandet. Innan ett yttrande begrs, ska behovet av det alltid prvas noga. Detta fljer av
6 och 13 frvaltningslagen.
63

Som framgr av avsnitt 2.5 i prop. 1985/86:80 r det i en del fall nskvrt att myndigheten,
samtidigt som man verlmnar handlingarna till den hgre instansen enligt frevarande
paragraf, ocks bifogar ett eget yttrande, ven om den hgre instansen inte har begrt det.
Framfr allt r detta nskvrt i sdana fall d myndigheten kan frutse att den annars fr tillbaka
rendet p remiss. Ngon direkt skyldighet att sjlvmant avge yttrande freskrivs dock inte i
lagen.
64

62
63
64


52
2.4.19 Rttelse av skrivfel och liknande
Ett beslut som innehller en uppenbar oriktighet till fljd av myndighetens eller
ngon annans skrivfel, rknefel eller liknande frbiseende, fr rttas av den
myndighet som har meddelat beslutet. Innan rttelse sker skall myndigheten ge
den som r part tillflle att yttra sig, om rendet avser myndighetsutvning mot
ngon enskild och tgrden inte r obehvlig. (26 frvaltningslagen)

Myndigheten kan vidta rttelse bde sjlvmant eller p begran av part. De fel som kan rttas
r endast enklare, uppenbara fel.
65

2.4.20 Omprvning av beslut
Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som frsta instans, r
uppenbart oriktigt p grund av nya omstndigheter eller av ngon annan
anledning, skall myndigheten ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt
och utan att det blir till nackdel fr ngon enskild part. Skyldigheten gller ven om
beslutet verklagas, svida inte klaganden begr att beslutet tills vidare inte skall
glla (inhibition). (27 frsta stycket frvaltningslagen)

Omprvning enligt denna bestmmelsen ska ske om samtliga angivna frutsttningar freligger,
bla. att det krvs att oriktigheten i ordinarie beslutet r uppenbart. Om de angivna
frutsttningarna r uppfyllda ska myndigheten meddela ett nytt beslut som ndrar eller
terkallar det tidigare beslutet. Myndigheterna fr emellertid gra omprvningar ven i vissa
andra fall. De beslut som meddelas vid omprvning verklagas i vanlig ordning. Beslut som har
verprvats av en verordnad myndighet faller utanfr tillmpningsomrdet.
66

Myndigheten fr enligt huvudregeln inte ndra beslutet till nackdel fr den enskilde. Det betyder
att de rttigheter som den enskilde frvrvat genom ordinarie beslutet inte fr omprvas, utan
det r bara den delen av ordinarie beslutet som inneburit avslag p tex. framstllan som fr
omprvas. En myndighet som har meddelat ett tillstnd, beviljat ett statsbidrag, tillsatt en
offentlig funktionr osv. fr i regel inte rtta sdana beslut till den enskildes nackdel. Sk.
gynnande beslut kan allts i regel inte terkallas. Tre viktiga undantag gller dock:

1. Ett beslut kan terkallas med std av frbehll i sjlva beslutet eller i den frfattning
som ligger till grund fr beslutet. (jfr tex. 9 kap socialtjnstlagen) Det frtjnar att
ppekas att myndigheter under vissa frutsttningar anses kunna frse sina beslut med
terkallelsefrbehll ven utan uttryckligt frfattningsstd.
67

2. terkallelse av ett gynnande beslut anses ocks mjlig av hnsyn till en hlsofara,
brandfara, trafikfara eller av andra sdana skerhetsskl.
68

3. terkallelse kan ske, om den enskilde har utverkat det gynnande beslutet genom
vilseledande uppgifter.
69

65
Se prop. 1985/86:80 s. 75 och prop. 1989/90:71 s. 50-51!
66
Se prop 1985/86:80 s. 37-45 och 76-79!
67
Se prop 1985/86:80, rubr 2.5!
68
Se prop 1985/86:80, rubr 2.5!


53
Avslagsbeslut r en annan typ av beslut som inte binder myndigheten fr framtiden. Den som
har ftt avslag p sin anskan har allts mjlighet att terkomma och f saken prvad p nytt,
frutsatt att det inte finns preskriptionstider som hindrar.
70
Ett exempel p preskriptionstid r den
i 47 a lagen om arbetslshetsfrskring (1997:238).

Omprvningen innebr ingen djupgende utredning av rendet igen. Men pga. bestmmelsen i
3 frsta stycket frvaltningslagen gr speciallagstiftning fre frvaltningslagens bestmmelser.
Ett sdan exempel r omprvningsskyldigheten fr frskringskassan enligt 113 kap 10
socialfrskringsbalken
71
.

En srskild frga r vad den hgre instansen ska gra om man vid prvningen av ett
verklagande anser att myndigheten har frsummat skyldigheten att omprva ordinarie beslutet.
Enbart det felet br inte leda till att rendet terfrvisas till myndigheten, detta skulle inte st i
god verensstmmelse med det allmnna kravet i 7 frvaltningslagen p snabb och enkel
handlggning mm.
72

Skyldigheten gller inte, om myndigheten har verlmnat handlingarna i rendet till
en hgre instans eller om det i annat fall finns srskilda skl mot att myndigheten
ndrar beslutet. (27 andra stycket frvaltningslagen)

Angende denna bestmmelse, se regeringsrttsfallet R 1995 ref. 26 (sedan handlingarna
verlmnats till kammarrtten har myndigheten omprvat beslut).

Ett verklagande av en myndighets beslut frfaller, om myndigheten sjlv ndrar
beslutet s som klaganden begr. I s fall tillmpas inte 24 och 25 . (28 frsta

Hr markeras det sjlvklara egentligen, nmligen att verklagandet frfaller och inte behver
skickas till den hgre instansen om myndigheten sjlv ndrar beslutet helt som klagandet
begrt. Paragrafen gller inte bara vid omprvningar enligt 27 frvaltningslagen, utan ven
nr myndigheter gr omprvningar i andra fall.
73

ndrar myndigheten beslutet p annat stt n klaganden begr, skall
verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24
. (28 andra stycket frvaltningslagen)

Om myndigheten bara delvis ndrar beslutet enligt klagandens yrkande, ska verklagandet
allts skickas vidare till den hgre instansen och verklagandet omfattar d endast den del av
beslutet som inte ndrats.

69
Se prop 1985/86:80, rubr 2.5!
70
Se prop 1985/86:80, rubr 2.5!
71
72
Se specialmotiveringen i prop 1985/86:80!
73
Se prop. 1985/86:80 s. 79-80!


54
2.4.21 Inhibition
En myndighet som skall prva ett verklagande fr bestmma att det verklagade
beslutet tills vidare inte skall glla. (29 frvaltningslagen)

Paragrafen kommenteras utfrligt under 11.5 nedan.

2.4.22 verklagande av avvisningsbeslut
Har en skrivelse med verklagande avvisats p grund av att den har kommit in fr
sent, fr avvisningsbeslutet verklagas i samma ordning som beslutet i
huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter verklagande prvats av en hgre
instans, fr den hgre instansens beslut i frgan inte verklagas. (30
frvaltningslagen)

Denna regeln r inte tillmplig nr verklagande avvisas av en annan anledning n att det har
kommit in fr sent.
74

2.4.23 Vissa begrnsningar i lagens tillmpning
Bestmmelserna i 13 30 gller inte sdana renden hos myndigheter i
kommuner och landsting dr besluten kan verklagas enligt 10 kap.
kommunallagen (1991:900). Bestmmelserna gller inte heller renden hos
samordningsfrbund som avses i 4 lagen (2003:1210) om finansiell samordning
av rehabiliteringsinsatser. (31 frvaltningslagen)

Undantaget betyder att hela frvaltningslagen r tillmplig i sdana renden som kan
verklagas enligt bestmmelser i specialfrfattningar, dvs. genom frvaltningsbesvr, och i
sdana renden som ver huvud taget inte kan verklagas.

Bla. i renden som kan verklagas genom kommunalbesvr (laglighetsprvning, och allts inte
sakprvning), allts verklagande enligt 10 kap kommunallagen, s gller inte 13-30
frvaltningslagen verhuvudtaget. I sdana renden tillmpas endast 4-12 frvaltningslagen,
se prop. 1985/86:80 s. 81-82!

Bestmmelserna i 8 30 gller inte Kronofogdemyndighetens exekutiva
verksamhet och inte heller polismyndigheternas, klagarmyndigheternas,
Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens brottsbekmpande verksamhet.
(32 frvaltningslagen)

Bestmmelserna i 4-7 frvaltningslagen om serviceskyldighet m.m. gller dock ven fr
dessa myndigheter.
75

74
Se prop. 1985/86:80 s. 45-54 och 80-81 samt prop. 1986/87:39 s. 59-60!
75


55
I renden i frsta instans som avser hlso- och sjukvrd gller 14 30 endast
om myndighetens beslut kan verklagas p annat stt n som anges i 31 . (33
frvaltningslagen)

Reglerna i 14-30 frvaltningslagen tillmpas inom hlso och sjukvrd endast om
myndighetens beslut kan verklagas genom frvaltningsbesvr. Bestmmelserna i 4-13
frvaltningslagen skall tillmpas inom sjukvrden oavsett om myndighetens beslut kan
verklagas eller inte.
76

2.5 Fullmakter fr ombud
Det r inte alltid som fullmakter behvs p myndighetsniv, men myndigheten avgr detta frn
fall till fall. Fullmakten ska ange vilka tgrder ombudet fr vidta. Ett bitrde (tex. en stdperson)
andra sidan behver inte frete ngon fullmakt, eftersom huvudmannen d fattar alla beslut
sjlv. Dvs. huvudmannen har sjlv rttshandlingsfrmga.

Avlider fullmaktsgivaren, gller i brist p regler i frvaltningslagen och frvaltningsprocesslagen
en analogisk tolkning av 12 kap 19 rttegngsbalken, vilket framgr av JO-beslut.
77

76
Se prop. 1985/86:80 s. 82-83!
77
Se JO 1994, dnr 3573-1993!


56
3 Offentlighet och sekretess
3.1 Snabbfakta
Uppgift

Svar

Tillmpande myndigheter och organ

Den myndighet eller det organ som frvarar
allmnna handlingar


Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)


Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Frarbeten

Prop. 1979/80:2 (med frslag till
sekretesslag m.m.)
Bet. KU 1979/80:37

Prop. 2008/09:150 (Offentlighets- och
sekretesslag)
Bet. 2008/09:KU24 (Offentlighets- och
sekretesslag)



Kammarrtten (prvningstillstnd krvs inte)



3.2 Offentlighet
Nedan tergivna text bygger frmst p versiktliga och teoretiska resonemang, vilket lsaren
rekommenderas ha i tanke vid genomlsning.

3.2.1 Offentlighetsprincipen
Huvudregeln om allmnhetens tillgng till allmnna handlingar kallas oftast fr
offentlighetsprincipen. Den svenska offentlighetsprincipen torde vara geners i frhllande till
omvrldens motsvarande regleringar.

Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i den svenska frvaltningen, och principen tillkom
i och med 1766 rs tryckfrihetsfrordning. I den nu gllande tryckfrihetsfrordningen hittar vi
reglerna om allmnna handlingars offentlighet i lagens andra kapitel.


57
Offentlighetsprincipen artikuleras p fljande stt i lagen: Till frmjande av ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rtt att taga del av
allmnna handlingar. (2 kap 1 tryckfrihetsfrordningen)

Handlingsoffentligheten har dock en del begrnsningar genom handlingssekretess och
tystnadsplikt. Dessa undantag utvecklas nrmare nedan.

Av portalparagrafen i 2 kap tryckfrihetsfrordningen framgr emellertid uttryckligen tv andra
begrnsningar, utver sekretessen. Offentlighetsprincipen ger inte rtt att ta del av annat frn
myndigheterna n handlingar, vilket dock r ett begrepp som juridiskt sett tolkas mycket
extensivt. Offentlighetsprincipen ger inte heller rtt att ta del av annat n allmnna handlingar.
Det rcker allts inte med att det bara r frgan om en handling, den mste vara allmn i
tryckfrihetsfrordningens mening.

S snart man som myndighetsperson har att ta stllning till utlmnande av en handling, r det
rimligt att bedmningen sker ungefr enligt dispositionen nedan.

3.2.2 Vad r en handling i tryckfrihetsfrordningens mening?
Inledningsvis brjar man med att ta stllning till om det r frgan om en handling i lagens
mening. Man mste drfr knna till vad som menas med handling i tryckfrihetsfrordningens
mening.

Med handling frsts framstllning i skrift eller bild samt upptagning som kan lsas, avlyssnas
eller p annat stt uppfattas endast med tekniskt hjlpmedel. (2 kap 3 frsta stycket frsta
meningen tryckfrihetsfrordningen)

Material i form av text och bild r det som normalt uppfattas som en handling, och dessa alster
faller ocks in under tryckfrihetsfrordningens definition av handling, vilket ocks r uttryckligen
reglerat i 2 kap 3 frsta stycket frsta meningen tryckfrihetsfrordningen. Det spelar ingen roll
om det r frgan om handskrivna dokument, handskrivna brev och papperslappar.

Den andra typen av handlingar r en upptagning som kan lsas, avlyssnas eller p annat stt
uppfattas endast med tekniskt hjlpmedel. (2 kap 3 frsta stycket frsta meningen
tryckfrihetsfrordningen) Till tekniska hjlpmedel hr bla. IT-utrustning, mikrofilmstergivning,
ljudband och cd/dvd-skivor.

I samtliga fall ska man tnka p att det inte r handlingen i sig som r allmn utan det r
informationsinnehllet (uppgifterna) som betraktas som en handling i tryckfrihetsfrordningens
mening. (se prop. 1990/91:60, s. 60)

Lille Per lmnar in sin trasiga leksak till mamma som arbetar p en myndighet. r leksaken en
handling? Givetvis r det lngskt att betrakta den p ett sdant stt, men exempel r till fr att
stta fokus p grnsdragningar som kan bli aktuella i lagens ytterkanter.

r det inte frgan om en handling gller inte offentlighetsprincipen och drmed inte
sekretessbestmmelserna heller.



58
r det frgan om en handling, gr man vidare till nsta steg i bedmningen och tar stllning till
om handlingen r allmn eller inte.

3.2.3 Vilka handlingar anses som allmnna?
Man har nu allts att ta stllning till om handlingen som begrs utlmnad r allmn. Ett par
bestmmelser i tryckfrihetsfrordningen fr besvara den frgan. Vi brjar med den frsta
bestmmelsen:

Handling r allmn, om den frvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 r att anse som
inkommen till eller upprttad hos myndighet. (2 kap 3 frsta stycket andra meningen
tryckfrihetsfrordningen) Som det framgr av beskrivningen hr r handlingen allmn antingen

om den inkommit till och frvaras hos myndigheten, eller

om den upprttats av och frvaras hos myndigheten.

3.2.3.1 Frvaringsrekvisitet
I bda fallen krvs att handlingen frvaras hos myndigheten, och d frvaring
i tryckfrihetsfrordningens mening. Frvaringsrekvisitet avgrnsas nrmare i 2 kap 3 andra
och tredje stycket tryckfrihetsfrordningen samt ett par andra bestmmelser i 2 kap samma
frordning:

En upptagning som avses i frsta stycket anses frvarad hos myndighet, om
upptagningen r tillgnglig fr myndigheten med tekniskt hjlpmedel som myndigheten
sjlv utnyttjar fr verfring i sdan form att den kan lsas, avlyssnas eller p annat stt
uppfattas. En sammanstllning av uppgifter ur en upptagning fr automatiserad
behandling anses dock frvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan gra
sammanstllningen tillgnglig med rutinbetonade tgrder. (2 kap 3 andra stycket
tryckfrihetsfrordningen)

En sammanstllning av uppgifter ur en upptagning fr automatiserad behandling anses
dock inte frvarad hos myndigheten om sammanstllningen innehller personuppgifter
och myndigheten enligt lag eller frordning saknar befogenhet att gra
sammanstllningen tillgnglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt
eller indirekt kan hnfras till en fysisk person. (2 kap 3 tredje stycket
tryckfrihetsfrordningen)

Handling som frvaras hos myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk
lagring fr annans rkning anses ej som allmn handling hos den myndigheten. (2 kap
10 tryckfrihetsfrordningen)

I frsta hand avser frvaringsrekvisitet den fysiska och digitala frvaringen p myndigheten. En
myndighet som frvarar en handling r allmn om den frvaras p myndigheten samt upprttats
av eller inkommit till myndigheten. Att handlingen r allmn betyder dremot inte att den alltid r
offentlig. En allmn handling, eller uppgift i handlingen, kan omfattas av sekretess enligt


59
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), och d r det en allmn handling som r
sekretessbelagd.

ven handlingar som fr tillfllet inte frvaras p myndigheten kan i en del fall anses uppfylla
frvaringsrekvisitet i den meningen som framgr av 2 kap 3 frsta stycket
tryckfrihetsfrordningen. En handling som tex. frvaras tillflligtvis hemma hos en
befattningshavare eller p annat stlle frn vilket den berrda myndigheten ltt kan terf
handlingen gr att handlingen anses frvarad hos myndigheten.
78

Det r viktigt att pongtera att offentlighetsprincipen gller endast fr de handlingar som vid
tidpunkten fr begran att f ut dem anses som frvarad hos myndigheten. En handling som
flyttats till arkivmyndighet pga. arkivering anses tex. inte lngre frvarad hos ursprungliga
myndigheten.

3.2.3.2 Rekvisitet inkommen till
Handling anses inkommen till myndighet, nr den har anlnt till myndigheten eller
kommit behrig befattningshavare till handa. I frga om upptagning som avses i 3
frsta stycket gller i stllet att den anses inkommen till myndighet nr annan har
gjort den tillgnglig fr myndigheten p stt som angives i 3 andra stycket. (2 kap
6 frsta stycket tryckfrihetsfrordningen)

Handlingen anses sjlvklart ha inkommit till myndigheten d den anlnt dit. Men som det
framgr av lagtexten anses den ocks ha inkommit till myndigheten d den lmnas till en
behrig befattningshavare. I detta fallet avses d en tjnsteman som har till uppgift att ta emot
handlingar liksom den tjnsteman som handlgger ett rende vartill handlingen hr. Handlingen
anses inkommen vid den tidpunkten som r tidigast tnkbar, dvs. en handling som kommer en
behrig befattningshavare till handa i hans eller hennes privatbostad anses om inkommen i
lagens mening. Under en kortare tid anses den d dessutom som frvarad hos myndigheten,
varfr den enligt huvudregeln r att betrakta som en allmn handling frn den tidpunkten. Att
den inte hunnit diariefras saknas betydelse, det r tidpunkten fr inkommande som rknas.

3.2.3.3 Rekvisitet upprttats hos
Handling anses upprttad hos myndighet, nr den har expedierats. Handling som
ej har expedierats anses upprttad nr det rende till vilket den hnfr sig har
slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hnfr sig till visst rende,
nr den har justerats av myndigheten eller p annat stt frdigstllts. (2 kap 7
frsta stycket tryckfrihetsfrordningen)

Den hr regeln gller de handlingar som myndigheten sjlv upprttar. Handlingen anses inte
upprttad frrn den finns i ett slutligt skick. Fre det gller att handlingen r ett internt
arbetsmaterial. Senast d handlingen expedieras, dvs. skickas till tex. en enskild eller till en
annan myndighet eller gjorts tillgnglig fr avhmtning, r den att betrakta som upprttad. Ett
undantag fr handlingar som skickas ivg framgr av 2 kap 9 andra stycket
tryckfrihetsfrordningen och gller sk. mellanprodukter. Ett utkast som verlmnas till en annan

78
Se regeringsrttens avgranden i rttsfallen R84 2:49, R 1989 ref. 29, R 1996 ref. 25.


60
myndighet i konsultationssyfte anses enligt praxis inte ha expedierats och inte heller som
inkommen hos den mottagande myndigheten.
79

Myndigheten r inte skyldig att upprtta en handling p grundval av existerande uppgifter, utan
endast de handlingar som redan finns eller har upprttats anses ndvndiga fr att uppfylla
lagen krav.

3.2.3.4 Undantag frn frvarings-, inkommande- och
upprttanderekvisiten
Det finns handlingar som trots det ovan sagda nd inte anses som allmnna och som drfr
inte behver lmnas ut p begran. Detta framgr frmst av 2 kap 4 och 11
tryckfrihetsfrordningen:

Brev eller annat meddelande som r stllt personligen till den som innehar befattning
vid myndighet anses som allmn handling, om handlingen gller rende eller annan
frga som ankommer p myndigheten och ej r avsedd fr mottagaren endast som
innehavare av annan stllning. (2 kap 4 tryckfrihetsfrordningen)

Som allmn handling anses (enligt 2 kap 11 tryckfrihetsfrordningen) ej

brev, telegram eller annan sdan handling som har inlmnats till eller upprttats
hos myndighet endast fr befordran av meddelande,

meddelande eller annan handling som har inlmnats till eller upprttats hos
myndighet endast fr offentliggrande i periodisk skrift som utgives genom
myndigheten,

tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingr i bibliotek
eller som frn enskild har tillfrts allmnt arkiv uteslutande fr frvaring och
vrd eller forsknings- och studiendaml eller privata brev, skrifter eller
upptagningar som eljest ha verlmnats till myndighet uteslutande fr ndaml
som nu angivits,

upptagning av innehllet i handling som avses i 3, om upptagningen frvaras
hos myndighet dr den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som
allmn.

Om, och endast om, handlingen antingen inkommit till och frvaras hos myndigheten, eller har
upprttats av och frvaras hos myndigheten samt inga av undantagen fr allmn handling
frekommer r handlingen att betraktas som allmn i tryckfrihetsfrordningens mening.

r det inte frgan om en allmn handling gller inte offentlighetsprincipen och drmed inte
sekretessbestmmelserna heller.

79
Se R 1963:16. (cit Infolex not 82 till tryckfrihetsfrordningen 2000)


61
r det frgan om en allmn handling, gr man vidare till nsta steg i bedmningen och tar
stllning till om handlingen omfattas av undantag frn offentlighet, dvs. av sekretess enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

3.3 Sekretess
3.3.1 Offentlighet som huvudregel och sekretess som undantag
verlag kan man konstatera att den strsta frndringen i och med den nya offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) tycks vara av redaktionellt slag, i det hr fallet allts fr att gra
lagtexten mera verskdlig och lttlst fr gemene man.

Principerna om styrkan p sekretessen r emellertid densamma. I de fall det finns sekretess,
utgr sekretessen allts ett undantag frn huvudregeln i 2 kap 1 tryckfrihetsfrordningen om
offentlighet. (se 2 kap 2 tryckfrihetsfrordningen, srskilt paragrafens andra stycke, dr allts
offentlighets- och sekretesslagen avses och till den anslutna frfattningar avses) Detta innebr
att om man inte hittar tillmpliga sekretessregler, s r det frgan om offentlighet. Detta under
frutsttning att det r frgan om allmnna handlingar enligt 2 kap 3 tryckfrihetsfrordningen.
Det finns dessutom ngra viktiga undantagsregler i delar av 2 kap tryckfrihetsfrordningen, tex.
privata brev till myndighetspersoner, det kan vara semesterkort frn arbetskamrater som dyker
upp bland inkommande post. Sdan post r i regel inte allmnna handlingar, se 2 kap 4
tryckfrihetsfrordningen. Det r dock inte frgan om vad man kallar frsndelsen som avgr om
det r en allmn handling eller inte. Det r innehllet som r avgrande. Om man skickar ett
semesterkort med en vdjan att handlggaren ska hra av sig efter semestern och bertta hur
utredningen av ens rende gr, s kan det dock mycket vl snarare vara frgan om en allmn
handling.

Sekretess gller antingen hos viss myndighet eller i viss verksamhet hos olika myndigheter.

3.3.2 Sekretessens innebrd
Sekretess innebr frbud att muntligen (pga. tystnadsplikt) eller skriftligen (pga.
handlingssekretess) eller p ngot annat stt rja en uppgift som r sekretessbelagd enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller specialfrfattningar som reglerar
myndigheters arbete, se 1 kap 1 andra stycket samma lag. Fr myndigheter gller
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), men om tex. ett privat fretag upphandlar
hemtjnst gller sekretessen ven dr, enligt 15 kap socialtjnstlagen (2001:453).

Freligger ingen sekretess kring hela eller delar av handlingen, ska de uppgifter som inte
omfattas av sekretess lmnas ut utan drjsml.

Freligger sekretess kring hela eller delar av handlingen, gr man vidare till nsta steg i
bedmningen och tar stllning till om det finns sekretessbrytande bestmmelser.



62
3.3.3 Styrkan p sekretessen
Det finns tre grader av sekretess, allts tre olika typer av styrka p sekretessen:

1. Rakt skaderekvisit som innebr att offentlighet r huvudregel och sekretess r
undantag, vid menprvningen. Ett exempel p formulering av rakt skaderekvisit r
bestmmelsen i 21 kap 1 frsta stycket offentlighets- och sekretesslagen: Sekretess
gller fr uppgift som rr en enskilds hlsa eller sexualliv, ssom uppgifter om
sjukdomar, missbruk, sexuell lggning, knsbyte, sexualbrott eller annan liknande
uppgift, om det mste antas att den enskilde eller ngon nrstende till denne kommer
att lida betydande men om uppgiften rjs.

2. Omvnt skaderekvisit som innebr att sekretess r huvudregel och offentlighet r
undantag, vid menprvningen. Ett exempel p formulering av omvnt skaderekvisit r
bestmmelsen i 21 kap 3 tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen: Sekretess
gller fr uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har
medgivande att anvnda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den
enskildes verkliga personuppgifter, om det inte str klart att uppgiften kan rjas utan att
den enskilde eller ngon nrstende till denne lider men.

3. Skaderekvisit saknas vilket innebr att det r frgan om absolut sekretess och ingen
menprvning grs. Ett exempel p formulering av absolut sekretess, allts dr
sekretess gller men bda skaderekvisiten saknas, r bestmmelsen i 26 kap 3 frsta
stycket offentlighets- och sekretesslagen: Sekretess gller inom kommunal
familjerdgivning fr uppgift som en enskild har lmnat i frtroende eller som har
inhmtats i samband med rdgivningen.

3.3.4 Sekretessens varaktighet
Om det finns sekretess, s upphr den efter en viss tid. Sekretessens varaktighet varierar
beroende p vilken sekretess det r frgan om. Man ska d tnka p att det i regel r en bortre
grns fr sekretessen, dvs. sekretessen vara hgst ett visst angivet antal r. Ett exempel r
regeln i 26 kap. 3 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen om socialtjnstens
familjerdgivning: Fr uppgift i en allmn handling gller sekretessen i hgst sjuttio r. Det r
allts en bedmning som innebr att sekretessen i praktiken kan upphra lngt fre den bortre
tidsgrnsen. Sekretessens varaktighet anges i anslutning till varje enskild
sekretessbestmmelse.

3.3.5 Begrnsad sekretess
Det r ocks viktigt att ppeka att i en del fall gller sekretessen bara handlggning eller
utredning av ett rende, men inte sjlva beslutet. Ett exempel p detta r socialtjnstens
renden om vrd utan samtycke. Sekretess gller i socialtjnstens utredning av vrd utan
samtycke enligt 26 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen, men sjlva beslutet om vrd utan
samtycke r undantaget frn sekretess enligt 26 kap 7 frsta stycket offentlighets- och
sekretesslagen. Sjlva beslutet kan allts inte undanhllas massmedierna med motiveringen att
det finns sekretess. Man kan allts tvinga socialtjnsten att lmna ut beslutet i aktuell frga,


63
men eftersom beslut i princip ska innehlla beslutsmotivering, mste myndigheten drfr stryka
ver beslutssklen.

3.3.6 Sekretess fr andra n myndigheter
Enligt 2 kap 4 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gller reglerna om offentlighet och
sekretess ven vissa organisationer som inte r myndigheter, men som allts utfr
myndighetsliknande arbetsuppgifter. Dessa ska d framg av bilagan i slutet av offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400). Ett exempel p organisationer som utan att utgra myndighet
per definition nda ska tillmpa reglerna om offentlighet (2 kap tryckfrihetsfrordningen) och
sekretess (offentlighets- och sekretesslagen) r arbetslshetskassorna i de fall det gller
prvning av renden om arbetslshetsersttning (SFS 1997:238) och av renden om
medlemsavgift fr arbetsls medlem (SFS 1997:239).

3.3.7 Sekretessgenombrott
Sekretessbrytande bestmmelser, som frut fanns i 14 kap sekretesslagen (1980:100) har nu
verfrts till 10 och 12 kap offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det finns ocks
sekretessbrytande bestmmelser bland de materiella sekretessreglerna inne i de olika kapitlen.
Ett exempel r bestmmelsen i 29 kap 7 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Sekretessbrytande bestmmelser r allts undantaget frn sekretessreglerna, dvs. undantaget
frn undantaget s att sga.

Sekretesseftergift av den enskilde som r ett exempel p sekretessgenombrott kan gras
oavsett styrkan p sekretessen. Man kan allts sjlv efterge sekretessen ven kring uppgifter
som omgrdas av absolut sekretess. Detta framgr av 12 kap 2 frsta stycket offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400). Sekretessen gller inte heller i frhllande till den enskilde
sjlv, vilket str i 12 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen. Men lgg mrke till att dessa
regler gller med ett viktigt undantag, nmligen om inte annat freskrivs i lagen.

Med att annat freskrivs i lagen avses tex. reglerna i 25 kap 6-7 , 26 kap 5 , 28 kap 2 , 28
kap 3 frsta stycket och 35 kap 3 offentlighets- och sekretesslagen. Detta innebr allts att
man som allvarligt sjuk, kanske i en livshotande sjukdom, inte ska kunna utnyttja mjligheten att
efterge sekretessen mot andra bara fr att f reda p vilken allvarlig sjukdom man lider av.
Dessa undantag r vrda att tnka p vid tillmpningen av 16 och 17 andra stycket
frvaltningslagen (1986:223).

En sekretesseftergift br dock inte ha en generell utformning eftersom man d gr i princip alla
uppgifter om sig sjlva offentliga. Det r allts bttre att precisera vilka uppgifter som
myndigheten fr lmna ut.

3.3.8 Att begra ut allmnna handlingar
En begran om att f ut allmnna handlingar ska handlggas skyndsamt, se 2 kap 13 andra
stycket tryckfrihetsfrordningen! Avsls begran om att f ut en allmn handling ska man f ett


64
skriftligt och motiverat beslut med besvrshnvisning enligt 20-25 frvaltningslagen
(1986:223). Drefter kan man verklaga beslutet, i regel till behrig kammarrtt. Sdan prvning
i frvaltningsdomstol r ett prioriterat ml och ska handlggas skyndsamt, se 2 kap 15 andra
stycket tryckfrihetsfrordningen!

Du kan tvingas ett betala fr kopior, men dremot har du rtt att lsa handlingar i myndighetens
lokaler frutsatt att de inte r sekretessbelagda. Avgift fr handlingar hos statliga myndigheter
tas ut enligt 16 avgiftsfrordningen (1992:191). Det finns ingen motsvarande frfattning fr
kommunala myndigheter!

Handlingar i ditt eget rende som tillfrts av ngon annan n en sjlv har du rtt att ta del av
utan kostnad. Dessutom fr myndigheten inte slutligt avgra rendet utan att s skett, dvs.
uppgifter tillfrda av tredje part mste kommuniceras innan beslut fattas, se 17
frvaltningslagen (1986:223). ven i vrigt har du enligt 16 frvaltningslagen (1986:223) rtt
att ta del av handlingar i ett rende som du r part i. Enligt 16 frvaltningslagen (1986:223)
hindras dock inte myndigheten frn att slutligt besluta i rendet trots att du inte begrt att f ut
handlingarna.

Ytterligare mjligheter att f ut uppgifter i ditt rende r

enligt 26 personuppgiftslagen (1998:204) att en gng per kalenderr gratis f besked
om personuppgifter som rr dig behandlas eller ej och om sdana uppgifter behandlas
skall skriftlig information ocks lmnas om

vilka uppgifter om den skande som behandlas,

varifrn dessa uppgifter har hmtats,

ndamlen med behandlingen, och

till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lmnas ut,

enligt 10 lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjnsten att
du kan verklaga avslag enligt 26 personuppgiftslagen (1998:204), och

med begrnsning av 27 lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom
socialfrskringens administration, dock att ven beslut enligt den lagen fr verklagas
enligt 33 samma lag.

|


65
3.4 Nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Nya offentlighets- och sekretesslagen har SFS-nummer 2009:400 och fljande disposition:

AVDELNING I. INLEDANDE BESTMMELSER
1 kap. Lagens innehll
2 kap. Lagens tillmpningsomrde
3 kap. Definitioner
AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMNNA HANDLINGAR
4 kap. Allmnna tgrder fr att underltta skande efter allmnna handlingar,
m.m.
5 kap. Registrering av allmnna handlingar och sekretessmarkering
6 kap. Utlmnande av allmnna handlingar och uppgifter, verklagande, m.m.
AVDELNING III. ALLMNNA BESTMMELSER OM SEKRETESS
7 kap. Grundlggande bestmmelser
8 kap. Vilka sekretessen gller mot
9 kap. Frbud i annan lagstiftning mot att rja eller utnyttja uppgift
10 kap. Sekretessbrytande bestmmelser och bestmmelser om undantag frn
sekretess
11 kap. verfring av sekretess
12 kap. Sekretess i frhllande till den enskilde sjlv, m.m.
13 kap. Rtten att meddela och offentliggra uppgifter
14 kap. Ansvar
AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FR ALLMNNA INTRESSEN
15 kap. Sekretess till skydd fr rikets skerhet eller dess frhllande till andra
stater eller mellanfolkliga organisationer
16 kap. Sekretess till skydd fr rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller
valutapolitik
17 kap. Sekretess till skydd fr myndigheters verksamhet fr inspektion, kontroll
eller annan tillsyn
18 kap. Sekretess till skydd frmst fr intresset av att frebygga eller beivra brott
19 kap. Sekretess till skydd fr det allmnnas ekonomiska intresse
20 kap. Sekretess till skydd fr intresset av att bevara djur- eller vxtart
AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FR UPPGIFT OM ENSKILDS
PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FRHLLANDEN
21 kap. Sekretess till skydd fr uppgift om enskilds personliga frhllanden
oavsett i vilket sammanhang uppgiften frekommer
22 kap. Sekretess till skydd fr enskild vid folkbokfring, delgivning, m.m.
23 kap. Sekretess till skydd fr enskild i utbildningsverksamhet, m.m.
24 kap. Sekretess till skydd fr enskild inom forskning och statistik
25 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som avser hlso- och
sjukvrd, m.m.
26 kap. Sekretess till skydd fr enskild inom socialtjnst, vid kommunal
bostadsfrmedling, adoption, m.m.
27 kap. Sekretess till skydd fr enskild inom verksamhet som rr skatt, tull, m.m.
28 kap. Sekretess till skydd fr enskild nr det gller socialfrskringar,
studiestd, arbetsmarknad, m.m.
29 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som rr transporter och
andra former av kommunikation


66
30 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i
frga om nringslivet
31 kap. Sekretess till skydd fr enskild i annan verksamhet med anknytning till
nringslivet
32 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som rr annan tillsyn,
granskning, vervakning, m.m.
33 kap. Sekretess till skydd fr enskild hos Diskrimineringsombudsmannen,
Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m.
34 kap. Sekretess till skydd fr enskild vid utskning och indrivning,
skuldsanering, m.m.
35 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som syftar till att frebygga
eller beivra brott, m.m.
36 kap. Sekretess till skydd fr enskild i vissa ml och renden hos domstol, vid
medling i arbetstvister, i renden om rttshjlp, m.m.
37 kap. Sekretess till skydd fr enskild vid utlnningskontroll, i
Schengensamarbetet, m.m.
38 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som rr totalfrsvar,
krisberedskap, m.m.
39 kap. Sekretess till skydd fr enskild i personaladministrativ verksamhet
40 kap. Sekretess till skydd fr enskild hos vriga myndigheter och i vriga
verksamheter
AVD. VI. SRSKILDA BESTMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN
41 kap. Riksdagen och regeringen
42 kap. Riksdagens ombudsmn, Justitiekanslern, Skerhets- och
integritetsskyddsnmnden och underskningskommissioner
43 kap. Domstolar m.m.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKT SOM FLJER AV ANDRA FRFATTNINGAR
OCH SOM INSKRNKER RTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGRA
UPPGIFTER
44 kap. Tystnadsplikt som fljer av andra frfattningar och som inskrnker rtten
att meddela och offentliggra uppgifter
Bilaga



67
4 Nya socialfrskringsbalken
Frarbetena till nya socialfrskringsbalken r frmst:

SOU 2005:114,

lagrdsremiss om SOU 2005:114,

prop. 2008/09:200 - Socialfrskringsbalk,

prop. 2009/10:69 - Kompletteringar av socialfrskringsbalken, samt

socialfrskringsutskottets bestnkande 2009/10:SfU11.

Genom nya socialfrskringsbalken ikrafttrdande upphr fljande lagar att glla den 1 janauri
2011:
1. lagen (1962:381) om allmn frskring,
2. lagen (1962:382) angende infrande av lagen om allmn frskring,
3. lagen (1947:529) om allmnna barnbidrag,
4. lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring,
5. lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,
6. lagen (1977:267) om krigsskadeersttning till sjmn,
7. lagen (1984:989) om socialfrskringsvsendet under krig och krigsfara,
8. lagen (1986:378) om frlngt barnbidrag,
9. lagen (1988:360) om handlggning av renden om bilstd till personer med
funktionshinder,
10. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utlndska barn,
11. lagen (1989:225) om ersttning till smittbrare,
12. lagen (1990:773) om srskilt pensionstillgg till lderspension fr lngvarig vrd av sjukt
eller handikappat barn,
13. lagen (1993:389) om assistansersttning,
14. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
15. lagen (1996:1030) om underhllsstd,
16. lagen (1998:674) om inkomstgrundad lderspension,
17. lagen (1998:675) om infrande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad lderspension,
18. lagen (1998:702) om garantipension,
19. lagen (1998:703) om handikappersttning och vrdbidrag,
20. lagen (1998:1755) om srskilda insatser fr personer med tre fjrdedels sjukersttning
eller aktivitetsersttning,
21. socialfrskringslagen (1999:799),
22. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestd till barn,
23. lagen (2000:462) om infrande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestd till barn,
24. lagen (2001:761) om bostadstillgg till pensionrer m.fl.,
25. lagen (2001:853) om ldrefrsrjningsstd,
26. lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialfrskringens
administration,
27. lagen (2004:115) om sjlvbetjningstjnster via Internet inom socialfrskringens
administration,
28. lagen (2004:274) med anledning av inrttande av Frskringskassan,


68
29. lagen (2004:778) om allmnt ombud fr socialfrskringen,
30. lagen (2009:986) med anledning av inrttande av Pensionsmyndigheten, och
31. frordningen (1988:890) om bilstd till personer med funktionshinder.

Detta str i 1 kap 2 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken.

Socialfrskringsbalken har SFS-nummer 2010:110 och fljande disposition:

AVD. A VERGRIPANDE BESTMMELSER
I Inledande bestmmelser, definitioner och frklaringar
1 kap. Innehll m.m.
2 kap. Allmnna bestmmelser, definitioner och frklaringar
II Socialfrskringsskyddet
3 kap. Innehll
4 kap. Allmnna bestmmelser om frskringsskyddet
5 kap. Bosttningsbaserade frmner
6 kap. Arbetsbaserade frmner
7 kap. vriga frmner
AVD. B FAMILJEFRMNER
I Inledande bestmmelser
8 kap. Innehll, definitioner och frklaringar
II Graviditetspenning och frldrapenningsfrmner
9 kap. Innehll
10 kap. Graviditetspenning
11 kap. Allmnna bestmmelser om frldrapenningsfrmner
12 kap. Frldrapenning
13 kap. Tillfllig frldrapenning
III Barnbidrag
14 kap. Innehll
15 kap. Rtten till barnbidrag
16 kap. Vem fr barnbidraget?
IV Underhllsstd
18 kap. Underhllsstdet
19 kap. Bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Frskringskassan
V Srskilda familjefrmner
20 kap. Innehll
21 kap. Adoptionsbidrag
22 kap. Vrdbidrag
AVD. C FRMNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA
II Sjukpenning m.m.
24 kap. Innehll och inledande bestmmelser
25 kap. Allmnna bestmmelser om sjukpenninggrundande inkomst och
rsarbetstid
26 kap. Bestmmande och behllande av sjukpenninggrundande inkomst
samt berkning av rsarbetstiden i vissa situationer
27 kap. Allmnna bestmmelser om sjukpenning
28 kap. Berkning av sjukpenning


69
III Rehabilitering och rehabiliteringsersttning
30 kap. Rehabilitering
31 kap. Rehabiliteringsersttning
IV Sjukersttning och aktivitetsersttning
32 kap. Innehll
33 kap. Allmnna bestmmelser om sjukersttning och
aktivitetsersttning
34 kap. Inkomstrelaterad sjukersttning och inkomstrelaterad
aktivitetsersttning
35 kap. Sjukersttning och aktivitetsersttning i form av garantiersttning
36 kap. Gemensamma bestmmelser om sjukersttning och
aktivitetsersttning
37 kap. Frskrade som senast fr juli 2008 beviljats icke tidsbegrnsad
sjukersttning
V Frmner vid arbetsskada m.m.
38 kap. Innehll
39 kap. Allmnna bestmmelser om arbetsskada
40 kap. Ersttning vid sjukdom
41 kap. Ersttning vid bestende nedsttning av arbetsfrmgan
42 kap. Srskilda bestmmelser om arbetsskadeersttning och
handlggning
43 kap. Statligt personskadeskydd
44 kap. Krigsskadeersttning till sjmn
VI Srskilda frmner vid smitta, sjukdom eller skada
45 kap. Innehll
46 kap. Smittbrarersttning
47 kap. Nrstendepenning
AVD. D SRSKILDA FRMNER VID FUNKTIONSHINDER
II Handikappersttning, assistansersttning och bilstd till frskrade med
funktionshinder
49 kap. Innehll
50 kap. Handikappersttning
51 kap. Assistansersttning
52 kap. Bilstd
AVD. E FRMNER VID LDERDOM
II vergripande bestmmelser om allmn lderspension
54 kap. Innehll
55 kap. Allmnna bestmmelser om allmn lderspension
56 kap. Uttag av allmn lderspension, m.m.
III Inkomstgrundad lderspension
57 kap. Innehll och definitioner
58 kap. Allmnna bestmmelser om inkomstgrundad lderspension
59 kap. Pensionsgrundande inkomst
60 kap. Pensionsgrundande belopp
61 kap. Pensionsrtt och pensionspong


70
62 kap. Inkomstpension
63 kap. Tillggspension
64 kap. Premiepension
IV Garantipension
66 kap. Garantipension fr den som r fdd 1937 eller tidigare
67 kap. Garantipension fr den som r fdd 1938 eller senare
V Vissa gemensamma bestmmelser om allmn lderspension
68 kap. Innehll
69 kap. Samordning av allmn lderspension och yrkesskadelivrnta
70 kap. ndring av berkningsunderlag fr allmn lderspension
71 kap. Utbetalning av allmn lderspension
VI Srskilda frmner vid lderdom
72 kap. Innehll
73 kap. Srskilt pensionstillgg
74 kap. ldrefrsrjningsstd
AVD. F FRMNER TILL EFTERLEVANDE
II Efterlevandepension och efterlevandestd
76 kap. Innehll
77 kap. Allmnna bestmmelser om efterlevandepension och
efterlevandestd
78 kap. Barnpension
79 kap. Efterlevandestd
80 kap. Omstllningspension
81 kap. Garantipension till omstllningspension
82 kap. Berkningsunderlag fr inkomstgrundad efterlevandepension
83 kap. nkepension
84 kap. Berkning av nkepension
85 kap. Vissa gemensamma bestmmelser om efterlevandepension och
efterlevandestd
III Efterlevandefrmner frn arbetsskadefrskringen m.m.
86 kap. Innehll
87 kap. Allmnna bestmmelser om arbetsskadeersttning m.m. vid
ddsfall
88 kap. Efterlevandelivrnta
IV Efterlevandeskydd i form av premiepension
90 kap. Finns inte
91 kap. Efterlevandeskydd under pensionstiden
92 kap. Uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande
AVD. G BOSTADSSTD
II Bostadsbidrag
94 kap. Innehll
95 kap. Allmnna bestmmelser om bostadsbidrag
96 kap. Rtten till bostadsbidrag
97 kap. Berkning av bostadsbidrag


71
98 kap. Srskilda handlggningsregler fr bostadsbidrag
III Bostadstillgg
99 kap. Innehll
100 kap. Allmnna bestmmelser om bostadstillgg
101 kap. Rtten till bostadstillgg
102 kap. Berkning av bostadstillgg
103 kap. Srskilda handlggningsregler fr bostadstillgg
AVD. H VISSA GEMENSAMMA BESTMMELSER
I Inledande bestmmelse
104 kap. Innehll
II Gemensamma bestmmelser om frmner m.m.
105 kap. Innehll
106 kap. Frmner vid verkstllighet i anstalt eller vrd p institution m.m.
107 kap. Andra gemensamma bestmmelser om frmner
108 kap. terkrav och rnta
III Gemensamma bestmmelser om handlggning m.m.
109 kap. Innehll m.m.
110 kap. Handlggning av renden
111 kap. Sjlvbetjningstjnster via Internet
112 kap. Om beslut
113 kap. ndring, omprvning och verklagande av beslut
114 kap. Behandling av personuppgifter
115 kap. Straffbestmmelser
IV Vissa organisatoriska bestmmelser
116 kap. Innehll
117 kap. Socialfrskringen under krig och krigsfara



72
5 Sjukfrskringen
5.1 Snabbfakta
Uppgift

Svar

Tillmpande myndighet

Frskringskassan


Socialfrskringsbalken (frn 2011-01-01)


Socialfrskringsbalken (frn 2011-01-01)

Viktiga frarbeten

Prop. 1962:90

Prop. 1996/97:28 (Kriterier fr rtt till
ersttning i form av sjukpenning och
frtidspension)
Bet. 1996/97:SfU6 (ndrade kriterier
fr rtt till sjukpenning och
frtidspension)

Prop. 2004/05:21 (Drivkrafter fr
minskad sjukfrnvaro)
Bet. 2004/05:SfU5 (Drivkrafter fr
minskad sjukfrnvaro)

Prop. 2000/01:96 (Sjukersttning och
aktivitetsersttning i stllet fr
frtidspension)
Bet. 2000/01:SfU15 (Sjukersttning
och aktitivetsersttning i stllet fr
frtidspension)

Prop. 2001/02:81 (Vissa
arbetsskadefrgor m.m.)
Bet. 2001/02:SfU10 (Vissa
arbetsskadefrgor)

Prop. 2007/08:136 (En reformerad
sjukskrivningsprocess fr kad
tergng i arbete)
Bet. 2007/08:SfU12 (En reformerad
sjukskrivningsprocess fr kad
tergng i arbete)



73
Bet. 2008/09:SfU12 (ndring av vissa
vergngsbestmmelser, prop.
saknas eftersom ndringen tillkommit
efter utskottsinitiativ enligt 3 kap 7
riksdagsordningen)

Prop. 2007/08:124 (Frn
sjukersttning till arbete; dvs.
infrandet av stegls avrkning fr
vissa frtidspensionrer som vill
arbeta med bibehllen sjukersttning
samt snkning av beviskravet fr
tervunnen arbetsfrmga fr de med
sjukersttning, men inte fr de med
aktivitetsersttning)
Bet. 2008:09:SfU4 (Frn
sjukersttning till arbete)

Prop. 2008/09:200
(Socialfrskringsbalk, som ska tcka
hela socialfrskringen utom a-
kassan)
Prop. 2009/10:69 (Kompletteringar av
socialfrskringsbalken)
Bet. 2009/10:SfU11
(Socialfrskringsbalk)

Prop. 2009/10:45 (Kompletterande
frndringar i sjukfrskringen, m.m. i
samband med frstrkta insatser fr
tergng i arbete)
Bet. 2009/10:SfU10 (Kompletterande
frndringar i sjukfrskringen, m.m. i
samband med frstrkta insatser fr
tergng i arbete)

Prop. 2009/10:49 (Frndringar i
arbetslshetsfrskringen - std till
personer som varit lngvarigt
sjukfrnvarande och
familjehemsfrldrar)
Bet. 2009/10:AU2 (Utgiftsomrde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv)



74
Bet. 2009/10:SfU13 (ndringar i
sjukfrskringen; dvs. fler smrre
undantag fr rtten till frlngd
sjukpenning pga. allvarlig sjukdom,
prop. saknas eftersom ndringen
tillkommit efter utskottsinitiativ enligt 3
kap 7 riksdagsordningen)

Tid fr verklagande Tv mnader efter att man tagit emot beslutet
(113 kap 20 socialfrskringsbalken enligt 3


Frvaltningsrtten



5.2 Ladda ner frn Internet
5.2.1 Vgledningar fr frdjupad information
Vgledningar som finns p Frskringskassans hemsida:

Omrde

Publikation

Aktivitetsersttning, rtten till a. och
berkning av ersttning

Vgledning 2004:09 - Sjukersttning och
aktivitetsersttning rtten till ersttning,
berkning m.m. (version 11) Beslutad: 2010-
04-19

Aktivitetsersttning, under pgende
ersttningperiod med a.

aktivitetsersttning - under tid med ersttning
(version 5) ndringsdatum: 2009-12-21

Frvaltningslagen

Vgledning 2004:07 - Frskringskassan och
frvaltningslagen. Version 5. Beslutad 2009-
06-12.

Offentlighet och sekretess

Vgledning 2001:03 - Offentlighet eller
sekretess? (version 3) ndringsdatum: 2010-
03-05

Sjukersttning, arbeta under tid med s.

srskilda regler - stegls avrkning m.m.
(version 1) Beslutad: 2008-11-18



75
Sjukersttning, rtten till s. och berkning
av ersttning

aktivitetsersttning rtten till ersttning,
berkning m.m. (version 11) Beslutad: 2010-
04-19

Sjukersttning, under pgende
ersttningperiod med s.

aktivitetsersttning - under tid med ersttning
(version 5) ndringsdatum: 2009-12-21

Sjukpenning, rtten till s.

Vgledning 2004:2 - Sjukpenning och
samordnad rehabilitering (version 14)
Beslutsdatum 2010-03-26

Sjukpenninggrundande inkomst

Vgledning 2004:05 - Sjukpenninggrundande
inkomst och rsarbetstid (version 6)
Beslutad: 2010-04-13

Stegls avrkning

srskilda regler - stegls avrkning m.m.
(version 1) Beslutad: 2008-11-18

5.2.2 Koder fr diagnos och funktionsbeskrivning
Omrde

Dokument / publikation

Socialstyrelsens frskringsmedicinska
besluttstd

Beslutsstdet p Socialstyrelsens hemsida
Diagnoskoder enligt Socialstyrelsen, ICD-
10

ICD-10 i svensk versttning p
Socialstyrelsens hemsida

Diagnoskoder enligt WHO, ICD-10

ICD-10 p WHO:s hemsida
Funktionskoder enligt Socialstyrelsen, ICF ICF-koderna i svensk versttning p
Socialstyrelsens hemsida vlj bland
funktionskoderna i avsnittet Detaljerad
klassifikation med definitioner p sidorna 49-
188 i den lnga versionen av ICF-boken



76
5.2.3 Blanketter
Blanketter som finns p Frskringskassans hemsida:

Arbetsskada
Blankett
9210:
Anmlan om arbetsskada eller
personskada

Anvisning
9238:
Ifyllnadsanvisning till Anmlan
om arbetskada/personskada

Blankett
9211:
Anskan om flera dagar med
frlngd sjukpenning p grund
av arbetsskada

Blankett
5002:
Anskan om ersttning fr
arbetsskada/personskada

Blankett
5048:
Anskan om srskild
arbetsskadeersttning

Bostadstillgg
Blankett
5199:
Anskan om bostadstillgg -
hyrd bostad

Blankett
5200:
Anskan om bostadstillgg -
egen fastighet/bostadsrtt

Blankett
5141:
Anskan om frhjt
bostadstillgg - anvnds om du
har ftt hjd hyra

Rehabilitering
Blankett
6646:
Nrvarofrskran/intyg
rehabiliteringsersttning

Blankett
6647:
Nrvarofrskran/intyg,
reseuppgifter m m
rehabiliteringsersttning

Blankett
7545:
Anskan om bidrag till
arbetshjlpmedel

Blankett
5042:
Anskan om vilande sjuk- eller
aktivitetsersttning vid arbete

Sjukpenning
Dag 1-14 Om du r anstlld ska du gra
din sjukanmlan direkt till din
arbetsgivare. Om du r
arbetsls, egen fretagare,
studerande med studiemedel,
har aktivitetsstd eller r
frldraledig kan du anmla
dig direkt p
Frskringskassans
webbplats eller via
servicetelefonen 020-524 524.
Frskringskassan skickar
sedan hem en blankett till dig
via post.
Dag 15-365 Blankett Sjukanmlan frn arbetsgivare Arbetsgivarens anmler


77
7710: till Frskringskassan sjukfallet till
Frskringskassan.
Dag 15-365 Blankett
7451:
Utltande frn arbetsgivaren Du och arbetsgivaren br ta
fram utltandet tillsammans,
men det r du sjlv som ska
lmna in utltandet till
Frskringskassan.
Dag 366-914 Blankett
7452:
Anskan om frlngd
sjukpenning
Du kan anska om frlngd
sjukpenning nr du har ftt
sjukpenning i 364 dagar (365
dagar inkl karensdagen).
Dag 366-914 Blankett
7455:
Anskan om fortsatt
sjukpenning
Anvnds bara om du r
mycket allvarligt sjuk och har
ftt sjukpenning i 364 dagar.
Dag 915 och
framt
Blankett
9212:
Anskan om frlngd
sjukpenning i vissa fall
Anvnds bara om du har ftt
frlngd sjukpenning i 550
dagar.
Samtliga
dagar
Blankett
5157:
Anmlan ndrad inkomst i
pgende ersttningsrende -
anstlld

Samtliga
dagar
Blankett
7430:
Anskan sjukpenning/tillfllig
frldrapenning/aktivitetsstd
vid sjukdom under
utlandsvistelse
Har du sjukpenning, tillfllig
frldrapenning eller
aktivitetsstd och ska ka
utomlands mste du i god tid
fre avresan anska hos
Frskringskassan om att f
behlla ersttningen under
utlandsvistelsen.
Hgriskskydd
Anskan om allmn
hgriskskydd behver inte
gras. S snart man haft tio
karensdagar inom en ramtid
av tolv mnader ska detta
beaktas sjlvmant av
arbetsgivaren och
frskringskassan.
Blankett
7465:
Anskan om srskilt
hgriskskydd

Blankett
7467:
Anskan om
frskringsersttning fr
sjuklnekostnader/srskilt
hgriskskydd - fr arbetsgivare
Frskring - arbetsgivare
Blankett
7720:
Anskan om frskring mot
kostnader fr sjukln

Blankett
7723:
Anskan om
frskringsersttning mot
kostnader fr sjukln



78
Sjukersttning
Blankett
3030:
Anskan om sjukersttning
Blankett
7284:
Anmlan om arbete, studier,
bttre arbetsfrmga

Blankett
7281:
Anskan om ndrad inkomst
vid sjukersttning

Blankett
7280:
Anskan om omrkning av
sjukersttning vid arbete

Blankett
7283:
Anskan om omrkning av
sjukersttning vid arbete -
bosatt utomlands

Blankett
5042:

Blankett
5043:
Anskan om vilande sjuk eller
aktivitetsersttning vid studier

Blankett
3002:
Begran om upphvande av
vilandefrklaring av sjuk- eller
aktivitetsersttning

Blankett
3622:
Anskan om sjuk- eller
aktivitetsersttning - utredning
bosttning m m

Aktivitetsersttning
Blankett
5007:
Anskan om
aktivitetsersttning p grund av
nedsatt arbetsfrmga

Blankett
5008:
Anskan om
aktivitetsersttning p grund av
frlngd skolgng

Blankett
7284:
Anmlan om bttre
arbetsfrmga

Blankett
5030:
Anskan om srskild ersttning
fr kostnader i samband med
aktiviteter
Ska bara anvndas om du
redan har aktivitetsersttning.
Blankett
5040:
Anskan om frskott fr
srskild ersttning i samband
med aktiviteter
Ska bara anvndas om du
redan har aktivitetsersttning.
Blankett
5042:

Blankett
5043:
Anskan om vilande sjuk eller
aktivitetsersttning vid studier

Blankett
3002:
Begran om upphvande av
vilandefrklaring av sjuk- eller
aktivitetsersttning

Blankett
3622:
Anskan om sjuk- eller
aktivitetsersttning - utredning
bosttning m m



79
vriga blanketter
ndrad
inkomst
Blankett
5157:
Anmlan ndrad inkomst i
pgende ersttningsrende -
anstlld
Anvnds endast om du har ett
pgende rende. I annat fall
meddelar du ndrad inkomst
frst nr du gr ngon form av
anskan/anmlan till
Frskringskassan, eftersom
SGI inte prvas frrn du
begr tex. sjukpenning eller
frldrapenning.
terkrav Blankett
6850
nskeml om avbetalningsplan
Konto Blankett
5605
Uppdrag kontoinsttning
Konto Blankett
5606:
Fullmakt till anmlan om konto
Konto Blankett
9540:
Uppgift om kontonummer med
IBAN (Details of International
Bank Account Number)

Begran om
uppgifter
Blankett
5218:
Uppgifter om
bosttning/frvrvsarbete

Register och
registrering
Blankett
9352:
Anskan om information -
registerutdrag

Register och
registrering
Blankett
5456:
Uppgifter fr registrering i
Frskringskassan

Register och
registrering
Information
5456:
Information in English for
registration

5.3 Ngra av sjukskrivningsprocessens aktrer
Detta avsnitt (dvs. 5.3) riktar sig till frmst lkare, handlggare och jurister, medan vriga avsnitt
av rubriken 5 riktar sig till dels dess tre typer av aktrer, dels till den som anser att han eller hon
r spass sjuk att det inte gr att arbeta.

Olika aktrer i sjukskrivningsprocessen frebrr varandra mer n man idkar sjlvkritik, men det
r viktigt att ppeka att sjukfrskringen bygger p ett samspel mellan samtliga inblandade
aktrer.

5.3.1 Vad br du som sjukskrivande lkare tnka p?
5.3.1.1 Sjukintyg
I detta kapitlet anvnds termen sjukintyg genomgende som ett samlingsbegrepp fr alla intyg
som utfrdas fr bedmningen av rtten till sjukpenning och sjukersttning, dvs. lkarintyg (fr
rtten till sjukpenning) eller lkarutltande om hlsotillstnd (LOH, fr rtten till sjukersttning).
Sjukintyg ska inte frvxlas med tex. vrdintyg och rttsintyg.



80
Genomgende har nya socialfrskringsbalken som trder i kraft 1 januari 2011 arbetats in i
handboken, s ven i detta avsnittet. Men det finns ven genomgende hnvisningar till
motsvarande regler i nu gllande lagstiftning fr att underltta mjligheten att hitta aktuella
paragrafhnvisningar.

Att skriva sjukintyg r en oerhrt knslig uppgift som utgr ett mycket svr balansgng. Dels ska
du som lkare tillmtesg patienten med respekt och vrdighet och lyssna p honom eller
henne, dels ska du i sjukintyget vara saklig och objektiv (se 7 kap 2 och 10 kap 1 SOSFS
2005:29) och inte frmedla uppgifter som du senare inte kan frsvara.

Du ska inte skriva sjukintyg t din patient

om du r osker p bedmningen (se 10 kap 7 SOSFS 2005:29),

om du har svrt att vara saklig och objektiv kring uppgifterna i sjukintyget (se 7 kap 2
och 10 kap 1 SOSFS 2005:29), eller

om du anser att du inte har den tid som krvs fr att omsorgsfullt skriva ett adekvat
sjukintyg, eller

om du arbetar inom den offentliga sjukvrden och drmed kan anses som jvig enligt
11-12 frvaltningslagen (se 7 kap 1 SOSFS 2005:29),

men om patientens sjukdomstillstnd krver specialistbedmning, tveka inte att
remittera honom eller henne till specialistlkare fr fortsatt behandling och bedmning
av frutsttningarna fr sjukskrivning, se 9 kap 1 frsta stycket frsta punkten SOSFS
2005:29! Om sjukskrivningsbehovet riskerar att bli lngvarigt eller rent av varaktigt, dvs.
g utver de rekommenderade tidsgrnserna i Socialstyrelsens riktlinjer, r det definitivt
lmpligt att remittera patienten till specialistvrd, eftersom detta ofta r rdet i
riktlinjerna.

Sjukskrivning r lkarens bedmning och r inte ett beslut som fattas i samrd med
patienten, se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1
(2005), s. 39!

5.3.1.2 Nr du bestmt dig fr att sjukskriva patienten
Om och nr du vl bestmt dig fr att frutsttningarna fr att skriva ett sjukintyg enligt dessa
rd r uppfyllda r det lovvrt att tnka p vad som tas upp i detta kapitel, nmligen den
juridiska bakgrunden till de olika avsnitten i sjukintygen.

Tv saker frefaller vara frhllandevis ostridiga nr det gller svenska lkarkren, nmligen

att svenska lkare besitter en oerhrt god kompetens internationellt sett, men

nr det gller intygsskrivande fr bedmning av rtten till sjukpenning eller
sjukersttning finns det vissa brister i frstelsen fr de juridiska parametrarna som
ligger bakom avsnitten i sjukintyget.



81
Det finns sledes visst utrymme fr sjlvkritik inom lkarkren i sistnmnda avseende.

Se dock till att inte bli patientens frsvarsadvokat, dels rubbar det din objektivitet som
intygsskrivande lkare, dels finns det en ptaglig risk att du ger felaktig juridisk vgledning. Med
vl underbyggd medicinsk utredning minskar risken fr juridisk hjlp drastiskt, men om det finns
risk fr ett avslag, begr i frsta hand ett avstmningsmte med handlggaren p
frskringskassan, alternativt frsk utverka ett byte av handlggare, och frst nr alla sdana
liknande tgrder r uttmda, hnvisa patienten till juridiskt utbildade processfrare, med
frdjupning i frskringsjuridik, frvaltningsjuridik och processjuridik. Inom ntverken som finns
under 1.1.1 ovan finns goda mjligheter att lotsa patienten vidare till plitliga jurister som verkar
speciellt inom sjukfrskringen.

5.3.1.3 Ditt sjukintyg kan starta patientens rttsprocess
Nr du anser att din patient r s pass sjuk att han eller hon inte kan arbeta p grund av
sjukdom freligger teoretiskt sett rtt till sjukfrmner. Om det skulle bli aktuellt med en
efterfljande rttslig process pga. ett eventuellt avslag, s r det i detta tidiga skede faktiskt hr
som patientens rttsprocess tar sin brjan om det blir frgan om att verklaga
frskringskassans beslut. Det sjukintyg du utfrdar kan komma att f avgrande och i vrsta
fall desdigra konsekvenser fr honom eller henne. Det kan ocks vara problematiskt att ndra
uppgifterna i intyget i efterhand utan en mycket god motivering. Du har drfr mycket goda skl
att vara noggrann i utformandet av sjukintyget.

Lkarintyget fungerar som patientens bevismedel fr att styrka hans eller hennes nedsatta
arbetsfrmga. Frskringskassans frskringsmedicinske rdgivares utltande fungerar p
motsvarande stt som frskringskassans bevismedel fr att styrka patientens eventuella
arbetsfrmga. Det r inte diagnoser eller symtom i sig som r avgrande fr om man beviljas
sjukpenning eller sjukersttning eller inte utan snarare p vilket stt sjukdomen begrnsar
patientens frmga eller aktivitet p individniv, tex. vilka aktiviteter patienten kan utfra trots
sina besvr, och vilka aktiviteter patienten definitivt inte kan utfra! Ett lkarintyg fr rtten till
sjukpenning ska ocks innehlla en srskild motivering till avsteg frn Socialstyrelsens
frskringsmedicinska beslutsstd, om sdana avsteg blir ndvndigt. Uppfylls inte detta krav,
riskerar patienten att f avslag p begran om sjukpenning alternativt sjukersttning.

I grzonen mellan den medicinska och den juridiska sfren uppkommer tyvrr vldigt ofta
ondiga missfrstnd som kan vlla din patient ett oerhrt lidande, och som kan vlla mer
skada genom att ett avslag p en anskan ges nr det kanske mycket vl hade kunnat bli ett
bifall i stllet. Det kan sluta i personliga tragedier.

Dessutom orkar flertalet sjukskrivna inte med den efterfljande rttsprocessen efter ett avslag.
Detta frtjnar att ppekas speciellt eftersom juristkrens frmsta uppgift r inte att behva
driva rttsprocesser, utan i stllet frmst att undvika att behva processa och drmed i
mjligaste mn undvika de tragedier som kan uppkomma i samband med en rttsprocess.

Det finns allts tungt brande skl fr dig som intygsskrivande lkare att vara extra omsorgsfull i
utformandet av det sjukintyget som du avser skriva. Detta krver insikt i de juridiska
spelreglerna i sjukfrskringen, och drefter frmgan att i sjukintyget artikulera den medicinska
bedmningen utifrn dessa.



82
Du som r intygsskrivande lkare, tag dig drfr den tid som behvs fr att g igenom de
juridiska spelreglerna som gller kring sjukintyget! Fr patientens skull!

Nr du vl skaffat dig knnedom om de juridiska aspekterna blir tidstgngen fr skrivande av
sjukintyg inte mycket strre n tidigare. Och det minskar frhoppningsvis lidandet fr
patienterna betydligt. I vrigt kan denna handboken fungera som en uppslagsbok fr specifika
frgor i vrigt av betydelse fr patienten.

5.3.1.4 Vilka sjukfrmner finns det fr din patient?
En sjukskriven patient kan, frutsatt att sjukintyget r korrekt ifyllt erhlla i huvudsak fljande
sjukfrmner frn frskringskassan:

Frmnstyp

Innebrd

Sjukpenning

Sjukpenning r i regel den ersttningsform som inleder
sjukperioden, om man bortser frn eventuell sjukln frn
arbetsgivaren.

Arbetsfrmgan innebr att man stller patientens
funktionsfrmga trots sjukdom mot produktivitetskraven
enligt fljande:

Om patienten har en anstllning:

Dag 1-90: Patientens funktionsfrmga trots sjukdom
vgs mot produktivitetskraven i det egna arbetet.

Dag 91-180: Patientens funktionsfrmga trots
sjukdom vgs mot produktivitetskraven i det egna
arbetet efter omplacering, rehabilitering eller
anpassning av arbetsuppgifterna.

sjukdom vgs mot produktivitetskraven p den
reguljra arbetsmarknaden, dvs. de generella kraven
som man kan utg frn att den normala
arbetsmarknaden stller. I vissa fall kan
sluttidpunkten frn dag 91-180 skjutas upp s att
bedmningen hr blir i frhllande till sannolikheten
om patienten kan frvntas terg till sitt eget arbete.

arbetsmarknaden stller. Hr finns inte lngre
mjligheten att skjuta upp bedmningen mot den
reguljra arbetsmarknaden, men det finns andra


83
sidan mjlighet att erhlla sk. frlngd sjukpenning.

