BESLUT

Datum Dnr Sid

2017-11-20 1704-2017 1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning

Kritik mot Kriminalvrden, hktet Malm, fr behandlingen av en

underrig intagen

Beslutet i korthet: En person under 18 r har under en tid varit placerad i hkte med
restriktioner. JO framhller att frihetsbervade personer under 18 r r en srskilt
skyddsvrd grupp och att Kriminalvrden i ett sdant fall har ett mycket stort ansvar
fr att motverka den unges isolering. Enligt JO r det inte godtagbart att okritiskt lta
en underrig intagen sjlv vlja att inte delta i isoleringsbrytande aktiviteter, varfr det
r ytterst viktigt att det dokumenteras och fljs upp om det fortlpande sker. I det
aktuella rendet framstr det som att den intagne har ftt tillgng till mellanmnsklig
kontakt under betydligt mindre n de tv timmar per dag som r den minimitid
Kriminalvrden har angett som mlsttning nr det gller unga i hkte. JO anfr att
det r svrt att rikta kritik mot hktets hantering av isoleringsbrytande tgrder i det
enskilda fallet, men konstaterar att avsaknad av dokumentation frsvrar svl
Kriminalvrdens egen uppfljning av uppstllda ml som extern kontroll av verksam-
heten. I beslutet betonar JO ven vikten av engagemang och stttning frn
personalens sida fr att uppmuntra unga intagna att delta i aktiviteter. Frgan om
isoleringsbrytande tgrder har aktualiserats ven i andra renden, varfr JO kommer
att terkomma till den frgan framver.
I beslutet kritiserar JO hktet fr att personalen har uppstllt ett villkor att den intagne
skulle terstlla skadad egendom fr att f flytta frn en viss avdelning. Hktet fr
ven kritik fr brister i hanteringen av den intagnes skolgng och fr sin lngsamma
hantering av tv innehavsfrgor.

Anmlan
I en anmlan som kom in till JO den 9 mars 2017 framfrde A.A. klagoml mot
Kriminalvrden, hktet Malm, ver behandlingen av en intagen. Hon anfrde
bl.a. fljande:

B.B., som r 15 r gammal, sitter sedan en mnad tillbaka hktad med restrik-
tioner. Han r isolerad 2324 timmar per dygn och har inga aktiviteter utan
ligger mest och sover p dagarna. Personalen i hktet gr p morgonen runt med
en lista dr man fr skriva upp sig fr olika aktiviteter men eftersom B.B. har
svrt att vakna missar han chansen till t.ex. duschning. Han har inte ftt frisk
luft och solljus p nstan tv veckor. Han fr inte ngon skolgng i hktet. Han
upplever att han inte heller fr tillrcklig hjlp och std frn personalen.

Riksdagens ombudsmn E-post: justitieombudsmannen@jo.se

Box 16327 Telefon: 08-786 40 00
103 26 Stockholm Texttelefon: 020-600 600
Besk: Vstra Trdgrdsgatan 4 A Fax: 08-21 65 58 www.jo.se
 Dnr 1704-2017 Sid 2 (10)

B.B. har blivit flyttad mellan minst tio olika rum under den hr mnaden och r
nu placerad p skerhetsavdelningen med vuxna intagna sedan han ristat sitt
namn p ett nerklottrat bord. Miljn dr r vldigt otrygg fr ett barn. Perso-
nalen har sagt att han fr flytta tillbaka till ungdomsavdelningen nr han har
slipat bort alla namn som finns inristade p bordet. Fr ver tv veckor sedan
skickade A.A. ett brev till B.B. med fotografier men dem har han nnu inte ftt.
De frsta veckorna hade han inte tillgng till sina glasgon eftersom det tog s
lng tid att handlgga hans anskan om att f ha dem.

Utredning
Handlingar i rendet hmtades in och granskades. Anmlan remitterades
drefter till Kriminalvrden fr yttrande.

