You are on page 1of 12

+ing – dang Ban alhia – to be idle

Able – balah Ban don – to be present


About – kumba Ban kloi – to be ready; to be prepared
About – shaphang, kumba Ban long ki bahok – to be honest
Above – sha jrong Ban long uba shisha – to be true
Absent – bapep, ymdon Ban pyrkhing – to be strict
Add – kheinlang Ban smat – to be busy; to be active; to
After – hadien be smart
After school – ynda lawai skul Ban suk – to be happy
Again – pat, biang Band – ka kynhun
Age – ka rta, por, pateng Bank – ka rudwal
Agree – mynjur, iahap jingmut Bat – ka lymbit
Air – ka lyer Bazar – ka iew
All – baroh Bear – ka dngiem
All – baroh Bear – kit, kha, bah
All right – bashait, babit Beautiful – baitynnad, babha briew
Allow – shah Bee – u ngap
Alone – marwei Before – hakhmat
Also – run, de Began – la sdang
Always – barabor Being – sdang
Always – barabor, man ka por Believe – ngeit
Ambition – ka jingangnud Belly – ka kpoh
Angry – babitar Bend – khun, dem
Animal – u, ka mrad Beside – harud, ha syndah
Another – kawei, pat Best – babha tam
Answer – ka jubab Better – kham bha, kham shait
Ant – u dkhiew Big – baheh
Anxious – basngewkhuslai Bird – ka sim
Are – long, don, dei Bird – ki sim
Arms – ki ksangkti Birth – ka jingkha
Arrive – poi Bitch – ka ksew
Arrow – u khnam Bite – dait
Ash – u dpei Bitter – bakthang
Ask – ong, kylli, pan Black – baiong
Ass – ka kada Bleat – pah
At – ha Blind – bamatlah
At the foot – ha trai, ha lyeit Blood – ka snam
Attempt – ka jingpyrshang Blue – bajngum
Aunt – ka kmienah, ka niakha, ka nia Boar – u sniang
Axe – u side Boat – ka lieng kynda
Baby – u, ka khyllung Body – ka met
Bachelor – u rangsotti Boil – shet, phon
Bad – basniew Bold – baiaw, bashynrang
Bake – syang, shet syang Bone – ka shyieng
Book – ka kot, ka kitab Carry – kit, rong, rah
Book – ki kot, ki kitab Cash – iapli, iapein
Boots – ki juti (jrong) Certain – bathikna
Bough – ka tnat Chair – ka shuki
Bow – ka ryntieh Chase – beh
Box – ka synduk Chatter – kynkaw
Box – ka synduk Cheap – batad, bajem dor
Boy – u khynnah Cheat – shukor
Brain – ka jabieng Cheat – shukor
Brass – ka rnong Cheek – ka ngab
Brave – bashlur Cheerful – baphuhmut
Bray – pah Chew – ktha
Break – pynpait Chide – mai, sneng, dumok
Breast – ka shadem Child – u ne ka khynnah rit, khun rit
Breast, chest – ka shadem Child – u, ka khynnah rit
Breathe – ringmynsiem Chin – ka tmoh
Brick – u mawit Chop – khrai, pom
Brick – u mawit City – ka nongbah
Bright – baphyrnai Clap – thap kti
Bring – wallam Clean – bakhuid, ba suba
Brother – I hep Clearly – shai, shynna
Brother – u hynmen, u para Clever – basian, banang
Brother – u para, u hynmen Climb – kiew
Brother-in-law – u kynum Clock – ba baje heh
Brown – basawbthuh Clock – ka baje
Brush – niad, kyrshut Close – khang, pynwai, wai
Bud – u shylluit Close to – ha syndah
Bug – ka simad Cloth – ka jain
Build – shna, thaw, tei Cloud – u lyoh
Bull – u masi Cock – u syiar
Bunch – ka song Cold – bakhriat
Burn – meh, thang Colour – ka rong
Bush – ka lawbniap Come – ale
Business – ka kam Come back – wan phai
But – thied Common – bajudon, ba long
Cage – ka ruh riewmadan
Calf – u khun masi Compel – pynbor
Call – khot Complete – ba la biang nadong
Can – lah shading
Can – lah, nang Coo – ud
Card – ka kali Copper – ka tama
Care – suidniew Cork – u kak