Dag 915 och framt: Smalt utrymme fr rtt till
frlngd eller fortsatt sjukpenning, men annars
hnvisas patienten till sjukersttning, se nedan!

Om patienten r arbetsls:

arbetsmarknaden stller. ven hr finns det mjlighet
att erhlla sk. frlngd sjukpenning.

Dag 915 och framt: Smalt utrymme fr rtt till
frlngd eller fortsatt sjukpenning, men annars
hnvisas patienten till sjukersttning, se nedan!

Sjukersttning

Denna sjukfrmn har drabbats av en del
begreppsfrvirringar de senaste ren, men i korthet
gller fljande beskrivning och frutsttningar:

Fram till 2003 fanns det

frtidspension (fr de med varaktigt nedsatt
arbetsfrmga och dr ytterligare rehabilitering
ansgs utsiktslsa), och

sjukbidrag (fr de med icke varaktigt nedsatt
arbetsfrmga, men dock nedsatt minst ett r
och dr ytterligare rehabilitering kunde bli
aktuell).

De bda frmnerna kom att finnas ven efter 2003 men
med andra benmningar, vilket ltt kan skapa frvirring
fr den oinsatte:

sjukersttning tills vidare ersatte frtidspension
(fr de med varaktigt nedsatt arbetsfrmga och
dr ytterligare rehabilitering ansgs utsiktslsa),
och

tidsbegrnsad sjukersttning ersatte sjukbidrag
(fr de med icke varaktigt nedsatt
arbetsfrmga, men dock nedsatt minst ett r
och dr ytterligare rehabilitering kunde bli
aktuell).



84
Sedan 2008-07-01 finns endast

sjukersttning tills vidare, fr vilket gller att
arbetsfrmgan ska anses vara stadgivarande
nedsatt i alla arbeten p arbetsmarknaden
inklusive skyddade arbeten som
lnebidragsanstllningar, Samhalls-anstllningar
mm, samt att ytterligare rehabilitering ska anses
utsiktsls. Det ska allts rra sig om kroniska
eller irreversibla sjukdomar eller symtom.

Sedan 2008-07-01 finns inte lngre mjligheten att f
tidsbegrnsad sjukersttning, d den frmnstypen
tagits bort. Lite frenklat kan man sga att endast de
patienter som under juni 2008 uppbar tidsbegrnsad
sjukersttning kunde/kan beviljas en frlngning av sin
tidsbegrnsade sjukersttning hgst en gng till under
en period om 18 mnader, efter juni 2008. Annars r det
sjukersttning tills vidare som gller.

Det frekommer att lkare frvxlar begreppen och tror
att sjukersttning tills vidare r samma som
tidsbegrnsad sjukersttning d sjukersttning tills vidare
ska omprvas med hgst tre rs mellanrum. Men att
bedma att patienten ska ha tidsbegrnsad
sjukersttning med omprvning var tredje r nr man
egentligen avser sjukersttning tills vidare kan fr
tragiska konsekvenser. Det r viktigt att inte frvxla
dessa begrepp allts.

Arbetsskadesjukpenning

Kort kan man sga att frlngd sjukpenning pga.
arbetsskada och arbetsskadesjukpenning krver att
arbetshindret uppkommit pga. olycka eller
skadeverkningar i arbetet och att det kan styrkas att det
finns ett sk. kausalsamband mellan skadeorsak och
uppkommen skada. Om detta inte r mjligt, s hnvisas
till vanlig sjukpenning.

Rehabiliteringsersttning

Bestr av bla. rehabiliteringspenning, och ges i regel fr
hgst ett r.

5.3.1.5 Lkarintyg fr rtten till sjukpenning
Lkarintyget gller endast sjukpenning och allts inte sjukersttning. Lkarintyget innehller
nedan angivna frgor av betydelse fr bedmningen av framfr allt arbetsfrmgan, och
drmed rtten till sjukpenning. Varje punkt i lkarintyget kommenteras i fltet till hger, ofta med
lnkhnvisningar fr att lttare se vad de juridiska reglerna sger.



85
Punkt Uppgift Frklaring
1

Avstngning enligt 46 kap. SFB p
grund av smitta (fortstt till punkt 8)
80

Lagen som avses r smittskyddslagen
(2004:168) och ersttningen utgr i form
av smittbrarpenning enligt 46 kap
81
.

Smittbrarpenning utgr ven vid beslut
om avstngning enligt livsmedelslagen
(2006:804). I de senare fallen torde frmst
livsmedelsarbetare som har direkt kontakt
med livsmedel berras av reglerna. I
smittskyddslagens bilagor finns en
frteckning ver de allmnfarliga (bilaga 1)
och samhllsfarliga (bilaga 2) sjukdomar
som kan lggas till grund fr avstngning
enligt smittskyddslagen och drmed ge
rtt till smittbrarpenning.

Detta innebr att man inte gr ngon
bedmning av arbetsfrmgan vid
bedmningen av rtten till
smittbrarpenning. Det rcker med att
ange att orsaken till sjukskrivningen r
allmnfarlig eller samhllsfarlig sjukdom.

2

Diagnos/diagnoser fr sjukdom/symtom
som orsakar nedsatt arbetsfrmga

Hr ska du ange diagnoserna enligt ICD-
10. Saknas koder fr de besvr du vill
beskriva, beskriver du i stllet de besvr
du iakttagit, eller blanketten r elektronisk
s kan det vara en god id att lmna fltet
tomt, och beskriva symtomen i rutan
vriga upplysningar.

3

Anamnes fr aktuell sjukdom

4

Status och objektiva underskningsfynd
p organniv (funktionsnedsttning)

80
Tidigare formulering: Avstngning enligt SmL p grund av smitta (fortstt till punkt 8).
81
Motsvarar numera upphvda lagen (1989:225) om ersttning till smittbrare vid beslut om avstngning
enligt smittskyddslagen (2004:168).


86
5

Hur begrnsar sjukdomen patientens
frmga/aktivitet p individniv?
(aktivitetsbegrnsning)

Hr rekommenderas att anvnda
beskrivningen enligt internationell
standard, se ICF-koderna (vlj bland
klassifikation med definitioner p sidorna
49-188 i den lnga versionen av ICF-
boken)! Detta eftersom koderna p ett
adekvat stt tcker in de olika funktioner
som kan skilja normala besvr frn
sjukdomsrelaterade besvr!

Patientens funktion trots sjukdom som du
beskrivit i intyget ska sedan av
frskringskassan mtas mot
produktivitetskraven p hela
arbetsmarknaden, se 5.7.3.2 nedan och
5.7.3.3 nedan! Denna mtning behver du
som lkare inte gra, den ska gras av
frskringskassan.

Obs! Tnk p att du som lkare inte
har ansvaret att bedma rtten till
sjukpenning, det r
frskringskassans uppgift. Din
uppgift r att beskriva hur
patientens sjukdom hindrar honom
eller henne frn att arbeta trots
sjukdom, att tala om vilken typ av
arbete du gjort bedmningen mot
samt prognosen fr sjukdomen. Det
hindrar dock inte att du
rekommenderar sjukpenning eller
frlngd sjukpenning under viss tid.
Men bedmningen av rtten till
sjukpenning ligger allts p
frskringskassan utifrn din
beskrivning av patientens
arbetsfrmga p individniv.

Detta r lkarintygets viktigaste ruta!
Utver att beskriva hur patientens funktion
p individniv begrnsar hans eller
hennes mjligheter att arbeta trots
sjukdom, s r det viktigt att du beaktar
var i rehabiliteringskedjan som din patient
befinner sig i nr du beskriver hans eller
hennes arbetsfrmga.

Speciellt vid sjukdomar och symtom som
inte kan diagnostiseras objektivt, ssom


87
smrtproblematik, trttshet, och psykiska
besvr, r skillnaden mellan vad som r
friskt och vad som r sjukt mycket
flytande. Vid sdana sjukdomar r det
extra viktigt att noggrant beskriva
funktionsbegrnsningarna och att motivera
varfr det r frgan om sjukdom och inte
bara besvr som r alldagliga i
befolkningen i stort.

Bedmningen av arbetsfrmgan blir olika
de frsta sex mnaderna beroende p om
patienten har ett arbete som han eller hon
r sjukskriven frn eller r arbetsls. Den
arbetslse saknar ju ett arbete att
omplaceras i.

Beskriv hur patientens sjukdom hindrar
honom eller henne att arbeta enligt
nedan angiven beskrivning, det r
allts produktivitetskraven i dessa
arbeten som patientens funktion ska
mtas emot:

Om patienten har en anstllning:

Dag 1 90: P vad stt hindrar
sjukdomen patienten att utfra
sina ordinarie arbetsuppgifter?
Dag 91 180: Kan patienten
utfra annat arbete fr
arbetsgivaren? Om inte, r det
dags redan nu att brja utreda
arbetsfrmgan mot hela
den reguljra
arbetsmarknaden,
om det finns en stor
sannolikhet att patienten
kommer att kunna terg i
sitt eget arbete fre dag
365 i sjukperioden,
om det r en allvarlig
sjukdom patienten lider av
(gller ven efter dag 365
i sjukperioden), eller
om patienten kommer att f
medicinsk behandling fr
att behandla eller
frebygga en allvarlig
sjukdom, tex. stroke,


88
allvarliga brnnskada,
frlamning, frlust av en
kroppsdel, frmgan att
tal, multipel skleros eller
liknande (gller ven efter
dag 365 i sjukperioden),
se utskottsbetnkande
2009/10:SfU13, s. 7-8!
Dag 181 365: Om inte
bedmningen mot hela reguljra
arbetsmarknaden kunnat skjutas
upp enligt fg. punkt, p vad stt
hindrar sjukdomen patienten att
utfra arbetsuppgifter i ett arbete
p den reguljra
arbetsmarknaden? Kan patienten i
vart fall klara ett skyddat arbete?
Dag 366 914: P vad stt
hindrar sjukdomen patienten att
utfra arbetsuppgifter i ett arbete
p den reguljra
arbetsmarknaden? Kan patienten i
vart fall klara ett skyddat arbete?
Kan arbetsfrmgan bedmas
som stadigvarande nedsatt till
minst 25 procent och ytterligare
rehabilitering anses utsiktsls, br
sjukersttning (fd. frtidspension)
utredas.
Dag 915 och tills vidare: Samma
som fg. punkt. Fortsatt
sjukpenning kan utg i extrema
fall d patienten r intagen p
sjukhus fr omfattande vrd eller
fr sdan vrd i hemmet, om
patienten frlorat
verklighetsuppfattningen och
frmgan att orientera sig, eller
om tergng i det egna arbetet
alternativt deltagande i
arbetslivsintroduktionen via
arbetsfrmedlingen medfr risk fr
allvarlig frsmring av patientens
sjukdom.



89
Om patienten saknar anstllning:

Dag 1 och tills vidare:
Beskrivningen ska gras utifrn
ovanstnde punkter frn dag 181!

Lagreglering: 27 kap 46-49
82

6

Freskrift behandling eller tgrd som
r ndvndig fr att frmgan ska
kunna terstllas

7

r arbetslivsinriktad rehabilitering
aktuell?

Hr ska du tala om om du anser att
patienten behver rehabilitering i form av
arbetsprvning eller praktik, dels fr att
mta arbetsfrmgan, dels fr att
tervinna arbetsfrmga.

8

Jag bedmer patientens arbetsfrmga
i frhllande till:

Hr ska du ange i frhllande till vad som
nedsttningen av patientens
arbetsfrmga r bedmd, exempelvis
nuvarande arbete, frldraledighet, hela
den reguljra arbetsmarknaden och
sistnmndas eventuellt inkluderande
skyddat arbete ssom anstllningar p
Samhall, eller med std av lnebidrag,
offentligt skyddad anstllning eller
liknande.

Denna frgan finns i lkarintyget eftersom
bedmningen av arbetsfrmgan de sex
frsta mnaderna skiljer sig t beroende
p om man har arbete eller inte.

83
samt 27 kap 52
samma balk
84
.

82
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring.
83
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring.
84
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tionde stycket lagen om allmn frskring.


90
9

Jag bedmer att patientens
arbetsfrmga r nedsatt lngre tid n
den som det frskringsmedicinska
beslutsstdet anger, drfr att:

Om den sjukskrivningstid som
Socialstyrelsen rekommenderar i det
frskringsmedicinska beslutsstdet
verskrids ska du skriva din motivering
hr. Detta flt r helt nytt och r en direkt
anpassning till beslutsstdet. I en del fall
rekommenderas ven remittering till
specialistlkare fr vidare utredning av
prognos, behandling och frutsttningar
fr fortsatt sjukskrivning.

Reglering: Socialstyrelsens
frskringsmedicinska beslutsstd.

10

Prognos kommer patienten att f
tillbaka sin arbetsfrmga i nuvarande
arbete? (Gller inte arbetslsa)

r det mycket sannolikt att din patient
kommer att kunna terg till sitt arbete?

Frgan behver inte besvaras om din
patient r arbetsls!

Lagreglering: 27 kap 48
85
.

11

Kan resor till och frn arbetet med annat
frdstt n det patienten normalt
anvnder gra det mjligt fr patienten
att terg i arbete?

86
.

12

Jag vill ha kontakt med
Frskringskassan

Vill lkaren bli kommunicerad med
frskringskassan kan han eller hon skriva
det hr.

Lagreglering: jfr 7 frvaltningslagen!

13

vriga upplysningar

Vill lkaren ha ett avstmningsmte innan
beslut om sjukpenning fattas kan han eller
hon skriva det hr.

Lagreglering: 110 kap 14 4 p
87
.

85
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 femte stycket lagen om allmn frskring.
86
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 a lagen om allmn frskring.
87


91
5.3.1.6 Lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) fr rtten till
sjukersttning
Ett lkaryttrande om hlsotillstnd (LOH) utgr underlag fr bedmning av arbetsfrmgan vid
anskan om sjukersttning tills vidare (det som frut kallades frtidspension), och
tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna (det som frut kallades sjukbidrag). LOH
innehller nedan angivna frgor av betydelse fr bedmningen av framfr allt arbetsfrmgan,
och drmed rtten till (varaktig) sjukersttning. Varje punkt i lkarintyget kommenteras ocks
hr i fltet till hger, ofta med lnkhnvisningar fr att lttare se vad de juridiska reglerna sger.
Frklaringarna nedan avser endast sjukersttning tills vidare, om det inte srskilt framgr att de
ven avser tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna.

Punkt Uppgift Frklaring
1

Vilka tidigare sjukdomar kan ha relevans
fr det nuvarande medicinska
tillstndet?

2

Redogr fr det nuvarande medicinska
tillstndets frlopp fram till den senaste
underskningen. Ange ven den vrd
och behandling som getts samt
resultatet av denna.

3

Status och objektiva underskningsfynd
p organniv (funktionsnedsttning).

4

Ange diagnos eller diagnoser som r
orsaken till patientens nedsatta
arbetsfrmga.

Hr ska du ange diagnoserna enligt ICD-
10. Saknas koder fr de besvr du vill
beskriva, beskriver du i stllet de besvr
du iakttagit, eller om blanketten r
elektronisk s kan det vara en god id att
lmna fltet tomt, och beskriva symtomen
i rutan vriga upplysningar.

5

Hur begrnsar sjukdomen patientens
frmga/aktivitet p individniv
(aktivitetsbegrnsning)?

Hr rekommenderas att anvnda
beskrivningen enligt internationell
standard, se ICF-koderna (vlj bland
klassifikation med definitioner p sidorna
49-188 i den lnga versionen av ICF-
boken)! Detta eftersom koderna p ett
adekvat stt tcker in de olika funktioner
som kan skilja normala besvr frn
sjukdomsrelaterade besvr. Speciellt vid
utredning av rtten till sjukersttning
rekommenderas dessa koder av
frskringskassan!



92
Patientens funktion trots sjukdom som du
beskrivit i intyget ska sedan av
frskringskassan mtas mot
produktivitetskraven p hela
arbetsmarknaden, se 5.7.3.2 nedan och
5.7.3.3 nedan! Denna mtning behver du
som lkare inte gra, den ska gras av
frskringskassan.

Obs! Tnk p att du som lkare inte
har ansvaret att bedma rtten till
sjukersttning, det r
frskringskassans uppgift. Din
uppgift r att beskriva hur
patientens sjukdom hindrar honom
eller henne frn att arbeta trots
sjukdom, att tala om vilken typ av
arbete du gjort bedmningen mot
(d rtt till sjukersttning inte
freligger om det finns
arbetsfrmga i ett skyddat arbete)
samt prognosen fr sjukdomen. Det
hindrar dock inte att du
rekommenderar sjukersttning. Men
bedmningen av rtten till
sjukersttning ligger allts p
frskringskassan utifrn din
beskrivning av patientens
arbetsfrmga p individniv.

Detta r lkarutltandets viktigaste ruta,
tveka inte att vid behov utver blankett FK
3200 anvnda Fortsttningsblad
lkarutltande (FK 3201)!

Hr ska du beskriva hur patientens
funktion p individniv begrnsar hans
eller hennes mjligheter att arbeta trots
sjukdom.

Speciellt vid sjukdomar och symtom som
inte kan diagnostiseras objektivt, ssom
smrtproblematik, trttshet, och psykiska
besvr, r skillnaden mellan vad som r
friskt och vad som r sjukt mycket
flytande. Vid sdana sjukdomar r det
extra viktigt att noggrant beskriva
funktionsbegrnsningarna och att
motivera varfr det r frgan om sjukdom
och inte bara besvr som r alldagliga i


93
befolkningen i stort.

Beskriv hur patientens sjukdom hindrar
honom eller henne att arbeta i ett arbete
p den reguljra arbetsmarknaden
inklusive den skyddade arbetsmarknaden,
det r allts produktivitetskraven p dessa
tv arbetsmarknader som patientens
funktion ska mtas emot. Eller annorlunda
uttryckt: kan patienten ta ett arbete p den
reguljra arbetsmarknaden eller den
skyddade arbetsmarknaden trots sina
besvr?

Ange ven om arbetsfrmgan anses
nedsatt med minst en fjrdedel eller inte, i
frhllande till ett heltidsarbete!

88
samt 33 kap 5
89
!

Jfr ven 5.11.2.2.1 och 5.11.2.2.3 nedan!

6

terge kort hur patienten sjlv beskriver
sina arbetshinder och terstende
resurser.

7

Vilka insatser har gjorts fr att
kompensera patientens
aktivitetsbegrnsning? Finns det ngra
andra planerade insatser som kan bidra
till en kad arbetsfrmga, till exempel
trning, hjlpmedel eller annan
rehabilitering? Ange i s fall tidsplan.
Behvs en mer riktad bedmning av
arbetsfrmgan?

Hr r det huvudsakligen rehabiliterings-
och anpassningstgrder som vidtagits
och vad de resulterat i.

Frgestllningen berr ven planerade
tgrder och om sdana ht. bedms vara
meningsfulla och kunna terge hela eller
delar av arbetsfrmgan p den reguljra
arbetsmarknaden eller i ett anpassat
arbete som tex. Samhallsanstllning eller
lnebidragsarbete.

Uppgiften behvs fr att utreda om
ytterligare rehabilitering bedms som
utsiktsls. Rtt till sjukersttning freliger
bara om ytterligare rehabilitering bedms
som utsiktsls.

88
Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 lagen om allmn frskring!
89
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket lagen om allmn frskring!


94
Sistnmnda gller dock inte om
patienten har rtt till tidsbegrnsad
sjukersttning enligt
vergngsreglerna, se 4 kap 31
lagen (2010:111) om infrande av
90
!

I denna ruta gr det ocks bra att skriva in
vilken grad av nedsttning med vilken
man anser att arbetsfrmgan r nedsatt,
eftersom deltidssjukskrivning ibland kan
vara motiverad efter en lng tids
sjukskrivning.

socialfrskringsbalken.
91

Jfr ven 5.11.2.2.4 nedan!

8

Finns det ngra andra faktorer som
pverkar patientens mjligheter att
arbeta?

Det som avses torde frmst vara faktorer i
den sociala funktionen, tex. svrt att klara
av att mta mnniskor, ngot som
inarbetas under lngtidssjukskrivningar.
Social frmga ska inte frvxlas med de
sociala hnsynen som togs frut i
bedmningen av arbetsfrmgan,
eftersom faktorer som bostadsort, yrke,
lder och tidigare yrkesverksamhet inte
lngre beaktas vid bedmningen av
arbetsfrmgan.

Faktorer som bostadsort, yrke, lder
och tidigare yrkesverksamhet vgs
dock in i bedmningen av
arbetsfrmgan fr rtten till
tidsbegrnsad sjukersttning enligt
vergngsreglerna om srskilda skl
talar fr det, se 4 kap 31 lagen
(2010:111) om infrande av
92
!

90
frskring.
91
92
frskring.


95
Har patienten inte frbrukat denna
mjlighet enligt vergngsreglerna kan
det vara lmpligt att skriva in
exempelvis om patienten r s pass
sjuk att han eller hon inte klarar av att
pendlar eller flytta fr att arbetsprva
eller ska arbete.

9

Sammanfatta det medicinska tillstndet.
Hur pverkar patientens hinder och
resurser mjligheterna att arbeta? Finns
det ngra begrnsningar i vissa
arbetsuppgifter?

10

Hur frvntas arbetsfrmgan utvecklas
p sikt? Ange i s fall nr en frndring
kan intrffa och p vilket stt. Ange om
prognosen skiljer sig fr olika
diagnoser?

Hr gller det att ta stllning till om
arbetsfrmgan bedms vara
stadigvarande nedsatt fr samtliga
diagnoser eller fr vissa diagnoser.

Kan arbetsfrmgan inte bedmas som
stadigvarande nedsatt, freligger ingen
rtt till varaktig sjukersttning.

Kan arbetsfrmgan bedmas som
nedsatt i minst ett r och patienten inte
frbrukat rtten till tidsbegrnsad
sjukersttning enligt
vergngsreglerna (4 kap 31 lagen
(2010:111) om infrande av
93
), ska i stllet
denna uppgiften framg av utltandet.

94

Jfr ven 5.11.2.2.2 nedan!

11

vriga upplysningar, till exempel
nskeml om avstmningsmte.

Avstmningsmte r oftast att
rekommendera d det blir lttare att reda
ut funktionsnedsttningens omfattning och
andra viktiga uppgifter direkt mellan
berrda parter.

95

93
frskring.
94
95
Motsvarar numera upphvda 3 kap 8 a lagen om allmn frskring analogt!


96

5.3.2 Vad br du som handlggare tnka p?
Det r viktigt att iaktta de skyldigheter som du faktiskt har enligt frvaltningslagen.
Kommentarerna till frvaltningslagen kan drfr vara bra att g igenom, se 2 ovan! Bland de
synnerligen viktiga sakerna att tnka p finns:

mjligheten att begra kompletteringar och frtydliganden av sjukintyg (i privat sjukvrd
krvs dock den frskrades medgivande pga. lkarsekretessen dr),

skyldigheten att med den frskrade kommunicera uppgifter som ngon annan n den
frskrade sjlv tillfrt rendet, tex. en frskringsmedicinsk rdgivare.

5.3.3 Vad br du som processjurist tnka p?
Nr avslaget r ett faktum blir frgan om omprvning och efterfljjande verklagande
aktualiserad. En patient vill kanske lta ett juridiskt ombud (med std av rttegngsfullmakt)
skta processen. Oavsett om patienten vljer att driva processen genom ett ombud p
kommersiell eller idell basis, r det oerhrt viktigt att driva rttsprocessen mycket omsorgsfullt,
och i alla avseenden bevaka och tillvarata huvudmannens intressen, och d inte i ondan spela
ut kort p det juridiska spelbordet som uppenbarligen talar till frskringskassans frdel.
Uppgifter som talar till frskringskassans frdel ska frskringskassan sjlv beropa, det r
myndigheten som har beropandebrdan fr sdana uppgifter.

Som ombud har man ocks den kanske inte alltid s ltta uppgiften att frska finna argument
mot sin huvudman i syfte att frekomma motpartens, allts frskringskassans,
angreppspunkter framver i processen. Bara i enklare rutinfall kan man slppa den strategin.

I och med att det r frgan om sjukfrmner s str ekonomiskt sett oerhrt mycket p spel fr
din huvudman. Du gr drfr mycket klokt i att arbeta metodiskt och systematiskt bearbeta de
juridiska rttskllorna, samt att iaktta en god retorisk upplggning av talan i domstolen, fr att
tillvarata huvudmannens intressen.

Det finns ingen anledning dock att tveka att processa mot frskringskassan, deras jurister r
trots allt bara mnniskor precis som du sjlv, och genom denna handboken kommer du relativt
snabbt att hamna p samma kunskapsniv som de, om inte rent av ver den eftersom boken
berr en del medicinska parametrar som r aktuella i sjukskrivningsprocessen, nmligen
frskringsmedicin.

De juridiska auktoritetskllorna r ett retoriskt topos, en klla att sa juridiska argument ur.
Sedan gller det att omstta dessa p ett retoriskt lmpligt stt. Det finns inga
universallsningar p alla frgor i retorik, men det finns ngra grundlggande saker att tnka p
nr man processar fr en enskild mot en verlgsen myndighet. Hur de retorikiska modellerna
bst anvnds framgr av 11.2 nedan och vad man som ombud har att tnka p gllande
bevisningen framgr av 11.3 nedan!



97
5.4 Kraven fr rtt till sjukfrmner
5.4.1 Kraven fr rtt till sjukpenning
Sjukpenning utges frn dag 1-914 (frn dag 15 fr de som kan f sjukln av en arbetsgivare),
och i extrema fall ven efter dag 914.

Fr rtt till sjukpenning gller:

att man r frskrad enligt 3-6 kap socialfrskringsbalken
96
,

att den frskrade har en sjukdom som stter ned arbetsfrmgan (frskringen r en
renodlad sjukfrskring sedan 1997, ven om sjukdomsbegreppet har vidgats, senast
genom regeringsrttens vgledande domar i R 2009 ref. 102 I och II),

att man har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) faststlld (se 25 kap 2-3, 5-7, 9,
16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9 socialfrskringsbalken
97
samt 25 kap 4 , 26 kap
2, 4-7, 9, 11-16, 19-31 socialfrskringsbalken samt 4 kap 2 lagen om infrande
av socialfrskringsbalken
98
, se rubriken 5.10.2 nedan),

att den frskrades arbetsfrmga, dvs. den fysiska, psykiska eller sociala frmgan
trots sjukdom mtt mot produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden (se
5.7.3.2 nedan), bedms vara nedsatt med minst en fjrdedel (att arbetsfrmgan ska
vara nedsatt med minst 25 % framgr av 27 kap 2-3 socialfrskringsbalken och
tidsgrnserna fr vidgning av bedmningen framgr av tidsgrnserna i 27 kap 45-49
samma balk
99
, se 5.10.3 nedan),

att man har rtt att bli betraktad som icke arbetsfrmgen s lnge man vntar p ett
skyddat arbete om man bedmts ha arbetsfrmga i ett sdant arbete varvid funktionen
mts mot produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden (se 5.7.3.3 nedan),
samt

att man inte trffas av 87-dagarskarensen under en ramtid p 450 dagar (karensen p
tre mnader under ramtiden p 15 mnader), (enligt tidsgrnserna i 27 kap 11
100
eller i 27 kap 21 socialfrskringsbalken
101
, se rubriken
5.10.7 nedan).

Brister det i ngot av dessa krav finns ingen rtt till sjukpenning.

Man kan allts nekas sjukpenning trots att man anses ha nedsatt arbetsfrmga, antingen pga.
att man saknar en SGI, eller pga. att man frbrukat antalet dagar fr rtt till sjukpenning.

96
Motsvarar till strsta delen numera upphvda socialfrskringslagen (1999:799).
97
98
Motsvarar numera upphvda 3 kap 55 e lagen om allmn frskring.
99
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 lagen frsta till sjtte styckena om allmn frskring.
100
Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 a andra stycket lagen om allmn frskring.
101
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 tredje stycket lagen om allmn frskring.


98
Detta betyder allts att det finns tv tidsaxlar som blir aktuella vid sjukpenning. Den ena
tidsaxeln innehller tidsgrnser fr tstramningar av de olika arbetsmarknader som
funktionsfrmgan ska mtas mot, den andra tidsaxeln innehller tidsgrnser fr sjlva
sjukpenningnivn (tex. tremnaderskarensen under ramtiden p femton mnader)

5.4.2 Kraven fr rtt till sjukersttning
Sjukersttning kan utges d sjukpenning inte kan utges, dock under de villkor som framgr
nedan.

Fr rtt till sjukersttning gller:

att man r frskrad enligt 3-6 kap socialfrskringsbalken
102
, vilket man r antingen fr
arbetsbaserade frmner (som tillsammans med SGI eller en antagandeinkomst ger
inkomstrelaterad sjukersttning) eller bosttningsbaserade frmner (vilket ven utan
SGI och antagandeinkomst ger rtt till sjukersttning men p garantiniv vilket man i en
del fall kan dryga ut med bostadstillgg),

att den frskrade har en sjukdom som stter ned arbetsfrmgan (frskringen r en
renodlad sjukfrskring sedan 1997, ven om sjukdomsbegreppet har vidgats, senast
genom regeringsrttens vgledande domar i R 2009 ref. 102 I och II),

att den frskrades arbetsfrmga, dvs. den fysiska, psykiska eller sociala frmgan
trots sjukdom mtt mot produktivitetskraven p arbetsmarknaden (se 5.7.3.2 nedan och
5.7.3.3 nedan), bedms vara stadigvarande nedsatt, med minst en fjrdedel i
frhllande till hela arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden (att
arbetsfrmgan r nedsatt med minst 25 % framgr av 33 kap 5-7
103
, se 5.11.2 nedan) (betrffande hela denna punkten; se ven
5.11.2.2 nedan), samt

att ytterligare rehabilitering bedms vara utsiktsls (se 5.11.2.2 nedan).

Brister det i ngot av dessa krav finns ingen rtt till sjukersttning.

5.5 Frskrad fr rtt till sjukfrmner
Sjukfrskringen r, precis som andra delar i socialfrskringen, uppdelad i dels
arbetsbaserade frmner, dels bosttningsbaserade frmner. Fr att man ska vara
sjukfrskrad gller i huvudsak frutsttningarna i 3-6 kap socialfrskringsbalken
104
.

102
103
Motsvarar numera upphvda 7 kap 1 frsta stycket lagen om allmn frskring.
104


99
5.6 Begreppet sjukdom
5.6.1 Sjukdom i lagens mening
vergripande gller fr all bedmning av arbetsfrmga enligt rehabiliteringskedjan vad som
str i 27 kap 2-3, 45-53 och 55 socialfrskringsbalken samt 4 kap 10 lagen om infrande
av socialfrskringsbalken. I 27 kap 2-3 socialfrskringsbalken
105
str det fljande:

En frskrad har rtt till sjukpenning vid sjukdom som stter ned hans eller hennes
arbetsfrmga med minst en fjrdedel.

Med sjukdom likstlls ett tillstnd av nedsatt arbetsfrmga som orsakats av
sjukdom fr vilken det lmnats sjukpenning, om tillstndet fortfarande kvarstr efter
det att sjukdomen upphrt.

Vid bedmningen av om den frskrade r sjuk ska det bortses frn
arbetsmarknadsmssiga, ekonomiska, sociala och liknande frhllanden.

Rtt till sjukpenning freligger drfr bara nr det r en sjukdom eller ett drmed jmstllt
medicinskt tillstnd som nedstter arbetsfrmgan. (prop. 1994/95:147, ss. 20 21).

Nyligen har tv vgledande domar frn regeringsrtten ytterligare preciserat vad som menas
med sjukdom, se R 2009 ref. 102 I och II!

5.6.2 Graviditet
En normal graviditet kan i princip inte betraktas som en sjukdom. Det r ett kroppstillstnd som
hr ihop med en normal livsprocess. Men en kvinna har dremot rtt till sjukpenning om hon r
eller blir sjuk under graviditetens gng och sjukdomen nedstter arbetsfrmgan med minst 25
%. Detta gller oavsett om sjukdomen beror p graviditeten eller om den inte har ngot
samband med denna. Det saknar drvid ocks betydelse hur lng tid som terstr till berknad
frlossning.

Ett ml i kammarrtten gllde en kvinna som sjukskrivits fr foglossning. Av det medicinska
underlaget framgick att hon mmade rejlt ver alla fogarna i bckenet. Hon hade stora
svrigheter att g och kunde knappt rra sig ver golvet. Hon kunde drfr inte klara av att
arbeta som sljare i en kldbutik. Kammarrtten ansg att den omstndigheten att en del
besvr beror p graviditet inte automatiskt utesluter rtt till sjukpenning. Med hnvisning till den
medicinska utredningen i mlet ansgs kvinnans besvr vara ett sdant onormalt kroppstillstnd
som inte hnger samman med den normala livsprocessen och som drfr br betecknas som
sjukdom. Se domen av Kammarrtten i Gteborg, ml nr 6714-2005 (pdf)!

Det finns anledning att bedma denna domens prejudikatvrde mycket restriktivt, vilket jag dock
inte avser utveckla hr och nu. Dremot har domen juridiskt sett stort vrde eftersom hela
kammarrtten var enig om domsklen och domslutet, dvs. inga skiljaktiga
kammarrttsledamter. Det indikerar en stark dom.

105
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 frsta stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


100
5.7 Begreppet arbetsfrmga
5.7.1 Olika begrepp hos olika aktrer vllar problem
Eftersom bedmningen av arbetsfrmgan inte diskuterats i lagstiftningen eller dess frarbeten,
finns det egentligen inte raka svar p vad som menas med arbetsfrmga, frutom nr den ska
mtas mot arbetet i en anstllning. Att hgsta instansen, regeringsrtten, nnu inte prvat i vart
fall avgrnsningen r hgst besynnerligt.

Det r inte sjukdomen i sig eller diagnoserna i sig som motiverar sjukskrivning utan i stllet
sjukdomens eller skadans konsekvenser fr funktions- och arbetsfrmgan.

Arbetsfrmga, anstllningsbarhet och produktivitet r tre begrepp som anvnds av
frskringskassan, arbetsfrmedlingen respektive arbetsgivare. Begreppen r egentligen inte
synonyma med varandra, och de skapar drfr ltt frvirring. Detta r ocks sklet till att en
person kan anses ha arbetsfrmga av frskringskassan, men inte vara tillrckligt frisk fr att
kunna st till arbetsmarknadens frfogande av arbetsfrmedlingens bedmning, dvs. hamna
mellan stolarna.

Det finns dock flera brande skl att gra avgrnsningen av arbetsfrmgan enligt det som
beskrivs under 5.7.2 - 5.7.3 nedan, vilket regeringsrtten ur rttskerhetssynpunkt borde ta
stllning till.

En frdjupad samverkan mellan frskringskassan och arbetsfrmedlingen har avsikten
att undvika sdana effekter som att den frskrade ska falla mellan stolarna, varfr man
inte helt kan avfrda att begreppen arbetsfrmga och anstllningsbarhet berr
varandra.

S lnge arbetsfrmgan bedms mot arbetsuppgifterna i en anstllning r
bedmningen av arbetsfrmgan inget strre problem. D mts arbetsfrmgan
individuellt mot prestationskraven p arbetsplatsen och efter 90 dagar ven efter
omplaceringsmjligheterna. Detta r ett starkt skl att utvidga synsttet ven i
bedmningen av arbetsfrmgan p den reguljra och skyddade arbetsmarknaden, i
avsaknad av tydliga och rttsskra vgledningar i lagtext och frarbeten.

I avsaknad av en tydlig lagreglering terstr egentligen bara att falla tillbaka p
resonemang som rr sig i grzonen mellan begreppen. Regeringsrtten borde prva
avgrnsningen p ngot stt fr att ge en fingervisning om bedmningen av
arbetsfrmga. Innan dess kan man p goda grunder sga att sjukfrskringen r och
frblir ptagligt rttsosker.

Det ovan sagda (frmst enligt 27 kap 48 socialfrskringsbalken
106
gllande
sjukpenning och 33 kap 10 socialfrskringsbalken
107
gllande sjukersttning) kan
emellertid inte lta sig gras utan individuella hnsyn till arbetsfrmgan efter
rehabiliteringstgrder. Drfr finns ocks bestmmelsen i 27 kap 50
108
.

106
107
108
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 sjunde stycket lagen om allmn frskring.


101
Bedmningen av arbetsfrmgan ovan ska vara individuell, detta har inte frndrats i
och med infrandet av rehabiliteringskedjan, eftersom tidigare motivuttalande inte detta
sammanhang inte ifrgasatts i prop. 2007/08:136 och d lagtexten fortfarande
freskriver att en individuell bedmning ska gras. Fortfarande talas det om den
frskrade frmga att arbeta i 27 kap 48 socialfrskringsbalken
109
gllande
sjukpenning och i 33 kap 10 socialfrskringsbalken
110
gllande sjukersttning.
Arbetsfrmga r inte ngot statiskt, objektivt pvisbart tillstnd, arbetsfrmga mste
bedmas i frhllande till ett visst arbete eller vissa arbetsuppgifter. (se prop. 1996/
97:28, sidan 14)

Bedmningen av arbetsfrmgan r allts en kontroversiell frga, bde juridiskt och medicinskt.
Och framfr allt: det r en bedmnings- och en argumentationsfrga.

P det teoretiska planet kan man allts argumentera fr att bedmningen av arbetsfrmgan
innebr att man bedmer den frskrades resurser trots sjukdom och vger dessa mot de
allmnna krav som arbetsmarknaden stller, antingen hela arbetsmarknaden eller delar av den.
I och med rehabiliteringskedjans infrande modifierades uttrycket normalt frekommande
arbete till den reguljra arbetsmarknaden, men eftersom srskilt anordnade arbeten finns
kvar vid bedmningen av arbetsfrmgan fr sjukpenning, kan man se en antydan till att en
skrpning inte var avsedd. Mjligen en retorisk inskrpning i handlggningen av rendena fr
att f handlggarna att ka p antalet avslag, men juridiskt torde det sakna betydelse vilket av
uttryck som anvnds i lagtexten. Reguljr r ocks bara en synonym fr normal. Vidare: saknar
man arbetsfrmga i skyddat arbete, s saknar man rimligen arbetsfrmga i ett normalt
frekommande arbete. Om en vidgning av arbetsmarknadsbegreppet verkligen avsgs, kan
man d ocks hvda att den som saknar arbetsfrmga i ett normalt frekommande arbete
ocks saknar arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden.

5.7.2 Bedmningen av arbetsfrmgan enligt lagen
Bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till sjukpenning innebr enligt resonemanget under
5.7.1 ovan att den frskrades funktion trots sjukdom mts mot kraven:

i det egna arbetet (27 kap 46-47 socialfrskringsbalken
111
: gller fr den som har
anstllning och inklusive karensdag och sjuklneperiod gller denna bedmning under
de sex frsta mnaderna av sjukskrivningen),

p den reguljra arbetsmarknaden (27 kap 48 socialfrskringsbalken
112
: gller frn
sjunde mnaden av sjukskrivningen fr den som har anstllning, och frn frsta
mnaden av sjukskrivningen fr den som saknar anstllning), samt

i annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr den frskrade (27 kap 48
113
: gller med samma tidsgrnser som den reguljra
arbetsmarknaden, men bedms man ha arbetsfrmga i ett skyddat arbete, anses man

109
110
111
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tredje och fjrde styckena lagen om allmn frskring.
112
113


102
sakna arbetsfrmga tills ett sdant skyddat arbete blir tillgngligt, men sjukpenning
kan vgras pga. att maximal sjukpenning tex. utgtt under ramtiden p 15 mnader,
och man fr d vnta till mnad 16 innan man kan f sjukpenning igen, om man allts
inte fr ett skyddat arbete under tiden, och hr r det skert att man fr behlla SGI
utan att man fr sjukpenning under tremnaderskarensen, dvs. om ett beslut frn
frskringskassan sger att man bedms ha arbetsfrmga endast i ett skyddat arbete
eller srskilt anordnat arbete som det ibland kallas).

Arbetsfrmgan vid bedmningen av rtten till sjukersttning tills vidare innebr att den
frskrades funktion trots sjukdom mts mot kraven:

p hela arbetsmarknaden (33 kap 10 socialfrskringsbalken
114
: vilket allts omfattar
bde den reguljra arbetsmarknaden och den skyddade arbetsmarknaden enligt de tv
sista punkterna i punktlistan fr sjukpenningbedmningen, dvs. man mter funktionen
mot bda typerna av arbetsmarknad, har man arbetsfrmga enbart i skyddat arbete,
har man ingen rtt till sjukersttning tills vidare).

Det ovan sagda betyder att arbetsmarknadens krav blir intressanta vid bedmningen av om en
tillrcklig arbetsfrmga finns att tillvarata. Fr de som sker sjukpenning gller detta frn dag
181 i sjukperioden fr anstllda och frn dag 1 i sjukperioden fr arbetslsa. Fr de som sker
sjukersttning gller detta gentemot hela arbetsmarknaden.

5.7.3 Produktivitetskraven p arbetsmarknaden
5.7.3.1 Ekonomisk eller medicinsk arbetsfrmga?
Det r frgan om en hypotetisk bedmningen av arbetsmarknadens krav. Men vilka
produktivitetskrav finns d p den reguljra arbetsmarknaden och vilka krav stller den
skyddade arbetsmarknaden? Detta r givetvis en bedmningsfrga, men det r mot dessa
arbetsmarknader som funktionsfrmgan trots sjukdom allts ofta ska stllas, man talar om en
sk. ekonomisk arbetsfrmga. Drav kommer frskringskassans passus: vi frgar inte hur sjuk
du r, vi frgar vad du kan gra trots sjukdom.

Det kan man utlsa direkt ur lagtextens formulering betrffande de som sker sjukpenning och
vars arbetsfrmga ska bedmas mot den reguljra arbetsmarknaden, i 27 kap 48
115
:

Frn och med den tidpunkt d den frskrade har haft nedsatt arbetsfrmga
under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns srskilda skl mot det eller det i
annat fall kan anses oskligt, beaktas om den frskrade har sdan frmga att
han eller hon kan frsrja sig sjlv genom
1. frvrvsarbete p den reguljra arbetsmarkanden i vrigt, eller
2. annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr honom eller henne.

Samma princip kan man utlsa i lagen betrffande de som sker sjukersttning och vars
arbetsfrmga ska bedmas mot bde den reguljra arbetsmarknaden och den skyddade

114
115


103
arbetsmarknaden, dvs. kort och gott hela arbetsmarknaden, i 33 kap 10
116
:

Nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r ska Frskringskassan beakta den
frskrades frmga att frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p
arbetsmarknaden.

I bda fallen r den juridiska nyckelformuleringen frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete. Det
lnar sig drfr sllan att rkna upp bara diagnoser och symtom och utifrn det rkna upp
allmnt knda verkningar av symtomen. Bedmningen ska enligt lagtexten vara individuell,
vilket framgr av ordvalet den frskrade. Samma symtom kan bde visa sig olika hos olika
individer och ven om de skulle visa sig p samma stt s har olika individer ej sllan olika
frutsttningar att klara arbete trots sjukdom. Detta gller srskilt om det finns en multipel
sjukdomsbild att ta hnsyn till.

Den ekonomiska och den medicinska arbetsfrmgan sammanfaller inte alltid (se 5.7.4 nedan),
men eftersom det r frgan om juridiska bedmningar torde tolkningen i frsta hand bygga p
formuleringen i de ovan angivna reglerna, varfr produktivitetskraven p arbetsmarknaden r
hgintressanta som juridiska tolkningsdata med avseende p begreppet arbetsfrmga.

Det r allts inte frgan om en fiktiv arbetsmarknad som ligger lngt ute i lagens yttersta kanter
som gller, ven om det frekommer sdana missuppfattningar, frmst kanske drfr att en del
handlggare p frskringskassan inte r riktigt vana vid att tolka de olika rekvisiten i
paragrafen. Vad man ska gra r helt enkelt att vga den frskrades funktion trots sjukdom
mot de allmnna och normala kraven som arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten,
stller. r det frgan om en eller par smrre begrnsningar fr man i regel avslag p anskan
om sjukersttning, srskilt om det finns tex. hjlpmedel att tillg fr att underltta arbete trots
funktionshindret.

Olika sjukdomar utgr ibland hinder i en typ av arbete, men inte i en annan typ av arbete. Det r
hr som den medicinska arbetsfrmgan kan sgas pverka bedmningen tillsammans med
bedmningen av den ekonomiska arbetsfrmgan. Tex. s r en person med smrtproblem
sllan arbetsfr i fysiska arbeten, men kan eventuellt sgas ha arbetsfrmga i ett
kontorsarbete, srskilt om arbetsplatsen anpassas. I s fall saknas rtt till sjukpenning och
sjukersttning, om en sdan bedmning framgr av sjukintyget.

Sjukfrmn

Den frskrades ska mtas mot
Sjukpenning

fysiska, psykiska och
sociala frmga trots sjukdom

produktivitetskraven i det
egna arbetet (om han eller
hon har en anstllning) fram
till dag 180 (dag 91-180 med
beaktande av
omplaceringsmjligheter), i
vrigt produktivitetskraven p
hela arbetsmarknaden.

116


104
Sjukersttning

fysiska, psykiska och
sociala frmga trots sjukdom

produktivitetskraven p
hela arbetsmarknaden,
inklusive den skyddade
arbetsmarknaden.

Obs! Social frmga ovan ska inte frvxlas med sociala frhllanden, som man frut tog
hnsyn till i bedmningen av arbetsfrmgan.

Bedmningen av arbetsfrmgan i det egna arbetet fr den som har en anstllning r givetvis
mycket lttare eftersom det d blir frgan om att stlla den frskades frmga mot hans eller
hennes egna arbetsuppgifter. Problemen uppkommer d det blir frgan om att bedma
arbetsfrmgan mot hela arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden.

Sedan infrandet av rehabiliteringskedjan har de srskilda hnsynen till yrke, utbildning, lder
och bostadsort slopats bde vid bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till sjukpenning och
fr rtten till sjukersttning. Numer gller att bedmningen ska gras mot hela
arbetsmarknaden. Beskrivningarna i Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005) av de
frskringsmedicinska lkarna Bengt Jrvholm och Christer Olofsson r drfr inte lngre lika
aktuella nu som d boken kom ut, utan man mste mta den frskrades funktion mot alla
generella krav p arbetsmarknaden. Vilka krav som arbetsmarknaden stller generellt framgr
dock av boken och kommer att tas upp hr tillsammans med ytterligare inslag i
produktivitetskraven. Detta bde p den reguljra och den skyddade arbetsmarknaden.

Nedan fljer ett axplock av de stndigt kade produktivitetskraven som man med fog kan sga
att den reguljra arbetsmarknaden normalt stller, och det r d dessa krav som
funktionsfrmgan trots sjukdom s som den beskrivit i den medicinska utredningen ska mtas
mot. Listan r bara exemplifierande, och allts inte uttmmande. Hittar du fler produktivitetskrav
som r av allmn karaktr s kan de ocks lggas till grund fr bedmningen mot den reguljra
arbetsmarknaden. Sammanstllningen r bara tnkt som en idspruta att argumentera utifrn,
om du anser att du inte klara av arbete p arbetsmarknaden (se 5.7.3.2 nedan), inklusive den
skyddade arbetsmarknaden (se 5.7.3.3 nedan).

5.7.3.2 Produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden
Klarar man inte dessa produktivitetskrav kan man anses sakna arbetsfrmga p den reguljra
arbetsmarknaden och d freligger rtt till sjukpenning, om vriga villkor fr rtten till
sjukpenning r uppfyllda, se 5.4.1 ovan!

Angende annat lmpligt arbete som det uttrycks i lagtexten s gller detta allts
numer bara sjukpenning och enbart bedmningen av arbetsfrmgan, inte rtten
till ersttningen i sig om man uppntt taket i antalet ersttningsdagar: Nr det
gller sysselsttning som anordnas srskilt fr personer med nedsatt
arbetsfrmga krvs det dremot att den frskrade faktiskt erbjuds ett sdant
skyddat arbete fr att han eller hon inte lngre skall ha rtt till ersttning frn
frskringen. (se prop. 1996/ 97:28) Det betyder att nr karensen p tre mnader
r ver, kan man p nytt f sjukpenning s lngre man bedms ha arbetsfrmga
bara i ett skyddat arbete.



105
Patientens funktionsfrmga mts mot hela den nationella arbetsmarknaden, inklusive
skyddade arbeten, eftersom de skliga hnsynstagandena till bostadsort slopats. Med hela
arbetsmarknaden avses samtliga typer av arbeten inom alla branscher, eftersom man ven har
slopat de skliga hnsynstagandena till yrke och utbildning. Det ska dock vara normala arbeten,
inte udda arbeten, se prop. 2007/08:136, s. 67! Eftersom detta motivuttalande gller hela den
reguljra arbetsmarknaden, fr den betydelse bde fr bedmningen av arbetsfrmgan vid
sjukpenning och sjukersttning, ven om formuleringen bara terfinns under avsnittet om
sjukpenning i frarbetet. Arbetsfrmgan bedms dock nedsatt till dess att ett skyddat arbete
blir tillgngligt, om det r frgan om bedmning av rtten till sjukpenning. Men man riskerar d
att st utan sjukpenning i tre mnader under ramtiden p femton mnader, innan ny ersttning
blir utbetald.

I en anskan om sjukpenning eller sjukersttning, i en begran om omprvning eller i ett
verklagande r det drfr lnlst att gna sig t lnga upprkningar p arbeten som man inte
klarar av. Det som beslutsfattare och domstol r ute efter r mtningen mot arbetsmarknadens
krav i generell mening. Nr det gller den reguljra arbetsmarknaden, vilka krav brukar vara
vanligast i tex. platsannonser?

Speciellt vid smrtproblematik och psykiska diagnoser r det viktigt att tydligt skilja symtomen
frn normala fenomen som friska mnniskor ha trots att de arbetar. En del av kraven klarar
nstan vemsomhelst, men om man har en sjukdom som ger begrnsningar i ngra eller flertalet
av dessa avseenden, kan man argumentera fr att man anses sakna arbetsfrmga p den
reguljra arbetsmarknaden.

5.7.3.2.1 Fysisk rrlighet
Det r framfr allt i fysiskt tunga arbeten som man frvntas kunna rra sig mycket.

Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den
reguljra arbetsmarknadens krav p fysisk rrlighet.

Byggjobbare och dykare, brandmn mfl. som har fysiskt tunga eller krvande
arbeten innebr en stor avgrnsning fr de som tex. lider av smrtproblematik och
trtthetssyndrom.

5.7.3.2.2 Initiativfrmga
Det r snarare regel n undantag numer att man som anstlld frvntas vara ambitis och ta
egna initiativ. Det finns d i vissa fall ett samband med frmgan att arbeta sjlvstndigt, och ta
ansvar fr att arbetsuppgifterna verkligen blir utfrda.

Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den
reguljra arbetsmarknadens krav p initiativfrmga.

Det frekommer ej sllan att arbetsgivare frutstter att man som arbetstagare tar
ansvar och kan ta initiativ. Detta produktionskrav har ocks samrre med frmgan
att arbeta sjlvstndigt.



106
5.7.3.2.3 Koncentrationsfrmga
Koncentrationsfrmga, i vart fall lngre koncentration, r numer snarare regel n undantag.
Det finns givetvis ett samspel mellan ena sidan koncentrationsfrmga och andra sidan
simultankapacitet, frmgan att lra sig nya saker och att, utan att blir stressad av det, snabbt
kunna stlla om till nya arbetsuppgifter.

Det r p dagens arbetsmarknad mycket vanligt att arbetsgivare frutstter att man kan hlla
mnga bollar i luften samtidigt, rent av i de enklare jobben.

reguljra arbetsmarknadens krav p koncentrationsfrmga.

Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr ibland utgra hinder fr
personer som tex. lider av smrtproblematik och trtthetssyndrom.

5.7.3.2.4 Stresstlighet
Arbetsmarknaden blir allt mer slimmad, kade volymkrav gr att kravet p stresstlighet r
betydligt hgre i dag n fr ett par decennier sen. ven hr gr sig kravet p simultankapacitet
pmint.

reguljra arbetsmarknadens krav p stresstlighet.

Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr ibland utgra hinder fr
personer som tex. lider av smrtproblematik och trtthetssyndrom.

5.7.3.2.5 Ltt fr att lra sig nya saker
Sveriges arbetsmarknad har ocks genomgtt radikala frndringar, frn att ha varit en
industrination fram till slutet av 1900-talet s har vi numer ftt ett strre inslag av
kunskapssamhlle. Det stller krav p frmgan att stndigt lra sig nya saker.

Det betyder ocks att man som arbetstagare p den reguljra arbetsmarknaden frvntas klara
av snabba omstllningar till nya arbetsuppgifter.

reguljra arbetsmarknadens krav p frmgan att lra sig nya saker.

Det r ett fundamentalt krav numer att man snabbt kan stlla om till nya
arbetsuppgifter och lra sig nya saker. Industri krver ocks i hgre utstrckning
numer att man har kompetens inom tex. it-arbete eller kompetens av annan
karaktr fr produktionen.



107
5.7.3.2.6 Socialt samspel
Frmgan att kunna samspela socialt p en arbetsplats r ett fundamentalt krav, man talar ofta
om kravet p social kompetens. Det kan sgas innefatta frmgan att kunna samarbeta, och
detta med olika slags kolleger, samt ven kunna hantera kolleger som personkemin kanske inte
alltid stmmer verens med. Vidare kan det sociala samspelet, frmst i samarbetssituationer,
sgas innefatta frmgan till kommunikativt beteende, inte strategiskt. En tredje faktor r
ntverkande, ngot som framfr allt kan vara svrt fr den som varit lngtidssjuk, eftersom man
d ej sllan tappat fstet i sina tidigare sociala ntverk.

Arbetsfrmgan innebr bla. att den sociala frmgan trots sjukdom ska mtas mot den
reguljra arbetsmarknadens krav p frmgan att kunna samspela socialt med kolleger.

Kravet p socialt samspel utgr ej sllan hinder fr tex. personer med social fobi,
adhd, add, aspergers syndrom och autistiska personer, lt vara att de andra
sidan ofta har ltt att lra nya saker, men problemet att interagera socialt torde
utgra ett avgrande hinder fr intrde p den reguljra arbetsmarknaden, och
drmed ocks att de torde sakna arbetsfrmga p denna typen av
arbetsmarknad.

5.7.3.2.7 Lg frnvaro
Punktlighet och hg nrvaro r numer sjlvklara krav p arbetsmarknaden. Hg frnvaro ger
kade kostnader i form av sjukln och vikarieln, dvs. tv lner fr samma arbete som ska
utfras. Frsenade ankomster skapar ej sllan problem fr arbetsgivare som d mste hlla sig
med jour- eller poolpersonal som kan ta ver arbetsuppgifter som tex. en odrinarie anstlld
annars skulle utfra. Arbetsgivare frvntar sig allts en mycket hg nrvaro samtidigt som man
frvntar sig att frnvaron r s frutsgbar som mjligt, dvs. planerad frnvaro r att fredra
framfr oplanerad.

Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska, psykiska och sociala frmgan trots sjukdom
ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p lg frnvaro som helst ska vara s
frutsgbar som mjligt.

Personer med hg och ofta terkommande korttidsfrnvaro r inte srskilt
attraktiva p den reguljra arbetsmarknaden. Visserligen finns det hgriskskydd
(se 5.7.3.4 nedan) som till en del kan rda bot p kostnadsproblematiken, men
oberkneligheten i ofta upprepad sjukfrnvaro kan f andra fljder n bara kade
kostnader. I vissa arbeten r det kanske frgan om personligt bearbetade
kundkontakter, och d hjlper det fga med hgkostnadsskyddande ekonomiska
bidrag frn frskringskassan.

5.7.3.3 Produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden
Klarar man inte produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden, se 5.7.3.2 ovan, och
inte heller produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden, freligger rtt till
sjukersttning, om vriga villkor fr rtten till sjukersttning r uppfyllda, se 5.4.2 ovan!


108
P den skyddade arbetsmarknaden r trskeln betydligt lgre, eller det r tnkt att den ska vara
det i vart fall. En tjnsteman sa fr ett par r sedan att numer mste man vara frisk fr att f ett
arbete p Samhall. Det ligger ngot i det, men nd s rknas Samhallsarbete till den skyddade
arbetsmarknaden, s det finns givetvis en stor risk att patienten bedms klara ett skyddad
arbete och nd hamnar i ett arbete dr man stller samma krav som ute p den reguljra
arbetsmarknaden.

Icke desto mindre r det bra att resonera kring hur den skyddade arbetsmarknaden r tnkt att
fungera, dvs. vilka produktivitetskrav denna arbetsmarknaden har, om man vill argumentera mot
frskringskassans pstende att man skulle ha arbetsfrmga i ett skyddat arbete.

Hur r det d med den skyddade arbetsmarknaden? r den verkligen totalt kravls? Nej,
definitivt inte, ven om kraven r lgre n p den reguljra arbetsmarknaden.

Samma argumentationsprincip gller som vid den reguljra arbetsmarknaden. Vilka av
ovanstende krav stller den skyddade arbetsmarknaden?

5.7.3.3.1 Fysisk rrlighet
Det finns arbeten ven p den skyddade arbetsmarknaden som stller krav p fysisk rrlighet,
tex. skyddade arbeten inom en del kommuner ssom stdjobb, skogsrjning i lugnt tempo fr
att bara nmna ngra.

Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den
skyddade arbetsmarknadens krav p fysisk rrlighet.

ven enklare stdjobb och skogsrjning kan utgra svrigheter fr personer med
smrtor och trtthet att klara av fysisk rrlighet. Det r viktigt att utreda vilka
anpassningar som r mjliga fr att den sjukskrivne ska kunna arbeta trots sitt
funktionshinder.

5.7.3.3.2 Initiativfrmga
Detta kravet frekommer i liten skala p den skyddade arbetsmarknaden, men det r ett krav
som r ltt att efterge, och torde drfr inte utgra ngot avgrande hinder.

skyddade arbetsmarknadens krav p initiativfrmga.

5.7.3.3.3 Koncentrationsfrmga
Koncentrationsfrmga, i vart fall lngre koncentration, r ett krav som till stor del kan efterges
p den skyddade arbetsmarknaden och detta kravet torde drfr inte utgra ngot avgrande
hinder mot intrde i skyddat arbete. Detta mste sgas med viss reservation med tanke p
kravet att lra sig nya saker. En person som har s pass svrt att lra sig nya saker, kan inte
heller komma i frga i detta avseende p den skyddade arbetsmarknaden.


109
skyddade arbetsmarknadens krav p koncentrationsfrmga.

Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr dock ibland utgra hinder
fr personer som tex. lider av utdragna smrtproblem och trtthetssyndrom.

5.7.3.3.4 Stresstlighet
Tyvrr frekommer det p en del hll att ven skyddade arbeten innebr ett visst mtt av
volymkrav, srskilt inom Samhall. Detta krav gr dock ibland att efterge p den skyddade
arbetsmarknaden.

skyddade arbetsmarknadens krav p stresstlighet.

Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr dock ibland utgra hinder
fr personer som tex. lider av utdragna smrtproblem och trtthetssyndrom.

5.7.3.3.5 Ltt fr att lra sig nya saker
En person som har svrt att lra sig nya saker kan tyvrr ofta anses vara ointressant fr den
skyddade arbetsmarknaden, eftersom denna frmgan r fundamental ven fr de enklaste
arbetsuppgifterna.

Kraven p snabba omstllningar i arbetet torde dock inte frekomma i ngon betydande
omfattning p den skyddade arbetsmarknaden.

skyddade arbetsmarknadens krav p frmgan att lra sig nya saker.

5.7.3.3.6 Socialt samspel
En del personer framfr allt med adhd, add, aspergers syndrom och autistism kan ibland vara
knsliga och rent av verknsliga. Personer med sdan problematik hr egentligen inte ens
hemma p den skyddade arbetsmarknaden, om de inte sjlva har insikt om problemen och d
vill arbeta, i vart fall p halvtid.

Arbetsfrmgan innebr bla. att den sociala frmgan trots sjukdom ska mtas mot den
skyddade arbetsmarknadens krav p frmgan att kunna samspela socialt med kolleger.

Kravet p socialt samspel p den skyddade arbetsmarknaden utgr ibland hinder
fr tex. personer med adhd, add, aspergers syndrom och autistiska personer, lt
vara att de andra sidan ofta har ltt att lra nya saker, men problemet att
interagera socialt torde utgra ett avgrande hinder fr intrde p den reguljra
arbetsmarknaden, och drmed ocks att de torde sakna arbetsfrmga p denna
typen av arbetsmarknad.


110
5.7.3.3.7 Lg frnvaro
Punktlighet och ngorlunda frekvent nrvaro r sjlvklara krav ocks p strre delen av den
skyddade arbetsmarknaden. ven en arbetsgivare som anstller en person i en skyddad
anstllning har kostnader och frvntningar, ven om dessa r avsedda att vara lgre n p
den normala arbetsmarknaden.

Ett stt att kringg hg sjukfrnvaro som ju betraktas som oplanerad frnvaro r att utnyttja
mjligheterna till hgkostnadsskydd. Hgkostnadsskyddet rder dock bara bot p
kostnadsproblemet som har med sjukfrnvaron att gra, men oberkneligheten i ofta upprepad
sjukfrnvaro kan f andra fljder n bara kade kostnader fr den oplanerade frnvaron. I vissa
arbeten r det kanske frgan om tex. personligt bearbetade kundkontakter, och d hjlper det
fga med hgkostnadsskyddande ekonomiska bidrag frn frskringskassan

Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska, psykiska och sociala frmgan trots sjukdom
ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p lg frnvaro som helst ska vara s
frutsgbar som mjligt.

5.7.3.4 Hgriskskydd
Hgriskskyddet finns i tv former, nmligen

allmnt hgriskskydd enligt 27 kap 39 socialfrskringsbalken
117
och 6 andra
stycket lagen om sjukln, samt

srskild hgriskskydd enligt 27 kap 40 44 socialfrskringsbalken
118
och 13 16
lagen om sjukln.

Det allmnna hgriskskyddet skyddar frmst den frskrade mot fr mnga karensdagar nr
man uppntt tio karensdagar under en och samma ettrsperiod, fr den med anstllning gller
taket tio karensdagar per arbetsgivare:

Om den frskrade gtt miste om sjukpenning till fljd av bestmmelsen i 27 fr
sammanlagt tio dagar under de senaste tolv mnaderna, kan sjukpenning lmnas
ven fr dag som avses i 27 (allmnt hgriskskydd). (27 kap 39
119
och 6 andra stycket lagen om sjukln)

Det srskilda hgriskskyddet skyddar den frskrade mot fr mnga karensdagar enligt en i
frvg inlmnad anskan samt att arbetsgivare erstts fr kostnader fr sjuklnen under den
tolvmnadersperiod beslutet avser. Detta framgr av 27 kap 40 socialfrskringsbalken
120
och
13 16 lagen om sjukln.

117
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 nionde stycket lagen om allmn frskring.
118
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 b lagen om allmn frskring.
119
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 nionde stycket lagen om allmn frskring.
120
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 b lagen om allmn frskring.


111
5.7.4 Sjukintyget
Lkarens frmst uppgift i samband med intygsskrivande r att beskriva den arbetsofrmga
som orsakas av sjukdom. Om man bedmer att patienten inte kommer att tillfriskna helt ska
arbetsfrmgan bedmas utifrn den reguljra arbetsmarknaden.
121

Nedsttningen av arbetsfrmga kan beskrivas p olika stt. Ur ett medicinskt perspektiv ter
det sig oftast naturligt att se nedsttningen som en ofrmga att genomfra de arbetsuppgifter
som normalt frvntas av personen i frga. Nedsttningen kan vara beroende av fysiska eller
psykiska frhllanden. Ett alternativt synstt r att betrakta patientens frmga att frsrja sig
genom sitt arbete, dvs. en ekonomiskt arbetsfrmga. Om patientens arbetsgivare accepterar
en lgre prestationsfrmga och fortstter att betala ut ln s r ju patientens ekonomiska
arbetsfrmga ofrndrad, trots att den fysiska och psykiska frmgan kan ha minskat
avsevrt. I det sistnmnda fallet blir dock rendet sllan aktuellt fr sjukskrivning. Samtidigt kan
ett omvnt frhllande glla. Patientens fysiska och psykiska frmga r ofrndrad, men
arbetets krav kar s att patientens frmga inte motsvarar det arbetsgivaren frvntar sig. I
dessa fall borde naturligtvis sjukskrivning ibland kunna aktualiseras, men det r inte fljsamt
med lagstiftningen, eftersom patientens frmga inte frsmrats pga. sjukdom utan pga. kade
krav i arbetet.
122

Betydligt knepigare blir det om patienten redan har en sjukdom, men klarat arbetet fram till
dess att kraven kar. Gr sjukdomen att patienten inte klarar de kande kraven torde patienten
vara berttigad till sjukskrivning. Det r inte nrmare utforskat hur vanligt detta frhllande r,
men [det r sannolikt] att problemet ganska sllan framstlls som att arbetets krav faktiskt kat i
dessa sammanhang, utan intresset fokuseras sannolikt mer p patientens ofrmga.
123

Hr r allts det medicinska stdet fr sammankopplingen mellan ena sidan patientens
funktion trots sjukdom och andra sidan arbetsmarknadens produktivitetskrav. Det juridiska
stdet fr detta synsttet har redan beskrivits under 5.7.3.1 ovan!

5.7.5 Sjukskrivningarnas betydelse
5.7.5.1 Lngtidssjukskrivningar
Vad har man d som lkare att tnka p vid lngtidssjukskrivningar? Det r ngra
frgestllningar som vcks nr man ser att korttidssjukskrivningarna frlngs fortlpande:

Vilket medicinskt underlag finns det till sjukskrivningen? r det pga. sjukdom som
patienten r sjukskriven eller r det andra yttre faktorer som tagit verhand?

Finns det mjlighet att pverka situationen genom ytterligare medicinsk behandling eller
rehabilitering?

121
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 28!
122
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 29-30!
123
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 30!


112
Vad ska vara uppfyllt fr att sjukskrivningen ska avslutas? Hur ska den avslutas? Ska
den helt eller delvis verg i en sjukersttning?
124

Vartefter sjukskrivningen fortskrider minskar i regel de medicinska orsakerna till sjukskrivningen.
Som sjukskriven tappar man allt mer fstet p sin arbetsplats och detta srskilt om nya kolleger
tillkommit under rens gng. Chansen att f ett annat arbete minskar ocks, pga. den
stigmatisering som tyvrr rder bland arbetsgivarna vad gller lngtidssjuka.
125
Det blir allts ej
sllan allt mer sociala faktorer som ligger bakom sjukskrivningen.

