About – kumba Ban kloi – to be ready; to be prepared About – shaphang, kumba Ban long ki bahok – to be honest Above – sha jrong Ban long uba shisha – to be true Absent – bapep, ymdon Ban pyrkhing – to be strict Add – kheinlang Ban smat – to be busy; to be active; to After – hadien be smart After school – ynda lawai skul Ban suk – to be happy Again – pat, biang Band – ka kynhun Age – ka rta, por, pateng Bank – ka rudwal Agree – mynjur, iahap jingmut Bat – ka lymbit Air – ka lyer Bazar – ka iew All – baroh Bear – ka dngiem All – baroh Bear – kit, kha, bah All right – bashait, babit Beautiful – baitynnad, babha briew Allow – shah Bee – u ngap Alone – marwei Before – hakhmat Also – run, de Began – la sdang Always – barabor Being – sdang Always – barabor, man ka por Believe – ngeit Ambition – ka jingangnud Belly – ka kpoh Angry – babitar Bend – khun, dem Animal – u, ka mrad Beside – harud, ha syndah Another – kawei, pat Best – babha tam Answer – ka jubab Better – kham bha, kham shait Ant – u dkhiew Big – baheh Anxious – basngewkhuslai Bird – ka sim Are – long, don, dei Bird – ki sim Arms – ki ksangkti Birth – ka jingkha Arrive – poi Bitch – ka ksew Arrow – u khnam Bite – dait Ash – u dpei Bitter – bakthang Ask – ong, kylli, pan Black – baiong Ass – ka kada Bleat – pah At – ha Blind – bamatlah At the foot – ha trai, ha lyeit Blood – ka snam Attempt – ka jingpyrshang Blue – bajngum Aunt – ka kmienah, ka niakha, ka nia Boar – u sniang Axe – u side Boat – ka lieng kynda Baby – u, ka khyllung Body – ka met Bachelor – u rangsotti Boil – shet, phon Bad – basniew Bold – baiaw, bashynrang Bake – syang, shet syang Bone – ka shyieng Book – ka kot, ka kitab Carry – kit, rong, rah Book – ki kot, ki kitab Cash – iapli, iapein Boots – ki juti (jrong) Certain – bathikna Bough – ka tnat Chair – ka shuki Bow – ka ryntieh Chase – beh Box – ka synduk Chatter – kynkaw Box – ka synduk Cheap – batad, bajem dor Boy – u khynnah Cheat – shukor Brain – ka jabieng Cheat – shukor Brass – ka rnong Cheek – ka ngab Brave – bashlur Cheerful – baphuhmut Bray – pah Chew – ktha Break – pynpait Chide – mai, sneng, dumok Breast – ka shadem Child – u ne ka khynnah rit, khun rit Breast, chest – ka shadem Child – u, ka khynnah rit Breathe – ringmynsiem Chin – ka tmoh Brick – u mawit Chop – khrai, pom Brick – u mawit City – ka nongbah Bright – baphyrnai Clap – thap kti Bring – wallam Clean – bakhuid, ba suba Brother – I hep Clearly – shai, shynna Brother – u hynmen, u para Clever – basian, banang Brother – u para, u hynmen Climb – kiew Brother-in-law – u kynum Clock – ba baje heh Brown – basawbthuh Clock – ka baje Brush – niad, kyrshut Close – khang, pynwai, wai Bud – u shylluit Close to – ha syndah Bug – ka simad Cloth – ka jain Build – shna, thaw, tei Cloud – u lyoh Bull – u masi Cock – u syiar Bunch – ka song Cold – bakhriat Burn – meh, thang Colour – ka rong Bush – ka lawbniap Come – ale Business – ka kam Come back – wan phai But – thied Common – bajudon, ba long Cage – ka ruh riewmadan Calf – u khun masi Compel – pynbor Call – khot Complete – ba la biang nadong Can – lah shading Can – lah, nang Coo – ud Card – ka kali Copper – ka tama Care – suidniew Cork – u kak Careful – baphikir babniah Corn – u kew Carpenter – u mirteridieng Cost – ka