Careful – baphikir babniah Corn – u kew
Carpenter – u mirteridieng Cost – ka dor, jinglur
Could – la lah, donbor Dolls – ki khunmynriew
Country – ka ri Don’t – wat
Cow – ka masi Door – ka jingkhang
Coward – u khawpud Dove – ka paro, lyngdkhur
Cowdung – ka eitmasi Drag – ring patan
Creep – par Drain – ka liew nur
Crew (v) – kynih Drake – u han
Croak – pah Draw – ring
Crooked – bakdor Draw – tong
Crop of apple – ki jingkheit soh appil Dream – phohsniew
Crow – ka tyngab Drink – dih
Crow (v) – kynih Driver – u nongniah
Cry – iam Drop – pynhap, hap
Cry – iam, lynniar, pyrta Drum – ka ksing
Cultivator – u nongrep Dry – barkhiang, bashrah
Curb – u shymprong, ka tham Duck – ka han
Custom – ka riti, ka dustur Dug up – la tih lut
Cut – ot, kum ot Dull – babeit, baluin
Danger – ka jingmynsaw Dunce – u bieit
Dark – badum Dust – ka pum pum
Daughter – ka khun Duster – ka jingniad
Day – ka sngi Duty – ka kamra
Day – ka sngi Dwarf – u riewkhain, riewraid
Dead – baiap Dying – bajan iap
Dear – barem, baieit Each – kawei kawei
Death – ka jingiap Eager – bakwah; ba angnud
Debt – ka ram, jingdapram Eagle – u pukni
Decent room – ka kamra ka ba-ibit Ear – ka shkor
Deep – bajylliew Earth – ka khyndew, ka pyrthei
Desirous – bakwah East – ka mihngi
Died – iap Easy – bajem
Died – laiap Eat – bam
Differ – iapher Eight – phra
Difficult – baeh, bashitom Elbow – ka tymbuit
Dig for – tih ban wad Empty – basuda, bathylli
Diligent – baminot End – ka bakut, kaba wai
Dim – babyrngut Enough – biang, dei
Dip – Wieh Enter – rung, pynrung
Dirt – ka jakhlia Envy – bishni
Dirty – ba jakhlia Evening – janmiet
Ditch – ka kharai Ever – ju, julong
Do – leh Every – manla
Dog – u ksew Evil – basniew, bymman
Dolls – ki khunbynriew Excuse – map
Explain – batai, pynshai Foolish – babieit, banana
Face – ka khmat Foot – ka kjat
Faithful – baiaineh For a week – shitaiew
Fall – ym lah Forehead – ka shalangmat
False – balamler, bymshisha Foreigner – u mynder
Famous – bapawnam Forget – klet
Far – bajngai Fortnight – artaiew
Farm – ka lyngkha Fortunate – babha nusip
Farmer – u nongrep, u nongri jingri Found – la shem
Fast – basted Fourth – basw
Fat – basngaid, babha met Fox – u myrsiang
Father – u kpa Fox – u myrsiang
Father – u kpa, i papa Frequent – babunsien
Father-in-law – u kthaw-kurim Friend – u ka lok ne paralok
Fear (v) – sheptieng From – na
Feed – aibam, bsa Fruit – u soh
Feel – iba, sngew Fry – sdieh
Feel – sngew Fuel – ka diengiap
Fell – la hap Full – badap
Fell – pynkyllon khet Gain – ioh, iohnong, myntoi
Fell ill – la kem pang Game – ka byrngia
Fence – ka jingker Gather – ialang, lum
Few – Khyndiat Gave – ai
Fight – ialeh iashoh, iadat Gave – la ai
Find – shem, lap Gentle – bajemnud
Fine – baitynnad, bani Gentle – balui-lui, bajemnud
Fine – ka kuna Gentleman – u riewdon burom
Fingers – ki shynriahti Get – ioh, wallam
Fire – ka ding Get on – shembha, manbha
Fire-fly – u niangbading Get up – khie
Firewood – ka diengiap Giant – u rakot, u ramhah
Firmly – skhem, triang Girl – ka khynnah
First – banyngkong Give – ai
Fish – ka dohkha Glad – basngewbha
Flash – thaba, tyngshain Glass – ka iit
Flat – bamadan Glee – ka jingsngew muja
Flee – phet, beh noh Go – Khie
Flesh – ka doh Go – leit
Flog – sympat Goat – ka blang
Fly – her God – U Blei
Fly – u skain Gold – ka ksiar