I samhllsdebatten har kritiken mot lngtidssjukskrivningarna rasat flera r nu. Men r
lngtidssjukskrivning alltid felaktig ur patientens och samhllets synvinkel? Nej, definitivt inte.
Patienter med maligna sjukdomar, multipel skleros, reumatoid artrit r exempel p fall d
lngtidssjukskrivning ofta r motiverad. En del sjukdomsfall progredierar tyvrr konstant och s
smningom vergr kanske en deltidssjukskrivning till en heltidssjukskrivning eller i
sjukersttning. I extrema fall torde rentav resursbristen inom sjukvrden vara orsaken till
lngtidssjukskrivningarnas berttigande.
126

5.7.5.2 Deltidssjukskrivning
Deltidssjukskrivningar br i frstone ses som en del av rehabiliteringstgrder fr att lngre fram
terf hel arbetsfrmga.
127

5.7.5.3 Sjukskrivning som en del av behandlingen
Sjukskrivning kan i somliga fall anvndas som behandling av motsvarande tyngd som
medicinering, ibland kan det rentav vara att rekommendera, eftersom arbetsfrnvaro kan ha en
gynnsam pverkan p tillfrisknandet. Olika patienter med sjukdom av samma svrighetsgrad
kan uppleva sin arbetsofrmga helt olika. Dessutom kan lkarens och patientens uppfattningar
skilja sig r. Graden av sjuklighet avgr inte sjukskrivningsbehovet utan sjukdomen mste ses
i ett strre sammanhang med hnsyn till arbete, patientens personlighet och andra pverkande
faktorer (attityder hos patient och omgivning, frskringsvillkor osv.).
128

Det r i dessa fall ofta viktigt med tydliga mlsttningar om behandling och vad som ska glla
fr att sjukskrivningen ska kunna avslutas.
129

124
125
126
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 45-46!
127
128
129


113
5.7.5.4 Sjukskrivning vid smrta och trtthet
Smrta r mycket vanligt. Enligt en rapport frn Socialstyrelsen 1994 uppger
omkring 50 procent av befolkningen de haft problem med lngvarig smrta, varav
25 procent haft smrta av oknd genes. Av de tillfrgade uppger omkring 13
procent dessutom att smrtorna medfrt nedsatt funktion och endast 40 procent
har ftt en diagnos som frklarar orsaken till smrtorna. Smrta beskrivs av
International Association for the Study of Pain s hr: Smrta r en obehaglig
sensorisk och knslomssig upplevelse frenad med vvnadsskada eller hotande
vvnadskada eller beskriven i termer av sdan skada. Smrta r alltid subjektiv
och kan ven upptrda i frnvaro av vvnadsskada.
130

Med tanke p ett sdan beskrivning framstr det sjlvklart som oerhrt viktigt att i sin
redogrelse av arbetsofrmgan urskilja de smrtor i ens sjukdomsbild som r av sdan art att
det inte lngre kan uppfattas som en normal samhllsfreteelse.

Smrtproblematik hnger ofta samman med trtthet, vilket ytterligare frsmrar
arbetsfrmgan, eftersom smrtor ej sllan str smnrytmen. "Det saknas helt
objektiva metoder att mta trtthet utan man r helt hnvisad till patientens
beskrivning. Trtthet r mycket vanligt i befolkningen. I ett slumpmssigt urval av
vuxna svenskar i arbetsfr lder under 2000-2001 svarade cirka hlften att de ofta
knt sig trtta under de senaste 14 dagarna . Andelen hade kat sedan slutet av
1980-talet och var inte beroende p om man var yrkesverksam."
131

ven vid trtthet r det som synes oerhrt viktigt att srskilja symtom som beror p sjukdom
frn sdana besvr som normalt friska personer har.

Vid smrta och trtthet, srskilt vid oklar hrkomst och/eller utveckling, r fljande frgor viktiga
att reda ut innan man sjukskriver?

Pverkar smrtan eller trttheten arbetsfrmgan/produktiviteten?

Tolererar patientens arbete en variabel arbetsfrmga?

Kan smrtan eller trttheten frsmras av arbetet?

Vad ska glla fr att sjukskrivningen ska upphra?
132

Angende frsta punkten kan kort och gott fljande ppekas: P intyget vid sjukskrivning finns
plats fr att beskriva varfr patienten inte kan arbeta med sin sjukdom. Enligt [Bengt Jrvholm
och Christer Olofsson] r att enbart ange smrta och trtthet en otillrcklig beskrivning i de
flesta fall och man br ocks kunna frklara varfr smrtan och trttheten gr arbetet omjligt.
Mnga personer arbetar ju trots allt ven om de har smrta och trtthet, ibland t.o.m. med
relativt svr smrta.
133
Grnsdragningarna mellan vad som r sjukdom och vad inte r sjukdom
r mycket svra att beskriva vid bla. smrtproblematik. Smrta r dessutom subjektivt. Drfr r

130
131
132
133


114
beskrivningen av nedsatt arbetsfrmga, bde av lkaren i sjukintyget och av patienten i
anskan om sjukfrmn, mycket viktigare n vid sjukdomar som gr att diagnostisera med
objektiva mtmetoder.

Angende andra punkten kan man ppeka att patienter med smrta ofta har behov av att
kunna variera sin kroppsstllning, och patienter med trtthet behver gra avbrott fr vila m.m. I
vissa arbeten med god egenkontroll mter detta inget hinder. Dremot kan vissa arbeten vara
svra att klara med dessa symtom p grund av arbetets art, t.ex. arbeten som taxichauffr,
servitr och mnga andra arbeten med kundkontakter. Ibland kan arbetsgivarens negativa
instllning till att ta pauser vara ett hinder fr dessa patienter.
134
Denna punkten r ibland ett
hinder mot sjukfrmner fr smrta, men variabel arbetsfrmga r ngot som accepteras allt
mindre, mjligen kan detta godtas i de allt mer framvxande sociala fretagen dr ett stort
utrymme finns fr individuell anpassning av arbetsuppgifterna.

Tredje punkten r ett starkt skl fr fortsatt sjukskrivning. ven vid det frsta lkarbesket, och
d orsaken till smrtan och trttheten r oknd, kan man trots detta i de flesta fall bedma om
arbetet riskerar att frsmra tillstndet. Fr en lkare r det oetiskt att inte informera patienten
om att arbetet kan frsmra hlsan om man p goda grunder kan utg frn att s r fallet.
135

Vad gller fjrde punkten r det empiriskt sett vlknt att det r svrt att helt bota patienter med
utdragen smrta och trhhet. Ej sllan sjukskrivs dessa patienter med frhoppninge att
symtomen ska g ver spontant. Om de inte gr ver frekommer det ibland att bde
frskringskassa och lkare ska terg i arbete trots symtomen. Sett ur patientens synvinkel
kan man dock ha viss frstese fr att en del patienter inte vill medverka i en sdan tergng.
Patienten utgr givetvis redan vid sjukskrivningstillfllet frn att han eller hon ska terhmta sig
helt eller i vart fall i betydande grad innan man kan tvinga honom eller henne tillbaka i arbete.
Det r ju den signalen man snder ut genom sjukskrivningen. Om inte arbetet bedms kunna
skada patienten och patienten har en arbetsfrmga, varfr ska patienten d verhuvudtaget
sjukskrivas? Det finns sledes all anledning att noggrant fundera fre beslutet om att
verhuvudtaget sjukskriva p vad som ska glla fr att en sjukskrivning ska kunna avslutas.
Annars kan man orsaka en [lkarvrds- eller sjukvrdsorsakad] minskning av patientens
arbetsfrmga. Detta gller srskilt patienter med oklar smrta och trtthet dr man kan vnta
sig att att symtomen inte frsvinner trots behandling. En oklar diagnos medfr som regel lika
oskra behandlingsfrsk och risken fr misslyckande r stor.
136

5.8 Sjukdomar och sjukdomstillstnd som kan
innebra sjukskrivning
I detta sammanhanget hnvisas framfr allt till Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), av
frskringslkarna Bengt Jrvholm och Christer Olofsson. De gr en ngorlunda versiktlig
beskrivning om vad man br tnka p vid en del sjukdomar och liknande hlsotillstnd som kan
ge rtt till bde sjukpenning och i vissa (ibland verraskande) fall sjukersttning tills vidare enligt
dagens hrdare bedmningsgrunder, givetvis frutsatt att arbetsfrmgans nedsttning p
individniv getts en vlmotiverad beskrivning i sjukintyget. Hr r versikten ver de
sjukskrivningsgrunder som tas upp i boken:

134
135
136


115
Andningsorganens sjukdomar
137
, dvs.
astma,
kroniskt obstruktiv lungsjukdom,
rinit, och
luftvgsinfektioner.

Artros och artriter
138
, dvs.
atros,
reumatoid artrit, och
pelvospondylit.

Diabetes och skldkrtelsjukdomar.
139

Svrbedmda somatiska sjukdomar
140
, dvs.
fibromyalgi,
kroniskt trtthetssyndrom,
sjuka hus-syndrom,
elknslighet, och
tinnitus.

Graviditet och graviditetskomplikationer.
141

Hjrt- och krlsjukdomar
142
, dvs.
hypertoni,
ischemitisk hjrtsjukdom,
hjrtsvikt,
hjrtrytmrubbningar,
cerebrovaskulra sjukdomar, och
perifera krlsjukdomar.

Hudsjukdomar
143
, dvs.
eksem,
hudinfektioner,
urtikaria, och
psoriasis.

Neurologiska sjukdomar
144
, dvs.
multipel skleros,
migrn,
spnningshuvudvrk, och
epilepsi.

137
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 91 ff!
138
139
140
141
142
143
144


116
Obesitas.
145

Skador och olycksfall
146
, dvs.
frakturer eller repturer som krver kirurgiska ingrepp,
akut verbelastning av muskler och senor, och
kronisk verbelastning.

Besvr frn rrelseorganen
147
, dvs.
smrtor i lndryggen,
inflammationer i senor och muskelfsten,
rizopatier,
frozen shoulder,
smrta i axel, och
nervkompression i handleden.

Tumrsjukdomar.
148

Beroendetillstnd.
149

Psykiska tillstnd
150
, dvs.
medfdda strningar med debut fre yrkesverksam lder,
vanfrestllningssyndrom,
depression,
ngestsyndrom,
asteniska syndrom,
personlighetsstrningar,
akut stressreaktion,
utmattningssyndrom, och
somatoforma syndrom.

Sjukskrivning vid speciella frhllanden
151
, dvs.
nedsatt arbetsfrmga med stigande lder,
familjeproblem, anhrigs svra sjukdom eller omsorgsbehov,
vntetid till bedmning, behandling eller rehabilitering,
nerdragningar och omorganisationer,
sjukskrivning under arbetslshet, och
sjukskrivning fr att lsa arbetsrttsliga konflikter.

Ovanstende sjukdomar och symtom ska dessutom ses mot bakgrunden i Socialstyrelsens
frskringsmedicinska beslutsstd.

145
146
147
148
149
150
151


117
5.9 Sjukln
5.9.1 Sjukanmlan
Sjukanmlan grs hos arbetsgivaren enligt 8 frsta stycket lagen (1991:1047) om sjukln.
Frn sjunde dagen exklusive karensdagen, dvs. frn dag 8 i sjuklneperioden, krvs lkarintyg
enligt 8 andra stycket lagen (1991:1047) om sjukln. Fortstter sjukskrivningen utver
sjuklneperioden ska arbetsgivaren gra en anmlan hrom hos frskringskassan enligt 12
lagen (1991:1047) om sjukln. Arbetsgivare som struntar i denna anmlningsplikten kan straffas
med bter enligt 19 lagen (1991:1047) om sjukln. Motsvarande skyldighet att anmla en
arbetsskada, om sdan intrffat antingen genom olycka eller pverkan i arbetsmiljn, finns i 42
kap 10 socialfrskringsbalken
152
och btespfljden finns i 115 kap 3
153
.

5.9.2 Bedmningen av arbetsfrmgan
Bedmningen av arbetsfrmgan grs enligt 4 lagen (1991:1047) om sjukln, och srskilt
enligt paragrafens andra stycke:

Vid bedmande av om och i vilken utstrckning arbetsfrmgan r nedsatt skall
srskilt beaktas om arbetstagaren p grund av sjukdomen r helt eller delvis
frhindrad att utfra sitt vanliga eller drmed jmfrligt arbete.

Det innebr att arbetsfrmgan endast mts mot det egna arbetet eller arbete som kan jmfras
med detta.

5.9.3 Vilka lnefrmner ingr i berkningen av sjuklnen?
Sjuklnen ska motsvara den inkomstfrlust som uppkommer pga. att sjukdomen nedstter
arbetsfrmgan. Det r endast inkomstfrluster pga.arbetstidsminskningen till fljd av sjukdom
som ska kompenseras. Nedsttning av arbetsfrmgan som minskar arbetsintensiteten grundar
ingen rtt till sjukln ven om frvrvsinkomsten i samband med detta gr ned.
154

Avgrnsningen om vilka frmner som r sjuklnegrundande r mest reglerad i
arbetsdomstolens rttspraxis.

5.9.4 Hgriskskydd
Se 5.7.3.4 ovan!

152
Motsvarar numera upphvda 8 kap 1 andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring.
153
Motsvarar numera upphvda 8 kap 11 lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring.
154
Se prop. 1990/91:181, s. 72!


118
5.9.5 Sjuklnegaranti
Rtten till sjuklnegaranti regleras i 20 24 lagen (1991:1047) om sjukln. Frgan om rtten
till sjuklnegaranti blir aktuell om arbetsgivaren vgrar att betala ut sjukln. Man kan d vlja att
anska hos frskringskassan om sjuklnegaranti i avvaktan p att det blir kalrlagt om
arbetsgivaren r skyldig att betala sjukln eller inte. Frskringskassan intrder i arbetstagaren
rtt mot arbetsgivaren i den omfattning som sjuklnegarantin har utfallit. Beslut som gr
arbetstagaren emot i detta avseende kan verklagas som andra beslut av frskringskassan
enligt 28 lagen (1991:1047) om sjukln.

5.9.6 Tvist om rtten till sjukln
Tvister om rtten till sjukln r annars av civilrttslig karaktr, se 27 lagen (1991:1047) om
sjukln! Dessa frgor drivs eventuellt av fackfreningen fr de som r medlemmar dr.

5.10 Sjukpenning
5.10.1 Du som tnker begra sjukpenning
Har du en anstllning, r det arbetsgivaren som anmler sjukfallet till frskringskassan, se
5.9.1 ovan! Du som r arbetsls anmler sjukfallet direkt till frskringskassan, se 27 kap 17
155
!

Nr sjukfallet anmlts till frskringskassan startar utredningen om arbetsfrmgan.
Arbetsfrmgan bedms i frstone av din behandlande lkare. Denne skriver ett lkarintyg.
Bedmningen av arbetsfrmgan ingr inte lkarutbildningen och det r inte heller alla lkare
som har deltagit i de frskringsmedicinska kurserna som frskringskassan erbjudit. Av det
sklet r det ndvndigt att du tillsammans med din behandlande lkare noggrant gr igenom
vilka typer av arbetsuppgifter som du kan respektive inte kan klara av. Att enbart beskriva
diagnoserna eller symptomen r inte tillrckligt som underlag fr frskringskassan. Det r din
funktionsfrmga p individniv som avgr om du har rtt till sjukpenning eller inte.

Beskriv grna sjlv ocks med egna ord p vilket stt dina sjukdomar nedstter din
arbetsfrmga:

Om du r anstlld gller fr dag 1-14 att kravet fr rtt till sjukln r att du inte kan klara
av dina ordinarie arbetsuppgifter hos din arbetsgivare. Prvningen r dock inte
frvaltningsrttslig utan civilrttslig och prvas som en arbetsrttslig tvist i stllet fr ett
verklagande till frvaltningsrtten. Frst nr frskringskassan beslutar om rtten till
sjukpenning blir det frgan om ett frvaltningsrende vars avslag man kan verklaga till
frvaltningsrtten.

Om du r anstlld gller fr dag 15-90 att kravet fr rtt till sjukpenning att du inte kan
klara av dina ordinarie arbetsuppgifter hos din arbetsgivare.

155


119
Om du r anstlld gller fr dag 91-180 att kravet fr rtt till sjukpenning enligt
huvudregeln att du inte kan klara ngot alls av de arbetsuppgifter din arbetsgivare har
att erbjuda, inte ens efter en omplacering. Nr lkaren och du sjlv beskriver detta kan
det vara lmpligt att bena ut alla symtomen var fr sig och frklara p vilket stt de
yttrar sig och p vilket stt de sledes var fr sig eller tillsammans hindrar dig frn att
utfra andra arbetsuppgifter hos din arbetsgivare! Undantag gller fr det fall du lider av
allvarliga sjukdom som vissa tumrsjukdomar eller av livshotande sjukdom.

huvudregeln r att din arbetsfrmga bedms utifrn mjligheten att skaffa dig inkomst i
vilket som helst arbete p hela den reguljra arbetsmarknaden. Nr lkaren och du
sjlv beskriver detta kan det vara lmpligt att bena ut alla symtomen var fr sig och
frklara p vilket stt de yttrar sig och p vilket stt de sledes var fr sig eller
tillsammans hindrar dig frn att ta vilket som helst arbete ute p den reguljra
arbetsmarknaden! Ett undantag frn huvudregeln gller om det r stor sannolikhet fr
att du kan tervnda till din arbetsgivare senast dag 365 i sjukperioden. Observera
rekvisitet stor sannolikhet. Ett annat undantag frn huvudregeln r allvarliga sjukdomar
som vissa tumrsjukdomar och livshotande sjukdomar.

huvudregeln r att din arbetsfrmga bedms utifrn mjligheten att skaffa dig inkomst i
vilket som helst arbete p hela den reguljra arbetsmarknaden. Undantag gller fr en
del sjukdomar som i dagslget r svrt att gra grnsdragningar fr pga. regeringens
hoplappningslagstiftning.

Om du r arbetsls prvas arbetsfrmgan frn dag ett mot hela den reguljra
arbetsmarknaden utom om du deltar i arbetsfrmedlingens introduktionsprogram fr
lngtidssjuka. Se rubriken 5.13.1 nedan!

Tnk p att inte styra lkarens redogrelse. Relationen lkare-patient kan ltt medfra
att behandlande lkare kan mma fr sin patient och drfr skriva sin redogrelse p
ett osakligt stt. Lkarutltandet r ett bevismedel framfr allt vid ett verklagande, men
bevismedel som kommer frn en lkare som har en lng lkare-patient-relation kan ltt
urvattnas i bevisvrde. Drfr r det extra viktigt att var och en av er skriver en egen
redogrelse med egna ord, och hller er till saken.

Tnker du begra muntlig frhandling, ls ven under rubriken 11.2.2 nedan!

5.10.2 Sjukpenningrundande inkomst (SGI)
5.10.2.1 Betydelsen av en SGI
Utan en sjukpenninggrundande inkomst r det omjligt att f sjukpenning. Den
sjukpenninggrundande inkomsten faststlls enbart med frvntade arbetsinkomster som grund,
och inte enligt tidigare inkomster. Och inte heller enligt andra socialfrskringsfrmner som
tex. arbetslshetsersttning, eller aktivitetsstd. Reglerna om faststllande av
sjukpenninggrundande inkomst finns i 25 kap 2-3, 5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9


120
156
. Eftersom det r frgan om inkomster i frvrvsarbete, s kan SGI
inte grundas p tex. ersttning ur arbetslshetskassan eller aktivitetsstdet under
arbetslivsintroduktionen.

SGI ska omprvas i samband med beslut om att bevilja sjuk- eller aktivitetsersttningen, enligt
26 kap 4 och 7 socialfrskringsbalken
157
. Om man ftt sjuk- eller aktivitetsersttning p
begrnsad tid eller tills vidare, har man inte lngre rtt att behlla sin SGI. Det beror p att SGI
berknas p framtida inkomster, nrmare bestmt vad man frvntas att tjna under de
kommande sex mnaderna genom frmst frvrvsarbete, se 25 kap 3 andra stycket punkt 2
158
! S lnge man uppbr sjuk- eller aktivitetsersttning har man allts
ingen SGI. Dremot kan man tervinna sin gamla SGI som man hade fre omprvningen i
samband med att den frsta perioden av sjuk- eller aktivitetsersttning beviljades, se 26 kap 22
a socialfrskringsbalken
159
! Den regeln trdde i kraft 1 januari 2010, men r inte tillmplig fr
de som frlorat sin sjukersttning eller aktivitetsersttning fre den 31 december 2009, vilket
frmst gller de som frlorat sin sjukersttning eller aktivitetsersttning pga. avslag p anskan
om ersttning enligt vergngsreglerna eller anskan om sjukersttning tills vidare.

5.10.2.2 Hur skyddar du din SGI?
Den sjukpenninggrundande inkomsten skyddas i vissa fall, trots att man inte har ett arbete fr
vilket man frvntas ha en inkomst (sk. SGI-skydd). De frmsta reglerna om SGI-skydd finns i
25 kap 4 , 26 kap 2, 4-7, 9, 11-16, 19-31 socialfrskringsbalken samt 4 kap 2 lagen om
infrande av socialfrskringsbalken
160
. SGI-skyddet enligt 26 kap 11-13
161
frtydligas i frordningen (2000:1418) om tillmpningen av vissa
skyddsbestmmelser fr sjukpenninggrundande inkomst.

SGI-skydd intrder vanligtvis ven under frskringskassans utredningstid fr rtten till en SGI-
baserad sjukfrmn, men d endast under frutsttning att man inte sjlv utvar sdan
pverkan p handlggningstiden att den frlngs, jfr tex. 2004/05:SfU13, sid. 15. Detta torde
ocks frutstta att man anskt om frmnen i spass god tid att man inte drigenom sjlv
frhalar processen, allts att utredningstiden inte blir lngre pga. omstndigheter som den
frskrade kunnat pverka. Har man anskt tex. om sjukersttning mnaden innan anskan
avser, s fr man allts rkna med att SGI-skydd kan komma att saknas och man mste
drmed anmla sig p arbetsfrmedlingen i syfte att skydda SGI, ven under utredningstiden.

SGI-skyddet torde i dagslget upphra dagen efter att det frsta beslutet meddelats av
frskringskassan. Det fortstter i s fall allts inte under utredningstiden hos
omprvningsenheten och frvaltningsdomstolen. Istllet br man lmpligen skriva in sig hos
som arbetsskande hos arbetsfrmedlingen frsta vardagen efter man tagit del av det frsta
beslutet frn frskringskassan. Man kan skydda sin SGI genom att placera sig i
skandekategori 14 hos arbetsfrmedlingen, dvs. som arbetsskande men med frhinder.

156
157
Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 frsta stycket b lagen om allmn frskring.
158
Saknar uttrycklig motsvarighet i numera upphvda lagen om allmn frskring, men terfanns i 1
Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst.
159
Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 c lagen om allmn frskring.
160
Motsvarar numera upphvda 3 kap 55 e lagen om allmn frskring.
161
Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 tredje stycket 1-3 p lagen om allmn frskring.


121
Det har framkommit genom LO/TCO:s rttsskydd att frskringskassan har brjat
nollstlla SGI i de fall d skande av sjukpenning, aktivitets- eller sjukersttning
verklagar ett avslag. Detta med hnvisning till att den skande genom att
verklaga beslutet visat att han eller hon inte str till arbetsmarknadens frfogande.

Det r ytterst tveksamt med en sdan argumentationspunkt, eftersom den placerar
den frskrade i en ohllbar situation dr han eller hon mste vlja mellan att
verklaga och riskera att st helt utan inkomst eller att underlta att verklaga och
nd st utan inkomst. Mot frskringskassans spektakulra argumentation kan
man stlla upp fljande huvudprinciper vid en prejudikatprvning (detta rent
allmnt sagt d frskringskassans argumentation nnu inte kunna granskas
nrmare):

Vid en teleologisk tolkning av sjukfrskringsreglerna kan det inte rimligen
ansetts ha varit lagstiftarens intention att den frskrade ska riskera sin
ekonomiska situation bara fr att kunna utva sin rttighet att f ett beslut
verprvat.

Det kan ocks sgas vara s pass sttande fr rttsordningen att det r
orimligt att inte tillta skydd av SGI via arbetsfrmedlingen under
verklagandets gng.

5.10.2.3 Att skjuta upp anmlan p arbetsfrmedlingen
Fallet med de hemvndade svenska soldaterna frn utlandstjnstgring 2010 fr effekter p
reglerna om sjukpenninggrundande inkomst. Frn den 1 januari 2011 gller ett undantag fr
anmlan p arbetsfrmedlingen, fr att skydda sin SGI, om det skulle vara oskligt att krva en
anmlan som arbetsskande dr:

Fr en frskrad som avses i frsta stycket 1 lmnas kalenderdagsberknad
sjukpenning under de frsta 14 dagarna i en sjukperiod endast om den frskrade
r anmld som arbetsskande hos den offentliga arbetsfrmedlingen samt r
beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestmda
sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu freskrivits skulle framst som
oskligt, fr kalenderdagsberknad sjukpenning nd lmnas under de frsta 14
dagarna i sjukperioden. (Se 28 kap 6 tredje stycket socialfrskringsbalken!)

Frutsttningarna fr att skjuta upp anmlan p arbetsfrmedlingen r bla.

sjukdom, men ven

frutsttningarna fr laga frfall i 32 kap 8 rttegngsbalken,

r situationer d det kan finnas skl att skjuta upp en sdan anmlan fr att ha fortsatt SGI-
skydd.!
162

162
Se prop. 2010/11:1 (budgetpropositionen), utgiftsomrde 10, sid. 41-42!


122
Listan r inte uttmmande utan det fr avgras frn fall till fall vilka skl som kan komma att bli
laga frfall. Frgan lr frr eller senare ocks f viss uppmrksamhet i prejudikatutvecklingen p
sjukfrskringsomrdet.
163

Men det r viktigt att pongtera

dels att det kan antas att den frskrade skulle ha gjort en anmlan till
Arbetsfrmedlingen m.m. om denne inte varit frhindrad att gra en sdan,

dels att, fr att rtt till ersttning ska kunna freligga, anmlan till
Arbetsfrmedlingen m.m. ska gras s snart det r mjligt, efter det att det inte lngre
kan anses oskligt att gra en sdan anmlan.

S snart hindret undanrjts r man allts skyldig att anmla sig p arbetsfrmedlingen fr att ha
fortsatt SGI-skydd.
164

5.10.3 Utredningen av arbetsfrmgan
Sammanfattningsvis kan man sga att bedmningen av arbetsfrmgan vid begran om
sjukpenning numera r bde tidsbaserad (enligt rehabiliteringskedjans tidsgrnser i 27 kap 46-
49 socialfrskringsbalken
165
) och diagnosbaserad (enligt rekommendationerna i
Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd). Tnk p att Socialstyrelsens
frskringsmedicinska beslutsstd endast r rekommendationer och att lngre
sjukskrivningstider drfr kan tilltas innanfr tidsgrnserna i rehabiliteringskedjan (27 kap 46-
166
), om det finns srskilda skl fr det, och detta motiveras i
lkarintyget.

5.10.3.1 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan
5.10.3.1.1 Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd
Det frskringsmedicinska beslutsstdet frn Socialstyrelsen kan vara en bedmningsgrund
som begrnsar rtten till sjukpenning utver de under 5.10.3.1.2 nedan angivna tidsgrnserna i
rehabiliteringskedjan.

Dessa riktlinjer r diagnosbaserade men ska betraktas som rekommendationer. De r inte
absolut bindande. De gller i princip inte heller fr de sjukdomsfall som pgtt en lngre tid fre
publiceringen av riktlinjerna. S hr skriver Socialstyrelsen under frgor och svar:
Rekommendationerna r i frsta hand skrivna fr nya fall av sjukdom. Tanken r att ett snabbt
och bra agerande p en gng ska leda till snabbare tillfrisknande. Mnniskor som redan r
lngtidssjuka kan inte bedmas p samma stt.

163
164
165
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring.
166
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring.


123
5.10.3.1.2 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan
Dessa tidsgrnser ska dock inte frvxlas med de tidsgrnser som gller fr olika
sjukpenningniverna, ls om de tidsgrnserna under 5.10.7 nedan!

Den som har anstllning

Den som r arbetsls
Sjukdag 1 14 inkl.
karensdag, dvs.
rehabiliteringskedjans steg
1

Den frskrade har rtt till
sjukln enligt lagen (1991:1047)
om sjukln. Arbetsfrmgan
bedms i frsta hand enligt 4
andra stycket lagen (1991:1047)
om sjukln:

Vid bedmande av om
och i vilken utstrckning
arbetsfrmgan r
nedsatt skall srskilt
beaktas om arbetstagaren
p grund av sjukdomen r
helt eller delvis frhindrad
att utfra sitt vanliga eller
drmed jmfrligt arbete.

Arbetsfrmgan bedms
enligt rehabiliteringskedjans
steg 3 enligt 27 kap 48
167
:

Frn och med den
tidpunkt d den
frskrade har haft
nedsatt arbetsfrmga
under 180 dagar ska
dessutom, om det inte
finns srskilda skl mot
det eller det i annat fall
kan anses oskligt,
beaktas om den
frskrade har sdan
frmga att han eller
hon kan frsrja sig
sjlv genom
1. frvrvsarbete p
den reguljra
arbetsmarkanden i
vrigt, eller
2. annat lmpligt
arbete som r
tillgngligt fr
honom eller
henne.

Vid bedmningen
tillmpas 47 andra
stycket.

Rehabiliteringskedjans
avgrnsade bedmning av
arbetsfrmgan kommer
bara de till godo som har en
anstllning. Hela det frsta
ret under sjukskrivningen
finns det i varierande grad
anledning att bedma

167
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 femte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


124
arbetsfrmgan i frhllande
till den frskrades egen
anstllning, det andra
halvret r denna mjlighet
dock mycket snv. Fr den
som r arbetsls, eller bara
har mycket korta
tidsbegrnsade anstllningar
r lget annorlunda. Enligt
frarbetena bedms
arbetsfrmgan frn frsta
dagen i sjukperioden mot den
reguljra arbetsmarknaden,
se prop. 2007/08:136, sidan
101 i mitten, dvs.
motsvarande
rehabiliteringskedjans steg 3
fr de med anstllning, men
med den avvikelsen att
undantag fr!

Detta medfr att
bedmningen av
arbetsfrmgan trots
sjukdom redan i detta stadie
av kedjan r vidare n fr de
som har en anstllning. Den
prvas nu mot hela den
reguljra och nationella
arbetsmarknaden utan
hnsyn till lder, bostadsort,
utbildning och yrke. Detta
innebr att frskringskassan
vid sjukpenningbedmningen
stller sig den hypotetiska
frgan om den sjukskrivne
kan klara ngon typ av
arbete p den reguljra
arbetsmarknaden. Kan han
eller hon det dras
sjukpenningen in. Ingen
hnsyn ska numera tas till
lder, bosttningsort,
utbildning och tidigare arbete.



125
Bedmningen kan ocks
komma att gras utifrn
arbetsfrmga efter
rehabiliteringsinsatser enligt
27 kap 50
168
.

Sjukdag 15 90, dvs.
1

Arbetsfrmgan bedms enligt
enligt 27 kap 46
169
:

Vid bedmningen av om
arbetsfrmgan r
nedsatt ska det beaktas
om den frskrade p
grund av sjukdomen inte
kan utfra sitt vanliga
arbete eller annat lmpligt
arbete som arbetsgivaren
tillflligt erbjuder honom
eller henne.

Om den frskrade p
grund av sjukdomen
behver avst frn
frvrvsarbete under
minst en fjrdedel av sin
normala arbetstid en viss
dag, ska hans eller
hennes arbetsfrmga
anses nedsatt i minst
motsvarande grad den
dagen.

Detta innebr att bedmningen
av arbetsfrmgan trots
sjukdom grs i frhllande till
den frskrades vanliga arbete
eller i frhllande till annat
lmpligt arbete som
arbetsgivaren tillflligt erbjuder
oavsett sjukskrivningsgrad
(100%, 75%, 50% eller 25%).

168
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjunde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
169
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


126
Bedmningen kan ocks komma
att gras utifrn arbetsfrmga
efter rehabiliteringsinsatser
enligt 27 kap 50
170
.

Sjukdag 91 180, dvs.
2

enligt 27 kap 47
171
:

Frn och med den
tidpunkt d den
frskrade har haft
nedsatt arbetsfrmga
under 90 dagar ska det
ven beaktas om han
eller hon kan frsrja sig
efter en omplacering till
annat arbete hos
arbetsgivaren.

Bedmningen av
arbetsfrmgans
nedsttning ska gras i
frhllande till hgst ett
heltidsarbete.

Detta betyder att bedmningen
sjukdom nu vidgas till att avse
om den frskrade efter
medicinsk rehabilitering,
omplacering eller annan
arbetslivsinriktad rehabilitering
kan frsrja sig genom annat
arbete hos arbetsgivaren.

Om det bedms finnas en risk
att den sjukskrivne inte kommer
att kunna terg i arbete hos
arbetsgivaren fre den
faststllda tidsgrnsen vid 180
dagar br den frskrade
erbjudas std via
Arbetsfrmedlingen. Den
sjukskrivne har d fram till och
Se rehabiliteringskedjans
steg 3 nedan i spalten till
vnster!

170
171
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 fjrde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


127
med dag 180 i sjukperioden p
sig att, med std av
Arbetsfrmedlingen, ska nytt
arbete utan att rtten till
sjukpenning ifrgastts.

enligt 27 kap 50
172
.

3

enligt 27 kap 48
173
:

Frn och med den
tidpunkt d den
frskrade har haft
nedsatt arbetsfrmga
under 180 dagar ska
dessutom, om det inte
finns srskilda skl mot
det eller det i annat fall
kan anses oskligt,
beaktas om den
frskrade har sdan
frmga att han eller hon
kan frsrja sig sjlv
genom
1. frvrvsarbete p den
reguljra
arbetsmarkanden i
vrigt, eller
2. annat lmpligt arbete
som r tillgngligt fr
honom eller henne.

Vid bedmningen
tillmpas 47 andra
stycket.

Detta medfr att bedmningen
sjukdom nu vidgas betydligt.
Den prvas nu mot hela den
steg 3 i spalten till vnster!

172
173
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 femte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


128
reguljra och nationella
arbetsmarknaden utan hnsyn
till lder, bostadsort, utbildning
och yrke. Detta innebr att
frskringskassan vid
sjukpenningbedmningen stller
sig den hypotetiska frgan om
den sjukskrivne kan klara
ngon typ av arbete p den
reguljra arbetsmarknaden.
Kan han eller hon det dras
sjukpenningen in. Ingen hnsyn
ska numera tas till lder,
bosttningsort, utbildning och
tidigare arbete.

Undantag frn kravet att
bedmningen av
arbetsfrmgan trots sjukdom
grs mot hela arbetsmarknaden
lr bli frhllandevis sllsynta
eftersom bestmmelsen r
avsedd att tillmpas restriktivt.
Endast om den sjukskrivne vid
kassans bedmning med stor
sannolikhet kan antas kunna
terg i arbete hos
arbetsgivaren kan
sjukpenningen behllas, vilket
avser den som vntar p en
operation eller som nyligen
genomgtt en sdan som enligt
lkarvetenskapen bedms leda
till att arbetsfrmgan terstlls.
Likas kan undantaget i
sllsynta fall bli tillmpligt om det
med utgngspunkt frn det
frskringsmedicinska
beslutsstd som Socialstyrelsen
har utarbetat fr olika diagnoser
kan frvntas att den frskrade
kan terg i arbete hos
arbetsgivaren inom dag 181
365.



129
enligt 27 kap 50
174
.

4

Denna period utgr enligt
huvudregeln karenstid p 87
dagar under en ramtid av 450
dagar, under vilka man inte fr
sjukpenning trots att man saknar
arbetsfrmga.

Arbetsfrmgan bedms dock
fortfarande enligt
enligt 27 kap 49
175
:

Frn och med den
tidpunkt d den
frskrade har haft
nedsatt arbetsfrmga
under 365 dagar ska det,
om det inte kan anses
oskligt, alltid beaktas om
han eller hon har sdan
frmga som avses i 48
.

Vid bedmningen
tillmpas 47 andra
stycket.

Detta innebr att bedmningen
sjukdom nu ska gras utan
ngra som helst undantag som i
fregende steg i kedjan (dag
181 365), dvs. endast mot
hela den nationella reguljra
arbetsmarknaden, oavsett yrke.

Detta innebr ocks att
arbetsfrmgan trots sjukdom
mts mot varje normalt
frekommande arbete. Uttrycket

174
175
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjtte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


130
normalt frekommande arbete
har getts en vidgende tolkning,
och har rentav av vissa ansett
ftt en strre vidgning i och med
rehabiliteringskedjan, men
givetvis kan inte varje syssla
anses som ett vanligt
frekommande arbete. Att samla
tomburkar r inget vanligt
frekommande arbete och en
sjukskriven som gnar sig t
detta br drfr inte anses som
arbetsfrmgen enbart pga.
denna sysselsttning, detta
oavsett hur man klyver uttrycken
normalt frekommande arbete
och reguljr arbetsmarknad.

enligt 27 kap 50
176
.

Lgg mrke till att eftersom man
normalt bara fr sjukpenning
under 365 dagar (inklusive
karensdagen) under en ramtid
av 450 dagar, mste man nu
ocks anska om sk. frlngd
sjukpenning enligt 27 kap 21
socialfrskringsbalken och 110
kap 4 samma balk
177
. Se
5.10.7 nedan!

4

Arbetsfrmgan trots sjukdom
bedms enligt
enligt 27 kap 49
178

oavsett om man anskt om
frlngd sjukpenning eller inte.
SGI bevaras under
tremnaderskarensen utan
sjukpenning frutsatt att man
fortsatt bedms vara icke

176
177
178
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjtte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


131
arbetsfr i vrigt.
Lgg mrke till att om inget
avbrott i sjukperioden enligt 27
kap 32
179

frekommit, s intrder rtten till
sjukpenning igen efter karensen
p tre mnader enligt 27 kap 21
180
. Se
5.10.7 nedan!

Sjukdag 915 och framt,
dvs. rehabiliteringskedjan
kan anses som avslutad
utan att den frskrade
pvisat ngon
arbetsfrmga eller
rehabiliteringsbarhet

Rtten till sjukpenning upphr
helt efter drygt 2,5 rs
sjukskrivning, utom i extrema fall
d man kan f frlngd
sjukpenning. I stllet hnvisas
helt till varaktig sjukersttning
(som frr kallades
frtidspension).

Frgan om rtten till varaktig
sjukersttning kan dock prvas
tidigare under sjukperioden.

Nr man ansker om
sjukersttning bedms
arbetsfrmgan trots sjukdom i
stllet frmst enligt 33 kap 5-6
samt 10-11
181
:

En frskrad vars
arbetsfrmga r nedsatt
med minst en fjrdedel p
grund av sjukdom eller
annan nedsttning av den
fysiska eller psykiska
prestationsfrmgan och
som var frskrad vid
frskringsfallet har, enligt
nrmare bestmmelser i
denna underavdelning,
rtt till sjukersttning eller
aktivitetsersttning. (33
kap 5 frsta stycket
Se rehabiliteringskedjans slut
i spalten till vnster!

179
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 ttonde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
180
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tredje stycket frsta meningen lagen (1962:381) om allmn
frskring.
181
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket och 3 frsta stycket lagen (1962:381) om
allmn frskring.


132
182
)

Fr rtt till sjukersttning
krvs att arbetsfrmgan
kan anses stadigvarande
nedsatt och att tgrder
som avses i 27 kap. 6
samt i 2931 kap. inte
bedms kunna leda till att
den frskrade terfr
ngon arbetsfrmga. (33
kap 6
183
)

Nr det bedms hur
nedsatt arbetsfrmgan
r ska Frskringskassan
beakta den frskrades
frmga att frsrja sig
sjlv genom
frvrvsarbete p
arbetsmarknaden. (33 kap
10
184
)

Bedmningen enligt 10
ska gras efter samma
grunder oavsett p vilket
stt prestationsfrmgan
r nedsatt, och i
frhllande till ett
heltidsarbete. Med
inkomst av arbete likstlls
i sklig omfattning vrdet
av arbete med sktsel av
hemmet. (33 kap 11
185
)

Detta innebr att sjukersttning
beviljas endast om
arbetsfrmgan anses
stadigvarande nedsatt i alla
frekommande arbeten
(inklusive srskilt anordnade
arbeten som tex. Samhall) p

182
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket frsta meningen lagen om allmn frskring.
183
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket andra meningen lagen om allmn frskring.
184
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 3 frsta stycket frsta meningen lagen om allmn frskring.
185
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 3 frsta stycket andra och tredje meningarna lagen om allmn
frskring.


133
arbetsmarknaden, detta ven
efter rehabilitering, dvs. vidare
rehabiliteringsmjligheter ska
anses vara utsiktslsa. Ett stt
att bedma om vidare
rehabiliteringsmjligheter r
utsiktslsa r att resonera om
huruvida alla
rehabiliteringstgrder som r
rimliga har prvats? Om man
bedms kunna arbeta hos
Samhall efter rehabilitering,
finns inte lngre ngot lagstd
fr rtten till varaktig
sjukersttning. Enligt
lagfrarbetena ska det vara
frgan om irreversibla
sjukdomstillstnd och
bestmmelsen om rtten till icke
tidsbegrnsad sjukersttning r
avsedd att tillmpas restriktivt
och ingen hnsyn ska numera
tas till lder, bosttningsort,
utbildning och tidigare arbete.
Tidsbegrnsad sjukersttning
togs bort 2008-07-01 och numer
ges bara sjukersttning tills
vidare (jfr 33 kap 4
186
), men
det finns vergngsregler som
innebr att de med
tidsbegrnsad sjukersttning
och som har en
ersttningsperiod som upphr
2008-06-30 eller drefter kan
anska om frlngning om hgst
ytterligare 18 mnader enligt
ldre bedmningsgrunder, bla.
med hnsyn till lder,
bosttningsort, utbildning och
tidigare arbete, dock lngst tom.
2012-12-31.

186
Jfr i 7 kap. 1 fjrde stycket lagen om allmn frskring.


134
5.10.3.2 Utredningsunderlaget
5.10.3.2.1 Medicinsk dokumentation i rendet
5.10.3.2.1.1 Lkarintyg frn behandlande lkare
Lkarintyget r ett sk. bevismedel fr att styrka nedsatt arbetsfrmga. Det r drfr inte
lmpligt att du frsker styra innehllet i detta viktiga dokument. Vad som gller fr lkarintyget
sett ur lkarens prespektiv framgr av 5.3.1.5 ovan!

5.10.3.2.1.2 Second opinion av behandlande lkares bedmning
Rtten till second opinion regleras i 3 a tredje stycket hlso- och sjukvrdslagen (1982:763):
Landstinget skall ge en patient med livshotande eller srskilt allvarlig sjukdom eller skada
mjlighet att inom eller utom det egna landstinget f en frnyad medicinsk bedmning i det fall
vetenskap och beprvad erfarenhet inte ger entydig vgledning och det medicinska
stllningstagandet kan innebra srskilda risker fr patienten eller har stor betydelse fr dennes
framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den frnyade bedmningen kan
franleda. Regeln om second opinion innehller de fyra grundlggande frutsttningarna som
mste vara uppfyllda fr en dylik frnyad bedmning. Dessa frutsttningar preciseras nrmare
i frarbetena till hlso- och sjukvrdslagen (1982:763), nmligen i prop. 1998/99:4, ss. 46-48
samt, vad gller uttrycket framtida livskvalitet, ven prop. 1996/97:60 s. 60 f.

Att rekommendera kan ocks vara att via landstinget frska f en remiss till en sjukgymnast,
en arbetsterapeut eller en psykolog fr psykometriskt test. Genom det testet kartlggs dina
kognitiva frmgor som uttrttbarhet, minnesfunktion och koncentrationsfrmga.

Ibland skickas man till frskringsmedicinsk utredning. Det kan bli problem vid sdana
utredningar om sjukskrivningen gller diagnoser eller symtom som saknar sdana objektiva
diagnostiseringsmetoder som tex. laboratorieprover och rntgen, utan i stllet utreds genom
subjektiva fynd, tex. patientens egna berttelser. Det rr sig bla. om psykiska kommor och
smrtproblematik. Problemen kan bli nnu vrre om du d ocks har en handlggare p
frskringskassan som inte tror p dessa typerna av sjukdomar. Det finns tyvrr en och annan
handlggare som inte tror p dem. I s fall: byt handlggare genom att vnda dig till
kontorschefen. Du har rtt att byta handlggare och tom. byta Frskringskassekontor pga. att
du saknar frtroende fr din handlggare och i sistnmnda fall framfr allt pga. jvssituationer
som kan uppst, om du saknar frtroende fr din handlggare. Du ska d beropa
generalklausulen om jv enligt 11 frsta stycket 5 frvaltningslagen (1986:223): Den som
skall handlgga ett rende r jvig om det i vrigt finns ngon srskild omstndighet som r
gnad att rubba frtroendet till hans opartiskhet i rendet. Denna regeln, som ofta kallas
delikatessjv, tcker upp situationer dr ngon av de andra jvsgrunderna i paragrafen inte r
tillmpliga, men dr handlggarens opartiskhet nd kan ifrgasttas, tex. vnskap eller
ovnskap.



135
5.10.3.2.1.3 Frskringsmedicinsk rdgivare
Frskringsmedicinska rdgivare (FMR) r endast avsedda att fungera som std t
handlggaren, eftersom handlggaren saknar medicinsk kompetens. Generellt skulle man
kunna sga s att om frskringsmedicinske rdgivaren underknner sjukskrivningen s gr
handlggaren i princip det ocks. Men d och d hnder det att handlggaren underknner en
sjukskrivning ven d frskringsmedicinske rdgivaren inte underknt den. Det r d mycket
lmpligt att ha en aktiv lkare som behandlande lkare och som kan sammankalla parterna till
ett avstmningsmte. Om du har en anstllning kan frskringskassan dessutom vara skyldig
att ordna ett sdant mte fr att utreda rehabiliteringsmjligheterna. Detta enligt 110 kap 14 4
p socialfrskringsbalken
187
.

D de frskringsmedicinska rdgivarna ibland gr olika bedmningar, kan det vara vrt att f
rendet bedmt av en annan frskringsmedicinsk rdgivare ocks. Du har hr alltid rtt till
second opinion. Du kan ocks framfra egna nskeml om vilken frskringsmedicinska
rdgivare du vill ska gra denna frnyade bedmning.

5.10.3.2.2 Din egen beskrivning av arbetsofrmgan
Du kan frhoppningsvis hmta inspiration frn texten under 5.11.2.3.2 nedan.

5.10.4 Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen
Om du fr besked frn frskringskassan om avslag p anskan om sjukpenning, mste du, om
du saknar arbete, ta dig till Arbetsfrmedlingen senast vardagen efter det att du fick beskedet
och detta alldeles oavsett om du kommer att verklaga avslaget eller inte. Missar du detta, s
frlorar du din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och blir utan ersttning frn
frskringskassan nsta gng du blir sjuk. Du behver dock inte anmla dig hos
Arbetsfrmedlingen s lnge du uppbr dagersttning enligt beslut, allts inte fre det att
ersttningsperioden i ersttningsbeskedet lpt ut.

Detta gller inte om du r uppsagd frn din anstllning, eftersom det finns ett efterskydd p tre
mnader efter det att arbetet upphrt, dvs. i praktiken ofta nr anstllningen upphrt efter
uppsgningstiden, se 6 kap 8 socialfrskringsbalken
188
.

Lmnar du en lucka p en eller flera dagar mellan frskringskassans avslag och din anmlan
som arbetsskande p Arbetsfrmedlingen, s avbryter du drmed SGI-skyddet. Se 25 kap 2-3,
5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9 socialfrskringsbalken
189
. Arbetsfrmedlingen fr
inte neka dig inskrivning som arbetsskande. En annan sak r att du kanske saknar rtt till a-
kasseersttning, men den bedmningen gr inte Arbetsfrmedlingen utan a-kassan sjlv.

Det finns dock ngra undantag frn att omedelbart anmla sig p arbetsfrmedlingen, som tex.
om man har sk. laga frfall. Se under 5.10.2.3 ovan!

187
188
Motsvarar numera upphvda 3 kap 6 andra stycket socialfrskringslagen (1999:799).
189
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 2 lagen (1962:381) om allmn frskring.


136
5.10.5 Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom
Alla som pbrjar en ny ersttningsperiod i a-kassan har sju dagars karens. Karensen slipper
du inte undan som arbetsls om du sger upp dig pga. sjukdom. Men utver de sju
karensdagarna enligt 21 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring tillkommer
avstngningsdagar beroende p hur lnge du arbetat eller hur lnge din anstllning r avsedd
att vara. Antalet avstngningsdagar str i 44 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring.
Villkoren fr att avstngningsdagar ska rknas med str i 43 lagen (1997:238) om
arbetslshetsfrskring. Vid uppsgning utan giltig orsak (43 1 lagen om
arbetslshetsfrskring) varierar dessa mellan 10 och 45 dagar. Eftersom a-kassa bara utges
fem dagar per kalendervecka (20 lagen om arbetslshetsfrskring), betyder detta en
avstngning p mellan 2 veckor och 2 mnader. Fr dig som r sjukskriven och vill lmna
anstllningen finns det dock en ny regel i 19 c frordningen (1997:835) om
arbetslshetsfrskring: En giltig anledning att lmna ett arbete enligt 43 1 lagen (1997:238)
om arbetslshetsfrskring r att en skande av hlsoskl, styrkta genom lkarintyg som
utfrdats fre anstllningens upphrande, inte kan terg vare sig till tidigare arbete eller till
annat arbete hos arbetsgivaren. Av mycket stort intresse fr dig som ftt avslag p begran om
sjukpenning r ocks bestmmelserna om rtt till a-kassa vid tjnstledighet d man inte klarar
sitt arbete pga. sjukdom men inte har rtt till sjukpenning. Dessa bestmmelser finns i 19 a
och 19 b samma frordning. En frutsttning torde dock vara att man uppfyller grundvillkoren
fr a-kasseersttning, se 9-17 a lagen om arbetslshetsfrskring. Vad sedan gller lmpligt
arbete r det mjligt att begrnsa skfltet utan att riskera a-kassa, om man styrker
begrnsningen med lkarintyg. Detta framgr av 11 lagen (1997:238) om
arbetslshetsfrskring och 26 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring
tillsammans med 9 Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (2004:3) om
tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete.
Arbetsfrmedlingen har ocks ett ansvar fr arbetslivsinriktad rehabilitering och stdinsatser fr
funktionshindrade. Och Arbetsfrmedlingen fr, som tidigare sagts, inte neka dig inskrivning
enbart fr att du r sjukskriven i ditt innevarande yrke. Det r din rttighet fr att behlla din SGI.

5.10.6 Smittad av samhllsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen
(2004:168)
Enligt smittskyddslagen (2004:168) avses med samhllsfarliga sjukdomar allmnfarliga
sjukdomar som kan f en spridning i samhllet som innebr en allvarlig strning eller
verhngande risk fr en allvarlig strning i viktiga samhllsfunktioner och som krver
extraordinra smittskyddstgrder. (1 kap. 3 smittskyddslagen)

r man smittad med en sjukdom som uppfyller kriterierna fr samhllsfarlig sjukdom s finns i
stllet mjligheten till smittbrarpenning enligt 46 kap socialfrskringsbalken
190
. Rtt till
smittbrarpenning kan freligga om man drabbas av en samhllsfarlig sjukdom om man p
grund av den mste avst frn frvrvsarbete, detta ven om man inte r sjuk och utvecklat
symptom. Avsikten r snarare att frhindra smittspridning p arbetsplatsen. Bestmmelserna
om smittbrarpenning har frmodligen strst betydelse fr anstllda inom livsmedelsindustrin.
De allmnfarliga och samhllsfarliga sjukdomarna finns angivna i bilagan till smittskyddslagen
(2004:168).

190
Motsvarar numera upphvda lagen (1989:225) om ersttning till smittbrare.


137

5.10.7 Ersttningsniverna
Hr fljer ett avsnitt om tidsgrnserna fr ersttningsniverna.

Innan man faststller sjukpenningnivn nedan ska SGI multipliceras med faktorn 0,97 enligt 28
191
. Sjukpenningnivn berknas sedan med rsbaserad
berkning enligt 27 kap 19-24, 26-27, 32 och 39 samt 28 kap 7 och 10-11
192
eller dagbaserad berkning 27 kap 19-24, 27 och 39 samt 28 kap
7, 13-16 och 18 socialfrskringsbalken
193
, skillnaderna i slutresultat mellan de bda
paragrafgrupperna torde inte bli srskilt anmrkningsvrd. Frutsatt att man bedms sakna
arbetsfrmga enligt det som nmnts ovan och att man har en SGI enligt det ovan nmnda, kan
man erhlla sjukpenning enligt fljande niver och enligt nedan angivna frutsttningar.

Dag 1 r karensdag. Se 6 frsta stycket 1 p lagen om sjukln och 27 kap 27
194
!

Dag 2 - 14 r ersttningen 80 procent av lnefrmner fr anstlld och 80 procent av
SGI fr den som r arbetsskande, fr arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor
per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 6 frsta stycket 2 p lagen om sjukln, 27 kap
19 och 21 samt 28 kap 7 och 10 socialfrskringsbalken
195
samt 28 kap 11
196
och i vissa fall 28 kap 6 socialfrskringsbalken
197
!

Dag 15 - 365 r ersttningen 80 procent av SGI fr den som r arbetsskande, fr
arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se
27 kap 19 och 21 samt 28 kap 7 och 10 socialfrskringsbalken
198
samt 28 kap
199
200
!

Dag 366 - 450 r ersttningen noll kronor om man inte ansker om och beviljas
frlngd sjukpenning. Se 27 kap 21-23 socialfrskringsbalken
201
. Medges man
frlngd sjukpenning, r ersttningsnivn normalt 75 procent av SGI fr den som r
arbetsskande, fr arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju
dagar i veckan. Se 27 kap 19 och 24 samt 28 kap 7 och 10

191
192
193
194
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 1 p lagen om allmn frskring och 3 kap 10 a
frsta stycket 1 p lagen om allmn frskring.
195
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 2 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a
196
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring.
197
198
Motsvarar 3 kap 4 frsta stycket 2 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a frsta stycket 2 p
lagen om allmn frskring.
199
200
201
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 tredje stycket lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a
andra stycket lagen om allmn frskring.


138
202
samt 28 kap 11 socialfrskringsbalken
203
och i vissa fall 28
204
!
Dag 451 - 914 r, frutsatt att det r frgan om samma sjukperiod (jfr 27 kap 32
205
), dvs. att man inte varit arbetsfr mer n fem dagar i rad,
ersttningen normalt 75 procent av SGI fr den som r arbetsskande, fr arbetslsa
dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 27 kap 19
och 24 samt 28 kap 7 och 10 socialfrskringsbalken
206
samt 28 kap 11
207
208
!

Dag 915 och framt r ersttningen noll kronor, utom i extremt sllsynta fall. Se 27 kap
20 och 24 socialfrskringsbalken
209
!

Fr arbetslsa r den maximala dagersttningen dock 486 kronor per dag rknat p
sju dagar i veckan. Se 28 kap 11 socialfrskringsbalken
210
! Detta fr att man inte ska
kunna f hgre ersttning n den som a-kassan ger, dvs. 680 kronor per dag rknat p
fem dagar i veckan. Se 4 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring!

Ytterligare undantag frn niverna ovan finns fr

frlngd sjukpenning,

frlngd sjukpenning i vissa fall, samt

fortsatt sjukpenning.

5.11 Sjukersttning
5.11.1 Du som tnker begra sjukersttning tillsvidare
Efter det att rehabiliteringskedjan tagit slut vilket den i regel gr efter 914 dagar med
sjukpenning, terstr endast en mjlighet inom sjukfrskringen: att anska om icke
tidsbegrnsad sjukersttning. Bedmningen av arbetsfrmgan vid utredning om rtten till icke
tidsbegrnsad sjukersttning r avsedd att leda till en restriktiv tolkning av sjukersttningsrtten.
Rtten till sjukersttning avgrnsas av 33 kap 5-6 samt 9-12 socialfrskringsbalken
211
samt
diagnoserna i Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd. Saknar du
sjukpenninggrundande inkomst (SGI) s kan sjukersttningen ocks vara det enda alternativet

202
203
204
205
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 ttonde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
206
207
208
209
210
Motsvarar delvis numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring.
211
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring!


139
fr dig som r s pass sjuk att du inte kan arbeta, men d allts frutsatt att din arbetsfrmga
anses vara stadigvarande nedsatt.

Anskan om sjukersttning eller aktivitetsersttning eller anskan om kning av sdan
ersttning ska gras skriftligen hos frskringskassan, enligt 1 frordningen (2002:986) om
sjukersttning och aktivitetsersttning. Till anskan enligt skall normalt sett lkarutltande om
hlsotillstnd (LOH) ges in , enligt 3 frordningen (2002:986) om sjukersttning och
aktivitetsersttning. LOH r bara en del av utredningsmaterialet, men det r ett formellt krav
som endast i undantagsfall s srskilda skl talar fr det kan frngs, se 3 frordningen
(2002:986) om sjukersttning och aktivitetsersttning!

De huvudsakliga rttskllorna fr innehllet i LOH, dvs. villkoren fr rtten till varaktig
sjukersttning, r 33 kap 5-6 samt 9-12 socialfrskringsbalken
212
, i vissa fall diagnoserna i
Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd samt beskrivningen av frskringskassan!

Blankett 3030 fr anskan om sjukersttning bde sjukersttning tills vidare och
tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna i rehabiliteringskedjan finns hr! De
flesta uppgifterna p blanketten r inte s svra att fylla i, men punkt 5 r speciell, och krver att
du lgger ner extra tid och omsorg p, lr mera utfrligt om detta avsnittet p blanketten under
5.11.2.3.2 nedan!

Detta avsnittet behandlar inte tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna p ett
djupare plan och inte heller ver huvud taget aktivitetsersttning. Dock s r de ldre
lagreglerna infrda i handboken som gller fr tidsbegrnsade sjukersttningen enligt
vergngsreglerna, se 5.11.2.1.2 nedan!

Sjukersttning utges numer bara tills vidare, allts fram tills man fyller 65 r. Denna frmnen
kallades frut fr frtidspension.

Arbetsfrmgan beskrivs i frstone av behandlande lkare och bedms sedan, utifrn ett
lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) av frskringskassan. Bedmningen av eller hur man
beskriver arbetsfrmgan ingr inte lkarutbildningen och det r inte heller alla lkare som har
deltagit i de frskringsmedicinska kurserna som frskringskassan erbjudit. Av det sklet r
det ndvndigt att du tillsammans med din behandlande lkare noggrant gr igenom vilka typer
av arbetsuppgifter som du kan respektive inte kan klara av.

Det r viktigt att du har en lkare som r specialist p de sjukdomar som gr dig
arbetsofrmgen samt grna ocks specialist p frskringsmedicin. Specialistlkare ger strre
tyngd infr bla. rttsliga prvningar.

Du varken kan, ska eller fr styra innehllet i lkarintyget. Lkaren ska gra sin egen
yrkesmssiga bedmning av dina funktionshinder.

Du har ocks rtt att byta lkare eller under vissa frutsttningar att begra en second opinion
(frnyad bedmning) av en annan lkare, kring hela eller delar av behandlande lkares
bedmning. En del lkare har dock svrt att stlla upp p detta, eftersom de inte grna
ifrgastter varandras bedmningar och bara vill ansvara fr sina egna utredningar. I s fall: byt
lkare!

212
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring!


140

Tnk ocks p att du sjlv mste se till s att lkarintyget innehller tillrckliga uppgifter,
dribland givetvis beskrivning av din arbetsfrmga och motivering till varfr och p vilket stt
du saknar arbetsfrmga helt eller delvis! Det r att rekommendera att sjlv komplettera med en
egen beskrivning ver p vad stt dina besvr hindrar dig att arbeta! Det r ven tillrdligt att
frska skaffa en lkare som r specialiserad p den eller de sjukdomar som du ansker om
sjukersttning fr samt att se till att det r frgan om en lkare som har utbildning i
frskringsmedicin!

5.11.2 Utredningen av arbetsfrmgan
5.11.2.1 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan
5.11.2.1.1 Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd
Det frskringsmedicinska beslutsstdet frn Socialstyrelsen kan vara en bedmningsgrund
som begrnsar rtten ven till sjukersttning, ven om sjukskrivningar som pgtt lngre n
rekommendationerna i regel br betraktas som kronifierade. Dessa riktlinjer r diagnosbaserade
men ska betraktas som rekommendationer. De r inte absolut bindande. De gller i princip inte
heller fr de sjukdomsfall som pgtt en lngre tid fre publiceringen av riktlinjerna. S hr
skriver Socialstyrelsen under frgor och svar: Rekommendationerna r i frsta hand skrivna fr
nya fall av sjukdom. Tanken r att ett snabbt och bra agerande p en gng ska leda till
snabbare tillfrisknande. Mnniskor som redan r lngtidssjuka kan inte bedmas p samma
stt.

5.11.2.1.2 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan
Det finns inga olika tidsgrnser vid bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till sjukersttning.
I stllet gller att arbetsfrmgan anses nedsatt fr all verskdlig framtid. Dremot s br i de
flesta fallen rehabiliteringskedjan ha passerats utan att ngon rehabiliteringskapacitet kunnat
fastsls.

Tidsbegrnsad sjukersttning togs bort 2008-07-01 (jfr 33 kap 4 socialfrskringsbalken
213
),
men det finns vergngsregler som innebr att de med tidsbegrnsad sjukersttning och som
har en ersttningsperiod som upphr 2008-06-30 eller drefter kan anska om frlngning om
hgst ytterligare 18 mnader enligt ldre bedmningsgrunder, bla. med hnsyn till lder,
bosttningsort, utbildning och tidigare arbete, dock lngst tom. 2012-12-31. Att ldre regler ska
tillmpas framgr av 4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken
214
.

Den hr handboken berr inte tidsbegrnsad sjukersttning ngot djupare, men fr att
underltta fr de som fortfarande kan vara berttigade tidsbegrnsad sjukersttning enligt
vergngsreglerna tas de ldre reglerna i 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring
in hr.

213
Jfr i numera upphvda 7 kap. 1 fjrde stycket lagen om allmn frskring.
214
frskring.


141
Fr att underltta fr dig som tnker anska om tidsbegrnsad sjukersttning enligt
vergngsreglerna fljer hr en kort versikt ver skillnaderna mellan ena sidan
tidsbegrnsad sjukersttning enligt ldre regler och andra sidan sjukersttning tills vidare
enligt nya reglerna r betrffande tidsbegrnsad sjukersttning de som markerats med bl
bakgrund i -tabellen nedan. Nmligen frmst:

att arbetsfrmgan inte behver bedmas vara nedsatt fr all verskdlig framtid, men
dock fr minst ett r (se 7 kap 1 frsta stycket lagen om allmn frskring i ldre
lydelse),

att man, om srskilda skl talar fr det, i bedmningen av nedsttningen av
arbetsfrmgan kan vga in den frskrades lder samt den frskrades
bosttningsfrhllanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande
omstndigheter (se 7 kap 3 andra stycket lagen om allmn frskring i ldre lydelse),

att den som bedmts ha arbetsfrmga endast i ett skyddat arbete fr behlla
sjukersttningen tills att ett sdant arbete blir tillgngligt, dock lngst till och med den
mnad d den tidsbegrnsade sjukersttningen gr ut (se 7 kap 3 frsta stycket lagen
om allmn frskring i ldre lydelse), samt

att samtliga rehabiliteringsmjligheter inte behver anses vara uttmda (jfr 7 kap 1
frsta stycket lagen om allmn frskring i nya lydelsen).

ldre lydelse fre 1 juli 2008
Upphvdes 2008-07-01
Ny lydelse efter 30 juni 2008
Trdde i kraft 2008-07-01

7 kap 1

Frsta
stycket

7 kap 1

En frskrad vars arbetsfrmga r
nedsatt med minst en fjrdedel p
grund av sjukdom eller annan
nedsttning av den fysiska eller
psykiska prestationsfrmgan och
som var frskrad vid
frskringsfallet har enligt
bestmmelserna i detta kapitel rtt
till sjukersttning eller
aktivitetsersttning, om
nedsttningen kan antas best
under minst ett r.

7 kap 1

En frskrad vars arbetsfrmga r
nedsatt med minst en fjrdedel p
grund av sjukdom eller annan
nedsttning av den fysiska eller
psykiska prestationsfrmgan och
som var frskrad vid
frskringsfallet har enligt
bestmmelserna i detta kapitel rtt
till sjukersttning eller
aktivitetsersttning. Fr rtt till
sjukersttning krvs att
arbetsfrmgan kan anses
stadigvarande nedsatt och att
tgrder som avses i 3 kap. 7 b
eller 22 kap. inte bedms kunna leda
till att den frskrade terfr ngon
arbetsfrmga. Fr rtt till
aktivitetsersttning krvs att
nedsttningen kan antas best
under minst ett r.



142

Andra
stycket

En frskrad som p grund av
funktionshinder nnu inte har
avslutat sin skolgng p
grundskoleniv och gymnasial niv
har enligt vad som nrmare anges i
7 rtt till aktivitetsersttning under
den tid skolgngen varar oavsett om
arbetsfrmgan r nedsatt eller inte.

En frskrad som p grund av
funktionshinder nnu inte har
avslutat sin skolgng p
grundskoleniv och gymnasial niv
har enligt vad som nrmare anges i
7 rtt till aktivitetsersttning under
den tid skolgngen varar oavsett om
arbetsfrmgan r nedsatt eller inte.

Tredje
stycket

Sjukersttning kan tidigast utges frn
och med den mnad d den
frskrade fyller 30 r och lngst till
och med mnaden fre den mnad
d han eller hon fyller 65 r.

Sjukersttning kan tidigast utges frn
och med den mnad d den
frskrade fyller 30 r och lngst till
och med mnaden fre den mnad
d han eller hon fyller 65 r.

Fjrde
stycket

Kan arbetsfrmgan anses varaktigt
nedsatt skall sjukersttning utges
tills vidare. Kan arbetsfrmgan
antas nedsatt under en begrnsad
tid skall sjukersttning utges fr viss
tid (tidsbegrnsad sjukersttning).
Vad som i vrigt i denna lag eller
annan frfattning sgs om
sjukersttning gller ven
tidsbegrnsad sjukersttning om inte
annat anges.

Sjukersttning utges tills vidare.

Femte
stycket

Aktivitetsersttning kan tidigast
utges frn och med juli mnad det r
d den frskrade fyller 19 r och
lngst till och med mnaden fre den
mnad d han eller hon fyller 30 r.

Aktivitetsersttning kan tidigast
utges frn och med juli mnad det r
d den frskrade fyller 19 r och
lngst till och med mnaden fre den
mnad d han eller hon fyller 30 r.

Sjtte
stycket

Aktivitetsersttning utges alltid fr
viss tid, som inte fr vara lngre n
tre r.

Aktivitetsersttning utges alltid fr
viss tid, som inte fr vara lngre n
tre r.

