Innehllsfrteckning

Abstract

Introduktion

Dragon Rouge

Magi och esoterismforskning

Magi

Samtida Esoterism

Tidigare Forskning

Dragon Rouge!

Forskning om samtida esoterisk andlighet!

Utgngspunkt

10

12

Syfte & Frgestllning

12

Positionering

13

Teori

14

Ritual Studies
Rituell kreativitet i samtida andlighet!

Performanceteori

14
16

17

Framing!

17

Liminal och liminoid!

18

Restored Behaviour!

18

Metod

20
2

Positionering i flt

Fltarbete
Medlemsmte i Dragon Rouge

Analys och tolkning

21

23
23

30

Synen p ritual i Dragon Rouge

30

Den rituella fonden

31

Ritualens framing!

33

Det liminoida i Dragon Rouges ritualer!

34

Infr demonens blick!

34

Mellan tradition och nyskapande!

35

Ritualens regissr

37

Mellan nrvaro och distans

38

Slutsats: Ritual som terfrtrollande praktik

41

Referenser

43

Abstract
This bachelor essay is a performance theory oriented study of ritual magic in the Swedish esoteric
order Dragon Rouge. I research ritual practice trough participant observation, ritual scripts,
textbooks and interviews. Analytical focus lies on ritual creativity and meaningful actions where I
analyse ritual as en event and performance that consist of a composition of different ritualising
actions, mediated through metacommunicative frames. At the same time, through the indeterminacy
of the ritualising actions, the participants are given the opportunity co-create the ritual as an
embodied, meaningful event.

Keywords: ritual, esotericism, magic

Introduktion
[...] faktum r att med Gandalf och Harry Potter s har man ju i viss mn avfrtrollat magin ... fr att man
har gjort den till ren fiktion och p det sttet gjort det till sagor i stllet fr ngonting som har en existentiell
grund [...]
Thomas Karlsson (ur intervju)

I denna kandidatuppsats kommer jag att studera de kreativa processerna i ritualmagins komposition
och utvande, s kallad performance. Rituella handlingar r mitt primra studieobjekt utifrn en
Ritual Studies-approach.
Ritual och kreativitet kan framst som tv ofrenliga begrepp eftersom ritual r ngot som
ofta frknippas med traditioner och ofrnderlighet (Grimes 2013:54). nd r det ett
vldokumenterat faktum att anrika ritualer frndras och nya ritualer tillkommer (Bell 1997:223),
vilket jag tycker r ett intressant spnningsfrhllande.
Ritualforskaren Catherine Bell menar att det akademiska studiet av ritual kommit att
pverka hur mnniskor anvnder ritual i samhllet i stort. Bland annat Eliade och Turners forskning
tas i kreativt bruk fr att skapa nya ritualer. Bell understryker att: As an abstraction that determines
all particular rites and ceremonies, ritual itself becomes a refined construct with the authority to
sanction new forms of ritualization that appeal to it as a quintessential human and social
dynamic (1997:265).
Det finns mnga olika sorters ritualer i vrt moderna samhlle och nyskapande r ett
utmrkande drag i samtida andlighet (Hammer 2001). Jag har valt att studera magiska ritualer i
Dragon Rouge (DR), ett svenskt esoteriskt ordenssllskap. DR kan betraktas som ett uttryck fr en
subkulturell andlig praxis, en aspekt av levd religion i svensk samtid som jag tror kan kasta ljus p
bredare andliga fenomen i vr samtid. Magi som praktik, metafor och frestllning r fortfarande
levande och aktuellt i vr senmoderna tidslder, vilket inte minst populrkulturen vittnar om: TV,
film, musikvideor, kldmode, TV-spel, bcker, serier myllrar av ockulta referenser.
Esoterismforskaren Christopher Partridge anvnder begreppet occulture fr att beskriva
den bredare kulturella milj dr esoteriska element uppstr, frodas och sprids. Occulture innefattar
ven den terfrtrollning som Partridge och flera andra forskare (Hanegraaff 2005, Greenwood
2000, Granholm 2005) menar ger rum p bred front i senmodern tid och som inte minst, enligt
Partridge, avspeglas och frmedlas i populrkulturen (2013:118).
Magi som metafor r ven invvt i vrt vardagssprk. Varje gng vi talar om att ngot r
frtrollande, magiskt, att vara besatt, frhxad, i trans, har vi lnat vrt bildled frn ockulta och
5

andliga kontexter, som sipprat in i vardagssprk och blivit metaphors we live by (Lakoff &
Johnson 1980). Fljande citat ur en intervju med serieskaparen Alan Moore illustrerar detta vl:
It doesnt matter whether you think of magic a potent metaphor, as a notion of reality to be taken literally, or
a willed self-delusion by goggly losers and New Age housewives. It doesnt matter. Magic is here, right now,
as a cultural force (Harry Potter, Buffy, Sabrina, Lord of the Rings, the Jedi, and of course, Black Sabbath) ,
as a part of our daily rhetoric, and perhaps, if youre so inclined, as something truly perceivable, in the same
way that love and suffering are real yet unquantifiableexperienced by all yet unaccounted for by the dogma
of strict materialism that most of us First Worlders say we believe in. Magic is here (Web2).

Dragon Rouge
Dragon Rouge (DR) grundades officiellt i Stockholm 1990 av Thomas Karlsson (Granholm
2005:164). DR betecknar sig som en mrkmagisk orden, dr mrker inte r synonymt med svart
magi eller ondska. Mrk magi refererar i stllet till det det oknda, som framstr som mrkt i det att
det r frdolt (ibid:26): Mrkret r en spegel av sjlens inre. P mrkret projicerar vi vad som
dljer sig i vrt inre, vr lngtan och vr rdsla (web1). Det r detta mrker man med hjlp av
magi vill utforska (Granholm 2005:123-124). DRs teoretiska fundament utgrs av inslag frn flera
olika esoteriska traditioner: tantra, kabbala, runmagi r framtrndande influenser. Dessa vitt skilda
esoteriska traditioner fr en teoretisk inramning av det emiska begreppet Left Hand Path, en vg
mot det numinsa via mrker, kaos och individualitet (ibid:27). Right Hand Path r motsatsen och
betecknar de andliga strmningar som betonar ljus, regler, kollektivism som andliga strategier.
Draken r en nyckelsymbol och representerar livskraft och det numinsa (ibid:145).
DR har en eklektisk och pragmatisk andlig lra med stark individualistisk filosofi, dock med
Thomas Karlsson som ledargestalt (ibid:313). DR r organiserat i ritualgrupper och loger av olika
dignitet. Moderlogen i Stockholm r, som namnet antyder, den centrala och ursprungliga logen.
Mina informanter refererar ofta till Moderlogen som Templet, vilket vittnar om dess srstllning.
DR har i dagslget 2013 cirka 500 medlemmar, med loger och ritualgrupper runtom i vrlden
(Lucius intervju).

Magi och esoterismforskning

Magi
Magi som begrepp har en lng, brokig historia i vsterlandet bde definierat av utvarna sjlva, s. k.
emic definitioner och av de som studerat fenomenet utifrn. Inte minst i antropologin har
begreppet en snrig genealogi. Jag vill drfr gra en distinktion mellan de definitioner som r s.k.
emic (inifrn-perspektiv, utvarens frstelsehorisont) och etic (utifrn-perspektiv, forskarens
frstelsehorisont) av magi fr min fortsatta genomgng av samtida esoterism. Fr klarhetens skull
kommer jag att anvnda etic p engelska eftersom ordet versatt till svenskans etisk fr en helt
annan betydelse.
Det kan frefalla frbryllande varfr vlutbildade, moderna mnniskor gnar tid och energi
t magiska ritualer. Den inflytelserika sociologen Max Weber drev tesen att upplysningens kult
kring vetenskap, kausalitet och rationellt tnkande lett till ett avfrtrollande av vrlden. Utifrn
denna tes har magins fortsatta vitalitet framsttt som en gta fr mnga forskare, en uppfattning
som antropologen Stanley J. Tambiah diskuterar i Magic, Science and Religion and the Scope of
Rationality (1990), dr han kallar det the falsification riddle, sammanfattat p fljande vis: if
indeed magical acts are frequently decisevley falsified, why do they continiue to be enacted? (46).
Magibegreppet har diskuterats olika i olika tider och kontexter och r intimt frbundet med
den antropologiska disciplinen, som sedan begynnelsen av sin historia lagt fokus p studiet av bde
ritual och magi (Tambiah 1990:1-31, Bell 1997:3). Olika frklaringsmodeller har efterskts och
postulerats med varierande resultat. Sllan vnde dock antropologerna blicken mot sin egen kultur
och missade drfr att den magiska praktiken fanns rakt framfr nsan p dem. Pionjrer som
James Frazer, Tyler och Robertson Smith var verksamma under samma tid och i samma milj som
The Hermetic Order of the Golden Dawn hade sin stora blomstringstid och dr framstende
viktorianska mn och kvinnor p regelbunden basis hngav sig t ritualmagi, seanser och astralresor
(Owen 2004). Vildarna fanns allts p de antropologiska pinonjrernas egen bakgrd, men gick
obemrkta frbi, kanske fr att de bar samma klder och talade samma sprk.
Magikerna sjlva har dremot med stor frtjusning studerat i antropologernas litterra
produktion och hmtat inspiration dr, srskilt i senmodern tid, vilket flera studier vittnar om, t ex
Salomonsen (2003), Hammer (2001), Asprem & Granholm (2013a), Greenwood (2000). Men ven
om stora delar av samtida andlighet har studerats med kvalitativa metoder, s har just vsterlndsk
esoterism och dess magiska ritualer knappt alls studerats i antropologin. Den antropologiska
7

forskningen av magi och ritual r, sin lnga tradition till trots, lngt ifrn uttmd och i studiet av
samtida esoterism finns ny mark att bryta.
I Ronald S. Grimes ritualteoretiska syn r magi begrsmotiverat med frmsta syfte att
orsaka en frndring av en situation (2013:50). Antropologen Susan Greenwood formulerar
sambandet mellan magi och ritual p fljande stt: Ritual harnesses the magician's latent
imagination and creativity produced through an alternative mode of consciousness; it directs and
focuses it, through the will, to a specific objective (2000:33). Jag utgr frn denna uppfattning i
min fortsatta behandling av magi i rituella sammanhang.

Samtida Esoterism
Akademiska studier av vsterlndsk esoterism har till strsta delen bedrivits inom
religionshistoriska ramar. De senaste tv decennierna har vsterlndsk esoterism vuxit som ett eget
forskningsflt men behllit ett starkt historiskt och filologiskt perspektiv. Forskare har kartlagt allt
frn renssansmagi till spiritism och New Age, men det saknas kvalitativa studier av hur esoterism
praktiseras i samhllet idag (Asprem & Granholm 2013b:1-2). Angrnsande forskningsflt, som t ex
wicca och nyhedendom har tnjutit stor uppmrksamhet frn antropologiskt hll, srskilt i den
anglosaxiska vrlden dr Pagan Studies sedan 90-talet utvecklats till ett eget, interdiciplinrt
forskningsflt (Altena Davidsen 2012:185).
I den nyligen utkomna antologin Contemporary Esotericism (Asprem & Granholm 2013)
bidrar religionsforskare med olika infallsvinklar p samtida esoterism, men jag finner inte ett enda
antropologiskt bidrag.
Religionssociologen Kennet Granholm har tillsammans med religionshistorikern Egil
Asprem grundat contERN, ett akademiskt ntverk fr studiet av esoterisk nyandlighet. Granholm
och Asprem efterlyser ny metod och teori fr studiet av samtida esoteriska fenomen:

[...] it is not sufficient to simply transpose theories, definitions and methodologies developed for the study of,
say, Renaissance magic to analyse contemporary magical practices. In short, studying contemporary
phenomena poses both new problems and intriguing possibilities, the challenge to incorporate social
scientific theories and methodologies being a central one (Asprem & Granholm 2013:2, min kursiv).

Forskningslget inom esoterism anno 2013 verkar moget fr ett antropologiskt frankrat perspektiv,
med fokus p ritualstudier och performance. Min kandidatuppsats r ett sdant bidrag.