Foe, enemy – u nongshun Good – babha
Fond – basngewieit Goods – ka mar
Food – ka jingbam Goose – ku han
Grand-daughter – ka ksiew Help – iarap
Grandfather – u kprad Help – iarap
Grandmother – ka kmierad Helpful – baiarap
Grandson – u ksiew Hem – suh-rmiang
Grass – u phlang Her – jong ka, ia ka, ia i
Great – bakhraw Here – hangne, shane
Greatly – shikatdei, shibun Hers – jong ka, jong i
Green – bajyrngam Him – ia u, ia i
Grow – mih Hind – ka bthong
Guide – u nongialam, u nonglam lynti Hire – ka baiwai
Gun – ka saloi His – jong u, jong i
Hair – u shniuh Hiss – pyrsad
Half – shiteng Hold – bat
Hallow – bathliew Holy – bakhuid
Handkerchief – ka rumar Home – ka la iing
Handle – ka jingbat Honest – bahok
Hands – ki kti Honey – ka ngap
Handsome – babhabriew, ba ilub Hoot – pah
Hang – sdien, wah Horrible – basngewtriem
Happiness – ka jingsuk Horse – u kulai
Happy – basuk Hot – bashit, bakhluit
Hardy – baeh Hour – ka kynta
Hare – ka skei Hourhand – u kti kynta
Harm – ka jingma, ka baniew House – ka iing
Has – don, dei Hue – ka rong
Haste – ka jingkloi, ka jingkyrkieh Hum – kynud
Hasty – bakyrkieh Humble – basngewrit
Hat – ka tupia Hungry – bathngan
Hate – ishi, ijli Hunter – u nongbehmrad
Hate – isih Hurt – pynmynsaw
Hatred – ka jingisih Husband – u tnga
Haughty – bameng Hut – i iingrit
Have – don, dei I – nga, ma nga
Have buried – la btep, la tep I not – nga+ym = ngam
Hawk – u kbeit I shall – ngan
He – u, ma u, i, ma i Ice – u thah
He – u, ma u, ma i Iehnoh – leave
He will – un Ill – bapang
Health – ka jingkoit-jingkhiah Impatient – bymiaishah
Healthy – bakoit bakhiah Important – badonkam
Hear – iohsngew, sngew In – ha, hapoh
Heavy – bakhia, ba jur In a – hapdeng
Heir – u nongiohpateng In time – ha ka paor babiang
Heiress – ka bakhot sngewbha In vain – Iehnoh ei
Increase – pynroi pynbun Lap – ka pneh
Indeed – da shisha Lass – ka khynnah
Inform – pyntip Last – shah, neh
Inkpot – u khiew sia Late – slem, dier
Inside – hapoh, shapoh Lay – kha
Invite – khotsngewbha Lead – ialam
Iron – u nar Lead – ialam
Is – long, don, dei Lead – ka sisa
It – ka, ia ka Leaf – ka sla
Its – jong ka, jong u Lean – baraikhoh
Jaw – ka tyngam Lean – shanniah
Joint – ka mat Leap – rynsied, khih khmen
Joy – ka jingkmen Leech – u thliem
Joyous – bakmen Left – iehnoh, mih na
Jump – rynsied, sied Lend – ai kylliang
Just – bahok Less – baduna
Keep – ri, sumar, da Let – ai
Kernels – ki shyieng shohpieng Let – ai, shah, ia
Kerosene – ka umphniang sharak Liar – u balamler, u lamler
Key – u shabi Lick – jliah
Kick – kynjat Lie – kaba lamler, ka lamler
Kill – pyniap Life – ka jingim
Kind – basbun Lift – rah, kyntiew
Kind – ka jaid Light – basting
King – u syiem Light – ka jingshai, sharak
Kite – ka khlieng Light (v) – thang, sliew
Kite – ka kot kudi Light up – pynthaba, pynshai
Knee – ka khohsiew Lightning – ka leilieh
Knew – tip Like – sngewbha
Knife – ka shaku, ka tari Like – sngewbha, mon
Knit – thain Limb – ka dkhot met
Knock – tied tok tok Lion – u sing
Know – tip Lioness – ka sing
Lad – u khynnah Listen to – shahshkor
Lady – ka bakhraw batri Little – barit
Lady – ka mem Load – ka jingkit
Lady – ka rtewdonburom Loaf – u ruti
Lake – ka pung Lock – ka tala
Lake – ka pungheh Locust – u puit
Lamb – u khunlangbrot Long – bajrong
Lame – badkoh Look – I, khmih, peit
