109

Frestllningar om klass och kn i

Arbetsfrmedlingens yrkesbeskrivningar? 1

Ylva Ulfsdotter Eriksson och Christel Backman

Institutionen fr Sociologi och arbetsvetenskap, Gteborgs universitet

Notions of Class and Gender in the Employment Service Job Descriptions

This article examines whether job descriptions emphasize different characteristics and com-
petences depending on the occupations social class and gender relations. The study is partly
a replication of a similar analysis conducted by Gesser in the 1970s. The purpose is to exa-
mine the prevalence of stereotypes in occupational descriptions provided by the Swedish
state, and if the descriptions contribute to class and gender labeling of occupations and, by
extension, its practitioners. Previous research has shown that career guiding materials are
characterized by notions of the appropriate practitioners class and gender. In this study we
depart from the concept of doxa and argue that stereotypical images of occupations are ba-
sed on common sense that remains unquestioned. The study draws on a quantitative con-
tent analysis of 420 job descriptions analyzed by various statistical methods. The overall re-
sults show that there are systematic differences. In general, social class seems to have greater
impact than gender on what kind of competences that are emphasized in the descriptions.
Social skills are emphasized in female dominated occupations, while physical abilities are
highlighted in male-dominated occupations. To some extent, these results are uncontrover-
sial, as it also portraits abilities necessary to do the work in different kind of occupations.

Key Words: job descriptions, stereotypes, gender, class, doxa

Arbetare kan i stort sett alla bli. Vill man bli ngon annat, behvs lite extra av mental
utrustning och kraven p detta kar ju hgre upp i yrkeshierarkin man kommer (Ges-
ser 1977: 8).

I slutet av 1970-talet publicerade Bengt Gesser (1977) en artikel i Sociologisk forskning

med titel Campanella och AMS manuellt och mentalt arbete i yrkesvgledningen.
I artikeln undersker han dvarande Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) yrkesbeskriv-
ningar och hvdar att dessa inte bara r en klla till information om yrken utan att
de medverkar till att reproducera den klassmssigt betingade indelningen av arbete
(Gesser 1977: 13).
Gesser tar utgngspunkt i den historiska tskillnaden mellan manuellt och men-

1 Analysen som presenteras i freliggande artikel r en del av forskningsprojektet Yrkes-

beskrivningar fr vgledning individens fria val eller arbetsmarknadens selektering? som
f inansierats av Forte (tidigare FAS) 20092014 (dnr. 2008-0342). Tack till de anonyma gran-
skarna fr kloka synpunkter, Tomas Berglund och Bengt Larsson.

Sociologisk Forskning, rgng 51, nr 2, 2014, s. 109136.

Frfattarna och Sveriges Sociologfrbund, ISSN 0038-0342.
110 sociOlogisk forskning 2014

talt arbete och hur dessa vrderas olika i samhllet (Karlsson 1986; Gherardi 2011; jfr
Treiman 1977; Flisbck 2010; Ulfsdotter Eriksson & Flisbck 2011). Det manuella
arbetet, frknippat med kroppsarbete och fysiska anstrngningar, r underordnat in-
tellektuella verksamheter och frdigheter. Trots att det som knnetecknar mnskligt
arbete r en kombination av svl mentala som manuella frmgor att mnniskan
kan frestlla sig den produkt hon avser att tillverka har klyftan mellan det men-
tala och det manuella, genom historien och i olika samhllstyper, materialiserats och
terspeglas i den samhlleliga klassindelningen. I modern arbetsdelning utfr arbe-
tarklassen fysiska arbeten och medelklassen de mer tankeorienterade och det finns,
menar Gesser, en oreflekterad frestllning om en starkt renodlad arbetsdelning: man
gr antingen det ena (manuellt arbete) eller det andra (mentalt arbete). I en ensidig
tskillnad dljs att arbetaryrken har inslag av intellektuella och analytiska arbetsupp-
gifter, och tjnstemannayrken i hg grad kan vara praktiska. Det r svrt att frestlla
sig en kranfrare vid ett vgarbete som inte frstr berkningar av vgens lutning, och
svrt att bortse ifrn att yrkespraktiken fr en kirurg i hg grad r praktisk.
Gessers analys syftade till att visa att tskillnaden mellan kroppsarbete och intel-
lektuellt arbete r djupt frankrat i samhlleliga strukturer och inte kan hvas enkom
genom information och upplysning. Snarare r det s, som ocks empiriskt visas, att
det r en distinktion som r invvd i sjlva tankestrukturen. tskillnaden mellan oli-
ka typer av yrken (mentala och manuella, arbetaklass- och tjnstemannayrken) til-
lika vrderingar av desamma rttfrdigas och underbyggs av en spontan ideologi.
Det r en ideologi som oreflekterat kommer till uttryck p ett relativt omedvetet
stt (Gesser 1977: 3). Det handlar om slentrianmssiga, bekvma och mnga gnger
stereotypa trossatser och uppfattningar om vad olika yrken innebr samt vilka slags
kunskaper och kompetenser som krvs fr utfrandet. Gesser undersker drfr hur
detta terspeglas i AMS yrkesbeskrivningar och menar att det till och med ligger ett
budskap i yrkesbeskrivningarna: [D]etta krver vi av dig, och har du ett visst yrke
s har du ocks vissa egenskaper (Gesser 1977: 9) vilket betyder att de egenskaper
som framhlls i yrkesbeskrivningar ocks frmedlar stereotypa bilder av vem den ty-
piske utfraren r (jfr Mannberg 2003; Linde 2011; ven Gottfredson 1981;Ashforth
& Kreiner 1999; Flisbck 2010).
Freliggande artikel r delvis en replikering p Campanella och AMS d vi i sto-
ra delar har upprepat Gessers studie och undersker vilka egenskaper och kompeten-
ser som efterfrgas i samtida yrkesbeskrivningar frn Arbetsfrmedlingen (AF) och
huruvida dessa skiljer sig t beroende p yrkets klasstillhrighet. Till detta lgger vi en
genusanalys och undersker om det finns skillnader beroende p om yrket r kvinno-
eller mansdominerat. Det finns flera studier som visar att samhllets arbetsdelning
ocks grundas och stdjer sig p normativa och kulturella frestllningar om genus-
specifika kompetenser (Westberg-Wohlgemuth 1996; jfr Gottfredsson 1981; Wikan-
der 1999; Bourdieu 1999). Tlamod, hjlpsamhet, att vara till lags och serviceinrik-
tad r exempel p egenskaper som i hgre grad frknippas med kvinnor medan makt,
fysiskt tungt och tekniskt associeras med mn. En studie av platsannonser fann att
maskulint mrkta ord, ssom aktiv, sjlvsker och analytisk var mer frekommande
 Frestllningar om klass och kn 111

i annonser fr mansdominerade yrken, medan feminint associerade ord, som till ex-
empel empati, vnlighet, responsiv nytjjades i annonser fr kvinnodominerade yrken
(Gaucher, Friesen & Kay 2011; jfr Cejka & Eagly 1999). Detta r, enligt forskarna,
exempel p kulturella frestllningar som upprtthller isrhllandet av kvinnor och
mn p arbetsmarknaden och som medverkar till att yrken genusmrks (jfr Hirdman
1988). Knsegregeringen p den svenska arbetsmarknaden, dr omkring 70 procent
av alla kvinnor och mn arbetar i ett yrke som domineras av det egna knet (SCB
2012), tillsammans med kulturella frestllningar om kvinnor och mns skilda fr-
mgor och lmpligheter, leder till att yrken knsmrks. Att upprepa och hlla genus-
stereotyper levande frsvrar fr kvinnor och mn att bryta mnster och vlja ett
otypiskt yrke och drmed minska segregeringen (SOU 2004:43; jfr Ulfsdotter Er-
iksson & Hedenus 2014).
Syftet i freliggande artikel r sledes att underska om det finns systematiska skill-
nader i yrkesbeskrivningar som kan relateras till stereotypa frestllningar om klass
och kn. En utgngspunk i vr frstelse av yrken r att de i sig r neutrala entiteter
(Westberg-Wohlgemuth 1996) prototyper i betydelsen grundformen av ngot. Det
betyder att yrken i grund och botten r resultaten av arbetsdelning, en uppsttning
arbetsuppgifter grupperade efter likhet i innehll, ansvar, villkor och frutsttning-
ar (Cain & Treiman 1981). Som ett resultat av olika processer tenderar dock yrken
att bli stereotyper frenklande bilder av den typiska utvaren som kommer till oss
nr vi tnker p specifika yrken (Cejka & Eagly 1999; Eagly, Johannesen-Schmidt and
van Engen 2003; Ulfsdotter Eriksson 2013). Det r drfr av intresse att underska
om AF medverkar till att upprtthlla stereotypa bilder av yrken genom att framhlla
olika egenskaper och frutsttningar beroende p yrkets klass- och knstillhrighet.
AFs uppdrag specificeras av riksdag och regering och bestr av vgledningsarbe-
te, matchning av arbetsskande och arbetsgivare samt att ka sysselsttningen (Linde
2011). I regeringens jmstlldhetspolitiska ml framhlls att Regeringens samlade in-
satser p omrdet br frmja en mer effektiv och jmstlld arbetsmarknad genom att
underltta fr flickor och pojkar, kvinnor och mn att gra aktiva studie- och yrkesval
utan att begrnsas av stereotypa frestllningar om kn (Regeringen 2014). Klassms-
sig reproduktion till yrken beaktas dock inte i uppdraget, trots att ven social klass ver-
kar styrande i val av utbildning och yrke. ven om AF har i uppdrag att omstta reger-
ingens arbetsmarknadsml r det primrt utbildningsvsendet som lyfts fram som ak-
trer i detta arbete. I utbildningsuppdraget innefattas yrkesvgledning (SFS 2010:800)
och AFs och andra aktrers yrkesbeskrivningar anvnds som informationsmaterial av
studie- och yrkesvgledare i skolan (Wikstrand & Hedenus, kommande).
AFs uppdrag att arbeta med studie- och yrkesvgledning bestr bland annat av en
uppsttning aktiviteter p Internet (jfr Mannberg 2003). Under rubriken Yrken A
p AFs hemsida presenteras yrken med hjlp av yrkesbeskrivningar, kortare informa-
tiva filmer och reportage med faktiska yrkesinnehavare. I denna artikel fokuseras de
yrkesbeskrivande texterna.
Det empiriska materialet bestr av drygt 400 yrkesbeskrivande texter som publi-
cerats p AFs hemsida under 20102011. Texterna har analyserats genom kvantitativ
112 sociOlogisk forskning 2014