Tidigare Forskning
Dragon Rouge
Kennet Granholm str fr merparten av den forskning som gjorts p DR, frmst i form av sin
doktorsavhandling (2005) men ven i flertalet artiklar. Granholm har samlat in empiri via
textstudier, intervjuer och deltagande observation. Analysen grs utifrn socialkonstruktivistisk
diskursteori dr Granholm ser olika kommunikativa akter i analogi med text men med frbehllet
att: text should not be understood simply as human language communication produces in written
form, but rather in a more inclusive way as everything we can read meaning into (2005:249).
ven non-verbala kommunikationsformer som kroppssprk och tystnader inkluderas i Granholms
diskursbegrepp (ibid.), men han utvecklar inte denna aspekt nrmare. I analysen tolkar han verbala
och textuella utsagor, med fokus p meningsskapande diskursiva strategier (2005:257). DRs
eklektiska och pragmatiska lra med sin starkt individualistiska filosofi (2005:313) blir enhetlig
genom de sex vergripande diskurser som Granholm urskiljer: They provide the mold in which the
different components of dark magic philosophy and practice are set and combined, and the glue
which holds them together (2005:314). Diskursen skapar med andra ord sammanhang och mening.
Den socialkonstruktivstiska diskursanalysen fr tankarna till Clifford Geertz hermeneutiska
antropologi:
The culture of a people is an ensemble of texts, themselves ensembles, which the anthropologist strains to
read over the shoulders of those to whom they properly belong [...] The guiding principle is the same:
societies, like lives, contain their own interpretations. One has only to learn how to gain access to them
(2003:574).

ven om textparadigmet framgngsrikt anvnds i kvalitativa studier som Geertzs, s har det blivit
hrt kritiserat de senaste decennierna i och med att the turn of the body ftt stor genomslagskraft i
antropologin (Csordas 1994:1). Paul Stoller r en av mnga antropologer som riktat kritik mot
textparadigmet: is it not problematic to use the body as text metaphor in societies in which the
body is felt and not read? (1997:5).
Csordas anser att textmetaforen r glupsk: swallowing all of culture to the point where it
became possible and even convincing to hear the deconstructionist motto that there is nothing
outside the text (Csordas, citerad i Schilbrack 2004:10). Handlingar, intersubjektivitet och
embodiment kan inte enligt det fenomenologiska synsttet reduceras till text som kan lsasav
den skarpsynte forskaren.
9

ven om jag inte utgr frn diskursanalys s har Granholms deskriptiva framstllning av
DR i hg utstrckning hjlpt mig att kontextualisera fltet. Jag vill ven framhlla att de diskurser
Granholm identifierar framstr som vlgrundade utifrn hans teoretiska premisser.

Forskning om samtida esoterisk andlighet

En av de f antropologiska studierna av samtida esoterisk praktik r Tanya Luhrmanns klassiker
Persuations of the witchs craft (1989) som behandlar wicca och lgger sitt huvudfokus p att
frklara the falsification riddle, det vill sga: hur kan vsterlndska rationella mnniskor tro p
magi trots att det bevisats vara falskt? Luhrmann talar om interpretive drift som en frklaring,
anhngarna av magi slutar helt enkelt gradvis att ifrgastta det irrationella genom att betona
handling i stllet fr teori: Being a magician does not seem to involve a commitment to a particular
assertion about the world, but a commitment to the idea that magical practice is important an
assertion that can be defended in a great diversity of ways (Luhrmann 1989:353). I sin
doktorsavhandling Cultivating the sacred (2010) framhver sa Trulsson med std i Csordas och i
kontrast till Luhrmann, att det r praktiken som r viktig och intressant, inte hur utvarna
intellektuellt frklarar och frsvarar sin praktik (340).
ven antropologen Susan Greenwood verger the falsification riddle i sin monografi
Magic, Witchcraft and the Otherworld an Anthropology (2000) dr hon studerar nyhedniska
rrelser i England frn ett reflexivt antropologiskt perspektiv. Hennes forskning r srskilt relevant
hr eftersom hon studerar en (icke namngiven) esoterisk orden vars fundament r i Golden Dawns
anda. Greenwood positionerar sig mot Luhrmann i hrda ordalag: Luhrmann has not taken the
magicians' ontological reality of the otherworld seriously, because it does not fit into her
explanatory framework, kritiserar hon, vilket i frlngningen gr att Luhrmann faller fr the
intellectualist tradition of magic as pseudo-science [...] The framework for understanding what
Luhrmann has called the old philosophical questions of the nature of mind and questions of what
constitutes knowledge must be radically re-envisioned if we are to understand the practice of magic
today (2000:42).
I ljuset av denna kritik fresprkar Greenwood reflexiv antropologi, som bryter ner
tskillnaden mellan antropologen och the Other samt vetenskapens positivistiska epistemologiska
premisser (2000:42). Greenwood gr i lra som magiker och hnger sig t utforska the
Otherworld frn insidan (2000:13), bland annat genom att flja magiska vningar i en
korrespondenskurs och genom att delta i medlemsmten. Granholm (2005) anvnder samma metod

10

d han bde fljer DRs brevkurs och blir initierad i ordenssllskapet som en del av
forskningsprocessen (2005:59).

11

Utgngspunkt
I DR definieras ockultism som teori och magi som ockultism i handling (Granholm 2005:26). Enligt
Granholm vilar DRs legitimitet p praktik snarare n teori, vilket bland annat avspeglas i att
Thomas Karlssons personliga magiska erfarenheter sknker legitimitet bde t honom sjlv och t
DR (2005:259). Detta strker mig i uppfattningen att handlingar snarare n diskursiva
nyckelbegrepp r relevanta att underska i ett ordenssllskap som lgger s stor vikt vid handlingar.
Gemensamt fr bde emiska och etic magidefinitioner r dock, som vi sett, att handling str i
centrum. Magi r ngot som utvas, ngot man gr, vilket r anledningen till att jag valt att lgga
fokus p rituell performance.
Alltsedan renssansen har fantasi, kreativitet och skapande betonats i esoteriska doktriner
(Gibbons 2001:92-98, Owen 2004:169-70), men samtidigt har ven tradition och historia varit
viktiga legitimeringsstrategier fr esoteriska sllskap (Asprem & Granholm 2013:25, Hammer
2001:86-89), bland annat uttryckt i frestllningar om verfring av kunskap, bde genom en
historisk verfring av sanna lror och genom initiation (Hanegraaff 1998:400).
Konflikt och frhandling mellan det nya och det gamla har generellt varit ett dominerande
inslag i esoteriska grupperingar, och r det kanske mer n ngonsin i vrt senmoderna samhlle
(Duggan 2013:97-98), om vr tid r en tid av occulture. Asprem & Granholm (2013b:7) pongterar
att: it is more fruitful to focus on the construction or invention of tradition. In the sense of being
the creation of human activities, all tradition - in whichever sense the term is used - is of course
invented. Drfr r det intressant att lgga fokus p skapande och innovation i samtida esoteriska
rrelser och studera hur dessa frhandlar och frhller sig till en ofta konstruerad tradition.
Jag finner det allts relevant att gra en studie av just ritualmagins komposition och kreativa
dimensioner. Utrymmet fr skapande mot bakgrund av traditionens ramar ppnar perspektiv p
mnniskans vara i vrlden, hur omfrhandlingar av livsvrlden och identiteten sker.

Syfte & Frgestllning

I enighet med min utgngspunkt ovan vill jag studera ritualframstllningen i en svensk esoterisk
rrelse med fljande huvudfrgor: Hur skapas och utvas ritualer i den svenska esoteriska orden
Dragon Rouge avgrnsat till deras betydelse och komposition? Hur vinner ritualen legitimitet och
blir till betydelsefull praktik i Dragon Rouge?
I samband med att jag utarbetade dessa forskningsfrgor upptckte jag att jag utver frgor
ven hade intuitiva fresatser som formats genom min teoretiska kontextualisering via Granholm
12

(2005). Jag vljer att redogra fr dessa eftersom alla typer av frutfattade meningar kan pverka
forskningsprocessen:
Att ritualkreatrerna hmtar inspiration frn populrkultur.
Att kroppslig praxis spelar en avgrande roll fr kultivering av magikerns habitus, hennes
frtrollade livsvrld. Kroppen r en del av meningsskapandet.
Att Dragon Rouge kan ses som ett uttryck fr senmodern andlighet och postmoderna influenser.
Att skapande och magi r nra sammankopplat bde i teori och praktik.

Positionering
Drivkraften bakom mitt intresse fr esoterism, magi och ritual hrstammar bland annat frn min
katolska uppvxt och min ungdomstids andliga skande, dr jag bland annat kom i kontakt med
schamanism och nyhedendom i olika former. Jag r inte frmmande fr varken nattvard eller
trumresor, och har drmed en viss praktisk rituell frfrstelse.
Jag drivs ven av ett starkt intresse fr filosofi och ontologi. Magi som fenomen, begrepp
och mjlighet ger mig ett srdeles gott prisma fr filosofisk reflexion och underskning.
Greenwood har pongterat hur magi varit problematiskt fr mnga forskare due to the fact that its
spiritual nature conflicts with Western notions of rationality (2009:129), och det strker min
uppfattning att den vsterlndska esoterismen drar vsterlndsk ontologi till sin spets, vilket gr att
den akademiska forskaren mste brottas med till synes ofrenliga vrldar: objektivitet, rationalism
och vetenskap ena sidan och subjektivitet, magi och andlighet den andra sidan. Denna
ontologiska konflikt har drivit forskare som t. ex. Luhrmann att frska frklara varfr mnniskor
kan tro p detta trots att det bevisats vara falskt. Rationalitet och tron p magi stllts i detta
synstt upp som ett radarpar av binr opposition. Fr mig ppnar detta spnningsfrhllande
intressanta forskningsperspektiv. Mitt eget grundantagande r att mnniskan konstruerar sin
verklighet, och inte p enbart ett stt, utan flera. Det intressanta fr mig r drfr inte hur vi verbalt
och intellektuellt frsvarar vra verklighetskonstruktioner, utan snarare den process som konstruerar
vrt varande-i-vrlden. I denna verklighetskonstruktion framstr ritualiserade handlingar ett viktig
komponent.

13

Teori
Min vetenskapsteoretiska utgngspunkt r prglad av kroppsligt orienterad fenomenologi, dr
vrlden r given pre-objektivt, innan vi brjar att reflektera ver den. Kroppen r den ofrnkomliga,
grundlggande frutsttningen fr vr varseblivning av vrlden. Vr frstelsehorisont r frn
fenomenologisk synvinkel alltid subjektiv, eftersom sinnet r och frblir kroppsligt frankrat,
subjektivt. Samtidigt r intersubjektivitet en brande tanke hr, d. v. s. att vi skapar vi kunskap
genom relationer till andra mnniskor, vars livsvrldar vi utforskar frn en mngd olika vinklar,
utifrn vr kroppsligt betingade frstelsehorisont. Utifrn den hr synvinkeln blir ritualer srskilt
intressanta, d de kan erbjuda en frttad social hndelse dr mnniskan skapar en meningsfull
livsvrld genom handlingar (Hornborg 2005b, Schieffelin 2005).

Ritual Studies
I likhet med Western Esotericism, r Ritual Studies ett interdiciplinrt forskningsflt. Grundaren
och frgrundsgestalten Ronald L. Grimes fresprkar en ritualens hermeneutik som gr ut p att
tolka ritual med en mngfald av analytiska verktyg. Jag kommer att utg frn Grimes ritualterori
som ger stort svngrum eftersom han inte fresprkar en teori, utan flera. Teorier kan komplettera
och belysa varandra, i en slags triangulering av infallsvinklar. Grimes understryker ven vikten av
att studera ritual genom deltagarobservation. Ritual r i hans synstt alltid praktik och som sdan
mste ritual studeras praktiskt genom deltagande. Grimes teorier har stark koppling till performance
theory, vilken jag redogr fr lngre ner.
Grimes urskiljer decorum, ceremony, liturgy, magic and celebration som fem vergripande
ritualkategorier. Ritualization, som jag verstter till ritualiserande, r den minsta gemensamma
nmnaren i alla dessa former. Alla ritualer r enligt Grimes kompositioner av olika ritualiserande
handlingar: Ritualization transpires as animated persons enact formative gestures in the face of
receptivity during cruical times in founded places (2013:64). Ritual definieras ven som en
avgrnsad hndelse i tid och rum:

Rites are events; they have life spans. Only secondarily do they reside in texts, scenarios, scripts or rubrics.
Thinking of them as unchanging is a half-truth. They are not artifacts. They are not structures in the sense
that a building is a structure. They are structurings. They surge and subside, ebb and flow. One can infer the
structure of a rite, but the inference is not the event. A ritual structure, like a ritual text, is a residue. And
texts, as Walter Ong (1977, 421) reminds us, are like funerary monuments. Rites deteriorate. Entropy is the

14

rule; therefore, they must be raised up constantly from the grave of book, body, memory, and culture
(2013:54).

