VI BEVAKAR: SYSADMIN, NTOS, KLIENT-SERVER, RAS

KOMMUNIKATION
REDAKTR FREDRIK BERNSEL, bernsel@idg.se

piloten fr se dem, fr han har helt

enkelt inte tid att behandla informationen sjlv. Planet kan snabbt
anpassas fr en ny hotbild genom
att mjukvaran uppdateras.
Instabilt i luften

JAS 39 Gripen ett

datoriserat under
Jakt-, attack- och spaningsplanet Gripen r inte bara ett
hgkapabelt stridsflygplan. Elektroniken, datorerna och
kommunikationsmjligheterna tillhr ngot av det mest
intressanta man kan tnka sig.
Av Jrgen Stdje

iloten drar p efterbrnnkammaren och

en bl lga slr ut med
ett vrlande som hrs
flera kilometer. Klart, starta lyder
ordern frn tornet och nr han
slpper bromsarna tar planet ett
skutt framt. Han drar spaken t
sig, bara G-drkten hindrar magen
frn att hamna nere mellan knna.
Med en tryckvg som nstan sliter taket av en liten stuga bryter han
ljudvallen p vg mot fienden.
Han har inte radarn p. D ser han
mig inte. Men jag ser honom!
P den taktiska indikatorn kryper fiendeplanet allt nrmare grnsen fr robotens rckvidd och snart
nr det fram. Nu! Skjut uppma-

nar Gripen lugnt och pilotens pekfinger gr en ddlig rrelse mot avtryckaren. Planet knycker till lite
nr AMRAAM-roboten slpper
vingen och frsvinner bortt som
ett vitt streck. Han fljer den p
bildskrmen.
Den, du tnker han nr han ser
ett eldklot flamma upp vid horisonten, som tecken p att roboten gjort
sitt jobb. Han lgger planet i en
brant svng, fr att sjlv undvika
explosionen och flyger sedan lugnt
samma vg tillbaka.
Linkping ett flygeldorado

Ett av de frmsta resultaten av

svensk ingenjrskonst, jakt-, attack- och spaningsplanet Gripen,
r inte bara ett hgkapabelt strids-

flygplan med flygegenskaper som

gr utanp det mesta. ven elektroniken, datorerna och kommunikationsmjligheterna r ngot av det
mest intressanta man ver huvud
taget kan f se. Det r Saab Aerospace i Linkping som r ansvarigt fr
att ha frt Sverige fram till flygteknikens yttersta framkant.
Gripen r ett s kallat flerrollsplan (jakt-attack-spaning) av fjrde
generationen med mycket hg datoriseringsgrad.
Totalt innehller planet cirka 40
datorer, som r sammanbundna
med fem bussar med redundans.
Svl navigeringen som alla flygsystem r datoriserade. Radarbilder
och alla annan information behandlas och silas elektroniskt innan

ven Gripens flygfrmga r helt

beroende av datorernas hjlp. Planets smtt fantastiska manvrering
r baserad p att planet r instabilt i
luften. Om inte datorerna kompenserade skulle planet stalla direkt,
det vill sga flyga ver sin frmga,
och falla som en tegelsten.
Ytterligare en frutsttning fr
JAS Gripens styrka r ntverket. I
sjlva verket r det enskilda flygplanet bara en liten del i flera betydligt
strre datorntverk.
Ett resultat av detta r till exempel att alla Gripenplan kan dela radarbilder med varandra, eller f information frn ett radarntverk p
marken. Kommunikationen sker vi
en s kallad jaktlnk som r krypterad och helautomatisk. Jaktlnken
r unik i vrlden.
Mjligheten fr flera plan att dela radarbild r en mycket stor frdel
i strid. Eftersom ett plan med pslagen radar lyser som en strlkastare
p radarhimlen r det bra att kunna
skicka upp flera plan, varav bara ett
letar efter mlet. Just det planet kan
bli beskjutet av fienden, men det r
med skerhet inte det enda plan
som kommer att skjuta tillbaka.
I och med att alla plan kan dela
radarbild och annan information
kan piloterna nmligen dela p eldgivningen mot olika ml.
Bttre n Hollywood

I moderna amerikanska stridsflygplan tvingas piloterna samtala via

radio fr att dela p ml, och fr att
inte beskjuta samma ml. Det m se
fint ut p Hollywoodfilm, men det
r ineffektivt i strid. I Gripen r det
mera av datorspel. Mlfrdelning-

HR KOMMER INGEN
IN som inte sger sin
krastes namn. Jag sade Gripen och fick
komma in och se
svensk hgteknologi
nr den r som bst!