innehllsanalys. Studiens vergripande resultat visar att det finns systematiska skill-
nader i vilka frmgor och egenskaper som AF framhller. Skillnader i frekvenser vi-
sar att i texter som beskriver mansdominerade yrken framhlls traditionellt maskulina
frmgor ssom fysiska egenskaper, medan de som beskriver kvinnodominerade yr-
ken i hgre grad lyfter fram frmgor av mer social karaktr. Denna analys verens-
stmmer ven med Gessers resultat s tillvida att mentala frmgor fretrdesvis ef-
tersks i tjnstemannayrken och mer sllan i arbetaryrken. Den vidare analysen, reg-
ressionsanalysen, visar dock att yrkets klass tycks ha strre pverkan d det r fysiska
och mentala egenskaper som betonas i texterna, medan knsfrhllandet i yrket har
mer betydelse i yrkesbeskrivningar som framhller sociala kompetenser.

Yrkesbeskrivande texter tidigare forskning

Yrkesinformation och yrkesbeskrivningar kan klassificeras som brukstexter (jfr Hell-
spong 2001). De skall fungera som informations- och kunskapskllor fr olika intres-
senter, svl unga mnniskor p vg ut i arbetslivet som ldre i omstllningssituatio-
ner av olika slag (Linde 2011). I fljande avsnitts redogr vi fr de svenska studier som
granskat denna typ av material.

Produktion av yrkesbeskrivningar
Det r anstllda tjnstemn p AF som producerar de yrkesbeskrivande texterna. De
utgr redaktionen fr yrkesinformation. Nr Linde (2011) studerade hur produktio-
nen av yrkesbeskrivande material gick till bestod redaktionen av tta personer som de-
lade p fyra heltidstjnster. I redaktionens uppdrag ingr att ta fram ny och uppdatera
befintlig yrkesinformation.
I Lindes studie framkom att redaktionsmedlemmarna strvar efter att yrken ska
beskrivas neutralt, korrekt och sakligt. Arbetet med informationen p webbplatsen
beskrevs av redaktionen som ett demokratiskt handgrepp (Linde 2011: 29), vilket
tyder p att de uppfattar ett samhlleligt ansvar av att, i egenskap av statliga tjnste-
mn, producera ett material som r objektivt. De ptalade sjlva svrigheten i att gra
rttvisa beskrivningar av yrken och uttryckte en frhoppning om att de som anvnder
det yrkesinformerande materialet ocks letar information om yrken p andra stllen,
exempelvis via branschinformation eller utbildningsanordnare.
Redaktionen anvnder sig av intervjuer med yrkesutvare, fackfreningar och
branschfolk i framstllningen av yrkesbeskrivningar. Dessa rekryteras delvis genom
de egna kontaktnten. De frdiga texterna diskuteras av tjnstemnnen sinsemellan
innan de publiceras p webben. Linde (2011: 34) problematiserar deras arbetsstt och
menar att det finns en risk att texterna blir snedvrida d bakgrundsinformation om
yrken filtreras genom tjnstemnnens medelklasshabitus och riskerar drmed att
frgas av deras frfrstelse:
 Frestllningar om klass och kn 113

Tjnstemnnen har inga problem att frst komplexiteten i ett arbetspsykologjobb ef-
tersom de r i samma bransch sjlva. /---/ Det anses svrare att frklara vad tunnplt-
slagaren eller en maskinoperatr gr eftersom dessa yrken inte figurerar i tjnstemn-
nens vardag (Linde 2011:34).

Detta, menar Linde, pverkar vad som betonas i olika yrken och kan medfra att yr-
ken beskrivs olika. Tjnstemnnen ptalade vikten av att yrkesinformation skall vara
saklig och korrekt, grna objektiv och neutral, och att yrken skall beskrivas likvr-
digt. En av tjnstemnnen uttryckte dock en helt annan stndpunkt och sa att Men
det vore nstan omnskligt om man inte hll olika niver fr yrken som inte krver
utbildning och yrken som krver ganska hg och lng utbildning (Linde 2011: 35).
Det finns alternativa stt att ta fram yrkesbeskrivningar. Det amerikanska yrkes-
lexikonet, the Dictionary of Occupational Titels (DOT), produceras p ett annat
stt (Cain & Treiman 1981). DOT, liksom AFs yrkesbeskrivningar, fungerar som ett
matchningsverktyg och anvnds i vgledning. Informationen i DOT baseras p ut-
frliga observationer av hur yrken och jobb faktiskt utfrs. Arbeten beskrivs i enlighet
med ett standardiserat format som bestr av 46 karaktristiska drag. DOT r dock
inte oproblematisk. Cain och Treiman (1981:269) framhller att uppslagsverket kri-
tiserats fr att reflect traditional stereotypes regarding the relative complexity of the
kinds of jobs typically held by women and the kinds of jobs typically held by men.

Reproduktion i yrkesbeskrivande texter

Studier p yrkesinformerande material r tmligen ringa, svl internationellt som
nationellt (Mannberg 2003). Mannberg (2003:10), som genomfrt en av de mer ge-
nomgripande studierna p yrkesinformation, menar att det till och med finns ett
obefintligt intresse fr texter framtagna fr studie- och yrkesvgledning. De studier
som har gjorts i Sverige visar att de av AF (eller dvarande AMS) producerade yrkes-
beskrivningarna inte r neutrala eller objektiva framstllningar av vad olika yrken r
eller innebr. Trots att det r svl en uttalad intention frn tjnstemnnen som fram-
stller dem, som en del av AFs vgledande uppdrag (Linde 2011).
Den frsta studien av yrkesbeskrivningar r ovan nmnd studie av Gesser (1977)
som genomfrdes i slutet av 1970-talet. Han studerade yrkesbeskrivningar frn
Svenskt yrkeslexikon, en fregngare till det yrkesbeskrivande material som under-
sks i denna artikel. Analysen gjordes p det avsnitt i texterna som kallas Frutstt-
ningar att beakta vilket kan jmstllas med det avsnitt i de nuvarande yrkesbeskriv-
ningarna som heter Att tnka p som ligger till grund fr analysen i freliggande
studie. I avsnittet faststlldes vsentliga frutsttningar och villkor i yrket samt vik-
tiga frmgor och egenskaper. Frmgorna bestod av sju fysiska frmgor och 16 psy-
kiska. Bland de fysiska frekom till exempel syn, hrsel, muskelstyrka, rrlighet och
uthllighet och bland de psykiska terfanns exempelvis sprklig frmga, matematisk
slutledningsfrmga, logiskt tnkande, organisationsfrstelse, koncentrationsfrm-
ga och samarbetsfrmga. Gesser underskte huruvida frekomst av olika frutstt-
114 sociOlogisk forskning 2014

ningar i beskrivningarna korrelerade med klass. De 360 yrkesbeskrivningarna klass-

indelades i arbetarklass samt lgre- och hgre medelklass.

Diagram 1: Frutsttningar som anses nskvrda fr utvare av olika yrken enligt Svenskt yrkes-
lexikon. Anm: Frutsttningarna har ocks delats in i fyra huvudgrupper och det streckmarkera-
de diagrammet anger frdelningen av bedmningar som fallit inom respektive huvudgrupp.

Arbetarklass Lgre medelklass Hgre medelklass

Sprklig
Logisk
Idrikedom
Matematik
Konstnrlig
Tekniskt frstende

Samarbete
Organisation
Kontakt
Miljanpassning

Exakthet
Formuppfattning
Koncentration
Koordination
Hndighet
Reaktion

Syn
Hrsel
Balans
Styrka i rygg,
ben och ftter
Muskelstyrka
Rrlighet
Fysisk uthllighet

0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 50 60
Procent Procent Procent

Tabl frn Gesser 1977: 7

Fr att vara verksam i ett arbetaryrke krvdes i stort sett inga mentala frdigheter,
organisatorisk frstelse eller samarbetsfrmga. Det r en frestllning om arbetar-
yrken som Gesser menade lg i linje med de tankestrmningar som tydlig kommer
till uttryck i Frederic Taylors id om Scientific Management: en arbetare behver inte
tnka utan bara vara en utfrare (jfr Braverman 1977). Behov av andra och ytterligare
frmgor framhlls dock fr hgre tjnstemn de behver ha sprkfrmga, idri-
kedom och kunna planera. De skillnader som kom till uttryck kan naturligvis fr-
sts som ngot sjlvklart stllt i relation till en vergripande samhllelig arbetsdelning
(Durkheim 1933/1997; Karlsson 1986; Ulfsdotter Eriksson 2012): Arbetaryrken kr-
ver mer av fysiska frmgor n vad tjnstemannayrken gr, vilka dremot stller h-
gre krav p vissa kognitiva frmgor. En annan problematik som Gesser pongterade,
som nmndes inledningsvis, var att det fr yrken hgre upp i yrkeshierarkin framhlls
behov och krav p extra allt, lite mer av frmgorna, medan det fr arbetaryrken
rckte med normal frmga. Det, menar Gesser, leder till en frstelse av att arbe-
tare kan alla bli och det krvs sllan srskilt mycket kompetens av den enskilda indi-
viden. Tjnstemannayrken r dock frunnat de f utvalda (jfr Davis & Moore 1945).
 Frestllningar om klass och kn 115