I sitt remissvar anfrde Kriminalvrden, Region Syd, genom regionchefen bl.a.

fljande:

Rutiner och frhllningsstt

B.B. ankom till hktet Malm den 11 februari 2017 ssom hktad med restrik-
tioner. Initialt bestod restriktionerna av att B.B. inte tillts ha gemensam vistelse
eller flja nyhetsmedia. Avseende besk, elektronisk kommunikation, frsnd-
elser samt samsittning kunde detta eventuellt ske efter prvning. Den 24 februari
2017 meddelades lttnad p s stt att B.B. fick tillgng till tv och den 19 april
2017 meddelades lttnad innebrandes att B.B. ven tillts flja nyhetsmedia.
Han har hela tiden haft mjlighet att lna bcker. Resterande restriktioner
kvarstr. Vid ankomst blev han informerad om de rutiner och frhllningsstt
som gller fr hktet Malm. Detta skedde svl skriftligt som muntligt. Av
informationen framgr bland annat att vckning sker 7.308.00. Efter vckning
ska den intagne kl p sig. Vid frukostservering ska den intagne tala om vad
denne nskar gra under dagen. ven om det inte nskas frukost ska den intagne
sitta upp i sngen nr aktivitetsbestllningen grs. Det finns mjlighet till
trning, promenad, dusch samt isoleringsbrytande tgrder vilket erbjuds
dagligen. Det framkommer vidare att hktet tillhandahller klder. Det ges dag-
ligen mjlighet att byta underklder (t-shirt, kalsong/trosa samt strumpor) i sam-
band med dusch. vriga klder bytes en gng i veckan. Fr de fall klderna r
smutsiga och nerspillda sker byte av vriga klder trots att det inte frflutit en
vecka, likas vid grundliga visitationer.

Promenader
Av upprttad promenadlista framgr att B.B. under perioden 11 februari 2017 till
24 mars 2017 varit p promenad nio gnger, tackat ja men sedan valt att ej g ut
vid fyra tillfllen, tackat nej 26 gnger och vad avser tre dagar saknas uppgift.
Svl vid aktivitetsbestllning ovan som vid frfrgan om promenad r den
intagne vckt och tillfrgad.

Skolgng
Det finns inga skriftliga rutiner inom hktena i landet vad avser mottagande och
handlggning av renden som gller skolpliktiga barn. Det finns dremot
muntliga rutiner av vilka det framgr att skolpliktiga barn skyndsamt ska f
undervisning. Kriminalvrden har inte rtt att ge den aktuella skolformen utan
detta bygger p samverkan mellan kommunen/den skola dr den intagne r
inskriven. I frevarande fall har en av Kriminalvrdens lrare trffat B.B. den
13 februari 2017 och drefter skickat ett mail till klagaren avseende mjlighet
till kontakt med skolan. D hktet inte erhllit ngot svar samt att den ursprung-
lige lraren varit frnvarande en period skickas en ny frfrgan till klagaren den
 Dnr 1704-2017 Sid 3 (10)

7 mars 2017. Den 10 mars 2017 frs ett samtal med B.B. och han informeras d
om att hktet invntar klagarens beslut. Hktet frsker i stort sett dagligen att
f kontakt med klagaren och lyckas den 15 mars 2017 d lrcentrum fr med-
givande att kontakta B.B:s skola. Det upprttas drefter en planering. Nationella
prov i svenska har skrivits och studierna fortlper. Det har emellertid framkom-
mit i efterhand att den ursprungliga lraren erhll ett medgivande av klagaren
redan samma dag som frfrgan skickades, det vill sga den 13 februari 2017.
Detta frdes dock inte vidare av Kriminalvrdens lrare.

Isoleringsbrytande tgrder
Isoleringsbrytande tgrder kan bland annat avse fljande. Matlagning, bakning,
stdning, yoga, motiverande samtal, spel, pyssel och pingis. Intagna med skol-
plikt har ven lrarledda lektioner. Av erhllen dokumentation framgr att det
har skett ankomstsamtal, samtal med koordinatorn p hktet, med kriminalvrds-
inspektren vid tv tillfllen samt uppskarsamtal vid tv tillfllen. Det framgr
vidare att samtal har skett med ungdomspsykolog vid nio tillfllen under perio-
den den 13 februari 2017 till den 2 april 2017. Vidare framgr av erhllen
information frn hktet Malm att samtliga intagna p hktet Malm tillfrgas
varje dag om isoleringsbrytande tgrder. Detta sker i samband med frukost.
Personalen gr runt med en lista i pappersform och de intagna kan stta upp sig
p de aktiviteter de nskar gra under dagen. Fr det fall den intagne vljer att
inte delta i erbjudna aktiviteter r det inte alltid dokumentation frs avseende
detta men de intagna tillfrgas dagligen om de nskar delta. Det r dock inte
alltid det finns mjlighet fr de intagna att genomfra vad de nskat. Om den
intagne har en ovilja att flja hktets rutiner eller misskter sig r detta ngot
som frsvrar genomfrandet av isoleringsbrytande tgrder. I frevarande fall
har fem incidentrapporter upprttats under perioden 15 februari 2017 till 18 mars
2017 som var att hnfra till B.B. Betrffande ungdomar finns ett uppdrag
avseende isoleringsbrytande tgrder om tv timmar per dag. Det sker vidare en
prioritering betrffande ungdomar och p hktet Malm finns ven personal som
r specialutbildad vad avser ungdomar.

