1

Modern Fysik
(TFYA11, TFYA44, 9FY341)
Mats Eriksson, examinator
IFM
tel: 281252
e-post: mats.eriksson@liu.se
Kursens hemsida:
www.ifm.liu.se/edu/coursescms/TFYA11/
www.ifm.liu.se/edu/coursescms/TFYA44-9FY341/

Kursens hemsida
2

Fysik
3

Klassisk fysik ( 1900)

Mekanik (Newtons lagar)
Vgfysik
Ellra
Magnetism
Elektromagnetism (Maxwell)
Optik
Termodynamik och statistisk mekanik
Astrofysik

Modern fysik (1900 )

Relativitetsteori
Kvantfysik

Tillmpningar: Fasta tillstndets fysik,

molekylfysik, atomfysik, krnfysik,
partikelfysik, kosmologi

Detta r en versiktskurs!
4

Denna kurs:

Relativitetsteori
Kvantmekanik
Atomfysik
Molekylfysik
Fasta tillstndets fysik
Krnfysik
Elementarpartikelfysik
Kosmologi

Frdjupningskurser:

TATA75
TFFY54
TFYA57
TFYA28
TFYA35
TFFY70
TFYA25
TFYY47
TFYA39
TFYY54
TFYA43
TFYA27
TATA46

Relativitetsteori
Kvantmekanik
Relativistisk kvantmekanik
Kvantdynamik
Molekylfysik
Materiefysik 1
Materiefysik 2
Halvledarfysik
Halvledarteknik
Nanofysik
Nanoteknologi
Elementarpartikelfysik
Kosmologi

Frelsningsplan
5

Modern fysik
6

Klassiska fysiken ansgs

runt r 1900 kunna
frklara allt, utom ngra
sm detaljer, t.ex.:

Neptunus frklarar Uranus

avvikelser frn Newtons
lagar, men Merkurius var ett
mysterium
svartkroppsstrlningen
fotoelektriska effekten
diskreta atomspektra

Det visar sig dock att den

klassiska fysiken fr problem
med snabba och mikroskopiska
system och r specialfall av
den moderna fysiken.

Relativistisk
kvantmekanik

Relativitetsteori
7

Hr framfrallt Speciella relativitetsteorin

Speciell

i meningen att den inte hanterar accelererande

system och gravitation (vilket den allmnna
relativitetsteorin gr). Speciell syftar allts p
specialfall.

F 1: Relativitetsteori 1
Lorentztransformationen,

relativ hastighet, Dopplereffekt

F 2: Relativitetsteori 2
Dynamik:

Rrelsemngd, energi (E=mc2),

bevarandelagar, Allmn relativitetsteori (kvalitativt)

Relativitetsteori

Speciella relativitetsteorin
Betraktar

koordinatsystem (observatrer), S och S, som rr

sig relativt varandra med konstant hastighet, v, i x-led
(trghetssystem*, inertialsystem, inertial reference frames)
Visar att tid, rum, hastighet, rrelsemngd och energi
mste beskrivas p ett annat stt n med Newtons
mekanik vid hga hastigheter. Newtons mekanik r en
approximation till den speciella relativitetsteorin (= den
mer korrekta teorin) som stmmer vid lga hastigheter.
*Trghetssystem = system dr Newtons frsta lag gller: En kropp frblir i vila eller i
likformig rrelse s lnge inga yttre krafter verkar p kroppen

Standardkonfigurationen
10

S och S verlappar varandra vid t=t=0

S rr sig med konstant fart, v, i positiv x-riktning
Klassisk relativitet
(Galilei-transformation):

x' = x vt

t' = t
x = x'+ vt
t = t'

Problem med klassisk relativitet

13

Antag att ljus utbreder sig med ljushastigheten c i S.

Enligt Galilei-transformationen r d ljushastigheten c+v i S
(som fr ljudvgor).
Men experiment (t.ex. Michelson och Morleys interferometertest
av eter-hypotesen (Appendix A i boken)) visar att ljus har
samma hastighet i S och i S (och att det inte finns ngon eter).
Skillnaden mellan ljud- och ljusvgor beror p att ljud, men inte
ljus, mste ha ett medium att utbreda sig i.
y

S
v

c
x

Einsteins postulat
16

P1 (Speciella relativitetsprincipen)

Fysikens lagar r desamma i alla trghetssystem

(F=ma, Rrelsemngd och energi bevaras i ett slutet system,
Maxwells ekvationer, . )
Jfr klassisk relativitet: Mekanikens lagar r desamma fr alla
observatrer i uniform rrelse)

P2 (Ljushastighetspostulatet)

Ljusets hastighet i vakuum r densamma relativt observatrer i alla

trghetssystem
(Dvs ljusets hastighet r absolut (i verensstmmelse med
Maxwells ekvationer))

Speciella relativitetsteorin r resultatet av att utreda

konsekvenserna av dessa postulat.