KLINISK MONTERINGSHALL. Gripen massproduceras i en monteringshall som r s ren att

den kan anvndas till balsal.

www.idg.se/natkom/

MONTERING. Hr r
det hantverk p hg niv som gller. Inga vanliga bilmontrer allts.

DATASTAV. Data till och

frn Gripen transporteras i
en datastav. Det r en aluminiumask full med halvledarminne som pluggas direkt in p ntverket i planet.
Staven kan laddas med frdplan eller ny mjukvara.

EMI-SKYDD. S hr ska det se ut nr

man skyddar kablage mot elektromagnetisk strning.

NTVERK&KOMMUNIKATION 04/2000

47

KOMMUNIKATION
...en pilot kan fyra av
mot ett ml han har sett frn
ett annat plan n sitt eget, om
han har slut p sina egna vapen.
q

en sker genom att piloten pekar och

klickar p de ml han vill frstra.
Informationen visas omedelbart p
de andras planens bildskrmar.
Det innebr till exempel att en
pilot kan be en annan pilot att fyra
av mot ett ml han har sett om han
har slut p sina egna vapen. I och
med att alla delar informationen r
det inte konstigare n att en systemansvarig kan fjrrstyra en arbetsstation p ett kontorsntverk och arbeta interaktivt med anvndaren.
Det hela kan liknas vid en en vanlig
videokonferens.
Markntet ger besked

ven ett plan som str p marken

kan vara med och se hur striden frlper. Nr det sedan kommer upp i
luften vet sledes piloten redan vad
som behver gras.
Dessutom kan planet f radarinformation frn det svenska markntet som r en del av systemet

Flygvapen 2000. Information till

detta kommer frn andra stridskrafter, AWACS-planet Erieye (en
Saab 340 med syntetisk radar p
ryggen), markradar och s vidare.
Ntverket strcker sig sledes
lngt utanfr sjlva flygplanet.
Det nya stridsledningssystemet
som innesluter hela Sverige i ett
ntverk ska Frsvarsmakten anvnda till att snabbt koordinera alla
styrkor i hndelse av anfall. Alla enheter r med i ntet: flyg, marin,
markstridskrafter, radarstationer
och informationsstridskrafterna.
Alla data sammanstlls och besluten fattas centralt i olika stridsledningscentraler som r placerade
under jord fr att vara svra att sl
ut. D vill det till att ntet alltid fungerar och inte hnger sig.
Klarar hg belastning

Inuti ett Gripen-plan r det fullt

med ntverksutrustning. Ntverken som anvnds r av
busstyp, och av kostnadsskl r de dimensionerade till att ligga p en
stndig belastning av
mellan 40 och 60 procent. CPU:erna i avionikdatorerna r organiserade s att de kan belastas 80 till 95 procent.
Det r mycket svrt att
hlla uppe detta hga beSTYVA TEKNIKER. Saab Aerospace stllde upp med tre
lastningstal utan att risav sina bsta tekniker, personer som alla har varit med
under hela utvecklingen av Gripen. Frn vnster:
kera
verbelastning,
Dag Folkesson, specialist p robusta realtidssystem.
men p Saab r man
Stig Brstell ansvarig fr totalsystemet, tidigare ansvarig fr kabinen, chef fr avionikkontoret och fr sysmycket duktiga p hrd
temintegration och simulering.
tidsstyrning och vnder
Bo Frisberg, ansvarig fr databussar, programmering,
avionik, styrsystem och mjukvaran till GECU, ett anaistllet detta till sin frlogt reglersystem fr hydraul, brnsel och kylluft.
del. Genom att man anIngen av herrarna ville bli kallade chefer, utan de ville
som sanna tekniker titulera sig systemingenjrer.
vnder sig av en extremt

VIDEOPLATTFORM. P den svarta,

fjdermonterade plattformen strax
bakom piloten monteras den videobandspelare som ska spela in hela
flygningen. Den mste sitta fjderupphngd, fr ingen video klarar planets skakningar nr kanonen avfyras.

