e le v e rs s y n p

m u s ik i N U 1 3
g y m n a s ie e n k t

Nr 2 2016 april

e v ig a g o n b li c k
g ru p p s to rl e k
s m rk n iv a r
mm.

www.mrmusik.nu
Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

YAMAHA PIANO CENTER

www.yamahapianocenter.se

Vad r TransAcoustic
och Silent Piano?
Silent Piano kombinerar anslaget och knslan frn ett akustiskt
Yamahapiano med det fantastiska ljudet frn en Yamaha konsertflygel. Spela utan att stra andra med perfekt ljud i hrlurar.
Med tillgget TransAcoustic suddas grnsen mellan akustiskt
och digitalt ut helt, d instrumentets resonansbotten anvnds
som hgtalare ven fr de digitala ljuden.
Vlkommen in fr att provspela!

Yamaha U1 TransAcoustic NYHET!

Yamaha C3X

Den 121 cm hga U1-modellen r knd fr sitt

klara ljud, stmhllbarhet och exklusiva design.
Med tillgget TransAcoustic kan du ven
anvnda instrumentets resonansbotten som
hgtalare fr de digitala ljuden alternativt va
tyst i hrlurar.

CX-serien r grundstenen i vrt flygelsortiment. Den precisa tillverkningen

och den hga kvaliteten p material
gr att flyglarna har en lng livslngd,
ven i vrt torra Skandinaviska klimat.
Hr fr du ett instrument som inte
har kompromissats p ngot omrde.

Alla pianon i U-serien kan ocks fs med

Yamaha Silent Piano-teknologi.

118.000 kr

Alla flyglar i CX-serien kan ocks fs

med Yamaha Silent Piano-teknologi.

246.000 kr Silent 306.000 kr

Med sin beskedliga storlek r GB1
perfekt till mindre rum, utan att
det grs avkall p vare sig kraft,
tonalitet eller uttrycksmjligheter i
frhllande till strre Yamahaflyglar.

86.900 kr Silent 127.900 kr

KAMPAN
J!

Yamaha B2
B2 har tack vare sitt 113 cm hga kabinett en
fantastisk klang med mycket djup och volym.
Hjul fram och bak gr det enkelt att flytta och
tack vare det eleganta traditionella kabinettet
passar B2 in i varje hem.

Yamaha AvantGrand N1

Alla pianon i B-serien kan ocks fs med

Yamaha Silent Piano-teknologi.

Med en klaviatur och pedaler som inte

gr att srskilja frn en traditionell flygel,
en exklusiv design och kraftfulla hgtalare som levererar ett rent och felfritt
ljud r AvantGrand N1 ett av marknadens
mest avancerade hybridpianon.

40.495 kr Silent 56.495 kr

59.995 kr

Med reservation fr prisfrndringar eller tryckfel.

Yamaha GB1

YAMAHA PIANO CENTER GTEBORG

YAMAHA PIANO CENTER HELSINGBORG

Halmn Musik
Drottninggatan 62 25 221 Helsingborg
Tel. 042-21 51 39 helsingborg@yamahapianocenter.se

www.halmemusik.se

Andreasson Musik

YAMAHA PIANO CENTER STOCKHOLM

Klaviatur i Stockholm AB

Sdra Larmgatan 4 41 116 Gteborg

( Under april flyttar vi till Odinsgatan 9, 411 03 Gteborg )
Tel 031-71 14 711 goteborg@yamahapianocenter.se

Rdmansgatan 39 B 113 58 Stockholm

Tel 08-612 60 60 stockholm@yamahapianocenter.se

www.andreassonmusik.se

ypc.ordermusic.se

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

Frn redaktionen...
Bste musiklrare eller lrare i musik som vi
hellre kallar oss, vi fantastiska pedagoger som
varje dag och vecka frgyller elevers skolvardag med estetiska upplevelser!
Vad vore skolan utan oss? Och vi r uppskattade! I detta nummer av Musiklraren fortstter vi att presentera resultat frn den Nationella mnesutvrderingen i musik. P de
frsta sidorna i tidningen redovisar vi delar av
resultatet ur ett elevperspektiv; hur eleverna
ser p oss, deras attityd till musik, huruvida
eleverna anser att musik r ett viktigt mne
som ger nyttiga kunskaper etc. Generellt
kan man sga att eleverna har en positiv instllning till musikmnet. Tre fjrdedelar av
eleverna anger att det stmmer ganska eller
mycket bra att musik r ett roligt mne och
en lika stor andel att musikmnet intresserar
dem. P frgan om de anstrnger sig fr att f
bra betyg i musik svarade de flesta, drygt 80
procent, att detta stmmer mycket bra eller
ganska bra. Det knns vl stimulerande och
frhoppningsfull fr oss musiklrare, eller
hur?
Ngot som knns mindre stimulerande och
hoppfullt denna dets vr 2016 r musiklrares engagemang och anstrngning att vilja
bevara Musiklrarnas Riksfrening. Vad vi
knner till i skrivande stund ngra veckor
fre MR:s rsmte 9 april 2016 s kommer vi
inte vara fulltaliga i styrelsen. Valberedningen
saknar idag personer som r villiga att gna
tid och intresse t musiklrares vl och ve, att
stlla upp som styrelseledamot i MR. Och
detta i ett lge nr MR brjar f lite luft under vingarna. Vi har brjat uppmrksammas
av olika aktrer; Freningen Norden vill engagera MR i utvecklingen av ett pedagogiskt
verktyg dr sng och spel utgr sjlva basen.
Skolforum vill samverka med MR om ett
gemensamt program vid kompetensutvecklingsdagarna i v 44 i Stockholm. Vi deltar i
utvecklingen av en gemensam musiklrarportal p ntet. Skolverket har ntligen fattat att
vi finns etc. I detta lge vore det vl frargligt
om vi skulle behva vakantstta styrelseposter? Som tur r har vi ett positivt sinnelag och
frhoppningsvis s lser sig bde det ena och
det andra vid rsmtet 9 april. Kommer du?
Kallelse och fredragningslista finns p www.
mrmusik.nu under Verksamhet.
Lrarnas Riksfrbund hller sin kongress
den 19 -22 maj 2016 i Stockholm. Fr att
fortstta med dystergksattityden s kan vi
konstatera att inte en enda musiklrare har
orkat fatta pennan och skriva en enda motion. Till kongressen 2012 skickades ett tjugotal motioner som rrde de estetiska mnena. Innehllet i motionerna gllde bl.a.

ndamlsenliga lokaler, estetisk verksamhet

p gymnasieskolan, undervisningsgruppens
storlek, lrarutbildning i musik, etc. Till rets
kongress finns fr behandling noll motioner
i de estetiska mnena. Inte en enda motion
som rr frhllandena i idrott och hlsa, bild,
sljd och musik. Anmrkningsvrt!
2014 genomfrde Musiklrarnas Riksfrening en enkt riktad till musiklrare i grundskolan. Enkten besvarades av 917 lrare.
Resultaten har presenterats i tidigare nummer av Musiklraren. Nu genomfr MR en
liknande enkt till gymnasieskolans lrare
som undervisar i musikkurser. MR hoppas
att gymnasieenkten kommer att ge lika gott
gensvar som grundskoleenkten. Denna typ
av verksamhet ger resultat! Sanna vra ord. S
fyll i enkten, du som undervisar p gymnasieskolan!
P sidan 15 tuggar vi p i frgan om gruppstorleken. Den har betydelse. Vad vi gjort r
helt enkelt att vi har ersatt frskoleanknutna
begrepp till begrepp som kan relateras till
musikundervisning och gruppstorlek. Vi har
snott texten och konverterat den, en text som
engagerade professorer i frskolans pedagogik skrivit. De vrnar offentligt om lrares
och barn och ungdomars undervisningsfrhllanden i skolan. Detta konstaterande fr
oss till tankar och undringar om vad professorer i musikpedagogik hller p med? r det
ngon som lst en text om betydelsen av musik och musikundervisning skriven av en musikpedagogikprofessor i ngon dagstidning
de senaste ren? Frgan vi stller oss r: Nr
skall Sveriges professorer i musikpedagogik
lmna sina forskarhlor och ge sig till knna
i debatten?
Ulla Wiklund knner vi sedan brjan p
1980-talet. Efter mnga r som musiker/
kompositr, rytmiklrare, lrarutbildare, undervisningsrd, utvecklingskonsulent, frfattare och frelsare arbetar Ulla idag som egen
fretagare med utveckling inom utbildning
och kultur. Att omstta forskning i praktiken och utveckla skolor med dliga resultat
har blivit de senaste rens stora uppdrag. Det
skapande barnet och estetiska lrprocesser
har varit Ullas ledstjrnor under ett lngt arbetsliv. Ls Ullas svar p den s.k. smrknivsattacken p sidan 16.
Nsta nummer av Musiklraren kommer i
mitten av september 2016. Kom ihg att bli
medlem i MR och att ta av vintertrjan fr
snart r det vr!