Mannberg (2003) granskade i avhandlingen Studie och yrkesorientering i AMS

yrkesinformerande texter 19401970 ett omfattande och varierat material i avsikt att
underska hur studie- och yrkesorientering bidrar till reproduktionen av klass- och
knsstereotypa val av utbildning och yrke. Han menar att studie- och yrkesvgled-
ningen har prglats av normativa och deterministiska frestllningar om vem som br
gra vad p arbetsmarknaden. Det r ett synstt som terfinns i yrkesinformerande
material och medverkar till en reproduktion av samhllsstrukturen avseende klass och
kn. Mannberg hvdar att studie- och yrkesorienteringen som ett arbetsmarknadsan-
passande verktyg ocks blir ett arbetsmarknadspolitiskt redskap fr att tillhandahlla
arbetskraft. Den medverkar till en matchning som syftar till att styra individer mot
sdana yrken och branscher dr det finnas behov och efterfrgan p arbetskraft, rtt
man p rtt plats (jfr Treiman 1977; Linde 2011) och sannolikt ven till frestll-
ningar om den ideala arbetaren till olika yrken och positioner (jfr Peterson 2008).
AMS yrkesbeskrivningar har ven analyserats utifrn deras reproduktion av yrkens
status och genus (Ulfsdotter Eriksson 2006). I en kvalitativ innehllsanalys av 22 yr-
ken studerades hur sprkhandlingar och lsbarhet skiljde sig mellan yrken beroende
p status. Studien fann att yrken med hg status beskrevs med ett mer komplicerat
sprkbruk n yrken med lgre status. Det kan begrnsa tillgngligheten fr grupper
som inte besitter rtt kulturellt kapital (Bourdieu & Passeron 1970/2008). Yrken med
lgre status hade ett enklare sprkbruk och i hgre utstrckning anvndes ett duande
tilltal och i ingresserna stlldes frgor som relaterar till individuella egenskaper och
personliga egenskaper: Vill du vara tillsammans med barn p dagarna? D kanske
barnsktare r ett bra arbete fr dig. Dessa sprkhandlingar skiljde sig frn ingres-
ser till hgstatusyrken: Advokatens frmsta uppgift r att bevaka klientens intressen
(Ulfsdotter Eriksson 2006:192f). Vad gller genus frekom det snarare en omvnd lo-
gik. I mansdominerade yrken framhlls krav som traditionellt frknippas med femi-
nitet och vice versa: en polis nskades vara omhndertagande och social och en sjuk-
skterska tekniskt kunnig och bra p matematik.
I Den knsuppdelade arbetsmarknaden (SOU 2004: 43) gjorde utredaren sa Lf-
strm en tentativ analys av tv yrken, underskterska och VVS-montr, och fann
skillnader som gr att hnfra antingen till den knsstmpel respektive yrke har och/
eller den vrdering som grs av olika yrken (SOU 2004:43 s.166). Hon lyfte drfr
frgan om den vgledning som erbjuds p AF webbplats r vrderingsfri och knsneu-
tral och pekade p ett behov av en versyn av det yrkesbeskrivande materialet, srskilt
ur ett genusperspektiv. I freliggande artikel gr vi en sdan analys ur svl genus-
som klassperspektiv.

Doxa i yrkesbeskrivningar
Tidigare forskning har visat att yrkesinformerande material br spr av svl klass, ge-
nus och status. Dessa resultat har teoretiskt tolkats som uttryck av olika slags samhl-
leliga frsanthllande och som effekter av en spontan ideologi (Gesser 1977), ett kol-
lektivt medvetande (Mannberg 2003) eller av doxa (Ulfsdotter Eriksson 2006). ven i
116 sociOlogisk forskning 2014

freliggande studie frstr vi yrkesbeskrivningar som en avspegling av rdande frhl-

lande och vardagliga frstelser, vilka ocks kan ha terskapande effekter.
Doxa och symbolisk makt r Bourdieus (t.ex. 1991: 165;1992: 68f) begrepp fr
att visa och frklara hur vra tankar, synstt och frestllningar inte gr obeflcka-
de frbi samhllsstrukturer och maktrelationer. Bourdieu betonar ven statens unika
roll som en aktr med symbolisk makt att tvinga p individer synstt och frstelser
(Bourdieu 1995). Ett av statens uppdrag r, menar han, att terskapa de tankekate-
gorier vi har, inte minst avseende grundlggande klassifikationer som klass och kn,
som ytterst kan frst som effekter av doxa. Doxa beskriver gllande vrdesystem
obestridda sanningar om hur vrlden ser ut och fungerar. Doxa fngar tankemns-
ter och sprkvanor // vilka betraktas som sjlvklara. /---/ Det som aldrig ifrgastts
(Rosengren 2008: 74). Ett exempel p doxa r vr vardagliga frstelse av kvinnor och
mn som diametralt olika till fljd av den biologiska knsolikheten (Bourdieu 1999;
Moi 1994) och att de drfr r lmpade att gra olika saker (Hirdman 1988; Ulfsdot-
ter Eriksson 2006; Peterson 2008). I detta tar doxa sig uttryck i att vi oreflekterat s-
ger hon om sjukskterskan och han om VDn (jfr Eagly, Johannesen-Schmidt and
van Engen 2003; Ulfsdotter Eriksson 2013). Eller att vi spontant uppfattar att tand-
lkare r ett mentalt yrke sina praktiska handlingar och arbetsstt till trots (Gesser
1977).
De tidigare studierna har p teoretisk niv frsttt det yrkesbeskrivande materialet
som prglat av vardagligt frsanthllande om vad som krvs i olika yrken och med en
underton om vem som drfr br gra det. D Gesser (1977) hnvisar till en spon-
tan ideologi uppmrksammar han att ideologiska antaganden finns inbddade i yr-
kesinformationen och att det r ett resultat av ett icke-problematiserat frhllnings-
stt hos textproducenterna. Det kan liknas vid hur Bourdieu (2000; jfr Rosengren
2008) beskriver det journalitiska fltet. De urval som grs i yrkespraktiken vilar p
gemensamma frestllningar i det gllande sociala sammanhanget. Begreppet ideo-
logi, liksom doxa, framhller i hg grad styrande aspekter dr det inte bara finns en
gemensam uppfattning, utan att denna ocks inbegriper maktrelationer mellan k-
nen eller mellan olika klasskikt i samhllet, och dr dominerande grupper ges mjlig-
het att pverka vad vi tycker och tnker. Det handlar om konfliktorienterade perspek-
tiv med emancipatoriska syften. Kritiska perspektiv, framhller Rees and Garnsey
(2003:556) betonar att whenever knowledge is deemed to be purley objective, there
are power relations at work. D statliga tjnstemn p AF sjlva framhller objekti-
vitet och neutralitet i produktionen av texter lmpar det sig vl att anlgga ett kritiskt
perspektiv p yrkesbeskrivningarna. Rosengren (2008: 75) resonerar p ett liknande
stt och skriver:

Att ngra eller ngon har en doxa innebr att inom sina respektive domner r agen-
terna verens om vissa fakta och vrderingar, om ett visst stt att uppfatta vrlden.
Denna enighet kallar Bourdieu ibland fr ett objektivt samfrstnd //.
 Frestllningar om klass och kn 117

Rosenberg pekar hr p den centrala pongen i doxa att vi tar saker och ting frgi-
vet och finner detta som objektivt eftersom vi helt enkelt r p det klara med hur
saker och ting ligger till.
Mannberg (2003) stdjer sin studie i en mer konsenusorienterad tradition och an-
vnder begreppet kollektivt medvetande fr att frklara yrkesinformationens reprodu-
cerande funktion. Delade gemensamma vrderingar och medvetanden srjer fr sam-
hllets stabilitet, ordning och fortbestnd (Durkheim 1933/1997; Dahlstrm 1971).
Rekrytering till yrken syftar till att hitta rtt man till rtt plats och den sociala
skiktningen i samhllet betraktas som legitim, naturlig och rttvis (jfr Davis & Moo-
re 1945; Treiman 1977).
Dominerande grupper i samhllet, resursstarka i symboliska kapital, har mjlig-
het att utva det slags ptryckning som Bourdieu kallar symbolisk makt. Bourdieu
beskriver detta slags makt som ett milt, omrkligt vld som offren inte ser och som
huvudsakligen utvas p rent symbolisk vg, via kommunikation och kunskap, eller,
nrmare bestmt via missknnande, erknnande och i extremfallet knslor (Bour-
dieu 1999:11). Det kan exemplifieras, som Gesser gr, med hur tandlkaryrket posi-
tionerats i det sociala rummet: Trots att tandlkare r ett praktiskt yrke, som tidigare
i historien var en bisyssla fr smeden (att dra ut tnder med tng), har tandlkare ge-
nom lyckade professionaliserande strategier uppntt status av att primrt tolkas som
ett abstrakt och teoretiskt yrke. Dylika omkodningar krver erknnande av samhl-
lets dominerande grupper.
Den symboliska maktens kommunikativa inslag diskuteras av Bourdieu och Passeron
(1970/2008) som krnan i pedagogisk verksamhet. I detta r ett sprklig (kulturellt) ka-
pital med frmgan att ta emot och avkoda, till exempel texter, centralt fr reproduktio-
nen av sociala mnster. Bourdieu och Passeron (1970/2008:154) framhller att medde-
landen framfrs i socialt betingade kontexter och ju mer institutionaliserad relationen r,
desto mer explicit och kodifierad r avgrnsningen. Yrkesbeskrivningar framtagna i AFs
regi r institutionellt styrda genom det statliga uppdrag myndigheten har (Linde 2011).
Sjlva sprket, som ett budskap eller innehll frmedlas genom, r i sig en teknik fr att
skapa distans mellan avsndare och avsedd eller tnkt mottagare (Bourdieu & Passeron
1970/2008). Det r en teknik som kan vara svr att upptcka d sprket, och hur vi fr-
medlar saker och ting, r en del av den kultur som vi tar fr givet doxa (jfr Rees & Garns-
ey 2003). Relationen mellan knen, mellan olika samhllsklasser, mellan hgt och lgt i
yrkeshierarkin, mellan vrderingen av mentalt och manuellt kan alla frsts som uttryck
av symbolisk makt. Den kommuniceras och frmedlas p olika stt i arbetsvrdering
dr kvinnokodade arbetsuppgifter och yrken vrderas lgre n maskulint kodade (Kull-
berg 1996; Ulfsdotter Eriksson 2006; 2013), eller som Gesser visar, i yrkesbeskrivningar
gllande vrderingen av praktiskt respektive teoretiskt arbete. Den kulturella verlag-
ringen (Hirdman 1988: 53), doxa, beskriver de tankescheman som finns i systemet och
som bekrftar ordningen mellan olika grupper i samhllet (jfr Bourdieu 1991). Det hand-
lar bland annat om att egenskaper och frmgor genus- och klassmrks och medverkar
till uppfattningar om att olika grupper r mer eller mindre lmpliga fr olika slags arbets-
uppgifter och yrken (Rees & Garnsey 2003; Ulfsdotter Eriksson. 2006; Peterson 2008).
118 sociOlogisk forskning 2014