48

KLIMATKONTROLL. Det rda tarmpaketet r luftkonditioneringen som

ger kylning r datorsystemen och hller klimatet t piloten.

NTVERK&KOMMUNIKATION 04/2000

noggrann realtidskontroll kan ntverket och och datorerna i princip

inte verbelastas. Skulle en verbelastning nd intrffa beror den p
ett apparatfel. Systemet undersker
i s fall var felet ligger och backar
tillbaka till ett konservativare driftlge utan verbelastning, s kallad
graceful degradation. Det kan betyda att planet frlorar i kapacitet,
men piloten kan nda flyga hem
utan problem.
Styrsystemet bestr av tre datorer
som rstar om tgrd och efter omrstningen vljs ett mittvrde bland
de tre. Om fler fel skulle intrffa gr
systemet ned till en ndniv, dock
utan att stanna.
Inget operativsystem

I Gripen anvnds inget operativsystem som sdant, utan realtidshanteringen ingr i semantiken hos
sprken Pascal-D80 och Ada som
styrsystemet r skrivet i. Den specialversion av Pascal som anvnds
har avancerade realtidsfunktioner
och liknar i viss mn Ada.
Alla berkningar krs i runburstar med olika tidsintervall (frekvenser) med en grundfrekvens p
60 Hertz (eller i vissa fall 120-240
Hertz). De processer som krver
snabb respons exekveras allts 3060 gnger per sekund, medan mindre krvande processer kan kras
15, 8, 4 eller 1 gng per sekund.
Mindre betydande processer, till
exempel svar p knapptryckningar
i kabinen eller lsningar p ml,
krs i bakgrund. Den mera avancerade styrdatorn kr med runburstar i alla dessa frekvenser p en
gng samt bakgrundshantering
i alla tre CPU:erna.
Systemet anvnder sig av pipe-lining fr att klara den hga belastningen. Det vill sga en process exekveras, resultatet frs ut p bussen,
varp data bearbetas vidare i nsta
dator. Dessutom krs sdana processer som kan dela data p ngot

KOMPONENTER. Radarn
frn Ericsson bestr av
sdana hr moduler, som
skjuts in i planet.

stt alltid tillsammans. All datatrafik i hela flygplanet synkroniseras

drfr med hjlp av en central
klocka p 60 Hertz.
MIL-STD 1553B-bussen

Det r knappast TCP/IP som

strmmar runt i Gripen. Nr liv och
dd hnger p en millisekund mste det bttre grejor till!
I flygplan anvnder man sig med
andra ord inte av ntverk av den typ
som vi r vana vid frn kontoret,
utan det handlar om bussnt av typen MIL-STD 1553B (MILitary
STandarD). P de senaste modellerna av Gripen har man visserligen
infrt lite Ethernet med TCP/IP
ocks, fr nedladdning av data som
inte r tidskritiskt och fr kommunikationen med datastaven, men i
det stora hela r det redundanta
bussntverk som gller.
MIL-STD-1553 brukar ven kallas fr Aircraft Internal Time Division Multiplex Data Bus, Revision
B och det r den vanligaste kommunikationsmetoden i militra
flygplan. 1553-bussen bestr av en
skrmad, partvinnad ledning och
data verfrs i s kallade meddelanden med en storlek p 2-64 byte. Vidare r bussen dubbelriktad och
styrs med ett kommando/svarsprotokoll av en buss-styrare i Systems Computer som anropar nr
en enhet ska snda och som kontrollerar att verfringen gick bra.
Hastigheten r i sjlva verket inte
hgre n en megabit per sekund,
men med fem bussar r det fullt tillrckligt fr Gripen.
Allt r dubblerat

I Gripen sitter det fem bussar en

grn, en gul, en rd, bl och en svart
med olika uppgifter (se systemversikten p nsta sida).
Alla bussarna r dubblerade i en
A- och en B-buss, fr skerhets
skull. A- och B-bussarna ligger fysiskt tskilda i flygplanet, och om en

SLITSAD RADAR. S hr ser

radarantennen ut. Det r
ingen parabol utan en platt
s kallad slitsantenn.