Lamp – ka sharak Looking-glass, mirror – ki iit khmih
Land – ka khyndew, ka ri Loose – bakylluid, basumor
Lane – ka lynti Lord – u bakhraw batri
Lose – pynjah, duh Monster – u pad-ingiew
Lose – pynjah, pynduh Month – u bnai (bakhein)
Lot – shibun, ka nusip Moon – u bnai
Loud – bajam Morning – ka step
Loudly – jam, tyngeh Most – khamtam eh
Love – ieit Mother – ka kmie
Love – ieit Mother – ka kmie
Love – ka jingieit Mother-in-law – ka kiaw kurim
Low – bapoh Mouse – ka khnai
Mad – balamwir Mouth – ka shyntur
Madam – ka mem ne ka nonghikai Much – shibun
Maid – ka thetsotti Mud –ka ktieh
Make – thaw Mule – ka khashor
Make her ill – pyn pang ia ka My – jong nga
Man – u briew My, mine – jong nga
Mango – u sohpieng Myself – nga hi
Many – babun, shibun Nail – ka tyrsim, u prek
Mare – ka kulai Name – ka kyrteng
Market – ka iew Narrow – bakhim
Master – u babu, u kynrad Nature – ka jinglong
Master – u kynrad Naughty – barunar
Mat – u shylliah Neat – bakyntiak, ba-i-suba
Match – jingia-aireng, jingiakhun Neck – ka ryndang
May – lah Nephew – u pyrsa
May – lah Never – wat ju
Me – ia nga Never – ym ju
Means – lad New – bathymmai
Medicine – ka dawai News – ka khubor ne bynta
Meet – iashem, iakynduh Nib – u nib
Meeting – ka jingialang Nice – basngewtynnad
Mew – pah Niece – ka pyrsa
Might – la lah, lah leh Night – ka miet
Mile – ka mail Noise – ka jingiajam
Milk – ka dud Noise – ka jingsawa, ka jingkieh
Milk – ka dud, ne khem dud Noon – shiteng sngi, pdeng sngi
Milkman – u kwar North – shatei
Mind – ka jingmut Now – mynta
Mind – pyrkhat, pynleit jingmut Obey – kohnguh
Mine – ka par Of – jong, ia
Minute – ka minit Of use – badonkam, bamyntoi
Mistress – ka nonghikai, ka kynrad Offer – tyrwa
Modest – batipduk tipsuk Often – bunsien
Modify – batai Oil – ka umphniang
Mole – u kyndad, u thapbasim On – halor, hajrong ha
On foot – da ka jat Please – sngewbha
Once – shisien, shiwat Pleasure – ka jingsngew bha
One – uwei, kawei Pocket – ka pla
Only – tang Poet – u myllung
Only – tang Poetess – ka myllung
Open – phuh, ang, plie Polite – badonakor
Open – plie, plied Pony – u kulai
Orchard – ka persoh Pore – ka thliew syep
Others – kiwei pat Post – thep, thung
Ought – dei Pot – u khiew
Our – jong ngi Potatoes – ki phan
Our, ours – Jong ngi Potter – u nongthaw khiew
Outside – shabar Pray – dwai
Outsider – u sohshnong Precious – bakordor
Owl – ka dkhoh Prepare – khreh
Own – la ka jong Present – badon
Ox – u masi-dap Present – ka buskit
Pace – ka jingjam Presently – khala khala
Pain – ka jingpang Presently – kumne-kumne
Paint – ai rong Pretty – baitynnad
Paint (n) – ka rong Price – ka dor
Paper – ka kot Princess – ka khun syiem
Pardon – map Promise – kular
Pare – siah Promotion – ka jingkiew klass
Parents – ka kmie ki kpa Pull – ring, kynjut, patan; paring
Part – ka bynta Pupils, students – ki khynnah skul
Past – ba la lah Pure – bakhuid, basngur
Patient – baiaishah Purposely – khnang
Pay – ka tulop Push – khynniat
Pay – siew Put – buh
Peel – khoh Put off – buhteng
Pen – u khulom Put out – pynlip
Pens – ki khulom Put up – shong, sah
Perfect – bajanai Queen – ka syiem
Perhaps – lehse, tharai Question – ka jingkylli
Persons – ki briew Quickly – std, kloi-kloi
Pick – tam, puh Quite – bha
Pillar – u mot, u rishot Rag – ka jainjot
Pinch – ksam Rain – u slap