Ritualisering r ett begrepp frn etologins studier av djurs beteendemnster (2013:37) och
begreppet behller intressant nog en djurisk dimension hos Grimes: ritualisering r djupt biologiskt
betingat, preconscious och kroppsligt. De ritualiserande mnstren hrstammar frn kropp och
natur, andetag, puls, rstider, ebb och flod (36). Grimes betonar starkt ritualens psykosomatiska
dimensioner: our heads are filled with mazeways and our bodies with biorythms (36). Biologisk
rytm the systole and diastole of human action blir fr honom ritualiseringens klla och
resonansbotten (36-37).
Vi kan allts undkomma ritualisering lika lite som vi kan undkomma vr egen kropp: there
is no escaping ritualization the stylized cultivation or supression of biogenetic and psycosomatic
rythms and repetitions. The history of the renewal of ritual action is the story of the eternal return to
what are commonly called nature and the body (37).
Catherine Bell r en annan frgrundsgestalt inom ritualforskningen. Hon r anhngare av
praxis-teori med ett tankearv frn Bourdieu och Foucault. Fr de praxis-orienterade ritualforskarna
existerar kultur enbart i handling (Bell 1997:88). Handling r drmed kulturens sjlva
knnetecken, motsatsen till en syn p kultur som essens eller text kultur gr, s att sga, frn att
vara substantiv till att vara verb. Bell pongterar att ritual inte en a priori-kategori som existerar
sjlvstndigt bortom sin kulturella kontext the most we can say is that is involves
ritualization (1997:81) och ett flexible sets of schemes (82). Hon undviker universalism till
frmn fr en egalitr begreppsdefinition av ritual som tar hnsyn till det kulturspecifika frstelsen
av de frmmande handlingar vi r frestade att verstta till vrt vsterlndska ritualbegrepp (ibid).
Bell r drfr, likt Grimes, frmst intresserad av ritualisering som praktik snarare n ritualen
som kategori. Ritualisering frsts heller inte ngot som uteslutande tillhr religionens sfr, vi
finner det i socialt samspel och sekulra sammanhang, bl. a. i etikettsregler, meditation, teater och
sportfrestllningar. Den gemensamma nmnaren i ritualiserande handlingar r the appeal to a
more embracing authoritative order that lies beyond the immediate situation (1997:169).
Bell urskiljer sex olika ritualiseringstekniker: formalism, traditionalism, invariance, rulegovernance, sacral symbolism, and performance. Det r d dessa tekniker tas i bruk, i kombination
och i olika utstrckning som handlingar fr ritualkvalit och en sense of ritual, ritualkvalit,
skapas. Ju mer ritualiserad en aktivitet blir, desto mer tycks den frmedla mening, strukturera
vrlden och erfarenheterna och skapa ordning ur kaos.
15

Jag har noterat att Bell inte lgger samma vikt vid fltstudier som Grimes och flera av
performance-teoretikerna. Men bde Grimes och Bell problematiserar begreppet ritual som en
vsterlndsk akademisk konstruktion. Bda r verens om att en rigid ritualdefinition inte r
nskvrd. Det finns enligt dem ingen universell form fr ritual, ingen ritualens essens. Det vi kan
skilja ut r typologier och olika familjedrag som kombineras p olika stt. Min ritualanalys utgr
allts frn detta Bells och Grimes processorienterade perspektiv.
Frn praxis-teorin anvnder jag Bourdieus begrepp habitus som det rituella
meningsskapandets grundelement. Habitus r ett begrepp som dynamiskt omfattar all mnsklig
kultur. Habitus r i Bourdieus syn internaliserad kultur som bde leder till determinism och
improvisation (Hornborg 2005a:60). Ritualforskaren Wulf lter habitusbegreppet tala i sin ritualsyn:
ritual praxis possesses a dynamic that allows rituals to transcend their forms and
conditions (2008:407). Habitus prglar drfr vra frvntningar p ritual och hur vi upplever
ritual. Rituellt habitus prglas av minnen frn andra ritualiserande situationer, vilka fltas in i vra
frvntningar p vad ritual ska vara. Genom inlrda rituella signaler som kroppsliga minnen
aktiveras, p det pre-objektifierade, planet innan reflextionen trder in. Deltagande i och
konstruktion av livsvrlden prglas allts av minnen av fregende erfarenheter av rituell praktik
som resonansbotten fr de nya rituella handlingarna i new ways of approaching the
world (Hornborg 2005b:389).

Rituell kreativitet i samtida andlighet

I sa Trulssons avhandling (2010) om samtida rituell kreativitet bland gudinnedyrkande kvinnor
ligger fokus p de skapande aspekterna av ritual och drfr r den srskilt intressant hr. Med std i
Csordas, Bourdieu och Asad formulerar Trulsson andlighet som praxis: continiously produced and
reproduced, rather than inherent in certain structures, symbols or texts that exists externally to the
individual and the practice at hand (2010:341). Trulsson kritiserar grundligt den rdande
nyandlighetsforskningens hegemoniska diskurs som ofta lutar sig mot textbaserad analys
(2010:43). Som alternativ till myllret av skrivbordskonstruktioner framhller hon en kvalitativ och
intersubjektiv approach, ett perspektiv dr samtida andlighet frsts som en praktik i frsta
hand (2010:399).
Jag ligger nra Trulssons teoretiska inriktning som r till stor hjlp fr att begripliggra och
uttrycka denna vr mnskliga, kroppsliga erfarenhet, som r bde vardaglig och outgrundlig.

16

Performanceteori
Victor Turner r bde ritualforskningens och performanceteorins grand old man, vars senare verk
bidragit till utvecklingen av performance studies. Han samarbetade med performanceforskaren
Richard Schechner fr att knyta ihop antropologiska ritualstudier med teaterstudier.
Fr Turner r det performativa handlandet sjlva nyckeln till att frst ritual: To perform is
thus to bring something about, to consummate something, or to carry out a play, order or project.
But in the carrying out, I hold, something new may be generated. The performance transforms
itself (1982:79). Ritualen r allts handling och process hos Turner och performanceteorin.
Ritualforskaren Gavin Brown sammanfattar det performativa ritualstudiet p fljande stt:

it is an approach that seeks to de-centre the ritual script not because the script is understood to have no or
little bearing on the nature of ritual action but rather, because the script communicates little about what really
takes place as ritual actions unfold. Another way of characterizing this position is to say that reconceptualizing ritual as performance privileges the moment in the analysis of ritual. It is only by grasping
the nature of ritual action in the moments of its execution that we truly appreciate the cultural dynamism of
ritual. To privilege the moment is to privilege the performance over the script, the signifier over the signified
(poststructuralist terminology), the affective or experiential over the cognitive, reception over intentional ity
or design, construction over(re)presentation (2003:11).

Det processuella synsttet lmnar allts ritualens mening ofullbordad. Ritualforskaren Schieffelin
lgger stor vikt vid detta ofullbordade drag och understryker att i och med att ritualens budskap
och mening r obestmbara blir de ppna fr tolkning och aktrernas medskapande. Ritualens
obestmbarhet engagerar aktrerna genom att lmna ett frhandlingsutrymme. Performance skapar
vrlden enligt performance-teori och drmed blir verkligheten som social konstruktion en brande
id hr (Schieffelin 2005:124).
Nedan definierar jag kort de grundlggande begrepp frn performanceteorin jag valt som
verktyg fr min ritualanalys.

Framing
Den framstende antropologen Gregory Bateson myntade begreppet framing som ett stt att
beskriva metakommunikation (kommunikation om kommunikation): en ram stter betydelsen
fr hur en kommunikativ handling ska frsts. Ironi och lek r exempel p situationer med tydlig
framing (Schechner 2013:16, 103). Fr mer detaljerat frst de handlingar som sker innanfr den
rituella ramen kommer jag ven att anvnda ngra mer detaljerade analytiska grepp.
17

Liminal och liminoid

I linje med Turner kommer jag att belysa det liminoida som en omistlig ritualkvalit. I sina senare
verk beskrev Turner liminoida tillstnd som ett liminalt prglat fenomen i komplexa samhllen, dr
det liminala fr mer subversiv och potentiellt samhllskritisk karaktr. Turner fann liminoida uttryck
ven i andra kontexter n religisa (Hornborg 2005a:49).
Det liminala och liminoida r grnserfarenheter av olika dignitet, och prglas av
obestmbarhet (en viktig aspekt av ritual hos Brown & Schieffelin). Liminalitet betecknar en
ritualiserad process frn ett stadie till ett annat. Det r en trskelfas, vari ritualdeltagaren r i en
obestmbar zon, ett mellanliggande tillstnd. Under ritualen separeras deltagaren frn sin tidigare
identitet och gamla regler upplses i ett slags undantagstillstnd (Turner 1982:27). Det liminoida
r nrbeslktat med det liminala men har inte lika hgtidlig karaktr, utan r ett mer valfritt modus
som utvaren kan g in i fr underhllningens skull. Turner pongterar detta: One works at the
liminal, one plays at the liminoid (1982:55).
ven Schechner gr skillnaden mellan det liminoida och det liminala tydlig: Liminal
rituals are transformations, permanently changing who people are. Liminoid rituals, effecting a
temporal change [...] are transportations [...] A person is transformed only a few times in life, if
ever. However, a person may experience transportations on an almost daily basis (2013:72).

Restored Behaviour
Grimes ser paralleller mellan Schechners begrepp restored behaviour och Turners begrepp
liminoid och subjunktiv som frsk till att ringa in an emergent ritual sensibility in the
postmodern world (2008:389). Grimes pongterar dock att Schechners restored behaviour ger
uttryck fr en mer konstruerad karaktr n Turners begrepp, dr handlingarnas citatkaraktr gr det
lttare fr utvaren att distansera sig frn dem. Rituella handlingar kan modifieras och arrangeras p
olika stt like a strip of film consisting of frames whose sequence and number can be modified and
rearranged (2008:390).
Restored behaviour r allts en form av handlingens citat. Genom att lyfta in sdana citat
byggs en sense of ritual upp. Gavin Brown framhller begreppets inbyggda dynamik mellan form
och ppenhet: To understand ritual as a mode of restored behavior is to privilege its formgoverning rubrics without mitigating the possibilities for dynamism and transformation (2003:8).
Det rr sig om komposition och skapande innanfr bestmda ramar, som paradoxalt nog inte
hmmar kreativiteten utan mjliggr den.
18

Ritualforskaren Christoph Wulf visar ven hur restored behaviour r ven en form av
mimesis dr en imiterande frvandling och omskapande av vrlden kan ga rum. Mimesis r bde
en imitation och en improvisation av en fregende handling och hri ligger dess nyckelbetydelse
fr rituella handlingar enligt Wulf:

Ritual acts are mimetic when they refer to other ritual acts and when they can be understood as ritual
arrangements in their own right, ritual arrangements that represent autonomous ritual praxis and that refer to
other acts. Ritual acts become possible when practical knowledge is created during mimetic processes. The
practical knowledge that is relevant for ritual acts is physical, as well as historical and cultural; it is formed in
face-to-face situations and is semantically ambiguous; it has imaginary components; it cannot be reduced to
intention; it contains a surplus of meaning; and it manifests itself in the ritual performances of religion,
politics, and everyday life (2008:410).