Placering och differentiering inom Kriminalvrden

Vad avser frflyttning mellan olika bostadsrum har detta skett vid sex olika
tillfllen under perioden den 11 februari 2017 till den 10 mars 2017. Ingen fr-
flyttning har skett hrefter. Den 11 februari 2017 ankom B.B. till hktet Malm
och flyttades den 13 februari 2017 till ungdomsavdelningen. Tv dagar senare,
den 15 februari 2017, frflyttades han till ett annat bostadsrum ven detta p
ungdomsavdelningen. Den 27 februari 2017 flyttades han till skerhetsavdel-
ningen och dagen efter, den 28 februari 2017 bytte han bostadsrum inom avdel-
ningen. Flytten till skerhetsavdelningen berodde p en kombination av sker-
hetsskl och fretagen missktsamhet. Den 8 mars 2017 flyttade han tillbaka till
ungdomsavdelningen och bytte tv dagar senare, den 10 mars, rum inom
ungdomsavdelningen dr han fortfarande befinner sig. Det skiljer sig inte t
avseende utrustningen i bostadsrummen p skerhetsavdelningen jmfrt med
vriga avdelningar frutom att det inte finns ngot skrank kring toaletten i
bostadsrummen p skerhetsavdelningen. Vidare r skerhetsavdelningen mindre
vilket medfr att det r lttare att hlla kontroll samt att det r lttare att upptcka
eventuell skadegrelse. Fr det fall ungdomar placeras p skerhetsavdelningen
r det inte alltid som hktet Malm nr upp till att erbjuda dessa isoleringsbryt-
ande tgrder om tv timmar per dag. Skerhetsavdelningen har sin personal som
tillfrgar de som r placerade dr om vad som nskas gras och ven vrig
personal, ssom ungdomshandlggare, aktiverare, ungdomspsykolog, uppskare
och lrare skickas till avdelningen fr kontakt med den intagne.

Incidentrapporter
B.B. har rapporterats fr incidenter vid sex tillfllen under perioden den
15 februari 2017 till den 27 mars 2017. Hndelserna gde rum den 15 februari,
 Dnr 1704-2017 Sid 4 (10)

den 25 februari (tv tillfllen), den 1 mars, den 18 mars samt den 27 mars och
bestod mestadels av klotter och skadegrelse.

Bemtande/stttning av intagna
Kriminalvrden arbetar aktivt med intagna och stttar de som mr dligt. Hktet
Malm har en koordinator som har till uppgift att bland annat prata med intagna
som tycks m smre. Denne har varit i kontakt med B.B. Vidare har B.B. pratat
med uppskare, med kriminalvrdsinspektr samt haft en kontinuerlig kontakt
med hktets ungdomspsykolog. Det finns vidare personal inom hktet Malm
som r specialutbildad fr att arbeta med ungdomar. Personalen har haft ett fler-
tal dokumenterade samtal med B.B. och mngdubbelt mer odokumenterade. Han
har ftt frklarat saker fr sig, vad som gller etc., och har i vissa fall enligt
personal visat ett bristande intresse fr fortsatt kontakt/inte varit engagerad vid
samtal. Fr de fall de intagna visar en ovilja till att gra saker frsker hktets
personal kontinuerligt att f dessa till att aktivera sig. Personalen frsker ven
f igng morgontrtta ungdomar och har en stndig kontakt och uppfljning
avseende detta.