Place – ka jaka Reach – poi, kot
Plant – thung Read – pule
Plant – u jingthung Reap – ot
Play – ialehkai Receive – ioh, iohpdiang
Pleasant – basngewtynnad Red – basaw
Regular – baryntih Save – hynshew
Relations – ki ba haiing, hasem, ki Saw – ka kurat
thana Sawyers – ki nongotkurat
Rent – ka baiwai Say – ong
Repeat – ong biang, iai ong Scholar – uba ioh baibam, u nongpule
Repent – kylla kaba mut wad jingtip
Reply – ka jubab School fee – ka bai skul
Respect – burom Scold – mai, dumok
Return – ka jingpynphai, ka kylliang Scythe – ka rashi
Return (v) – wanphai, leit phai Sea – ka duriaw
Rib – ka shyieng krung Search – wad, twad
Rice – I khaw Seat – ka jingshong, jaka
Ride – shong kulai Second – baar
Right – badei Secure – baskhem bha
Ring – tied See – iohi
Ring – tied Seed – u symbai
Rinse – kynruh ktien Seek – wad
Ripe – baih Seize – kem
Risa – ka jingmih, ka jingkiew Selfish – bakhwan shimet
River – ka wah Sell – die
Road – ha surok Seller – u nongdie
Roadside – ka rud surok Send – phah
Roar – kyrhuh Send – phah
Room – ka karma Sent for – la phah khot
Rose – u tiewkulap Sentence – senten
Rough – bakhain, bymjlih Serve – shakri
Rough – bakhlain Set – sep, buh
Round – bapyllun Set out – la mih
Round – baroh sawdong Severely – jur, tyngeh
Rude – bakhlem akor Sew – suh
Ruin – ka jingjot Shallow – bajyndong
Run – mareh Shame – ka jinglehrain
Run at – kynrup Sharp – banep
Run off – phet noh bak Sharpen – lit, pynnep
Rupee – ka tyngka She – ka, i
Rupees – ka tyngka She – ka, ma ka, ma i
Rush – tur Shed – ka sem
Rust – ka sarang Shelf – ka jingbuhkot
Sack – ka byrni Shift – kynriah, pynkynriah
Sacred – bakyntang Shine – shai
Sad – basngewsih Ship – a lieng
Sadly – sngewsih, diaw Shirt – ka sopti poh
Salt – ka mluh Shisyndon – at once, immediately,
Sand – u shyiap without delay
Shoot – siat Son – u khun
Shop – ka dukan Song – ka jingrwai
Short – balyngkot Song – ka jingrwai
Should – dei Soon – shen shen
Shoulder – ka tyrpeng Sorry – basngewsih
Shout – pyrta, kyang Sour – bajew
Show – pyni, kdew South – shathie
Shut – khang, khylliap Sow – ka sniang
Shut – khylliap Speak – kren
Shy – balehrain Spear – u sum
Side – ka liang, ka rud Spirit – u, ka mynsiem
Silly – babieit Sport – ka jingialehkai
Silver – ka rupa Sprang – ryngkoh, sied
Sin – ka pop Spread – jar, thad, pyiar
Sing – rwai Stag – u bthong
Singer – u nongrwai Stand – ieng
Sink – ngam, ngop Star – u khlur
Sir – u sahep, u babu Start for – mih banleit
Sister – I kong Stay – sah
Sister – ka para, ka hymen Steal – tuh
Sister-in-law – ka mynkew Steel – u isbad, u syrti
Sit – shong Steel-box – ka synduk isbad
Sit down – shong Steps – ki jingjam
Size – ka jingheh Stick – u diengduh
Skin – ka sniehdoh Sting – kynthah
Sleep – bajlih phyrnai Stockings – ki muja jrong
Sleep – thiah Stone – ka maw
Slow – basuki Stony – bamaw
Slowly – suki, biang-biang Stood – ieng
Small – barit Story – ka khana
Smart – basmati, bashalak Stout – bashait, bapalwan
Smell – iew Straight – babeit
Smell – ka jingiew Straight – babeit
Smoke – ka tdem Stranger – u nongwei
Smooth – bajlih, pynjlih Street – ka surok
Snail – ka mattah Strike – shoh, tied
Snow – ka ior Stroll – ka jingiaidkai
So – Kumta, katta –katta Strong – bakhlain, bashait, baeh
Socks – ki muja lyngkot Study – jingpule
Sold – la die Stupid – bamutlop, bakuman