Metod och material

Eftersom yrkesbeskrivningar r producerade i en viss kontext finns det en mjlighet
att dessa pverkar texternas utformning (Linde 2011; jfr Rees & Gransey 2003). Den
svenska arbetsmarkanden r inte bara uppdelad efter mentalt och manuellt arbete
(hr frsttt som en aspekt av klass) utan r ocks knssegregerad dr sysslor och ar-
betsuppgifter r genusmrkta, vilket ocks kan ha inverkan p hur yrkena beskrivs.
Texterna har identifierats som mjliga brare av rdande strukturer.
Vi har analyserat totalt 420 yrkesbeskrivningar som laddades ned frn AFs hem-
sida under ren 20102011. Studien r, som nmnts, delvis en replikering av Ges-
ser studie. De yrkesbeskrivningar som analyseras skiljer sig dock ngot frn de texter
som Gesser analyserade. I de samtida texterna kallas det aktuella avsnittet Att tnka
p och motsvaras av avsnittet, Frutsttningar att beakta, som Gesser analyserade
frn Svenskt yrkeslexikon. De nya texterna utgr inte, ssom de tidigare, frn en fast-
stlld lista ver specifika frutsttningar och krav p frmgor, utan har en relativt
stor variation av kompetenser, egenskaper, frutsttningar och frdigheter. Avsnit-
tet innehller olika aspekter av yrkesutvningen som lsaren br ta i beaktande (t.ex.
nattarbete och hg hjd) men hribland beskrivs ven olika typer av egenskaper och
kompetenser som kan krvas i yrket ssom att ha sociala frmgor, gilla barn och vara
fysiskt starkt.
De faktorer som i freliggande analys benmns som egenskaper och/eller frmgor
r av lite olika karaktr. Detsamma gller underskta variabler i Gessers studie. ven
om de kan tyckas spretiga och fnga flera olika aspekter ryms de inom begreppet kom-
petens (Rees & Gransey 2003). Kompetens r ett omfattande begrepp som p olika
stt relaterar till individers frmgor. Nr samma slags frmgor uttrycks som krav i ett
yrke benmner vi dem kvalifikationer, d r det yrket som krver snarare n individen
som har. Bda relaterar dock till arbetsdelning och yrke (Svensson 2009). Om vi njer
oss med att samla nmnda egenskaper och frmgor inom ramen fr kompetens kan vi
sluta oss till att det kan handla om egenskaper, frdigheter, motivation eller kunskaper
som individen har eller behver ha fr att utfr ett visst slags arbete eller befinnas lmp-
lig fr ett visst yrke (Rees & Garnsey 2003: 552). Analysen syftar i slutndan till att
komprimera bildernas som ges av olika slags yrken fr att p s stt erhlla en samlad
bild av hur klass och genus tar sig uttryck i yrkesbeskrivande texter.

Analytiskt tillvgagngsstt
I kodningen utgick vi ifrn Gessers uppdelning mellan mentala respektive manuella
frmgor (se bilaga, tabl 1), ngot justerade visavi freliggande materials innehll (se
tabell 3). Frdigheter s som hndighet och fingerfrdighet har kodats som fysiska
frmgor (manuella) medan noggrannhet har kodats som en mental frmga, till-
sammans med andra mer intellektuella och teoretiska frdigheter ssom sprklig fr-
mga, organisationsfrmga, ansvartagande med flera. Inom Gessers kategori men-
tala frmgor terfinns egenskaper och frutsttningar som rr relationer till om-
givningen. Dessa har vi valt att samla i en egen grupp vilken sammanfattar sociala
 Frestllningar om klass och kn 119

frmgor. Fr samtliga analyserade 420 yrkesbeskrivningarna har sledes nrvaron

av olika egenskaper noterats och kodats som frekommande. Texterna kodades ma-
nuellt i programvaran Atlas.it.
Resultaten frn den kvalitativa bearbetningen verfrdes till programvaran SPSS
dr varje frmga bildade en enskild variabel. De frekvenser som anges i tabellerna
35 (nedan) anger i hur mnga yrkesbeskrivningar en viss egenskap efterfrgas samt
hur de frdelas inom de oberoende variablerna yrkets klasstillhrighet samt numeris-
ka knsfrhllande.
Inom kategorin fysiska frmgor terfinns fyra variabler, sociala frmgor innehl-
ler tta variabler och mentala frmgor bestr av 17 variabler (se tabell 35). Variab-
lerna r dikotomier och vrdet varierade mellan 01 dr 1 motsvaras av frekomst av
egenskap i yrkesbeskrivningen. Dessa variabler ligger till grund fr studiens deskripti-
va ansats och har analyserats bivariat i relation till yrkets klass- och knsfrhllanden i
yrket. Detta fr att underska om det freligger systematiska skillnader i de frmgor
eller frutsttningar som lyfts fram i yrkesbeskrivningarna beroende p yrkenas klass-
tillhrighet och/eller dess knsfrhllande.
Vidare undersktes sambandet mellan de beroende variablerna (frmgor/egen-
skaper) och de oberoende variablerna yrkenas klass- och knsfrhllanden med hjlp
av regressionsanalyser. Syftet var att underska i vilken utstrckning variationen av
vilka egenskaper som betonas i yrkena kan hrledas till yrkenas klass- och knsfrhl-
landen. De tre grupperna av frmgor transformerades i denna analys till tre index:
fysiskt, mentalt och socialt index. Dessa index bildade sledes nya beroende variabler.
Index gr det mjligt att erhlla en samlad bild ver hur olika egenskaper och fr-
mgor frekommer i yrkesbeskrivningarna. De tre indexen mter den underliggan-
de brande frestllningen i texterna. Det r rimligt att hvda att dessa index har en
begreppslig reliabilitet d de p olika stt r exempel p samma verordnade aspekt.
Ett sammansatt index jmnar ven ut variationer. Detta r en frdel d vi i detta steg
i analysen primrt r intresserade av om en viss grupp av egenskaper efterfrgas ver
huvud taget.
Vi skapade ven ett fjrde index fr att underska om antalet frmgor som fram-
hlls i beskrivningarna varierade, d.v.s., hur mnga olika frmgor som frekommer
i texterna. Detta index kallar vi totala krav och mttet avser att mta om det fre-
kommer fler egenskaper och frmgor i vissa yrken (jfr Gessers analys av extra starka
frmgor). Konstruktionen av detta index r svagare n de tre andra d det innehller
olika slags egenskaper (fysiska, sociala, mentala). Syftet r emellertid att underska
om det framhlls kvantitativt fler olika slags kompetenser beroende p yrkets klass
eller genus. Till skillnad frn Gesser har vi inte underskt styrkan i de frutsttning-
ar som framhlls. I vissa fall beskrivs dessa i termer av att en potentiell yrkesutvare
mste ha vissa frmgor: En taxifrare har mycket personkontakter och en frut-
sttning fr arbetet r att man r serviceinriktad. I andra yrken kan dylikt uttryckas
som ett nskeml ssom uttryck fr tandskterska Det r en frdel att ha ltt fr att
f kontakt med mnniskor. Men vilket eftertryck egenskaper och frmgor betonas
har vi allts inte studerat.
120 sociOlogisk forskning 2014

Fr att mjliggra OLS-regressioner dummykodades de oberoende variablerna.

Fr klass har gruppen arbetaryrken utgjort referenskategori och fr knsfrhllande
de kvinnodominerade yrkena.

Klass- och knsfrhllande

De 420 yrkena har klassbestmts via Standard fr svensk yrkesklassificering (SSYK)
(se tabell 1). I grupperingen har vi i stort sett fljt den uppdelning Gesser hade. Hgre
tjnstemannayrken utgrs av yrken som tillhr SSYK 12 (ledningsarbete och yrken
med krav p lngre akademisk utbildning), vilket utgr drygt 26 procent av yrkes-
beskrivningarna. Denna grupp innehller till exempel yrkesbeskrivningar fr apote-
kare, lkare, journalist, datayrken och olika niver av ledningsarbeten. Lgre tjns-
temannayrken omfattar knappt 30 procent av yrkesbeskrivningarna och inbegriper
yrken som klassificerats i gruppen 3 (kortare hgskoleutbildning) samt 4 (kontors-
och kundservice som krver gymnasiekompetens). Hr terfinns yrken som sjuksk-
terska, tekniker och poliser samt administratrer, kundansvariga med flera. I SSYK-
grupperna 59 terfinns kvalificerade och okvalificerade arbetaryrken av olika slag
ssom service och omsorgsyrken, hantverkare, jordbruk, industriarbete och lagerar-
bete. Denna grupp omfattar drygt 44 procent av yrkesbeskrivningarna.
Vr indelning r givetvis grov men svarar mot det samband som ofta ses mel-
lan utbildningsbakgrund och klasstillhrighet. Frdelningen av yrkesbeskrivningar-
na i termer av hgre- och lgre tjnstemanna- och arbetaryrken verensstmmer i de-
lar med Gessers material dr lgre medelklassyrken utgjorde 40 procent, men hgre
tjnstemannayrken endast 16 procent. Den senare r dock en grupp som kat sedan
1970-talet (Berglund & Schedin 2009; Bengtsson 2010). Kvalifikationskraven i yr-
ken och p arbetsmarkanaden har ocks kat (le Grand, Szulkin & Thlin 2001).
 Frestllningar om klass och kn 121

Tabell 1: Yrkesbeskrivningarna frdelat efter SSYK (social klass) (procent, frekvenser).