Konsekvens av P2
20

Antag att en ljusblixt genereras i det gemensamma origot fr S och S vid t = t =

0. Efter en viss tid har ljusblixten ntt till punkten A.
En medhjlpare till observatr O i system S i punkten A konstaterar att blixten rrt
sig strckan x p tiden t. Hastigheten r allts c = x/t.
En medhjlpare till observatr O i system S i punkten A konstaterar att blixten
rrt sig strckan x p tiden t. Hastigheten r allts c = x/t.
Men x < x och enligt P2 (Ljushastighetspostulatet) r c lika i S och S t < t
Tiden gr olika fort i S och S. Galileotransformationen uppfyller inte P2. Vi mste
hitta en ny transformation. Denna kallas Lorentztransformationen.
y

S
v

c
x

Hndelser och observatrer

22

Fig 2.13 visar tv hndelser

definierade av observatrer
i systemen S och S.
En hndelse kan vara vad
som helst som ger rum vid
en bestmd plats i rummet
vid en viss tidpunkt.
I S intrffar hndelserna i
samma punkt, men inte i S.
Tiden som frflyter i S
kallas egentid (proper time).

Samtidighet r relativt
24

Anna fyrar av tv blixtar samtidigt i system S (Fig.

2.3).
Bda ljusstrlarna nr Annas huvud samtidigt i S
(Fig. 2.4a) och samtidigt i S (Fig. 2.4b), ty
ankomsten r en hndelse (samma tid och samma
punkt).
Enligt Bob rr sig Anna en bit sterut medan ljuset
frdas => den vstra ljusstrlen har lngre
strcka att frdas => tar lngre tid (i S).
Eftersom ljusstrlarna trffar Annas huvud
samtidigt (en hndelse) mste observatrer i S
observera att blixtarna avfyras vid olika
tidpunkter (frst den vstra sedan den stra).
Hndelser som sker vid olika positioner och
samtidigt i ett system (hr S) sker inte samtidigt i
ett system (hr S) som rr sig relativt det frsta.

Tidsdilatation
29

Anna tnder en ficklampa. Ljuset frdas rakt

ned och rakt upp, dvs. strckan 2H p tiden
2H/c (=egentiden), Fig. 2.5 och 2.6a.
Enligt Bob frdas ljuset en lngre strcka (Fig.
2.6b) => enligt Bob (och P2) tar det lngre tid.
Tv hndelser som ger rum i samma punkt i ett
system, kommer att vara tskilda av en lngre
tid i ett system, S, som rr sig relativt S.
Detta gller alla hndelser, t.ex. en klockas
tickande. Sjlva tiden gr allts lngsammare i
ett system, S, som rr sig relativt ett annat
system, S. I S noterar man istllet att tiden i S
gr lngsammare (tvillingparadoxen).
Fenomenet kallas tidsdilatation
(tidsutvidgning).

Tidsdilatation, kvantitativt
32

Betrakta reflektionen av en ljusblixt dr

ljuset snds ut (hndelse 1) och detekteras
(hndelse 2) i samma punkt A i S.
Ett vilosystem r ett system dr tv
hndelser sker i samma punkt i rummet.
I detta fall r S hndelsernas vilosystem
(ljuset snds ut och detekteras i samma
punkt).
2D
L
L 2 D
c=
t ' =
=
=> En observatr i Smter tiden t ' =
c
t '
c
c

Tidsdilatation, kvantitativt
36

S fljer med rymdskeppet. I S

sker hndelserna i olika
punkter i rummet S r inte
hndelsernas vilosystem.

t
t
2
c = D + v
2
2
2

t 2 2
2
(c v ) = D
2
2D
2D
1
t =
=
c
v2
c2 v2
1 2
c
=t
2

t = t , =

1
1 v c
2

(v c < 1 > 1)

Observatrer i S noterar att tiden gr lngsammare i

system S n i S => Observatrer i system som rr sig
relativt varandra noterar att tiden gr lngsammare i
det andra systemet.

Tiden i vilosystemet ( i detta fall t ) kallas allts egentid (proper time) och kallas i boken fr t0
kallas Lorentzfaktorn

Lorentzfaktorn,
37

10

Lorentzfaktor

1
1 v c
2

(v c < 1 > 1)

0
0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.5
v/c

0.6

0.7

0.8

Det r bara d v c som skiljer sig markant frn 1.

0.9

Lngdkontraktion
40

Betrakta en stav med vilolngden l0 i system S. Vilken lngd, l, har staven i

system S? (Vilolngd = lngd i system dr fremlet r i vila)
O passerar staven med hastigheten v O r vilosystem fr tv hndelser
(frst passerar den ena nden av staven O och drefter den andra
nden)
v=

l
x x
t
1
=
x =
x {Tidsdilatation} l = l0 = 0
t t
t

Staven r kortare i S n i S. Fenomenet kallas lngdkontraktion.