19

Metod
Jag anvnder mig av textstudier, ritualanalys, deltagarobservation och semi-strukturerade intervjuer
fr insamlandet av data. Fltarbetesmetoden r central, och tas ofta i bruk av ritualforskare, av skl
som Grimes uttrycker: I continue to insist in the primacy of field research to ritual studies, of
studying observable, physically embodied, social acts. Whatever else rites are for, they are, first of
all, for the doing (2008:392).
Jag har deltagit i sammanlagt tre medlemsmten i DR och fick drmed ett brett smakprov p
hur deras rituella praktik kan se ut. Av utrymmesskl har jag valt att endast i detalj skildra en av
ritualerna, en demoninvokation, men som komparativt underlag knyter jag an till de tv andra, ett
arbete med skuggan och ett arbete i kiffotisk tantrism. Som std och hjlp till ritualanalyserna
har jag anvnt mig av tv semi-strukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats.
Min fenomenologiska vetenskapssyn, som jag redogjort fr ovan, underbygger fltarbetets
metodologiska relevans. Fenomenologin erknner att Jag r instrumentet, med den subjektiva
konsekvens detta fr fr forskargrningen. Trots detta efterstrvar fenomenologen nd en
objektivitet som gr ut p att se vrlden ny, utan frutfattade meningar. Fr att bli vetenskaplig i
fenomenologisk stil mste forskaren distansera sig frn den levda vrld hon tar i bruk.
Fenomenologin erknner att man kan ndra sitt frhllningsstt medvetet, det knda kan gras
frmmande och problematiseras (Lindgren 1994:94). Den fenomenologiskt prglade forskarrollen
handlar allts om att laborera med niver av distans och nrvaro.
Drfr anvnder jag mig av s. k. iterativ-induktiv metod, som gr ut p att lta empirin tala
fr sig sjlv frst, innan man lgger ett teoretiskt raster och analyserar den. Sociologen Karen
O'Reilly beskriver metodens ppensinnade och tolkande kunskapsprocess: Iterative implies both a
spiral and a straight line, a loop and a tail [...]; inductive implies as open a mind as possible,
allowing the data to speak for themselves as far as possible (2012:30). Men forskaren trder alltid
in i fltet med ngon form av frutfattade meningar, om inte annat s i form av de frkunskaper
som frvrvats genom att lsa in sig p tidigare forskning och andra kllor fr att kontextualisera
fltet innan man beger sig ut i det. Det r, menar O'Reilly, medvetenheten om dessa frutsttningar
som r viktig att ha klart fr sig.
Jag vill i denna uppsats frdjupa och vidareutveckla den kunskap och erfarenhet jag ftt
genom mitt frsta antropologiska fltarbete som jag utfrde under en mnads tid, november 2012,
bland evangelikala kristna i USA 1. Jag erfor hur informanternas verbala framstllningar av sina liv
1

Fltarbetet ingick som del av bachelorprogrammet i antropologi vid Kpenhamns Universitet.

20

skiljde sig frn hur de faktiskt agerade och sdana glapp mellan vad som sgs och vad som grs
kan man bara f korn p genom observation. Budskap ligger sllan enbart i ord, utan ocks i
betoningar, kroppssprk, tystnader och metakommunikation. Att enbart hra mnniskor bertta om
sina liv blir drfr en klen ersttning fr att se det, uppleva det, vara dr.
En frga jag brottats med r graden av deltagande och subjektiv nrvaro versus vetenskaplig
objektivitet. Jag upplever att studiet av religion drar den hr problematiken till sin spets, d
mnniskors andlighet och tro r en metaempirisk domn som inte gr att rkna, vga eller mta med
klassiska vetenskapliga metoder. Antropologen involverar sig sjlv, stter potentiellt sig sjlv och
sin vrld p spel (se t.ex. Paul Stoller (1987) och Faavret-Saada (1977) fr starka exempel p
antropologer som dragits in i den vrld de kommit fr att studera).
Drfr r reflexivitet viktigt i fltarbetesmetoden: att aktivt och sjlvkritiskt begrunda hela
forskningsprocessen, frn det material som lses, den sociala verklighet som studeras samt ens egen
personliga inblandning i och pverkan p denna verklighet. Reflexivitet innebr ett erknnande av
den antropologiska kunskapens konstruerade karaktr. Vr empiri formas utifrn subjektiva
premisser, allts min egen frstelsehorisont som betingas av min fysiska kropps vara i vrlden och
den intersubjektiva relationen till the Other. Reflexivitet medfr drmed en ndvndig
uppmrksamhet p hur kunskapen frmedlas, hur fltet gestaltas, och erknnande av min egen
delaktighet i alla dessa processer (O'Reilly 2012:213). Detta utgr r ven en viktig etisk dimension
av forskargrningen.
En alltfr reflexiv antropologi riskerar att kretsa runt forskaren mer n studieobjektet, drav
skmtet the native said to the post-modern anthropologist: 'can we please talk about me for a
change'? Det gller att hitta en balans. Antropologisk forskning r en lpande inskolningsprocess i
deltagarobservationens stndiga navigation mellan nrvaro och distans, mellan inblandning,
inlevelse, intersubjektivitet, upplevelse och reflexion. Att bli en bra forskare krver med andra ord
vning i praktik svl som i teori.

Positionering i flt
Innan jag gick ut i flt skapade jag mig en bild av DR genom olika typer av textmaterial, bde
ordens eget material och akademiska kllor, inte minst Granholms avhandling (2005).
Jag inledde min formella kontakt med DR genom att maila en forskningsfrfrgan till
Thomas Karlsson, ordens grundare och ledare, dr jag formulerade syftet med min forskning.
Thomas var positiv till att slppa in mig och han blev drmed min gatekeeper, d hans godknnande
21

legitimerade min nrvaro i DR-sammanhang. Thomas frmedlade kontakten till Lucius som leder
medlemsmtena i DR och som blev min nyckelinformant.
Det finns ett utbrett akademiskt intresse bland de medlemmar jag mtt under min tid i flt
och jag har haft flera intressanta samtal om vsterlndsk esoterism. Jag bemttes med intresserade
och tillmtesgende attityder och kunde p kort tid etablera rapport, frhllandet dr both
investigator and informant comes to share common goals or move to develop (deWalt & deWalt
2011:52). P tidigt stadium i forskningsprocessen valde jag ven att bli medlem i DR fr ett kat
deltagande och fr att ge uttryck fr reciprocitet. Jag knner mig sympatiskt instlld till DR:s
vergripande ideologi, dr feminism och individualitet vrderas hgt.

22

Fltarbete
Lucius la till mig p mailinglistan som ger lpande information om medlemsmtena som hlls varje
torsdag i Moderlogen.
Melez!
Vi fortstter att frdjupa oss inom temat demonologi. Denna torsdag kommer vi att arbeta med Samaelinvokationen och dess demonhrskare Adramelek. Vilken ni kan lsa p mer om i KKoGM2.

Redan i utskicket blir det tydligt fr mig att DRs rituella praktik skiljer sig frn den liturgiska form
man mter i kyrkan. Jag frberedde mig genom att lsa in mig p goetisk invokation i Thomas
Karlssons Kabbala, Kliffot och den Goetiska Magin (2004). Kliffot r ett centralt begrepp i DR och
de ritualer jag deltagit i. I kabbala, en form av judisk mystik betecknar kliffot tillvarons mrka sida:
Kabbalan beskriver hur allt gammalt skrp, bde frn mnniskans eget psyke och och frn
universums uppkomst, samlas i den kliffotiska underjorden (ibid:17). I KKoGM betecknar
begreppet kliffot alla de tio mrka vrldar som nattsidan bestr av (55). Den tredje av dessa
vrldar r just Samael: P Samael hrskar pfgeldemonen Adramelek som representerar
individualitet, sknhet och allseende [...] De Etiska vrdena erstts av de estetiska. Samael frgiftar
de moraliska barrirer som hindrar magikerns konstnrliga skapande av sig sjlv (2004:97, min
kursiv). Citatet belyser bde DRs individfokuserade andlighet och betoningen p skapande. I
KKoGM presenteras en katalog med demoner frn en handfull klassiska vsterlndska
svartkonstbcker, s kallade grimoirer, vilket antyder DRs frankring i esoterisk historia och
tradition.

Medlemsmte i Dragon Rouge

Torsdagen den 25 Oktober 2013 vntar jag vid den avtalade mtesplatsen, sprrarna p en
tunnelbanestation. Om lite drygt tre kvart kommer jag att vara i Moderlogen fr att delta i mtet
som brjar kl. 19. Medan jag trampar runt fr att hlla vrmen gryr insikten om det smtt absurda i
det jag ska gra: kalla en demon, om lite drygt en timme ... Och vad r det egentligen man gr nr
man kallar en demon? Vad betyder begreppet demon egentligen? Kan man ens ha en frestllning
om ngot s empiriskt ogripbart/tvivelaktigt? Gr det att st i relation till ett icke-kroppsligt
subjekt? Frgorna r mnga. Jag har lst in mig p materialet bckerna, Granholms forskning
men saknar vettiga begrepp fr det som stundar. Jag har beslutat mig fr att stta mig sjlv i
2

frkortning fr Kabbala, Kliffot och den Goetiska Magin (2004)

23

parantes och nrma mig fenomenen frbehllslst som en god fenomenolog, men parentesens
konturer blir allt mer suddiga och jag klamrar mig fast vid min begreppsapparat. Blicken vandrar
ver torget, ver stjrnhimmel och trdkronor. r det en ek eller en lnn s rd dr borta? Behovet
av att klassificera trnger sig p ven om jag visste dess art vore detta trd unikt ssom inget annat
trd r. Vad r det vi blundar fr nr vi kategoriserar?
Tillbaka nere vid sprrarna gr jag igenom vad jag lst infr dagens ritual: Samael r
vansinnets visdom. Det knns som att det knyter an till den situation jag befinner mig i, de diffusa
grnserna mellan deltagande och analytisk distans, frnuftet och det irrationella. Kommer jag att
kunna skapa frstelse genom min teoretiska lins?

Templet r inhyst i en kllarlokal i ett bostadsomrde inte lngt frn tunnelbanestationen. Rummets
har ljusgula vggar, svarta brder med hieroglyfer i guld, antika mbler och prydnader med ockult
anknytning, en staty av Venus, en tavla med symbolerna fr initiationens elva steg, svarta och rda
sammetsdraperier dljer sjlva Templet. Vi r sex personer som sprider ut oss p stolarna kring de
tv matsalsborden. Tv mn i trettiorsldern, propert kldda i skjortor och kostymbyxor. Kanske
kommer de direkt frn jobb eller universitet. En man i 20-rsldern med slitna jeans och munkjacka
och en kvinna i 40-rsldern som talar engelska och ler mycket.
Lucius tnder de svarta stearinljusen i ljusstaken p bordet. Han frblir stende och frklarar
att aktiviteterna r skrddarsydda efter gruppens behov, och att mtena lnge varit anpassningsbara
efter den aktuella gruppens sammansttning och dynamik. Det r sllan ngon teoretisk
introduktion till mtena, denna frvntas adepterna sjlva ha lst in sig p, i stllet prioriteras tiden
till magisk praktik, arbete r den term som ofta anvnds som begrepp fr detta.
Samael r namnet p den tredje kliffan, fortstter Lucius, och den har en speciell plats i
initiationsvgen, fr det r i samband med den hr graden som adepten svr Drakeden och trder in
i DRs inre cirkel. Men det r ocks hr initiationen blir alkemisk, frklarar Lucius, den inprntas p
sjlen, och kan drefter inte gras ogjord. Upp till denna point of no return kan magiska upplevelser
rationaliseras bort, men efter Samael ndrar de karaktr frn drmlika till mer konkreta och
verkliga, sger Lucius. Han stter p CD-spelaren och tung, lngsam instrumentell musik strmmar
ut i rummet. En efter en trder vi in genom draperierna till tempelrummet dr Lucius tnt rkelse
och tv svarta stearinljus som sprider ett svagt ljus frn altaret. Ritualdeltagrana rr sig
lngsammare, kanske mer medvetet. En stor broderad tavla av en pfgel som vecklat ut sin skrud
str ocks p altaret bakom en snidad mrkrd drake med lng hals. Jag knner igen denna drake

24

frn fotografier i Granholms avhandling (2005:206-207). P golvet i mitten en cirkelformad spegel

med ett spiralformat horn i mitten.
Nr alla deltagare har samlats runtom spegeln i templets mitt tnder Lucius ett ljus i
spegelcirkeln och frgar om vi vill gra en pathworking (guidad meditation) eller en fri meditation
efter Samaelinvokationen. Omrstningen sker genom handupprckning: alla vill gra en
pathworking.
Det magiska arbetet inleds med pranayama, sanskrit fr en andningsteknik hmtad frn
yoga. Vi sitter tysta i cirkel runtom spegeln, sluter gonen och hnger oss t den disciplinerade
andningen. Jag knner till pranayama sedan tidigare och har ett vagt minne av hur man utfr det.
Jag andas in och rknar till tio, hller andan och rknar till tio, andas ut och rknar till tio som jag
minns det frn yogan. Sittstllningen, som Lucius kallar asana, ocks det efter sanskrit, r valfri
men alla utom jag stter sig i halvlotus eller skrddarstllning. Jag sitter med ryggen mot vggen
och fotsulorna mot varandra, kan tydligt mrka av att jag r trtt i kroppen efter ett hrt trningspass
tv dagar tidigare. Jag knner mig strande medveten om kroppens stelhet. Ena foten domnar bort
och fr myrkrypningar och jag tvingas byta sittstllning.
Pranayaman varar i uppskattningsvis tio minuter, varefter Lucius ringer i en liten
mssingsklocka som sedan vandrar motsols runt mellan oss och vi ringer i den var och en fr sig,
fr att, som Lucius instruerar, fokusera individuellt p uppgiften framfr oss. Jag ringer som de
andra fre mig har gjort och tnker p pfgeldemonen Adramelek. Foten sover. Lucius ber oss att
resa oss upp och vnda oss mot ster, vilket visar sig vara till hger om altaret, och jag noterar att
altaret allts mste vara placerat t norr.
Lucius hller KKoGM uppslagen framfr sig medan han leder ppnandet av de Sju
Portarna. Han hjer staven och sger: Jag ppnar gryningens port i st och besvrjer luftens
element i Amaymons namn. Vi vnder oss mot sder. Lucius hjer staven och sger: Jag ppnar
middagens port i syd och besvrjer eldens element i Gaps namn. Mot vst: Jag ppnar aftonens
port och besvrjer vattnets element i Corsons namn. Mot norr: Jag ppnar nattens port och
besvrjer jordens element i Zimimays namn.
Vi fullbordar cirkeln med att komma tillbaka till vr utgngspunkt i ster. Lucius snker
staven ned mot spegeln och hornet i mitten och sger: Jag ppnar porten till underjorden i
bokstaven Mems tecken och besvrjer urvattnets element och dess salt och svarta frg i Lilits namn.
Lucius hjer staven mot skyn och sger: Jag ppnar porten till himmelen i bokstaven Shins
tecken och besvrjer ureldens element och dess svavel och rda frg i Lucifers och Samaels namn.