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

Mu s i k l ra re n n r 2 2 0 1 6

preludium 3

redaktionen formulerar sig

elevernas perspektiv 4
nu13

noter 8

skolforum

recensioner 8

eviga gonblick och koltrasten

nytt under solen 10

musiken svnger

krnika 12

kristina fortstter?

enkt 13

till gymnsielrare

gruppstorlek 15

frskolan visar vgen

smrknivar 16

musiken ett dragspel?

rttelse 17

vi komma...

musik och hjrna 18

ja,tack, grna

Musiklraren
Ansvarig utgivare: Kristina Stenborg
Mnsagrdsvgen 28
439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
Musiklraren utkommer fyra gnger/r:
februari, april, september, december.
Medlemsavgift: 250:-/r. Studerande och
pensionrer: 100:-/r.
Studerande: Gratis det frsta medlemsret.
Omslagets frsta sida: Pablo Melara
Tryckeri: KP-Tryck, Verkstadsgtan
371 47 Karlskrona
tel. 0455/365 604
e-post: order@kp-tryck.se
Redaktr: Rune Fredriksson
(osign. foto och text)
tel. 031/47 51 58
e-post: Rune.Fredriksson@hsm.gu.se

Musik i grundskolan NU13

Den nationella mnesutvrderingen av musikmnet i grundskolans rskurser 6 och 9,
NU13 pbrjades 2012 och blev klar vren 2015. 1200 skolor har medverkat.
Utvrderingen ger en nationell bild av undervisningen och mluppfyllelsen i musik.
Musikmnet har inte utvrderats p nationell niv sedan 2003. Den utvrdering som
d genomfrdes (NU03) pekade p brister vad gller bedmning och betygssttning,
likvrdighet, behriga lrare, utrustning, kort sagt brister i frutsttningar att bedriva
en fr eleverna likvrdig och kursplanefrenlig undervisning. Eleverna var dock positiva till sjlva musikundervisningen.
Tio r senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trots
att de undervisas av obehriga lrare som arbetar under hg arbetsbelastning och knappa frutsttningar. Problemet med mnga undervisningsgrupper per vecka kvarstr.
Sammantaget pstr vi att utredningen r vlskriven och vetenskapligt grundad. Den
frtjnar att lsas av alla musiklrare. Utredningen finns att ladda ner p Skolverkets
hemsida (sk p Musik i grundskolan). Nedan presenterar Musiklraren utdrag ur
sammanfattningarna i NU13.
I nr 4 2015 av Musiklraren presenterade vi utdrag ur utvrderingen gllande bl.a.
musikundervisningens organisation, musiklrarnas mneskonceptioner och uppfattning om undervisningen i musik och musiklrarnas uppfattning om de nya kursplanerna i musik. I Musiklraren nr 1 2016 fortsatte vi med presentationen av NU13
och nu med utgngspunkt i frdjupningsstudien. I enktstudien stlldes en frga till lrarna fr att fnga deras mneskonception, det vill sga hur de uppfattar musikmnet.
Frgan var huruvida lrarna uppfattade att musikmnet frmst r ett vningsmne,
ett upplevelsemne, ett mne med fokus p personlighetsutveckling och socialisering,
ett orienteringsmne, ett kommunikativt mne, ett mne fr estetiskt uttryck eller ett
skapande mne.
I detta nummer av Musiklraren, nr 2 2016, redovisar vi delar av resultatet ur ett
elevperspektiv; hur eleverna ser p sin lrare, deras attityd till musik, huruvida eleverna
anser att musik r ett viktigt mne som ger nyttiga kunskaper etc.

Elevernas syn p sin lrare i

musik
De senaste ren har utbildningspolitiska insatser gjorts fr att ka bde kompetensen
hos lrare och lraryrkets status. Ambitionen
har varit att detta skulle bidra till att frbttra elevernas resultat i skolan. Det fr drfr
ses som angelget att utvrdera hur eleverna
uppfattar sina lrare med utgngspunkt i
olika aspekter.
verlag anser elever i rskurs 9 att deras lrare i musik r bra och kompetenta. Allra
bst omdme fr lrarna nr det gller hur
de behandlar pojkar och flickor. Majoriteten
av eleverna tycker att det stmmer mycket
bra att lrarna i musik behandlar pojkar och
flickor lika. Detta fr ses som ett gott betyg
t lrarna betrffande likabehandling. tta
av tio elever anser att det stmmer ganska eller mycket bra att lraren i musik undervisar
bra och en nstan lika stor andel av eleverna
tycker att lraren tror p dem och deras frmga att lra sig samt r bra p att frklara s
att eleverna frstr. Nstan sju av tio elever
tycker att lraren har frmga att entusiasmera dem och skapa intresse. Eleverna instmmer i ngot mindre utstrckning i att lrarna
i musik har hga frvntningar p dem. Sex
av tio elever tycker att detta stmmer ganska
bra eller mycket bra och en lika stor andel
anser att lrarna stter rttvisa betyg. Det som
lrarna anses vara smst p enligt eleverna r

att knyta undervisningen till samhllet och

livet utanfr skolan. Endast drygt hlften av
eleverna anger att det stmmer ganska eller
mycket bra att lrarna lyckas med detta.
Att musiklrarna fr goda omdmen av eleverna bekrftas av frdjupningsstudien dr det
i intervjuerna ocks framkommer att eleverna
r njda med sina lrare. De elever som intervjuas i denna menar i och fr sig ocks att de
flesta av dem inte har ngra andra musiklrare att jmfra med, tminstone inte musiklrare som undervisar i grundskolans senare
r. Trots att undervisningen vid de observerade skolorna har mycket olika karaktr sger
sig merparten av eleverna vara njda. De f
elever som stller sig kritiska till sin lrare r
mindre intresserade av musik och ifrgastter
ocks musik som obligatoriskt mne i skolan.
Att en stor majoritet av eleverna r njda
med sin lrare trots att musikundervisningens karaktr vid de skolor som deltagit i studien skiljer sig ganska mycket, kan eventuellt
frklaras med att det r socialiseringsmekanismer som verkar och att lrare och elever
anpassas till den musikundervisningskultur
som gller vid den specifika skolan och har
svrt att frhlla sig kritiska och reflekterande
eftersom de inte har ngot att jmfra med.
Elevernas attityd till sina lrare framstr ocks som verensstmmande med resultaten i
NU-03 dr lrarna ocks fick gott omdme
av sina elever.

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

P en frga till eleverna om de

anstrnger sig fr att f bra betyg
i musik svarade de flesta (drygt
80 procent) att detta stmmer
mycket bra eller ganska bra.
Likaledes anser en vervldigande majoritet (drygt 90 procent)
att det stmmer ganska eller
mycket dligt att de ofta r borta frn musiklektionerna. Bde i
forskning och i NU-03 har musikmnet delvis framstllts som
ett mne vars funktion har varit
som avkoppling frn ett krvande skolarbete. Det faktum att
eleverna uppger att de anstrnger sig i musik och att mycket f
av dem r borta frn lektionerna
talar fr att musikmnet trots
allt tas p allvar.

OBS!
Elevernas attityder till musikmnet
Det framstr ocks som angelget att underska elevers attityd till mnet eftersom en
positiv sdan torde vara en viktig frutsttning fr bde bra resultat och trivsel p lektionerna. Frgorna gllde om eleverna r intresserade och engagerade i musikmnet, om
de knner arbetsgldje och tycker mnet r
roligt, om de anser att det r ett viktigt mne
dr de har nytta av de kunskaper de tillgnar
sig, om de behver kunskaper i musik fr sina
fortsatta studier och i en framtida yrkesroll,
om musikmnet har fr mycket eller fr lite
tid i timplanen, hur stmningen i musiksalen
r, om eleverna anstrnger sig, om de r borta
mycket frn lektionerna samt hur de upplever
pojkars respektive flickors intresse fr mnet.

pstende ovan svarat att de tycker att det

aktuella pstendet stmmer ganska eller
mycket dligt.
Nr det gller elevernas intresse fr mnet
tycks detta har minskat ngot i frhllande
till NU-03 d 85 procent av eleverna sade sig
vara intresserade av musikmnet, det var ocks en strre andel elever d som tyckte att det
stmde mycket bra att musikmnet intresserade dem (drygt hlften mot en tredjedel i
denna utvrdering). En del frgor som stllts
till elever i rskurs 9 har inte stllts till elever i
rskurs 6 men elever i rskurs 6 har i ungefr
lika stor utstrckning som elever i rskurs 9
svarat att de tycker att det stmmer ganska
eller mycket bra att musik r ett roligt mne.

Intresse, engagemang och arbetsgldje

r musik ett viktigt mne som

ger nyttiga kunskaper?

Eleverna har en positiv instllning till musikmnet. Tre fjrdedelar av eleverna anger att
det stmmer ganska eller mycket bra att musik r ett roligt mne och en lika stor andel att
musikmnet intresserar dem. Eleverna tycker
ven i hg grad att musik r ett mne dr de
knner arbetsgldje och att musik r ett mne
som engagerar dem. Mellan sex och sju elever
av tio har svarat fr respektive av dessa pstenden att de stmmer ganska eller mycket
bra. Samtidigt som denna allmnna bild av
elevernas instllning till mnet musik r vldigt positiv finns det elever som inte verkar
uppskatta musikmnet. Mellan
2540 procent av eleverna har p respektive

Figurerna ovan visar att elever i rskurs 6 i

hgre grad uppfattar att musikmnet r viktigt och nyttigt n elever i rskurs 9. I rskurs 9 anger knappt hlften av eleverna att
det stmmer ganska bra eller mycket bra att
musik r ett viktigt mne medan drygt hlften tvrtom menar att detta stmmer ganska
dligt eller mycket dligt. I rskurs 6 anger
emellertid hela cirka 60 procent av eleverna
att det stmmer ganska eller mycket bra att
musik r ett viktigt mne medan endast
knappt en tredjedel inte hller med om detta.
Skillnaden i uppfattningen mellan elever i
rskurs 9 och 6 hr kan mjligtvis frklaras
med att elever i rskurs 9 r mera inriktade

p nyttoaspekten i ett fortsatt utbildningsperspektiv, medan eleverna i rskurs 6 fortfarande inte har brjat tnka p framtiden i
form av exempelvis en mera fokuserad studieinriktning. Drfr kan det antas att elever
i rskurs 6 lgger andra betydelser i begreppet
viktigt, exempelvis viktigt fr deras vlbefinnande eller sjlvknsla.
P en frga till eleverna om de anstrnger sig
fr att f bra betyg i musik svarade de flesta
(drygt 80 procent) att detta stmmer mycket
bra eller ganska bra.
Likaledes anser en vervldigande majoritet
(drygt 90 procent) att det stmmer ganska eller mycket dligt att de ofta r borta frn musiklektionerna. Bde i forskning och i NU-03
har musikmnet delvis framstllts som ett
mne vars funktion har varit som avkoppling
frn ett krvande skolarbete. Det faktum att
eleverna uppger att de anstrnger sig i musik
och att mycket f av dem r borta frn lektionerna talar fr att musikmnet trots allt tas
p allvar.

Kunskaper i musik i ett framtida studie- och arbetslivsperspektiv

Knappt en tredjedel av eleverna i rskurs 9
anger att det stmmer ganska bra eller mycket
bra att de behver kunskaper i musik fr att
klara sina fortsatta studier och endast drygt
tv av tio anser att kunskaper frn musikunder-visningen r bra fr det de tnker arbeta
med i framtiden. Med tanke p att musik r
forts. sid 6

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

ett mne som eleverna ser positivt p och till

viss mn ocks anser r viktigt och att de har
nytta av, verkar det som om annat n rena
nyttoaspekter styr deras instllning, exempelvis tillfredsstllelsen i att uttrycka sig genom
musik eller att musikverksamhet sknker ett
kat vlbefinnande.