SSYK Antal Frdelning Klass

1. Ledningsarbete 9 2,1
Hgre tjnstemn
2. Arbete som krver teoretisk 102 24,3 26,4 %
specialistkompetens
3. Arbete som krver kortare 104 24,8
hgskoleutbildning Lgre tjnstemn
4. Kontors- ochkundservicearbete 19 4,5 29,3 %

5. Service-, omsorgs- och 41 9,8

frsljningsarbete
6. Arbete inom jordbruk, trdgrd, 14 3,3
skogsbruk och fiske Kvalificerade och
7. Hantverksarbete inom byggverksamhet 76 18,1 okvalificerade arbetar-
och tillverkning yrken
8. Process- och maskinoperatrsarbete, 44 10,5 44,3 %
transportarbete m.m.
9. Arbete utan krav p srskild 11 2,6
yrkesutbildning
Totalt 420 100

Yrkesbeskrivningarna har ocks grupperats efter numerra knsfrhllanden i yrke-

na. Utifrn SCBs yrkesregister har vi tagit fram data p samtliga 420 yrken fr att
bestmma om yrket r kvinno- eller mansdominerat eller knsbalanserat jmnt (om
en frdelning p 40/60 %. Jfr SCB 2012:4). I tabell 2 beskrivs hur materialet frde-
lar sig ver kn. Hlften av yrkesbeskrivningar redogr fr mansdominerade yrken.

Tabell 2: Yrkesbeskrivningarna frdelat efter numerra knsfrhllanden i yrket (procent,

frekvens).

Knsfrhllande Procent Frekvens

Kvinnodominerade 26 109
Mansdominerade 51,7 217
Knsbalanserat jmna 22,4 94
Totalt 100 420
122 sociOlogisk forskning 2014

Det finns inget enkelt samband mellan andelen kvinnor respektive mn i ett yrke och
dess genusmrkning. Ett yrke blir till exempel inte manligt enbart till fljd av att
det bestr av en majoritet av mn. Britton (2000) hvdar tvrtom att forskare ofta be-
gr fel i att sammanblanda och tala om kns- eller genusmrkning endast genom det
numerra knsfrhllandet. Hon menar att huruvida ett yrke betraktas som feminint
eller maskulint inte r detsamma som att det i huvudsak r kvinno- eller mansdomi-
nerat. Lkare r ett yrke som idag r knsbalanserat jmnt men som nd i hg grad
associeras med mn (Ulfsdotter Eriksson 2006; 2013). Genusmrkning r en sam-
mansatt process dr yrken kommer att associeras med ettdera knets typiska drag och
har sin grund i socialisationsprocesser och inlrning av kulturella normer och vrde-
ringar (Westberg-Wohlgemuth 1996). I denna text utgr vi dock ifrn att det gr att
dela upp yrken beroende p numerra knsfrhllanden i yrken p samma stt som
vi utgr frn att det gr att dela upp yrken utifrn social klass. Det r en ndvndig
frenkling som mjliggr vrt primra syfte med analysen: att underska relationen
mellan frekomst av vissa typer av egenskaper och frmgor samt klass- och kns-
frhllanden fr yrken. Att knsbestmma yrken p grundval av andelen kvinnor
respektive mn r, likavl som klassindelningen, grov och ytterst ett slags social kon-
struktion. Sociala klasser baseras normalt p yrkestillhrighet och finns, om vi fljer
Bourdieu (1995:21), enbart p pappret. P samma stt r procentuella representatio-
nen av knen en papperprodukt fr att knsklassificera yrket.

Egenskaper och frmgor i yrkesbeskrivande texter

Resultaten presenteras i tv steg. Frst redovisas nrvaro och frekvens av fysiska, men-
tala och sociala frmgor i texterna samt hur de frdelar sig ver yrkenas klassposition
och knsfrhllande. I detta beskrivs p en tmligen detaljerad niv vilka slags egen-
skaper som efterfrgas i AFs yrkesbeskrivningar. Drefter undersker vi om karak-
trsbeskrivningarna av yrken, avseende vilka egenskaper och frmgor som lyfts fram
i texterna, statistiskt stt beror p yrkets klassmssiga position och/eller dess knsfr-
hllande. Genom att underska dessa samband studeras yrkesbeskrivningarna som en
reproduktiv mekanism: om yrket beskrivs p ett entydigt knat eller klasskodat stt
frstrks ocks bilden av yrket som varande ett typiskt arbetarklass eller kvinnoyr-
ke. De medverkar i s fall till processer av genus- eller klassmrkning.

Fysiska frmgor
God fysik r den egenskap som r mest frekommande i yrkesbeskrivningarna ge-
nerellt. I 31 procent av yrkesbeskrivningar framhlls ngot slags fysiskt krav. Att skri-
va fram fysiska frutsttningar r vanligare i arbetaklassyrken. De beskrivs i hgre
utstrckning som manuella i jmfrelse med tjnstemannayrkena (se tabell 3): 72
procent av de beskrivningar som lyfter fram god fysisk frmga r arbetarklassyrken
vilket kan jmfras med 18 procent av lgre tjnstemannayrkena och 9 procent i h-
gre tjnstemannayrken. Av de yrkesbeskrivningar som framhller hndighet som en
efterfrgad kompetens r 79 procent arbetarklassyrken.
 Frestllningar om klass och kn 123

Tabell 3: Frekomst av fysiska frmgor i yrkesbeskrivningar frdelat ver klass- och kns
frhllande (frekvens, procent).

Fysiska Total Frdelning ver klass Frdelning ver

frmgor fre- knsfrhllande
komst
n % Arbe- Lgre Hgre Total Kvinno- Mans- Jmnt Total
tare tjm. tjm. % dom. dom %
God fysik 130 31 72 18 9 99 22 59 19 100
Pfrestande 47 11 87 6 6 99 15 70 15 100
arbetsmilj
Hlsokrav 33 8 58 42 0 100 10 79 12 101
Hndig 28 7 79 18 4 101 15 68 18 101

Kommentar: Kursiverade frmgor ven i Gessers studie. Den totala frekomsten har rknats
fram genom att stlla antal trffar i relation till antal yrkesbeskrivningar (God fysik: 130/420).

Det finns ocks en tydlig skillnad i hur fysiska frmgor anvnds i beskrivningar av
mans- respektive kvinnodominerade yrken. Det r betydligt vanligare att framhlla
att det stlls srskilda hlsokrav p yrkesutvaren i de mansdominerade yrkena. Skill-
naderna r ungefr lika stora i hur ofta beskrivningarna efterfrgar god fysik hos yr-
kesutvaren. Det r intressant, och mjligen anmrkningsvrt, att kvinnodominera-
de yrken i s lg utstrckning tar fasta p fysiska frutsttningar och krav. Det r fler
kvinnor n mn som arbetar deltid till fljd av fysiskt (och psykiskt) tunga arbeten
(SCB 2012). Vidare visar statistik att svl kvinnor som mn r fysiskt uttrttade ef-
ter en arbetsdag (49 resp. 44 %). Det r ngot fler mn n kvinnor som enligt SCB
statiskt har fysiskt tunga jobb (10 resp. 17 %) med lyft om mer n 15 kg flera gnger
per dag. Kvinnor utstts dock i hgre utstrckning fr hot om vld i sin yrkesutv-
ning (18 resp. 10 %). Det r mjligt att AF underskattar de fysiskt krvande inslagen
i kvinnodominerade yrken.

Mentala frmgor
Den kvalitativa analysen av de yrkesbeskrivande texterna utmynnade i 17 variabler
som avspeglar mentala frutsttningar och frmgor av olika slag. Noggrannhet och
att tla stress framhlls mest frekvent och frekommer i 16 respektive 15 procent av
yrkesbeskrivningarna. Drefter fljer sjlvstndighet och att ha sprklig frmga. I
det yrkesbeskrivande materialet r det mindre vanligt att lyfta fram logiskt tnkande,
analytisk och matematisk frmga och dessa nmns endast i mellan 5 och 10 stycken
beskrivningar, vilket motsvarar 13 procent av texterna.
124 sociOlogisk forskning 2014

Tabell 4: Frekomst av mentala frmgor i yrkesbeskrivningar frdelat ver klass- och

knsfrhllande (frekvens, procent).

Mentala Total Frdelning ver klass Frdelning ver

frmgor fre- knsfrhllande
komst
n % Arbe- Lgre Hgre Total Kvinno- Mans Jmnt Total
tare tjm. tjm. % dom. dom. %
Noggrannhet 68 16 49 34 18 101 32 53 15 100
Tla stress 63 15 22 43 35 100 29 22 49 100
Sjlvstndighet 51 12 35 35 29 99 20 63 18 101
Sprklig 52 12 19 40 40 99 25 48 27 100
frmga
Organisations- 36 9 14 36 50 100 17 50 33 100
frmga
Tekniskt 36 9 39 39 22 100 25 61 14 100
kunnande
Ledarfrmga 31 7 10 35 55 100 29 45 26 100
Ansvarstagande 30 7 43 27 30 100 37 57 7 101
Frg- och form- 28 7 54 25 21 100 18 43 39 100
uppfattning
Psykiskt 25 6 24 32 44 100 60 20 20 100
pfrestande
Problemlsar- 19 5 5 42 53 100 37 37 26 100
frmga
Konstnrlig 19 5 32 32 37 101 5 37 58 100
och musikalisk
frmga
Simultan 16 4 56 19 25 100 31 31 38 100
kapacitet
Logiskt 14 3 36 29 36 101 0 71 29 100
tnkande
Stabilitet och 10 2 30 60 10 100 30 60 10 100
mognad
Analytisk 8 2 0 38 63 101 0 37 63 100
frmga
Matematisk 5 1 60 20 20 100 20 60 20 100
frmga

Kommentar: Kursiverade frmgor ven i Gessers studie.