25

Lucius varken hjer eller snker staven nr han sger: Jag ppnar porten till den astrala
vrlden i bokstaven Alephs namn och besvrjer urluftens element och dess kvicksilver och vita frg
i Chivas och Sariels namn.
Vi r stilla ngra gonblick innan Lucius vnder sig mot altaret i norr och vi fljer efter.
"Nr jag hjer staven ropar ni namnen tillsammans med mig", instruerar Lucius. Han hller
boken i ena handen och staven i den andra och jag knner genast igen Drakceremonin nr han
brjar recitera: Jag anropar Draken; det forna Atlantis herre, du som vilar i avgrunden i djupet av
min sjl. Jag anropar Draken. Stig upp ur oceanernas djup. Trd fram ur mrkret. Lt dina eldar
lysa upp i min tillvaros dunkel.
LEPACA KLIFFOT! Skanderar Lucius och hjer staven.
Vi svarar: Lepaca kliffot!
Lucius: MARAG!
Vi: Marag!
Lucius: THEOM!
Vi: Theom!
Lucius: KAMUSIL!
Vi: Kamusil!
Lucius: NOGAR!
Vi: Nogar!
Lucius: LEVIATHAN!
Vi: Leviathan!
Lucius: RUACH!
Vi: Ruach!
Lucius: MOSCHEL!
Vi: Moschel!
Lucius: NAGID!
Vi: Nagid!
Lucius: THELI!
Vi: Theli!
Lucius: M flammorna frn dina kftar bli makten i min existens. Jag anropar dig, du
lderdomligaste av lderdomliga. O Theom trd fram ur skuggornas riken, stig upp ur kaos svarta
hav och tillintetgr de lgner vi tar fr sanna. Jag besvrjer din makt s att den blir en del av mitt

26

vsen. M jag, vandrare p Drakens vg, fyllas av de livgivande och ddsbringande eldarna frn
den rda drakens kftar.
Fljande namn skanderas i kr efter samma mnster som fregtt: THEOM HAROMBRUB - ROGGIOL - BURIOL - MARAG - ABAHIM - THELI - IPAKOL - LORIOL HO DRAKON HO MEGAS!
Min stmma vibrerar frn diafragman upp genom strupen, frenar sig med de andra rsterna
som tervnder i resonans genom hela min kropp. Jag kan knna de andras rster som en dov
basgng genom kroppen. Jag ger mig hn t samstmmingheten.
Ni intar nu Tyfons tecken, instruerar Lucius. Jag sneglar p hur de andra gr och imiterar
dem: hjer armarna mot skyn, s att kroppen tar skepnaden av en treudd. Tystnad rder. Jag vet inte
hur lnge vi str s, men det hinner bildas en aning mjlksyra i mina axlar innan det r dags att
snka dem.
Lucius hjer staven p nytt och pbrjar Adramelek-invokationen: Lepaca Samael!
skanderar han och vi svarar i kr, enligt det mnster som i Drakceremonin: Lepaca Samael!
SEMELIN - ADRAMELEK - RUACH - GONOGIN!
M skuggornas portar ppnas s att pfgeln kan trda fram och breda ut sina regnbgsfrgade
fjdrar i stolt hybris och i trots mot ljusets gudar. M infernos snckor ppnas s att giftet kan
rinna fram och bli den sista fdan fr frnuftets gudar.
SAMAEL - LUESAF - KATOLIN - MANTAN - ADRAMELEK - ABAHIN
Vi anropar Adramelek fr att du i din stolthet och i ditt vansinne ska befria oss frn frnuftets
fngelse. Ge oss tilltrde till galenskapens riken dr vi ska hrska. Dr ska vi ocks bra den svarta
diamanten ssom vr lykta in p mrkrets och skuggornas stig. OAdramelek, ditt vansinne r din
vishet och den r vr vg till maktens och viljans vrldar. Den r vr vg till Draken.
SAMAEL SARAF ADONAI ADRAMELEK NAGID DALEP NAGID DALEP SAMAEL
Vra rster dnar i kr varje gng Lucius hjer sin stav. Stmningen r laddad. Men var r
demonen? Jag har sinnena p helspnn efter ngon form av demonisk nrvaro, men d denna inte
intrder brjar vardagliga tankar bryta in, trots att jag frsker vara nrvarande i ritualen.
OAdramelek, visa oss in genom Samaels svartgnistrande portar. Visa oss genom sknhetens och
skrattens portar i det att vi m trotsa alla de vrldar och alla de frestllningar som vi frut tog fr
sanna. OAdramelek, visa oss sanningen och visa oss lgnen.
SARAF - ADONAI - SAMAEL - HO DRAKON HO MEGAS!

27

Ni kan nu stta er ner, instruerar Lucius. Nr alla gjort detta inleder han pathworkingen. Med
lgmld rst uttalar han varje ord lngsamt och andaktsfullt: Du befinner dig i en svart tyngdls
rymd. Lucius gr en lng paus. Du ser sm, sm ljuspunkter, som nlstick av ljus runtomkring dig
som lngsamt vxer tills de liknar stjrnor ...
Paus igen. Sekunder passerar. Jag hr de andras djupa andetag runtomkring mig. Vi ges
utrymme att visualisera hans beskrivningar. Det gr lttare nr det r tyst. Rsten str mig, jag kan
ju hra att det r Lucius och den rituellaknslan klingar av.
Stjrnorna vxer och ni ser att det r gon, orkneliga, som stirrar, fortstter Lucius.
Jag associerar hr till pfgelfjdrarnas gon och ser dem fr min inre syn. Jag upplever en
frhjd koncentration, jmfrbar med den jag har nr jag r inne i skrivflow, men jag knner
fortfarande av min kropp, oroar mig att foten ska somna igen och tvinga mig att byta sittstllning.
Min position kan knappast kallas asana. Mitt medvetandetillstnd kan inte sgas vara nmnvrt
frndrat.
Lucius sger ngot om rtt, svart och vitt, dessa frger r gifter som strmmar igenom
kroppen. Jag inser att jag ltit tankarna vandra och koncentrerar mig p att minnas vad han sger.
Han fortstter: "Ni knner gift som sprids inom er, ni ser pfgelngeln breda ut sina vingar.
Jag reagerar p att han sger ngel hr eftersom jag trodde att Adramelek var en demon. Jag
tror inte att det r en felsgning frn Lucius sida, fr han nmner pfgelngeln fler gnger. Jag blir
dock s upptagen av den hr, som jag upplever det, idiosynkrasin, att jag glmmer att flja med i
pathworkingen.
Knn hur giftet kokar inombords ...sger Lucius. Knn kudden under er, templet under
er, men behll knslan av giftet som kokar inuti kroppen. Ta ngra djupa andetag. Nr ni knner er
redo, ppna gonen.
Deltagarna runtomkring mig strcker ut armar och ben, reser sig lngsamt under tystnad. Vi
lmnar templet en efter en och vl utanfr brjar deltagarna att smprata. Lucius gr direkt fram till
sin vska p stolen och rotar runt. Jag behver riktigt snus, inte sdant dr pssnus, sger han och
stoppar in en tjock prilla under lppen. Jag har hrt att l ska vara vldigt bra att kyla ner gifterna,
fortstter han med ett flin.
Vi gr vidare till en lokal pub fr eftersnack. Jag antecknar snabbt ngra stickord fr att
lttare minnas vad som skett i templet och fljer sedan med adepterna ut i hstkvllens kyla. P
puben umgs jag med adepterna under lttsamma former. En av mnnen i gruppen hade lst en
termin antropologi och var srskilt frtjust i grounded theory, vilket vi pratade en del om. Det
visade sig att Lucius lst filosofi och att vi delade favoritfilosof: Maurice Merleau-Ponty.
28

Jag umgs med likasinnade hr, mnniskor p samma vglngd. Det handlar allts inte bara
om att jag kan tala deras sprk: de kan utmrkt vl tala mitt sprk ocks. Jag navigerar mellan
ytterligheter, vrldar som kanske inte alls r s lngt borta frn varandra egentligen? Kanske r det
just koncepten, kategorierna, det dualistiska tnkandet i oppositioner som fr avstnden att se lngre
ut n vad de egentligen r? Fullt deltagande r en slags vansinne, ett uppskjutande av tvivel, och det
var precis det jag krvde av mig sjlv i kvll: mjligheten av en demon, mjligheten av ytterligare
en vrld.

29

Analys och tolkning

Den research jag fretog mig innan jag gick ut i flt skapade som jag nmnt en viss frvntan och
ett fregripande av vad jag skulle finna i flt. Jag hade lst in mig p en del teori och faktiskt skrivit
stora delar av mitt teoriavsnitt trots min ambition om att lta empirin tala fr sig sjlv frst. Jag
knde mig stressad ver att hinna bli klar med uppsatsen i tid och trodde att jag skulle vinna tid p
att skriva s mycket som mjligt av teori och metod-avsnitten p frhand.
Eftersom jag hade en fenomenologisk utgngspunkt frefll embodiment-approachen med
rtter i Maurice Merleau-Ponty och utvecklad av Csordas omedelbart som det bsta sttet att greppa
fltet. Men fltet visade sig vara mer verbaliserat, intellektuellt, n vad jag frestllt mig. Jag knde
att det var svrt att applicera embodimentteori p den demoninvokation jag deltagit i. Performanceinriktningen erbjd ett betydligt bttre analytiskt grepp fr att analysera den typen av ritual som
praktiseras i DR och blev drfr mitt huvudfokus, ven om Merleau-Ponty och Csordas r teoretisk
och existentiell resonansbotten fr min studie.

Synen p ritual i Dragon Rouge

D denna uppsats r en studie av ritualmagins komposition och kreativa dimensioner kom fokus att
ligga p handling snarare n texter. Jag avgrnsade drfr mina textstudier till tv officiellt
publicerade bcker som beskriver DRs esoteriska lror: Mrk Magi (2001), skriven av Tommie
Eriksson, en nyckelperson i orden, samt Thomas Karlssons KKoGM (2004). Dessa bda
handbcker i magi gav mig bilden av att DR prglas av en stark betoning p individuell skaparkraft,
fantasi och kreativitet. Handling ses som magins uttrycksform och i frlngningen handlar det DR
kallar magi om att skapa sig sjlv:
Genom att ska oss tillbaks till natten och kaos, kan mnniskan finna kllan till sin egen pnyttfdelse och
sjlvskapelse. Mnniskan kan g frn att vara en skapelse, till att bli en skapare, och likt den fallne ngeln i Miltons Det
frlorade paradiset frkunna: Var ande bygger sjlv sin vrld, i Himlen sitt Helvete, i Helvetet sin Himmel. Vad gr
mig platsen, d jag r densamme alltjmt, min viljas egen... (Web1).

