Tenia

TELEKRIGFORING

Nr 1 • April 1991 • Utges ov Forsvarets Forskningsanstalt tidningen

Nyligen var jag i Karlskrona och dopte
’’Smyge”. Jag uppfattar det uppdraget
som inte bara en personlig ara utan bevis
pa att FOA verkligen gjort nytta under
tillkomsten av fartyget. ’’Smyge” ar ett
forsoksfartyg som ar konstruerat med ut-
nyttjande av s k smygteknik. Den tekni-
ken gar ut pa att fa ett militart flygplan,
fartyg eller fordon att smalta samman
med sin omgivning sa att det blir svarare
att upptacka fran fiendens sensorer. De
amerikanska ”stealth’’-flygplanens, som
det forefaller, overraskande angrepp pa
det irakiska luftforsvaret utgor en illu­
stration till teknikens fordelar.
Fran preliminara studier vet vi att ett
signaturanpassat fartyg i lag fart och vid
sjohavning ar svart att upptacka pa radar,
beroende pa radarekon fran vagor, skar
och oar. Smyge hjalper oss att verifiera
och utveckla smygtekniken.
Denna teknik ar bara en del i ett hog-
teknologiskt omrade pa snabb fram-
marsch — telekrigforing. Foreliggande te­
manummer av FOAtidningen ger en ut-
forlig beskrivning av omradet och av hu-
vudprojektet Telekrigforing som nu ar
inne pa sitt tredje ar. Mot bakgrund av
telekrigets mycket stora betydelse i kri-
get vid Persiska Viken ar jag mycket ndjd
med att vi redan for tre ar sedan startade
detta huvudprojekt.
Telekrig ar inget eget system utan be-
ror manga, och pa sikt kanske alia, for-
svarssystem. I detta nummer behandlas
saval hur telekrigforing kan utnyttjas ak-
tivt for att forbattra verkan av vara sy­
stem som hur vi pa olika satt kan skydda
oss mot en angripares telekrigforing.
Samband ar ett av omradena som be­
handlas i detta nummer. Det galler snabb-
pejling for att lokalisera snabbsandande
radiostationer, storning av samband och
frekvenshoppande kortvagsforbindelser.
Ett intressant koncept ar utnyttjande av
meteorspar for storfast radiokommunika-
tion. HogeffektPulsad Mikrovagsstral­
ning ar ett annat relativt nytt omrade som
tilldrar sig stort intresse internationellt.
Detta ar ytterligare ett exempel pa de
intressanta artiklama i detta temanum­
mer av FOAtidningen.
I min ledare i FOAtidningens decem-
bemummer tog jag upp de skilda teknolo-
gier som stod mot varandra i Persiska
Viken. Pa den hogteknologiska sidan stod
USA med avancerade teletekniska vapen-
och ledningssystem. Mot detta stod Irak
med en krigsmakt foretradesvis byggd pa
robust teknologi, med inslag av avance-
rad teknik. Jag konstaterade i ledaren att
utgangen av ett eventuellt krig starkt
kommer att paverka var uppfattning om
awagningen mellan kvantitet och tekno-
logisk niva i vara egna forsvarsanstrang-
ningar.
Eftersom kriget beklagligtvis brot ut
har vi fatt ett preliminart facit till fragan i
decemberledaren. Det kommande numret
av FOAtidningen har som ett tema vad vi
kan lara av detta krig och kompletterar
salunda det har temanumret om telekrig-

InMil
Ledare: Vikten av telekrigforing kusligt illustrerad ..... 2
Tema TELEKRIGFORING ........................... 3—34
co

Telekrigforing — ett tema i tiden

Telekrig blir allt viktigare — telekrigforing allt nodvandigare FOAtidningen

Ledningskrigforing: Telekrigforing och vapeninsatser i samverkan ......................... 8

DUELLSIMULERING OCHHOTSYSTEMANALYS ................................................... 12-16
Hotsystemanalys nodvandig for forsvarsforskningen ................................................ 12
Argang 29
Nr 1
April 1991 FOA
Simulering av telekrigdueller forbereder snabba beslut under stress ...................... 13 Utges av Forsvarets Forskningsanstalt
Simulering av telekrigdueller i bildlaboratorium ........................................................ 14 Ansvarig utgivare BO RYBECK. Redaktion
Stridstekniskt beslutsstod: Palitlig information och mental prestationsniva avgorande 15 OLLE SUNDSTROM och ULLA NORD-
SMYGTEKNIK............................................................................................................. 16-18 QVIST. For signerade artiklar i FOAtidningen
Smygteknik forsvarar identifieringoch bekampning.................................................. 16 svarar resp forfattare. Endast tidningens leda­
re ger uttryck for FOAs uppfattning och stand-
TELEKRIG - RADIO ................................................................................................... 18-23 punkter.
Frekvenshopp med felrattande kod ger saker kortv^gsforbindelse .......................... 18 Prenumeration 105 kr/Ar (4 nr). Losnummer 25
Bra signalskydd med meteorspridning ........................................................................ 19 kr, temanummer 50 kr. Rekvisition gors hos
Snabbpejlsystemet fardigt for integration i ett televapensystem .............................. 20 FOA Info, 172 90 Sundbyberg, tel 663 15 00.
Framtida stdrsandning mot samband kraver stor flexibilitet..................................... 21 Beloppet satts in pa postgiro 5 96 97-3. Ange
pa talongen ’’Prenumeration FOAtidning­
Digital signalspaning oppnar nya mojligheter ............................................................ 22 en”. ISSN 0429-9531.
TELEKRIG - MIKROVAG ..........................................................................................24-30 Layout Magnus Aspelin, Atelje/Faktor.
Modema repeterstdrsandare vilseleder frekvenshoppande radarstationer............... Tryckt hos Grafiska Gruppen AB.
LO

Gruppantenner lokaliserar flera fientliga hot samtidigt .............................................

Analys av storverkan kraver olika simuleringsnivAer................................................ 26 Omslagsbilden
Bogserad stdrsandare ger langvarigt skydd ................................................................ 27
visar en situation i telekrigets miljo. Ett
Hogeffekt Pulsad Mikrovagsstralning — hot mot elektronik .................................... 28 flygplan faller en fackla for att vilseleda
TELEKRIG - ELEKTROOPTIK ................................................................................... 30-34 robotar med IR-sensorer. Bilden dr tagen
Elektrooptisk telekrigforing avgor ofta modema krig ............................................... 30 vid ett FOA-forsok for att mata IR-signatu-
Ny FOA-doktor: Otranad flygforare kan snabbt bli fullgod igen ..................................... 34 rer hos flygplansfallda facklor. Denna
FOA-forskning sker pa FMVs uppdrag och
FOA kortnytt........................................................................................................................ 35 syftar till att forbattra skyddet for vara
Aktuella aktiviteter .............................................................................................................. 36 flygplan mot varmesokande robotar. Foto
Lars Berglund, FOA Linkoping.

2 FOAtidningen 1/91
 Telekrigforing — ett tema i tiden
Ov 1 Goran Tode ar sedan 1 juli 1989 chef for
forsvarsstabens operationsledning. Han ar fran
borjan attackflygare och fick som sadan tidigt
kontakt med telekrigomradet, senare ocksa
som ansvarig i flygstaben for JAS-program-
met. Han ar ordforande i OBs Telekrigbered-
ning.
Det ar gladjande att FOA-
tidningen ater tar upp temat
telekrigforing. Omradet ar
av stor betydelse for vart
forsvar, samtidigt som det
’"gar pa tvaren” i den me-
ningen att det griper in i nas-
tan all verksamhet som ut-
nyttjar teleteknik. Den hoga
sekretessen och den teknis-
ka komplexiteten gor omra­
det svarhanterat, svart att
beskriva och vardera. Det
blir darfor oklart och upp-
levs som ”udda” av manga
inom forsvaret. Det ar bra
att detnu ater uppmarksam-
mas och att tillfalle ges att
pa nytt informera — sa langt
sekretessen tillater.
Vad ar telekrigforing? Tyvarr ar de
faststallda definitioner vi har i dag
inte tillrackliga, bl a beroende pa den
snabba utvecklingen. Vasentliga
delar av telekrigforingen syftar till att
bevara effekten hos de egna lednings-,
underrattelse- och vapensystemen
men ocksa till att minska effekten hos
motstandarens motsvarande system.
Ett annat syfte med telekrigforing
kan vara att vilseleda manniskan i
systemet, ja kanske tom att direkt
skada henne, t ex genom blandande
laser. Angriparens syfte ar att tak-
tiskt och tekniskt utnyttja telekrigfo-
ring for att redan fran borjan vinna
overtag i sina militara operationer.
Telekriginsatser ar ett komplement
till dvriga for striden nodvandiga
understodsformer.
Jag vill for egen del har i tidningen
anvanda foljande definition: ”Tele-
krigforing ar en sammanfattande be-
namning pa militara atgarder for att
upptacka, utnyttja, paverka, forsvara
eller forhindra motstandarens an-
vandning av telemedel, som utnyttjar
elektromagnetisk vagutbredning,
samt egna atgarder for att minska
verkan av motstandarens telekrigfo-
ring.”
Det ar huvudsakligen telemedlen,
dvs sambandsutrustning, spanings-
och eldledningsutrustning, robotmal-
sokare m m som ar malet for telekrig-
FOAtidningen 1/91
Av GORAN TODE, forsvarsstaben
foringen — samt att skydda egen ut- Den digitala teknikens insteg med
rustning och forsamra motstanda­
mycket snabba minnen innebar ett
rens. Det ar det tilltagande beroendet stort framsteg for avancerad signal-
av telemedlen i modern krigforing behandling i storsandare, pejlar, var-
som motiverar uppmarksamheten pa nare m m.
telekrigforingen. Dartill kommer de Hogeffekt Pulsad Mikrovagsstral-
telemotmedel som direkt kan paverka ning — HPM — ar ett relativt nytt
manniskan, t ex blandlaser. Intensiv forskningsomrade som kan fa stor
skyddsforskning pagar aven pa detta betydelse i framtiden. Anvandningen
omrade. av HPM kan inte bara stora utan
forstora elektroniska komponenter i
apparatur om denna inte konstruerats
FOAs Huvudprojekt for att motsta HPM-verkan.
Telekrigforing (HPTK) Optronikomradet blir alltmer bety-
delsefullt, t ex genom de mojligheter
FOA har under snart tre ar drivit ett som ges att navigera, spana, malin-
s k huvudprojekt inom telekrigfo- mata och anfalla utan rojande signale­
ringsomradet. Benamningen huvud­ ring. Telemotmedlen och teleskydds-
projekt innebar att forskare inom medlen inom optronikomradet far
FOA med anknytning till omradet un­ darmed en okande betydelse.
der en tid av vanligen tre ar arbetar De har omradena beskrivs mer in-
koncentrerat i ett gemensamt gaende i detta temanummer av tid­
projekt, oberoende av var inom FOA ningen.
de normalt verkar. Harigenom upp-
nas overblick och att erfarenheter
inom ett omrade direkt kan overforas
till ett annat. Att vardera telekriget
En annan viktig effekt av huvud- Vart kunskapsunderlag ar generellt
projektet har varit kundmyndigheter- daligt i fraga om verkan av telekrigin­
nas mojlighet till insyn och inflytan- satser. Detta galler i viss man effek­
de. Jag har sedan hosten 1989 varit ten av telekrigatgarder mot egna sy­
ordforande i den referensgrupp som stem men framfor allt verkan av vara
FOA knutit till projektet. Referens- befintliga resp studerade signalspa-
gruppen ar sammansatt av represen- nings- och motmedelssystem. Sarskilt
tanter for forsvarsstaben, forsvars- stora ar bristema i fraga om studier
grensstaberna, FMV och FRA. Ge­ av telekrigforingens effekt i storre
nom referensgruppen har dessa myn- system (vapen-, lednings- och sam-
digheter direkt tillgang till de senaste bandssystem).
ronen inom forskningen och kan sam- For att kunna genomfora en varde-
ordna och paverka forskningsinrikt- ring av telesystemens och motmed-
ningen. lens effekt pa taktisk niva fordras
Nyligen har beslutats om en for- realistiska simuleringar av duellen
langning av Huvudprojekt Telekrig­ medel—motmedel pa apparatniva.
foring med ytterligare en period pa Kompetens och utrustning for simu-
tre ar. Det kommer att ge mojlighet lering ar darfor av stor betydelse.
att fullfolja det som uppnatts under Sadan simuleringsverksamhet bor om
den forsta perioden och att aven fort- mojligt verifieras experimentellt.
sattningsvis ha ett samlat grepp over Har har Huvudprojekt Telekrigfo-
omradet. Personligen anser jag detta ring satsat pa att utveckla metoder
vara av stor betydelse. att vardera telekrigets betydelse pa
framst stridsteknisk och taktisk niva
och att knyta samman denna varde-
ring med duellsimuleringar och tek­
Ny intressant teknik niskt underlag.
Jamfort med de fiesta andra omraden Men det racker inte med att stude-
ar hotbildens utveckling pa telekrig­ ra enskilda stridsforlopp. De maste
omradet snabbare och framfor allt ocksa sattas in i ett storre operativt
mera dold. Harav foljer krav pa egen sammanhang. Forst da far vi mojlig-
utveckling av nya telekrigsystem. heter att vardera insatser inom tele­
Huvudprojekt Telekrigforing har krigomradet mot insatser inom andra
gjort klara framsteg bl a nar det gal- omraden som t ex anskaffning av nya
ler sarskilt snabb digitalteknik i stdr- vapen eller utveckling av nya system.
och signalspaningstillampningar. Kvantitets- och kvalitetsaspekter
Andra omraden som betyder mycket maste har vagas samman. Det forelig-
ar HPM och optronik. ger darfor ett behov av nara samarbe- ►
3
 Telekrig blir allt viktigare — te
Av PER HYBERG, huvudprojektledare • Teckning MAGNUS ASPELIN

Det moderna kriget bygger till mycket stor del pa overforing ket tydligt vad en telekrigsunderlag-
av information, dels mellan beslutsfattare pa olika nivaer, sen forsvarsmakt kan raka ut for. FN-
dels fran mal till sensorer av skilda slag. alliansens formaga att pa endast nag-
Samtidigt kan en tydlig utveckling iakttas mot farre och ra fa timmar tillskansa sig lufther-
dyrare enheter/plattformar, vars slagkraft flerfaldigt har ravaldet over Kuwait och Irak berod-
de, precis som for israelerna i Bekaa-
okats tack vare denna informationsoverforing (moderna dalen 1982, pa att man var helt
styrda vapen m m). overlagsen i telekrighanseende:

Vad som kan handa om ena sidan i en
modern konflikt ar oformogen att
upptacka/utspana, varna for eller
motatgarda motstandarens kommuni-
kation eller styrningen av hans va­
pen, har med all tydlighet visats i ett
flertal incidenter under senare ar allt-
ifran det mycket tydliga utfallet i Be-
kaadalen i juni -82 till Falklandskri-
get (sankningen av H.M.S. Sheffield)
och det nyss avslutade kriget i Persis-
ka viken — Gulf-kriget. For exempel-
vis sjomalsrobotar ar det en mycket
pataglig skillnad mellan traff och
miss. I Gulf-kriget spelade kampen
mellan sensorerna, de styrda vapnen
och de elektroniska och andra mot-
medlen en direkt avgorande roll.
Det finns skal att tro att varldens
olika forsvarsmakter i framtiden
kommer att kunna delas in i A- och B-
lag, dar B-lagen bestar av de lander
som inte langre formar skydda sina
plattformar eller forband mot de mo­
derna styrda vapnen. Dessa lander
tvingas darmed ocksa att anpassa sin
utrikespolitik efter detta. Hur det an-
nars kan ga har vi just sett exempel
pa. o
Vart land kan naturligtvis inte tilla-
ta att alia de miljarder vi satsar pa
forsvaret fordelas pa ett sadant satt
att vi hamnar bland B-lagen.
Gulf-kriget
Den nyss avslutade Operation Desert
Storm vid Persiska viken visar myc-
1. Den materiella nivan
Moderna egna flyg- och satellitburna
sensorer av olika slag: elektrooptiska,
signalspanings- och radarsensorer
gav ett mycket gott underrattelselage
och gjorde det mojligt for de allierade
flygplanen att upptrada pa natten.
Tillgang till smygflygplan (F 117)
kombinerat med nattupptradande och
samtidig stdrsandning mot Iraks ra­
darsystem illustrerar anvandning av
modern smygteknik. Vidare hade
praktiskt taget alia de anvanda flyg­
planen pa den allierade sidan fullgott
egenskydd i form av sma vilseledande
storsandare mot irakiernas radarled-
da luftvarnsrobotar och facklor mot
deras varmesokande robotar.