7 kap 2

Frsta
stycket

7 kap 2

Frskrad, vars arbetsfrmga r
helt eller i det nrmaste helt nedsatt,
fr hel sjukersttning eller
aktivitetsersttning.

7 kap 2

Frskrad, vars arbetsfrmga r
helt eller i det nrmaste helt nedsatt,
fr hel sjukersttning eller



143

Andra
stycket
Frskrad, vars arbetsfrmga inte
r nedsatt i sdan grad men med
minst tre fjrdedelar, fr tre
fjrdedels sjukersttning eller

Frskrad, vars arbetsfrmga inte
r nedsatt i sdan grad men med
minst tre fjrdedelar, fr tre
fjrdedels sjukersttning eller

Tredje
stycket
r den frskrades arbetsfrmga
nedsatt i mindre grad men med
minst hlften, utges halv
sjukersttning eller

r den frskrades arbetsfrmga
nedsatt i mindre grad men med
minst hlften, utges halv
sjukersttning eller

Fjrde
stycket
I vriga fall utges en fjrdedels
sjukersttning eller

I vriga fall utges en fjrdedels
sjukersttning eller

7 kap 3

Frsta
stycket
7 kap 3

Vid bedmningen av i vad mn
arbetsfrmgan r nedsatt skall
beaktas den frskrades frmga att
frsrja sig sjlv genom sdant
frvrvsarbete som r normalt
frekommande p arbetsmarknaden,
eller genom annat lmpligt arbete
som r tillgngligt fr den
frskrade. Bedmningen skall
gras efter samma grunder oavsett
arten av den freliggande
nedsttningen av
prestationsfrmgan. Med inkomst
av arbete likstlls i sklig omfattning
vrdet av hushllsarbete i hemmet.

7 kap 3

Vid bedmningen av i vad mn
arbetsfrmgan r nedsatt ska det
beaktas om den frskrade har
sdan frmga att han eller hon kan
frsrja sig sjlv genom
frvrvsarbete p arbetsmarknaden.
Bedmningen ska gras efter
samma grunder oavsett arten av den
freliggande nedsttningen av
prestationsfrmgan. Med inkomst
av arbete likstlls i sklig omfattning
vrdet av hushllsarbete i hemmet.

Andra
stycket

Om det finns srskilda skl fr det
fr vid bedmningen av
arbetsfrmgans nedsttning
beaktas den frskrades lder samt
den frskrades
bosttningsfrhllanden, utbildning,
tidigare verksamhet och andra
liknande omstndigheter.
Bedmningen av arbetsfrmgans
nedsttning enligt frsta stycket skall
gras i frhllande till ett
Bedmningen av arbetsfrmgans
nedsttning enligt frsta stycket ska
gras i frhllande till ett
heltidsarbete.



144
heltidsarbete.

Tredje
stycket

r den frskrade freml fr tgrd
av beskaffenhet, som anges i 3 kap.
7 b eller 22 kap. 7 , skall
arbetsfrmgan under tiden fr
tgrden anses nedsatt i den mn
den frskrade p grund av
tgrden r hindrad att utfra
frvrvsarbete.
r den frskrade freml fr tgrd
av beskaffenhet, som anges i 3 kap.
7 b eller 22 kap. 7 , ska
arbetsfrmgan under tiden fr
tgrden anses nedsatt i den mn
den frskrade p grund av
tgrden r hindrad att utfra
frvrvsarbete.

5.11.2.2 Bedmningen av arbetsfrmgan
Nedan fljer en sammanstllning av de fyra villkor som gller fr att rtt till sjukersttning ska
freligga. Samtliga villkor mste vara uppfyllda. I de bl flten har ordet din och motsvarande
strukits under fr att understryka att det r din funktionsnedsttning som pverkar bedmningen
av arbetsfrmgan, och inte dina sjukdomars generella symtombild. Att rkna upp
sjukdomarnas symtom i anskan och verklagande r allts tmligen meningslst, d det i regel
inte sger ngot om hur symtomen pverkar din arbetsfrmga p individniv.

5.11.2.2.1 Villkor 1: Arbetsfrmga nedsatt med minst en fjrdedel
Frgan man stller sig: r din arbetsfrmga nedsatt med minst 25 procent?

r svaret nej enligt utredningen av rendet, freligger ingen rtt till icke
tidsbegrnsad sjukersttning!

r svaret ja enligt utredningen av rendet, faststller man omfattningen av
arbetsofrmgan (25, 50, 75 eller 100 procent) och gr sedan vidare till nsta
frga. [se 5.11.2.2.2 nedan]

Lagrum: 33 kap 5 socialfrskringsbalken
215
!

Parerar med punkt 5 i LOH, se 5.3.1.6 ovan!

Det r mycket svrt att faststlla graden av nedsatt arbetsfrmga, varfr det finns mycket goda
frutsttningar fr godtyckliga bedmningar. Sjukersttning p 25-procentsnivn br dessutom
beviljas mycket restriktivt, se prop. 1992/93:31, s. 65 och 83!

215


145
5.11.2.2.2 Villkor 2: Stadigvarande nedsatt arbetsfrmga
Frgan man stller sig: r din arbetsfrmga stadigvarande nedsatt?


r svaret ja enligt utredningen av rendet, gr man vidare till nsta frga. [se
5.11.2.2.3 nedan]

216
!


r det frgan om ett irreversibelt eller kroniskt sjukdomstillstnd som gr att den frskrades
arbetsfrmga kan anses vara stadigvarande nedsatt i frhllande till svl hela den reguljra
arbetsmarknaden som i frhllande till srskilt anordnat arbete (skyddat arbete som tex.
offentligt skyddad anstllning, OSA, och Samhalls-anstllning) eller lnebidragsanstllning, dvs.
anstllningsformer som beskrivs nrmare i frordningen (2000:630) om srskilda insatser fr
personer med funktionshinder som medfr nedsatt arbetsfrmga?

Vrt att lgga mrke till r dock att man har inte rtt till sjukersttning enbart p den grunden att
sjukdomen r irreversibel eller kronisk. Det r en missuppfattning som kanske vuxit fram frn en
skrivning i frarbetena till rehabiliteringskedjan, men s r allts inte fallet. Kroniska och
irreversibla sjukdomar och symtom r endast ett av villkoren fr rtten till sjukersttning tills
vidare.

Personer med diabetes typ II har ju tex. en kronisk sjukdom, men sllan stadigvarande nedsatt
arbetsfrmga. Sak samma gller hiv-smittade. Det krvs allts mer utver att sjukdomen eller
symtomen r kroniska eller irreversibla, nmligen att arbetsfrmgan r nedsatt med minst en
fjrdel i frhllande till hela arbetsmarknaden samt att ytterligare rehabilitering vid
bedmstidpunkten anses vara utsiktslsa. Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson,
Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 42!

216


146
5.11.2.2.3 Villkor 3: Nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden
Frgan man stller sig: Hindrar dina sjukdomar eller symtom dig frn att frsrja
dig sjlv genom ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden eller i ett skyddat
arbete?


r svaret ja enligt utredningen av rendet, gr man vidare till nsta frga. [se
5.11.2.2.4 nedan]

Lagrum: 33 kap 10-12 socialfrskringsbalken
217
!


Den mest centrala uppgiften i ett lkaryttrande om hlsotillstnd och i anskan ocks fr den
delen - r uppgiften om hur sjukdomen/sjukdomarna begrnsar patientens frmga eller
aktivitet och vilka aktiviteter patienten kan utfra trots sjukdomen/sjukdomarna samt vad som
talar fr att vidare rehabiliteringsinsatser r utsiktslsa. Beskrivningen av hur sjukdomen
begrnsar patientens frmga eller aktivitet i det dagliga livet ska vara tydlig, speciellt viktigt r
detta vid ospecifika psykiatriska och smrtrelaterade diagnoser, liksom vid kronisk trtthet,
eftersom grnsen mellan vad som betraktas som sjukdom och inte ofta r mycket flytande. Man
mste i dessa srfall extra noga beskriva funktionsbegrnsningen p ett sdant stt att
symtomen framstr som en del av sjukdomen, och inte utgr ngot som normalt friska personer
lever och klarar sig med. Om frskringskassan i och fr sig medger att arbetsfrmgan r
nedsatt pga. de sjukdomar som du beropat i anskan och som styrkts genom lkarutltandet,
behver du dock inte lgga mer vikt p detta villkor. Jmfr 13.1.2.2.1.2 nedan!

Knckfrgan hr r allts kort och gott hur individens hinder och resurser trots sjukdom
pverkar frmgan att arbeta.

Ett exempel p en tydlig beskrivning av en funktionsnedsttning efter en arbetsprvning tex. r:
Allt svrare att klara lyft och vridningar p grund av svra smrtor och lsningar i ryggen.
Nstan alla arbetsuppgifter bestr av rrelser som hon fr besvr av.

Obs! Anvnder du eller din lkare en formulering som tex. att du vill ha varaktig sjukersttning
men kan tnka dig frska komma tillbaka i arbete i framtiden, kanske om ngra r, s finns
det en verhngande risk att din anskan avsls eftersom

1. din arbetsfrmga d enligt dagens medicinska vetenskap och beprvade erfarenhet
inte kan anses vara stadigvarande nedsatt (verskdlig framtid r en kortsiktig
beskrivning) eller

2. alla rehabiliteringsmjligheter inte kommer att anses vara uttmda (d du kan tnka dig
prova p arbete i framtiden).

217


147
Det rcker med att en av dessa punkterna falsifieras av din lkares eller din egen berttelse fr
att avsl din anskan om varaktig sjukersttning. Bde du och din lkare mste undvika sdana
typer av formuleringar fr att ht. kunna ha en rimlig chans att du ska beviljas varaktig
sjukersttning! Dylika uttrycksstt kar allts inte din chans att f en varaktig sjukersttning
beviljad, eftersom frskringskassan inte vger in din goda vilja utan det r irreversibla
sjukdomstillstnd eller kroniska sjukdomar, bda i kombination med bedmningen att vidare
rehabilitering bedms som utsiktsls som gller fr att rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning
ska anses freligga! Tnk ocks p att man numera inte lngre tar hnsyn till den frskrades
lder samt den frskrades bosttningsfrhllanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra
liknande omstndigheter.

Ett exempel p hur du kan lyfta fram dina funktionshinder mot arbetsmarknaden
finns under 5.11.2.3.2 nedan! Lmna grna en kopia till din behandlande lkare s
att han eller hon vet vad du beskrivit och kan gra sin beskrivning i linje med din
egen, dock frutsatt att han eller hon bedmer det medicinskt motiverat.

Vad lkaren ska tnka p i sitt lkarutltande framgr av frklaringen vid punkt 5
under 5.3.1.6 ovan!

5.11.2.2.4 Villkor 4: Ytterligare rehabilitering anses utsiktsls
Frgan man stller sig: Bedms ytterligare rehabilitering vara utsiktsls?

Om svaret r nej enligt utredningen av rendet, freligger ingen rtt till icke

Om svaret r ja enligt utredningen av rendet, freligger rtt till icke tidsbegrnsad
sjukersttning.

218
!


Kan arbetslivsinriktad eller medicinsk rehabilitering helt eller delvis terge den frskrade
arbetsfrmga i den omfattning som den anses nedsatt enligt fregende frga och d i ett
arbete p den reguljra arbetsmarknaden eller i vart fall i ett srskilt anordnat arbete (skyddat
arbete som tex. offentligt skyddad anstllning, OSA, och Samhalls-anstllning) eller i en
lnebidragsanstllning?

I den frskringsmedicinska sfren brukar man skilja mellan arbetslivsinriktad rehabilitering (tex.
arbetsprvning) och medicinsk rehabilitering (lkemedelsbehandling, operation och annan
medicinsk behandling). Om man inte anses frdigrehabiliterad saknas rtt till sjukersttning tills
vidare. Svl arbetslivsinriktad som medicinsk rehabilitering ska anses vara utsiktsls. Detta r
inte per automatik synonymt med att man ska ha genomgtt flera rehabiliteringar utan detta fr
avgras i det enskilda fallet och med std av det underlag som behandlande lkare skrivit och
motiverat sitt stllningstagande till varfr vidare rehabilitering r meningsls. Har man provat ett

218


148
antal mediciner tex. och de inte pverkat funktionstillstndet, kan man argumentera fr att den
medicinska rehabiliteringen r avklarad och inte kommer att terge arbetsfrmga.

Det r vrt att lgga mrke till att det r de rehabiliteringsmjligheter som finns vid tidpunkten fr
bedmningen av rtten till sjukersttning tills vidare som ska beaktas. Inte om det tex. skulle
rka finnas medicinska rn om nya lkemedel som hller p att provas, men som inte r
frdigtestade i samtliga kliniska prvningar och godknda av behriga myndigheter. Om det i
framtiden etableras rehabiliteringsformer som kan terstlla arbetsfrmgan kan dremot
reglerna om rehabilitering, se prop 2007/08:136, s. 88! terstlls arbetsfrmgan d, s blir
ven frnyad utredning av arbetsfrmgan aktuell.

5.11.2.2.5 Summering enligt lagtexten
Nr vi nu tittat p de fyra villkor, som samtliga ska vara uppfyllda, fr rtten till icke
tidsbegrnsad sjukersttning, kan vi stlla samman dessa i en kortfattad mening som kan
hrledas till lagtexten i 33 kap 5-6 och 10-12 socialfrskringsbalken
219
:

Fr rtt till sjukersttning tills vidare ska freligga krvs (1) att arbetsfrmgan till minst 25
procent (2) r stadigvarande nedsatt (3) mot hela arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten
som Samhall och lnebidrag samt (4) att ytterligare rehabilitering inte bedms kunna terge
arbetsfrmga i den delen som anskan om sjukersttning avser.

5.11.2.3 Utredningsunderlaget
5.11.2.3.1 Medicinsk dokumentation i rendet
5.11.2.3.1.1 Lkaryttrande om hlsotillstnd (LOH) frn behandlande lkare
LOH r ett sk. bevismedel fr att styrka nedsatt arbetsfrmga. Det r drfr inte lmpligt att du
frsker styra innehllet i detta viktiga dokument. Vad som gller fr LOH sett ur lkarens
prespektiv framgr av 5.3.1.6 ovan!

5.11.2.3.1.2 Second opinion av behandlande lkares bedmning
Rtten till second opinion regleras i 3 a tredje stycket hlso- och sjukvrdslagen (1982:763):
Landstinget skall ge en patient med livshotande eller srskilt allvarlig sjukdom eller skada
mjlighet att inom eller utom det egna landstinget f en frnyad medicinsk bedmning i det fall
vetenskap och beprvad erfarenhet inte ger entydig vgledning och det medicinska
stllningstagandet kan innebra srskilda risker fr patienten eller har stor betydelse fr dennes
framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den frnyade bedmningen kan
franleda. Regeln om second opinion innehller de fyra grundlggande frutsttningarna som
mste vara uppfyllda fr en dylik frnyad bedmning. Dessa frutsttningar preciseras nrmare
i frarbetena till hlso- och sjukvrdslagen (1982:763), nmligen i prop. 1998/99:4, ss. 46-48
samt, vad gller uttrycket framtida livskvalitet, ven prop. 1996/97:60 s. 60 f.

219
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen om allmn frskring!


149
Att rekommendera kan ocks vara att via landstinget frska f en remiss till en sjukgymnast,
en arbetsterapeut eller en psykolog fr psykometriskt test. Genom det testet kartlggs dina
kognitiva frmgor som uttrttbarhet, minnesfunktion och koncentrationsfrmga.

Ibland skickas man till frskringsmedicinsk utredning. Det kan bli problem vid sdana
utredningar om sjukskrivningen gller diagnoser eller symtom som saknar sdana objektiva
diagnostiseringsmetoder som tex. laboratorieprover och rntgen, utan i stllet utreds genom
subjektiva fynd, tex. patientens egna berttelser. Det rr sig bla. om psykiska kommor och
smrtproblematik. Problemen kan bli nnu vrre om du d ocks har en handlggare p
frskringskassan som inte tror p dessa typerna av sjukdomar. Det finns tyvrr en och annan
handlggare som inte tror p dem. I s fall: byt handlggare genom att vnda dig till
kontorschefen. Du har rtt att byta handlggare och tom. byta Frskringskassekontor pga. att
du saknar frtroende fr din handlggare och i sistnmnda fall framfr allt pga. jvssituationer
som kan uppst, om du saknar frtroende fr din handlggare. Du ska d beropa
generalklausulen om jv enligt 11 frsta stycket 5 frvaltningslagen (1986:223):

Den som skall handlgga ett rende r jvig om det i vrigt finns ngon srskild
omstndighet som r gnad att rubba frtroendet till hans opartiskhet i rendet.

Denna regeln, som ofta kallas delikatessjv, tcker upp situationer dr ngon av de andra
jvsgrunderna i paragrafen inte r tillmpliga, men dr handlggarens opartiskhet nd kan
ifrgasttas, tex. vnskap eller ovnskap.

5.11.2.3.1.3 Frskringsmedicinsk rdgivare
Frskringsmedicinska rdgivare (FMR) r endast avsedda att fungera som std t
handlggaren, eftersom handlggaren saknar medicinsk kompetens. Generellt skulle man
kunna sga s att om frskringsmedicinske rdgivaren underknner sjukskrivningen s gr
handlggaren i princip det ocks. Men d och d hnder det att handlggaren underknner en
sjukskrivning ven d frskringsmedicinske rdgivaren inte underknt den. Det r d mycket
lmpligt att ha en aktiv lkare som behandlande lkare och som kan sammankalla parterna till
ett avstmningsmte.

D de frskringsmedicinska rdgivarna ibland gr olika bedmningar, kan det vara vrt att f
rendet bedmt av en annan frskringsmedicinsk rdgivare ocks. Du har hr alltid rtt till
second opinion. Du kan ocks framfra egna nskeml om vilken frskringsmedicinska
rdgivare du vill ska gra denna frnyade bedmning.

5.11.2.3.2 Din egen beskrivning av arbetsofrmgan
Det r frmst punkt 5 i anskan som du mste lgga mycket tid och omsorg p. Rcker inte det
lilla utrymmet p blanketten vilket det mycket sllan torde gra frmst om man har flera
diagnoser bifoga en redogrelse i en bilaga fr varfr (p vilket stt) du anser att din
arbetsfrmga r nedsatt. Anvnd dig av exemplifieringar ur vardagen, tex. ur
dagboksnoteringar och liknande, tex. hur sjukdomsbilden har pverkat rehabiliteringar och
varfr de i s fall inte pvisat ngon arbetsfrmga.



150
Dessa exemplifieringar ur vardagen ska stllas mot hur arbetsfrmgan bedms, se 5.7 ovan!

Exempel p hur man kan ringa in symtomens nedsttning av arbetsfrmgan p individniv:

Jag har varit sjukskriven sedan 2002, pga. panikngest, svra depressioner,
tvngstankar, stressknslighet och bipolr sjukdom. 2006 fick jag ocks diagnosen
fibromyalgi. Genom ren har jag genomgtt ngra arbetsprvningar, alla har
avbrutits pga. mina sjukdomar och besvr.

2004 fick jag en arbetsprvningsplats i en kafeteria, med lugnt arbetstempo och
enklare arbetsuppgifter som att gra i ordning bullar och kakor, stta fram dem,
koka kaffe och duka av borden i kafeterian. Jag arbetsprvade 10 timmar i veckan.
Arbetsprvningen skulle i frsta hand pg sex mnader, men fick avbrytas efter
fyra veckor, pga. mina besvr. Panikngesten yttrade sig varje gng det brjade
komma in mycket folk i kafeterian, och nr jag skulle ka buss hem efter lunch.
Ditresan gick bra eftersom just den bussturen jag kte med hade nstan inga
passagerare alls. Tack vare panikngesten fick jag ofta ont i brstet och ofta ocks
svrt att andas. Tvngstankarna visade sig genom att jag inte kunde lta bli att
utfra arbetsuppgifterna enligt bestmda mnster, tex. genom att kolla alla bullarna
en gng till genom att lyfta av plggen p bullarna innan jag satte ut dem i buffn i
kafeterian. Detta fr att jag knde ett enormt tvng att kontrollera s att jag gjort
jobbet ordentligt, s att allt var med som skulle vara med p bullarna. Det gjorde att
det tog lngre tid att utfra den arbetsuppgiften, och trots ett lugnt arbetstempo s
drog detta ut p tiden, och min stressknslighet gjorde sig pmind.

2007 fick jag p nytt en arbetsprvningsplats, fast i en kontorslokal i en
idrottsfrening med allmnna kontorsgroml, som att skriva protokoll p
styrelsemtena, kopiera papper, ordna utskick till freningens medlemmar.
Arbetsprvningen skulle i frsta hand pg tre mnader, med avsikten att frlnga
den samt att utka arbetsprvningen successivt frn 10 timmar i veckan till 15
timmar i veckan. Arbetsprvningen fick dock slutligen avbrytas efter knappa tre
veckor, efter att jag haft enorma plgsamma smrtor som bara blev vrre och
vrre, och som till slut gjorde utfrandet av ngon som helst arbetsuppgift
outhrdlig. Panikngesten var mest till besvr d jag skulle ka buss till och frn
arbetsprvningen. Tvngstankarna visade sig hr med. Jag var tvungen att lsa
igenom allt jag skrev ett par gnger, vilket drog ut p tiden fr att utfra arbetet,
och jag knde mig stressad av detta arbetet med. Fibromyalgin ger mig smrtor i
nstan hela kroppen och de dagarna jag fick vrk 4-5 dagar i veckan kunde jag
helt enkelt knappt ta mig ur sngen och kom inte i vg till arbetsprvningen. Jag
orkade inte mer pga. smrtorna, hur grna jag n ville arbeta, fr jag tyckte enormt
mycket om arbetsuppgifterna, och utan mina sjukdomar och symtom hade jag
klarat av arbetet.

I vardagen i vrigt yttrar sig panikngesten p samma stt som jag skrev om
kafeterian. Ont i brstet och svrt att andas nr det blir fr mycket folk i min nrhet.
Jag har s gott som hela tiden tvngstankar, som yttrar sig i ett tvng att utfra
vissa handlingar efter ett speciellt mnster. Jag kollar s gott som alltid spisen och
vattenkranarna i min bostad innan jag ger mig i vg hemifrn. Det spelar ingen roll
om jag ntt till busshllplatsen eller rentav kt med bussen ett par hllplatser, s
hnder det s gott som varje gng att jag gr tillbaka till bostaden och kollar


151
spisen, vattenkranarna och d ven drrlsen. Har jag klivit p bussen, gr jag d
av efter en eller tv hllplatser fr att g tillbaka. Detta hnder mera sllan
eftersom jag oftast knner behovet uppkomma innan jag kliver p bussen. Jag r
ocks enormt stressknslig, och springer inte efter bussen de f dagar d jag r
smrtfri. Jag har ocks med ett par veckors intervaller svra och jobbiga
depressioner, frn och till med pyrande sjlvmordstankar.

Min fibromyalgi pverkar hela min livssituation och livskvalit. Nr smrtorna stter
in kan jag inte gra mycket annat n vila. Tvtta nere i kllaren r omjligt pga.
smrtorna dessa dagarna, vilka r 4-5 st i veckan, d smrtorna r mycket
utdragna ver hela dygnet, nsta hela vakna tiden p dygnet. Det tar 2-3 timmar
att diska efter middagen, eftersom mina smrtor gr att jag bara kan rra mig ett
par minuter t gngen och mste stta mig eller lgga mig ner och vila en 20-30
minuter. Att skta kroppshygienen kan jag bara glmma de dagarna jag har
smrtor pga. fibromyalgi, det tar 3-6 timmar enbart fr att duscha, d jag mste kl
av mig, duscha, torka mig och sedan kl p mig igen. En enormt lng process som
ter sig overklig fr den som inte har smrtproblematik, men som r min
vardagssituation 4-5 dagar i veckan. vriga dagar r ocks ytterst sllan smrtfria,
men smrtorna r mer varierande. Oavsett detta s r smrtorna helt oberkneliga.
De kan komma helt ovntat, allts jag kan inte planera ngot frn ena dagen till
den andra pga. att jag inte kan frutstt vilka dagar som ger mig vldsamma och
nrmast invalidiserande smrtor. Att stda i bostaden klarar jag inte lngre om jag
har smrtor, s det r s gott som alltid som jag fr ha hjlp med detta av min
syster, liksom med tvtten. Maten blir ofta sk. frdiglagad, bde frn affren och
frn min syster. Inkp skter i regel ocks min syster. Utdragna smrtor frstr
ocks nattsmnen, s smnrubbningar r mer regel n undantag.

Jag har provat att arbetsprva i upp till 10 timmar i veckan, men bda gngerna
har frsken misslyckats. Min fibromyalgi blir jag inte av med enligt ngon
behandlingsmetoder i dagslget. Drfr kommer jag mycket sllan utom drren,
varfr social trning inte gr att genomfra mot panikngest och kognitiva
behandlingar mot vriga psykiatriska sjukdomar r praktiskt taget omjliga att
genomfra pga. smrtproblematikens oberknelighet.

Obs! Exemplet hr ovan r just bara ett exempel, ett utkast fr att f in dig p rtt tankebanor
om hur du ska formulera dina funktionsbegrnsningar p det stt som frskringskassan kallar
fr individniv. Det r allts exemplifieringar ur vardagen som visar p konkreta situationer dr
funktionen r nedatt. Har du fortfarande idtorka? Anvnd d grna de beskrivningar som finns i
ICF-kodsystemet (vlj bland funktionskoderna i avsnittet Detaljerad klassifikation med
definitioner p sidorna 49-188 i den lnga versionen av ICF-boken)! Inget hindrar att man
beskriver funktionsnedsttningen mer omfattande n i exemplet ovan! Lmna grna en kopia
eller ett utkast till din behandlande lkare i god tid, och be att den tillfrs journalen, s
underlttar du fr lkaren att snabbare precisera din problematik. Lkarkren har frmodligen
tidspress och drfr r det vanligt frekommande att lkare missar just funktionsnedsttningen
p individniv, vilket du allts kan underltta genom att lmna en kortfattad beskrivning till
lkare. Helst inte lnga noveller pga. lkarens tidsbrist, utan hll skrivelsen kort. Ett lmpligt
riktvrde r 1 3 sidor, mjligtvis ngon sida till om det r absolut oundvikligt. Exemplet ovan r
drygt en och en halv sida lngt i ett blankt Word-dokument med grundinstllningar. Gr ocks
som i exemplet, dela in skrivelsen i stycken, s du avgrnsar antingen varje symtom fr sig eller


152
varje arbetsprvning fr sig. Be grna en god vn tex. att lsa igenom beskrivningen ocks och
se om den stmmer in p dig!

5.11.3 Omprvning av arbetsfrmgan
5.11.3.1 De olika begreppen
Omprvning ska inte frvxlas med efterkontroll, frnyad utredning och frdjupad utredning av
arbetsfrmgan. Det r en process i tv steg. Omprvning innebr alltid att ett slutligt beslut
fattas i rendet, det gr inte efterkontroll, frnyad utredning och frdjupad utredning. De tre
senare tgrderna ligger fre omprvningen i processen. Frst nr en frbttrad arbetsfrmga
konstaterats vid en efterkontroll, frnyad utredning eller frdjupad utredning blir det frgan om
att utifrn resultatet av den frnyade bedmningen av arbetsfrmgan ta stllning till hur detta
ska pverka rtten till sjukersttningen, det sker d genom omprvningen. P liknande stt r
det vid nyanskan om sjukersttning, frst fattas beslut som sedan kan omprvas i srskild
ordning p begran av den frskrade.

Man kan jmfra det med en nyanskan enligt fljande olika steg i handlggningen:

Nyanskan

Pgende ersttning

Steg 1

Anskan lmnas in. Ingen anskan lmnas in.
Steg 2

Utredning av arbetsfrmgan
leder till ett konstaterande om
kraven fr sjukersttning
tillsvidare freligger eller inte.

Frnyad utredning av
arbetsfrmgan leder till ett
konstaterande om kraven fr
sjukersttning tillsvidare
fortfarande freligger eller
inte. Beviskravet har snkts
den 1 januari 2009 frn
vsentligt frbttrad
arbetsfrmga till endast
frbttrad arbetsfrmga. De
juridiska fljderna av denna
snkning av
frskringskassans beviskrav
r nnu oprvat i domstol.

Steg 3

En prvning grs av rtten till
sjukersttning tills vidare.
En omprvning grs av rtten
till sjukersttning tills vidare
endast om arbetsfrmga helt
eller delvis kunnat pvisas.

Steg 4

Beslut fattas i rendet. Beslut fattas endast om
omprvning skett.



153

Steg 5

Beslut som helt eller delvis
gr den enskilde emot kan
omprvas av
frskringskassans srskilda
omprvningsenheter och
drefter verklagas till
frvaltningsrtten.

Vid denna omprvning fr
beslutet inte blir till nackdel
fr den enskilde i den delen
som redan medgetts.

Har du anskt om hel
sjukersttning men
bara ftt halv
ersttning, kan du
begra omprvning
och sedan verklaga
den halvan som
frskringskassan inte
godknt.

Frskringskassan fr
d i detta steg inte
undanrja den halvan
du redan ftt.

Beslut som helt eller delvis
gr den enskilde emot kan
omprvas av
frskringskassans srskilda
omprvningsenheter och
drefter verklagas till
frvaltningsrtten.

Vid denna omprvning fr
beslutet inte blir till nackdel
fr den enskilde i den delen
som redan medgetts.

Har du haft hel
sjukersttning men vid
frnyad utredning
bedmts ha halv
arbetsfrmga och
drmed frlorat halva
ersttningen, kan du
begra omprvning
och sedan verklaga
den indragna halvan.

Frskringskassan fr
d i detta steg inte
undanrja den halvan
du ftt behlla.

5.11.3.2 Snkta beviskrav fr tervunnen arbetsfrmga
En viktig utgngspunkt r att regeringen den 1 januari 2009 tog bort vsentlighetskravet fr
tervunnen arbetsfrmga fr de med sjukersttning tillsvidare. Enligt 36 kap 19
socialfrskringsbalken ska rtten till sjukersttning alltid omprvas om arbetsfrmgan
frbttrats. ndringen infrdes i 16 kap 7 a lagen om allmn frskring genom proposition
2007/08:124. Av propositionen framgr fljande:

"I frsta stycket anges under vilka frutsttningar som sjukersttning kan dras in
eller minskas vid frbttrad arbetsfrmga. Det anges inte lngre som krav fr att
sjukersttningen ska kunna dras in eller minskas att arbetsfrmgan vsentligt
frbttras, utan i stllet att arbetsfrmgan frbttras. Enligt bestmmelserna ska
en frskrad som har uppvisat en arbetsfrmga som han eller hon antogs sakna
nr beslutet om sjukersttning fattades, om inte annat framkommer, antas ha en
frbttrad arbetsfrmga."

Detta betyder i praktiken att kraven fr indragning av sjukersttningen pga. frbttrad
arbetsfrmga snkts markant. Tidigare var kravet p frbttrad arbetsfrmga teoretiskt sett
hgre n kravet p arbetsofrmga vid nyanskan om sjukersttning. Nyordningen torde


154
snarare innebra att bedmningen av arbetsfrmgan nu har samma krav bde vid nyanskan
och vid omprvningen.

5.11.3.3 Varfr utreds arbetsfrmgan p nytt?
Arbetsfrmgan kan ha frbttrats sedan frskringskassan fattade sitt beslut om sjukersttning
tillsvidare. Under pgende ersttningsperiod med sjukersttning tills vidare kan
arbetsfrmgan drfr omprvas. Det r i frsta hand inte frgan om en omprvning i formell
mening, det r frgan om frnyad utredning eller efterkontoll av arbetsfrmgan. Om sdan
utredning visar p hel eller delvis tervunnen arbetsfrmga, sker sedan en formell omprvning
i egentlig mening pga. ndrade omstndigheter i pgende sjukfall. I detta avsnitt anvnds
ordet omprvning inte i ordets egentliga bemrkelse, utan som ett samlingsbegrepp fr bde
den frnyade utredningen och efterkontollen av arbetsfrmgan samt den efterfljande
omprvningen.

Det r fullt frsteligt att det finns en oro ver eventuella omprvningar av sjukersttningen.
Men det finns i regel ingen anledning fr flertalet att oroa sig fr detta. Efterkontroll och frnyad
utredning av arbetsfrmgan r i regel inte lika djupgende som en utredning vid nyanskan.
Man behver inte heller anska p nytt, utan det som frskringskassan gr r att man ser om
det finns signaler om frbttrad arbetsfrmga. Vid en frnyad utredning kan man tex. kontakta
den frskrade. Man kanske behver ett medicinskt yttrande av behandlande lkare angende
aktuell status p arbetsfrmgan. Om den frskrade inte hrs av vid kontakt frn
frskringskassan, kan det dremot ge en vlgrundad anledning till en djupare kontroll av
arbetsfrmgan. Shr str det i frskringskassans vgledning 2007:1, version 4, sidan 38:

Frskringskassan kan anpassa omfattningen av den frnyade utredningen efter
den frskrades sjukdom eller funktionshinder. Detta innebr stor flexibilitet vid
tillmpningen. En frnyad utredning av arbetsfrmgan fr dock inte enbart best
av ett kort telefonsamtal med den frskrade. (se prop. 2004/05:21, s. 76)

Till att brja med s gller omprvningarna enbart icke tidsbegrnsad sjukersttning
(sjukersttning tillsvidare). Den tidsbegrnsade sjukersttningen fasas ut fram till december
2012. Det nedan sagda gller frutsatt att frskringskassan fljer de rttskllor som finns och
beaktar deras rttsliga tyngd. Man mste skilja mellan ena sidan de juridiska
tolkningsmjligheter som finns, och andra sidan de juridiska tolkningsmjligheter som sedan
rent praktiskt anvnds av tex. frskringskassan. Det r bara att klicka p lnkarna fr att f
resonemanget nedan bekrftat.



155
5.11.3.3.1 Sjukersttning tillsvidare beslutad senast 2004-12-31
Fr denna gruppen gller reglerna om

stegls avrkning fr arbete under tid med sjukersttning,

frdjupad utredning av arbetsfrmgan (se 5.11.3.4 nedan), och

efterkontroll, enligt den tidigare formuleringen av 7 kap 3 b tredje stycket lagen
(1962:381) om allmn frskring (pdf): Frskringskassan skall i samband med beslut
om sjukersttning eller aktivitetsersttning ocks bedma om frnyad utredning av
arbetsfrmgan skall gras efter viss tid. Denna kontroll kallas ven fr efterkontroll.

5.11.3.3.2 Sjukersttning tillsvidare beslutad mellan 2005-01-01 2008-
06-30
Fr denna gruppen gller utver vad som str under 5.11.3.3.1 ovan ven reglerna om frnyad
utredning med hgst tre rs intervaller. Detta framgr av 33 kap 17 socialfrskringsbalken,
en paragraf som ersatte tidigare 7 kap 3 b tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.

Det ligger nra till hands nr man lser frskringskassans vgledning att hvda att
intervallerna mellan omprvningarna kan vara och riskerar i vissa fall att sedermera bli kortare
n tre r. Trersgrnsen r allts en bortre grns. Se vgledning 2007:1, version 4, sidan 34-35!

Oavsett nr frmnen getts efter 2004-12-31 omfattas de som fyllt 60 inte automatiskt av
frnyade utredningen annat n den frsta utredningen som kommer efter 60-rsdagen.
Undantag gller dock om en sdan frnyad utredning bedms vara ndvndig. Se vgledning
2007:1, version 4, sidan 32-33!

Det enda undantaget frn kravet p frnyad utredning grs dock fr gruppen som utnyttjar
mjligheten att arbeta enligt reglerna om stegls avrkning. Det r endast de som ansker om
rtten att f arbeta under tid med sjukersttning som vid en korrekt juridisk tolkning har rtt att
undslippa den frnyade utredningen var tredje r Shr str det nmligen i frarbetena till
lagndringen:

Regeringen anser att det behvs bde kad trygghet och flexiblare regler fr att
fler personer med en icke tidsbegrnsad sjukersttning ska kunna och vga terg
till arbetsmarknaden helt eller delvis. Regeringen freslr sledes att rtten till
sjukersttning inte omprvas fr personer med icke tidsbegrnsad sjukersttning
under vissa frutsttningar. Detta innebr att den som i dag har en icke
tidsbegrnsad sjukersttning kan terg i arbete utan att ersttningen blir freml
fr omprvning. En frutsttning r att den frskrade som avser att pbrja ett
arbete ans-ker om denna rtt hos Frskringskassan (se vidare avsnitt 6.6). Detta
innebr naturligtvis att ngot beslut om en ny utredning enligt 7 kap. 3 b lagen
(1962:381) om allmn frskring (AFL) eller ngon ny utredning till fljd av redan
fattat beslut inte behver gras.
220

220
Se prop. 2007/08:124, s. 48!


156

Fr att omfattas av reglerna om stegls avrkning mste man anska om detta en gng per
kalenderr, vilket framgr av proposition 2007/08:124, s. 77. Innan man anskt om rtten att
arbeta under stegls avrkning omfattas man drfr inte av dessa specialregler, och ska drfr
vid en juridiskt korrekt tolkning ocks f sin arbetsfrmga utredd med hgst tre rs mellanrum.
Lt vara sen att frskringskassan pga. tidsbrist eller bristande knnedom om denna mjlighet
inte vidtar nmnda utredningstgrder. Frskringskassans tolkning i vgledningarna brister
drfr i detta avseende.
221

5.11.3.3.3 Sjukersttning tillsvidare beviljad efter 2008-06-30
Denna grupp omfattas av samtliga tgrder under 5.11.3.3.1 ovan och 5.11.3.3.2 ovan, dock
inte av undantagen frn frnyad utredning enligt! Dessa frmner ska allts omprvas lpande
inom tre r rknat frn nyprvning eller fregende omprvning.

5.11.3.3.4 Sammanfattning av frnyad utredning
Hr r en versikt ver vad som gller vid frnyad utredning av arbetsfrmgan. Om en frnyad
utredning leder till en pvisad arbetsfrmga ska en omprvning av tidigare beslut gras.

Fr de som anskt om och
medgetts att f arbeta
enligt stegls avrkning

Fr vriga
Sjukersttning tillsvidare
beslutad senast 2004-12-31

Ingen frnyad utredning.

Ingen frnyad utredning.
Dock efterkontroll vilket r
synnerligen sllsynt.

beslutad under tiden 2005-
01-01 2008-06-30

Ingen frnyad utredning. Ingen frnyad utredning s
lnge undantaget endast r
reglerat i regeringens
regleringsbrev (2009 och
2010) till frskringskassan,
dr gruppen sjukskrivna med
sjukersttning r en
oprioriterad grupp fr
utredningar. Regleringsbrev
kan ndras betydligt lttare
n om undantaget hade
reglerats i lagtexten, eftersom
frskringskassan r en
myndighet direkt under
regeringen och inte under
riksdagen.

221
Se vgledning 2007:1 version 4, sidan 33!


157

beviljad efter 2008-06-30
Omfattas inte av reglerna fr
stegls avrkning.
Frnyad utredning var tredje
r

5.11.3.4 Frdjupad utredning av arbetsfrmgan
Enligt 110 kap 14 socialfrskringsbalken
222
kan frskringskassan ven under tid som
sjukersttning eller aktivitetsersttning utges vidta tgrder som framgr av denna paragraf. Till
skillnad mot vad som gllde innan infrandet av socialfrskringsbalken behver man dock inte
lngre inhmta frskringslkarens bedmning, eftersom passusen i 7 kap 3 b fjrde stycket
andra meningen lagen (1962:381) om allmn frskring inte frts ver till
socialfrskringsbalken. Frdjupad utredning av arbetsfrmgan kan allts alltid bli aktuell
oavsett nr man ftt frmnen beviljad.

I klarsprk betyder detta att frskringskassan, nr det behvs fr bedmningen av frgan om
ersttning eller i vrigt fr tillmpningen av socialfrskringsbalken fr

1. gra frfrgan hos den frskrades arbetsgivare, lkare eller ngon annan som kan
antas kunna lmna behvliga uppgifter,

2. beska den frskrade,

3. begra ett srskilt lkarutltande eller ett utltande av viss lkare eller ngon annan
sakkunnig, samt

4. begra att den frskrade genomgr underskning av viss lkare eller ngon annan
utredning eller deltar i ett avstmningsmte fr bedmning av den frskrades
medicinska tillstnd och arbetsfrmga samt behovet av och mjligheterna till
rehabilitering.

Men lgg allts d mrke till att det hr inte r frgan om en frnyad utredning var tredje r eller
efterkontroll enligt 33 kap 17 frsta och andra styckena socialfrskringsbalken
223
, utan detta
r en helt annan, men liknande, tgrd som kan vidtas efter hrande med frskringslkaren
enligt 110 kap 14 socialfrskringsbalken
224
. Detta som ovan nmnts helt oberoende av nr
sjukersttningen har beviljats.

5.11.3.5 Villkor fr rtt till sjukersttning
Som villkor fr rtt till eller kning av sjukersttning eller aktivitetsersttning fr det
anges att den frskrade under hgst 30 dagar ska vara intagen p visst sjukhus
eller vistas p vrdinrttning fr frskringsmedicinsk utredning. (110 kap 22
225
)

222
Jfr numera upphvda 7 kap 3 b fjrde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring!
223
Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 b tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
224
Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 b fjrde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
225


158
Nr det behvs fr bedmningen av frgan om ersttning eller i vrigt fr
tillmpningen av socialfrskringsbalken fr frskringskassan begra att den
frskrade genomgr underskning av viss lkare eller ngon annan utredning
eller deltar i ett avstmningsmte fr bedmning av den frskrades medicinska
tillstnd och arbetsfrmga samt behovet av och mjligheterna till rehabilitering.
(110 kap 14 4 p socialfrskringsbalken
226
)

5.11.3.6 Hur gr en frnyad utredning till?
verlag r frnyade utredningar inget att oroa sig ver. Det blir inte frgan om en utredning av
samma tyngd som vid nyanskan, dremot r kravet p fortsatt nedsttning av arbetsfrmgan
de samma. Ls mer om metodstd vid frnyad utredning i frskringskassans vgledning
2007:1 version 4, sidan 37-41.

Till skillnad frn vad som gller vid tidsbegrnsad sjukersttning ska ingen anskan lmnas in
vid omprvningen. Frskringskassan vill i frsta hand veta om det skett ngra frndringar i
funktionsnedsttningen som kan anvndas fr att terg i arbete, inklusive srskilt anordnat
arbete som tex. Samhalls-anstllning eller lnebidragsanstllning. Har det tillkommit nya
behandlingsmetoder som kan terge hela eller delar av funktionsfrmgan i frhllande till hela
arbetsmarknaden, inklusive srskilt anordnat arbete, kommer detta att pverka bedmningen
vid en omprvning. (se prop. 2007/08:136, sid. 88)

Om det vid en omprvning konstateras att man har terftt arbetsfrmgan helt eller delvis, fr
man behlla sjukersttningen i den delen tills ett sdant arbete som man bedms klara blir
tillgngligt, dock hgst i sex mnader. Se 36 kap 20 socialfrskringsbalken
227
.

5.11.3.7 Indragning av sjukersttning
Detta r mjligt om arbetsfrmgan frbttrats. Fre 1 januari 2009 gllde att arbetsfrmgan
vsentligen hade frbttrats fr att sjukersttning skulle kunna dras in helt eller delvis. (se prop.
2007/08:124, sidan 16 nedre halvan och sidan 17 vre halvan) ndringen i lagtextformuleringen
r det som man i juridiska termer med fog kan kalla fr en snkning av beviskravet fr
frskringskassan. Underfrsttt r det fortfarande frskringskassan som har att styrka en
frbttrad arbetsfrmga (har bevisbrdan enligt lagtextens formulering), men kravet fr
myndigheten r nu allts lgre n frut.

Hursomhelst ska en eventuell omprvning kommuniceras med den sjukskrivne om man efter en
efterkontroll, frnyad utredning eller liknande vervger att helt eller delvis dra in frmnen. (se
16-17 frvaltningslagen)

Beslut om indragning av frmnen ska fattas genom ett formellt beslut, vilket kan verklagas i
sedvanlig ordning som flertalet andra frvaltningsrttsliga beslut. (se 21 frvaltningslagen)

Vid omprvning och verklagande gller inte heller hr de vanliga reglerna om besvrstid i
frvaltningslagen. Besvrstiden fr omprvning (den obligatoriska enligt 113 kap 10

226
Motsvarar delvis numera upphvda 16 kap 2 lagen om allmn frskring.
227
Motsvarar numera upphvda 16 kap 7 a tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


159
228
) och verklagande i samtliga instanser i denna mltyp r tv mnader
frn den dagen d den frskrade anses ha tagit del av beslutet. (se 113 kap 19-20 samt jfr
112 kap 5 socialfrskringsbalken
229
)

5.11.3.8 Vad hnder vid pvisad arbetsfrmga vid en omprvning?
Normalt utges sjukersttning och aktivitetsersttning till och med den mnad d rtten till
frmnen upphrt. (se 33 kap 15 socialfrskringsbalken
230
)

Men fr de med sjukersttning tillsvidare gller ett undantag: Sjukersttning, som utges tills
vidare, som ska minskas eller dras in p grund av att arbetsfrmgan har frbttrats fr utges till
dess att den frskrade ftt ett arbete som motsvarar den frbttring som uppkommit, dock
lngst sex mnader. (se 36 kap 20 socialfrskringsbalken
231
)

5.11.4 Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen
Om du fr besked frn frskringskassan om avslag p anskan om icke tidsbegrnsad
sjukersttning, mste du, om du saknar arbete, ta dig till Arbetsfrmedlingen senast vardagen
efter det att du fick beskedet och detta alldeles oavsett om du kommer att verklaga avslaget
eller inte. Missar du detta, s frlorar du din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och blir utan
ersttning frn frskringskassan nsta gng du blir sjuk . Du behver dock inte anmla dig hos
Arbetsfrmedlingen s lnge aktivitets- eller sjukersttningsperioden inte r frbrukad enligt
beslut, allts inte fre det att ersttningsperioden i ersttningsbeskedet lpt ut.

Detta gller ven om du r uppsagd frn din anstllning, eftersom du d inte avser arbeta
lngre n uppsgningstiden. Kravet fr att f frnyad SGI r nmligen att man har fr avsikt att
arbeta minst sex mnader framver. Lmnar du en lucka p en eller flera dagar mellan
frskringskassans avslag och din anmlan som arbetsskande p Arbetsfrmedlingen, s
avbryter du drmed SGI-skyddet. Se 25 kap 2-3, 5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9
232
. Arbetsfrmedlingen fr inte neka dig inskrivning som arbetsskande.
En annan sak r att du kanske saknar rtt till a-kasseersttning, men den bedmningen gr inte
Arbetsfrmedlingen utan a-kassan sjlv.

Det finns dock ngra undantag frn att omedelbart anmla sig p arbetsfrmedlingen, som tex.
om man har sk. laga frfall. Se under 5.10.2.3 ovan!

5.11.5 Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom
Alla som pbrjar en ny ersttningsperiod i a-kassan har sju dagars karens. Karensen slipper
du inte undan som arbetsls om du sger upp dig pga. sjukdom. Men utver de sju
karensdagarna enligt 21 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring tillkommer

228
229
230
231
232
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 2 lagen (1962:381) om allmn frskring


160
avstngningsdagar beroende p hur lnge du arbetat eller hur lnge din anstllning r avsedd
att vara. Antalet avstngningsdagar str i 44 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring.
Villkoren fr att avstngningsdagar ska rknas med str i 43 lagen (1997:238) om
arbetslshetsfrskring. Vid uppsgning utan giltig orsak (43 1 lagen om
arbetslshetsfrskring) varierar dessa mellan 10 och 45 dagar. Eftersom a-kassa bara utges
fem dagar per kalendervecka (20 lagen om arbetslshetsfrskring), betyder detta en
avstngning p mellan 2 veckor och 2 mnader. Fr dig som r sjukskriven och vill lmna
anstllningen finns det dock en ny regel i 19 c frordningen (1997:835) om
arbetslshetsfrskring: En giltig anledning att lmna ett arbete enligt 43 1 lagen (1997:238)
om arbetslshetsfrskring r att en skande av hlsoskl, styrkta genom lkarintyg som
utfrdats fre anstllningens upphrande, inte kan terg vare sig till tidigare arbete eller till
annat arbete hos arbetsgivaren. Av mycket stort intresse fr dig som ftt avslag p begran om
sjukpenning r ocks bestmmelserna om rtt till a-kassa vid tjnstledighet d man inte klarar
sitt arbete pga. sjukdom men inte har rtt till sjukpenning. Dessa bestmmelser finns i 19 a
och 19 b samma frordning. En frutsttning torde dock vara att man uppfyller grundvillkoren
fr a-kasseersttning, se 9-17 a lagen om arbetslshetsfrskring. Vad sedan gller lmpligt
arbete r det mjligt att begrnsa skfltet utan att riskera a-kassa, om man styrker
begrnsningen med lkarintyg. Detta framgr av 11 lagen (1997:238) om
arbetslshetsfrskring och 26 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring
tillsammans med 9 Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (2004:3) om
tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete.
Arbetsfrmedlingen har ocks ett ansvar fr arbetslivsinriktad rehabilitering och stdinsatser fr
funktionshindrade. Och Arbetsfrmedlingen fr, som tidigare sagts, inte neka dig inskrivning
enbart fr att du r sjukskriven i ditt innevarande yrke. Det r din rttighet fr att behlla din SGI.

Det ovan sagda torde bara bli aktuellt fr den som trots sjukersttning tills vidare har sin
anstllning kvar, vilket kan antas vara extremt sllsynt med tanke p att det inte behvs saklig
grund fr uppsgning av den som beviljas sjukersttning tills vidare, se 33 andra stycket lagen
(1982:80) om anstllningsskydd.

5.11.6 Ersttningsniverna
Ersttningsniverna fr sjukersttning ligger p inkomstrelaterad niv enligt 34 kap
233
eller p grundniv enligt 35 kap socialfrskringsbalken
234
.

5.11.6.1 Inkomstrelaterad sjukersttning
I frstone fr man sjukersttning enligt en faststlld antagandeinkomst (34 kap 4 och 6 11
235
), r den sjukpenninggrundande inkomsten hgre ska i stllet den
ligga till grund fr berkningen av sjukersttningen (34 kap 11 socialfrskringsbalken
236
). I
bda fallen mste man dock ha en pensionsgrundande inkomst (PGI) faststlld enligt 34 kap 2
237
. Nr inkomsten enligt dessa regler r faststlld utgr sjukersttning

233
Motsvarar numera upphvda 8 kap lagen om allmn frskring.
234
Motsvarar numera upphvda 9 kap lagen om allmn frskring.
235
Motsvarar numera upphvda 8 kap 3 8 lagen om allmn frskring.
236
Motsvarar numera upphvda 8 kap 8 tredje stycket lagen om allmn frskring.
237


161
64 procent av den faststllda antagandeinkomsten eller sjukpenninggrundande inkomsten (34
238
).

5.11.6.2 Ersttning p garantiniv
De som inte kan f ersttning i form av inkomstrelaterad sjukersttning eller vars
inkomstrelaterade sjukersttning understiger garantiersttningsnivn fr i stllet sjukersttning
p garantiniv. Garantinivn fr hel sjukersttning motsvarar fr r rknat 2,40 gnger
prisbasbeloppet enligt 35 kap 18 socialfrskringsbalken
239
. Fr framtagande av
prisbasbeloppet gller vad som str under 5.13.6 nedan.

5.11.7 AFA-frskring fr utfrskrade
En del av de som utfrskras efter att period med tidsbegrnsad sjukersttning upphr och som
hamnar i tgrder genom arbetsfrmedlingen ska senare kunna terg till sjukersttning
tillsvidare. Men hur det blir med AFA-frskringen som en del uppbr parallellt med
sjukersttningen r en annan sak. Det r viktigt att tnka p att efterskyddstiden i dagslget r
720 dagar enligt 7 i frskringsvillkoren p sidan 17-18. Drjer tervndandet till
sjukersttningen mer n tv r s har man allts frbrukat efterskyddstiden och str utan denna
tillggsfrskring. andra sidan br man d har strre mjligheter att kunna erhlla
bostadstillgg enligt lagen (2001:761) om bostadstillgg till pensionrer m.fl.

5.12 Frslag till beslut
Frskringskassan skickar dig frst ett frslag till beslut. Du har nu tv veckor p dig att skicka
dina synpunkter p beslutsunderlag till Frskringskassan. Rcker inte tiden till, frsk f
frlngd yttrandetid (anstnd).

Vilka grunder och fakta anfr frskringskassan fr sitt avslag? Det br framg dels vilken
lagtext, dels vilka faktiska omstndigheter som tillsammans utgr grunden fr beslutet.
Koncentrera dig p dessa tv saker. Be om hjlp fr att reda ut om det r rtt lagtext som
tillmpats.

De frmsta reglerna om rtten till sjukpenning finns i 24-28 kap socialfrskringsbalken
240
och
fr rtten till sjukersttning i 33 och 36 kap socialfrskringsbalken
241
.

Behvs det kanske lkaryttrande frn en specialistlkare fr att strka de faktiska
omstndigheter som du vill beropa? Specialistlkare har principiellt strre auktoritet n en
allmnpraktiserande lkare, om du tnker verklaga frskringskassans beslut.

238
239
240
Motsvarar delvis numera upphvda 3 kap. lagen (1962:381) om allmn frskring.
241
Motsvarar delvis numera upphvda 7 kap. och 16 kap. lagen (1962:381) om allmn frskring.


162
5.12.1 Att bemta frslag till avslag
Har frskringskassan frsttt din redogrelse korrekt eller har man missfrsttt den? Fokusera
p att komplettera med viktiga handlingar som saknas i underlaget eller att ppeka
missuppfattningar och felaktigheter i beslutsunderlaget. Om frskringskassan missfrsttt din
redogrelse, precisera dig p ett nytt stt. Tycker du det r svrt att skriva tydligt s be ngon
om hjlp. Fundera p om det du skrivit uppfyller kriterierna pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt,
kortfattat, noggrant, adekvat och relevant?

Beskriv grna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvr nedstter din
arbetsfrmga. Se exemplet under 5.11.2.3.2 ovan!

Din redogrelse fr dock inte vara s kortfattad att den gr miste om avgrande uppgifter som
krvs fr att lagtextens frutsttningar ska uppfyllas. Det r ju lagtexten som du ska ha som
std fr din redogrelse.

Det kan ven vara bra att lgga mrke till rden under rubriken 13.1 nedan!

5.12.2 Om du fr avslag br du verklaga beslutet
Om du rknar med att behva ska socialbidrag r det viktigt att du verklagar
frskringskassan beslut. Socialtjnsten kan krva att man uttmmer alla mjligheter till
frsrjning p annat stt n genom socialbidrag, och att frska f ersttning frn
frskringskassan antingen genom anskan, omprvning eller verklagande r en sdan
mjlighet.

Det finns en flla hr dock. Det har frekommit att frskringskassan nollstllt
sjukpenninggrundande inkomst med hnvisning till att den enskilde verklagat och
drfr inte kunnat anses st till arbetsmarknadens frfogande. Detta r juridiskt sett
absurt och att g ver de redan hrda grnser fr skyddet av den
sjukpenninggrundande inkomsten som svenska domstolar annammat. Men i
dagslget tycks rttslget i detta avseende vara oklart. Den sjukpenninggrundande
inkomsten skyddas annars endast under utredningstiden fram till dess att man fr
det frsta beslutet i sin hand. Allts inte efter ett avslag p anskan och under
omprvning eller verklagande. Ett stt att skydda den sjukpenninggrundande
inkomsten om man vill ta chansen att verklaga r att lta sig skrivas in p
Arbetsfrmedlingen under kategori 14 (arbetsskande med frhinder), eftersom
den kategorin i regel anvnds fr just lngtidssjuka. D har man ytterligare ett
argument att anvnda om frskringskassan skulle nollstlla den
sjukpenninggrundande inkomsten med hnvisning till ett verklagande.

Mnga tycker det r jobbigt och svrt att verklaga frskringskassans avslag p begran om
sjukersttning. Man mste samla kraft fr att orka med det hr med att verklaga
Frskringskassans beslut att vgra sjukersttning.

Samma principer som nyss sagts gller dock ven hr: skriv pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt,
kortfattat, noggrant, adekvat och relevant! Samma sak hr. Ditt verklagande fr inte vara s
kortfattad att den gr miste om avgrande uppgifter som krvs fr att lagtextens frutsttningar
ska uppfyllas. Det r ju lagtexten som du ska ha som std fr din redogrelse. Om det tex. r


163
arbetsfrmgans nedsttning eller omfattning som r tvistig r det i frsta hand 33 kap 4-12, 16
samt 18-19 socialfrskringsbalken
242
som innehller de villkor som behver vara uppfyllda
fr att du ska ha rtt till sjukersttning. Det mste rra sig om kroniska sjukdomar och
irreversibla skador dr ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms
kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga eller att den arbetsfrmga som
finns kan frbttras. (se prop. 2007/08:136, s. 88)

verklagandet ska skickas till Frskringskassan men stllas till frvaltningsrtten. Innan
Frskringskassan skickar verklagandet till frvaltningsrtten r de dock enligt huvudregeln
skyldiga att frst omprva rendet enligt 113 kap 10 andra stycket socialfrskringsbalken
243
.
Vid omprvningen fr det ursprungliga beslutet inte ndras till din nackdel. Det innebr tex. att
om Frskringskassan har beviljat dig sjukersttning till 50 % av arbetstiden, men du anskt om
100 %, s fr de inte vid omprvningen neka dig de 50 % som du frst beviljats. Det r bara
resterande 50 % som d blir freml fr omprvning innan rendet vidarebefordras till
frvaltningsrtten. Det finns ett undantag frn kravet p omprvning. Inom Frskringskassan
finns en juridisk funktion som kallas Allmnna ombudet. Nr Allmnna ombudet ocks
verklagar handlggarens beslut till frvaltningsrtten, fr omprvning inte gras utan
verklagandet skickas direkt till frvaltningsrtten om det ses som inkommet i rtt tid. Detta
enligt 113 kap 9 socialfrskringsbalken
244
. Om Allmnna ombudet ocks verklagar beslutet
kan det ocks vara viktigt att ppeka att det i frvaltningsrtten torde saknas frbud mot
reformatio in pejus.

Man har tv mnader p sig att verklaga Frskringskassans avslag p anskan om
sjukersttning. Rcker tiden inte till fr att inhmta ndvndiga intyg och underlag, kan du
begra frlngd yttrandetid (anstnd). Det r mycket svrt att sedan f domstolarna att bevilja
terstllande av frsutten tid. Eftersom det drfr r mycket viktigt att tidsgrnserna vid
verklagande hlls, r det ocks viktigt att du skrar dokumentation som visar att du ftt
frlngd yttrandetid (anstnd), genom att begra beslutet skriftligt. Det r av samma skl bra att
skra dokumentation att Frskringskassan tagit emot verklagandet.

5.13 Arbetslivsintroduktionen fr utfrskrade
5.13.1 vergng frn aktivitets- eller sjukersttning till
arbetslivsintroduktion
Frn 1 januari 2010 gller fljande:

Efter avslutad period med aktivitets- eller sjukersttning kan man terf tidigare SGI
(sjukpenninggrundande inkomst), dock utan kravet p att den frskrade till den del
han eller hon r arbetsls ska vara beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som
svarar mot tidigare frvrvsarbete. (se 26 kap 22 a socialfrskringsbalken
245
samt
prop. 2009/10:45, sid. 29)

242
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring.
243
Motsvarar numera upphvda 20 kap. 11 lagen (1962:381) om allmn frskring.
244
245
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 5 c lagen om allmn frskring.


164
Efter avslutad period med aktivitets- eller sjukersttning intrder enligt huvudregeln en
sjukpenningkarens p tre kalendermnader nrmast efter avslutad period med
aktivitets- eller sjukersttning, endast till den del nedsttningen av arbetsfrmgan
svarar mot den nedsttning fr vilken sjukersttning eller aktivitetsersttning har
lmnats. (se 27 kap 35 a socialfrskringsbalken
246
samt prop. 2009/10:45, sid. 29)

Oavsett karensen p tre mnader ska sjukpenning eller frlngd sjukpenning dock
alltid kunna lmnas i sdana situationer nr dessa frmner kan lmnas utan ngon
tidsbegrnsning, allts ven under karenstiden. (se 27 kap 35 a
247
samt prop. 2009/10:45, sid. 29) I lagrummet uttrycks
huvudregeln och undantaget shr: Sjukpenning lmnas inte till en frskrad under de
tre kalendermnader som infaller efter utgngen av en period med sjukersttning eller
aktivitetsersttning. Detta gller dock endast till den del nedsttningen av
arbetsfrmgan svarar mot den nedsttning fr vilken sjukersttning eller
aktivitetsersttning har lmnats. Sjukpenning lmnas dock i fall som avses i 23 eller 24
a . Undantagen innebr fljande enligt lagtextens lydelse:

27 kap 23 socialfrskringsbalken
248
: "Om den frskrade har en allvarlig
sjukdom lmnas sjukpenning p normalnivn trots att sdan sjukpenning redan
har lmnats fr 364 dagar under ramtiden. I sdant fall tillmpas inte
bestmmelserna i 22 och 24 .

27 kap 24 a socialfrskringsbalken
249
: "Sjukpenning p fortsttningsnivn
lmnas fr ytterligare dagar om

sjukperioden franleds av en godknd arbetsskada enligt 39 - 42 kap.,

den frskrade r intagen p sjukhus eller p grund av sjukdom fr
omfattande vrd utan att vara intagen p sjukhus,

den frskrade p grund av sjukdom har sdan avgrande frlust av
verklighetsuppfattningen och frmgan att orientera sig att han eller hon inte
kan tillgodogra sig information, eller

en tergng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt
program skulle medfra risk fr allvarlig frsmring av den frskrades
sjukdom.

Fr en frskrad som p grund av sjukdom r frnvarande frn ett
arbetsmarknadspolitiskt program ska vid bedmningen av nedsttningen av
arbetsfrmgan beaktas om den frskrade p grund av sjukdomen r ur stnd att
delta i programmet. (se 27 kap 55 a socialfrskringsbalken
250
samt prop.
2009/10:45, sid. 24)

246
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tionde stycket lagen om allmn frskring.
247
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tionde stycket lagen om allmn frskring.
248
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 tredje stycket fjrde meningen lagen om allmn frskring.
249
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 fjrde stycket tredje meningen samt femte stycket lagen om
allmn frskring.
250
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 fjortonde stycket lagen om allmn frskring.


165
Fr en frskrad som p grund av sjukdom har lmnat ett arbetsmarknadspolitiskt
program, och som har formell mjlighet att terintrda i ett sdant program, ska vid
bedmningen av nedsttningen av arbetsfrmgan ven beaktas den frskrades
frmga att delta i ett sdant program. (se 27 kap 55 b socialfrskringsbalken
251

samt prop. 2009/10:45, sid. 25)

Ett annat undantag frn karensmnaderna som man dock inte r ivriga med att skylta med, men
som r bra att knna till och som jag tycker du i s fall ska vervga, om
rehabiliteringen/arbetsprvningen fallerar, r fljande tv mjligheter:

Dokumentera allt som kan pvisa hur din funktionsfrmga ser ut. Lt lkaren vara aktiv
i rendet. Skra bevisning/dokumentation i s nra anslutning till hndelserna som
mjligt som du avser beropa. Helst av en specialistlkare med inriktning p
frskringsmedicin! Ansk om sjukersttning tillsvidare inom de tre mnaderna,
eftersom preskriptionsregeln i 33 kap 14 socialfrskringsbalken
252
sger att
sjukersttning och aktivitetsersttning inte fr betalas ut fr lngre tid tillbaka n tre
mnader fre anskningsmnaden. Allts betyder detta att du senast fjrde mnaden
efter utfrskring kan anska om varaktig sjukersttning med std av 33 kap 4 - 12, 14,
16, och 18 - 19 socialfrskringsbalken
253
samt med std av en utredning som
frhoppningsvis styrker att du dels har stadigvarande nedsatt arbetsfrmga samt att
rehabilitering r utsiktslst i ditt fall.

Du kan ocks anska om varaktig sjukersttning parallellt med att du nrmar dig
introduktionsprogrammet, men fr du avslag, ansk p nytt inom preskriptionstiden i
stllet fr att verklaga, d fr du frhoppningsvis dokumentation p att du inte klarar att
arbeta pga. nedsatt arbetsfrmga, och att det inte finns ngon utsikt att rehabilitera
mera, vilket kar chansen att f igenom nsta anskan och, om du fr avslag, vinna vid
ett verklagande.

I bda fallen gller att det finns en god mjlighet att du blir terbetalningsskyldig fr
aktivitetsstd som kan komma att utg fr samma period som du senare eventuellt fr
en sjukersttningsanskan godknd av frskringskassan eller domstol efter
verklagande.

5.13.2 Vilka kan anvisas till introduktionsprogrammet?
Det r endast de som uppfyller kraven i 30 b frsta stycket frordningen (2000:634) om
arbetsmarknadspolitiska program som kan komma i frga fr plats i introduktionsprogrammet
och enligt vad som str hr nedan f de hgre ersttningarna av aktivitetsstdet under
programtiden. Denna regel parerar med formuleringen i 3 a andra stycket lagen (1997:238)
om arbetslshetsfrskring och sger fljande:

251
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 femtonde stycket lagen om allmn frskring.
252
Motsvarar numera upphvda 16 kap 5 andra stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
253
Motsvarar numera upphvda 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring, samt 16 kap 5
andra stycket samma lag.


166
En anvisning till arbetslivsintroduktion fr gras fr en person som inte kan f
sjukpenning fr fler dagar enligt 3 kap. 4 eller 10 a lagen (1962:381) om allmn
frskring, eller som har ftt tidsbegrnsad sjukersttning under det hgsta antalet
mnader som sdan ersttning kan betalas ut enligt vergngsbestmmelserna till
lagen (2008:480) om ndring i nmnda lag.
254

Sledes kan de som inte uttmt alla ersttningsdagar enligt vergngsreglerna i tex. tillflliga
sjukersttningen i dagslget inte rkna med att bli aktualiserade fr introduktionsprogrammet.
De som utfrskrats fre 2009-12-31 omfattas inte heller av dessa specialregler utan fr dem r
det den vanliga samverkan mellan frskringskassan och arbetsfrmedlingen som gller, med
aktivitetsstd enligt traditionella niver som i flesta fallen ligger p 223 kronor per dag fre
skatteavdrag berknat p fem dagar i veckan. Utfyllnad fr d ske med socialbidrag.