I Erikssons handbok finns ett avsnitt som heter Att skapa ritualer och presenterar de teoretiska
utgngspunkterna i DRs ritualteori: En ritual r att iscenstta en situation och drigenom skapa
vibrationer i det astrala ntet [...] En ceremoni br ha flera steg. Frst frberedelse. Sedan
utfrandet och hjdpunkten. Sist en avslutning. Endast fantasin stter grnserna (2001:37).

30

I ovanstende citat skymtar drag frn performanceteorin som betonar iscensttandet som
ritualkvalit.
Magi r allts ngot som utvas, ngot man gr. Ritual kan drmed betraktas som den
handlingsform dr magi kommer till uttryck. Ritual behver inte vara magisk, och magi behver
inte vara rituell fr att ske, vilket Thomas pongterar i intervjun:

... fr att f en upplevelse skulle man kunna skala bort allt, fr att du kan ka bussen och brja slumra till och
g in i en lucid dream som kan vara minst lika innehllsrik och kraftfull som ngonting som blir resultatet av
en ritual, andra sidan s tror jag nd att man ska vara frsiktig med att skala bort de hr fysiska attributen,
fr att de skapar nd den levande kontexten fr den hr typen av aktivitet, den hr typen av upplevelse och
sammanhang ... (Thomas intervju)

Nr jag frgar Lucius om ritualens betydelse fr honom som magiker sger han:

[...] jag tycker att det finns ritual och s finns det ritual, fr att ritual som typ sedvnja eller vana, det tycker
inte jag r s ... jag vet, det r det som utgr p ngot stt religion, men jag har aldrig skt religion, jag har
skt andlighet [...] oftast nr man brjar praktisera s utgr man frn ett givet mnster [...] om man utgr frn
Goetia exempelvis, s ska det ju gras otroligt stora vackra skyddscirklar och det r massa olika symboler
och jag tror att, i brjan i alla fall s de hr symbolerna har en stark pverkan p en och d knns det kanske
lite fel att arbeta utanfr det hr [...] men med tiden s blir det mindre viktigt, men ritual som katalysator fr
en upplevelse r ngonting jag aldrig egentligen skulle kunna ta bort helt [...] (Lucius intervju, min kursiv)

Bde Thomas och Lucius understryker allts nyttan och vikten av ritual. I DR rr det sig om
improvisation med gamla tekniker och gamla symboler dr, som Thomas sger: gamla symboler
satta i en kontext med nya premisser, dr till exempel de mrka principerna inte ses som
fientliga (Thomas intervju).

Den rituella fonden

Jag ville anvnda min egen kropp som redskap fr att uppleva ritualmagin inifrn, vilket visade sig
svrare n jag trott. Mina frvntningar kom i vgen fr mig ven under mitt deltagande i
ritualerna. Frst under den tredje och sista ritualen lyckades jag ta mig runt forskarrollen, trots att
detta var min uttalade mlsttning redan frn brjan. Going native krver en viss anstrngning
och en kroppslig inlrning, vilket terspeglas i Hornborg pong rrande ritual: The ritual opens up
opportunities to explore a new habitus and to employ the body in a shared domain with like-minded
peers so as to facilitate new ways of approaching the world (Hornborg 2005b:389).
31

Ritualen gr det oknda knt genom att laborera med olika sinnen och rra sin kropp p
ett stt som ger nya upplevelser av och i vrlden. Inte minst min egen upplevelse bekrftar detta:
redan andra gngen jag deltar i ritualutvandet har min varseblivning frndrats: Draken p altaret
r vlbekant, jag vet hur jag ska ringa i klockan nr det blir min tur, jag har en frfrstelse fr hur
jag ska rra mig i rummet och rent generellt ett strre fregripande av vad som ska ske. Detta gr
mig ven mer avslappnad och bengen att go with the flow. Den tredje och sista gngen jag
deltog blev definitivt den ritual som gav mig starkast upplevelser. Mitt personliga rituella habitus
hade utvecklats baserat p mina tidigare erfarenheter i DR. Rituell praxis framstr enkelt uttryckt
som en lpande inskolningsprocess, dr kunskap och frhllningsstt frankras kroppsligt, genom
sinnena. Jag anser drfr att habitus r ett bra begrepp fr att ge en bred frstelse av hur ritual blir
till ritual.
ven Thomas betonar i intervjun vikten av att kunna den kulturella kontexten fr att ngot
ska hnda i ritualen:
[...] det r en kombination av ritualens inneboende kvaliter och vilken strng den slr an hos dig sjlv, fr
att, att gra en ceremoni eller ritual i en kontext som du r helt obekant med, den kommer frmodligen kunna
ge resultat men frgan r om du ens kommer att kunna identifiera resultaten eller ... du kanske inte heller fr
samma mjlighet att uppleva ngonting om kontexten r helt obekant och det r drfr jag tycker att det r
viktigt att kunna kontexterna, det r drfr det ofta har funnits det hr liksom samspelet mellan att lsa
akademisk litteratur och sedan jobba p ett helt icke-akademiskt stt inom den ockulta praktiken, men det r
nd s att kontexten mste finnas dr fr att ritualen ska n full effektivitet [...] den hr demonologiska
traditionen kanske inte r lika varken intressant eller kraftfull om man skulle liksom helt plocka bort, inte alls
komma frn den kulturella kontext, jag skulle nog hvda att den nd skulle kunna fungera men det skulle
bde vara mindre kraftfullt fr en sjlv och sen skulle man d inte kunna identifiera vad som hnder heller fr
att man inte har de glasgonen eller vad man nu vill kalla det fr [...] (Thomas intervju).

Jag sger i anslutning till detta att det r lite habitus det hr, att det r i ngon mn en inlrd
frfrstelse som r kulturellt betingad, vilket fr Thomas att gra reservationen att ritualens effekt
inte enbart betingas av kulturell frfrstelse, kulturen finns dr ocks, ungefr som det hr
mellanlagret, det esoteriska, astrala mellanlagret mellan en sorts idvrld och sinnevrld (Thomas
intervju).
Habitus bildar en fond fr handlande och rituellt meningsskapande, och jag ska nu
nrmare analysera olika aspekter av denna rituella fond.

32

Ritualens framing
I Grimes syn r ritual en komposition av ritualiserande handlingar, vilket stmmer verens med de
ritualerna jag deltagit i. De r komponerade av olika handlingar, restored behaviour, innanfr en
ram med tydlig start och slutpunkt.
Innanfr Templets fysiskt avgrnsade omrde rder en stmning av andakt och att nu r det
ritual. Denna metakommunikation stter citationstecken omkring hndelsen ger en subjunktiv
inramning: som om. Detta subjunktiva stmningslge gr det lttare att trda ut ur sin vardag, sitt
rationella tnkande, och in i en frtrollad vrld: As meta-message, the frame brings into being the
shift from one reality to another, through communicating how the inside of the frame, the ritual
reality, is to be perceived and practiced by those who enter intro it (Handelman 2008:572).
De rituella ramarna r som kinesiska askar: Templet r ramen i Moderlogen, cirkeln r
ramen i templet, min egen kropp bildar tillsammans med de andra kropparna en cirkel runt spegeln.
Kroppen r inramad i rummet och blir sjlv en ram: jag intar en rituell position, asana, och
andetagen regleras i pranayama. Att kontrollera andningen r ett genomgripande stt att disciplinera
kroppen, srskilja den frn vardagen. Andningen pverkar kroppens rytm, och den kan ritualiseras
genom kontroll (Grimes 2013:96). Lucius sger i intervjun att syftet med pranayama r att frndra
medvetandetillstndet och att kontrollera andningen ibland kan vara det enda som krvs fr att
skapa en ritual (Lucius intervju).
Kroppens rytm pverkas ocks av ritualens vxelverkan mellan att sitta och st. ven gesten
Tyfons tecken dr armarna hjs mot skyn. Riten engagerar deltagarna med aktiva vningar som att
kalla, sitta och st, g i cirkel och gestikulera med armarna. Sinnena engageras: rkelsens kryddiga
doft nr nsborrarna, de mrka tonerna frn musiken och det klingande ljudet av mssingsklockan,
nr ronen. Vi mssar demoniska namn i kr och min rst frenas med de andra, vibrerar genom
rummet och kroppen. Kroppshllningen, andningen och sinnligheten rkelsen, musiken,
mssandet, ljussttningen, bidrar till att stta en ram. Ritualen fr ven verbala konturer: Lucius
ndrar rstlge vid flera tillfllen i ritualen och det mesta som sgs r recitation ur KKoGM. Att tala
med en annan rst samt g frn det spontana vardagspratet till det rituella scripted sprket
signalerar intrdet i riten. Vi hr ritualiseringen svl som knner doften av den, ser lgorna kasta
ett suggestivt sken ver de rituella objekten: spegeln, hornet, den rda draken i altarets mitt och
bilden av pfgeln.
Grnsverskridande krver kanske en bunden form, ngot att ta spjrn mot. Ett ramverk fr
grnsverskridande stts: Genom att innesluta s ppnar ritualen ett kreativt spelrum.
33

Ramarna r en form av distinktion, mellan de flt som ramen skiljer t finns glapp ppna fr
tolkning och fantasi. Det finns en obestmbarhet innanfr ramarna, dr ritualdeltagaren kan lsa
mellan raderna. I synnerhet i tystnaderna mellan rituella komponenter som jag sjlv upplevde att
mitt vara i vrlden frndrats. Ritualens obestmbarhet blir ett en kondenserad hndelse, dr
mjligheten av en demon kan bli en realitet.

Det liminoida i Dragon Rouges ritualer

Trskeln vi trder ver varje gng vi kommer hem till oss sjlva r en liten upphjning i tr eller
sten som skiljer insida och utsida t, men sjlv r trskeln varken det ena eller det andra (Schechner
2013:67). Den ram som gr ritual till ritual kan ses som en trskel ver vilken man trder frn ickeritual till ritual.
S som jag kommit att se det r ramen en process som fr att trskeln att breda ut sig i det
avgrnsade omrdet. Den magiska cirkeln blir trskeln mellan tv vrldar, varken inne eller ute,
bde centrum och periferi. Med andra ord: framing gr hela templet till en mellanliggande plats dr
vrldar mts och frenas: den kroppsliga, empiriska och den hinsides, andliga vrlden som saknar
fysisk kropp men som hr, i denna trskelfas, intimt frbinds med kroppen. Trskeln breder ut sig i
rummet och fr dualismen mellan kropp och sinne att upplsas.
Schechner framhller att a person may experience transportations on an almost daily
basis (2013:72) och drmed r det liminoida snarare n det liminala ett begrepp som r anvndbart
fr att beskriva ritualmagins karaktr i DR, d det r tal om ritualutvande p medlemsmten som
ger rum en gng i veckan.

Infr demonens blick

Performanceritualer krver instruktioner fr att deltagaren ska kunna frst och hnga med i det
som sker. Vi fr anvisningar av Lucius om vad vi ska gra bde fre ritualen och under dess
frlopp. Ritualerna jag upplevt i DR har onekligen en bestmd scripted form och vissa
terkommande inslag. De tre tillfllen jag tagit del av har inletts p samma stt, med pranayama,
klockans ringning till fokus och drefter Drakceremonin. Efter denna inledning har ritualinnehllet
varierat, men bibehllit en likartad form. Invokationerna fljer ett sinsemellan likartat mnster och
r kanoniserade i Thomas Karlssons bok, KKoGM. Reciterandet ur denna bok har ven varit ett
terkommande och frhllandevis dominerande inslag i ritualerna.
Klassisk ritualmagi r scripted liksom ett drama innehller ritualtexterna scenanvisningar
med instruktioner bde fr tid, scensttning, repliker och handling. Grimoirer som Goetia r ett
34

manus fr en rituell performance och detta manus terfinns i Thomas Karlssons bok som anvnds i
ritualerna. Den magiska cirkeln blir ett mjlighetsrum dr en lyckad performance besvrjer den
frammanade demonen att uppfylla magikerns nskningar. Demonens nrvaro och pverkan beror p
magikerns performance. Schieffelin pongterar att those in the midst of deep participation
experience themselves as subject to an external force (2008:624).
Det handlar inte om att se demonen med blotta gat, snarare nyansskillnader, subtila stt,
nrvaron som en abstrakt knsla, och det r inte heller skert att demonen kommer nr man kallar,
ritualen kan misslyckas. Men de emiska kriterierna fr distinktion mellan lyckad och misslyckad
ritual r vaga.
One might say perhaps that a performance is scripted action in action, sger Gavin Brown,
A performance always occurs in the context of a given audience; it is always a form of action
for (2003:4), i DRs ritualer kallas meta-empiriska vsen, och de rituella handlingarna r p s stt
handling fr exchange and communion med dessa vsen.
Nr ritualen lyckas s infinner sig demonen, kanske som Schieffelin r inne p genom deep
participation nrvaroknslan som uppstr nr ritualen blir meningsfull. Komponenterna gr upp i
en hgre enhet: ritualen skapar en mening som framtrder i skepnad av demonisk nrvaro.