> te med stabernas och FMVs studier
och simuleringar och en utveckling av
instrumenten for vardering. I en arti-
kel i detta nummer ges exempel pa
varderingsarbetet.
Vi behover battre
och breddad utbildning!
Vi har bade organisatoriska, perso-
nella och materiella brister nar det
galler telekrig. Personalsidan ar det
mest framtradande bristomradet, sar-
skilt vid fredsstaber och krigsfor-
band, dar saval antalet personer som
kompetens inom telekrigomradet ar
otillracklig. Personell kontinuitet ar
av sarskild vikt men i dagslaget inte
mojlig att tillgodose.
Utbildningen pa lagre befattnings-
niva har vissa brister. For hog och
hogsta niva foreligger nu ett oriente-
rande utbildningspaket (pa fyra vec-
kor) som kan inordnas i det ordinarie
utbildningssystemet. Utbildningsre-
surserna ar dock otillrackliga. En
kompletterande, fordjupad utbildning
pa akademisk niva startar hosten 1992
vid MHS och FOA. Har kan FOA
bidra med kompetent personal som
4 FOAtidningen 1/91
arbetar inom Huvudprojekt Telekrig-
fbring.
Vi maste satsa pa inhemsk
forskning och utveckling!
Omvarldens satsningar pa resurser
for telekrigforing och de erfarenheter
som framkommit sarskilt fran det se-
naste artiondets internationella kon-
flikter visar entydigt telekrigforing-
ens betydelse, saval i strategisk-ope-
rativa som i taktiska sammanhang.
Telekriget far okad betydelse i
praktiskt taget alia militara system
eftersom systemens effekt i hog grad
har kommit att bli beroende av inga-
ende teleutrustning. Detta ar en foljd
av okade stridsavstand och strid over
storre ytor samt stravan efter be-
kampningsformaga bortom horison-
ten. Som foljd harav har kraven pa
ledningssystemen okat kraftigt. Stor-
re ytor maste kunna avspanas samti­
digt som insamling och bearbetning
av information maste ske snabbare i
en alltmer komplicerad miljo.
Att kunna utnyttja telekrigforing ar
saledes nodvandigt for att vara
stridskrafter ska kunna verka och
overleva i dagens och morgondagens
stridsmiljo. Erfarenheter alltifran
andra varldskriget fram till nu tyder
pa att telekrigforing ofta har ett pro­
portioned! sett storre varde som
stridsmedel for den numerart under-
lagsne.
Hittills har vara telekrigatgarder,
fransett strategisk-operativ signal-
spaning, huvudsakligen syftat till att
skydda vara telemedel och vara va-
penbarare. I framtiden maste vi i
storre omfattning kunna satta in of-
fensiv telekrigforing mot en motstan-
dare.
Vi har en hog teknisk niva inom
landet, nagot som ger forutsattningar
att ytterligare utveckla vart forsvar
inom telekrigomradet. Mojligheterna
ar sma att importera telekrigsystem
som ligger pa teknologins framkant
— telekrigomradet ar omgardat med
stor sekretess i alia lander. Inhemsk
forskning och utveckling ar darfor
mycket viktig for vart forsvars effekt.
Det ger oss dessutom mojlighet att
utveckla forsvaret med en svensk
profil som inte finns som standardlos-
ningar i alia lander. Lat oss inte missa
den chansen!
lekrigforing allt nodvandigare
Omfattande insats av kommunika-
tionsstorning mot irakiernas lednings-
och signalspaningssystem gjordes
ocksa fran den FN-allierade sidan,
speciellt omedelbart fore krigsutbrot-
tet.
2. Duellsimuleringsnivan
Emellertid racker det inte med mate-
riell overlagsenhet for att vinna tele-
kriget, man maste ocksa veta hur de
olika apparaterna ska vara konstru-
erade och installda for att klara en
viss teknisk duell. Man maste alltsa
kunna besvara fragor som: Vilka
rems- och fackelfallare och vilken ra-
darstorsandare ska ett visst flygplan
ta med sig pa ett uppdrag om det
samtidigt vantas mota luftvarnssyste-
men X och Y samt jaktroboten Z, och
hur ska flygplanet upptrada for att
bade sjalvt overleva och dessutom
kunna fullgora uppdraget?
For att svara pa dessa fragor maste
i forvag omfattande tekniska duellsi-
muleringar i dator utforas, grundade
pa teknisk underrattelseinformation.
Vid flyguppdrag av det slag som
utfordes i Gulf-kriget brukar ned-
skjutningssannolikheter pa 3—5 pro­
cent betraktas som laga och fullt ac-
ceptabla. Att de verkliga siffrorna ef-
ter sex veckors strider och ca 100 000
utforda flyguppdrag istallet tycks lig-
ga under en promille maste tolkas
som en overlagsenhet for de FN-alli­
erade aven nar det galler duellsimule­
ringsnivan.
Den successiva resultatforadlingen och av-
tappningen till kunderna fran alia de tre
nivaerna dr HPTKs grundide.
FOAtidningen 1/91
3. Systemvarderingsnivan
Pa den overgripande operativa nivan
ar telekriget en komponent bland
andra. Nar det galler att snabbt, och
med laga egna forluster, sla ut ett sa
teletekniskt praglat forsvarssystem
som det irakiska luftforsvaret, vilket
skedde natten till den 17 januari
1991, blir telekriget (inklusive smyg-
teknik och kombinerat med smarta
vapen), de viktigaste enskilda kompo-
nenterna. Darfor kravs slutligen var-
deringsmetoder pa operativ niva for att
ratt kunna spela med begrepp som
operativ vilseledning m m.
Endast om man beharskar samtliga
dessa nivaer kan man utfora system-
anfall pa det verksamma satt, och
med sa sma egna forluster, som sked­
de i Bekaadalen 1982 och nu i Persis-
ka viken.
Dessa tankegangar har ocksa legat
till grund for FOAs Huvudprojekt
Telekrig, HPTK.
Huvudprojekt Telekrig
Huvudprojekt Telekrig (HPTK), som
redovisas i detta nummer av FOA-
tidningen, startade den 1 juli 1988
och skall paga till 30 juni 1994.
Jag hoppas att numret pa ett askad-
ligt satt ska ge en bild av dels den
pagaende projektverksamheten och
dels potentialen vid FOA infor kom-
mande satsningar pa telekrigomra-
det.
Avsikten med huvudprojektet ar
att kraftsamla och samordna FOAs
resurser med anknytning till telekrig-
foring, resurser som normalt ar sprid-
da pa olika linjeenheter. I och med
detta har prioriterade problem kun-
nat bearbetas i extra nara samverkan
med kunderna/avnamarna. Dessa ut-
gores framst av FMV, FRA och sta-
berna.
Fordelen med denna arbetsform ar
forutom de utokade ekonomiska re-
surserna, de inre synergieffekterna
inom FOA och det faktum att en
sammanfattande bild av omradet har
borjat vaxa fram, nagot som inte
minst Forsvarsstaben och OB har
stor gladje av. Det senare manifeste-
ras inte minst i det av OB nyligen
faststallda dokumentet ”OB Inrikt-
ning Telekrig”.
HPTK ar, liksom de bada tidigare
och numera avslutade huvudprojek-
ten Ubatsskydd (UBS) och Pansar-
varn (HPV), organiserat i projektled
tvars over FOA och lyder darfor di-
rekt under FOA GD.
Finansieringen sker ur FOAs pri-
maranslag (Fd/Gl) men stods aven
HPTKs organisation under FOA GD och
Referensgruppen.
direkt av kunderna genom inriktande
sekundarbestallningar.
Budge ten over Fd/Gl uppgick un­
der det tredje verksamhetsaret till
drygt 51 Mkr varav 12 Mkr i drift och
investeringar. Sekundarbestallning-
arna fran framst FMV uppgar till
sammanlagt ca 14 Mkr.
Huvudprojektets struktur
Tre hierarkiska och omsesidigt
understodjande nivaer, den tekniskt/
vetenskapliga nivan, duellsimulerings-
nivan och den overgripande sys-
temvarderingsnivan aterfinns som
grundlaggande element i strukturen
for Huvudprojekt Telekrigfbring.
HPTK ar organiserat pa 9 olika
delprojekt vilka ar starkt kopplade
sinsemellan och representerar samtli­
ga dessa nivaer. Saval experimentell
forskning som datorsimuleringar av
teledueller och utvardering pa opera-
tionsanalytisk niva tacks in, och detta
pa vaglangder fran radio till elektro-
optik.
Huvudprojektets grundide ar just
denna sammankoppling mellan niva­
er och verksamheter som tidigare va-
rit mer eller mindre isolerade fran
varandra.
Hu vudprojek tets
organisa tion
HPTK ar unikt bland FOAs huvud­
projekt i sa matto att det genomfors
tillsammans med FMV, som darfor
har utsett en delansvarig bitradande
huvudprojektledare (ding Manuel
Wik).
5
 Genom FMVs deltagande har ett
effektivare samarbete kunnat etable-
ras mellan huvudprojektet och beror-
da inom FMV, och dessutom en sam-
ordning med den forsknings- och ut-
vecklingsverksamhet som pa FMVs
uppdrag bedrivs vid industrin. Under
FMVs overinseende forekommer sa-
lunda i flera delprojekt direkt samar­
bete med industrin.
/
Resultaten hittills
Sa har halvvags in i det tredje verk-
samhetsaret kan konstateras att iden
bakom HPTK, den successiva resul-
tatforadlingen, halier pa att forverkli-
gas.
I ett antal taktiska och operativa
spel, dar representanter for kunderna
deltagit, har underlag fran de mer
bastekniskt inriktade delproj ekten
kunnat laggas till grund for opera-
tionsanalytiska slutsatser om telekri-
gets betydelse nar det galler att upp-
tacka och awarja invasionsforetag
mot vart land.
Sammanlagt ett 70-tal rapporter
har hittills kommit ut, de fiesta inom
de mer bastekniskt inriktade delpro-
jekten (DP 2 till DP 9).
Efter en inledande resursuppbygg-
nad har inom dessa delprojekt atskil-
ligt tekniskt underlag for duellsimule-
ring, smygteknik, medel och motme-
del pa radio-, radar- och elektrooptis-
ka frekvenser tagits fram. Dessutom
har en kraftig satsning gjorts inom
omradet Hogeffekt Pulsad Mik-
rovagsstralning, HPM. En brett upp-
lagd rapportering av varderingsresul-
taten har just paborjats och beraknas
bli klar hosten 1991.

Framtiden
Telekrigomradet kommer att vara av
storsta vikt aven framgent. Speciellt
ar det telekrigforingsformagans bety­
delse som s k force multiplier som gor
det lonsamt att i en begransad ekono-
mi avdela en viss delmangd av de
totala resurserna till detta omrade.
For att fa full avskrivning pa de
redan gjorda satsningarna och for att
aven framgent dra nytta av synergief-
fekterna star det redan nu klart att
telekrigforskningen vid FOAs olika
huvudavdelningar aven pa lang sikt
bor drivas i sammanhallen form. Det­
ta tillsammans med omradets stora
vikt har gjort att FOAs generaldirek-
tor nyligen beslutade att forlanga
HPTK med ytterligare tre ar, dvs
fram till 1 juli 1994.
Huvudprojekt har befunnits vara
den basta arbetsformen for den typ
av tvarvetenskaplig forskning som te-
lekriget kraver. I samband med detta
kommer ocksa de olika forsvarsmyn- Ett tankt scenario over en kustinvasion. Ur detta framgar hur olika vapen- och spanings-
digheternas samordningsorgan Te- system utnyttjas respektive motverkas genom telekrigforingsatgarder.
lekrigberedningen, TKB, att fa en Den part som genomfor kustinvasion forsoker vilseleda forsvararen om plats, tid och
starkare koppling till HPTK. styrka for foretaget genom att motverka hans operativa och taktiska spaning med telekrigat-

6 FOAtidningen 1/91
 ■•J
f

garder, fysisk motverkan och vilseledande omgrupperingar. Kustinvasionsforetaget skyddas Teckning STIG KRONHOLM
bl a med telemotmedel mot sjomalsrobotar. Forsvararen forsoker pa liknande satt halla
angriparen i ovisshet om stridskrafternas plats och status genom fysisk motverkan,
telekrigatgarder och vilseledande omgrupperingar.

FOAtidningen 1/91
7
 Ledningskrigforing:

Telekrigforing och
vapeninsatser i samverkan
Av ERLAND TARRAS-WAHLBERG • Teckning STIG KRONHOLM

Om nagon nation tanker genomfora en militar aktion mot

en annan nation ar det for att uppna ett visst strategiskt LEDNINGSKRIGFORING
mal. Ett sadant mal kan t ex vara att pa sikt vinna ekono- Angriparens och vara atgar-
miska fordelar genom att beharska naturresurser och bygga der for att vilseleda om egen
operativ eller taktisk avsikt.
upp goda handelsforbindelser. Det militara genomforandet Ledningskrigforing genom-
kan, om det ar en stor aktion med mark-, sjo- och flygstrids- fors med telekrigatgarder,
krafter inblandade, ligga pa operativ niva. vapenverkan m m.
Planering av militara operationer sker kontinuerligt un­
der fredstid for att vid behov kunna utnyttjas vid forsvar
eller nar politiska krav stalls pa militara insatser. Bade nar
det galler anfall och forsvar ar det nodvandigt att operativa
planer upprattas for manga tankbara behov.
En operationsplan gar ut pa att bestamma var och vid En av de viktigaste atgarderna under
vilka tidpunkter i stridsforloppet den avgorande striden ska fredstid for varje nation ar att med
ske samt vilka stridskrafter som ska avdelas. Den som spaningsresurser och underrattelse-
anfaller har initiativet i borjan och det avgorande operativa tjanst halla reda pa presumtiva mot-
standares militara grupperingar, ut-
beslutet. Forsvararen maste planera for flera olika anfalls- bildningsniva m m. Bland annat regi-
planer och forsoka utrona anfallsriktningen i sa god tid att streras viktiga anlaggningar som in-
omgrupperingar och forstarkningar spolierar angriparens gar i den grupp av nyckelfunktioner
plan. Den operativa planeringen forsvaras inte bara av att man stravar efter att sla ut i ett inle-
motstandarens insatser paverkar fdrloppet utan aven av att dande skede av ett krig. Exempel pa
utfallet av strider oftast ar svart att forutse. nyckelmal kan vara radarstationer,

Operativ situation
Forsvararen riskerar en Angriparen forsoker vilsele- \
kombinerad grans- och kust- da forsvararen om tid, plats

V
invasion och halier darfor och styrka for anfallen
starka reserver for att mota s'
de manga alternativa an-
X
fallsriktningarna
X
A.
i
\\