5.13.3 Grundlggande villkor fr rtt till hgre aktivitetsstd
Rtten till ersttning fr aktivitetsstd under introduktionsprogrammet beror p om man omfattas
av definitionen av lngtidssjuka enligt 3 a andra stycket lagen (1997:238) om
arbetslshetsfrskring. Det r endast dessa grupper som r mlgrupp fr insatserna. vriga
grupper str utanfr mjligheten till de frhjda ersttningsniverna enligt specialreglerna i 19 d-
h frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring samt 5 f frordningen (1996:1100)
om aktivitetsstd. 3 a andra stycket lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring har fljande
lydelse:

Att en person har varit lngvarigt sjukfrnvarande innebr att han eller hon inte
kan f sjukpenning fr fler dagar enligt 3 kap. 4 eller 10 a lagen (1962:381) om
allmn frskring eller har ftt tidsbegrnsad sjukersttning under det hgsta
antalet mnader som sdan ersttning kan betalas ut enligt
vergngsbestmmelserna till lagen (2008:480) om ndring i nmnda lag.
255

Slunda mste man ha tmt ut alla mjligheter till sjukpenning eller tidsbegrnsad
sjukersttning innan man lagtekniskt sett kan utnyttja rtten till de frhjda ersttningarna under
arbetslivsintroduktionen. Mhnda det dyker upp fler borgerliga verlappningslsningar pga. att
det r valr i r. Men att inte utnyttja vergngsreglernas 18 mnader fr tidsbegrnsad
sjukersttning kan allts i dagslget betyda att man inte fr rtt till de frhjda
ersttningsniverna under introduktionen enligt specialreglerna i 19 d-h frordningen
(1997:835) om arbetslshetsfrskring samt 5 f frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd.
Inte heller omfattas de med icke tidsbegrnsad sjukersttning, men som vid en omprvning
enligt de numera lgre beviskraven (se 33 kap 17 och 110 kap 14 socialfrskringsbalken
256

tillsammans med 36 kap 19 samma balk
257
) fr frskringskassan bedms ha terftt
arbetsfrmga helt eller delvis. Sistnmnda grupp fr i stllet luta sig mot regeln i 36 kap 20
258
som sger att sjukersttning, som utges tills vidare, som ska minskas

254
Bestmmelsen har mrkligt nog nnu inte anpassats med hnvisningar till socialfrskringsbalken,
ngot som borde ha gjorts i samband med infrandet av socialfrskringsbalken.
255
Bestmmelsen har mrkligt nog nnu inte anpassats med hnvisningar till socialfrskringsbalken,
ngot som borde ha gjorts i samband med infrandet av socialfrskringsbalken.
256
Motsvarar till strre delen numera upphvda 7 kap 3 b tredje och fjrde styckena lagen 1962:381 om
allmn frskring.
257
Motsvarar numera upphvda 16 kap 7 a frsta stycket samma lag.
258


167
eller dras in p grund av att arbetsfrmgan har frbttrats fr utges till dess att den frskrade
ftt ett arbete som motsvarar den frbttring som uppkommit, dock lngst sex mnader.

5.13.4 Annat att tnka p i samband med
introduktionsprogrammet
Rtten till bostadstillgg hnger samman med aktivitets- och sjukersttningen. Upphr dessa
frmner helt och inte bara delvis, upphr ocks rtten till bostadstillgg helt. Ngot liknande
fenomen intrffar med tanke p arbetsmarknadsparternas specialfrskringar som en del
frtidspensionrer uppburit som kompletterande ersttningar sidan om sin sjukersttning.

Skyddet fr sjukpenninggrundande inkomst (SGI) terinfrs, men endast fr de som
utfrskrats efter 2009-12-31. Detta enligt vergngsregeln till 26 kap 22 a
259
. Se SFS 2009:1454 punkt 2 (pdf) som sger att bestmmelserna i fd.
3 kap. 5 c tillmpas frsta gngen fr frskrade som vid utgngen av december mnad 2009
helt eller delvis har ftt sjukersttning eller aktivitetsersttning.

De som utfrskrats frn sjukersttningen mellan 1 juli 2008-30 december 2009 har ingen
mjlighet att utnyttja den nygamla regeln i 26 kap 22 a socialfrskringsbalken
260
, utan fr
denna grupp finns ingen SGI att falla tillbaka p, om man inte brjat arbeta igen.

Senast nsta vardag efter det att du ftt besked om avslag p anskan om sjukpenning eller
sjukersttning ska du anmla p Arbetsfrmedlingen. Detta gller ven om du avser verklaga
frskringskassans avslagsbeslut. Du behver dock inte anmla dig p Arbetsfrmedlingen s
lnge du r inne i en ersttningsperiod enligt beslut, allts inte innan ersttningsperioden enligt
ersttningsbeskedet lpt ut.

Exempel

Om du har tidsbegrnsad sjukersttning p heltid till och med 30 juni 2010, men fr
avslag p anskan om varaktig sjukersttning redan den 15 juni 2010 (som du
anskt om i god tid), s ska du senast 1 juli 2010 anmla dig p
Arbetsfrmedlingen. SGI skyddas normalt under anskningstiden om
handlggningstiden drar ut p tiden och detta inte beror p dig. Det betyder att om
du anskt i god tid, men i exemplet hr fr avslagsbeslutet frst den 14 juli, ska du
anmla dig senast den 15 juli p Arbetsfrmedlingen, eftersom SGI skyddas under
utredningstiden. Se nrmare i 2004/05:SfU13, sid. 13 tillsammans med
frskringskassans vgledning 2004:5 med ndringsdatum 2009-06-26, sid. 189,
dr sistnmnda intressant formulering finns:

Frskringskassans utredningstid tillhr omstndigheter den frskrade vanligtvis
inte sjlv kan rda ver. Det innebr att SGI i normalfallet inte snks i en sdan
situation, under frutsttning att den frskrade inte sjlv har kunnat pverka
utredningstiden.

259
260


168
5.13.5 De nya schablonreglerna
De nya schablonreglerna om aktivitetsstd finns nu att lsa i 19 d-h frordningen (1997:835)
om arbetslshetsfrskring samt 5 f frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd.

Genom schablon uppfylls arbetsvillkoret automatiskt i arbetslshetsfrskringen.

5.13.6 Berkning av ersttning enligt SGI eller antagandeinkomst
Ngot som antyder att man har en SGI eller en antagandeinkomst med sig ut ur
sjukfrskringen r om man haft aktivitets- eller sjukersttning utver grundnivn, eftersom
inkomstrelaterad sjukersttning frutstter antingen just att man har en SGI eller en
antagandeinkomst. Se 34 kap 4-13 socialfrskringsbalken
261
! De som saknar SGI och
antagandeinkomst har i stllet ftt aktivitets- eller sjukersttning p grundniv enligt 35 kap 18-
262
. Prisbasbeloppen fr de senaste ren finns hr:

frordningen (2009:924) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2010,



frordningen (2006:1086) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2007, samt

frordningen (2005:650) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2006.

5.13.7 Avrkningsregeln
Det man frst ftt i tillfllig ersttning rknas av den senare faststllda slutliga ersttningen, s
att inte en ny period p tex. 300 nya a-kassedagar brjar lpa d ersttningen slutligen
faststllts. Se 19 d tredje stycket i frordningen (1997:835) om arbetslshetsersttning:

Tillfllig arbetslshetsersttning betalas ut fram till dess att den skande har ftt sin
slutliga ersttning enligt lagen om arbetslshetsfrskring bestmd. Den ersttning
som betalats ut tillflligt ska rknas av mot den slutliga ersttningen.

5.13.8 Den bortre parentesen slopad
Aktivitetsstd fr deltagande i arbetslivsintroduktionen fr lngtidssjuka avsgs ges i max 150
dagar, detta enligt 5 f andra stycket frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd.

261
Motsvarar numera upphvda 8 kap 3-9 lagen om allmn frskring.
262
Motsvarar numera upphvda 9 kap 8-9 lagen om allmn frskring.


169
5.13.9 Aktivitetsstdets storlek
Det r normalt frskringskassan som faststller aktivitetsstdets storlek. Men den som har rtt
till ersttning ur arbetslshetsfrskringen, antingen p grundnivn eller p den
inkomstrelaterade nivn, ska skicka uppgifter om sina inkomster till sin arbetslshetskassa eller,
om man inte r med i en arbetslshetskassa, till Alfakassan. Arbetslshetskassan eller
Alfakassan rknar d ut en dagpenning utifrn tidigare inkomster och meddelar
frskringskassan vilken dagpenning man skulle ha haft om man skulle ha uppburit
arbetslshetsersttning. Frskringskassan faststller d dagpenningbeloppet i enlighet med
arbetslshetskassans eller Alfakassans beslut. Det finns ngra olika typfall som kan uppkomma
i detta skedet fr den som ska verg till arbetslivsintroduktionen.

Uppfyller du bde medlemsvillkoret och arbetsvillkoret kommer aktivitetsstdet
faststllas enligt din tidigare inkomst eller enligt sjukpenninggrundande inkomst
alternativt antagandeinkomst.

Uppfyller du endast arbetsvillkoret kommer aktivitetsstdet faststllas till 320 kronor per
dag fre skatteavdrag.

Fr vriga kommer aktivitetsstdet faststllas till 223 kronor per dag fre skatteavdrag.

Arbetsvillkoret r uppfyllt om du inom de senaste tio ren plus ramtiden p ett r, dvs. de
senaste elva ren uppfyller ngot av de tv alternativ som normalt finns fr att uppfylla ett
arbetsvillkor. Ls om detta p hemsidan fr din arbetslshetskassa.

Arbetsvillkoret r ocks uppfyllt om du omedelbart nr sjukpenningen eller den tidsbegrnsade
sjukersttningen upphr, i bda fallen efter maximalt antal dagar man kan f ersttningen, har
en sjukpenninggrundande inkomst eller en antagandeinkomst, vilket framgr av uppgifterna i
intyg 7285 frn Frskringskassan, som du sjlv mste begra och som du d sedan ska skicka
till din a-kassa eller, om du inte r medlem i en a-kassa, till Alfakassan. Det frefaller som om
denna presumtionsregel inte innehller ngon mjlighet till presumtionsgenombrott med std av
huvudregeln om hgst tio rs verhoppningsbar tid, varfr inkomstuppgifterna i intyg 7285 gller
om inte den frskrade sjlvmant skickar in dokumentation som styrker hgre inkomst.

Medlemsvillkoret innebr att du normalt mste ha varit medlem i en arbetslshetskassa i tolv
mnader och att ett arbetsvillkor r uppfyllt inom medlemskapet. Fr dig som har rtt att delta i
arbetslivsintroduktionen gller specialregler. Har du

uttrtt ur arbetslshetskassan mellan den 16 oktober 2006 och den 30 september 2009
och drefter p nytt intrtt i en arbetslshetskassa mellan den 1 september 2009 och
den 31 december 2010,

varit medlem i minst tre kalendermnader i fljd efter det senaste intrdet, och

uppfyller ett arbetsvillkor inom medlemskapet,

uppfyller du medlemsvillkoret enligt undantagsreglerna fr lngtidssjuka.

Exempel 1: Du gr med i a-kassan 1 december 2009 och ska brja i arbetslivsintroduktionen
den 1 januari 2010. De tv frsta mnaderna fr du aktivitetsstd p 320 kronor, och frn 1


170
mars 2010 ska aktivitetsstdet berknas efter din tidigare inkomst alternativt
sjukpenninggrundande inkomst eller antagandeinkomst som du haft omedelbart d ersttning
frn frskringskassan upphrt, om du kan pvisa ngon av dessa.

Exempel 2: Du gr med i a-kassan den 1 april 2010 men har brjat i arbetslivsintroduktionen
redan den 1 januari 2010. Du vljer att g med i a-kassan fr att f hgre ersttning. Detta
kommer dock inte att hjlpa, eftersom du inte uppfyller ett arbetsvillkor inom medlemskapet (se
sista punkten ovan). Ersttningen faststlls d slutligen till 320 kronor per dag fre
skatteavdrag.

Det r allts viktigt att g med i a-kassan senast mnaden fre starten i
arbetslivsintroduktionen, om du vill ha inkomstrelaterat aktivitetsstd med std av din tidigare
inkomst alternativt sjukpenninggrundande inkomst eller antagandeinkomst som du haft
omedelbart d ersttning frn frskringskassan upphrt, om du kan pvisa ngon av dessa.

5.14 Frskringslkares ord inte alltid avgrande
Kammarrtten i Gteborg avfrdade tre frskringsmedicinska lkares bedmningar och la
behandlade lkares bedmning som grund fr att godknna en sjukskrivning. Se dom i mlet
324-06 frn kammarrttern i Gteborg (pdf).

5.15 Du behver inte vara ensam
Du behver inte st ensam i din kamp mot frskringskassan och statsmakternas
sjukdomsfientliga politik! Hr r tv serisa ntverk att vlja p:

UHR

Sociala Medborgargardet

Resurs



171
6 Det ekonomiska bistndet frn kommunen
6.1 Snabbfakta
Uppgift

Svar


Kommunernas socialtjnst


Socialtjnstlagen (2001:453)
Socialtjnstfrordningen (2001:937)
SOSFS 2003:5
SOSFS 2009:23


Socialtjnstlagen (2001:453)
Socialtjnstfrordningen (2001:937)
SOSFS 2003:5
SOSFS 2009:23

Viktiga frarbeten

Prop. 1979/80:1 (om socialtjnsten)
Bet. SoU 1979/80:44

Prop. 1996/97:115 (Mer tillgnglig
kollektivtrafik; dvs. frdtjnsten lyfts ur
socialtjnstlagen och fr en egen
lagstiftning, rttigheten gr frn
socialpolitik till trafikpolitik)
Bet. 1997/98:TU3 (Mer tillgnglig
kollektivtrafik)

Prop. 1996/97:124 (ndring i
socialtjnstlagen)
Bet. 1996/97:SoU18 (ndring i
socialtjnstlagen)

Prop. 2000/01:80 (Ny socialtjnstlag
m.m.)
Bet. 2000/01:SoU18 (Ny
socialtjnstlag m.m.)

Prop. 2007/08:1 (Regeringens
budgetproposition, utgiftsomrde 9:
Hlsovrd, sjukvrd och social
omsorg; dvs. infrandet av nya 4 kap
1 a socialtjnstlagen)
Bet. 2007/08:SoU1 (Utgiftsomrde 9:
Hlsovrd, sjukvrd och social
omsorg m.m)



172
Prop. 2009/10:57 (Behovsbedmning
av annat n ekonomiskt bistnd enligt
socialtjnstlagen)
Bet. 2009/10:SoU6
(Behovsbedmning av annat n
ekonomiskt bistnd enligt
socialtjnstlagen)



Frvaltningsrtten



6.2 Ladda ner frn Internet
6.2.1 Vgledningar fr frdjupad information
Vgledningar som finns p Socialstyrelsens hemsida:

Omrde

Publikation

Hur ska renden handlggas och
dokumenteras av socialtjnsten?

Handlggning och dokumentation inom
socialtjnsten

Ekonomiskt bistnd

Ekonomiskt bistnd - Std fr rttstillmpning

Socialtjnsten i ett EG-rttsligt perspektiv EG-rtten och socialtjnsten en vgledning

6.3 Allmnt om socialtjnsten
I allmnhet kan man sga att socialtjnsten har det vergripande ansvaret fr kommunens
invnare och dess frsrjning, kommunens sk. yttersta ansvar enligt 2 kap 2 socialtjnstlagen
(2001:453). Detta ansvar kan man emellertid inte driva hur lngt som helst, individen har ett
eget ansvar fr sin frsrjning ocks, vilket framgr indirekt av 4 kap 1 socialtjnstlagen
(2001:453): den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p
annat stt. Sedan 1 januari 2010 finns ocks mjligheten att upprtta en indivuell plan fr
personer som annars riskerar att hamna mellan socialtjnsten och sjukvrden, frmst gller det
d vrden av tex. missbrukare, se 2 kap 7 socialtjnstlagen (2001:453)!



173
6.4 Ekonomiskt bistnd
6.4.1 Inledning
Till skillnad frn sjukpenning, sjukersttning och a-kasseersttning, s r ekonomiskt bistnd
behovsprvat. Ekonomiskt bistnd r ett samlingsbegrepp, dels fr frsrjningsstd, dels fr
ekonomiskt bistnd fr livsfringen i vrigt, dvs. det som frut kallades socialbidrag. Ekonomiskt
bistnd och frsrjningsstd r allts inte riktigt samma sak. Det r viktigt att ha denna
uppdelning i tanke vid genomlsningen av denna framstllning. Uppdelningen framgr ocks
av lagtexten:

Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p
annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd)
och fr sin livsfring i vrigt. (4 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen)

Hr markeras ven principen om egenansvar fr frsrjningen. Endast den som inte sjlv kan
tillgodose sina behov eller f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till ekonomiskt bistnd. I
frsta hand r den enskilde hnvisad till inkomster av eget arbete, eller andra rttigheter som
tex. studiemedel, bostadsbidrag, a-kassan sjukpenning, och sjukersttning, innan man har rtt
till ekonomiskt bistnd frn socialtjnsten. En del kommuner driver denna princip ganska hrt,
och krver rentav att man ska verklaga avslag p tex. anskan om sjukersttning fr att sgas
ha gjort allt vad man kan fr att bli sjlvfrsrjande. Vilka inkomster och tillgngar som ska
beaktas och hur de ska vrderas vid inkomstberkningen av rtten till ekonomiskt bistnd tas
upp under 6.4.3 nedan. Men innan dess mste man faststlla vilka kostnader som r skliga.
Hamnar man efter berkningen p underskott i frhllande till inkomsterna och tillgngarna,
freligger rtt till ekonomiskt bistnd fr mellanskillnaden. Vilka kostnader som r skliga tas
upp under 6.4.2 nedan!

Den enskilde ska genom bistndet tillfrskras en sklig levnadsniv. Bistndet
ska utformas s att det strker hans eller hennes mjligheter att leva ett
sjlvstndigt liv. (4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen)

Hr markeras att det ekonomiska bistndet ska frstta den enskilde p en sk. sklig
levnadsniv. Uttrycket sklig levnadsniv r inte preciserat i lagen eller dess frarbeten, och ger
ibland upphov till lagtolkningsproblematik. Men lagstiftaren har valt att lmna ett stort flt ppet
fr tolkning i detta avseende i stllet fr att binda upp socialtjnstens arbete med detaljreglerade
rttigheter fr den enskilde.

Genom denna bestmmelse markeras underfrsttt ocks att ekonomiskt bistnd inte r en
lngsiktig och primr frsrjningsklla utan en kortsiktig och sekundr sdan, vilket betyder att
p sikt kommer tex. utfrskrade frn sjukfrskringen att tvingas till arbetsskande och arbete
fr rtten till ekonomiskt bistnd.

Ej sllan upprttas en handlingsplan, eller genomfrandeplan som den kallas i freskrifterna, se
6 kap. 1 SOSFS 2006:5. Det r viktigt att flja denna handlingsplan, eftersom
socialsekreterare tyvrr alltsomoftast fljer den mekaniskt, och ej sllan drar in ekonomiskt
bistnd, ibland regelrtt, ibland regelvidrigt, med motiveringen att handlingsplanen ej fljts.
Behver du avvika frn handlingsplanen, se till att kontakta socialsekreteraren, f avvikelsen
godknd skriftligen eller p annat skert stt s du skyddar dig mot indraget bistnd!



174
Det ankommer i frsta hand p socialtjnsten att utreda rtten till bistnd men ansvaret fr att
anskaffa beslutsunderlaget kan man ej sllan vltra ver p den enskilde:

Fr att socialnmnden skall kunna avgra om en enskild har rtt till ekonomiskt
bistnd behvs ett underlag fr bedmning och berkning. Om en enskild trots
srskild begran inte frser nmnden med det underlag som behvs eller motstter
sig att handlggaren tar ndvndiga kontakter, br nmnden i regel kunna avsl
anskan. (SOSFS 2009:23, s. 20)

6.4.2 Skliga levnadskostnader vid behovsbedmningen
6.4.2.1 Frsrjningsstd
Frsrjningsstdets storlek preciseras nrmare i lagtexten:

Frsrjningsstd lmnas fr skliga kostnader fr
1. livsmedel, klder och skor, lek och fritid, frbrukningsvaror, hlsa och hygien
samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift,
2. boende, hushllsel, arbetsresor, hemfrskring samt medlemskap i
fackfrening och arbetslshetskassa. (4 kap 3 frsta stycket socialtjnstlagen)

Kostnadsposterna under frsta punkten r normerade belopp enligt en faststlld riksnorm, frn
vilka avvikelse uppt eller nedt fr gras bara om srskilda skl talar fr det. Se nrmare under
6.4.2.1.1 nedan!

Kostnadsposterna under andra punkten r belopp som berknas efter en sklighetsbedmning,
dvs. frsrjningsstd lmnas fr skliga kostnader fr dessa kostnadsposter. Man vger i regel
ocks in 4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen, dvs.: den enskilde ska genom bistndet
tillfrskras en sklig levnadsniv. Se nrmare under 6.4.2.1.2 nedan!

6.4.2.1.1 Frsrjningsstd enligt riksnormen
Skliga kostnader enligt frsta stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen
nrmare freskriver berknas enligt en fr hela riket gllande norm (riksnorm) p
grundval av officiella prisunderskningar av olika hushllstypers baskonsumtion.
Om det i ett enskilt fall finns srskilda skl, ska socialnmnden dock berkna dessa
kostnader till en hgre niv. Nmnden fr ocks i ett enskilt fall berkna
kostnaderna till en lgre niv, om det finns srskilda skl fr detta. (4 kap 3 andra
stycket socialtjnstlagen)

Denna riksnormen faststlls av regeringen p frordningsniv, och nrmare bestmt i 2 kap 1
socialtjnstfrordningen (2001:937). Denna bestmmelse ndras i regel en gng om ret, s fr
berkningen i frordningstexten, hnvisas till dess aktuella lydelse som finns p Ntet.

Som framgr av 4 kap 3 frsta stycket 1 socialtjnstlagen ska riksnormen tcka
kostnadsposterna livsmedel, klder och skor, lek och fritid, frbrukningsvaror, hlsa och hygien
samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift.


175

En del av dessa kostnadsposter r frhllandevis hga, s ej sllan mste man prioritera vad
man ska lgga det riksnormerade bistndet p.

Avvikelser frn riksnormen fr gras endast om srskilda skl talar fr det. I vilka fall som man
kan sga att srskilda skl talar fr avvikelser, framgr av SOSFS 2009.23, s. 4-5.

6.4.2.1.2 Frsrjningsstd enligt sklighetsbedmningen
6.4.2.1.2.1 Samtliga kostnadsposter
Andra kostnadsposter i frsrjningsstdet som ofta r variabla har lagstiftaren valt att placera
utanfr riksnormen, och i stllet under sklighetsbedmningen. Det gller, som framgr av 4
kap 3 frsta stycket 2 socialtjnstlagen kostnadsposterna "boende, hushllsel, arbetsresor,
hemfrskring samt medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa." Dessa kostnadsposter
berknas i regel nrmare enligt SOSFS 2009.23, s. 5-10.

Boendekostnaderna vllar ej sllan tvister i frvaltningsdomstolarna. Tex. ska
boendekostnaderna vara skliga och boytan uppn en sklig levnadsniv. Detta utvecklas
nrmare under 6.4.2.1.2.2 nedan.

Hushllsel ska i regel berknas enligt de faktiska kostnaderna, frutsatt att de r skliga. Detta
framgr av SOSFS 2009.23, s. 9. Med skliga elkostnader brukar i regel avses kostnader fr
elfrbrukningen enligt Konsumentverkets riktlinjer.

I skrivandets stund ligger dock ett ml i regeringsrtten, dr prvningstillstnd getts
2010-03-25 fr prvningen av kostnader utver Konsumentverkets riktlinjer. Se
regeringsrtten, ml nr 5058-09!

Kostnader fr arbetsresor som r skliga r i regel mnadskostnaden fr lokala resor med
allmnna kommunikationer. Den som pga. att allmnna kommunikationer saknas, pga. att
turttheten r starkt begrnsad, eller pga. sjukdom eller funktionshinder har behov av bil br f
behovet fr bilresor tckta fr skliga kostnader fr bla. bensin, skatt, frskring, och besiktning.
Mste man ka frdtjnst till jobbet br i regel de faktiska frdtjnstkostnaderna beaktas. Detta
framgr av SOSFS 2009.23, s. 9.

Socialnmnden br i regel godta den enskildes faktiska kostnader fr hemfrskring, om
kostnaderna r skliga, se SOSFS 2009.23, s. 10! I medlemskapet hos vissa fackfreningar
ingr en kollektiv hemfrskring i avgiften, i de fallen kan man d sjlvklart inte gra ansprk p
kostnader fr hemfrskring ht. av socialtjnsten.

Socialnmnden br godta den enskildes faktiska kostnader fr avgifter till fackfrening och
arbetslshetskassa, se SOSFS 2009.23, s. 10!



176
6.4.2.1.2.2 Kostnadsposten fr boendet
6.4.2.1.2.2.1 Vad menas med sklig boendekostnad?
Socialnmnden br vid bedmningen av vad som r en sklig boendekostnad utg
frn den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgngspunkten vid
bedmningen av vad som r sklig boendekostnad br vara vad en
lginkomsttagare p orten normalt har mjlighet att kosta p sig. Kostnaden br
ven relateras till hyresnivn hos allmnnyttiga bostadsfretag eller andra strre
bostadsfretag p orten. Med orten br avses den ttort dr den enskilde bor eller
de nrmast belgna ttorterna inom kommunen. (SOSFS 2009.23, s. 5)

Det r den generella hyresnivn p ttorten som avses, en kommun med flera ttorter kan
drfr ha varierande hyresniver som bedms som skliga. Kommunerna har ej sllan
faststllda normer som de fljer mekaniskt tex. nr det kommer till boendekostnad. Vid
verklagande av kostnadsposten fr boendet dr kommunen beropar sina egna faststllda
riktlinjer r det viktigt att trycka p dels att dessa riktlinjer inte r bindande rttskllor, se prop.
1996/97:124, s. 70, dels att socialtjnsten ska gra en individuell bedmning i varje enskilt fall.

Vid ett kortvarigt bistndsbehov br socialnmnden i regel godta den faktiska
boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre
sammanhngande mnader. (SOSFS 2009.23, s. 7)

Man kan allts i dagslget kringg lngvarighetsbedmningen genom att ska bistnd fr tv
mnader t gngen, lta bli att ska den tredje, och sedan ska p nytt fr fjrde och femte
mnaden, och s vidare. Hur en sdan situation skulle st sig vid en prvning i regeringsrtten
r dock aningen tveksamt, eftersom avsikten med bedmningarna r att markera en grns
mellan kortvarigt och lngvarigt bistndsbehov. Men rttslget r som sagt oklart i denna frga
d vgledning saknas frn regeringsrtten.

Vad den faktiska kostnaden inkluderar i tex. olika boendekonstellationer framgr nrmare av
SOSFS 2009.23, s. 6-7. Fr inneboende, dvs. boende som har andrahandskontrakt fr en del
av bostaden, brukar socialtjnsten i regel dock tillmpa Riksfrskringsverkets freskrifter
(RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader samt Riksfrskringsverkets allmnna rd
(2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. Enligt 24 Riksfrskringsverkets
freskrifter (RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader rknas varje rum som tv enheter
och kket som en enhet. Den frdelningen anvnds sedan som grund fr berkningen av den
inneboendes andel av boendekostnaden. En del kommuner r genersare nr det gller
avgrnsningen mot lngvarigt bistndsbehov. Det finns allts regionala skillnader i
tillmpningen, men det beror p att man kan se socialtjnstlagen och anslutande regelverk som
ett minimikrav fr kommunerna. Inget hindrar allts rent juridiskt sett kommunerna frn att ha
genersare bedmningar, men kommunerna mste d vara aningen frsiktiga och srskilt
beakta likabehandlingsprincipen i 2 kap 2 kommunallagen (1991:900).

Fr andra inneboende, utan andrahandskontrakt, tex. hemmaboende ungdomar, gller de
allmnna rden om delad bostad, se SOSFS 2009.23, s. 7!

Om bistndsbehovet bedms bli lngvarigt, allts i regel lngre n tre sammanhngande
mnader (SOSFS 2009.23, s. 7), finns det anledning fr socialtjnsten att se ver
boendekostnaderna och man tillsammans med den enskilde kan pverka dessa. Vrt att notera


177
r att det r tnkt att vara ett samspel mellan socialtjnsten, inte ett ensidigt rttighetsdribblande
frn den enskildes sida eller ett myndighetsversitteri frn socialtjnsten. Bda parter mste hr
gra vad man kan fr att frndra situationen. P grund av kommunens yttersta ansvar enligt 2
kap 2 socialtjnstlagen r domstolarna dock restriktiva med att tillta att mnniskor stts p
gatan, men det finns en flytande grns framt p tidsaxeln dr till och med domstolarna kommer
att tillta indraget bistnd om man inte medverkar till bostadsbyte eller bostadsfrsljning.

6.4.2.1.2.2.2 Bostadsbyte
Vid lngvarigt bistndsbehov kan det bli aktuellt med bostadsbyte, men fr det krvs det skligt
rdrum om i regel fyra mnader rknat frn den tidpunkt d den enskilde fick besked om
nmndens bedmning om varaktigheten av bistndsbehovet, se SOSFS 2009.23, s. 8!

Nmnden br ven godknna den faktiska boendekostnaden s lnge den
enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller p annat stt
frsker snka sina boendekostnader. (SOSFS 2009.23, s. 8)

Bostadsbyte br dock inte komma i frga

om det finns risk fr att ett byte medfr negativa sociala konsekvenser,

om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp frn barnomsorg, skola och
socialt ntverk,

om en ensamstende vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och ldre
med sviktande hlsa, har ett srskilt stort behov av kontinuitet i det sociala ntverket
eller den fysiska milj som hnger samman med det nuvarande boendet,

om bostaden r anpassad till en boendes funktionshinder, eller

om den enskilde har begrnsad mjlighet att bli godknd som hyresgst, t.ex. vid
arbetslshet eller betalningsanmrkning. (SOSFS 2009.23, s. 7)

Vill du beropa ngon av dessa grunder fr att undg bostadsbyte, se till att f in dem i
handlingsplanen, se 6.4.1 ovan!

Bor man i villa (egen fastighet) eller bostadsrtt gller srskilda regler fr boendekostnaden, se
SOSFS 2009.23, s. 6! P lngre sikt fr man i vissa fall dessvrre dessutom rkna med att
tvingas realisera (avyttra) villan eller bostadsrtten fr sitt uppehlle, ls mer om detta under
6.4.3.3.1.2 nedan!



178
6.4.2.1.2.2.3 Sklig boyta
Fr att ett hushll inte skall anses trngbott br det, utom fr ensamstende utan
barn, ha sovrum utver vardagsrum och kk eller kokvr. Tv barn br kunna dela
sovrum. Med beaktande av stigande lder och personlig integritet, br barn
emellertid inte behva dela sovrum. Vuxna som inte r sambor br inte behva
dela sovrum. (SOSFS 2009.23, s. 9)

kad boyta krver att man byter bostad, detta i sin tur innebr i regel frndringar i
boendekostnaden. Behver man byta till strre lgenhet gller det att visa att en strre bostad
r ndvndig fr att uppn sklig levnadsniv, se 4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen samt
regeringsrttsfallet R 1994 ref 76.

6.4.2.2 Ekonomiskt bistnd fr livsfring i vrigt
Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p
annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd)
och fr sin livsfring i vrigt. (4 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen)

Hit rknas kostnader fr

hlso- och sjukvrd,

tandvrd,

glasgon,

hemutrustning,

flyttkostnader,

spdbarnsutrustning,

umgngesresor,

avgifter fr kommunal service, ansknings- och frmedlingsavgifter,

rekreation,

begravning, och

skulder. (SOSFS 2009.23, s. 10)

Ls mer om dessa kostnadsposter i allmnna rden, se SOSFS 2009.23, s. 10-14!



179
6.4.3 Inkomster och tillgngar vid behovsbedmningen
6.4.3.1 Inledning
Det r egentligen lttare att rkna upp vad som inte behver tas med i upprkningen av
inkomster och tillgngar vid behovsbedmningen n tvrtom. Fr huvudregeln r att inkomster
och tillgngar ska tas upp. De relevanta rden i detta avseende framgr av SOSFS 2009:23, s.
15-20.

Det betyder att tex. ln, pension, sjukersttning, aktivitetsersttning, aktivitetsstd, sparade
pengar, ltt realiserbara tillgngar mste iansprktas frst innan ekonomiskt bistnd kan utg
frn socialtjnsten. Det gr att utlsa av 4 kap 1 socialtjnstlagen (2001:453): den som inte
sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt. S lnge man kan
tillgodose sitt ekonomiska behov p annat stt, har man ingen rtt till ekonomiskt bistnd annat
n om inkomster eller tillgngar inte nr upp till socialtjnstens miniminorm.

6.4.3.2 Inkomster
6.4.3.2.1 Faktiska inkomster
Frgan r, som tidigare sagts, om det ekonomiska behovet kan tillgodoses p annat stt? En
annan frga r vilka av hushllets totala inkomster och tillgngar som ska rknas in i uttrycket
tillgodoses p annat stt?

Vilka inkomster och tillgngar som ingr och framfr allt vilka som inte ingr i
behovsbedmningen preciseras nrmare i SOSFS 2009:23. Dessa regler r inte bindande
eftersom det endast rr sig om allmnna rd. Domstolspraxis brukar emellertid flja dessa
freskrifter om inte starka skl talar fr avvikelser frn dem s att socialtjnstlagens ml kan
uppns p annat stt.

6.4.3.2.1.1 Inkomster av eget arbete
Str man helt utan inkomster eller realiserbara tillgngar r man skyldig att gra allt man kan fr
att bli sjlvfrsrjande, tex. att stlla sig till arbetsmarknadens frfogande och ska arbete.

Om den enskilde r arbetsls, br socialnmnden i regel kunna krva att han eller
hon str till arbetsmarknadens frfogande p heltid och r villig att ta anvisat
arbete. I detta krav br ocks ing att den enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska
tgrder, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande
tgrder. ven grundutbildning i svenska och s.k. arbetsskarverksamheter br
rknas hit. (SOSFS 2009:23, s. 15)

Har man anstllning, och en ln drav, ska den tas med i behovsprvningen. Det r i princip
nettolnen enligt kontantprincipen som gller.



180
6.4.3.2.1.2 Inkomster genom socialfrskringsfrmner
D man som enskild r skyldig att gra allt man kan fr att bli sjlvfrsrjande kan socialtjnsten
hnvisa den enskilde till bostadsbidrag, underhllsstd, sjukpenning, frldrapenning,
ldrefrsrjningsstd samt sjukersttning och aktivitetsersttning. Genom att upprkning
fregs av frkortningen t.ex. s markeras att upprkningen inte r av uttmmande karaktr,
den r allts bara exemplifierande. Det betyder att andra frmner ocks kan bli aktuella som
tex. aktivitetsstd eller a-kassa, se SOSFS 2009:23, s. 17!

6.4.3.2.1.3 Inkomster frn andra hushllsmedlemmar
Dessa framgr av SOSFS 2009:23, s. 17-18. Utgngspunkten r att gifta personer r
underhllsskyldiga mot varandra, se 6 kap ktenskapsbalken och SOSFS 2009:23, s. 17!
Samma synstt gller betrffande sambor, se SOSFS 2009:23, s. 17!

Nr det gller barns inkomster r det vrt att ppeka att barns inkomster av eget arbete i viss
mn uttryckligen r undantagna frn hushllets gemensamma inkomstberkning enligt 4 kap 1
a frsta stycket socialtjnstlagen:

Fljande inkomster ska inte beaktas vid bedmningen av rtten till bistnd enligt 1

1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete,
2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna
r under 21 r.

Detta gller bara inkomster upp till ett halvt prisbasbelopp per kalenderr, se 4 kap 1 a tredje
stycket socialtjnstlagen!

I vrigt gller att barn inte r underhllsskyldiga mot sina frldrar eller syskon, varfr barnets
inkomster av eget arbete endast kan rknas in i den del av behovsberkningen som avser
barnets kostnader, se SOSFS 2009:23, s. 18, jfr ven 7 kap frldrabalken!

6.4.3.2.2 Fiktiva inkomster
Fiktiva inkomster i behovsprvningen r inget ovanligt fenomen. En frsrjningsskyldig man
kanske har kt utomlands en mnad och lmnat fru och barn ensamma i tron att en paus i
arbetsskandet r helt i sin ordning. Uteblivet arbetsskande kommer d troligen rknas som en
fiktiv inkomst och dras av vid behovsprvningen.



181
6.4.3.3 Tillgngar
6.4.3.3.1 Faktiska tillgngar
6.4.3.3.1.1 Ltt realiserbara tillgngar
Nr socialnmnden gr en bedmning av om den enskilde har rtt till ekonomiskt
bistnd, br nmnden beakta kontanter, bankkonton och andra tillgngar som
denne frfogar ver och som ltt kan realiseras, t.ex. aktier och obligationer.
(SOSFS 2009:23, s. 15)

ven bilar kan socialtjnsten krva avyttring av. Den enskilde har rtt att behlla bilen endast
om han eller hon mste ha bil

i sitt arbete,

fr att kunna ta sig till och frn sin dagliga sysselsttning, t.ex. drfr att allmnna
kommunikationsmedel inte har rimlig turtthet eller finns inom rimligt avstnd frn
bostaden,

fr att skjutsa barnet eller barnen till frskoleverksamhet, eller

av medicinska eller sociala skl, t.ex. fr att en frlder skall kunna umgs med sitt
barn.

fr att han eller hon riskerar att bli utsatt fr vld eller andra vergrepp av nrstende.
(SOSFS 2009:23, s. 15-16)

Om man enligt ovanstende har rtt att behlla sin bil, br man se till att f detta inskrivet i
handlingsplanen, se 6.4.1 ovan! Har man rtt att behlla bilen kan man dock nd bli tvungen
att byta till en billigare bil om bilens vrde r hgre n ett basbelopp, se SOSFS 2009:23, s. 16!

6.4.3.3.1.2 Andra realiserbara tillgngar
Andra realiserbara tillgngar r sdana tillgngar som tex. villa eller bostadsrtt. Se mer om
detta i allmnna rden, SOSFS 2009:23, s. 16!

En villa eller en bostadsrtt br endast betraktas som realiserbar tillgng, om en
frsljning bedms kunna ge ett intktsverskott som motiverar tgrden och det
finns mjlighet att ordna annat boende. (SOSFS 2009:23, s. 16)

ven om en frsljning ger ett verskott kan den vara olmplig av andra skl, se 6.4.2.1.2.2.2
ovan!



182
6.4.3.3.1.3 Icke realiserbara tillgngar
Tillgngar som inte anses bra pverka rtten till ekonomiskt bistnd r tex.

pensionsfrskringar som inte kan terkpas,

bankmedel som inte gr att ta ut p grund av villkor i ett gvobrev eller testamente, eller

fast egendom som inte kan verltas p grund av en bestmmelse i ett gvobrev eller
testamente. (SOSFS 2009:23, s. 15)

6.4.3.3.2 Fiktiva tillgngar
Ibland hnder det att enskilda frsker slja tillgngar till frmnliga priser tex. till slktingar eller
vnner, fr att sedan hyra kpeobjektet. Socialtjnsten i flertalet kommuner har tillgng till
bilregistret och kan med ett par knapptryckningar ta fram datum fr verltelsen av tex. en bil.
Frsljning av villa kan kontrolleras via inskrivningsmyndigheten, dock endast efter samtycke av
den enskilde eller alternativt att den enskilde sjlv styrker frsljningen. Tnk p att om
samtycke vgras, kan anskan komma att avsls, se 6.4.1 ovan!

Tillgngar som avyttrats till srskilt lga priser kan komma att beaktas som sk. fiktiva tillgngar,
och detta dessutom med frhllandevis god framgng i frvaltningsdomstolarna. Det lnar sig
allts inte att slja bilen vrd 5 000 kronor fr 500 kronor bara fr att f behlla 4 500 som fiktiv
tillgng. Inte heller r det lnt med sk. luftkontrakt, dr bilen avyttras fr en symbolisk summa,
men sen i praktiken tergr till den ursprunglige garen som gva. Det uppstr d antingen en
faktisk eller fiktiv tillgng.

6.5 Annat bistnd
Med annat bistnd n ekonomiskt avses tex. rtten till hemhjlp, plats p srskilt vrdboende
och vrd fr missbruk p frivillig basis. Dessa rttigheter tas inte upp i denna upplaga, men
kanske i kommande utgvor.

6.6 Fretagare som bistndstagare
Driver man ett fretag kan man inte enbart av den anledningen frvgras ekonomiskt bistnd fr
sin frsrjning. Man kan inte heller frn socialtjnstens sida fokusera enbart p sk. eget kapital i
ett fretag, eftersom detta kapitalet kan vara lst i investeringar.

Ett bra stt att se hur det ekonomiska lget i ett fretag r, r att begra en s.k.
kontrollbalansrkning. Om balansrkningen stmmer, skall det alltid vga jmnt mellan
tillgngs- och skuldsidan.



183
Tillgngar (T)

Skulder (S)

Eget kapital (E)

Eftersom de bda sidorna i balansrkningen alltid skall vara lika stora, kan man konstruera
fljande matematiska formler:

T = S + E
E = T S

Det r vrt att notera att lpande bokfring i smfretag mestadels sker genom att spara kvitton
p betalningar.

Att eget kapital str p skuldsidan beror p att aktiebolagets ekonomi skall hllas isr frn
aktiegarnas (delgarnas) privatekonomi. Bokfringsmssigt betraktas allts eget kapital som
fretagets skuld till aktiegarna (delgarna), detta oavsett hur f delgare som finns.

I frsrjningsstdshnseende r det frmst viktigt att kontrollera att bda sidorna i
balansrkningen r lika stora, eftersom det annars kan finnas dolda tillgngar hos fretagaren.
Efter att ha konstaterat att tillgngs- och skuldsidorna r lika stora, kan man eventuellt rkna in
delposterna T och E som realiserbara tillgngar, som fretagaren i frsta hand skall anvnda
sig av fr att vara sjlvfrsrjande. Det r dock viktigt att bedmningen inte grs
schablonmssigt, utan att man gr en individuell bedmning i det enskilda fallet.



184
7 Skuldsttning
7.1 Snabbfakta
Uppgift

Svar


Kronofogden


Utskningsbalken
Utskningsfrordningen


Utskningsbalken
Utskningsfrordningen

Viktiga frarbeten

Prop. 1980/81:8 (om utskningsbalk)
Bet. LU 1980/81:23 (om utskningsbalk)



Tingsrtten
Hovrtten (prvningstillstnd krvs)
Hgsta domstolen (prvningstillstnd krvs)


Lagen (1996:242) om domstolsrenden
(rendelagen)

7.2 Vad hnder nr man inte betalar sina rkningar?
7.2.1 Hur uppkommer fordringar?
Inledningsvis ska det framhllas att det p civilrttens omrde ven i Sverige till frhllandevis
stor del rder avtalsfrihet.

Fordringar och skulder uppkommer genom en rad olika transaktioner. De kan uppkomma bla.
genom

handln (enligt skuldebrevslagen),

skuldebrev (tex. skuldebrev K enligt konsumentkreditlagen vid konsumentkrediter och
tex. skuldebrev A enligt skuldebrevslagen i vriga fordringsrelationer), eller

avtalsfrpliktelser, tex. hyresavtal som ger mnadsvisa hyresrkningar (enligt avtal
mellan parterna eller enligt lag).



185
I samband med att man lnar pengar eller ingr avtalsfrpliktelser, blir frgan om (ter)betalning
intressant. Vissa fordringar r viktigare att betala n andra. Hyran fr nog betraktas som den
viktigaste fr de som bor i lgenhet, oavsett om det r frgan om en hyresrtt eller bostadsrtt.

Fordringar har alltid ett frfallodatum, antingen ett enda datum eller lpande datum beroende p
avtalstypen. Innan fordringen frfaller till betalning kan fordringsgaren inte vidta ngon som
helst tgrd. Det r frst efter frfallodatum som man kan vidta rttsliga tgrder.

Det finns olika tgrder mot obetalda fordringar i initialskedet. Det r frmst frgan om
pminnelseavgifter (i princip civilrttsliga), drjsmlsavgifter (i princip frvaltningsrttsliga) och
drjsmlsrnta.

Vad som hnder nr man inte betalar sina rkningar i tid r vanligtvis att man fr en
betalningspminnelse. Vissa fordringar r dessutom enligt lag frenade med krav p
betalningspminnelse.

7.2.2 Civilrttsliga fordringar
Civilrttsliga fordringar uppkommer genom avtal. Det r drfr en frutsttning vid avtalets
ingende att en pminnelseavgift ver huvud taget fr tas ut vid drjsml med betalningen. S
r det tex. om du har en Telia-rkning som du inte betalar i tid. Fordringen r av typisk
civilrttslig karaktr eftersom du har ett civilrttslig avtal som fordringen kan hrledas till.

Frutsatt att avtal drom har trffats senast i samband med skuldens uppkomst, kan Telia d
krva dig p 50 kronor fr en pminnelse, detta enligt frordningen (1981:1057) om ersttning
fr inkassokostnader m.m. och 2 lagen (1981:739) om ersttning fr inkassokostnader m.m.

Drjsmlsrnta r en annan rttsfljd som kan bli aktuell vid fr sent inbetalda rkningar.
Drjsmlsrnta utgr i s fall enligt rntelagen (1975:635).

7.2.3 Frvaltningsrttsliga fordringar
Dessa typer av fordringar uppkommer p annat stt n genom traditionella avtal. Det kan vara
frgan om anskningar om studieln som senare ska terbetalas, varigenom ett
fordringsfrhllande uppkommer. Det kan vara frgan om en ensidig skyldighet att betala
skatter eller avgifter. I det sammanhanget r det vrt att ppeka skillnaden mellan skatter och
avgifter. Skatter r betalningar till stat och kommun fria frn specifika motprestationer frn det
allmnna, medan avgifter r ngot liknande, fast de r frenade med specifika motprestationer
frn det allmnna. Exempel p avgifter i lagens mening r radio- och tv-avgift, avgift fr
bilbesiktning och avgift fr att ta krkort.

Till skillnad frn pminnelseavgift i civilrttsliga frhllanden som krver verenskommelse
senast vid skuldens uppkomst, gller hr att drjsmlsavgiften (i en del sammanhang kallad
pminnelseavgiften) inte fr tas ut om det inte r lagstadgat. En myndighet kan allts inte
genom ett civilrttsligt frfarande avtalsvgen ptvinga den enskilde en drjsmlsavgift. Den hr
framstllningen kan av naturliga skl inte bli annat n exemplifierande.



186
Fr

studieavgifter (terbetalning av lnedelen i studiemedlen) gller en lagstadgad
pminnelseavgift p 200 kronor fr varje pminnelse, enligt 6 kap 5
studiestdsfrordningen (2000:655),

radio- och tv-avgifter gller en lagstadgad pminnelseavgift p 75 kronor fr frsta
pminnelsen enligt 3 frordningen (1989:46) om TV-avgift tillsammans med 12
lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmnhetens tjnst och drefter en
lagstadgad tillggsavgift p 40 procent av avgiftsposten fr perioden enligt 13 lagen
(1989:41) om finansiering av radio och TV i allmnhetens tjnst, och

de skatter, avgifter eller rntor som inte i rtt tid och p rtt stt betalts, gller i de fall
det srskilt freskrivs, en lagstadgad drjsmlsavgift enligt de grunder som anges i
lagen (1997:484) om drjsmlsavgift.

ven drjsmlsrnta krver lagstd fr myndigheten. En sdan skyldighet finns i tex. 108 kap
15-20 socialfrskringsbalken
263
. Intressant r att socialtjnstlagen (2001:453) inte innehller
regler om rnta vid terkrav. Det skulle kunna hnga samman med att socialtjnsten ansvarar
fr det yttersta skyddsntet, dvs. kommunen har det yttersta ansvaret fr kommuninvnarnas
frsrjning, enligt 2 kap 2 socialtjnstlagen (2001:453).

7.3 Vad hnder om man inte betalar efter pminnelser?
Nsta steg i processen r indrivningen. Inledningsvis sker denna utan tvngsingripande ver
huvud taget.

Civilrttsliga fordringar brukar i regel frst lmnas till en inkassofirma. Detta r inget att oroa sig
fr. Det r ett stigmatiserat begrepp dr man ltt frknippar verksamheten med hot och vld
som medel fr att driva in fordringar. Inkassofretagens verksamhet i Sverige r emellertid
lagreglerad. Inkassolagen (1974:182) innehller en del formella krav p hur seris
inkassoverksamhet ska bedrivas.

Inkassoverksamhet skall bedrivas enligt god inkassosed. Drvid skall iakttagas att
gldenr ej vllas ondig skada eller olgenhet eller utsttes fr otillbrlig
ptryckning eller annan otillbrlig inkassotgrd. (4 inkassolagen)

Myndigheter vnder sig i regel inte till inkassofretag, utan vnder sig direkt till kronofogden.
ven inkassofretaget vnder sig till kronofogden, om skulden inte betalas frivilligt. En del
civilrttsliga fordringar flyttas ver till en annan borgenr, tex. en kredit hos Siba betyder i regel
att krediten flyttas ver till en vanlig bank. Trots borgenrsbytet r det fortfarande frgan om en
sk. konsumentkredit, varfr sk. cut-off-klausuler inte r tilltna (de tillts inte i
konsumentfrhllanden). Det betyder att krav mot borgenren fr fel i varan fortfarande kan
riktas mot den ursprungliga sljaren trots att fordringen ska betalas till en annan borgenr n
den som slde varan. Se 16 konsumentkreditlagen (1992:830)!

263
Motsvarar delvis tidigare 20 kap 4 b lagen (1962:381) om allmn frskring.


187
Nsta steg, vilket myndigheter i princip gr direkt till med sina fordringar, r kronofogden.
Civilrttsligt kan borgenren (dvs. privata fretag eller myndigheter) d vlja mellan att g direkt
till tingsrtten med sin fordran eller att frst g via kronofogden. Svarandens (gldenrens)
instllning till kravet avgr i regel vilken tgrd som r lmpligast. Medges kravet, kan man g
direkt till kronofogden och f ett utslag. Bestrids kravet, r det mera lmpligt att g till tingsrtten
eller om man nd brjat rendet hos kronofogden, att d fortstta till tingsrtten. I regel krvs
en dom p fordringen, om gldenren bestrider kravet, en sk. exekutionstitel. Detta regleras i 3
kap utskningsbalken. En del myndigheters fordringar krver dock ingen dom fr att kunna
franleda utmtning (krver allts ingen exekutionstitel), utan blir direkt utmtningsbara utan att
saken prvats av tex. en tingsrtt (utan dom) eller av kronofogden (utslag). S r fallet tex. med
CSN:s fordringar, se 4 kap 27 studiestdslagen
264
. Statliga fordringar handlggs som
allmnna ml enligt 1 kap 6 andra stycket utskningsbalken, och d blir ven lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillmplig. Enligt 7-9 lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar m.m. finns vissa mjligheter till uppskov med indrivningen,
som tex. sociala hnsynstaganden.

Rttegngsbalkens regler om tvisteml delas upp i smml och vanliga ml. Skillnaden fr
betydelse frmst med tanke p frdelningen av rttegngskostnaderna. Medan huvudregeln i
vanliga ml r att tappande part ska betala motpartens rttegngskostnader (18 kap 1
rttegngsbalken), s r huvudregeln i smml att vinnande parten br strre delen av sina
egna rttegngskostnader (18 kap 8 a rttegngsbalken). Grnsdragningen mellan
mltyperna gr vid en uppskattning av ett halvt basbelopp p processfremlet (1 kap 1 d
frsta stycket rttegngsbalken).

S snart det finns en dom p en fordring, mlet drivs d som en fullgrelsetalan enligt 13 kap 1
rttegngsbalken, uppstr det som kallas fr exekutionstitel i den mening som avses i 3 kap
utskningsbalken. Domen blir exigibel s att sga.

Det r nu man fr en sista tidsfrist att betala fordringen, och om man frsitter denna tidsfrist,
noteras detta i kronofogdens dataregister, varvid en betalningsanmrkning uppkommer.
Betalningsanmrkningen r dock inget som kronofogden beslutar om utan det r
kreditinstitutens egen vrdering som man gr enligt kronofogdens register.

7.4 Utmtning
Egendom som utmtts sljs i regel p exekutivt eller offentligt, antingen p auktion eller under
hand. Denna framstllningen gr inte in p vad som gller vid frsljning annat n genom att
hnvisa till 8-9 samt 12 kap utskningsbalken.

7.4.1 Uppskov med utmtning
Enligt 7 9 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. finns ett visst mtt av
utrymme fr att medges uppskov med indrivningen, men detta gller endast allmnna ml, dvs.
ml dr staten r fordringsgare.

264
Motsvarar 8 kap 16 gamla studiestdslagen.


188

7.4.2 Frfarandet vid utmtningen
7.4.2.1 Exekutionstitel
I 3 kap 1 utskningsbalken anges de exekutionstitlar som krvs fr att kronofogden ska kunna
verkstlla en utmtning. Utver huvudregeln om dessa frutsttningar finns, som framgr av 7.3
ovan, undantag fr vissa myndigheter, vars krav blir utmtningsbara utan exekutionstitel. Det
finns ven andra undantag genom 4 kap 1 andra meningen utskningsbalken.

Enligt 3 kap 1 utskningsbalken utgrs exekutionstitlarna, dvs. villkoren fr verkstllighet,
fljande:

1. domstols dom, utslag eller beslut,

2. frlikning som r stadfst av domstol,

3. godknt straffrelggande, godknt frelggande av ordningsbot eller godknt
avgiftsfrelggande,

4. skiljedom,

5. frbindelse angende underhllsbidrag,

6. frvaltningsmyndighets beslut som enligt srskild freskrift fr verkstllas,

7. handling som enligt srskild freskrift fr lggas till grund fr verkstllighet, och

8. Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i ml om betalningsfrelggande eller
handrckning samt europeiskt betalningsfrelggande som har frklarats verkstllbart
av Kronofogdemyndigheten.

Hur tex. en domstols dom blir exegibel (verkstllbar) framgr av 3 kap 3-10
utskningsbalken. Bla. s fr en dom verkstllas utan srskilda villkor, nr den har vunnit laga
kraft, detta enligt 3 kap 3 frsta stycket utskningsbalken. Frvaltningsmyndigheters fordringar
exekveras enligt huvudregeln i 3 kap 20 utskningsbalken, men som nmnts under 7.3 ovan
finns en del undantag, bla. CSN, vars fordringar bli utmtningsbara direkt utan en dom.

Nr fordringsrendet kommit shr lngt gr det inte att vnta lngre med att gra invndningar
mot verkstlligheten, om man vill stoppa den helt och man anser att man inte r skyldig
borgenren pengar, se 3 kap 21 utskningsbalken.



189
7.4.2.2 Vad fr utmtas?
Utmtning fr ga rum nr verkstllighet som avser betalningsskyldighet r
medgiven enligt 3 kap utskningsbalken. Utmtning fr ocks ske nr
kronofogdemyndigheten enligt srskild bestmmelse i denna balk fr utska
fordran eller kostnad. (4 kap 1 utskningsbalken)

Nr det finns en exekutionstitel eller om ngot av undantagen r uppfyllda kan utmtning
fretas i gldenrens egendom. Det mste vara frgan om egendom som tillhr gldenren.
Utgngspunkten r att egendom som gldenren har i sin bostad tillhr honom eller henne och
att egendomen drfr r utmtningsbar. Frgan r vad som gller egendom som gldenren
frvarar fr en annans rkning, dvs. vilket sakrttsligt skydd har tredje mans egendom vid en
utmtning?

Reglerna r mycket strnga p den hr punkten, se 4 kap 17-19 utskningsbalken! Har
gldenren tex. lnat en tv av en kompis och kronofogden kommer p besk, blir tv:n
utmtningsbar och frseglas. Vill tredje man (kompisen) bestrida utmtningen mste han eller
hon stmma bde fordringsgare och gldenren och hva bttre rtt till egendom, se 4 kap 20
utskningsbalken! Det blir ej sllan mycket svrt att hvda bttre rtt om egendomen inte klart
kan hrledas till tredje man. Det finns allts anledning att inte frvara egendom hos eller lna ut
den till personer som man vet har dlig ekonomi, vid alla frhllanden r det bra att knna till
denna fallgrop.

Efter utmtning genomfrts fr man inte rubba mrkningen av utmtt egendom, se 4 kap 29
utskningsbalken! Gr man nd detta, r det talbart och kan bli straffbart under rubriceringen
vertrdelse av myndighets bud enligt 17 kap 13 brottsbalken.

Utmtning ska ske i bde gldenrens egendom och i hans eller hennes lpande inkomster
enligt 4 kap 2 utskningsbalken.

7.4.2.3 Egendom som inte fr utmtas
7.4.2.3.1 Allmnt om icke utmtningsbar egendom
Vilken egendom som kronofogden inte fr utmta framgr av 5 kap utskningsbalken. Fr det
stor flertalet torde frmst reglerna i 5 kap 1-2 utskningsbalken bli aktuella. Av 5 kap 1
samma balk framgr de mest grundlggande tillhrigheterna som kronofogden inte fr utmta.

7.4.2.3.2 Specifikt om utmtning av bostadsrtter
En hel del sjukskrivna har dragit p sig en dlig ekonomi eller kanske rentav skulder. Somliga
av dem kanske till och med har brjat sin kamp mot kronofogdemyndigheten parallellt med
kampen mot frskringskassan? Nyheten att en person riskerar f sin bostad sld p exekutiv
auktion fr en skuld p 256 kronor br fungera som ytterligare en vckarklocka fr folket om
vilket samhlle vi brjar f. Det hr omskrivna fallet sger i och fr sig inget om att det r en
sjukskriven som drabbats, men som nyss ppekats, s kan man anta att en hel del av de
lngtidssjuka lyckats dra p sig skulder genom ren och de ligger i s fall lngt in i farozonen att


190
hamna p obestnd. Kravlistan p terstllare mste drfr omfatta ven sjuka och svaga som
kastas eller riskerar att kastas i hnderna p kronofogdemyndigheten! Och vid exekutiv
frsljning av bostaden br man definitivt vervga att slpa svenska staten infr
Europadomstolen. Hur en anmlan till Europadomstolen gr till rent formellt sett framgr av 12.2
nedan.

Kronofogden r Sveriges exekutiva myndighet och verkstller det som man kallar
exekutionstitlar enligt 3 kap utskningsbalken. Och man drar sig allts inte fr att driva in
smulorna av en skuld genom att riskera att stta mnniskor p gatan, fr efter exekutionen r
avslutad slutar deras ansvar och socialen kopplas in fr att lsa boendet, sger Lundholm p
Kronofogdemyndigheten. Vilka chanser har d en person att f en bostad genom socialen? Har
socialen en skyldighet att per automatik tillhandahlla en ny bostad och under tiden ordna med
hotellboende?

Vad som ska undantags frn kronofogdens utmtning regleras i 5 kap utskningsbalken. Enligt
5 kap 1 6 p utskningsbalken undantas frn utmtning bostadsrtt till lgenhet som tjnar
gldenren till stadigvarande bostad, svida ej gldenren vid frvrv av bostadsrtten har
sidosatt tillbrlig hnsyn mot sina borgenrer eller det med hnsyn till gldenrens behov och
bostadsrttens vrde r oskligt att bostadsrtten undantas frn utmtning. Det kursiverade
kravet har tolkats i ngra ldre, men allt jmt juridiskt giltiga, vgledande domar frn Hgsta
domstolen. Har gldenren (dvs. den som r skyldig pengar till en borgenr, dvs.
fordringsgare) familj s br det pverka bedmningen av undantagen enligt 5 kap 2
utskningsbalken.

Bostadsrtter i Tby respektive Gteborg, vrda omkring 275 000 kr ansgs ha fr
hgt vrde fr att kunna undantas frn utmtning, NJA 1987 s. 575 I och II.
Utmtningar av bostadsrtter upphvdes i fyra senare avgranden, NJA 1989 s.
409 I-IV. Enligt Hgsta domstolen borde vid tiden fr avgrandena (juli 1989) som
en allmn riktpunkt glla utmtningsfrihet fr lgenheter avsedda som
familjebostder vilkas vrde inte i vsentlig mn versteg 200 000 kr. Lgre
grnsvrden kunde tillmpas nr det gllde mindre bostadsrttslgenheter. En
lgenhet om 2 rum och kokvr, vrd 200 000-220 000 kr, undantogs dock frn
utmtning hos en handikappad med srskilt behov av den handikappanpassade
lgenheten, NJA 1990 s. 261. (se not 228 till utskningsbalken i Infolex 2000)

Svenska grundlagen freskriver fljande: Det skall srskilt ligga det allmnna att trygga rtten
till hlsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka fr social omsorg och trygghet. (1 kap 2
andra stycket andra meningen regeringsformen) Men detta r ingen individuell rttighet, allts
inte rttighet som man kan gra ansprk p som individ. Det r en mlparagraf som avser
strukturella lsningar. De individuella rttigheterna i grundlagen finns enbart i 2 kap
regeringsformen och parerar till en betydande del med bla. Europakonventionens
rttighetskatalog. Europakonventionen r dessutom implementerad i svensk lag sedan 1995, se
2 kap 23 regeringsformen och lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angende
skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna som innehller
konventionstexten p engelska, franska och svenska. Europakonventionens rttighetskatalog
str i konventionens avdelning 1, dvs. artiklarna 2-18. Varken i 2 kap regeringsformen eller i
Europakonventionens rttighetskatalog str det inskrivet en obetingad rtt till bostad, inte ens
en rtt ht. till tak ver huvudet. S grundlagsskyddad rtt till bostad p individuella planet finns
inte, varken i svenska lag eller i de folkrttsligt bindande rttsakter som definierar mnskliga


191
rttigheter. Det r drfr upp till svenska staten sjlv att bestmma hur lngt den individuella
rtten till en ny bostad efter kronofogdemyndighetens hrjningar strcker sig.

Huvudregeln r att socialen inte r skyldig att tillhandahlla en ny bostad. Detta anses vara en
bostadspolitisk frga, allts man skjuter ver ansvaret p den grundlagsstadgade skyldigheten
som r strukturell, inte individuell. Undantaget frn huvudregeln gller de som har svrt att f
fotfste p bostadsmarknaden. Det kan vara tex. invandrare eller funktionshindrade, varav man
som sjuk allts fr skjuta in sig p sistnmnda. Barnfamiljer r ofta undantagna eller i alla fall
mer prioriterade med hnsyn till att barnperspektivet i FN:s barnkonvention r inskriven i 1 kap 2
socialtjnstlagen. Samma strukturella rttighet till bostad finns ocks i socialtjnstlagen.
Socialnmnden skall i sin verksamhet frmja den enskildes rtt till arbete, bostad och
utbildning. (se 3 kap 2 andra stycket socialtjnstlagen) Bestmmelsen stod i 7 i ldre
socialtjnstlagen. Rttigheten r inte absolut. I frarbetena ansg man att dessa rttigheter
srskilt borde framhllas. (se prop. 1979/80:1, del A, s. 140) Men samhllets och socialtjnstens
utsikter till att tillhandahlla dessa rttigheter r dremot beroende av situationen p
arbetsmarknaden, bostadsmarknaden samt de utbildningsresurser som r tillgngliga.

Ett rttsfall frn Regeringsrtten visar vilka krav som stlls p socialtjnstlagen vad gller den
individuella rtten till tak ver huvudet, det r rttsfallet R 1990 ref 119. Enligt regeringsrtten
r huvudregeln att socialtjnsten inte r skyldig att ordna bostad t bistndstagare, d detta
ankommer p den enskilde sjlv. Undantagsfallen gller grupper som har srskilt svrt att
komma in p bostadsmarknaden, och dr man str helt utan bostad samt behovet inte kan
tillgodoses p annat stt. Se prop. 1979/80:1 Del A s. 139 f, 144, 200, 470, 526! Jfr R 1988
Ref 137!

7.4.2.4 Lpande inkomster som inte fr utmtas
Fr utmtning i lpande inkomster som tex. ln och pension gller srskilda regler enligt 7 kap
utskningsbalken. De typer av inkomster som omfattas av 7 kap utskningsbalken framgr av 7
kap 1 utskningsbalken.

Med hnvisning till 7 kap 2 utskningsbalken gller fr utmtning av pension enligt
huvudregeln motsvarande frfarande som fr lneutmtning.

Sjukpenning, sjukersttning och arbetslshetsersttning r utmtningsbara enligt 7 kap 1
frsta stycket 5 punkten utskningsbalken. Lgg mrke till att ekonomiskt bistnd frn
socialtjnsten inte nmns i upprkningen. Eftersom ekonomiskt bistnd inte r utmtningsbart
r det ocks i princip omjligt att ta ett ln om man enbart har ekonomiskt bistnd som lpande
inkomst.

Fre utmtning av lpande inkomster ska ett frbehllsbelopp bestmmas enligt 7 kap 4-5
utskningsbalken. Frbehllsbeloppet r ett schablonbelopp och anses vara det
existensminimum som kronofogden tillmpar. Enligt 7 kap 5 andra stycket utskningsbalken
rknas inte boendekostnaden in i frbehllsbeloppet, utan det lggs till utver
schablonbeloppet, eftersom boendekostnaden r kraftigt varierande. Enligt 7 kap 5 tredje
stycket utskningsbalken tillsammans med 7 kap 4 utskningsfrordningen (1981:981)
faststlls frbehllsbeloppet (dvs. exklusivie boendekostnaden) rligen av kronofogden och
publiceras i kronofogdens frfattningssamling (KFMFS).



192
Frbehllsbeloppet r i vissa speciella undantagsfall justerbart. Ju mer man kan f
frbehllsbeloppet uppjusterat, desto mer fr man givetvis behlla efter utmtningen i
inkomsterna. Det kan allts finnas goda skl att nrmare underska vilka mjigheter man som
tex. lngtidssjuk har att frska behlla mer n vad som r normalt.

Eftersom det r svrt allmnt sett att f en uppjustering av frbehllsbeloppet godknd av
kronofogden, ska man generellt sett inte ha fr stora frhoppningar om detta, men sjukskrivna
mnniskor kan ha anledning att beropa medicinska skl fr att frska f frbehllsbeloppet
uppjusterat. Det finns ett par intressanta rttsfall, varav en vgledande dom frn hgsta
domstolen (HD) som ger en antydan om vad som gller.

I HD-fallet NJA 2003 s. 480 (massagebehandlingsfallet) framgr de villkor fr vilka hgsta
instansen godtagit uppjusteringar av frbehllsbeloppet. Hgsta domstolen skriver fljande i
sina skl:

"Det str klart att L.L. skulle lida allvarligt men om hon frlorade ekonomisk
mjlighet att fortstta massagebehandlingen (jfr NJA 1994 s. 429). Kostnaderna fr
L.L:s massagebehandling r franledda av hennes psykiska besvr och fysiska
kommor och de bakomliggande omstndigheterna r s srprglade att det fr
anses freligga srskilda skl fr att gra tillgg till normalbeloppet nr hennes
frbehllsbelopp skall bestmmas."

Att man lider allvarligt men r allts ett av rekvisiten fr att f frbehllsbeloppet uppjusterat.