Mellan tradition och nyskapande

beropandet av tradition har, som tidigare nmnts, ofta varit ett tongivande i vsterlndsk
esoterism. Traditionsuppfattningen i DR r mer processorienterad n essentialistisk: esoteriska
traditioner tillhandahller kreativa komponenter som man kan skapa med. Olika byggstenar kan
sttas ihop till olika rituella mnster.
Samtidigt ger bde Thomas och Lucius uttryck fr att det finns arketyper som inte gr att
relativisera bort. Den binra oppositionen mellan det mrka och det ljusa, sjlvet och the Other,
magikern och hennes Skugga. DR bibehller denna dualism, men lgger inte traditionella moraliska
vrderingar i uppdelningen.
DRs ritualer citerar andra andliga traditioner i bde teori och praktik. Aspekter ur olika
esoteriska lror frenas under paraplybegreppet Left Hand Path och med Draken som en yttersta
symbol fr det Numinsa. ppnandet av De Sju Portarna innehller korrespondenser till grimoirer,
alkemi och de fyra vderstrecken, med andra ord klassiskt esoteriskt symbolgods. ven en s
grundlggande sak som altarets placering i norr har symbolisk betydelse: Magikern kommer att
rra sig medsols fr att symboliskt flja solens gng mot natten i norr, skriver Thomas i
ritualanvisningarna (2004:115). I intervjun sger Thomas angende bruket av traditionella kllor att:
35

[...] det r vl typiskt fr hur vi arbetar inom Dragon Rouge att de flesta som skapar ritualer r ju belsta och
kan den ockulta traditionen men fljer inte slaviskt tidigare ritualer, fr att i viss mn kan man sga det att
premisserna i Dragon Rouge r frndrade ... men det innebr inte att de gamla namnen eller att de gamla
sigillen inte fortfarande r de som r giltiga och mest anvndbara [...]

Denna intertextualitet frn gamla grimoirer motsvaras i handling av interritualitet, rituell praktik
frn olika traditioner, till exempel pranayama och kundalinimeditation frn tantran. Intertextualitet
och interritualitet r utmrkande drag i DRs ritualskapande, ett uttryck fr det den kreativa
dynamiken mellan tradition och nyskapande, som allts inte str i motsttning till varandra hr.
Jag vill hr dra en parallell till Hornborgs studie (2003) av Mikmaq-indianernas
neotraditionalistiska rituella praktik dr nyskapande vinner autenticitet bland annat genom att nya
inslag blandas med element frn ett pan-indian corpus av ritualer med traditionell prgel.
Hornborg beskriver hur autenticitet byggs upp med pipceremoni, salviarkelse, trumma. Detta
skapar en rituell enhet och mening som ven berr antropologen sjlv (2003:129).
P ett liknande stt skapar interritualiteten i DRs ritualer en knsla av traditionalism,
olika andliga praktiker inramning av ritual och blir magiska handlingar som kontinuerligt skapar,
omskapar och upprtthller den magiska livsvrlden.
DRs ritualer r en regisserad och koreograferad komposition med olika frkoreograferade
handlingar, like a strip of film consisting of frames whose sequence and number can be modified
and rearranged (Grimes 2008:390). Det ges inget utrymme fr att rra sig spontant i rummet. Vi har
ett manus att flja.
Restored behaviour sammanfaller vl med Grimes formative gestures, nyckelbegrepp i hans
ritualdefinition: Ritualization transpires as animated persons enact formative gestures in the face of
receptivity during cruical times in founded places (2013:64). Denna handlingsform skapar The
ritualizing moment, when enactments begin to form, is a nondiscursive, bodily way of
knowing (2013:58). En komposition av olika typer av restored behaviour bygger drmed effektivt
upp en sense of ritual, bortom sprket. Handlingscitaten r hmtade och modellerade p rituellt
habitus, som gr att handlingens ritualiserande karaktr blir meningsfull fr deltagarna. Ritual
gestures constitute a class of mediating actions that transform the style and values of everyday
action, thereby becoming the very ground of action itself, sger Grimes.
Ritualens nu r en performance dr frhandlingsutrymme och mjligheter till kreativa
frndringar ppnas.

36

Ritualens regissr
Ett ramverk r satt och rituell stmning rder i templet. nd gr Lucius ett intressant brott mot den
satta ramen nr han skmtar inne i Templet, efter att rkelsen r tnd, musiken spelar och vi satt oss
i cirkel: No reason to fear when Satan is here sger han med ett flin. Frra gngen sa Lucius att vi
skulle undvika vardagligt prat inne i templet men nu bryter han allts sjlv mot den regeln. Trots,
eller kanske p grund av, att en frmling r p besk.
Kanske stiger performance-motivationen i en frmlings nrvaro men samtidigt r
sjlvdistans, humor och ironi ngot som karaktriserar Lucius personlighet, och med denna
behagliga personlighet stter han tonen fr medlemsmtena och kanske r det drfr han kan bryta
ramarna fr det rituella utan att frstra stmningen.
Genom att skilja ut tv motsatta undervisningsstrategier i andliga sammanhang renodlar
Fredrik Barth (1990) tv olika lrarroller: The Guru, vars lra r verbal, enkelriktktad, baserad p
skriftliga lror och en essensialistisk och dekontextualiserad kunskapssyn. I kontrast till detta stller
Barth The Conjurer vars lra r knuten till utfrandet av ritualiserade handlingar, ofta i form av
magiska ritualer och initiation, vilket frutstter adeptens fysiska nrvaro. Kunskapen blir
kroppsligt, snarare n verbalt, verfrd.
Som jag tolkar Barths tanke, opererar the guru utifrn ortodoxi, med tonvikten p rtt lra,
medan the conjurer opererar utifrn ortopraxi, dr rtt handling r i centrum, och d i synnerhet
ritualiserad handling som r conjurerns stt att verfra kunskap.
I en studie av samtida ritualskapande utvecklar Jone Salomonsen Barths tankar och visar hur
guru/conjurer-modellen kan bidra till en frstelse av ritualledarens roll i samtida andlighet:
Thus, Barth's analytical distinction between the "guruand the "conjurermay help us reconfigure
contemporary ritual invention as really being movements away from essentialist notions of knowledge as
fixed, trans-historical bodies of thought that can be transmitted intellectually from guru- teacher to student,
into new insights about knowledge as always in the making by local, passionate, gendered bodiesat least
the kind of knowledge that makes people grow, not only learn "magical formulas (2003:23).

Den hr tolkningen av ritualledarens roll avspeglar ocks hur legitimitet r ngot som vinns p
bakgrund av erfarenhet, vilket tydligt r fallet i DR. Ritualledarens, conjurerns, rituella expertis i
handling ger honom och hans lra legitimitet. Conjuern instiftar genom att skapa.
Nyskapandets frhllande till traditionsuppfattningen hos ritualkreatrerna bottnar i
ortopraxins fretrde framfr ortodoxin i DR. Lucius ger uttryck fr detta i intervjun: hur

37

mnniskor vljer att definiera left hand path eller right hand path eller bla bla bla det r
egentligen filosoferande, jag r andligt utvande.
Skapande r en del av traditionen, kanske rentav den frmsta komponenten i DRs
traditionsuppfattning, vilket framkommer i mina intervjuer med Lucius och Thomas. Nr jag frgar
Thomas om hans syn p nyskapande och tradition i skapandet av ritual sger han att:

[...] det mste vara nyskapande men det mste nd bygga p kunskap om ... motiv och traditioner och teman
som har funnits tidigare fr annars blir det ointressant s blir det p ngot stt att du du dyker bara ner i din
helt privata upplevelsesfr och det blir i slutndan ointressant fr alla utom dig sjlv tveksamt om det inte i
slutndan blir ointressant fr en sjlv fr man kommer p ngot stt aldrig p djupet [...] (Thomas intervju).

Thomas pongterar hr ven vikten av teoretiskt kunnande, vilket han terkommer till lngre
fram i intervjun. Gurun och conjurern verlappar allts i viss mn, men d teorins syfte frmst
verkar vara att kontextualisera praktiken, r lrarrollen i DR conjurer frst och frmst.

Mellan nrvaro och distans

Utifrn Max Webers tes om avfrtrollandet av vrlden har magins fortsatta vitalitet framsttt som en
gta fr mnga forskare, den falsification riddle som Tambiah sammanfattat i fljande ordalag: if
indeed magical acts are frequently decisevley falsified, why do they continiue to be
enacted? (1990:46).
Trots att han fretrder ett historiskt perspektiv s lyfter Hanegraaff in ett antropologiskt
perspektiv i aktikeln How Magic Survived the Disenchantment of the World (2005). Hr diskuterar
han problematiken i magins fortsatta vitalitet i en (frmodat) avfrtrollad vrld utifrn den
diskussion av magibegreppets genealogi som Tambiah (1990) redogjort fr. Via honom plockar
Hanegraaff upp Lucien Lvy-Bruhls begrepp participation som en nyckel till att frst varfr folk
nnu i modern tid gnar sig t magisk praktik.
Participation kan versttas med deltagande som i deltagande observation, men gr
betydligt djupare n s. Fr att srskilja det frn vrigt bruk av deltagande anvnder jag
participation nr jag refererar till Levy-Bruhls begrepp. Participation r hos Lvy-Bruhl det
rationella tnkandets motsats, men en ndvndig del av mnsklig erfarenhet och vrt stt att tnka
och vara i vrlden:
In every human mind, whatever its intellectual development, there subsists an ineradicable fund of primitive
mentality ... it is not likely that it will ever disappear ... For with it would perhaps disappear, perhaps, poetry,
38

art, metaphysics, and scientific invention - almost everything, in short that makes for the beauty and grandeur
of human life (Levy Bruhl citerad i Tambiah 1990:92).

Ett meningsfullt modus som genererar helhetsupplevelser bortom rationellt tnkande. Tambiah
frsker reda ut sklen till att s mnga antropologer genom historien aldrig stllt sig frgan why
primitives would mistake ideal connections from real ones in one domain when they do not do so in
their other activities (1990:51). Genom att diskutera och utveckla tankegodset frn Levy Bruhl
kommer Tambiah fram till slutsatsen att att magi r en grundlggande mnskligt tankestt, ett stt
att vara i vrlden:
According to occasion and context we invoke, deploy, and manipulate bodies of idioms and knowledge, that
are culturally availiable to us and tailored to suit different systems of knowledge, styles of reasoning and
rethoric, and modes of emotional experience. In this sense we are men for all seasons and engage in many
ways of worldmaking (1990:108).

Tambiahs utveckling av Levy-Bruhls begrepp participation erbjuder en existentiell frklaring p

ockultismens fortsatta vitalitet i en avfrtrollad vrld. Till Tambiahs analys vill jag ven tillgga att
falsification riddle i viss mn verka bygga p ett missfrstnd av magins syften. De antropologer
som Tambiah kritiserat har utgtt frn studier av manipulativ magi: vilden offrar en hna under en
magisk ritual fr att f regnet att falla, d. v. s. magi framstr som falsk vetenskap dr utvaren
misstagit analogi fr kausala samband (Greenwood 2009:47). I Vsterlndsk esoterism har magi ett
initiatoriskt syfte dr utvaren strvar efter att frvandla sig sjlv. En avgrande distinktion mellan
klassiska etic magibegrepp och ett emiskt, esoteriskt magibegrepp blir drfr mellan
manipulation och initiation. Detta uttrycks tydligt p DRs hemsida:
Vi menar att mnniskan br det gudomliga inom sig som en potentialitet, men att vi bara kan uppvcka och
utveckla denna sida genom initiatorisk skolning. Mnniskan kan genomg tv fdelser. I samband med den
frsta fdelsen blir vi individer i frhllande till modern. Vi fds fysiskt. De ljusa religionerna fresprkar en
tergng till ett barnatillstnd dr man frnsger sig frihet, vilja och ansvar fr att erhlla trygghet.
Mnniskan har mjligheten till en andra fdelse. I samband med den andra fdelsen blir vi individer i
frhllande till tillvaron. Vi lmnar ett liv frutbestmt av yttre faktorer och uppnr en fri vilja. Istllet fr att
vara skapelser blir vi skapare. Invigningsriter hos shamaner, hxor och magiska sllskap har genom tiderna
fungerat som en vg till denna andra fdelse. Mlet fr Dragon Rouge initiatoriska magi r en andra fdelse
och en sjlvskapelseprocess som leder till individens gudomliggrande (Web1).