<

Exempel pa operativ situation

8 FOAtidningen 1/91
 Flygtaktisk situation
Anfall med robotar mot radarstationer, flyg
baser osv foljt av flyganfall.
ledningscentraler, kommunikations-
centra, energiforsorjningscentra osv.
En overlagset god insyn i motstan-
darens dispositioner ger ett starkt
overtag i formagan att bekampa nyc-
kelmal och att tolka motstandarens
operativa planlaggning. I allmanhet
inleds anfall med att man forsoker sla
ut nyckelfunktionerna, framst spa-
ningssystem, sambandssystem och
stridsledningscentraler for att gora
motstandaren ’’blind och dov”. Pa sa
satt kan kanske angriparens opera-
tionsplaner hallas hemliga i det langs-
ta och forsvararen komma i tidsnod i
sin operativa planering. Ovissheten
kan forsena omgrupperingsbeslut.
Har nagon part fatt ett tidsmassigt
overtag soker denne oka tempot tills
motparten hamnar i tidskaos.
Bekampningen av ledningssystem
(spaningsmedel, samband, staber
m m) sker bade med vanliga vapen
och med telekrig. Processen kan be-
namnas ’’ledningskrigffiring’’ eftersom
syftet dr att gora motstandarens opera­
tiva ledningspersonal ovetande om vad
som pagar och om mojligt vilseleda ho-
nom.
FOAtidningen 1/91
Flyganfallen stods av tele-
kriginsatser for att vilseleda
forsvararen och reducera
forlusterna.
»
fa t
Exempelpa invasion: en
handelsekedja maste halla
Vi antar att en militar aktion ska
igangsattas av en nation, som har
land- och sjograns till den nation man
avser att anfalla. Ett anfall planeras
med bade landstridskrafter over land-
gransen och med luft- och sjotrans-
porterade styrkor mot forsvararens
kust.
Forsvararen grupperar huvuddelen
av markstridskrafterna for forsvar av
landgransen men tvingas att avdela
en del markstridskrafter for forsvar
av kusten och ytterligare en del som
reservstyrkor. Flygstridskrafterna
halls i hog beredskap for att hinna
starta snabbt, ta upp strid i luften och
undvika att bli utslagna pa marken.
Den som slar till forst med flygstrids-
krafter skaffar sig oftast ett avgd-
rande overtag.
Om inte forsvararens flygstrids-
krafter decimeras kraftigt ar det inte
mojligt att genomfora en kustinva-
sion. Det ar dessutom svart att i lang-
den fora markstrid under ett hart
flygtryck.
v*
X
X
Zs.
<
X
X
Angriparen inleder darfor anfallet
med att t ex sla sonder radarsta­
tioner, ledningscentraler, sambands­
system m m med robotar, som preci-
sionsstyrs t ex med hjalp av navige-
ringssatelliter. Angriparen kan ocksa
anvanda smygflygplan, som ar svara
att upptacka med radar. Som stod for
robot- och flyginsatserna telestor an­
griparen radarstationer, samband
m m. Om detta forsta anfall blir fram-
gangsrikt kan angriparen genomfora
sin operativa plan utan att forsvara-
ren har nagon storre chans att ge-
nomskada den.
Forsvararen forsoker gora det sva-
rare for angriparen att genomskada
forsvarsplanen genom att skjuta ner
spaningsplan, spaningsrobotar m m
och genom att telestbra spaningssy-
stemen. Den ledningskrigforing som
bada parter utovar bestar inte bara av
fysisk bekampning och telestorning.
Den innehaller ocksa alia former av
metoder for att vilseleda och dolja.
Exempelvis kan listigt gjorda gruppe-
ringar av stridskrafterna vilseleda om
den operativa avsikten. Vilseledande
grupperingar och forflyttningar ar nu-
9
Exempel pa marktaktisk situation
mera viktiga atgarder eftersom mot-
standaren ofta har tillgang till spa-
ningssatelliter.
Den andra omfattande vagen av
flyganfall brukar riktas mot flygba-
ser. Genom luftstrider, flygbekamp-
ning pa marken och flygbekampning
av landningsbanor kan forsvararens
flygstridskrafter bringas ner till lag
effekt inom det avsedda operations-
omradet. Dessa strider, sarskilt
luftstriderna, sker med omfattande
insatser av telekrigsmedel eftersom
flygstridskrafter for sin effekt ar
mycket beroende av elektronik.
Anfallet med markstridskrafter
over landgransen kan starta redan
innan forsvararens flygstridskrafter
ar kraftigt bekampade. Kustinva-
sionsforetag ar daremot mer beroen­
de av att flygstridskrafter inte kan
ingripa. Innan landstigning sker fran
havet bor stranden vara tagen med
lufttransporterad trupp. Aven flyg-
transporterna ar mycket sarbara for
flyginsatser.
Angriparen star alltsa infor kravet
pa att en handelsekedja halier. Utfal-
let av strider har alltid varit svart att
forutse. Det finns manga irrelevanta
faktorer i strider. Oforutsedda han-
delser pareras med reserver. Forsva-
rarens chans ar att angriparen kom-
mer ur balans i tidsschemat for opera-
tionen. Misslyckas ledningskrigfd-
ringen kan hela operationen aventy-
ras om forsvararen darigenom kan
forsta angriparens operationsplan och
hinner anpassa sin operationsplan till
angriparens.
10
Om bekampningen av flygstrids-
krafterna fordrojs eller misslyckas
kan kustinvasionen och luftinva-
sionen utebli. Forsvararen kan da ta
risken att forsvaga strandforsvaret
och aven ta beslutet att satta in re-
serverna i markstriden.
Den part som vinner den inledande
ledningskrigforingen har skapat sig
ett viktigt operativt overtag. Tele-
kriginsatser ar en avgorande funktion
for utgangen av ledningskrigforing-
en.
Kraftsamling och
overraskning taktiska
grundelement
Den taktiske chefen genomfor striden
med de resurser han tilldelats enligt
gallande operativa plan. Den opera-
tiva chefen har tidigare bedomt det
mojligt att genomfora den avsedda
taktiska striden med de stridskrafter
som avdelats.
Med taktik menas att tillgangliga
resurser anvands sa att lokal styrke-
overlagsenhet uppnas dar avgorandet
ska sta (kraftsamling) och att striden
startar overraskande for motstanda-
ren. Genom att halla ett hogt besluts-
tempo kan overraskningseffekten och
den lokala styrkedverlagsenheten be-
varas. Genom att alltid se till att re­
server finns kan handlingsfriheten att
fora striden pa egna villkor bibehal-
las. Den lokala striden fors genom att
valja skydd, fdrflyttning och eldgiv-
ning. Telekrigresurser ingar i likhet
med alia andra funktioner som en
integrerad del av den taktiska stri­
den. Ju mer motstandarens vapensy-
stem ar beroende av elektronik desto
mer lonsamma ar i allmanhet tele-
kriginsatserna. Lokal overlagsenhet
och overraskning skapas genom led-
ningskrigforing pa taktisk niva.
Som exempel pa taktiska situatio-
ner visas har luft-, mark- och sjosce-
narier.
Luftscenario
En samlad insats av robotar och
flygstridskrafter satts in for att sla
sonder forsvararens stridsledning och
flygbaser. Flyganfallet kan t ex besta
av over 100 vapenlastade flygplan,
som skyddas med jaktflyg, sarskilda
stdrsandarflygplan och som leds av
flygande stridsledningscentraler. Ge­
nom att tidigt bekampa forsvararens
ledningssystem, upptrada signaltyst
under forberedelserna och under
sjalva anfallet telestdra forsvararens
resterande resurser kan forsvararen
hamna i tidsnod och tvingas att fatta
icke adekvata taktiska beslut.
Markscenario
En divisions (svensk fordelning) strid
vid anfall over landgransen. En divi­
sion bestar av ca 20 000 man. Som
exempel pa telekrigsutrustning som
kan inga i divisionen kan namnas for-
dons- och helikopterburen utrustning
for falsk signalering, signalspanings-
FOAtidningen 1/91
 utrustningar mot samband och radar
samt stdrutrustningar mot dessa. Te-
lekrigatgarderna och fysisk bekamp-
ning kompletterar varandra vid be-
kampning av forsvararens spanings-
system. Sa t ex kan radarstationer
bekampas med artilleri eller stdras ut
elektroniskt.
Sjoscenario
En kustinvasionsstyrka bestar av t ex
50 lastade fartyg, 30 skyddsfartyg,
jaktskydd, ledningsflygplan m m. Ett
av de allvarligaste hoten mot kustin-
vasionsstyrkan ar sjomalsrobotar,
som kan skjutas fran land, fartyg el­
ler flygplan. Fartygen har darfor en
omfattande uppsattning av telemot-
medel mot sjomalsrobotar och mot
forsvararens spaningssystem som
kan identifiera de lastade fartygen.
Genom att den anfallande halier inva-
sionsforberedelserna hemliga och sa
sent som mojligt visar var och nar
kustinvasionen kommer att ske, kan
forsvararen bli vilseledd och darige-
nom fatta olampliga operativa och
taktiska beslut.
Telekriginsatser maste
varderas i sitt sammanhang
Telekriginsatser bor ses som en funk-
tion, som ska verka i samspel med
andra funktioner inom ett militart sy­ de system. Effekten kan da bli
stem eller i en forsvarsfunktion. Ef- hog. ’’Skraddarsydda” motme-
fekten av telekriginsatser bor matas i delssystem for emellertid med sig
den forandrade effekt som det stude- ett stort behov av att folja upp
rade systemet eller systemfunktionen presumtiva angripares vapensys-
erhaller. Bedomningen gors i opera­ tem i detalj. Underrattelsetjansten
tiva eller taktiska exempel. maste ges omfattande uppgifter
Inneborden ar att telekrigatgarder, for att vara motmedelssystem ska
eller en eventuell anskaffning av sar- kunna anpassas. Erfarenheter
skilda telekrigsystem, bor vagas in i pekar pa att denna detaljuppfdlj-
systemets eller funktionens kostnads- ning kan stalla alltfor stora krav pa
ram. Hur stor andel av kostnaderna ett litet lands underrattelsetjanst.
som ska laggas pa telekrigatgarder Telekrigsystem bor darfor vara ro­
mats alltsa i hela systemets eller busta mot en osaker hotbild. Det
funktionens effekt. Valet av lampli- ger i allmanhet sakrare effekt att
gaste sammansattning av vara sy­ valja generella storformer aven om
stem, i vilken aven telekrigatgarder inte stor verkan kan uppnas.
ska vagas in, bor ske enligt principen • For att det verkligen ska vara sa-
for alternativplanering. Darmed av- kert att telekrigatgarderna ar ro­
ses att effekten av olika egna sy- busta nog att halla i alia viktiga
stemsammansattningar mats mot en stridssituationer bor grundliga stu­
tillrackligt stor variationsbredd i an- dier bedrivas pa duellniva mellan
griparens teknik, taktik, stridsteknik medel och motmedel. Dessa simu-
m m och att den systemsammansatt- leringar av duellfall kan med for-
ning vi valjer blir tillrackligt bra mot del bedrivas med datorhjalp sa att
alia relevanta angriparsammansatt- ett stort antal berakningar kan ge-
ningar och upptradanden. Darigenom nomforas. Duellstudierna ger vik­
blir aven den lampligaste avvagning- tiga underlag for vardering av te­
en mellan telekrigfunktioner och ovri- lekrigatgarder i systemsamman-
ga systemfunktioner belyst. hang.
Vid studier av telekrigsystem och • Syftet med telekrigsatgarder ar
funktioner finns det emellertid nagra ofta att forsoka bibehalla erforder-
faktorer och effekter som kraver sar- lig taktisk och stridsteknisk hand-
skild hansyn: lingsfrihet. Flexibilitet i taktiskt
och stridstekniskt avseende ar
• Det ar ofta mojligt att ’’skraddar- darfor ett viktigt effektmatt pa
sy” telemotmedel mot specificera- verkan av telekrigatgarder.

Kustinvasion med luft- Del av kustinvasionsstyrka

och sjotransporterade med skenfartyg och slap-
styrkor skenmal
Skydd av kustinvasionsstyr-
korna med bl a skenforetag,
skenmal och telestorning

Exempel pa sjotaktisk situation

FOAtidningen 1/91 11
 Hotsystemanalys nodvandig for
forsvarsforskningen
Av GUNNAR ROSENQUIST • TeckningMAGNUS ASPELINoch STIG KRONHOLM

God teknisk kunskap om militara system och systemfunk-

tioner i var omvarldar en viktig forutsattning for att kunna Ingangsdata
anpassa och optimera funktion och prestanda for vara egna
system. Detta galler bade operativa system och sadana som i det tekniska
ar foremal for studier eller utveckling. For att oka kunska- hotanalysarbetet
pen skapas och utnyttjas simuleringsmodeller av system i • Tekniska underrattelser om ak­
hotbilden. tuella hotsystem.
• Kunskap om aldre, liknande
Huvuddelen av verksamheten med rekt paverkar sensorsystemets utsig- hotsystem.
hotsystemanalys agnas at att ta fram naler till robotens styrsystem i dvrigt. • Kunskap om liknande system
datoriserade simuleringsmodeller av Det kan har rora sig om bade oavsikt- och systemteknik inom det
prioriterade hotsystem. Saval radar- lig och avsiktlig paverkan fran mot- svenska forsvaret.
tekniska som optroniska tillampning- standaren. Dessa relativt detaljerade • Allman militarteknisk och mili-
ar studeras. Simuleringarna gor det mal/sensormodeller, som generellt tartaktisk kunskap.
mojligt att fa fram uppgifter om pres­ beskriver en viss typ av sensorsy­ • Aerodynamiska berakningar
tanda m m ur begransad eller ofull- stem, anpassas och integreras sedan i vid FFA.
standig information fran underrattel- aktuella robotmodeller for att annu Osakerheter i den tekniska hotsy-
sekallor. battre kunna analysera robotsyste- stemanalysen hanteras med:
Modellerna anvands pa olika satt mens prestanda i aktuella teknisk/
och i olika sammanhang for s k duell- taktiska sammanhang och miljoer. • Kanslighetsanalys av bedomt
simuleringar i samband med sy- Nar sensormodellerna anvands se- prestandakritiska funktioner
stemvarderingar i teknisk/taktiska si- parat kan inverkan av olika stormeto- och parametrar.
tuationer och da inte minst i telekrig- der pa malfdljningsfdrmagan stude­ • Sunt fornuft.
foringsmassiga sadana. Utover varde- ras om man vill studera stormetoder-
ring av hotsystemen i sin nuvarande nas mojligheter att snabbt bryta mal-
utformning kan tankbara, framtida foljningen och darmed avbryta en-
prestandahojande modifieringar eller gagemanget.
nyutvecklingar ocksa studeras.
Samtidigt erhalls en inte oviktig
”spin-off”-kunskap av varde for var
egen utveckling av robotsystem. Ar- Symbol: Bomavstand: Horisontaldiagram
betet bedrivs i samverkan med dvriga Rakbanemal pa 50 m hojd
simuleringsverksamheter inom for- Forsumbart Malhastighet M 0,9
svaret, framfor allt inom FMV. Relativt litet
Relativt stort
Mycket stort
Robot- resp
Flygriktning
sensororien terade
sim uleringsmodeller Tvarsavstand
Modellarbetet med hotsystem vid
FOA bedrivs langs tva parallella
linjer, dels en robotorienterad linje,
dels en sensororienterad linje.
Den forstnamnda verksamheten
syftar till att sa detaljerat som mojligt
beskriva beteendet hos specifika ro-
botar med sina styrsystem fran avfy-
ring till malpassage/traff med ett ide-
ellt sensorsystem for inmatning av
mal (och i forekommande fall robot).
Nagra begransningar av prestanda
hos sensorsystemet(en) finns alltsa
inte, da huvudvikten har har lagts vid Langsavstand
styr- och reglersystem, aerodynamik,
motor etc. Man kan dock simulera Exempel pa simuleringsresultat i form av verkansdiagram for en kommandostyrd luftvarns-
och vardera inverkan av regelbundna robot i ett ostort fall.
avbrott, t ex avhakande storning, i Varje fargfalt i diagrammet visar resulterande bomavstand vid en tankt ’’traff” inom faltet.
malinformationen. Malet har flugit pa olika tvarsavstand parallellt med x-axeln och roboten har avfyrats vid
Med det sensororienterade modell­ olika tidpunkter. Fargfalten bildar en sammanhangande yta som utgor robotens totala
arbetet studeras prestandabegransan- verkansomrade. Man ser att robotsystemet har prestandabegransningar vid skott pa korta
de fenomen i mal och miljd, som di- malavstand, speciellt mot gaende mal.

12 FOAtidningen 1/91
 Exempel pa simuleringsmodell for en kom-
mandostyrd luftvarnsrobot.

Modellen dr uppdelad i block for varje del-

funktion. Blocken dr skrivna med olika
programmeringssprak, FORTRAN, PA­
SCAL och SIMNON, det senare ett interak-
tivt sprak optimerat for simuleringar av
dynamiska forlopp av olika slag.
AU = robotens styrautomat/roderservo
AE = robotens flygmekanik
KIN = berakning av robotflygbanan, koor-
dinattransformationer
mal — robot — radarsystem m m
SEN = sensorsystem for mal- och robotin-
matning
GUI = styrsignalberakning
TGT = beskrivning av mal och malbana
ECM = inverkan av storinsats fran mdlet
samt eventuell miljopaverkan
MISS = bombavstandsberakningar m m
PAR = startvarden for mal och robot
De olika blocken lankas sedan ihop genom
ett sarskilt block, som anger in- och utsigna-
ler till de ovriga blocken. Simuleringen
borjar vid robotens avfyring.

Exempel pa simuleringsresultat med IR-luftvarnsrobot i form av banor resp vissa robotpara-

metervarden.

Malavstand i langsled: 2,5 km (vid start)

Malpassageavstand: 1,5 km
Malhojd: 20 m
Malhastighet: 300 m/s
Flygtid: 4,5 s
Bomavstand: 1,4 m

Nagra iakttagelser:
O Roboten avfyras med viss ’’overhdllning” (for att inte ramla i marken direkt efter start).

O Roboten pendlar kraftigt strax efter start (beroende pa styrautomatens utformning).

O Det ena roderparet gar i andlage ungefar mitt i banan beroende pa att roboten bade ska
dyka nedat och svanga vanster. Roboten far darfor svanga maximalt under flera
sekunder i det ena roderplanet.

O Strax fore traff vaxer manovreringskraven snabbt beroende pa styrmetoden (syftbarings-

styrning). Trots detta blir bomavstandet acceptabelt litet!