STYRDATOR. D96 (MACS)

frn Ericsson Microwave r
ett robust, luftkylt system
med bland annat PCI-buss,
VME-buss, PowerPC-CPU,
64 MB RAM och halvledarhrddisk p 320 MB.

www.idg.se/natkom/

KOMMUNIKATION
BLOCKSCHEMA

Elektronisk (och annan) krigfring

AMRAAM: En av de robotar som kan anvndas p
Gripen fr luftstrid. Radarmlskande.
Attack: Air-to-ground,
markanfall
AWACS: Airborne Warning And Control System,
radarspaning med hghjdsplan som ocks fungerar som sambandscentral. Saabs svenska Erieye
r ett sdant plan.
COTS: Commercial Off
The Shelf, kommersiellt
tillgngliga komponenter
r ngot militren tvingas
ta till allt oftare, nr budgetarna krymper.
ECCM: Electronic Counter-Countermeasures,
elektroniska mot-motmedel i elektronisk krigfring,
till exempel frekvenshoppande radar som inte kan
stras eller bredbandiga
strningar mot frekvenshoppande sndare.
ECM: Electronic Countermeasures, elektroniska
motmedel i elektronisk
krigfring, till exempel radarstrningar eller frekvenshoppande sndare.
EME: Electro-magetic Effects, se vidare EMI.
EMI: Electro-magnetic Interference, elektromagnetisk strning, extern eller
intern pverkan p elektroniska system.
EMP: Electro-magnetic
Pulse, pulsstrningar p
elektroniska system, ofta
av ganska stor amplitud,
som ska, men fr det
mesta NEMP.
EW: Early Warning, elektroniska varningssystem av
olika slag som kan varna tidigt fr en fiendeattack.

EW: Electronic Warfare,

elektronisk krigfring, informationskrigfring.
FLIR: Forward-looking infrared, vrmekamera fr
flygning under natten. Visar en infrard vrmebild
av omrdet.
GPS: Global Positioning
System, ett navigeringssystem fr bl a flyg och sjfart, som med hjlp av satelliter i bana runt jorden
som ger mycket god precision, ner till 10 meter, ven
i hjdled.
HDD: Head-Down Display
(p svenska indikator) flygplanets bildskrmar.
HOTAS: Hands On Throttle And Stick, piloten kan
sikta, skjuta och flyga utan
att ta hnderna frn gasreglage och styrspak.
HUD: Head-Up Display (p
svenska siktlinjesindikatorn), ett stt att visa alla
viktiga data fr en pilot
(hjd, fart, fiendens position, kartbilder mm) p en
genomskinlig skrm mitt
framfr gonen, s han
kan se ut och se instrumenten samtidigt.
IFF: Identification Friend
or Foe, ett stt att upptcka om man ser en vn
eller fiende p radarn. Normalt svarar den som bestrlas med den egna sidans radar med en kod
som tolkas av mlradarn,
s beskjutning av egna
styrkor frhindras.
ILS: Instrument Landing
System, ett system fr att
underltta landning, till exempel i dligt vder eller
mrker.
INS: Inertial Navigation
System, trghetsnavige-

buss skulle bli snderskjuten tar

den andra ver automatiskt
Det r av driftskerhetsskl som
man har delat upp systemen p fem
bussar. Om planet skulle rka bli av
med huvudgeneratorn, och tvingas

ring, navigering utan yttre

hjlpmedel (som GPS och
magnetisk kompass).
Jakt: Air-to-air, luftstrid
Maverick: En av de robotar som kan anvndas p
Gripen fr markanfall.
NEMP: Nuclear Electro
Magnetic Pulse, EMP som
hrrr frn en krnsprngning, med frmga att sl
ut olika elektroniska system.
NWE: Nuclear Weapons
Effects, effekter av krnvapen, ssom tryckvg, termisk strlning, neutronoch gammastrlning, samt
NEMP. Neutronstrlning
och kosmisk strlning kan
bl a radera halvledarminnen.
NVIS: Night Vision, siktmedel och kikare med ljusfrstrkare.
Pod: Tillbehrsbehllare
som hngs under vingen.
Kan innehlla kanon,
bomb, extra brnsle eller
FLIR-utrustning.
RWR: Radar Warning Receiver, radarmottagare
som kan knna fienderadar
och ocks identifiera typ av
sndare, riktning mm
SAR: Synthetic Aperture
Radar, en radar med syntetisk antenn som kan skicka
ut strlar t valfritt hll, flera p en gng, och flja flera ml samtidigt som den
sveper av omgivningarna.
Strlarna dirigeras elektroniskt. Reaktionstiden blir
kort, noggrannheten stor.
Sidewinder: En vrmeskande robot som kan anvndas fr luftstrid.
Tempest: Standard fr
provning av tlighet mot
NEMP.