Att det r i linje med detta syfte som ritualerna iscenstts och praktiseras i DR har varit tydligt
under mitt fltarbete. Vi har nrmat oss tillvarons demoniska aspekter utan ngra uttalade syften att
vinna vrldsliga frdelar.
39

Den falsification riddle som gckat s mnga antropologer hrstammar frn en vertro p
den instrumentella kausalitet som r paradigmatisk i vr vsterlndska kultur. Snarare handlar det
om mnniskans naturliga frmga att ndra sitt vara i vrlden i many ways of worldmaking.
Participation och instrumentell kausalitet utesluter inte varandra, utan existerar sida vid sida i det
mnskliga meningsskapandet, som bde r en sinnlig och en intellektuell process. En reflexiv
antropolog genomfr detta oscillerande systematiskt, som vetenskaplig metod.
Participation-begreppet har drmed blivit ett reflexivt tankeverktyg som hjlpt mig att
konceptualisera bde mina informanters magiska praktik och min egen antropologiska metod. Den
reflexiva antropologins modus operandi blir en kunskapsskande dialektik mellan instrumentell
kausalitet och participation. Denna hllning underbygger den metodologiska relevansen i att ge sig
hn t fltet, eftersom det i detta synstt r mjligt att terta sin analytiska distans i efterhand.
Deltagande i flt utifrn forskarens egen individuella konstitution och frutsttningar i en
handlingens frkroppsligade hermeneutiska cirkel mellan nrvaro och distans.
Jag fljer Schieffelin (2008) i hans vertygelse om att participation i sig sjlv inte har en
specifik mening, utan ska frsts som ett meningsskapande modus dr konstruktionen av
verkligheten kan ga rum: it is the vehicle of the ontologization of any evocable human world.
Schieffelin pongterar ven participation-begreppets inneboende problematik: All languages tend
to objectify, categorize, and reflect upon experience by the very nature of articulation. But to the
degree that language remains in this mode, it is inadequate to the task of articulate the kind of
knowledge one has by participation, och, tillgger han i en fotnot: Language may go some way
towards evoking paticipatory knowledge poetically. But this is different from articulating it (617).
Mina egna upplevelser i flt har i denna uppsats gestaltats i text. Lsaren har enbart tillgng
till texten, inte till de sinnliga erfarenheter som ligger till grund fr framstllningen. Text och kropp
r tv olika vrldar, participation-upplevelsen undflyr sprket och drmed ven ritualens mening.
Om denna mening ska frmedlas via sprket krvs kanske just en poetisk ansats, eller en
resignation ifr omjligheten att kl denna participations grnserfarenhet i ord. Av utrymmesskl
lmnar jag denna gta ppen.

40

Slutsats: Ritual som terfrtrollande praktik

[...] we are men for all seasons and engage in many ways of worldmaking(Tambiah 1990:108).

Jag har utifrn ett performance-perspektiv underskt hur ritualer skapas och utvas i den svenska
esoteriska orden Dragon Rouge. Analytiskt fokus har varit p betydelse och komposition samt hur
ritualen vinner legitimitet och blir till meningsfull praktik.
DR har en pragmatisk traditionsuppfattning dr legitimitet framfr allt etableras genom
praktisk erfarenhet. Inslag frn vitt skilda traditioner fltas samman i magisk handling, och blir
levda dr i en sense of ritual. Ritualen vinner legitimitet mot bakgrund av praktisk, frkroppsligad
erfarenhet som vunnits genom en ackumulation av rituell erfarenhet. Ritualer skapas och utvas i en
dynamik mellan bde tradition och nyskapande och ritualledare och ritualdeltagare.
I DR iscenstts ritualerna i en kreativ process, en improvisation med inlrda tekniker,
restored behaviour, innanfr ett bestmt ramverk, framing. Dessa inlrda tekniker r en del av ett
habitus dr de andliga dimensionerna blir kroppsligt frankrade i magisk handling. Samtidigt r
obestmbarhet en dominerande ritualkvalit. Ritualutvaren kan drfr skapa med i det skapade,
scripted, i det att ritualen lmnar utrymme fr tolkning och medskapande av en meningsfull vrld.
Ritualens nu, som hndelse avgrnsad i tid och rum, r en performance dr
frhandlingsutrymme och mjligheter till kreativa frndringar ppnas. Ritualen blir till genom ett
samspel mellan olika ritualiserande komponenter: Vi rr oss, vi talar, vi hr, vi doftar, vi ser och
blundar, vi andas. Handlingarna blir magiska innanfr ritualens subjunktiva ram. I det rituella
utrymmets kreativa spel mellan ritualiserande komponenter en ackumulation av liminoida
processer blir deltagarna till medskapare i en lpande verklighetskonstruktion, ett vara-i-vrlden.
Ritualens mening r samtidigt strre n summan av komponenterna, vilket ringas in med
hjlp av begreppet participation, ett modus prglat meningsfull helhetsupplevelse som r nonverbal och drmed svr att gestalta i text. Participation skapas genom ritualiserande handlingar.
Ritual blir drmed ett terfrtrollande av vrlden.
Antropologi r en kunskapsskande dialektik som blir till i det intersubjektiva mtet med
den Andre. Genom att vara ontologiskt uppmrksam, finna nya begrepp som ppnar nya vrldar,
kan vi undg att missa mjligheten av en vrld, annorlunda n vr egen. Filosofduon Deleuze &
Guttari uttrycker denna mjlighet i klassikern What is Philosophy?: The other is a possible
world as it exists in a face that expresses it and takes shape in a language that gives it

41

reality (1994:17). Det r min uppfattning att vi ska ta denna mjliga vrld p lika stort allvar
som vr egen.

42

Referenser
Altena Davidsen, Markus (2012). What is wrong with pagan studies? I: Method and Theory in the
Study of Religion, nr. 24, s. 183-199

Asprem, Egil & Granholm, Kennet (red.) (2013a). Contemporary esotericism. Sheffield: Equinox
Pub.

Asprem, Egil & Granholm, Kennet (2013b). Introduction. I: Asprem, Egil & Granholm, Kennet
(red.) (2013). Contemporary esotericism. Sheffield: Equinox Pub. s. 1-24

Asprem, Egil & Granholm, Kennet (2013c). Constructing esotericism. I: Asprem, Egil & Granholm,
Kennet (red.) Contemporary esotericism. Sheffield: Equinox Pub. s. 25-48

Barth, Fredrik (1990). The Guru and the Conjurer: Transactions in Knowledge and the Shaping of
Culture in Southeast Asia and Melanesia. I: Man, vol. 25, nr. 4, s. 640-653

Bell, Catherine M. (1997). Ritual: perspectives and dimensions. New York: Oxford Univ. Press

Csordas, Thomas J. (red.) (1994). Embodiment and experience: the existential ground of culture
and self. Cambridge: Cambridge Univ. Press

Csordas, Thomas J. (2011). Cultural phenomenology. I: A Companion to the Anthropology of the

Body and Embodiment (ed F. E. Mascia-Lees), Wiley-Blackwell, Oxford, UK. s. 137-156

Crossley, Nick (2004). Ritual, body technique, and (inter)subjectivity. I: Thinking Through Rituals:
Philosophical Perspectives. Kevin Schilbrack (ed.). London: Routledge

Deleuze, Gilles & Guattari, Felix (1994). What is philosophy?. London: Verso

DeWalt, Kathleen Musante & DeWalt, Billie R. (2011). Participant observation: a guide for
fieldworkers. 2.:nd ed. Lanham, Md.: Rowman & Littlefield, Md.

43

Duggan, Colin (2013). Perennialism and iconoclasm Chaos magic and the legitimacy of
innovation. I: Asprem, Egil & Granholm, Kennet (red.). Contemporary esotericism. Sheffield:
Equinox Pub. s. 91-112

Eriksson, Tommie (2001). Mrk magi. Sundbyberg: Ouroboros produktion

Grimes, Ronald L. (2010). Ritual criticism: case studies in its practice, essays on its theory.
Columbia, SC: Createspace

Grimes, Ronald L. (2013 [1982]). Beginnings in ritual studies. Columbia, SC: Createspace

Grimes, Ronald L. (2008). Performance. I: Theorizing Rituals, J. Kreinath, J. Snoek, M. Stausberg

(red.), Leiden, Boston: Brill, s. 379-384

Gibbons, B. J. (2001). Spirituality and the occult: from the Renaissance to the modern age. London:
Routledge

Granholm, Kennet (2005). Embracing the dark: the magic order of Dragon Rouge - its practice in
dark magic and meaning making. Diss. bo: bo akademi

Granholm, Kennet (2012). Dragon Rouge: Left-Hand Path Magic with a Neopagan Flavour. i: Aries
vol 12:1, s. 121-156

Greenwood, Susan (2000). Magic, witchcraft and the otherworld an anthropology. Oxford: Berg

Greenwood, Susan (2009). The anthropology of magic. Oxford: Berg

Hammer, Olav (2001). Claiming knowledge: strategies of epistemology from theosophy to the New
Age. Leiden: Brill

Handelman, Don (2008). Framing. I: Theorizing Rituals, J. Kreinath, J. Snoek, M. Stausberg (red.),
Leiden, Boston: Brill, s. 571-582

44

Hanegraaff, Wouter J. (1998[1996]). New Age religion and Western culture: esotericism in the
mirror of secular thought. Albany, NY: State University of New York Press

Hanegraaff, Wouter J. (2003). How magic survived the disenchantment of the world. I: Religion
33.4, s. 357-380

Hornborg, Anne-Christine (2005a). Ritualer: teorier och tillmpning. Lund: Studentlitteratur

Hornborg, Anne-Christine (2005b). Eloquent Bodies: Rituals in the Context of Alleviating

Suffering. I: Numen 2005:52, nr. 3, s. 356-394

Hornborg, Anne-Christine (2003). Being in the Field: Reflection on a Mikmaq Kekunit Ceremony.
I: Anthropology and Humanism, nr. 28: 2, s. 1-13

Karlsson, Thomas (2012). Bland mystiker och magiker i frorten. Sundbyberg: Ouroboros

Luhrmann, Tanya M. (1989). Persuasions of the witch's craft: ritual magic in contemporary
England. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press

Merleau-Ponty, Maurice (1999). Kroppens fenomenologi. Gteborg: Daidalos

Owen, Alex (2004). The place of enchantment: British occultism and the culture of the modern.
Chicago: University of Chicago Press

Schechner, Richard & Brady, Sara. (2013). Performance studies: an introduction. 3rd ed. London:
Routledge

Schieffelin, Edward L. (2005). Problematizing performance. I: Harvey, Graham (red.) (2005).

Ritual and religious belief: a reader. London: Equinox, s. 124-138

Schieffelin, Edward L. (2008). Participation. I: Theorizing Rituals, J. Kreinath, J. Snoek, M.

Stausberg (red.), Leiden, Boston: Brill, s. 615-625

45

Salomonsen, Jone (2003). The Ethno-Methodology of ritual invention in contemporary culture

two pagan and christian cases. I: Journal of Ritual Studies 17 (2), s. 15-24

Stoller, Paul (1997). Sensuous scholarship. Philadelphia: University of Pennsylvania Press

Tambiah, Stanley Jeyaraja (1990). Magic, science, religion, and the scope of rationality.
Cambridge: Cambridge Univ. Press

Trulsson, sa (2010). Cultivating the sacred: ritual creativity and practice among women in
contemporay Europe. Diss. Lund : Lunds universitet

Turner, Victor Witter (1982). From ritual to theatre: the human seriousness of play. New York:
Performing arts journal publ.

Wulf, Christoph (2008). Praxis. I: Theorizing Rituals, J. Kreinath, J. Snoek, M. Stausberg (red.),
Leiden, Boston: Brill, s. 395-411

Otryckta kllor
Web1: Dragon Rouges hemsida: www.dragonrouge.net Tillgnglig 11-12-13

Web2: Magic is afoot: A Conversation with Alan Moore about the Arts and the Occult. Web: http://
arthurmag.com/2007/05/10/1815/ Tillgnglig 11-12-13

Intervjuer
Lucius 27.10.13

Thomas Karlsson 06.12.13

46