Hovrttsfallet RH 2009:19 (pensionsfallet) och RH 2001:63 (handikappersttningsfallet)
underbygger samma resonemang med utgngspunkten i pension respektive
handikappersttning. Det finns drfr brande skl att dessa domar tillsammans gller ven vid
utmtning i sjukpenning och sjukersttning.

Som grundfrutsttningar fr att frbehllsbeloppet ska justeras upp fr tex. en sjukskriven
gller d allts

att utgifterna franleds av medicinska skl (NJA 2003 s. 480 och RH 2009:19), och

som kan styrkas med lkarutltande, samt

att kostnadernas storlek kan verifieras, och

att man som sjuk lider allvarligt men om kostnaderna inte vgs in i bedmningen (NJA
2003 s. 480, RH 2009:19 och RH 2001:63).

Lgg mrke till att det vid beropande av medicinskt betingade och ndvndiga kostnader gller
att kostnaderna r medicinskt motiverade och att detta styrks, samt att kostnaderna kan
verifieras.



193
7.4.3 Att bestrida kravet eller vidta andra tgrder
Det r viktigt att s tidigt som mjligt i processen bestrida krav p betalningar eller vidta andra
tgrder mot kravet, eftersom kronofogdens uppmrksamhet r vldigt pfrestande och
stressande fr flertalet mnniskor, och d logiskt sett nnu mer fr en person som r
sjukskriven och kanske redan har en kamp med frskringskassan att tnka p.

Viktiga saker att tnka p r

att du bestrider kravet s tidigt som mjligt i processen om du anser att du inte r
skyldig fordringsgaren pengar eller om du har ett motkrav mot honom eller henne som
du anser r kvittningsbart,

att du vid bestridande av kravet sedan det blivit ett rende hos kronofogden, r
medveten om att bestridandet kan leda till en normal tvistemlsprocess i tingsrtten dr
rttegngskostnaderna frdelas enligt tvistemlsreglerna,

att, om du inte har skl att bestrida kravet, begr att frbehllsbeloppet justeras upp,

eller att verkstlligheten skjuts upp genom uppskov.

7.5 Sociala konsekvenser
De sociala konsekvenserna blir ej sllan frdande fr den som drabbas av utmtning. Den
som ger sin bostad riskerar dessutom bli bostadsls. Sdana fljder tar kronofogden numer
ingen hnsyn till. Utan man hnvisas till socialtjnsten, men socialtjnstens skyldighet att ordna
bostad r begrnsad. I regel r det bara grupper som str lngt frn bostadsmarknaden som
torde kunna beropa regeringsrttsfallet R 1990 ref. 119.

7.6 Proportionaliteten bortblst: Skuld p 256 kronor
kan stlla dig p gatan!
Att mnskliga rttigheter inte r ngot som vr svenska hgerregering stter ngot strre vrde
p har vi brjat f allt mer bekrftat med tanke p hgerpiskan mot arbetslsa och sjuka och
andra svaga och utsatta grupper. Man undrar hur lngt svenska folket tnker lta det hr starkt
hgerinfekterade samhllet drivas egentligen? Nu senast genom en skuld p 256 kronor som
betyder utmtning av en bostad! Vart tog proportionalitetsprincipen i utmtningsrenden vgen?
256 kronor i skuld kan betyda ytterligare en hjlpande hgernve ut ur utanfrskap kanske,
eller?

Och det kan inte p lnga vgar uteslutas att det hr frfarandet strider mot europeiska
mnniskorttskonventionen (EMRK). Nrmare bestmt mot artikel 1 i EMRK:s tillggsprotokoll 1
av den 20 mars 1952 (TP1), som Sverige ocks anslutit sig till (se SFS 1994:1219). Det r
artikeln i Europakonventionen som berr gandertten och som ofta varit freml fr prvning i
Europadomstolen, inte helt ovntat en del gnger med svenska staten inblandad. Artikel 1 i
tillggsprotokoll 1 till EMRK freskriver fljande:


194

Artikel 1 Skydd fr egendom:

Varje fysisk eller juridisk person skall ha rtt till respekt fr sin egendom. Ingen fr
bervas sin egendom annat n i det allmnnas intresse och under de
frutsttningar som anges i lag och i folkrttens allmnna grundsatser.

Ovanstende bestmmelser inskrnker dock inte en stats rtt att genomfra sdan
lagstiftning som staten finner ndvndig fr att reglera nyttjandet av egendom i
verensstmmelse med det allmnnas intresse eller fr att skerstlla betalning av
skatter eller andra plagor eller av bter och viten.

Huvudregeln i frsta stycket i artikel 1 TP1 innebr ganderttens upprtthllande och
undantag frn denna rtt mste noga definieras i nationell lag, frmst pga. kravet p
frutsgbarhet. Frutsttningarna fr undantag str i andra stycket i artikel 1 TP1. Det str i
sista bisatsen att indrivning pga. skatter och avgifter samt bter och viten r undantagna frn
huvudregeln, allts underfrsttt d att andra skulder inte r undantagna fr ingrepp i
gandertten.

Det r klart att ven kontanta tillgngar och ln r privat egendom och normalt kan utmtas, s
det r svrt att sga hur lngt den hr artikeln strcker sig i frhllande till de nu genomfrda
ingreppen i gandertten. Men vid samtliga slag av ganderttsintrng gller
proportionalitetsprincipen, dr ndvndigheten av intrnget i det allmnnas intresse balanseras
mot det men den enskilde lider. Staten ges hr en frhllandevis vid egen bedmningsmarginal
(margin of appreciation). cit not 113 till SFS 1994:1219 Infolex rgng 2000

Ett alternativ kan kanske vara att kronofogden sljer bostaden genom en mklare som kan
frmedla ett bostadsbyte mellan hyresrtt och den kapitalbrande bostaden? Fr annars undrar
man vad som hnder den hr kunden hos Kronofogden? Hamnar han p gatan som
uteliggare nu, eller? Fr 256 kronor? Hursomhelst s r det redan i nulget mjligt att beropa
EMRK TP1 gentemot Kronofogdemyndigheten, och sedan driva rendet hela vgen via de
svenska instanserna till Europadomstolen. Det stinker folkrttsbrott igen som vanligt i
hgeralliansens spr, fr vilken gng i ordningen har jag tyvrr tappat rkningen vid det hr
laget.

Undantag frn utmtning grs i vissa fall fr bostadsrttslgenheter, se 7.4.2.3.2 ovan!



195
8 Kontrollmakt och straffrtt
Sverige saknar en lex Maria och en lex Sara i myndighetsarbete. En sdan hade varit p sin
plats fr att frska bryta upp skrtnkandet bland myndighetsanstllda. Fr hur r det
egentligen stllt i det s omtalade och korruptionsfria Sverige?

I Hederlighetens pris en ESO-rapport om korruption (Ds 1999:62), hvdas att Sverige ligger
bra till internationellt sett eftersom korruption inte r srskilt vanlig hr skriver Anna Hedborg
p sidan 3 i promemorian. Hon var dvarande ordfrande fr ESO, Expertrdet fr Studier i
Offentlig ekonomi, som terstartades 2007.

Intressant nog vilar rapporten huvudsakligen p uppgifter frn svenska medierna. Dagens
Nyheter publicerade 2004-12-22 en artikel under titeln Se upp med affrer och grddfiler!
och 2009-02-12 en artikel under titeln Direktrers maktmissbruk jmfrbart med korruption.
Inga-Britt Ahlenius har i den frsta artikeln en krnfull beskrivning i diametral motsats till
regeringspromemorians svammel:

Man kan i Sverige stllas till mutansvar men inte till ansvar fr frtroendemissbruk.
Bedrgeri och trolshet mot huvudman r de rubriker som skulle kunna komma till
anvndning med strafflagens skarpa krav p uppst och skada. tal fr
korruption existerar inte. Allts har vi ingen korruption i Sverige!

Hur var det nu? Var det rttsskerheten som skulle ka och godtycket minska i och med
rehabiliteringskedjan? r det hr korruption d?: Rika fr lttare sjukpenning! Grddfil eller
rttvisa? Inte nog med att sjukskrivna fr betala snkta skatter srskilt t hginkomsttagare,
sjukskrivna lginkomsttagare riskerar att genom sina utfrskringar betala fr att sjukskrivna
hginkomsttagare lttare ska kunna tnjuta rtten till sjukskrivning.

Eller det hr: Sahlin fixade ett toppjobb t dotter. Grddfil eller kompetens som avgrande
faktor fr toppjobbet?

8.1 Kan man anmla frskringsmedicinske
rdgivaren?
Resonemanget i det fljande r endast teoretiskt, men r icke desto mindre av betydelse fr
rubricerad sakfrga. Frskringsmedicinska rdgivare kan vara antingen arbetstagare eller
uppdragstagare i relation till frskringskassan. De str emellertid inte under tillsyn av tex.
HSAN (Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd) och Socialstyrelsen eftersom de inte har det
medicinska ansvaret fr patienterna.

8.1.1 JO/JK-anmlan
Justitieombudsmannen (JO) utreder felaktigheter i och inte vid myndighetsutvningen, se 2
frsta stycket 3 p lagen (1986:765) med instruktion fr Riksdagens ombudsmn (JO-
instruktionen). Det ligger en skillnad i lagstiftarens val av preposition, vilket kommer till uttryck i
en del frfattningar dr rekvisitet myndighetsutvning nmns. I de fall prepositionen vid


196
anvnds, tolkas rekvisitet myndighetsutvning mer extensivt n annars. Vid myndighetsutvning
visar ocks rent sprkmssigt att fler personer kan vara involverade n enbart de som aktivt
arbetar med ett rende.

Lkaren, oavsett om han/hon r arbetstagare eller uppdragstagare t frskringskassan,
frefaller inte vara direkt involverad i beslutet i sig, lt vara att vederbrande r det i
beslutsprocessen, men allts inte nr det slutliga beslutet ska fattas. Huvudregeln r drfr att
frskringsmedicinska rdgivare faller utanfr JO:s tillsynsomrde. r de anstllda hos
frskringskassan blir saken en annan. JO kan d granska myndighetsutvningen, men inte det
medicinska stllningstagandet.

ven Justitiekanslern (JO) utreder fel och brister hos myndigheterna, se 3 andra stycket
frordningen (1975:1345) med instruktion fr Justitiekanslern och 2 frsta meningen lagen
(1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. JK r ven hgsta organ fr skadestndsansprk mot
staten, men skadestnd mot tex. frskringskassan med anledning av faktiska skador ska allts
inte stllas till JK, utan stlls till:

Frskringskassans huvudkontor
Verksamhetsomrde processjuridik
103 51 Stockholm

Varken JO eller JK r en domstolsinstans, inte ens i Europakonventionens mening, varfr man
inte behver driva ett rende dit fr att anses ha uttmt alla nationella rttsmedel enligt
Europakonventionen, innan man kan klaga till Europadomstolen. En myndighet r inte
uttryckligen skyldig att flja ett beslut av dessa instanser heller, men vgran att gra det kan
grunda skadestnd i senare liknande renden.

En JO-anmlan kan leda till att

JO avslutar rendet utan att utreda det,

JO riktar kritik mot myndigheten eller tjnstemannen,

JO riktar allvarlig kritik mot myndigheten eller tjnstemannen, eller

JO vcker tal fr fel och brister hos myndigheten eller tjnstemannen.

8.1.2 Polisanmlan
Polisanmlan gr man lmpligen nr en straffrttslig grning begtts. Straffrtten kan nrmast
beskrivas som det rttsomrde som har rttsfljder enligt 25-36 kap brottsbalken. En grning
som ger andra rttsfljder, tex. skadestnd, hr hemma under civilrtten, och kan inte
polisanmlas fr sig. Man mste allts skilja p bter och skadestnd, den frra rttsfljden r
straffrttslig, den senare r civilrttslig. Lt sen vara att klagare r skyldig att p mlsgares
begran driva skadestndstalan i samband med en straffrttsprocess (brottml), se 22 kap
rttegngsbalken, srskilt 22 kap 2 .



197
ven JO kan g in som klagare enligt 6 JO-instruktionen, men det torde tillhra ytterkanten
av lagens tillmpning. JK har ocks mjlighet att g in som klagare och vad gller denna
funktions s r den som en parentes dessutom exklusiv i tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.

8.1.3 Vilka brott och pfljder kan bli aktuella?
Huvudregeln r att endast brott som begs uppstligen r straffbara, se 1 kap 2 frsta stycket
brottsbalken. Avsteg frn denna huvudnorm mste tydligt anges i den straffrttsliga reglering
som beropas. Ett exempel r snatteri. Det r ett simpelt brott som krver uppst. Av
bestmmelsen i 8 kap 2 brottsbalken framgr nmligen inte tydligt att brottet omfattar
oaktsamhetsgrningar, drmed krvs uppst fr att man ska kunna fllas till ansvar fr snatteri.

Att klagaren mste styrka uppst innebr emellertid inte att det r omjligt att styrka detta,
domstolen resonerar nmligen inte i termer av absolut sanning. I s fall skulle i princip ingen
kunna fllas till ansvar fr brott. Genom brottsbalkens infrande upphvdes 1864 rs strafflag,
se 2 brottsbalkspromulgationen! Tidigare hade den sk. legala bevisteorin gllt, dvs. i korta
ordalag att ett vittne var ett halv bevis och tv vittnen var helt bevis:

Den legala bevisteorin lagfstes med 1734 rs lag, men hade under lngre tid brjat gras
gllande i stllet fr den tidigare gllande formella bevisteorin. Den formella bevisteorin hade
gllt sedan medeltiden och byggde p att vissa formella bevis skulle glla som fullt bevis i olika
former av ml. Den legala bevisteorin bygger p en lagfstning av vad som fr anvndas som
bevis samt hur dessa ska vrderas. Fr att uppn beviskravet krvs fullt bevis, bevismedlen
kunde glla som fullt, halvt eller fjrdedels bevis. Om fyra fjrdedels bevis framstlldes mot den
tilltalade var beviskravet uppfyllt. Om den tilltalade kunde prestera halvt bevis fr sin sak var
dock klagaren tvungen att komma upp till ett och ett halvt fullt bevis fr fllande dom. Detta d
1,5 0,5 = 1, fullt bevis. Vrderingen av bevisen gjordes med andra ord inte formellt av
domstolen utan av lagstiftaren, medan domstolens uppgift var att klassificera och
sammanstlla/sammanrkna bevisen. Med bevis menades i lagtexten ven d en verksamhet
som syftade till att vertyga domstolen om existensen av en viss omstndighet. ven om
bevisomedelbarhet gllde under RB [ldre rttegngsbalken, dvs. i 1734 rs lag] s utgjordes
processmaterialet inte av allt som frekommit under frhandlingen utan av allt som nedtecknats
i rttegngsprotokollet. (se Alexander Barkman, Bevisvrdering av utsagor i vldtktsml,
examensarbete vrterminen 2008, under rubriken 2.1)

Men under rttsstatens storhetstid p 1800-talet brjade rttstillmparen, dvs. frmst Hgsta
domstolen, att i praxis utveckla den fria bevisprvningen. Undan fr undan skulle
bevisvrderingen komma att bli sdan som den sedan kodifierades i 35 kap 1 frsta stycket
rttegngsbalken: Rtten skall efter samvetsgrann prvning av allt, som frekommit, avgra,
vad i mlet r bevisat. I princip alla bevismedel r tilltna, jmfr dock paragrafens andra
stycke samt 35 kap 14 , 36 kap 3 och 6 rttegngsbalken! Vad som r notoriskt knt
behver man dock inte bevisa. Att det var mrkt p natten d trafikolyckan inne i stan intrffade
behver man inte bevisa, se 35 kap 2 frsta stycket rttegngsbalken.

Domstolarna i dagens moderna samhlle utgr allts inte frn motpolerna sant eller falskt, d
sanningen teoretiskt sett bara kan vara 0 % eller 100 %. Teoretiskt sett finns det ju inga
halvsanningar, det finns bara en reell och giltig sanning kring vad som intrffat, men det kan
finnas hur mnga osanningar som helst. Resonemang av typen sant eller osant och inget
dremellan innebr att en faktauppgift kan verifieras eller falsifieras.


198
Drfr resonerar domstolarna i stllet i termer av sannolikhet nr man vrderar beropade bevis
i en rttegng, vilket allts gller ven vid tex. verklagande av myndigheters beslut till
frvaltningsrtt och s vidare. Medan sanningen r antingen 0 % eller 100 %, s r saken
annorlunda med sannolikheten, den pendlar p skalan mellan 0 % och 100 %. Det r drfr
som man vid hktning talar om tex. p sannolika skl misstnkt fr och p liknande
uttrycksstt.

Detta r frklaringen till varfr allmnheten kanske inte alltid frstr domstolens resonemang.
Ja men jag var inte skyldig till snatteri, fr ngon annan stoppade chokladkakan i min ficka.
Det r ointressant vad som faktiskt intrffat, det domstolen r ute efter r vad som sannolikt
intrffat. Svenska domstolar, svl domstolsjurister som nmndemn hller generellt sett en
mycket hg kvalit i sin verksamhet. Men ingen verksamhet r felfri, och man ska komma i hg
att det r bara mnniskor som sitter i den dmande verksamheten.

8.1.3.1 Tjnstefel
Brottsrubriceringen tjnstefel regleras i 20 kap 1 brottsbalken. Grundfrutsttningarna fr
straffansvar fr tjnstefel av normalgraden (dvs. inte ringa tjnstefel och grovt tjnstefel) str i
paragrafens frsta stycke:

Den som uppstligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutvning genom handling
eller underltenhet sidostter vad som gller fr uppgiften skall dmas fr
tjnstefel till bter eller fngelse i hgst tv r.

Vi kan dela upp grningsrekvisiten enligt fljande och konstatera att lagtexten innebr att
tjnstefelsansvar kan komma i frga fr:

1. den som uppstligen eller av oaktsamhet

2. vid myndighetsutvning

3. genom handling eller underltenhet

4. sidostter vad som gller fr uppgiften,

5. om inte grningen med hnsyn till grningsmannens befogenheter eller uppgiftens
samband med myndighetsutvningen i vrigt eller till andra omstndigheter r att anse
som ringa.



199
8.1.3.1.1 Punkt 1
Brottet r straffbart bde vid uppst och normalgraden av oaktsamhet, och krver allts inte
grov oaktsamhet.

8.1.3.1.2 Punkt 2
Att det inte krvs att tgrden vidtas i myndighetsutvning utan det rcker med vid
myndighetsutvning innebr att fler personer n handlggaren i ett rende kan dras in i
tjnstefelsansvaret. Det gller d sdana personer som pverkar rendet s att
myndighetsutvning kommer att ske i slutndan. Exempel p tgrder vid myndighetsutvning
r inte bara handlggningen och dessa tgrder eller sk. faktiskt handlande utan ven tgrder
som att fra protokoll, att registrera eller expediera rendet och som har samband med sjlva
myndighetsutvningen.

Myndighetsutvning kommer inte i frga d en myndighet agerar civilrttsligt som tex. avtalspart
(bla. som uppdragsgivare), arbetsgivare eller som frvaltare av egendom. Det finns dock en
grzon mellan myndighetens tv olika roller, mellan ena sidan offentligrttslig aktr och
andra sidan civilrttslig aktr. Utgngspunkter fr tolkningen av myndighetsutvning (vare sig
det r frgan om i eller vid myndighetsutvning) r att den vilar p samhllets maktbefogenheter
med std av lag eller annan frfattning, och kan sgas omfatta beslut som fr den enskilde
innebr frmner, rttigheter eller skyldigheter i olika hnseenden samt i faktiska tgrder fr att
verkstlla beslut. (se hnvisningen frn hovrttsfallet RH 1994:70 till prop. 1975:78 sid. 142 f
och sid. 180 samt SOU 1993:55) tgrder som ligger utanfr rekvisitet vid myndighetsutvning
omfattas allts inte av tjnstefelsansvaret.

Frgan man d br stlla sig r om en frskringsmedicinsk lkare i sin bedmning av
medicinska underlag utfr tgrder vid myndighetsutvning eller inte? Svaret p denna frgan
mste i vart fall fr de frskringsmedicinska rdgivare som r anstllda sgas vara ja, medan
frgan fr de som har ett uppdragsfrhllande som konsulter t frskringskassan inte r lika
klar. Starka skl talar dock fr att de sistnmnda ocks omfattas av detta rekvisit, eftersom
tjnstefelsansvaret inte p ett tydligt stt friskriver denna grupp lkare frn ansvar. I vart borde
en formulering av samma tyngd som den i 20 kap 1 tredje stycket brottsbalken har skrivits in i
lagen, men lkare som r konsulter i frskringskassans verksamhet kan allts sgas delta i
myndighetens myndighetsutvande verksamhet. Av det sagda fljer drfr att bda grupperna
av frskringsmedicinska rdgivare ocks torde omfattas av frvaltningslagens (1986:223)
regler, drmed blir tex. jvsreglerna i 11-12 frvaltningslagen tillmpliga.

r lkaren anstlld av frskringskassan omfattas han/hon ven av lagen (1994:260) om
offentlig anstllning (LOA), detta enligt lagens 1 frsta stycke punkt 2, och d kan
disciplinansvar intrda. Sdant ansvar utreds av Statens ansvarsnmnd enligt 34 LOA och
frordningen (2007:831) med instruktion fr Statens ansvarsnmnd. Tnk p att disciplinansvar
nrmast r en civilrttslig sanktion och inte en straffrttslig, eftersom tvister enligt LOA utgr
arbetsrttsliga processer, se 37-41 LOA. Lgg mrke till att reglerna om disciplinansvar inte
gller fr kommunalt och landstingskommunalt anstllda tjnstemn, se 2 LOA.



200
8.1.3.1.3 Punkt 3
Rekvisitet genom handling eller underltenhet visar tex. att en handlggare som har en
skyldighet att vidta en tgrd men lter blir detta (underltenhet) i denna del omfattas av
tjnstefelsansvaret. Om lkaren underlter att avvrja rttsfel vid ett verklagande, s finns
dock en kollisionsnorm i 20 kap 1 fjrde stycket brottsbalken. Tjnstefelsansvaret r allts
subsidirt i relation till andra brottstyper.

8.1.3.1.4 Punkt 4
Att sidostta vad som gller fr uppgiften har en vittgende innebrd. Frst och frmst innebr
det givetvis att en myndighetsperson har att svenska flja lagar, frordningar och centrala
myndigheters freskrifter, men ven internationella regler som tex. EU:s och FN:s i den
utstrckning dessa regler r av bindande karaktr fr handlggaren. FN:s regler har ytterst
sllan sdan bindande karaktr att den frpliktar en enskild handlggare att agera eller
underlta att agera p ett visst stt. Men utver de bindande regelverken p verstatlig och
statlig niv samt centralmyndighetsniv innebr formuleringen att man som myndighetsperson
har att flja arbetsordningen fr myndigheten. Men ansvaret stannar inte dr heller. ven ett
handlingsmnster som fljer av sakens natur kan falla in under detta rekvisit.

Vad kan d sgas glla fr uppgiften? versiktligt kan man sga att man som
myndighetsutvare har att iaktta fljande:

Man har att iaktta 1 kap 9 regeringsformen som sger fljande: Domstolar samt
frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga
frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt iakttaga
saklighet och opartiskhet. Dvs. handlggare och lkare som agerar vid
myndighetsutvning har att beakta saklighet och opartiskhet i sin bedmning.
Innebrden blir i klartext att de ska iaktta alla omstndigheter som talar till den
enskildes frdel ocks. Det r framfr allt JO som har att utva tillsyn ver att
vederbrande r saklig och opartisk i utfrandet av sina myndighetsutvande
arbetsuppgifter. Se 3 JO-instruktionen.

Man har vidare att beakta handlingsregler som r lagreglerade. Det finns vergripande
handlingsregler i frvaltningslagen (1986:223) som r en ramlag fr frvaltningsarbete,
men det finns ibland handlingsregler i speciallagstiftningen ocks. Ett sdant exempel
r 11 kap 5 andra stycket socialtjnstlagen (2001:453). Den regeln r skriven som en
typisk handlingsregel, allts inte som ett mlinriktat stadgande som frekommer p
andra stllen i socialtjnstlagen (2001:453). Eftersom det inte frekommer ngon regel
om inre sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), s ska de som arbetar
vid myndighetsutvning iaktta denna bestmmelse och ansvar fr brott mot denna kan
allts utkrvas genom tjnstefelsansvaret i stllet fr genom brott mot tystnadsplikten
(jfr 20 kap 1 brottsbalken med 20 kap 3 samma balk). Man kan drfr inte enbart
fokusera p frvaltningslagen (1986:223) nr man tar stllning till om en handlggare
eller lkare sidosatt vad som gller fr uppgiften. En sdan tydlig handlingsregel fr
frskringskassan finns i 3 kap 8 a lagen (1962:381) om allmn frskring, som
handlar om krav p avstmningsmte fr att utreda den frskrades arbetsfrmga.

Interna arbetsdirektiv och handlingsregler faller ocks in under denna punkt.


201
8.1.3.1.5 Punkt 5
Tjnstemn utan sjlvstndiga befogenheter i ett rende och som inte orsakat ngot frfng fr
den enskilde torde kunna beropa ringa tjnstefel, vilket allts inte r straffbart. Ringa tjnstefel
sammanfaller i stllet med tjnstefrseelse enligt 23 LOA.

8.1.3.1.6 Samtliga punkterna
Frutsatt att ett av rekvisiten under punkt 1, att rekvisitet under punkt 2, att ett av rekvisiten
under punkt 3 samt att rekvisitet under punkt 4 r uppfyllda, freligger teoretiskt sett ett
tjnstefel av normalgraden. Ringa tjnstefel har, som nyss nmnts, inget straffvrde. Grovt
tjnstefel och frutsttningarna fr den brottsgraden framgr av 20 kap 1 andra stycket
brottsbalken. Som kuriosa kan nmnas att tjnstefelsansvaret gller ven tex. kommunala
nmnder som inte tillstts direkt av vljarna, men ansvaret gller inte valbara frsamlingar. I tex.
en kommunal nmnd mste ledamter som vill undg ansvar fr tjnstefel ha reserverat sig mot
beslutet som anmlts och bedmts som tjnstefel. Se 20 kap 1 tredje stycket brottsbalken.

Avsikten r inte att alla felaktigheter ska falla under tjnstefelsansvaret. I s fall skulle ingen
kunna utfra ett arbete p en myndighet. Avsikten r att komma t de vrsta felaktigheterna och
systematiska felaktigheter hos myndigheterna. Som handlggare och frskringsmedicinsk
rdgivare har man allts frhllandevis goda felmarginaler att agera inom. Det r givetvis
allvarligt om felaktigheten medfrt allvarlig skada fr den enskilde, men det kan pga. det nyss
sagda vara svrt att komma t en tjnsteman fr tjnstefel.

Strafflatituden fr ringa tjnstefel existerar inte d denna grad av brottet saknar straffvrde.
Strafflatituden fr normalgraden av tjnstefel r bter eller fngelse i hgst tv r. Se 20 kap 1
frsta stycket brottsbalken!

8.1.3.1.7 Grovt tjnstefel
Grovt tjnstefel frutstter att grundfrutsttningarna enligt 8.1.3.1.1 - 8.1.3.1.4 ovan r
uppfyllda. Om grningsmannen allvarligt har missbrukat sin stllning eller om grningen fr
ngon enskild eller det allmnna har medfrt allvarligt frfng eller otillbrlig frmn som r
betydande, kan det ven bli aktuellt med ansvar fr grovt tjnstefel. Strafflatituden fr grovt
tjnstefel r fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r. Se 20 kap 1 andra stycket
brottsbalken!

8.1.3.2 Underltenhet att avvrja rttsfel
Detta r en uppsamlingsparagraf fr ansvar som inte kan utdmas enligt 15 kap 1-8
brottsbalken.



202
Har ngon, utan att vara frfallen till ansvar enligt vad frut i detta kapitel r sagt,
genom tgrd, varom dr frmles, framkallat fara fr att annan skall bliva utan
laga skl dmd eller eljest lida avsevrt frfng, och underlter han, efter att hava
kommit till insikt drom, att till farans avvrjande gra vad skligen kan begras,
dmes fr underltenhet att avvrja rttsfel till bter eller fngelse i hgst sex
mnader. (se 15 kap 9 brottsbalken)

Bestmmelsen gller infr och under rttsliga processer. Det inkluderar ven ett verklagande
som hamnat i frvaltningsrtten, dr allts frskringsmedicinsk rdgivares yttrande riskerar att
hamna. Om s sker, och den enskilde lider frfng som kan hrledas till felaktigheter i
frskringsmedicinsk rdgivares yttrande, och lkaren inte innan domen fallit vidtagit rttelse,
kan straffansvar intrda fr underltenhet att avvrja rttsfel. Bestmmelsen gller nmligen
ven i tvisteml, vilket torde utstrcka ansvaret till i vart fall frvaltningsprocesser av
tvistemlsliknande karaktr. Hr saknar myndighetsutvningen betydelse, det rcker att lkaren
r medveten om att hans/hennes yttrande hamnar i domstolen. Det torde rcka med risk fr att
en enskild lider frfng fr att ansvar ska intrda enligt lagrummet. Detta eftersom det finns ett
farerekvisit i paragrafen: framkallat fara Det ska dock ha frelegat en konkret fara, tex.
konkret risk fr felaktig dom i ett socialfrskringsrende. Fr att underlta att avvrja rttsfel
rcker det inte heller med eventuellt uppst, en av uppstsformerna som svensk rtt erknner,
dvs. endast misstanke att vederbrande handlat fel rcker inte, han/hon mste ha kommit till
insikt om felaktigheten: efter att hava kommit till insikt drom

Ansvar enligt paragrafen torde inte kunna grundas p oaktsamhet, dvs. det tycks saknas en
culpavariant av brottet. Se 1 kap 2 frsta stycket brottsbalken.

Strafflatituden fr underltenhet att avvrja rttsfel r bter eller fngelse i hgst sex mnader.
Se 15 kap 9 brottsbalken!

8.1.3.3 Osann frskran
Om ngon i skriftlig utsaga, som jmlikt lag eller frfattning avgives under edlig
frpliktelse eller p heder och samvete eller under annan dylik frskran, lmnar
osann uppgift eller frtiger sanningen, dmes, om tgrden innebr fara i
bevishnseende, fr osann frskran till bter eller fngelse i hgst sex mnader
eller, om brottet r grovt, till fngelse i hgst tv r. (se 15 kap 10 frsta stycket
brottsbalken)

Medicinska utltanden behver inte enligt lag avges under ed eller p heder och samvete.
Drmed faller ansvaret fr felaktiga medicinska bedmningar enligt denna bestmmelse.



203
8.1.3.4 Osant intygande
Lmnar ngon i intyg eller annan urkund osann uppgift om vem han r eller om
annat n egna angelgenheter eller upprttar ngon fr skens skull urkund rrande
rttshandling, dmes, om tgrden innebr fara i bevishnseende, fr osant
intygande till bter eller fngelse i hgst sex mnader. (se 15 kap 11 frsta
stycket frsta meningen brottsbalken)

Ansvar fr felaktiga medicinska bedmningar enligt bestmmelsen faller p att den gller
urkund om vem personen i frga r.

8.1.3.5 Mened
Om ngon under laga ed lmnar osann uppgift eller frtiger sanningen, dmes fr
mened till fngelse i hgst fyra r eller, om brottet r ringa, till bter eller fngelse i
hgst sex mnader. (se 15 kap 1 frsta stycket brottsbalken)

En frutsttning fr straffansvar fr mened r fr det frsta att tgrden vidtas under en
lagreglerad ed. Sdan ed avlggs bla. enligt 36 kap 11 rttegngsbalken (vittneseden) och 40
kap 9 rttegngsbalken (ed fr sakkunniga) samt 25 frvaltningsprocesslagen (1971:291),
enligt sistnmnda gller vittneseden och sakkunnigeden ven i frvaltningsprocesser, vilket
betyder att en frskringsmedicinsk lkare som hrs i domstolen, ska gra det under ed.
Drmed str menedsansvaret inom teoretiskt rckhll.

Men det rcker inte med att det avkrvts en ed. Brottet mste ocks ha begtts uppstligen, se
1 kap 2 frsta stycket brottsbalken. Vidare finns vissa frutsttningar fr ansvarsfrihet enligt
15 kap 4 brottsbalken.

Anledningen till att det r svrt rent allmnt att flla ett vittne eller en sakkunnig till ansvar fr
mened r att det finns stora ytor att ta hnsyn till personliga uppfattningar av vederbrandes
redogrelse. Vittnesuppgiftens sanningshalt ska bedmas objektivt, varfr subjektiv mened
faller utanfr straffbarhetsomrdet.

Strafflatituden fr mened r bter eller fngelse i hgst sex mnader. Se 15 kap 1 frsta
stycket brottsbalken!

r brottet grovt, skall dmas till fngelse, lgst tv och hgst tta r. Vid
bedmande huruvida brottet r grovt skall srskilt beaktas, om det skett med
uppst att oskyldig skulle fllas till ansvar fr allvarligt brott eller eljest synnerlig
skada tillfogas annan. Se 15 kap 1 andra stycket brottsbalken!

Det finns en oaktsamhetsvariant av mened som rubriceras ovarsam utsaga, men ansvaret
omfattar endast grov oaktsamhet, en parameter som ligger s nra uppst man kan komma. Se
15 kap 3 brottsbalken.

Som kuriosa kan nmnas osann partsutsaga som regleras i 15 kap 2 brottsbalken.
Bestmmelsen avser partsfrhr enligt 37 kap rttegngsbalken. Eftersom 25
frvaltningsprocesslagen (1971:291) inte uttryckligen rknar upp ngon bestmmelse alls i 37
kap rttegngsbalken, s gller inte principen om rttegngsbalkens utfyllande funktion vid


204
luckor i frvaltningsprocesslagen (1971:291). Huvudregeln r annars att rttegngsbalken
tcker luckorna i sistnmnda lag, se prop 1971:30, s. 283. Sdan analogisk tolkning ska dock
gras med viss frsiktighet. Srskilt i detta fall d det handlar om straffrttsligt ansvar, s
innebr luckan i 25 frvaltningsprocesslagen (1971:291) tillsammans med det straffrttsliga
frbudet mot motsatstolkning att en handlggare frn en myndighet inte ska hras som part
under sanningsfrskran, och att han/hon drmed inte omfattas av ansvar fr osann
partsutsaga, lt vara att vederbrande ska vara saklig och objektiv enligt 1 kap 9
regeringsformen, men sistnmnda gller redan vid handlggningen av rendet.



205
9 Domstolarna mm.
9.1 Domstolsorganisationen
Domstolsvsendet brukar delas in i

allmnna domstolar,

allmnna frvaltningsdomstolar och

specialdomstolar.

De allmnna domstolarna och de allmnna frvaltningsdomstolarna har vardera tre instanser,
dr de tv hgre instanserna utgr appellationsdomstolar.

De allmnna domstolarna utgrs av:

Under-
instans-
en
Tings-
rtt-
erna
Tings-
rtt-
erna
Tings-
rtt-
erna
Tings-
rtt-
erna
Tings-
rtt-
erna
Tings-
rtt-
erna

ver-
instans-
en
Hovrtterna
6 st
Hovrtterna
6 st
Hovrtterna
6 s6

Hgsta
instans-
en
Hgsta domstolen (HD)
i
Stockholm

De allmnna domstolarna handlgger frmst brottml och tvisteml, men hanterar en del
frvaltningsrttsliga verklaganden av civilrttslig karaktr, som t.ex. vissa verklaganden av
Kronofogdemyndighetens beslut. Brottml brukar betecknas med B fre mlnumret, tvisteml
med T och frvaltningsrendena med . Brottmlen och tvistemlen handlggs frmst enligt
rttegngsbalken, men ven andra frfattningar kan innehlla processuella regler av betydelse
fr de allmnna domstolarna. De frvaltningsml som handlggs av tingsrtten, hovrtten och
Hgsta domstolen handlggs inte enligt frvaltningsprocesslagen och vldigt sparsamt enligt
rttegngsbalken. Istllet tillmpas lagen (1996:242) om domstolsrenden (normalt kallad
rendelagen).



206
De allmnna frvaltningsdomstolarna utgrs av:

Under-
instans-
en
Frvalt-
ningsrtt-
erna
Frvalt-
ningsrtt-
erna
Frvalt-
ningsrtt-
erna
Frvalt-
ningsrtt-
erna
Frvalt-
ningsrtt-
erna
Frvalt-
ningsrtt-
erna

ver-
instans-
en
Kammar-
rtterna
4 st
Kammar-
rtterna
4 st
Kammar-
rtterna
4 st

Hgsta
instans-
en
Hgsta frvaltningsdomstolen (HFD)
i
Stockholm

De allmnna frvaltningsdomstolarna handlgger frmst frvaltningsml, d.v.s. ml som brjar
med ett verklagande av ett frvaltningsbeslut eller genom s.k. understllning, d.v.s. dr den
enskilde inte kan verklaga ett beslut, utan beslutet mste avgras i domstol fr att bli giltigt.

Specialdomstolarna r numera Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, miljdomstolarna och
Miljverdomstolen samt migrationsdomstolarna och Migrationsverdomstolen.

Som ett mantra ver det svenska rttsvsendet hnger internationella domstolar, d frmst
Europadomstolen i Strasbourg och EU-domstolen i Luxemburg.

Europadomstolen i Strasbourg dmer inom ett mycket snvt omrde, nmligen bara
enligt den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och
de grundlggande friheterna (infrd i svensk frfattning genom SFS 1994:1219).

EU-domstolens jurisdiktion gller hela EU-lagstiftningen, men man ska d notera att
renden som rr krnkningar av den europeiska mnniskorttskonventionen ska drivas
i Europadomstolen i Strasbourg, inte i EU-domstolen i Luxemburg, detta trots att EU:s
grundfrdrag innebr att EU-rtten ska vara fljsam med den europeiska
mnniskorttskonventionen. Detta ska EU-domstolen sjlvmant (ex officio) beakta i sin
dmande verksamhet. Man kan allts inte dra hela EU infr Europadomstolen i
Strasbourg. EU som organisation ligger utanfr Europadomstolens domsmakt.

9.2 r domstolen skyldig att bist vid verklagande?
Domstolarna har normalt ingen skyldighet att bist enskilda och vgleda dem i deras utfrande
av en talan i domstolen vad gller sjlva sakprvningen (s.k. materiell processledning).
Formaliteterna (s.k. formell processledning) mste man dremot alltid bist parterna med vid
ventyr att talan annars avvisas. Detta beror p att det finns mjlighet att anlita juridiska ombud
fr rttsliga processer.

En viss begrnsad skyldighet att vgleda enskilda freligger emellertid i de fall dr den
allmnna rttshjlpen eller hemfrskringens rttshjlp inte omfattar ersttning fr
ombudskostnader. S r fallet vid t.ex. verklagande av beslut om socialbidrag, sjukpenning,


207
sjukersttning, arbetslshetsersttning, hemtjnst, srskilt vrdboende och frdtjnst, d.v.s. ml
inom ramen fr frvaltningprocessen.
Rtten skall tillse att ml blir s utrett som dess beskaffenhet krver. (8 frsta
stycket frvaltningsprocesslagen)

Vid behov anvisar rtten hur utredningen br kompletteras. verfldig utredning fr
avvisas. (8 andra stycket frvaltningsprocesslagen)

Av paragrafen framgr de allmnna frvaltningsdomstolarnas materiella
processledningsskyldighet enligt den s.k. officialprincipen. Denna innebr att det r domstolen
som ansvarar fr utredningen av ett verklagande av frvaltningsbeslutet, d.v.s. att domstolen
ska leda utredningen och se till att relevant material inhmtas. Man r dock inte skyldig att sjlv
ombesrja sjlva utredningen, vilket fljer av frarbetena till lagen, se prop. 1971:30, del 2, ss.
529-530.

Om man som enskild nd vljer ett ombud, oavsett om ombudet arbetar kommersiellt eller
ideellt, s ligger ansvaret fr processledningen p ombudet. I det fallet gller bestmmelserna
om sysslomannaansvar i 18 kap 3-4 handelsbalken i tvistemlsdelen samt bestmmelserna i
10 kap 5-6 brottsbalken (brottsrubriceringarna trolshet mot huvudman respektive
behrighetsmissbruk) i brottsmlsdelen. Det ska drvid srskilt understrykas att rttspraxis r
extremt sparsam vad gller vertrdelse av nmnda bestmmelser i handelsbalken och
brottsbalken. Det r drfr mycket svrt att gra ngot t ett slarvigt ombud och det enda som
finns att gra om man r missnjd r att byta ombud infr nsta instans, om man inte ntt
hgsta domstolsinstans i verklagandet. Man gr allts mycket klokt i att vlja ett bra och
vlrenommerat ombud i de fall man bestmmer sig fr att anlita ett rttsligt ombud.

Precis som vad gller bitrde och ombud vid handlggning av myndigheten (se 2.5 ovan), s r
det ocks vid ett verklagande s att ett juridiskt bitrde saknar s.k. rttshandlingsfrmga,
d.v.s. att han eller hon agerar utan std av fullmakt frn huvudmannen och huvudmannen
mste sjlv besluta om sjlva processtgrderna och skriva under samtliga processinlagor,
medan ett juridiskt ombud agerar med std av fullmakt och beslutar om processtgrder samt
skriver under samtliga processinlagor som ska signeras inom ramen fr rttegngsfullmaktens
giltighet. Ett bitrde bistr allts endast med juridisk sakkunskap under processens gng. Ibland
frekommer det att ombud betecknas som bitrde, t.ex. mlsgarbitrde, vilket kan vara
vilseledande, men den avgrande grnsdragningen gr inte vid benmningen utan vid bitrdets
eller ombudets juridiska mjlighet att agera sjlvstndigt i frhllande till huvudmannen.



208
10 Lagtolkning
10.1 Lagstiftningskedjan och rehabiliteringskedjan
Nr man ska tolka lagen finns det olika lagtolkningsmodeller samt olika rttskllor att ta hnsyn
till. Detta avsnittet ska behandla den rttsklla som i tid ligger fre lagens tillkomst, nmligen
lagens frarbeten. Detta frutstter att man knner till hur en lag kommer till
(lagstiftningskedjan) i tidsmssigt framtgende ordning (rttvnd ordning), eftersom man fljer
frarbetena i tidsmssigt baktgende ordning (omvnd ordning) nr man tolkar lagen. En del
lagtexter r frhllandevis tydliga, men ej sllan r det ndvndigt att g vidare bortom
lagtexten, i stllet fr att lst spekulera i lagens innebrd.

De viktigaste rttskllorna bland frarbetena r i omvnd ordning utskottsbetnkanden (bet.),
propositioner (prop.) och sedan antingen Statens offentliga utredningar (SOU) eller
departementspromemorior (Ds). Tillkomsten av en lag eller lagndring startar allts i princip
med antingen en SOU eller en departementspromemoria.

10.1.1 Lagarnas frarbeten
Hr tas frarbetena upp i rttvnd ordning.

Infrandet av rehabiliteringskedjan startade med tv departementspromemorior, Ds 2008:3
(Infrande av en rehabiliteringskedja) samt Ds 2008:4 (Ettrsgrns fr sjukpenning och
infrande av frlngd sjukpenning). Dessa rttskllor r sk. tjnstemannaprodukter, men de fr
betydelse i lagtolkningsarbetet i den mn frslagen helt eller delvis avfrdas av regeringens
efterfljande proposition. Det r allmnt sett ocks departementspromemorior, samt SOU, som
ker ut p sk. remissrunda fr att inhmta synpunkter t regeringen. Man har en viss tid p sig
att lmna in remissvaret.

En offentlig utredning ligger utanfr regeringskansliets omrde men styrs av
direktiv som innehller de problemstllningar som regeringen vill ha lsta.

En offentligt utredning (som leder fram till en SOU) utarbetas enligt
kommittfrordningen (1998:1474), och SOU publiceras enligt 22
kommittfrordningen. SOU ska ven hllas tillgnglig i elektronisk form enligt 5
4 p rttsinformationsfrordningen (1999:175).

En departementspromemoria skiljer sig frn SOU p s stt att den r ett internt
projekt inom regeringskansliet. En departementspromemoria kan till viss del sgas
utarbetas enligt frordningen (1996:1515) med instruktion fr Regeringskansliet.
Det r i det hr sammanhanget vrt att ppeka att det r omjligt att hvda att
regeringen inte vet vad de beslutar om i juridisk mening, eftersom det ska finnas en
rttschef som fljer beredningen av frslaget innan det ker ut p remissrunda, se
25-26 frordningen (1996:1515) med instruktion fr Regeringskansliet. Om
regeringen inte r medveten om sina juridiska kullerbyttor, s beror det kanske p
en bottenlst dlig kompetens bland departementsjuristerna. Man undrar d om
det r frgan om sdana som fuskat p tentorna, och drmed armbgat sig in p
den smala karrirvgen? Departmentsutredningar publiceras i departementsserien


209
(Ds) och ska ocks hllas tillgngliga i elektronisk form enligt 5 4 p
rttsinformationsfrordningen (1999:175). Departementen r mindre arbetsgrupper
inom regeringen. Departementschefen r i regel ven minister fr motsvarande
ansvarsomrde.

Nr SOU, eller som i det hr fallet Ds publicerats, ska lagfrslaget ut p en
obligatorisk remissrunda enligt 7 kap 2 regeringsformen. Avsikten r att
lagfrslaget och dess fljder ska bli s adekvat belysta som mjligt. Remissrundan
bygger p den kommunikativa diskursen, vilket innebr samrd, msesidighet och
mnniskors lika vrde, och man r alltid beredd att i vart fall delvis verta
motpartens vrderingar. Motsatsen till kommunikativa diskursen (dialog) r
strategiska diskursen (monolog). Den skulle kunna jmfras med uttalandet: staten
det r jag. Beredningskravet kommer regeringen inte ifrn, det r ett obligatorium
fr att skra insyn i vad berrda instanser har fr uppfattning. Regeringen r
dremot helt fri att vlja om man vill vara kommunikativ eller strategisk i sitt
beteende. Vad regeringen valt i frgan om rehabiliteringskedjan r inte svrt att
avgra fr den med ett ppet sinne och en sjlvstndig tankefrmga.

Vissa lagstiftningsfrgor br (allts inget tvng) ven remitteras till Lagrdet enligt
8 kap 18 regeringsformen. Det r en vanlig missuppfattning i samhllet att alla
lagfrslag mste passera Lagrdet, men s r det inte p lnga vgar. Vilka
lagstiftningsfrgor som br remitteras till Lagrdet framgr av 8 kap 18 andra
stycket regeringsformen. Shr lyder denna bestmmelse i punktform:

Yttrande av Lagrdet br inhmtas innan riksdagen beslutar grundlag om

tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television
och vissa liknande verfringar samt tekniska upptagningar,

lag om begrnsning av rtten att taga del av allmnna handlingar, lag som
avses i 2 kap. 3 andra stycket, 12 frsta stycket, 17-19 eller 22
andra stycket eller lag som ndrar eller upphver sdan lag,

lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 eller lag som
avses i 11 kap., om lagen r viktig fr enskilda eller frn allmn synpunkt.

Undantag frn dessa rttsomrden dr Lagrdet br hras framgr i andra delen
av 8 kap 18 andra stycket regeringsformen:

Vad nu har sagts gller dock icke, om Lagrdets hrande skulle sakna betydelse
p grund av frgans beskaffenhet eller skulle frdrja lagstiftningsfrgans
behandling s att avsevrt men skulle uppkomma. Freslr regeringen riksdagen
att stifta lag i ngot av de mnen som avses i frsta meningen och har Lagrdets
yttrande dessfrinnan inte inhmtats, skall regeringen samtidigt fr riksdagen
redovisa sklen hrtill. Att Lagrdet icke har hrts ver ett lagfrslag utgr aldrig
hinder mot lagens tillmpning.

Det finns allts inga juridiskt brande skl att krva att frslaget om
rehabiliteringskedjan skulle ha remitterats till Lagrdet.



210
Frn och med remissrundan saknar det formell betydelse om lagfrslaget initierats
genom SOU eller genom Ds.

Efter departementspromemoriorna hade varit ute p remissrunda, stller regeringen samman
ett frslag med beaktande eller frbiseende av de synpunkter som inkommit p det ursprungliga
frslaget, i det hr fallet Ds 2008:3 samt Ds 2008:4. Man redovisar ocks versiktligt
remissinstansernas synpunkter. Nr sammanstllningen av frslaget r klart, lmnas frslaget
som en proposition till riksdagens kammare, fr handlggning dr. Se 3 kap 1
riksdagsordningen. Fr att regeringens frslag ska bli godknt mste en majoritet av
kammarens ledamter rsta fr frslaget. I tider med minoritetsregeringar stller detta ibland till
problem, men en majoritetsregering har sllan svrigheter att driva igenom frslaget.
Regeringens frslag till riksdagen om rehabiliteringskedjans frslag finns i prop. 2007/08:136
(En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete). Propositioner ska ocks
offentliggras elektroniskt enligt 5 5 p rttsinformationsfrordningen (1999:175).

P samma stt som regeringen har sina departement, s har riksdagen i sin helhet mindre
arbetsgrupper som kallas utskott, se 4 kap 2 riksdagsordningen. Propositionen remitteras
drfr till ett av riksdagens utskott. Frslaget om rehabiliteringskedjan remitterades till
socialfrskringsutskottet. Ordfranden dr r fn. Gunnar Axn och vice ordfranden r
Veronica Palm.

Medan departementen bestr av tjnstemn anstllda i regeringskansliet, s
bestr utskotten av de som sitter i riksdagen, och har d allts en sammansttning
som speglar mandatfrdelningen i riksdagskammaren, samt ordfrande frn
regeringssidan och en vice ordfrande frn oppositionen. Detta med undantag fr
konstitutionsutskottet dr ordfrandeposten innehas av oppositionen och
viceordfrandeposten av regeringssidan, men i vrigt speglar frdelningen av
konstitutionsutskottet ocks riksdagsmandaten.

Avsikten med utskotten r att en mindre grupp av riksdagens ledamter inriktar sig
p vissa specialfrgor och djupgranskar lagfrslagen, eftersom det ofta r frgan
om lnga utredningar och frslag, vilket skulle bli en overstiglig uppgift om alla
349 riksdagsledamterna skulle djupgranska alla lagfrslag. I stllet djupgranskar
allts utskotten lagfrslagen och ger sin syn p regeringens frslag i propositionen.
Utskotten kan ocks beakta remissinstansernas synpunkter. Frslaget stlls sedan
samman i ett utskottsbetnkande som terremitteras till riksdagen fr slutlig
behandling.

Frslaget om rehabiliteringskedjan finns i betnkande 2007/08:SfU12 (En reformerad
sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete). Efter att utskottsbetnkandet terremitterats
till riksdagen ska rendet normalt bordlggas tv gnger enligt 5 kap 1 riksdagsordningen.
Syftet med bordlggningen r bara av formell natur, frmst fr att ge alla voterande
riksdagsledamter tid till eftertanke, om de r politiskt kapabla att utnyttja en sdan.

Sedan gr rendet till behandling (vanligtvis genom riksdagsdebatt, som i fallet
rehabiliteringskedjan blev mycket livlig och rentav ptvingade en framskjutning av beslutsdatum
till dagen efter) samt beslut (i regel samma dag som behandlingen). Beslutad lag publiceras
sedan i SFS, svensk frfattningssamling, och tilldelas drmed ett SFS-nummer. Se lagen
(1976:633) om kungrande av lagar och andra frfattningar och
jmfr frfattningssamlingsfrordningen (1976:725).


211
Gllande lag ndras genom lag, vilket framgr av 8 kap 17 regeringsformen.
Rehabiliteringskedjan r en ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring. S lagndringen
pga. rehabiliteringskedjan, som har SFS-nummer 2008:480, heter drfr lagen (2008:480) om
ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring. Drefter trder lagen i kraft. Vid infrandet av
balkar och strre lagar brukar man fra in ikrafttrdandebestmmelser och
vergngsbestmmelser i srskilda promulgationslagar, dvs. lagar som stiftas srskilt fr att
infra dessa balkar och lagar. Tex. s brukar man kort och gott kalla lagen (1964:163) om
infrande av brottsbalken fr brottsbalkspromulgationen. I den bl lagboken frkortas
brottsbalken med BrB och brottsbalkspromulgationen med BrP.

10.1.2 Remissinstanserna i rehabiliteringskedjan
En bra sammanstllning ver dessa finns i prop. 2007/08:136, i bilaga 3 p sidan 131 i
propositionen avseende de remissinstanser som tillfrgades om Ds 2008:3 (som bla. innehller
det kontroversiella frslaget att slopa tidsbegrnsad sjukersttning) och i bilaga 4 p sidan 132-
133 i propositionen avseende de remissinstanser som tillfrgades om Ds 2008:4. En frteckning
ver alla remissinstanserna (inklusive de som skickat in synpunkter utan att ha tillfrgats) enligt
bilagorna i propositionen fljer efter redovisningen av de frmsta remissinstansernas svar. Hr
kommer inte de irrelevanta remissinstansernas synpunkter att behandlas, utan endast de som
r direkt involverade i rttstillmpningen av rehabiliteringskedjan. Finns intresse att g in p
andra remissinstanser r det fritt fr var och en att leta i listan hr och flja upp synpunkterna p
hemsidor eller genom kontakt med berrda instanser.

10.1.3 Samtliga remissinstanser i rehabiliteringskedjan
En frteckning ver samtliga remissinstanserna (inklusive de som skickat in synpunkter utan att
ha tillfrgats) enligt bilagorna i propositionen fljer hr i alfabetisk ordning:
AFA Frskring har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Alecta har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Alingss kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Arbetsdomstolen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Arbetsgivaralliansen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Arbetsgivarverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Arbetsmarknadsstyrelsen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Arbetsmiljverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Askersunds kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Astma och Allergifrbundet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Bergs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Borgholms kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Dals-Eds kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Danderyds sjukhus har svarat p remiss om Ds 2008:3
De Handikappades Riksfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Domstolsverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Ekonomistyrningsverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Ersta Skndal Hgskola har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Eslvs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Fackfrbundet ST har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4


212
Freningen Svensk Fretagshlsovrd har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Freningen Svenskt Nringsliv har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Fretagarfrbundet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Fretagarna har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Frhandlings- och samverkansrdet PTK har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Frskringsfrbundet har svarat p remiss om Ds 2008:4
Frskringsjuridiska Freningen har svarat p remiss om Ds 2008:4
Frskringskassan har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Gagnefs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Gymnastik och idrottshgskolan har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Gvle kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Gteborgs stad har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Gteborgs universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Handelns utredningsinstitut har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Handikappfrbundens samarbetsorgan har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Handikappombudsmannen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Hedemora kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Hjrt- och lungsjukas lnsfrening i Stockholms ln har svarat p remiss om Ds 2008:4
Hgskolan i Jnkping har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Inspektionen fr arbetslshetsfrskringen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Institutet fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering har svarat p remiss om Ds 2008:3 och
Ds 2008:4
Institutet fr tillvxtpolitiska studier har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Justitiekanslern har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Jmstlldhetsombudsmannen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Jnkpings kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Kalmar kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Kammarkollegiet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Kammarrtten i Stockholm har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Karlstads kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Karolinska institutet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Kds lokalavdelning i Ulricehamn har svarat p remiss om Ds 2008:4
Konjunkturinstitutet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Kooperationens frhandlingsorganisation har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Kungsbacka kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Landsorganisationen i Sverige har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Landstinget i Vsternorrland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Landstinget i Vstmanland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lantbrukarnas Riksfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Legitimerade Sjukgymnasters Riksfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3
Linkpings universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Livero SLU Center har svarat p remiss om Ds 2008:3
Lule kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lunds universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lnsfrskringar har svarat p remiss om Ds 2008:4


213
Lnsrtten i Skne har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lnsrtten i Vsterbottens ln har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lnsstyrelsen i Dalarna har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lnsstyrelsen i Norrbotten har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Lnsstyrelsen i Skne har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Malm stad har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Moderaternas fackliga ntverk har svarat p remiss om Ds 2008:4
Myndigheten fr handikappolitisk samordning har svarat p remiss om Ds 2008:3 och
Ds 2008:4
Mlardalens hgskola har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Nacka kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Nordanstigs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Norrkpings kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Norrtlje kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Nringslivets nmnd fr regelgranskning har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Pensionrernas Riksorganisation (PRO) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Pite kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
PRIMA har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Privattjnstemannakartellen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Riksfrbundet Pensionrsgemenskap (RPG) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och
Ds 2008:4
Riksrevisionen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Ronneby kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
RSMH har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Rttvik kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Samhall AB har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Samordningsfrbundet Hisingen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Samordningsfrbundet Norra Vstmanland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Samordningsfrbundet Norrkping har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Samordningsfrbundet Srmland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Samordningsfrbundet Ume har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Sigtuna kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Sixten Dahlin har svarat p remiss om Ds 2008:4
Skogs- och Trfacket har svarat p remiss om Ds 2008:4
Socialstyrelsen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Staffanstorps kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Statens folkhlsoinstitut har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Statskontoret har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Stockholms lns landsting har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Stockholms stad har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Stor Stockholms Diabetesfrening har svarat p remiss om Ds 2008:4
Storfors kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Studiefrbundet Nringsliv och Samhlle har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Svensk Handel har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Svenska frskringsfrmedlares frening har svarat p remiss om Ds 2008:4
Svenska ILO kommittn har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4


214
Svenska Kommunalpensionrers Frbund (SKPF) har svarat p remiss om Ds 2008:3
och Ds 2008:4
Sveriges akademikers centralorganisation har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Sveriges Arbetsterapeuter har svarat p remiss om Ds 2008:3
Sveriges kommuner och landsting har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Sveriges lkarfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Sveriges Pensionrers Riksfrbund (SPRF) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
Sveriges Pensionrsfrbund (SPF) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Sveriges Psykologfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3
Sveriges riksbank har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Sderkpings kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Tjnstemnnens centralorganisation har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Trafikfrskringsfreningen har svarat p remiss om Ds 2008:4
Trelleborgs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Ulricehamns kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Ume universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Upplands-Vsbys kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Verdandi har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Vingkers kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Vinnova har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
Vstra Gtalands regionen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
nge kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
ngest-syndrom Sllskapet i Stockholm har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds
2008:4
rebro kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
rebro Universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4.



215
11 verklagande av myndigheternas beslut
11.1 Inledning
Eftersom frvaltningsprocesslagen inte r s detaljerad som rttegngsbalken, behver
tomrummet i frvaltningsprocesslagen ibland fyllas ut med analogisk tolkning av
rttegngsbalken. Sdan utfyllande tillmpning ska dock gras med viss frsiktighet, men
principiellt finns det sllan starka skl emot en sdan analogisk rttstillmpning. Se prop.
1971:30, s. 283!

11.2 Processinlaga och muntlig frhandling
Vad som str i detta avsnitt gller ven vid verklagande till frvaltningsrtten, kammarrtten
och regeringsrtten. Man mste allts betrakta ett verklagande som en typ av
domstolsprocess, ven om verklagandet ofta avgrs p handlingarna, utan muntlig
frhandling. Man anger i regel ocks med ett eller ett par ord vad saken gller, tex. hvning av
avtal samt skadestnd, om mlet rr grovt kontraktsbrott.

11.2.1 Den skriftliga frberedelsen
Detta avsnittet r huvudsakligen avsett fr yrkesverksamma jurister.

Den retoriskt effektivaste och mest pedagogiska dispositionen i en domstolsinlaga ssom
stmningsanskan, konkursanskan, verklagande, svaroml osv. r:

Formalia

Yrkande

Sakframstllning

Grunder

Sammanfattning

Bevisuppgifter

Bilagefrteckning

11.2.1.1 Formalia
Man brjar med att ange sina egna och motpartens kontaktuppgifter (personalia). Frmsta
sklet r att man sjlv och motparten ska kunna delges skrivelser frn domstolen. Man anger
ven vilket beslut eller vilken dom man verklagar, s att det verklagade avgrandet lttare
kan identifieras. Ibland torde processen kunna frdrjas om denna uppgift saknas.


216
11.2.1.2 Yrkandena
Yrkandet stter ramen fr processen, se 17 kap 3 och 20 kap 3 rttegngsbalken, 27
andra stycket rendelagen samt 29 frvaltningsprocesslagen. Domstolen fr inte dma utver
vad part har yrkat. Frvaltningsdomstolarna har lite strre mjligheter att frng denna princip,
men har man ett ombud med std av fullmakt som skter verklagandet i
frvaltningsdomstolarna blir det svrare att g utver yrkandet, eftersom ett ombud frutstts
knna till de processtekniska principerna. Vill man tex. krva skadestnd r det bttre att skriva
ett fr hgt yrkande, som man senare kan snka, n att ha den omvnda strategin.

Det r ocks viktigt att hlla isr alternativa och kumulativa yrkanden. De alternativa yrkandena
brukar markeras med ord som i frsta hand yrkar jag och jag yrkar i andra hand, medan
kumulativa yrkanden brukar markeras genom tex. drutver yrkar jag. De alternativa
yrkandena binder domstolen att vlja ett av alternativen. De kumulativa yrkandena ger
domstolen fritt spelrum att vlja ett av alternativen. Ibland r dock de alternativa yrkandena att
fredra, tex. vid tvist om sjukersttning:

Jag yrkar i frsta hand att domstolen undanrjer frskringskassans beslut och
beviljar mig sjukersttning tills vidare.

Jag yrkar i andra hand att domstolen undanrjer frskringskassans beslut och
beviljar mig tidsbegrnsad sjukersttning fr 18 mnader enligt vergngsreglerna.

11.2.1.3 Sakframstllningen
Som rubriken sger rr det sig om att stlla fram saken, inte om att stlla fram lagar och
paragrafer. Lagar och andra normkllor placerar man fr pedagogikens skull under rubriken
Grunder, se 11.2.1.4 nedan!

Under sakframstllningen gller normalt att man endast beskriver hndelsefrloppet p ett
sakligt stt. Inga personliga upplevelser som frsker frskjuta domstolens bedmning frn
juridik till icke-juridik. I extrema fall kan personliga och subjektiva iakttagelser dock bli viktiga,
det gller framfr allt vid verklagande som bygger p smrtrelaterade sjukdomar och psykiska
sjukdomar, dr ngra objektiva diagnostiseringsmetoder ofta inte finns. Dr gller oftast
anamnesen, dvs. patientens egen subjektiva berttelse, som underlag fr lkarens bedmning
fr behandling och eventuell sjukskrivning. I dessa fall fr man allts inte hlla tillbaka med sina
knslor s lnge de ligger innanfr ramen fr rttsfaktaomrdet. I de fall man beropar
subjektiva bedmningar br man frska hlla uppgifterna s korta som mjligt. Grzonen mot
uppgifter som r irrelevanta r ofta svr att bemstra, srskilt fr den som inte har lng
processvana.

11.2.1.4 Grunderna
Hur pass skicklig en jurist eller advokat r syns tyvrr alltsomoftast p hur mycket omsorg
ombudet lgger ner p att precisera grunderna fr talan eller verklagandet. I det avseendet
ansluter jag mig till juristen Mikael Perssons uppfattning, shr skriver han i boken Retorik fr
jurister:


217
Ombudets skicklighet som jurist visar sig vanligen i angivandet av grunderna fr
talan. De flesta advokater som jag har talat med brukar framhlla betydelsen av att
ange grunderna med juridisk precision. Och domare brukar ofta klaga ver
advokater som inte lgger ned tillrcklig omsorg p grunderna.

Om man inte kan hlla i sr grunderna (rttskllorna) frn sakframstllningen (rttsfakta)
riskerar, jag sger riskerar, inlagan att sakna den stringens och pedagogik som kan flla ett
utslag till huvudmannens frdel.

Mikael Persson fortstter med sitt resonemang i sin bok och undrar med en retorisk
frgestllning, hur man kan uttrycka stringenta grunder i en inlaga? Ett effektivt stt som
Persson ppekar r att man tar fram den eller de rttsregler dvs. lag, prejudikat, frarbete osv.
som man menar passar in p fallet. Dem skriver man p ett papper. I datorns tidevarv kan
man givetvis skriva in den i en tom dokumentfil som ett alternativ. P ett annat papper eller i en
annan dokumentfil fr man in de rttsfakta frn sakframstllningen som svarar mot rekvisiten i
den eller de rttsregler som man avser beropa som std fr sin talan och som man skrivit ner
p det frsta pappret. Det gller allts att fra samman faktauppgifterna steg fr steg och s
pedagogiskt som mjligt med villkoren i rttsreglerna. Det krvs inget avancerat sprk, inga
juridiska spetsfundigheter eller krystade skrivningar, glm det. Det r pedagogiken och
stringensen som kar inlagans juridiska vrde. I en hel del fall kanske domstolen frstr
pongen i inlagan nd, ven om den inte r retoriskt korrekt skriven, men med en korrekt
retorisk modell i inlagan kar chansen fr vertygelse och att n framgng i den aktuella
instansen.

r rttsregeln en lagregel, skriver man av den rakt av, ord fr ord. Andra rttsregler som
domstolsavgranden, frarbeten, rttsvetenskaplig litteratur och sedvanerttsliga principer
formulerar man dremot om med utgngspunkten i beropade rttsregler. Hittar man en krnfull
formulering i ett prejudikat som kort och koncist med hgst ett par meningar uttrycket
prejudikatets rekvisit, kan man givetvis skriva av den meningen ocks.

Mikael Persson nmner stora generalklausulen i avtalslagen som ett konkret exempel p dr
grunden kan skrivas p ett opedagogiskt och ett pedagogiskt stt:

Avtalsvillkor fr jmkas eller lmnas utan avseende, om villkoret r oskligt med
hnsyn till avtalets innehll, omstndigheterna vid avtalets tillkomst, senare
intrffade frhllanden och omstndigheterna i vrigt. Har villkoret sdan betydelse
fr avtalet att det icke skligen kan krvas att detta i vrigt skall glla med
ofrndrat innehll, fr avtalet jmkas ven i annat hnseende eller i sin helhet
lmnas utan avseende. (36 frsta stycket avtalslagen)

Mycket riktigt konstaterar Persson:

En grund av typen [avtalet] r oskligt med hnsyn till omstndigheterna vid
avtalsslutet lider av den bristen att ombudet inte har angett exakt vilka
omstndigheter som medfr oskligheten. Genom att omstndigheterna inte r
angivna saknar ombudets talan redan frn brjan en pedagogisk ram.

Omstndigheterna (rttsfakta frn sakframstllningen) har allts hr inte knutits samman med
den beropade rttsregeln. I stllet artikulerar Persson ett exempel p bttre formulering enligt
fljande:


218
Avtalet r oskligt. Oskligheten bestr i att kontraktets 6 frntar kparen alla
mjligheter att framstlla rttsliga ansprk mot sljaren och att kparen befann sig i
en, i frhllande till sljaren, underlgsen stllning genom att sljaren ensam
svarade fr kontraktets utformning.

Hr fr grunden en pedagogisk inramning med std av rttsfakta som d br frklaras i
sakframstllningen.