Systemversikt
Pitorr
p fena

Styrning

Pitorr
i nosen

MIL-SPEC 1553B

Kontrollpanel

Luft
dator 2

Styrdatortrippel

Grafikprocessor
2

Mlskningspanel

Grafikloggning

Luft
dator
1
DTU

Flygning
och
navigering

Grafikprocessor
1

INS + GPS
Lasergyro

Systemdator
och
bussstyrare

Instrumentlandningssystem

MIL-SPEC 1553B

ORDLISTA

Instrumentprojicerade
p visir
Signalprocessor fr
radar

IFF

Flygindikator
Bildskrm
Taktisk
indikator
Bildskrm
Ml
indikator
Bildskrm
Head Up
Display
Bildskrm

Grafisk
visning

Radar

Mlskning

Kontrollpanel
Radio 1

Radarhjdmtare

Radio 2

Kommunikation

SMDU
AMU
Rststyrningsenhet

Varningspanel

Analoga
system

Bussgrnssnitt

Styrning
elektronisk
krigfring

Utrustning
elektronisk
krigfring

Bromssystem

Styrning
Lsningsfria
bromsar

Styrning
av
tillbehr

Kanon

Hydraulsystem
Klimatsystem
Kylning
Brnslesystem

Haveriskert
minne

GECU
Allmnnt
grnssnitt
mot
analoga
system

Tillbehrsfsten

Vapenkontroll

Externa enheter (podar),

robotar, bomber, brnsle

Framdrift
Hjlpkraftsystem
APUmotor

Digital
motorstyrning

Styrning
hjlpkraft

Motor

Styrning
APU

Flygdel
(primrdel)

Taktisk del
(sekundrdel)

FLYG OCH TAKTIK. Systemen i Gripen r indelade i en flygdel och en taktisk del. Skulle
planet frlora elkraft och kylning kan man koppla bort delar av den taktiska delen och
nd flyga vidare. Enbart den grna bussen hlls vid liv. Skulle nnu mer elkraft falla
bort prioriteras de enheter som matar indikatorerna via de gra ledningarna samt styrsystemet, det vill sga det allra minsta som piloten behver fr att kunna flyga hem.
ven grafikprocessorerna kan falla bort.

HUVUDSYSTEM

ned p reservkraft eller tappa kylfrmgan, mste man stnga av vissa enheter p de olika bussarna och
prioritera den grna bussen som
hanterar grundflygplanet och primrfunktioner i avioniksystemet.
Hur pratar man med en robot?

SKRDDARSYTT. Kretskorten i
styrdatorn MACS r mycket
kompakt uppbyggda med
mngder av specialtillverkade
kretsar.

www.idg.se/natkom/

Fr att ge kommandon till jakt- och

attackrobotar anvnds enklast
mjliga metod. Robotarna sitter
placerade direkt p 1553-bussen
och r en del av det vergripande
kommunikationssystemet. De kan
drmed uppfatta kommandon, och
data frn deras sensorer kan verfras till pilotens bildskrmar.
Gripen kan ocks tala med piloten. Om datorerna upptcker en situation som behver tgrdas, till
exempel inkommande robotar, fr q

ETT HGTEKNOLOGISKT SKAL. Gripen r fylld med hgteknologi, bde vad gller
mekanik och elektronik. Konstruktionen r visserligen inte helsvensk, mnga detaljer
kps in frn exempelvis USA, England, Tyskland och Frankrike. Dremot gller det att
foga samman allt p ett sinnrikt stt. Allt behver inte nykonstrueras, SAAB har helt
enkelt gjort en egen avvgning och valt att inte uppfinna hjulet igen. I stllet har man
kpt in frdiga komponenter med rtt kvalitet och fyllt behoven till ett pris som faller
inom ramarna fr budgeten. Strre delen av elektroniken, fram fr allt mjukvaran r
emellertid svensk.