Simulering av telekrigdueller for-

bereder snabba beslut under stress
Av SUNE JOHANSSON • Teckning MAGNUS ASPELIN

Inom FOA pagar en malmedveten satsning pa duellsimu- Under manga ar har faltforsok an-
lering inom telekrigomradet. Duellsimuleringar gor det vants for att undersoka effekten av
mojligt att fore faltprov studera ett stort antal situationer, teleskydd och insats av telemot-
sarskilt sadana som ar kritiska ur olika aspekter. Efter medel. Trots betydande satsningar
faltforsoken kan kompletterande duellsimuleringar ge svar med personal, instrument och
forsoksobjekt har resultaten ofta va-
pa utfallet av ett utokat antal dueller, som av ekonomiska rit otillfredsstallande. Anledningen
skal inte gar att prova i fait.
FOAtidningen 1/91 13
 har manga ganger varit ovantade
handelser trots noggranna forberedel-
Radar-
ser och bra planering samt att vasent- varnare
liga fragor inte stalls fore och under /□rnare

planeringen av faltproven. Dessa och

andra erfarenheter har legat till Aktiv radarspaning
grund for FOAs satsningar inom tele- For registrering av

krigomradet. Passiv registrering och analys av hotonde

hotplattformar pd PPI
systems signalparametrar for val av
aktuell beslutsmatris (Hotidentifiering)
Dagens telekrigsystem och deras OpriKspamng

datorer innehaller uppgifter om kun-

skap fran faltprov, duellsimuleringar Operator TK Operator Rr Operator O
och analyser/bedomningar som gjorts
under lugna forhallanden med stora -------------- X
resurser. Vid verkliga stridsfall be- Miljd: Remsor
finner sig personalen pa plattformen i Sjotill- Rok
stand
svara situationer och under den stres- Vind-
Facklor

sen ar det omojligt att sammanvaga riktn.

Vindhast.
alia de faktorer som paverkar beslu- y
ten om taktiska atgarder och mot- BESLUTSMATRIS ORDER

medelsinsatser. Daremot kan perso­ "X

nalen lara sig utnyttja sadana databa- Platt-

SYSTEMDATOR
form:
ser som successivt uppdateras i tele- Kurs TELEKRIG
krigsystemet. Moderna system kan Fart
Roll
programmers sa att operatorer har
y ■x
mojlighet att ge enkla och snabba Inmatning av:
varderande svar som underlag infor HOTBIBLIOTEK
Inmatning av:

beslut om motmedelsatgarder. Beslutsmatriser

Egna plattformens:
Hotanalyser har alltid spelat en stor Signaturer
efter duellsimu­
leringar och falt-
roll infor insatser av motmedel da Skadeverkans
forsok

olika hot maste motas med olika tak­ modell

tik och motmedelsinsatser. Det ar
darfor viktigt att studera hotbiblio-
teksfragorna infor behovet att identi­
fier eller klassifiera de stora mang-
der data som hotsystem genererar in i
telekrigsystemet. Hur hotanalysverk-
samheten bedrivs inom FOA beskrivs
pa annan plats i tidningen.
Under typiska duellsimuleringar
kan hundratusentals fall studeras ut-
gaende fran olika taktiska situatio­
ner, skilda miljoer, begransade till-
gangar pa motmedel osv men framfor
<_______
Figuren visar den pnnczpiella uppbyggnaden av ett modernt telekrigsystem for plattforms-
skydd. Eftersom ett typiskt marint system dr sarskilt beroende av manga sensorer och
miljofaktorer far detta exemplifiera bredden av underlagsbehovet i samspelet mellan taktik
och teknik.
allt med hansyn taget till aktuella hot I princip kan en s k beslutsmatris,
i omradet. Mojliga mandveralterna- uppbyggd som ett uppslagsverk, ut-
tiv, stdrmoder, skadeverkansbeskriv- nyttjas for att formedla erfarenheter
ningar och signaturer for den skydda- fran duellsimuleringar och faltprov
de plattformen kan studeras for sada- till plattformen nar denna behover
na parametrar som i realtid kan regi- stodet i en viss situation med krav pa
streras med sensorer i systemet. optimalt beslut.

Simmering av telekrigdueller
i bildlaboratorium
Av SUNE JOHANSSON • Foto LARS BERGLUND

Under mer an tio ar har nya metoder
utvecklats for att vardera telekrig-
dueller mellan optroniskt styrda va-
pen och motmedelsskyddade platt-
formar av olika typ. I FOAtidningen
nr 3/87 presenterades metodiken som
forutsatter ett bildbehandlingssystem
TERAGON 4000. Da presenterades
aven sadana plattformsdueller med
fartyg och stridsfordon som kravde
relativt langsam uppdatering (mindre
an 25 bilder/s) av bildscenarier efter­
som fartyg och stridsfordon under
dueller ror sig tamligen langsamt un­
14
der de styrda vapnens attackfas. robotars attackfas kan nu fornyas
Malsattningen for Huvudprojekt ca 100 ganger per sekund.
Telekrig har varit att utveckla meto- • Robotarnas koppling till malso-
diken for snabba duellstudieforlopp karsignaler kan tamligen noggrant
med flygplan och helikoptrar i duell beskrivas.
med jakt- och luftvarnsrobotsystem.
Tre nya krav har framfor allt upp- Detta medfor att robotbanan, men
fyllts under denna period: framfor allt malsokarens foljepunkt,
kan beskrivas aven vid snabba bild-
Modelleringsmetoder for olika ty­ scenariovaxlingar eller varje 10 ms.
per av retikelmalsokare med hjalp Bildscenarier kan besta av reella upp-
av TERAGON 4000 har utveck- tagningar fran faltprov med flygplan
lats. under motmedelsinsats eller helt si-
Bildscenariobeskrivningar under mulerade sadana scenarier. Kombina-
FOAtidningen 1/91
 tioner av reella och simulerade bak-
grunder, flygplan och motmedel kan
med fordel bildbeskrivas och utnytt-
jas for att fa generella erfarenheter
utover dem vid enstaka faltprov.
Den visade bildsekvensen fran ett
reellt flygprov med fackelfallning ar
endast fyra bilder av ett stort antal
scenarier som lagrats som digitalise-
rade bilder 100 ganger per sekund.
Dessa scenariobilder av skyddsobjekt
och motmedel varderas i detta exem-
pel av en retikelmalsokare som avger
styrsignaler till en jakt- eller luft-
varnsrobot. Bildsekvensen visar ro-
botmalsokarens foljepunkt vid fyra
olika tillfallen under en kritisk fas av
anfallet. Med denna aktuella retikel­
malsokare lyckades avhakningen av
malsokaren. Med andra varianter av
retikelstdrskydd, facklor och bak-
grundsforhallanden kan helt andra re­
sultat erhallas vid samma duell.

Stridstekniskt beslutsstod:

Palitlig information och mental

prestationsniva avgorande
Av LENA JONSSON • Teckning MAGNUS ASPELIN, ERLAND SVENSSON och KRISTINA SVENSSON

En beslutsfattare i en strids-
situation, t ex en flygforare,
behover allt beslutsstod han
kan fa. Speciellt galler detta
i en svar telekrigforings-
miljd, nar fienden med alia
medel forsoker vilseleda ho-
nom. Detta forutsatter dock
att det ar fraga om ett reelit
stod, som avlastar honom
och inte tvart om blir till be-
lastning. Det senare kan bli
fallet om information som
presenteras ar vilseledande
eller pockar pa uppmark-
samhet som maste agnas at
viktigare uppgifter.
For att kunna utveckla ett bra be-
slutsstod pagar inom delprojektet
’ ’ Stridstekniskt beslutsstod ’ ’ forsk-
ning med tva inriktningar. Dels stu-
dier om hur stor informationsmangd
en flygforare kan tillgodogdra sig och
praktiskt utnyttja under realistiska
forhallanden. Dels i vad man nya da-
tabehandlingsmetoder kan forbattra
mojligheter att tolka hotsituationer
och underlatta val av lampliga atgar-
der.
FOAtidningen 1/91
Forarens mentala presta- ogonrorelser. Under passet anger fd-
tionsformaga en kritisk raren forandringar i mangden infor­
faktor mation som presenteras pa TI (tak-
tisk indikator). Han gor dessutom be-
Av foraren i ett modernt militart flyg-
domningar av svarighet och risk,
system kravs formaga att under mental anstrangning och kapacitet,
tidspress kunna behandla mycket om- prestation, sinnesstamning och moti­
fattande och komplex information, vation. Pa fdrhand utarbetade fragor
mycket mera omfattande an i aldre anvands liksom en utvarderingstek-
system. En forare antar alltmera rol- nik, som tidigare provats saval utom-
len som taktiker och systemoperator, lands som pa FOA.
men kraven att mandverera och skju- Datamangden ar mycket omfattan­
ta kvarstar i oforminskad grad. Detta de. De 18 forarna som ingick i under-
innebar att forarens mentala arbets- sokningen har var och en ’’flugit”
belastning snarare okar an minskar.
fyra pass (sammanlagt ca tva tim-
Hans mentala prestationsformaga blir mar). Bearbetningen av registrerade
darfor en kritisk faktor for systemetsdata pagar f n.
totala slagkraft. Av hittills fardiga resultat framgar
Metoder for prestationsvardering bl a att uppdragens svarighet patag-
och matning av mental arbetsbelast- ligt inverkar pa forarnas prestation
ning utgor forutsattningar for att kun­
och arbetsbelastning och att overen-
na vardera beslutshjalpmedel. Inom stammelsen ar stor mellan olika indi-
delprojektet genomfors for narvaran- keringar pa mental arbetsbelastning.
de en simulatorstudie i samverkan Sa t ex paverkar mangden informa­
med FV och FMV-F, i vilken forarens tion forarens fixeringstider och flyg­
beteendemonster, prestation och precision.
mentala arbetsbelastning analyseras.
Forarens uppgift ar att under navi-
geringsflygning pa lag hojd identifi- Tillforlitligt beslutsunderlag
era och behandla en varierande
mangd syntetisk information. I studi- en viktig forutsattning
en registreras flygprecision, psykolo- En viktig forutsattning for bra be-
gisk och psykofysiologisk aktivering, slutsstod ar att beslutsfattaren, sa-
15
som en flygforare, kan lita pa den
information som delges honom och
att han har fortroende for de beslut
som foreslas och eventuellt verk-
stails. Detta galler i hog grad den
information som ett radarvarnarsy-
stem levererar.
Ett sadant system i ett flygplan ska
skapa en sa riktig bild som mojligt av
det hot flygplanet ar utsatt for. Under
idealiska forhallanden kan foraren fa
en god bild av hotet utifran ett antal
uppmatta och analyse.rade standard-
parametrar. I tata signalmiljoer blir
dock bilden flertydig och ger en oklar
bild av hotet.
En av uppgifterna inom delprojek-
tet ar att studera och utveckla datalo-
giska metoder sa att systemet kan
utnyttja olika typer av tillaggsinfor-
mation for att sakrare peka ut hotet.
Exempel pa tillaggsinformation ar
tillgangliga underrattelserapporter,
uppskattning av hur olika radarsan-
dare kan forvantas upptrada i tid och
rum. Detta innebar att systemet mas-
te ha formaga att dra slutsatser, reso­
nera, utifran olika typer av osakert
underlag.
Som modell for problemlosningen
anvands den s k Blackboardmodel-
len, se fig. I samband harmed utnytt-
jas ett programsystem, utvecklat vid
Stanford University, avsett for forsk-
ning om blackboardsystem.
En annan datalogisk uppgift inom
delprojektet ror formella beskrivning-
ar av beteenden, som dels ska anvan-
das for att kanna igen fientlig flygtak-
tik, dels for att planera eget beteen-
de, for att underlatta egna atgarder.

o o
-A-H-
n n n

Modell for problemlosning med hjalp av den s k Blackboardmodel-
len, som kan liknas vid att ett problem loses vid en svart tavla av ett
antal experter pa olika delar av problemet under ledning av en
ordforande. Experterna kan samtidigt betrakta tavlan och oberoende
av varandra bedbma nar nagot ska laggas till eller andras pa tavlan.
Ordforanden leder arbetet genom att valja ut vilken av experterna
som forst ska fa ge sitt bidrag till losningen. Genom sitt val oppnar
ordforanden vagen for ett s k opportunistiskt resonemang, som dr
speciellt onskvart i en pressad situation dar det dr angelaget att forst
och framst uppmarksamma fientliga och farliga hot. I varnarfallet
innebar det att experterna dels kan dra slutsatser utifran de data
som kommer in och registreras av varnaren och dels utifran de
modeller som finns om olika sandares forvantade upptradande.
Systemet ska saledes skicka information mellan olika nivaer med
begaran om att leta efter speciella kunskaper, vilket dr vardefullt
bl a da man snabbt vill ha belagg for att ett hotfullt system dr aktivt.
Underlag till illustrationen dr hamtat fran ’’The Viggen Fight­
er”, utgiven av SAAB Flygdivisionen.

Smygteknik forsvarar
identifiering och bekampning
Av LENNART SELLIN m fl • Foto LASSE SVENSON och GUSTA V OLSSON • Teckning MAGNUS ASPELIN

Med smygteknik forhindras eller forsvaras identifiering och nomfora forelagda stridsuppgifter.
bekampning av vapenplattformar och forband. Genom att I delprojektets mal ingar att foresla
efterlikna skyddsobjektets bakgrund eller omgivning kan atgarder for att minska reflekterad
objektet bli svaratkomligt pa radar. Man kan aven skydda och egen straining fran skyddsobjek-
mot termiska malsokare (IR) genom att reducera varme- tet baserade pa formgivning, mate-
rialval och ytbehandling. Skyddsat-
utstralningen — ytan ”ser” kallare ut an vad den i sjalva garderna har koncentrerats framst
verket ar. inom radar- och termiska IR-omrade-
na, da sensorerna i dessa omraden
Begreppet smygteknik svarar i hu- formar och forband. Det galler sale­ utgor det framsta hotet pa grund av
vudsak mot den sedan nagra ar defi- des inte att i forsta hand gora skydds- lang rackvidd samt allvaders- och
nierade utlandska benamningen objektet ’’osynligt”, utan att forsoka morkerkapacitet. De akustiska och
’’stealth”. Inom HPTKs delprojekt efterlikna bakgrund eller omgivning magnetiska omradena har inte be-
smygteknik studeras mojligheterna sa mycket som mojligt pa ett kost- handlats.
att forhindra eller forsvara identifi­ nadseffektivt satt for att med okad Om atgarder for signaturanpass-
ering och bekampning av vapenplatt­ eller bibehallen formaga kunna ge- ning satts in i ett tidigt skede av
16 FOAtidningen 1/91
 mycket svart att satta in en storinsats
Frekvens under ett frekvenshopp.
mrade for frekvenshopparen Den enda praktiska mojligheten att
stora frekvenshoppsystemet ar via
bredbandig storning. En typisk stor-

Delbandstornii
miljo illustreras i figuren t v, dar for-

£
utom en bredbandsstorare som stor
cirka 40 procent av frekvensomradet
som frekvenshoppsystemet anvan-
der, aven forekommer vissa andra
slumpmassiga storningar.

fW
For att en godtagbar forbindel-
sekvalitet ska kunna uppnas aven nar
systemet ar utsatt for aktiv storning
maste detta tolerera att vissa fre-
kvenser blir utstorda. Detta kan
astadkommas genom att felrattande
kodning infors i systemet. En data-
overfbringstakt pa 1 000 bitar/s (alt
5 000 bitar/s) ger mojlighet att anvan-
da koder med hog redundans (manga
checkbitar) och anda bibehalla en
godtagbar bverforingskapacitet.
5
For ett frekvenshoppsystem utan
felrattande kodning ar denna storin-
sats mycket kraftfull. Knappast na-
gon information kan overforas over
forbindelsen. Med en felrattande kod
som innehaller 70 procent redundans
kan dock i detta storscenario uppnas
en overforingskvalitet som ger cirka
ett teckenfel pa varannan sida i en
overford text, en i manga samman-
For ett system med felrattande hang godtagbar kvalitet.
kodning ar smalbandig storning inget
allvarligt hot eftersom den felrattan­
de koden enkelt korrigerar de data- Data for FOAs frekvenshoppande
bitar som bverfors pa utstorda fre- kortvagssystem
kvenser. Uteffekt 400 W
Pa grund av den hoga hopptakten i Antal kanaler 128
frekvenshoppsystemet blir en folje- Kanalseparation 2 kHz
stbrare heller inget allvarligt hot. Ge­ Hopptakt 1 000 hopp/s
nom processtiden i storsystemet och Modulation BFSK, DPSK
loptidsskillnaderna i kedjan sandare Datatakt 1 alt. 5 kbit/s
— storsandare — mottagare ar det