 Frestllningar om klass och kn 125

I Gessers studie framhlls olika slags mentala frmgor och frutsttningar primrt
fr hgre tjnstemannayrken. De samtida beskrivningarna ser sledes delvis annor-
lunda ut d en del av de mentala frmgorna efterfrgas ven i arbetaryrken. Vidare
tycks betoningen av analytisk, matematisk och logisk frmga generellt ha minskat.
I vrigt kan noteras att noggrannhet, tekniskt kunnande, frg- och formuppfattning
efterfrgas i ngot fler i yrken som klassificerats som arbetarklass, medan sprklig
frmga, organisations-och ledarfrmga samt problemlsande frmga r mer fre-
kommande i tjnstemannayrken. Stabilitet och mognad r en tmligen sllsynt fram-
hllen frmga som i hgre utstrckning frekommer i texter som beskriver lgre
tjnstemannayrken.
Det r bara yrkesfrutsttningen psykiskt pfrestande som slr igenom bland yr-
kesbeskrivningar som behandlar kvinnodominerade yrken. Att tla stress, samt att ha
konstnrliga och analytiska frmgor betonas i fler av de knsbalanserat jmna yr-
kena. Det r vrt att notera att det inte stlls krav p analytisk frmga eller logiskt
tnkande i ngot kvinnodominerat yrke. Detta r ocks egenskaper som traditionellt
associeras med maskulinitet (Westberg-Wohlgemuth 1996). Noggrannhet, en egen-
skap som ofta associeras med femininitet, terfinns ocks i flera av de beskrivningar
som gller kvinnodominerade yrken, men n mer i de som beskriver mansdominerade
yrken. Vad gller ansvar och problemlsning, vilka traditionellt associeras med mas-
kulinitet (jfr Ulfsdotter Eriksson 2013) frekommer ven dessa frmgor i kvinnodo-
minerade yrken. Teknisk frmga och sjlvstndighet terfinns i fler beskrivningar av
mansdominerade yrken, vilket ocks verensstmmer frestllningen om maskulini-
tet. I vrigt frekommer samtliga mentala frmgorna primrt i de mansdominerade
yrkena. Dessa r, som nmnts, ven fler till antalet.

Sociala frmgor
De sociala frmgorna bestr av tta variabler. De r alla av sdan karaktr att de
berr relationen till andra: arbetskramrater, klienter eller kunder. Den enskilt mest
frekommande egenskapen som efterfrgas r kontaktfrmga. Det efterfrgas 125
gnger i de 420 texterna. Det r en frmga som efterfrgas i stort sett samma omfatt-
ning i svl arbetaryrken som i tjnstemannayrken. Att framhlla samarbetsfrmga
r ocks vanlig och det grs i 87 stycken av texterna. Samarbetsfrmga tycks dock
vara en egenskap som primrt betonas i tjnstemannayrken. Detsamma gller empati,
att gilla barn, frmga till konflikthantering och mnniskoknnedom. Servicefrm-
ga och flexibilitet r dock frmgor som mer frekvent omnmns i arbetarklassyrken.
126 sociOlogisk forskning 2014

Tabell 5: Frekomst av sociala frmgor i yrkesbeskrivningar frdelat ver klass- och kns
frhllande (frekvens, procent).

Sociala Total Frdelning ver klass Frdelning ver

frmgor frekomst knsfrhllande
n % Arbe- Lgre Hgre Total Kvinno- Mans- Jmnt Total
tare tjm. tjm. % dom. Dom %
Kontakt 125 30 30 36 34 100 45 26 30 101
frmga
Samarbets 87 21 24 41 35 100 28 48 24 100
frmga
Serviceinriktad 62 15 53 40 7 100 37 42 21 100
Empati 27 6 22 30 48 100 74 15 11 100
Flexibilitet 27 6 41 26 33 100 30 60 11 101
Gilla barn 12 3 8 17 75 100 42 8 50 100
Konflikt 12 3 17 42 42 101 50 25 25 100
hantering
Mnnisko 6 1 17 50 33 100 50 17 33 100
knnedom

Kommentar: Kursiverade frmgor ven i Gessers studie.

Avseende klass finns det igen tydlig systematik olika slags sociala frmgor efter-
frgas i alla slags yrken. Dock kan noteras att samarbetsfrmga framhlls i ngot
hgre grad i tjnstemannayrkena, vilket ven vad fallet i Gessers analys. I beskriv-
ningar av arbetarklassyrken betonas dock i hgre utstrckning behovet av att vara
serviceinriktad. Detta r sannolikt ocks logiskt d flera av de yrken som klassificeras
i dennagrupp ocks r s kallade serviceyrken (jfr Berglund & Schedin 2009). Att
vara flexibel nmns ocks i hgre utstrckning i arbetarklassyrken.
Nr de tta sociala egenskaperna studeras visavi knsfrhllande blir den samman-
tagna bilden att de i hgre utstrckning efterfrgas i kvinnodominerade yrken. Det
gller framfrallt frmga till kontakt, konflikthantering och mnniskoknnedom
och inte minst empati som i 3 av 4 fall efterfrgas i kvinnodominerade yrken. Sam-
arbetsfrmga och flexibilitet r dock sociala kompetenser som i hgre grad betonas
i de mansdominerade yrkena. Sociala frmgor inbegriper en rad olika aspekter som
ocks traditionellt frknippas med femininitet (Westberg-Wohlgemuth 1996), och en
skillnad mellan de sociala kompetenser som betonas i yrkebeskrivningar av mansdo-
minerade yrken i jmfrelse med de kvinnodominerade ligger i vilken slags social re-
lation yrket stller krav p. De frmgor som r mer frekommande i mansdomine-
radeyrken berr i hgre grad inom-organisatorisk social frmga, det vill sga frhl-
landet till arbetskamrater, och handlar om de relationella krav som stlls i att lsa en
arbetsuppgift (flexibelt och i samarbetsanda). De som framhlls i de kvinnodomine-
 Frestllningar om klass och kn 127

rade berr i hgre grad mellanmnskliga relationella frmgor att aktivt frhlla sig
till andra mnniskor i brukar- och klientrelationer. Detta r sannolikt en rimlig fram-
stllning stllt i relation till vilken relation till avnmaren olika yrken har.
S hr lngt i analysen r det mjligt att konstatera att vissa resultat verensstm-
mer med Gessers studie (1977). Beskrivningarna tenderar att uppmrksamma manu-
ella kompetenser nr det handlar om arbetarklassyrken, medan det fr medelklass-
yrken det istllet r mentala och sociala frmgor som framhlls. De mentala frm-
gorna konkretiseras ocks i hgre grad genom att vara fler till antalet, vilket strker
intrycket av det krvs lite mer av dem som vill vara verksamma i hgre tjnsteman-
nayrken. Som Gesser ppekade s handlar det inte om en fullstndig avsaknad av
mentala inslag i arbetarklassyrken eller en brist p manuella inslag i medelklassyrken
snarare handlar det om starka kulturella narrativ och stereotyper om vad som skiljer
arbetaryrken frn tjnstemannayrken.
Avseende kn tycks det ocks freligga vissa systematiska skillnader och beskriv-
ningarna innehller fler kommentarer om fysiska frmgor i mansdominerade yrken.
Fler kvinnodominerande yrken utmlas som psykiskt pfrestande och dr behov av
att tla stress framhlls. I kvinnodominerade yrken efterfrgas inte logiska och analy-
tiska kompetenser, men dock flera sociala frmgor. I dessa framfrallt sdana som r
centrala i front stage- arbete, det vill sga, dr yrkesutvaren mter och interagerar
med personer som kommer utifrn organisationen ifrga ssom en klient, brukarare
eller kund (jfr Collins 1992; Hochschild 2003; Peterson 2008).

Samband mellan frmgor, klass och kn

Analysen ovan visade att AFs yrkesbeskrivningar framhller olika egenskaper och
frmgor i arbetaklass- respektive tjnstemannayrken, samt i kvinno- och mans
dominerade. Fr att underska om det gr att skerstlla ett statistiskt samband mel-
lan egenskaper och frmgor i de yrkesbeskrivande texterna och yrkenas klass- och
knssammanhang har vi genomfrt ett antal regressionsanalyser. Fr detta syfte ska-
pades tre index fr de olika typerna av frmgor: fysiskt, socialt samt mentalt. Dessa
utgr sledes de beroende variablerna. Eftersom vi ocks var intresserade av att se hu-
ruvida kravbilden skilde sig t mellan olika yrken (efterfrgan p fler kompetenser)
skapades ven ett index av samtliga efterfrgade frmgor i varje yrkesbeskrivning.
Denna nya variabel har vi kallat totala krav.
I tabell 6 framkommer, ssom ven i den bivariata analysen, att fysiska frmgor
i hgre utstrckning framhlls i arbetarklassyrken jmfrt med tjnstemannayrken,
likavl i fretrdesvis i mansdominerade (modell 12). Sambandet mellan knsdo-
minans (mansdominerat) och frekomst av fysiska frmgor frsvinner dock nr vi
kontrollerar fr bde klass och kn (modell 3). Det kan frklaras av att det finns fler
mansdominerade yrken i gruppen arbetarklass och att de kvinnodominerade yrkena
i hgre grad terfinns i lgre och hgre tjnstemannayrken. Sammantaget visar ana-
lysen att klass har en strre enskild effekt n kn avseende efterfrgan p fysiska fr-
mgor och modellen frklarar knappt 26 procent av variationen i yrkesbeskrivning-
arna (R 2adj).
128 sociOlogisk forskning 2014

Tabell 6. Fysisk index (summaterat index). Multipel regression (OLS). Standardiserade B-vrden.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

(Klass) (Kn) (Klass och kn)
Klass (SSYK)
Arbetare (ref)
Lgre tjnstemn -0,380*** -0,371***
Hgre tjnstemn -0,516*** -0,515***
Kndominans i yrket
Kvinnor (ref)
Mansdominerat 0,230*** 0,063
Knsbalanserat 0,025 0,074
Intercept 0,946*** 0,394*** 0,870***
R 2adj. 0,256 0,042 0,257
N 420 420 420
* p<0,05; **p<0,01; ***p<0,001. Index = 04

De mentala frmgorna, sammanfattade i indexet mentalt i tabell 7, frekommer i

hgre utstrckning i yrken som har klassificerats som tjnstemannayrken (lgre och
hgre), dremot finns ingen signifikant skillnad avseende kn (modell 12). Variatio-
nen i utfallet frklaras i modellen till 10 procent av klassfrhllandet i yrket (R 2adj.=
10%).