dor, jinglur Could – la lah, donbor Dolls – ki khunmynriew Country – ka ri Don’t – wat Cow – ka masi Door – ka jingkhang Coward – u khawpud Dove – ka paro, lyngdkhur Cowdung – ka eitmasi Drag – ring patan Creep – par Drain – ka liew nur Crew (v) – kynih Drake – u han Croak – pah Draw – ring Crooked – bakdor Draw – tong Crop of apple – ki jingkheit soh appil Dream – phohsniew Crow – ka tyngab Drink – dih Crow (v) – kynih Driver – u nongniah Cry – iam Drop – pynhap, hap Cry – iam, lynniar, pyrta Drum – ka ksing Cultivator – u nongrep Dry – barkhiang, bashrah Curb – u shymprong, ka tham Duck – ka han Custom – ka riti, ka dustur Dug up – la tih lut Cut – ot, kum ot Dull – babeit, baluin Danger – ka jingmynsaw Dunce – u bieit Dark – badum Dust – ka pum pum Daughter – ka khun Duster – ka jingniad Day – ka sngi Duty – ka kamra Day – ka sngi Dwarf – u riewkhain, riewraid Dead – baiap Dying – bajan iap Dear – barem, baieit Each – kawei kawei Death – ka jingiap Eager – bakwah; ba angnud Debt – ka ram, jingdapram Eagle – u pukni Decent room – ka kamra ka ba-ibit Ear – ka shkor Deep – bajylliew Earth – ka khyndew, ka pyrthei Desirous – bakwah East – ka mihngi Died – iap Easy – bajem Died – laiap Eat – bam Differ – iapher Eight – phra Difficult – baeh, bashitom Elbow – ka tymbuit Dig for – tih ban wad Empty – basuda, bathylli Diligent – baminot End – ka bakut, kaba wai Dim – babyrngut Enough – biang, dei Dip – Wieh Enter – rung, pynrung Dirt – ka jakhlia Envy – bishni Dirty – ba jakhlia Evening – janmiet Ditch – ka kharai Ever – ju, julong Do – leh Every – manla Dog – u ksew Evil – basniew, bymman Dolls – ki khunbynriew Excuse – map Explain – batai, pynshai Foolish – babieit, banana Face – ka khmat Foot – ka kjat Faithful – baiaineh For a week – shitaiew Fall – ym lah Forehead – ka shalangmat False – balamler, bymshisha Foreigner – u mynder Famous – bapawnam Forget – klet Far – bajngai Fortnight – artaiew Farm – ka lyngkha Fortunate – babha nusip Farmer – u nongrep, u nongri jingri Found – la shem Fast – basted Fourth – basw Fat – basngaid, babha met Fox – u myrsiang Father – u kpa Fox – u myrsiang Father – u kpa, i papa Frequent – babunsien Father-in-law – u kthaw-kurim Friend – u ka lok ne paralok Fear (v) – sheptieng From – na Feed – aibam, bsa Fruit – u soh Feel – iba, sngew Fry – sdieh Feel – sngew Fuel – ka diengiap Fell – la hap Full – badap Fell – pynkyllon khet Gain – ioh, iohnong, myntoi Fell ill – la kem pang Game – ka byrngia Fence – ka jingker Gather – ialang, lum Few – Khyndiat Gave – ai Fight – ialeh iashoh, iadat Gave – la ai Find – shem, lap Gentle – bajemnud Fine – baitynnad, bani Gentle – balui-lui, bajemnud Fine – ka kuna Gentleman – u riewdon burom Fingers – ki shynriahti Get – ioh, wallam Fire – ka ding Get on – shembha, manbha Fire-fly – u niangbading Get up – khie Firewood – ka diengiap Giant – u rakot, u ramhah Firmly – skhem, triang Girl – ka khynnah First – banyngkong Give – ai Fish – ka dohkha Glad – basngewbha Flash – thaba, tyngshain Glass – ka iit Flat – bamadan Glee – ka jingsngew muja Flee – phet, beh noh Go – Khie Flesh – ka doh Go – leit Flog – sympat Goat – ka blang Fly – her God – U Blei Fly – u skain Gold – ka ksiar Foe, enemy – u nongshun Good – babha Fond – basngewieit Goods – ka mar Food – ka jingbam Goose – ku han Grand-daughter – ka ksiew Help – iarap Grandfather – u kprad Help – iarap Grandmother – ka kmierad Helpful – baiarap Grandson – u ksiew Hem – suh-rmiang Grass – u phlang Her – jong ka, ia ka, ia i Great – bakhraw Here – hangne, shane Greatly – shikatdei, shibun Hers – jong ka, jong i Green – bajyrngam Him – ia u, ia i Grow – mih Hind – ka bthong Guide – u nongialam, u nonglam lynti Hire – ka baiwai Gun – ka saloi His – jong u, jong i Hair – u shniuh Hiss – pyrsad Half – shiteng Hold – bat Hallow – bathliew Holy – bakhuid Handkerchief – ka rumar Home – ka la iing Handle – ka jingbat Honest – bahok Hands – ki kti Honey – ka ngap Handsome – babhabriew, ba ilub Hoot – pah Hang – sdien, wah Horrible – basngewtriem Happiness – ka jingsuk Horse – u kulai Happy – basuk Hot – bashit, bakhluit Hardy – baeh Hour – ka kynta Hare – ka skei Hourhand – u kti kynta Harm – ka jingma, ka baniew House – ka iing Has – don, dei Hue – ka rong Haste – ka jingkloi, ka jingkyrkieh Hum – kynud Hasty – bakyrkieh Humble – basngewrit Hat – ka tupia Hungry – bathngan Hate – ishi, ijli Hunter – u nongbehmrad Hate – isih Hurt – pynmynsaw Hatred – ka jingisih Husband – u tnga Haughty – bameng Hut – i iingrit Have – don, dei I – nga, ma nga Have buried – la btep, la tep I not – nga+ym = ngam Hawk – u kbeit I shall – ngan He – u, ma u, i, ma i Ice – u thah He – u, ma u, ma i Iehnoh – leave He will – un Ill – bapang Health – ka jingkoit-jingkhiah Impatient – bymiaishah Healthy – bakoit bakhiah Important – badonkam Hear – iohsngew, sngew In – ha, hapoh Heavy – bakhia, ba jur In a – hapdeng Heir – u nongiohpateng In time – ha ka paor babiang Heiress – ka bakhot sngewbha In vain – Iehnoh ei Increase – pynroi pynbun Lap – ka pneh Indeed – da shisha Lass – ka khynnah Inform – pyntip Last – shah, neh Inkpot – u khiew sia Late – slem, dier Inside – hapoh, shapoh Lay – kha Invite – khotsngewbha Lead – ialam Iron – u nar Lead – ialam Is – long, don, dei Lead – ka sisa It – ka, ia ka Leaf – ka sla Its – jong ka, jong u Lean – baraikhoh Jaw – ka tyngam Lean – shanniah Joint – ka mat Leap – rynsied, khih khmen Joy – ka jingkmen Leech – u thliem Joyous – bakmen Left – iehnoh, mih na Jump – rynsied, sied Lend – ai kylliang Just – bahok Less – baduna Keep – ri, sumar, da Let – ai Kernels – ki shyieng shohpieng Let – ai, shah, ia Kerosene – ka umphniang sharak Liar – u balamler, u lamler Key – u shabi Lick – jliah Kick – kynjat Lie – kaba lamler, ka lamler Kill – pyniap Life – ka jingim Kind – basbun Lift – rah, kyntiew Kind – ka jaid Light – basting King – u syiem Light – ka jingshai, sharak Kite – ka khlieng Light (v) – thang, sliew Kite – ka kot kudi Light up – pynthaba, pynshai Knee – ka khohsiew Lightning – ka leilieh Knew – tip Like – sngewbha Knife – ka shaku, ka tari Like – sngewbha, mon Knit – thain Limb – ka dkhot met Knock – tied tok tok Lion – u sing Know – tip Lioness – ka sing Lad – u khynnah Listen to – shahshkor Lady – ka bakhraw batri Little – barit Lady – ka mem Load – ka jingkit Lady – ka rtewdonburom Loaf – u ruti Lake – ka pung Lock – ka tala Lake – ka pungheh Locust – u puit Lamb – u khunlangbrot Long – bajrong Lame – badkoh Look – I, khmih, peit Lamp – ka sharak Looking-glass, mirror – ki