Sole – ka pohjat Suck – kjit, buin
Some – khyndiat Suddenly – kyndit kyndit, khala khala
Sometimes – teng teng Sufficient – badap, babiang
Son – u khun Sum – ka jingkhein
Sun – ka sngi Thou wilt – men
Sunrise – ka mihsngi Thrice – laisien, laiwat
Sunset – ka sepngi Tidy – ba-ibit, bakyntiak
Sure – bathikna, basngew skhem Tie – ka jingteh
Sweet – bathlang, babang Tiger – u khun
Swim – jngi Tight – bakhapngiah
Sword – ka waitlam Time – ka por, aiom
Table – ki miej Timid – batieng bieit, batieng pud
Tail – u tdong Tin – ka tin
Take – shim Tired – bathait, la btai
Take – shim To – ha, sha
Take it to – leit rah ia ka sha Toe – ka shynriahjat
Talents – ka buit, ki sap Told – iathuh
Talk – iakren Tomorrow – lashai
Tall – bajrong Tongue – u thylliej
Tame – bajuh Too – ruh, than
Taste – ka jingmad Tooth – ka bniat
Tax – ka khajna Top – ka kliar
Teacher – u nonghikai Tops – ki latom
Tear – tar Towel – ka jainniad
Teeth – ki bniat Toys – ki jingialehkai
Tell – iathuh Tree – u dieng
Tent – ka ingjain Tree – u dieng
Terrible – basngewshyrkhei Tribe – ka jait, ka kynja
Thank – khublei Trouble – ka jynjar
Thankful – ba sngewnguh True – bashisha
That – kata, uta, utai, katai Trumpet (v) – pah
Their, theirs – jong ki Trust – shaniah
There – hangto, hangtai, shato, shatai Turn – phai, pynphai
There are – don Turn – pynshad, phai
There is – don Twenty-four – arphew saw
These – kine Twice – arsien, arshah
They – ki, ma ki Two – ar ne artylli
They – ki, ma ki Ugly – ba-i-sih, baisaitmet
They will – kin Uncle – I kni
Thieves – ki nongtuh Uncle – u kni, u kpa-nah
Thigh – ka ibong Uncle – u kni, u panah, pasan
Things – kiei-kiei Uncommon – bymjudon
Think – pyrkhat Understand – sngewthuh
Third – balai Unhealthy – bymkoit bymkhiah
Thirsty – basliang Unknown – bymtip
This – kane Untrue – bymshisha
This – une Unwise – bymstad
Those – kito, kitai, kitei Up – la dap, la biang
Urgent – bakyrkieh eh Wide – baiar
Us – ia ngi Wife – ka tnga
Usage – ka rukom rim Wind – ka lyer
Use – ka jingdonkam Wings – ki thapniang
Vanish – jah noh Wise – bastad
Vanity – ka jingthala, jinglehnoh-ei, Wish – ka jingkwah
ka jihgkyreit Wolf – u suri
Very – eh, shibun Wolf – u suri
Visit – ka jingwan jngoh Woman – ka briew
Voice – ka ktien, ka jingsawa, ka sur Woman – ku briew
ktien Word – ka ktien
Wages – ka bainong Work – ka kam, jingtrei
Wake – khie, kyndit Worm – u wieh
Walk – iaid Would – yn
Walk (n) – ka jingiaidkai Would – yn
Want – kwah Wrist – ka ryndang kti
War – ka thma Wrist-watch – ka baje kti
Wash – sait, bta Write – thoh
Watch – ka baje Writer, author – u nongthoh
Watch – ka baje deng Wrong – bymdei
Water – ka um Yellow – bastem
Way – ka lynti, ka lad Yesterday – mynhynnin, hnnin
We – ngi, ma ngi You – phi, ia phi
We shall – ngin You – phi, ma phi
Weak – batlot, baduna You will – phin
Wealth – ka spah, jingdon Young – ba samla, ba dangrit, badang
Weary – bathait lud
Weave – thain Your – jong phi
Week – ka taiew Your, yours – jong phi
Weep – iam
Well – ka pung
Well – shait, bha
West – ka sepngi
Wet – bajhieh
When – mynno, lano, haba, ynda
Where? – hangno? Shano? Haei?
Which – jongno, jong uba?
Whip – u dieng-sympat
White – balieh
Who – uba, kiba, uei, mano
Whole – baroh
Whom – ia uba, ia kiba
Wick – u saisharak
Wicked – bymman

You might also like