Elevers uppfattning om musikmnet i ett timplaneperspektiv

Knappt hlften av eleverna anger att det
stmmer ganska bra eller mycket bra att de
har fr lite tid i musik. I NU-03 var andelen elever som hll med om att det r fr lite
tid i musik ngot strre. Andelen elever som
tyckte att det stmde mycket bra att de har
fr lite tid i musik var ocks strre i NU-03,
28 procent, jmfrt med 18 procent i NU13. Det har sledes skett en frskjutning mot
en ngot mindre vertygelse att musikmnet
har fr lite tid. De flesta eleverna (82 procent)
tycker emellertid inte heller att musikmnet
har fr mycket tid s slutsatsen blir att tiden i
musikmnet frn elevernas synvinkel tminstone inte br minska.

ler ibland. Sammantaget kan det konstateras

att eleverna i rskurs 9 framstr som aktiva
vad det gller musik som fritidssysselsttning.
Resultaten i rskurs 6 r i stort sett desamma,
med undantag fr att konsertbesk och bevistande av andra musikevenemang r nnu
mindre vanligt enligt elever i denna rskurs.
Detta kan vara frsteligt p grund av att
elevernas lder r lgre. Viktigt att notera
r att nr det gller att lyssna p musik, att
spela eller sjunga p fritiden, liksom att beska konserter eller andra musikevenemang
tenderar pojkar, bde i rskurs 9 och i rskurs
6, att i lgre utstrckning n flickor ange att
de gr sdana saker.
Sammantaget kan det konstateras att frldrarnas vanor kring musikaktiviteter i stort
tycks verensstmma med deras barns.

OBS!
Detta nummer av Musiklraren
skickas frutom till medlemmarna ocks till ett slumpmssigt
antal valda skolor. Detta gr att
du som medlem kan erhlla tv
exemplar av tidningen.
Vi ber om urskt fr det eventuella obehag detta samkar dig!

Elevers preferens fr musikmnet relaterad till kn

Huruvida eleverna anser att det finns en skillnad i intresse fr musikmnet relaterad till
kn framstr som en viktig frga som ocks
diskuteras i anslutning till redovisningen av
frdjupningsstudierna. Av resultatet framgr
att en vervgande del av eleverna i bde rskurs 9 och i rskurs 6 menar att det inte finns
ngon skillnad mellan pojkars och flickors intresse fr musikmnet. Dock r andelen som
tycker s ngot strre i rskurs 9 n i rskurs
6. De elever som tycker att det finns en skillnad i intresse mellan flickor och pojkar anser
att flickorna har strst intresse bde i rskurs
9 (drygt 10 procent) och i rskurs 6 (drygt
20 procent). Andelen elever som menar att
pojkar har strst intresse fr musikmnet r
frsvinnande liten. Det finns ocks en relativt
stor andel elever som inte anser sig kunna ta
stllning i frgan, vilket i sig kan tyda p att
de inte reflekterat ver den och att knsskillnaderna drigenom inte r uppenbara.

Elevernas kultur- och musikvanor

Den ojmfrligt strsta fritidssysselsttningen fr elever som har med musik att gra r
musiklyssning. En vervldigande majoritet
av eleverna i rskurs 9 (knappt 90 procent)
anger att de lyssnar p musik ofta. Ungefr
en tredjedel av eleverna sger sig spela eller
sjunga ofta p fritiden, och ytterligare cirka
en fjrdedel av eleverna i denna rskurs anger
att de spelar eller sjunger ibland. Konsertbesk och bevistande av andra musikevenemang r inte lika vanligt men cirka fyra av tio
elever i rskurs 9 sger sig gra sdant ofta el-

Vad tyckte fr ldrarna?

till

Frldrarnas kultur- och musikvanor

I enkten till elever i rskurs 9 finns ocks tv

frgor som fokuserar hur eleverna uppfattar
instllningen till musikmnet hos de vuxna
som de bor med. Frgorna r skrivna som
pstenden och lyder: De vuxna som jag bor
tillsammans med tycker musikmnet r viktigt, och: Musik r ett mne dr jag fr std
och uppmuntran hemifrn. Elevernas svar
tyder p att det finns olika uppfattningar om
musik i hemmen. Ungefr hlften av eleverna
anger att det stmmer mycket bra eller ganska bra att de vuxna som de bor tillsammans
med tycker musikmnet r viktigt och att de
fr uppmuntran hemifrn, medan ungefr
hlften anger att det stmmer mycket dligt
eller ganska dligt. Dock har 20 procent av
eleverna svarat att pstendet Musik r ett
mne dr jag fr std och uppmuntran hemifrn stmmer mycket bra medan 13 procent
har gett samma svarsalternativ fr De vuxna
som jag bor tillsammans med tycker musikmnet r viktigt.

Det stlldes ocks ngra frgor om elevernas frldrars kultur- och musikvanor som
berrde hur ofta de beskte musikevenemang, tittade p kultur- och musikprogram
p TV, sjng och spelade samt lyssnade p
musik. Det visade sig att musiklyssning var
den vanligaste aktiviteten och omkring 90
procent av eleverna i rskurs 9 skattade att
deras frldrar lyssnade p musik ofta eller
ibland. Cirka 40 procent av eleverna angav
att deras frldrar ofta eller ibland tittade p
kulturprogram p TV. Drygt en tredjedel av
eleverna i rskurs 9 svarade att deras frldrar
sjng eller spelade och bevistade kulturevenemang ofta eller ibland. Att musiklyssning r
en vanlig aktivitet fr ses som ganska givet,
men lite frvnande kan det tyckas vara att
en tredjedel av frldrarna r s aktiva med
eget musicerande. Mindre frvnande r
dock att en skillnad uppmttes nr det gller
frldrars utbildningsniv i relation till kulturvanor. Elever med hgutbildade frldrar
tenderar att i hgre grad svara att de vuxna i
hemmet gr p konserter, musikaler, operafrestllningar och andra musikevenemang

Frldrarnas instllning
musikundervisning

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96
DIREKTNOTER

NOTBCKER

PROGRAMVARA

Priserna anges inkl. moms

SNG- OCH REPERTOARBCKER

KR

Nyhet!

149:-

SCHLAGERFINAL 2016

alla tolv finalltar

TRESTMT SAB DEL 1 & 2

229:-

209:-

GITARRSNGBOKEN

28 vrldsstjrnor 37 hits

159:-

159:-

Prissnkt!

QUEENS OF POP

TEORI

Ny serie!

i fokus
Melodi, text
och ackord
till favoritltar
av aktuella
artister.

119:-

119:-

MIRIAM BRYANT
i fokus

STORA
MUSIKGUIDEN

TED GRDESTAD
i fokus

LALEH

119:-

i fokus

Musikteori fr alla

299:-

av Roine Jansson
En oumbrlig grundbok i musikteori!

Ls mer om bckerna och hitta fler musikbcker fr undervisningen p www.notpoolen.com

Lrarnas Riksfrbund r ett starkt

frbund som frenar tradition och
frnyelse. Lrarnas Riksfrbund
organiserar utbildade lrare samt
studie- och yrkesvgledare. Med
ver 80 000 medlemmar r vi ett
av de strsta frbunden inom SACO.

Ntverk i Musik
Lrdagen 8 oktober 2016

Ls mer p www.lr.se

09.30 - 16.00
Hgskolan fr Scen och Musik
Gteborg

Tema meddelas senare.

Ntverk i musik trffas tv gnger per r.

Vlkommen att bli medlem!
Frfrgan: torbjorn.agerberg@hsm.gu.se

Lrarnas Riksfrbunds Forum fr kultur och

kommunikation hanterar professionsfrgor
gllande lrare i musik, dans, media, bild, drama,
hem- och konsumentkunskap samt sljd.
Forumets uppdrag r bland annat att hvda
medlemmarnas professionella syn p den
pedagogiska, didaktiska och beteendevetenskapliga utvecklingen inom respektive
omrde, bereda yrkesfrgor infr
Lrarnas Riksfrbunds frbundsstyrelses
behandling och drmed verka rdgivande
fr frbundsstyrelsen.
Ls mer p www.lr.se/forum/kulkom

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

Noter
MR och Skolforum v 44 november 2016

Skolforum 2016 ger rum v 44, 31

oktober 1 november. P Skolforum
utbyter tusentals lrare och skolledare
erfarenheter och tar del av det senaste
inom forskning, lromedel och pedagogik. Bakom Skolforum str Lrarfrbundet, Lrarnas Riksfrbund och
Svenska lromedel.
I r kommer Skolforum att satsa p de estetiska mnena och bl.a. ha ett makerspace dr
mnena samverkar med MANVTE. Tanken
r, enligt Magnus Anclari, ansvarig fr Skolforum, att lrare under workshoppass ska f
bygga, labba, knpa, programmera, komponera under det preliminra temat Mngkultur och terbruk
Parallellt med makerspace, dr musiken
kommer att ha en stor del erbjuds ett fortbildnings- och inspirationsprogram fr musiklrare.
Att som musiklrare komma till Skolforum
innebr att man utver programmet riktat till
just mnet musik ven har tillgng till hela
det vriga programmet - med frgor man
som lrare ocks behver utvecklas kring.
Kostnaden fr programmet tisdagen 1 november r 340 kr + moms fr hela programmet och d ingr lunchmacka.
Tanken r att Skolforum och Musiklrarnas
Riksfrening gemensamt str bakom programmet tisdagen 1 november. Synpunkter?
Vi ses 1 november 2016!
www.skolforum.com

Motioner till LR:s kongress i

maj 2016

Lrarnas Riksfrbund hller sin kongress den 19 -22 maj 2016 i Stockholm.
Kongressen, som r Lrarnas Riksfrbunds hgsta beslutande organ hlls
vart fjrde r.

Till strsta delen upptas tiden under en

kongress av diskussion, debatt och beslutsfattande i fr frbundet viktiga frgor. Motionsbehandlingen utgr en vsentlig del av
kongressens arbete. Till kongressen 2016 har
inkommit ver 400 motioner.
Till kongressen 2012 skickades ett tjugotal
motioner som rrde de estetiska mnena.
Innehllet i motionerna gllde bla. ndamlsenliga lokaler, estetisk verksamhet p gymnasieskolan, undervisningsgruppens storlek,
lrarutbildning i musik, etc. Till rets kongress finns fr behandling antal motioner i de
estetiska mnena: 0.
Vi ringde upp Karin Rylenius som r nytilltrdd ordfrande fr LR:s Forum fr kultur
och kommunikation fr att diskutera det
magra motionsantalet. Karin menar bl.a.
att antalet estetiska motioner kan relateras
till att f frgor idag r riktigt heta och att
det tillsatts utredningar som tar upp frgor

Elever fr g ifrn lektioner fr

att g till instrumentallektion
Elever har rtt att g ifrn en lektion
fr att delta i instrumentalundervisning! Skollagen sger ingenting om att
det r frbjudet att g ifrn en obligatorisk skollektion fr att ta del av den
kommunala kulturskolans verksamhet.