Postfrsndelser till och frn Kriminalvrden

Hktet Malm hanterar postfrsndelser till och frn intagna skyndsamt. De
brevfrsndelser som inkommit till B.B. har i stort sett skickats vidare till
klagarkammaren samma dag och anlnt dit dagen efter. Efter ytterligare ngon
dag har breven kommit ter till hktet Malm och d lmnats vidare till B.B. Vid
vissa tillfllen har det kommit helger emellan och fr det fall personalen i hktet
inte haft mjlighet att lmna vidare breven samma dag de kommer ter frn
klagaren lmnas de till den intagne nstkommande vardag.

Innehav i cell
Vad avser innehav i bostadsrum ska den intagne sjlv skriva en hemstllan om
att f in effekter och denna handlggning ska ske skyndsamt. Betrffande foto-
grafier inkom hemstllan hrom den 10 mars 2017 och beslutet r fattat den
5 april 2017 (bifall). Fotografierna lmnades vidare till B.B. samma dag.
Gllande glasgonen r svl hemstllan om att f glasgon inlmnade till hktet
som hemstllan om att f inneha dessa i bostadsrummet inkomna den 17 februari
2017. Den 22 februari 2017 togs beslut om att glasgon fick lmnas in och in-
lmnandet skedde den 24 februari 2017 av B.B:s mamma. Den 27 februari 2017
fattades beslut om att glasgon fick innehas i bostadsrummet och glasgonen
lmnades vidare till B.B. samma dag. Handlggningstiden avseende glasgonen
inbegriper ven tv helger.

Besk
Av B.B:s restriktioner framgr bland annat att det sker en prvning i varje enskilt
fall betrffande huruvida besk ska tilltas eller ej. Det framkommer att A.A.
trffat B.B. vid sex tillfllen under perioden den 21 februari 2017 till den 18 april
2017.

KVR/Hktesplan
Av KVR och hktesplanen framkommer bland annat fljande. Vid ett tillflle d
B.B. hade klottrat i sitt bostadsrum slipade personal bort det som var skrivet och
vid ett annat tillflle tvttade B.B. bort vad han skrivit utan protester. I samband
med att B.B. frflyttades till skerhetsavdelningen, vilket skedde p grund av
missktsamhet, frde kriminalvrdsinspektren ett samtal med honom. Betrff-
ande studierna har B.B. nu uppgett att han inte lngre vill studera.

Frfattningsbestmmelser
Av 1 kap. 4 hkteslagen (2010:611), HL, framkommer att varje intagen ska
bemtas med respekt fr sitt mnniskovrde och med frstelse fr de srskilda
svrigheter som r frenade med frihetsbervandet.
 Dnr 1704-2017 Sid 5 (10)