Bra signalskydd med

meteorspridning
Av MATSBROMS • TeckningMAGNUS ASPELIN

Meteorspridning ar en tek-
nik for kommunikation mel-
lan platser som ligger mellan
200 och 2 OOO km fran var-
andra. Den kan anvandas
som komplettering eller er-
sattning for jonosfarforbin-
delser pa kortvag. En intres­
sant egenskap hos den mete-
orspridda signalen ar att
data som overfors endast
kan avlyssnas inom ett be-
gransat geografiskt omrade.
Det omrade inom vilket en viss del
(t ex 50 procent av overforda data)
kan avlyssnas har formen av en ellips
som ligger vid mottagarplatsen. Den
har en utstrackning pa 100—200 km
fran mottagaren. I tvarled ar ut-
strackningen betydligt mindre,
20—50 km fran mottagaren. (Mat-
ningar utforda i bl a USA har visat att
inte ens om man ar mycket nara mot-
FOAtidningen 1/91 19
 tagarplatsen kan man avlyssna mer
an cirka 70 procent av overforda
data.) Signaler pa dessa frekvenser
sprids under vissa forhallanden aven
av tillfalliga jonosfarskikt. Under des­
sa (sallsynta) tillfallen far man signal
pa ett omrade som i huvudsak be-
stams av sandarantennens stralnings-
diagram.
Meteorspridning kan anvandas som
komplement till eller ersattning for
kortvagssamband via jonosfarsignal.
Det mojliga avlyssningsomradet ska
da jamforas med omradet inom vilket
en normal kortvagsforbindelse kan
avlyssnas och storas. Vid dessa for-
bindelser anvander man inte riktan-
tenner med smala lober da sadana
skulle bli alltfor stora. Den utsanda
effekten sprids darfor over en stor yta
som bestams av antennens stralnings-
diagram och av utbredningsforhallan-
dena i jonosfaren.
Att omradet, inom vilket data pa en meteorspridningsforbindelse kan
avlyssnas, ar begransat beror pa sjalva spridningsmekanismen. Nar den
utsanda radiosignalen traffar pa ett meteorspar med ett stort antal fria
elektroner kommer dessa att svanga i takt med det inkommande faltet
och i sin tur sanda ut radiosignaler. Varje elektron fungerar da som en
dipol och den sammanlagrade effekten av dessa blir att en spridd signal
sands ut fran en antenn som stracker sig langs meteorsparet och darfor
far en skarp riktverkan i plan langs sparet. Fasforhallandena gor att
stralningen riktas i en vinkel mot sparet som ar lika stor som infallsvin-
keln mot sparet. Stralningen kommer saledes att ligga langs en kon som
skar jordytan efter en kurva som ligger olika beroende pa sparets
orientering. Det ar langs denna kurva som data avsedda for mottagarsta-
tionen kan avlyssnas och ju narmare mottagaren man ligger desto fler
ekon kan avlyssnas.
Pa en stracka av 500 km anvander ningsomradet, dvs det omrade inom
man vanligen dipolantenner. For att vilket man kan ta emot 50 procent av
belysa omfattningen av signalsprid- overforda data, ar da ett ungefar cir-
ningen kan man som exempel valja kelrunt omrade med ca 1 200 km ra-
en normal frekvens och forhallanden die, dvs omradet innefattar hela Nor­
som galler en sommardag. Avlyss­ den.

Snabbpejlsystemet fardigt for

integration i ett televapensystem
Av HANS BERGDAL och RICHARD WALLDEN • Foto LISBETH JOHANSSON • Teckning STIG KRONHOLM

Med snabbpejlteknik ar det anvandas som utgangspunkt for In­

dustrianpassning och produktion. Fdljning av frekvenshoppare
mojligt att hantera en tak-
tisk signalmiljo med inslag Med televapensystem menas har den Bred erfarenhet av systemuppbygg-
av frekvenshoppande och Zel­ sammantagna funktionen att pejla/lo- nad finns nu bade nar det galler ut-
ler snabbsandande truppra- kalisera och darefter stdra samband rustning och program. Fungerande
mellan fientliga markstridsfdrband. algoritmer for att t ex folja frekvens-
dio. Snabbpejlen bedoms
darfor bli stommen i kom-
mande televapensystem.
Snabbpejl 90 (SP 90) ar ett system for
lagesbestamning av frekvenshoppare
och korttidssandare i framst truppra-
diosammanhang. Korttidssandningar
ar i dag vanliga och pa sikt forvantas
frekvenshoppare komma till anvand-
ning i stor utstrackning.
Systemet, som utnyttjar ny teknik
och nya signalbehandlingsmetoder
for att kunna arbeta effektivt mot de
namnda sandningsslagen, ar utveck-
lat vid FOA och finansierat av CA
(chefen for armen) och FOA.
Malet for forsknings- och utveck-
lingsarbetet har varit att skapa en
utvecklingspotential inom landet och
att realisera ett fysiskt system, som
dels ar integrerbart i ett televapen­
system (for fortsatta forsok), dels kan

Snabbpejlen dr ett exempel pa en utrustning

for taktisk signalspaning. Den primara in-
riktningen dr mot korttidssandare och
frekvenshoppare i markstridssammanhang.

20 FOAtidningen 1/91
 hoppare har tagits fram och vidare-
utvecklas kontinuerligt. SP 90 har
provats i ett antal faltforsok aven om
en fullstandig utprovning annu inte
skett. Resultaten av hittills gjorda
forsok kan beskrivas som mycket
goda och malet ar darfor i huvudsak
uppnatt.
Fortsatt satsning
FOA ser utvecklingen av SP-syste-
met som ett forsta steg i en fortsatt
satsning pa ny teknik i kombination
med signalteoretiskt val underbyggda
metoder for signalspaning mot nya
typer av sandare saval pa kommuni-
kations- som radarsidan.

Integrering kan nu goras

Som tidigare namnts har ett av malen
for utvecklingsarbetet varit integra­
tion i ett televapensystem. SP 90 ar
nu i det narmaste moget for att inlan- Snabbpejlarna har tva alternativa an-
kas i ett studiesystem. Integrationen tennpar, ett for truppradiobandet och ett for
ar avsedd att ske i samarbete med CA hogre frekvenser. Bilden visar en av de tf
och FMV. senare antennerna.

Framtida storsandning mot

samband kraver stor flexibilitet
Av JAN ARNSBY och HANS BERGDAL • Teckning MAGNUS ASPELIN och STIG KRONHOLM

Alla vet hur frustrerande det

kan vara att inte fa tag i den
eller de personer som man
maste komma i kontakt med
i ett viktigt arende som heist
borde klaras av omgaende.
Det intraffar redan under
fredliga och ordnade forhal-
landen. Risken blir inte
mindre i krig och sarskilt
inte i en rorlig stridssitua-
tion dar man maste forlita
sig pa radiosamband.

Man vill heist inte sjalv hamna i den

situationen att inte kunna na dem
man behover ha kontakt med men det Vid avstandsstorning kan man med ett mi-
far garna handa en motstandare. Av nihelikopterarrangemang fa bade hog an-
detta kan inte en utan tva lardomar tennhojd och stor rorlighet. Detta forbattrar
dras. Den ena ar att det ar viktigt att bade storverkan och egenskyddet avsevart.
forstarka det egna sambandet, den
andra att det sannolikt ocksa lonar sig
att kunna paverka motstandarens
sambandsnat sa att detta sviker nar
det som bast behovs.
Som alltid i telekrigsammanhang
finns i grunden en symmetri: allt vad
vi kan gora kan motstandaren i prin-
cip ocksa gora. En insats av forsk-
ning, t ex kring utformningen av stbr-
system mot samband, belyser inte
bara vara mojligheter gentemot en
angripare utan aven hans mojligheter
att paverka vart samband.

Signalspaning ger
viktigt underlag
Ofta kraver insats av motmedel na-
gon form av underlag fran signalspa-
FOAtidningen 1/91 21
 Moderna repeterstdrsandare
vilseleder frekvenshoppande
radarstationer
Av ANDERS ENEROTH och PER HYBERG • Teckning MAGNUS ASPELIN

FOA har anda sedan 60-talet arbetat med att utveckla ta radarstationer, vilka kraver att fas-
repeterstdrsandare. Utvecklingen av digitaltekniken har pa informationen i radarpulsen behalls.
senare ar bidragit till betydligt battre mojligheter att ut­ Vidare har styrningen digitaliserats
veckla frekvensminnen och att lagra signaler. Den lagrade och gjorts processorstyrd for att fa sa
radarsignalen aterutsands mot radarn och alstrar skenmal. flexibla storsystem som mojligt.
Med dagens utvecklade digitaltek-
Signalen anvands ocksa for att bilda s k smart brus. nik och snabba RAM-minnen (Ran­
dom Access Memory) kan pulsen
Moderna radarstationer utnyttjar en konvertering, frekvensminne och samplas for att sedan spelas in i ett
mangd olika parametrar for att undvi- uppkonvertering (se faktaruta). RAM, dvs ett s k DRFM (Digitalt
ka storning. De kan variera barvags- Vid FOA konstruerades redan pa RadioFrekvensMinne). Fordelen med
frekvens, eventuellt modulation inom 60-talet frekvensminnen som bestod denna teknik ar att pulsen kan lagras
pulsen, pulslangd och pulsrepetitions- av kabelslingor. Darefter provades godtyckligt lange utan att degenere-
intervall. Variationen kan goras efter ytakustiska och volymakustiska for- ras. Bandbredden hos minnet medfor
ett visst monster men aven slumpvis drojningselement. Pa senare ar har dock vissa begransningar vid band-
och tom fran puls till puls. Sadana utrustningar for storning av moderna spridda signaler. Vid frekvenshop­
radarstationer ar svara att vilseleda spanings- och pulsdopplerradarsta- pande radarstationer maste frekven-
men med moderna repeterstdrsanda­ tioner tagits fram. Arbetet har gatt ut sen snabbt matas in for att stationen
re ar det mojligt. En repeterstdrsan­ pa att utveckla frekvensminnen som ska hinna stalla in ratt lokaloscillator
dare bestar enkelt uttryckt av ned- klarar att lagra signaler fran koheren- redan i borjan av varje radarpuls.

Repeterstorning
Moderna repeterstdrsandare kopi-
erar radams egen utsanda signal
vilken tas emot och lagras i ett
minne, heist koherent. Nar det ar
lampligt kan signalen aterutsandas
mot radarn och generera ett eller
flera skenmal. Den lagrade radar­
signalen kan ocksa anvandas for att
generera s k smart brus eller andra
helt nya signalanpassade storfor-
mer.
Genom att utnyttja radams egen
utsignal far den aterutsanda storsig-
nalen automatiskt ratt tidslage,
barvagsfrekvens, modulation och
bandbredd och darmed ocksa maxi­
mal storverkan (s k Power manage­
ment).
Repeterstdrsandare monteras van-
ligen i en pod i flygplanet respekti- Figuren visar principen for en modern repeterstdrsandare med signalanalys pa
ve under en radom i fartygsfallet ingangen, ett digitalt minne dar radams mikrovagspuls samplas och lagras med
men kan da inte utan vidare vilse­ bevarad fasinformation, samt en gruppantenn av Rotmanlinstyp med halvledarfors-
tarkare pa utgangen. En sadan storsandare kan samtidigt stora flera hot med
leda i vinkel. For att astadkomma signalanpassade storsignaler som dr genererade ur radams egna pulser. Det digitala
detta kan det i stallet bogseras minnet (RAM) kan ocksa ersattas av en optisk fiber med variabel langd.
efter flygplanet i en wire eller fal-
las som s k engangsstorsandare,
s k ”Off-board Jamming”. att hanga repeterstorsandaren i en lampligen kan befinna sig mellan
Pa ett fartyg finns mojligheten kabel under en helikopter som da fartyget och hotet.

24 FOAtidningen 1/91
 Gruppantenner lokaliserar flera
fientliga hot samtidigt
Av SVENHAGELIN • TeckningMAGNUS ASPELIN

Gruppantenner har pa senare ar blivit alltmer intressanta I radarvarningssystem kan gruppan­

for tillampningar inom telekrigforingsomradet genom sin tenner anvandas for att lokalisera
formaga att snabbt och noggrant kunna styra och forma riktningen till flera samtidiga fientli­
antenndiagrammet. System med gruppantenner har hittills ga hot. Vid storsandning kan grupp­
ansetts alltfor komplexa och dyra men utvecklingen pa antennen fokusera storeffekten till
det rymdsegment dar den har storsta
komponent- och kretsomradet har givit nya forutsattningar verkan. Denna egenskap, som starkt
att utveckla gruppantennsystem med egenskaper som kan forbattrar hushallningen med till-
anses prisvarda.

Gruppantenner for storsandning

En gruppantenn bestar av ett antal
skilda antennelement utplacerade ut-
efter en linje eller pa en yta, vanligt-
vis med lika inbordes avstand. Ge­
nom att mata elementen med signaler
med en lamplig fas- och amplitudfor-
delning kan det resulterande antenn-
diagrammet ges ett onskat utseende.
Diagrammet kan styras elektriskt el­
ler forandras genom att man styr am-
plituden eller fasen hos matningssig-
nalerna, t ex med varierbara fasand­
rare eller forstarkare. Gruppanten-
nerna kan ocksa med hjalp av ett
fordelningsnat matas sa att de far
multilobkapacitet, dvs det gar att
samtidigt sanda och mottaga via ett
antal fasta antennlober. I detta fall
kan elektrisk styrning astadkommas
genom omkoppling mellan de olika
fasta loberna. Hur dessa tva olika
principer kan tillampas i en stdrsan-
dartillampning visas i figur 1 och 2.
Multilobantennens fordelningsnat
kan konstrueras enligt flera olika
principer. Vissa fordelningsnat (But-
lermatrisen, Blassmatrisen) ar upp-
byggda av effektdelare och fasandra­
re och deras egenskaper bestams till
stor del av prestanda hos dessa kom-
ponenter. Om det onskade lobantalet
ar stort, blir ledningsdragningen allt-
mer komplicerad och forlusterna kan
bli besvarande. En linskonstruktion
(Ruzelins, Rotmanlins, R-2R-lins eller
R-KR-lins), dar effektdelningen sker
via fri vagutbredning i en artificiell
tvadimensionell rymd, ar mer flexibel
i detta avseende. Eftersom dess funk-
tion ar baserad pa gangvagsskillna-
der, ar bandbredden i princip oandlig
sa lange som natet ar anpassat och
ingaende ledningar inte har nagon
dispersion. Lobriktningen blir i prin­
cip oberoende av frekvensen.
FOAtidningen 1/91
5419
Fig 1. Gruppantenn-
system med fasstyrt
antenndiagram
Fasandrare ^rstdrkare
Effektdelare 1:N
Antennarray
Fasstyrd gruppantenn (”antennarray”) bestdr av fyra huvudenheter, antennelementen,
effektforstarkare, fasandrare och ett effektdelarnat for att fordela ineffekten mellan de olika
elementen. Om fasandringen kan ske genom inkoppling av olika ledningslangder, kommer
fasen att variera linjart med frekvensen och lobriktningen blir i princip frekvensoberoende.
Vid direkt fasstyrning galler detta ddremot inte, vilket betyder att kannedom om frekvensen
hos mikrovagssignalen har kravs vid styrning av fasandrarna.
Fig 2. Gruppantenn-
system med omkopp-
lingsbara fasta lober
Forstarkare
Antennarray
Multilobsystem, dar ett antal fasta lober kan fas genom att mata ett fordelningsnat fran
olika ingangar. Ett kopplingsnat anvands for att styra insignalen till en eller flera av
ingangsportarna pa fordelningsnatet, vanfran antennelementen matas med en sadan
fasfordelning att en lob i en viss riktning bildas. Pa sa satt dr varje ingang pa
fordelningsnatet forknippad med en antennlob i en viss riktning. Omkopplingstiden i
kopplingsnatet avgor hur snabbt man kan vaxla mellan de olika antennloberna.
Nar det galler stdrsandartillamp- starkning erbjuder flera fordelar, bl a
ningar ar givetvis effektgenereringen har bortfall av enstaka effektforstar-
en nyckelfraga. Effekten kan alstras kare endast marginell betydelse for
antingen centralt med hjalp av en systemfunktionen. Som forstarkare
kraftfull generator for att sedan ma­ har hittills TWT-typen varit den mest
tas till gruppantennen, som da blir forekommande, men transistorfor-
helt passiv, eller lokalt vid varje an- starkarna utvecklas kontinuerligt och
tennelement enligt fig 1 och 2. Det blir allt mer intressanta for manga
senare fallet med distribuerad for- tillampningsfall.
 ganglig effekt, kallas PG-produkt system med fordelningsnat i form av och med begransade dimensioner ar
(produkten av uteffekt och an- en Rotmanlins, som motsvarar ett kvalificerat problem. Vid under-
tennvinst). kraven pa avsokningsomrade och sokning av olika typer av antennele­
Inom delprojektet ’’Mikrovag” be- aperturform. I en multilobantenn ment har det visat sig att den korsade
drivs teoretiska och experimentella med Rotmanlins ar antennelementen slitsantennen ar den mest lampade
studier inriktade pa bredbandiga, i grundutforandet placerade langs en varianten.
flygburna stdrsandarsystem. Avsik- rat linje, men de kan aven anpassas
ten ar att med hjalp av bredbandig till en krokt yta. Betraffande effektforstarkarna har
gruppantennteknik, effektoverforing konstaterats att en uteffekt av 2 W
baserad pa halvledarteknik, lobform- Dimensioneringen av Rotmanlinsen kan anses mojlig att uppna inom de
ningsnat for multilobsystem, cirkular- har baserats pa en teoretisk analys, narmaste aren. Nagra olika kretslos-
polariserade antennelement, bred­ som verifierats med experimentella ningar har studerats dar valet mellan
bandiga mikrovagskomponenter och undersokningar. Genom att de inre dem bestams av en kompromiss mel­
integrerad kretsteknik fa storsandare reflektorerna eliminerats ar utsigna- lan systemets PG-produkt och kost-
med intressanta PG-produkter. lerna fran linsen i stort sett lika till naden. Experimentellt arbete har ge-
Malsattningen for projektet ar att amplitud for alia portarna och dess- nomforts med ett enkelt forstarkar-
fa en storsandarmodul som ska kunna utom relativt oberoende av frekvens- steg i monolitkretsteknik samt den
inga i ett signalspanings- och stor- omrade. De mattliga kraven pa sido- bredbandiga (3 dB/90°) kopplaren av
skyddssystem, riktat mot CW- eller lobsnivan och forstarkaren mellan lin­ Langetyp, som ar av stor betydelse i
pulsradar. Flera inkommande signa­ sen och antennelementen minskar be- den slutliga balanserade forstarkaren.
ler med godtycklig frekvens, ampli- tydelsen av linsens eventuella ofull- Omkopplingsnatet, som kopplar
tud och polarisation ska kunna hante- komligheter. signalen fran ingangen till ratt lob­
ras samtidigt. Vid storsandning stalls stora och port pa linsen, kan konstrueras med
Multilobsystem med ibland oforenliga krav pa antennar- PIN-dioder eller byggas upp av
rayen. Att konstruera en antenn som MMIC-moduler. Bada varianterna
Rotmanlins har stor vinkeltackning, polarisa- har overvagts men PIN-diodkopplare
For utveckling av en bredbandig stor- tionsdiversitet, adekvat antennfor- har visat sig vara mest lampliga att
sandarmodul har valts ett multilob­ starkning, mycket stor bandbredd anvanda i detta fall.