Anders Elers Ivarsson, som skrivit rapporten:

G ifrn och spela musikinstrument p skoltid?, konstaterar att de rektorer som sagt nej
till denna verksamhet under skoltid har fel.
Denna villfarelse har skapat stora problem.
Spellektionerna har flyttats till kvllstid, vilket gjort det svrt fr elever vars frldrar inte
kund skjutsa dem, som tidningen RUMba,
skriver. Ivarsson har studerat de flesta kulturskolornas hemsidor. Han konstaterar att
det vanligaste r att eleverna fr undervisning
efter skoltid. Det r endast f kommuner
som tillter instrumentallektioner p skoltid.
Iwarsson ppekar: Fljderna blir ett minskat
intresse fr att spela instrument och p grund
av sjunkande efterfrgan blir det p sikt svrt
att rekrytera orkestermusiker till de professionella musikinstitutionerna.
P pgende Kulturskoleutredningen som
skall vara klar 30 september 2016 kommer
bl.a. att redovisa de hinder som kan finnas
fr barns och ungdomars medverkan i kulturskolans verksamhet. Utredaren Monica
Lindgren konstaterar i RUMba: Vad jag
kan se hittills verkar det strsta hindret vara
att mnga barn inte ens knner till att kulturskolan finns.

om gruppstorlek och estetisk verksamhet

p gymnasieskolan. Frga: Har musiklrare
knnedom om att det pgr utredningar/
underskningar som rr musiklrares arbetsfrhllanden och drfr avstr frn att skriva
motioner till LR:s kongress? Fan trot!

Musiklrarnas Riksfrening och Freningen Norden

Musiklrarnas Riksfrening inleder samarbete med Freningen Norden. Freningen Norden, som str under Nordiska Rdets tillsyn, har enligt Eyds Inga Valsdttir ,skol- och biblioteksansvarig, ungefr 300 skolor samt 150 bibliotek som
medlemmar i Sverige. Drutver finns ett ntverk knutet till Norden i skolan
med 3000 lrare i nordiska lnderna. Freningen Norden i Sverige r prioritetssamordnare fr utbildning inom EU:s stersjstrategi, ett uppdrag frn Svenska
regeringen.

Freningen hller nup att utveckla en helt ny modell fr samarbete mellan utbildningsaktrer. Mlet r att skolor skall f tillgng till ett bredare utbud av aktuella seminarier och kurser
samt tillgng till ett frstrkt ntverk av utbildningsaktrer i Sverige, Nordenochi dess grannregioner som stersjregionen och Arktis.Freningen Norden r just i frd med att utveckla
ett internationellt/regionalt kulturprojekt som kommer inkludera musik och sng som pedagogiskt verktyg. Musiklrarnas Riksfrening kommer att p olika stt medverka i detta projekt.
Utver detta har, som Eydis Inga Valsdttir uttrycker det Freningen Norden en enktunderskning p gng som grna fr spridas till era medlemmar:
https://sv.surveymonkey.com/r/7X69Z3G

ed
G m

i MR!
ler!

r bli f
e
v

eh

Vi b

https://sv.surveymonkey.com/r/7X69Z3G

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

Eviga gonblick
Frlag: Fri tanke

I musiklrarkretsar har det i rtionden diskuteras huruvida det borde finnas en kanon,
en gemensamt verenskommen frteckning,
ver betydelsefulla musikstycken inom den
vsterlndska musikhistorien och som alla
elever i ungdomsskolan borde ta del av under sin skoltid. Om Martin Nystrm i boken
Eviga gonblick haft fr avsikt att basunera
ut att det r hans urval av tio musikexempel
som alla medborgare borde knna till framgr
inte direkt i boken, men att musikstyckena
varit betydelsefulla fr Martin och fr musikens utveckling i sig, drom rder inget
tvivel. Musiken finns p en CD-skiva i den
75-sidiga boken som r utmanande illustrerad av JockumNordstrm.
Martin Nystrm har sledes valt ut tio avgrande gonblick i musikhistorien. Varfr
Martin anvnder begreppet gonblick och
inte ett begrepp mer relaterat till rat, terkommer vi till. De tio musikstycken som
Martin ordlgger r:
Perotinus Viderunt omnes frn ca r 1200
Claudio Monteverdis opera Orfeo frn 1607
Arcangelo Corellis Concerto grosso i g-moll Op
6 nr 8 frn 1690.
J. S Bachs Partita fr soloviolin i d-moll frn
1720
Joseph Haydns strkvartetter Op 33 nr 1 i hmoll frn 1781
Ludwig vanBeethovens Pianosonatnr 32 i cmoll Op 111 frn 1820
Richard Wagners opera Tristan och Isolde frn
1865
Edgard Varses Ionisation frn 1931
John Cages Six Melodies frn 1950
Steve Reichs Its gonna rain frn 1965
Martins beskrivningar som r frgrika, korta
och krnfulla ger definitivt en djupare frstelse fr vad musik egentligen handlar om!
Enligt frordet har han valt ut tio gonblick frn den klassiska musikens tusenriga
historia fr att fnga den mitt i steget i ett
ackordbyte, klangskifte eller i en rytmisk
frskjutning dr ngot sker fr allra frsta
gngen. Dr musiken vidgar sig, frflyttar
sina grnser och br framtiden i sig. Men
ocks fr att utifrn dessa sprng tala om den
klassiska musikens betydelse och relevans i
dag. Det r allts i dessa musikstycken som
historien frndras, hr lyssnar vi till utvecklingen... Martin skriver sknt och poetiskt.
I samband med ett fredrag p Guldhedens
bibliotek dr vi fr njuta av hans verbala vndningar stller vi frgan: Varfr gonblick och
inte ron..? Martins svar blev (i korthet):

Jag anvnder gonblick p samma stt som

engelskans moments inte fr att pongtera det musikteoretiska partituranalyserandet.
Visserligen handlar boken om noterad musik men med musikteori kommer man aldrig
helt t att belysa de vrldar som framtrder i
en nr man lyssnar. Nr man lyssnar uppstr
en rumslighet, en tidslighet och en rrlighet
som man inte kommer t p annat stt. Teorin som frklarar harmonik, rytm, form etc
r en referens som ibland r bra att ha - men
sger egentligen vldigt lite om det som musiken skapar i en i sjlva lyssnandet. Musiken
stmmer lyssnaren. Hr refererar Martin
till Erik Wallrups Being musically attuned
the act of listening to music.
Vi stllde en andra frga: Varfr skall musiklrare och ven elever ta del av innehllet i
din bok? P vilket stt r boken viktig? Musiklrare och deras elever kan ha gldje av
boken fr att den p ett unikt kortfattat stt
ger en bild av hela den vsterlndska noterade
musikens historiaoch gr det utifrn frn
tio gonblick, avgrande sprng som sker
i musiken, som fortfarande kan verrumpla
oss och vcka ngot nytt i oss i dag, och som
drfr fortfarande br framtiden i sig. Frgan
om den klassiska musikens betydelse och
relevans i dag r en krnfrga kring hur jag
skriver om dessa gonblick. Sen tror jag att
en koncentrerad 16-sidig sammanfattning av
alla epokerna plus en framtidhorisont kan
vara rtt s anvndbar i mnga sammanhang.
Dr lmnar vi Guldhedens bibliotekoch
beger oss hem till vardagsrumssoffan och tar
del av ytterligare ett gonblick som frndrat
musikhistorien.
Martin Nystrm, r sedan 1993 huvudkritiker
fr klassisk musik och opera p Dagens Nyheter.

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

Koltrasten som trodde han var

en ambulans
Frlag: Fri Volante

Egentligen kanske man skulle undvika att

rekommendera en bok som handlar om en
koltrast som trodde han var en ambulans; pstendet verkar ju vara helt absurt men det
handlar om att ngothar pverkat koltrasten
som gr att han tror, att han r en koltrast.
Boken handlar spken, musikens uppkomst,
arkitektur, tyska filosofer och s det hr med
mnniskor och makt, och om vem som fr
lta och vem som fr lyssna. Boken som
har ngra r p nacken r skriven av Anders
Mildner. I boken terkommer frfattaren
stndigt till hur ljud och musik de senaste
decennierna trngt sig p och gjort oss nst
intill beroende av att alltid ha ljud omkring
oss helt enkelt.
P ett stlle i boken beskrivs en promenad
utan hrlurar som rena uthllighetstestet, d
infinner sig en nakenhet, som om man inte
hade ngra klder p sig. Vi r beroende av
ljudet omkring oss! Och varfr r vi mnniskor det? Kanske r det s att ljudet knyter oss samman med omgivningen, med det
som kollektivet och samhllet erbjuder. Vi
vill vara anknutna. Vi lr titta p mobiltelefonen minst 150 gnger om dagen fr att
bekrfta att vi r uppkopplade och anknutna
Koltrasten som trodde den var en ambulans
innehller mycket som vi redan hade i skpet,
men rubriker som En vetepuff mot framtiden, Ljudlig terror och Godnatt till alla
ljud vcker svl lslngtan som eftertanke.
Boken innehller 184 sidor och har ett rikt
referensregister. Varfr inte prva med att inleda musiklektionerna med exempel p hur
musik och ljud pverkar oss, exemplen r
mngfaldiga.