NTVERK&KOMMUNIKATION 04/2000

49

KOMMUNIKATION
Gripen r ocks
frberedd fr rststyrning
s att piloten ska kunna styra
planet genom att tala med det.
q lg hastighet eller att piloten frsker gra ngot som planet fr tillfllet inte har kapacitet till, fr piloten
ett muntligt meddelande frn flygplanet, till exempel ka farten eller Ta upp. Planet kan anvnda
olika rstlgen beroende p hur allvarlig situationen r.
Gripen r ocks frberedd fr
rststyrning s att piloten ska kunna styra planet genom att tala med
det. Det sker via den bl bussen till
AMU, Audio Management Unit.
Datastaven pluggas in

Innan piloten ger sig ut och flyger

mste han gra upp en frdplan.
Hr anges vart man tnker flyga,
hur fort, vad man ska angripa,
radiofrekvenser och s vidare. Det
kan bli en hel del data att verfra

till flygplanets navigationsdator. I

amerikanska plan mste piloten
normalt sett knappa in denna information medan han sitter i cockpit, och planet str p marken srbart fr en attack.
Till Gripen knappas informationen i skydd inne p frlggningen.
Fr ndamlet anvnds en s kallad
datastav (DTU, Data TransferUnit)
som sedan pluggas in i planet s att
man kan vara ivg p nolltid. Naturligtvis gr det ven bra att ndra
frdplanen i efterhand. Det sker i s
fall p bildskrmarna med pekaoch-klicka-metoden med styrspaken som joystick.
I datastaven lagras ocks frddata, s att uppdraget kan kontrolleras i detalj eftert. Flygteknikern
har en andra datastav som anvnds
fr lagring av planets driftdata. Det

r lttare att ta med sig staven n att

behva ansluta en extern PC och
tanka ut driftdata. Datastaven anvnds ocks fr uppladdning av nya
programversioner till ombordsystemen. Gripen kan sledes snabbt
ndra arbetsuppgift och uppgraderas med ny mjukvara fr att mta
nya hot. P frgan om hur mycket
data som kan lagras i datastaven
blev svaret: Tillrckligt. Du kan f
hur mycket du vill.
Ett annat stta att mata in frdplanen r att ladda upp nya uppdrag frn marken. Det kan ske under flykt och piloten kan vlja att acceptera eller avst frn uppdraget.
Elektromagnetisk strning

Gripen r ocks frsedd med ett

enastende skydd mot elektromagnetiska strningar. En av det moderna flygets vrsta fiender r elektromagnetisk strning (EMI, Electro-Magnetic Interference). Det vill
sga nr elektromagnetiska vgor
frn radio, radar eller ska tar sig in
i elektroniken och lser ut felfunktioner, eller slr snder den.

KORT OM JAS

JAS 39 Gripen fr kalenderbitaren

Flygplanet JAS 39 Gripen
utvecklades mellan ren
1983 och 1987 av SAAB
Military Aircraft. Utvecklingskostnaden lg p 15
miljarder kronor och produktionskostnaden p 48
miljarder. Utvecklingen
fortstter n idag, med
mera avancerad avionik,
frgbildskrmar och frbttrade styrsystem.

Motorns dragkraft inkl.

EBK: 81 kN
Hgsta hastighet: Mach 2
Rckvidd: Mer n 3000
kilometer (hela Sveriges
lngd och tillbaka)
Hgsta G-kraft: 9G
Pris per styck: cirka 763
miljoner kronor

lasergyro, samt radarbestyckad hjdmtare.

Luftdator frn Nordmicro
(tysk).

en datorgenererad karta
ver omgivningen med
verlagrad taktisk information och den hgra har flera olika funktioner, och viInstrumentering
sar bland annat mlinfor Elektroniska visningsmation frn radar, FLIR och
system: Ericsson Saab Avi- vapensensorer.
onik EP-17, med vidvinkelHUD frn Kaiser som visar Radar
Elektroniska system
en kombination av symbo- Ericsson Microwave
Centraldator Ericsson
GMAv PS-05/A dopplerraler och videobilder. BildSDS 80 (dator D80 proprocessorer PP1 och PP2, dar fr mlskning och Mekaniska data
grammerad i Pascal-D80
fljning (lookdown/shootsenare PP12.
Spnnvidd: 8,40 m
och Ada. Uppdaterad till
Tre hgupplsta mono- down).
Total lngd ensits: 14,1 m D80E-dator under mitten
Elektroniska motmedel
kroma bildskrmar frn
Total lngd tvsits: 14,8 m av 1994 och till D96/MACS Ericsson Saab Avionik p
Radarvarnare, radarmotTotal hjd: 4,5 m
r 2000).
medel frn svenska Celsius
120x150 mm (LCD-frgStartvikt utan vapen:
Tre (senare fem) databildskrmar med aktiv ma- Tech, bland dem chaff (ra7500 kg
bussar enligt MIL-STDtris p 158x210 mm under darstrande metallremsor)
Max startvikt: 14000 kg
1553B.
och vrmefacklor, slpad
r 2000). Den vnstra erMotorns dragkraft utan
Honeywells trghetsna- stter alla normala flyginmotmedelsrobot fr radar
EBK: 54 kN
vigeringssystem med
strument, den mittre visar och radarstrning.