Av 1 kap. 5 HL framgr att verkstlligheten ska utformas s att negativa

fljder av frihetsbervandet motverkas. I den utstrckning det r lmpligt och
den intagne samtycker till det, ska tgrder vidtas fr att ge honom eller henne
det std och den hjlp som behvs.
Vidare kan utlsas av 1 kap. 6 HL att verkstlligheten inte fr innebra andra
begrnsningar i den intagnes frihet n som fljer av denna lag eller som r
ndvndiga fr att ordningen eller skerheten ska kunna upprtthllas.
En kontroll- eller tvngstgrd fr endast anvndas om den str i rimlig propor-
tion till syftet med tgrden. Om en mindre ingripande tgrd r tillrcklig ska
den anvndas.
Av 1 kap. 15 Kriminalvrdens freskrifter och allmnna rd fr hkte, FARK
Hkte, framgr att en intagen ska ges mjlighet att dagligen skta sin personliga
hygien.
Av 1 kap. 22 FARK Hkte framkommer att en intagen inte fr hantera Krimi-
nalvrdens egendom p ett stt som kan ventyra ordningen eller skerheten. Av
de allmnna rden till ovanstende framgr bland annat att det r frbjudet att
uppstligen frstra eller skada egendom till men fr annan vilket fljer av
12 kap. 12 brottsbalken. Med annan avses t.ex. Kriminalvrden.
Av 1 kap. 2526 FARK Hkte samt dess allmnna rd framkommer bland
annat att en hktesplan ska upprttas fr en intagen som r hktad p grund av
brott. Hktesplanen ska bland annat identifiera den intagnes behov av isolerings-
brytande tgrder och som sdana avses t.ex. den intagnes mjlighet att vistas i
gemensamhet, eller svitt avser en intagen som r belagd med restriktioner,
frutsttningar fr s.k. samsittning. Det mste vid utformningen av planen
beaktas att tgrder kan krva klagares medgivande.
Av 4 hktesfrordningen (2010:2011) framgr att fr att ordningen eller
skerheten i en frvaringslokal ska kunna upprtthllas ska de intagna flja
1. de villkor som gller fr verkstlligheten,
2. de rutiner som gller i frvaringslokalen,
3. de anvisningar som personalen ger, och
4. de begrnsningar som gller om var rkning fr ske.
Av 2 kap. 3 HL framgr att en intagen som r under arton r fr inte placeras
s att han eller hon vistas tillsammans med intagna ver arton r, om det inte kan
anses vara till hans eller hennes bsta.
Av dess allmnna rd framkommer att nr en intagen r under 18 r br tgrder
vidtas fr att, utifrn omstndigheterna i varje enskilt fall, undvika att den intag-
ne mste vistas helt ensam. Om det inte gr att finna andra tgrder kan det vara
ndvndigt att placera den unge tillsammans med lmpliga intagna ver 18 r.
Av 2 kap. 7 HL framkommer att en intagen ska ges mjlighet att vistas
utomhus minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skl mot det.
Det framkommer av 2 kap. 8 HL att en intagen ska ges mjlighet att p
lmpligt stt gna sig t frstrelse.
Av de allmnna rden till ovanstende paragraf kan utlsas att tillgngen till
frstrelse kan inskrnkas av ordnings- eller skerhetsskl samt till fljd av
praktiska frhllanden inom Kriminalvrden som t.ex. hktesrutiner och
resurstillgng.
Vidare framgr av 2 kap. 11 HL att en intagen fr ta emot och inneha bcker,
tidskrifter, tidningar och andra personliga tillhrigheter som inte kan ventyra
ordningen eller skerheten.
 Dnr 1704-2017 Sid 6 (10)

Av 3 kap. 15 FARK Fngelse framkommer att en frsndelse till eller frn en

intagen ska befordras samma dag som frsndelsen inkommer till hktet, om det
r mjligt och frsndelsen inte ska granskas eller hllas kvar.
Vidare framkommer av 6 kap. 3 HL att en frga om restriktioner prvas av
underskningsledaren eller klagaren.