P samma stt har en stav med vilolngden l0 i S lngden l0/ i S.
y

S
x = x2 x1 = l0
x = x2 x1 = l

Lngdkontraktion - exempel
43

a) Annas flygplan (2L) och Bobs hangar (L) i

vila p marken
b) Bobs observation nr Anna flyger
(v=0.87c). Avstndet mellan ndarna p
flygplanet, vid en viss tidpunkt i Bobs system
(t=0), r i detta fall halva vilolngden.
c) Annas observation nr hon flyger. Avstndet
mellan ndarna p hangaren, vid en viss
tidpunkt i Annas system (t=0), r i detta
fall halva vilolngden.

Lorentztransformationen
46

En hndelse P har rumstidkoordinaterna (x,y,z,t) i S och (x,y,z,t) i S. Vad

r relationen mellan koordinaterna i S och i S?
I S:

O har rrt sig strckan vt vid tiden t

OP har lngden x i S men x/ i S

Ingen rrelse i y-led och z-led

y

x = vt + x' / x' = ( x vt ) (1)

y' = y
z' = z

S
v
P

Lorentztransformationen
48

I S:
O har rrt sig strckan vt vid tiden t
OP har lngden x i S men x/ i S

x = vt + x / (2)
(1) och (2) x = ( x vt ) = vt + x /
1
1

t ' = t +
x = t (1 2 ) x
v
v

v2
v2
1 2 = 1 (1 2 ) = 2
c
c

t ' = t

v2
v c2

x = (t

v
x)
c2

S
v
P

Lorentztransformationen
51

x' = ( x vt )
y' = y
z' = z
v
t ' = (t 2 x)
c
1
=
1 v2 / c2

Differens:
x' = (x vt )
y ' = y
z ' = z
t ' = (t

v
x)
2
c

Invers:
x = ( x'+vt ' )
y = y'
z = z'
v
t = (t '+ 2 x' )
c

(Lorentzfaktorn)

v<<c 1 och Lorentztransformationen reduceras till Galilei-transformation.

y

S
v
P

Lorentztransformationen
53

Exempel 1: Tiden mellan tv hndelser i samma punkt i S r t = (egentiden).

Vad blir motsvarande tid t i S?
Exempel 2: Ett freml har vilolngden x (=l0) i S. Vilken lngd har det i S i en
viss tidpunkt t?

S
v
P

Spelar tidsdilatationen ngon roll i praktiken?

56

ven vid en s hg relativ hastighet som 400 km/s (0.0014c) gr

klockorna nstan helt lika, = 1.000001 i bda systemen. (Jordens
fart runt solen r 30 km/s)
Nr har vi hg relativ hastighet?
Inom astronomin rr sig himlakroppar ibland med relativa hastigheter
nra ljushastigheten
I partikelacceleratorer krockar man partiklar med relativa hastigheter
nra ljushastigheten
Hr spelar fenomen relaterade till tidsdilatationen stor roll.

I system som visserligen rr sig relativt varandra med v<<c, men

dr tidsmtningen mste gras mycket noggrant:

GPS-systemet (amerikanskt)
Liknande navigationssystem (ryska Glonass och det kommande
Europeiska Galileo dr de tv frsta satelliterna skts upp frra ret).

Global Positioning System (GPS)

60

31 satelliter utrustade med atomur anvnds f.n. i GPS-systemet vilket gr att 6-12
satelliter hela tiden syns frn varje punkt p jordytan. Exakt position och tid p
jordytan r mjlig att bestmma om minst 4 satelliter finns i synfltet.
Varje satellit snder meddelanden med tid d meddelandet snds och satellitens
exakta position. En GPS-mottagare berknar skillnaden i tid mellan tiden d
signalen tas emot och tiden d signalen frn satelliten sndes.
Mottagaren kan drmed berkna avstndet till satelliten (meddelandet frdas med
ljushastigheten). Avstnden till minst fyra satelliter och deras positioner anvnds fr
att berkna mottagarens position (och ven fr att korrigera tiden hos dess enklare
klocka).
Stabiliteten hos atomuren r ca 1 ns, vilket motsvarar 0.3 m. I teorin kan drfr
positioner bestmmas med ungefr den noggrannheten.
http://en.wikipedia.org/wiki/Gps

GPS och relativitet

62

Tidsdilatation:

Satelliterna skickar meddelanden med intervallet sat som mottages

p jorden med intervallet tjord:
v = 3874 m/s = 1.3 10 5 c = 1.0000000000845
t jord = 1.0000000000845 sat