Tabell 7. Mentalt index (summaterat index). Multipel regression (OLS). Standardiserade B-vrden.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

(Klass) (Kn) (Klass och kn)
Klass (SSYK)
Arbetare (ref)
Lgre tjnstemn 0,297*** 0,299***
Hgre tjnstemn 0,293*** 0,284***
Kndominans i yrket
Kvinnor (ref)
Mansdominerat - 0,067 0,041
Knsbalanserat 0,093 0,078
Intercept 0,806*** 1,239*** 0,717 ***
R 2adj. 0,103 0,016 0,102
N 420 420 420
* p<0,05; **p<0,01; ***p<0,001. Index = 017.
 Frestllningar om klass och kn 129

I tabell tta kan vi vidare utlsa att de sociala frmgorna i hgre utstrckning efter
frgas i lgre och hgre tjnstemannayrken jmfrt med arbetaryrken (modell 1),
samt i kvinnodominerade yrken (modell 2). Signifikansen fr dessa oberoende va-
riablers pverkan kvarstr i modell 3 dr vi kontrollerar fr bde klass och kn, om
n med ngot lgre styrka. Modellen frklarar knappt 15 procent av variationen
(R 2adj=14,7 %) i frekomst av sociala frmgor i yrkesbeskrivningarna och d vi fr
in klass kas frklaringsvrdet endast med tv procentenheter. Det tyder p att genus
har strre pverkan.

Tabell 8. Socialt index (summerat index). Multiple regression (OLS). Standardiserade B-vrden.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

(Klass) (Kn) (Klass och kn)
Klass (SSYK)
Arbetare (ref)
Lgre tjnstemn 0,241*** 0,162***
Hgre tjnstemn 0,219*** 0,133*
Kndominans i yrket
Kvinnor (ref)
Mansdominerat -0,431*** -0,377***
Knsbalanserat -0,188*** -0,193***
Intercept 0,602*** 1,330*** 1,122 ***
R adj.
2
0,061 0,127 0,147
N 420 420 420
* p<0,05; **p<0,01; ***p<0,001. Index = 08.

I de yrkesbeskrivningar som Gesser analyserade betonades i vilket utstrckning oli-

ka frmgor krvdes, till exempel i termer av normal styrka eller mycket god syn.
D de ldre och de samtida texterna skiljer sig t i framstllning har vi inte kunnat
gra en dylik analys men utifrn Gesser slutsats, att det krvs mer av yrkesutvare h-
gre upp i yrkeshierarkin, har vi valt att skapa ett index p alla frmgorna, hr kal-
lat totala krav. I denna variabel har vi sledes sammanfogat samtliga kodade fr-
mgor. I tabell 9 framkommer att de oberoende variablerna, klass- och knsfrhl-
lande, frklarar en tmligen liten del av variationen i yrkesbeskrivningarna (R 2adj. =
4,5 %), ven om det fr vissa variabler frekommer statistiskt skerstllda skillnader.
I yrkesbeskrivningarna framhlls ngot fler frmgor i tjnstemannayrken jmfrt
med arbetaryrken, samt ngot frre i mansdominerade yrken jmfrt med de kvinno
dominerade (modell 3).
130 sociOlogisk forskning 2014

Tabell 9. Totala krav index (summaterat index). Multipel regression (OLS). Standardiserade
B-vrden.

Modell 1 Modell 2 Modell 3

(Klass) (Kn) (Klass och kn)
Klass (SSYK)
Arbetare (ref)
Lgre tjnstemn 0,200*** 0,160**
Hgre tjnstemn 0,109* 0,054
Kndominans i yrket
Kvinnor (ref)
Mansdominerat -0,198*** -0,159**
Knsbalanserat -0,033 -0,024
Intercept 2,371*** 2,991*** 2,723***
R 2adj. 0,030 0,028 0,045
N 420 420 420
* p<0,05; **p<0,01; ***p<0,001. Index = 029.

Diskussion och slutsatser

I denna artikel har vi underskt huruvida AFs yrkesbeskrivningar framhller olika
egenskaper och frmgor beroende p yrkets klasstillhrighet och dess knsfrhllan-
de. Studien r delvis en replikation av Gessers (1977) underskning som visade att yr-
kesbeskrivningar, genom ett slags spontan ideologi, reproducerade klasstereotypa bil-
der av yrken och dess utvare. Freliggande artikel har ven studerat om de samtida
yrkesbeskrivningarna medverkar till en genusmrkning av yrken p s vis att knsste-
reotypa egenskaper och frmgor framhlls beroende p yrkets numerra knsfrhl-
lande (jfr Cain & Treiman 1981). Analyserna visade att yrkets klass har strre genom-
slag p vilka manuella och mentala frmgor som skrivs fram n dess numerra kns-
frhllande. Men i frga om social kompetens rder motsatt frhllande och det tycks
som att knsfrhllandet i yrket pverkar betoningen av sociala frmgor.
Den samlande bilden av yrkesbeskrivningarna r att arbetaryrken i hgre utstrck-
ning beskrivs som fysiska, tjnstemannayrken som mentala och kvinnodominerade yr-
ken som sociala. Detta innebr att informationsmaterialet svarar mot de vardagliga f-
restllningar vi har om yrken. Dessa frestllningar r emellertid ocks en spegling av
de faktiska praktiker som terfinns i yrken av olika slag. Som ptalats av Linde (2011;
jfr Backman, Hedenus och Ulfsdotter, kommande), har AF en inneboende spnning i
sjlva uppdraget att ta fram yrkesinformation som p samma gng ska vara trovrdigt
gentemot hur en yrkespraktik faktiskt ser ut och utmanande av sociala strukturer och
stereotypa bilder. Frgan r dock om inte trovrdigheten i AFs yrkesbeskrivningar hade
kat om sjlva produktionen av texterna hade sett annorlunda ut. Hr kan man jmf-
 Frestllningar om klass och kn 131

ra med hur det amerikanska yrkeslexikonet produceras genom grundliga observationer

av yrkespraktiker och dr texterna r korta och koncisa beskrivningar av yrket (Cain &
Treiman 1981). Emellertid kvarstr frgan om det alls r mjligt att undkomma stereo-
typisering s lnge behovet av och en nskan om att ange fysiska och psykiska kapabi-
liteter och intressen kvarstr. Nr texter fylls med karaktrsbeskrivningar personifieras
yrkena och det blir lttare eller svrare fr en potentiell framtida yrkesutvare att knna
igen sig (jfr Ulfsdotter Eriksson & Hedenus 2014).
En vergripande pong med en studie som denna r att underska, inte bara fre-
komst av stereotypa bilder i officiella myndighetsmaterial, utan ocks att nrma sig
frgan om kodnings- eller mrkningsprocesser. Som Britton (2000) ppekar (jfr West
& Zimmerman 1987) ligger genuskodningen inte i en majoritet av kvinnor eller mn
i ett yrke, utan snarare i de frestllningar som infrlivas och terskapas i ett sdant
faktum. De risker, eller problem, som finns med att skriva fram lmpliga egenskaper,
och som vi vill peka p hr, r dels att de kan leda till en felaktig sjlvsortering, dels att
de tenderar att skapa och terskapa stereotypa bilder. Fingerfrdighet r till exempel
en egenskap som traditionellt kopplas till femininitet (Westberg-Wohlgemuth 1996)
men som likavl kan vara efterskt i manligt dominerade yrken.
Vr analys av AFs yrkesbeskrivningar visar att stereotypa bilder av yrkesutvare
framfrallt gller klassmssigt associerade egenskaper och frmgor, i mindre grad
genusmrkta. Det r mjligen s att AF inte minst i ljuset av olika statliga och poli-
tiska jmstlldhetsinitiativ r mer medvetna om genusmrkning och knsstereoty-
pa yrkesbilder (jfr Ulfsdotter Eriksson 2006) och drfr r mer genussensitiva i kopp-
lingar mellan yrke och egenskaper. Rosengren (2008) pongterar att det r mjligt att
medvetandegra sina common sense-frestllningar doxa r inte helt bestmman-
de fr hur vi ska tnka och tycka. Han framhller att var och en av oss kan utmana
och ifrgastta det som uppfattas som allenardande, naturligt och accepterat. Det r
ocks ett syfte med kritisk forskning. Bara genom att belysa, visa och ifrgastta kan
frhrskande bilder utmanas och frndras.