Kriminalvrdens, Region Syds, bedmning

Av Kriminalvrdens regelverk framkommer bland annat att varje intagen ska
bemtas med respekt och frstelse fr de svrigheter som r frenade med ett
frihetsbervande. Vidare framkommer att verkstlligheten ska utformas s att
negativa fljder av frihetsbervandet motverkas samt att tgrder ska vidtas fr
att ge den intagne det std och den hjlp som behvs under frutsttning att det
r lmpligt samt att den intagne samtycker till detta.
B.B. r 15 r gammal, hktad med restriktioner fr allvarlig brottslighet. Krimi-
nalvrden har i fall som detta ett stort ansvar att arbeta fr att motverka isolering.
Av utredningen i rendet framkommer att B.B. blivit informerad om de rutiner
och frhllningsstt som gller fr hktet Malm. Samtliga intagna p hktet
Malm tillfrgas dagligen om isoleringsbrytande tgrder vilket sker i samband
med frukost. Fr det fall den intagne vljer att inte delta i erbjudna aktiviteter r
det inte alltid dokumentation frs avseende detta men de intagna tillfrgas
dagligen om de nskar delta. Det r dock inte alltid det finns mjlighet fr de
intagna att genomfra vad de nskat. Om den intagne har en ovilja att flja
hktets rutiner eller misskter sig r detta ngot som frsvrar genomfrandet av
isoleringsbrytande tgrder. B.B. har rapporterats fr missktsamhet vid fem
tillfllen som var att hnfra till honom och vid ett av dessa tillfllen medfrde
bland annat missktsamheten att han frflyttades till en annan avdelning. Oaktat
var B.B. varit placerad har han ftt erbjudande om aktivering dagligen och
stttning av personal. Han har haft kontakt med ungdomshandlggare, aktiver-
are, uppskare, lrare, ungdomspsykolog samt vrig personal inom hktet
Malm. Vidare r ungdomar en prioriterad grupp och p hktet Malm finns
ven personal som r specialutbildad betrffande just ungdomar. Som isolerings-
brytande tgrd ses ven lrarledda lektioner och B.B. har bedrivit studier i
hktet sedan mitten av mars. Av dokumentationen framgr dock att han i brjan
av maj uppgav att han inte lngre nskade studera.
Vad avser skolgngen framgr att kontakt togs tmligen omgende av Kriminal-
vrdens lrare med klagaren fr att utrna mjligheten att ta kontakt med B.B:s
skola. Det framkom i efterhand att klagaren svarat jakande vid detta tillflle
men att svaret inte frdes vidare. Detta r olyckligt men av dokumentationen
framkommer att hktespersonalen gjort ett antal frsk att kontakta klagaren
hrefter men d inte erhllit ngot svar. Ovanstende medfrde att planering
avseende studierna, samt studierna, inte pbrjades frrn B.B. befunnit sig p
hktet Malm i en mnad vilket r beklagligt. Hktet Malm ser hr ver sina
rutiner fr att skerstlla att erhllen information nr berrd person trots frnvaro
av personal.
Betrffande postfrsndelser framkommer att dessa hanteras skyndsamt.
Eftersom B.B. r belagd med restriktioner skickas all post vidare till klagar-
kammaren fr att dr kontrolleras innan den skickas ter till hktet Malm och
drefter, i de fall det bedms att detta kan ske, lmnas vidare till B.B. Fr det fall
det kommer en helg emellan kan detta frfarandet ta en vecka vilket inte fre-
faller vara en orimlig tid i sammanhanget.
Vad avser besk, och bland annat antalet hrom, r ven detta ngot som
bestms av klagare d B.B. r belagd med restriktioner. Fr det fall ngon
frdrjning skett av beslut rrande besk kan det i frevarande fall inte konsta-
teras att detta skulle bero p hktets agerande.
 Dnr 1704-2017 Sid 7 (10)

Vidare r det inte ngot som framkommit av fretagen utredning att B.B. skulle
ha anmodats att slipa bort skrivna namn p en nerklottrad bnk med sandpapper
varfr detta uttalande tillbakavisas av Kriminalvrden.
Betrffande B.B:s anskan om inlmnande samt mottagande av glasgon och
innehav av fotografier kan hr konstateras att handlggningstiden varit fr lng i
bda fallen. Det r viktigt att beslut i frevarande fall fattas skyndsamt d det rr
sig om bland annat hjlpmedel i vardagen. Samtal har skett med tf. hkteschef
[] som kommer att ta detta vidare till berrd personal.
Av utredningen kan sammanfattningsvis konstateras att hktet Malm i merpart-
en av delarna uppfyllt sina taganden. Frfrgan om nskan att genomfra
isoleringsbrytande tgrder stlls dagligen till samtliga intagna och ungdomar r
en prioriterad grupp i sammanhanget. Avseende handlggningstiderna betrff-
ande innehav kan konstateras att denna varit fr lng och kommunikationen nr
det kommer till B.B:s skolgng har varit otillrcklig. Samtal har skett med tf.
hkteschef [] avseende i vilka delar verksamheten kan utvecklas och han
kommer att fra diskussioner med berrd personal avseende handlggningstider
samt se ver hktets rutiner fr att hr skerstlla att erhllen information nr rtt
person.
I ett kompletterande yttrande anfrde Kriminalvrden, Region Syd, genom
regionchefen fljande:
A.A. har i sin anmlan bland annat framfrt att B.B. blev omplacerad fr att han
ritat sitt namn p ett bord p vilket det ven fanns andra namn skrivna. Han
skulle f flytta tillbaka till ordinarie avdelning d han slipat bort alla namnen p
bordet med ett sandpapper han ftt av personalen.

Frfattningsbestmmelser
Av 2 kap. 6 3 st HL, framkommer att om en intagen uppstligen har skadat
egendom som tillhr eller har uppltits till Kriminalvrden, fr Kriminalvrden
av den ersttning som avses i andra stycket ta ut ett belopp som motsvarar
kostnaderna fr att erstta eller p annat stt terstlla egendomen.