Analys av storverkan kraver

olika simuleringsnivaer
Av STAFFAN GADD och PETER KARLSSON • Teckning MAGNUS ASPELIN

Vid FOA har sedan 40-talet pagatt studier for att utvardera Malspaning, klassificering och folje-
hur elektroniska storningar paverkar radarstyrda robotar. funktioner blir alltmer komplexa och
De metoder som anvants vid studierna ar skjutprov i full styrs via datorer, vilket medfor svar-
skala, matningar pa hela eller delar av malsokaren samt overskadliga handelseforlopp. Ar
berakningar och simuleringar i datorer, s k helsimulering- programmen dessutom inte felfria
kan det fa forodande konsekvenser.
ar. Metoderna har bade for- och nackdelar och trenden gar Aven vid synbarligen sma andringar i
mot allt mer rena datorsimuleringar, inte minst av ekono- programvaran ar det svart att verifie-
miska skal. Med hjalp av modern avancerad teknik kan man ra alia funktioner.
injicera olika signaler och analysera hur dessa paverkar en Fordelarna med helsimuleringar ar
radarmalsokare. att ingaende parametrar kan varieras
och aterupprepas med stor exakthet,
Radarmalsokare
speciellt nar man ar intresserad av
storskaliga effekter. Nar andra effek-
ter ar intressanta modelleras malso-
karens logiska och tidsmassiga upp-
tradande, som ofta ar av stor betydel­
se for ett lyckat skott. Da kravs en
mycket god kannedom om malsoka-
ren.
Injiceras signalerna efter antennen
och pa radarfrekvenser far alia inga­
ende signalbehandlingssystem arbeta

Fig 1. Hogfrekventa signaler injiceras di-

rekt in i radarmalsokaren. Intressanta sig­
naler fran roboten registreras for att kunna
analyseras direkt eller inga i en senare
statistisk bearbetning.

26 FOAtidningen 1/91
 pa ett riktigt satt. Simulatorn ger da
mojlighet att simulera komplexa mal-
kombinationer, vagutbredningar och
radom(noskon)fel. Aven operativa
storsandare kan inforlivas i simule-
ringen utan modifieringar och utvar-
deringar. Fig. 1.
Gemensamt for varje datormodell
som anvands vid simulering av ett
robotskott ar att geometrin maste be-
raknas. For att fa en signal som varie-
rar pa ett verklighetstroget satt kravs
vetskap om robotens lage och malso-
karens orientering med hansyn till
mal och bakgrund vid varje godtyck-
lig tidpunkt under skottet.
Om malsokaren under ett helt skott
mater in malet och foljer detta enligt
sin styrlag sa kan geometrin for den
ideala robotbanan beraknas for varje
godtyckligt skott. Robotens och ma-
lets framfart ger i sin tur upphov till
Bogserad storsandare ger
langvarigt skydd
Av VEINE JERNEMALM • TeckningMAGNUS ASPELIN
Det finns manga olika metoder for att skicka ut storsandare
fran flygplan. En av de mer intressanta ar att bogsera
stdrsandaren i en vajer fran flygplanet. Skyddet blir langva-
rigt da stdrsandaren hela tiden befinner sig i flygplanets
narhet.
For att vilseleda radarstyrda missiler
har man tidigare anvant sig av rem-
sor, brusstorsandare och avhakare.
Mot moderna malsokare borjar dessa
metoder bli mindre effektiva, sarskilt
remsor och rena brusstorsandare.
I framtiden kommer troligen s k
Off-board Jammers av repetertyp att
bli intressanta. Nagon eller nagra
storsandare placeras i en kapsel un­
der flygplanet. Piloten frigor sedan
en i taget vid risk for attack fran
luftvarn eller missiler. Stdrsandaren
glider sakta ivag fran flygplanet sam-
tidigt som den repeterar relevanta
radarsignaler. Skenekot astadkom-
mer en malarea som ar betydligt star-
kare an flygplanets. Eventuellt kan
skenekot ocksa ges en annan doppler-
hastighet. Ratt utfort kommer radar-
malsokaren att inrikta sig mot stdr­
sandaren.
Stdrsandaren kan lamna flygplanet
pa flera olika satt. En metod ar att
slappa ut sandarna och lata dem glid-
\
flyga i planets riktning under den tid
de faller. Luften bromsar dock snabbt
upp storaren, varvid avstandet till
flygplanet pa kort tid blir stort och
skyddsverkan kortvarig. For att fa ett
FOAtidningen 1/91
en signalvariation som beskrivs, be­
Styrdatc
raknas och lagras pa fil i datorn, se
fig. 2. Denna scenariofil ska vara till-
racklig for att definiera signalen sa
att simuleringsprocessorn kan overfo-
ra signalen till malsokaren under hela
skottet. Onskvart vore att signalen
helt kunde alstras i programvara men
det ar svart att losa p g a malsoka-
rens krav pa att arbeta i realtid och
Forberakning av
signalens bandbredd. Simulerings­
signalparametrar processorn i figuren ar uppbyggd av
speciella kretsar for digital signalbe-
handling.
Simulerings
processor
Fig. 2. Forbearbetning av data innan kor-
ning i simuleringsprocessorn.
dare via en vajer fran flygplanet.
Stdrsandaren bogseras sedan pa
lampligt avstand fran flygplanet.
Skyddet blir langvarigt eftersom stdr­
sandaren hela tiden befinner sig i
flygplanets narhet. Avstandet maste
dock vara sa stort att splitter vid en
rimligt skydd erfordras flera storsan- eventuell detonation i storsandarens
dare. narhet inte skadar flygplanet. Lamp­
Ett mera varaktigt skydd far man ligt avstand kan vara 150—200 m.
genom att skjuta ut stdrsandaren Risken for detonation ar dock mini­
framfor flygplanet med en raket av mal eftersom skenmalets eko har sa
”slow-flying”-typ. Denna modell blir liten malarea att missilens zonror tro­
storre, tyngre och dyrare men ligen inte utloses vid passagen. Skulle
skyddsverkan blir langre. stdrsandaren skadas kan piloten skic­
Den formodligen mest intressanta ka ut en ny.
metoden ar att slappa ut en storsan- Forbindelsen mellan flygplanet och
stdrsandaren medfor att den kan fa
sin strdmfdrsorjning fran flygplanet.
Motta g a r- Dessutom kan piloten aktivera stora-
antenn ren efter behov. Innan landning kan
piloten antingen kapa linan eller
Generering
haspla in den for ateranvandning.
av dopplerskift
Sandar-
antenn
Flygplan
Stdr-
sandare
27
 Hogeffekt Pulsad Mikrovags-
stralning — hot mot elektronik
Av KENT MADSEN • Teckning MAGNUS ASPELIN och STIG KRONHOLM

En ny klass av elektromagnetiska pulsvapen, baserade pa Hotnivamatningar

mikrovagsteknik, ar just nu foremal for intensiv internatio- Det galler att fa fram troskelvarden
nell forskning. Dessa vapen utnyttjar Hogeffekt Pulsad Mik- for skada och tillfalliga fel i olika
rovagsstralning (HPM). klasser av delsystem och komponen-
Den pulsade mikrovagsstralen kan med en antenn riktas ter.
mot ett mal tiotals kilometer bort och stor eller forstor den
elektronik som numera spelar en allt storre roll i de styrda Hotbeskrivning
vapen som utvecklas. Pa t ex fartyg skulle HPM kunna I denna del utarbetas beskrivningar
anvandas som motmedel mot sjomalsrobotar och stora eller av mojliga HPM-vapen. Dessa be­
sla ut radar och kommunikation. skrivningar tar hansyn till tekniska
forutsattningar (kraftaggregat etc),
HPM-stralvapen har blivit mojliga att ningarna for verkan av och skydd mot fysikaliska begransningar (genom-
konstruera pa grund av de senaste HPM. Projektet syftar till okad for- slagsrisk i luften) och taktiska scena-
arens utveckling mot mikrovagsgene- staelse for HPM-hotet och framta- rier.
ratorer med allt hogre toppeffekt, i gande av metoder for att vardera sys­ De olika delar som kravs for att
dag tiotals GW (se fig sid 30). tems sarbarhet. I projektet bearbetas generera HPM framgar av blocksche-
nedanstaende tre omraden. mat har intill.
Ett tankt framtida HPM-system for
armeluftvarn ses underst pa nasta Lagnivamatningar och
sida. berakningar for HPM — en ny del
kopplingsbedomningar avden elektromagnetiska
Malet ar att ta fram metoder, bade hotmiljon
Syftet med FOAs Hogeffekt Pulsade Mikrovagsror
HPM-projekt — studera experimentella och teoretiska, for att
kartlagga mikrovagors intrangning i frambringar pulser som har vissa lik-
sarbarhet och skydd typiska militara vapen- och eldled- heter med konventionella radarpul­
Avsikten ar att studera forutsattning- ningssystem. Experimenten utfors i ser. Radarpulser och HPM-pulser har
arna for att generera och att skydda FOAs mathall i Linkoping, vilken ny- pulslangder omkring en /is och fre-
sig mot HPM. Projektet ska ge okad ligen tillforts avancerad utrustning. kvenser mellan 1 och 40 GHz. HPM-
kunskap om de grundlaggande tek- Datorberakningar gors i ett samarbe- pulserna kan vara kortare och med
niska och vetenskapliga forutsatt- te med Saab-Scania. hogre toppeffekter. Flygplan som ar

Duellsituation mellan HPM-vapenbarande fartyg och inkommande missiler. Figuren inuti cirkeln illustrerar att det dr elektroniken i de
olika sensorerna som stors eller forstors.

28 FOAtidningen 1/91
 koppling (genom avsiktliga antenner)
och bakvagskoppling (genom slitsar,
nitskarvar etc). Det infallande faltet
tranger in genom holjen och fram-
bringar strommar pa ledningar som
nar fram till mer eller mindre kansli-
ga komponenter. Troskelvarden for
komponenter och subsystem i fraga
om storning resp skada kan bestam-
mas genom direkt injicering.
Mojligheterna att infora skydd mot
HPM — saval mot framvags- som
bakvagskoppling — ar generellt stor-
re vid konstruktion av nya an redan
existerande system. FOAs forskning
syftar till att avgora betydelsen av
HPM-hotet och vilka skyddsatgarder
Principschema HPM systemdelar som maste vidtas for olika system.
De tre forsta komponenterna: grundkraft, hogspanningsaggregat och pulsad effektgenere-
ring dr de tyngsta och dyraste delarna i systemet. Den pagaende utvecklingen i omradet
kraftpulsteknik mot allt mindre och effektivare komponenter dr avgorande forforutsattning-
arna att realisera HPM-vapen i mobila system.
Hoga krav stalls pa utformningen av vagledare och antenn, detta for att undvika overslag
i luften. Antennen maste vidare ha laga sidolobsnivaer, annars kan egen utrustningskadas.
HPM-vapen i en bandvagn
Systemet kan vara integrerat med spanings-
konstruerade for att tala faltstyrkor Nar det galler hotet fran tankta och malinmatningsmod och en HPM-ver-
fran radar liksom dvriga elmiljohot HPM-vapen ar en viktig del av forsk- kansmod som utnyttjar samma antenn. Spa-
som EMP (elektromagnetisk puls) ningen att bestamma hur de pulsade ningsmoden skulle med fordel kunna vara
och blixt har ett visst grundskydd mikrovagorna kopplar till och tranger en s k impulsradar (dvs radar med mycket
mot HPM. Man kan dock tanka sig in genom holjen till system och hur kort pulslangd). En sadan dr lamplig for
att HPM-vapen kan alstra betydligt denna koppling beror av frekvensen. taktisk spaning efter lagtflygande objekt. Sa
hogre faltstyrkor. Man skiljer mellan s k framvags- snart impulsradarn upptackt och identifi-
erat malet sker en automatisk modvaxling
till en HPM-mod.

FOAtidningen 1/91 29
 MW

104 — Maximalt uppnadda effekter som funktion

av vaglangden.
103 — Denna utveckling mot hoga effekter ska ses
a FEL
kombinerad med miniatyriseringen av mik-
□ Magnetron roelektroniken, vilket leder till okad kanslig-
o het for mikrovagsbestralning. Sa tex bar
O BWO inom FOAs HPM-projekt en kommersiell
• Gyrotron dator bestralats med mikrovagsstralning,
varvid allvarlig funktionsstorning upptrad-
■ Virkatron de vid viss niva, nagot som latt uppnas pa
avstand fran ett tankt HPM-vapen.