Studerande fr gratis medlemsskap det frsta ret!

r
nde

u
y tt

en
sol

R!

diM

e
G m
Vi

i fler

l
ver b
beh

Musiksmaken svnger genom hela livet

Musik r betydelsefull del av livet i alla ldrar, oavsett om du precis fyllt tta, gr i ttan
eller nyss fyllt ttio. Kanske har vi den uppfattningen att musik r viktigast i tonren men
denspelar inte alls ut sin roll senare i livet. Medan 18-ringar lyssnar p musik i medeltal 25
timmar i veckan, s hr 58-ringar i snitt aktivt p musik i 12 timmar per vecka. Det visar en
studie vid University of Cambridge, Storbritannien, dr man genom webbenkter underskt
musikvanor hos tusentals individer. I den strsta delstudien har man ftt en kvarts miljon personer i olika ldrar att beskriva sin musiksmak, data som sedan anvnts fr att studera hur vra
lyssningspreferenser frndras genom livet. I sin analys diskuterar forskarna bland annat hur
musiksmaken pverkas av de utmaningar vi har i olika livsskeden.
S kopplas ungdomens (1219 r) frigrelse och identitetsskapande till frkrleken fr intensiv musik som punk och heavy metal, medan den unga vuxnas (20-39 r) relationsskapande
gr samtida genrer som soul och RnB lmpliga. Den medellders individens (4065 r)
fokus p karrir och upprtthllande av nra relationer bddar fr de mer sofistikerade jazzens
och klassiska musiken samt den opretentisa countryn.

Hjlplrare? Lsningen...?

Klla: FoF

Har vi rytmen i blodet?

Frga frn Elof Petterson:

Vi var p jazzkonsert frra veckan och kom att fundera ver hur svrt det kan vara att st still till
musik. Osynliga ljudvgor nr vra ron och ngot vi kallar takt stter igng vra muskler. Vad r
det fr konstig programmering vi br inom oss?
Fredrik Ulln, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet
svarar:
Ja, det r verkligen en slende egenskap hos rytmisk musik att den fr mnniskor att spontant brja
rra sig i takt.
Speciellt tydligt blir detta hos ltar med tydligt groove eller svng, dr musiken r skriven s att pulsen blir framtrdande och medryckande.
Forskare har i flera studier mtt aktiviteten i olika delar av hjrnan hos frskspersoner som lyssnar
p rytmer. Resultaten visar att omrden i hjrnans motorsystem (system fr att styra rrelser) kan
aktiveras ven hos den som bara lyssnar. Rytmiska ljud verkar allts stimulera hjrnomrden som har
med rrelsekontroll att gra. Ett stt att se det r kanske att grnsen mellan sensoriska hjrnomrden,
som bearbetar ljud, och motoriska omrden som kontrollerar rrelser r mer flytande n vi frestllt
oss. Det verkar mycket troligt att den hr typen av spontan aktivering av hjrnans motorsystem ocks
r anledningen till att vi, utan att tnka p det, brjar rra oss ihop med musiken.
Varfr hjrnan fungerar p det hr sttet r frsts svrare att svara p. Men en tydlig regelbunden
puls r en vanlig grundlggande ingrediens i musik vrlden ver. Hos naturfolk frekommer musik
ofta i samband med gemensamma aktiviteter, nr mnniskor ska koordineras och s att sga
gras samspelta i en gemensam aktivitet. Jag tycker att det ligger nra till hands att spekulera om att
det hr har med musikens evolutionra funktion att gra. Musik med ett tydligt groove kan f oss
att rra oss ihop och drmed koordinera oss som en vl sammanhllen grupp. Intressant r ocks att
detta kan ge upphov till positiva knslor och gldje, vilket tyder p att hjrnans belningssystem aktiveras. Kanske r den rytmiska musiken drfr ocks viktig fr att binda samman en grupp, socialt
och knslomssigt.
Klla: FoF

10

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

Nu viskas det i riksdagskorridorerna att

lsningen fr att ltta p lrarnas adrministrativa brda skulle kunna vara att anstlla
hjlplrare, att lrare skulle f adminstrativt
std frn personer som inte direkt r involverade i undervisningen och drmed med eleverna. Den tanken r lika barock som infrandet av frste rare. Denna lsning skapar
bara ytterligare problem och brdor. Anvnd
istllet resurser fr att skapa mindre undervisningsgrupper och att lrare fr ett frre antal
elever att bedma och vara mentor fr! Frmodligen en tanke som frekommit tidigare
under solen....???

Musiklraren
nr 3 2016 utkommer i september2016

Innehll:
Enkt till musiklrare p gymnasiet
Musik i grundskolan - NU13
Utrustningslista fr r 1 - 3
Stdmaterial i musik
LR:s kongress - rapport
Finns musikmnet kvar?
Nya bcker i musikteori

Dess

Lt Din skola betala prenumerationen p Musiklraren! Bg 5337 - 0706 250:-/r

Diss

Musiken r verallt
Opheus med sin sng och lyra
Fick bergens frusna toppar
Och trden att sig buga.
Vid hans musik sprang grnska
Och blomster fram, som hade sol
Och skurar gjort en evig vr
Allt som lyddes till hans sng
ven havets vreda bljor
Stillades och kom till ro
(Ur Shakespeares King Henry VIII, akt 3 i
Fagius: Hemisfrernas musik )

Morot i fejan
En 14-rig flicka i Virginia i USA har blivit
avstngd frn skolan p obestmd tid och talad fr att ha misshandlat en lrare med ett
vapen. Brottet gde rum i skolans matsal d
flickan kastade en kokt morot i pannan p lraren. Flickans mamma tyckte att det kunde
ha rckt med kvarsittning.

Dass

och
Bra sagt...

Till alla musiklrare:

En fortsatt hrlig och

framgngsrik vrtermin!

Om mlet med samhllsutvecklingen skulle

vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi
sinnessjuka. Mlet r att frigra mnniskan
till att skapa maximalt. Dansa. Mla. Sjunga.
Ja, vad ni vill. Frihet.
P.s. Ernst Wigfors var socialdemokratisk finansminister 1925-1926 och 1936-1949.
han verkade vara en klok gubbe? D:s.

Bomb eller dragspel?

Ngon som kommer ihg hur en dragspelslda ser ut? Ngon som kommer ihg hur ett
dragspel ser ut?
Fler n 30 poliser och brandmn belgrade
frskolan i amerikanska Columbia i ver tv
timmar. Men vad man trodde var en bomb
visade sig vara ett dragspel eller kanske en
dragspelslda. Myndigheternas verdrivna
insats ledde allts till ett rejlt tramp i klaveret. Men smbarnen uppges ha tagit det rtt
piano.

Klavn

Copyright: Johan Wettergren

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

11

Krnika
Varfr musik?

Det var lnge sedan jag fick frgan om

varfr man egentligen ska ha musik i
skolan? Jag undrar just varfr. Det r
snarare s att eleverna blir mer och mer
serisa p musiklektionerna - nstan
mer n vad de r p svenskan. Det r
kul nr jag ser att de verkligen vill lra
sig och gr in fr att spela ett svrare
komp, frst varfr musiken alltid har
funnits, eller varfr Vivaldi tyckte mer
eller mindre om de olika rstiderna.
Har jag blivit tydligare i min undervisning, eller betyder det ngot att vi
nu fr tiden resonerar mer p de hr
lektionerna?
Nr mina elever resonerar i skrift kommer
det ofta fram fler, eller andra saker n nr de
resonerar muntligt och framfr allt, s kommer ju alla till tals i det skrivna ordet och de
vgar ofta vara nnu mer personliga n vad de
vgar vara infr kompisarna. Jag tycker sjlv
att det har blivit ett viktigt moment i undervisningen. Man fr en annan ingng till sjlva
musicerandet.
Dock tycker jag det r svrt att bedma eleverna i praktisk reflektion. Jag ser det visserligen som ett hela tiden pgende moment,
men det gr inte att komma ifrn att en del
elever nstan aldrig sger ngot fr att lyfta
eller frndra samspelet i en grupp. Det innebr att jag mste bli bttre p att f dem att
gra det - att oftare stlla frgan vad de tycker
om samspelet i gruppen och hur det ska bli
bttre. De mste f de rtta redskapen, modet
och tilliten att vga lyssna p varandra och
recensera p ett juste stt. D mste jag ju
freg med goda exempel och ge dem musikorden som hjlper till.
Bara att frklara skillnaden p melodi och
ackord, eller takt, tempo, puls och rytm r
ibland en utmaning, men jag frsker lyfta
orden s ofta jag kan. Trots det, s mrkte jag
att mina 9:or den hr terminen hade svrt att

12

frst skillnaden mellan att skriva en ackordfljd eller att skriva en melodi. Det r som att
de har svrt att srskilja delarna frn varandra. I mitt huvud knns det konstigt, men jag
mste ju frska att frst varfr det r s om
jag ska kunna hjlpa dem att utvecklas. Kanske hr man sllan melodier som r isolerade
frn ett komp nu fr tiden och musiken har
ju blivit alltmer digital. Mnga av mina elever
tror att den kanske blir enbart digital inom
en snar framtid - men jag har ven elever som
tror att det kommer att anvndas fler vanliga instrument igen. Sjlv hoppas jag frsts
p bda delar. Sjlvklart hoppas jag ocks p
fler melodier, enkla melodier, vackra melodier, spretiga och pulshjande
sdana.

t elevs-a
t
a

s
e
snararch mer seristan
r

t
e
o

D ir mer
rna - n n.
l
erna busiklektioner p svenska
p mn vad de
mer

Hoppas, hoppas att frldrar inte slutar, eller redan har slutat att sjunga snger fr sina
barn!
Jag har kommit att gilla momentet skapa
mer och mer -just fr att det plockar fram
ett hantverksmssigt kunnande. ven om de
flesta tycker att det r rtt svrt att skriva en
egen lt, s lr sig de flesta ngot p vgen om
musikens bestndsdelar och om att vga kasta
sig ut p ngot djupare vatten n vad man
gjort tidigare. De allra flesta av mina elever
har i alla fall aldrig frskt sig p att skriva
ngot eget tidigare. ven att visa olika stt att
spela en lt tar fram en del av hantverket. Att
spela pulsen r en sak, men att spela med lite
svrare rytmiseringar, eller att anvnda bda
hnderna nr man spelar piano och att f
ihop olika rytmer samtidigt visar ju att musik kan vara komplex. I en grupp krver det

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

frst ett eget kunnande och koncentration

inte minst. Nr de skriver sina ltar diskuterar vi ocks dur och moll, tempots betydelse
fr hur lten uppfattas och hur man anpassar
text till komp och melodi eller tvrtom. Tnk
vad mnga nya stigar, synapser i hjrnan, vi r
med om att trampa fram.
Redan i moderlivet kan vi srskilja olika
rytmer och forskare har konstaterat att det
ofdda barnet reagerar direkt om ett notvrde uteblir frn en rytm de lrt knna. Samma
forskare menar att pulsen och rytmen alltid
har haft betydelse fr mnniskan. Det kanske
inte r s underligt att krsngares hjrtslag
ofta korrelerar med varandra och frstrker
samhrigheten dem emellan, men frunderligt r det - och alldeles underbart. Vi behver musiken!
Kristina Stenborg
ordfrande i MR

R!

diM
me
Vi b

i fler

er bl
ehv

Musiklrarnas Riksfrening - styrelsen

Kristina Stenborg, ordf. kristina.maria.stenborg@telia.com
Torbjrn Agerberg, v. ordf., torbjorn.agerberg@hsm.gu.se
Sven Rydgrd, kassr, sven.rydgard@telia.com
Rune Fredriksson, rune.fredriksson@hsm.gu.se
Katharina Landerstedt, katarina.landerstedt@utb.harryda.se
Charlotte Zetterstrm, chzett75@gmail.com
Malin Olah, malin.olah@utb.tyreso.se

Detta nummer av Musiklraren

skickas ven till de gymnasielrare i musik som r medlemmar i Lrarnas Riksfrbund.