Kriminalvrdens, Region Syds, bedmning

Av kompletterande information frn kriminalvrdsinspektr [] framkommer
att B.B. klottrat p Kriminalvrdens egendom vid ett flertal tillfllen innan han
frflyttades till en annan avdelning. Nr det uppmrksammades att han ven
klottrat p ett bord dit han blivit frflyttad fick han ett sandpapper av personalen
och uppmanades att slipa det aktuella bordet innan en terflytt till den ursprung-
liga avdelningen var aktuell. Det gjordes inte ngon polisanmlan avseende
skadegrelsen och d B.B. inte var i sysselsttning vid tillfllet fanns ej mjlig-
het att ta ut belopp fr att terstlla egendomen. Av Kriminalvrdens regelverk
framkommer att det r frbjudet att skada egendom till men fr Kriminalvrden
och fr det fall detta sker ger hktet Malm de intagna en mjlighet att terstlla
den skadade egendomen vilket r vad som skett i frevarande fall.
A.A. kommenterade remissvaret och anfrde bl.a. fljande: Hon vidhller att
Kriminalvrden inte har gjort tillrckligt fr att underltta fr B.B. och bryta
hans isolering. Nr det gller brevet med fotografier tog det sex veckor innan
det kom fram till B.B. Under en lng period lg brevet undanstoppat i ett frrd,
och ingen visste vart det hade tagit vgen. Det var B.B:s advokat som hjlpte
honom att skriva en hemstllan om att f brevet med bilderna till bostads-
rummet.
 Dnr 1704-2017 Sid 8 (10)

Bedmning
Inledande vervganden
Jag vill inledningsvis framhlla att frihetsbervade personer under 18 r r en
srskilt skyddsvrd grupp. Det r betydligt strre risker frknippade med att
rikta tvngstgrder mot ett barn n mot en vuxen, och det finns en stor risk att
barn kan orsakas lngvariga problem till fljd av ett frihetsbervande. Av den
anledningen har lagstiftaren varit srskilt restriktiv nr det gller att tillta
placering av ett barn i hkte. Det har kommit till uttryck genom att det krvs
synnerliga skl fr att hkta en person som r under 18 r (se 23 lagen
[1964:167] med srskilda bestmmelser om unga lagvertrdare). Sverige har
vidare ftt upprepad svl internationell som nationell kritik av bl.a. FN,
Europardet och Barnombudsmannen fr att frihetsbervande barn isoleras i
hkten (se t.ex. The UN Committee against Torture, Concluding observations
2014 [CAT/C/SWE/CO/6-7]; CPT Report 2016 CPT/Inf [2016] 1 och Barn-
ombudsmannens rsrapport 2013 Frn insidan, barn och ungdomar om
tillvaron i arrest och hkte).

A.A. har frt fram ett antal klagoml ver den behandling B.B. utsatts fr i
hktet. Jag finner anledning att uppehlla mig vid de klagoml som rr isoler-
ingsbrytande tgrder, skolgng, innehav av fotografier och glasgon samt
terstllande av skadad egendom.

Isoleringsbrytande tgrder
Jag vill frst betona vikten av att isoleringsbrytande tgrder vidtas fr intagna i
hkte med restriktioner, fr att minska skadeverkningarna av frihetsbervandet.
Frgan om isoleringsbrytande tgrder har aktualiserats ven i andra renden
hos JO, bl.a. i initiativrendet dnr 5969-2015 dr Kriminalvrden har kommit in
med yttrande. rendet r nnu inte avgjort. Jag fr allts anledning att terkom-
ma till den frgan framver.

Det sger sig dock sjlvt att nr en person under 18 r placeras i hkte med
restriktioner har Kriminalvrden ett mycket stort ansvar fr att motverka den
unges isolering. Genom utredningen har det kommit fram att hktet Malm har
en rutin som innebr att intagna varje morgon tillfrgas om de nskar delta i
isoleringsbrytande aktiviteter. Jag har inga invndningar mot rutinen i sig men
anser att det r ytterst viktigt att det dokumenteras och fljs upp om en under-
rig intagen fortlpande vljer att inte delta i aktiviteter. Jag anser inte att det r
godtagbart att okritiskt lta den unge sjlv vlja att inte delta i aktiviteter. Ett
sdant frhllningsstt innebr i praktiken att Kriminalvrden lgger ver sitt
ansvar fr isoleringsbrytande tgrder p en mycket ung person som befinner
sig i en svr situation.