.03 .1 .3 1 3 10 30 cm

Elektrooptisk
telekrigforing avgor ofta
moderna krig
Av INGMAR RENHORN m fl

Det elektrooptiska telekrigforingsomradet presenterades i ka telekriginsatser som kan goras och

forra numret av FOAtidningen (4/90). Dar diskuterades vilket teleskydd som byggts in i vap-
bland annat signaturanpassad smygteknik i relation till den net. Inte minst konflikten i Persiska
mycket snabba utvecklingen inom sensoromradet. I natu- viken har visat detta.
ren demonstreras att det ar mojligt att navigera, spana, Under de senaste 30 aren har ope-
rationer over fientligt omrade visat
mata in och bekampa mal utan att utnyttja aktiva metoder. sig behova understod av flygburna
Da borde det ocksa vara mojligt att utveckla forsvarssystem telekriginsatser. Inom det elektroop­
som klarar sadana uppgifter med helt passiva metoder. Det tiska omradet har annu inte nagot
ar fortfarande langt dit, men utvecklingen gar mot alltmer sadant specialutformat understod ut-
smygande system som bygger pa kombinationer av aktiva vecklats, men med elektrooptikens
och passiva sensorer. okande betydelse i samband med
strid i narzonen ar det endast en tids-
Da hotet fran smygande system blir avfyras pa stora avstand men som fraga innan detta kommer.
storre okar ocksa behovet av att kun- kraver assistans fran en vapenplatt-
na varna for denna typ av tyst attack. form brukar man kalla ’’smarta”. Till
Eftersom det ar mycket svart att dri- denna kategori hor bland annat laser- Elektrooptiska sensorer blir
va fram farkoster, inkl smygflygplan, utpekningssystem, laserledstralesy-
utan att alstra varme har spanings- stem, fiberstyrda, tradstyrda och ra- mer avancerade
och malfdljningssystem i det termis- diostyrda system och aven malsokare Bildalstrande sensorer med kanslig-
ka IR-omradet kommit att betonas som behover lasning pa mal fore het i det synliga eller infrardda vag-
alltmer. skott. For att kunna avlossa vapen av langdsomradet ar kritiska komponen-
I duellsituationer daremot ar man denna typ kravs att man befinner sig i ter i de fiesta storre vapensystem.
oftast redan upptackt. Da ar snabbhe- farlig narhet av malet, vilket betyder Den optiska sensorn kan spana, mal-
ten hos eldledningssystemen och moj- att man ar sarbar for motstandarens fanga och malfolja. IR-sensorerna
ligheten att stora motstandaren vikti- vapensystem. produceras dock fortfarande i sma
gare an att kunna smyga. Har kom- Med de allt hogre kostnaderna for serier, nastan laboratoriemassigt, na­
mer lasern att bli en viktig kompo- moderna vapenplattformar onskar got som resulterar i hoga tillverk-
nent med stor potential att oka over- man kunna avfyra vapen pa sakra ningskostnader. Med forbattrad pro-
levnadsformagan (se aven foregaende avstand. For detta andamal anvands duktionsteknik och storre serier kan
artikel). sa kallade ’’briljanta” vapen, sadana dessa sankas.
Taktiskt sett vill man i forsta hand som har formaga att autonomt spana, Det ar framfor allt tre typer av
kunna bekampa fienden pa sadana identifiera, malfolja och bekampa. Ef- material (PtSi, InSb och HgCdTe) for
avstand att en ren duellsituation kan fektiviteten hos ’’smarta” och vaglangder inom omradena 3—5 resp.
undvikas. Precisionsvapen som kan ’’briljanta” vapen ar beroende av vil- 8—12 fim som utvecklas. Antalet bild-
30 FOAtidningen 1/91
 element ar av storleksordningen 105
med en fordubbling av antalet ele­
ment pa cirka 1,5 ar. De bada vag-
langdsomradena motsvarar sa kallade
atmosfarsfonster, dvs vaglangdsband
dar atmosfarstransmissionen ar sar-
skilt god.
Vardefulla
vapenpla ttformar
maste skyddas
Det ar omojligt att konstruera flyg-
plan som inte avger IR-stralning.
Stralningen fran motorns efterbrann-
kammare ar ett idealiskt mal for en
IR-malsokare och rackvidden i klart
vader kan vara over 60 km. Med en
efterbrannkammare tand blir var-
mestralningen sa stor att dvriga
smygtekniska atgarder ar relativt
ovidkommande. Flygplan maste dar-
for antingen undvika att utnyttja
efterbrannkammare eller ha ett myc-
ket gott skydd mot IR-baserade va-
pensystem. Ett minimum av skydd ar
fackelfallare. Mot moderna malsoka-
re behovs emellertid stora mangder
facklor av ratt slag for att skyddet
ska bli rimligt.
Nya optiska sensorer motiverar att
IR-signaturen hos existerande platt-
formar modifieras. De fiesta aldre
fartyg, aven sadana som ar byggda pa
70-talet, ar t ex inte konstruerade
med avseende pa lag varmestralning.
Fartyg befinner sig ofta i en relativt
storningsfri miljo och kan darfor latt
upptackas med IR-spanande utrust-
ning. Sadan spaningsutrustning ar all-
mant forekommande pa bade vast-
och ostsidan och anvands for att iden-
tifiera och folja mal under daliga sikt-
forhallanden och pa natten. En lag
IR-signatur i kombination med lamp-
liga motmedelsinsatser ar darfor av-
gorande for fartygens overlevnads-
formaga. Speciellt galler detta hotet
fran missiler som har IR-malsokare.
Eftersom dessa missiler ar helt passi-
va ger de dessutom mycket liten for-
varning.
Varmeutbredningen i ett skrov kan
beraknas ganska val och man kan
darfor redan pa konstruktionsstadiet
undvika att fa varma omraden. Var­
FOAtidningen 1/91
ma flackar resulterar i storre mal/
bakgrundskontrast i 3—5 gm-omra-
det medan sadana skrovdelar som an-
tagit den omgivande luftens tempera-
tur avger straining i 8—12 gm-omra-
det. Det ar darfor efterstravansvart
att ge fartyget en generellt lag tempe-
ratur som inte avviker fran bakgrun-
den. I praktiken maste man komplet-
tera sadana atgarder med effektiva
motmedelssystem.
Spaningssystem och
eldledningssys tern
Spaning i det termiska IR-omradet
har visat sig vara effektiv och ett
antal spaningssystem finns nu ut-
vecklade. Flygplan utrustas med IR-
spanare, lagljusutrustning, navige-
ringssystem, terrangfoljare och visst
egenskydd for att ge mojlighet att
tranga in i fientligt luftrum pa natten
och pa lag hojd. Sadana system ar
oftast monterade pa utsidan men
kommer formodligen sa smaningom
att byggas in i flygplanen.
Laghojdsflygning i kombination
med hog hastighet ar ett effektivt
motmedel mot luftvarnssystem och
nattkapacitet ger forbattrat skydd
mot sadan bekampning som normalt
utnyttjar dagsljus. Nattkapacitet gor
det mojligt att luftlandsatta alterna-
tivt radda trupp och utrustning bak-
om fiendelinjen. Denna forbattrade
spaning har satt fart pa utvecklandet
av motmedel, IR-kamouflage, skyd-
dande rok, skenmal och elektrooptis-
ka motmedel.
Spaning mot markmal i en klottrig
(stord) miljo for med sig speciella
problem. Man kan delvis bemastra
dessa genom att utnyttja avancerad
signalbehandling i kombination med
spektral mal- och bakgrundsanalys.
Darmed okar man aven kraven pa
skenmalen som maste efterlikna ma-
let bade till form och spektral signa-
tur. Statiskt klotter kan elimineras
med ett ”nyhets”-filter. Bakgrundens
spektrala egenskaper kan laras in ge­
nom omfattande matningar.
Kamouflage maste fungera i bade
det synliga och det termiska vag-
langdsomradet. Uppkorda vagar och
parkerade fordon maste darfor doljas
innan fientliga spaningssystem har
hunnit lokalisera de nya positionerna.
Pa korta avstand ar det emellertid
svart att kamouflera bort den termis­
ka signaturen. Pa storre avstand kan
IR-kameror kompletteras med radar
som utnyttjar lang vaglangd och dar­
med kan penetrera i dvrigt skyddan-
de skog.
Kapaciteten hos vapensystem kan
forbattras med hjalp av multisensor­
system som bestar av tva eller flera
strategiskt valda sensorer och som i
samverkan astadkommer en avsedd
funktion. Det kan finnas manga skal
att signal- och analysmassigt integre-
ra bade befintliga och nya sensorer.
Dessa sensorer bdr valjas sa att man
mater olika fysikaliska egenskaper
hos mal och bakgrund, exempelvis
reflektans i radaromradet, egenemis­
sion i det termiska infraroda vag-
langdsomradet och form och dyna-
miska egenskaper med hjalp av laser­
radar. Nagra av de viktigaste synergi-
eller samverkande fordelarna ar okad
motstandskraft mot storningar och
skenmal, forbattrad formaga att iden-
tifiera och upptrada tyst och smygan-
de. Detta i kombination med motme-
dels- och vapeninsatser leder till stor-
re dverlevnadsformaga. Multisensor­
system kan i och for sig ge okad
sannolikhet for malupptackt och dar­
med okad rackvidd men i huvudsak
upptrader inga synergieffekter forran
malet klart kan upptackas av de sen­
sorer vars information ska samord-
nas. Taktiska fordelar kan dock er-
hallas aven da man utnyttjar olika
kombinationer av sensorer sekvensi-
°C
~ 2,8
2,8- 5,6
- 8,3
8,3— 10,9
10.9- 13,5
13,5- 15,9
15.9- 18,3
18.3- 21,0
21,0-23,6
23,6 - 25,3
25.3-
31
 ellt i olika faser av en attack. Sa t ex ett litet synfalt och fokuserar malets mal ger upphov till en unik signal.
kan den kritiska slutfasen stottas av straining pa en eller flera sma varme- Findetaljer i retikeln kan sanka kans-
sensorer med relativt kort rackvidd kansliga sensorer. Olika sensormate­ ligheten for utbredda mal av typ
men battre upplosning. rial ger olika spektral kanslighet hos molnkanter och horisontlinjer.
Mai kan foljas utan att malet forst detektorn. Den snabba utvecklingen av ljus-
har identifierats. Malprestanda kan Elektrooptiskt baserade malsokare modulatorer gor det fordelaktigt att
vara relativt allmant beskrivna: flyg- av enklare typ borjade anvandas un­ ersatta den spinnande retikeln med
plan, helikopter, fackla osv och man der Vietnamkriget. Sedan dess har en fast ljusmodulator. Forutom att
behover darvid inte identifiera malet. tekniken utvecklats avsevart och TV- kunna astadkomma traditionella reti-
For detta kravs att uppmatta para­ kameraforsedda malsokare ar nu val- kelmonster kan en sadan malsokare
meter associeras med kanda malpa- etablerade och val spridda over var goras anpassningsbar sa att signalbe-
rametrar, exempelvis vingprofilen for varld. Denna typ av malsokare lases handlingen koncentreras pa det av-
en viss flygplanstyp. Denna signalbe- pa en lamplig malkontrast och foljer sedda malet eller nagra fa mal medan
handling kan paga parallellt med dv- sedan automatiskt malet aven under dvriga mal och skenmal sallas bort.
rig signalbehandling. Om malet avger varierande kontrast och malvinkelfor- Spektrala skillnader mellan verkligt
sarskiljande straining kan identifi­ hallanden. mal och skenmal kan aven utnyttjas.
eringen goras med rimlig signalbe- Avbildande sensorer i det termiska Enklast ar att mata stralningen i tva
handlingskapacitet. Genom den allt IR-omradet fungerar, till skillnad fran lampliga vaglangdsband sa att vag-
tatare signalmiljon kan dock erforder- ovan namnda TV-kameror, lika bra i langden for intensitetsmaximum kan
liga signalbehandlingskrav komma morker som i dagsljus och har battre uppskattas. For att en liten fackla ska
att overstiga tillganglig beraknings- formaga att ”se” genom dimma och kunna avge lika mycket straining
kapacitet. Darfor ar behovet stort att rok. Dis och dimma, som bestar av som ett flygplan med vasentligt stdr-
utveckla ny associativ signalbehand- vattendroppar, dampar IR-stralning. re ytor kravs att facklan har en rela­
lingsmetodik som direkt syftar till att For att na optimal verkan med dessa tivt hog temperatur. Detta faktum
jamfora inkommande signaler eller system bdr man ha god kannedom om kan utnyttjas for att salla bort sken-
extraherade malegenskaper med tidi- de aktuella siktforhallandena. En ef- malet. Trots de begransningar i mal-
gare erhallen erfarenhet. For detta fektiv IR-dampande rok i kombina- sokarprestanda som finns hos icke
andamal utvecklas bland annat nev- tion med skenmal kan darfor vara avbildande system har 90 procent av
raldatorer och optisk signalbehand­ effektivt mot denna typ av malsoka- alia forlorade flygplan skjutits ned
ling. Medan den konventionella da- re. Aven har galler hoga krav pa med varmesokande missiler under de
taktiskt utnyttjande av dessa motme-
tortekniken till sin natur ar seriell ar senaste 20 arens konflikter. Ett for-
den optiska signalbehandlingstekni- del, vilket i sin tur staller hoga krav battrat skydd ar darfor av stort strids-
ken till sin natur parallell. En kombi-pa sensorer som kan ge en god hot- ekonomiskt varde.
nation av optisk signalbehandlings- bildssituation. Verkan mot bepansra- Malsokare kan forbattras med av-
metodik och konventionell elektronik de mal kan emellertid med denna typ seende pa formaga att urskilja malets
har forutsattning att avsevart oka sig-av styrda vapen okas avsevart jam­ beteende och spektrala egenskaper
nalbehandlingsformagan. fort med ostyrda vapen. fran eventuella skenmal. De kan ock­
Den sensoruppsattning som valjes De forsta varmesokande missilerna sa ges mojlighet att hantera flera
beror pa de funktionskrav som stalls i introducerades redan under tidigt 50- skenmal samtidigt. Detta okar i sin
den taktiska tillampningen. Det ar tal. De forsta malsokarna hade lag tur kravet pa motmedlen for att na en
vasentligt lattare att integrera de kanslighet och kravde en noggrann godtagbar verkan. Facklor maste dar­
elektrooptiska sensorerna och stabili- inriktning av flygplanet i forhallande vid kastas pa ett sadant satt att mal-
sera sensorpaketet om man kan till malet. Moderna malsokare ar va­ sokaren inte kan urskilja att en sepa­
astadkomma ett system dar man sentligt flexiblare och kan detektera ration fran malet har skett och de
delar pa optiken. Ett sadant system malet aven da man inte skadar rakt in maste dessutom ha en spektral signa-
blir dessutom kompakt, vilket ar av i ’’kaminroret”. Malsokaren kan aven tur som inte kan urskiljas relativt
stor betydelse pa sadana plattformar styras ut i vinkel i forhallande till malet. Det kan dessutom kravas att
dar det tillgangliga utrymmet ar be- flygplanet. Nackdelen med icke avbil­ malsokaren ’’mattas” med skenmal
gransat. Nackdelar i samband med dande malsokare ar att de i allmanhet for att ett nagorlunda tillfredsstallan-
att dela stralgang ar att gemensam bara kan hantera ett mal i taget och de skydd ska erhallas. Allt detta i
optik begransar den spektrala trans- mot en relativt homogen bakgrund. awaktan pa att ett mer avancerat
missionen och att odnskad spridning De ar darfor i forsta hand anvandbara skydd som bygger pa elektrooptiska
fran aktiva sensorer kan paverka mot mal vars temperatur ar vasentligt motmedel ska kunna konstrueras.
funktionen hos passiva sensorer. Det hogre an bakgrunden. Detta ar forhal- Aven om nya malsokare i huvudsak
kan ocksa finnas skilda krav pa syn- landet for flygplans- och fartygsmal, i utnyttjar det termiska IR-omradet
falt och synfaltsriktning som ar svara viss man aven helikopter och strids- finns undantag. Malsokaren kan t ex
att tillgodose samtidigt. I praktiken vagn. utnyttja visuella kontraster mellan
valjer man darfor skilda stralgangar Det faller sig naturligt att forsoka flygplan och himmelsbakgrund. Detta
men gemensam sensorplattform i de avleda malsokare av denna typ med forhallande kan tydligt observeras pa
fall dar inte en mycket god isolering hjalp av varma skenmal (facklor). omslagsbilden.
kan uppnas mellan systemen. En ty- Facklans brinntid ar kort och maste Det ar naturligtvis onskvart att fa
pisk sensorkombination i dag ar en darfor sattas in i ratt fas for att ver­ fram malsokare mot markmal men
TV-kamera, en varmekamera och en kan ska bli god. Stralningen fran den vasentligt mer komplicerade bak­
laseravstandsmatare. facklan maste dominera over den fran grunden kraver avbildande teknik.
malet tillrackligt lange for att malsd- Sadana malsokare utvecklas bl a for
karen ska forlora malet ur synfaltet. bekampning av stridsvagnar. Det fal­
Malsokare Moderna retikelmalsokare har for- ler sig aven naturligt att soka bygga
Det forekommer tva typer av malso­ maga att registrera om fler an ett mal dessa malsokare for avancerad luft-
kare, icke avbildande och avbildande. finns inom synfaltet och kan styra malsbekampning. Denna typ av mal-
Vanligast ar en icke avbildande som mot det ur dynamisk synpunkt mer sokare har formaga att lasa pa malet
soker sig till varmestralande mal, ex­ troliga malet. Retikelfunktionen kan efter skott och kan darmed ges stor
empelvis flygplan. Sokaren har ofta utformas sa att varje enskilt punkt- rackvidd.
32 FOAtidningen 1/91