Strlningsnivn p ett hangarfartygsdck nr all radar r igng r

cirka 300 V/m. En vanlig konsument-PC slutar fungera om nivn
verstiger 0,3 V/m. Tnk dig d
strlningsniverna nr man flyger
igenom en radarstrle p en gigawatt! D vill det till att datorerna inte kraschar.
Och det finns det som r vrre.
Nuclear Electro-magetic Pulse
(NEMP) r ngot som militren
stndigt mste vara p sin vakt mot.
Nr en atombomb briserar sliter
energin loss elektronerna kring atomerna i luften och detta genererar
en elektromagnetisk puls som r s
kraftig att den kan frstra all elektronik p en halv kontinent. En
NEMP-puls kan till och med ta sig
igenom gngorna i en iskruvad
skruv! Vad kan den d inte gra
med en bildskrm i cockpit?
Svar: Ingenting! EMI-skyddet i
Gripen r mycket vl utfrt och planet r naturligtvis testat under svra
frhllanden. 1553-bussen r en
vanlig kopparledning och srbar
fr EMI, men EMI-folket som skapat Gripen har gjort sitt jobb ordentligt. Bilden p sidan 47 visar en
jordning av en skrmad ledning i
utrymmet fr radarmodulen och
hr det ord och inga visor!
Testar med kycklingar

Linkpingsingenjrerna kan vara

stolta, men man ska inte tro att Gripen r helt svensktillverkad. Det
har snarast handlat om att bygga ett
skal och att integrera de rtta komponenterna p ett smart stt.
Flygplanskroppen r naturligtvis
svensk och drmed ocks allt arbete
med aerodynamiken. Radar, vissa
datorer, de datorgrafiska systemen
r svenska och styrsystemen och
motorn r tminstone delvis
svenskutvecklade. Det skiljer sig inte mycket ifrn hur man bygger upp
andra datorsystem.
Om vi tittar p sjlva flygplanskroppen bestr huven av akrylat
och r 26,5 millimeter tjock. Det r

EN UPPVISNING
I SVENSK FLYGKONST

MULLER OCH DN. Nr svensk teknik

visar musklerna r det allvar.Gripen har
en manverfrmga utver det vanliga
och kommunikationen r unik i vrlden.

50

NTVERK&KOMMUNIKATION 04/2000

www.idg.se/natkom/

KOMMUNIKATION
en redig bit. Orsaken till att den r
s tjock r att den ska tla fgelkollisioner i 1000 kilometer i timmen!
Man provar det med en kycklingkanon, en apparat som skjuter (upptinade) kycklingar mot planet med
hg hastighet. Huven kan dock deformeras en aning och en del av fgeln kan komma in som fgelfrs i
ansiktet p piloten. Av den anledningen har man en s kallad fgelavbrarlist i huvens framkant, som
ska rikta ned fgelfrsen i knt p
piloten istllet. Anekdoten om teknikern som glmde tina kycklingen
frst cirkulerar bland flygplanskonstruktrer. Rutan hll inte.
I en ndsituation kan huven
sprngas i tv delar, t var sitt hll.
Det fungerar fr ensitsversionen,
men i tvsitsversionen r huven fr
lng fr att splitter ska kunna undvikas. Strax fre explosionen blses
drfr en krockkudde upp framfr

andrepiloten s att splittret tvingas

utt. Ocks en svensk id.
Att se ett datorntverk sammansatt av 40 datorer slppa p efterbrnnkammaren och dundra ivg
utmed startbanan s att det vibrerar
i brstet r en mktig syn. Stlld infr denna kompakta samling hgteknologi, konstruerad att fungera
under hrdast mjliga krav, kan
man inte annat n knna beundran
fr svensk ingenjrskonst.
Fr att vara utvecklat i ett s litet
land som Sverige, till en s lg budget som 67 miljarder, ligga s lngt
fram i teknikens framkant och ha s
enastende flygegenskaper, r Gri
pen ett unikum.
Jrgen Stdje r data- och ntverksexpert. Han driver datafretaget Qomputor Education Datasystem och frilansar
fr Ntverk & Kommunikation. Du nr
honom p jorgen@qedata.se.