Satelliternas klockor saktar sig pga tidsdilatation med 7 s per

dygn, relativt klockorna p jorden, vilket motsvarar 2 km.
ven sm relativa hastigheter kan allts f stor effekt om tiden
mste mtas mycket noggrant Man kompenserar fr
relativitetseffekter (ven effekter frn allmnna relativitetsteorin).
http://tycho.usno.navy.mil/ptti/ptti2006/paper28.pdf

Relativistisk hastighet
64

Vad r sambandet mellan u och u? Lorentz

x' = ( x vt ) och t ' = (t

v
x)
c2

x'
x'
dx' = dx + dt = dx vdt = (dx vdt )
t
x
v
dt ' = (dt 2 dx)
c
dy ' = dy

dx
v
u v
dx' (dx vdt )
dt
ux ' =
=
=
= x
dt ' (dt v dx) 1 v dx 1 v u
x
c2
c 2 dt
c2
dy
uy
dy '
dy
dt
uy '=
=
=
=
dt ' (dt v dx) (1 v dx ) (1 v u )
x
c 2 dt
c2
c2

u relativt S
u relativt S

S
v

Specialfall: v << c
Galileitransformationen:
x

ux ' = ux v
uy '= uy

Inverstransformation av hastigheter
66

P samma stt som ovan:

dx'
+v
u + v
dx (dx'+vdt ' )
ux = =
= dt '
= x
dt (dt '+ v dx' ) 1 + v dx' 1 + v u
x
c2
c 2 dt '
c2
dy '
uy
dy
dy '
dt '
uy = =
=
=
dt (dt '+ v dx' ) (1 + v dx' ) (1 + v u )
x
c 2 dt '
c2
c2

Exempel 3: Ett rymdskepp (=O) rr sig

med hastigheten v=0.5 c i x-led relativt S.
Det avfyrar en ljusblixt med hastigheten
u= c i x-led relativt raketen, dvs. relativt
S. Vad blir ljusblixtens hastighet relativt S?
Obs! Klassiskt blir hastigheten
1.5 c, vilket r fel!
u relativt S
u relativt S

S
v

Dopplereffekten fr ELMA vgor

70

Uttrycket fr Dopplereffekten fr elektromagnetiska (ELMA) vgor ser

annorlunda ut n uttrycket fr ljudvgor pga att ELMA vgor inte behver
ngot medium fr att utbreda sig effekten beror bara p den relativa
hastigheten. Fig. 2.24 (p=production, a= arrival):
v

v
t a = t p + t p cos = t p 1 + cos
c

v
1 + cos

v
t a = Tsource 1 + cos = Tsource c

c
v2
1 2
c

f obs

v2
1 2
c
= f source
v
1 + cos
c

t p = Tsource

(Tidsdilatation) =>

Dopplereffekten - specialfall
74

Allmnt:

v2

1 2
1 2
c
= f source
f obs = f source
,
v
+

1
cos
1 + cos
c

v
c

= 0:
(1 + )(1 )
1 2
(1 )
= f source
= f source
(rrelse rakt bort f obs = f source
(1 + )
1+
1+
frn observatren)

(Rdfrskjutning)
(Redshift)

= 180:
(rrelse rakt mot
observatren)

(Blfrskjutning)
(Blueshift)

= 90:
(vinkelrt rrelse)

1 2
f obs = f source
= f source
1

(1 + )(1 )
1

= f source

1 2
f obs = f source
= f source 1 2
1 0

(1 + )
(1 )

(ven vinkelrt rrelse

ger rdskift, skiljer
frn ljudvgor)

Sammanfattning

77

Fysikens lagar r desamma i alla trghetssystem

P2 (Ljushastighetspostulatet)
Ljusets hastighet i vakuum r densamma relativt observatrer i
alla trghetssystem

Lorentztransformationen (P.H. F-1.13)

1
1 v2 / c2

x' = (x vt )
y ' = y
z ' = z
v
t ' = (t 2 x)
c
=

1
1 2

Dopplereffekten (P.H. F-5.4)

Einsteins postulat
P1 (Speciella relativitetsprincipen)

x' = ( x vt )
y' = y
z' = z
v
t ' = (t 2 x)
c

u relativt S
u relativt S

x = ( x'+vt ' )
y = y'
z = z'
v
t = (t '+ 2 x' )
c

(Lorentzfaktorn)

f obs

v2
1 2
c =
= f source
v
1 + cos
c

1 2
v
= f source
, =
1 + cos
c
ux v
u + v
ux = x
v
v
1 + 2 ux
1 2 ux
c
c
uy
uy
uy '=
uy =
v
v
(1 2 u x )
(1 + 2 ux )
c
c
uz
uz
uz ' =
uz =
v
v
(1 2 u x )
(1 + 2 ux )
c
c
ux ' =