11.2.1.5 Bevisuppgifterna
Man ska ange exakt vad man vill styrka med varje bevis som man beropar. Detta gller bde
skriftlig och muntlig bevisning. Bevisfrteckningen br dessutom vara systematisk och
verskdlig.

11.2.1.6 Sammanfattningen
Korta inlagor p 4-5 sidor r inte srskilt lnga. Lngre inlagor tenderar dock att ibland bli lite
osammanhngande och man br d skriva en sammanfattning mot slutet av inlagan dr man
kort understryker de viktigaste argumenten fr sin talan eller sitt verklagande. Lgg mrke till
att det r en sammanfattning, allts inga nya uppgifter hr som inte skrivits in tidigare i inlagan!

11.2.1.7 Bilagefrteckningen
Precis som bevisfrteckningen br ven bilagefrteckningen vara systematisk och verskdlig.

11.2.2 Infr muntlig frhandling
Ibland vill man begra muntlig frhandling i tex. ett verklagat rende. I tvisteml leder en
stmningsanskan ofta till en muntlig frberedelse och sedan eventuellt en muntlig
huvudfrhandling.

Pongen med muntliga frhandlingar vid verklagande r dock inte att bara hlla en sdan fr
att upprepa samma omstndigheter som i det skriftliga verklagandet. Man mste ha ngot litet
nytt att tillfra mlet. Kravet r emellertid lgt om man tnker p rtten till muntlig frhandling i
ljuset av artikel 6 p 1 i Europakonventionen: vars och ens rtt till en offentlig frhandling!

Vare sig det r tvisteml eller frvaltningsml som blir freml fr muntlig frhandling, s gller
samma princip som fr en jgare. Jgaren tmmer inte ammunitionen p frsta djuret han ser.
Han sparar givetvis ammunition och portionerar ut det ver hela jaktdagen. P liknande stt
portionerar en skicklig retoriker ut argumenten under processens gng, om man har flera starka
kort i rockrmen vill sga. Man sparar allts ett eller ett par starka kort till huvudfrhandlingen.
D har man ju ngot nytt att tillfra.

Anledningen till detta r som Mikael Persson skriver i sin bok att en domstolsprocess egentligen
r en kamp om att vinna domstolens frtroende. Det finns olika stt att gra detta p, vilket han


219
ocks beskriver i sin bok, och som jag inte gr nrmare in p hr. Men kontentan man kan
utlsa av denna dragkamp r att den part som frst vinner domstolens frtroende skapar ocks
ett retoriskt vertag. Ett sdant vertag kan vara svrt fr motparten att inhmta. r det ett
retoriskt skickligt ombud mot tex. Skatteverket i ett verklagande av taxeringsbeslut, och
Skatteverkets ombud inte r retoriskt kunnigt, kan den som verklagar ltt vinna domstolens
frtroende och sedan behlla detta fram till domen meddelas. Den som frst vinner domstolens
frtroende r oftast den som ocks fr helt eller delvis gehr i slutndan i den instans som talan
frs. En som verklagar ett beslut av en myndighet eller en som stmmer ett fretag, tex. fr
brott mot konsumentkplagen har allts ett retoriskt sett mycket gynnsamt utgngslge
processrttsligt sett. Om sedan processfrutsttningarna r juridiskt gynnsamt r en annan sak.

I en muntlig frhandling r det ocks ofta nmndemn med i den dmande verksamheten. De
lser i regel inte in sig p processhandlingarna, det r normalt endast juristen som gr. Drfr r
det viktigt att tnka p hur det mnskliga minnet fungerar. Normalt minns man lttast det som
sgs i brjan och i slutet av ett anfrande. Det som sgs dr emellan blir svrare fr hrarna
att minnas. Drfr br man, om man sparar ett eller tv starka argument till den muntliga
huvudfrhandlingen, placera dessa argument i brjan och slutet av sitt anfrande, helst det
starkaste argumentet mot slutet.

Det sgs att nmndemn ibland sover p huvudfrhandlingarna. Att detta mestadels skulle bero
p nmndemnnen sjlva r en uppfattning som lter lngskt. Sovande nmndemn beror
oftare p oengagerade ombud och klagare. Ett ombud som bara sitter och lser innantill frn
inlagorna tappar snart hrarnas uppmrksamhet. Ett ombud som dremot talar fritt vilket
krver god frberedelse dagen innan frhandlingen lser sig inte fast vid skrivna
formuleringar, och har strre chans att vertyga. Att tala fritt kan man underltta fr genom att
st rakt upp bakom sin stol i rttssalen, d frigrs andningsvgarna p ett bra stt s man har
lttare att f luft under talets gng.

Hur fngar man d hrarnas uppmrksamhet? En kraftfull inledning genom en retorisk frga
som kanske parerar med ett svar efter frhandlingen r slut:

Ska man som mycket svrt cancersjuk i dagens Sverige verkligen tvingas ska
heltidsarbete p hela den nationella arbetsmarknaden i stllet fr att f chansen att
terhmta sig med hjlp av ersttning frn sjukfrskringen?

Kort och krnfull inledning. hrarna, bla. nmndemnnen, vet att nu vntar ngot slagkraftigt
och kan kanske inte lta bli att lyssna uppmrksamt p det som nu vntar, efter en sn hr
chockerande inledning. Man kan givetvis starta p liknande stt om man frsvarar myndigheten,
men den hr skriften r inte till fr deras skull, drfr r frslaget inte riktat till dem.

Svaret r lika klart efter att frhandlingen startats i du/jag-knsla men slutfrts i en vi-knsla:

Vi ser hr ett konkret exempel p hur absurt dagens sjukfrskringsregler slr
mot svrt cancersjuka och att en sdan patient som min huvudman inte klarar av
att ska heltidsarbete p annat hll i landet och d tvingas flytta.



220
11.2.3 Lstips
Retorik fr jurister, av Mikael Persson, som ligger till stor grund fr detta avsnitt!
Rekommenderas varmt!

11.3 Hur vrderas bevisen i svensk process?
Utver de materiella reglerna i en process (muntlig rttegng eller frvaltningsprocess) r det
lmpligt att man knner till de formella reglerna fr processen, fr att maximera mjligheten att
vinna gehr fr sina talan eller fr sin huvudman. De materiella reglerna avser innehllet i de
rttsregler som gller fr sjlva sakprvningen. Med de formella reglerna avses de
processrttsliga reglerna som ligger till grund fr processen formellt sett. Nedanstende
resonemang r de teoretiska resonemangen bakom domstolarnas stt att vrdera bevisen.

11.3.1 Rttsfaktum och beropandebrda
Ett rttsfaktum r en omstndighet som r relevant fr processen. Tex. s r kanske inte
dagsljuset relevant i ett brottml, men om en trafikolycka intrffar som leder till tal fr
vrdslshets i trafik (1 lagen om straff fr vissa trafikbrott), kan tex. solljusets pverkan ver
trafiksituationen bli relevant.

Omstndighet som talar till motpartens frdel r det bst att tiga om och i stllet lta motparten
beropa, eftersom bevisbrdeprinciperna ej sllan hnger samman med vilken part som
beropar omstndigheten.

11.3.2 Bevisbrda
Utgngspunkten i processen r att den part som beropar en viss uppgift (rttsfaktum) ocks
har bevisbrdan fr att uppgiften stmmer. Denna utgngspunkten gller i de fall d lagtext eller
avtalsvillkor tiger om bevisbrdans placering. Parts bevisbrda kan emellertid ocks regleras i
lag eller avtal, fr att frtydliga vad som gller, men en sdan lagteknisk tgrd r alltsomoftast
verfldig.

Bevisbrdan kan ocks vara omkastad. Omkastad bevisbrda frekommer antingen genom
lagreglering eller avtalsreglering eller genom andra juridiska rttskllor, tex. den juridiska
doktrinen. Domstolarna brukar dremot vara mycket frsiktiga med att skapa vgledande domar
om bevisvrdering, eftersom Sverige sedan rttegngsbalken till strsta del har lagreglerat
principen om fri bevisprvning genom 35 kap 1 frsta stycket rttegngsbalken. Ett exempel
p lagreglering av omkastad bevisbrda bjuder regeln i 20 a frsta stycket
konsumentkplagen (1990:932). Denna har sitt ursprung i EU:s konsumentlagstiftning och r
skriven shr: Ett fel som visar sig inom sex mnader efter det att varan avlmnades skall
anses ha funnits vid avlmnandet, om inte annat visas eller detta r ofrenligt med varans eller
felets art. Genom att skriva in rekvisitet om inte annat visas har lagstiftaren gjort om
rttsregeln till en presumtionsregel, dvs. att man i utgngslget innan bevis lagts fram, per
automatik antar (presumerar) att felet i varan funnits vid avlmnandet, och att bevisbrdan


221
drfr i praktiken kastas ver p nringsidkaren, dvs. motparten om konsumenten vckt talan
pga. fel i varan.

Bevisbrdan kan ocks placeras enligt den sk. bevisskringsteorin. Detta innebr att domstolen
lgger bevisbrdan fr en viss omstndighet p den part, som frvisso kanske inte beropat
den men, som fre rttstvistens uppkomst kan anses ha haft de bsta frutsttningarna att
skra bevisning till styrkande av omstndigheten. Ett typfall r en gldenr (en person som r
skyldig pengar) som reglerar en fordran till en borgenr (den person som gldenren ska
betala). Vid en rttstvist r det antagligen frmst borgenren som vcker talan under
beropande av utebliven eller felaktig betalning. Normalt skulle borgenren (krandeparten)
tvingas bevisa detta pstende. Men det skulle vara sttande fr rttstillmpningen att lgga en
bevisbrda fr ett icke-faktum p en part, varfr domstolen d i sina verlggningar till dom
kommer att placera bevisbrdan p gldenren (svarandeparten) eftersom denna parten har
bst frutsttningar att skra bevisning, dvs. att styrka betalningen genom att spara kvittot p
fordringsregleringen.

I brottml (ml dr rttsfljderna r frihetsbervande, bter, mfl. pfljder enligt tredje
avdelningen brottsbalken) gller dock alltid att klagaren i utgngslget har bevisbrdan fr
samtliga omstndigheter och tilltalades invndningar i processen, allts ven nr den tilltalade
gr tex. ndvrnsinvndning. Denna bevisbrdeprincip vilar till en del p oskuldspresumtionen i
artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen: Var och en som blivit anklagad fr brott skall betraktas
som oskyldig till dess hans skuld lagligen faststllts.

Omstndigheter som r notoriskt erknda behver man inte styrka. Inte heller behver man
bevisa innehllet i svensk lagstiftning. Detta framgr av 35 kap 2 rttegngsbalken.

11.3.3 Bevisstyrka
Nr man vl faststllt vem som har bevisbrdan fr en viss omstndighet, gr man vidare i
bedmningen av vilka krav man ska stlla p bevisningen kring den beropade
omstndigheten.

S lnge lagar och avtal tiger om beviskravet, gller principen om att vervgande skl ska tala
fr att parten har uppfyllt sin bevisbrda. Det innebr teoretiskt sett att sklen fr beviskravets
uppfyllande i vart fall ntt och jmnt vger ver sklen emot.

r beviskravet annorlunda, r det i regel lag- eller avtalsreglerat. Som exempel kan nmnas 39
265
. Skrpningen av arbetsskadereglerna 1993 innebar i stort
sett att beviskraven hjdes s att en arbetsskadas orsakssamband med arbetet skulle anses
styrkt om det med hg grad av sannolikhet visade sig styrkt. 2002 snktes beviskravet frn
hg grad av sannolikhet till vervgande skl. Dr ligger beviskravet kvar i dagslget. Som
kuriosa kan ppekas att lagndringen 2002 ven innebar att den sk. tvstegsbedmningen
slopades och att bedmningen i stllet skulle gras i ett enda sammanhang av alla faktorer i
skadeinverkan. Beviskravet kan ocks snkas. Nivn p lag- eller avtalsreglerade beviskrav
beror p hur skrivningen ser ut.

265
Motsvarar numera upphvda 2 kap 1 frsta stycket lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring.


222
I brottml gller dock det hgsta beviskravet som svensk rtt uppstller. klagaren ska styrka
samtliga grningsmoment bortom rimligt tvivel. Denna princip r inte direkt lagreglerad i
svensk rtt, men har ocks en del av sitt ursprung i rttstatens principer, liksom klagarens
bevisbrda enligt artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen. Vissa lgre beviskrav gller emellertid
fr hktning av misstnkta, se 24 kap 1-2 rttegngsbalken (p sannolika skl misstnkt,
dvs. den starkare misstankegraden) och 24 kap 3 rttegngsbalken (endast skligen
misstnkt, dvs. den svagare misstankegraden). Kanske fr jag tillflle lngre fram att g in p
klagarens beviskrav fr hktning.

11.3.4 Avsaknad av bevis
Om en part pstr ngot om en viss omstndighet utan att bevis styrker omstndighetens
innehll och motpart inte kan motbevisa pstendet heller, s r det vrt att srskilt notera
regeln i 35 kap 4 rttegngsbalken:

Underlter part att besvara fr utredningen framstlld frga, prve rtten med
hnsyn till allt, som frekommit, vilken verkan som bevis m tillkomma partens
frhllande. I regel innebr detta att om motparten i en skriftvxling pstr en
omstndighet som han eller hon inte styrker, behver man bara bestrida uppgiften
fr att bevisvrdepunkten ska terg till utgngslget kring berrd omstndighet.

Det betyder att om tex. myndigheten gr ett pstende utan att ha bevis fr den, r det lmpligt
att bara kort bestrida uppgiften, fr att bevisvrdepunkten ska terg till utgngslget. Man
behver inte motbevisa pstendet, vilket kan vara bra att knna till om det r s att man har
bevis som ven kan tolkas till myndighetens frdel.

11.3.5 Kllor
Per Olof Ekelf, Rttegng I-VI

Peter Fitger, Kommentar till rttegngsbalken

11.4 Prvningstillstnd
Hgre instanser brukar krva prvningstillstnd (jur. dispens) fr prvning av sakfrgan. Med
tanke p den fria bevisprvningen enligt 35 kap 1 rttegngsbalken r domstolarna emellertid
extremt sparsamma med att ge prvningstillstnd i bevisvrderingsfrgor. I annat fall skulle de
hgre instanserna motverka underrtternas mjlighet att fritt ta stllning till de bevis som
parterna beropat.



223
11.4.1 Inledning
De tre typerna av prvningstillstnd som frekommer i kammarrtten r enligt 34 a andra
stycket frvaltningsprocesslagen (1971:291):

1 prejudikatdispens,

2 ndringsdispens, och

3 extraordinr dispens.

De fyra typerna av prvningstillstnd som frekommer i hovrtten r enligt 49 kap 14
rttegngsbalken samt 39 tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsrenden:

1 ndringsdispens,

2 granskningsdispens,

3 prejudikatdispens, och

4 extraordinra dispens.

De tv typerna av prvningstillstnd som frekommer i regeringsrtten och hgsta domstolen r
enligt 36 frsta stycket frvaltningsprocesslagen (1971:291), 54 kap 10 rttegngsbalken
och 40 tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsrenden:

1 prejudikatdispens, och

2 extraordinr dispens.

11.4.2 ndringsdispens
Enligt 34 a andra stycket andra punkten frvaltningsprocesslagen (1971:291) meddelas
prvningstillstnd i kammarrtten om anledning frekommer till ndring i det slut vartill
frvaltningsrtten kommit. Liknande formuleringar anvnds i andra frfattningar och fr andra
instanser dr ndringsdispens r mjlig att f. ndringsdispens frekommer inte i de hgsta
instanserna, Hgsta domstolen och Regeringsrtten.

ndringsdispensen r ett stt fr verinstansen att kontrollera riktigheten i underinstansens
dmande verksamhet. Lgg mrke till att kravet rent lagtekniskt sett r lgt fr att f denna
typen av prvningstillstnd, genom att i lagtexten anvnda sig av ordvalet: om anledning
frekommer nd r det uppkattningsvis en till tv av tio som fr prvningstillstnd i
verinstansen. Det r praktiskt taget lttare fr myndigheter att f prvningstillstnd, helt enkelt
pga. att deras juridiska resurser r strre. Avsikten r emellertid inte att omjliggra
prvningstillstnd fr enskilda.



224
11.4.3 Granskningsdispens
Detta r en vidareutveckling av ndringsdispensen. Den infrdes i tvistemlsprocessen och
frvaltningsml som verklagas till hovrtten, som tex. beslut av kronofogden. I
rttegngsbalken och rendelagen kommer denna typen av prvningstillstnd till uttryck genom
fljande formulering: Prvningstillstnd skall meddelas om det inte utan att sdant tillstnd
meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till.
Granskningsdispens frekommer inte i den hgsta instansen, Hgsta domstolen.

Bestmmelsen torde vara en utvidning av mjligheten att f prvningstillstnd i hovrtten.
Motsvarande dispens saknas nnu s lnge i kammarrtten.

11.4.4 Prejudikatdispens
Enligt 34 a andra stycket frsta punkten frvaltningsprocesslagen (1971:291) meddelas
prvningstillstnd i kammarrtten om det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att
verklagandet prvas av hgre rtt. I rttegngsbalken och rendelagen anvnds fljande
formulering: Prvningstillstnd skall meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av
det slut som tingsrtten har kommit till. Prejudikatdispens frekommer i samtliga verrtter,
dvs. hovrtten, kammarrtten, Hgsta domstolen och Regeringsrtten.

En frutsttning fr att f prvningstillstnd p denna grunden r, som lagtexten sger, att det
finns oklarheter i hur en viss rttsregel ska tolkas. Det kan vara svrt, rentav fr utbildade
jurister, att identifiera den avgrande prejudikatfrgan. Man mste i s fall ven g igenom den
rttspraxis som finns p omrdet fr det berrda mlet. Det r d viktigt att ha knnedom om
vad vgledande domar egentligen r.

Fr det frsta behver inte en vgledande dom exakt stmma verens med fakta i det
pgende mlet. Vad som utmrker ett prejudikat r snarast att den vgledande domen
vsentligen stmmer verens med faktauppgifterna i det pgende mlet.

Fr det andra r det inte domslutet i prejudikatet som r det intressanta utan i stllet
domsklen, dvs. prejudikatinstansens motivering till varfr man kommit fram till ett visst
domslut. Ibland kan rentav prejudikatinstansens tystnad i en viss rttsfrga som ingtt i
prvningen f betydelse fr framtida behov av vgledning. Det gller allts att ven lsa
mellan raderna i domsklen i de vgledande domarna.

Fr det tredje s gller enligt det nyss sagda att ven vgledande domar med negativt
utfall skulle kunna f ett positivt utfall i det pgende mlet.

Det r drfr meningslst att leta vgledande domar enbart utifrn domslutet i domarna.



225
11.4.5 Extraordinr dispens
Denna typen av prvningstillstnd r den i srklass svraste att f, nstintill omjlig om man
stller den i frhllande till prejudikatdispens. Enligt lagtexten krvs synnerliga skl fr att f
extraordinr dispens. Lagtexten frses ibland med olika niver av villkor fr att en rttighet eller
skyldighet ska kunna uppfyllas. Inom framfr allt det frvaltningsrttsliga omrdet anvnds

skl,

srskilda skl, och

synnerliga skl.

Om lagtexten bara innehller villkoret skl r kraven fr rttigheten eller skyldigheten
frhllandevis lgt satta. Det rcker att visa p enklare frutsttningar fr att villkoret fr
rttigheten eller skyldigheten ska anses uppfyllt.

Om villkoret r synnerliga skl r kravet teoretiskt sett, och i regel ocks praktiskt sett, det rakt
motsatta. Nmligen att det r nstan omjligt att f igenom rttigheten eller att trffas av
skyldigheten. Det handlar om extrema undantagsfall fr att villkoret ska anses vara uppfyllt. I
regel fr man vnda sig till frarbeten eller vdledande domar fr att f en uppfattning om hur
detta villkor ska tolkas i varje enskild rttsfrga.

Mittemellan ligger villkoret srskilda skl. ven hr fr man ofta vnda sig till frarbeten eller
vdledande domar fr att f en uppfattning om hur detta villkor ska tolkas i varje enskild
rttsfrga. Detta villkoret r ett slags mellanting mellan skl och synnerliga skl. P det
teoretiska planet r avsikten att en avvgning fr och emot uppfyllandet av villkoret ska gras.

11.4.6 Tips fr prvningstillstnd i regeringsrtten
Malen Lindman lr ut knepen fr att ka chansen att f prvningstillstnd i
Regeringsrtten.

...

Hon gav rdet till de frsamlade juristerna att ta kontakt med
regeringsrttssekreterarna och regeringsrden.

Regeringsrtten r en rtt trist arbetsplats med f beskare. De blir glada av
telefonsamtal och att f beskare, sa Malen Lindman.

Ett skert stt att f avslag r att hnvisa till domar frn EU-domstolen. D r
rttslget redan klart och det finns ingen anledning fr Regeringsrtten att prva
mlet. (Upphandling 24:s hemsida)

Tipset torde vara tillmpligt ven p Hgsta domstolen.



226
11.5 Inhibition
Vilka mjligheter har man att undvika ekonomiska frluster i samband med ett verklagande?
Det vcks ibland frgetecken om man kan begra inhibition i samband med verklagande av
myndighetsbeslut, och vad r inhibition fr ngot?

Inhibition innebr att verkstlligheten av ett beslut skjuts upp, tex. i syfte att frhindra
ekonomiska frluster. Ett beslut som inte r verkstllbart kan drfr fljaktligen inte inhiberas.
En annan frutsttning fr inhibition r att beslutet r verkstllbart innan det vinner laga kraft.

De tv frgor man stller sig vid bedmningen av om mjlighet till inhibition finns r:

r beslutet verkstllbart?

Om beslutet r verkstllbart, r det d verkstllbart fre det att det vinner laga kraft, dvs.
i regel innan tiden fr verklagandet gr ut?

11.5.1 Inhibition av frvaltningsmyndighets beslut
Inhibition av frvaltningsmyndigheternas beslut regleras i 29 frvaltningslagen. Detta r en
generell regel som tcker alla myndigheter om inget annat r reglerat i lag, vilket framgr av 3
frsta stycket frvaltningslagen.

Fr beslut av tex. frskringskassan gller d bestmmelsen i 112 kap 5
266
:

En myndighets eller en allmn frvaltningsdomstols beslut enligt denna balk ska
glla omedelbart, om inget annat freskrivs i beslutet eller bestms av en domstol
som har att prva beslutet.

Det nyss sagda betyder att bestmmelsen i socialfrskringsbalken har fretrde framfr den
generella regeln i frvaltningslagen. I allmnhet r syftet med inhibition att undvika ondiga
frluster, tex. ekonomiska, se prop. 1971:30, s. 419-423. En frutsttning fr inhibition r dock,
som nyss nmnts att beslutet r verkstllbart innan det vinner laga kraft. Om det inte r
verkstllbart dessfrinnan, gr det inte heller att inhibera verkningarna av beslutet av hgre
instans.

Bestmmelsen i 112 kap 5 socialfrskringsbalken innebr att parterna i en process vid
omprvning och verklagande kan begra att hgre instans inhiberar beslutet och dess
verkningar. Att verkstlligheten flyttas fram tills dagen fr avgrandet av den hgre instansen
torde betyda att ersttningen inte kan dras in under prvningstiden. Att hemstlla om inhibition
r ingen garanti att verkstlligheten av beslutet inhiberas, eftersom man mste kunna visa p
risken fr skada fr att ver huvud taget kunna f verkstlligheten inhiberad.

266
Motsvarar numera upphvda 20 kap 13 tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.


227
11.5.2 Inhibition av hgre instansers beslut
En motsvarande regel hrom finns i 28 frvaltningsprocesslagen (1971:291).

11.5.3 Nr blir beslut verkstllbara?
Frvaltningsrttsliga beslut som r gynnande anses verkstllbara direkt. Det innebr att om man
beviljas sjukersttning av frskringskassan, men Allmnna ombudet hos frskringskassan
verklagar beslutet till frvaltningsrtten, r det lmpligt att man samtidigt med bestridande av
Allmnna ombudets pstenden ven yrkar om inhibition av frskringskassan beslut.

Frvaltningsrttsliga beslut som inte r gynnande och som avser anskan om en frmn fr en
ny period av frmn innehller ingen rttighet att verkstlla.

En person som haft tidsbegrnsad sjukersttning, och som ansker om sjukersttning tills
vidare, kan inte f det gamla beslutet av sin tidsbegrnsade sjukersttning inhiberat vid ett
verklagande av avslag om sjukersttning tills vidare. Inte heller finns det vid avslag p anskan
om ny period med sjukersttning ngon verkstllbar frmn, varfr det inte frefaller vara mjligt
att inhibera avslagsbeslut p frnyad anskan om sjukersttning.
267

Indragen sjukersttning under pgende period med sjukersttning, tidsbegrnsad eller vid
frnyad utredning (se 5.11.3 ovan) av sjukersttning tills vidare, r en annan sak. Dr finns en
rttighet som r fortlpande verkstllbar. Dras ersttningen d in under pgende
ersttningsperiod, r det ndvndigt att man vid verklagande till frvaltningsrtten begr
inhibition av beslutet.

11.6 Rttegngshinder i ml om a-kassa och
sjukfrmner
Det r srskilt viktigt att lyfta fram regeringsrttens vgledande domar i R 2002 ref. 61 och R
2004 ref. 69. Bda mlen handlar om den negativa rttskraften (ibland kallad res judicata) i
frvaltningsprocessrtten, dvs. ml som handlggs av frvaltningsrtten, kammarrtten och
regeringsrtten.

11.6.1 Vad r negativ rttskraft?
Negativ rttskraft hnger nra samman med uttrycket laga kraft. Nr en dom vinner laga kraft,
vinner den i princip ocks samtidigt negativ rttskraft. Laga kraft och negativ rttskraft r
emellertid i vrigt tv vitt skilda uttryck. Laga kraft innebr att domen r verkstllbar, medan
negativ rttskraft innebr att samma sak inte kan prvas i en ny rttegng annat n genom sk.
extraordinra rttsmedel som resning (58 kap rttegngsbalken), terstllande av frsutten tid
(58 kap rttegngsbalken) och klagan ver domvilla (59 kap rttegngsbalken). Om en

267
Resonemanget i detta stycket r inte helt klarlagt, eftersom det frefaller saknas vgledande domar
frn hgsta instanserna. Det lutar dock t att resonemanget skulle hlla vid en prvning i hgsta
instanserna.


228
rttsfrga trffas av negativ rttskraft r det allts meningslst att stmma motparten igen
alternativt verklaga myndighetens beslut p nytt.

Den negativa rttskraften innebr allts att samma sak inte kan prvas p nytt i en ny process.
Det blir d frgan om sakens identitet, nr man har att ta stllning till om en rttsfrga r av
samma identitet i tv olika processer. I tvisteml r det srskilt viktigt att understryka vikten av
att tnka p den negativa rttskraftens verkan. Vckt talan fr med vissa undantag inte ndras
enligt 13 kap 3 rttegngsbalken. Ett av undantagen fr talendring r ett framstllande av
nytt yrkande, om det stder sig p vsentligen samma grund. ven hr talar vi allts om sakens
identitet, precis som i resonemanget om negativ rttskraft, som fr tvistemlens vidkommande
regleras i 17 kap 11 rttegngsbalken. Det betyder att det finns ett intressant processrttsligt
samband mellan reglerna om talendring och negativ rttskraft nr det gller tvisteml. Om
domstolen inte godknner ett nytt eller justerat yrkande, anser domstolen sledes att yrkandena
vilar p olika grunder, vilket allts samtidigt fr den fljden att det nya eller det justerade
yrkandet kan prvas i en ny process med en ny stmningsanskan mot samma motpart.

Saken i en rttegng r det samma som processfremlet, allts det freml, den rttighet, den
frmn eller liknande som parterna tvistar om. I ml dr ett livsmedelsfretag stmmer en
leverantr fr grovt kontraktsbrott kan saken tex. vara: Hvning av leveransavtal.

Sakens identitet beror p ett knippe av olika omstndigheter som man kan sga frstrker eller
frsvagar sakens identiteter med varandra:

En stark indikation p att saken i bda mlen r identisk r partsfrhllandena. r det
samma parter p bda sidor i processen, r det allts ngot som mycket starkt talar fr
att det r samma sak i bda processerna.

En annan stark indikation p att saken i bda mlen r identisk r utformningen av
yrkandet/yrkandena. Framstller man exakt samma yrkande torde saken i mlen vara
identisk. ven om yrkandena skiljer en aning i formuleringarna, kan saken komma att
anses som identisk. Yrkandet r ocks den del av talan varigenom parterna stter upp
ramen fr processen, se 29 frsta meningen frvaltningsprocesslagen (1971:291)!
Motsvarande reglering terfinns fr tvistemlens del i 17 kap 3 rttegngsbalken och
fr brottmlens del i 30 kap 3 rttegngsbalken.

En tredje indikation p att saken i bda mlen r identisk r rttigheten eller fremlet
som tvisten handlar om. Detta r dock en svag indikation, som jag skulle vilja hvda
frutstter nrvaro av ngon av de tv frsta ovan. r det i bda fallen frgan om en
arbetsskada p samma fretag och dr skadan yppats vid samma tidpunkt, s r det en
stark indikation p sakens identitet. Arbetsskador p olika fretag r inte samma sak,
eftersom motparten d lr bli en annan och kravet p partsfrhllandet enligt frsta
punkten d inte hller. Det nyss sagda gller tvisteml. Grningens identitet vid negativ
rttskraft i brottml motsvaras av sakens identitet vid negativ rttskraft i tvisteml. r det
i ett socialfrskringsml frgan om olika diagnoser torde det ocks vara frgan om
olika saker, varfr en frnyad anskan inte br avvisas av frskringskassan.

En fjrde indikation p att saken i bda mlen r identisk r tidsperspektivet. r det
frgan om livrnta fr samma tidsperiod? r det inte samma ersttningsperiod som man
yrkat i bda mlen freligger ingen res judicata, se R 2002 ref. 61 och R 2004 ref. 69
(bda domarna rr socialfrskringar och frklaras nrmare nedan). Detta r en


229
indikation som jag skulle vilja pst kan bryta igenom vriga villkor fr sakens identitet. I
brottml hnger tidsperspektivet samman med grningens identitet eftersom tidpunkten
fr ett frvat brott preciserar vilken grning det r frgan om, jfr 45 kap 4 frsta
stycket 3 p rttegngsbalken!

Negativ rttskraft beror p hur pass vl dessa fyra faktorer samspelar. Negativ rttskraft
saknar reglering i frvaltningsprocesslagen (1971:291). Drfr fr man hmta ledning
frn den allmnna processrtten, dvs. i rttegngsbalken, fr att avgrnsa rttskraftens
verkan i frvaltningsprocessen. Fr tvistemlens del regleras den negativa rttskraften i
17 kap 11 rttegngsbalken, och fr brottmlens del i 30 kap 9 rttegngsbalken.

Eftersom negativ rttskraft uppkommer i samband med att domen vinner laga kraft r det ocks
bra att veta nr domen vinner laga kraft. Domen vinner laga kraft nr tiden fr dess
verklagande gtt ut utan att man som part verklagat domen. De hgsta instansernas samt
Arbetsdomstolens domar vinner emellertid laga kraft samtidigt med att domen meddelas. Detta
oavsett om man avser driva rendet vidare till tex. Europadomstolen, eftersom
Europadomstolens prvning inte innebr en verprvning av sakfrgan utan i stllet en
prvning av hur svenska staten som konventionsstat lever upp till sina folkrttsliga frpliktelser i
Europakonventionen.

Frn negativ rttskraft mste man hlla isr domens positiva rttskraft (ibland kallad domens
prejudiciella verkan). Positiv rttskraft betyder att en tidigare dom kan anvndas, inte som bevis
men som ett std fr en efterkommande process. Tex. kan en konsument beropa ett bifall i
Allmnna Reklamationsnmnden (ARN) som std fr sin talan i tingsrtten om hon eller han
skulle tvingas g vidare till en tvistemlsprocess fr att f rttelse mot en nringsidkare.

11.6.2 Negativ rttskraft i socialfrskringsml
Man mste hlla isr den negativa rttskraften p myndighetsniv frn den negativa rttskraften
p domstolsniv, ven om de givet hr samman eftersom en ny talan startas genom en frnyad
anskan om en ekonomisk frmn. De rttsfall som frmst blir tillmpliga fr rttskraft p bda
niverna r R 1987 ref. 80 och framfr allt fr frvaltningsml av brottmlsliknande
karaktr R 1993 ref. 76, och fr frvaltningsml av tvistemlsliknande karaktr (hr
socialfrskringsmlens vidkommande) srskilt R 2002 ref. 61 och R 2004 ref. 69.

Som en utgngspunkt gller annars att negativ rttskraft enligt huvudregeln inte finns i
frvaltningsrenden. Ett avslag p en anskan om en plats p srskilt vrdboende fr en
lderspensionr kan allts, trots att en lagakraftvunnen dom om samma sak redan finns i
frvaltningsrtten eller kammarrtten, prvas p nytt. S snart tvisten rr ersttningar i pengar
frn en myndighet, har efterfljande process karaktren av en tvistemlsprocess, vilket d
innebr att principerna om negativ rttskraft blir aktuella enligt uttalanden i R 2002 ref. 61.

De tre rttsfallen som det lnkats till ovan kan ur rttskraftens synvinkel kortfattat beskrivas
shr:

Regeringsrttens vgledande dom i R 1993 ref. 76: Den hr frvaltningsprocessen rr
terkallelse av krkort, en typ av frvaltningsprocesser som har nra samband med
straffrttsliga processer, varfr avgrande fr den negativa rttskraften (jfr 30 kap 9
rttegngsbalken) inte r sakens identitet utan grningens identitet (jfr 45 kap 4 frsta


230
stycket 3 p rttegngsbalken). Kravet som det allmnna ombudet i den hr processen
jmstlls med kraven fr en klagare att prva samma grning p nytt, dvs. i stort sett
omjligt s snart grningarna i bda processerna r identiska. Grningens identitet vid
negativ rttskraft i brottml motsvaras, som ovan nmnts, av sakens identitet vid
negativ rttskraft i tvisteml. Vad som gjorde grningarna identiska var
partsfrhllandena (samma krkortshavare och samma lnsstyrelse som motpart) samt
att grningarna var identiska enligt frutsttningarna om grningsbeskrivningens
precision i 45 kap 4 frsta stycket 3 p rttegngsbalken.

Regeringsrttens vgledande dom i R 2002 ref. 61: Det hr fallet rrde en
arbetsskadad kvinna som hade lmnat in en frnyad anskan med begran om livrnta
fr exakt samma period som en tidigare lagakraftvunnen dom som hon ftt i lnsrtten
(numera frvaltningsrtten). Sakens identitet uppkom genom att bda processerna
omfattade samma ersttningsperiod fr livrnta med samma starttidpunkt, nmligen
krav p ersttning ur arbetsskadefrskringen fr tiden juni 1995 februari 1997. Den
negativa rttskraften uppkom genom att partssammansttningen och saken var
identiska i bda processerna. Utver denna negativa rttskraft p domstolsniv uttalade
regeringsrtten fljande intressanta tankar: Vidare br beaktas att den skyldighet att
ndra ven sina lagakraftvunna beslut som frskringskassan har enligt 20 kap. 10 a
AFL inte omfattar det fall att domstol har prvat beslutet. Om s skett, vilket r fallet i
frevarande ml, ligger det nrmast till hands att kassan tillmpar 20 kap. 10 a AFL
slunda att framstllningen avvisas om den avser samma sak som i det lagakraftvunna
avgrandet. Denna specialreglering utgr sledes ett ytterligare std fr att den
negativa rttskraften hos frvaltningsdomar i socialfrskringsml utgr hinder fr en ny
prvning av saken. Det finns allts inget som hindrar frskringskassan att ta emot och
sakbehandla en frnyad anskan avseende exakt samma ersttningsperiod, men det
finns inte heller en skyldighet fr myndigheten att gra s.

Regeringsrttens vgledande dom i R 2004 ref. 69: Detta fallet gllde ocks en
arbetsskada. Skillnaden mot R 2002 ref. 61 var emellertid att det var frgan om olika
tidsperioder fr de ekonomiska frmnerna. Starttiden fr bda ersttningsperioderna
var olika enligt regeringsrttens uttalande: I det tidigare mlet omfattade domstols
prvning tiden frn och med december 1993, medan prvningen i det aktuella mlet
avser tiden frn och med den 29 september 1998. Eftersom mlen avser olika
tidsperioder, r saken inte densamma i mlen. Till fljd hrav skulle lnsrtten (numera
frvaltningsrtten) inte ha avvisat verklagandet. Rttsfallet uppvisar en svag men
nd synbar oklarhet. Frgan r hur ansprken sg ut? Var det frgan om
ersttningsperioder som verlappade varandra eller hade ersttningsperioderna
sluttider s som yrkandena framstllts i R 2002 ref. 61?

Domarnas betydelse fr den som anskt om varaktig sjukersttning men bara ftt 18
mnaders tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna i
rehabiliteringskedjan: Eftersom livrnta normalt redan vid tidpunkterna fr tvisternas
uppkomst utgavs frst nr skadan medicinskt sett var stationr, r det svrt att dra
ngra helt skra slutsatser i frhllande till tex. icke tidsbegrnsad sjukersttning som
kan komma att avgras i tv olika processer, om en sjukskriven vljer att verklaga ett
beslut om avslag p begran om varaktig sjukersttning d hon eller han bara ftt
tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna. Det lutar emellertid t att det
skulle kunna g att verklaga ett sdant beslut och sedan att anska p nytt om
varaktig sjukersttning nr det 18 mnaderna enligt vergngsreglerna r till nda.


231
Tnk dock p att det kan freligga litis pendens mellan tv processer (jfr analogisk
tolkning av 13 kap 6 rttegngsbalken fr tvisteml och 45 kap 1 tredje stycket
rttegngsbalken fr brottml.

Domarnas betydelse fr anskan om livrnta: Om resonemanget under fg. punkt kan
appliceras p varaktig sjukersttning r det ocks anvndbart p anskan om livrnta
vid arbetsskada. Man ansker d inte om samma ersttningsperiod om man vljer att
anska om livrnta fr en period med senare starttidpunkt. Hur lngt fram i tiden man
mste g fr att i s fall undanrja sprren pga. negativ rttskraft r svrt att sga,
eftersom den negativa rttskraften beror p ett samspel mellan de olika
frutsttningarna som r punktlistade ovan. Men att flytta fram ersttningsansprket
med bara en eller ett par dagar eller veckor torde inte inskrnka rckvidden av R 2002
ref. 61.

11.6.3 Motsvarande problematik inom arbetslshetsfrskringen
Eftersom regleringen i 20 kap 10 a lagen (1962:381) om allmn frskring har en
motsvarande reglering i 63 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring, fr de ovan nmnda
vgledande domarna viss betydelse ven fr a-kassornas vidkommande.

11.6.4 Frnyad anskan?
Inom socialfrskringen har en del frmner preskriptionstider eller liknande fr anskan. Hr
ska kortfattat nmnas tre frmner dr det r viktigt att tnka p tex. preskriptionstiden:

Sjukersttning: Preskriberas frvisso inte, men enligt 16 kap 5 andra stycket lagen
(1962:381) om allmn frskring fr sjukersttning och aktivitetsersttning inte betalas
ut fr lngre tid tillbaka n tre mnader fre anskningsmnaden. Det r bra att tnka
p denna bestmmelse om man vill ha en sjukperiod utan avbrott (jfr 7 tredje stycket
lagen om sjukln och 3 kap 4 ttonde stycket lagen om allmn frskring).

Arbetsskador: Preskriberas sex r efter begynnelsetidpunkten av den period som
ersttningsansprket avser enligt 6 kap 6 lagen (1976:380) om
arbetsskadefrskring.

A-kasseersttning: Preskriberas efter nio mnader enligt nya 47 a lagen (1997:238)
om arbetslshetsfrskring.

11.6.5 Extraordinra rttsmedel
ven om negativ rttskraft trffar en sakprvning kan rttskraften genombrytas av
resningsanskan (58 kap rttegngsbalken samt 37 b frvaltningsprocesslagen), hemstllan
om terstllande av frsutten tid (58 kap rttegngsbalken samt 37 c
frvaltningsprocesslagen) eller klagan ver domvilla (59 kap rttegngsbalken). Klagan ver
domvilla regleras inte i frvaltningsprocesslagen, men i sdana fall kan man gra en frsiktig


232
analogisk tolkning av 59 kap rttegngsbalken. Detta enligt motivuttalanden till nuvarande
frvaltningsprocesslag, se prop. 1971:30, s. 283!

11.6.6 Kllor
Se ven Per Olof Ekelf, Rttegng I-VI och Peter Fitger, Kommentar till rttegngsbalken

11.7 ndring till den klagandes nackdel i
frvaltningsrtten och kammarrtten?
Den enda direkta bestmmelsen som finns i detta sammanhanget r regeln i 51 kap 25
rttegngsbalken. Denna innebr ett frbud mot reformatio in pejus, dvs. en ndring till det
smre. Regeln saknar motsvarighet i 50 kap rttegngsbalken, allts vid tvisteml, men av 17
kap 3 samt 50 kap. 1-2 samma balk framgr att principen r anvndbar ven fr
tvistemlsprocesser. Bland framstende och etablerade juridiska auktoriteter som i den juridiska
litteraturen beskriver denna tillmpning bde i brottml och tvisteml finns Peter Fitger, Lars
Welamson och Per Olof Ekelf.

Principen om frbud mot reformatio in pejus betyder - i brottml - att hovrtten binds av domen i
tingsrtten p s stt att man inte fr dma till hrdare straff n vad tingsrtten gjort. Detta
gller dock inte i de fall d ven klagaren verklagat och yrkat straffskrpning.

Eftersom principen om frbud mot reformatio in pejus blir tillmplig i tvisteml, dvs. ver hela
rttegngsbalkens tillmpningsomrde, r det en rimlig uppfattning att samma princip ocks ska
iakttas av frvaltningsdomstolarna, dvs. frvaltningsrtten, kammarrtten och regeringsrtten.

Frgan om samma frbud gller i hgsta frvaltningsrttsliga instansen, allts regeringsrtten,
r mera oklar. Detta beror p skrivningen i 55 kap 15 rttegngsbalken. Av den regeln frstr
man att frbudet mot reformatio in pejus gller i Hgsta domstolen endast i brottml, men verkar
saknas i tvisteml, eftersom hnvisning i bestmmelsen grs bara till 51 kap 25
rttegngsbalken, men inte till 50 kap 1-2 samma balk. Regeln i 17 kap 3
rttesgngsbalken om tvistemlsprocessens yttre grnser, dvs. som beror p parternas
yrkanden, gller emellertid i alla instanser. Detta skulle kunna tala fr att frbudet mot
reformatio in pejus gller ven i tvisteml och drmed ocks i frvaltningsml. Men
frvaltningsprocessen har en gemensam nmnare till med brottml. Bda processtyperna hr
samman med offentlig rtt, ett ytterligare skl fr frbud mot reformatio in pejus i
regeringsrtten.

Frvaltningsdomstolarna, dvs. frvaltningsrtten, kammarrtten och regeringsrtten, ska i
frstone flja frvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna lag innehller inte ngon
bestmmelse om frbud mot reformatio in pejus. I stllet fr man tolka rttegngsbalken
analogt, dvs. rttegngsbalken fyller ut luckorna i frvaltningsprocesslagen (och i
frvaltningslagen ocks fr den delen). Detta enligt motivuttalanden till den nuvarande
frvaltningsprocesslagen och den ldre frvaltningslagen, jfr prop. 1971:30, s. 283!

Ett exempel p rttegngsbalkens utfyllande funktion i frvaltningsrtt r de fall d
fullmaktsgivaren avlidit och vad som d gller fr fullmktigen. JO har i ett beslut avgjort att 12


233
kap 19 rttegngsbalken fyller ut den lucka som frvaltningslagen (1986:223) lmnar i detta
avseende. Ls om detta i JO:s mbetsberttelse 1994, dnr 3573-1993! Utslaget betyder att
enbart den omstndigheten att uppdragsgivaren avlider innebr inte att fullmakten drmed
upphr att glla. Fullmktige (eller den han eller hon stter i sitt stlle) r drfr fri att agera i
huvudmannens intresse nr det tex. gller skadestndstalan mot myndigheter och i vrigt
bevaka dennes intressen, s lnge det sker innanfr fullmaktens behrighet (fullmktige gr
utanfr de grnser som anges i fullmakten) och befogenhet (fullmktigen hller sig inom
fullmaktens behrighet, men bryter mot andra anvisningar frn huvudmannen), jfr. tex. 12 kap
14 rttegngsbalken analogvis.

Av det sagda fljer allts att om man som enskild verklagar frvaltningsrttens dom till
kammarrtten, men myndigheten inte gr det, r det bara de ytterligare krav som man som
enskild stller i kammarrtten som binder den domstolen.

11.8 Allmn rttshjlp mot frskringskassan och
socialtjnsten?
11.8.1 Grundkrav fr allmn rttshjlp
Fr att rttshjlp skall beviljas krvs att rdgivning enligt 4 har lmnats i angelgenheten i
minst en timme, om inte sdan rdgivning r uppenbart obehvlig eller det finns ngot annat
srskilt skl. (se 2 andra stycket rttshjlpslagen) Undantagen pga. att rdgivning r
uppenbart obehvlig eller det finns ngot annat srskilt skl r avsedda att vara extremt f. (se
prop. 1996/97:9, s. 205)

11.8.2 Allmnna rttshjlpens frhllande till privata frskringar
Som de flesta skert knner till s har man inte rtt till allmn rttshjlp, dvs. rttshjlp betald av
staten, om det r s att man saknar en hemfrskring med rttsskydd, men borde ha haft
sdan. Detta framgr av 9 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619). Det betyder allts att i
de fall d man inte anse bra ha sdana frskringar, s freligger rtt till allmn rttshjlp.
Vilka r dessa situationer d? Lagtexten ovan sger fljande:

Om den rttsskande saknar [rttsskyddsfrskring] men med hnsyn till sitt
frskringsskydd i vrigt eller sina ekonomiska och personliga frhllanden borde
ha haft ett sdant skydd, fr rttshjlp beviljas endast om det finns srskilda skl
med hnsyn till angelgenhetens art och betydelse fr den rttsskande.

Paragrafen kommenteras p fljande stt i lagfrarbetet:

Den som valt att frskra sig mot risker i andra sammanhang br kunna frskra
sig ven fr risker i samband med rttsliga tvister. Det innebr att rttshjlp inte
skall beviljas om den rttsskande har en hemfrskring men, om det r mjligt,
har valt bort rttsskyddsdelen.

Personer som r relativt vlbestllda och lever under ordnade frhllanden har,
med hnsyn till sina ekonomiska och personliga frhllanden, frutsttningar att


234
frskra sig. Den som har sdana ekonomiska frhllanden att inkomsterna ligger
nra eller inom vre hlften av den ekonomiska avgrnsning [dvs. 130 000 enligt 6
rttshjlpslagen (1996:1619)] som berttigar till rttshjlp skall normalt anses ha
frmga att frskra sig.

Personer som inte har ngot hem att frskra eller nyligen skaffat sig en bostad,
t.ex. efter en ktenskapsskillnad, utlandsvistelse, vrkning eller lngvarig vistelse
p sjukhus eller p anstalt, kan normalt inte anses ha haft frutsttningar att
frskra sig. Inte heller stlls det lika strnga krav p frskring fr ungdomar som
nyligen flyttat till egen bostad och nnu inte hunnit ordna sina frhllanden. Ngon
exakt tidsgrns r svrt att ange. Det fr bedmas i det enskilda fallet nr en
person skall anses ha bort frskra sig. ven andra personliga frhllanden skall
beaktas. Som exempel kan nmnas sprkproblem, ekonomiska problem eller
andra sociala problem.

Fr det fall en person har en mindre omfattande rttsskyddsfrskring br detta i
regel inte g ut ver den rttsskande; i de flesta sdana fall skall rttshjlp allts
beviljas. Om dremot den rttsskande trots information om alternativ och risker
har valt en mindre omfattande frskring kan bedmningen bli en annan. S kan
t.ex. vara fallet om ett och samma frskringsbolag tillhandahller en
rttsskyddsfrskring av normal omfattning och en mer begrnsad.

Av det andra stycket framgr ocks att rttshjlp i vissa fall skall beviljas ven om
den rttsskande inte har men borde ha haft en frskring, nmligen om det
freligger srskilda skl. Vid bedmningen av om det freligger srskilda skl skall
hnsyn tas till angelgenhetens art och betydelse. Om angelgenheten rr
vsentliga och betydande intressen fr den rttsskande br detta pverka
bedmningen. En mlsgandes talan om skadestnd p grund av brott r exempel
p en sdan angelgenhet. Enskilt tal och skadestndsansprk i anledning av
enskilt tal behandlas ven i avsnitt 7.4 [i denna propositionen].

Andra angelgenheter dr det kan finnas srskilda skl att bevilja rttshjlp r
vrdnads- och umgngestvister. ven i vissa frmgenhetsrttsliga tvister kan det
finnas srskilda skl. Ett exempel r tvister angende skadestnd eller annan
ersttning i anledning av en patientskada. (se prop. 1996/97:9, s. 208-209)

11.8.3 Rttshjlp vid verklagande av myndighetsbeslut
Den rttsklla man ska beropa r prop. 1996/97:9, s. 114-118.

Uttalanden i lagfrarbetena (se prop. 1996/97:9, s. 114-118) ger frhllandevis tydliga signaler
om att funktionshindrade som ftt frmn beviljad av frskringskassan, men dr sedan
Allmnna ombudet p frskringskassan verklagar, alternativ den funktionshindrade ftt rtt i
frvaltningsrtten (tidigare lnsrtten) eller kammarrtten, men frskringskassan verklagar,
s br rttshjlp utg frn den allmnna rttshjlpen under frutsttning att man inte anses ha
bort ha frskring enligt 9 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619), eller om srskilda skl
talar fr det trots bestmmelsen i 9 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619). Regeringen


235
hnvisar nmligen sjlv till Lagrdets uttalanden i frgan, allts ansluter sig till Lagrdets
synpunkter.

Strre delen av avsnittet i propositionen r s pass intressant s det frtjnar att klistras in hr
ocks:

Regeringen freslr att rttshjlp bara skall beviljas om den rttsskande har
behov av bitrde. De som har mycket sm ekonomiska resurser och drmed kan
ha behov av bidrag ven till andra, mindre kostnader br kunna f sdan hjlp
oberoende av om rttshjlp beviljas eller inte. Denna frga behandlas i avsnitt 16 [i
denna propositionen].

En sdan ndring r ocks naturlig, och ndvndig, mot bakgrund av det nya
avgiftssystem vi freslr i avsnitt 13 [i denna propositionen]. Rttshjlpsavgiften
skall enligt det frslaget berknas som en viss procentuell andel av
bitrdeskostnaderna. Med ett sdant avgiftssystem kan nuvarande ordning fr
behovsprvning inte behllas bl.a. drfr att det skulle medfra en vsentlig kning
av kostnaderna fr rttshjlpen. Det skulle nmligen ofta vara lnsamt att f
rttshjlp d staten alltid skulle bidra till vissa av kostnaderna. Som exempel kan
nmnas att en relativt vlbrgad rttsskande som klart skulle kunna bra en
mindre kostnad fr t.ex. anskningsavgift och ersttning till ett par vittnen skulle
kunna f dessa kostnader betalda av staten.

Som utredningen framhller skall rttshjlp inte beviljas om behovet av bitrde kan
tillgodoses p ngot annat stt.

Som regel finns inte behov av bitrde om juridiskt hjlp lmnas genom det
rttsskydd som ges genom fackliga organisationer eller nr intresseorganisationer,
t.ex. hyresgstorganisationer, bistr sin medlemmar.

Som bde Arbetsdomstolen och Hyresgsternas riksfrbund ppekat finns ingen i
lag freskriven skyldighet fr fackfreningar och andra intressefreningar att bist
sina medlemmar. Det finns drfr anledning att ppeka att den som inte rent
faktiskt fr bitrde av sin frening sjlvklart skall kunna f rttshjlp om
frutsttningarna i vrigt r uppfyllda. I enskilda fall kan det finnas skl att begra
besked frn den rttsskande om han eller hon har mjlighet att f sdant bistnd.
Om en rttsskande har mjlighet att f bistnd frn en frening men frivilligt vljer
att avst frn detta br rttshjlp normalt vgras eftersom bitrdesbehovet d
faktiskt kan tillgodoses p annat stt n genom rttshjlp. En medlem i en
hyresgstfrening har med andra ord inte ngon sdan valmjlighet som frbundet
fr fram i sitt remissvar.

Om den rttsskande sjlv kan ta till vara sina intressen kan han eller hon inte
anses ha behov av bitrde.

Nr det gller frgan om den rttsskande sjlv har frmga att fra sin talan skall
rendets svrighetsgrad stllas mot den rttsskandes personliga kvalifikationer.
Av betydelse r bl.a. den rttsskandes fysiska och psykiska tillstnd. Enbart
sprksvrigheter br inte medfra att den rttsskande har behov av bitrde. I
frsta hand skall mjligheten till tolkning utnyttjas. Behovet av bitrde r i hg grad


236
beroende av vilken domstol allmn domstol eller allmn frvaltningsdomstol
som skall handlgga rendet. Frvaltningsdomstolarnas materiella processledning
och utredningsansvar enligt frvaltningsprocesslagen gr att bitrdesbehovet i
dessa domstolar inte r detsamma som i ml vid allmn domstol.

Sedan rttshjlpslagens tillkomst har frgan om en utvidgning av mjligheterna till
rttshjlp i ml vid frvaltningsdomstolarna behandlats vid flera tillfllen. Senast
togs frgan upp i samband med att justitieutskottet behandlade regeringens
proposition om tvpartsprocess m.m. i de allmnna frvaltningsdomstolarna.
Utskottet avslog en motion i rendet med hnvisning till frvaltningsdomstolarnas
utredningsskyldighet enligt 8 frvaltningsprocesslagen och utskottet pekade
srskilt p att denna skyldighet inte pverkas av reformen om tvpartsprocess
(1995/96:JuU7 s. 8).

I lagrdsremissen framhlls, ngot som ocks ppekats av ngra remissinstanser,
att det dock kan finnas behov av juridiskt bitrde i vissa ml i allmn
frvaltningsdomstol. I remissen nmndes att sdant behov t.ex. kan finnas i vissa
socialfrskringsml och andra ml som rr funktionshindrade personer och att det
t.ex. kan finnas anledning att bevilja rttshjlp om en frvaltningsmyndighet
verklagar ett beslut som har ndrats till den rttsskandes frdel. Enligt Lagrdet
r vad som anfrdes i lagrdsremissen hrom inte tillrckligt fullstndigt eller
klarlggande.

Lagrdet anfr i denna del: I lagrdsremissen framhlls att
frvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar gr att
det liksom hittills normalt inte br anses freligga behov av juridiskt bitrde i ml
och renden vid frvaltningsdomstol. Den frndring som skett genom att
tvpartsprocess infrts i frvaltningsdomstol uppges inte innebra ngon minskad
utredningsskyldighet fr domstolarna och drmed inte heller ngot kat
rttshjlpsbehov. I det fortsatta resonemanget behandlas emellertid fr vissa ml
som rr funktionshindrade personer srskilt situationer som uppstr d en
frvaltningsmyndighet med tillmpning av den genom tvpartsprocessen infrda
verklagandemjligheten verklagar med yrkande till nackdel fr den
rttsskande. Fr sdana fall anges det kunna finnas anledning att bevilja
rttshjlp. Enligt Lagrdets mening beaktar dessa uttalanden inte tillfredsstllande
den utveckling som fortgr p frvaltningsprocessens omrde och som medfrt
frndringar, vars betydelse fr rttshjlpen behver bli freml fr diskussion.

Lagrdet vill frst erinra om den sedan en lngre tid pgende utvecklingen mot att
olika frgor med strre eller mindre rttslig anknytning inom frvaltningsomrdet
frs ver till avgrande av frvaltningsdomstol, ngot som ytterligare utkat
frvaltningsdomstolarnas rika flora av mltyper. Genom att nedflyttning under de
senaste ren skett av tskilliga mltyper frn kammarrtt till lnsrtt [numera
frvaltningsrtt] har alla tre domstolsinstanserna numera ett synnerligen brett
mlomrde, inom vilket de mest skiftande frgestllningar kan komma upp till
bedmning. Sedan Sverige tilltrtt EES-avtalet och drp blivit medlem i EU har
dessutom EG:s omfattande och komplexa regelverk blivit att beakta inte minst i
frvaltningsrttskipningen, ngot som inte sllan medfr behov av ingende
diskussioner och vervganden utifrn aspekter som tidigare inte krvt
uppmrksamhet. En av konsekvenserna av att europarttsliga principer fr


237
genomslag i vrt land r fr vrigt att handlggningen i frvaltningsml allt oftare
torde f inslag av muntlighet med partsnrvaro. Det etappvis infrda systemet med
krav p prvningstillstnd i kammarrtt i flertalet ml frtjnar ocks att nmnas.
De frenklingar som drigenom uppns vid handlggningen br om mjligt ge
utrymme t ytterligare insatser fr kvalitativt hgtstende rttskipning i de ml som
tas upp till fullstndig sakprvning; sjlvfallet br drvid frbttrad bitrdeshjlp i de
mer komplicerade mlen ses som en positiv faktor. Infrandet av tvpartsprocess
har visserligen inte medfrt frndring i domstolarnas lagreglerade
utredningsskyldighet, men det str vl nd rtt klart att fljden blir att
domstolarnas handlggning mer n tidigare blir prglad av frhandlingsprincipen
och mindre av officialprincipen.

Mot bakgrund av bl.a. dessa frndringar och tendenser inom
frvaltningsprocessen ligger det enligt Lagrdets bedmning nrmast till hands att
utg ifrn att behoven av rttsligt bitrde i frvaltningsml kommer att bli i vart fall
ngot strre n som terspeglas i hittillsvarande starkt terhllsamma praxis (jfr
ven vad som anfrts i Rttshjlpsutredningens betnkande p s. 209 och under
remissbehandlingen av Rttshjlpsnmnden). Ett kat bitrdesbehov lr framfr
allt gra sig gllande fr sdana angelgenheter dr de faktiska omstndigheterna
r svrverskdliga och de rttsliga frgestllningarna oknda eller
svrbedmbara fr de rttsskande. Det framstr emellertid knappast som
praktikabelt att p frhand urskilja speciella mlgrupper som framfr allt br
komma i frga fr rttshjlp eller uteslutas frn rttshjlp. Fr detta talar bl.a. att
EG-rttsliga problem kan tnkas komma att aktualiseras i mycket skilda
sammanhang.

Lagrdsremissen ger motivledes std t den utvidgningen, att rttshjlp i vissa fall
skall kunna beviljas personer med sdana funktionshinder som gr det svrt fr
dem att fra sin egen talan i ml av vsentlig betydelse fr dem. Frgan mste
stllas om avgrnsningen av frslaget till funktionshindrade r den lmpliga. Med
uttrycket funktionshinder, som introducerades i lagstiftningen i samband med
tillkomsten av 1993 rs lag om std och service till vissa funktionshindrade (LSS),
avses enligt frarbetena till LSS frvrvade eller medfdda fysiska eller psykiska
funktionshinder p grund av sjukdom eller skada (prop. 1992/93:159 bil. 1 s. 55).
Det r sledes ett fga precist uttryck, som i stort sett endast anger att en person
har strre eller mindre nedsttning i funktionsfrmgan i ngot avseende, vilket
som helst. Den begrnsning som inryms i lagrdsremissens motivuttalande ligger
sledes egentligen i att personen i frga skall ha svrt att sjlv fra sin talan i en fr
honom viktig angelgenhet. Som Lagrdet ser saken r anknytningen till
funktionshinder inte srskilt meningsfylld i frevarande sammanhang. Fr
tillmpningen av rekvisitet om bitrdesbehov ger anknytningen inte ngon direkt
vgledning, utan riskerar snarare att missuppfattas. Enligt Lagrdets mening r det
att fredra att den rttsliga angelgenhetens art, omfattning och betydelse betonas
ssom det grundlggande nr bitrdesbehovet skall prvas. Som angetts frut
synes drvid inte bra srskiljas speciella mlgrupper, utan prvningen torde f
ske fr varje uppkommande rttslig angelgenhet fr sig gentemot de kvalitativa
och andra krav som anses bra glla. Med utgngspunkt i en sdan bedmning fr
det gras en samlad prvning av den rttsskandes frmga att fra sin talan i
angelgenheten, oavsett om den rttsskande kan anses funktionshindrad eller ej.
Huruvida den rttsskande i angelgenheten intar positionen av klagande eller av


238
motpart till en frvaltningsmyndighet kan givetvis ibland vara av betydelse, men br
inte generellt tillmtas avgrande vikt fr bedmningen i rttshjlpsavseende.

De frndringar som under senare r skett p frvaltningsprocessens omrde har
inte minskat frvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet. Enligt regeringens
mening kan det drfr inte sgas att bitrdesbehovet generellt sett skulle ha kat i
ml vid frvaltningsdomstol. Dremot kan vissa av de frndringar som sker i de
materiella reglerna p frvaltningsrttens omrde i vrigt i undantagsfall medfra
att behovet av bitrde p sikt kan tnkas bli ngot strre n hitintills. Ngra mer
dramatiska frndringar kan dock inte frutses. Den mltyp som syftades i
lagrdsremissen ml dr den rttsskande p grund av ett funktionshinder har
svrigheter att sjlv fra sin talan i ml som avser frgor som har sin grund i
funktionshindret t.ex. beviljande av assistansersttning (personlig assistent) kan
enligt regeringens mening tjna som ett exempel. Den rttsliga angelgenhetens
art, omfattning och betydelse fr den enskilde skall som Lagrdet anfr sjlvfallet
alltid vgas in. Fr att rttshjlp skall beviljas br som ocks framhlls i
lagrdsremissen krvas att mlet avser en frga som r av vsentlig betydelse fr
den enskilde.

Lagrdet tar upp ett flertal faktorer som kan pverka behovet av bitrde i
frvaltningsprocessen. Sjlvfallet br dessa faktorer vgas in i det enskilda fallet
och undantagsvis kunna medfra att rttshjlp skall beviljas. Att vi som medlemmar
i Europeiska unionen numera mste beakta det EG-rttsliga regelverket innebr
dock inte i sig att behovet av bitrde kar. Det faktum att allt fler rendetyper skall
hanteras av frvaltningsdomstolar och att mnga mltyper flyttats ned frn
kammarrtt till lnsrtt [numera frvaltningsrtt] medfr enligt regeringens mening
inte att behovet av bitrdeshjlp kan sgas ha kat generellt. Inte heller det faktum
att handlggningen fr ett kat inslag av muntlighet med partsnrvaro medfr i sig
att behovet av bitrde kar. Mnga enskilda anser snarare att det underlttar om
handlggningen r muntlig i stllet fr att de skall utveckla sin talan skriftligen. Att
processen numera r en tvpartsprocess innebr enligt regeringens mening inte att
frvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet minskar och att behovet av
rttshjlp drmed generellt sett skulle ka.

Som regel fr det liksom i dag anses att behov av bitrde finns i ml om
verkstllighet av domar och beslut om vrdnad och umgnge. I vissa ml
angende tgrder som r av mer ingripande karaktr fr den enskilde tcks
bitrdesbehovet dremot av reglerna om offentligt bitrde. I vrigt r regeringen
bengen att instmma i Lagrdets synpunkter om svrigheterna att p frhand
urskilja ngra speciella mlgrupper som br kunna komma i frga eller uteslutas
frn rttshjlp p frvaltningsprocessens omrde.

Om ett ml i allmn domstol handlggs enligt reglerna om tvisteml av mindre
vrden finns sllan ngot bitrdesbehov. Enligt den nuvarande lagen krvs
srskilda skl fr att bitrde skall frordnas i sdana ml. Som en konsekvens av
att bitrdesbehovet skall vara avgrande fr om rttshjlp skall beviljas eller inte
freslr vi att det i fortsttningen skall krvas srskilda skl fr att rttshjlp skall
beviljas i dessa ml.



239
Som regel finns inte heller behov av bitrde i renden som handlggs av Allmnna
reklamationsnmnden eller av Patientskadenmnden. Detsamma gller i renden
angende lkemedelsfrskringen i de fall rendet inte har hnskjutits till skiljemn
fr avgrande.

Rttshjlp skall i vissa fall kunna ges till en mlsgande som inte uppfyller
frutsttningarna fr att f mlsgandebitrde. Eftersom klagaren r skyldig att
bist mlsganden med enskilda ansprk i brottmlsprocessen torde det dock
mera sllan finnas behov av rttshjlp till en mlsgande.

Behovet av juridiskt bitrde fr den som r tilltalad eller i vrigt misstnkt i brottml
tillgodoses helt genom reglerna om offentliga frsvarare.

11.8.4 Rttshjlp i tvisteml
Den rttsklla man ska beropa r NJA 1999 s. 712.

I rttsfallet NJA 1999 s. 712 frn Hgsta domstolen kom man fram till fljande: Den som r
beroende av frsrjningsstd enligt socialtjnstlagen och saknar egendom vrd att frskra har
inte ansetts ha anledning att teckna frskring med rttsskydd. Rttshjlp har beviljats i ml om
indrivning.

Krnfrgan hr r att det r frgan om en person som helt lever p frsrjningsstd och att det
rr sig om ett tvisteml, en fordran som ska drivas in. Fallet kan i frsta hand komma att ga
tillmpning p tvisteml som tex. tvister mellan fr socialbidragstagare och hyresvrdar typ
vrkning, eller betalningsfrelggande, alternativt andra fall av indrivning.

Hur lngt fallet strcker sig i frvaltningsprocesserna r oklart, men det frefaller inte vara
avsikten att det helt kan uteslutas att man kan beropa fallet i ml mot frskringskassan eller
socialtjnsten. Man mste d som rttshjlpsskande vara beredd att styrka sina
egendomsfrhllande ven fr domstolen alternativt rttshjlpsmyndigheten.

11.8.5 Vilken rttshjlpsavgift ska man betala?
Frst och frmst ska ppekas att rttshjlp inte ges till den som har ett ekonomiskt underlag
som verstiger 260 000 kronor. Det str som tidigare nmnt i 6 rttshjlpslagen (1996:1619).

Man brjar med att faststlla den skandes ekonomiska underlag. Detta gr man enligt reglerna
i 38 rttshjlpslagen (1996:1619) som sger att med ekonomiskt underlag avses i
[rttshjlpslagen] den rttsskandes berknade rsinkomst sedan hnsyn tagits till
underhllsskyldighet, frmgenhetsfrhllanden och skuldsttning.

Hnsynen till underhllsskyldigheten berknas srskilt enligt andra stycket i samma
bestmmelse: Bidrar den rttsskande till underhllet av barn skall den berknade
rsinkomsten minskas med 15 000 kr fr varje barn, dock hgst 75 000 kr. r den
rttsskandes betalningsfrmga vsentligen kad eller nedsatt p grund av
frmgenhetsinnehav eller skuldsttning eller annan srskild omstndighet, skall den
berknade rsinkomsten jmkas genom att skligt belopp lggs till eller dras ifrn.