Enkt till musiklrare i gymnasieskolan!

https://sv.surveymonkey.com/r/MRgymnasieenkat

2014 genomfrde Musiklrarnas Riksfrening en enkt riktad till musiklrare i grundskolan. Enkten besvarades
av 917 lrare. Resultaten har presenterats i tidigare nummer av Musiklrare. Nu genomfr MR en liknande enkt
till gymnasieskolans lrare som undervisar i musikkurser. Enkten i korthet: Enkten bestr av tjugo frgor och
behandlar omrden som; anstllning, anstllningsgrad, legitimation, behrighet, kursutbud, antalet kurser musiklrare undervisar i, mentorskap, arbets- och undervisningsmilj, konsekvenser av borttagandet av estetisk verksamhet
etc. Du hittar enkten p: www.mrmusik.nu under Verksamhet eller via lnken ovan.

Hej MR!
ntligen tar jag mig fr att gra ngot som
jag borde ha gjort redan vid rsskiftet! Efter s
mnga r som medlem i vr frening har det
p senare tid vuxit fram en allt starkare knsla
av att vr frening inte riktigt nr fram. Trots
mnga fina insatser och mycket ideellt, tidskrvande arbete kommer MR inte t att gra
ngot t de, som jag tycker, stora frgorna. Nr
grundskolan under s lng tid drabbats hrt av
de undermliga, okunniga tjnstemn och politiker som styr och stter regler, gr det inte att
vara snll och tandls.
MR borde ha varit betydligt starkare i agerandet runt musiklrarnas arbetsvillkor och
arbetsmilj. Under lng tid har det bara varit
frsmringar nr det gller t.ex. frutsttningarna fr att kunna gra ett bra jobb, ngot som
kan knna sig njd och stolt med sjlv. Utbildade, lrarlegitimerade, erfarna musiklrare
dukar under av lroplan och betygskriterier,
gruppstorlekar och schemalggning.
D vill man inte lsa om de sm goda exemplen i frsta hand. D vill man se att vr frening tar strid, stter ned foten och stller krav.
Det fr man vara beredd att ta strid fr, freningen behver inte vara en snll samarbetspartner, freningen ska jaga de som dikterar
villkoren!
ven om jag nu inte lngre kommer att vara
medlem i MR s avtar inte mitt engagemang
och intresse fr alla de frgor som rr vrt vrdefulla arbete.
Med vnlig hlsningar
Gunnar Bjrkman

Tack fr ditt mail, Gunnar!

Vad vi gr? Vi jobbar p med en enkt till gylrare i musik, tidigare gjorde vi en till grundskolans mu-lrare.
Vi skriver i olika tidningar om mnet musik
och dagens situation. Vi har en tidning (Musiklraren, fyra nr/r) med vrdefulla artiklar
osv. Senast hade med en artikel i LR:s tidning
Skolvrlden om att man blir smart av musik.
Vi fr d och d tacksamma brev frn musiklrare som ftt hjlp av oss med argument fr
halvklass, bttre musiksal och utrustning mm.
Visst, vi har ingen annan makt n att pverka,
MR r ju inget fackfrbund som LR eller Lrarfrbundet. Jag har vidarebefordrat ditt mail
till vriga i styrelsen och jag hoppas att ditt
brev kommer med i nsta nummer av Musiklraren.
Sven Rydgrd/kassr MR
PS Det ligger skert mycket i att vi nog inte
riktigt nr fram, men vi frsker!
Vr hemsida t ex r numera kontinuerligt uppdaterad och innehllsrik, eller hur? DS
Tack fr ditt svar!
Frst det som att jag fullt ut stder, sympatiserar med MRs verksamhet och allt engagemang som s mnga lgger in i freningen. Jag

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

vet naturligtvis att MR inte r en facklig organisation men det skulle faktiskt ocks kunna
innebra att det skulle g att vara friare och n
mer obekvm och stlla krav gentemot SKL
och de politiska parterna som styr och utformar villkoren. Att LR men framfr allt LF r
alldeles fr svaga/fega/menlsa r fruktansvrt
beklmmande. Att de fackliga sammanslutningar som vi r utlmnade till har gtt med
p s mycket som r frdande fr oss som
brinner fr musiken i grundskolan-gymnasiet
r beklmmande. Det vrsta scenariot r ju
att mnet musik inom lroplanen ytterligare
marginaliseras och nedvrderas. Orsaken kan
t.ex. vara att det varit alltfr mnga obehriga
som anstllts i stllet fr utbildade lrare. Sdana tillflliga gstspelare tar inte striden och
vgar inte vara obekvma. De vet att de inte
kommer att bli kvar srskilt lnge. Dessutom
rcker det inte med att lta de kommunala arbetsgivarna nja sig med lokala kulturpersonligheter som musiklrare i grundskola/gymnasium. Musiken framstlls som ett hobbymne
vars lroplan och betyg blir allt mindre vrda.
I de mrkaste stunderna ser jag ett totalt haveri
fr musiken i skolan alldeles runt hrnet. Jag
hoppas att jag har fel och att det fortfarande
finns tillrckligt mnga som orkar kmpa fr
skolmnet musiks plats inom obligatoriska
lroplanen/timplanen. Det skulle knnas ytterst sorgligt om man efter sina ver fyrtio r
som klassmusiklrare skulle behva se detta,
vrt viktiga skolmne frsvinna och offras p
okunnighetens altare.
Mnga hlsningar
Gunnar Bjrkman

13

d
e
m
a
Lir Band
t
e
g
e

Band-in-a-Box frvnar! Det lter grymt bra

med, riktiga studiomusiker som spelar de ltar
du skriver in ackorden p. Vlj tonart, tempo,
stil och vilket band du ska ha. Lgg p audio,
stmsngsfunktion! m.m...
Frn 1395kr
Ny

version fr Windows

Fr PC
c&
Ma

14

KOMMER P SVENSKA
FINNS REDAN NU P ENGELSKA!
Ltskrivande i musikundervisning r overtrffat. Nu slpps
frsta delen i en serie av tre + lrarhandledning. Bli ltskrivarproffs sjlv genom att lsa Songwriting: Get Your Black Belt
in Music& Lyrics.
Hmta gratis utdrag ur boken p iBook Store.
Gilla oss p Facebook.com/BlackBeltSongwriting.
Mer info p www.blackbeltsongwriting.com

Handla hos din lokala musikar eller hr:

www.swedenmidimusic.se
08-80 68 88

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

Gruppstorleken har betydelse!

Att fatta beslut om ett riktmrke fr
antal barn i skolans grupper krver att
ansvariga politiker tar forskning om
elever och villkor fr elevers vlmende
och lrande i skolan p allvar. I dag
visar forskning att det r fr mnga
elever i flera av dagens skolgrupper
I dag gr alla barn i Sverige i skolan.
Skolan har ett uppdrag att ge elever en
god start i livet. Drfr r det av stor
vikt att diskutera elevgruppers storlek
och hur det pverkar elevers rtt till en
likvrdig skola av hg kvalitet som vrnar om deras lrande, hlsa och ger en
god omsorg. Skolan r till fr eleverna
men det r ocks en stor arbetsplats fr
lrare och annan skolpersonal. Det r
drfr lika angelget att diskutera hur
antalet elever pverkar lrares arbete
och deras frutsttningar att genomfra sitt uppdrag.
Flera forskningsprojekt visar hur gruppstorlek i skolan inverkar p elevers mjlighet till
lrande och inflytande. Forskning visar att
gruppstorlek inte kan ses som ett isolerat fenomen. I stllet br det ses i ljuset av olika
samverkande faktorer. Dessa r till exempel
lrarnas utbildning och kompetens, personaltthet, elevgruppens sammansttning och
skolans fysiska utrymmen. Det blir drfr
nstan omjligt att presentera en generell lsning p vad som r ett optimalt antal elever
i skolans grupper. Helt centralt r lrares
utbildning och kompetens och skolans lroplan. Med revideringen av lroplanen 2011,
stlls tydligare krav p lrarna, eftersom mlen frndrats. Elevgruppernas storlek och
sammansttning br stllas i relation till dessa
ml. Forskning visar att nr lrarna upplever
att det blir fr mnga elever i gruppen vljer
de bort ett antal omrden som enligt lroplanen ska finnas med i den verksamheten. Ju
fler elever det r i gruppen, desto fler relationer r det att frhlla sig till, vilket kan vara
en stressfaktor fr elever.
Nr blir en elevgrupp fr stor? Forskningsresultat visar att en elevgrupp r fr stor nr
lrare blir stressade av att de inte hinner se
barnen och att arbeta professionellt utifrn
lroplansmlen. Fr elever r en grupp fr
stor nr de inte blir sedda utifrn sina behov
av kunskap, inte har inflytande eller r delaktiga i verksamheten. Utifrn det perspektivet
framhlls att en organisation i form av helklasser med upp till 35 elever inte p ngot
stt gynnar elever. Frre elever i gruppen skapar strre mjligheter fr eleverna och lrarna

MR menar att en elevgrupp

r fr stor d lrare blir stressade av att de inte hinner se
eleverna och att de inte kan
arbeta professionellt utifrn
lroplansmlen.
Fr eleven r en grupp fr stor
nr de inte blir sedda utifrn
sina behov av kunskap och
utveckling, nr de inte har
inflytande eller r delaktiga i
verksamheten.
Nr skall Sveriges professorer i musikpedagogik lmna sin forskarkhlor och ge sig till knna i debatten?
att kommunicera och fr lrarna att engagera
sig och arbeta utifrn lroplanens ml.
Att fatta beslut om ett riktmrke fr antal
elever i grupperna krver att ansvariga politiker tar forskning om elever och villkor fr
elevers vlmende och lrande i skolan p
allvar. Om regeringen stter ett riktmrke
menar MR att gruppstorleken i musik mste
vara hgst 15 elever i varje elevgrupp. I dag
vet vi att kvaliteten p skolorna varierar. Ett
riktmrke kopplat till kvalitetsindikatorer
kan vara bra fr att ge alla elever likvrdiga
frutsttningar fr att lra sig i och om musik
Skolans kvalitet och elevers frutsttningar
att m bra och lra r en komplex frga som
inte lter sig besvaras endast genom att stta
en siffra p hur mnga elever det ska vara i
gruppen. MR:s underskningar visar att det
r fr mnga elever i grupperna i musikundervisningen. Av vikt r att lyssna till de
yrkesverksamma i skolan och ta tillvara deras kunnande. Men det behver ocks gras
kartlggningar i varje grupp fr att komma

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

tillrtta med vad problematiken handlar om.