Referenser
Ashforth, B. E. & G. E. Kreiner (1999)How can you do it?: Dirty work and the
challenge of constructing a positive identity, Academy of Management Review
(24): 413434.
Backman, C., A. Hedenus & Y. Ulfsdotter Eriksson (kommande) Stereotyper och
brytare i yrkesbeskrivande text och film, Arbetsmarknad & Arbetsliv.
Bengtsson, Mattias (2010) Olika sidor av klass, 1221 i M. Oskarson, M. Bengtsson &
T. Berglund (red.) En frga om klass: Levnadsfrhllanden, livsstil, politik. Malm: Liber.
Berglund T, Schedin S (2009) Social klass och arbete, 1940 i T. Berglund & S.
Schedin (red.) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, P. & J.C. Passeron (1970/2008) Reproduktionen. Lund: Arkiv.
Bourdieu, P. (1991) Language and Symbolic Power. Cambridge: Polity Press.
132 sociOlogisk forskning 2014

Bourdieu, P. (1992) The Logic of Practice. Cambridge: Polity Press.

Bourdieu, P. (1995) Praktiskt frnuft. Bidrag till en handlingsteori. Gteborg: Daidalos
Bourdieu, P.(1999) Den manliga dominansen. Gteborg: Daidalos.
Braverman, H. (1977) Arbete och monopolkapital: Arbetets degradering i det tjugonde
rhundradet. Stockholm: Rabn & Sjgren.
Britton, D.M. (2000) The epistemology of the gendered organization, Gender and
Society, 14(3), 418 434.
Cain, P. & D.J. Treiman (1981)The dictionary of occupational titles as a source of
occupational data. American Sociological Review. 46 (3): 253278.
Cejka, M.A. & A.H Eagly (1999) Gender-Stereotypic Images of Occupations Cor-
respond to the Sex Segregation of Employment. Personality and Social Psychology
Bulletin. 25:413423.
Collins, R. (1992) Women and the Production of Status Cultures 213231 i M.
Lamont & M. Fournier (red) Cultivating Differences. Symbolic Boundaries and the
Making of Inequality. Chicago: The University of Chicago Press.
Dahlstrm, E. (1971) Klasser och samhllen: Teorier om social skiktning och social inte-
gration. Stockholm: Prisma.
Davis, K. & W. Moore (1945) Some principals of stratification, American Sociologi-
cal Review, 10 (2):242249.
Durkheim, . (1933/1997) The division of labor in society. New York: The Free Press.
Eagly, A. H., M. C. Johannesen-Schmidt & M. L. van Engen (2003) Transforma-
tional, transactional, and laissez faire leadership styles: A meta-analysis comparing
women and men, Psychological Bulletin 29 (4):569591.
Flisbck, M. (2010) Frn generell bild till individuellt ansikte. Att hantera ofrstelse
i fyra lgstatusyrken, Sociologisk forskning (1)10:2950.
Gaucher, D., J. Friesen & A.C. Kay (2011) Evidence That Gendered Wording in Job
Advertisements Exists and Sustain Gender Inequality. Journal of Personality and
Social Psychology. 101(1):109128.
Gesser, B. (1977) Campanella och AMS manuellt och mentalt arbete i yrkesvg-
ledningen. Sociologisk forskning. 2:114.
Gherardi, S. (2011) Ways of Knowing: Gender as a Politics of Knowledge? 5164 i
E. L. Jeanes, D. Knights & P. Y. Martin (red.) Handbook of Gender, Work and Or-
ganization. West Sussex: Wiley.
Gottfredsson, L.S. (1981) Circumscription and Compromise: A Developmental
Theory of Occupational Aspirations. Journal of Counseling Psychology Monograph.
28(6):545579.
Hellspong, L. (2001) Metoder fr brukstextanalys. Lund. Studentlitteratur.
Hirdman Y. (1988) Genussystemet reflexioner kring kvinnors sociala underord-
ning, Kvinnovetenskaplig tidskrift (3):49 63.
Hochschild, A. R. (2003) The managed heart. Commercialization of human feelings.
Berkeley: University of California Press.
Karlsson, J.C. (1986) Begreppet arbete: Definitioner, ideologier och sociala former.
Lund: Arkiv.
 Frestllningar om klass och kn 133

Kullberg, C. (1996) Likvrdigt arbete, 8492 i E. Cedersund & C. Kullberg (red.).

Arbetsvrdering. Teori. Praktik. Kritik. Solna: Arbetslivsinstitutet.
le Grand, C., Szulkin, R., Thlin, M. (2001) Har jobben blivit bttre? En analys av
arbetsinnehllet under tre decennier 79120 i J. Fritzell, M. Ghler, O. Lundberg
(red.) Vlfrd och arbete i arbetslshetens rtionde. SOU 2001:53.
Linde M. (2011) Villkorad av verkligheten Om produktionen av Arbetsfrmedling-
ens yrkesbeskrivningar. Masteruppsats i sociologi. Gteborg: Gteborgs Universitet.
Mannberg J. (2003) Studie- och yrkesorientering i AMS yrkesinformerande texter 1940
1970. Ume: Ume Universitet.
Moi, T. (1994) Att ervra Bourdieu, Kvinnovetenskaplig Tidskrift (4):319.
Peterson, H. (2008) Gendered Work Ideals in Swedish IT Firms: Valued and Not
Valued Workers, Gender, Work and Organisation 14(4):333348.
Regeringen (2014) http://www.regeringen.se/sb/d/12016/a/127986. 2014-06-25.
Rees, B. and Garnsey, E. (2003) Analysing Competence: Gender and Identity at
Work, Gender, Work and Organisation 10(5):551578.
Rosengren, M. (2008) Doxologi. En ess om kunskap. Lund: Retorikfrlaget.
SCB (2012) P tal om kvinnor och mn. En lathund om jmstlldhet. Stockholm: SCB.
SOU 2004:43 Den knsuppdelade arbetsmarknaden: betnkande av utredningen om
den knssegregerade svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes.
Svensson, L. G. (2009) Arbete och kompetens, 199240 i T. Berglund & S. Sche-
din (red.) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Treiman, D.J. (1977) Occupational prestige in comparative perspective. New York:
Wiley.
Ulfsdotter Eriksson, Y. & A. Hedenus (2014) Unga mnniskor och (o)mjliga yr-
kesidentiteter 220242 i E. Sorbring, . Andersson & M. Molin (red.) Att frst
ungdomars identitetskapande. En inspirations- och metodbok. Stockholm: Liber AB.
Ulfsdotter Eriksson, Y. (2013) Grading Occupational Prestige: The Impact of Gende-
red Stereotypes. The International Journal of Organizational Diversity. 13 (1):110.
Ulfsdotter Eriksson, Y. & M. Flisbck (2011) Yrkesstatus Erfarenhet, identitet och
erknnande. Malm. Liber.
Ulfsdotter Eriksson, Y. (2006) Yrke, status och genus. En sociologisk studie om yrken p
en segregerad arbetsmarknad. Akademisk avhandling. Gteborgs universitet. Socio-
logiska institutionen.
Ulfsdotter Eriksson, Y. (2012) Begreppbart Yrke. Malm: Liber AB.
West, C. & D.H. Zimmerman (1987) Doing gender, Gender & Society 1(2): 125151.
Westberg-Wohlgemuth H. (1996) Kvinnor och mn mrks: knsmrkning av arbete
en dold lrandeprocess. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Wikander, U. (1999) Kvinnoarbete i Europa 17891950: Genus, makt och arbets
delning. Stockholm: Atlas.
Wikstrand, F. & A. Hedenus (kommande) Yrkesval och det personliga intressets
betydelse. Arbetsmarknad & Arbetsliv.
134 sociOlogisk forskning 2014

Frfattarpresentation
Ylva Ulfsdotter Eriksson, docent i sociologi vid Institutionen fr Sociologi och arbets-
vetenskap, Gteborgs universitet. Ulfsdotter Eriksson forskar i yrkes- och professions-
sociologi och har tidigare studerat yrkesstatus och erfarenheter av att arbeta i lgsta-
tusyrken.

Christel Backman, fil.dr. i sociologi vid Institutionen fr Sociologi och arbetsveten-

skap, Gteborgs universitet. Backman forskar inom rttssociologi, vervakningsstu-
dier och HR/rekrytering. Backmans forskning berr frgor kring avvikelse och social
kontroll.

Korresponderande frfattare
Ylva Ulfsdotter Eriksson
Inst fr sociologi och arbetsvetenskap
Box 720, 405 30 Gteborg
E-post: Ylva.Ulfsdotter_Eriksson@socav.gu.se
Tel: 031-786 47 87
 Frestllningar om klass och kn 135

Bilaga 1

Tabl 1: Frteckning ver kategoriseringen av frmgor i Gesser (1977).

* Frmgor som r gemensamma fr bda studierna.

Mentala frmgor Manuella frmgor

Rent mentala Relationer till Rest/
frutsttningar omgivningen mellankategori
Sprklig* Samarbete* Exakthet Syn
Logisk* Organisation Formuppfattning* Hrsel
Idrikedom Kontakt* Koncentration Balans
Matematisk* Miljanpassning Koordination Styrka i rygg, ben och ftter
Konstnrlig* Hndighet* Muskelstyrka
Teknisk* Reaktion Rrlighet
Fysisk uthllighet
136 sociOlogisk forskning 2014

Bilaga 2

Tabl 2: Frteckning ver kategoriseringen av frmgor i freliggande studie.

* Frmgor som r gemensamma fr bda studierna.

Mentala frmgor Sociala frmgor Fysiska frmgor

Analytisk frmga Empati God fysik
Ansvarstagande Flexibilitet Hlsokrav (ex. krav p syn)
Konstnrlig och musikalisk Gilla barn Hndig*
frmga* Konflikthantering Pfrestande arbetsmilj
Frg- och formuppfattning* Kontaktfrmga* Tla allergener
Psykiskt pfrestande Samarbetsfrmga* Arbetet utfr utomhus, p hg hjd etc.
Ledarfrmga Serviceinriktad
Logiskt tnkande*
Matematisk frmga*
Noggrannhet
Organisationsfrmga
Problemlsarfrmga
Simultankapacitet
Sjlvstndighet
Sprklig frmga*
Tekniskt kunnande*
Tla stress