Kriminalvrden har i remissvaret uppgett att B.B. har ftt kontinuerlig stttning
av personal samt bl.a. haft ett flertal samtal med ungdomshandlggare, aktiver-
are, uppskare och ungdomspsykolog under sin tid i hktet. Ser man bara till
den dokumentation som finns i rendet framstr det som att B.B. i likhet med
 Dnr 1704-2017 Sid 9 (10)

mnga andra har ftt tillgng till mellanmnsklig kontakt under betydligt
mindre n de tv timmar per dag som r den minimitid Kriminalvrden sjlv har
angett som mlsttning nr det gller unga i hkte (se Kriminalvrdens rsredo-
visning 2016, s. 46). Kriminalvrden har dock i sitt remissvar uppgett att B.B.
utver dokumenterade samtal med personalen har ftt mngdubbelt fler odoku-
menterade. Det r svrt fr mig att utifrn den utredning som finns rikta kritik
mot hktets hantering av isoleringsbrytande tgrder i B.B:s fall, och jag
konstaterar att avsaknad av dokumentation frsvrar svl Kriminalvrdens
egen uppfljning av uppstllda ml som extern kontroll av verksamheten. Jag
vill ocks betona vikten av engagemang och stttning frn personalens sida fr
att uppmuntra unga intagna att delta i isoleringsbrytande aktiviteter.

Hanteringen av B.B:s skolgng

Att omgende f mjlighet att fortstta sin skolgng r mycket viktigt fr en
ung, frihetsbervad person. Av utredningen framgr att planeringen av B.B:s
studier inte pbrjades frrn han hade befunnit sig i hktet under en mnads
tid, trots att klagaren relativt omgende givit tillstnd till studier. ven om det
intrffade tycks ha orsakats av en enskild persons frnvaro kan hktet inte und-
g kritik fr sin hantering av B.B:s skolgng. Jag ser positivt p att hktet nu har
sett ver sina rutiner fr att skerstlla att liknande information i fortsttningen
tas om hand ven om viss personal skulle vara frnvarande.

Innehav av glasgon och fotografier

Som Kriminalvrden medgett i remissvaret har handlggningstiden fr B.B:s
anskan om inlmnande och mottagande av glasgon samt innehav av foto-
grafier varit fr lng. Att Kriminalvrden skyndsamt fattar beslut i frgor som
rr innehav r av stor vikt fr de intagna, i synnerhet nr det som i frevarande
fall bl.a. rr innehav av hjlpmedel i vardagen. Jag r kritisk mot hktets lng-
samma handlggning av dessa renden.

terstllande av skadad egendom

Genom utredningen har kommit fram att B.B. efter att ha klottrat p ett bord p
skerhetsavdelningen blev uppmanad av personalen att slipa det aktuella bordet
med sandpapper innan en terflytt till den ursprungliga avdelningen kunde bli
aktuell. Av remissvaret framgr att hktet Malm ger intagna mjlighet att
terstlla skadad egendom, vilket Kriminalvrden anser r vad som har skett i
det hr fallet.

Kriminalvrden har lagliga mjligheter att vid uppstlig skadegrelse av

myndighetens egendom under vissa frutsttningar ta ut belopp av den intagnes
ersttning fr sysselsttning (se 2 kap. 6 tredje stycket hkteslagen). Att hktet
erbjuder intagna mjligheten att terstlla skadad egendom, i stllet fr att ta ut
ersttning, har jag i och fr sig inga synpunkter p. I det hr fallet har dock per-
sonalen uppmanat B.B. att slipa det aktuella bordet och svitt framkommit
meddelat honom att detta var en frutsttning fr att han skulle f flytta frn
skerhetsavdelningen. Att uppstlla ett sdant villkor r enligt min mening inte
 Dnr 1704-2017 Sid 10 (10)

acceptabelt, oberoende av om det i just detta fall saknats frutsttningar fr att

ta ut ersttning fr skadegrelsen. Jag r starkt kritisk till hktets agerande i den
frgan.

Vad som i vrigt har kommit fram i rendet franleder inte ngot uttalande frn