Vad har lrarna fr grundkompetens och fr
kompetensutveckling relaterat till den reviderade lroplanen? I den processen ska elevers
bsta vara i fokus. Skolans musikundervisning r betydelsefull och stimulerande fr
unga mnniskor och bidrar till att de utvecklar den vrdegrund som samhllet och lroplanen vilar p. I dagens samhlle r musikverksamhet vrd att satsa p!
OBS! Texten ovan r baserad p artikel i Gteborgsporten GP 160120 av professorerna
Sonja Sheridan, Pia Williams och Ingrid
Pramling Samuelsson. Artikeln avhandlade
gruppstorleken i frskolan.
Kllor: GP 160220, Arbetsmiljverkets riktlinjer,
MR:s enkt 1000 musiklrares svar.

15

Rttelse!
Vi komma frn st och vst

Vi komma frn st och vst




1. De
2. De
3. Vi



5

kom -ma frn st

kom -ma frn st
kom -ma frn st

och
och
och

dm

B
D

sjung - er en sng
skrat - ta vrt skratt
del kom i gr,

 

 

p
och
en

dm7


 





m...

C
G

14

sng
de,
by

fm9
A

med
vrt,
hem




i
p
en



 

1.

C
G

o - li - ka sprk,
gr - ta vr grt,
del kom den vr

E -9
G


dmMaj7

men
men
nr

dm



och
och
och

m...

dm6

att dr f sjung - a
gr frn sitt hem till
har vi haft v - ra

kom - ma frn syd

kom - ma frn syd
kom - ma frn syd


  








de
de
vi

m...

Text: Anders Dejke

Melodi: Amerikansk
Arr: Gunnar Eriksson

vst,
vst,
vst,

c
m7-5

nord,
nord,
nord,

G7 G7+5

- ter vid sam - ma

ta - la med and - ra
i - sen smalt p vr










text
som
SA

Tnk
De
Hr



f
m7-5



  



C
G

gld - je och kr - lig - het,

dr - ren de ring - er
p.
dag el - ler tu - sen r.




F
F

 
 




bord.
ord.
jord.

C
E

ta - ga del
i
Vi fr frm -man Hem-bygd r den

+8va bassa i reprisen

am

C7
G

 




och spel
ut - i
all e - vig - het.
nt btt - re
f.
kan vl ing - en
mel - lan hu - sen gr.
dr vn - ner

2.



G7

 




i
all e - vig - het.
kan vl ing - en
f.
mel - lan hu - sen gr.



2008 Anders Dejke (text) och Gunnar Eriksson (arr). Kopiering frbjuden enligt lag!

Taga del i sng och spel...

de
de
en

I tidigare nummer av Musiklraren har vi

haft med Vi komma frn st och vst samt
Taga del i sng och spel, bda ltarna arrangerade av Gunnar Ericsson och utgivna p
Ejeby Frlag. Tyvrr har vi missat att bertta
att ltarna kan eller t o m skall sjungas tillsammans. Vi har ocks frsummat att informera om kopieringsreglerna . Vad gller skolan har avtal ingtts s att lrarna inte skall
behva frga rttighetshavarna varje gng de
skall kopiera ngot. Vad som fr kopieras och
antalet kopior som fr framstllas till varje
elev beror p om det r frga om grund- och
gymnasieskola, universitet/hgskola eller
musik- och kulturskola. Friska grna upp din
kunskap om vad avtalen omfattar. Du hittar
dem i Musikfrlggarnas informationsbroschyr Noter och avtal som finns att ladda
ner p www.musikforlaggarna.se.

En gemensam musiklrarportal?
Musiklraren har i tidigare nummer
rapporterat frn arbetet med att konstruera en gemensam musiklrarportal.
Arbetsgruppen bestr av fretrdare frn
bla. Linnuniversitet, MR:s ordfrande
Kristina Stenborg samt tidigare undervisningsrdet Lars Carlsson. I frra
numret av Musiklraren bad om lsarsynpunkter. Organisationen av en gemensam portal skulle i korthet kunna
te sig enligt nedan:

Initialt r grundfrutsttningen att hgskolor med lrarutbildning knner ett ansvar att
utveckla musikmnet. Hgskolorna frpliktar sig att utse en ansvarig person som varje
mnad lgger ut relevant musiklrarinformation samt ansvarar fr att en frelsning per
termin utifrn ett verenskommet tema lggs
upp p portalen. Dessutom deltar denna person i webbaserade mten dr medverkande
hgskolor deltar. Verksamheten bygger p
frivillighet. Portalens innehll kommer att
bli sjlvgenererande. Via portalen profilerar
sig hgskolorna. Om en hgskola lgger ut
mycket information i frhllande till en annan som r snl med nyheter, eller information, framstr naturligtvis den frra hgskolan
i bttre dager och drar sledes till sig beskarnas intresse. P portalen lgger hgskolorna
frutom material till redan verksamma musiklrare ven upp information till blivande
musiklraren dvs. information om den egna

16

utbildningen. P s stt fungerar ven portalen som ett rekryteringsinstrument. Frutom

material frn hgskolorna finns p portalen
ocks information frn Skolverket som vet att
detta r en portal som musiklrare besker.
P portalen har ocks verksamma musiklrare en plattform fr chattar, videoupplgg,
lektionstips etc. Deltagandet och medverkan
i portalen r kostnadsfritt. Enligt uppgift r
Facebook-gruppen Musiklrarna, med sina
3000 medlemmar intresserad av samverkan.
Musiklraren har ftt en e-mail i rendet. Vi
citerar:
Ja, rent allmnt tycker jag att initiativet till
en gemensam portal verkar bra, hrligt om hgskolorna kunde ge frelsningar, s som tanken
r. Det knns dock komplicerat med tanke p
den hastighet, den mngd av info som finns i
Fb-gruppen. musiklrarportalen.se har ju frskt men inte lyckats. Det som behvs r ngon form av arkiv/skfunktion. En lektion.
se kombinerat med att frga doktorn, s
tnker jag i alla fall att Facebookgruppen fungerar. Dr r det medlemmarna som styr och jag
tnker att det som efterstrvas r att ngon gr
in och fungerar som ekorre och samlar ihop.
Folk delar vldigt mnga saker i facebookgruppen men har inte gjort det p musiklrarportalen. MR har ju ocks gjort ett litet frsk, ville
ha lektionstips frn medlemmarna, men fick i
princip inga svar. Min slutsats r att det kom-

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

mer bli mycket svrt att f ngon sdant hr att

fungera eftersom det bygger p alla musiklrares
engagemang och vilja att dela med sig. Alla vill
visserligen ha ett stlle dr de fr snabbt svar
och inte sjlva behver ska upp informationen.
Det dyker ibland upp frgor om gamla tips i
facebookgruppen och det finns en drive kopplad
dit. Kanske r det den som man ska bygga p?
Bekymret r att anvndarna inte har tillrcklig
kunskap om hur driven fungerar och raderar
filer istllet fr att hmta dem, my god. Detta
leder till vldigt mycket administrativt jobb fr
de som skter fb-gruppen. Kanske r bttre om
man bara anvnder den gemensamma portalen
som ett forum fr att delge information om vad
som kommer ske hrnst p musiklrarfronten.

Estetiken, ett dragspel fr skolan?

Under vintern 2015/16 upprepas det igen: ngon skriver en personlig betraktelse
ver skolans nya behov och stter det emot egna trista erfarenheter frn ngot
estetiskt mne. Expressens ledarskribent Ann-Charlotte Martus ifrgastter sljdmnet som obligatoriskt mne, tminstone p hgstadiet:
Ungarna har 17 skolmnen att hlla i huvud och nerver. Och stndigt kommer
krav p att infra nya, moderna mnen: De borde lra sig kinesiska!, Programmering!, Livskunskap!
Vi kanske borde slla lite bland de mnen som finns, i stllet. Sljdobligatoriet
skulle kunna tas bort, tminstone p hgstadiet. Lt eleverna vlja fritt mellan de
estetiska mnena bild, musik och sljd. D kan den som vill, frkovra sig. http://
www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/hur-manga-smorknivar-tal-sverige/

s
g
i
l
d
n
ha ti.
r
l
f
u
a
b
r
e
t ok nd
n
i
u
r
m
r

e
g
et en d lva
D
rt i sj
ba t r
De
ten

Martus verses drefter med smrknivar

frn hela landet och argument fr sljdmnets utveckling och plats i skolans kursplaner
av olika intressenter fr sljdmnet och sljdlrarutbildningarna. Skolsljdens utveckling
har tydligen gtt Martus nsa frbi, men
jag anar att hennes kritik gr djupare
n s. Nr man ger sig p de estetiska
mnena i skolan s slr man ocks
mot den stora demokratitanken i svensk
skola.
Det r inte frsta gngen skolan mter attacker mot de estetiska mnenas plats. Konservativa och nyliberaler menar ofta att de
estetiska inslagen ska vara valbara eller till fr
en elit. Dit fr vi tydligen rkna ven Expressens ledarskribent. ven den moderate riksdagsmannen Tomas Tob frde 23 augusti
2012 fram hur illa den s kallade jobblinjen
stmde verens med det estetiska programmet p gymnasiet. Han anfrde ett direkt arbetsmarknadsperspektiv p ungdomars gymnasieval och hvdade att en elit skulle ska
det estetiska programmet fr att mjliggra
en direkt koppling till arbetsmarknaden och
framtida jobb.
Denna politiska syn ledde till en slutsats att
man inom moderaterna nskade att frre
ungdomar skulle ska det estetiska programmet. Man ansg att gymnasievalet skulle ha
en direkt koppling till framtida yrkesval.
Dessutom hvdar man en kunskapssyn som
tror att en elit tas fram ur en elit. Alla vi som
p allvar fljt Sveriges framgngar inom dataspel, design, teater, film, musik och teknik
vet hur bredden skapar frmgor och att alla
har en mjlighet att frverkliga sin estetik
och kreativitet nr satsningar gller s mnga
som mjligt. http://www.svd.se/m-vill-attfarre-valjer-estetiska-studier
Denna id kom p skam. Dels skrev Lrarnas Riksfrbunds Metta Fjelkner en kampartikel fr det estetiska programmet i Gteborgsposten
http://www.gp.se/nyheter/
debatt/1.120977-behall-gymnasiets-estetiska-program
P samma debattsida samma dag skrev undertecknad en artikel om de dubbla tungornas