S GR DU VIDARE
Skaffa boken Faktaboken om
Gripen (ISBN 91-630-7217-3),
utgiven av Industrigruppen JAS
AB. Massor med godis finns ocks p www.gripen.se.
Vill du lsa mer om avancerade
stridsflygplan rekommenderas
boken Skunk Works av Ben
Rich. Rich var chef p Lockheeds
hemliga utvecklingsavdelning i
Kalifornien under utvecklingen
av spionplanen U-2 och SR-71
(Blackbird) och stealthbombaren
F117A (Nighthawk) som gjorde
en s fantastisk insats under
Gulfkriget. Oerhrt spnnande!
JAS beskrivs ingende p Janes All the World:s Aircraft
webbplats p http://www.janes.com/defence/features/paris/aircraft/gripen.html. Janes
r en amerikansk informationsbyr som publicerar data om alla
knda flygplanstyper.

FLYGINDIKATOR. Piloten har tre bildskrmar till hjlp. Flygindikatorn visar de

instrument som behvs fr flygning. I fltet COMMUNICATION syns de radiokanaler som anvnds. Det runda fltet r
konsthorisonten som visar planets lutning och stigning. Till vnster om denna
vindhastighetsmtaren (600 knop) med
inlagt machtal (M 0,92) och till hger
hjdmtaren (10 750 meter). Staplarna:
visar anfallsvinkel, G: G-kraft, THR:
Thrust (gaspdraget), FUEL: brnsle.
B

2000-TALETS INSTRUMENTPANEL

TAKTISK INDIKATOR. En syntetisk karta

med inlagda symboler. Den grna triangeln lngst ned r vi sjlva och den grna
sektorn r mjligt skjutomrde. Den grna triangeln mrkt 8 r vr nyligen avfyrade robot. De gula objekten r fienden och deras skjutomrde. Det ljusbl
strecket r konsthorisonten. Den har inget med taktiken att gra. Mrkningen A
10,7 betyder Altitude 10.700 meter.

BTTRE N DATASPEL. S hr kommer instrumenten att se ut i de Gripen-plan som levereras p 2000-talet. Hr handlar det om avancerad visning av mngdimensionella data. Alla mekaniska flyginstrument (grundinstrumenteringen, skmtsamt kallade jrninstrumenten) r borta och
visas istllet elektroniskt p den vnstra skrmen. Mittskrmen visar en syntetisk karta ver omrdet. Skrmen till hger visar sensorbilder frn
exempelvis en radar. Innanfr vindrutan sitter siktlinjeindikatorn (HUD) som visar piloten information som kan relateras 1:1 med den verkliga
vrlden. De lutande linjerna visar konsthorisonten (jmfr med molnen) och stigningsvinkeln (du ser planet stiga +18 grader), mittskalan r kompassriktningen (76 grader), hgerskalan r hjden (10.750 meter), vnsterskalan r machtalet (0,92). Skulle planet frlora all vxelspnning s
kan vissa datorsystem sls av, bland annat datorgrafiken. Bildskrmarna innehller egen nd-elektronik som autonomt kan visa grundinstrumenteringen. Instrumenteringen kan visas p valfri bildskrm, s tv av dem, vilka som helst, kan g snder och piloten ska nd kunna flyga hem.
www.idg.se/natkom/

MLINDIKATOR. En versikt ver stridssituationen med samma symbolik som p

den taktiska indikatorn. Pilen p den
krkta skalan vid 076 visar kompassriktningen. verst syns samma sak, sett frn
sidan. Det gula objektet mrkt 11 r en
fienderobot. Det ljusbl strecket r
konsthorisonten. Den r s viktig att den
finns ven p denna skrm.

NTVERK&KOMMUNIKATION 04/2000

51