Bilden visar storlasersystemet ’’Stingray’’, utvecklat av Martin Marietta, USA, monterat pa en Bradley-vagn. Systemet dr avsett att stora
eller skada spanings- och eldledningssensorer pa stridsvagnar och helikoptrar.
Foto fran Armed Forces Journal International, Washington DC, USA.
Storsystem
Malsokare av ovan beskriven rota-
tionsavsokande typ utnyttjar en rote-
rande retikel for att lasa pa malet.
Styrsignal kommer genom att IR-
stralningen fran malet moduleras av
retikeln innan den traffar detektorn.
Genom att introducera en blinkstor-
ning som inte ar i fas med den riktiga
malsignalen kan malsokaren luras
och roboten avledas fran malet.
Blinkkoden maste avpassas till de hot
man vill motverka. Moderna system
utvecklas nu dar laserteknik anvands
och blinkningarna regleras med elek-
trooptiska metoder. Kraftfullare
blandningsmetoder kommer emeller-
tid att behovas nar mer avancerade
retikelmalsokare och avbildande mal-
sokare introduceras.
Den langsiktiga storlaserutveck-
lingen gar mot diodpumpade, kom-
pakta och avstambara fastatillstands-
lasrar med hog verkningsgrad. Aven
handburna kompakta system fortsat-
ter att utvecklas. Om dessa system
kan goras bade kompakta och till lagt
FOAtidningen 1/91
' unwmn
pris kan anvandningsomradena bli
hogst varierande och ett brett och
taktiskt integrerat laserhot uppsta. I
forsta hand kommer taktisk storlaser-
teknik att utvecklas for mer hogvar-
diga plattformar i avsikt att forstarka
plattformens skydd och vapenforma-
ga.
Ett exempel pa en vapen/storlaser-
kombination ar ett stridsvagnsmon-
terat system som ar under utveck-
ling. Detta system ar i huvudsak sam-
linjerat med eldledningssystemet och
anvands for att skada eller blanda
motstandarens sikten. Att anvanda
stdrutrustning av denna typ kraver
samma forfarande som vid konventio-
nell vapeninsats, dvs hotet maste ma-
tas in och identifieras innan en insats
kan goras. De taktiska for- och nack-
delarna studeras nu. Bl a maste fra-
gan om hotvardering analyseras, da
inte alia hot ar kansliga for den exi-
sterande stdrutrustningen. Formagan
att hantera allt mer komplicerade du-
ellsituationer maste ocksa forbattras.
Potentiellt har denna utrustning en
god overlevnadseffekt i duellsituatio-
ner, dels da motstandarens tid mellan
upptackt och insats darigenom kan
forlangas, dels eftersom malsokare
eller sikte direkt kan skadas eller
storas.
Laservarnare
Fientliga eldledningssystem med la-
seravstandsmatare eller malutpekare
kan sparas med en laservarnare for
efterfoljande precisionsinmatning
med storlasersystemet. I stridsvagns-
fallet ar detta tillampbart i exempel-
vis stridsvagnsdueller, helikopterdu-
eller och i samband med attackflygin-
satser. Laservarnaren medger i de
senare fallen visst skydd mot attacker
ovanifran da storlasersystemet kan
ges en storre rorlighet an redan utrus-
tade konventionella vapensystem.
Det forefaller pa sikt lampligt att
kombinera dessa storlasersystem
med existerande eldledningssystem
da storlasersystemet for sin funktion
kraver sensorer for precisionsinmat-
33
ning av hotet. Liknande system ut-
vecklas for placering pa helikoptrar
och flygplan. Aven har ar utrust-
ningarna riktade mot specificerade
hot.
Blandskydd
Det ideala sensorskyddet vore ett
snabbt slutarsystem som hinner bloc-
kera laserpulsen innan den uppnar en
skadlig niva. Det ar emellertid myc-
ket svart att utveckla teknik som ar
tillrackligt snabb och som samtidigt
ger tillracklig dampning. En lang rad
forskningsprogram pagar dar man
studerar optiska slutare, flytkristaller
och olinjara material. Eftersom man
kan generera pikosekundpulser (eller
kortare) ar problemen svarbemastra-
de och maste motas med en kombina-
tion av tekniska och taktiska losning-
ar. En malsattning for de mer avance-
Otranad flygforare kan snabbt bli fullgod igen
Maud Angelborg-Thanderz, som an-
svarar for FOAs sektion Flygsystem,
har disputerat for fil dr-examen pa en
avhandling med titeln Prisvard militar
flygning med rimliga risker vid Han-
delshogskolan i Stockholm. Opponent
var professor Sten-Olof Brenner,
Hogskolan i Ostersund.
Forfattaren tillhor sedan 1974 FOA
59, Flygmedicin. Under aren
1972—1982 var hon placerad vid
Flygstaben. Under den tiden starta-
des och genomfordes de undersok-
ningar som presenteras i avhandling­
en.
Aven om skalen till undersok-
ningarna i avhandlingen ar ekonomis-
ka, ar det inte i forsta hand darfor
som Handelshogskolan blev plats for
disputationen. Det ar snarare en foljd
av forfattarens mangariga samarbete
med Lennart Sjoberg, tidigare profes­
sor i psykologi vid Goteborgs univer­
site t och numera chef for ’’Centrum
for riskforskning” vid Handelshog-
skolan.
Ekonomiska skal ligger alltsa yt-
terst bakom undersokningarna. Det
ar mycket dyrt att flyga och allra
dyrast att flyga stridsflygplan. Kan
effektiv traning bedrivas intermittent
(dvs med avbrott) i stallet for kontinu-
erligt? Kan billigare skolflygplan vara
ett komplement till stridsflygplan?
Kring dessa fragor har Maud Angel-
34
rade skyddsprogrammen ar att ut­
veckla material och utrustningar for
att skydda ogon och sensorer mot
pulsade bredbandiga och avstambara
lasrar av det slag som kan inforas pa
slagfaltet i en nara framtid. Ett sa-
dant generellt skydd kan till viss del
astadkommas med hjalp av nya
olinjara optiska material. Den olinjara
effekten kan forstarkas med hjalp av
mikrolinser och vagledarsystem. For
det infrardda vaglangdsomradet ut-
vecklas aven snabb slutarteknik, in-
kluderande skydd av avbildande sy­
stem. Da ogonskador inte helt kan
forhindras om man utsatts for ett la-
serhot, bor aven medicinsk behand-
ling av sadana skador utvecklas.
Atmosfartransmissionen kan natur-
ligtvis minskas genom kraftig rokut-
veckling. Detta hindrar emellertid
aven de egna sensorsystemens funk-
tion. Spektralanpassad rok (gas) skul-
le naturligtvis kunna vara en vidare-
borg-Thanderz bedrivit sin forskning
i samarbete och dialog med flygvap-
nets experter, som stallt fragorna.
En studie av intermittent flygning
pa jaktflygplan gjordes i tva etapper,
forst i simulator och sedan i luften.
En studie med attackflygplan och
med kompletteringsflygning i skol­
flygplan utgor ytterligare en del i av­
handlingen. I jaktstudien jamfordes
fortidsavgangna flygforare med aktiv
personal. I attackstudien jamfordes
aktiva forare vid en experimentdivi­
sion med likaledes aktiva forare vid
en kontrolldivision.
utveckling av den teknik som nu ut-
nyttjas. Genom att sensoranpassa rd-
ken kan man tanka sig att forhindra
sikten for fienden och hans system
samtidigt som egna sensorer arbetar i
ett vaglangdsomrade dar de kan ”se”
genom roken.
Den elektrooptiska utvecklingen ar
fortfarande i borjan av en brant sti-
gande tillvaxtkurva. Det radar- och
radiotysta kriget ger okad efterfragan
av passiva elektrooptiska sensorer.
De tekniska mojligheterna att realise-
ra olika taktikanpassade system ar
nast intill obegransade medan de eko-
nomiska villkoren kommer att krava
noggrant overvagda val. Det tek-
niskt/taktiska duelltankande som ar
typiskt for telekrigomradet kan dar-
vid tjana som ett hjalpmedel vid olika
teknikval. De omraden som har be-
rorts ar inte heltackande utan far ses
som exempel pa det elektrooptiska
telekrigforingsomradet.
Prestationsvardering ar av avgo-
rande betydelse i undersokningarna.
Parallellt med flygforarnas prestation
mattes aven deras arbetsbelastning
bade i simulator och i luften, liksom
deras anstrangning, motivation och
sinnesstamning. Prognosen fran si­
mulator till luften angaende forarnas
kapacitet och operativa anvandbarhet
kunde forbattras, nar hansyn togs
aven till andra variabler an presta­
tion.
Till de viktigaste praktiska resulta-
ten i avhandlingen hor att simulator-
traning och aterinflygning kunde or-
ganiseras sa att fortidsavgangna fora-
re, som hade erfarenhet och som visat
skicklighet under sin aktiva tid,
snabbt kunde atervinna sin forna for-
maga. Resultaten var ’’prisvarda” i
mer an en bemarkelse. Anda kunde
kostnaderna, bade de ekonomiska
och de manskliga, minimeras. I den
forsvarspolitiska debatten har detta
uppmarksammats av riksdagsman
Hans Lindblad, folkpartistisk leda-
mot av den tidigare forsvarskommit-
ten.
De mest intressanta teoretiska resul­
taten ar annars de modeller, som kun­
de konstrueras av flygforares funk-
tion och prestation under flygning.
Modellerna visar, hur emotionella
och intellektuella faktorer samspelar
for denna mycket speciella grupp av
FOAtidningen 1/91
 forsokspersoner och i en situation
som kan innebara en betydande
stress aven i fredstid.
Det har pavisats, att Maud Angel-
Konferens om arbete i kyla
I november i fjol anordnade
PRO VAB, dotterbolag till Stats-
halsan, tillsammans med Arbetsmiljo-
institutet och Jukkasjarvi konferens-
anlaggning en konferens pa temat ar-
bete i kyla. Omkring 80 personer re-
presenterande flera olika verksam-
hetsfalt deltog. Fran FOA medverka-
de Ulf Bergh och Ann Enander som
forelasare.
Vid konferensstarten bjod Jukkas­
jarvi pa en lamplig inramning i form
av lag temperatur, ca - 25 °C, och
buss med fastfrusna bromsbelagg.
Programmet spande over vitt skilda
amnesomraden. Forsta dagens pro­
gram var inriktat mot manniskans
reaktioner i kyla. Andra dagen hand-
lade om praktiska problem vid vistel-
se i kyla och hur manniskan kan mot-
verka kylans negativa effekter samt
en orientering om nagra olika organi-
sationers verksamhet inom omradet.
Dessutom fanns utomhusaktiviteter
som skoterkorning och hundspann-
fard; helstekt ren avnjots ute.
Axplock ur innehallet
Forvanansvart manga manniskor ar-
betar i sadana klimat dar kylan kan
inverka negativt pa arbetet. Det ror
sig inte bara om de mycket laga tem-
peraturerna utan ocksa om kombina-
tion av vind och lag temperatur.
FOA-forskare till Australien
Laborator Bo Janzon, FOA Grind-
sjon, som i flera ar lett FOAs forsk-
ning inom omradet verkan mot uba-
tar tjanstgor fr o m 1991-03-18 vid
Materials Research Laboratory inom
DSTO (Defence Science and Tech­
nology Organisation), Melbourne,
Australien. FOA och DSTO har
skrivit ett avtal om utbyte, som nu
ska omsattas i praktiken. Bo Janzon
ska fungera som kontaktman med
Australien med uppgift att initiera
och stimulera ytterligare samarbete.
Han ska stanna vid DSTO i tva ar och
kommer ocksa sjalv att gastforska pa
bl a riktad sprangverkan och dess
vaxelverkan med olika maltyper.
FOAtidningen 1/91
borg-Thanderz’ forskning visat prak- intresse aven i en vidare referensram.
tiskt och ekonomiskt vardefulla meto- Det finns fler yrkesgrupper, t ex ki-
der att effektivt anvanda utbildnings- rurger och penningmaklare, dar snab-
resurser och att modellarbetet har ett ba, skickliga beslut kravs.
I Norden ar det ovanligt att manni­ delse for arbete i kallt klimat beror av
skor i sitt yrkesarbete utsatts for sa naturliga skal bade manniska och ma­
stor termisk belastning att den djupa terial. Tekniska hogskolan i Lulea ar
kroppstemperaturen sjunker. Sadana en knutpunkt framst for den teknolo-
situationer intraffar framst vid olyc- giska delen av forskning omkring
kor och i samband med fritidsaktivi- kyla. Termofysiologisk forskning be-
teter. Det ar daremot inte ovanligt att drivs pa ganska fa platser i landet.
temperaturen hos t ex hander och fot- Kladseln ska inte skydda bara mot
ter sjunker avsevart. Handfunktionen kyla. Ofta tillkommer krav pa funk-
ar temperaturberoende. I vissa arbe- tioner sasom vattenavvisning, tvatt-
ten, t ex dar fingerfardighet fordras, barhet, nottalighet, brandtalighet, vil-
kan nedsattning av prestationen ske ket nastan alltid innebar kompromis-
redan vid temperaturer betydligt over ser.
0 °C. Vid givet klimat och given klad-
sel ar temperaturen hos kroppsdelar
som hander och fotter mycket indivi-
duell.
Manniskan ar, ur termofysiologisk
synvinkel, ett ’’tropiskt djur”, dvs
regleringsmekanismerna ar riktade
framst mot att klara varma omgiv-
ningar. Fysiologisk anpassning till
kallt klimat finns men okar inte funk-
tionsformagan namnvart. Kalla om-
givningar klaras framst med hjalp av
yttre hjalpmedel sasom klader, skydd
och varmekallor. Kunskapen om vil-
ka hjalpmedel som finns och hur des-
sa ska utnyttjas i samspel med krop-
pens regleringsmekanismer blir dar-
for den mest betydelsefulla delen av
anpassningen till kallt klimat. Olika
losningar pa detta problem redovisa-
des och diskuterades.
Forskningen inom omradet av bety-
Den internationella konferensen om
ubatar och tillhorande systemteknik
har forut beskrivits i FOAtidningen
(nr 2/90). FOA, som medverkat myc-
ket aktivt i denna lyckade konferens,
har nu fullfoljt genom att bidra till en
snabb utgivning av ’’Proceedings”,
som innehaller konferensens foredrag
med utforligt illustrationsmaterial.
De 30 foredragen ger tillsammans
viktig kunskap om ubatstekniken lik-
som om den pagaende forskningen
och utvecklingen inom omradet.
Almqvist & Wiksell International i
Stockholm tar emot bestallningar av
de sammanlagt tre volymerna, inne-
hallande totalt ca 550 text- och bildsi-
dor.
35
^kortnyttFOAkortnyttfOAkortnyttfOAkortnyttFOAkortnyttfOR
Brittiska ”FOA 4-chefen” pa FOA besok

Ralf Holmlin (t h) berattar om motmassekanonen for Dr Pearson.
Dr Graham S Pearson, chef for
Chemical Defence Establishment i
England, besokte FOA under tva da-
gar i december forra aret. Besoket
gallde i forsta hand diskussioner om
skydd mot C-stridsmedel men aven
andra verksamheter vid FOA demon-
strerades.
Besok i ’’Elefanten”. Charles Bexanderfran civilforsvarsavdelning-
en pa Stockholms Brandforsvar guidar Dr Pearson och Ake Boval-
lius (i dorren). (Foto: Sten Borenius)
Besok utover FOA Ursvik, gjordes brittiska ambassaddren hanns med.
bl a vid Forsvarsdepartementet, OB, Pa FOA Grindsjon provskots mot­
Totalforsvarets Skyddsskola i Kungs- massekanonen (rekylfri) som nyligen
angen, civilforsvarets ledningscentral visades for pressen i samband med
’’Elefanten” i Sollentuna samt FOA Huvudprojekt Pansarvarn.
Grindsjon. Aven ett kort besok hos

Nytt symposium om ballistik

Den 1—3 juni 1992 anordnar FOA det
13e Internationella Symposiet om
Ballistik i Alvsjomassans lokaler.
Symposiet ingar i den serie som star-
tats av ADPA (American Defense
Preparedness Association). Sympo­
siet ar helt oppet och 500 eller fler
vetenskapsman och andra specialister
fran hela varlden beraknas delta.
Dessa symposier har genom aren foredrag maste sandas in senast 15
blivit ballistikens framsta vetenskap- maj 1991. Urvalet bland insanda
liga forum. Sessioner om inner-, over­ forslag gors av en programkommitte
gangs-, ytter- och slutballistik ingar, med manga valkanda internationella
liksom om stridsdelars funktion. Ny forskare med Ake Persson, Dynamec
for 1992 blir en session om verkans- Research AB, Sodertalje, som ord-
och sarbarhetsmodeller. forande.
Sammanfattningar (abstracts) fran Symposiets ordforande blir FOAs
dem som vill bidra med en artikel/ett generaldirektor Bo Rybeck. Genom-
forandet leds av Bo Janzon, Ralf
Holmlin och Ewa Liden fran FOA,
med Gudrun Lindgren som sekrete-

Hktuella aKtiviteter rare. Information kan fas fran:

BALLISTICS ’92
Box 551, 147 25 Tumba
(fax 0753-420 82, tel 08-663 15 00)
Nar inget annat anges ar telefonnumret till kontaktperson 08-663 15 00.
15 maj Huvudprojekt Telekrigfd- 12 juni Karnvapenspridning. FOA
ring — sammanfattning. Ursvik. Kontakt Anita
FOA Ursvik. Kontakt Ani- Gustafsson.
ta Gustafsson.

I nasta nummer av FOAtidningen diskuteras TJANSTE

Gulf-kriget och synen pa svenskt forsvar, sett Retur vid obestallbarhet till
ur FOAs synvinkel. Dessutom presenteras bl a FOA Info
huvudprojektet Luftforsvar. 172 90 Sundbyberg

36 FOAtidningen 1/91