politik inom alliansen http://www.gp.se/

nyheter/debatt/1.122172-regeringenblottar-motsatta-viljor-for-kultur-ochskola. Den handlade om alliansens
tvetungade syn p kulturen i skolan, antingen som en kunskapssyn
eller bara som en projektid, i det hr
fallet Skapande Skola.
Moderaterna backade och estetiska programmet finns kvar. ven om det sker inom relativt blygsammare kvantitet, eftersom man
samtidigt inom alliansen frde in ett annat
meriteringssystem som missgynnade de estetiska valen i frhllande till sprk och matematik. Modiga r de elever som idag vljer
bort meritpong. Ska det allt som oftast behva vara en kamp fr det estetiska kunskapsomrdet att hvda sig?
Det som utmrker den svenska grundskolan
nda sen dess start (och ven tidigare n s)
har just varit att de estetiska mnena haft en
given plats fr att skapa en skola och ett samhlle, dr skapande, kreativitet och estetiskt
kunnande ska vara till fr alla i samhllet. Vi
r unika i vrlden att ha det synsttet, och det
har resulterat i mnga svenskars framgngar
i vrlden dr kultur, konst, design och andra
estetiska uttrycksformer som till exempel film
och musik.
De kopplar ofta inte alls estetiska mnen
till yttrandefrihet, demokrati och att utveckla frmgan att gestalta en erfarenhet. r
det detta som r s farligt? Ja, det kan vara
mycket farligt att rita en skmtteckning, gra
en film, skriva en bok och sjunga en sng. I
mnga diktaturer och krigshrdar r det estetiken och kulturarvet man slr ner frst. S
allvarligt och serist mste vi estetlrare se p
vra yrken och vra elever. Vi ska tillsammans
med dem vrna om allas vr rtt till de estetiska sprken. Det r inte frhandlingsbara i
en demokrati, det r sjlva grundbulten. De
estetiska mnena r ingen mnesutfyllnad i
brist p annat. De r inget dragspel i skolans
ibland trnga orkester av trngsel och politik.

Ulla Wiklund

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

17

ntligen!

Krsng p recept?
Sjuk? Ring 1177!

r?
pgfrst,
k
i
s
mu
nas,

r
min
gr nknna igen,

p
Vad na - hra,
r
tione

s
ler
- emo
Lys ra
ssigt rda symbo binera

e
s
m
y
l
o
l

s
l
m
n
ana
n
o
i

da, k
der,
tolka
ras k
Ber oter - se, junga: lju vitet, hn di
n
s
t
or
a
Ls a musik; otorisk ak rist), sam
r
e
m
t

utf rk, spela; anist, bat

r,
g
r
sp
o
(
d
r
kide
e
e
m
ftt
musi
,
a
n
y
e
n
munn
sera provi
g
m
i
n
i
,
n
ra
iva
pone
a, skr
kom era, noter nas musik)
h
er
abstra emisfr
7H

(sid 7

Om vi minns rtt var det Pythagoras,

som myntade begreppet sfrernas musik. Med sfrernas musik syftade Pythagoras p de harmoniska samband
som knt ihop vrldsalltet. I Hemisfrernas musik handlar det inte om
kosmos men vl om hjrnan och samspelet mellan hjrnans delar nr musik pgr.
Jan Fagius bok Hemisfrernas musik med
underrubriken; Om musikhanteringen i
hjrnan, r omfattande. Lsaren erbjuds 415
spnnande sidor. Boken r en utkad version
av utgvan p med samma namn frn r 2001
(196 sidor; Bo Ejeby Frlag )
Intresset fr hur vi mnniskor hanterar musik
har kat dramatisk de senaste decennierna.
En bidragande orsak och frutsttning fr
nya rn inom detta omrde r de verktyg som
forskningen utvecklat fr att studera aktivitetsmnster i den mnskliga hjrnan. Vi tnker d i frsta hand p imaging-teknikern
som fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) och PET (positionsemissionstomografi).
Ngra intressanta frgor som vi fr frdjupade svar p i boken r de vanliga nr det
gller det hr omrdet: Vad hnder i hjrnan
nr vi spelar, sjunger och lyssnar till musik?
Finns det ett speciellt musikcentrum i hjrnan? Hanterar hjrnan musikaliska frlopp
p skilda stt hos den musikaliskt otrnade
och hos proffsmusikern?
Fagius skriver populrvetenskapligt aptitligt i
det han sammanfattar stora delar av den neurobiologiska litteraturen. Den vetenskapligt
intresserade lsaren knner att boken r skriven fr hen. Och skulle det vara s att det behvs en frklaring till de ibland komplicerade
begreppen finns en ordlista i slutet av boken.

18

Det r knappast ett revolutionerande innehll som Fagius presenterar. Det mesta r
stoff som vi tidigare tagit del av i olika kllor genom ren. Nu finns emellertid nstan
allt som rr forskning om musikperception
och dess inverkan p hjrnan samlat i en och
samma bok.
Efter de inledande kapitlen om musikens ursprung, frklarande musikteori, hjrnans organisation och neurobiologisk uppbyggnad
fr vi en versikt av bde experimentella och
neurologiska studier av musikbearbetning i
hjrnan.
I ngra av trettioen kapitlen diskuterar Fagius
musikens placering i hjrnan; hittar forskarna
musiken i hger eller vnster hjrnhalva? Ett
konstaterande som Fagius gr r: Mera t
vnster vid kad musikalisk kompetens.
Men var i hjrnan sitter d musiken? Fagius
konstaterar att det inte finns ngot musikcentrum och att de flesta delarna av hjrnan r
aktiva i anslutning till musik. En sammanfattande slutsats som Fagius drar i kapitel 14
r att Hela musiken krver hela hjrnan.
Vissa delar av hjrnan r dock av strre betydelse n andra fr det specifikt musikaliska
och det r detta som en stor del av forskningen om musiken och hjrnan handlar; att kartlgga hjrnans aktivitet i samband med musikperception. Med Fagius dristar vi oss att
pst att musiken finns verallt, samtidigt
verkar det som att vi fr medge att vi nog inte
blir intelligentare genom att lyssna p Mozart, men vi blir definitivt mer hjrnaktiva?
Fagius skriver i inledningen av boken att
musiken r den mest abstrakta av mnniskans konstyttringar. Efter att ha lst Hemisfrernas musik skulle vi vilja pst att musiken blivit mer begriplig och konkret, eller
tminstone vr frstelse av den.

Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

Vrdnytt: Musik som medicin?

S pverkas kroppen av krsng
Att sjunga tillsammans ger bde gemenskap
och gldje, men ocks viktiga hlsovinster. Bde fysiska och psykiska funktioner
kan pverkas positivt.
Bra fr musklerna
Nr du sjunger trnas de stora muskelgrupperna som skter andningen, det vill sga
musklerna i brstkorgen och muskeln mellan
brstkorgen och bukhlan, mellangrdet.
Hjrngympa
Att hlla reda p text, toner, tempo och dynamik, lsa notblad och flja dirigenten p en
och samma gng ger ven hjrnan motion.
Det rogivande hormonet kar
Oxytocin r ett m-bra-hormon som skapar
lugn och ro i bde kropp och sjl. Hos den
som sjunger i kr stiger halterna av oxytocin,
som likt dopamin och endorfin ger knslor
av motivation, belning och tillfredsstllelse.
Lgre puls
Dessutom sjunker bde vilopuls och blodtryck, vilket minskar risken fr hjrt- och
krlsjukdom. Vissa studier tyder ven p en
kad aktivitet i kroppens immunfrsvar.
Klla: Vrdguiden nr 1 2016

FRGA OSS - VI VET!

Hr r ngra av personalen p JAMs specialbutiker.

Vi r verkligen experter och har svar p alla frgor.
Fr vi kan det hr!

JAM Syntotek ringer du

p 08-673 21 22
JAM Stage & ProAudio
har 08-410 510 83
JAM Gitarrer
har 08-410 510 90

www.jam.se

Webshop: www.jam.se
a14 dagars faktura a14 dagars ppet kp
aKPER-BYTER-SLJER!

031-795 01 50
www.nilton.se

Notstll

LjudLjus-stativ

Micstll

Stolar

Instrument-stativ

Tillbehr

Musik l ra re n n r 2 2 0 1 6

19

Returadress:
Sven Rydgrd
karvgen 39
342 33 Alvesta
Avsndare: inlmnare:
Ansvarig
Papperslagrets Tryckeri AB
KP-tryck,
Karlskrona
Verkstadsgatan,
371 47 Karlskrona

Musiklrarnas Riksfrening r sedan 2004 en sjlvstndig och

oberoende frening fr alla verksamma och blivande musiklrare
Arbetar du i grundskola,
gymnasieskola, kommunal musikskola eller studiefrbund kan du vara
med i MR. ven enskild
grundskola, gymnasieskola eller kommunal musikskola kan vara medlem.
Vlkommen!

20

.m
w
w

s
u
m

u
n
.
ik

250:Bg 5337-0706

Klar t
skall Du
vara
med
i MR
!

G in p vr hemsida: www.
mrmusik.nu s ser du vilka
vi r och vad vi jobbar fr!
Studerande och pensionrer Vi har kontakter med departement, Skolverket, Sveriges
100:kommuner och landsting mfl.
Fr studerande r det frsta
medlemsret
gratis

Skriv till:
www.sven.rydgard@telia.com
Musi k l ra re n n r 2 2 0 1 6

Du e
ll
kan v er Din sk
ola
ara m
edlem
!