240

Nr det sedan gller frmgenhetsberkningen s framgr dessa berkningar fn. av 6 i
Domstolsverkets freskrifter (2002:8) fr berkning av ekonomiskt underlag nr fysisk person
sker rttshjlp. En viktig notering man gr hr r att bostad som man har fr sitt permanenta
boende inte rknas in som tillgng vid berkningen av underlaget till rttshjlpsavgiften.

Nr underlaget sen r faststllt s faststller man slutligen rttshjlpsavgiften, dvs. den
egenavgift som man som skande ska betala, enligt 23 andra stycket rttshjlpslagen
(1996:1619): Rttshjlpsavgiften, som aldrig fr verstiga kostnaderna fr rttshjlpsbitrdet,
utgr

tv procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte verstiger 50 000 kr,

fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget
verstiger 50 000 men inte 100 000 kr,

tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget

tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget

trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget

fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget
verstiger 200 000 kr.

11.8.6 Hur ansker man om allmn rttshjlp?
Rttshjlp beviljas efter anskan av den rttsskande. Anskan skall vara skriftlig och innehlla
de uppgifter som freskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer. (se
3 rttshjlpslagen) Mer detaljerade krav p vilka uppgifter som en anskan om rttshjlp ska
innehlla str i 7-11 rttshjlpsfrordningen (1997:404).

Ersttning fr arbete fre anskan kan endast avse arbete som varit av mindre omfattning eller
av brdskande art. Vid bitrdesbyte enligt 26 andra stycket gller motsvarande i frga om det
nya bitrdets rtt till ersttning fr arbete som utfrts fre beslutet om byte. (se 27 andra
stycket rttshjlpslagen)

Anskan om allmn rttshjlp grs enligt 39-42 rttshjlpslagen (1996:1619) och avslag p
begran om allmn rttshjlp verklagas enligt 43-47 samma lag.



241
11.8.7 Hur bra r svenska rttshjlpen i frhllande till andra EU-
lnders?
Ls och jmfr p Europeiska kommissionens hemsida.



242
12 Internationella rttsliga mjligheter
12.1 Hur utvar du dina rttigheter i EU?
Europa Direkt r en hemsida av Europeiska kommissionen och r unionens egen EU-
upplysning, som inte ska frvxlas med svenska EU-upplysningen.

Du kan ocks anmla medlemsstats vertrdelse av EU-rtten direkt till EU-kommissionen som
d kan inleda ett vertrdelsefrfarande.

Tnk p att denna upplysning i frstone besvarar frgor som rr EU-rttens innehll, och inte
direkt frgor som rr mnskliga rttigheter. Inte n i alla fall. Men s snart Lissabonfrdraget
formellt sett trtt ikraft och fr direkt EU-rttslig verkan, kan det vara av intresse att
Lissabonfrdraget ocks innehller en rttighetskatalog i ett tillgg som gller mnskliga
rttigheter. Det r viktigt att ppeka att en del regler i denna stadgan r av mlkaraktr och
allts inte innehller ngra direkta rttigheter som man kan gra ansprk p individuellt sett.

12.2 Att vnda sig till Europadomstolen
Europadomstolen i Strasbourg ska inte frvxlas med EU-domstolen i Luxemburg.
Europadomstolen har en egen hemsida. En nrmre beskrivning av domstolen finns ocks p
hemsidan. Anvisningar om hur man gr till vga vid klagan till Europadomstolen finns p alla
konventionssprk. Europakonventionen r svensk lag sedan mitten av 1990-talet, se SFS
1994:1219!

I grunden r det frgan om att uttmma alla rttsliga mjligheter p nationell niv fr att f
upprttelse innan Europadomstolen r behrig att prva klagomlet. Detta framgr av artikel 35
i Europakonventionen. Nr sista nationella instans sagt sitt, har man sex mnader p sig enligt
samma artikel, att klaga till Europadomstolen. Att uttmma alla nationella mjligheter till
upprttelse innebr att man i instansen ver den instans som gjort fel, mste beropa en viss
materiell rttighet i Europakonventionen, annars anses man i regel inte ha uttmt alla nationella
mjligheter till upprttelse.

De materiella rttigheterna framgr av artikel 2 18 i Europakonventionen samt i de
tillggsprotokoll som Sverige anslutit sig till. Vad som utmrker ett rttsmedel r att det ska vara
effektivt, dvs. att det fr inte vara tex. en skenrttegng dr man per automatik stter
konventionen ur spel. I sdana fall gller i stllet att man klagar direkt till domstolen. Svenska
instanser anses vara tillrckligt effektiva, s hr r det inte lnt att klaga frrn alla rttsliga
mjligheter i det svenska rttssystemet r uttmda. S snart sista instansen har sagt sitt,
antingen genom avslag eller genom vgran att ge prvningstillstnd, intrder rtten att klaga till
Europadomstolen. Detta frutsatt att man beropat Europakonventionen frn brjan efter man
anser att ett konventionsbrott har begtts. Justitieombudsmannen och Justitiekanslern anses
inte som sdana rttsliga mjligheter som man mste utnyttja fr att ha klagortt hos
Europadomstolen.

Artikel 14 handlar om diskriminering, men detta r en formell antidiskrimineringsregel, inte en
materiell rttighetsklausul. Dess formalitet innebr att andra rttigheter i konventionen, dvs.
artikel 2 13 och 15 18 i Europakonventionen samt i tillggsprotokollen ska skerstllas utan


243
diskriminering p de grunder som anges i artikel 14. De materiella antidiskrimineringsreglerna i
Europakonventionen finns i tillggsprotokoll 12, ett tillgg som Sverige till dags dato vgrat
ansluta sig till, detta oavsett vilket politiskt block som styrt landet.

Gottgrelse vid konventionsbrott sker enligt artikel 41 i Europakonventionen. Det r allts den
regeln man ska beropa fr att f skadestnd om man anser att Sverige krnkt ens rttigheter
enligt artikel 2 18 i Europakonventionen samt i tillggsprotokollen. Klagar man till
Europadomstolen s blir det i princip svenska staten som r motpart.

En grundlggande rttighet r rtten till en rttvis och offentlig domstolsfrhandling. Detta str i
artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen. Artikeln gller allts normalt inte fr felaktigheter i
rttstillmpningen hos myndigheter. Utlnningsnmnden har tidigare jmstllts med domstol
enligt artikelns innebrd. Det betyder att tex. CSN:s omprvningsnmnd frefaller utgra sista
instans i de fall d man inte kan verklaga CSN:s beslut till frvaltningsrtten. Krnkningar av
Europakonventionens materiella rttigheter i ett CSN-rende ska drfr beropas redan i
skrivelsen till CSN:s omprvningsnmnd fr att kunna grunda klagortt i Europadomstolen.
Frgan r d om man inte skulle kunna krva en muntlig frhandling i CSN:s
omprvningsnmnd med std av artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen? Frvgras man d
rttigheten till muntlig frhandling, d kan man p goda grunder hvda att CSN:s
omprvningsnmnd inte utgr en domstol i den meningen som framgr av artikel 6 punkt 1 i
Europakonventionen varfr man d kanske kan tvinga Sverige att ppna upp fr mjligheten till
verklagande av alla CSN:s beslut i frvaltningsrtten? Men denna frga fr placeras p de
framtida juridiska slagflten.

Vid tolkningskonflikter mellan de olika sprkversionerna har de engelska och franska
grundtexterna fretrde. Detta str i preambeln (inledningen) av Europakonventionen:
Upprttad i Rom den 4 november 1950 p engelska och franska, vilka bda texter r lika
giltiga.



244
13 Formulrsamling
13.1 Att tnka p vid verklagande
13.1.1 Sprket
Vad som gller nr man skriver ett verklagande r frst och frmst samma som nmnts under
rubriken 5.12.1 ovan.

Det r viktigt att inte fastna allt fr mycket i malltnkandet. Mallarna i denna boken ska drfr
bara ses som frslag p hur man kan skriva. De r avsedda att fungera som en idspruta och
ett stt att fra in lsarens tankar p de spr som man ska kra p fr att kunna framhva sin
sak och hvda sina rttigheter mot myndigheterna.

Tnk p att det inte lnar sig med en massa juridiska spetsfundigheter och termer bara fr att
imponera och detta i tron att domstolen lttare ska ta till sig av vad du skriver! Det r helt
ondigt och kan i vrsta fall rent av sl tillbaka p dig sjlv. Genom ett sdant stt att skriva,
hjer domstolen i vrsta fall undermedvetet ribban fr den juridiska retoriken och du kan frlora
p det. Inte ens yrkesverksamma jurister anvnder juridiska begrepp srskilt ofta, de hr
hemma i den rttsvetenskapliga litteraturen. Det r ocks s att myndigheterna allt mer frsker
rensa bort kanslisvenskan.

Men det r andra sidan bra att ha en formellt vlskriven svenska, tnk frmst p fljande:

Skriv hellre enkel och tydlig svenska!

Ls igenom lagtexten i de paragrafer som myndigheten stder sitt beslut p. Hur du ska
gra detta framgr under varje enskild rubrik nedan!

Beskriv hndelsefrloppet pedagogiskt, antingen i kronologisk ordning eller annan
ordning som visar att det finns en systematik i din redogrelse s det blir lttare fr
lsaren att flja med i verklagandet!

Granska vad myndigheten anfr fr skl i sitt beslut, och vilken utredning beslutet
grundar sig p! Finns det felaktigheter i deras pstenden? Kopiera pappren, markera
felaktigheterna och markera motsvarande i dina egna dokument, tex. lkarintyg, och
bifoga dessa. Hnvisa sedan direkt frn brdtexten till de stllen i verklagandet som
du anser stder din uppfattning. Se ven punkten nedan om bevisfrteckning!

Anvnd rubriker och underrubriker, fr att strukturera verklagandet! Tex. som den hr
boken; 1 1.1 1.1.1, eller kanske bokstavsrubriker. I kortare verklagandeskrifter r
detta emellertid helt ondigt!

Anvnd styckeindelning! Lnga textmassor i ett stycke trttar snart ut lsaren, och du
riskerar att lsare, dvs. domstolen, gr miste om de saker du vill trycka p!

r verklagandet mer n 4-5 sidor lngt, skriv grna en kortare sammanfattning! Tnk
p att det d r en sammanfattning. Fr inte in ngot nytt i sammanfattningen!



245
Skriv en bilagefrteckning om du har mnga bilagor att bifoga!

Gr en bevisfrteckning och skriv fr varje bevis vad du vill bevisa med det!

Tips! Lt grna verklagandet ligga ett par dagar s du fr tid att reflektera ver detta.
Lt under tiden andra som du har frtroende fr lsa igenom verklagandet och se om
det stmmer p dig. Har du gett en korrekt bild av tex. dina sjukdomsbesvr, och hur de
begrnsar din vardag? r skrivelsen ltt att frst?

13.1.2 Vad ska du fokusera p?
13.1.2.1 Var selektiv!
S snart du ftt avslag helt eller delvis, har du rtt att verklaga avslaget till frvaltningsrtten.
Det betyder tex. att om du skt hel sjukersttning, men bara ftt en halv sjukersttning beviljad,
har du rtt att f den avslagna halvan omprvad utan att den beviljade halvan dras in och
drefter verprvad av en hgre instans, dock med hnsyn till vad som gller enligt frbudet
mot reformatio in pejus, se 11.7 ovan! En myndighet fr nmligen inte ndra ett redan fattat
beslut till din nackdel vid en omprvning.

Du ska inte heller behva lgga mer energi p ditt verklagande n vad som r ndvndigt.
Dessutom ska du helst undvika att skriva sdant som r irrelevant, t.ex. behver du inte bemta
sdana uppgifter som motparten inte bestrider. Det r drfr viktigt att du identifierar den eller
de regler som myndigheten grundar sitt beslut p och jmfr dessa med grunden eller
grunderna fr avslagsbeslutet. Detta gller mot alla myndighetsbeslut. Samtidigt r det inte
heller bra att drnka domstolen i papper, d de annars riskerar att missa dina viktiga argument.
Det finns tyvrr tidspress ven fr domstolens personal.

13.1.2.2 Ngra exempel
13.1.2.2.1 Avslag p en anskan om sjukersttning
13.1.2.2.1.1 Kraven fr rtt till sjukersttning
Fr rtt till sjukersttning tillsvidare gller fljande fyra grunder (villkor):

1. Att arbetsfrmgan till minst 25 procent

2. r stadigvarande nedsatt

3. mot hela arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten som Samhall och lnebidrag
samt

4. att ytterligare rehabilitering inte bedms kunna terge arbetsfrmga i den delen som
anskan om sjukersttning avser.



246
Lagregler: 33 kap 5-6 och 10-12 socialfrskringsbalken!
268
(se 13.2.3.1 nedan)

13.1.2.2.1.2 Exempel 1
Frskringskassans motivering:

Med de underlag som finns i rendet avslr frskringskassan din anskan om hel
sjukersttning. Frskringskassan finner att arbetsfrmgan r nedsatt mot hela
arbetsmarknaden men att den inte r stadigvarande nedsatt och att alla
rehabiliteringsmjligheter inte r uttmda.

Enligt detta exempel ifrgastter frskringskassan inte att arbetsfrmgan r nedsatt med
minst 25 procent mot hela arbetsmarknaden inklusive de skyddade arbetena. Tvrtom s
medger frskringskassan uttryckligen att arbetsfrmgan r nedsatt mot alla arbeten samt
indirekt att den r nedsatt med minst 25 procent, eftersom anskan avser hel sjukersttning och
man inte beropar att arbetsfrmgan r mer n 75 procent.

Du behver i detta fall inte lgga en massa tid och skrivelser p att beskriva din
funktionsnedsttning, eftersom den inte bestrids av frskringskassan. I stllet r det lmpligt
att du koncentrerar dig p de tv grunderna fr avslag, nmligen att frskringskassan anser att
arbetsfrmgan inte r stadigvarande nedsatt och att alla rehabiliteringsmjligheter inte anses
uttmda. Dessa tv grunder r dessutom hopfltade med varandra och pverkar drfr
varandra. r vidare rehabilitering meningsls s r det ett starkt argument att arbetsfrmgans
nedsttning ocks rimligtvis r av stadigvarande slag. Tyngdpunkten i argumentationen blir
drfr att fokusera p att ytterligare rehabilitering r meningsls och att t.ex. arbetsfrmgan av
den anledningen anses varaktigt nedsatt.

13.1.2.2.1.3 Exempel 2
Frskringskassans motivering:

Med de underlag som finns i rendet avslr frskringskassan din anskan om hel
sjukersttning. Frskringskassan finner att arbetsfrmgan inte r stadigvarande
nedsatt och att alla rehabiliteringsmjligheter inte r uttmda.

Hr r det mera oklart vad frskringskassan grundar sitt beslut p, i alla fall om man vill spara
utrymme i verklagandet. Man medger till exempel inte uttryckligen att arbetsfrmgan frvisso
r nedsatt mot alla typer av arbeten, men man bestrider det inte heller. Har man ett
lkaryttrande om hlsotillstnd som sger att arbetsfrmgan r nedsatt mot alla typer av
arbeten framgr det emellertid av frskringskassans beslut och att man inte bestrider
uppgiften, att arbetsfrmgan anses nedsatt mot alla typer av arbeten. I s fall behver man
bara koncentrera sig p varaktigheten och uttmda rahbiliteringsinsatser. r lkarutltandet
oklart, dvs. uttrycker lkaren minsta tveksamhet kring varaktigheten, s br man dock i frsta
hand be lkaren om ett tydligt stllningstagande.

268
Motsvarar numera upphvda 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring!


247
13.1.2.2.2 Avslag p en anskan om frsrjningsstd
Rtten till ekonomiskt bistnd av kommunen dels i form av frsrjningsstd, dels i form av annat
bistnd (fr sin livsfring i vrigt) frutstter fljande:

1. Att man inte utan bistndet kan uppn en sklig levnadsniv (4 kap 1 tredje stycket
socialtjnstlagen), dvs. att man helt eller delvis inte nr upp till de ekonomiska normer
som det ekonomiska bistnd avser tcka (4 kap 3 socialtjnstlagen, 2 kap 1
socialtjnstfrordningen och SOSFS 2003:5 och SOSFS 2009:23), samt

2. att man inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt,
dvs. att man inte kan tillgodose sitt behov p annat stt n genom bistnd (4 kap 1
frsta stycket socialtjnstlagen), dvs.

a. genom arbete,

b. genom egna tillgngar,

c. genom socialfrskringsfrmner,

d. genom inkomster fr andra personer i hushllet, dock med beaktande av att
underriga inte har frsrjningsansvar fr sina frldrar eller

e. genom studiestdsformer. (SOSFS 2003:5 och SOSFS 2009.23).

Lagregler: 4 kap 1-3 socialtjnstlagen, 2 kap 1 socialtjnstfrordningen samt SOSFS
2003:5 och SFS 2009:23!

13.1.2.2.2.1 Exempel
Socialtjnstens motivering:

Socialtjnsten avslr anskan med motiveringen att du inte str till
arbetsmarknadens frfogande.

Hr behver man allts inte angripa andra grunder som tex. att man har en fr hg
boendekostnad eller en gammal rostig bil som har ett ekonomiskt vrde. Hr gller det att
fokusera p grunden att man inte sttt till arbetsmarknadens frfogande och d att styrka att
socialtjnstens pstende inte stmmer eller att det i vart fall r oskligt, om man nu skulle vara
sjuk med std av lkarintyg tex.



248
13.2 Sjukfrskringen
13.2.1 Mallarna
Obs! Mallarna r mycket frenklade och r ver huvud taget inte avsedda att ge betydande och
uttmmande medicinsk eller juridisk argumentation utan avsikten med mallarna r i frstone att
visa p principerna fr hur man skriver ett verklagande.
Mallarna visar p frslag till hur man kan skriva en frsta inlaga. Det blir sedan i regel ett par
skriftvxlingar med Frskringskassan via domstolen innan domstolen meddelar sin dom. I
kammarrtten ska man dessutom ta stllning till om prvningstillstnd ska meddelas, vilket ofta
innebr ytterligare skriftvxlingar.

Mallarna till kammarrtten r anvndbara ocks till Regeringsrtten, med den viktiga skillnaden
att inte kan f prvningstillstnd fr de fall d anledning frekommer till ndring i det slut vartill
kammarrtten kommit (s.k. ndringsdispens). Regeringsrtten ger i stort sett bara dispens fr
sdana fall som har prejudikatvrde (s.k. prejudikatdispens).

Det finns tv typer av mallar fr de bda lgre instanserna. Den ena typen gller beslut av
frskringskassan enligt lagen om allmn frskring (beslut fre 2011-01-01) och den andra
typen gller beslut enligt nya socialfrskringsbalken (beslut efter 2010-12-31). Det r bara
lagrummens beteckningar och formuleringar som skiljer. I sak r det samma innehll i bda
typerna.

Det r viktigt att understryka att exemplet bygger p en anskan om icke tidsbegrnsad
sjukersttning dr Frskringskassan avslagit anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning
och i stllet beviljat tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna. I flertalet fall r det
bttre att vnta med att verklaga beslutet, ven om man har rtt att verklaga det. Det r dock
troligen mera taktiskt korrekt att vnta ngot r och i s fall p nytt anska om icke
tidsbegrnsad sjukersttning, eftersom man d fr ytterligare 1-1,5 r p sig att underbygga sin
anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning. Det r allts av betydelse att ppeka att mallen i
det fallet inte pekar p den bsta lsningen i samtliga fall, utan terigen att mallen bara r till fr
att visa p principerna fr ett verklagande.

Innan man fr verklaga beslutet r Frskringskassan emellertid skyldig att omprva beslutet,
se 113 kap 10 andra stycket socialfrskringsbalken
269
. I sdant fall innebr omprvningen en
helt ny prvning av sakfrgan. Endast om det allmnna ombudet (AO) hos Frskringskassan
verklagar beslutet r Frskringskassan frhindrad att omprva beslutet och handlingarna ska
d skickas direkt till behrig frvaltningsrtt.

Ett verklagande som inkommer till Frskringskassan utan att omprvning begrts, ses istllet
som en begran om omprvning, varvid en frnyad prvning tar vid.

269
Motsvarar numera upphvda 20 kap 11 lagen (1962:381) om allmn frskring.


249
13.2.2 S hittar du till lagreglerna mot frskringskassan
Vid tvist med Frskringskassan om sjukskrivning gller en del bestmmelser i
270
.

Socialfrskringsbalken finns bde p

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100110.HTM, och

https://lagen.nu/2010:110.
Promulgationslagen till socialfrskringsbalken finns bde p

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100111.HTM, och

https://lagen.nu/2010:111.

Fallbeskrivningen i denna mall fr verklagande gller anskan om icke tidsbegrnsad
sjukersttning, allts inte sjukpenning eller tidsbegrnsad sjukersttning enligt
vergngsreglerna.

Socialfrskringsbalken har SFS-nummer 2010:110 (det brukar sllan anges i samband med
frfattningsnamnet p balkarna) och frkortas normalt SFB. Promulgationslagen till
socialfrskringsbalken frkortas SFBP. I denna mall har i regel hela frfattningsnamnet angetts
av pedagogiska skl, men det r vanligare att man anger frkortningen SFB respektive SFBP.
Det finns dock inga hinder mot att skriva ut hela frfattningsnamnet genom hela
verklagandeskriften.

De enskilda rendetyperna enligt socialfrskringsbalken hittar du i lagtextens disposition under
4 ovan!

13.2.3 versikt ver uppstllningen i verklagandet
13.2.3.1 Dina skl fr verklagandet
Ju mer stoff du tnker skriva in i verklagandet, ju viktigare r den pedagogiska uppstllningen.
Kortfattat r en bra princip, men socialfrskringsrenden r sllan kortfattade och domstolarna
avstter ocks tid i relation till rendets svrighetsgrad. Drfr r det bra att hlla sig till
principen kortfattad redogrelse, men inte s kortfattad att du missar viktiga och avgrande
juridiska fakta som kan f betydelse fr verklagandets utgng.

Eftersom mallarna gller rtten till sjukersttning tills vidare s tittar vi p vad lagtexten sger
om rtten till sdan frmn. Arbetsfrmgan bedms frmst enligt 33 kap 5-6 samt 10-12
271
och villkoren fr rtt till sjukersttning tills vidare kan enligt lagtexten
sammanfattas enligt uppstllningen under 5.11.2.2.5 ovan.

270
Dessa motsvarar numera upphvda socialfrskringslagen (1999:799) som en ramlag och numera
upphvda lagen (1962:381) om allmn frskring som en preciserande speciallag.
271
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket och 3 frsta stycket lagen (1962:381) om
allmn frskring.


250

Fr att rtt till sjukersttning tills vidare ska freligga krvs allts
1. att arbetsfrmgan till minst 25 procent
2. r stadigvarande nedsatt
3. mot hela arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten som Samhall och lnebidrag
samt
4. att ytterligare rehabilitering inte bedms kunna terge arbetsfrmga i den delen som
anskan om sjukersttning avser.

Samtliga villkor mste vara uppfyllda, annars ska anskan avsls. Det gller allts att luslsa
lagtexten ordentligt fr att se vilka krav som lagen stller och sedan argumentera med detta
som utgngspunkt, dvs. argumentera runt varje krav i lagen. Domstolarna r tyvrr mycket noga
med just denna del av verklagandet. En mer utfrlig beskrivning av de fyra villkoren finns
under 5.11.2.2 ovan.

Mallarna hr kommer att hllas p en normal niv, allts med bortseende frn de juridiska
uppstllningsmodellerna, som man inte ska trassla in sig i om man inte r van vid att hantera
dem.

13.2.3.2 Bemtande av frskringskassans pstenden
Det r mycket viktigt att bemta allt relevant som frskringskassan pstr. Kan du motbevisa
deras pstenden, gr det. Markera felaktigheterna i deras utredning, ptala vad som r fel,
hnvisa direkt till de stllena i utredningen, och bifoga deras utredning i den mn det r
ndvndigt fr att belysa felaktigheterna.

Saknar bde du och frskringskassan bevis kring en viss faktauppgift, behver du bara
bestrida deras pstende fr att bevispunkten teoretiskt (och oftast praktiskt) tergr till
utgngslget. Dvs. att ord str mot ord, och frskringskassan kan d inte uppfylla sitt beviskrav
kring den aktuella faktauppgiften. Jfr analog tolkning av 35 kap 4 rttegngsbalken enligt
prop. 1971:30, s. 283:

Underlter part att besvara fr utredningen framstlld frga, prve rtten med
hnsyn till allt, som frekommit, vilken verkan som bevis m tillkomma partens
frhllande.

Att inte bestrida ett pstende som saknar bevis kan lggas dig till last allts.

13.2.4 Bettina Lindholm ./. frskringskassan i frvaltningsrtten
Bettina Lindholm har anskt om icke tidsbegrnsad sjukersttning men inte helt ovntat ftt
avslag. Hon vill naturligtvis verklaga frskringskassans beslut och skriver nu en frsta inlaga
till frvaltningsrtten. Hon stller verklagandet till frvaltningsrtten men skickar det till
frskringskassan, eftersom det r frskringskassan som ska gra den s.k.
rttidsbedmningen, dvs. ta stllning till om verklagandet kommit in inom freskriven tid.

Tvister med frskringskassan innebr att verklagandet ska vara frskringskassan tillhanda
senast tv mnader efter den dag man mottog beslutet. Har verklagandet kommit in fr sent


251
ska frskringskassan avvisa verklagandet. Har det kommit in i rtt tid ska frskringskassan
vidarebefordra verklagandet till frvaltningsrtten, vanligtvis tillsammans med sitt svaroml.
Vrt att tnka p r att handlingar ibland kommer bort p en stor myndighet s det kan vara
klokt att p ngot stt skra dokumentationen att verklagandet verkligen kommit
frskringskassan tillhanda. Vid fr sent inkommet verklagande r det extremt svrt att gra
ngot t saken, men i vissa fall finns en mjlighet nr det gller anskan om sjukersttning. Det
r att anska p nytt, men det mste man d gra inom tre mnader efter det att
ersttningsperioden brjar fr vilken man begr sjukersttning. Detta str i 33 kap 14 frsta
stycket SFB
272
.

272
Motsvarar numera upphvda 16 kap. 5 andra stycket AFL.


252
13.2.4.1 Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn
frskring

VERKLAGANDE

Frskringskassan i Storstads ln
Att. Frvaltningsrtten i Storstads ln
Box 4321
250 55 Storstad

Klagande

Bettina Lindholm, 670726-4392
Vstergatan 7
250 52 Storstad
Tel 0282- 39 05 74
Mobiltel 0782- 739 05 74

Motpart

Box 4321
250 55 Storstad

verklagat avgrande

Frskringskassans beslut 2008-12-11

Saken

Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring
(AFL)

___________________________________

Hrmed verklagar jag Frskringskassans beslut 2008-12-11.


253

1 Yrkanden mm

Jag yrkar att Frvaltningsrtten undanrjer Frskringskassans beslut och bifaller min anskan
om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som Frskringskassan i Storstads ln (nedan
Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.

2 Sklen fr verklagandet
2.1 Bakgrund

r det meningen att man som sjukfrskrad ska tvingas ska arbete om man har svra och
omnskliga smrtor och smrtorna gr att man knappt kan vara ur sngen mer n 1-2 dagar i
veckan? Vad tycker du som nu ska till att lsa detta mitt verklagande, min vdjan om att skipa
rtt! Flj grna med hr i min vardag och ta del av min verklighet, jag som sjlv jobbat som
sjukskterska.

Jag bor ensam sedan 2003, d min sambo och jag separerade. Har en syster och en mor som
ocks bor i Storstad.

Jag stortrivdes i mitt arbete som sjukskterska jttemycket och hade mycket omvxlande
arbetsuppgifter, nr jag en mndag i slutet av februari 2002 slutligen gick i vggen efter ett
stressigt helgpass p lasarettet i Storstad. Kroppen sa helt enkelt stopp.

Jag har varit sjukskriven sedan 2002-02-25 fr utmattningsdepression, panikngest,
tvngssyndrom, depressioner, och 2006-06-15 fick jag diagnosen fibromyalgi ocks, allt
pvisat i diverse utredningar genom frskringskassans anvisningar. Besvren har inte avtagit
utan har tvrtom frvrrats genom ren framfr allt genom fibromyalgin - och gjort att jag
numera r nstan helt isolerad i min lgenhet med den fljden att mitt tidigare sociala ntverk
s gott som helt gtt frlorat. I brjan hade jag vanlig sjukpenning, men 2004-07-01 bytte
Frskringskassan sjlvmant ut den mot tidsbegrnsad sjukersttning i olika omgngar fr
perioderna frn 2004-07-01 till 2005-12-31, frn 2006-01-01 till 2006-12-31, frn 2007-01-01
till 2007-12-31 samt frn 2008-01-01 till 2008-12-31. I god tid innan den sista perioden gick
ut, anskte jag p nytt om sjukersttning fr samma diagnoser som tidigare.

Jag lmnade drfr in en anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning 2008-10-03.
Frskringskassan gav mig avslag i ett beslut daterat 2008-12-11 men beviljade mig
tidsbegrnsad sjukersttning fr perioden frn 2009-01-01 till 2010-06-30, med frklaringen
att jag antas ha en nedsatt arbetsfrmga fr 18 mnader framt, men dock inte en
stadigvarande nedsatt arbetsfrmga.

Jag verklagar nu drfr Frskringskassans beslut, jag lider sammanfattningsvis av
diagnoserna stressyndrom, panikngest, tvngssyndrom och depression, samt fibromyalgi.
Denna mngsidiga sjukdomsbild i allmnhet och fibromyalgin i synnerhet gr att min vardag
alltid r bde oerhrt plgsam och i princip ofrutsgbar. Diagnoser som jag i jobbet som
sjukskterska sjlv trodde var illusioner, snt som patienterna bara hittade p. Men s fel jag
hade.


254

2.2 Villkoren fr rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning
2.2.1 Jag har nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden

Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 3 1 st frsta
meningen AFL. Enligt denna paragraf ska det vid bedmningen av i vad mn arbetsfrmgan
r nedsatt beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv
genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden.

Det betyder i klartext att arbetsfrmgan mts genom att vga mina hinder och resurser att
arbeta mot arbetsmarknadens krav inklusive den sk. skyddade arbetsmarknaden som tex.
lnebidrags- och Samhalls-anstllningar.

Med std av 7 kap 3 AFL gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan frmga
att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till detta r
fljande:

2.2.1.1 Hur mina sjukdomar begrnsar min vardag och mina aktiviteter
2.2.1.1.1 De psykiatriska sjukdomarna

Mina psykiatriska besvr har gjort mig allt mer socialt isolerad genom ren. Och med sociala
isoleringen fljde ytterligare frdjupade psykiatriska besvr. Ett moment 22 allts!

Jag tler inte stress. Jag r oerhrt stressknslig. Det betyder att jag vid minsta stress tappar
koncentrationen och kan inte tnka klart. Om stressen kas tillsammans med att jag mste hlla
reda p flera saker samtidigt, s tappar jag ltt trden. Att tex. hlla reda p flera telefonsamtal
p en dag att ringa klarar jag inte. Inte ens om det str p en papperslapp vad jag ska gra. Min
bristande koncentrationsfrmga gr att jag s gott som alltid ltt glmmer att titta p
papperslappen ocks. Fr mycket stress ger mig en oerhrd huvudvrk och avsljar min totala
avsaknad av simultankapacitet. En hel del av mitt tidigare sociala kontaktnt har gtt frlorat
tack vare att jag inte frmtt koncentrera mig. Det betyder ven att jag har enorma svrigheter
att planera, och ha framfrhllning. Det r allts inte frgan om en vanlig trtthet ver en helg,
utan om ett lngvarigt medicinskt lge redan frn brjan.

Jag har ocks svrt att vistas i lokaler dr det r mycket folk. Bara tanken p att det kan dyka
upp folk gr mig vettskrmd. Jag r rdd fr folk allts. r ven rdd fr att mta nya
mnniskor utan frvarning. Allts om jag ska i vg p ett mte med Frskringskassan vill jag
veta skert att jag inte tvingats byta handlggare. Paniken tar verhanden genom att jag fr
vldsamma smrtor i brstkorgen och framfr allt fr enorma problem med andningen. Hjrtat
slr flera ggr snabbare n normalt, och kommer folk fr nra r risken stor att jag bara knuffar
undan alla som kommer i min nrhet. Jag blir vansinnig p att ha folk in p mig. r jag
instngd och inte kan fly, fktar jag hellre allts. Tack vare en del arbetsprvningar har jag
tvingats in i sdana hr situationer, dr jag bara skrikit och t folk att dra t skogen och knuffat
bort dem frn min nrhet. Att ta bussen in till stan r ju bara inte att tnka p, om det inte r
frgan om att ka sent p kvllarna nr bussen kr nstan utan passagerare.


255

Jag r ocks oftast nedstmd, har rent av ven svra depressioner emellant. Har dock fram
tills nyligen aldrig tnkt p att ta mitt liv. Men i och med frskringskassans beslut s har jag
brjat fundera ver vad livet r vrt fr ngot. Vad har jag gjort fr att hamna i denna
situation? Jag har inte sjlv valt den. Mina skuldknslor var s starka s jag rent av hamnade p
psykens akutmottagning, nr jag inte svarade i telefon nr min syster ringde. Hon blev orolig,
och kte hem till mig. Tack vare henne misslyckades mitt sjlvmordsfrsk. Men jag r
fortfarande fullt trasig i nerverna pga. frskringskassans hetsjakt p mig.

Jag lider ocks av tvngssyndrom. Jag har ett stndigt behov av att tvtta hnderna, eftersom
jag r rdd att smittas av farliga sjukdomar. Den rdslan har dock avtagit p bekostnad av
kade sjlvmordstankar. Jag har hela tiden skuldknslor som jag tnker p nr jag frsker
sova. Skuldknslorna har tvrtemot smittordslan frvrrats i och med de kade
sjlvmordstankar. Jag kan helt enkelt inte slppa skuldtankarna. S gott som varje kvll gnar
jag flera timmar enbart t de hr ptvingade tankarna.

Fr mina psykiatriska besvr medicinerar jag med mycket tunga psykofarmaka som framgr av
lkarutltandet om hlsotillstnd.

2.2.1.1.2 Fibromyalgin

Jag vet inte frn den ena dagen till den andra hur mina smrtor kommer att begrnsa min
vardag. Fibromyalgi r ju en sjukdom som ofta ger upphov till omfattande och varierande
niver av smrtor hos mig. Den hr ovetskapen om nr smrtorna dyker upp gr att saker som
jag planerat fr ofta fr skjutas upp.

Vad jag dremot vet att jag s gott som alltid r smrtfri en, hgst tv dagar i veckan, och att
de smrtfria dagarna i regel ocks vllar lindrigare smrta som trttar ut mig. De smrtfulla
dagarna r svra fr en frisk mnniska att frestlla sig, och till och med jag sjlv hyste starka
tvivel p sjukdomen d jag jobbade som sjukskterska. Nu vet jag att det inte r en hitta-p-
diagnos.

Men jag ska frklara hur smrtorna yttrar sig. Det gr d ont i hela kroppen, minsta
kroppsrrelse kan gra att jag fr ihllande smrtor som strlar ut frn
smrtpunkten/smrtpunkterna och hela kroppen blir pverkad.

Att diska efter maten tar 2-3 timmar, ibland rentav halva dagen, och det enbart om det finns en
tallrik, tv bestick och ett glas att diska. Smrtorna r oftast outhrdliga och minsta felrrelse
gr att jag mste stta mig och vila i s fall i 20-30 minuter. Vilka rrelser som gr att gra r
omjligt att veta, eftersom den exakta smrtpunkten inte kan hrledas.



256

Samma fenomen intrffar om jag skulle f fr mig att vilja tvtta nere i tvttstugan eller skulle
vilja stda. Stda har jag inte klarat av p 4-5 r nu, utan det fr jag varenda gng be om hjlp
med, tack och lov stller min mor och min storasyster upp s gott det gr. Det samma gller
tvtten. S ngot hushllsarbete klarar jag inte av. Inte ens smrtfria dagar, d de smrtfulla
dagarna har trttat ut kroppen s mycket och rubbat smnrytmen, att jag oftast ligger helt
utslagen och sover flera timmar dagarna efter. Det r allts oerhrt mycket stryk som min
kropp fr ta av fibromyalgin.

Smrtornas omfattning, oberknelighet och konsekvenser gr att hela min tillvaro betyder
kamp enbart fr att verleva min situation. Hur mycket jag n tvingas, vill, eller frsker terf
mitt gamla liv, sger kroppen nstan genast stopp!

Jag tar sjlvklart ocks smrtstillande lkemedel mot fibromyalgin, detta och de mediciner jag
tar mot mina psykiatriska besvr frstrker trttheten ytterligare utver vad sjukdomarna var
fr sig och tillsammans gr.

2.2.1.2 Hur matchar mina funktionsbegrnsningar d arbetsmarknadens krav?

Du som lser det hr har skert redan frsttt vid det hr laget att jag r drabbad av ett
sndertrasat socialt liv, en oberknelig och plgsam smrtproblematik, och som en fljd drav
en omfattande trtthet och en i princip obefintlig prestationsniv. Men, hur matchar denna
bristande funktionsfrmga arbetsmarknadens generella krav? Ska vi se vad arbetsmarknaden
krver? Efter att ha blddrat igenom ett antal platsannonser torde det rda en rimlig samsyn i
samhllet om att den vanliga, reguljra arbetsmarknaden generellt krver fljande av sina
arbetsskande:

frmgan att arbeta sjlvstndigt,
frmgan att ta initiativ,
hg sinnesnrvaro,
lg sjukfrnvaro,
punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet,
samarbetsfrmga,
koncentrationsfrmga,
simultankapacitet,
social kompetens,
fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden, och
stresstlighet.

Punktlighet till att brja med. Min smrtproblematik r s oerhrt oberknelig att jag inte frn
ena timmen till den andra vet nr smrtorna stter in. Vad jag vet r att jag har dessa nstan
hela veckan, och tack vare svra smrtor r det mycket svrt att sova, vilket gr kroppen
outvilad dagen efter. Smnen r allts sndertrasad. Att hlla tider r drfr inget realistiskt
krav fr mig.


257

Koncentrationsfrmgan och simultanfrmgan r noll. Det matchar inte kraven i hr uppe.
Jag kan inte hlla mnga bollar i luften samtidigt lngre, vilket oftast krvs ven fr de enklare
jobben.

Social kompetens har jag inte s mycket kvar av. Det borde vara ltt att frst att man inte kan
uppvisa social kompetens om man varit lngtidssjuk och frlorat nstan hela sitt sociala
ntverk.

Fysisk rrlighet r nnu ett overstigligt hinder fr mig. Nr jag inte klarar att diska en
kaffekopp utan att jag ska behva stta mig 2-3 ggr om 20-30 minuter vardera, s blir det inte
mycket till rrlighet ens i ett kontorsarbete.

P den allt mera slimmade arbetsmarknaden stlls kade krav p stresstlighet, det matchar
inte heller mina begrnsningar.

Inte ens den skyddade arbetsmarknaden r kravls, tyvrr. Dr stlls ocks en del av kraven
som p den normala arbetsmarknaden, som bla.:

social kompetens, och
fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden.

Dvs. punkter som jag nyss ppekat p att de inte matchar mina funktionsbegrnsningar.


Frskringskassan hvdar att arbete r bra som rehabilitering. Men detta r en grov
generalisering som verflyglas av en spariver i sjukfrskringen, och har inget med min
dagliga verklighet att gra. Alla behver ha en meningsfull sysselsttning, men det r inte alla
som har frmgan att utfra en sdan aktivitet. Mina smrtor r av sdan omfattning, och s
pass vl dokumenterade att det r omjligt att utfra ens skyddat arbete, som frskringskassan
pstr. (se sidan 2 p. 5 i bilaga 2)

2.2.2 vriga villkor fr rtt till sjukersttning

De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 1 1 st frsta och
andra meningen AFL. Enligt denna paragraf freligger rtt till varaktig sjukersttning

om arbetsfrmgan r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan
nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan,
om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt, och
om tgrder som avses i 3 kap. 7 b eller 22 kap. dvs. ytterligare
rehabiliteringstgrder - inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon
arbetsfrmga.


258

2.2.2.1 Min arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel

Med std av 7 kap 1 AFL gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r
nedsatt med minst 25 procent. Sklet till detta r fljande:

Mina omfattande smrtor nstan hela veckan gr att jag inte ens kommer klara att arbeta ett par
timmar i veckan. Detta trots att man fr arbeta i fem timmar i veckan och behlla hel
sjukersttning.

2.2.2.2 Min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt

Vad som menas med stadigvarande nedsatt arbetsfrmga frklaras nrmare i frarbetena till

Det ska vara frgan om kroniska sjukdomar och irreversibla skador dr ytterligare medicinskt
eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms kunna leda till frbttrad arbetsfrmga p
den reguljra arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden, dvs. att det
medicinska lget antas vara stationrt. Denna bedmningen mste utg frn de
behandlingsmetoder som r knda vid tidpunkten fr handlggningen av anskan. (prop.
2007/08:136, s. 88)

Med std av 7 kap 1 AFL och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje gllande
att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande:

Fibromyalgi r ingen lngsiktig sjukdom, den r livslng och bestende. Ngot botemedel
finns inte, det enda som jag r hnvisad till just nu r smrtstillande lkemedel.

Eftersom jag lider av svra smrtor blir det sjlvklart nst intill omjligt att rehabilitera bort de
psykiatriska diagnoserna. Det r mycket sllan som jag kommer ut ur min bostad. Drfr kan
man sga att mina psykiatriska diagnoser ocks r stationra, allts icke rehabiliteringsbara.

2.2.2.3 Ytterligare rehabilitering r utsiktsls

Med std av 7 kap 1 AFL gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare rehabilitering
r utsiktsls. Sklet till detta r fljande:

Jag har redan gtt igenom flertalet arbetslivsinriktade rehabiliteringar. Innan jag fick
fibromyalgin kunde jag klara enklare arbeten inom min kommundel dr jag bor, om jobbet lg
p gngavstnd, och utifrn individuellt anpassade arbetsuppgifter, dr det inte var mycket
folk, noll stresskrav, och jag fick en sdan arbetsprvning hsten 2005 i en frening som
arbetar fr hemlsa, FSU, Freningen Stoppa Uteliggarskapet, de har sin lokal inom fem
minuters gngavstnd. Det var min frsta arbetsprvning. Men s brjade jag f problem med
smrtorna efter ett par mnaders arbetsprvning, och sjukanmlde mig allt oftare, s till slut
gick detta inte.


259

Vren 2006 ordnades en praktik i en reception i ett fretag i min nrhet, hos AB
Rehabmedicin. Det var frgan om enklare uppgifter som att kopiera papper och att svara i
telefon fr fretagets rkning. Praktiken avbrts efter tre veckor d jag inte kommit dit mer n
en dag p de tre veckorna och bara klarat 1,5 timme, sen kom smrtorna. En ur personalen fick
flja mig hem, en gngpromenad p 10 minuter som i stllet tog 2,5 timmar. Pga. mina svra
smrtor.

Frskringskassan gav sig inte. S hsten 2006 var det dags igen. Ny praktik, men nu p ett
bibliotek, dr det oftast r lugnt och avkopplande. Jag skulle bara skta litteraturrdgivningen,
men jag kom aldrig i vg till praktiken pga. mina outhrdliga och vldsamma smrtor. Efter
tv veckor avslutades praktiken.

2.2.2.4 Ngra tankar fr att avrunda det hela

N, vad tyckte du som lst mitt verklagande? r jag rtt person att anstlla? Hade du anstllt
mig med denna meritfrteckning ovan om du varit arbetsgivare? Misslyckade arbetsprvningar
fr att terf min sjlvknsla och mitt egenvrde, men samtliga har pvisat noll frmga att
klara enklare arbetsuppgifter. Nu menar frskringskassan att jag ska st till den ppna eller
skyddade arbetsmarknadens frfogande p heltid. Jag tror och hoppas att du som lst detta
verklagande har tillrcklig inlevelsefrmga och lyssnar till min vdjan.

3 De bevis som jag vill beropa och andra bilagor

Jag bifogar i bilaga 1 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Paul Hansson, spec. i
allmnpsykiatri, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient och str under behandling fr mina
psykiatriska sjukdomar, utfrdat 2008-09-18
dels fr att bevisa att mina diagnoser utmattningsdepression, stressyndrom,
panikngest, tvngstankar och depressioner utgr ett avgrande hinder fr mig att
utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra
arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete
dels till styrkande av att rehabiliteringsinsatser frutstter svl trygghet som avsaknad
av den omfattande smrtproblematiken som jag lider av.

Vidare bifogar jag i bilaga 2 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Per Nilsson, spec. i
smrtsjukdomar, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient fr min fibromyalgi, utfrdat 2008-
06-11
dels fr att bevisa att mina diagnos fibromyalgi utgr ett avgrande hinder fr mig att
dels fr att bevisa att alla rehabiliteringsinsatser i mitt rende har uttmts och att det
medicinska tillstndet d allts r stationrt och arbetsfrmgan drmed stadigvarande
nedsatt.


260

Slutligen bifogar jag ocks styrka kopior av
min anskan om sjukersttning i bilaga 3 och
Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4.

Jag frbehller mig rtten att skicka in ytterligare handlingar och dokument efter att jag tagit
del av Frskringskassans yttrande i rendet.

Storstad 2008-12-15

Bettina Lindholm

Bettina Lindholm


261
13.2.4.2 Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken

VERKLAGANDE

Att. Frvaltningsrtten i Storstads ln
Box 4321
250 55 Storstad

Klagande

Vstergatan 7
250 52 Storstad
Tel 0282- 39 05 74
Mobiltel 0782- 739 05 74

Motpart

Box 4321
250 55 Storstad

verklagat avgrande

Frskringskassans beslut 2008-12-11

Saken

Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 33 kap. socialfrskringsbalken (SFB)

___________________________________

Hrmed verklagar jag Frskringskassans beslut 2008-12-11.


262

1 Yrkanden mm

Jag yrkar att Frvaltningsrtten undanrjer Frskringskassans beslut och bifaller min anskan
om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som Frskringskassan i Storstads ln (nedan
Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.

2 Sklen fr verklagandet
2.1 Bakgrund

sjukskterska.





hade.


263


Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 10 SFB. Enligt
denna paragraf ska Frskringskassan beakta den frskrades frmga att frsrja sig sjlv
genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r.


Med std av 33 kap 10 SFB gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan
frmga att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till
detta r fljande:






264






diagnos.





265





arbetsskande:

hg sinnesnrvaro,
lg sjukfrnvaro,
samarbetsfrmga,
simultankapacitet,
social kompetens,
stresstlighet.

krav fr mig.


266

jobben.

ntverk.









De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 5-6 SFB. Enligt
dessa paragrafer freligger rtt till varaktig sjukersttning
nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan (33 kap 5 SFB),
om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt (33 kap 6 SFB), och
om tgrder som avses i 27 kap. 6 samt i 2931 kap. dvs. ytterligare
arbetsfrmga (33 kap 6 SFB).


267


Med std av 33 kap 5 SFB gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r

sjukersttning.



2007/08:136, s. 88)

Med std av 33 kap 6 SFB och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje
gllande att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande:




Med std av 33 kap 6 SFB gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare
rehabilitering r utsiktsls. Sklet till detta r fljande:

gick detta inte.


268

smrtor.






06-11
nedsatt.


269

min anskan om sjukersttning i bilaga 3 och
Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4.


Storstad 2008-12-15

Bettina Lindholm

Bettina Lindholm


270
13.2.5 Bettina Lindholm ./. frskringskassan i kammarrtten
Bettina Lindholm frlorade lite ovntat i frvaltningsrtten s nu vill hon g vidare och verklaga
till kammarrtten. Dr krvs dessutom prvningstillstnd. Det r inget komplicerat utan innebr
bara en extra (eller preliminr) bedmning av rendet. Om prvningstillstnd meddelas ger
detta ej sllan en viss antydan vart rendet lutar, men inte alltid, eftersom kammarrtten ocks
kan beviljas prvningstillstnd fr att ge en vgledande dom. Det r sllsynt att
prvningstillstnd ges i kammarrtten, men eftersom rehabiliteringskedjan (prop. 2007/08:136)
r frhllandevis ny s finns det mycket sparsamt med vgledande domar frn de hgre
instanserna, men ven i det gamla regelverket framstr en del frgor tyvrr obesvarade i
nulget, frgor som ger utrymme till en kad rttsoskerhet i frskringskassans
regeltillmpning, och som framkommer i nsta mall.

Avslag p begran om prvningstillstnd fattas inte genom en dom utan genom ett vanligt
beslut, fr vilket gller att man kan verklaga detta till Regeringsrtten. I Regeringsrtten gller
ocks krav p prvningstillstnd i sdant fall. Omvnt gller att kammarrttens beslut att bevilja
prvningstillstnd fr ena parten inte kan verklagas av den andra parten. Har man som enskilt
ftt prvningstillstnd i kammarrtten i ml mot Frskringskassan s kan sledes
Frskringskassan inte verklaga det beslutet till Regeringsrtten utan i sdant fall kommer
kammarrtten att ta upp mlet fr prvning i sakfrgan.

Mallar fr prvning i regeringsrtten r egentligen verfldiga, eftersom resonemanget gr ut p
samma principer som i mallarna i frvaltningsrtten och kammarrtten, enda skillnaden r
frgan om prvningstillstnd i kammarrtten. Det r endast den versta punkten, frgan om
behovet av vgledande domar, som kan ge prvningstillstnd i regeringsrtten, utom i lagens
ytterkanter, dr det finns marginella ytor fr prvningstillstnd av extraordinra (dvs. synnerliga)
skl. Sistnmnda typ av prvningstillstnd frekommer ven i kammarrtten, men den typen av
prvningstillstnd kommer nstan aldrig i frga, och berrs drfr inte i dessa mallar.



271
13.2.5.1 Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn
frskring

VERKLAGANDE

Frvaltningsrtten i Storstads ln
Att. Kammarrtten i Storstad
Box 1234
250 51 Storstad

Klagande

Vstergatan 7
250 52 Storstad
Tel 0282- 39 05 74
Mobiltel 0782- 739 05 74

Motpart

Box 4321
250 55 Storstad

verklagat avgrande

Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11

Saken

Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring
(AFL)

___________________________________

Hrmed verklagar jag Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad
2009-03-11.


272

1 Yrkanden mm

Jag yrkar att kammarrtten beviljar prvningstillstnd fr prvning av saken.

Om kammarrtten beviljar prvningstillstnd, yrkar jag att kammarrtten undanrjer
Frvaltningsrttens dom och bifaller min anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som
Frskringskassan i Storstads ln (nedan Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.

2 Sklen fr kammarrtten att bevilja prvningstillstnd

Kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd bla. om
det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av
kammarrtten, eller om
det frekommer anledning att ndra Frvaltningsrtten dom.

Jag gr drfr gllande att kammarrtten har skl att bevilja prvningstillstnd. Sklet till detta
r fljande:

2.1 Frgor av vikt fr ledning av rttstillmpningen

Rehabiliteringskedjan r tmligen ny. Det br inte ha skapats ngra vgledande domar n p
omrdet nr det gller begreppet arbetsfrmga i rehabiliteringskedjans mening, varfr
kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd.

En annan frga som hittills inte besvarats mer n flyktigt i regeringsrtten r begreppet normalt
frekommande arbete. Frgan tex. vilka allmnt hllna krav stller dels den normala
arbetsmarknaden, dels den skyddade arbetsmarknaden, vntar fortfarande p sitt svar i
rttspraxis. Det finns ingen juridiskt bindande vgledning fr hur kraven p arbetsmarknaden
ska anses vara fr att bestmma den frskrades funktionsfrmga i relation till hela
arbetsmarknaden. Som rttslget r nu, riskerar bedmningen av arbetsfrmgan att gras mot
en fiktiv arbetsmarknad, och det uppstr regionala skillnader i frskringskassans tillmpning
av lagen.

En tredje frga som ocks vntar p sitt svar i rttspraxis r hur lngt man ska behva strcka
sig i rehabiliteringshnseende. Ska man ha provat en eller ett par rehabiliteringstgrder fr att
alla rehabiliteringstgrder ska anses uttmda? Samma problem hr som med bedmningen av
arbetsfrmgan, det blir i dagslget frgan om hnsynstaganden till fiktiva
rehabiliteringsinsatser, och det uppstr ven i denna frgestllning regionala skillnader i
frskringskassans tillmpning av lagen.


273

2.2 Anledning att ndra Frvaltningsrtten dom

Det finns ocks anledning fr kammarrtten att dma annorlunda n Frvaltningsrtten.
Frvaltningsrtten har inte i tillrcklig grad vgt in den dokumentation och de brister i
frskringskassans utredning som jag pekat p i mitt tredje yttrande i Frvaltningsrtten. Jag
bifogar det yttrandet ocks till detta verklagandet.

Frvaltningsrtten har ej heller tagit hnsyn till min invndning mot frskringskassans
pstende, se rubriken 3.2.1.3 nedan!

3 Sklen fr verklagandet i sakfrgan
3.1 Bakgrund

sjukskterska.






274

hade.


Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 3 1 st frsta
meningen AFL. Enligt denna paragraf ska det vid bedmningen av i vad mn arbetsfrmgan
r nedsatt beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv
genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden.


Med std av 7 kap 3 AFL gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan frmga
att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till detta r
fljande:





275







diagnos.


276

diagnos.







arbetsskande:


277

hg sinnesnrvaro,
lg sjukfrnvaro,
samarbetsfrmga,
simultankapacitet,
social kompetens,
stresstlighet.

krav fr mig.

jobben.

ntverk.







278




De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 1 1 st frsta och
andra meningen AFL. Enligt denna paragraf freligger rtt till varaktig sjukersttning
nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan,
om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt, och
om tgrder som avses i 3 kap. 7 b eller 22 kap. dvs. ytterligare
arbetsfrmga.


Med std av 7 kap 1 AFL gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r

sjukersttning.



2007/08:136, s. 88)


279

Med std av 7 kap 1 AFL och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje gllande
att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande:




Med std av 7 kap 1 AFL gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare rehabilitering
r utsiktsls. Sklet till detta r fljande:

gick detta inte.

smrtor.





280



06-11
nedsatt.

min anskan om sjukersttning i bilaga 3,
Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4,
mitt andra yttrande till Frskringsrtten i bilaga 5, samt
Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11 i
bilaga 6.


Storstad 2009-04-24

Bettina Lindholm

Bettina Lindholm


281
13.2.5.2 Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken

VERKLAGANDE

Frvaltningsrtten i Storstads ln
Att. Kammarrtten i Storstad
Box 1234
250 51 Storstad

Klagande

Vstergatan 7
250 52 Storstad
Tel 0282- 39 05 74
Mobiltel 0782- 739 05 74

Motpart

Box 4321
250 55 Storstad

verklagat avgrande

Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11

Saken

Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 33 kap. socialfrskringsbalken (SFB)

___________________________________

Hrmed verklagar jag Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad
2009-03-11.


282

1 Yrkanden mm

Jag yrkar att kammarrtten beviljar prvningstillstnd fr prvning av saken.

Om kammarrtten beviljar prvningstillstnd, yrkar jag att kammarrtten undanrjer
Frvaltningsrttens dom och bifaller min anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som
Frskringskassan i Storstads ln (nedan Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.

2 Sklen fr kammarrtten att bevilja prvningstillstnd

Kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd bla. om
det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av
kammarrtten, eller om
det frekommer anledning att ndra Frvaltningsrtten dom.

Jag gr drfr gllande att kammarrtten har skl att bevilja prvningstillstnd. Sklet till detta
r fljande:

2.1 Frgor av vikt fr ledning av rttstillmpningen

Rehabiliteringskedjan r tmligen ny. Det br inte ha skapats ngra vgledande domar n p
omrdet nr det gller begreppet arbetsfrmga i rehabiliteringskedjans mening, varfr
kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd.

En annan frga som hittills inte besvarats mer n flyktigt i regeringsrtten r begreppet normalt
frekommande arbete. Frgan tex. vilka allmnt hllna krav stller dels den normala
arbetsmarknaden, dels den skyddade arbetsmarknaden, vntar fortfarande p sitt svar i
rttspraxis. Det finns ingen juridiskt bindande vgledning fr hur kraven p arbetsmarknaden
ska anses vara fr att bestmma den frskrades funktionsfrmga i relation till hela
arbetsmarknaden. Som rttslget r nu, riskerar bedmningen av arbetsfrmgan att gras mot
en fiktiv arbetsmarknad, och det uppstr regionala skillnader i frskringskassans tillmpning
av lagen.

En tredje frga som ocks vntar p sitt svar i rttspraxis r hur lngt man ska behva strcka
sig i rehabiliteringshnseende. Ska man ha provat en eller ett par rehabiliteringstgrder fr att
alla rehabiliteringstgrder ska anses uttmda? Samma problem hr som med bedmningen av
arbetsfrmgan, det blir i dagslget frgan om hnsynstaganden till fiktiva
rehabiliteringsinsatser, och det uppstr ven i denna frgestllning regionala skillnader i
frskringskassans tillmpning av lagen.


283

2.2 Anledning att ndra Frvaltningsrtten dom

Det finns ocks anledning fr kammarrtten att dma annorlunda n Frvaltningsrtten.
Frvaltningsrtten har inte i tillrcklig grad vgt in den dokumentation och de brister i
frskringskassans utredning som jag pekat p i mitt tredje yttrande i Frvaltningsrtten. Jag
bifogar det yttrandet ocks till detta verklagandet.

Frvaltningsrtten har ej heller tagit hnsyn till min invndning mot frskringskassans
pstende, se rubriken 3.2.1.3 nedan!

3 Sklen fr verklagandet i sakfrgan
3.1 Bakgrund

sjukskterska.






284

hade.


Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 10 SFB. Enligt
denna paragraf ska Frskringskassan beakta den frskrades frmga att frsrja sig sjlv
genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r.


Med std av 33 kap 10 SFB gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan
frmga att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till
detta r fljande:





285








286

diagnos.

kroppsrrelse kan gra att jag fr ihllande smrtor som strlar ut frn smrtpunkten
/smrtpunkterna och hela kroppen blir pverkad.






arbetsskande:


287

hg sinnesnrvaro,
lg sjukfrnvaro,
samarbetsfrmga,
simultankapacitet,
social kompetens,
stresstlighet.

krav fr mig.

jobben.

ntverk.







288




De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 5-6 SFB. Enligt
dessa paragrafer freligger rtt till varaktig sjukersttning
nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan (33 kap 5 SFB),
om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt (33 kap 6 SFB), och
om tgrder som avses i 27 kap. 6 samt i 2931 kap. dvs. ytterligare
arbetsfrmga (33 kap 6 SFB).


Med std av 33 kap 5 SFB gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r

sjukersttning.



2007/08:136, s. 88)


289

Med std av 33 kap 6 SFB och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje
gllande att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande:




Med std av 33 kap 6 SFB gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare
rehabilitering r utsiktsls. Sklet till detta r fljande:

gick detta inte.

smrtor.





290



06-11
nedsatt.

min anskan om sjukersttning i bilaga 3,
Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4,
mitt andra yttrande till Frskringsrtten i bilaga 5, samt
Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11 i
bilaga 6.


Storstad 2009-04-24

Bettina Lindholm

Bettina Lindholm


291
14 Svart/grna bandet-kampanjen
Svart/grna bandet-kampanjen r en stndigt pgende kampanj mot utfrskringarna av sjuka
och skra mnniskor och till minne av de som inte orkade kmpa mot utfrskringarna.
Kampanjen pgr tills att en rttvis och rttssker sjukfrskring infrts enligt de etablerade
ntverkens krav i frgan!

Svart/grna bandet finns inte att kpa i dagslget men det gr att gra ett band p egen hand.
Kan du inte gra ett svart/grnt band s gr det bra med ett grnt band ocks. Br bandet
synligt fr att visa ditt std fr sjuka och utsatta som drabbats av alliansregeringens
utsorteringskedja.



292
Sakregister
A
adekvat kausalsamband, 13
a-kassa, 136, 160
Aktionsgruppen fr sjukfrskrades rttigheter,
170
aktivitetsersttning, 139, 155, 157, 159, 164, 165,
167
aktivitetsstd, 119, 165, 166, 168
allmn rttshjlp, 32, 233, 240
anmlan, 135, 159, 195, 196
anstnd, 161, 163
arbetsfrmedlingen, 120, 166
arbetsfrmga, 84, 85, 89, 90, 91, 93, 97, 99, 100,
101, 102, 105, 118, 119, 124, 125, 126, 127, 129,
137, 139, 144, 145, 146, 147, 149, 154, 158, 159,
162, 163, 165, 166, 200
arbetslivsintroduktion, 163, 166
arbetslivsintroduktionen, 166, 168
arbetslshetsersttning, 119, 168
arbetsprvning, 146, 152
avskriva, 13
avsl, 13, 147
avstmningsmte, 90, 95, 135, 149, 200
avvisa, 13, 250
B
Bedmningen av arbetsfrmgan, 87, 101, 118, 122,
138, 139
bemta, 162, 250
bestrida, 222, 250
betalningsanmrkning, 14, 177, 187
betalningspminnelse, 185
bevisa, 197, 221, 245
bevisbrda, 220, 221, 222
bevisskringsteorin, 221
bifalla, 13, 14
bistnd fr livsfringen i vrigt, 173
bosttningsort, 124, 127, 131, 140
brott, 16, 21, 197, 200, 203, 219, 221
D
depression, 150
E
efterkontroll, 155, 157, 158
Ekonomiskt bistnd, 173, 178
EU-domstolen, 206, 242
Europadomstolen, 16, 190, 193, 194, 196, 206, 229,
242
extraordinr dispens, 16
F
fibromyalgi, 150, 151
Fiktiva inkomster, 180
fiktiva tillgngar, 182
fordringar, 13, 15, 24, 184, 185, 186, 187, 188
fullfljdshnvisning, 17, 45
frdjupad samverkan, 100
Frdjupad utredning, 157
frlngd yttrandetid, 161, 163
frnyad utredning, 154, 155, 156, 157, 158
frskringskassan, 12, 90, 91, 102, 103, 118, 124,
127, 134, 135, 139, 147, 149, 151, 154, 157, 158,
159, 161, 162, 165, 166, 170, 195, 196, 199, 200,
248, 250, 269
frskringsmedicinsk rdgivare, 135, 149, 201
frskringsmedicinsk utredning, 134, 149
frsrjningsstd, 173, 174, 178, 239
frvaltningsrtten, 118, 163, 202, 215, 250, 269
frvaltningsrtternas domkretsar, 48
frvrvsarbete, 103, 136, 163
G
genomfrandeplan, 173
H
handlingsplan, 173
Hsan, 195
HSAN, 195
Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd, 195
I
inhibition, 50, 52, 226, 227
inkassofretag, 16, 186
introduktionsprogram, 119
J
Justitiekanslern, 196
Justitieombudsmannen, 195
K
kammarrtten, 99, 215, 248, 269
kausalsamband, 13, 18
kollisionsnormer, 18
konkurrerande skadeorsaker, 18
kontrollbalansrkning, 182
L
lagtolkning, 13, 19
LOH, 91


293
lngvarigt bistndsbehov, 176, 177
lkarintyg, 118, 136, 160, 244
lkaryttrande, 91, 146, 161
lmpligt arbete, 101, 125, 136, 160
M
metodstd, 158
motbevisa, 222
muntlig frhandling, 119, 215, 218, 219
N
normalt frekommande arbete, 101, 129
ntverk, 170
O
omprvning, 105, 156, 158, 159, 162, 163, 166, 248
P
panikngest, 150, 151
Polisanmlan, 196
prejudikatdispens, 21, 248
Prisbasbelopp, 168
promulgationslag, 21
prvningstillstnd, 15, 222, 248, 269
R
reformatio in pejus, 21, 163, 232
Regeringsrtten, 15, 248, 269
reguljra arbetsmarknaden, 93, 101, 102, 105, 119,
123, 124, 127, 145, 146, 147
rehabilitering, 89, 93, 126, 131, 136, 147, 160, 163,
165
rehabiliteringskedjan, 99, 122, 138, 195, 269
rekvisit, 21, 199, 200, 217
res judicata, 13, 22, 227, 228
riksnorm, 174
rttigheter, 22, 199
rttshjlp, 66, 206, 233, 234, 235, 236, 237, 238,
239, 240
rttsskydd, 233, 235, 239
rttsskerhet, 195
S
Sekretessbrytande bestmmelser, 63, 65
Sekretesseftergift, 63
sekretessgenombrott, 63
sjukersttning, 84, 91, 95, 97, 98, 102, 103, 105, 120,
131, 138, 139, 140, 144, 145, 146, 147, 154, 157,
158, 159, 160, 161, 162, 163, 164, 165, 166, 167,
168, 247, 248, 249, 250
sjukersttning tills vidare, 131, 160
sjuklneperiod, 23, 101
sjukpenning, 23, 84, 90, 97, 98, 99, 101, 102, 105,
118, 119, 122, 126, 129, 130, 131, 135, 136, 137,
138, 160, 161, 164, 166, 167, 195, 249
sjukpenninggrundande inkomst, 120, 135, 159, 163,
167
sjukpenninggrundande inkomsten, 119, 120
sjukperiod, 23, 138
sjukvrden, 195
skadestnd, 196, 215
sklig levnadsniv, 173, 174, 175, 178
Sociala Medborgargardet, 11, 170
socialbidrag, 162, 166
Socialstyrelsen, 90, 113, 122, 127, 140, 195, 213
Socialtjnsten, 162
stmningsanskan, 218
svaroml, 250
T
tidigare arbete, 124, 127, 131, 136, 140, 160
tidigare yrke, 94
tidsbegrnsad sjukersttning, 131, 138, 140, 147,
166, 248, 249
tjnstefel, 198, 201
tvngstankar, 150
U
utbildning, 105, 124, 127, 131, 140, 147
utmtning, 16, 19, 24, 187, 188, 189, 190, 191, 192,
193, 194
Y
yrke, 94, 105, 124, 127, 129, 136, 160

lder, 94, 124, 127, 131, 140, 147
terstllande av frsutten tid, 19, 163

ndringsdispens, 24, 248

vertrdelsefrfarande, 242

________________________________



294



295



296

De flesta tycker skert det r jobbigt och
svrt att verklaga frskringskassans
avslag. Man mste samla all kraft och energi
fr att orka med detta, kraft och energi som
man inte har tex. som sjuk. Icke desto mindre
r det sllan man fr hjlp mot
frskringskassan, ingen annan n du sjlv
kan ta itu med problemet och kampen mot
kolossen p lerftter. Davids kamp mot
Goliat. Med syftet att frska utjmna oddsen
har denna boken utgetts i digital form.

S ge inte upp!

Brja stta dig in i regelverket i god tid, fatta
pennan, och ge frskringskassan och andra
myndigheter allt de tl och nnu mer!

Myndighetshandboken Uppl 5

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Myndighetshandboken Uppl 5

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sociala

You might also like