iit khmih Land – ka khyndew, ka ri Loose – bakylluid, basumor Lane – ka lynti Lord – u bakhraw batri Lose – pynjah, duh Monster – u pad-ingiew Lose – pynjah, pynduh Month – u bnai (bakhein) Lot – shibun, ka nusip Moon – u bnai Loud – bajam Morning – ka step Loudly – jam, tyngeh Most – khamtam eh Love – ieit Mother – ka kmie Love – ieit Mother – ka kmie Love – ka jingieit Mother-in-law – ka kiaw kurim Low – bapoh Mouse – ka khnai Mad – balamwir Mouth – ka shyntur Madam – ka mem ne ka nonghikai Much – shibun Maid – ka thetsotti Mud –ka ktieh Make – thaw Mule – ka khashor Make her ill – pyn pang ia ka My – jong nga Man – u briew My, mine – jong nga Mango – u sohpieng Myself – nga hi Many – babun, shibun Nail – ka tyrsim, u prek Mare – ka kulai Name – ka kyrteng Market – ka iew Narrow – bakhim Master – u babu, u kynrad Nature – ka jinglong Master – u kynrad Naughty – barunar Mat – u shylliah Neat – bakyntiak, ba-i-suba Match – jingia-aireng, jingiakhun Neck – ka ryndang May – lah Nephew – u pyrsa May – lah Never – wat ju Me – ia nga Never – ym ju Means – lad New – bathymmai Medicine – ka dawai News – ka khubor ne bynta Meet – iashem, iakynduh Nib – u nib Meeting – ka jingialang Nice – basngewtynnad Mew – pah Niece – ka pyrsa Might – la lah, lah leh Night – ka miet Mile – ka mail Noise – ka jingiajam Milk – ka dud Noise – ka jingsawa, ka jingkieh Milk – ka dud, ne khem dud Noon – shiteng sngi, pdeng sngi Milkman – u kwar North – shatei Mind – ka jingmut Now – mynta Mind – pyrkhat, pynleit jingmut Obey – kohnguh Mine – ka par Of – jong, ia Minute – ka minit Of use – badonkam, bamyntoi Mistress – ka nonghikai, ka kynrad Offer – tyrwa Modest – batipduk tipsuk Often – bunsien Modify – batai Oil – ka umphniang Mole – u kyndad, u thapbasim On – halor, hajrong ha On foot – da ka jat Please – sngewbha Once – shisien, shiwat Pleasure – ka jingsngew bha One – uwei, kawei Pocket – ka pla Only – tang Poet – u myllung Only – tang Poetess – ka myllung Open – phuh, ang, plie Polite – badonakor Open – plie, plied Pony – u kulai Orchard – ka persoh Pore – ka thliew syep Others – kiwei pat Post – thep, thung Ought – dei Pot – u khiew Our – jong ngi Potatoes – ki phan Our, ours – Jong ngi Potter – u nongthaw khiew Outside – shabar Pray – dwai Outsider – u sohshnong Precious – bakordor Owl – ka dkhoh Prepare – khreh Own – la ka jong Present – badon Ox – u masi-dap Present – ka buskit Pace – ka jingjam Presently – khala khala Pain – ka jingpang Presently – kumne-kumne Paint – ai rong Pretty – baitynnad Paint (n) – ka rong Price – ka dor Paper – ka kot Princess – ka khun syiem Pardon – map Promise – kular Pare – siah Promotion – ka jingkiew klass Parents – ka kmie ki kpa Pull – ring, kynjut, patan; paring Part – ka bynta Pupils, students – ki khynnah skul Past – ba la lah Pure – bakhuid, basngur Patient – baiaishah Purposely – khnang Pay – ka tulop Push – khynniat Pay – siew Put – buh Peel – khoh Put off – buhteng Pen – u khulom Put out – pynlip Pens – ki khulom Put up – shong, sah Perfect – bajanai Queen – ka syiem Perhaps – lehse, tharai Question – ka jingkylli Persons – ki briew Quickly – std, kloi-kloi Pick – tam, puh Quite – bha Pillar – u mot, u rishot Rag – ka jainjot Pinch – ksam Rain – u slap Place – ka jaka Reach – poi, kot Plant – thung Read – pule Plant – u jingthung Reap – ot Play – ialehkai Receive – ioh, iohpdiang Pleasant – basngewtynnad Red – basaw Regular – baryntih Save – hynshew Relations – ki ba haiing, hasem, ki Saw – ka kurat thana Sawyers – ki nongotkurat Rent – ka baiwai Say – ong Repeat – ong biang, iai ong Scholar – uba ioh baibam, u nongpule Repent – kylla kaba mut wad jingtip Reply – ka jubab School fee – ka bai skul Respect – burom Scold – mai, dumok Return – ka jingpynphai, ka kylliang Scythe – ka rashi Return (v) – wanphai, leit phai Sea – ka duriaw Rib – ka shyieng krung Search – wad, twad Rice – I khaw Seat – ka jingshong, jaka Ride – shong kulai Second – baar Right – badei Secure – baskhem bha Ring – tied See – iohi Ring – tied Seed – u symbai Rinse – kynruh ktien Seek – wad Ripe – baih Seize – kem Risa – ka jingmih, ka jingkiew Selfish – bakhwan shimet River – ka wah Sell – die Road – ha surok Seller – u nongdie Roadside – ka rud surok Send – phah Roar – kyrhuh Send – phah Room – ka karma Sent for – la phah khot Rose – u tiewkulap Sentence – senten Rough – bakhain, bymjlih Serve – shakri Rough – bakhlain Set – sep, buh Round – bapyllun Set out – la mih Round – baroh sawdong Severely – jur, tyngeh Rude – bakhlem akor Sew – suh Ruin – ka jingjot Shallow – bajyndong Run – mareh Shame – ka jinglehrain Run at – kynrup Sharp – banep Run off – phet noh bak Sharpen – lit, pynnep Rupee – ka tyngka She – ka, i Rupees – ka tyngka She – ka, ma ka, ma i Rush – tur Shed – ka sem Rust – ka sarang Shelf – ka jingbuhkot Sack – ka byrni Shift – kynriah, pynkynriah Sacred – bakyntang Shine – shai Sad – basngewsih Ship – a lieng Sadly – sngewsih, diaw Shirt – ka sopti poh Salt – ka mluh Shisyndon – at once, immediately, Sand – u shyiap without delay Shoot – siat Son – u khun Shop – ka dukan Song – ka jingrwai Short – balyngkot Song – ka jingrwai Should – dei Soon – shen shen Shoulder – ka tyrpeng Sorry – basngewsih Shout – pyrta, kyang Sour – bajew Show – pyni, kdew South – shathie Shut – khang, khylliap Sow – ka sniang Shut – khylliap Speak – kren Shy – balehrain Spear – u sum Side – ka liang, ka rud Spirit – u, ka mynsiem Silly – babieit Sport – ka jingialehkai Silver – ka rupa Sprang – ryngkoh, sied Sin – ka pop Spread – jar, thad, pyiar Sing – rwai Stag – u bthong Singer – u nongrwai Stand – ieng Sink – ngam, ngop Star – u khlur Sir – u sahep, u babu Start for – mih banleit Sister – I kong Stay – sah Sister – ka para, ka hymen Steal – tuh Sister-in-law – ka mynkew Steel – u isbad, u syrti Sit – shong Steel-box – ka synduk isbad Sit down – shong Steps – ki jingjam Size – ka jingheh Stick – u diengduh Skin – ka sniehdoh Sting – kynthah Sleep – bajlih phyrnai Stockings – ki muja jrong Sleep – thiah Stone – ka maw Slow – basuki Stony – bamaw Slowly – suki, biang-biang Stood – ieng Small – barit Story – ka khana Smart – basmati, bashalak Stout – bashait, bapalwan Smell – iew Straight – babeit Smell – ka jingiew Straight – babeit Smoke – ka tdem Stranger – u nongwei Smooth – bajlih, pynjlih Street – ka surok Snail – ka mattah Strike – shoh, tied Snow – ka ior Stroll – ka jingiaidkai So – Kumta, katta –katta Strong – bakhlain, bashait, baeh Socks – ki muja lyngkot Study – jingpule Sold – la die Stupid – bamutlop, bakuman Sole – ka pohjat Suck – kjit, buin Some – khyndiat Suddenly – kyndit kyndit, khala khala Sometimes – teng teng Sufficient – badap, babiang Son – u khun Sum – ka jingkhein Sun – ka sngi Thou wilt – men Sunrise – ka mihsngi Thrice – laisien, laiwat Sunset – ka sepngi Tidy – ba-ibit, bakyntiak Sure – bathikna, basngew skhem Tie – ka jingteh Sweet – bathlang, babang Tiger – u khun Swim – jngi Tight – bakhapngiah Sword – ka waitlam Time – ka por, aiom Table – ki miej Timid – batieng bieit, batieng pud Tail – u tdong Tin – ka tin Take – shim Tired – bathait, la btai Take – shim To – ha, sha Take it to – leit rah ia ka sha Toe – ka shynriahjat Talents – ka buit, ki sap Told – iathuh Talk – iakren Tomorrow – lashai Tall – bajrong Tongue – u thylliej Tame – bajuh Too – ruh, than Taste – ka jingmad Tooth – ka bniat Tax – ka khajna Top – ka kliar Teacher – u nonghikai Tops – ki latom Tear – tar Towel – ka jainniad Teeth – ki bniat Toys – ki jingialehkai Tell – iathuh Tree – u dieng Tent – ka ingjain Tree – u dieng Terrible – basngewshyrkhei Tribe – ka jait, ka kynja Thank – khublei Trouble – ka jynjar Thankful – ba sngewnguh True – bashisha That – kata, uta, utai, katai Trumpet (v) – pah Their, theirs – jong ki Trust – shaniah There – hangto, hangtai, shato, shatai Turn – phai, pynphai There are – don Turn – pynshad, phai There is – don Twenty-four – arphew saw These – kine Twice – arsien, arshah They – ki, ma ki Two – ar ne artylli They – ki, ma ki Ugly – ba-i-sih, baisaitmet They will – kin Uncle – I kni Thieves – ki nongtuh Uncle – u kni, u kpa-nah Thigh – ka ibong Uncle – u kni, u panah, pasan Things – kiei-kiei Uncommon – bymjudon Think – pyrkhat Understand – sngewthuh Third – balai Unhealthy – bymkoit bymkhiah Thirsty – basliang Unknown – bymtip This – kane Untrue – bymshisha This – une Unwise – bymstad Those – kito, kitai, kitei Up – la dap, la biang Urgent – bakyrkieh eh Wide – baiar Us – ia ngi Wife – ka tnga Usage – ka rukom rim Wind – ka lyer Use – ka jingdonkam Wings – ki thapniang Vanish – jah noh Wise – bastad Vanity – ka jingthala, jinglehnoh-ei, Wish – ka jingkwah ka jihgkyreit Wolf – u suri Very – eh, shibun Wolf – u suri Visit – ka jingwan jngoh Woman – ka briew Voice – ka ktien, ka jingsawa, ka sur Woman – ku briew ktien Word – ka ktien Wages – ka bainong Work – ka kam, jingtrei Wake – khie, kyndit Worm – u wieh Walk – iaid Would – yn Walk (n) – ka jingiaidkai Would – yn Want – kwah Wrist – ka ryndang kti War – ka thma Wrist-watch – ka baje kti Wash – sait, bta Write – thoh Watch – ka baje Writer, author – u nongthoh Watch – ka baje deng Wrong – bymdei Water – ka um Yellow – bastem Way – ka lynti, ka lad Yesterday – mynhynnin, hnnin We – ngi, ma ngi You – phi, ia phi We shall – ngin You – phi, ma phi Weak – batlot, baduna You will – phin Wealth – ka spah, jingdon Young – ba samla, ba dangrit, badang Weary – bathait lud Weave – thain Your – jong phi Week – ka taiew Your, yours – jong phi Weep – iam Well – ka pung Well – shait, bha West – ka sepngi Wet – bajhieh When – mynno, lano, haba, ynda Where? – hangno? Shano? Haei? Which – jongno, jong uba? Whip – u dieng-sympat White – balieh Who – uba, kiba, uei, mano Whole – baroh Whom – ia uba, ia kiba Wick – u saisharak Wicked – bymman